Sunnerbo dombok 1644

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 334 / sid 1 (AID: v49322.b334.s1, NAD: SE/VALA/0382503)
1r
Her Begynnas Dombooken Aff
Synnerbo Häradt, Pro Anno 1644.


Lagman
Edle Högwelborne Herre Her Carll Gyldenhielm, Rikz Admirall,
och Sweriges Regerandhe Rådh etc.

Landzhöffdinge
Edle Welborne Herr Bengtt Bagge till Berga och Langnö.

Häradttzhöffdinge
Edle Welborne Her Johan Salvius, Adeler Legat vthj Hamborgh.

Häradttzfoude
Ehrboren och wellförståndigh Haralld Trolle till Isziöa.

Lagläszare
Niels Eskellszonn i Hwlt, vthj Norwidinge häredtt.
1v [tom sida]
2r
Anno 1644 dhen 25, 26 och 27 Martij Stodh Lagatingh J
Synnerbo Häradt uthj Mierrit J Liunga Sochn, öffuerwarandes
Häradttzfouten dersammestädes Erligh wellförståndigh Harall Trolle
samptt Häradttz Nembdh.
                                 Nembden
Peer Bengtzßon i Trotteslöff          Anderß j Berghem
Peer månßon i Bierßerit          Niels Bengtzßon i Horn
Knutt i Bolmarit                          Gisle i Tranhult
Åke i Rangnillekiöp                  Mathis i Lunden
Joen Jönßonn i Rydh                  Måns Johanßon i Ångelstadh
Joen i Snelzböke                  Arffuidh i Wiggåßa
 
Gårdar upbiudas.
Queningetorp i Kånna sochn, frelsze 3
½ Kroxhult i Wrå sochn 3
1/4 aff Hallaböke på 4 skeppelandh ner 3
Allt Långhult i Pietterydh sochn 3
1/6 aff norra Osnakiöp i S. S. 3
1/3 aff Bergzgårdeni Kånna S. 3
2 tynnelandh aff syndra Tranhult i Liunga S. 3
7 skeppelandh aff mellomgården i Berghem 3
1/4 aff Longhult i Hynnerydz S. 3
1/6 aff söndregåtden i Falneueka 3
All östregården i Hult i Hynnerydz S. 3
1/4 aff Hyltena i S. S. 3
1/4 aff Vpsala i S. S. 3
1/6 aff Gritatorpet 3
Longhult i Ryszby S. frelsze 3
Item Cristiernstorpet der vnder 3
Allt Siöbro i Pietterydh S. frelsze 3
Klöxhult i S. S. 3
Grimsbögd i S. S. 3
Ösle i Berga S. frelsze 3
Bohultstorp frelsze 3
1/3 aff 1/8 i Hwitterydt 2
 
2v 1/4 aff Stafsziö i Angelstadh S. 2
3 skeppeland aff Vpsala i Hynnerydz S. 2
1/3 aff Hagagården i Torpa S. 2
7 skeppeland i Bolmingerydt i Nöttia S. 2
1710 aff Öszhult i Hynnerit S. 2
4 skeppeland i Bolmarit i Nöttia S. 2
1/4 aff Backhult i Anderstadh S. 2
Allt Åsen i Onsziö S. 2
1/3 aff Hoffdinge i Liungby S. 2
½ Lintåsza i S. S. 2
1/4 aff Madesziö i S. S. 2
1/3 aff Groaridt i Hynnerydh S. 2
1/10 aff Lillegården i Liungby 2
1/4 aff Hylte i Hynnerydz S. 2
½ gårdh i Rökle i Traherit S. 2
1/3 aff Kiöleboda i Giötterydh S. 2
Norregården i Sommersäte frelsze 2
1/8 aff Räffuerit i Hynnerit S. 2
1/6 aff Startorp i Torpa S. 2
1 ½ fierdingh i Wärås i Traherit S. 2
Een half skattegårdh i Hölminge 2
1/4 aff Göszhult i Traherit S. 2
1/4 aff mellomgården i Berghem 2
1/4 aff Longhult i Hynnerit S. 2
1/8 aff Flattinge i Dörarp S. 2
1/8 aff Torlarp i Berga S. 2
½ Sterseholmen i Hallarydz S. 2
1/8 aff Kiöphult 2
1/4 aff Tommarit 2
1/3 aff Bråna i Markarit S. 2
1/4 aff Ekhult 2
1/8 aff Altaböke i Hynnerydz S. 2
½ Siöatorpet i S. S. 1
1/4 af westragården i Berghem 1
25 skeppeland aff Barsit i Pietterydz S. 1
1/4 aff norragården i Toffta i Liungby S. 1
½ Linneråsz i Pietteryd S. 1
Allt söndra Isziöa 1
1 ½ fierdingh i Wätåsz i Traherit S. 1
3r Nielsz Erlandszon och Gumundh i Wreet bleffuo wänligen för
likta om nytt och gammalt och Niels Erlandszon skulle giffua
Gumund för sin store skade till förbättringh på allt thet han honom
tillförenne giffuit hade, gode rikzdr 18 str. Her medh skall all
theras trätta wara förlicht och Gumundh vtloffuade att han thenne 
förlikningh aldrigh klandra skall så frampt han will wara een
erligh man.

Sammadagh kom för retta well:tt Larsz Bengtzszon i Grim
marp och framlade welborne landzhöffdingens stämbningz
zedell dat: 18 Martij 1644 förmälandes att han moste suara welb:
Trulz Kåsze och hans dotter welb: jungfru Beata Kåsa till någre skellord
huilket skedde widh Liunga kiörke. Her till fans inthet bewijsz på huar
ken sidan, dherföre bleffuo de förlickta effter thet icke annat war än
een hastigh quinna trätta och wredes ord och icke på sådant sätt fallet som
owener them vttydt hafua och så wäll jungfru Beata Kåsa såszom
hustru Ingridt i Grimmarp till deras ähre och gode nampn behåldne.

Kom för retta Ingeborgh i Hyalt i Ryszby sochn klagandes att hennes
gårdman Peder hade slaget henne på kiörkewägen medh itt trä nest
förleden söndagh. Detta kune inthet bewijsas, derföre blefuo par
terna frikiende och förlikta.

Sammadagh tingfördes Suen Suenszon i Rya i Torpa sochn
gifft man å skatta huilken för 3 åhr sedan lägrade sin tienstepiga Elin
Niels dotter och rymde medh henne till Danmark ther han sigh sedan
förhållet haffuer och lärdt sigh till att giöra krut, then konsten han
wäll kan. Och nu kriget begyntes bleff han i Danmark vht
schreffuin och icke wille draga wapn emot fäderneslandet vtan rymde
hijt hem och ställte sigh i borgan och gaff sigh till hustrun och bohaget i
gen. Nu är hans ächta hustru dödh och hafuer effter henne fem
barn och är slätt fattigh. Icke des mindre bleff han för enfalt hoor
effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor bedrifuer medh nå
gon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan etc.

Kom för retta Erick i Tutarit klagandes att han hade nidsatt
vthj Joen Rundes husz någre gryter som wåre vtgifne i böter
för hans sons dödh och Jöns Jacobszon fick vht grytan och togh nycklerna
gick i huset och bar grytan in på bordet, der togh Erickz son Jeppe
3v soldat, grytan och bortsålde till her Cristiern i Ryszby för 3 dr sölfuer
mynt och grytan war wärderat för 6 dr och war ny och wågh 2 lb.
Detta ährandet steltes till rättens betenkiande, så bleff afdömdt att
Jönsz skall skaffa grytan tijt hon förra stodh och för weldet 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöffd 6 marker 2 öre 8

Kom för retta lensmannen Nielsz i Beckarit och klagade att Jöns
Biörnszon i Elinge hade tagit skiutzpenningar för skiutzningh i Bolma
rit een dr godt mynt och inthet skiutzade, sedan brukade mund på
lensmannen på sochnestempnan, kallandes honom liugare, thet han
nu inthet kunne bewijsa och effter sådane tider han giorde sigh rebellisk
emot lenszmannen och giorde stoor förargelsze och ofta finnes rede
bogen giöra tumult. Sedan klagade skiutzrättaren Nielsz
Olszon i Elinge att han kom ridandes att vttaga een skiutzhäst, språng
Jöns Suenszon till och rychte böszan ifrån rättaren och stötte honom
illa. Item hade och stuckit Jöns Erichszon i axlen medh een kniff
it fulsår och effter Jöns Erichszon war sender effter hästar och war
rätt i sin ährande och bleff så illa trachteret huilket reknas ho
nom för stoor motwilligheet, sakfeltes för såremål effter det
6 Cap: i Sårem: Balk: medh villia till 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzäganden 6 marker 5 öre 16
häredet 3 marker 2 öre 16
häretzhöffd 3 marker 2 öre 16
Item för thet han giorde sigh vpstutzigh emot lensmannen och kalla
de honom liugare, sakfeltes han till 40 marker och för oquemdes
ordh till 3 marker.
cronan 14 marker 5 öre 16
målzäganden 14 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 5 öre 8
häretzhöffd 6 marker 5 öre 8

Sammadagh fördes för rätta fängzligh een mandråpare Joen
Pederszon rustmestare vnder Bengt Lilliehökz compagnie och
vnder Bengt Ribbingz regemente och bleff anklagat haffua




4r ihielslaget een förrerare Bengt Pederszon vnder dalefolket huil
ket dråp skedde i Horn ner stycken fördes vht ådt Danmark till ar
meen och är dråpet så orsakat som föllier: Ner Joen Person
hade folgdt arneen till Markarit bleff han commenderet tillbakersz
igen att sköta de som siuka låge. Ner han kom tillbakers till Horn
wåre någre som hade folgt artollerijt der i Horn och drucko, ner
Jon kom fram kom han som slagen bleff, seijandes till honom, huj
ästu så mogligh i skägget? Jon suarade, tiena så lenge som jagh erli
gen, så får tu mogligit skegg, strax slog han som dräpen blef honom
itt munslagh, så föllo the samman i halsarna och kommo omkull, så
kom een fram och slogh Joen öffuer röggen medh een hillebardh, een an
nor i huffudet medh een stacket bösza någre blodwijte i huffudet,
tå kommo tuenne bönder Peer Larszon i Bökhult och Niels Bengtz
szon i Synnertorpa skilde them ådt och hulpe dråparen vp och han
kom vht på gärdet på een åker, togh vht sin wäria och mante een
af them att fechta medh sigh, tå kommo alle fyra medh suerdh och hille
bårder löpandes effter dråparen, tå sade bönderna löp vndan the äre
så månge, the dräpa tigh, togo så dråparen och förde honom in i een stuga
stengde dören och gingo vht, tå kommo alle denne 4 companer ridan
des, stego af sine hester, förde bönderna vndan och gåffuo sigh ådt
stugodören medh deras werior och agades så lenge vidh att han som 
döden leedh fick sin dödh att han föll nidh på tröskelen. Dråpa
ren kom medh liffzfhara vht och sedan aff cronones tienare på fär
ska gerningh och flygande fot samma dygn vidh liket fången,
och bekenner gerningen goduilligen ty han war inthet drucken
vtan nysz kommen, men de andre öffuerdrukna aff ööl och bren
newijn. Ner protocollet war vpläset och approberet bleff
saken stelt till rettens sentens och domb. Och ner omröstat
war gåfuo de ordet och effter föreraren som slagen bleff giorde
honom som een gammall krigzman war spot för han hade grå hår
i skegget, slog honom på munnen och sedan till marken, hans stalbrö
der slogo honom huad the förmåtte. Sedan han kom vp lop och flydde
till een annor gårdh och ner the icke hinte honom gingo the tilbakersz
satte sigh på hesterna, kommo ridandes medh dragne werior och
sökte efter then the skada giöra ville, förde bönderna vndan sigh och
medh gewalt sprungo ådt stugo dören, huar medh sin wäria och
han som innan före stodh hade ingen vndflycht vtan antingen veria
sigh eller låta liffuet. Dherföre bleff denne dråpsak efter
det 2 och 12 Cap: i Dråpmåle Balken dömd för nöddråp och dråpa
ren var trängder af rätta lifznödh, orsaken then dräpne honom så obe
tenkt ifrån det ene rumet till det andra förfolgde, derföre kunne
retten icke döma dråparen ifrån liffuet.
4v Kom för retta Håkon Pederszon i Hallaböke huilken hade fest een 6
manna eed att hans dotter Gunnill Håkons dotter icke hade stulit nå
got kramgodtz i Danmark effter som een skamlösz piga Botill i Stens
hult henne tillwijt hafuer och inthet will komma tillstädes, och efter
han är på gräntzen boandes kunne icke vpsättias medh laggången.

Edemen  
Håkon Perszonn Joen i Slagarekiöp
Jönsz i Kroxbögd Joen i Jemhult
Matthis i Hallaböke Niels i Hallaböke

Eden bleff gången och pigan frikiendh.

Sammadagh kom för rätta edle welbördigh frw Karin Lilliesparre
till Förarp capellan wellerd her Faije Andrae och war af retten tingh
skiötningh begerandes på någre godtz som tingbudne och lagståndne äre
nembl: Målaskogh i Ryszby S. 1/4 croneheman, Staffansbo 1/4 hem,
Tutarit ½ croneheman, Siöatorpet itt 1/4 hem. Item vthj
Wäszboh:tt i Hestra sochn Markabexet itt ½ skatteheman. Och efter
som her på Synnerbo ting tillförenne sielfua originalz breffuit gifuit
aff högwelborne herre her Carll Gyldenhielm, herre till Sundby
holm och Kaszby, Sueriges rijkes admirall och regerandes rådh, är
vpläset och des innehåld förmäler att högwelborne herre haffuer
sigh samme godtz aff cronan tillhandlat för medelst kiöp och derföre gif
uit cronan 470 rikzdr in specie, 45 öra och een 7 niondedelz
penningh, och effter samme godtz och gårdar ebland andre hans frij
herreståndz godtz Förarp til lägenheet belegne äre, hafuer welbor
ne herre rikz admiralen samme godtz och gårdar till kiöpz vpdraget
edle welb: fru Karin Lilliesparre till Förarp föreschrefne pennin
gesumma, nembl: 470 specie rikzdr 45 öra och een siuntionde
delz penningh och giffuit häredtzdomhafuanden fulla macht sigh sam
ma godtz medh lagligh tingskiöttningh afhända. Altså vpstodo hä
redtz edsuorne nembdemän och samptligen medh migh å skaffto
höllo, tingskiötte och afhende samme godtz medh all des rätt och ret
tigheet ifrån högwelborne herre her Carll Gyldenhielm och
hans högwelborne huszfru och ifrån begges deres arffuinger
och tillägnades in vnder welbördigh frw Karin Lilliesparre
och hennes arffuinger till ewerdeligh wellfången och lagh
fången ägendom etc.
5r Sammadagh kom för rätta Gunnar Perszon i Hyltåkra och kla
gade att Niels Nielszon i Flåboda hade slaget honom een söndagh efter
predikan vtan kiörkelokan tu slagh i huffudet, der efter synes aar och
åkomma. Dherföre sakfeltes han för huart slaget till penningar
3 marker, är 6 marker.
cronan 2 marker
målzäganden 2 marker
häradet 1 marker
häretzhöfd 1 marker
Och för fridbrottet och förargelszen widh kiörkan penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 4
häretzhöffd 6 marker 2 öre 4

Niels i Flåboda vtfeste een 12 manna eedh att han inthet miöl
staal vtur Gunnar Persons mälleseck i Hyltakra för 6 åhr sedan
vtan quarnhuszdören brötz vp och skalkheet giordes på qwernen
och säckerna thet Niels goduilligen betallade. Och effter Gunnar
Pederson skälte Niels för miöldöst är misztanken att han eller hans
folk skulle hafua giordt skalkheet, dherföre vtwiszade Niels eden.

Kom för rätta Jacob i Liungby huilken hade fäst lagh att han in
thet war orsak eller baneman till sin hustrus Gertrudz dödh
effter som tillförenne fins ransakat och liket synat och sker
skådat.

Edemän  
Jacob sielffuer Erich Mårtenszon i Liungby
Sten i Bolmarit Per Jönszon i Liungby
Jon Suenszon i Hånges Per Jönszon i Höslenga

Dhenne eed bleff af målzäganden goduilligen vpgifuin sampt
aff fouten och häretzhöffdinge, och Jeppe för samma misztanka om
sin hustrus dödz iwållande frikiendh.

Kom för rätta Erick i Liungby och berättade att Suen i Krängz
bärga hade sendt honom medh Niels Erlandszon i Kånna itt
halft lb stångejärn han honom skänkt hade. Ner Niels
5v Erlandszon kom hem dolde han jernet och thet allt sedan behållet och
Erich inthet hern bekommet, sakfeltes tredobbelt till 6 marker och
betalla jernet.
cronan 4 marker är frelsze
häradet 1 marker
häretzhöffd 1 marker

Kom för rätta Jacob Nielszon i Trotteslöff och giorde een 12 manna
eedh att han ingen får hade stulit ifrån welb: Peder Jönszon Sölfuer
suerdh till Prästorp.

Edemen  
Jacob Nielszon Niels Bengtzson på Torget
Jöns Knutzszonn Knut Liungaszon
Jöns Jeppaszonn Harall Pederszonn

Dhenne eed bleff lagligen giord och gången och Jacob frikiendh.

Kom för rätta Åke i Rangnillekiöp fulmöndigh på Botill Jönszd:
vegnar och tingskiötte Jöns Larszon och hans hustru Gunnull Jeppa
dotter een heel tridingh aff ½ Stockhultz gårdh i Agundarydz S. och
derföre vpb:tt för arff och etlöffuet specie rikzdr 67 str.

Kom för rätta Åke i Rangnillekiöp fulmöndigh på Botill Jöns d:
wegnar och tingskiötte Bengt Jönszon een tridingh vtaff ½ Stockhulta
gårdh och derföre vpburit sölffuer mynt 80 dr för arff och et
löffuet.

Kom för rätta Oluff i Målen och hans son Måns Olszon och tingskiötte
Åke i Rangnillekiöp och hans hustru Suenborgh Niels dotter allan
Tomulta gårdh för 100 rikzdr.

Sammadagh vtwissade Bonde i Quenarp een 6 manna eedh at
han betallade sin fader i jorden i Torlarp till penningar 20 dr och
vtlade för samme penningar koor 2 str och stutar 2 str.

Sammadagh kom för rätta Bengt i Hiulznäs och förbrådde Elin
Peders dotter her för rätten att hon hade gått i sengh medh Oluff i Ökers
hult een dräng then hon tiente och sade the hade hållet sengelagh så
i 2 åhr.
Item vtfeste Jöns Bengtzson för lönskeläger medh Elin Pedersdotter
är mökrenkningh penningar 40 marker.
6r cronan 13 marker 5 öre 16
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 4
häretzhöffd 6 marker 2 öre 4

Kom för rätta Jon Jönszon i Rydh fulmöndigh på Per Månszons vegnar
i Hellerna och tingskiötte Jon Anderson i Berghem och hans hustru Be
rita Sones dotter een tridingh aff mellomgården i Hellerna i Hampne
da S. och derföre vpburit 110 rikzdr för jord och etlöffuet.

Anno 1644 dhen 3, 4 och 5 Junij stodh lagatingh i Syn
nerbo häradt vidh rättan tingstadh Hampneda nerwarandes på landz
höffdingens wälborne Bengt Bagges vegnar inspectoren ehrboren
och förståndigh Larsz Nielszon. Item häredtzfouten wellachtat
Harall Trolle sampt häredtz nembdemän.

Nembden  
Peer Bengtzszon i Trotteslöff Anders i Berghem
Joen Jönszon i Rydh Niels Bengtzszon i Horn
Joe i Snelzböke Peer Månszon i Bierserit
Knut i Bolmarit Måns Johanszon i Ångelstadh
Arffuidh i Wiggåsza Gisle i Tranhult
Åke i Rangnillekiöp Matthis i Lundhen

Gårdar vpbiudas
1/3 aff Bergzgården i Bärghem 3
1/3 aff 1/8 i Huitterydt 3
1/4 aff Stafsziö i Ångelstadh S. 3
3 skeppeland aff Vpsala 3
1/3 aff Hagagården i Beijaridt 3
7 skeppelandh aff Bolmingarydt 3
1/10 aff Öszhult i Hynnerydz S.3
4 skeppeland aff Bolmaridt 3
1/4 aff Backhult i Anderstadh S. 3
Allt Åsen i Oensziö S. 3
1/3 aff Hoffdinge i Liungby S. 3
½ Lintåsza i S. S. 3
6v 1/4 aff Maresziö i Liungby sochn 3
1/3 aff Groaridt i Hynnerydh S. 3
1/3 aff Lillegården i Liungby 3
1/4 aff Hylte i Hynnerydz S. 3
½ gårdh i Rökle i Traheridt S. 3
1/3 aff Köleboda i Giötteryd S. 3
Norregården i Sommarsäte frelsze 3
1/8 aff Räffuaridt i Hynnerydt S. 3
1/6 aff Stackarp i Torpa S. 3
1 ½ fierdingh i Wärås i Traherydh S. 3
1/4 aff Göszhult i S. S. 3
½ skattegården i Hölminge 3
1/4 aff mellomgården i Berghem 3
1/4 aff Longhult i Hynnerydt S. 3
1/8 aff Flattinge i Dörarp S. 3
1/8 aff Torlarp i Berga S. 3
½ Sterseholmen i Hallarydh S. 3
1/8 aff Kiöphult 3
1/4 aff Tommaridt 3
1/3 aff Bråna i Markarydz S. 3
1/4 aff Ekhult 3
1/8 aff Altaböke 3
½ Siöatorph i Hynnerydh S. 2
1/4 aff westregården i Berghem 2
25 skeppeland aff Barsit i Pietterydh S. 2
1/4 aff norregården i Toffta i Liungby S. 2
½ Linneråsz i Pietterydz S. 2
Allt söndre Isziöa i Hampneda S. 2
All Skomakaregården i Flattinge 1
½ Westre Tansziö i Hynnerydt S. 1
Allt Söndre Isziöa 2
½ norregården i Toffta 1
12 skeppelandh i Balköö 1
1/4 aff Rökle i Traherit S. 1
1/3 aff mellomgården i Horszeberga 1
7r Kom för retta Gumme Nielszon i Boa fulmöndigh på Niels
Johanszons hustrus vegnar i Kuddeböke Ingeborgh Peders dotter och
tingskiötte Gumme Larszon i Örnefälle och hans hustru Kirstin Lars
dotter een heel fierdingh i Kuddeböke för 120 dr sölffuermönt både
för arff och etlöffuet.

Kom för rätta Niels Bengtzszon i Sönnertorpa fulmöndigh på
Ingemars vegnar i Balkö och tingskiötte Suen Månszon i Beijaredt
och hans hustru Bengta Jöns dotter een half siettingh aff Beijaridt
för 50 dr sölffuermynt.
Item fulmöndigh på Karin Peerszdotters vegnar och tingskiötte een half
siettingh i samme gårdh för 55 dr godt mynt. I lika måtto
fulmechtigh på een halffsysters vegnar Elin Månsdotter och tingh
skiötte hennes arffuelott i een fierdingh för 25 dr godt mynt.
Hafuer och hans hustru sin arfuelott i samme 1/4 så att han medh sin
hustrus arff och kiöp äger een heel fierdingh aff Beijaredt i Hyn
nerydt sochn.

Executio
Effter then högtährade ankomne konungzlige Göte rikes hoffrättz
resolution öffuer Suen Swenszon i Ryia å skatta för begånget hoor
vtfeste 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16
häredet 13 dr 21 1/3 öre
häredtzhöffd 13 dr 21 1/3 öre
Kånan är förrymdh ådt Danmark etc.

Anders Jönszon i Tuna å frälsze för enfalt hoor ogifft 40 dr
husbondens ensak effter han är hans enskijlte tienare.

Sammadagh fördes för rätta Bengt Pederszon i Liunghult soldat
vnder majoren welb: Niel Siöbladz compagnie huilken hade
tillförenne tient vnder armeen i Tysland pasz 9 åhr och tå tiente
troligen. Men nu armean war i Wernemo församblat och skulle
tåga vht ådt Danmark hafuer han så wäll som de andre i Wernemo
vtttaget comisz kläde och [..] och sedan i marchsen gick han ifrån
armean och till sitt heman vidh gräntzen. Ner han kom hem
togh han sigh een löskåna dansk och medh henne rymde ifrån sin
7v
hustru och ådt Danmark, ther han wistades Jbland fienderna een tidh bort
ådt, och ther bleff han fånget aff de Suenske Bönderna, efter han
war mistänktt för stort tiuffuerij, medh [..] hijt förder, och nu her
för rätten står, och bekenner både horet och rymbningen. Dherföre
bleff han effter det 17 Cap: i konungzbalken, och den 29 Punchten
Kongl: Carllz Krigz artiklar dömdh ifrån liffuet. Såßom och för ho
ret medan han war een gifft man afsagder ifrån liffuet effter
gudz lagh:     Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru, han
skall döden döö, både horkarlen och horkånan, therföre att han medh sin
nestas hustru hoor bedriffuit hafuer.

Sammadagh fördes för rätta een löszkåna ogifft Ingeborg Niels
dotter i Harpholmen å skatta huilken hafuer bedrifuit hoor
medh een gifft bonde Truit i Harpholma som tillförenne är tingfördh,
vndergått domb och resolveret till 80 dr, them han vtlagdt hafuer
och på then tiden war kånan förrymdh ådt Danmark och nu är igen kom
men, fångat och tingfördh och bekenner gerningen goduilligen, der
före bleff hon effter Gudz lagh sagd ifrån liffueet. Then som hor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö etc.

Kom för retta Gumund i Bokzhult i Hynnerydt S. medh sin hustru
Ingredh Jons dotter och klagade att itt löst taal är vtkommeet om
hans hustru att hon icke skulle warit möö den tidh hon kom till sin
man. Men till samma squalpetaal fans ingen skääl. Dherföre
bleff hon her för rätten frikiendh och afsagdt att om någon sådant taal
vidare vtsprider och icke kan thet bewijsa skall den derföre blifua efter
lagh straffat.

Sammadagh steltes för rätta Åke i Fläszerit och bleff beskyllat
hafua haft mascopi medh the dansche och den tidh de tuenne halfue
carthouer skulle gå öffuer gräntzen och de sende budkafler effter
skiutzhäster, tå skall han hafua gånget vtöffuer gräntzen.
Thetta war allenast een tanke och ingen sanningh. Dherföre bleff
han frikiendh.

Framkom för rätten wellförståndigh Jacob Brådzszon i Markarydt
och klagade denne effter:ne Åke i Fläszerit, Johan i Röszhult,
Lasze ibidem, Jöns i S. g: Lasze i Rydh, Carll i samme gårdh, Ofue
i Hyltan, Suen i s. g: Niels i Bierzhult, Gumme i Räfualt,
Peer i Fieralt, Lasze i s: g: Eskell i s: g: och Matthis i samme gårdh


8r hade vtan lagh och domb och all ordenteligh öffuerheet i häradet oådt
spordt niderhugget een gierdesgårdh som S. Brådde i Markarit hade
medh deras tillståndh vpsatt medh ijdell ekestakar till 375 stafrar.
Her på bleff beuilliat syn så frampt parterna icke willia förlikas
och de som skadan giordt hafua vpgärda gerdesgården, her om vidare
skall förfaras och lagligen vtföras.

Sammadagh anklagade inspectoren ehrlig och wellachtat Lars
Nielszon, Lasze i Rydh i Markarit S. och beskyllade honom hafua
fält någre fåfänge ordh den tidh de fodrade fetallier af honom till
krigzfolket och suarade, om han hade ladan full medh fetallier
skulle han icke giöra tijt det ringaste, sådant vittnade Jöns i Mar
karidt och foute karlen Anders Michelszon men han war nu icke
tillstädes, ty bleff medh domen vpsatt till een annor gångh.
Hade och inspectoren mera besuär emot honom nembl: om een
gierdesgårdh i Markarit, så och den tiuffue skogen i Danmark han icke
hade welit warit medh att niderhugga. Her om skall bätter ran
sakas förän domb ågår.

Effter den edle welborne herren landzhöffdingens Bengt Bagges be
fallningz breff till inspectoren ehrborne Larsz Nielszon der vtinnan han
befaller honom föra capellanen i Markarydh her Peder Pauli i Buske
hult för rätta och examinera det vpstutzige taal han på Hynneridtz
kiörkegård haft hafuer, är sådant effterkommet. Mester Måns
Paulinus hafuer welborne landzhöfdingen befalt dirigera wachten vidh
gräntzen, så hende sigh den 11 Aprilis 1644 vidh Hynneritz kiörkio
ner m: Magnus hade tillsagt bönderna i Groarydt och Skarpa fierdinger
om vachten och tillsade vachten skulle stå vidh Vpsala, tå vplade sigh capella
nen ther emot och giorde almogen tuiflachtige om vachtställen och sade
vachten skulle stå widh Rydh, der om feltes någre ordh efter som ran
sakat är. Först sade her Peder, iagh gifuer den fhanen i samme
fierdinger som der håller wacht, de skolla hålla wacht i Rydh.
Ner de kommo af kiörkiogården och vth på hästegatun sade her Pe
der till m: Måns, sättien i icke wachten till Rydh, tå skolle i taga
wara på edert liff? Ner sådane ord föllo sade m: Måns till
her Peder, om detta blifuer klagat, huru wele i her till suara?
Ner allt blef ransakat fans ingen skuld hoosz her Peder vtan
huad han sade war allt i godh meningh, ty fienden hade på then
8v tiden temmelig lägenheet giöra infall och skada, dherföre ner
her Peder sin ord förklarat och vttydt hade, fans hoosz honom ingen
skuld till någon otroo emot sin broder eller hans grannar, vtan
meer beprisas för een trogen man så wäll emot cronan som andra
och effter thetta war allenast en trätta af hastigheet bröderna emillan
och der på ingen oreda folgdt, eij heller någon wacht försummat, blef
uo de her för rätten wenligen förlikta och huar i sitt embete till
ähran wäll behåldne.

Sammadagh anklagade försichtigh Jacob Brådzson i Markarydh Åke
i Öhrhult och gaff honom skuldh att sedan fienden hade plundrat
hans s. faders gårdh och allt stodh der öpet, skulle han hafua dijt
gått och stulit een ½ tynna gryn medh någre saker, der till hann ne
kar och derföre vtfäste een 12 manna eedh till neste tingh.

Km för rätta Niels Jonszon i Halleböke fulmöndigh på Erickz
wegnar i Halleböke och tingskiötte Håkon Pederszon och hans hustru Bo
till Bengtz dotter een 1/4 aff Hallaböke på 4 skeppelandh ner af mel
lomgården i Hallaböke och derföre vpburit dansk mynt 95 dr.
Bengt i Timmelzbögd för etlöffuet 2 dr godt mynt, Jon i Kråke
redh för etlöffuet 3 dr godt mynt, Niels Jonszon i Hallaböke
för etelefuat 5 dr godt mynt.

Kom för rätta Bonde i Quenarp och giorde een 6 manna eed att
han hade leffuererat sin styffader Erick Nielszon i Torlarp 20
dr godt mynt i godh boskapz wärdhe.

Edemän  
Bonde i Quenarp Oluff i Quenarp
Peer Jonszon i Trotteslöf Oluff i Prestorph
Thore i Hollie Peer Carlszon i Kruneboda

Eden blef gången och afdömdt att Jacob och Jöns samme gield skulle vt
tan vpskoff betalla.

Sammadag anklagades Peder Jacobszon skreddare å frelsze och
welb: Oluf Lilliesparres enskijlte tienare ogifft, huilken haffuer
besofuet Gyridt Bengtz dotter ogift. Dherföre sakfeltes han till
40 marker huszbondens ensak, vndantagandes målzägande rätten.
9r Kom för retta Gumme i Rydh och beuiste att effter han skiutzade
medh sine oxar gaff stycke junkaren honom sin redhäst lösz och
lensmannen Nielsz i Quinnalt togh hästen. Sedan kom capteinen
manhafftigh Arffuid Suenszon eller hans sälskap hästen ifrån lens
mannen och bonden och medh hästen röchte ådt skantzen. Nu klagar
bonden att han någre gånger hafuer söcht capteinen och kan icke blif
ua sin häst mächtigh. Dherföre effter bonden hafuer giordt fyllest
skiutzningh, derföre dömer rätten att bonden måtte få sin häst igen.

Sammadagh kom för rätta Suen Oluffszon Drucken, inwånare i
Jönekiöpingh och fordrade aff Vlff Melchiorszon Rosenbielke i Biern
hult penningar 92 dr godt mynt effter een handschrifft daterat
i Jönekiöpingh den 30 Julij 1642 der vthi Vlff Melchiorszon bekräftar
sigh på ähre och redeligheeet att betalla. Nu blefuo de her för rätten
förlichte att Vlff Melchiorszons fulmechtige Måns Simonszon i Biern
hult vtwiszade honom 30 dr godt mynt, nu nestkommande Korzmesze
redeligen betalla.

Kom för rätta Påffuell i Kållekiöp och ännu klandrade Lasze i Staf
ueredh om det gamble slagzmåll de hade her för rätten i fioll och
tå blefuo förlichta att Lasze skulle gifua Påwell och hans hustru 50 dr
dem Lasze hafuer Påuell ofta tillbudet att wellia leffuerera men
icke welit mottaga, vtan allenast begärer een gårdefierdingh godh
för 200 dr godt mynt, huilket är obilligt och ohörligit och Påwelz hu
stru står medh blåtta orden och seger sigh wara siuk af hans handewärk
och kan icke till det ringeste bewijsa någon blånadt eller blodwijte.
Men icke des mindre tilbödh Lasze ännu att gifua 10 dr så att sum
man bliffuer 60 dr, dem Påffuell förwägrar och will icke emottaga
vtan trängtar allenast effter den gårdefierdingen, den rätten icke
hade skiäll honom att tilldömma vtan thenne nidrige rätten
tyckes Lasze hafuer meer af een godh villie tilbudet än skulden
wärdh är.

Jöns Anderszon i Mårarp för stembningz försittiande 3 marker.

Kom för rätta Niels Jönszon i Weka lösz dräng å skatta huilken
hafuer besoffuet een piga Berita Måns dotter i Kieskhult och
effter han togh henne till ächta blef sakören tillgiffuen.
9v Sammadagh tingfördes Elsza Jönsdotter i Holmseredh huilken är i
taal kommen för een drängh Truidt huilken bleff tingfördh och fäste
lagh för henne. I medler tidh giorde han dråp och hafuer pasz 2 åhr gådt
vidh skogen och ännu är flychtigh och Elsza hafuer warit hållen ifrån kiörkio
och sacramentet och hennes man är een wettwillingh, icke des mindre
aff sitt ringa förståndh han hafuer gior han sin hustru frij och henne inthet
beskyllar, icke finnes heller någon annan som det gior. Dherföre blef
hon her aff rätten för samma taal frikiendh och må komma i kiörkio och
åtniuta kiörkionnes fördeelar.

Sammadagh fördes för rätta Peder Ingemarszon i Kornberga huilken
widh pasz 20 åhr sedan bleff absens vtschreffuin och var en skreddare
poike och kom strax medh olydna till Danmark, och effter de finge pardon
som höllo sigh i Danmark gaff han sigh vp i häradet vnder capteinen
Anders Bröms, der vnder han een tidh tiente, sedan gaff sigh till saltpiters
siudarne och effter han i then konsten icke war förfaren gaff han sigh vht
ådt Danmark igen och ner denne feigden angick wille han icke fächta e
mot fäderneslandet vtan gaff sigh hijt in i Möhre i Torszåsz sochn, der
bleff han aff geualderen i Calmare lhän fången och effter han war kom
men her ifrån Synnerbo häradt bleff han der ifrån fängzligh hijt förder
och belöper sigh fyra åhr han hafuer borto warit sedan han rächte handh
vnder saltpitersiuderne. Och effter han goduilligen hafuer stält
sigh in om gräntzen effter H: K: Maij:tz patent och her för rätten hafuer
stält borgan att han skulle sökia fältet och her effter tiena ährligen
der medh bleff han her ifrån rätten förloffuat.

Kom för rätta Jöns Swenszon i Hökhult och kärade till skogzägarna
i wästre Heinge skogh bewisandes att han hafuer hafft sin rätt och
lott till Hökhulta gårdh in på westre Heinge skogh ådt sine egne suin
doch medh skogägarnes samtöckie, det de her för rätten bekiende, der
före effter skogägarne sådant samtöckie erkenner rätten att han blif
uer vidh sin gamble häfdh.

Kom för rätta Jöns Boszon i Biörstorp, Torsten Perszon i Fagret
och Jon i Biörstorp och her i rätten androgo om een biltogh mans
lägenheet Niels Siggeson i Fagrit huilken för een rundh tidh sedan
hade ihielslagit sin moorbroder Eskell Murare i Ifla och kom
till tinget medh leigdebreff, bleff dömdh till döden och vthi
resolutionen förmäles, der han icke kan fångas skulle han leggas
10r biltogh huilket och så skedde och nu haffuer biltoger gådt i 4 åhr och
i medler tidh förlikt målzäganden huilka äre hans egne syskonnebarn
så att de hafua stått her inne för rätten medh gråtande tårer och tigga
nåder ådt dråparen och villia giffua honom fulkomligh wänskap.
Ner denne dansche feigden begyntes bleff han af dem tuinget tiena
them, thet han inthet giöra wille vtan gick her in om gräntzen och
hafuer hållet sigh wäll både på wacht och anslagh emot sine fiender och
folgde Hallarydz sochnemän öffuer gräntzen ådt Danmark att hämpnas
thet roff och wåld jutarna hade giordt i Hallarydz sochn och borttaget
deras boskap och annat godt så att de suenske hade orsak draga effter
och försöka om de medh wåld måtte styra och få sitt goda igen ther till
Niels Siggeson war modigh och lika som een förman och ner the tijt
kommo som de dansche tillhopa i stugan wåro, inne i sitt fyllerij, föll
han först in och niderlade någre stycken för än de andre tordes inkom
ma och föreskadde dem deras geuär och i så måtto blefuo de danske
bofuar till 24 str i een stuga niderlagde, ther till een annor dråpare
Truit be:d som nu är vidh skogen war modigh och behielpeligh, huilken ger
ne söker leigd der han den bekommer att komma till rätta igen.
Huarföre är heele häretz vnderdånige supplication till den högtährade
konungzlige Göte rijkes hoffrätt att be:te Niels Siggeson måtte niuta
liffuet och komma till rätta igen, han är een trogen karll her widh
gräntzen.

Sammadagh kom för rätta Girmundh i Elinge och klagade Sten i
Horszeberga war wållandes att Giermundz stodh miszfors den
tidh han togh stodet tilbakers igen af skiutzningen, derföre fäste
han een 6 manna eed till näste tingh.

Kom för rätta Jon Geet i Skåparedh i Hallaredz S. och beklagade sigh
att fienderne de danske hafua röffuat honom ifrån kläder till 10 dr
godt mynt, koppar för 2 dr, 6 st. oxar och fångade honom och moste
sigh ransonera medh 20 dr godt mynt, huar af han är råkat vthi alt
som störste fattigdom så att han icke förmå vtgiöra sine vtlagor.
10v dherföre till att bewijsa sin klagan wara rättwijsz hafuer han begäret
att denne nidrige rätten häredtz bewijsz.

Sammadagh kom för retta Ingeborgh i Hyalt och klagade att hennes
gårdman Peder Jönszon hade slaget henne tuenne blånader på ryg
gen. Dherföre sakfeltes han till 6 marker.
cronan 2marker
målzäganden 2 marker
häredet 1 marker
häretzhöffd 1 marker
Item för han hade slaget een piga i samma gårdh een blånat 3 marker.
cronan 1 marker
målzäganden 1 marker
häredet 4 öre
häretzhöffd 4 öre
Och effter ingen wänskap kan stå dem emillan, derföre sattes dem konungz
fredh emillan så att ingen må den andra i någon måtto medh ord eller
gerninger antasta innan gårdz eller vthan. Huilken detta förbryter
hafue förgiordt sine 40 marker.

Sammadagh kom för retta Niels Jönszon i Hyalt och klagade att
Suenborg i samme gårdh hade redit itt stodh förderfuat huilket
togz ifrån honom för hennes skuld. Dherföre blef afsagt att Suenborgh
skulle giffua Niels Jönszon 2 rikzdr för sin skadhe.

Kom för rätta ehrboren magister Magnus Paulinus och bekende att
Jöns Suenszon i Hult war fulmächtigh aff Asser i Skaffta och
Mathis i Gräszholma och tingskiötte Suen Larszon i Hyltena och hans
hustru Ingredt Eskelzdotter i Hynnerydt sochn effter:ne jordeparter
i Hyltena gårdh. Matheses hustru i Gräszholma Sisza ibidem och hen
nes son Asser 1/6 i Hyltena gårdh, ringare itt skeppeland för 56 dr
godt mynt. Peder i Hökalt hafuer sålt be:te Suen i Hyltena
1 skeppelandh för 3 rikzdr. Item hafuer Suen arft 1/12 af Hyl
tena itt skeppeland ringare. Altså äger Suen 1/4 aff Hyltena gårdh
itt skeppelandh ringare.
11r Kom för rätta nembdemannen Anders i Berghem fulmöndigh på effter:nes
wegnar och tingskiötte deras arffuelutter i halfue Stafsziö gårdh till Suen
Suenszon i Stafsziö och hans hustru Berita Håkons dotter och hafuer Bengta
i Kerringe bekommit 2 dr 4 öre, Gertorn och Bengt i Gielleboda 5 dr
Anders i Bötemåle 9 dr, Karin Jöns Månszons itt åklädhe, Suensz bro
der Anders Jönszon 10 dr danscha och 22 dr suenska, noch 25 rikzdr
Item Suens broder Jöns een kädia för 8 ½ dr, noch 7 dr 1 marker ringare
Item hafuer Jöns i Dörarp vpburit 35 dr 4 öra. Item hafuer
Anders Jönszon i Ekornarp bekommit 20 dr godt mynt på kiöpet och
icke på pantsettningh i förbe:te ½ gårdh så att Suen Suenszon äger ½ gården
i Staffsiö.

Kom för rätta Kirstin Suens dotter i Hyltan och vtfeste een 6 manna
eed att hon icke hafuer stulit een skiorta ifrån een knecht och fått
till Karin Suens dotter i Biershult att förselga, till neste tingh.

Kom för rätta Anders i Berghem fulmöndigh på Suen Olszons vegnar
i Rateridt och hans syster Elin Oluffz dotter huilken hafuer sålt the
ras broder Peder Olufszon och hans hustru Botill Jons dotter en 1/4
i norre Rateridtz gårdh och derföre vpburit Suen Olszon 50 dr och
för ettelefuet 10 marker, Elin Olufz dotter 50 dr, Oluff Trul
szon hennes son till ettelöffuet itt skiorteläruft och 4 alner val
mar.

Kom för rätta Sten i Horszöia och Boo i Knutztorp fulmöndige på
Jon Bengtzsons vegnar i Bergzgården i Berghem och tingskiötte
Måns Anderszon i Gnustorph och hans hustru Christion Suens dotter
een heel tridingh af Bergzgården, och derföre gifuit 163 rikzdr
in specie både för arff och etlöfuet medh condition att der någon
kommer som bewijsar sigh wara skylder och hafuer nermare bördh
än som Måns och förmå legga Måns sine penningar igen och skiäll
för sitt arbete, skall det stå honom öppet.

Kom för rätta Bengt Pederson i Kimmelzbögd fulmechtigh på alla
denne effter:nes vegnar och tingskiötte Erick Jonszon i Linnåsz och hans
hustru Ingeborg Peders dotter deras arfuelutter i een heel fierding i
Lindåsz och derföre vpburit Jon Eskelszon i Säneholma för 1/8 i be:te
gårdh för 60 dr godt mynt. Ingeborg Erikz dotter för 4 skeppe
landh 30 dr dansk mynt. Eskell Jonszon för 1 skeppelandh
7 ½ dr godt mynt. Item Erick ärft efter sin fader 1 skeppeland
11v
haffuer och Erick giordt byte medh Påffuell Jonszon och giffuit honom
1 skeppelandh i Såneholmen för 1 skeppeland i Linåsz. Item Erick bytt
medh sin syster Inger och giffuit henne 2 skeppelandh i Kalfhult för ½
skeppelandh i Lindåsz och fick Erich 1 rikzdr af sin syster, ähn Erick
kiöpt aff sin syster Estridt ½ skeppelandh i Linnåsz för 3 dr 24 öre
Her medh äger Erick Jonszon både medh arff och kiöp een heel fierdingh i
Linåsza gårdh.

Kom för rätta Jon Jönßon i Rydh huilken war beden aff Nielß Ex-
ingh i Kiärringelida, som fulmächtigh war att tingskiöta någon Jord i Röc-
kla, at stå i hans ställe, och bekiändhe at effter:ne hafua undt och sålt well:tt
Niels i quinnalt, och hans hustru Kirstin Oluffzdotter, alla deras arfue-
lotter uthj Rökla, och derföre upburit som effterföllier:   Niels Suen
ßon i Siöboda sålt och bytt sin hustrus Gunnell Jöns dotters Jordepartt
j Rökla ½ fierdingh för een fierding i Siöaboda gårdh, och till bytes 30
dlr godt mynt.     Niels månßon i Rökla på sin hustrus Estridtt
Jöns dotters wegnar för een heel fierdingh i samma gårdh upburit
100 dlr Sölfuer mynt, och för Etelefuet itt huffudklädes lärufft,
Joen Eskelßon och Suen mårtenßon på sin hustrus Ingridt Eskelz-
dotters wegnar för een heel fierdingh i förbe:te Rökla gårdh, och derföre
bekommit 153 dlr Sölffuermynt.

Kom för rätta Joen i Snelzböke fulmöndigh på Kirstin Olufz dotters veg
nar i Rydh och på Peders hustrus Karin Olufz dotters vegnar i Rydh.
Item på Matheses styfbarns vegnar i Gräszholma och tingskiötte Jon
Suenszon i Faredall och hans hustru Suenborg Oluffz dotter i Tomme
rit alle deras arffuelutter i een heel fierdingh i Tommerit och dher
före vpburit 72 dr godt mynt. Karin Oluffz dotter 72 dr
Mathises styfbarn i Gräszholma hafuer tillförenne aff Oluf i Tom
me vpburit medan han lefde 20 dr godt mynt och nu till siste afskiedh
12 dr. Item hafuer och Jon Suenszon sin arfuedeel i Tommeret
så att han medh sin hustru Suenborgh Olufzdotter medh arff och kiöp äger
een heel fierdingh aff aller Tommeredz gårdh.

Sammadagh bleff afsagt att Måns Nielszon som bodde på Stom
pnen i Hampneda skall behålla halfparten aff de 6 rikzdr som
honom wåre vtwiszade och sedan kunne nembden honom icke högre
sakfälla för husaröte än till 3 marker.

Sammadagh framfördes een fången soldat Gumundh Tuffuid
szon i Gunghult i Hynnerydz S. vtlegdh af sin egen broder och
för 3 åhr sedan förrymbdh vtöffuer gräntzen ådt Danmark och

12r sigh ther förhållet. Omsider effter han wille icke tiena vnder den
dansche armeen bleff han fången och förder till Laholm, sedhan
blef vttagen och commenderet vnder Ebbe Vlfffäldz regemente och
ner han stälte sin toghordningh ådt Wäszbo häredt rymde han ifrån
den dansche togordningen och hijt in i Suerige och bleff strax aff
landz geuoldigeren vptagen och fången och her för retta förder och för
det han haffuer låtit legdt sigh her i Suerige af sin broder endoch han
inthet möcket godt för hans fattigdom skuld bekom aff honom, icke desz
mindre för hans onda vpsåt och icke wille tiena ährligen vtan rymbde
sitt compagni och till fienden, bleff han effter det 17 Cap: i Konungz
Balken dömd ifrån liffuet såszom och een landflychtigh skielm.
Denne soldat är een vng karll och wäll wåre dugeligh, der han till
liffuet blefue benådet.

Sammadagh fördes fängzligh för rätta een soldat Jon Nielszon i
Holszby i Alzheda sochn vnder herre öffuerstens Gustaff Stenbokz re
gemente huilken i sin vngdom kom her ifrån Synnerbo häredt vp till
Östre häredt till een by Holzby, ther bleff han vpfödd och sedan vtschreff
uen och tiente troligen i 2 åhr på arbetet i Jönekiöpingh, sedan folgde
armeen richtigt ådt Danmark till Helsingborgh, ifrån Helsingborgh
till Lundh ther bleff han siuk och han så wäll som andre siuke kiördes
på wagn till Landzcrone, der lades de siuke in i een gårdh och ther blef
liggandes i 3 vekor, och bär täkn på sin krop att siukdomen blef honom
häfftigh. Ner han kom sigh något före, bekenner han att han
medh ominne gick ifrån dem och hijt in öffuer suenske gräntzen och
bleff strax aff bönderna vptagen och ner styckerne och krigzfolket
gick vtföre hade han achtat folgdt vhtföre medh, och tå bleff så suagh att
han det icke förmåtte. I medler tidh hafuer legat her i häredtz fängzle
och nu tillbiuder sigh ärligen willia tiena cronan, der han kan komma
till armeen och sitt compagnie igen, effter han någorledes aff sin siuk
dom hafuer fått bättre igen, för sådane orsaker skull kan denne retten
icke döma honom ifrån liffuet vtan att han må komma till sitt
compagnie igen effter han vtloffuade sigh tiena ärligen och troligen.

Desze effter:ne bönder haffua försummat wachten förste gången
och therföre sakfeltes huar till 3 marker.
Thomas i Lönnekulle 3 marker Andre gången försummat  
Gumme i Elgiurestock 3 marker Jon i Bartelzbodha 6 marker
Jönsz i Elghammar 3 marker Måns i Oosz 6 marker
Peer Skreddare i Guddarp 3 marker Jöns Person i Quenarp 6 marker
Måns Jonszon i Halsziöa 3 marker Per Anderszon ibidem 6 marker
Eluff i Dörarp 3 marker Jöns Anderson ibidem 6 marker
Bengt i Brenneslida 3 marker Peer Carlszon i Croneboa 6 marker
12v
Joen på Föreretorpet
Peer Skreddare i Guddarp
Pedher Jönszon ibidem
Peder Anderszon i Elgöön
Eloff i Dörarp

Oppå föreschreffne tingh framkommo bönderna som omkring Möckla
sziö i Agundarydz, Pietterydz och Stembrohult sochn boandes äro på åtskille
lige frelsze och crone och samptligen klagade på Bywerma dam som
är bögdh i munnen der ån faller vht aff Möklasiö och damen så högh och
stark att wattnet vphöges i siön att thet fördränker och förderffiuar theras
ängiar ther omkringh boandes äro, såszom theras klageskriffter som skadan
lijda vtwijsa, så att huar på deras klagan icke föres böter, förmå the icke
vtgiöra theras sedwanlige skatt, ty the icke kunna föda deras boskap om
winteren, så möckin de af ålder, och förän damen så igentappades åhrligen
giöra pläga, ty de som klaga haffua ängiarna belegne till siön och
sedan damen vphögde vattnet i heele siön moste the gå i vattnet i mi
dian att berga oh draga hööt i eker till landz, thenne klagan haffuer
man ögonsynligen besichtat så att theras klagan är rättwijsz och skadan
stoor. Så lades fram en copia aff een häredtzdom giffuin aff wälb:
Niels Siöblad åhr 1604 den 22 Junij och tå är ransakat att damen är
på nytt satt och bögd och then gamble quernen som stodh widh landet och var
allena een fotequarn är ödelagt och i staden een stoor hiulquarn vp
bögd mitt i strömmen ther mesta diupet är och igentappat konungz
ådran och ingen farbeck eller watnlop giorde widh huarket landet
utan fäst damen i starka landet. Nu förmäles i samma synebref
och dombreff att damen är vpdömdt så widt att konungzådran måtte
hafua sitt fria lop och quarnen som mitt i diupet bögd war rifuas och
flöttias dijt hon af ålder stått hade, och giorde contracht them emillan
att the som skattade till Bywerman innan 2 månaders tidh skulle
sielfue rifua quarnen och giöra konungzådran öppet, thet the inthet
höllo vtan drögde ther medh till 1606 och klaganden ledh alt åhrligen
den stoore skadan, tå gingo klaganden till och vprifuo damen och gior
de watnlop, thet höltz inthet lenge vtan damen för fisket skuld
tappades igen och medh stigbordh förwarades att ther war inthet öppet
vatnlop, huarken farbeck eller konungzådra. Altså hafuer klaganden
ledit skada ifrån 1606 och till detta dato och bönderna icke förmåtte
vtgiöra rentan medh mindre deras ängiar bleffuo botade och damen
refuen och för den skuld ännu begärade ther till syn och rettens biståndh
och hafua alle deras klageskriffter landzhöffdingen welborne Bengt
Bagge öffuergiffuit huilka han hijt till tinget förskickat hafuer
medh befallningh att detta klageliga ährandet skulle gränskas och sker
skådas huilket retten icke hade skiäll widare vpskiuta, orsaken
13r klagan är gammall och skadan stoor, och retten haffuer skreffuit jordh
äganden till och syn är bewilliat, men han för förfall skuld icke haffuer
kunnat komma, eij heller haffuer giordt någon fulmechtigh, icke des mindre
effter äganden kan skee är om denne klagan rätt vnderrättat, eij heller
kwnogt huru stoor skadan är på klagandens sida, såszom och åuerkan är
skedt på damen effter den förra domen och än är befruchtandes större
skadhe sker medh perlemente och dödzfall, hafuer detta ährandet eij
kunnat lida vpskoff, vthan iagh vnderschreffuin Niels Eskellszonn sampt
inspectoren ehrboren och wällförståndigh Lars Nielszon som står i landz
höffdingens ställe, jemwäll edsuorne 12 nembdemän restom ifrån
tinget och till Bywermes dam att besichta om klagandens nödh eller
skade så stoor war som klagat är och förän man reste till damen
rodde till någre byar, nämligen Rönnäs härregårdh, sampt Wedåsa
by fem frelsesgårdar och till Tiurke fem frelszesgårdar huilka alle
haffua stoor skatt och nestan ingen hårdwalzängh vthan allt siöän
giar, de haffua ledit större skada än klagat är, ty om man skulle
räckna åhr ifrån åhr är skadan större än han kan återgellas.
Tå bleff arrendatoren Måns Pederszon på Bywerman frågat om
han wille bliffua widh then förre domen och flöttia quarnen
dijt hon af ålder stått hade eller giöra holl på damen huar han ville
så att wattnet hade aflop? Tå suarade han att han på sin herres
vegnar icke wiste honom vtan skada det rätteligen kunna giöra.
Men effter han wäll wiste der skulle giöras watnlop begärade
han att man skulle vtwällia beste medelen så att fisket och
quarnen bleffuo behåldne. Ner allt war öffuer
sedt föll nembden på then meningen att een farbeck och vatnlop
måtte giöras widh thet söra landet och vpdömde 6 alnar ifrån lan
det skulle aff damen vpriffuas och leggas till vatnlop och icke öf
tare igenbyggas, huilket och strax skedde, der medh blefuo alle
klaganderna medh förnögde och fisket widh sin gamble skatt behållet
årligen huszbondenom till fulkomligh vpbördh. Kan quernen
giöra gangn ther hon nu står är godt och wäll, så må hon stå, men
fharbecken må ingen her effter böggia eller medh stigbord sättia
vidh lagligit stratt för dombråt och återgälla den klagande all beuiszlig
skadha effter det 33 och 34 Capp: i Bygninge Balken. Och
effter sielfue jordäganden war nu icke sielff tilstädes skall honom
wara frijtt, så frampt han her medh icke är förnögder att appellera
vnder egen rätt, saken i bäste måtton att vtföra.
13v Sammadagh fördes för rätta een vngh dräng Christier Jönszon i
Skriperidt ifrån Ösbo häredt och Rydaholms sochn barnfödh af godhe
föräldrar huilken war reester ocommenderet öffuer gräntzen och ther fått
itt stodh till kiöpz medh huilket han reste tilbakers hijt i Synnerbo h:tt
till tulleneren Peder Nielszon ther han togh herberge. Så hende sigh
att een captein leutinant j Östre h:tt Anders Månszon be:d hade försendt
till tulleneren att förwara till hans budh kom een häst, een fole och itt
stodh. Dijt wåro och komne tuenne bönder ifrån Östre häredt och Fröa
rydz sochn, Måns Smedh i Holmeszhult och hans stalbroder een gammall
ryttare Jacob i Ingeboda, the sammme begynte handla medh drängen för
be:de Christier Jönszon i Skriperedt att han skulle sellia them hästen och sto
det och ehuru han nekade att the inthet hörde honom till, blef han aff
them öffuertalat och trögder att thet inthet hade möckit på sigh huem
creaturen tillhörde, de wille wäll föra them så aff wägen att the inthet
skulle spörias. Altså bleff drängen aff them listeligen öffuertalat
och sålde them hästen och stodet för ringa tingh men folan sålde han
inthet. Ner de rede aff medh hästen och stodet lop folen efter,
then stengde the inthet ifrån sigh vtan behöllo alltsammans.
Om morgonen tulleneren saknade hästen och stodet talade han till
drängen, genast bekiende han att hade them sålt, derföre han är
fången och tingfördh och bekenner han sålde hästen och stodet men icke
fålan, vtan lop effter stodet sin koosz osålder, doch bör Christier
Jönszon ther till suara. Nu bleff frågat huad hästen, stodet
och fålen kunne kosta? Her till suarades att sådane creatur litit
gälla her vidh gräntzen och om de skulle dyrt miätas skulle stycket
nepligen gälla 6 dr godt mynt men ingen törs aflegga eed att the
så månge penningar wärde wåro, dherföre hafuer man på een gisz
ningh satt dem vp för godt mynt 12 dr in till man får better beskedh
ifrån målzäganden som creaturen åtte och dem hijt försendt hadhe
huad the honom rätteligen kosta. Det ene stodet war tiuffuens
egit och hade thet fått af Hemmingh i Hiortasziö sin granne till resan.
Nu war fouten på tiufuen domb begärandes thet doch rätten för
detta icke fulkomligen eller vtan dom willa giöra kunne, för thesze
skiäll skuld: först att huarken målzäganden eller tiufnaden wåro
tillstädes som lagh seija. Andra att rätten ingen pålitandes werderingh
på tiuffnaden nå kunne. Och för det tridie att så wäll selliaren som
kiöparen wiste att godtzet icke war rätt fångat, ty the som kiöpte
giorde thet om natten vtan win och vittne och inthet helsade
14r huszwärdenom ner the affreste eller sade honom huad the i hans gårdh kiöp
slaget hade, dherföre bör them wara tillstädes ner domen skall aff
seijas. Bleff vpsatt till bettre ransakningh och tiufuen satte löffte för
sigh.

Executiones
Ingeborgh Niels dotter i Harpholmen för enfalt hoor 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häredet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre

Bengt Pederszon i Liunghult gifft soldat för hoor 80 dr.
cronan 53 dr 20 öre 16
häredet 13 dr 21 1/3 öre
häredtzhöffd 13 dr 21 1/3 öre

Nielsz Siggeszon i Fagret som biltogh war och är benådhet.
cronan 100 dr
häredet 6 mark  5 öre 8
häretzhöffd 6 mark 5 öre 8

Anno 1644 dhen 4 Novembris stodh ting och afkort
ningzmöte medh Synnerbo häradtt på rättan tingzplatz Hampneda
öffuerwarandes i landzhöffdingens welborne herr Bengt Bagges ställe
inspectoren vtöffuer tionden ehrboren wijsz och försichtigh Larsz
Nielszonn i Tombeck. Item häredtzfouten welförståndigh
Harall Trolle till Isziöa och häredtz nembdemän.

Nembden  
Joen i Snelzböke Niels Bengtzson i Horn
Jon Jönszon i Rydh Peder Månszonn
Knutt i Bolmaridt Mathis i Lunden
Arffuidh i Wiggåsza Peer i Brekentorph
Måns Johanson i Ångelstadh Åke i Rangnillekiöp
Gisle i Tranhult Jon Anderson i Berghem
14v Kom för retta Niels Pederszon i Högeholma fulmöndigh på Bängtz veg
nar och tingskiötte Larsz Håkonszon i Ekhult och hans hustru Ela Niels
dotter een heel fierdingh aff Ekulte gårdh i Markaryt sochn för godt mynt
90 dr både för jord och etlöffuet.

Kom för retta Gumme Knutzson i Eka fulmöndig på sin broders Niels
Knutzsons hustrus vegnar Elin Jöns dotter och tingskiötte Anders Tor
kelszon i Hoffdinge och hans hustru Kirstin Niels dotter tuå tridinger aff
½ skattegården i Hoffdinge i Liungby S. och derföre vpburit specie rikz
dr 92 str. Item hafuer Anders Torkelszons hustru arfft een
heel fierdingh aff aller gården så att han medh sin hustrus arf och kiöp
äger först halfue gården och sedan een siettingh af den andre halfua.

Kom för rätta Kelle i Aggalt fulmöndigh på Trulz Håkonsons vegnar
och hans moders Elines vegnar i Bökhult och tingskiötte Jöns Jönszon
i Giöszhult och hans hustru Gunnull Peders dotter een heel tolfftingh
aff aller Göszhulta gård i Traherit sochn för godt mynt 33 dr och
11 öra. Item war Kelle fulmöndigh på Jöns Ebbesons och
hans moders Berita Peders dotters vegnar och tingskiötte Jöns Jönszon
tuedeelen aff 9 skeppelandh och derföre giffuit 22 dr 11 öra så att han
äger een heel fierdingh aff Göszhult på 2 skeppeland ner.

Kom för rätta Kelle i Aggalt fulmöndigh på Trulz Håkonszons vegnar
och tingskiötte Vdde Perszon i Göszhult och hans hustru Kirstin Suens d:
een halff tolftingh aff Göszhult och derföre giffuit godt mynt 16 dr
20 ½ öre.
Item fulmöndigh på Jöns Ebbasons och hans moders vegnar anlongan
de een tridingh aff 5 skeppelandh och derföre giffuit godt mynt
11 dr 4 öra.

Kom för rätta Bengt Mårtenszon i Boxhult på sine egne vegnar
och tingskiötte Asser Suenszon och hans hustru Kirstin Suens
dotter een heel siettingh aff Boxhulta gårdh i Hynneridt sochn
och derföre giffuit godt mynt 94 dr.

Kom för rätta Peder Trulszon i Torph fulmöndigh på sin broders
hustrus Botill Trulz dotters vegnar och tingskiötte Jon Jönszon
och hans hustru Sissa Trulz dotter een heel fierdingh af Högaholms
15r gårdh i Markarydz sochn och derföre giffuit fasta jordh nemligen
1/4 aff Ekhult i samma sochn och till bytes rikzdr 20 str och tuå
koor. Item hafuer Jon Jonszon och hans broder lika mökit ärfft
och kiöpt så att huar äger halffue gården.
Item var Truffuit Åstra fulmöndigh på Harallz vegnar i Harpholmen
och tingskiötte Niels Pederson i Högaholm och hans hustru Ingerdh
Stens dotter ee heel fierdingh aff Högaholm och derföre giffuit nie
tiugh daller godt mynt.
Item fulmöndigh på Kirstin och hennes syskonnes vegnar Måns Jönson
och Bengt Jönszons och tingskiötte deras arffuelotter för huilka Kir
stin hafuer vpburit 36 dr. Måns Jönszon 80 dr. Bengt fick
fasta jord i Ekhult för 80 dr. Peder i Ekhult hafuer fått fasta jordh
i Ekhult för alla sina jord i Högaholm och Hallaböke. Item hafuer
Kirstin Tuffua dotter fått för sin arffuelott i Högaholm godt mynt 70 dr
och 2 ½ rikzdr. Her medh äger Niels Pederszon halfue gården.

Gårdar vpbiudas
Hyalt i Ryszby sochn 1
welb: Oluf Lilliesparre vpb: Mårarp i S. S. 1
½ Elmtåsza i Agundarydz sochn 1
Söndre Isiöa i Hampneda sochn 3
1/12 aff Alenskiöp 1
1/4 aff Syndre Skarp i Traherit S. 1
1/4 aff 1/4 i samme gårdh 1
1/5 aff söndregården i Biörstörp i Hampneda S. 1
1/4 aff Dotebögd i Traherit S. 1
All Bråddegården i Markarit 1
½ Siöatorph i Hynnerit S. 3
1/4 aff westregården i Berghem 3
25 skeppeland aff Borsit i Pietteryd S. 3
1/4 aff norregården i Toffta i Liungby S. 3
½ Linneråsz i Pietterydz S. 3
1 ½ fierdingh i Wäråsz i Traheryt S. 3
All Skomakargården i Flattinge 2
½ westre Tansziö i Hynnerit S. 2
½ norregården i Toffta 2
12 skeppeland i Balköö 2
1/4 af Rökla i Traherit sochn 2
1/3 af mellomgården i Horseberga 2
½ gårdh i Sterseholmen i Hallarydh S. 2
1/16 af Exhult i Markarit sochn 1
15v Sammadagh kom för retta Sten i Klint fulmöndig på Niels Mån
szons vegnar i Toffta och tingskiötte Jöns Suenszon i Rökle och
hans hustru Kirstin Jöns dotter een 1/4 aff Rökle gård i Traherit sochn
och derföre vpburit 170 dr sölfuermynt och 8 dr godt mynt i een crone
gårdh i Skaffta.

Sammadagh kom för retta Niels Johanszon i Siöatorpet i Hynneritz
sochn fulmöndig på sine egne vegnar och sins syskonnes vegnar
och tingskiötte Eskell Bengtzszon i Siöatorph och hans hustru Lusze Gunnes
dotter een halff fierdingh, som är vtgiffuin på knichterij, för 80 dr
godt mynt. Vill jorden sellias på nytt igen skall Niels Johanszon
bliffua nest till henne.

Sammadagh kom andre gångh för rätta Christier Jönszon huilken är be
skylt för tiuffuerij effter som ransakat är nestförgångne tingh den 5 Junij
Så mädan creaturen wåre aff krigzfolket tagne i Danmark derföre bleff
han vhrtiuffua dömdh och creaturen kommo till rätta målzäganden igen.
Deslikest blef och Måns i Holmeshult och hans stalbroder som kiöpslaget hade
vhrtiuffua och saklösze dömde.

Kom för retta Måns Johanszon fulmöndigh på Jacobz vegnar i Neglinge
och tingskiötte Bengt Larszon i Moanäsz och hans hustru Elin Jacobz dotter
Åsen itt halft heman i sigh sielft och derföre gifuit 54 dr, rikzdr och 2 mark.

Sammadagh kom för rätta Arffuid Olszon i Gamblelycke i Albo häradt på
sin och sine medarffuingers vegnar och kerade till Truffuit Person
i Vlfuarit om sin systerdotters Berita Olufz dotter huilken kom ifrån
Hylte skantz 3 vekor för midsommer och arbetade i skantzen för penningar
in till 8 dagar för Michaelis tidh och förtiente heele sommaren och ner hon
gick ifrån skantzen kom hon till Vlfffuarit och inthet fick herberge, om
sider effter een dagh eller tuå fans hon vthj een höstack dödh och Truffuit
Person fant henne ther dödh, lät genast taga henne tädan, kisteleggas och
begrafuas och inthet lät syna henne. Lekuell bekenner han att hufudet
var blodigt och håret samman veplat i blodh. Men thetta giör honom
mistenktan 1 att han inthet lät syna henne, 2 Inthet sende hennes
slächt budh, 3 förbödh sine grannar låna henne husz, 4 Höstacken
son hon fans vthj war långt ifrån wägen, satt i lönligit rum för krigz
folket skuld och konones vägh lågh inthet ther fram. Item att hon
fans öffuerst på höstacken och han är så högh att ther war 7 lasz i höstac
ken.
16r Item bekenner Truffuit att han sågh kånan söndagz afftonen ner han gick
ifrån kiörkan och tå gick han hem och badh sin granne att han inthet skulle
låna henne husz. Om måndagz morgonen seger han att kånan syntes vidh
Åkes gårdh och Måns i Vlffuarit sågh henne. Nu skiuter Truffuit
sigh till vittne och nembde Jöns Månszon i Hylte. Item på tuå soldater.
Item Hans Propohosz, Lasze i Vlffuarit och een ryttare Jon. Item Måns
i Vlffuarit. Någre nembdemän sendes aff retten att
syna höstacken huru långt then är ifrån vägen, 2 om kånones wägh lågh
ther ådt eller icke och sedan fråga granneligen quinfolken i Vlffuarit huad
the om thenne sak hördt hafua. Detta vpsattes till neste tingh och
Truffuit satte borgan.

Sammadagh androgh well:tt befallningzmannen i Synnerbo h:tt
een dråpsak och framkallade för retten een vngh drängh Thomas
Jönszon i Wiualt i Hynnerydz S. huilken hafuer giordt itt oulliandes
dråp på sin egen broder Jon Jönszon och både wåro hema hoosz sin fader och
hende sigh een morgon bittida de stodo på sin faders wedakast och höggo wedh
kom een soldat gångandes be:d Larsz och hade een ladd bösza i handen, ty han
var commenderet sökia effter dansche speijare. Tå togh Thomas Jönszon böszan
och frågade om hon war ladd. I det som han rörde vidh böszelåsen small
böszan löst och Jon Jönszon kom gångandes af stugan och skottet drabbade
honom genom huffuodet så att han icke talade itt ordh. Dherföre efter
denne orolige tidz lägenheet bleff han effter det 1 Cap: i Dråpm: Balk:
medh wåda, loff giffuit att gå lagh i morgon medh 12 män.

Sammadagh stältes för rätta Påffuell i Skinnersbögd danskfödd och
hafuer sin fader i Danmark och tillwijtes hafua någre resor gått
vth och talat medh sin fader hemligen. Så hende sigh een tidh han kom hem
ifrån Danmark, gaff han vht ord, att de danske inthet skulle gå
öffuer gräntzen effter rapperij och juten kom in samme natt och röfua
de. Men han nekar till de orden och inthet will dem bekenna, eij
heller föras her på någon lagligh vittne. Dherföre på det han måtte
vara omistenkt gaff hans sigh till dragonerna.

Sammadagh tingfördes Peder i Torseberga i Lijhultz sochn huilken
är mistenckt att hafua fått något danskt godtz och warit medh
de danske bönder att röffia ifrån Wäszbo foute. Item att han
skulle försummat wacht och inthet warit lydigh. Men ner allt war
ransakat fans sådant inthet beuiszligit vtan bleff för sådane beskyldningh
frikiendher.
16v Sammadagh kom för retta een vngh karll Per Perszon i Hannaba een
frelszes knicht vtnembd på Oluff Stråles godtz Anno 1642 och
genast rymde ådt Danmark så att Oluff Stråle moste gifua een annor
knicht i stellet för honom och sedan vnder compagniet troligen tient hafuer
så att cronan för hans försummelsze ingen tienst mist hafuer. Nu är 
denne förbe:de Per Perszon fångat i Danmark och her anklagader för rätten
för een förrymd knicht och kan inthet öffuertygas. Omsider fick han
löffte och ställe sigh vnder dragonerna på gräntzen. Dherföre effter han
goduilligen vill tiena vnder krigzwäsendet blef han denne gångh medh
domb förskonet. Men rymmer han den platzen och blifuer fången tå
skall han vndergå domb och tillbörligen straffat bliffua.

Kom för retta Kirstin Suens dotter i Hyltan och giorde een 6 manna
eedh att hon icke hafuer stulit een skiorta ifrån een soldat.

Edemen  
Suen Matzson i Hyltan Gumme i Ekerit
Asser ibidem Börge i Ramszhult
Niels i Bierszhult Jöns i Hult

Dhenne eedh bleff lagligen gången och Suens dotter Kirstin för tiufueri
frikiendh.

Sammadagh kom för rätta welb: Anders Gripz foudhe och ankla
gade sin huszbondes landbo Niels Larszon i Rydh i Agundarydz
sochn gifft man och bleff beskyllat hafua besoffuet een löszkåna
Christion Jöns dotter ogift och på frelsze thet the båden goduilligen be
kenna. Dherföre blefuo de effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet.
Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan etc.
Hustrun begärer honom inthet igen effter mannen hafuer slaget henne
illa för horan skuld, doch synes inga åkommer.

Sammadagh steltes för rätta een löskåna Lusze Påffuelz
dotter, först hafuer hon lätit sigh lägra af een troloffuat man
vidh Calmar och derföre blef fält till 40 mark, 2 blef hon besofuen
af een dansk drängh och inthet politice straffat, 3 Belegrades hon 
af een löszdrifuare derföre hon och inthet plichat haffuer, 4 hafuer
hon bedrifuit enfalt hoor medh een dansk man som hade sin hustru
17r vthe vidh Lundh, huilken gerningh kånan goduilligen bekenner. Dher
före bleff hon effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer
medh någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan.
Horkånan är slätt fattigh, hafuer 4 barn huart medh sin fader them hon 
tigger födan till.

Sammadagh förde inspectoren wellachtat Larsz Nielszon för rätta
een be:d Sante i Halsziö huilken hafuer warit molesteret för sin
mågh een leijoknicht som Anders i Hörsit vtlegdt hade och Sante på then
tiden gått i löffte hoosz Anders att hans mågh troligen tiena skulle och icke
rymma thet Sante friuilligen bekenner effter som tillförenne på Syn
nerbo tingh ransakat är 1643 den 6 Julij ther Sante är dömd att suara
till knechten som aff protocollet finnandes är ther Sante ville fhöra
skulden in på een foutekarll Niels Larszon be:d huilken fångade Santes
mågh ner han gick olydigh och icke wille gå till knichtemöten ther the skulle
exerceras och förde honom i handklofuar hem till Sante och Sante wille ho
nom inthet wedertaga medh mindre foutekarlen ville läta honom föllia.
Omsider effter långt discurs them emillan ner the een dagh eller meer
hade talas vidh, togh Sante sin mågh som han stodh i löffte före till sigh och
foutekarlen gick till sin tienst. Nu haffuer Sante inthet förwaret
sin mågh eller honom till capteinen leffuereret vtan lätit honom
gå huart han ville och är sålunda kommen på flychten och rymdt ådt Dan
mark. I medler tidh blef Anders i Hörsit som honom legdt hade vexe
ret aff knechta befället att han i staden för den rymde tiena borde.
Tå gick Anders till Sante och honom förde till sinnes thet mökna godha
som Santes mågh och han vpburit hade och att han therföre borde stå sitt
löffte vht. Tå giorde Sante medh Anders ny förlikningh sålunda att ther
Anders ville gifua Sante 6 rikzdr tå ville han än ytterligare hålla honom
frij och för knechten omolesteret och antingen sielff tiena eller skaffa fram
sin mågh huilka 6 rikzdr Sante redeligen bekommet hafuer och gifuit
Andersz i Hörsit fulkomeligit förlikningz breff att han sitt löffte vtan
suek hålla skulle och giöra Anders frij för samma knichterij. Förlik
ningzbreffuit är daterat den 18 Februarij 1644 vnder mester Niel
ses i Huitterydz som ther pastor loci är signet och 6 mennernes i
Berga sochn bomerke bekräfftat. Thetta består Sante, der
före bleff han än ytterligare effter thet 12 Cap: i Kiöpmåle Bal
ken dömd att ther han får icke sin mågh fram skall han suara hans
saak, thet är gå knecht, och suara cronan till then tienst hon
mist haffuer etc.
17v Sammadagh kom för rätta gårdzfouten på Bywerman och sigh be
suerede att på synen som höltz vidh Bywerna dam dhen 3 Junij
1644 ther itt stycke aff damgården som landfast war bleff till watnlop
vpdömdt och genast vpkastat quernen och then gamble fiskelocker oskadd.
Nu klagas att the som reffuo damgården höggo och af den niderste grund
stocken huilket skedde tuert emot domen, orsaken var att ingen
gaff ther på acht. Dherföre bleff nu på tinget afdömdt att fouten
må legga så stoor grundstock igen som den förre war och icke större och
ther på settia dockor och vthj lockerna bruka garn för fiskerijt och
icke stigbord som hindra watnlopet.

Kom för rätta Bengt i Kimmelzbögd på Gunnas hustrus vegnar
i Boa Kirstin Suens dotter och på Suenborgh Suens dotter vegnar och på
her Håkon Suenszons vegnar i Querneberga och tingskiötte Påffuell Suenson
i Halszerit och hans hustru Kirstin Måns dotter halfuan Wäråsz gårdh i Tra
heryt sochn och derföre vpburit huar systren 24 dr och her Håkon
48 dr, haffuer och Påwell sin arfuelott i samme ½ gårdh så att han medh
arf och sitt förra kiöp och nu detta äger rätt halfue gården.

Kom för retta Peer Månszon i Bierserit fulmöndigh på Per Gumundszons
vegnar i Kroxhult och på Johanne Andersz dotters vegnar och tingskiötte
Jon Perszon i Bråddalt och hans hustru Johanna Peders dotter och hans
mågh Niels Nielszon och hans hustru Berita Jons dotter een fierdingh
aff Kroxhulte gårdh i Wrå sochn och derföre giffuit godt mynt 54 dr
för jord och för förbettringh och för etlöffuet 2 rikzdr.

Sammadagh kom för rätta Erland i Elinge och giorde een 6 man
na eedh att han inthet korn hade stulit korn aff Sunes kar som
stodh i skogen.

Edemän  
Erland sielfuer Bo i Hengarp
Ghisle Suenszon Jöns Månszon i Rydh
Per Gamalszon Jöns Erlandszon

Eden blef lagligen giord och gången och Erland för slik mistanka
frikiendh.

Peer Person i Gnustorp fäste een 6 manna eedh för sin hustru syster Märit
Jöns dotter att hon icke molkade Erichz getter i Weka, eij heller bort
staal een bockagellingh för honom.
18r
Kom för rätta Börge J Långeskogh, fulmöndigh på Fhar Jönßons 
Vegner. Jtem på Gunnilles och Jngelöffz wegner, och tingskiötte 
Påffuell Jonßon J Suineberga, och hans hustru Elsa Jönßadotter 
een Tolftingh aff Suinaberga gårdh J Pietterydz Sochn. Och derföre 
hafuer Fhar giffuit Påffuell it tynneland J Suineberga, för itt 
tynneland J Fotabergh.      Jtem Gunnill och Jngelöff godtt 
mynt 8 daler för halftannat Skeppelandh.

Kom för retta Gisle i Tranhult fulmöndigh på Jons vegnar i
Ingelstadh och tingskiötte Peer Arffuidszon i Flattinge 1/8 aff
mellomgården i Flattinge och derföre giffuit Jöns Olszon i Toffta
törph och alle hans syskonne som äre åtta stycken och alle tillhopa vp
burit 23 dr godt mynt. Haffuer och Per Arfuidszon sielf ärft
een sextondedeel så att han äger een heel ottingh sampt hans hustru
Kirstin i förbe:de gårdh.

Kom för retta Harall i Grythult fulmöndigh på Anderses vegnar
i Foglesångh och hans hustru Mechtill och tingskiötte Åke i
Rangnillekiöp och hans hustru Suenborgh Niels dotter halfannan fier
dingh aff Tumhult gårdh för 106 rikzdr.

Sammadagh fördes för rätta een frelsesbonde till Tofftaholm
Larsz Jönszon i Halsziö huilken är beskyllat att ner marsen
gick vth ådt Danmark skulle han hafua tagit een ijsterfierdingh vtur
een ek ifrån Niels och Tormar i Kylhult till huilket han ne
kar och seger sigh haffua kiöpt honom aff een fändrick. Detta
bleff vpsatt till bettre ransakningh och den beskylte satte löffte.

Sammadagh kom för rätta een frelsesbonde Peer Soneson i
Borsna huilken bleff beskyllat hafua stulit een ko men
han nekar och seger sigh hafua kiöpt henne aff een soldat på skogen
vtan för Sånna i Markarydz sochn för 9 mark sölfuer mynt. Knichten
hafuer han inthet nampn på, eij heller weet huar han war födder.
Bleff afsagt att Peer skall skaffa sigh hemulzman ådt kon till neste
tingh. Koen är stulin vtur een haga i Markaridt och
ther wederkiendtz och Peer Soneson wille inthet sökia effter
knechten som kon sålt hadhe.

18v Sammadagh kom för rätta een ryttare hustru i Borsna hustru Malin
Hennes man är een munsterschriffuare och är i fiendeland. Hon sampt
medh sine grannar klagade att Per Soneson i södregården i Borszna haffuer
huggit nidh een gierdesgårdh för sine grannar till någre 100 fampnar och
giordt ther medh stoor skade. Item hafua och Klöffuaritz grannar hug
git nidh gierdesgårdh för them i Borszna och giordt stoor skade, nembl:
för munsterschriffuaren bortskiemdt fem lasz höö, laszet werderet för
een rikzdr, är 5 rikzdr. Och effter Per Soneson aff förtreet in
vidh midsommaren slåttren begyntes nidhögg hustru Malins gierdesgårdh
skall han giffua henne 8 rikzdr effter nembdennes domb, och för
wålzwerkan effter det 28 Cap: i Konungz Balken felles han till 40 mark.
Item klagar förbe:de hustru Malin att Peer Soneson hafuer vpbrendt
gammall gierdesgårdh vidh pasz fem fampnar, derföre böter han 3 mark
för åuerkan och vpsetia gierdesgården igen.
Item klagar Niels Carlszon i Borsna att Per Sonesons barn tiörde sin
och hans får till sin gårdh, i samme färdh bortkom een wädur, der
till han nekar och ty feste för sigh och sitt huszfolk een 6 manna eedh till
neste tingh.
Peer Soneson vtfäste för åuerkan på gierdesgårderna
frelses huszbonden 14 mark 2 öre 16
målzäganden 14 mark 2 öre 16
häredet 7 mark 1 öre 8
häretzhöffd 7 mark 1 öre 8
Per Perszon i Klöffuarit vtfäste een 12 manna eedh till neste tingh att
han och hans grannar inthet rörde vidh gierdesgården för än Per Sone
son kom dijt och att han loffuade willia stå fharan och hålla dem skadelösz
för bötet. Ner de i Klöffuaryt hafua fulbordat eeden skall Peer
Soneson suara i rätten och vndergå domb.

Andre dagen kom Thomas Jönszon i Wiualt huilken i går feste eeen
12 manna eedh att han aff retter wåda sköt sin broder i hiell, Joen
Jönszon och icke af willia eller någon privat affection.

Edemennerna  
Thomas Jönszon sielff Suen Liung i Wiualt
Suen Jönszon i Rydh Anders i Lönshult
Oluff i Lindhult Jon i Fagerdala
Lars Persze Peer i Skinnersbögd
Sigge i Kiöp Vdde Suenszon ibidem
Peder i Ingelzkiöp Niels Person i Skarp

19r Dhenne eedh bleff lagligen gången och Thomas Jönszon för sin broders
dödh medh willia frikiendher. Men för wådadråp sak
feltes han till 20 mark effter det 2 Cap: i Dråpmåle Balken medh wåda
och ther aff lofuades halfparten till Hynneritz kiörkio och den andre
halfparten till Wexsziö hospitall.

Sammadagh framwiste inspectoren ehrboren Lars Niell
szon her i rätten welb: Anders Siöbladz skriffuelse de
dato 13 Augusti 1644 dher vthj welborne Anders Siöbladh skyllar
honom att hafua tagit een fyra lodh skedh aff een bonde i Agunda
rydz sochn be:d Joen i Höö, att han skulle släpt vht hans son och ta
git hans tienare igen till dragonerna.
Nu kommer welb: Siöbladz fulmächtige Lars Bengtzszon och fram
wiste een drängh Jöns Pederson som är welb: Anders Siöbladz sages
man, det drängen her bekenner, och seger sin sagesman Peer Ol
szon i Åstakra som nu inthet är tillstädes. Dherföre blef
Jöns Person stelt i borgan till hans sagesman framkommer
kommer han icke fram skall han sielff suara. Detta vpsattes
till een annor gångh.

Huad belongande den kruttynnan som kom i åen widh Kylhult
haffuer herr inspectoren lätit bönderna komma för rätta som
henne kiörde och förklarat sigh som effterföllier:
Sone Månszon i Sånneberga betalt 16 dr.
Eneuald i Fårtorp som gick ifrån wagnen 32 dr.
Joen i Hellarp 16 dr.
Niels Suenszon i Extorp rester 16 dr.
Peer i Malmarit war icke sielfuer vtan hans huszquinna een
fattigh enkia.
Och är detta å tinge således jemkat dem emillan.

Joen Jönszon i Rydh war fulmöndigh på Jöns Pellasons hustrus
vegnar i Borshult Kirstin Simons dotter och hennes barn
19v nembligen Månsz, Niels och Simon Jönses söners vegnar och gaff
Joen i Weka trygder och frij sekerheet för sin faders dödh som Joen i Weka
aff daga tagit haffuer.

Sammadagh framkom Peder i Brekennetorph och Bengt Pederszonn
i Kimmelzbögd fulmöndige på Jon Jönszons hustrus vegnar Britta som åtte
Joen i Ramskogh. Item på Andersz Jönszons och Kirstin Jöns dotters
vegnar och hennes syster och gåffuo Jöns Truffuitszon som ihielslogh
Joen i Ramskogh fulkommelige trögder och säkerheet för hans dödh och
vpburit böter som föllier: Then dödas hustru och slächt i alle handa
persegler, oxar, koor, sengekläder och annor godh tygh på åtskillelige
tidher effter godhe mäns wärderingh och deras egit nöije allt recknat
vthj godt mynt 151 daller huilka s. Jons hustru i Ramskogh för
sigh, sin barn och s. Jons slächt redeligen bekommet haffua som för
likningzmennerna betyga så att the inthet meer aff Truffuit haffua
kräfia vtan är een förlickt och aftalat sak.

Sammadagh vtfeste Måns i Håå fordom lensman een trigga
manna eedh att han aldrig togh Bengt Erlandszons knichte lön.

Sammadagh kom för rätta Bengta i Bohogh een piga och klagadhe
sigh wara blåslagen aff Jöns Suenszon i Hökalt, sakfeltes för
blånadt till penningar 6 mark godt mynt.
cronan 2 mark
målzäganden 2 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffd 1 mark

Sammadagh kom för rätta Sten Soneson i Horseberga som
hade fest lagh att han icke hafuer ihielredit itt stodh för Gir
mundh i Elinge och will nu sin laggångh fulborda.
20r
Edemän  
Sten Såneszonn Måns i Håå
Peer Månszon i Håå Peer i Horseberga
Bengt i Horseberga Jöns Bengtzszon i Hiulznäs

Dhenne eedh bleff lagligen giordh och gången och Sten Soneszon frij
kiendh.

Sammadagh kom för rätta Niels Olszonn i Elinge och klagade
att een bonde haffuer kallat honom häredtz skelm huilket han inthet
kan bewijsa vtan Jon Nielszon i Håå rättade sin ordh och sakfeltes till
3 mark.

Sammadagh presenterades her i retten then edle welborne frw
Karin Rosenbielkes till Epleholm och Ledingelundh breff
daterat then 17 Novembris 1642 och af hennes man welb: Hans
Jonszon Biörneskyld och welb: Arffuidt Lilliesparre till Samsarit
förseglat och vnderschreffuit ther vtinnan fru Karin Rosenbielke beken
ner sigh aff fri willia och godt moget betenkiande haffua vplåtit och
sålt sitt egit syskonnebarn then edle welb: frw Karin Lilliesparre
till Förarp tuenne sine faste arffuegodtz huilke henne widt aflegne
äre, nemligen Hiulzrydh liggande i Wislanda sochn och Albo heredt
renter smör åhrligen 1 ½ lb. Item itt heman i Synnerbo h:tt
i Hampneda sochn Bohok be:d rentar åhrligen smör 1 ½ lb sampt
andra sedwanlige vtlagor som aff föreschreffne heman bör vtgiöras
och derföre haffuer frw Karin Rosenbielke till Apleholm vpburit gode
oförfalskade rikzdr in specie 180 str huilka hon i kiöpobreffuet be
kenner sigh aff sitt syskonnebarn meer be:te fru Karin Lilliesparre
redeligen på itt bräde bekommet hafua så att henne wäll åtnöijes
och giffuit domhaffuanden ther godtzen belegne äre fulmacht att på sam
ma kiöp giffua lagafångh. Effter slik fulmacht tingh
sköttes idagh Bohuk ifrån fru Karin Rosenbielke Hiulzrydh i Wislanda
sochn på Albo häretz tingh å rettan tingstah den 7 Octobris samma
åhr ifrån fru Karin Rosenbielke och tillegnades in vnder edle welb:ne
fru Karin Lilliesparre till Förarp och hennes arffuinger till ewerdelig
lagfången ägendom etc.
20v Sammadagh praesenterades her på Synnerbo tingh itt fult och fast
kiöpobreff giffuit aff edle welb: Johan Gyllensuerdh till Sun
narit daterat den 4 Julij 1643 och aff honom sielff och hans käre suer
moder then edle welb: frw Beata Lilliesparre vnderschreffuit och för
seglat der vthj welb:te Johan Gyllensuerdh bekenner sigh aff frij villie
och sin käre frusz och hennes moders godhe samtöckie haffua sålt hennes
moorsyster then edle welb: fru Karin Lilliesparre till Förarp een
sin faste arffuegårdh Ösle be:d i Berga sochn som åhrligen räntar
smör 3 lb, gengerdh een tynna sampt andra sedwanlige vtlagor i
större och smerre persegler och derföre hafue fru Karin Lillie
sparre till Förarp giffuit welb: Johan Gyllensuerdh in specie rikz
daller 200 str huilka welb: Johan Gyllensuerd bekenner i kiöpo
breffuit sigh haffua redeligen bekommit haffua och derhoosz gifuit
domhaffuanden i Synnerbo häredt fulla macht honom samma gårdh
affhenda. Effter slik fullmacht tingskiöttes Ösle gårdh medh
des renta och rettigheet ifrån welb:te Johan Gyllensuerd, hans frw och
suermoder och fullkomligen tillegnades in vnder welb: fru Karin
Lilliesparre till Förarp och hennes arffuinger till ewerdeligh lagh
fången ägendom etc.

Sammadagh inlades her i rätten itt fult och fast skifftesbreff
giffuit aff den edle welborne man Arffuid Lilliesparre
till Samsarit dater: dhen 26 Januarij 1643 der vthj welb:te Arfuidh
Lilliesparre bekenner sigh hafua giordt it fult och fast jordeskifte medh
sin käre syster then edle welb: fru Karin Lilliesparre till Förarp i
så måtto att han hafuer henne till jordebyte vndt och vplåtet een sin
faste gårdh Quenningearp liggandes i Kånna sochn som årligen rentar
smör 4 lb, gengerdh 9 sk: sampt andra sedwanlige vtlagor som
ther aff vtgiöras bör. Ther emot haffuer welb: fru Karin
Lilliesparre sin k. broder then edle welb: Arffuid Lillliesparre till
fult och fast wederlagh gifuit af sine faste arffuegodtz nembligen
Suineboda een gårdh liggandes i Weszbo häredt och Wåthult sochn
21r rentar åhrligen smör 2 lb, gengerdh malt een tynna, sampt medh
andra sedwanlige vtlagor som ther aff vtgå bör, sampt och itt halfft
skatteheman Lilla Markabekzhult liggandes i Weszbo häradt i Hestra
sochn medh alla thes rentar som ther aff plägar vtgiöras huilket skatte
heman och des renta welb: fru Karin aff Rikz admiralen then edle
högwelborne herre aff H: K: Maij:tt och Sueriges crona för fult frelsze
kiöpt haffuer, thet sielfua breffuit ther på giffuit förmäler.
Huilka förbe:te godtz och gårdar welborne Arffuid Lilliesparre bekenner
sigh redeligen bekommet hafua och her medh giffuit domhaffuanden
och nembden i Synnerbo heredt fulla macht att gifua fru Karin Lillie
sparre tingskiötningh på Queningearp medh condition att huar samme
gårdh gingo henne framdeles medh någon rätt ifrån, tå beplichtar welb:
Arffuid Lilliesparre sigh att wederlegga sin k: syster een så godh gårdh
medh lika renta igen innan 6 weckor effter lagen. Her medh
tingskiöttes Queningearp medh all des renta och rettigheeet ifrån edle
welb: Arffuid Lilliesparre och hans arffuinger och tillegnades in vnder
welborne frw Karin Lilliesparre och hennes arffuinger till euerde
ligh laghfången ägendom etc.

Sammadagh bleff her för retten reppeteret om then tuistige
trätan emillan Ingelstadh by och Torsitz by i Berga sochn af
dhen orsak deras herre i Torsitz by den edle welborne herre her
Thure Sparre till Erickzstadh haffuer sigh i Stockholm för lagh
mannen öffuer Tiohäredtz lagsagu klagat om den åwerkan
de vthj Ingstadh haffua giordt på een gierdesgårdh huilken dhe vthj
Torsitz by effter een häredtz syn och des gillandes råmärke vpsatt
haffua effter de skiäll som häredtz synen gillat hade emot huilken
skääll och råmerke de vthj Ingelstadh by genast lagligen wadkasta
de, doch vthj 16 eller 18 åhr ingen lagmans syn bekommet, huad
hinder haffuer på färde warit, är denne nidrige retten o
witterligit. Vthi medler tidh haffua de i Ingelstadh
för wichtige skiäll och stoore orsaker, att de ingen lagmans syn
21v bekommet haffua, nidreffuit gierdesgården, och förty haffuer lagman
nen högwelborne herre herr Carll Gyldenhielm skreffuit lagläsa
ren Niels Eskelszon till att han wille stemma Ingelstadh grannar till
tingz och döma på deras åuerkan på samme gierdesgårdh, huilket och effter
lagmans breffuit dat: den 9 Augustj 1644 skedt och parterne stembde till
Synnerbo tingh till den 4 Novembris 1644. Ner her om för retten be
gyntes agera beuistes att ährandet så gammalt war att icke vtan allena
tuenne nembdemän nu leffua som tå wåre medh i synen, någre så wäll
aff klaganden som suaranden wåro och döda så att det war retten aldeles
okunnogt. Dherföre begärade stridige parterna att denne nidrige rätten
ville ögonsynligen besichta huad åuerkan skedt war för än domb öfuer dem
fältes. Huilken rätten till bättre rättelsze icke måtte förwägra.
Dherföre togh laghläsaren 6 aff nembden medh sigh och sampt medh inspe
ctoren wellachtat Lars Nielszon som stodh i landzhöffdingens ställe
huilken och aff her Thure Sparre war fulmechtigh. Ner parternes
skääll på både sidor wåro aff nyo sedde och reppeterede befans att Tor
sitz by tuert emot häredtzdomen gierdesgården vpsatt hade och trängdt
them vthj Ingelstadh by ifrån deras gamble klöffuaträd och fäwättne,
och the thet i någre åhr ledit haffua och icke wäntade ther på lagligh
medell eller hielp, gingo the till och vtan domb nidreffuo gierdesgår
den och ingen tingh högge eller förderffuade. Her af befant ret
ten att begge parterna hade giordt emot lagh och domb och wåro
nestan lika skyldige och hade i mångh åhr leffuat i ondt samweet
och osemia emot huar annan, somlige hållet sigh ifrån sacramentet,
somlige /des werr/ illa gådt der till och bekendhe att de wåre nu
slätt widh thenna trätan andletze. Och stridige par
terna gingo tillsamman och sielffue giorde sigh emillan een gransem
ia och förlikningh sålunda att de vthj Ingelstadh wille låta fara
deras appellation och wadkastningh och låta sigh nöija medh
häredtz synen och de skääll och råmerke hon gillat hade och
the vthj Torsit vtloffuade ther emot att gierdesgården skulle ligga
nidre och så widt som the rådandes äro aldrigh vpsettias vthan
klöff gå emot klöff som aff ålder warit haffuer.
22r Dhernest skolla dhe i Ingelstadh icke fördrista sigh något hemligen
lika som stiälandes wijsz inkiöra i theras skogh effter eldbrand, gärde
fångh, timber eller annor nötta medh mindre the haffua någor
hemulzman för sigh i Torsitz by, loff eller lego, giör någor i In
gelstadh her emot och warder beslagen medh skäligh wittne straffas
som för annor tiuffnat. Och thenne föreningh medh the wil
kor giordh att huar the welborne herrar som godtzen äga i Ingelstad
och Torsit icke detta behaga och samtöckia willia, må huar försö
kia deras bästa medh lagadomb och vtfhöra. Då må deras wad
kastningh i Ingelstadh på nytt vptagas och till dombz vthfhöras.

Till ytermera sanningh at sålunda ransakat och af
dömdt är som i denne bok förskrifuit står vitner
lagläsaren Nilsz Eskelszon medh egen vnderskrifuin
handh och signet, deslikest de 12 medh therasz
häradz insegell. Actum den 2 Januarij
1645.

Nilsz Eskelszon 

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 334 / sid 1 (AID: v49322.b334.s1, NAD: SE/VALA/0382503)