Sunnerbo dombok 1632

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 346 / sid 1 (AID: v49319.b346.s1, NAD: SE/VALA/0382503)
1r        Her Begynnas dom-
        Boocken aff Synnerbo
                häradt Pro Anno 1632

                    Lagman
Edle wälborne her Johan Sparre till Bolmarydtt,
                      Ståthållare
Edle welborne Otto von Scheding till Åby
                     Häredtzhöffdinge
Erboren och höglärd Doctor Salvius, i Stocholm
                        Arrendator
Ehrlig wällförståndigh Måns Jonßon i Jönekiöping
                        Lagläßare
                              Nielß Eskilßonn i Hultt
1v [tom sida]
2r
Anno 1632 den 15 och 16 Maij Stood Laga
ting i Sönnerboo Häredt, wid rättan tingstadh Hampnada
öffuerwarandes Ståtthållaren På Chronoberg Edle wälborne
Otto von Schieding till åby, Jtem Arrendatoren wälförstångig
Måns Jonßonn Borgomästar i Jönekiöping, underfougden
Wällachtat Peder Carlßonn i Trotteslöf, och häradtz
                                             Nämbden
Jöns Jäppaßon i Rydh Ebbe i Hiulßnääs
Måns Botilßon i Horn Gisle i tranhult
Peder i Synderwrå Per Bengtßon i trotteslöf
Peer Nielßon i ößiöö Per Johanßon i Juddhult
Oluf i Holegården Larß i Alanskiööp
Nielß Bugge i Skaarp Anders i Berghem

Oluf Stråle
 
dommarydt frelßesgården
Malmarydt
Östra Liug i Ryßby S
Måraarp
1. 2.
1. 2
1. 2
1. 2
 
 
Grythultt
Målhenås
 

Agundarydz Sochn
1. 2.
  allt Thorisholma i Hallarydz S 1. 2.
  alt hoorhult i S. Sochn 1. 2
  1/3 hulbergha i S. S 1. 2 
  3/4 i Norra hälleböke 1. 2
  3/8 af Thumult i Agundaryd S. 1. 2.
  1/2 Lönßhult i Pieteryd S. 1. 2
frelße, åstocker, muggebo och tiurcköö 1. 2. 3.
  1/4 af Synråå i Rysby S. hembiudes slechten 1.2.
  1/3 Miäla i Torpa S 1
  1/5 af den andra halfua gården i Miäla 1
  af Ößia och een fämpting 1. 2.
  Alt lönhult i giöteryd Sochn 1. 2
  1/4 af Kiöphult i Mark: s. och en 9 deel af 1/4 i S.g. 1. 2.
2v
1/2 gaaßhult i torpa S. 1. 2.
1/2 Lußhult i wrå S 1. 2.
1/3 af Duttarydtt 1. 2.
1/2 åßen i Onßiö S 1. 2.
1/4 i Sännishult i Wrå S. 1. 2.
1/3 i öfra Skafta i Traheryd S 1. 2.
1/4 af Eskilßgård i Horn 1. 2.
      Skomakaregården i Flattinge 1. 2.

Sammadagh bleef afsagt att Nielß i Flåbo skulle hafua af sinne
söskonne – 6 Rzdlr, för det arbete på Smedie, åle och quarnedammen
som han efter modren ärfde, och sedan måga Nilßes syskonne behålla
halfua damen i all welkoor, och hålla redskapen wid macht, och lijka
der på kosta i alt thett som wedertorfuas.
 
Sammadagh kom för retta, een Enkia Ingridtt Biörns d: i huijtaryd
på skatiord boandes, och bleef anklagat wara besofuen, af sin afled
na mans Måns gudmundßons halfbroder på mödernett, Knutt
Booßon b:d och aflatt barn medh honom, det hon til werldenne födtt
hafuer, och godwilligen bekenner, huad belångande drängen Knutt
Boßon, han är rymbd sin kooß, och ingen weet huart, dy han är
sedan ingenstädes sporder; Jcke deß mindre effter Jngridt biörnsd:
är tingförd och godwilligen bekenner gerningen, bleef hon efter
gudz lagh sagd ifrån lijfuet.
Om någon tager sin broders hustru, thett är een Skamlig gerningh,
the skolla wara vthan barn, derföre han hafuer sin broders blygd
blottat, Jtem förmår Stadgan, såßom Sueriges vhrminnes Landz-
sedh, att sådana kiättare eller kiätterskor icke må leefua, dherföre
lätt wälborne Ståtthållaren, effter ordinantien exequera domen.
 
Sammadagh tingfördes een dansk quinna Johanna Nielßdotter
barnfödd i danmark i murleby och Sochn, hårdt widh Lund, huilken
är hijttkommen till Swerige, uthi Synnerbo heredtt i Berga Sochn, till
een by quenarp be:d och lånte huß hooß een Enkia Kirstin Krämma
res; och gaaf sig vth för att wara klook, och kunna förskaffa igen
stulit godtz;   Så hende sig att der stodh it barnßööl i quänarpa
by, och der blef några barnkläder stulet ifrån henne som barnet
baar; huilka barnakläder, kirstin krämmares lät heembära;
 
3r
män hon hafuer låtit vhtgåå ord, att förbe:te kloka quinna Johanna
skulle medh konst hafua stält så, att den som staal barnaklädhen skulle
bära them dijtt, och seger tuå timmar för midnatt skulle tiufuen komma
och wid the såtte skulle Johanna seija, nu är tiufuen i gårdzleedet, tå gin-
go the vht, och kirstin seger hon såg Jönß fiskares dotter, kirstin Jönsd:
komma löpandes medh barnehatten och kastade ifrån sig och lop sin
kooß, och säger at hon såg pigan både i ansichtet och på baaken.
Män kirstin krämmares lätt heembära barnahattarna.
Nu neekar Jönß fiskare på sin dotters Kirstins wägnar, at hon aldrigh
hafuer hafft medh theraß tiufuerij att beställa.

Jtem blef och berättat att een be:d Elin Nilßes dotter i quänarp
skulle hålla bröllop, tå sade Johanna till Elin, om Jngeborg i quänarp
een hußquinna kommer och will taga tig i hand, hon will förgiöra  tigh:
Vthan när hon biuder tig handen, så necka och spotta efter henne, så
fåår hon inthet macht. Jtem är och taalet vhtkommit, at efter
den hästen som dirich christiernßonn kiörde bruden medh till
kiörke bleef nästan freddug ther effter död, skulle Johanna hafua vändt
thet ondha som Jngeborg hade achtat bruden, in på hästen.

dhenne för:te Johanna war een lögnachtig menniskia, och een land-
strykerska, huilken många bedrogh, och illa sammanförde, och bedrog een-
fåldigt folk deraß godtz ifrån, hade och inthett Paß eller bewijß, vthan
war ifrån danmark drijfuen för sine beedräglige handlingher;
dherföre bleef hon stupat widh kåken, och föruist Rijket till dan-
mark ighenn.

Samme dagh bleef af Ståthållaren Edle welb: otto von Schieding befallet,
at wid alla Kiörkior skall giöras stockar, på det dee som hafua den whannan
at träta wid Kiörka, eller elliest kommer dijt öfuerladde medh ööl, och
ställa sig obeskedeligen, eller huem som brukar mund på läns och 4dingzman
när dee tala om Chronones ährander, då skola Kiörkionnes sexmän
hielpa til at sättia sådane i Stocken, der skola dee sittia efter som
brothen äro.
 
Sammedagh bleef afdömbt at alle dhee som försummadhe Skiutzningen til
Ryßa sendingebod, såwäll ladegårdz bönder som annat frelße, deßlikest
Skatte och Chrono, skolla böta på huar gård - 40 mkr, och dee penningerna
skola uthan försyn uthtagas, och på tingtaflan deelas till them som här wid
wägen boandes ähro,och dubbelt skiutzadhe.
 
3v
Sammadagh kom för retta een fånge Larß Suenßonn benämd, och blef
anklagat hafua i hielslaget een bonde i Konunge heredt, Suen i langölß-
måla i Tingzåße S. huilken han ihielskot medh tu lood i sin egen gård
falskeligen och försåteligen, och sedan öfuergaaf sin hustru, den han medh
lagh fångit hafuer, och aflat med henne, och aflat medh henne tu barn, som
nu äre woxnefolk huilket är skeet wid Paß – 16 eller – 17 åhr sedan,
och genast römde ther ifrån, och hijt nid i Sönnerboo heredt, och här ifrån
till Östergötland, der gifte han sigh medh een be:d Kirstin Suens doter,
och een Präst H. hans i åby wigde them, och aflat med henne – Siu barn
som nu äre i lijfue, detta bekenner fången godwilleligen.
Jtem hafuer samma fånge tagit Penningar och kläde af en Ryttare, at be-
sittia hans häst, och när dee vthi Calmar hade inskeepat hästar och tygh
och skulle gåå till segelß, römbde han der ifrån heem.
Sedan hade tagit leijor af een Nyskrifuin knecht, Nielß Larßon bed
_ 31 Rzdlr, och inthet är blefuen vpburen, och penningarna förskingrade.
För denne gierning, blef för:te Larß Suenßonn för thuenne Echta
giftermåål, och hustrur han häfdat hafuer; Jtem för dråpet och römb-
ningh efter thett _ 5 Cap: i Högm: B. 2 i dråpaBalk: och _ 17 i Konungz
Balk: dömbd ifrån lijfuet; Ståtthållaren lät genast exequera domen.

Sammadagh kom för retta Bengt Gudmundßonn i Röplößquarn, och lät
vpschrifua sitt lagakynne, der medh han wille giöra sig frij, att han icke
war wållandes i Peer Larßons död, och att han icke skremdhe honom
så hårdtt, när han slog honom yxehammarß hugg mädan han lågh, der af
hans dödh sedan kunne förorsakas.

                                       Laghfolk
Theer Bengt sielfuerr Peer Åkeßon i quänningrarp
Knut i Pinkaregården Erich Erichßon i Kånna
hendrich Suenßon i Kånna Måns Gertornßon i Kånna
Gumme i Kånna Clemmit i Beck
Larß Anderßon i bergheem Erland i Ohrbergh
Per Olfzon i Ohrbergh Erich Birgeßon i haga
Larß i bergheem Peer Erichßon i Kånna

dhenne Eed bleef lagligen giord och gången och Gumme Bengtßonn
frijkend för Peer Larßons dödh.
4r Sammadagh blefue Nielß och Peder i Hultt wänligen förlichte om dhee
skiälz ord, som the på begge sijdor hafua huar på annan vhtöst, sampt på
begges theras hustrur, och huilken thera Parthen här emot sigh förbryter,
skall hafua förwärkat it paar oxar.

Sammadagh blefuo Elin i ytregård i Jffla och Nielß jbm förlichte, om
thet häfdebyte som the sin emillan giort hafua på någon tijd sedan, medh
tuå små Engiastöckie, at Elin skall behålla thett Engiastöcket som till
hennes gård aff ålder ligget hafuer; och Nielß behåller dett andra
Engiastöket skerpet be:d

Samma dagh bleef vpläßet dhee wälborne herrers Resolution och
förklaring om det hoor som een Chronebonde, Jeppe j Kuggabodha hafuer
bedrifuit, medh Gunnell Peerßdoter, och vtfäste för:de Jeppa _ 160 dlr
                                       hoffrätten ____ 133 dlr 11 1/3 ör
                                       häradet ______ 33 dlr 10 1/3 ör
                                       heretzhöfd ____ 33 dlr 10 1/3 ör.
Effter samma förklaring vthfästte
Peer i Räffueryd för hoor __ 80 dlr
                                       hoffräten ____ 53 dlr 10  16 [..]
                                       heradet _____ 13      21   8
                                       heretzhöfd ___ 13     21   8

                  Kånan Kirstin vhtfäste _____ 40 dlr
                                       Hoffrätten ___ 26 dlr 21   8 [..]
                                       heradet _____  6      21   8
                                       heretzhöfd ___ 6      21   8
Effter samma förklaring vhtfäste
Bengt Månßonn i ballkarp för hoor _160 dlr
                                       hoffrät ____ 106 dlr 21   8 [..]
                                       heredet ___   26      21   8
                                       heretzhöfd __ 26      21   8

   Then andra dagen continuerades medh Laghtinget, och
   Samma nämbdemänn.

Sammadagh kom för rätta Nielß Månßon i Rönninge medh sina gran-
nar i samma by, der vthi __ 2 skattegårdar och __ 3 Chronohemman, och klagade
att thee som boo vthi kierringis by, giöra them skada på theras skogh
4v
och nidhugga till kålabrännor, och meena att the skrida öfuer Råmärken,
begärandes een häradtzsyn, och är i Kierringe _ 2 frelßesgårdar, herr
Johan Sparres räntar __ 9 lb: herr Johan Bahneer een gård räntar _ 6 lb
noch en frelßesgård hörer Johan Sabell till, ränttar _ 4 lb; jtem skattegår-
dhar thuenne.

Samme dagh kom för rätten dhen Edle och wälb: mans Nielß Siöbladz land
bofougde Larß Bengttßonn i Hårenberg och praecenterade itt kiöpo
breef, gifuit af S. welb: her Claß Steenbuck till toffteholm Dat: 23
Februarij 1630, förseglat och vnderskrifuit af S. her Claß Stenbukz
fougde, Erlig achtat Jönß Jonßonn i Ingelstad, sampt dee gudfruchtige
Prästernes försigling, Salig her Peerß i hwijtaryd, her Månßes i
Agundaryd, her Bengt i Liunga, huilket kiöpobreef jnnohölt och för-
mälte att her Claß Steenbuck hafuer lagligen såltt bemälte Nielß
Siöblad, den norre gården i Kånna, i Kånna Sochn belägen, räntar
Smör _ 4lb: malt _ 2 Tnnr, hafre _ 1 Tnna, åhrliga dagzwärke _ 8 st
försl _ 1 dlr, kongzforing _ 12 ör, Städie oxar itt Paar, foder nött
_ 1 oxe, Läruft _ 8 alnar. Jnnehöltt och samma kiöpebreff
att welb: Nielß Siöblad hade till full betallningh gifuit hwit mynt _
_ 320 dlr. Thenn welb: her Claß Steenbuck vpburit och bekommit
hade, derföre gifuit sin fougde bemälte Jönß Jonßon fullmacht at gi-
fua för:de Nielß SIöblad skafft och skiötte: och efter så lagligen skeet är,
dömdes detta kööp krafftigt, der medh skiöttes för:de norrakånna gård
ifrån wälb: her Clasz Stenbuck och hans arfuingar, och tillegnade in
vnder welb: Nielß Siöblad, och hans k. frw, frw Malin Kåße, och begges
theras arfuingar till ewärdelige tijder.
 
Samma dag kommo för rätta Ebbe i hiulßnääs, och Jon i trolstorp
om hiulßnäßa gård på sin hustrus wegnar, eftter S. Elßa i hulßnäs.
1 beuistes, at S. Elßa hade lagligen ärfft een triding uthaf een fempting
i heele gården
2 Sedan köpte af Nielß Bengtßonn 1½ fempting för – 123 dlr, högloflig
S. Konungh Carlß mynt, detta löstes medhan Elßa lefdhe.
5r
Kom för retta Nielß Perßonn i Romborna på sin hustrus Botill
Gudmundz dotter; Jtem Måns Botillßonn och Oluf i Holegården fulmön-
dige på Steen Påuelßons, Sißa, Elßa, Oluf, Karin; dhenne tingskiötte
Nielß Suenßonn i Birkerydh, och hans hustru Magnill, een half fierdingh
af westregården i Berkerydh, och derföre Vp:tt Botill godt mynt _ 12½ Dlr
och i etlöfue _ 1½ Rdlr j Suensk mynt som Nielß Påuelßonn vpbar
mädan han lefde _ 15½ dlr, Jtem all hans syskonne _ 13½ Rdlr, och gick
på samma tijd een Rdlr för __ 14 marker
 
Item kom för retta Peder Karlßonn i trotteslöf, fulmöndigh på Erlandh
Anbiörnßons wegnar i Huijterydt, och tingskiötte hans dotterßonn, och hans
hustru Elin Pers d: een heel otting af Skattegården i Huijtarydt, för Peningr
godtt myntt – 72 dlr.

Kom för retta Thor Månßon i Skåparydtt fullmöndig på alle thenne
effterschrefnes wägnar, och tingskiötte Joen Geet i Skåparydtt, och hans
barn efter Bengta, alla deras arfuelother i Söndregården i Skåparijdtt,
och derföre Vb:t nemligen, Ingeborg och Kirstin Eskilßdotter, för _ 3
skeppeland _ 50 dlr. Jtem hafuer Jon gifuit theras moder Karin, för
_ 1 1/3 skeppelan _ 9 dlr 20 ör; Jtem Luße Eskilßdotter _ 70 dlr dan-
sche penningar. Jtem fulmöndig på Swen Perßons wegnar i Komberga
och tingskiötte, Jon Geet i Skåparydtt all den Jord som hon åtte j
Skåparijdtt Söndre gård wndantagandes it tynneland, och derföre vb:t Penning:r
_ 131 dlr; och för ettlöfuet een koo, och hans son Per Swenßon i wän-
gåfua _ 1 Rz dlr.
 
Kom för retta Joen Geet i Skåparyd, på alle dhenne effterschrefnes wegnar,
och tingskiötte Thor Månßon i Skåparyt och hans hustru Karin Månsd:
alla deraß arfuelother i Norregården i Skåparydtt, och derföre vb: Joen
geet _ 4 skeppaland jord som han hade kiöpt af Kirstins barn i Örßnäs
för _ 22 1/2 dlr, och samma penningr af Thor igen vb:t Ähn hade Thor
giort Jordabyte med Laßes hustru i Ramnäß, som han hade kiöpt af
Johans i Ulfberga och hans barn, för _ 22 1/2 dlr, och igen bekommit af
Laße _ 5 skeppaland i Skåparydtt. Jtem hafuer Jon Geet sålt Thor sin
barns Jord i Skåparyd, nemligen fem fierdingzland, och derföre v:b _ 5 dlr
Jtem fullmöndigh på Suen Gißlaßons wegnar i hallarna, belån-
gande hans hustrus Elßas jord, N: _ 2 skepp för _ 8 dlr; Jtem
5v
för hennes arfuepart _ 10 skeppeland för _ 40 dlr, och för ettlöfuet 4 dlr
Anderß i Kornberga för _ 1 skepp _ 4 dlr, Jon i Slagnakiöp för it skepp _ 4 dlr
Märit Månsdotter för fem fierdingzland _ 55 dlr; Tufue Månßon
för _ 2 1/2 skepp _ 10 dlr, och för etlöfuet _ 8 dlr, så Thor äger 2/3 af går-
den, vndantagandes _ 5 skeppelandh.

Kom för retta Nielß i förßa, fullmöndig på Laß girmundßons wegnar
i gaaßhult, och tingskiötte Nielß bagge, och hans hustru Beritta Perß d:
först een treding af aller gården, sedan een half sietting af hela gården,
och hafuer laße wpb: huijtt genße möntt – 163 dlr.
 
Samme dagh kom för retta, Jon i Thorißholma på sine egne wegnar,
Fulmöndig på Jöns vegnar i Hurult, och på Eskilß barns vegnar, Peeder
Nielß, Beritta och Jngeborg, och bekiende at dee hade giortt Jordabyte
medh Peder Höck, och gifuit honom och hans hustru Jngerd Erichzdotter
tree femptingar af den norre gården i Linnefälle, och igen till recompens
bekommit jord igen i Södra Linnefälle een heel fierding och __ 4 skeppe-
land, och hafuer Peer Hök fått till bytes penningar __ 20 dlr danscha.
 
Kom för retta Per höök i linnefälle fulmöndig på alle dhenne eftter:ne
wegnar, och tingskiötte Måns i Higgedabygd, alle theras arfuelotter i higge-
dabygd, och hafuer Måns gifuit sin måg trulß i linnåß – 15 skeppeland Jord
Linneåß för halftt heggedabygd, af Vdde i klädekulla för 85 dlr
dansche Penninger, och för Etlöfuet __ 2 Rdlr; och igen bekommit
een halfue gård i higgedabygd, och een tolfting af den andra halfua
huilken tolfting Vdde af Nielß i Starßeholm kiöpte, och Nielß tillför-
ne af sin syster Suenborgh kiöpt hade. Jtem war Peer Höök fullmön-
dig på Månßes halfsyskonne i heggedabögd, Nilß Håkonßon och Bengt
Håkonßon; anlangande dett dee arfde effter theras sambrodher
Påuel Håkenßon, och gifuit för huar broderpart dansche Penningr
_ 30 dlr, sedan löst af Håkon Perßon een syster part han arfde
efter sin moder Suenborgh för _ 20 dlr dansche. Jtem Beritta
håkonsdotter _ 20 dlr dansche, Jngeborg Håkonsd: 20 dlr dansche
och hafuer Måns sielf arft een broderlott i samme gård, så att han
ägher heela gårdhen.
6r
Kom för rätta Jönß Jeppeßonn i Ryd fullmöndigh på Laß olfßons wegnar i Isioa
och tingskiötte Simon Påuelßonn, och hans hustru Gunnull Olufzdotter, een heel siettingh
för itt hundrade och tijo dlr. Jtem hafuer Måns Suenßonn i Elinge bytt jord medh
Simon Påuelßon, och gifuit honom för sin hustru Jngerdz jord i gröne, och igen bekom-
mit, Simons hustru vegnar, nemligen, Gunnules jord i Elinge, N _ een half
sietting, så att han eger een heel triding, aff aller Grönöö gårdh.
 
Kom för retta Suen i Beckarydtt, fullmöndigh på Jon Månßons i Högagårdh
och Tingskiötte Per Jonßonn i Beckarydt, och hans hustru Elin Sones dotter, een
fämpting af aller Norregården i Beckarydtt, och therföre vp:b kopparPeningr
och bodskaap allt wärderat i godt myntt ___ 118 dlr för arff och etlöfue,
Jtem hafuer Per Jonßon sielf arftt een fempting af heela gården.
 
Sammadagh Jnlades itt Kiöpobreff, gifuit af Edle welb: Elßabij brömßa-
dotter åhr 1599 den 20 Novemb: och under Edle welb: godhe mäns Signetter
bekräfftatt, Nemligen Linnatt Suenßonn till malma, Eßbiörn Sunßon till Sånda,
och Oluf Suneßon till Nääß; deßlikestt ydres Heredtz Insegell, der uthi web:t
fru Elßabij bekenner sig godwilleligen såltt hafua sin syster welb:te frw Anna 
Brömßa dotter, Graby een gård, Balkarp be:d i Sönnerbo heredtt i Nöttia Sochn
räntar smör – 6 lb, geengers Rogh – 9 skpp, förßla Penningr – 9 mkr, Städie
oxar – 2 fodernöt oxe – 1 huart siette åhr, och derföre up:te sexhundrade
mark orthugor.

Kom för retta Gudmund Jonßonn på sin hustrus vegnar, Beritta Jönsd:
och tingskiötte Jon Matzson i hallaböcke, och hans hustru Kirstin Månsd:
een fierding af södregården i Felleböke, vndantagandes _ 3 skeppeland, som
höra öfuermaga barn till, och derföre vp:t danscha penningar ___ 86 dlr,
dansche penningar och etlöfuet __ 4 marker

Sammadagh kom för retta her Suen Månßonn, fullmachthz zedell i
Beckaryd, efterlåtandes sin mordbroder Nielß i flåebo, taga tingskiötningh
af een halfuer otting af flåebo gård, der vthi Bengt Håkonßon i Bo-
arp är interesserat, och derföre gifuit _ 40 dlr dansche mynt,
Måns Perßon i hiulznääs, på sine egne och på sin broders Laße Oluf-
sons; jtem på Bengtz wegnar i Bohogh, och tingskiötte Nielß Germund-
ßonn, och hans hustru Anna Matzdotter, deras arfuelother i
6v
flåbogård, och derför vp:b Måns i hiulßnääs __ 20 dlr, Larß Olufßonn
_ 20 1/4 dlr, i  Bohogh _ 20 dlr, SImon i Jsiöa _ 10 dlr, Måns Suenßon i Elin-
ge __ 3 Rdlr, Britta i horn för sin halfue Systerlotht _ 40 dlr, och hafuer
Nielß arft een heel fierding af heela, så att han äger halfue gården.

Kom för retta Nielß i Liungby fullmöndig på Gunnilis Bengtz dotters
wegnar och hennes arfuinger, och tingskiötte Måns Bengtßon i Toffta, en
tolfting af norregården i tofta, och derför vp:t så godt mynt, att een Rdlr
giorde _ 6½ marker, vthi een Summo _ 40 dlr, och för etlöfuet 3 dlr.

Kom för retta Jon i Bökhult, och giorde sin styfßonn Ghiermund Nilßonn
frij, at han icke giorde Nielßes Leijopiga märitt skalkheet i sömpnen,
och lade beck på hennes hemlige Lhem.

                                          Lagersfolk
Joen i Bohult, Gumme i Bökhult
Arfuid i Bökhult Bengt i Bökhult
Bengt Anderßon jbm Nielß Perßon i Romborna

Sammadag kom för retta länsmannen Laße i Stönia, och gaf tilkenna
att it heman Gunalt benemd, hafuer een tijd borttåt ligget för fäfoot;
När han bleef frågat huad orsaken ther tll war, suarades at thet så ringa
till ägor är, at ingen förmår sig der på föda; Sedan äre bönderna den ene
efter den andre uthskrifna och borto blefna; Enkiorna hendt i hußen, til
alt är förfallet, och inthet är begynna medh, undantagandes een tacklöß
ladha, alt annat moste af nyo byggas; der til wil först behöfuas – 4 åhrß
frijheet, och när de förlopne äro, mostte hemanet förmedlas, uthi halst både
mist och omist, ellest blifuer dett öde liggandes, ty ther är ond åkerjordh
ingen uhtsäd uthan bhaare hafure, och der wexer huarken rogh eller korn,
der til een hoop mooßtufuer till Engh.

Sammadagh bleef ransakat om it Chronehemman Klöfueryd be:d i Ryß-
by Sochn, huad orsak finnes till thes ödeliggiände; så hafuer samma hem-
man först warit deelt til een Ryttare, huilken det i några åhr innehade
Ryttaren på tågh och hustrun hemma och fördärfuade heemanet; Efter hans
död fick thet een annor Ryttar, och giorde derföre i sin tijd tiänst, och rötte
7r och inthett bögde, efter honom, blefuo _ 8 Soldather deelte til samma hemman,
och flotte der in, efter långtijd bleef den ene efter den andre i fiendeland borto,
Enkiorna såto i husen, så lenge dett ena huset föll nid efter thet andra,
gierdesgårdarna slät förfaldne, at det låg för fäfoot; åhr och ringa till
ägor, och icke des mindre skattat för _ 5 lb smör, derföre törß ingen taga
vp samma heeman, och efter noga ransakning, och nämbdennes meningh be-
höfuas till thes vprättelße först _ 6 åhrs frijheet, och när dee vht äre bör
förmedlas it lb af landgillet, sedan blifuer det besuttit.

Sammadag gafs dom på then Synen, som gickz emillan Beckarydz by, och
Steen i Forsya, och bleef så afsagt, at dee i beckarydt, iche skolla fästa deras
giärdesgård vp i Steens huuß och gången innetäppa; vthan flötia gärdesgården
vht til then gambla ödeåkren, och fästa sedan i theras fridbådhe, nedan för det
landet Steen giort hafuer, här om blefue the wänligen her för rätten förlichte,
sedan skall Steen eller dee efter honom kommer, iche klandra theras gamb-
la Engiar i Beckarydt, eller giöra them dher på något hinder.

Sammadagh beuistes at Nielß Anderßonn war stämbder wid _ 40 marker, kom
ther tillstädes, och är här för rätten på nytt stämbder att suara i rätta, och efter
han förlop rätten, saakfältes han till _ 40 marker: bleef ähn stämbder wid _ 40 marker.

Kom för retta haralld på bygget, fullmöndigh på Lars Thorbiörnßons veg-
nar i fornahäsle i danmark, och tingskiötte Trulß mattheßonn i Linnåß
halfuan linnåßa gård för _ 220 dlr dansk mynt.

Kom för rätta Johans och Michell i hiorßbergh, fullmöndige på Karinnes
vegnar i hiorßberg, och hennes son Per Jönßonn, och tingskiötte Jöns
Erichßonn i Vijfualt, och hans hustru Jngeborg Jonsdotter, een heel fier-
dingh af Jngilßkiöp gård, och derföre gifuit godtt Suenskt Sölfuermynt
_ 180 dlr för arf och etlöfuet. Jtem hafuer Jöns igenlöst, een åcker-
löcka, hulken han tillförenne hade sålt till samme Jordh, och gifuit för
lyckan dansk mynt _ 39 dlr.

Kom för retta Eskill Påuelßonn i Boarp fullmöndig på Jngeborges
wegnar i Jfla och tingskiötte Anders Booßonn i Sommersäthe sin arfue-
lott i sin andra gårdhen i Jfla, och vp:t oxar och andre godhe
7v
wärdhe, allt wärderat _ 70 dlr, och hafuer anderßes hustru kirstin sin
arfuelot i samma gård, så at äger en heel triding.

Sammadagh kom för retta Peder Olufßonn fordom Arrendator i Albo,
Kinnewals och Norwidinge hereder, och androgh een saak emot wällförståndigh
Måns Jonßonn Arrendator här i Synnerbo heredtt, angående _ 32 Tnno Spanne-
måål, han för een hoop Regementz officerare betallade i Chronobergh Lhään
och seger dee hade bortt halfua deras spannemål i Sunnerbo der dhe wåro
whaane afföres; seger och at Måns Jonßon hade dhem i Kammaren affört,
derföre fick han icke afföra them i sin Rechningh. Ther emot jnlade wäll-
achtat Måns Jonßon beskee ifrån rächningekammaren, at dee Regementz-
officerare som Per Olufzßon hade gifuit spanmåål, finnes inthet i Måns
Jonßons rechning; vthan allena Capten Johan Nijrott på sitt Compagnie
och Majorskaap: thwenne Predicanter och een Prophos;   Män de fyra
Balberare, een RegementzSchrifuare, medh een Prophos, som Peer Olfßonn
klandrade, der funnos wara honom quitterade, och icke Måns Jonßonn
derföre bleef Måns Jonßon för Peer Olfzsons klandrande frijkiendh.

Syn begäras emillan Norra Borstna och Rhoon vthi sommar, här om skall
skrifuas Jacob i borstna till, och welb: Oluf Liliesparre.

Alle Chronoheman i Synnerbooheredtt vpbiudes förste gång, wilia dee
kiöpa som hemanen besittia, wilia iche dee sielfue lößa, så löße huem
som will
                              Stora bretthan Chrono ___ 1
                              Tykatorpet i Berga S _____1
                              Stafuansboo i Berga s ____1

hustru Jngeborg s. her Jöns efterlåtna Enkia i Klona, vpböd sig her på
tinget, begärandes skåtzmåål, huru hon sitt Lefuerne framdragit hafuer,
då fick hon it Ehrligit witnesbörg, at ingen wartt med henne något
dett hennes ähra rörer eller godha nampn.

Jtem war Brådde i Markaryd fulmöndig på Nilßes hustrus wegnar
i Hylte Gunnill be:d och Jngridt Lars dotters wegnar, och tingskiötte tu-
fua Jonßonn och hans hustru Karin deras arfuelother i hylte, och therför
vp:b Gunnull för een sieting i heela gården, för fyratio dlr dansk mynt,
och suenska penningar _ 21 dlr, Jngerd för _ 1½ skeppeland och der till Eng
_ 3½ Rdlr, och hafuer tufue sielf sin arfuelott i samme gård, så att han äger
2/3 af aller gårdhen.
8r Sammadagh gick Jöns Nilßon i Wedhååßa een _ 12 manna eed, att dhen
galthen som Nilß i Boeryd klandrade, war hans egen, och hörde honom ähnu till.

                                          Eedemänn
Jönß Nilßon i Wedåßa Oluf i Grythult
Trulß Perßon jbm Jöns i Jätekistan
Nilß Person i Tiurke Per i Jätekistan
Måns i Wedåßa Sone i Ramnås
Bengt Clemitßon ibm Jöns ingeßon jbm
Jeppe i Gödingetorp Esbiörn i Tiurke

dhenne eed bleef lagligen giord och gången, och Jöns Nilßon blef frijkendh.






            Anno 1632 dhen 3 och 4 septemb:
               höltz lagating vthi Sönnerbooo häredt, widh rätt-
               tan Tingstadh hampnadha, öffuerwarandes vnder-
               fougden dher sammastädes, wällförståndigh Peder Carlßon
               i trotteslöff, sampt herredtz nämbdemän

                                                Nämbden.
Jöns Jäppaßon i Rydh Lars i Alenskiööp
Måns Botillßon i horn Ebbe i hiulsnääs
Nielß Bugge i Skaarp Per Johanson i Juddhult
Peer Bengtßon i Trotteslöf Anders i Bergheem
Oluf i Holegårdhen Per Nilson i Ödßiöö
Gisell i Thraanhult Peer i Sönder wråå

Sammadagh framfördes för retta een lößkåna Karin Jönsdotter i Torsitt
i huijtarydz sochn, på Edle welborne herre Thure Sparres godtz till Erich-
stadh, och hade itt barn i fampnen, och bleef frågat, huem war barnafader
Tå bekenner hon at Oluf haraldßon i Torsit, gift man, huilken äger
för:de Karinnes samsyster till Echta hustru, hafuer henne besofuit, och
8v ähr barrnafadhren ådt thett barnet hon hafuer på armarna. Nu bleef
för:de Oluf framförd här för rätten, och godwilligen bekenner, att han hafuer
häfdatt sin hustrus Elinnes samsyster, för:de Karin Jönsdotter, och är rätte
barnafadher; huilken gerning dee bådom tillhoopa godwilligen bekenna, der-
före blefuo dee efter gudz lagh, och stadgan som eblant högmåls ährender
införde äro, dömbde ifrån lijfuet.   Du skalt icke taga din hustrus syster
och blotta hennes blygd, och efter landzens sedwana ähr, bör rättas öfuer
medh eeldhen.

Sammadagh framfördes för rätta een goße Lars Lahrßonn i torsitt, och be-
rättar sålunda om thet barnamodret Karin Jönsdotter är beröchtat före
och seger, at han een afton hade warit i byn, och kom seent heem, och widh
han inkom i stufuan i mörkret, skulle thuenne quinfolk, nemligen
hans mormodher, och modher wåro wid kalfuakiätan, när han förstodh
inthet huad the giorde, och han tog een sticka och vptände, och gick på vgnen
medh stickan, och tå fick at see karin lågh i een snittat särk, och han frå-
gade hui hon war så blodig, tå sade Poikens modher Johanna Jöns-
dotter, gack å legg dig tin skrate, du west aldrigh huad tu spörer efter,
och hon tog itt kläde och hulde på karin, och seger han förstod inthett
huadh på färde whar.
Jtem berättade Karins fadher Jon Laßeßonn i torsit, at dhen samma
Natten war Karin fram på bordet, och söchte efter een Skreddare sax,
och gubben hörde hon rörde saxen, talandes henne till, och frågade huadh
hon wille medh saxen, eller hui hon icke legger sig, karin klagadhe
sig hafua tandwärk, och kunna icke ligga.
Jtem kom för retta Anders Håkonßonn i thorsit, och berättade efter
sin hustru, karin månsdotter, att Elin Olufz hade sagt för henne; att
een morgon hon kom i Suens gård, thå kom Karin Jonsdotter vhtur
Suens hwß, tå sade Elin till henne, hui kommer tu så ther vhtt, huem
är ther inne? karin suarade huem är ther jnne? Tå sade Elin, är Be-
reta ther inne som är Suens hustru; Karin sade neij, tänker tu at
i aftons iagh skulle redha vnder Suen, hoof han migh i sengen, och iagh slapp
icke vthan skulle ligga hooß honom i natt? Ther till neekar Elinn
på thet högsta; dhenne orden skulle och een Piga Jngeborg Jönsdotter
9r hördtt huilken tiäner Anders Håkonßonn.
Jtem berätade hendrich anderßon effter sin hustru Karin, at Suen bleef
ordkastandes medh Johanne Jönsdotter; om korn, tå suarade Johanna, låter
Suen icke blifua migh, tå skall iag röra honom vp een mölia, så at han skall
hafua noch ther af både i åhr och ådt åhre.
Sistt bleef Suen Nilßonn framförd, och här om frågat, så bekenner han at
han kiöpte een skeppa korn, aff Karin Jonsd: han hemligen tog ifrån sin
fader, och gaf henne therrföre Peninger _ 1 dlr: det förträt Johanna, och
sade iagh får inthet draga sådana kornskeppar som du drager, och hafuer
korn mylingar, män andra mylinger mente hon inthet, detta bekenner och
Suen Nilßonn, men han neekar på thet häftigaste, att han inthet hafuer medh
Karin at beställa; och oanseet hon lijflööß stod, neekar och hon sammaledes:
derföre bleef vpsat till man fåå höra huad bekennelße karin giör på sitt
yterstta.

Kom för retta Jöns Perßon i hult, medh sina mågar, Jöns Anderßonn
som äger Peeders doter i Hult, Elin Peersdotter och Oluff Månßonn på
sin hustrus Jngaborgh Pedersdotters wägnar, och klagade at een be:d Suenn
Anderßon i hylminge hafuer för it halft åhr sedan i hielslaget medh een knijf
deras Suerfader för:te Peder i hult, vthi it arbetes öhll, som Edle welb: Oluff
Liliesparre hölt på Elgiurastock. Vpsatt, till Partherna komma tillstädes,
ty huarken dråparen eller witnen wåro tillstädes.

Kom för retta Joen i froafälle i Stenbrohult Sochn i Albohäradt berättan-
des att han hade statt sin dotter Ingerd Jonsdotter _ 20 åhr gammall till
Måns i Bööke i Pieterydz Sochn, huilken Piga fhans död i een Skoghsiöö;
och hade sig sålunda tilldragit, att pigan för:d Jngerd Jonsdotter begynte gåå
wall medh boskapen wälpurgemäßo dagh som war tißdagen, om lögerdagen
ther efter kommo tre stutar bort, och een af them bleef dödh, om lögerdagz-
aftonen kom Pigan heem, och stutarna fattades, och hon berätade the wåro
komna till annat fää; om söndagz morgonen gick måns i Böke medh sina
grannar till kyrka, när the heemkommo och hade fåt maat, sadhe månses
hustru, wij wele gå bort å flåå dhen stuten; måns suarade neij, thet giör
iagh inthett i dag. Tå togh hustrun hielp och gick ådt skogen, som dhee kom-
mo till een Rååß, satt ther een hans koo, quinfolken drogo på koon huadh
the förmåtto, och orkadhe icke fåå henne vp, begynte så roopa, tå kom måns
till dhem, och dhee hulpo koon wp och heemfördhe, och inthet wiste huar
9v Pigan war; När pigan icke kom heem, tänkte Måns hon war heem-
kommen till sin fadher, och om tißdagen sendhe budh dijtt, at hon skulle
komma heem. fadren Suarade att hon inthet war hemma; Då hendhe sigh
att fiorthon dagar ther effter war Torkill i Hökalt wid Siön att dragha
wadh, tå fant han pigan liggandes för een Skerfvdd i watnet, dödh
hafuandes för sigh ögnaklwft, och ingen wiste huru hon war dijt kommen,
män effter Pigones fader så wäll som slecht, äre i mißtanke, att Måns
skulle antingen slagit pigan, eller så hårdt hootat, at hon skulke i redd-
hoga lopet i Siön, eller der till hulpet, för huilken mißtanka måns fäste
een 12 manna Eedh till nästa tingh.

Sammadagh framstältes för retta een Ryttare hustru Nilla Nielßes doter
i Hölie i Berga Sochn, och bleef anklagat hafua bedrifuit eenfalt hoor med
een lößdrijfuare Anders Jönßon be:d thett för:de Nilla godwilligen be-
kenner, doch är iche barn afling kommen them emillan. Anders Jön-
ßonn är och på flöchten, och icke i borgen tagen. derföre bleef detta
ährendet vpsatt till widare ransakningh.

Jtem war och it löst taal vhtkommit, at een gift man anders Carlßon
i Quenarp, skall hafua besofuit för:de Nilla Nielßes doter, till huilket
taal man dhenne gången ingen saningh kan vhtleeta; dherföre satte
anders borgen till vidare ransaakningh vpsatt.

Samma dagh för rätta war kommen Peder Larßon i Jfla medh sin gamla
fader Lars Perßonn, klagandes, att för:de Peer Larßonns hustru Luße måns-
dotter, är kommen i roop och röchte, för een vng karll och munsterskrifuar
vnder manhaftig Hans Lhåre, Lhars Suenßen i Elinge, huilket röchte
sålunda är förorsakat; at för:de Lars Suenßon kom ifrån Calmar, och i heem-
reeßan til Jflaby, der Lars Perßonn boendes war, han bleef inbuden
till Ölß, och wäll anfången; dher satt och fö:de Luße och een annor hu-
stru för honom. Emott aftonen gick granhustrun der ifrån, Laßes
hustru gick till sina syßlor, och Laß Suenßonn och Luße blefuo sittiandes
i een benk; vthi skomrasket gick Laß Perßon i sengh, och badh tända
liuß vp: Schrifuaren suarade, at der behöfdes ingen liuß; När the
hade sittit een stund till mörkt war, folgdes dee ådt vht Laße satte
10r sigh på hästen, red på gården, och Luße folde medh, deslikest hennes mans
bröder Måns Larßonn een vng dräng, huiken folgde till brooledet, och der
stood och såg efter them. När the kommo it stöcke ifrån gården, wijste the
ifrån sig skiutzfäntan; då tänkte måns, huad monne the wilia taga
före; när the kommo vp itt steenkast när gården der Luße war heema,
togo dee af theras rätta wägh, een rheen emillan tuå åkrar, och alt bort
afsides nid i een diup Engiaholla, vnder tuå appellar, der stegh Laß
Suenßonn af hästen, och lät gåå i een maa, och dee satte sigh vndher
thrän: och måns Larßon gick efter och lurade på huad the skolle taga
sig före, och kom i hastigheet på een hög åckerreen, och stod så godt som
öfuer dhem, män antingen dee lågo eller såto kunne han i mörkret
icke wäll see, män han bekenner här för retten att dee lågo, och parter-
na neeka. Män Luße Måns dotter bekenner att han badh Skiutz-
fhäntan gåå i från sig på åkerreenen.
Jtem klagade och Peder Larßon i Jfla, at een annor vng karll Joen
Soneßonn i Bårßhult, huilken är syskonnebarn wid Laß Suenßonn,
skall och wara kommen i röchte för hans hustru Luße Månsdotter; orsa-
ken föregifues der af wara kommit, at jon Soneßon hade hemuist i een
annor gård i Jfla hoos sin broder, och achtade befrija för:de Lußes syster, och för
den skull söchte tillfälle på åtskillelige rum att tala medh henne; der af
mången tog mistanka. först seger han att Luße skulle hämpta in een Span
wattn, och satte spannen på Brönkaret, och gick i battstugan til Jon Soneß
och när hon ike kom in medh watnet, wistes en annor piga vht efter
wattnet, Jngerd bed huilken tiänar i kexßlenääs, och när hon hade tagit
wattnet och kom in, sade hon för matmoderen, att Jon och Luße stodo och tala-
des wid i Battstugan; Luße bekenner de stodo i battstugoskiälet, mit
för brunden.
               Andra tillfället gick Luße till Brogårdhen, der
war hon een heel natt, och inthet gick heem till sina syßlor, och der war och
Jon Soneßon, der af the finge een högre mißtanka, at om morgonen
sedan vptänt war, lade han sig på sängen hooß Luße, och folket gick på
golfuet.
Tridie reeßan wijstes efter Luße i byn, att hon skulle gåå heem så fant
Pigan them ståndandes tillhooopa på een wägh, och Luße förböd pigan seija
dett för sin suärfhader.
Och alldenstund, att Lußes Månsd: man icke kan wara för nögd;
vthan han får lagh af sin hustru, jämwäll af dem som för henne beröch-
tadhe äre, och iche will henne i sin echta säng godh koma, för än dhen eedh
10v ähr gången; derföre bleef samtöcht, att Lußes broder Erich Månß
i Jfla, fäste för henne een _ 12 manna Eed, medh _ 6 quinnor och 6 män.
Jtem fäste Jon Soneßon för det röchte han för Luße stodh, vthi een
12 manna Eed.
Jtem Lars Suenßonn munsterschrifuaree, fäste och en 12 manna eedh,
att han icke häfdade Luße dhen natten hon folgde honom i gräsdaalen,
der dhee hadhe itt synnerligit tillfälle.

Kom för retta Gudmund i Ößiöö på sin hustrus wegnar Jngredh, och
talade till sin Suärfader. Thorkill brand i Läßarydttt, om sin hustrus arf,
och mente han icke war tillfyllest Contenterat;
Thå suarade Torkill Brand, att arfuit war miätit i _ 50 loo Sölfr
der på han hade betalt efterskrefne pertzeelar.
1. Jtt paar oxar för ____ 12 1/3 Rdlr, och en half Suensk dlr,
2. Een kiätill för _______ 8 Rdlr, och een Suensk dlr
3. Jtem Penningar _____13 dlr, efter Rdlens wärde st: ___ 6½ marker
4. Eeen Skeed om _____3½ loo, och Rdlr __ 3 stn
5. Een gryta om _______12marker, detta alt rechnades vthi sölfuer
___ 76 lood, och Peningr 6 marker
Nu fordrar Gudmund meer aff, och Torkell kan iche blifua [..]
derföre fäste Thorkell een 6 manna Eed, at han hafuer betalat arfuet
öfuer det miätet war, såßom och war ähn hans bodh war wärdet,
när hans hustru bleef dödh.

Bengt Gunnarßonn i Läßarydtt war stämbder hijtt till tinget,
af Länsmannen Peder i Läßarydtt, och threskades, derföre saakfältes
han för penningar ___ 3 marker

Sammadagh tingfördes thuenne tienstefolk, Suen Johanßon, och Elin
Christiersdotter, huilka hafua tiänt Påuell i Gunghult, och der bedri-
fuit Lönskeläge; och Elin är hafuandes; män effter Suen Johanß
omökit lithen är och barnßlig, är mistanke han skall wara leijdher
och iche sielf skyldig, derföre bleef vpsatt till barnett födt är; och be-
kenner Elin hon bleef medh barnet _ 3 wekor efter Jull

Ottarp vbbiudes _ 1. Bleef afsagt att gården skall miätas.
11r Kom för retta een vng dräng Måns Larßon i Hiulßnääs, och bleef
anklagat hafua besofuit een tienstepiga af Echta säng född, Biritta
gudmundzdotter bed och aflat barn medh henne, thett hon till werldenne
födt hafuer, och der båden bekenna; och effter inthet Echtenskaap vthlofuat
war, iche heller stodo efter huart annat. derföre sakfältes han till
Penningar __ 40 marker
                                       Chronan ____ 13 marker 5 ör 16 pgr
                                       målßägand___ 13 marker 5 ör 16 pgr
                                       heradet _____ 8 marker       8
                                       heradtzhöfd__ 8 marker       8 pgr

Sammadagh kom för retta Larß i Alenskiöp och Måns i Linhultt, och
klandrade een Eng, som fordom hafuer Legat till Linhult af hedenhög,
in till widh paß _ 30 åhr sedan, tog een benämd Måns i Snerhult
Engian ifrån Linhult, vthan domb, föregifuandes, at dee gamble vthi Sne-
rele, hade först länt Enga till Linhult, till een Göthe be:d och han som
vthfick Engen heeter Ebbe i Snerle; och som här berättas, skall i fem
mans ålder stadigt hafua legat till Linhult oklandrat. Her på moste
föras bewijß, till widare ransakningh.

 
Lönßhultt i Piäterydh S.
Prästebögd i Göteryd S.
frelße ____1
Altt sätesgården i Bierknääs. frelße ____1
alt Greflingeråås i Pieterydh s. ___ _____ 1

Kom för rätta Tormar Nilßon i kyllhult vng dräng, och bleef ankla-
gatt hafua besofuet sin faders leijopiga, Bengta Pedersdotter, och aflat
barn medh henne, derföre sakfältes han för möökrenkningh till __ 40 marker
                                       Chronan ____ 13 marker 5 ör 16 pgr
                                       målßägand___ 13 marker 5     16
                                       heradet _____ 6        2      8
                                       heradtzhöfd__ 6        2      8 pgr

Ehrland Perßon i Grimshult vhtfäste een 6 manna Eed, at han icke
Staal vthi Skogarydz quärnhwß _ 4 skpp miöll, efter som han är kom-
men i vppenbart röchte före.
11v Sammadagh kommo för retta dhee Ehrlige och beskedelige dannemän
i Liunga och Hampneda Sochnar, och klageligen gåfuo tillkiänna att widh
Paß _ 38 åhr sedan, när dheras saliga framledne kiörkioherde her Jon
i Liunga war så åldrig at han icke förmåtte stå ProwastaEmbetet före,
eller körkiotiänsten vppehålla, bleef han betänkt att vhnna sin mågh herr
Peder i Angelstadh Kånna Sochn till een hielp; först derföre, at her Peder
trädde till ProwestaEmbetet. och för det andra, att her Peders i Angel-
stadh ladugård medh höö och sädh brann af wådeld, allehelgonne tijdh.
Huilken Sochn allt sedan medh Capitulj Samtöcke hafuer legat till
Angelstadh:    Nu klaga sochnamännerna i LIungagiäld, att the husen
i Prästegården dhem tillhörde äre slät förfaldne, och beuijßa att the ingen
bögningh i så lång tijdh i Angelstadha Prästagård kostat hafua, vndanta-
gandes hulpit något litit till taak, det kånna sochnemän beken-
na: Bewijßa och dee gamble, att först kånna bewiliades till An-
gelstad, skedde allena på try åhrs tijd, så lenge här Peder kunne komma
sig före igen, och sedan få sochnen tillbakas, huilket än här till inthet
skeet är:   Män thet är allom witerligit att Kånna Sochn af
heedenhög och vhrminnes tijdh hafuer medh all sin kiörkiokerett lydtt
och legat till Liunga prästagiäld, och hafuer der till warit Reedkiörka,
jn till hon af een godh wilia bleef efterlåten her Peder i Angelstadha.

Sammadagh kom och för retta Jöns Trufuidßonn i Boxabögd, huilken
hafuer sig tillkiänt een vng quiga, omärkt, huilken quiga Jöns i Dera-
nääs klandrade, och seger hon hörer honom till.    Män efter Jöns trufuid-
son hafuer quigan hender emillan, bleef afsagtt, efter det 16 Cap: i
TiufuaB: att han må wäria quigan medh een _ 12 manna Eedh,
huilken han vhtfäste.

Sammadagh framfördes een Piga, Gunnill Eskilßdotter, huilken hafuer
tient een gammal man Johans i Vlfbierga i try års tijd, och Johans
hustru Pernilla beskyllar Gunnull för Lägersmåål medh mannen, och
henne sådant förkastat: detta blef vpsatt till widare ransakningh
12r otta dagar effter Michaelismäßo dagh bleef bewiliat een heradtzsyn
emillan Suen Hanßon i Suenßhult, Bierßhult och Linhult, her Pauelß
gård i Vlzbeck.

Sammadagh blef beklagat att Enkian i Ånäs skulle hafua sine Peningr
som hon och hennes man hade inlagt i samma gård, efter hon iche förmåår
besittia och bruka gården, eller vhtlägga skaten, och hafuer ingen bördh till
Jordan. och skall Enkian hafua sine vhtlagde Penninger igen; kopar
emot kopar, sölfuer emot sölfr, och för peningr efter Rdlz wärdhe
st _ 6½ marker _ 20 dlr.

Sammadagh kom för retta Peder i Elmtååsa, och gaf tillkenna at han
hade kiöpt sin halfua gård Elmtåßa af Laße i målan, och fich tingskiöt-
ningh och lagafång. och Laße hade kiöpt gården af gambla gubben
Peder i Elmtåßa, orsaken at gården moste sälias till att lößa hans
son ifrån tiufnastraf.
Omsider gick Peer i Elmtåßa till och sålde her Måns i Agundarydtt
samma halfua gård för _ 30 Rdlr, st: för _ 3 dlr, giör Suenska Pängingr 180 dlr.
När her Måns wille hafua tingskiötningh kom Laße i Målen på
sin hustru Karins Pedersdotters, Måns i granhult på sin hustrus
wegnar Kirstin Peders dotter, och Anders i Bywerman på sin hustrus
wegnar Gunnull Peersdotter och klandrade kiöpet. Och efter dee på
deras hustrus wägnar wåro retta bördemän, dömdes halfua Elmt-
åßa gård dhem till, och her Måns till sina Penninger; Lekuäll hade her
Måns samma gård itt åhr.

Män Oluff i Nåkarp och Anders i Bywärman klandrade först
kiöpet, såsom heembudo her Måns sina penningar igen, och han wille
inga penningar henda af dem; vthan gick till Laße i Målan och Måns
i granhult och tog af them sina penningar ighen: orsaken war att
Laße och Måns hade tagit huar _ 3 Rdlr för etlöfuet; män dee
Neeka på thet högsta.
12v Kom för retta Påuell i Gunghultt fullmöndig på Per Laßesons
wegnar i Biershult och all hans syskonne, och tingskiötte Per Knut-
son i Biershult, och hans hustru Kirstin Jönsdotter, een fierdingh,
och derföre gifuit tysk och dansk mynt Penninger __ 100 dlr och
sex, huilka penninger Laß Jönson i sin lijfstijd vpburit hafuer;
Jtem triding af fierding som han kiöpte af Suen Jonßon för Peningr
__ 20 dlr Suenska, och belöper een heel triding af gården.

Sammadag vhtfäste Jöns Jönßon i Vareberga een _ 6 manna eedh,
at han icke i wanaart förderfuade Larß Jonßons hest, een student,
så at han bleef dödh.

Kom för retta Vdde Thorßon i Thraherydtt Sochn, på sin hustrus wegnar
Jngerd, och klagade at Jon i Stighult hade dolt vndan någon Jord
för hans hustru i Stighult som okiöpt är, nemligen _ 1½ skeppelandh.

Sammadagh kom för retta wällförståndigh Peder Olfzonn fordom
befalldningzman i Sönnerbooheradtt, klagandes att en hans foudekarll
Nielß bagge be:d om tijo Rdlr han hade vpburit af Suen i fiskarydt
een Länsmann, och föregifuer hafua Lefuererat Peder Olfzonn i Mar-
karydt:   och Peder Olfßon neekar; och förskiuter Peder Olfßonn
sig till witnes hoos Laß Tykeßonn och Sante Biörnßon i halsiö,
der medh beuijsandes att Nielß Bagge inthet war i Markarydt på
samma tijd, vthan i Vlfzbeck; kan Per Olfßon fylla tre fasta
wittne, att Nielß bagge icke war i markarydt, tå skall Nielß
betalla penningarna.

Sammedagh klagade Peer Olufzon, att Laße i Stönia hade gådtt i löfte
för sin fader Peder i Stönia, för den Rest han befallningzmannen
Peder Olfzon efter rechningh skyldig war, Nemligen – 61 dlr
- 25 ör, och der på betalat – 40 dlr: och intett ofriga stodh
till rest, och war Samma rest här orsakat för 1617 och 1618:
Nu hende sig, att samma giäld stod obetallatt in til – 1624, H. K:
Mtz: w. N.ste Konungz och Herre war her widh gräntzenn,
13r
thå söchte Peder i Stönia H. K. Mtz: om tillgift, och bekom H.K.M:tz
breef sub dato Ulzbeck dhen – 31 May 1624, att för:de rest – 42 dlr
skulle wara tillgifna.
Nu klagar Peder Olfzonn att han hafuer giort sin rechningzskaap
för 1617 och 1618 i rättan tijd, och tillfyllest betallat; och förmeente
sig hafua rät att gå till sitt resta register, och dem som honom skylldi-
ge wåro her hema i bygden.
Och eftter Peder i Stönia fattig war, gaf Peder Olufzon honom dogh
åhr ifrån åhr, och han giorde honom til wilie för giäldett; män om
han för sin gode wilia skall det mista, är betänkeligitt: omsider
efter det är itt samwetz wärk, och både hafua tagit skaadha
bleef saaken them emillan Limiteratt, at Peder skulle gifua Peder
Olfzon – 20 dlr, och Peder Olufzon draga skada på – 20 dlr 25 ör;
ther om blefuo dhe wäll och medh god wänskaap wänligen förlijchte,
medh beges deras godha Jaa och Samtöckie, uthan någon domb. 
 
Ithem anklagade Peder Olufzson een fierdingzman Hans i Nötia
be:d gifuandes honom saak, att han war honom effter rätt rechningh
skyldig blifuen _ 40 dlr; först neekade hans till giället, tå lade
Peder Olfßon fram hanses handskrift Daterat 1624, dher vthi
hans i nÖtia bekenner sig wara skyllig Peder Olfßonn för sin vp-
börd för åhr 1622, efter den rechning the tå giorde _ 40 dlr, satt
honom tijd och Termin att betalla, och thet inthet achtat, och icke heller
nu annat beuißa kunne än rechningen war rät, och sedan inthet
hafuer lefuererat; derföre blef afdömt att hans skulle betalla
förde 40 dlr, thett han omsider vhtlofuade godwilligen giöra willia,
och satte honom derföre löfftismänn.

Sammadagh bleef gifuit häradtz bewijß på Chronogården i Aske-
nääs, på trij års frijheet, efter Synamens wißa ordom, Nemligen
Lars i Alanskiöp, Måns Botilßon, Ebbe i hiulßnääs, och Peer
Johanßon i Judhult, som det synat och skerskådat hafua, och på
detta tinget witnat, att dett är med huß och gärdeßgården slätt
förfallet, och af åtskilligit krigzbefälle slätt nidsättet, huilka det i
månge åhr innehaftt hafua.
13v Jtem sammadagh bleef och ransakat om thuänne Chronoheem, Myreåås
bed i Agundarydz Sochn och efterfrågat orsaken huarföre dhee föras
till afkortningh, och icke förmåå wara jemföras medh dee andre i
Skatten. Så är klart och förfharit, att till samme heeman är
ganscha lithen och ringa ägor, och för den orsak i gamble dagar wa-
rit förmidlade, halft i allt owist; män iche des mindre för-
mår åboen iche vhtgiöra det wißa, orsaken, ränthan stoor
är, och till heemanet ringa åker och Engh, och altz ingen fämark,
vthan på alla sider jnnetäpta emot andra byar, att dee hafua
inthe vhtrömme, och fördenskull, och fördenskull icke giöra skiäll
meer än för halft heeman både i wist och owist, hafua och i
långlig tijd warit ödhe och illa besitna, huar det icke tillåtes
drager åboen der ifrån, och ingen dristar sig dijtt igen, ty månge
hafua dragit dijt medh Lass, och dedan medh kaßa, och ära ther
all theras förmögenheet quite gångne; huilket mången Ehrlig
man här i heradet witterligit är.

Then 6 Septembris höltz een Räkningh i Suens stufuo
i Beckarydt, emillan Peder Olfßonn fordom fougde i Sönnerbo hth
och Länsmannen Måns i Håå, om deras Rest: så war måns
skylldig blifuen __ 95 dlr; huilken rechningh hade skeet 1624
vthi Lagmansryd; derpå måns hade betallat een Post _ 20dlr
Een annor Post _ 10 dlr, så restade _ 65 dlr, dem Måns bleef
skyldig at betalla.

den 7 Septembris rechnadhe Peder Olufson medh Peder
Anderßonn i Åby, för hans vpbörd af Berga ottingh, för åhr
1621 och 1622. och när Peder Anderßonn hade framlagtt,
14r alla sina quitentzier på gestningh och fingo Lefuerering att allt
war afdragit som han till afkortningh sielf föra wille. Bleef
Peder Anderßonn skyldig på vpbörd och vhtgift för båden åhren
__ 241 dlr: Män effter det war itt gammalt ährende, och Peder
Anderßonn glömsker man, och inthet kan skrifua eller techna till
minnes, sade sig och hafua vhtsendt stora Poster medh Pederß Olfzons
sälskaap som inthet wåro quitteradhe.   derföre giordes them
emellan een förlijkningh, att Peder Anderßon gaf Peer Olfzonn
för allt resttatt, itt waltt paar oxar och _ 30 dlr penningar,
och Peder Olufzon lät sig der medh wara wäll benödh, och giorde
handstrechiningh at det skall wara een förlicht och aftalat saak
dem emillan och deras efterkommander.

Sammadagh blefuo och Peder Olufßon fouden och Peder Carlßon
i trotteslööf förlichta, så att Peder Olufßonn hafuer honom inthet
att kräfia, huarken på nytt eller Gammalt.
14v Anno 1632 den 30 och 31 Octobris stodh Laga-
tingh i Synnerbooheradtt vthi Jfla, öffuerwarandes Arrenda-
toren der sammastädes Erlig wällförståndigh Månß Jonson
i Jönekiöpingh, sampt Nämbden.

                              Nämbden
Jöns i Rydh Larß i Alanskiööp
Ebbe i hiulßnääs Måns Båtelson
Nielß bugge i Skaarp Oluf i holegården
Per Bengtson i Trotteslöff Anders i Bergheem
Peder i Ößiöö Peder Johanson i Juddult
Peder i Sönderwrå, Gisle i tranhult

Sammadagh kom för retta Måns i Böke, huilken hade fest lagh
att han iche war wållandes i sin tiänstepigas dödh Jngridt Jöns-
dotter, huilken sig sielf williandes bortdränchte i een Siö, och fans
floten till landet, och hade ögneklut för ögonen, nemligen sin egen
hufudduk, och giorde sig frij han iche war wållandes eller villian-
des i hennes dödh, eller der till war hielp, redskap, slog eller
skrembde.
                                       Edemännerna.
Måns i Bööke Giur i Bökhult
Esbiörn i Linneråß Torkill i Hökalt
Jon i Kielstorp Jöns i Jbidem
Truls i Rynnarp Nielß i grimsbögd
Oluff i Klökzhultt Niels i greflingzåß
Måns i Siöastabögd Anders i Boastadh

denne eedh blef i målsägandens närwaro giord och gången
och Måns i Böke för Jngridtz dödh frijkiendh.

Sammadagh rechnades emillan Peder Olfson och Peder Bengt-
son i Trotteslöff om itt löffte han vthi gången war för _ 12 dlr
När alt war rechnat bleff Peder Olfson skyldigh Per Bengtson
Penningar _ 6 dlr 1 marker. Men huad anlonger vthlagorna aff
15r Peder Bengtsons halfue gård för 1631, 1632, huilken Per Bengt-
son seger wara affördh i afkortningen för elldzskada, och Peer
Olfson neekar, dett bleff afsagt, att dett skulle ransakas i Cam-
maren, om det är afförd eller iche.

Sammadagh bleff beuiliat af hela heradet att de wille hålla
welborna Ståthållaren Otto von Scheidingz tre hestar, Arrenda-
toren _ 2 hestar, lagläsaren een hööklippare. detta vhtlofuade
almogen medh een godh wilie giöra willia, och inthet queda eller
klaga der vhtöffuer.

Sammadagh förfördes för retta een dansk fånge, huilken Lens-
mannen w. Brådde i Markarydt hafuer fångat och vptaget,
orsaken han hade it falskt paß, der vthi han hafuer kallat
sig Peder Suenson; och heeter ret Niels Person, huilket Paß
han omsider bekenner, at han kiöpte af een drijffuare för _ 2 marker
Jtem bekenner at han är barnfödh i Norra halandh i halmstadh
häradt. Denne för:de drijffuare Niels Personn och een förrymdh
knecht ifrån Konungaheradtt Peder Bengtson i Snäreshult medh
det wedernampnet goße, ty hans fader heeter Bengt goße i
fiskestadh, then för _ 5 åhr sedan rymbde, kommo tillhoopa i Tor-
arp Sochn i Danmark, och slogo sig i selskap medh huar andra, sampt
Per Bengtsons hustru Karin Nielßdotter, och gingo till att stiäla ifrån
een dansk bonde i danmark, Nielß Jngewalson i Ingeualßbygge
förgylta sölfuerknappar _ 10 St om _ 2 lodh, Räffskins mösßa _ 1 st
om _ 5 dlr, een brun klädeströga om 5 dlr, hanskar _ 2 Paar om
_ 1 dlr, blå görlesk kiörtell om _ 5 dlr, it par strumpor om 2 [..]
otta stycken linkläder om 5 dlr, hörtåger _ 1 [..] om 4 ör, thu
par byxor _ 1 dlr, een walmanströga om 2/3 dlr, stöfflar it par
_ 1 dlr tuå leester om _ 1 dlr.    Jtem walmansbyxor om _ 1 dlr
vantar tu paar om _ 1 [..], redha penningar _ 2 marker: Jster _ 1 [..]
om _ 1 , flesk _ 1 1/3 sida om _ 14 [..]. Summa _ 34 dlr 4 ör.
15v allt detta godtzett kiöpte een Soldatt Eskill i Thornasbögd af
Tiuffuarna, och gaff dem een hest, och är tillstädes, så att målsägan-
den fick sit igen oplundrat. Jtem fick och sin deel af fleskett det
tiufuarna bekenna. Men Eskill neekar.
Detta ährandet bleff stält till rettens sentens och domb, så all-
denstund denna förbe:de tiufuer af berådde modh hafua stulit, ther till
Eskill i Thornasbögd hafuer gifuit råd såsom och samtöcht, och giort
sig delachtigh af godtzett, fått sin deel af fleskett, ätit och nöt, såsom
och kiöpt och dolt det, han wiste stulit war, dömes hälaren
så godh som stiälaren, och blefuo alle _ 3 effter det _ 6 Cap: i tiuf-
Balk. sagda ifrån lijffuet, och ogilla för deras gerningh. och den
Suenske soldaten för Rymningh fältes efter det 16 och 17 Cap: i Kon-
nungzBalken.

Sammadagh framfördes för retta een bed Peer Åkason, huilken för
_ 5 åhr sedan hade låtit leija sigh till knecht i Thueeta heradt, och
hafuer derföre tiänt i fem åhr, och warit på tågh i Prytzen och
Tyskland, och Erligen tiänt, in till han blef siuk widh Statin
och kom der ifrån sit compagnij. När han kom sigh före kom
han i selskaap medh een öffuersta, welb: Laße Kagg öfuer Siön
hijt i Suerige, och en öffuerste Åke Oxenstierna lät ledsaga honom
til Suerige, och han kom hijt i Sönnerbo heredtt och bleff här gifter
och åter på nyt låtit sigh Leija, af een bed Algut Nielßon i
Ramnåß, och tagit af honom  _ 90 dlr. Bleff afsagdt att Öfuer-
sten eller Munsterkareerne måge dhenne saak vptaga, efter han
lender vnder krigzretten, och her på feltes ingen domb på denna
gången.

Kom för retta Laß Suenson i Elinge munsterskriffuar, vnder Man-
haftig Capten Hans Lhåre, huilken hafuer fest een _ 12 manna eedh
att han iche hafuer besoffuit Peder Larsons hustru i Jfla Luße Måns-
dotter bed then natten hon földe honom på Jfla gårde af sin retta
heemwägh och nid vnder een hög åkerrheen, vnder een åxell, der dee
såto och funnos, och hesten Laß redh gich der hooß, huilket war it ondt
tillfelle, doch Lekwäll neeka gerningen. deße wåre hans Laggerßfolk.
16r Laggerßfolk
Laß Suenson i Elinge Nielß Olfson i Elinge
Måns Månson i Håå Per Suenson i hallarna
Måns Suenß i Elinge Lars Olson i Ößiöö
Erland Jonson i Elinge Jöns Person i Elinge
Suen Larson jbidem Arfuid Suenß jbidem
Eskill Larson i Eka Knut Larson i hyltåkra.

dhenne eed bleff lagligen giord och gången, och Laße Suenson för
oärligit omgengelse frijkiend medh Luße Månsd: och hon för honom
in till deß annor eller better beuiß framkomma, ännu äre förhörde.

Jtem kom och för retta Jon Soneson i Barsit, och giorde een 12 Man-
na eed, at han iche hafuer besofuit förte Luße Månsdotter.

                                          Edemän
Jon Soneßon Måns Soneson i Jfla
Suen Åkason i Barsit Karin Botilß dotter
Jöns Person jbidem Knut i holhult
Giermund Nilßon jbidem Torsten Knutson i helhult
Måns Jons i fagrult Ebbe Jonson i Liauaga
Simon Ekenääß Anders i Snerhult
  Boo i Torp.
dhenna eed bleff lagligen giord och gången, och Jon Soneson blef frijkend
för Luße Måns dotter.

Jtem kom för retta Erich Månson i Jfla, och giorde sin Syster Luße
Måns d: frij att hon iche hafuer varit sin man Peer Larßon otrogen
medh Legerßmål sedan hon kom i hans wåld.

                                          Laggerßfolk
Erich Månson i Jfla Jon Gudmundßon i Ößiöa
Suen Bengtß jbidem Suen Bengtson jbidem
Eskill murare i Jfla Gunne Jonßon i Jfla
Karin MÅns Skreddares i Miärrit Jngridt Eskils i Jfla
Brita Suen Bengtsons i Ößiö Anna Gudmundz i Jfla
Bengta Jon Gudmundsons i Ößiö Anna Erikz i Jfla
16v dhenne eed bleff lagligen giord och gången och Luße Månsdotter
frijkiend för alt oerhligit omgänge medh andra karlar, sedan hon kom i
sin mans wåld.

Sammadagh kom för retta Torkill Brånd och giorde een _ 6 manna
eedh at han tillfyllest hafuer betalt sin mågh och dotter, gudmund i Ößiö
och Jngridt sin dotter, alt thet arff i mindre och större Perseglar, efter
som bohaget starkt och godt war, när hans hustru Kirstin död  bleff:
omsider öffuer allt blefuo de wänligen och wäll förlichte, och Thor-
kill brandh gaff sin mågh och dötter till yterste affskedh på sitt möder-
nes arff Rdlr _ 3 Str, sedan skall detta wara een förlicht och aftalat
sak dem emillan och deras arfuingar.

Sammadagh bleff Jöns Clemmitson och hans son Jöns Jönßon frij-
sagde för den hesten som blef slagen af andra hestar i hans gata, och
hörde Jngrid i Vareberga till, efter hestarna hade så hårdtt betes, at hesten
blef all sargatt.

Sammadagh kom för retta Oluff Person i Mörhult och framlade i
retta Ståthållarens her Thage Thotz fougtes wällförstondigh Hans pErsons
vnderschrefne breef, retten her i Suerige tillschrifuit, der vthi förmäles
att för:de Oluff hafuer klagat för honom att een bed Jon Nielßon i
Rente i Suärige skall hafua stulit ifrån honom een hest brun: medh
huilket breff han hafuer söcht hijt till Suerige, klagat Jon Nielßon
an, först Jerna, och sedan ligga i heredtz fängzle, nästan i fiorton dager
och fouar sig till vitnesbörd hooß hans Larßon i Bökebergh, CHristiern
Erlandßon i Räfzöö, och gudmund Bengtßon jibidem, dhenne hafua suorit
her i Suerige medh vprechte fingre, at de sågo Jon Nielßon rijdha een
sådan hest fram om deraß gård, och ådtt Suerige.    Nu kan och Oluf
inthett beuisa sin klaga, och inthet tiuffuerij är funnit hooß Jon Nilson
her emot framlade Jon Nielßon kiörkioherdens her Larß Christiern-
ßons bref i Jlbergh, vnder then hand och signett, der vthi han gifuer
Jon Nilson godt vittnesbördh, at han hafuer stält sig i hans sochn Ehr-
ligen och wäll. detta blef vpsat till widare ransakningh.
17r Kom för retta Swen Gunnaßon i Linhult Corporall vnder
welb: Anderß Biörns compagnij, huilken är kommen i röchte för hou-
stru i hult, kirstin gammalsdotter; Jtem är och beröchtat för
een Piga i samma gård, Jngeborgh Suensdotter, för huilket röchte
Suen vthfäste een _ 12 manna eedh till nästa tingh.

Sammadag bleff Johans i Vlffberga frij, för Gunnill Eskilß-
doter, een tiänstepiga, effter der till fans ingen skiäll, doch skall
Gunill fly hans gård och omgänge, och taga sigh huß och heemwist annor-
städes; men kommer annor eller better skäll och beuiß fram, än
rätten nu hafft hafuer, tå skall han ståå i samma saak och suara.


                        Then andra dagen Continuerades medh
                        Lagtinget och samma Nämbdenn


Sammadagh kom för retta Peer Carllßon i Trotteslöff fullmön-
digh på Peer Jonsons vegnar och hans hustrus vegnar Elin Peders-
d: och tingskiötte förbe:de Elins broder Hindrich i Sönderåå, een heel
fierdingh af Sönderåå gård, och derföre vpb: Rdlr _ 42 Stn för arf
och Etlöfuet.    Jtem hafuer och Hendrich Lagafångz breef på een
fierdingh i samma gårdh, så att han äger halfue gården.
 
Kom för retta Hindrich i Östraby på sina egna och på sin Styff-
dotters vegnar Kristin Pedersdotter, och Elin Persdotter, på huil-
kas vegnar war fullmöndigh Torkill Brånd och Jäppe i Kuggebo-
dha, och tingskiötte Jon Peerßonn i Nygård och hans hustru Anna Jöns-
d: een heel fierdingh aff Hendrichz skattegård i Östraby för Penin-
ger ___ 100 dlr och _ 2 marker för arff och Etlöffue.
17v Kom för retta Jöns Jeppaßon i Rydh, och Ebbe i hiulßnäs
fullmöndigh på Peder Jonßons vegnar i Beckarydtt, och tingh-
skiötte Eskill Thorstenson i horn och hans hustru Jngridt Suens-
dotter, een half fierdingh aff thorstens gård i horn, och derföre vp:t
_ 36 dlr Suenscha.

Kom för retta Larß i Alenskiöp fullmöndigh på Sißelas Peders-
dotters vegnar, anlongande hennes systerpart. Jtem halfue Estridtz
systerlott i hyltan, och tingskiötte Nielß, Axell och Peder Aßars-
söner; Jtem karin och Britta Aßars d: förde halfua Sy-
sterlott i Kieringalijdha, för Penninger ___ 73 dlr, och 4 skeppeland
i Norragården i gräßholma.

Kom för retta Steen Oluffzson på sin moders Jngeborges vegnar
Gudmund Jäppason i Håå, på sin hustrus Jngerdas, så och fullmöndig
på hans systers vegnar Elin i waraböke; huad belongandhe
Måns Månßons broderlott vthi een fierdingh, efter han först försågh
sigh med tiuffuerij, och sedan på tåget widh Calmar rymbde
ifrån sin Phaan, och giorde sigh till een flychtachtig skelm, dömdes hans
Jord wara förbrutin, efter det _ 17 Cap: i konungzbalken, och effter-
låtit af retten, att hans syskonne må den behålla och skiffta den
lothen sigh emillan, så att Eskill medh sin hustru Jngridtt, äger een
heel fierdingh, och hafuer Eskill giffuit sin syskonne i samma lott
huar systeren _ 14 dlr, och sielff arft een broderlott. Jtem hafuer
och Eskill arfft een broderlott i samma fierdingh. Jtem hafuer och
Eskill kiöpt een fierding i samma gård aff sin fader och modher, för
Penninger _ 80 dlr, effter hans Lagafångzbreef, Dat: 1626, 28 Septemb:
Toffhult i Lidhultz Sochn Crone räntan Smör _ 11 lb, är kiöpt
vnder Skatten för _ 24 Rdlr in Specie, och är aldeles oklandrat.

Kom för retta Laße i Stönia, fullmöndigh på Månsas wegnar
i Bierßerydtt, och tingskiötte hans son Peder i Synderwrå, eenn
medh den deell Magnall i Birkerydtt åtte Nemligen halfua hennes
 
18r
lott, och derför hafuer Måns i Bierßerydtt upb: - 49 R.dlr, och 
Magnill – 10 R.dlr, och tu lodh sölff, och belöper een heel fierdingh
af aller Bierßerydz gårdh.
 
Kom för reta Laße i Stönia fullmöndigh på Swen Esbiörnßsons veg-
nar, och hans hustrus vegnar Kirstin Bengts doter, och tingskiötte Laßes
hustru Elin Oluffs doter i Lußhult, och hennes barn een half fierdingh
aff Lußhult, för penningar i Tyska dlr och dansch myntt, huar R.dlr
för – 6½ marker– 35 dlr. Item war Peder i Söndrawråå fullmön-
digh på Nielszas vegnar i Wåköön, och tingskiötte Elin i Lußhult
och hennes barn een half fierdingh aff Lußhult, och fått jord igen i den 
andra halfparthen i samma gård för – 35 dlr, dhen samma slags mynt.
Item hafuer Lußas barn i Luβhult arft een half fierdingh i samma
gård, så att Elin medh sin barn efter Lasse, äger halfannan fierd-
dingh aff Lußhulta gårdh.
 
Kom för retta Peder i Söndrawråå, på Anders Knutzsons vegnar
och hans hustru Kirstin Måns doter, och tingskiötte hans hustrus broder
Suen Kåre i Boalt, och hans hustru Bryta Andersas d: halfua Sön-
dragårdhen i Yxnalt i Lihults sochn, och derföre upbt hundrade
och femtijo dlr huitt myntt, och tijo dlr koppar Penningar, och för
Etlöfuett – 12 dlr.
 
Kom för retta Anders i Berghem, fullmöndigh på Elins hustrus
wegnar i Kånna Karin Jonß dotter. Jtem på Månses hustrus
vegnar i Kånna Jngeborgh Jönsd: Joen Joenßon på sine syster-
barns vegnar, Gyridt Pedersdotter, och tingskiötte Anders Jon-
ßonn och hans hustru Kirstin Andersdotter, alle deras arffuelo-
ther vthi een tridingh i Biergzgården i Bergheems by i Kånna
Sochn, och vpburit Penninger i Suenscha mynt _ 120 dlr, och
huar een Rdlr för Etlöfuet, löper _ 3 Rdlr, och hafuer sielf arft
een broderlott i samma tridingh, så att han äger een heel tridingh
aff gårdhen.
 
18v Kom för retta Peder Nilßonn i Nääß, fullmöndigh på sin broderß
Eskilt Nielßons vegnar i Lhönhult, och bekende att förte Eskill medh
sin hustrus, Johanna Jonsdotters vegnar, sampt sine broders och
syskonnes vegnar godha Jaa och samtöche, hafua vndt och sålt Nielß
Erlandßonn och hans hustru Sigridtt Jönsdotter, allan Lhönhulta
gårdh i Giöterydz Sochn, och derföre vpbt jtt hundrade Rdlr och
fämpton, och Johanna i hederßgåffuo een _ 4 lodh skeedh. Jtem Joen
Eskillßonn och Peder Eskillßonn medh tree sine Systrar i Etlöfues
gåffuo _ 7 rdlr. Jtem Jon Nielßonn i Ramnäß, Per Nielßonn i Näs,
och Jöns Nielßonn Jbidem, i etlöffue huar een Rdlr. Jtem Jngridt
i holmßerydtt, och Johanna i Skattabodha, och huar een Rdlr, löper
_ 5 rdlr. och hafuer Nielß Erlandßon sålt een heel fierdingh i
hallarydt, och lagt i Lhönhult, och i Brokhult _ 4 skeppelandh, och in-
lagt i samma gårdh.

Kom för retta Joen i Skogzgårdh fullmöndigh på Bengt Thorßons
vegnar, och thuenne hans systrar, Jngridt och Kirstin thorasdötrar, och
tingskiötte Måns Anderßonn och hans hustru Christion Suensdotter, en
heel fierdingh af Gunstorp gård i Thutarydz Sochn, och derföre vpbte
Jngridt thoras d: Skatgilla oxar _ it paar, Bryggepanna _ 2 lb 5 marker
Jtem suenska penningar _ 15½ dlr, ostt _ 1 lb, smör _ 1 lb, och itt
stoort skååp.   Jtem Bengt Thorßon och Kirstin Thorasdotter, godha
oförfalskadhe Rdlr _ 32 Stn, och i etlöffuesgåfua Lärufft _ 8 alnar
Jtem igenlöst _ 2 skeppeland åker, och _ 3 Laß ängh vtgiff Boo i Gnuß-
torp för kopparmynt _ 11 dlr

  Horßya i Nötia Sochn 1
  aff Ragnillakiöp 1
frelße
 
Quenningaarp i Kånna Sochn
Rönninge i Liunga Sochn
Prestebo i Thutarydz Sochn
1
1
1
1/7 aff andregården i QUenslöff i Angelstad S. 1
  Maste een heel gård i Wrå Sochn 1
1/4 aff thånnerydtt i Markaryd S. 1
  Kiööphult __ ½ gård i Samma S. 1
19r
1/6  aff Markarydtt 1
1/4  aff Stensit i Pieterydz S. 1
1/2 Longaskogh i Samme S. 1
   hårult heel gård i Hallaryd S. 1
1/2  horßaberga i Hampnada S. 1
   allt quinnalt i S. S. 1

Kom för retta Dan Jonßonn i Kimmelßbygd på sina och sinn
söskons vegnar Karin i hyltåkra, och tingskiötte Peder Kiellßonn
och hans hustru Botill Kiella dotter een heel fierdingh af Kimmelzbygd
för penningar i dansch mynt _ 120 dlr.

Kom för retta Joen i Hårult i Hallarydz Sochn, och gaff tillkienna
at Jon geet i Skåperydtt, och han först war sams om et bygge i
een åå, och huar bygde effter sitt goda töcke; Nu will Jon geet inthet
hålla ord, om dett de wåro sams om, vthan drifua Jon i hårult ifrån
sitt arbete och quarn, der på han möckit kostat hadhe, och will sigh
tillegna. Man effter Joen geet iche war tillstädes, her til suara, blef
han stämbder till nästa tingh at her till suara.

Kom för retta Peder i Mistrult fullmöndigh på Nilles vegnar J
koddeböke, och tingskiötte Jöns Nielßon i Bösalt een half fierdingh aff
heela gården i Bösalt, och vpbt godtt danscht mynt Penninger _ 40 dlr,
Jtem hafuer Jöns Nielßon arftt een 1/4 i samma gården, så at han
medh arff och kiöp äger halfannan fierdingh aff Bösalt.

Kom för retta Larß Thrulßon, på sine, och sin broders vegnar
Suen Trulßon, och tingskiötte Jäppa i Kuggebodha it tynnelandh
Jord och der til engh i ytra gården i Jfla för Penninger _ 21 Rdlr
_ 6½ marker st. Jtem war Måns Botilßon, och Larß Person i Jfla
fulmöndigha, på hustru Suena Stens dotters vegnar, och på Ger-
trudh Ebbe dotter vegnar, och tingskiötte Jäppe i kuggabodha, och sins
hustru Elin Suensd: 3 Skeppelandh och der till Engh i samma gård,
och derför vpbt så godt mynt at een Rdlr giorde _ 6½ marker _ 32
dlr. och gertrudh för Etlöfuet _ 3 marker. Jtem hafuer Jeppe gifuit
Elin Ebbe dotter it Skeppeland Jordh i samma gårdh för Peningr
__ 5 dlr.
19v Kom för retta Larß Thrulßon i fagridtt, klagandes att en bed
Jöns i finhult kom heem til honom, och beskyllade honom haffua
stulit en geet och seger att een knecht Peder Månßon war hans
sagesman, Jöns i finhult måtte stämmas.

Kom för retta Boduid Larßonn i mistrult, huilken är kommen i
taal för Brådda Månsdotter, Johans hustru i harpholmen, orsaken
at de bytte heeman, och Brådde seger att Boduidh skulle haffua
loffuat henne it Binnetröijeklädhe, der till han neekar; och effter
hon war wägen at kräffia; begynte folk skratta, bediandes honom
taga skiäll för trögeklädet, elliest är kånan lößarchtig i munnen,
och samtöchte medh; men det är allt een dichtat lögn, derföre
bleff Boduid frijkiendh.

Kom för retta een Studiosus d. Petrus Pauli i Ulsbeck, huilken
hafuer besoffuitt een piga Kirstin Suens doter i Huiterydtt, och 
aflat barn medh henne, thet i dagsliußet framkommit är, och båden
bekenna, derföre sakfeltes han til Penningar – för mökrenkningh – 40 marker
            Cronan       – 13 marker 5 ör 8 ?
            målßäg:      – 13 marker 5 ör 8 ?
            heradett      –  6 marker 2 ör 4 ?
            heradtzhöf   –  6 marker 2 ör 4 ?
 
Kom för retta Karin i Ragnillakiöp, klagandes at hon medh sin man
Håkan i Ragnillakiöp hafuer kiöpt för _ 32 åhr sedan, Assers jordh i
Ragnillakiöp för full betallningh. När aßars dotter blef gift Elßa
bed medh Peder Jonßonn, drogh han till Ragnilakiöp och togh af Karin
itt Paar oxar om _ 9 Rdlr, een koo it feet suin och penningar
_ 5 dlr, och första kiöpet är _ 18 dlr. När alt war rechnat, effter
gammalt miät, war betalat __ 33½ dlr. Så resta ännu efter
gammalt miät _ 6½ Rdlr.

Sammadagh kom för retta een Ryttare hustru Märit Oluffzdotter
i Vtterßnäs, klagandes att een feltwebell Nielß Anderßon i Öffer-
åkra, hade i wrede vtkastat några ord om henne, och een drängh
som henne tiänte, Gudmundh Jönßon bed och hafuer sig så till-
20r dragit att Nielß Anderßons dotter Karin, tiänte hustru märites gård-
man, och bleff trätandes medh drängen och förde honom illa vht för
matmodren; tå bleff drängen wreedh och bannades medh pigones fader
Nielß Anderßonn, och han suarade i wredhe och hastigheet, seijandes kan
skee du hafuer taget hundrade gånger hooß henne; detta skedde widh
Ryßby kyrkia, och efter Nielß rättade sin ordh, bekennandes han thet
sadhe i wredhe, och hafuer ingen skiäll, eij heller ståår på något bewij-
ßa; derföre bleff hustru Märit och drängen frijkendhe, in til någon
kommer fram som fester fhoot.

Kom för retta Börge Jönßon i longaskogh, klagandes at it quinfolk
Jngerd i hestberga, hafuer honom vtfört att hafua stulit _ 5 st wox-
ne Suin, och een piga sadhe thet för honon, nemligen Kirstin Bengtzd:
derföre vtfeste han för samma wanröchte een _ 12 manna eedh till
nästa tingh.

Sammadagh vtfeste Nielß i Alenskiöp een _ 12 manna eedh, at de
_ 6 dlr han togh aff Erland i Kexhult, wåro vthi dee _ 10 dlr som
Peder Olufzson leffuererade ifrån sigh, och thor i Sonama fich igen.

Jtem klagade fendriken Clemmit i Änßan sigh wara skielt vthi
it gästabudh för een skelm; huilket sig sålunda hafuer tildragit, att
fendriken mißtänkte Nielß i Alenskiöp at han skulle hafua inne på
sig _ 6 dlr, thore i sonama hade vtsendt, och mente han wille dhem
döllia, och sade tu bär dolßmål på Penningarna: der aff bleff Niels
wreder och bekenner han skelte Clemmit för een Skelm, til des han
kunne beuißa honom dolsmål.   Jtem beropar Nielß sig på vitne
att Clemmit skielte honom först för dolsman, N. Niels och Jöns i Siö-
bo, item Simon i dottebygdh: om sider bleffuo Partherna förlichta,
och huar til sin ähra och redeligheet behållen.

Sammadagh kom för retta fendriken Manhafftig Clemmit Jönßonn
i Stuhalt, och her för retten beuiste at han tog samma heeman vp,
af ödesmål ther thet lågh slett för fäfott, och wille gerna komma thet
till macht igen; men efter thet så slet nidrothet är, såßom och at thet
iche hafuer i förstonne warit annat än it torp; vthan bleff för
några åhr sedan lagtt för itt halft heeman. derföre til thes vpretelse
behöffuas _ 3 årß frijheet. tu år hafuer han alleredo haft frijheet.

Kom för retta Niels Anderßon foude på Förarp och förde för retta
een deras Landbohustru Elin i heslebacken, och beskyllade henne at
20v
hon medh dieffuls konst skall hafua ombracht S. welom nederrott
ifrån sit lijff, orsaken at han lät vtskrifua hennes son Peder Jönßon
til knecht, detta skall welb: Welom haffua bekent på sin sotesängh.
och begärar förte Niels Anderßon på s. Velom nederrotz efterlåtnes
Enkios vegnar, at förde Elin måtte festa een _ 12 manna eedh, at hon
iche hade ihieltrollat S. Velom man.

Kiällekiöpz gårdabreff Daterat 1615, förmäler at Jöns och Knut hafua
kiöpt af sine syskonne för _ 251 dlr halffparten haffuer Jöns löst
medh sin hustru Luße, nemligen _ 175½ dlr. Löper på Luße _ 87 dlr _ 3 marker
Jtem vthi een fierdingh i lihult som Jöns i Kållekiöp och Luße effter
domb, löper på Luße sölffuer _ 65 lodh, och för breffuet _ 5 [..] danscha
Jtem i Betheråß _ 25½ dlr.    Jtem bekendes och at Luße hade tagit i
gräßholma sedan hon kom till Jöns penningar _ 36 Rdlr Jtem i Grö-
naföre Jordh _ 6 skatte daller och een oxe.

Sammadagh kom för retta Laße i Stönia Lensman i Onßiöö giäld,
huilken hade vptagit een dansch man och hästetiuff Jöns bed medh it stort
stodh han i danmark stulit hade; Jtem hade och tillförenne för några
veckor sedan warit her i Suerige och sålt een hest til welb: Per Stierna
til hobestadh, godh för 100 Suenscha dlr. Jtem föryttrat een annor hest
hiilken han hade stulit widh Lagaholm i danmark. När tiuffuen
kom in emot tingstadhen, togh han till sig markurium så starkt, at
när han kom in i tingstugan, kunne han ingen besked giöra; vthan fördes
vht och samma natt vthi stoor Desparation, vthan all Christelig be-
kennelße gich sin kooß, och förgiften slog honom sönder: derför bleff
afdömpt, at mestermannen skulle draga honom till skogz och i moraß
nid pola.

Rechningh emillan Joen i Nygårdh och Måns i hagan om otarp.
1. bleff Måns skylldigh _ 11 dlr, der af Lega vthi _ 4 åhr Pengr _ 4 dlr.
Noch hafuer Jon för _ 12 eller 16 åhr sedan vtlänt Penningar _ 30 dlr
i sådan tijd at en Rdlr rich för 6½ marker, dett nu giör Rdlr _ 17½ st
löper effter dennetijdz rechiningh ___ 64 dlr _ 3 [..]
Jtem der aff rentha Penningar __ 20 dlr.
Jtem för vtlagor i _ 2 åhr ___ 44 dlr
                                             Summa 143 dlr _ 3 marker

               Actum Borstna   allehelgonna dag etc. tantum
at sålunda afdömdt är vitnar lagläsaren Nilß Eskelßon medh
egen han och signet sampt häradzinsegell               Nilß Eskelß



Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 346 / sid 1 (AID: v49319.b346.s1, NAD: SE/VALA/0382503)