| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 261 / sid 1 (AID: v49322.b261.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Her Begynnas Dombooken
Aff Synnerbo häradt Pro
Anno 1643
Lagman
Edle Högwelborne Her Carll Gyldenhielm, Sweriges Rijkes
Admirall etc.
Landzhöffdinge
Edle welborne Bengt Bagge till Berga och Lagnö etc.
Häradtzhöffdinge
Edle welborne Her Johan Salvius Adeler Legat vthi Ham
burgh, Herre till Tullinge och Öffraby.
Foude
Ehrligh och försichtigh Harald Trolle i Myreråsz
Lagläsare
Nielsz Eskellszon i Hult.
Befallningzmannen wällachtat Harall Trolle skall
suara häradet för desz sakörer, för detta åhr 1643.
Aff Synnerbo häradt Pro
Anno 1643
Lagman
Edle Högwelborne Her Carll Gyldenhielm, Sweriges Rijkes
Admirall etc.
Landzhöffdinge
Edle welborne Bengt Bagge till Berga och Lagnö etc.
Häradtzhöffdinge
Edle welborne Her Johan Salvius Adeler Legat vthi Ham
burgh, Herre till Tullinge och Öffraby.
Foude
Ehrligh och försichtigh Harald Trolle i Myreråsz
Lagläsare
Nielsz Eskellszon i Hult.
Befallningzmannen wällachtat Harall Trolle skall
suara häradet för desz sakörer, för detta åhr 1643.
1v
[tom sida]
2r
Anno 1643 dhen 3, 4 och 5 Januarij, Stodh Laga Nyårß tingh
i Synnerbo häradtt uthj Jfla, öffuerwarandes uthi Landzhöffdin-
gens Edle welborne Bengtt Bagges stelle, edle och welb: Peder
Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häradtzfouden ehrlig och
wellachtat Harald Trolle i Myreråsz sampt häredtz nembd.
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Rijpe som hörer en dansch karll Per Bengtzon till
huilken lät sighh leija till knichtt och rymdhe 1
Jöszaboda i Agundarydz sochn 1
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 1
Halfannan niondedeel af Heslult 1
Allt Oszhult i Markarydz sochn 1
1/9 aff Fleszerydt 1
1/4 aff Hannaba 2
1/8 aff Exhult 1
1/8 aff Giöszhult 1
1/4 aff Harpholmen 1
1/20 aff Markaridt 1
1/4 aff Billekulla 1
1/4 aff Tokaridt 1
1/3 aff Boalt i Hynnerydz sochn 1
½ Kiöpet i sasmme sochn 1
1/4 aff Torisholma 1
½ Kopparebögdh 1
Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häradtzfouden ehrlig och
wellachtat Harald Trolle i Myreråsz sampt häredtz nembd.
| Nembden | |
| Anders i Bärghem | Joen i Snelzböke |
| Peer Bengtzson i Trotteslöff | Gisle i Tranhult |
| Joen Jönszon i Rydh | Per Månszon i Söndrevrå |
| Niels Bengtzson i Horn | Matthis i Lunden |
| Åke i Ragnillekiöp | Arffuidh i Wiggåsza |
| Knut Torszon i Bolmaridt | Måns Johanson i Ångelstadh |
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Rijpe som hörer en dansch karll Per Bengtzon till
huilken lät sighh leija till knichtt och rymdhe 1
Jöszaboda i Agundarydz sochn 1
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 1
Halfannan niondedeel af Heslult 1
Allt Oszhult i Markarydz sochn 1
1/9 aff Fleszerydt 1
1/4 aff Hannaba 2
1/8 aff Exhult 1
1/8 aff Giöszhult 1
1/4 aff Harpholmen 1
1/20 aff Markaridt 1
1/4 aff Billekulla 1
1/4 aff Tokaridt 1
1/3 aff Boalt i Hynnerydz sochn 1
½ Kiöpet i sasmme sochn 1
1/4 aff Torisholma 1
½ Kopparebögdh 1
2v
Frw Karin Lilliesparre låter vpbiuda effter:ne godtz som hon sigh till
kiöpt haffuer aff rikz admiralen her Carll Gyldenhielm.
½ gårdh i Tutaridt, Malaskogh 1/4, Staffansboda 1/4 1
Welborne landzhöffdingen Conradt von Falkenbergh låter vpbiuda
Tiurke, Åstackra och Muggeboda i Agundarydhz sochn 12
1/8 aff söndra Tranhult i Liunga sochn 3
1/4 aff Stora Rydh 3
1/4 aff Östraby Nygårdh 3
1/4 aff Rijpa vpbiudes i slächten 2
1/8 aff Emmeboda vpb: till skattewrak 2
1/20 aff aller gården i Hökalt 2
1/3 aff Gåarydh 2
Allt Hambra i Hynneryd sochn frelsze 2
½ Aborraslätt i Pietterydz sochn 2
Allt Lönszhult i samme sochn 2
1/5 af halft Balkarydh 2
1/13 aff Tommeridt i Hynnerydz sochn 2
1/3 aff Beijarydh i Torpa sochn 2
Een heel frelsesgård i Mårarp i Ryszby sochn 2
1/4 aff Fleszerydt i Markarydz sochn 2
1/3 aff Tormansbögd i samme sochn 2
1/4 aff Hannaba i S. S. 2
1/4 aff Kuddeböke i S. S. 2
1/8 aff Giöszhult i S. S. 2
1/8 aff Exhult i S. S. 2
1/4 aff halfue gården i Boarpi Liunga sochn 2
1/4 aff Weila i Hallarydz sochn 2
Allt söndre Emmeboda i Wrå sochn 2
1/8 aff söndre Tranhult 2
1/4 aff Sånna i Markarydh sochn 2
1/4 aff Haghult i samme sochn 2
1/4 aff Åsa i Traherydh sochn 2
1/3 aff mellomgården i Hellerna 2
Allt östragården i Hult 1
kiöpt haffuer aff rikz admiralen her Carll Gyldenhielm.
½ gårdh i Tutaridt, Malaskogh 1/4, Staffansboda 1/4 1
Welborne landzhöffdingen Conradt von Falkenbergh låter vpbiuda
Tiurke, Åstackra och Muggeboda i Agundarydhz sochn 12
1/8 aff söndra Tranhult i Liunga sochn 3
1/4 aff Stora Rydh 3
1/4 aff Östraby Nygårdh 3
1/4 aff Rijpa vpbiudes i slächten 2
1/8 aff Emmeboda vpb: till skattewrak 2
1/20 aff aller gården i Hökalt 2
1/3 aff Gåarydh 2
Allt Hambra i Hynneryd sochn frelsze 2
½ Aborraslätt i Pietterydz sochn 2
Allt Lönszhult i samme sochn 2
1/5 af halft Balkarydh 2
1/13 aff Tommeridt i Hynnerydz sochn 2
1/3 aff Beijarydh i Torpa sochn 2
Een heel frelsesgård i Mårarp i Ryszby sochn 2
1/4 aff Fleszerydt i Markarydz sochn 2
1/3 aff Tormansbögd i samme sochn 2
1/4 aff Hannaba i S. S. 2
1/4 aff Kuddeböke i S. S. 2
1/8 aff Giöszhult i S. S. 2
1/8 aff Exhult i S. S. 2
1/4 aff halfue gården i Boarpi Liunga sochn 2
1/4 aff Weila i Hallarydz sochn 2
Allt söndre Emmeboda i Wrå sochn 2
1/8 aff söndre Tranhult 2
1/4 aff Sånna i Markarydh sochn 2
1/4 aff Haghult i samme sochn 2
1/4 aff Åsa i Traherydh sochn 2
1/3 aff mellomgården i Hellerna 2
Allt östragården i Hult 1
3r
Sammadagh bleff Larsz Pederszon i Elinge tingförder å skatta
och bleff anklagat haffua emedan han ogiffter war besoffuet een
piga Karin Gumundzdotter i Hengarp å skatta det han sielff
goduilligen bekenner. Kånan är förrymdh ådt Danmark. Item
berättar befallningzmannen att itt röchte är vpkommet det be:te
Karin skulle i Elinge hafua födt barn huilket är förmördat huar
om Erlandz hustru i Elinge skulle hafua wetskap och wara skedt
hoosz henne. Röchtet är således vpkommet att een knicht Per Åkeson
i Tuthult kom till Erlandh i Elinge sendt om en natt och wille
låna herbärge huilket honom bleff nekat. Tå skulle Peer Åkeszon
hafua sagt att quinfolken hade sagt de hade annat att skiöta.
Wellacht: Brådde i Markaridt framlade een zedell som be:te
Per Åkeson schriffuit hafuer der vthi han bekenner sigh inthet
annat weta medh Erlandz hwsz eller folk än dät som ehrligit
är och det samma för Brådde muntligen berättade. Men efter
röchtet är grofft vtspridt derföre vtfeste Erland för sitt hwsz een
6 manna edh att be:te kåna iche hafuer födt något barn i hans gårdh
honom eller hans folk witerligit.
Sammadagh Tingfördes een gifft Skattebonde Jöns Nielßon
i Meste, huilken bekenner sigh haffua lägrat een ogifft kåna bed
Botill Jönßdotter i Lijhult på Skatta, och aflat barn medh henne,
födzlestunden för kånan är så ner förhanden at hon inthet förmåtte
komma till tinget. Men Jöns Nielßon som tillstädes är, bleff
effter gudz Lagh sagd ifrån Lijffuet: Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru, han skall döden döö, både horkarlen och horkånan
therföre at han medh sin nestas hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh fördes för retta Bengtt Germundßon i Groarydt
i Torpa Sochn å skatta, huilken hafuer lägrat een ogift kåna
Märit Måns dotter i Jßiöa på skatta, och aflat barn tillsam-
man, huilken gärningh de båden bekenna. Derföre bleffuo dhe
efter gudz Lagh sagda ifrån Liffuet. Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru, han skall döden döö, både horkarlen och horkånan
therföre at han medh sin nestas hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh bleff Larsz Pederszon i Elinge tingförder å skatta
och bleff anklagat haffua emedan han ogiffter war besoffuet een
piga Karin Gumundzdotter i Hengarp å skatta det han sielff
goduilligen bekenner. Kånan är förrymdh ådt Danmark. Item
berättar befallningzmannen att itt röchte är vpkommet det be:te
Karin skulle i Elinge hafua födt barn huilket är förmördat huar
om Erlandz hustru i Elinge skulle hafua wetskap och wara skedt
hoosz henne. Röchtet är således vpkommet att een knicht Per Åkeson
i Tuthult kom till Erlandh i Elinge sendt om en natt och wille
låna herbärge huilket honom bleff nekat. Tå skulle Peer Åkeszon
hafua sagt att quinfolken hade sagt de hade annat att skiöta.
Wellacht: Brådde i Markaridt framlade een zedell som be:te
Per Åkeson schriffuit hafuer der vthi han bekenner sigh inthet
annat weta medh Erlandz hwsz eller folk än dät som ehrligit
är och det samma för Brådde muntligen berättade. Men efter
röchtet är grofft vtspridt derföre vtfeste Erland för sitt hwsz een
6 manna edh att be:te kåna iche hafuer födt något barn i hans gårdh
honom eller hans folk witerligit.
3v
Men Larsz Pederson vtfeste för mökränkningh effter det 3 Cap: i
Gifftomåle Balk: 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfding 6 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes een gifft skattabonde Tuffue Larszon
i Åhrult huilken bekenner sigh hafua belägrat een kåna Karin
Gunna dotter i Åhrult å skatta. Kånan är förrymd ådt Danmark
men Tuffue som tillstädes är bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden
döö både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes
hustru hoor bedrifuit hafuer.
Sammadagh tingfördes Suen i Skerserydh gifft skattebonde och
aff befallningzmannen gaffz skuld vara kommen i röchte att hafua
haft tijdelagh medh een koo. Orsaken her till är denne att Suens
söskonnebarn Johanna Peders dotter i Meszeboda kom gångandes
ifrån Gäszhult till Meszeboda och i wägen fick see Suen gångan
des hoosz een fähoop och strök een koo på ryggen och strax hon heem
kom sade hon detta huar aff röchtet fick stoor tillwext och bleff i
heela bögden vtspridt att han hafuer haft tijdelagh medh een koo.
Men Johanna seger sigh ingen oärligh gerningh hafua sedt medh
Suen och inthet meer sagt än tecknat står. Suen seger hart neij till
någon gerningh, vtan bleff af sin fader wijst i skogen att leeta
vp itt stodh och iblandt annat fant han på een fähoop som war
hans faders legoboskap, gick så till och togh på een koo, han sågh
Johanna och talte henne till, sedan gingo huar sitt ährande och var
thetta strax vth medh wägen. Men sedan är detta hennes taal
aff onda menniskor förwendt och han kommen i groft röchte.
Detta steltes till nembden och ner the hade omröstat gåfuo the
ordet att de finna huarken någon skäll elle skälz liknelszer
till denne gärningh, derföre de honom för samma röchte alde
les frijkende, ty bleff han offentligen frisagder.
Gifftomåle Balk: 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfding 6 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes een gifft skattabonde Tuffue Larszon
i Åhrult huilken bekenner sigh hafua belägrat een kåna Karin
Gunna dotter i Åhrult å skatta. Kånan är förrymd ådt Danmark
men Tuffue som tillstädes är bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden
döö både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes
hustru hoor bedrifuit hafuer.
Sammadagh tingfördes Suen i Skerserydh gifft skattebonde och
aff befallningzmannen gaffz skuld vara kommen i röchte att hafua
haft tijdelagh medh een koo. Orsaken her till är denne att Suens
söskonnebarn Johanna Peders dotter i Meszeboda kom gångandes
ifrån Gäszhult till Meszeboda och i wägen fick see Suen gångan
des hoosz een fähoop och strök een koo på ryggen och strax hon heem
kom sade hon detta huar aff röchtet fick stoor tillwext och bleff i
heela bögden vtspridt att han hafuer haft tijdelagh medh een koo.
Men Johanna seger sigh ingen oärligh gerningh hafua sedt medh
Suen och inthet meer sagt än tecknat står. Suen seger hart neij till
någon gerningh, vtan bleff af sin fader wijst i skogen att leeta
vp itt stodh och iblandt annat fant han på een fähoop som war
hans faders legoboskap, gick så till och togh på een koo, han sågh
Johanna och talte henne till, sedan gingo huar sitt ährande och var
thetta strax vth medh wägen. Men sedan är detta hennes taal
aff onda menniskor förwendt och han kommen i groft röchte.
Detta steltes till nembden och ner the hade omröstat gåfuo the
ordet att de finna huarken någon skäll elle skälz liknelszer
till denne gärningh, derföre de honom för samma röchte alde
les frijkende, ty bleff han offentligen frisagder.
4r
Sammadagh Tingfördes een gifft Ryttare Gisle i Kanarp, å
Crono boandes, och bekenner sigh hafua lägrat een ogifft kåna
Kirstin Jöns dotter, huilken tillförenne är dömbd, och aff den kongl:
Göttiska Hoffretten till 40 dlr resolverat. Dherföre bleff han
effter gudz Lagh sagd ifrån Liffuet. Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru, han skall döden döö, både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sin nestas hustru hoor bedriffuet hafuer.
Kom för rätta Måns i Jonszboda och lät vptäckna sitt lagkynne
der medh att giöra sigh frij att han icke hafuer låtit vttröska
någon rogh effter som röchtet är vtspridt huilket han icke kan
blifua quitt medh mindre han purgerar sigh medh een 12 manna edh.
Dhenne eedh bleff lagligen gången och Månsz i Jonszboda för
samma wanröchte frijkiendh.
Carll i Rydh i Markaryd sochn klagade på sin gårdman Lasze i Rydh
om någre injurier och någre groffue beskyldninger men länsman
w:tt Brådde i Markarydh berättade att Lasze nu vidh denne tidh giör
bröllop. Derföre blef han excuseret och skall stemmas till näste tingh.
Sammadagh kommo för rätta her Peder Caroli och Törsten
Joenszon i Stensnäs fullmechtige på s. Oluffz hustrus vegnar
i Nockarp Ingridt Sones dotter och klagade att Peder i Elmtåsza klan
drar det kiöp som hon medh Jöns i Oszhult om ½ Elmtåsa gårdh
giort hafuer, och efter det beuistes att Peder i Elmtåsza är ner
mare i bördh och hafuer tillförenne sålt gården, ty dömdes att
Peder i Elmtåsza må lösa igen be:te halffue gårdh efter gårde
Kom för rätta Måns i Jonszboda och lät vptäckna sitt lagkynne
der medh att giöra sigh frij att han icke hafuer låtit vttröska
någon rogh effter som röchtet är vtspridt huilket han icke kan
blifua quitt medh mindre han purgerar sigh medh een 12 manna edh.
| Edemen | |
| Måns i Jonszboda | Per Håkonson i Stökeboda |
| Joen i Nygårdh | Måns i Borstna |
| Harald i Låmmakulla | Månsz i Låmmekulla |
| Joen i Bockeboda | Joen i Bråna |
| Börge i Jöszeboda | Per i Kuggeboda |
| Peder i Elmtåsza | Knut i Sällebergh |
Dhenne eedh bleff lagligen gången och Månsz i Jonszboda för
samma wanröchte frijkiendh.
Carll i Rydh i Markaryd sochn klagade på sin gårdman Lasze i Rydh
om någre injurier och någre groffue beskyldninger men länsman
w:tt Brådde i Markarydh berättade att Lasze nu vidh denne tidh giör
bröllop. Derföre blef han excuseret och skall stemmas till näste tingh.
Sammadagh kommo för rätta her Peder Caroli och Törsten
Joenszon i Stensnäs fullmechtige på s. Oluffz hustrus vegnar
i Nockarp Ingridt Sones dotter och klagade att Peder i Elmtåsza klan
drar det kiöp som hon medh Jöns i Oszhult om ½ Elmtåsa gårdh
giort hafuer, och efter det beuistes att Peder i Elmtåsza är ner
mare i bördh och hafuer tillförenne sålt gården, ty dömdes att
Peder i Elmtåsza må lösa igen be:te halffue gårdh efter gårde
4v
breffuet men der han icke löser innan natt och åhr effter lagen skall
detta andra kiöpet gå fort och Peder ingen tilltalan hafua meer till
samme halfue gårdh.
Sammadagh kom för rätta Suen Börgeszon i Fiskerydt klagade att
för 2 åhr sedan är itt elacht röchte vtkommet på hans dotter och
vtspridt att hon skulle hafua dansat naken huar öffuer han är möck
kit bekymbret att sådant vhanröchte skall på hans hwsz fördt varda
och förmenar thetta wara oskyldigt hans dotter påfördt, kan lekuell
icke bliffua frij för onda menniskors taal vtan dichta sigh wijszor der
om och giöra sigh stoort löije der aff. Detta till att förlegga vt
feste Suen Börgeson een 6 manna eed till morgons att hans dotter
iche hafuer dansat naken.
Sammadagh bleff efter den högtähr: konungzligh hoffrettz i Gö
tarijken resolution ransakat aff huad tillfälle dråparen
Priszbo Jöszen slap sitt fengelsze. Så bekenner Jöns Vddaszon i
Traheridt sielff att han togh fången aff vnderfoudens hender förty
han war så illa sargader att han inthet kunne settias vthi häffto och emot
det han begynte läckias hade honom fängzligh huarföre de dansche
loffuade honom betallningh. Sedan bleff han beueckt aff be:te Priszbo
Jöszens trägna och höga edelige beplichtelszer och för ingen annor or
sak skuld än att han trodde hans loffuen, lät honom gå lösz. Eenn
dagh hende sigh att Jöns Vddason medh allt sitt selskap gick vth på sin
åker att skära. Tå gick och dråparen Priszbo Jöszen medh och satt hoosz
hans barn på een reen. Ner han förnam att ingen achtade vppå
honom gick han sin koosz ådt skogen och Jönsz wiste inthet der aff
för än han frågade barnen huar han war. Altså besuek dråparen
Jönsz Vddeson. Men de dansche som målzäganderne våro och her
öffuer tillförenne mest klagat hafua, giffua sigh nu wäll tilfridz
effter the hafua gifuit dråparen wenskap och läta honom gå frijtt
och säckert vthe hoosz sigh i Danmark. Haffuer och be:te Jönsz
Vddason kostat möckit både på een och annan, innan som vtan gränt
tzen på det han skulle få fången igen, såsom och sielf giort månge
reeser och omkostnader men hafuer doch inthet kunnat vträtta.
Dråparen bleff efter högt: hoffrättz resolution biltogh lagder
på detta tingh medan han icke kunne fångas och nu är i Danmark.
detta andra kiöpet gå fort och Peder ingen tilltalan hafua meer till
samme halfue gårdh.
Sammadagh kom för rätta Suen Börgeszon i Fiskerydt klagade att
för 2 åhr sedan är itt elacht röchte vtkommet på hans dotter och
vtspridt att hon skulle hafua dansat naken huar öffuer han är möck
kit bekymbret att sådant vhanröchte skall på hans hwsz fördt varda
och förmenar thetta wara oskyldigt hans dotter påfördt, kan lekuell
icke bliffua frij för onda menniskors taal vtan dichta sigh wijszor der
om och giöra sigh stoort löije der aff. Detta till att förlegga vt
feste Suen Börgeson een 6 manna eed till morgons att hans dotter
iche hafuer dansat naken.
Sammadagh bleff efter den högtähr: konungzligh hoffrettz i Gö
tarijken resolution ransakat aff huad tillfälle dråparen
Priszbo Jöszen slap sitt fengelsze. Så bekenner Jöns Vddaszon i
Traheridt sielff att han togh fången aff vnderfoudens hender förty
han war så illa sargader att han inthet kunne settias vthi häffto och emot
det han begynte läckias hade honom fängzligh huarföre de dansche
loffuade honom betallningh. Sedan bleff han beueckt aff be:te Priszbo
Jöszens trägna och höga edelige beplichtelszer och för ingen annor or
sak skuld än att han trodde hans loffuen, lät honom gå lösz. Eenn
dagh hende sigh att Jöns Vddason medh allt sitt selskap gick vth på sin
åker att skära. Tå gick och dråparen Priszbo Jöszen medh och satt hoosz
hans barn på een reen. Ner han förnam att ingen achtade vppå
honom gick han sin koosz ådt skogen och Jönsz wiste inthet der aff
för än han frågade barnen huar han war. Altså besuek dråparen
Jönsz Vddeson. Men de dansche som målzäganderne våro och her
öffuer tillförenne mest klagat hafua, giffua sigh nu wäll tilfridz
effter the hafua gifuit dråparen wenskap och läta honom gå frijtt
och säckert vthe hoosz sigh i Danmark. Haffuer och be:te Jönsz
Vddason kostat möckit både på een och annan, innan som vtan gränt
tzen på det han skulle få fången igen, såsom och sielf giort månge
reeser och omkostnader men hafuer doch inthet kunnat vträtta.
Dråparen bleff efter högt: hoffrättz resolution biltogh lagder
på detta tingh medan han icke kunne fångas och nu är i Danmark.
5r
Andre dagen continuerades medh lagtinget.
Kom för rätta Larsz Pederszon i Engabeck klagandes att en hoop löstt
partij hafua vttspridt itt röchte om honom att han skulle haffia flagit
itt stodh som bleff dödt för honom och oansett han seger sigh therföre
aldeles wara frij, lickuell blifuer han icke olackat af onda menniskor
huarföre till att försuara sitt nampn och röchte vtfäste han goduilligen
een 6 manna edh att giöra sigh frij för samma tillmäle.
Framkom för rätten Joen Person i Nygårdh och presenterade ifrån
Jönekiöpingz rådstugo rätt een affskedz zedell dat: 1642 den 17
Januarij der vthi förmäles att Larsz Jönszon inwånare ther samme
städes will icke för godt erkenna det Knut i Sällebärgh Jons broder
hafuer edeligen vittnat medh honom emot i een skuldsak. Så
oansett denne ringe rätt icke kände sigh skyldigh något widare her
utinnan att giöra vtan det borde bliffua vidh det som giort war
aldenstund tå strax icke exciperades, leckuell på det Joen i Nygårdh
icke skall bliffua i sin skuldfodringh förhindrat eller fåfängeligen vppe
hållen ty framförde han nu tuenne andre ehrlige och opartijske
vittne nemligen Oluff Bängtzon och Sone i Angzhult huilka edeli
gen medh hand å book suoro att det wara sanfärdigt som tillfören
ne war antecknat her på tinget den 17 Novemb: 1640
huilket nu för dem vplästes.
Wellachtat Brådde Jacobszon i Markarit presenterade i retten een
vpskoffz dom dat: Jönekiöpingz rådhwsz den 10 Octobris 1642
förmälandes att Jönsz Perszon will betalla de 100 rikzdr ner Brådde
hafuer fylt den eedh han sigh tilbudet haffuer att giöra. Altså var
be:te Brådde nu tillstädes medh sine lagmän och wille eden fulborda
föregiffuandes sigh och i godh tidh hafua her om sin fullmecht: Jacob
Augustszon tillschriffuit att han skulle significera Jöns Pederszon
om tidhen på tinget men lekuell är ingen kommen på Jönsz
Pedersons sijdo. Huarföre bleff nu aff rätten denne gången såle
des slutat att der Jöns Person i Jönekiöpingh icke kommer tillstä
des neste häredtztinget eller hans wisza ombudh tå skall icke desz
mindre Brådde bliffua tillåtet eeden fulborda. Doch skall
Kom för rätta Larsz Pederszon i Engabeck klagandes att en hoop löstt
partij hafua vttspridt itt röchte om honom att han skulle haffia flagit
itt stodh som bleff dödt för honom och oansett han seger sigh therföre
aldeles wara frij, lickuell blifuer han icke olackat af onda menniskor
huarföre till att försuara sitt nampn och röchte vtfäste han goduilligen
een 6 manna edh att giöra sigh frij för samma tillmäle.
Framkom för rätten Joen Person i Nygårdh och presenterade ifrån
Jönekiöpingz rådstugo rätt een affskedz zedell dat: 1642 den 17
Januarij der vthi förmäles att Larsz Jönszon inwånare ther samme
städes will icke för godt erkenna det Knut i Sällebärgh Jons broder
hafuer edeligen vittnat medh honom emot i een skuldsak. Så
oansett denne ringe rätt icke kände sigh skyldigh något widare her
utinnan att giöra vtan det borde bliffua vidh det som giort war
aldenstund tå strax icke exciperades, leckuell på det Joen i Nygårdh
icke skall bliffua i sin skuldfodringh förhindrat eller fåfängeligen vppe
hållen ty framförde han nu tuenne andre ehrlige och opartijske
vittne nemligen Oluff Bängtzon och Sone i Angzhult huilka edeli
gen medh hand å book suoro att det wara sanfärdigt som tillfören
ne war antecknat her på tinget den 17 Novemb: 1640
huilket nu för dem vplästes.
Wellachtat Brådde Jacobszon i Markarit presenterade i retten een
vpskoffz dom dat: Jönekiöpingz rådhwsz den 10 Octobris 1642
förmälandes att Jönsz Perszon will betalla de 100 rikzdr ner Brådde
hafuer fylt den eedh han sigh tilbudet haffuer att giöra. Altså var
be:te Brådde nu tillstädes medh sine lagmän och wille eden fulborda
föregiffuandes sigh och i godh tidh hafua her om sin fullmecht: Jacob
Augustszon tillschriffuit att han skulle significera Jöns Pederszon
om tidhen på tinget men lekuell är ingen kommen på Jönsz
Pedersons sijdo. Huarföre bleff nu aff rätten denne gången såle
des slutat att der Jöns Person i Jönekiöpingh icke kommer tillstä
des neste häredtztinget eller hans wisza ombudh tå skall icke desz
mindre Brådde bliffua tillåtet eeden fulborda. Doch skall
5v
Brådde sin vederpart om tidhen ner tinget hållas skall tidigt gifua
tillkenna och protestera på omkostnat och skade som i denne sak an
wändht är eller her efter anwändas bör.
Sammadagh tingfördes een ogifft frälsesdrängh Gumundh
Påffuelszon i Rynnerskiöp och bekende sigh haffua lägrat een piga
Bengta Bengtzdotter som tiente i Rynnerskiöp och afflat barn medh
henne thet hon födt haffuer. Och effter inthet echtenskap war
vtloffuat och will henne icke wedergömma derföre sakfeltes han
effter det 3 Cap: i Giffto: Balk: till penningar 40 marker.
frelses huszbond 13marker 2 öre 16
målzäganden 13 marker 2 öre 16
häradet 6 marker 5 öre 8
häretzhöffding 6 marker 5 öre 8
Sammadagh begärade welb: Christoffer Grijp domb på
den skuldsak som han fodrar aff welb: Nielsz Siöbladh. Tå frågades
Larsz Bengtzszon welb: Niels Siöbladz tienare om han hafuer full
giordt det som honom pålagdt bleff nestförledne tingh? Suarade
att han lät sin huszbonde sij breffuen huilken suarade honom att
han inthet kan eller will låta vpslå sitt breffskrijn för än hans
tillkenna och protestera på omkostnat och skade som i denne sak an
wändht är eller her efter anwändas bör.
Sammadagh tingfördes een ogifft frälsesdrängh Gumundh
Påffuelszon i Rynnerskiöp och bekende sigh haffua lägrat een piga
Bengta Bengtzdotter som tiente i Rynnerskiöp och afflat barn medh
henne thet hon födt haffuer. Och effter inthet echtenskap war
vtloffuat och will henne icke wedergömma derföre sakfeltes han
effter det 3 Cap: i Giffto: Balk: till penningar 40 marker.
frelses huszbond 13marker 2 öre 16
målzäganden 13 marker 2 öre 16
häradet 6 marker 5 öre 8
häretzhöffding 6 marker 5 öre 8
Sammadagh begärade welb: Christoffer Grijp domb på
den skuldsak som han fodrar aff welb: Nielsz Siöbladh. Tå frågades
Larsz Bengtzszon welb: Niels Siöbladz tienare om han hafuer full
giordt det som honom pålagdt bleff nestförledne tingh? Suarade
att han lät sin huszbonde sij breffuen huilken suarade honom att
han inthet kan eller will låta vpslå sitt breffskrijn för än hans
söner och mågh komma samptlige tillstädes och der inthet breff fin
nes som kan handskrifften döda, tå känner han sigh skyldigh antin
gen att betalla eller sigh medh lagh befrija att handskrifften är
betallt. Widare kunne inthet procederas i denne sak effter
Larsz Bengtzson sade sigh inthet wara fullmechtigh att festa någon
eedh vtan referera huad hans huszbonde suarade. Doch sade Larsz
Bengtzson att der de icke kunna förlijkas innan neste tingh tå
skall han medh saken widare fortfara och han fullgiöra det
honom på nestförledne tingh pålagdt war och skaffa sigh nögachtigh
fullmacht.
nes som kan handskrifften döda, tå känner han sigh skyldigh antin
gen att betalla eller sigh medh lagh befrija att handskrifften är
betallt. Widare kunne inthet procederas i denne sak effter
Larsz Bengtzson sade sigh inthet wara fullmechtigh att festa någon
eedh vtan referera huad hans huszbonde suarade. Doch sade Larsz
Bengtzson att der de icke kunna förlijkas innan neste tingh tå
skall han medh saken widare fortfara och han fullgiöra det
honom på nestförledne tingh pålagdt war och skaffa sigh nögachtigh
fullmacht.
6r
Sammadagh kom för rätta Larsz Pederson i Elinge och klagade
att han är kommen i röchte haffua flaget een kalff och hemkiört
vthi itt riszlasz och det så wijda vtspridt att onda munnar dichta sigh ther
aff wijszor om honom hans slächt och förwanter till stort åtlöije
och vanähra, derföre vtfeste han till sitt goda nampns defension
een 6 manna edh att han aldrig flog någon kalff och hemkiörde till
neste tingh.
Sammadagh kom för retta edle och welborne herres her Carll
Gyldenhielms rikz admiralens foude w:tt Johan Michellszon
och lät vpläsa sin fulmacht dat: den 30 Januarij 1640 der vthi
honom befalles hafua itt noga vpseande att welb: frw Karin Lillie
sparre iche skall skee något förner på de godtz han henne donerat
haffuer. Altså klagar hon att prästen i Ryszby wellerde h:r Johan
Colliander häfdar och innehaffuer een engh Storön be:d som ligger
in om hennes rå och rör på Förarpa ägor. Begärar att hans wittne
som nu tillstädes äre måtte bliffua edeligen förhörde. Her till
suarade her Johan Colliander och h:r Johan Lijncius att engen hafuer
warit häfdat till prästegården i deras antecessoris tijdh huilken
bodde i Ryszby i 60 åhr och seija sigh nu för sine personer icke vnderstå sigh
inlåta i någon process eller suara i denne saken för än de sigh
hoosz hans ährewördigheet bispen her om förfrågat haffua.
Men Johan Michellszon protesterar att han nu haffuer sin vittne till
städes huilka i medler tidh kunna affalla, effter de äre gamble män
och således skeer förner vthi sin rätt och elliest att denne dilation
är fåfengh och skadeligh. Huar till rätten suarade att de inthet
kunna vptaga någon edelige vittne effter ingen suarande är till
städes på andre sidan, eij heller någon fullmechtig. Huarföre blefuo
vittnen förhörde allenast doch vtan någon edh. Först fram
kallades Niels Olszon i Quenslöff huilken är födder i Förarp och hans
fader der bodt hafuer, berättar att först her Carll i Ryszby kom dijt
att blifua boandes war Storön ingen engh vtan var mulebete
men ner hon icke bleff för möckit aff boskapen vpäten slogo henne
huem som ville i Förarpz by och effter Olufz fader war klockare och
bodde i Förarp altså talte her Carll i Ryszby medh honom om engen
och sade, öa som ligga i måsa och siöa höra till det landet de ligga
nermast, iag gärder wist in henne? Hans fader suarade, det är vårt
mulebeete, der medh inhegnades engen.
att han är kommen i röchte haffua flaget een kalff och hemkiört
vthi itt riszlasz och det så wijda vtspridt att onda munnar dichta sigh ther
aff wijszor om honom hans slächt och förwanter till stort åtlöije
och vanähra, derföre vtfeste han till sitt goda nampns defension
een 6 manna edh att han aldrig flog någon kalff och hemkiörde till
neste tingh.
Sammadagh kom för retta edle och welborne herres her Carll
Gyldenhielms rikz admiralens foude w:tt Johan Michellszon
och lät vpläsa sin fulmacht dat: den 30 Januarij 1640 der vthi
honom befalles hafua itt noga vpseande att welb: frw Karin Lillie
sparre iche skall skee något förner på de godtz han henne donerat
haffuer. Altså klagar hon att prästen i Ryszby wellerde h:r Johan
Colliander häfdar och innehaffuer een engh Storön be:d som ligger
in om hennes rå och rör på Förarpa ägor. Begärar att hans wittne
som nu tillstädes äre måtte bliffua edeligen förhörde. Her till
suarade her Johan Colliander och h:r Johan Lijncius att engen hafuer
warit häfdat till prästegården i deras antecessoris tijdh huilken
bodde i Ryszby i 60 åhr och seija sigh nu för sine personer icke vnderstå sigh
inlåta i någon process eller suara i denne saken för än de sigh
hoosz hans ährewördigheet bispen her om förfrågat haffua.
Men Johan Michellszon protesterar att han nu haffuer sin vittne till
städes huilka i medler tidh kunna affalla, effter de äre gamble män
och således skeer förner vthi sin rätt och elliest att denne dilation
är fåfengh och skadeligh. Huar till rätten suarade att de inthet
kunna vptaga någon edelige vittne effter ingen suarande är till
städes på andre sidan, eij heller någon fullmechtig. Huarföre blefuo
vittnen förhörde allenast doch vtan någon edh. Först fram
kallades Niels Olszon i Quenslöff huilken är födder i Förarp och hans
fader der bodt hafuer, berättar att först her Carll i Ryszby kom dijt
att blifua boandes war Storön ingen engh vtan var mulebete
men ner hon icke bleff för möckit aff boskapen vpäten slogo henne
huem som ville i Förarpz by och effter Olufz fader war klockare och
bodde i Förarp altså talte her Carll i Ryszby medh honom om engen
och sade, öa som ligga i måsa och siöa höra till det landet de ligga
nermast, iag gärder wist in henne? Hans fader suarade, det är vårt
mulebeete, der medh inhegnades engen.
6v
Arffuid i Siötörph berätter att han gick well der i skogen 6 åhrz tidh sedan
her Carll först tijt kom och tå war samme engh friskt mulebete och war
icke inhegnet.
Oluff i Horsznäs seger att för än h:r Carll dijt kom lågh det engestycket
vthe för fäfot och h:r Carll den först inhegnade.
Wittnen hafua aflagdt edh att de haffua berättat sanningen om Stora
öö och icke osanningh, doch vederparten behållet framföra deras vitne
een annor gångh för än rätten her om något sententierar.
Item effter prästerna i Ryszby sade sigh icke wara fulmechtige att suara i
denne sak, skall dem giffuas copia aff samma ransakningh, ther medh
sökia capitulum om deras rådh i denne sak och antingen aff capitelz
männerna her till suara eller giöra någon fullmechtigh, men orsa
ken att thenne förbe:de wittne på Johan Michelszons vegner äre förhörde
är orsaken att vittnen äre gamble och kan skee icke öfftare tingföre
och nu för dödzfall skuld förhörde, doch parterna på både sidor her
effter lagligit process i denne sak förbehållen.
Sammadagh kom för rätta een mandråpare Joen Larszon i
Tutarit på frelsze och presenterade landzhöffdingens welborne
Bengt Bagges leijdebreff dat: 27 Decembris 1642 att komma
frij och felogh till detta tinget. Nu framkom Erich i Tutarit och kla
gade att be:te dråpare nu förleden påschadagah den 20 Aprilis förde sigh
i perlemente med 3 hans söner och lychtades inthet bätter än att drå
paren Joen Larszon högg een yxa i röggen på hans son Joen Erichson
att han fierde dagen om morgonen tideligen afsomnade, her om vitt
na Erich Knutzon i Gnusztorph trowärdigh man effter aflagdan edh
huilken war medh ner trättan och slagzmålet begyntes såszom och ner
dråpet skedde. Orsaken till dråpet är således som föllier:
Om påschadagh sedan som både den dräpne och dråparen hade varit
vidh sacramentet gingo alle tre Erichz söner i Tutarit vp i byen
nemligen Jeppe, Clasz och Joen Erichszöner att tigga påskägg, kom
mo och så till een ryttare som dem gästbudit hade, Jöran Cristoff
ferson be:d huilken gaff dem ööll så att de blefuo något drukne.
In emot afftonen kom dråparen Jon Larszon medh sin bolyxa på
axlen dijt gångandes på gården. Tå togh Jeppe honom dijt in medh
sigh och de drucko een stundh tillsammans medh semia. Vidh the
her Carll först tijt kom och tå war samme engh friskt mulebete och war
icke inhegnet.
Oluff i Horsznäs seger att för än h:r Carll dijt kom lågh det engestycket
vthe för fäfot och h:r Carll den först inhegnade.
Wittnen hafua aflagdt edh att de haffua berättat sanningen om Stora
öö och icke osanningh, doch vederparten behållet framföra deras vitne
een annor gångh för än rätten her om något sententierar.
Item effter prästerna i Ryszby sade sigh icke wara fulmechtige att suara i
denne sak, skall dem giffuas copia aff samma ransakningh, ther medh
sökia capitulum om deras rådh i denne sak och antingen aff capitelz
männerna her till suara eller giöra någon fullmechtigh, men orsa
ken att thenne förbe:de wittne på Johan Michelszons vegner äre förhörde
är orsaken att vittnen äre gamble och kan skee icke öfftare tingföre
och nu för dödzfall skuld förhörde, doch parterna på både sidor her
effter lagligit process i denne sak förbehållen.
Sammadagh kom för rätta een mandråpare Joen Larszon i
Tutarit på frelsze och presenterade landzhöffdingens welborne
Bengt Bagges leijdebreff dat: 27 Decembris 1642 att komma
frij och felogh till detta tinget. Nu framkom Erich i Tutarit och kla
gade att be:te dråpare nu förleden påschadagah den 20 Aprilis förde sigh
i perlemente med 3 hans söner och lychtades inthet bätter än att drå
paren Joen Larszon högg een yxa i röggen på hans son Joen Erichson
att han fierde dagen om morgonen tideligen afsomnade, her om vitt
na Erich Knutzon i Gnusztorph trowärdigh man effter aflagdan edh
huilken war medh ner trättan och slagzmålet begyntes såszom och ner
dråpet skedde. Orsaken till dråpet är således som föllier:
Om påschadagh sedan som både den dräpne och dråparen hade varit
vidh sacramentet gingo alle tre Erichz söner i Tutarit vp i byen
nemligen Jeppe, Clasz och Joen Erichszöner att tigga påskägg, kom
mo och så till een ryttare som dem gästbudit hade, Jöran Cristoff
ferson be:d huilken gaff dem ööll så att de blefuo något drukne.
In emot afftonen kom dråparen Jon Larszon medh sin bolyxa på
axlen dijt gångandes på gården. Tå togh Jeppe honom dijt in medh
sigh och de drucko een stundh tillsammans medh semia. Vidh the
7r
Vidh the så såto kom Erick Knutzson i Gnusztorph och lät kalla vth dråparen
Joen Larszon och i det de stodo och taltes vidh kom Jeppe Erichszon vth
gångandes. Tå sade Erick Knutzon till Jeppa, giff migh påskägg? Jeppe
suarade, iagh will giffua tigh itt ägg som ligger vth vidh weggen, tu skall
få tuå bijta af plomman. Erick Knutzon suarade haff det sielff.
Tå sade dråparen som stodh der jempte, still Jeppe, tui skam, att tu
skalt haffua sådant snack till een fastandes man? Jeppe suarade det
kommer tigh inthet vidh, tu får medh itt vth medh väggen som skall
vara fyra bijta vthi. Tå slogh Jeppe sin hatt vidh jorden seijandes till
dråparen, jagh redz inthet för tigh. Dråparen sadhe, huadh troo du
vilt medh tina kniffuar och blänchte ådt honom medh sin yxa.
Tå begynte Jeppes bröder Clasz och Joen som och stodo på gården
att taga sigh aff denna trätta, kastade hårde ordh på huar andra och
bruchte mundh elacker som han inthet mins berätta. Tå sade Joen
Larszon dråparen till Erick Knutzon, kom wij welliom gå hädan, iag
vill inthet trätta medh them, iagh haffuer warit till Gudz bordh idagh.
Tå suarade Jeppe seijandes till sine bröder, det är i wår hemwägh,
welliom wij gå medh, gingo der medh itt litit stycke ifrån gården,
begynte strax skälla på huar andra. Erickz söner kallade dråparen
Rona tiuff och Rona rasen /ty han är aff Rona slächte/ och dråpa
ren kallade dem igen kiöpare tiuffuar. Tå sade dråparen vellien
i gå medh så will iagh wenda om, iagh will inthet föllia eder, gich
så till bakersz igen samma wägh vp i gården igen. Tå wende Erickz
söner medh och sade wij wele föllia medh, wij haffue samma wägh, åter
begynte de skiffta onda munnar oppå huar andra. Tå sade Erich Knutz
szon till dråparen Jon Larszon, kom wij wele gå hädan. Han suarade,
iagh vill gå medh. Der medh ginge de sin koosz itt godt stycke nider ifrån
gården. Tå begynte Erichz söner skrika som stodo igen på gården.
Dråparen Jon Larszon sågh sigh om seijandes: kom kom än en gångh efter
migh, gingo altså fort sin wägh. Tå kommo Erikz söner fort
efter och som dråparen kom in emot sin åker hade han achtat stanna
ty dråparens styffader ropade ådt honom, gack vth på din åker och sij
så till huadh tu kant giöra. Denne orden vittnade Jöns Jeppaszon
efter aflagdan edh att dråparens styffader Joen Ron sade, han stodh
itt godt stycke ifrån wägen och detta ansågh. Men Erick Knutzon sadhe,
wij welliom gå fort, du hafuer warit illa framme för dem till
förenne. Dråparen sade, iagh vill så giöra, gingo så fort fram om en
annor åker, in på dråparens åker, tå hinte den dräpne Joen
Joen Larszon och i det de stodo och taltes vidh kom Jeppe Erichszon vth
gångandes. Tå sade Erick Knutzon till Jeppa, giff migh påskägg? Jeppe
suarade, iagh will giffua tigh itt ägg som ligger vth vidh weggen, tu skall
få tuå bijta af plomman. Erick Knutzon suarade haff det sielff.
Tå sade dråparen som stodh der jempte, still Jeppe, tui skam, att tu
skalt haffua sådant snack till een fastandes man? Jeppe suarade det
kommer tigh inthet vidh, tu får medh itt vth medh väggen som skall
vara fyra bijta vthi. Tå slogh Jeppe sin hatt vidh jorden seijandes till
dråparen, jagh redz inthet för tigh. Dråparen sadhe, huadh troo du
vilt medh tina kniffuar och blänchte ådt honom medh sin yxa.
Tå begynte Jeppes bröder Clasz och Joen som och stodo på gården
att taga sigh aff denna trätta, kastade hårde ordh på huar andra och
bruchte mundh elacker som han inthet mins berätta. Tå sade Joen
Larszon dråparen till Erick Knutzon, kom wij welliom gå hädan, iag
vill inthet trätta medh them, iagh haffuer warit till Gudz bordh idagh.
Tå suarade Jeppe seijandes till sine bröder, det är i wår hemwägh,
welliom wij gå medh, gingo der medh itt litit stycke ifrån gården,
begynte strax skälla på huar andra. Erickz söner kallade dråparen
Rona tiuff och Rona rasen /ty han är aff Rona slächte/ och dråpa
ren kallade dem igen kiöpare tiuffuar. Tå sade dråparen vellien
i gå medh så will iagh wenda om, iagh will inthet föllia eder, gich
så till bakersz igen samma wägh vp i gården igen. Tå wende Erickz
söner medh och sade wij wele föllia medh, wij haffue samma wägh, åter
begynte de skiffta onda munnar oppå huar andra. Tå sade Erich Knutz
szon till dråparen Jon Larszon, kom wij wele gå hädan. Han suarade,
iagh vill gå medh. Der medh ginge de sin koosz itt godt stycke nider ifrån
gården. Tå begynte Erichz söner skrika som stodo igen på gården.
Dråparen Jon Larszon sågh sigh om seijandes: kom kom än en gångh efter
migh, gingo altså fort sin wägh. Tå kommo Erikz söner fort
efter och som dråparen kom in emot sin åker hade han achtat stanna
ty dråparens styffader ropade ådt honom, gack vth på din åker och sij
så till huadh tu kant giöra. Denne orden vittnade Jöns Jeppaszon
efter aflagdan edh att dråparens styffader Joen Ron sade, han stodh
itt godt stycke ifrån wägen och detta ansågh. Men Erick Knutzon sadhe,
wij welliom gå fort, du hafuer warit illa framme för dem till
förenne. Dråparen sade, iagh vill så giöra, gingo så fort fram om en
annor åker, in på dråparens åker, tå hinte den dräpne Joen
7v
Erickszon honom på åkren huilken lop ifrån sine bröder flux effter drå
paren, i det samma kom och dråparens hustru och mötte sin man på
samma åker och de kastade tillijka ådt huar andra medh huar sin sten
men kasten drabbade inthet ty dråparen slogh effter deh dräpne
medh yxhammaren men råkte inthet heller ty hustrun hindrade ho
nom såszom och Erick Knutzson försatte slaget medh en käpp han
hade i handen. Tå språngh Joen Erichszon som dräpen bleff tillbakers
try sprijngh och kastade yxan handlöst ådt dråparen huilken yxa
han togh i gården medh sigh /huilken yxa han togh i gården medh sigh ther
the drucko/. Men Erick Knutzson slogh bort kastet medh staken att det
giorde ingen skada och togh vp yxan. Tå kom Joen Erichszon then dräpne
och togh om yxan medh honom och ville haffua henne igen. Vidh the röchtes
om yxan kom Clasz den dräpnes broder medh een knijff i handen och
sade, tu håller min broder som tiuff, Erick Knutzon suarade, det skall
tu aldrigh beuijsza, iagh tager fridh så möckit iagh förmår, slepte der medh
yxan och den dräpne kastade yxan ifrån sigh och Erick Knutzon gick
åter till Joen Erickszon och sade till honom hålt stilla? den dräpne sua
rade, iagh skall aldrigh sleppa honom den tiuffuen för han skiöt min fader.
Widh detta skedde ibland them så vittnade een vngh piga Kirstin Larsz dötter
som och var medh på åkren att Jeppe kastade een steen ådt dråparen
men råkte honom inthet, strax slogh dråparen honom itt yxhammars
hugg, strax slogh Clasz till dråparen i härarna medh een sten och
dråparen slogh ådt honom igen medh yxhammaren men råkte honom
inthet, der medh bleff Clasz stilla och Jeppe gick sin koosz medh Erick
Knutzon. Tå kom then dräpne Joen Erickszon och kastade een sten
ådt dråparen och drabbade honom i härarna. Dråparen kastadhe
ådt honom een sten igen och råkte honom på axlen. Tå togh Joen
Erickszon som dräpen bleff vp een sten och slogh dråparen i huff
uodet att bloden gick strax vth. Dråparen slogh honom igen medh en
sten i axlen. Den dräpne lätade strax efter een annor sten.
Men dråparem folgde för fort effter medh yxan att han inthet fick
wända sigh om vtan högg honom emillan axlarna medh yxan
och ryggen öffuantuert. Strax togh dråparen vth yxan och flydde.
Nu frågades parterna på både sidor om de hade något emot detta
som vittnat war i denne sak? Suarade de neij, vtan målzägan
dne protesterar att dråparen icke hade behöfft påschedagh taga
sin yxa på axlen att gå vp i byn medh, menar altså han war be
rådder till ondt och dråparen seger att hans söner icke skulle
paren, i det samma kom och dråparens hustru och mötte sin man på
samma åker och de kastade tillijka ådt huar andra medh huar sin sten
men kasten drabbade inthet ty dråparen slogh effter deh dräpne
medh yxhammaren men råkte inthet heller ty hustrun hindrade ho
nom såszom och Erick Knutzson försatte slaget medh en käpp han
hade i handen. Tå språngh Joen Erichszon som dräpen bleff tillbakers
try sprijngh och kastade yxan handlöst ådt dråparen huilken yxa
han togh i gården medh sigh /huilken yxa han togh i gården medh sigh ther
the drucko/. Men Erick Knutzson slogh bort kastet medh staken att det
giorde ingen skada och togh vp yxan. Tå kom Joen Erichszon then dräpne
och togh om yxan medh honom och ville haffua henne igen. Vidh the röchtes
om yxan kom Clasz den dräpnes broder medh een knijff i handen och
sade, tu håller min broder som tiuff, Erick Knutzon suarade, det skall
tu aldrigh beuijsza, iagh tager fridh så möckit iagh förmår, slepte der medh
yxan och den dräpne kastade yxan ifrån sigh och Erick Knutzon gick
åter till Joen Erickszon och sade till honom hålt stilla? den dräpne sua
rade, iagh skall aldrigh sleppa honom den tiuffuen för han skiöt min fader.
Widh detta skedde ibland them så vittnade een vngh piga Kirstin Larsz dötter
som och var medh på åkren att Jeppe kastade een steen ådt dråparen
men råkte honom inthet, strax slogh dråparen honom itt yxhammars
hugg, strax slogh Clasz till dråparen i härarna medh een sten och
dråparen slogh ådt honom igen medh yxhammaren men råkte honom
inthet, der medh bleff Clasz stilla och Jeppe gick sin koosz medh Erick
Knutzon. Tå kom then dräpne Joen Erickszon och kastade een sten
ådt dråparen och drabbade honom i härarna. Dråparen kastadhe
ådt honom een sten igen och råkte honom på axlen. Tå togh Joen
Erickszon som dräpen bleff vp een sten och slogh dråparen i huff
uodet att bloden gick strax vth. Dråparen slogh honom igen medh en
sten i axlen. Den dräpne lätade strax efter een annor sten.
Men dråparem folgde för fort effter medh yxan att han inthet fick
wända sigh om vtan högg honom emillan axlarna medh yxan
och ryggen öffuantuert. Strax togh dråparen vth yxan och flydde.
Nu frågades parterna på både sidor om de hade något emot detta
som vittnat war i denne sak? Suarade de neij, vtan målzägan
dne protesterar att dråparen icke hade behöfft påschedagh taga
sin yxa på axlen att gå vp i byn medh, menar altså han war be
rådder till ondt och dråparen seger att hans söner icke skulle
8r
haffua lupit effter honom in på sin egen åker, der han mente sigh
boort haffua fridh och den dräpne i så måtto bliffua ogill.
Derföre bleff detta ährandet skutit till nembden effter det 17 Cap:
i Såram: Balk: medh villia och det 37 Cap: i Edzöre Balken om dhen
dräpne schulle blifua ogill effter det skedde på dråparens åker?
Huilka ner the hade omröstat gåffuo sin meningh således tillkenna
att den dräpne icke kan för den skuld bliffua ogill att dråpet skedde
på dråparens åker ty det war ingen plogh eller byrda timma som
lagen fodrar vtan een dyr helig dagh oppå huilken de hade bordt
warit stilla i sin husz vthi gudeligheet, eij heller war dråparen dher
stadder att giöra något arbete. Sedan bleff dråpet öffuerwäget
effter det 12 Cap: i Dråpm: Balken och det nembdenne föreläset
om dråparen war aff retta lijffznödh trängder och kunne icke på
andre sätt vndwijka denne gerningh på sielffua wigwallen,
såszom och skåda den dödes brått? Och ner nembden hade sigh her
om betänkt gåffuo de sådane beskedh ifrån sigh, oansedt de finna
stoor skuld hoosz den döda, lekuell kunna the icke på deras samvetz
vegnar befrija dråparens lijff efter förbe:de cap: för effter:ne skääl
skuld ty 1. ner de begynte trätta hafuer han giffuit Erichz söner lijka
ondh mund och kallat dem kiöpare tiuffuar. 2. Icke flydt eller gådt
vndan medh något alffuar vtan sedt sigh om tillbakers, blänckt medh
yxan och sagt kom kom. 3. Icke welit lydt sin hustru och gått sin koosz
vthan förbidat sine ouenner på sin åker och giffuit sigh i offenteli
git wapnskiffte, först medh den ene, så medh den andre, att de alle
fingo nogh aff honom. 4. Huggit den dräpne back i röggen
tå han ingen fhara hade af honom der han elliest wäll hade kunnet
lönt honom medh yxhammaren. 5. Hade dråparen godt till
fälle fly vndan der han elliest hade welat. 6. Står målzäganden på
sin rätt och will lagligen hempnas. Och oansett detta således afsagt
war synes denne nidrige rätten cristeligit att dråparen benåddes
lijffuet för desze skäll skuldh: 1. Haffuer Erickz son Jeppe begynt
medh ohöffueska ordh öfuerfalla dråparen der till de tuå andre hulpit
haffua och kallat honom Rona tiuffuen. 2. Ner dråparen ville
gå aff gården der de drucko, folgdt medh och brukat ondh mundh på
huar andra och ner dråparen wände om till gården igen, gått efter
honom medh slemme mundbruk. 3. Haffuer then dräpne i ondt
vpsåt taget een yxa aff gården medh sigh och strax begiffuit sigh
boort haffua fridh och den dräpne i så måtto bliffua ogill.
Derföre bleff detta ährandet skutit till nembden effter det 17 Cap:
i Såram: Balk: medh villia och det 37 Cap: i Edzöre Balken om dhen
dräpne schulle blifua ogill effter det skedde på dråparens åker?
Huilka ner the hade omröstat gåffuo sin meningh således tillkenna
att den dräpne icke kan för den skuld bliffua ogill att dråpet skedde
på dråparens åker ty det war ingen plogh eller byrda timma som
lagen fodrar vtan een dyr helig dagh oppå huilken de hade bordt
warit stilla i sin husz vthi gudeligheet, eij heller war dråparen dher
stadder att giöra något arbete. Sedan bleff dråpet öffuerwäget
effter det 12 Cap: i Dråpm: Balken och det nembdenne föreläset
om dråparen war aff retta lijffznödh trängder och kunne icke på
andre sätt vndwijka denne gerningh på sielffua wigwallen,
såszom och skåda den dödes brått? Och ner nembden hade sigh her
om betänkt gåffuo de sådane beskedh ifrån sigh, oansedt de finna
stoor skuld hoosz den döda, lekuell kunna the icke på deras samvetz
vegnar befrija dråparens lijff efter förbe:de cap: för effter:ne skääl
skuld ty 1. ner de begynte trätta hafuer han giffuit Erichz söner lijka
ondh mund och kallat dem kiöpare tiuffuar. 2. Icke flydt eller gådt
vndan medh något alffuar vtan sedt sigh om tillbakers, blänckt medh
yxan och sagt kom kom. 3. Icke welit lydt sin hustru och gått sin koosz
vthan förbidat sine ouenner på sin åker och giffuit sigh i offenteli
git wapnskiffte, först medh den ene, så medh den andre, att de alle
fingo nogh aff honom. 4. Huggit den dräpne back i röggen
tå han ingen fhara hade af honom der han elliest wäll hade kunnet
lönt honom medh yxhammaren. 5. Hade dråparen godt till
fälle fly vndan der han elliest hade welat. 6. Står målzäganden på
sin rätt och will lagligen hempnas. Och oansett detta således afsagt
war synes denne nidrige rätten cristeligit att dråparen benåddes
lijffuet för desze skäll skuldh: 1. Haffuer Erickz son Jeppe begynt
medh ohöffueska ordh öfuerfalla dråparen der till de tuå andre hulpit
haffua och kallat honom Rona tiuffuen. 2. Ner dråparen ville
gå aff gården der de drucko, folgdt medh och brukat ondh mundh på
huar andra och ner dråparen wände om till gården igen, gått efter
honom medh slemme mundbruk. 3. Haffuer then dräpne i ondt
vpsåt taget een yxa aff gården medh sigh och strax begiffuit sigh
8v
medh sin broder samma wäg effter honom /doch skall man weta
att det war alles deras hemwägh/. 4. Lupit ifrån sine bröder till
dråparen och strax begynte slå på honom. 5. Bleff och dråparen
aff de andre i lika måtto antastat ner de kommo på åkren, doch
icke tillijka eller medh samnat handh. 6. Haffuer den dräpne icke
velit lyda wittnet som rådde honom till thet bästa vtan sagt han
skall få skam för min fader han skiöt.
Ytterst skall den konungzlig rätt och wara witterligit att den dräpnes
fader Erick och dråparen Joen Larszon hafua tillförenne slages,
Erick stuckit dråparen medh een knijff, een tidh der effter haffuer
dråparen lagt sigh i försåt för Erick och skiöt honom igenom låret,
haffuer altså warit gammull affundh inne, huilken nu vtbrast.
Detta allt hemstelles i vnderdånigheet till den konungzlige götiske
hoffrättz höga betänkiande och resolution. Dråparen gick efter
leijdebreffuit i sitt behåld igen.
Heideridaren Ehrland i Öfrakra och Peer Joenszon i Vlarp tingför
de effter:ne bönder som haffua huggit förbudne trä.
Joen i Ryszby och Peer Anderson i Wästreby hade sålt een forn eek
till Bro i Gnusztorph aff oskiffto skogh, sakfeltes huar thera för trät
till 3 marker.
Niels i Hå å skatta hafuer huggit een grön ek, det han bekende, sakfel
tes till 3 marker för trät och till 40 marker förbudet.
Knut i Hellhult å skatta för een ek 40 marker och för trät 3 marker.
Eszbiörn i Biernhult och Knut i Biernhult å frelsze för de haffua
huggit een bok på skatta, feltes tll 40 marker för förbudet och för
trät till 3 marker.
Anders i Fagrult å frelsze hafuer huggit een book på obytt skogh
skall böta 40 marker för förbudet och 3 marker för trät efter lagen.
Joen i Bårszhult för een ek 40 marker och för trät 3 marker.
Peder Olszon i Rataridt sakfeltes för een book till 40 marker för
förbudet och för trät 3 marker.
att det war alles deras hemwägh/. 4. Lupit ifrån sine bröder till
dråparen och strax begynte slå på honom. 5. Bleff och dråparen
aff de andre i lika måtto antastat ner de kommo på åkren, doch
icke tillijka eller medh samnat handh. 6. Haffuer den dräpne icke
velit lyda wittnet som rådde honom till thet bästa vtan sagt han
skall få skam för min fader han skiöt.
Ytterst skall den konungzlig rätt och wara witterligit att den dräpnes
fader Erick och dråparen Joen Larszon hafua tillförenne slages,
Erick stuckit dråparen medh een knijff, een tidh der effter haffuer
dråparen lagt sigh i försåt för Erick och skiöt honom igenom låret,
haffuer altså warit gammull affundh inne, huilken nu vtbrast.
Detta allt hemstelles i vnderdånigheet till den konungzlige götiske
hoffrättz höga betänkiande och resolution. Dråparen gick efter
leijdebreffuit i sitt behåld igen.
Heideridaren Ehrland i Öfrakra och Peer Joenszon i Vlarp tingför
de effter:ne bönder som haffua huggit förbudne trä.
Joen i Ryszby och Peer Anderson i Wästreby hade sålt een forn eek
till Bro i Gnusztorph aff oskiffto skogh, sakfeltes huar thera för trät
till 3 marker.
Niels i Hå å skatta hafuer huggit een grön ek, det han bekende, sakfel
tes till 3 marker för trät och till 40 marker förbudet.
Knut i Hellhult å skatta för een ek 40 marker och för trät 3 marker.
Eszbiörn i Biernhult och Knut i Biernhult å frelsze för de haffua
huggit een bok på skatta, feltes tll 40 marker för förbudet och för
trät till 3 marker.
Anders i Fagrult å frelsze hafuer huggit een book på obytt skogh
skall böta 40 marker för förbudet och 3 marker för trät efter lagen.
Joen i Bårszhult för een ek 40 marker och för trät 3 marker.
Peder Olszon i Rataridt sakfeltes för een book till 40 marker för
förbudet och för trät 3 marker.
9r
Sammadagh blefff mandråparen Priszbo Jöszen effter den högtt:
kongz: hoffrättz resolution biltogh lagder och allmogen afffuarli
gen förmanter huilken hysar eller herbergerar honom skall straffas
som lagh förmäler.
Dhenne dagen tingfördes een drängh Knut Joenszon i Liungby å skatta
huilken hafuer besoffuet een pijga Kirstin Suensdotter aff oächta
sängh född, derföre sakfeltes han effter det 3 Cap: i Gifft: Balken
till penningar 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand 6 marker 5 öre 8
häradet 3 marker 2 öre 16
häredtzhöfd 3 marker 2 öre 16
Sammadagh klagade befallningzmannen att Per Perszon i Elmt
åsza förde sigh i trättemåll medh Oluff Soneson i Geddeboda nu nest
kongz: hoffrättz resolution biltogh lagder och allmogen afffuarli
gen förmanter huilken hysar eller herbergerar honom skall straffas
som lagh förmäler.
Dhenne dagen tingfördes een drängh Knut Joenszon i Liungby å skatta
huilken hafuer besoffuet een pijga Kirstin Suensdotter aff oächta
sängh född, derföre sakfeltes han effter det 3 Cap: i Gifft: Balken
till penningar 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand 6 marker 5 öre 8
häradet 3 marker 2 öre 16
häredtzhöfd 3 marker 2 öre 16
Sammadagh klagade befallningzmannen att Per Perszon i Elmt
åsza förde sigh i trättemåll medh Oluff Soneson i Geddeboda nu nest
förleden S. Thome dag effter kiörkiotiensten på kiörkiogården om
något gield och Oluff i Geddeboda mante Per Person vht, ner Per
kom vht spende han sin bösza, tå lop Oluff strax till och slog nider
böszan så at lodet gick igenom byxorna och brände honom något
litit på låret, doch ingen blånat eller blodwijte skedde. Och
effter detta skedde aff brådom skildnat bleff det afdömdt efter
det 13 Cap: i Edzöre Balk: till 6 marker.
cronan 3 marker
häradet 12 öre
häretzhöffd 12 öre
Sammadagh kom för rätta Joen Nilszon i Bårszhult huilken
hafuer haft lagt att han icke hafuer stulit een galt på skogen såszom
hans tienstepijga honom tillwijtte för huilken gerningh sigh att befrija
han hade sine lagmen på nestförledne hösttingh tillstädes, men tå
för trång skuldh och andra klagomåll icke kom fram, derföre nu
lät dem vptekna der medh sigh för beskylldningen wäria.
något gield och Oluff i Geddeboda mante Per Person vht, ner Per
kom vht spende han sin bösza, tå lop Oluff strax till och slog nider
böszan så at lodet gick igenom byxorna och brände honom något
litit på låret, doch ingen blånat eller blodwijte skedde. Och
effter detta skedde aff brådom skildnat bleff det afdömdt efter
det 13 Cap: i Edzöre Balk: till 6 marker.
cronan 3 marker
häradet 12 öre
häretzhöffd 12 öre
Sammadagh kom för rätta Joen Nilszon i Bårszhult huilken
hafuer haft lagt att han icke hafuer stulit een galt på skogen såszom
hans tienstepijga honom tillwijtte för huilken gerningh sigh att befrija
han hade sine lagmen på nestförledne hösttingh tillstädes, men tå
för trång skuldh och andra klagomåll icke kom fram, derföre nu
lät dem vptekna der medh sigh för beskylldningen wäria.
9v
Dhenne edh bleff lagligen gången och Oluff Niellszon för samma
galt frikiendh. Men kånan hade vtsendt sin moder huilken beder
för sin dotter och berättar att hon rättar sin ordh. Bleff afsagt att
hon skall stemmas till nesta tingh.
Harald i Lambakulla på sine egne vegnar och fulmöndig på sin
hustrus Elin Peders dotters i Ry och tingskiötte sin broder Börge
Pederszon i Lambekulla och hans hustru Berita Jons dotter deras
arffuelutter aff halff Lambekulla gårdh, och derföre haffuer
Harald vpburit 20 rikzdr in specie och 40 dr godt mynt. Item
itt paar stutar och een koo för bögningh och bekostnat, och för et
löffuet een oxe och een 4 lodh skedh. Elin Peders dotter
för sin lott 30 dr sölffuer mynt och i etlöffue 1 rikzdr.
Item giffuit sin broder Måns 8 dr smått mönt för det han hade
betalt öffuer halffua gården så att han medh arff och kiöp äger
½ gården. Och äre rätte gårdzens råmärke Holleberg och Rynne
wagnen.
Sammadagh war befallningzmannen w:tt Harald Trolle full
möndigh på Mächtila Peders dotters vegnar och på Göte Peder
sons vegnar och tingskiötte Måns Pederson och hans hustru Karin
Andersz dotter deras arffuelotter vthi Lambekulla gårdh och derföre
Mächtilla vpburit och bekommet jordh vthi Thomult till 20 dr
godt mönt och Göte Pederszon vpburit 40 dr godt mönt och
till wängåffua een tröija aff leskt så att han äger een heel
fierdingh aff aller gården medh sin arffuepart.
Kom för rätta Johans i Hästberga fullmechtigh på Karin Jönsz
dotters wegnar i Rydh i Giötterydz sochn och tingskiötte Johan
| Edemen | |
| Joen Nielszon i föreeden | Suen Åkason i Bårszhult |
| Joen Person i Bårszhult | Börge Åkeson i Aborreslätt |
| Boo ibidem | Eszbiörn i Biernehultatörph |
Dhenne edh bleff lagligen gången och Oluff Niellszon för samma
galt frikiendh. Men kånan hade vtsendt sin moder huilken beder
för sin dotter och berättar att hon rättar sin ordh. Bleff afsagt att
hon skall stemmas till nesta tingh.
Harald i Lambakulla på sine egne vegnar och fulmöndig på sin
hustrus Elin Peders dotters i Ry och tingskiötte sin broder Börge
Pederszon i Lambekulla och hans hustru Berita Jons dotter deras
arffuelutter aff halff Lambekulla gårdh, och derföre haffuer
Harald vpburit 20 rikzdr in specie och 40 dr godt mynt. Item
itt paar stutar och een koo för bögningh och bekostnat, och för et
löffuet een oxe och een 4 lodh skedh. Elin Peders dotter
för sin lott 30 dr sölffuer mynt och i etlöffue 1 rikzdr.
Item giffuit sin broder Måns 8 dr smått mönt för det han hade
betalt öffuer halffua gården så att han medh arff och kiöp äger
½ gården. Och äre rätte gårdzens råmärke Holleberg och Rynne
wagnen.
Sammadagh war befallningzmannen w:tt Harald Trolle full
möndigh på Mächtila Peders dotters vegnar och på Göte Peder
sons vegnar och tingskiötte Måns Pederson och hans hustru Karin
Andersz dotter deras arffuelotter vthi Lambekulla gårdh och derföre
Mächtilla vpburit och bekommet jordh vthi Thomult till 20 dr
godt mönt och Göte Pederszon vpburit 40 dr godt mönt och
till wängåffua een tröija aff leskt så att han äger een heel
fierdingh aff aller gården medh sin arffuepart.
Kom för rätta Johans i Hästberga fullmechtigh på Karin Jönsz
dotters wegnar i Rydh i Giötterydz sochn och tingskiötte Johan
10r
Jönszon i be:lte Rydh och hans hustru Kirstin Simons dotter halfuan vestre
gården i Rydh och derföre vpburit både för arff och etlöffue 150 dr
godt mönt och det i sin stora trång och fattigdom. Item hafuer Jönsz
Anundszon i Holmsery som är målzman för Karinnes barn på deras
vegnar vpburit 8 dr sölfuer mynt i etlöffues gåfuo och haffuer Johan
Jönszon i detta kiöp inlagdt 111 dr sölfuermönt som han bekom aff Månsz
Skreddare för sin rätta arffuejordh i Strömmakiöp.
Kom för rätta Källe i Aggalt klagandes att han för een lång tijdh sedan
länte Vdde i Traherit någre penningar der på Vdde hafuer honom nå
got betalt men tå the giorde räckningh sin emillan bleff Vdde skyldigh
20 dr och satte honom pant 1/8 aff Traheridt, den Källe brukte i 3 åhr.
Nu seger Vdde att han hafuer mestedeell betallt doch kan icke det be
wijsa. Lensmannen Niels i Quinnalt bekände att han medh tre
andre nembdemen recknade dem emillan vidh Traherytz kiörkia
att gäldet skulle bliffua vthi 12 dr der om de förliktes. Men sedan
röggade Kielle det menandes sigh wara förner skedt, der medh Källe
tillbiuder Vdde att giöra een trigge manna eed att Vdde honom in
thet skylldig är, så will han der medh wara nögder, huilket Vdde icke
ville effterkomma. Derföre bleff afsagt att det skall blifua widh den
förre förlikningh och Vdde loffuade villia betalla 12 dr till nest
kommande wårfrwdagh.
Kom för rätta Suen Börgeson i Fiskeryt och Torkell Brand i Läsarit
fullmöndige på een gammull pijges vegna Bengta Jons dötter i
Söndra Tranhult och tingskiötte Gisle i Tranhult och hans hustru Märit
1/8 aff Söndra Tranhult och derföre vpburit 49 specie rikzdr och
een suensk dr. Item haffua Torkell och Suen vpburit och bekom
met huar sin skedh om 4 lodh på det de skulle mäkla kiöpet, klandras
det för dem framdeles då skolla de sielffue suara der till.
Item haffuer hennes slechtingh Mårten vpburit för etlöffues gåffuo
2 rikzdr effter han war bördigh der till på det han skulle honom
den vplåta och är medh denne förordh att hon skall haffua sin stuffua
dher i sin lijffztidh och een kåållgårdh.
gården i Rydh och derföre vpburit både för arff och etlöffue 150 dr
godt mönt och det i sin stora trång och fattigdom. Item hafuer Jönsz
Anundszon i Holmsery som är målzman för Karinnes barn på deras
vegnar vpburit 8 dr sölfuer mynt i etlöffues gåfuo och haffuer Johan
Jönszon i detta kiöp inlagdt 111 dr sölfuermönt som han bekom aff Månsz
Skreddare för sin rätta arffuejordh i Strömmakiöp.
Kom för rätta Källe i Aggalt klagandes att han för een lång tijdh sedan
länte Vdde i Traherit någre penningar der på Vdde hafuer honom nå
got betalt men tå the giorde räckningh sin emillan bleff Vdde skyldigh
20 dr och satte honom pant 1/8 aff Traheridt, den Källe brukte i 3 åhr.
Nu seger Vdde att han hafuer mestedeell betallt doch kan icke det be
wijsa. Lensmannen Niels i Quinnalt bekände att han medh tre
andre nembdemen recknade dem emillan vidh Traherytz kiörkia
att gäldet skulle bliffua vthi 12 dr der om de förliktes. Men sedan
röggade Kielle det menandes sigh wara förner skedt, der medh Källe
tillbiuder Vdde att giöra een trigge manna eed att Vdde honom in
thet skylldig är, så will han der medh wara nögder, huilket Vdde icke
ville effterkomma. Derföre bleff afsagt att det skall blifua widh den
förre förlikningh och Vdde loffuade villia betalla 12 dr till nest
kommande wårfrwdagh.
Kom för rätta Suen Börgeson i Fiskeryt och Torkell Brand i Läsarit
fullmöndige på een gammull pijges vegna Bengta Jons dötter i
Söndra Tranhult och tingskiötte Gisle i Tranhult och hans hustru Märit
1/8 aff Söndra Tranhult och derföre vpburit 49 specie rikzdr och
een suensk dr. Item haffua Torkell och Suen vpburit och bekom
met huar sin skedh om 4 lodh på det de skulle mäkla kiöpet, klandras
det för dem framdeles då skolla de sielffue suara der till.
Item haffuer hennes slechtingh Mårten vpburit för etlöffues gåffuo
2 rikzdr effter han war bördigh der till på det han skulle honom
den vplåta och är medh denne förordh att hon skall haffua sin stuffua
dher i sin lijffztidh och een kåållgårdh.
10v
Kom för retta Andersz i Berghem fullmöndigh på Bengt Joensons
vegnar i Hiulznäs och tingskiötte hans son Jöns Bengtzon een
drängh 1/6 aff Hiulznäsa gårdh och derföre vpburit godt mynt
100 dr och itt par vnga oxar.
Kom för retta Torbiorn Eskellszonn i Toreszholmen fullmöndigh på
Månses vegnar i Bråten, Påffuelz i Halzhult, Anderses i Kalsit,
Håkons i Koberga, Börites i Torisholma och tingskiötte Niels Niell
szon i Torisholma och hans hustru Ingridt alle deras arffuelutter
i 1/4 aff Torisholma gårdh och derföre vpb:t Måns i Bråten 10 dr,
Suen i Fiskeryt lät vpskriffua sitt lagkynne der medh han will befrija
sine döttrar för den ohöffueliga dantzningh som dem påfördt är.
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Suen Börgesons dött
rar för samma lättfärdiga skrickdantz frijkiendhe.
Kom för rätta Peer Håkonszon i Linnefella klagandes att hans styff
barns målzman Tuffue i Kråkery haffuer deras fädernes arff till
180 dr godt mynt hoosz sigh och inthet giffuer barnen någon lega der
aff vtan behåller den inne hoosz sigh. Huarföre effter barnen äre små
och behöffua kläde, födo och godh vptuchtelsze ty bleff afsagt att Tuffue
skall giffua modren och barnen penningelegan till barnzens bästa
och vptuchtelsze och giöra derföre reckenskap.
Kom för rätta Joen i Snelzböke fullmöndigh på Joen Joenszons arff
uidh Joenszons och Ingerdh Jons dotters vegnar och tingskiötte Anders
Cristierszon och hans hustru Elin Stens dotter 1/5 aff Altaböke och
derföre vpburit 120 dr sölfuer mönt och 6 dr i etlöffues gåffuo
huilken femtingh de lagligen arfft hade effter deras fader s. Joen
Joenszon och haffuer Andersz Cristerszon bortsålt 1/4 aff Suenshult
och inlagt i detta kiöp.
sine döttrar för den ohöffueliga dantzningh som dem påfördt är.
| Edemen | |
| Suen i Fiskeryt i förreden | Joen Knutzon i Ösziö |
| Gisle i Tranhult | Niels Bengtzon i Horn |
| Niels Bengtzon i Röninge | Niels Arfuidszon i Ösziö |
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Suen Börgesons dött
rar för samma lättfärdiga skrickdantz frijkiendhe.
Kom för rätta Peer Håkonszon i Linnefella klagandes att hans styff
barns målzman Tuffue i Kråkery haffuer deras fädernes arff till
180 dr godt mynt hoosz sigh och inthet giffuer barnen någon lega der
aff vtan behåller den inne hoosz sigh. Huarföre effter barnen äre små
och behöffua kläde, födo och godh vptuchtelsze ty bleff afsagt att Tuffue
skall giffua modren och barnen penningelegan till barnzens bästa
och vptuchtelsze och giöra derföre reckenskap.
Kom för rätta Joen i Snelzböke fullmöndigh på Joen Joenszons arff
uidh Joenszons och Ingerdh Jons dotters vegnar och tingskiötte Anders
Cristierszon och hans hustru Elin Stens dotter 1/5 aff Altaböke och
derföre vpburit 120 dr sölfuer mönt och 6 dr i etlöffues gåffuo
huilken femtingh de lagligen arfft hade effter deras fader s. Joen
Joenszon och haffuer Andersz Cristerszon bortsålt 1/4 aff Suenshult
och inlagt i detta kiöp.
Kom för retta Andersz i Berghem fullmöndigh på Bengt Joensons
vegnar i Hiulznäs och tingskiötte hans son Jöns Bengtzon een
drängh 1/6 aff Hiulznäsa gårdh och derföre vpburit godt mynt
100 dr och itt par vnga oxar.
Kom för retta Torbiorn Eskellszonn i Toreszholmen fullmöndigh på
Månses vegnar i Bråten, Påffuelz i Halzhult, Anderses i Kalsit,
Håkons i Koberga, Börites i Torisholma och tingskiötte Niels Niell
szon i Torisholma och hans hustru Ingridt alle deras arffuelutter
i 1/4 aff Torisholma gårdh och derföre vpb:t Måns i Bråten 10 dr,
11r
Påffuell 5 dr, Anders i Kalsit etlöffz gåffua 18 marker, Håkon i Koberga
10 dr, Börta 8 dr. Noch haffuer han kiöpt aff sin moder Ingeborg
4 skeppelandh för 24 dr. Item giffuit sin syskonne i etlöffues
gåffuo, Torbiörn 2 rikzdr, Börta 1 ½ rdr, Håkon i Koberga itt strum
pekläde, Joen Nielszon 1 rikzdr i etlöffue.
Kom för rätta Hans Suenszon i Lunnarp fullmöndig på sin moor
systers vegnar Kirstin Peders. Item fullmöndigh på sine brö
dersz wegnar Börge Suenszon och Jöns Suenszon och tingskiötte Nielsz
Pederson i Berghem och hans hustru Berita Suens dotter een fierding
aff mellomgården i Berghem och derföre vpburit alle tillhopa
80 rikzdr.
Kom för retta Peder Månszon i Söndrewrå fullmöndigh på Jönsz Niell
szons hustrus vegnar i Gråsilt Ingerdh Bengtzdotter. Item på Ingeborgz
barns vegnar i Skogaret huadh nampn de haffua kunna. Item
på Gudmundh Pedersons hustrus vegnar i Saxanäs Botill Bengtz dotter
Item på Ingemar Joenszons hustrus vegnar i Lijhult Elin Bengtz dotter
och tingskiötte Joen Larszon i Tofftilt och hans hustru Johanna Hans dot
ter alle deras arffuelutter i Norra Yxnalt och derföre vpburit
Jöns Niellszon i Gråsilt 20 rikzdr, Niels i Flahult 20 rikzdr
Ingeborg i Skogarit vthi sin liffztidh 20 rikzdr, Gumund i Yxnalt
20 rikzdr, Jöns Nielszon i Saxanäs 20 rikzdr, Ingemar i Lijhult
20 rikzdr noch giffuit huar thera af dem i etlöffues gåfuo 1 rikzdr
Item hafuer Suen Anderson som klandrade jorden vpburit i wäne
gåffua och för sin bördzrätt på sin suermoders och hennes barns vegnar
6 rikzdr och will suara för allt efftertaal. Her medh äger han 2/5
aff be:te gårdh på een systerlott ner. Och är heele summan som vt
giffuen är 131 rikzdaller in specie.
Kom för rätta förreraren vnder rytterijt Nielsz Faijaszon klagandes
att nu för jwll han kom ifrån Tysklandh war hans hustru tagen
i borgan aff vnderfouden och lensmannen för itt röchte hon
10 dr, Börta 8 dr. Noch haffuer han kiöpt aff sin moder Ingeborg
4 skeppelandh för 24 dr. Item giffuit sin syskonne i etlöffues
gåffuo, Torbiörn 2 rikzdr, Börta 1 ½ rdr, Håkon i Koberga itt strum
pekläde, Joen Nielszon 1 rikzdr i etlöffue.
Kom för rätta Hans Suenszon i Lunnarp fullmöndig på sin moor
systers vegnar Kirstin Peders. Item fullmöndigh på sine brö
dersz wegnar Börge Suenszon och Jöns Suenszon och tingskiötte Nielsz
Pederson i Berghem och hans hustru Berita Suens dotter een fierding
aff mellomgården i Berghem och derföre vpburit alle tillhopa
80 rikzdr.
Kom för retta Peder Månszon i Söndrewrå fullmöndigh på Jönsz Niell
szons hustrus vegnar i Gråsilt Ingerdh Bengtzdotter. Item på Ingeborgz
barns vegnar i Skogaret huadh nampn de haffua kunna. Item
på Gudmundh Pedersons hustrus vegnar i Saxanäs Botill Bengtz dotter
Item på Ingemar Joenszons hustrus vegnar i Lijhult Elin Bengtz dotter
och tingskiötte Joen Larszon i Tofftilt och hans hustru Johanna Hans dot
ter alle deras arffuelutter i Norra Yxnalt och derföre vpburit
Jöns Niellszon i Gråsilt 20 rikzdr, Niels i Flahult 20 rikzdr
Ingeborg i Skogarit vthi sin liffztidh 20 rikzdr, Gumund i Yxnalt
20 rikzdr, Jöns Nielszon i Saxanäs 20 rikzdr, Ingemar i Lijhult
20 rikzdr noch giffuit huar thera af dem i etlöffues gåfuo 1 rikzdr
Item hafuer Suen Anderson som klandrade jorden vpburit i wäne
gåffua och för sin bördzrätt på sin suermoders och hennes barns vegnar
6 rikzdr och will suara för allt efftertaal. Her medh äger han 2/5
aff be:te gårdh på een systerlott ner. Och är heele summan som vt
giffuen är 131 rikzdaller in specie.
Kom för rätta förreraren vnder rytterijt Nielsz Faijaszon klagandes
att nu för jwll han kom ifrån Tysklandh war hans hustru tagen
i borgan aff vnderfouden och lensmannen för itt röchte hon
11v
vthi kommen war för een skreddare Anders Jönszon på Fylleskogh o
gifft och således förorsakat att een hoop löst partij hafua sagt att Andersz
Skreddare som då tiente i Gnusztorph till halffnat hoosz Måns skulle
hafua hafft tillhåld allt för möcket hoosz Niels Faijasons hustru i hennes
mans frånwaro. Her till suarar Andersz Skreddare att han arbetade
ådt henne ner han war ledigh ifrån sin tienst men seger på det högste
neij för någon oloffligh gerningh, det samma giör och Nielsz Faijasons
hustru och protesterar att ingen skall henne något oährligit bewijsa
Och emedan hennes grannar och någrannar stå her för rätten och sampt
lige medh een stempna betyga att hon haffuer stält sig ehrligen och
wäll i sin mans frånwaro så möckit dem witerligit är.
Elliest begärar mannen Niels Faijason att hans hustru måtte bliffua
frij för denne saak på det han weet huru han sigh widare förhålla skall
ty han haffuer allt her till hållit sigh ifrån echtenskapz omgenge medh
henne. Och emädan rätten erfarer detta war itt löst taal
som ingen skääll eller skälz liknelszer medh sigh haffua, ty bleffuo be:te
Anders Skreddare och Nielsz Faijasons hustru för detta taal frijkiendhe
in till någon kan them någon miszgerningh öffuertyga eller
Gudz alzmechtig täckes detta annorlunda vppenbara. Och der något
framdelz bespörs medh Niels Faijasons hustru medh legersmål, tå
bliffuer Nielsz Faiason förbehållet sin laga tillmäle och rätt i denne
saak och stå honom öppet her på tala och saken dem emillan wara oför
sonet.
Kom för rätta Larsz Pederszon i Elinge huilken haffuer fest lagh att
han icke flådde een kalff och nu lät vpskriffua sine edemen der
medh han achtar sigh befrija.
Denne eed bleff lagligen gången och Larsz Pederson frijsagder för
samma squalpe taal.
Sammadagh tingfördes Girmundh Suenszon i Ifla å skatta
huilken haffuer lägrat een knichta hustru Kirstin Månsz dotter i
Skreddare som då tiente i Gnusztorph till halffnat hoosz Måns skulle
hafua hafft tillhåld allt för möcket hoosz Niels Faijasons hustru i hennes
mans frånwaro. Her till suarar Andersz Skreddare att han arbetade
ådt henne ner han war ledigh ifrån sin tienst men seger på det högste
neij för någon oloffligh gerningh, det samma giör och Nielsz Faijasons
hustru och protesterar att ingen skall henne något oährligit bewijsa
Och emedan hennes grannar och någrannar stå her för rätten och sampt
lige medh een stempna betyga att hon haffuer stält sig ehrligen och
wäll i sin mans frånwaro så möckit dem witerligit är.
Elliest begärar mannen Niels Faijason att hans hustru måtte bliffua
frij för denne saak på det han weet huru han sigh widare förhålla skall
ty han haffuer allt her till hållit sigh ifrån echtenskapz omgenge medh
henne. Och emädan rätten erfarer detta war itt löst taal
som ingen skääll eller skälz liknelszer medh sigh haffua, ty bleffuo be:te
Anders Skreddare och Nielsz Faijasons hustru för detta taal frijkiendhe
in till någon kan them någon miszgerningh öffuertyga eller
Gudz alzmechtig täckes detta annorlunda vppenbara. Och der något
framdelz bespörs medh Niels Faijasons hustru medh legersmål, tå
bliffuer Nielsz Faiason förbehållet sin laga tillmäle och rätt i denne
saak och stå honom öppet her på tala och saken dem emillan wara oför
sonet.
Kom för rätta Larsz Pederszon i Elinge huilken haffuer fest lagh att
han icke flådde een kalff och nu lät vpskriffua sine edemen der
medh han achtar sigh befrija.
| Edemen | |
| Larsz Pederson i Elinge | Joen Jönszon i Rydh |
| Knut Torszon i Bolmarit | Nielsz Bengtzon i Horn |
| Niels Suenszon i Beckarit | Boo Anderson i Hängarp |
Denne eed bleff lagligen gången och Larsz Pederson frijsagder för
samma squalpe taal.
Sammadagh tingfördes Girmundh Suenszon i Ifla å skatta
huilken haffuer lägrat een knichta hustru Kirstin Månsz dotter i
12r
Ifla och blef detta aff den kongzl: götiska hoffrätt för lönske
läger erkendt och Girmundh allena böta för lönskeläger. Altså
vtfeste Girmundh för lönskeläger penningar 3 dr.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöffd 2 marker
Sammadagh kom för retta een gammull ryttare Gisle i
Kanarp presenterandes sin fordom ryttmestares ehrboren
och manhafftig Suickert Nirotz pasz och bewijsz om sin långlige rust
tienst och huadh han vthi be:te tienst vtståt och lidit haffuer så att han
der igenom är blefuen förarmat och mist sin helsa. Nu begerar be:te
Gisle aff häredtz inborne som nu tillstädes wåro itt sanfärdigt vittnes
bördh huruledes han sigh her hema hoosz sine grannar och någrannar för
hållit hafuer. Så betygade de samptligen att han haffuer stelt sigh
erligen och wäll, leffuat rolig och i godh semia medh them så att de i ingen
måtto hafua sigh öffuer honom besuära. Det samma wittnade hans
kiörkioherde mest: Cristiern Osengius vndantagandes det han nu nest
förledne åhr hafuer råkat vthi lägersmåll och begått enfalt hoor.
läger erkendt och Girmundh allena böta för lönskeläger. Altså
vtfeste Girmundh för lönskeläger penningar 3 dr.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöffd 2 marker
Sammadagh kom för retta een gammull ryttare Gisle i
Kanarp presenterandes sin fordom ryttmestares ehrboren
och manhafftig Suickert Nirotz pasz och bewijsz om sin långlige rust
tienst och huadh han vthi be:te tienst vtståt och lidit haffuer så att han
der igenom är blefuen förarmat och mist sin helsa. Nu begerar be:te
Gisle aff häredtz inborne som nu tillstädes wåro itt sanfärdigt vittnes
bördh huruledes han sigh her hema hoosz sine grannar och någrannar för
hållit hafuer. Så betygade de samptligen att han haffuer stelt sigh
erligen och wäll, leffuat rolig och i godh semia medh them så att de i ingen
måtto hafua sigh öffuer honom besuära. Det samma wittnade hans
kiörkioherde mest: Cristiern Osengius vndantagandes det han nu nest
förledne åhr hafuer råkat vthi lägersmåll och begått enfalt hoor.
12v
Anno 1643 den 4, 5 och 6 Junij stodh lagatingh i Synnerbo
häradt widh rettan tingstadh Hampneda öffuerwarandes vthi
landzhöffdingens edle welborne Bengt Bagges stelle edle welb:
Peder Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häredtzfouden
wellförståndig Harall Trolle i Myrerås sampt häredtz nembdh.
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Rijpa som een knecht ifrån rymde biudes i slechten 2
Jeszeboda i Agundarydz sochn 2
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 2
Halfannan niondedeel af Heslult 2
Allt Osult i Markaridt sochn 2
1/4 aff Fleszerit i samme sochn 2
1/4 aff Hannaba i samme sochn 2
1/4 aff Göszhult i samme sochn 2
1/4 aff Harpholmen 2
1/20 aff Markarit 2
Een half fierdingh aff Billekulla 2
1/4 aff Tokarit 2
1/3 aff Boalt i Hynnerydz sochn 2
½ Kiöp i samme sochn 2
1/4 aff Torisholmen 2
½ Kopperebögd 2
frälsze
Edle welb:ne frw Karin Lilliesparre till Förarp läter vpbiuda
någre godtz hon aff rikz admiralen her Carll Gylldenhielm
fått hafuer. Tutarit ½ gårdh. Målaskog 1/4, Staffanzbo 1/4 2
häradt widh rettan tingstadh Hampneda öffuerwarandes vthi
landzhöffdingens edle welborne Bengt Bagges stelle edle welb:
Peder Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häredtzfouden
wellförståndig Harall Trolle i Myrerås sampt häredtz nembdh.
| Nembden | |
| Anders i Berghem | Peer Bengtzon i Trotteslöff |
| Joen i Snelzböke | Per Månszon i Söndrewrå |
| Niels Bengtzon i Horn | Joen Jönszon i Rydh |
| Gisle i Tranhult | Matthis i Lunden |
| Åke i Ragnillekiöp | Månsz Johanson i Ångelstadh |
| Knut i Bolmaridt | Arffuid i Wiggåsa |
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Rijpa som een knecht ifrån rymde biudes i slechten 2
Jeszeboda i Agundarydz sochn 2
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 2
Halfannan niondedeel af Heslult 2
Allt Osult i Markaridt sochn 2
1/4 aff Fleszerit i samme sochn 2
1/4 aff Hannaba i samme sochn 2
1/4 aff Göszhult i samme sochn 2
1/4 aff Harpholmen 2
1/20 aff Markarit 2
Een half fierdingh aff Billekulla 2
1/4 aff Tokarit 2
1/3 aff Boalt i Hynnerydz sochn 2
½ Kiöp i samme sochn 2
1/4 aff Torisholmen 2
½ Kopperebögd 2
frälsze
Edle welb:ne frw Karin Lilliesparre till Förarp läter vpbiuda
någre godtz hon aff rikz admiralen her Carll Gylldenhielm
fått hafuer. Tutarit ½ gårdh. Målaskog 1/4, Staffanzbo 1/4 2
13r
Edle welborne Conradt von Falkenbergh låter vpbiuda
Tiurke
Åståkra
Muggeboda
i Agundarydz sochn 2
1/8 aff Emmeboda till skattewrak 3
1/20 aff aller gården i Hökalt 3
1/3 aff Gåeryt 3
Allt Hanneba i Hynnerydz sochn frälsze 3
½ Aborreslett i Pietterydh sochn 3
Allt Lönshult i samme sochn 3
1/5 aff allt Balkerydh 3
1/12 aff Tomeryt i Hynnerydh sochn 3
1/3 aff Beijarit i Torpa sochn 3
Een heel frelsesgårdh i Mårarp i Ryszby sochn 3
1/8 aff Flesserit i Markaryd sochn 3
1/3 aff Tormansbögd i samme sochn 3
1/4 aff Hannaba i samme sochn 3
1/4 aff Kuddeböke i S. S. 3
1/8 aff Göszhult i S. S. 3
1/8 aff Exhult i S. S. 3
1/4 aff halfue gården i Boarp i Liunga S. 3
1/4 aff Weijla 3
Allt söndra Emmeboda i Wrå sochn 3
1/4 aff Sånna i Markaryd sochn 3
1/4 aff Haghult i S. S. 3
1/4 aff Åsa i Traheryd sochn 3
½ Kroxhult i Wrå sochn 1
1/4 aff Hallaböke på 4 skeppeland ner 1
Allt Lönszhult i Pietterydh sochn 1
1/6 aff norra Osnakiöp i samme sochn 1
3 tnneland aff söndra Tranhult 1
7 skeppeland i mellomgården Berghem 1
Tiurke
Åståkra
Muggeboda
i Agundarydz sochn 2
1/8 aff Emmeboda till skattewrak 3
1/20 aff aller gården i Hökalt 3
1/3 aff Gåeryt 3
Allt Hanneba i Hynnerydz sochn frälsze 3
½ Aborreslett i Pietterydh sochn 3
Allt Lönshult i samme sochn 3
1/5 aff allt Balkerydh 3
1/12 aff Tomeryt i Hynnerydh sochn 3
1/3 aff Beijarit i Torpa sochn 3
Een heel frelsesgårdh i Mårarp i Ryszby sochn 3
1/8 aff Flesserit i Markaryd sochn 3
1/3 aff Tormansbögd i samme sochn 3
1/4 aff Hannaba i samme sochn 3
1/4 aff Kuddeböke i S. S. 3
1/8 aff Göszhult i S. S. 3
1/8 aff Exhult i S. S. 3
1/4 aff halfue gården i Boarp i Liunga S. 3
1/4 aff Weijla 3
Allt söndra Emmeboda i Wrå sochn 3
1/4 aff Sånna i Markaryd sochn 3
1/4 aff Haghult i S. S. 3
1/4 aff Åsa i Traheryd sochn 3
½ Kroxhult i Wrå sochn 1
1/4 aff Hallaböke på 4 skeppeland ner 1
Allt Lönszhult i Pietterydh sochn 1
1/6 aff norra Osnakiöp i samme sochn 1
3 tnneland aff söndra Tranhult 1
7 skeppeland i mellomgården Berghem 1
13v
1/8 aff Liungby Gumundz gårdh 1
1/4 aff 1/6 aff Quarnehem i Liungby sochn 1
1/4 aff Longhult i Hynnerydt sochn 1
1/6 aff söndregården i Falneueka 1
All östregården i Hult i Hynnerydh sochn 2
1/4 aff Hyltena i samme sochn 1
1/4 aff Vpsala i samme sochn 1
Grittatorpet 1
Långhult i Rysby låter velb: Niels Siöblad vpbiuda 12
Christierstorp frälsze på gårdzens grund bögdt 12
Siöaboo i Pietterydh sochn frälsze 12
Klökzhult i samme sochn 12
Grimsbögd i samme sochn 12
Executiones
Jöns Niellszon i Meste skattebonde för enfalt hoor medh ogifft kåna
Botill Jonszdotter 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kånan Botill skall tingföras.
Bengtt Girmundszon i Groarydh för enfalt hoor på skatta medh
een ogifft kåna Märit Måns dotter på skatta 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Hans horkåna Märit Måns dotter 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Tuffue Larszon i Åhrhult å skatta för enfalt hoor medh Karin
Gumma dotter 80 dr.
1/4 aff 1/6 aff Quarnehem i Liungby sochn 1
1/4 aff Longhult i Hynnerydt sochn 1
1/6 aff söndregården i Falneueka 1
All östregården i Hult i Hynnerydh sochn 2
1/4 aff Hyltena i samme sochn 1
1/4 aff Vpsala i samme sochn 1
Grittatorpet 1
Långhult i Rysby låter velb: Niels Siöblad vpbiuda 12
Christierstorp frälsze på gårdzens grund bögdt 12
Siöaboo i Pietterydh sochn frälsze 12
Klökzhult i samme sochn 12
Grimsbögd i samme sochn 12
Executiones
Jöns Niellszon i Meste skattebonde för enfalt hoor medh ogifft kåna
Botill Jonszdotter 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kånan Botill skall tingföras.
Bengtt Girmundszon i Groarydh för enfalt hoor på skatta medh
een ogifft kåna Märit Måns dotter på skatta 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Hans horkåna Märit Måns dotter 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Tuffue Larszon i Åhrhult å skatta för enfalt hoor medh Karin
Gumma dotter 80 dr.
14r
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Hans horkona Karin skall lagföras.
Gisle i Kanarp gifft cronebonde för enfalt hoor medh Kirstin Jons
dotter, penningar 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kånan är tillförenne dömdh och resolverat.
Een ransakningh ifrån Synnerbo häradt öffuer Jöns Vddason i Trahe
rit huilken haffuer ouilliandes bortslept dråparen Priszbo Jöszen
som aff häredtz ransakningen seandes är. Resolutio.
Jöns wari för widare åtaal i denna saak frij.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gumundzdotter i Elinge
huilken är belägrat aff een ogifft karll Lasze i Elinge och han för
sin gerningh sont och bött som finnes på tinget den 7 Januarih 1643
ther Karin tå inthet var tillstädes vtan war i Danmark och efter itt ordh
var vthkommet att Karin skulle hafua mördt barn i Elinge i Erlandz
hwsz ther till Erland nekar och på förbe:de tingh den 7 Januarij feste lagh
att Karin inthet barn födde i hans gårdh och han eller hans hustru icke
viste hon haffandes war. Nu är Karin till suars kommen och seger
sigh icke rätteligen weta om hon war hafuandes eller icke, vtan thet be
gaf sigh hon skulle hafua förhäffuet sigh på itt hölasz i Hengarpa gärde
och tå föll blodh ifrån henne men huar aff thet war weet hon icke och
ingen weet om hon hafuer warit haffandes eller icke och ingen men
niska hafuer sedt tekn af quinnesaker i gården Hengarp ther hon var
och folk i både stuffuorna som stå om een farstuga. Men effter itt
taal är och vtkommet att en gifft bonde Gisle Johanson be:d skall hen
ne lägrat hafua bleff vpsatt till morgons. Om morgonen kom
Gisle tillstädes och nekar att han aldrig henne om sådane saker hafuer
tilltalat, möckit mindre häfdat och aldrig ingen hafuer her till sedt
licknelsze medh någre åthäffuor i dryckensmåll eller nöchterheet
och Gisles hustru befriar sin man och honom eller kånan inthet
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Hans horkona Karin skall lagföras.
Gisle i Kanarp gifft cronebonde för enfalt hoor medh Kirstin Jons
dotter, penningar 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kånan är tillförenne dömdh och resolverat.
Een ransakningh ifrån Synnerbo häradt öffuer Jöns Vddason i Trahe
rit huilken haffuer ouilliandes bortslept dråparen Priszbo Jöszen
som aff häredtz ransakningen seandes är. Resolutio.
Jöns wari för widare åtaal i denna saak frij.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gumundzdotter i Elinge
huilken är belägrat aff een ogifft karll Lasze i Elinge och han för
sin gerningh sont och bött som finnes på tinget den 7 Januarih 1643
ther Karin tå inthet var tillstädes vtan war i Danmark och efter itt ordh
var vthkommet att Karin skulle hafua mördt barn i Elinge i Erlandz
hwsz ther till Erland nekar och på förbe:de tingh den 7 Januarij feste lagh
att Karin inthet barn födde i hans gårdh och han eller hans hustru icke
viste hon haffandes war. Nu är Karin till suars kommen och seger
sigh icke rätteligen weta om hon war hafuandes eller icke, vtan thet be
gaf sigh hon skulle hafua förhäffuet sigh på itt hölasz i Hengarpa gärde
och tå föll blodh ifrån henne men huar aff thet war weet hon icke och
ingen weet om hon hafuer warit haffandes eller icke och ingen men
niska hafuer sedt tekn af quinnesaker i gården Hengarp ther hon var
och folk i både stuffuorna som stå om een farstuga. Men effter itt
taal är och vtkommet att en gifft bonde Gisle Johanson be:d skall hen
ne lägrat hafua bleff vpsatt till morgons. Om morgonen kom
Gisle tillstädes och nekar att han aldrig henne om sådane saker hafuer
tilltalat, möckit mindre häfdat och aldrig ingen hafuer her till sedt
licknelsze medh någre åthäffuor i dryckensmåll eller nöchterheet
och Gisles hustru befriar sin man och honom eller kånan inthet
14v
mistänker. Och effter man till thetta lösa talet ingen sanning kan
vtleeta derföre blefuo Gisle och Karin Gumundzdotter för samma
taal frijkiende såszom och Karin för röchtet om barnemordet.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gummasdotter i
Åhrhult å skatta ogift huilken är lägrat aff een gifft man
Tuffue Larszon i Åhrhult. Tuffue är tillförenne tingförd och dömdh
och resolveret till 80 dr. Kånan war tå förrymdh och nu till suars
kommen, hafuer barnet på armarna och bekenner sin synd, derföre
bleff hon effter den högt: hoffrättz resolutionsdomb nu för sin ger
ningh efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een löskåna Botill Jöns dotter i Lihult
å skatta huilken är lägrat aff een gifft man Jöns Nielszon i Meste.
Jöns är tillförenne dömdh och resolveret till 80 dr them han hafuer
her på tinget vtwiszat. Och Botill som nu tillstädes är och sin syndh
bekenner bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een leigd soldat gifft man Jöns Dauid
szon huilken bhor på Knapill i Hynnerydz sochn, ner han blef for
drat på tågh rymde han ådt Danmark, ner soldaterna finge pardon
som wille blifua saltpiterssiudare gaff han sigh hijt vp i Suerige igen
och bleff förordnat till Wäsmannelandh medh flere ther han 4 åhr huart
effter annat hafuer giordt sitt embete och giordt klart för huart
10 lb. Denne bekenner sigh hafua ther i Wesmannelandh i Wåla
häradt och Nora sochn besoffuet een piga Märit Sölffuasta dotter
i Landberga och aflat barn medh henne thet hans stalbröder hafua
bekendt. Och effter förbe:de Jöns Dauidszon sin gerningh och syndh godh
uilligen bekenner, bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit haffuer.
vtleeta derföre blefuo Gisle och Karin Gumundzdotter för samma
taal frijkiende såszom och Karin för röchtet om barnemordet.
Sammadagh tingfördes een löskåna Karin Gummasdotter i
Åhrhult å skatta ogift huilken är lägrat aff een gifft man
Tuffue Larszon i Åhrhult. Tuffue är tillförenne tingförd och dömdh
och resolveret till 80 dr. Kånan war tå förrymdh och nu till suars
kommen, hafuer barnet på armarna och bekenner sin synd, derföre
bleff hon effter den högt: hoffrättz resolutionsdomb nu för sin ger
ningh efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer
medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een löskåna Botill Jöns dotter i Lihult
å skatta huilken är lägrat aff een gifft man Jöns Nielszon i Meste.
Jöns är tillförenne dömdh och resolveret till 80 dr them han hafuer
her på tinget vtwiszat. Och Botill som nu tillstädes är och sin syndh
bekenner bleff efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh tingfördes een leigd soldat gifft man Jöns Dauid
szon huilken bhor på Knapill i Hynnerydz sochn, ner han blef for
drat på tågh rymde han ådt Danmark, ner soldaterna finge pardon
som wille blifua saltpiterssiudare gaff han sigh hijt vp i Suerige igen
och bleff förordnat till Wäsmannelandh medh flere ther han 4 åhr huart
effter annat hafuer giordt sitt embete och giordt klart för huart
10 lb. Denne bekenner sigh hafua ther i Wesmannelandh i Wåla
häradt och Nora sochn besoffuet een piga Märit Sölffuasta dotter
i Landberga och aflat barn medh henne thet hans stalbröder hafua
bekendt. Och effter förbe:de Jöns Dauidszon sin gerningh och syndh godh
uilligen bekenner, bleff han effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit haffuer.
15r
Sammadagh tingfördes een ryttare Sten Larszon i Rydh å crono
huilken hafuer i 2 åhr warit på Tysklandztåget huilken förän han på
tågh drogh war i taal och rychte för een ogifft kåna Britta Suensdotter
i Rydh huilken i 4 åhr hafuer stadigt warit i Danmark och ner talet
begyntes var Sten ogifft men nu är han gifft och Sten och Britta äro
samborne syskonnebarn. Men effter röchtet grofft och gammalt är och
kånan medh allonne rymdh huilket giör saken mistänkt, bleff aff
nembden afsagt att Sten måtte sigh purgera och befrija medh een 12
manna eedh huilken edh han vtwiszade till nesta tingh.
Sammadagh kom effter welborne landzhöffdingens Bengt Bagges
leigdebreff daterat Wexiö den 27 Septembris 1642 för rätta een
mandråpare Håkon Person i Dörarp ogifft karll huilken på femte åhr
sedan kyndelmeszo natt i hielslogh vthe på een åker een dräng och sko
makare Måns Joenszon i Föraretorpet i Berga sochn och haffuer
dråpet sigh så tilldraget som föllier: nemligen att then som slagen
bleff satt i een by Flattinge och drack och dråparen hade warit på
Flattinge siö och fiskat. Ner han gick ifrån siön gick han ther in som
Månsz war och de drucko een stundh och inthet trätte och sedan
folgdes de ådt till Dörarp ther dråparens fader bodde Peer Jonszon
be:d och effter han hade tuenne döttrar sade han till Håkon, iag will
du skallt hafua min dotter? huilket taal han för honom offta reppe
terade. Tå suarade Måns Jonszon, iagh täckes inthet eder dotter som i
biude migh? men leffuer iagh någon tidh och får något godt tiena migh
och blifuer berådd att giffta migh tå will iagh hafua eder yngste dotter
hon behagar migh bätter? Ther aff begyntes een affundh och kom så wijdt
at Peders dotter i Dörarp giorde sigh möckit vredh så att een dagh i sochne
stuffuan togh hon itt wedaträ och wille slå Måns Jonszon och sedan medh
sitt folk och syskonne vndsade honom och ner de gingo ifrån Flattinge
och till Dörarp wåro de ingenstädz inne och ingen talat vidh vthan
de både folgdes ådt. Men om morgonen fans ner kiörkiofolket om
kyndelmeszo dagh begynte gå till kiörkian funno the Måns Jonszon
dödh på en åker och hade itt sår i huffuodet och öhrat medh kindbenet
och halff näsan löst hugget, sedan huggen, sedan han lågh medh een
vedyxa i brystet hiertat i tu, så att Månszes fader kunne see hier
tat huru det klofft war.
huilken hafuer i 2 åhr warit på Tysklandztåget huilken förän han på
tågh drogh war i taal och rychte för een ogifft kåna Britta Suensdotter
i Rydh huilken i 4 åhr hafuer stadigt warit i Danmark och ner talet
begyntes var Sten ogifft men nu är han gifft och Sten och Britta äro
samborne syskonnebarn. Men effter röchtet grofft och gammalt är och
kånan medh allonne rymdh huilket giör saken mistänkt, bleff aff
nembden afsagt att Sten måtte sigh purgera och befrija medh een 12
manna eedh huilken edh han vtwiszade till nesta tingh.
Sammadagh kom effter welborne landzhöffdingens Bengt Bagges
leigdebreff daterat Wexiö den 27 Septembris 1642 för rätta een
mandråpare Håkon Person i Dörarp ogifft karll huilken på femte åhr
sedan kyndelmeszo natt i hielslogh vthe på een åker een dräng och sko
makare Måns Joenszon i Föraretorpet i Berga sochn och haffuer
dråpet sigh så tilldraget som föllier: nemligen att then som slagen
bleff satt i een by Flattinge och drack och dråparen hade warit på
Flattinge siö och fiskat. Ner han gick ifrån siön gick han ther in som
Månsz war och de drucko een stundh och inthet trätte och sedan
folgdes de ådt till Dörarp ther dråparens fader bodde Peer Jonszon
be:d och effter han hade tuenne döttrar sade han till Håkon, iag will
du skallt hafua min dotter? huilket taal han för honom offta reppe
terade. Tå suarade Måns Jonszon, iagh täckes inthet eder dotter som i
biude migh? men leffuer iagh någon tidh och får något godt tiena migh
och blifuer berådd att giffta migh tå will iagh hafua eder yngste dotter
hon behagar migh bätter? Ther aff begyntes een affundh och kom så wijdt
at Peders dotter i Dörarp giorde sigh möckit vredh så att een dagh i sochne
stuffuan togh hon itt wedaträ och wille slå Måns Jonszon och sedan medh
sitt folk och syskonne vndsade honom och ner de gingo ifrån Flattinge
och till Dörarp wåro de ingenstädz inne och ingen talat vidh vthan
de både folgdes ådt. Men om morgonen fans ner kiörkiofolket om
kyndelmeszo dagh begynte gå till kiörkian funno the Måns Jonszon
dödh på en åker och hade itt sår i huffuodet och öhrat medh kindbenet
och halff näsan löst hugget, sedan huggen, sedan han lågh medh een
vedyxa i brystet hiertat i tu, så att Månszes fader kunne see hier
tat huru det klofft war.
15v
Item framkom Niels Gumundszon på Tofftatorpet och Joen Joenson
i Dörarp och effter aflagdan edh berättade att ner de drucko i Flattinge
wåro och the i samma by. Ner the förstodo Håkon och Månsz drucko tilhopa
sade the emillan sigh, de tuå skillias inthet wäll ådt, och ner de fingo
spöria de folgdes ådt ifrån Flattinge sade the wij williom rijda effter
och om the taga sigh något före wele wij skillia dem ådt och the redo fort
effter och wägen låg vp medh Peders gårdh och the lyddes och hörde ingen
röras eij heller sågo de honom som slagen war och lågh aff wägen 35
stegh så att de kunne inthet see huar den dräpne lågh. Och så långt
wåre the ifrån wägen ner dråpet skedde. Ner han hade huggit yxan
i bröstet gick han ifrån honom itt litit stycke, gick så tillbakers och togh
yxan aff bröstet och gick sedan hem till sin fader och bekende han hade
giort gerningen och hans fader föruiste honom genast ifrån sigh.
Detta bekenner dråparen goduilligen och ingen vittne finnas till dråpet
vtan dråparens egen bekennelsze. Detta bleff vpsatt till morgons
och parterna tillsagde att beråda sigh om de wille bidia för dråparen
eller stå på deras rätt? eller och om de hafua flere vittne att the them ville
her i rätten framföra för än man griper till dombz? Om mor
gonen the kommo för rätten bleff protocollet vpläset och parterna
tillfrågade om the något ther emot hade inwenda eller andre vittne
såsom och frågades dråparen om han hade något i sin bekennelsze att än
dra? Her till suarades neij. Derföre bleff för nembden vpläset
det 2 och 12 Capp: i Dråpmåle Balken medh willia och nembden före
lagdt skåda thens dödas brått och om dråparen war trengder eller icke
och ner de hade omröstat gåfuo de ordet att the icke kunna döma detta
dråpet våre skedt aff nödh vtan af frij willia och wellust och derföre
icke kunne befria dråparens lijff. Huad belongande drå
parens målzägande som är fadren ådt den döda och hans bröder
så hafua de för deras målzägande rätt och för itt tungt samweet skuld
the i så lång tidh dragit hafua och kan skee her skolla draga så lenge the
weta att dråparen som går på frie fötter leffuer. För thet
andra befinnes att dråparen hafuer fått 4 små sår, itt i hufuodet och nå
gra i henderna så att thet är klart the hafua fächtat. Till thet
tridie haffuer dråparen på femte åhret warit skogzman och
lidit ondt om thetta kunne wara någon hielp för dråparen att
han finge nåder hemselles till den nådige högre rätten.
i Dörarp och effter aflagdan edh berättade att ner de drucko i Flattinge
wåro och the i samma by. Ner the förstodo Håkon och Månsz drucko tilhopa
sade the emillan sigh, de tuå skillias inthet wäll ådt, och ner de fingo
spöria de folgdes ådt ifrån Flattinge sade the wij williom rijda effter
och om the taga sigh något före wele wij skillia dem ådt och the redo fort
effter och wägen låg vp medh Peders gårdh och the lyddes och hörde ingen
röras eij heller sågo de honom som slagen war och lågh aff wägen 35
stegh så att de kunne inthet see huar den dräpne lågh. Och så långt
wåre the ifrån wägen ner dråpet skedde. Ner han hade huggit yxan
i bröstet gick han ifrån honom itt litit stycke, gick så tillbakers och togh
yxan aff bröstet och gick sedan hem till sin fader och bekende han hade
giort gerningen och hans fader föruiste honom genast ifrån sigh.
Detta bekenner dråparen goduilligen och ingen vittne finnas till dråpet
vtan dråparens egen bekennelsze. Detta bleff vpsatt till morgons
och parterna tillsagde att beråda sigh om de wille bidia för dråparen
eller stå på deras rätt? eller och om de hafua flere vittne att the them ville
her i rätten framföra för än man griper till dombz? Om mor
gonen the kommo för rätten bleff protocollet vpläset och parterna
tillfrågade om the något ther emot hade inwenda eller andre vittne
såsom och frågades dråparen om han hade något i sin bekennelsze att än
dra? Her till suarades neij. Derföre bleff för nembden vpläset
det 2 och 12 Capp: i Dråpmåle Balken medh willia och nembden före
lagdt skåda thens dödas brått och om dråparen war trengder eller icke
och ner de hade omröstat gåfuo de ordet att the icke kunna döma detta
dråpet våre skedt aff nödh vtan af frij willia och wellust och derföre
icke kunne befria dråparens lijff. Huad belongande drå
parens målzägande som är fadren ådt den döda och hans bröder
så hafua de för deras målzägande rätt och för itt tungt samweet skuld
the i så lång tidh dragit hafua och kan skee her skolla draga så lenge the
weta att dråparen som går på frie fötter leffuer. För thet
andra befinnes att dråparen hafuer fått 4 små sår, itt i hufuodet och nå
gra i henderna så att thet är klart the hafua fächtat. Till thet
tridie haffuer dråparen på femte åhret warit skogzman och
lidit ondt om thetta kunne wara någon hielp för dråparen att
han finge nåder hemselles till den nådige högre rätten.
16r
Sammadagh kom för retta Brådde i Markarit och effter Jönekiö
pingz rådstufuo dom dater: 18 Octobris 1642 vthi huilken förmä
les att ner Brådde hafuer giort een 6 manna edh att han icke hafuer
tagit Gumundh Anderszon till sigh för fulkomlig betallningh för dhee
100 rickzdr som Jöns Pederson honom skyldig war och giffuit honom
för samma skuld frij och löösz. Ner Brådde then eden fulbordat
hafuer will Jönsz Pederson sigh till betallningh bequämma.
Dhenne edh bleff fulkommeligh giordh och gången effter rådstugo
domen och retten erkenner rättwijst att Jöns Pederson bör medh
tacksamheet betalla Brådde förbe:de 100 specie rikzdr medh intresse
6 rikzdr aff 100, löper 42 dr och sedan medh all bewijslig omkostnat.
Sammadagh tingfördes een löskåna Gunnull Jöns dotter i
Holebeck ogifft huilken är lägrat aff een gifft skattabonde Åke i
Holebeck, Gunnull är och på skatta, och aflat barn medh honom thet
hon födt hafuer och sedan är barnet aff sott dödt. Förbe:de Åke
är dansk och förrymde her ifrån till Danmark, ther blef han genast
fången och sitter fången på Helsingborgh och beskyllas för dråp.
Men ner her om bleff ransakat är Gunnull och Åkes hustru Inge
borgh Peders dotter rätt syskonnebarn och är suågerskapz spieldh
i andre grad, lineae aequalis. För enfalt hor blef Gunnull
efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor bedrifuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkå
nan therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Belongande suågerskapz spield, effter thet icke är lijffsak, efter nå
gon lagh att döma, effter huadh straff ther will på föllia, ställes
till den högre rätten och des resolution.
Sammadagh tingfördes een corporalz hustru Niels Faijasons
hustru i Gnustorph på crone Ingridt Jöns dotter och blef ankla
gat wara lägrat aff een ogifft skreddare Anders Jönszon welb:
pingz rådstufuo dom dater: 18 Octobris 1642 vthi huilken förmä
les att ner Brådde hafuer giort een 6 manna edh att han icke hafuer
tagit Gumundh Anderszon till sigh för fulkomlig betallningh för dhee
100 rickzdr som Jöns Pederson honom skyldig war och giffuit honom
för samma skuld frij och löösz. Ner Brådde then eden fulbordat
hafuer will Jönsz Pederson sigh till betallningh bequämma.
| Edemen | |
| Brådde i Markarit | Bastian i Bolmaridt |
| Mester Niels i Huitaridt | Sten i Horszia |
| Mester Måns vnderlagman | Joen i Snelzböke |
Dhenne edh bleff fulkommeligh giordh och gången effter rådstugo
domen och retten erkenner rättwijst att Jöns Pederson bör medh
tacksamheet betalla Brådde förbe:de 100 specie rikzdr medh intresse
6 rikzdr aff 100, löper 42 dr och sedan medh all bewijslig omkostnat.
Sammadagh tingfördes een löskåna Gunnull Jöns dotter i
Holebeck ogifft huilken är lägrat aff een gifft skattabonde Åke i
Holebeck, Gunnull är och på skatta, och aflat barn medh honom thet
hon födt hafuer och sedan är barnet aff sott dödt. Förbe:de Åke
är dansk och förrymde her ifrån till Danmark, ther blef han genast
fången och sitter fången på Helsingborgh och beskyllas för dråp.
Men ner her om bleff ransakat är Gunnull och Åkes hustru Inge
borgh Peders dotter rätt syskonnebarn och är suågerskapz spieldh
i andre grad, lineae aequalis. För enfalt hor blef Gunnull
efter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor bedrifuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkå
nan therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Belongande suågerskapz spield, effter thet icke är lijffsak, efter nå
gon lagh att döma, effter huadh straff ther will på föllia, ställes
till den högre rätten och des resolution.
Sammadagh tingfördes een corporalz hustru Niels Faijasons
hustru i Gnustorph på crone Ingridt Jöns dotter och blef ankla
gat wara lägrat aff een ogifft skreddare Anders Jönszon welb:
16v
welbördigh Oluff Lilliesparres tienare. Item aff een ogifft skomakare
welb: frw Kirstins tienare till Vglansryd Lasz Gumundszon. Lasze beken
ner legersmålet men Anders nekar till gerningen, deslikest Ingrit
men thetta rådet hafua the nyligen fått, icke des mindre nekade han
fögo i förstonne vtan hölt sigh lika som han huarken wille beken
na eller neka. Men effter han tilbiuder willia sigh medh een 12 man
na eedh wäria och befria bleff tillåtet att han samma eed vtfeste
att nestkommande ting giöra och gå medh ehrlige dannemen och
några aff Gnustorps grannar som weta om detta ährandet.
Item effter Ingridt beskyllas haffua förmördat barn hoosz sin modher i
Toffta i Liungby sochn och thet vpbrändt vthi een vgn, bleff her om
ransakat. Nu bekenner Lasze at han förste gångh lägrade henne
emillan Laurentij dagh och Bartholomej dagh men rätt på huad dagz
dato kan han icke weta men senast han henne lägrade skedde
som han seger een månet eller 3 veckor för Michelzmeszo och hon
födde barnet then 15 Februarij 1643, så föllier hon hade varit
medh barnet vngeferet 20 veckor och någre dagar och effter begges
theras bekännelsze så tuiflas om barnet hafuer hafft lijff.
Her berättas att en be:d Jöns Perszon i Östenstorph hafuer fått Bengt
Jönszons häst i Liungby, som är Ingridtz broder, ådt Danmark effter
dryck, på det hon skulle skillias vidh barnet men Bengt Joenszon
är trowärdigh och inthet wiste om Jöns Pederson drog effter itt eller
annat, eij heller om någon skadelig vnderhandling.
Item fördes Ingridtz moder för rätta Elin Nielsz dotter be:d och bleff
her om frågat, tå nekar hon, att hon inthet wiste aff barnet eller
sågh thet, eij heller war hoosz ner thet föddes eller brändes, thet
samma bekenner och Ingridt.
Item bleff och Ingridz syster Anna kallat för rätten huilken och
ther war ner detta skedde och är så tresk eller meer häpen och
rädd att hon inthet will bekänna huru thetta mordet är aflopet
vthan seger barnet brändes vnder kättelen i stegerhuset och veet
inthet huru thet tilgick, hon lågh siuk.
Item tingfördes Ingridt Nielsz Faijasons tridie syster Ingeborg Jöns
dotter huilken war i stugan ner Ingridt födde och barnet bleff
brändt och är så tresk att hon inthet will bekenna huru thet om nat
ten tillgick, så seger hon att hon inthet weet meer än Ingridt
för henne sagt hafuer att barnet bleff dödfödt och hon sielff ren
sade effter sigh och togh barnet och införde i vgnen.
welb: frw Kirstins tienare till Vglansryd Lasz Gumundszon. Lasze beken
ner legersmålet men Anders nekar till gerningen, deslikest Ingrit
men thetta rådet hafua the nyligen fått, icke des mindre nekade han
fögo i förstonne vtan hölt sigh lika som han huarken wille beken
na eller neka. Men effter han tilbiuder willia sigh medh een 12 man
na eedh wäria och befria bleff tillåtet att han samma eed vtfeste
att nestkommande ting giöra och gå medh ehrlige dannemen och
några aff Gnustorps grannar som weta om detta ährandet.
Item effter Ingridt beskyllas haffua förmördat barn hoosz sin modher i
Toffta i Liungby sochn och thet vpbrändt vthi een vgn, bleff her om
ransakat. Nu bekenner Lasze at han förste gångh lägrade henne
emillan Laurentij dagh och Bartholomej dagh men rätt på huad dagz
dato kan han icke weta men senast han henne lägrade skedde
som han seger een månet eller 3 veckor för Michelzmeszo och hon
födde barnet then 15 Februarij 1643, så föllier hon hade varit
medh barnet vngeferet 20 veckor och någre dagar och effter begges
theras bekännelsze så tuiflas om barnet hafuer hafft lijff.
Her berättas att en be:d Jöns Perszon i Östenstorph hafuer fått Bengt
Jönszons häst i Liungby, som är Ingridtz broder, ådt Danmark effter
dryck, på det hon skulle skillias vidh barnet men Bengt Joenszon
är trowärdigh och inthet wiste om Jöns Pederson drog effter itt eller
annat, eij heller om någon skadelig vnderhandling.
Item fördes Ingridtz moder för rätta Elin Nielsz dotter be:d och bleff
her om frågat, tå nekar hon, att hon inthet wiste aff barnet eller
sågh thet, eij heller war hoosz ner thet föddes eller brändes, thet
samma bekenner och Ingridt.
Item bleff och Ingridz syster Anna kallat för rätten huilken och
ther war ner detta skedde och är så tresk eller meer häpen och
rädd att hon inthet will bekänna huru thetta mordet är aflopet
vthan seger barnet brändes vnder kättelen i stegerhuset och veet
inthet huru thet tilgick, hon lågh siuk.
Item tingfördes Ingridt Nielsz Faijasons tridie syster Ingeborg Jöns
dotter huilken war i stugan ner Ingridt födde och barnet bleff
brändt och är så tresk att hon inthet will bekenna huru thet om nat
ten tillgick, så seger hon att hon inthet weet meer än Ingridt
för henne sagt hafuer att barnet bleff dödfödt och hon sielff ren
sade effter sigh och togh barnet och införde i vgnen.
17r
Men sedan seger hon att thet vpbrändes i gruffuan och hon lågh siuk
i bänken.
Andre dagen fördes andre gångh Ingeborg for rätten och bleff frågat
huru thet tillgick medh Ingridtz födzell, tå berättar hon att hon inthet
veet aff drycken eller ner Ingridt togh drycken vthan seger att
hennes moder och systrar wåro vthe ner Ingridt togh drycken, såsom
ner hon födde och seger att ingen halp Ingridt vtan hon togh sielff
barnet och kastade i vgnen och sielff rensade effter sigh och inthet
bleff siuk som andra quinnor. Ingridt bekenner thet samma.
Item andre dagen kom åter Niels Faiasons hustru för rätta och
bleff examineret om sin gerningh, så går hon nu nermer medh sin
bekennelsze och offentligen bekenner att Jöns Pederson i Östenstörp
gammall ryttare och nu förrymdh var i Danmark effter dryck
och ner hon war kommen till Toffta till sin moder och systrar
kom förbe:de Jönsz medh drycken, tuå skeder, blånnat i watn och
war så möckit, som hon berättar, som kunne gå tuå gånger i een
notskaal, det hon togh in om tisdagen och hon gick äntå medh
fostret till freddagz afftonen och om afftonnen födde hon allena
i stugan, togh sielf fostret och kastade i vngnen och seger thet war
pigobarn men om thet war quecht i moderlijffuet seger hon sigh icke
fulkomligen weta eller kunna skiön. Men sin moder befrijar
hon att hon inthet war medh henne i rådh eller gerningh, eij heller
systrarna, vtan ner hon skulle föda gingo the vht och inthet wille
skiöta henne eller hielpa vtan wåro illa förtornade på henne för
hon kom dijt.
Item fördes och för rätta then yngste söstren Anna Jöns dotter, så be
kenner hon att hon war hoosz sin broder i Liungby och togh hans häst
och förde till Östenstorp ther then gamble ryttaren war, han togh
hästen och giorde sin reesa ådt Danmark och kom igen och seger hon
inthet weet huru the sedan handlade, eij heller war i stuffuan ner
Ingridt födde, eij heller sågh barnet eller weet huru Ingridt ther
medh handlade. Thetta bekenner och Ingridt och seger sigh allena
hafua skulden för drycken och barnemordet, annor bekännelsze
kan denne nidrige rätten inthet vthleeta ty Ingridt bekenner
sigh allena skyldigh och menar sigh ther medh ändskylla att barnet
icke hade hafft lijff i moderlijffuet. Och oansedt thetta
är för rätten itt mörkt ährande, lekuell ner man seer på Ingridt
i bänken.
Andre dagen fördes andre gångh Ingeborg for rätten och bleff frågat
huru thet tillgick medh Ingridtz födzell, tå berättar hon att hon inthet
veet aff drycken eller ner Ingridt togh drycken vthan seger att
hennes moder och systrar wåro vthe ner Ingridt togh drycken, såsom
ner hon födde och seger att ingen halp Ingridt vtan hon togh sielff
barnet och kastade i vgnen och sielff rensade effter sigh och inthet
bleff siuk som andra quinnor. Ingridt bekenner thet samma.
Item andre dagen kom åter Niels Faiasons hustru för rätta och
bleff examineret om sin gerningh, så går hon nu nermer medh sin
bekennelsze och offentligen bekenner att Jöns Pederson i Östenstörp
gammall ryttare och nu förrymdh var i Danmark effter dryck
och ner hon war kommen till Toffta till sin moder och systrar
kom förbe:de Jönsz medh drycken, tuå skeder, blånnat i watn och
war så möckit, som hon berättar, som kunne gå tuå gånger i een
notskaal, det hon togh in om tisdagen och hon gick äntå medh
fostret till freddagz afftonen och om afftonnen födde hon allena
i stugan, togh sielf fostret och kastade i vngnen och seger thet war
pigobarn men om thet war quecht i moderlijffuet seger hon sigh icke
fulkomligen weta eller kunna skiön. Men sin moder befrijar
hon att hon inthet war medh henne i rådh eller gerningh, eij heller
systrarna, vtan ner hon skulle föda gingo the vht och inthet wille
skiöta henne eller hielpa vtan wåro illa förtornade på henne för
hon kom dijt.
Item fördes och för rätta then yngste söstren Anna Jöns dotter, så be
kenner hon att hon war hoosz sin broder i Liungby och togh hans häst
och förde till Östenstorp ther then gamble ryttaren war, han togh
hästen och giorde sin reesa ådt Danmark och kom igen och seger hon
inthet weet huru the sedan handlade, eij heller war i stuffuan ner
Ingridt födde, eij heller sågh barnet eller weet huru Ingridt ther
medh handlade. Thetta bekenner och Ingridt och seger sigh allena
hafua skulden för drycken och barnemordet, annor bekännelsze
kan denne nidrige rätten inthet vthleeta ty Ingridt bekenner
sigh allena skyldigh och menar sigh ther medh ändskylla att barnet
icke hade hafft lijff i moderlijffuet. Och oansedt thetta
är för rätten itt mörkt ährande, lekuell ner man seer på Ingridt
17v
Jönsz dotters vpsåt haffuer thet warit ondt och huar barnet icke hade
hafft lijff haffuer hon likuell genom drycken förhindrat thes tillwex
sandhe och förkofringh i moderliffuet och effter denne ringe rettens ju
dicium icke kan vndskyllas för williandes mordh, för exempell:
Ner itt rogax är nysz satt och kornet begynnar wexa, bliffuer strax
afskorat, tå är kornet till wexten förhindrat. Altså synes thetta
icke olikt ty hennes vpsåt war att fördärffua fostret fast än thet
hade hafft liffuet. Her om Gudh weet alla sanningh som seer vthi
thet lönliga ty thet war likuell hedet barn och liknelsze till pigo
barn som hon sielff bekenner och hon likuell inthet baar till syna
vtan så plösligen vpbrändhe. Derföre haffuer thenne nidrige retten
icke skäll henne för williandes mordeske befrija vthan domen
afsades effter thett andra cap: i Högmåle Balken för mordet och In
gridt ifrån sitt lijff och för enfalt hoor effter Gudz lagh.
Jemwell skomakaren Lasze Gumundszon på frelsze ifrån sitt lijff.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden
döö både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes
hustru hoor bedriffuit hafuer. Kånan förbe:de Ingridt
är tillstädes i häradtz gömmo, deszlikest skomakaren som ogifft
är. Men belongande Ingrides moder och systrar effter
Ingridt togh alla skulden på sigh och giorde them frij bleffuo the ifrån
tinget förloffuade till widare ransakningh, huadh bekännelsze
Ingridt widare, ner thet tränger giörandes warder.
Sammadagh tingfördes een gifft skattabonde Erick Olson
i Romborna och bleff anklagat hafua lägrat een löskåna o
gifft Ingeborgh Jönszdotter å skatta och ligger på barnsengh men
Erick Olszon nekar till gerningen och seger sigh icke wara helbregda
eller quinnefhör. Derföre bleff detta vpsatt till itt annat tingh
och Erick Olszon satte löffte till neste tingh.
Sammadagh kom för rätta Larsz Pederson i Engabeck och affla
de een 12 manna eed som han vtfeste på Ifla tingh för itt
stodh han skulle hafua flått efter som Gumme i Boda honom
skält hafuer vthi Vlfzbeckz prästegårdh i itt barnsööll.
hafft lijff haffuer hon likuell genom drycken förhindrat thes tillwex
sandhe och förkofringh i moderliffuet och effter denne ringe rettens ju
dicium icke kan vndskyllas för williandes mordh, för exempell:
Ner itt rogax är nysz satt och kornet begynnar wexa, bliffuer strax
afskorat, tå är kornet till wexten förhindrat. Altså synes thetta
icke olikt ty hennes vpsåt war att fördärffua fostret fast än thet
hade hafft liffuet. Her om Gudh weet alla sanningh som seer vthi
thet lönliga ty thet war likuell hedet barn och liknelsze till pigo
barn som hon sielff bekenner och hon likuell inthet baar till syna
vtan så plösligen vpbrändhe. Derföre haffuer thenne nidrige retten
icke skäll henne för williandes mordeske befrija vthan domen
afsades effter thett andra cap: i Högmåle Balken för mordet och In
gridt ifrån sitt lijff och för enfalt hoor effter Gudz lagh.
Jemwell skomakaren Lasze Gumundszon på frelsze ifrån sitt lijff.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden
döö både horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes
hustru hoor bedriffuit hafuer. Kånan förbe:de Ingridt
är tillstädes i häradtz gömmo, deszlikest skomakaren som ogifft
är. Men belongande Ingrides moder och systrar effter
Ingridt togh alla skulden på sigh och giorde them frij bleffuo the ifrån
tinget förloffuade till widare ransakningh, huadh bekännelsze
Ingridt widare, ner thet tränger giörandes warder.
Sammadagh tingfördes een gifft skattabonde Erick Olson
i Romborna och bleff anklagat hafua lägrat een löskåna o
gifft Ingeborgh Jönszdotter å skatta och ligger på barnsengh men
Erick Olszon nekar till gerningen och seger sigh icke wara helbregda
eller quinnefhör. Derföre bleff detta vpsatt till itt annat tingh
och Erick Olszon satte löffte till neste tingh.
Sammadagh kom för rätta Larsz Pederson i Engabeck och affla
de een 12 manna eed som han vtfeste på Ifla tingh för itt
stodh han skulle hafua flått efter som Gumme i Boda honom
skält hafuer vthi Vlfzbeckz prästegårdh i itt barnsööll.
18r
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Larsz Pederszon för
samma tilwijte frijkiendh.
Sammadagh kom för rätta Suen Åkeson i Grittarp och aflade
een 6 manna eed för een kalff som Jöns i Kiöphult honom beskyllar
före att han skulle drängt honom i een källa.
Denne eed bleff lagligen gången och Nielsz frijkiendh.
Sammadagh kom för retta wellachtat Carll Pederszon i Wexsziö
och på sin systers wegnar Barebrå Peders dotter som hade then bilto
ga dråparen Bengt Suenszon i Guddarp till ächta man medh huil
ken hon haffuer aflat 7 barn och han bleff i wäriande hand dräpen
och ogiller lagd och klagar att hon medh sin man hafuer vtgiffuit thens
dödas slächt i böter på thet the skulle bedia i fridh för honom, först
den dräpnes barn, Ingeborgh Jöns dotter, een lärufftz särk godh för
3 marker och läruftz alnar för 18 öre, noch sölfuer mallier 6 paar om 2 lodh
Inger Jöns dotter lärufft 2 aln: för 12 öre, Anders Jönszon itt sölff
uerbelte, är tillstädes, noch medh ominne tagit een jernstångh.
Item i skogen 2 [..]. Per Jönszon itt skiortelärufft. Item
Anders Jönszon itt par stöflar om 1 dr. Item een kista om 2 marker
Item Andersz itt paar skoo. Jöns Olszon i Domarit then dräpnes
barns morbroder 2 rikzdr. Inger Jöns dotter kläde 3 ½ aln
7 marker alnen, löper 6 dr 4 öre. Detta bleff vpsatt och
nämbdemannan Per Bengtzson i Trotteslöff och mester Nielsz
| Edemen | |
| Larsz Pedersonn | Åke i Hagalt |
| Peer i Torph | Nielsz i Torp |
| Erick i Exhult | Suen på Stenlodh |
| Jönsz i Sanna | Carll i Hamnaba |
| Jöns i Engabeck | Håkom ibidem |
| Niels i Hagalt | Niels ibidem |
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Larsz Pederszon för
samma tilwijte frijkiendh.
Sammadagh kom för rätta Suen Åkeson i Grittarp och aflade
een 6 manna eed för een kalff som Jöns i Kiöphult honom beskyllar
före att han skulle drängt honom i een källa.
| Edemen | |
| Niels i Gryttarp | Jöns Nielson i Markaridt |
| Suen Åkeszonn | Per Suenszon i Vekaboda |
| Jöns Jönszon i Hannaba |
Denne eed bleff lagligen gången och Nielsz frijkiendh.
Sammadagh kom för retta wellachtat Carll Pederszon i Wexsziö
och på sin systers wegnar Barebrå Peders dotter som hade then bilto
ga dråparen Bengt Suenszon i Guddarp till ächta man medh huil
ken hon haffuer aflat 7 barn och han bleff i wäriande hand dräpen
och ogiller lagd och klagar att hon medh sin man hafuer vtgiffuit thens
dödas slächt i böter på thet the skulle bedia i fridh för honom, först
den dräpnes barn, Ingeborgh Jöns dotter, een lärufftz särk godh för
3 marker och läruftz alnar för 18 öre, noch sölfuer mallier 6 paar om 2 lodh
Inger Jöns dotter lärufft 2 aln: för 12 öre, Anders Jönszon itt sölff
uerbelte, är tillstädes, noch medh ominne tagit een jernstångh.
Item i skogen 2 [..]. Per Jönszon itt skiortelärufft. Item
Anders Jönszon itt par stöflar om 1 dr. Item een kista om 2 marker
Item Andersz itt paar skoo. Jöns Olszon i Domarit then dräpnes
barns morbroder 2 rikzdr. Inger Jöns dotter kläde 3 ½ aln
7 marker alnen, löper 6 dr 4 öre. Detta bleff vpsatt och
nämbdemannan Per Bengtzson i Trotteslöff och mester Nielsz
18v
och kiörkionnes 6 men skolla förlika parterna och seija sin meningh i
detta ährandet, then parten som icke ther medh ådtnöijes må söckia
tinget.
Item klagade hustru Barbro Peders dotter att hon för en tijdh sedan
länte sin tienstepiga Malin Månses dotter till kiörkia om 12 rikz
dr thet hon borttappadhe. Derföre bleff afdömdt att Malin skall
betalla beltet. Hustru Barbro tilgaff 4 rikzdr och 8 skall Malin
betalla.
Sammadagh tingfördes Kistin Börgesdotter i Ikornarp på
frälsze gifft hustru huilken hafuer bedriffuit enfalt hoor medh een
ogift drängh Jacob Perszon be:d och på frälsze huilken Anno 1642 den
Octobris war för rätta, vndergick domb och är resolveret till 40 dr,
them han vtwiszat hafuer och vndergådt skrifft. Horkånan förbe:de
Kirstin war på then tiden i Danmarl. Nu är hon goduilligen igen
kommen, stelt sigh i huszbondans borgan och nu står her för retten
och bekenner sin syndh goduilligen. Ingemar i Ikornarp är giffter
medh annor hustru och nu som tillförenne inthet klagar vtan medh
parterna förlikt men icke des mindre effter Kirstin är nu sielff till
städes bleff hon efter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet. Then som
hor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö bådhe
horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit hafuer.
Sammadagh kom för retta Nielsz Siöbladz foude till Marens
holm Larsz Bengtzson och tingförde sin junkers landbo Jeppe Per
szon i Hornberga gifft man å frälsze och gaff honom skuld haffua
lägrat sin legopiga Berita Jönsz dotter huilken är lopen öffuer
gräntzen ådt Danmark och ther födt barn huilken gärningh förbe:de
Jeppe goduilligen bekenner, therföre bleff Jeppe effter Gudz lagh
sagdh ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans
hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan therföre
att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
detta ährandet, then parten som icke ther medh ådtnöijes må söckia
tinget.
Item klagade hustru Barbro Peders dotter att hon för en tijdh sedan
länte sin tienstepiga Malin Månses dotter till kiörkia om 12 rikz
dr thet hon borttappadhe. Derföre bleff afdömdt att Malin skall
betalla beltet. Hustru Barbro tilgaff 4 rikzdr och 8 skall Malin
betalla.
Sammadagh tingfördes Kistin Börgesdotter i Ikornarp på
frälsze gifft hustru huilken hafuer bedriffuit enfalt hoor medh een
ogift drängh Jacob Perszon be:d och på frälsze huilken Anno 1642 den
Octobris war för rätta, vndergick domb och är resolveret till 40 dr,
them han vtwiszat hafuer och vndergådt skrifft. Horkånan förbe:de
Kirstin war på then tiden i Danmarl. Nu är hon goduilligen igen
kommen, stelt sigh i huszbondans borgan och nu står her för retten
och bekenner sin syndh goduilligen. Ingemar i Ikornarp är giffter
medh annor hustru och nu som tillförenne inthet klagar vtan medh
parterna förlikt men icke des mindre effter Kirstin är nu sielff till
städes bleff hon efter Gudz lagh sagd ifrån lijffuet. Then som
hor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö bådhe
horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit hafuer.
Sammadagh kom för retta Nielsz Siöbladz foude till Marens
holm Larsz Bengtzson och tingförde sin junkers landbo Jeppe Per
szon i Hornberga gifft man å frälsze och gaff honom skuld haffua
lägrat sin legopiga Berita Jönsz dotter huilken är lopen öffuer
gräntzen ådt Danmark och ther födt barn huilken gärningh förbe:de
Jeppe goduilligen bekenner, therföre bleff Jeppe effter Gudz lagh
sagdh ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans
hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan therföre
att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
19r
Alla grannarna i Åsa klaga att gården icke är rätt bytter der
före vtwalde the sielffue fyra nembdemen Joen i Rydh, Nielsz
Bengtzson i Horn, Joen i Snelzböke och Knut i Bolmaridt.
Sammadagh klagade bönderna i Ormalt att theras gårdh icke
war rätt bytter synnerligen engen, therföre vthwalde the och sielfue
fyra nembdemen Andersz i Berghem, Joen i Snelszböke, Arffuidh i
Wiggåsa och Per Månszon i Bierseridt, the skolla byta heele gården
rätt i åker och engh och vprätta gode ägomärke.
Sammadagh kom för retta edle welborne Anders Grijp till
Stensnäsz och ännu på tridie tinget fodrade domb på then gambla
skuldsak som han kräfier aff welb: Nielsz Siöbladh till Marensholm
så hade welb: Niels Siöbladz tienare Larsz Bengtzson ingen beskedh
eller quittebreff framlegga vthan sadhe the wåre på Marenszholm
och ther inlästa men icke des mindre vtloffuade Larsz Bengtzson att
han innan någre dagar eller tijdh skall vttaga quittentzierna och
låta welb: Anders Grijp them see effter han them tillförenne inthet
sedt hafuer. Blifuer welb: Anders Grijp medh quittentzierna för
nögder är godt och wäll, skall på nestfölliande tingh wiszerligen
dömas på saken.
Sammadagh tingfördes een enklingh Oluff Olfson i Falneve
ka huilken hafuer lägrat een piga Ingeborgh Arffuidz dotter
och äre skylde till tridie man aequalis lineae. För mökrenkningen
vtfeste Oluff penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häredtzhöffd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh kom för retta welborne Anders Grijp till
Stensnäsz och besuärade sigh öffuer tullenereren Peer Nielszon
vidh Markaridtz tullplatz att han ifrån een hans landbodrängh
före vtwalde the sielffue fyra nembdemen Joen i Rydh, Nielsz
Bengtzson i Horn, Joen i Snelzböke och Knut i Bolmaridt.
Sammadagh klagade bönderna i Ormalt att theras gårdh icke
war rätt bytter synnerligen engen, therföre vthwalde the och sielfue
fyra nembdemen Andersz i Berghem, Joen i Snelszböke, Arffuidh i
Wiggåsa och Per Månszon i Bierseridt, the skolla byta heele gården
rätt i åker och engh och vprätta gode ägomärke.
Sammadagh kom för retta edle welborne Anders Grijp till
Stensnäsz och ännu på tridie tinget fodrade domb på then gambla
skuldsak som han kräfier aff welb: Nielsz Siöbladh till Marensholm
så hade welb: Niels Siöbladz tienare Larsz Bengtzson ingen beskedh
eller quittebreff framlegga vthan sadhe the wåre på Marenszholm
och ther inlästa men icke des mindre vtloffuade Larsz Bengtzson att
han innan någre dagar eller tijdh skall vttaga quittentzierna och
låta welb: Anders Grijp them see effter han them tillförenne inthet
sedt hafuer. Blifuer welb: Anders Grijp medh quittentzierna för
nögder är godt och wäll, skall på nestfölliande tingh wiszerligen
dömas på saken.
Sammadagh tingfördes een enklingh Oluff Olfson i Falneve
ka huilken hafuer lägrat een piga Ingeborgh Arffuidz dotter
och äre skylde till tridie man aequalis lineae. För mökrenkningen
vtfeste Oluff penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häredtzhöffd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh kom för retta welborne Anders Grijp till
Stensnäsz och besuärade sigh öffuer tullenereren Peer Nielszon
vidh Markaridtz tullplatz att han ifrån een hans landbodrängh
19v
Bengt Nielszon som kom medh något godtz ifrån Helsingborgh hadhe
honom ifrån taget godtz till 17 rikzdr 16 skiellingar och dansche pennin
gar 8 dr och drängen som godtzet hade redh retta wägen fram om
tullplatzen rätt wägen fram och inthet ansade godtzet eller hade i
wetskap seija huem godtzet tillhörde ty drängen är tokachtigh. Ner
drängen redh vtföre ådt Danmark gäste han i Bråddes gårdh i Mar
karit och sade till Brådde, när iagh kommer igen så giörer wäll och
vtlägger tullen för min junkar. Brådde suarade, hafuer tin junker
migh ther om tillskriffuit? Han suarade neij, der medh redh fort och
inthet hade förståndh att angiffua godtzet widh tullplatzen vthan
redh retta wägen fram om och ingen tingh dolde, icke heller war
någon tillstädes som honom frågade men så snart som welb: Andersz
Grijp fick register på godtzet ifrån kiöpmannen sende han genast
tullpenningerna till tullplatzen och the wille them inthet emottaga
Bleff och bewijsat att welborne Grijpen hade fått sin möllare Hå
kon vidh quarnen penningar till tullen men som rettaren berettar
lop den tokachtige drängen emot rettarens willia sin koosz och ho
nom ouettandes, ther igenom blifuo tullpenningerna hema, allt emot
welb:te Andersz Grijpz willia och befallningh.
Sammadagh tingfördes een vngh drängh Jöns Jonszon i Trole
storph huilken hafuer besoffuet een piga Karin Jonsdotter i Grytt
åsa och aflat barn medh henne thet the bekenna, och effter the äre
förlichta och han inthet står effter echtenskap sakfeltes Jöns Jonszonn
till penningar 40 marker och gaff kånan i vendskap rikzdr 6 str.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöffd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Påffuell Bengtzson i Kållekiöp medh sin hustru Be
rita Jonszdotter och sine söner Bengt och Joen Påffuelz söner och kla
gade att Lasz Simonszon i Staffrit och Harald Jonszon ibidem, item
Pär och Nielsz i Näsz, klagandes att denne förbe:de hafua giordt them
hemgångh, ther om sålunda är ransakat att en helig torszdagh
honom ifrån taget godtz till 17 rikzdr 16 skiellingar och dansche pennin
gar 8 dr och drängen som godtzet hade redh retta wägen fram om
tullplatzen rätt wägen fram och inthet ansade godtzet eller hade i
wetskap seija huem godtzet tillhörde ty drängen är tokachtigh. Ner
drängen redh vtföre ådt Danmark gäste han i Bråddes gårdh i Mar
karit och sade till Brådde, när iagh kommer igen så giörer wäll och
vtlägger tullen för min junkar. Brådde suarade, hafuer tin junker
migh ther om tillskriffuit? Han suarade neij, der medh redh fort och
inthet hade förståndh att angiffua godtzet widh tullplatzen vthan
redh retta wägen fram om och ingen tingh dolde, icke heller war
någon tillstädes som honom frågade men så snart som welb: Andersz
Grijp fick register på godtzet ifrån kiöpmannen sende han genast
tullpenningerna till tullplatzen och the wille them inthet emottaga
Bleff och bewijsat att welborne Grijpen hade fått sin möllare Hå
kon vidh quarnen penningar till tullen men som rettaren berettar
lop den tokachtige drängen emot rettarens willia sin koosz och ho
nom ouettandes, ther igenom blifuo tullpenningerna hema, allt emot
welb:te Andersz Grijpz willia och befallningh.
Sammadagh tingfördes een vngh drängh Jöns Jonszon i Trole
storph huilken hafuer besoffuet een piga Karin Jonsdotter i Grytt
åsa och aflat barn medh henne thet the bekenna, och effter the äre
förlichta och han inthet står effter echtenskap sakfeltes Jöns Jonszonn
till penningar 40 marker och gaff kånan i vendskap rikzdr 6 str.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöffd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Påffuell Bengtzson i Kållekiöp medh sin hustru Be
rita Jonszdotter och sine söner Bengt och Joen Påffuelz söner och kla
gade att Lasz Simonszon i Staffrit och Harald Jonszon ibidem, item
Pär och Nielsz i Näsz, klagandes att denne förbe:de hafua giordt them
hemgångh, ther om sålunda är ransakat att en helig torszdagh
20r
kom een murmestare till Påffuell att mura een spijsz, tå lågh een
sten för en dör som hörde Lasz Simonszon till och seger att Påffuell och
hans son Bengt kommo medh tuå stenger och wille taga stenen, tå
gaff Lasze sigh i försuar för stenen, der om the blefuo trättandes och
Lasze fick hugg på armen, meer skada skedde inthet then gången,
vthan allena att Lasze sende budh efter sin mågh Nielsz i Näsz, han kom
genast medh een spendt bösza och inthet skot eller giorde någon skadha.
Sedan bleff berättat att om freddagen wåre the på timbringen och
om lögerdagen gingo de i badstugo, först Lasze och hans selskap, sedan
Bengt och hans selskap, ner the hade badat gingo the i een nattstuffua
och lade sigh, mädan Bengt war i badstugan, drack Lasze och hans sell
skap sigh drukna, tå begynte Laszes selskap skiuta och skote try skott
i farstugan. Sedan gingo Lasze och Niels i nattstugodörren tillijka in
och Lasze slogh then gamble mannen Bengt medh een hacka och slogh
ådt Bengt Påffuelszon medh böszan och i taket så att slaget icke kom
fram och Bengt slogh Laszes mågh Niels att han föll omkull och
sedan blefuo the åtskilde. Sist i thenne act klagade Berita att
Harald i Stagalt kom och skulle taga fridh och hade achtat taga fatt på
Bengt och tenkte ther war någon dödhslagen, tå gaff Berita sigh
emillan och seger han slogh henne mundslagh så hon gick omkull och
sedan sparn henne, doch synes ingen åkomma.
Item klagade Bengt att sedan han war kommen vtur then lilla
stugan och i then stoora stugan kom Peder och Harald i hans stuga
ther Bengt saatt i sitt högsäte och lät blöda, seger han att Peder slogh
honom i huffuodet medh een yxa, thet kunne icke bewijsas och Harald
slogh hans son Jon Påffuelszon på armen men thet kunne icke
heller beuijsas ty ther syntes inga åkommor.
Kom för retta Börge i Lambeskogh lenszman fullmöndigh på Jöns
Jönsons vegnar i Ifla och tingskiötte hans broder Joen Jönszon i Gå
arydt och hans hustru Suenborgh Jönszdotter 12 skeppelandh, der till
engh i halfue Gåarydz gårdh och derföre vpburit godt mynt 100 dr,
itt koagäldh och för etlöffuet itt huffudklädes lärufft om en half
rikzdr. Haffuer och Joen Jonszon ärfft till 12 skeppelandh
i samme halffue gårdh.
sten för en dör som hörde Lasz Simonszon till och seger att Påffuell och
hans son Bengt kommo medh tuå stenger och wille taga stenen, tå
gaff Lasze sigh i försuar för stenen, der om the blefuo trättandes och
Lasze fick hugg på armen, meer skada skedde inthet then gången,
vthan allena att Lasze sende budh efter sin mågh Nielsz i Näsz, han kom
genast medh een spendt bösza och inthet skot eller giorde någon skadha.
Sedan bleff berättat att om freddagen wåre the på timbringen och
om lögerdagen gingo de i badstugo, först Lasze och hans selskap, sedan
Bengt och hans selskap, ner the hade badat gingo the i een nattstuffua
och lade sigh, mädan Bengt war i badstugan, drack Lasze och hans sell
skap sigh drukna, tå begynte Laszes selskap skiuta och skote try skott
i farstugan. Sedan gingo Lasze och Niels i nattstugodörren tillijka in
och Lasze slogh then gamble mannen Bengt medh een hacka och slogh
ådt Bengt Påffuelszon medh böszan och i taket så att slaget icke kom
fram och Bengt slogh Laszes mågh Niels att han föll omkull och
sedan blefuo the åtskilde. Sist i thenne act klagade Berita att
Harald i Stagalt kom och skulle taga fridh och hade achtat taga fatt på
Bengt och tenkte ther war någon dödhslagen, tå gaff Berita sigh
emillan och seger han slogh henne mundslagh så hon gick omkull och
sedan sparn henne, doch synes ingen åkomma.
Item klagade Bengt att sedan han war kommen vtur then lilla
stugan och i then stoora stugan kom Peder och Harald i hans stuga
ther Bengt saatt i sitt högsäte och lät blöda, seger han att Peder slogh
honom i huffuodet medh een yxa, thet kunne icke bewijsas och Harald
slogh hans son Jon Påffuelszon på armen men thet kunne icke
heller beuijsas ty ther syntes inga åkommor.
Kom för retta Börge i Lambeskogh lenszman fullmöndigh på Jöns
Jönsons vegnar i Ifla och tingskiötte hans broder Joen Jönszon i Gå
arydt och hans hustru Suenborgh Jönszdotter 12 skeppelandh, der till
engh i halfue Gåarydz gårdh och derföre vpburit godt mynt 100 dr,
itt koagäldh och för etlöffuet itt huffudklädes lärufft om en half
rikzdr. Haffuer och Joen Jonszon ärfft till 12 skeppelandh
i samme halffue gårdh.
20v
Kom för retta Börge i Lameskogh fullmöndigh på Suen Åkesons veg
nar i Bårszhult och Nielsz Åkesons vegnar i Ösziöa och Åke Åkesons
vegnar i Ifla och på Siszele Åkes dotters vegnar boandes på Ölandh
och tingskiötte theras broder Börge Åkeson och hans förra hustru In
gerdh Erikzdotter alle theras arffulutter i halfue söndre gården i
Aborraslätt och hafuer Suen Åkeson vpburit godt mynt 46 ½ dr
för jordh och etlöffuet, Niels Åkeson 30 ½ dr, Åke Åkeson 34 ½ dr
Siszela 17 ½ dr, Gumme Åkeson godt mynt 37 dr. Haffuer och
Börge sin arffuepart i samme halffue gårdh så att han medh arff och
kiöp äger halfue gården.
Kom för retta Peder i Bierseryt fulmöndigh på Jöns Jöenszons hu
strus vegnar i Krenkeboda Ingerd Gumundz dotter och tingskiötte
hans broder Peder Jönszon och hans hustru Karin Niels dotter een
half fierdingh aff Krenkeboda gårdh och derföre vpburit 38 dr godtt
mynt och för etlöffuet een rikzdr, item 10 marker.
Item fulmöndig på Kirstin Gumundz dotters vegnar och haffuer vp
burit för een halff fierdingh 38 dr så att Peer Jönszon äger een
heel fierdingh aff Krenkeboda gårdh.
Sammadagh kom för retta een dansk man och borgare i
Lagaholm Dionysius och talade till Niels i Quinnalt om itt par
pistoler 4 rikzdr huilka han nidsatte hoosz Niels vthan kiöp ther
the hengde 6 eller 7 weckor, sedan sende han pistolerna medh sin son
till Lagaholm och effter Niels mente han war honom skyldig 3 marker
derföre vtloffuade Niels att han skulle skaffa pistolerna i Dionysij
egit hwsz. Sedan hade Niels taget aff Dionysio klädhe
för 7 ½ lb talgh, ther på hafuer Niels leffuererat och betalt 1 ½ lb
talgh och 1 lb ost, een stut för 2 ½ rikzdr, een quiga för 2 rikz
dr, så rester Dionysio som Niels bliffuer honom skyldigh 3 marker
thet Niels medh een halff rikzdr strax betallade.
Kom för retta Peder Månszon i Bierserit fulmechtig på denne
effterschreffnes wegnar och tingskiötte Jöns Nanneson i Krenke
nar i Bårszhult och Nielsz Åkesons vegnar i Ösziöa och Åke Åkesons
vegnar i Ifla och på Siszele Åkes dotters vegnar boandes på Ölandh
och tingskiötte theras broder Börge Åkeson och hans förra hustru In
gerdh Erikzdotter alle theras arffulutter i halfue söndre gården i
Aborraslätt och hafuer Suen Åkeson vpburit godt mynt 46 ½ dr
för jordh och etlöffuet, Niels Åkeson 30 ½ dr, Åke Åkeson 34 ½ dr
Siszela 17 ½ dr, Gumme Åkeson godt mynt 37 dr. Haffuer och
Börge sin arffuepart i samme halffue gårdh så att han medh arff och
kiöp äger halfue gården.
Kom för retta Peder i Bierseryt fulmöndigh på Jöns Jöenszons hu
strus vegnar i Krenkeboda Ingerd Gumundz dotter och tingskiötte
hans broder Peder Jönszon och hans hustru Karin Niels dotter een
half fierdingh aff Krenkeboda gårdh och derföre vpburit 38 dr godtt
mynt och för etlöffuet een rikzdr, item 10 marker.
Item fulmöndig på Kirstin Gumundz dotters vegnar och haffuer vp
burit för een halff fierdingh 38 dr så att Peer Jönszon äger een
heel fierdingh aff Krenkeboda gårdh.
Sammadagh kom för retta een dansk man och borgare i
Lagaholm Dionysius och talade till Niels i Quinnalt om itt par
pistoler 4 rikzdr huilka han nidsatte hoosz Niels vthan kiöp ther
the hengde 6 eller 7 weckor, sedan sende han pistolerna medh sin son
till Lagaholm och effter Niels mente han war honom skyldig 3 marker
derföre vtloffuade Niels att han skulle skaffa pistolerna i Dionysij
egit hwsz. Sedan hade Niels taget aff Dionysio klädhe
för 7 ½ lb talgh, ther på hafuer Niels leffuererat och betalt 1 ½ lb
talgh och 1 lb ost, een stut för 2 ½ rikzdr, een quiga för 2 rikz
dr, så rester Dionysio som Niels bliffuer honom skyldigh 3 marker
thet Niels medh een halff rikzdr strax betallade.
Kom för retta Peder Månszon i Bierserit fulmechtig på denne
effterschreffnes wegnar och tingskiötte Jöns Nanneson i Krenke
21r
Krenkebodha, och hans hustru Gyrit Otta doter, deras Jordh uthi en fier-
dingh aff Krenkeboda, och derföre Kirstin Åhringz dotter Upburit en sexton
dedeel 13 dlr godtt mynt, Peder Jönßon i Krenkeboda 13 dlr godtt mynt
för 1/16 deel. Kirstin Gumunds doter för 2/16 deler 32 dlr danska, så
at thet belöper sigh een heel fierdingh aff allt Krenkeboda som han nu äger.
Kom för retta Laße i Stönia fullmöndigh på Laßes barns wegnar i
Elmåß som äre 10 str, och på Elines Wegnar i Bråddalt, och på Ingeborgs
Wegnar i Örnåsa, och tingskiötte Broor Bängttzson i Elmås, och hans hustru
Ingeborgh Peders dotter, alle deras arffueloter i ½ Elmåsa gårdh, och
derföre Upburit Laßes barn alle tillhopa Riks dlr – 30 str. Elin j
Bråddalt Riks dlr 15 str Ingeborg i Ärnås 15 Riks dlr. Haffuer och
Broor sin arfuelott i Samma halfue gårdh, så att han äger rät ½ gården.
Sammadagh tingfördes een gifft skattebonde Truffuidh Åstra
son i Harpholmen i Markarydz sochn och bekende sigh haffua lägrat
een piga Ingeborg Nielsz dotter enkia på skatta huilken barnlösz
är rymdh ådt Danmark och icke des mindre för folk bekendt att hon
haffuandes war. Men Truffuidt som tillstädes är bleff efter Gudz
lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans
hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh framsteltes för retta een soldat Månsz Nielszon
i Skåffta drängh och hafuer lägrat een piga Elin Jeppe dotter
i Elinge medan the tiente Peer Johanszon i Juddult och aflat barn
medh henne thet hon födt haffuer och dödt är och effter hon inthet
står effter honom till ächta sakfeltes han till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöffd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes een gifft skattebonde Truffuidh Åstra
son i Harpholmen i Markarydz sochn och bekende sigh haffua lägrat
een piga Ingeborg Nielsz dotter enkia på skatta huilken barnlösz
är rymdh ådt Danmark och icke des mindre för folk bekendt att hon
haffuandes war. Men Truffuidt som tillstädes är bleff efter Gudz
lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans
hustru han skall döden döö etc.
Sammadagh framsteltes för retta een soldat Månsz Nielszon
i Skåffta drängh och hafuer lägrat een piga Elin Jeppe dotter
i Elinge medan the tiente Peer Johanszon i Juddult och aflat barn
medh henne thet hon födt haffuer och dödt är och effter hon inthet
står effter honom till ächta sakfeltes han till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöffd 6 marker 2 öre 8
21v
Sammadagh kom för retta Gumundh Perszon i Wreet dansk
man och klagade att Niels Erlandszon i Röszhult giorde honom skadha
vthi Anderstadh i förgångne åhr, ner the gingo till vttskriffningen, tå
gingo een hoop aff Onsziö grannar in till Peer Larszon i Anderstadh
ther fingo de maat och drucko godt rwsz, ner the gingo ifrån bordet
bleffuo the sittiandes på benken och begynte dricka kiöpöll och
Niels Erlandszon hade lagdt sin bösza öffuer knät och huru han
fickz vidh låsen slogh böszan löst och först igenom låret på Joen
Joenszon som nest honom satt och sedan genom knät på Gumme Per
son ther aff han haffuer hållet på sengen 16 weckor och icke gick
på sine fötter och ännu är vhanfhör. Niels Erlandszon haffuer
kostat på båskäraren och Gumundh 15 rikzdr och nu biuder Nielsz
Erlandszon honom till sin skada rikzdr 24 str och Gumundh will in
thet vtan låter sigh höra willia haffua een halff mans boot.
Retten mäcklade them emillan att effter Gumundz skade, sueda, verk
och försummelsze stoor war och ännu ouist huru brått han kunne kom
ma till helszan igen att Niels skulle föruthan thet han på bådh
skäraren och på honom kostat hade, giffua honom 30 rikzdr så att
thet bleffuo fyllest 30 rikzdr. Men Gumundh töcktes att det var
för litet och wille ingalunda låta sigh förlika vthan wille hålla sigh
till lagen och var domb begärandes. Så aldenstund att dhe
både som finge skadan bekenna att det war een owilliandes gerningh
och wåda wärk och ingen affund eller trätta war them emillan vthan
the wåro bröder och bäste wenner tillsammans och Joen Jonszon som
först bleff skutin är förlichter och står her för retten och bekenner
thet war een ouilliandes gärningh och inthet för sin skada begärar.
Men Gumundh är oförsonligh och inthet will förlikas vtan begerar
domb. Dherföre bleff detta ährandet stält till rettens betenkian
de och effter thet 5 Cap: i Såramåle Balken medh wåda considere
ret och nembden borde skärskoda antingen de hade skäll att döma detta
ährandet för rätt wåda eller icke. Tå tillsporde retten Gumundh om
han war wåda eed begärandes? Det till han suarade neij, vthan
sielff bekenner det war en afuilliandes gerningh och vådaverk
helst therföre att de wåro gode wenner. Derföre effter Gumundz
man och klagade att Niels Erlandszon i Röszhult giorde honom skadha
vthi Anderstadh i förgångne åhr, ner the gingo till vttskriffningen, tå
gingo een hoop aff Onsziö grannar in till Peer Larszon i Anderstadh
ther fingo de maat och drucko godt rwsz, ner the gingo ifrån bordet
bleffuo the sittiandes på benken och begynte dricka kiöpöll och
Niels Erlandszon hade lagdt sin bösza öffuer knät och huru han
fickz vidh låsen slogh böszan löst och först igenom låret på Joen
Joenszon som nest honom satt och sedan genom knät på Gumme Per
son ther aff han haffuer hållet på sengen 16 weckor och icke gick
på sine fötter och ännu är vhanfhör. Niels Erlandszon haffuer
kostat på båskäraren och Gumundh 15 rikzdr och nu biuder Nielsz
Erlandszon honom till sin skada rikzdr 24 str och Gumundh will in
thet vtan låter sigh höra willia haffua een halff mans boot.
Retten mäcklade them emillan att effter Gumundz skade, sueda, verk
och försummelsze stoor war och ännu ouist huru brått han kunne kom
ma till helszan igen att Niels skulle föruthan thet han på bådh
skäraren och på honom kostat hade, giffua honom 30 rikzdr så att
thet bleffuo fyllest 30 rikzdr. Men Gumundh töcktes att det var
för litet och wille ingalunda låta sigh förlika vthan wille hålla sigh
till lagen och var domb begärandes. Så aldenstund att dhe
både som finge skadan bekenna att det war een owilliandes gerningh
och wåda wärk och ingen affund eller trätta war them emillan vthan
the wåro bröder och bäste wenner tillsammans och Joen Jonszon som
först bleff skutin är förlichter och står her för retten och bekenner
thet war een ouilliandes gärningh och inthet för sin skada begärar.
Men Gumundh är oförsonligh och inthet will förlikas vtan begerar
domb. Dherföre bleff detta ährandet stält till rettens betenkian
de och effter thet 5 Cap: i Såramåle Balken medh wåda considere
ret och nembden borde skärskoda antingen de hade skäll att döma detta
ährandet för rätt wåda eller icke. Tå tillsporde retten Gumundh om
han war wåda eed begärandes? Det till han suarade neij, vthan
sielff bekenner det war en afuilliandes gerningh och vådaverk
helst therföre att de wåro gode wenner. Derföre effter Gumundz
22r
egen begäran bleff saken afdömdt effter thet 11 Cap: i Såramåle Balk:
medh wåda att Nielsz Erlandszon skall giffua Gumundh för såret 6 marker
och för lytet 9 marker. Men huadh på båskäraren och honom tillförenne
kostat är thet behåller han. Men will han bliffua vidh thet som
nembden wågat haffuer, ware i sitt wärdhe, men effter lagen får
han icke meer än förbe:tt är. Emot allt thetta wadkastade
Gumundh medh 3 marker vnder en lagmans domb och retten satte
sine penningar ther emot effter lagen.
Kom för retta heideridaren Peer Joenszon och tingförde tuå skatta
bönder och gårdmän Asser och Suen i Hyltena huilka hade huggit een
ek och lagdt i een bro i deras gärdhe. Men effter the ther till wäll hade
kunnat fått annat trä ty kunne retten icke dem befrija vthan sak
fältes för trät 3 marker och för förbudet 40 marker.
Item Påffuell i Biersilt för een ek 3 marker och förbudet 40marker.
Item Påfuell ibidem för een ek 3 marker och förbudet 40marker.
Jöns i Boalt för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Item Peder i Tåmarit för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Item Jon och Niels i Högaholmen för en ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Påffuell i Hylte för een halffrotten book 5 dr.
Peer Simonszon i Grönö brukar bösza och är mistenkt haffua skotit
thet diuret som fans i Grönö gärdhe, Peder skall stemmas till
nesta tingh.
Håkon i Hallaböke för een book 3 marker och förbudet 40 marker.
Matthis och hans grannar i Hallaböke för een book 3 marker och 40 marker.
Oluff, Suen och Måns i Hult för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Swen i Giökaboda crone för en ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Arffuidh i Huiterit medh sin son Oluff för en ek 3 marker och 40 marker.
Joen och Jacob i Yarp för en book 3 marker och förbudet 40 marker.
medh wåda att Nielsz Erlandszon skall giffua Gumundh för såret 6 marker
och för lytet 9 marker. Men huadh på båskäraren och honom tillförenne
kostat är thet behåller han. Men will han bliffua vidh thet som
nembden wågat haffuer, ware i sitt wärdhe, men effter lagen får
han icke meer än förbe:tt är. Emot allt thetta wadkastade
Gumundh medh 3 marker vnder en lagmans domb och retten satte
sine penningar ther emot effter lagen.
Kom för retta heideridaren Peer Joenszon och tingförde tuå skatta
bönder och gårdmän Asser och Suen i Hyltena huilka hade huggit een
ek och lagdt i een bro i deras gärdhe. Men effter the ther till wäll hade
kunnat fått annat trä ty kunne retten icke dem befrija vthan sak
fältes för trät 3 marker och för förbudet 40 marker.
Item Påffuell i Biersilt för een ek 3 marker och förbudet 40marker.
Item Påfuell ibidem för een ek 3 marker och förbudet 40marker.
Jöns i Boalt för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Item Peder i Tåmarit för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Item Jon och Niels i Högaholmen för en ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Påffuell i Hylte för een halffrotten book 5 dr.
Peer Simonszon i Grönö brukar bösza och är mistenkt haffua skotit
thet diuret som fans i Grönö gärdhe, Peder skall stemmas till
nesta tingh.
Håkon i Hallaböke för een book 3 marker och förbudet 40 marker.
Matthis och hans grannar i Hallaböke för een book 3 marker och 40 marker.
Oluff, Suen och Måns i Hult för een ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Swen i Giökaboda crone för en ek 3 marker och förbudet 40 marker.
Arffuidh i Huiterit medh sin son Oluff för en ek 3 marker och 40 marker.
Joen och Jacob i Yarp för en book 3 marker och förbudet 40 marker.
22v
Tordzdagen den tridie tingzdagen kommo åter för retten Lasze i
Kållekiöp, hans mågh Niels Jönszon i Näsz och Per Jönszon och Harall
i Kållekiöp och effter som igår ransakat är beskyllas thenne förbe:de
för hemgångh och edzöre brått. Derföre bleff detta ährandet stält
till nembdennes betenkiande om the kunne wäria them för edzöres
brått och ner the hade omröstat suarades att effter alle denne wåro
ägandhe till Kållekiöp och ingen gick vreder aff gården eij heller igen
kom vthan funnes i gårde såtte och skildes ådt osåtte, dherföre
bleffuo de aff nembden för edzöret frijkiendhe och för såramålen
sakfelte som föllier:
Lasze för han slogh Påffuell Bengtzson 3 blodwijte i huffuodet huart
6 marker är 18 marker.
frälsze huszbond 6 marker
målzägand 6 marker
häradet 3 marker
häretzhöffd 3 marker
Harald i Staffrit för blånat 3 marker.
frälsze huszbond 2 marker
häradet 4 öre
häretzhöffd 4 öre
Och haffua sigh förlikt medh målzägerna effter theras egit nöije thet
the her för retten bekenna.
Sammadagh kom för retta Anders i Hörsit frälsze huilken hade
leigdt Santes mågh i Halsziö Måns Jonszon be:d huilken rymd är
och Sante stodh i löffte för honom att han icke skulle rymma thet San
te bekenner. Nu hade häradtz prophoszen Niels Erlandszon honom
fången och förde honom till Santes gårdh och honom folgde Nielsz
Perszon i Ormalt een bonde. Ner the kommo till Halsziö wille
Sante inthet taga emot fångan vthan han fick jernen. Thetta skedde
om lögerdagen och Nielsz Erlandszon togh fångan medh sigh till Berga
om söndagz morgonen och Jönsz Joenszon bleff een löfftisman
Kållekiöp, hans mågh Niels Jönszon i Näsz och Per Jönszon och Harall
i Kållekiöp och effter som igår ransakat är beskyllas thenne förbe:de
för hemgångh och edzöre brått. Derföre bleff detta ährandet stält
till nembdennes betenkiande om the kunne wäria them för edzöres
brått och ner the hade omröstat suarades att effter alle denne wåro
ägandhe till Kållekiöp och ingen gick vreder aff gården eij heller igen
kom vthan funnes i gårde såtte och skildes ådt osåtte, dherföre
bleffuo de aff nembden för edzöret frijkiendhe och för såramålen
sakfelte som föllier:
Lasze för han slogh Påffuell Bengtzson 3 blodwijte i huffuodet huart
6 marker är 18 marker.
frälsze huszbond 6 marker
målzägand 6 marker
häradet 3 marker
häretzhöffd 3 marker
Harald i Staffrit för blånat 3 marker.
frälsze huszbond 2 marker
häradet 4 öre
häretzhöffd 4 öre
Och haffua sigh förlikt medh målzägerna effter theras egit nöije thet
the her för retten bekenna.
Sammadagh kom för retta Anders i Hörsit frälsze huilken hade
leigdt Santes mågh i Halsziö Måns Jonszon be:d huilken rymd är
och Sante stodh i löffte för honom att han icke skulle rymma thet San
te bekenner. Nu hade häradtz prophoszen Niels Erlandszon honom
fången och förde honom till Santes gårdh och honom folgde Nielsz
Perszon i Ormalt een bonde. Ner the kommo till Halsziö wille
Sante inthet taga emot fångan vthan han fick jernen. Thetta skedde
om lögerdagen och Nielsz Erlandszon togh fångan medh sigh till Berga
om söndagz morgonen och Jönsz Joenszon bleff een löfftisman
23r
Der ifrån hade han fången medh sigh till Quenarp. Ther rechte Månsz Jönszon
handh och the togo man och jern och förde till Halsziö till then andra löff
tismannen Jöns Joenszon be:d ther han slepte fångan på gården. Men
först gick han in till Santa frågandes huad han skulle giöra aff fången?
Tå suarade Sante, ästu galin, han haffuer skemdt migh, kan skee han skem
mer tigh, och wille inthet taga emot fången vthan haden bort medh
jernen huart han wille.
Sammadagh ransakades om Oluff i Saluara war löfftisman
för sin son Peer Olszon som rymder är. Så war Per Olszon en gammall
soldat och gått egenom herremunstringh såszom och på arbete i Göte
borgh. Så hende sigh att han gick i bögden och skulkade. Tå fångade leut
nanten soldaten och lät leggan i kistan och effter han war commen
deret på tågh sade the till hans fader, tagh honom till tigh, giff honom
kläder och maat och giör honom färdig att draga på tågh, thet och så
skedde. Ner folket samblades i Berga folgde honnom Oluff dijt
medh all behörningh, ther han hölt sigh hoosz soldaterna och ner han sågh
tillfälle rymde han ifrån matseck och all sin tråtz och 14 rikzdr hans
fader honom fått hade. Och efter han icke annorlunda war löfftisman
för sin son än skaffa honom till herremunstringen och giöra färdigh
till tåget thet han giordt haffuer blef han för vidare tilltaal anlon
gande sin sons knichterij frijkiendh.
Kom för retta Per Knutzson i Falneueka och talade till Oluff ibidem
om 1/6 aff gården som Oluf hafuer brukat och inthet stadt eller nå
gon wisz lega vtloffuat vthan effter Per Knutzon var rester ådt Vp
land och icke sielff ville bruka sin jordh hafuer Oluff then brukat
Derföre blef afsagt att Oluff skulle giffua Per Knutzon om åhret
i lega 1 rikzdr och efter han haffuer brukat i 3 åhr skall Oluf
betalla Peer Knutzson 3 rikzdr. Item effter Oluff will
sellia sin siettingh dömdes löseretten Per Knutzson att lösa så att
han kan få een heel tridingh aff gården.
Thetta war Per Perszon bortskylldigh ner hans hustru Johanna
bleff dödh. Först war han skyldig een drängh i Westralt i
handh och the togo man och jern och förde till Halsziö till then andra löff
tismannen Jöns Joenszon be:d ther han slepte fångan på gården. Men
först gick han in till Santa frågandes huad han skulle giöra aff fången?
Tå suarade Sante, ästu galin, han haffuer skemdt migh, kan skee han skem
mer tigh, och wille inthet taga emot fången vthan haden bort medh
jernen huart han wille.
Sammadagh ransakades om Oluff i Saluara war löfftisman
för sin son Peer Olszon som rymder är. Så war Per Olszon en gammall
soldat och gått egenom herremunstringh såszom och på arbete i Göte
borgh. Så hende sigh att han gick i bögden och skulkade. Tå fångade leut
nanten soldaten och lät leggan i kistan och effter han war commen
deret på tågh sade the till hans fader, tagh honom till tigh, giff honom
kläder och maat och giör honom färdig att draga på tågh, thet och så
skedde. Ner folket samblades i Berga folgde honnom Oluff dijt
medh all behörningh, ther han hölt sigh hoosz soldaterna och ner han sågh
tillfälle rymde han ifrån matseck och all sin tråtz och 14 rikzdr hans
fader honom fått hade. Och efter han icke annorlunda war löfftisman
för sin son än skaffa honom till herremunstringen och giöra färdigh
till tåget thet han giordt haffuer blef han för vidare tilltaal anlon
gande sin sons knichterij frijkiendh.
Kom för retta Per Knutzson i Falneueka och talade till Oluff ibidem
om 1/6 aff gården som Oluf hafuer brukat och inthet stadt eller nå
gon wisz lega vtloffuat vthan effter Per Knutzon var rester ådt Vp
land och icke sielff ville bruka sin jordh hafuer Oluff then brukat
Derföre blef afsagt att Oluff skulle giffua Per Knutzon om åhret
i lega 1 rikzdr och efter han haffuer brukat i 3 åhr skall Oluf
betalla Peer Knutzson 3 rikzdr. Item effter Oluff will
sellia sin siettingh dömdes löseretten Per Knutzson att lösa så att
han kan få een heel tridingh aff gården.
Thetta war Per Perszon bortskylldigh ner hans hustru Johanna
bleff dödh. Först war han skyldig een drängh i Westralt i
23v
Knärydz sochn, danske Penningar 20 dlr. Peer månßon sin fader
5 dlr godt mönt. Kielle i Liunghult och hans piga slätta dlr.
Hans Aronßon i Halmstadh 11 marker. Gumund i Bießeritt 10 marker. Laße
i Stönia 9 marker. Joen i Emmeboda 30 runstycke. Per Person feste
een 12 Mannna Eedh at thenne gälden äre wißa, och giorda mädan
hans hustru lefde hooß honom.
Anno 1643 dhen 21, 22, 23 och 24 Novembris, Stodh Laga
ting i Synnerbo Häradtt, vidh rettan tingstadh Hampneda öffuer
warandes i landzhöffdingens welborne Bengt Bagges stelle edle
welb: Peder Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häredtzfou
den ehrlig wellförståndig Harald Trolle i Myreråsz sampt häredtz
nembdemen.
Gårdar vpbiudas
1/4 i Ripa som en knicht ifrån rymd är hembiudes i slechten 3
Allt Jöszeboda i Agundarydz sochn 3
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 3
Halfannan niondedeel aff Heslult 3
Allt Oszult i Markarydz sochn 3
1/4 aff Fleszerit i S. S. 3
1/4 aff Hannaba 3
1/4 aff Göszhult i S. S. 3
warandes i landzhöffdingens welborne Bengt Bagges stelle edle
welb: Peder Månszon Lodh till Hielmsenga. Item häredtzfou
den ehrlig wellförståndig Harald Trolle i Myreråsz sampt häredtz
nembdemen.
| Nembden | |
| Per Bengtzson i Trotteslöff | Anders i Berghem |
| Per Månszon i Söndrewrå | Niels Bengtzson i Horn |
| Knut i Bolmarit | Gisle i Tranhult |
| Åke i Ragnillekiöp | Matthis i Lunden |
| Joen Jönszon i Rydh | Måns Johanson i Ångelstadh |
| Arffuidh i Wiggåsa | Joen i Snelzböke |
Gårdar vpbiudas
1/4 i Ripa som en knicht ifrån rymd är hembiudes i slechten 3
Allt Jöszeboda i Agundarydz sochn 3
1/4 aff Linnåsz i Hynnerydz sochn 3
Halfannan niondedeel aff Heslult 3
Allt Oszult i Markarydz sochn 3
1/4 aff Fleszerit i S. S. 3
1/4 aff Hannaba 3
1/4 aff Göszhult i S. S. 3
24r
1/4 aff Harpholmen i Markarit sochn 3
1/10 aff Markaryt 3
En halff fierdingh aff Billekulla 3
1/4 aff Tokarit 3
1/3 aff Boalt i Hynnerydt sochn 3
½ Kiöp i S. S. 3
1/4 aff Torisholmen 3
½ Kopperebögdh 3
Edle welb: frw Karin Lilliesparre till Förarp låter vpbiuda någre
godtz hon aff rikz admiralen her Carll Gylldenhielm fått hafuer
N: Tutarit ½ gård. Måleskog 1/4. Staffanzbo 1/4 3
Edle welb:ne Conradt von Falkenbergh kåter vpbiuda
frälsze
Tiurke
Åståkra
Muggeboda 3
frälse Quänningearp i Kånna sochn 2
½ Kroxhult i Wrå sochn 2
1/4 aff Hallaböke på 4 skeppelandh ner 2
Allt Lönszhult i Pietterydz sochn 2
1/6 aff norra Osnakiöp i S. S. 2
1/3 aff Bergzgården i Kånna 1
2 tynneland aff söndra Tranhult 2
7 skeppelandh aff mellangården i Berghem 2
1/8 aff Gumundz gårdh i Liungby 2
1/4 aff 1/6 i Quarnehemet i S. S. 2
1/4 aff Longhult i Hynnerydz sochn 2
1/6 aff söndregården i Falneueka 2
All östregården i Hult i Hynnerit S. 2
1/4 aff Hyltena i S. S. 2
1/4 aff Vpsala i S. S. 2
1/6 aff Grittatorpet 2
1/10 aff Markaryt 3
En halff fierdingh aff Billekulla 3
1/4 aff Tokarit 3
1/3 aff Boalt i Hynnerydt sochn 3
½ Kiöp i S. S. 3
1/4 aff Torisholmen 3
½ Kopperebögdh 3
Edle welb: frw Karin Lilliesparre till Förarp låter vpbiuda någre
godtz hon aff rikz admiralen her Carll Gylldenhielm fått hafuer
N: Tutarit ½ gård. Måleskog 1/4. Staffanzbo 1/4 3
Edle welb:ne Conradt von Falkenbergh kåter vpbiuda
frälsze
Tiurke
Åståkra
Muggeboda 3
frälse Quänningearp i Kånna sochn 2
½ Kroxhult i Wrå sochn 2
1/4 aff Hallaböke på 4 skeppelandh ner 2
Allt Lönszhult i Pietterydz sochn 2
1/6 aff norra Osnakiöp i S. S. 2
1/3 aff Bergzgården i Kånna 1
2 tynneland aff söndra Tranhult 2
7 skeppelandh aff mellangården i Berghem 2
1/8 aff Gumundz gårdh i Liungby 2
1/4 aff 1/6 i Quarnehemet i S. S. 2
1/4 aff Longhult i Hynnerydz sochn 2
1/6 aff söndregården i Falneueka 2
All östregården i Hult i Hynnerit S. 2
1/4 aff Hyltena i S. S. 2
1/4 aff Vpsala i S. S. 2
1/6 aff Grittatorpet 2
24v
Långhult i Ryszby sochn låter velb: Niels Siöbladh 23
Christenstorph vnder samma gårdh 23
Siöbro i Pietterydh sochn frälsze 2
Kloxhult i samme sochn 2
Grimsbögd i S. S. 2
Öszle i Berga sochn frälsze 1
Bohulztorp frelsze 1
1/3 vtaff 1/8 i Huitarit 1
1/4 aff Staffzsiö i Ångelstad sochn 1
3 skeppeland aff Vpsala i Hynnerydz sochn 1
1/3 aff Högagården i Torpa sochn 1
7 skeppeland af Bolmingarydt i Nöttia sochn 1
1/4 aff Bokhult i Anderstadh sochn 1
Allt Åsta i Onsziö sochn 1
1/3 aff Hoffdinge i Liungby sochn 1
½ Elmtåsza 1
1/4 aff Madesziö i Liungby sochn 1
1/3 aff Groaryt i Hynneryt sochn 1
½ gårdh i Lillagården i Liungby 1
1/4 aff Hylte i Hynnerydt sochn 1
½ gårdh i Rökle i Traherydt sochn 1
1/3 aff Kiöleboda i Giöterydh sochn 1
Norregården i Sommersäte frälsze 1
1/8 aff Räffueryt i Hynnerydz sochn 1
1/6 aff Stackarp i Torpa sochn 1
1 ½ fierdingh aff Waråsz i Traheryt sochn 1
Een halff skattegårdh i Hölminge 1
1/4 aff Göszhult i Traherydt sochn 1
1/4 aff mellomgården i Berghem 1
1/4 aff Långhult i Hynnerydt sochn 1
1/8 aff Flattinge i Dörarp sochn 1
1/8 aff Torlarp i Berga sochn 1
½ Sterszeholmen i Hallarydz sochn 1
1/8 aff Kiöphult 1
1/4 af Tommarit 1. 1/3 aff Bråna i Mark: S. 1
1/4 aff Ekhult 1
1/8 aff Altaböke i Hynnerydz sochn 1
Christenstorph vnder samma gårdh 23
Siöbro i Pietterydh sochn frälsze 2
Kloxhult i samme sochn 2
Grimsbögd i S. S. 2
Öszle i Berga sochn frälsze 1
Bohulztorp frelsze 1
1/3 vtaff 1/8 i Huitarit 1
1/4 aff Staffzsiö i Ångelstad sochn 1
3 skeppeland aff Vpsala i Hynnerydz sochn 1
1/3 aff Högagården i Torpa sochn 1
7 skeppeland af Bolmingarydt i Nöttia sochn 1
1/4 aff Bokhult i Anderstadh sochn 1
Allt Åsta i Onsziö sochn 1
1/3 aff Hoffdinge i Liungby sochn 1
½ Elmtåsza 1
1/4 aff Madesziö i Liungby sochn 1
1/3 aff Groaryt i Hynneryt sochn 1
½ gårdh i Lillagården i Liungby 1
1/4 aff Hylte i Hynnerydt sochn 1
½ gårdh i Rökle i Traherydt sochn 1
1/3 aff Kiöleboda i Giöterydh sochn 1
Norregården i Sommersäte frälsze 1
1/8 aff Räffueryt i Hynnerydz sochn 1
1/6 aff Stackarp i Torpa sochn 1
1 ½ fierdingh aff Waråsz i Traheryt sochn 1
Een halff skattegårdh i Hölminge 1
1/4 aff Göszhult i Traherydt sochn 1
1/4 aff mellomgården i Berghem 1
1/4 aff Långhult i Hynnerydt sochn 1
1/8 aff Flattinge i Dörarp sochn 1
1/8 aff Torlarp i Berga sochn 1
½ Sterszeholmen i Hallarydz sochn 1
1/8 aff Kiöphult 1
1/4 af Tommarit 1. 1/3 aff Bråna i Mark: S. 1
1/4 aff Ekhult 1
1/8 aff Altaböke i Hynnerydz sochn 1
25r
Kom för retta w:tt Brådde i Markarydt och klagade att een tienstepiga Berita
Girmundz dotter i Gröne haffuer skelt Kelles hustru i Örnefelle i Marka
rit sochn Gunnull Gunnadotter för trulbacke och haffuer Berita varit
stembd tuenne resor att suara her till och inthet haffuer compareret, der
före bleff Gunnull frikiendh för samma skellordh och Berita är yter
ligare stembd.
Sammadagh publicerades effter:ne domar som de konungz
lige hoffrätt resolverat haffuer den 19 Septemb: 1643.
Executiones:
Joen Gumundszon i Weka haffuer i hielslagit Jöns Pederson i
Bårszhult i Giötteryd sochn, honom bleff benådat liffuet, att böta
till cronan 100 dr, förlika målzäganden och böta häretzrätt effter
lagh och stå vppenbara skrifft.
cronan 100 dr
häradet 6 marker 5 öre 16 [..]
häretzhöffd 6 marker 5 öre 16
Sammadagh vplästes den kongz: hoffrettz resolution öffuer Larsz
Gumundszon i Horsznäs i Tutarydh sochn å frelsze ogifft huilken hafuer
lägrat Ingridt Jöns dotter i Gnustorp gifft och effter hon hafuer förgiordt
fostret är hon effter resolutionen justificeret och Larsz skall böta 40 dr
huilka han nu vtfäste och är huszbondens ensak.
frelsze huszbond 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Een resolution öffuer Botill Jöns dotter i Lihult å skatta
huilken är lägrat aff Jöns Nielszon gifft. Jöns är tillförenne re
solveret. Hon skall böta 40 dr och stå skrifft. 20 dr haffuer
hon först vht och för de andre 20 skall hon arbeta före.
cronan 13 dr 20 öre 16
häradet 3 dr 20 öre 16
häretzhöffd 3 dr 20 öre 16
Girmundz dotter i Gröne haffuer skelt Kelles hustru i Örnefelle i Marka
rit sochn Gunnull Gunnadotter för trulbacke och haffuer Berita varit
stembd tuenne resor att suara her till och inthet haffuer compareret, der
före bleff Gunnull frikiendh för samma skellordh och Berita är yter
ligare stembd.
Sammadagh publicerades effter:ne domar som de konungz
lige hoffrätt resolverat haffuer den 19 Septemb: 1643.
Executiones:
Joen Gumundszon i Weka haffuer i hielslagit Jöns Pederson i
Bårszhult i Giötteryd sochn, honom bleff benådat liffuet, att böta
till cronan 100 dr, förlika målzäganden och böta häretzrätt effter
lagh och stå vppenbara skrifft.
cronan 100 dr
häradet 6 marker 5 öre 16 [..]
häretzhöffd 6 marker 5 öre 16
Sammadagh vplästes den kongz: hoffrettz resolution öffuer Larsz
Gumundszon i Horsznäs i Tutarydh sochn å frelsze ogifft huilken hafuer
lägrat Ingridt Jöns dotter i Gnustorp gifft och effter hon hafuer förgiordt
fostret är hon effter resolutionen justificeret och Larsz skall böta 40 dr
huilka han nu vtfäste och är huszbondens ensak.
frelsze huszbond 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Een resolution öffuer Botill Jöns dotter i Lihult å skatta
huilken är lägrat aff Jöns Nielszon gifft. Jöns är tillförenne re
solveret. Hon skall böta 40 dr och stå skrifft. 20 dr haffuer
hon först vht och för de andre 20 skall hon arbeta före.
cronan 13 dr 20 öre 16
häradet 3 dr 20 öre 16
häretzhöffd 3 dr 20 öre 16
25v
Sammadagh publicerades den konungzlige hoffrättz resolution
öffuer Karin Gumundzdotter i Åhrhult å skatta ogifft huilken
är lägrat aff Tuffue i Åhrult gifft, han haffuer bött och sont tillförenne
hon skall böra 40 dr och stå vppenbara skrifft.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Een resolution öffuer een löszkåna Gunnull Jönsdotter i Holebeck
å skatta som är lägrat aff een gifft skattebonde Åke i Holebeck, han är
förrymdh. Hon skall böta 40 dr. Hon haffuer stått för kåken.
Item publicerades een resolution öffuer Jeppe Pederszon i Horn
berga gifft frälszesbonde som haffuer lägrat sin legopiga Britta Jönsz
dotter, hon är lupen öffuer gräntzen, han skall böta 80 dr och stå skrifft.
frälszes husbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Item een kongelig hoffrettz resolution öffuer Truffuit Åstason i
Harpholmen gifft å skatta som haffuer lägrat Ingeborg Nielszd:
ogifft. Han skall böra 80 dr och stå skrifft. Kånan är förrymdh.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kirstin i Ikornarp å frälsze gifft för enfalt hoor, skall böta 80 dr
och stå skrifft.
husbonden 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Håkon Person i Dörarp som haffuer ihielslagit Månsz Jonszon på Före
retorpet, bleff efter kongz: hoffrettz resolution biltogh lagdher.
öffuer Karin Gumundzdotter i Åhrhult å skatta ogifft huilken
är lägrat aff Tuffue i Åhrult gifft, han haffuer bött och sont tillförenne
hon skall böra 40 dr och stå vppenbara skrifft.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Een resolution öffuer een löszkåna Gunnull Jönsdotter i Holebeck
å skatta som är lägrat aff een gifft skattebonde Åke i Holebeck, han är
förrymdh. Hon skall böta 40 dr. Hon haffuer stått för kåken.
Item publicerades een resolution öffuer Jeppe Pederszon i Horn
berga gifft frälszesbonde som haffuer lägrat sin legopiga Britta Jönsz
dotter, hon är lupen öffuer gräntzen, han skall böta 80 dr och stå skrifft.
frälszes husbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Item een kongelig hoffrettz resolution öffuer Truffuit Åstason i
Harpholmen gifft å skatta som haffuer lägrat Ingeborg Nielszd:
ogifft. Han skall böra 80 dr och stå skrifft. Kånan är förrymdh.
cronan 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kirstin i Ikornarp å frälsze gifft för enfalt hoor, skall böta 80 dr
och stå skrifft.
husbonden 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Håkon Person i Dörarp som haffuer ihielslagit Månsz Jonszon på Före
retorpet, bleff efter kongz: hoffrettz resolution biltogh lagdher.
26r
Item een konungz:lig hoffrettz resolution öffuer Joen Larszon i Tutaridt
på frälsze huilken haffuer ihielslaget Joen Erichszon medh een yxa.
Joen blifuer benådt liffuet och böta konungzsaken 100 dr, förlijka
målzäganden som dem åsember, häretzrätt förbehållen effter lagh och
stå vppenbara skrifft.
frälses huszbond 100 dr
häradet 6 marker 5 öre 16
häretzhöffd 6 marker 5 öre 16
Sammadagh kom för retta Peder Suenszon i Hellerna och giordhe
een 6 manna eedh för sin son een gosze Niels Pederszon huilken
bleff beskyllt att Niels Gumundszon för rätten att han skulle haffua
stulit 15 öre smått mynt ifrån hans son Erick Nielszonn.
Sammadagh tingfördes för rätten Erlandh Bengtzson enskijlt tie
nare på Brusarp huilken för retten bekiende sigh haffua lägrat Kir
stin Oluffz dotter huilken och nu för reta tingfördes, dömdes be:te Er
landh effter det 3 Cap: i Giffto: Balk: till 40 marker. Welb:
Agnitae Schijlles till Brusarp ensak. Kånan är tillförenne aff
Erland förlikt effter hennes egen begäran.
Sammadagh kom för retten Bengt Joenszon i Liungby och Gum
mundh Nielszon i Hångås och kärade till Jeppe Anderson i Liungby att
han skulle hafua warit wållande till sin hustrus Gertrud Jonsz dot
ters dödh och hände sigh nu förleden, först in Septembrij om en ons
dagh att Jeppe skulle gå ådt ängen och hösta och Gertrudh wille hafua
pigan hema att hempta humble och bonden wille haffua henne medh
sigh på engen, altså begynte de der om att kijffua, tå sade Jeppe till
hustrun, du skulle få det och det för tin elacke mund, och stötte så henne
vth om förstugo dören emillan skuldrorna.
på frälsze huilken haffuer ihielslaget Joen Erichszon medh een yxa.
Joen blifuer benådt liffuet och böta konungzsaken 100 dr, förlijka
målzäganden som dem åsember, häretzrätt förbehållen effter lagh och
stå vppenbara skrifft.
frälses huszbond 100 dr
häradet 6 marker 5 öre 16
häretzhöffd 6 marker 5 öre 16
Sammadagh kom för retta Peder Suenszon i Hellerna och giordhe
een 6 manna eedh för sin son een gosze Niels Pederszon huilken
bleff beskyllt att Niels Gumundszon för rätten att han skulle haffua
stulit 15 öre smått mynt ifrån hans son Erick Nielszonn.
| Edemen | |
| Peder Suenszon | Swen Gislason i Horn |
| Johan Jönszon i Hellerna | Mårten i Isziöa |
| Johan Anderszon i Horn | Jöns Suenszon i Hökalt |
Sammadagh tingfördes för rätten Erlandh Bengtzson enskijlt tie
nare på Brusarp huilken för retten bekiende sigh haffua lägrat Kir
stin Oluffz dotter huilken och nu för reta tingfördes, dömdes be:te Er
landh effter det 3 Cap: i Giffto: Balk: till 40 marker. Welb:
Agnitae Schijlles till Brusarp ensak. Kånan är tillförenne aff
Erland förlikt effter hennes egen begäran.
Sammadagh kom för retten Bengt Joenszon i Liungby och Gum
mundh Nielszon i Hångås och kärade till Jeppe Anderson i Liungby att
han skulle hafua warit wållande till sin hustrus Gertrud Jonsz dot
ters dödh och hände sigh nu förleden, först in Septembrij om en ons
dagh att Jeppe skulle gå ådt ängen och hösta och Gertrudh wille hafua
pigan hema att hempta humble och bonden wille haffua henne medh
sigh på engen, altså begynte de der om att kijffua, tå sade Jeppe till
hustrun, du skulle få det och det för tin elacke mund, och stötte så henne
vth om förstugo dören emillan skuldrorna.
26v
Elin Knutzdotter Mattheses hustru wittnade edeligen att hon var baak om
stuffuan vthi kållgården, tå hörde hon att Jeppe suor på sin hustru och sadhe
iagh skall een gång giffua digh een minnes bijtt och i det samma ropade
Gertrudh fort och högt. Ner Elin kom på gården och så Gertrudh grå
ta sade hon, fingen i hugg? Suarade hon, ja men fick iagh hugg, sade hon
huar, tha andra suarade i härarna aff een yxehammar, sedan gick hon
sorgande till gästgiffuaren Erick der i samma by och klagade sin nödh och
effter hon inthet fant honom hema, sade hon till Erickz hustru, jagh ville
rådfråga migh hoosz Erick, antingen jagh skall gå min koosz eller bliffua
quart, ty Jeppe öffuergifuer migh inthet för än han haffuer slagit migh
i hiell. Strax der effter talade hon åter medh Elin och sade, jagh weet
inthet huru iagh skall bära migh ådt antingen iagh skall gå min koosz
eller bliffua quart ty han haffuer loffuat migh meer hugg ner han kom
mer igen, gick så in i stuffuan och sopade rent effter humble de hade
plockat, sedan kokade hon till redz åt mannen till han skulle komma
hem. Ner det war bestält lade hon sigh. Om morgonen ther effter
som war torzdagen orkade hon tå huarken molka eller koka och bleff
altså liggandes vidh sengen till måndagen hon bleff dödh.
Erick Mårtenson i Liungby, Peder Jönszon i Liungby och Joen Suenszon
i Hangåsz vittnade edeligen att the synade henne om onsdagen effter
hon bleff dödh och sågo henne wara blå på röggen så möckit som lågh
nidh ådt brädet. Men inthet tekn sågo the effter något slagh efter
yxhammaren. Botill Anderses i Liungby som war medh att kläda
lijket wittnade att hon war blå emillan skuldrorna. Om sönda
gen effter hon fick hugg besöckte pastor hr Jöns henne medh thet hög
wördige altares sacramente och tå frågade han henne om hennes man
icke hade så leffuat emot henne som honom borde? Eller om hon ville
giffua honom till? Hon suarade ja. Joen Suenson i Hangåsz
wittnade åter edeligen att om söndagen strax effter prästen hade
warit hoosz henne kom han medh sin hustru Elin Erlandz dotter till
be:te Gertrudh och frågade henne huar hon klagade sigh ondt? Sua
rade hon, vthi mina hender och fötter, tå frågade Jons hustru Elin hen
ne om någon menniska är wållandes till hennes siukdom? Suarade
Gertrudh huruledes? Sade Elin, the seija att Jeppe haffuer slagit
eder illa, så att i ther aff ären siuka. Tå suarade Gertrudh, neij thet
stuffuan vthi kållgården, tå hörde hon att Jeppe suor på sin hustru och sadhe
iagh skall een gång giffua digh een minnes bijtt och i det samma ropade
Gertrudh fort och högt. Ner Elin kom på gården och så Gertrudh grå
ta sade hon, fingen i hugg? Suarade hon, ja men fick iagh hugg, sade hon
huar, tha andra suarade i härarna aff een yxehammar, sedan gick hon
sorgande till gästgiffuaren Erick der i samma by och klagade sin nödh och
effter hon inthet fant honom hema, sade hon till Erickz hustru, jagh ville
rådfråga migh hoosz Erick, antingen jagh skall gå min koosz eller bliffua
quart, ty Jeppe öffuergifuer migh inthet för än han haffuer slagit migh
i hiell. Strax der effter talade hon åter medh Elin och sade, jagh weet
inthet huru iagh skall bära migh ådt antingen iagh skall gå min koosz
eller bliffua quart ty han haffuer loffuat migh meer hugg ner han kom
mer igen, gick så in i stuffuan och sopade rent effter humble de hade
plockat, sedan kokade hon till redz åt mannen till han skulle komma
hem. Ner det war bestält lade hon sigh. Om morgonen ther effter
som war torzdagen orkade hon tå huarken molka eller koka och bleff
altså liggandes vidh sengen till måndagen hon bleff dödh.
Erick Mårtenson i Liungby, Peder Jönszon i Liungby och Joen Suenszon
i Hangåsz vittnade edeligen att the synade henne om onsdagen effter
hon bleff dödh och sågo henne wara blå på röggen så möckit som lågh
nidh ådt brädet. Men inthet tekn sågo the effter något slagh efter
yxhammaren. Botill Anderses i Liungby som war medh att kläda
lijket wittnade att hon war blå emillan skuldrorna. Om sönda
gen effter hon fick hugg besöckte pastor hr Jöns henne medh thet hög
wördige altares sacramente och tå frågade han henne om hennes man
icke hade så leffuat emot henne som honom borde? Eller om hon ville
giffua honom till? Hon suarade ja. Joen Suenson i Hangåsz
wittnade åter edeligen att om söndagen strax effter prästen hade
warit hoosz henne kom han medh sin hustru Elin Erlandz dotter till
be:te Gertrudh och frågade henne huar hon klagade sigh ondt? Sua
rade hon, vthi mina hender och fötter, tå frågade Jons hustru Elin hen
ne om någon menniska är wållandes till hennes siukdom? Suarade
Gertrudh huruledes? Sade Elin, the seija att Jeppe haffuer slagit
eder illa, så att i ther aff ären siuka. Tå suarade Gertrudh, neij thet
27r
är inthet sant. Och effter Gertrudz slächt haffuer Jeppe mistänkt
att han skulle haffua hafft sin piga Elin Peders dotter kärare som tiente
honom och för den skuld hatat och slaget sin hustru Gertrudh som var
een gammull quinna, derföre begärade de nu aff rätten att Jeppe
måtte befria sigh medh een 12 manna eedh, 1. Att Getrudh icke bleff
dödh aff hans handawärk. 2. Att han inthet hafuer hafft bestella
medh sin legopiga Elin. Denne edh vtfeste Jeppe till nesta tingh.
Anders Nielszon i Häralt bleff aff retten frijsagd för thet squaller
som honom wardt påfördt att han skulle hafua stulit itt suin.
Sten Larson i Rydh i Hynnerydh sochn bleff pålagdt widh förra tingh
att han skulle befrija sigh medh een 12 manna edh för then beskylldningh
honom war tillwijtt att han skulle haffua lägrat sitt syskonnebarn, een
ogifft kåna Britta Suensdotter i Rydh för 8 åhr sedan. Och efter
nembden haffuer befunnit att thetta icke annat är än squaller och
löst taal, derföre vpgaffz eeden och aff retten offentligen frijsades
för samma tillmäle.
Sammadagh kommo för retta Jönsz Båtelson i Göszhult och Truffuit
Åstason i Harpholmen fulmöndigh på alle thenne effter:nes wegnar och tingskiötte
w:tt Brådde i Markarit och hans hustru Ingerd Torstensdotter effter:ne arf
uelotter i åtskillelige gårdeparter nemligen 1/8 i Bosalt then Larsz Suen
son och hustru Kirstin Peders och hennes son Niels Påffuelszon hafua vpburit
sölffuermönt före 60 dr. Item Suenborg Sones dotter i Göszhult vp
burit för 1/4 aff Mistrult en otting aff Göszhulta gårdh och ther till medh
godt mynt 70 dr och för etlöffet rogh 3 skepp.
Kom för retta Måns Båtillson i Giöszhult och Truffuit Åstason i Harphol
men fullmöndige på effter:nes wegnar och tingskiötte w:tt Brådde i
Markarit och hans hustru Ingerd Torstens dotter 1/8 aff Giöszhult och 1/8
af Exhult och derföre vpburit godt mynt 60 dr och hans moder Kirstin
Ingemars dotter för etlöffuet 4 skep rogh. Johans i Harpholmen
1/12 aff Harpholma gårdh och derföre vpb:tt 45 dr godt mynt och sam
ma tolfting hafuer Brådde gifuit Karin Peders dotter i Harpholmen
för hennes arfpart i Markaritz gårdh så mökit hon ther åtte och ther till
medh 4 ½ dr.
att han skulle haffua hafft sin piga Elin Peders dotter kärare som tiente
honom och för den skuld hatat och slaget sin hustru Gertrudh som var
een gammull quinna, derföre begärade de nu aff rätten att Jeppe
måtte befria sigh medh een 12 manna eedh, 1. Att Getrudh icke bleff
dödh aff hans handawärk. 2. Att han inthet hafuer hafft bestella
medh sin legopiga Elin. Denne edh vtfeste Jeppe till nesta tingh.
Anders Nielszon i Häralt bleff aff retten frijsagd för thet squaller
som honom wardt påfördt att han skulle hafua stulit itt suin.
Sten Larson i Rydh i Hynnerydh sochn bleff pålagdt widh förra tingh
att han skulle befrija sigh medh een 12 manna edh för then beskylldningh
honom war tillwijtt att han skulle haffua lägrat sitt syskonnebarn, een
ogifft kåna Britta Suensdotter i Rydh för 8 åhr sedan. Och efter
nembden haffuer befunnit att thetta icke annat är än squaller och
löst taal, derföre vpgaffz eeden och aff retten offentligen frijsades
för samma tillmäle.
Sammadagh kommo för retta Jönsz Båtelson i Göszhult och Truffuit
Åstason i Harpholmen fulmöndigh på alle thenne effter:nes wegnar och tingskiötte
w:tt Brådde i Markarit och hans hustru Ingerd Torstensdotter effter:ne arf
uelotter i åtskillelige gårdeparter nemligen 1/8 i Bosalt then Larsz Suen
son och hustru Kirstin Peders och hennes son Niels Påffuelszon hafua vpburit
sölffuermönt före 60 dr. Item Suenborg Sones dotter i Göszhult vp
burit för 1/4 aff Mistrult en otting aff Göszhulta gårdh och ther till medh
godt mynt 70 dr och för etlöffet rogh 3 skepp.
Kom för retta Måns Båtillson i Giöszhult och Truffuit Åstason i Harphol
men fullmöndige på effter:nes wegnar och tingskiötte w:tt Brådde i
Markarit och hans hustru Ingerd Torstens dotter 1/8 aff Giöszhult och 1/8
af Exhult och derföre vpburit godt mynt 60 dr och hans moder Kirstin
Ingemars dotter för etlöffuet 4 skep rogh. Johans i Harpholmen
1/12 aff Harpholma gårdh och derföre vpb:tt 45 dr godt mynt och sam
ma tolfting hafuer Brådde gifuit Karin Peders dotter i Harpholmen
för hennes arfpart i Markaritz gårdh så mökit hon ther åtte och ther till
medh 4 ½ dr.
27v
Kom för retta Jöns Månszon i Åmot fullmöndigh på effter:nes wegnar
Niels Nielszon i Oszult och tingskiötte Brådde i Markarit tuå femp
tingar aff Oszult och therföre vpburit godt mynt 120 dr. Item Boduidh
Larszon på sin hustrus vegnar Kirstin Niels dotters vegnar, haffuer vpburit
för 1/5 i Oszult och igen bekommet 1/4 aff Mistrult och hafuer Brådde fått
tillbytes rikzdr 20 str. Niels Joenszon i Rydh vpburit på sin hustrus
vegnar Siszela Niels dotter för 1/5 i Oszult godt mynt 80 dr.
Jöns Månszon i Åmot för sin hustrus Bengta Niels d: för 1/5 aff Oszult
fått fasta jordh i Åmot itt tynnelandh och ther till 34 dr. Her medh äger
Brådde allt Oszult.
Kom för retta Brådde i Markarit fullmyndigh på Niels Nielszons
wegnar i Oszult och på Bengt Larsons hustrus vegnar i Mistrult Kir
stin och på Siszela Niels dotters wegnar i Rydh anlongande itt tynne
landh i Åmot och derföre haffuer Niels vpburit 70 dr godt mynt
och Boduidh på sin hustrus vegnar 27 ½ rikzdr. Item Siszela vpburit
1/8 i Bosalt, så hafuer och Bengta Niels dotter sin arffpart i Åmot så
att han medh kiöp och sin hustrus arff äger tuå femtingar aff Åmot.
Kom för retta Påffuell Pederson i Hylte fullmöndigh på effter:nes vegnar
och haffua vpburit för een fierdingh i Hannaba Per Person godt
mönt 40 dr, Johanna Peders dotter 20 dr, gamble Jöns i Hannaba
2 rikzdr och 2 marker. Peder i Hagalt 24 marker. Suenborg i Hannaba 9 dr.
Berita i Hannaba 8 dr och hafuer och Kirstin Peders dotter sin arfuelott
vthi samme fierdingh, ty tingskyttes samme fierding in vnder Truffuit
Person och hans hustru Kirstin Peders dotter till ewerdeligh.
Kom för retta Torkell i Hökalt fulmöndigh på Esbiörn Froasons
wegnar i Lönszhult och tingskiötte Börge Kråk i Longeskog och hans
hustru Kirstin Sigga dotter een heel gårdh i Lönszhult i Pietterydh sochn
och derföre hafuer Esbiörn vpburit rikzdr 177 str för arff och et
löffuet.
Item war Torkell fulmöndigh på Jon Jonsons wegnar i Möklaby
och tingskiötte Börge Kråk och hans hustru Kirstin Sigga dotter een
heel siettingh aff Norra Osnakiöp i Pietterydh sochn och på sin
moders och söskonnes wegnar 44 rikzdr.
Niels Nielszon i Oszult och tingskiötte Brådde i Markarit tuå femp
tingar aff Oszult och therföre vpburit godt mynt 120 dr. Item Boduidh
Larszon på sin hustrus vegnar Kirstin Niels dotters vegnar, haffuer vpburit
för 1/5 i Oszult och igen bekommet 1/4 aff Mistrult och hafuer Brådde fått
tillbytes rikzdr 20 str. Niels Joenszon i Rydh vpburit på sin hustrus
vegnar Siszela Niels dotter för 1/5 i Oszult godt mynt 80 dr.
Jöns Månszon i Åmot för sin hustrus Bengta Niels d: för 1/5 aff Oszult
fått fasta jordh i Åmot itt tynnelandh och ther till 34 dr. Her medh äger
Brådde allt Oszult.
Kom för retta Brådde i Markarit fullmyndigh på Niels Nielszons
wegnar i Oszult och på Bengt Larsons hustrus vegnar i Mistrult Kir
stin och på Siszela Niels dotters wegnar i Rydh anlongande itt tynne
landh i Åmot och derföre haffuer Niels vpburit 70 dr godt mynt
och Boduidh på sin hustrus vegnar 27 ½ rikzdr. Item Siszela vpburit
1/8 i Bosalt, så hafuer och Bengta Niels dotter sin arffpart i Åmot så
att han medh kiöp och sin hustrus arff äger tuå femtingar aff Åmot.
Kom för retta Påffuell Pederson i Hylte fullmöndigh på effter:nes vegnar
och haffua vpburit för een fierdingh i Hannaba Per Person godt
mönt 40 dr, Johanna Peders dotter 20 dr, gamble Jöns i Hannaba
2 rikzdr och 2 marker. Peder i Hagalt 24 marker. Suenborg i Hannaba 9 dr.
Berita i Hannaba 8 dr och hafuer och Kirstin Peders dotter sin arfuelott
vthi samme fierdingh, ty tingskyttes samme fierding in vnder Truffuit
Person och hans hustru Kirstin Peders dotter till ewerdeligh.
Kom för retta Torkell i Hökalt fulmöndigh på Esbiörn Froasons
wegnar i Lönszhult och tingskiötte Börge Kråk i Longeskog och hans
hustru Kirstin Sigga dotter een heel gårdh i Lönszhult i Pietterydh sochn
och derföre hafuer Esbiörn vpburit rikzdr 177 str för arff och et
löffuet.
Item war Torkell fulmöndigh på Jon Jonsons wegnar i Möklaby
och tingskiötte Börge Kråk och hans hustru Kirstin Sigga dotter een
heel siettingh aff Norra Osnakiöp i Pietterydh sochn och på sin
moders och söskonnes wegnar 44 rikzdr.
28r
Item Tyron i Osnakiöp 8 rikzdr och Larsz Joenszon 20 rikzdr. Her
medh äger Börge Kråk een heel siettingh aff Osnakiöp.
Kom för retta Jöns Swenszon i Hökalt och Mårten Mårtenszon i Isziöa
huilka hade giordt jordebyte sin emillan sålunda att Jönsz hafuer giffuit
Mårten een halff gårdh Stighult i Hampneda sochn och till wederlagh
igen bekommet aff Mårten een heel tridingh aff Hökalt i samma
sochn och haffuer Mårten giffuit Jöns Swenszon till gårdebyte
rikzdr 45 str. Dherföre tingskiöttes halfft Stighult ifrån Jönsz
Swenszon och tillägnades Mårten och hans hustru Kirstin till ewerde
ligh ägendom. Item een tridingh i Hökalt tingskiöttes ifrån
Mårten och tillegnades Jönsz Swenszon och Kirstin Båtilz dotter till
ewerdeligh lagfången ägendom.
Kom för retta Ingemar i Långhult på sine egne wegnar och ting
skiötte Gumundh Bengttzson i Långhult och hans hustru Anna
Nielsz dotter 1/4 aff Långhult i Hynnerydz sochn och dherföre
vpburit godt mynt 105 dr.
Kom för retta Ingemar i Långhult på sine egne vegnar och tingskiötte
Kirstin Oluffz dotter i Rydh een heel fierdingh aff Långhult i Hynne
rydz sochn och derföre vpburit godt mynt 90 dr.
Kom för retta Arffuidt i Wiggåsza fullmöndigh på Nielsz Ingemar
sons wegnar i Hallarp och på Jörans och Johans wegnar och tingh
skiötte Joen Erickszon i Heggeshult och hans hustru Tia Arffuidz
dotter tre siundingar aff Heggeshult och derföre vpburit alle
tillhopa rikzdr 70 str, een koo och sölffuer 42 lodh och för
etlöffuet een tynna rogh och penningar 5 marker.
Sammadagh tingfördes een skattabonde Joen Bengttzson i Ep
plenäs och bleff anklagat hafua födt och hållet een biltogan man
medh äger Börge Kråk een heel siettingh aff Osnakiöp.
Kom för retta Jöns Swenszon i Hökalt och Mårten Mårtenszon i Isziöa
huilka hade giordt jordebyte sin emillan sålunda att Jönsz hafuer giffuit
Mårten een halff gårdh Stighult i Hampneda sochn och till wederlagh
igen bekommet aff Mårten een heel tridingh aff Hökalt i samma
sochn och haffuer Mårten giffuit Jöns Swenszon till gårdebyte
rikzdr 45 str. Dherföre tingskiöttes halfft Stighult ifrån Jönsz
Swenszon och tillägnades Mårten och hans hustru Kirstin till ewerde
ligh ägendom. Item een tridingh i Hökalt tingskiöttes ifrån
Mårten och tillegnades Jönsz Swenszon och Kirstin Båtilz dotter till
ewerdeligh lagfången ägendom.
Kom för retta Ingemar i Långhult på sine egne wegnar och ting
skiötte Gumundh Bengttzson i Långhult och hans hustru Anna
Nielsz dotter 1/4 aff Långhult i Hynnerydz sochn och dherföre
vpburit godt mynt 105 dr.
Kom för retta Ingemar i Långhult på sine egne vegnar och tingskiötte
Kirstin Oluffz dotter i Rydh een heel fierdingh aff Långhult i Hynne
rydz sochn och derföre vpburit godt mynt 90 dr.
Kom för retta Arffuidt i Wiggåsza fullmöndigh på Nielsz Ingemar
sons wegnar i Hallarp och på Jörans och Johans wegnar och tingh
skiötte Joen Erickszon i Heggeshult och hans hustru Tia Arffuidz
dotter tre siundingar aff Heggeshult och derföre vpburit alle
tillhopa rikzdr 70 str, een koo och sölffuer 42 lodh och för
etlöffuet een tynna rogh och penningar 5 marker.
Sammadagh tingfördes een skattabonde Joen Bengttzson i Ep
plenäs och bleff anklagat hafua födt och hållet een biltogan man
28v
Bengtt Suenszon be:d som sedan i wäriande hand förän han fridh fick
bleff slagen, thet han icke neka kan, vthan bekenner att effter han
bodde på enstaka hemman och reddes för honom tordes han icke
neka den biltoga maat vthan stundom gaff honom itt stycke brödh
i handen, icke des mindre kunne retten honom icke befrija medh
mindre, medh mindre Joen i Epplenäs hade giffuit then biltoga tre
måltider. Dherföre sakfeltes han till penningar 30 dr.
cronan 20 dr
häradet 5 dr
häredtzhöffd 5 dr
Joen Pederszon i Trotteslöff för itt måål 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häretzhöffd 4 öre
Jönsz Joenszon i Trotteslöff för samma saak 30 dr.
cronan 20 dr
häradet 5 dr
häredtzhöf 5 dr
Sammadagh tinghfördes een soldat
Oluff Joenszon i Vpsala och bleff anklagat haffua slaget Nielsz
Pederson i Klona itt stenszhugg vthan kiörkiolokan, effter predikan
itt blodwijte i huffuodet och derföre stådt kiörkiostraff och plickt
och nu för förbrutet feltes till 40 marker och för blodwijtet 6 marker.
cronan 13 marker
målzägand 13 marker
häradet 6 marker
häretzhöfd 6 marker
Item för slagzmålet
cronan 2 marker
målzägand 2 marker
häradet 1 marker
häredtzhöf 1 marker
Sammadagh kom för retta edle velborne herres her Ture
Sparresz foute på Erickzstadh, Peder Mårtenszon och
bleff slagen, thet han icke neka kan, vthan bekenner att effter han
bodde på enstaka hemman och reddes för honom tordes han icke
neka den biltoga maat vthan stundom gaff honom itt stycke brödh
i handen, icke des mindre kunne retten honom icke befrija medh
mindre, medh mindre Joen i Epplenäs hade giffuit then biltoga tre
måltider. Dherföre sakfeltes han till penningar 30 dr.
cronan 20 dr
häradet 5 dr
häredtzhöffd 5 dr
Joen Pederszon i Trotteslöff för itt måål 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häretzhöffd 4 öre
Jönsz Joenszon i Trotteslöff för samma saak 30 dr.
cronan 20 dr
häradet 5 dr
häredtzhöf 5 dr
Sammadagh tinghfördes een soldat
Oluff Joenszon i Vpsala och bleff anklagat haffua slaget Nielsz
Pederson i Klona itt stenszhugg vthan kiörkiolokan, effter predikan
itt blodwijte i huffuodet och derföre stådt kiörkiostraff och plickt
och nu för förbrutet feltes till 40 marker och för blodwijtet 6 marker.
cronan 13 marker
målzägand 13 marker
häradet 6 marker
häretzhöfd 6 marker
Item för slagzmålet
cronan 2 marker
målzägand 2 marker
häradet 1 marker
häredtzhöf 1 marker
Sammadagh kom för retta edle velborne herres her Ture
Sparresz foute på Erickzstadh, Peder Mårtenszon och
29r
klagade att bönderna i Ingelstadh Joen Jönszon och Jönsz Jönszon tuenne
skattabönder, Nanne Ingason een frälses bonde, hafua emot syn och
häradtzdomb nidriffuit 1540 fampnar gärdesgård, domen gifuen
af Nielsz Siöbladh 1625 der vthi förmäles att ner råmerken gillade wåro
skulle de i Torset icke hafua macht att gärda, vtan marken skulle liga
till mulabete. Detta ährandet är genast efter häredtzdomen vp
häfuet vnder een lagmans domb och syn, som är see aff her Gustaff
Stenbokz breff dat: Wernemo tingh den 17 Juni 1626.
Gustaff Stenbock.
Så aldenstund detta ährandet är vphäfuet vnder een lagmans syn och
af lagmannen satt i förbudh och thet är emotbrutet, så är och häradtz
domen bruten. Derföre vpskiutes saken vnder lagmans ransakning och domb.
Kom för retta Andersz Jönszon i Tuna och lät vpskriffua sitt lagkynne
ther medh att giöra sigh frij för thet rychtet han vthi kommen är att
hafua besofuet Niels Faiasons hustru Ingridt Jönsdotter som är för sin
brått justificeret.
Edemen
Andersz Jönszon bleff nu inthet lagför vtan efter långt taal och förmaning
godhwilligen bekende att han hade lägrat Niels Faiasons hustru Ingridt
Jönsz dotter som justificeret är. Derföre bleff han efter resolutions domen
effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon
mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och horkånan etc.
Kom för retta Jeppe i Prästorp och fäste een 6 manna eedh att huarken
han eller hans hustru hafua stulit 2 str får och om een söndagz afton och
thet köttet förnött i sin hwsz efter som hans legopiga Ingridt Jons dotter i
Öffra Skaffta honom her för retten beskyllar, och seger fåren våro tuestyfdh.
Kom för retta Peder Bengttzson i Trotteslöff fulmöndig på Karin Nielsz
Håkonsons wegnar och på Erick i Ware anlongande hans systerbarns
Jon Håkonson och Ingridt Håkons dotter. Item Andersz Månszon fulmön
dig på sin modersz Bengta Måns Tykasons och sin morbrodersz Niels Larsons
och morsysters Karin Månsz Göttsons. Item Märit Peders d: vthi Rymåsa
och Wierzrumsz sochn på sine barns vegnar som hennes kiörkioherdes hr Alexan
ders breff förmäler. Och derföre vpburit Karin Niels Håkonsons sölfuer
mynt 50 dr. Erick i Ware 24 dr. Anna Jeppe dotter 2 dr. Anders
Månson rikzdr 40 str. Märit Peersz dotter sölfuer och rikzdr 12 ½ för
½ Hörsitz gårdh vthi Berga sochn.
Tridie dagen continuerades lagtinget
Sammadagh kom för retta Joen Joenszon i Köleboda fulmächtigh på alle den
ne effter:nes wegnar, N: Harall Månszon anlongande 8 skeppland och
derföre vpburit sölfuermönt 40 dr och för etlöffuet 1 dr. Item
skattabönder, Nanne Ingason een frälses bonde, hafua emot syn och
häradtzdomb nidriffuit 1540 fampnar gärdesgård, domen gifuen
af Nielsz Siöbladh 1625 der vthi förmäles att ner råmerken gillade wåro
skulle de i Torset icke hafua macht att gärda, vtan marken skulle liga
till mulabete. Detta ährandet är genast efter häredtzdomen vp
häfuet vnder een lagmans domb och syn, som är see aff her Gustaff
Stenbokz breff dat: Wernemo tingh den 17 Juni 1626.
Gustaff Stenbock.
Så aldenstund detta ährandet är vphäfuet vnder een lagmans syn och
af lagmannen satt i förbudh och thet är emotbrutet, så är och häradtz
domen bruten. Derföre vpskiutes saken vnder lagmans ransakning och domb.
Kom för retta Andersz Jönszon i Tuna och lät vpskriffua sitt lagkynne
ther medh att giöra sigh frij för thet rychtet han vthi kommen är att
hafua besofuet Niels Faiasons hustru Ingridt Jönsdotter som är för sin
brått justificeret.
Edemen
Andersz Jönszon bleff nu inthet lagför vtan efter långt taal och förmaning
godhwilligen bekende att han hade lägrat Niels Faiasons hustru Ingridt
Jönsz dotter som justificeret är. Derföre bleff han efter resolutions domen
effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon
mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och horkånan etc.
Kom för retta Jeppe i Prästorp och fäste een 6 manna eedh att huarken
han eller hans hustru hafua stulit 2 str får och om een söndagz afton och
thet köttet förnött i sin hwsz efter som hans legopiga Ingridt Jons dotter i
Öffra Skaffta honom her för retten beskyllar, och seger fåren våro tuestyfdh.
Kom för retta Peder Bengttzson i Trotteslöff fulmöndig på Karin Nielsz
Håkonsons wegnar och på Erick i Ware anlongande hans systerbarns
Jon Håkonson och Ingridt Håkons dotter. Item Andersz Månszon fulmön
dig på sin modersz Bengta Måns Tykasons och sin morbrodersz Niels Larsons
och morsysters Karin Månsz Göttsons. Item Märit Peders d: vthi Rymåsa
och Wierzrumsz sochn på sine barns vegnar som hennes kiörkioherdes hr Alexan
ders breff förmäler. Och derföre vpburit Karin Niels Håkonsons sölfuer
mynt 50 dr. Erick i Ware 24 dr. Anna Jeppe dotter 2 dr. Anders
Månson rikzdr 40 str. Märit Peersz dotter sölfuer och rikzdr 12 ½ för
½ Hörsitz gårdh vthi Berga sochn.
Tridie dagen continuerades lagtinget
Sammadagh kom för retta Joen Joenszon i Köleboda fulmächtigh på alle den
ne effter:nes wegnar, N: Harall Månszon anlongande 8 skeppland och
derföre vpburit sölfuermönt 40 dr och för etlöffuet 1 dr. Item
29v
Item på Joen Månszons vegnar för 8 skeppland 40 dr och för etlöffuet
1 dr. Item Gumma Ebbasons hustrus kiöparens moder för 9 skepplandh
45 dr och i etlöffuet 1 dr. Item på Suenborg Månszdotters wägnar
12 dr. Och tingskiötte Niels Månszon i Kopperebögdh och hans hustru Gun
null Jonszdotter denne förbe:de arffuelotter i Kopperebögdh. Item hafuer
Niels Månszon lagligen arfft 8 skeppeland så att han medh arff och kiöp
äger tuedeelen aff norregården i Kopperebögdh.
Kom för retta Niels Jacobson i Markarit fulmöndig på Niels Laszesons
vegnar i Stenshult och bekende att han aff godh willia hafuer sålt sin
mågh bengt i Wäderås och hans hustru Kirstin Laszadotter och Börge i Bråna
och hans hustru Ingerdh Lars dotter all den jord han ärft hafuer efter sine
föräldrar och den han kiöpt hafuer aff sin syster Sisza i Kornberga och der
före vpburit aff Bengt i Wäderås penningar 56 dr godt mönt
och aff Börge i Bråna 58 dr. Item giffuit Måns Swenson
i Ekhullt i etlöffue och på det hans söner icke skulle något her på
klandra och samtyckia kiöpet och der någon meera jordh bleffuo fhal
skolla the icke heller ther till hafua tilltall eller något yrkia, godt mynt 11 dr.
Kom för retta Börge Kråk i Långaskogh fullmöndigh på Påffuell
Jonszons wegnar och tingskiötte Torkell Månszon i Fotabool
och hans hustru Elin Bengtz dotter all dhen jordh i Fotabool som
han ther ärfft haffuer effter sine föräldrar. Och dherföre vpburit
40 dr sölffuermynt.
Item fulmechtig på Arffuidh Börgesons wegnar i Fotabool och tingh
skiötte all hans jordh i Fotabook till förbe:de Torkill Månszonn och
dherföre vpburit 16 rikzdr. Item haffuer Torkelz hustru ärfft
6 skepplandh aff Fotabool så att han äger tridingen aff Fotaboll.
Kom för retta Erick Jönszonn i Ingelzkiöp vtsendh aff Swen Niel
szonn i Heslehult och Andersz i Wenneböke huilka wåre fulmächtige
på Suen Månszons och Trotte Månsons vegnar i Heslehult och tingskiötte
Larsz Pederson i Fagerdala och hans hustru Kirstin Peders dotter een
siettingh aff Heslehult och derföre vpburit penningar 100
daller och för etlöffuet 12 dr.
Och haffua the tillbudet deras faderbroder Nielsz i Boallt
och Bengta Matthesa i Heslehult att kiöpa samma jordh men
the haffua inthet welit vthan nekat.
1 dr. Item Gumma Ebbasons hustrus kiöparens moder för 9 skepplandh
45 dr och i etlöffuet 1 dr. Item på Suenborg Månszdotters wägnar
12 dr. Och tingskiötte Niels Månszon i Kopperebögdh och hans hustru Gun
null Jonszdotter denne förbe:de arffuelotter i Kopperebögdh. Item hafuer
Niels Månszon lagligen arfft 8 skeppeland så att han medh arff och kiöp
äger tuedeelen aff norregården i Kopperebögdh.
Kom för retta Niels Jacobson i Markarit fulmöndig på Niels Laszesons
vegnar i Stenshult och bekende att han aff godh willia hafuer sålt sin
mågh bengt i Wäderås och hans hustru Kirstin Laszadotter och Börge i Bråna
och hans hustru Ingerdh Lars dotter all den jord han ärft hafuer efter sine
föräldrar och den han kiöpt hafuer aff sin syster Sisza i Kornberga och der
före vpburit aff Bengt i Wäderås penningar 56 dr godt mönt
och aff Börge i Bråna 58 dr. Item giffuit Måns Swenson
i Ekhullt i etlöffue och på det hans söner icke skulle något her på
klandra och samtyckia kiöpet och der någon meera jordh bleffuo fhal
skolla the icke heller ther till hafua tilltall eller något yrkia, godt mynt 11 dr.
Kom för retta Börge Kråk i Långaskogh fullmöndigh på Påffuell
Jonszons wegnar och tingskiötte Torkell Månszon i Fotabool
och hans hustru Elin Bengtz dotter all dhen jordh i Fotabool som
han ther ärfft haffuer effter sine föräldrar. Och dherföre vpburit
40 dr sölffuermynt.
Item fulmechtig på Arffuidh Börgesons wegnar i Fotabool och tingh
skiötte all hans jordh i Fotabook till förbe:de Torkill Månszonn och
dherföre vpburit 16 rikzdr. Item haffuer Torkelz hustru ärfft
6 skepplandh aff Fotabool så att han äger tridingen aff Fotaboll.
Kom för retta Erick Jönszonn i Ingelzkiöp vtsendh aff Swen Niel
szonn i Heslehult och Andersz i Wenneböke huilka wåre fulmächtige
på Suen Månszons och Trotte Månsons vegnar i Heslehult och tingskiötte
Larsz Pederson i Fagerdala och hans hustru Kirstin Peders dotter een
siettingh aff Heslehult och derföre vpburit penningar 100
daller och för etlöffuet 12 dr.
Och haffua the tillbudet deras faderbroder Nielsz i Boallt
och Bengta Matthesa i Heslehult att kiöpa samma jordh men
the haffua inthet welit vthan nekat.
30r
Kom för retta Andersz i Berghem fulmechtig på Månsz Bengtzsons
wegnar i Toffta angående hans hustrus Ingridt Jons dotters jordh
i Liungby och tingskiötte Gumundh Larszon i Liungby och hans hu
stru Anna Suens dotter 1/8 aff den gården i Liungby som han nu
besitter och een fierdingh aff Quarnetorpet. Och derföre vpburit
specie rikzdr 56 ½ str och i etlöffue een hemquarn.
Sammadagh tingförde befallningzmannen een gifft skattabondhe
Torman Nielszon i Kyllhult och gaff honom skuld att han är kommen i
röchte för sin legokåna Johanna Nielsz dotter huilken för een tidh sedan
är haffuandes worden och bekenner att een dräng som tiente hoosz Nielsz
i Markarit Andersz be:d är barnafader huilken togh förloff och stadde sigh
medh H:nes K: Maij:tz beridare Eszbiörn Mårtenszon och reste medh honom
ådt Stockholm. Nu blefuo paraterna medh störste flijt förmante
bekenna sanningen huilka stadigt neka till gerningen. Och hafuer
kånan allt stadigt, begynnelszen, födzletiden och nu sedan bekendt att
han war barnafadren. Och emädan inga skäll eller liknelszer till
thenna tillwijtelszen finnas kunne, ty bleffuo de för thetta röchte aff
nembden frikendhe in till des bettre skäll kunna framkomma eller
Gudh altzmechtigh täckes denne saak annorledes vppenbara.
Sammadagh kom för retta Nielsz Nielszon i Nåtalt och klagade
att han inthet kan niuta sin lagafång till godo som är giffuit
den 5 Maij 1642 vthan Niels Anderson som sålde honom jorden i
Nåtalt hafuer kiördt timber dijt och will bygga der och giöra honom
annat intrångh. Her till Nielsz Anderson suarade att han inthet är
betalter ty Nielsz Nielszon hafuer loffuat hans hustru, sin syster
5 dr på det hon skulle giöra jorden fhal hoosz sin man, dem andra
syskonen ouitterligit huilket hon icke giordt hafuer och emedan Nielsz
Nielszon icke kunde medh skäll denna skuldfodring förlegga, eij heller
sigh befrija medh 6 manna eedh som honom tillbödz, ty föll retten
på den meningen att de skulle i denna enskelige och lönlige handell
skulle Niels Nielszon giffua sin syster 2 rikzdr dem han vtwissaade
och hon lät sigh der medh benöija. Sedan afsades att Nielsz
Anderszon skall taga sin timber igen och giöra aff det huadh han
will och icke widare åuerka det widh sine 40 marker.
wegnar i Toffta angående hans hustrus Ingridt Jons dotters jordh
i Liungby och tingskiötte Gumundh Larszon i Liungby och hans hu
stru Anna Suens dotter 1/8 aff den gården i Liungby som han nu
besitter och een fierdingh aff Quarnetorpet. Och derföre vpburit
specie rikzdr 56 ½ str och i etlöffue een hemquarn.
Sammadagh tingförde befallningzmannen een gifft skattabondhe
Torman Nielszon i Kyllhult och gaff honom skuld att han är kommen i
röchte för sin legokåna Johanna Nielsz dotter huilken för een tidh sedan
är haffuandes worden och bekenner att een dräng som tiente hoosz Nielsz
i Markarit Andersz be:d är barnafader huilken togh förloff och stadde sigh
medh H:nes K: Maij:tz beridare Eszbiörn Mårtenszon och reste medh honom
ådt Stockholm. Nu blefuo paraterna medh störste flijt förmante
bekenna sanningen huilka stadigt neka till gerningen. Och hafuer
kånan allt stadigt, begynnelszen, födzletiden och nu sedan bekendt att
han war barnafadren. Och emädan inga skäll eller liknelszer till
thenna tillwijtelszen finnas kunne, ty bleffuo de för thetta röchte aff
nembden frikendhe in till des bettre skäll kunna framkomma eller
Gudh altzmechtigh täckes denne saak annorledes vppenbara.
Sammadagh kom för retta Nielsz Nielszon i Nåtalt och klagade
att han inthet kan niuta sin lagafång till godo som är giffuit
den 5 Maij 1642 vthan Niels Anderson som sålde honom jorden i
Nåtalt hafuer kiördt timber dijt och will bygga der och giöra honom
annat intrångh. Her till Nielsz Anderson suarade att han inthet är
betalter ty Nielsz Nielszon hafuer loffuat hans hustru, sin syster
5 dr på det hon skulle giöra jorden fhal hoosz sin man, dem andra
syskonen ouitterligit huilket hon icke giordt hafuer och emedan Nielsz
Nielszon icke kunde medh skäll denna skuldfodring förlegga, eij heller
sigh befrija medh 6 manna eedh som honom tillbödz, ty föll retten
på den meningen att de skulle i denna enskelige och lönlige handell
skulle Niels Nielszon giffua sin syster 2 rikzdr dem han vtwissaade
och hon lät sigh der medh benöija. Sedan afsades att Nielsz
Anderszon skall taga sin timber igen och giöra aff det huadh han
will och icke widare åuerka det widh sine 40 marker.
30v
Kom för retta Håkon Person i Hallaböke och klagade att Botill Botillz
dotter i Stenshult haffuer wijtt hans dotter Gunnull att hon något
godtz i Danmark skall hafua stulit och lätit henne hijt aff lensman
nen stemma och inthet kommer tillstädes, begärar hon måtte få fästa
een 6 manna edh att befrija sin dotter till nesta tingh det honom till
låtet bleff och sakfeltes Botill för olydno emot stembningen till 3 marker.
Sammdagh tingfördes een ogifft soldat Larsz Pederson i Bokhult
och anklagades haffua besoffuet een löszkåna Ingridt Larsz dotter
i Bökhult och aflat barn medh henne det hon födt haffuer och begga
bekänna, hon hafuer låtig sigh tillförenne besoffua aff eeen ogifft
soldat som på Tysklandz tåget är dödh bleffuen. Dherföre blefuo
de saakfelte, Larsz Pederson till 3 dr och Ingridt 6 marker effter
sedwanen.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöffd 2 marker
Ingridt för samma saak
cronan 1 dr
häradet 1 marker
häretzhöffd 1 marker
Sammadagh tingförde heideridaren Per Lekare i Skaarp
een frälsesbondhe huilken brukar sin skatjordh i Knaplet och
klagade att han haffuer huggit een liten ek så stoor som till een
wagnaxell der i Knaplet och emedan han trängde till sitt bo
hagztydh och der huggit hafuer kunne retten på sitt samwetz veg
nar icke fälla honom derföre till böther.
Peder Anderszon i Torlarp een frälszesbonde och Peer Anderson
i Mansznäs på crono haffua på allmen skog huggit een ek
sakfeltes the för trät till 3 marker och för förbudet 40 marker.
dotter i Stenshult haffuer wijtt hans dotter Gunnull att hon något
godtz i Danmark skall hafua stulit och lätit henne hijt aff lensman
nen stemma och inthet kommer tillstädes, begärar hon måtte få fästa
een 6 manna edh att befrija sin dotter till nesta tingh det honom till
låtet bleff och sakfeltes Botill för olydno emot stembningen till 3 marker.
Sammdagh tingfördes een ogifft soldat Larsz Pederson i Bokhult
och anklagades haffua besoffuet een löszkåna Ingridt Larsz dotter
i Bökhult och aflat barn medh henne det hon födt haffuer och begga
bekänna, hon hafuer låtig sigh tillförenne besoffua aff eeen ogifft
soldat som på Tysklandz tåget är dödh bleffuen. Dherföre blefuo
de saakfelte, Larsz Pederson till 3 dr och Ingridt 6 marker effter
sedwanen.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöffd 2 marker
Ingridt för samma saak
cronan 1 dr
häradet 1 marker
häretzhöffd 1 marker
Sammadagh tingförde heideridaren Per Lekare i Skaarp
een frälsesbondhe huilken brukar sin skatjordh i Knaplet och
klagade att han haffuer huggit een liten ek så stoor som till een
wagnaxell der i Knaplet och emedan han trängde till sitt bo
hagztydh och der huggit hafuer kunne retten på sitt samwetz veg
nar icke fälla honom derföre till böther.
Peder Anderszon i Torlarp een frälszesbonde och Peer Anderson
i Mansznäs på crono haffua på allmen skog huggit een ek
sakfeltes the för trät till 3 marker och för förbudet 40 marker.
31r
Item anklagade heideridaren Påffuell i Ryszby een skattabonde
att han in oppå Thuna skogh som är aller frälsze haffuer 5 str
eker brändt. Her till Påffuell suarar att han brände den ene
dagen suedian och andre dagen ther effter om middagen kom elden
öffuer itt morasz och giorde skadan. Dherföre vtfeste han wådha
edh till nesta tingh, sedan skall saken widare bliffua erkiendt.
Item Nielsz i Rynnerstorp medh alle sine grannar, crono, skatta,
och frälsze anklagades haffua hugget fem böker på samma
skogh och beuistes att samma trä wåro dem tillförenne tillsynte
till eldbrandh, derföre kunna the icke föt de trän sakfällas.
Sten i Horseberga een skattebonde bekende sigh haffua hugget een
ek vthj sitt gärde för några åhr sedan, dherföre sakfeltes han för trät
till 3 marker och för förbudet 40 marker.
Item klagar heideridaren att på Horseberga gärdhe äre 4 eker
hugne, doch bekende heideridaren att detta är skedt för 8 eller 10 åhr
sedan och effter det är gammalt ährande och månge förandringer
skedde att man icke egentlige kan vtleeta huem dem huggit haffuer
ty bleff thetta vphäffuit.
Sammadagh tingförde befallningzmannen een gifft soldat
Jönsz Jönszon i Kalzhult på skatta och gaff honom skuld wara kommen
i röchte för sin hustrus syster Karin Påffuelz dotter huilken är
haffuandes worden, der medh hon gick ådt Danmark, der födde barn
och sedan inthet funnen in om gräntzen. Till detta groffua röcht
tet kunne inge skääll vpleeetas denne gången vthan en hoop löst
partij haffua tagit mistankar der aff att hon flydde öffuer gräntzen.
Item bekende een vngh soldat Jon Jönszon i Göszhult att han
samma kåna lägrat haffuer men om han war barnafader wiste
han icke ty hon omgickz medh många och war möckit lättfärdigh.
att han in oppå Thuna skogh som är aller frälsze haffuer 5 str
eker brändt. Her till Påffuell suarar att han brände den ene
dagen suedian och andre dagen ther effter om middagen kom elden
öffuer itt morasz och giorde skadan. Dherföre vtfeste han wådha
edh till nesta tingh, sedan skall saken widare bliffua erkiendt.
Item Nielsz i Rynnerstorp medh alle sine grannar, crono, skatta,
och frälsze anklagades haffua hugget fem böker på samma
skogh och beuistes att samma trä wåro dem tillförenne tillsynte
till eldbrandh, derföre kunna the icke föt de trän sakfällas.
Sten i Horseberga een skattebonde bekende sigh haffua hugget een
ek vthj sitt gärde för några åhr sedan, dherföre sakfeltes han för trät
till 3 marker och för förbudet 40 marker.
Item klagar heideridaren att på Horseberga gärdhe äre 4 eker
hugne, doch bekende heideridaren att detta är skedt för 8 eller 10 åhr
sedan och effter det är gammalt ährande och månge förandringer
skedde att man icke egentlige kan vtleeta huem dem huggit haffuer
ty bleff thetta vphäffuit.
Sammadagh tingförde befallningzmannen een gifft soldat
Jönsz Jönszon i Kalzhult på skatta och gaff honom skuld wara kommen
i röchte för sin hustrus syster Karin Påffuelz dotter huilken är
haffuandes worden, der medh hon gick ådt Danmark, der födde barn
och sedan inthet funnen in om gräntzen. Till detta groffua röcht
tet kunne inge skääll vpleeetas denne gången vthan en hoop löst
partij haffua tagit mistankar der aff att hon flydde öffuer gräntzen.
Item bekende een vngh soldat Jon Jönszon i Göszhult att han
samma kåna lägrat haffuer men om han war barnafader wiste
han icke ty hon omgickz medh många och war möckit lättfärdigh.
31v
Och effter man ingen egen bekennelsze eller andre skääl få kunde
bleff denne saak vpsatt till neste tingh och skall i medler tijdh slåsz effter
henne der hon kommer in om gräntzen att hon kan fångas till neste
tingh. Och effter be:te Karin Påffuelz dotter war tillförenne kränkt
ty bleff Jon Jönszon felter till 3 dr effter sedwanen och strafford
ningen.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Dhenne dagen vplästes affkorttningen.
Kom för retta Erick i Ingelzkiöp vtsendt aff Gunne i Hesthult
huilken war fulmechtig på alle dene effter:nes wegnar och tingh
skiötte Sigge i Kiöp och hans hustru Suenborgh all theras jordh i Kiöpz
gårdh i Hynnerydz sochn och derföre vpburit som föllier: Gunne
i Hesthult 5 dr och i etlöffue 7 dr. Suen Månszon i Flahult
5 dr och i etlöffuet 1 dr. Thomas i Brönalt 5 dr och i etlöfuet
1 dr. Gammall i Elmhult 10 marker. Gulbor i Kiöp 10 marker
Item giffuit sin hustrus söskonne jordh i Kiöpz gårdh för 8 dr och
igen bekommet jordh i Kiöp som förbe:lt är för 5 dr. Eskell i
Fiäralt 9 dr. Larsz i Brotalt för 2 sösterparter 9 dr. Ingerd
i Fiäralt 4 ½ dr. Eskell Gunneson i Linhult 2 ½ dr. Johanna
och Lusze Gunne döttrar i Linhult 3 ½ dr. Suen Gunnaszon
2 ½ dr. Suen Anderson i Kiöp 42 dr. Så att han her medh äger
halffparten aff Kiöpz gårdh.
Kom för retta Joen Joenszon i Rydh fulmöndig på Larsz Jönszons
hustrus vegnar i Vpsala Berita Lasze dotter och tingskiötte Oluff
Jönszon i Vpsala och hans hustru Johanna Eskelzdotter een halff
fierdingh aff Vpsala och derföre vpburit 60 dr sölffuermönt
i knichterij.
Jönsz Biörszon i Hengarp vtfeste een 3 manna edh att han icke i hiel
slogh itt suin för Kirstin Månszdotter i Horseberga och att thet
aff hans handawärk icke bleff dödt.
Till ytermera sanningz bekreftelse at sålunda ransaket och
afdömdt är vitner lagläsaren Nilsz Eskelszon medh egen handh
och signet.
Nils Eskelszon
bleff denne saak vpsatt till neste tingh och skall i medler tijdh slåsz effter
henne der hon kommer in om gräntzen att hon kan fångas till neste
tingh. Och effter be:te Karin Påffuelz dotter war tillförenne kränkt
ty bleff Jon Jönszon felter till 3 dr effter sedwanen och strafford
ningen.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Dhenne dagen vplästes affkorttningen.
Kom för retta Erick i Ingelzkiöp vtsendt aff Gunne i Hesthult
huilken war fulmechtig på alle dene effter:nes wegnar och tingh
skiötte Sigge i Kiöp och hans hustru Suenborgh all theras jordh i Kiöpz
gårdh i Hynnerydz sochn och derföre vpburit som föllier: Gunne
i Hesthult 5 dr och i etlöffue 7 dr. Suen Månszon i Flahult
5 dr och i etlöffuet 1 dr. Thomas i Brönalt 5 dr och i etlöfuet
1 dr. Gammall i Elmhult 10 marker. Gulbor i Kiöp 10 marker
Item giffuit sin hustrus söskonne jordh i Kiöpz gårdh för 8 dr och
igen bekommet jordh i Kiöp som förbe:lt är för 5 dr. Eskell i
Fiäralt 9 dr. Larsz i Brotalt för 2 sösterparter 9 dr. Ingerd
i Fiäralt 4 ½ dr. Eskell Gunneson i Linhult 2 ½ dr. Johanna
och Lusze Gunne döttrar i Linhult 3 ½ dr. Suen Gunnaszon
2 ½ dr. Suen Anderson i Kiöp 42 dr. Så att han her medh äger
halffparten aff Kiöpz gårdh.
Kom för retta Joen Joenszon i Rydh fulmöndig på Larsz Jönszons
hustrus vegnar i Vpsala Berita Lasze dotter och tingskiötte Oluff
Jönszon i Vpsala och hans hustru Johanna Eskelzdotter een halff
fierdingh aff Vpsala och derföre vpburit 60 dr sölffuermönt
i knichterij.
Jönsz Biörszon i Hengarp vtfeste een 3 manna edh att han icke i hiel
slogh itt suin för Kirstin Månszdotter i Horseberga och att thet
aff hans handawärk icke bleff dödt.
Till ytermera sanningz bekreftelse at sålunda ransaket och
afdömdt är vitner lagläsaren Nilsz Eskelszon medh egen handh
och signet.
Nils Eskelszon
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 261 / sid 1 (AID: v49322.b261.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |