| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 549 / sid 1 (AID: v49322.b549.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Her Begynnas Dombooken Aff
Synnerbo häradtt Pro Anno 1647
Lagman
Edle Högwelborne Herre Hr Carll Gyldenhielm, Sweriges Rijkes
Admirall etc.
Landzhöffdinge
Edle Welborne Hr Bengt Bagge till Berga och Langnö.
Häredtzhöffdinge
Edle Welborne Doctor Salvius, Adeler Legat vthj Hamborgh.
Häredtzfoute
Ehrligh Wellförståndigh Harall Trolle i Isziöa.
Lagläsare
Niels Eskellszonn i Hwlt.
Synnerbo häradtt Pro Anno 1647
Lagman
Edle Högwelborne Herre Hr Carll Gyldenhielm, Sweriges Rijkes
Admirall etc.
Landzhöffdinge
Edle Welborne Hr Bengt Bagge till Berga och Langnö.
Häredtzhöffdinge
Edle Welborne Doctor Salvius, Adeler Legat vthj Hamborgh.
Häredtzfoute
Ehrligh Wellförståndigh Harall Trolle i Isziöa.
Lagläsare
Niels Eskellszonn i Hwlt.
1v
[tom sida]
2r
Anno 1647 dhen 3 Februarij Höltz Laga Tingh medh Syn-
nerbo Häradtt widh rättan Tingzplatz Hampneda, öffuerwarandes
i herren Landzhöffdingens hr Bengt Bagges stelle ehrboren och wäll:tt
Johan Michelszon i Suanås sampt häredtz nembdemän.
Johan Michelszon i Suanås sampt häredtz nembdemän.
Nembden
Peer Bengtßon j Trotteslöff Joen j Snelzböke
Niels Bengtßon j Horn Peer månßon j Bierseridt
Arffuid i Wiggåsa Knutt i Bolmeridt
Åke i Ragnillakiöp Mathis i Lundhen
Peder j Brekennetorp Måns Johanßon j Ångelstadh
Gisle j Tranhult. Niels Person j Romborna.
Gårdar upbiudas
½ skattegården i Klöffuaridt 3
1/4 aff norregården i Trotteslöff 3
1/6 aff skattegården i Huittaridt 3
1/4 aff Brogården i Annerstadh 3
1/4 aff Quenslöff 3
1/4 aff östregården i Wret 3
1/7 södre Wenneböke 3
1/4 aff norregården i Markarit 3
Allt Foglenäs i Giötteridt sochn 3
1/8 och 1/6 aff Exhult i Markarit S. 3
10 skeppeland i Stafferhult 3
1/6 aff norregården Bökhult 3
½ fierdingh i Nygårdh och Ryszby S. 3
Noch 1/4 aff Brogården i Annerstad by 3
1/4 aff Råsz i Torpa sochn 3
1/3 aff Bohult i Hynnerit S. 3
1/8 aff Bölmingerydh 3
1/4 aff Werset i Annerstadh S. 3
½ Priszboda 3
½ skattegården i Klöffuaridt 3
1/4 aff norregården i Trotteslöff 3
1/6 aff skattegården i Huittaridt 3
1/4 aff Brogården i Annerstadh 3
1/4 aff Quenslöff 3
1/4 aff östregården i Wret 3
1/7 södre Wenneböke 3
1/4 aff norregården i Markarit 3
Allt Foglenäs i Giötteridt sochn 3
1/8 och 1/6 aff Exhult i Markarit S. 3
10 skeppeland i Stafferhult 3
1/6 aff norregården Bökhult 3
½ fierdingh i Nygårdh och Ryszby S. 3
Noch 1/4 aff Brogården i Annerstad by 3
1/4 aff Råsz i Torpa sochn 3
1/3 aff Bohult i Hynnerit S. 3
1/8 aff Bölmingerydh 3
1/4 aff Werset i Annerstadh S. 3
½ Priszboda 3
2v
1/6 aff Hökalt i Hampneda S. 3
1/5 aff Biörstörp i S. S. 3
1/8 aff Botillz östregårdh i Håå 2
1/8 södregården i Hellerna 2
2 deelen westregårdh Hult i Hynner: S. 2
½ gårdh Misterhult 2
1/16 aff Hånszbergh 2
1/4 mellomgården i Torpa 2
5 skeppeland i Ösziöa och Torpa S. 2
Heelt Rönneböke i S. S. 2
1/4 mindre 4 skeppeland i Ängiebeck 2
1/4 aff Rydh i Giötteridt S. 2
½ gårdh Linnerås i Pietteridt S. 2
Fägerhult i Markarit S. frelse 2
1/4 Misterhult i S. S. 2
1/4 aff Oluffz gård Miärrit i Liunga S. 2
2 deelen aff 1/4 i Boaridt 2
½ den westre gården i Romborna 2
½ gård Åsa i Traherit S. 2
½ Skiölzbögd i Giötterit S. 2
Jons i Nygårdhz med syskonnenes jord 2
Örneholma läter welb: fru Brita till Askenäs vpbiuda som
hon haffuer i pant för 60 dr 2
1/8 aff Ingewalz gårdh i Giöszhult 1
½ fierdingh Rydh i Markarit S. 1
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 1
½ westregården i Hallarp 1
1/4 Skiölzbögd 1
1/6 aff Basit i Pietterit S. 1
1/4 aff Laszes gård i Biörstorp 1
3/4 aff Tumult i Agundarydh sochn 1
1/8 södre Finhult i Pietterit S. 1
1/5 aff Biörstörp i S. S. 3
1/8 aff Botillz östregårdh i Håå 2
1/8 södregården i Hellerna 2
2 deelen westregårdh Hult i Hynner: S. 2
½ gårdh Misterhult 2
1/16 aff Hånszbergh 2
1/4 mellomgården i Torpa 2
5 skeppeland i Ösziöa och Torpa S. 2
Heelt Rönneböke i S. S. 2
1/4 mindre 4 skeppeland i Ängiebeck 2
1/4 aff Rydh i Giötteridt S. 2
½ gårdh Linnerås i Pietteridt S. 2
Fägerhult i Markarit S. frelse 2
1/4 Misterhult i S. S. 2
1/4 aff Oluffz gård Miärrit i Liunga S. 2
2 deelen aff 1/4 i Boaridt 2
½ den westre gården i Romborna 2
½ gård Åsa i Traherit S. 2
½ Skiölzbögd i Giötterit S. 2
Jons i Nygårdhz med syskonnenes jord 2
Örneholma läter welb: fru Brita till Askenäs vpbiuda som
hon haffuer i pant för 60 dr 2
1/8 aff Ingewalz gårdh i Giöszhult 1
½ fierdingh Rydh i Markarit S. 1
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 1
½ westregården i Hallarp 1
1/4 Skiölzbögd 1
1/6 aff Basit i Pietterit S. 1
1/4 aff Laszes gård i Biörstorp 1
3/4 aff Tumult i Agundarydh sochn 1
1/8 södre Finhult i Pietterit S. 1
3r
1/8 aff söndregården Ifla 1
1/6 aff Weka i Giötterit S. 1
1/12 aff Hamperkiöp i S. S. 1
1/5 aff Laszes gårdh i Kieskhult 1
½ Hästberga i Giötterit sochn 1
1/8 aff Betterås i Hynnerit S. 1
1/4 aff Jöns Jonszons gårdh i Trotteslöff 1
1/12 aff Boarp i Liunga S. 1
1/6 aff ½ gården i Notalt 1
1/3 aff yttregården i Ifla 1
Kom för rätta Suen Håkonszon i Ekhult fulmöndigh på sine egne veg
nar och tingskiötte Suen Håkonszon och hans hustru Eloffe Peersdotter
1/4 aff söndregården i Exhult och therföre vpburit 74 dr godt mynt
och 3 skeppeland i den andre gården för 14 dr godt mynt.
Sammadagh kommo för rätten Kielle i Bohogh och Jon Suenszon
i Biörstorp huilka äga huar sin systerlott i Suens gård i Beckarit
och bekiende de hade giordt itt jordebyte medh huar andra om theras
systerlotter sålunda: att Kielle skulle behålla begge systerlotterne.
Nu kommer broderen Peer Suenszon huilken boor i gården och förme
nar tingskiöttningen och tilbiuder them att lösa antingen för penningar
eller giffua them jord igen för theras begge systerlutter der i gården.
Så effter Peder icke kan bliffua öffuer eens medh sine medsyskonne
dherföre bleff afsagt att systrarna bruka huar sin lott så wäll som
broderen som de effter deras fader sampteligen ärfft haffua.
Sammadagh tingfördes een gifft förere Oluff Bengtzszon i Bökhult
å skatta vnder Knut Stångz compagnie och bleff anklagat aff munster
schriffuaren Jöran Nielszon i Bökhult att han medan munsterschriffua
ren haffuer warit stadder hoosz krigzfolket i guarnizonen i Wisz
mar haffuer belegrat hans hustru Ingier Nielsz dotter huar emot
finnes ingen protestation vthan begge parterna bekenna denne
1/6 aff Weka i Giötterit S. 1
1/12 aff Hamperkiöp i S. S. 1
1/5 aff Laszes gårdh i Kieskhult 1
½ Hästberga i Giötterit sochn 1
1/8 aff Betterås i Hynnerit S. 1
1/4 aff Jöns Jonszons gårdh i Trotteslöff 1
1/12 aff Boarp i Liunga S. 1
1/6 aff ½ gården i Notalt 1
1/3 aff yttregården i Ifla 1
Kom för rätta Suen Håkonszon i Ekhult fulmöndigh på sine egne veg
nar och tingskiötte Suen Håkonszon och hans hustru Eloffe Peersdotter
1/4 aff söndregården i Exhult och therföre vpburit 74 dr godt mynt
och 3 skeppeland i den andre gården för 14 dr godt mynt.
Sammadagh kommo för rätten Kielle i Bohogh och Jon Suenszon
i Biörstorp huilka äga huar sin systerlott i Suens gård i Beckarit
och bekiende de hade giordt itt jordebyte medh huar andra om theras
systerlotter sålunda: att Kielle skulle behålla begge systerlotterne.
Nu kommer broderen Peer Suenszon huilken boor i gården och förme
nar tingskiöttningen och tilbiuder them att lösa antingen för penningar
eller giffua them jord igen för theras begge systerlutter der i gården.
Så effter Peder icke kan bliffua öffuer eens medh sine medsyskonne
dherföre bleff afsagt att systrarna bruka huar sin lott så wäll som
broderen som de effter deras fader sampteligen ärfft haffua.
Sammadagh tingfördes een gifft förere Oluff Bengtzszon i Bökhult
å skatta vnder Knut Stångz compagnie och bleff anklagat aff munster
schriffuaren Jöran Nielszon i Bökhult att han medan munsterschriffua
ren haffuer warit stadder hoosz krigzfolket i guarnizonen i Wisz
mar haffuer belegrat hans hustru Ingier Nielsz dotter huar emot
finnes ingen protestation vthan begge parterna bekenna denne
3v
synd goduilligen, Oluff Bengtszon som nu tillstädes är och Ingier Niels
dotter som dödsiuk ligger hema haffuer bekendt för sin fader och mo
der så och för kiörkioherden m: Christier i Annersta och flere ährlige
män. Dherföre bleffuo de bådhen effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö.
Jöran Nielszon och Ingier Nielszdotter äre åtskilde effter Wexiö
capitelz domb. Ähn anklagade Jöran Nielszon Oluff
Bengtzszon att han haffuer förslöst allt Jöran Nielszons bohagh mä
dan han hölt sitt lättfärdige omgenge medh Jörans hustru och så illa
vpödt att ner han hemkom fant han aff heele sitt bohagh medh the
månge penningar han till sin hustru hemsende ifrån Wiszmar icke det
ringaste i huset vtan allt aff fyllerij och otuchtigheet bortwendt.
Item beropade sigh Jöran Nielszon på wittne att Oluff skulle gått
dijt om nattetidh medh draget suerdh i Jörans stuga der hustrun
lågh medh sitt leijofolk och them förfäradhe så att the måtte fly vthur stu
gan. Girmundh och Måns i Bökhult huilka boo i samma gårdh fram
kallades att vittna her om och effter aflagdan eed berättade att Oluff
hade medh dragne verian stuckit 3 styngh i Girmundz dör huilken var
på samma husaredd som Jöran bodde i och vtaff sådant leffuerne öfuer
dådigt som Oluff fördhe är legodrängen förfärat så att han icke tor
des lenger hoosz Jörans hustru bliffua vtan lop ifrån tiensten.
Men Germundh som rådde Oluff till att sådant affstå want in
thet ther medh annat än Oluff haffuer stuckit i hans dör.
Dherföre sakfeltes han effter det 5 Cap: i Edzöre Balk: till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häredet 6 marker 2 öre 8
häredtzhöffding 6 marker 2 öre 8
Huad belongande det Jöran Nielszon klagar att Oluff Bengtszonn
skall haffua warit orsak till hans ägendom är aff honom och
hans hustru förslöst så bewijstes att hon sielff haffier warit ther
vthj wållandes och såsom han haffuer vnder tiden warit hennes
dotter som dödsiuk ligger hema haffuer bekendt för sin fader och mo
der så och för kiörkioherden m: Christier i Annersta och flere ährlige
män. Dherföre bleffuo de bådhen effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö.
Jöran Nielszon och Ingier Nielszdotter äre åtskilde effter Wexiö
capitelz domb. Ähn anklagade Jöran Nielszon Oluff
Bengtzszon att han haffuer förslöst allt Jöran Nielszons bohagh mä
dan han hölt sitt lättfärdige omgenge medh Jörans hustru och så illa
vpödt att ner han hemkom fant han aff heele sitt bohagh medh the
månge penningar han till sin hustru hemsende ifrån Wiszmar icke det
ringaste i huset vtan allt aff fyllerij och otuchtigheet bortwendt.
Item beropade sigh Jöran Nielszon på wittne att Oluff skulle gått
dijt om nattetidh medh draget suerdh i Jörans stuga der hustrun
lågh medh sitt leijofolk och them förfäradhe så att the måtte fly vthur stu
gan. Girmundh och Måns i Bökhult huilka boo i samma gårdh fram
kallades att vittna her om och effter aflagdan eed berättade att Oluff
hade medh dragne verian stuckit 3 styngh i Girmundz dör huilken var
på samma husaredd som Jöran bodde i och vtaff sådant leffuerne öfuer
dådigt som Oluff fördhe är legodrängen förfärat så att han icke tor
des lenger hoosz Jörans hustru bliffua vtan lop ifrån tiensten.
Men Germundh som rådde Oluff till att sådant affstå want in
thet ther medh annat än Oluff haffuer stuckit i hans dör.
Dherföre sakfeltes han effter det 5 Cap: i Edzöre Balk: till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häredet 6 marker 2 öre 8
häredtzhöffding 6 marker 2 öre 8
Huad belongande det Jöran Nielszon klagar att Oluff Bengtszonn
skall haffua warit orsak till hans ägendom är aff honom och
hans hustru förslöst så bewijstes att hon sielff haffier warit ther
vthj wållandes och såsom han haffuer vnder tiden warit hennes
4r
gäst altså haffuer och Ingier gäst Jöran igen till ööll och mat, men her
bewijsas icke att Jöran haffuer något draget aff bohaget till sigh aff
Jörans ägendom eller hördt och seet huru det är förwendt och bortyttrat.
Oluff Bengtszon i Bökhult sakfeltes för han slogh Lars Person i samma
gårdh munslagh effter det [..] Cap: i Såremålom till 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Per Larszon i Bökhult för han slogh Oluff Bengtszon itt munslagh 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Sammadagh tingfördes een dragon Michell Påwelszon i Rya å crono
och bleff anklagat aff sin suerfader Suen Suenszon i Rya och hans hustru
Elin Jacobz dotter att han haffuer slaget och illa handterat them och är
sålunda tillgånget som föllier: Dhenne dragonen Michell haffuer
funnitz olydigh och doldt sigh ifrån compagniet vnderstundom hållet sigh i
Calmar län och stundom huarest han hafuer kunnet och huarken gått till
munstringh eller sine officerer någon lydno bewijsat, eij heller tilbudet
sigh i tiensten anstella. Omsider nu i julehelgden är Michell hijt
kommen till sin hustru then han i Rya hade hoosz sine suerföräldrar.
Ner feltweblen Jon Gnellingh thet förnam är han kommen och taget ho
nom i arrest och sökte att få löffte på honom och ingen ville cavera för
honom vtan hans suerfader Suen Suenszon. I medler tidh mädan
Michell så hoosz suerföräldrarna war i deras stuga äre de blefne trättan
des och Michell togh sin wäria och förde ådt sin suärfader ner han satt
vidh bordzändan och allenast räffade i trögan medh suerzvdden, kom Suen
vnder bordet på gulffuet och ingen skade giorde och Michelz hustru togh i
från sin man värian, sedan kommo Suen och Michell samman på gulfuet
tå stack Suen sin mågh Michell 3 styngh medh een kniff.
bewijsas icke att Jöran haffuer något draget aff bohaget till sigh aff
Jörans ägendom eller hördt och seet huru det är förwendt och bortyttrat.
Oluff Bengtszon i Bökhult sakfeltes för han slogh Lars Person i samma
gårdh munslagh effter det [..] Cap: i Såremålom till 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Per Larszon i Bökhult för han slogh Oluff Bengtszon itt munslagh 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Sammadagh tingfördes een dragon Michell Påwelszon i Rya å crono
och bleff anklagat aff sin suerfader Suen Suenszon i Rya och hans hustru
Elin Jacobz dotter att han haffuer slaget och illa handterat them och är
sålunda tillgånget som föllier: Dhenne dragonen Michell haffuer
funnitz olydigh och doldt sigh ifrån compagniet vnderstundom hållet sigh i
Calmar län och stundom huarest han hafuer kunnet och huarken gått till
munstringh eller sine officerer någon lydno bewijsat, eij heller tilbudet
sigh i tiensten anstella. Omsider nu i julehelgden är Michell hijt
kommen till sin hustru then han i Rya hade hoosz sine suerföräldrar.
Ner feltweblen Jon Gnellingh thet förnam är han kommen och taget ho
nom i arrest och sökte att få löffte på honom och ingen ville cavera för
honom vtan hans suerfader Suen Suenszon. I medler tidh mädan
Michell så hoosz suerföräldrarna war i deras stuga äre de blefne trättan
des och Michell togh sin wäria och förde ådt sin suärfader ner han satt
vidh bordzändan och allenast räffade i trögan medh suerzvdden, kom Suen
vnder bordet på gulffuet och ingen skade giorde och Michelz hustru togh i
från sin man värian, sedan kommo Suen och Michell samman på gulfuet
tå stack Suen sin mågh Michell 3 styngh medh een kniff.
4v
Ner Michell kom vp lop han ådt dören och som han kom vtt och blödde
hindrade honom hans suermoder Ingier och hölt honom, ty hon fruchta
de att han skulle rymma ifrån them, ty Michell hade om morgonen sam
manbundet sin kläder och sade sigh willia åter gå ådt Möhre, huar igenom
löfftesmannen hade kommet i wånda och thetta war begynnelsen till
trättemålet. Som nu Michell sleetz medh suärmoderen slogh han
henne itt munslagh och bleff blå vidh ögat och drogh henne een hårdtofz
aff i sin ifrigheet, ty det ene stynget hade tagit illa på magan och
wiste icke annat än han på stunden döö skulle, samme skade haffuer
han och wijsat för rätten som är igen sydd och behöffuar godh tillsyn.
Dhenn Michelz tagne och vnfångne skade aff sin suerfader tillgiff
uer Michell och förlåter honom och begge parterna beddes före hoosz
huar annan om förlåtelse. Och Suen Suenszon sakfeltes effter det
40 Cap: i Såremåll: Balk: till 6 marker.
Dhe andre 2 styngen kunna icke pröffuas eller synas wara skedde.
cronan 2 marker
målzäganden 2 marker
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Michell sakfeltes för han emot sin willie stwtte sin suermoder In
gier effter det 15 Cap: i Sårm: B: till 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Joen i Föleshult een 12 manna eed vtfeste att han är frij och icke haf
uer hafft något lägersmåll medh Johanna Måns dotte i Tansziö
och ner Bengt Larszon haffuer detta fullgiordt loffuade Lars Bengt
szon i Tansziö att han skall ächta henne.
Sammadagh kom lensmannen Erich i Ingelzkiöp för rätta och
berettade att Lars Bengtszon i Tansziö och Bengt i Föleshult nu
hindrade honom hans suermoder Ingier och hölt honom, ty hon fruchta
de att han skulle rymma ifrån them, ty Michell hade om morgonen sam
manbundet sin kläder och sade sigh willia åter gå ådt Möhre, huar igenom
löfftesmannen hade kommet i wånda och thetta war begynnelsen till
trättemålet. Som nu Michell sleetz medh suärmoderen slogh han
henne itt munslagh och bleff blå vidh ögat och drogh henne een hårdtofz
aff i sin ifrigheet, ty det ene stynget hade tagit illa på magan och
wiste icke annat än han på stunden döö skulle, samme skade haffuer
han och wijsat för rätten som är igen sydd och behöffuar godh tillsyn.
Dhenn Michelz tagne och vnfångne skade aff sin suerfader tillgiff
uer Michell och förlåter honom och begge parterna beddes före hoosz
huar annan om förlåtelse. Och Suen Suenszon sakfeltes effter det
40 Cap: i Såremåll: Balk: till 6 marker.
Dhe andre 2 styngen kunna icke pröffuas eller synas wara skedde.
cronan 2 marker
målzäganden 2 marker
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Michell sakfeltes för han emot sin willie stwtte sin suermoder In
gier effter det 15 Cap: i Sårm: B: till 3 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Joen i Föleshult een 12 manna eed vtfeste att han är frij och icke haf
uer hafft något lägersmåll medh Johanna Måns dotte i Tansziö
och ner Bengt Larszon haffuer detta fullgiordt loffuade Lars Bengt
szon i Tansziö att han skall ächta henne.
Sammadagh kom lensmannen Erich i Ingelzkiöp för rätta och
berettade att Lars Bengtszon i Tansziö och Bengt i Föleshult nu
5r
i desze dagar wåro trättande, tå haffuer Lars förekastat Bengt att han
för några åhr sedan skulle haffua stulit ifrån Lars i Hyehyltan 2 str får
Item medh samme munbuller sade Lars, än bocken du togh ifrån Nielsz
i Hampalt och hade honom itt halfft åhr för än målzäganden fick honom
igen, her till Bengt icke nekar. Item sade och, än låsarna du
togh i Markarit? Her till han suarar att ner fienden hade skiöflat
och röffuat i Markarit kom han dijt een dagh effter och tå sågh han
een låsz på itt brädestycke sittiandes, then togh han och nidlade honom, som
han berättar, hoosz Jönses i Markarit, men för fåren nekar han höge
ligen och beropar sigh på grannarna skolla wäria honom, och låsen be
fattade han sigh icke meera medh, vtan seger att han vpliuste bocken
för sine grannar. Ähn kommer lensmannen och giffuer ho
nom skuld att haffua kiendtz een quiga ohemult, der till han nekar
och will bewijsa det war hans egen. Denne beskyldningarna
vpsattes till neste tingh, tå skall han medh sine vittne framkomma.
Kom för rätta Suen Månszon i Giöszhult och lät antekna sine edemän
som han å senaste tinge vtfäste att han icke haffuer något lägers
måll hafft medh Elsa Erichz dotter i Jamhult.
Suen Månszon afflade förste eed å book effter sedwanlig forma
vthj Högmålz ähranden bruklig, sampt de andre hans edwijta, der
effter bleff Suen frijkiendher.
Sammadagh kom för rätta Simon Perszon i Skaffta och klagade
öffuer Arffuid i Snöresiö att han war honom skyldigh 4 dr och
3 marker godt mynt och fast än Arffuid förebär någor fåfänge änskyldninger
för några åhr sedan skulle haffua stulit ifrån Lars i Hyehyltan 2 str får
Item medh samme munbuller sade Lars, än bocken du togh ifrån Nielsz
i Hampalt och hade honom itt halfft åhr för än målzäganden fick honom
igen, her till Bengt icke nekar. Item sade och, än låsarna du
togh i Markarit? Her till han suarar att ner fienden hade skiöflat
och röffuat i Markarit kom han dijt een dagh effter och tå sågh han
een låsz på itt brädestycke sittiandes, then togh han och nidlade honom, som
han berättar, hoosz Jönses i Markarit, men för fåren nekar han höge
ligen och beropar sigh på grannarna skolla wäria honom, och låsen be
fattade han sigh icke meera medh, vtan seger att han vpliuste bocken
för sine grannar. Ähn kommer lensmannen och giffuer ho
nom skuld att haffua kiendtz een quiga ohemult, der till han nekar
och will bewijsa det war hans egen. Denne beskyldningarna
vpsattes till neste tingh, tå skall han medh sine vittne framkomma.
Kom för rätta Suen Månszon i Giöszhult och lät antekna sine edemän
som han å senaste tinge vtfäste att han icke haffuer något lägers
måll hafft medh Elsa Erichz dotter i Jamhult.
| Edemän | |
| Suen Månszon sielfuer | Vnge Niels i Misterhult |
| Måns i Ekhult | Swen ibidem |
| Joen i Skåparidt | Trulz i Stenshult |
| Erich i Stenshult | Torsten ibidem |
| Nielsz i Misterhult | Sone i Öhrbohult |
| Niels i Fierholma | Suen i Ekhult |
Suen Månszon afflade förste eed å book effter sedwanlig forma
vthj Högmålz ähranden bruklig, sampt de andre hans edwijta, der
effter bleff Suen frijkiendher.
Sammadagh kom för rätta Simon Perszon i Skaffta och klagade
öffuer Arffuid i Snöresiö att han war honom skyldigh 4 dr och
3 marker godt mynt och fast än Arffuid förebär någor fåfänge änskyldninger
5v
och icke kan bewijsa det Simon är betalter, dherföre vtloffuade Ar
ffuidh att han skall vtan drögzmåll betalla Simon de 4 dr 3 marker.
Ner the wåro vtgångne aff tingstufuan kom Simon strax igen och be
kende han tå war bleffuen betalter.
Sammadagh kom för rätta Sten Suenszon i mellomgården Berghem
och beuiste medh vittne och godh beskedh att han haffuer sedan tingh
skiöttningen war giffuen på 1/4 i Berghem den 15 Octob: 1646
och ännu vtgiffuit på samma 1/4 till Broor i Häslängh 5 rikzdr.
Item Kanne och hans hustru i Dragaredt 3 rikzdr och 2 marker och giör
tillhopa 12 dr sölffuermynt.
Andra dagen den 4 Februarij continuerades lagtinget.
Kom för rätta Suen Haralszon i Osnekiöp fulmöndigh på Måns Eszbiörn
sons vegnar i Linnerås och tingskiötte Börge Kråk och hans hustru
Kirstin Sigge dotter 1/4 i Linnerås gårdh för 101 dr godt mynt.
Item fulmöndigh på Peer Nielszons i Grimsbögdz och hans hustrus
Karinnes vegnar och tingskiötte Börge Kråk 1/8 aff be:te Linnerås
huilket är hans hustrus arffueiordh för 56 dr godt mynt både
för arff och etlöffuet.
Sammadagh kärade lensmannen Harall i Grythult till Månsz
i Ramenehylte om någon rest på cronones vtlagor som the våro
oense om och Måns menar honom skee förner vthi leffuererin
gen meer än borde wara till 32 dr. Men om 40 dr 7 öre äre
de sambz om föruthan landtogz gierde perseglerne 1643.
Restar altså som Harall fodrar 8 dr 7 öre godt mynt. Måns seger
att 4 lb brödh äre leffuererade till skantzen som på de 8 dr
7 öre böra afföras. Men Harall nekar och Månsz beropar sigh på
vittne hoosz honom som brödet framfördhe, then nu icke är tillstädz.
Ty bliffuer afdraget 2 dr therföre till Måns kan thet bewijsa så
bliffuer reen rest 6 dr 7 öre effter befallningzmannens fram
lagde richtige reckningh, perzedle wijsz huar för sigh.
ffuidh att han skall vtan drögzmåll betalla Simon de 4 dr 3 marker.
Ner the wåro vtgångne aff tingstufuan kom Simon strax igen och be
kende han tå war bleffuen betalter.
Sammadagh kom för rätta Sten Suenszon i mellomgården Berghem
och beuiste medh vittne och godh beskedh att han haffuer sedan tingh
skiöttningen war giffuen på 1/4 i Berghem den 15 Octob: 1646
och ännu vtgiffuit på samma 1/4 till Broor i Häslängh 5 rikzdr.
Item Kanne och hans hustru i Dragaredt 3 rikzdr och 2 marker och giör
tillhopa 12 dr sölffuermynt.
Andra dagen den 4 Februarij continuerades lagtinget.
Kom för rätta Suen Haralszon i Osnekiöp fulmöndigh på Måns Eszbiörn
sons vegnar i Linnerås och tingskiötte Börge Kråk och hans hustru
Kirstin Sigge dotter 1/4 i Linnerås gårdh för 101 dr godt mynt.
Item fulmöndigh på Peer Nielszons i Grimsbögdz och hans hustrus
Karinnes vegnar och tingskiötte Börge Kråk 1/8 aff be:te Linnerås
huilket är hans hustrus arffueiordh för 56 dr godt mynt både
för arff och etlöffuet.
Sammadagh kärade lensmannen Harall i Grythult till Månsz
i Ramenehylte om någon rest på cronones vtlagor som the våro
oense om och Måns menar honom skee förner vthi leffuererin
gen meer än borde wara till 32 dr. Men om 40 dr 7 öre äre
de sambz om föruthan landtogz gierde perseglerne 1643.
Restar altså som Harall fodrar 8 dr 7 öre godt mynt. Måns seger
att 4 lb brödh äre leffuererade till skantzen som på de 8 dr
7 öre böra afföras. Men Harall nekar och Månsz beropar sigh på
vittne hoosz honom som brödet framfördhe, then nu icke är tillstädz.
Ty bliffuer afdraget 2 dr therföre till Måns kan thet bewijsa så
bliffuer reen rest 6 dr 7 öre effter befallningzmannens fram
lagde richtige reckningh, perzedle wijsz huar för sigh.
6r
Och för 1643 vpbar befallningzmannen sielff gierde perseglerma som Månsz
serdeles bör honom betalla och belöper effter deras wärderingh 9 dr 3 öre
dher oppå är leffuererat 12 lb näffuer, 3 marker, restar der på ännu 8 dr
11 öre godt mynt, för huilka fouden haffuer een kietill och en gryta i
pant. Och är parterna så emillan ransakat och räckningerne öffuer
sedde. Till wiszo vnder lagläsarens hand och nampn.
Sammadagh inleffuererade häredtzfouden well:tt Harall Trolle her
i rätten edle och welb:ne Jöran Gyldenfalkz och Carll Johanszons Siö
bladz breff aff dem begge medh deras hender vnderschreffuit aff dato
Halmstadh den 26 Januarij 1647, des innehåld att emedan welb: Arff
uidh Kåse till Oszhult medh sin hustru fru Anna Melchiors dotter
leffde tillsammans i echtenskap i långligh tidh och månge åhr och hon
födde någre barn till werlden, till huilka dhe offuan be:te gode män offent
ligen beskylla och willia bestå och bewijsza att sal: Arffuid Kåse någre
aff barnen aldrig haffuer warit fader ådt, vtan en sal: her Johan
Sparres tienare ogifft, som sin herres ährandhe hijt nidh i häredet reeste
om åhret, be:d Jönsz Soneson och nu boande i Oszhult, skall wara sann
skyldigh barnefader, och villia detta vtföra nestkommande tingh tå the
eller deras fullmechtige villia comparera her tillstädes. Breffuit togh
fouden till sigh i förwarningh.
Sammadagh bleff efter welb:ne hr landzhöffdingens Bengt
Bagges befallningz breff till häredtzfouden effter:ne satte i arrest, nembl:
s. Arffuid Kåses godtz som till arffz falne äre, medh des vtlagor, till
des saken emillan welb: Jöran Gyldenfalk och Carll Johanszon Siöbladh
och Jöns Soneson i Oszhult som nu äger s. Arffuid Kåses effterleffuerska
till hustru, lagligen vtfördh är, nembl: wästra Oszhult 1, Ifla 1.
Läsaredt 1, Ramnås 1, Burhult 1, Fagrahult 1 lb renta, gallå
krena een lb renta.
Sammadagh inlades i rätten een copia daterat Herboholm den 14
Decembris 1645 aff itt fult och fast kiöpobreff gifuit aff fru Anna
Kylle till Herboholm och till vittnes welb: Thuro Ribbingh till Grensholm
och welb: Sewed Ribbingh till Ledby och Dagla, vthj huilket hon beken
serdeles bör honom betalla och belöper effter deras wärderingh 9 dr 3 öre
dher oppå är leffuererat 12 lb näffuer, 3 marker, restar der på ännu 8 dr
11 öre godt mynt, för huilka fouden haffuer een kietill och en gryta i
pant. Och är parterna så emillan ransakat och räckningerne öffuer
sedde. Till wiszo vnder lagläsarens hand och nampn.
Sammadagh inleffuererade häredtzfouden well:tt Harall Trolle her
i rätten edle och welb:ne Jöran Gyldenfalkz och Carll Johanszons Siö
bladz breff aff dem begge medh deras hender vnderschreffuit aff dato
Halmstadh den 26 Januarij 1647, des innehåld att emedan welb: Arff
uidh Kåse till Oszhult medh sin hustru fru Anna Melchiors dotter
leffde tillsammans i echtenskap i långligh tidh och månge åhr och hon
födde någre barn till werlden, till huilka dhe offuan be:te gode män offent
ligen beskylla och willia bestå och bewijsza att sal: Arffuid Kåse någre
aff barnen aldrig haffuer warit fader ådt, vtan en sal: her Johan
Sparres tienare ogifft, som sin herres ährandhe hijt nidh i häredet reeste
om åhret, be:d Jönsz Soneson och nu boande i Oszhult, skall wara sann
skyldigh barnefader, och villia detta vtföra nestkommande tingh tå the
eller deras fullmechtige villia comparera her tillstädes. Breffuit togh
fouden till sigh i förwarningh.
Sammadagh bleff efter welb:ne hr landzhöffdingens Bengt
Bagges befallningz breff till häredtzfouden effter:ne satte i arrest, nembl:
s. Arffuid Kåses godtz som till arffz falne äre, medh des vtlagor, till
des saken emillan welb: Jöran Gyldenfalk och Carll Johanszon Siöbladh
och Jöns Soneson i Oszhult som nu äger s. Arffuid Kåses effterleffuerska
till hustru, lagligen vtfördh är, nembl: wästra Oszhult 1, Ifla 1.
Läsaredt 1, Ramnås 1, Burhult 1, Fagrahult 1 lb renta, gallå
krena een lb renta.
Sammadagh inlades i rätten een copia daterat Herboholm den 14
Decembris 1645 aff itt fult och fast kiöpobreff gifuit aff fru Anna
Kylle till Herboholm och till vittnes welb: Thuro Ribbingh till Grensholm
och welb: Sewed Ribbingh till Ledby och Dagla, vthj huilket hon beken
6v
bekenner sigh haffua vplåtet och sålt edle welb: fru Britta Lilliesparre
till Askenäs een hennes fasta arffuegård Foglanäs i Giötterydh sochn
räntar 6 lb smör föruthan andre sedwanlige vtlagor för 600 rikzdlr
in specie.
Kom för retta Niels i Synnertorpa fulmöndigh på Berita Stens dotters
vegnar och tingskiötte Joen Gnällingh i Stackarp och hans hustru Britta Jö
rans dotter ½ fierdingh i Rååsz och derföre giffuit 60 dlr godt mynt.
Item Jöns Bengtszonn i Råsz fulmöndigh på sin hustrus vegnar Sisza
Stens dotterz och tingskiötte hennes arffueiordh nembligen en halff
fierdingh i Råsz för 60 dlr godt mynt.
Sammadagh framträdde för rätten Niels Ingemarszon inwånare
i Lagaholm och inlade någre Sigfrid Mårtensons zedlar i Ökershult
som han honom tillschreffuit hade, een deel på sine egne vegnar och een
deel ådt andre och belöper 6 tnnr rogh och 2 skepper malt. Detta
gället befinnes sanferdigt oansedt Sigfridh icke will comparera.
Lekuell loffuade fouden exequera detta att Niels må klagelösz
bliffua contenterat.
Sammadagh tingfördes een vngh frelszesdrängh på Stensnäs
sätegårdh be:d Johan Girmundszon och bleff sakfelt för mökrenkningh
medh Ingier Lars dotter efter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh kom för rätten Gumundh vidh Quernena huilken
haffuer warit misztenkt aff sal: Nielszes barn i Liungby att han
skulle vpgraffuit någre penningar aff jorden som Niels i Liungby
något för sin dödh för 8 åhr sedan skulle haffua nidsatt och war vth
kommet röchte att Gumundh skulle en gång satt möte medh Jönsz
till Askenäs een hennes fasta arffuegård Foglanäs i Giötterydh sochn
räntar 6 lb smör föruthan andre sedwanlige vtlagor för 600 rikzdlr
in specie.
Kom för retta Niels i Synnertorpa fulmöndigh på Berita Stens dotters
vegnar och tingskiötte Joen Gnällingh i Stackarp och hans hustru Britta Jö
rans dotter ½ fierdingh i Rååsz och derföre giffuit 60 dlr godt mynt.
Item Jöns Bengtszonn i Råsz fulmöndigh på sin hustrus vegnar Sisza
Stens dotterz och tingskiötte hennes arffueiordh nembligen en halff
fierdingh i Råsz för 60 dlr godt mynt.
Sammadagh framträdde för rätten Niels Ingemarszon inwånare
i Lagaholm och inlade någre Sigfrid Mårtensons zedlar i Ökershult
som han honom tillschreffuit hade, een deel på sine egne vegnar och een
deel ådt andre och belöper 6 tnnr rogh och 2 skepper malt. Detta
gället befinnes sanferdigt oansedt Sigfridh icke will comparera.
Lekuell loffuade fouden exequera detta att Niels må klagelösz
bliffua contenterat.
Sammadagh tingfördes een vngh frelszesdrängh på Stensnäs
sätegårdh be:d Johan Girmundszon och bleff sakfelt för mökrenkningh
medh Ingier Lars dotter efter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh kom för rätten Gumundh vidh Quernena huilken
haffuer warit misztenkt aff sal: Nielszes barn i Liungby att han
skulle vpgraffuit någre penningar aff jorden som Niels i Liungby
något för sin dödh för 8 åhr sedan skulle haffua nidsatt och war vth
kommet röchte att Gumundh skulle en gång satt möte medh Jönsz
7r
Jöns Simonszon i Liungby vidh then platzen der penningerne skulle
stå nidgraffne och effter Jöns och Gumundh först wåro ther och besågo
rummet, ginge thee ther medh ifrån huar andra och åter om morgonen
skulle kommet tillhopa, men Gumundh gick tijt och Jöns mötte honom
inthet, eij heller weet Jöns meer her om vtan det honom töcker
att jorden war omkastat men om ther något war vpgraffuet kunne
han icke förstå. Så emedan summan war stoor som war för
arffuingerne borto och röchtet är vtfördt om Gumundh, doch icke
kan öffuerbetygas, ty lät han vptekne denne sine eedemän att fria
sigh för samma nidgraffne penningar.
Dhenne eed bleff lagligen gången och Gumundh frijkiendes.
Sammadagh besuerade sigh edle welb: Anders Siöbladh till Gim
matorp och Marensholm öffuer förståndigh Lars Bengtszon i Gim
marp att han giör honom förhåld och will inthet låta honom något
tillträdh till hemanet Gimmarp som welb: Anders Siöbladh efter
sin fader welb: Niels Siöbladh den äldre till arffz fallet är på sin
byteslott. Her emot inlegger Lars Bengtszon itt krafftigt
testamentz eller gåffuobreff schreffuit och förseglet aff den sal:
mannen och både sitt och sin k: frwz Magdalena Kåszes nampn vnder
schrefuet och medh begges deres signeter bekräfftat vthi huilket
de förmäla att för Lars Bengtszons långlige och trogne tienst han
dem giort haffuer in i dödstunden, friwilleligen hafua vndt och skenkt
Larsz Bengtson samma heman Grimarp medh des afgående åhrlige
vtlagor vthj sin liffztidh aldeles quitt och frijtt, och huar samme
heman Lars Bengtszon medh någon rätt ifrånginge, tå skulle han
stå nidgraffne och effter Jöns och Gumundh först wåro ther och besågo
rummet, ginge thee ther medh ifrån huar andra och åter om morgonen
skulle kommet tillhopa, men Gumundh gick tijt och Jöns mötte honom
inthet, eij heller weet Jöns meer her om vtan det honom töcker
att jorden war omkastat men om ther något war vpgraffuet kunne
han icke förstå. Så emedan summan war stoor som war för
arffuingerne borto och röchtet är vtfördt om Gumundh, doch icke
kan öffuerbetygas, ty lät han vptekne denne sine eedemän att fria
sigh för samma nidgraffne penningar.
| Edemän | |
| Gumundh vidh Quarnen | Suen Jonszon i Kånne |
| Broor i Höslängh | Erich ibidem |
| Peer i samma gårdh | Joen ibidem |
| Knut i Kånne | Niels i Orbergh |
| Johans ibidem | Peder i Orbergh |
| Swen ibidem | Börge i Sikingh |
Dhenne eed bleff lagligen gången och Gumundh frijkiendes.
Sammadagh besuerade sigh edle welb: Anders Siöbladh till Gim
matorp och Marensholm öffuer förståndigh Lars Bengtszon i Gim
marp att han giör honom förhåld och will inthet låta honom något
tillträdh till hemanet Gimmarp som welb: Anders Siöbladh efter
sin fader welb: Niels Siöbladh den äldre till arffz fallet är på sin
byteslott. Her emot inlegger Lars Bengtszon itt krafftigt
testamentz eller gåffuobreff schreffuit och förseglet aff den sal:
mannen och både sitt och sin k: frwz Magdalena Kåszes nampn vnder
schrefuet och medh begges deres signeter bekräfftat vthi huilket
de förmäla att för Lars Bengtszons långlige och trogne tienst han
dem giort haffuer in i dödstunden, friwilleligen hafua vndt och skenkt
Larsz Bengtson samma heman Grimarp medh des afgående åhrlige
vtlagor vthj sin liffztidh aldeles quitt och frijtt, och huar samme
heman Lars Bengtszon medh någon rätt ifrånginge, tå skulle han
7v
medh samma condition haffua fulkomligh macht och tillträd till For
sa i Albo häradt. Nu klandrar welb: Anders Siöbladh
oppå sin faders testamente och krafftige gåffuobreff och föregifuer
att Grimmarp war hans hustrus arffueiordh såszom hans häfdeby
tes bewijsz medh sin s: fader emot Forsza bytt haffuer och nu äre
begge hemanen Grimarp och Forsza falne oppå welb: Anders Siö
bladz enskijlte arffuelot. Nu är welb: Carll Siöblad
och Jöns Gyllensparre welbe:te Anders Siöbladz medarffua icke
her tillstädes.
Thenne nidrige rätten finner effter den 14 puncht i Rättegångz or
dinantzien och på detta krafftige breff icke kunna döma vtan
på det vnderdånigeste remittera denne sak till den konungzlige
Giöte rijkes hoffrettz nådige och widare förklaringh.
Sammadagh framkom een förloffuat soldat Eloff Hanszon i Skaf
ta och kärade till Vdde Jönszons arffuinger i Traheridt om 8 rikzdlr
som han vpburet hade aff hans knechta lega. Her till suaras och
bewistes att effter som Vdde i Traheridt gick i löffte för Eloff huilken
är dansch, ty hafuer han godwilligen giffuit Vdde de 8 rikzdlr för
sitt stoora omak och dristigheet. Ty befinner rätten medh skiäll
att frijseija Vddes arffuinger för dhe 8 rikzdlr, ty huar Eloff hade
rymbdt hade Vdde most suara cronan till een knicht. Dhet be
wijses och att Eloff bekom een stoor knechtalega och tiente therföre iche
lenge för än han blefff ifrån tiensten förloffuat.
Kom för rätta Gumundh i Wreet och klagade att Johan i Skogarit haff
uer i be:te Skogaritz gårdh /den Gumundh aff Johans kiöpt haffuer, men
ingen penningh der på betalt/ vptaget dörerne medan Gumundh var
i een annor gårdh och der uthstulit 3 flesk ifrån Gumundh och någon
tionde som war prestens tertiall och vpbrutit tuenne kistor.
Nu beuisas att Johan hade tuå kistor ståandes i sin egen husz, dem han
well måtte tillsee ener honom täcktes.
sa i Albo häradt. Nu klandrar welb: Anders Siöbladh
oppå sin faders testamente och krafftige gåffuobreff och föregifuer
att Grimmarp war hans hustrus arffueiordh såszom hans häfdeby
tes bewijsz medh sin s: fader emot Forsza bytt haffuer och nu äre
begge hemanen Grimarp och Forsza falne oppå welb: Anders Siö
bladz enskijlte arffuelot. Nu är welb: Carll Siöblad
och Jöns Gyllensparre welbe:te Anders Siöbladz medarffua icke
her tillstädes.
Thenne nidrige rätten finner effter den 14 puncht i Rättegångz or
dinantzien och på detta krafftige breff icke kunna döma vtan
på det vnderdånigeste remittera denne sak till den konungzlige
Giöte rijkes hoffrettz nådige och widare förklaringh.
Sammadagh framkom een förloffuat soldat Eloff Hanszon i Skaf
ta och kärade till Vdde Jönszons arffuinger i Traheridt om 8 rikzdlr
som han vpburet hade aff hans knechta lega. Her till suaras och
bewistes att effter som Vdde i Traheridt gick i löffte för Eloff huilken
är dansch, ty hafuer han godwilligen giffuit Vdde de 8 rikzdlr för
sitt stoora omak och dristigheet. Ty befinner rätten medh skiäll
att frijseija Vddes arffuinger för dhe 8 rikzdlr, ty huar Eloff hade
rymbdt hade Vdde most suara cronan till een knicht. Dhet be
wijses och att Eloff bekom een stoor knechtalega och tiente therföre iche
lenge för än han blefff ifrån tiensten förloffuat.
Kom för rätta Gumundh i Wreet och klagade att Johan i Skogarit haff
uer i be:te Skogaritz gårdh /den Gumundh aff Johans kiöpt haffuer, men
ingen penningh der på betalt/ vptaget dörerne medan Gumundh var
i een annor gårdh och der uthstulit 3 flesk ifrån Gumundh och någon
tionde som war prestens tertiall och vpbrutit tuenne kistor.
Nu beuisas att Johan hade tuå kistor ståandes i sin egen husz, dem han
well måtte tillsee ener honom täcktes.
8r
Huad belongande det Johan skulle hafua afhendt ifrån Gumundh 3 str
fläsk och prästens tertiall, derföre vtfeste Johan en 12 manna eed till
neste tingh.
Sammadagh tilltalade lensmannen Niels i Quinnalt Per Erlanson
i Tansziö för han är ännu skyldigh Niels Torszon i Granö oppå all dhe
res rechningh 5 rikzdlr. Nielsz är dödh och nu bekenner Peder iche
meer än 3 rikzdlr wara skyldigh, huar oppå han och vtfeste en 6 man
na eed.
Sammadagh kom för rätta Anders i Häralt huilken hafuer ihielslagit
Niels Exingh i Kierringelida och hörde den konungzl: resolutionen att
Anders är benådat liffuet och skall böta till cronan 100 dlr och sedan
förlijka målzäganderna. Nu står Anders Kiellason her för rätten
huilken äger den dräpnes hustru till ächta medh 3 barn effter honom och
hafuer dråparen till een begynnelse och wänskapz bewekelse giffuit
enkian och broderen till 40 rikzdlr och tilbiuder nu för fulla mansbot
250 dlr. Her till suarade Anders att ner han kommer hem till sin
hustru och barnzens målzmän vill han taga någre gode män her öffuer
och sluta een fulkomligh afhandlingh medh Anders i Häralt om mans
böter och sedan giöra rättenom relation huru de äre förlikte.
Sammadagh kom för rätta Måns Jönszon i Askumetorp ifrån Kinne
waldz häradt och besuerade sigh emot her Johan i Ryszby ty Måns hafuer
leigdt hr Johans tienstedrängh Niels Person huilken bleff vpburen
på generall munstringh i Wexsziö och Måns bekom orloffz pasz och
Måns vtwissade för leijomålet 100 rikzdlr och itt par stöflar
fläsk och prästens tertiall, derföre vtfeste Johan en 12 manna eed till
neste tingh.
Sammadagh tilltalade lensmannen Niels i Quinnalt Per Erlanson
i Tansziö för han är ännu skyldigh Niels Torszon i Granö oppå all dhe
res rechningh 5 rikzdlr. Nielsz är dödh och nu bekenner Peder iche
meer än 3 rikzdlr wara skyldigh, huar oppå han och vtfeste en 6 man
na eed.
Sammadagh kom för rätta Anders i Häralt huilken hafuer ihielslagit
Niels Exingh i Kierringelida och hörde den konungzl: resolutionen att
Anders är benådat liffuet och skall böta till cronan 100 dlr och sedan
förlijka målzäganderna. Nu står Anders Kiellason her för rätten
huilken äger den dräpnes hustru till ächta medh 3 barn effter honom och
hafuer dråparen till een begynnelse och wänskapz bewekelse giffuit
enkian och broderen till 40 rikzdlr och tilbiuder nu för fulla mansbot
250 dlr. Her till suarade Anders att ner han kommer hem till sin
hustru och barnzens målzmän vill han taga någre gode män her öffuer
och sluta een fulkomligh afhandlingh medh Anders i Häralt om mans
böter och sedan giöra rättenom relation huru de äre förlikte.
Sammadagh kom för rätta Måns Jönszon i Askumetorp ifrån Kinne
waldz häradt och besuerade sigh emot her Johan i Ryszby ty Måns hafuer
leigdt hr Johans tienstedrängh Niels Person huilken bleff vpburen
på generall munstringh i Wexsziö och Måns bekom orloffz pasz och
Måns vtwissade för leijomålet 100 rikzdlr och itt par stöflar
8v
som contractet förmäler och Niels anammade geuer och tiente ähr
ligen emedan kriget påstodh emillan Suerige och Danmark. Men nu
sedan stilleståndet bleff är knichten Niels förrymbder och nu söker
Måns her Johan i Ryszby huilken effter sitt contract war Nielses löff
tesman att han icke skulle rymma. Her till suarar hr Johan att
han sålunda hafuer gått i löffte att Måns Jönszon skulle inge penningar
leffuerera till knichten vtan till honom som war löfftesman, den
siste penningh medh den förste. Men huar Måns vnderstodh sigh att leff
uerera knechten någre penningar skulle contractet wara brutit
huilket i bookstaffuen och så vtwijsas sampt hr Jons i Bergundha
schriffuelsze vnder någre gode män. Och effter Niels haffuer
försedt sigh medh lägersmåll såsom och stulit een häst och therföre för
rymbdt. Detta ährandet vpsattes till man får see huru widha
Måns kan sitt orloffz pasz till godo niuta.
Sammadagh kom för rätta Måns Jönszon i Askumetorp och Kinne
walz häredt huilken hafuer i knechtetiensten för sigh vtleigdt her Jo
hans tienstedrängh i Ryszby Niels Perszon be:d huilken på general mun
stringh i Wexsziö den 24 Februarij 1645 är blefuen vpburen och strax
commenderat på tågh till Danmarkz kriget vnder captein Hindrich
Kreis compagnie och förhölt sigh som en tapper soldat emot fienden.
Men nu sedan friden bleff rijkerna emillan och krigzfolket kom hijt hem
hafuer han försedt sigh medh lägersmåll effter han war en gifft man
som nembden vittna, deslikest stolet effter:ne persegler som her
Johans i Ryszby skrifftelige förtekningh vtwijsar nembl: ifrån
Harall i Gräshult 2 ½ rikzdlr och en snörekädia aff sölffuer.
Item ifrån hr Johan i Ryszby itt halzband medh sölffstener och coroller medh
een dukat vthj, än een sölffskedh om 3 lodh, ner sådant är bleffuit
vppenbart är han sin koosz rymbder. Nu bär Månsz Jönszon fhara
att han aff krigzbefälet skall bliffua för sin leijokarll molesteret och
tagas igen i knichtetiensten huilket man icke förmodar skee skall
vthan han må sitt pasz aff de gode herrer hr Bengt Bagge och Otto
von Scheidingk giffuit till godo åtniuta, derutinnan ibland annat
förmäles denne orden: Men begår den leigde någon miszgerningh
sedan han leigd är tå wari den frij och otiltalt som honom leigdt
ligen emedan kriget påstodh emillan Suerige och Danmark. Men nu
sedan stilleståndet bleff är knichten Niels förrymbder och nu söker
Måns her Johan i Ryszby huilken effter sitt contract war Nielses löff
tesman att han icke skulle rymma. Her till suarar hr Johan att
han sålunda hafuer gått i löffte att Måns Jönszon skulle inge penningar
leffuerera till knichten vtan till honom som war löfftesman, den
siste penningh medh den förste. Men huar Måns vnderstodh sigh att leff
uerera knechten någre penningar skulle contractet wara brutit
huilket i bookstaffuen och så vtwijsas sampt hr Jons i Bergundha
schriffuelsze vnder någre gode män. Och effter Niels haffuer
försedt sigh medh lägersmåll såsom och stulit een häst och therföre för
rymbdt. Detta ährandet vpsattes till man får see huru widha
Måns kan sitt orloffz pasz till godo niuta.
Sammadagh kom för rätta Måns Jönszon i Askumetorp och Kinne
walz häredt huilken hafuer i knechtetiensten för sigh vtleigdt her Jo
hans tienstedrängh i Ryszby Niels Perszon be:d huilken på general mun
stringh i Wexsziö den 24 Februarij 1645 är blefuen vpburen och strax
commenderat på tågh till Danmarkz kriget vnder captein Hindrich
Kreis compagnie och förhölt sigh som en tapper soldat emot fienden.
Men nu sedan friden bleff rijkerna emillan och krigzfolket kom hijt hem
hafuer han försedt sigh medh lägersmåll effter han war en gifft man
som nembden vittna, deslikest stolet effter:ne persegler som her
Johans i Ryszby skrifftelige förtekningh vtwijsar nembl: ifrån
Harall i Gräshult 2 ½ rikzdlr och en snörekädia aff sölffuer.
Item ifrån hr Johan i Ryszby itt halzband medh sölffstener och coroller medh
een dukat vthj, än een sölffskedh om 3 lodh, ner sådant är bleffuit
vppenbart är han sin koosz rymbder. Nu bär Månsz Jönszon fhara
att han aff krigzbefälet skall bliffua för sin leijokarll molesteret och
tagas igen i knichtetiensten huilket man icke förmodar skee skall
vthan han må sitt pasz aff de gode herrer hr Bengt Bagge och Otto
von Scheidingk giffuit till godo åtniuta, derutinnan ibland annat
förmäles denne orden: Men begår den leigde någon miszgerningh
sedan han leigd är tå wari den frij och otiltalt som honom leigdt
9r
haffuer. Alltså är denne nidrige rättens ödmiuka tillförsicht att
de nådige welborne munstringz commisharier ville be:te Måns Jönszon
för knichtetiensten obesueret haffua huilket synes wara rättwijst.
Kom för rätta Jöns Gumundszon i Ösziö och kärade till Knut i Sommer
säte att han haffuer för 4 åhr sedan emedan Knut war ogifft och fria
de till Jönses dotter Nilla skall han henne haffua besoffuet och kränkt
hennes ähra oanseet Knut fick neij både aff föräldrarna och pigan.
Lekuell haffuer Knut detta sielff sagt och i rökte kommet för
huilket han nu aff rätten tillfrågades? Her till suarar Knut och be
kenner rundt vht att han haffuer henne kränkt och förnidrat och
seger han lågh ner henne först i Jönses ladu och sedan någre gånger
äntå och seger Knut han detta hafuer sagt för Nilles morsyster Bengta
Joen Stenszons och sendt de buden till hennes föräldrar det och Bengta
bekienner men seger att hon detta icke haffuer sagt för pigonnes för
äldrar effter Knut war druckin tå han badh henne seijat.
Pigan war inthet meer än 10 åhr gammull tå thetta skulle skedt och
Jöns Gumundszon medh sin hustru och dotter Nilla haffua itt erligit
och redeligit skottzmåll aff heele församblingen som kiörkioherdens
vpläszne bewijsz förmäler och Knutt will inthet rätta sin ordh.
Jöns fäste emot Knutz tillmäle och ährerörige beskyldningh för
sin dotter een 12 manna eed till neste tingh.
Oluff Jacobszon i Borstna å crono ogifft för mökrenkningh medh Bo
till Niels dotter efter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 131 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Johan i Ramskogh å crono sakfeltes för een eek effter mandatet 10 dlr
och för trät effter lagen 3 mark till treskifftes.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
de nådige welborne munstringz commisharier ville be:te Måns Jönszon
för knichtetiensten obesueret haffua huilket synes wara rättwijst.
Kom för rätta Jöns Gumundszon i Ösziö och kärade till Knut i Sommer
säte att han haffuer för 4 åhr sedan emedan Knut war ogifft och fria
de till Jönses dotter Nilla skall han henne haffua besoffuet och kränkt
hennes ähra oanseet Knut fick neij både aff föräldrarna och pigan.
Lekuell haffuer Knut detta sielff sagt och i rökte kommet för
huilket han nu aff rätten tillfrågades? Her till suarar Knut och be
kenner rundt vht att han haffuer henne kränkt och förnidrat och
seger han lågh ner henne först i Jönses ladu och sedan någre gånger
äntå och seger Knut han detta hafuer sagt för Nilles morsyster Bengta
Joen Stenszons och sendt de buden till hennes föräldrar det och Bengta
bekienner men seger att hon detta icke haffuer sagt för pigonnes för
äldrar effter Knut war druckin tå han badh henne seijat.
Pigan war inthet meer än 10 åhr gammull tå thetta skulle skedt och
Jöns Gumundszon medh sin hustru och dotter Nilla haffua itt erligit
och redeligit skottzmåll aff heele församblingen som kiörkioherdens
vpläszne bewijsz förmäler och Knutt will inthet rätta sin ordh.
Jöns fäste emot Knutz tillmäle och ährerörige beskyldningh för
sin dotter een 12 manna eed till neste tingh.
Oluff Jacobszon i Borstna å crono ogifft för mökrenkningh medh Bo
till Niels dotter efter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 131 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Johan i Ramskogh å crono sakfeltes för een eek effter mandatet 10 dlr
och för trät effter lagen 3 mark till treskifftes.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
9v
Måns Anderszon i Gnustorp och Joen i Bierzgården bleffuo för rätten
wänligen och wäll förlikte och till ytterste affskedh giffuer Månsz Joen
6 rikzdlr. Her emot loffuade Jon att willia wijka och vndanflöttia aff
den 1/3 i Bierzgården som Måns haffuer kiöpt och reda bekommet ting
skiöttningh.
Sammadagh anklagade befallningzmannen well:tt Harall Trolle
Suen Jonszon i Forsa een fellegammall fattigh man för itt löffte han
hade sagt godh för sin son Suen Suenszon een gifft saltpiter
siudare huilken är skyldig och fouden påfördh sakören 53 dlr 10 öre
2/3 [..] godt mynt. Och effter ingen ville gå i löffte för Suen vthan
hans gamble fattige fader, ty bleff honom försäkrat om dilation
på sakören medan ingen annor rådh war på färdhe vtan sonen skulle
arbeta och tillwärka krut och saltpiter och förlosza fadren af löftet.
I medler tidh sonen hade tillredt och giordt färdigt 10 lb krut och
skulle det inpacka, kom elden lösz der vthj och vpbrände både Suen
Suenszon och 2 barn och giorde den gamble gubben skada så wäll
som hwsz och annat. Och effter Suen Suenszon fins icke det ringeste
att betalla sakören medh. Dherföre emedan trenne men
niskior hafua mist sitt liff förutan den andre giorde skadan synes
christeligit och rättwijst att thenne sakören bliffuer foudenom afdra
gen och thetta bewijsz approberat ty den dödelige skadan och en stoor
fattigdom hoosz den gamble gubben som igen leffuer giör well fyllest
till barmhertigheet och miskundsamheet öffuer denne sakören.
Kom för rätta Jon Jönszon i Stahult och lät vptekna sine edemän
der medh sigh befria att han icke haffuer niderhuggit gierdesgården
emillan Bråna och Bökeboda.
Eden vpfyltes och Jon Jönszon bleff frijkiendh.
Joen Jönszon i Stenshult ogift dragon för lönskeleger medh Karin Erickz
dotter i Hängarp effter straffordningen böter 3 dlr.
wänligen och wäll förlikte och till ytterste affskedh giffuer Månsz Joen
6 rikzdlr. Her emot loffuade Jon att willia wijka och vndanflöttia aff
den 1/3 i Bierzgården som Måns haffuer kiöpt och reda bekommet ting
skiöttningh.
Sammadagh anklagade befallningzmannen well:tt Harall Trolle
Suen Jonszon i Forsa een fellegammall fattigh man för itt löffte han
hade sagt godh för sin son Suen Suenszon een gifft saltpiter
siudare huilken är skyldig och fouden påfördh sakören 53 dlr 10 öre
2/3 [..] godt mynt. Och effter ingen ville gå i löffte för Suen vthan
hans gamble fattige fader, ty bleff honom försäkrat om dilation
på sakören medan ingen annor rådh war på färdhe vtan sonen skulle
arbeta och tillwärka krut och saltpiter och förlosza fadren af löftet.
I medler tidh sonen hade tillredt och giordt färdigt 10 lb krut och
skulle det inpacka, kom elden lösz der vthj och vpbrände både Suen
Suenszon och 2 barn och giorde den gamble gubben skada så wäll
som hwsz och annat. Och effter Suen Suenszon fins icke det ringeste
att betalla sakören medh. Dherföre emedan trenne men
niskior hafua mist sitt liff förutan den andre giorde skadan synes
christeligit och rättwijst att thenne sakören bliffuer foudenom afdra
gen och thetta bewijsz approberat ty den dödelige skadan och en stoor
fattigdom hoosz den gamble gubben som igen leffuer giör well fyllest
till barmhertigheet och miskundsamheet öffuer denne sakören.
Kom för rätta Jon Jönszon i Stahult och lät vptekna sine edemän
der medh sigh befria att han icke haffuer niderhuggit gierdesgården
emillan Bråna och Bökeboda.
| Edemän | |
| Joen Jönszon i Stahult | Lars i Bankebodha |
| Joen Perszon i Berghem | Johan i Wigsziö |
Eden vpfyltes och Jon Jönszon bleff frijkiendh.
Joen Jönszon i Stenshult ogift dragon för lönskeleger medh Karin Erickz
dotter i Hängarp effter straffordningen böter 3 dlr.
10r
cronan 2 dlr
häredet 2 mark
häredtzhöffding 2 mark
Kånan Karin för samma sak effter straffordningen 6 marker.
cronan 1 dlr
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Kom för rätta Jöns Bengtszon i Hiulznäs och lät antekna sine eedemän
medh huilka han sigh will befria att han icke haffuer hafft lägersmåll
medh een löszkona Elin Jeppe dotter.
Dhenne eed bleff lagligen fulbordat och Jöns bleff frikiendh.
Men Niels Gumundszon i Hampneda å skatta sakfeltes effter det 20
Cap: i Tinghm: Balk: för tillwijtelsen till 2 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Niels i Vlberga vtfeste een 6 manna eed att han icke till det rin
geste är skyldigh sal: Niels i Markarit vthan huad dem hafuer varit
emillan bleff allt betalt mädan Niels leffde.
Item Niels i Bråtalt een 6 manna eed att han icke är skyldig Niels
i Markarit 4 rikzdlr.
Sammadagh besuerade sigh Jöns Bengtszon i Bohalt att han blifuer krafd
aff sin huszbondefoude för det hans dotter Ingier bleff besoffuen af Suen
i Moanäs huilken bleff sakfelt till 40 mark för mökrenkningh aff
huilka Ingier bör 13 mark 2 öre 16 [..] för sin målzägande rätt.
Men Ingier är för sakören frij.
häredet 2 mark
häredtzhöffding 2 mark
Kånan Karin för samma sak effter straffordningen 6 marker.
cronan 1 dlr
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Kom för rätta Jöns Bengtszon i Hiulznäs och lät antekna sine eedemän
medh huilka han sigh will befria att han icke haffuer hafft lägersmåll
medh een löszkona Elin Jeppe dotter.
| Edemän | |
| Jöns Bengtszon i Hiulznäs | Niels i Horn |
| Måns Person ibidem | Bengt i Stahult |
| Niels i Biörztorph | Jöns i Elinge |
Dhenne eed bleff lagligen fulbordat och Jöns bleff frikiendh.
Men Niels Gumundszon i Hampneda å skatta sakfeltes effter det 20
Cap: i Tinghm: Balk: för tillwijtelsen till 2 marker.
cronan 1 mark
målzäganden 1 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
Niels i Vlberga vtfeste een 6 manna eed att han icke till det rin
geste är skyldigh sal: Niels i Markarit vthan huad dem hafuer varit
emillan bleff allt betalt mädan Niels leffde.
Item Niels i Bråtalt een 6 manna eed att han icke är skyldig Niels
i Markarit 4 rikzdlr.
Sammadagh besuerade sigh Jöns Bengtszon i Bohalt att han blifuer krafd
aff sin huszbondefoude för det hans dotter Ingier bleff besoffuen af Suen
i Moanäs huilken bleff sakfelt till 40 mark för mökrenkningh aff
huilka Ingier bör 13 mark 2 öre 16 [..] för sin målzägande rätt.
Men Ingier är för sakören frij.
10v
Sammadagh sattes Ingierdz jord i Hyltan i quarstadh som först kiöp
tes och Törkell i Malmarit skall behålla jorden och betalla den gambla
mannen Per Bengtszon i Långhult som häredtz nembd hafua miä
tit them emillan nembl: 15 dlr godt mynt.
Sammadagh bleff afsagt att Gertrudh i Ekerit skall leffuerera
Bengt Anderszon i Tansziö den kiedian som honom tillförenne på tin
get tilldömd är. Item penningar 6 mark och lensmannen Erick i
Ingelzkiöp och nembdemannen Jon i Snelzböke blefuo aff rätten till
sagde att hålla hand her öffuer.
Kom för retta Niels Knutzson i Foglehult fulmöndigh på Niels Ham
bles vegnar i Kråkered och tingskiötte Tuffue Månszon och hans hustru
Tia Håkons dotter 1/4 i Starzholma först för vtrymningh i een frelse
gårdh Kråkeredh 68 dlr godt mynt, ähn rede penningar 68 dlr.
Och i etlöffue 6 dlr. Item fulmöndigh på Trulz Nielszons veg
nar i Starzholma och tingskiötte 1/4 för huilken han hade gifuit 100 dlr.
Ähn haffuer Jeppe Olszon på Gydingetorpet för sin lott i förbe:te 1/4
vpburet 16 dlr godt mynt. Her medh äger Tuffue medh sin
hustru ½ Starzholma gårdh.
Håkon i Nääs å frelse ogifft för mökrenkningh medh Ingeborgh
Jöns dotter i Toffta sakfeltes effter det 3 Cap: i Giffto: B: 40 mark.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Och nu på nytt besoffuet thenna Ingeborgh, sakfeltes för lönskeleger
effter straffordningen till 3 dlr.
frelsehuszbond 2 dlr
häredet 2 mark
häredtzhöffding 2 mark
Konan Ingeborgh för samma saak 6 marker.
tes och Törkell i Malmarit skall behålla jorden och betalla den gambla
mannen Per Bengtszon i Långhult som häredtz nembd hafua miä
tit them emillan nembl: 15 dlr godt mynt.
Sammadagh bleff afsagt att Gertrudh i Ekerit skall leffuerera
Bengt Anderszon i Tansziö den kiedian som honom tillförenne på tin
get tilldömd är. Item penningar 6 mark och lensmannen Erick i
Ingelzkiöp och nembdemannen Jon i Snelzböke blefuo aff rätten till
sagde att hålla hand her öffuer.
Kom för retta Niels Knutzson i Foglehult fulmöndigh på Niels Ham
bles vegnar i Kråkered och tingskiötte Tuffue Månszon och hans hustru
Tia Håkons dotter 1/4 i Starzholma först för vtrymningh i een frelse
gårdh Kråkeredh 68 dlr godt mynt, ähn rede penningar 68 dlr.
Och i etlöffue 6 dlr. Item fulmöndigh på Trulz Nielszons veg
nar i Starzholma och tingskiötte 1/4 för huilken han hade gifuit 100 dlr.
Ähn haffuer Jeppe Olszon på Gydingetorpet för sin lott i förbe:te 1/4
vpburet 16 dlr godt mynt. Her medh äger Tuffue medh sin
hustru ½ Starzholma gårdh.
Håkon i Nääs å frelse ogifft för mökrenkningh medh Ingeborgh
Jöns dotter i Toffta sakfeltes effter det 3 Cap: i Giffto: B: 40 mark.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Och nu på nytt besoffuet thenna Ingeborgh, sakfeltes för lönskeleger
effter straffordningen till 3 dlr.
frelsehuszbond 2 dlr
häredet 2 mark
häredtzhöffding 2 mark
Konan Ingeborgh för samma saak 6 marker.
11r
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffdingen 1 mark
Item Håkon för een annor löskåna Bengta be:d effter straffordningen
3 dlr.
frelsehuszbond 2 dlr
häredet 2 mark
häredtzhöffdingen 2 mark
Konan Bengta i Maresziö för samma sak 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Måns Månszon i Håå enklingh för mökrenkningh medh Karin Niels
dotter, sakfeltes effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framkom för rätten s: Niels Olszons i Elinge systerson Gum
mundh Eskelszon medh sine medarffuinger och bekende att de till ytterste
afskedh och beslut förutan det bytet tillförenne efter s. Niels Olson
hållet nu wara medh Niels Olszons effterlåtne enkia Ingier wän
ligen och wäll förlikta sålunda att hustru Inger giffuer Gumundh och
hans medarffua 10 rikzdlr på all lösöran men i fasta iordh skall
dem framdeles arffuingerna emillan rechnas och i så måtto lofua
de begge parterna denna förlikningen friwilleligen aldrig meer
quällia eller åtala. Till wiszo att dem så emillan förlikt är vitt
nar lagläsaren Niels Eskelszonn medh egen vnderschrefuen handh.
Joen i Prästorp å crono sakfeltes för mökrenkningh efter det 3 Cap:
i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
häredet 1 mark
häredtzhöffdingen 1 mark
Item Håkon för een annor löskåna Bengta be:d effter straffordningen
3 dlr.
frelsehuszbond 2 dlr
häredet 2 mark
häredtzhöffdingen 2 mark
Konan Bengta i Maresziö för samma sak 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffding 1 mark
Måns Månszon i Håå enklingh för mökrenkningh medh Karin Niels
dotter, sakfeltes effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framkom för rätten s: Niels Olszons i Elinge systerson Gum
mundh Eskelszon medh sine medarffuinger och bekende att de till ytterste
afskedh och beslut förutan det bytet tillförenne efter s. Niels Olson
hållet nu wara medh Niels Olszons effterlåtne enkia Ingier wän
ligen och wäll förlikta sålunda att hustru Inger giffuer Gumundh och
hans medarffua 10 rikzdlr på all lösöran men i fasta iordh skall
dem framdeles arffuingerna emillan rechnas och i så måtto lofua
de begge parterna denna förlikningen friwilleligen aldrig meer
quällia eller åtala. Till wiszo att dem så emillan förlikt är vitt
nar lagläsaren Niels Eskelszonn medh egen vnderschrefuen handh.
Joen i Prästorp å crono sakfeltes för mökrenkningh efter det 3 Cap:
i Giffto: B: till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
11v
Anno 1647 dhen 14 Junij Höltz Laga Ting medh Synnerbo häradtt
å rättan Tingstadh Hampneda, öffuerwarandes i welborne Landzhöff
dingens Hr Bengtt Bagges ställe, Ehrlig och högachtat Johan Michelson
i Suanås. Item Häradtzfouden well:tt Harall Trolle i Ißiöa
sampt Häradtz Nembdemän.
Gårdar vpbiudas
1/6 aff östregården i Håå 3
1/8 söndregården i Hällerna 3
2 delen westregården Hult i Hynnerit S. 3
1/16 Huszbergh 3
1/4 aff mellomgården i Torpa 3
5 skeppeland aff Ösziöa i S. S. 3
1 Rönneböke i S. S. 3
1/4 mindre 4 skeppeland i Ängiebeck 3
1/4 östregården Rydh i Giötterit S. 3
½ gårdh Linnerås i Pietterit S. 3
Fagerhult i Markarit S. frelse 3
1/4 aff Misterhult i S. S. 3
1/4 aff Olufz gårdh i Miärrit 3
2 delen aff 1/4 i Lilla Boarit 3
½ den westre gården i Romborna 3
½ gårdh Åsa i Traherit S. 3
½ Skiölzbögd i Giötterit S. 3
Så mökin jord som Jons medsyskonne äga i Nygård 3
Örneholma läter welb: Britta till Askenäs vpbiuda som hon
haffuer i pant för 60 dlr 2
| Nembden | |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Joen i Snelzböke |
| Niels Bengtson i Horn | Per Månson i Bierserit |
| Arffuid i Wiggåsa | Knut i Bolmerit |
| Åke i Rangnellekiöp | Matthis i Lunden |
| Peder i Brekennetorp | Jon Jönszon i Rydh |
| Måns Johanszon i Ångelstadh | Niels i Rombörne |
Gårdar vpbiudas
1/6 aff östregården i Håå 3
1/8 söndregården i Hällerna 3
2 delen westregården Hult i Hynnerit S. 3
1/16 Huszbergh 3
1/4 aff mellomgården i Torpa 3
5 skeppeland aff Ösziöa i S. S. 3
1 Rönneböke i S. S. 3
1/4 mindre 4 skeppeland i Ängiebeck 3
1/4 östregården Rydh i Giötterit S. 3
½ gårdh Linnerås i Pietterit S. 3
Fagerhult i Markarit S. frelse 3
1/4 aff Misterhult i S. S. 3
1/4 aff Olufz gårdh i Miärrit 3
2 delen aff 1/4 i Lilla Boarit 3
½ den westre gården i Romborna 3
½ gårdh Åsa i Traherit S. 3
½ Skiölzbögd i Giötterit S. 3
Så mökin jord som Jons medsyskonne äga i Nygård 3
Örneholma läter welb: Britta till Askenäs vpbiuda som hon
haffuer i pant för 60 dlr 2
12r
1/4 aff Skiölzbögd 2
1/8 aff Ingemars gård i Giöszhult 2
½ fierdingh aff Ryd i Markarit S. 2
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 2
½ westregården i Hallarp 2
1/6 aff Barset i Pietterit S. 2
1/4 af Laszes gård i Biörstörp 2
1/3 af f Tumult i Agundaryd S. 2
1/8 södre Finhult i Piette: S. 2
1/8 aff södregården Ifla 2
1/6 aff Weka i Giötterit S. 2
1/12 aff Hammerekiöp i S. S. 2
1/5 af Laszes gårdh i Kiäskhult 2
½ Hästberga i Giötterit S. 2
1/8 aff Betterås i Hynn: sochn 2
1/4 aff Jöns Jonsons gård i Trotteslöff 2
1/12 aff Boarp i Liunga S. 2
1/6 af ½ gården i Notalt 2
1/3 aff ytre gården i Ifla 2
Tuna i Ryszby sochn frelse 1
½ gårdh i Holma och Markarit 1
1/4 aff Fläszerit 1
1/4 aff Hahult 1
Alt Siöatorp i Hynnerit S. 1
½ fierdingh aff Altaböke 1
½ Postkiöp i Lihult sochn 1
1/3 aff westregården Berghem 1
½ Romenehylte i Agundarydh S. 1
1/4 aff Siuhult i Giötterit S. 1
Tuedeelen Kiärr i Nöttia S. 1
Grytåsa 1
1/16 deel aff Staffuerhult 1
1/9 aff Knutz gårdh i Hampna 1
1/10 aff Läszhult i Hynnerit S. 1
1/16 deel i Draarit 1
1/8 aff Ingemars gård i Giöszhult 2
½ fierdingh aff Ryd i Markarit S. 2
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 2
½ westregården i Hallarp 2
1/6 aff Barset i Pietterit S. 2
1/4 af Laszes gård i Biörstörp 2
1/3 af f Tumult i Agundaryd S. 2
1/8 södre Finhult i Piette: S. 2
1/8 aff södregården Ifla 2
1/6 aff Weka i Giötterit S. 2
1/12 aff Hammerekiöp i S. S. 2
1/5 af Laszes gårdh i Kiäskhult 2
½ Hästberga i Giötterit S. 2
1/8 aff Betterås i Hynn: sochn 2
1/4 aff Jöns Jonsons gård i Trotteslöff 2
1/12 aff Boarp i Liunga S. 2
1/6 af ½ gården i Notalt 2
1/3 aff ytre gården i Ifla 2
Tuna i Ryszby sochn frelse 1
½ gårdh i Holma och Markarit 1
1/4 aff Fläszerit 1
1/4 aff Hahult 1
Alt Siöatorp i Hynnerit S. 1
½ fierdingh aff Altaböke 1
½ Postkiöp i Lihult sochn 1
1/3 aff westregården Berghem 1
½ Romenehylte i Agundarydh S. 1
1/4 aff Siuhult i Giötterit S. 1
Tuedeelen Kiärr i Nöttia S. 1
Grytåsa 1
1/16 deel aff Staffuerhult 1
1/9 aff Knutz gårdh i Hampna 1
1/10 aff Läszhult i Hynnerit S. 1
1/16 deel i Draarit 1
12v
Sammadagh kom för rätta Peer Soneson i Borstna huilken vthj
den konungzl: Giötte rijkes hoffrätt haffuer förmedelst sin supplication
anklagat welb: Oluff Lilliesparre att han skall aff honom haffua taget
i wederkennelsze på een gårdh i Borstna 20 rikzdlr och icke lenger nutit
them till godho än bodt på gården itt åhr och des föruthan vpburit vtlagor
na. Och befaller den konungzl: rätten aff dato den 2 Januarij 1647
att man om denne saken skall ransaka. Så befinnes aff klaganden
och suaranden att Oluff Lilliesparre på åtskillelige tider haffuer bekom
met: förste gången förährade Peer Soneson junkeren 2 str räffskind
effter han tillförenne bodde på gården. Item een liten meszingz
kiettill långt emillan och 5 rikzdlr fick han igen. Carll i Karlzgiärde
een ehrlig gammull nembdeman som är Peders suerfader aflade eed
å book och vittnade sålunda att lång tidh tillförenne hade Per Soneson
godwilleligen förährat junkeren 10 rikzdlr på det han skulle få wän
skap för een gierdesgårdh han högg nidh för junkerens moder emot hen
nes förbudh. Meszingz kiettelin som liten är och fögo wärdh är hafuer
han 11 åhr tillförenne förährat junkeren till nyårs gåffuo och vthj den
offuanbe:te 10 rikzdlr gaff Carll i Carlzgierde sin mågh 4 rikzdlr ty
han war medh ner förlikningen skedde emillan junkeren och Peer Sone
son och består sålunda denne 10 rikzdlr i sådane persegler som omrördt
är. Peder Soneson bekenner och bedes före att han junkeren
för den konungzlige hoffrätt klagat haffuer och nu kan sin klagan
icke bewijsa vtan beder junkeren högeligen om förlåtelse och bekenner
sigh hafua giordt det aff sitt stoora oförståndh. Huarföre
erkennes welb: Oluff Lilliesparre frij för denne Peder Sonesons o
rättferdige klagan. Och för Peder Sonesons så och fleres trä
gne bön skuld gaff Oluff Lilliesparre honom till för sin person skuld
och Peder vpsatte itt paar oxar i wijte att han icke meera skall
komma medh sådan fåfängh klaga igen och Per Soneson seger att
inthet äggade honom vp till denne osanningz klaga annat ähn
att junkeren bannade hans hustru een gångh i Karlzgierde för mån
ge åhr sedan.
den konungzl: Giötte rijkes hoffrätt haffuer förmedelst sin supplication
anklagat welb: Oluff Lilliesparre att han skall aff honom haffua taget
i wederkennelsze på een gårdh i Borstna 20 rikzdlr och icke lenger nutit
them till godho än bodt på gården itt åhr och des föruthan vpburit vtlagor
na. Och befaller den konungzl: rätten aff dato den 2 Januarij 1647
att man om denne saken skall ransaka. Så befinnes aff klaganden
och suaranden att Oluff Lilliesparre på åtskillelige tider haffuer bekom
met: förste gången förährade Peer Soneson junkeren 2 str räffskind
effter han tillförenne bodde på gården. Item een liten meszingz
kiettill långt emillan och 5 rikzdlr fick han igen. Carll i Karlzgiärde
een ehrlig gammull nembdeman som är Peders suerfader aflade eed
å book och vittnade sålunda att lång tidh tillförenne hade Per Soneson
godwilleligen förährat junkeren 10 rikzdlr på det han skulle få wän
skap för een gierdesgårdh han högg nidh för junkerens moder emot hen
nes förbudh. Meszingz kiettelin som liten är och fögo wärdh är hafuer
han 11 åhr tillförenne förährat junkeren till nyårs gåffuo och vthj den
offuanbe:te 10 rikzdlr gaff Carll i Carlzgierde sin mågh 4 rikzdlr ty
han war medh ner förlikningen skedde emillan junkeren och Peer Sone
son och består sålunda denne 10 rikzdlr i sådane persegler som omrördt
är. Peder Soneson bekenner och bedes före att han junkeren
för den konungzlige hoffrätt klagat haffuer och nu kan sin klagan
icke bewijsa vtan beder junkeren högeligen om förlåtelse och bekenner
sigh hafua giordt det aff sitt stoora oförståndh. Huarföre
erkennes welb: Oluff Lilliesparre frij för denne Peder Sonesons o
rättferdige klagan. Och för Peder Sonesons så och fleres trä
gne bön skuld gaff Oluff Lilliesparre honom till för sin person skuld
och Peder vpsatte itt paar oxar i wijte att han icke meera skall
komma medh sådan fåfängh klaga igen och Per Soneson seger att
inthet äggade honom vp till denne osanningz klaga annat ähn
att junkeren bannade hans hustru een gångh i Karlzgierde för mån
ge åhr sedan.
13r
Sammadagh kom för rätta een ryttare Jöran Christofferszon i
Tuttarit och anklagade her Christiern capellanen i Ryszby huilken är
boandes i samma by att någon tidh sedan de wåro komne i handell och
kiöp om een cronogårdh och wåro så förlikte att på det Jöran skulle godh
villeligen flöttia ifrån gården loffuade hr Christiern giffua Jöran 7 rikzdlr
och Jöran loffuade att så snart han dem bekommet hade skulle han
inrymma hr Christier hemanet. Ner hr Christier hade penningerne
rede och lät bära them till Jöran war han ångerkiöpter och lät bära pen
ningerna hem igen, men hr Christier sende dem dijt igen, altså sendes the
them emillan 7 eller 8 gånger, sist lät Jöran om nattetidh bära penninger
na om nattetidh hem och lade them vtan lockan för gården och ner pen
ningerna sålunda bleffuo vptagne och inborne satt i stugan een ärligh
man Jöns Jeppeson huilken effter aflagdan eed wittnar att han hörde
hr Christier badh sin drängh Bengt Jonszon taga samma penningar och
bära them till Jöran och lågh på weggen een ladd bössa, den togh her Chri
stier nidh och fick drängen seijandes: Seer tu att Jöran kommer effter tigh
så skiut honom genom låret, men hr Christiers hustru badh honom
låta bliffuat, och bössan hörde drängen till och hade sielff ladt henne.
Ner han hem gick ifrån Jörans gård och hade lagdt penningerne på
farstugo tröskelen och gick sin hemwägh, tå Jöran det förnam togh han
sin bössa som han seger oladd war och gick vt effter honom 23 fiäät i
från tröskelen, tå stodh hr Christier vthe på backan och sågh att Jöran
gick effter drängen och sichtade bössan, tå ropade hr Christier ådt drän
gen och badh honom wachta sigh och skiuta, i det samma wende sigh
drängen om, spente sin bössa och skiöt honom in i weka sidan och vth
vidh buken så att lodet träffade i armen och effter ryttaren är nu
aff bårskärare heelader och wäll läckter sakfeltes hr Christier
effter det 34 Cap: i Edzör: Balk: och det 6 Cap: i Såremåll B: till 20 marker.
frelsehuszbond 6 mark 5 öre 16 [..]
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 4
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 4
Item drängen Bengt Jonszon i Quäningearp å frelse och effter det
6 Cap: i Såramålom till 20 marker.
Tuttarit och anklagade her Christiern capellanen i Ryszby huilken är
boandes i samma by att någon tidh sedan de wåro komne i handell och
kiöp om een cronogårdh och wåro så förlikte att på det Jöran skulle godh
villeligen flöttia ifrån gården loffuade hr Christiern giffua Jöran 7 rikzdlr
och Jöran loffuade att så snart han dem bekommet hade skulle han
inrymma hr Christier hemanet. Ner hr Christier hade penningerne
rede och lät bära them till Jöran war han ångerkiöpter och lät bära pen
ningerna hem igen, men hr Christier sende dem dijt igen, altså sendes the
them emillan 7 eller 8 gånger, sist lät Jöran om nattetidh bära penninger
na om nattetidh hem och lade them vtan lockan för gården och ner pen
ningerna sålunda bleffuo vptagne och inborne satt i stugan een ärligh
man Jöns Jeppeson huilken effter aflagdan eed wittnar att han hörde
hr Christier badh sin drängh Bengt Jonszon taga samma penningar och
bära them till Jöran och lågh på weggen een ladd bössa, den togh her Chri
stier nidh och fick drängen seijandes: Seer tu att Jöran kommer effter tigh
så skiut honom genom låret, men hr Christiers hustru badh honom
låta bliffuat, och bössan hörde drängen till och hade sielff ladt henne.
Ner han hem gick ifrån Jörans gård och hade lagdt penningerne på
farstugo tröskelen och gick sin hemwägh, tå Jöran det förnam togh han
sin bössa som han seger oladd war och gick vt effter honom 23 fiäät i
från tröskelen, tå stodh hr Christier vthe på backan och sågh att Jöran
gick effter drängen och sichtade bössan, tå ropade hr Christier ådt drän
gen och badh honom wachta sigh och skiuta, i det samma wende sigh
drängen om, spente sin bössa och skiöt honom in i weka sidan och vth
vidh buken så att lodet träffade i armen och effter ryttaren är nu
aff bårskärare heelader och wäll läckter sakfeltes hr Christier
effter det 34 Cap: i Edzör: Balk: och det 6 Cap: i Såremåll B: till 20 marker.
frelsehuszbond 6 mark 5 öre 16 [..]
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 4
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 4
Item drängen Bengt Jonszon i Quäningearp å frelse och effter det
6 Cap: i Såramålom till 20 marker.
13v
frelsehuszbond 6 mark 5 öre 16
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 4
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 4
Parterna bleffuo förlikte både om bårskärerelönen och sueda och
wärk att detta skall wara een afftalat och förlikter sak nu och i tillkom
mande tider.
Sammadagh framträdde för rätten Stadz Majoren i Halmstad Edle
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 4
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 4
Parterna bleffuo förlikte både om bårskärerelönen och sueda och
wärk att detta skall wara een afftalat och förlikter sak nu och i tillkom
mande tider.
Sammadagh framträdde för rätten Stadz Majoren i Halmstad Edle
Wälborne Jöran Gyllenfalk, och quartermästaren öffuer Artolle-
rijt Edle welb: Carll Johanßon Siöblad, fulmechtige på sine och sine
Slächtingar aff ärligit adell, och anklagade Jöns Soneson i Oßhult,
huilken the beskylla at hafua belegrat för lång tidh sedan Sal: Arff-
uidh Persons Kåses hußfru Anna Melchiers dotter, mädan welb:
Arffuidh Kåse lefde, och Jöns Soneson war ogifft, och skulle såßom an-
klagas wara fader ådt 4 barn. Denne sak befinnes at haffua varit
i Vppenbare röchte emedan Sal: Niels Siöbladh sat i häradtzhöffdin-
ge stelle her i häradet, och tå haffuer Jöns Soneson fest een 12 manna
Eed som nu bewijsas, och aldrig fulgiordt. Nu är Jöns Soneson
kommen i Echtenskap med be:te Anna Melchiersdotter, och leffuat
medh henne j 13 åhr, och aflat tillhopa 4 barn. Så effter Slechten
faller mißhageligit thenne saken döda och nidertösta, och om de barnen
Jöns Soneson war beröchtat före, skolla erkennas för rätte Adelz-
män eller eij, och kallas Kåsar. Derföre bleffuo klagandernes
skääll först Vptagne och anteknade som föllier:
1) Til thet första haffuer welb: Trulz Kåse, Sal: Arffuidz broder schreff-
uit och Vprapporterat denna sak, som finnes aff hans breff, Daterat
15 xbris 1646, N.1.L.A. Till sine k:barn, som saken nu anklaga,
effter hans skriffuelses innehåld.
2) Welb: Peder Månßon Lood, schriffuer sin suär Welb: Trulz Kåse till, och
förmäler om samma sak, som hans breff Vtwijsar N:2.L.B
3) Piätterydz Sochnestempnes bewijß, huru wijda them i församblingen
om detta witterligit är, Daterat 10 Octob: 1630. N.3.L.C
4) her Niels j Pietteryd besuärade sigh in Visitatione, N.4.L.D
Om detta röchtet Dat: 1630
Om detta röchtet Dat: 1630
14r
5) Anna Melchiers dotters bekennelses breff om Lägersmålet Daterat
Oßhult den 6 Novemb: 1633, som widlöfftigt är at see N.5.L.E
6) Håkon Simonßons i Möcklehult, een neste grannes bewijß, huad han veet
om detta röchtet, Breffuit Daterat den 20 Aprilis 1647. N.6.L.F
Nu till spordes Jöns Soneson om haffuer ähnnu någre Edemän medh
sigh, effter som honom i denna tingstembning pålagdt bleff? dertill
han suarade neij, eij heller någon der ombedit.
Nu föllier Jöns Sonesons Acta, och suar på sine och sin hustru Anna
Melchiersdotters wegnar, huilka äre Suarande j denna sak.
1) Jnlade de i Retten Sal: Arffuid Perßons Kåses breff, giffuit sin
hustru Anna Melchiersdotter, och thenne therutinnan frijkallar, att han
om henne ingen mißtanka haffuer, at hon med någon annan skulle
haffua hafft oloffligit omgenge. Breffuit Dat: 14 Decembris
1630. N.1.A Eij heller någor mißtanker haffua warit fa-
der ådt någne barn, som hon j theras Echtenskap födt haffuer, vtan
han sielff.
2) Welb:ne Sal. Niels Siöbladz, och welb: Trullz Kåses förlikningzbreff
huru wida the haffua för sine personer denne sak förlåtet, för een
Summa penningar, Daterat J Thomae affton 1633 N.2.L.B
3) Welborne Trullz Kåses Contracte breff, derutinnan han bekenner
barnen för ährlige aff Adell, och förplichtar sigh wara och swara
för målzman Dat: 7 Novemb: 1638, N:3.L.C
4) Welb: Trullz Kåses förlikningzbreff på sin förmönderskap medh
Jöns Soneson i Oßhult, om arffsakerna Dat: 16 Octob: 1640.
N.4.L.D
5) Welb:ne Trullz Kåses breff skreffuit till Lagatinget och anhållet
om försuar på någre Jordegodtz som han respecterer än ytterligare
barnen, at wara hans Broderbarn, Dat: 15 Octob: 1646, N.5.L.E
6) Welborne Trullz Kåses breff till Jöns i Oßhult om Barnearffuet
och godtzen som han haffuer wederkiens, at wara Målzman före,
Dat: 20 Junij 1638 N.6.L.F
14v
7) Biskopens M: Niels Krokz Befallningz zedell till Hr Niels j Piätte-
rydt, at wijga Jöns Soneson och h: Anna Melchiersdotter Dat: 12 Ja-
nuarij 1634. N:7.L.G.
8) Her Nielses breff i Piätterit, om denne sakz herrörende, Dat: 15
Junij 1647. N.8.L.H.
9) Ulff Melchiorßon schriffuer sin Systerson Axell Kåse till, om Anna Mel-
chiersdotter, Dat: 17 Novemb: 1646. N.9.L.1
Ener nu både klagarnes och Suarandernes Documenter wåro för
rätten och Nembden Vpläßne, och i domboken Numererade, lätt häm-
ptas aff häradtzkistan Sal. Welb: Niels Siöbladz dombook, och der
Vthi finnes klarligen som des Extract förmäler i Bookstaffuen Anno
1630 den 17 Augusti, N.7.L.G att Jöns i Oßhult haffuer fäst
een dobbell 12 manna Eed för samma rökte, och Anna Melchioers
dotter förelades purgera sigh med 12 Adelige fruer, för sådant
rökte.
Här oppå wåro åklagarne een Endtligh resolution begärandes:
Ty befinner denne nidriga rätten sigh denna gången icke annorledes
kunna förklara; Vthan först effter saken är passerat för den förrige
Häradtzhöffdingen och Nembden. 2) Parterna som saken an-
rörer och äre aff Adell. Dherföre hemstelles detta ährendet på
det Vnderdånligeste den högtährade konungzl: Giötterijkes
Hoffretz Nådige resolution och widare förklaringh. Och denne
Nidrige rätten erkenner sigh så plichtig och skyldigh, allt huad den
högtährade Rätten täckes Commendera och befalla, hörsamligen effter
komma.
Andre dagen 15 Junij Continuerades Lagtinget
Oluff Månszon i Domaredh för stembningh 3 marker.
7 bönder i Rydh för stembningh huar 3 marker.
Sammadagh kom Bengt i Fälleshult för rätta och lät antekna
någre ährlige vittne om den sagu Bengta Michelz dotter vtbräkt
haffuer för een låsz och en bock och för een quiga han ohemult kientz
hafuer. Item 2 str får ifrån Lars i Hyehyltan.
Andre dagen 15 Junij Continuerades Lagtinget
Oluff Månszon i Domaredh för stembningh 3 marker.
7 bönder i Rydh för stembningh huar 3 marker.
Sammadagh kom Bengt i Fälleshult för rätta och lät antekna
någre ährlige vittne om den sagu Bengta Michelz dotter vtbräkt
haffuer för een låsz och en bock och för een quiga han ohemult kientz
hafuer. Item 2 str får ifrån Lars i Hyehyltan.
15r
Men allt thetta är een orättferdigh saga och owena sägn som inthet kan
bewijsas ty konan är inthet troowärdigh. Rätten finner medh godh
skääll att frijseija Bengt i Fälleshult för sådant obewijszligit squaller
taal som är aff een inhyses kona begynt. Men kiörkioherden och heele
församblingen giffua Bengt itt redeligit och richtigt loffordh.
Niels Jönszon i Miärrit å skatta sakfeltes för mökrenkningh medh Karin
Håkons dotter i Traherit effter det 3 Cap: i Giffto: B. till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framträdde för rätten welb: Wlff Melchiorszon och
klagade att i förleden winter de våro i barnsööll hosz Sten Håkonson
i Kalff, hafuer Jöns i Oshult å frelse slaget honom itt slempt styngh i
armen medh een kniff och skurit vthi effter. Derföre sakfeltes han
efter det 6 Cap: i Såremåle Balk: medh vilia för fulsåre 20 marker.
frelsehuszbond: 6 mark 5 öre 16
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 3 mark 2 öre 16
Och för bårskärerelönen som Vlff sielff haffuer betalt 3 rikzdlr
och för den förtärningh han i een månetz tidh kåstade på läkaren 4 rikzdlr.
Niels i Vlberga lät vptekna sine 6 vtwissade edemän han å seneste
tinge fäste huar han nu achtar befria sigh för den skuldsak honom aff
Niels Jacobszonz arffuinger tillwijtes.
Denne eed bleff lagligen gången och Niels frijkiendh.
Sammadagh tilltalade Suen Hanszon i Bråddalt Lars Gumundszon i
Blekinge om det torpet vidh nampn Riszkiöp som nu oppå Bråddalt
bewijsas ty konan är inthet troowärdigh. Rätten finner medh godh
skääll att frijseija Bengt i Fälleshult för sådant obewijszligit squaller
taal som är aff een inhyses kona begynt. Men kiörkioherden och heele
församblingen giffua Bengt itt redeligit och richtigt loffordh.
Niels Jönszon i Miärrit å skatta sakfeltes för mökrenkningh medh Karin
Håkons dotter i Traherit effter det 3 Cap: i Giffto: B. till 40 marker.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framträdde för rätten welb: Wlff Melchiorszon och
klagade att i förleden winter de våro i barnsööll hosz Sten Håkonson
i Kalff, hafuer Jöns i Oshult å frelse slaget honom itt slempt styngh i
armen medh een kniff och skurit vthi effter. Derföre sakfeltes han
efter det 6 Cap: i Såremåle Balk: medh vilia för fulsåre 20 marker.
frelsehuszbond: 6 mark 5 öre 16
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 3 mark 2 öre 16
Och för bårskärerelönen som Vlff sielff haffuer betalt 3 rikzdlr
och för den förtärningh han i een månetz tidh kåstade på läkaren 4 rikzdlr.
Niels i Vlberga lät vptekna sine 6 vtwissade edemän han å seneste
tinge fäste huar han nu achtar befria sigh för den skuldsak honom aff
Niels Jacobszonz arffuinger tillwijtes.
| Edemän | |
| Niels i Vlberga | Niels i Härult |
| Nielsz i Markaridt | Jeppe i Vlberga |
| Anders i Kornberga | Amundh i Werås |
Denne eed bleff lagligen gången och Niels frijkiendh.
Sammadagh tilltalade Suen Hanszon i Bråddalt Lars Gumundszon i
Blekinge om det torpet vidh nampn Riszkiöp som nu oppå Bråddalt
15v
beleget är, och Bråddalt lider een stoor skade der aff, både j fämarken och
annat, om detta ährandet blefuo någre aff Nembdenne pålagdt att
gå tijtt, och noga erfara huru medh denne klaga kan wara sannast,
och thernest giffua rätten kunskap.
Niels Larszon i Fälleshult lät antekna effter:ne edemän der medh be
wijsa att han iche haffuer hafft olofligit omgenge medh Johanna Månsz
dotter i Tansziö.
Denne eed bleff lagligen vpfylter och Niels frijkiendes.
Jöns Gumundszon i Ösziö framkom och lät vptekna sine laggersmän
them han senest tinget war emot Knutz tillwijte i Sommersäte vt
wissade.
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Jöns Gumundsons dotter
Nilla frijsades för Knutz dårachtige tillmäle. Och Knut sakfeltes eff
ter det 20 Cap: i Tingm: Balk: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Niels Larszon i Fälleshult lät antekna effter:ne edemän der medh be
wijsa att han iche haffuer hafft olofligit omgenge medh Johanna Månsz
dotter i Tansziö.
| Edemän | |
| Niels i Fälleshult | Joen i Snelzböke |
| Bengt ibidem | Peer i Vbsala |
| Peder i Stråhalt | Anders i Häralt |
| Truet i Wenneböke | |
| Gumund i Stenshult |
Denne eed bleff lagligen vpfylter och Niels frijkiendes.
Jöns Gumundszon i Ösziö framkom och lät vptekna sine laggersmän
them han senest tinget war emot Knutz tillwijte i Sommersäte vt
wissade.
| Edemän | |
| Jöns Gumundszon sielff | Gisell i Fiskeredh |
| Joen i Hielmeredh | Jon Stenson i Miärrit |
| Erland i Malabergh | Peer Nielson i Ifla |
| Peer Larson i Ifla | Jöns Bengtson i Håå |
| Anders i Håå | Ingemar i Biörztörp |
| Jon Person i Läserit | Jon Soneson i Ifla |
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Jöns Gumundsons dotter
Nilla frijsades för Knutz dårachtige tillmäle. Och Knut sakfeltes eff
ter det 20 Cap: i Tingm: Balk: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Kom för rätta Peer månßon j Bierserit, fulmöndig på theße Effter:nes
wägnar, och tingskiötte Oluff Jacobßon, och hans hustru Elin Suens dotter
allt Snöret, och ½ Ramerit, och derföre upburet Anders Suenßon
j Ånäs - 24 Rikzdlr, och een geet. Lars Suenßon j Skället
16r
24 Rikzdlr, och 2 skepper korn. Hans Suenßon j Riffua 24 Rikzdlr, och it
skiortelärufft. Sone Suenson 24 Rikzdlr, och 18 mark fläsk. Gulbor för sin
deel i Snöret - 3½ Rikzdlr. Och haffuer Oluffz hustru Elin sin arff
ue deel i samma gårdh, och månß Suenson äger i både gårdarne, på en broder
lott ner.
Kom för rätta Gumundh Knutzson i Unnarydt, fulmöndigh på sine egne Väg-
nar, och tingskiötte gumundh Person, och hans hustru Elin gumundz dotter
¼ ringare 2 Sösterlotter i wreet, och derföre Upburit - 99 dlr.
Ähn Bengta Jöns Knutzsons, och hans barn j deras myndige åhr, för deras
lott i samma ¼ - 40 dlr.
Kom för retta Thorr Jonßon i Westerhult, fulmöndigh på Raßmus vägnar
j Boarp, och tingskiötte Faie person, och hans hustru Kirstin Anders dotter,
och Lars arffuidßon, och hans hustru Karin Trullz dotter 4 skeppeland Jordh
i Bölmingerydh, för - 37 dlr godt mynt.
Kom för rätta Niels Bengtßon j Synnertörpa, fulmöndigh på Suen Suensons
wägnar j Skiffterydh, och tingskiötte Niels Suenßon i fatalt, och hans
hustru Kirstin Johans doter 1/6 aff fatalt, och derföre upburet 112 dlr
her föruthan äger och hans hustru 1/6 aff samma gårdh , så att det giör till
hopa 1/3 aff gården.
Kom för rätta Peer månßon j Bierseritt, fulmöndigh på denne Effternes
wägnar, och tingskiötte Peer Person, och hans hustru Ingier Nielsdoter
aller Rydz gårdh, ,och derföre upburet Anders Gumundßon för 1/3 - 80 dlr
godt mynt, och för Etlöffuet 1 koo. Niels Gumundßon och
hans barn för 1/3 - 80 dlr godt mynt. Peer Jönßon på sin hustrus
Bengta Jöns doters wegnar för deras part – 40 dlr, och för Etlöffuet
1 dlr. Suen Cristienson på sin hustrus Ingeborgs wägnar – 60 dlr
och för Etlöffuet – 2 Riks dlr.
Kom för rätta Jöns j Exhult, fulmechtigh på denne Effternes wägnar
och tingskiötte Lars Person, och hans hustru Nilla Jönsdotter i ängabeckz
gård, som föllier: Carll i Rydh för 8 skeppeland 40 dlr. Jon
Eskellszon i Kringelholma för 2 ½ skeppeland 16 dlr. Jöns i Sånna
för 2 ½ skeppeland 16 dlr. Ähn Karin Peers dotter för 2 ½ skeppland
16 dlr. Ähnnu Karin Pers d: för 2 ½ sk: land 16 dlr. Bengta Persd:
för sin systerlott hafuer bekommet jord igen i Hannaba.
Eskellszon i Kringelholma för 2 ½ skeppeland 16 dlr. Jöns i Sånna
för 2 ½ skeppeland 16 dlr. Ähn Karin Peers dotter för 2 ½ skeppland
16 dlr. Ähnnu Karin Pers d: för 2 ½ sk: land 16 dlr. Bengta Persd:
för sin systerlott hafuer bekommet jord igen i Hannaba.
16v
Kom för rätta Måns Johanson i Ångelstadh fulmöndigh på Peer Bengtsons
vägnar i Wärset och tingskiötte Per Person 1/4 aff Wärset för 100 dlr g: mt:
och 16 öre och för etllöffuet 3 rikzdlr. Her uthj äger han och sin ärffzrätt.
Kom för rätta Jon Bengtszon i Bohogh fulmöndigh på Lars Eskellsons wäg
nar i Biörstörp och tingskiötte Peer Månszon i Håå och hans hustru Anna
Jons dotter 1/4 aff Biörstorp och derföre giffuit 80 dlr godt mynt.
Kom för rätta Lars Person i Ängiebeck fulmöndigh på effter:nes wägnar
och tingskiötte Jöns Erichszon i Exhult och hans hustru Anna Nielsdotter
1/8 aff Exhult och haffuer derföre vpburit Brådde i Markarit 20 rikz
dlr. Segridt Suensdotter itt par oxar om 18 dlr och 1 koo för 6 dlr
och penningar 6 dlr godt mynt.
Kom för rättta Lars Jönszon i Ekenäs fulmechtig på denne effter:nes wäg
nar och tingskiötte Törsten Knutzson i Helhult och hans hustru Kirstin
Harallz dotter 3/4 aff Skiölzbögd nembl: Jöns Harallszon för 7 skeppe
land jordh 34 dlr. Påuell Haraldszon för 7 skeppeland 32 dlr och
för etlöffuet begge 6 dlr godt mynt. Gumundh Jeppeson
och Torsten Knutszon för 1/4 80 dlr godt mynt och i etlöffuet en koo
för 3 rikzdlr. För denne tre fierdingar haffuer Johan i
Hästberga vpburet 15 dlr. Törkell i Hökalt 19 dlr. Peder i
Linnefälle 7 dlr. Jon i Häredtzkiöp 6 dlr. Torsten och moderen
Gunnull 13 dlr. Vthj thesze 3 fierdinger haffuer Kirstin Haraltz dotter
3 ½ skeppelandh.
Kom för rätta well:tt Harall Trolle fullmöndigh på Lars Haralszons och
hans syskonnes vägnar och tingskiötte Trotte Suenszon och hans hustru
Tia Niels dotter een ottingh i Rönninge och derföre vpburit 34 dlr
godt mynt.
Kom för rätta Jöns Suenszon i Skoparedt fulmöndigh på sin hustrus Sissas
wägnar och sin hustrus systers Karin och tingskiötte Niels Person och
hans hustru Elin Bonde dotter deras arffueiord i Fläszerit för 90 dlr
godt mynt. Jöns Danszon och Niels
Danszon haffua bekommet för deras 1/12 deel i samme gårdh fierdin
gen i Bohalt. Her medh äger Niels medh sin hustru 1/4 aff Fläszerit både
medh arff och kiöp.
vägnar i Wärset och tingskiötte Per Person 1/4 aff Wärset för 100 dlr g: mt:
och 16 öre och för etllöffuet 3 rikzdlr. Her uthj äger han och sin ärffzrätt.
Kom för rätta Jon Bengtszon i Bohogh fulmöndigh på Lars Eskellsons wäg
nar i Biörstörp och tingskiötte Peer Månszon i Håå och hans hustru Anna
Jons dotter 1/4 aff Biörstorp och derföre giffuit 80 dlr godt mynt.
Kom för rätta Lars Person i Ängiebeck fulmöndigh på effter:nes wägnar
och tingskiötte Jöns Erichszon i Exhult och hans hustru Anna Nielsdotter
1/8 aff Exhult och haffuer derföre vpburit Brådde i Markarit 20 rikz
dlr. Segridt Suensdotter itt par oxar om 18 dlr och 1 koo för 6 dlr
och penningar 6 dlr godt mynt.
Kom för rättta Lars Jönszon i Ekenäs fulmechtig på denne effter:nes wäg
nar och tingskiötte Törsten Knutzson i Helhult och hans hustru Kirstin
Harallz dotter 3/4 aff Skiölzbögd nembl: Jöns Harallszon för 7 skeppe
land jordh 34 dlr. Påuell Haraldszon för 7 skeppeland 32 dlr och
för etlöffuet begge 6 dlr godt mynt. Gumundh Jeppeson
och Torsten Knutszon för 1/4 80 dlr godt mynt och i etlöffuet en koo
för 3 rikzdlr. För denne tre fierdingar haffuer Johan i
Hästberga vpburet 15 dlr. Törkell i Hökalt 19 dlr. Peder i
Linnefälle 7 dlr. Jon i Häredtzkiöp 6 dlr. Torsten och moderen
Gunnull 13 dlr. Vthj thesze 3 fierdinger haffuer Kirstin Haraltz dotter
3 ½ skeppelandh.
Kom för rätta well:tt Harall Trolle fullmöndigh på Lars Haralszons och
hans syskonnes vägnar och tingskiötte Trotte Suenszon och hans hustru
Tia Niels dotter een ottingh i Rönninge och derföre vpburit 34 dlr
godt mynt.
Kom för rätta Jöns Suenszon i Skoparedt fulmöndigh på sin hustrus Sissas
wägnar och sin hustrus systers Karin och tingskiötte Niels Person och
hans hustru Elin Bonde dotter deras arffueiord i Fläszerit för 90 dlr
godt mynt. Jöns Danszon och Niels
Danszon haffua bekommet för deras 1/12 deel i samme gårdh fierdin
gen i Bohalt. Her medh äger Niels medh sin hustru 1/4 aff Fläszerit både
medh arff och kiöp.
17r
Sammadagh kom för rätta Peer Jönszon inwånare Lagaholm och
klagade öffuer någre gällenerer her i häredet och blefuo thesze precise
skyldige.
Peder Nielszon i Vbsall 4 mark 8 [..]. Peder Andersons arffuinger i
Sprogzhult skolla betalla 4 mark. Per Person i Häszlehult 6 mark.
Ingemar i Skroberit 7 ½ mark dansche. Gumme Bengtson i Långhult 6 mark.
Sammadagh kommo för rätta Jon Börgeson i Dörarp och Måns Jon
son i Halsziö och bekende att de aff frij villie å begge sidor vthom rätten
äre wenligen och well förlikte och broderen Måns lofuade sin syster
man Jon Börgeson 20 rikzdlr. Her medh wåre alle medarffuinger
till fridz och wäll åtnögde.
Sammadagh bleff den konungzl: hoffrätt domb ifrån Stokholm
affgången till landzhöffdingen öffuer Nykiöpingz lähn angående een
be:d Brådde Månszon velb: Werneskiölz tienare att han skall för edz
öretz brutt lösa högre hand sina medh sin jord till 50 dlrz wärdhe.
Men för hans fattigdom skuld fick han häredtz bewijsz att han icke
förmåtte meera än 40 dlr kopper gelt för huilka Jon Jönson
i Dörarp rechte handh och gick i löffte före.
Kom för rätta Niels Person j Fläßerit, fulmöndigh på sine egne vägnar
och tingskiötte Jöns Danßon och hans hustru Ingier Peersdotter, och Niels
Danson, och hans hustru Sissa Peers dotter, ¼ i Hahalt för tolfftingen aff
Fläßerit.
Kom för rätta Niels Suenßon j Beckarit, fulmöndigh på Jon Jönßons
wägnar i quenslöff, och fulmechtig på alle sine medsyskonnes wägnar, och
tingskiötte Jon Bengtßon och hans hustru Elin Jons dotter een femtonde
deel aff den ½ westregården j Beckaredh, och derföer giffuit - 48 dlr,
godt mynt, och Jon bekommet i Etlöffue 6 str gitter, och till siste aff
skedh - 3 Rikzdlr. Item Gisell j Hampna fullmöndig
på Suens barns wegnar j Beckarit, och tingskiötte halff femte deelen,
för 25 dlr godt mynt. Her medh äger Jon Bengtson ¼ aff samma ½
gårdh både medh arff och kiöp.
Sammadagh kom för rätta Peer Jönszon inwånare Lagaholm och
klagade öffuer någre gällenerer her i häredet och blefuo thesze precise
skyldige.
Peder Nielszon i Vbsall 4 mark 8 [..]. Peder Andersons arffuinger i
Sprogzhult skolla betalla 4 mark. Per Person i Häszlehult 6 mark.
Ingemar i Skroberit 7 ½ mark dansche. Gumme Bengtson i Långhult 6 mark.
Sammadagh kommo för rätta Jon Börgeson i Dörarp och Måns Jon
son i Halsziö och bekende att de aff frij villie å begge sidor vthom rätten
äre wenligen och well förlikte och broderen Måns lofuade sin syster
man Jon Börgeson 20 rikzdlr. Her medh wåre alle medarffuinger
till fridz och wäll åtnögde.
Sammadagh bleff den konungzl: hoffrätt domb ifrån Stokholm
affgången till landzhöffdingen öffuer Nykiöpingz lähn angående een
be:d Brådde Månszon velb: Werneskiölz tienare att han skall för edz
öretz brutt lösa högre hand sina medh sin jord till 50 dlrz wärdhe.
Men för hans fattigdom skuld fick han häredtz bewijsz att han icke
förmåtte meera än 40 dlr kopper gelt för huilka Jon Jönson
i Dörarp rechte handh och gick i löffte före.
17v
Den konungzl: Giöte rijkes hoffrättz nådige resolution öffuer een man
dråpare be:d Tuffue i Näsz å frelse hans excellentz rikz cantzelerens ly
dandes att han skall förlijka och giffua målzäganden fulla böter och böta
huszbondan å cronones vegnar 100 dlr. Häredtzrättz saken effter lagen
observerandes cronones andeel i 40 marker, bestå i de 100 dlr.
häredet 6 mark 5 öre 8 [..]
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Oluff i Bökhult ogifft för enfalt hoor 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dlr 21 1/3 öre
Hans horkona Ingier Niels dotter i Bökhult gifft å skatta 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 16
häredet 13 10 16
häredtzhöffding 13 10 16
Sammdagh kom för rätta Kirstin Jöns dotter i Ramnås en änkia
medh sin systers man Jon Bengtson i Bohogh fullmechtighe på de ner
warande som frånwarande om det dråp Tuffue i Näsz begick på
enkionnes son Kiäll Månson och nu bekende att de frijwilleligen
hafua ingått een wenlig förlikningh om mansboten effter som den
högloflig konungzl: hoffrätt i Jönekiöpingh haffuer nådigest för
klarat, ådt målzäganderne må giffuas förbehållet den saköre
cronan serdeles bör nembl: 100 dlr. Och bekenna målz
äganderna att de äre nu aldeles för målzägande saken och manzboten
förnögde medh 200 dlr godt mynt som Tuffue den för dråpet
vtloffuat haffuer.
Kom för rätta Peer Erlandszon i Tansziö och lät vpschriffua sine 6
vtfeste eedemen att han icke war Jöns i Grönö skyldigh meer än
3 rikzdlr.
Denne eed fulbordades lagligen och Peder bleff frijkiendh.
dråpare be:d Tuffue i Näsz å frelse hans excellentz rikz cantzelerens ly
dandes att han skall förlijka och giffua målzäganden fulla böter och böta
huszbondan å cronones vegnar 100 dlr. Häredtzrättz saken effter lagen
observerandes cronones andeel i 40 marker, bestå i de 100 dlr.
häredet 6 mark 5 öre 8 [..]
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Oluff i Bökhult ogifft för enfalt hoor 40 dlr.
cronan 26 dlr 21 1/3 öre
häredet 6 dlr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dlr 21 1/3 öre
Hans horkona Ingier Niels dotter i Bökhult gifft å skatta 80 dlr.
cronan 53 dlr 10 16
häredet 13 10 16
häredtzhöffding 13 10 16
Sammdagh kom för rätta Kirstin Jöns dotter i Ramnås en änkia
medh sin systers man Jon Bengtson i Bohogh fullmechtighe på de ner
warande som frånwarande om det dråp Tuffue i Näsz begick på
enkionnes son Kiäll Månson och nu bekende att de frijwilleligen
hafua ingått een wenlig förlikningh om mansboten effter som den
högloflig konungzl: hoffrätt i Jönekiöpingh haffuer nådigest för
klarat, ådt målzäganderne må giffuas förbehållet den saköre
cronan serdeles bör nembl: 100 dlr. Och bekenna målz
äganderna att de äre nu aldeles för målzägande saken och manzboten
förnögde medh 200 dlr godt mynt som Tuffue den för dråpet
vtloffuat haffuer.
Kom för rätta Peer Erlandszon i Tansziö och lät vpschriffua sine 6
vtfeste eedemen att han icke war Jöns i Grönö skyldigh meer än
3 rikzdlr.
| Edemän | |
| Per Erlandszonn | Jöns i Jorsberga |
| Anders i Häralt | Måns i Betterås |
| Eszbiörn i Betterås | Jöns Tykeson i Häslehult |
Denne eed fulbordades lagligen och Peder bleff frijkiendh.
18r
Kom för rätta Jöns Jonszon i Grönö och klagade öffuer Jöns Månszonn
i Lilla Aggalt att han är skyldigh hans hustru och hennes barn som
Jöns fodrar 220 dlr. Her oppå bekenner Jöns Månszon att sum
man icke är meer än 180 dlr och hafua inga skriffter å huarken parten
att rätta sigh efter, vtan Jöns Månszon beropar sigh att haffua betallt
giället så snart han haffuer 180 dlr erlagt. Detta han vill medh 12
män bekräffta å neste tingh.
Kom för rätta Måns i Bråten och lät antekna sine edemän och will
medh dem bewijsa att han icke är skyldigh Niels i Markarit till den rin
geste penningh vtan att huad dem emillan varit hade bleff aldeles
betallt förän Niels bleff dödh.
Denne eed bleff lagligen vpfylter och Måns bleff frijkiender.
Sammadagh reknades emillan Peer Bengtszon i Wärset och Månses
arffuinger i Östenstorp och bliffuer Niels Månszon i Holmeredh eij meer
skyldigh Peer Bengtson än 2 dlr godt mynt, ner de äre betalte tå är
dem emillan klart.
Kom för rätta Jon Jönszon i Rydh fullmöndigh på Berita Jöns dotters
wägnar i Horseberga och tingskiötte Peer Jonszon och hans hustru Berita
Peders dotter allan hennes arffuepart i Sones gård i Horseberga
för 40 dlr godt mynt. Item Elin Peers dotter för sin arff
uelott vndantagandes itt skeppeland 44 dlr. Kirstin Bengtz
dotter för en halff fierdingh i samma gårdh och derföre vpburit 60 dlr
och Ingemar i Biörstorp för etlöffuet 1 ½ rikzdlr. Her medh
äger han ½ gården både medh arff och kiöp.
Peer Åkeson i Åsa för en huggen eek, sakfeltes till 40 mark efter manda
tet och för trät efter lagen 3 marker till treskifftes.
cronan 2 maark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
i Lilla Aggalt att han är skyldigh hans hustru och hennes barn som
Jöns fodrar 220 dlr. Her oppå bekenner Jöns Månszon att sum
man icke är meer än 180 dlr och hafua inga skriffter å huarken parten
att rätta sigh efter, vtan Jöns Månszon beropar sigh att haffua betallt
giället så snart han haffuer 180 dlr erlagt. Detta han vill medh 12
män bekräffta å neste tingh.
Kom för rätta Måns i Bråten och lät antekna sine edemän och will
medh dem bewijsa att han icke är skyldigh Niels i Markarit till den rin
geste penningh vtan att huad dem emillan varit hade bleff aldeles
betallt förän Niels bleff dödh.
| Edemän | |
| Måns i Bråten | Jon Mattzson i Halleböke |
| Jodde i Stigerit | Matthis ibidem |
| Asser i Burhult | Niels ibidem |
Denne eed bleff lagligen vpfylter och Måns bleff frijkiender.
Sammadagh reknades emillan Peer Bengtszon i Wärset och Månses
arffuinger i Östenstorp och bliffuer Niels Månszon i Holmeredh eij meer
skyldigh Peer Bengtson än 2 dlr godt mynt, ner de äre betalte tå är
dem emillan klart.
Kom för rätta Jon Jönszon i Rydh fullmöndigh på Berita Jöns dotters
wägnar i Horseberga och tingskiötte Peer Jonszon och hans hustru Berita
Peders dotter allan hennes arffuepart i Sones gård i Horseberga
för 40 dlr godt mynt. Item Elin Peers dotter för sin arff
uelott vndantagandes itt skeppeland 44 dlr. Kirstin Bengtz
dotter för en halff fierdingh i samma gårdh och derföre vpburit 60 dlr
och Ingemar i Biörstorp för etlöffuet 1 ½ rikzdlr. Her medh
äger han ½ gården både medh arff och kiöp.
Peer Åkeson i Åsa för en huggen eek, sakfeltes till 40 mark efter manda
tet och för trät efter lagen 3 marker till treskifftes.
cronan 2 maark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
18v
Niels Girmundszon i Strömmakiöp å skatta för een grön eek 40 marker
och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häretzhöffdingen 4 öre
Jöns Jönszon i Strömmakiöp för stembningh 3 marker.
Oluff i Strömmakiöp för een grön eek 40 mark och för trät efter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Ingemar Nannason i Hellerna å skatta sakfeltes för itt rådiur han
skiött i ofridztiden effter mandatet til 3 str oxar och efter lagen 40 marker.
cronan 26 mark 5 öre 8
häredet 6 mark 5 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Kom för rätta Jon i Osnekiöp een änkia Kirstin Jons dotter i Elinge
klagandes att en affton Girmundh Olszons får i Elinge inlupo i itt husz,
lop och itt enkionnes får in medh, och om morgonen fåren vtsleptes
var enkionnes får borto, strax sökte hon der effter och fant i samma
fårahusz een kniff blodigh som Germundh kiendes och better fram på
dagen fans een fårewåm litit ifrån huset vht medh en gierdes
gårdh. För detta haffuer Girmundh fest lagh och nu vill låta vp
tekna sine edemän och befria sigh att han eller hans hustru icke aff
hende fåret ifrån enkian. Men theene gången fick
han inge edemän.
Kom för rätta Suen Jönszon i Sikinge fulmöndigh på sin hustrus vägnar
Ingridh Niels dotter och tingskiötte Anders Jonszon och hans hustru In
gelöff Niels dotter i Brogården i Annerstadh een femtedeel aff ½
gården. Och derföre vpburit jord igen i Quenslöff.
Item oppå Ingridt Niels dotters vägnar och tingskiötte all hennes
fädernesjordh i samme ½ gårdh som hon åtte för 40 dlr godt mynt
och för etlöffuet 2 rikzdlr. Och äger altså både medh arff och kiöp
1/4 aff Brogården.
och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häretzhöffdingen 4 öre
Jöns Jönszon i Strömmakiöp för stembningh 3 marker.
Oluff i Strömmakiöp för een grön eek 40 mark och för trät efter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Ingemar Nannason i Hellerna å skatta sakfeltes för itt rådiur han
skiött i ofridztiden effter mandatet til 3 str oxar och efter lagen 40 marker.
cronan 26 mark 5 öre 8
häredet 6 mark 5 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Kom för rätta Jon i Osnekiöp een änkia Kirstin Jons dotter i Elinge
klagandes att en affton Girmundh Olszons får i Elinge inlupo i itt husz,
lop och itt enkionnes får in medh, och om morgonen fåren vtsleptes
var enkionnes får borto, strax sökte hon der effter och fant i samma
fårahusz een kniff blodigh som Germundh kiendes och better fram på
dagen fans een fårewåm litit ifrån huset vht medh en gierdes
gårdh. För detta haffuer Girmundh fest lagh och nu vill låta vp
tekna sine edemän och befria sigh att han eller hans hustru icke aff
hende fåret ifrån enkian. Men theene gången fick
han inge edemän.
Kom för rätta Suen Jönszon i Sikinge fulmöndigh på sin hustrus vägnar
Ingridh Niels dotter och tingskiötte Anders Jonszon och hans hustru In
gelöff Niels dotter i Brogården i Annerstadh een femtedeel aff ½
gården. Och derföre vpburit jord igen i Quenslöff.
Item oppå Ingridt Niels dotters vägnar och tingskiötte all hennes
fädernesjordh i samme ½ gårdh som hon åtte för 40 dlr godt mynt
och för etlöffuet 2 rikzdlr. Och äger altså både medh arff och kiöp
1/4 aff Brogården.
19r
Kom för rätta Niels Erichszonn i Alenskiöp fulmechtigh på Kirstin Jons
dotters vägnar i Bierszhult och tingskiötte Peer Bengtson och hans hustru
Ingier Trullz dotter 1/4 aff Bierzhulte gårdh för 76 ½ rikzdlr in spe
cie och 4 skepper korn för etlöffuet.
Kom för rätta Niels Bengtszon i Horn fulmöndigh på Gunnull Oluffz
dotters vägnar och tingskiötte Anders Torszon i Gräszholma och hans
hustru Ingier Oluffz dotter 1/12 aff Gräsholma och derföre giffuit 50
dlr godt mynt och 2 dlr g: m:t för etlöffuet.
Tridie dagen den 16 Junij continuerades lagtingett.
Anders Nielson i Wreet för stembningh 3 marker.
Sammadagh reknades emillan Berita i Spånghult och hennes förre
mans Niels Biörnszons barn, Niels och Ingier. Så befinnes att ner
hon haffuer betalt till dem 7 dlr 24 öra, tå äger hon 2/5 i samme
½ gårdh medh barnen och är denne rechningh giord her för rätten i målz
mannens Niels Bengtszons presentia.
Framkom för rätten Johan i Skogerit och lät vptekna sine vtfeste edemän
att han icke haffuer stulit 3 fläsk ifrån Gumundh i Wreet och prästens
tertiall efter som honom å seneste tinge till wijtt bleff.
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Johan frijkiender.
Sammadagh bleff een fulmacht giffuen aff velb: Wlff Melchierszon
vpläsen derutinnan han obligerer sigh att haffua fulmechtigan giordt
welb: Jöran Gyllenfalk och velb: Carll Johanson Siöblad å sine vegnar
at vtföra saken emot Jöns i Oszhult och hans hustru Anna Melchiers
dotter och alt huad på rättegångz saker användes vill han sin quota vt
stå och betalla.
dotters vägnar i Bierszhult och tingskiötte Peer Bengtson och hans hustru
Ingier Trullz dotter 1/4 aff Bierzhulte gårdh för 76 ½ rikzdlr in spe
cie och 4 skepper korn för etlöffuet.
Kom för rätta Niels Bengtszon i Horn fulmöndigh på Gunnull Oluffz
dotters vägnar och tingskiötte Anders Torszon i Gräszholma och hans
hustru Ingier Oluffz dotter 1/12 aff Gräsholma och derföre giffuit 50
dlr godt mynt och 2 dlr g: m:t för etlöffuet.
Tridie dagen den 16 Junij continuerades lagtingett.
Anders Nielson i Wreet för stembningh 3 marker.
Sammadagh reknades emillan Berita i Spånghult och hennes förre
mans Niels Biörnszons barn, Niels och Ingier. Så befinnes att ner
hon haffuer betalt till dem 7 dlr 24 öra, tå äger hon 2/5 i samme
½ gårdh medh barnen och är denne rechningh giord her för rätten i målz
mannens Niels Bengtszons presentia.
Framkom för rätten Johan i Skogerit och lät vptekna sine vtfeste edemän
att han icke haffuer stulit 3 fläsk ifrån Gumundh i Wreet och prästens
tertiall efter som honom å seneste tinge till wijtt bleff.
| Edemän | |
| Johan i Skogerit | Her Girmundh i Kiäreda |
| Mårten Hindrichszonn | Clemit i Romborna |
| Niels i Romborna | Arffuidh i Wiggåsa |
| Niels i Råset | Anders i Råset |
| Girmund i Bökhult | Suen i Bökhult |
| Gumme i Hampna | Knut i Hampna |
Denne eed bleff lagligen giordh och gången och Johan frijkiender.
Sammadagh bleff een fulmacht giffuen aff velb: Wlff Melchierszon
vpläsen derutinnan han obligerer sigh att haffua fulmechtigan giordt
welb: Jöran Gyllenfalk och velb: Carll Johanson Siöblad å sine vegnar
at vtföra saken emot Jöns i Oszhult och hans hustru Anna Melchiers
dotter och alt huad på rättegångz saker användes vill han sin quota vt
stå och betalla.
19v
Sammadagh bleff effter hans excellentz rikz admiralens och lagläsarens
hr Carll Gyldenhielms breff vpläset vthi huilket befalles att herredagz karlen
Joen Jönszon i Rydh skall haffua aff häredzkistan 10 dlr godt mynt.
Swen i Moanäs för stembningh emot Jacob i Neglinge och flere till
att suara vidh tinget 3 marker.
Sammadagh kom Åke i Ragnillekiöp för rätta och talade till Amundh i
Hångerstorp att Amundh hade i sinnet att fria till hans dotter, först till
den älsta och en lång tidh der effer wendt sin hugh ifrån henne till den
yngste och altså medh finnantzerij i 3 eller 4 åhr hållet sigh oppe hoosz them
och the mökit kostat på honom medh godh förtärningh. I
medler tidh länte Amundh aff Åke 20 lodh förgylt sölfuer huilka Amund
loffuar vtan genseijelse så godt igen restituera. Her oppå rächte Amundh
Åke sin hand för rätten. Amund besuerar sigh att Åke står i löffte
för 6 rikzdlr och 3 åhrz interesse them han sade godh före hoosz Suen Trull
son och haffuer förährat Åkes dotter een skedh och 1 rikszdlr och Åke
een räffskindz mössa. Ner det ene emot det andra quadrerades
så bliffuer skeden, rikzdalleren och möszan för een ringe hugnet för
omkostnaden rechnat och Amund skall sielff vpfodra sine 6 rikzdlr
medh sitt interesse ty det befinnes att Amund haffuer sielff vpburit leija
och sielff vederkientz gället. Derföre haffuer rätten detta medh godhe
skääll afsagt.
Sammadagh förliktes Gumundh i Wreet och Johan i Skogarit om
deras gårdekiöp och contract såszom och medh husz och annat på Skoga
ritz gårdh är kostat. Så är nu een fulkomlig affskedh och beslut så
samtökt att Johan vtwissade Gumundh 10 rikzdlr. Her medh bleff
deras skrifftelige contract om Skogaritz gårdh casseret och vphäfuet
och vtloffuade att de her effter om det ährandet skolla aldrig meer
rätten besuära.
Bleff och för rätten affsagdt att den koon Suen Stenson i Abbisehult testa
menterade Bengta Jons dotter på sitt yttersta then skall tagas hoosz
Måns Nielszon i Abbisehult eller som koon är wärdh i annat.
hr Carll Gyldenhielms breff vpläset vthi huilket befalles att herredagz karlen
Joen Jönszon i Rydh skall haffua aff häredzkistan 10 dlr godt mynt.
Swen i Moanäs för stembningh emot Jacob i Neglinge och flere till
att suara vidh tinget 3 marker.
Sammadagh kom Åke i Ragnillekiöp för rätta och talade till Amundh i
Hångerstorp att Amundh hade i sinnet att fria till hans dotter, först till
den älsta och en lång tidh der effer wendt sin hugh ifrån henne till den
yngste och altså medh finnantzerij i 3 eller 4 åhr hållet sigh oppe hoosz them
och the mökit kostat på honom medh godh förtärningh. I
medler tidh länte Amundh aff Åke 20 lodh förgylt sölfuer huilka Amund
loffuar vtan genseijelse så godt igen restituera. Her oppå rächte Amundh
Åke sin hand för rätten. Amund besuerar sigh att Åke står i löffte
för 6 rikzdlr och 3 åhrz interesse them han sade godh före hoosz Suen Trull
son och haffuer förährat Åkes dotter een skedh och 1 rikszdlr och Åke
een räffskindz mössa. Ner det ene emot det andra quadrerades
så bliffuer skeden, rikzdalleren och möszan för een ringe hugnet för
omkostnaden rechnat och Amund skall sielff vpfodra sine 6 rikzdlr
medh sitt interesse ty det befinnes att Amund haffuer sielff vpburit leija
och sielff vederkientz gället. Derföre haffuer rätten detta medh godhe
skääll afsagt.
Sammadagh förliktes Gumundh i Wreet och Johan i Skogarit om
deras gårdekiöp och contract såszom och medh husz och annat på Skoga
ritz gårdh är kostat. Så är nu een fulkomlig affskedh och beslut så
samtökt att Johan vtwissade Gumundh 10 rikzdlr. Her medh bleff
deras skrifftelige contract om Skogaritz gårdh casseret och vphäfuet
och vtloffuade att de her effter om det ährandet skolla aldrig meer
rätten besuära.
Bleff och för rätten affsagdt att den koon Suen Stenson i Abbisehult testa
menterade Bengta Jons dotter på sitt yttersta then skall tagas hoosz
Måns Nielszon i Abbisehult eller som koon är wärdh i annat.
20r
Kom för rätta Girmundh Nielßon j Bökhult, fulkomligen mächtig på
Oluff Bengtßons wägnar, och tingskiötte Munsterskriffuaren Jöran
Nielßon 1/12 aff Norregården i Bökhult för 100 dlr godt myntt.
Kom för rätta Joen i Snälzböke, fulmöndigh på Truffuit Bengtsons wäg-
nar i Häslehult, och tingskiötte Jöns Tykeson, och hans hustru Ingier Peers-
dotter sin arffuedeel i Häslehult, och derföre upburit 20 dlr.
Niels i Bohult och hans syskonne för deras Jord 10 dlr, och 3 Rikz dlr för
Etlöffuett. Bengta Truffuitz dotter – 16 dlr 1 marker Elin Truffuitz d:
10 dlr. Ähn giffuit sin broder Suen Truffuitßon – 5 dlr för sin lot.
Her medh äger Jöns Tykeson både medh arff och kiöp een Niondedeel aff
Häslehulta gårdh.
Sammadagh slutade Jöns i Oshult och Anders i Elmtåsa itt gårdhe
kiöp och confirmerade her medh det förrige contrachtet vidh 20 rikzdlz
vijte för den som afbryter. Och Anders förwissade Jöns i Oshult för ½
Elmtåsa gårdh 140 rikzdlr huilka penningar den siste medh den första
han vtloffuade att betalla till nestkommande Michaelis.
Kom för rätta Anders Jonson i Berghem fulmöndigh på sine egne vegnar
och tingskiötte Måns Anderson i Gnustorp och hans hustru Cristion
Suens dotter 1/3 aff Bergzgården i Berghem och derföre vpburit 161 rikzdlr.
Anno 1647 dhen 27 Octobris höltz ordinarie ting medh
Synnerbo häredt vidh rättan tingzplatz Hampneda öffuerwarandes
herren landzhöffdingen welborne hr Bengt Bagge till Berga och Lagnö
Item häredtzfouten well:tt Harall Trolle i Isziöa sampt häredtz nembde
män.
Sammadagh slutade Jöns i Oshult och Anders i Elmtåsa itt gårdhe
kiöp och confirmerade her medh det förrige contrachtet vidh 20 rikzdlz
vijte för den som afbryter. Och Anders förwissade Jöns i Oshult för ½
Elmtåsa gårdh 140 rikzdlr huilka penningar den siste medh den första
han vtloffuade att betalla till nestkommande Michaelis.
Kom för rätta Anders Jonson i Berghem fulmöndigh på sine egne vegnar
och tingskiötte Måns Anderson i Gnustorp och hans hustru Cristion
Suens dotter 1/3 aff Bergzgården i Berghem och derföre vpburit 161 rikzdlr.
Anno 1647 dhen 27 Octobris höltz ordinarie ting medh
Synnerbo häredt vidh rättan tingzplatz Hampneda öffuerwarandes
herren landzhöffdingen welborne hr Bengt Bagge till Berga och Lagnö
Item häredtzfouten well:tt Harall Trolle i Isziöa sampt häredtz nembde
män.
| Nembden | |
| Per Bengtson i Trotteslöff | Joen i Snelzböke |
| Niels Bengtson i Horn | Peer Månson i Bierserit |
| Arffuid i Wiggåsa | Knut i Bolmarit |
| Åke i Ragnillekiöp | Matthis i Lunden |
| Peer i Brekennetorp | Jon Jönson i Rydh |
| Måns Johanszon i Ångelstadh | Niels i Romborna |
20v
Gårdar vpbiudas
1/8 aff Ingemars gårdh i Giölzhult 3
½ fierdingh i Rydh i Markarit sochn 3
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 3
½ westre gården i Hallarp 3
1/4 aff Skiölzbögd 3
1/6 aff Barset i Pietterit sochn 3
1/5 i Hellebeck 1
1/4 aff Laszes gårdh i Biörstorp 3
1/3 aff Tumult i Agundarydh sochn 3
1/8 aff södre Finhult i Pietterit S. 3
1/8 söndregården Ifla 3
1/6 aff Weka i Giötterit S. 3
1/12 Hammerkiöp i S. S. 3
1/5 Laszes gårdh i Kiäskhult 3
½ Hästberga i Giötterit sochn 3
1/8 Betterås i Hynnerit S. 3
1/4 aff Jon Jönsons gård i Trotteslöff 3 Klandras aff Carll Person
1/12 aff Boarp i Liunga sochn 3
1/6 aff yttregården i Ifla 3
Thwna i Ryszby S. frelse 2
½ gårdh Holma i Markarit S. 2
1/4 aff Fläszerit 2
1/4 aff Hahult 2
1 Siöatorp i Hynnerit S. 2
½ fierdingh i Altaböke 2
½ Prästkiöp i Lihult S. 2
1/3 aff westregården i Berghem 2
1/24 deel aff Quenslöff 2
½ Brokabögd 2
½ Romenehylte i Agundarydh S. 2
1/4 aff Siuhult i Giötterit S. 2
2 deelen Kierr i Nöttia S. 2
Grytåsa 2
1/16 aff Staffuerhult 2
1/9 deel aff Knutz gård i Hampne 2
1/8 aff Ingemars gårdh i Giölzhult 3
½ fierdingh i Rydh i Markarit sochn 3
½ tridingh aff 1/8 i Bökhult 3
½ westre gården i Hallarp 3
1/4 aff Skiölzbögd 3
1/6 aff Barset i Pietterit sochn 3
1/5 i Hellebeck 1
1/4 aff Laszes gårdh i Biörstorp 3
1/3 aff Tumult i Agundarydh sochn 3
1/8 aff södre Finhult i Pietterit S. 3
1/8 söndregården Ifla 3
1/6 aff Weka i Giötterit S. 3
1/12 Hammerkiöp i S. S. 3
1/5 Laszes gårdh i Kiäskhult 3
½ Hästberga i Giötterit sochn 3
1/8 Betterås i Hynnerit S. 3
1/4 aff Jon Jönsons gård i Trotteslöff 3 Klandras aff Carll Person
1/12 aff Boarp i Liunga sochn 3
1/6 aff yttregården i Ifla 3
Thwna i Ryszby S. frelse 2
½ gårdh Holma i Markarit S. 2
1/4 aff Fläszerit 2
1/4 aff Hahult 2
1 Siöatorp i Hynnerit S. 2
½ fierdingh i Altaböke 2
½ Prästkiöp i Lihult S. 2
1/3 aff westregården i Berghem 2
1/24 deel aff Quenslöff 2
½ Brokabögd 2
½ Romenehylte i Agundarydh S. 2
1/4 aff Siuhult i Giötterit S. 2
2 deelen Kierr i Nöttia S. 2
Grytåsa 2
1/16 aff Staffuerhult 2
1/9 deel aff Knutz gård i Hampne 2
21r
1/10 deel aff Lönshulti Hynnerit S. 2
1/16 deel aff Draherit 2
½ norregårdh i Beckarit 1
1/3 aff Skerserit i Torpa S. 1
1 tnneland i Balkö 1
1 Ösziöhult i Wrå S. 1
1/4 aff Ormalt 1
1/8 i Bökhult 1
1/4 aff Signesöö i Wrå S. 1
½ fierding aff westre Isiöa 1
1/4 i Hängarp 1
1/3 aff Hiorzberga i Hynnerit S. 1
Bierzlijda 2
Mårarp frelse 2
Lunden 1
1/4 aff Biörztorp 1
1/8 ibidem 1
1/4 aff Skersit i Pietterit sochn 1
Sammadagh framkom för rätten hr Måns Benedictj i Liunga och
kärade till Månses hustru i Gunghult Märit att i förleden påscha hr Mån
ses fader kiörkioherden hr Bengt war i Gunghult på een förlikningh emillan
Märit och hennes suermoder. Iblandt annat discurs som quinfolken före
fölt i deras trättemåll sade Märit till hr Bengt, i behöfue iche så mökit
hålla medh Kirstin, hon talar så paszerligh godt om eder, och eder son her
Måns, de penningarna som gamble modren i Prestegården miste her
om åhret, dem staal eder son hr Måns bort. Her till suarade
Måns på sin hustrus vegnar att han faller till bönen och beder om förlå
telse och bekenner att han eller hans hustru iche weet det ringaste
medh hr Måns än allt ährligit och godt och kan inthet detta talet bewij
sa vthan nu rättar sin ordh. Derföre bleff och hr Månsz för så
dant frijkiender.
Kom för rätta Håkon Suenson i Hahult fulmöndig på Estridt Bengtz dotters
och Kirstin Bengtz dotters wegnar och tingskiötte Anders Cristierson
och hans hustru Sissa Jöns dotter 15 skeppelandh jordh i Altaböke
och derföre giffuit 75 dlr godt mynt.
1/16 deel aff Draherit 2
½ norregårdh i Beckarit 1
1/3 aff Skerserit i Torpa S. 1
1 tnneland i Balkö 1
1 Ösziöhult i Wrå S. 1
1/4 aff Ormalt 1
1/8 i Bökhult 1
1/4 aff Signesöö i Wrå S. 1
½ fierding aff westre Isiöa 1
1/4 i Hängarp 1
1/3 aff Hiorzberga i Hynnerit S. 1
Bierzlijda 2
Mårarp frelse 2
Lunden 1
1/4 aff Biörztorp 1
1/8 ibidem 1
1/4 aff Skersit i Pietterit sochn 1
Sammadagh framkom för rätten hr Måns Benedictj i Liunga och
kärade till Månses hustru i Gunghult Märit att i förleden påscha hr Mån
ses fader kiörkioherden hr Bengt war i Gunghult på een förlikningh emillan
Märit och hennes suermoder. Iblandt annat discurs som quinfolken före
fölt i deras trättemåll sade Märit till hr Bengt, i behöfue iche så mökit
hålla medh Kirstin, hon talar så paszerligh godt om eder, och eder son her
Måns, de penningarna som gamble modren i Prestegården miste her
om åhret, dem staal eder son hr Måns bort. Her till suarade
Måns på sin hustrus vegnar att han faller till bönen och beder om förlå
telse och bekenner att han eller hans hustru iche weet det ringaste
medh hr Måns än allt ährligit och godt och kan inthet detta talet bewij
sa vthan nu rättar sin ordh. Derföre bleff och hr Månsz för så
dant frijkiender.
Kom för rätta Håkon Suenson i Hahult fulmöndig på Estridt Bengtz dotters
och Kirstin Bengtz dotters wegnar och tingskiötte Anders Cristierson
och hans hustru Sissa Jöns dotter 15 skeppelandh jordh i Altaböke
och derföre giffuit 75 dlr godt mynt.
21v
Kom för rätta Girmundh Nielson i Bökhult fulmöndigh på Peder Lar
sons och hans medsyskonnes Bengt Larson, Estrit och Karin Lars döttrar
och tingskiötte m: Christiern Osengium och hans hustru Anna Bastians dotter
1 tnnelandh jord i Bökhult för 50 dlr godt mynt i gode rikzdlr och 6 marker.
Sammadagh effter den konungzl: Giötterijkes hoffrättz resolution
vthfäste Lars Suenson i Elinge för dråp 100 dlr.
häredet 6 marker 5 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Peer Anderson i Siöastabögd å skatta för dråp 100 dlr.
häredet 6 mark 5 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 5 öre 8
Joen Hanson i Ångelstadh å frelse för mökrenkningh medh An
na Persdotter effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh tingfördes Niels Person i Skarp å frelse gifft man huil
ken haffuer belegrat Botill Niels dotter i Skarp frelse begga bekenna
sin syndh goduilligen. Derföre bleffuo de båden effter Gudz lagh sagde ifrån
liffuet. Den som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall
döden döö etc.
Sammadagh sakfeltes Suen Pederson i Brennebasse å frelse för mökrenk
ningh medh Anna Håkons dotter i Torsaberga effter det 3 Cap: i Giffto: B.
till 40 marker.
frelsehuszbonden 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framträdde för rätten Måns Person inwånare i Wexsziö
och åter ännu klandrade på det torpet vidh nampn Riskiöp som är
bögdt in på Bråddalta ägor till stoort mehn och hafuer sitt försuar
aff Blekinge huilket är ½ gårdh.
sons och hans medsyskonnes Bengt Larson, Estrit och Karin Lars döttrar
och tingskiötte m: Christiern Osengium och hans hustru Anna Bastians dotter
1 tnnelandh jord i Bökhult för 50 dlr godt mynt i gode rikzdlr och 6 marker.
Sammadagh effter den konungzl: Giötterijkes hoffrättz resolution
vthfäste Lars Suenson i Elinge för dråp 100 dlr.
häredet 6 marker 5 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 5 öre 8
Peer Anderson i Siöastabögd å skatta för dråp 100 dlr.
häredet 6 mark 5 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 5 öre 8
Joen Hanson i Ångelstadh å frelse för mökrenkningh medh An
na Persdotter effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh tingfördes Niels Person i Skarp å frelse gifft man huil
ken haffuer belegrat Botill Niels dotter i Skarp frelse begga bekenna
sin syndh goduilligen. Derföre bleffuo de båden effter Gudz lagh sagde ifrån
liffuet. Den som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall
döden döö etc.
Sammadagh sakfeltes Suen Pederson i Brennebasse å frelse för mökrenk
ningh medh Anna Håkons dotter i Torsaberga effter det 3 Cap: i Giffto: B.
till 40 marker.
frelsehuszbonden 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffding 6 mark 2 öre 8
Sammadagh framträdde för rätten Måns Person inwånare i Wexsziö
och åter ännu klandrade på det torpet vidh nampn Riskiöp som är
bögdt in på Bråddalta ägor till stoort mehn och hafuer sitt försuar
aff Blekinge huilket är ½ gårdh.
22r
Nu framlegger Suen Larson i Blekinge itt lagafångz breff giffuit aff
Lars Raszmunson Anno 1594 förmälandes att Michell och hans hustru i
Torsarit hafua giffuit deras son Gumundh Michelson itt torp Blekinge
medh itt ödetorp Riskiöp. Nu klaga Bråddalte bönder her oppå och
föregiffua att samma Riskiöp är them så högeligen till hinders att huar
thet icke kommer aff wägen och legges vht kan Bråddalt som är een
heel gårdh icke bestå sigh. Detta tilbörligen att åtskillia bleff lofuat
een häredtz syn till nestkommande wåhr. Thet giffuer och en stoor misz
tanka att lagafångzbreffuet skall wara förandrat och maculeret på
ordet Riskiöp, eij heller finnes förbe:te Riskiöp i jordeboken infördt eller
wara skattlagdt.
Sammadagh tingfördes fängzlige för rätta Niels Person i Gräsholma född i
Danmark, Jöns Brorson i Gräszholma och så dansk och Bonde Månszon dansk
och leigd soldat. Item Peer Nielson i Aggalt dansk och är en dragon her i
häradet. Denne tuenne siste hafua landzhöffdingens leigdebreff och
äre alle thesze anklagade aff Oluff i Saxtorph dansk man i Höria sochn att
the haffua brutit vp hans husz och vpslagit hans kistor och vtstulit 100 dlr
dansche penningar. Item 2 sölfuerbelte, 5 str skedar, 1 kädia, 3 kåpe
spenne 2 förgylte, en hoop förgylte knappar, itt tröiespenne, 2 leeska
kåper, itt ängelskt kappakläde 6 alnar, alnen 2 dlr. Item vthj en dwk
allahanda quinfolkz tygh, klädeswantar, lister, huffudkläde som innesuept
lågh i dwken. Och tillegger denne dansche mannen, thesze 4 boffuar
tiuffuerijt och beskyllar them haffua gådt tijt om dagen tå bonden och
hans hustru wåro vidh kiörkio och ingen hema meer än 2 barn huilka the
innestengde i stugan och satte stockar för dören, medan the så i huset syslade.
Huad belongar Jöns Brorszon så är han i Danmark dömdh till galgen för
tiuffuerij och sedan förrymbd till Suerige och stält sigh vnder drago
nerne. Ähn klagar Peder i Bråna dansk man att en aff denne
boffuarne Bonde Månson haffuer stulit een rödsotat häst ifrån ho
nom i förleden sommar och den föryttrat her in öffuer gräntzen i
Suerige. Item klagas dragonen Peder i Aggalt att haffua
stulit een häst ifrån hr Johan i Giötterit och ridit vht i Danmark
och then ther försålt. Huad belongande den hästen Peder i
Bråna miste och beskyllar Bonde före så hafuer han thenne beskedh
att ner han gick hijt vp och sökte effter hästen och kom till Aggalt bleff
han så vndsagd, trugat och hotat att han medh stoor möde vnkom ho
nom och vtöffuer gräntzen. Detta vpsattes till andre dagen.
Lars Raszmunson Anno 1594 förmälandes att Michell och hans hustru i
Torsarit hafua giffuit deras son Gumundh Michelson itt torp Blekinge
medh itt ödetorp Riskiöp. Nu klaga Bråddalte bönder her oppå och
föregiffua att samma Riskiöp är them så högeligen till hinders att huar
thet icke kommer aff wägen och legges vht kan Bråddalt som är een
heel gårdh icke bestå sigh. Detta tilbörligen att åtskillia bleff lofuat
een häredtz syn till nestkommande wåhr. Thet giffuer och en stoor misz
tanka att lagafångzbreffuet skall wara förandrat och maculeret på
ordet Riskiöp, eij heller finnes förbe:te Riskiöp i jordeboken infördt eller
wara skattlagdt.
Sammadagh tingfördes fängzlige för rätta Niels Person i Gräsholma född i
Danmark, Jöns Brorson i Gräszholma och så dansk och Bonde Månszon dansk
och leigd soldat. Item Peer Nielson i Aggalt dansk och är en dragon her i
häradet. Denne tuenne siste hafua landzhöffdingens leigdebreff och
äre alle thesze anklagade aff Oluff i Saxtorph dansk man i Höria sochn att
the haffua brutit vp hans husz och vpslagit hans kistor och vtstulit 100 dlr
dansche penningar. Item 2 sölfuerbelte, 5 str skedar, 1 kädia, 3 kåpe
spenne 2 förgylte, en hoop förgylte knappar, itt tröiespenne, 2 leeska
kåper, itt ängelskt kappakläde 6 alnar, alnen 2 dlr. Item vthj en dwk
allahanda quinfolkz tygh, klädeswantar, lister, huffudkläde som innesuept
lågh i dwken. Och tillegger denne dansche mannen, thesze 4 boffuar
tiuffuerijt och beskyllar them haffua gådt tijt om dagen tå bonden och
hans hustru wåro vidh kiörkio och ingen hema meer än 2 barn huilka the
innestengde i stugan och satte stockar för dören, medan the så i huset syslade.
Huad belongar Jöns Brorszon så är han i Danmark dömdh till galgen för
tiuffuerij och sedan förrymbd till Suerige och stält sigh vnder drago
nerne. Ähn klagar Peder i Bråna dansk man att en aff denne
boffuarne Bonde Månson haffuer stulit een rödsotat häst ifrån ho
nom i förleden sommar och den föryttrat her in öffuer gräntzen i
Suerige. Item klagas dragonen Peder i Aggalt att haffua
stulit een häst ifrån hr Johan i Giötterit och ridit vht i Danmark
och then ther försålt. Huad belongande den hästen Peder i
Bråna miste och beskyllar Bonde före så hafuer han thenne beskedh
att ner han gick hijt vp och sökte effter hästen och kom till Aggalt bleff
han så vndsagd, trugat och hotat att han medh stoor möde vnkom ho
nom och vtöffuer gräntzen. Detta vpsattes till andre dagen.
22v
Sammadagh bleff een gammall driffuare vtan någon hemuist
anklagat be:d Måns Månszon och efter han nu går ifrån den ene och till
den andre är han misztenkt för det folk i bögden bortmister aff sitt go
da, orsaken att han är een Gudz ordz och sacramentz förachtare.
Det hafuer och funnitz på honom licklar, eldföre och liusz men ingen
kan bewijsa eller öffuertyga honom något tiuffuerij. Detta bleff vp
satt till widare ransakningh och bättre bewijsz. Men för Gudz ordningz
föracht bleff han remitteret vnder prästeembetet.
Sammadagh bleff och bewilliat laga häredtz syn emillan Skedha
och Thuna klagande och Boarydt suarandhe nu nestkommande whår.
Peder Månszon i Bolmaredt å frelse sakfeltes för mökrenkningh med In
gebor Niels dotter effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Sammadagh anklagade jägemestaren Paull de la Grantzie effter:ne
för förbudne trätz förderffuande.
Clemit i Romborna å skatta sakfeltes för 6 str eker efter konungzligit
mandat huar 40 marker är 60 dlr och effter lagen för huart trä
3 mark är 18 till treskifftes.
cronan 12 mark
häredet 3 mark
häretzhöffding 3 mark
Och oanset thet wåre väll 10 str så kunna tå icke flere än 6 str gillas
han haffuer och mist all sin boskap och är en fattigh man, thet beuisas
och att eeket hafuer warut mökit smått.
Joen Eskelson i Horseberga å crono för een ek 10 dlr och efter lagh 3 marker
till treskifftes.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
anklagat be:d Måns Månszon och efter han nu går ifrån den ene och till
den andre är han misztenkt för det folk i bögden bortmister aff sitt go
da, orsaken att han är een Gudz ordz och sacramentz förachtare.
Det hafuer och funnitz på honom licklar, eldföre och liusz men ingen
kan bewijsa eller öffuertyga honom något tiuffuerij. Detta bleff vp
satt till widare ransakningh och bättre bewijsz. Men för Gudz ordningz
föracht bleff han remitteret vnder prästeembetet.
Sammadagh bleff och bewilliat laga häredtz syn emillan Skedha
och Thuna klagande och Boarydt suarandhe nu nestkommande whår.
Peder Månszon i Bolmaredt å frelse sakfeltes för mökrenkningh med In
gebor Niels dotter effter det 3 Cap: i Giffto: B: till 40 marker.
frelsehuszbond 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 mark 5 öre 16
häredet 6 mark 2 öre 8
häredtzhöffdingen 6 mark 2 öre 8
Sammadagh anklagade jägemestaren Paull de la Grantzie effter:ne
för förbudne trätz förderffuande.
Clemit i Romborna å skatta sakfeltes för 6 str eker efter konungzligit
mandat huar 40 marker är 60 dlr och effter lagen för huart trä
3 mark är 18 till treskifftes.
cronan 12 mark
häredet 3 mark
häretzhöffding 3 mark
Och oanset thet wåre väll 10 str så kunna tå icke flere än 6 str gillas
han haffuer och mist all sin boskap och är en fattigh man, thet beuisas
och att eeket hafuer warut mökit smått.
Joen Eskelson i Horseberga å crono för een ek 10 dlr och efter lagh 3 marker
till treskifftes.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
23r
Anders Månszon i Liunga å skatta för een ek 10 dlr och effter lagen 3 mark.
cronan 2 marker
häredet 4 öre
häredzhöffding 4 öre
Anders Person i Liunga å skatta för en ek 10 dlr och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöns i westregårdh i Ryszby å skatta för 2 eker 20 dlr och för båden
trän effter lagen 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffdingen 1 mark
Niels i Yttergårdh för een book 10 dlr och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdinghen 4 öre
Påwell i Ifla för een ek 10 dlr och efter lagen för trät 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöns i Wiggåsa för een ek 10 dlr och för trät efter laghen 3 marker
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
cronan 2 marker
häredet 4 öre
häredzhöffding 4 öre
Anders Person i Liunga å skatta för en ek 10 dlr och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöns i westregårdh i Ryszby å skatta för 2 eker 20 dlr och för båden
trän effter lagen 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häredtzhöffdingen 1 mark
Niels i Yttergårdh för een book 10 dlr och effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdinghen 4 öre
Påwell i Ifla för een ek 10 dlr och efter lagen för trät 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöns i Wiggåsa för een ek 10 dlr och för trät efter laghen 3 marker
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffding 4 öre
23v
Peer i Skinnersböke för een book 10 dlr och efter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöran i Ekenäs hafuer huggit 5 str eker till Giötterydz kiörkio
huilket bewijsas att the äre i sacerstijge bygningen.
Men efter han icke haffuer sökt lagligen vthan giordt emot för
budet bleff han sakfelt till 10 dlr.
Niels Jöranszon haffuer huggit 1 book then haffuer heideridaren
Peer Jönszon synt honom till.
Jöns Truffuidszonn i Buxabögd een feltwebell haffuer huggit
på obytt skogh. Her om skall ransakas till itt annat tingh.
Anders i norre Wenneböke haffuer huggit 1 ek och bewistes
han högz i ofridztiden och efter inspectorens Larsz Nielsons tilståndh.
Joen i Westerby i Ryszby å skatta sakfeltes för een ek till 10 dlr
och för trät effter lagen 3 marker.
cronan 2 marker
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Peer Jonszon i Bökerydh sakfeltes för een ek 10 dlr och för
trät effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Jöran i Ekenäs hafuer huggit 5 str eker till Giötterydz kiörkio
huilket bewijsas att the äre i sacerstijge bygningen.
Men efter han icke haffuer sökt lagligen vthan giordt emot för
budet bleff han sakfelt till 10 dlr.
Niels Jöranszon haffuer huggit 1 book then haffuer heideridaren
Peer Jönszon synt honom till.
Jöns Truffuidszonn i Buxabögd een feltwebell haffuer huggit
på obytt skogh. Her om skall ransakas till itt annat tingh.
Anders i norre Wenneböke haffuer huggit 1 ek och bewistes
han högz i ofridztiden och efter inspectorens Larsz Nielsons tilståndh.
Joen i Westerby i Ryszby å skatta sakfeltes för een ek till 10 dlr
och för trät effter lagen 3 marker.
cronan 2 marker
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
Peer Jonszon i Bökerydh sakfeltes för een ek 10 dlr och för
trät effter lagen 3 marker.
cronan 2 mark
häredet 4 öre
häredtzhöffdingen 4 öre
24r
Sammadagh kom een heideridare Peder Gumundszonn i
Kiölleredh och Tweeta häredt för rätta klagandes att nu i förle
den danske feigden han bleff hemförloffuat ifrån Danmark
försende een hoop officerer allehanda gode tygh medh honom hem
till sine hustrur. Ner han een gångh kom i hem
wägen till gäst hoosz Suen Pederszon i Skaffta i Traherit sochn
och lade sin säck in i hans bodh öffuer natten, om morgonen han
togh vht säcken war han vpsprätter på sidan medh een kniff och
tå förnam han att ther war vtstulet någon höör och annat men
han kunne icke troo att det bästa som lågh mitt i säcken som war
sölff och penningar skullit wara borto för än han hemkom
tå saknade han som bortstullit war rikzdlr 10 str, 18 lodh bru
tit sölffuer, 5 str skeder om 19 lodh, 2 öhrnegåtz wahr medh
tafft vnder, 1 ½ aln hollens lärufft, 60 alnar [..], 2 str sto
re gröne silkesnösten, een quinfolkz tröga, een skiorta, 10 dlr
koppermynt, föruthan möckit annat.
Så emedan inspectoren Lars Niellszonn haffuer taget een deel
aff detta godtzet till sigh, ty skreffz honom till att han skall leff
uerera dät hijt till rätten och på nestkommande tingh skall her om
bettre ransakas och giöras ändskap på denne saken. Men
bonden som heideridaren gäste hoosz är nu dödh huilken förmenas
wara den samme som godtzet bortstaal.
Andra dagen continuerades lagtingett
Kom för rätta Tuffue Larszonn i Nääsz fulmöndigh på sine
egne wägnar och tingskiötte Joen Månszonn i Siuhult
Kiölleredh och Tweeta häredt för rätta klagandes att nu i förle
den danske feigden han bleff hemförloffuat ifrån Danmark
försende een hoop officerer allehanda gode tygh medh honom hem
till sine hustrur. Ner han een gångh kom i hem
wägen till gäst hoosz Suen Pederszon i Skaffta i Traherit sochn
och lade sin säck in i hans bodh öffuer natten, om morgonen han
togh vht säcken war han vpsprätter på sidan medh een kniff och
tå förnam han att ther war vtstulet någon höör och annat men
han kunne icke troo att det bästa som lågh mitt i säcken som war
sölff och penningar skullit wara borto för än han hemkom
tå saknade han som bortstullit war rikzdlr 10 str, 18 lodh bru
tit sölffuer, 5 str skeder om 19 lodh, 2 öhrnegåtz wahr medh
tafft vnder, 1 ½ aln hollens lärufft, 60 alnar [..], 2 str sto
re gröne silkesnösten, een quinfolkz tröga, een skiorta, 10 dlr
koppermynt, föruthan möckit annat.
Så emedan inspectoren Lars Niellszonn haffuer taget een deel
aff detta godtzet till sigh, ty skreffz honom till att han skall leff
uerera dät hijt till rätten och på nestkommande tingh skall her om
bettre ransakas och giöras ändskap på denne saken. Men
bonden som heideridaren gäste hoosz är nu dödh huilken förmenas
wara den samme som godtzet bortstaal.
Andra dagen continuerades lagtingett
Kom för rätta Tuffue Larszonn i Nääsz fulmöndigh på sine
egne wägnar och tingskiötte Joen Månszonn i Siuhult
24v
een drängh fierdingen aff den södre gården i Siuhult för 150 dlr
godt mynt bådhe för jordh och etlöffuet.
Kom för retta Gumme Niellszonn i Boa fullmöndigh på alle
dhenne effterschreffnes wegnar och tingskiötte Bråddhe
Peerszonn i Holma och hans hustru Ingeborgh Arffuidz dotter
alle deras arffueluther i ½ Holma gårdh och therföre vpburet
som föllier: nembl: Niels Pederszonn 26 dlr 21 ½ öra
Måns Pederszonn 26 dlr 21 ½ öre. Jönsz Pederszonn och
så 26 dlr 21 ½ öre. Item Nielsz Pederszon i Tiärre
gården i Danmark 26 dlr 21 ½ öre. Item Peder Peder
szonn 26 dlr 21 ½ öre. Anna Peders dotter 13 dlr 10 ½ öre
Johanna Peders dotter 20 dlr både för jord och etlöffuet
Her medh äger Brådde medh sin hustru både medh arff och kiöp ½
gårdhen.
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Risen i Hynneridt sochn 1
1/4 aff Siögården i Hannaba 1
1/4 aff Hellegården ibidem 1
1/4 och 1/5 i Sånna 1
1/4 aff Norregården i Horn Klandras
½ Eskelz gårdh aff barnen
1/4 aff Hiosegården i Wråå sochn 1
1/4 östregården i Tormansbögd 1
1 gårdh Rijpe i Markarydt sochn 1
1/4 aff Abiszehult i Wrå sochn 1
godt mynt bådhe för jordh och etlöffuet.
Kom för retta Gumme Niellszonn i Boa fullmöndigh på alle
dhenne effterschreffnes wegnar och tingskiötte Bråddhe
Peerszonn i Holma och hans hustru Ingeborgh Arffuidz dotter
alle deras arffueluther i ½ Holma gårdh och therföre vpburet
som föllier: nembl: Niels Pederszonn 26 dlr 21 ½ öra
Måns Pederszonn 26 dlr 21 ½ öre. Jönsz Pederszonn och
så 26 dlr 21 ½ öre. Item Nielsz Pederszon i Tiärre
gården i Danmark 26 dlr 21 ½ öre. Item Peder Peder
szonn 26 dlr 21 ½ öre. Anna Peders dotter 13 dlr 10 ½ öre
Johanna Peders dotter 20 dlr både för jord och etlöffuet
Her medh äger Brådde medh sin hustru både medh arff och kiöp ½
gårdhen.
Gårdar vpbiudas
1/4 aff Risen i Hynneridt sochn 1
1/4 aff Siögården i Hannaba 1
1/4 aff Hellegården ibidem 1
1/4 och 1/5 i Sånna 1
1/4 aff Norregården i Horn Klandras
½ Eskelz gårdh aff barnen
1/4 aff Hiosegården i Wråå sochn 1
1/4 östregården i Tormansbögd 1
1 gårdh Rijpe i Markarydt sochn 1
1/4 aff Abiszehult i Wrå sochn 1
25r
1/6 aff westregården i Berghem 1
1/6 och itt skeppeland i Hallhult 1
1/3 aff Bråtan i Markarit sochn 1
3/4 aff östre Torzholma i Giötterydt S. 1
1/5 aff Biörztorph 1
1/4 aff Elinge 1
1/6 aff söndregården i Horn 1
1/3 Toffta i Liungby sochn 1
Tuedeelen i Groarydt 1
Frw Anna Kafle till Råbeck citeras att suara welb: Carll Hårdh om een
quarn vidh Kalznäs som brukas aff bönderna i Tiurka till nestkomman
de walborgemesze tingh.
Sammadagh kom för rätta Knut Gumundszon i Vnnarydt och kärade till
Anders Nielson i Wreet om Wretz gårdh till 20 dlr. Her emot fram
legger Anders itt fulkomligit och fast lagafångz breff gifuit aff Lars
Rasmunson huar uthj beuisas att Anderses föräldrar haffua betallt ½
Wretz gårdh, ty bliffuer Knutz klagan krafftlösz.
Peder Bengtson i Trotteslöff låter vpbiuda itt förgylt belte som hörer
Arffuidh i Luffuerit till och är pantsatt aff honom för 16 rikzdlr 1.
Sammadagh sakfeltes Thor Person i Groarydt å skatta änklingh för
mökrenkningh med Segrit Suens dotter född aff oächta säng, effter det
3 Cap: i Giffto: B: till 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 8
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 8
Sammadagh tilltalade Amundh i Wärås och Joen i Kråkerydh Niels
i Vlberga om 80 dlr godt mynt han haffuer warit sin suerfader skyldig
Påwell i Holserydh och war theras meningh att mädan han ännu innestår
medh betallningh skulle Niels hafua satt Påuell jordh i pant huilket
icke kan bewijsas vtan Niels hafuer legdt samme 80 dlr her till
dagz och nu lofuar betalla. Ty finnes Nielses jord ingelunda vara för
de penningarna pantsatt.
1/6 och itt skeppeland i Hallhult 1
1/3 aff Bråtan i Markarit sochn 1
3/4 aff östre Torzholma i Giötterydt S. 1
1/5 aff Biörztorph 1
1/4 aff Elinge 1
1/6 aff söndregården i Horn 1
1/3 Toffta i Liungby sochn 1
Tuedeelen i Groarydt 1
Frw Anna Kafle till Råbeck citeras att suara welb: Carll Hårdh om een
quarn vidh Kalznäs som brukas aff bönderna i Tiurka till nestkomman
de walborgemesze tingh.
Sammadagh kom för rätta Knut Gumundszon i Vnnarydt och kärade till
Anders Nielson i Wreet om Wretz gårdh till 20 dlr. Her emot fram
legger Anders itt fulkomligit och fast lagafångz breff gifuit aff Lars
Rasmunson huar uthj beuisas att Anderses föräldrar haffua betallt ½
Wretz gårdh, ty bliffuer Knutz klagan krafftlösz.
Peder Bengtson i Trotteslöff låter vpbiuda itt förgylt belte som hörer
Arffuidh i Luffuerit till och är pantsatt aff honom för 16 rikzdlr 1.
Sammadagh sakfeltes Thor Person i Groarydt å skatta änklingh för
mökrenkningh med Segrit Suens dotter född aff oächta säng, effter det
3 Cap: i Giffto: B: till 20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzäganden 6 mark 5 öre 16
häredet 3 mark 3 öre 8
häredtzhöffding 3 mark 3 öre 8
Sammadagh tilltalade Amundh i Wärås och Joen i Kråkerydh Niels
i Vlberga om 80 dlr godt mynt han haffuer warit sin suerfader skyldig
Påwell i Holserydh och war theras meningh att mädan han ännu innestår
medh betallningh skulle Niels hafua satt Påuell jordh i pant huilket
icke kan bewijsas vtan Niels hafuer legdt samme 80 dlr her till
dagz och nu lofuar betalla. Ty finnes Nielses jord ingelunda vara för
de penningarna pantsatt.
25v
Sammadagh framträdde för rätten een wästgöta corporall be:d
Oluff Raff klagandes hurulunda hans broder Hendrich Sigfridszonn en
ryttare vnder welb: Harall Stakes regemente är bleffuen ihielskoten
medh 3 lodh tå han medh armeen hemrökte ifrån Danmark aff Jon
Suenson i Snörzöia huilken nu går vidh skogen. Thet till
drogh sigh att thenne ryttare Hindrich bleff lagder till bondan Joen om
afftonen och om morgonen han sende budh ifrån den gården han gäste
vti nembl: Dotebögd och wille hafua skiutzhästen fick han honom in
thet medh godo vtan moste sielff rida dijt effter honom huarest rytt
tarens son lågh medh 3 hester, tå togh han emot bondans villia hans
häst aff stallen och som han redh sin wägh then han skulle och kom
till een grin stodh dråparens hustru medh 2 annor quinfolk Karin
Påuellz dotter och Kirstin Peers dotter och hindrade honom att ryttaren
icke kom fort, ther hinte dråparen Jon i Snörzöia och båda hans gård
män och våro lupne een genwägh i försåt till grinden och Jon togh till
sin bössa som ladd war medh 3 lodh, skiöt ryttaren itt lodh genom
behnet och itt lodh i knät huilket bleff sittiandes och drog honom
till dödz att han leffde till han kom hem 14 dagar ther effter. Det
tridie lodet drabbade hästen och bleff strax dödh. Och ner thenne Hin
drich kende dödzstunden wara för handen bleff han aff hr Gabriell i
Soleby besökt medh sacramentet som hans bewijsz förmäler och bekende
i sitt ytterste att Jon i Snörzöia var sanskyldig till hans dödh.
Ty är klart och bewijszligit att ryttaren som dödh bleff och dråparen
wåro owenner och hade ner kommet ihoop vidh gården ther hästen
togz och ner han affredh är Jon medh sine grannar i vrede lupen till
grinden ther quinfolken stodo och hindrade honom att komma fort.
Så medan sielffue dråparen nu går vidh skogen togos denne tuå hans
gårdmän och quinfolken i borgan till neste tingh ther tå saken moste
vidare procederas.
Sammadagh kommo för rätten Bengta och Kirstin Suens döttrar
i Kyllhult och klagade att Gisell Johanszonn i Kyllhult å skatta att han
nu 14 dagar för pingzdagh nestförleden den 23 Maij hafuer medh een
bösza stött deras syster Cristion Suens dotter så att hon der aff den
25 Septembris är dödh bleffuen. Thenne Gisell
Johanszon är oppå welborne landzhöffdingens leigdebreff framkommen
och står åklagaren till suars, dråpet är så tilldraget som föllier:
Oluff Raff klagandes hurulunda hans broder Hendrich Sigfridszonn en
ryttare vnder welb: Harall Stakes regemente är bleffuen ihielskoten
medh 3 lodh tå han medh armeen hemrökte ifrån Danmark aff Jon
Suenson i Snörzöia huilken nu går vidh skogen. Thet till
drogh sigh att thenne ryttare Hindrich bleff lagder till bondan Joen om
afftonen och om morgonen han sende budh ifrån den gården han gäste
vti nembl: Dotebögd och wille hafua skiutzhästen fick han honom in
thet medh godo vtan moste sielff rida dijt effter honom huarest rytt
tarens son lågh medh 3 hester, tå togh han emot bondans villia hans
häst aff stallen och som han redh sin wägh then han skulle och kom
till een grin stodh dråparens hustru medh 2 annor quinfolk Karin
Påuellz dotter och Kirstin Peers dotter och hindrade honom att ryttaren
icke kom fort, ther hinte dråparen Jon i Snörzöia och båda hans gård
män och våro lupne een genwägh i försåt till grinden och Jon togh till
sin bössa som ladd war medh 3 lodh, skiöt ryttaren itt lodh genom
behnet och itt lodh i knät huilket bleff sittiandes och drog honom
till dödz att han leffde till han kom hem 14 dagar ther effter. Det
tridie lodet drabbade hästen och bleff strax dödh. Och ner thenne Hin
drich kende dödzstunden wara för handen bleff han aff hr Gabriell i
Soleby besökt medh sacramentet som hans bewijsz förmäler och bekende
i sitt ytterste att Jon i Snörzöia var sanskyldig till hans dödh.
Ty är klart och bewijszligit att ryttaren som dödh bleff och dråparen
wåro owenner och hade ner kommet ihoop vidh gården ther hästen
togz och ner han affredh är Jon medh sine grannar i vrede lupen till
grinden ther quinfolken stodo och hindrade honom att komma fort.
Så medan sielffue dråparen nu går vidh skogen togos denne tuå hans
gårdmän och quinfolken i borgan till neste tingh ther tå saken moste
vidare procederas.
Sammadagh kommo för rätten Bengta och Kirstin Suens döttrar
i Kyllhult och klagade att Gisell Johanszonn i Kyllhult å skatta att han
nu 14 dagar för pingzdagh nestförleden den 23 Maij hafuer medh een
bösza stött deras syster Cristion Suens dotter så att hon der aff den
25 Septembris är dödh bleffuen. Thenne Gisell
Johanszon är oppå welborne landzhöffdingens leigdebreff framkommen
och står åklagaren till suars, dråpet är så tilldraget som föllier:
26r
Gisell och Christion medh hennes systrar äre boandes tillhopa till een
gårdz ägor, doch åtskildt bögdt och äre blefne trätandes om ofridh på
åker och äng och förliktes illa men ingen skade skedde tå vtan huar gick
hem. Litit effter gick Gisell ifrån sitt hem och andre gången
vp till quinfolkzens heman och var wreder att hans suin hindrades
och icke kommo till skogen vidh theras hem. Samma quinfolk hade
een liten hundh, den skot Gisell ihiell aff orsak att lensmannen
hade för den farlige boskapz siukan skuld som der i bögden wankar
liust på sochnestempnan att huilken icke hade sin hund bunden dhen
skulle de ihielskuta. Ner nu Gisell hade ihielskotit hunden
vidh deras hem kommo quinfolken vht och bannades medh Gisell andre
gången, besynnerlige Cristion som satt litit ifrån gården vidh ängen
och wachtade kidh, huilken nu dödh är, sade hon ådt Gisell, i hafue giordt
stoor orätt att i skote hunden ihiell, och kallade honom tiuff och hundha
suälliare. Tå stötte han till henne medh böszan vnder wenstre ar
men i sidan att hon föll omkull. Gumundh i Alenskiöp, Jönsz
i Sånna, Jon i Dotebögd och Sten i Klint vittnade effter aflagdan eed
att ner hon således lågh på marken synte de Cristion och tå sågo the
suwlnat i sidan ther böszeudden hade träffat och litit grönt oppå
och hon klagade sigh möckit illa beskyllandes Gisell för sin dödh om
hon icke kom sigh före igen, det samma hafuer hon och bekendt för kiör
kioherden hr Niels i Giötterydh tå hon bleff besöcht med sacramentet.
Nu bewistes att detta quinfolk hafuer warit illa siukt i 3 vekur
förän hon bleff stött och sedan hon fick skadan haffuer hon fått bätre
och giordt sine syslor i een månet och effter ther wankar i sochnen
een häfftig siukdom och dagligen döör både vngt och gammalt folk
ty vpsattes medh domen aff menniskiors handawerk eller rätta sot
huilket thens dödas systrar seija sigh icke för sanningh kunna weta.
Sammadagh framkom för rätten Gunnull Jeppe dotter i Finhult
klagandes att Kirstin i Bråna skall på Agundarydz kiörkiogård vtkastat
på henne någre oquemdes ord och att hon för 19 åhr sedan skulle i
itt gestebudh hoosz Suen i Bråna stulit itt skiortelärufft.
gårdz ägor, doch åtskildt bögdt och äre blefne trätandes om ofridh på
åker och äng och förliktes illa men ingen skade skedde tå vtan huar gick
hem. Litit effter gick Gisell ifrån sitt hem och andre gången
vp till quinfolkzens heman och var wreder att hans suin hindrades
och icke kommo till skogen vidh theras hem. Samma quinfolk hade
een liten hundh, den skot Gisell ihiell aff orsak att lensmannen
hade för den farlige boskapz siukan skuld som der i bögden wankar
liust på sochnestempnan att huilken icke hade sin hund bunden dhen
skulle de ihielskuta. Ner nu Gisell hade ihielskotit hunden
vidh deras hem kommo quinfolken vht och bannades medh Gisell andre
gången, besynnerlige Cristion som satt litit ifrån gården vidh ängen
och wachtade kidh, huilken nu dödh är, sade hon ådt Gisell, i hafue giordt
stoor orätt att i skote hunden ihiell, och kallade honom tiuff och hundha
suälliare. Tå stötte han till henne medh böszan vnder wenstre ar
men i sidan att hon föll omkull. Gumundh i Alenskiöp, Jönsz
i Sånna, Jon i Dotebögd och Sten i Klint vittnade effter aflagdan eed
att ner hon således lågh på marken synte de Cristion och tå sågo the
suwlnat i sidan ther böszeudden hade träffat och litit grönt oppå
och hon klagade sigh möckit illa beskyllandes Gisell för sin dödh om
hon icke kom sigh före igen, det samma hafuer hon och bekendt för kiör
kioherden hr Niels i Giötterydh tå hon bleff besöcht med sacramentet.
Nu bewistes att detta quinfolk hafuer warit illa siukt i 3 vekur
förän hon bleff stött och sedan hon fick skadan haffuer hon fått bätre
och giordt sine syslor i een månet och effter ther wankar i sochnen
een häfftig siukdom och dagligen döör både vngt och gammalt folk
ty vpsattes medh domen aff menniskiors handawerk eller rätta sot
huilket thens dödas systrar seija sigh icke för sanningh kunna weta.
Sammadagh framkom för rätten Gunnull Jeppe dotter i Finhult
klagandes att Kirstin i Bråna skall på Agundarydz kiörkiogård vtkastat
på henne någre oquemdes ord och att hon för 19 åhr sedan skulle i
itt gestebudh hoosz Suen i Bråna stulit itt skiortelärufft.
26v
Nu framlegger Gunnulles man Jöns Larszon 3 bewijsz huart bettre
än annat giffne aff hr Månsz i Agundarydh och aff heele församb
lingen lydandes att hon både är och haffuer warit een erligh dan
nequinna och att ingen kan henne annat bewijsa. Och
thenne Kirstin bedes om förlåtelse och bekenner hon vthoff sin
ordh i stoor ifrigheeet och quinnowrede. Och effter Gunnull
Jeppe dotter haffuer sin kiörkioherdes och sochnebewijsz att hon
är och achtas för een ehrlig hustru. Ty erkenner rätten och nemb
den henne frij för samme förflugne squallertaal.
Britta Arffuidz dotter vtfeste een 6 manna eed att hon icke staal
någon sill ifrån Arffuidh i Skinnersböke till neste tingh.
Sammadagh bleff afdömdt effter det 19 Cap: i Tingm: Balken
att Oluff Månszon i Dommeridt skall betalla hr Suen i Bloma
20 rikzdlr för huilka han för 2 tingh sedan feste een 12 manna
eed att Suen i Kiöp war betalter emädan han leffde.
Och Oluff Månszon haffuer försittit tuenne tingh huarken sielff
kommet eller bewijsat laga förfall mökit mindre fullgiordt lagh
gången.
Sammadagh framsteltes för rätten åter de 3 dragonerna och
een rymbd soldat huilka i går togos till ransakningh om deras boffue
och tiuffue str. Först insteltes Bonde Månszon och tillfrågades huru
vijda han är bråtzligh till den danske manzens godtz som stulit är.
Her till han nekar på det högste och fast än han medh sine consorter
högeligen neka, lekuell äre de wiszerligen skyldige fast än inthet
aff tiuffuegodtzet är nu tillstädes och icke kunna lagligen bindas
till saken för denne gången. Dherföre fördes effter landz
höffdingens befallningh thesze boffuar i fängelset. Men Peer
Nielszon i Aggalt niuter leigde som honom är tillsagdt.
än annat giffne aff hr Månsz i Agundarydh och aff heele församb
lingen lydandes att hon både är och haffuer warit een erligh dan
nequinna och att ingen kan henne annat bewijsa. Och
thenne Kirstin bedes om förlåtelse och bekenner hon vthoff sin
ordh i stoor ifrigheeet och quinnowrede. Och effter Gunnull
Jeppe dotter haffuer sin kiörkioherdes och sochnebewijsz att hon
är och achtas för een ehrlig hustru. Ty erkenner rätten och nemb
den henne frij för samme förflugne squallertaal.
Britta Arffuidz dotter vtfeste een 6 manna eed att hon icke staal
någon sill ifrån Arffuidh i Skinnersböke till neste tingh.
Sammadagh bleff afdömdt effter det 19 Cap: i Tingm: Balken
att Oluff Månszon i Dommeridt skall betalla hr Suen i Bloma
20 rikzdlr för huilka han för 2 tingh sedan feste een 12 manna
eed att Suen i Kiöp war betalter emädan han leffde.
Och Oluff Månszon haffuer försittit tuenne tingh huarken sielff
kommet eller bewijsat laga förfall mökit mindre fullgiordt lagh
gången.
Sammadagh framsteltes för rätten åter de 3 dragonerna och
een rymbd soldat huilka i går togos till ransakningh om deras boffue
och tiuffue str. Först insteltes Bonde Månszon och tillfrågades huru
vijda han är bråtzligh till den danske manzens godtz som stulit är.
Her till han nekar på det högste och fast än han medh sine consorter
högeligen neka, lekuell äre de wiszerligen skyldige fast än inthet
aff tiuffuegodtzet är nu tillstädes och icke kunna lagligen bindas
till saken för denne gången. Dherföre fördes effter landz
höffdingens befallningh thesze boffuar i fängelset. Men Peer
Nielszon i Aggalt niuter leigde som honom är tillsagdt.
27r
Sammadagh bleffuo thesze effterschreffne förordnade att wara
postbönder her i häredet nembl: Anbiörn i Österby, Nielsz
Perszonn i Ösziö, Niels Nielszonn i Romborna, Niels Ottason
i Signeshult, och förstås wägen ifrån Wexsziö och ådt Halmstadh.
Sammadagh bleff Johan Ebbeszon i Kyllhult och Kirstin i
Skaffta förlikte att ner Kirstin haffuer betallt Johan 11 rikzdlr
så haffuer han eller hans medsyskonne inthet att kräffia henne
meehr och Kirstin loffuade ehrligen betalla samma elloffue rikzdlr.
Sammadagh framkom för rätten Ingeborgh Jons dotter medh
sin son Lars Knutzson i Hyltåkra sampt flere bördemän och an
klagade Knut Person i Ösziö å frelse att han för 14 åhr sedan Sig
fridj marknat i Wexsziö haffuer tillijka medh een annor vidh nampn
Rulla Nielszon ihielslaget Knut Larszon i Hyltåkra och ännu inthet
warit för rätta. Så emedan saken är skedd i staden
och mannen är döder vptagen aff gatun. Ty remitteras den
ne dråpsak och ransakningh till theras rådstuffuo lagh att vtföras
och Knut Perszon togz i stark borgan och löfftesmennerna förplich
tade sigh att skaffa honom ner påfodras till Wexsziö.
Sammadagh kom för rätta Karin i Bråna medh sin syster
Elin Suens dotter och deras broderbarn 4 str och klagade öffuer
deras broder Clemit i Skellesnäs att deras fader Suen hade
vtgiffuit een stoor post penningar effter gammall plägsedh
som i förre tider brukligit war medh cronogårder och dhe der
emot inthet bekommet.
postbönder her i häredet nembl: Anbiörn i Österby, Nielsz
Perszonn i Ösziö, Niels Nielszonn i Romborna, Niels Ottason
i Signeshult, och förstås wägen ifrån Wexsziö och ådt Halmstadh.
Sammadagh bleff Johan Ebbeszon i Kyllhult och Kirstin i
Skaffta förlikte att ner Kirstin haffuer betallt Johan 11 rikzdlr
så haffuer han eller hans medsyskonne inthet att kräffia henne
meehr och Kirstin loffuade ehrligen betalla samma elloffue rikzdlr.
Sammadagh framkom för rätten Ingeborgh Jons dotter medh
sin son Lars Knutzson i Hyltåkra sampt flere bördemän och an
klagade Knut Person i Ösziö å frelse att han för 14 åhr sedan Sig
fridj marknat i Wexsziö haffuer tillijka medh een annor vidh nampn
Rulla Nielszon ihielslaget Knut Larszon i Hyltåkra och ännu inthet
warit för rätta. Så emedan saken är skedd i staden
och mannen är döder vptagen aff gatun. Ty remitteras den
ne dråpsak och ransakningh till theras rådstuffuo lagh att vtföras
och Knut Perszon togz i stark borgan och löfftesmennerna förplich
tade sigh att skaffa honom ner påfodras till Wexsziö.
Sammadagh kom för rätta Karin i Bråna medh sin syster
Elin Suens dotter och deras broderbarn 4 str och klagade öffuer
deras broder Clemit i Skellesnäs att deras fader Suen hade
vtgiffuit een stoor post penningar effter gammall plägsedh
som i förre tider brukligit war medh cronogårder och dhe der
emot inthet bekommet.
27v
Nu är samme Skiellesnäs kiöpt ifrån cronan till frelsze
och är ouist huru lenge Clemit få boo ther.
Huadh belongande bröderbarnen så bewijstes att deras fader haf
uer bekommet 10 rikzdlr ther medh han åtnögdes och nu
tillsade Clemit huar systeren 5 rikzdlr och satte löffte för
them och the loffuade ther emot aldrigh meera quällia honom.
Kom för rätta Nielsz Perszonn i Romborna fulmöndigh på
Joen Suenszons wägnar i Biorstorp och tingskiötte Jöns Suen
szonn i Hökalt 1/6 aff Hökalt för een femtingh aff Biörstorph
och tillbytes 13 dlr och een koo.
Arffuidh i Asserekiöp vthfeste een 6 manna eed att den kappan
han hade tagit till sigh effter Anders Bunke i Höreda haffuer han
betalt för 34 åhr sedan och icke är skyldigh för Andersz Bonke an
tingen mark eller marke wärde.
Kom för rätta Åke i Ragnillekiöp fulmöndigh på sine egne väg
nar och tingskiötte capteinen Knut Stång och hans hustru velb:
Agnita Laurij 3/4 aff Thumult och derföre 214 rikzdlr.
Sammadagh bleff vthj jägemestarens Paull de la Grantzie
nerwaru bewilliat att det må huggas nödtörffteligit eke
sedan det vpsynt är till Traheritz broo öffuer stoore åen och
allmennige wägen.
Item bleff och samtökt och bewilliat att 4 str eker skolla
brukas till Wrååz kiörkio och till Lihulta kiörkio 3 str.
och är ouist huru lenge Clemit få boo ther.
Huadh belongande bröderbarnen så bewijstes att deras fader haf
uer bekommet 10 rikzdlr ther medh han åtnögdes och nu
tillsade Clemit huar systeren 5 rikzdlr och satte löffte för
them och the loffuade ther emot aldrigh meera quällia honom.
Kom för rätta Nielsz Perszonn i Romborna fulmöndigh på
Joen Suenszons wägnar i Biorstorp och tingskiötte Jöns Suen
szonn i Hökalt 1/6 aff Hökalt för een femtingh aff Biörstorph
och tillbytes 13 dlr och een koo.
Arffuidh i Asserekiöp vthfeste een 6 manna eed att den kappan
han hade tagit till sigh effter Anders Bunke i Höreda haffuer han
betalt för 34 åhr sedan och icke är skyldigh för Andersz Bonke an
tingen mark eller marke wärde.
Kom för rätta Åke i Ragnillekiöp fulmöndigh på sine egne väg
nar och tingskiötte capteinen Knut Stång och hans hustru velb:
Agnita Laurij 3/4 aff Thumult och derföre 214 rikzdlr.
Sammadagh bleff vthj jägemestarens Paull de la Grantzie
nerwaru bewilliat att det må huggas nödtörffteligit eke
sedan det vpsynt är till Traheritz broo öffuer stoore åen och
allmennige wägen.
Item bleff och samtökt och bewilliat att 4 str eker skolla
brukas till Wrååz kiörkio och till Lihulta kiörkio 3 str.
28r
Bleff och bewilliat aff förbe:te Paull de la Grantzie att
[..] ek må gästgiffuare hustrun Kirstin i Hampneda tillsynas
till sin stoore trång och nödtörfft.
En domb ifrån Synnerbo häredt öffuer een frelsesbondhe
Niels Pederszonn i Skarp och een ogifft kona Botill Nielsz
dotter å frelse som haffua hafft legersmåll tillhopa och begge
haffua bekiendt.
Resolutio:
Nielsz skall böta 80 dlr och Botill 40 dlr och begge
stå vppenbara skrifft.
Nilsz Eskelszon
[..] ek må gästgiffuare hustrun Kirstin i Hampneda tillsynas
till sin stoore trång och nödtörfft.
En domb ifrån Synnerbo häredt öffuer een frelsesbondhe
Niels Pederszonn i Skarp och een ogifft kona Botill Nielsz
dotter å frelse som haffua hafft legersmåll tillhopa och begge
haffua bekiendt.
Resolutio:
Nielsz skall böta 80 dlr och Botill 40 dlr och begge
stå vppenbara skrifft.
Nilsz Eskelszon
[tom sida]
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 549 / sid 1 (AID: v49322.b549.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |