Sunnerbo dombok 1638

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 257 / sid 23 (AID: v49320.b257.s23, NAD: SE/VALA/0382503)
22v
till witnes hooß Suenborgh i Håå och Jngerdh i Håå, Erlige
dannequinnor, huilka framkommo och aflade Eed å book, at
barnet war icke fulbordat; wthan der fattades något i tijden, och
war suagt till Ledemoterna, endoch barnet Leffuer.
Mannen som hemkom kennes widh barnet, och förfechtar hennes
sak på thet högsta.     Wpsat till een annor gångh, till des man
får see, om gudh icke täckes saken wppenbara.
 
Sammadagh framkom för Retten Jönß Suenßon i quenarp
een frelsebonde wnder fylleskogh, och inlade någre klagepunchtar
emot Erland Prophoßen, Anbiörn Suenßon Hoffretz Posten, Clem-
mit Skriffuare och Arfuid Person i Åby, beskyllandes them at
hafua giort dem hemgångh.     Her om witnade Oluff
Jeppason trowärdigh man efter aflagden Eed, at förbe:te 4 Perso-
ner kommo ridandes till gården, och Erland frågade Oluff Jep-
pason om bonden war hema, han suarade Ja, tå gick Oluff
in efter bonden förbe:d Jönß, ner bonden wtkom, sade Erland,
welen i giffua migh pant eller penninger? Jöns Suenßon
suarade, iagh är inthet skyldigh.     Tå sade Erland till Arffuid
Person, är han inthet skyldigh, Arfuid suarade, Ja, han är skyl-
digh 16 ör för mantall, koppermynt, och för wtskriffningzgärden,
wele i panta så råde i derföre? Då suarade Erland, Jo skall
iagh panta, gick så emillan stugodören och bondan, och wille
ådt stugan at panta.     Jöns Suenßon sade, panta migh
inthet, iagh är inthet skyldigh, då sade Erland, hut din hunder,
Jöns suarade, huta migh inthet, iag är ingen hund, strax drogh
Erland wht wärian, och högg Jöns Suenßon öfuer huffuodet itt
litit såår, efter huilket in arr syntes, ty det war een stick wä-
ria, strax kom Jöns in wnder Erland, och togh ifrån honom wä-
rian, högg honom tuenne hugg öffuer hufuodet, sedan togh
honom i halsen, slogh honom wnder sigh, och bondans hustru
kom och wille dem åtskillia, och wid de så alle tre lågo

 
23r
på gården tillhoopa, kom Anbiörn Posten ridandes, och slogh hu-
strun tu yxhammarßhugg, itt drabbade hustrun på armen, det
andra Bondan i Ryggen, efter huilket hugg som hustrun fick ingen
åkomma syntes, som Nembden sielf pröffuade, oansett hon klagade
sigh lam deraff.     Tå kom Jöns Suenßons Son, Suen Jönßon
och slogh nidh Clemit Skriffuare aldeles, at han sigh inthet för-
måtte. Sedan kom förbe:de Suen Jönßon, och slogh Anbiörn öfuer
huffuedet, och ner Jöns hade öffuergiffuit Erland, och Erland
wille wpreesa, slogh Suen Jönßon honom öffuer hufuodet at
han föll nidh, och kunne sigh inthet förmå.     der medh enda
des deta slagzmåll, och de rede der medh sin kooß.
 
Peder Anderson i Quenarp witnade, at der wåro 5 hugg J
Farstugodörren och stolpan.     Sendes budh efter itt quinfolk
Jngeborgh som war wthe på gården, ner som der högz i dören,
bleff så lenge medh saken wpskoff.
 
Andre dagen kom Jngeborgh för Retten, och efter aflagdan Eed
Således berettade, at ner Perlementet war öffuerståndet
Kom hon dijt, tå togh hon Erlandz Suerdh som lågh på taket
och fick Erland Suerdet, der medh han högg i stölpan 3 hugg,
sedan halp hon honom till hest medh någre små barn, och ner
han kom på hesten, redh han till dören, för be:te wtskriffningz-
gärdh, och stack 2 styngh i dörren, och meer weet hon inthet
berätta, och meer giorde han inhtet, wthan redh sin kooß.
 
Jtem beuistes at Jöns Suenßon, hafuer budit Arfuid Person
8 öre koppermynt för sin Son, för be:te wtskriffningzgärdh, men
wille inthet wtlegga för sigh efter han förmente sigh wara
welb: Oluff Lilliesparres enskijlte tienare, och seger at hans
hußbonde welb: Oluff Lilliesparre hade förbudit honom at
wtlegga dem.     Bewiste och Arffuid Person medh
Theophili Granß, Slotz Cantzelijtz Secreterarens quittens, at
han hafuer Clarerat 8 öre kopp: m: för huart mantall, så wht-
frelse, Ladegårdzbönder, som Skatta och Crono som införde
  wåre
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 257 / sid 23 (AID: v49320.b257.s23, NAD: SE/VALA/0382503)