Sunnerbo dombok 1641

Renoverad dombok

https://www.sunnerbo.nu

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 58 / sid 1 (AID: v49322.b58.s1, NAD: SE/VALA/0382503)

[Tom sida]

Her Begynnaß Dombooken aff

Synnerbo Häradt, Pro Anno

1641

Lagman

Edle och Welborne Her Carll Gyldenhielm, Sweriges Rijkes

Ammirall och föreståndare.

Landzhöffdinge

Edle Welborne Bengtt Bagge till Berga och Lagnö.

Häradttzhöffdinge

Edle Welborne Doctor Salvius, Agent uthi Hamborgh.

Fougde

Ehrborne och förståndigh man, Larß Anderßon i Skeen.

Lagläsare

Niels Eskelßonn i Hult.

1v [Tom sida]

Anno 1641 then 13 och 14 January, Stodh Laga

Nyårß Tingh i Synnerbo häradtt, Uthi Ingelstadh, öffuerwa

randes i Landzhöffdingens ställe, Edle welb^ne Peder Månßon Lodh

till Hielmsenga. Jtem Befallningzmannen Erligh wellförståndigh

Lars Anderßonn i Sken, samptt Häradttz Nembdemen.

Nembden.

Niels Bengtßon i Horn Per månßon i Söndrewrå

Gisle i Tranhult Knut i Bolmaridt

Joen Jönßon i Rydh Joen i Snelzböke

Oluff i Skekarp Anders i Bergh

Måns Johanßon i Ångelstad Per Bengtßon i Trotteslöff

Mathis i Lunden Åke i Ragnillakiöp

Halffannan Siettingh af Westergården i Fiäralt 3

Een half Siettingh aff Ingelzkiöp 3

1/6 aff Tiböke i Hynnerydh Sochn 3

¼ aff Sönnerstegården i Giößhult 3

¼ af Sterseholmen i Hallarydh Sochn 3

7 skeppelandh, och 16 laß Engh i Suenshult 3

½ Stenshult 3

9 skeppeland i Råakiöp 3

3/8 aff weka i Hallarydh Sochn 2

En broderlott aff Per Nielßons gård i Ößiö 2

En fierdingh och en 16 deell af Söra gräßholma 2

¼ aff Söndregården i Osnakiöp i Pietterydh S. 2

1/3 aff Fotaboalett 2

½ Ößiöa i Hampneda Sochn 2

1/12 aff Foghult i Giötterydh Sochn 2

½ Saxanäs i Lihult Sochn 2

1/9 aff Heslult i Hynnerydh Sochn 2

1/3 af Ekenäs 2

1/3 aff Mistrult 2

1/6 aff Hökalt 2

halfannan fierdingh af Sproxhult i Hynneryd S 2

¾ aff Giößhult i Traherydh Sochn 2

1/6 af Siöagården i Hult Horn 2

¼ aff Beckarydt och ? aff quenarp 2

½ Räffualt i Hynnerydh Sochn 2

¼ aff Beterås i Traherydh Sochn 2

¼ aff Lindefella i Hallarydh Sochn 2

¼ aff Åhrbohult i samma Sochn 2

alt Skateboda i Giöterydh Sochn 2

frelse, Ståthållaren på Calmar Erich Oxe upb: Linhult 2

¼ af Toresholma i Hallarydh Sochn 2

al frelsesgården i Langhult och Christionstorpet 2

¼ aff Kroxeböke 2

½ gård i Tomhult i Agunnarydh Sochn 2

1/5 aff Bockhult i Traherydh Sochn 2

1/3 aff Quinnalt i S: S: 2

Allt Linhult 2

¼ aff östra Thoresholma 2

¼ af Prångaregården i Tutaryt 2

¼ aff Mistrult 2

1/8 aff Giößhult 2

1/8 aff Exhult 2

½ Kiöpet i Hynnerydh Sochn 2

¼ aff Maråß i Liungby Sochn 1

Tuedelen aff en fierdingh i Röninge 1

1/3 aff Bergzgården i Berghem 1

¼ af Notalt i Hynnerydh Sochn 1

¼ aff Åsa i Traherydh Sochn 1

¼ af Bierserydt i Vrå S. på en femting när 1

¼ aff Wenneböke i Hynnerydh S: Norreg: 1

Halfannan fierdingh af Norregården i Rateryd 1

1/5 af Yarp i Anderstad Sochn 1

1/3 Stafßiö i Ångelstad Sochn 1

Kom för Retta Jöns Peerßon i Diurarp i Anderstad Sochn, och

klagade at hans hustrus broder Johans i Skogerydt haffuer borto

för honom något godtz, en Kietell godh för 12 dlr Sölfuer mönt

Een gryta om 4 dlr, it heelt Smedie redskap medh Städh och all

tilbehör, wärderat för it paar oxar: Her till suarade Johans

at ner deras fader dödh war, bytte dhe Bohaget, och eftter fa-

dern hande leigdt Karl för honom, fick han på första bytet, in-

thett uthan hans söstrar finge huar – 6 nööt till Klädekiöp och

Bröllopzkost. Ner thet war skedt, lade Söstrarna allt sit

arff i hoop, och Johans bleff hooß dem i 4 åhr, hölt arbete och

Skatten widh macht; Ner Johan gifte sigh, bytte the andre

gångh, och tå ville inthet Johans låta fram kietelen, grytan, eller

Smedie redskapen. Dherföre bleff afdömdt efter thet 13 Cap: J

Ärffua Balken, at alt huad dhe medh tienst och slögom hade vunnit

thet skulle bytas: Jtem en halff Såddan gårdh, medh höö och Sädh

detta alt skall bytas. Jtem huad och anat Pigorna giort haffua

dömdes och till Skifftes på samma sätt.

Sammadagh Kom för retta Niels Jöranßonn i Anderstadh, och

Fullbordade sin Eedh, at han å nesta Tingh tillförenne hade fäst emot

Måns i Hultagården, om 20 dlr Koppar Penningr, som han för 13 eller

14 åhr sedan honom betallade, och tå war Kåpermöntet så godt, at

6½ marker giorde een Rikzdlr, och Måns hafuer haft Penningerna borta

och tå strax ytrade them för fult, ther på förstås Eeden.

Eeedemän.

Niels Jöranszonn Anders i Biernarydt

Sten i Anderstorp Knutt på Bergagården

Jöns i Diurarp Joen i Bergheem

Clemitt i Romborna

Dhenne Eed bleff lagligen giord och gången, och afdömdt, at Måns

skall lijta ådt sin betallningh, och Niels Jöranßonn blef för widare

Molest af Måns i Hultegården, frijkiendh.

Sammadagh Kom för Retta hustru Anna i Raterydt, klagandes

at Måns i Hultagården hade tagit af henne på thet hans Son Jon Mån-

ßon skulle gå knecht för hennes Son, it stodh, en Kåpa, och 5 mkr sölf

uer mönt och en maatsack, thet han bekende; dherföre blef afdömt

at Måns skulle betalla stodet och kåpan, men dhe 5 marker Penningr

må han medh matsacken behålla för sit omak han gick till

mönstringen. Men efter Poiken Jon månßon besueck sin hußbon-

de Niels i Sken, olofuandes, och inthet bleff Upburen på Mönstrin-

gen, eij heller gick till sin tienst igen, dömde Nembden, at hans

fader skulle gifua Niels i Sken 3 dlr, och Poiken taga sin lön der

han tienar.

Sammadagh kom för retta Måns Håkonßonn i Wersitt, ogift, doch

woxen drängh, och blef anklagat vara kommen i röchte för Påfuelz

hustru i Neglinge, Berita gumundzdotter, efter huilket måll är

ransakat, och befunnit at röchtet så groft är, at thet iche kan afleg

gas medh mindre Måns Håkonßonn efter thet 19 Cap: i Tinghmåle Balk:

måtte medh en 12 manna Eed sigh purgera, att han inthet beblan-

delse haffr haft med förbe:^d Berita, huilken han vtfeste till nesta

tingh, til at giöra sig och Berita frij för förbe:^d röchte.

Kom för retta Simon i Wersit medh sine grannar i samma by, och

berettade at dhe hade huggit Siu laß wedh aff en Vinfella och gammall

book in på Marehult, huilken Vedh Suen månßonn i Maresiö hade

tagit och hemfördt, der öfuer dhe sig klaga, men efter både Byarne äre-

tuistige om deras Råmerke, blef her medh upskoff till en Syn är gån-

gen dem emillan, och beuilliade både Byarne een ägande Syn till

walborgemeßo tijdh, tå skolla theras Råmerker granskas.

Kom för retta Erich Knutßonn i Maresiö, och Niels Johanßonn i Tofta

huilka hade i dryckenskap Parlementert tilhopa, och Erik Knutßon ha

de slagit Niels it Kiötsår medh een kniff. Dherföre sakfeltes Erik

i Mareßiö för Köttsåret till Penningar – 6 marker.

Cronan 2 marker

Häradet 4 ör

Häradtzhöfd 4 ör

Målzägand 3 marker

Niels Johanßon i Toftta för samma sak – 6 marker.

Cronan 2 marker

Häradet 4 ör

Häradtzhöfd 4 ör

Målzägand 3 marker

Ihnlades i Retta Gumund Jönßons i Steckinge skriffuelße, dher uti

han bekenner sigh fulmechtig wara på Niels Suenßons wegnar.

Item Peer Bengtßonn i Trotteslöff fulmöndigh på Brijtas barns weg-

nar i Falnaweka, Nanne, Börge och Niels Jönßon Söner. Item

Kirstin, Gunnill och Anna Niels dötrar. Item på deras halff-

söstrars wegnar Berita Erlandzdoter. Dhenne alle hafua sålt Peer

Mårtenßon, och hans hustru Anna Suensdotter, alle theras arffue-

lotter, wthi een ottingh i Skattegården i Huiterydh, och derföre upburit

Niels Suenßonn för sin broderlott halffiortonde dlr godt mönt

Brijtas barn för deras arffpart halfiortionde dlr godt mönt: Elin

Erlandz barnebarn för thet theras moder ther löst hafuer fem och

en half Rikz dlr. Item en Piga som war S. Erlandz halfsöster dot-

ter Brita be:^d Penninger 4 dlr godt mönt. Summa utgiffuit

39 dlr 8 ör godt mönt, och hafuer Anna Suens dotter Peer Mårten

ßons hustru sin arfuepart i samme ottingh.

Kom för retta Laß Bengtßonn i Hynnerydh, fulmöndigh på sin hu-

strus wegnar Elin Eskilz dotter, och hade giort Jordebyte medh Peer

Perßon i Jngelskiöp i så måto at Laß Bengtßon hafuer gifuit Peer

Perßon sin hustrus Jord i Jngelskiöp, Nemligen en half Sietingh,

och igen bekommit een heel Sietingh i Tiböke, och hafuer Peer Per

ßon giffuit Laß Bengtßonn till bytes Sölfuer mönt 10 dlr. Dherföre

tingskiötes halfuer Sietingen i Jngelzkiöp ifrån Larß Bengtßonn

och hans hustru Elin Eskelzdoter och tillegnades in Under Per Perßon

hans hustru Elin Suensdoter, till euerdeligh ägendom.

Sammaledes tingskiötes een Sietingh i Tiböke ifrån Per Perßon, och

tillegnades in Under Larß Bengtßon hans hustru Elin Eskilzdotter,

till euerdeligh ägendom, medh the 10 dlr han tilbytes bekommit haffuer.

Kom för retta Peder i Malmaryt fulmechtig på sin hustrus Ingerdh An

derßas dotters wegnar, och bekende at han medh sin hustrus goda Ja och

samtöckio hafuar sålt och uplåtit Jöns i Råakiöp, och hans hustru Märit

Pedersdotter 3 Sösterloter, en som Ingerd Anders dotter sielf arft

och tuenne som hon af sina Söstrar Bengta och Johanna Kiöpt hafuer,

och hafuer Peder i Malmaryt på sin hustrus Wegnar Upburit för 9 skepp-

land som alle tre Söstrarna åta i Råekiöp, godt mönt 66 dlr och

för Etlöffuat een Ny kåppargryta om 1 lb, och hafuer Jöns sålt

sin hustrus Jord i Brogården i Anderstadh, och inlagdt i Råekiöp.

Kom för Retta Måns Pederßon i Bießerydt fellegammall man

och klagade att Peer Skreddare i Bießerydt hade sagdt at han löste

sigh ifrån galgen Jon Skoghz tijdh medh 60 dlr. Här till nekar

Peer Skreddare på thet högste, och Måns hade ingen Vitne, utan sager

at hans hustru sade denna orden för honom. Item klagade och

Måns i Bießerydt at Peer Skreddare sade till honom på Sochne-

stemman, at han hade tagit sig egit godtz och fåt en kåna, Nemli-

gen it huffudkläde, en Smörask, en Skiorta, och var tiuff til sitt

egit godtz, men kånan rymde ådt danmark, Peer Skreddare ne-

kar. Item klagade Måns Pederßon, at han miste 6 marker Sölfuer

mönt utur en kista, och på samma tijdh var ther it quinfolk Kirstin

Peers dotter, och wille låna en låβ, ner hon gich utht, kom strax

een liten Scholagoße om 12 eller 13 åhr, och gick in i stugan, och ingen

annor wistades dher i dörarna hooß honom, utan denne förbe^de

tuenne Personer, derförre bleff Scholapoiken mistenckt. Nu

blef Måns Person frågat war han senast sågh sina Penningar,

eller om han hade något vitne, at han åtte några penningar, der

på han sielf war ouiß. Och effter goßen hade godt Vitnesbörd

af sin preceptore, såßom och af sit gårdfolk, at han trogen är, såßom

och Måns Peerßon legger honom icke samma tiuffuerij till.

dherföre blef han har af retten frijkiendh. Deßlikest efter begge

Parterna Måns Peerßon och Peer Peerßon på båda sijdor retta

de deras ordh har widh retten bekennandes thet war af affund

skedt, och af hastig vrede och munbruk. Dherföre bleffvo dhe

sampttligen frijkende, och till deres ähro behåldna.

Kom för Retta Befallningzmannen Wellförståndigh Larß Anderßon

och klagade at Anders Gudmundßonn j Eplenäs och hans Son Jöns

Anderßon hade öffuerfallit hans tienare Joen Suenßon i Cronones ähren-

de och nekat honom Skiutzningh, Lekuell beuiste Länßmannen Börge

Bengtßon at han lade honom dijt medh Landzhöffdingens på Cronobergs

breff, till Befallningzmannen Larß Anderßon i Sken. Nu nekade

Anders Gumundßon honom häst, och folgde honom medh sin Son uth på gär-

det, och slogo honom 2 yxhammars hugg. Dherföre sakfeltes Anders för

tresko, at han nekade hästen, och nidersatte Landzhöffdingens breff, till 3 marker

och för yxhammars hugg Penningar – 6 marker.

Cronan 6 marker

Häradet 12 ör

Häradtzhöfd 12 ör

Målzäganden fick i förlikningh och sin skade – 3 marker.

Kom för retta Oloff i Saleware, fulmöndig på Biörns vegnar i quen-

slöff, Anders månßon på sine egne, och fulmöndig på sin Söskonnes veg-

nar, Nemligen Elin, och på sin Broderßons wegnar, Måns. Item på Jon

Larßons och Måns Larßons wegnar. Item Måns Håkonßon i Wersit på

sin moders Lußes wegnar. Och Tingskiötte Anders Larßon i fota-

torp alle deras arffuelotter i fotatorpet, Nemligen 3 ottingar, och

derföre upburit för arff och bodzdeel, efter Kiöpobreffuit alle tillhopa

medh thet the efter Harald theras broder, ärfde Penninger 7 dlr. Item

hafuer Biörn upburit för sin lott 33 dlr. Item Märit, Jngridt och

Luße för deras arfuelotter och Sösterdelar tillhopa – 39 dlr. Item

idagh her för retten hafuer Anders gifuit alla sine Söskone uthi Et-

löffues gåffuo Rikzdlr – 7 str, och haffuer sielf sin arfuelott i samma

torp medh sin hustru Karin Pedersdotter.

Sammadagh Tingfördes een ung drängh Niels månßon i östenstorp

och blef anklagat hafua besoffuit een Piga Kirstin Håkonsdotter

och aflat barn medh henne, thet the båden bekenna, och eftter Parterna

ära förlichta, och Kirstin Håkonsdotter gift. Derföre sakfeltes Niels

till Penningar – 40 marker.

Cronan 13 marker 5 ör 16.

Målzägand 13 marker 5 ör 16.

Häradet 6 marker 5 ör 4.

Häradtzhöfd 6 marker 5 ör 4.

Kom för retta Boo Larßon i Berghem och klagade att Per Nielßon

hafuer slaget honom medh en Kraka, blånat och bloduite 8 slagh,

thet the bekenna, sakfeltes till – 3 marker, för huart slagett, är tilhopa

24 marker.

Cronan 8 marker

Målzegand 8 marker

Häradet 4 marker

Häradtzhöfd 4 marker

Kom för retta Håkon gumundßon i Stafßiö, och Tingskiötte Suen Jön-

ßon, och hans hustru Gertrudh och Anders Suenßon, och hans hustru gun-

nill een heel tridingh af Stafßiö gårdh, och derföre upburit 8 oxar i gamble

dagar, och nu till Etlöffue och yterste afskedh godt mönt – 28 dlr.

Kom för retta Knut i Wenneböke, och talade till Niels Ibidem om Wenne-

böke gårdh, seijandes sig der till wara retta Bördeman, thet han och kunne

beuißa; Her till suarade Niels at hans hustru medh sine medharfuingar

hade ther ärft it stycke Jord efter theras fader, och han hade ther på Laga-

fångzbreff. Item sedan löst något i samma gårdh, ifrån huilket kiöp

Knut honom drifua wille, och legga honom igen sina Penninger, och strax

flötia på jorden, oansedt Niels beuiste Knut, at hafua tagit af ho-

nom en Ny koppergryta om 1lb i Etlöffuesgåfua på thet han skulle

samtöckia hans kiöp: Och för det andra, at Knut tilförenne hade

sålt och bortskiöt allt sit arff och Etlöffue i Wenneböke gårdh, och nu

will på nytt börda sig ther in, och efter Niels iche hade medh sig Lag

fångzbrefuit, icke hade heller Knut rätt lätit reckna sina bördh, blef

afsagdt at Niels skall i thetta åhret behålla sin hustrus arff, och thet

han löst hafuer, och sedan hafua tijdh och rum, framdeeles gå i retta

medh Knut, och sin rätt på besta sättet prätendera och försuara. Deßli-

kest Knut på sin sida. Blef upsatt till Walborgemeßo tingh.

Anno 1641, dhen 18 och 19 Januarij Stod Laga Tingh j

Sönnerbo häradt uthi Boarydt i Liunga Sochn, öffuerwarandes På

Landzhöffdingens welborne Bengtt Bagges wegnar till Berga, Edle

welbördig Peer Månßon lodh till Hielmsenga. Item Befallningz-

manner der sammestädes Welförståndig Larß Anderßon i Sken,

samptt Häradtz Nembdeman.

Nembden.

Anders j Berghem Niels Bengtßon i Horn

Gisell i Tranhult Knut i Bolmerydt

Joen Jönßon i Rydh Joen i Snelzböke

Oloff i Skeckarp Måns Johanßon i Angelstadh

Matthis i Lunden Åke i Ragnellakiöp

Peer Bengtßon i Trotteslöff Per månßon i Söndrewrå

5v Gårdar vpbiudes
3/8 aff Wela i Hallarydz sochn 3
Een broderlot af Per Nielszons gårdh i Ösziö 3
1/4 och en sextondedeel af södra Gräszholma 3
1/4 af söndre gården i Osznakiöp i Pieterydh S 3
1/3 aff Fotaboolet 3
½ Isziöa i Hampneda sochn 3
1/12 af Foglult i Giöterydh sochn 3
½ Saxanäs i Lihult sochn 3
1/3 aff Heslult i Hynnerydh sochn 3
1/3 af Ekenäs 3
1/3 aaf Mistrult 3
1/6 af Höckalt i Hynnerydh sochn 3
Halfannan fierdingh af Sproxhultt i S. S. 3
3/4 af Giöszhult i Traherydh sochn 3
1/6 af Siögården i Horn 3
1/4 af Beckarydt och 1/3 af Quenarp 3
1/4 af Räffualt i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Betterås i Traherydh sochn 3
1/4 af Lindefella i Hallarydh sochn 3
1/4 af Åhrbohult i S. S. 3
Altt Skateboda i Giötterydh sochn 3
Frelsze ståhållaren på Calmar Erich Oxe vpb: Linhult 3
1/4 af Thoresholma i Hallarydz S. 3
All Frelszesgården i Longhult och Christionstorp 3
1/4 aff Kroxaböke 3
½ gård i Tomult i Agunnarydh sochn 3
1/9 af Bockhult i Traherydh sochn 3
1/3 af Quinnalt i samma S. 3
Allt Lindhult 3
1/4 af östra Toresholmen 3
1/4 af Prångeregården i Tutarydt 3
1/4 af Mistrult 3
1/8 af Giöszhult 3
1/8 af Exhult 3
½ Kiöpet i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Maråsz i Liungby sochn 2
Tuedeelen aff 1/4 i Rönninge 2
1/3 af Bergzgården i Berghem 2
1/4 af Notalt i Hynnerydh sochn 2
1/4 af Åsza i Traherydh sochn 2
1/4 af Bierserydt i Vrå S. på 1/5 ner 2

6r 1/4 aff norra gården i Venneböke i Hynnerydh S. 2
Halfannan fierdingh af norregården i Ratarydht 2
1/5 af Yarp i Anderstadh sochn 2
Alt Stafsziö i Angelstadh sochn 2
1/4 aff Bårsit i Giöteryd sochn 1
Tuedeelen af 1/3 i Kornbergha 1
1/3 af Snärhult i Giöterydz sochn 1
½ gård Sonema och någor skeppeland 1
1/4 af Kalsilt i Hallarydh sochn 1
1/4 af Hagalt i Markarydz sochn 1
1/3 aff norregården i Osznakiöp i Pieterydh S. 1
1/6 af Kexnäs i samma sochn 1

Kom för retta Boo i Stafrilt och giorde een 6 manna eed at thet
suinet Per i Malmaridt klandrar för honom och ville vederkennas
är hans egit och alstrat och vpfödt i hans gårdh.

Edemen
Boo Jonszon i Stafrilt	Enowald Bengtszon i Bolmarit
Eskell Perszon i Malmarit	Bengt Larszon i Billekulla
Suen Perszon ibidem	Eskell Bengtszon i Malmarit

Och effter thet war it ringa tingh dhe kiffuade om blefuo parterna
förlichte och suinet dömdes Boo till för hemfödo och eden vpgifuen.

Kom för retta Ingemar i Stafrilt och på sin hustrus Karin Peders
dotters vegnar och talade till Bo i Stafrilt om 1/12 i Stafriltz gårdh
som Boo hafuer inlöst af hans hustrus farsöskonne Lasze i Hiulznäs
Märit, Gumme, Peder sampt 4 söstrar. Nu hafuer Märites son
Boo löst vht 9 sösterloter och sielf arft en sösterlot och icke hafuer
taget sköte. Nu kommer förbe:^de Ingemar som äger Peders dotter
och klandrar och aldenstund hans hustru är i börden medh, blefuo de
så förlichta at Ingemar på sin hustrus vegnar Karin Peders dotter
skulle lösa halfuan tolftingen och halfuan skulle Boo behålla.

Sammadagh kom för retta Torkell Boszon i Gåastakiöp fulmön
dig på Boosz vegnar i Vela och hans moders Karines vegnar och ting
skiötte Niels Boszon och hans hustru Suenborgh Jöns dötrar en heel
fierdingh af Veela gårdh och derföre vpburit godt mönt 91 dr och en
gryta om 1 lb till etlöfues gåfuo och Anund Jönszon för han allena
samtöchte kiöpet en godh dr.

Kom för retta Bengt Bondaszon i Osznakiöp på sine egne och fulmön
digh på sine barns vegnar och tingskiötte sin son Jon Bengtszonn och
hans hustru Ingeborgh Gumundz dotter deras arfueloter vthi en
heel fierdingh af norregården i söndra Osznkiöp och hafua alle

6v desze effter:^ne derföre vpburit nemligen Bengt Bondaszon och hans
barn Gumundh, Jöns och Peder sampt Lasze i Blädelida och Larsz i Ruke
som hafuer Bengt Bondaszons dotterar Karin och Berita och belöper 12
skeppeland alle tillhopa 64 dr godt mönt och hafuer Jon Bengtszon
sin arfuelot i samma fierdingh.

Kom för retta Hans Suenszon i Berghem och vtuiszade en 12 manna
eedh at han icke hafuer belegrat een piga Karin Eskilzdotter i Boarp
efter som han för henne är kommen i vppenbara röchte huilket icke
kan afhielpas medh mindre han fulbordar sin eed han nu fest haffuer.

Sammadagh kom för retta edle welbördigh Trulz Kåsze till Öijhult
och klandrade it litit torpaställe vidh Nääsz i Liungby sochn Almes
åker b:^d och hafuer rentat jern 1 lb huilken skat åboen i Nääsz
man efter man vtlagdt hafua alt in till Mathis i Näsz inkom och
dijt flotte. Och sedan Trulz efter honom i 12 åhrz tijdh men icke des min
dre hafuer han medh gamble vitne beuisat at de som fordom i Nääsz
hafua boandes varit hafua altid vtlagdt samma skat goduilligen.
Nu ligger smediedamen öde och lenge hafuer öde legat. The som i
Näsz boandes äro neka inthet till törpastellet sådant som thet kan
finnas, kan welb: Trulz Kåse läta bögga smediedamen och giöra
honom nöttigh så will Trulz gerna lega damen men så lenge damen
ligger ööde vill han inthet skatta. Men Trulz Kåszes gamble häfd
efter jordebooken dat: 1553 kan ingen döma honom ifrån för gam
mall häfd skuld.

Sammadagh kom för retta Nielsz Erichszon i Alenskiöp och framlade
den höglofflige konungzlige hoffretz i Jönekiöpingh post skrifften dat:
ut in literis den 12 Januarij 1641 der vthi förbe:^d Niels Erichszon
hafuer angiffuit länszmannen Niels i Quinnalt skall hafua tagit
af hans son 27 dr huit mönt på cronones vegnar i saköre och
föregifuit thet wara skedt för it slagzmåll doch aldrig varit i retta
andragit som i thet widare i supplicationen hafue at see. Huarföre
täcktes herren landzhöffdingen låta ransaka om thet sig så hafuer
at lensmannen skulle hafua tagit böter för samme slagzmåll och
iche först låtut tingföra saken. Ähr och något slagzmåll som Niels
Erichszon berettar skiedt at thet blifuer för retta andragit och ther
öfuer lagligen dömdt, deszlikest at lensmannen der han it
sådant feel begått hafuer som honom tillwijtas at han therföre til
börligen plichtar, förwentandes innan kommande seszion edert
skrifftelige her på suar. Datum ut in literis

7r Her till suarade lensmannen Niels i Quinnalt at ner Erick Niel
szon hade slagit Eskill Simonszon vidh Traherydz klockaregårdh efter pre
dikan ther the wåro samblade till penningzööll fick Eskill hugg i hufuo
det medh een stridzhammar så at han fördes till Laholm sedan han
en månedtz tijdh hade legat hema och var nestan förderfuat, ther lågh han
i 10 vekor och af hans huffudt togz 27 been och gaff båskäraren 12
rikzdr för löhn för vthan kosthåld. Ner han war helader och kom
hem war han möckit suagh och ringa förhopningh war om helszan så at
han lenge icke war tingför, vthi medler tijdh gick Nielsz Erichszon hans
söner Påffuell och Erick medh flere grannar till lenszmannen Nielsz
i Quinnalt ty Eskell som skadan fåt hade bodde i andra gården i
Quinnalt. Denne alle styrkte parterna till förlikningh thet the
omsider efter begges deras gode ja och samtöckie effterkommo medh
förord om Eskell lefde 6 wekor och it åhr skulle han eller hans
arffuer inthet widare tilltaal hafua till Påffuell Nielszon eller
hans broder Erick Nielszon. Dhe vtwiszade honom för sin suedha
och wärk och försummelsze i bohaget 50 rikzdr för huilket
gield lensmannen Niels i Quinnalt rechte hand för 25 rikzdr
och Vdde i Traherydt för 25 rikzdr. Ner lensmannen hade rekt
hand för penningarna sade han till Niels Erikszon, i som äre hans
fader i skulle recka migh hand igen, thet och Niels Erichszon goduilli
gen bekenner sig giort hafua. Ner nu Påfuell
Erichszon och hans söster wåre illa vtkomne för gullitt de stulit
hade och resolution war welborne landzhöffdingen ankommen
war inthet tilgå vtan Niels Erickszons och Påffuelz bohagh.
Ner bohaget skulle miätas förmente lensmannen hafua vht sit
löfte och blefuo så sams medh miätesmennerna der till 3 nemdes
män medh vnderfougden tillsatte wåro, tå begerade Påfuell miä
tesmennerna ville taga hoosz honom thet godtz hoosz honom fans
och giöra Eskell rätt som han hade giort skada. Och Påfuell
förmente efter han icke staal vthan dolde ville han at fadren
Niels Erikszon skulle betalla tiuffuesaken och war af miätes
mennerna efter hans begäran vthtaget till sårtullen. Men
efter Påfuelz godtz war först miätit till cronan i saköre dömer
retten at thet skall reknas i cronones gield och lensmannen
suarar der föruthan till sit löfte och Niels Erichszon suarar lensz
mannen efter han war hans löfftesman. Men ingen
saköre haffuer lensmannen tagit som cronan tilkommer för så
ramålet eij heller någon saak nidertöszat vtan saken är vp
skiutin för sårtullens suagheet skuld at han på 3/4 åhr icke
hafuer retteligen varit tingför.

7v Och efter saken sig i sanningh så hafuer som förbe:^t är thet parterna
bekenna blef lenszmannen Niels i Quinnalt för supplicantens
tillwijtande frijkiendh. Och Eskell hafuer idagh warit för rätten och
sine wederparter anklagat och saken aflopen som framdeles aff
dombooken är till at finna ner hon praesenterat blifuer.

Sammadagh kom för retta Eskill i Quinnalt och kärade till På
ffuell Nielszon och Erich Nielszon om then skadan the honom giort
hade i Traherydz klockaregård om en söndagh efter predikan. Tå
blef först ransakat om the hade brutit kiörkiofriden. Ther om
blef sålunda berettat at ner kiörkiotiensten ändat var gingo en
hoop i kiörkiobyn, der kiöpte ööll och drucko allt in emot afftonen
Eskell hoosz sit öölagh, Påffuell och Erich hoosz sit. Ner Eskell var
redo gå heem, gick han fram om dören ther the andra sutto och ro
pade i lustigheet, sedan gick in till them och strax sade till Påffuell
Nielszon, betalla migh den dalleren tu äst migh skyldigh, Påfuel sua
rade, nu hafuer iagh inga penningar, tu skallt fåå tin betalning medh
aldra första, her om begynte dhe jamka. Eskell war flux druckin och
oansedt lensmannen togh honom tuenne reeszor vth ifrån them och
ledsagade honom på sin hemwägh, lekuell kunne han inthet lyda eller
låta rådha sigh, vtan gick der så lenge i sin galenskap at de andre
kommo vht af ölbodeen och ville gå hem, der slogo de samman
och Eskell fick skadan, lågh en månet hemma och förderfuade så
rat, sedan fördes till Halmstadh der han låg vnder läckare i 10
veckor och af hans huffudt togz 27 behn och lekaren fick i betall
ningh 12 rikz dr föruthan kosthållet till 15 sleta dr, huilket alt
Påfuell Nielszon och hans broder betallat hafua och hållet honom
hest och frij fordenskap på wägen till och från och giordt hans hustru
een heel hoop dagzwärker. Ner Eskell hemkom ifrån
Halmstadh giorde Niels Erichszon medh sine söner medh honom för
likningh medh förordh om han lefde 6 weckor och it åhr skulle han
aldrig klandra eller tala på samme skade och dhe loffuade honom
i förlikningh 50 rikz dr föruthan thet the på honom tilförenne
bekostat hade, för huilken summa lensmannen Niels i Quin

nalt och Vdde i Traheridt gingo i löfte. Nu kommer Niels
Erickszon och hans söner för retten och sig högeligen besuära at
de som mäklade förlikningen hade för möckit vtuiszat begäran
des de måtte niuta lagh och Eskelsz skade måtte miätas, thet
och honom efter thet XI Cap: i Såram: Balk: medh villia bleff
af rätten tillåtet och medh honom vtgingo 6 ouelde och eedsuorne
nembdemen och efter deras besta samweet miätte såret.

8r och ner de inkommo för retten var deras ordh at skaden war
för högdt af förlikningzmennerna slutin och sågo på det som på ho
nom des föruthan kostat war och dömde tillbakers 20 rikzdr
och 30 rikzdr måtte Eskell behålla och der medh skulle förlikningen
stå fast och stadigh wara. Sedan sakfeltes Påfuel Nielszon för hufudt
såår efter thet 6 Cap: i Såramåle Balken medh villia till penningar
20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand 6 marker 5 öre 8 [..]
häredet 3 marker2 öre 16
häretzhöfd 3 marker 2 öre 16

Kom för retta Suen i Betterås och lät vpskrifua sine laggers
men at huarken han, hans hustru eller barn togo een gielling ifrån
hennes fåår, åto eller förnötto. Desze wåro hans edemen,
Suen Jonszon i Betterås, Joen Larszon i Gröne, Nielsz Börgeszon
i Tranhult, Börge Jonszon i Bråna, Erich Börgeszon ibidem, Måns
Larszon ibidem, Sten i Klint, Lasz Exingh i Traheridt, Vdde Nilszon
ibidem, Mathis Vddaszon ibidem, Niels Suenszon ibidem, Joen
Suenszon i Giöszhult.
Så aldenstund thet är it ringa tingh de skulle sueria före och målz
äganden rettade sin ordh och ingen lagh begäradhe, blef eden efter
det 24 Cap: i Tingmåle Balk: vpgifuen her för retten och Suen i
Betterås frijkiendh.

Kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndig på Ingerd och Inge
borgh Suens dotters vegnar och på Gunnill Ebbes dötters vegnar
och på Jöns Suenszons vegnar i Giöszhult och tingskiötte Jöns Jon
szon i Giöszhult och hans hustru Gunnill Peders dotter alle deras arff
ueloter vthi een fierdingh i Giöszhulta gårdh och derföre vpburit
som föllier: Ingerd och Ingeborg för deras lott i Giöszhult 33 dr
8 öre godt mönt, Jöns Suenszon, Jon Jonszons fader penningar
25 dr 24 öre, Gunnill Ebbes dotter 5 dr 24 öre, ähn Ingärdh
Suens dotter för det hon efter sin söster Ingeborg ärft hafuer
i samme fierdingh penningar 15 dr 8 öre. Her medh detta kiöp
äger Jöns Jonszon en heel fieringh af Giöszhulta gårdh.

Kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndig på Ingelöff Hå
kons dotters vegnar och bekende hon hade giort jordebyte medh
sin broder Trulz Håkonszonn i Bökhult i så måtto at Ingelöff
hafuer gifuit Trulsz Håkonszon 3 skeppeland i Bökhult och i veder
lag bekommit 3 skeppeland i Giöszhult och för 3 skeppeland som
Ingelöff äntå åtte i Bökhult penningar 15 dr. Item
giffuit sin söster Ingeborgh för sin arfuelot i Bökhult nemligen

8v 6 skeppeland för 15 dr och it halft skeppeland i Giöszhult och haf
uer Trulsz Håkonszon sin arfpart i Bökhult så at han och hans hustru
Elin Jons dotter medh arff, skifte och kiöp äger 1 ½ fierdingh af Bök
hult.

Kom för retta Kielle i Aggalt fulmöndig på Suen Trulszons vegnar
och tingskiötte hans son Jöns Suenszon och hans hustru Kirstin Jöns dotter
en half fierdingh af Giöszhult och derföre vpburit godt mönt 30 dr
Item hafuer Jöns Suenszon lagligen efter sin moder Ingerd Tormars
dotter arft en half fierdingh så at han medh arf och kiöp äger een
heel fierdingh af Giöszhult.

Sammadagh kom för retta Niels i Alenskiöp klagandes at Eskell
Håkonszon i Eleböke och Nielsz Humble ibidem wåro både mäkles
män och elliest fulkomlige löfftismen för then soldaten Eskell Per
szon som Niels i Quinnalt lega skulle och för än Nielsz wille vht
legga penningarna sade thenne thuenne förbe:^de godh för soldaten at
han iche skulle rymma. Nu hafuer soldaten vpburit 45 dr
der af gaff soldaten Niels Humble 3 dr och Eskell 13 marker på thet
the skulle stå i löfte för honom at han icke skulle römma.
Ner det drögdes medh herremönstringen at soldaten iche bleff
vpburin kom deszemillan vhtschriffningh, tå blef soldaten som var
legofaal satt i roten och tå så well han som andra i heradet som så
gingo legofala för rootar vthschreffne. Och efftere vtskriffningz
commissarierna togo soldaten i cronones tienst och Niels i Alens
kiöp hafuer alt sedan mist sine penningar och löfftismennerna
hafua nöttiat soldatens godha och thet sielfua vpburit och sedan
plottrat för soldaten huad the ville, blef denna saken sålunda sle
tin at båda löfftesmennerna som hade tagit 6 dr och inmengdt
sigh i saken skulle vtlegga till Niels i Alenskiöp 20 dr och ifrån
sig legga de 6 dr de af soldaten taget hade och soldaten gifua i
från sigh 10 dr. Sedan efter Nielsz i Alenskiöp var bonde och hadhe
medh knechterijt inthet bestella, iche des mindre hade lofuat solda
ten hålla honom frij för skriffningen och thet iche förmåtte giöra
skulle han sielf draga skada på 15 dr, her medh läte parterna
sigh benöia och blefuo för retten förlichta.

Kom för retta Jon Nielszon i Toreszholma på crono vng drängh
och bleff anklagat haffua besoffuit een löszkåna Ingeborgh Pe
ders dotter som förr hafuer giordt lönskeläger medh en vng dräng
och tillförenne sont och bött och nu vtfeste för lönskeleger efter
straffordningen penningar 3 dr och kånan 6 marker.
cronan 3 dr
häradet 3 marker
häretzhöfd 3 marker

9r Och efter kånan fattig är blef afsagdt at Jon Nielszon skall gifua
henne een koo och en tna spannemåll at föda barnet medh til thes thet
blifuer 3 åhr gammalt.

Sammadagh tingfördes een gammall man Jon Matzson i Halleböke
huilken medan han enkling war stadde it quinfolk Ingerd Gisladotter
om påsche tijdh och loffuade henne i lön 2 rikzdr och 2 paar skoor till
Michaelis thet han betallade och tå blef han siuk och låg till julen och
inthet stadde kånan på nyt, i medler tijd i hans siukdom inlade sig sonen
Mathis Jonszon medh kånan begärandes henne till ächta och ther på besoff
henne och vill fulborda sitt echtenskap. Men en part afundzmen haff
ua thet förhindrat in till then gamble blef för hennes omgenge frijkiend
så efter thet är på tu tingh her om ransakat och man görligen befinner
honom oskyldig vara, derföre blef han och her af retten för samma
mistanka frijkiend, men om echtenskapet måga de sökia häredtz pro
westen.

Sammadagh kom för retta Gisell i Tranhult klagandes at han i fiol
efter Michaelis miste 5 str gitter efter huilka han lät liusa her och
ther vidh kiörkorna. Omsider kom en piga Elin som hörde en dansk
huszman till på Sletten i Tutarydz sochn, hon kom till Gisell och sade
vestu huar tina gitter togo wägen, du mist hafuer? Gisell sade neij.
Pigan sade gitterna slachtades på torpet Sletten och der ligga
skinnen, kommer tu icke nu och tager skinnen, tå föras de ådt Danmark.
Gisell gick dijt och fant skinnen som pigan sagdt hade, men then dan
skas hustru sampt en piga Kirstin Anderszes dotter slachtade gitterna
och den danske soldaten en göklare och elack man wåro alle sams och
slachtade och förnötte, then danske medh sin hustru rymde ådt Danmark
igen och ingen är tillstädes vthan denna vnga pigan huilken hafuer en gam
mall siuklig moder som ligger på benken och förmår sig inthet vthan then vnge
pigan skall förtiena henne födan. The fem gitterna värderades för 5 dr
kåperpenningar, dhe dansche tiuffuerne äre rymde och denne vnge pigan
Kirstin är tilstädes, hon är vng och fåkunnogh och iche haffuer större skuld af
målzäganden än at hon dolde och icke vppenbarade tiuffuerijt. Men
efter hon bekenner goduilligen hon ådt och nötte medh de danske tiuff
uarna blef hon dömd efter thet 2 Cap: i Tiuff: Balk: till galga och grehn.
Målszäganden beder för Kirstin efter ingen hafuer hördt om henne thet o
tilbörligit är.

Kom för retta Joen i Hielmeridt och gaff tilkenna at han efter sin hu
strus fader Niels Bondaszon i Beckaridt hafuer lagligen arft 1/4 aff
Beckaridtz gårdh ther på Suen i Beckaridt hafuer boandes varit i longligh
tijdh och hans broder Bonde åtte 1/4 aff Beckaridt. Så effter Suens

hustrus moder Kirstin Bengtz åtte 1/3 aff quenarp, bytte de Jordh, och Bon-

de drog till quenarp, och Suen blef sitiandes i Beckaridt på Bondes fier-

dingh. Och thett hefdebytet hafuer stått öfuer 50 åhr: Och her berettas at

Suen i Beckaridt hade tagit it par oxar till bytes. Dherföre blef afsagdtt

at huar Suens barn i Beckarit förmå giöra den tridingen i quenarp ledig

för allt klander, och hemula Joen quenarp, vill han hålla bytett: Huar och

icke, tå må Joen gå till sine rette fädernes Jordh i Beckarit, och Suens

barn till deras mödernes Jordh i quenarp, efter inthet Lagafång är them

emillan gånget.

Kom för retta Nielß i Markaridt, utsendh aff Påffuell i Halßeridt,

Huilken är fulmöndig på Jöns Michelßons, Anders Michelßons, och Jep-

pe Michelßons wegnar, och Ingridt Nielß doters wegnar, och tingskiötte

theras halfbroder Michel Nielßon, all then Jord the efter sine föräldrar

i Sterßeholma gårdh arft hafua, N: uthi 1½ fierding. Och derförr wp-

burit danskt mönt 98 dlr för arff och Etlöffuet.

Kom för retta Niels i Markarit, fulmöndig på Suen Jönßons wegnar

i wekabodha, och tingskiötte hans mågh Laß Bengtßonn, och hans hustru

Kirstin ¼ aff Norregården i Giößhult, och derföre wpb:^t dansk mönt 90 dlr.

Kom för retta Jon Jonßonn i Rydh, fulmöndig på Niels Kyrningz hustrus

wegnar, Kirstin Jöns dotter, och på Erland Nielßons hustrus wegnar

Bengta Nielß dotter, och på Per Påffuelßons hustrus wegnar i Hengarp

Karin Larß dotter, och på Suen Larßons barns wegnar, Laß Suenßon

Anders Suenßon, Gisle Suenßon. Item Larß Suenßon och Ingerdh

Suens dotter; Och tingskiötte Nielß Nielßon i Notalt all deras arff-

part uthi ¼ i förbe^d Notalt. Och derföre upb^t Suen Larßon och hans

Söster Karin 24 dlr. Nielß Körningz hustru 16 dlr. Erlandz hustru

16 dlr, och sedan i Etlöfue Rikzdlr – 6 str. Jtem hafuer Nielß Niel-

ßon utlöst Bengta Nielß dotter, och hennes barn, och der fått för deras

lott Penningar 16 dlr, allt godt möntt, och hafuer Nielß sin arffue-

lott i samme fierdingh, så att han medh arff och kiöp äger en heel fierding,

Jtem Bengta Niels dotter för thett hon löst hade, Nemligen 2 skeppe-

land Penningar 10 dlr.

Sammadagh kom för retta Erlig welförståndig Jönß Jonßon fougde

på Tofftaholm, och på sin hußbondes den Edle welborne Sophie Chri-

stina Stenbockz wegnar till Tofftaholm, Säby och Haga, inlade i retten

itt fult och fast Bytesbreff, giffuit aff Edle Welbördigh Matz Peerßon

Store till Högelidha, aff honom och Landzhöffdingen Edle welborne

Johan Hindrichßon Rytter, Underschreffuit och förseglatt. Daterat på

Högelida den 12 Novembris 1637, der uthi welbe:^te Mattz Peerßonn

10r Store bekenner sig haffua vndt och vplåtit welborna frw Sophia Cri
stina Stenbock een sin fasta arffuegårdh Halsziö be:^d i Dörarpa sochn och
Sönnerbo häradt rentar smör 4 lb samptt andra seduanlige vtlagor
stedie och fodernöt, der emott haffuer welb:^ne frw Sophia Cristina
Stenbock till fullt vederlagh vndt och vplåtit welb:^te Mathz Peerszon
Store till Högelidh en sin faste och oklandrade arffuegårdh Tokaridtt som
är beleget i Westergötlandh i Kindz häradt och Tranemo gieldh och Skegge
toffta sochn rentar smör 6 lb gengärdh 1 ½ tna samptt andra sedh
wanlige vtlagor. Och effter Tokaridt rentar 2 lb smör meer ähn
Halsziö haffuer welbe:^te Mattz Peerszon thet öffriga contenterat och
well betallat som bytesbreffuit vtwijsar. Derföre tingskiöttes
Halsziö gårdh medh all des rett och rettigheeet i större och smerre persegler
ifrån edle och welb: Mattz Peerszon Store, hans barn och arffuinger födda
och ofödda och tillegnades in vnder edle welborne frw Sophia Cristina
Stenbock och hennes arffuinger till euerdeligh lagfången ägendom.

Sammadagh inlade ehrlig welförståndig Jöns Jonszon foude på Tofftaholm
it fult och fast bytesbreff giffuit aff edle welb:^ne Oloff Lilliesparre till Fylle
skogh aff honom och hans broder edle welb: Arffuid Lilliesparre till Samse
ridt förseglat och vnderskreffuit daterat Stockholm den 12 Martij 1633
der vthi welb: Oloff Lilliesparre bekenner sig hafua giordt it fast jorde
byte medh edle welb: man Peer Nielszon till Säby, Broo, Tofftaholm och
Haga i så måtto at Oloff Lilliesparre hafuer honom vndt och vplåtit
een sin fasta gårdh i Flattinge i Dörarp sochn och Sönnerbo häradt rentar
smör 4 lb, gengerd 1 tna, hester 6, dagzw: 8, stedie huart 6 åhr
som jordäganden och landbo åsember, samptt andra persegler.
Ther emott hafuer welbe:^te Peer Nielszon vplåtit honom een sin fasta
gårdh liggiandes i Sönnerbo häradt och Berga sochn Quänarp rentar
smör 6 lb, gengärd 1 ½ tna, hester 6, dagzw: 6, huart 7 åhr oxar
it paar, samptt andra seduanlige persegler som ther af går. Och efter
Quenarp rentar 2 lb meer än Flattinge haafuer welbe:^te Oloff Lillie
sparre gifuit welb: Peer Nielszon tillbytes specie rikzdr 100 str
derföre tingskiöttes Flattinges gårdh medh all sin renta och rettigheet
ifrån welb: Peer Nielszon till Säby och hans arffuinger till euer
deligh lagfången ägendom.

Sammadagh inlade ehrlig welförståndigh Jöns Jonszon foude på
Tofftaholm it fast bytesbreff giffuit aff edle welb: Erich Hårdh till
Hårdeholm och Grums wadh och aff honom förseglett och vnderskrefuit
daterat på Säby åhr 1633 den 6 Septembris der vthi welbe:^te Erick
Hårdh bekenner sig haffua till bytes vndt och vplåtit welborne

10v

Peder Nielszonn till Bro, Säby, Haga och Tofftaholm een sin fasta arffue
gårdh nemligen Bolzgården i Huittarydz soch och by i Synnerbo häradt ren
tar åhrligen smör 4 lb, malt 9 skepp, dagzwerk 9 marker, foring 12 öre
försla penningar 1 dr, fodernöt 3 marker, stedie huart 6 åhr, oxar 1 str, lä
ruft 8 alnar. Der emott hafuer welbe:^te Peer Nielszon giffuit welb:^ne
Erick Hårdh till vederlagh een af sine faste jordegodtz Hunere i Sanhem sochn
i Westergötland och Wartoffta häradt rentar åhrligen smör 3 lb, foringz
penningar 4 ½ marker, dagzwerke 6, gåsz 1 str, höns 2 str, läruft 4 alnar
ost 6 marker, gengerd 1 ½ tna, sampt medh Halleströms quarn som åhrli
gen rentar 10 marker huilken gård och quarn welbe:^te Erich Hård bekenner
sig fått och bekommit hafua. Derföre tingskiöttes Bolgården i Hui
tarydz by ifrån edle welb:^ne Erick Hårdh, hans barn och arffuinger och
tillegnades in vnder salgi Peer Nielszons arffuinger till euerdelig ägen
dom.

Sammadagh kommo för retten Hans Suenszon, Jönsz Jönszonn
och Gunnar Peerszon, huilken beuiste sig haffua retta bördh igen
lösa 1/4 aff söndregården i Isiöa som Nielsz Erlandszon i Lönhult haf
uer haft i pant i 14 åhr. Och efter de iche hade lust förbe:^te fierdingh
att inbörda, dherföre hafua de nu in för retten friwilligen vpdragit
löszeretten till Eszbiörn Jonszon huilken och haffuer tillfyllest betalt
Nielsz Erlanszon sine vtlänte penningar och giffuit honom 60 rikzdr
och fem dr sölfuermönt. Dherföre tingskiöttes förbe:^de fierdingh
i Isziöa ifrån alla denne förbe:^de och tillegnades in vnder Eszbiörn Jon
szonn hans hustru Karin Nielsz dotter till euerdelig lagfången ägendom.

Anno 1641 dhen 18 och 19 Maij stod lagating i Synnerbo h:^tt
widh rettan tingstadh Hampneda öffuerwarandes i landzhöffdingens
stelle edle welbördig Peder Månszon Lodh till Hielmsenga och Skersiö
Item befallningzmannen ehrboren och welförståndigh Larsz Anderszon
i Sken sampt häradtz nembdemen.

Nembden
Anders i Berghem	Per Bengtszon i Trotteslöff
Oloff i Skeckarp	Joen Jonszon i Rydh
Nielsz Bengtszon i Horn	Gisle i Tranhult
Åke i Ragnillekiöp	Joen i Snelzböke
Måns Johanszonn	Knut i Bolmeridt
Matthis i Lunden	Per Månszon i Söndrew

11r Gårdar vpbiudas
1/6 aff Stockhult i Agunnarydh sochn 1
½ Elmtåsza i Agundarydh sochn 1
1/4 aff Marås i Liungby sochn 3
Tuedeelen af en fierdingh i Röninge 3
1/3 aff Bergzgården i Berghem 3
1/4 aff Notalt i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Åsa i Traherydh sochn 3
1/4 aff Bierserydt i Vrå sochn på 1/5 ner 3
1/4 aff Venneböke aff norregården i Hynnerydt 3
1 ½ fierdingh aff norregården i Rateridt 3
1/5 af Öarp i Anderstadh sochn 3
Allt Stafsziö i Ångelstadh sochn 3
1/4 aff Bårsit i Giötterydz sochn 2
Tuedeelen aff en tredingh i Kornbergha 2
1/3 aff Snerhult i Giöterydh sochn 2
½ gård Sonema och någor skeppelandh 2
1/4 aff Kalsilt i Hallarydh sochn 2
1/4 af Hogalt i Markarydh sochn 2
1/3 af norregården i Osznakiöp i Pietterydh sochn 2
1/6 af Kexnäs i samme sochn 2
½ Storarydh i westregården i Giöterydh S. 1
1/8 af Fotatorpet i Ångelstadh sochn 1
1/3 af westregården i Berghem 1
4 skeppeland af Storagården i Dragaridt 1
½ Räfualt i Hynnerydtz sochn 1
1/4 aff Longhult i samme sochn 1
½ Ormalt i Wrå sochn 1
Siögården i Extorp i Nötia sochn 1
1/4 Röninge i samme sochn 1
½ fierdingh i Östregården i Ramnåsz 1
1/4 aff Meszbo i Torpa sochn 1
1/4 af norregården i Horszeberga 1
1/3 aff skattegården i Kånna 1
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 1
1/4 aff skattegården i Romborna 1
½ söndregården i Yxnalt 1
1/5 af norregården i Yxnalt 1
1/6 aff norregården Bårsitt i Giötte: S: 1
1/4 af Wekeboda i Markarydh sochn 1
½ Smeszhult i Wrå sochn 1
½ Krankeboda i Wrå 1

11v

Kom för retta Peer Johanßon i Judhult, fulmöndig på Anders

Ebbesons wegnar i Snerhult, och tingskiötte Harald Nielßon i Pon-

tarßbögd, och hans hustru Gunnill Måns dotter een heel tridingh aff

Snerhulta gårdh i Giötterydh Sochn, och derföre upburit godt mönt

140 dlr, och för Etlöffuet 2 dlr.

1/8 aff norregården i Åby i Berga Sochn 1

½ Söndregården Emmebo i wrå Sochn 1

1/6 af ormalt i samma Sochn 1

Kom för retta Laße i Stönia fulmöndigh på alla denne efter^nes

wegnar och bekende at de hade sålt gumme Torkilßon i Hästilt och

hans hustru Ingerd Suens dotter, alle deras arffueloter i Hestilt,

och hafuer först Johanna Upburit för thet hon i Samma gårdh löst

haffuer, Penningar godt mönt 13 dlr. Item Gumund i Hestilt

på sin hustrus Kirstinnes vegnar, och derföre upburit 22 dlr.

Item Jöns Faiaßon för sin broderlot Penningar 14 Dr. Item be-

tallet Suen Sonaßon som Faie honom skyldig war Penningar 6 marker

Summa 50 dlr på 1/3 aff Hestilt. Item hafuer Sten Suenßon i

Horßia och hans broder Nielß Suensson upburit för deras arfuelot

i samma tridingh godt mönt 11½ dlr och 2 Rikz dlr. Item Kirstin

i Skinnersböke i Etlöfue 3 dlr, och Måns i Emmeboda 2 marker. Item

Johanna i Wänegåfua 1 RikzDr, och är en heel tridingh aff Hestilt

Som Gumund nu äger.

Sammadagh kom för retta Peer Månßon i Söndrewrå een

aff häradtz Nembd, klagandes at en part löß folk och Partij hafua

honom illa utfördt, och giordt om honom een wijsa, at han skulle

hafua slagett en hest, then the i deras ööl siunga honom till stort

spot. Och efter Peder menar sig vara frij, och bör Vara oförkle-

nat, hafuer han begärat at festa för sigh en 12 manna Ed, och

sit goda nampn der medh Defendera, och sådant Squaller taal tilba-

ka drifua, huilken Eed han och uthfeste.

Kom för Retta Laße i Stönia, fulmöndig på Suen greffues vegnar

i Ormalt, belongande hans Jordh, och then han af sin syster Ingridt

löst och kiöpt hafuer, och belöper ret en fierdingh af heela gården,

och tingskiötte Gumme Nielβon i ormalt, och hans hustru Mor

Jons dotter förbe^de fierdingh, och derföre upburit godt mönt 80 Dr.

Kom för retta Laße i Stönia och Peder i Söndrewrå fulmöndigh

På Jonß Jonßons wegnar boandes i Westerwijk, och på hans hu

strus wegnar, Johanna Jöns dotters wegnar, och Bengta Jons dot-

12r

dotters vegnar, och Kirstin Jons dotters vegnar, och tingskiötte deras

Broderbarn Johanna och Berita, och deras moder Anna Erlands dotter

deras arffueloter uthi ¼ aff Hökhult, och derföre upb^t godt mönt

Penningar – 80 dlr, och een stuga för 6 dlr, och it tröiekläde till hanses

hustru för 9 marker till medh stugan bekommit haffuer. Och ¼ hafuer

Anna medh sin barn efter sin man Suen Jonβon lagligen arfft

så at de äga halfue gården, och hafuer Anna sålt sin Skateiordh i

Rößhult för 14 dlr, och inlagdt i Hökhult.

Kom för retta Peer i Giellareböke, berettandes at han äger

tue deelen aff en fierdingh, der på han hafuer godt Lagafångh. Nu

sitter in på samma fierdingh en Enkia, en tridingh är 7 skeppelandh

och hafuer taget en gårdman till sig Jngemar, som all sin ret och arff-
uelot i samme fierdingh bortskiöt hafuer, och tager aff Enkian _
5 skeppeland, sitiandes Peder till Prång och mehn, brukar skogh och
andra fördeelar, vill hafua Stugorum, och sin gryta hooß hans, och sua
rar huarken gest eller gångende. Derföre blef afsagdt att Jngemar
till nest tillstundande åhr skall flötia der ifrån, och den Enkian ville
bortleija sinn jord, må Peder wara nermast som i gården bor,
at leija Jorden, och then sin lott sålt hafuer flötia der ifrån.

Peer i Kornbergha	/	alle denna bleffuo stembde huar
Suen i Samme gårdh	\|	widh 3 marker, till detta tinget, och in-
Jeppe i Samme gård	<	thet kommo, eij heller deras för-
Johans i samme gård	\|	falz witne. derföre blefuo dhe
Suen Påffuelßon i s:g.	\	sakfelte huar till 3 marker

Sammadagh reknades emillan Truffuit Anderßonn, och hans
broder Erland Anderßon, tå bleff Trufuidt retteligen skyldig godt
mönt 11 Dr, och hafuer haft dem borto i 16 åhr, skall gifua i lego
efter billig förlikningh, så att heela giellet bliffuer 20 Dr, them
han medh första skall betalla, derföre han satte löfte.

Kom för retta een Nyskreffuen knechtt, Nielß Anderßon i Notalt

klagandes att Hans Kremmare, och hans broder Peer Kremmare

stelte honom een dansk karll i hender på Generall Munstringen

Jöns Nielßon i Heslult be:^d och de både satte godh för karen, nu

är Hans Kremmare rymdh, och Peder tillstädes. Derföre bleff

afdömdt, att Peer Kremmare skall suara till halft löfftet, N:

i Jordh och annor godh wärdh till Penningar 55 Dr godt mönt, ty

Peer Kremmare bekenner sigh wara Löfftesman för halfua

knechtten.

12v

Effter thet att Jngemar i Tranhult, Simon i Nederlöff, Anders

j Boarydh, mädh alle deras Adherenter, haffua för it åhr sedan vp-

burit för en half öres Skatt i Tranhultz Norregårdh, KåperPenninger

60 Dr, och lofuat Welborne Anders Grijp Tingskiöttningh, therpå the

giöra förhåld. Therföre blef afsagdt, at Simon i Nederlöff skall fåå

ifrån sig Peningarna till widare beskedh.

Kom för retta Jngemar i Tranhult, Anders Nielßon i Boarydt Peer

Nielßon och TIngskiötte ifrån sigh all then ret de hade till en Skatt-

öre och Wthiordh i Tranhult, och hafuer SImon på heela Slechtenes

Wegnar Vpb:^t aff welb^ne Anders Grijp, Penningar vthi kåpermönt

60 Dr.

Kom för retta Niels Ottaßon i Signeshult, fulmyndig på Peer

Knutzsons wegnar, och Nielsas hustru i Ößiö i Torpa sochn, Kirstin

Suens dotter, och på Berita Hansas dotter i Ormalt, och på Mag-

nill Peders dotter i Beckaridt, och tingskiötte Peer Süenßon i Bier-

serydh, och hans hustru Märit Peders dotter en fierdingh i Bierse-

rydh, Undantagandes een broderpart, som komma Hans Suenβons

barn till som nu ära öffuermaga, och hafuer Per Knutzson, upburit godt

mönt 20 dlr, Niels Larßon i Ößiöa 22 dlr, Süen i Ormalt på sin

hustrus Berittas Hans dotters wegnar Penningar 8 dlr, Niels i Becka-

ridt på sin hustrus Magnillas wegnar penningar 15 Riksdr. Item

hafuur Peer Suenßon sin arffwelott i samma fierdingh.

Kommo för retta Niels i Quinnalt och Eskell Simonßon i Linhultt

och bekende at de hade giort sin emellan it wenligit JOrdebyte, så att

Niels i Quinnalt hafuer giffuit Eskill en half gårdh i Linhult i

Traherydh Sochn, och derföre igen bekommit till fult Wederlagh 1/3 af

Söndregården i Quinnalt, och hafuer Nielß gifuit Eskell till jorde-

byte godt mönt 13 1/2 Dr, så att Nielß medh sin hustru, Kirstin Olofz-

dotter äger 1/3 aff Quinnalt.

Jtem war Niels i Quinnalt fulmechtig på Måns Suenßons Veg-

nar i Linhult, och tingskiötte Eskell i Linhult, och hans hustru kir-

stin Jonsdotter een half gårdh i Linhult, och derföre vpburit 140

Dr godt mönt, och för den andra halffua gården i Linhult haf-

uer han giffuit sin fasta arffueJordh, Nemligen 1/3 aff Quin-

nalt, för half Linhult, tillbytes 13 1/2 Dr godt mönt, så at

han nu äger heela gården Linhult.

13r Kom för retta Nielsz i Quinnalt fulmechtig på Trulz Pedersons
vegnar i Betterås och hans sösters Gunnilles vegnar och på Vdde
Persons vegnar och tingskiötte Esbiörn Jonszon i Beterås och hans
hustru Elin Erlandz dotter 1/8 aff aller Betterås gårdh i Traheryd sochn
och derföre vpburit godt mönt 38 dr. Item war Niels i Quinnalt
fulmechtig på Peer Simonszons vegnar i Grönö och tingskiötte hans
arffuelot till Esbiörn Jonszon för 37 dr, her medh äger han een
heel fierdingh af gården vndantagandes 2 skeppeland.

Sammadagh kom för retta Peer Johanszon i Juddult fulmöndigh
på alle denne effter:^nes vegnar och tingskiötte Ebbe Jönszon och hans
hustru Karin Sones dotter alle deras arffueloter i söndregården i
Skatebodha i Giötterydz sochn och haffuer först Ebbe betallat
gield efter sin moder och söskonne för en fierdingh godh mönt 75 dr
Item hafuer Niels Erichszon i Skateboda vpb:^t för 1/4 godt mönt 65 dr
Item hafuer Ebbe gifuit alla them som till denne gården förmente sigh
börd haffua, alla tilhopa godt mönt 20 dr.
Item war Peer Johanszon fulmöndigh på Torkell Håkonszons vegnar
och tingskiötte Ebbbe Jönszon halfuan den söndre gården i Skateboda
för penningar 120 dl godt mönt, her medh äger Ebbe heele gården.

Kommo för retta Måns i Hökåsa och Jöns ibidem och efter aflag
dan eed witnade och berettade om norra oset i Asziö at först
Selleberga fick tillfelle at häfda i oset var sålunda, at den som
bodde i Theszås länte någre penningar af Peder i Selleberga och
tå fick han först wilkor at bygga i oset stackgårdh men aldrig före
vthan de i Sellebergh hade haft katiszer. Item klagade de i
Selleberga at bonden i Theszås hade flot sin gårdh in emot Selle
berga och gierdt in deras gambla fäbroder in vthi en måsa, them i
Selleberga till stort mehn och prångh, detta blef vpsat parterna
emillan till widare ransakningh.

Sammadagh kom för retta Måns Peerson i Bywerman och på
sin huszbondes den edle welborna Ebba Oxenstiernes vegnar
talade till Ingemar i Tranhult, edle och welb:^ne Anders Gripz
landbo om en suedia han på it torpstelle Vtterszberg huggitt
hade och tädan fördt 2 ½ lasz rogh, sedan Måns honom klandratt hade.
Nu framlade Måns Perszon it extracht aff Cristier Cornelij
dombook dat: 94 der vthi förmäles at samma åhr är hållen
syn på förbe:^de torpstelle Vtterzbergh och kunne vell byggas
men för de omstendigheeter i domen skulle det ligga öde, som
af sielfue domen är till at see. Men efter Måns ingen full
macht hade her på tala och ingen af jordäganden hijt stembde, bleff
denne gången til widaare ransakning vpsat.

13v Joen Matzson i Halleböke war stembder at suara en dansk man till 12
dr, kom inthet sakfeltes till 3 marker.
Johans i Linnefella war stembder at suara en dansk man till 30 dr
treskas, sakfeltes till 3 marker.

Sammadagh kom för retta Anders i Strette och klagade at Måns i Ske
da och han kommo oförwarandes till Nygårdh, ther sat Måns på it säte,
han sade sitter her hoosz, thet han och giorde, ther blefuo de ordkastandes om
een gammall trätta och munbruk och slogo huar annan men Måns hade
slagit honom mång keppa hugg Andersz, af them 4 syntesz efter som
Åke i Ragnillekiöp vitnat haffuer, målzeganden blef förlicht och
fick för sin skade 10 rikzdr. Och Måns i Skeda vtfeste för såramåll
12 marker.
huszbonden 2 dr
häradet 2 marker
häredzhöfdingen 2 marker
Och sattes parterna emillan i wijte huar en oxe, then som afbryter
skall vtgiffua oxen.

Kom för retta Anders i Östreby klagandes at Måns i Skeda hade slagit
honom it mundslagh och stött honom på armen medh yxehammaren een
blånat. Item föll omkull emot en steen medh röggen, der af een
blånat, Måns i Skeda sakfeltes för såramåll 9 marker.
huszbonden 6 marker
häradet 1 ½ marker
häredtzhöfd 1 ½ marker

Kom för retta Börge Bengtszonn i Hollie lensman i Berga ottingh
och stadfeste medh een 12 manna edh at han leffuererade Gumundh
Anderszonn 24 specie rikzdlr mädan han foude war huilken edh han
i Peder Gumundszons i Jöneköpingh nerwaro vtfeste till neste tingh.

Kom för retta Jönsz Bengtszon i Hiulznäs och klagade at Jöns Erikszon
i Ifla hade giort honom skade vthi itt gästebudh i Hiulznäs och huggit
honom tomman slett aff, sedan tre fingrar der nest så at han icke
hafuer meer än lille fingeren behållen på wenste handen, dher
före sakfeltes Jöns Erickson till penningar för alla fingrarna efter
thet 4 Cap: i Såramålla Balken medh willia till penningar 27 marker.
cronan 9 marker
målzägand 9 marker
häradett 4 ½ marker
häretzhöffd 4 ½ marker

14r Kom för retta skogfouden och anklagade een skattebonde Jöns i
Röplösa at han hade huggit een stoor eek föregiffuandes de skulle
bygga på deras kiörkioloka och efter de kunne der till bruka annat
timber sakfeltes han till 40 marker.
Oloff i Horsznäs hade huggit 2 eeker i sitt gärde som synemen vittna
20 dr. Gumund i Horsznäs för een book 40 marker.

Kom för retta grentzridaren Peer Nielszon och anklagade i retten Joen
Bengttszon i Eplenäs at han hade vthi een wåtseck kläde 4 alnar
werderat för 6 dr danska, blåt snöre 4 lodh för 12 marker. Item 2 ½ aln
för 7 ½ marker. Detta godtzet ville han inthet angiffua, derföre döm
des det efter 6 punchten i ordningen wara förbrutit och sakfeltes
till 10 marker.

Sammadagh tingfördes een skattebonde Hans Suenszon i Berghem
gifft man och bleff anklagat hafua besoffuit een piga Karin Eskelz d:
i Boarp på skattiord huilken gerningh de båden goduilligen bekenna
oansedt Hans Suneszon tillförenne för samme sak hade fest lagh
dherföre blefuo de båden efter Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then
som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan derföre at han medh sin nestes hustru
hoor bedriffuit haffuer.

Sammadagh kom för retta Måns Håkonszon i Wersitt vng dräng
och lät vpskriffua sine edemen der medh at giöra sigh frij för thett
groffua taal och röchte han vthi kommen war för Påffuelz hustru
i Neglinge Beritta Gumundz dotter.
Bleff inthett lagför vthan saken bekendh.

Sammadagh kom för retta edle welborne Anders Grijpz till Stensz
näsz och Huemboö landbo foude Joen Skriffuar be:^d och framlade i retten
een videmerett copia af it gåffuebreff daterat den 22 Junij 1636
begärandes på samma gåfuo häradtz confirmations domb och laga ting
skiötningh huilken hans begäran retten icke honom måtte beneka
sielfua originalet är her tillförenne på tinget vpläsett och af edle
welb:^ne Wlff Grijp till Birkebergh och hans syster edle welborna
frw Agnita Grijp förseglat och vnderskreffuit, förmälandes at the
af een godh affection och broderligh kerleek som the af theras broder
then edle welborne Anders Grijp altid förnummit hafua, vndt och
gifuit honom samptt hans kiere barn deras thuenne lijka lotters
rettigheeter vthi dhe pantegodtz som the hafua af s. welborne her
Carll Göstaffszon till Tofftaholm hans huszfru och barn som ära

14v

fyra gårdar i Ryßby, medh quarnen i Agunnarydh sochn, och Högnelöff

i Konunge häradt, och vthi alla de gull och Penningar som ther på Vtgiffuit

är, ther medh at giöra och handla efter sin egen willia, och her medh gifuit

domhaffuanden i Synnerbo Häradtt fulla macht, them samma rettigheet

i sielfua godtzet; Jtem i gull och Penningar afhenda. Och aldenstund

welb:^ne Ulff Grijp och Fru Agnita Grijp i deras beste wellmacht wetan

des och Villiandes deras rett bortgiffuit hafua. Therföre dömes gåfuan

fast och krafftigh, och Nembden samptt medh migh skiöta och afhende all

welb:^te Ulff Grijpz och Fru Agnita Grijpz Retigheet till Ryßby och quarn

samptt allt thet gull och Penningar therföre giffuit, och thet tillegne in

Vnder welb:^ne Anders Grijp och hans arffuingar, till euerdeligh Lagfån-

gen och fulfången ägendom, aldeles oklandrat, och hafuer samma

gåffua så wäll som sielfua godtzet warit Lagbudett och Lagståndet

i många åhr. Dherföre må thet aldrig her efter klandras eller quä-

lias, widh 3 marker för Häredtzdomen.

Sammadagh kom för retta Peer i Söndrewrå, och giorde sigh frij medh

effter^ne Edemen, at han är oskyldig och frij för thett Squaller taalett

han uthi kommen war, för een plump gerningh, N: at han skulle

hafua flaget een hest, ther om en hoop hafua giort wijsor och quäda om

honom, och efter han är en Nembdeman, kan han icke lijdas i thet om

ganget, för än han hafuer giordt sigh frij, derföer blef Eden honom till-

låten.

Edemen

Peeder i Söndrewrå Gudmund i Remmarydt

Måns i Bierßeridt Bengtt i yxnalt

Pehr Perßon i glamshult Peer i Hiorßerydt

Niels Ibidem Joen i Emmabodha

Suen Kerr i yxnalt Bengtt Ibidem

Suen Larßon i Prostekiöp Peer i Kränkebodha

Dhenne Eed bleff lagligen giord och gången, och Peder för sådantt frijkendh

och förbudett at ingen her efter skall drista sigh har om dichta eller

quäda wijsor om Peder, eller kalla, eller kalla hans son Joen Perßon

krämmare, skall tilbörligen först af Prästerskapet straffas medh kiör-

kiopligt, hielper icke thet, skolla the tingföres och politice straffas

som liugare tilhörer.

Sammadagh kom för retta her Christiern Caroli i Ryßby, och kiäradhe

till Hendrich i Sönnerå, som besitter halfua gården emot honom

at han hafuer her till brukat een Eng till sin halfue gårdh kallas

Hielmsengen eller allmenningen, och förmenar sigh hafua ther utinnan

sin lott till halfue Engen, war her om blef ransakat, befans at her

Chrstiern hade sanningen påstå. Derföre blefuo de her för retten för

lichta, at her Christier her efter skall hafua och bruka halfue Engen, och

Engen aldrig ofttare bytas.

15r

Kom för retta w.^tt Brådde Jacobßon i Markaridt, fulmöndig medh breff och

segell af sin broder Pehr Jacobßon, och tingskiötte hans broder Niels i Mar

karit, och hans hustru Elin Niels dotter, all hans arfuelott både fäderne

och möderne i Markarydz gårdh, och derföre upburit 115 specia Rikzdlr

för arff och Etlöffuet. Kiöpobrefuit Daterat Markaridt den 5 Novemb:

1635, doch medh förordh, at Brådde skall allena behålla sin Sösters Bengta

Jacobz dotters Jordh i Samma by.

Sammadagh kom för retta Mester Christiern i Anderstadh, och unge Nielβ

Ingemarβon, fulmöndige på sine egne vegnar, så och på sine bröders veg-

nar, Nemligen Her Peer Ingemarβon, och på Knut Ingemarβons vegnar.

Item på Oloff Ingemarβons vegnar, och tingskiötte Jöns Erickβon j

Heggeshult, och hans hustru Tia Arffuidz dotter, fyra Siundedeelar

af Heggeshulta gårdh, och hafuer huar upb^t 31 ½ dr godt mönt, och unge

Niels för Etlöffuet een koo, och Sölfuer mönt 2 Dr. Item

Niels Ingemarson then äldre för en Ström och dam, och quarn, som ho-

nom enskijlt till för sitt modige arbete Upburit, godt mönt – 27 ¼ dr.

Sammadagh kom för retta Joen i Hielmeryt, och blef förlickt medh

Suens barn i Beckarit om it gammalt Jordeskiftte på ¼ i Beckarit,

och 1/3 af quenarp, och kunne denne gången inthet meer giöras till

saken, uthan efter om deras gårdabyte finnes någon rettelße i velb:

Nielß Siöbladz dombook för åhr 1620, och parterna förlichte, att de i

Beckarit gåfuo Joen 4 dlr, och han inthett skall klandra Beckarit, utan

stadigt blifua widh 1/3 aff quenarp.

Sammadagh Tingfördes Jöns Larßon i Tanßiö, och blef anklagat aff

grentze ridaren Peer Nielßon, att han hade medh wåld dragit igenom

tullporten, och inthett aflade tullen, och när tullhustrun mötte honom, och
badh honom tulla, så att hon icke fick lof att stänga tulporten, doch slog
han inthet hustrun, iche des mindre vndsade then lille tysken och tulfouden
för de hade ransakat hans hustrus godtz, och vttaget 12 alnar wäff.
Jtem en Månat ther efter, kom tulfouden till Tanßiö, ther Jöns gick och
slogh, och kräfde honom tullen, tå steg Jöns medh hast emott hästen seijan-
des, wiste iag du wåre den samme, som ransakade min hustru, när
hon drog till Laholms marknat, tå skulle iag löna tig omaket;
Lekuell giorde ingen gerningh, icke wille heller vtlegga tullen.
Jtem Rester tull herföruthan, tull för it paar oxar, thetta vpsattes
till widare ransakningh.

Jtem kom en dräng Arffuid Jeppaßon till tulplatzen medh 7 lb
smör, och icke angaff meer än 2 lb, och när thet bleff ransakat fans
7 lb. derföre är 5 lb förbruten vnder Cronan; och sakfeltes till
Penningar _ 10 marker

15v

Sammadagh Tingfördes en Frelses dräng Håkon Suenßon i Nääß,

och blef anklagat hafua besofuit en Piga Bengta be:^d och aflat barn medh

henne, derföre sakfelles han för mökrenkningh till Penningar 40 marker

FrelsesHußbond 13 marker 5 öre 16

Målzäganden 13 marker 5 öre 16

Häradet 6 marker 2 öre 8

Häratzhöfding 6 marker 2 öre 8

Nielß Johanßon i Toffta, war lagligen stembder, att suara Suen Soneson
i Nääß, till det höö han sig tillwellat hade, _ 3 marker

Sammadagh feste Anders i Eplanäs een 6 manna Edh, at det kidett
Elin Olofzdotter i Guddarp klandrar, är hans egit. Jtem at han in-
gen geet ifrån henne stulit hade.

Kom för retta Joen i Snelsböke, en af Nembden fulmöndig på Oloff

Jonβons vegnar i Hökalt, och tingskiötte Sten Olofβon och hans hustru

Beritta Suens dotter, och Laβe Olβon, och hans hustru Karin Suens d:

een heel sietingh af Hökalt i Hynneryd sochn, och derföre hafuer O-

loff upburit godt mönt 120 Dr, och för Etlöffuet korn 2 skepp, och

skall huar brodren hafue halfparten af förbe^de sietingh.

Kom för retta Joen i Snelzböke, fulmöndig på Bengtt Bugges vegnar

i Skaarp, belongande hans hustrus Christion Peders dotter, och tingskiöt-

te Suen Stenβon i Räffualt, och hans hustru Ingredh Laβes doter

een heel Sietingh af Räffualt i Hynnerydhz sochn, och derföre upburit

godt mönt 80 Dr, och i Etlöffue, Bengt Bugges son Peer Bengtβon

2 RiksDr och flesk 1 lb, och hans mång Törsten Suenβon, på hans

hustrus Karin Bengtz dotters vegnar Riks dlr 2 str , flesk – 1 lb: Jöns

i Räffualt för it gammalt Etlöffue slete Dr 4 str.

Kom för retta Anders i Berghem, fulmöndig på Udda Thorßons weg-

nar i Aggalt, och tingskiötte sin egen sambroder Anders Torßon i Korn-

berga, och hans hustru Nilla Suens dotter, een half ottingh af lilla

Aggalt i Traheridt Sochn, och derföre upburit godt mönt 50 dlr , een

koo it lb flesk, och i Etlöffue godt mönt 7 dlr. Jtem hafuer

Anders Lagligen arft een half ottingh, så att han äger een heel ottingh.

Kom för retta Boo i Gnußtorp, fulmöndig på Gumundz wegnar j
Skogzgårdh, och på Andersas hustrus wegnar i Boaritt, Elin Gumundzd:
och på Nielß Mannaßons hustrus wegnar i Falneueka, Beritta gud-
mundzdotter, och på Bengta Gumundzdotters wegnar i Eplanäß, och
Tingskiötte Anders Suenßon i Brekennetorp, och hans hustru Karin
Suensdotter halfannan fierdingh aff Muraregården i Tutaridt,
och derföre vpburit Gumund i Skogzgård 24 RikzDr. Elin Gu-
mundzdoter 12 RikzDr. Beritta i Falnaweka _ 12 Rikzdr.

16r Bengta i Eplanäs 12 RikzDr; och alle tilhopa i Etlöffue 3½ RDr.

Kom för retta Boo i Gnustorp fulmöndig på Peer Larszons hustrus
vegnar i Tutaryt Karin Arffuidzdotter och tingskiötte Nielsz Jönszon
i Gnustorp och hans hustru Berita Anderses dotter een sösterlott i
vestregården i Tutarit som är 1/5 af aller gården och derföre vpburit
18 rikzdr och för etlöftuet 3 rikzdr.

Kom för retta Peer i Borszhult och klagade at hans sonehustru Kirstin
hade aff försummelsze satt eld på hans hwsz ther the både hade theras
godtz och ägor inne, der aff Peder hafuer tagit een stoor skade, om
huilken sak de blefuo förlikta efter begges deras gode willia.

Sammadagh kom för retta Anders i Vicksziö och feste een 6 manna
eed at den ringen som Jon Suenszon af Kirstin i Bråna köpt hafuer
är honom ifrån tiuffstulin och är hans egen ringh, eden skall han
gå å nesta tingh.

Kom för retta Nielsz Olufszon i Elinge fulmöndig på sin hustrus
vegnar Ingerdh Laszes dotter och tingskiötte Eszbiörn Jonszonn
i Isziöa och hans hustru Karin Niels dotter een heel fierdingh aff
Isziöa gård i Hampneda sochn och derföre vpburit godt mönt
100 dr. Item i etlöffues gåfuo Lasze och hans broder Måns
2 rikzdr, Niels Olszon 1 rikzdr och hustru Ingerd en sked om 3 ½ lodh.

Sammadagh kom för retta Måns Håkonszon ogift på crono och
blef anklagat hafua besofuit Påfuelz hustru i Neglinge Berita Gu
mundz dotter gifft hustru på frelse, edle welb:^ne fru Ebba Oxen
stiernes landbo hustru, huilken gerning parterna her för retten
goduilligen bekenna och inthet neka. Påffuell beder för sin hustru
och inthet förskiuter.

Kom för retta Jöns Jonszon i Horn fulmöndig på Aszer Jönszons
hustrus Märit Gumundz dotters vegnar och tingskiötte Peer Ingemar
szon i Horn och hans hustru Ingerd Peders dotter een heel sietting
af Siögården i Horn i Hampneda sochn och derföre vpburit godtt
mönt 55 dr för jord och etlöffuet.

Anno 1641 dhen 22 Maij eskade Erick Kiöpare i Tutaridt een hä
radtz syn på sin gambla gårdz tomptt, hans klagan war at ner hans
gård blef flotter dijt han nu står togo de som bodde i Muraregården
ther nest in till liggandes tompterna och inhegnade till deras gårdh
och efter the ther på hafua haft longlig hefd doch icke oklandrat ville
the icke medh godo ifrån sigh legga tompterna, derföre måtte Erick

16v Kiöpare dijt kalla lagläsaren Niels Eskelszon medh halfue nämbden
och skerskoda huru widt hans klagan fans sandferdigh. Ner
synemennerna fram kommo och hade besedt legenheeten hade Murare
gården instakat alla Erickz gambla tompter in till sin husz och giordt
sigh nyttige åker och andra fördeeler thett bönderna i Muraregården
sielfue goduilligen bekende. Derföre bleff Erikz tomptt vhtbytt
igen nemligen ifrån badstuffuo knäppan rät fram ådt den östra
ladestolpen, thet östra styckit som låg nest till suinewallen kommer
Erick till, her om blefuo parterna wäll förlichta.

Anno 1641 dhen 6 och 7 Septembris stod laga ting i Syn
nerbo häradt vthi Liungby öffuerwarandes i landzhöffdingens
welborne Bengt Bagges stelle, edle welbördig Peder Månszon Lodh till
Hielmsenga. Item befallningzmannen ehrboren och förståndigh
Larsz Anderszon i Sken samptt häradtz nembd.

Nembden
Anders i Bergheem	Pehr Bengtszon i Trotteslöff
Joen Jönszon i Rydh	Niels Bengtszon i Horn
Oloff i Skekarp	Jon i Snelszböke
Gisle i Tranhult	Peder i Söndrewrå
Mathis i Lunden	Åke i Ragnillekiöp
Knut Torszon i Bolmarit	Måns Johanszon i Ångelstadh

1/6 aff Stockhult i Agunnaryd sochn 2
½ Elmtåsza i Agunnarydh sochn 2
1/4 aff Bårsit i Giötterydh sochn 3
Tuedeelen af 1/3 af Kornberga 3
1/3 aff Snerhult i Giötterydh sochn 3
½ Sonema och någor skeppelandh 3
1/4 aff Kalsilt i Hallarydh sochn 3
1/4 af Hagalt i Markarydh sochn 3
1/3 af norreg: i Osznakiöp i Pietterydh sochn 3
1/6 af Kexnäs i Pietterydh sochn 3
½ Storarydh westregården i Giötterydh sochn 2
1/8 af Fotatorpet i Angelstadh sochn 2
1/3 af westregården i Bergheem 2
4 skeppeland af Storegården i Dragerit 2
½ Räffuala i Hynnerydz sochn 2
1/4 aff Longhult i samme sochn 2

17r

½ Ormalt i Wrå sochn 2
Siögården i Extorp i Nöttua sochn 2
½ fierdingh i Röninge i samme sochn 2
½ fierdingh i Östregården i Ramnäs 2
1/4 aff Mäszbo i Torpa sochn 2
1/4 af norregården i Horseberga 2
1/3 af skattegården i Kånna 2
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 2
1/4 af skattegården i Romborna 2
½ söndregården i Yxnalt 2
1/5 af norregården i Yxnalt 2
1/6 af norregården i Bårsit i Giöttere S. 2
1/4 af Wekeboda i Markarydh sochn 2
½ Signeshult i Wrå sochn 2
½ Skrenkeboda i samme sochn 2
1/4 af Backegården i Synnertorpa 1
1/3 af Ösziöa i Torpa sochn 1
1/5 aff Ösziöa 1
1/9 af Suenshult i Hynneryd sochn 1
1/8 af Alenskiöp i Traheridt sochn 1
½ Skogaridt i Anderstadh sochn 1
1/3 af Lihult i Lihult sochn 1
1/4 af Raterit norregården i Ångelstad S. 1
½ Lambakulla i Agunnarydh sochn 1
1/4 af skattegården i Domarit 1
1/3 af Skens gård hembiudes i slechten för 264 specie rikzdr, och till
Larsz Anderszon 166 rikzdr 1
½ Thomult i Agunnarydh sochn 1
½ Elmtåsza i samme sochn 1234
1/3 af Bierszhult i Hynnerydh sochn 1
1/4 af Emmeboda söndregårdh 1
1/4 af Elinge i Hampneda sochn 1
1/4 af östregården Miärrit i Traherid S. 1
½ af Torget i Berga sochn 1

Executiones affsagde i Jönekiöpingh dhen 11 Maij 1641
Larsz Suenszon een dråpare som för 3 åhr sedan hafuer ihielslagit
Peer Suenszon i Brekennetorp och är på leigde till tingz kommen
och sedan gången i sitt behåld igen. Resolutio.
Larsz der han fången varder, skall strax justificeras. Blifuer

17v

han icke fången, skall han leggas Biltogh Lagder i 3 åhr, medh the

wilkor i Resolutionen förmäles.

Niels Siggeßon som ihielslog sin morbroder Eskell i Jfla, och rymde

fängelset i Wexiö, lades och Biltogh samme dagh.

Jtem Jon Gumundßon i Weka, som ihielslogh Jöns Perßon i Bårshull

blef och Biltogh Lagder i denne dagh.

Kirstin på Slätten i Tutarydh Sochn för Stulna gitter, vtfeste efter Resolutio-
nen, sedan målzäganden war betallder, kåperPenningar tredobbelt, är
i kåpperPengr 15 Dr.
                                Cronan _____ 5 Dr
                             Målzägand __ 5 Dr
                             häradet_____ 2½ Dr
heretzhöfd___ 2½ Dr

Kom för retta Jacob i Neglinge, fulmöndigh på Nielß Bengtßons wegnar
i Varsit, och tingskiötte Suen Nielßons barn i Romborna, efter Karin Gud-
mundzdotter, Nemligen Niels, Bengt och Karin 10 skeppeland och dertill -
Engh; och deföre vpburit godt mönt 50 Dr.              Jtem war Jacob j
Neglinge fulmöndigh, på Per Gumundßons och Anders Gumundßons wegnar
och tingskiötte förbe:^de Niels, Bengt och Karin 5 skeppeland och dertil ängh,
af samma gårdh i Romborna, och derföre vpb:^t 25 Dr godt mönt. Jtem
hafuer Karin arft 5 skeppeland, och der till Eng i samma gårdh.

Hans Swenßon i Berghem för Enfalt hoor med Karin Eskelzdotter, vth-
festes till treskifftes _ 80 Dr.
                                Cronan ____ 53 Dr 10 öre 16.
                                Häradet ____13 Dr 21 1/3 öre.
Häretzhöfd.__13 Dr 21 1/3 öre.
Karin Eskelzdotter för samme saak __40 Dr
                             Cronan _____26 dr 21 1/3 öre
                             häradet _____6 dr 21 1/3 öre
                             häretzhöfd ___ 6 Dr 21 1/3 öre.

Sammadagh kom för retta een Vellerdh Studiosus Petrus Pauli, och på sin

moders hustru Annas Vegnar i Lihult, klagade at hennes granne Jöns

i Beterås huilken haffuer sitt qwarnhuβ stånnandes i een beck, gent-

emot hustru Annas quarnhuβ i Lihult, at hans moder offta miste Span-

nemåll och miöll Uthur sackarna, och icke kunne efftertänkia huru sådant

fick; Så hende sigh at Jöns i Beterås betingade aff hustru Annas

drängh Suen Suenβon 2 skepp: Sädekorn, som han sade sigh hafua i horn

hooβ sin fader, der på han honom Leffuererade een Rikz mark: Ner

drängen kom hem ifrån Horn, berettade han för sin matmoder, at Jöns

i Beterås hande tingat rogh aff honom, och at han then skulle stiela I-

från Matmodren; Så på thet the måtte komma till rett kunskap

18r

Huem lockade deras folk, giorde de råd, och finge drängen 2 skepp: rogh i

een säck, Widh Kiusen rå säderogh och på bottnen een skeppa törr rogh
som han skulle läta på quarnen, then rå rogen sålde drängen till Jöns i
Betterås och när han kom litit ifrån quarnen hade de satt vht i förhåll
en be:^d Nielsz Olszon i Elinge bonde och fiscalens Zachariae Root
tienare, de togo fatt på honom, bunno henderna framman till, slogo
honom omkull, gåffuo honom någre munslagh, sedan ledde honom till
häradtz kistan Hampneda, och ther insatte, der han lågh en natt, sedan blef
han vttagen och i borgan satt och för honom gingo 8 bofaste dannemän
i löffte, icke des mindre bödh han 4 män i borgan för honom för än han
lades i kistan. Item berettar drängen Suen Suenszon
att Jönszes son Eszbiörn Jönszon i Beterås kom till honom vidh quarnen
och badh honom sellia sig rogh för1 rikzdr, tu kommer tig vell widh
somptt nu och sompt een annor gångh, du hafuer icke meer synd der aff ähn
du högge huffudet aff en wargh, den ene jakar och den andre nekar
och hafue ingen vitne och Eszbiörn fick ingen rogh eij heller miöll,
detta blifuer i sitt wärde.
Män i fioll tiente een piga i Lihult Kirstin be:^d och then är then samme
som Jöns är mistänkt före at hafua köpslagat medh, doch är inthet medh
them vppenbartt men groff mistanke, dy hustru Anna i Lihult klagade
sigh för många att hon altid miste miöll i quarnhusset, dherföre Jöns
i Beterås högeligen är mistänkt, ty ingen finnes som hafuer tillbudet
kiöpslaga medh hennes folk förän denne Jöns i Betterås. Och
efter Jöns är för detta tagen widh saken och röchtet är alment och gam
malt, dömde nembden att Jöns i Betterås måtte purgera sigh medh en
12 manna eedh att han tillförenne icke hafuer lockat eller tubbat hennes
folk och giort bodrächt, huilken edh han vtfeste, men för rogeskepp
som vppenbar är blef medh domen vpskoff til lagen är gången efter
det war giordt rådh och de finge rogen igen.

Sammadagh framkom welachtat Måns Joenszon i Jöneköpingh och be
retter att welb: Trulz Kåse är honom skyldig på quarnetullen för 1629
godt mönt 11 marker. Item 1630 godt mönt 11 marker. Item för 31, 32 och
34 altz gott mönt 15 dr. Item 1635 för 9 personer 6 dr 3 marker
Summa 27 1/4 dr.
Item är welb: Trulz Perszon Kåsze skyldig för spannemåll han togh vidh
Pietterydh för 12 rikzdr. Der på hafuer welb: Peder Månszon
Lodh betallet Måns Jonszon oxar it paar för 12 rikzdr. Item barka
de huder som han togh i Jöneköpingh 2 str för sölffuermönt 3 dr
allszå restar welb: Trulz Kåse sölfuer mönt 24 dr 1 marker.
Item haffuer Måns Jonszon att kräfia aff Jöns Nielszon i Prestorp
fordom leutinant vnder rytterijt rikzdr in specie 36 str och 3 orter
der på handskrifft daterat den 26 Februarij 1635, detta gellet be
kenner Jöns Nielszon men han är så fattig och gäldbunden att han
inthett hafuer betalla medh, huarföre på Måns Jonszon klagan

18v bleff afsagdt at han skulle skaffa löffte för gellet eller sielf bliffua
borgesman på sätt och wijsz som wederbör.
Iem talade vellachtat Måns Jonszon till länsz och fierdingz män, frågan
des them huem the hade leffuererat deras häradtzhöffdingz renta
för 1639 och 1640. Tå bekende de alle att s. Måns Peerszon i Jöne
köpingh för samme åhr vpbar häradtz rentan öfuer heele häradet och
them quiterade sampt medh sakören som kom häretzhöfdingen till vn
dantagandes tu paar oxar som Måns Jonszon sielf vpbar af Peder i Lä
sarit för 25 rikzdr, her på skall gifuas häradtz bewijsz.
Item klagade och welachtat Måns Jonszon at en hoop ryttare hade ta
git begraffningzgärden för åhr 1633 och deras tilldelningz heman, N:
Sten Håkonszon fendrik för Snelzböke 1, Horseberga 1, och Giötte
rit, för alle 3 hemman sölfuer mönt 4 dlr 25 öre.
Item Jöns Nielszon i Prästorp för Lönshult 1 dr och 19 öre.
Item kräfde han och begrafningzgärden aff effter:^ne nembdemän som
nu döde äre, nemligen Måns Båtelszon, Jöns i Rydh, Niels Bugge,
och Ebbe i Hiulznäs, löper på huar 1 dr 19 öre, blef afsagdt at theras
arfuinger skolla betalla 6 dr 12 öre.
Item hade een knecht Sten Råbock be:^d een koo, then war vtpantat
och märkt för cronones rest, thet lensmannen Joen i Nygårdh vitnar
Sedan kom en fendrich Clemmit i Stuhult be:^d och togh koon, före
giffuandes han then i fiendeland kiöpt hade. Och oansedt thet är till
förenne dömddt at Clemetz hustru och arffuinger skulle betalla w:
Måns Jonszon kåperpenningar 7 dr och inthet är skedt ännu, ther
före bekräftas samme domb ännu widare och Clemetz hustru bör betalla.
Item war Niels Arffuidszon foude på Erickstadh skyldigh för quarne
tullen 6 dr godt mönt för 1635 och är ransakat i foudens recken
skap hoosz härren her Ture Sparre at fouden hafuer fördt thet i sin
reckenskap och thet ouist för Måns Jonszon och befallet honom sökia
fouden eller hans arffuinger, derföre dömdes at hans broder och arff
uinger skolla samma gield betalla till Måns Jonszon och stella honom kla
gelösz.
Item kräfwer Måns Jonszon rota penningar aff Peder Karlszon som
han borde vhtpanta nemligen 48 dr, ther på hafuer Per Carlszon
bekommet 16 dr för 1630.
Restar för Anders Olszons godtz till Säby som hans foude Mathis i
Nääsz bör suara till kåperpenningar 16 dr.
Item för frw Anna Kafles godtz som Jöns i Åhrzhuffudt bör suara
till kåperpenningar 2 dr. Item för her Clasz Stenbokz godtz på
Tofftaholm roota penningar 10 dr.

19r Item aff frw Anna på Förarp rota penningar 4 dr kåpermönt
bleff afsagdt at godzefouderna och rettarna skolla betalla.
Restar 32 dr kåpermönt. Item är Per Carlszon skyldig
som han sielf vpburit haffuer kåperpenningar 16 dr.
Summa på heela resten 48 dr.
När Måns Jonszon hade vpreknat sine gellenerer, tå kom he
derligh wellerdh mester Niels i Huitarit fram och på sin styfszöns veg
nar Petrus Petri och Nicolaj Petri krafde Måns Jonszon sölfuer
mönt 100 dr och något meehr, thet han ofta igenom åtskillelige breff
hafuer lofuat sigh villia betalla och inthet är skedt. Dherföre blif
uer så många penningar aff Måns Jonszons inmante gield her i
Synnerbo häradt satte i quarstadh till mester Nielszes styfbarn blif
ua betallede.

Sammadagh kom för retta Jöns i Claszön och berettade at han och een
nembdeman Joen i Snelzböke folgdes ådt till Rijsen och skulle kiöpas
om gården medh Lasza i Risen och gården var faal, men de blefuo inthet
sams om kiöpet, der medh gingo de der ifrån, när Jöns war kommen it
stycke på vägen kom Jon Laszeszon och hans broder Nielsz Laszeson
efter Jöns kallandes honom tillbakers seijandes kiöpet skulle gå fort
ty den gamble mannen Lasze war trengder till penningar för knechta
legan skuld och Lasze sielf vpbar penningarna och fick sin son Niels Larszon
som skulle gå knecht för Joen Larszon. Nu kommer Jon Larszon och
klandrar kiöpet och will kasta Jöns i Claszön sina penningar igen,
men efter thet war kiöp och icke pant och Jöns i Claszon seger sig hafua
sålt sin hustrus Anna Christierns dotters jord i Danmark till hennes
broder Mathis Christierszon nemligen 27 ½ skeppeland för 35 dr och
sattes dem i wijte emillan een godh oxe, dherföre bleff afsagdt att
Jöns i Claszön skall skaffa beskedh på sitt kiöp till it annat tingh, tå
skall dömas på saken.

Sammadagh kom för retta Suen Nielszon i Quinnalt och i sin faders
stelle fulmechtig på denne effter:^nes wegnar och bekende at de hade sålt
Joen i Weka och hans hustru Kirstin Niels dotter alle deras arfueloter
i Östregården i Stora Rydh i Giötterydz sochn förän Joen kom i man
slagh och förän han blef biltog lagder. Och derföre vpburit Niels
i Quinnalt för sin hustrus salig Mätta Larsz dotter och Christion Larsz
dotters vegnar i Linhult och Gunnill Larsz dotters vegnar i Snöre
sziöa för alle deras arfueloter godt mönt 60 dr. Larsz Larszon i
Rydh för sin broderpart 40 dr. Joen Vddaszon i Traherit för sin
hustrus Ellines arfuepart 20 dr. Mårten Suarfuare i Sonema
på sin hustrus Märit Larsz dotters vegnar 20 dr. Niels i Alenskiöp
på sin hustrus Karin Larsz dotters vegnar 20 dr. Kirstin Gunnars
dotter i Rydh för sitt fädernes arff i samma gårdh N: 8 skeppelandh
37 dr. Måns Bondaszon i Lönszhult för sin hustrus Karines lott

19v nemligen 8 skeppeland som var hennes mödernes arff 32 dr.
Joen i Giöszkiöp och Oloff i Strömmakiöp för deras mödernes arff
nu parter i samme gårdh, N: 5 skeppeland 25 dr och på deszes weg
nar fulmechtig Niels Bengtszon i Horn.

Sammadagh kom för retta Börge Kråk i Lambaskogh fulmöndig på Suen
Jönszons vegnar i Siöbro och tingskiötte Joen Jonszon och hans hustru Thora
Jonsz dotter och Jöns Jonszon och hans hustru Sisza Jons dotter och Suen
borgh Jons och hennes man Jon Jonszon allan sin arfdapart i Kexnäs gårdh
och derföre vpburit godt mönt 102 dr och hafuer broder löst efter bro
ders rätt och söster efter sösters rätt så at denne förbe:^de medh arff och
kiöp äga tuedeelen aff Kexenäs.

Sammadagh kom för retta Börge Kråk fulmöndig på Elines hustrus veg
nar i Osznakiöp och hennes barn Gumund, Karin, Kirstin, Sisza, Nilla,
Elsa och beuiste att Clemit hade vtlöst och betallat sin broder Johans
Gumundszon sin arfuelot i Osznakiöp norregårdh och derföre vpburit
godt mönt 120 dr och nu för etlöffuet een laggild oxe och 1 rikzdr
Nu hafua alla denne förbe:^de af frij villia sålt och vplåtit Suen Haral
szon och hans hustru Karin Åkes dotter som retta bördeman är een
heel tridingh på 2 ½ skeppeland ner i samma gårdh och derföre vpb:^tt
specie rikzdr 95 str. Karin Gumundz dotter för sin arfuelot rikzdr
20 str huilka penningar N: 95 rikzdr Börge Kråk som gården
tillförenne kiöpstadt hade och sine penningar vtlagdt igen bekommit hafuer.

Sammadagh kom för retta een dansk man Håkon Gumundszon i Wisle
toffta by medh sin mågh Torkill Trulszon i Fonnarp och sin son Gumme
Håkonszon och talade till een suensk bonde Eskell i Eleböke och hans hu
stru Johanna giffuandes skuld i sin första puncht at förbe:^de Johanna
hade begynt een trätta medh sin gårdman Prisebo Jönszen vthan för går
den om ohegnet på it hörland, der tuenne grisasöö gingo i hören och
nidertrampade och förderfuade hören, der om blefuo de trättandes och som
de kommo in på gården satt den som skuten blef på lofftet och söm
made och Eskelz son Vdde kom af gärdet och folgde strax efter Prisbo
Jöszen, strax lop Prisbo Jöszen i sitt husz efter böszan och lop in på Pe
der Håkonszon skiöt at elden tände på skiortan och han genast föll
nidh och de hulpo honom in i stufuan och han blef strax dödh och förbe:^de
Prisbo Jönszen blef genast fången å ferska gerningh vthan för gården och
fördes tillbakers in till liket der han satt fången een dagh och 8 da
gar, sedan togh vnderfouden Segfrid fången och medh honom war Vdde
i Traherit och förde fången till Traheridt och de danske lofuade ho
nom om wekan 7 marker godt mönt och efter fången war illa huggen
kunne de icke leggan i kistan på det han skulle iche förderfuas.

20r Derföre hade Vdde honom hoosz sigh i 5 vekor så at han nestan war he
lader, sedan slap han af försummelsze och går widh skogen, ther vtöfuer
de danske klaga, her på kunne denne gången ingen domb fellas vthan
thet gafz Vdda i Traherit dagh 6 vekor at sökia fången igen.
Item klagade den danske mannen at ner de togo den dräpnes lik af
benken och lade på brädet at vtbäras föll pungen vthur byxesecken
nidh på bordet, tå togh en dansk man Biörn be:^d pungen och fick den
dödes fader pungen seijandes, förwara tu honom, han kommer tigh till,
strax lop Eskell till och medh geualt togh pungen af handen, seijandes
det war hans pungh och de danske seija ther vthi war många penningar
crono dr och dansk små mönt. Men Eskell seger at i pungen
war 3 eller 4 kåperrunstöcke och een heel dansk mark och icke meer
Item klagade de danske at Eskell hafuer inne hoosz sig it belte godt
för 2 marker. Item een hetta för 1 ½ marker, een kåmb för 6 öre. Item hand
skeskind 10 str och 5 tillredde fårskind. Item 18 lb beck, derföre han
kiöpte een tynna rogh och hade till Halleböke. Eskell nekar och seger
han sielf kiöpte rogen. Tå frågade de danske huar penningarna
kommo han fick för becket. Eskell suarade att Peder kiöpte en hatt
för 10 marker och för thet andra kiöpte han silke och snören.
Item införa de danske i deras försätt at Peder gaff dem festninge
gåfuor på 8 dr, der ebland een silkeduk om 4 dr, skor 2 paar
klädeshoszor och wantar, een lesta, it hårbandh.
Her emot bekenner Johanna i Eleböke at hon gaf Peder förste gångh
läruft 6 alnar, it paar strumpor goda för 2 marker, der till hoszbandh för
1 marker. Item 3 par wantar 1 dr 4 öre. Blef afsagdt de skulle quitta
medh huar andra och der om förlikas. Men om dråpsaken blef vpsat till
it annat tingh.

Sammadagh kom för retta Biörn Larszonn fulmöndig på Per Nielszons
vegnar i Jönekiöpingh plåteslagare och krafde den gambla leutinan
ten Jöns Nielszon i Prästorp kåperpenningar 84 dr them Jöns
Nielszon loffuade betalla, Joen i Nygårdh hafuer fåt domb at
gå till Peer Nielszon i Jönekiöpingh och taga hoosz honom sin betallningh
för de oxar han af Jon bekommet hafuer. Jöns suarar sig ingen
förmögenheet hafua at betalla, ty han är för möckit skyldigh och icke
äger it creatur som hans egit är, iche hafuer heller hoosz någon godh
man lofuen.

Sammadagh kom för retta Anders i Wicksziö och giorde en 6 manna
eed at den ringen som Jon Suenszon af Kirstin i Bråna kiöpt
hade är hans egen och honom tiufstulen.

Edemen
Anders sielfuer i föreden	Anders ibidem
Joen i Bockeboda	Jon Perszon i Ludde
Peer i Elmtåsa	Erich Kielleszon i Vicksziö

20v

Dhenne eedh blef lagligen gången och ringen dömdes Anders i Viksziö till.

Sammadagh kom för retta Simon Jönszon i Höreda och klagade at lens
mannen Börge Bengtszon i Hollie och Nielsz Bengtszon i Höreda kommo
medh berådde modh i hans gårdh och ville antasta honom för knechterij, villian
des hafua honom till knecht för rootan oansedt förb:^d Simon på vthskriff
ningz mötet och sedan på general munstringen icke blef gillat eller vp
burin och pantade honom ifrån it paar oxar och 2 koor och afskore öro
nen och tiörde vtaff gården, koerna kommo hem igen men oxarna be
hölt lensmannen för cronones arbete och leffuererade till captenen
manhaftigh Suen Carlszon i Börka them han ännu borto hafuer, Simon
bödh löfte at willia så mökit kosta på cronones arbete som en annor
i rotan och behålla sina oxar effter the wåro pantsatte een dansk kiöp
man för witterligh gield men oxarna blef han ännu icke mächtigh.
Sedan klagade förbe:^de Simon at samma dagh de togo oxarna och koor
kom Niels Bengtszon igen i Simons gårdh och förde sigh i trätta medh
hans hustru Kirstin Jöns dotter kallandes henne säck och annat och man
te henne vht om gården at slås medh sigh, tå skedde then gången ingen
skadha. Åtta dager der efter kommo de till mötes på suinhagen
tå sade Niels Bengtszon, du säcker, huarföre brukade du mund på migh
i förgår? Kirstin suaarade, du west inthet säckastycke medh migh, tå togh
Nielsz Bengtszon till yxan och slogh henne farlige illa på armena och
brystet, sedan högg henne it stoort såår i armen så hon föll omkull
och låg der till hon kom sigh något före och orkade hem, och war så kros
sat på bröstet medh yxehammaren at hon spottade blodh och hennes
bröst war vpsuollet högre än hennes naturlige bröst thet Måns på
Torpet och Måns i Höreda vitnat hafua. Denne saken bleff
tagen till dombz, så aldenstund perlementet skedde på suinewallen
ther the hade lijka rätt blef Niels Bengtszon för edzöre brått frij
kiendh och Nielsz Bengtszon vtfeste för såremåll nemligen tu
yxhammars hugg och it kiötsår efter thet 6 Cap: i Såramåle Balken
medh willia för huart 3 marker är tillhopa 9 marker och målzäganden är för
licht och fick för sin skade godt mönt 16 dr. Och Simon sina oxar
igen.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöfd 1 ½ marker

Sammadagh kom för retta een knechta hustru Elin Nielßes dotter

huilkens man hafuer warit på Tysklandztåget i 7 åhr, och ännu tie-

nar troligen, och klagar at en lögardagz afton hon gick i fägården

at inlåta sit fää, som hon stodh i fähuset, kom Suen Jönßon gift

karll, och hans broder Jöns Jönßon; Suen ropte om hon wille godh-

willigen gå Vht, huar icke skall iagh leda tigh vht, så gick Elin vht

om fähuset. Ner hon kom vht, sade Suen Jönßon, huad är thet

21r

för ordh tu hafuer kommit på migh om Tiuffuerij, tå suarade hans broder

Suen, låna migh yxan medan iagh hugger aff denne grenen, och han fick

honom yxan, sedan slogh han henne medh näfuen på ögat, så at gni-

sterna flogo för ansichtet, sedan slog henne medh knytte näfuen, så att

hon öfuer heela sit lijf war blå, ty hon hade på sigh en tynnan serk;

Ner han öfuergaf henne, gick Elin in i sit fähuß, sittiandes att vpbin

da sitt hår, vidh hon så saat, kom Suens fader, Jöns Suenßon, och hans

hustru Kirstin Jöns doter, och togo Elin om armarna, och medh gewalt

ledde henne af fähuset, sedan slogo fadren och sonen Suen henne heela

kroppen blå, och ingen war som togh fridh. Ner dhe hade slagit

henne så möckit dem töcktes, ledde the henne vt af sin egen gårdh medh

fullo wrede, kiörde henne för sigh een tridingh aff een fierdingz wägh

Vp Vthi Peder Anderßons gårdh, och den gamble gick efter, och stötte henne

först medh den ene handen, så och medh then andra i ryggen, tå sade

hon hafuer behof denne gången, der medh skildes de ådt, her på hade

quinnan ingen Vitne, och ingen hade synat henne. Nu war Jöns j

Quenarp, och hans son Suen Jönßon stembde at her till suara, men

deras hußbonde welbördig Oloff Lilliesparre hafuer skrifuit hijt

till reten, att all vitne som höra till denne saken äre till kiöpstadz

och begärar dilation till nesta tingh. Derföre blef medh domen Vpsatt.

Sammadagh kom för retta welachtat Måns Jonszon i Jönekiöpingh
och på s. Gumund Anderszons vegnar kiärade till Peder Nielszon i
Yarp begerandes han ville fulborda sin lagh han tillförenne fest hade
för en summa penningar han seger sig hafua leffuererat Gumund
Anderszon och Måns Jonszon i hans lensmans rekningh hafuer afdra
get och goda kiendt thet Peer Nielszon bekenner nemligen 370 dr.
Igår war Peer Nielszon framme och hade inge edemen. Idagh kom
åter Peer Nielszon fram och hade inge edemen, orsaken hans grannar
wåro till Båtstadh marknat. Dherföre gafz Peer Nielszon än
nu dilation till nesta tingh och huar Peer Nielszon tå icke går sin
lagh skall han fellas ådt saken.

Samma dagh kom för retta Peer Bengtszon i Trotteslöff och talade
till een ryttare Nielsz Johanszon i Tofta om it hestekiöp och hade
sigh så at ner de kiöpslagade sågo de it litit feel innan på låret
som war swullit, tå wåro de bådo i den meningen at det inthet
skulle skada, derföre slutade dhe kiöpet vthan förordh och ryttaren
lofuade för hesten rikzdr 15 str, redh hesten till munstringen
i Broby och seger at hesten strax lammade, andre dagen ner dhe
kommo på wägen begynte hesten att lamma och ner de kommo
på hemwägen lammade han mehr och ner de hemkommo bleff

21v hesten dödh. Nu begärar ryttaren at Per Bengtszon skulle gå een
6 manna eed at hesten icke blef dödh af samma siukdom som de så
go huilken eed Per Bengtszon vhtfeste till it annat tingh.

Sammadagh kom för retta Börge Kråk i Lambeskogh och beuiste
at Jöns Frodaszon och Jöns i Skerszhult våro fulmechtige på gamble
Peer Perszons vegnar och tingskiötte hans son vnga Per Perszon och
hans hustru Karin Perszdotter 9 skeppeland som han af sin fader
kiöpt hade för 42 dr godt mönt, sedan arft och bytt medh sine halff
söskonne 12 skeppeland och nu gifuit them i etlöffue på de 9 skeppe
land 9 dr godt mönt. Så hafuer och Peer Perszon sin arfuelot i sam
ma gårdh så at han medh arff och kiöp äger allt Brokabögd.

Sammadagh framlades Jacobz zedell i Borstna af honom vnderskref
uen dat: den 22 Maij 1640 der vthi han bekenner at Jöns Påffuel
szon är löfftesman för Jöns Nielszon och satt hans bomerke dher
vnder huilket bomärke Jöns i Donhalla inthet wederkennes, icke
heller war tilstädes, eij heller någon sin rechte hand för Jöns Nielszon
till en penningh, thet Jacob Jönszon nu bekenner. Men Måns E
lofszon war tilstädes ner löfftesbrefuit blef skreffuit. Dherföre
blef Jöns Påffuelszon i Donhalla för samma löffte frijkiendh. Och
Jacob Jönszon blef warnat at han icke öftare skall låta sig medh
sådana skriffter befinna, så frampt han ther före sigh iche skall tilbör
ligen plichta. Men icke des mindre blefuo Jöns Nielszon och
Måns Suenszon i Jönekiöpingh wäll förlichta som framdeles finnes
anteknat.
Jöns Nielszons besuer emot Måns Suenszons rekningh och huadh
han sedan hafier leffuererat, oxar 2 paar 72 dr koperpenningar
Item kåperpenningar 4 dr. Noch it paar oxar och 2 koor för 70 dr
een språngat hemmull för 11 dr kåperpenningar, detta seger
Jöns Nielszon wara betallat, sedan handskrifften är daterat, så
restar på sielfue capitalet kåperpenningar 17 dr 26 öre.
Nu kräfier Måns Suenszon interesse och skadestånd, först för 5
åhrsz tijdh 8 pro cento, löper 76 dr. Item för omkostnat
och reeszor ringast 30 dr. Item på de 40 rikzdr vpföras
stycket för 14 marker och tillförenne wåro i handskrifften för 12 marker
löper differenter kåperpenningar 20 dr.
Måns Suenszon gaff af på interesset af de 8 dr pro cento och icke mehr
begärar för Jöns Nielszons fattigdom skuld och belöper interesset
28 dr 3 marker, her till legges capitalet 27 dr 26 öre. Summa
46 dr 18 öre.

22r Detta giellet loffuade Jöns Nielszon på ähre och redeligheet betalla
Måns Suenszon i Wernamo marknat korszmeszo dagh så framptt
han vill achtas för een ärlig man, der på han togh Jöns Nielszon till
sigh och honom vthan löffte betrodde och hans gamble löfftesman
Eloff i Borstna frikiendh.

Kom för retta Gumund Larszon i Liungby huilken för sin styfszon Suen
Nielszon leigde vthi knechtatiensten Jon Håkonszon i Tutarit och gaff rikzdr
60 str. Item skoo och stöflar och han blef på munstringen vpburin och aff
mönstrat på tågh. Ner de skulle ferdas slogo sigh samman Jon Håkonszon
och Bengt Jönszon tuenne soldater. Item en dräng Håkon Suenszon i
Nääsz å frelse. Denne alle tre drucko i Röplöse om söndagz natten vthi
it bröllop, om måndagz morgonen gick Gumund på sin åker och sådde,
denne tre kompaner satte sigh på rehnen, tå begynte de tala om knechta
legan och matsäck, Gumund suarade, penningarna hafuer du fått, men mat
säck och en skiorta skall hustrun gifua tigh. Leijo knechten suarade, iagh
skall hafua penningar medh i hin ondas nampn, Gumund sade, thet är
min styfson som hafuer leigdt tigh, skall tu hafua penningar så tala honom
till men thet iag hafuer varit medh at vtloffua thet hafuer tu fått, tå
drogh strax Bengt Jönszon sin wärie och stack Gumund tuert ijenom
armen och ner Gumund sökte efter yxan togh legoknechten yxan så
at Gumund måtte till foten och löpa och Håkon Suenszon wille taga fridh
men thet skedde så hastigt at ingen kunne komma emillan. Ner
Gumund kom hem i sin gård förlop honom blodet så at Peder Bengtszon
i Trotteslöff kom honom till hielp och stembde blodet och Gumund hafuer
gått vanfhör i 18 vekor och icke ännu är lächter. Sedan folgde soldaten
hem i Gumundz gårdh, trugade honom som leigdt hade 4 rikzdr aff
them knechten Håkon Suenszon skyldig war och Håkon Suenszon skulle
hafua penningarna them han allena hafuer bekommit för 2 rikzdr
godt mönt 14 marker. Men efter knechtarna ära på tågh och ingen till
städes meer än Håkon blef detta vpsat till nesta tingh och Gumund giff
uer ingen sak eller skuld på Håkon Suenszon vtan honom endskyllar.

Sammadagh kom för retta Hans Suenszon i Berghem på sine egne
vegnar och på sina bröders Börge Suenszon och Jöns Suenszon och ting
skiötte Oloff Oloffszon och hans hustru Ingridt Måns dotter en heel
tridingh af westragården i Berghem och derföre Hans Suenszon vpb:^t
specie rikzdr 100 str och godt små mönt 60 dr och Hanses moder
Berita en koo. Huad anlongande Jöns Suenszon och Börge Suenszon
så hafua the fått jord her emot så at de ära sams.

22v Kom för retta Peder Bengtßon i Trotteslöff, fulmöndig på Pehr Carl-
ßons wrgnar i Croneboda, och Tingskiötte Gumund Anderßon it torp
Sletten be:^d i Tutaritz Sochn, och derföre vpb:^t RikzDr in specie _ 70 str.

Kom för retta Johan Jonßon i Kånna, på hans egne Vegnar, och tingskiötte
Lindorm Carlßon och hans hustru Karin Suensdotter, en Sextonde deel aff
aller gården i Kånna by, och derföre vpburit RikzDr 21 str och en Suensk
Dr, så hafuer Linnorm tillförenne både arft och kiöpt, så at han nu äger
een heel fierdingh af Skattegården i Kånna.

Kom för retta Suen Jönßon i Kånna, på sin egne vegnar, och tingskiötte
Suen Stenßon i Boarp, och hans hustru Elin Pedersdotter een heel Siet-
tingh af hela Skattegården i Kånna, och derföre Vpb:^t Rikzdr _60 str
och 8 Dr Sölfuermönt. Jtem framkom Johan Jönßon och
tingskiötte Suen Stenßon i Boarp, tuedeelen af een siettingh i samme
gårdh för RikzDr 42 str och 2 Dr sölfuermönt, så att han medh sitt förra
kiöp, och detta, äger rätt halfue gården.

Johans i Toffta feste een 6 manna Eedh, att han icke hafuer Vitiat
Booß miärdar i Hofdinge, efter som Niels Knutßon i Hofdinge honom
både hemma, och her för retten till wijt haffuer. Parterna blef-
uo förlichta, och Niels rettade sin ordh å förste tinge, derföre bleff Jo-
hans i Tofta frikiendh, och Niels till ähran behållan.

Sammadagh kom för retta een gammal Ryttare Corporal, Erligh

manhaftigh Sten i Horßia, och medh sit Paß, giffuit aff öffuersten

Edla welborne Her Frödrick Stenbock, beuiste, at han hafuer tient

under Cavallerijt, först i Ryßland, sedan i Liffland, Pryßen och Tyslandh

medh warachtige karlar och hestar uthi 36 åhr, och i samma sin longlige och

stadige tienst, bortmist på åtskillelige ortter för Rikzens fiender 15

wäll munterade Rustningar, ther på han icke ringa beskostnat anwent

hafuer. Beuiste och her för retten, att han ännu samma tienst tro-

ligen och manligen Continuerar, och ännu hafuer sine Rustningar wäll

munterade i Tyskland behåldne. Och oansatt han hafuer sin öffuer-

stes welförtiente recommendation, till alles wåre Nådigeste Uthkårade

drottninhg och arffurstinna, om nådig hielp och uprettelße i sin stoora

omkostnat, hafuer han iche des mindre, her i denne ringa retten sitt

nöuendige ährende andragit, begärandes Häradtz bewijß, at han kierar

och sanningen berettar, på det han des better må betrodder blifua.

Så aldenstund det är heela häradet, om hans longlige trogne tienst, och

stoora bekostnat till så många Rustningar, som han förlist hafuer,

witterligit, för huilka han ännu står i större gield och skuldsaker är och

icke till något groft arbete mechtigh, utan underdånligen begäre, niu-

23r

ter nåder och bliffuer benådatt medh frijheet på een Cronogårdh Strååt

be^d i Wrå Sochn i Synnerbo häradtt i sin och sin hustrus Liffztidh, på thet

at han som allan sin ungdom och förmögenheet till Rikzens tienst haf

uer haft ospardh, måtte det i sin ålderdom till godo niuta, och något haf-

ua at hugna sigh widh, och niuta Häradtz Underdånige Supplication till

godhe.

Oppå förbe:^de tingh war Erick Pederszon i Liungby af retten och nemb
den wänligen begärandes at de wille syna på itt engia merke emil
lan cronegården och skattegården, ther Gumund vthi boandes är.
Och efter Gumundz styfbarn som rette jordägande äre till skatte
gården nemligen Suen Nielszon nyskriffuin knecht på sin syskonnes
vegnar medh deras styffader Gumund wåro tilstädes blef samme
ährande vptaget. Erich Perszons klagan war at ifrån kiörke
muren, norra hörnet gick engiemärket rett wester men ner skatte
gården kom mitt på engen widh een dal slog han tuert ifrån merket
och in på cronoengen och åter tillbakers in på retta merket igen.
Derföre blef afdömdt att skattegården och bonden skall her efter retta
sigh efter polerna och slå rätt fram ifrån kiörkemursz hörnet och syn
rett wester i gierdesgården och den kroken och holan som skattebon
den her till brukat hade dömdes till cronegården, her till retten
hade gode skiell.

Anno 1641 dhen 26, 27 och 28 Octobris, stodh Lagatingh J

Synnerbo häradt widh rettan Tingstad Hampneda, öffuerwarandes Landz

höffdingen på Cronobergh och öffuer des Lhän, Edle welborne Bengt

Bagge till Berga Lagnö och Siustadh. Jtem Befallningzmannen der sam

mastädes, welförståndigh Larß Anderßon i Sken, sampt Nembden.

Nembden
Per Bengtszon i Trotteslöff	Jon i Snelzböke
Jon Jönszon i Rydh	Peer Månszzon i Söndrewrå
Knut i Bolmarit	Mathis i Lunden
Anders i Bergheem	Niels Bengtszon i Horn
Måns Johanszonn	Oloff i Skekarp
Gisle i Tranhult	Åke i Ragnillekiöp

Gårdar vpbiudas

23v 1/6 aff Stockhult i Agunnarydh sochn 3
½ Elmtåsa i samme sochn 3
½ westregården i Storarit i Giötterydh S: 3
1/8 af Fotabolet i Ångelstad sochn 3
1/3 af westregården i Berghem 3
4 skeppeland af Storagården i Dragarit 3
Noch i samme gårdh 3
1/4 af Longhult i Hynnerydh sochn 3
½ Ormalt i Wrå sochn 3
Siögården i Extorp i Nöttia sochn 3
½ Räffualt i Hynnerydh sochn 3
1/8 af östregården i Ramnås i Giötered sochn 3
1/4 af Meszbo i Torpa sochn 3
1/4 af norregården i Horseberga 3
1/ af skattegården i Kånna 3
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 3
1/4 af skattegården i Romborna 3
½ söndregården i Yxnalt 3
1/6 af norragården i Bårsit 3
1/4 af Wekeboda i Markarydj sochn 3
½ Signeshult i Wrå sochn 3
½ Krankeboda i samma sochn 3
1/4 af Backegården i Sönnertorpa 2
1/3 af Ösziöa i Torpa sochn 3
1/4 af Suenshult i Hynnerydh sochn 2
1/8 af Alenskiöp 2
½ Skogarit i Anderstad sochn 2
½ Torget i Berga sochn 2
1/3 af Lihult i Lihultz sochn 2
3 fierdinger af norregården i Rateryt i Ångelst: 2
½ Lambekulla i Agunnarydh sochn 2
1/4 af skattegården i Domarit 2
3 fierdinger af Skens gården hembiudes i slechten för 264
specie rikzdr och till welachtat Larsz Anderszon för 177 rikzdr
½ Elmtåsa i Agunnarydh sochn 2
1/4 af Bierszhult i Hynnerydh sochn 2
1/4 af söndregården i Emmebodha 2
½ af Elinge i Hampneda sochn 2
1/4 af östregården i Miärrit i Traheryd sochn 1
½ norregården i Miärrit i Liunga sochn 1
1/4 aff Groaryt i Torpa sochn 1
5/8 delar aff Sinsiö i Wrå sochn 1

24r ½ Stighult i Hampneda sochn 1
7/8 aff Onsziö och 4 skeppelandh 1
1 ½ fierdingh i Altaböke i Hynneryd sochn 1
1/4 aff söndregården i Viggåsa i Anderstad S. 1
2/16 i Fleszeryt i Markarydh sochn 1
1/3 i Harpholmen i samme sochn 1
1/4 i Giöszhult i samme sochn 1
1 ½ fierding af Quinslöf i S. S. 1
1/4 i Mistrult i S. S. 1
1/3 af Åhrhult i S. S. 1
½ Kuddeböke i S. S. 1
½ Tansziö i Hynnerydh sochn 1
Alt Hulberga i Hallarydh sochn 1
1/4 och 2 skeppeland af Weka i S. S. 1
½ Boda i Markarydh sochn 1
1/4 af Hagalt i samme sochn 1
Alt Knifhult i Traheryd sochn 1
Jöns Anderszon i Elmhult vpbiuder itt torp Kalzult i Agunnarydz sochn
han hafuer i pant för 42 rikzdr af her Peder Carlszon, hembiudes i
slechten at lösza innan naat och åhr 1
2/7 af Hampalt i Hynneryd sochn 1
1/6 af Stockhult i Agunnarydh sochn 1
1/3 af Horsznäs 1
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydh sochn 1
1/4 af Kållakiöp i Giötterydh sochn 1
1/4 af söndra Ösziöa i Hampneda sochn 1
1/8 af Ormakulla i Giötterydh sochn 1
1/6 af norra Osnakiöp i Pietterydh sochn 1
1/3 af söndregården i Höredha 1
Allt Heggedabögd i Hallarydh sochn 1
½ gård i Tanneryt i Markarydh sochn 1
2/3 aff Yttregården i Ifla i Liunga S. 1
1/5 aff Fagrilt i samme sochn 1

Sammadagh kom för retta Niels Bengtszon i Synnertorpa fulmön
digh på Jönses vegnar i Råekiöp och på Månszes wegnar i Meszboda
och tingskiötte Faia Peerszon och hans hustru Magnill Månsz dotter en
heel fierdingh af Meszboda och derföre vpburit Jöns för en halff
fierdingh sölfuer mönt 48 dr, Måns vpb:^t 24 dr för en half
fierdingh så at han nu äger en heel fierdingh.
Item war Nielsz Bengtszon fulmöndigh på Månses vegnar i Mesz
boda och tingskiötte Peder och hans hustru Ingeborg Månszdotter een

24v

heel sietingh aff Meßboda, och derföre upburit godt mönt – 48 Dr.

Kom för retta Laße i Stönia, fulmöndig på Måns Bengtßons, Jönß

Bengtßons, och Bengt Bengtßons vegnar, och tingskiötte Måns Hendrichßon

i Lokabeck, och hans hustru Carin, en half fierdingh och 4 skeppeland i een

Skattagårdh i Onßiö by och sochn. Och derföer upburit godt mönt – 45 Dr

för arff och Etlöffuet.

Kom för retta Niels ottason i Signeshult, fulmöndig på Jöns Nielsons

vegnar een skreddare, är boandes på Bergzlagen, och tingskiötte Larß i

Stönia, och hans hustru Virgina Gunnes dotter een heel fierdingh aff

Sinßiö i Wrå Soch, och derföre upburit godt mönt – 30 dlr.

Item war Niels ottason fulmöndig på Laß Jönßons, Niels Jonßons

hustru wegnar Kierstin, och på Stens barns wegnar i Sinsiö, Sißa,

Elin och Kirstin Stens döttrar, och på Jeppes barns vegnar i Sinsiö,

huad nampn de hafua kunna, och alla tillhopa upb^t för en half fier-

dingh i Sinsiö gårdh, 30 dlr godt mönt, och Laß Jonßon Salt en skeppa.

Sammadagh kom för retta Eskell Simonson i Linhult fulmöndigh
på Oloff Jonsons vegnar och tingskiötte Niels i Quinnalt och hans hu
stru Kirstin Olufz dotter een heel fierdingh af söndre gården i Quinnalt
och derföre hafuer Oloff vpburit godt mönt 140 dr. Item
war Eskell fulmöndigh på Jon Exingz vegnar och tingskiötte Niels i
Quinnalt een heel fierdingh vndantagandes 3 skeppeland för sölfuer
mönt 100 dr.

Sammedagh blefuo effter:^ne then höglofflige konungzlige hoffrettz
resolutions domar exequerade.
Måns Håkonszonn ogifft i Wersit för enfalt hoor medh Brijta Gu
mundz dotter i Neglinge 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredtzhöfding 6 dr 21 1/3 öre
Brijta i Neglinge som gift är och boor på frelsit vthfeste för samme
saak godt mönt 80 dr.
frelse husbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöfd 13 dr 21 1/3 öre

25r Jönsz Nielszon i Prestorp på frelse gifft man för enfalt hoor medh
een löszkåna på Lagmansrydh i Öszbo häradt 80 dr.
frelse huszbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöfd 13 dr 21 1/3 öre

Sammadagh tingfördes een gifft skattebonde Ingemar Trottason
i Balkö i Nöttia sochn och blef anklagat hafua lägrat sin tienstepiga
dansk född Estridt Jöns dotter huilken förän hon blef i borgan tagen
römde ådt Danmark. Ingemar som tillstädes är bekenner sin syndh
goduilligen, han hafuer och tillförenne för någor åhr sedan giort en
falt hoor och derföre sont och bött. Och nu andre gångh medh samme
last beslagen. Derföre blef han efter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet
Then som hoor bedrifuer medh någor mans hustru han skall döden döö.
Item fördes för retta Bengt Höök i Balköö hoosz huilken förbe:^de Estritt
haffuer tient i 3 åhr och är itt hummemåll vtkommit att han och i then
tijden henne skulle hafua häfdat, der efter man noga ransakat haffuer
Först war om them inthet taal eller röchte i de 3 åhr hon tiente och
inthet sedan förän hon blef af Ingemar lägrat, så begynte en hoop
lösa munnar gisza, kan skee Peer Höök hafuer och warit dher, altså
kom ordet vht och ther till finnes inthet fundament huarken barn, eij
heller annor liknelse, ty hade Peer Höök haft medh henne beblandelse
hade han på 3 åhrz tijdh kunnit blifua bespeiat antingen medh hans
barn eller elliest på annat sätt. Derföre blef Peer Höök denne
gången frijsagd in till better bewijsz framkommer eller någor will
festa foot.

Kom för retta Anders Anderson i Stafzhult i Wisletoffta sochn
i Danmark, Biörn Botilszon i Funnarp, Torkell Tuleson och Gum
me Håkonson samptlige danske man och klagade att en be:^d Pris
bo Jöszen i Eleböke her i Suerige ihielskot een dansk drängh Peer
Håkonson Eleböke otta dagar förän han skulle hafua och hålla
sitt bröllop medh Eskelz dotter Ingärdh efter som widlöffteligen
blef ransakat på tinget i Liungby den 6 Septemb: 1641 och
nu wåro domb begärandes på Vdde i Traherit som samma fånge
skulle förwara och taget deras penningar och slept dråparen
af försummelse, först blef afsagdt att Vdde i Traherit skulle

25v

giffua deras penningar igen som han för fångelön taget hade, se
dan gafz ännu Vdde i Traherit en half åhrz tijdh att vpsökia fången,
får han icke fången igen skall sedan dömas på saken.

Sammadagh kom för retta Jöns i Betterås och lät vpskriffua sitt
laggerskynne at giöra sigh frij att han icke haffuer lockat eller tobbat
hustru Annes leijofolk i Lihult någon spannemåll ifrån eller andra
maatwahrur efter hustru Anna hafuer sig ofta besuärat mist miöll
och spannemåll i quarnhuset.

Edemen
Jöns i Betterås	Lasze i Bråna
Trulz i Bökhult	Måns Larszon ibidem
Jöns Påfuelszon i Skafta	Niels Torszon ibidem
Jöns i Toffhult	Per Simonszon ibm
Jöns i Lilla Aggalt	Joen Larszon ibm
Niels i Giöszhult	Jöns Stenszon i Giöszhult

Dhenne eedh bleff lagligen giord och gången och Jöns för samma vitt
nesmåll frijkiendh.

Sammadagh kom andre gång för retta een knechta hustru Elin Nielße-

dotter, och ännu som tillförenne är ransakat på tinget i Liungby den

6 septembris, om hennes klagan. Nu är Jöns suenßon till suars

kommen och nekar at han inthet slog Elin, Vthan allena togh henne om

armen, och ledde af fähuset, ty han brukar i samma gårdh, och hade ther

ännu så godh hemfridh som Elin, och hans boskap i samma fähuß.

Jtem framkom Bonde Olfßon Erlig danneman, som boandes är i sam-

ma gårdh som Elin, och giorde Eed å book, at när han hörde Perlemen-

tet, och skriket gå an, kom han Vht, och tå kom Jöns suenßon hållan-

des Elin om armen, och ledde Vp till ledet, men han suerg at han slog

henne inthet, Vthan hans son Suen Jönßon kom och slog henne öf-

uer huffudett medh Näfuan, för uthan thet han tillförenne hadhe

slaget henne: Och efter Suen Jönßon slog henne först sedan han ha-

de trugat henne af fähuset på gården, och fadren sedan ledde henne

aff fähusett Vht, endoch ingen kan honom medh Vitne tilbiuda, at

han slogh henne, Men huru mångh näffua hugg Suen Jönßon

slogh henne, weet han icke.

26r

denne saak bleff stelt till Nembdennes betänkiande, om de kunna

wäria Suen Jönßon, och hans son för Edzöretz bråt; Och ner dhe

hade omröstat, gåfuo de ordet, at efter det skedde aff heftig Vredhe

och de kommo Vthan wapn och werior medh blotta henderna, och

ingen större skada skedde, blefuo dhe för Edzöre befrijadhe, at dhe eij

des williandes kommo at de skada giöra wille.; Sakfeltes huar

till 40 marker är tillhoopa 20 dr för hemgången, Och sedan för så många

Pustar och näffuahugg, Nemligen 3 marker för huart, löper – 25 marker

Ähr welb: Oloff Lilliesparres Enskilte tienare. 40 marker komma

Velb: Oloff Lilliesparre till; men Jöns Suenßons sak till treskiftes.

Hußbond _____ 26 marker 10 öre 16.

Häradet _______6 marker 2 öre 16.

Häratzhöff ______6 marker 2 öre 16

Sammedagh kommo för retta någre danske män nemligen Håkon
Trulszon i Botarp i Wisletoffta sochn och talade till Måns Månszon
i Bråtan i Hallarydz sochn om den bekostnat förbe:^de Måns dhem
vtwiszat hade för een mandråpare Nielsz Trulszon han i Danmark
hade lätit justificera och loffuat Håkon Trulszon som fångade drå
paren och honom förwarade till justitia war honom öffuergången
och tå loffuade Måns Månszon dhe danske men 16 dr och en koo
der till Måns Månszon nekar vthan allena bekenner 6 dr, det
öfriga nekar han till. Beuistes och att Måns Månszon hafuer vp
burit af slechten 7 ½ dr och inthet vtlagdt af sitt egit. Derföre
blef afdömdt att Måns Månszon skulle betalla dem 12 dr
6 dr hafua de bekommet och 6 moste han legga der till.

Sammadagh kom för retta Pehr Bengtszon i Trottessköff och giordhe
een 6 manna eed att den hesten Niels Johanszon kiöpte af honom
icke bleff dödh af den lille siukan han sågh på honom ner dhe
kiöptes vthan af annor soot.

Edemen
Joen Perszon i Trotteslöff	Anders Larszon i Guddarp
Bengt Perszon ibm	Per Anderszon i Berghem
Peer Bengtszon sielfuer i föredenom	Joen Anderszon ibidem

Parterna bleffuo förlichta och eden vpgiffuen och Niels Johan
szon skulle giffua Peer Bengtszonn rikzdr 10 str.

26v Sammadagh kom för retta Arffuid Jonszon i Östraby och klagade att
Arffuid i Staffanszbo hafuer kallat honom tiendebärare thet han sålunda
vttyder att ner tionden måltes i kornherberget togh förbe:^de Arfuidt
i Östraby her Johans målespan 4 skepper. Item 2 skepper som
Clemmet gaff hustru Elizebet och 1 skepp: gaff han Arffuidt.
Her emot seger Arfuid i Staffanszbo at 2 karlar båro tre gånger men
huru mökit huar gångh weet han weet. Nu bekenner Arfuidt
i Östraby att han målte vthur bingen och Peer Bengtszon och Per Ander
szonn båro spannemålen. Nu hafuer her Johan gifuit sit vitnes
bördh att det war hans målespan. Men efter Arfuid i Östraby år misz
tenkt för den orsak han baar spannemålen i sin gårdh och iche i preste
gården men de 2 skepp som hustru Elizebet fick båres i prestegården
Arfuidt är före mistenkt. Derföre feste han een 6 manna eedh att
han inthet staal af tionden sigh till någon nötto.

Sammadagh kom för retta Peer Nielszon inspector widh tullen och
klagade att Påfuel i Skiölzbögd medh sitt medföllie drogo medh 15 klöff
tulplatzen förbij både vht och vp, nemligen Jöns Månszon i Ramnäs, Tor
sten i Hellult, Jon Jonszon i Weka, alla denne hade tiäre 15 klöff och
finge 1 dr godt mönt för klöfuet. Tullen förlop sig godt mönt 15 öre.
Detta blef sålunda efter tulordningen afdömdt att denne förbe:^de skolla för
dobla tullen, löper godt mönt 30 öre, och huar böta 10 marker ära 4 str
löper 40 marker och godtzet förbruket, löper 25 dr, efter den 6, 7 och 8 puncten.
Item bleff Peer Höök i Lindefelle anklagat hafua dragit tulplatz
sen förbij öfuer grentzen medh itt paar oxar och inthet angaf oxarna v
than sdan gaf ifrån sigh tullen till tullenereren som war satt vp bet
ter. Nu beuiste Peer Höök att han hade gifuit tullen ådt Måns i
Kalsit och en dansk kiöpte oxarna. Dherföre blef tullen iche strax
erlagdt efter selliaren icke war tillstädes men så brått selliaren
fick weeta han skulle tulla lade han genast tullen ifrån sigh.
Dherföre blef Peer Höök för saköre och godtzens förbrytelse frijkiendh.

Måns Peerszon i Lambekulla vthfeste een 6 manna eed att
han eller hans huszfolk icke hafua ihielslaget Åkes suin i Rag
nillekiöp som fans dödt vthi hans husz.
Item för Jönszes swin i Angzhult een 3 manna eedh.

27r

Sammadagh kom för retta Måns Månszon i Wereberga och klagade att
een prestman h: Larsz i Werebergha som sitter vthan tienst förhåller ho
nom itt tynnelandh jordh i Wereberga gårdh och der till engh som honom
effter hans morbroder Jon Nielszon som boandes war i Hesleby sochn
i Wedbo häradt i rett arff tilfallet är. Och efter her Larsz war i går
her för retten och icke förbidde domen. Derföre bleff afsagdt att nem
bdemannen Nielsz i Horn medh 3 andra skolla vthbyta jorden, vill nå
gor sedan som i gården bo och bördemen äro lösza ståår dem frijtt ner
thet är them lagligen tillbudet, villia the icke måga the sellia sina
jordh till den som vill betalla.

Sammadagh kom för retta Joen i Snelzböke fulmöndig på Jöns
Peerßsons wegnar i Räffualt, och tingskiötte hederligh wellerdh her

Erland i Ulzbeck, och hans hustru Zara Bråddadoter, half parten

af Räffulta gårdh i Hynnerydh sochn, och derföre upburit godt mönt

180 dr och en tna korn för jord och Etlöffuet.

Sammadagh kom för retta Peer Nielßon i Boa i Markarydh Sochn

och bekende at han hade giordt Jordabyte, medh sin broder Gunne

Nielßon i så måtto, at Peer Nielßon hafuer undt sin broder halfua

Boa gårdh, och igen bekommit een heel fierdingh af Hafualta gårdh,

och hafuer Gunne gifuit sin broder Peer Nielßon till gårdabyte

200 dlr godt mönt och een koo, så at Gunne medh sin hustru Kirstin

Suens dotter äga halfuan Boa gårdh. Jtem hafuer Gunne till-

förenne medh arf och kiöp inbördat den andra halfParten aff

samma gårdh, så at han nu äger heela gården.

Sammadagh kom för retta Gunne Suenßon i Hagalt på sine

egne wegnar, och tingskiötte Gunne i Boa, och hans hustru Kirstin

Suens dotter ¼ af Hagalt, och derföre Upburit godt mönt - 120 dlr.

Sammadagh kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndigh på
Kirstin Larsz dottes vegnar och tingskiötte hennes broder Börge Lar
szon och hans hustru Ingerd Jons dotter itt tynneland aff nidra
Bökhulta gårdh i Traherydz sochn och derföre vpburit godt mönt
30 dr. Item fulmöndigh på Ebba Suenszons vegnar
i Bökhult och tingskiötte förbe:^de Börga 4 skeppeland af samma

27v gårdh för 20 dr. Item Trulz Håkonszon för 2 skeppeland 12 ½ dr godt
mönt, så hafuer Börge sin arfpart så at han äger 1 ½ fierdingh i samme
gårdh.

Sammadagh var och velachtat Niels i Quinnalt fulmöndig på Joen
Gumundszons och Peer Gumundszons vegnar i Miärrit och tingskiötte
Eskell Perszon och hans hustru Karin Simons dotter 1/8 af norra Miärritz
godh och derföre vpb:^t Jon Gumundszon för sigh och sin, Gumundh
Gumundszon 40 dr och Peer Gumundszon 20 dr. Ähn hafuer han
bytt jord medh sin syster Kirstin Peders dotter och gifuit henne itt tyn
neland i Miärrit, så hafuer Eskell Pederszon sin arfuepart i Miärit
så at han äger halfue gården.

Sammadagh war och Niels i Quinnalt fulmöndigh på Kirstin
Stens dotters vegnar, Gumund Gumundszons och Suen Gumundsons
vegnar och tingskiötte Jon Exingh och hans hustru Ingeborg Niels
dotter een fierdingh af östra Miärritz gårdh i Traherydz sochn och
vpburit godt mönt till knechterij och till att betalla gield medh 100 dr
och för etläffuet 6 dr.

Johans i Rydh för stempningh 3 marker.

Kom för retta Peer Höök i Lindefelle fulmöndigh på Påfuell Harald
szons och Torkell Börgesons hustrus vegnar, Ingeborgh och Gunnill
och tingskiötte Ingemar Joenszon och hans hustru Suenborgh deras
arffuelotter i Årbohult och derföre bekommit jord i Skyldbögd
och penningar 22 dr, så hafuer och Ingemar Jonson sin arfuelot
i Åhrbohult så att han äger ret halfue gården.

Kom för retta Peer Höök i Lindefelle fulmöndig på alle denne
effter:^nes wegnar och tingskiötte Niels Jonszon i Halleböke och
hans hustru Thora Eskelz dotter alle deras arfuelotter i Halle
böke gårdh i Hallarydz sochn och derföre vpburit Jon i Halseryt
för 4 ½ skeppeland dansk mönt 32 dr.

28r Item Trufuid i Hofgården, Jöns i Ramninge, Sone i Ingelstörp
och Suen i Quigasiö i Danmark vpburit för 4 ½ skeppeland dansk
mönt 32 dr. Niels Torstenson i Håå och hans söster Elsa
vpburit för 3 skeppeland i samma gårdh 20 dr. Oloff Duse i
Algutzboda sochn på sin dotters vegnar för 3 skeppeland 22 dr och 8 öre
een bösza för 2 dr och 22 dr för 3 skeppeland fick Elin Nielsdotter
Ingerd Niels dotter för 3 skeppeland som boandes är i Norra Möhre
vpburit 20 dr. Anders Jonszon på sin hustrus Zaras och hennes
systers Luszes vegnar för 3 skeppeland vpb:^t 20 dr, så at Niels
Jonszon äger een heel fierdingh af söndregården i Hallaböke.

Kom för retta Börge Bengtszon i Hollie fulmöndigh på Oloffz
hustrus vegnar i Dörarp, Brita Santa dotter och på Bondas hu
strus vegnar i Quenarp Bengta Santa dotters och på Ingerd Santa
dotters vegnar. Item på Tor Andersons suermoders veg
nar Bengta Anderses dotter och tingskiötte Thor Anderson och
hans hustru Brita Santa dotter een half gårdh i Hollie vndanta
gandes een broderpart. Och derföre vpburit Oloff i Dörarp
på sin hustrus lott 8 rikzdr. Bondas hustru i Quenarp 8 rikz
dr och 2 marker. Ingerd Santa dotter 7 rikzdr. Bengta An
derses dotter 12 rikzdr, så hafuer Tores hustru sin arfuelott i
samma gårdh så att han äger halfue gården vndantagandes een
broderpart.

Kom för retta Niels i Alenskiöp på sine egne vegnar och ting
skiötte sin son Påffuell Nielszon och hans hustru Ingerd Jonsd:
een half fierdingh aff Alenskiöp gårdh och derföre vpburit
126 dr.

Kom för retta Peer Peerson i Elmtåsa på sine egne vegnar
och tingskiötte sin systerbarn nemligen Bengt Anderszon Peer
Anderson och Peder Anderszon halfuan norra Elmtåsa gårdh
och derföre vpburit sölffuer mönt 180 dr medh förordh
om de willia sellia jorden skolla de biuda honom igen
för samma prijsz.

28v Sammadagh kom för retta lensmannen Börge Bengtszon i Hollie
och framförde effter:^ne vitne ther medh bewijsa att han hafuer leffue
rerat s. Gumund Anderszon 24 rikzdr som honom inthet äre quit
terade, Thor Anderszon, Jöns Börgeszon, Bonde i Quenarp. Denne
aflade dyran eed att de sågo ner Börge Bengtszon leffuereradhe
s. Gumund Anderszon 24 specie rikzdr i hans gårdh och blefuo ho
nom inthet quitterade huilka nu efter denne vitne skolla honom
i rekningen gode giöras.

Kom för retta Niels Olszon i Elinge fulmöndig på Suen Jonsons
vegnar i Biörstorp och hans hustru Kirstinnes och bekende han aff
frij villia hafuer giordt jordebyte medh Ingemar i Horseberga i så
måtto att Suen Jonszon hafuer vplåtit Ingemar een femtingh af
Biörstorp och derföre igen bekommit aff Ingemar 1/8 aff heele
gården i Horseberga och hafuer ingen parten gifuit den andra nå
got till jordebyte vtan bytt jempt.
Så är och Ingemar fulmöndig och tingskiötte Suen Jonszon och
hans hustru Kirstin 1/8 af mellangården i Horseberga och igen bekom
mit een femtingh i Biörstorp.

Kom för retta Oloff i Stakarp fulmöndig på Berita och Gunnill
Suens dotters vegnar, Jon Jönszon i Rydh fulmöndig på Kirstin
Månszes vegnar, s. Måns effterleffuerska, och tingskiötte Niels
Nielszon och hans hustru Cristion Gisles dotter deras arffue
lotter vthi een siettingh i skattegården i Stackarp och derföre
vpb:^t Berita och Gunnill 34 dr godt mönt och 2 fåår, Kir
stin i Horn 35 specie rikzdr. Så hafuer och Cristion sin arffue
lott i samma siettingh så att hon äger een heel siettingh.

Kom för retta Larsz Larszon i Nääsz fulmöndigh på Jon Persons
vegnar i Kylszhult och hans syster Berita och tingskiötte Joen Jon
szon och hans hustru Kirstin Lars dotter 1/8 af östre skattegården
i Ramnäs i Giöterydh sochn och derföre vpburit godt mönt
46 dr.

Kom för retta Joen Gumundszon i Hiortasiö fulmöndig på
Erich Persons vegnar i Sånnebo i Wästra häradt och tingskiötte
hans broder Niels Peerson och hans hustru Cristion Niels dotter

29r all hans arffuelott i halfua Ösziö norregårdh för 40 specie rikzdr
så hafuer Niels arft een broderpart i samma halfua gårdh och lö
per een tridingh aff halfue gården.

Sammadagh framlade lanshöffdingen welborne Bengt Bagge
then högährade konungzlige hoffrättz befallningzbreff i Giöta
rijken att landzhöffdingen ville tillhålla lagläsaren och nämbden att
ransaka om den rådstugo domb borgomestare och rådh i Jönekiöpingh
den 12 Decembris 1639 om een hoop humble Oloff i Nockarp för landköp
äre ifrån dömd, doch medh condition att huad öfuer är ifrån 10 ½ lb
in till 20 lb skall Oloff stadfesta medh en 6 manna eedh att han på
sin egen humblegårdh och affuell hafuer fått 20 lb humble aff then
summa honom i Jöneköpingh afhendt är. Desze wåro
hans edemen. Anders Peerszon i Vicksiö, Niels Larszon i Rydh,
Jon Soneson i Beckeboda, Peer Peerszon i Elmtåsa, Erich Jonson
i Traheryt, Niels Froason i Rydh. Denne alle aflade eed och
bådhe sigh så sant Gudh hielpa och de helge domar de höllo opå och
alla Gudz helige ordh och ewangelium komme osz aldrig till hielp
tröst eller hugnat om icke 20 lb af den humble som för Oloff i
Nockarp i Jönekiöpingh arresterat är woxen och aflat på Olofz
egen humblegårdh och är hans egen awell och icke sammankiöpt aff
andra.

Niels Månszon i Rydh feste een 6 manna eed att han icke är skyl
digh Bengta Månses dotter i hennes arff nemligen itt paar oxar
Item att han icke togh af henne 2 dr till tiortla kiöp vthan allt
fyllest betallet.

Sammadagh kommo för retta effter:^ne nembdemän, Joen i Snelz
böke, Niels Bengtszon i Horn, Jon Jonszon i Rydh, Knur Torszon i
Bolmarydt, huilka af tinget commenderade våro att syna och bilegga
een tuistigh saak emillan Kielle i Aggalt på crone och Gumme i
Ternhult och på crone om en intecht de wåre tuistige om.
Ner de hade synet och skierskodat begge deras skiell blefuo
de förlichte att de i Ternhult gingo sielfue medh nembden och affuitt
rade sigh itt litit stycke ifrån, der om de blefuo förlichte och styc
kit afmärkt. Nu klagar Kielle att de strax giorde afuerkan
på samme stycke, refuo näfuer och slogo itt kierr, för huilken åuerkan
de skulle stemmas att suara i retta.

29v Sammadagh kom för retta heideridaren i Synnerbo häradt och
anklagade Arfuit i Geteboda, Suen och Peer ibidem och hade förbränt
3 stoora eker, det de bekenna, sakfeltes för huart 3 marker är 9 marker och
för förbudet 30 dr. Jon i Esphult för een book han hug
git hade sakfeltes för trät 3 marker och för förbudet 40 marker.
Nielsz Torszon i Grönö för een book 3 marker och för förbudet 40 marker.

Sammadagh kom för retta h. Elin i Hult och framlade itt lagafångz
breff gifuit af Cristier Cormelij 1598 förmälandes att hennes
man Niels och hon hafua kiöpt en tridingh af Lihult för 98 dr
och för een stufua 9 dr. Detta blef vpsatt till en annor gångh.

Sammadagh kom för retta capteinen manhafftigh Suen Carlson
och anklagade effter:^ne soldater och gaff dem skuld hafua rymdt ifrån
Calmar arbete i dette aflopne åhr. Suen Cristierszon i Biergh
skrefuin, Nils Esbiörnson i [..] skrefuin, Erland Jönson
i Tormansbögd skrefuin, Erland Jönszon i Gunghult skrefuin
Thor Peerson i Groarydt skreffuin, Amund Håkonszon i Stughult
skrefuin, Jöns Carlszon i Theszås skrefuin, Jon Ebbason i Biör
störp skrefuin, Eskell Girmundszon i Joanstorp skrefuin.
Dhenne arbetade i 8 eller 9 veckor och fingo deras richtige löningh
och försummat arbetet i 11 veckor, sedan de rymbde och gifua
orsak att en gammall soldat Suen Erichszon i Löföna i Wierstad
sochn huilken tuå gånger tilförenne rymdt hafuer war deras råd
giffuare och itt ord var vtkommet ibland folket att de skulle
medh hast tagas på skepen och föras på tågh, der af de fingo red
hoga, then nu är i Danmark och icke kan fås igen. Och
efter denne ingen laga förfall hafua att förebära, dherföre blef
uo dhe efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagde ifrån liffuet
medh mindre det warder dem gifuit af konungens nåder att dhe
måga lösa deras liff.

Sammadagh tingfördes Suen Pederson i Brennebasz skrefuin
frelses knecht huilken i fioll försummade sitt arbete i Giöteborgh
och nu i detta åhr war commenderat på tåget ådt Stockholm och
sittit medh tresko hema och inthet rymdt hafuer ingen lagligh
förfall att förebära vthan bekenner sin skuld.

30r Item fördes och för retta Suen Eskelszon i Ekhult skrefuen soldat
huilken och var commenderat på tåget ådt Stockholm och sadt hema tresker
och ingenstädes rymde, hafuer ingen laga förfall vthan bekenner sin skuld.
Dherföre blefuo de både efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagde ifrån lifuet.
Item tingfördes Suen Peerson i Ormalt, leider aff Niels Suenszon i
Ormalt och vpburit godt mönt 100 dr och blef commenderat på tåghet
ådt Stocholm och folgde vp öffuer Jönekiöpingh och seger han blef siuk
och lågh i 8 dagar i kiörkiobyn i Lekarit och sedan gick hem och sedan
lågh siuk hema, men han hafuer ingen vitne förty han hölt sig lön
liga och icke vppenbar och efter han icke kan bewijsa sin förfall bleff
han efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagder ifrån lifuet.

Sammadagh kom för retta welförståndigh Peder Gumundszon i
Jönekiöpingh och på fordom befallningzmansens vegnar her i Syn
nerbo häradt Gumund Anderszons och fodrade af Jon i Nygårdh godt
mönt 66 dr 2 öre. Ther till seger han sigh hafua leffuererat
till Peder Bursi drängh Nielsz Peerszon oxar 4 str för 26 ½ rikzdr
Her på skall Jon i Nygårdh skaffa bewijsz.
Item skall Jon skaffa bewijsz medh vttagz lengden. Item rester
Jon på itt quittens 2 dr. Detta skall Jon i Nygård skaffa bewijsz
oppå till Thomeszmeszo för jull eller betalla, thet han her för
retten vtloffuat haffuer.

Sammadagh blef andre gångh af häradtz nembd och heele häradet
beuilliat och beiakat att de skulle betalla welachtat Peder Gud
mundszon på quarnetullen för åhr 1636 som heele häraadet reste
rar, det dhe bekenna, derföre vtloffuades på huar gårdh 1 marker godt
mönt, doch efter noga ransakningh så att de som annorstädes haf
ua boandes varit och clarerat för samma åhr deras quarnetull
blifua omolesterade och de som stadigt hafua bodt vidh hemanen
och deras arfuinger efter them, the moste samma tull vtlegga, the
som och nyskifte ähro, dhe blifua och frij.

Sammadagh fodrade welachtat Peder Gumundszon aff lensman
nen Clemet Clemetszon som honom restar widh pasz 500 dr
och något mehr och honom gafz dagh till Thomesmeszo dagh för
jull 1641.

30v Sammadagh blef tridie resan afsagdt att Peer Carlszon och Jacob i
Neglinge och Niels Bengtszon i Biernhult som äre Jöns Nielszons löff
tesmän skolla betalla welbördig Vlfbrand von Rädhan rikzdr 53 ½ str
them the till Martini dagh 1641 moste betalla. Men der de kunna be
wijsa att Erich Boson i Räfzeboda hafuer vpburit quecht och dödt 20 rikz
dr skall thet i förbe:^de summa afdragas och för löfftesmennerna godt
giöras men huar och iche moste the heela summan betalla.

Sammadagh kom för retta tulleneren vidh grentzen Peder Nielson
och anklagade att Jon Person i Trotteslöf, Harald Peerson ibidem, Peer
Rasmundson i Washult drogo een biwäg tullen förbij vth til Danmark
doch hade the inga vharur ner dhe drogo vthföre, vtan penningar men
ner de kommo igen reeste de samma wägh och inthet angåfuo dhen
spanemåll de kiöpt hade och war spannemålen de införde öffuer
grentzen, Jon i Trotteslöf, och huar den andre medh tuå hester 2 tnnor
dherföre dömdes dhe efter den 6, 7 och 8 punchten i tullordningen
och rogen skall wara förbruten vnder cronan och huar böta 10 marker
rogen wärderat för Jon 4 skepper är 8 marker och för de andre 2 tnor
är 6 dr och huar then andre 10 marker.
Item blef Anders i Biernhult, Knut ibidem och Suen i Fagrult
anklagat att hafua dragit een biwäg och tullen förbij vpföre men
vtföre aflade de tullen. Ner de drogo vpföre hade de 14 skepp
rogh verderade för 6 ½ dr huilka dömdes wara förbrutne och huar
10 marker efter ordningen, löper 30 marker.
Joen i Halserydt hade och försedt sig på samme wägh medh 4 klöff
beck värderade för 3 dr, dömdes wara förbrutet och sakfeltes till
10 marker.
Item Arffuidt i Kiölszhult hade i lijka måtto dragit tulplatzen förbij
medh 7 klöff tiäru, huart klöf är 7 ½ marker, löper 13 dr 4 öre, döm
des wara förbruten och saakfeltes till 10 marker.

Sammadagh war Peer Nielszon framkallat att fulborda then eeden
han sielf tilbödh sigh vtan rettens påleggilse att giöra vilia och nu är
förlupit 2 laga tingh och han hafuer inga laggersmen presenterat
dherföre blef honom ännu af målzäganden och retten dilation gifuit
till nesta lagtingh, tå hafuer Peeer Nielszon sig för obligerat att huar
han icke kommer lagen till wäga vill han sigh till betallningh be
quämma.

31r

Kom för retta Arffuidt Peerßon i Åby, och angaff sin kiörkeherde

hederligh och Wellerdh Mester Niels i Huitarydh för welborne Landz-

höfdingen Bengtt Bagge, haffua Vtelycht aff Vthskriffningz Rullan

28 mantall, som borde wara Vhtskriffningen Vnderkastadhe.

Först införer Arfuid Peerßon Anders Jönßon i Quenarp wara Vndan

dold, så är samme man gammall förlofuat Landzknecht, och finnes i

Preßtens Rulla ibland andra förlammade och förloffuade soldater.

Bonde i Quenarp var tillstädes, finnes inthet på Prästens Längd, orsa-

ken han gammall är och Vanfhör, hade huggit sit knä i tu, så at han

nest it heelt åhr omkringh lågh på sengen, och hans knä och senor förrot-

nat, der af han ännu whanför är. Men 8 åhr sedan han fick skadan

hafuer han inthet ståt i någon rekningh, och för 6 åhr sedan blef hans

son Vtskreffuen och är på tåget dödh.

Joen i Höreda är een Bråtfellingh, och finnes i Prästens Lengd ibland

de siuklige.

Bengtt Månßon i Höreda, een skreddare är döffuer, icke des mindre

brukar 1/6 heman, och finnes inthet i Prästens Lengd, iche des mindre är

vngh karll.

Swen Skomakare är slät whanför, och af Vngdom Varit hafuer, är syn-

ter af 3 Nembdemen, och är aff wärk förderfuat, at thet ena låret

är mindre än thet andra, och Vppe Vidh liuskan är stoort holl, så att

han slät oduglig är, och odugelig till gifftermåll och helsan förspilt.

Seuid i Torkeshult finnes på Prästens Rulla ibland dhe siuklige, är

synter af 3 Nembdemän, är Vanför i hender och fötter, förmår sigh inthet

och är icke tienligh att införa ibland andra som ferdige äre.

Arffuid Jöranßon i Falneweka, är een krymplingh, och tilförenne på

Vtskriffningzmöte Synter och Casserat, är iche tienlig at införa i någon

Rulla, eij finnes i Prästens Rulla.

Botill Boson i Åby, Vng karll, nylegdt karll, och står skrefuen på Prä-

stens Längd för skiutzrettare.

Suen Soneson i Hollie, finnes i Prstens Rulla ibland dhe siuka, är

slet behnsur aff Roosen, och odugeligh till kriget.

Knut i Ößlöff finnes på Prästens Rulla, är gammall till 60

åhr, hafuer leigdt kneht, och hafuer Tarmelop, är förr Casserat.

Suen Anderßon gammall knicht, är för 10 åhr sedan förloffuat

är siuklig af Rosen, så at han haffuer slagit holl igenom hans öron

och finnes på Prästens Rulla ibland dhe siuklige

31v

Peer Anderßon i Ößlöff, Vng karll, Nyleigdt knecht för sigh, hade

tient een Mönsterskriffuare i Siu åhr, bleff inkallat på skriffnin

gen ibland Krigzfolkz drängarna, och war tillstädes på skrifningen.

Daniell Erichßon een poik, finnes på Prästens Lengd, är så siukligh

som han nestan wåro spetelsk, och ingen Vill hafua honom till tienst

är gången ådt danmark.

Niels Bengtßon i Eplenäs, hafuer Nyleigdt knicht, och finnes inthet

på Prästens Rulla, orsaken han war fattig och för måtte inga RootePen-

ningar giffua.

Larß Gumundßon i domarit, finnes inthet på Prestens Rulla, haff-

uer mist tre tåår, och för sin Vhanförheet på någre Vtschriffningar

Casserat, är fattigh.

Niels Arffuidßon i Ekornearp, haffuer leigdt karl för sigh, är så Vngh

att han borde Roteföras.

Niels Skomakare i Ekornearp, finnes inthet på Rullan, icke war

han heller i Berga sochn, ner Vtskriffningen stodh, Vthan sedan Jnflot-

ter i Sochnen, så att Mester Niels inthet bör suara för honom.

Joen i Kalßiö finnes på Prästens Rulla, är så älendig at hans Jn-

älfuer henga i byxerna, haffuer lenge sedan leigdt knecht, är stoor

synd at bemöta sådana arma Menniskor.

Swen i Kalßiö een dräng finnes inthet på Rullan, är een krym-

pling och borttagen, hans tungoband förtaget, at han fögo kan tala.

Måns Jonßon i Flattinge, finnes inthet på Prästens Rulla, är så

blind, at han inthet arbete kan giöra, och presten inthet kunne

honom för dagzwärke Vpbära, är slät odugeligh.

Andres i Gylteboda, finnes på Prästens Rulla ibland de gamble

war inkallat för Vtskriffningz Commissarierna, och blef der ifrån

förloffuat.

Niels Suenßon i Guddarp, dräng, huilken tiente een Präste-

Enkia, som tre sine prestmen hafuer mist i fiendeland, och fin-

nas i Rullan ibland krigzfolkz drängiarna.

Fyra danske drängiar, för them kan ingen gifua beskedh, Vndanta-

gandes een som finns igen i Lihultz sochn, och lät lega sigh till

32r

knicht, dhe andra tre bleffuo sielffskreffne, thet man icke annars

kan minnas.

Nu frågade Mester Niels Rätten, att om någor ibland thenne före-

talda funnes som tienlige wåro stå i Rota, och kunne wara förglöm-

de, och icke finnas på Prästens Rulla, om han ther till allena bör suara,

Eller Lensmannen och kiörkionnes 6 men medh honom? Her till

suarar Retten, att Lensmannen och kiörkionnes 6 men, så wäll som

Presten, skolla suara till allt Vhtlöcht mantall, som bör Roteres

Orsaken dhe better kunna folket än Prästen. Men huadh

belongande sielffua domen, bleff der medh Vpskoff till Landzhöff-

dingens widare förklaringh, ner Ransakningen är honom presenterat.

Till ytermera, sanningh at sålunda Ransakat, och afdömdt
är som föreskrefuit står, vitnar Lagläsaren medh egen
handh och signet. HäradzSignet belongande, så är
thet medh herredagz karlen till Stockholm, till Rikzdagen.

Ni Eskelß
L:S:

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 58 / sid 1 (AID: v49322.b58.s1, NAD: SE/VALA/0382503)

Sunnerbo dombok 1641

Cookiepolicy

Vad är cookies?

Cookies från tredje part

Hur kan du hantera cookies?