| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 309 / sid 50 (AID: v49313.b309.s50, NAD: SE/VALA/0382503) |
49v
stodh han wthur benken, och stegh på wngztrappan,
wid Lars oplätt döran slogo the genast samman medh
wäriorna tre eller fyra slagh, och Lars hade twå
stenar i handen och wille kasta in i stufwan, då ro
pade hwstrun och bad att han icke skulle kasta, och slå
barnen, och hwstrun trengde sigh emellan dem och dhe
ras werior och in i stufwan, och widh hwstrun gick
in folgde Lars effter, och der slogo dhe åter samman
med wergiorna, och då blef Lars dödstungen, så att
han strax der effter blef dödh, och bekienner drå
paren att han stod med then ena foten på tröskelen
och med then andra foten på trappestenen, när han
giorde gerningen. Detta ährandet blef effter målz
ägandens begäran skotitt till häradtznemdn och der hoos
wpläsett dett 2 Cap. i Dråp. B. Och effter longsamptt
betenckiande swarade nämden, att dhe icke kunne dö
ma att dråparen Anders giore nödwern, wthan drapa
ren och then som dräpin blef hade lijka stor skulldh.
Derföre och effter för:de dråpare Anders blef fånghen
wid ferska gerningh strax widh lijkett, å samma dagh och
dygn, kunne häradtznemdn effter för:de 2 Cap. i Dråp.
B. icke frija dråparens lijf, wthan dråparen måtte ef
ter målzägandens begäran, Gudz och Sweriges lagh
gifua lijf för lijf. Men hwad executionen widkom
mer hemstelles H.K.M.tt allesz wåre nådigste konung
och herre, eller i H.K.M.tz frånwaro den edle welborne
stodh han wthur benken, och stegh på wngztrappan,
wid Lars oplätt döran slogo the genast samman medh
wäriorna tre eller fyra slagh, och Lars hade twå
stenar i handen och wille kasta in i stufwan, då ro
pade hwstrun och bad att han icke skulle kasta, och slå
barnen, och hwstrun trengde sigh emellan dem och dhe
ras werior och in i stufwan, och widh hwstrun gick
in folgde Lars effter, och der slogo dhe åter samman
med wergiorna, och då blef Lars dödstungen, så att
han strax der effter blef dödh, och bekienner drå
paren att han stod med then ena foten på tröskelen
och med then andra foten på trappestenen, när han
giorde gerningen. Detta ährandet blef effter målz
ägandens begäran skotitt till häradtznemdn och der hoos
wpläsett dett 2 Cap. i Dråp. B. Och effter longsamptt
betenckiande swarade nämden, att dhe icke kunne dö
ma att dråparen Anders giore nödwern, wthan drapa
ren och then som dräpin blef hade lijka stor skulldh.
Derföre och effter för:de dråpare Anders blef fånghen
wid ferska gerningh strax widh lijkett, å samma dagh och
dygn, kunne häradtznemdn effter för:de 2 Cap. i Dråp.
B. icke frija dråparens lijf, wthan dråparen måtte ef
ter målzägandens begäran, Gudz och Sweriges lagh
gifua lijf för lijf. Men hwad executionen widkom
mer hemstelles H.K.M.tt allesz wåre nådigste konung
och herre, eller i H.K.M.tz frånwaro den edle welborne
50r
| grefwe Magnus Brahe, G. till Wisingzborgh, Swerigesz rijkes rådh, drotzett och H.K.M.tz domhafwande, och hans N:des bijsitiare, såsom H.K.M.tz förordnade stått hållare, att her om gifua deras, nådige, gunstige och höga betenkiande och förklaringh etc. Denne dom är wttschrifuen och försendt med dråparen till Jenekiöpingh. Och i midler tijdh är dråparen römdh af försumelse och wangömmo. |
Synes rättwisligen wara aff dömpdt |
| Sammedagh kom för retta effter gifuen leigd en drå pare Erland be:d hwilken för ett åhr sedan, hafwer ihiel slagett Nils i Stackarp, och ransakningen blef då strax inschrefwen wthi 1615 åhrs dombok, opå dett tingh som höls i Maresiö. Och hafwer dråparen her för retta bekiendtt att dråpet i alla måtto så tillgick som wthi för:de ransakningh förb:lt står, och kan dråpare ingen annor witne eller skiell i retten framföra, wthan dhem som till förne ähre förhörde. Detta ährandett blef skotitt till häradtznemdn, och dem förelagdtt att dhe effter dett 12 Cap. i Dråpm. B. skulle granneligen ransaka, hwadh man kunne finna hoos den döda, och om dråparen war trengder eller icke. Och sedan nemden hade lu tadtt sin hufwud tilsammans, gåfwe dhe sådane swar, N. att dhe af föregångne ransakningh icke annadtt märka kunne än för:de dråpare Erland, wthi första begynnelsen war orsaken till perlementett i dett han skieldthe then som döder blef för kiörkenes peningar, och wiste |
Dom om et dråp. Dråparen Erlandh i Nortorpa. Then döde Nilsz i Stackarp. |
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 309 / sid 50 (AID: v49313.b309.s50, NAD: SE/VALA/0382503) |