| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 272 / sid 38 (AID: v49320.b272.s38, NAD: SE/VALA/0382503) |
37v
Lensmannen? der kom icke een fram medh Eskill Bondason,
wthan Johans i Knabele, huilken Lensmannen strax öffuerbeui-
ste i munnen, at han war honom skyldigh gammall Rest för
wtlagorna, och wille quitta om han kunne bewijsa honom hafua
tagit öfuer een fyrk, det han eij giöra kunne.
Sedan frågades Eskill Bondason, huarföre han tager sigh an-
nors klagemåll oppå, at löpa omkringh, eller hui han giör
sigh så till Målzman i eens annors saak? Suarade, at dhe
hade bidit honom, och willia sielfue det bestå, huilket är e-
mot den förra Ransakningen.
Sedan frågades honom huad han i synnerheet hade emot
Lensmannen? Suarade at han mente sigh hafua öfuer-
Leffuererat på, Speße, Påle och wllpenninger, doch kunne
icke beuijsa een fyrk; Men Peltzegärden belongande, den
kennes Jöns Erichßon sigh skyldigh at betalla, efter han bleff
tillgifuin sedan han blef wpburin, och Peltzerna förda till
Calmar, och hafuer henne mestadelz betalt. Wndantagandes
dem honom skyldige wåro, och nu klagat hafua, medh dem
wille han quitta och afdraga j deras skuld.
Nu tilltaltes Eskill Bondason alfuarligen af Rätten, och
tisades at han sielf skulle wara förtenkt suara och bewij-
sa sin klagan, eller och omgella huad Lagh förmår, och sielff
wara een sådan karll han den andre hafua will.
Och efter han seer det andra som medh honom hafua warit
i förklagan, och brächt honom at löpa hijt, och dijt medh klage-
punchterne, nu wndfalla och willia icke wara stendige till
det som skreffuit är, eij heller somlige komma till tinget
at deras klagan fulända efter lagh; wthan återwenda
och han desföruthan inthet wißord hafuer, wthan sitt
blotta bara Jaa, och lösa beskyldningh. Och detta
är itt sådant gammalt och Jnnewiklat ährende, at
| Jngen |
38r
Jngen det rätt wndskillia kunde. Ty förödmiukade
Eskill Bondason sigh för Målzeganden, och begärade förlåtelse
Bekennandes at Jöns Erickßon icke orätt honom tillfogat hade,
wthan han war ännu Jönß Erichßon skyldigh för gambla wht-
lagor, och hafuer orätt klagat. Och hade ingen orsak till
denne klagan, än han förtrödt det Jönß Erichson på nytt
fått fulmacht blifua Lensman. Och ner samma hans
fulmacht på Sochnestempnan skulle almogen föreläßas, wp-
hoff han sigh strax i trätte medh Jöns Erichßon, och giorde
honom för almogen odicux. Ner Eskill Bondason
hade lenge sielff och igenom sine Slecht och wener afbidit
Lensmannen, tillgaff han sin Målzegande rätt, och begga
parterna förliktes. Och skall Eskill Bondason afstå
her efter at klutra eller klandra denne sak. Konungens
och Cronones rett aldeles förbehållen, till des man förnim-
mer om de andre willia fulföllia eller återwenda medh
deras klagan.
Sammadagh kom för Retten Simon i Gräßholmen och
talade till sin broder Peder Jbidm, på sine och sine Söstrars
wegnar om – 80 dlr, som deras föreldrar hade wtlagdt förbe:te
Peder medan han i deras bördh war, at leija en karll för
sigh i knechtetiensten, Begärandes at samme 80 dlr, nu sedan
föreldrarna döde äre måtte gåå till Skifftes och bytas Söskon-
nen emillan: Her till Peder icke nekar at Ju samme
penninger för honom wtlagde äre för knechterij, men
Exciperer, at hans fader nu emot sit ytersta lågh siuk
i 14 åhr, och kunne fögo skiöta i Bohaget; wthan han
moste det regera och föreslå samptlige Söskonen till gangn
och godo, der han elliest hade kunnit sigh medh annor
| Legenheet |
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 272 / sid 38 (AID: v49320.b272.s38, NAD: SE/VALA/0382503) |