| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 220 / sid 7 (AID: v49319.b220.s7, NAD: SE/VALA/0382503) |
6v
klarat at drengen skall hafua sina gåfuor ighenn och pighan skall hafua
föruerkat sina gåfuor huilkens theras wördigheeters dom är här
af rätten confirmeret, och dömdt at drengen skall behålla begge gåf
uorna såsom och för sinn omkustnadt och omack päningar - 10 dlr.
Andre daghen then 15 Maij continueredes medh lagtinget vthj wälb:
ståthållerens och samme nämds näruaro.
Samme dagh kom för rätten Ingemar i Tranhullt ij Ryszby sochnn och
ahnklagade sinn swäära hustru Ingeboor i Ottersznääsz och begierte
af henne lagh och edh at hon icke hade vnnandollt någhra päningar
efter sinn s: man Jöns i Ottersznääsz, så framkom tuenne wit
ne, som giorde sinn edh N: Ingeboor i Strätte och hustru Botill ij
Boarp at de hörde när s: Jöns lågh på sinn dödzstundh, badh han
sigh så Gudh hiällphe och alldrigh sannar, at han icke hade flera pän
ningar ähn at hans hustru kunde städia en gångh Ottersznääszas
gåårdh medh, der medh bleff afsagdt at Ingemar skulle låta
sigh der medh benögha thett han fååt hade mädh sinn hustru in till des
Gudh täckes kalla modhren, så må all söskonen jembka sigh emillom
at alla kunde fåå lika, ehuadh ägendom der fins, där medh de wän
ligenn och wäll förlichtes och liusthes konungz fridh them emillom och
sattes wijte them sampt emillom 2 daller 1 till spittalet och 1 till
sochnakyrkan.
Samma dagh kom för rättenn Harall ij Tutary och klageligenn gifuer till
kiänna at wälb:digh Willam i Förarph hafuer bögdt en quern och dem
mer watnet vppå enn engh och fördärfuar mångh lasz höö om
åhret och huadh dammen icke blifuer vprifuin, nödhgasz honom
och hans grandhar vpsägha crononesz gåårdhar, der på eszka en
laghligh häredz synn och hålla ½ synn huar.
Samme dagh praecenteredes för rätten af wälb:ne ståthålleren Christo
pher Ribbingh höglofligh hofrätz resolution öfuer länszmandhenn
Ebbe Jönszonn i Kyllhullt ij Trarydz sochnn, förmällte vppå enn ran
sackningh som här vppå tinghe tillförende giordh är, och icke bleff
fullkomligen sententieret, vthan befallesz ännu samme saak, här ju
diceres skall, så äfter ofta:llt höglofligh hofrätz befalldningh hafuer
be:llt Ebbe Jönson här för rätten waarit och samme sak för honom
repeteredes om dän danske cremmar benemdt Pär Mickellszonn
barnfödd i Lundh, först som innlagdt ransadkningh vthj dän höglof
lige hofrät vtwijser, att Ebbe ahntastade honom för han hade icke pasz
och beuijsz, sedann afhändt honom sit godz, som han hade medh sigh, och till
medh trugat honom till at gifua sigh sin hanskrift at han hade sållt
honom 26 allnar läroft, för päningar - 10 daller, där af Ebbe
föruerkat sina gåfuor huilkens theras wördigheeters dom är här
af rätten confirmeret, och dömdt at drengen skall behålla begge gåf
uorna såsom och för sinn omkustnadt och omack päningar - 10 dlr.
Andre daghen then 15 Maij continueredes medh lagtinget vthj wälb:
ståthållerens och samme nämds näruaro.
Samme dagh kom för rätten Ingemar i Tranhullt ij Ryszby sochnn och
ahnklagade sinn swäära hustru Ingeboor i Ottersznääsz och begierte
af henne lagh och edh at hon icke hade vnnandollt någhra päningar
efter sinn s: man Jöns i Ottersznääsz, så framkom tuenne wit
ne, som giorde sinn edh N: Ingeboor i Strätte och hustru Botill ij
Boarp at de hörde när s: Jöns lågh på sinn dödzstundh, badh han
sigh så Gudh hiällphe och alldrigh sannar, at han icke hade flera pän
ningar ähn at hans hustru kunde städia en gångh Ottersznääszas
gåårdh medh, der medh bleff afsagdt at Ingemar skulle låta
sigh der medh benögha thett han fååt hade mädh sinn hustru in till des
Gudh täckes kalla modhren, så må all söskonen jembka sigh emillom
at alla kunde fåå lika, ehuadh ägendom der fins, där medh de wän
ligenn och wäll förlichtes och liusthes konungz fridh them emillom och
sattes wijte them sampt emillom 2 daller 1 till spittalet och 1 till
sochnakyrkan.
Samma dagh kom för rättenn Harall ij Tutary och klageligenn gifuer till
kiänna at wälb:digh Willam i Förarph hafuer bögdt en quern och dem
mer watnet vppå enn engh och fördärfuar mångh lasz höö om
åhret och huadh dammen icke blifuer vprifuin, nödhgasz honom
och hans grandhar vpsägha crononesz gåårdhar, der på eszka en
laghligh häredz synn och hålla ½ synn huar.
Samme dagh praecenteredes för rätten af wälb:ne ståthålleren Christo
pher Ribbingh höglofligh hofrätz resolution öfuer länszmandhenn
Ebbe Jönszonn i Kyllhullt ij Trarydz sochnn, förmällte vppå enn ran
sackningh som här vppå tinghe tillförende giordh är, och icke bleff
fullkomligen sententieret, vthan befallesz ännu samme saak, här ju
diceres skall, så äfter ofta:llt höglofligh hofrätz befalldningh hafuer
be:llt Ebbe Jönson här för rätten waarit och samme sak för honom
repeteredes om dän danske cremmar benemdt Pär Mickellszonn
barnfödd i Lundh, först som innlagdt ransadkningh vthj dän höglof
lige hofrät vtwijser, att Ebbe ahntastade honom för han hade icke pasz
och beuijsz, sedann afhändt honom sit godz, som han hade medh sigh, och till
medh trugat honom till at gifua sigh sin hanskrift at han hade sållt
honom 26 allnar läroft, för päningar - 10 daller, där af Ebbe
7r
hade bortsållt 17 allnar och cremmaren hade siälff gifuet för lärof
tet 28 daller. Omsidor cremmaren ighen kom ifrån Danmark medh
sin beuisz, och the både ighönom wälb:ne Erich Jönnsons skrifuar blef
uo fordrade thill rätten, inlot cremmaren sigh till enn wänligh
förlichningh ighönom böner, medh Ebbe vthj wälb:ne herre här Johann
Sparres närwaaro i så måtto at Ebbe gaf cremmaren både för dät
läroft han bortsållt hade, jembwäll för sit omak, och omkustnat
peningar - 30 daller ringere 4 öre och läroftet ighen som osålt
war, thetta förskrefne förbe:de Ebbe icke kan näka till, och ändågh nå
der ståår till Gudh och wår nådigeste konungh och herra, och de wälb:ne
herrar, vthj den högloflige konungzlige hofrät, kan dänna ringhe
rätten eij befrija Ebbe Jönsons liff, effter han hade träät emott
begge stormechtige konunga rijkes fridzfördragh, såsom och giort
emodt HKMaij:tz liflige giorde edh, som så lyder. Eij skall han nå
tet 28 daller. Omsidor cremmaren ighen kom ifrån Danmark medh
sin beuisz, och the både ighönom wälb:ne Erich Jönnsons skrifuar blef
uo fordrade thill rätten, inlot cremmaren sigh till enn wänligh
förlichningh ighönom böner, medh Ebbe vthj wälb:ne herre här Johann
Sparres närwaaro i så måtto at Ebbe gaf cremmaren både för dät
läroft han bortsållt hade, jembwäll för sit omak, och omkustnat
peningar - 30 daller ringere 4 öre och läroftet ighen som osålt
war, thetta förskrefne förbe:de Ebbe icke kan näka till, och ändågh nå
der ståår till Gudh och wår nådigeste konungh och herra, och de wälb:ne
herrar, vthj den högloflige konungzlige hofrät, kan dänna ringhe
rätten eij befrija Ebbe Jönsons liff, effter han hade träät emott
begge stormechtige konunga rijkes fridzfördragh, såsom och giort
emodt HKMaij:tz liflige giorde edh, som så lyder. Eij skall han nå
gorledes något godz löst eller fast af någhrom tagha, eller afhända
läta, vthan effter laghenn och laghadommom, så och sigh förgripet
och förhandlat emodt konungz Balk: 28 Capitt: så och råndt them
danske sit godz ifrån, Edzöres Balk: 40 Cap:
Ithäm för någre åhr sedann, hade enn bondhe benemdt Måns i Hängarp
belägrat enn gift mansz husthru och derföre förrymdt åt Danmark och
ähr för samma sack här i Sunderboo justificeret och emedan hann
vthj Danmark waar, drogh hans husthru här ifrån Sunderbo till sin
man, och han förskaffuadhe hänne enn tunna färsk sill, till at vtt
mongla och försällga och sampt till sigh och sin barn till födho, såsom
och försända honom päningar ighen till sitt vppehälle, folgde och hän
ne enn dansk drängh, som hade köpt sigh enn ½ tunna sill och then
ne mansens hustru och drenghen follgdes åt. När de kommo vph
öfuer gränntsenn kom enn lytnandt öfuer Sunderbo soldater
benemdt Nills Swenszon i Quinnallt och ahntastade hustrun för
lankiöph och thenn silletunnan som hördhe hustrun till, ahntwar
dade lutnanten Ebbe i Kyllhullt at hafua vthj beuaringh till rät
ta effter han war konungz länszman och Ebbe togh sillen och hänne
försålldhe till bönderna här och ther i sochnen, effter sillen war
färsk och icke wäll medh sallt förwaarat och en part nötte siälf
vppå sin gåårdh och peningarne som han fick för sillen han försålde
behöllt han siälff till sin eghen nötta, och effter han war länsz
mandh bleff han här af rättenn dömdt för konungens otrogne tiä
nare och förgripet sigh vthj konungz ennsack Kiöpmåla Balk:
6 Capittell och derföre till straff effter Tiufua Balk: 6 och
8 Capittell.
läta, vthan effter laghenn och laghadommom, så och sigh förgripet
och förhandlat emodt konungz Balk: 28 Capitt: så och råndt them
danske sit godz ifrån, Edzöres Balk: 40 Cap:
Ithäm för någre åhr sedann, hade enn bondhe benemdt Måns i Hängarp
belägrat enn gift mansz husthru och derföre förrymdt åt Danmark och
ähr för samma sack här i Sunderboo justificeret och emedan hann
vthj Danmark waar, drogh hans husthru här ifrån Sunderbo till sin
man, och han förskaffuadhe hänne enn tunna färsk sill, till at vtt
mongla och försällga och sampt till sigh och sin barn till födho, såsom
och försända honom päningar ighen till sitt vppehälle, folgde och hän
ne enn dansk drängh, som hade köpt sigh enn ½ tunna sill och then
ne mansens hustru och drenghen follgdes åt. När de kommo vph
öfuer gränntsenn kom enn lytnandt öfuer Sunderbo soldater
benemdt Nills Swenszon i Quinnallt och ahntastade hustrun för
lankiöph och thenn silletunnan som hördhe hustrun till, ahntwar
dade lutnanten Ebbe i Kyllhullt at hafua vthj beuaringh till rät
ta effter han war konungz länszman och Ebbe togh sillen och hänne
försålldhe till bönderna här och ther i sochnen, effter sillen war
färsk och icke wäll medh sallt förwaarat och en part nötte siälf
vppå sin gåårdh och peningarne som han fick för sillen han försålde
behöllt han siälff till sin eghen nötta, och effter han war länsz
mandh bleff han här af rättenn dömdt för konungens otrogne tiä
nare och förgripet sigh vthj konungz ennsack Kiöpmåla Balk:
6 Capittell och derföre till straff effter Tiufua Balk: 6 och
8 Capittell.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 220 / sid 7 (AID: v49319.b220.s7, NAD: SE/VALA/0382503) |