| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 236 / sid 37 (AID: v49313.b236.s37, NAD: SE/VALA/0382503) |
36v
med monge smädelige ord, att han skulle slås medh
honom, doch blef Per Ollson förhindratt att ingen ska
de skedde, detta kunne Per Ollson inthett seij
a Neij fhöre. Och effter w. Jöns Jöranson ha
de lagligh orsak att liusa mötett och stemman wthi
Biörstörp, sönnerligen derföre att han war af H:K:
M.tt wttsend och konungens bref war förhanden, derfö
re hade honom bordtt niuta frid till stemman och ifrån.
Blef för den skull Per Ollson för han äldte Jöns Jöran
son af stempna och laga tillmålom, eij skedde, hwar
ken sår blånadt eller blodwijte, sakfeldt effter dett
16 Cap. i Edz: B. till päningar - 40 marker.
Men dett Per Ollson skulle hafwa kommitt med be
rådtt modh till mötett des wiliandes att han skada
wille giöra, hwilkett Jöns Jöranson honom förwijtar, om dhett
så i sanningh funnes, då hade han brutitt edzörett
der till nekar Per Ollson på dett aldra högste, och skiu
ter sigh till wittnis der han lågh om natten, och drak
om morgonen för än han reed till mötett N. Nils Per
son i Runkarp, Per Törstenson ibid, Birge Benchtsz:
i Tråtteslöf, Swen i Bäckary lendzman, hwilka til
förende hade giordtt sin ed på tingett wid Hamp
neda, att Per Ollson ingen whnsade med det ringaste
ordh, för än han kom på mötett.
Blef och så bewijsatt att Per Ollson hade fölgdtt
Jöns Jöranson på try möte förr om samma ransak
ningh och då ingen förtörnadt, detta blef skutit
med monge smädelige ord, att han skulle slås medh
honom, doch blef Per Ollson förhindratt att ingen ska
de skedde, detta kunne Per Ollson inthett seij
a Neij fhöre. Och effter w. Jöns Jöranson ha
de lagligh orsak att liusa mötett och stemman wthi
Biörstörp, sönnerligen derföre att han war af H:K:
M.tt wttsend och konungens bref war förhanden, derfö
re hade honom bordtt niuta frid till stemman och ifrån.
Blef för den skull Per Ollson för han äldte Jöns Jöran
son af stempna och laga tillmålom, eij skedde, hwar
ken sår blånadt eller blodwijte, sakfeldt effter dett
16 Cap. i Edz: B. till päningar - 40 marker.
Men dett Per Ollson skulle hafwa kommitt med be
rådtt modh till mötett des wiliandes att han skada
wille giöra, hwilkett Jöns Jöranson honom förwijtar, om dhett
så i sanningh funnes, då hade han brutitt edzörett
der till nekar Per Ollson på dett aldra högste, och skiu
ter sigh till wittnis der han lågh om natten, och drak
om morgonen för än han reed till mötett N. Nils Per
son i Runkarp, Per Törstenson ibid, Birge Benchtsz:
i Tråtteslöf, Swen i Bäckary lendzman, hwilka til
förende hade giordtt sin ed på tingett wid Hamp
neda, att Per Ollson ingen whnsade med det ringaste
ordh, för än han kom på mötett.
Blef och så bewijsatt att Per Ollson hade fölgdtt
Jöns Jöranson på try möte förr om samma ransak
ningh och då ingen förtörnadt, detta blef skutit
36r
till bägga nemderna att skiärskoda antingen dhe kun
ne frija eller fälla Per Ollson för edzörett. Och
sedan begge nemderna hade lutadtt sin hufwud til
hopa och sigh om sakena hugsadtt gåfwe de sådane
swar, att effter Per Ollson ingen whnsade i druckens
måll der han låg om natten, såsom eij heller på de
förre try möten någen af H:K.M.tz wttskickade medh
ord eller gerningar ahnfechtade. Derföre kunne de
af sitt enfaldige förstånd icke annars tenka, ähn hwad sig
förolempade på mötett i Biörstörp, dett skedde oberådt
och af hastigo mode, kunne dhe då icke fälla honom för
edzörett, wthan blef derföre frijsagd. Edz: B. 23 Cap.
Anlångande oqwemdis ord, lögnare, äsell etc.
der wthinnan hafwer Per Ollson sigh rättadt för
än han af tinge gick, och bekiende sådant wara
giordt wthi hastighett och wredzmod, derföre kun
ne dett eij hållas eller dömas för fuldtt wijte, oc
effter målzäganden war till fridz stäldter, och icke stod
på sin rätt, blef Per Ollson på höge öfwerhetenes
nådige behagh och wijdare tillåtelse förskonadt med de
- 3 marker som han efter dett sijdsta Cap. i ting: B. borde wtt
festa. Men hwad dhe orden anlånger w
thi beskyllninger att Per Ollson skulle hafwa sagdt
dett Jöns Jöranson liuger för cammerråd, och cam
merråd liuger för konungen, her om kom
ma för:ne witne icke öfwerens, ty somblige witnen
till bägga nemderna att skiärskoda antingen dhe kun
ne frija eller fälla Per Ollson för edzörett. Och
sedan begge nemderna hade lutadtt sin hufwud til
hopa och sigh om sakena hugsadtt gåfwe de sådane
swar, att effter Per Ollson ingen whnsade i druckens
måll der han låg om natten, såsom eij heller på de
förre try möten någen af H:K.M.tz wttskickade medh
ord eller gerningar ahnfechtade. Derföre kunne de
af sitt enfaldige förstånd icke annars tenka, ähn hwad sig
förolempade på mötett i Biörstörp, dett skedde oberådt
och af hastigo mode, kunne dhe då icke fälla honom för
edzörett, wthan blef derföre frijsagd. Edz: B. 23 Cap.
Anlångande oqwemdis ord, lögnare, äsell etc.
der wthinnan hafwer Per Ollson sigh rättadt för
än han af tinge gick, och bekiende sådant wara
giordt wthi hastighett och wredzmod, derföre kun
ne dett eij hållas eller dömas för fuldtt wijte, oc
effter målzäganden war till fridz stäldter, och icke stod
på sin rätt, blef Per Ollson på höge öfwerhetenes
nådige behagh och wijdare tillåtelse förskonadt med de
- 3 marker som han efter dett sijdsta Cap. i ting: B. borde wtt
festa. Men hwad dhe orden anlånger w
thi beskyllninger att Per Ollson skulle hafwa sagdt
dett Jöns Jöranson liuger för cammerråd, och cam
merråd liuger för konungen, her om kom
ma för:ne witne icke öfwerens, ty somblige witnen
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 236 / sid 37 (AID: v49313.b236.s37, NAD: SE/VALA/0382503) |