Sunnerbo dombok 1616

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 260 / sid 1 (AID: v49313.b260.s1, NAD: SE/VALA/0382503)
hTrlz Kååse
1r
Her Begynnas 1616
Åhrs dombook aff Sön
nerbo Häradtt.


Häradtzhöfdingh.
Edle och Welbördigh Anders Grijp
till Stensnäs och wttbo ödh.

Kong: M.tz fougdte.
Edle och Welbördigh Trulz Kååse
till Öijhult.

Wthi Häradtzhöfdingz Stadh.
Nils Eskelson i Hultt.

1v
2r
In nomine Iesu.


Anno 1616 den 4 Ianu
arij stodh lagatingh i Sönnerbo häradtt wthi
Hellerna, I närwaro Kong: M:tz befalningz
man edle och welbördigh Truls Person Kååse
till Öijhultt samptt häradtznemdn

Nemden  
Måns Båtelson i Horn Nils Cnutson i Ryd
Lars i Alenskiöp Oluf i Hålegården
Jöns Jeppason i Rydh Lasze i Bråddaltt
Nils i Ooshultt Per Benchtson i Trotteslöf
Ebbe i Julznäs Jöns i Gåary
Anders i Berghem Per i Fägerhultt


Sammedagh kom för rätta Erlandh i
Rydh wthi Hynnerydz sochn en wngh drengh
hwilken hade belägradtt sins faders legopijga

 

2v









är rät wpsat
til ransakningh
Ingeborgh Päders dotter, dett dhe båden her för rätt
ta bekiende, Men effter Ingeborgh tilförende war be
röchtadtt för en annor drengh N. Ingemar i Fåradal
och han icke war tilstädes , derföre blef detta wp
sadtt till nästa laghtingh, och för:de Ingemar skall
stellas i borgen, och der så hender att Ingemar
kan sigh för detta röchtett lagligen förswara, då haf
wer för:de Erland wttlöfwadtt att wilia wedergiömma
Ingeborgh Päders dotter och taga henne till echta hw
stru. Detta blef wpsadtt till wijdare ran
sakningh.

 

  Kom för rätta Ingemar i Wännaböke, och talade till
Gunnar Nilson Brun i Balkery wthi Torpa sochn
om en häst, som en löskåna, be:d Benchta Swens dot
ter /hwilken war för:de Ingemars broder dotter/
hade tagitt till lhäns af för:de Ingemar den tijd hon
togh en gifft bonde medh sigh N. Nilsz Brun och
förrömde rijkett, så att the aldrigh spordes igen leff
wandes eller döde. Och förmendte Ingemar at
Nils Bruns arfwingar skulle samma hest betala,
då blef her för rätta bewijsadtt, att hwad lösöra
som funnes effter Nils Brun, sedan han war
römd, kiendis wnder cronan och hans arfwingar fin
ge inthett arfwa, Men hwar så hade waritt, att
3r
någett godz hade waritt tilstädes effter Nils Brun, tå
borde hans arfwingar medh ingen rätt samma hest betala
dy ingen må annars brått eller skulld gella, der han
inthett wpbär, så bör och hwar sökia sin fångaman, och
kräfia sitt igen der han wttfick.




är rättwislig
dömpt

 

Kom för rätta Jöns Jonson i Bolmarydh en wngh
drengh den edle och welb. herres her Axell Ox
enstiernes landbodrengh, hwilken hade belägradtt sin
faders legopijga, Kirstin Swens dotter i Elinge, och
afladtt barn med henne dhett dhe båden her för rätta
bekiende, och när her om blef ransakadtt, wåre parter
na skylde till andre och tridie leed, sålunda
 

 

Jon Booson söskene Gunil Jons dotter
    II
II   Elsa
    II
Jöns Jonson bedrifuit lönskeläge Kirstin

 

Men effter sådane leeder ingalunda finnas förbud
ne wthi Mosi lagh, och doch lekewell effter rijkzens
rett och kiörkones stadgar, ärhe hårdeligen förbudne,
icke dhes mindre effter denne wnge folken icke
af någer skyllskap wiste, wthan wille gerna echta
och hafwa hwart annadtt, dhett dhem hoos dhen
 

 

3v        
  andelige retten icke blifwer tillåtitt, derföre wtt
feste dhe wnge folken för detta förargelige lägers
målett nemligh Jöns Jonson peningar - 20 dal.

 

  husbondan 13 dal. 10 öre 16
  häradet 3 dal. 10 öre 4
  häradtzhöfd 3 dal. 10 öre 4

 

  Kirstin Swens dotter wttfeste peningar - 5 dal.

 

NB Est contra Cronan 13 marker 8 ortig.  
dispensationem häradet 3 dal. 1 ½ öre 4
Regis häradtzhöfd 3 dal. 1 ½ öre 4

 

  Sammedagh kom för rätta Åke Jonson edle
och welb. Truls Persons till Öijhult tienstedrengh
hwilken hade belägradt en löskåna Kirstin Swens
dotter /hwilken sigh tilförende förseedtt hafwer/ dett
dhe båden her för rätta bekiende. Men dhet blef
her för rätta bewijsadtt, att den tijd Åke Jonson war
förschrefwen till häradtz prowesten med för:de löskåna
att taga skrifft, då wttlofwade Åke wthi hele för
samblingenes närwaro wthi kiörkan, att han wille
behålla och wijgas wid Kristin, och för sådana
sitt löffte blef han löös gifuen ifrån skrifft. Och
strax han kom der ifrån wille han inthett hålla sitt
löffte, wthan sade sigh der till wara twingadtt.
Detta blef opsatt och presterskapett hemsteldtt
4r
om widare echtenskapz fulbordan, och der han tager hen
ne till echta är han saklöös.
är wpskutet
till widere
ransachning

 

Sammedagh kom för rätta Oluf i Nornäs och sig
önkeligen beklagade att hans son Oluf Ollson i Rom
borna hade för någen tijdh sedan ihielslagitt en bonda be:d
Cnut i Tijarp, och i midler tijdh mädan dråparen haf
wer hålledtt widh skogen, hafwer den dödas slechtt in
låtitt sigh medh honom wthi förlijkningh, och wpburit några
peningar, wthan någen föregången dom och sentens och H:K:
M:tz nådige förklaringh, nembligen den dödas broder
Germund i Åby med sine nembste förwanter sölffwer
och peningar till - 60 dal.och hafft så monga peningar in
ne hoos sigh wthi ett halfft åhr, och derföre lofwatt drå
paren säkerhett och godh fredh. I midler tijd hafwer
den dödas slechtt detta rådett wttslagitt, borett ifrån
sigh somblige peningar, doch icke alla, och sagdtt ifrån
sigh freden och wilia hempnas sin döda frenda, der
af dråparen hafwer tagitt fhara och förrömdtt ifrå
sin hwstru och barn, men effter den dödas slecht
som hade tagitt peningar icke wåre tilstädes och sigh för
swara, derföre blef detta wpsadtt till widare ran
sakningh och parterna stämde till nästa laghtingh.



































Är och wpskutet
till nästa tingh

 

Sammedagh kom för rätta Per Trufuid
son i Mierred, hwilken tilförende Anno 1615 wthi
 
4v

Ramnäs hade wttfest en 12 manna ed, att han eij war
wiliandes eller wållandes i ens wngz drengz dödh som
honom tiendte, nemligen Jöns Nilson, hwilken dher
blef hastigt siuk och döder, och att Per Trufwidson ic
ke slogh sin drengh medh någett  annadtt tilhögge ähn
en liten slöija som her hafwer waritt för rätta, och
hans grannar der om tilförende hafwa boritt wittnes
bördh.

Edemännerna  
Jon Person i Mierredt Per Torkelson ibid
Per Jonson ibid Jon Erichson ibid
Esbiörn ibid Sigge i Biörnstörp
Birge Ambiörnson ibid Arfwid i Hylte
Måns Skogge ibid Jacob i Kåpparebögd
Bencht Jonson ibid sielfwer den 12


Denne ed blef lagligen gången och Peder
Trufwidson i alla måtto frijsagder för Jöns Nilsons
dödh som honom tiendtt hade.


Sammedagh kommo för rätta Jon i Hårens-
kiöp, Törkell i Hökaldt, Per i Kråkerÿd medh
dheras nemste wener och slechtt, å fäderne och Mö-
derne och tiltalade en wngh drengh Edle och Welb.
Truls Kååses till Öijhultt tienare Jahan Anderson
hwilken för 4½ åhr sedan hade ihielstungitt medh en
5r
knijf, dheras broder, Nämligh Jon i Wareböke; och
sedan hafwer dråparen städigt gådt wid skoghen, och
aldrigh waritt fången, uthan är effter gifwen leigd, godh
willeligen till swars kommen och hafwer bekiendt saken.
Derföre blef denne sak tagen till ransakningh och witnen
som när wåre, när dråpett skedde, framkallade. Då fans
icke mher ähn ett witne som både åklagarna och swaranden
kunne framföra, Nemligh Jöns i brokhult en godh Ehrlig
och bofast danneman, hwilken effter sin giorda Edh på
Lagboken witnade att dråpett i alla måtto så tilgick som
her effterfölgier. Dett hände sigh att Jon i ware-
böke /: som slagen blef :/ wille hafwa ett lijtett barn till
kiörke och Christendom, och till samma barnsöll samman-
kalladtt sine wener och grannar, Jbland hwilka Jahan An-
derson war en; Om Lögerdagz afftonen begÿndte dhe
dricka, och huswerden Jon i Wareböke och några medh honom
såte natten öfwer och inthett sofwe. Om söndagz mor-
gonen efter hönsgell kom Jahan Anderson Jn, och hade
legadtt om natten wthi en säng och sofwett, och der brann
i wgnen, och bonden i gården sadtt och drack widh sin
bordzända; När Johan hade helsadtt stodh han widh wg-
nen och wermde sigh, tå lågh en gammall man N. Hå-
ken i Hökhultt /: som war Jons fader i gården :/ wthi en
sengh wid den Södra bordzendan, han ropte till Jahan
och sade, kan skee du fryser? Kom hijt och läg digh her
 
5v
hoos migh mädan du wermer digh! Dhett Jahans och gior-
de: När dhe hade legadt en stundh satte den gamble
mannen sigh wp i sengen, och blef sitiandes, och Jahans
satte sigh der brede widh. Då sade huswerden Jon
som slagen blef till sin fader Håken, fader dett tie-
ner inthett i sitien der och Jagh siter her! och med thett
samma togh han kannan i den ena handen och Liusesta-
ken i den andra handen och bad så gesterna gå medh
och ginge alle till den Södra bordzändan och bleffwo
der sitiandes. När dhe hade druckitt några gånger
omkringh sadtt Jon i waraböke och drögde någett medh
kannan och icke drak omkringh; då togh Johans ått
kannan wthi skemdt och sade denne hörer migh till!
Och wid Jon slepte kannan slogh han genast Jahan
Anderson på munnen, och strax drogh Jahan sin
knijf och stack Jon i wareböke så att han strax bleff
döder.   Nw hafwer man söktt effter flere wittne
och hafwa inga fådtt fram, wthan dråparen hafwer det-
ta bekiendtt och inthett protesteradt emott, eij heller å
klagarna på sin sijdo.  Detta ährandett blef
effter åklagarnes begäran skotitt till häradtz Nembdn
och dhem föreläsitt dett 12. Cap. i dråpm: B. och dhem
förehålledtt, att dhe granneligen skulle skoda den dö-
des brått, och om dråparen giorde detta dråp treng-
der och af rätta lifznödh eller af wellust och hasti-
go mode, att de der på wille gifwa sitt betenckiande.
6r
Och när Nemden hade her om rådslagitt gåfwo dhe så-
dane swar, att dhe af för:ne omstendigheter och ransakningh
af enfåldigt förstånd icke kunne tenka detta dråp wara
giordtt af rätta lifznödh trengder, wthan i öfwerdådigheet
hastighett och wellust, och derföre icke kunne frija dråpa-
rens Lijf, wthan dömde dråparen ifrån lifwet, medh
mindre målzäganden beder för honom och han sedan niu-
ter Konungens nåder. Och hafwer dråparen 6 wekna
dagh till Konungz och från her af tinget effter laghen
bekommitt och gafz löß ifrån rätten i sitt förra behåll
Nw hafwer dråparen i midler tijd mädan han haf-
wer gådt wid skogen, och eliest her för rätten giordtt
en wenligh förlijkningh med den dödas hwstru, och medh
barnsens Målzmän, och wttlofwadtt dhem en lijdeligh boot
och dhe wilia gerna bidia i fred för dråparen och wn-
na honom lifuet, så widtt dheras Målzägande rätt wid-
kommer och hafwa offendtligen her Jnne för rätten bedett
för honom, såsom och begäradtt att man her ifrån rätten
skulle schrifwa H. K. M:tt och H.K.M:tz domhafwandhe
och den konungzlige hofrett till, att dhen höghloflighe
hofretten uthi H. K. M:tz frånwaro wille sigh gunsteligen
betencka och för Målzägandens förbön honom lifwett
wnna; hafwer och häradett och häradtznembdn, Jtem
Welbördigh Truls Kååse beditt för dråparen sönner-
ligh af medömkan, att för:de dråpare Jahan aldrigh ähr
beslagen medh dhett ringaste Perlemente elliest och
 
6v
denna dråpar-
ren är döödh
bhär och hafwer en sådana ijder och ånger för denne gerningh
som en Christen Menniska ägnar och bhör, der om både An-
delige och werdzlige bähra witnesbördh. Her om blef
schrefuit hofrettin till och bekommit hofrettens förkla-
ringh, att dråparen skulle behålla lifwett och böta ko-
nungen 100 dal. Men i midler tijdh för ähn böterna blef-
wo uttfeste och borgade, blef dråparen döder, och effter
honom finnes inthett godz Löst eller fast. 
   

 

  Sammedagh kom för rätta Ingeborgh Gunners
dotter i Mierredtt på edle och welbördigh Christopher
Ribbingz godz till Wlfznäs, hwilken förgångett åhr hafwer
tiendtt i Westra häradtt i Hielmsryd sochn, hos en be:d Nilsz i
Skijreshult och der latitt sigh af för:de Nils belägra, och
sedan hon förnam att hon war hafwandes medh hans barn
hafwer hon begifwitt sigh her wtt i bygden och her födtt bar
net, och saken är klar och wppenbar, så att Nils i Skirsz
hult hafwer sondtt och bödtt, der han är boandes, men
denne för:de Ingeborgh är så blådtt och fattigh att hon icke
äger så mong kläde hon kunne skyla sigh wthi, mädan hon
gick hijtt till tinget, hafwer och icke kunnatt framlocka
en menniska som för henne wille wttfesta den ringaste
päningh, och lekwell kräfwer Gudz budh, att sådane
fattige syndare måtte wprettas och komma till skrift och
bättringh. Derföre hafwer man på höge öfwerhete
nes nådige behagh och widare tillåtelse her för rätta
för hennes store fattigdom och heele häradtz förbön tillåtet
7r
att hon hafwer wttfest, för hon gick å bolster och blye
i andre kånos sengh päningar - 40 marker
NB:
är eij meere än
40 marker för eene
fallt hoor

 

  husbondan 26 marker 5 öre 8
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzhöfd 6 marker 5 öre 8

 

Sammedagh blef beklagadtt att gestgifwaren An
ders widh Torgett, icke så förestår wägfarande man eller
sitt gestgifware embete som dett sigh bhör, och eliest lig
ger olägligen, derföre hafwer jagh medh häradtz
nemdn dömdtt att Erich i Liungby skall wara effter den
ne dagen gestgifware, och skiutza och försla till Dörarp
der skall Jon wara gestgifware ähr geråden - 2 mijll I
tem ifrån Liungby till Hampneda - 1 ½ mijll. Och haf
wer bonden Erich i Liungby ett godtt loford af wägfaran
de folk, och boor wthi en stoor by, så att när gästerna ä
rhe monge, kan han dhem försörgia hoos sine grannar och
i samma by, hwilke och ärhe well förmögne.



















dätte är
rätt och wäll
beställt

 

Kom för rätta Lars i Alenskiöp fullmöndigh på
alle desze efft:nes wegner, N. Gunnes i Rydh, Ingerdes
i Tomary, Anna Eskils i Stockaldtt, Gunill Jons i Fa
graböke och Nilses wegner i Kiöllhultt och tingskiötte
desze för:des broder Matthis i Örnafelle en fieringh aff
Örnafelles gård, den Matthis nw wthi boor, och hafwer
Matthis gifuit sinom broder Gunne i Ry jord igen i Ryd
för för:de Gunnes jordh i Örnafelle, Item hwar sin
 
7v





















Är rättwislig
handlat.
söster godtt tysktt och dansktt mönt päningar - 10 ½ dal. och sin
broder till förbättringh på jordena i Ry tyskt och dansktt
mönt päningar - 14 ½ dal., hwilke jord och päningar denne dhe
ras fullmöndige bekiende, att dhe redeligen och till ful
la nöije bekommitt hafwa så att them well åttnögdes. Der
före tingskiöttes och afhendes för:de 1/4 i Örnafelle ifrån al
le denne för:de deras barn och arfwingar födda och ofödda och
in wnder Matthis i Ornafelle hans hwstru Elsa dheras barn
och arfwingar till ewerdeliga ägo och ägendom etc. Hafuer
och för:de Matthis sin arfweloot i samme 1/4, så att han nw medh
arf och kiöp lagligen äger en heell fierdingh af Örnafelle gård.
Är lagbuden och lagstånden effter Sweriges lagh.

 




























Är rättwislig
giordht.
Sammedagh kom och för rätta Lars i Alenskiöp full
möndigh på Jönses wegner i Rökle och på hans  barns wegner
Eskell i Rökle och Estred i Siöaboda och tingskiötte Per
Thorson en femtingh af halfwan den norre gården Gröne
i Traherydz sochn, den han nw wthi boor, och hafwer Per
Torson derföre wttgifwitt godtt tysktt och dansktt möntt päningar
- 40 dal. och för ättlefwett päningar - 4 dal. swenske, dhett
för:de deras fulmöndige bekiende, att dhe redeligen och
till fulla nöije bekommitt hafwa, derföre tingskiöttes
för:de 1/5 i Gröne ifrån alle desze för:ne deras barn och arfwa
och fulkomligen tilegnandes in wnder Per Torson hans
hwstru Jahana och begges dheras arfwingar till ewerdelige
ägo och ägendom. Och äger nw för:de Per Thorson och
hans hwstru Jahana ½ den norre gården Gröne, som hans
förra lagafångz bref wttwijsa.
8r
Kom för rätta Jöns Faarson i Swinaberga på sine
egne wegner, skiötte Skafftförde och aldeles afhende sigh och
sine arfwingar födda och ofödda en fierdingh wthaf en heell
tredingh af allan Swinaberga gårdh och denn tilegnade
in wnder Jon Haraldson och Sone Jönson och Elin Sones
dotter till ewerdelige ägo. Och bekiende sigh derfore haf-
wa upb:tt Päningar - 40 dal. både för arf och ättlefwe.
Är och rätt
wislighen
Sammedagh kom för rätta Oluf Tufwason i Staf
sätra och framlade i rätta en försegladtt handschrifft, wnder
her Dawid Krotz signeet i Nötia, der med bewijstes att
Jeppe Thorson i Bolmingaryd hafwer igenlöst sin rätta fä
dernes jord N. 1/3 af allan Bolmingarydz gård, hwilken tre
dingh hans fader Thor Jeppason hade bortpantadtt till
Bencht Simonson i Balkarp för päningar ett hundradt fyratijo
dal. Item Bencht Simonson wthi wengåfwo päningar - 1 dal.
Item Thores hwstru i Westerhult wthi ättlefwe päningar - 2 dal.
Item hafwer Jon Jonson i Rya godwilleligen såldtt Jeppe
Thorson halfparten Jon Jeppasons arfweloot i Bolmingaryd och
derföre wpb:tt både för arf och ättlefwe päningar - 17 dal. Ja
cob hans son wthi ättlefwe päningar - 15 markerdanske. Ingerd
i Groary danske päningar - 6 dal. Per Thorson i Groary i ätt
lefwe päningar 4 ½ marker danske. Derföre tingskiöttes för:de
1/3 wthi Bolmingarydz gård ifrån alle desze för:ne deras barn
och arfwingar och tillegnandes in wnder Jeppe Thorsonn
hans hwstru Kirstin och begges deras arfwingar till ewer
deliga ägo och ägendom etc.





































Är rätwisth
handlat
Sammedagh kom för rätta Swen Karlsonn i  

 
8v
Hiuleqwern i Norwidinge häradtt och Tiureda sochn en gam
mall rytter och talade till Erich i Hengarp i Hampne
da sochn och hans gårdman som boandes ärhe i den sön
dersta gården, förmenandes sigh hafwa der sin arfzsrätt ef
ter sin moder och mormoder Karin i Jonsboda som i
samme gårdh född war, nemligen en sösterpart af aller
gården, och der hoos inlade i retten schriffteligh beuis
der medh han bewijste sin klaga wara rettwijs. Och
när her om på någre lagtingh blef ransakadtt, bewijste
han sin slechtlinia i sanningh sådan wara som her effter
fölgier.
  Gamble Jöns
i Hengarp
 
II II II
Godhe Jöns Botill i
Brusarp
Karin i Jons
boda
II II II
Thor Jönson Per Håkensz:
i Bolmingary
Elin i Jonsboda
II II II
Jöns Thorson Jöns Person Swen Karlson

Nw framlade dhe som boo i Hengarp sin lagafångzbref
så mongh dhe hade, ny och gammall, der med dhe bewijste
sigh lagligen kiöpt och arfdt hafwa en broderdeell effter Thor
Jönson och en sösterdeell af Per Håkenson. Men anlån
gande Karin i Jonsboda, der opå hade dhe icke dhett rin
gaste bewijs eller zedell, att dhe eller dheras föräldrar haf
wa der opå wttgifuit den ringaste peningh, eij heller kunne

9r
dhe framföra någor witne, wthan föregifwa att dett skall
wara ett gammalt förtegadtt ährande. Der emot bewij
ste Swen Karlson, att wid pasz 34 åhr sedan, medan hans
mormoder för:de Karin i Jonsboda lefde, då folgde han sin
fader Carl och sine moder till Hengarp, och hörde att dhe som
boo i Hengarp lofwade betalningh för gården, och när de
kommo andre gångh och wille henda betalningen, då blefuo
de öfwerfaldne medh hug och slagh, så att her blef wit
nadtt, att Swens fader Carl hade blefwit ihielslagen, huar
han icke hade kommitt in wnder bordett. Sedan sporde
dhe aldrigh der effter. Sedan Carl war döder, war
Swen der och krafde och fick inthett, wthan hoot och trugh
och med dett samma kom Swen ått Liflandh, och hafwer
waritt wnder rytterna öfwer tiugo åhr. Lekwell hafwer
han när han widkom altijdh krafdt såsom han bewijste
wara skeedtt, den tijdh edle och welb: Nils Siöbladh
war der lagläsare Anno 1605. Då war Swen Karlson
och på Sönnerbo tingh och lätt stemma dhem som bodde i
Hengarp, och när Swen Karlson gick in för rätten, wn
danstocke dhe sigh och römde rätten. Nw hafwer för:de
Swen fullfolgd sin sak wthi halft annadtt åhr, och inthett
får wthan förtredh och onde ordh. Hafuer och denne ran
sakninghen warit för lagmannen, och lagmannen sade
Suen Karlszon 1/4 till af södre gårdhen i Hengarpt
effter bönderna inghen skiell hade at weria sigh medh.













































medan de
inthe hafue
wad tåå
blir doo
men stånda.
9v
Anno 1616 stodh ottingz tingh och
tionde ransakningh wthi Ragnillakiöp med Agunnarydz
prestegeldh i närwaro edle och welb. Truls Kååse
till Öijhult befalningzman i samma häradtt, hederligh
och wellärdh man her Måns i Agunnaryd samptt
sochnenes
nemdn  
Per Jönson i Elmtåsa Lasze i Finhultt
Per i Lambakulla Erich i Buggatörp
Germundh i Höö Clemet i Elmtåsa
Måns i Rydh Jeppe i Gydingztörpet
Sone i Geddeboda Jon Törkilson i Ösziö
Lasze i Målen Jon i Nockarp


Sammedagh kom för rätta Lasze i Trinshultt
edle och welb: Christiern Lilies landbo, och blef ho
nom öfwertygadtt, att han icke införde sin tionde när der
om war tilsagdtt, wthan gick till kiörkeherden och lät wp
schrifwa, rogh - 1 ½ skep. korn - 1 ½ skp. och hade in
thett wttroskedtt tionden och wiste icke hwad han kunne
förslå, någett der effter förde han in wthi kiörkeher
bergett rogh - 1 skep. korn - 1 skep. så fattades för honom
spanmåll - 1 skep. Derföre blef så afdömdtt, att han
skulle wttgifwa så möckitt han hade laditt op schrifwa

10r
och för sin försummelse och tresko peningar - 3 marker. är rätt af
sagt.

 

  husbondan 2 marker
  häradet 4 öre
  häradtzhöf 4 öre


Måns i Stafaldtt hafwer ingen roghtijonde giordt
in wthi kiörkeherberget för åhr 1613 och war inthett
tilstädes, blef stemder till nästa tingh.

Ingemar i Tranhult en frelsis landbo i Rysby sochn
boandes, en stor myttmakare war her tilstädes, ropade
och sigh beswor, att han aldrigh skulle giöra tiondhe af
roghswedior, såsom och badh att alle skulle derföre se
ija kort neij, och hade i nämpste opwächtt en stoor
tumult emott dem som rätten bekläda.

Germundh i Tiurköö fick Anno 1614 winterrogh opå
en swedia, ellofwe lasz och den bortsålde mädan han
stodh i döös in ått albohäradtt, och der af ingen tion
de wttgiorde, och belöper den tionde, ellofwe traff
war, der effter rogh - 11 skep. Derföre blef afdömt
att han skulle betala tionden, konungenom och prästen
och sedan så är giordtt, skall han wara saklöös efter
han hade sin husbondes edle och welb. Christiern Lil
ies tilståndh att bortsälia roghstacken.

Sammedagh kom för rätta Nils i Näs i Liun
ga S. en god danneman, och klageligen gaf tilkienna
dänne stoore
treeskeheet
borde straffes











Borde bewi
ses att han hade
sin hoosbondes
tilståndh



10v






här seer man
faderlig hierte
eemot barnn.
att en wngh drengh Erich Jonson i Tranhult hade för nå
gen tijdh sedan bedett om hans dotter till heders och hw
stru, och när för:de Nils i Näs eller hans dotter Anna
icke behagade drängen eller och omgengedtt, kunne dhe honom
tack för sin bön och ährlige tilltaal och sade honom neij
der af blef drengen wredh, och hade setidt wthi ett geste
budh i Ifla och skieldtt pijgan Anna för en slamsäk, och
hade sagdtt att pijgan her effter skulle gå för 3 marker, och för
skiuter Nils i Näs sigh till witnes hoos twå waxne dren
ger N. Erland Jönson i Ifla och Gummund ibid, och
när dhe her om blefwo tiltalade, giorde dhe sin salig
heetz edh her på lagboken, att dhe hörde när för:de Erich
wthi druckensmåll wthsade orden, att Anna i Näs war
en slamsäck, och skulle her effter gå för 3 marker. Der
före framkom pijgones fader och wttfeste en 12 manna
edh att för:de Erich hade inthett medh hans dotter att be
stella och att hans dotter war erligh och oförkrenchtt
för honom och alla andra.

Sammedagh kom för rätta Per Sallemakare
och tiltalade Fränne i Grytthult om ett skrijn som
hans hwstrus broder Benchtt Sallemakare hade der nid
sadtt, och blef her för rätta bewijsadtt, att dagen
effter Benchtt Sallemakare war döder, tå war Benchtz
broder Germundh wthi Grytthult och wille hafwa skrijnet
Och Frenne sade effter faar är inthett hema, så får jagh
inthett wtt skrijnett, der medh red Germundh der ifrån
11r
Om morgonen kom åter Germund igen och wille haf
wa wtt skrijnett, och när Frenne frambar skrijnet war
dett wpbrutett, och der war ingen hema i gården
wthan Frennes fästemö och hennes moder som war Jön
ses hwstru i Grytthult, och en dansk legopijga som
der tiendte, och strax blef der ifrån förlofwadt och
skyndatt ått Danmark. När Frennes hwstru Gyret
som på den tijden skrijnet blef wpbrutett war fästemö
och icke öfwer sine 12 åhr blef framkalladtt och ensam
men af 2 nemdamen och en prestman förhördh och frå
gadtt, hafwer hon bekiendtt att den danska pijgan war
i rådh och gerningh medh henne att wpbryta skrijnet, och
bekienner och hon der wttogh som lågh bunnedt wthi en lin
nen klutt, 7 dansk markerst. dem hon en tijdh hade gömdt
Och när arfwingarna blefwo harmse för skrijnet war
wpbrutett och begyndte med alfwar der effterfråga, tå
frambar Gyredtt dhe 7 markerst. och fick sin fästeman
för:de Frenne, och när Frenne frågade hwar hon hadhe
dhem fådtt, sade hon, att hon fhan dem wthi hwsett
der skrijnett stodh wthi en porshög, och Frenne togh
peningarna och gick strax till Bencht Sallemakares arf
wingar och fick dhem peningarna igen, dy han förnam wel
att dhe icke wore well tilkomna. Nw seija
arfwingarna godzett wthi skrijnet mhera wara N. en
ask, den skulle wara kringsatter medh goda rigzdal.
så och 14 sölffskeeder, och hafwa her på inthett bewijs
11v
kunnet framföra, wthan mistwifla att Gyredes moder
skulle hafwa waritt medh i råd och gerningh att wpbryta
skrijnet, ändoch hon her till på dett högsta nekar.
Derföre framstegh hennes man Jöns i Grytthult och
wttfeste en 12 manna edh, att hwarken han eller hans
hwstru Kirstin Sigges dotter aldrig war i rådh
eller gerningh att wpbryta Bencht Sallemakers skrijn.
Item att dhe aldrigh sågo eller afwiste flere peningar
wthi sin gård effter Benchtz dödh än dhe 7 marker
som framlagde ähre, och Frennes hwstru blef
tagen i stark borgen till näste tingh och widare ran
sakningh.

Jeppe i Gydingztörp wttfeste en 12 manna edh
att han icke hade skotitt eller feldtt diur, hiortt,
hind eller råå till näste tingh.

Wttfeste och för:de Jeppe en 3 manna edh att han
icke ihielslogh Måns Swensons swijn.

Sammedagh wttfeste Åke i Årshult en 6 manna
edh att han icke wthi afwund och förtredtt sönder
slogh Ingemars bösze i Tranhult, till nästa tingh.
12r
Anno 1616 den 22 Februarij stodh
ottingz tingh och tionde ransakningh i Swijnaberga
medh Pietterydz prästageldh, i närwaro Kong: M.attz
befalningzman edle och welb. Truls Kåse till Öijhult
samptt häradtz och sochnenes
nemdn  
Jöns i Gåarydh Måns Krok i Kiegzlenäs
Esbiörn i Lönshult Jon i Hårenskiöp
Bonde i Barsidtt Jon i Kålborsitt
Froe i Lönshult Håken i Boestadh
Sone i Kiernäs Jöns i Kiegzlenäs
Harald i Kalff Törkill i Klögzhultt


Sammedagh blef ransakadtt om kiörkebygning
och sochnenes siu lagahws å prästebole, tå befans i
sanningh att prästegården war tämmeligh well widh
machtt medh hws och tak, och presten gaf dhem dhett
lofordh att dhe hade wthi alla måtto funnes honom ly
dige, och i rättan tijdh wttlagdtt både sin [..] och
qwektijonde, så att ingen parten gaf den andra skuldh.

Sammedagh blef bewijsadt att Jon i Longeskogh
lendzmannen hade bortsåldt en stor och fersk Ek, för en



12v
är rätt dömpd






















är rätt dömpdt
tönne fierdingh eller en marker peningar, hade och gifuit andra
lof att hugga. Derföre wttfeste han lijka som han dett
sielfwer giordtt hade, effter saligh och höghlofligh ko
nungh Carlz mandat daterat i Stockholm den 4 Au
gusti Anno 1608 peningar - 40 marker konungz ensak.

Kom för rätta Swenborgh i Fotabool och klageli
gen gaf tilkienna att hennes S. man Jon Håkenson
war fordom kommen i skada för en mandödh, den hon
förhalp honom igenböta och bortpantade hennes jord
wthi för:de Fotabool för peningar - 16 dal. och wttlade för
sin man, och effter han inga jord sielfwer åtte der
emot, hade honom icke bordtt förslösa sin hwstrus jord
hwilkett är emot lagen. Erfd. B. 5 Cap. Gifft. B. 19
Cap. Item Cap. 4. Jord. B. Cap. 27. Derföre blef
så afdömdtt att Jon Håkensons arfwingar skulle igen
lösa twädelen aff Swenborgz jordh, och hon sielf tredin
gen, her om blefwo dhe wenligen och well förlichte

Kom för rätta Gunill i Swinaberga och blef henne
öfwertygadtt, dett hon och måtte bekienna, att hon för
sin stora nödh och fattigdom skull, hunger och sweldt
war bortgången till Kalznäs att tigga almose, och
bonden gaf henne almose, sedan bonden war ingången
13r
gick för:de Gunill wthi hans wisthus och bortstaal 2 små
kiöttstöcke, och 2 hörabragder. Och effter Gunill tillför
ne war beslagen med snapperij, betenchte bonden
sigh och kom ihogh att han inthett hade igenläst wisthusdö
ran och gick med hast wtt och fandtt Gunill i wisthuset
och snapperijdtt nedfielatt i säcken, dett han genast ifrån
henne togh medh sine grannars witne. Men effter för:de
Gunill är slätt husfattigh och lijder en oseijeligh hunger,
dett hennes grannar witnade, och hennes man med gråtan
des tårar beder för henne, och will nödigtt att hon skul
le wttskiemmas för dheras monge små barn skull, ähr
och bewijsligitt att för:de Gunill tilförne hawer stulitt och
derföre sondtt och bödtt snattareboot, och nw hafwer inthett
att böta medh, derföre hafwer hon sielf giordtt sin
förplichtelse, att hwar hon effter denne dagen blifwer be
slagen med dett ringaste tiufwerij och blifwer der till
lagligen wunnen, då will hon aldrigh bidia för sitt lif,
wthan stå den rett, som en obootferdigh tiuf tilhörer.
Och för denne beplichtelse blef hon löös gifwen w
than peninge böte, för nemdenes förbön och medhynkan.

Sammedagh wttfeste en frelsis landbo Harald
i Biergagården, för han hade slagett Jöns i Swinaberga
ett öxehammars hugg peningar - 3 marker
  husbondan 2 marker
  häradet 4 öre
  häradtzhöfd 4 öre































hunger och
fattigdoom
orsakar
tiuffnadt








rätt dömpt


13v




rätt dömpdh
Kom för rätta Åke Jonson en wngh drengh, hwilken war
edle och welb. Truls Kååses tienstedrengh och wttfeste för
lönskeläger medh en legokåna på gården peningar - 3 dal.

 

  husbondan 2 dal.
  häradet 2 marker
  häradtzhöfd 2 marker

 

  Anno 1616 den 24 Februarij stod pro
statingh och ottingz tingh i Bårshultt medh Giöterydz
prestageld, i närwaro edle och welb. Trulz Kååse Kong:
M.tz befalningzman, samptt häradtzprosten hederligh och
wellärdh her Jon i Angelstadh, och häradtz och sochne
nes

 

nemdn  
Måns Båtelson i Horn Jöns i Kåpparebygd
Ebbe i Julznäs Jahannes i Arfeka
Lars i Alenskiöp Jöns i Köleboda
Jöns i Gåarydh Simon i Qwinnaldtt
Per i Lillarydh Nils i Alenskiöp
Jöns i Kållekiöp Jon i Brokhultt

 

  Sammedagh kom för rätta wällärdh man her
Thomas Gislonis i Giöterydh, och när han blef tilfrågat
hwru hans sochnabönder hålla sin 7 lagahus wid machtt
å prestaboole. Då swarade han att sochnabönder
na hafwa der ingen hus, wthan hwadh hws der ähr byg
de hafwer hans antecessor af sin egen omkostnadt wpbögdtt.

 

14r
Tå blefwo sochnamennerna tilfrågade hwarföre dhe
icke så well bygga sin prestegårdh, som andre sochna
bönder omkring heela häradet, eller hwad orsak der till
war. Her till swarade bönderna i Giöterydz och
Traherydz sochner, effter ett gammalt ordh och saga som
lenge hade stådtt i gelledtt, nemligen, så att dheras för
äldrar i gamble dagar hafwa kiöptt en gårdh heter Gam
le gårdh, och derföre gifuit 10 st.r hwijta kiör och lagdt wn
der prestegården, och derföre wilia dhe inthett bygga nå
ger hws å prestagården, eij hafwa heller dheras föräldrar
giordtt i manna minne, wndantagandes hwadh dhe af egen
frij wilia der till hafwe weledtt hulpet, hwilken befans
doch ringa wåra, någre få beskedelige dannemen wn
dantagne. Och hafwer man ransakadtt effter dhett äld
sta witne man hafwer kunnedt nå, och befunnett att dhe
till en sådan gammall saga hafwa inthett bewijs, eij heller
finnes den ringaste bokstaf her om beschrefuit, der med
dhe sigh förswara, och för dheras laga bygningh wndandra
ga kunna, wthan obeskedeligen der opå pucka, att ef
ter dheras föräldrar aldrigh hafwa bygdtt någer hws
på prästagården eller der widh machtt hålledtt, så wil
ia icke heller dhe som nw lefwa begynna någer oord
ningh bygga på prästagården. Och effter sådane ex
empell monge befinnes att både schattegårdar och
crone ähre i förtijden af framfarne konungar skiench
te och lagde wnder prestegårdar, oanseedtt hwem dhem
14v
kiöptt hafwa och gifuit frelse på cronones skatt och in
geldh, men icke dhes mindre finner man her i landz
ändan, någer sochn eller prestegeld som icke hafwa sin
lagahus i prestagården, och der så kunne i sanningh fin
nas att dheras förfäder hade kiöptt för:de Gamble gårdh
för 10 st.r kiör och derföre afqwittadtt sin lagahus, så må
dett stå fult för them, som på then tijden kiöptes, och
icke för them som nw lefwa, wthan dhe som nw lefwa
må antingen bygga medh träd eller fä, som dheras för
fäder giordt hafwa. Derföre blef wpläsett Sue
riges lagh och konungzlige recesser och dhem förmanat
och tilsagdtt, att dhe skulle afstå medh sin styfhett och
obeskedelighett, och medh gode effter lagzens lydelse we
derkiennas sin hws i prestegården. Her till blef
af en hop oförskiemde mundbrukare obeskedeligen
swaradtt, och tilsade presten, att hwar han icke wille
ått lijta sådane welkor som för honom waritt hade, då
wille dhe slätt seija honom ifrån sigh, och han måtte dra
ga hwart han wille, då blef dhem igen förhållet
att dhe der till hade hwarken rett eller någen machtt
wthan hwar dhe icke godwilleligen wille wederkiennas
sin lagahus, då skulle dhe mista kiörketiensten. Om
sider gingo sochnabönderna på rådh och kommo in i
gen medh sådane swar, att dhe her effter wilia hål
la sigh widh lagen och bygga sin lagahus i prestagår
den och wilia der emott wederkiennas igen för:de Gam
ble gård, som dhe seija dheras förfäder kiöptt hafwa.
15r
Och der för:de Gamble gårdh skulle endtligen wttbry
tas och wttagas ifrån prestaboolet för sochnebönder
nes otacksamhett skull, att dhe sin kiörkeheerde eller pre
stebolet litett godtt wnna, då bhör för:de Gamble gård
wederkiennas wnder cronan igen, och cronan och H.K:
M.att komme till sine gamble rettighett igen, och bönder
na till sin lagahus å prestaboole. Kan sedan pa
stor som gelledtt her effter besitter åter på nydt niu
ta konungens nåder och för:de Gamble gårdh igen för
werfwa, må han der om försökia sitt bäste.







dätte är
dhem stoor
skam såå
otilborligen
swaara.

 

Sammedagh blef bewijsadtt att Lasz Knutzon
fordom prophos, hafwer wthan någens tilståndh behål
ledtt inne hoos sigh tionden, konungz parten p. 1615
N. rogh - 2 skep. korn - 1 ½ skep. Och när man
sådant effter lagen och H.K.M.tz bref will straffa
då hålla nemden och menighe man tilhopa och förswa
ra, sådan mottwillighett och olydno.



Nämpdenn
boorde fåå
straff för
sådantt

 

Jöns i Liungeskiöp hafwer på samma sätt haffdt
inne hoos sigh konungz parten af tionden p. 1615
N. rogh - 1 ½ skep. korn - 1 ½ skep.
Borde bötha

 

Måns Knutzon i Lunden seijer sigh wara knechtt
doch ingen tienst giör, hafwer inne hoos sigh konungz
parten aff tionden p. 1615 rogh - 1 skep. korn - 1 skep.
Noch för 1614 spanmåll - 1 tunna.
Borde böta



15v





Bör straffas
Måns i Ramnäs hafwer haffdt inne hoos sigh konungz
parten af tionden p. 1615 ähr Melcher Axellsons land
bo till Biernhult, seger honom ligga innan rhå och rhör
med Biernhult, kan inthett bewijsas, dy Ramnäs är bolby
och åhn är merke.

 






Bör straffas
Törbiörn i Geskölff hafwer wthi trådzighett och emot H.
K.M.atz bref hafdt inne medh sigh tionden både crone
nes och prestens deell p. 1615 af 1/3 heman han brukar och
treskas medh allo will ingen besked giöra hwad tionden
kan förslå lijtett eller möckitt.

 



Bör böthe
och straffas
Jöns Clemetson i Wäraberga hafwer medh wåldh hafdt
inne hoos sigh cronenes part 1615 Nemlig. rogh - 1½ skep.
korn - 1½ skep. i lijja måtto cronenes part p. 1614.

 




Bör böthe
för treeskheet
Swen Soneson en gammall afdanckadtt höfwitzman
hafwer inne hoos sigh cronenes part af sin gård Ekenäs
p. Anno 1615 lofwade sigh wilia giöra klart med befal
ningzmannen och betala cronan.

 




Bör som dee
andre böthe
Per Skreddare hafwer sådtt en parteåker 3 skepna
land wthi Hylte i 2 åhr, och hafwer der af ingen ti
onde giordtt hwarken cronan eller presten 1614 1615
blef af retten befaladtt att lendzmannen skulle ransa
ka hwru möckin sädh han hade bekommitt, till nästa
tingh.
16r
Swen i Qwernagården i Traheryd sochn hafwer hafdt
inne tionden för 1615 både för cronan och presten
desze alle för:de wåre inthett tilstädes, derföre blefwo
dhe stämde till nästa tingh.


Borde böte

 

Sammedagh kom för rätta Per Truuidzon i
Mierredtt i Liunga sochn, och talade till Jacob i Kåp
parebygd om 3 skepnaland jordh wthi Kåpparebygd, som
han bewijste sigh lagligen arfdt hafwa efter Ormar
na, och för:de Jacob ibland sine jord och arf hade bortt
skiött. Derföre blef så afdömdtt att Per Truuidzon
skulle hafwa 3 skepnaland igen af Jacobz jordh, eller gifua
ifrån sigh så monga peningar han för för:de 3 skepnaland hade
wpb:tt.







Rätt aff
dömpdt

 

Sammedagh inlades i rätten en witneszedell som
Jöns Holgerson i Kimmelzbögd i Hallaryd sochn medh
sitt bomerke hafwer bekrefftadtt, der med han witnar
att han aldrigh bortskiötte någre jordadeeler i Kolshultt
mher ähn Jöns Åkesons arfweloot, men icke hans söskone
barns deeler, der opå han framdeles wille giöra sin edh.






Bör såå
göre

 

Kom för rätta Gertorn i Rukeboda wthi Danmark
boandes och gaf tilkienna, att han för någer åhr sedhan
för än feigden begyndtes, hade pansadtt en sölffskeedh
 
16v



är rätt
dömptt
för - 5 marker danske peningar, i medler tijdh tijdh för ähn
skeeden blef igenlöst, blef Jon döder och hans arfwingar
bytte pantaskeden, och den icke lagligen hembudo, der
före blef her för rätta afsagdtt att Joens arfwingar
skulle hafwa sine 5 marker och sedan legga ifrån sigh skeeden.

 

  Sammedagh kommo för rätta Bencht i Ragh
nillekiöp och hans broder Håken och gåfwo tilkienna
att dhe hade samsadtt sigh inbördes om Ragnillekiöpz
gårdh, så att Bencht skulle behålla och lösa 2/3. Nw
framlade för:de Bencht ett lagafångz bref gifwit aff
welb. Jöns Jöranson den 19 Maij åhr 1607 der medh
han bewijste att han medh arf och kiöp lagligen äger
halfwan gården i Ragnillekiöp. Wthi den andra halff
parten hafwer han löst och betaladtt geldh för sine sö
strar Benchta och Märitt peningar - 10 dal. Noch hafwer
Benchta wpb:t peningar - 3 dal. som hon arfde effter sin sö
ster Märitt. Item Benchta wpb:t för sin arfweloot - 3 dal.
Item hafwer Håken wpb:tt af sin broder Bencht peningar
- 12 dal. som han arfde effter sin söster Märitt. Item
hafwer Benchtz broder Aszer wpb:tt i sin lifztijdh peningar
- 6 dal. som han arfde effter sin söster Märit, och As
sers dotter Benchta hafwer wpb:tt sedan peningar - 6 dal.
Hafwer och Bencht arffdt effter sin söster Maritt till
peningar - 12 dal. Så att han med sitt förra lagafångz
bref och dett han sedan af sine söskone kiöptt och arfdtt
17r

hafwer, äger 2/3 af allan gården Ragnillekiöp i Agunna
rydz sochn. Derföre tingskiöttes 2/3 ifrån alle desze
för:de deras barn och arfwingar och fulkomligen tilleg
nandes in wnder Bencht i Ragnillekiöp hans hwstru Bo
till och deras arfwingar till ewerdeliga ägor etc.



Är rätt

 

Sammedagh kom för retta Jon i Skråbberydh
på sine egne wegner och bekiende sigh af frij willia
och berådde modh hafwa såldtt sin Swåger, hederligh
och wellärdh man her Påwell i Wlfzbeck en åttingh af
Skråbberydz gårdh, den han effter sin fader arfdt hade,
så och en half åttingh i samme gård som han af sin Sö
ster, hwstru Benchta i Åsenhöga kiöpt hade, och hafuer
Jon derför upb:tt tysktt och dansktt mönt Peningar – 70 dal.
både för arf och ättlefwe, hwilka Peningar Jon bekiende
sigh till fulla nöije bekommit hafwa. Ty skiötte
och afhende Jon Person för:de Gårdadeeler i Skråb-
berydh ifrån sigh och sine arfwingar och tilegnade in
wnder her Påwell hans hwstru Anna Peders dötter
och dheras arfwingar till ewerdeliga ägo och ägendom.
Och äger her Påwell ¼ wthi aller gården Skråb-
bery med then halfwe åttingen hans hwstru för:de
Anna der wthi lagligen arfdt hafwer./.                           är rätt
17v
 
Anno 1616. den 26 Februarij Stodh
Prostatingh och Ottingztingh wthi Lijdhult medh Marka
rydz och Hallarydz Prestageldh wthi Närwaro Konung
M.atz befalningzman Welb. Truls Kååse till Öijhultt
wellärdh man Her Jon i Ångelstadh Prowesten, och 
                        Nemden.

 

Anon i Lijdhultt Nils i Alenskiöp
Lars i Alenskiöp Jahanes i Knabrill
Jöns i Wekeboda Per i Fägerhultt
Nils i Ooshultt Swen i Eköna
Bencht i Holma Swen i Boxhultt
Swen i Swenshult Mårten i Boxhultt

 



honom bör
thett göra
Knechtahöfwitzmannen manhafftigh Jöns Wlff haf
wer tagitt cronenes deel aff tionden wttaf sin till
delningz gårdh Tansiö. N. rogh - 1 tunna korn - 1 tunna
wttlofwade dett strax godwilleligen wilia legga ifrån
sigh.

 


Bor beetale och
böthe
Arfwidh i Öeshult hafwer motwilleligen hafdt inne
hoos sigh cronenes part af tionden p. 1613 och dhett ähn
nw inthett betaladt, wara inthett tilstädes.

 

Om han inthe haffwer hoge offuerheete
nes tilstånnd bör han böthe
Jahans i Tansiö knechtafendrich hafwer hafdt inne hoos
sigh cronenes tionde af sitt halfwe heman som han be
sitter, och sedan tagit cronenes tionde af sine tilldeell

 
 
18r
ningz heman, Hambra och Fägrultt 1613 1614 N.
rogh - 3 skep. korn - 2 skep.
Noch hafwer fendriken tagitt cronenes deel aff
den andra halfwa gården Tansiö som bonden opå boor
Item af sitt tilldelningz heman Häraldt p. 1615
rogh - 2½ skep. korn - 4 skep. detta alt lofwadhe
fendricken sigh wilia betala.




Bör beetala
och bötha

 

Carll Franckelijn rytter wnder Cnut Drakes
phan hafwer tagitt cronenes tionde af 2 sine tilldeel
ningz heman Rydh och Flathult p. 1614.
Bör thet
åter gälda

 

Anund i Lijdhult hafwer tagitt cronenes tiondhe
af 2 sine förläningz heman Ekön och Kloon p. Anno 1614
Item af Siöatörpett - 6 skep.
Bör sammaledes göra

 

Fyra landzknechtar, Per Anderson, Jöns, Per och Måns
hafwa hafdt Snelsböke i tilldelningh der af hafua dhe
borttagitt cronenes tionde.
Bör thet
åter gälda

 

Sammedagh kommo för rätta Lars i Alenskiöp
och hans broder Nils Erichson ibid och dheras söster
och tiltalade Påwell Trulson i Fleszerydh om en pan
tejordh i Fleszerydh som dheras fader Erich Åkeson
hade wthi sin nödtrångh bortpantadt, först till Clemet
Stolpa för danskt mönt peningar - 40 dal. och sedan
till jungfrun på Erichstadh för peningar - 40 dal.
 
18v












Rätt dömpdt
Nw hade Erich Åkeson en mågh Per Trulson som åtte
Larses söster i Alenskiöp, den samme wttlade och betalade
Clemett Stolpa sine 40 dal. danske peningar och hade jordena
wthi - 6 åhr. Sedan pantade Per Trulson bort samma
jordh till sin broder Påwell Trulson för 40 dal. danskt
mönt. Och effter för:de Lars och Nils medh dheras sö
ster wore rette bördamän till jorden och wille nw lösa
sine jordh igen, derföre dömdes jorden i börden
och bördamännerna till gelledtt att wttgifwa och betala
- 80 dal. Item blef och afdömdt att dhe som hadhe
besittedt och brukadt jorden skulle betala leghan
för peningerna.

 




Lagligen frijat
Sammedagh kom för rätta Per Nilson i We
la och hans hwstru, och blefwo frijsagde för Joen
Matzons fåår i Hallaböke, effter hwstrun eij kiende
fåren, icke heller lade dulszmåll på wllen, derföre
war dett icke stulitt wthan misztagett.

 


domen rätt pigan borde och böta
Kom för rätta Erlandh i Rydh en wngh dreng
hwilken hade belägradt en pijga Ingeborgh Peders dot
ter af echta sengh föd, dett dhe båden her för rätta be
kiende wttfeste för mökrenchningh - 40 marker

 

  cronan 13 marker 8 ortig.  
  fadrenom 13 marker 8 örtig.  
  häradet 6 marker 5 öre 16
  häradtzhöfd 6 marker 5 öre 16

 

  Kom och för rätta Ingemar i Fåradaal och hadhe
19r
giordtt lönskeläger, förrömde rätten, blef stemder til
näste tingh widh sine - 3 marker.


är rätt och kon
nan borde och
böta


Sammedagh wttfeste Lars Månson i Swenshult en
wngh drengh för lönskeläger medh en drifwerska Gu
nill be:d dett dhe båden her för rätta bekiende peningar - 3 dal.

Cronan 2 dal.
häradet 2 marker
häradtzhöfd 2 marker
är rätt
af saagt
Erlandh i Rydh wttfeste en 12 manna edh till nästa
tingh att han icke hade skotitt diur.
Bor frija sig
Sammedagh kom för rätta Gummund i Rydh
som hade belägradtt sitt söskonebarn och wttfeste effter
hoffrättens förklaringh peningar - 80 dal.
hoonn boorde
och böta sine
40 daaler
Kom för rätta Per Jonson i Kiäringalijda, hwilken
åtte Arfwidz Söster i Öshult, och på alle sine medharff
wingars wegnwr wttfeste en 12 Manna Edh till Nästa tingh
sålunda, att för:de Arfwid i Öshult togh aff alles dhe
ras oskiffte boo, mädan han war drengh, så monga Pe
ningar och Päningz werdh, som wttlades för 1/12 i Staffaldtt
den han sedan hafwer bortbydt för 1/7 i Öshult, hwilken
1/7 för:de Arfwidh will hafwa och hålla för sitt eghitt.
 

 
19v
Bör göre Eden
Såsom och att för:de kiöp skedde och giordes medh dheras
moders och all Söskones goda Ja och samtöcke, och dhem
alla till godo och lijka fördeell.    Her till Nekar
Arfwidh i Öshult och framlade i retta ett witnesbreff
gifuit aff Her Jöran i Anderstadh förmälandeß, att Arf
uidh hafwer giordtt någre Jordaskipter, och wthi samma bref
Nemdt några witne som när wåre; men samma bref för
mäler inthett hwru Arfwid hafwer fådt dhe Jordh han
hafwer bortbydtt; Derföre när denne Eden är gån
gen, så hörer denne Siundingen all Söskonen lijka till.
Arffuidtz
i Öshult
motuillighet
emot kiör
ke embe
thet.
Sammedagh wpstodh för rätta wellärdh och
skickeligh man her Påwell i Wlfzbeck och sigh högeli
gen beklagade öfwer sins åhörares Arfwidz i Öshult oly
dighett och mottwillelighett emot kiörke embetett, att för:de icke al
lenast förachtar Gudh och hans helga sacramente, wthan och
giör presten förhåld på sin renta och semiesmör. Her
till swarade för:de Arfwid, att när han får welkor att gåå
till Gudz bordh, tå will han gifwa presten sin rentha.
Men effter dett är allom her i bygden mher än kunnogt
hwadh för en Gudz försmädare, orholigh och trättesam men
niska för:de Arfuid, her till dagz hafwer warit och ähn
är, och kan med ingen semia eller hålla wendskap, så att
gelijke icke fins i hela häradet, och hafwer för den skull
grepitt en otilbörligh afwund emot presterna, dhem häder
och förachtar med ochristeligit mundbruk, spott och gab
berij, hafwer och gifuit cappellanen her Jon Swenson ök
nampn, dhett man för höffwiskhett skull icke will skrifwa
 
 
20r
Och hafwer nw wthi sin afwund och mottwillighett hålledt
sigh ifrån sacramentet wthi 3 samfelthe åhr, och will lyda
hwarken Gudz eller menniskiors förmaningh, dhett hele soch
nebönderna öffwer honom beklagade, lekewell är all
lom wppenbardtt att för:de Arfwid hafwer fyra gångher
bedrifuit hoor, och är blefwen förskonadt igiönom förbö
ner och konungens nåd. Och nw sedan han hafwer
giordt detta sidsta hooret hafwer han warit ifrån sacramen
tet wthi 3 åhr som förb:t är, och will inthett lyda kiörkoembetet
wthan håller kiörkoembetet för glutt och gamman.
Derföre hafwer hans kiörkeherde wellärd man her
Påwell i Wlfzbeck medh gråtandes tårar sagdt honom slätt
ifrån sigh och sine församblingh, och will aldrigh kienna ho
nom för sin åhörare effter denne dagen, och andtwardade
honom wnder werdzligit wåldh och Sweriges lagh, dett
samma giorde och häradtzprosten hederligh och wellärdh
man her Jon i Ångelstadh, och wille aldrigh mher kienna
honom för en christen Gudz församblingz åhörare, wthan
andtwardade honom wnder werdzligit wåld och Sweriges
lagh. Derföre blef wpläset för nemden dhen
sidste artikell af dett 13 Cap. i kiörkebalken som så lyder
Warder man i förbudh satt, och sitter natt och åhr, och
söker eij nåder, tå äger biscop honom i bandh setia.
Will han sigh än tå inthett retta, tå äger konunger öfwer
honom med swerde retta och wthan kiörkegård döma.
Men effter kiörkebalken, medh hwad påwisk wilfarelse
der wthi är, är casseradt, och man icke weet hwadh
20v
denna effter
han 4 hoor
bedrifuit haf
uer och är såå
obootfärdig
boorde
straffas
der wthi blifwer effter denne dagen behålledt och infördt
der effter man domar bekreffta kan, derföre torde
man icke döma för:de Arfwid i Öshult /effter som han
well förtiendt hade/ ifrån lifwett, för ähn man sigh wijda
re hoos höge öfwerheten och den högloflige konungzlige
hofrett, hafwer her om wthi wnderdånighett förfrågadtt.
Doch blef af nemden och rätten så afdömdt, att för:de
Arfuid skulle leggas wthi häradtzkijstan på 14 dagars
tijdh, til thes han wttlofwar bättringh och bewijser kiörke
embetett den hörsamheett och lydno, som annadtt godtt
och ehrligitt folk wthi sochnen.

 

  Anno 1616 den 27 Februarij stod
prostatingh wthi Horn, i närwaro Kong. M.atz be
falningzman edle och welb. Truls Kååse till Öij
hult, prowesten wellärdh her Jon i Ångelstadh
her Jacob i Liunga, så och Liunges prestagieldh
Nemden  
Jöns Jeppason i Rydh Båtell i Håå
Måns Båtelson i Horn Nils Törstenson
Nils Knutson i Rydh Jon i Book
Ebbe i Hiulsnäs Lars Knutson i Judultt
Nilsz i Eehen Jahans i Horn
Måns i Horsaberga Jon ibid

 

 

21r
Ingemar i Älinge hafwer ingen tionde infördtt i
kiörkeherbergett p. Anno 1615 blef stemder till nästa ting.
 

 

Wthi denne församblingh fhans ingen orichtighett eller
olydna om tionden, wthan dhe hade alle i rettan tijdh wtt
giordtt honom och infördtt.

Är
eet gåått
beröm

 

Sammedagh blefwo bönderna som boandes ärhe i
Glöterydz prestageldh framkallade och tilfrågade, om dhe
medh gode wille wederkiennas sin siu lagahus åå prä
staboole, som dhe öfwer hundradt åhr hafwa försummadt
och förnekadt, och slett inthett bygdt eller der opå kostadtt,
föregifuandes att dheras föräldrar aldrig hafua bygdt wthi
prestagården, och hafwa doch ingen lagligh eller gillandhe
skiell att framföra, der medh dhe kunne endtskyllas.
Derföre blef dhem ähn till öfwerflödh föreläsett Sue
riges lagh och recesser och dhem alfwarligen förehållet
att dhe ingalunda skulle sigh wndraga ifrån sin preste
gårdz bygningh, mher ähn andre ährlige sochnebönder her
i häradet, så framt dhe icke wilia böta effter laghen och
sedan fulkomna sine 7 lagahus. Doch omsider effter
möckitt och longdt repetas, kom lendzmannen fram medh
sochnenes män, och wttlofwade, att dhe innan påscha,
wille wederkiennas sin 7 husz i prestegården, och förlijkas
medh her Germund som prestagården med sin eghen
omkostnadtt hafwer wpbygdtt.






















Thett bör dem
effterkomma

 

Sammedagh kom för rätta Nils i Näs och
gick en 12 manna ed, med hwilken han giorde sin
 
21v
  dotter Anna frij för dhe ähreröriga ordh Erich Jönson
om henne wthi druckensmåll wttsagdtt hadhe.

 

Edemännerna  
Nils i Runkarp Per i Getaboda
Lars Pederson i Ifla Per i Läsaryd
Harald i Grimmarp Swen i Skellesnäs
Jacob i Oorbergh Torchill Brånd i Läsaryd
Nils i Hårebergh Lars i Brogården i Ifla
Swen Jönson i Ifla Per Torkelson i Mierredt

 

Honnom
borde straffatt
blifue och
böthee
Denne edh blef laghligen gången och Anna frijsagd.

 

Är rätt effter thett tridie Cap: wthi gifftom:
henne boorde inthe bötha
Sammedagh kom för rätta Måns Person i Eke
näs en wngh tienstedrengh och hade belägradtt en pijga
af laghgiffta sengh Elin Jons dotter och lofwadt henne
echtenskap, dett han och sade sigh wilia fulborda, nästkom
mandes söndagh ottedagar och fulkomligen wijgas, der
före löftisman Nils Person i Skaffta drengzens broder
och effter han behåller henne till echta hwstru, derfö
re wttfeste han peningar - 20 marker.

 

  cronan 6 marker 5 öre 8
  fadrenom 6 marker 5 öre 8
  häradet 3 marker 2 öre 16
  häradtzhöf 3 marker 2 öre 16

 

derföre borde honnom dubbelt böthe och hoon boorde och bötha Item blef och bewijsadtt att för:de Måns Person hafuer
belägradt en annor tienstepijga Gunill Jönses dötter
wttfeste för mökrenchningh peningar - 40 marker

 

22r
  cronan 13 marker 8 ortig.  
  fadrenom 13 marker 8 ortig.  
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzhöfd 6 marker 5 öre 8

 

Kommo och för rätta Erland Olson i Älinge och
Simon Jönson i Biörstörp och hade både hefdatt och be
lägradtt en gammall skiöka Luce be:d wttfeste för lönske
läger hwar 3 marker är tilhopa - 6 marker.
Är rätt och tilbörligitt att dee böta

 

  cronan 1 dal.
  häradet 1 marker
  häradtzhöfd 1 marker

 

Sammedagh kom för retta Girmund i Älinghe
och klagade att Jöns Tufwesons drengh i Hampneda be:d
Jöns Benchtson hade skieldt hans hwstru för en hora,
hwilket drengen bekiende sigh wthi hastighett och wrede
wttsagdtt hafwa, och wiste der till ingen skiell, och ic
ke heller stod opå att wilia för:de Girmundz hwstru någet
ährerörigtt öfwertyga, wthan giorde henne aldeles frij
att han inthett wiste med den goda hwstrun annadtt
ähn ährligitt och godtt, och rättade sin ordh för ähn han
å tinge gick, derföre wttfeste han för oqwemdes
ordh, peningar - 3 marker.













Är rätt

 

  cronan 2 marker
  häradet 4 öre
  häradtzhöfd 4 öre

 

Kom för retta Jon Anderson i Hampneda  



22v
  och klagade att Germundh i Älinge hade borttagitt een
qwernahoo i skogen, hemkiördtt och sönderhuggitt till wedh
Item blef och Germund skieldtt för en täleknijf och an
nadtt snapperij, blef wpsadtt till widare ransakningh.

 




















Bör granntt
ransakas.
Sammedagh kom för rätta Lars Knutzon i Ju
dult och hans medarfwingar och tilltalade her Olofz
arfwingar i Tofhult om 40 dal. som Tormar i Kylle
hade ländt her Olof att inlösa Tofhulta gårdh medh
och beropar Lasz Knutzon sigh till witnes hoos her
Thomas i Giötery som för:de Törmar besökte medh
sacramentet på sitt yterste, och bekienner her Tho
mas her för rätta, att Törmar sade på sitt ytersta
att her Olof aldrigh hade betaladtt honom dhe 40
dal. och der på annammade sacramentet, och blef
strax dödher. Her till swarade her Olufz arf
wingar att åtta owilda dannemän hade jänkadtt
och samsadtt her Oluf i Tofhult och Törmar i Kylle
wthi bäggas dheras lifztijdh, och när arf och annadt
hwad dhe hade hafdt sin emellan war reknadtt, skul
le her Oluf gifua Törmar - 12 dal. effter dhe 8 dan
nemäns seijande, hwilka - 2 af denne 8 dannemän
N. Jöns i Ökershult och Jon i Siöaboda för:de Tormar
dhe 12 dal. offta hembude, och Tormar swarade sigh
aldrigh wille hända 12 dal. för 40 dal. Och beropar
her Olofz arfwa sigh till flere af denne 8 dannemän
som lefua och wåre tilstädes att jämka och laga emel
lan her Oluf och Tormar. Är wpsadtt till widare
ransakningh.
23r
Framkom för rätta Oluf i Flåboda och giorde sin
edh her å laghboken, att han war hoos och åsågh när
saligh wnge her Peders hwstru Kirstin i Bergunda
betalade Jöns Månson i Beckary - 6½ lodh sölff och en
dal. peningar, men Jöns Månsons stöfbarn finge dher
inthett emott wthan dett står ännw obetaldtt.

Bör betaales
och gäldas

 

Anno 1616 stodh ottingz och prosta
tingh i Draery medh Ångelstadh prestageldh wthi
Kong. M.atz befalningzmans welb. Truls Kååses när
waro, wellärdh her Jon i Ångelstadh häradtzprost
 

 

Nemden  
Måns Båtelson i Horn Jöns i Gryttåsa
Anders i Berghemett Jon Jönson i Liungby
Clemett i Beck Jöns i Berghemett
Oluf Gummundson Jöns i Näs
Lasze i Hedztörp Anders i Beck
Jöns Benchtsz: i Qwenslöff Jon Person i Torp

 

Sammedagh kom för retta Anders Mån
son i Malmary edle och welb. Måns Kijlsz land
bo, och innan rhå och rhör medh sätisgården Bolm
stadh boandes, och hade bedrifuit enfaldtt hoor på
 
23v




NB:
Måste förfräges om hann alleene bör hafua booten.
sin husbondes sätisgård Bolmstadh medh en tienestequin
na och löskåna Kirstin be:d hwilken sedan hon war haf
wandes bortstaal möckitt godz ifrån sin husbonda och
sedana römde. Och effter man eij weet, hwar eller när
hon kan igenfinnas, och saken kräfier att den fattige syn
daren som hema sitter och henne belägradt hafwer, måt
te komma till skrifft och bättringh, och till församblin
genes gemenskap, derföre och effter hans hwstru
beder för honom och hans husbonde deslikest, bleff
tillåtett att han wttfeste för denne sak husbonden al
lena peningar - 80 dal.

 







Är rätt.
Sammedagh kom för retta Oluf Gummund
son i Qwenslöf fullmöndigh på Jon Benchtsons wegner
i Höfdinge, skiötte och afhende ifrån Jon Benchtson
och hans arfwingar en half skattegård i Höfdinge, och
bekiende att han derföre hade wpb:tt både för arff och
ättlefwe peningar - 80 dal. och ett nydtt läruftz laken
och tilegnade samme halfwe gård in wnder Jöns
Benchtson hans hwstru Kirstin Olufz dotter och deras
arfwa till ewerdelige ägo och ägendom.

 

Är rätt effter laagh Kom för rätta Swen i Biernary och klagade att
hans gårdman Olof hade slagitt honom och hans son
Swen Swenson 2 yxehammars hugg, dett han och be
wijsa kunne, derföre wttfeste Oluf peningar - 6 marker
  cronan 1 dal.
  häradet 1 marker
  häradtzhöf 1 marker
24r
Item wttfeste Swen i Biernary en 6 manna edh
att han eller hans barn och husfolk icke hade wthi
förachtt, slaget med en knijf igiönom en liten psambok
eij heller wphuggett en tällyxa wthi en steen.
 

 

Sammedagh kom för retta Lasz Jönson i Ludde
och bekiende sigh af frij wilia och berådde modh
hafwa såldtt Birge Ambiörnson en half schattagårdh
i Mierredtt wthi Liunga sochn, och derföre wpb:tt ett
hundradtt tolf dal. hwilka han bekiende sigh till ful
la nöije bekommitt hafwa, derföre tingskiöttes
för:de ½ gårdh i Mierredt ifrån Lasz Jönson hans hwstru
och arfwingar och in wnder Birge Ambiörnson hans hw
stru Anna och begges dheras arfwa till ewerdeliga
ägo och ägendom.







Är rätt

 

Sammedagh kom för rätta wnderfougdten Peder
Anderson i Åby och framlade i retta en fullmachtt, gif
wen aff en enkia i Stockholm, och der hoos en handskrifft
som en wngh drengh Swen Anderson barnfödh i Draery
hade wttgifuit på sitt ytersta, hwilken wthi för:de enc
kias hus blef döder, och enkian hade wthi hans
siukdom, så well som elliest på hans begrafningh be
kostadtt - 20 dal. och förmeente effter som den wn
ge drengen henne lofwade, att hans föräldrar skul
le detta gelledt, när dhem dher om blef anmodat
godhwilleligen betala, och hade wpgifuit gelledt i - 8 dal.
Tå blef för:de wnge drengzens fader N. Anders Suensz:
 
24v


























Är af nödenn at man där effter ransakar.
i Draerydh framkalladt och tillfrågadtt om han denne
handschrifft effter sin döda son wille betala, anse
andes att för:de enkia hade giordtt möckitt well, och
hulpitt hans son till en hederligh begrafningh och ell
iest falledtt honom bij wthi hans siukdom. Her till
swarade för:de Anders ganska obeskedeligen, och sade
att han så gerna hade seedtt och spordtt, att hans son
hade blefwett lagd i hästabackan som i kiörkegården
och seijer att han war honom en ondh och olydigh son,
och han will inthett betala för honom den ringasthe
peningh, icke war heller för:de hans döde son arffta
gen, eller hade någett förwerfwadtt, så är der ondtt
peningar taga der inga ähre och arfwa ware saklöse,
medh mindre Anders Swenson godwilleligen och
för enkiones goda bewijsta af sitt egitt någett wille
wttlegga och betala, Item tilltalade förb:de
Anders Swenson i Draery till Måns Benchttson i
Toffta och sade att han sankade soll på hans son
för:de Swen Anderson, giorde hemgångh och slogh honom
i hufwudet så att bheen wttoges, och för än han
slett blef helader, begaf han sigh her whur bögden
och blef strax der effter döder i Stockholm och för
menar att Måns i Toffta är wållandes i hans dödh
Men effter dett war hufwudsår, som man bör wårda
natt och åhr och man eij weet på hwad tijd eller dagh
för:de Swen döder blef. Men Måns slogh honom 14 dagar
effter Michaëlis 1611. Her om skall skaffas besked
ifrån Stockholm der han blef döder. Wpsatt till
widare ransakningh.
25r
Sammedagh kom för retta Biörn Laszeson i Qwensle,
Arfwidh ibid, Erich ibid, Nilsz Ollson ibid, hwilka tilstädes
wåre å wigualle och åsågo när Germund Skreddare i Kierringe
edle och welb.dig Måns Kijls tienare till Bolmstadh, stack
Per Jonson i Qwensle wthi armen, medh en knijf, och han sedan
der af blef döder, och effter dheras giorde edh å laghbokenne
wittnade dhe att dråpett i alla måtto så tilgick som her effter
fölgier. Först tildrogh sigh att alle dhenne
för:de grannar wåre tilhopa hoos Arfwid i Qwensle och druc
ke, och blefwo alle öfwerdruckne, wndantagandes Biörn Laszesz:
han war nöchter och hwad som han witnade blef för godtt
wptaget, och lyder så hans berättelse, att widh the såte till
hopa widh bordett och drucke, begyndte Per Jonson som sla
gen blef, stryka Germundh medh handen nedh ått bröstett,
och sade, du knappekarl, will tw inthett giffta digh snart? Jagh
hafwer en wacker stöfdotter, kom och få digh henne! Swara
de Germund, pijgan behagar migh well. Åter strök Per Jon
son Germundh nedh ått bröstett, och sade, neij, du knappakarl
du giffter digh inthett så ringa, du wilt högre wp! Tå swa
rade Germundh, knappa och knapa höfwa bäst ihop, detta
taal repeterades twå eller tre gånger, sedan sade Per Jon
son till Germund, gottår min busz! Swarade Germundh
kallar du migh en poick? Neij sade Per Jonson Jagh kal
lar digh ingen poick, Jagh kallar digh min busz, då steg
Germund wp och wille gå sin koos, ty han förnam att Per
Jonson war wreder, och dhe såto bade tilhopa wthi galben
Dråp.
Ransakat efter hofrettens befalningh.
25v ken, widh han stodh wp och wille wndfly togh Per Jonson
i Germundz kläder, och satte honom nedh och sade, Inghen
skall gå hädan för mina skulld, och Per Jonson hade en
stop och drack till Germundh, och sade, du skalt dricka än
en stop med knapan! Någett der effter, reeste Ger
mund wp, effter dheras snack, bhar icke tillsamman och
wille wndflydtt andre gången, åter togh Per Jonszon
wthi honom och satte honom nedh, och war samma taall
dhem emellan. När Germund förnam att han inga
lunda kunne blifwa till fredz, stodh han tridie gån
gen wp och wille wndfly sin owen, widh Germund wpree
ste slogh Per Jonson honom i ansichtett medh wenstre han
den, ty han war lätthender, och reef honom tw blodwijte i
ansichtett, sedan togh han honom med andre handen i halsen
och förde honom wnder sigh i benken, klöste honom i ansichtett
och drogh honom i hårett, då wttdrogh Germund som wn
der lågh sin knijf, och stack Per Jonson i armen, nedan före
nedan före armbogan ett styngh, och strax blefwo dhe ått
skilde, af hwilkett styngh Per Jonson sedan tre dagar der
effter blef döder, och dråparen togh skogen in.
Nw är dråparen till swars kommen och bekienner drå
pett, och hans husbonde welb. Måns Kijll hafwer begä
radtt konungens leigd på sin tienares wegner, att han måt
te fheloger komma till swars her för retten, och sedhan
i sitt behåll igen, dett honom opå H.K.M.atz nådi
ge behagh her af retten blef effterlatitt.
26r Och sedan witnen åttskilde wåre ransakade, befans i san
ningh att Arfwidh som war huswärden, war möckitt druc
ken, deslikest Erich och Nils, doch witna dhe att Germund
twå gånger stodh op och wille wndfly, Men Biörn
som nöchter war, hafwer sworitt på lagboken, att för:de
Germund tre gånger wpstodh, och hade gerna welett wnd
fly, dy Per Jonson war en hastigh trettesam och alff
war man, och Germundh bhar för honom stor fhara.
Men effter Biörn war nöchter, och witnen icke möckitt ått
skilgde, blef dett för godtt optagitt som Biörn witnade, der
medh war åklagarna och swaranden till fridz steldte, och
ingen parten begärade någer annor witne widare att fram
fhöra. Detta ährandet blef effter edle och welb.
Måns Kijls begäran skotitt till häradtznemdn som i
dagh såte för rätta och der hoos wpläsitt dett 12 Cap. i dråp.
B. och dhem förelagdtt att dhe granneligen skulle besko
da dens dödas brått, och om dråparen war trengder
eller icke, att nemden der opå skulle gifwa sitt be
tenckiande. Och effter noga ransakningh witne och
skiell som föregångitt är gåfwo nemden sådane swar.
Först kunne nemden icke annadtt besinna, ähn Peder
Jonson wthi sin egen dödh war möckitt i wållandes, i
dett han höldtt Germund fögo annars än för sin gäck,
strök honom på bröstett, kallade honom knappakarl och
annadtt skiemdtt der med han gaf Germund orsak till
26v
Och när Germund sådant en longh tijdh hade toladtt, och
förnam att dett icke kunne bätter blifwa stodh han wp och
wille wndfly, ty han war sachtmodigh och aldrigh brukade per
lemente, och Per Jonson togh honom twå gånger med fhosz
tilbaka och hans wellmendta wpsådt förhindrade, och trid
ie gången Girmundh sachtmodeligen wpstodh och wille wnd
fly, stegh Per Jonson wp i wrede, slogh Germund i an
sichtett och strax hand i halsz och strupa, lade honom wnder sig
i benken, fulfolgde med pust och hårdragande, tycktes nem
den att Germund war nochsampt offenderat, och hade or
sak till att slå igen. Till thett andra hafwa och nemden
betenchtt att för:de Germund hade inthett leijons hierta, effter han
icke stack Per Jonson i buk eller bröst, wthan allena ett litett
sår i armen att förlosza henderna wthur håredtt, och alla men
niskior som samma sår sågo, höllo fast olichtt, att dhett skulle
hafwa gådtt Per Jonson till döda, wthan mannen war frij
er och olyckan större än såret, och Per Jonson först wttslogh
och brött freden, wthan all gifwen orsak, dett han well
kunne haft fördragh om han hade welett. Till thett tridie
hafwer den dödas hwstru Märitt, och den dödas son Nils
Person med sine söskone och nembste blodzförwanter å
fäderne och möderne, stådtt her innör rätten och bedett
för dråparen och hafwa gifuit honom på sine wegner en
fulkomligh fredh, så widtt dheras målzägande rett wid
kommer, doch på H.K.M.atz nådighe behagh. 
27r
Item hafwer för:de Germundz husbonde edle och welb:dig
Måns Kijll lätitt falla sin rett och bedett för sin tienare
och will honom gerna lijfwett wnna, så möckitt han effter a
delige priwiligier är mechtigh. Derföre och effter drå
paren war trengd och sårett ganska lijtet, och mannen frij
er och föll honom oförmodeligen i händer emott sin wilia
såsom och målzäganden och hans egen husbonde bidia för
honom, kunne nemden effter dett 12 och 13 Cap. i dråp. B.
icke döma dråparen ifrån lifwet, wthan till en skiäligh
boott den han hafwer målzäganden wttfest. Her om
blef schrefuit den höghloflige konungzlige hofrett till
om widare förklaringh.










Ståår till K:M.tz wår all: nådigste hanns nådhe.

 

Anno 1616 den 4 Martij stodh
ottingz och prostatingh i Bökhultt medh Andersta pre
stageld, wthi närwaro welb. Truls Kååse till Öijhultt
samptt prowesten wellärd man her Jon i Ångelstad
och sochnenes
 

 

Nemdn  
Jöns i Rydh Thor i Westerhult
Oluf i Hålegården Oluf Tufwason
Lasze i Bråddalt Trotte i Röninge
Måns i Skeckarp Nils Joranson i Anderstad
Swen i Balkö Simon i Sönranäs
Nils i Bökhultt Måns i Rya
27v


Bör straffas therföre
Sone i Ekenäs rytter wnder Cnut Drakes phan, haf
wer borttagett medh wåld och emott konungens öpne bref
och mandat, cronenes deel af tionden af sin tildeell
ningz gårdh, Jungfrugården be:d rogh - 2 skep. korn - 2 skep.

 

  Frenne i Balkarp skall stemmas till nästa tingh att
swara till en book, som han hafwer nedhuggett och såld
Nils Skreddare i Bökhult.

 











Bör bättre ransakas
Sammedagh kom för rätta Lasze i Skeckarp, och
klageligen gaf tilkienna att hans son Per Laszeson,
hade bannadtt honom, och honom medh monga onde och
hårde ordh öfwerfallitt, dett han well kunne bewijsa.
och hade sigh så tildragett, att den gamble Lasze i
Skeckarp hade en stut, den seijer den wnge Per
Laszeson, att hans fader jätte honom stuten wthi boodz
deell, dett Lasze nekar, och derföre gick Per Laszesz:
dijtt och togh stuten. När hans fader hemkom wart
han miszlyndt för stuten war borto, och gick genast
till Bergzgården der hans son bodde och tog stuten
igen, och tå wttöste Per Laszeson en skiemda mund
på sin fader, och sade, får jagh icke behålla stuten
tå tagh och dragh för alle de tusend knefla etc. det
ta blef wpsadt till witnen komma tilstädes.

 

  Sammedagh blef bewijsadtt att Måns i Stack
arp hade nedhugget otta fersk böketräd, som bärande
28r
trädh wore. Item hans grannar, Måns, Erich, Arff
wid, Lasze, Per Nilson och Påwell i Skeckarp, hafwa
alle tilhopa nedhuggett en bökedunga der wthi 17 böker
som wåre bärande träd.
Blef och beklagadtt att alle Balkarpa grannar haf
wa nedhugget möckitt böke, och sompt bortskiemdt, och
elliest sielfwe brukadtt till eldbrånd, skall her om
widare ransakas.
 

 

Kom för retta Bencht Larson i Balkö en wngh
drengh, hwilken hade belägradtt en löskåna, Elin i
Sönnertörpa, dett dhe båden her för retta bekiendhe,
Item hafwer och en fougdta tienare Nils Bagge be
lägradt samma qwinfolk, och blef bewiliadt at Bencht
Larson wttfeste för lönskeläger peningar - 3 dal.
Och sedan retten war refwen kom kundskap, at Bencht
war fästeswen, när han detta lägersmål bedref med
Elin i Sönnertörpa, dett nemden och presten för ret
ten fördolgdtt, derföre skall denne sak på nydtt ta
gas till ransakningh.
Är rätt

 

Sammedagh wpbar Oluf Tufweson i Stafsättra
aff Måns Nilson i Beckary danske peningar - 20 dal.
Item swenske peningar - 20 dal. för en pantajordh i Bal
köö nemlig 1/4.
 

 

Kom för retta Per Nilson i Nortorpa och Swen  
28v
Anderson ibid och giorde derasz saligheetz ed her på
lagboken, att Anders Jonson i Gaashult, hafwer godwille
ligen medh sine hwstru Märittes och hennes moders Kari
nes jaa och samtöcke, såldtt Swen Håkenson 1/4 i aller
söndre gården i Nortörpa, och derföre wpb:tt både för arf
och ättlefwe, danske peningar - 50 dal. sletta swenske peningar - 6 dal.

Måns i Rya witnade, att Håken i Miäla, lagli
gen hembödh all sin barn att lösa 1/4 wthi Miäla gårdh
den tijd han gick wid skogen och war saker, och alle
neij sade jorden, wthan Rörich i Miäla.

Anno 1616 den 5 Martij stod
ottingz tingh och tionde ransakningh i Torarp medh
Oensiö prestageld, i närwaro wellärd man her
Jon i Ångelstadh häradtzprost, her Per i Oensiö
samptt
Nemden  
Måns Båtelson i Horn Jacob i Neglinge
Olof i Holegården Hans i Torsary
Lasze i Bråddalt Olof i Hesthult
Jöns i Bierszerydh Per i Losidtt
Nils Nanneson Ibidem Anon i Rydh
Påwell i Neglinge Nils i Lychna



29r
Jöns och Per i Baszerås hafwa inthett fördt ifrån sigh
cronenens tionde för 1615 wåre inthett tilstädes, skola
stemmas till nästa tingh.

Kom för retta Cnut i Stijghult och tilltalade Oloff
i Hesthult om en ½ skattagård i Torarp, hwilken hans fa
der Erich Cnutson hade bortpantadtt till för:de Oluff
för peningar - 60 dal. swenske, Och Oluf hade bortpan
tadt samme ½ gårdh till Bierknäs för - 60 rijkzdal.
Nw will Cnut lösa sin jord igen för sådan werdh
som hon war wttsadtt före, och komma icke öfwerens
ty Olof seijer att dett war danske peningar och Cnutt
seijer att dett war swenske peningar, detta bleff
wpsadtt till desz de komma fram med sin witne.

Anno 1616 den 7 Martij stodh
ottingz tingh och tionde ransakningh i Fallnaweka med
Bergia ottingh wthi närwaro wellerd her Jon i Ån
gelstad prowest, hder Päder i Hwijtarydh och
Nemden  
Anders i Berghemet Anders i Domary
Per Benchtson i Tråtteslöf Sone i Falnaweka
Gummund i Steckinghe Erich i Ösle
Bencht i Äplanäs Jöns i Tråtteslöff
Harald i Qwenarp Erland i Hwijtary
Jöns Person ibid Nils i Föringhe

29v
Desze efft:ne hafwa behålledtt inne hoos sigh tion
den och äre ladegårdz bönder till Tofftaholm, doch icke
innan rhå och rhör. Abram i Ingelstad, Erich widh
Quernen.

Sånthe i Ingelstadh welb. Måns Kijls landbo haf
wer inne hoos sigh tionden, och seijer sigh hafwa den
fördt till husbondans gård Bolmstadh.

Måns Knutson i Höreda rytter wed Knut Drakes

phan, hafwer ingen tionde giordtt af dhett han brukar
såsom och tagitt tionden af sin gårdman löper 8 peningar
en tunna.

Jöns i Tijeboda hafwer ingen roghtionde wttgiordtt
för 1615 blef stämder till nästa tingh.

Bencht i Domary en frelsis landbo hafwer inne
med sigh tionden för 1615 löper - 3 skep.

Arfwid i Lönekullen hafwer inne hoos sigh roghtion
den för 1615.

Lasze i Qwennarp hafwer tagitt offerskeppan aff o
bydtt tionde och gifuit presten, och bordt hafwa
tagitt af sine eghe sädh.

Jöns Person i Åby en frelsis landbo hafwer nedh
huggett en stor grön ek, så att när hon bar ållen
kunne man hempta 4 eller - 6 tunnor ållen wnder den ena
eken, så att hon icke stodh skiönare der i skoghen.
30r
Måns i Höfdinge klagade att häradtzskrifwarens
tienare Per Larson be:d hade slagitt honom ett slagh i
hufwudet medh en jernstångh, och seijer sigh der af haf
wa ålders fheel och kan aldrigh blifwa ferdigh, och
effter Per Larson icke war tilstädes blef detta wpsat
till näste tingh och widare ransakningh.

Gummund i Mansnäs bekienner sigh hafwa kiöpt
af sin broder Per Skreddare i Ekesiö, råskin - 10 str
Item Pellle på Husett kiöpte af samma karl råskin - 3 str
Jöns Skreddare, hwilken är fridkalldt för gånge
skreddare wthi Berga åttingh, seijer sigh hafwa kiöptt
af en rytter Per Skytta i Wäseboda råskin - 4 str.

Sammedagh kom för rätta welachtadt Per Mar
kuson schrifwer opå Jenekiöpingz slott. och tiltalade
Kiärra Jönsen i Berga om 5 alner leisk, som han af för:de
Per Markuszon för någen tijdh sedan borgadt hade och
lofwadt derföre betalningh. Nw bekienner Jöns
att han borgade klädet, men han seijer att Knut i
Skeen war hans löftisman och hafwer honom betaldt
och gifuit honom en fierding smör och 2 lb smör, her
emot witnar Per Carlson i Tråtteslöff, och giorde sin
edh att han war fullmechtigh giord aff Per Marku
son att krefia Kierra Jönsen 5 alner leisk, och när
Per Carlson krafde, då swarade Jöns att han hade betalt
30v
Per Markuson på Wernamo marcknadtt. Item framla
des och en schriffteligh fullmacht som Per Markuson för
någer årh sedan hade gifuit Swen Soneson i Ekenäs
att wttkrefia någre geld, ibland hwilka war Kierra Jön
sen, och när Kierra Jönsen blef aff honom krafd, swa
rade han som tilförende, att han hade betaldt Per Mar
kuson på Wernamo marknadtt. Och när Swen sade du
liuger, då bödh han Swen Soneson ett lb smör, men
effter han icke hade rådh alt tillijka betala, wille han
inthet af honom wpbära. När Jöns nw blef krafd
af Per Markuson sielff, seijer han att Knut i Sken
war hans löftisman och han hafwer honom betaladt
medh smör, och bewijstes med mong witne, att Jöns
aldrigh skiött på Knut i Skeen för än sedan Knutt
war döder. Men saligh Knutz hwstru nekar
på dett högsta att hennes man aldrigh fick betalning
för dett klädet, och aldrigh hörde sin man tala om, att
han war i löffte för Kierra Jönsen, möckitt mindre
honom derföre krafde. Och wttfeste Kier
ra Jönsen obeden en 6 manna edh att Knut i Skeen
war hans löfftisman och han hade honom till
fyllest betaldtt för för:de 5 alner leisk.
31r
Anno 1616 den 9 Martij stod
ottingz tingh och tionde ransakningh wthi Tesås
med Rysby prestegeld, i närwaro wellärd her
Carl i Rysby och
Nemden  
Per Jonson i Selleberga Jöns i Tiufhultt
Ingemar i Borsna Knut i Bisteshult
Måns i Klöfwary Jon Torkilson i Ösziö
Hendrich i Östraby Olof i Östraby
Nils i Loftisnäs Bencht i Boary
Elof i Borsna Jöns i Ottersnäs


Thor i Borsna hafwer ingen tionde wttgiordt
1615 skall stemmas till nästa tingh och giöra be
sked om han någer fick eller icke.

Bencht Sallemakare i Mårarp hafwer ingen ti
onde infördt wthi kiörkeherbergett, hwarken konungz
eller prestens deel, blef stemder till nästa tingh


Per i Mårarp hade fådt rogh - 3½ lasz korn - 5½ lasz

p. 1615 der effer giordt tionde rogh - 1 skep. korn en
skep. skall stemmas till nästa tingh.


Nils Jöranson hafwer ingen tionde infördt 1615
blef och stemder till nästa ting.

Enkian i Hyaldt är mistenckt att hon eij giör ret tionde.

31v        
Melcher Axelson till Biernhult hafwer latitt bru
ka en treding af en sin frelsis gård Longhult, och
hafwer bortagitt kiörketionden af hela gården så
och af ett torp be:d Christianstörpet är båden frel
se, her igiönom skeer H.K.M.tt förnär och cronan
borde rättas ighen.

Beritta i Höga hafwer ingen tionde wttgiordtt
i kiörkeherberget 1615 hwarken cronan eller presten
fördrister på konungens frijhetz bref, doch förmä
ler dett icke om tionden, skall och stemmas,
till nästa tingh att giöra besked.

Swen Algudtzon i Rysby hafwer ingen tionde
wttgiordt hwarken cronan eller prästen, skall och
stemmas till näst laghtingh.

Anno 1616 den 3 Iunij stodh
lagatingh å rettan tingstad wid Hampneda i
närwaro, welb. Truls Kååse cronenes befall
ningzman samptt häradtz
Nemdn  
Jöns Jeppason i Ry Nils i Ooshult
Måns Batelson i Horn Lasze i Bråddalt
Ebbe i Hiulsnäs Lars i Alenskiöp
Nils Cnutson i Ry Jöns i Gåary
Olof i Hålegården Per B: i Tråtteslöf
Anders i Berghemet Per i Fägerhult

32r
Sammedagh wpstodh för retten befalningzmannen welb.
Truls Kååse till Öijhult och wttfordrade schattsmörett aff
Anderstad sochnebönder för åhr 1615. Då framkommo bön
derna wthi för:de sochn, och her för retta bewijste, att dhe ha
de giordtt tillsamman smöret, och sedan leigdt en gammall landz
knechtt och samkiöpare Per Kremmare be:d att han skulle förs
la smörett till Callmar, och gåfwo honom en markerpeningar för huart
lb wthi lego. Sedan Per Kremmare hade fådt smöret w
thi sin antwardningh bortsålde och förweslade han skattsmöret
wthi andra waror, hyder, skin, talgh, och inthett framförde dijtt
fougdten hade på konungens wegner bönderna befaledt, och
strax detta war skeedt blef Per Kremmare döder, och arff
wingarne kommo och bytte hwad dhe der funno, och bönder
na gingo skiöteslöse och inthett krafde sitt igen, och wiste att
han icke hade rett giordt för dett de honom hade handfådt.
Derföre blef her så afdömdt att bönderna wthi Anderstad
sochn, skola swara konungens fougdte till skatten, och
sedan dhe sökia sin man eller hans arfwingar och taga sitt
igen dher dhe wthan någers tilstånd hade wttfådtt. 































Är rätt aff
saagt

 

Sammedagh kom för retta Wdde i Heggadabögd,
och klagade att hans gårdman Lasze hade slagitt honom ett
öxahammars hugg, och hafwer sigh så tildraget, att Wdde och
Lasze hafwa hafdt gammall afwund sin emellan, giordtt huar
annor skada och lekwell wore förlichte, lekwell war aff
wunden inne hoos dhem både twå, och hade dhe giordtt
hwar annan åkerskada, och Wdde fandt Laszes stodh i
 
32v






Är rätt aff
dömpdt
gerdett, dett tog han fadtt och slepte på wttmarken, och Las
se stodh och sågh der opå. När Wdder kom igen stod Las
se widh sin farstufwedör, och wid Wdder kom igen och wil
le gå in måttes dhe ått och Lasze slogh honom ett öxeham
mars hugg och sedan hårdroges dhe så lenge dhe för
måtte, derföre wttfeste Lasze peningar - 3 marker

 

  cronan 2 marker
  häradet 4 öre
  häradtzhöfd 4 öre















Rätt dömpdt
Item beklagade Lasze Wdde, och sade att han alt åhrett
skar gräs i buskarna och opröchte gräs på Laszes engar och
gaf sine koer, qweller och morgon, på dett de skulle drifwa
hem. Her till nekade Wdder på dett högste och förswor
sigh att han aldrigh sådant giordt hade, och der till bruka
de grofwa och förfärliga eder. Då beropte Lasze
sigh till witnes hoos Per Skreddare i Starseholmen, att
han skulle hafwa kommitt, till måtto, den tijd Wdder re
pade gräs och honom derföre tilltaladtt. När Per Skred
dare framkom och blef her om tilfrågadt, giorde han sin
salighetz ed på lagboken, att han kom till Wdda på en
gan när han höldt på att reepa gräs, dett han honom
öfwertygade, och Wdder omsijder måtte bekienna,
wttfeste Wdder för snattareboot peningar - 6 marker
  cronan 4 marker
  häradet 1 marker
  häradtzhöfd 1 marker

 

33r
Men för dett Wdde sigh her för rätta förswor, och sigh sedan
bekiende wppenbarligen lugitt hafwa, derföre skulle han
taga schrifft hoos häradtzprowesten.
Och war dhem tilförende wpsadtt wijte emellan nem
ligen peningar - 2 dal. hwilka och blefwo wttdömde, och skulle
hwar gifwa wtt en dal. efter dhe wore lijka i skuldh när
wijtett blef brutett.
Blef åter på nydtt sadtt wijte dhem emellan N.
peningar - 6 dal. hwilken som afbryter skall för:de peningar
wttgifua, her om blefwo dhe förlichte, och samtöchte at
wijtett skulle wttagas af den som förlichningen afbrödt.
Är rätt aff
saagt

 

Sammedagh kommo för retta Måns Nilson i
Kiölle wthi Wisletoffta sochn i Danmark, och sigh be
klagade att en swensk bonde N. Swen i Kalzhult i
Hallarydz sochn, hade beswekedt honom och en hans
granna om 18 rigzdal. som for:de Måns för honom wtt
lade, den tijdh Swen af dhe danske war fången w
thi förgången feigde tijdh, effter hwilkett måll blef no
ga ransakadt. Och hade sigh tildragett att för:de
Swen i Kalzhult och twå hans grannar ibid, blefuo
tillijka bortfångade och förde till Helsingborgh, och
när dhe der en tijdh hade setitt fångna, blefwo dhe
samptligen wpgifne till ransoningh hwar för 18 rigzdal.
ähr tilhopa - 54 dal., dhem dhe godwilleligen för sit
lif wttwiszade, och der hoos öfwer ens blefwo, att Swen
 
33v
































den der gåår i lyffte går och i betalning
i Kalzhult skulle på alles deresz wegner som fångne wåre
slippa fängelsedt och begifwa sigh hijtt ått Swerige oc för
skaffa tillsammans peningar, och komma igen, att förlosza sine
stalbröder, hwilket inthett skedde, wthan Swen omenniskeligen
beswek sine stalbröder, och icke wttsende den ringaste pening
eij heller sigh der om bekymrade, när dagen war w
the och de danske förnummo att för:de Swen hade dhem fix
eradt, blefwo dhe harmse och wille endtligen ihielsabbla dhe
2 bönder som fångna wåre, då framstego desze för:de dan
ske men och wttwiszade för de twå swenske bönder - 36 dal.
När dett war skeedt sloppe dhe inthett fängelset för ähn de
måste förskaffa 18 rigzdal. för Swen som hemgången war,
hwilka för:de 18 rigzdal. denne för:ne danske men och wttladhe.
Derföre och effter Swen i Kalzhult icke hade neij för sigh
att dett jw i alla måtto så war tilgångedtt, dett han her
för retta hafwer bekiendt, och effter han beswek sitt löfte
emott all ehrligheett och satte sine stalbröder i gislan, och
der danske men icke hade godwilleligen hulpett, då hade
han brachtt dhem om lijfwet, derföre blef afdömdt efter
dett 12 Cap. i Kiöp: B. att Swen skulle medh tacksamhett
betala denne danske men sine 18 rigzdal. derföre han
och satte löffte.

 

Är rätt där de taga huar andre till ächte makar Kom för rätta Ingemar i Faradaal en lösz drengh
på welb.dig Nils Siöbladz godz, hwilken hade belä
gradtt sin faders legopijga nemligen Kirstin /af ech
ta sengh född/ dett de båden her för retta bekiendhe
wttfeste effter dett 3 Cap. i Gifft. M. B. peningar - 20 marker.
34r
  husbondan 6 marker 8 ortigr  
  målzägand 6 marker 8 ortigr  
  häradet 3 marker 2 öre 16
  häradtzhöfd 3 marker 2 öre 16

 

Sammedagh kom för retta Nilsz i Ooshult, fullmön
digh giord af her Påwell i Wlfzbeck på Anna Jons dot
ters wegner i Ekhult, och bekiende att han af frij wilia god
willeligen hafwer såldtt sin som Måns Person 1/4 i Ekhulltt
och derföre wpb:tt dansktt mönt peningar - 44 dal. hwilka han be
kiende att för:de Anna tillfyllest bekommitt hafwer. Derfö
re tingskiöttes 1/4 i Ekhult ifrån för:de Anna Jons dotter och
tillegnades in wnder Måns Person hans hwstru Ingerdh och
dheras arfwingar till ewerdeliga ägo, hwilkett kiöp jagh
med nemden dömde fast och aldeles oryggeligitt.










Bör stånda meedan thett är laglig giordt

 

Blef ett par oxar som Per Swenson i Horn hade gifuit
Erich i Hengarp, satte i qwarstadh, in till desz Swen Karlson
som gården klandrar, hafwer fådt sin laglige afskedd oc dom.
 

 

Kom för retta Germund i Höö och wthi wrede och has
tighett beskyllade Per Sallemakares hwstru, att hon skulle haf
wa stulitt tw laken, effter hwilkett måll man hafwer ran
sakadtt, och i sanningh befunnedtt att hans klaga war osan,
dy her bewistes för retta, att den tijdh edle och welb.
Nils Siöbladh och hans husfrw, frw Malin Kååse giorde
Per Sallemakares bröllop, då länthes laken af Germundh
så well som af dhe andre grannarna, och wthi gestebudett
 
34v
  wttbores lakenen, så well som annor åhölster, örnegådt och
hyende wthi gräsett och wnder trän, och inthett funnes ighen
för ähn i slåtter hösten och wore förrotne, men effter Ger
mund stod opå sin klaga och wille den bewijsa, seijan
des sigh dett taledtt hafwa hördt af frw Malin, der
före blef afsagdt att de skulle förskaffa sigh witnesbreff
af welb. Nils Siöbladh till näste tingh hwru hon dher
tiändt hafwer. Och till öfwerflödh wttfeste Peder
Sallemakare en 12 manna edh till näste tingh.

 

  Kom för retta Jöns Trulson i Grytthult och fulbor
dade sin edh som han på sin hwstrus Kirstin Sigga dot
ters wegner nästa lagtinigh tilförende hade wttfest, nemligen
att för:de Kirstin Sigga dotter aldrigh war i rådh eller ger
ningh medh sin dotter Gyridt att wpbryta Bencht Sallema
kares skrijn, som han der nidsadt hade, och att hon eij af
wiste när dett blef wpbrutett.
Edemännerna  
Jon Gummundson i Möklanäs Kiälle i Leaboda
Jon Trullson i Tiurcke Nils i Åhrhultt
Jöns Tufwason i Wedåsa Nils i Rydh
Per Gummundson ibid Erich i Rydh
Oluf i Grytthult Per Jönson i Lambakulla
Swen i Bråna Jöns Trulson

 

Är och bör waara frij
medan eeden är gongenn
Denne edh blef effter noga ransakningh laghligen
gången och Kirstin Sigga dotter frijsagder.
35r

Sammedagh kommo för retta denne efft:ne bofaste
dannemen, Nils Ollson i Isziöa och Erland Ollson i Floe
boda, och witnade att Jöns Månson i Beckary wpbar aff
her Peder i Bergunda - 6½ lod sölfwer på sin hwstrus
wegner, men - 6½ lodh sölf kom hans stöfbarn till
dett seija dhe är än nw obetaldt, her opå giorde dhe sin
salighetz edh på lagboken.
Bör ware barnen behollenn


Sammedagh kom för retta effter gifwen leigd
en mandråpare och landzknecht wnder Jöns Wlfz phan
be:d Törbiörn Simonson i Ryd i Giötery sochn, hwilken
wthi Jenekiöpingh hade ihielslagitt en annor landzknechtt
wnder Nils Andersons phan, nemligen Carl Nilson i Slat
tansmåle. Och effter her inga åklagare wåre tilstädes
eij heller witne som när wåre och åsåge när dråpet sked
de, derföre blef detta ährandet wpsadt till nästa tingh,
och dråparen förlofwadt i sitt förra behåldh. 


Kom för retta Jahans i Knabrill fullmöndigh giordh
af Erland i Ekenäs att Tingskiöta wellärd man her
Påwell i Wlfzbeck 1/8 i Burskhult och 1/8 i Skråbbery, som för:de
Erland effter sin salige fader arfdt hade för hwilka
gårdadeeler her Påwell hafwer gifuit för:de Erland Peningar
- 80. Rigzdal. Item danske slätta dal – 12. Både för
arf och ättlefuet, dem han bekiende att Erland till ful-
la nöije bekommit och upb:tt hade. Item framlades en
35v
Bor förtenn
skuld allt
Lagligit köp
stånda
försegladtt handschrifft wnder Jon Persons signeet i Skrå-
bery och egen hand, hwilken förmäldte att Jon Person
godwilleligen hafwer såldtt sin Swåger hederligh och 
wellerd Man her Påwell i Wlfzbek all sin arfwe-
loott i Burskhult som är 1/8 och derföre upb:tt – 40 Rigzdall.
och 6 sletta dall. danskt mönt både för arf och ättlefwe.
Derföre Tingskiöttes och afhendes 1/8 i Burskhult och 1/8 i
Skråbbery ifrån Erland Person hans barn och arfwingar
Item 1/8 i Burskhult ifrån Jon Person hans barn och arf-
wingar och tilegnades in wnder her Påwell i Wlfz-
beck hans hwstru Anna Peders dotter och begges dhe-
ras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom, hwilkett
kiöp her för retta dömdes fast och oryggeligitt till e-
werdeliga tijder./.
  Kom för retta Gisle i Tranhult och klagade till
Nils i Rydh och sade att hade förröchtt honom hans låår
sena, så att han aldrigh blifwer ferdigh, hwilket och är be
wisligitt, och skedde wthi wrede och druckensmåll
der dhe både lijka wthi wåre wållandes, och effter
för:de Nils hwarken slogh eller stack Gisle, eller giorde
någre åkommer å Gisle, dett man see eller skoda kun
ne, wthan med hårdragande, och Gisel sielfwer wredh
sigh och förröchte låårsenan, kunne man icke fella
Nils i Ry till någett peninga böte, wthan parterna

 
 
36r
blefwo omsijder wenligen och well förlichte, sålunda,
att Nils skulle gifwa Gisle wthi förlijkningh peningar - 14 rigzdal.
Och när han samma peningar bekommitt hade, skulle dett
wara dhem emellan en förlicht och aftaladt sak, för them
och dheras effterkommandom till ewerdeliga tijder.
Derföre bör
denne förlich-
ninge stånda
Kom för rätta Boo i Gårskiöp och klagade sigh att
hans gårdman Nils hade skieldtt honom och hans hwstru
Estred för en tiuf, att för:de Estred skulle hafwa stulitt
en särk ifrån Nilses söster, och när särken hade en
stund waritt borte, fans han hengandes på en gerdisgårdh
nytwettader och war sönderskoren, och blef bewijsadt att
Nilses hwstru hade hafdt särken wthi sin byk och twetningh.
Item hafwer och Nilses hwstru beskylladtt Boo, att han stal
ett ked i wåras, noch för truldom. Och effter Nils och
hans hwstru stode på och wille öfwertyga Boo, och hans
hwstru sådan grof förwijtelse, ändoch de der till hade
inga bewisningar eller witne. Derföre wttfeste Boo
en 12 manna edh till nästa tingh.
 
Kom för retta Måns i Bieβery och nw som offta till
förende sigh beklagade att hans ½ Skattagård i Bieβery icke
war så godh som den andre halfparten som Jöns och Per
Innehade och besäte, och sade att gården eij war rett bydt
dem emellan, Och begärade Häradtzsyn, och rett skifte
 
36v
Bör därmedh
wara och
bliffwa
på samme gårdh, hwilken syn blef hållen och gången
den 5 Iunij 1616. Och effter noga ransakningh witne och 
skiell, kunne man giörligen förnimma att Jönses och Peders
½ gårdh war bätter belägen medh Jordmon till åker och eng
Än den andre halfparten. Derför wpbruto Häradtz
Nemdn ifrån Jönses och Peders halfwe gårdh en åker we
stan åkerbråtan apelleåker be:d wid Paβ 4 skepnalandh
och afstakade 2 laβ Engh i dett westra gerdett, och lade til
den andra halfparten. Her om blefwo the på både
sijdor wenligen och well förlichte, sålunda, att hwarken
Måns eller hans arfwa eij heller Swen eller hans arfua
skola effter denne dagen klandra eller qwelia In på
Jönses och Päders halfwe gårdh, wthan dett skall wara
en förlicht och aftaladt sak, Man effter Man till e
werdeliga tijder; Och Hafwa HäradtzNemdn Swaratt
att dhe icke rettare eller lijkare byta kunna, ähn som 
nw är skeedtt./.
  Kom för retta Per i Ösiö och wttfeste en 12 man
na edh på en wng drenz wegner Erich Erichson som
tiendte her Jacob i Liunga, att han icke hade belägradt
en pijga Sisza Kiels dotter sedan han war trolofwat
och fest wid Christion Nilses dotter i Stafaldt, till nästa
tingh.
 
Kom för retta Nils i Ooshult fullmondigh på alle
efft:nes wegnar N. Nils Jacobson i Markary, Laßes hwstrus

 
 
 
 
37r
wegner i Ållhultt Ingerdh, Jtem på Elines wegner i Siö-
arydh och bekiende att deße för:de af frij wilia godwil-
leligen hafwa såldt sin broder Brådda i Markary ¼ aff
aller Tutulta gård och derföre hafwer Brådder gifuit
sin broder Nils Jacobson Peningar _ 30 dal. Laßes hwstru
Ingerd Peningar_ 13 dal. Elin i Siöary hafwer bekommitt
Jordh igen i Siöarydz gård. Nemligen ¼ wndantagandeß
åker _ 4 skepnaland och Engh_ 4 lasz för Elines arfwe-
loot både i Tutult och Markary hwilka Peningar och Jor-
dabyte dhe bekiende sigh till fulla nöije upb:tt och bekom-
mitt hafwa. Jtem hafwer och Benchta i Alenskiöp
wpb:tt för sin arfweloot i Tutult Peningar _14 dal. Der-
före tingskiöttes och afhendes ¼ wthi Tutulta gård ifrån
alle deße för:de dheras barn och arfwingar och tilegnades
in wnder Brådde Jacobson , hans hwstru Anna Carls-
dotter och deras arfwingar till ewerdeliga ägor.

Bör stånda och
eij återgånga
Kom för retta Per i Stönia fullmöndigh på Mån-
ses hwstrus wegner i Håkennehult N. Jahana och på hen-
nes Moders wegner, och bekiende att för:de Måns medh
sin hwstru Jahannes och hennes moders goda Jaa och
samtöcke godwilleligen hafwer såldt Per Jonson i Hå-
kennehult ¼ af samma gårdh för Peningar – 39 dall, både
för arf och attlefwe. Derför Tingskiöttes ¼ i Hå-
kennehult ifrån Månses hwstru Jahana och begges deras
arfwingar och in wnder Per Jonson hans hwstru Segred
och deras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom./.
Bör såå blif-
wa som thett
laagligenn
giord är

 
 
 
37v
Bör wara
6 marker
Kom för retta Per Ingemarson i Horn och ha
de stungedtt Olof i Boarp ett kiöttsår i armen, wtt
feste derföre peningar - 3 marker

 

  cronan 2 marker
  häradet 4 öre
  häradtzhöf 4 öre
  Item wttfeste Per Ingemarson en 12 manna ed för
diuraskiutningh, derföre lendzmannen Swen i Bec
kary honom her för retta hafwer beskylladt. Item
skieldte Swen honom för en ährelöös skielm.

 

  Kom för retta Erland i Keskhult fullmöndigh
på alle dhesze efft:nes wegner Nemlig: Nils Dansons
i Sånema, Pär Dansons, Jöns Dansons, Item på Jön
ses hwstrus wegner i Kimmelzbögd Tyridt Dans dot
ter, noch Pers hwstrus wegner i Fleszery Anna Dans
dotters, och bekiende att dhe af frij wilia hafwa såldt
sinom broder Jöns i Kringelholmen all dheras arfwe
loott som dhe effter sin fader Dan arfdt hade w
thi Kringelholmen hwilkett belöper sigh en fierdingh
och hafwa derföre wpb:tt alla tilhopa i werdh och pen
ningar - 50 dal. Item war Erland i Keskhult
fullmöndigh på Båtell Jonsons hwstru Ingerdes wegner
i Stenshult och Benchtes wegner i Romberga, och be
kiende att de hade såldt och wpb:tt för 1/4 wthi Kringell
holmen i werd och peningar - 25 ½ dal. och en bösza.
Item wthi den andra ½ gården hafwer Erlande wpb:tt
på sin moders Ingredz wegner aff Jönses fadher
38r
Törsten i Kringellholmen peningar - 20 dal. och sedan
af Törstens barn peningar - 5 dal. hwilka peningar alle
desze för:de bekiende sigh till fulla nöije bekommitt
och wpb:tt hafwa, Item hafwer och Jöns sin arfwelot
i samme gård så att han medh arf och kiöp lagligen
äger allan gården Kringellholmen. Derföre tingh
skiöttes aller Kringelholmen ifrån alle desze förb:de
deras barn och arfwingar och tilegnades in wnder Jöns
hans hwstru Luce och dheras arfwa till ewerdeliga ägor.




Allt
laagliget
bör stånda

 

Kom för retta hederligh och wellärd mans her
Peders witnesbref i Hwitary daterat den 25 Martij 1616
hwilkett förmäler att Per Anderson i Åby hafwer kiöpt
en heel skattagård i Flattinge Knoppagården be:d af dhesze
efft:ne Bencht Matzon hafwer wpb:tt för halfwer gården
peningar - 25 dal. Arfwid Hofslagare och Gummund Jönson
på dheras hwstrurs wegner wpb:tt för ½ gården peningar - 25 dal.
och samme lille skattagård hafwer lenge legadt ödhe
såsom och effter gården till öfwerflöd hafwer stådt lag
buden öfwer laga tijdh. Derföre tinghskiöttes och
aldeles afhendes aller Knoppagården ifrån alle desze
för:de dheras barn och arfwa, och in wnder Per Anderson
hans hwstru Segredt och deras arfwingar till ewer
deliga ägo och ägendom.
















Är laagh
fördt

 

Kom för retta Nils i Ooshult fullmöndigh på Sones
hwstrus wegner i  Räfzhultt be:d Benchta och hennes barns
 
38v
Är thetta laagligit skoot såå bör thett stånda wegner, och tingskiötte Brådde i Markary 1/8 i Siöarydz gård
för peningar - tysktt och dansktt mönt - 32 dal. och i ättleff
wet korn - 2 skep. Item framlade för:de Brådder i Mar
karydh ett lagafångz breff gifuit af Ramund Gunnarson
1614 den 12 Iulij förmälandes att Brådder hafwer tilför
ne kiöpt 1/4 wthi för:de Siöarydh och ett törp heter Stenlodh
så att Brådder nw äger halfannan fieringh i Siöarydh
och törpet medh.

 

  Kom för retta Aszer i Klögzhult och fulbordade en
6 manna edh som han för sin hwstru wttfest hade, att
hon aldrigh hade klipt wllen af thw får som hörde Jon
i Elmhult till i Albo häradtt effter som han henne her in
för retten beskylladtt hafwer.

 

Edemennerna  
Jöns Tufwason i Hampneda Jöns i Klögzhultt
Aszer i Grimsbögd Måns i Skateboda
Nils i Linnerås Aszer i Klögzhultt

 

Bör wara frij effter eedhenn Denne edh blef lagligen gången, och Aszers hw
stru frijsagdh.

 

  Kom för retta Bråd i Markarydh fullmöndigh på
Tufwe Larsons wegner boandes i Albo häradtt wthi Silkisznäs
i Torsås sochn, och på Per Larsóns wegner boandesz wthi
Danmark i Nyra i Broby sochn, och bekiende, att dhe på
alle sine söskones wegner, hade såldt Tufwa Jönson i Hyll
te 1/10 deell af aller Hyllte gårdh, wndantagandes en sösterdeel
39r
som Ingerdh tilkommer, och hafwer Tufwe Larson och
Per Larson wpb:tt på alle sine söskones wegner i tysktt och
dansktt mönt peningar - 25 dal. Och är wetandes att alle
för:des moder Botill Jönses dotter hafwer gifwit sin barn
för:de 1/10 till att sälia eller giöra der af hwadh dhem synes
och hafwer Tufwe Jönson arfdtt i samme gårdh, så att han
medh arff och kiöp lagligen äger halfwer gården Hylte
wndantagandes en sösterpart. Derföre tingskiöttes för:des
arfwelooter i Hylte ifrån dhem alla, födda och ofödda och
in wnder Tufwe Jönson hans hwstru Karin Matthisza dotter
och dheras arfwa till ewerdeliga ägo och ägendom, medh åll
lenskogh fiskewatn och qwernefall.










Bör stånda medann thett är laagligit

 

Kom för retta Lars Pederson i Ifla fulmöndigh på Lasz
Lundz och hans hwstrus wegner, och tingskiötte Båtell Booson
i Håå  halfwer Brogården i Ifla och hafwer Lasz Lundh
derföre wpb:tt ett hundradtt fyretijo dal. och ett par oxar
både för arf och ättlefwett. Derföre tingskiöttes för:de
halfwer Brogården i Ifla i Liunga sochn ifrån Lasz Lundh
hans hwstru och arfwa och tilegnades in wnder Båtell Boo
son hans hwstru Gunill och deras arffwa till ewerdeliga
ägo och ägendom, med alla tillågor etc.







Bör och effter däsza skiäll stånnda

 

Kom för retta Lars i Alenskiöp fullmöndigh på alle desze
efft:nes wegner och bekiende att de aff frij wilia och berådde
modh hade såldt och wplatitt Per Nilson 1/4 af aller Fleszerydz
gårdh och derföre wpb:tt N. Per Siggason för 1/12 peningar - 75 dal.
 
39v
















Bör effter desza skiäll bliffua staadigt
både för arf och ättlefwett. Anna hans moder för ettlefwet
peningar fem marker. Swen Trottason för ättlefwet danskt mönt
peningar sex dal. Trotte Swenson och hans söster Anna för sam
me gårdapart danskt mönt - 23 dal. swenskt mönt - 7 dal. bå
de för arf och ettlefwett. Hafwer och Per Nilson tilförne
kiöptt 1/6 i Fleszerydz gårdh och gifuit Per Erichson danskt mönt
peningar sextijo dal. och för ättlefwett tre rigzdal. Ingred för:de
Per Erichsons moder och hennes dotter Ingeborgh i Balkerydh
danskt mönt peningar - 60 dal. Item hafwer Per Nilson
kiöptt en engh af Per Åkeson i Siöary, hwilken liggan
des är i Fleszerydz gerde och derföre gifuit danskt mönt
peningar - 10 dal. Derföre tingskiöttes för:de 1/4 i Fleszery
ifrån alle denne för:de deras barn och arfwingar och in wnder
Per Nilson hans hwstru Anna och deras arfwa till ewer
deliga ägo och ägendom medh alla tillågor i wåto och törre.

 


















Bör stånda effter för:de skiäll
Kom för retta Per Anderson i Åby fullmöndigh på Götha
Nilsens wegner i Åby och tingskiötte Santhe i Holie och
hans hwstru Benchta en half gård wthi Holie, hwilken ½
gårdh för:de Göta Nilsens fader och moder, medh sine barns
rådh och samtöcke wthi sin wellmachtt godwilleligen skienc
te sin son Göta Nilsen, att wttgifwa för ett manslagh,
nemliga för dett han ihielslogh Santhes son Lasz Santa
son. Och hafwer för:de Santhe samma ½ gård wpb:tt wthi
böter effter sin son för thw hundrade dal. peningar. Derför
re tingskiöttes för:de ½ gård Holie ifrån Gota Nilsen hans
hwstru och arfwa och ifrån all Göta Nilsens söskone, Per,
Ingerd, Beritta och hwad nampn de hafwa kunne och in
wnder Santa hans hwstru Benchta och deras arfwa till ewer
deliga ägor etc.
40r
Sammedagh wttfeste Hindrich i Östraby i Rysby S.
en 12 manna edh att han eij hade stulitt 12 alner hampe
wäf, ifrån en löskåna som är hoos Jöns Jonson hafwer honom
tillwijdtt, och hafwer inga bewisningh, wthan allena en lijten
gosze i Bockeboda i Agunnarydz sochn hafwer sadtt skiers
le, och skierlseldt är falledt på Hendrich i Östraby.
 

 

Sammedagh framlade Bencht Jonson i Ifla en förseg
ladtt handschrifft wnder her Jons signeet fordom kiörkeher
de i Liunga daterat All helgone dagh 1596 hwilken förmäldte
att Erich Månson i Ifla, hafwer på Jon och Trotte Benchtz
söners arfwingars wegner igenlöst ifrån Jöns Bok i Bökena
all den jordh, som han effter sin son i Ifla gårdh arfdt hade
och derföre gifuit sölfwer 26 lodh, hwilken jordh Bencht Jon
son i Ifla sedan igenlöste af Erich för sölfwer - 30 lodh på
sine och sine bröders Birga och Swen Trottasons wegner, och
hafwer Erich tagitt 4 lodh sölf mher af Bencht för sin bekost
nadtt. Item än en försegladt handschrifft wnder för:de
her Jons signett, daterat på för:de tijdh och rum, der medh
han bewijste sigh kiöptt hafwa af sin broder Birga Jonson
i Mierredtt, all den jordh som han effter sin fader Jon Bruth
son i Ifla arfdt hade, och derföre gifuit honom wthi oxar, koer,
sölfwer och en fhole alt werderat för peningar - 21 dal. 3 marker, och
ett par temminga stutar för peningar - 17 marker. Noch ähn
en försegladt handschrifft wnder her Jons signeet  daterat
wt supra förmälandes att Nils Booson i Boarp, hafwer på
sine och all sin söskones wegner wpb:tt ett par oxar och peningar - 7 dal.
 
40v

































Bör förthenn skuldh stånda.
för all den jordh och ettlefwe som dhe effter sin moder Gu
nill arfdt hade i Ifla gårdh. Item en annor handschrifft
wnder edle och welb. Truls Kååses signeet till Öijhult da
terat 1605 den 20 Aprilis der medh han bewiste sigh
kiöptt hafwa 1/4 af halfwer gården i Ifla, wthaf Kirstin i
Skiershult, hwilken 1/4 hon effter sitt sonebarn arfdt hadhe
och derföre gifuit både för arff och ättlefwet peningar - 21 dal.
en marker och en tunna korn, så att henne och hennes barn well
åttnöijdes. Noch framlades än en handschrifft wnder
her Jacobz signeet i Liunga daterat 1616 Dnca 1 post
Trinitatis, hwilken förmäler att Boo i Fagredt hafuer såldt
offabe:de Bencht Jonson en half fieringh wthi Ifla gård för pe
ningar - 36 dal. 6 öre och en mösza för - 6 marker, hwilken jord
Boo arfde effter sitt dötterbarn, och hafwa alle den
ne för:de bekiendt sigh förb:de peningar och werdh till fulla nö
ije bekommit hafwa, så att them well åttnöijes. Är och
wetandes att för:de Bencht hafwer såldtt sin hwstrus jordh
i Horsaberga nemligen Kirstines för peningar - 24 dal.
och inlagdt wthi Ifla gårdh. Hafwer och så för:de Bencht
sin arfweloot wthi samme gård, så att han medh arf och kiöp
lagligen äger halfwan den norre gården i Ifla. Och wåre
Lasz Anderson i Ifla och Måns Erichson ibid fulmöndighe
på alle före:nes wegner och tingskiötte för:de ½ gårdh i Ifla
ifrån alle denne för:de deras barn och arfwingar och fulkom
ligen tilegnade in wnder Bencht Jonson hans hwstru Kir
stin och begges dheras arfwa till ewerdeliga ägo och
ägendom medh alla tillåger etc.
41r
Anno 1616 den 6 Iunij stodh
lagatingh i Skeen, wthi närwaro Kong. M.atz befalningzman
edle och welbördigh Truls Kååse till Öijhult samptt
häradtz
Nemdn  
Jöns Jeppason i Rydh Nils i Lillarp
Olof i Hålegården Simon i Bolegården
Lars i Alenskiöp Måns i Rya
Nils Knutzon i Rydh Trotte i Röninghe
Per Benchtson i Tråtteslöf Oluf i Stafzåkra
Nils Jöranson i Anderstad Simon i Sönranäs


Sammedagh kom för rätta en fattigh knechta enkia
Anna i Stafrildt wthi Nötia sochn, hwilken hade mist sin
man för fienden, en gammall qwinna, och klageligen gaf
tilkienna, att landz prophoszen Christopher Balk hadhe
wthan laga doma pantatt en koo ifrån henne, föregifwandes
att för:de enka war hans hwstru skylldigh 2 rigzdal. Der
effter blef ransakadtt, och hade sigh tildraget att en be:d
Bencht Gadd, kom her nedh wthi landzendan, och hade full
machtt att optaga några knechtar, och öfwersee dherasz
pasz, och hade medh sigh i selskap twå drabanter,
och ebland annor orechneligh oskiell och orätt dhe bedrif
we emot dheras instruction och fullmacht kommo dra

41v
banterna medh landz prophoszen Christopher Balk till
Gashultt der för:de Christopher hade sin fästepijga och
begyndte dricka. Då begyndte den gamble mannen
som war prophoszens swerd N. Christopher Jonson i
Gashult, att wttropa för:de Annes son Anders Nilson
och sade att han war lenge sedan wttschrefuen, och wnder
handlade medh drabanterna att the drogo strax på
timan till Stafriltt, och fengzlade för:de hennes son An
ders och förde honom fångnan till Gashult, då kom mo
deren Anna effter till Gaashult, ömkade sigh öfwer den
orett hennes son wederfhors. Tå kom Christopher
Balkz festepijga Ingredtt wtt till Anna och sade hafwer
du 2 rigzdal. då får du din son lösen, då swa
rade Anna jagh hafwer inga peningar. Då swarade pij
gan Ingredt, will thw setia migh en koo i pandt, så
will jagh låna digh 2 rigzdal.! Anna sade, her moste
någer rådh finnas, och satte Ingred sine endaste koo
i pandt, och Ingred gick in till drabanterna och flyd
de Anna sin son lösz, men Anna sågh henne inga pe
ningar wttfå, dy hon handfick henne inga peningar. Och ef
ter för:de Annes son än nw är i knechtatienesten, och
inthett hafwer dett till gode niutett, såsom och att
för:de Christopher Balk och drabanterna wåre wthi
råd och componij tilhopa att giöra orett, och war inthett
annadtt ähn dheras wnderhandlingh, och man icke kunne
tro att hon några peningar wttladhe. Derföre blef
så afdömdtt, att Ingred i Gaashult skulle sökia sin man
42r
der hon några peningar wttfick, och taga dhem der igen,
och den fattige knechta enka, som hafwer mist sin man
för fienden, och hennes son ähn nw tienar, skulle hafua
sine koo igen wthan lösn.
Är rättwis
ligen
affsagt

 

Kiöpe Jöszen i Marås är 2 gånger stemder af befal
ningzmannen welb. Truls Person att swara Christopher
Balk i retta, om någett arff och will inthett koma, eller be
wijsa sin förfall, sakfeltes till peningar 6 marker.
Är rätt effter som praxis nu ähr

 

Sammedagh kom för retta effter gifwen leigdh
en mandråpare Oluf Ollson i Romborna, en cronebonde
hwilken hade ihielslagitt Cnut i Tijarp för ett åhr sedan.
Först framkallades witnen som närwåre och åsåge å wigh
walle när dråpett skedde, då framkom Benchtt
Swenson i Romborna, Erich Örianson, hwilka giorde sin
edh på laghboken att dråpett i alla måtto så tillgick
som her effterfölgier. Dett begaf sigh att någre
ryttare komme till Romborna och begyndte dricka, och
när dhe wåre sin koos redne, sade Bencht till sin granna
Erich Örianson, kom och gack in igen, wij welom dricka
wtt öllkannan som står intappadtt, dett dhe och giordhe.
Widh de såtho, kom Cnut i Tijarp in och war drucken,
och hade samma dagh setitt hoos en annor granna och druc
kett fersktt öll, och blef sitiandes hoos dhe andre, när
dhe hade druckett en gångh eller 2 omkringh, sade Knutt i
 
42v

Tijarp till huswerden Bencht i Romborna, du måste gifua
migh en bijdtt maat, jagh hafwer inthett ätitt idagh, då
swarade Bencht, ja rett gerna, och bad Cnut gå till
bordett, och Knut blef sitiandes widh wngzbenckz bor
dett på sätitt, och begyndte få sigh maat, wid han nw
sadtt och ådtt, gick Olof Ollson på gålfuett och spad
zerade och hade en bösza i handen, och stegh medh hast
fram till Knut i Tijarp och sade, hwad will thw hafua?
Knut swarade, hwad will tw hafwa? Strax slogh O
luf Ollson till Knut öfwer hufwudett medh böszan,
så att han strax blef dödh och aldrigh talade ett ordh.
Nw framkom den dödas hwstru Beritta Peders dotter
sampt den dödas söster Benchta, medh dheras nemb
ste slechtt och förwanter, å fäderne och möderne
och begärade en rettwijs sentens och dom på dråpa
rens lijf, och effter målzägandens begäran blef
detta ährandett skotitt till häradtznemdn och dhem
förelagdt effter dett 12 Cap. i Dråpm. B. att dhe gran
neligen skulle skoda den dödas brått, och om dhe kun
ne tenka, att dråparen detta dråp giöre nödtrengder
eller eij, och effter noga ransakningh, witne och skiel
kunne nemden ingen skuldh hoos den döda finna, w
than dömde detta dråp wara skeedt af stor öffwerdå
dighett, och wthan all barmhertighett och wthi druckens
måll, derföre dhe och effter samma Cap. icke kunne
befrija dråparens lijff. Och effter målzägan
den ingalunda wilia bidia i fred för dråparen
43r
wthan i all wnderdånighett hemstelle hemden H.K.M.att
alles wåre nådigste herre och konungh, samptt i
H.K.M.tz frånwaro Sweriges rijkes domhafwande, den
edle och welborne grefwe, G. Magnus G. till Wisingz
borgh samptt hans N.des adcessoribus, dhe edle welborne
welbördige, höglerde, wijse och wellförståndige gode men,
her om gifwa sitt betenkande, antingen dråparen skall
blifwa benådder, eller effter domen stå sitt straff.



dätte haffuer warit eet o
barmhertigt och öffuerdå
digt drååp

 

Sammedagh kom för retta Christopher Balk
fordom landz prophos, och klageligen gaf tilkienna
att hans hwstrus söskone N. Arfwid i Stafrildtt
Sone Laszeson ibid och Jöns Swenson i Marås sampt
2 pijgor Anna och Christion, hade borto, och giöra hans
hwstru Ingred Christophers dotter förhåll på någott arf
som är fallidtt effter alles för:de föräldrar saligh
Christopher i Gaashultt, hwilkett ährande blef tagitt till
ransakningh. Först inlades i retta ett register
på then boosdeel och hemgifft som saligh Christopher i
sin wellmachtt hade gifuit sin dotter Ingeborgh Chri
stophers dotter och belöper sigh wthi alla persegler, o
xar, koer, qwiger, getter, fåår, kåpar, kläde och annor
bohagz tygh alt werderadtt wthi peningar - 148 dal. 28 öre
Då framkom Ingeborgz man Arfwid Anderson, och
bekiende att sådana och så monga persegler, hade wthi
boosdeel med sin hwstru Ingeborgh bekommitt. Men
 
43v
han beswärar sigh att perseglarna wåre för dyrtt werde
rade, derföre blef registeret wpreknadtt och werderin
gen på hwar persegl wpläsen, då blef afslagett aff
för:de summa peningar - 20 dal. 28 öre.
Så blifwer hoos Arfwidh igen behållet - 128 dal.

Noch framlades i retta itt annatt register, förmälan
des dhe persegler som saligh Christopher i Gaashult
hade gifuit sin andra dotter Benchta till boosdeel och
hemgifft, hwilkett hennes man Sone Laszeson bekiende
sig bekommitt hafua, hwilkett belöper sigh när alla per
seglerna wåre reknade i peningar - 107 dal.
Men effter perseglerna wåre dyrtt werderade bleff
afslaget af för:de summa peningar - 20 dal.
Så blifwer behålledtt hoos Sone Laszeson
peningar - 87 dal.

Noch framlades ett annadtt register, förmälandesz
de persegler som S. Christopher hade gifuit sin tridia
dotter Gunill i Marås till boosdeel och hemgifft, belö
per sigh wthi peningar - 151 dal.
Blef afslagett af werderingen peningar - 20 dal.
Så blifwer behålledtt peningar - 131 dal.

Noch framlades ett register förmälandes dhe per
segler S. Christopher hade gifuit sin fierda dotter In
gred till boosdeel och hemgifft, hwilkett belöper sigh
wthi peningar - 63 ½ dal.

Item wåre ännw twå pijgor be:d Anna och Christion
ogiffta effter S. Christopher, hwilka ingen boosdeel hafua

 
44r
bekommitt. Då framlade Christopher Balk ett re
gister, på dhe persegler som funnes wthi bodet effter
S. Christophers död i Gashult, hwilkett löper wthi peningar
- 64 dal. 1 ½ marker. Noch i fasta jord i Gashult - 38 dal.
Detta blef afsadtt denne twenne ogifte pijgor till boos
deel. Lekwell hade dhe förre mågarna, som mäst ha
de fådtt, waritt i Gaashult, bydtt och borttaget för:de persegler.
Derföre blef så afdömdt att dhe skulle lätha samme
godz och persegler komma tilbaka igen till Gaashultt
pijgorna till trogen hand, dett och her för retta wttloff
wades. Så belöper på hwar dhera nemlighen
Christion - 51 dal. 6 öre Anna - 51 dal. 6 öre.

Summa på altt dett S. Christophers barn hade be
kommitt till bosdeell och effter sin fader i arff wthi
Gaashult, löst och fast, ähr - 511 dal. 3 ½ marker.
Till denne för:de summa ähr 6 barn och samsöskone
så löper på hwart barn - 85 dal. 10 öre.
Så fattas nw för Christopher Balk och hans hwstru
Ingred wthi bosdeell och arf i Gashult - 21 ½ dal. 10 öre.
Item fattas för Anna - 34 dal. 4 öre.
Item fattas för Christion - 34 dal. 4 öre.
Desze hafwa fådt för möckitt och skola legga ifrån sigh N.
Arfwid Anderson - 42 dal. 22 öre.
Sone Laszeson - 1 dal. 22 öre.
Jöns i Marås - 45 dal. 22 öre.
44v














Bör stånda emedan thett är laagligitt
Sammedagh kom för retta Jöns Jonson i Nåte
ry wthi Moade sochn i Albo häradtt fullmöndigh på sin hw
stru Sestredz wegner så och fullmöndigh på all sin hwstrus
söskones och söskonebarns wegner N. Aszer Erlandsons
och Per Erlandsons barns wegner, Item på Thora Er
landz dotters barns wegner, noch på Ingeborgh Er
landz dotters wegner, och på Nils Erlandsons wegner
i Holma, Item på Truls Åkesons wegner, noch på
Kirstin Erlandz dotters barns wegner i Wermnäs, des
se alle tingskiötte och afhende sigh och sine arfwingar
all den jord och ättlefwe som dhe effter sin modher
hwstru Kirstin i Bergh wthi Skattagården i Ifla wthi
Liunga sochn arfdt hade nemlighen 1/5 af halfwer går
den, och hafwer för:de Jöns Jonson wpb:tt på allesz
dheras wegner för jordh, ettlefwe och laga swensktt
mönt peningar - 40 dal. Derföre tingskiöttes för
b:de 1/5 i halfwer Skattagården ifrån alle desze för:de
deras barn och arfwa och tilegnades in wnder Es
kell Månson och hans arfwingar till ewerdeliga
ägor, medh allom tillågom.

 

  Then 4 Iunij Anno 1616 stodh häradtzsyn
emellan tre skattagårdar N. Beijary i Torpa sochn
och Ekön, och Groaryd i Hynderydh S., och när
nemden framkom, blefwo wij ledsagade, neder om
Eköns gerde opå en gammall rösll, der lågh ett lag
gildt stenmerke, dett häradtznemdn för godt gillade
sedan nor bätter emot bökeskogen och itt lagligit stenmer
45r
ke som swarar dett första, dett tridia lågh wthi ahn
lijden på bökeskogen wppe wid becken, sedan i becken
och suder till en förewdd, der lågh ett stenmerke som
åttskilier Groarydz ägor ifrån Ekön. Der ifrån öfwer
den stora Grodarydz engen i suder wtt wthi anlijden
der ligger stenmerke, der ifrån och suder bätter
der ligger och ett stenmerke, dett dhe sielfwe hålla för
godtt och omsemias. Och hwad som de i Groaryd haf
wa inmonedtt och intrengdt sine engh på Eköös gerde
dett skola dhe wtrömma effter begge merken nemligen
ifrån förewdden och rettt suder i anlijden, effter som
composen wttwijser. Men anlångande skattagården
Beijary som öfwerträder först sochnamerkett, sedan
denne laglige stenmerken, syndtes nemden wara
orett giordt, befans och i sanningh att den Backen ett
torpastelledtt som står inschrefwen i Faijes lagafångz
bref ligger innan denne för:de råmerke. Bewistes
och att de som boo i Beijaryd hafwa emot all lagh och rett
nedhuggett öfwer - 30 str gröna böker och brendt kåll aff
och illa faritt medh bökeskogen. Men effter welb. Jöns
Jöranson hafwer tilförende syndtt dem emellan och gifuit
dombref, doch aldrigh öfwerseedt denne stenmerken eller
Faijes skiell i Ekön, derföre blef denne syn och ransak
ningh wttschrefwen och dem som boo i Ekön öfwerantwardat
att frambära för lagmannen, emott dett synabref som welb.
Jöns Jöranson hafwer gifuit dem som boo i Beijary
och när lagmannen hafwer öfwerwägett begges dheras
45v
skiell, twifler man inthett att Faije i Ekön, medh all
rett blifwer hulpen och förswaradtt.

Kom för retta S. her Peder Knutsons effterlefwerska
i Oensiö i Sönnerbo häradtt hwstru Anna, och sorge
ligen gaf tilkienna, att hon hade mist sin man, och moste
med tijden begifua sigh wthur prestagården och till en
cronegård N. Wrå wthi Wrådz sochn, på hwilken gård
hennes S. man hade wttlagdt bördzgelledtt, och sig
för retta nw som offta tilförende /och monge för hen
ne/ högeligen beklagade, öfwer den store renthe, som
af samma gård åhrligen wttgår, och hafwer doch för så
dane store wttlagor ganska ringa ägor, så att ingen blif
wer der lenge behållen. Och på rettwijsones wegner
begärade en laga syn opå gårdzens ägor, hwilkett man
henne medh någen lagligh skiel icke kunne förwägra.
Och blef samma syn hållen och gången den 5 Iunij åhr
1616. När synemennerna framkommo, och skul
le besee gårdzens ägor, funne wij ingen annor lägenhett
der åkeren war, wthan en hoop hårde såndbackar, som
sellan bärha fruchtt och engen war belägen widh en
å, och bewistes att mestadeels all åhr, blifwer höedtt
af öfwerflödigt watn borttagitt, och när törke åhr
ärhe wexer der ingen sädh. Eliest ärhe ägorna så
ringa, att der icke är mhera wttsädh om åhrett rogh och
korn än - 5 tunnor, och när engen blifwer burgen höö
- 20 lasz, så att der icke kan födas om winteren öfuer
- 14 nött, och derföre moste dhe wtgifua smör - 4 lb.
46r
och sedan i alla andra wttlagor emot ett fullsetitt
croneheman, hwilkett i sigh sielff är wppenbara oskiell
och orett, derföre hafwer häradtznemdn på H.K.
M.tz wår aller nådigste herres och konungz nådighe be
hagh och widare confirmation wpsyndt samme cronehe
man Whrå och dett lagdt wthi halfwe wttlagor, i wisza och
owisza persegler, på dett samme croneheman måtte blif
wa desz bätter besittedtt och wpbögdt, hwilkett nw är förfal
ledtt. Her opå är gifuit bewijs wnder häradtz insegell.
Blef och en jernsmediedam som ligger till samme he
man som åhrligen rentar jern - 15 lb wpsyndt wthi half
wa wttlagor nemligen jern - 7 ½ lb.
Desze ähre råmerken emellan Wrå och en skat
tegård Askaberga, först i Swartaklippo, sedan i Föle
spångh, sedan twertt wester wtt i åhn.






dätte ståår
höge öffuer
hetten til att con
firmere

 

Anno 1616 den 25 Septembris
stodh lagatingh å rettan tingstad widh Hampneda
i cronenes befalningzmans welb. Truls Kååses närwa
ro, welb. Jöns Jöranson till Fölleskogh sampt häratz
 

 

nemdn  
Jons i Rydh Jöns i Gåarydh
Måns Batelson i Horn Lasze i Bråddalt
Lars i Alenskiöp Nils i Oshult
Ebbe i Julznäs Oluf i Hålegården
Nils i Ry Per B: i Tråtteslöff
Anders i Berghemet Per i Fägerhultt

 

46v Sammedagh kom för retta wellerdh man her
Carl i Rysby och på edle och welb. Anders Grijpz weg
ner, inlade en oförsegladtt skrifft förmälandes som her
effterfölgier. Desze ägor hafwa legadtt till min
gård Skeen af ålder N. Husåkren rentar - 10 skepland
Runisåkren war gifwen för Röskullen,
Mellan åkren, Söre Krokåkren
Lille Krokåkren, Högzåkren
Stensåkren, Gudbergzåkren
Hagtornsåkren, Kåsekull.
Alla åkrar hafwa engh nedan för sigh för wthan Lille
Krokåkren, hafwer ingen, hwad rett är lather jagh Swe
riges lagh döma der om, wttengar der till Sörkulsz
engen plägar renta - 5 lasz. I Bredema en engh
som rentar thw lasz, för wthan allmenningh som dhe haf
wa tagitt inn ifrån min gårdh, och jagh bör effter Swe
riges lagh hafwa wttaf samma allmenningh så möckitt
som rentan hafwer waritt af ålder, min gårdh hafwer
rentadt åhrligen smör - 6 lb hester - 6 dagz - 6.

Sammedagh kom för retta edle och welb. Jöns
Jöranson Liliesparre till Fölleskogh och inlade i retta
ett försegladtt kiöpebref daterat den 28 Decemb.
1614 wnder edle och welb. gode mens signeter,
Lindorm Ribbingz till Boxholm och Näs, Swen Some
till Götewijk, Jöns Hanson till Säby och medh dheras
47r
egne hender wnderschrefuit, hwilkett wthi bokstafwen för
mäler, att frw Margreta Knutz dotter till Norby hadhe god
willeligen medh sine söskones och förwanters rådh och sam
töcke såldt och wplatitt welb:te Jöns Jöranson desze efft:ne
gårdar i Berga sochn. N. Elgdiurastock och ett törp
wid nampn Finnatörpet medh en qwern tilhopa rentar
smör - 5 lb åhrlige hestar - 6. dagsw. - 8. gengerdh
malt - 10 skep. försl och fodernöt, ett par oxar i städir
hwar 6 åhr lärufft - 8 alnar. Ösle en gårdh i samma
sochn rentar, smör - 3 lb dagsw. 8. åhrlighe hestar - 6.
gengerdz malt en tunna, försell och fodernöt, en oxe i
städir hwar siette åhr lärufft - 8 alnar hwilke gårdar
för:de frw Margreta hade bekommitt wthi morgongåfwa
af sin S. man Michell Person, och derföre hafwer hon
wpb:tt af welb:te Jöns Jöranson gode oförfalskade rigzdal.
trehundrade str dem hon bekiende sigh till fulla nöije
och goda redo bekommitt hafwa. Hwarföre opstodhe
häradtznemdn och medh migh enhelleligen å skaffte höl
le, afhende och tingsskiötte för:de gårdar, Elgdiurastock
Finnatorpet och Ösle ifrån frw Margrete Cnutz dotter
hennes barn och arfwa födda och ofödda, och in wnder
welb:te Jöns Jöranson Liliesparre och hans husfrw, frw
Anna Jönses dotter och deras barn och arfwingar till
ewerdeliga ägo och ägendom. Och war samme gårdar
lagbudne och laghståndne effter Sweriges lagh, derföre
dömdes detta kiöp wid fulla macht blifwa till ewer



























deliga tijder. Bör allt
  emedam
thet laglig
giordt är
stånda
47v
Kom för retta en husfattigh skattabonde Lasz Trulson
wthi Liunga sochn, hwilken sochn är förländt welb:dig
Jöran Månson till Bolmsnäs och hade bedrifuit een
faldt hoor medh en löskåna Ingeborgh be:d dett dhe
båden her för retta bekiende, då framkom Laszes
echta hwstru Elin och medh gråtandes tårar beder för
sin man och optecker dheras stora oförmögenhett och fat
tigdom, och effter för:de Lasz Trulson sigh medh så
dana last aldrigh hafwer befinna latett, och hans hw
stru beder för honom, hafwer man för hela häradtz för
bön, och höge öfwerhetens nådige behagh tillåtett att
han wttfeste peningar - 60 dal.
  Jöran Månson 40 dal.
  häradet 10 dal.
  häradtzhöfd 10 dal.


Nw hafwer kånan Ingeborgh stådtt her för retta
och hafwer inthett att böta medh sin sak, wthan är bhar
fattigh, och ingen war her som för henne någet wttfesta el
ler borga wille eller den ringaste peningh wttlegga, och
hon stodh her inne för retten i alla sine ägodelar,
derföre blef hon steldt i borgan till widare beskedd i
från öfwerheten, hwru medh sådane fattige och doch bråtz
lige syndare handlas skall.

Kom för retta Håken Jonson i Replöse och tilltala
de sin fästemödz stöffader Swen Sonason om halfuan

48r
mellangården i Röplöse, och bewijste att för:de halfwe
gård war hans fästepijgos retta bördh och fäderne, medh
ett lagafångz bref gifuit aff Christiern Schrifware i Was
hult Anno 97. Derföre blef så afdömtt, att Swen So
nason skall hafwa lösöra igen, för dett han hafwer warit
medh att wttlegga i samme gård, och pijgan behåller bördan
och jorden, dy i lagom wårom, gifftes aldrig kåna i odell
jordh eller watnewerke etc. Gifft. B. Cap. 5.





Är rätt dömpdt

 

Kom för retta Jon Nilson i Gnustörp, hwilken hade be
lägradtt Karin Anderses dotter, mädan hon war trolof
wadtt /doch war dett en bonda trolofningh/ Item war
och Jon Nilson trolofuadtt widh en annor pijga, på den
tijden han belägrade Karin Anderses dotter, war och
bondatrolofningh, dett parterna her för retta haffwa
bekiendtt, Men effter för:de Karines festeman hafuer
fulbordatt sitt echtenskap medh Karin Anders dotter
Item hafwer och Jon Nilson fulkomnadtt sitt echtenskap
med sin trolofwade pijga i Gnustörp, derföre kunne
eij nemden eller dhe andelige döma denne gerningh för
dobbelt hoor, wthan allena trobrådtt, derföre wttfeste
Jon Nilson på höge öfwerhetenes nådige behagh och wi
dare tillåtelse när domboken blifwer öfwerseedtt
peningar - 20 dal.










NBene

Härom måste för
fräges
hoffrätten

 

  cronan 13 dal.
  häradet 13 marker
  häradtzhöfd 13 marker
48v
  Karin Anderses dotter är boandesz på frelsett, wtt
feste för sin sak peningar - 40 marker.

 

  husbondan 26 marker 5 öre 8
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzhöfd 6 marker 5 öre 8

 

  Per i Beijarydh hafwer wadkastadtt wnder laghman
nen och lade - 3 marker i retten emoott den syn som hölsz
emellan Ekön och Beijary, endoch der ingen dom fell
thes, wthan allena en ransakningh, der Faijes råmerke
i Ekön öfwersåges, emott dhe skiell som häradtz höf
dingen welb. Jöns Jöranson hade gifuit dhem i Beijary
och aldrigh öfwerseedt Faijes råmerke.

 

Dråp Kom för retta en mandråpare Anders Månson be:d
en lösz drengh, hwilken hade ihielslagitt en landz
knechtt wnder manhafftigh Jöns Wlfz phan nemligen
Lars Person i Hallarp i Anderstad sochn, och bleff
fången strax widh lijkett å ferske gerningh och hafuer
tillfällett och orsaken till dråpett warit sådan som
nw effterfölgier. Först framkallades witnen
som närwåre å wigwalle och åsåge när dråpet skedde.
Då framkom Nils i Bökhult som war werdh i går
den, och witnade att en fogdte tienare Jon Broke och
för:de dråpare Anders Månson kommo till Bökhultt
och der såte 2 knechtar för dhem och drucke, och när
49r
dhe hade druckett en stundh wille fogde tienerne färdasz
och gick Anders Månson wthur den stufwan och nedh
wthi sätes stufwan effter sin weria, och bandt henne wid
sigh och gick op wthi stufwan igen, och satte sigh på en kista
och ingen ordh war dem emellan faldne. Då kom Lars
Person och satte sigh der hoos, och sade till Anders, hwij
hafwer du så din weria hoos digh? Swarade Anders
Jagh hafwer sielf betaladtt wergian, jagh må well haf
wa henne? Swarade Lars, Jagh tör well sitia hoos dig
lekwell du hafwer din wergia? Tå swarade Anders
Om du än skall sitia hoos migh, så sädtt tigh icke på nac
kan, och widh the nw så talades widh, föröchtes wre
dan jw mher och mher, och kommo strax tilhopa i hårett.
Då skilgde Nils i Bökhult dem ått, och Anders steg
wtt om döran, och hade sin wergia dragen, Tå mötte
den andre fogdte karlen Jon Broke, och bad honom setia
sin weria i skijden, och Anders gick nedh på gården
och togh en sten i handen, någett der effter kom Lars
wtt, medh sin dragne wergia, och begaf sigh flux till An
ders, då kastade Anders stenen och slogh Lars wthi
brickan medh stenen, genast togh Lars samma steen
och slogh Anders igen ett slagh på benett, sedan gick
Anders in i sätis stufwan, och satte sigh i benken, wid
han sadtt hörde han Lars komma i förstufwan, då op
49v
stodh han wthur benken, och stegh på wngztrappan,
wid Lars oplätt döran slogo the genast samman medh
wäriorna tre eller fyra slagh, och Lars hade twå
stenar i handen och wille kasta in i stufwan, då ro
pade hwstrun och bad att han icke skulle kasta, och slå
barnen, och hwstrun trengde sigh emellan dem och dhe
ras werior och in i stufwan, och widh hwstrun gick
in folgde Lars effter, och der slogo dhe åter samman
med wergiorna, och då blef Lars dödstungen, så att
han strax der effter blef dödh, och bekienner drå
paren att han stod med then ena foten på tröskelen
och med then andra foten på trappestenen, när han
giorde gerningen. Detta ährandet blef effter målz
ägandens begäran skotitt till häradtznemdn och der hoos
wpläsett dett 2 Cap. i Dråp. B. Och effter longsamptt
betenckiande swarade nämden, att dhe icke kunne dö
ma att dråparen Anders giore nödwern, wthan drapa
ren och then som dräpin blef hade lijka stor skulldh.
Derföre och effter för:de dråpare Anders blef fånghen
wid ferska gerningh strax widh lijkett, å samma dagh och
dygn, kunne häradtznemdn effter för:de 2 Cap. i Dråp.
B. icke frija dråparens lijf, wthan dråparen måtte ef
ter målzägandens begäran, Gudz och Sweriges lagh
gifua lijf för lijf. Men hwad executionen widkom
mer hemstelles H.K.M.tt allesz wåre nådigste konung
och herre, eller i H.K.M.tz frånwaro den edle welborne
50r
grefwe Magnus Brahe, G. till Wisingzborgh, Swerigesz
rijkes rådh, drotzett och H.K.M.tz domhafwande, och
hans N:des bijsitiare, såsom H.K.M.tz förordnade stått
hållare, att her om gifua deras, nådige, gunstige och höga
betenkiande och förklaringh etc. Denne dom är
wttschrifuen och försendt med dråparen till Jenekiöpingh.
Och i midler tijdh är dråparen römdh af försumelse
och wangömmo.
Synes rättwisligen
wara aff dömpdt

 

Sammedagh kom för retta effter gifuen leigd en drå
pare Erland be:d hwilken för ett åhr sedan, hafwer ihiel
slagett Nils i Stackarp, och ransakningen blef då strax
inschrefwen wthi 1615 åhrs dombok, opå dett tingh som höls
i Maresiö. Och hafwer dråparen her för retta
bekiendtt att dråpet i alla måtto så tillgick som wthi för:de
ransakningh förb:lt står, och kan dråpare ingen annor
witne eller skiell i retten framföra, wthan dhem som till
förne ähre förhörde. Detta ährandett blef skotitt
till häradtznemdn, och dem förelagdtt att dhe effter dett
12 Cap. i Dråpm. B. skulle granneligen ransaka, hwadh
man kunne finna hoos den döda, och om dråparen war
trengder eller icke. Och sedan nemden hade lu
tadtt sin hufwud tilsammans, gåfwe dhe sådane swar,
N. att dhe af föregångne ransakningh icke annadtt märka
kunne än för:de dråpare Erland, wthi första begynnelsen
war orsaken till perlementett i dett han skieldthe
then som döder blef för kiörkenes peningar, och wiste
Dom om et dråp. Dråparen Erlandh i Nortorpa. Then döde Nilsz i Stackarp.
50v
der till ingen skiell, såsom och först wttslogh och för
brött freden. Men hoos den döda fans och skulld
att han icke blef sitiandes stilla i benken som han sielf
wttlofwade sigh giöra wilia, wthan när han sågh tillfellett
språng ifrån wngzbordet och op till longhbordet der
Erland sadtt stilla i benken, togh honom widh hufwudett
hölt honom fast wid bordett och stack honom 6 styngh, för
ähn Erland slogh igen. Derföre syndtes nemden
att den som dräpen blef hade lijka och ähn större
skull än som dråparen, men icke desz mindre, när
alt war grenskadtt och öfwerwägadtt, kunne nemden ef
ter dett för:de 12 och 2 Cap. icke döma att dråparen alde
les giorde nödwern och derföre icke kunne befrija
dråparens lijff. Doch lekwell effter dråparen
fick 6 styngh, för ähn han slogh igen, hafwer häradtznemd
och hela häradet giordt förbön för honom hoos H.K.M.tt
alles wåra nådigste herre och konungh att han måtte
niuta lifuett och komma till böther. Hafwer och för:de
dråpare i midler tijdh mädan han hafwer gådt widh
skogen, förlicht sigh medh then dödas hwstru och barn, brö
der och nembste förwanter, så att dhe hafwa stådtt
her inne för retten och alle samptligen beditt för drå
paren och wilia gerna för sin målzägande rett, henda
en lijdeligh boot för sin slechtmans dödh, och alle, wthi
all som störste wnderdånighett fella en ödmiuk förbön för
för:de dråpare hoos H.K.M.tt att H.K.M.tt af gunst och
51r
nåder wille sigh beweka lätha och nådeligen wnna och
skiencka dråparen lifuet. Hafwer och för:de dråpa
re ett godtt lofordh af andra, att han tilförende aldrigh
war beslagen medh dett ringaste perlemente eller nå
gen annor ogerningh.
Bör konnungenn wara förbehållet änn han skall liffued niuta

 

Kom för rätta Nils Nilson i Ooshult en wngh dreng
och hade belägradt sin faders legopijga Kirstin Swens dot
ter af echta sengh född, dett dhe båden her för retta be
kiende, wttfeste för mökrenchningh effter dhett 3 Cap. i Gifft.
B. peningar - 40 marker till 3skifftes.
Är rätt dömpdt effter thett tridie Cap. i gifft. B.

 

  cronan 13 marker 8 örtig  
  fadrenom 13 marker 8 örtig  
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzhöf 6 marker 5 öre 8

 

Kom för retta Per Ingemarson i Horn, hwilken ha
de skotitt sin nembsta granna Jahans i Horn igiönom bå
den låren medh ett böszelood dett han her för retta bekien
de, doch menar för:de Jahans sigh af samma skott ic
ke blifua slett ferdigh, derföre blef wpsadtt med lytes
booten natt och åhr. Orsaken till trettan war den
na, att Jahans i Horn war kommen i löfte för Per Inge
marson för peningar - 4 dal. Och hende sigh att Per Inge
marson af en händelse kom till Jahans i Horn der i byn
 
51v
Är eet offuer dadig ting att skiute såå til een menniskie och Jahans krafde någett hårdt på löftett, och Per sadhe
I skolen well få peningar, tå sade Jahan, du lofwar så all
tijdh och liuger, medh mhera mundbruk, der af wreden för
öchtes dem emellan, och Jahans togh wp twå stenar, en w
thi hwar hand, och Per Ingemarson gaf sigh emott gårdhen
och Jahans folgde effter, der wpspendte Per sin bösza
och skiött Jahans igiönom båden lhåren. Och bewijste
grannarna, att Jahans war orsaken till perlementett, så
att Per Ingemarson hade nödh till att wergia sigh, endoch
att dett war oredeliga giordtt. Men på höge öfwerhe
tenes nådige behagh wttfeste Per Ingemarson effter
dett [..] Cap. i Såra. B. peningar - 40 marker

 

  cronan 26 marker 5 öre 8
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzh 6 marker 5 öre 8

 

  Sten Swenson i Anderstadh rytter, wttfeste en 12
manna edh, att han eij hafwer belägradtt Anna Suensz
dotter i Draerydt, effter som han är kommen i röchte.

 

  Kom för retta Nils i Swinaberga, hwilken wthi för
gången feijgde tijdh, tiendte Esbiörn i Lönshult, som
war bonda höfwitzman för Sönderbo häradt, och mädan
hans husbonde lågh i läger, skiött han ett rådiur, effter
sins husbondes befalningh och sende i lägredtt, dett hans
husbonde för:de Esbiörn i Lönshult bekiende och bestodh
att han bad honom skiuta. Och ingen kunde för:de
52r
Nils i Swinaberga öfwertyga, att han antingen för ett
sedan hafwer feldtt diur, derföre blef han för detta
ena diurett han skiött i feigde tijden frijsagder. Men
kommer någer medh bewijs eller lijknelse, att han sedan
till sin nötto hafwer feldtt diur, då skall han antingen
weria sigh medh lagen eller och bötha effter som han
blifwer bråtzligen.
hans hoosz bonde borde böta som bee stood att han honnom thet befalte

 

Den andre dagen continuerades
laghtingett widh Hampneda wthi tingladan medh sam
ma för:de gode mens närwarelse och häradtznemdn.
 

 

Sammedagh kommo för retta her Anders
i Anderstadh och Simon i Bolagården fullmöndige på
Swenborgz wegner i Grimshult och alle hennes arfwin
gars wegner. Item Nils Jöranson fullmöndigh opå
Trottes i Röninge och all hans söskones wegner. Item ful
möndigh på Swen Arfwidsons och all hans söskones weg
ner. Desze all tingskiötte alle desze för:de dheras barn
och arfwa altt thett arf och ättlefwe som dhe åtte wthi Grims
hult ett skattatörp, och hafwer derföre wpb:tt N. Swenborgh
hennes barn och arfwa peningar - 120 rigzdal. Trotte i Röninge
och Swen Arfwidson och alle deras medarfwa alla till
hopa - 15 dal. derföre tingskiöttes för:de skattatorp in
wnder Måns i Maresiö hans hwstru Elin och deras arfwa
till ewerdeliga tijder.












Alt laagli
git böör stånda
52v






Är lageligen giordt








Är rätt och rättwislighit






Kom för retta Lasz Pederson i Ifla fullmöndigh
Olofz wegner i Stockhult, och tingskiötte Lasz Andersz:
i Ifla en half gård i Elinge som kallas Lille Jons gård
den dhe tilförende sigh emellan bydtt hade, och nw haf
wer åter Lasz Anderson igen kiöptt samme halfue gård
för peningar - 92 dal. hwilka peningar han bekiende sigh till
fulla nöije bekommitt hafwa. Derföre tingskiöttes
för:de ½ gård i Elinge ifrån Olof i Stockhult hans hwstru
och arfwingar och tillegnadesz in wnder Lasz Anderson
hans hwstru Karin och deras arfwa till ewerdeliga ägor.

Sammedagh kom för retta Per Jonson i Mier
redtt och klageligen gaf tilkienna att hans hwstru
Botill hade ländt Anders Anderson i Ösziö dansk
markastöcke - 5 dal. Och för:de Anders blef strax der
effter hastigt ihielslagen, för än peningarna blefwo beta
lade dett Per Jonson bewijste medh efft:ne witne och
edh, N. Jon Erichson i Mierredtt Esbiörn ibid.
Derföre blef så afdömt att Anders Andersons arff
wingar skola betala Per Jonsons hwstru - 20 dansk markerstr.

Sammedagh kom för retta Lars Gummundson
i Snelzböke och klagade att Per Ollson fordom fougd
te i Sönnerbo härat, hade den tijd herrerna lågho
wthi Wlfzbeck på fredzfördragett lathet taga ifrå honom
53r
fåår 2 str. Då framkom Swen Jönson och witnade, att
när Per Ollson wiste sin tienare Jon Stenson i Ifla att
hempta får eller andra nödtörffter, då wttfick han dher
till peningar att betala medh, men Jon Stenson hadhe
tagitt fåren och inthett betaladtt bondan för:de Lasz Gum
mundson, wthan påskiött att fougdten skulle betala
fåren. Derföre blef afdömt att Jon Stenson skulle
betala fåren och Per Ollson wara derföre frij.

Sammedagh kom för retta Nils Abramson i
Kånna rytter wnder Måns Stiernes phanm och klage
ligen gaf tilkienna att hans hwstrus broder Hendrich
Swenson i Kånna, öfwerföll honom och hans hwstru
Kirstin, i går affton på tingzwägen strax widh tingh
ladan, och högg hans hwstru Kirstin i hufwudet, öfwer
ögadtt med en wergia så att alt ögadtt war blådtt och
wpswullet, dett andra huggett öfwer tummellfingeren
och när för:de Kirstin wende röggen till och wille löpa
då hog hennes broder Hendrich effter henne öfwer län
den ett stortt hool på kiortelen, dett andra öfwer hä
rarna, dett tridia öfwer axlen, dett man strax i går af
ton sedan tingett war refwett hafwer seedtt och syndt.
Sedan klagade Nils Abramson att för:de Hendrich
hade tilför:ne legadtt i moorstigh för honom wthi Beck, och
wakedtt effter honom, witne her till Jöns Klason i Grytåsa
53v
Detta ärhendett bleff wpsatt till widere ran
sakningh, och näst kommande nyårs tingh 1617.
Skall her på dömas.
54r
Kom för retta Nils Knutson i Rydh fullmöndigh på
Per Birgesons wegner i Gnustörp och på Elines wegner
i Rysby och tingskiötte dheras broder Swen Ollson i
Rydh 1/6 af aller gården i Horsnäs och hafwer Per Bir
geson derföre wpb:tt peningar - 20 dal. Elin wpb:tt - 16 ½ dal.
för all dheras arfzrett och ettlefwe wthi för:de 1/6. Item
Jöns i Rysby och hans söster Botill för sin arfzrett och
ättlefwe peningar - 2 dal. Item hafwer Swen gifuit sin
söster Kirstin peningar - 10 marker. Item Märittes barn i
Horsnäs en koo, hwilka peningar och werdh för:de hafwa
wpb:tt så att them well åttnöijes. Hafwer och Swen
Ollson ärfdt 1/6 i samme gårdh så att äger en treding aff
gården. Derföre tingskiöttes för:de 1/3 ifrån alle desze
för:ne deras barn och arfwa och tillegnades in wnder
Swen Ollson hans hwstru Elin och begges dheras
arfwingar till ewerdeliga ägo etc.














Är rettwisli
genn afhendh

 

Kom för rätta wellerdh man her Påwell i Wlfz
beck och klageligen gaf tilkienna att Per Ollson fordom
fougdte i Sönnerbo häradtt hafwer latitt hode honom wttpand
ta för twenne hans klockare stompner, Markarydh och
Hynderyd, af hwar gårdh - 7 dal. för 612 åhrs måna
des peningar är tilhopa - 14 dal. Och kunne her Påwel
her för retta bewijsa att han inga månadtz peningar af sine
 
54v
stompner hade för för:de åhr wpb:tt. Då blefwo bön
derna som klockarestompnen besitia framkallade och
tilfrågade hwem dhe hade lefreradtt sine månadtz pe
ningar, då bekiende, den som boor i Markarydh, att
lendzmannen Bråd i Markarydh hade wpb:tt aff honom
halfwe månadtz peningar och halfparten resterade han
medh. Derföre blef afsagdt att lendzmannen
skulle legga ifrån sigh dett han hade wpb:tt, all dhen
stundh han inthett hade lefwereradt fougdten samme
peningar, och sedan skulle bonden betala restet så att
her Påwell bekommer tilfyllest - 7 dal. Men an
langande den bonden som boor i Hynderydh seijer
sigh hafwa lefwereradt halfparten ått sin lendzman N.
Jöns Nilson i Ökershult, och halfparten af samme gård
hafwer lenge waritt förmedledtt. Men lendzmannen
Jöns Nilson seijer sigh hafwa giordt fogdtan Per Ollsz:
rekenskap så well för stompnen i Hynderydh för
månadtz peningar som andre bönder, och fougdten
nekar sigh aldrigh hafua reknadtt stompnerna in
på någen lendzman wthi inga persegler. Der
före blef afsagdt att bonden som bodde på den tij
den på klockarestompnen skall legga wtt den halffwa
parten för dett hemanet war förmedledtt all
den stundh dett icke war inschrifwitt wthi afkortt
55r
ningen och fougdten hade derföre fuldtt betaladtt, så wå
re dett icke rett att fougdten skulle mista, effter som cam
merrådz beswär lyder, Men dhe 14 marker som lendz
mannen seijer sigh hafwa lefwereradtt Per Ollson, dher
till nekar Per Ollson på dett högsta, och derföre wtt
feste en 6 manna edh till nästa tingh och kan Per Ollson fulbor
da eden, då skall Jöns Nilson betala her Påwell 14 marker.




Är rätt
afsaagt

 

Kom för rätta Cnut i Hijahylte och klagade att Per
Ollson fordom fogdte hade honom wthan laga doma ifrån
taigtt twå koer, effter hwilken hans klagan man hafwer
ransakadtt, och sålunda funnedtt wara tillgångett, att för:de
Cnutz gård war afbrend af wåda eldh, och sedan fördhes
gården wthi afkortningh, när Per Ollson giorde sin re
kenskap blef honom samma frijhett schrefwett till refst
dett han genast bewiste medh cammerrådz wnderschref
na beswär. Derföre och effter Per Ollson hade
betaladtt beswäredtt för än han slap ifrån Stockholm,
war icke annars tilgiörandes ähn han jw måtte taga sin
skada igen hoos dem som resterade, dy dömdes
Per Ollson i detta fallett saklöös.









Är rättwisth om såå är

 

Per Skreddare i Eka, bekiende att han inlefwe
rerade ett häradtz bewijs wthi hofretten till secrete
raren Hans Ollson, lydandes om Swen Skada wthi
 
55v
  Skepaldtt, som han i feigde tijden fådtt hade,

 

Kätterij oförsonedt Sammedagh blef steldtt för retta en arm synder
ska Ingeborg Nilses dotter och hade ett barn i fangnen
och bekiende sigh hafwa bedrifuitt enfaldtt hoor med
sin egen samsösters man be:d Frende i Fiäraldtt i
Hynderyd sochn. Och hafwer samma lägersmåll
sigh effter hennes egen frijwilleliga bekiennelse så till
dragett som her effterfölgier: Nemligen, att hennes
söster för:de Frennes hwstru i Fiäraldtt lågh på
barnsengh, dijtt gick Ingeborgh till att besöka henne
och om afftonen när dhe hade godtt rhus, och Fren
ne wille gå i sengh, togh Ingeborgh ett lius, folgde
honom wthi cammaren, wpbeddade sängen och blef der
liggandes hoos honom om natten, och der besof han hen
ne förste gångh. Andre gången hende sigh, att Frenne
och Ingeborgh kommo tilhopa wthi dryckestufwo, då
blef Ingeborgh liggandes i högsätitt, och Frenne nedan
före i benken, och då gick Frenne till henne 3 gånger
samme natt och besof henne, och der blef hon haff
wandes, Detta alt hafwer för:de Ingeborgh onödd
otwingadt godwilleligen bekiendtt. Item witnade
och Jon i Snelzböke och flere dannemän som hafua
hördtt Frendes bekiennelse, att han och bekienner så
wara tillgångett, och går nw Frende widh skogen
56r
Men icke des mindre begärade Kong. M.atz fougdte
dom på för:de högmåle ährander, derföre blef wp
läsett denne ordh af Gudz lagh, Tw skalt icke tagha
tins hwstrus söster till att blotta hennes blygd. Item
rigzens beslutt daterat i Stockholm Anno 1439 som
lyder om högmåle ärhander, att der fadren och sonen
häfda ena qwinno wetandes, och tuert om, der twå
söstrar häfda en man wetandes som her är skeedtt,
ändoch mannen war lagligen wijgdh wid den ena sö
steren, desz mindre kunna dhe endtskyllas, att the
jw grandt wiste omgengett. Derföre blef för:de
Ingeborgh Nilses dotter, för denne sine egne giordhe
och bekiende gerningh effter för:ne Gudz lagh och rigz
sens gamble sedwane dömd ifrån lijfuet och till el
den. Men hwad executionen widhkommer hemstel
les wthi höga öfwerhetenes nådiga betenckandhe.
Thenne domen bleff whskrefuen, och före sendt till Jönekiöpingh.












domen är rättwisligen
dömpdt

 

Kom för retta Anders Gummundson i Fälles
hult i Hynderydh sochn, samptt flere af hans soch
nebönder och her för retta bewijste att för åhr 1613
hade lendzmannen wpb:tt för hwartt lb smör - 6 marker
peningar. Och bönderna icke borde gifua för huart
lb mher ähn - 5 marker effter konungens ordhningh
 
56v




dem bör för laag och rätte laaghligenn wtföra deres saack
Derföre blef Per Ollson fordom fougdte skylldigh bönder
na i Hynderydh sochn peningar - 19 dal. 3 marker. Her emott
framlade Per Ollson sin rechningh medh lendzmannen, och
bewiste att han hade så monga peningar afdraget medh lendz
mannen, wthi andra wttlagor, och derföre skulle
lendzmannen swara bönderna, men effter lendzmannen
icke war tilstädes att detta tillmäle lagligen ifrån sigh
legga, och lendzmannen är böndernas fångaman, der
före blefwo bönderna inwijste till lendzmannen Jöns
Nilson i Ökershultt att taga sin betalningh, sedan må lendz
mannen och fougdten wttföra sin sak med hwar andra dett
bästa dhe kunne.

 

  Kom för retta Sten i Anderstadh och gick sin lagh
som han wttfest hade för en pijga Anna Swens dotter i
Draeryd, att han henne aldrigh hade belägradtt, desze wå
re hans

 

Edamen  
Jöran i Anderstadh Nils i Bolmarydh
Nils Jöranson ibid Swen Cnutson i Kanarp
Erich widh Broo Håken i Åkerbergh
Swen ibid Lasze i Grimszhultt
Anders ibid Nils i Åkerbergh
Hans Person i Hallarp Sten Anderon sielff

 

Bör ware frij doch med [..] om annat spörs Denne ed blef lagligen gången oc Anna Swens dotter
frijsagd, med mindre annor skiel kunna framkomma.

 

  Kom för retta Bo i Gårskiöp och giorde sin lagh
för alle de persegler som hans gårdman Nils honom tillade
57r

 

Och wåre desze edemennerna  
Jöns Arfwidson i Kiöleboda Swen i Hyllte
Jöns i Romarahylte Per i Kimmelzbögd
Gunne i Kåpparebögd Jöns i Weila
Jacob ibid Nils i Kroxbögd
Jöns i Holserydh Jon i Slagerkiöp
Arfwid i Hylte Bo i Gårskiöp
Denne ed blef lagligen gången och Boo frijsagd.
Bör wara frij
Kom för retta Nils i Askaberga och klageligen gaf
tilkienna att hans fader hade för 60 åhr sedan lagligen kiöpt
1/4 af Mäste gårdh och derföre gifuit peningar - 20 dal. Och
wthi den förra danske feijgden blef gården wpbrender
och sedan wthi den stora pestilentien, blefwo dhe bådhen
twå dödhe som kiöpte och sålde, dett Nils medh godh
skiell kunne bewijsa, och sedan dhe som gården hafua
innehafdtt och besetitt, hafwa betaldt Nils - 14 dal. Men
de 6 dal. wilia dhe icke betala, ty gården blef af fienden
afbrend. Derföre blef her för retta så afdömdt, att
dhe som Mäste gårdh innehade skulle tillföllest betala
Nils - 20 dal. Eller och Nils måtte gifwa tilbaka dhe
- 14 dal. han hade wpb:tt och blifwa widh sin faders
kiöp nemligen 1/4 i Mäste gårdh.
Är een rättwis doom
Sammedagh kom för retta Per Jonson i Kieringalij
da och på alle sine medarfwingars wegner, gick en 12 Man
na Eedh, att hans hwstrus broder Arfwidh i Öshultt
 

 
 
 
 
57v

  inlöste mädan han sadtt i oskiffte boo, medh sin moder
och söskone på alles dheras wegner 1/12 i Stafrildt, och togh
inga sin egne peningar der till, wthan af dheras oskiff
te loott. Desze wåre

 

Edemennerna  
Swen Hanson i Swenshult Lasze i Snelzböke
Swen i Kiäringalijda Jon ibid
Nils Bugge i Skaarp Lasze i Wpsala
Nils i Nåtaldtt Jon i Öshultt
Nils Erichson i Alenskiöp Bencht i Hiulznäs
Nils i Lillarp Per Jonson sielff

 

Är rätwislig

Bör waar krafftlosz
effter förbemälte skiäll
Denne edh blef lagligen gången och 1/7 i Öshultt som
för:de Arfuid hade sigh tilbydtt för dett han hade löst
i Stafrildtt blef dömd all söskonen till, så att all sö
skonen ähre lijka arfftagne till Öshultt, och den witnesz
schrifft för:de Arfwid der opå tagitt hade af S. her Jö
ran i Anderstadh blef kraftlöös giordh, och dömdh.

 

desze 40 marker äro honom rätt af dömpde Kom för retta Kielle i Slagrekiöp och wardt beskyll
ladtt, att han hade afflodtt och bortkastadtt ett råmer
ke, dett han godwilleligen bekiende sigh af oförståndh
giordt hafwa, sakfelthes effter dhett 27 Cap. i Byg.
Balken ifrån sine - 40 marker.

 

  cronan 26 marker 5 öre 8
  häradet 6 marker 5 öre 8
  häradtzhöf 6 marker 5 öre 8

 

  Jeppe i Hunsbergh war stemder 2 gånger att swara
58r
Nanna i Abbeshult och will inthett koma, eij heller bewij-
sa sin Laga förfall, Och nw tridie gången war stemder
af Tinge widh sine 40 marker dett han inthett achtar, der
före blef bötett wttdömdt, medh mindre han kan her effter
å nästa tinge bewijsa sin Laga förfall./.

Bör fiärde
reesan dömas
i huffwudh-
saakenn.
Kom för retta Jon Person i Skråbbery fullmöndigh
på sin broders Her Jöran Petrj wegner, och Tingskiötte
wellärd man Her Påwell i Wlfzbeck 1/8 i Burskhultt och
1/8 i Skråbbery, och hafwer her Påwell derföre gifuit
Peningar – 80 Rigzdal. Och 12 sletta dal. danskt mönt. Item
framkom wellerd Man Her Erland i Åsenhöga på sin Mo-
ders wegner och Tingskiötte förde Her Påwell i Wlfzbeck
1/16 wthi Burskhult för Peningar– 20 Rigzdal. och 3 sletta dal.
dansktt mönt, hwilka Peningar dhe bekiende sigh till fulla nö-
ije upb:tt och bekommitt hafwa. Derföre Tingskiöttes
1/8 i Burskhult och 1/8 i Skråbbery ifrån Her Jöran Person
hans barn och arfwa, Så och 1/16 deel wthi Burskhult ifrån
Her Erlandz Moder hennes barn och arfwingar födda
och ofödda, och tillegnadesz in wnder welb:te Her Påwell
i Wlfzbeck hans hwstru H. Anna och begges theras arff-
wa till ewerdeliga ägo och ägendom. etc.

Bör förthenn
skull ware
stadigt
Kommo för retta alle Saligh Her Peders barn och arf
wingar i Wlfzbech. N. Her Påwell på sin hwstru Annas
wegner. Her Iöran Petrj, Jon Person, Erland Person 
Her Erland i Åsenhöga på sin moders weghner.
 

 
 
 
 
 
 
 
58v
Bör förthenn
skull deem
bådom niuta.
Deβe alle för:de Tingskiötte Swen i Beckaryd och Nils
Swenson Ibid. En heel fierdingh i Sönnertörp på 1/9 deel
när, och derföre hafwa dhe upb:tt alle tilhopa Peningar ett
hundrade dal. hwilka dhe bekiende sigh till fulla nö
ije bekommitt hafwa; derföre Tingskiöttes samma
gårdafierdingh i Sönnertörp på 1/9 deel när ifrån alle för:ne
dheras barn och arfwa födda och ofödda och in wnder Swen
i Beckarydh hans hwstru Benchta och in wnder Nils Suen
son hans hwstru Magnill och deras arfwa till ewerde
liga ägo. Och hafwer Swen och Nils lijka möckit löst./.

dobbelt hoor oförsonet Sammedagh kommo åter för retta Nils i Lindåsen
en gifft bonde, och Benchta i Kalzhult en enka, hwil
ka wthi förledett åhr 1615 blefwo beslagne med enfaldt
hoor, och effter dett war förste gångh och hwstrun
bad för them båden, blefwo dhe på höge öfwerhetenes
nådige behagh förskonade, och wttfeste han för samma sak
peningar - 80 dal. och Benchta - 40 marker effter hon war en
fattigh knechta enkia och hade mongh barn. Nw fördes
för:de Nils i Lindås och Benchta fångna her in för retta,
och hade åter förnyadtt sin förra syndh och bedrifuit hoor
tilhopa alt sedan han för henne bötte och sondte, dett
dhe båden her för retta bekiende onödde och otwingade.
Och all den stund dhe nw andre gången obootferdeli
gen syndatt hafwer, och ärhe husfattige, så att dhe in
ge böter förmå wppehålla, wthan ähre ähn nw möckitt
gelldskyllige för dhe böter dhe tilförne hafwa wttlagdtt,
 
59r
Och derföre war her ingen som för dhem will gå i bor
gen, eller någett tilbiuda att wttfesta, icke kunne man hel
ler gifwa dhem löösz ifrån retten, hwarföre begäradhe
befalningzmannen på denne misdädare en rättferdigh sen
tens och dom, hwilkett man honom her af retten icke kunne
förwägra. Och all den stundh att för:de Nils och
Benchta af föregångne straff och peningaböthe, inthett wil
le bättra sigh, wthan således hafwa misbrukadtt konun
gens nåder, blefwo dhe effter Gudz lagh sagde ifrån lif
uett, som så lyda, den som hoor bedrifwer med någers
mans hwstru etc. han skall döden döö, både horkånan
och hoorkarlen etc. Och effter ingen wille gå i löf
te för dhem, derföre blef domen wttschrefwen och för
send med denne fattige syndare till Jenekiöpingh.











domen

är eenn rättwisz doom effter gudz laagh

 

Kom för retta Anon i Lijdhult fullmöndigh på Bon
desz wegner i Liungby och tingskiötte Per i Biershultt
all den arfzrett som Bonde effter sin moder arfdt hade
i Biershulta gårdh, och derföre wpb:tt peningar - 20 dal. Item
war Anon fullmöndigh på Nils Larsons hwstrus wegner
i Wänneböke be:d Kirstin och tingskiötte för:de Per i Biersz
hult all hennes arfzrett wthi för:de gårdh och hafwer hon
wpb:tt ett par oxar för peningar - 10 dal. En kiätell om
3 dal. Noch en kiätell om - 5 marker. Hafwer och för:de
Per gifuit sin söster Kirstin i Boa altt thett arff och
 
59v
Alt lagligit bör stånda Jord: Balck i Cap: ettlefwe som han åtte wthi Boa gård för Kirstines arff
weloott i Biershult och till bytes peningar - 8 dal. Der
före tingskiöttes för:de arfwelooter wthi Biershult ifrån
Bonda i Liungby och Kirstin i Wännaböke och Kirstin i
Boa, deras barn och arfwa och in wnder Per i Biersz
hult hans hwstru Kirstin och dheras arfwingar till e
werdeliga ägo och ägendom.

 

Alt laagligit kiöp bör stånda Kom för retta Lars i Alenskiöp och Nils Erichson
ibid på sin egne wegner, och bekiende sigh hafwa såldt
Trotta i Fleszerydh 1/4 på 1/5 när af aller gården, och hafwer
Trotte derföre gifuit peningar tu hundrade dal. hwilka
de bekiende sigh redeligen bekommit hafua. Item
hafwer Trotte igenlöst en åker om 7 skepne land af Per
i Fleszerydh och derföre gifuett peningar - 37 dal. Derfö
re tingskiöttes för:de 1/4 på 1/5 när ifrån Lars och Nilsz i
Alenskiöp deras barn och arfwingar, och in wnder Trot
te hans hwstru Jahana och begges dheras arfwingar
till ewerdeliga ägo.

 

Är wpsatt Arfwidh i Hylte Jacob Åkeson i Kåpparebögd
tiltalade Jahan Månson och hans medarfwingar, om
ett par oxar som Måns Götason hade bekommit, och
derföre bortpantadt 7 skepnaland åker i Wela, och de
på både sijdor förskothe sigh till witnes, blef detta
wpsadtt till dhe komma fram medh sin witne.

 

  Kom för retta Jon Erichson i Slagrekiöp på sine
60r
egne wegner, oc tingskiötte Jon Person i Slagrekiöp
2/3 af Slagrekiöpz gårdh, och bekiende sigh derföre haf
wa wpb:tt peningar ett hundrade dal. både för arff och ätt
lefuet, Jöns i Kimmelsböke hafwer wpb:tt för 4 skep
neland åker peningar - 16 dal. Item hafwer Jon Persons
hwstru Elin arfdt 7 ½ skepnaland, så att Jon medh kiöp
och sin hwstrus arff lagligen äger 2/3 af Slagrekiöp.
Är thet lag fånngitt bör thet stånda

 

Sammedagh kom för retta Nils Anderson barn
föd wthi Lambekulla i Agunnarydz sochn och tingskiötte
sin faderbroder Per i Lambekulla 1/4 af Lambekulla gård,
och bekiende att hans fader för:de Anders wthi sin lifz
tijdh och han och hans söskone, nw sedan hafwa wpb:tt för
arff och ättlefwe peningar - 40 dal.
wt supra
rätwisth

 

Kom för retta Swen i Beckaryd och inlade en för
segladtt handschrifft, daterat 1603 den 15 Iulij wnder
her Jacobz signeet i Liunga, der medh han bewiste sigh
lagligen kiöptt hafua af Båtell Bosons hwstru Gunill i
Håå, alt thett arf och ättlefwe som hon wthi Qwänarp och
Beckaryd arfdt hade, och derföre wpb:tt peningar - 14 dal.
Noch en annor handschrifft daterat 1611 den 4 Iunij
wnder her Thomises signeet i Giöteryd förmälandes
att för:de Swen lagligen hafwer kiöptt, af Nilses hw
stru Elin be:d i Käskhult all hennes arfweloot i Qwänarp
 
60v
Är lagligit kiöpt bör thet laglig stånda
och Beckary, så och alle de pantajordh och engar, som
hennes föräldrar till sigh pantadtt hade och bortsåldt
sin loott, och wpb:tt för alt ihop peningar - 20 dal. Och war
Per Jahanson i Judult fullmöndigh på Elines wegner i
Käskhult, att skiötta för:de jordh och eng ifrån Elin och
in wnder Swen i Beckary medh alla tillåger i Horsöij
a och Hampneda.
alt laagligit
är rät fån-
git och bör
stånda.
Kom för retta Sone i Bårshult och Jon i Fagerhult
fullmöndige på Jons wegner i Fagerhult, Item på Jön-
sas wegner. Jöns och på Elines wegner i Ramnäs, så
och på Anderses wegner i Fagerhult och tingskiötte dhe-
ras Broder Sven Månsson, alt thett arf och ettlefwe som de
åtte wthi i halfwan gården Bårshult och hafua derföre upb:tt
som her effterfölier. Jon Månson peningar - 13 dal. 1 marker
och i ättlefues gåfuo peningar 1 dal. Jöns Månson peningar
- 36 dal. och en skeedh om 3 lodh både för arff och ett-
lefwe. Elin hans söster Peningar – 34 ½ dal. danske och
en fyra lod skeed. Anders Månson ett hundradtt
och Nije dal. både för arf och ättlefuet. Hafuer
och så Swen Månson sin arfpart i samme ½ gård
så att han nw medh arf och kiöp lagligen äger halfuan
gården Bårshult. Derföre tingskiöttes för:de ½
gård ifrån alle förde dheras barn och arffwingar föd-
de och ofödde och in wnder Swen Månson hans hw-
stru Maritt och begges dheras arfvingar tlll ewer-
eliga ägo och ägendom.
 
 
61r
Kom för retta Jöns Tufwason i Hampneda på si
ne egne wegner och Måns i Horsaberga fullmöndigh på
Nils Aszersons wegner /som och tilstädes stodh/ och ting
skiötte Jöns Anderson halfwan then lille gården i
Hampneda för peningar - 55 dal. Och hafwer för:de Jöns
Anderson igenlöst en åker och der till engh ifrån Bo
till Wdda och gifuit henne peningar - 5 dal. för sin pandtt.
Måns i Horsaberga för sigh och all sin söskone wthi ett
lefwes gåfwo peningar - 4 dal. Och är summan all ihop
- 64 dal. Derföre tingskiöttes för:de ½ gård Hamp
neda ifrån Jöns Tufwason och Nils Aszerson dheras
barn och arfwa och in wnder Jöns Anderson hans hw
stru Kirstin och deras arfwa till ewerdeliga ägor.







Är thetta lagligit giordh så är thet rätt giordh

 

Sammedagh kom för retta Nilsz i Isziöa och
tilltalade Gummund Nilson i Älinge om en städia
wthi för:de Elinges gårdh. Och hade sigh så om
dheras förordh när Gummund stadde gården af Nils
i Isziöa, att Gummund skulle för 7 åhrs städie och
lego wpbygga ett så godtt fähus på halfwer Elinges
gårdh, som dett Nils sielff hafwer wpbögdt på sin
gårdh Isiöa. Och nw är förlopedtt 3 åhr aff städ
ian, och Nils will endtligen afwräka Gummundh
ifrån gården emot sin wilia, derföre och effter
 
61v
Thet är och rättwislig effter laag Gummund hafwer fulkompnadtt bygningen, och icke will
godwilleligen wndanflötia, blef afsagdtt att Gummundh
skulle sitia sine städie wtt, effter dett 20 Cap. i Jord. B:

 











Är thett medh hustrunes gooda wilia skiet så är thett rätt
Sammedagh framlade Nils i Runkarp ett förseg
ladtt kiöpebreff, wnder hederligh och wellärd mans
her Germundz signeet och Lasz Persons i Ifla, Item
wnder her Månses capelan i Giöteryd signeter,
desz innehåld förmäler, att her Thomas i Giötery
med sine hwstrus H. Kristines goda jaa och samtöc
ke hafwer af beråd modh godwilleligen såldtt beske
den danneman Nils i Runkarp en halff skattagård
i Ifla den sönderste gården och östan åån. Och
bekiende sigh derföre hafwa wpb:tt tysktt och danskt
mönt peningar - 120 dal. både för kiöp och ättlefwett
Item sölfwer - 8 lodh, hwilka peningar och sölffwer
her Thomas bestodh sigh tilfyllest bekommitt haff
wa till fulla nöije. Derföre tingskiötte och
afhende för:de her Thomas sin hwstrus ½ gård i Ifla
ifrån them och alla theras arfwingar födda och ofödda
och tillegnade in wnder Nils i Runkarp hans hw
stru Kirstin och begges dheras arfwingar till ewer
deliga ägo och ägendom.

Nilsz Eskilsz[..]                                                  

62r
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 260 / sid 1 (AID: v49313.b260.s1, NAD: SE/VALA/0382503)