Sunnerbo dombok 1648

12r Sammadagh framkallades deße effterschreffne Anders j Een,
Jon Nilßon j håå, och afflade eedh å book, och vitna sålunda om
dett dråpet som för nogre åhr sedan begickz j Wexiö på Knut Larßon.
Anderß j Een vitnade sålunda, att han icke weet eller sågh huem som
slogh först uth, antingen Knut j Sommesäte, eller Rulla Nilßen, men
dett sågh han att dhe hadhe dragne wärior. Jon Nilßon vitnar, att
såsom dhe komme tillhopa j gatan uthan stadzporten, der hinte Knut
Larßom som dödh bleff, Knut j Sommersäte öffuer armen medh en kiäpp,
och j dett kiörde dhe båden ihopa medh sine swärdh, men huilken giör-
de dödzskadan wiste dhe inthet.

Sammadagh framkom för Rätten Pedher Nilßon j östraby å
frälße, och Ryßby kyrckoby, en mandråpare, på Leijde, huil-
ken förledne februarij månadt itt åhr sedan, bedreff itt dråp
oppå sin granne Nilß Jönßon dansk man, som bodde medh honom
j een stuga, och hijtt j Suerige förrymder för en groff gierningh, och
är dråpet, sålunda tillgångit som föllier. dett tilldrogh sigh j 647
den 2: februarij wore bägge föresch^ne Peder Nilßon som dråpet giorde,
och Nilß Jönßon som döder bleff, hooß her Johan Lynecum j Ryßby, och
truske sädh, och om afftonen, gaff presten dem dricka, och blefuo dhe
både mycket druckna, der medh folgdes dhe ådt hem, och som dhe kom-
mo in j stugan, som dhe bodde ihopa uthj på en frälses gårdh, swor och
bemodes Nilß gräseligen, och sadhe han schulle göra en diefla ger-
ningh j denne affton, om huilken bewijses affwunden warit dem
emellan, doch bekänner att dhe j wägen, eller sedan dhe hemkommo
j stugan inthet trätte, vthan han som döder bleff öffuerföll sin hustru
medh hugg och slagh, och kiörde henne på vgnen, j dett sprangh han
och effter henne, och drogh nidh henne aff vgnen, och wille medh hen-
ne gå till sängz Emedan föll denne Peder Nilßon aff Sathans
ingiffuelßse detta onda j sinnet, gick togh en yxa och stodh för
honom, ty han bar fahra för honom, som han kom nidh öfuer trappan,
högg han honom itt dödzhugg vnder högra armen, och flux slogh ho-
nom itt gräseligt slagh j huffwudet öfuer ögonen, att både
ögonen gingo aff sitt ställe, och j samma stundh och ögnebleck bleff