| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 251 / sid 1 (AID: v49319.b251.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Sunderboo Häredtz Doomboock Pro Anno
1629
Häredhzhöfdingh Konungh Maij:tz Secretarij
denn Edle och wälb: Doctor Johannes Saluius
Wthi Häradhzhöfdinge Stadh Sittiandes.
denn Edle och Wälb: Nills Siöbladh till Rönnes och
Marenßholm.
Arendator Ehrligh förståndigh Måns Jonßonn ij Jöne
kiöpingh.
Wnderfoudt Ehrligh achtat Päder Carlßonn ij
Trotteslöff.
Häradzskriffuer Ehrligh achtat Päder Oluffßonn.
Domschriffuer Lars Benchtsonn i hårenbergh.
Jnlefrerat af Cronebergs slotz Post den 27 Januarij
Åhr 1630.
1v
[tom sida]
2r
Först thillspordhes gemene allmoghenn huru och på huadt sätt medh
Anno 1629 denn 11 Maij Stodh Laga Häredztingh ij Sun-
derboo i Hampnade Sochnn i Ry, Vthj Näruaro konungh Maij:tz Be-
falldningzman och Arendator, ehrligh förståndigh Måns Jonßonn
ij Jönekiöpingh, sampt Prästerskapett wällerde här Päder ij huitte-
rydh Prost, här Päär i hallarydh. här Måns i Odenßiö, sampt hä-
radhz Nemdhen.
Nämdenn.
| Jöns Jeppeßon i Rydh | 1 | Pär Nillßonn i Ößiö | 1 |
| Ebbe i HiullßNääß | 1 | Anders i Berghemb | 1 |
| Lars ij Alenßkiöph | 1 | Gißle i Tranhullt | 1 |
| Nills Bugge i Skaerp | 1 | Pär Johanßonn i Judhullt | 1 |
| Måns Båtillßon i horn | 1 | Lars i Bråddallt | 1 |
| Oluff i hålagåårdenn | 1 | Pär Bengtßonn i trotteslöf | 1 |
| 12 |
Först thillspordhes gemene allmoghenn huru och på huadt sätt medh
quernnetullenn skall ställas för åhr 1628 effter finns feell hoß them
som Jntet Arenderet hafua ./. där thill Blef Enhelleligen Swarrett
Serdeleß dee som intet Arenderet hafua giffua sigh skylldigh at hooß them
Jnneståår för Samma åhr. Willie de effter afhandlingh
huar för sigh wttlägge thillika medh them som Arenderet hafua sinn
Egenn wäll, och icke kunde Bewijßa sigh hafua Richtigh tull giortt
widh tullquernnerna.
Sedann blef uplääßet H k maij:tz breff at Rytter och Knechtar medh deras
Egnne follk och Jonn / skola waara för femmarkahiällphenn frij män
theras thilldellningzheman och dee som der På boendes ähre them vttlägge.
Sedann thillfrågades aff Arendatoren wällacht: Måns Jonßonn all
moghen thill huru mökett han hafwer ahngitt för huar tunno tiondhe
tillförende Emedan goodh tijdh warrit hafuer.
Der till Swarades af allmoghenn at han hade tagit Päningar för huar
thunno – 9 marker och i åhr 1628 för huar tunno Peningar – 3 dlr
Och i åhr 1629 lefrerades Tiondenn thill hk May:tz Krigzfoollk
Och för de små gierdePartzeller – 2 dlr 1/öre.
2v
och för huar [..] 12 daller
foringz oxarna peningar 10 daller
gierde oxarna 10 daller
och sedann vpburitt de andhre partzeller effter KMaij:tz ordningh
Skattegåårdenn i Simmarph i Huitterydh S vpbiudz 1
Norre gåårdh i Tranhullt 6
vpbiudz [..] gåården Roon i Ryszby sochnn 1
Ithem vpbiudz 2 lb ränthe i Hördha i Bergha sochn 1
Ithem 1/4 af Bränhullta gåårdh
Prästorpha dam i Bärga sochnn ähr vthj Jonn Skogz tijdh at wälb:
Nills Siöbladh vttsynndt och sedann samme dom confirmerat aff
lagläszarenn Roomundh, nu sedann hafua bönderna vnderstååt
sigh emodt förgångenn dom, att bögdt vp dammen, där
före skall nu dammen vttriffuas och böthes för häredz
höfdinge dombrååt päningar - 3 marker.
Andhre daghenn continueredes medh lagtingett i Tutary S:
i Gnustorph vthj w: arendatorens sampt nämdenes närwaaro.
1. Liustes påå at skoor och pällszar skola waara i Callmar om
Bartolomeij thidh.
2. Vplasz HKMaij:tz breff at HKMaij:tz af gunst och nåde wille lååtha af
dragha Vlfzbecks gierdenn i detta åhr och afquitta i lantogz ger
denn hosz huar och enn partzell emodt andenn the som thet vttöagadt
hafua.
Anno 1629 dänn 15 Junj stodh lagha hääredztingh i Sunderbo vppå
rättann tingstadh Hampnadha vthj näruaro befalldningzmanden ehr
ligh achtat Päder Carllszonn i Trotteslöff sampt häredz nämdh.
Samma dagh kom för rättenn enn skattebonde benemdt Vdde Swenszon
i Kläddakulla i Hallarydh sochnn, huillken ähr för rätten tilltalat
at hann skulle hafua mördat sinn egen dotter benemdt Elin Vdda
dotter huillken war widh 16 hr thill ålder och är dråpett
foringz oxarna peningar 10 daller
gierde oxarna 10 daller
och sedann vpburitt de andhre partzeller effter KMaij:tz ordningh
Skattegåårdenn i Simmarph i Huitterydh S vpbiudz 1
Norre gåårdh i Tranhullt 6
vpbiudz [..] gåården Roon i Ryszby sochnn 1
Ithem vpbiudz 2 lb ränthe i Hördha i Bergha sochn 1
Ithem 1/4 af Bränhullta gåårdh
Prästorpha dam i Bärga sochnn ähr vthj Jonn Skogz tijdh at wälb:
Nills Siöbladh vttsynndt och sedann samme dom confirmerat aff
lagläszarenn Roomundh, nu sedann hafua bönderna vnderstååt
sigh emodt förgångenn dom, att bögdt vp dammen, där
före skall nu dammen vttriffuas och böthes för häredz
höfdinge dombrååt päningar - 3 marker.
Andhre daghenn continueredes medh lagtingett i Tutary S:
i Gnustorph vthj w: arendatorens sampt nämdenes närwaaro.
1. Liustes påå at skoor och pällszar skola waara i Callmar om
Bartolomeij thidh.
2. Vplasz HKMaij:tz breff at HKMaij:tz af gunst och nåde wille lååtha af
dragha Vlfzbecks gierdenn i detta åhr och afquitta i lantogz ger
denn hosz huar och enn partzell emodt andenn the som thet vttöagadt
hafua.
Anno 1629 dänn 15 Junj stodh lagha hääredztingh i Sunderbo vppå
rättann tingstadh Hampnadha vthj näruaro befalldningzmanden ehr
ligh achtat Päder Carllszonn i Trotteslöff sampt häredz nämdh.
| Nämdhenn | |
| Jöns Jeppaszonn i Rydh | Oluf i Hålegåårdenn |
| Ebbe i Hiulsznääs | Pär Benchtson i Trotteslöf |
| Lars i Alenszkiöp | Anders i Berghem |
| Pär Johanszon i Judhult | Måns Båtillszon i Hornn |
| Nills Bugge i Skaerp | Pär Nillszonn i Ösziö |
| Lars i Broddallt | Giszle i Tranhuullt |
| 12 |
Samma dagh kom för rättenn enn skattebonde benemdt Vdde Swenszon
i Kläddakulla i Hallarydh sochnn, huillken ähr för rätten tilltalat
at hann skulle hafua mördat sinn egen dotter benemdt Elin Vdda
dotter huillken war widh 16 hr thill ålder och är dråpett
3r
skieet tree weekor för påska i detta åhr 1629 widh pasz denn 14
Martj. Först berättas af Tyke i Åhrboohullt at Vdde i Kläddekulla
brukar 1/4 i Åhrbohullt och dijt sändhe hann sinn dotter at stadga
booskapenn, och om lögerdagenn morgonen gaff honn boskapenn
och om quälldenn gick honn hem till Kläddekulla. Här thill nääkar
Vdde i Kläddekulla, sampt hans husthru Tia Nills dotter huilken ähr
styfmoder thill pigann som mördh ähr, och berätta dee at pighann
kom alldrigh ighenn ifråå Åhrboohullt, vthan om morgonen gick Vdde
till Åhrboohullt och sporde Thyke i Åhrbohullt huar pigan hans ähr
emedan honn kom icke hemb, då swarade Tyke, hoonn gick häädann
i gåår midaftons, sedann säger Vdde i Kläddekulla at han hafuer frå
gat effter pigann i Kråkerydh och i Linnefalla, berättar Jacobs
hustru i Kråkerydh at Vddes sonn kom dijtt och sporde effter pighann
och när han förnam hon waar deer inntet så förböödh han hänne sägat
at han frägade effter henne, nu frägas Vdde thill om pighann som mörd
bleff hade någott arff som henne effter sinn moder tillkom, så bleff
beuijszett at denn mörde pighann åtte bååde jordh och löszöörar, huil
lett Vdde hafuer händer emillom, vthj midler tijdh tree wekor
der effter fandz pighann vthj Åhrboohulltz brundh, nu witnar
Måns Giäszlingh i Åhrboohullt på sinn siäll saligheet när han lågh
på sinn sottesängh vthj dänne dannemendz näruaro Päder Carlszonn
Gudmundh i Stäckinge, Päder i Linnefalla och Erich i Linnefalla och
Jöns i Åhrboohullt at pighann hade inntet länger legat i brundenn
enn enn natt, och när hon togz vp af brunden luchtade hon illa
och waar intet watn vthj hänne, nu berättar Vdde at Jon i Håålhullt
hafuer sagdt för honom at Tyke i Åhrboohuullt skulle hafua burit enn
säck på sinn rygg vthe widh de byar som ligga strax widh Åhrboohult
och dett skiedde om pallme lögerdagh, nu befandz at hustru
Tia söstsher i Kläddekulla be:dt Kirstinn i Hyllte i Giötherydh sochnn
hafuer waarit bååskaph emillom Vdde och hans hustru Tia emedan
de åttskillde hafua waarit i fengellsze, derföre kan hustrun
inntet komma thill bekiändellsze. Framkom Vddes sonn
benemdt Ingemar Vddaszonn at hans halfsösther Elin som nu
myrdh ähr kom hemb om lögherdaagenn och gick i fäähuuszet medh
sinn styfmodher och så tallte honn thill hänne och sade, du hafuer
waarit länghe, du skulle fåå skam och hugg för deet och dee
bannades bååda illa thillsammans och så sägher gåszenn at hann
sågh hänne alldrigh sedann i liffue och faadren Vdde i Klädda
kulla sägher at om deeet befindz at pighan kom hemb om löö
gerdaaghenn så wille han inntet befrija sinn hustruu för pigo
nas dödh, dågh lickquäll huru högh förmaningh rätten
honom och hänne hafuer förhållitt komma de intet till någonn
bekiändellsze.
Martj. Först berättas af Tyke i Åhrboohullt at Vdde i Kläddekulla
brukar 1/4 i Åhrbohullt och dijt sändhe hann sinn dotter at stadga
booskapenn, och om lögerdagenn morgonen gaff honn boskapenn
och om quälldenn gick honn hem till Kläddekulla. Här thill nääkar
Vdde i Kläddekulla, sampt hans husthru Tia Nills dotter huilken ähr
styfmoder thill pigann som mördh ähr, och berätta dee at pighann
kom alldrigh ighenn ifråå Åhrboohullt, vthan om morgonen gick Vdde
till Åhrboohullt och sporde Thyke i Åhrbohullt huar pigan hans ähr
emedan honn kom icke hemb, då swarade Tyke, hoonn gick häädann
i gåår midaftons, sedann säger Vdde i Kläddekulla at han hafuer frå
gat effter pigann i Kråkerydh och i Linnefalla, berättar Jacobs
hustru i Kråkerydh at Vddes sonn kom dijtt och sporde effter pighann
och när han förnam hon waar deer inntet så förböödh han hänne sägat
at han frägade effter henne, nu frägas Vdde thill om pighann som mörd
bleff hade någott arff som henne effter sinn moder tillkom, så bleff
beuijszett at denn mörde pighann åtte bååde jordh och löszöörar, huil
lett Vdde hafuer händer emillom, vthj midler tijdh tree wekor
der effter fandz pighann vthj Åhrboohulltz brundh, nu witnar
Måns Giäszlingh i Åhrboohullt på sinn siäll saligheet när han lågh
på sinn sottesängh vthj dänne dannemendz näruaro Päder Carlszonn
Gudmundh i Stäckinge, Päder i Linnefalla och Erich i Linnefalla och
Jöns i Åhrboohullt at pighann hade inntet länger legat i brundenn
enn enn natt, och när hon togz vp af brunden luchtade hon illa
och waar intet watn vthj hänne, nu berättar Vdde at Jon i Håålhullt
hafuer sagdt för honom at Tyke i Åhrboohuullt skulle hafua burit enn
säck på sinn rygg vthe widh de byar som ligga strax widh Åhrboohult
och dett skiedde om pallme lögerdagh, nu befandz at hustru
Tia söstsher i Kläddekulla be:dt Kirstinn i Hyllte i Giötherydh sochnn
hafuer waarit bååskaph emillom Vdde och hans hustru Tia emedan
de åttskillde hafua waarit i fengellsze, derföre kan hustrun
inntet komma thill bekiändellsze. Framkom Vddes sonn
benemdt Ingemar Vddaszonn at hans halfsösther Elin som nu
myrdh ähr kom hemb om lögherdaagenn och gick i fäähuuszet medh
sinn styfmodher och så tallte honn thill hänne och sade, du hafuer
waarit länghe, du skulle fåå skam och hugg för deet och dee
bannades bååda illa thillsammans och så sägher gåszenn at hann
sågh hänne alldrigh sedann i liffue och faadren Vdde i Klädda
kulla sägher at om deeet befindz at pighan kom hemb om löö
gerdaaghenn så wille han inntet befrija sinn hustruu för pigo
nas dödh, dågh lickquäll huru högh förmaningh rätten
honom och hänne hafuer förhållitt komma de intet till någonn
bekiändellsze.
3v
Nu sägher Vdde i Kläddekulla at Ionn Gieet i Skåparytt hafuer
sändt Pär Ingemarszonn i Linnefalla till Vddes hustru och bidit
hänne tagha det minstha barnet och rymma sinn koosz, i lika
måtto sände Jonn Gieet Ingeer i Bränhullt och rådde hänne
till at rymma.
Nu kommer Anders Vddaszonn i Kallszhullt och wittnar at Vddes
hustru kom till honom påå enn åker, der han gick och årde, då
sporde Anners hänne om Vdde war hembkommen, då suaradhe
honn näij, då sade hon jagh tencker de willia liugha liff
uett aff osz. Jagh tänker iagh tager min koosz, der till
Andhers afrådde hänne.
Enn annor gångh sammo karll Anders kiöpte 2 skepper
kornn af Vddes hustru, då sade honn Gudh giffue jagh
wåro du, och du wåre jagh, och medh dett samma sade Gudh
giffue wij wååro wäll af medh den saghan, och wij behöllo
huszennn, wij komme osz wäll ighenn.
Nu berättar Jonn Gieet at vthj Kläddekulla hade waarit
timmerkarllar N. Håkonn i Kornbergha och Påffuall ij
Hallarydh, The vndrade huadh påå färde waar i gåården
ty de hörde deer lätt swååra illa om natten i fää
huuszett som alltijdh så skiedde om nätterna medan the ther
wååro.
Framkom enn hustru be:d Kirstinn i Höörit och witnade at hon
sågh enn man gangandes vp vthj enn backa och hade en säck
på ryggenn men hon wisthe intet huadh der war uthj.
Framkom Såne Månszonn i Kullerydh i Wiszletoffta sochnn ij
Danmark och wittnade huadh der war uthj säcken som Ty
ke hade at bäära när han gick ifrån Kullery thill Åhrboo
hullt, N enn spann och enn stoor skååll.
Samma dagh kom för rättenn enn enckia benemdt Johana
Mårtens i Liungby huillkän tillförende hafuer waarit
i röchte för lägersmåll medh enn skräddar benemdt Jöns
Kannaszonn i Dragary, huilken ähr hännes salige mans bro
derszonn och då bleff samma skräddar lagfördh för hänne
och omsidor vttfäste lagh för hänne och effter flittigh och nogha
ransakandhe kunde man ingen widtskap bekomma, eij häller kunde
någon them lägerszmåll medh skiäll öfuertygha, dågh effter
han waar kommen i vppenbaartt röchte skulle han henne
medh lagh befrija, och effter saken waar blindh töckte
rättenn att bätter waar släppa enn skylldigh ähn näpsaa
enn
sändt Pär Ingemarszonn i Linnefalla till Vddes hustru och bidit
hänne tagha det minstha barnet och rymma sinn koosz, i lika
måtto sände Jonn Gieet Ingeer i Bränhullt och rådde hänne
till at rymma.
Nu kommer Anders Vddaszonn i Kallszhullt och wittnar at Vddes
hustru kom till honom påå enn åker, der han gick och årde, då
sporde Anners hänne om Vdde war hembkommen, då suaradhe
honn näij, då sade hon jagh tencker de willia liugha liff
uett aff osz. Jagh tänker iagh tager min koosz, der till
Andhers afrådde hänne.
Enn annor gångh sammo karll Anders kiöpte 2 skepper
kornn af Vddes hustru, då sade honn Gudh giffue jagh
wåro du, och du wåre jagh, och medh dett samma sade Gudh
giffue wij wååro wäll af medh den saghan, och wij behöllo
huszennn, wij komme osz wäll ighenn.
Nu berättar Jonn Gieet at vthj Kläddekulla hade waarit
timmerkarllar N. Håkonn i Kornbergha och Påffuall ij
Hallarydh, The vndrade huadh påå färde waar i gåården
ty de hörde deer lätt swååra illa om natten i fää
huuszett som alltijdh så skiedde om nätterna medan the ther
wååro.
Framkom enn hustru be:d Kirstinn i Höörit och witnade at hon
sågh enn man gangandes vp vthj enn backa och hade en säck
på ryggenn men hon wisthe intet huadh der war uthj.
Framkom Såne Månszonn i Kullerydh i Wiszletoffta sochnn ij
Danmark och wittnade huadh der war uthj säcken som Ty
ke hade at bäära när han gick ifrån Kullery thill Åhrboo
hullt, N enn spann och enn stoor skååll.
Samma dagh kom för rättenn enn enckia benemdt Johana
Mårtens i Liungby huillkän tillförende hafuer waarit
i röchte för lägersmåll medh enn skräddar benemdt Jöns
Kannaszonn i Dragary, huilken ähr hännes salige mans bro
derszonn och då bleff samma skräddar lagfördh för hänne
och omsidor vttfäste lagh för hänne och effter flittigh och nogha
ransakandhe kunde man ingen widtskap bekomma, eij häller kunde
någon them lägerszmåll medh skiäll öfuertygha, dågh effter
han waar kommen i vppenbaartt röchte skulle han henne
medh lagh befrija, och effter saken waar blindh töckte
rättenn att bätter waar släppa enn skylldigh ähn näpsaa
enn
4r
oskylldigh, derföre gaffs honom lagen op effter Tingmå
laballkenn - 24 Cap. Nu hafuer samme skräddar Jöns Canna
sonn hänne belägrat och hafuer barnn medh hänne och drän
genn som hänne belägratt hafuer är rymdh. Nu hafuer kå
nan bekiendt sinn saak och bedrifft at honn kiätterij giort
hafuer. Derföre bleff hon dömdt effter Högmåles Bal
kenn 17 Capitt: Gudz lagh Leuitticus trijdie boken
Moijse 18 och 20 Capittell ifrån liffuett och kiättarenn
ähr förrymdt. Denne zaak ähr skutten thill de högbur
ne härrar vthj dänn lofflige konungzlige hoffrätt sigh här
på förklara.
Samme dagh kom för rätten Bencht Pärszon i Råmbårna
och beschyller sinn broder Nills Perszonn i Råmborna at hann
hade skiellt hans hustru för enn hoora, och säger at hustru Kir
stin ij Anderstadha skulle haffua sagt at Bengtz hustru skulle
hafua sagt för henne siälff att om hon bliffuer medh barnn
medh sinn man så kalle hänne hoora huem som will, här om hu
stru Kirstinn skall wittna. Nu hafuer hustru Kirstin sigh förkla
rat at hon wisthe intet oehrliget medh henne, och ingen kunde henne
någott oehrligutt tillägga, derföre sades honn här af rätten
frij.
Samma dagh kom för rätten Pär Bengtszonn i Trotteslöff fullmyn
digh på Anders Olszons wägnar i Ekornarp och på här Päders
wägnar och på Pär Jönszons wägnar och hans söskons wägnar
ij Ångillstadh och tingskiötter Lars Olszonn ij Giökabodha alla
sina arfdeparter i Giökabodha gåårdh, och derföre vpburitt
full öra, som ähr etthundrade daller, der af Lars Olszonn
hafuer sinn trijdiepaart, ty afhende förbe alle samme Giöka
bodha gåårdh ifrå sigh och sinna arfuingar födda och ofödda och full
komligän tillägnade inn vnder Lars Olszonn och hans hustru
Ingrit Haralls dotter och begges theras barn och rätte
arfuingar till ewärdeligh ägändom.
Edle och wälb. Nills Siöbladh fullmyndigh på Nills Bengtszons
wägnar i Låmmakulla och på hans söstrars wägnar
Brita Bengtz dotter och tingskiötte Måns Pärszonn i Låm
malulla 1/4 af aller gården i Låmmakulla och derföre
hafuer Måns Pärszon vttgiffuitt full öra, så att them
alldeles wäll åsamber och alldrigh skola haffua macht
der på taala derföre afhender de förbe:de gårdefier
dingh ifrå sigh och sina arfuingar och tillägnade in vnder
Måns Pärszonn och hans arffuingar.
laballkenn - 24 Cap. Nu hafuer samme skräddar Jöns Canna
sonn hänne belägrat och hafuer barnn medh hänne och drän
genn som hänne belägratt hafuer är rymdh. Nu hafuer kå
nan bekiendt sinn saak och bedrifft at honn kiätterij giort
hafuer. Derföre bleff hon dömdt effter Högmåles Bal
kenn 17 Capitt: Gudz lagh Leuitticus trijdie boken
Moijse 18 och 20 Capittell ifrån liffuett och kiättarenn
ähr förrymdt. Denne zaak ähr skutten thill de högbur
ne härrar vthj dänn lofflige konungzlige hoffrätt sigh här
på förklara.
Samme dagh kom för rätten Bencht Pärszon i Råmbårna
och beschyller sinn broder Nills Perszonn i Råmborna at hann
hade skiellt hans hustru för enn hoora, och säger at hustru Kir
stin ij Anderstadha skulle haffua sagt at Bengtz hustru skulle
hafua sagt för henne siälff att om hon bliffuer medh barnn
medh sinn man så kalle hänne hoora huem som will, här om hu
stru Kirstinn skall wittna. Nu hafuer hustru Kirstin sigh förkla
rat at hon wisthe intet oehrliget medh henne, och ingen kunde henne
någott oehrligutt tillägga, derföre sades honn här af rätten
frij.
Samma dagh kom för rätten Pär Bengtszonn i Trotteslöff fullmyn
digh på Anders Olszons wägnar i Ekornarp och på här Päders
wägnar och på Pär Jönszons wägnar och hans söskons wägnar
ij Ångillstadh och tingskiötter Lars Olszonn ij Giökabodha alla
sina arfdeparter i Giökabodha gåårdh, och derföre vpburitt
full öra, som ähr etthundrade daller, der af Lars Olszonn
hafuer sinn trijdiepaart, ty afhende förbe alle samme Giöka
bodha gåårdh ifrå sigh och sinna arfuingar födda och ofödda och full
komligän tillägnade inn vnder Lars Olszonn och hans hustru
Ingrit Haralls dotter och begges theras barn och rätte
arfuingar till ewärdeligh ägändom.
Edle och wälb. Nills Siöbladh fullmyndigh på Nills Bengtszons
wägnar i Låmmakulla och på hans söstrars wägnar
Brita Bengtz dotter och tingskiötte Måns Pärszonn i Låm
malulla 1/4 af aller gården i Låmmakulla och derföre
hafuer Måns Pärszon vttgiffuitt full öra, så att them
alldeles wäll åsamber och alldrigh skola haffua macht
der på taala derföre afhender de förbe:de gårdefier
dingh ifrå sigh och sina arfuingar och tillägnade in vnder
Måns Pärszonn och hans arffuingar.
4v
Samma dagh kom för rätten enn af nämdhen Pär Bengt
sonn i Trotteslöff fullmyndigh på Swen Pärszons wägnar
i Råmbårna och tingskiötte Sefuedh Pärszonn i Ångelstadh
1/3 af en halff gåårdh i norra skattegåården i Ångilsta
derföre Sefuidh Pärszon hafuer giffuitt Swen Pärszon
till widderlagh 1/3 af en tuedell i hela gården i Råm
bårna och effter Seffuedz jordh waar better haffuer
Swen Pärszonn giffuitt till iorde skiffte 24 daller suen
ska noch haffuer Sefuidh Pärszonn kiöpt 1/5 af samme
halffue gåårdh i Ångillsta af Håkon oc hans söskonn i
Staffsziö och giffuitt them therföre full öra så at them
wäll åsamber, noch hafuer han arfft i samme gåårdh så
at han medh arff och kiöph äger rätt halffue gårdenn.
Anndra dagenn den 16 Junj continueredes med lagtingett
uthj samma nämdz näruaro.
Samme dagh praecenteredes för rätten högloffligh hofrättz
resolution öfuer enn hoorsaak som Priszeboo Jöns och
Ingeboor Pärszdotter giortt hafuer. Resolutio en
dom öfuer enn karll Jöns Anderszon i Prijszeboo som
hafuer belägratt Ingeboor Pärszdotter. Resolutio
Jöns skall bötha - 40 daller och kånan - 80 daller. Och bå
den ståå vppenbaara skrifft.
Ithem resolution öfuer Jonn Bengtszonn i Äplanäs för
dätt han hafuer giortt hembgångh skall hans lösza godz
till sköfflingz gångha till 3skifftes och han skall lösza sinn
högra handh medh jordh sina så mökett som wärderas för 80
daller. Löszöörenn till
konungen -
häredett -
häredzhöfdingen
Ithem vplaasz högloffligh hofrättz resolution öfuer Ehr
lann i Nääs om hans hoorsaak.
Resolution enn dom öfuer en gifft karll benämdt Ehr
lann Nillszonn i Nääs och en ogifft kååna benemdt Johana
Jöns dotter för ennfallt hoor förbe:de kåna hafuer tillfö
rende lååtitt läägra sigh af enn benemdt Clemmitt
Pärszonn som ähr Ehrlan Nilszons söskonde barn, den sider
nere hafuer intet weetat af dätta lägerszmåll Clemmitt hade
haft medh henne. Resolutio rätten approberar domen
sonn i Trotteslöff fullmyndigh på Swen Pärszons wägnar
i Råmbårna och tingskiötte Sefuedh Pärszonn i Ångelstadh
1/3 af en halff gåårdh i norra skattegåården i Ångilsta
derföre Sefuidh Pärszon hafuer giffuitt Swen Pärszon
till widderlagh 1/3 af en tuedell i hela gården i Råm
bårna och effter Seffuedz jordh waar better haffuer
Swen Pärszonn giffuitt till iorde skiffte 24 daller suen
ska noch haffuer Sefuidh Pärszonn kiöpt 1/5 af samme
halffue gåårdh i Ångillsta af Håkon oc hans söskonn i
Staffsziö och giffuitt them therföre full öra så at them
wäll åsamber, noch hafuer han arfft i samme gåårdh så
at han medh arff och kiöph äger rätt halffue gårdenn.
Anndra dagenn den 16 Junj continueredes med lagtingett
uthj samma nämdz näruaro.
Samme dagh praecenteredes för rätten högloffligh hofrättz
resolution öfuer enn hoorsaak som Priszeboo Jöns och
Ingeboor Pärszdotter giortt hafuer. Resolutio en
dom öfuer enn karll Jöns Anderszon i Prijszeboo som
hafuer belägratt Ingeboor Pärszdotter. Resolutio
Jöns skall bötha - 40 daller och kånan - 80 daller. Och bå
den ståå vppenbaara skrifft.
Ithem resolution öfuer Jonn Bengtszonn i Äplanäs för
dätt han hafuer giortt hembgångh skall hans lösza godz
till sköfflingz gångha till 3skifftes och han skall lösza sinn
högra handh medh jordh sina så mökett som wärderas för 80
daller. Löszöörenn till
konungen -
häredett -
häredzhöfdingen
Ithem vplaasz högloffligh hofrättz resolution öfuer Ehr
lann i Nääs om hans hoorsaak.
Resolution enn dom öfuer en gifft karll benämdt Ehr
lann Nillszonn i Nääs och en ogifft kååna benemdt Johana
Jöns dotter för ennfallt hoor förbe:de kåna hafuer tillfö
rende lååtitt läägra sigh af enn benemdt Clemmitt
Pärszonn som ähr Ehrlan Nilszons söskonde barn, den sider
nere hafuer intet weetat af dätta lägerszmåll Clemmitt hade
haft medh henne. Resolutio rätten approberar domen
5r
i dätt at Clemmett skall bööta - 40 marker och Ehrlan Nilszonn
skall bööta - 80 daller och skola båden stå vppenbaara
skrifft.
håszbonden
häredett
häredzhöfdingen
Och kånan skall böta 80 daller wälb: Trulls Pärszon skall
haffua konungz sakenn men häredet och häredzhöfdingen behåller
trijdingenn.
Samma dagh kom för rätten wälb: Anders Olszons skytt
på Elmtarydh enn lösz drengh benemdt Pär Clemmitszonn
huilken hafuer belägrat enn pigha benemdt Ingeboor
Jöns dotter i Ifla och råt henne medh barnn och barnet ähr
bliffuitt dött och effter hon war mö aff laggifftoo
sänge skall han bötha för mökränkerijdh peningar - 40 marker
och skall han giffua ut hennes sack - 5 daller effter
han loffuade henne echtenskap och intet wille hålla.
Håszbonden Anders Olszon tager konungzsaaken af de 40 marker
trijdingen häredett och häredzhöfdingen. Ithem af de 5 dlr
tager här Gabriell Oxenstiernna twedelen, trijdingen
häredett och häredzhöfdingen och giffue kånan till förlichningh
enn koo, dågh står dätta till drängzens betänkiandhe
will han ächta hänne så skall hans böötto bliffua tillgiffuitt.
Samma dagh kom för rättenn wälb: Anders Olszons tiä
nare w: Matz Anderszonn och framhaade 2 sin junkers
bönder benämdh Jon och Päär i Staffuallt at dänn eene hadee
skiällt dänn andera till tiufuerij, först klaghar Jonn Pållszonn
at Päder Såneszonn skulle haffua sagdt at emedan Jonn waar
betrodd och hade Elmtarydz nöcklaar skulle Pär haffua stulitt
40 skiepper kornn på Elmtarydh först skulle Pär hafua tagitt
3 skiepper och förgiffuit sigh haffua fått them af Clemmett
Månszonn, noch hade Päär sagt at Jonn hade tagitt 3 skiepper
rågh på gåårdenn och ländt Måns i Brååna, nåch skulle Jonn
haffua sållt Jeppe i Widhååsza - 2 tunor rågh och Jon skulle
haffua begierett at Jeppe skulle för ingenn säghat hann
fick them aff honom, noch säger Pär Såneszonn at Jon skulle
haffua tagett - 4 skiepper rågh och förtt till Påffuall påå
Torpitt och der tagitt på gården, noch säger Pär Såneszonn att
om en lögerdagh togh Pär 2 skiepper rågh på gårdenn
och förde till Köläszöö, noch enn gångh tagitt enn skieppa påå
gårdenn och förtt henne till sin gåårdh Staffuallt noch säger
Pär Såneszonn at Jon hafuer bidit honom at mällta sitt kornn
skall bööta - 80 daller och skola båden stå vppenbaara
skrifft.
håszbonden
häredett
häredzhöfdingen
Och kånan skall böta 80 daller wälb: Trulls Pärszon skall
haffua konungz sakenn men häredet och häredzhöfdingen behåller
trijdingenn.
Samma dagh kom för rätten wälb: Anders Olszons skytt
på Elmtarydh enn lösz drengh benemdt Pär Clemmitszonn
huilken hafuer belägrat enn pigha benemdt Ingeboor
Jöns dotter i Ifla och råt henne medh barnn och barnet ähr
bliffuitt dött och effter hon war mö aff laggifftoo
sänge skall han bötha för mökränkerijdh peningar - 40 marker
och skall han giffua ut hennes sack - 5 daller effter
han loffuade henne echtenskap och intet wille hålla.
Håszbonden Anders Olszon tager konungzsaaken af de 40 marker
trijdingen häredett och häredzhöfdingen. Ithem af de 5 dlr
tager här Gabriell Oxenstiernna twedelen, trijdingen
häredett och häredzhöfdingen och giffue kånan till förlichningh
enn koo, dågh står dätta till drängzens betänkiandhe
will han ächta hänne så skall hans böötto bliffua tillgiffuitt.
Samma dagh kom för rättenn wälb: Anders Olszons tiä
nare w: Matz Anderszonn och framhaade 2 sin junkers
bönder benämdh Jon och Päär i Staffuallt at dänn eene hadee
skiällt dänn andera till tiufuerij, först klaghar Jonn Pållszonn
at Päder Såneszonn skulle haffua sagdt at emedan Jonn waar
betrodd och hade Elmtarydz nöcklaar skulle Pär haffua stulitt
40 skiepper kornn på Elmtarydh först skulle Pär hafua tagitt
3 skiepper och förgiffuit sigh haffua fått them af Clemmett
Månszonn, noch hade Päär sagt at Jonn hade tagitt 3 skiepper
rågh på gåårdenn och ländt Måns i Brååna, nåch skulle Jonn
haffua sållt Jeppe i Widhååsza - 2 tunor rågh och Jon skulle
haffua begierett at Jeppe skulle för ingenn säghat hann
fick them aff honom, noch säger Pär Såneszonn at Jon skulle
haffua tagett - 4 skiepper rågh och förtt till Påffuall påå
Torpitt och der tagitt på gården, noch säger Pär Såneszonn att
om en lögerdagh togh Pär 2 skiepper rågh på gårdenn
och förde till Köläszöö, noch enn gångh tagitt enn skieppa påå
gårdenn och förtt henne till sin gåårdh Staffuallt noch säger
Pär Såneszonn at Jon hafuer bidit honom at mällta sitt kornn
5v
som är medh haffre beblandat och waara så med honom at
taga rendt korn på Elmtarydh till sädekornn, noch enn gångh
Jon lät bäära af loghan, på Elmtarydh skulle Jon haffua tagett
2 skiepper, detta skulle Per Gummeszon see theet och det wittnar
noch enn skieppa rågh och enn skieppa mallt skulle Clemmet
Månszonn bekommitt noch i föråårs bönderna giorde dax
werkenn i Kråkewekann, skulle Jonn haffua giffuit Gun
nar i Kråkewekann allan Engieholmen, noch hade Jon kiöpt
enn häst emillom juledagh och 12 dagh och dän hade påå
gårdenn på höö och ströö till fläskasöndag, här på dänne
punchter Joon sigh förklara will. Först de 3 skiepper
säger Jonn waar icke mehr ähnn tuå, huillken han fick
af Swen i Brååna och berophar sigh på witne aff Swen
taga rendt korn på Elmtarydh till sädekornn, noch enn gångh
Jon lät bäära af loghan, på Elmtarydh skulle Jon haffua tagett
2 skiepper, detta skulle Per Gummeszon see theet och det wittnar
noch enn skieppa rågh och enn skieppa mallt skulle Clemmet
Månszonn bekommitt noch i föråårs bönderna giorde dax
werkenn i Kråkewekann, skulle Jonn haffua giffuit Gun
nar i Kråkewekann allan Engieholmen, noch hade Jon kiöpt
enn häst emillom juledagh och 12 dagh och dän hade påå
gårdenn på höö och ströö till fläskasöndag, här på dänne
punchter Joon sigh förklara will. Först de 3 skiepper
säger Jonn waar icke mehr ähnn tuå, huillken han fick
af Swen i Brååna och berophar sigh på witne aff Swen
i Brååna, noch bekiender Jonn at han länte här Päär
i Bråna 3 skiepper rågh af gårdzens och beroophar sigh på
frun at han dett för hennes wälb:t sade at han them vttländt
haade, noch 2 tunor rågh han ländt hade Jeppe ij
Wedååsza beuiszes han hafuer förtt uthj sinn räkenskaph
som Mattis Kååre wittnar noch bewijszar Jon at hann
togh de 3 skiepper rågh på gårdenn och betallte Påfuall för
skiuszningh för Pär på Lidenn och them betallt, där på haffuer
Torkill Pärszonn thill wittne, wittnett ähr fyllest giortt
noch bekiender Jonn at han togh de 2 skieppor på gården
och kiöpte juul fööre i Bölszöö och them betallte medh rågh
ighenn, af sit egett, der på berophar sigh på wittne N:
Pär Anderszonn, junkarens egne tiännar, noch enn
skieppa Jon skulle haffua taagitt på gården och förtt till
sitt kunde han intet gottgiöra, eller bewijsza.
Noch dett Pär hafuer sagdt at Jon skulle hafua bedet honom
mälta sit kornn, sedan waara medh honom at tagha sigh rendt
kornn ighenn på Elmtarydh, det kunde inntet Pär beuijsza
eij häller hafuer wittne, uthan dän ene näkar och dän
andre jakar, noch de 2 skieppor Jon skulle haffua
tagitt af Elmtarydz logha, kunde han intet beuijsza, noch
dänn ena råghskieppan och malltskieppan jakar Jonn at
haffua utländt till Klämmett och förtt dätt uthj sinn
räkenskaph, der till Klämitt wittnar, noch Engiehol
men thill junkerens behoff och intet honom thee skiängte thet
Gunnar skall wittna nästkommande tingh, sedan giordhe
Gunnar sin edh at han dätt höstade till junkerns egett
behoff.
i Bråna 3 skiepper rågh af gårdzens och beroophar sigh på
frun at han dett för hennes wälb:t sade at han them vttländt
haade, noch 2 tunor rågh han ländt hade Jeppe ij
Wedååsza beuiszes han hafuer förtt uthj sinn räkenskaph
som Mattis Kååre wittnar noch bewijszar Jon at hann
togh de 3 skiepper rågh på gårdenn och betallte Påfuall för
skiuszningh för Pär på Lidenn och them betallt, där på haffuer
Torkill Pärszonn thill wittne, wittnett ähr fyllest giortt
noch bekiender Jonn at han togh de 2 skieppor på gården
och kiöpte juul fööre i Bölszöö och them betallte medh rågh
ighenn, af sit egett, der på berophar sigh på wittne N:
Pär Anderszonn, junkarens egne tiännar, noch enn
skieppa Jon skulle haffua taagitt på gården och förtt till
sitt kunde han intet gottgiöra, eller bewijsza.
Noch dett Pär hafuer sagdt at Jon skulle hafua bedet honom
mälta sit kornn, sedan waara medh honom at tagha sigh rendt
kornn ighenn på Elmtarydh, det kunde inntet Pär beuijsza
eij häller hafuer wittne, uthan dän ene näkar och dän
andre jakar, noch de 2 skieppor Jon skulle haffua
tagitt af Elmtarydz logha, kunde han intet beuijsza, noch
dänn ena råghskieppan och malltskieppan jakar Jonn at
haffua utländt till Klämmett och förtt dätt uthj sinn
räkenskaph, der till Klämitt wittnar, noch Engiehol
men thill junkerens behoff och intet honom thee skiängte thet
Gunnar skall wittna nästkommande tingh, sedan giordhe
Gunnar sin edh at han dätt höstade till junkerns egett
behoff.
6r
Noch den hesten Pär hade sagt Jonn hade hafft på gårdenn konne
man intet här af rättenn rächna för tiufuerij uthan hans håszbon
de må sigh der på förklara här om wittne skola framkomma
som the på både sidor hafua sigh på beropatt.
Ithem framkom Matz Anderszonn och klagar öfuer Pär Sånaszon at
han skulle haffua sagt, at Matz Anderszonn skulle haffua belä
gratt Jons hustru i Staffuallt och haffuer Pär Såneszon sagt
sådan ordh för Lars Skytt at Mattis brukar Jons hustru och skulle
Lars Skytt haffua sagt at Pär Såneszon hade sagt för honom at
när Ion ähr borto så ähr Mattis hemma hoosz hans hustru och
brukar hänne här på hafuer Birge i Båckaboda giort sinn
edh at Lars Skytt sade det at Per Soneszon det för honom sade
men Mattis Anderszon begierer dagh her medh till näst
kommande tingh at lagligen vtföörat nu för sin hustrus
swagheet skull, nu ligger på barnsängh.
Nu framkommer Pär Såneszonn ij Staffuallt och utfästher
enn 2 mande edh at han hafuer icke unnandollt thill
4 päningar ifrån Jon i Staffuallt och Birge i Båckabodha
och skall gåå eden medh Åke inhyszes mandenn i Båckaboha.
Samma dagh kom för rätten hustru Elinn i Ifla och klageligen
giffuer tillkiänna at Sommarsäthe grandhar och Läsarytz
medh Hårmenbergh och Nääs haffua intagett ett stodh aff theras
mark och i dätt samma ähr stodhett bliffuitt dött, bleff
dömdt att alla grandarna och skogägänderna skola giffua
henne stodett ighenn effter som gode män kunde wärdera henne
godh waara, nämligen till 6 daller män vppå dett at ingen
här effter som icke medh dänne förnämdhe byar skoghägande
äro skola fördristha sigh, uthan alla jordägendernes minde och
loff till at inkiöra ther sin booskap eller annor creatur
in på deras skogh och mark, bleff af wälb:ne lagföraren Nils
Siöbladh dätta å tinge förkunnatt och liusth sigh widh der
ras skaade och päningar bööthe effter lagh, huar och enn widh
werderat hafua.
Samma dagh kom för rätten Hansz Swenson i Mäsz
lundha och ahnklagar Nills Benchtsszonn i Mäslunda i Wråå
sochnn att Hans Swenszons broder skulle haffua belägratt sin
broders hustru och ähr Hans Swenszon här för rätten och hår
deligen tilltaalas huru hans will sådan högh beskylldningh bee
ståå, då näkade Nills Bengtszonn och säger sigh ingen skull haffua
ther till, mökett mindhre kunde beståå och effter det för
man intet här af rättenn rächna för tiufuerij uthan hans håszbon
de må sigh der på förklara här om wittne skola framkomma
som the på både sidor hafua sigh på beropatt.
Ithem framkom Matz Anderszonn och klagar öfuer Pär Sånaszon at
han skulle haffua sagt, at Matz Anderszonn skulle haffua belä
gratt Jons hustru i Staffuallt och haffuer Pär Såneszon sagt
sådan ordh för Lars Skytt at Mattis brukar Jons hustru och skulle
Lars Skytt haffua sagt at Pär Såneszon hade sagt för honom at
när Ion ähr borto så ähr Mattis hemma hoosz hans hustru och
brukar hänne här på hafuer Birge i Båckaboda giort sinn
edh at Lars Skytt sade det at Per Soneszon det för honom sade
men Mattis Anderszon begierer dagh her medh till näst
kommande tingh at lagligen vtföörat nu för sin hustrus
swagheet skull, nu ligger på barnsängh.
Nu framkommer Pär Såneszonn ij Staffuallt och utfästher
enn 2 mande edh at han hafuer icke unnandollt thill
4 päningar ifrån Jon i Staffuallt och Birge i Båckabodha
och skall gåå eden medh Åke inhyszes mandenn i Båckaboha.
Samma dagh kom för rätten hustru Elinn i Ifla och klageligen
giffuer tillkiänna at Sommarsäthe grandhar och Läsarytz
medh Hårmenbergh och Nääs haffua intagett ett stodh aff theras
mark och i dätt samma ähr stodhett bliffuitt dött, bleff
dömdt att alla grandarna och skogägänderna skola giffua
henne stodett ighenn effter som gode män kunde wärdera henne
godh waara, nämligen till 6 daller män vppå dett at ingen
här effter som icke medh dänne förnämdhe byar skoghägande
äro skola fördristha sigh, uthan alla jordägendernes minde och
loff till at inkiöra ther sin booskap eller annor creatur
in på deras skogh och mark, bleff af wälb:ne lagföraren Nils
Siöbladh dätta å tinge förkunnatt och liusth sigh widh der
ras skaade och päningar bööthe effter lagh, huar och enn widh
werderat hafua.
Samma dagh kom för rätten Hansz Swenson i Mäsz
lundha och ahnklagar Nills Benchtsszonn i Mäslunda i Wråå
sochnn att Hans Swenszons broder skulle haffua belägratt sin
broders hustru och ähr Hans Swenszon här för rätten och hår
deligen tilltaalas huru hans will sådan högh beskylldningh bee
ståå, då näkade Nills Bengtszonn och säger sigh ingen skull haffua
ther till, mökett mindhre kunde beståå och effter det för
6v
Samme dagh kom för rätten wälb: fru Beatha Ulfzdotter till
Biernhullt och klagar at dän wälb:ne herre her Clasz Stenbåck
till Tofftaholm will afhända henne enn gårdh ifrån benemdt
Ballkarph i Nöttia sochnn, så ähr nu här för rättenn wälb:ne här
Clasz Stenbåcks fullmechtigh och fougde w: Jöns Jonszon ij
Ingellstaadh och för honom praecenteredes wälb: fru Beates
skiäll och breff, som hon hade på Balkarpa gårdh, först lade
wälb:ne fru Beata fram sinn skiäll som waar ett pantebreff
dateret 1600 som saligh Knut Ulfszonn utgiffuitt haffuer
lydandes at wälb: Mälker Axellszonn hade lännt honom på sam
me gåårdh - 40 rigz daller. Noch enn andor handschrifft saligh
Knut Ulfzonn utgiffuit hafuer dateret 1602, förmälte at han
hade annammat af w: Mälker Axelszonn adorton daller
Noch en annor hanskrifft w: s. Cnut Wlfszonn utgiffuit hafuer
dateret 1602 att han hade annammat af w: Mälker Axelszonn
på samme gårdh päningar 10 daller.
Sedann lade wällacht: Jöns Jonszonn ett kiöpebreff fram ut
giffuitt af s wälb: Knut Wlfzonn dateret 95 förmälte att
s: här Carll Giöstaffzoonn hafuer kiöpt af s: Cnut Wlfsonn
Balkarpha gåårdh för 400 daller. Och när wij bägges theras
skiäll öfuerseet hade kunde rätten giörligen förnimma at
signetett war annorlundha ähnn som s: Cnut Ulfzons eget
signett uthan synnes at thet hafuer ingenn lickheet emot
hans signet eij lika handh wnderskriffuin, derföre och effter
dät ähr osz enn blindheet igenom signeternas olijckheet
och förwandringh, skiusz denn sakenn här ifrån först till wälb:ne
ståthållaren sigh på at förklara, och sidan till enn lagman här
om ransaka och öfuer judicera men särdeles effter h: hoff
rätz rättegångz ordinantia innehållandes 14 capittell der
om sententiera.
Samma dagh kom för rätten enn drängh benemdt Jöns Jeppe
sonn i Boallt huillkenn är kommen i röchte för enn knechtahustru
benemdt Ingeboor Pärszdotter i Nannarph at han skulle haffua
henne belägrat och effter röchtet är utkommet gifs honom
macht at wäria sigh medh enn 12 mande edh effter Tingmåle
Balkenn 19 Capittell.
Samme dagh framkom enn studendt benemdt Haquinus Bene
dictj i Boarph och plumpachteligenn skiällder på rätten i dett
han föregaff at rätten hade olagligen och oehrligen dömdt honom
fandz at Nills Bengtßonn icke fullkomligenn ähr widh sin skiell
uthan af dragsiukian ähr hufuodhörr, och Bekender sigh haffua lu-
gett, der medh sades Hans Swenßonns hustru Lußett alldeles
frij.
Samme dagh kom för rätten wälb: fru Beatha Ulfzdotter till
Biernhullt och klagar at dän wälb:ne herre her Clasz Stenbåck
till Tofftaholm will afhända henne enn gårdh ifrån benemdt
Ballkarph i Nöttia sochnn, så ähr nu här för rättenn wälb:ne här
Clasz Stenbåcks fullmechtigh och fougde w: Jöns Jonszon ij
Ingellstaadh och för honom praecenteredes wälb: fru Beates
skiäll och breff, som hon hade på Balkarpa gårdh, först lade
wälb:ne fru Beata fram sinn skiäll som waar ett pantebreff
dateret 1600 som saligh Knut Ulfszonn utgiffuitt haffuer
lydandes at wälb: Mälker Axellszonn hade lännt honom på sam
me gåårdh - 40 rigz daller. Noch enn andor handschrifft saligh
Knut Ulfzonn utgiffuit hafuer dateret 1602, förmälte at han
hade annammat af w: Mälker Axelszonn adorton daller
Noch en annor hanskrifft w: s. Cnut Wlfszonn utgiffuit hafuer
dateret 1602 att han hade annammat af w: Mälker Axelszonn
på samme gårdh päningar 10 daller.
Sedann lade wällacht: Jöns Jonszonn ett kiöpebreff fram ut
giffuitt af s wälb: Knut Wlfzonn dateret 95 förmälte att
s: här Carll Giöstaffzoonn hafuer kiöpt af s: Cnut Wlfsonn
Balkarpha gåårdh för 400 daller. Och när wij bägges theras
skiäll öfuerseet hade kunde rätten giörligen förnimma at
signetett war annorlundha ähnn som s: Cnut Ulfzons eget
signett uthan synnes at thet hafuer ingenn lickheet emot
hans signet eij lika handh wnderskriffuin, derföre och effter
dät ähr osz enn blindheet igenom signeternas olijckheet
och förwandringh, skiusz denn sakenn här ifrån först till wälb:ne
ståthållaren sigh på at förklara, och sidan till enn lagman här
om ransaka och öfuer judicera men särdeles effter h: hoff
rätz rättegångz ordinantia innehållandes 14 capittell der
om sententiera.
Samma dagh kom för rätten enn drängh benemdt Jöns Jeppe
sonn i Boallt huillkenn är kommen i röchte för enn knechtahustru
benemdt Ingeboor Pärszdotter i Nannarph at han skulle haffua
henne belägrat och effter röchtet är utkommet gifs honom
macht at wäria sigh medh enn 12 mande edh effter Tingmåle
Balkenn 19 Capittell.
Samme dagh framkom enn studendt benemdt Haquinus Bene
dictj i Boarph och plumpachteligenn skiällder på rätten i dett
han föregaff at rätten hade olagligen och oehrligen dömdt honom
7r
sinn mödernes jordh ifrån huilkett han medh intet ehrliget skiäll
beuijsz eller wittne kunde gott giöra, dät och mången war kunnogt
at han framställt dät som lögnachtigt waar.
Samme dagh kom för rättenn Jöns Pärszonn i Ifla fullmyndig
på sinn egenn och sinn hustrus wägnar Botill Jöns dotter och ting
skiötte ehrligom mande Sigge Booszonn i Waarebööke enn åtting
af Fagridz gårdh och derföre Jöns Pärszonn hafuer vpburit af Sigge
Booszonn till redho betallningh 100 daller både för arff och ettlöf
ue, derför afhänder Jöns Pärszonn samme åttingh i Fagrit ifråå
sigh och sina arfuingar och tillägnar inn vnder Sigge Booszonn och
hans hustruu Elinn Måns dotter och begges theras arfuingar thill
ewerdeligh ägho.
Samma dagh kom för rätten Pär Johanszonn i Judhullt fullmyndigh
på Ehrlan Pärszons wägnar i Ekenäs och tingskiötte Pär Bengtszonn
i Ekenäs 1/4 af den syndra gårdenn i Ekenes och hafuer Pär Bengt
szonn giffuitt Ehrlan Pärszonn till redo betallninghh 100 daller
noch hafuer Pär Pärszonn kiöpt af sin hustrus brodher benemdt
Såne Swenszonn i Ekenäs 1/4 af samme gåårdh och gifuit honom 100
daller. Noch hafuer Pär Pärszons hustru arfft 1/4 i samme gåårdh så att
han medh arff och kiöph ägher 3/4 af samme gåårdh, derföre afhän
der förskreffne Ehrlan Pärszonn och Såne Swenszon de 2/4 ifråå
sigh och sina arfuingar och tillägnade inn vnder Pär Bengtszon och hans
hustru Nilla Swenszdotter och begges theras arfuingar.
Samma dagh kom för rättenn Anders i Berghem, fullmyndigh
på Jöns Jonszons wägnar i Kånna och på Hindrichz husthrus h: Mä
rit Jonsz dotters wägnar och tingskiötte Jonn Jonszon enn broo
derpaart och enn systherpaart i Bergzgårdenn, derföre Jonn Jon
sonn hafuer giffuiitt 80 daller. Ithem hafuer Jon Jonszonn arft enn
broderlott i samme gåårdh så at han medh arff och kiöph äger 1/3 af
aller gårdhenn, derföre afhänder samme förb:de sine arfdeparter
ifråå sigh och sine arfuingar och tillägnade inn vnder Jon Jonszonn
och hans hustru Brijtta Bengtzdotter och bägges theras arfuingar.
Anno 1629 dänn 18 Junj stodh laga åttingztingh i Sunderboo ij Giö
terydz sochnn i Ragnäs uthj näruaro edle och wälb: Arfuidh
Pärszonn Kååsze till Oszhullt, Trulls Pärszonn Kååsze till Yhullt Ithem
konungh Maij:tz befalldningzman och vnderfougt ehrligh achtat Pär Carl
szonn i Trotteszlöff sampt häredz nämdhen.
Samma dagh kom för rättenn Jöns Nillszonn i Holmszerytt och
Amundh ij Elijszkiöph och klageligen giffua tillkiänna
beuijsz eller wittne kunde gott giöra, dät och mången war kunnogt
at han framställt dät som lögnachtigt waar.
Samme dagh kom för rättenn Jöns Pärszonn i Ifla fullmyndig
på sinn egenn och sinn hustrus wägnar Botill Jöns dotter och ting
skiötte ehrligom mande Sigge Booszonn i Waarebööke enn åtting
af Fagridz gårdh och derföre Jöns Pärszonn hafuer vpburit af Sigge
Booszonn till redho betallningh 100 daller både för arff och ettlöf
ue, derför afhänder Jöns Pärszonn samme åttingh i Fagrit ifråå
sigh och sina arfuingar och tillägnar inn vnder Sigge Booszonn och
hans hustruu Elinn Måns dotter och begges theras arfuingar thill
ewerdeligh ägho.
Samma dagh kom för rätten Pär Johanszonn i Judhullt fullmyndigh
på Ehrlan Pärszons wägnar i Ekenäs och tingskiötte Pär Bengtszonn
i Ekenäs 1/4 af den syndra gårdenn i Ekenes och hafuer Pär Bengt
szonn giffuitt Ehrlan Pärszonn till redo betallninghh 100 daller
noch hafuer Pär Pärszonn kiöpt af sin hustrus brodher benemdt
Såne Swenszonn i Ekenäs 1/4 af samme gåårdh och gifuit honom 100
daller. Noch hafuer Pär Pärszons hustru arfft 1/4 i samme gåårdh så att
han medh arff och kiöph ägher 3/4 af samme gåårdh, derföre afhän
der förskreffne Ehrlan Pärszonn och Såne Swenszon de 2/4 ifråå
sigh och sina arfuingar och tillägnade inn vnder Pär Bengtszon och hans
hustru Nilla Swenszdotter och begges theras arfuingar.
Samma dagh kom för rättenn Anders i Berghem, fullmyndigh
på Jöns Jonszons wägnar i Kånna och på Hindrichz husthrus h: Mä
rit Jonsz dotters wägnar och tingskiötte Jonn Jonszon enn broo
derpaart och enn systherpaart i Bergzgårdenn, derföre Jonn Jon
sonn hafuer giffuiitt 80 daller. Ithem hafuer Jon Jonszonn arft enn
broderlott i samme gåårdh så at han medh arff och kiöph äger 1/3 af
aller gårdhenn, derföre afhänder samme förb:de sine arfdeparter
ifråå sigh och sine arfuingar och tillägnade inn vnder Jon Jonszonn
och hans hustru Brijtta Bengtzdotter och bägges theras arfuingar.
Anno 1629 dänn 18 Junj stodh laga åttingztingh i Sunderboo ij Giö
terydz sochnn i Ragnäs uthj näruaro edle och wälb: Arfuidh
Pärszonn Kååsze till Oszhullt, Trulls Pärszonn Kååsze till Yhullt Ithem
konungh Maij:tz befalldningzman och vnderfougt ehrligh achtat Pär Carl
szonn i Trotteszlöff sampt häredz nämdhen.
| Nämden | |
| Jöns Jeppeszon i Rydh | Lars i Bråddallt |
| Nills Bugge i Skaerp | Anders i Berghemb |
| Ebbe i Hiulsznääs | Pär Johanszon i Judhullt |
| Pär Nillszon i Ösziö | Pär Bengtszon i Trotteslöff |
| Lars i Alenszkiöph | Giszle i Tranhullt |
| Måns Båtellszon i Horn | 12 |
Samma dagh kom för rättenn Jöns Nillszonn i Holmszerytt och
Amundh ij Elijszkiöph och klageligen giffua tillkiänna
7v
at theras farbrodher Boo i Gåastakiöph hafuer tagit af thee
ras moder 16 daller päningar vppå [..] skieppesland jordh
ij Eliszkiöph, då lade Jöns Nillszonn et jorde breeff fram vt
gifuit 1603 förmällte at Boo ij Gåastakiöph medh hans medh
arfuingar waar lagligenn vtttlöst som lagafångz breffuitt
utuijszar, män när Boosz broder dödh waar, gick Boo till hustrun
och sade at han wille drijfua henne ifrå gårdenn, där medh nödga
de henne till at vttlägga de 16 daller endågh han waar
lagligenn vttlöst och på det han skulle haffua sin edh frij at
hann inge päningar af någors menniskors händer annammatt
haffuer, ty gick han till och badh Jöns Nillszons modher at honn
skulle lägga päningarna på enn steenn och der wille han taga
them, och effter det jordebreffuit bleff här aff rätten gillat
och krafftigdt dömdt, därföre bleff afsagdt at Boo ij Gåa
stakiöph skulle lägga de 16 daller ighenn till sinn brodhärbarnn
och de behålle sinn jordh oklandrat effter Jordebalksens 18
Capitt. och Boo skall bööta för sinn illistigheetz handlingar
päningar 20 marker till 3skifftes.
cronan -
häredett
häredzhöfd -
Samme dagh kom för rättenn Eszkill Håkonszonn i Elebökee
ij Hallarydz sochnn och klageligenn giffuer tillkiänna at Jöns
Pärszonn i Prästabögdh ij Giötterydz sochnn hafuer afhändt något
kiärhögge honom ifrånn och beropar Jöns Pärszonn i Prästabögdh
N: Simonn i Staarydh at det ähr Prästhebögtz gambla häfd och
egett kiärhögge och effter trowärdigh witne som påberopt
waar är fyllest giortt att Prestabördt af ållders tijdh haf
ua haft kiärhögge och bruuk till Swartebäckenn och intet wij
dere derföre dömdes Prestebögdt at hafua ägendom till bäck
kenn och Eszkill i Elebööke ifrånn.
Samma dagh framkom Pär i Räffuarydh ij Hynnerydz sochnn
och effter högloffligh hofrätz beslut och förklaringh fram
hade sinn witne som medh sworen edh witnade om det dråp
som skiedde vthj Trälszhult då Knut Torszonn ihiällsslogh
Tufuedh i Hökallt ij Hampnade sochnn, nu witnar Jonn i Snälsz
bööke, som taalade medh Tuffue när han lågh på sin dödzstundh
och berättar at Tufue gaff Knut Torszonn skull för sin dödh
och befrijade Pär ij Räfuarydh. Framkom Pär Nillszon i Vpsala
i Hynnerydh sochnn, som witnar effter sinn systher Ingrit i Fiäralt
som hörde hans ordh när han lågh för dödenn, då sade Knut:
Tufue som högg migh i hufuodet ähr rätte banemanden till min
dödh, kom och fram enn dansk man benemdt Nills Erlanszonn
i Trälszhullt huillken waar och hoosz när Tuffue lågh för dö
denn, och då sade han at han intet wisthe huem som slogh honom mehr
enn Knut Torszonn Ithem framkom enn dansk man benemdt
ras moder 16 daller päningar vppå [..] skieppesland jordh
ij Eliszkiöph, då lade Jöns Nillszonn et jorde breeff fram vt
gifuit 1603 förmällte at Boo ij Gåastakiöph medh hans medh
arfuingar waar lagligenn vtttlöst som lagafångz breffuitt
utuijszar, män när Boosz broder dödh waar, gick Boo till hustrun
och sade at han wille drijfua henne ifrå gårdenn, där medh nödga
de henne till at vttlägga de 16 daller endågh han waar
lagligenn vttlöst och på det han skulle haffua sin edh frij at
hann inge päningar af någors menniskors händer annammatt
haffuer, ty gick han till och badh Jöns Nillszons modher at honn
skulle lägga päningarna på enn steenn och der wille han taga
them, och effter det jordebreffuit bleff här aff rätten gillat
och krafftigdt dömdt, därföre bleff afsagdt at Boo ij Gåa
stakiöph skulle lägga de 16 daller ighenn till sinn brodhärbarnn
och de behålle sinn jordh oklandrat effter Jordebalksens 18
Capitt. och Boo skall bööta för sinn illistigheetz handlingar
päningar 20 marker till 3skifftes.
cronan -
häredett
häredzhöfd -
Samme dagh kom för rättenn Eszkill Håkonszonn i Elebökee
ij Hallarydz sochnn och klageligenn giffuer tillkiänna at Jöns
Pärszonn i Prästabögdh ij Giötterydz sochnn hafuer afhändt något
kiärhögge honom ifrånn och beropar Jöns Pärszonn i Prästabögdh
N: Simonn i Staarydh at det ähr Prästhebögtz gambla häfd och
egett kiärhögge och effter trowärdigh witne som påberopt
waar är fyllest giortt att Prestabördt af ållders tijdh haf
ua haft kiärhögge och bruuk till Swartebäckenn och intet wij
dere derföre dömdes Prestebögdt at hafua ägendom till bäck
kenn och Eszkill i Elebööke ifrånn.
Samma dagh framkom Pär i Räffuarydh ij Hynnerydz sochnn
och effter högloffligh hofrätz beslut och förklaringh fram
hade sinn witne som medh sworen edh witnade om det dråp
som skiedde vthj Trälszhult då Knut Torszonn ihiällsslogh
Tufuedh i Hökallt ij Hampnade sochnn, nu witnar Jonn i Snälsz
bööke, som taalade medh Tuffue när han lågh på sin dödzstundh
och berättar at Tufue gaff Knut Torszonn skull för sin dödh
och befrijade Pär ij Räfuarydh. Framkom Pär Nillszon i Vpsala
i Hynnerydh sochnn, som witnar effter sinn systher Ingrit i Fiäralt
som hörde hans ordh när han lågh för dödenn, då sade Knut:
Tufue som högg migh i hufuodet ähr rätte banemanden till min
dödh, kom och fram enn dansk man benemdt Nills Erlanszonn
i Trälszhullt huillken waar och hoosz när Tuffue lågh för dö
denn, och då sade han at han intet wisthe huem som slogh honom mehr
enn Knut Torszonn Ithem framkom enn dansk man benemdt
8r
Anders Ifuarszonn i Börkeryt huillken war hoosz när han lågh för
dödhenn, då kom Pärs hustru i Räffuarydh och frägade om hännes
man hade slagit honom, der till swaarade hann at han intet wijste
huem som honom slogh mehr än som annat folk säger för hoo
nom.
Samme dagh kom för rättenn Jonn Pärszon i Staffuallt och
framhade sinn gåårboo Pär Såneszonn i Stafualt och begierte at
Pär Såneszonn wille hafua fram sinn witne och öfuertygha ho
nom thett tiufuerij som Pär haffuer tillagdt Jonn Pärszonn
det hann skulle hafua stuulit kornn på Elmtarydh huillkett
Pär Såneszonn intet kunde uthj inghenn punncht Jon Pärszon öfuer
tygha eller beuijsza uthan faller thill bönn och beedhes fööre
derföre bleff Pär Såneszonn fällt för osanfärdigh beschylldningh
efter Tingmåle Balkens 20 Capittell päningar - 40 marker
och förlöpa giälld päningar - 3 marker effter Tingmåle Balkens
43 Capittell till 3skifftes.
håszbonden -
häredett -
häredzhöfd -
Samme dagh kom för rättenn Bengt Humble i Rydh och klaga
de at han hade legt enn hage af Girmundh i Snärhullt och där
släpte sinn häst uthj och Bengt lade enn jernhella om bådhe
framfötterna och Girmundh togh af helldann och lade helldan påå
annat sätt om en framfoot och enn backfoot och hästhen kun
de intet gåå medh helldann och när hästhenn hade gåt så i någree
daghar bleff hesthenn dödh igönom denn ordhsaak at han lade
helldann om backfoothenn och framfoothenn, bleff them emillom
dömdt så wäll som föreenat at Girmundh skall giffua och
betaala hästhen halffpartenn medh danska päningar - 7 ½ daller.
Samme dagh kom för rättenn Ingeboor Girmundz i Gröne och
tilltaalade Nills i Quinallt om enn systherlåt i Kiäringelida
gåårdh, så befandz att allt dett hon uthj gården ägher thet hafuer
hon bekommitt och lååtitt utbytt så at hon hafuer intet Nills
i Quinnallt att tilltaala, män när hennes systher will sälga
sinn jordh må hon waara nemst att lösza.
dödhenn, då kom Pärs hustru i Räffuarydh och frägade om hännes
man hade slagit honom, der till swaarade hann at han intet wijste
huem som honom slogh mehr än som annat folk säger för hoo
nom.
Samme dagh kom för rättenn Jonn Pärszon i Staffuallt och
framhade sinn gåårboo Pär Såneszonn i Stafualt och begierte at
Pär Såneszonn wille hafua fram sinn witne och öfuertygha ho
nom thett tiufuerij som Pär haffuer tillagdt Jonn Pärszonn
det hann skulle hafua stuulit kornn på Elmtarydh huillkett
Pär Såneszonn intet kunde uthj inghenn punncht Jon Pärszon öfuer
tygha eller beuijsza uthan faller thill bönn och beedhes fööre
derföre bleff Pär Såneszonn fällt för osanfärdigh beschylldningh
efter Tingmåle Balkens 20 Capittell päningar - 40 marker
och förlöpa giälld päningar - 3 marker effter Tingmåle Balkens
43 Capittell till 3skifftes.
håszbonden -
häredett -
häredzhöfd -
Samme dagh kom för rättenn Bengt Humble i Rydh och klaga
de at han hade legt enn hage af Girmundh i Snärhullt och där
släpte sinn häst uthj och Bengt lade enn jernhella om bådhe
framfötterna och Girmundh togh af helldann och lade helldan påå
annat sätt om en framfoot och enn backfoot och hästhen kun
de intet gåå medh helldann och när hästhenn hade gåt så i någree
daghar bleff hesthenn dödh igönom denn ordhsaak at han lade
helldann om backfoothenn och framfoothenn, bleff them emillom
dömdt så wäll som föreenat at Girmundh skall giffua och
betaala hästhen halffpartenn medh danska päningar - 7 ½ daller.
Samme dagh kom för rättenn Ingeboor Girmundz i Gröne och
tilltaalade Nills i Quinallt om enn systherlåt i Kiäringelida
gåårdh, så befandz att allt dett hon uthj gården ägher thet hafuer
hon bekommitt och lååtitt utbytt så at hon hafuer intet Nills
i Quinnallt att tilltaala, män när hennes systher will sälga
sinn jordh må hon waara nemst att lösza.
8v
Samme dagh vplasz högloffligh hofrättz resolution öfuer
wälb: Ulf Mällkerszonn i Biernhullt om dänn hembgångh han
giort haffuer at han skall bööta 80 marker till treskifftes.
cronan - 13 dlr 20 öre 8 [..]
häredett - 3 dlr 10 öre 16 [..]
häredzhöfd - 3 dlr 10 öre 16 [..]
Samma dagh kom för rätten h Kirstinn i Klint i Tra
rydz sochnn huillken hafuer länt - 6 ½ marker peningar af Lars
Böreszonn ij Tånnerydh och sat honom et stöcke engh i vnder
pandt Nu will han intet widdertagha sina päningar de 6 ½ marker
småt möndt uthan han will haffua 1 ricks daller, derfö
re bleff dömdt at will han icke widdertagha de 6 ½ marker
så skall konungz fougt kiännas widh päningarna och h: Kir
stinn tagher sinn engh ighenn.
Samma dagh kom för rättenn Lasze i Hambna huillkenn
hafuer gift sinn dotter och fick till man enn drängh be:d
Bengt Nillszonn ij Hambna, sedann bleff han vttschrifuin till knecht
och han förresthe på togh, nu weeta de intet antingen han är
lefuandes eller dödh, der medh hafuer hans slächt vnnestått
sigh till at bytt ifrå bemällte knechtahusthru, bleff dömdt
at de skola lägga arfuidh tillbaaka igenn inn til des det fins
uthj sanningh antingen han är lefuandes eller dödh och effter
hon hade intet boszdell af sina förälldrar utbekommit där
före om han är dödh skall boszdeelen så wäll hännes som
hans fram och skifftas sedan effter lagh och skola hans arf
uingar alla för sinn företagande hastigheet bötha 3 daller
och sedan lefrera knechtahustrun godzet igen till wijdere
beskedh förmällt ähr.
Samme dagh kom för rättenn Tyke ij Åhrboohullt och utfäst
er för sigh och sinn hustruu enn 12 mande edh medh sigh och si
na grandar at han eller honn icke hafuer myrdat Udde
dotter i Kläddekulla, och säger Uddes hustru [..]
at när Tyke hafuer gått eeden, så will hon lida och hålla
för dråpett.
Anno 1629 denn 5 Augusti stodh lagha häredztingh ij
Sunderboo i Bärgha sochnn i Fallennaweeka uthj näruaro
ståthållarenn uppå Cronobergh edle och wälbördigh Otto von
Schiedingh till Åby, wälb: Trulls Pärszonn Kååsze thill Öijhullt
Ithem secretereren wällacht: Erich Månszonn, Ithem HKMaij: be
falldningzman och arendator förståndigh Måns Jonson i Jöne
wälb: Ulf Mällkerszonn i Biernhullt om dänn hembgångh han
giort haffuer at han skall bööta 80 marker till treskifftes.
cronan - 13 dlr 20 öre 8 [..]
häredett - 3 dlr 10 öre 16 [..]
häredzhöfd - 3 dlr 10 öre 16 [..]
Samma dagh kom för rätten h Kirstinn i Klint i Tra
rydz sochnn huillken hafuer länt - 6 ½ marker peningar af Lars
Böreszonn ij Tånnerydh och sat honom et stöcke engh i vnder
pandt Nu will han intet widdertagha sina päningar de 6 ½ marker
småt möndt uthan han will haffua 1 ricks daller, derfö
re bleff dömdt at will han icke widdertagha de 6 ½ marker
så skall konungz fougt kiännas widh päningarna och h: Kir
stinn tagher sinn engh ighenn.
Samma dagh kom för rättenn Lasze i Hambna huillkenn
hafuer gift sinn dotter och fick till man enn drängh be:d
Bengt Nillszonn ij Hambna, sedann bleff han vttschrifuin till knecht
och han förresthe på togh, nu weeta de intet antingen han är
lefuandes eller dödh, der medh hafuer hans slächt vnnestått
sigh till at bytt ifrå bemällte knechtahusthru, bleff dömdt
at de skola lägga arfuidh tillbaaka igenn inn til des det fins
uthj sanningh antingen han är lefuandes eller dödh och effter
hon hade intet boszdell af sina förälldrar utbekommit där
före om han är dödh skall boszdeelen så wäll hännes som
hans fram och skifftas sedan effter lagh och skola hans arf
uingar alla för sinn företagande hastigheet bötha 3 daller
och sedan lefrera knechtahustrun godzet igen till wijdere
beskedh förmällt ähr.
Samme dagh kom för rättenn Tyke ij Åhrboohullt och utfäst
er för sigh och sinn hustruu enn 12 mande edh medh sigh och si
na grandar at han eller honn icke hafuer myrdat Udde
dotter i Kläddekulla, och säger Uddes hustru [..]
at när Tyke hafuer gått eeden, så will hon lida och hålla
för dråpett.
Anno 1629 denn 5 Augusti stodh lagha häredztingh ij
Sunderboo i Bärgha sochnn i Fallennaweeka uthj näruaro
ståthållarenn uppå Cronobergh edle och wälbördigh Otto von
Schiedingh till Åby, wälb: Trulls Pärszonn Kååsze thill Öijhullt
Ithem secretereren wällacht: Erich Månszonn, Ithem HKMaij: be
falldningzman och arendator förståndigh Måns Jonson i Jöne
9r
kiöpingh sampt häredz nämdhen.
Först klagades at Ryszby sochneböndher willia intet vttlägga
herredagz päningar det medh gafs Jonn i Nygåårdh at panta
them som inneståår.
2. Liusthes att ingenn skall bruka någott lankiöph ware sigh
enn eller annor, widh godzet förbruttit och straff tillgiö
randes.
3. Liusthes att ingen skall försaka kopparmöntet uthan gifua
det ut, så wäll som annat, effter som det ähr slaget fööre.
4. Bleff afhandlat aff wälbur:ne ståthållaren Otto von
Skiedingh om tullen, först skall giffuas enn marker för
handquernarna och sedan en hielp till krigzsakerna 4 marker af
gårdenn, och sedann skall huar heell gåårdh gifua för afradz
miölltullenn på en heell gård - 11 marker, på en halff - 5 ½ marker
på en torpar - 22 öra och sedan skall allmogen mala huar
de willia och sedann aflägges afradztullenn.
5. Rytter och knechtar skola vttlägga i tullenn lika emodt bonden.
6. Ähr förbudet at allmoghenn widh straff tillgiörandes icke skall
sällgia någonn spannemåll till Danmarck.
Samme dagh kom för rättenn w: Jöns Jonszonn i Ingellstadh
och praecenterede sinn herres wälb:ne här Clasz Stenbåcks kiöpoo
breff på Ballkarpha gårdh, uthj lika måtto framladhe w:
fru Britha Ulfzdotter till Biernhullt sin pantebreeff påå
samme gåårdh och effter högloffligh hofrättz ordinandtz
skottz dänn saakenn till h: hoffrättenn, der om jucticera och
dömma effter fins olijckheet medh siälffue signeterna
så och vnderskriffningen på breffuen, det de wälb:ne
herrar uthj den höglofflige rätten warder förnimmandes.
Samma dagh fick Sten Jönszonn i Ifla dom på Gunnar i Run
karph at han skall hafua 12 daller päningar igen af de 25
daller Gunnar upburit hafuer af Stenn för han skulle gåå
knecht för honom, och effter intet legomåll bleff tillåtit skulle
Sten hafua 12 dlr igen them Swen i Bäckarydh hade gåt i
borgonn före, och effter han hade gåt i borgon skulle han betaala
effter Kiöpmåle Balk: 12 Cap. och Swen söker sin man som
han före borgat haffuer.
| Nämdhenn | |
| Jöns Jeppeszonn i Rydh | Lars i Bråddallt |
| Ebbe ij Hiullsznääs | Pär Johanszon i Judhullt |
| Lars i Alenszkiöph | Oluff i Hålegårdenn |
| Nills Bugge i Skaerp | Pär Nillszon i Ösziö |
| Måns Båtillszon i Horn | Giszle i Tranhuullt |
| Anders i Berghemb | Pär Bengtszonn i Trotteslöf |
Först klagades at Ryszby sochneböndher willia intet vttlägga
herredagz päningar det medh gafs Jonn i Nygåårdh at panta
them som inneståår.
2. Liusthes att ingenn skall bruka någott lankiöph ware sigh
enn eller annor, widh godzet förbruttit och straff tillgiö
randes.
3. Liusthes att ingen skall försaka kopparmöntet uthan gifua
det ut, så wäll som annat, effter som det ähr slaget fööre.
4. Bleff afhandlat aff wälbur:ne ståthållaren Otto von
Skiedingh om tullen, först skall giffuas enn marker för
handquernarna och sedan en hielp till krigzsakerna 4 marker af
gårdenn, och sedann skall huar heell gåårdh gifua för afradz
miölltullenn på en heell gård - 11 marker, på en halff - 5 ½ marker
på en torpar - 22 öra och sedan skall allmogen mala huar
de willia och sedann aflägges afradztullenn.
5. Rytter och knechtar skola vttlägga i tullenn lika emodt bonden.
6. Ähr förbudet at allmoghenn widh straff tillgiörandes icke skall
sällgia någonn spannemåll till Danmarck.
Samme dagh kom för rättenn w: Jöns Jonszonn i Ingellstadh
och praecenterede sinn herres wälb:ne här Clasz Stenbåcks kiöpoo
breff på Ballkarpha gårdh, uthj lika måtto framladhe w:
fru Britha Ulfzdotter till Biernhullt sin pantebreeff påå
samme gåårdh och effter högloffligh hofrättz ordinandtz
skottz dänn saakenn till h: hoffrättenn, der om jucticera och
dömma effter fins olijckheet medh siälffue signeterna
så och vnderskriffningen på breffuen, det de wälb:ne
herrar uthj den höglofflige rätten warder förnimmandes.
Samma dagh fick Sten Jönszonn i Ifla dom på Gunnar i Run
karph at han skall hafua 12 daller päningar igen af de 25
daller Gunnar upburit hafuer af Stenn för han skulle gåå
knecht för honom, och effter intet legomåll bleff tillåtit skulle
Sten hafua 12 dlr igen them Swen i Bäckarydh hade gåt i
borgonn före, och effter han hade gåt i borgon skulle han betaala
effter Kiöpmåle Balk: 12 Cap. och Swen söker sin man som
han före borgat haffuer.
9v
Samma dagh kom för rättenn husthru benemdt Brita Jonsz
dotter danska Nills och klagar at Måns i Kiäxlebodha i
Wersta sochnn hafuer ihiällslaget hännes mann och effter
högloffligh hofrätz resolution hafuer han fått frijdh och nu
will han intet utlägga hustrunn bötterna, här om wälbårne
ståthållaren will ransaka uthj Allbo hääredt och skaffua
hänne där på rätt.
Samma dagh liusthes [..] giälldh öfuer alla de knechtar
som förrymde ähro och icke willia godwilligenn ställa sig til sin
fhann, sampt och öfuer alla them som them [..] och hemma.
Samma dagh kom för rätten enn löskåna benemdt Karin Larsz
dotter i Fallneweeka huilkens man ähr förrymdt ått
Pålandh nu i midler tijdh haffuer honn låtit belägra sigh
af enn rytter benemdt Jöns och hon wisthe alldrigh huar
han waar född eller till hembs, uthan lägerszmålet skiedde
på enn marknadz wägh emellom Nykiöpingh och Linkiöpingh
och effter hännes man waar förrymdh och tillförende hade
spoleret och medh sigh tagett allt huadh honn åtte, så at
hon alldrigh ähr människa at komma till enn päningh at bö
ta sin saak medh, och hafuer hon här för rätten utlofffuatt
boot och bättringh haffuer wälburne ståthållaren på HKMaij
gunsthige behaagh skiängt henne saaken thill.
Samma dagh vpstodh arendatoren ehrligh förståndigh Måns Jon
szonn i Jönekiöpingh och sigh beswärade at af honom fordhras
enn stoor summa päningar som är på hansz arende part
zeller förhögdt sedann contrachtet giortt är både på gerde
partzeller och oxar, dågh effter det beslutt som är
skieet 628 will arendatoren sigh widh hålla, dät allmogen
eij häller förneka kann, at huadh skadeståndh arendatorenn
der uth lidett haffuer, kiänner allmogen sigh skylldigh ho
nom widderlägga, allena the som peninga partzellerna ut
lagdgt haffua, män de som siälffue fetalie partzellerna
utalagdt hafua, waara derföre för allt effter taall frij,
dätta allmoghenn medh arendatoren ingååt haffua, uthj
förbe:de wälb:ne ståthållarens praecentia.
Anno 1629 denn 9 Septembris stodh lagha häredztingh
i Sunderboo uppå rättann tingstadh Hampnade uthj när
uaro secreteraren på Cronobergh ehrligh förståndigh Erich
Månsonn, Ithem konungh Maij:tz befalldningzman och arenda
tor, ehrlig förståndigh Måns Jonszonn i Jönekiöpingh sampt
vnderfougtän ehrligh achtat Päder Carllszonn i Trotteslöff
sampt häredz nämdhen.
dotter danska Nills och klagar at Måns i Kiäxlebodha i
Wersta sochnn hafuer ihiällslaget hännes mann och effter
högloffligh hofrätz resolution hafuer han fått frijdh och nu
will han intet utlägga hustrunn bötterna, här om wälbårne
ståthållaren will ransaka uthj Allbo hääredt och skaffua
hänne där på rätt.
Samma dagh liusthes [..] giälldh öfuer alla de knechtar
som förrymde ähro och icke willia godwilligenn ställa sig til sin
fhann, sampt och öfuer alla them som them [..] och hemma.
Samma dagh kom för rätten enn löskåna benemdt Karin Larsz
dotter i Fallneweeka huilkens man ähr förrymdt ått
Pålandh nu i midler tijdh haffuer honn låtit belägra sigh
af enn rytter benemdt Jöns och hon wisthe alldrigh huar
han waar född eller till hembs, uthan lägerszmålet skiedde
på enn marknadz wägh emellom Nykiöpingh och Linkiöpingh
och effter hännes man waar förrymdh och tillförende hade
spoleret och medh sigh tagett allt huadh honn åtte, så at
hon alldrigh ähr människa at komma till enn päningh at bö
ta sin saak medh, och hafuer hon här för rätten utlofffuatt
boot och bättringh haffuer wälburne ståthållaren på HKMaij
gunsthige behaagh skiängt henne saaken thill.
Samma dagh vpstodh arendatoren ehrligh förståndigh Måns Jon
szonn i Jönekiöpingh och sigh beswärade at af honom fordhras
enn stoor summa päningar som är på hansz arende part
zeller förhögdt sedann contrachtet giortt är både på gerde
partzeller och oxar, dågh effter det beslutt som är
skieet 628 will arendatoren sigh widh hålla, dät allmogen
eij häller förneka kann, at huadh skadeståndh arendatorenn
der uth lidett haffuer, kiänner allmogen sigh skylldigh ho
nom widderlägga, allena the som peninga partzellerna ut
lagdgt haffua, män de som siälffue fetalie partzellerna
utalagdt hafua, waara derföre för allt effter taall frij,
dätta allmoghenn medh arendatoren ingååt haffua, uthj
förbe:de wälb:ne ståthållarens praecentia.
Anno 1629 denn 9 Septembris stodh lagha häredztingh
i Sunderboo uppå rättann tingstadh Hampnade uthj när
uaro secreteraren på Cronobergh ehrligh förståndigh Erich
Månsonn, Ithem konungh Maij:tz befalldningzman och arenda
tor, ehrlig förståndigh Måns Jonszonn i Jönekiöpingh sampt
vnderfougtän ehrligh achtat Päder Carllszonn i Trotteslöff
sampt häredz nämdhen.
10r
Först liusthes på konungz oxar stöckett 18 daller 5 öre 13 [..]
Foringz oxar 17 daller 5 öre 13 [..]
Till dett andra fordrade arendatoren på 12 öre af huar
gåårdh för 624 åhrs oduxe skoor och pällszar som intet blef
uo upburne ij Callmar, bleff dömdt at de som ännu medh
tresko intet haffuer det utlagdt skola huar bööta peningar
- 3 markerr.
Fälltes och dom öfuer dee bönder som medh tresko intet wille
skiusza wälburne ståthållaren senast han waar här i häre
det huar till bötho - 3 markerr.
Jon Jönszon i Ingellstadh - 3 marker Lars i Giökaboda - 3 marker
Ingemar i Jonszboodha - 3 marker Hendrich i Elmås - 3 marker
Girmundh i Jonszboodha - 3 marker Jon i Lindhullt - 3 marker
Samme dagh kom för rättenn Matz Anderszon i Nääs huilkenn
hafuer utfäst enn 12 mande edh at han icke hafuer belägrat
Jons hustru i Staffuallt benemdt Anna Erichz dotter.
Eedenn ähr gångenn och Mattis Anderszon sampt h: Anna
Erichz dotter sades här aff rättenn frij och huilken här
effter bliffuer beslagenn kastar honom eller hänne för
sådann gerningh och icke kan gott giöra skall tillbörligen
straffuat bliffua.
Nu begierer Mattis Anderszon dom på Pär Såneszon ij
Staffuallt som först haffuer utspritt dätt ärorörighe
| Nämdenn | |
| Jöns Jeppeson i Rydh | Ebbe i Hiullsznääs |
| Lars i Alenszkiöph | Pär Johanszon i Judhullt |
| Nills Bugge i Skaerph | Pär Bengtszon i Trotteslöff |
| Måns Båtillszonn i Hornn | Pär Nillsonn i Ösziö |
| Lasze i Bråddallt | Giszle i Tranhullt |
| Oluff i Håålegårdenn | Anders i Berghemb |
Först liusthes på konungz oxar stöckett 18 daller 5 öre 13 [..]
Foringz oxar 17 daller 5 öre 13 [..]
Till dett andra fordrade arendatoren på 12 öre af huar
gåårdh för 624 åhrs oduxe skoor och pällszar som intet blef
uo upburne ij Callmar, bleff dömdt at de som ännu medh
tresko intet haffuer det utlagdt skola huar bööta peningar
- 3 markerr.
Fälltes och dom öfuer dee bönder som medh tresko intet wille
skiusza wälburne ståthållaren senast han waar här i häre
det huar till bötho - 3 markerr.
Jon Jönszon i Ingellstadh - 3 marker Lars i Giökaboda - 3 marker
Ingemar i Jonszboodha - 3 marker Hendrich i Elmås - 3 marker
Girmundh i Jonszboodha - 3 marker Jon i Lindhullt - 3 marker
Samme dagh kom för rättenn Matz Anderszon i Nääs huilkenn
hafuer utfäst enn 12 mande edh at han icke hafuer belägrat
Jons hustru i Staffuallt benemdt Anna Erichz dotter.
| Edemendh | |
| Matthias Anderszon | Måns Månszon i Sommarsäthe |
| Torkill Bråndh i Läszeryt | Johannes ibidem |
| Clemett i Skellesznäs | Pär Månszon ibidem |
| Pär Bireszon i Läszerytt | Boo i Gnustorph |
| Jon Stenszon i Mierrit | Såne i Staffuallt |
| Anders Bång i Sommarsäthe | Jonn Pärszon i Stafuallt |
| Summa 12 |
Eedenn ähr gångenn och Mattis Anderszon sampt h: Anna
Erichz dotter sades här aff rättenn frij och huilken här
effter bliffuer beslagenn kastar honom eller hänne för
sådann gerningh och icke kan gott giöra skall tillbörligen
straffuat bliffua.
Nu begierer Mattis Anderszon dom på Pär Såneszon ij
Staffuallt som först haffuer utspritt dätt ärorörighe
10v
taal om Jons hustru i Stafuallt. Ithem kom Ion i Staf
uallt fram och berättade at Pär Såneszon i Staffuallt hafuer
budit Oluff ij Grythullt enn tunna kornn thill dät han
wille wittna någott fallskt emott Jon i Staffuallt och
dett Ionn haffuer sigh tillförende befrijat fööre, deetta
Oluff i Grytthullt hafuer giortt sin saligheetz eedh på
lagbooken att Pär Såneszon kom till honom och fellde sådan
ordh som här effterföllier. Oluff tiänar icke tinn
sonn vthj Elmtarydh, Oluff swarade jaa, då sade Pär Så
neszonn till Oluff i Grytthullt, willt tu komma honom
till at sägha någott på Jonn och du willt wittna dätt
samma, will iagh giffua tigh enn godh tunna kornn, dåå
sade Oluff i Grytthullt, huadh gott haffuer du där aff min
sonn är ett barnn, och han weet inteet ondt medh Jonn i Staf
uallt, jagh fåår kornn huru Gudh will, iagh wittnar intet
fallskt på honom äller någor annor, nu faller Pär Såne
sonn till bönen, och målsäganderna bidia för honom,
dågh fälltes hann till bööto efter det 20 Capittell i Tingmå
la Ballkänn till bööto - 40 marker till 3skifftes.
håszbonden -
häredett -
häredzhöf -
Och sattes 3 oxar i wijthe, enn till hoszbonden enn till
Sunderboo häredz rätt, enn till de fatige, om han
oftare medh sådan lögnn angiffuande berättan medh bee
slagenn bliffuer.
Samma dagh ahnkom w: fru Annas breff på Dannes at
h: wälb: förwägrar sigh at komma till den synn som Måns
Pärszonn ij Torkillszhullt uthj långligh tijdh eszkatt hafuer
som siälffue innelagde hännes breff innehåller och förmäller.
Samma dagh kom för rätta enn bonde Jöns i Rydh klagade
på captenens Nills Buroks fändrich Jöns Tuffuedszon
at han hade taagitt hans häst och ridet honom ifrån hans
gåårdh och till Laholm och sedan tillbaakes ighenn up till
Liunga är 14 mill och war till samme bonde intet lagder
och när han kom tillbakes medh hästenn och bondenn sporde
huar capitenen waar drogh han till honom klagade och
sade huru hans häst medfaaren waar och badh honom stäl
la sigh till fridz, då swarade captenen, om duu
icke håller mundenn på digh skall iagh baasza digh medh
uallt fram och berättade at Pär Såneszon i Staffuallt hafuer
budit Oluff ij Grythullt enn tunna kornn thill dät han
wille wittna någott fallskt emott Jon i Staffuallt och
dett Ionn haffuer sigh tillförende befrijat fööre, deetta
Oluff i Grytthullt hafuer giortt sin saligheetz eedh på
lagbooken att Pär Såneszon kom till honom och fellde sådan
ordh som här effterföllier. Oluff tiänar icke tinn
sonn vthj Elmtarydh, Oluff swarade jaa, då sade Pär Så
neszonn till Oluff i Grytthullt, willt tu komma honom
till at sägha någott på Jonn och du willt wittna dätt
samma, will iagh giffua tigh enn godh tunna kornn, dåå
sade Oluff i Grytthullt, huadh gott haffuer du där aff min
sonn är ett barnn, och han weet inteet ondt medh Jonn i Staf
uallt, jagh fåår kornn huru Gudh will, iagh wittnar intet
fallskt på honom äller någor annor, nu faller Pär Såne
sonn till bönen, och målsäganderna bidia för honom,
dågh fälltes hann till bööto efter det 20 Capittell i Tingmå
la Ballkänn till bööto - 40 marker till 3skifftes.
håszbonden -
häredett -
häredzhöf -
Och sattes 3 oxar i wijthe, enn till hoszbonden enn till
Sunderboo häredz rätt, enn till de fatige, om han
oftare medh sådan lögnn angiffuande berättan medh bee
slagenn bliffuer.
Samma dagh ahnkom w: fru Annas breff på Dannes at
h: wälb: förwägrar sigh at komma till den synn som Måns
Pärszonn ij Torkillszhullt uthj långligh tijdh eszkatt hafuer
som siälffue innelagde hännes breff innehåller och förmäller.
Samma dagh kom för rätta enn bonde Jöns i Rydh klagade
på captenens Nills Buroks fändrich Jöns Tuffuedszon
at han hade taagitt hans häst och ridet honom ifrån hans
gåårdh och till Laholm och sedan tillbaakes ighenn up till
Liunga är 14 mill och war till samme bonde intet lagder
och när han kom tillbakes medh hästenn och bondenn sporde
huar capitenen waar drogh han till honom klagade och
sade huru hans häst medfaaren waar och badh honom stäl
la sigh till fridz, då swarade captenen, om duu
icke håller mundenn på digh skall iagh baasza digh medh
11r
ett wedträä. Omsidor lofuade han det at fendriken skulle
honom betaala och giffua honom [..] huilka peningar bon
den säger sigh intet bekommitt haffua.
Ithem framkom Jöns Anderszonn i Baszeråås klagade på fen
drikenn sampt enn munsterschriffuar Johan Gudmundzon och än
tå enn ander, at när captenen wiste them åt Danmark, ahn
hålla om de förrymde knechtar, hosz de dansche ståthållerne
at de måtte uthur Danmark föriagas, när de kommo till
Baszeråås rido de oåmlagde, up i gårdenn, och kommo inn
i stugunn, trugade hustrun at hon skulle låna them hästhar,
hutrun frägade om de wååro dijt lägde eller huadh be
skiedh dee hade at tagha häster, och när hon förnam them
ingenn beschiedh haffua, föruägradhe hon them hästhar, män de
gingho inn i stughonn, togho ifrån hustrun i bondans frånuaaro, enn
gryta och där medh rido alle sin kosz, dågh togho de hästen medh
wålld, och när de drogho af lop bondans dotter effter dem
och folgde dem inn mott Danmark, badh och tigde, at de wille
släppa hästenn, och om sidor när honn intet orkade länger
föllgia frågade hon huar hännes fader schulle fåå hästenn ighenn
de sade uthj Markarydh och kastade gryttan på marken, och
rido der medh aff, först till Laholm, Engellholm och Halm
stadh, sedann wägenn tillbaaka åt Markarydh. Och de andre
hästar de tuå hade hörde Anders i Yxnäs och Nills ij Saxnäs
till, och när de hade fullbordat reesann kommo de till Mar
karydh och der leffrerade hästarnar, sedan de dem 22 mill
ridett haffua, hestarna wåro så farne at de littet eller
intet gagn medh däm sedan giort haffua.
Ithem effter aflagdh eedh klagade Nills Nilszonn i Gräsholma
at Nills Buroks munsterschriffuar Johan Gudmunszonn
och enn prästesonn Jonas Andrae kommo ridandes till Gräsz
holma och sade sigh entligenn willia hafua häst, aff honom och
han swarade sigh intet hafua någon häst, uthan allenast enn och
han ståår i rede på åkeränn, de gingo till och togho hästenn
män när bondenn sade sigh willia klagha, gåfuo the honom enn
halff mark päningar bondan antingen han wille eller icke
måsthe släppa till hästenn och taga dän halfua marken, och så
gingo de uthj andre gårdhenn och togho Påfuells häst och han för
wägrade them, sägandes at de hade giffuit Nills i Kyllhullt
päningar at han skiuszar för them, män han slap intet
honom betaala och giffua honom [..] huilka peningar bon
den säger sigh intet bekommitt haffua.
Ithem framkom Jöns Anderszonn i Baszeråås klagade på fen
drikenn sampt enn munsterschriffuar Johan Gudmundzon och än
tå enn ander, at när captenen wiste them åt Danmark, ahn
hålla om de förrymde knechtar, hosz de dansche ståthållerne
at de måtte uthur Danmark föriagas, när de kommo till
Baszeråås rido de oåmlagde, up i gårdenn, och kommo inn
i stugunn, trugade hustrun at hon skulle låna them hästhar,
hutrun frägade om de wååro dijt lägde eller huadh be
skiedh dee hade at tagha häster, och när hon förnam them
ingenn beschiedh haffua, föruägradhe hon them hästhar, män de
gingho inn i stughonn, togho ifrån hustrun i bondans frånuaaro, enn
gryta och där medh rido alle sin kosz, dågh togho de hästen medh
wålld, och när de drogho af lop bondans dotter effter dem
och folgde dem inn mott Danmark, badh och tigde, at de wille
släppa hästenn, och om sidor när honn intet orkade länger
föllgia frågade hon huar hännes fader schulle fåå hästenn ighenn
de sade uthj Markarydh och kastade gryttan på marken, och
rido der medh aff, först till Laholm, Engellholm och Halm
stadh, sedann wägenn tillbaaka åt Markarydh. Och de andre
hästar de tuå hade hörde Anders i Yxnäs och Nills ij Saxnäs
till, och när de hade fullbordat reesann kommo de till Mar
karydh och der leffrerade hästarnar, sedan de dem 22 mill
ridett haffua, hestarna wåro så farne at de littet eller
intet gagn medh däm sedan giort haffua.
Ithem effter aflagdh eedh klagade Nills Nilszonn i Gräsholma
at Nills Buroks munsterschriffuar Johan Gudmunszonn
och enn prästesonn Jonas Andrae kommo ridandes till Gräsz
holma och sade sigh entligenn willia hafua häst, aff honom och
han swarade sigh intet hafua någon häst, uthan allenast enn och
han ståår i rede på åkeränn, de gingo till och togho hästenn
män när bondenn sade sigh willia klagha, gåfuo the honom enn
halff mark päningar bondan antingen han wille eller icke
måsthe släppa till hästenn och taga dän halfua marken, och så
gingo de uthj andre gårdhenn och togho Påfuells häst och han för
wägrade them, sägandes at de hade giffuit Nills i Kyllhullt
päningar at han skiuszar för them, män han slap intet
11v
förr ähnn hann måsthe släppa hästenn thill dågh gåfuo the ho
nom och enn half mark, och när de stegho på hesthenn sadhe
the tu skallt wänta at captenen skall baasza digh ahnn
härföre at wij schola leija, och hästen skall wäll betaala.
Innan de slippa, der medh redo de af och till Ulfzbech där
togh Påfualls påijke sinn faders hest igenn män Nillszes häst ree
do dee någott länger, nu kommo the till captenen för för
de dän bonden Nills i Gräszholma och sade för honom att
Nills skulle haffua sagt fanen skiusze dänn skitt captee
nen, såsom och huru de hade giffuitt honom päningar, aff
dätta deras ahngiffuande bleff captenen ifrijgh och för
trööt at bondenn skulle haffua sådandt sagt, och war hell
druckenn, redh för den skull till bondenn Nills och när bon
dens hustru ficke see honom och de andre 2 som dagen till
förende wååro der, gick honn vt i farstugunn, män bon
den waar inne i stugun, och näär captenen kom ij
farstugunn bleff hustrunn som waar hedenn effter
barnn, illa tillfridz och wille inntet släppa honom inn,
män captenen hade intet swärdh på sigh uthan enn haszle kiäp
som han badh at munsterschriffuaren skäära skulle,
stodh allt så hustrunn emodt captenen, brödz och nappa
des medh honom sampt en annor quindha som halp huadh honn
kunde, omsidor när honn orkade intet mehr emot ståå
bekiende honn at hon waar enn heeden quindha 6 dagar sedan
hon hade födt barnn, hände detta erendet, och när captenen
dät förnam lät hann taaga i farstugun en yxa, sampt enn
hest, det de strax uthann för gårdenn ifrån sigh lefrerade
och rido der medh dän gången sin koosz, 3 weekor der
effter kommo de igenn bandade bondenn at han dätta kla
gat haadhe.
Item klagade Pär i Torlarph och Pär Anderszonn ibidem på Nills
Buroks förar, och hans rustmester, at captenen höllt mötte
om knechtarna i Bärgha hade desze 2 öfuerbemällte bönders
hästar däm de till möttet ridett hade och mädann de wåro inne
i stugunn togho skiuszbonnen både hästerna däm owetandes
sinn koosz, och rido them hemb, och när möttet waar öfuerståt
sachnade de hästarna, gingho allt såå enn mill till Torlarph
och när de kommo sade the till bondenn, huadh skallt thuu
gifua migh ther fööre, jagh hafuer lupitt idagh, bonden sade
godhe ordh, maat och dricka, sådandt iagh hafuer, näij sade de
du slipper intet där medh, du skallt weeta, du skallt beetaala
omakett, innan du slipper, gingo så inn i stugunn och togho
nom och enn half mark, och när de stegho på hesthenn sadhe
the tu skallt wänta at captenen skall baasza digh ahnn
härföre at wij schola leija, och hästen skall wäll betaala.
Innan de slippa, der medh redo de af och till Ulfzbech där
togh Påfualls påijke sinn faders hest igenn män Nillszes häst ree
do dee någott länger, nu kommo the till captenen för för
de dän bonden Nills i Gräszholma och sade för honom att
Nills skulle haffua sagt fanen skiusze dänn skitt captee
nen, såsom och huru de hade giffuitt honom päningar, aff
dätta deras ahngiffuande bleff captenen ifrijgh och för
trööt at bondenn skulle haffua sådandt sagt, och war hell
druckenn, redh för den skull till bondenn Nills och när bon
dens hustru ficke see honom och de andre 2 som dagen till
förende wååro der, gick honn vt i farstugunn, män bon
den waar inne i stugun, och näär captenen kom ij
farstugunn bleff hustrunn som waar hedenn effter
barnn, illa tillfridz och wille inntet släppa honom inn,
män captenen hade intet swärdh på sigh uthan enn haszle kiäp
som han badh at munsterschriffuaren skäära skulle,
stodh allt så hustrunn emodt captenen, brödz och nappa
des medh honom sampt en annor quindha som halp huadh honn
kunde, omsidor när honn orkade intet mehr emot ståå
bekiende honn at hon waar enn heeden quindha 6 dagar sedan
hon hade födt barnn, hände detta erendet, och när captenen
dät förnam lät hann taaga i farstugun en yxa, sampt enn
hest, det de strax uthann för gårdenn ifrån sigh lefrerade
och rido der medh dän gången sin koosz, 3 weekor der
effter kommo de igenn bandade bondenn at han dätta kla
gat haadhe.
Item klagade Pär i Torlarph och Pär Anderszonn ibidem på Nills
Buroks förar, och hans rustmester, at captenen höllt mötte
om knechtarna i Bärgha hade desze 2 öfuerbemällte bönders
hästar däm de till möttet ridett hade och mädann de wåro inne
i stugunn togho skiuszbonnen både hästerna däm owetandes
sinn koosz, och rido them hemb, och när möttet waar öfuerståt
sachnade de hästarna, gingho allt såå enn mill till Torlarph
och när de kommo sade the till bondenn, huadh skallt thuu
gifua migh ther fööre, jagh hafuer lupitt idagh, bonden sade
godhe ordh, maat och dricka, sådandt iagh hafuer, näij sade de
du slipper intet där medh, du skallt weeta, du skallt beetaala
omakett, innan du slipper, gingo så inn i stugunn och togho
12r
ifrån denn ene bondenn enn läroftz skiorta och ifrån den and
ra bondenn enn yxa och der medh rijdo de aff, men den ene
bondenn Pär Anderszonn folgde them och när han kom et stöcko
wägh bortt sade han huadh willt tu giffua migh at du fåår
din häst ighenn och han gaff honom enn mark och wände tillbaka
och redh hemb, män den andra bondens häst rido de sin koosz
in i Wäszboo och hästen trottnade på en skogh der hellade the
honom så illa at hästen bleff långh tidh ofärdigh.
Samme dagh klagade Pär och Jöns i Sånna på fändrikenn sampt
[..] Johan Gudmunszonn, fändrikenn war heell druken
kommo ridandes till Sånna, oåmlagder, rände in i stughann
badh bondenn skaffua sigh häst, bonden Päär, enn gammall man
orkade inntet såå snart komma hästenn fram, där med drogh
han ut sitt swerdh slogh till gubbenn widh han saat i högsää
titt och fick maat, så at han föll widh golffuit där slogh hann
honom så illa at han bäär märke ännu aff i midler tijdh
kom hustrun inn sampt Jönszes hustru och wille hiälpa gubbenn
hugg han Nillszes hustru i armen medh wärgann och dän
andhra hustryn slogh han medh enn kiäp, all om kringh så at
hon medh 2 små barnn måsthe rymma och taaga skoghenn
inn, någott där effter drogh han dijt och förlichte sigh medh Nils
gaf honom 6 daller män konungz saken bleff inntete förlicht.
Nills i Quinnallt i Trarydz sochnn vpbudh sigh vppå tinghe
om någonn hade honom till at beschylla vthj någon måtto ann
tingenn förr, emädan han war lyttnandt, så wäll som nu sedan
där till swaradhe hele hääredet at han hade waarit som enn
ehrligh man hosz them der påå the wille gifua honom beuijsz
vnder häredz signett.
Vpbiudz 1/4 i Hyllte i Hynnerydh sochnn 1
1/4 i Röszhullt i Ondensziö sochnn 1
½ gården i Lindhullt i Trarydh S 1 2 3
1/4 i Syndra gåårdh i Gröne i Traryd S 1
Bekiennes iagh Andreas Petrij ringa medtiännar uthj
Gudz församblingh i Hallarydh at Anno 1629 den 5 Augustj
tå laga häredztingh stodh i Fallnaweeka i Bärga sochnn, kom
Wålldemar i Stärzeholma fram för rättenn klagandes att
min faadher, här Päär i Hallarydh hade afsagdt honom ifrå
Starszeholma gårdh, huilken gåår höghe öfuerheeten aff
gunst och nåde hafuer förländt till stumb till prästegården
och vplååtit migh gårdenn till at besittia sigh uthj sinn
ra bondenn enn yxa och der medh rijdo de aff, men den ene
bondenn Pär Anderszonn folgde them och när han kom et stöcko
wägh bortt sade han huadh willt tu giffua migh at du fåår
din häst ighenn och han gaff honom enn mark och wände tillbaka
och redh hemb, män den andra bondens häst rido de sin koosz
in i Wäszboo och hästen trottnade på en skogh der hellade the
honom så illa at hästen bleff långh tidh ofärdigh.
Samme dagh klagade Pär och Jöns i Sånna på fändrikenn sampt
[..] Johan Gudmunszonn, fändrikenn war heell druken
kommo ridandes till Sånna, oåmlagder, rände in i stughann
badh bondenn skaffua sigh häst, bonden Päär, enn gammall man
orkade inntet såå snart komma hästenn fram, där med drogh
han ut sitt swerdh slogh till gubbenn widh han saat i högsää
titt och fick maat, så at han föll widh golffuit där slogh hann
honom så illa at han bäär märke ännu aff i midler tijdh
kom hustrun inn sampt Jönszes hustru och wille hiälpa gubbenn
hugg han Nillszes hustru i armen medh wärgann och dän
andhra hustryn slogh han medh enn kiäp, all om kringh så at
hon medh 2 små barnn måsthe rymma och taaga skoghenn
inn, någott där effter drogh han dijt och förlichte sigh medh Nils
gaf honom 6 daller män konungz saken bleff inntete förlicht.
Nills i Quinnallt i Trarydz sochnn vpbudh sigh vppå tinghe
om någonn hade honom till at beschylla vthj någon måtto ann
tingenn förr, emädan han war lyttnandt, så wäll som nu sedan
där till swaradhe hele hääredet at han hade waarit som enn
ehrligh man hosz them der påå the wille gifua honom beuijsz
vnder häredz signett.
Vpbiudz 1/4 i Hyllte i Hynnerydh sochnn 1
1/4 i Röszhullt i Ondensziö sochnn 1
½ gården i Lindhullt i Trarydh S 1 2 3
1/4 i Syndra gåårdh i Gröne i Traryd S 1
Bekiennes iagh Andreas Petrij ringa medtiännar uthj
Gudz församblingh i Hallarydh at Anno 1629 den 5 Augustj
tå laga häredztingh stodh i Fallnaweeka i Bärga sochnn, kom
Wålldemar i Stärzeholma fram för rättenn klagandes att
min faadher, här Päär i Hallarydh hade afsagdt honom ifrå
Starszeholma gårdh, huilken gåår höghe öfuerheeten aff
gunst och nåde hafuer förländt till stumb till prästegården
och vplååtit migh gårdenn till at besittia sigh uthj sinn
12v
höghe ållderdom till bijståndh wthj församblingens tiänst
då bleff förbe:de Stärszeholma gåårdh mig utaff wälburne
ståthållarenn Otto von Schiedingh sampt wälb: Nills Siö
bladh tillsagt, dågh så at iagh skulle giffua förbe:de Wålde
mar min hanschrifft at han effter mig skulle waara näst
till gårdenn, igenn. Huarföre betyghar iagh och medh dän
ne min ringa skrifft witterligitt giör, at på huadh dagh
och åhr iagh drager ifrå Stärszeholma gårdh, skall ingenn
waara närmare till at effter migh gården anträädha, om för
be:de Wålldemar som tillförende i gåården boot hafuer att
dätta så sanfärdigdt ähr, och bliffua skall, stadfäster iagh
denne min bekiändellsze medh mitt egett signätt och vnder
skreffne handh, actum Hallarydh den 8 Septmebris åhr
1629.
Samme dagh kom för rättenn wälb: fru Agneta Skullt till
Brusarph och fördrogh af wälb Willam Nidderuodh till
Förarph betallningh för 5 allnar samet - 6 daller [..]
[..] 30 daller som hon honom scylldigh waar ty han hade
dätt kiöpt af hänne, omsider sägher wälb: Willam at hännes
man s Johan Nirot war honom skylldigh för ett flaske foo
der 50 daller och der medh wille quitta medh frun uthj
samettet, och effter wälbördigh Willam intet hafuer rörtt om
dett flaskefodher för enn han giorde kiöph medh frun om
sametät, derföre töckes rättenn at effter wälbördigh
Willam lagligenn kiöpte sammetet dömdes honom dett
till at beetaala och kan han sedan beuijsza at s Johann
Nirodt war honom schylldigh för flaskefoodret, må han söka
lagen medh frun och hännes medharfuinger och effter frun
tuiflar at hennes man s: Johan Nirott war wälbördigh
Willam någott skylldigh bleffuo the omsidor effter aff
handlingh föreente at wälb: Willam schall lefrera frun
sitt samett ighenn.
Samme dagh kom för rättenn Ehrlan Pärszonn i Hörda huillken
hafuer förmengdt 5 stöckonn af de runde kopparrun
stöckonn och wille them vttgiffua för rigzdaller på Wär
nemodz marknadh och der bleff han beslagenn medh och fäng
sligh tagenn, nu bekiänder förbe:de Ehrlan Pärszonn at han
lärde samma kunst af Hendrich Krutbrändher huilken påå
gebrygdt ähr här till swars. Så berättar Händrich
at enn gångh han stodh och förteendhe enna spångh och satte påå
enn bösza sampt och förteende någre tenglike hufuodh, där
af lerde Ehrlan Pärszonn konstenn, framlade och Hendrich
Krutbrändher ett wittnäszbördh giffuitt af wällerde här
Carll i Ryszby, förmälandes at han alldrigh hade förnum
mitt honom medh sådan gerningh att förfallska konungens
då bleff förbe:de Stärszeholma gåårdh mig utaff wälburne
ståthållarenn Otto von Schiedingh sampt wälb: Nills Siö
bladh tillsagt, dågh så at iagh skulle giffua förbe:de Wålde
mar min hanschrifft at han effter mig skulle waara näst
till gårdenn, igenn. Huarföre betyghar iagh och medh dän
ne min ringa skrifft witterligitt giör, at på huadh dagh
och åhr iagh drager ifrå Stärszeholma gårdh, skall ingenn
waara närmare till at effter migh gården anträädha, om för
be:de Wålldemar som tillförende i gåården boot hafuer att
dätta så sanfärdigdt ähr, och bliffua skall, stadfäster iagh
denne min bekiändellsze medh mitt egett signätt och vnder
skreffne handh, actum Hallarydh den 8 Septmebris åhr
1629.
Samme dagh kom för rättenn wälb: fru Agneta Skullt till
Brusarph och fördrogh af wälb Willam Nidderuodh till
Förarph betallningh för 5 allnar samet - 6 daller [..]
[..] 30 daller som hon honom scylldigh waar ty han hade
dätt kiöpt af hänne, omsider sägher wälb: Willam at hännes
man s Johan Nirot war honom skylldigh för ett flaske foo
der 50 daller och der medh wille quitta medh frun uthj
samettet, och effter wälbördigh Willam intet hafuer rörtt om
dett flaskefodher för enn han giorde kiöph medh frun om
sametät, derföre töckes rättenn at effter wälbördigh
Willam lagligenn kiöpte sammetet dömdes honom dett
till at beetaala och kan han sedan beuijsza at s Johann
Nirodt war honom schylldigh för flaskefoodret, må han söka
lagen medh frun och hännes medharfuinger och effter frun
tuiflar at hennes man s: Johan Nirott war wälbördigh
Willam någott skylldigh bleffuo the omsidor effter aff
handlingh föreente at wälb: Willam schall lefrera frun
sitt samett ighenn.
Samme dagh kom för rättenn Ehrlan Pärszonn i Hörda huillken
hafuer förmengdt 5 stöckonn af de runde kopparrun
stöckonn och wille them vttgiffua för rigzdaller på Wär
nemodz marknadh och der bleff han beslagenn medh och fäng
sligh tagenn, nu bekiänder förbe:de Ehrlan Pärszonn at han
lärde samma kunst af Hendrich Krutbrändher huilken påå
gebrygdt ähr här till swars. Så berättar Händrich
at enn gångh han stodh och förteendhe enna spångh och satte påå
enn bösza sampt och förteende någre tenglike hufuodh, där
af lerde Ehrlan Pärszonn konstenn, framlade och Hendrich
Krutbrändher ett wittnäszbördh giffuitt af wällerde här
Carll i Ryszby, förmälandes at han alldrigh hade förnum
mitt honom medh sådan gerningh att förfallska konungens
13r
myndt, befandz och att Ehrlan Pärszon ingen hade bedragit
medh förfallskatt möndt, här om skottz till wälb:ne ståthålla
renn, Otto von Skiedingz betänkiande, sedann då lagmans
tingh hölldtz i Wärnemo den 2 Nouemb: 1629 bleff
dänne saak vptagenn af lagmanden w: Nills Pärszonn
till Fliszhullt och af wälb: ståthållaren på Jönekiöpingh
här Lars Sparre, sampt af w: Nills Eszkillszon och
desz achter försändes thill den höglofflige konungzlige
hoffrätt.
Samme dagh kom för rättenn Nills i Runkarph och klageligen gaff
till kiänna at Swen i Bäckarydh hade tagit enn koo ifrån honom
huilken koo Nills hade kiöpt af Swensz tiänare i Bäckary
och giffuitt för konn - 6 daller. Nu säger Swen at han hade
ländt sin tiänare konn, och samme tiänare rymdhe sin koosz
så gick Swen i Beckarydh till och togh konn ifrånn Nills. Nuu
säger at tiänaren Swens togh samme koo uthj sinn lönn
dät Suenn näkar, uthan sägher, at han hade beetallt honnom sin
lönn, och der öfuan vppå länt honom konn at födha sigh och sin huu
stru medh, nu förlägz Swen at giöra enn 6 mande eedh at
han icke fick honom kon i sin lönn, eij häller hade sållt honom
uthan fullkomligen länte honom samme koo, nu om sider bleffuo
the förlichte at Nills skulle behålla konn.
Anno 1629 dänn 21 Octobris stodh laga häredztingh i Sunder
boo i Liungha sochnn i Ifla näruarandes HKMaij befalld
ningzman och vnderfougt erhligh achtat Päder Carllszonn ij Trot
teslör, sampt häredz nämdhen.
Till dett första liusthes på at alla schola förständiga sina
allmenningz, kyrko, tingz och querna wägar widh sinna
päningar föruärkat.
Ithem vpläästes wälb:ne herres cammerådz instructionn
gifuin wälb:ne Nills Jonszonn på Åkershullt, förmällte
at han skulle ransaka effter boskaph och mantaalet, huru
der medh är omgååt och richtigh giortt at wår nådigste
konungh igenom vndersleff är förnär skieet, dåå
medh förfallskatt möndt, här om skottz till wälb:ne ståthålla
renn, Otto von Skiedingz betänkiande, sedann då lagmans
tingh hölldtz i Wärnemo den 2 Nouemb: 1629 bleff
dänne saak vptagenn af lagmanden w: Nills Pärszonn
till Fliszhullt och af wälb: ståthållaren på Jönekiöpingh
här Lars Sparre, sampt af w: Nills Eszkillszon och
desz achter försändes thill den höglofflige konungzlige
hoffrätt.
Samme dagh kom för rättenn Nills i Runkarph och klageligen gaff
till kiänna at Swen i Bäckarydh hade tagit enn koo ifrån honom
huilken koo Nills hade kiöpt af Swensz tiänare i Bäckary
och giffuitt för konn - 6 daller. Nu säger Swen at han hade
ländt sin tiänare konn, och samme tiänare rymdhe sin koosz
så gick Swen i Beckarydh till och togh konn ifrånn Nills. Nuu
säger at tiänaren Swens togh samme koo uthj sinn lönn
dät Suenn näkar, uthan sägher, at han hade beetallt honnom sin
lönn, och der öfuan vppå länt honom konn at födha sigh och sin huu
stru medh, nu förlägz Swen at giöra enn 6 mande eedh at
han icke fick honom kon i sin lönn, eij häller hade sållt honom
uthan fullkomligen länte honom samme koo, nu om sider bleffuo
the förlichte at Nills skulle behålla konn.
Anno 1629 dänn 21 Octobris stodh laga häredztingh i Sunder
boo i Liungha sochnn i Ifla näruarandes HKMaij befalld
ningzman och vnderfougt erhligh achtat Päder Carllszonn ij Trot
teslör, sampt häredz nämdhen.
| Nämdhenn | |
| Jöns Jeppesonn i Rydh | Nills Bugge i Skaerph |
| Måns Båtillszon i Horn | Anders i Berghemb |
| Lars i Alenszkiöph | Pär Johanson i Judhullt |
| Ebbe i Hiullsznäs | Pär Bengtszon i Trotteslöf |
| Oluff i Hålegården | Pär Nillszon i Ösziö |
| Lars i Bråddallt | Giszle i Tranhullt |
| Summa 12 |
Till dett första liusthes på at alla schola förständiga sina
allmenningz, kyrko, tingz och querna wägar widh sinna
päningar föruärkat.
Ithem vpläästes wälb:ne herres cammerådz instructionn
gifuin wälb:ne Nills Jonszonn på Åkershullt, förmällte
at han skulle ransaka effter boskaph och mantaalet, huru
der medh är omgååt och richtigh giortt at wår nådigste
konungh igenom vndersleff är förnär skieet, dåå
13v
gick häredett ut af tingstuffuan och höllo samptaall, huru
de der till swaara wille, huilket och skiedde och sende Päär
Jönnszonn i Låmmakulla och Jeppe i Kuggebooda at gifua och
uptäcka alles theras meningh. Huillket så lydde at dee
kiände sigh alltijdh skylldigh medh hörsamheet och lydna efter
komma de goda härrars befalldningh, men vthj detta fall
säga the sigh alla at haffua giort och låtit skrifua sinn klöfie
skatt, som de willia för Gudh och wår nådige öfuerheet ahn
suara och hafua tillbudit sigh at de gode mend hade weelett
låttit ransaaka för ähnn thett skreffz, och effter nu kan boo
skapenn waara högre till ållder och bättre [..] at skrif
ua ähnn som dåå waar därföre begierte samptligenn
uthj all som största vnderdånigheet at bliffua medh såå
dan ransakningh frij och nu medh förskonett.
Samma dagh kom för rättenn Jonn i Nygåårdh och klagade på sinn
sampt sinne grandars wägnar klagar at wälb: Willam Nid
deruodh till Förarph uptaager på alles theras skogh och mark
ett torpeställe och giör them alla inntrångh, oanseet wälb:ne
ståthållarenn hafuer giort där på förbudh tillförende, uthan
brukar och häfdar medh swedior och annat och der medh sigh
så högeligenn klagar at om han så fort sskall hålla, så nöd
gas them at öfuergiffua cronones heman, och effter mö
kett godz både frällsze så wäll som skatta och crono är inn
blandat at icke kan hållas synn för än målszäganderna ära
lagligenn stämdhe effter Jordaballksens 16 Capittell
därföre förbiudz w: Willam at han ingalunda skall wij
dere på samma skogh Bösziöhuullt bruka eller häfda inn
till enn lagha synn är hållen them emillom.
Samma dagh kom för rätten Ionn i Skåperytt och
hans mågh Tyke i Åhrbohullt huilken tillförende hade ut
fäst enn 12 mande edh at Tyke i Åhrboohullt eller hans hu
stru icke hafuer mördat Vddes dotter i Kläddekulla som
de der till swaara wille, huilket och skiedde och sende Päär
Jönnszonn i Låmmakulla och Jeppe i Kuggebooda at gifua och
uptäcka alles theras meningh. Huillket så lydde at dee
kiände sigh alltijdh skylldigh medh hörsamheet och lydna efter
komma de goda härrars befalldningh, men vthj detta fall
säga the sigh alla at haffua giort och låtit skrifua sinn klöfie
skatt, som de willia för Gudh och wår nådige öfuerheet ahn
suara och hafua tillbudit sigh at de gode mend hade weelett
låttit ransaaka för ähnn thett skreffz, och effter nu kan boo
skapenn waara högre till ållder och bättre [..] at skrif
ua ähnn som dåå waar därföre begierte samptligenn
uthj all som största vnderdånigheet at bliffua medh såå
dan ransakningh frij och nu medh förskonett.
Samma dagh kom för rättenn Jonn i Nygåårdh och klagade på sinn
sampt sinne grandars wägnar klagar at wälb: Willam Nid
deruodh till Förarph uptaager på alles theras skogh och mark
ett torpeställe och giör them alla inntrångh, oanseet wälb:ne
ståthållarenn hafuer giort där på förbudh tillförende, uthan
brukar och häfdar medh swedior och annat och der medh sigh
så högeligenn klagar at om han så fort sskall hålla, så nöd
gas them at öfuergiffua cronones heman, och effter mö
kett godz både frällsze så wäll som skatta och crono är inn
blandat at icke kan hållas synn för än målszäganderna ära
lagligenn stämdhe effter Jordaballksens 16 Capittell
därföre förbiudz w: Willam at han ingalunda skall wij
dere på samma skogh Bösziöhuullt bruka eller häfda inn
till enn lagha synn är hållen them emillom.
Samma dagh kom för rätten Ionn i Skåperytt och
hans mågh Tyke i Åhrbohullt huilken tillförende hade ut
fäst enn 12 mande edh at Tyke i Åhrboohullt eller hans hu
stru icke hafuer mördat Vddes dotter i Kläddekulla som
Vdde och hans hustru Tia hafuer them tillagdt. Nu kom för rät
ten Jöns Anderszon i Hampnade och framlade et diefuels
signelsze breff som Vddes hustru hafuer haft hoosz sigh
huilket hon säger sigh hafua fått af enn dansk diechken i
den meningh säger hon at dän som myrde pigan skulle kom
ma till straff och sade först at hon gaf för breffuit enn
skåll miöllk och sedan sade sigh gifua 20 skillingar. Nu
berettar Jöns Anderszonn at hon bekiende för honom at
hon gaff - 24 skillingar. Nu säger Vdde i Kläddekulla
och hans hustru Tia at Jöns i Åhrbohullt skulle hafua
ten Jöns Anderszon i Hampnade och framlade et diefuels
signelsze breff som Vddes hustru hafuer haft hoosz sigh
huilket hon säger sigh hafua fått af enn dansk diechken i
den meningh säger hon at dän som myrde pigan skulle kom
ma till straff och sade först at hon gaf för breffuit enn
skåll miöllk och sedan sade sigh gifua 20 skillingar. Nu
berettar Jöns Anderszonn at hon bekiende för honom at
hon gaff - 24 skillingar. Nu säger Vdde i Kläddekulla
och hans hustru Tia at Jöns i Åhrbohullt skulle hafua
14r
skellt Ion Gieet för enn myrekoo, huilket skedde
när Tia lågh i kistan, framkom Torkill i Torszholma ij
Hallarydh sochnn huillken giorde sinn edh på lagbokenn
och berättade at han taalade medh den danske diechne som
som hade giffuitt Tia dett dieffuells breffuitt, då
sade hann, är dätt långt borto, som then bonden boor
som är ij röchte medh sin hustru at de hade mördat sin
dotter, iagh will gåå dijtt, jagh kan see om hon är schyl
digh till dråpett och will hon giffua migh någott så
will iagh hiälpa henne at hon skall intet straff få derr
före der medh gick dijt och honn kiöpte aff honom sam
me breff och hafuer hon bekiendt för Jöns Anderszonn ij
Hampnade at samme karll som sållde hänne breffuitt skar
aff hännes näglar, nu näkar hon och säger hon skaar
siälff näglarna aff, nu haffuer Jon Gieet medh
sin mågh här för rättenn waarit medh sina lagmen och
will fullkomna sin lagh, som han vttfäst haffuer, nu förgif
uer Vddes hustru at Jonn Gieet icke haffuer de lagmendh
med sigh som honn förlagt haffuer, N: Jon i Fåårillt, Jöns i Åhr
bohullt, Måns Giäszlingh i Åhrbohullt, därföre upsattes
denne zaak thill andre daghenn. Nu dän 22 Octob:
framkom Måns Gieszlingh Jöns i Åhrbohullt och Jon i Åhrhullt
huilka Vddes hustru Tia hafuer sigh på beroopat at Jonn
Giet och hans mågh Tyke skall medh sigh hafua uthj laggångh.
så frampt at hon will stå för saken och kiännas widh mor
det, huilka alla tree hafua giort sin edh på lagbooken att
de ingenn anden licknellsze förnummett hafua, än at de troo wist
Jonn Gieetz mågh Tyke och hans hustru är för dråpet alldee
lesz frij, der medh tillotz them befrija sigh medh lagen först
de tree som hon sigh haffuer hårt beropat på.
Edemendh
Jöns Bengtszon i Åhrboohullt
Måns Giäszlingh i Åhrbohullt
Jon i Håårellt
Tyke Tykesonn i Emmeslöff
Hans hustru Märit Jönsdotter
Jon Perszonn i Skåperyt
Anders Vddeszonn i Kalszhullt
Torbiörnn Eszkillszon i Torszholma
Jon Eszkillson i Torszholma
Nills Girmundhszon i Örsznääs
Toor Månszon i Skåperytt
Påfuall Swenszon i Skåperyt
när Tia lågh i kistan, framkom Torkill i Torszholma ij
Hallarydh sochnn huillken giorde sinn edh på lagbokenn
och berättade at han taalade medh den danske diechne som
som hade giffuitt Tia dett dieffuells breffuitt, då
sade hann, är dätt långt borto, som then bonden boor
som är ij röchte medh sin hustru at de hade mördat sin
dotter, iagh will gåå dijtt, jagh kan see om hon är schyl
digh till dråpett och will hon giffua migh någott så
will iagh hiälpa henne at hon skall intet straff få derr
före der medh gick dijt och honn kiöpte aff honom sam
me breff och hafuer hon bekiendt för Jöns Anderszonn ij
Hampnade at samme karll som sållde hänne breffuitt skar
aff hännes näglar, nu näkar hon och säger hon skaar
siälff näglarna aff, nu haffuer Jon Gieet medh
sin mågh här för rättenn waarit medh sina lagmen och
will fullkomna sin lagh, som han vttfäst haffuer, nu förgif
uer Vddes hustru at Jonn Gieet icke haffuer de lagmendh
med sigh som honn förlagt haffuer, N: Jon i Fåårillt, Jöns i Åhr
bohullt, Måns Giäszlingh i Åhrbohullt, därföre upsattes
denne zaak thill andre daghenn. Nu dän 22 Octob:
framkom Måns Gieszlingh Jöns i Åhrbohullt och Jon i Åhrhullt
huilka Vddes hustru Tia hafuer sigh på beroopat at Jonn
Giet och hans mågh Tyke skall medh sigh hafua uthj laggångh.
så frampt at hon will stå för saken och kiännas widh mor
det, huilka alla tree hafua giort sin edh på lagbooken att
de ingenn anden licknellsze förnummett hafua, än at de troo wist
Jonn Gieetz mågh Tyke och hans hustru är för dråpet alldee
lesz frij, der medh tillotz them befrija sigh medh lagen först
de tree som hon sigh haffuer hårt beropat på.
Edemendh
Jöns Bengtszon i Åhrboohullt
Måns Giäszlingh i Åhrbohullt
Jon i Håårellt
Tyke Tykesonn i Emmeslöff
Hans hustru Märit Jönsdotter
Jon Perszonn i Skåperyt
Anders Vddeszonn i Kalszhullt
Torbiörnn Eszkillszon i Torszholma
Jon Eszkillson i Torszholma
Nills Girmundhszon i Örsznääs
Toor Månszon i Skåperytt
Påfuall Swenszon i Skåperyt
14v
Tuffuedh Månszon i Hallarydh
Håkonn Tuffueszonn i Kornbergha
Nills Kiällaszonn i Hallaböökee
Summa 12
Deras giorde edh ähr högdt gångenn och ähro för dråpett
alldeles frij.
Nu ähr åtter Vddes hustru be:t Tia uthi Kläddekulla för
rättenn kommen och förhålles om dät dråpet om hon är
schylldigh till siälffue gerningän som hon sigh sagt hafuer
bekienna will, när lagen är gångenn och för siälffue drå
pett hålla. Nu är hennes begieran effterkommen at dee
hafua sigh befrijat lickwäll kan hon intet komma thill
någonn bekiändellsze, nu hafuer Vdde i Kläddekulla Ties
man bekiändt at honn haffuer höört illa låttit uthi fää
huuszet i Kläddekulla allt sedann pigann mörd waar
och sägher at hans hustruu räädes alltijdh vthan mandenn
hännes ähr hosz hänne, huillket är enn klaar saak at på
tagha at hon är schylldigh till dråpett, derföre bleff hon
effter sinn förre begärann och egenn afsagdt dom sigh till
förplichtade, widh Giötterydz hålldne tingh i Ragnäs, dän
18 Junj dömdh effter dät 1 och 2 Capittell i Högmeles
Ballkenn, Gudz lagh Genesis 9 Exod 21 Leuitt 24
Deutoro: 19 Math: 5 Nummerij 35 Malachi 3 Cap:
Vdde ståår i borgenn för 100 oxar 100 daller.
Samme dagh kom för rettenn Jeppe i Kuggeboodha i Liungha
sochnn förregifuer at han är kommen i röchte för Swen Jönszons
dotter i Ifla benemdt Ingerd Swensz dotter och hafuer så först
röchtett utkommitt at Ehrlan i Tiakiölnen och Giszle i Ifla
folgdes åt till Wärnemodh marknedt, då sade Ehrlan i Tiakiö
lena, iagh tänker min styfsonn will hafua Swen Jönszons
dotter i Ifla till hustru, då sade Gisle dät kan [..] åtbäära
då sade Ehrlann, här gåår taal at Jeppe i Kuggebodha schulle
waarit hänne förnär, min legopigha Brita Jönszdotter ij
Fiszkeryt haffuer dett sagt, när Swen Jönszons dotter
sporde hänne huar honn haade fått dett taalet, då sadhe
Brijtta, du ståppar intet munden ighenn medh miöll eller
rågbrödh, som dätt sagdt haffuer, dätta erendet vpsattes till
Ehrlan ij Tiakiölna kommer tillstedes.
Vpbudhne gårdhar
1/3 i Bööszallt i Markarydh S: 1
1/4 i Åmodt i Markarydh S: 1
1/4 i Siögary i Markary S: 1
Håkonn Tuffueszonn i Kornbergha
Nills Kiällaszonn i Hallaböökee
Summa 12
Deras giorde edh ähr högdt gångenn och ähro för dråpett
alldeles frij.
Nu ähr åtter Vddes hustru be:t Tia uthi Kläddekulla för
rättenn kommen och förhålles om dät dråpet om hon är
schylldigh till siälffue gerningän som hon sigh sagt hafuer
bekienna will, när lagen är gångenn och för siälffue drå
pett hålla. Nu är hennes begieran effterkommen at dee
hafua sigh befrijat lickwäll kan hon intet komma thill
någonn bekiändellsze, nu hafuer Vdde i Kläddekulla Ties
man bekiändt at honn haffuer höört illa låttit uthi fää
huuszet i Kläddekulla allt sedann pigann mörd waar
och sägher at hans hustruu räädes alltijdh vthan mandenn
hännes ähr hosz hänne, huillket är enn klaar saak at på
tagha at hon är schylldigh till dråpett, derföre bleff hon
effter sinn förre begärann och egenn afsagdt dom sigh till
förplichtade, widh Giötterydz hålldne tingh i Ragnäs, dän
18 Junj dömdh effter dät 1 och 2 Capittell i Högmeles
Ballkenn, Gudz lagh Genesis 9 Exod 21 Leuitt 24
Deutoro: 19 Math: 5 Nummerij 35 Malachi 3 Cap:
Vdde ståår i borgenn för 100 oxar 100 daller.
Samme dagh kom för rettenn Jeppe i Kuggeboodha i Liungha
sochnn förregifuer at han är kommen i röchte för Swen Jönszons
dotter i Ifla benemdt Ingerd Swensz dotter och hafuer så först
röchtett utkommitt at Ehrlan i Tiakiölnen och Giszle i Ifla
folgdes åt till Wärnemodh marknedt, då sade Ehrlan i Tiakiö
lena, iagh tänker min styfsonn will hafua Swen Jönszons
dotter i Ifla till hustru, då sade Gisle dät kan [..] åtbäära
då sade Ehrlann, här gåår taal at Jeppe i Kuggebodha schulle
waarit hänne förnär, min legopigha Brita Jönszdotter ij
Fiszkeryt haffuer dett sagt, när Swen Jönszons dotter
sporde hänne huar honn haade fått dett taalet, då sadhe
Brijtta, du ståppar intet munden ighenn medh miöll eller
rågbrödh, som dätt sagdt haffuer, dätta erendet vpsattes till
Ehrlan ij Tiakiölna kommer tillstedes.
Vpbudhne gårdhar
1/3 i Bööszallt i Markarydh S: 1
1/4 i Åmodt i Markarydh S: 1
1/4 i Siögary i Markary S: 1
15r
1/3 i Slagerkiöph i Giötterydh S: 1
½ gårdh i Ståckhullt i Agunarydh S: 1 2
Samma dagh kom för rättenn Jon i Nygåårdh i Ryszby sochnn
och vttfäster enn 12 mande eedh att hann alldrigh haffuer
slagett sinn s: faader eller stött honom som han är för
witt fööre.
Vpbudz enn skattegåårdh i Simmarph i Huitterydh S 2
Ithem Syndre Trotteslöff gårdh i Bergha S. 1 2 3 4 5
½ gåårdh i Hyllte i Markarydh S: 1
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Hökallt fullmyn
digh på Sisza Bagga dotter, Brijtta Bagga dotter, Botill
Bagga dotter, noch på Arfuidh och Pär Bagga sönners wägnar
och tingskiötte Harall Swenszonn i Kallff 1/6 af Klöxhul
ta halffua gåårdh i Pietterydh sochnn och derföre giffuitt
them sampt 20 daller. Noch waar der enn brodher benemdt
Jonn huillkenn för knechterij förrymde sitt fädernes landh
han förwerkade sinn sin jordh i samme gårdh vnder cronan
thet Harall i Kallff gaff K: Maij:etz fougdt päningar - 4 daller
derföre, noch gaff Harall i Kalff Swen Månszonn i Klöx
hullt för sinn burszrätt i samma siättingh i Klöxhullt
päningar - 7 daller, där medh affhände de alla samme
siättingh ifrå sigh och alla sina arffuingar födda och ofödda och
fullkomligen tillägnade inn vnder förbe:de Harall och hans
hustru barnn och arfuingar.
Samma dagh kom för rätenn Jonn Erichszonn i Slagerkiöp i Göte
rydh sochnn och klagar öfuer Jöns i Wigla ij Hallarydh sochnn
at han haffuer honom ½ fiärdingh jordh i Wigla ifrånn
då praecenterede Jöns i Wigla fram ett wittnäszbreff gif
uitt aff wällärde här Päder i Hallarydh förmällte at Jonn
Erichsons s: faader haffuer dätt borttbytt och giffuit jordh för
jordh och elliest vttgiffuitt mökett sillf, huillket skutz
till Erich i Linnefalla här om berätta effter han hade warit
på samma föreeningh.
Samma dagh kom för rättenn Måns Anderszonn i Gnustorp
huilkän klagar at Jöns Pärszonn i Gnustorp ähr honom schylldigh
enn oxe och kan intet komma thill betallningh och begierer
han uthj vnderpandt 4 stöckonn feeta swin thet honom bleff efter
lååtit derföre förbiudes här utaff rättenn at förbe:de Jöns Pär
szonn eller hans hustru ingalundhar slachtar eller föruäszlar sam
ma swin för ähnn Måns sinn betallningh bekommet hafuer
widh sinna 40 marker tillgiörandes.
½ gårdh i Ståckhullt i Agunarydh S: 1 2
Samma dagh kom för rättenn Jon i Nygåårdh i Ryszby sochnn
och vttfäster enn 12 mande eedh att hann alldrigh haffuer
slagett sinn s: faader eller stött honom som han är för
witt fööre.
Vpbudz enn skattegåårdh i Simmarph i Huitterydh S 2
Ithem Syndre Trotteslöff gårdh i Bergha S. 1 2 3 4 5
½ gåårdh i Hyllte i Markarydh S: 1
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Hökallt fullmyn
digh på Sisza Bagga dotter, Brijtta Bagga dotter, Botill
Bagga dotter, noch på Arfuidh och Pär Bagga sönners wägnar
och tingskiötte Harall Swenszonn i Kallff 1/6 af Klöxhul
ta halffua gåårdh i Pietterydh sochnn och derföre giffuitt
them sampt 20 daller. Noch waar der enn brodher benemdt
Jonn huillkenn för knechterij förrymde sitt fädernes landh
han förwerkade sinn sin jordh i samme gårdh vnder cronan
thet Harall i Kallff gaff K: Maij:etz fougdt päningar - 4 daller
derföre, noch gaff Harall i Kalff Swen Månszonn i Klöx
hullt för sinn burszrätt i samma siättingh i Klöxhullt
päningar - 7 daller, där medh affhände de alla samme
siättingh ifrå sigh och alla sina arffuingar födda och ofödda och
fullkomligen tillägnade inn vnder förbe:de Harall och hans
hustru barnn och arfuingar.
Samma dagh kom för rätenn Jonn Erichszonn i Slagerkiöp i Göte
rydh sochnn och klagar öfuer Jöns i Wigla ij Hallarydh sochnn
at han haffuer honom ½ fiärdingh jordh i Wigla ifrånn
då praecenterede Jöns i Wigla fram ett wittnäszbreff gif
uitt aff wällärde här Päder i Hallarydh förmällte at Jonn
Erichsons s: faader haffuer dätt borttbytt och giffuit jordh för
jordh och elliest vttgiffuitt mökett sillf, huillket skutz
till Erich i Linnefalla här om berätta effter han hade warit
på samma föreeningh.
Samma dagh kom för rättenn Måns Anderszonn i Gnustorp
huilkän klagar at Jöns Pärszonn i Gnustorp ähr honom schylldigh
enn oxe och kan intet komma thill betallningh och begierer
han uthj vnderpandt 4 stöckonn feeta swin thet honom bleff efter
lååtit derföre förbiudes här utaff rättenn at förbe:de Jöns Pär
szonn eller hans hustru ingalundhar slachtar eller föruäszlar sam
ma swin för ähnn Måns sinn betallningh bekommet hafuer
widh sinna 40 marker tillgiörandes.
15v
Samme dagh dänn 22 Octobris waar iagh medh Sunderboo
häredz nämdh kallat vppå enn lagha synn om enn quernn
och strömb som hafuer legat till skattegården i Ifla och wälb:ne
Boo Giöstafszons arfuinghar schulle waara berättighe till sam
ma strömb och quernn och aff ållder haffuer hafft skatten
af samme quernn aff them som haffua bott i skattegårdän
fullmyndigh på frällsze gårdens wägnar waar edle och
wälbördigh Nills Siöbladh till Rönnes och Marenszholm på
thenn enne sidann och påå skattegårdens wägnar waar
fullmyndigh HKMaij:tz befalldningzman och vnderfougdt
ehrligh achtat Pär Carllszonn i Trotteslöff, då wij hafua
öfuerfaarett seet och skärskodat samme quernn såsom
och förfaarett igenom huadh orsaak wälb: Boo Giöstaffszonn
äger skattenn aff samme quernn, fördes och witneszbördh N:
Lars Trullszonn i Fagrit, Boo i Runkarph, Bengt Olszonn
i Ösziö, huillka wittnade at deras förfääder hade sagt för
them at samme quernn ähr pantat ifrån skattegårdenn och
till frällszegårdenn, för ett röbläszet skiut, derföre synes
denna rättenn at salig Boo Giöstaffszons arfuinghar för
faar grandeligenn vthj sinne jordebööker, huru de äro kombne
till skattänn af samme quernn, här förindann skall waara
som gammallt och fortt waaritt at skattegårdhenn skall
utlägga skattänn till wälb:ne Boo Giöstaffzonn och skattegårdenn
behåller quernen till wijdere beschiee, dågh vttlägga skatten
som wälb: Boo Giöstaffszons tienare fordhrar N: åhrligenn
- 3 marker.
Samme dagh kom för rättenn manhafftigh captenn Nills
Burok och sigh offendtligenn upbödh om någon hade honom
till at beschylla uthj enn måtto eller annor, då wille hann
waara ehrbödigh at rätt pläägha och swaara, där till
heela häredett enhälleligän swaarade at de hade honom intet
annat at beschylla uthan dett som fromt ehrliget och gott
är, där medh offändtligenn wille de samptligenn gifua
honom sitt sanfärdighe skottzmåll under häredz signett
det de alla beiakade medh vprächta händher.
Ithem manhafftigh capten Nills Buroks fändrich w: Jöns
Truffuedhszonn som waar effter rättens lagha stämbningh
tillstäädes och sigh offändtligenn här å sat häredztingh vpbödh
at om någonn hade honom någott utöfuer klage eller bee
skyllde, wille hann waara, såsom måste, lagen vndergiffuin och
plägha och vndgella huadh honom effter lagh öfueruijndes och
tilldömmes kundhe, men effter hans förre ahngifuare medh sin
klagonn eij nu tillstädes wååro, vppsattis dätta till wijdere
ransakningh och lagligit vttförande.
häredz nämdh kallat vppå enn lagha synn om enn quernn
och strömb som hafuer legat till skattegården i Ifla och wälb:ne
Boo Giöstafszons arfuinghar schulle waara berättighe till sam
ma strömb och quernn och aff ållder haffuer hafft skatten
af samme quernn aff them som haffua bott i skattegårdän
fullmyndigh på frällsze gårdens wägnar waar edle och
wälbördigh Nills Siöbladh till Rönnes och Marenszholm på
thenn enne sidann och påå skattegårdens wägnar waar
fullmyndigh HKMaij:tz befalldningzman och vnderfougdt
ehrligh achtat Pär Carllszonn i Trotteslöff, då wij hafua
öfuerfaarett seet och skärskodat samme quernn såsom
och förfaarett igenom huadh orsaak wälb: Boo Giöstaffszonn
äger skattenn aff samme quernn, fördes och witneszbördh N:
Lars Trullszonn i Fagrit, Boo i Runkarph, Bengt Olszonn
i Ösziö, huillka wittnade at deras förfääder hade sagt för
them at samme quernn ähr pantat ifrån skattegårdenn och
till frällszegårdenn, för ett röbläszet skiut, derföre synes
denna rättenn at salig Boo Giöstaffszons arfuinghar för
faar grandeligenn vthj sinne jordebööker, huru de äro kombne
till skattänn af samme quernn, här förindann skall waara
som gammallt och fortt waaritt at skattegårdhenn skall
utlägga skattänn till wälb:ne Boo Giöstaffzonn och skattegårdenn
behåller quernen till wijdere beschiee, dågh vttlägga skatten
som wälb: Boo Giöstaffszons tienare fordhrar N: åhrligenn
- 3 marker.
Samme dagh kom för rättenn manhafftigh captenn Nills
Burok och sigh offendtligenn upbödh om någon hade honom
till at beschylla uthj enn måtto eller annor, då wille hann
waara ehrbödigh at rätt pläägha och swaara, där till
heela häredett enhälleligän swaarade at de hade honom intet
annat at beschylla uthan dett som fromt ehrliget och gott
är, där medh offändtligenn wille de samptligenn gifua
honom sitt sanfärdighe skottzmåll under häredz signett
det de alla beiakade medh vprächta händher.
Ithem manhafftigh capten Nills Buroks fändrich w: Jöns
Truffuedhszonn som waar effter rättens lagha stämbningh
tillstäädes och sigh offändtligenn här å sat häredztingh vpbödh
at om någonn hade honom någott utöfuer klage eller bee
skyllde, wille hann waara, såsom måste, lagen vndergiffuin och
plägha och vndgella huadh honom effter lagh öfueruijndes och
tilldömmes kundhe, men effter hans förre ahngifuare medh sin
klagonn eij nu tillstädes wååro, vppsattis dätta till wijdere
ransakningh och lagligit vttförande.
16r
Samma dagh kom för rätten enn gifft karll benemdt Nills
Trullszonn i Torph i Markarydh sochnn huilken hafuer be
lägrat sinn faders leghopigha benemdt Ingerd Swensz dotter och
ståt henne medh barnn, huilket han här för rätten bekiendt hafuer
och fäller Nillszes hustru högeligen förbönn för sinn man at där
Gudh och höga öfuerheetenn täckes aff gunst och nååde förskoona
honom liffuett will honn gerna taagha honom åtter och till
giffua honom sin oråt, dåg effter hans bekiände saak bleff han
her aff rätten dömdh ifrå liffuett effter Gudz och Sweriges
lagh. Gudz lagh Leuitt 3 28 Exod 2 boken Moijse 20 Cap
Detronom 22 Capitt, Wärsligh lagh Giftermåla Balkenn
3 Capittell, Högmäles Balken 5 Capitt, dågh denne saak skiutes
till dän höglofflige konungzlige hofrätt och effter han är enn
godh dannemandh och godh giestgiffuare fäller hela häredet för
bönn för honom.
Samma dagh kom för rättenn Oluff i Boarydh och tilbud
sinn hustruu brodher Oluff Bengtszonn i Borszna at ighenlösza
1/3 i Boarydz skattegåårdh som Oluff Jonszon hafuer i vnderpant
för enn summa päningar som han haffuer försträcht sinn andra hustru
brodher Bengt Pärszonn i Boarydh uthj sinn nödh at kiöpa rustningh
före Nu sattes enn månadz tidh effter dätta dato 22 Octobris
at will då Oluff Bengtszon giffua Oluff Jönszonn sina
päningar för then trijdingen så skall waara honom willkorligit
och huar päningarna icke då komma skall Oluff Jönson
haffua skafft och skiötte.
Samma dagh kom för rättenn Nills i Ekenäs i Wiszlanda sochnn
och klagade öfuer Pär Gunnarszonn på Elmtarydh at hann
hafuer lagligenn lätit stämdt honom till tinget at swära ho
nom till dät arff hann hafuer honom ifrånn och intet will kom
ma derföre bleff han fällt för stembningz försittillsze till
bööto - 40 marker.
Samma dagh lätt lagförarenn dänn edle och wälburne
mann Nills Siöbladh till Rönnes och Marenszholm
vplääsza twenne wittnäszbördh giffuen aff Måns Jonszonn
i Agunnarydz klåckargåårdh och aff Trufuedh i Buxabögdt
förmällte at Rönnes och Elmtarydh haafua sinn allmäningh
in till Finnanäsza vdd, vthj lika måtto lyder thet synobref
som är giort emillom Rönnes och Elmtarydh sampt Byuer
man at allmenningz skogh och mark sampt fiskewatn sträch
ker sigh till Finnanösz, huar sinn rät förbehållenn.
Samme dagh haffuer och nämdhen skiärskodhat strömmar
na uthj Ifla by i Liungha sochn at huar gårdh skall
Trullszonn i Torph i Markarydh sochnn huilken hafuer be
lägrat sinn faders leghopigha benemdt Ingerd Swensz dotter och
ståt henne medh barnn, huilket han här för rätten bekiendt hafuer
och fäller Nillszes hustru högeligen förbönn för sinn man at där
Gudh och höga öfuerheetenn täckes aff gunst och nååde förskoona
honom liffuett will honn gerna taagha honom åtter och till
giffua honom sin oråt, dåg effter hans bekiände saak bleff han
her aff rätten dömdh ifrå liffuett effter Gudz och Sweriges
lagh. Gudz lagh Leuitt 3 28 Exod 2 boken Moijse 20 Cap
Detronom 22 Capitt, Wärsligh lagh Giftermåla Balkenn
3 Capittell, Högmäles Balken 5 Capitt, dågh denne saak skiutes
till dän höglofflige konungzlige hofrätt och effter han är enn
godh dannemandh och godh giestgiffuare fäller hela häredet för
bönn för honom.
Samma dagh kom för rättenn Oluff i Boarydh och tilbud
sinn hustruu brodher Oluff Bengtszonn i Borszna at ighenlösza
1/3 i Boarydz skattegåårdh som Oluff Jonszon hafuer i vnderpant
för enn summa päningar som han haffuer försträcht sinn andra hustru
brodher Bengt Pärszonn i Boarydh uthj sinn nödh at kiöpa rustningh
före Nu sattes enn månadz tidh effter dätta dato 22 Octobris
at will då Oluff Bengtszon giffua Oluff Jönszonn sina
päningar för then trijdingen så skall waara honom willkorligit
och huar päningarna icke då komma skall Oluff Jönson
haffua skafft och skiötte.
Samma dagh kom för rättenn Nills i Ekenäs i Wiszlanda sochnn
och klagade öfuer Pär Gunnarszonn på Elmtarydh at hann
hafuer lagligenn lätit stämdt honom till tinget at swära ho
nom till dät arff hann hafuer honom ifrånn och intet will kom
ma derföre bleff han fällt för stembningz försittillsze till
bööto - 40 marker.
Samma dagh lätt lagförarenn dänn edle och wälburne
mann Nills Siöbladh till Rönnes och Marenszholm
vplääsza twenne wittnäszbördh giffuen aff Måns Jonszonn
i Agunnarydz klåckargåårdh och aff Trufuedh i Buxabögdt
förmällte at Rönnes och Elmtarydh haafua sinn allmäningh
in till Finnanäsza vdd, vthj lika måtto lyder thet synobref
som är giort emillom Rönnes och Elmtarydh sampt Byuer
man at allmenningz skogh och mark sampt fiskewatn sträch
ker sigh till Finnanösz, huar sinn rät förbehållenn.
Samme dagh haffuer och nämdhen skiärskodhat strömmar
na uthj Ifla by i Liungha sochn at huar gårdh skall
16v
haffua ägändom uthj åhnn, som han haffuer skatten till ij
bolbynn, där medh dömdes at wälb Nills Siöbladz gård
skall böggia enn quernn huar bäst lägenheeten fins syn
dann bynn.
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Hökallt full
myndigh på Gertons wägnar i Rukeboodha och på Kirstin
Månsz dotters wägnar i Linneråås och på Nills Månszons
wägnar i Siöstabögdt och tingskiötte Eszbiörn Håkonszon
i Linnerååsze 3/5 af aller Linerååsze gåårdh i Pietterydh
sochnn och haffuer förbe:de Eszbiörn giffuitt förbe:de Gertorn
47 1/4 daller. Ithem Kirstinn Månszdotter - 48 dlr. Ithem
Nills Månszonn - 50 daller, denne förschriffne päningar
the bekiende sigh till full nögha vpburitt hade där medh
afhände, skiötte och skafförde för:de 3/5 af aller Linnerås
gårdh ifrå sigh och sinna arffuingar in vnder Eszbiörn Hå
konsonn och hans hustru Kirstin Månsz dotter och bägges
theras arffuingar thill ewerdeligh ägho.
Samme dagh kom för rättenn wällärde här Påfuall i Wlffz
bech fullmyndigh påå Trulls Jönszons wägnar i Hiälmszrydh
och på Larszes wägnar i Gellerbööke och tingskiötte Torsten
Nilszonn i Skipallt i Markarydh sochnn enn fierde partt
af 1/4 i Skipallta gårdh. Ithem vthj samme gårdh 1 tunolandh
åker och engh derföre Torstenn Nillszonn hade giffuett för
Trulls Jönsonn päningar - 46 daller både för arff och ett
löffue Ithem Lars i Gellerbööke - 9 rigz daller och 24 dlr
swenska Ithem haffuer Torsten Nillson arfft en halff fier
dingh i samme gårdh så at hann medh arff och kiöph ägher
nu rätteligenn 1/4 aff aller gårdhenn.
Samma dagh kom för rättenn Jonn Håkonsonn i Halszerytt
fullmyndigh på sinna egne wägnar och tingskiötte Esz
kill ij Örnaholma 1/4 aff Torszholma gårdh och bekiendhe
sigh derföre haffua vpburitt vthj betallning - 56 dlr
der medh afhände samme fierding af Torszholma ifrå sigh och
alla sina effterkommande arfuingar födda och ofödda och
tillägnade inn vnder Eszkill i Örnaholma och hans arfuingar
ewärdeligänn.
Samma dagh kom för rättenn Torstenn i Siögestabögdt
i Pietterydh sochnn och bekiendhe at han medh sin hustrus
beuilliande hafuer vpplåtit och sållt erligh danneman
Anders Pärszonn i Möcklhullt aller Siögestabögda gårdh
bolbynn, där medh dömdes at wälb Nills Siöbladz gård
skall böggia enn quernn huar bäst lägenheeten fins syn
dann bynn.
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Hökallt full
myndigh på Gertons wägnar i Rukeboodha och på Kirstin
Månsz dotters wägnar i Linneråås och på Nills Månszons
wägnar i Siöstabögdt och tingskiötte Eszbiörn Håkonszon
i Linnerååsze 3/5 af aller Linerååsze gåårdh i Pietterydh
sochnn och haffuer förbe:de Eszbiörn giffuitt förbe:de Gertorn
47 1/4 daller. Ithem Kirstinn Månszdotter - 48 dlr. Ithem
Nills Månszonn - 50 daller, denne förschriffne päningar
the bekiende sigh till full nögha vpburitt hade där medh
afhände, skiötte och skafförde för:de 3/5 af aller Linnerås
gårdh ifrå sigh och sinna arffuingar in vnder Eszbiörn Hå
konsonn och hans hustru Kirstin Månsz dotter och bägges
theras arffuingar thill ewerdeligh ägho.
Samme dagh kom för rättenn wällärde här Påfuall i Wlffz
bech fullmyndigh påå Trulls Jönszons wägnar i Hiälmszrydh
och på Larszes wägnar i Gellerbööke och tingskiötte Torsten
Nilszonn i Skipallt i Markarydh sochnn enn fierde partt
af 1/4 i Skipallta gårdh. Ithem vthj samme gårdh 1 tunolandh
åker och engh derföre Torstenn Nillszonn hade giffuett för
Trulls Jönsonn päningar - 46 daller både för arff och ett
löffue Ithem Lars i Gellerbööke - 9 rigz daller och 24 dlr
swenska Ithem haffuer Torsten Nillson arfft en halff fier
dingh i samme gårdh så at hann medh arff och kiöph ägher
nu rätteligenn 1/4 aff aller gårdhenn.
Samma dagh kom för rättenn Jonn Håkonsonn i Halszerytt
fullmyndigh på sinna egne wägnar och tingskiötte Esz
kill ij Örnaholma 1/4 aff Torszholma gårdh och bekiendhe
sigh derföre haffua vpburitt vthj betallning - 56 dlr
der medh afhände samme fierding af Torszholma ifrå sigh och
alla sina effterkommande arfuingar födda och ofödda och
tillägnade inn vnder Eszkill i Örnaholma och hans arfuingar
ewärdeligänn.
Samma dagh kom för rättenn Torstenn i Siögestabögdt
i Pietterydh sochnn och bekiendhe at han medh sin hustrus
beuilliande hafuer vpplåtit och sållt erligh danneman
Anders Pärszonn i Möcklhullt aller Siögestabögda gårdh
17r
påå 1/6 dell när och derföre upburitt reda päningar
320 dlr 16 öre ty afhändhe han förbe:de gårdh Siögestabögdt
ifrå sigh på 1/6 dell näär och tillägnade inn vnder Anders
Pärszon i Möcklhullt och hans hustru Ingeboor Nillszdotter
och bägges theras barn och arfuingar thill ewärdeligh ägho.
Anno 1629 denn 26 Nouembris stodh lagha prosteting
och åttingztingh i Ryszby sochnn i Tuna uthj näruaro
KM:t befalldningzman och arendator förståndigh Måns Jonszon
i Jönekiöpingh, Ithem gudfruchtigh och wällärdh här Carll ij Rysz
by här Johan i Ryszby här Bengt i Stensznääs Ithem mann
hafftigh capten Nills Burek sampt häredz nämdhn.
Vpbiudz enn gåårdh i Hörda i Bärgha sochnn 1 2 3 4
Ithem ½ Stoora gåårdenn i Ståckhullt i Agunnaryd S 1 2 3
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Höökallt och sigh
förfrägade om arff effter som hans berättande waar
blef honom vnderuijst, först waar Aszar i Grimszbögdh
huillken hade enn hustru benemdt Zisa de hade ingenn
barnn tillhoopha och honn åtte jordh i Skiölszbögdh i Giöttery
sochnn till 32 daller och medh hennes beuilliande jaa och
samptöcko sållde hon sinn jordh och der medh lösthe sinn man
af knechtatiänsten, dågh waaar deras förordh emillom
om Gudh täcktes kalla honom för än hänne så skulle honn
taga af obyttom deell ut sinne jordepäningar de 32 dlr
dät hon och effter hans dödh ut bekom, för aff obyttom dell
uthj midler tijdh giffte hon sigh medh en annor man be
nemdt Påffuall huillken bodde i Grimszbögdh och thå å
rättann hijnnerdagh ingenn förordh hade om samme
päningar, där medh rächnas samme päningar för lösz
örer och icke för jordh, nu kåmma Påfualls barnn som
hon hade medh sinn förra man och taala på sinn faders
löszörer, där medh denna rätten dömmer at bar
nen träda till halffpartenn löszörerna som är 16 daller
päningar, unnantagandes enn silffskiedh och ett [..]
der om de siälffue föreenes.
320 dlr 16 öre ty afhändhe han förbe:de gårdh Siögestabögdt
ifrå sigh på 1/6 dell näär och tillägnade inn vnder Anders
Pärszon i Möcklhullt och hans hustru Ingeboor Nillszdotter
och bägges theras barn och arfuingar thill ewärdeligh ägho.
Anno 1629 denn 26 Nouembris stodh lagha prosteting
och åttingztingh i Ryszby sochnn i Tuna uthj näruaro
KM:t befalldningzman och arendator förståndigh Måns Jonszon
i Jönekiöpingh, Ithem gudfruchtigh och wällärdh här Carll ij Rysz
by här Johan i Ryszby här Bengt i Stensznääs Ithem mann
hafftigh capten Nills Burek sampt häredz nämdhn.
| Nämdhenn | |
| Jöns Jeppeson i Rydh | Anders i Berghem |
| Ebbe i Hiullsznääs | Pär Nillson i Ösziö |
| Lars i Alenszkiöph | Pär Bengtson i Trotteslöff |
| Måns Båtillson i Horn | Gisle i Tranhullt |
| Nills Bugge i Skarp | Lars i Bråddallt |
| 12 |
Vpbiudz enn gåårdh i Hörda i Bärgha sochnn 1 2 3 4
Ithem ½ Stoora gåårdenn i Ståckhullt i Agunnaryd S 1 2 3
Samma dagh kom för rättenn Torkill i Höökallt och sigh
förfrägade om arff effter som hans berättande waar
blef honom vnderuijst, först waar Aszar i Grimszbögdh
huillken hade enn hustru benemdt Zisa de hade ingenn
barnn tillhoopha och honn åtte jordh i Skiölszbögdh i Giöttery
sochnn till 32 daller och medh hennes beuilliande jaa och
samptöcko sållde hon sinn jordh och der medh lösthe sinn man
af knechtatiänsten, dågh waaar deras förordh emillom
om Gudh täcktes kalla honom för än hänne så skulle honn
taga af obyttom deell ut sinne jordepäningar de 32 dlr
dät hon och effter hans dödh ut bekom, för aff obyttom dell
uthj midler tijdh giffte hon sigh medh en annor man be
nemdt Påffuall huillken bodde i Grimszbögdh och thå å
rättann hijnnerdagh ingenn förordh hade om samme
päningar, där medh rächnas samme päningar för lösz
örer och icke för jordh, nu kåmma Påfualls barnn som
hon hade medh sinn förra man och taala på sinn faders
löszörer, där medh denna rätten dömmer at bar
nen träda till halffpartenn löszörerna som är 16 daller
päningar, unnantagandes enn silffskiedh och ett [..]
der om de siälffue föreenes.
17v
Vpbiudz enn gåårdh i Mierit i Liungha S: 1 2 3 4
Högloffligh hoffrätt pålägger denne rätten at grandeligen
förfaara om Hendrich Carlszons ennfallte hoorsaak
huru länge hennes förra man haffuer waarit hänne
ifrånn rymdh eller och han haffuer öfuergiffuitt hän
ne för än hon lätt sigh af Hendrich Carlsonn belägra.
Detta ähr siälffue ransakningenn att Jöran Håkon
sonn är rymdh för 9 åhr sedann sinn fhann åt Danmark
och witnar här Carll i Ryszby at samma kåna haffuer
warit belägrat tillförende och förbe:de Jörann bleff legdh
af Ionn i Skogzgåårdh som henne belägrat hade, att
wijas widh hänne, sedann drogh han ifrå hänne och haffuer
gifft sigh på nyt i Danmark och giffuett thenna sinn
förra hustru dän onde i wåll och haffuer han sendt
budh medh Ionn i Malabergh at huem som wille häfda
hänne skulle haffua frijtt hans loff, dänne ran
sakan är vpsändt thill dän höglofflige konungzlige hof
rätt.
Samme dagh kom för rättenn Nills i Rydh och Åke i Präste
torpitt Nills war sambrodher och Åke war ½brodher
till Ehrlan i Rönnes, Ehrlan åttes 36 daller huillka
Nills och Åke arffua skola. Bleff dömdt at Nills arf
uer twedeelen och Åke som af synder kullen är fier
dingän. Nu hafuer s: Ehrlann ett oächta barnn efter
sigh huillkett Nills och Åke skola till sigh taagha och födha i
4 åhr effter kånan hade thett haft i 3 åhr effter Arfdebal
lenn 9 Capittell.
Samma dagh kom för rätten Jonn i Nygåårdh och klagade att
Påfuall i Ryszby waar s: Pär Jonszonn i Sallebergha 2 r:
daller schylldigh och kräffuer them nu af hans sonn, Päär
Pållszonn och effter hann förde witne at han togh icke thill
4 päningar arff effter sinn faader, derföre dömdes han
frij at beetaala giälldenn.
Samma dagh kom för rättenn Giszl i Tuna och vtt
fäster enn 12 mande eedh att han hustru icke ähr en
trollbacka.
Samma dagh kom för rättenn Inger Jonszdotter enn
knechtahustru huilken hafuer bott i Långhullt och när
honn afflotte fick hon Ingerdh i Långhullt att giömma
åt sigh 1 skeppa linfrö. Ithem ett rågsåll ett degee
trågh, enn kiärna, en kista, huilkett Ion i Nygåårdh
hafuer tagett, der till Ion swaarar at Ion vttgaff
för hännes man 2 daller vthj rothe päningar och leffre
rat wälb: Anders Siöbladh, bleff afsagdt att huadh
Högloffligh hoffrätt pålägger denne rätten at grandeligen
förfaara om Hendrich Carlszons ennfallte hoorsaak
huru länge hennes förra man haffuer waarit hänne
ifrånn rymdh eller och han haffuer öfuergiffuitt hän
ne för än hon lätt sigh af Hendrich Carlsonn belägra.
Detta ähr siälffue ransakningenn att Jöran Håkon
sonn är rymdh för 9 åhr sedann sinn fhann åt Danmark
och witnar här Carll i Ryszby at samma kåna haffuer
warit belägrat tillförende och förbe:de Jörann bleff legdh
af Ionn i Skogzgåårdh som henne belägrat hade, att
wijas widh hänne, sedann drogh han ifrå hänne och haffuer
gifft sigh på nyt i Danmark och giffuett thenna sinn
förra hustru dän onde i wåll och haffuer han sendt
budh medh Ionn i Malabergh at huem som wille häfda
hänne skulle haffua frijtt hans loff, dänne ran
sakan är vpsändt thill dän höglofflige konungzlige hof
rätt.
Samme dagh kom för rättenn Nills i Rydh och Åke i Präste
torpitt Nills war sambrodher och Åke war ½brodher
till Ehrlan i Rönnes, Ehrlan åttes 36 daller huillka
Nills och Åke arffua skola. Bleff dömdt at Nills arf
uer twedeelen och Åke som af synder kullen är fier
dingän. Nu hafuer s: Ehrlann ett oächta barnn efter
sigh huillkett Nills och Åke skola till sigh taagha och födha i
4 åhr effter kånan hade thett haft i 3 åhr effter Arfdebal
lenn 9 Capittell.
Samma dagh kom för rätten Jonn i Nygåårdh och klagade att
Påfuall i Ryszby waar s: Pär Jonszonn i Sallebergha 2 r:
daller schylldigh och kräffuer them nu af hans sonn, Päär
Pållszonn och effter hann förde witne at han togh icke thill
4 päningar arff effter sinn faader, derföre dömdes han
frij at beetaala giälldenn.
Samma dagh kom för rättenn Giszl i Tuna och vtt
fäster enn 12 mande eedh att han hustru icke ähr en
trollbacka.
Samma dagh kom för rättenn Inger Jonszdotter enn
knechtahustru huilken hafuer bott i Långhullt och när
honn afflotte fick hon Ingerdh i Långhullt att giömma
åt sigh 1 skeppa linfrö. Ithem ett rågsåll ett degee
trågh, enn kiärna, en kista, huilkett Ion i Nygåårdh
hafuer tagett, der till Ion swaarar at Ion vttgaff
för hännes man 2 daller vthj rothe päningar och leffre
rat wälb: Anders Siöbladh, bleff afsagdt att huadh
18r
denne bootyghenn är bättre än the 2 daller skall
Ionn beetaala hänne.
Samma dagh kom för rätten Jon i Nygåård huilken haffuer
utfäst enn 12 mande edh at han icke hafuer slagett
eller stött sinn faader, saligh Pär Jonson i Sällebergha.
Effter trowärdigh wittne kom fram N: Pär på Roonen som
tillstädes waar när dett skiee skulle at han intet slogh
eller stötte sinn faader, derföre gafs edenn vph effter Ting
måle Ballkenn 24 Capitt: och Ion och hans styfmoder här
för rättenn förlichtes, där medh sades Jonn här af rätten
för sådan beschylldningh alldeles frij.
Vpbiudz 1/4 af denn Norra gårdenn ij Gröne i Trarydz sochnn
Anders på Huggårsztorpitt haffuer fått 10 skepper
swedio rågh och ingen tionde giortt der aff skall bö
ta effter konungens mandatt tredobbellt 3 skiepper.
Anndre dagenn dänn 27 Nouembris continueredes medh
lagtingett uthj samme nämds näruaro.
Samme dagh kom för rättenn Giszl i Tuna och wille
fullkomna dän edh han utfäst haffuer at hans hustruu
icke är trollbacka.
Edenn är gångenn och Karinn Vddedotter sades för truldom
alldeles frij.
Ionn beetaala hänne.
Samma dagh kom för rätten Jon i Nygåård huilken haffuer
utfäst enn 12 mande edh at han icke hafuer slagett
eller stött sinn faader, saligh Pär Jonson i Sällebergha.
| Edemendh | |
| Jon i Nygåård | Swen i Klöfuarydh |
| Jacob Jonson i Borszna | Arfuidh på Staffuansbodha |
| Jöns Nillson ibidem | Pär på Roonen |
| Oluff Bengtson i Borsna | Ambiörn i Östraby |
| Måns i Storagård Klöfuarydh | Jon i Östraby |
| Måns på Bengzgåårdh | Pär Gudmunszon i Borsna |
| 12 |
Effter trowärdigh wittne kom fram N: Pär på Roonen som
tillstädes waar när dett skiee skulle at han intet slogh
eller stötte sinn faader, derföre gafs edenn vph effter Ting
måle Ballkenn 24 Capitt: och Ion och hans styfmoder här
för rättenn förlichtes, där medh sades Jonn här af rätten
för sådan beschylldningh alldeles frij.
Vpbiudz 1/4 af denn Norra gårdenn ij Gröne i Trarydz sochnn
Anders på Huggårsztorpitt haffuer fått 10 skepper
swedio rågh och ingen tionde giortt der aff skall bö
ta effter konungens mandatt tredobbellt 3 skiepper.
Anndre dagenn dänn 27 Nouembris continueredes medh
lagtingett uthj samme nämds näruaro.
Samme dagh kom för rättenn Giszl i Tuna och wille
fullkomna dän edh han utfäst haffuer at hans hustruu
icke är trollbacka.
| Edequindor | |
| Karin Vddedotter | Elinn Pärszdotter i Östraby |
| Bengta Nilszes i Borszna | Ingelöff Eszkills i Tuuna |
| Gunill Erichz i Lundegården | Karin Nilsza ij Tuna |
| Ingebor Bendtz i Liungha | Kirstinn Andersza i Tuna |
| Karin Jönsza i Wästraby | Kirstinn Jons i Tuna |
| Elinn Månsza ij Ösztraby | |
| Kirstin Bengtz i Östraby | 12 |
Edenn är gångenn och Karinn Vddedotter sades för truldom
alldeles frij.
18v
Samma dagh kom för rättenn Märit Simonszdotter i Trann
hullt huillkenn hade borttlegdt sin brodher Ingemar i Trann
huullt ett paar oxar huilka oxar Ingemar sållde Jonn i Ram
skogh, nu haffuer Oluff ij Bräkentorph som hännes systers man
ähr gått till och vptaagett samme giälldh aff Jonn i Ramskogh
och förhåller förbe:de Märitt oxe giälldett, bleff dömdt att
handh böör handh fåå, Ingemar går till Jon och Jon tager bee
tallningh ighenn aff Oluff i Bräkentorph och leffrerar mållsz
äganden för sina oxar.
Anno 1629 denn 2 Decembris stodh lagha häredztingh ij
Sunderboo ij Nöttia sochnn ij Yttra Bolmarydh uthj näruaro
vnderfougtenn w: Päder Carllsonn ij Trotteslöff sampt häredz
nämdn.
Fälltes dom at alla som finnes olydiga och icke willia brodha si
na kyrkowäghar tingz och allmenna wäghar skola huar böö
ta 3 marker och ändågh förfärda brodharna.
Samma dagh kom för rättenn Swenn i Öszhuullt och giffuer
tillkiänna at han haffuer löst aff sinna slächtmän 1/9 dell
uthj Notthullta gåårdh och giffuitt enn stoor summa päningar
rigz daller och rigzmarkastöckonn och skiedde dett 621 och will
nu antingenn haffua skiötte på jordenn eller och haffua sina
päningar huilkett är rättuijst i sigh siälfft, der medh sattes
dagh till walburgj nästkommandhe, då skall Swen antin
genn bekomma skiötte eller och sina päningar sådandt
möndt som han vttgiffuitt haffuer.
Vpbiudz 1/4 i Notthullt - 1
½ Store gåårdenn i Ståckhullt - ij Agunarydz sochn 1 2 3 4
½ Syndre Wännebööke ij Hynnerydz S: 1 2 3
Samma dagh bleff för rättenn framfördh enn gammall bon
de benemdt Jonn i Hampallt i Hynnerydh sochnn, huilken be
kiänder sigh haffua stulitt någre gietter såsom hosz honom
ähr funnott aff länszmandenn Jöns i Wiffuallt uthj mar
kenn 4 stöckonn gietter uthj hans vgnn 1 stöcke och uthj höö
hullt huillkenn hade borttlegdt sin brodher Ingemar i Trann
huullt ett paar oxar huilka oxar Ingemar sållde Jonn i Ram
skogh, nu haffuer Oluff ij Bräkentorph som hännes systers man
ähr gått till och vptaagett samme giälldh aff Jonn i Ramskogh
och förhåller förbe:de Märitt oxe giälldett, bleff dömdt att
handh böör handh fåå, Ingemar går till Jon och Jon tager bee
tallningh ighenn aff Oluff i Bräkentorph och leffrerar mållsz
äganden för sina oxar.
Anno 1629 denn 2 Decembris stodh lagha häredztingh ij
Sunderboo ij Nöttia sochnn ij Yttra Bolmarydh uthj näruaro
vnderfougtenn w: Päder Carllsonn ij Trotteslöff sampt häredz
nämdn.
| Nämdenn | |
| Nills Bugge i Skaerph | Lars i Bråddallt |
| Lars i Alenszkiöph | Måns Båtillson i Hornn |
| Ebbe i Hiullsznääs | Pär Nilson ij Ösziö |
| Jöns Jeppeson i Rydh | Oluff i Hålegårdenn |
| Anders ij Berghem | Giszle i Tranhullt |
| Pär Bengtson i Trotteslöff | Pär Johanson i Judhult |
Fälltes dom at alla som finnes olydiga och icke willia brodha si
na kyrkowäghar tingz och allmenna wäghar skola huar böö
ta 3 marker och ändågh förfärda brodharna.
Samma dagh kom för rättenn Swenn i Öszhuullt och giffuer
tillkiänna at han haffuer löst aff sinna slächtmän 1/9 dell
uthj Notthullta gåårdh och giffuitt enn stoor summa päningar
rigz daller och rigzmarkastöckonn och skiedde dett 621 och will
nu antingenn haffua skiötte på jordenn eller och haffua sina
päningar huilkett är rättuijst i sigh siälfft, der medh sattes
dagh till walburgj nästkommandhe, då skall Swen antin
genn bekomma skiötte eller och sina päningar sådandt
möndt som han vttgiffuitt haffuer.
Vpbiudz 1/4 i Notthullt - 1
½ Store gåårdenn i Ståckhullt - ij Agunarydz sochn 1 2 3 4
½ Syndre Wännebööke ij Hynnerydz S: 1 2 3
Samma dagh bleff för rättenn framfördh enn gammall bon
de benemdt Jonn i Hampallt i Hynnerydh sochnn, huilken be
kiänder sigh haffua stulitt någre gietter såsom hosz honom
ähr funnott aff länszmandenn Jöns i Wiffuallt uthj mar
kenn 4 stöckonn gietter uthj hans vgnn 1 stöcke och uthj höö
19r
nidgraffuitt noch 1 stöcke hängde på hångerna, noch fans
tortt kiött 31 stöcke löph till 4 stöcke creatur, noch 1
fåår, noch när länszmanden Jöns i Wiffuallt ransakade effter
samme tiufuerij fandt han enn bötta medh tallgh nidgraff
uitt i jordenn, war thill 8 markor, noch ett lb tallgh, war
nidgraffuitt uthj enn håll bengk, framkom hans hustruu
benemdt Esztridh ij Hampallt huillkenn bekiänner at honn
hafuer nött och giömdt, medh sinn man af samme tiufue
rijd,och bekiände honn at för 4 åhr sedann stall han enn
gieett dett Jonn och bekiänner sigh hafua giortt, fram
kom och Jonsz systerdotter benemdt Nilla Christierszdot
ter i Hampallt, huillkenn bekienner sigh hafua waritt
i mascopi medh sinn moderbrodher Jonn i Hampallt att
stiäla 2 fåår och enn beete ifrå Arfuidh i Öszhullt och uthj
Giällerbööke stulo the 3 stöckonn gietter, noch enn annor
gångh togh honn sinn brodher Hans Christersonn medh sigh
ähr 14 åhr gammall och på dett 15 och gingo medh Jon
och stålo uthj Öszhullt - 3 stöckon gietter och bekienner
och bekienner honn at hännes faader Christieer Hanszon
och hännes modher Swenbor Anders dotter hafuer wist
af theras tiufuerij, nött och giömdt medh Jonn och sinn
dotter, nu hafuer Pär i Ingellszkiöph klagat att förbe:de
Nilla tiänte honom ett åhr, då stall hon ifrå honom
någonn rågh, huillken hon hade nidgraffuitt uthj hans
giettahuusz dett hon bekiänder, detta denne förbe:de
bekiendhe, derföre uplasz dett 2 3 4 Capittell ij
Tiufue Balkenn och effter dett befandz the alla wåro
lika godha ij sakenn, dömdes the effter förbe:de capittell ifrå
lifuett, dågh denna sack skiuttes thill dän höglofflige konungzlige
hofrätt, hafuer Jonn bekiendt at han hafuer tuingat sinn
hustru att dölligia medh sigh, hafua de och 7 fattige små barn
som intet kunde hiälpha sigh siälff, vthj lika måtto ähr witne
fördt, at Chrisstiern ähr enn mehnlösz karll och håller sigh
mäst borto, at arbeeta, och råder intet för sitt sälskaph.
derföre fälltes förbönn för honom, alldenstundh hustrun och
dotterenn hafuer twingat honom till at dolgia medh them
tortt kiött 31 stöcke löph till 4 stöcke creatur, noch 1
fåår, noch när länszmanden Jöns i Wiffuallt ransakade effter
samme tiufuerij fandt han enn bötta medh tallgh nidgraff
uitt i jordenn, war thill 8 markor, noch ett lb tallgh, war
nidgraffuitt uthj enn håll bengk, framkom hans hustruu
benemdt Esztridh ij Hampallt huillkenn bekiänner at honn
hafuer nött och giömdt, medh sinn man af samme tiufue
rijd,och bekiände honn at för 4 åhr sedann stall han enn
gieett dett Jonn och bekiänner sigh hafua giortt, fram
kom och Jonsz systerdotter benemdt Nilla Christierszdot
ter i Hampallt, huillkenn bekienner sigh hafua waritt
i mascopi medh sinn moderbrodher Jonn i Hampallt att
stiäla 2 fåår och enn beete ifrå Arfuidh i Öszhullt och uthj
Giällerbööke stulo the 3 stöckonn gietter, noch enn annor
gångh togh honn sinn brodher Hans Christersonn medh sigh
ähr 14 åhr gammall och på dett 15 och gingo medh Jon
och stålo uthj Öszhullt - 3 stöckon gietter och bekienner
och bekienner honn at hännes faader Christieer Hanszon
och hännes modher Swenbor Anders dotter hafuer wist
af theras tiufuerij, nött och giömdt medh Jonn och sinn
dotter, nu hafuer Pär i Ingellszkiöph klagat att förbe:de
Nilla tiänte honom ett åhr, då stall hon ifrå honom
någonn rågh, huillken hon hade nidgraffuitt uthj hans
giettahuusz dett hon bekiänder, detta denne förbe:de
bekiendhe, derföre uplasz dett 2 3 4 Capittell ij
Tiufue Balkenn och effter dett befandz the alla wåro
lika godha ij sakenn, dömdes the effter förbe:de capittell ifrå
lifuett, dågh denna sack skiuttes thill dän höglofflige konungzlige
hofrätt, hafuer Jonn bekiendt at han hafuer tuingat sinn
hustru att dölligia medh sigh, hafua de och 7 fattige små barn
som intet kunde hiälpha sigh siälff, vthj lika måtto ähr witne
fördt, at Chrisstiern ähr enn mehnlösz karll och håller sigh
mäst borto, at arbeeta, och råder intet för sitt sälskaph.
derföre fälltes förbönn för honom, alldenstundh hustrun och
dotterenn hafuer twingat honom till at dolgia medh them
19v
Samma dagh kom för rättenn enn knecht benemdt Jacob
Eszkillszonn ij Kopparbögdh i Giötterydh sochnn huilkenn
hafuer för 4 åhr sedann rymdt sinn fhann och sedann
togh sin hustru medh sigh och allt sedann waarit i Danmark
och intet wille giffua sigh fram at tiäna effter HKMaij:tz
wille unna them gunst och nåådhe, nu hafuer förbe:de Jeppe
i desze dagar waarit här vppe i Swerige och trugat
Jacob Åkesonn i Kopparbögdt i Giötterydh sochn ifrån
enn koo godh för 8 daller enn silffskiedh [..] 4 lodh
och ifrå Boo Nilszonn i Kopparbögd päningar 18 marker och hugg
ett kaar sönder för Jonn i Toreszholma och för 4 år
sedan togh han ifrå förbe:de Jacob Åkesonn i Kopparbögdh
12 daller päningar och 12 allnar lärofft, detta han
bekiende sigh giortt haffua, bleff för dän skull dömdt
för han hade rymdt sinn fhann effter Konungz Balkenn
17 Capittell och för råån effter Edzöres Balkenn
40 42 Capittell.
Samme dagh kom för rättenn wällärdhe här Andersz i And
derstadha fullmyndigh på Tufuedh Eszkillsons wägnar
och på Jöns Tufuedszons wägnar och på Christion Tufue
dotters wägnar i Hallarph och tingskiötte s. Nills
Swenszons effterlefueska benemdt Märit Pärszdotter
och begges theras barnn ½ Östre skattegårdenn i Skiän
i Andersta sochn belägen för huilken gårdh förbe:de Nils
Swensonn vthj sinn lifztijdh hafuer giffuitt förbe:de
till reedo betalningh 160 daller och till ettlöfzgåff
uo päningar - 8 rigz daller.
Samma dagh kom för rätten Nills Jöranszon i Ander
stada fullmyndigh på denne effterskrifnes wäg
nar, Swen i Eszpenäs Pär Jonsonn i Syndranäs, Sisza
Erichz i Bolmarydh Swen Jonszon i Torlarph Gunill Pärs
dotter i Yarph Swenbor Jons dotter ij Hörrett Anna
Jonszdotter i Quenslöff Elinn Jonszdotter ij Fårtorph
Botill Jonszdotter ij Fårtorph Ehrlan Bengtson ij Extorp
Kirstinn Arfuidzdotter ij Staffrillt och tingskiötte Arf
uidh Jonsonn ij Böckhullt 1/12 af Böckhullta heela gåårdh
i Andersta sochnn belägenn för huillken gårdh förbe:de
Arfuidh Jonsonn hafuer gifuitt thenne alle rede päningar
i betallningh - 216 daller.
Eszkillszonn ij Kopparbögdh i Giötterydh sochnn huilkenn
hafuer för 4 åhr sedann rymdt sinn fhann och sedann
togh sin hustru medh sigh och allt sedann waarit i Danmark
och intet wille giffua sigh fram at tiäna effter HKMaij:tz
wille unna them gunst och nåådhe, nu hafuer förbe:de Jeppe
i desze dagar waarit här vppe i Swerige och trugat
Jacob Åkesonn i Kopparbögdt i Giötterydh sochn ifrån
enn koo godh för 8 daller enn silffskiedh [..] 4 lodh
och ifrå Boo Nilszonn i Kopparbögd päningar 18 marker och hugg
ett kaar sönder för Jonn i Toreszholma och för 4 år
sedan togh han ifrå förbe:de Jacob Åkesonn i Kopparbögdh
12 daller päningar och 12 allnar lärofft, detta han
bekiende sigh giortt haffua, bleff för dän skull dömdt
för han hade rymdt sinn fhann effter Konungz Balkenn
17 Capittell och för råån effter Edzöres Balkenn
40 42 Capittell.
Samme dagh kom för rättenn wällärdhe här Andersz i And
derstadha fullmyndigh på Tufuedh Eszkillsons wägnar
och på Jöns Tufuedszons wägnar och på Christion Tufue
dotters wägnar i Hallarph och tingskiötte s. Nills
Swenszons effterlefueska benemdt Märit Pärszdotter
och begges theras barnn ½ Östre skattegårdenn i Skiän
i Andersta sochn belägen för huilken gårdh förbe:de Nils
Swensonn vthj sinn lifztijdh hafuer giffuitt förbe:de
till reedo betalningh 160 daller och till ettlöfzgåff
uo päningar - 8 rigz daller.
Samma dagh kom för rätten Nills Jöranszon i Ander
stada fullmyndigh på denne effterskrifnes wäg
nar, Swen i Eszpenäs Pär Jonsonn i Syndranäs, Sisza
Erichz i Bolmarydh Swen Jonszon i Torlarph Gunill Pärs
dotter i Yarph Swenbor Jons dotter ij Hörrett Anna
Jonszdotter i Quenslöff Elinn Jonszdotter ij Fårtorph
Botill Jonszdotter ij Fårtorph Ehrlan Bengtson ij Extorp
Kirstinn Arfuidzdotter ij Staffrillt och tingskiötte Arf
uidh Jonsonn ij Böckhullt 1/12 af Böckhullta heela gåårdh
i Andersta sochnn belägenn för huillken gårdh förbe:de
Arfuidh Jonsonn hafuer gifuitt thenne alle rede päningar
i betallningh - 216 daller.
20r
Samme dagh kom för rätten Tooll Hansonn medborgher
i Kiöpingh och fordrar på sinn hustrus wägnar af Ehr
lan Pärsonn i Synndertorpha någott arff som henne till
kom vthj Hyllte gåårdh i Odänsziö sochnn huilkett Ehr
lan Pärsonn medh sinn söskonn hade inne på sigh effter
de haade sållt theras samptlige jordh så bleffuo thee
här för rättenn förente at Ehrlan med sina brö
der skolle giffua Thoor Hansonn peningar 8 daller
dett han lät sigh benögha medh, loph vpppå Ehrlann
2/5 vthj de 8 daller.
Anndre daghenn den 3 Decembris continueredes medh
lagha tingett vthj samme nämds näruaro.
Framkom denn knechtenn Jacob Eszkillsonn ij Koppar
bögdh som hafuer fått sinn dom för han hade rymdt
sinn fhann, jembwäll för rånn, nu wijthes honom att
han haffuer slagett sinn modher huillkett honom intet
kunde öfuertyghas uthann han där till näkar.
Samma dagh kom för rättenn enn pigha benemdt Kir
stinn Harallszdotter och bliffuer förrehållenn om honn
wiste huar denn wäsgiötte karll kom som för 7 åhr
sedann bleff wist till Kroxebööke i Hallarydh sochnn och
der mörd bleff, huillkenn karll Vdde i Kläddekulla
dijtt wiste, och samme karll kom till Kroxebööke och
badh wijsza sigh wägenn åt Loszetz sochnn i Danmark
då berättar samma pigha at samme karll togh till
flöcktten och reedh sinn koosz och räddes för them och
war der 2 danska karlar benemdhe Såne Germun
sonn på Torpitt ij Loszhulltz sochnn och Swen Ger
mundszonn i Bareslöff i Stooby sochnn bååde bröder
de lopho effter honom och när samme wäsgiöthe karll
icke kom ridandes vnndan för them släpte hann sto
dett och loph och thenne 2 kaarlar follde dickt effter
och wååro borto enn långh stundh och tå kommo hemb
till Kroxebööke och sedan gingo the åtter år skogenn
och om quellden kommo the hemb till Kroxebööke
och om afftonen när maten war färdigh orkade
i Kiöpingh och fordrar på sinn hustrus wägnar af Ehr
lan Pärsonn i Synndertorpha någott arff som henne till
kom vthj Hyllte gåårdh i Odänsziö sochnn huilkett Ehr
lan Pärsonn medh sinn söskonn hade inne på sigh effter
de haade sållt theras samptlige jordh så bleffuo thee
här för rättenn förente at Ehrlan med sina brö
der skolle giffua Thoor Hansonn peningar 8 daller
dett han lät sigh benögha medh, loph vpppå Ehrlann
2/5 vthj de 8 daller.
Anndre daghenn den 3 Decembris continueredes medh
lagha tingett vthj samme nämds näruaro.
Framkom denn knechtenn Jacob Eszkillsonn ij Koppar
bögdh som hafuer fått sinn dom för han hade rymdt
sinn fhann, jembwäll för rånn, nu wijthes honom att
han haffuer slagett sinn modher huillkett honom intet
kunde öfuertyghas uthann han där till näkar.
Samma dagh kom för rättenn enn pigha benemdt Kir
stinn Harallszdotter och bliffuer förrehållenn om honn
wiste huar denn wäsgiötte karll kom som för 7 åhr
sedann bleff wist till Kroxebööke i Hallarydh sochnn och
der mörd bleff, huillkenn karll Vdde i Kläddekulla
dijtt wiste, och samme karll kom till Kroxebööke och
badh wijsza sigh wägenn åt Loszetz sochnn i Danmark
då berättar samma pigha at samme karll togh till
flöcktten och reedh sinn koosz och räddes för them och
war der 2 danska karlar benemdhe Såne Germun
sonn på Torpitt ij Loszhulltz sochnn och Swen Ger
mundszonn i Bareslöff i Stooby sochnn bååde bröder
de lopho effter honom och när samme wäsgiöthe karll
icke kom ridandes vnndan för them släpte hann sto
dett och loph och thenne 2 kaarlar follde dickt effter
och wååro borto enn långh stundh och tå kommo hemb
till Kroxebööke och sedan gingo the åtter år skogenn
och om quellden kommo the hemb till Kroxebööke
och om afftonen när maten war färdigh orkade
20v
the intet fåå maat, vthann sååto och pustade och huadh godz ther
waar i säckenn som han rände ifrån sigh togho the och bytte sigh
emillom, huilket waaar knijfuar och någonn wäff och 5 nöc
klaar och någonn huijt hattebandh och trånöstan och [..]
stenar, thetta the bytte sigh emillom och Jöns i Kroxeböke
och Swen i Kroxeböke som ähre the danskes bröder stå
vthj stark borghonn effter de hafua wist af dråpett och
fått medh aff godtzett.
waar i säckenn som han rände ifrån sigh togho the och bytte sigh
emillom, huilket waaar knijfuar och någonn wäff och 5 nöc
klaar och någonn huijt hattebandh och trånöstan och [..]
stenar, thetta the bytte sigh emillom och Jöns i Kroxeböke
och Swen i Kroxeböke som ähre the danskes bröder stå
vthj stark borghonn effter de hafua wist af dråpett och
fått medh aff godtzett.
Samma dagh kom för Rättenn Jöns Jeppesonn i Boallt huilken
hafuer wttfäst Enn 12 mande Edh at han icke hafuer Bee-
lägrätt Enn hustru Ingeboor Perßdotter i Nannarph.
Edemendh.
| Jöns Jeppesonn i Boallt | 1 | Nills i Saxnäs | 1 |
| Lars Bengtson i Kränkebodha | 1 | Jöns Nilson i Hullta | 1 |
| Jeppe ij Hunßbergh | 1 | Pär Anderßon i Prißebooda | 1 |
| Aßar Bengtson i torpit | 1 | Lars i Torßerytt | 1 |
| Lars Mårtenßon i Lidhult | 1 | Jöns Erichsonn i Baurabööke | 1 |
| Oluff Jeppeson i Snörillt | 1 | Måns Olßon i Öxnallt | 1 |
| 12 |
Och eftter alle thenne Trowärdige dannemändh ståå här
för Rättänn och willia honom Befrija Och på dät att
Gudh dän alldrehögste der igönom icke skall bliffua för-
törnett gafs honom Edenn wp, Eftter tingmåle Balkens
24. Capittell, medh sådan förordh at om Någor honom
Beskyller och will fästa foot, skall han der til Swara
och Rätt plägha och sigh wijdare Befrija In till des sades
han här af Rättänn frij.
Samma dagh kom för Rättenn Enn drängh Nills Hanßon ij
Torßerytt y Odennßiö Sochnn, huilkenn hafuer Belägrat
Enn Pigha Benemdt Gunnill Tufue dotter, På ååßänn
y Odenßiö Sochnn och rått hänne medh barnn och oanseet
honom förhålles at wijas widh hänne, kunde rätten eller
slächten honom intet där till beueka uthan stoo på att wille
utstå och bööta efftr Sweriges lagh, dågh bleff hann
fällt för mökränkann effter Gifftermåle Balkens 3 Cap
till bööto 40 marker Ithem thillbödh han sigh siällff wille
bööta hännes saak - 5 daller till 3skifftes.
honom förhålles at wijas widh hänne, kunde rätten eller
slächten honom intet där till beueka uthan stoo på att wille
utstå och bööta efftr Sweriges lagh, dågh bleff hann
fällt för mökränkann effter Gifftermåle Balkens 3 Cap
till bööto 40 marker Ithem thillbödh han sigh siällff wille
bööta hännes saak - 5 daller till 3skifftes.
| cronan - | |
| häredett - | |
| häredzhöfd - |
21r
Hafuer han och förlicht sigh medh kånan och skall giffua hänne
at födha barnett medh enn godh koo och ½ tunna rågh
liusthes och konungz frijdh emillom begge slächterna.
Samma dagh kom för Rättenn Enn Knechte Enkia be:dt
at födha barnett medh enn godh koo och ½ tunna rågh
liusthes och konungz frijdh emillom begge slächterna.
Samma dagh kom för Rättenn Enn Knechte Enkia be:dt
Elinn Pärßdotter ij Kroxhullt, huillken war troloffuat
och Prästfäst medh En dansk Snickar ij midler thidh
Besoff han henne och Rådde henne medh barn sedan Rymde
sin kooß ifrå hänne, och eftter de wååro Lagligen Präste
fäste, kunde denne Ringa Rättenn eij fälla hänne thill
Någott Böötho, uthan Bekoma aff de Andelige Pärsoner
Presten och hans Kyrkoherde absolution, och sedan komma
i Gudz församblingh.
Samma dagh giordhes Enn wänligh förlichningh Emillom
Nills Jöransonn i Anderstadh, och Oluff Tufuesonn ij Staf-
säätra om arff Bådhe ij Jordh och Lößööra, ij så måtto
at Nils Jöransonn skulle giffua Oluff Tufuesonn och
hans medarfuingar, vppå förra Byttet Päningar
- 20 daller der om de wänligen och wäll förlichtes, och
alldrigh mehr skola haffua macht der på taala.
Samma dagh kom för Rätten hustru Bengta i Bierßhult
ij hynnerydh Sochnn, och föregiffuer at hännes s: man,
Laß Jonson i Bierßhult hade satt Pär Cnutßonn ij
Bierßhullt 1/4 af Bierßhullta gåård i Pandt för 100
daller der på Laß Jonsonn haffuer Beetallt 28 dlr
Så restar 72 dlr. Nu föregiffuer Pär Knutßonn att
förbede, Laß Jönßonn war honom schylldigh de 28 dlr
för andra waarod ./. och fordrar nu 100 dallr och
s: Laß Jonsons hustru Bengta föregiffuer hennes
man war honom Jntet mehr skylldigh än 100 dallr
och Betallt der på de 28 dlr. dätta skiuß thill
wällärde Man här Jon i Lidhullt här om witna medh
Enn sworen Edh. eftter han här om witskap hafuer.
Samme dagh kom för Rätten Såne i dragary, och prae
centerede ett Lagafångzbreff, förmällte at hans bro-
der S: Mårthenn i Liungby, hade vplååtit såne all
sinom arfdaJordh vthj dragarydh till Lösenn, efter mårten
bekom Sånes arfdepaart ij Liungby, huillkett theras
Brodher Kanne i dragarydh will förmana och
Samma dagh giordhes Enn wänligh förlichningh Emillom
Nills Jöransonn i Anderstadh, och Oluff Tufuesonn ij Staf-
säätra om arff Bådhe ij Jordh och Lößööra, ij så måtto
at Nils Jöransonn skulle giffua Oluff Tufuesonn och
hans medarfuingar, vppå förra Byttet Päningar
- 20 daller der om de wänligen och wäll förlichtes, och
alldrigh mehr skola haffua macht der på taala.
Samma dagh kom för Rätten hustru Bengta i Bierßhult
ij hynnerydh Sochnn, och föregiffuer at hännes s: man,
Laß Jonson i Bierßhult hade satt Pär Cnutßonn ij
Bierßhullt 1/4 af Bierßhullta gåård i Pandt för 100
daller der på Laß Jonsonn haffuer Beetallt 28 dlr
Så restar 72 dlr. Nu föregiffuer Pär Knutßonn att
förbede, Laß Jönßonn war honom schylldigh de 28 dlr
för andra waarod ./. och fordrar nu 100 dallr och
s: Laß Jonsons hustru Bengta föregiffuer hennes
man war honom Jntet mehr skylldigh än 100 dallr
och Betallt der på de 28 dlr. dätta skiuß thill
wällärde Man här Jon i Lidhullt här om witna medh
Enn sworen Edh. eftter han här om witskap hafuer.
Samme dagh kom för Rätten Såne i dragary, och prae
centerede ett Lagafångzbreff, förmällte at hans bro-
der S: Mårthenn i Liungby, hade vplååtit såne all
sinom arfdaJordh vthj dragarydh till Lösenn, efter mårten
bekom Sånes arfdepaart ij Liungby, huillkett theras
Brodher Kanne i dragarydh will förmana och
21v
effter theras giordhe föreenningh, Behåller Såne at Lößa
S: Mårtens arfzrätt, dätt som oskifft är, och fellt kan
Bliffua, och om Kanne hafuer utgiffuit Peningar På Mår-
thens Partt, må Såne giffua sinn brodher Kanne igän.
Att detta så vppå åttschillige tingh och tingztimmo,
effter huars och Ens klagande, och Swarande effter de
Beste skiäll, bewijß och wittne, förkommett, ähr Sen-
tentieret, och dömdt, och huar här uthj någonn för-
sende finnas kann, ähr då skiedt aff Swagheet och
icke aff någonn arg list, Begieres för den schull at
de wälbne härrar uthj dän höglofflige konunglige
hofrätt uthj Besta måtton detta wptaagha willdhe
huilkett allt dätta Bekräfftas vnder Sunderbo
häradz Signett.
S: Mårtens arfzrätt, dätt som oskifft är, och fellt kan
Bliffua, och om Kanne hafuer utgiffuit Peningar På Mår-
thens Partt, må Såne giffua sinn brodher Kanne igän.
Att detta så vppå åttschillige tingh och tingztimmo,
effter huars och Ens klagande, och Swarande effter de
Beste skiäll, bewijß och wittne, förkommett, ähr Sen-
tentieret, och dömdt, och huar här uthj någonn för-
sende finnas kann, ähr då skiedt aff Swagheet och
icke aff någonn arg list, Begieres för den schull at
de wälbne härrar uthj dän höglofflige konunglige
hofrätt uthj Besta måtton detta wptaagha willdhe
huilkett allt dätta Bekräfftas vnder Sunderbo
häradz Signett.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 251 / sid 1 (AID: v49319.b251.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |