Sunnerbo dombok 1637

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 146 (AID: v49320.b146, NAD: SE/VALA/0382503)
[tom sida]
0r
In Nomine Triados, Sacro=
Sanctj.

Her Begynnasz Dombooken aff
Synnerbo häradt Pro Anno 1637.

Lagman
Edle welborne Her Carll Gyldenhielm, Frijherre till Barkuera,
Herre till Sundbyholm och Kaszby etc.

Landzhöffdinge,
Edle welborne Bengt Bagge till Berga och Lagnöö.

Ståtthållar,
Edle welbördig Peder Månszon lodh till Hielmsenga.

Härettz Höffdinge
Edle welb: Doctor Salvius, Hoff Cantzeler.

Befallningzman
Ehrborn och welförståndig Gummund Anderszon i Sken.

Lagläszare
Niels Eskillszon i Hult.

denne domböcher hafuer iagh
wnder tecknatt öfuer sett her i
Jönekepingh vthi Junij 638
0v [tom sida]
1r
Anno 1637 den 6 och 7 Martij Stod Laga ting i Synnerbo h:tt
vthi Dragarydt, öffuerwarandes ståtthållaren vtöfuer Jöneköpingz och
Cronobergz lhän, edle welb: Peder Månszon Lod till Hielmsenga. Item befall
ningzmannen der sammestädes erlig försichtig Gudmund Anderszon i Sken.
Item vnderfouden och häretzskriffuaren wellachtat Peder Carlszon och Harall
Trolle sampt häretz nämbdemen.

Nembden  
Måns Botilszon i Horn Per Bengtszon i Trotteslöff
Oluff i Skekarp Peder i Söndrewrå
Peder Nielszon i Ösziö Anders i Bergheem
Niels Erichszon i Alenskiöp Giszel i Tranhult
Joen i Snelzböke Niels Bengtszon i Horn
Per Perszon i Barszarydt Joen Joenszon i Rydh

Sammadagh fördes för retta en löszkåna Elin Bengtz dotter i Mårarp
på frelse och blef anklagat hafua i longlig tijd ståt i röchte för en gift
man Niels Midingszon i Borstna på skattiord boandes för huiket
röchte han är tingförd och skall röchtet sålunda om henne vtfördt vara
at hon skall hafua födt otidigt barn och dolt födzlan. Nu framkommo
Niels Midingszons gårdquinnor Berita en enkia, Item Gertrud en tienst
piga och gårdmannen Måns Perszon och aflade eed at de aldrig förnummo
förbe:d Elin vara hafuandes vthan låg siuk i hufudsiukan så hon som fle
re ther i gården i många vekor. Derföre blef hon för barnamord frijkendh
Men för horet blef Niels Midingszon som gifter man och Elin som löskåna
och ogift efter Gudz lagh sagde ifrån lijfuet. Then som hor bedrifuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan
derföre at han medh sin nestes hustru hoor bedrifuit hafuer.

Sammadagh fördes för retta en skattebonde Peder i Flattinge och blef ankla
gat emot H.K.M:tz strenga förbud hafua huggit ekebord af rå eek och
fördt öfuer grentzen ådt Danmark och bortsålt och bekenner sielf tre
tolfter, sakfeltes för förbudh konungz ensak till penningar 40 marker.
Een enka i samma gård vtfördt 3 tolfter, sakfeltes för förbudt till 40 marker.
Item Bengt Jonszon i Flattinge en skattebonde vtfördt ekebord 4 tolfter
sakfeltes för förbudet till 40 marker.
Joen Joenszon i Dörarp för 4 tolfter penningar 40 marker.







1v Joen Hindrichszon i Halsziö skattebonde för 4 tolfter 40 marker.
Oluff Pederszon i Quenarp 4 tolfter 40 marker.
Joen Månszon i Höreda 4 tolfter 40 marker.
Bengt på Tyketorpet 4 tolfter 40 marker.

Frelsze vthj ottingen
Jöns Jeppaszon i Höllie edle welborne frw Kirstin Bielkes landbo till
Westhåå för 2 gröna eker han på almenningz skog huggit hafuer sak
feltes efter H.K.M:tz breff dat: Stockholm dhen 12 Octob: 1624, jägemesta
ren Michell i Thenhult öfuergifuit, sakfeltes till 80 marker, huszbondens
ensak.
Måns i Osz edle welb: cantzelerens lanbo hafuer huggut på obydt
skogh och annans byamåål gröna eker 2 str sakfeltes till 80marker
huszbondens ensak.
Jöns Suenszon i Quenarp edle welb: frw Annas till Fylleskog lanbo
hafuer huggit 2 lasz ekebord, sedan dhen 11 Augusti ting stodh i Röplö
se, och honom blef strengeligen förbudet, och fördt ådt Danmark, och stod
på samma tingh och bekende at han på obytan skogh hade huggit 
15 tolfter, der af sålde han 8 tolfter till her Thure Sparres bönder
opppå huilka sattes cronomärke och bleff honom strengeligen för
budet och han achtade thet inthet vthan alt lätt gåå fortt ådtt Dan
mark medh the 7 tolfter han sielf hade, sakfeltes för tuenne för
budh till 80 marker.
Item Peder Anderson i Quenarp 4 tolfter welb: Frw Karin Lillie
sparre till Förarp förpantat, sakfeltes till 40marker.
Item Per Jönszon i Quenarp edle welb:ne herres her Thure Sparres
lanbo för 4 tolfter 40 marker.
Peder Jeppaszon lanbo till Fylleskogh för 4 tolfter 40 marker.
Jöns Bengtson på samma godtz för 4 tolfter 40 marker.

Skatta
Anders i Brekenetorp är nu på reeszan ådt Danmark medh 2 lasz eke
bord är 8 tolfter 40marker.
Anders Nielszon i Tutarydt för 2 lasz eller 8 tolfter 40 marker.

Frelsze
Niels Eskilszon i Ösziö på welb:ne frw Märit Posza godtz till Eed, i fioll
2 lasz som sattes cronemärke på vid grentzen af prophoszen, iche des
mindre ner prophoszen war ifrån, förde samme ekebord öfuer grentzen.

2r Item är ännu dragen öfuer grentzen medh 2 lasz och achtar inthet förbud, sak
feltes för tuenne förbudh till penningar 40 marker.
Bengt Girmundszon i Åby på her Thure Sparres godtz till Erichzstad för 4
tolfter 40 marker.
Israel i Höreda welb: Hans Kyles lanbo för 4 tolfter 40 marker.
Anders Larszon ibidem på samma godtz för 4 tolfter 40marker.
Item sakfeltes Peder i Gierdet i Flattinges by för dolzmål på en matposze
han och hans föllie funne på wägen vid Calmar och icke vpliuste 3 marker.
cronan 2 marker
heredet 4 öre
heretzhöfd 4 öre

Sammadagh tingfördes en frelsesdreng Sone Månszon i Öszlöf edle velb:
frw Beate godtz till Sunnarydt och blef anklagat hafua besofuit sin fa
ders legopiga af oechta seng född be:d Lusze Jons dotter och aflat barn medh
henne thet hon födt hafuer och båden godwilligen bekenna, derföre
sakfeltes Sone efter thet 3 Cap: i Gifft: Balk: till 20 marker.
frelsehusbond 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand 5 marker 5 öre 8 [..]
heredet 3 marker 2 öre 16:
heretzhöfd 3 marker 2 öre 16:

Sammadagh kom för retta Sone i Longhult en skattabonde, Item Jeppe
Håkonszon i Longhult, edle welb: Anders Grijpz lanbo, och klagade at en half
frelsesbonde på edle welb: Carll Hårdz godtz Måns Jonszon i Granhult.
Item en cronetorpare Lasz Jonszon i Beten och Per Jonszon på Heslebacken
en frelsestorpare, edle welb: frw Karin Lilliesparres till Förarp, hafua
medh berådde modh och vthan laga dom nidhuggit en gierdesgård för skatta
bondens frijdbende, som hafuer ståt oklandrat i 15 åhr och skedde vid pasz
Michelzmesze tijd sedan inburgit war. Och efter welb:
Carll Hård är fierran ifrån stadder nemligen i Stockholm skall her om
skrifuas honom till, sedan skall skrifuas welb: frw Karin till om syn
till walborgemeszetingh. Item klagas och at Måns i
Granhult hafuer förbögdt sin quernedam, deras engar i Longhult till
stoor skada, her på moste hållas en häretz syn then nu beuilliades.

3 frelsesgårdar i Ryszby medh quarnen 2
8 skeppeland i Arfueka 1
1/4 aff Hultagården i Hallarp 1
3v 1/6 aff Ry i Giötterydz sochn 23
1/6 aff Snelzböke 1
1/16 partt af Gunghult 1
2/3 aff Hyhult i Wrå Sochn 1
1/6 aff Ormalt i samme S: 1
1/3 aff Meseboda i Torpa Sochn 1
½ Götagården i Hollie 1
1/4 aff Skattegården i Domarit 1
½ Söndre Emmeboda i Wrå S: 1
2/16 af Söndre gården i Falneueka 1
föruerkat vn
der cronan
för tiufuerij,
klandras vnder
slechten,
Halfannan fierding af Ormalt 1
2/3 af halft Stockhult vpbiudes i slechten 1
1/4 aff Dotebögd i Traherydz S: 1
enn half fierding af Söndre gården i Ifla 1
1/16 aff Tranhult 1
1/3 af Broddalt i Markarydz S: 1
1/4 af Fiereholmen i samme S: 1
1/8 af Siöarit i samme S: 1
1/3 af Åhrhult i S. S. 1
Wederåsz i Traherydz S: 1
½ Korszeberga i Hampnada sochn 1234
1/4 af Högagården i Nortorpa S. 1
12 skeppeland i Kråxzböke i Hallarydz S: 1

Joen Jonszon i Domarit vtfeste en 6 manna eed at han icke hadhe
slagit sin grannes Jönszes oxa medh en yxhammar i engen så at han
blef vanför och icke nötiades vnder ok.

Kom för retta hustru Anna i Håkenahult knechta Enkia, och klageligen gaf
tilkenna at hennes man S. Suen Jonßon för än han senaste gången
drog på tågh, bortpantade en fierding af Håkenahulta gård till Peder
i Bießerydh för godt mynt – 37 dlr. Nu ville hon gerna lößa gården
igen på barnßens vegnar af oskifto boo, efter hennes barn äre bryst
arfuingar och rette bördeman, men Peder i Bießerydt vill nödigt
mista pantaJorden, för den orsak, han hafuer något ther på kostat:
Ner alt var granskat blef afdömdt, at Enkian medh barnzens och sit
oskifta boo må lösa sin jord igen, och betalla ytersta penningh, nest
kommande Michaëlis 1637, och sedan träda till sin gårdefierdingh igen
til nestkommande åhr 1638, om kostnaden skall synas, och efter miätt
manna ordom betallas.
 
4r Kom för retta Anders i Åby skiutzrettaren klagandes at munsterskriffua
ren vnder velb: Anders Bröms compagni Knut Algutszon i Mansznäs
hade i begges theras dryckenskap på Siöatorpet fört sig i trette tilsam
mans och i theras galenskap hade munsterskrifuaren stuckit honom itt kiötsår
i armen medh en väria. Och efter the hade både lijka skuld i perlementet
blef målzäganden förlicht och Knut sakfeltes efter thet 10 Cap: i Såram:
Balk: medh villia till treskifftes penningar 3 marker.
cronan 1 marker
målzäganden 1 marker
heredet 4  öre
heretzhöfd: 4 öre

Sammadagh kom för retta en fattig enkia Märit Andersz dotter fordom
boandes på it cronotorp Mansnäs i Berga sochn högeligen klagandes at
hon för någre åhr sedan är af en munsterskriffuare vnder Sönnerbo foot
folk drifuin medh sin mågh ifrån samma heeman. Icke des mindre
beuiste her för retten at förbe:de enkia medh sin fordom man, Niels Ol
szon flotte ifrån en skattegård i Torlarp, och i skogen der Mansnäsz är
nu funderat, bygde först risbo, sedan af forno hambra och ödemarken vp
giorde samma heman och det så vidt förde i bruket at thet blef skattlagt
för itt fierdedelz heman. Ner förbe:d Märit miste sin man blefuo tuen
ne hennes dötrar gifta och deras män dhen ene efter den andra vtskrif
ne och i fiendeland borto blefne. Sist fick en vng bonde hennes dot
ter Jöns be:d och satt på torpet häfdade möckit wäll, han blef så som
förbe:tt är af munsterskrifuaren efter welb: ståthållarens inuiszningz
zedell der ifrån drifuin. Derföre är hon förorsakat begära
häretz beuijsz om sin lägenheet at hon i sin klagan är sanfärdigh och ret
wijsz och är allom kunnogt at förbe:d enkia medh sin man Niels Olszon
flotte ifrån Skattegården Torlarp, och i skogen på des ägor begynte tör
pet så at det i förstonne war ret skattäga. Men sedan vtan för
syn vnder cronan, huarföre är heele häretz vnderdånige suppli
cation och förbön till hennes K.M:tz w.k.n. drottningh at hennes K.M:tz
ville denne fattige enkian beuisza nåder at hon måtte få samma
torp vnder skattarettigheeten igen och thet niuta odrifuin för sigh
och sina arfuingar så lenge de förmå derföre giöra rett och skiäll.
Efter hon ther på hafuer niderlagt sitt modiga grofua arbete och stora
bekostnat på husz åker och eng för än det blef heeman.

Sammadagh kom för retta vnderfougden welachtat Peder Carlszon
i Trotteslöff fulmöndig på Jöns vegnar i Äplenäs anlongande en
4v
siättingh som Joen och hans fader inlöst hade och tingskiötte Anders i Åby
och hans hustru Kirstin Anderszes dotter förbe:de siettingh i Norragården i
Åby i Berga sochn för godt mynt 15 dlr och kopparmynt 15 dlr.

Per Bengtszon i Trotteslöf fullmöndigh på Anderszes söskonnes vegnar
och bekende de hafua vpburit huar för sin arffuelot i samma gårdh som
föllier: Niels Suenszon i Höllie godt mönt 12 dlr, Anna i Ekarnarp
fyra och en half dlr, Bengta i Falneueka 4 ½ dlr, Bengta i Klöfuaridt
4 ½ dlr, Märit i Steckinge 6 dlr, Kirstin Suens dotter 4 ½ dlr, hafuer
och Anders sielf arft till 12 dlr, alt godt mönt och belöper rett halfue
gården han hafuer både arft och kiöpt.

Sammadagh kom för Retta Joen i Snelzböke nembdeman, fulmöndigh
på Boo Nielßons vegnar i Heggeßhult, och på Anders Nielßons Veg-
nar i wenneböke, och på Ingeborges vegnar i Ormalt, och tingskiötte
Bengt i Balkeryd och hansses hustru Anna Peders dotter, alle theras
arfueloter i Balkeryd i Torpa Sochn, och hafuer Bo i Heggeßhult up-
burit för sin arfuelot godt mynt – 60 dlr. Ingeborg i Ormalt – 25
och en half dlr; Anders hafuer fåt lijka godh Jord igen i Venne-
böke för sin Jord i Balkeryd, och belöper halfue gården, undantagan-
des 8 skeppeland som kommer itt öfuermaga barn till, huilket är
Bengtz broderbarn.
 
Bengt Uddaßon i Boalt i Onßiö Sochn sakfeltes till 3 dlr, för han giorde
oliud och vplade sig okallat till Witnes: rettens Ensak.
 
Kom för retta Peder i Böcköna, welborne Herres Her Axell Oxenstier
nas lanbo, klagandes at hans gårdman Börie och hans son Niels Bör
geßon hafua öfuerfallit honom på fridztompten och slagit Peder medh
en stång 4 slag i hufuodet så at blodet hafuer runnit nid ådt ryg
gen och heele skiortan blodig, det retten sedt hafuer, sedan slagit honom
på sin högra hand så at lille fingeren är krumpen. Nu vijter
Peder sin broder Böria hafua giordt skadan och han nekar och seger
at hans son Niels Börgeszon giorde skadan, thet han och bekenner.
Derföre bleff han bunden till sårabane. Nu kom rettaren Jöns
i Sickinge fram för retten och bekende at han hade förlicht bröderna
och satt en oxa i vijte, thet the bekenna och war domb begärandes på
vijtet. Ner retten hade omröstat blef vijtet vtdömdt af Börge
och hans son som först bruto friden och vhtslogo. Sedan för
 
4r
såramålen på litzla fingeren som krumpen är och nöttias aldrigh
sakfeltes efter det 4 Cap: i Såram: medh villia till penningar 6 marker
och för tuenne bloduijte i hufuodet 6marker efter 20 Cap. i samma balk.
f. huszbond: 8 marker
heredet 2 marker
heretzhöfd: 2 marker
Nu sattes i vijte dem emillan på nytt 20 rsdlr huilken som dhenne
förlickningh som för retten giord är afbryter och det blifuer medh tro
wärdig witne öfuertygat skall vtgifua wijtit.

Sammadagh kom för Retta en Elendig Prestta Enkia hustru Brita Suens
dotter i Guddarp på Crono Jord boandes, och sorgeligen beuiste at förste
gång hon blef gifft, fick en prestman her Joen Nielßon bed huilken
tiente i Wexiö schola för en Collega uthj 14 åhr: efter hans död fick
hon en prestman her Suen Duße vid nampn, han tiente under
Krigzwäßendet under fotfolket i 8 åhr: Efter honom fick hon een
krigzprest som hafuer tient under Rytterijdt i 12 åhr, och blef död j Tysk-
land i Witstock efter thet stoora slaget. Nu sitter hon en fattig En-
kia medh tre barnekullar, och hennes S. Mans frijheet som han tiente
förr N: itt Cronoheman, är förlastat, och hon weet sig ingen legen-
heet at boo oppå, förmodar sig iche heller her efter något lijka gifter-
måll. Huarföre är Enkiones underdånige Supplication, till hennes K. Mtz.
wår A. Nådigeste drotningh, at H. K. Mtz: wille sig öfuer hennes älen-
digheet förbarma, och medh frijheet på förbede Cronoheman j lijfztij-
den benåda.

Sammadagh bleff almogen alwarligen förmanat och tillsagt att föra dug
ligit träwärke, bielkar och annat till theras åbroar och andra becka
broar och ner tijd är giöra broarna färdiga, huilken sig försummar skall
framdeles fellas till lagligit böte.

Kom för retta befallningzmannen her i Sönnerbo häradet och tingskiötte
Per Olszon i Siöatorp och hans hustru Kirstin Peders dotter en heel
siettingh af Söndra gården i Falneveka huilken Suen i Falneveka och
hans hustru Elin Jonsz dotter och deras son Knut Suenszon för en
helligt och sammannött tiuffuerij och dyrbara clenodier de stulit
och dolt hade, förwärkat hafua vnder cronan. Och för än tingh
skiöttningen angick kom fram Arfuid Jöranszon på sin hustrus Karin
Jöns dotters vegnar och förmente han war närmer at lösza än
Peder Olszon, tå beuiste Peder Olszon at han var så wäll retter
 
4v bördaman som Arfuidt på sin hustrus vegnar. Omsider blefuo de om
börden her för retten förlichte och Arfuid gaff samtöcke her för retten at
Peder måtte få lagafång och tingskiöttningh på jorden. Derföre
tingskiöttes siettingen i Falneveka gård ifrån Suen i Falneueka, hans
hustru Elin Jöns dotter och deras son Knut Suenszon och tillegnas
Peder Olufszon till ewerdeliga ägor.

Morsten vtfeste en 3 manna eed at han tillfyllest hade betallet Jon
Bengtszon i Bergheem the 20 dlr han länt hafuer.

Sammadagh recknades Morsteen i Horszhya och hans systerman Joen
Bengtszon i Bergheem vidh om sin hustrus fem åhrz tienst så och
annan gield de hade haft sin emillan, tå bleff Joen Bengtszon efter
reckningen skyldigh Steen rsdlr in specie 7 str, godt små mönt 13 ½
marker, kopparmönt 13 marker. Omsider blefuo de så förlichte at Steen
af en godh villie gaff Joen efter 2 rsdlr, 13 ½ marker godt mönt och 13 marker
kopparpenningar. Det öfriga N: 5 rsdlr vtlofuade Jon betalla nest
kommandes Michaëlis 1637 och till midsommer leffuerera
Sten igen en pantaskedh.

Lille Måns i Rya klagas för wålzwärkan på en cronodam, var stemb
der, treskas och uill inthet komma för retten, sakfeltes till 3 marker.
Är 4 reesor stembd, är 12 marker.
Jöns i Balkry war 4 resor stembder och treskas och inthet vill suara sin
vederpart Måns i Skekarp, sakfeltes till 3 marker för huar gång är 12 marker.
Trotte Perszon i Beijarydt var stembder för snatterij, treskas, sakfeltes
till 3 marker, är rettens ensak.

Sammadag kommo för retta Oluf i Holegården, Anders i Bergheem och Jon
i Snelzböke, samptlige nembdemen huilka af retten våro commenderade
at syna emillan Råakiöp, Röya, Forsza och Synnertorpa. Item Hagalt
och Groaryt, då ville de i Råakiöp hafua deras råmerke behåldne op
pe i skogen oansedt the andre gårdarna hade deras vhrminnes hefd vthan
för märken. Omsider her på tinget blefuo de vänligen och wäll
förlichte at thet skulle wara dem emillan som gamalt och fornt varit hade
och huar blifua vid sin gambla häfd och doch lekuäll stenmärken i de
ras gode wärde efer nembden them icke ogilla kunne.

Sammadagh kom för retta Niels i Stackarp medh sina grannar i sam
ma by och klandrade hans engh som de i Synnetorpa by haffua
på theras byamål. Och ner alt war dem emillan förhördt och
5r all vitne vptagne befans häfden på deras sida i Synnetorpa så
krafftig at ingen menniska wiste huar engiarna begynte. Der
före dömdes de till Synnetorpa för en vhrminnes hefd och it rätt
lagafångh oklandrat euerdeligen.

Råakiöpz gårdabreff bleff stembd till walborgemeszo tingh. Item
deras i Ösziöhult at suara Måns Pederszon i Råakiöp till huad han
kan dem hafua tilltala.

Peder Nielszon i Yarp war stembder hijt till tinget at suara Joen
Jönszon och Olla i Signishult till 12 rsdlr han vpburit hade och bön
derna sedan pantade.

Kom för retta Seued i Angelstadh een tilldelningz bonde vndher
leutinanten Jöns Nielszon och klagade at han hafuer tagit begraff
ningzgiärden en rsdlr och för krudbruket 3 ½ marker. Sedan
kom fouden och samma pertzeelar ifrån honom vtpantade.
Gumund i Kieringe hafuer samma klagan medh begraffningz
gierden och krutpennningar. Item åhrlige vtlagor af itt
heelt heeman fö alla perseglar 14 rsdlr.
Item Arffuid Anderszon i Kierringe för begraffningzgierden rsdlr
1 str som fougden sedan vtpantat hafuer.
Beklagar Niels Erlandszon at leutinanten Jöns Nielszon haffuer
för tu åhr sedan borgat af honom itt par oxar för 10 rsdlr och
motuilligen förhåller-
Item beklagades at leutinanten Jöns Nielszon hade vpburit be
graffningzgierden aff tre gårdar i Hellerna 3 rsdlr.
Leutinanten lofuade viliia giöra klart och stella bönderna
klagelösz innan herremönstringen i Wexiö eller der stå till
retta för generalen, welborne Larsz Kagg.
5v Anno 1637 den 9 och 10 Martij stodh lagating i Synner
bo häradtt vthi Håå, öffuervarandes ståtthållaren vtöffuer  Jöne
köpingz och Cronobergz lhän, edle welb: Peder Månszon Lodh till
Hielmsenga. item häretzfouden ehrlig wellförståndigh 
Gumund Anderszon i Sken, sampt häredtz nembdemen.

Nembden  
Måns Botillszon i Horn Per Bengtszon i Trotteslöff
Per Johanszon i Juddult Oluff i Holegården
Per Nielszon i Ösziöö Anders i Bergheem
Niels Erichszon i Alenskiöp Joen i Snelzböke
Peder i Söndrewrå Giszell i Tranhult
Niels Bengtszon i Horn Jon Jonszon i Rydh

Kom för retta Måns Botilszon i Horn och giorde en 6 manna eed at han
iche war i löfte för Måns i Fårtorp för 18marker, eij heller vpbar samme
pennningar när bytet stodh i Ryd både på lösörana och jord.

Eedemen  
Måns Botilszon  Suen Giszlaszon i Horn
Niels Bengtszon i Horn Oluff i Skekarp
Niels Erichszon i Alenskiöp Joen i Stighult

Dhenne eed blef lagligen giord och gången och Måns Botilszon för för
be:de penningar frijkiendh.

Sammadagh tingfördes en gift skattebonde Hans Suenszon i Boarp
och bleff angifuen wara kommen i röchte för sin legopiga Karin Eskilz dot
ter i samma gård huilket röchte hafuer lönligen gådt i suång der i soch
nen de boandes äre, doch will ingen ståå för talet, iche är han heller
inne tagen, eij bära barn vitne, hanszes hustru giör dem och frij
och suorit at hon såg aldrig någon liknelse till löszachtigheet them emill
lan. Derföre blefuo de båden för samma röchte frijkende medh
condition at pigan skall fly sig annor tienst.

Kom för retta Sten i Ifla och lät vpskriffua sit lagkynne ther medh at
fulborda den eed han vtfest hade för sin fordom stalbroder Måns
Jönszon be:d huilken var i föllie medh honom ifrån Elbingen till Pi
lo Anno 1628 och ther blef dödh, at han icke var villiandes eller vål
landes i hans dödh, eij heller bortstaal eller fördolde sig till nötto
6r någre penningar som hörde Måns Jönszon till. Item thet vitnes
breffuit är retuist som en predicant i Pilo her Jacob Erici honom
gifuit hafuer.

Eedemen  
Sten Jönszon i Ifla Sten Suenszon i Ösziö
Jöns Stensszonn Måns Perszon i Håå
Niels Jönszon Gumme Botilszon i Håå
Gumme Jönszon Per Månszon i Ifla
Harall i Grimmarp Påuell Jönszon i Ifla
Suen Stenszon i Vlarp Sten Olfszon i Boalt

Denne eed blef lagligen giord och gången och Sten blef för then gambla
sagan om Måns Jönszons dödh frijkendh, deslikest och för hans pen
ningar såszom och at han icke war i råd medh Måns Jönszon om rym
ningh. Icke des mindre efter Jeppe i Kuggeboda hade i vrede skielt
Sten för samma penningar och nu rettade sin ord och badh Steen om
venskap, skall laggången icke förstås wara gången emot honom
vthan emot thet almenna röchtet och talet som Steen war påfördt
för samma sak, Sten och Jeppe blefuo wänligen och vell förlichte.

Sammadagh bleff Jeppe i Kuggeboda frijkiend för det talet han är i
kommen sålunda at han skulle varit för hård emot sin egen son, så
at han antingen för redhoga eller för hugg är bortlopin och somlige
hafua fördt thet röchtet på honom at han skulle hafua mördat honom
thet tå aldrig finnes skiell till vtan drengen är synder i Nykiöpingh
hoosz en tromettare then han folde ådt Pryszen och sedan hafuer ingen
spordt till honom.

Kom för retta Karin i Stockhult klagandes at hennes man Bengt Ol
son togh en skiöka och förrymde sit echtenskap ådt Danmark och hafuer
warit borto i 6 åhr och lefde efter sig fem echta barn. Och när han
rymbde kiendes befallningzmannen Måns Jonszon vid Bengt Olsons
fasta jord i Stockhult. När alt var ransakat befans at Bengt Olszonn
hade sålt all sin jord och fasta fäderne i Stockhult för än han römdhe
vndantagandes itt litit stycke af en haga och en åker som kallas Elz
åker som hans hustru satt oppå och efter thet är beuiszligit at Bengt
Olszon bortsålde 4 skeppeland af sin hustrus Karines fasta jord, för än
han rymde, bleff henne samma lille haga och åker i staden igen
för sina jord tilldömdt.
6v Niels Jönszon i Staalt feste en 6 manna eed at han icke hade meer
än 8 lb humble på sit lasz när han folde Clemit i Skellisnäs ådt
Danmark och at thet war hans egen affuell och inthet kiöpt af andra
deslikest alle dhe andre varor han hade på laszet.

Måns Jönszon i Grythult sakfeltes till 3 marker för han obedin och okallat
af någon vederparten budh sig till vitnes.

Kom för retta Clemit i Skellesnäsz huilken är i stort röchte för land
kiöp och feste en 6 manna eed at det war hans egit aflingz godtz
som han hade på laszet den tijd han folgde Niels Jönszon i Staalt ådt
Danmark.

Niels var rette bördeman till en fierdingh i Tranhult. Nu
ärfde Gisell en half fierdingh är en ottendedeel, och hans bådhe
söstrar en ottendedeel, löper på huar sösteren en sextondedeel
Nu är efter den ene sösteren 10 sösterloter och villia setia boo på
förbe:de sextondedeel.
Nu beuistes att alle denne sösterlotter äre sålde till Beritta och
hennes man Knut för 29 rsdlr them the hafua vpburit och villia nu
kasta penningarna igen. Derföre bleff efter stadgan afdömdt att
den mest äger må vtlösa dem som mindre äga och jorden dömes
Knut och hans hustru Berita till och penningarna settias i kiörkan
till vidare beskedh och Erich Jönszon bleff dömder af bole at dra
ga ther ifrån.
Nu klagar Gisell att efter på samme halfue gård äre nio fasta bomen
och matalagh och trockla sig ihop så at ther vankar inthet annat än
kijff och tretta och dagliga blodiga eeder och beuistes att Giselz
fader blef der dräpen. Item hans faderbroder alt för inbördes kra
kell om samme jord. Nu är befarandes om flere mandråp
huar de iche blifua lagligen åtskilde.

Kom för retta Måns Bondaszon i Lönszhult klagandes att Per Jonszon
i Storarydh hade giort kiöp medh honom om hans hustrus jord eller
gield i Storaryd för sletta dlr 28 str och ther på hafuer han vpburit
4 rsdlr och 4 alnar hemagiordt läfuft, så restar honom 22 dlr
Derföre bleff afsagt att Per Jonszons jord skall settias i quarstadh
till betallningh,
7r
Sammadagh kom för retta en vngh dreng Sone i Grythult på frelse
och blef anklagat haffua besofuit en löskåna Bengta Sones dotter och
aflat barn medh henne thet han bekenner, kånan är i Alboh:tt men
Sone vtfeste för lönszkeläger 3 dlr.
huszbonden 2 dlr
heredet 2 marker
heretzhöfd: 2 marker

Kom för retta Bengt i Balkryd och talade till sin gårdman Jöns Gumund
szon som bor på halfue gården om 6 skeppeland som våro satte till itt
pigo barn Elin b:d. Item om 5 skeppeland som han mente wara öfuer
på det bytet emellan halft Balkry och Wenneböke. Nu sua
rar Jöns at han hafier gifuit jord för jord oansedt han till Balkry
ingen bördeman är. Huad belongande de 6 skeppeland de dömdes
Bengt i Balkry at lösza men de 5 skeppeland efter Jöns nekar at
de inthet finnas i hans halfue gård blef satt till widare ransakningh
detta bleff ransakat och reppeterat på tinget i Agonnerit den
15 Maij och pigan Elin stodh her inne för retten och sålde Bengt sin
6 skeppeland i Balkry.

Sammadagh bleff erlig och beskedelig danneman Per Anderszon i
Åby förordnat till postbärare för huilket omak han efter postord
ningen niuter en gård frij för all skiutzningh och omlegningh och 2 str
drengar frij för roteringh och vtskrifningh.

Kom för retta Niels Påuelßon på sine egne wegnar och fulmöndigh
på Eskilz hustrus wegnar i Fiäralt, förbe:d Niels Påuelßons Söster
dotter, och Jöns Perßons wegnar, och Beritas wegnar i Gashult, och
tingskiötte Joen i Snelzböke, och hans hustru Nilla Påuelzdotter en
heel siettingh af aller Snelzböke gård, och hafua derföre upburit N:
Niels Påuelßon godt mönt  - 32 ½ dlr, Jöns Perßon 7 ½ dlr, Kirstin
i Fiäralt - 4 dlr, och Berita i Gashult  - 4 dlr; Och hafuer Jöns
hustru Nilla arft en fierding af förbe:de Siettingh, så at han medh
detta kiöp och sitt förra Lagafångz breff, äger rett halfue gården i 
Snelzböke.
 
Sammadagh kom för retta Per i Sönderwrå, och gaf tilkenna, at
alle Peder Suenßons barn, både Suenbarn och Pigobarn hafua bytt
 
7v
Jord medh theras faderbroder Joen Ingemarßon i Vigåßa, och deras far
systrar Botill och Karin, och gåfuo dem allan Vigåsa Söndregård, och alle
Per Suenßons barn behöllo der emot halfuan Bråddalta gårdh, och icke
des mindre war halfuer Vigåßa gård wärderat högre än Bråddalt till
40 dlr, thet Peder Suenßons barn hafua låtit falla och eftergifuit.
 
Bleff afsagt at Peder i Juddult och Johans Pederßon skulle resa till
Kråkerydt och byta arfuit emillan modren och barnet och lempa så, at
huart får lijka och rett. Först skall Joen Pederßon gifua Karin i Krå-
kerytt tuå Rsdlr i skadestånd för det at de gambla folken legde karll
för honom, sedan skall allt löst och fast retwijßligen bytas.
 
Kom för retta Peder i Södrewrå på Suens hustrus wegnar i Forsa
Ingerd Suensdotter, och på Jon Jonßons wegnar i Gashult, och tingskiöt-
te theras broder Måns Suenßon och hans hustru Bengta Arfuidtz dotter
en heel fierdingh af Rya gård i Torpa Sochn; Och hafuer Ingerdh
upburit godt mynt 7 dlr, och Jon Jonßon - 80 dlr, och hafuer
Måns Suensßon sin arfuelot i samma fierdingh, så at han medh arff
och kiöp äger en heel fierdingh af Rya gårdh.

Kom för retta Måns i Skeckarp klagandes at tuenne hansz grannar, Jöns
i Balkryd och Suen Jonszon i Rydh kommo till honom medh en dansch dreng
och rådde honom till at städia för en suentienare oppå sin häst.
Och efter Månsz inthet kände till den danska drengen eller hans föräldrar
tordes han inthet taga honom an, der medh gingo de sin wägh. Och
ner de kommo på wägen wände de om tilbaka och hade betäncht sigh
villia wara drengzens löfftesmen at han troligen skulle vtstå tiensten
och Månsz gaff Jöns 4 marker penningar och Suen Jonszon 5 marker för deras
omak de skaffade honom drengen och gingo i löffte at han skulle tie
na wäll och redeligen, thet löfftesmennerna bekenna goduilligen
och Måns gaff drengen 11 rsdlr för uthan skiortor, skoor och stöflar
Ner ryttarna kommo till Calmar rymbde drengen och ryttmestaren
skaffade annor karll till rusttningen och ryttmestaren togh för tåget
20 rsdlr och miste heela rustningen föruthan hesten. Nu hafuer
Suen Jonszon warit tre eller fyra reszor stembder, deslikest Jönsz
och Suen treskas och Jönsz är till suars kommen. Derföre 
blef afsagt efter det 13 Cap: i Tingh: Balk: at vnderfouden Peder Carl
szon, Joen i Snelzböke, Niels i Alenskiöp, Niels Bengtszon i Horn
skulla draga i löfftesmennernas gård och vtmiätta 32 rsdlr.


8r och för kläden huad rätt är och aff Suen för stembningh 6 marker och 6 marker
för deras mödo.

Kom för retta Vdde i Kläddekull och klagade at Jacob i Kåpperebögd hadhe
trälburit honom medh en yxehamar och hade sig så tildragit. Att
Vdde gick ifrån sin gård ådt Kåpperebögd, ther mötte Jacob honom huilken
hade afund till honom och strax han mötte slogh honom medh yxan
öfuer axlen och fulfolgde så at han gick omkull och slogh honom så länge
han hade lustt medh hammaren, sedan vende eggen till och högg honom
tuenne såår dett ena i halsen, dett andra i armen och gick ifrån ho
nom och lät liggan nestan halfdöd ther han lågh till en dansk man
som reste samma vägh kom och fant honom liggandes i blodet och
efter han allena icke förmåtte hielpa honom till bysz, redh han till
nesta by, skaffade folk, drog dijt igen och halp honom heem i sin
gårdh, ther han lågh ifrån Martini tijd till efter jwll och iche förmåtte
giöra itt dagzwärke. Först bleff målzäganden för sin skada
sueda och wärk, såszom försummelse förlicht, att han fick 20 rsdlr
sedan måtte Jacob afquitta medh honom arff till 20 dlr efter en giord
förlikningh som Vdde skyldigh war. Sedan efter Vdde ingen sår
eller blånadt hafuer låtit syna är ouist om hans klagan
men fyra åkommor som syntes sakfeltes Jacob till 12 marker.
cronan 8 marker
häredet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Och för nidingzwärket at han trällbar man sakfeltes han till
penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 8 [..]
målzägand: 13 marker 5 öre 8 [..]
häredet 6 marker 2 öre 16
häretzhöfd: 6 marker 2 öre 16

Sammadagh fördes för retta Niels Perszon i Göszhult och bekände at
han hafuer besofuit en ogift kåna Sisza Sones dotter huilken tilfören
ne är tingförd den 21 Junij 1636 och är resoluerat aff den konungzlige
retten i Giötarijkeet till 40 dlr och på then tijden war Niels Person
vid skogen och är nu framkommen och goduilligen bekenner gerningen
derföre blef Niels Perszon efter Gudz lagh sagd ifrån lijfuet.
Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru han skall döden döö.
8v Sammadagh kom för retta Niels Håkonszon i Ekhult gift skattebondhe
och blef anklagat hafua besofuit Brådda Matthisza dotter ogift kåna och
aflat barn medh henne huilken gerningh the goduilligen bekänna.
Derföre blefuo de båden efter Gudz lagh sagde ifrån lifuet. Then som hoor
bedrifuer medh någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen
och horkånan therföre at han medh sin nestes hustru hoor bedrifuit hafuer.
Item war och itt röchte eller löst taal vtkommit att förbe:de Brådda Matth
thisza dotter skall medan hon tiente Sigge Nielszon i Ekhult och hans
gambla hustru i 22 åhr wara kommen i taal för honom. Effter huil
ket måll man hafuer fliteligen ransakat. Och efter retten finner
ther till ingen skiäll eller liknelse. Derföre blef vpsat till widare
ransakningh. Ähr och förbenemde Sigge i röchte för en gifft
hustru Magnill i Ekhult och är theraf förorsakat at Magnilles
man Bengt Jönszon i Ekhult war wanför i sin hand och icke förmåtte
giöra sin kiöpstadz reesza och fördenskull sende sin hustru medh Sigge
och flere grannar till kiöpstadz, der af kom röchtet. Vpsat.

Sammadagh kom för retta edle welb: Suickert Nirodt fulmöndigh
på edle welborne frw Kirstines vegnar till Vglansrydh och framlade en
handskrifft på 300 rsdlr in specie, handskriften daterat 18 Septemb:
1632 och begärade att Måns Jonszons fulmechtige Aszer Per
szon wille beuisza om samma handskrifft war betallat.
Her till suarar Assar sålunda at han i tuenne postar sende förbe:de 300
rsdlr medh prophoszen Erland till Vglansrydh och i samme penningar
fattades 18 rsdlr som Måns Jonszon hade betallat för Polman hoosz
Petir Skåtta i Jönekiöpingh. Och efter the 18 rsdlr icke folgde
summan finge de inthet handskriften igen. Men efter
prophoszen fick huarken quittens eller handskriften igen, vthan
handskrifften fans i Polmans gömmor är saken tuifuelachtig huar
före Måns Jonszons fulmechtige vtfeste en 12 manna eed at dhe
300 rsdlr som stod i handskrifften ära redeligen betallade, vndantagan
des dhe 18 rsdlr som Piter Skåtte bekommit hafuer.
Sedan framlade Måns Jonszons fulmechtige en rekningh emillan ho
nom och welb: Jöran Polman, des innehåld at Polman war
skyldig kåpperpenningar 311 dlr 20 öre. Sölfuermönt 43 ½ dlr.
9r Her emot protesterar ryttmestaren och seger att Polman skänkte Måns
Jonson en sölfuerkanna om 66 lodh, lodet 3 marker godt mönt.
Item interesse för 300 rsdlr, 20 om åhret, löper 30 rsdlr. Löper i
kopperpenningar 312 dlr.
Dhenna tuistiga sak bleff sålunda förlicht at ryttmestaren på welb:
frw Kirstin Lilliesparres wegnar till Vglansryd betallar Månsz Jonszon
40 rsdlr in specie, sedan gifuit Månsz Jonszon sin handskrifft igen påå
300 rsdlr., Och eeden derföre fester, i förlikningh vpgifuin.
Item den rekningh Månsz Jonszons fulmechtige framlade, dödat, så väll
som alla skriffter nye och gamble som emillan welb: Jöran Polman
och Månsz Jonszon paszerade, ära döde, och i alla bookstäffuer casserade.

Carll i Ryd i Markarydz sochn bleff af nembden warder för den mistan
ken han vthj kommen war at han sin egen son om lijfuet skall hafua
ombracht efter goszen lop bort i den dyra tijden och är sedder af Johan
Tykaszon och af en piga Ingerd Gisles dotter ner han bortgick.

Kom för retta Wiar Perszon i Markaryd, dreng, och hade belägrat en löszkå
na Karin Peersdotter i Siöarydt, sakfeltes till penningar 18 marker, både
karll och kåna.
cronan 12 marker
häredet 3 marker
heretzhöfd: 3 marker

Sammadagh klagade befallningzmannen welförståndig Gumund Anderszon
och klagade att den tijd han war i Läszeridt hoosz fierdingzmannen Peder i
Läseridt och hålla reckningh tå sende han budh efter Clemmit at han skulle
gå till honom och han ville inthet. Framme på dagen ner Clemit
var öfuerdruckin kom han in till fouden vreder, tå sade fouden, huar är
eder frid? Clemit suarade, min frid står her vthj, och öfrade yxan hotan
des honom, och brödtz möckit, och brukade onöttig mund. Sedan togh
hans suerfader Jeppe i Kuggeboda vthj honom och förde vtom dören.
Om morgonen kom åter Clemit igen fast obeskedeligh hötte och truga
de befallningzmannen, giörandes honom stort förtreet och spot, thet
Peder i Läserydt vitnar och Clemit icke kan neka, såszom och gaf bort landz
höfdingen och fouden, han nekar allena till at han icke bortgaf lanzhöfdin
gen. Men bekenner at han war så druckin at han inthet mintes
huad han giorde. Icke des mindre för den despecht han giordhe
9v sin foude och befalningzman dömde nembden at Clemit skulle vtstå arbi
tral straff och ligga i häretzkistan i fiortan dagar och sedan tigga vänskap.

Kom för retta Gertrud Jönsz dotter i Giöszhult i Traherydz sochn tienstequin
na och hafuer födt barn och bekenner barnet på en drengh Jon Suenson
i Beteråsz och äre samborne söskonnebarn. Joen Suenszon nekar både
häfd och barn. Item är och en skomakar i röckte för samma kåna
Jöns be:d dansk född i Torarpa sochn i Danmark. Ähr och i röchte
för sin broder en vng drenghJöns Jonszon och han nekar på det högsta.
Item är och i röchte för en annor drengh Esbiörn Suenszon i Betiråsz och
han nekar och till häfd och barn. Detta blef vpsat till nesta tingh.
Finnes infra afdömdt.

Kom för retta Månsz Suenszon i Gräsholma medh sin moder Kirstin Mån
ses dotter och klagade att Niels Erichszon i Alenskiöp kom ridandes druc
kin i hennesz gård, steg af hesten gick i stugan och frågade efter Måns
Suenszon huar han war och hade en stridzhammar i handen, slogh 15 slagh
i bordet, sedan mångh slagh i en wäfffiöll till hammaren gick af skaf
tet. Men han talade ingen menniska itt ondt ord till.
Nu framlades en skrift af Niels Erichszon ther uthj han beskyller Måns
Suenszon hafua betit sin moder i armen och hårdraget henne.
Item vtkiördt sin gårdquinna af stugan medh sitt barn. Detta blef
vpsat till betre ransakningh.

Sammadagh kom för Retta Edla welb:ne frw Jbba Oxestiernas fougde

Måns Perßon på Bywerman, klagandes at en torpare Börge Jönßon
i Walznäs, hafuer olofuandes flott af torpet, och thet inthet vpsagt i rettan
tijd, vthan stulit sig thädan medh sädh och boskap, och ingen åboa lefdt efter
sigh som hemanet kan förestå.      derföre blef afdömbdt effter
det 23 Cap: i JordaBalk: at fouden Måns Pederßon må draga efter
honom, och föra honom tilbaka medh foder och boskaap.

Sammadagh fördes för retta Simon Jönszonn en dreng huilken hafuer
besofuit itt quinfolk Ingeborgh af oächta sengh född och aflat barn medh
henne, thet the båden bekenna, sakfeltes till 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand: 6 marker 5 öre 8 [..]
heredet 3 marker 2 öre 16
heretzhöfd 3 marker 2 öre 16
10r Kom för retta Jöns Månszon vng drengh huilken hafuer belägrat
een piga Nills Gudmundz dotter och aflat barn medh henne. Derföre
sakfeltes han till penningar 40 marker. Ähr ryttmestarens velb:
Suickertz Nirodtz egen tienare och bliffuer hans egen sak.

Kom för retta en högbedröffuat krigzmans enkia hustru Britta i Stughult
itt cronotorp och fierdingzhemman och gaf tillkenna at hennes förste man
Gunnar Grijsz leutinant vnder fordom velb: Johan Nirodtt then hon i
fiendeland bortmiste. Sedan fick hon en fendrick Clemit Jönszon
be:d och bleff slagen i stoora slaget wid Widstock. Nu sitter hon fattig
enkia på förbe:de torp medh sin faderlösze barn efter sina men och hafuer
ringa i förråd at vppehålla sig och sine barn medh. Huarföre är heele
häradtz vnderdånige supplication till H.K.M:tz a.w.nst:e vtkorade drott
ningh att H.K.M:tz wille henne medh frijheet på förbe:de torp benåda
och någre tynnor spannemåll åhrligen at vpföda sine små barn medh.

Bleff afsagt at Lasze Exingh skall betalla Suen i Skaffta för en hestt han
miste i skiutzningh efter han gaff en oret karll omlegningh 2 rsdlr.

Kom för retta Peer Ingemarszon i Lindefälle fulmöndigh på Bengta Erickz
dotters vegnar och Johanna Erickz dotters vegnar och tingskiötte Joen Eskill
szon, Johans Eskillson och Suenborgh Eskilzdotter en heel tridingh af Söndre
gården i Hallerydt och derföre vpburit först förbe:de Bengtas och Johannis
fader, Erick, tre oxar och 3 dlr, sedan barnen 16 ½ dlr. Och
hafuer Joen Eskilszon och hansz syskonne sin arffuelot i samma tridingh.

Kom för retta Jönsz Anderszon i Horseberga på sine egne vegnar och på
sin hustrus vegnar och tingskiötte w:tt Brådde i Markarydt och hansz
hustru Ingerd Torstens dotter en halff gård i Horsaberga medh 2
engar i Horns engar. Derföre han hafuer vpburit rsdlr 101 str
och interesse för 50 rsdlr, löper 5 ½ rsdlr.

Kom för retta Larsz Börgeszon i Långeryd fullmöndigh på Annes veg
nar i Kierringelida och på Suens vegnar i Gåszarp och tingskiötte
Jeppe Arffuidszon, Niels och Anders Arfuidz söner och Inger och Beritta
Arfuidz döttrar på Annes vegnar en niondepart af heele gården
10v
Och på Suenß i Gåßarp en Niondepart af halfue gården. Och der
före hafuer Anna Upburit - 60 dlr. Och Suen i Gåßarp - 30 dlr, alt efter
godt mynt.

1/3 aff Stora Ryd i Giöterydz sochn 1
1/4 af Dotebögd i Thraherydh sochn 1
2/3 aff Ragnellakiöp i Agundarydh S: 1

Anno 1637 dhen 8 Maij stod fierdingz ting i Synner
bohäradtt vthj Gnustorp i Tuttarydz sochn, öffuerwarandes ståtthål
laren vtöfuer Jönekiöpingz och Cronobergz lhän, edle welb: Peder
Månszon Lodh till Hielmsenga. Item befallningzmannen ehrligh
welförståndigh Gumund Anderszon i Sken. Item häredtz prowesten
hederligh wellerd her Månsz i Agunnerydh sampt nembden.

Nembden  
Jöns Jeppaszon i Rydh Gisell i Tranhult
Per Bengtszon i Trotteslöf Per Nielszon i Ösziö
Anders i Bergheem Jöns Fiskare i Quenarp
Jacob i Orbergh Anbiörn i Östraby
Per Jonszon i Vdåsza Åke i Ragnelekiöp
Matthis i Lunden Niels i Gnustorp

Sammadagh kom för retta Måns i Jonszboda i Rydaholms sochn klagan
des at han sålde Jon i Nygårdh itt räffskind och Jon loffuade honom ther
före 1 rsdlr och ner han kräfuer betallningen förewender han annat
och will inthet betalla. Derföre blef afdömdt att Jon i Nygårdh
skulle betalla rsdlren, thet han genast giorde.
Till thet andra kräfde Måns i Jonszboda på Börges vegnar i Horeda, be
longande hans hustru för en röö koo 11 marker och hon nekar at hon al
drig ingen koo togh och satte 10 dlr i vijte at Månsz thet icke skulle be
wijsza. Månsz satte ther emot 20 rsdlr at han thet skulle beuisa.
Och före war them emillan satt om samma koo i wijte 2 rsdlr.


11r Then som får bästt witne vinner saken, vpsat till vidare ransakningh.
Item kräfde Månsz i Jonszboda på Karines vegnar i Horeda en bolster.
Her till suarar Jon i Nygårdh at de wåre fem söskonne om bolsteren
och hafuer förnögdt the andre vndantagandes Karin i Horeda.
Item klagar Månsz i Jonszboda at Jon i Nygård skulle hafua tagit bort
för henne en redzadell, thet Joen bekenner och lofuade Jon betalla och
lefuerera henne sadelen igen.
Een yxa som klagas öfuer then lofuade Jon i Nygård leffuerera sin syster
Karin i Horeda igen.
Item kräfdes Jon i Nygård en kista godh för en dlr, then seger Jon i Nygårdh
at hans syster gaf honom kistan, vill hon icke bestå gåfuan må hon taga
henne igen.
Item klagas om en bösza som Jon i Nygård togh efter Månsz i Donhalla.
Her till suarar Jon at han vpbar böszan i vtlagor för 2 dlr kåpparpen
ningar så restar 2 dlr kåpparpenningar them han loffuade betalla.

Gunne Asserszon eller hans broder Suen Aszerszon i Ekornarp för en
book är frelse 40marker.
Erland i Ekornarp, welb: Suen Bockz landbo till Söröö, för en book 40 marker.
Item Bengt i samma gård för en book, penningar 40marker.
Niels Arfuidszon skattabonde i Ekornarp för en book 40 marker är crono
nes ensak.
Swen Bengtszon i Guddarp hafuer huggit een book är frelse, velb: Hansz
Kyles till Dretinge, sakfeltes till 40 marker.
Jon Jönszon i Domarydt på samma godtz för en book 40 marker.
Niels i Stigaridt en frelsesbonde, frw Märites till Eed, lanbo, för een
eek 40 marker.
Ingemar Suenszon i Jonszboda skattebonde för en stoor eek han hade huggit till fota
trä vnder en stuga, efter thet war förbudit trä, sakfeltes till 40 marker.
Jon i Föringe frelsesbonde, her Jacob Ponteszons landbo, för en eek 40 marker.
11v Andersz i Westra Jonsboda welb: Anders Olsons landbo till Säby, för een
eek, penningar 40 marker.
Swen i Kiöp welb: Frw Märtes landbo till Eed, för en eek 40 marker.
Jönsz i Huitaryd een skattabonde för en eek han hade huggit till fotaträ
vnder en stuga, sakfeltes till 40 marker.
Bengt i Nygård her Thure Sparres enskijlte tienare, är gårdzens smedh
hafuer tillstånd hugga till bohagztygh, bleff för saköre frijkiend.
Suen i Kierregården welb: frw Märtes landbo till Eed för en eek 40 marker.
Joen i Jonsboda en skattabonde huggit en ek till fotaträd vnder en stuga
sakfeltes till 40 marker.
Bengt Girmundszon i Åby för en eek han hade huggít till ekebord och fördt
ådt Danmark, sakfeltes till 40 marker.
Knut på Mansznöä på crone, en torpare hafuer huggit en ek och sönder
skurit till en ladeloga efter hemanet är förbrutit, iche des mindre ef
ter thet är emot förbudh, sakfeltes till 40 marker.
1635
Gumund i Eka skattebonde vtkiördt itt lasz ekebord, dem han kiöpt hade, sakfeltes
för förbudet till 40 marker.
Peder i Röplöse emot förbudh vtkiördt itt lasz ekebord, them han kiöpt hade
aff them i Rolstorp på skattejord i Öszboh:tt men Peder sakfeltes till
penningar 40 marker.
Peder i Tutarydt en fattig landzknecht äger huarken koo eller soo, hafuer
emot förbudh vtkiördt itt lasz ekebord, sakfeltes till 40marker.
Johan i Ramskog hafuer och vtkiördt itt lasz ekebord, sakfeltes till 40 marker.
Jon i Skogzgård för itt lasz ekebordh 40 marker.
Oluff i Eskillsztorp crone för itt lasz ekebordh 40 marker.
Måns i Gnustorp är nyskrifuin knecht och fattig, för itt lasz ekebordh
40 marker.
Peder i Wisleryd haffuer huggit en grön eek till gierdesgårdh
sakfeltes till penningar 40 marker.
12r Joen Månson i Höreda för itt lasz ekebordh sakfeltes till 40 marker.
Jon Algutszon i Höreda skattebonde för itt lasz ekebord 40 marker.
Boo i Gnustorp en frelsesbonde welb: Anders Vlfszons till Säby, för itt lasz
ekebordh 40 marker.
Thomasz von Möller gamall fendrick hafuer frijheet i lijfztijden på en
heel cronegård Brekenetorp be:d och på itt torp Wislarydt, är ofrelz
man, medh mindre han sielf kan beuisza sit skiöldamärke, hafuer
huggit små eker, huar så stoor som itt kannestoop omkringh, 16 str
der ebland gröna eker 8 str. Nembden hafuer miätit de 8 små
för itt bärandes trä, sakfeltes till penningar 40 marker. Men
beuiszar han sig wara frelsesman blifuer han frij.
Erick i Orbergh frelsesbonde welb: Jon Lilliesparres till Asa, för itt
lasz ekebordh 40 marker.
Måns i Otarp skattebonde hafuer vtkiördt itt lasz ekebord 1635, dem han kiöpte
af Månsz Knutzson i Höreda, sakfeltes till 40 marker.
Oluff i Borstna en skattebonde hafuer och kiöpt ekebord af Jöns i
Hielszåsz, en torpare vnder Hielmsenga, och emot förbudet kiördt
ådt Danmark, sakfeltes till 40 marker.

Sammadagh kom för retten Oluff i Grythult och berettade at
Niels Larszon i Ryd i Agunnarydz sochn, welb:ne Anders Grijpz landbo
satt wid Rydz quarnar ebland andra och drucke, tå föll selsampt taal
och Niels Larszon begynte tala om Gudh och hans son, seijandes:
När wår herre gick her i werlden så giorde han hoorvngar. Her
på giorde Oluf sin eed. Men efter Oluf hade in
gen vitne rettade han sin ord på tinget och bekende sig seija thet
ordet på Niels i wrede, derföre blef Niels frijkiendh.

Dhen 10 Maij på tinget i Hellerna kom för retten Niels Lar
szon i Ryd och bleff tilltalat om Olufz beretelse i Grythult, tå
nekar Niels Larson till sådan ord och seger at Oluff är hans owen

12v deszlikest hansz både söner huilket skedde nu i påsches vthj Niels Larszons
stuga ther the reeste itt farligit perlemente till wäga och giorde Niels Lar
son skada i låret medh en knijf och sedan the wåro vtkomna och i een
annor gård kommo the tilbakes igen vrede och nidstötte dören.
Och berettar Niels Larszon at thet är 10 åhr sedan detta skedde at han
skulle förtala sig emot wår herra och aldrig talt ther om för än nu
de blefuo ouenner. Om hemgången kunne inthet beuiszas, der
före blefuo de frijkiendhe.

Sammadagh tingfördes en löszkåna och enkia Karin Peers dotter i
Granåsz frelse vnder Vglansryd och bleff anklagat wara besofuin
af en gift man Peder Bagge be:d i samma torp huilken är rymd
ådt Danmark. Men kånan är beskyllat hafua mördt barn der
om hon är tilltalat och fengzligh hållen. Och bekenner för
be:de Karin at hon begynte sit omgänge medh Peder Bagge fyra vec
kor efter Johannis tijd och hade sit omgänge tillhoopa till Michaëlis
thesz emillan bleff hon hafuandes och inthet weet så noga när och
dolde buken och Staffans meszo dagh nest där efter mädan folk
war widh kiörka födde hon fostret i en badstuga och genast vpbren
de, bekennandes at hon inthet kunne skiön at thet hade lijff eller
i suagheeten kunne vtleta antingen det war skapat efter mankiön
eller quinkiön och hade ingen skapnat. Så föllier om hon bleff
medh barn en månad effter midsommer, hade hon haft thet i sit föllie
22 wekor. Men nu nekar Karin at hon icke strax blef medh barn
när lägersmålet begyntes, vthan långt efter så at hon sielf icke viste
hon hafuandes war för än efter Michaëlis. Orsaken seger
Karin till otidigh födzell wara at hon war i Birkeråsz ther begynte
en be:d Jon Skreddare och Per Gummaszon trätta och hon gaff sig emillan
at taga frid, tå slengdes hon emot itt säte så at hon fick suåra ondt
sedan skulle bonden i Birkeråsz och hon bära vht en askehoo som dhe
pläga askra huder vthj, ther seger hon at hon förlöfte sigh och skedde
Thomiszmeszo dagh för juladagen och strax Staffuansmeszo dagh skil
des wid barnet och thet vpbrende som förbemelt är och blef sålunda
beropat at om Staffansmeszo dagh folket kom ifrån kiörkan
fingo de see röök i badstugan förundrandes huad thet war och
strax bekende Karin. Her om meer på Eplenäsze ting infra.
13r Sammadagh bleff ransakat efter tionden och befans at Oluf och
Gumund i Horsznäs för 1635 och 636 hade giordt oret och tilbudo
sielfue för båden åhren föröka korn en tynna, 4 skepper till cronan
och 2 skepper till presten. Men ner man ransakade förre åhren
1630 1631 1632 1634 finnes allt samma feel. Dherföre sakfeltes
de både till en warnagell och androm till exempel 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häredet 6 marker 2 öre 8
heretzhöfd 6 marker 2 öre 8

Sammadagh sakfeltes Hindrich Krutbrennar i Liunga för en blånat
han slogh sin styfsons hustru Ingeborgh Jeppa dotter till penningar 3 marker.
cronan 1 marker
målzägand 1 marker
häredet 4 öre
häretzhöfd 4 öre

Sammadagh blef thet kiöpet Per Bengtszon i Nygård en ryttare hade
giort medh Anna i Hyalt och hennesz son Påuell om halfue Hyalte
gård förlicht. Och efter Per Bengtzon hade leigdt stoora penningar
och aflagt the gield Anna bortskyldig war och nu bleff fixerat i kiö
pet blefuo de förlichte at Anna skulle efter deras förra friwilliga
förlickningh som lensmannen Måns i Skeda medh theras slecht dem
emillan giort hade och gifua Per Bengtszon till refkiöp 4 rsdlr
och 4 skeppor rogh. Her om dhe blefuo vänligen her för retten
förlichta och giorde handstreckningh.

Kom för retta Suen Bengtszon i Liatorpet i Stembrohult S. klagandes at Jon
i Nygård hafuer sampt medh Måns i Skeda dragit i hans gård och vthan domb
pantat honom en bolster ifrån vtan värderingh och hemfördt til Nygård.
Och seger att han war skyldig för rotapenningar, en dlr, häretzret 2 marker
mantalz penningar 3 marker. Detta war en blind sak och förlupet 10 åhr
sedan thet skedde. Derföre blef dem föreslagit förlikningh then the
vndertogo och afslogo huar halfparten och Jon skulle gifua Suen Bengt
szon 4 ½ marker godt mynt och sedan behålla bolstren, der om dhe
giorde her för retten handstreckningh.
13v Oppå tinget i Östraby den 19 Octobris 1635 bleff afsagt emillan
s. Peer Jonszons arfuinger i Sellebergh at Nygård skulle gella them emil
lan 100 dlr, der efter 15 sösterlotter, löper på huar sösterlott 6 dlr
20 öre 3 [..], och på huar broderlott 13 dlr 8 öre 6 [..]. Nu tilbiu
der Jon efter samma werderingh lösza jorden in, men hans söskon
ne töckis det är för ringa värderat oansedt the ther om wåro sams.
Nu efter Nygård war slet förrutit ner Jon dijt flotte och alt huad ther
bögdt är, thet är hans egen bekostnat. Derföre blef nu afsagt
att Jon skulle läta verdera sin hwsz och bekostnat. Der till han på
sin sida nembde vnderfouden Per Carlszonn, Per Bengtszon i Trotte
slöf och Matthis i Lunden. Item Larsz Perszon i Sellebergh på all
sin söskonnes vegnar nembde Måns i Skeda, Gisell i Tranhult
och Gisell i Theszååsz, och skolla få miäta, at de töras giöra eed
at de ret miäta och icke oret.

Kom för retten Ingemar i Tranhult och på sin hustrus Kirstines
Jönsz dötterz vegnar klandrade något arff efter hennes moder In
geborgh i Vttersnäsz och ville så wäll ärfua som hennes söskonne.
Först föll itt arff i Trotteslöf efter Berita Gunnarsz i Torsit
huilket arf förbe:de Berites sona dotter Märta tillföll huilket
arf strax blef werderat för 10 dlr godt mynt. Thetta arfuet
eller gellet togh Ingeborgh i Vttersnääsz barnsens farsyster till sig
och war sålunda att Beritta Gunnasz var omöckit gammall och gaff
sig först till Trotteslöf till Jöns Jonszon. Ner hon hade ther varit 
en stund blef hon otolig och wille till Vttersznäs, dijt lät hon föra
sig och en heel hoop af sit godtz. Ner hon ther hade warit en stund
blef hon otolig, drog så till Trotteslöff och ther blef hon död.
Detta war Berita Gunnarsz arfuinger, Ingeborgh i Vttersnäsz förbe:d Be
rittis dotter. Item Ingeborges broder dotter Märita Pedersz dotter,
Item Kirstin Gunna dotter, Jöns Jonszons hustru i Trotteslöff, Item
Anders Gunnaszon, Item Joen Gunnasons dotter i Äplanäsz äger.
Nu blef arfuet retteligen bytt söskonen emillan och när Ingeborgh i
Vttersnäsz hade tagit sit arf, tog hon och arfuit på sin broderdotters
vegnar och giorde sig ther vthöfuer målzman, huilket arf blef verderat
14r för 10 dlr. Ner Ingeborg war dödh kom Jacob Jönszon, Mathis i Lun
den och Joen i Nygård och vttogo persegler i Vthersnäsz för 10 dlr.
Nu är Ingemarsz protestation i Tranhult på sin hustrus vegnar at
de 10 dlr wåro i Trotteslöf, strax betallade, och annor gång vttogo samme
penningar i Vthersnäsz, derföre vtfeste Jacob Jönszon i Borstna
en 6 manna eed at de inthet vttogo i Vttersnäsz mere än 10 dlr och
at det gellet icke bleff dobbelt betalt.

Sammadagh vtfeste Ingemar i Tranhult en 6 manna eed på sin
hustrus Kirstin Jönsz dotters vegnar at hon icke otilbörligen och vthan
lof hade molkat någon erlig mansz koo efter som hon lenge hafuer
warit skieldt och humat före.

Sammadagh kom för retta en ryttare enkia hustru Elin huilkens
man Niels Påuellszon rustade sig vht 1628 och genast samma åhr drog
på tågh och genast bleff död, och fick ingen frijheet, vthan allenast går
da rentan för samme åhr 1628. Men hustrun förbe:de Elin fick in
thet nåde åhr, thet lensmannen Joen i Nygård vitnade, hoosz huil
ken ryttaren war afförd. Thet samma vittnade och kiörkionnes
6 men af Ryszby sochn. Så är i sanning ransakat at enkian hafuer
inthet nådeåhr nutit efter sin man medh mindre hon nu kan niuta
serdeles öfuerheetenes gunst och wåre wäll giordt at enkian för sin
fattigdom kunne blifua hugsualat.

Kom för retta Oluf Perszon i Östraby en studiosus och framlade itt
gåffuobreff gifuit af her Peder i Ekesåsz och hansz broder Swen
i Beckarydt och Jon i Trolstorp daterat 1635, der uthj de hafua skenkt för
be:d Oluff all den lott och arf i Östraby som de efter deras moder
Gunnull be:d arfdt hade, huilket belöper på huar sösterlot en half fem
tingh. Nu framlades i retten itt lagafångz breff gifuit aff
Lasze Raszmuszon 1592 den 7 Decembris ther vthj förmäles at Jönsz
Jonszon och Per Jonszon i Östraby hafua kiöpt tuå femtingar för
59 lodh sölfuer och både arft en femtingh af samme gård.
14v Huad belongande then gåfuo som her Peder och hansz broder hafua skenkt
Oluff Perszon, belöper 5 skeppeland, thet kunne inthet giöras godt, ty
her Peders fader Peder i Trolstorp hafuer sålt theras moders Gun
nilles arfuelot och then bortskiöt som lagafångz brefuet vtuisar.
Så belöper på Oluf Perszon och hansz söskonne halfannan femtingh,
löper på huar femting 20 skeppeland medh gamble målet, så ärfuer
Oluf Perszon medh sin söskonne 30 skeppeland.
Nu klagar Oluf Perszon at mädan han och hansz söskonne våro öfuer
maga och detta gambla lagafångzbrefuit war i andras gömmor.
hafuer Suen i Beckarydt sedt sitt tillfälle och wederkiendz de jordh
hans fader Peder i Trolstorp bortsålt och skiöt hade, nemligen 10 skep
peland i Östraby gård och thet bortbydt till s. Per Jonszon i Selle
berga för fasta jord i Beckarydt. Och nu befinnes bedrägeligen
wara handlat derföre dömes förbe:d 10 skeppeland igen till Östra
by gård och de i Selleberga gå till deras jord i Beckarydz gård igen
medh mindre de i Beckaryd icke innan tu lagatingh beuisa betre
skiäll än nu finnes i denne ransakningh.

Kom för retta Ingemar i Tranhult och på sin hustrus Kirstin Jöns dot
ters wegnar och talade till hennes broder Anders Jönszon i Vtters
näsz och hans samptlige söskonne besuärandes sig at icke alt skulle
på bytet och arfskifftet efter deras föräldrar i Vttersnäs, retteligen
wara framkommit. Orsaken föregifuer han at de som wåre
i gården ner s. hustru Ingeborgh död war rådde husz och nycklar och
syslade huru de wille för än söskonnen kommo tillsammansz.
Och för den skull war en eed begärandes af Anders att inthet
bleff vndandolt som bytas borde. Tå suarade förbenemde An
ders Jönszon på sin och sine söskonnes wegnar at de gerna wille
wara öfuerbödige att aflegga Ingemarsz mistanke medh eed och lagh
gångh om han så begärar. Till thet andra beuiste Ingemar
at han hade skenkt sin suerfader s. Jönsz en bösza, en stålboga,
yxor och något annat som han vthan byte wille hafua igen. Her om
de stodo i stridh och i longlig affund, haft ohöfuiske munbruk och
skellord i derasz wrede på huar andra, som deras goda nampn
och röchte lende till förkleningh. Ner de nu lenge hade för
retten kijfuat och sig på wärsta settet sammanfördt bleff dem
15r aff retten föreslagit ingå medh huar andra till förlikningh.
Och ner de hade betänkt sig togo de vidh rettens råd och mäklade
och efter Ingemar hade skenkt in i bohaget och de andre inthet skulle
Anders för sig och söskonnens vegnar gifua Ingemar 4 rsdlr och
en kista medh lååsz, thet Anders honom vtwiszade och sedan bleffuo
de wenligen och wäll förlichta och huar till ähra och redeligheet väll
behåldna och sattes them emillan i wijte 10 rsdlr huilken som afbry
ter skall vtlegga wijtet, her om de giorde handstreckningh.

Anno 1637 den 10 Maij stodh fierdingztingh i Synner
bohäradtt vthj Hellerna, öffuerwarandes befallningzmannen
ther sammestädes wällförståndigh Gumund Anderszon i Sken,
Item häredtz prowesten hederlig och wellärd her Månsz i Agunna
ryd, her Bengt i Liunga, her Niels i Pieteryd, sampt nembden.

Nembden  
Jöns Jeppaszon i Rydh Andersz i Bergheem
Måns Botilszon i Horn Per Johanszon i Juddult
Niels i Alenskiöp Gisell i Tranhult
Niels Bengtszon i Horn Per Nielszon i Ösziöö
Jon Jönszon i Ryd Joen i Bohok
Joen i Hårenkiöp Torkill i Hökalt

Kom för retta Månsz i Flueboda och talade till Jönsz i Hampneda om
20 dlrz gield han af honom wid pasz 10 åhr sedan länt hafuer och
tå war möntet godt och gengze och ingen wiste af någon fören
dringh på myntet. Men efter mandatet förmår att all
gield skulle betallas efter som rsdlr galt ner giellen giordes.
Blef afsagt at Jönsz skulle der efter betalla. Och efter Jönsz
hade fyllest vtbetallet efter rsdlrz wärde till 3 dlr styckit, fyllest
20 dlr, bleff han ther medh frijkiendh.
15v Jönsz i Buggetorp frelse för förbudh förde ekebord ådt Danmark, sakfeltes til 40 marker.

2/3 aff Hylte i Göterydz sochn 1
Gisell i Tranhult biuder Knut sin halfue gårdh til kiöpz
till Michaelis at betalla 1

Kom för retta hederligh och wellärd man her Månsz i Agunnaryd prowestt
i Synnerboh:tt fulmöndigh på Jon Sonaszons och hans hustru Anna Bengtz
dotter och tingskiötte beskedeligh danneman Åke Pederszon i Ragnele
kiöp och hans hustru Suenborgh tuedeelen af samma gård Ragnelekiöp
för 160 rsdlr och i etlöfuet en 4 lodh skedh.

Kommo för retta Suen Gumundszon i Horsaberga och bekende at han medh
sin syster Botill hafua arft efter theras föräldrar ½ Norragården i Horsza
berga, han 2/3 och hon 1/3, och nu hafuer giordt fulkommeligit kiöp medh
sin syster Botill Gumundz dotter och hennes man Bengt Jonszon att
Bengt skulle gifua Suen Gumundszon 21 rsdlr och en oxe, sedan skall
Bengt och hans hustru medh arff och kiöp äga en heel fierdingh aff
Norragården i Horszaberga i Hampnada sochn.

Kom för retta Niels Erickszon i Alenskiöp fulmöndig på alle denne
effterskrefnes wegnar och tingskiötte Niels i Dottebögd och hans hu
stru Berita Jonsz dotter, deras arfueloter i Dottebögdz halfue gård och
derföre vpburit som föllier: Jon Perszon i Dottebögd för itt skep
peland jord som han efter sin broder Gunna arft hafuer 6 dlr
Harald i Fothult efter förbe:de Gunna för itt skeppeland 6 dlr, Åke
Suenszon för itt skeppeland efter förbe:de Gunna 6 dlr. Suen i Pun
tanszbögd på hustrunes wegnar för itt halft skeppeland 3 dlr, Sten
i Gräszholma för itt halft skeppeland 3 dlr, Anders i Kalszhult
på sin moders wegnar för itt halft skeppeland 3 dlr, Bengta
i Tormansbögd 6 marker. Item Ebbe i Kylhult för itt skeppeland han
i Quinnalt honom pantsatt hade för vtlagor 6 dlr. Item Åkes
morbröder Bengt i Strömakiöp, Oluf i Miäret och Gumund i Giösz
kiöp för en heel fierdingh aff Dottebögd 95 dlr. Hafuer och Nielsz
vtlagt för Åke i vtlagor för en half fierdingh. Siszela Suens
dotter för sin jord 12 rsdlr, Niels Påuelszons söster Botill 3 dlr
16r kåppermynt, Eskill i Quinnalat för sin modersz jord i Dotebögd 6 dlr.
Her medh äger Niels i Dotebögd ret halfue gården, vndantagandes itt skeppe
land.

Sammadagh kom för retta Gumund Träben i Hellerna och klagade at Per
Nielszon i Horn en vng dreng hafuer skielt honom för tiuff och sålunda
berettat at ner de wåro små skiortegoszar hade Gumund tagit itt litit
halfspenne ifrån Niels Bengtszon och nidgrafuit vnder en syll thet
han sielfuer vptogh och fick Niels igen och Gumundz moder Kirstin
gaf honom derföre rijsz så at huden brast, thet och så beuistes.
Men efter Gumund på nytt i wrede och kijf är skielter hafuer han
vphäfuit saken i retten, begärandes domb. Och efter thet var
barnegerningh och han är straffat medh rijs blef afsagdt at ingen skulle
skiella honom her efter för tiuff för samma sak vid lagligit straff
tillgiörandes.

Sammadagh bleff afsagdt at huar de i Hellerna och Hökalt icke hafua
laggilla gierdesgårdar omkring gierdet, huar deras gamble odelgårdh
som af ålder warit hafuer, så at omliggande grannar niuta ret på
derasz boskap, som altid blifuer slagen och illa medfaren, tå skall vtmiä
tas af huar gård i Hellerna och Hökalt efter pingzdagen 40 marker.

Per Suenszon i Hellerna vtfeste en 6 manna eed at huarken han eller hansz goszar
jäiade Per Ingemarszons i Horn häst vthj en grop ther han fans döder, mis
tanken war at Per Suenszon togh hesten i sin åker och slepte igenom
ledet på vtmarken.

Kom för retta her Simons skriffuelsze i Bursitt ther vthj han på sine egne
och fulmöndig på sine söskonnes wegnar Niels Nielszon, Ingeborgh, In
gridt, Botill, Märit, Kirstin, Anna Niels döttrar, tingskiötte deras mor
syster Ingridt i Tranhult alle deras arfueloter som de efter deras
moder Ingridt lagligen arft hade i Tranhult och derföre vpburit
28 rsdlr och hafuer Ingridt sin arfuelot i samma jord och belöper een
halff fierdingh som Ingridt både arft och kiöpt hafuer.
16v Sammadagh bleff den saken som Knut Soneszon och Erick Jönszon i Tranhult
för landzhöfdingen edle welborne Bengt Bagge klageligen angifuit haffua
nemligen at foudens tienare her i Synnerbo häredt skulle hafua tillfogat
förbe:de Erick Jönszon stoor oret i thet thee hade vtkastat för honom hans
bohagztygh. Så är der om ransakat och befunnet at Erick Jönszon
och Knut i wrede och harm hafua hasteligen och obetenckt fördt sin klagan
an och elliest bekenna at then som skreeff war rund i pennan och gernin
gen war inthet så groff som hon angifuin war och Erick icke hade tagit
skada på itt runstöckis wärde, och the hade huarken giordt åuärkan på
dödt eller quecht. Så kan thet icke heller reknas them för hemgångh
efter the wåro aff befalningzmannen vtwijste at exequera den domen
som förr afsagd war på tinget tillförenne den 10 Martij, N: at efter
Knut Sonaszon fick domb på jorden skulle Erick genast flöttia ther i
från och Knut försöria jorden medh annor åbo eller sielf bruka eller
vnna sin hustrus morbroder jorden för billigt legomåll. Thet
Knut Sonaszon inthet effterkommit hafuer, vthan tuert emot till
stått Erick Jönszon boo på jorden, tuert emot domen,
Huad belongande foude karlena de blefuo förlickta medh Erick Jönszon
och Erick fick wilkor besittia jorden detta åhr allena och icke lenger.

Item bleff afsagdt emillan Jönsz Jeppaszon i Ryd och hansz gårdman Jöns
Månszon at thet skall blifua fast them emillan allt thet byte theras
förfäder hafua fordom dagar giordt i broderbyte sin emillan om Rydz
gård och huar besittit och innehaft man efter man sin halfua gård
öfuer hundrade åhr och efter häfden är så gammall och så offa
fallen i brystarf må ingen syn eller nytt skiffte i åker eller engh dem
emillan gåå eller giöras vthan huar behåller det han lagligen arft
hafuer.

Kom för retta Per Suenszon i Hellerna och giorde en 6 manna eed at han
togh Per Ingermarsons hest i sin egen roghåker och ledde vtöfuer gärdes
ledet och slepte på vtmarken och at huarken han eller hans folk jäiade
eller kiörde hesten i den gropen der han fans döder.

Edemen  
Per Suenszon i Hellerna Swen Gislaszon ibidem
Per Bengtszon i Bohuk Niels Olson i Elinge
Kielle Gumundszon ibidem Bengt Botilson i Håå

Eden blef lagligen gången och Per Suenszon och hans folk frijkiende.
17r Anno 1637 dhen 12 Maij stodh fierdingztingh i Ramnåsz i
Giöterydh sochn, öffuerwarandes på foudens wegnar, vnderfouden
wellförståndigh Peder Carlszon i Trotteslöff. Item häretz prowesten
hederligh wällärd man her Måns i Agunnarydh sampt nembden.

Nembden  
Måns Botilszon i Horn Johans i Juddult
Niels Erikszon i Alenskiöp Joen i Snelzböke
Niels Bengtszon i Horn Per Höök i Lindefälle
Jöns Arffueszon i Kiölebo Erland i Träkiölna
Börie i Bråna Niels i Kylhult
Niels i Gräszholmen Bo i Gårstakiöp


Sammadagh tingfördes en tiänstepiga Kirstin Haraldz dotter huil
ken lenge tiente Jöns Knicht i Halleböke och ther är kommen i tall
och ord för sin matfader förbe:d Jöns Knicht huilken är drunknat
och medan han lefde blef han inthet her om tilltalat, eij heller kånan.
Men nu sedan detta talet vpkommet af en hop löst partij och af
fundzmen som inthet kunna henne någon last öfuertyga är och
Jöns Knechtz hustru frågat om hon hafuer sedt någor liknelse
till okyskheet emillan sin man och förbe:d Kirstin. Tå vitna
grannarna som henne frågat hafua at Jöns Knechtz hustru be
plichtar sigh at vthj de 5 åhrz tijd hon tiente henne och hennes man
förnam hon aldrigh något olofligit omgenge medh them eller sågh
någon liknelse till okyskheet, eij heller någon af de andre ther i
gården boandes. Detta ährandet bleff steltt vthj nemb
denes betenkiande och sentens. Och efter deras omröstande
gåfuo de suar at efter Kirstines husbonde Jöns Knicht är dödh och
ligger vnder Gudz domb, matmodren gifuer henne godt loford
alla grannarna innan och vthan bysz giöra det samma, och
efter barn iche bära vitne, eij kan heller någor henne öfuertyga
tijdh eller rum till en sådan gierningh eller sedt någor elak tilfelle
derföre blef hon af nembden för samma röckte och lösa tall frijkiendh.
17v Kom för retta Jöns i Kroxaböke och talade till Esbiörn i Orraholmen
som äger hans hustrus söster om något arff efter deras föräldrar.
Tå beuiste Esbiörn at ner Jönsz fick bröllop lefde fader och moder
och tå fick han bröllop och bodzdeel. I medler tijd förlupo 7 eller
10 åhr förän Esbiörn befrijade sin hustru och fick bröllop, des emillan
blef fadren dödh och enkian satt medh sine barn och bohaget bleff
försällgat så at Esbiörn fick huarken bröllop eller bodzdeel.
Therföre hafua dannemen hema förlickt suågarna, N: Joen
Geet i Skåperydt, lensman, Niels i Markarydt, Jon Höök i Lin
defälle, Joen i Torisholmen. förbe:de Jönszes i Kroxeböke broder
och förlicktes på effter:ne sätt, att ner alt arfuit war jemkat tå
skulle Esbiörn hafua till vprettelse vthj Lindefella 1 ½ skeppe
land jordh och i Orraholmen 3 skeppeland. Item hade
Jönsz fått 20 dlr till hielp till knichterij och Esbiörn der emot
inthet, tå lät Esbiörn fara de 20 dlr, vndantagandes 3 dlr som
Jönsz gaf Esbiörn. Dher emot giorde åter Esbiörn
af sin gode willlia och betallade för Jönsz i arff 6 dlr. Her om
blefuo de wänligen förlichta. Och efter all söskonnen
våro om denne förlickningen sams och ingen klandrar vthan
Jönsz föregifuandes at han bleff besuiken medh sin hustru att hon icke var
helsosam ner han henne fick, thet thå ingen affuiste men sedan i barns
börd bleff hon förröckt i hufuodet och är nu tåckit. Men
efter han hafuer fått all sin rätt i arfuet i jord och löszöra blef för
likningen her för retten godh kiend och confirmerat.

Kom för retta Simon i Gryszhullt medh sina gårdmen Niels Månson
och Nielsz Perszon och talade till sina grannar Botolph Jönszon och Jönsz
Månszon i Stenszhult och deras gårdmen om kierhögge och annor fånga
skogh som de i Stenshult hugga och sällia öfuer grentzen.
Så bleff berättat af en gammall man, Börge i Bråna, at de gamble
som i samma gårdar hafua boandes warit hafua giordt con
tract sin emillan och bytt kierhögget således at Stenshult skulle
hafua sitt kierhygge synnan wägen och de i Gryszhult nordan
18r wägen. Men all fångaskogh som ligger till gårdarna war obytt och
afsagdt at de skulle hugga huad skäligit war och byta penningarna
lijka på båda gårdarna. Nu klaga de i Gryshult at dhe i
Stenshult hugga och sällia meer än dhem bör, och willia inthet skifta
skogen. Och effter lagh förmår at then gifz wiszord som
skiffta will, derföre bleff afsagdt at de skulle taga gode men
medh sigh och byta skogen, sedan lijta huar ådt sin lott.

Sammadagh klagade her Anders i Hallarydt at de bönder som sittia
på stompnen Wållemar och Börge treskas och inthet willia i
rettan tijdh legga ifrån sigh vtlagorna, begärandes at efter dhe
ära så treska, de måtte bliffua af bole sagda, huilken hans
begäran efter hon fins skälligh bleff honom beuilliat
derföre blefuo de aff bole aff retten sagde.

Kom för retta Sone i Kiölszhult och war domb begärandes på ran
sakningh effter:ne erlige men, aff retten tillförenne commenderade,
at hålla och gå emillan Stensseholmen tuenne skattaheeman, nem
ligen länsmannen Brådde i Markarydt, Niels Erickszon i Alenskiöp
Johans i Hestberga och flere dannemen och hafua således ransakat
som föllier: Thet första råmärket lågh på Siöalidena
sedan ligga 3 i Siöhultet, der nest Ålelijd, det tridie i Reflana
der ära tu märke, så i Kobbehultet, sedan i Tafuitzhult, der 
mötas andra ägor ådt.
Her emot protesterade Niels i Stenseholmen och hans grannar
Trulz i Annåsz och Wållemar i Stenseholmen i andre gården
och sade sigh hafua andre råmärke, som de kalla sochnemärke
emillan Hallarydz och Giöterydz sochnar. Först i Borstnan,
der nest i Graföra. der är både graff och sten, dernest i Skep
råsen, därnest i Siunkarna vdd, der ligger en liten sten på en
högh steen, så i Brokulz wägaskiell der ligger stenmärket.
dernestt i Stobbehultet, så i Brunehultz mosa, dernestt i Hökaliden

18v sedan i Röemyrszöö, der är itt råmärke bortkastat, sedan mötasz
andra ägor.
Trättan och kiffuet är sålunda begynt at Niels i Stenseholmen togh
ifrån Sone i Kiölszhult och vthan domb hemförde en syll 18 alna långh.
Sedan tagit ifrån honom 5 kierhögge. Item höstat en engh i förbudh
i skogen. Item af ijdell motuilligheet stegit öfuer märken
in på Kiölzhultz ägor och fornat 7 str stoora förer. Item
sålde 2 förer ådt Danmark. Nu hafua denne ägande
synen gillat deras råmärke i Kölzhult och seija them betre wara
än therasz i Stenseholmen. Derföre blef afsagdt at
ther the i Stenseholmen icke låta sigh her medh nöija, måga the kalla
en häredtz syn, then the nestkommandes lagtingh skolla bekomma
så frampt the her förinnan icke kunna förlijkas.

Joen Girmundszon i Torisholma vtfeste en 6 manna eed at then
bockin som Gunne i Kåpperebögd togh till sigh wåldrifse och föddde
en liten tijd, och Jon Girmundszon wederkiendes, war hans egen och
fallen af hans egna gitter i hans egit bohagh.

Sammadagh kom för retta Måns Suenszon i Greszholma vng drengh
och besuärade sigh at Niels i Alenskiöp oppå tinget som stodh i Håå
gaf honom skuld hafua slagit sin egen moder Kirstin Måns dotter
huilket tillmäle han medh några gode men förmenar förlegga.
Nemligen Suenske i Gresholma, Gumund ibidem, Påuell ibidem, Matt
this ibidem, Niels ibidem och Larsz ibidem gamall man som inthet är
tingför och förän dem blef tillåtet giöra eed blef ransakat huad
tillfelle her till fans. Så berättar den gamble quinnan
Kirstin sålunda att emillan hennes söner Måns Suenszon och Gu
mund Suenszon föll itt trettemåll och kommo samman på golfuit
tå gaf modren sigh emillan och seger at hon föll omkull emot en hop
wedh som låg på golfuet och slogh sig illa på armen och itt bloduijte
i ansichtet emot en kalffuaketta. Men vitnen och modren
betyga at Måns aldrigh williandes hafuer slagit sin modher.
19r Her emot berettar Niels Erickszon at Gumundz hustru Anna Niels d:
bodde i stugan hoosz them och ner modren skulle skillia them ådt togh
Måns Suenszon sin moder i håret och bögde hufuodet nid till spijsz
stenen. Item giorde Jon Mårtenszon sin eed at samma quin
na Anna Niels dotter kom in i hans stugo och sålunda berettade
at ner perlementet begyntes ropade Gumund, tå sade Måns
Suenszon ropar tu på migh, ther om förde the sigh i trätte och Måns
togh till sitt suärd, Anna hölt sin man och modren hölt Måns, tå
slengde Måns henne omkull emot weden som förbe:t är och emot
kalfueketten så at hon fick både blånat och blodwijte.
Alle denne föreskrefne vitnesmen beretta sålunda at deras vit
nesbörd och tall är så förståndandes at de aldrig förstodo Måns medh
villia wärk hafua slagit sin moder vthan det som skedde i perle
mentet som han berettar affuilliandes och i wåda. Derföre
bleff han frijkiend.

Sammadagh sakfeltes Niels Erickszon i Alenskiöp nembdemannen
för then hemgångh han giorde i Gräszholma och slog 12 åuerkan i
itt bord medh en stridzhamar och ingen annor wålzgerningh giorde
antingen litit eller möckit efter thet 5 Cap: i Edzöres Balken till
40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 8 [..]
målzägand: 13 marker 5 öre 8
heredet 6 marker 2 öre 4
häretzhöfd 6 marker 2 öre 4

Sammadagh bleff Jeppe Eskillszon i Tranhult frijkiend för dhen ske
den Ebbe i Hiulznäs miste ner han ther tiente, orsaken at en dansch
drifuare hade stulit skeden och fans igen i Danmark och Ebbe i Hiulz
näsz fick 4 alnar engelsk för skeden och Jeppe Eskilson fans oskyldig.

Sammadagh kom andre gång för retta Gertrud Jöns dotter huil
ken på tinget i Håå den 9 Martij samma åhr war för retta och
giorde elack bekennelse och blef frågat huem är barnafader ådt
19v thet barnet hon födt hafuer, tå står hon på sin förra bekennelse
at hennesz söskonnebarn en nyskrifuin landzknicht Jon Suenszon i
Beteråsz hafuer henne besoffuit och är rette barnefadren och Jon
Suenson nekar hefd och barn. Orsaken till Gertrudz beken
nelse mena grannarna wara at emillan hennes fader Jönsz
och knechtins fader Suen i Beteråsz hafuer warit en stoor och
långsam affund och at Jönsz skall wara her till vpstoll. Ty
thet är beuiszligit at en dansk skomakare hafuer henne besoff
uit Jönsz be:d huilken bleff hemptat till tinget i Dragarydt
och kom för sendt. Tå talade nembdemannen Niels Erickszon
i Alenskiöp till honom, seijandes: du hafuer en dotter i wår sochn
skomakaren suarade, iagh törsz wäll ståå till om huad iagh hafuer
giordt, ner hon kommer tillstädes. Dagen ther efter
på tinget i Håå kom Gertrud dijt och skomakaren medh och för
wichtige saker skull icke kommo till förhör förste dagen, om natten
satt han hoosz Bengt Jonszon i Brenhult och Niels ibidem erlige danne
men, desze vitnade at widh skomakaren satt begynte han ängzlas
the frågade honom huarföre han räddes, han suarade iag är fremmat
och ingen hielper. Thenne dannemen suarade ästu frij så hafuer tu
inthet rädas före. Han suarade, iagh är inthet fader ådt barnet
de sade ästu frij för lägerszmålet, han suarade neij, the sade huru
begyntes thet, han suarade en afton ner folk gick i sengh, språngh
hon till på gården och togh min mösza, lop ådt stugan, och iag efter
ther lågh iagh hoosz henne förste gången. Sedan frågade
han thenne förbe:de dannemen, at om han hade hefdat henne wårfru
dagen, huru årsz hon skulle föda, de sade du kant wäll reckna sielfuer
sedan sade han, än om midsommers tijd, huru årsz skulle hon tå föda?
the suarade reckna sielfuer, han suarade iagh förstår migh inthet ther
på. Om morgonen i hönszegield lop skomakaren bort
och inthet tordes förbida retten. Item witnade Niels i Tran
hult at ner skomakaren kom ifrån Getrudz fader och hade sydtt
skoo, tå hade han hosebånd, tråanösten och annat småplock, tå frå
gade Niels honom, huar han hade thet fåt? han suarade, min
20r festemö hafuer giffuit migh thet, iagh skall gifua henne något godt igen,
iagh hafuer itt skofångh, får iag loff sitia her at giöra skona, så skall hon
få skoor, detta samma hafuer han bekiendt för Kelle i Aggalt.
Huad belongande Jönsz Jönszon förbe:de Gertrudz kötzlige broder, som
her vthj är vpkastat så är allom witerligit at han hafuer warit
borto i Vpland i 6 åhr och är slett frij och derföre bleff af retten frij
kiendh.
Huad belongande Jon Suenszon som är soldat, han står fast i sin förra
borgan efter herre munstringh är för handen.
Omsider kom Gertrud in för retten och offentligen bekende at sko
makaren är rette barnefader och giorde Jon Suenszon aldeles frij både
för häfd och barn. Derföre erkennes Jon Suenszon frij
för Gertrudz witesmåll och för den affund hennes fader hadhe
till Suen stodh hon på en oret bekennelse.

Sammadagh kom för retta Gråshulta Jönszen dansk född huilken
i Danmark hafuer bedrifuit itt dråp och derföre fridlösz giord öfuer
allt Danmarkz rijke och är inkommen öfuer grentzen och hafuer
bekommit ståthållarens edle welbördig Peder Månsons leidebreff
daterat aff Askenääsz den 25 Novembris 1636 förmälandes att
förbe:de dråpare skall hafua och niuta frij leidh till tinget och sedan
i sitt behåld igen. Nu stodh han her för retten och sig
vpbödh vthj allan then tijdh nemligen 10 eller 12 åhr han her i Suerige va
rit hafuer, finnes ingen som något hafuer at beskylla för tiuffue
rij, wåld eller orett eller andra oquemlige ogerninger, vndanta
gandes han lenge sedan låt leija sigh till knicht aff Lasz Nielszon i
Skaffta, huilken och strax leide en karll för sigh och förbe:te Gråshulta
Jönsz giorde tienstt allt in till han kom i dråpsak och är nu så gam
mall och wanför at han ingen tienstt cronan giöra förmå.
Derföre bleff han förlofuat ifrån tinget i sitt behåld igen, och
efter han hafuer mistt sin fridh i Danmark och kommen öfuer grentzen
må han niuta Sueriges lagh och fridh till godhe så lenge han sig icke
förbryter.
20v 1/4 aff Bårszrydz Norregård i Göterydz sochn 1
½ Skiölzbögd i samma sochn 1
½ Pontarsbögd och 1/5 i andra halfparten 1
1/3 aff Storarydh i samma sochn 1
1/3 aff Bråddalt i Markarydz sochn 1
Halfannan fierding i Stenseholmen 2
Een tredingh aff Keskhult 3
1/4 aff Mellan gården i Kalfsult 1
1/9 af Kornberga i Hallarydz sochn 12
reppeterat infra 2do, 3do, et 4to.

Kom för retta Peder Höök i Lindefelle fulmöndigh på Torstens veg
nar i Kalzhult och tingskiötte Anders Perszon och hans hustru Toffua
Jeppa dptter i Östra Kalzhult halfue gården för penningar 144 dlr
godt mönt.

Sammadagh kom för retta Ingridt Månses dotter i Wereberga och ta
lade till sin broder Månsz Månszon om sin arfuelot i Wereberga gård
Tå bleff beuiszat at hennes fader gamble Måns i Wereberga war
fyra gånger giffter, medh första giftan Christion aflade han 3 barn
och de ära alla döde och han sålde inga jord för henne och ingen löste,
medh andra hustrun Gunnell aflade han 9 barn, der af lefuer itt
Ingridt be:d som klagar. Medh tridie giftan Ingerd aflade han
4 barn, ther af lefua tu. Medh fierde giftan Bengta aflade han
3 barn, ther af leffuer itt. Nu hafuer Måns såldt Ingerdes faste
jordh i Rydh 2 skeppeland. Therföre dömdes Ingeredes barn så mång
skeppeland igen för möderne i Wereberga, sedan faller heele gården
alla kullarna till arfz för fäderne, och afsagdt, att Peder i Juddult medh
flere dannemen skolla miäta gården och vtrekna huad thet löper
på huar sösterlott, får Ingridt meer än 25 dlr som hon vpburit
hafuer skall hon blifua betallat.

Sammadagh kom för retta Ingerd i Ramnåsz och talade till om
Snärultz gårdh, nemligen till en siundepart i halfue gården
Tå lades fram itt gammalt breff daterat Anno 1574 ther vthj
21r förmäles att Ingerd hafuer lagligen arftt en siundingh i halfue går
den der på han hafuer vpburit oxar 1 ½ str, rikzdlr ½ str. Item en
leisk kåpa.
Nu seger Ingerdh at hennes fader Niels Kielszon löste samma siun
dingh igen ther på the hade inthet bewijsz. Bleff afsagdt at går
dabrefuen på Snärhult skolla komma på tingen och der skall ran
sakas huadh rett huar hafuer.

Kom för retta Anders Truffuidszon i Klint fulmöndigh på sin hustrus
Gertrud Erickzdotters wegnar och bekende at han medh sin hustrus och
hennes slechtz goda ja och samtöcke hafuer sålt Jon i Ramnäsz och hans
hustru Kirstin Gudmundz dotter en heel fierdingh af aller Westre
skattegården i Ramnäsz och derföre vpburit godt mönt 53 dlr och 
för etlöffuet 1 rsdlr then han lade på tingbordet.

Sammadagh kom för retta Johans i Siuhult besuärandes sigh på sin
hustrus Luszis wegnar emot hennes forsterfader Boo i Storarydh
som henne af barndom vpfödt hafuer, att han skulle hafua felt nå
gre ordh efter en offentlig tiuff Per Jonszon i Rydh huilken hade sagdt
för Boo at han hade otroget huszfolk och att de lönte sigh sielfua.
Tå sade Boo, löna the sigh sielfua, tå weet iagh ther inthet af, kan skee
the giöratt, och kan skee the göratt inthet. Aff detta discurs är
vtspridt tall och ondt röchte och så widt kommett at Johans och Boo
hafua fördt sigh i kijff och trätte tillsammans. Nu står Boo her
för retten medh sin hustru, beplichtandes sigh at han aldrig trodde förbe:d
Lusze om otroheet och henne möckit mindre beskyllade, eij heller nu
wijter och beskyllar vthan der om tränger will ståå henne i faders
stadh och befrija. Derföre blef hon och her för retten frijkiendh.

Sammadagh kommo för retta effter:ne nembdemen Joen i Snelzböke,
Niels Bengtszon i Horn, Item Boo i Gåastakiöp och Niels i Gresholma
huilka af retten commenderade wåro at syna huad arbete medh huusz
och giärdesgårdar Måns Gudmundszon hade bekostat på Hylte gård
sampt på en quarnadam, at Matthis Nielszon och de andre som gården
21v äga, skolla gifua Måns Gudmundszon 20 sletta dlr, sedan taga igen sina
quarnsteenar och järnredskap der medh är then trättan förlicht.

Sammadagh skielte Niels Erickszon i Alenskiöp Larsz Jonszon i Rydh för en
lögnare och thet breeff han hade gifuit Niels i Quinnalt på hans barns
vegnar på jorden i Alenskiöp it lögnabreef huilket är af her Erlandh i
Vlzbeck skreffuit och vnderskrefuit. Men Niels i Alenskiöp war
fixerat at dem som sade sig hafua läsit breffuit och thet annorlunda
vttydat än thet i bookstaffuen lydde. Och effter han war
interesherat i samma kiöp wille han och weta huru brefuit stält
war och i harm kastade fram onde ordh. Men nu på tinget blef
han annorlunda vnderrettat och för den skulld rättade sin ord och badz
före. Derföre blefuo parterna vthan skada förlichta och Nielses
barn i Quinnalt behöllo jorden som de kijffuade om.

Anno 1637 dhen 15 Maij stod fierdingz tingh i Syn
nerbo häradtt vthj Thomarydtt i Hynnerydz sochn, öffuerwarandes
vnderfouden wellachtat Peder Carlszon samptt nembden.

Nembden  
Niels Erickszon i Alenskiöp Niels Bengtszon i Horn
Peder i Söndrewrå Jon i Snelzböke
Jönsz i Wiualt Lasze i Ingeszhult
Gunne i Bodha Lasz Bengtszon i Tansziö
Suen Jonszon i Rydh Per Månszon i Tomerydt
Per Nielszon i Ösziöö Gisell i Tranhult
22r Kom för retta Jönsz i Tommeryd klagandes at i samma gård sitter
en enkia på 3 skeppelandh Karin be:d och hafuer itt litit hwsz ståndan
des ibland gårdzens beste hwsz, hafuer huarken vngn eller spijsz, vthan
kölnar på golfuet och är så motuilligh at gårdmennerna som sigh till
biuda, giöra spijsz eller vngn i samma hwsz, få inthet loff, nu är fa
hre i denne starka torka at ner enkian går i bögden at barnen settia
eeld på gården. Derföre blef afsagdt at de som boo i gården
må medh deras egen omkostnat flöttia huset ifrån de andre och vpsät
tia och täcka igen, dy huset står för ner ladan och för wåda kan ther
vthj icke böggas skorsten.

Sammadagh kom för retta en frelsesbonde Jon Månszon i Trällora
på edle welb: frw Annes godtz till Dannäsz, gift man, och blef an
klagat hafua besofuit sin tienstepiga Sisza Gammalzdotter och aflat
barn medh henne, thet hon födt hafuer och båden goduilligen bekenna,
kånan och är på frelse. Huarföre blefuo thenne tuenne hoor
folk efter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både horkar
len och horkånan, derföre at han medh sin nestas hustru hoor be
drifuit hafuer. Hustrun beder för mannen.

Sammadagh kom för retta Barkort i Hishult och inlade sitt försett
emot Niels Erickszon i Alenskiöp anlongande en hest förbe:de Bar
kort af honom kiöpt hade och gifuit honom strax på handen 1 rsdlr
och för de 9 som resterade bleff löfftisman Niels Perszon i Fagrullt
och dagen sattes på ellofue dagar. Strax andre dagen sende Niels
Erickszon sin gossa at kräfia penningar. Barkort suarade, ner da
gen kommer skall han få penningar. Ähn sende Niels annat budh
och fick samma suar. 5 dagen kom Niels sielf och efter han icke strax
fick penningar gick Niels Erickszon i stallen och medh wåld togh
hesten, redh ådt Suerige och inthet betalade rsdlren. Försättet
daterat den 13 Maij 1637. Detta hafua tuenne dansche men
Suenigh Nielszon i Hishult och Lasz Anderszon i Dansbögd vitnat medh
deras skriffuelszer och signeter dat: ut supra.
22v Nu protesterar Niels Erickszon och seger han fick ingen rsdlr af Bar
kort ner de kiöptes, till thet andra skild them ådt om tijden, Barkort se
ger tijden var 11 dagar och Niels berättar at Barkort hade hesten borto
en månet och 2 dagar och giorde tuå kiöpstadz reeszor till Lagaholm, thet
och beuistes. Item berättar och Niels Erickszon at ner han togh
hesten blefuo the förlickta at han skulle taga hesten igen och Barkort skulle
gifua honom en rsdlr för hesten war vtsläpat, ther på han nempner
tu dansk vitne Niels Danszon i Hiszett, Påuell Pederszon ibidem och en
suensk man Gumund i Boa vnder theras bomärke.
Nu är ellofue åhr förlupit sedan detta kiöpet är giordt och rånnet är
skeett som han föregifuer och blefuo förlickta. Nu praesumeras
at huar Barkort icke hade varit förlickt hade viszerligen klagat förän
elloffue åhr förlupo.
Bleff afsagt at Niels Erickszon skall skaffa sigh witne till nesta häretz
tingh. Barkort fordrar allena sin rsdlr igen.
Parterna blefuo widh then förra förlikningen och Niels gaf den danska
mannen en rsdlr och de giorde på nytt handstreckningh.

Kom för retta Johana i Kuddeböke begärandes at hon måtte få wär
deringh på hennesz jord i Hannaba, det henne blef beiakat och
nembde på sin sida Matthis i [..], Peder i Torp och Peder i Ske
palt. På suarandes sida Niels i Oshult, Bengt i Holma
och Gunne i Boda och ner jorden är miäten skall ransakas om Johan
na är fyllest betallat.

Sammadagh kom för retta Sten i Räffualt och klagade at de i Hultt
hafua bögdt vtöfuer heele åån och fast dammen in på Räffualta faste
land, det och så beuistes, derföre blef afsagt at dhe i Hult skulle
vptaga thet the olagligen bygdt hafua och icke drista sigh bögga meer än i
halfua åån.

Sammadagh kom för retta Lars Jönszon i Eköna på skattiord boandes
och bleff beskyllat hafua besofuit en piga Märit Jönsza dotter och
aflat barn medh henne thet han nu goduilligen bekenner.
23r Kånan är tillförenne tingförd 1636 den 17 Octobris och vndergådt domb
och tå gick Larsz Jönszon wid skogen. Nu är han framkommen
och bekenner gerningen. Derföre bleff han efter Gudz lagh sagd i
från lijfuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mansz hustru
han skall döden döö, både horkarlen och horkånan etc.
Nu är förbe:de kåna död i barnsengh och hennes fader Peder i Fägrult
kiärade efer hennes dödh. Tå bleffuo the sålunda her för retten förlichte
at Larsz Jönszon gaff honom i wänskap för samwetet skuld pen
ningar 10 dlr och sedan skall thet wara en förlikt och aftalat sak.

Ner Ingemar i Wenneböke haffuer betallat Månszes arfuinger
i Gunnalt 2 rsdlr tå skall han hafua then engen igen som Måns hade
haft i pant och 2 sleta dlr afdragas i giellet, orsaken pantaengen
war stoor och giellet litit och Ingemar skattade sielf för engen.

Sammadagh kom för retta Ingelöff i Ingelzkiöp elendigh menniska
och bråtfellingh och klagade at hennes man Per Perszon är leider
knicht, hade warit wållandes at hennes jord 1/4 aff Ingelszkiöp är
bortsåldt. Så är beuiszligit at Per Perszon lät sig leija aff
Truffuidt i Hannaba och togh penningar 140 dlr thet the båden hafua
förnödtt. Sedan sålde de jord i Ingelszkiöp till Brådde i Marka
rydt för 80 dlr kåppermönt. Sedan hafua de tagit af Jöns Erick
szon i Wiffualt penningar och perseglar, allt recknat i godt mynt
68 dlr.
Nu protesterar Hans Krämmare, huilken är Ingelöfz målzman och se
ger at det war Jönsz förbudit at vtfå penningar eller wärd på jor
den, tå suarar Jönsz at han icke vtfick itt runstöcke, sedan thet war
förbudet, der på han vtfeste en 6 manna eed.
Andra dagen kom Jönsz i Wiffualt för retten och tilbödh sigh willia
samma eed fulborda, tå suarade Hans Kremmare at efter han så
möckit på jorden vtlagt hade och jorden icke högre kunne wärde
ras måtte han behålla jorden, helst therföre at han will giffua
Ingelöfz barn Per Perszon be:d till en etlöffues gåfuo itt paar
oxar goda för 10 rsdlr eller och 10 rsdlr. Thet Hansz Kremmare
23v
moste förestå till barnet blifuer vpuoxet och framträdde för retten
och tingskiötte Jönsz jorden 1/4 aff Ingelszkiöp, vpbudit 12345.

1/4 aff Norragården i Gunghult 1
1/4 aff Suenszhult i Hynnerydz sochn 1
1/9 partt aff Kornberga i Hallarydz sochn 1

Kom för retta Per Gudmundszon i Fagrilt och Kirstin i Sproxilt
och witnade at Vdde i Röninge och Nielsz i Forsza wåre förlickta
medh en blind man Bengt i Hynneryd på hans barns wegnar och
vtwiszat them på itt arff penningar 5 dlr, en dlr hafuer Bengtz
son vpburit och 4 resta som han i 9 åhr mist haffuer.
Dhenne vitne aflade deras lijflige eed. Item krefier och
Bengt en hop jord nemligen 5 sösterlotter, der om skall framdeles
ransakas men penningar fick han löffte före.

Kom för Retta Laße Exingh i Traheryd fulmöndigh på alle dhenne
efterskreffnes wegnar, och bekiende at de af wällbetenkt modh haf-
ua undt och såldt Erlig welförståndigh man Brådde Jacobßon i Marka-
rydt, och hans hustru Ingerd Torstensdotter i markarydt, alla deras
arffuelotter uthj en fierdingh af aller Fiäraholma gård i Markarydz
Sochn, och derföre upburit som föllier; Nielß Olufßon på sin hustrus
Sigridt Jons dotter wegnar, boendes i Danmark i Trininge Sochn
och Gydinge htt Cronodaller 14 str. Jon Jönßon och hans Söstrar
som her i Suerige boandes ärr, 2 dlr. Nielß i Ekhult på sin hustrus, Bo-
tilz wegnar 2 dlr, och Bengta i Ekhult 1 dlr. Botill i Gößhult 1 dlr.
Sißa i Wenneböke 1 dlr. Laße i Traheryd 4 Rdlr, och 2 dlr godt mönt.
Laße Månßon i Ekhult, och hans Söster Suenborg Månsas dotter tilhopa
9 dlr godt mynt.     Kirstin Peersdotter i Ekhult till sig och sina barn
tuå femtingar af en fierdingh i Ekhult för henneß arfuelot i Fiära-
holma.    Item hafuer S. Karin i Fiaraholma gifuit till Kiörkan
it skeppeland Jord, för huilket är gifuit 2 Rdlr, det Brådde löst hafuer
Och hafuer Brådde tillförenne Lagafångh på tre fierdingar, så at han
nu äger heela gården.
 
24r Kom för retta Peder i Skepalt fulmöndigh på Per Åkeszons hu
strus wegnar i Åsa, Gunnill Thores dotter och bekiende at han
hafuer giordt jordabyte medh wellachtat Brodde i Markaryd och hans
salige hustru Anna Carlz dotter och hafuer gifuit Brådde 1/4 af Siöarydz
gård och igen bekommet af Brådde 1/8 af aller gården i Bösalt och till
bytes rsdlr 34 str och itt trögekläde till hustrun.
Item kom för retta Peder i Räffuerydt fulmöndigh på Kirstin Nielsd:
vegnar i Siögarydt och bekende hon hade giordt jordabyte medh wellachtat
Brådde i Markarydt och hans hustru h. Ingerd Torstens dotter och gif
uit Brådde 1/8 aff Siöarydt för en ottingh på itt fierdingzkar ner i
Göszhult och godt mönt 10 dlr. Och hafuer w:tt Brådde tilfören
ne lagafångh på Siögarydt så at han nu äger heele gården quitt och
bewaret.
Kom för retta Brådde i Markaryd och bekende at han hade giordt jorda
byte medh Kirstin Niels dotter i Siögarydt och gifuit henne en ottingh
af Giöszhult på itt fierdingzkar ner för en ottingh af Siögarydt, haf
uer Kirstin fått tilbytes godt mönt 10 dlr. Item hafuer Kirstin
arft efter Gunnill Ingeualz dotter 3 skeppeland och der till engh i
samma gård i Göszhult.

Kom för retta Månsz Olszon i Linhult huilken hafuer klandrat itt
jordabreeff som h. Anna Peders dotter hade bekommit på en fierdingh
af Linhult. Och effter han war i Danmark ner skiötet gick
hafuer han nu fått till förbättringh och etlöffues gåfuo godt mönt
9 ½ dlr och nu sielf hölt i skafte och skiötte ifrån sigh allan den bördz
rätt och tilltaal han her till dagz hafuer till Linhult. Och tillägnade
h. Anna Peders dotter och hennes arffuinger till euerdelig lagfån
gen ägendom. Her medh är hennes lagafångz breff laggiltt
och Per Gunnaszon som her till medh tråtz och trugh hafuer besittit
jorden blef her för retten af bole afsagd.

Kom för reetta Larsz Suenszon i Gellereböke på sina egna och på
sin hustrus Estridt Niels dotters vegnar och tingskiötte Jöns
24v Suenszon i Skepalt och hans hustru Sisza Peders dotter en heel fier
dingh aff Gellereböke och derföre vpburit godt mönt 90 dlr och
nu på tinget för etlöffuet 1 rsdlr.

Kom för retta wellachtat Brådde i Markarydt fulmöndig på Per Åkesons
vegnar i Åsa och bekende at han hade giordt jordabyte medh Simon i
Gellereböke och hans hustru Kirstin Matthisza dotter och gifuit them
en fierding aff Gellereböke och igen bekommit en half fierdingh i
Åsa och tillbytes godt danskt mönt 41 dlr, een quiga för 22 marker
och i staden för en stuga, jord i Åsa 7 fierdingzkar, itt par walmans
böxor.

1/6 aff Gellereböke i Markarydz sochn 1
½ Vlffberga i Hallarydz sochn 1
½ Pontersbögd i Traherydz sochn 2
1/5 i den andra halfua Pontersbögd 1
½ gård i Traherydh 1
1/3 aff Åhrhult i Markarydz sochn 1
½ Kiöphult i samma sochn 1

Sammadagh kom för retta Suen Hanszon i Suenszhult fulmöndigh
på Jönszes hustrus vegnar i Altaböke Estridt Arfuidtz dotter och
tingskiötte hennes broder Suen Arfuidszon i Gåsarp och hans hustru
Elin Niels dotter en heel fierdingh af aller Gåsarp gårdh i Hynnerydz
sochn och derföre vpburit godt mönt 76 dlr. Och hafuer Suen
Arfuidszon tillförenne lagafångh på tre fierdingar af samma gård
så at han nu äger heele gården.

Kom för retta Per Jönszon i Hökalt på sina egne och fulmöndigh
på sin broders Oluf Jönszons vegnar och tingskiötte Kirstin Jöns
dotter i Thomaryt 1/8 aff Thomaryt på half fempta skeppelandh
ner och derföre hafua de vpburit för jord och etlöffue godt
mönt 24 dlr.

Kom för retta Niels i Alenskiöp fulmöndig på Kirstin Gamalz
dotters wegnar fordom Larses hustru i Alenskiöp och tingskiött
te s. Larses och hennes dotterbarn, Suen Nielszon, Erick Nielson
25r och Niels Nielszon en heel fierdingh af Alenskiöp gård som Kirstin Gam
malz dotter ther medh sin man aflat och kiöpt haffuer och hennes barn
hon hade medh Jon i Örnefelle hafua her vthj ingen lott. Och
hafuer hon derföre vpburit af denne förbe:des fader Niels Suenszon i
Quinnalt godt mönt 100 dlr och en engelsk kiortell.
Item war Nielsz i Alenskiöp fulmöndigh på Truffuidt Suenszons veg
nar i Linhult och hans hustru Christion Larsz dotters wegnar och
bekende at de hade giordt byte medh förbe:te Kirstin Larsz dotters sö
stersbarn, Nielses söner i Quinnalt och gifuit them en half ottonde
deel i Alenskiöpa fierdingh, hon efter sin fader Larsz arfdt hade och bekom igen en half
annan fierdingh i Linhulta gård och tillbytes 36 dlr godt mönt.
Item gaf Niels i Quinnalt Niels Erickszon en 4 lodh skedh att han thet
ta kiöp och skiffte skulle goduilleligen samtöckia.

Kom för retta Jöns i Toffhult på sine egne vegnar och tingskiötte
Kielle i Aggalt och hans hustru Karin Niels dotter och hans son Anders
Kiellaszon och hans hustru Kirstin Niels dotter en heel tridingh af Thof
hultz gård i Traherydz sochn. Och derföre vpburit godt mönt 110 dlr.
Och medh the förord att om Jönsz blifuer mechtigh skall han eller hans
barn wara nembst at lösa jorden igen för samma wärde och pen
ningar och gifua them skiäll för all beuiszligh omkostnat.

Kom för retta Per Anderszon i Tansziö och förde her för retten bewijsz
at sidst de wåro i Halmstadh, medan Aron lefde, förde han till ho
nom att betalla sin gield medh talgh 1 lb för 6 ½ marker, smör 2 lb för
10 marker. Detta vpbar han på rekningh. Huad mer resta
på de 6 ½ dlr han skyldigh war tilbiuder han willia betalla.
Och berättar at ner han leffuererade denna waror hade s: Aron
gester hoosz sigh och satt wid itt godt rusz och han kunne icke töfua
till thet bleff skrefuit för hans medföllie skuld som ville i hast ree
sa af staden. Desze ära hans vitne Bengt Anderszon i
Tansziö och Per Eskillszon i Knobill, denne vitna på ähre och
redeligheet och siellz saligheet at Per Anderszon drogh i Ahrons
gårdh medh warorna. 
25v Kom för retta Niels Gudmundszon i Thofhult och vtfeste en 6 manna eed
at han inga penningar war skyldigh sin broder [..] i Bergh eller hans
hustru Elin i Bergh 10 dlr och skulle skedt 15 åhr sedhan.

Sammadagh fördes för retta en löskåna Lusze Gunnas dotter huilken
är kommen i taal och röchte at hafua warit medh barn och sedan dra
git ådt Danmark och skildt sigh wid bukin och nu igen kommen.
Så efter hon war till hwsz hoosz Oluf i Linhult ner hennes söster i
Danmark kom hijt wp och wille hafua henne medh sigh ådt Danmark
hafuer han gifuit henne godt vitnesbörd och suoret at hon inthet
war medh barn ner hon folde sin söster bordt vthan hade sin rek
ningh frij. Derföre bleff hon så widt frijkiend till någor
fester fot och henne någor last öfuertygar.

Swen Perszon i Skafta för stemningh 3 marker, rettens ensak.

Sammadagh blef afsagdt at efter så mångh byte hafua stått på Thoff
hultz gård, det ena efter det andra, och Niels Gudmundszon flott sin
tridingh ifrån och icke des mindre will behålla en löcka i staden för
gambla tompterna, der om de hafua stått i kiff.
Nu war der sist vnderfouden welachtat Peder Karlszon, Niels i Quinnalt
någre aff nembden och alle grannarna ther omkringh, den 14 Maij 1637
och ransakade om någor märke de trätte om. Item om gården
war rätt bytter och alle witna at Niels Gudmundszons tridingh
år så godh som en af dhe andre, löckan föruthan och tilbudo Niels ta
ga huilken tridingen han wille. Tå wille Niels behålla sin
tridingh och täppan. Men effter alle vitnade hans triding
war fult så godh som en af dhe andre, täppan föruthan, bleff
afdömdt at Niels Gumundszon skall behålla sin tridingh och afstå
medh täppan widh lagligit straff tillgiörandes.
26r Anno 1637 dhen 17 Maij stodh tingh i Synnerbo häradtt vthj
Bolmingarydh i Nöttia sochn, öffuerwarandesz fouden der sammestä
des ehrboren och wällförståndigh Gudmund Anderszon i Sken.
Item vnderfouden wellachtat Peder Carlszonn, her Anders i Anderstadh,
her Måns i Onsziöö, samt nembden.

Nembden  
Niels Erikszon i Alenskiöp Jon i Snelzböke
Peder i Söndrewråå Oluff i Skekarp
Joen Jönszon i Rydh Måns Botilszon i Horn
Måns i Skekarp Niels i Stackarp
Knut Larszon i Bolmingerydh Lasze i Lihult
Peder i Håkenehult Niels Bengtszon i Stönia

Sammadagh kom för retta Trulz i Bolmingarydh fulmöndigh på Sone
Larszons, Måns Larsons och Gunnill Larsz dotters wegnar och tingh
skiötte deras broder Arfuid och hans hustru Beritta Rasmusa dotter all
den jord de efter deras fader Larsz Gumundszon i Stafrult arft hafuer
såszom och efter modren Ingeborgh vthj en tolftingh i förbe:de Stafrult arft
hafua och derföre vpburit godt mönt 69 dlr. Hafuer och Arfuidt Larson
sin arfuelot i samma tolftingh så at han medh arf och kiöp äger en heel
tolftingh af Stafrulta gårdh.

Sammadagh kom för retta Berita Suens dotter i Nortorpa en knechta hustru
huilkens man är på Tysklandz tåget och klagade at en skersiant Pedher
Kremmare be:d hafuer i wredesmodh gådt heem till hennes egen fähusz
där giffuandes henne skuld hafua bett på hans engh och genast öffuer
föll henne medh hugg och slagh så at hon fick både blånat och bloduijte.
Detta war skedt på allmenningz fägata allena af ondt munbruk och
Beritta kunne inga blånader medh witne beuijsa vthan klagar af
harm och wrede och vthan skiäll. Derföre bleff Peder frijkiendh.

Sammadagh kom för retta Suen Håkonszon i Nortorpa fulmöndigh på Truf
fuidt Jönszons vegnar och hans hustru Siszela och bekende de hade såldt
förbe:d Seszeles söster Cristion Pers dotter, hennes man Peder, all
förbe:de Siszeles jord i Östra gården i Bolmingarydh. Och derföre vp
26v
vpburit godt mönt 60 dlr och för en stuga 6 dlr godt mönt. Item
igenlöst åker och engh som Truffuidt Jönszon bortpantat hade för 6 rsdlr
och 7 dlr 1 ½ marker godt mönt och belöper en half fierdingh vndantagan
des 3 skeppeland aff aller Östra gården i Bolmingarydh.

Sammadagh kom för retta Frenne i Biernhult och klagade at grannarna
i Nortorpa, Suen, Jon, Peder i Klockare gården, Jon i Högagård och Jeppe
ibidem, Niels Gammalszon och Thor ibidem, Håkon i Miäla, hade huggitt
sönder hans drögar oansedt at han inthet lasz hade tagit på deras
skogh, icke wåro heller komne i skogen. Denne alle sakfeltes för
åuerkan till penningar 3 marker löper 22 marker.
cronan 14 marker 2 öre 16
häredet 3 marker 2 öre 16
heretzhöfd 3 marker2 öre 16

Kom för Retta en fattig piga Bengta Oluffz dotter, siuklig menniska
och tölpachtig, och klagade at ner hennes föräldrar huilka boandes wåro
i ytra Boalt i Lihultz Sochn, blefuo döde, war efter dem itt stort arff, 
som föllo henne och hennes broder Laße Olßon till, och deras Söster Kir-
stin till: Ner arfuit föll lefde morfadren Tore Trulßon och togh bå-
de barn och arff:     Sedan arfde thenne barnen deras morfader
och mormoder:  detta arfuit ner Thor Trulßon war döder, togo deraß
morsyster Kirstin i Elmåß, Item märit Thorsdotter boandes i danmark
i Eskhult i Brearydz Sochn, och Ingridt i Freböke i samma Sochn, och ner
Bengtas broder och Söster Kirstin wåro barnlöse döde, föll heela arfuit
till Bengta     Nu klagar hon at hennes farsöstrar willia inthet
ifrån sih legga arfuidt, uthan gå för hennes ögon och upslita hennes mo-
derskiortler och andre linkläder.     Item haffua de borto
boskapen, oxar, koor, getter, fåår, Suin och allehanda bohagztygh, och inthett
willia gifua ifrån sigh, uthan föreslå henne att hon är wetuillingh, och be-
höfuett inthet godtz.     Nu bleff Kirstin i Elmås stembd till nesta hä-
radtztingh wid Hampnada, widh lagligit straff att giöra reckenskap för
samma arff.     Item bleff och Jöns i Baßerååß, och Knutt Jönßon
som weta om arfuit, stembde.     Item Gumme i ytra Bohalt.
Den 11 7tembris Kom åter för retta Bengta Olufz dotter, och bekendhe
hon war förlicht medh sina wederparter, och henne war fyllest skedtt
för allt thet hon hade klaga om i samma arff.
 
27r
Kom för retta Månß i Hultagården i Hallarp på sine egne wegnar, och be-
kiende at han medh sin hustrus goda Ja och samtöcke hafuer sålt Jon
Frennaßon i Hallarp, och hans hustru Anna Jönsas dotter en heel ottingh
af Hultagården i Hallarp i Andersta Sochn, och derföre upburit godt mönt
80 dlr, en koo och it trögekläde.      Jtem hafuer och Joen frende-
ßon lagligen arft en half ottingh i samma gårde eftter sin moder.
 
Kom för retta Anders Nielßon i Hyhult, på sine egen wegnar och tingh
skiötte Niels Håkonßon och hans hustru Tyrit Larßdotter haluan Hy-
hultz gård för penningar – 94 dlr godtt mönt.                Jtem war
Niels Uddaßon fulmöndigh på Suens hustrus wegnar i Ebbarit i dan-
mark Ingerd Anderßa dotter, och tingskiötte förbede Niels Håkonßon
1/6 aff samma gård för godtt mönt – 32 dlr, och belöper tuedeelen aff 
gården.
 
Kom för retta Per Nielßon i Liunghult på sine och sin hustrus wegnar Elin
Ifuarß dotter, och tingskiötte Oluff Jönßon i Thomaridt och hanß hustru Beng-
ta Nielß dotter hans förra hustru en tridingh af en ottonde deel i Thomarit
för 25 dlr godt mönt.     Jtem hafuer Oluf Jönßon sielf sin arfue-
lot i samma ottingh, så at han medh arff och Kiöp äger en heel ottingh.
 
Kom för retta Oluff i Skeckarp Nembdeman, fulmöndigh på Arfuidtz barns
wegnar i miäla, Sißa och Ingridt arfuitz döttrar, och Tingskiötte Suen
Jönßon i Nortorpa, och hans hustru Bengta Månß dotter en tiondedeel
af aller miälagård, och hafua derföre upburit godt mönt 24 dlr,
och hafuer Suen Jönßon sielf arft en tiondedeel af samma gård, så at
han med arff och kiöp äger en heel femtingh af aller gården, medh
Condition at Suen inthet widare skall tilbiuda at lößa i samma gårdh.
 
Sammadagh kom för reta Laße i Stönia, fulmöndigh på Bengt Bobbaß
effterlåtna Enkia Ingerd i Nannarp, och tingskiötte hennes broder-
ßon Jönß Jonßon i Nannarp, och hans hustru Karin Jöns doter een
Niondedeel aff samma gård, then hon lagligen efter sine föräldrar
arfft hafuer, för godtt mönt – 48 dlr.             Item fulmöndigh
på Kirstines wegnar i Hallaböke, förbed Jöns Jonßons söster, och
 
27v
tingskiötte honom hennes arfuelot i samma gård för 18 dlr.
Item fulmöndigh på Gudborgs wegnar i Skallit, och tingskiötte ho-
nom hennes arffuelot i samma gård för godt mönt 18 dlr.
hafuer och Jöns Jonßon sin broderpart i samma gårdadeel, så at han
medh arf och kiöp äger en heel siettingh och en niondedeel af samma
gårdh.
 
Sammadagh kom för reta Laße i Stönia, fulmöndigh på alle denne
efterskrefnis wegnar, och bekende the hade sålt Jönß Bengtßon j
Wret, och hanß S. hustru Ingridt alle deraß arffuelotter uthj en fier-
dingh i Wretz gård och derföre vpburit Gumme Perszon för en
halff fierdingh som Gumme Bengtszon borttsatt hade penningar godt
mönt 30 dlr, och nu på nytt gifuit sin broderszon Bengt Gudh
munszon och hans söstrar Kirstin och Karin Gumundz dottrar godtt
mönt 12 dlr. Märit i Lökna förbe:de Jöns Bengtszons fader
söster och all hennes barn godt mönt 13 dlr. Ingeborg i
Skrinhult och förbe:de Jönsz Bengtszons fadersyster och hennes barn
Jeppe, Joen och Gumundh och hafuer Jeppe vpburit gott mönt
13 dlr, noch för etlöfuet 4 dlr godtt mönt. Karin i Sonalt för
be:de Jöns Begtszons söster itt par tamda stutar och en koo.
Item sin söster Kirstin i Hult och hennesz man 7 dlr godt mönt.
Item Niels Bengtszon förbe:de Jöns Bengtszons faderbroder och hansz
broder Joen Bengtszons lott för båda broderlotterna 18 dlr.
Hafuer och Jöns Bengtszon arft en broderlott i samma fierdingh
så att han medh arf och kiöp äger en heel fierding af Wreta gård.
 
Kom för Retta hederlig wellerd man Her Anders i Anderstadh fulmön
digh på effter:nes wegnar, och tingskiötte Sten Jöranßon och hans hu-
stru Kirstin Trottadotter alle deras arffuelotter i halfue norragår-
den i Anderstad. Och derföre vpburit Erick Jöranszon för sin
broderlott rsdlr 12 str, Ingerd Jörans dotter för sin sösterlott rsdlr
6 str, Anna Jörans dotter för sin sösterlott rsdlr 6 str, Bengta
Erickz dotter derasz farsyster för sin lott godt mönt 12 dlr, Berita
i Skogaryddt deras fharsyster för sin lott 11 ½ dlr och hafuer Sten sielff
arft en broderlott i samma gårdh.
 
28r Kom för retta Erick Jeppaszon i Huaszbergh vngh soldat och blef be
skyllat hafua besofuit en löszkåna Elin Peerszdotter och aflat barn
medh henne thet hon födt hafuer och goduilligen bekiende och efter han
war en frelsesknicht togh husbonden konungzretten. Vtfeste 40 marker.
huszbonden 13 marker 2 öre 16
målzägand 13 marker 2 öre 16
heredet 6 marker 5 öre 8
heretzhöfd 6 marker 5 öre 8

Kom för retta Jon i Snelzböke nembdaman vtsend af Erland Suenszon
i Gunghult huilken war fulmechtig på Kirstin fordom Bengtz hustru i
Gunghult, hennes arfuelot i Stoora gården i Gunghult, nemligen en sextondedeel
af heele gården och derföre vpburit godt mönt tiugo fem och en half
dlr, ther till Suen Suenszon hafuer sålt sina egne skattaiord i Lönszhult
och i Nåttalt till 30 dlr och derföre kiöpt och inlöst i Gunghult.
Derföre bör Gunghult efter hans dödh ärfuas för fäderne och eij för
möderne efter det 9 Cap: i Jorda Balk.

Sammadagh kommo för retta Måns Nielszon i Skeckarp medh sina söner
och mågar, huilken kiärade till arff efter derasz moder Anna som nyligen
död bleff. Nu war en strid dem emillan om en knechta lega som
föräldrarna i derasz wellmacht hade vtgifuit för den yngsta sonen
Peder Månszon, nemligen 120 dlr gott mönt, huilka penningar hans
söskonne willia han skall afquitta i arfuit, eller och derföre betalla
gield till 50 dlr. Nu beuistes att sedan Peder Månszon
hade leigdt tiente han sin fader i 10 åhr, förestodh bohaget och sina gamble
föräldrar som en lydigh son och fick ingen åhrzlön och liten bodzdeel.
Nu bleff denne gamble mannen Måns i Skeckarp tillfrågat om han
wille bestå och skenka sin son then knechta legan, tå suarar han jaa
gerna, och står medh gråtandes ögon och klagar öfuer de andre barnen
som her på klandra. Omsider blefuo de her för retten för
lickta att Per Månszon skall taga sig till gield att allena för knechterijt
betalla 20 rsdlr, sedan skall han gå i lijka söskonne skifte i löst och fast
i bodzdeel och alla fördeelar litet och stort.

28v
Kom för retta Jöns Torßon fulmöndigh på sin broderbarns wegnar,
Jönß Ingemarßon, Per Ingemarßonß,   Jtem Ingefridz, Ingridtz och 
Annas Thore döttrars, sine Söstrars wegnar, och Tingskiötte Per Jon
ßon i Wiggåßa en fierdingh af södre gården i förbede Wiggåsa gård, och 
derföre upburit godt mönt – 63 dlr, och för en penninge lego i någre
åhr godtt mönt 2 dlr.                    Jtem war Oluff i Skeckarp
fulmöndigh på Per Jonsons faders wegnar, Nemligen Jon Ingemarson
j Wiggåsa, och tingskiötte Per Jonßon och hans hustru Berita, en otting
af heela gården för penningar – 27 dlr godt mönt, och belöper 1½ fier
dingh af heela gården.            Och är medh förord giordt at ner Jöns
Ingemarßon och Per Ingemarßon samptt dhe andre blifua deras målz
man, skolla dhe hafua wold antingen fodra så möckin fast Jord af Jönß
Torßon, eller och taga förbed 63 dlr, och för legan 1 dlr.

Anno 1637 den 19 Maij stodh en härettz syn emillan Romborna
by i Anderstadh sochn, ther vthj cronoheeman 3 renta smör 12 lb
skattaheeman 2 renta smör 2 lb 5 marker. Item Lillarp frelse vnder
Bolmaridt rentar smör 6 lb, på den ena sidan klagande.
Och Kierringes by i Angelstadh sochn på den andra sidan suarande,
ther uthj 6 heeman, 2 frelsesheman vnder Bolmaridt rentar smör
9 lb. Her Johan Baneer en frelsesgård rentar smör 7 lb. Johan
Sabbell en frelsesgård rentar smör 4 lb. Item skatteheeman 2
renta smör 4 ½ lb. Och war fulmechtigh på s. her Johan
Sparres barnsz wegnar medh breff och segell deras foude på Bolmarit
wellachtat Bastian Matzszon, daterat i Stockholm den 26 September
1636 aff welborna frw Ebba Oxenstierna och her Larsz Sparre för
seglat och vnderskreffuit. Item itt her Johan Sparres sub
dato eodem, lagaläszaren och retten tillskriffuitt medh begäran att synen
måtte hafua fortgångh och huar by behåller sin gambla häfd.
Synen begyntes wid Merkesholmen i siön Kiösz, hårdt wid östra


29r landet, ther ära byarna sams, ther ifrån förde dhe i Romborna synen
öster vht på liungrydz vdden, Fädernes näsitt. Ther hade fordom legat en
sten på den andra, och nu lågh på annat stelle ther brede wid, och allt på
itt röör öfuerdragit medh måsz, hade inthet nampn, war iche heller licht
något råmärke. Ther nest öster bätter i börkeskogen på samma
liungrydh, ther lågh en stoor steenflijsa vplagd på en annan sten stoor,
och war aff samma gry, hade inthet nampn, eij heller likt något råmär
ke. Thet tridie i öster bätter icke långt ifrån, ther låg en aflongh
steen på en rund stoor vndersten och thet blef kallar Ringaskogz märket
det kunne ingen beuisa thet tillförenne hade thet nampnet eller war
nampnkunnogt, lågh icke heller i synret leed, emot de förra märken ådt
Märkesholmen. Thet fierde öster söder på en liungbacka som the
kallade Vddana, ther lågh en sten på klippan ebland många små stenar her
och ther, war icke heller likt något lagligit råmärke, eij heller warit
nampnkunnogt, flere råmerke hade de i Romborna by inthet at vht
wijsa. Emot denne nye vpdichtade rågångh pro
testerade bönderna i Kierringe och beuiste medh gamle men fader efter
fader well 200 åhr tillbakars att aldrig ingen af dem hade någon sinn
hördt talas om förbe:de rågångh, eij heller warit nampnkunnoge möc
kit mindre i bruk eller någon byn till rettelse, vthan deras häfd
i Kerringe gådt ther widt vtöffuer, allt in till Romborna fridbende på
norra sidan. Nu blefuo de i Kerringe tillfrågade, huar de och
deras fäder för dem hade haft deras råmärke? Först bleff
beuisligit af itt gammalt lagmans dombreff dat: 1552 som Andersz i
Bergheem frambar att Bärghems och Dragarydz ägomärke går mit i
Pepersiö på östre sidan, der möter Kierringe på westre sidan mit
i siön, sedan sönnan Pepersiö ligger en hög kulle kallas Biärnöö
ligger en stoor sten mit på kullen, hafuer af vhrminnes tijd warit
nampnkunnogh, ther ifrån wester i Rödemadh, sedan wester till Me
sebroo, ther äger halfue bron Romborna och halff Kierringe, ther emot
war ingen protestation, sedan synrett till Märkesholman igen.
Och effter denne rågången war allom kunnogh, war och sömmeligh
och rimmade öfuerens medh theras i Kierringe gamble vrminnes och
synlige häfd, therföre blef then at häredtz eedsuorne nembdemen
gillat och kraftigh dömbd at åtskillia ägorna emillan Kierringes by
29v och Romborna by. Men efter man euärdeligen och alle de nye
påfunne råmerke de vthj Romborna in på Kierringes rätte ägor vht
wiste i enigheet casserade och ogillade dömde och afsagt at Kierrin
ges by her efter måga niuta deras gambla ägor och häfd in till Rombor
na giärde aldeles af them i Romborna, nu warandes eller efter them
kommandes, oklandrade euärdeligen vidh lagligit straff tillgiöran
des. Omsider bekiende grannarna i Romborna at huar
ken de eller deras förfäder hade haft någon rett nordan deras frid
bende, till yxehögge, vthan för loff och lego, och för den skull giorde med
sina grannar en wenlig förlikningh her på platzen och giorde hand
streckningh att de här efter skolla wara lijka goda wänner och inthet
intrångh tilbiuda på deras skogh i Kierringe vthan för loff och lego.

Anno 1637 dhen 20 Maij höltz häredtz syn emillan Romborna
by i Anderstad sochn och itt torp [..] sampt skattegården
Trolstorp, båda bögda af Bergheems byamåål i Kånna sochn.
Råmärken ther emillan gillades ifrån Pepersziöö i Biärnön, sedan
synrett i Suartetuff i Trolstorpa hegnat, sedan i Trolstorpa leda
stolpa, ther Romborna möta medh theras brodeel, sedan rett söder
till Fårtorpa ägor wedertaga.
Her emot protesterade dhe i Biergheem och Trolstorp och wille medh
gamble trowärdige vitne beuisa att märket går i Miärebeck och i Suar
tatuff och tillbudo en 12 manna eed att merket går i Miärabeck och
icke i Suartatuff och seija att Suartatuff aldrig war märke.
Derföre bleff afsagdt at wederparterna på båda sidor måga skaffa
de beste witne de kunna till nesta häretztingh vidh Hampnadha
sedan skall dem emillan fellas domb.
30r Anno 1637 dhen 20 Maij wardt jagh sampt någre af häredtz nembd
aff Jacob i Neglinge kallade till att skerskåda en tuistig sak emillan ho
nom och Påuell ibidem i frelsesgården boandes, nerwarandes hans
husbonde fougde wellachtat Bastian Matzon på Bolmarydt.
Först war them en tuist emillan nordast widh giärdet om en giärdes
gård Påuell honom till prångh hade flott in emot her Jönszes gierdes
gårdh ther boskapen hade gatan till siön och giort gatan för trångh och
elliest emot itt stenskiärff i siön så att boskapen för möckit trengdes.
Derföre blef afsagdt at Påuell skulle taga vp sin giärdesgård och nu strax
flöttia till en stoor sten, sedan ner winter kommer föra fram
giärdzle och settia giärdesgården vp medh siön till en stoor stubba,
sedan skall Jacob gierda i siön och hålla then skadelöösz för all ofrid
af theras egen så wäll som annarsz boskap.
Ther nest war en tuist wid Jacobz fordom tompt at ner Jacob ha
de flot sin hwsz af gamble stellet och tidt the nu stå och satt på sin
egen åker och enskijlta ägor, tå satt Påuell efter i frelsesgården och
icke des mindre brukade tridingen aff skattegården, tå gärde På
uell in fägatan och kålgårdztompterna widh gamble fähusz staden
och thet brukade för skatta ägor så lenge han skattade för tridin
gen af skattegården. Men sedan skattegården ärfdes ho
nom ifrån togh han skattägorna in till frelset och en tijd långh e
mot lagh och rätt försuarat. Och effter det war na
turlige skatteägor och hörde skattetompten till, derföre blef och sam
ma stöcke dömdt till skattatompten igen.
Till thet tridie hade Jönsz Carlszon fordom på frelsesgården boan
des satt en stuffua och andra husz nidh igenom 1 ½ aln in på
skattetompten. Derföre bleff afsagdt at Bastian medh
bondan skulle giffua Jacob itt stöcke i åker eller engh igen
och Jacob måtte bruka så lenge stufuan kan ståå.
Ner stufuan är förfallen skall hon flöttias in på rette tompten
och sedan tager frelsesgården sina ägor igen och inthet widare
blåndas i hoop.
30v Anno 1637 den 22 Maij stodh ting i Synnerbo häradtt vthj
Eplenäsz, öffuerwarandes befallningzmannen ther sammestädes
ehrlig wällförståndigh Gudmund Anderszon i Sken. Item hederligh
wellerd mester Niels i Huitaridt, her Jönsz i Ångelstadh. Vnderfou
den wellachtat Peder Carllszon, sampt häretz nembdemän.

Nembden  
Per Bengtszon i Trotteslöf Anders i Bergheem
Niels i Alenskiöp Nielsz Bengtszon i Horn
Jon i Snelzböke Bengt i Vlarp
Anders i Åby Måns i Torkishult
Jacob i Orbergh Jon i Trolstorp
Bo i Hoffdinge Anders i Åbogan

Sammadagh kom för retta en vngh drängh Gumme Bengtszon i
Stigaridt och bleff anklagat att i fiol medan han tiente i Stigarydt
skall hafua besoffuit en piga Elin Jons dotter huilken och tiente i
samma gård och aflat barn medh henne thet hon födt hafuer och till
wijter drängen för barnefader. Men drängen nekar på thet
högsta både häfd och barn. Her emot bekenner kånan at en
söndag emillan midsommer och Peders mesze kom hon heem ifrån
Wederåsz tidt hon hade redt en koo och druckit sigh full medh ööll och
brennewijn och lade sigh at sofua och drengen war wid siön.
Ner drengen kom ifrån siön seger kånan at han gick till henne mä
dan hon soff så at hon inthet wiste af hans omgänge, eij heller tala
de medh honom vthan giszar at thet war han. Nu beken
ner drängen at hon gick öftare till honom än han till henne. 2.
Att han hade legat i sengh hoosz henne. 3. Barnafödzlen och tijden
ner hon honom beskyller komma öffuer ens. 4. Hafuer hon
haf itt hårdfengdt barnfenge, och i högsta nöden bekiende drengen
och ingen annan. Omsider bekiende han saken och sakfel
tes till 40 marker.
huszbond 13 marker 5 öre 8
målzägand 13 marker 5 öre 8
heredet 6 marker2 4
heretzhöfd 6 marker 2 4
31r Kom för retta Seszela Andersa dotter huilken i fioll tiente Jon Larszon i
Linhult och seger at hans son Larsz Jonszon vng drengh hafuer henne besof
uit och aflat barn medh henne thet hon födtt hafuer. Blef vpsatt till
Larsz Jonson kommer tillstädes.

Kom för retta Måns i Torkelsztorp klagandes at hans tienstepiga In
gerd Santes dotter hafuer medh sin faders villia stadt sigh medh honom
i rettan tijd och hennes fader Sante togh feste penningh. Nu
hafuer Ingerd tient till påscha och sedan medh ominne förlupit sin
husbonde hem till fadren. Och efter hon icke hafuer beskyllat husz
bonden för ööl eller mat eller annat vthan lop af motuilligheet, blef
afdömdt efter det 15 Cap: i Bögninge Balken at Sante på sin dotters
wegnar skall gifua Måns en pigeslön efter gode mens domb, och seij
aande omsider blefuo de förlickta att pigan skulle gå till sin tienst
igen och afquitta i lönen thet hon i arbetet försummat hafuer.

Kom för retta en dansk bonde Per Suenszon i Vdderytt i Knärydz sochn
och klagade at en stoor hop godtz war för någon tijd sedan stulit aff
hans faders husz i Laurit huilket en dansk tiuff stulit hafuer och
fördt sig in om grentzen och folgdt en bonde her i Suerige Biörn
Person i Öszlöff i Berga sochn, nembligen en leisk kåpa medh itt spen
ne. Item en röd engelsk tiortell och hade sigh så tildraget at
en dansch bonde Welom i Fagrultz kiörkeby borgade itt paar oxar af för
be:d Biörn och lofuade honom danske penningar 17 dlr för huilket
gield hans kiörkioherde her Jon i Hishult gick i löfte före.
Ner tiden war förlupen at gielden skulle betallas sende förbe:d Vel
lom budh till Biörn at han inthet skulle omaka sig der vht, han ville
senda honom betallningen hem i sin gård. Omsider kom
Wellom sielf hijt vp medh tiuffuagodtzet och der medh betallade
oxarna. Nu hafua denne danske men inthett skriftelight be
uisz ifrån deras sochneprest at deras klagan retwisz är.
Icke hafua de heller söckt tiuffuen som dhe hafua hoosz sigh i Danmark.
Derföre blef dem förelagt att skaffa sig bätter bewijsz till nesta
31v
Häratztingh.    Omsider bleff beuilliat att dhe danske men skulle
sättia loff för kåpan, och sedan taga medh sigh ådt danmark till We-
dermåle, at öfuertyga Tiuffuen, och sedan innan till midsommar
skaffa kåpan igen; derföre Per Carlßon är löfftisman.

Lasze i Kielsziöa edle welborne her Ture Sparres lanbo hafuer
huggit 2 stoora böker in på annors mans bruk, nemligen på
Guddarpa skogh, är 40 marker.

Sammdagh kom för retta Jon Jönszon i Domaridt och giorde en 6 man
na eed at han icke hadhe slagit sin grannes Jönses oxe den tijd han tiörde
den af engiarna medh en yxhammar så at han bleff wanfhör.
Edemennerna
Jon Jönszon sielff, Sone Månszon
Her medh war målzäganden nögder, eeden vpgifuin och Jon Jönszon
för oxeskadan frijkiendh.

Sammadagh kom för retta Cristiern Christiernszon och bleff anklagat
hafua besoffuit en löskåna Gunnull Nielsza dotter huilken sig för för
sedt hafuer medh lönskeläger och aflat barn medh henne thet hon födt
hafuer, är frelse, derföre sakfeltes Christiern till 3 dlr.
f: husbond 2 dlr
häredet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Gunnull vtfeste för sin sak 6 marker
f: huszbond 4 marker
häredet 1 marker
häretzhöfd 1 marker

Andra reesan war Karin Peders dotter her för retten och hade hustrun i
Grannäsz medh sig Karin Måns dotter be:d huilken sålunda efter af
lagdan eed berettar at om Staffansmeszo dagh om morgonen ner





32r hon kom af fägården och hade syslat stod Karin Peders dotter för henne
i farstugan och förän dhe gingo till kiörkio gick hon i stugan och drack vht
en ölskåål och war i stugan sedan Karin och hennes man Per Bagge våro
gångna till kiörkan och ingen tuingade henne gå aff stugan.
Bleff och Karin Per Bagges frågat om hon wiste eller kunne see på buken
at hon war haffuandes? ther till hon högeligen nekar.
Item kom och för retta Ibba i Bitteråsz gamall ehrlig dannequinna huil
ken och efter aflagdan eed vitnade at hon war hoosz ner Per Gunnar
szon och Jon Skreddare trätte och bekenner at Karin bleff slengd emot
sätet at hon genast klagade sigh ondt. Item at hon blef beden
vtbära askehoden som förbe:tt är och war allt förtungh quinna börda,
besuärgh sig och at hon icke kunne skiön hon haffuandes war oansedt
hon war i hennes hwsz en heel månadt förän hon gick till Grannäsz
ther hon födde och betygar och seger at hon inthet lenge hade haft barnet i
sit fölie. Kom och för retta Jönsz i Gåsebo ährlig dan
neman och her för retten bekiende at förbe:d kåna war i hans hwsz
någre weckor kårdade vll och woff wammall och giorde eed at
huarken han eller hans hustru kunne skiön hon war medh barn och se
ger at om hon hade barn i fölie medh sig hade hon thet inthet lenge
haft. Her om äre vitnen sams och kånan bekenner at efter thet
hon förstå kunne hade hon warit medh barnet 15 weckor och försuergh
sigh at hon aldrigh kände barnet rörasz i moderlijfuet, der på hon vill
leffua och döö. Meer her om infra på tinget den 11 7tembris.

Kom för retta Oluff Nielszon i Hölminge och feste en 6 manna eed at
han icke war skyldig s. Jöran Olson i Saleuara godt mönt 14 marker till
nesta tingh, heela gellet är 24 marker och 10 marker bekenner Oluff sigh
skyldig wara och för 14 marker feste han eeden.

Kom för retta Jon i Linhult och bleff anklagat hafua giordt kiörkebuller
widh Huitarydt, brukat oskäligh mund emot kiörkioherren och lensman
nen och giordt stoor förargelse för huilken gerningh och motuilligheet
han af befallningzmannen bleff lagd i häretzkistan till vatn och brödh i
14 dagar thet han vtståt hafuer. Item slogh sönder itt spiutt
32v emot kiörkemuren i föracht, för huilket han och plichtat hafuer i fengelset
derföre bleff ännu hans straff föröckt at han skulle gifua till Huitarydz
kiörke godtt mönt 2 marker.

Sammadagh kom för retta Hans Kremmare huilken på rätt häretztingh
är tilbetrodd at wara målzman för en bråttfellingh Ingelöff i Ingelz
kiöp och her för retten stadfeste det kiöp som Ingelöf och hennes man lenge
sedan hade giordt medh Jöns Erickszon i Wiffualt och hans hustru Ingeborg
Jonsz dotter om en fierdingh aff Ingelskiöp gård och derföre i beggas deras
wellmacht vpburit och Ingelöff sedan i sin siukdom, alt recknat i godtt
mönt 60 dlr och nu till en wängåffua 10 dlr och itt par oxar godha för
10 rsdlr huilka penningar Hans Kremmare skall hafua i godh förwaringh
till Ingelöfz barn hon medh sin man Peder aflat hafuer.
Item hafuer Jöns i Vifualt vtlagdt och betallat gield som Truffuidt i Hylte
hade at kräfia godt mönt 40 dlr. Summa på thet Jöns i Vifualt
vtgifuit hafuer för fierdingen 140 dlr godt mönt.

Kom för retta Nielsz Erickszon i Alenskiöp och bekende at han war tilbiden
af Måns Botilszon huilken war fulmöndigh på Per Haralsons vegnar
i Ekenäsz och tingskiötte Larsz Gulsmed och hans hustru Elin 8 skeppeland
i Arffueka gård i Götterydz sochn. Och derföre vpburit godtt mönt
40 dlr och för etlöffet 1 rsdlr.

Kom för retta Anders Larson i Domarydt på sina egne vegnar och
tingskiötte Anders Gudmundszon och hans hustru Bengta Jönses dotter en
heel fierdingh af skattegården i Domarydt och derföre vpburit specie
rsdlr 80 str.

Sammadagh kom för retta wällachtat Månsz Perszon borgare i Jönekiö
pingh och talade till Hans Kremmare i Gunghult om någre penningar han
honom på rekningh skall skyldigh wara. Först haffuer Hansz
Kremmare tagit aff Måns Håkonson rsdlr 25 str, huart str 3 ½ dlr, löper
kåpperpenningar 52 ½ dlr. Item betallat Niels Erlandszon påå
Hans Kremmares wegnar kopperpenningar 5 dlr. Item betallat Jacob
i Neglinge rsdlr 32 str, huar för 3 ½ dlr, löper i kopperpenningar 112 dlr.
33r Item betallat Nielsz i Forsa på Hans Kremmares vegnar kopperpenningar
63 dlr, ehn togh Hans Kremmaare hoosz Niels i Forsa 14 rsdlr, huar 3 ½ dlr
löper kåperpenningar 49 dlr. Item en dansk bonde i Trälshult 6 rsdlr
löper kopperpenningar 21 dlr.
Summa som Hans Kremmare bekommit hafuer löper i kopperpenningar 307 ½ dlr
Her på hafuer Hans Kremmare leffuererat till en borgare i Halmstad, Börge
Bruun, bockskind 27 däcker, löper 256 ½ dlr. Så restar som
Hans Kremmare retteligen skyldig war kåpperpenningar 51 dlr.
Till bewijs framlade Måns Pederson Börge Bruns quittens på 27 däcker
bockskind. Mer kan Hans Kremmare inthet beuisa sig leffuererat hafua.
Detta förbe:d bleff clarerat och Måns Person betallat igenom gode löfftis
men som är Jon i Snelzböke och Niels Erickszon i Alenskiöp.

Sammadagh kom för retta Peder Anderson i Åby och på en fattigh enkias vegnar
Karin Anderses dotters salig Peder Bengtszons effterlåtna enkia huilken Räffze
bo Jönsen ihielslogh, och praesenterade den höglofflige konungzlige hoffretz domb
i Stockholm, dat: 1626 den 3 Februarji och framlagd på Kierringes tingh som
så lyder: Sammadagh praesenterades i retta högloflig hoffretz resolu
tion om Räffsebo Jönsen som ihielslogh Peder Bengtszon i Epplenäsz.
Jöns Erickson benådes lijffuet och skall läggas honom en skiälig bott före
aff häretzhöfdingen och nembden huilket bleff effterkommit.
Först bötter Jöns Erickszon en gård vthj Epplenäs för 210 dlr och 22 lodh
sölfuer, sedan ther på penningar 131 dlr, så at summan medh gården är
350 dlr och i wänegåfuo itt kiortellkläde. Peder Bengtszon itt
par pistoler. Och nu nestkommande freddagh 3 vekor S. Matthiae dagh
efter thetta dato skall böterna vtuiszas, ther på hafuer Boo i Räfsebo räckt
hand och skaffa 8 borgismen som skolla recka hand för heela mansboten
ther på gafz af retten den dödas hustru en dombzedell.
Oppå förbe:d Kierringes tingh war tillstädes s. welborne herre her Johan
Sparre till Bolmaryt, tå kom för retten Refzebo Jönsens hustru och badh för
sin man, medh condition fick han och af slechten wänskap han skulle gif
ua enkian som mannen miste halfuan Epplenäsz gård. Ner Jönsz
Carlson som gården innehade wägrade sigh kunna mista gården, tå badh
her Johan Sparre för enkian, seijandes till Jöns Carllszon, tu hafuer husz
33v och grund aff migh, du trenger inthet till Epplenäsz. Tå giordes them
emillan en förlickningh at enkian skulle gifua Jöns Carllszon till refkiöp 20
rsdlr och sedan på försagdan dagh sina penningar igen. Nu kommo inthet
penningarna fram i rettan tijdh, orsaken at enkian fick ingen rett på drå
paren, ty han drogh på tågh och hölt sigh vndan i 7 åhr och i medlertijdh fick
enkian inga böter, och i then tiden togh Jöns Karlson tillfelle at rögga för
likningen och nu inthet wille hålla förlikningen. Nu är Jöns Karlson
dödh och effter honom små barn. Item effter Peder Bengtszon som
slagen bleff ära och öffuermaga barn och dhe haffua rette bördena och 
Jöns Karlsons barn ära inga bördamen. Detta ährandeet sattis än
nu i betenkiande om dhe icke kunna framdeles förlikas.

Sammadagh framlades i retta itt lagafångz breff gifuit af edle welb: Nielsz
Siöblad 1602 den 28 Aprilis ther vthj förmäles at s. Bengt i Epplenäsz haf
uer kiöpt en half gård i Epplenäsz för 159 dlr vndantagandes nie lasz
engh. Nu framlade s. Bengtz arffuinger i Epplenäsz en zedell som
Jon Jönson i Ingelstadh vnder sitt bomärke vtgiffuit haffuer, ther bekenner
han sig på heele slechtenes vegnar wara fulmöndigh och hafuer såldt
s. Bengt de nie lasz engh för 18 dlr vthj goda danska rikz markestöcken
zedlen vthan dato. Och skall förstås efter det dato som fins i
jordabreffuit. Men efter thet är beuisligit at engiarna ära
löste och s. Bengt icke des mindre hafuer them af faderligh benägenheet
vndt sin son och sonehustru her till dagz och gården är nu bordtskiött.
Derföre dömdes engiarna effter jordebreffuit vnder samma gård som
thet lyder oppå.

1/4 aff Suenshult i Hynnerydz sochn 12
1/3 aff Röszhult i Onsziöö sochn 1

Kom för retta Jon Månson i Höreda klagandes at hans farbroder Jon
Person hafuer för mångh åhr sedan bortpantat en engh kallas allmen
ningh liggandes widh Washulta gierde. Item en engh Skarnvij
ken i Höredes gärde belägen till en frelsesbonde Niels i Sundet be:d
för penningar till 6 rsdlr vthj huit mönt och kåperpenningar.
Och hafuer samme engiar lenge warit brukat och häfdat vnder
34r frelset, cronones skattagård till stoor skada. Och efter samma en
giar hafua legat till den tridingen i Höredes gård som Jon Månszon skatt
tar före. Derföre bekienner retten rettuist at Jon Månson löser
engiarna igen till gården och han som vtlegger penningarna må dher
före behålla engiarna, hafuer Jon Person sedan något at rekna medh sin
broder Måns Person så står dem retten tilbuden. Begärar att
vnderfougden w:tt Peder Caarlson wille dhenne domb exequera på thet
inthet klander framdeles kommer emillan cronan och frelset och der
hoosz stemma Jon Person till tingh at suara till all beuisligh gårdzens
skadha så långh tijd engen hafuer warit hefdat vnder frelset och cro
nones gårdh mistt sin rett.

Anno 1637 dhen 11 och 12 Septembris stodh laga tingh i
Synnerbo häradtt widh rettan tingstadh Hampnada, öffuerwaran
des rikz jägemestaren edle welborne Carll Håår till Skellingeforsz
Item ståthållaren welb: Peder Månszon Lodh till Hielmsenga, sampt be
fallningzmannen wellachtat Gummund Anderszon i Sken och häretz
nembdemen.

Nembden  
Måns Botilson i Horn Per Bengtszon i Trotteslöff
Per Johanson i Juddult Oluf i Holegården
Per Nielson i Ösziöö Anders i Bergheem
Niels Erikszon i Alenskiöp Jon i Snelzböke
Peder i Söndrewrå Gisell i Tranhult
Nielsz Bengtszon i Horn Jon Jönszon i Rydh
34v Frelse vpb: 1
welb: Oluff
Lilliesparre
Östraliungh i Ryszby sochn
Hagagården i Mårarp
Miäreda i Liunga sochn
Quenarp i Berga sochn
Skattagprden i Mårarp
fru Karin Lillie
sparre
Tutarydt i Tutarydz by
Miäret i Liunga sochn

1/4 aff Suenshult i Hynnerydz sochn 3
1/8 aff Röszhult i Onsiö sochn 2
1/3 af Storaryd i Götterydh S: 2
1/4 af Dotebögd i Traheryd sochn 34
2/3 aff Öszia i Torpa sochn 1
½ Rydh i Giötterydz sochn 123
½ Wäderås i Traherydh sochn 1
1/16 af Suenshult i Hynnerydz S: 1
½ Pontarsbögd i Traherydh sochn 1
1/6 i den andra ½ gårdhen 1
Byholmen i Anderstadh S: itt 1/8 delz heman 1
1/3 Hult i Wrå sochn 1
1/4 aff Hylte i Götterydz sochn 1
Siöboda och Snesziöa 1
½ Ekenäsz i Götterydz sochn 1
1/6 aff Stafsättra 1
1/4, fyra skeppeland ringare i Krogzböke 123

Executiones vtgångna aff Jöneköpingh den 19 Maij 1637
Nielsz Person i Göszhult för enfalt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
Sissa hafuer sondt sin sak tillförenne.
35r Nielsz Håkonson i Ekhult för enfallt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
hansz horkåna Brådda för sin sak penningar 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 6 dlr 21 1/3 öre

Joen Månszon i Trellora frelses landbo för enfallt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
hansz hoorkåna Sisza för sin sak 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 6 dlr 21 1/3 öre

Larsz Jonszon i Hynnerydt för enfalt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
Horkånan hafuer tilförenne sondt sin saak. Är dödh.

Oluff i Målan cronobonde för enfalt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
Kiettelöff Wastas dotter, frelse wälb: Anders Grijpz godtz för samme sak 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 6 dlr 21 1/3 öre
35v
Knutt Swenson i Falneueka för sigh och sin hustru tuedubbelt af alt thet
thet the äga för tiuffuerij, löper 72 dlr.
cronan 24 dlr
häredet 12 dlr
häretzhöfd 12 dlr
målzägand 24 dlr

Nielsz Midingszon i Borstna för enfalt hoor 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 öre 16
häredet 13 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 13 dlr 21 1/3 öre
hansz hoorkåna Elin Bengtz dotter för sin sak 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre 
häredtzhöfd 6 dlr 21 1/3 öre

Kom för retta Peder i Juddult fulmöndigh på Jon Matthisons vegnar i
Foret och tingskiötte Gudmund Matthison, hans broder och hans hustru
Sigridt Niels dotter en siettingh af Hylte gård i Giötterydz sochn och der
före vpburit vthj gode wärd sölfuer och penningar, allt recknat i 63 dlr
godtt mönt. Item hafuer Gumund arft en siettingh i samme gård
så at han medh arf och kiöp äger en heel tridingh af Hylte gårdh.

Kom för Retta Peder i Söndrewrå, Nembdeman, sampt Laße i Stönia Lens-
man, fulmöndige på Peders Vegnar i Bråddalt, och hans söster Anna
Peders doter, och tingskiötte Jon Pederson deras broder och hans hustru
Johanna Peders doter, alle deras arfueloter uthj en fierdingh aff
Bråddalt i Wrå sochn;  Och derföre upburit, Peder, godt mönt
16½ dlr,   Anna – 8¼ dlr, och harfuer Jon Person sin arffuelot j
samma fierding, så at han medh arff och kiöp äger ¼ aff gårdhen.
 
36r Sammadagh tingfördes en dansk man, doch boandes i Suerige i
Torsaberga i Lihultz sochn Per Perszon be:d och bleff anklagat hafua
dolt husat och herbergerat en hoop skogzröffuare, nemligen een
dansk Påuell Grön be:d huilken blef fångat i Peders stuga af
en be:d Hansz Kremmaare i Gunghult i Hynnerydz sochn och een
Christiern Anderszon i Fimsitt sampt en hoop bönder i Weszbo
häradt och Niels Hanszon i Knallebärgh i Lihultz sochn.
Item Hellie ibiden och Bengt i Sennöö. Ner de kommo i
stugan och talade till dhe danske, spente Påuell Grön böszan och
skiöt Christiern Anderszon och genast ner skotit ocke drabbadhe
slogh honom i brystet medh en knijf. Sedan kom Hans Krem
mare och slogh Påuell Grön medh itt spiut och togh honom til fånga
och förde honom till en annor gård Toftell be:d wäll bunden och
förwarat, ther drog Hans Kremmare ifrån och 6 skulle beuara
fången af them som medh wåro, huilka alle ära finnandes i
Weszbo i Fimsit sochn, nemligen Per Torszon i Rault en drengh
som tienar Anders i Boalt och flere.
Item är wetandes at Påuell Grön åtte Peders söster i Torsa
berga och för then skull hade ther sit tillhåld, derföre han blef tillta
lat och suarar at skogzröffuarna wåre många och han war
them inthet mechtigh och locerade på hans loga tuå nätter
tå sende han sin gårdman Per Knutzon till Finnsit at han skulle
seija presten skogzröffuarna wåro ther och de skulle giöra the
ras flijt at fånga sådana tiufuar, thet och så skedde.
Men dhe 6 som skulle tiuffuen achta och föruara försummadhe
sigh och fången gick till skogen. Men på thet at anslaget skulle
gå fort, togh Peder i Torsaberga Peder Gröns hest och redh ådt
Danmark på thet han skulle wara i vägen eller them till hin
der honom fånga wille men han skall skaffa sin gårdman till
36v tillstädes at han här om skall bära vitnesbörd. Detta skall ran
sakas på Torsbo tingh och sedan gifuas beskedd hijt.

Sammadagh kom för retta Broor Bengtßon i Elmås, sampt hans
morbroder Niels Bengtßon i Stönia, sampt Laße i Elmås och Jöns
i örnåß i danmark, medh deras slechtt å fäderne och möderne
och förde för retta een mandråpare, then dhe sielfue fångat och aff
skogen uptagit hafua, Nemligen Per Anderson i Prisboda j Lihultz
Sochn, huilken nesttförledne PalmaLögardagh 1637, medh en kniff
hafuer i hielstungit, förbe:de Broor Bengtsons broder, Mårthen
Bengttßon i Elmås, och hafuer dråpit sig sålunda förorsakat
som föllier:
Tillfellet war sålunda at Broor kom till Prisboda ther dråparen
bodde och han bleff buden in och orsakade sig at han icke hade stun
der, tå togh dråparen vht en ölkanna och de drucko något ther
af och gingo emot gården Elmås. Ner de kommo på
wägen sade Broor till dråparen fölgh migh heem. Dråparen
sade, thet är icke långtt till morgons iagh skall gå dijt, saken war så
at Broor wille låta cristna sitt barn om söndagen.
Broor suarade du willt gerna hafua wijn, gack medh mig så uill
iagh låta tigh see en kista och gifua tigh brennewijn. Dråparen gick
med, ner de kommo till Elmås gingo de på itt lofft och drucko
brennewijn och dråparen bleff öfuerdruckin och lade sig på loftet
at sofua och Broor gick nid i sätesstugan till en hoop quinfolk
som hade wittiat hans hustru, och hans broder Mårten Bengt
szon som slagen bleff bodde och i samma stugo och satt till bordz
medh. Ner dråparen wacknade gick han in i stugan
frågandes efter sin mössa, knijff och wantar, huilket war på
loftet, tå kom en skomakare Jöns Bengttson be:d och i skempt
bödh honom en kniff som inthet war hans, then han nekade,
och bleff satt till bordet i högsätet. Mårten som slagen
blef och war rette huswärden satte sig i gafuelbenken.
 
37r Om sielfue dråpet vitnade en erlig enkia Kirstin Jöns
dotter, som hemuist hade i samma stuga, sålunda, at Peder Anderson
sadt som förbe:tt är i högsätet, och Mårten på sätet, och en hustru fram
man före, tå stodh Broor och Peder Anderson vp, och gingo vht,
mädan de wåro vthe, stodh och Mårten vp, gick på golfuit, och
snackade medh quinfolken, och togh nidh itt långspeel, begynte spe
la, när Broor och Peder kommo in brast den ene strengen
af, tå begynte Peder Anderson seija, slogh tu sönder strengen för min
skuld, speela, iag hafuer lust höra spell, Mårten sade, iag skall
till kiöpstadz för än iagh fåår spela, och gick i galbenken och satte
sigh, Broor gick i högsätet intill sin broder, och Peder Ander
son satte sigh i högsätet, och de begynte dricka skålar.
Tå begynte the tala om Brännebasse skåll, Peder Anderson
suarade, i äre skarn både tuå, tå knorrade Broor något, strax
fattade Mårten sin broder om halsen, seijandes, giör tigh inthet
wredh, och Peder Anderson som dråparen är, satt medh dragne
knifuen, tå begynte Broor fruchta för honom, och lutade nidh
till bordet, och medh handen togh i snapsäcken, efter sin kniff,
och widh han lutade slog dråparen öfuer hans axell, Mårten i
spånewårtan, at han aldrig talade itt ord, medh huilken han
aldrigh itt ord trätte, och ingen ouenskap afuiste.
Nu berättas her af dråparen at på loftit ther de drucko badh
Broor at Per Anderson skulle föllia honom i stugan, tå suarade
dråparen, iagh är skyldig tin broder itt godtt munslagh, iagh menar
at mundslagh är ondt, slår tu honom itt ondt munslagh skall
iag gifua tigh en lia, men slår tu honom itt godt munslagh,
skall iagh gifua tigh fyra liar. Ner de kommo
till bordet i stugan i deras fyllerij, seger dråparen at Broor
sade till honom, skall tu tiena dig fyra liar, skall thet snart
skee, endogh Broor nekar, och her finnes ingen vitne,
vthan dråparen seger sig willia döö der på han seger
sanningen. Yterligare berättar dråparen att
37v när de en stund hade sittit vidh bordet, sade Broor skall tu
tiena tigh 4 liar, tå skall thet snart skee, endock Broor her till
nekar, doch måtte sådant wara i sitt wärde till dråparens
ytersta bekennelse.
Nu blefuo parterna tillfrågade om de hade någre andre vitne
at framföra eller mente sigh her efter bekomma, eij heller ha
de dråparen några insagor eller hans slecht emot thet som
vitnat är, widare är thet som i protocollet fattat är, vthan
wåro sams om all berettelse. Derföre bleff
saken remitterat till rettens sentens och domb. Och dem
föreläset dhet 2 och 12 Capp: i Dråpa Balk: medh willia
at skåda dens dödas brått och skeerskåda om dråparen var
trengder eller icke och sedan gifua ordet ifrån sigh.
Och ner nembden hade omröstat är ordet at dhe finna
ingen skiäll eller skuld hoosz den döda, antingen medh ord
eller gerninger, vthan han är i sin oskyldigheet förraskatt
och dräpen omiskundeligen i argheet. Dherföre kunde
icke nembden befrija hans lijff vthan döma honom värd
varda gifua lijff för lijf medh mindre han serdeles niuter
konungens nåder.
Huad belongande den dödas målzägande, så willia the inthet
bedia för dråparen vthan begära på thet vnderdånigeste
at retten må gå öfuer honom, helst efter thet är allom vppen
bardt at han strax efter danska feiden den sista, vid pasz
19 åhr sedan i hielskot en bonda på sin egen åker vthan all
nöd endoch han therföre plichtat och bött hafuer.

Sammadagh war her för retten den edle welborne
Carll Hård, rikz jägemestare och antogh i sin tienst Larsz
38r Tykaszon och Morsteen i Hörsia at dhe skolla wara heideridare
her i Synnerbo häradtt och hafua idagh giort theras eed att the sigh
i alla måtto troligen hålda och inga saker nidertösza vidh lagligit straff
tillgiörandes.

Sammadagh fördes för retta en drengh Suen i Hult i Onsiö sochn
och blef anklagat hafua besofuit sin faders leijopiga Bengta
Månsz dotter och aflat barn medh henne thet the både beken
na och efter huarket thera vill echta den andra, sakfeltes han 
till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8

Sammadagh fördes åter för retta Karin Peders dotter och
blef frågat huad bekennelse hon wille giöra om sitt foster hon
födde och vpbrende, tå står hon på sin förra bekennelse at hon
aldrigh kende fostret röras i hennes lijff och orsaken war till
otidigh födzell det slengandet hon fick emot sätet och i det
hon vtbar askehoen och ner hon sågh inthet lijff eller skapnat
på barnet mente hon thet war gammall sedh sådant tingestt
vpbrenna och icke wiste thet war illa giordt eller sig der på 
förstodh. Nu hafuer hon lenge warit fången och i skarp
förhörningh innan och vthan retten af presten och andre trovär
dige folk och ingen får annor bekennelse af henne än thet
war icke äntå lickt barn, eij heller hade haft lijf.
Och efter vitnen betyga at hon icke lenge hade warit


38v medh barnet och retten icke får någon vppenbar goduilligh
bekennelse vthan saken är blindh och quinna sakens
hemligheet äre vnderlge at döma om.
Derföre bleff för nembden vpläset det första och andra
capitell i Högmåle Balken och nembden förelagdt wäria
eller fella. Och ner dhe hade omröstat gåfuo ordet
at efter saken är blind och ingen bekennelse föregår kunna
the icke fella henne till saken. Vthan hemställa detta
ährandet till Gudh at ransaka och döma som alla invertes
tankar seer och weet. Men för det enfalda hoor
som hon medh en gift man Peer Bagge begånget hafuer och godh
willigen bekiendt bleff hon efter Gudz lagh sagd ifrån lijfuet.
The som hoor bedrifuer medh någon mans hustru han skall
döden döö både horkarlen och horkånan derföre at
han medh sin nestes hustru hoor bedrifuti hafuer.
Belongande Peer Bagge han är rymd ådt Danmark medh
hustru och barn och aldrig achtar sigh meer åt Suerige.

Kom för retta Lasze Nielson i Tokarydt huilken Anno 1635
den 23 Octobris vtfeste en 6 manna eed at huarken han eller
hans hustru hafua i hielslagit itt suin för Niels i Bökit och
thet nött och doldt i sit husz.

Edemen  
Lasze Nielson sielff Niels i Tokarydt
Per Tuffuason i Tokaridt Ingemar i Balköö
Oluff i Stafrult Bhene i Stafrult

Dhenne eed blef lagligen gången och Nielsz och hans hustru
för samma suin frijkiendhe.
39r Kom för retta Jöns Börgeson i Suenshult medh sin hustru
Sissa Johans dotter begärandes de måtte kasta Jon i Snelzböke
100 dlr igen på en fierdingh i Suenshult som han honom lagh
ligen sålt hade. Tå bleff frågat efter kiöpwitne
tå framkom Lasz Tykason och Suen Hanson i Suenshult och
giorde eed at Jöns Börgeson bödh många samma gård för
än han kom till Jon i Snelzböke och bödh honom gården
och de wåro öfuerens om kiöpet och rechte hender sam
man och Jöns Börgeson satte löffte för skiöttet nemligen
Suen Hanson. Derföre dömde retten kiöpet gilt
efter det 15 Cap: i Jorda Balk: Och sedan förlickte
parterna på nytt her för retten at Jon i Snelzböke gaff
honom i etlöffue och wängåfuo 6 rsdlr och nu tingh
skiötte en fierdingh ifrån Jöns Börgeson, hans hustru barn
och arffuinger och tillegnades in vnder Jon i Snelzböke, hans
hustru Nilla Påuelz dotter till euerdelig ägendom.

Sammadagh kom för retta Jon i Bohuk och Gunnar Per
son i Hyltakra klagandes at onda menniskor hafua them
illa vtfördt och kommit them ondt röchte på at the skulle
oloffligen hafua vitiat ryttmestarens welb: Suickert
Nidrotz fiskerede och ingen war som ville stå för talet
och efter förbe:d Joen och Gunnar äre ehrlige oberöchtade
dannemen och ingen hafuer hördt eller spordt af them
annat än thet som erligit är, derföre bleffuo
de her för retten frijkiende in till någor kommer och
will festa fot och dem något oärligit öffuertyga.

Then andra dagen continuerades medh lagtinget
och samme nembdemen.
39v Suen Nielson i Hesthult war lagligen stembder till detta
tinget och treskas och eij heller beuiste någor förfalz vitne
derföre sakfeltes han till 3 marker rettens ensak.

Sammadagh war rikz jägemestaren edel welborne Carll Hård
her för retten och framförde effterskrefne vitne om Granengen
frelse, oppå huilket welborne Anders Grijp hafuer fått
tingskiöttningh 1629 den 27 Octobris som lagafångz breffuit
vtwijsar, nemligen Börge Jonszon i Stafrult vitnade at
gambla frw Britta s. Börge Anbiörnsons moder bödh honom
Granengen till kiöpz, till thet andra at Anders Grijp
vpbredde för engen det han sågh 16 dlr godt mönt.

Item kom för retta Håkon i Börkeråsz och berättade at för
många åhr sedan bodde en bonde på Vglansrydh för än thet
bleff herrasäte, tå möttes the ådt medh brodningh i Ryttare
wijken i en beck och somblige kallade thet Märkesbron, thet
samma vitnade och Peder i Lofftisnäsz. Jönsz i Deranäsz
witnade och thet samma om becken at huar broade halfue
beckin. Och giorde deras eed at ner dhe ginge wall
medh boskap war der inthet torp bögdt, vtan war öppen
mark.

Sammadagh kom åter för retta Månsz Perszon i Bywerma
och besuärade sigh öffuer dhe hastige ord som edle welbördigh
Trulz Peerson Kåse till Öijhult om honom vtförde i gesta
bodet om en sölfuerstoop effter som war repeterat på
Ramnäsz tingh at itt quinfolk skulle hafua sagdt at hon sågh
Måns Pederson hafua sölfuerstopen i byxesecken och
40r ordet kom hastigt för welb: Trulz Person Kåse, att han i hastigh-
heet talade Måns Person till, och ner han förnam thet war
orät, badz han genast före i huset, och nu på tu Tingh hafuer
rettat sin ord, och bekenner att han inthet annat weet
wedh Månß Pederson än thet ärligit och godt är.
Derföre bleff Måns Person her för retten nu som tillförenne
för samma hastiga tall frikendh, at ingen må honom efter
detta dato hafuan mistenktan eller förbrå widh lagligit
straff tilgiörandes.
Welb: Truls Person och Måns Person bleffuo förlickta.

Sammadagh kom för retta Gunnar Nielszon och talade till sin
broder Per Nielson om itt kiöp han hade slutat medh sin bro
der om hans arffuelot i Boda i Markarydz sochn för huil
kens hans arfuelot han vtuiszade honom godt mönt 280 dlr
der på han genast till fäste penningh vpbar 8 dlr, kiöp
vitne war deras egen farbroder Niels Erickszon i Alenskiöp
huilken mäklade kiöpet them emillan och bekenner her för
retten at Peer Nielson tilbödh sin broder jorden goduilligen
och de reckte hender samman at kiöpet skulle wara gilt och
stadigt. Nu kommer Per Nielson för retten och vill
rögga kiöpet och hafuer ingen skiäll vthan giör theet af idell
affund emot sin broder. Nu tilböd Gunnar Nielson
sin broder at han ännu wille öka på kiöpet 60 dlr på
thet kiöpet måtte stå eller och at Per Nielson wille giff
ua honom för sin arffuelot 240 dlr för jorden efter dhe
icke kunna semia på, vthan föra itt förargeligit leffuerne
och moste för lifzfara åtskillias. Och efter her
är witne till kiöpet sampt deras egen bekennelse och
feste penningh vtgiffuin, derföre dömdes kiöpet
40v stadigt efter det 15 Cap: i Jorda Balken ty the hafua reckt
hender samman. Ähr och beuisligit at deras fader slogh
sin gårdman ihiell för samma gård.
Item tilbödh och Gunnar sin broder sin andeel i samma gårdh
för samma prisz och Per Nielson will huarken hålla kiöpet
eller lösa sin brodersz deel. Thenne tuenne bröder
gingo vht ifrån retten och sielfue förentes sin emillan at huar
skulle behålla halfue gården vndantagandes en åkerlöcka
then skulle Gunnar Nielson euärdeligen till sin halfua gårdh
behålla oreknat.

Sammadagh kommo för retta Peder och Joen i Skafta och
klagade at deras gårdman Suen i Skafta hafuer sedan dhen
4 Februarij 1636 emot den domb dem emillan gången var
och gården her för retten efter deras egit jaa bytter, gådt in
på deras lott och halfue gården och huggit en stoor deel aff
börkeskogh till kålamijl emot domens retta förstånd som
förmår at Suen emot thet Peer och Jon hade för huggit skulle
hugga fem kålamiler. Men ther står inthet i dombreff
uit at Suen skulle gå in på then lotten han bytte ifrån at
hugga, vthan rettens meningh han skulle hugga på obyttan
skogh och sålunda misförstått domen och giort en stoor åuer
kan på deras tilbytta lott. Derföre bleff afdömdt 
at Suen skall hafua förgiordt arbete och weden och för å
wärkan och för förbudh sakfeltes till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 örre 8
41r Jönsz Pederson i Boxhult vng dreng bekiende och betrodde er
ligh man Nielsz i Quinnalt för sin rätta målzman att sökia och
suara för honom.

Kom för retta Gunnar Nielson och hans broder Per Nielson
samborna bröder och bekiende dhe hade bytt Boa gård sin emillan
sålunda at Gunnar behåller halfue gården och en intecht
des föruthan och 60 dlr för sin ret i Pedersz deel.
Item skall och Per Nielson hafua halfue gården och gifua sin
broder Gunnar 60 dlr för thet han åtte i hans halfue gårdh.

Kom för retta Jon Knutzon i Horn fulmöndig på denne effter
skreffnes vegnar och tingskiötte Måns Suenson i Elinge och
hans hustru Ingerd Olufz dotter en half gård i Elinge och haf
uer Månsz Suenson giort jordabyte medh Simon Påuellson i
Hyltåkra och gifuit honom jord i Gröne för en half fierdingh
i Elinge. Item hafuer Måns Suenszon giordt
byte medh Larsz Olufson och giffuit honom jord i Ösziöa för
en siettingh i Elinge. Item medh Ebbe i Hiulznäsz
och gifuit honom jord i Hiulznäsz för en sietting i Elinge
och till bytes 24 dlr godt mönt, her medh äger han halfue
gården.

Sammadagh kom för retta Nielsz Jacobszon i Markarydt fulmöndigh
på effterskreffnes vegnar och tingskiötte Niels Nielson i Brät
hult och hans hustru Ingeborgh Eskilzdotter deras arfuelotter i
en tridingh i samma gård och derföre vpburit Tuffue i Linhult
14 ½ dlr, Jöns Nielson 23 dlr, Nilla Suens dotter i Kornberga
14 dlr. Kirstin Suens dotter i Greszholma 14 dlr.
41v
Och hafuer Nielsz Nielszon arft 1/7 aff samma tridingh så at han
äger en heel tridingh.

Sammadagh fördes för retta Bengt Larszon i Felleshult och bleff
anklagat at medan han enklingh war hafua besoffuit sin
tienstepiga Kirstin Stens dotter och aflat barn medh henne thett
the goduilligen bekiende. Derföre blef han sakfelt efter
det 3 Cap: i Gifft: Balk: till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häredet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8

Sammadagh tingfördes en giftt Skattabonde gammal man
Suen Stenßon i Abbeszhult, och bleff anklagat hafua besofuit
sin legopiga Kirstin Hanses dotter, och aflat barn medh henne
thet the goduilligen bekenna, och är sådan lägenheet, at förbe:de
Suen hafuer en Siuklig hustru som hafuer legat på sengen
öfuer 20 åhr, och hafuer inthet bistånd haft af henne på Echte-
skapz wegnar, ty hon är så krank igenom hårdt barnfenge
att hon ingen man omgå kan, thet hon her för retten medh
Erlige trowärdige men haffuer Kungiordt, bidiandes hierte
ligen för sin man, at thet måte i domen anseeß, efter han
hafuer så lenge warit toligh och sig för ingen beklagat.
Icke des mindre efter han icke haffuer söcht laglig åtskildnat,
derföre bleffuo de båden sagde efter gudz lagh ifrån lijffuet.
Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru, han skall dö-
den döö, både horkarlen och horkånan, therföre, at han medh
sin nestas hustru hoor bedriffuit haffuer.
 
42r Kom för retta wellachtat Brådde i Markarydt fulmöndig på
effter:nes wegnar och bekende dhe hade sålt Jönsz Matzon och hansz
hustru Botill Jönsz dotter alle derasz arffuelotter i en fierdingh
aff Kiöphulta gård och derföre vpburit nemligen förbe:de Bo
tilz dotter, Gunnull Anderses dotter i Hannaba för sin arfue
lott 72 dlr gott mönt, som hennes man Niels Suenszon vp
burit hafuer. Item Jöns Matzons suermoder Kirstin
Påuelz dotter i Kiöphult tillsatt jord i samma 1/4 för 12 ½ dlr
för huilka penningar han henne födt hafuer i 9 ååhr.
Johanna Nielsa dotter för en 1/9 vthj een annor fierdingh i
Kiöphult för 16 dlr. Hafuer och Botill Jönses dotter arft
i samma fierdingh till 17 ½ dlr så at hon äger en heel fierdingh
och en 1/9 aff en annor fierdingh i samma gård.

Anno 1637 den 14 Septembris höltz en häretz syn emillan
edle wälb: Andersz Grijp till Stensnäsz och Huemboö på
den ena sidan klagande belongande en skattegård i Longhult
som klagar öffuer wåld och orett och en frelsesgård der hoosz
i samma by, rentar 6 lb till begge gårderna är welb:
Andersz Grijp jordägande. Och de sampt Tillabeten
1/8 crono och Stoora Bettan 1/4 skattahem på alle it bya
måll. Och emillan edle welborne Carll Hård till
Skemlingefors rikz jägemestare på andra sidan suarande
anlongande itt frelsestorp Lilla Granhult be:d rentar 2 lb
och sätisgården Derisznäsz rentar 8 lb.
Först klagade welborne Anders Grijp at frelsestorparen
i Lilla Granhult Måns be:d östan åån beliggandes hade
42v tagit sig till hielp Lasse i Betan skattetorparen. Item Per
Jonson i Heslebacken frelsestorparen vnder Förarp och vthan
laga föregången domb gått till medh ondt berådde modh och
nidhuggit för skattabomden i Longhult efter hösten af hans frid
bende 100 fampnar thet skattabonden sielff vpgieede.
Andre gången om wåren in Maijo widh pasz 11 och 12 Maij
gingo samme men till och nidriffuo samma giärdesgård 100 famp
nar emot ståthållarens welb: Peder Månsons Lood till Hielm
senga skriffteligen förbudh aff Gnustorpa tingh den 8 Maij.
Till thet andra klagade Anders Grijp at Måns i Granhult
frelsestorparen hafuer emot lagh bögdt en quarnedam öfuer
heele åån och dämmer vatnet tillbakers på Longhulta en
giar och giör them åhrligen en stoor skada.
För thet tridie klagade welborne Andersz Grijp at frelsestorpa
ren i Granhult hafuer begynt sigh häfd öfuer åån in på Long
hultz byamåll och ther inhegnat tuenne hagar såsom och en enga
haga sigh till nötta och fördeel och wändt sin fädrift wester
öfuer åån.
Till thet fierde at frelsestorparen i Granhult hade huggit
och inhegnat all sin gamble fädrift öster vht emillan sitt giärde
och Liustorp och satt sitt fridbende in vthj Liustorpz fridbende
Her oppå han war en ransakningh och syn begärandes.
Synen steltes i begge jordägandens nerwaro i wärket dhen
14 Septemb: 1637.
Först förde welborne Andersz Grijp synen till åån ther tor
paren hade sin quarn, tå befant nembden at han eller then
för honom ther hade boandes warit hade bögdt öfuer heele
åån och damen så hög at vatnet gick tillbakars på Longh
hulta ägor och giorde skadha.
43r Dernest fördes synen till giärdesgården som frelsestorparen i
Granhult medh sine aderenter hade tuenne reesor giordt å
werkan oppå sompt huggit och sompt rifuit och giordt stort ni
dingzwärk och inthet förbudh achtat, eij heller obseruerat sin gran
nas lägenheet vthj besta wårtiden der Gudz gåfuor stodo på åker
och engh, vthan alt christeligit samwetz betenkiande nidrifuit
100 fampnar fridbende och huad boskap på marken war kom i
gärdet förderfuandes sädh och gräsz, denne klagan fans sanfärdigh.
Sedan fördes synen öster om frelsestorparen i Granhult at pröfua
huar det i gambla dagar hade haft mulebete och fädrift, tå
befans at emillan Lilla Granhult och Liustorp hade ståndet tuen
ne ledh, der holen efter stolparna syntes och grannarna be
kende sant wara så at emillan Lilla Granhult och Liustorp
hade warit en liten öppen mark och klöffuaträd huilket
Måns i Lilla Granhult till sitt gierde inhegnat hade och satt sitt
fridbende i Liusztorpes fridbende. Sedan ther ifrån
öster till och nor vht i Longhulta fridbende, sedan wester till
in vthj Longhulta fridbende och hafuer thet till kohaga, thetta
fans i all sanningh så skeet wara.
Huad belongande den häfden frelsestorparen i Lilla Granhult
hade westan åån, der om wart sålunda berettat at i förston
ne war öfuer ån allena en gångespångh men sedan quarne
damen bögdes öfuer heele åhn och torparen hade stängt sig ifrån
fädriften östan till och inhegnat alt sitt egit klöffuaträd, gior
de han broo öfuer åån och sedan inhegnat tuenne hagar
them han en tijd nöttiat hafuer. Den söndre hagen synes
wara aff Derenäsz frelses ägor på samma godtz men den
norre aff Longhultz och Lilla och Stoora Betans klöffuaträd.
Detta fans och sant wara. Meer hade parterna i denne
acht inthet at kijffua om.
43v Ner synen emillan Longhult och Lilla Granhult ändat war
klagade welborne Carll Hård at welborne Anders Grijp hade
oppå Deresnäsz ägor inhegnat itt stort stöcke af skogen och lagtt
till en eng, Granengen be:d och lätit bögga der husz, satt ther
på en entorpare och war der på syn begärandes. Thet och
welborne Anders Grijp samtöckte och jordäganderna medh nemb
den folgdes till torpet. Ner all tingh som till engen
fordom lydt och legat hafuer war besichtat befans at welborne
Carll Hårdz klagan war sanferdigh och en stoor deel af allmen
ningz skogh inhegnat och en hop vpgiordt till åker och engh, thet
andra till haga. Detta allt är rätt ransakat.
Men belongande domen, then hafua parterna förwänta nä
sta häredtz tingh.
Detta är domen, at retten gillar åån efter det 28 Cap: i Bög
ninge Balken, för itt krafftigt råmärke efter ingen annor rå eller
rör finnas emillan både norregårdarna i Longhult och dhen
westra grenen och Lilla Granhult och deras aderanter på
östra sidan. Damen som är fest wid westra landet
dömes vp i halfue åån och fridt vtlop medh mindre han kan
förlikas och giöra sådana watnloker som wederbör och hålla
öpna i dhe tider om åhret som lagh förmår at watnet icke
skadar åker eller engh.
Sedan huad hefden anlongar öfuer åån ifrån Lilla Granhult
och thet han westan bron inhegnat hafuer, norre och södre
hagen, dömes alt vt för fäfot. Ner hagarna är vt
lagde till fäfot må sedan klöff gåå mot klöff och ingen
för den andra intaga efter det 28 Cap: i Bygninge Balken
som så lyder: Mötas hiordualle tue af huariom sinom by
tå at annor semia om annor, tå må klöf mot klöf gån
ga och huarken för androm intaga. Serdeles efter thet be
uistes medh gammalt witne at fädriften och häfden
44r ifrån Granhult öfuer ån hade continuerat öfuer 60 åhr, thet
Niels på Heggetorp, Larsz i Målen, Oluff ibidem, Suen och Peder i
Granhult medh vprechta fingrar vnder baran himmell suoro
och vitnade.
Men belongande den backestufuan widh Granengen som nyligen
bögd är dömes för fäfot medh alt thet som af byemålet der
till inhegnat är och Granengen blifuer i sitt retta esse som hon
war ner hon kiöptes. Men så må torpet stå till
welborne Carll Hård och welborne Anders Grijp hafua giordt
sin emellan en förlikningh. Om åuerkan på giärdesgården
skall dömas på häretztinget.

Anno 1637 den 15 Septembris hade edle welborne Carll
Hård rikz jägemestare eskat en häretzsyn emillan hans sätes
gård Derisnäsz och edle welbördigh fru Kirstin Lilliesparre
till Vglansrydh. Derisnäsz rentar smör 8 lb, der strax
hoosz i gatemunden ligger en gård Börkeråsz rentar 4 lb hörer
ryttmestaren welb: Suickert Nirotz frw till. Der hoosz
i gierdelagh Lilla Börkeråsz hörer welb: Oluff Stråle till, ren
tar 3 lb. Item på samma byamål Ekåsen itt gamalt
torp hörer welb: Oluf Lilliesparre till rentar 2 lb.
Item Lofftisnäsz welb: Carll Hårdz godtz rentar 2 lb. Klagan
war at welbördig frw Kirstin på Vglansryd hade lätit på
almenningh satt en hoop torp och backestufuor, omliggande går
dar till stoor skada. Item at Lilla Beteråsz hade
inhegnat tuenne hagar och wåro her på syn och ransak
ningh begärandes.
44v Synen begyntes först på Lilla Beteråsz hagar, så fans i sanningh
att Håkon i Beteråsz hade en ganska wid och stoor haga öster och
nor nidh i myran, war gamall så at ingen mintes ner han be
gyntes, dog sedan mökit förbättrat. Sedan hafuer Hå
kon tagit en haga westan sin gård, den stora gården i Beteråsz
till stort prång på sitt klöffuaträd och efter Storegården inthet ha
de ther emot, eij heller lägenheet att bekomma, blef afdömdt att
han skulle haffua then hagan Håkon westan sin gård inhegnat
hade. Sedan fördes synen till Lofftisnäsz welborne
Carll Hårdz gårdh, tå finner man at han af byalmenningh hafuer
inhegnat en stoor haga. Sedan fördes synen till de torp
som bögde wåro aff Vglansryd. Först Jon Skreddares torp
sedan Birketorpet, thet war itt gamalt heem som ingen måtte
döma på, der hoosz wåro satte 2 backastufuor och de hade
inprångat någon mark och gambla fäbroar.
Så är domen at Loftisnäsz skall vtlegga sin haga till byamå
let, der emot skall frun på Vglansrydh vtlegga Jon Skredda
res torpz haga, eller der dhe kunna förlikas, båda blifua stånnan
des. Men de 2 backastugorna och huad ther till inhegnat
war dömdes vht till byamålet och frun må läta flöttia
stugorna vp till Skreddaretorpet eller huar hon will in på
sina ägor. Men thet torpet som står östan den sto
ra myran, ther andra ägor möta och satt i almenningzmark till
meen och prångh och kallas Reparetorpet huilket en stoor deel
nyligen hade intagit af fämarken war sententia interlocu
toria at thet skulle ligga för fäfot doch medh condition och
förord om welb: fru Kirstin kan beuisa samma torp wara
bögdt i s. Magnus Stolpes tijdh, tå skall domen limiteras
å nesta häredtztingh. Item befans och at bon
den i Ekåsen på någon åhr tillgiörandes hafuer inhegnat
45r stoor mark till haga, byamålet till skada. Det som gam
malt hafuer warit bliffuer behållit och de nye intechter
dömas vht till byamålet efter thet är heele granhellet till
prångh.
Item belongande den quarnen som af ålder hafuer legat tll De
risnäsz och bonden bortbytt till Beteråsz, thet bytet bleff
ogillat och bonden som ohemalt bytt hade, sakfeltes till 3 marker
och vprätta jordäganden eller skadan och den nidrige quarnen
behåller bonden i Beteråsz. Och giärdesgården settes
i gamble stellit igen och bötta för ohemult 3 marker och för han
giorde sigh målzman i husbondens egin rett, bötte 3 marker och
för skadan 40 marker.

Anno 1637 den sidste Octobris och den 1 Nouembris
stodh lagatingh i Synnerbohäradtt vthj Liungby öffuerwarandes
landzhöffdingen der sammestädes edle welborne Bengtt Bagge till
Berga och Lagnö. Item edle welborne män Anders Grijp
Oluff Lilliesparre, Suickert Nirodt, och Hans Laurj.
Item häredttzfouden wellförståndgh Gudmund Anderszon i
Sken, samptt häredtz nembdemen.

Nembden  
Måns Båtilszon i Horn Niels Erickszon i Alenskiöp
Johans i Hestberga Niels Bengtszon i Horn
Jon i Snelzböke Peder i Söndrewrå
Per Bengtszon i Trotteslöff Oluff i Skeckarp
Anders i Bergheem Gisell i Tranhult
Jon Jönszon i Rydh  
45v Sammadagh kommo för retta Niels i Quinnalt och Niels Erick
szon i Alenskiöp fulmöndige aff Jon i Sonema och bekiende att
förbe:der Jon hade giordt jordabyte medh hustru Gunnill Jons
dotter i Snöresiöa och gifuit hustru Gunnill 1/4 aff Siöboda gårdh
huilken 1/4 Jon haffuer kiöptt af sin moder Britta i Siöboda för
godt mönt 100 dlr och hafuer Jon igen bekommit af hustru
Gunnill en tridingh aff Snöresiöa och giffuit hustru Gunnill til
bytes godt mönt 86 dlr, derföre tingskiöttes tridingen tri
dingen i Snöresiöa ifrån Gunnill, hennes barn och arffuinger
och tillegnades in vnder Jon i Sonema och hans hustru Karin
och deras arffuinger etc.
Item samme men fulmechtige och tingskiötte Siöboda ifrån
Jon i Sonema, hans barn och arffuinger och in vnder hustru
Gunnill och hennes arffuinger till euerdeligh lagfången ägendom.

Kom för retta Niels Erichszon i Alensskiöp fulmöndigh på Niels
Månsons vegnar i Bökhult och hans hustru Gunnill Olufz d:
och hans styffbarn, Ingridt, Elin, Kirstin Niels döttrar och tingh
skiötte Niels i Quinnalt och hans hustru Kirstin Olufz dotter en
halff gård Vestra Bökhult be:d i Traherydz sochn. Och der
före vpburit godt mönt 11 dlr både för arff och etlöffuet.
Haffuer och Niels i Quinnalt godt lagafångzbreff på den an
dra halfparten af samme gård så at han nu äger heele gården.

1/4 aff Ingelzkiöp 1
1/4 aff Fleszeryd i Markare S: 1
1/6 af Vifualt i Hynnerydz S: 1
1/6 aff Eköna i S. S. 1
1/4 torp Brenneslida i Berga S. 1

Kom för retta Suen i Skafta beklagandes at en dansk tiuff
Welom Johanszon hafuer stulit 2 oxehuder af hans smediebel
gar och der medh dragit öfuer grentzen och sålt en enkia Gun
nill Ingemars dotter i Yxnalt i Fagrultz sochn i Danmark
der hafuer Suen kiendt sitt godtz igen. Her om blef skrefuit
then danska lensmannen till at bonden måtte få sitt godtz
igen och enkian sökia tiufuen som sitter fången i Lagaholm.
46r Kom för retta ryttmestaren edle welb: Suickert Nirodt och framlade
itt skriffteligit bewijsz daterat aff Ryszby dhen 24 Septembris 1637 och
vnder effter:nes bomärke, nemligen Niels Smedh i Boarydt N: Joen
Gudmundszon i Liusztorp X: Jöns Gudmundszon i Målaskogh X.
Denne vitna at Reparetorpet haffuer warit bögdt öffuer 50 åhr
och liggit oklandrat vnder Vglansrydh. Her på hafuer nembden
sigh sålunda förklarat at så snart denne vitnen haffua för retten
aflagdt eed skall fellas domb. Des emillan skall Reparetorpet
stå i sitt esse som thet war ner thet arfdes medh gården Vglansrydh
medh tompt och åker.

Sammadagh fördes för retta een vngh drenh Anders Perszon i Prisz
boda och bleff beklagat haffua hulpit sin fader och mandråpare
Peder Anderszon vthur Synnerbo fångakiste huilken på Synnerbo
tingh den 12 Septembris 1637 beff dömd ifrån lijffuet och inlagdh
i häredtz fengzle och sattes Måns och en liten skiutzgosza Jon be:d och
Aszer i Hampnade at bewaka kistan. Och medan the gingo 
in at få maat blef kistan brutin och fången vttagen och är i
skogen och war samme fånge resolverat till döden.
Nu suarar drengen förbe:dhe Anders Perszon at han inthet weet
huru hans fader slapp af kistan. Men han berettar at hans
fader mötte honom i Danmark och sade at en dansk skelm På
uell Gröön medh flere danske röffuare sampt en dansk Niels
Rosk bruto honom vthaff kistan. Nu bleff af retten disz
currerat på huad sätt fången kunne fåsz igen eller huar thet
icke skedde, skulle dhe som fången beuaka skulle, skaffa honom igen
eller suara till fångans saak efter the hade försummat vachten.
Item befans och at dråparens broder Jöns Anderszon war i Jöne
kiöpingh och lurade huru domen ville falla och ner han hade
talat medh her Johan Skytte och ingen godh förtröstningh fick
gick han heem igen och talade medh sin broder som lågh i kistan
och sade han ingen godh beskedd bekommer. Och strax nå
gra dagar der efter slapp fången löösz. Derföre är han höge
ligen misztenkt wara i rådh medh them som bruto honom vht.
46v Sammadagh kom för retta edle welborne Anders Grijp och ta
lade till Johan Snickare om thet arrende han aff honom på Smelte
hulta quarn och annat som i contrachtet infördt är. Contrachtet da
terat Huemboö den 19 Februarij 1635 och skulle ståå till 1641 för
huilket arende Johan hade vtloffuat specie rsdlr 20 str.
Nu klagas at Johan hafuer tagit timber som lågh der för honom
och bögdt på annat stelle och inthet ther contrachtet omtalar.
Item vtlofuat bögga 2 quarnar och inthet giort till saken thet och
så beuistes. Her på war welb:ne Anders Grijp domb begäran
des. Så aldenstund Johan bekenner contrachtet thet anam
mat och hoosz sigh hafft i 3 åhr och vtlagdt 3 åhrz skatt, dömer
retten contrachtet gilt och stadigt och Johan skyldigh är hålla allt
huad i contrachtet slutet är.

Kom för retta Jöns i Kiöphult huilken tilförenne hade begärat häredtz
syn på itt torp som kallas Grittorp huilket är bögdt af gården och är
skattlagdt för 1/4 skatt och efter synen hafuer gådt dem emillan. Först
en engh, then hade först legat till gamble gården och sedan tagen till
torpet ocn nu ligger för fäfot. Sedan hade torparen inhegnat een
vdda eller fästampa som the thet kalla och satt gierdesgården i itt diupt
morasz, gamble gården tilll prångh. Item wijste Jöns itt lagafångz
breff giffuit af Lasz Raszmuszon 1590 der vthj förmäles at Jöns
och Malfredh äga en 1/4 af gården och en 1/4 af torpet Grittorp.
Nu klagar Jöns at de på torpet hade haft torpet borto och inthet
betallat them i gården deras rett i torpet. Derföre blef afsagdt
at torparen skall skaffa sigh beskedh till nesta tingh.

Sammadagh tingfördes een skattabonde Jeppe Anderszon i Liung
by och blef anklagat hafua en tijdh stått i vppenbara röchte för sin
legopiga Ingeborgh Måns dotter. Nu blef frågat orsaken till
röcktet, tå framkom Jeppes hustru Gertrud och bekende at hon och
pigan inthet kunne förlikas, ty the våro båda ondsinnade och pigan
stötte matmodren och bonden slogh inthet piga eller straffade,
der af togo folk tillfelle at tala om them her och ther i bögden.
Annor skiell kunne denne gången inthet vtleetas. Vpsatt.
47r 1/6 aff Skeckarp 1
Alt Bertilzboda 1 lb renta 1
1/4 i Yalt i Anderstad sochn 1
En siettingh aff Stafsätra 1
½ Bråddalt i Wrå sochn 1
½ Klöffuarydt 123
Abbiszhult 123
Byholmen itt 1/4 heman 123
Emmebo i Wrå sochn 12
Hesthult en 1/3 12
1/4 af Ingelzkiöp 12
1/6 af Öfre Gellereböke 1

Executio
Swen Stenszon för enfalt hoor medh Kirstin Hans dotter.
cronan 53 dlr 10 öre 16
Ähr frisagd för häredtz sakören efter som resolutionen förmäler för
hustrunnes långlige siukdom skuld.
Kirstin hans horkåna för sin sak 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häradet 6 dlr 21 1/3 öre
häretzhöfd 6 dlr 21 1/3 öre

Karin på Vglansrydh enskijlte tienarinna huszbondens ensak, efter
privilegierna, vtfeste
huszbond 40 dlr.

Peder Anderszon i Priszboda dråparen som är resolverat till döden
honom hafua en hoop danske bofuar och skogzröfuare medh ge
walt vtbrutit af kistan och hulpit till skogen.

Sammadagh kom för retta lensmannen Måns i Håå och i retten
inlade H.K.Mtz: wår a.n.ste vtkårade drotningz breff daterat
af Stockholm den 1 Julij 1637 huilket breff hans suerfader
Törsten i Håå på en skattegård Kalzhult be:d förwerfuat hade
och strax i vekan efter han hemkom dödh bleff och inthet kom
medh breffuit för retten. Och war Törstens supplication
vthj brefuit förseglat huilken och her på tinget bleff vpläsen.
Ner supplicationen vpläsen war befans at Torsten dher


47v vthj möckit infördt är och klagat som icke kunne beuijszas, serde
les på tingzretten, at dhe hade drifuit honom ifrån sin jord för
huilken han berättar sigh hafua giffuit 240 dlr huilket doch inthet
war sandt. Vthan Torsten hade kiöpt en fierdingh af Kalzhult som
oklandrat war och 1/4 war pantsatt Vddes barn i Kalzhult för dö
der man och dräpen 1612 then Torsten emot förbudh vtgaff pen
ningar oppå. Men på thet at saken måtte komma till endskap
bleff stridige parterna föreslagit förlikningh. Och omsider
efter långt discurs giorde dhe sielfua sin emillan förlikningh at
Vddes arfuinger skulle behålla 1/4 aff Kalzhult then the så lenge haff
ua i pant haft. Och gifua Torstens arfuinger i Håå nemli
gen Måns på sin hustrus vegnar för thet Törsten på samma
fierdingh vtlagt hade godt mönt penningar 35 dlr, sedan skall
Vddes arffuinger behålla deras gårdafierdingh i Kalzhult oklandrat.

Thijll ytermera sanningh at sålunda afdömdt är tantum som före
skrifuit står vitnar lagläsaren Nilsz Eskelszon medh
egen vnderskrifuen handh och signet.

Nilsz Eskelszon

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 146 (AID: v49320.b146, NAD: SE/VALA/0382503)