Sunnerbo dombok 1652

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 56 / sid 1 (AID: v49325.b56.s1, NAD: SE/VALA/0382503)
1r
Här Begynnes Dom
booken aff
Sunnerbo häradt
Pro Anno
1652.

Häradzhöfdingz Ränthan
Ähr för thetta åhrett vnder Hennes Kongl. Maijtt och Cronan
revocerat.

Lagmans Ränttan
Hafwer Sahl. hoos Gudh Greffwe Fredrich Steenbocks
Effterlåthne Grefwinna låtet opbära.

Landzhöffdingen
Den Edle och welborne herre Herr Bengdt Bagge till
Berga, Langnöö och Rynningzhollm.

Häradz Fougdenn
Ehreborn och Försichtigh Haralldh Trolle i Isiöö.

Lagh läsarenn
Jönsz Håkanszonn i Hullt.
1v
2r Anno 1652 den 2 Januarij höltz ex
traordinarie tingh medh Sunnerbo Häradh uthj Åby öff
werwarandesz ij häradzfougdens stelle häradzskrifuaren ehr
ligh och försichtigh Anders Larszon j Ternhult sampt
eedsworen nembdh.

Nembdhen  
Peder Bengtzon i Tråtteszlöff Per Annerson i Brekentorp
Måns Johanson i Ångelstadh Arffwedh i Wiggåsza
Jon Annerson i Bergheem Per Annerson i Bergheem
Måns Persoon i Skeedha Jöns Fiskare i Qwänarph
Måns på Helsingztorpet Anders Person i Åby
Jöns i Fallnaweeka Erland i Ikornarph

Gårdatafflan för nyåhrsztinget
1/4 i Skierszhult 3
1/4 ytra Bollmaryt 3
16 skeppeland Nedreårdh i Quenszlöff 3
1 tunneland jordh i östra Weigla 3
1/4 i Nygårdh Mahlabergz Jons 3
1/8 aff Storegården i Söndertorpa 3
1/4 aff Krenkebodha 3
1/4 aff Rönninge 3
½ Kalszhult mindre 3 skeppelandh 3
½ Hästberga 3
1/4 norregården i Åby 3
1/3 norregåtden i Eekenäes 3
1/8 Truesztorpj i Kanna soekn 3
alla the hemman h:s k m:tt hafuer donerat
Rosenstiernerna 3
3 sösterlåtter och 2 broderlåtter i Hulth 3
1/4 aff Lillagården i Horseberga 3
3 skeppeland norregårdh Ibm 3
2v 1/4 aff Räffwagården i Ällinge 3
1/8 Buszalt 2
alt Fagraböeke 2
1/3 i Trällora 2
1/4 i Ekhulr söndragården 2
1/3 i Kiöphult 2
1/4 i Hellerna 2
1/3 i Bränult 2
1/4 i Harpholma 2
Åhrhult 2
Hörsett 2
1/8 i Wiggåsza 2 frelsze
heelt Äspenäes 2
1/3 aff Yiarph 2
2 tunnelandh ibm 2
1/4 i Maresziö 2
½ Extorph 2
1/3 Pantanszbögdh 2
Böke i Lidhult soekn 2
Peder Jonszons barns jordh i Ösziö 2
1/3 westregårdh i Extorp 2
4 skeppelandh i Rönninge 2
1/6 aff Buxhult 2
½ Kleddekulla 2
1/3 aff Jonses gårdh i Ryszby 2
½ Kleddekulla i Hallarydh soekn 2
½ Dottebögdh 2
1/8 i Alenszkiöph 2
½ Krogebögdh 2
Stora Groorydh 1/3 mindre 4 skeppelandh 2
1/4 i Hyalt 2
1/4 i Trålestorph 2
1/4 i Skinnerszböeke 2
½ Bökhullt 2
1/16 i andregården ibm 2
3r Giötta åeker och Stenszåeker i söndreg i Barszhult 2
½ femptingh i Ambiörns g i Östraby 2
½ Hyalt i Ryszby soekn 1
Steen Håkonsons jordapart i Flattinge 1
Eriek Kiöpares ½ gårdh i Tutaridh 1
½ söndregården i Hulth 1
½ åttingh i Torlarph 1
1/4 i Hunszbergh 1
1/12 aff norregården i Toffta 1
1/3 aff Bierszhult i Hynneridh soekn 1
1/3 och 1/4 aff Skiekkarph 1
1/4 i Bråddalt i Wråå soekn 1
10 skeppelandh norregårdh i Bökhult 1
1 ½ fierdingh i Skiffteridh 1
1/6 i Kiäxnäes 1
½ Dottebögdh 1
1/5 aff Kieskhult 1
1/3 i Arffweka mindre 5 skeppelandh 1
1 ½ fierdingh i Kalszhult 1

Sammdagh framkom för retta Månsz Pederszon i
Skeedha och besuäradhe sigh at nu i förledne sommars
14 dagar effter Knutzmeszan länte han i godh förtroen
heet welb: fru Kirstin Lilliesparre till Ugglanszrydh
20 rdr och nu effter hennes dödeliga frånfälle prote
stera söhnerna juncher Jahan och juncher Giöstaff och
äro tuifuelachtige om Måns någre peningar skall hafua
länt theras moder men Måns i Skieda bewijszar både
medh ährlige mäen och quinnor at giället är sandferdigt och
richtigt, här till the welb: juncherna förklara sigh at
så snart arffskifftet och bytet förrettas och hålles så skall
och thenne skullen tilbörligen blifua clar giordh ty thet
befinnes wara richtige uthlänte peningar. 
3v Sammadagh tingförde landbofougden Joen Swenszon
vnner Tofftaholm Jöns Suenszon i Flattinge å frelsze huil
ken är kommen i ryckte och ähr blefuen beskyllat 
aff Jöns Birgeson i Flattinge och flere grannerna
ther i byen, först skall han för än 15 åhr sedan hafua
stullet om sommaren een quiga som folgde annor
boskaph i skogen hörde Per Annerson i Åby till och
huden skulle funnes i Jönszes askehodh och när här
effter frågades och ransakades och ther fans 2 hudar i
barkehoen frågas honom huem hyderna tilhörde, före
gaff han then eene hörde honom till och then andra hörde
Jöns Jonszon till och effter Jöns Jonson war theras
landbofougde skulle han låttet försohna saeken och
bleff intet tingfördh för ähnnu men Jöns Jonszon sade
neij, att han fick honom ingen hudh till barkningh, Jönsz
Suenszon föregifuer sigh aldeles wara oskyldigh för
samma qwiga och will wijsza een annor man för sigh,
ähn skall han hafua stullet ifrån ett quinfolck i Flattin
ge något höö uthur een lada och then som thet miste
är dödh och hafua förlicktz och quinfolcket fick strax
höet igen, ähn skulle han i wintras ett åhr sedan hafua
stullet ifrån een wägfarandhe man som kom till Fla
tinge at giästa om een natt hoes Jöns Håkonszon 2
stycken järngryter och om morgonen mannen jäm
radhe och gaff sigh illa om sina järngryter och rät
taren kom tijt och flux kiördes på ransakande blef
we the oförmärkt tilbaka burne, then eene fans på
gården, then han gräfte och then andra i een kålgårdh
men her till protesterar han högeligen, liekwell be
rätta grannarna at Jöns Suenszons dötter kastade
then eena i kållgården, gifz honom skull at hafua
stullet från Månsz i Osz 2 paer hanskar, ähn
beskylles hans sohn Håkon som nu icke så nähra är
at hafua skutet monga rådiur och boret heem till
förälldrarna och ther blefuet förtärde, ähn Birge
Skreddare seger at han sågh att han staell ifrån
4r Jönsz Birgeszohn i Flattinge een järnbill och then sågh han
bähra heem till sin men Jönsz sejer och högeligen neij här
till, Jöns Suenszon gifuer Birge thätta till swar att
han skall hafua luget som een tiuff, nu frågas huadh
han skall hafua stullet, här till swarar Jöns Suenszon
ifrån min sohn Håkon stall han i fior sommars 4 ½ all
swart klädhe när the drogo heem ifrån Båstadh maer
knat och gick så till at tå the kommo till Liungby
klåckaregårdh togo the op som i följe wore een hoop
klädestycken och alt kiöpt aff et stycke men huru the
bytte och bytte så togh Birge Skreddare thet stycket
som hörde Håkon till och war een ½ alln mehra och
när Birge kom heem hadhe han reffwet listan aff
före ähn Jönsas sohn fick klädet igen, Birge end
skyllar sigh at han misztogh och icke giorde thet på
tiufft wijsz, ähn är och fälta några ordh aff Flattin
ge grannar at Jöns Suenszon skall wara beskyllat
för trulldom och skolla the hafua låtet skrifua et breff
till Jönszas huszbonde welb: Johan Gyllenswerdh,
brefuet är hoes honom men bönderna neka här till
högeligen föregifuandes at the well hafua låtet skrif
wa Jöns Suenszons huszbonde welb: Johan Gyllen
swerdh till och klagat på honom om hans orolige
lefwerne men intet är thet skiett medh theras willie och
wetskaph att ther skulle finnas om trulldoms beskyll
ningh, och emedan Jöns Suenszon nu sålunda höge
ligen bliffuer beklagat i sådana grofua saeker, thet
eena wärre ähn thet andra och een deell aff them
som honom sådant tillwijta beropa sigh oppå witne
huar medh the förmeena sigh honom dhet skolla öfuer
bewijsza, såsom och landbofougden wedh then tidhen Jöns
Jonszon skall thesze saeker hafua bort dolt för muter
skull och icke tingfördt, ty blifuer heela thenna acten
prolongerat till nestkommande tingh och tå skolla icke
allenast thesze comparera som wederböhr uthan och haff
wa sine witne medh sigh, i lijka måtto skall och
4v landbofougden som tå war Jöns Joenszon låta sigh till
städes finna och giöra beskeedh huru wijdha thesze
saeker honom hafua witterliget waret, så uthflofua
dhe och welb: Johan Gyllensuerdz rättare at han
skall skaffa thet brefuet tilstädes i rätten som Jöns
Suensons grannar i Flattinge hafua låtet skrefuet
om truldomen, i medler tidh förblifue Jöns Suenszohn
uthj een starck borgan.

Sammadagh framkom för retta Diur Bengtzon på Sko
gen och lät anteckna den 3 manna eeden han uthwiszat
hafuer att hans hundh icke hade ihiällbetet the fåhren
för Jöns Jönszon i Rolstorph som funnes liggandes på
siöstranden nedan för Diursz hemman.
Eedemän
Diur Bengtzon, Lars Jönszon i Hånger, Bengt Jönszon i Hånger.
Eeden giorde Diur Bengtzon, och han och hans folck och
hans hundh frij sades för fåhren, mehra blifuer huarken
tappat eller wunnet i thenne saek.

Sammadagh framkom för retta Jönsz Johanszon i
Bårszna och kärade till sin orolige granne Peder Sohna
sohn thet han skall hafua skielt honom för een brax
na tiuff och brukat een ohöfligh slem mun, här till
nekar Peder och rettar sin ordh å första tinge och
swärgh om lijff och siäll han skiällte honom alldrigh
för någon braxen, altså blefuo the bådhe wähner
om theras mundbruek som intet hadhe på sigh och
råddes them till att hålla opp medh sådant slempt
leffwerne.
5r Sammadagh tingfördes een wellb:ne herr Thure
Sparres frelsebondhe Giermundh Bengtzon i Åby gifft man
huilken hafuer belägrat sin tienstepijga Kierstin Olofz
dotter i lijka måtto å frelsze och aflat barn medh henne
thet the båden godhwilleligen bekiänna, therföre blefue
the och båden effter Gudz lagh sagdhe ifrån lijffwet, then
som hoor bedrifuer medh någons mans hustru skall dö
dhen döö.

Sammadagh framkom för retta skogawachtaren öfver
Tofftaholms godz Önner Knutzon och tilbödh sigh och lät
anteckna then 6 manna eedh som han wedh senaste laga
tinget uthfäste emott sin grannes Diur Bengtzons till
wijte och käremåhll som han hafuer anbrackt före hans
huszbondhefru den ädla och welb: fru fru Sophia Steen
båck at förbe:te Önner sin tienst otroligen giöra
skulle i thet han och hans sohn skolla hafua skutet råå
diur och them förwänt till sino egna nytto, förbe:te Diur
Bengtzon hafuer och icke allenas tillwijtt Önner för
welb: fruen att han skall hafua seedt honom i sit giär
dhe tå han hadhe nyskutet ett rådiur och bahr thet på
ryggen sin koes, thenne eeden som Önner uthfäst hade
kunne icke honom förwägras, doch effter een flitig
information.
Eedemäen
Önner Knutzon, Nielsz i Bruszåes, Peder i Rydh,
Swen i Frösedh, Anders i Drakarydh, Joen i Roelstorph.
Och Önner Knutzon fullgiordhe eeden att han och hans hion
heller någon annan hafua skutet rådiur med hans weten
skaph på Tofftaholms ägor, wijdhare ähn som welb: fruen
är kommet till nytta, medh thesze förbe:te boelfaste
trowerdige dannemän, och huadh Diur Bengtzon för
thenne osanningz tillwijtelsen skall plickta skall han
få weeta nästkommandhe tingh bliffwer emedan han
mycket badz före, förmenandes öfuertala welb:
fruen och sin wederpart om förlåtelsze, dock ähr
5v rättens fullkombliga förklaringh att Diur Bengtzon skall
wedergella Önner Knutzon nögachtigh betallningh för
all then möda han honom herföre giort hafuer och
wijdare eij giälla ähran.

Sammadagh framkom för retta Larsz i Stensznäes een
trowerdigh danneman och medh sina grannar redeligen
bewijste at thet stodhet som herr Johan Colliander
och Måns Perszon i Norregårdh i Tuhna äro kijfuandhe
om är thet samma creaturet som han såldhe Måns
Perszon och intet tilhörer herr Johan heller och
någon sin giort hafuer, ty blifuer thet samma sto
det tilsagt åt thes rätta ägandhe Måns Perszon i
Thuna må thet ouägerligen igen annamma och hr
Johan må ingalundha giöra honom lenger förholdh therpå.

Sammadagh framkom lenszmannen Simon Nielszon i Bors
na för rätta fullmyndigh på sine egne wegnar och ting
skiötte Peder Johanszohn och hans hustru Botell Jo
hans dotter ½ södergården i Klöffwaridh för
38 rijkz dr.

Sammadagh tingfördes åter then gåszen om sina
12 åhr Peder Tråttasohn wedh Thorsedsz sundh å frelsze
för rätta huilken tilförendhe för rätten är flitigt
examinerat worden för the 11 inser gull som han
staell uthur een tysk kiöpswends wåtsäck hoes
krögaren Eloff i Dörarph emedan kiöpswennen
medh flere hans cammerater ginge in i kröga
rens stugu at fåå sigh maet och sedan hafuer
man aldrigh sport till sama kiöpswend heller
något besuär ifrån honom och emedan at thet
6r hafuer waret infallet een suspicion om krögarens
hustru skulle hafft någon wetenskaph om poikens
otroheet så kan ther till intet finnas någon skiäll
uthan goszen hafuer giort thet aff sitt weet, 7 in
ser gull finnas tilstädes och 4 hafuer han föruent
till bondapijgor för sompt fick han 4 egg och
sompt fick han 3 köpper runstycke för stycket
och emedan gåszen är ungh aff åhren at undergåå
något så högt straff som lagh säjer ty heemstelles
hans plickt uthj then högtähradhe kongl. Giötarijkes
håfrätz förklaringh, Item och huem samma insze
gull skall wara tillfallet antingen cronan heller
och krögare gårdens frelsze huszbondhe huarest
gerningen giordes uthj.

Sammadagh tingfördes een vngh skomakare Harall
Olofzon på Tåffta torph för rätta och bleff beklagat at haff
wa belägrat ett ogifft quinfolck Liszebeth Månsza dotter
och henne tilsagt äcktenskaph och låtet sigh troloffwa
aff wördig m: Nielsz kyrckioheerden och i medler
tidh fahr han medh ostadigheet och will sin loffuen eij
fullgiöra och efftersåsom hans opsået intet kan gåå
för sigh förklaradhe och beplichtade han sigh att han medh
första skall låtha wiga sigh wedh henne och på ähra och
redeligheet reckte kyrckioheerden och lagläszaren
hand ther på medh aldrasnaraste obrotzligen at effterkomma.

Sammadagh vthfäste Birge Skreddare i Flattinge
een 6 manna eedh at thet klädet som Jöns Suenszon
i Flattinge hafuer beskyllat honom före hafua stullet
i marcknatzreeszan ifrån hans sohn Håkon skiedde
aff miszförståndh och förseendhe i thet at Birge togh
thet klädet som Håkon tillhörde och war ½ alln
6v mehra ähn Birges huilket the bådhe kiöpte aff een kiöp
man i Bådstadh marknat aff ett stycke och i så måtto
skall thet hafua waret misztagandhe och eij stiälandhe
huilket well så är emedan Birge ladhe intet dolszmåhll
ther på men een afuundh är them emillan kommen och
thet är orsaeken.

Sammadagh framkom för retta Swen Person i Torlarph
och beklagadhe sigh huruleedes hans granne Oloff Perszon
hafuer skielt honom för een skielm, tiuff och bödell
och rättar nu sin ordh å första tinge, sejer och bekienner
sigh icke weta något oährliget stycke uthan ährliget
och goet medh honom och the orden som äro faldne ähro
aff theras hastige mundkijff och dageliga osämja, Oloff
badh Swen om förlåtelsze oandsedt the hafua offta förliksz
them emillan och intet hållet blefuet, altså giorde the
nu een frijwilligh förliekningh och opsatte wijte 10
rdr owegerligen at uthlägga och ½ parten wara fallet
till Bärga kyrkio och ½ parten under rättens per
sohner och båden bejakadhe frijwilleligen här till och
ther bredhe wedh then plickta effter lagh som offtare igen
kommer och skiäller then andre och eij kan bewijsza sin
ordh.

Sammadagh framkom för retta Kierstin Persz dotter i
Qwänarph och medh godh skiäll och witne beuijste at redeli
gen hafua bethalt sahl. Per Erickson i Tiabo 2 rdr
som hon nu aff Joen Bengtzon i Äpplanäes blifuer qualdh
före och bleff altså för widhare åtaell och kräffian
dhe för thesze 2 rdr frij ärkiendh och hafuer intet
mehra at swara Joen Bengtzon till i thet ährendet.
7r Sammadagh saekfeltes Birge i Wännerydh för han högg
Gummundh i Stäckinge ett kiötsåer i hufuudet effter thet
10 Cap: i Såhramåhla Balcken 6 marker.
cronan 1 ½ marker
målszäganden 3 marker
häradet 6 öre
häradzhöfdh 6 öre
Parterna blefue wehnligen och well förliekte och afträdde
godha såta wehnner här ifrån rätten.

Sammadagh beswärade sigh wördige och wällärde m: Nielsz
i Huitarydh för rätten om then pantajorden som han länge
i wiszet hafft hafuer aff Jöns Erlandson i Höredha nembl.
1/5 aff heela gården och nu titt och offta i samma pantajordh
opbudet hafuer, ty gifz här opå dilation till nestkommandhe
walborgameszo tingh, huar byrdemennerna eij thes för
innan lösza panten åther måste man giöra m: Nielsz ett
lagliget och tilbörliget nöje medh tienligh stadfestelsze och
jorden miäta och werdera at giellenärerna mågo kom
ma till sin betallningh.
Item Lars Algutsons jordh som åthskillige giällenärer i pant
haffwa, löszes then icke till nästa laga tinget tå
måste retten och nembdhen giöra ther på ett slut som
wederböhr.

Sammadagh framkom för retta Bengdt Joenszon i
Torlarph och besuäradhe sigh at han för 4 åhr sedan såldhe
Jacob Jönson i Borszna ett paer oxar för 16 rdr, ther på
hafuer han bekommet 11 rdr och påstår ähnnu 5 rdr
och oansedt Jacob tilbiuder sigh at wickla sigh från thenne
5 rdr och sätter them in på Bengtz faer Jon Starke, men
huart han hwekar så är Jacob skyldigh, parterna föreen
tes omsidher och Bengt quittadhe aff the 5 rdr som hans fa
der war Jacob skylldigh effter een redeligh förlichningh.
7v Sammadagh framkom för retta lenszmannen Birge i Qwän
arph huilken sigh beklagadhe huruleedes hans dotter Britta
Birga dotter är kommen i ett ryckte att hon i sin pijgedom
skall hafua waret okysk för huilken orsaek skull hennes
fästeman Steen i Prestebodha är tuähogszen blefuen och
gåå ifrån sitt löffte som han medh henne om äcktenskapz
förbundet hafuer, nu är thet sant att rycktet står well
i folckz mun men ehuart man leetar finner man sagesz
men som will fästa foet therföre och är aldeles lijkt till
een lättferdigh opdichtat affwundz lögn och wille well
rätten effter lagsens kraff seja henne frij men parterna
äre så trägne att thet moste skee medh eedgångh huilken
faderen Birge Jönszon uthfäste och när then är giord will
fästemannen finnas richtigh uthj sin lofuen och medh ächten
skapz förbundh fullbordandhe.

Sammadagh framkom för retta Jönsz Joenszon i Tråttes
löeff och Joen Bengtzon i Äpplanäes huilken är moorfader
och målszman för tuenne unga pijgobarn son sahl.
Arfuedh Perszon i Åby hade afflat medh Jon Bengtzons
dotter Karin Jons dotter och giorde een trouerdigh be
kiännelsze till huilket wördige kyrckioheerden m:
Niels i Huitarydh och nembdemannen Per Bengtzon
i Tråtteszlöff betygadhe och wittnadhe sand wara huru
leedes Jöns Jonszon för 6 åhr sedan aff frij willia
såldhe sahl: Arfuedh Perszon sin hustrus och medh hennes
jaa och samtyckio jordh nembl: 1/4 aff söndre
gården i Tråtteszlöff för 80 rdr huilka Jöns Jonson
bekendhe sigh ährligen och redeligen wara bethalat medh
thesze krafftige och oryggelige förordh att huar så hände
att någon i slächten som närmare byrdh hadhe ähn sahl.
Arfuedh Perszon och samma jordh igenlösza wille tå
skulle then wara förplichtat jempte sielfue huffuud
summan nembl. 80 rdr ärleggia uthj interesse
8r åhrligen 8 in spetie rdr och i så måtto är nu 6 åhr för
flutne sedan peningarna uthfinges, yttermehra ther thätta icke
hade skedt tå skall Jöns Jonszon medh sin hustru haffwa
mackt oturberat att boo, bruka och leegolöst odrefuen
aff sahl. Arffwedh Perszons arfuingar besittia samma
gårdafiärdingh i alla theras lijfzdagar men effter theras
dödh tå är samma gårda 1/4 uthj sahl. Arffwedh Perszons
effterlåtne tuenne döttrars mackt och wåldh ther
medh giöra och låtha som the bäst behaga.

Anno 1652 den 8 Januarij höltz
tingh medh Sunnerbo häradh uthj Dragarydh, närwarandes i
häradzfougdens stelle häradzskriffwaren ehrligh och för
sichtigh Anders Larszon i Tärnhult sampt häradz nembdh.

Nembden  
Per Månszon i Biersarydh Joen i Snelszböeke
Måns Johansohn i Ångelstadh Joen i Rydh
Per i Bräkentorph Arffwedh i Wiggåesza
Joen i Bergheem Peder i Bergheem
Simon i Westrhult Joen i Iffla

Sammadagh tingfördes för retta Andersz Jonson i Höö
een gifft frelsebonde huilken hafuer belägrat sin lejopijga Bri
ta Bengtz dötter thet the båden godhuilligen bekenna, therfö
re the och båden effter Gudz lagh blefuo sagdhe ifrån lijfuet, then
som hoor bedrifuer medh någons mans hustru skall döden döö etc.
Man will och icke heller för efftertaell förborga at them
emillan är någon skyldskaph, dock icke närmer ähn hon
till tredie och han till fiärde leedh.
8v Sammadagh framkom för retta Swen Clemedszon i Ståk
hult och lät anteckna dhen 12 manna eeden som han å sena
ste tingh uthfäste at han icke staell 1 ½ trafue korn ifrån
Peder och Jöns i Ståckhult, huilket Jöns honom tillagt och
beskyllat hafuer, aff theras åkrar i höstas emedan kor
net stodh på knekarna.

Eedemän  
Swen Clemetszon i Ståkhult Clemet i Skiällesznäes
Eskiell i Iffla Måns Sohnason i Iffla
Jon Sonason i Iffla Jöns Suenszon i Iffla
Jöns Annerson ibm Påfuell ibm
Niels Helgasohn ibm Eskiell i Boarph
Åke i Boarph Måns i Kuggebodha

Thenne eeden bleff lagligen giord och gången och Suen Clemetson
bleff för thätta tiuffwa witeszmåhll frij erkiendh och all
denstundh Jöns och Peder i Ståkhult aff motwilligheet
blifua borte som honom thäta ryckte hafua påfördt
ty bleff thätta opsatt till nästa tingh huadh the för theras
wijtesmåhll plichta skolla.

Sammadagh framkom för retta Birge i Qwäniarph och
lät anteckna dhen 12 manna eeden som han på Åby
tingh uthfeste thet hans dotter Britta Birga dotter är
frij och oskyldigh för thet lösza ryckte henne påfört ähr
som widhare finnes antecknat på sidst holdna tingh.

Eedemän  
Börje Jönson i Qwäniarph Per i Bräkentorph
Jon i Bergheem Jöns i Qweniarph
Cristiern i Håå Per i Bergheem
Bengt i Bergheem Anders ibm
Måns i Röplösza Joen i Qweniarph
Niels i Qweniarph Oloff ibidem

Thenne eedh bleff fullgiordh och Britta Birga dötter till sin hedher
och ähra frij ärkiendh och medh skarph åthwarningh att
om någon finnes som widhare här åthalar och icke
kan bewijsza skal tilbörligen effter lagen straffat
bliffwa.
9r Sammadagh tingfördes för retta Oloff Raszmuszon en
gifft reuttare å frelsze i Bolmstadh huilken hafuer belägrat
ett danskt ogifft quinfolck be:dh Märit Anners dotter thet
thenne giffte reuttare sin synd godhwilleligen bekiänner
therföre han effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijffuet,
belongande hoorkånan så är hon weken ifrån thenne or
ten åth sin födobögdh i Danmark och kommer hon aldrig mehra.

Sammadagh framkom för retta Jon Bengtzon i Äppla
näes och besuäradhe sigh öfuer Jöns Nielszon i Fallnaweka
hurulundha han för några åhr sedan bekom een häst
aff honom och bleff honom therföre skyldigh 14 rdr
som hans handskrifft ther på uthwijszar och emedan
fuller bleff afsagt på tinget 649 att hans tildeel
ningz bönder i Staffsiö skolla thätta giället aff 650
åhrs uthlagor bethala till Joen Bengtzpn huilket icke
är effter kommet, ty blefue Anders och Suen i Staff
siö nu här för retten tilsagdhe att the aff 652 åhrs uth
lagor skolla 14 rdr Joen Bengtzon i Äpplanäes o
wägerligen bethalla.

Sammadagh framkom för retta Swen Joenszon i Lökna
och på sin moders wägnar tiltaladhe Jacop i Näglinge
om 16 marker sm:tt Jacob hade gått i löffte före för Bengdt i
Moanäes men Jacob bewijszar medh godh skiäll att än
kian satte thätta giället till tuenne andra som än
kian skyldigh war, nembl: Gumme i Staffsiö 2 dr och
Jacob i Rateridh 2 dr och effter giället är bethalt och
klart giort ty må och Jacob bliffwa okrafdh
aff samma änkas käremåhll och kräfiandhe.

Sammadagh framkom för retta sahl: Nielszas effter
leffwerska i Romborna och käradhe till sin granne Clemet i
Romborna giffwandes Clemet skull att han skall haffwa
gået i ett fullkommeliget löffte för thet oxapaeret
9v som een owisz Jönekiöpingz borgare Håkon Annerszohn
borgadhe aff Niels och återstår ännu 12 rdr, Clemet
protesterar på thet högsta att han aldrigh sadhe godh för
samma giell och uthfäste therföre een 6 manna eedh
till nästa tingh, något här effter är Clemet dödh blefuen.

Sammadagh framkom för retta Swen Månszon i Mare
sziö fullmyndigh på Jon Ericksons wegnar i Öjarph och
tingskiötte Erlandh Erickson och hans hustru Britta
Birga dotter 1/3 aff Yarph mindre 3 ½ skeppelandh för
100 rdr, ähn war han fullmyndigh på Erlandz syster
Kirstin Erickz dotters och tingskiötte och honom 3 ½
skeppelandh för 7 rdr, ähn aff sin farbroder Måns
Knutzon i Krankelöszaholm 8 skeppelandh för 24 dr
sm:tt, ähn war och Swen fullmyndigh på tuenne Er
landz systrars wegnar nembl: Kirstin och Sisza och
tingskiötte all theras arffwaiordh i Maresiö för 111 r
dr och 20 öra sm:tt och blifuer förtenskull 1/4 aff sön
dragården i Maresziö bådhe medh arff och kiöph.

Sammadagh framkom för retta wällärde herr Bengdt
i Bärga och beklagadhe sigh öfuer krögaren Eloffz hu
stru Kierstin i Dörarp å frelsze att i förleden höst
herr Bengt war reden till Dörarp om een söndagh
att förrätta gudhstiensten och emedan thet höltz på kom
hästen löesz som berättas och i thet samma kom een öff
werst att willia hafua hästar och medh thet samma herr
Bengts häst sålundha war kommen löesz och kom op i
krögaregården och öfwersten kiörde fort oppå om hä
star innan folck kom aff kyrckian och tog op alla the
hästar the i hast öfurekomma kundhe, thenne tuisten
bleff them emillan bilagt och herr Bengt och kröga
ren blefue godha wehner nu som förr och krögaren gior
de herr Bengt ett gått nöje för thet hans häst emot
hans willie war kommen i skiutzferdh medh them andre
till nästa gästgiffware.
10r
Then andra dagen d 9 Janu: continuerades samma tingh
 
Sammadagh Framkom För retta Per Månsson i Biersa-
rydh Nembdheman , fullmyndigh på per Jonßons i Wigg-
åßa, och tingskiötte Arfuedh perßon och hans hustru Ellßa
Anners dåtter 1/8 aff Sundragården j Wiggåßa för 23 Rdr.

Sammadagh saekfeltes Peder Nielszon i Maråsz å frelsze
effter thet 10 Cap: i Såramåhla B: medh willia 6 marker för han
stack sin granne Gunne Anderson medh een kornkyffwa.
f. huszbonden 2 marker
målszäganden 3 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker
Parterna blefue wehnligen förliekte och satte i wite frij
willeligen 10 rdr halffparten wara fallet unner the
ras socknakyrkio och halffparten unner rätten huilken
thera parten som kan bewijsas hafua affbrutet
förlichningen först aff them.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Nielszon i Ronbor
na och beklagadhe sigh att han giorde sin sahl. fader Nielsz
Perszon oansedt han war hans kienne sohn ett åhrs
warachtigh leiodrengztienst och icke bekom mehra ähn
4 paer skoer, nu ehuru well grannarna i byen brede
wedh honom wittna så sant är, liekwell är stiffmode
ren och hennes barn, jämpte the skillia honom uedh
alt arff, förwägra honom åhrszlöhnen, huilket
nembdhen miäta i 2 rdr huilka änkian honom
owegerligen bethala skall och thätta medh rätta.


10v Sammadagh framkom för retta Anders Knutzon i Hesthult
och icke allenast medh sin kyrkioheerdes wördige och wäl
lärdhe herr Måns i Onsziö underskrefne och förseglade
bewijsz uthan och een deell aff nembdemennerna och andra
ährlige närwarandhe dannemän trowärdeligen beuittnade
huruleedes han för några åhr sedan leegde för sigh i
knechtatiänsten een warachtigh karll nembl. Nielsz
Börjeszohn i Bököhna huilken ähnnu lefuer och är förere
under regementz qwartermästarens Mustens compagnie.
Nu tildrogh sigh att i siste danska feigden förbe:te Anders
Knutzon hade förwahrat thetta sitt knechtapasz medh an
nat i jorden huilket när thet optogz war thet af wäto
aldeles förskiämt och förmultnat, att thetta sålundha
sant är betygar häradznembden medh theras häradz insi
gell jempte lagläsarens egen hand och signete.

Sammadagh kom för retta Måns Swenszon i Wreet och
icke allenast medh sin kyrkioheerdes wyrdige och wällärdhe
hr Måns i Onsziö underskrefne och försegladhe beuijsz u
than och een deell aff nembdemennerna och andra ährlige
dannemän trowerdeligen beuittnade huruledes han för
några åhr sedan leegde för sigh i knechtatiensten een
waracktigh karll Jöns Jonszon i Håknalt be:dh huilken
för rijksens fiender i Tysklandh är slagen blefuen. Nu
tildrogh sigh i siste danska feigden förbe:te Måns Suenson
hadhe förwarat thätta sitt knechtapasz med annat i jor
den huilket när thet optogz war thet aff wäto aldeles
bortskiemt och förmultnat.

Sammadagh kom för retta Nielsz Månszon i Hiellmaredh
huilken Anno 643 leegde för sigh i knechtatiänsten een
warachtigh karll wedh nampn Niels Månszon under majo
ren sahl. Anders Brims compagnie huilken uthj nå
gra åhr bortåth tiänte redeligen så wäll i Tysklandh
som her hemma undantagandes för ett åhr eller något
öfuer sedan, han togh sigh före att stiälla för huilken
11r gerningh han hafuer stått sistt straff och ophengdh blefuen
som beuijszliget är. Nu finnes uthh leiopaszet wara
förmelt sålundha att begår then leegde någon misz
gerningh sedan han leegder är, tå wahre then lagskref
ne frij och såsom the högwelb: herrar uthj thet kongl.
krigz collegio hafua sigh nådeligen förklarat som är att
see aff theras öpna uthgiffne breff aff Stockholm den
13 Junij 651 och thenna saeken hän remitterat till nä
sta generall munstringh ther att sluta huarföre man på thet
underdånligste fömodat att thesze krafftige skiäll måge
för gået ärkiendhe blifua och förbe:te Niels Månszon
widare för sin leiokarll oturberat och oqualdh bliffwa.

Anno 1652 den 12 Januarij höltz tingh
medh Sunnerbo häradh i Horns by, närwarandes i häradz
fougdens stelle häradzskriffwaren ehrligh och förstån
digh Anders Larszon i Tärnhult sampt häradz nembdh.

Nembden  
Joen i Snelszböeke Per Månson i Biersaridh
Joen i Rydh Måns i Ångelstadh
Simon i Westrhult Börje i Långaskogh
Joen i Bergheem Joen i Iffla
Peder i Torph Jöns Jonszon i Horn
Clemet i Ronborna Niels i Ullberga

Eblandh andra ärender som tå lagligen och tilbörli
gen förhandlades bleff och talat om then laga häradz syen
som höltz och gickz nu i förledet åhr den 16 Aug: 651
emellan Håes by, Biörstorpa by och Hängiarp klagandhe
och Bårszhult, Liawången och Fagrhult suarandhe
huilken tuist och oenigheet hadhe sigh förorsakat aff
thet att the uthj Bårszhult och Fagrhult uthöggo fånga
11v skogen till kålawedh och huar sådant icke hade blefuet botat
och bättrat tå skulle ther på följa een oboteligh skadhe
och klaganderna och suaranderna möttes åth på ort
och stelle ther the woro oeensze om, först förde kla
ganderna lagläsaren och nembden till the märkie som
the förmeente hålla sigh wedh och i lijka måtto giordhe
swaranderna thet samma, när nu alt effter yttersta
flijt bleff ransakat befans thätta wara een willo
sam saek att handtera, besynnerligen att begge theras
opwijste märken woro mörke, serdeles för them i
Bårszhult och Fagrhult, therföre winladhe och beflita
de sigh lagläsaren och häradznembden på thet högsta att
förlika parterna huilket effter ett långt widlöfftigt
mäeklandhe bleff bewilliat och samtyckt och skall
thenne förliekningh och friwillellige föreeningh nu för alla
thesze lefuandhe och alla theras effterkommandhe euerdeli
gen och oryggeligen hållet och effterkommet blifua
sålunda att Fagrhult, Liawången och Bårszhult skolla
allenast hafua ållon på skogen till sina egne swijn som the
wedh theras hemman opfödha och aldrigh hafua mackt att
taga någon take swijn heller någon annot take boskaph
och bleff altså krafftigt förliekt att dheras skogamärke
skall begynnas wedh Märkespångh och rätt åth Deranäs udd
och ingen skall gå öfuer then andras märke wedh straff
tillgiörandes och hafuer 4 ährlige och trouerdige aff
häradz nembdhemän i begge parternas närwahro sålundha
lagt them steenmärke emillan nembl. Jon Jönson i Rydh,
Joen i Snelszböke, Börje i Långaskogh och Per Månszon i Biärse
rydh, till huilket begge parterna friwillelligen bejaka
dhe och skolla alla dagar förbe:te märken för gått erkien
dhe, gilladhe och approberade bliffwa.

Sammadagh kom för retta Per Eskielszon i Ällaböke fullmyn
digh på Ingeborgh Helsingz dotters wegnar och tingskiötte Nielsz
Humble och hans hustru Lusza Eskielsz dotter sin egen erfda
jordh nembl. ½ Kroxebögdh för 200 dr sm:tt och en koo i
efftelöfue, Simon i Jemnhult i efftelöfue 4 rdr.
12r Sammadagh kom för retta manhafftigh Steen i
Hårszöia fullmyndigh på sine egne wegnar och tingskiötte
Lars Bengtzon och hans hustru Ingeborgh Nielsza dötter 1/3
ringare 4 skeppelandh i Stora Groarydh för 151 dr sm:tt

Sammadagh inlades i retten ett krafftigt bewijsz
vthgifuet aff Kirstin Persdötter i Wegla uthj huilket
förmähles att Åke Jönszon och hans hustru Ingeborgh
Bengts dötter hafua kiöpt aff henne 1 tunneland jordh
i Östra Weigla för 27 dr 24 öra sm:tt föruthan 1/3
aff samma gårdh han tilförendhe hafuer fått lagafångh
oppå.

Sammadagh sakfeltes Swen Oloffzon i Wännabö
ke för mökrenkningh medh Kirstin Larsza dotter bägge
å skattajordh effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Swen föreentes medh henne om sin förnedringh och
blyxell och lofuadhe henne therföre 1 koo och 1
tunna rogh.

Sammadagh saekfeltes Johan Pålszon i Wänna
böke å skatta för mökrenkningh medh Elin Oloffz
dotter effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker
cronan 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
12v
Sammadagh kom För retta Swen Oloffzon i Wännaböcke
fullmyndigh på Assars wegnar j Hyltena, och Anders Chri-
stianßons wegnar j Ößhult, och Tingskiötte Niels Larßon j 
Bierßhult, och hans hustru Ingierdh Olofzdoter all theras
ArffweJordh j Biärßhult för 70 dl Sm:tt och hafuer han
sielff ther sammastädes sin Arfffwelåt, at han medh Arff
och Kiöph äger ¼ j Bierßhullt.

Sammadagh tingfördes för retta Kierstin Månsza dötter i
Tånnery huilken tilförendhe å senaste höstingh är någorlundha
examinerat worden som skulle hon bruka och kunna någon
widskepelsze och trulldom. Nu ehuru thenne änkian är
kommen i ett grofft ryckte så kan man nu som förr in
gen fåå fram som will fästa foet till thetta groffwa
rycktet. Joen i Tånnerydh framkallades och honom
blef alfuarligen effter afflagdan eedh effterfrågat huadh
han wijste att uittna aldenstundh hon een gångh skulle mött
honom i skogen och hafft een skåll i handen att bähra för
menandes att hon tå skulle brukat några widskepelser
saamma gångh, men Kierstin swarar här till att hon
gick ett löffliget ährende i thet att hon hadhe något wall
mar att swärta åth sigh och wille gåå bort och wedh
een mösza grafua sigh op någon tienligh jordh ther till
huilket på landzbygden i bruek ähr och protesterar hö
geligen för Gudh och thenne werlden att kan någon men
niska finnas som henne i een sådan saek tilbinda kan
tå will hon lidha och umgiella thet straff som ther till
hörer, mycket mindre kan heller någon sin hafuer lärt
att signa och skåpla och effter hon i thätta rycktet så uijdt
inkommen ähr och hoes grannar och någrannar blifuer
hädd och försmåd, ty kan rätten och nembden henne på hennes
flitige begiäran eij förwägra henne att wärja siigh medh
lagen och uthfäste förtenskull een 12 manna eedh
till nästa tingh.




13r Sammadagh tingfördes för retta Ingemar Tråttasohn i
Rönninge een frelszebondhe och änkeman huilken haffuer
sedan hans hustru dödh bleff belägrat Karin i Balkarph
ogifft och therföre bleff han saekfelt effter thet 3 Cap: i
Gifftm B: 40 marker.
f. huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Nu haffwer fuller Ingemar Tråttasohn waret i ryckte och
misztancke thet han skulle hafft umgenge medh förbe:te
Karin emedan hustrun leffdhe så ehuru flitigt thenne
tingzrätt bådhe nu och tilförendhe hafuer ther om ransakat
så fins ther till huarken skiäll heller beskiedd som
honom till saeken bindha kan, och hafuer han i rätten inlef
rerat sin kyrkioheerdes wyrdige och höglärde m: Cri
stiern i Anderstadh soekna beuijsz lydandes ordh ifrån
ordh som effterföljer.
Anno 1651 den 23 Octob: Tå iagh medh meenige åhörarna
i Nöttia sakristia aff samma soekn hölt effter H K M:tz
gifna privilegier ordinarie soeknestugu öfwerwarandhe
kyrkionembdhen, Bengdt i Balköö, Simon i Westrhult,
Swen i Mallmarit, Tuffwe i Staffsätra, Steen i Tiuszhult
och Enewaldh i Bollmarit, hölt, tå effter församblingennes
nödige ährender förrettadhe wore, framtredde lenszmannen
Ingemar Tråttasohn i Balköö och begiäradhe soeknenes beuijsz
angåendhe dhet taell som honom för ett lägerszmåhll med Karin
i Balkarph i Nöttia annexae sokn påkommet war i dhet
somblige understodho sigh om samma saek uthspridha dhet
Ingemar skulle hafua besofuet samma Karin i sin för
ra hustrus lifztidh huilket doch när aff dhen som weder
bordhe effterfrågades ingen tilstå kunne effter sådant löst
taell i sanningh befans wara uthkommet aff lätferdige
munnar som emot Ingemar länge afuundh draget hadhe
dhe dher när dhe framdroges moste bedas före tagandes
13v sin ordh igen men dhet funne wij wara sant att Inge
mar hadhe wäll besofuet Karin som tå war een änkia
effter een ährligh man men långt effter hans hustru
Anna dödh war huar emellan förelupo sigh 7 fulla
månader och altså wittnade huar menniskia i heela
soeknen som sådant medh migh fullkomligen wijste att
Ingemar till samma loesza saga war oskyldigh huil
ket war klart nock att taga dher aff att dagen oppå
huilken iagh Ingemars hustru begroff war i min allma
nach optecknat och Karines barn föddes öfuer halfft
annat åhr dher effter men tilförenne war Ingemar
aldrigh i umgenge medh henne fast mindre i något rych
te för Karin huiket häradzrätten bleff heem stelt
widhare skiärskodha och dher om dom fella såsom dhen
saeken tillhördhe, till wiszo under pastoris egen hand och
signäte, actum ut supra.
 Cristiern Osaengius
Och ther några starkare beskiedd och skiäll kunna
framstelte blilffwa att lägerszmåhlet skall wara
skiedt medan Ingemars hustru leffdhe, tå plichte
och vngiälle för samma brått.

Sammadagh kom för retta Johan Speleman i Sånna
och klagadhe öfuer Vdde Jönszon i Sånna een soldat och
Per Pederson hurulundha han är aff them öfuerfallen
blefuen medh hugg och slagh huilket tilkom i drucken
skap och theras fyllerij, ty blefuo the saekfelte bådhe
Vdde och Peder för tuenne bloduijte huar till 3 marker.
cronan 2 marker
målszäganden 2 marker
häradet och häradzhöf 2 marker
Parterna blefue förlichte wehnligen och well och åthwarnades
at återhålla medh theras fahrliga leffwerne heller må
ste man bruka andra tienlige medell åth theras
öffwerdådigheet.
14r
Sammadagh Framtredde För retten, manhafftigh peder påffwel-
ßohn j Lidhult, och Kiäradhe öffwer Steen j Klint på sin moderß
wegnar, såsom finnes antecknat j hennes rekkenskapz book aff
Sahl. Mester Måns Paulino, At Steen war gången j löffte för
Anders Truetßohn för 4½ rdr för någon Sädh han hadhe be-
kommet, men Steen protesterar på thet högsta, han therföre
aldrigh gick j någet löffte, ljekwell finnes thet omaculerat
stå jntecknat j booken, men Steen Blifuer alt wedh sit för-
rige thall, och biuder wärjamåhll för sigh medh een 6 manna Eedh.

Sammadagh giorde tullenärerna her i häradet wedh grentz
sen theras eedh at the skolla sigh uthj theras tiänster troligen
och rettrådeligen förholla.

Sammadagh kom för retta Kiälle i Bohook fullmyndigh på Joen
Swenszons wegnar i Bäkkaridh och tingskiötte Gumme Joenszon i
Tråelstörph och hans hustru Kirstin Swens dötter 18 skeppe
landh jordh i Trålstorph för 80 rdr, ähn aff Kiälle een syster
lått som hans hustru åtte 4 ½ skeppelandh för 20 rdr, så haf
wer och Gummes hustru sin arffdajordh ther sammastädes,
ähn hafuer Gumme giort byte medh Kiälle i Bohook och gifuet
honom een systerlåtz jordh för een systerlåt i Trålstorph,
thätta blifuer 1/4, Item Joen Annerszohn i Bergheem fullmyn
digh på Gummes syster Kierstins wegnar och tingskiötte ho
nom 1/8 ther sammastädes för 60 rdr, och blifuer med arff
och kiöp 1/4 och 1/8 aff Tråelstorph, ähn Gunnes egen arf
uejordh 1/4 i samma gårdh.

Sammadagh framtredde för retten ährligh och försichtigh
perszohn Jonas Arffwedzon och war begiärandes ett sandfer
digt heradz bewijsz och skotzmåhll om sitt lefuernes förehollan
dhe uthj allan then tidh han här i häradet wistas och waret
haffwer och om någon hadhe honom något at beskylla, dhet wille
han stella under rättens sentens och domb, här till bleff
swarat aff alle närwarande häradz inbyggare så uthj
högre som nedrige standh och fins ingen som honom annat kan
hafua at beskylla uthan thet som ährliget, tuchteliget och

14v redeliget ähr och war han i sista danska feigden all uth igenom
förtrodder för munsterskriffware öffwer 2 compagnie dra
goner och samma tiänst ährligen och troligen förestodh, när then
war ändat hafuer han waret förtrodd alla thesze förflutne
åhren at emottaga, annamma och leffwerera alla ordina
rie och extra ordinarie penninga opbörder och sålundha alt till
thenne dagh ifrån begynnelsen och till änden uthj een summa
sagdt sig så förhållet at icke allenast cronones befallningz
man som hafuer waret hans förman uthan lenszmän och alla
andre aff undersåterne weeta honom till at betacka
och berömma för hwar dhen dagh han här hoes them wistas
och waret haffwer.

Then andre dagen den 13 dito continuerades laga tinget
och med samma nembdhemäen.

Sammadagh kom för retta manhafftigh Steen Swenszon
i Horszöja fullmyndigh på sine egne och sina syskones weg
nar och giffwer din broderhustru Ingierdh Håkonsz
dotter och hennes barn tingskiötningh på heela gårdhen
Åekerbähralt för 150 dr sm:tt, gambla brefuen
här oppå blefue i siste danska feigden alldeles förkomp
na.

Sammadagh inlades i retten ett goet och kraff
tigt wittneszbyrdh at Per Perszohn i Bierszaridh och
hans hustru Ingierdh Nielsza dotter hafua kiöpt aff
Jöns Fajaszohn heela hemmanet Rosenbergh för 160
dr silfuermynt och är thätta kiöph skiett medh alla
hans barns jaa och samptyckio.
15r
Sammadagh Kom För Retta Nembdemannen Joen Jönßon
j Rydh, fullmyndigh på Joen Nielßons wegnar j Gränö, och 
Tingskiötte Swen Nielßon j hampna, och hans hustru Inge-
borg peers dåtter all sin arffdepart j Een för 29 dlr
Sm:tt Ähn fullmächtigh på Jöns Nielßons wegnar j
skaffta, och opboret för sin arfueJordh 29 dlr Sm:tt
ähn på Ingierdh Nielßa doters j hampna och opburet 
för sin Systerlåt 13 dlr 3 marker Sm:tt ähn hafuer han sielff 
sin broderpart.

Sammadagh Tingfördes för retta, Jon i Holmana,
een gifft man och bleff anklagat at wara kommen j et op-
penbart ryckte, för sin granhustru Ingierdh Ärlandz-
doter, huilket skulle hafft sin begynnelße för 2 åhr sedan
och thett barnet thenne mannen skulle waret fader åth
hafuer blefuet födt något effter quinnones mans dödh,
och är thetta rycktet sigh mäst förorsakat, at tå the
barnen skulle skiffta arff effter faderen, hafua the tå
lätz sigh märkia för samma orsaek skull, at skillia thet
ifrån sigh, och giöra thet arffwuelöest, men nu stå the
andre söskonen för rätten j egna persohner tilstädes be-
kiänna och betyga, at the så noga thee efter hafua ransa-
kat och förfahrat, at thet är een oppenbahre lögn, och
fins eij heller någon huarken man eller quinna som will
stå till sådant, och protestera här emot intet, uthan är-
kienna thet litzla barnet är så got med sigh j löst och fast,
som et thet andra till at ärffwa.

Sammadagh fransteltes för retta, Welb: Märita Arff-
wedzdotter Kååße, ungh ogifft menniskia som skulle hon wa-
ret besoffwen aff een skreddare Vngh persohn wed Nampn
Swen Anderßon i Möklehult, och aff gånge och driffte kåner
rycktbahr blefuen att hon skulle waret hafuande, och hafft
15v tiucken buek, huilket skulle bleffwet nu j höstas omkom-
met, och ingen menniskia weet huart, her om Welbe:ta
Jungfru Märita medh allo flijt bleff fuller Examinerat
och medh mycken gråt beklagar sin oskyldigheet, synes
och för thenne Nedrige rätz ögon at thet är wist een op-
dichtat osanningh, ty bådhe kyrckioheerden, Nembdeman-
nen, Lenßmannen och annat ährliget folck ther j Socknen,
gifua henne et got Skotzmåhll, och lofordh, men efter
hon är ungh aff åhren och lekesom kan enom aff falska
männers præsumption lätteligen een Skandfläk pådichtat
och belugett blifua, och elliest gifues här tilkenna, att
hon aff ährlige persohner om ächtenskap tiltalt warder,
och om ett sådant hinder i wägen woro, tå skulle then wäll
låtha ther medh stå tilbaka, men på thet man på fall j Saken
giöra sigh Säker will man thenna saeken prolongera till
nästa tingh.

Sammadagh framkommo grannerna i Linnerås, Skiöa
stabögdh och Boastadh och käradhe till sina grannar i Rönnäesz
kiöp om några skogzmärke som the äro osama om, ther
på gafz thenne beskeedden at the först skolla hålla een ägan
de syen och taga tuenne aff nembdemennerna medh sigh
ther uthöfuer huar så the kunna them icke öfuer eens
giöra, tå måga the widare sökia rättens assistentz så
wijdha som thet behöfuas.

Sammadagh tingfördes för retta Botell Nielsz dötter
i Miäret ogifft huilken hafuer låtet sigh belägra aff
een gifft man och welb: Trulsz Kåeszes torpare wedh
nampn Måns i Spånszråes och är thätta lägerszmåhll skiett
på Yalta säteszgårdh, råå och röer, huilken synd the båden
goduilleligen bekienna, therföre the och effter Gudz lagh
blefue sagdhe ifrån lijfuet.
16r Men nu förfråges i vnderdånigheet medh ödhmiuk begiä
ran at then högtähradhe kongl. håfrätt täckes sigh
gunsteligen förklara om the häradz saekörer skolla
wara faldna ifrån häradet och under adelszmannen
aff them som saekfelte blifua för några miszgernin
gar på theras säteszgårdar och thes råå och röer.

Sammadagh saekfeltes Hans Krämmare i Giötte
ridh för lönskeläge medh Kirstin 3 marker.
cronan 2 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker

Sammadagh tingfördes för retta Thora Nielsza döt
ter ogifft huilken bekiänner sigh wara belägrat aff
Jöns Såhnaszon een gifft man och är thätta lägerszmåhll
skiett på Oeszhulta säteszgårdh och Jöns Sohnason
är nu icke här tilstädes, ty togz hon i borgan till nä
sta tingh och tå skall Jöns Sohnaszohn comparera och
till swars ståndha.

Sammadagh kom för retta een skolepersohn ifrån
Wexiö wedh nampn Niels Nielszon och käradhe till Si
mon i Tansziö hurulunda han fick honom wedh Helga
meszo om hösten een förderfuat häst then och om wå
ren aff skabbben dödher bleff, parterna förlichtes och
Simon gaff honom 10 marker sm:tt för thetta klander.

Sammadagh kom för retta Swen Joenszon een vngh
persohn och effter sin faders dödh käradhe till Gumme i
Trållestorph om een rustiänst the hölle sin emellan för
ähn 16 åhr sedan, nu alldenstundh Swens fader lefdhe i 4
åhr sedan rustningen bortgafz åth hr ryttmestaren på then
16v tidhen att the ther medh skulle rusttiänsten quitte blifffwa
som Gumme fullkommeligen bewijszar altså seer man
intet medh huadh rätt Swen Jonszon kan hafua några pä
ningar at fordra aff Gummundh, ty Swens fadher leffdhe
några åhr bort åth medh Gummundh sedan thenne handelen gior
des them emillan och tå uar Suen Joenszohn ett litet bahrn.

Sammadagh kom för retta Nielsz i Härhult och käradhe
till Niels Jonszon i Hallaböke på sina stiffbarns wegnar
at han them aff theras fädernes arff 4 st: kiör skyll
digh bleff för 15 åhr sedan 20 dr sm:tt ther till han eij
kommer neij före, thesze 20 dr sm:tt som nu sålunda i 15
åhr hafua borte waret blefue parterna wehnligen och
well förlichte om at Niels Jonszon skall bethala Niels
i Hårhult till sina stiffbarn 30 dr sm:tt vth för
wiszadhe tidhen till nestkommandhe miszåmmer i thätta
åhr 652 owegerligen contentera och bethalla.

Sammadagh framkom Larsz i Eekenäes fullmechtigh på
Haraldz wegnar i Stafferett huilken är målszman för Jöns
Perszons barn i Bårszhult och androgo i rätten om ett
tuistachtigt arffskiffte angåendhe theras farsyster Ingierd
i Bårszhult, orsaeken här till är at barnsens fader hadhe
i åthskillige stora wänninger hulpen blefuen, een deell
i knechterij, een deell i andra olyckor förmedelst
slagzmåhll och annat, så emedan byteszmennerna
icke äre här tilstädes som woro på samma arfskiffte och
elliest är arfuet ståndet öfuer lagh ett åhr uthan så
monga åhr bort åth om thet må klandras uthan huar lithe
åth sinom låth som han fånget hafuer, liekuell för samueetet
skull blefue tuenne af nembden förordnade at fahra tijt och
förfahra om någon thera parten then andra kan haffua
förfördelat och liquidera them emillan så wijda rätt
christeliget och förswarliget är.
17r Sammadagh framkom lenszmannen Gummarh Ällinge
för rätta fullmyndigh på hustru Ilin Niels dotters wegnar
i Håå och tingskiötte sinom sohn Måns Månszon och hans
hustru Anna Clemetz dötter 1/3 sin egen arffwa skatta
jordh i Stora gården i Westra Håå för 100 dr sm:tt och
1 par vxar godha om 15 dr sm:tt.

Sammadagh framträdde fär retten een ährligh och högt
bedröfuat dannequinna Ingiärdh Anders dotter i Balkarph
och sigh medh sina barn beklagadhe hurulundha hennes man
Bengt Höök öfuer 3 åhr sedan försågh sigh uthj een blodzskam
och belägradhe sin hustrus broderdotter Ingeborg Joens
dotter ogifft, förbe:te Bengdt Höök hadhe och monga åhr tilfören
dhe tå han war een nygiffter man blefuen böet för een
falt hoor och förtenskull för the skiäll in actis resolve
rade then högtähradhe kongl. håfrätt förbe:te Bengt Höök
till dödhen och biltuger men thenne sin förbe:te hustrus
broderdotter Ingeborg Jons dotter till lifuet och peninga
böte benådadhe och såsom Bengt Höök framkom på
leigde tå om honom för thenna gerningen ransakat och
dömbt bleff gick han i så måtto i sitt behåll igen och i
thesze mehr ähn 3 åhr hafuer ingen honom för innan grentz
en attaqvera kunnat uthan uthj Danmark hafft sitt tilholdh
ärnährat sigh med sitt arbethe och een godh deell hafft
hielp från sin hustru at oppehålla sigh medh, så emedan
icke allenast hans wördige kyrckioheerdhe uthan och
grannar och någrannar gifua honom ett gott loffordh
at han sigh hoes them ährligen och well förhålt, war och
een temmeligh godh bolfast man som ännu sin skattajordh
oförborgat hafuer, huarföre uthaf förbe:te hans hustru
och barns sorgelige tilståndh är thenne tingzrätz och omståendhe
häradz allmoges underdånige och ödhmiuke förböen hoes then
högtährade kongl. håfrätt om nådh och pardon at han må
heemkomma till sin hustru igen och sina barn och att
plichta medh peningar och huadh menniskeliget och mö
jeliget wara kan.
17v Sammadagh kom för retta een ährligh gammall danneman
Peder i Torph i Markaridh soekn och sigh beklagadhe hurulun
da han hadhe een ungh sohn ogifft och hans broder Niels een
ungh dotter ogiftt menniskia, drengsens nampn Jon Person
och pijgones nampn Ingierdh Niels dotter huilka brukte
sengalagh huar effter hon haffwandhe bleff och tå hon
thet förnam är bådhe han och hon mehr ähn för ett åhr se
dan öfuerlupne åth Danmark huarest the ähnnu tillhålla
åthskilldhe huar på sin ort, öfuer huilken förszeelsze
föräldrarna hierteligen och högeligen bedröfuadhe ähre
ödmiukeligen förtenskull begiärandes om een häradz
supplication och underdånigh förböen hoes then högt
ähradhe kongl. Giötarikes håfrätt om een nådigh och
mildh förklaringh thet the måge förmedelst een möjeligh
plicht benådadhe blifua och i så måtto feluga komma
heem i riket till sina gambla förälldrar igen.

Ebland andra ährender som tå lagligen förhandlades vp
togh thenne tingzrätt förmedelst een nödigh samweetz
saek om een dansk quinnos persohn wedh nampn Sisza
huilken ähnnu med fengelsze sitter behäfftat och i förledne
höst session tillijka medh sin man och een annor man
och hustru alla 4 danske och norriska folck huilka
för theras groffwa miszgerningar till dödhen aff then
högtährade kongl. håfrätt resolverade blefue, orsa
ken at thenne fattige synderskan icke tå stodh sitt
straff uthan the andre 3 ginge sin koes och thenne förbe:te
Sisza som hafuandhe war och hennes födzlo tidh nu snart
åthlidher, bleff medh executionen öfuer henne hollet
fördragh, så är och thenne fattige älendige menniskian
icke heller någon ringa plåga påkommen i thet hon medh
een sådan jemmerligh och ynckeligh siukdom dageligen
plågat blifuer at man icke weet antingen thet är en
besättielsze heller gräseligh fallandhe siuka och snarast
18r sagdt alla menniskior som hafua weetenskaph om then
ne älendige kroppen draga een hiertans ynkan öfuer
henne och bådhe läkt och lärdhe så unge som gambla
för thesze hennes fattigh synderskas företalldhe ynkelige
wilkor och lägenheet fälla een underdånigh och ödh
miuk förböen at then högtähradhe kongl. håfrätt täck
tes effterlåta at hon måtte wedh thetta sitt tilståndh medh
lijffwet förskont bliffwa och wandra här ifrån åth
sitt fäderneszland igen.

Sammadagh kom för retta Peder i Yie och kärade till
Boo i Bäkkaridh om något arff som till rest återståer
angående Boosz hustrus förra mans barn the hadhe sin e
mellan, thetta klandret bleff wenligen och well förlicht
aff ährlige och trouerdige dannemän som och nu för sit
tiande rätten bejakat ähr at Peder i Yie skall hafua
aff Boo Månszon 6 rdr och them uthlofuadhe han oue
gerligen at bethala till nestkommande wårfrudagh.

Sammadagh kom för retten Peder i Torph fullmyndigh
på effterskrefnes wägnar nembl. Mattis Larszon i Puszery,
Carll i Hanneba, sahl. Påelsz arfuingar i Hyllte och sahl.
Jons arffwingar i Hyllte och tingskiötte Gumme i Trällora
och hans hustru Sisza Giermundz dotter 1/3 aff Trällo
ra gårdh och hafuer Gumme såleedes them betalt, Mat
tes i Puszery hafuer fått 24 dr, Carll i Hanneba 12 dr,
Påelsz arfuingar 12 dr, och Jon i Hyllte hafuer fått
12 skeppelandh jordh i Hyllte emot 1 skeppeland jord i
Trällora huilket altsammans dhe till fulla nöje bekom
met hafua, och hafuer Gumme sielff ärfft jord i Trällo
ra till 24 dr så at Gumme dher medh äger hela tredingen
och tillförendhe hafuer han taget skiötte på 1/6 aff
gårdhen så at Gumme nu äger halffparten aff
aller Trällåra gårdh.
18v
Sammadagh Framkom För retta, welförståndigh man Jacob Brod-
son j Markarydh fullmyndigh på Sahl. Mathesas hustru Kirstin 
Åkes doter j Kiöphult, och Tingskiöte Lars Tuffwesßon och
hans hustru Lußa Gunna doter 1/8 och 1 skeppeland aff Kiöp-
hultz gårdh för 75 dlr Sm:tt huilka peningar Kierstin bekjenner
sigh redeligen bekommet hafua, och Ther medh betalte sin Sahl.
mans gieldh, Så hafuer och Lars sin egen arfdaJordh ther sam-
mastädes 1/8 Så at han nu medh sin hustru Lußa Gunna-
doter både med arff och kiöp äro rätta ägande till ¼ aff
Kiöphulta gårdh och 1 skeppelandh.

Then kongl. Giötarijkes håffretz resolutioner
oppå the criminalia som förefaldne äro oppå nyåhrs
tingen eodem anno.
Pedher Tråttasohn een ungh poike å frelsze wedh Torsed sundh
om sine 12 åhr skall slita rijsz för thet vnszegullet han
stall ifrån een tysk kiöpman och insegullet werderesz
och förwendes i peningar till Dörarpa kyrckio.
Jon Perszon i Torph å skatta ungh drengh för lägerszmåhll
medh sitt syskonabarn effter resolutionen 40 dr.
cronan 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöfdh 6 21 1/3
Ingredh Nielsz dotter för samma saek 20 dr.
cronan 10 dr
häradet 5
häradzhöfdh 5
Giermundh Bengtzon i Åby å frelsze gifft man för eenfalt hoor
80 dr.
huszbonden 53 10 2/3
häradet 13 21 1/3
häradzhöfdh 13 21 1/3


19r Hans hoorkona Kirstin för samma saek å frelsze 40 dr.
huszbonden 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöfdh 6 21 1/3
Anders Joenszon i Höö å frelsze för hoor gifft man 80 dr.
huszbonden 53 10 2/3
häradet 13 21 1/3
häradzhöfdh 13 21 1/3
Hans hoorkona Brita för samma saek å frelsze 40 dr.
huszbonden 26 21 1/3
häradet 13 21 1/3
häradzhöfdh 13 21 1/3
Måns i Sponszråes een frelszetorpare till Öjalt för
hoor 80 dr.
f. huszbonden 53 10 2/3
häradet 13 21 1/3
häradzhöfdh 13 21 1/3
Botell Nielsz dotter i Miäret å frelsze för samma saek
40 dr.
f. huszbonden 26 21 1/3
häradet 6 21 1/3
häradzhöfdh 6 21 1/3
Oloff Raszmuszon i Bolmstadh gifft reuter å frelsze
för hoor 80 dr.
f. huszbonden 53 10 2/3
häradet 13 21 1/3
häradzhöfdh 13 21 1/3
19v Anno 1652 den 10, 11 och 12 Junij höltz
laga tingh medh Sunnerbo häradh å rettan tingstadh Hamp
nada öfuerwarandes i welb: herren landzhöfdingens hr
Bengt Bagges stelle borgemestaren i Wexiö ehrebo
ren och högachtat Johan Mickelszohn till Swanåes
sampt häradz eedsworne nembdhemäen.

Nembdhen  
Per Bengtzon i Tråtteszlöff Per Månszon i Biärsaridh
Joen i Snelszböeke Joen Jönszon i Rydh
Per i Brekentorph Måns i Ångelstadh
Arfuedh i Wiggåesza Åke i Ragnellekiöph
Börje i Långaskogh Joen i Bergheem
Simon i Westrhullt Joen Nielszon i Iffla

Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
1/8 i Böszalt 3
heelt Fagraböeke 3
1/3 i Trällora 3
1/4 i Ekhult söndergårdh 3
1/3 i Kiöphult 3
1/4 i Hellerna 3
1/3 i Brånalt 3
1/4 i Harphollma 3
Åhrhult 3
Hörsedt 3
1/8 i Wiggåesza 3
heelt Aspenäes 3
1/3 aff Yiarph 3
2 tunnelandh ibm 3
1/4 i Maresziö 3
½ Extorph 3
1/3 Pantanszbögdh 3
Böke i Lidhullt soekn 3
20r Peder Joenszons barns jordh i Ösziö 3
1/3 westregårdh i Extorph 3
4 skeppelandh i Rönninge 3
1/6 aff Buxhult 3
½ Kleddekulla 3
1/3 aff Jönszas gårdh i Ryszby 3
½ Dotebögdh 3
1/8 i Alenszkiöph 3
½ Kroxabögdh 3
Stora Groarydh 1/3 mindre 4 skeppelandh 3
1/4 i Hyalt 3
1/4 i Trållestorph 3
½ Bökhult 3
1/16 i andre gården ibm 3
Gietaåeker och Stenszåker i söndrag i Bårszhult 3
½ femptingh Ambiörns gård i Östraby 2
½ Hyalt i Ryszby soekn 2
Steen Håkonsons jordapart i Flattinge 2
½ Erick Kiöpares gård i Tutaridh 2
½ söndregården i Hulth 2
½ åttingh i Torlarph 2
1/4 i Hunszbergh 2
1/12 aff norregården i Toffta 2
1/3 aff Biärszhult 2
1/3 och 1/4 aff Skiäkkarp 2
1/4 i Bråddalt 2
10 skeppeland i norregården i Bökhult 2
1 ½ fierdingh i Skifftaredh 2
1/6 i Kiäxnäes 2
½ Dottebögdh 2
1/5 aff söndregården i Kiäskhult 2
1/3 j Arfueka mindre 5 skeppeland 2
1 ½ fierdingh i Kalszhult 2
20v 1/5 i Ambiörnsz gårdh i Östraby 1
1/3 i Snöreszöia 1
1/12 aff Giellareböke 1
6 punda ränta i Yalt 1
½ Råmmarehylte 1
1/3 i Ragnellekiöph 1
18 skeppeland i Kroxebögdh 1
Mäszlidha i Torpa soekn 1
1/8 i Skerffwe 1
½ millangården i Nortorpa 1
½ Lasz Gummundz gård i Ikornarph 1
½ parten och 1/8 i Hiorszeredh 1
1/4 i Abbeszhult 1
1/4 i Kroxhult 1
Öfreåkra 1
Birges mödernes jordh i Romerehylte 1
Böke i Lidhult soekn 1
Ramnäs och Burhult 1
1/4 och 1/6 i Kiöphult 1
1/18 i Heszlehult 1
1/4 mindre 3 skeppelandh i norra Skaffta 1
1/8 i norregården i Gräszholma 1
1/3 i Bejaredh 1
½ wästra Tansziö 1
Wärebodha 1
een åker i Bierszhult 1
1/4 i Wekabodha 1
1/8 aff Alenszkiöph 1
1/6 i Osznakiöph 1
heelt Weraberga 1
1/6 i Kieskhult 1
1/3 mindre 1 tunnelandh i Tranhult 1
1/4 i Ryia 1
21r 1/6 i Mäszebodha 1
1/8 i Råakiöph 1
1/4 aff Ormalt 1
1/6 Örnahollma 1
1/8 i Mureregården 1
1/8 i södra Finhult 1
1/6 i Julsznäes 1
1/6 i norra Osznakiöp mindre 2 ½ skeppeland 1
Jonszkiöph 1
1/4 i Skaffta mindre 3 skeppelandh 1
6 3/4 skeppelandh jordh i Alenszkiöph 1
9 skeppeland i Ramnäszatorph 1

Sammadagh inlades i retten wällärde herr
Peders wittneszskrifft i Tansziö uthj huilket förmähles
at Erick i Norrnäes och Åstrat i Skararp ting
skiötte Elin Månsza dotter i Skinnarszböke och hennes
barn 1/4 aff Skinnarszböke gårdh som hon äger medh
arff och kiöp för 120 dr sm:tt och 1 fläsk.

Sammadagh kom för retta Nielsz Erickszohn i
Qwarnatorph i Allbo häradh och Wirestadh soekn uthj [..]
[..] sahl. feldtmarskalken Leonardt Torstensohns
frijherreskap på welb: herren landzhöfdingen hr Bengt
Bagges leigdebreff aff dato Wexiö den 24 Feb: 652
för thet dråp han för 2 åhr sedan begick på Jäppe
Erickson i Tutaridh, begge wore soldater, dråpa
ren hafuer i medler tidh waret på fria fötter uthom
grentzen och är dråpet sålunda tilgånget som nu
effterföljer. Thenne Niels Erickson hade låtet leja
21v sigh aff een dansk beszeekremmare på ähn 8 dagar at föl
ia honom i bögden at wara honom till wärn för öfuer
woldh och tå the een dagh kommo till Gnustorph war then
ne Jeppe Erickson för them och såsom han hadhe för öfuer
dådigt wijsz at öfuerfalla folck och alla dagar ifrån barn
dom leffwat illa för sin ogudachtigheet och slemma leff
werne skull waret offta i fengelsze och stått honom nästan
oppå liffuet, äfuen så togh han sigh nu före, öfuerföll
thenne kremmaren och förbe:te Niels som folgde honom
medh slem mun, hotelser och vndsejelser och ehuru ger
na the wille wickla sigh ifrån honom kunde the icke
blifua honom quitt, när kremmaren och Niels wore re
do at gå ifrån Gnustorp åth Tutaredz kyrckioby
stelte Jeppe sigh alt medh them och hölt alt sitt galna leff
werne at the intet finge gå sin wägh i fredh för honom
oansedt Niels hade een ladd bösza på axlan, hadhe han well
kunnat skilt sigh förr wedh honom om han hadhe welat,
medh thet samma sprangh Jeppe Erickson ifrån them och
undsadhe them at när the komme fram till byen skulle
the leja honom bätter och lopp heem i sin gårdh, togh
sin wärja och mötte them uth på wägen, strax på åe
kergierdet wedh byen, ther begynte han flux förfölja
Nielsz medh huggandhe och stingandhe så att Niels bleff
illa stungen i hufuudet och medh thet samma sprang Niels
till rygga, spänte opp sin bösza och skiöt honom ige
nom, doch bleff Jeppe ther effter icke strax dödh uthan
lågh i 3/4 åhr till sängz förr ähn han förmedelst een
jemmerligh pijnowärk thenne werlden qvitterade,
hafuer och uthj sin siukdom tå han är blefuen besökt
medh sacramentet bekiänt sigh till thenne sin vndfångne
skadhe waret mycket orsaak och bråtzligh och at Gudh
honom såleedes straffa wille för thet han i sina
22r dagar ett ogudachtigt leffwerne fört hafuer huilket han
nu på sin sotasängh sigh till bootferdigheet omwent
hafuer och hädan skildes i godh bekiennelsze på Christum
Jesum. Thenne dråpsaek hännsteltes uthj rättens och nembdensz
grundtliga betenckiandhe och till een ändtligh absolute
sententz och domb och när nembden hadhe omröstat och hugsat
sigh gaff then älsta nembdhemannen ordet för them alla
och stelte sigh för ögonen thet 12 Cap: i Dråpm B: medh
willia L: L: och med huadh skiäll dråparen aff rätta lijffz
nödh war trengder at giöra thetta dråp huilket inne
faller thenna nedrige rätt mycket betenckeliget at
emedan thenne dråparen Niels Ericksohn grant wijste sigh
hafua een sådan owehn fram i byen som the wore tå the
skildes åth i wägen och icke heller högre aff nöden at
gåå tijt uthan söckt antingen een annan wägh och gådt
omkring samma by emedan wägarna wore monga ther
sammastädes och icke then wägen som eenkannerligen
war åth ther som owehnen bodde, kan Niels Ericksons
lijff icke befrias uthan effter thet förbe:te 12 Cap: i
Dråpm B: doch till möjelige och lidelige manszböter.
Thens dödhes hustru och hans fadher bedia i fredh för
dråparens lijff och stå intet effter hans argasta
effter the grant wijste huru thätta tilgånget waer.

Samma dagh tingfördes för retta Jönsz Sånaszon
på Waszhulta säteszgårdh gifft man huilken haffwer
belägrat sin lejopijga Thora Nielsza dotter och aff
lat barn tilsammans, thet the godwilleligen bekienna.
Therföre the och båden effter Gudz lagh blefuo sagde ifrån
lijfuet. Then som hoor bedriffwer med någons mans hu
stru skall dödhen döö.
22v Sammadagh tingfördes för retta Ingierdh Arffwedz
dotter een corporall hustru å frelsze greffwe Johan Oxen
stiernas huilken hafuer låtet sigh belägra aff sin lejo
drengh Peder Nielszon i Höreda och han född på welb O
loff Lilliesparres frelsze men lägerszmåhlet skiedde
hoes matmoderen, begge bekienna theras miszgerningh
godhwilleligen, therföre the och båden effter Gudz lagh bleff
we sagdhe ifrån lijffwet, thenne Ingierdh Arfuedz dotters
man hafuer städze waret ifrån henne uthan landz som beuijszli
get ähr i 12 samfelte åhr och i annor måtto intet hördz
talas annat gått om henne, vthan thenne olyckan som
hon är nu kommen uthj.

Sammadagh framsteltes för retta Märita Arffwedz
dotter Kåesze ungh ogifft menniskia huilken hafuer kommet
uthj ett löst squalph och ryckte som skulle hon waret okösk
och hafft umgenge med een ungh skreddare Swen Anderson i
Möcklhult be:dh. Thetta hafuer folck hafft at umbla om aff
orsaek at the hafua mycket seedt them rijffwas och leegt
tilhopa och nu sedan thenne förbe:te Märtha Arfuedz dötter
är aff een ährligh änkioman och lenszman Birge Jönszon i
Qwenjarph om stadigh ächtenskap tiltalat och them emillan
sådant lofuat och slutet är hafuer thet skreddaren mycket
förtrotet och giort sitt till sådant förhindra igenom åth
skillige tilfelle hafuer och glopat uth och sagdt sigh intet
wara frij för henne thet han nu för sittiande retten omsider
sin ordh igenkallat hafuer och bekenner sigh intet an
nat weeta med henne uthan thet ährliget och gået ähr
och han thet för ingen annan orsaek giort hafuer uthan
förhindra Börje Jönsons opsåt ther medh, ty bleff hon
aff rätten och nembdhen för förbe:te Swen Andersons
23r vmgiänge frij ärkiendh och önske een godh lycka till thet
ta stadiga ächtenskaph som nu å färdhe är medh lensz
mannen och änklingen Börje Jönszon och effter förbe:te
skreddare mycket badh före kom hon medh ähran ther
före effter thet war ett löst ungdoms squaller.

Sammadagh framtredde för retten wyrdige och wäl
lärdhe herr Bengt kyrkioheerde i Liunga een gammall
welförtiänter man och war aff rätten och nembden ett
sanferdigt tingzbewijsz begiärandes om thet myckna och
stora beswär som han i siste danska feigden så lenge thet
wahrade aff cronones krigzfolck så well aff officerer som
gemene uthe stodh och påbekostadhe emot huilket han ännu
till thenne dagh ingen peningh till wederlagh och opret
telsze bekommet haffwer, så betygar thenne rätt
och nembdh sandferdigt wara at ingen prestegårdh
här i höradet wedh allmenne och store kongzwägen så näh
ra belägen är som thenne Liunga prestegårdh, eij heller
så länge kriget wahradhe dageligen och continueerligen
så well i uth- som optågandet på krigzfolcket till theras
oppehälle befordradhe huar aff han aff sin förmögenheet
mycket förswagat bleff för medelst han är een blödigh 
och eenfaldigh man och icke wijste giöra sigh bewäret
på sina försträkningar medh qwittantzer eller någon un
derskrefuen lengdh uthan förlåt sigh oppå förtröstningh
at han ett för alt skulle well blifua wedergullet hoes
höga öfuerheeten när thet kundhe komma uthj roligh
heet, huarföre finner thenne rätt och nembdh medh godh
skiäll at fälla för förbe:te wällärdhe härr Bengdt i
Liunga een ödhmiuk och underdånigh förböen hoes H. K. M:tt
wår aldranådigste regerande drottningh, alldranådigast
23v täcktes aff sin kongl. nådige höga warkundsamheet
medh någon frijheet för takz och giärde peningar för
skona och till yttermehra wiszo at thetta tingzbewijsz
sandferdigt är bekreffta the tolff eedsworne i häradz
nembdh medh theras sedhwanliga häradz insigell thätta
witerligen låtha sättia här under.

Sammadagh tingfördes för retta Swen Påffwelszon i
Kornberga å skatta änklingh huilken hafuer belägrat Ka
rin Månsza dotter i Bråten å skatta och skylle begge till
tredie een gifft soldathustru och mannen är i Wiszmars
guarnison och tijt commenderat på togh för 3 åhr sedan,
samma theras begångne miszgerningh the båden godwilligen
bekiänna therföre the och båden effter Gudz lagh blefue sag
dhe ifrån lijfuet, then som hoor bedrifuer med någons
mans hustru skall dödhen döö.

Sammadagh framtredde för retta edell och wälb: Hans
Kylle till Dannäes och kärade till Bengt Giszlaszon i Stahult
om then swediefellan som i förledet åhr bleff omrört
på walborgemeszo tinget, Bengt Giszlason och welb:
hr Hans Kyles frelsebonde Jöns i Fiskeridh om een fella
som the wore oeensze om och nu blefuo the wehnligen
och well förlickte at huadh Gudh täckes gifua them
till åhrszwext på samma swediefella byte the them
mitt i tuenne parter ½ parten tager frelsebonden
och ½ parten Bengt Giszlason i Stahult lika sin emellan.

Sammadagh tingfördes för retta Ingierd Swens dötter
i Höreda ogifft quinnos perszohn å frelsze huilken hafuer
låtet sigh belägra aff een gifft soldat boendes i samma
by och å frelsze wedh nampn Per Nielszon och effter
24r han war commenderat på Halmstadz guarnison så snart
han fick spörja thätta lägerszmåhlet rymbdhe han tädan
och ingen hafuer honom sedan igen sport och tå thenne
kånan födde barnet gifz henne skull skall hafua thet för
mördat och blifuer nu sålunda fliteligen och noga ransa
kat som effter förmähles, ther höltz barszöll i Höredz
by 5 dagh jull och ther war och thenne hafuandhe kånan
medh danszandhe giorde sigh lustigh med them andra alt
in på afftonen sedan lius war optänt, tå gick In
gierdh heem och war allenast hennes yngste syster
ther medh, när hon och then således hemma wore
kom och een annor gifft knechtahustru Ilin Jonsz
dotter till them, tå frågadhe hon them huru tilstodh,
the sadhe, thet kan så gåå till, och sade strax till Ingierd,
thet är intet wäll medh tigh, swaradhe och sadhe, tu haer
wist fått barn, sadhe hon, ja Gudh bättre migh så sant,
frågadhe hon, huar är thet tå, suarade hon, thet ligger
ther oppe på ungnen, och war ett litet dödtfödt pilta
barn, tende the strax op een sticka och ginge oppå
ungnen och sågo thet, togo thet och tuettadhe thet op
och lade thet i linda kläder, faderen och moderen
kommo heem om natten in mot dagningen uthaff giästa
bodet och om morgonen bleff thet för alla grannar
na käntbart, her om hafuer frelszefougden well:t
Peder Mårtenszon, unnerfougden Christiern Drejer
med 4 andre aff kyrckionembden och grannarna ther
i byen fliteligen och noga ther om granneligen ransa
kat huilket the eedeligen bewittna och tilstå
henne aldeles icke wara wollandhe i barnsens dödh,
sedhan thet födt bleff effter the thet med dannemän
och danneqwinnor noga besichtigat hafua, förbe:te
Ingiärdh suergh och på lijff och siäll at hon icke kiändhe
24v thet qwekt i moderlijffwet på 3 wekor tilförendhe,
bleff hon förtenskull aff rätten och nembden för bar
na mordet frij ärkiändh men för hooret bleff hon
effter Gudz lagh sagdh ifrån lijffwet.

Sammadagh tingfördes för retta Joen Perszon i Bököhna
å frelsze ogifft huilken hafuer belägrat Brita Jons dotter i lij
ka måtto ogifft men ähro skylle till andra och tredje förståen
des at drengsens mormoder war Britas samsöster om
modheren, allena, för thätta lägerszmåhll och skyldskapz
spieldh huilket Gudh förbudet hafuer kan thenna nedrige
rätt icke befria theras lijff uthan remittera saeken unner
then kongl. hofrätz förklaringh.

Sammadagh tingfördes för retta Månsz Nielszon i Gräsz
hollma huilken war aff een quinna gammull kommen i ett
förfluget ryckte med Anna Nielsz dotter ogifft och
Månsz Nielszon ogifft, effter noga ransakningh och såsom
grannar och någrannar beuittna är thätta aff slätt in
tet wärdhe och een oppenbahra lögn, will och eij heller
någon man eller quinna thetta tillstå uthan alla betyga
at han är frij och oskyldigh, ty blifuer han och hon så
wijdha i thetta fallet frij erkiändhe och till thes bättre
skiäll och beskiedd framkomma kan them till saeken
bindha.

Sammadagh kom för reta Aszer Perszons fullmech
tige i Jönekiöpingh Nielsz i Qwinnalt och tiltaladhe Birge
Bengtzon i Holje om een silffskåell om 21 lodh som Aszer
hadhe satt i pant hoes Birge för 3 rdr och Birge hadhe
satt then igen till Halte Jöns i Tutaredh för 4 rdr
Halta Jöns såldhe then till Måns i Gnustorph, Måns hafuer
låtet smälta och arbetha op skållan, bleff förtenskull
25r affsagt at Birge skall swara Aszer till skållan och
sedan må Birge sökia hoes then han satte skollen till
och huar effter annan at målszäganden må komma
till sitt gagn igen.

Sammadagh kom för retta Ingeborgh i Nannarph och
fullgiordhe then treggia manna eeden som hon uthfäste för
then silffskieden hennes man baer till Ilin Vdda i
Traheridh.
Eedhemäen
Ingeborgh sielff, Thora i Brennebasza, Lars i Stönja.
Ther med bleff Ingeborg frijärkiendh och haffwer intet
mehra at swara till samma silffskeedh.

Sammadagh kom för retta Jäppe Trulszohn i Wäg
la och Ingeborgh i Burhult och wore oeensze om en hästa
lego åth Danmark i thet at Jäppe förderfuadhe hästen, här
om blefue the förlickte at Jäppe wiszadhe och lofuadhe
henne 3 dr sm:tt och Per Höek i Linnefalla gick i löffte
therföre.

Sammadagh framkom för retta Jönsz Månszon i Skiek
karph fullmyndigh på Lars Nielszons wegnar i Hallarph och
hans syskones wegnar Swen, Karin och tingskiötte
Joen Frennason och hans hustru Anna Jöns dotter 1/16
i Hallarp Hultagården för 44 dr och 16 öra sm:tt. Här
medh äger han 1/4 med kiöp och arff.

Sammadagh kom för retta Tormar i Hampalt fulmyn
digh på sine egne wegnar och sin systers Segredh och ting
skiötte Peder Jönson i Skinnarszböke och hans hustru Lusze
Andersz dötter 1/4 aff Skinnarszböke och hafuer Tor
mar bekommet för sin anpart 1/8 i Hampalt, ther
på bekom Peder tillgifft 28 dr sm:tt och Segred bekom
25v
för sin Systerlått 40 dlr Sm:tt I lijka måtto hafuer och Seg-
redh opburet för sin Systerlått j Hampalt 5 dlr 28 öre
så at han med kiöp och arff äger 2 Nijondedeelar j 
Hampalt.
 
Sammadagh kom för retta, Nembdemannen Joen i Snels-
böke, fullmyndigh på Anders Larßons wegnar j Biörß-
hult, och tingskiötte Lars Suänßon och hans hustru Kier-
stin pers doter ¼ j Bierßhult för 124 dlr Sm:tt.

Sammadagh kom för retta lenszmannen Nielsz i Qwin
nalt fullmyndigh på Brita Jons dotters wegnar i Dotebögdh
och tingskiötte sin sohn Joen Nielszon och hans hustru Brita
Torstens dötter ½ Dotebögdh och hafuer hon opboret
93 dr och systrerna Sisza och Brita huar 12 dr. Vdde
i Traheridh för sin lått 7 skeppelandh 42 dr sm:tt och är
ägandhe medh kiöp och arff sålunda till förbe:te gårdh.

Sammadagh vpsteegh nembdemannen Joen An
nerszon i Bergheem för rätten fullmyndigh på Simon Är
landsons wegnar i Ramnäes och tingskiötte Gunnell
Giermundz dotters 6 skeppelandh i Tuffwes gårdh i Siu
hult för 39 dr sm:tt. Så hafuer han tilförende fått laga
fång på 2 ½ skeppelandh och blifuer 1/8.

Sammadagh tingfördes för retta Jöns Swenson i
Flattinge om huilken tilförende på tinget i Åby uthj förleden
Janu: månadt bleff examinerat om åthskillige tiuffwa
tillwijtelser aff sina grannar i Flattinges by, een deell
skulle haffwa sigh tilldraget för ähn 16 åhr sedan och een
deell nu sedermehra och pertzeglerna som han är
anklagat före finnas tilförende optecknade emot



26r huilket han på thet högsta protesterar och ärbiuder sigh till
wärjomåhll effter lagen huilket honom bleff effterlåtet
och förty uthfäste han therföre een 12 manna eedh till
nästa tingh.

Sammadagh framkom Birge Jonszon i Flattinge för
rätta och praesenterade then 6 manna eeden som han på senaste
ting uthwiszadhe för thet klädet som han misztogh ifrån Hå
kon Jönszon i Flattinge men aldenstundh Börje aff ungdo
men hafuer hafft ett ährliget nampn och Håkon som
klädet tilhördhe begiärer ingen eedh aff honom synes
intet nödigt wara någon eedgångh, ty bleff then aff
målszägenden, rätten och nembden opgiffwen effter thet
24 Cap: i Tingm B: och ware så her medh gifna eeder
som gången och så mycket mindre Gudhz nampn misz
brukat.

Sammadagh kom för retta Jon Gertornszon i Feringe
och käradhe till Anders Oloffzon i Bräkentorph at
han gick i löffte för een knecht Per Månszon i Tutaredh
dansk födder och beropar sigh på wittne när löfftet
giordes at han skulle ährligen tiäna och intet rymma.
Nu framkallades wittnen nembl. Oloff i Dommaridh,
Gertorn i Guddarph, Swen i Feringe, huilka betyga
at the well hörde när thenna knechtehandelen skeed
de men at han skulle gåå i löffte på sådan condition
thet hörde the intet och Anders fäste een 6 man
na eedh at han intet loffuadhe annorledes u
than knechten skulle bliffwa inskreffwen i
lengderna och vpburen.
26v Sammadagh tingfördes Håkon i Tutaridh å frelsze
gifft man som hafuer waret misztenkt för Karin Oloffz
dotter i Horsznäes ogifft och emedan ther till war huar
ken skiäll heller beskiedd them till saeken binda ty
blefue the aff rätten och nembden frij ärkiendhe in
till thes någon kommer som bättre kundskaph haffuer
om thenna saeken widare at uthföra.

Sammadagh framtredde för retten gewaldigaren
Mårten Hindrickson och häradz prophoszen Joen Gnel
lingh och anklagadhe Joen Perszon i Bergheem een skatta
bondhe och ungh man hurulundha the öfwerdådeligen
äro blefne öfuerfaldne aff honom medh dödelige
hugg tå the effter welb: herren landzhöfdingens order
och theras fullmacht och ämbetes plicht woro stadda
wedh store landzwägen at commendera allmogen uthj
wägarödningen och är sålunda slagzmåhlet tillgån
get som följer. Thenne Joen Perszon satt hoes sin
swärmoders man Joen Eskielszon i Liungby och fylte
sigh medh wärden och een annor gårdman Gumme
Eskielszon. När nu gewaldigaren hölt neder på
gatan och befan gatan wara för trångh och bön
derna tilförendhe woro pantade för olydno förme
delst at giärdeszgården moste rettas och flyttias
bättre in och gifuas bettre uthrymningh huilket
nembden bestå sant wara och moste så skee thet
the och besichtigat hafua. När nu gewaldigaren
sågh theras trelskheet som thenne wägen rätta
skulle nembl. Joen Eskielszon och Gumme Eskiel
sin sende han prophoszen Joen Gnellingh opp till
them i gården och på nytt läte seja them at the ännu
27r widhare skulle rätta wägen och hölt på hästen uthan
för dören och ropade håll uth och icke wijste at the
såte och drucke inn på törrbäncken, tå steegh Joen
Gnellingh aff sin häst och wille sökia huar folcket
waer, medh thet samma mötte the honom i faerstuff
wen medh stöer och staffwar. Tå badh prophoszen them
holla sigh stilla ty thet war intet ondt för händer
uthan han hadhe allenast ett wärff at seja them at the
skulle rätta gierdeszgårdeen som the tilförende wore
befallte om, uthj thätta opladhe sigh Joen Perszon som
intet hadhe medh thetta at bestella uthan han war hem
ma uthj een annor by i Bergheem och war öfuer sigh
beladder och gaff prophoszen förtreetelige skielsz
ordh och een slem mun sejandes at han intet kiän
dhe honnom eller hans förman godh för at riffwa nå
gon giärdeszgårdh uth om thet wore ähn skiönt
landzhöffdingen sielff. När nu prophoszen inga bättre
swar fick aff them reed han nedh till gewaldigaren
som hölt på gatan medh sin sohn Hindrick och beret
tadhe honom hurudana swar han fått hafuer af the
fulle bönderna och besynnerligen aff Joen Perszon som
ophoff sigh för alt, tyckte thet them illa wara at
the skulle affridha medh sådana snöpelige swar be
synnerligen för then eene skull som bortgaff bå
dhe gewaldigaren, prophoszen och landzhöfdingen sielff
then onde i wåldh, redhe the opp i then gården som bön
derna wore och gewaldigaren fogeligen frågadhe
huilken thera then war som diärfdes at wräkia een
sådan slemmer mun aff sigh at bortgifua folck, tå
wille the intet seja huilken then war, sadhe prophos
hen och piekte medh handen, then karlen Joen Perszohn
27v ther ståer är then samme, swarade Joen, åhå Gnellingh
kommer tu igen och hafuer sanckat såll oppå migh. tå
sprangh Joen Perszon fram om gewaldigarens häst och uille
taga een stake ther stodh och fick honom icke löes, när
gewaldigaren thet sågh wille han aff sin häst och i thet
samma som han war i afstigandet och hadhe then eena
footen på jorden och then andra i bygelen sprangh
Joen Perszon till medh een stoer knijff och slogh gewaldi
garen igenom skuldrorna in i lijffwet och man tenck
te slätt ingen förhöpningh war om gewaldigarens lijff,
thet andra slaget i högra handleden at han ther uthaff
är meenför blefuen, thet 3 slaget i handen ofuan för
lille fingers knoge så at thenne Joen Perszon förfolgde
gewaldigaren effter medh knijffwen och huar och icke
några quinfolck hade waret medh een mans persohn
som ryckte honom tilbaka för huart slagh han slogh, tå
hade gewaldigaren aldrigh gått leffwandes ifrån ho
nom och i thet samma ropade gewaldigaren på pro
phoszen och badh honom hugga löest och sadhe, elliest
blifuer iagh myrder i thetta ögnableck och tå pro
phoszen framkom at hielpa till at skillia them åth
sampt gewaldigarens sohn Hindrick och tå hadhe
gewaldigaren fått sådan styngh at han intet kun
dhe röra sigh, fick Joen Perszon i Bergheem med then
wenstra handen i swerdzfestet medh Joen Gnellingh
och medh then högra handen stack han omkringh sigh,
Joen Perszon hafuer emot heela thenna begångne sin
öfuerdådige akt intet uthan sejer at Joen Gnel
lingh slogh honom 2 munslagh först opp i gården
men thet kan på intet sätt eller medh några skiäll
bewijszas vthan allenast the 2 fulle swågrerna hans
han war hoes wittna thet och at gewaldigarens
28r sohn Hindrick högg honom öfuer armen tå han förfolg
de faderen medh knijffwen elliest hadhe han aldrigh
undsloppet honom, Joen Perszon bedz mycket före
gifuandes skull at hans företagandhe galenskaph
skiedde i sådant fyllerij som på färdhe war, thetta
bleff opsatt till nästa tingh och tå skall dom fellas
öfuer thenne saek.

Sammadagh framkom för retta krögaren Lars Swen
szohn i Liungby och Swen Perszon i Klockaregården å frelsze
och käradhe till sina grannar Bengt Jönson, Peder E
ricksohn [..] Carll Moeretz Leionhuf
wudz frelszebönder om then dammen som the nu emot
förbudh i sommar opbygdt hafua på samma sidha
wedh landet strax ofuan före krögarens dam som i
12 åhr bebygt stått hafwer men stenkaren woro
lagdhe för 30 åhr sedan, nu bleff ransakat medh huadh
skiäll thesze förbe:te [..] frelszebönder the hadhe
at bygga thenne dammen och sålunda förderfua then
andre opbygdhe dammen som i så mångh åhr stått hafuer,
Peder i Ågården een gammull ährligh och trowerdigh
danneman öfuer sina 70 åhr wittnadhe på sin siälls
saligheetz wegnar at uthj all hans lijffztidh alldrigh
war någon åledamb bygdt till frelsegården, eij
heller någon sin hördhe aff hans förälldar, i lijka
måtto Simon i Liungby och Niels Johanson i Toffta hålla
och wittna thet samma effter afflagdan eedh på Swe
riges lagbook, huilket the andre grannerna beståå
och thet samma, ty bleff här uthaff tingzrätten
sålundha afsagt och förbe:te [..] frelszebönder
wedh laglige straff förbudhne at widare bygga
på dammen in till thes [..] her om bleffue
28v förständigat och ther [..] täckes låtha sina
bönder widhare arbetha ther oppå tå moste thet skee
medh een laghligh syen och domb, giöra [..]
bönder här emot, tå hafuer han i klockaregården
mackt at riffwa thet arbetet opp.

Sammadagh framkom för retta well:t Carll Perszon i
Wexiö och kärade på sin syster Barbrosz wegnar i
Guddarph till Märit Månsza dotter i Miäret om
et silffbelte som hon länte för några åhr sedhan om
een söndagh och lätt thet bortstiälla, huilket bleff
förlickt i så måtto at hustru Barbro lät fella
beltet i halfua thes wärdhe och uthlofuades redeligh
betallningh som ännu obetalt är, befallningzman
nen uthlofuadhe at låtha thet giället uthpanta
vthan upskoff.

Sammadagh tingfördes för retta hustru Karin Långa
Månsza i Borszna boendes på frelszejordh een ährligh
gammall dannequinna och sigh beklagadhe hurulunda
henne een stoer och groff lögn är pådicktat och så
widha uthspridt at thet är kommet både innan och
uthan häradz i folckz mun, thet hon skall kunna stem
ma undertidhen aff thenne diäffwulsz wärgerna
som ära kompne hijt neder i winter tå 5 tå 6 in
i sin badstuffwa, och tå een gångh een quinna skulle
tittat tijt in, skulle the wara förändradhe uthj kalf
war, när man nu examinerar huar uthaff thetta ryckte
skall hafua sin uthsprångh och begynnelsze framtred
de några hennes grannar och någrannar ährliga män
huilka med henne contestera och betyga at thet är på
29r henne een opdicktat lögn och een hoop rallekiäringer
och tiggarekåhner hafua giort sigh thetta tahlet at
föhra ibland folcket och tiäna sigh brödstycke före
och man aldrigh hafuer hördt uthan talas gått om hen
ne och ähn så mycket till medh at ther hon hade kun
nat något skåplerij medh wärger, måtte hon hafwa
förhindrat tå the hafua giordt hennes och hennes
barns boskaph skadha, och emedan hon altidh haff
wer waret achtat och hollen för een ährligh danne
quinna, ty ware hon här medh wedh samma nampn och
wärdhe beskyddat och förswahrat.
Thenne gamble quinnan är ther effter 14 dagar dödh
blefuen och ligger nu unner Gudz domb.

Sammadagh gick Peder Nielszon i Näesz i löffte
för tuenne sin söhner Joen och Lars at nestkommande
tingh skolla the framkomma och swara till thet slagz
måhlet the hafua hafft på Joen Månszon i Lillarydh.

Sammadagh tingfördes Jöns Månszon i Ingelstad
för rätta een gifft skattebondhe huilken är kommen i
ryckte för Kierstin Jons dotter ogifft, men Jöns pro
testerar högeligen at han oskyldigh är och kånan nampn
gifuer fullkommelligen på een drengh be:d Niels Matzon
huilken tiänar i Thorsedh på frelsze som nu icke tilstädes
är och finnes olydigh i stembningen, ty blifuer här medh
opsatt till nästa tingh.

Sammadagh sakfeltes Jöns Swenszon i Maresziö
å frelsze för lönskeläge med Kierstin Nielsza dotter 3 marker.
f: huszbonden 2 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker
29v Sammadagh kom för retta Joen Såhnaszon i Loszhult een
dansk man och beklagadhe hurulundha honom för 8 dagar sedan
bleff ifrån stullet ett stodh och thet hafuer Eszbiörn i Ör
nahollma giort och han sedan såldhe thet till Eskiell i
Lindhult men tiufuen går wedh skogen, ty blef effterlåtet
af rätten och nembden at målszäganden må saklöst taga
sitt stodh igen och prophoszerna befaltes slå effter tiufuen.

Sammadagh sakfeltes Andersz Jönszon vngh drengh
i Bollmaridh å frelsze för lönskeläge medh Ingeborgh
Nielsza dotter 3 marker.
f: huszbonden 2 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker

Sammadagh framkom för retta Tuffwe i Näes och
besuäradhe sigh öfuer Joen i Broekhult thet han uthj theras
kijff och trättemåhl skulle skiält honom för een tiuff
och emedan Joen swerg och förplichtar sigh högeligen therföre
thet aldrigh sagt hafwa, eij heller weet annat medh
honom, eij heller någon annan, uthan thet förswarliget wa
ra kan, ty blifue han till sin ähra och redeligheet så
här effter som här till behållen.

Sammadagh sakfeltes Joseph Nielszon i Tiuffarph å
frelsze för änkiekränkningh medh Johanna Andersz
dotter effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
30r Sammadagh sakfeltes Simon i Stararph å frelsze
för 2 grona eeker 24 dr.
f huszbonden 20 dr
häradet 2 dr
häradzhöfdh 2 dr

Sammadagh saekfeltes Peder Bugge i Skararp å frel
sze för een grön böek effter ordinantzien 12 dr.
f: huszbonden 10 dr
häradet 1 dr
häradzhöfdh 1 dr

Sammadagh framkom för retta Kierstin Månsza dotter
i Tånnerydh huilken för thätta hafuer stått i ett hårt qwaell
och ryckte för trulldom och lät anteckna dhen 12 manna
eeden som hon senaste tingh uthfäste.

Eedemäen  
Kierstin sielff i föreeden Anders Månson i Nötalt
Nielsz Nielson i Nötalt Sigge i Ekhult
Jöns i Hiorszberga Per i Gunnalt
Arfuedh i Häralt Anders i Häralt
Nielsz i Bierszhult Niels i Wännaböke
Swen i Åsza Jönsz i Böszalt

Thenne eeden fullgiordes uthan något skrymterij medh
förbe:te ährlige boelfaste dannemäen och hon förbe:te
Kierstin Månsza dotter i Tånneridh bleff för samma
rycktes qwaell frij ärkiändh medh åthwarningh at
ingen må henne thet här effter förekasta med mindhre
then thet giör måste och wara förtenckt at swara el
ler plichta som lagh förmåer.
30v Sammadagh framkom Steen i Klint och lät antekna
dhen 6 manna eeden som han senaste tinget höltz i Horn
uthfäste för the 3 ½ rdr som funnes antecknadhe i sahl.
hustru Kierstins boek i Lidhult at Steen skulle gått
i löffte före.

  Eedemäen  
Steen i Klint Swen i Åsza Suen Nielszon i Åsza
Suen ibm Giermund i Klint Jönsz i Skerffwe

Steen fullgiordhe eedhen och bleff för samma löffte
frij ärkiändh.

Sammadagh kom för retta munsterskriffwaren Jöran
Nielszon i Bökhult fullmyndigh på sine egne wegnar och
tingskiötte Joen Gnellingh och hans hustru Brita Jörans
dotter sin arfuejordh 1/3 i Millangården i Skiekkarp
för 100 dr sm:tt. Arffwedh i Wiggåsza fullmyndigh
på Ärlandh Perszons wegnar och tingskiötte 1/4 i samma
gårdh för 75 dr sm:tt.

Sammadagh tingskiötte Joen Gnellingh Jöran Niel
szohn och hans hustru Margreta Joacims dotter 10
skeppelandh jordh i Bökhult för 50 dr sm:tt.

Sammadagh kom för retta Ebbasz sohn i Kyllhult
Nielsz och tilltahladhe Eskiell i Lindhult om ett gammult
giäll som hadhe waret emellan Ebbe och Eskiell, thet
at Ebbe war Eskiell skyldigh een reen skull 5 ½
rdr och effter Ebbes dödh hafuer barnsens målszman
Måns Botelson i Horn gifuet Eskiell sin betallning med
5 åhrszgambla kalffwar och giorde giellet klart
och förty blifuer nu her med Eskiell frij sagdh at ytter
mehra hafua at swara i thenne saek.
31r
Sammadagh Framträdde för retten Ehrligh och
well:t Carll Perßon Borgemestere j Wexiö och på sine Suågrer
och Söskones wegnar androgh j rätten, huruleedes hans Sy-
sters man Bengt j Guddarph för ähn 12 åhr sedan begick
ett dråp uppå sin granne Swen bengtzon, för huilken
gerningh han aff then Kongl. hofrätten bleff Resolverat
till dödhen och lades biltogh och för ähn thet skeedde hadhe
han till then dödes och dräpnes barn sampt theras faer
brödher och blodzförwanter gifuet några wehngåfuor
så at the skulle fella förböhner för honom, thet the icke
giordhe och blefue förtenskull the wehngåfuor till å
klagerna tilbaka dömbdhe at restitueras nembl. O
loff i Gieszhult skall bethala 1 silfuerkiädia, Per An
nerson i Qwenarph 6 rdr, Oloff i Simmarph 1
kiädia och 1 smyckehengiande, then dräpnes sohn 1
silfbelte om 28 loodh, dock skall han hafua ett gått
nöje för thet han gick till Jönekiöpingh i thet werf
wet at bedia, Item skall och tilbaka bethalas 4 ½ ahl
klädhe om 9 marker allnen och 2 st: koppergryter och 1
järnstångh, Jöns Ollszon i Dommaret 2 rdr.

Sammadagh vpsteegh Peder i Brekentorph
för rätta fullmyndigh på Månszas wegnar i Osz och Jöns
wegnar i Bertelszboa som fullmyndige wore på
Kierstin Pers dotters wegnar och tingskiötte Suen
Perszohn och hans hustru Ilin Pers dotter 1 tunneland
i Storagårdhen i Torlarph för 20 rdr.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Ottaszon
i Sinneszhullt fullmyndigh på sine egne wegnar och
tingskiötte Peder Jönszohn och hans hustru Karin Nielsa
31v
dötter 1/8 j Kränkebodha för 40 dlr Sm:tt Ähn på si-
na hustrus halffsöskones wägnar, Nanne Larßon, Kier-
stin Lars doter, Ingierd Lars doter 1/8 för 40 dlr Sm:tt.

Sammadagh bleff affsagt att så många som
boo östan åen nembl. Bollmaridh, Westrhullt,
Staffsätra, Brusarph, Hårszöia, skolla hielpa till
effter the hafua sin kyrkíowägh fram effter proportionen
bygga och hålla Nyttia broo wedh mackt heller
blifua straffadhe effter lagen.

Sammadagh saekfeltes Bengdt, Lasze och Eskiell i Groaryd
för een grön böek 12 dr.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2 marker
Johan och Bengdt i Fagraböke för een grön eek 12 dr.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2 marker
Nielsz i Wennaböke een grön böek 12 dr.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2 marker
Anders i Rönneböeke een grön eek 12 dr.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2 marker

32r Pedher i Skinnarszböeke för 2 trä medh wådha bränt
och hans småbarn uthsatte eelden saekfeltes 6 marker.
cronan 1 dr
häradet 1 marker
häradzhöfdh 1 marker
Nielsz i Giällareböke för 2 grän trä 24 dr.
cronan 20 dr
åklagaren 2 dr
häradet 1 dr
häradzhöfdh 1 dr
Anders Jönszon i Fägrehult för een grön eek 12 dr.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradet 2 marker
häradzhöfdh 2 marker
Gummar i Ällinge är tilsagt tuenne eeker till sin
stora trångh huilket och jägemestaren Paull Delagrantzie
samptyckte och bewilliadhe.

Sammadagh tingfördes för retta Nielsz Perszon i
Skararph een gifft frelszebonde som tilförende hafuer be
drefuet ett eenfalt hoor och therföre plichtat och nu
andra gången kommer igen för ett moget ogifft qwin
folck wed nampn Kierstin Suens dotter huilken
syndh han godhwilleligen bekiänner, therföre han och
effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijffwet, belongan
dhe hoorkonan så förrymbdhe åth Danmarck huarest
hon och är dödh bleffwen.
32v Sammadagh sakfeltes Bengdt Nielszon i Hampna
för ett knijffstyngh han slogh Johans i Böeke effter thet 6
Cap: i Såram B: medh willia 20 marker.
cronan 1 dr 21 1/3
målszäganden 1 dr 21 1/3
häradet 2 marker 10 2/3
häradzhöfdh 2 marker 10 2/3

Sammadagh framtredde för retten edle och welb: fru
Eliszabeth Kåesze till Biärnhult fullmyndigh bådhe för sigh
och sin man edell och welb: Ulff Melkierszohn Roten
balck och bekendhe thet the frijwilleligen hafua ingått
een oryggeligh förlichningh effter then kongl. håfretz
resolution angående thet arffskifftet effter welb: fru
Beata Ulffz dotter till Biärnhult som welb: Axell Kåe
sze med sina söskone hafua waret wahnlåtet uthj och
them för ett fullkommeliget nöjo opdraget theras fa
sta frelszehemman Lillarydh i Giötterydh soekn som
rentar åhrligen smör 6 lb föruthan andre åhrlige och
sedhwanlige uthlagot och ther till medh 100 dr sm:tt
jemwell och för thätta åhrs uthlagor för Lillarydh effter
accordet 16 rdr, peningarna skolla bethalas nu nest
kommande Mickelszmeszo och Lillarydh må förbe:te welb:
Axell Kåesze med sins söskone opbiuda effter lagen
och sedan när thet är lagståndet taga ther fasta oppå
och skall här medh wara förståendhe alla tuistighee
ter wara ophöfne, jemwell och alldrigh mehra quäl
ja oppå Långhult som welb: fru Beata sin dotter
Anna Melkiers dotter i Oeszhult gifuet hafuer
så at hon eller hennes arfuingar ther oppå aldrigh
mehra qwällja skolla.
33r Sammadagh framkom för retta Jönsz Jonson i Äl
linge och hans hustru Botell Giermundz dotter och medh
godha kiöpwittne bewijste thet han hafuer kiöpt af sin
hustrus broder Oloff Giermundzon all sin arfdejordh i
Räfuagården i Ällinge för 41 rdr, Item hafuer han och
kiöpt af sin suärfader Giermund Ollszon then jordhen
han ärfdhe effter sin dotter Kiälla och therföre gifuet
10 rdr och 1 suensk dr. Så hafuer han och kiöpt
aff Per Håkonszon i Siuhult och hans hustru Gunnell
Giermundz dotter all hennes arfdajordh ther samma
städes och therföre gifuet 34 dr och 1 marker sm:tt
här medh ära the ägandhe till ½ Räfuagården i Ällin
ge mindre 9 skeppelandh.

Sammadagh framtredde för retten krögaren i Liungby
ehrligh och försichtigh Lars Suenszohn och begiäradhe uthaf tingz
retten ett sandferdigt bewijsz om sin krögaregårdsz will
kör och lägenheet huilket thenne tingzrätt H. K. M:tt
wår aldranådigste regerandhe dröttningh på thet aldra
underdånigaste sanningen tilkenna gifuer at så
monga hemman som äre uthj Liungbys by belägna äre
the under frelsze donerade och krögaregården är fallen
till arfz på omyndige barn och emedan samma krögare
rum i Liungby är icke tiänligh at förändra på någon
annor ort och förbe:te Lars Suenszohn är een omisteligh
perszohn för sådant ämbethe huarföre heemstelles på
thet aldra underdånigaste till H. K. M:tt aldranådigst täck
tes förmedelst sitt nådiga breff till hr landzhöfdingen
här i lähnet at häruthinnan behielpeligh bliffwa
till någon kröga frijheet jemgodh wedh thet willkor
som andra krögare åthniuta.
33v
Sammadagh Framtredde För retten, Nembdemannen peder
bengtzon j Tråtteßlöff, medh sin brodher börje bengtzon j Hållje
fordom Lenßman, huilka wore skiljachtige om 28 dlr koppm:tt
som börje bengtzon förmeente sigh hafua af fordra uthaff Peder
bengtzon, förmedelst fordom fougden Gummundh Anderszohn
hadhe medh orätt påfördt Börje Bengtzon, ty förbe:te 28 dr kopm:tt
blefue Per Bengtzon aff fougden Gummundh Anderszohn i sin herre
dagz löhn förordnadhe och förty ärkiänner rätten och nembden
Per Bengtszon alldeles frij för widhare Börje Bengtzons kreff
iandhe och Börje må sökia Gummundh Andersons arfuingar
så för thetta som mehra thet bästa han kan och gitter.

Sammadagh framtredde för retten Gijszle Håkonszon full
myndigh på sine egne wegnar så och på sina söskones nembl.
Anders Håkonszon, Erick, Bengt och Per Håkons söhner
och systeren Märit Håkons dotter och tingskiötte ährligh
dannequinna Gunnell Nielsza dotter i Hestberga halfua
Hestberga gårdh och therföre opboret 210 rdr och 6 rr
i efftelöfies gåfwo.

Sammadagh framkom för retten Per Annerszon i Siöa
stabögdh huilken för 13 åhr sedan hadhe begånget ett dråph
oppå Såhne Nielszohn i Finhult för huilken gerningh han
framkom på leigdh och effter undfången domb och resoluti
on icke till lijffwet kundhe blifua benådder uthan war
biltoger i 7 åhr och när then tidhen förlopen war och effter
flitigh förböen aff häradet bleff han aff then högtähra
dhe kongl. hofrät i Giötarijket pardonerat och till
lijfuet benådat at böta konungzsaeken 100 dr och
förlika sigh medh målszäganden huilket han nu idagh här
för sittiandhe rätten med wördige och wällärde kyrckio
heerdens herr Nielszas i Piätterydh bewijsz jämpte


34r andre ährlige och trowerdige dannemäns beuittnandhe at
han för een dödher och dräpen man hafuer fullgiort
först till cronan och sedan till then dräpnes modher I
lin och hans samsöskonne emedan han war een ogiff
ter man nembl. Bengta, Ingeborgh, Brita och Märi
ta Nielsz döttrar 300 dr sm:tz wärdhe huilken sum
ma han then siste peningh medh then första ärlagt och be
talt hafuer, huarföre nu här medh honom af rätten
gifues fria trögder och aldeles ärkienna honom
frij widhare hafua at swara uthj thenne saek, förbiu
dandes förtenskull then dödas slächt och wårdnader
weedh thet straff som uthj Eedzöra B: förmähles
honom förbe:te Per Annerszohn icke meen och förfångh
tillfoga ther the wederbörandhe weeta sigh fullkom
ligen at effterrätta.

Sammadagh framtredde för retten fordom rijkz
jägemestarens dhen edle och welb: hr Carll Hårdz landbo
fougdhe wälförsichtigh Elias Anderszohn och war aff
nembden een endtligh domb begiärandes om then synen
som hans herre lät hålla för ähn 2 åhr sedan för sitt
frelszehemman Kalsznäes, klagandhe emot edle och
welb: fru Anna Kaffle till Råbäk för sitt frelsze i
Tiurckös by swarandhe, angåendhe een quarnaström
emellan begge byernas ägor som the wore oeensze
och skilgacktige om och emedan sahl. welb: fru Anna
Kaffle bleff 3 gånger lagligen stembdh at suara i
thenne saek och comparera wed syneplatzen bleff på
hennes sidha ingen thera gången effterkommet uthan för
medelst sina skriffwelszer oppehölt then eene tidhen
effter then andra föregifuandes at the skulle well sin
34v emellan komma till een bättre affhandlingh och föreeningh
som är till at bewijsza medh hennes egne underskreffne
breff och förty anwändhe welb: herr Carll Hårdh een syna
bekostnat fåfängt effter ingen kom på welb: fruens sidha
at swara i thenne saek, therföre moste nembden reesza
tillbakars igen medh een oförrättat saek och opskiötz på
een annor wisz bestembdan termin och ny citation
then welb: fruen bleff tilsendh i rättan tidh, när före
stembdan dagh angick kom eij heller någon på welb:ne
fruens sidha medh fullmackt uthan allenast praesente
rades sigh hennes landbofougde och een hennes tiänare
wedh syneplatzen the ther intet wille taga sigh at suara
ther till om the nu hadhe fullmackt eller icke weet
man eij effter the hadhe een orättferdigh saek at på
stå som the grant sågo och well wijste, ty föreföll
nembden icke wara förswarliget at oppehålla
welb: hr Carll Hårdh medh lengre tidz förhallningh
och lamma excyser uthan optogh saeken ther om rättrå
deligen at ransaka och emedan thätta är bewijszli
get at intet boldstadha skiäll heller råmärkie är
emillan Kalsznäes och Tiurköös ägor uthan samma
qwarnaåå ty dömbdhe eedsworne nembdhen par
terna emellan effter thet 27 Cap: i Bygn B: i L: L:
at Kalsznäes som hörer welb: hr Carll Hårdh till
skall wara rådandhe och ägandhe i halffwa qwarna
åehn och ther werckia medh qwarnabygge och an
nat nödhtorfftigt som lagh förmåer.
35r Anno 1652 den 26 Julij höltz extraor
dinarie tingh medh Ryszby, Agunnarydh och Tutaredh sok
ner i Thuna, närwarandes i häradzfougdens stelle unner
fougden ehrligh och försichtigh Christiern Drejer i Håå
sampt effterskrefne nembdhemäen.

Nembden  
Per Anderszon i Bräkentorph Åke i Ragnellekiöph
Jon Annerszohn i Bergheem Månsz i Skeedha
Per i Sunneråå Boo i Gnustorph
Per i Klöfuaredh Larsz i Sällebergh
Anders i Liunga Jönsz i Tutaredh

Sammadagh framtredde för retten wällärde
herr Johan Lyngtzius i Rysby och käradhe till sin granne
Jönsz Suenszon i samma by huruledes han är kommen i
gårdahandell medh honom i så måtto at Jönsz hade för
några åhr sedan gått till och såldt sahl. Anders
Griph 2/3 aff gårdhen och therföre opboret 80 rdr
och tå thätta sålundha hade stått them emellan i 4 åhr
ty sahl. welb: Gripen hadhe sålundha handlat medh honom
Jönsz at effter hans dödh skulle the 2/3 höra sahl. welb:
Anders Grip till, effter sahl. Gripens dödh kom
herr Johan Lyntzius i thall med sahl. Gripens söhner
för huilka hr Johan hadhe i Vpsalla praeceptorerat
och på Jönszas flitige anhollande medh herr Johan
gick herr Johan till och öfuertallte Griperna
och låta fahra thet gårdakiöpet under herr Johans 
bohagh, effter han stodh effter at komma ther till medh
huilket Jöns war gerna tå benägen och ginge så till
och handladhe tillhopa och för 6 åhr sedan och slute
ett fullkommeliget kiöp och herr Johan Lyntzius
gaff Jöns 51 rdr flr 1/3 aff gårdhen medh danne
35v mänsz wittne som här betyga medh sworen eedh nembl.
Simon i Borszna lenszman, och Jacob Jönszon i Borszna och
opsattes i wite een oxe som laggill wore. Nu kommer
Jönszas sohn Eskiell Jönszon een ungh perszohn och proteste
rar i thet högsta at han will gåå honom kiöpet undan och
leggia honom samma peningar igen som herr Johan uthlagt
hafuer, oärachtat at thätta kiöpet så lenge stått haffuer
och samma gårda 1/3 hafuer 1, 2, 3, 4 reeszor waret opbu
den och lagstånden och icke allenast stått ett åhr öfuer uthan
try till thes nu sohnen är kommen till mandom och giör
i thätta kiöpet hinder och inspräk, huarföre opsätties
här med till nästa ordinarie tingh och på een försökningh
om parterna icke kundhe komma till een affhandlingh och för
eeningh för ähn man fäller een absolute sentens i thenna saek.

Sammadagh anklagade inspectoren öfwer grentzetullen
Biörn i Tiufhult för han hadhe såldt ett paer oxar till een
dansk bondhe them han kiördhe tullplatzen otullat förbij,
ty bleff afdömbt at Biörn skall bethalla tullen för then
ne gången effter tullordinantzien medh åthwarningh kom
mer han eller någon annan med sådana practicer at
sällja them danskom godz och låta thet gåå otullat uthöfuer
tå skall han som sällier godzet swara ther till lika som han
förde och försnilladhe godzet sielf uthöfuer otullat.

Sammadagh sakfeltes Erich Jönszon vngh drängh
på Förarpa säteszgårdh för mökrenkningh medh Botell Erikz
dötter född af äckta sängh effter thet 3 Cap: i Gifftm B:
20 marker.
f. huszbonden 6 marker 6 öra
målszäganden 6 marker 6 öra
häradet 3 marker 2 öra
häradzhöfdh 3 marker 2 öra
36r Sammadagh framtredde för retten hustru Nilla
Månsza dotter nu boande i Guddarp och tilförende boet i Ö
stra Liungh och åtte till ächta man Peder Joenszon unga
folck huilka Gudh medh temmelige Gudz gåffwor i löszö
ren förlänte och mannen förledhen wårasz ett åhr sedhan
dödh bleff och lempnat allenast een liten sohn om 4 åhr
effter sigh. Nu framkom farfadren Joen Suenszon i Thuna
een gammull man och moerfaderen Månsz i Östra Liungh
och bekiändhe at the med godhe förwanters inrådandhe
giordhe een wellwilligh affhandlingh at heela boet
skulle blifua tilhopa obytt alldenstundh thet bestodh alt
i löszöra för huilket hon hustru Nilla Månsza dötter
förwiszadhe på sin lille sohns Suen Perszons wegnar ouä
gerligen och till hans laglige åhr een ährligh och godh rek
kenskap giöra för 110 rdr i peningar och godh pä
ning wärdhe och effter farfaderen är gammull och suagh
opgaff han målszmans dömmet in unner moorfaderen
Måns Olofzon i Östra Liungh och lenszmannen Simon Niel
szon och moerfaderen ginge i fullkommeliget löffte
för samma summa och at moderen med hennes man
hon nu är kommen i ächtenskaph med måge samma bar
naarff hoes sigh hafua till thes tillkommandhe anfor
dran och räcknings giörandhe behålla.

Sammadagh framtredde för retten Jon Jonszon i
Tutaridh och Johan i Ramskogh huilka hadhe oenighet
om någon jordh som hadhe tilförendhe hört Johannes hu
stru Ingredh till. Nu blefue the wehnligen och well förlik
te och uthlofuadhe oryggeligen at hållas och Jon Jonszon
uthwiszadhe at medh aldrasnaraste bethalla Johan i Ram
skogh på sin hustrus wegnar för all sin praetention och åtha
landhe 11 rdr och ther medh giorde Johannes sin morbro
der Per i Brekentorp fullmyndigh at gifua ther på skiötte.
36v Sammadagh sakfeltes Anders Hindrickszon i Sunneråå
å frelsze för ett kiötsåer han giordhe Jönsz i Borszna
effter thet 10 Cap: i Såram B: 6 marker.
f: huszbonden 2 marker
målszäganden 2 marker
häradet 1 marker
häradzhöfdh 1 marker

Sammadagh kom för retta hustru Gyret Gunna
dotter och besuärade sigh uthöfuer sin stiffsohn Anders
Kolff i Thuna huilka een long tidh bortåth hafua
waret osams och oeensze om något arff effter Gy
retz man Jöns Kolff, all thenne wreden och miszämian
bleff wehnligen och well föreenat ehuadh nampn thet
hafua kan angående förbe:te arffskiffte och bleff här
medh till thet yttersta affskiedt slutat at Anders Kolff
skall bethalla sin stiffmodher till nu nestkommandhe
jull 10 slätta dr sm:ttz wärdhe och ther medh förlik
tes the med handstreckningh och opsatte 6 rdr i wij
te at owägerligen bethalla ½ parten wara fal
let till socknakyrkan och ½ parten vnder rättens
betiänare huilken som öfuerbewijszas kan thenne för
lichningh hafua affbrutet.

Åke i Ragnellekiöp låter opbiuda ett silfuerbelte han hafuer
i pant aff herr Christiern i Ryszby 1.

Sammadagh kom för retta effterskreffne frelszebönder som
hr Lars Krusze tillhöra på tuenne hemman i Tuhna huilka
Gudh medh then häfftige boskapzsiukan heemsökt hafuer och
een olideligh skadhe bekommet och wore begiäradhe
nembl. Månsz Perszohn, Anders Jönszohn och Andersz


37r Swenszohn, häradz recommandation och attestation om the
ras ledhna och tagna skadha, huadh elliest Gudh täckes skiu
ta welb: herren i sinnet at giöra medh them i uthla
gorna någong lindringh.

Sammadagh framsteltes för retta Oloff Såhnaszon
i Foglasångh å frelsze och Suen Ebbaszon i Gieddeboa i lijka
måtto een frelszebondhe, thesze wore swågrar och hadhe sigh
een osemia sin emellan och om een söndagh the wore gång
ne till kyrckio sedan gudztiensten ändat war och folc
ket war uthkommet på kyrckiogården wed Agunnaridh
gingo någre dannemän till nembl. Åke i Ragnellekiöp,
Bengt i Älmptåsza, Anders ibm och Joen i Wiksiö
huilka affladhe eedh å book och wittna at thet sålundha
tilgick med thet perlamente the blefue anklagade före
och skiedde sålunda at thesze togo them in i wapenhu
set effter een stor wärme war på kyrckiogården
och satte sigh och tå the orades wedh föll icke bättre
them emillan ähn Oloff och Swen ärnade at giffua
hugg på huar andra, the som närwore företogo thet
och hindradhe och Oloff togh först åth Swen medh
handen och nådde honom intet närmare ähn slogh på
skiägget till honom och Suen Ebbasohn hadhe i sinnet
at gifua Oloff ett munslagh igen och träffadhe honom
på kinnbenet och skarradhe honom allenast litet
medh nagelen at 2 heller 3 blodzdråpar uthgingo och
ther medh skildhe the som när wore them aldeles åth at
the huar andra ingen större skadhe giordhe och emedan
förargelszen är skiedd och androm till åthwarningh
at the skulle lefua med spekt wedh Gudz huusz och på
sådana helige rum ty kan rätten och nembden icke be
fria them för kyrckiofred bråt uthan böte hwar
40 marker.
37v Oloff 40 marker.
f: huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
Swen Ebbaszon 40 marker.
f: huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8

Sammadagh saekfeltes Anundh i Grythult för een
stålstångh han förde otullat öfuer grentzen böte effter
tullordinantzien 10 marker och fördubbla tullen.

Blantingh i Kiurkö för han giordhe sigh till målszman
i een annors mans saek saekfeltes 3 marker.
f huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker

Sammadagh kom för retta Jöns i Stahult och kärade
till Joen Annerszon i Wedåsza gifuandes honom skull
at Jons häst skall hafua kiört Jönszas häst om een natt
uthj Rönnäsza kroppedam och ther fans dödh liggandes
om morgonen och Jöns beropar sigh på wittne them
han nu här eij hafuer uthan opsattes till nästa tingh.

Sammadagh bleff affdömbt att Mårten i Åhr
hult skall bethala Arfuedh i Båkkabodha een fierde
partz werde för then koen som aff Mårtens oxe
ihiälstångat bleff i Jonsz fähuusz i samma gårdh
38r och i thet öfrige giöre Joen klart medh Arffwedh för
samma koo emedan han then heell och helbregdha
hadhe taget till lejes aff Arffwedh.

Sammadagh kom för retta Sohne i Wedåhsza
och käradhe till Joen Perszon i Sällebergh een ungh
drengh huilken hadhe friat till hans dötter Ingredh
och kundhe intet winna till någon fullkommeligheet
i medler tidh bleff thet frieriet opreeffwet och
ther om bleffwe the förlickte och effter Joen icke uil
le hålla fort gaff han henne och förälldrerna een
wähngåffwa. Nu hende sigh een gångh at Joen Per
sohn satt lustigh och felte några skiempteszordh om
sin omtenkta festemöö hadhe skollat blefuet som
skulle hon funnes okösk och lättferdigh huilket än
dock menniskor uthtydde i wersta måttan at thet
bleff ryktbart och är tå een oppenbahr lögn och
Joen Perszon beedz före om the ordh han kan hafua
fält i druckeszmåhll och förplichtar sigh på thet
högsta at han intet annat weet medh henne u
than thet som ährliget och tuchtigt är huilket
hon aff rätten och nembden till hedher och ähre
blef för godh ärkiendh och förbiudes här medh
wedh lagliget straff at ingen må här oppå meh
ra yrckia och quällia

Sammadagh framkom för retta Haraldh i
Gråszhult een dansk man och beswäradhe sigh öfuer
Ingemar i Lönszhult at han är honom skyldigh och
hafuer waret i några åhr bort åth uthj effter
38v följandhe påster som Haraldh Ingemar försträkt haf
wer, nembligen för ähn 18 åhr sedan 10 rdr,
ähn för 2 quigor 19 marker danska, ähn sejer Harall
han länte honom för 3 åhr sedan 6 rdr them
swergh han före men een annor gångh länte han åter
6 rdr och them äre bethalte. Nu äro the kijffuande
at Harall sejer at alldrigh är mehr ähn een gångh
bethalt 6 rdr och Ingemar swergh och beplichtar
sigh tuå gånger 6 rdr och fäste ther oppå een 6
manna eedh till nästa tingh, blifuer altså then öfri
ge skullen 19 dr 3 marker danska, ther på hafuer Ha
rall opboret 14 dr, rester altså reen skull 5 dr
3 marker danska som Ingemar praecisse böhr bethalla
restar altszå interesse aff the 19 dr 3 marker i åtta åhr
Thätta bleff altszå thet eena medh thet andra slutet
i 8 rdr som Ingemar skall Harall bethalla till
nestkommande Mickelszmeszo och sedan wärja sigh
med en 6 manna eedh för the 6 rdr som han hö
geligen säger neij före at han Ingemar Harall
betalt hafuer som han sigh så högeligen påberopar
När thetta så fullgiort är tå äro Harall i Gråsz
hult och Ingemar i Lönszhult om all theras räkningh
från huar andra åthskildhe och klart them emillan.

Sammadagh bleffwe Jönsz i Gettakistan och
Swen i Fagrehult angiffne för diuraskiuterij och effter
thet kan them eij öffwerbewijszas ty bleff ther medh
opsatt till widhare ransakningh.
39r Anno 1652 den 29 Julij höltz extraordi
narie tingh och tionde ransakningh medh Liunga, Hampna
och Piätterydh sochnar i Kiäxnäes, tilstädes warandes
på häradzfougdens wegnar gewaldigaren manhafftigh
Mårten Hindrickson i Balkarph sampt nembdhen.

Nembdhen  
Joen Jönszon i Rydh Börje Kråk i Långaskogh
Joen Nielszon i Iffla Nielsz i Bekkaridh
Gummar i Ällinge Peder i Bäkkaridh
Jöns i Julsznäes Jöns i Hökalt
Anders i Möklhult Diur i Bökhult

Sammadagh framkom Joen Perszon i Läszaridh för
retta och sigh beklagadhe huruleedes han finnes sigh besuä
rat at 4 gårdar i Iffla by äga een ängh nembligen
Måns Larszons, Niels Heljasons, Aszer Nilszon och Pe
der i Högagården then the illa holla wårdh och fredz häg
nat öfuer och i så måtto är Jons oxar och annor boskap
illa slagen och förderfuader blefuen i samma ofredhe
ängh. Nu är misztancken in på een aff bönderna hel
ler theras folck aff the 4 gårderna skall thenna ska
dhe giort hafua, här om åklagaren moste ransaka till
nästa tingh och then tingföra som han kan uthspana ger
ningen giort hafuer.

Sammdagh bleff Bengt Höek i Boarph frij
ärkiändh för thet käremåhll Påfuell i Iffla hade ting
stempt honom före at Bengts swijn skule hafua giort
honom åckerskadhe thet Påfuell intet medh wittne be
wijsza kundhe uthan på hans löesza berättelsze.
39v Sammadagh bleff affsagt att Ingemar i Hellerna och
Mathes skolla bethala Per Månszohn för then skadhe theras
swijn giorde honom i theras rogåcker ½ skeppa rogh och här
med blifua thet klart them emillan.

Sammadagh bleff affdömbt at Bengt i Abborraslätt
och hans gårdman Eszbiörn skolla bethalla Sohne Haralszohn
i Barset huar sin slät dr till oprättelsze för then skadhe So
nas stodh fick i theras oferdiga broo och ther om blefue the
föreente.

Anno 1652 den 31 Julij höltz extraordinarie
tingh och tionde ransakningh medh Giötteridh, Traheridh och Hal
laridh socknar i Ramnäes, öfuerwarandes häradzfougden ehr
ligh och well:t Harall Trolle i Isziöa sampt efftersch:ne nembdh.

Nembdhen  
Joen i Snelszböeke Jon i Rydh
Börje i Långaskogh Bengt i Kimmelszbögdh
Nielsz i Ullbärga Erick i Lindåes
Lars i Juddhult Jöns i Fagrehult
Lars i Eekenäes Niels i Kopparebögdh
Johannes i Siuhult Ebbe i Skatebodha

Sammadagh tingfördes fengzligh för retta Eszbiörn
Gummundszohn i Örnahollma å frelsze dansk född dock uaret
her boandes i Swerige wed grentzen i 20 åhr och bleff an
klagat för tiuffwerij, framkom Joen Sohnasohn i Loszhult
een dansk bondhe och beklagadhe sigh at han hafuer stullet
ett suart stodh ifrån honom om 7 dr sm:tt och thet reedh
han op till Eskiell i Lindhult och såldhe honom thet för 7 dr
och bekom betallningh och målszäganden kom effter och fick
40r sitt stodh igen, thätta bekiänner tiuffwen godhwilleligen
ähn klagar herr Jöran i Wiszletoffta at han kom till ho
nom med ett rödsotet stodh gått om 9 dr sm:tt och thet stall
han ifrån Niels Perszon i Runnarph för 3 åhr sedan, nå
gon tidh ther effter fick målszäganden sitt stodh igen och
herr Jöran fick aldrigh sina peningar igen. Ähn framkom
Bengt Nielszohn i Hampna och beklagadhe sigh öffwer
thenne tiuffwen at i wåras kom han till honom medh
een häst och såldhe honom then för 8 skepr korn och then
stahll han ifrån Peder Biörnnszohn i Maretorph och tå han
bleff kundbahr här om at thenne boffwen hadhe stollet
hästen och sende honom bodh the skarpe och hårdhe wore
han skulle låta honom få sin häst igen, gick han till och
stall samma häst ifrån Bengt i Hampna altså bleff han
aff bådhe medh korn och häst. Ähn ifrån Lille Nielsz i
Höghult stahll han een häst i förledet åhr så godh som 9
dr sm:tt och när han hadhe hafft honom een liten tidh leigde
han Nielsz Månszon i Wägla åth Malmöö och bleff honom
ifrån stullen i wägen och moste honom then bethalla medh
9 dr sm:tt. Thesze tiufuegerningar bekenner han goduille
ligen och honom öfuerbewijsas, therföre bleff han effter
thet 6 Cap: i Tiuffwe B: dömbdh till gallgen och ogill
för gerningar sina och här finnes ingen menniskia
som fäller een förböen för honom uthan berättas at
hwar the wijste widare omkringh at han fången wore skulle
här well komma flere med grofwe och större klagemåhll
på honom och thenne tiufuen sitter tilstädes i heradz fen
gelset bewahrat.

Sammadagh giordes een fullkommelligh affhandlingh
emillan Nielsz i Foglehult och Böreta Anners dötter i Tho
hult om thet gambla påståendhe klander the hafua hafft sigh
emillan huilket them fullkommeligen är afdömpt at
40v Böreta är rätt ägandhe till 1 5/8 skeppelandh jordh, sedan haffuer
hon effter sin man 5 skeppelandh för 26 ½ dr sm:tt them Nielsz
moste bethalla häller må Böreta kiännas wedh them till thes
Nielsz henne them bethalar.

Samma dagh framtredde för retta edelle och welb: fru Brita
Lilliesparre till Askenäes, Item bönderna i Jonszkiöph och bekla
gadhe sigh uthöfuer Håås böndher at the them een stor öfuerwåldh
och orätt tilfogat hafua at the hafua opgrafuet Askenäsza damb
och fast öfuerträtt then domb the hafua på dammen. Här till
bleff förklarat at ½ nembden med heredzfougden well:t Harall
Trolle innan 8 dagar skolla mötas uth wedh dammen och ransa
ka om thenne åwerkan och sedan wedh nästa ordinarie ting döm
mas här oppå, ther parterna icke kunna komma till een wähnligh
affhandlingh och föreeningh.

Sammadagh giorde Nielsz i Ytragårdh sielff sin eedh
thet han hafuer giort sina arfuingar skiäll och rätt uthj alt
thet them effter theras modher som Nielsz till hustru åtte giort
och uthlefrerat hafuer och ingen dr heller dalers wärdhe haf
wer them ifrån och ther medh låte the sigh åthnöja.

Swen Gummasohn i Alenszkiöp låter opbiuda 1 ½ skeppelandh jordh i
Alenskiöp som han hafuer i pant aff Nielsz för 10 dr.

Sammadagh kommo för retta Jönsz i Brohult och Sigge i
Waraböke huilka wore oeensze om något tiärehygge then e
ne föregifuer thet at then andre giör then andre emot gam
mull häfdh orätt och intrångh, bleff bewilliat at the å bå
dha sidhor skolla taga hwar sine 2 godhe män och liquide
ra them emillan huadh skiäliget och rätt ähr.
41r Sammadagh framtredde för retten Eskiell i Lindhult
och Joen Gummason i Weeka huilka hadhe handlat tilhopa
om någon jordh huar oppå tilförende är gånget tingskiöt
ningh, nu besuärer sigh Eskiell thet ännu för honom åter
står 2 skeppeland jordh obetallta för huilket Joen Gum
mundsohn skall gifua honom effter slutna kiöpet för huart
skieppelandh 6 dr är 18 dr. Joen kan intet neka här till
uthan han allenast hallerar tidhen sin koes för Eskiell at
han icke kommer till sin betallningh, ty bleff här för rät
ten afsagt och afdömpt at om icke Joen Gummundsohn
bethalar Eskiell sina peningar innan een månadz dagh så
skolla the aff honom uthpantadhe bliffwa.

Anno 1652 den 2 Augustj höltz extraordinarie 
tingh och tiondhe ransakningh medh Markarydz prestegiäll i
Tansziö, närwarandes i häradzfougdens ställe häradz skrifuaren
welförståndigh Anders Larszohn i Tärnhult sampt nembden.

  Nembdhen  
Gumme i Bodha Joen i Snelszböke Pedher i Torph
Botwedh i Mistrhult Erick i Ingelszkiöp Peder i Fagrehult
Jöns i Hulth Peder ibm Gumme i Suenszhult
Niels i Åhrhult Nielsz i Fleszerydh  

Sammadagh saekfeltes Anders Ingelszon i Vlffwarydh
å frelsze dansk drengh för mökrenkningh medh Bengta Mån
sza dotter effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8
41v Sammadagh kom för retta grentzetullenären Andersz
Carllszon och anklagadhe Johan Speleman i Sånna och Jönsz
Jönszon i samma by een mihll ifrån grentzen huru listeligen
the practicerade och läte leja sigh aff een dansk adelszman
wedh nampn Magnus Swäger till hemma i Christianstadz lähn
at kiöra een heel hop boskap som han hade ärfft i Wester
giötlandh een bywägh tullplatzerna förbij och sålundha af the
ras iwållandhe bleff alt otullat och gick så till at nähr a
delszmannen kom till Sånna besporde han at tå han kom till
Markarydh skulle han ärleggia tullen och sålundha öfuer
tallte thenne böndherna Jöns och Johan och gaff then äfuen
skiäll för omaket at the skulle förhielpa hans folck
som kiördhe boskapen bywägen uthöfuer thet the och giordhe
och i så måtto bleff boskapen alldelesz otullat nembl.
2 paer oxar, 4 paer stutar, 27 kiöö, 1 tiur, 80 st fåer och
gietter, 13 st swijn och förbe:te adelszman när han hadhe
stelt thesze swenske bönderna bywägen åth och uthöfuer grent
zen, hölt han stora landzwägen åth Markaridh och ther nembdhe
han icke ett ord om godzet som gick tullen förbij, ty blefue
thesze suenske bönderne för theras witterlige unnersleff
medh tullens försnillandhe sakfelte effter H. K. M:tz grentze
tuls ordinantzie at bethala och fördubbla tullen aff förbe:te
boskaph och huar böte 10 marker och thesze förbe:te satte bor
gen för sigh till thes sielfue principalen låter exeqvera
och belöper sigh thetta 105 dr sm:tt.

Sammadagh bleff Swen i Stararph tilldömbdh att
förnöja kyrckioheerden herr Ehrlandh i Vlszbäk för the
oxarna han skiemdhe i een otilbörligh tionde kiörtzell
i ont före och läte leja sigh aff andra 9 marker sm:tt.
42r Sammadagh framkom för retta Nielsz Perszon i Bux
hult huilken är een gifft man och i ryckte kommen för
Brita Pers dotter i Buxhult emedan han skulle waret
ogifft, nu thätta examinerat blifuer, framträder hennes
man Trulsz Anderszohn och berettar at medh henne icke
thet ringaste weet annat ähn thet ährliget och förswar
liget ähr och eij till thet ringaste henne misztenkt haff
wer uthan hennes ähra och ryckte på thet högsta de
fenderar och förswarar, ärbiuder och at huar thet gulle
aff nödhen at festa lagh för sin hustru och emedan man
giörligen förmärker icke wara aff nödhen ventilera
thenna saek finner retten och nembdem medh fullgodh
skiäll at ärkienna henne till sin heder och ähra frij
in till thes bättre skiäll och beskiedd kundhe fram
stellas som starkare witzordh gifua kundhe.

Sammadagh tingfördes för retta Aszer Laszaszon i
Hyltena och bleff anklagat at han skulle hafua för nå
gre åhr sedan belägrat sin leiopijga Bengta Truff
wedz dötter och tå hon wart hafuandhe gick hon uth
öfuer grentzen i Danmark och ther födde hon barnet
een part beropa at hon förmyrdhe thet, een part beret
ta och seja at thet bleff sotdödt, åter skall hon
hafua waret hafuandhe och i lika måtto stucket sigh
uthöfuer åth Danmarck och giort lijka, så i lijka måtto på
samma sätt tredie gången at hon nu i wåras är ynckeligh
dödh blefuen af fransorne som kallas then wederstygge
lige siukdomen, orsaken at Aszer är kommen i thätta
qwaell hafuer hon quinfolcket waret i thet tå hon
unnertidhen gick hijt heem hafuer hon bekiänt thet för
sin ½ brodher Jönsz Tykasohn i Häszlehult och Larsz Per
sohn i Fagerdaella, Tyke i Långult och någre flere them
42v hon wiste och ombadh at gåå till honom at låta seja honom
at han skulle låta henne fåå något till vppehälle, heller skul
le hon bekiänna thet för then som mehra rådde och låtet
kommet i dagzliuszet och effter Aszer är i allmene ryk
te och kan icke annorlundha komma ther ifrån, ty begiä
radhe han at fåå åthniuta at wärja sigh medh lagen och
uthfäste een 12 manna eedh till nästa tingh för thätta
hårda qwaell.

Sammadagh förwiszadhe och uthlofuadhe Erick i Ingelskiöp
Bengt Finne i Bökhult ett lb fläsk och när thet är bethalt
är alldeles klart them emillan.

Sammadagh framtredde för retten Swen Åkasohn i Gry
torph huilken hadhe een tuist medh sin moder Gunna Jöns
dötter i Vlffwaridh om någon räckenskaph och giäll som
haffwer stått emillan hans fader som i wåras dödh bleff
oppå stått i 13 åhr angåendhe een stoer summe saeköre
som Swen hadhe uthlagt för faderen som han sigh oppå taget
hadhe at bethalla för een sin dötter som sigh medh lägersz
måhll försedt hadhe och i wiszan hafft 1/4 aff ½ Åkesz
gårdh i Vlffwaridh, thet ährende är förlikt och föreenat
för någon tidh sedan aff lenszmannen well:t Jacob Brodda
sohn och någre andre beskeedelige män i så måtto at
Swen Åkasohn skall tillhöra fullkombligen 1/4 aff Ulff
waridz gårdh för 92 dr sm:tt effter thet bewijszet som
fins ther oppå och ther till medh 12 dr sm:tt och ther 
medh ware samme skullsaek emellan Suen och hans mo
dher clarerat och må eij här oppå äffter qwällias.
43r Sammadagh vthfäste Joen i Fardalla een 3 man
na eedh at han heller hans sohn icke slogo låhret af Stens
häst i Rydh till nästa ordinarie tingh.

Sammadagh kom för retta Per Jönszon i Räffwalt
och beswäradhe sigh uthöfuer Jöns Gammalszohn i Hulth i så måtto
at han medh stort arbethe och mödho hafuer nu i sommar op
bygdt sigh een quarn och qwarnadamb, när thet war full
bordat gåer Jöns till och bygger sigh een qwarn på then
andra sidhan in på Peders uthan någons loff och tillståndh
oerachtat at Peder hafuer rätt och skiäll till then han
bygdt hafuer och må oqualdh ståndha och Jöns intet på
thet rummet uthan söeke sigh ett annat tilfälle och skulle
well Jöns plichta för thenne olaga bygningh men effter
bäkken hafuer stått törr i sommar och ther medh är in
gen skadha skiedd, ther medh bleff afdömpt at Jöns in
nan 14 dagar må taga sin quarn saeklöst tädan och flyt
tia henne på ett annat rum och ställa om han will och
gitter, giör han thet icke må lenszmannen låtha riffwa
henne uthaff wägen.

Sammadagh kom för retta Joen Perszon i Bekkaridh
på sine och sine söskones wegnar och kiäradhe till sin
faerbrodher Joen Månszon i Högagårdh i Torpa förme
nandes sigh haffwa at fordra något arff aff honom
effter then andre sin faerbrodher beståendes uthj jordh i Bäk
karidh som the kiffwadhe om, thätta bleff them emillan räk
nat och ryggeligen förliekt at Joen Månszon för sigh och
sina söskonne ett för alt skall bethalla och tilbaka gifua
till Joen Perszohn och hans söskonne 15 dr sm:tt
och när the ära clarerade tå hafuer Joen Perszohn
43v intet mehra at fordra aff Joen Månszohn antingen i jord
eller peningar och huadh som Joen Månszons söskonne
mehra opboret hafua än thet them bordhe thet skolla the
nu till Joen Månsohn tilbakers igen restituera och bethala.

Sammadagh framkom hustru Bengta i Skiekkarph
och besuäradhe sigh öfuer Oloff i Böekhult at han med practi
cer will förwilla henne 2 skeppelandh jordh ifrån i Bökhult
som thenne effter sin moorsyster arffallet war och haf
wer thätta så stått ähn 25 heller 26 åhr, man kan uthj
thätta tuiffwälachtige ährendet intet widare giöra i
thenne gambla saeken uthan prolongera then till wida
re beskiedd och om hon will winna jordh som hon intet
är i allan thenne tidhen tilkommen måste hon giöra thet
medh godh beskiedd heller blifuwer then ther wedh som nu
i handom haffwer.

Sammadagh framkom för retten Anders Ollszon i
Hallarph och käradhe öfuer sin gårdman Joen Frennason om
ett lite stycke ängiaslåtter inne i een kållgårdh icke
större ähn een liten ladha tilförende hafuer stått oppå
huilket Joen Frennasohn wille sigh tilwella, thetta
måhll hafuer lagläszaren med 4 aff nembden nembl. Joen
i Snelszböke, Börje i Långaskogh, Arfwedh i Wiggåsza
och Joen Nielszon i Iffla taget i ögonskeen till at ran
saka och befinna at Joen Frennasohn hafuer ther till huar
ken rätt eller skiäll at hafua någon footzmåhn i samma
kållgårdh förmedelst at heela kållgården tilförende
är lejt then emillan och bewijses at samma ängiastycke
hafuer Anders uthj 12 åhr slaget, ty ärkiännes och döm
mes samma kållgåer och så mycket ther uthj är in under An
ders Olson här effter oklandrat nyttia, bruka och behålla.
44r
Anno 1652: den 5 Augustj, höltz Extraor-
dinarie tingh uthj wrå, Närwarandes j häradzfougdens
stelle, Häradzskriffwaren Ehrligh och försichtigh An-
ders Larßon j Tärnhult, sampt Edsuoren Nembdh.
Nembdhen
Joen j Snelßböeke,                  Per Månson i biärserydh,
Joen j Rydh,                           Börje j Långaskogh,
Joen Annerson j bergheem,    Månß Johanson j Ångelstadh,
Arfuedh i Wiggåßa,               Simon j Mestrhult,
Per j bergheem.                    Joen Nielßohn j Iffla
 
Sammadagh uptogz För retten, effter then Edelle och
Högwelb: herre, herr präsident j then Kongl: Giöterjkes
hoffrät Hr Knut påeßes öfuergiffne fullmakt af dato
Jönekiöpingh den 6 Aprilis 1652 till landbofougdhen
well:t Iszraell Håkonszohn öfuer the vnge Rosenstierner
nas frelszegodz, öfuer huilket frelszegodz then ädelle och
högwelb: herre är barnsens målszman oppå then eena
sidan klagandhe och wördige och wällärdhe m: Petrus
Lannerus Kyrckioheerdhe j Onßiö Swarandhe, om een
ängh han j gambla fohrna uhrminnes tidher, är giffwen
som Säges effter gambla Sago ifrån Sijngzöö, och til Wråß
Kyrckio, äwen så säges och andra omliggiandhe hemman
giort haffwa, then eene thet stycket then andre thet at
omsidher ther tilhopa så mycken jordh blefuen är at ett
hemman begynt och bygdt är och finnes wed nampn i
cronones jordeboek Wråå rentar 4 lb smör, får
nötz peningar 1 dr 24 öre, 1 tunna spannamåhll, 2 dagz
werke, 4 åhrlige hestar och 2 konungzhestar föruthan alt
owist, nu hafuer samma ängh waret ifrån samma hem
man i thenna kyrckioheerdens och gamble manszens
 
44v herr Månsz Jonae som samma ängh brukat haffwer åhr
ligen i 36 åhr och kiördhe höet tädhan och till Onsziöö
prestegårdh, näst för herr Måns war een annor pa
stor herr Peder Knutzon wedh nampn i 2 åhr och i
hans tidh bleff sålundha passerat at herr Peder Knutzon
tyckte sigh illa wara behollen medh thätta hemmanet
begick han sin saek hoes höga ofuerheeten och fordra
dhe sigh een förbytningh at han samma hemman Wrå
affstodh och thet wederkiendes unner cronan och be
kom ther emot ett annat som nu är stompn i then
na dagh strax synnan före beläget wedh nampn Slet
tewrå om lika renta effter jordeboeken men then
ängen som nu disputeras om gick så till at ther bodde
een fattigh bondhe på gårdhen wedh nampn Erick
som återstodh medh 12 dr:s uthlagor för thet sista åh
ret han war herr Peders stompnebondhe, altszå be
hölt han ängen therföre och effter honom nu thenne
gamble mannen herr Måns alt in till thenne dagh,
huilken ängh war liekwell een kyrckioängh och bor
dhe brukas aff the böndher som i allan tidh sedhan på sam
ma hemman suttet haffwa och bodt the då altidh
hafua waret fattige heller och hemmanet deelt på
krigzfolck och pastor hollet them ifrån samma ängen
som brukas bordhe, nembdhemannen Per Månson
i Biersaridh som bohr här strax hoes kyrckan affla
dhe eedh å book at sålundha tillgånget är, i lika
måtto andre ganbla trouerdige sockneböndher som
weeta grant här om effter eedh hålla thet samma
Nanne Månszon i Abbeszhult, Nielsz Johansohn i Lidhult
gammull gråsiägget ährligh danneman effter afflagdan
eedh wittnar och thet samma som Per Månszon giort
45r
Hafuer och Nielß j Lußhult tiänte herr peder Knutzon
wedh samma tidh tå thenne förlijkningen skiedde, och at
herr peder wikladhe sigh samma ängh till för then
rest som förbemelt ähr, berättar ähn yterligare at
een gångh han folgde sin huszbondhe herr Peder ifrån
Onsziö och till Wrås kyrckio fick han see at några
ginge och slogo ängen som hadhe leegt then aff then
fattige bonden Erick som bodde på förbe:te gårdh och
sadhe, intet skall thet länge såå gåå till här effter,
jagh moste wara then ängen så nähra som någon annor
för the peningar han migh skyldigh är, och oppå thet sättet
kom ängen ther ifrån och annorleedes intet, här
emot protesterar nu kyrckioheerden wyrdige m: Per
Lannerus på thet högsta förmenandes then olaga häff
den skall wara approbeerligh thet honom eij angåå
kan förmedelst thänne trowerdige, ehrlige eedelige
wittnen som nu företalldhe äro och författat är hu
ruleedes ther med hafuer waret beskaffat och emä
dan thätta käremåhll är liuszliget och bewiijszliget sant
wara på klagandens sijdha ty dömmer lagläsaren och
eedsworne nembdhen nu idagh föresch:ne ängh ifrån
Onsziö prestegårdh huilken ther ifrån 2 mihll belägen
är och till förbe:te hemman i Wrå som then af ållder
och fohrna tidher leegat hafuer, nu här effter åth euer
deligen nyttia, bruka och oqualdh behålla.

Sammadagh framsteltes för retta Ingierd Nielsz
dotter een oroligh och hårdsinnat quinna och bleff an
klagat at hon ebland annor sin oroligheet fahr
medh at signa roszen och annat sliekt, blef henne


45v förtenskull alffwarligen tillhållet och åthwarnat at bät
tra sitt leffwerne såsom och intet opreta sina gårfolk
till trätemåhll och wredhe som här till förargeliget
skiett ähr och opsattes i wite emillan henne och gård
folcken 4 rdr at uthgiffwa och bethalla ouegerligen
aff then parten förliekningen här effter affbryter
½ parten till sochnakyrckian och ½ parten unner
rättens betiänte.

Sammadagh sakfeltes effter thet 21 Capitel i
Tiuffwabalcken Oloff i Snöret å frelsze för thet han
hadhe kiöpt något godz aff een tiuff nembl. 24 allna
lärefftt som Ingeborgh i Baffra tillhörde och bleff ho
nom witerliget at lärefftet stullet war förme
delst at tå thet liustes i kyrckan ladhe han ther oppå
een långh tidh dolszmåhll förmedelst thet igenom
snällheet bleff oppenbahrat at lärefftet uar hoes
honom, thet bleff och klagat at han öfftare hafuer
then wanan och handlar medh witerlige tiuffwar
huilket står till at bewijsza een annor gångh 40 marker
för thenne gången.
f: huszbondeb 13 2 16
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8

Sammadagh kom för retta Nielsz Håkonszon i Hyalt
fullmyndigh på sine egne wegnar och tingskiötte sin sohn
Bengt Nielson och hans hustru Karin Jönsza dötter 1/6 sin
egen jord i Hyalt för 32 dr sm:tt och i byte 4 rdr
och här med är han med sina lagafångh rätt ägande till
½ Hyalta gårdh.
46r
Sammadagh Framkommo För retten Nielß och Per
j Glamßhult, och besuärade sigh uthöfer Niels och
bengt j Hyalt, at the hafua jnnegiärdt fäämarcken
huar uthaff Hyalta fää olagligen blifuer förorsa-
kat at gåå Jn j Glamßhulta ängar, och giör them
stor skadha på gräset, och blifuer aff fäänaden op-
ätet, Bengt och Nillß j Hyalt uthlofuadhe thätta
käremåhll bota och bättra, och nu j winter fram-
kiöra giärdzle och i wåhr opsetia gierdeßgårdh,
och om thätta icke effterkommet blifuer, så sko-
la the opreta skadan till then som ther igenom lij-
dha kan effter lagh och Miäteßmanna ordom.
 
Sammadagh och Iblandh andra ährender som tå För
handlades, bleff omthalat om tuenne Kyrckio Ängiar,
then eene till wråå, och then andre till lidhult, huilka
kyrckiorne och opraeiudicerat tillhöra, then eene som
ligger till Wrå pläges gifua 2 marker sm:tt åhrligen före
och then andre som ligger till Lidhult i lika måtto 2
marker om åhret, af them som samma ängiar tilförenne bru
kat hafwa, unnertidhen then eene och unnertidhen then an
dre, så emedan wördige kyrckioheerden i Onsziö m:
Peder Lannerus högt trängder är om ängiawall, huar
före samptyckte bägge församblingerna eenhelleli
gen och begiäradhe at thet måtte här aff rätten confirme
ras thet han må förbe:te 2 ängiar här effter nyttia, bru
ka och förswara under kyrckiones rätt och H: K: M:tz
ther på gifna förwahrringz confirmation, doch kyrc
kiorne för behållet åhrligen oaffkortat thes sedh
wanlige ingieldh.
 
 
46v Anno 1652 den 10 Augusti höltz ett extra
ordinarie tingh uthj Liungby, närwarandes i häradzfougdens
ställe vnnerfougden ehrligh och förståndigh Christiern
Dräjer i Håå sampt eedsworen nembdh.

Nembdhen  
Per Bengtzon i Tråtteszlöff Joen i Snelszböke
Åke i Ragnellekiöph Per i Bräkentorph
Jon Jönszohn i Rydh Simon i Westrhult
Månsz Johanson i Ångelstadh Joen i Bergheem
Per Annerson i Bergheem Joen Nielson i Iffla

Sammadagh tingfördes för retta Jönsz Jönszon i Rydh
och bleff examinerat om thet han skulle som han miszten
kes före waret orsaek till sin moders dödh Estredh
Birga dötter och skall sigh sålundha hafua tildraget säll
sampt men effter alle wittnen äre här ifrån thenne
gången ty steltes han uthj een starckan borgan till
nästa ordinarie tingh och tå skall om thenne saek till
börligen och rättrådeligen ransakat bliffwa.

Sammadagh framsteltes för retta hustru Ilin
Pers dötter och Sisza i Rydh tuenne onda och arga qui
nesz persohner huilka mycket förarga bådhe grannar
och någrannar medh theras slemma obeskedelige
mundbruek swärjandhe och skiällandhe och bliffua
nu sålundha förliekte at huilken thera parten som
här effter öffuerbewijszas kan at affbryta skall
giffwa uth 6 rdr ½ parten till socknakyrckan
och ½ parten unner rättens förordnade och äntå
plichta effter lagh som bråthen ähre till.
47r Sammadagh framkom för retta Jönsz Larszon i
Tansziö å skatta på welb: hr landzhöfdingens hr Bengt
Bagges leigdebreff de dato Wexiö den 20 Junij 1652
huilken för 7 åhr sedan begick ett dråp på Eskiell Per
szohn i Mallmaridh och är dråpet sålundha tillgånget
som nu förmähles och then dödas och dräpnes igenleff
da hustru Kierstin [..] dötter anklagar saeken och
framsteltes thesze oskylle wittnen som närwore i
stugun tå dråpet skiedde huilka affladhe eedh at
dråpet sigh sålundha tilldrogh nembl. Hans i Bux
hult, Peder Hanszon i Knapalt, Bengt Steensohn i
Bölmingaridh och wittna sålundha at om een sön
dagh effter predikan wedh Hynneridh war ther een
öhlltunna fahlt nedre i een gårdh, tijt war then som
dödher bleff och the andre som nu wittnat och sworet hafua
gångne med månge flere och kiöpte öell, somblige så
te inne i stugun och drucke och somblige wore uthe på
gården, som nu thenne Jöns kom ther uth medh med ett
spannemåls klöff gick Hans i Buxhult uth emot
honom effter the wore godha wähner, äntå han war
så med the andre ther wore och sadhe, jagh seer tu äst
törstigh kom och följgh migh in, jagh will gifua tigh
dricka, han förwägrade sigh i förstonne effter han ha
dhe klöfuet oppå, liekwell omsider folgde han honom
in och tå the sålunda såto wed bordet och drucke
fölle några hårda skiempteszord emillan Jöns och
Eskiell i thet Eskiell som döder bleff skiälte
Jöns något wahnheederliget och war mycket druc
ken men Jöns som senare kom intet så mycket
omsidher steegh Eskiell een gångh opp och som han
kom på golffwet fick han uthj Jöns Larson, drogh
47v honom oppe på golfuet och bort emot vngztrappan
ther the finge i huar andra medh alffwar, tå kommo
the andre manfolcken op och finge them åthskilldhe
ty the wore begge tuå starka karlar och tå giordhe
the them till wähner och såte ther effter then eene med
then andre wedh bordet een stundh och drucke, nå
got ther effter gick Jöns uth sitt werff på gårdhen
och kom in igen och satte sigh till bordet igen, begyn
te the sitt förra kijff och Eskiell som dräpen bleff
reetadhe dråparen mycket till wredhe medh een slem
man mun som wittnen effter afflagdan eedh betyga
ähre the åter kompne samman och Jöns stak Eskiell
ett kniffstyngh i halszen huar effter Eskiell strax
dödh bleff och sålunda är nu förlupet 7 åhr sedan thätta
dråpet skedde för huilken begångne dråpgerningh
retten och nembden effter the eedelige och examinerade
wittnen icke kunna wärja dråparens lijff effter thet
12 Cap: i Dråpm B: med willia L: L: Dråparen hafuer
inga klagemåhll till thet ringaste fått på sigh i allan
thenne tidhen uthan huar han är kommen uth före wå
ra landzmän i Danmark hafuer han beuijst them ähra och
tiänst för huilken orsaek omstående häradz allmoge
ödhmiukeligen bedja thet dråparen motte till lijfuet
benådat bliffwa, then döda och dräpnes hustru som
hafuer effter sin man 4 barn tigger och ödhmiukeli
gen nådher för honom förmenandes sigh till hielph
bekomma åth sigh och sina barn i mans böter till op
pehälle uthj sin fattigdom, dråparen grät bitter
ligen öfuer sin långsamma landflychtigheet.
48r Sammadagh framkom för retta Sohne Giszlaszon
i Miäret och beklagadhe sigh öfuer möllnaren Gumme i
Qwarnarna huru besuikeligen han hadhe mallet 3 skep
korn och 2 skep hafre åth honom och framwijste
proff aff mällden huilket war idell grofua såger
och fans intet miöhll ther i och emädan han lät strax
föhra then odugelige mällden heem till honom ty bleff
afsagt at Gumme i Qwarnarna skall nu strax bethalla
honom godh sädh igen nembl. 3 skepper korn och 2
skepper haffre och ther öfftare klagemåhll kommer
på honom moste han annorledes plichta än som nu
thenne gången skier oandsedt han som andra möllare
hafua altidh något at förebähra.

Sammadagh kom för retta Månsz Jahanszon i Ån
gelstadh och Nielsz i Biärnarydh och wore osams om
een kiädia som hadhe gått i pantewijsz them emillan
och först uthsatt aff Joen i Onsziö huilken satte then
till Månsz Jahansohn, sedan gått till Jönsz i Ångell
stadh, Jöns i Rataridh och Arffwedh i Ångelstadh och
på sistone inlagdt i kyrckiokistan, ther bleff then
bortstullen godh om 10 lodh heller 5 rdr. Thätta
bleff sålundha åthskilt och affsagt at the skolla alle
draga lika skadha och wedergiälla honom som kiä
dian åtte hwar sin daler, affräknandes 1 daler
på honom sielff som kiädian åtte och then icke i rät
tan tidh igenlöste förr ähn hon kom i sådan oredho.
48v Anno 1652 den 11 Augusti höltz extra
ordinarie tingh och tionde ransakningh uthj Öeszlöff, när
warandes i häradzfougdens stelle vnnerfougden ehr
ligh och förståndigh Christiern Drejer i Håå sampt eed
sworen nembdh.

Nembdhen  
Per Bengtzon i Tråtteszlöff Per i Bräkentorph
Åke i Ragnellekiöph Måns i Ångelstadh
Joen Annerson i Bergheem Joen i Iffla
Månsz på Helsingztorpet Jöns i Fallnaweeka
Vdder i Öeszlöff Jönsz Fiskare i Quenarph
Anders Perszon i Åby  

Sammadagh framkom för retta Ilin Jönsz Bengt
sons i Qwänarph och besuäradhe sigh om the 6 rdr som
finnas antecknadhe på lengden effter sahl. Bengtsze i
Guddarph at the äre tilförendhe igen tilbaka betallte
och effter såsom thet medh sådana godha skiäll beuiijsas
at thet är bethalt ty må hon här effter för samma
kreffiandhe oqualdh bliffwa.

Sammadagh bleffwe twenne gårbönner Jon
Bengtzon och Jon Jonszohn i Prestetorph wenligen för
lickte om theras mundbruek och osämia the sigh emil
lan hafft hafua och opsatte till wijte at uthgiffwa een
koo then parten som öfuerbewijsas kan affbryter
thenna förlickningen, till Bärga kyrckio skall ½
parten wijtet wara fallet och ½ parten till
frelszehuszbonden.
49r Sammadagh sakfeltes Månsz Perszon i Röplö
sza för han giordhe sigh till målszman i een annors
mans saek 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradet ½ marker
häradzhöfdh ½ marker

Sammadagh framkom för retta Ingiärdh
Gummundz dotter i Bolmstadh och sigh högeligen bekla
gadhe öfuer Månsz Jönszon i Halsziö å frelsze som
nu tilstädes här comparerar thet han skall haffwa
slaget och giffwet hennes man så mycken hugg
och trälbart honom at han ther effter 14 dagar
för jull, och han strax medh thet samma å dagh och dyg
ne nedlades till sänga och alldrigh opstodh förr
ähn han affsompnadhe om påska måndagh ther nest
effter han huggen fick men effter parterna bero
pa sigh högeligen på wittne i thenne saek och man på
thätta extraordinarie tinget samma högmålsz saek
icke så werderbörligen optaga kan ty opskiutes
här medh till nästa ordinarie tingh och Måns Jönszon
bleff tagen i een nögachtigh stark borgen och lenszman
nen pålagt at så laga at wittnen på bådha sidhor
komma tilstädes tå skall om thenne saek tilbörli
gen uthfört bliffwa.

Sammadagh vthfäste Gummar i Liungby
och hans gårdman Joen Eskielsohn huar een 6 man
na eedh at the icke höllo huarken gewaldigaren
49v Mårten Hindricksohn och häradzprophoszen Joen
Gnellingh enär the bleffwe stukna aff Jon Per
szohn i Bergheen uthj thet perlamente som skiedde
i Liungby om huilket finnes widlöffteligen wara
förmählat på sidst holdne tingh uthj Hampnada.

Sammadagh giorde Peder Jäppaszon i Giäsz
hult een oryggeligh förlichningh med sin stiffsohn Arf
wedh Jacobsohn at när han hafuer honom 6 rdr be
thalt är aldeles klart på huadh han hafua kundhe
honom at tillthalla i arff effter sin fader och modher
och må han sedan thesze 6 rdr bethalte äro intet meh
ra qwälja.

Sammadagh uthfäste Ingemar i Jonszbodha
een 6 manna eedh at han gick icke annorlunda i löffte
för Nielsz i Segerstadh tå han leigde honom till knecht
uthan han skulle komma till nästa generall munstringh
och icke för the 10 rdr som Carll i Hulth uthladhe
till Niels på knechteriet men till thenne handell
war Gumme Thorszohn på Segerstadh huffwud or
saek som them sålundha tillhopa practicerade och
kom först Carll till at leja thenne Nielszen
huilken sedan intet opburen bleff uthan casserat
och i så måtto bleff sina peningar quitt men Carll
i Hulth håller sigh alt wedh thet samma och sejer
at han intet hadhe fått uth the 10 rdr ther Ingemar
i Jonszbodha icke hadhe blefuet hans löffteszman
och håller sigh wedh sin uthfäste 6 manna eedh
och ther låter Carll sigh well nöja medh.
50r Effterschreffne then Kongl. Giötarijkes håff
retz resolutioner äro tilbaka ankompne den 13
Octob: 652 och sålundha förklaradhe oppå nästför
gångne tingzransakningar och dommar som effterfölja.
Een domb ifrån Sunnerbo häradh öfuer Nielsz Ericksohn i
Qwarnatorph som hafuer ihiällslaget för tu åhr sedan Jäppe 
Ericksohn i Tutaridh, dråparen är på leigde framkommen,
dråpet hafuer sigh tilldraget som aff häradzransakningen
och dommen seandes ähr.
Resolutio Nielsz bliffwe benådd lijffuet skall
böta 50 dr och stå oppenbahra skrifft och wara frij
konungz och häradzsaeken.
cronan 50 dr
Jönsz Larszohn i Tansziö för dråph cronan 100 dr. Item
40 marker effter lagen.
häradet 6 marker 5 öre 8 [..]
häradzhöfdh 6 marker 5 8
Jönsz Såhnaszohn i Oeszhult å frelsze för eenfalt hoor 80 dr.
f: huszbonden 53 dr 10 öre 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Hans hoorkåna Thora Nielsza dötter för samma saek
40 dr.
f huszbonden 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
Ingredh Arffwedz dotter i Höredha å frelsze för eenfalt
hoor medh sin lejodrengh 40 dr.
f: huszbondhen 26 dr 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöffdh 6 21 8
50v Pedher Nielszohn i Höredha een drengh för thenna saek effter
resolutionen 40 dr.
f huszbonden 26 dr 21 öre 8 [..]
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
Ingiärdh Swens dötter i Höredha å frelsze för hoor effter
resolutionen 40 dr.
f: huszbonden 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
Nielsz Perszon i Skararph å frelsze för hoor andre gången
160 dr.
f huszbonden 106 21 8
häradet 26 21 8
häradzhöfdh 26 21 8
Swen Påfuelszon i Kornberga å skatta ogifft man för hoor
40 dr.
cronan 26 21 8
häradet 6 21 8
häradzhöfdh 6 21 8
Hans hoorkåna Karin Månsza dötter för samma saek
80 dr.
cronan 53 10 16
häradet 13 21 8
häradzhöfdh 13 21 8
Eszbiörn Gummundszohn i Örnahollma för sine groffwa
och bedreffne tiuffwagerningar är ophängder wedh
tingplatzen Hampnada den 2 Novembris.

51r
Anno 1652: den 17: 18 och 19 Novembris, Höltz
Laga tingh medh Sunnerbo häradh uthj Liungby, öfuerwarandes j
welb: herren landzhöffdingens hr Bengt Bagges ställe börge
mestaren i Wexiö ehreboren och högachtat Johan Mickelsohn
till Swanåesz, Item cronones befallningzman ehrligh och
well:t Harall Trolle i Isiöa sampt häradz edsworne nembde
män.

Nembdhen  
Per Bengtzon i Tråtteszlöff Per Månszon i Biärsaridh
Joen i Snelszböeke Jon Jönszon i Rydh
Måns Jahanszon i Ångelstadh Per i Bräkentorph
Åke i Ragnellekiöph Arfuedh i Wiggåsza
Jon Annerson i Bergheem Börje i Långaskogh
Simon i Westrhult Joen Nielszon i Iffla

Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
½ femptingh Ambiörns gårdh i Östraby 3
½ Hyalt i Ryszby sockn 3
Steen Håkonsons jordapart i Flattinge 3
½ Eskiell Kiöpares gårdh i Tutaridh 3
½ södregården i Hulth 3
½ åttingh i Torlarph 3
1/4 i Hunszbergh 3
1/12 i norregårdhen i Toffta 3
1/3 aff Bierszhult 3
1/3 och 1/4 aff Skiekkarph 3
1/4 aff Bråddalt 3
10 skeppelandh i norregården i Bökhult 3
1/12 fierdingh i Skifftaredh 3
1/6 i Kiäxnäes 3
½ Dotebögdh 3
1/5 aff söndregården i Kiäskhult 3
1/3 i Arffweeka mindre 5 skeppelandh 3

51v 1/12 fierdingh i Kalszhult 3
1/5 aff Ambiörns gårdh i Östraby 2
1/3 i Snöreszöja 2
1/12 aff Giellareböke 2
6 punda ränta i Yalt 2
½ Rommarehyllte 2
1/3 i Ragnellekiöph 2
18 skeppelandh i Kroxebögdh 2
Mäszlidha i Torpa sockn 2
1/8 i Skerffwe 2
½ millangården i Nortorpa 2
½ Lasz Gummundz gårdh i Ikornarph 2
½ parten och 1/8 i Hiorsaredh 2
1/4 i Abbeszhult 2
1/4 i Kroxhult 2
Öffråckra 2
Börjes mödernes jord i Romerehyllte 2
Böeke i Lidhult sockn 2
Ramnäes och Burhullt 2
1/4 och 1/6 i Kiöphullt 2
1/18 i Heszlehullt 2
1/4 mindre 3 skeppelandh i norra Skaffta 2
1/8 i norra Gräszhollma 2
1/3 i Bejaredh 2
½ westra Tansziö 2
Währebodha 2
1 åcker i Biärszhullt 2
1/4 aff Wekabodha 2
1/8 aff Alenszkiöph 2
1/6 i Osznakiöph 2
heelt Wehreberga 2
1/6 i Kiäskhullt 2
52v 1/3 mindre 1 tunnelandh i Tranhullt 2
1/4 i Ryia 2
1/6 i Mäszebodha 2
1/8 i Råakiöph 2
1/4 aff Ormalt 2
1/6 i Örnahollma 2
1/8 i Muraregårdhen 2
1/8 i södra Finhult 2
1/6 i Julsznäes 2
1/6 i norra Osznakiöp mindre 2 ½ skeppeland 2
Jonszkiöph 2
1/4 i Skaffta mindre 3 skeppelandh 2
6 3/4 skeppelandh jordh i Alenszkiöph 2
9 skeppelandh i Ramnäsztorph 2
Strömhult heller Strömma 1
½ Gåestekiöph 1
½ Kånna 1
1/8 i Åhsza i Traheridh sockn 1
1/8 aff Liungeszkiöph 1
1/4 söndregårdh i Wiggåsza 1
½ Steenszgårdznäes 1
8 skeppelandh i Forsza 1
Byhollma 1
½ norregården i Miäret i Liunga sochn 1
1/4 i Ekhullt 1
1/4 och 1 skeppelandh i Hällebök 1
5/12 aff Kiöphult 1
1/4 aff Gummundz gårdh i Kiäringe 1
heelt Torup i Onsziö sockn 1
1/4 aff Buskhullt 1
1/8 i Lidhullt 1
½ Mäste i Wråå sockn 1
52v 1/4 i Biärsaridh 1
Börkeråes 1
Hillgiärdetorph 1
1/10 i syndra Bräkentorph 1
½ Långhult i Hynneridh sockn 1
3/16 i Hällegården i Hynneridh sockn 1
3/16 i Häszlehult 1
1/4 i norra Ämbodha 1
Ågården i Nöttia 1
Angzhult i Agunnaridh sockn 1
Sommarsäte 1
1/8 aff Skerffwe 1
1/8 i Norrtorpa 1
1/4 i Hängiarph mindre 2 skeppelandh 1
Håffdinge 1
8 skieppelandh i Ambiörns gård i Östraby 1
1/8 i Östra Hynneridh 1
1/4 i syndragårdh i Bårszhult 1
1/6 aff Snärhult 1
½ Erick Kiöpares gårdh i Tutaridh 1

Sammadagh kom för retta well:t Jacob Brodzon i Mar
karidh fullmyndigh på Peder Johanszons wegnar och tingskiöt
te Nielsz Danszohn och hans hustru Sisza Pers dotter 1/6 aff
Koddaböke för 60 dr sm:tt.

Sammadagh vpsteegh nembdemannen Arffwedh i Wigg
åesza fullmyndigh på Ingeborgh Arfuedz dotters wegnar i Skiek
karph och tingskiötte Börje Hindrickszohn och hans hustru
Ingeborgh Håkons dötter 1/4 i Äspenäes och therföre opburet
53r 40 dr, een 3 loodh skeedh, 2 skepper rågh, ähn aff sin bro
dher sin lått och opburet 40 dr, ähn aff sina systrar
Bengta, Anna, Segredh och Bengta alle theras jordelå
tter och huar opburet 20 dr sm:tt och i så måtto är
han nu ägandhe till heela gårdhen.

Sammadagh läth well:t Hans Arendzon borgare
och rådhman i Halmstadh upbiuda all then silfuerpant som
honom här ifrån Sunnerbo häradt pantsatt är 1.

Sammadagh bleff examinerat om ett beswär som in
spectoren öfuer gräntzetullen hafuer låtet andraga om ett
paer oxar som welb: fru Karin Lilliesparre till Förarph
hafuer försåldt till een dansk bondhe och han them sedan
kiördhe otullat een bywägh uthöffwer och alldenstundh
fru Karin är een meenlöesz änkia och är långt oppe bo
endes ifrån gräntzen och icke hafuer förstått tullordinantzi
en och försummelszen består mycket på tullaren på
grentzen som sigh bordhe, blifuer hon welb: fruen o
sakfelt thenne gång, dock här med åthwarnadhe så är thet
eena standet som  thet andra sigh tagandes til wara
at här med yttermehra intet sålunda något godz här aff
häradet på ett eller annat sätt må tullen förbij föras
med mindre säljaren skall dhet till swara.

Sammadagh framkom Aszer i Hyltena huilken å
senaste tingh uthfäste een 12 manna eedn för thet op
penbahra ryckte han uthj kommen war at haffua hafft
lägerszmåhll med ett ogifft quinfolck Bengta Truffwedz
dötter som i wåras dödh bleff och hon medh sin lättfer
53v dige mun brackte honom thätta qwallet och tillwijtelszen
oppå.

Eedhemäen  
Aszer Larszon i Höltena Swen Larszon i Höltena
Jöns Suenszon i Hult Suen Larszon i Hulth
Peder i Hiorszberga Jönsz i Hiorszberga
Nielsz i Kiärszhult Påfuell i Räffweridh
Mattes i Färalt Nielsz i Bjärszhult
Jönsz i Nåtalt Lars i Färalt

Thenne eeden bleff lagligen giordh och gången och Aszer Lar
szohn bleff aff rätten och nembden frij ärkiändh i thenne saek
och här med förbudet wed lagliget straff till giörandes
at ingen må här oppå widare qwällja uthan then som kan
fästa foot och stå therföre.

Sammadagh tingfördes för retta Åke Swenszon i Fläsze
ridh een gifft skattebondhe huilken är kommen i ett ryckte
för ett löszquinfolck Tyredt be:dh dansk född och tilförenne
folgt fältet effter och effter thätta rycktet står på ogrun
dadhe skiäll och löesze beskiedd, eij heller är thätta tillfö
renne anhängigdt giort här wedh rätten för ähnnu, ty
dilationeras här medh till nästa tingh at man kan besinna
bättre och sannare beskiedd och skiäll till sanningens
opliuszningh om huilket lenszmannen ther sammastädes blef
informerat flitigt effter at ransaka och weeta rätten
een trogen relation at giöra och så wijdha här medh ther
till opsatt.

Sammadagh tingfördes för retta Truffwedh i Harp
hollma een gifft man huilken är rycktbahr blefuen för ett
54r ogifft quinfolck Anna Suens dötter i förbe:te gårdh Harphol
ma och skall sigh sålundha hafua tildraget at i förleden
midsommars tidh the wille reesza till Laholms märknat
wore och monge andre med i samma sälskaph och tå the
kommo uth på Laholmsz heedh ladhe sigh marknatz folc
ket nedh i stora hoopar och långa radher, bleff så thätta
unga quinfolcket liggandes emillan sin moorbrodher
Lasze och thenne Truffwedh och unga drengiar gingo och
låttes som the wille wachta hästerna och sågo tå såda
na lättferdige affecter slätt intet häller the rin
gaste teckn till sådana okyska vmgiängelsze och aff
thesze omständigheeter som man nu hafuer lagligen och till
börligen examinerat finner man inga the skiäll som
man thesze folcken till eedegångh binda kan, ty bleff
we the i thätta ogrundadhe qwall frij ärkiändhe, helst
emädan medföljet bewittnadhe at här uthinnan måt
te någon widhlöfftigheet effterfölja.

Sammadagh tingfördes fengzligh för retta Andersz
Gummundsohn i Siuhult i Hallaridh sockn och bleff
anklagat för åthskilleliget tiuffwerij som han tidh
ifrån tidh stullet hafuer doch tilförendhe eij waret ting
fördh, ifrån Jöns Knutzon i Osznakiöph hafuer han stullet
och bröt sönder 3 löfft och huusztaek redhe peningar
6 dr 1 marker sm:tt som bonden såldhe sin [..] koo före, them
fick han intet här till dagz igen, 2 fåhra låhr om 6 öra,
smör 4 marker och 1 marker peningar, 1 silffnåhll then fick han i
gen godh om 14 öra, een ½ skeppa ärter om 2 ½ marker.
Item een ny skinpälsz om 1 ½ marker, ett förklädhe om 1 ½ marker,
een lista om 10 öra, linnebandh om 1 marker, annat småplåck
54v om 1 marker, ähn ifrån Pedher Börgesohn brutet sigh in på
ett taek om nattetidh och ther uthstaell i pertzegler till
4 dr sm:tz wärdhe, tå han fångat bleff och bonden fick
½ parten igen och rymbdhe tå ifrån honom som han thätta
hadhe ifrån stullet medh järnen, them slogh han sönder i
skogen, ther näst effter hafuer han gått till Jöns i Wägla
och kom in op unner taket, ther stodh een stolpakista
then bröt han söndher och uthstaell 4 dr i redo peningar
huitt mynt, thätta skiedde om torszdagz natten och onsz
dagen ther effter bleff han åter fången igen och bekom
peningarna igen på 2 marker när, Item een silfnåhll och
snodh om 3 marker, [..]pertzegler till 2 dr, Item hafuer
han gået till Nielsz i Foglehult och brutet sönder een
stark låffthuusz döra låesz och uthstaell ther allahanda go
dha wahrur, nyttige för tiuffwen och skadelige för bonden
till 10 dr och 4 öra sm:tz wärde, tå bleff han fången
störste deelen igen bekommet och thet öfrige förtärt och
förwänt, Item ifrån Trulsz i Siuhult peningar och an
dra wahrur till 2 dr sm:tt och belöper sigh thenne tiuff
naden som honom nu är öfuer bewijsatt och godhwilleligen
bekienner 32 dr sm:tt för thesze optalldhe och oprä
knadhe öfuerbewijste och friwillelige bekiände tiuffwa
gerningar, bleff han aff retten och nembden dömbdh
effter thet 6 Capitell i Tiuffwa B: L: L: till galge
och green och ogiller för gerningar sina, omståendhe
häradz allmoge bära rätt fahra för thenne tiufuens
boott och bättringh om han till lijfuet kan benådat blifua
förmedelst at honom beuijsas och öfuertygas at han hafuer
hafft then slemma wahnan aff barndommen.
55r Sammadagh bleff Swen i Boarph anklagat för thet
han brukat hafua och idkat landkiöph aff bönderna så een som
annan tidh och ophandlat 10 paer oxar och dreffwet them
åth Danmarck och them försåldt, doch hafuer han aflagdt
grentzetullen therföre bleff här med opsatt till nästa tingh
och är allenast beståendhe thet han är een fattigh man och låtet
sigh bruka för böndernas uthsäljare.

Sammadagh tingfördes åter Jönsz Swenszon i Flattinge
för rätta å frelsze huilken aff sina grannar och någrannar hafuer waret til
lagder tiufuerij om huilket finnes wara examinerat och
protocollerat först på nyåhrstinget i Åby d 2 Januarij
och pertzeglernaa antecknadhe emot huilken tilwijtelsze
han uthfäste lagh för nu sista tingh d 20 Junij och blifuer nu
eij lagför heller och kommer lagh åstadh ehuru well ifrån
then förste dagh och in till then andre bleff dilationerat
ty dömbdhe rätten honom för hans ållerdom och saeken län
ge förteegat waret hafuer effter thet 7 Cap: i Tiuff
wa Balcken 40 marker och betalla målszäganden sitt igen.
f: huszbonden 13 marker 2 öre 16 [..]
målszäganden 13 2 16
häradet 6 5 8
häradzhöfdh 6 5 8

Then andre dagen continuerades laghtinget medh sam
ma rättegångz perszohner och samma nembdhemäen.

Sammadagh bleff och omtalat och förhandlat om
thet miszförståndh här till på några åhr bort åth sigh tildra
get hafuer medh tingzpeningernars ärläggiandhe i thet
behållet skatte och cronehemmanen skola gifua 1 marker aff
gårdhen och frelszehemmanet een ½ marker oärachtat at så
dant ingen städes i något häradh skeer här i landzhöfdinge
55v dömmet uthan alla åthniuta lljka lagh och rätt så well frelsze som
ofrelsze, therföre bleff bewilliat och eenhelleligen samtyckt
at gifua 1 marker sm:tt så länge thenne fahrliga dyra tiden påståer
och närwarande adelszmän welb: Oloff Lilliesparre
welb: Hans Kyle, welb: Jöran Påesze och welb: Johan Gyl
lensuerdh och flere aff adelen thätta bejakadhe ouägerligen
aff theras bönder skall effterkommet blifua, vndantagan
des adelens enskijlte råå och röer men the öfrige alla
lijka, så heela, halffwa som fiärdedeels hemman u
than någon förewänd ändskyllan.

Sammadagh framkom för retta welb: fru Brita Lillie
sparre till Askenäs huilken hade ett qwall emot welb:
Johan Påellman och hans syskonne om een affhandlingh welb:
fru Brita hadhe med sin syster sahl. fru Kierstin Lillie
sparre till Vgglanszrydh om Börkeråsze gårdh som in
unner Ugglanszrydh beläget är och effter begge systrer
na giordhe ett sådant sämjemåhll effer Börkeråsz ähr
welb: fru Brita Lilliesparres eget arfuehemman op
drogh hon fru Kierstin förbe:te Börkeråes för een wisz
summa på een behageligh tidh och om något kunde henne
ther iämpte i ringa wilkor tilfalla aff bönderna på
Börkeråes thet war henne opunt aff systerligh benä
genheet, slutasz nu här wedh at welb: fru Brita Lillie
sparre wederkiännes Börkeråes som henne i alla
måtto tillhörer at medh giöra och låtha som henne bäst
behagar och blefue the på båda sidhor så om thätta som
annat the hadhe hafft sin emellan at osämja om wehnli
gen och well förlickte och ther på bleff oprättat
breff och zegell.
56r Sammadagh framkom Mattes i Torph giästgifwa
ren ifrån Rydaholms sockn för rätta huilken hadhe nu i
sommars giort bröllop åth sin dotter Ingeborg Matz
dotter med hustru Beatas sohn i Giäszhult Niels Jon
sohn huilken icke länger leffdhe ähn i 14 dagar effter
bröllopet och war huarken hans heller hännes
bordzdeelar sammanfördt och består osämjan i brude
peningarna och mörgongåffwan som hon hustru Be
ata will alt slå unner sigh, thätta bleff alt wehn
ligen bilagt och föreenat och hustru Beata effter
lät vnga hustrun een vngh fålle och 4 rdr och
här om bleffwe the såte och sams.

Sammadagh tingfördes för retta Tråtte Erikszon
i Torsedh wedh Sundet och bleff illa beklagat för een
heel hoop fåer som grannarna ther omkringh bort
mist hafua, Jöns Jonszon på Halsiötorp framkom
och klagadhe om 2 fåhr them bekiännes then gamble
gubben och säjer sigh hafua hafft een sin dotter Inge
borgh medh sigh, een ärtzförgiäten fåratiuff, Item
thenne Ingeborgh stullet ifrån Bengt Broerszohn i
Hallsziö 2 fåer och them hafuer hon bekiänt men
hon gåer wedh skogen, Jöns Jönszon i Halsziö miste
ett fåer, thet staell thenne Ingeborgh och hennes sy
ster Brita som intet bättre är ähn then andra, ähn
ifrån Lars i Halsziö ett fåer och kiöttet fans ther
i hybbelet hoes Tråtte och skinnet hadhe the såldt
åth Huitaridz sockn, ifrån Suen Suenszon på Toffta
torph ett fåer och thet bytte the tiufuadöttrerna med
fadheren sin emellan, ifrån Per Suenszohn på
56v Tåfftatorph een giet och then fick han igen sedan then waer
slachtat, ifrån Per på Smedztorpet ett fåer, thet fick han
igen sedhan thet war slachtat, Item ifrån een fougdhe i
Westergiötlandh Bengt Månszohn aff hans swinehooph
stahll han senast ållen åhr war, huilka woro hijtkiörde
på Erickstadz skogh 2 st. swijn och sedan ther effter
hårdt bleff ransakat fans swijnen slachtadhe hoes
thenne gamble mannen Tråtte wedh Thorsedh sundh och
flesken fick han ifrån sigh igen, och emedan thenne gub
bens döttrar gåå wedh skogen blifuer förtenskull här
medh opsatt till nästa tingh och man kan i medler tidh fåå
them och the kunna stå huar andra till muns och i medler
tidh warder thenne gamble mannen Tråtte uthj borgens
händer på anfordran om dottrerna icke komma till
städes skall oppå hans saek dömbt blifua.

Sammadagh tingfördes Jönsz Erickszon i Fägrehult för
rätta gifft man å skatta huilken för 2 åhr sedan war kommen
i ett wahnryckte som skulle han hafua hafft olofliget umgenge
med Lille Kierstin i Altaböeke och bleff för the ogrundhadhe
skiäll frij ärkiändh men aldenstundh at hans kiötzlige broder
Per Trulszon hafuer uthj ett giästabodh uthj Ulszbäk offen
teligen beskyllat honom för thätta hooret ty uthfäste
han therföre een 12 manna eedh till nästa tingh.

Sammadagh vpsteegh nembdemannen Per Anner
szohn i Bräkentorph för rätta fullmyndigh på Jahans
wegnar i Ramskogh och tingskiötte Joen Rämm
och hans hustru Gunnell Larsza dötter 1/8 i Tutaredh
57r Muraregården för 25 rdr, ähn Broer i Höesz
längh fullmyndigh på Botell Månsza dötters uegnar
och tingskiötte 1/8 för 10 rijkz dr och bliffuer
1/4 aff gårdhen.

Sammadagh framlade Anders Perszon i Hult
kyrckioheerdens wyrdige och höglärdhe mester Nielsz
Rubenij uthj Huittaridh bewijsz uthj huilket förmäh
lesz han medh sin hustru Märita Niels dötter hafua
kiöpt aff hans swärmoder Thora Niels dotter  1/8
aff norregården i Hult för 40 rdr.

Sammadagh bleffwe Thuna bönder alle tillhopa
förbudet wedh theras 40 marker at återholla och igenwändha
medh thet förtreetelige skogzhyggandet som grannarna
och byerna ther omkringh beklaga, blifua the här effter
beträdda som för thätta skiedt är och låta så uthugga
skogen, tå skolla the böta sina peningar.

Sammadagh framkom Simon Nielszon i Borszna för
rätta fullmyndigh på hustru Annas wegnar i Hyalt och ting
skiötte Bengt Oloffzon och hans hustru Märita Arfuedz
dotter 1/4 Hyalta gårdh och therföre opboret 51 rdr.

Sammadagh framkom för rettta Jon Månszon i Nortorpa
fullmyndigh på Anders Olofzons wegnar i Wiggåsza och hans
moders Segredz och tingskiötte Swen Suenszon i Ryia
och hans hustru Ilin Jäppa dötter 1/4 mindre 2 skeppelandh
iordh i Ryia och therföre opboret 20 rdr och Anderses
moder opburet 20 dr silfuermynt.
57v Jonas Ståhle på Tofftaholm låter opbiuda een kiortell, een
tröja, een duek, hörer Peder Nielszon till, som han i
pant haffwer 1.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Jahanszon i Toffta
fullmyndigh på Nielsz Månszons och Bengt Månszons wegnar
och tingskiötte Larsz Månszon och hans hustru Karin Seff
wedz dotter tuedeelen aff 1/4 i Norregården i Toffta för 48
rdr och är nu ägande med kiöp och ärff till 1/4 af aller gården.

Sammadagh framkom för retta welb: Jahan Påellman
till Ugglanszrydh och för sigh och sin syster androgh i ett
ährende i rätten och framwijste ett kiöpebreff uthgifuet
aff herr Christiern i Ryszby och hans broder Pedher
Carlszon i Fallnaweeka angåendhe Synneråes halffwe
gårdh som the sahl. fru Kierstin Lilliesparre sålt
hafua för 100 rdr bådhe för sigh och sina söskonne
och ther oppå betallte sahl. fruen 10 rdr och ett
par oxar om 14 rdr, een häst om 6 rdr, Item
een 4 loodh förgylt skeedh om 2 rdr och 1 lb smör
om 1 rdr. Summan blifuer 33 rdr. Och effter
kiöpet eij kan fullkompnas, ty bleff här medh slu
tet at herr Christiern skall igenlefuerera medh
sin brodher Peder Carlszon så godha uthlefuereradhe
pertzegler effter godhe mäns miätandhe at förbe:te
33 rdr bliffwa tilfyllest ärlagdhe och bethalladhe
och ther medh låthe the sigh benöja å bådha sidhor.
58r Sammadagh tingfördes för retta Jönsz Matzon i Må
rarph een frelszebondhe gifft huilken hafuer belägrat Kier
stin Jahans dotter ogifft å frelsze thet the bägge godhwilleli
gen bekiänna, therför the och båden effter Gudz lagh blef
we sagdhe ifrån lijffwet, Then som hoor bedrifuer medh
någons mans hustru skall dödhen döö etc.

Sammadagh framkom een häigderidare benemdh Per
Perszon medh vnnerjägemestaren Paull Delagrantzie full
mackt dat: d 5 Martij 652 thet han med trogen
flijt skall tingföra och ransaka effter them som här i Sunner
bo häradh fälla diur och nedhugga bärandhe trä och effter
såsom han thenne tiänsten otroligen handterar, tagandes mu
ter och andra pertzegler så aff then eene som then andre
som honom öfuertygat är och måtte medh blygszell lefrera
Måns i Jonszbodha 14 rdr tilbakers igen och änkian i
Piggebodha bethala ett skiortelärufft, therföre bleff
hans fullmackt casserat och skall han widare swara
een annor gångh i thenna saek när man widare får ransaka
hoes huem han flere så handlat hafuer.

Sammadagh saekfeltes Bengdt Annerszon i Hårenbergh
een drengh för mökrenkningh medh Märit Månszdotter i
Horn effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbondeh 13 marker 2 16
målszäganden 13 marker 2 16
häradet 6 5 8
cronan 6 marker 5 8
58v Sammadagh saekfeltes Nielsz Månszon i Håralt å skatta
för mökrenkningh medh Kierstin Jons dotter i Höllminge
effter thet 3 Capitell i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
målszäganden 13 marker 2 16
cronan 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
Hwadh belongandhe Jönsz Månszohn i Ingellstadh een gifft man
som thenne drängen hafuer ogrundat kommet i ett löest
tahll, ther bedz drängen före och elliest betygar bådhe
kyrckioheerden och grannarna ther omkringh at om
thet woro aff nödhen tå willia the well wara medh
honom i eedgångh at befria.

Sammadagh bleff rettaren på Tofftaholm Önner Knut
sohn anklagat för några vnnersleff och begångne fauter
och niddolt någre sina herresz angelägne saeker som han
borde tilkienna gifua och tingföra.
Then böszan som Joen Birgesohn i Dörarph förährade Önner
thet giorde han till then ände och förtenskull at han
icke skulle blifua drefuen att hemmanet, doch hafuer
han satt hans granne Joen Joenszon at bethala honom
2 rdr för samma bysza, bethalar icke han tå skall
han thet sielff giöra och thätta skiedde sedhan Joen
quälldhe gåffwan.
Belongandhe thet wallmaret som Jons moder hade giffuet
Önner at han icke skulle förföllja honom för een gam
mull iholl eek som stodh på Linnehulltet thet nekar
han intet till.
59r Aff Jönsz Jönszohn i Flattinge bekommet 1 rdr för han ho
nom för een eek icke förfölja skulle, doch sedan aff syne
mennerna befins wara behållen.
Birge Skreddare i Flattinge hafuer angifuet at Håkon,
Måns och Jöns Håkonszon hafua hugget 3 st. eeker
och them intet tingfördt, thesze äro dödhe och kan intet
mehra här medh uthrättas.
Belongandhe Arffwedh Jöranszon i Fallnaweeka hafuer
gått i Åånäes och ther medh sin sohn hafua flått bast
och reefuet näffwer och thet skall wara skiedt medh
Önners weetskaph och låff, så och hugget een hooph
eekebordh och effter the icke äro stembdhe, ty måste
the stå huar andra till muns till nästa tingh, ty Önner
säger här hårdt neij före.
Belongandhe at Håkon Jönszon i Flattinge skall för 4 åhr
sedhan skutet ett rådiur och thenne saeken eij tingfördh
uthan taget een bysza i wägie löhn at han skulle förtia saken
thetta blifuer honom Önner beuijsat och föregifuer at
then är bethalt, när the räknas wedh är thet icke skieet
så moste thet skiee, men Håkon beuijsar at honom bleff
betallningen heemsändh för 8 dagar sedan nembl. 10 marker sm:tt
och förty är klart at ehuart Önner huerkar så är iu så
tillgånget och Vdder i Öeszlöff beuijsar at han war hoes
tå Håkon förliktes med Bengt Perszon i Flatting tå the
sloges at han icke skulle oppenbahra om rådiuret, dock
skiedde thet med Önners samtyckke och han satt inne i
stugun tå then förlickningen skiedde och the woro uthe på
gårdhen, lickuäll låtz han och giorde som Pilatus och icke
stodh ther hoes när thet skiedde, tå wiste han lickuell grant
huadh the förrättadhe inne i stuffwan.
59v Belongandhe thet Önner hafuer hugget een fälla uthj een hage
wedh Tofftaholmsz säteszgårdh thet består godzafougden Joen
Suenszon, thet ståer till welb: fruen sigh på at förklara men
om thet klander och quall om otilbörliget näfraflengande
och basteriffuande her om skall ransakas och tagas någre
aff nembden ther till och altså skall både godzafougden,
Önner och arendatoren på Tofftaholm wara tilstädes.

Sanmadagh framkom Per Jahanszon i Hästberga för
thätta länszman öfuer Giötterydz gieldh och lät antekna
dhen 12 manna eeden som han senaste tinget uthfeste
angående the 100 dr sm:tt som finnes i hans lefuere
ringh i länszmanszräkningen at samma 100 dr äro och
i redo bahra peningar lefuereradhe och ther medh intet
sueek [..] om huilket han och befallningzmannen
well:t Harall Trolle hafua warit stridige och oeen
se om nu een tidh bort åth.

Laggångszfolck  
Per Jahanson i Hästberga Joen i Ramnäes
Jöns Månson i Ramnäes Lasze i Eekenäsz
Niels i Staeridh Suen Perszon i Näes
Nielsz i Näes Jahan i Siuhult
Per i Siuhult Jöns i Siuhult
Jöns i Stråmmakiöph Törsten i Rydh

Thenne eeden bleff giordh och gången och Per Jahan
sohn bleff för befallningzmannens quaell frij är
kiändh, helst emedan han tilförenne icke hafuer
låthet sig åthnöja uthan han moste sigh medh een
eedgångh befria.
60r Sammadagh framkom Andersz Oloffzon i Breken
torph för rätta och lät anteckna then 6 manna eeden som han
uthfäste sista tingh emot Jon Gertornszons käremåhll i Fe
ringe om hans knechta lejokarlsz legomåhll thet han skulle
hafft the förordh thet knechten Per Månszon intet skulle
rymma huilka förordh icke skiedde.

Eedemäen  
Anders Olofzon i Bräkentorp Per i Bräkentorph
Erick Knutzon i Tutaridh Jönsz i Eskielstorph
Anders på Ludde Månsz i Gnustorph

Eeden bleff fullgiordh och Anders sades frij för Jon Ger
tornsons quaell i thenne saek.

Sammadagh framträdde för retta welb:ne Jöran Påesze
till Bolmstadh och besuäradhe och anklagadhe een ryttare Peder
Olofzon i Rateridh, Joen Germundsohn i Mallmaridt, huilken
icke tilstädes är uthan på sin reeszo åth Callmara, Item junc
kerens egen tiänare Suen Jönszohn i Rydh, thesze hafua
alle gått till och bränt påttaska på ett stort bökehult
aff huilket brännandhe någre 100 gröna böeker äro
förderffwadhe och bortskembdhe at the aldrigh komma
sigh igen och kunna giöra frucht och emädan Per O
lofzon i Rateridh som nu tilstädes är blifuer till thätta
bökebrännandet förnembligast tagen huilken högeli
gen protesterar och biuder wärjemåhll för sigh och förten
skull uthfäste han therföre frijwilleligen een 12 manna
eedh till nästa tingh at han ther till intet wållande
ähr, sedhan skall och medh the tuå andre bliffwa
medh flijt examinerat.
60v Sammadagh framkom för retta Peder Jonszon i Fägre
hult och Wäszbo häradh och sigh besuäradhe uthöffuer
huruleedes hans hustru Ingeborgh war beden till
brudhsäta till Hans Suenszons dotter i Risza här i
Sunnerbo häradh och om söndagzafftonen bruden war
afklädd och silfueret inlagt i een ask, bleff
tuenne silffkiädior bortstullna aff asken then the
hadhe satt på een föreståck uthe på gårdhen, nu tilläg
ger och tillwijter thenne Peder een ungh drängh An
ders Gummundsohn skall wara saeker och skylldigh
här till aff ingen annor orsaek uthan thenne drengen
hafuer gått obeden ther i giästabodz gården dock war
han spelleman och protesterar högeligen till thetta tiuf
wa tilleggälszen och förty uthfäste han een 12 manna
eedh till nästa tingh, vthaff the huszbönderna han
några åhr tilförenne tiänt hafuer, aff them hafuer
han ett gått skåtzmåhll men Per Joenszon kan intet
aflåta uthan will änteligen hålla thenne för gerningen.

Sammadagh framkom Ingemar i Jonszboda och lät
anteckna then 6 manna eeden at han alldrigh gick i
löffte för the 10 rdr i thet knechtawäsendet som Inge
mar och Carll i Hulth hafua waret oeensze om som till
förendhe finnes klagat och protocollerat.

Eedemäen  
Ingemar i Jonszbodha Vdder i Öeszlöff
Ambiörn i Jonszbodha Jönsz i Tråtteszlöff
Anders i Lindhult Joen i Tråtteszlöff

Eedhen giordhe han fyllest och bleff för Carlsz kiäre
måhll frij ärkiendh.
61r Sammadagh framkom Nielsz i Vllberga och för sigh och
sina söskonne tilltalladhe sin hustrus syster Ingeborgh i Hallsa
redh förmenandes henne hafua undandolt något aff arff
skifftet och icke låtet komma fram på bytet thet them
medh rätta bordhe, ty bleff henne alfuarligen förmanat at
rätta sigh i saeken till nästa tingh huar och icke tå moste
man taga skarpare i hoop medh henne.

Sammadagh framkom wällärde herr Jahan Lyngtzius
för rätta och åter klandrade om then gårdatredingen som
Jönsz i Ryszby honom försåldt hafuer för några åhr sedhan och
therföre opboret 51 rdr men icke fått ther oppå la
gafångh, och nu kommer Jönszas sohn Erick Jönszohn
fram och tilbiuder herr Jahan sina peningar igen som han
på samma gårdatredingh uthlagt hafuer men tå the
handladhe opsatte the een oxe i wijte then som opreeff
kiöpet, thätta bleff slutat och afftalt at herr Jahan
må taga sina peningar igen och witet wara förfallet
till then som wederböhr som är herr Jahan Lyngtzi
um, så skall och Jöns och hans sohn Erick förnöja herr
Jahan höstärningen effter miäteszmanna ordom.

Sammadagh framkommo åter gewaldigaren Mårten
Hindricksohn och häradzprophoszen Joen Gnällingh
om huilka finnes widlöffteligen wara ransakat på
föregångne holldne tingh uthj Hampnada den 10 Junij
om thet perlamentet och slagzmåhlet som sigh tildrogh
i Liungby och hurulunda gewaldigaren bleff illa
stucken aff Joen Perszohn i Bergheem ett hållstyngh
i axlan och 2 kiötsåer i handen och emedan thätta
skeedde aff Joen Perszohn tå han mycket drucken
war för huilket han een stoor summa påkostat haff
wer både i läkarelöhn såsom och therasz försummelsze
61v och tagne skadhe och annat mehra slijkt och målszägan
den är nu myckeet beweekt at bedia för honom, hafuer och
funnet stoer skull hoes häradzprophoszen Jon Gnellingh
till thätta perlamentz begynnelsze, ty bleff Joen Perszohn
saekfelt effter thet 6 Cap: i Såram B: för ett fullsåhra
20 marker och effter thet 10 Cap: i Såram B: för 2 kiötsåer
12 marker, blifuer altså till
cronan 10 marker 5 1/3 öre
målszägand 10 marker 5 1/3 öre
cronan 5 marker 2 1/3 öre
häradzhöfdh 5 marker 2 1/3 öre

Sammadagh framtredde för retta häradzskrifwaren
welförståndigh Anders Larszohn fulmyndigh på welb: fruu
Brita Lilliesparres wegnar till Askenäs och tingskiöt
te Joen Perszohn och hans hustru Swenborgh Simonsz
dotter, Item Nielsz Eskielszohn och hans hustru Tora
Pers dotter 15 skeppeland jordh i Örnahollma
för 83 dr sm:tt. Så är förståndande at Nielsz hafuer
5 skeppelandh sin arfuajordh ther sammastädes för
uthan the förbe:te 15 skeppelandh.

Sammadagh opsteegh nembdemannen Jon i Snelszböke
för rätta fullmyndigh på Anders Nielszons wegnar i Nåtalt
och tingskiötte Nielsz Nielszon och hans hustru Suenborgh
Jönsz dötter 1/3 i Nåtalt för 100 dr sm:tt. Ähn aff Per
Matzon i Hambra 1/6 ther sammastädes för 50 dr sm:tt
och 2 rdr i efftelöfue och här med är rätt ägande till
½ gården med kiöph och arff.

Sammadagh framkom för retta Jacob Jönszon i Borszna
och på sin systers Märitas i Getabodha kärade till
Joen Jonszon i Stahult om 25 rdr som finnas opteck
nadhe på Märitas man sahl. Per i Gettebodasz skull
62r register men Joen protesterar på thet högsta at giället
är icke heller hafwer waret mehr ähn 6 rdr och effter
han aff änkian blifuer qwalldher och kan icke omole
sterat bliffwa, ty består han icke giället wara mehr ähn
förbe:te 6 rdr och uthfeste ther oppå een 6 manna eedh
till nästa tingh at så sant ähr.

Sammadagh inlades i retten herr Anders i Halla
ridsz bewijsz at Håkon Perszon i Hallaböeke och hans hustru
Botell hafua kiöpt een fiärdingh i Sånneholma för 113
dr sm:tt. Item een drengh Eskiell Håkonszohn kiöpt 1/8
i Sånnehollma för 57 dr sm:tt alt aff Tufue Månszohn
i Stersehollma som thenne jorden såldt hafuer.

Sammadagh kom för retta Harall i Bråna H: K: M:tz
rikzcantzelärens frelszebondhe och besuäradhe sigh öfuer Lasze
och Måns i Båkkabodha welb: Nielsz Lindegreens frel
sebönder huilka emot lenszmanszens förbodh hafua
nedhugget een gierdeszgårdh på Bråna byawelle, bleff
opsatt till nästa tingh och tå skolla Båkkabodha böndher
framstellas at swara i thenna saek.

Sammadagh vpsteegh för retten nembdemannen
Per Bengtzon i Tråtteszlöeff fullmyndigh på thesze effter
skrefnes wegnar och tingskiötte theras broder Jönsz
Håkonszon och hans hustru [..] dotter alla
theras arfualotter uthj Millangården i Flattinge och
hafuer huar för sigh opboret nembl. Steen Håkon
szohn för sin lått och tuenne sina bröders som han
kiöpt haffwer 30 rdr, Pedher Håkonszon för
sin lått 12 rdr, Håkon Perszon för sin lått
10 rdr.
62v Sammadagh framlades i retten ett skriffteliget bewijsz
hurulundha såsom Per Jönszohn och hans hustru Kierstin
Pers dotter hafua bethalat på een fierdingh aff Hy
alta gårdh och giort wällärdhe härr Christiern i Rysz
by fullmechtigh sådant at tingskiöta på Peders mo
ders och hans söskones wegnar och belöper sigh som han
i samma gårde 1/4 inlagt hafuer effter räckningen
90 dr 24 öre sm:tt.

Sammadagh inlades i retten wällärde herr Andersas
i Hallaridsz skriffteliga bewijsz innehållande thet Fråsten
Eszbiörnszohn hafuer såldt Joen Giermundsohn och hans
hustru Tyredt [..] dötter 9 skeppeland jord i
Kroxaböke och therföre opboret och bekommet för 9 skep
peland jordh ther sammastädes 80 dr sm:tt och een koo
thetta blifuer tillhopa beräcknat 1/3 mindre 1 tun
nelandh aff förbe:te Kroxeböke gårdh huilken förbe:te
1/3 mindre 1 tunneland Joen Giermundsohn nu tingskiöter
och afhender ifrån sigh och sina arfua och tillägnar in under
sin mågh Månsz Joenson och hans hustru Siszella Jons
dotter till een euerdeligh lagfången ägendomb.

Sammadagh vpstegh nembdemannen Börje Kråek i Lån
gaskogh för rätta fullmyndigh på Gumme Jeppasons uegnar
i Skierszhult och tingskiötte Jöns Bengtzon i Brokabögdh
och hans hustru Siszella [..] dotter all sin jordh som
han bådhe arfft och kiöpt hafuer i Skiärszhulta gårdh
för 50 dr sm:tt, Item fullmyndigh på begge halfsöstrer
nas wegnar Kirstin och Karin Jäppa dotter huilka hafuer
huar för sigh opboret för sin jordh ther samma
städes i Skiärszehulta gårdh som the bådhe arfft och
kiöpt hafua 18 dr sm:tt.

63r
Then tredie dagen Continuerades medh Laga
Tinget, och samma rättegångz persohner och Nembdemän.
 
Sammadagh upsteegh för retten Nembdemannen Per Månsson
i Biärserydh, fullmyndigh på efterskreffnes wägnar, och ting-
skiötte Per Larszohn och hans hustru Gunnell Swänsdötter alla 
theras jordelåtter i Hunsbergh, och hafuer huar för sigh opbo-
ret som följer, Swärfadern Swän i Hunsbergh opboret 70 dlr, 
then älste brodern Niels Swänsson 16 dlr 14 öre, och then tre-
die brodern Nanne Swänsson 22 dlr 14 öre, Item Söstern 
Kierstin 8 dlr 7 öre, och hustrun Gunnell Swänsdotter 
hafuer ärfft 8 dlr och 7 öre, och löper summan sigh 92 dr sm:tt.

Sammadagh inlades i retten ett fast och krafftigt kiöpebreff
uthgifuet aff fordom majoren edelle och welb: Jöran Nielsohn
Gyllenfalck till Långåesza och iempte hans angeborna handh
och signäte, jempte flere welb: godhe herrars som mäns
som ther till wittnes öfuer hafua waret som är welb: Nielsz
Jespersohn till Granåes och welb: Jöran Sijlfuersterszohn
till Granbäk och wällärdhe herr Brodz Suenonis dat:
Jönekiöpingh den 24 Martij 635 och förmähles uthj förbe:te
kiöpebreff thet welbe:te Jöran Nielszon Gyllenfalck
at frij willia och welberådde modhe hafua opundt och såldt
then edle och welb: man sahl: hoes Gudh Niels Siöbladh
then älldre någre sine arffaldne och kiöpte frelszehem
man och ther på tillförenne icke något lagafångh giffuet
för een anszeenligh stor summa peningar som sielffue
kiöpebrefuet förmähler, aff huilka hemman nu effter
handen welbe:te welb: sahl. Nielsz Siöbladh arffaldne
äre nembl. Siöabro och Grimszbögdh till sahl. Siöbladz söhna
sohn den edle och welb: herr majoren Carll Siöbladh till Härstadh
och hans welb: kiära huuszfru Maria Stiärna förbe:te
hemman medh theras wisza och ouisza sedhwanlige uthlagor
huilket them nu här medh med lagafångh blifuer confirmerat.


63v Sammadagh bleff räknat emellan Swen Tuffwaszon i Kiöp
hult och Jöns Matzon i Kiöphult om the wänningar the hafua
hafft sin emellan och när sådant bleff beräknat bleff Jönsz
Suen skyldigh 13 dr sm:tt och 16 öre och them gick gewaldigaren
Mårten Hindricksohn i löffte före till nyåhret heller nestkom
mande 20 dagen uthan geensagu at bethalla.

Sammadagh framkom för retta Ingemar i Lönszhult och lät
opteckna then 6 manna eeden han å senaste tingh uthfäste om the 6
rdr som på tinget i Bråna blefue reputerlige om som then
räkningh emillan Haraldh i Gråszhult och honom Ingemar wore
disputerlige om.

Eedemäen  
Ingemar i Lönszhult Nielsz i Angzhult
Bengt i Trinszhult Swen i Ungahult
Joen i Bråna Per i Lönszhult

Eeden giorde han fyllest och bleff för the 6 rdr frijärkiändh
men the 8 rdr föruthan thesze 6 såsom tilförenne är them
emillan räknadhe them böhr Ingemar honom Harall i Gråsz
hult owegerligen bethalla.

Sammadagh tingfördes för retta Simon Simonszon i Ällinge
een gifft solldat och bleff anklagat at wara kommen i
ryckte för een gifft soldatehustru Bengta Erlandz dotter
i samma by, orsaeken här till är at Simons hustru Märit
Nielsz dötter hafuer ther till waret orsaek at tillställa
at i danske feigden nu senast tå tiänte the inspectoren
well:t Larsz Nielszon i Tumbäk och som berättas skall han
aff huszbonden wara twungen till ächtenskaph om huilket
han sadhe sigh förskaffa kyrckioheerdens herr Bengt i Liung
ga bewijsz med häradzfougdens och nembdens i soknens be
wittnandhe at thet sålunda tillgånget är och at cappela
nen herr Joen i Runckarph skall them sin förman oåthspordt
hafua sammanwigt huilket remitteras till Wexiö capitell
64r hwadh ther om them synes wara skiäliget och om ther medh är
ordenteligen effter kyrckiones rätt procederat som widare aff
socknabewijset blifuer at förnimma men huadh om thenne
misztancken wedkommer som i så måtto emillan thenne äckta
folcken opkommet är ther om skall widare tilbörligen ran
sakat bliffwa.

Sammadagh framkom Peder Nielszon i Hampna för retta
och anklagade ett quinfolck be:dh Kierstin Nielsza dotter i Klaszöh
na then nu i åhr hafuer tiänt honom och förmenar henne een
heell hoop ifrån stullet till ähn 15 rdr:s wärdhe och emedan
Gunne i Balkarp hafuer om thätta tiufueriet någorlunda be
rättat som skulle han weeta skiäll och beskiedd och liknelser
till pertzeglerna at the skulle waret å rörom och emedan
Gunne i Balkarph icke är tilstädes wedh thätta tingh tå
skall han stämmas till här näst i lika måtto Ingemar i Bal
karph som och skall haffwa här om berättat, i medler tidh
åthniuter Kierstin borgen at man här om må komma till
sanningennes oppenbarelsze.

Sammadagh framkom Anders Nielszon i Wreet och besuä
rade sigh om ett giäll till 10 rdr mindre 1 marker för ett paer
oxar och gick Peder Gummundsohn i Sönderskogh i Wäszbo
herföre i löffte och Gumme hafuer ther oppå bethalt ett paer
stutar om 8 rdr, the resterande 11 marker hafuer Gummundh
som han berättar bethalat och wiszar fram hans qvittantz
ty remitteras han at sökia löffteszmannen.

Sammadagh kom för retta Anders i Bierszhult för sigh
och sine hustrus söskonne och kärade till Oloff i Liunghult
hurulunda han haffuer een åcker i pant om 4 skieppe
land i Biärszhult för 17 ½ dr sm:tt aff Anderses hustrus
moder Ilin och blifuer sålundha förståendhe at moderen op
bahr medan hon leffdhe 5 dr och effter hennes dödh opbahr
dötteren Karin the 12 ½ dr och Oloff holler sigh ther wedh
at Anderses hustru Ingiärdh then tredie systeren hafuer wa
ret medh, men Anders protesterar här emot och sejer neij, thet
64v alldrigh skiedde och Anders berättar han skall föhra beuijsz och
wittne ther oppå at Karin allena togh the pertzeglerna och
them förnötte allena, sådant står nu till at beuijsza.

Sammadagh framkom för retta godzafougden till Toffta
holmsz godz Jon Suenszon och war åter begiärandes dom
på Önner Knutzon angåendhe then eedgången Önner gick
på sista Hampnada tingh som författat är at såsom han är
welb: fru Sophia Steenbökz tiänare och rättare och effter
hans plicht ingen saek borde undandölja uthan för retten an
draga och tingföra låtha, ther på han och gick sin lagh eij
heller giort hafua, lickuell bewijsas at thet råådiuret
Håkon i Flattinge skiöt för 4 åhr sedan skiedde med Ön
ners weetskaph sedan thet bleff oppenbart och togh ther
före wägalön och muto som förbemelt är nembl. een
bysza för 10 marker, then han tilbaka igen bethalt hafuer nu för
8 dagar sedan, så hafuer och Önner hafft weetenskap om nå
gra andra förtegne saeker, altså förklarade rätten och
nembden sigh och honom eij för mutor befria uthan
sakfelte effter thet 3 Cap: i Tingm B: till 40 marker.
f huszbonden 26 marker 5 8
cronan 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
Belongande thet Önner haffuer sworet sigh om meen i
thätta måhlll tå han gick lagh, thet remitteras till welb:
fruen som huszbonde är om henne widare behagar at stå
på högre domb, i lika måtto om Håkon i Flattinge som
rådiuret skiöt stelles och i hennes frudömmes betän
kandhe och förklaringh huru widha hon will stå på sin
rätt medh them bådhen.
65r Sammadagh bleffwe rettaren Önner Knutzon och torparen
Diur Jönszon på Tofftaholmsz ägor wenligen och well förlickte om all
dhen longlige påståendhe afuundh och träta som the sigh emillan hafft
hafua uthaff huilket theras edelle och högwelb: fru mycket
förtreet hafft hafuer, och opsatte the 1 paer oxar i wijte huil
ken thera parten som först affbryter, ½ parten ware förfallen
till welb: fruen och ½ parten unner rättens betiänte som så
mycket besuär hafua hafft om theras longsamma trätemåhll.

Sammadagh framkom Vdder i Öeszlöff fullmyndigh på hu
stru Ilinsz wegnar i Torkelszhult och tingskiötte Peder Jäppa
sohn och hans hustru Gyret Knutzdötter all sin lått i skatta
gården i Torlarp för 26 dr sm:tt, Item Oloff i Horsznäes
opboret 5 rdr och 1 dr kopp m:tt, rågh 2 skepper för hans
hustrus jordalått, ähn Eskiell Knutzon för sin lått 12 ½ rdr,
ähn hans broder Oloff 12 ½ rdr, ähn Knut Jönszon
12 ½ rdr och blifuer här med een tuedeell aff 1/4 bådhe
ärfft, kiöpt och igenlöst.

Sammadagh bleff affsagt för sittiande retten at An
ders Thorsohn i Böke icke effter föregångne dom them emillan
bethallar well:t befallningszmannen Harall Trolle then sum
ma som före specificerat är, tå må welbe:te Harall Trolle
icke förwägrasz lagafångh meddelasz på Böke och hans lösz
örer så långt thet sigh sträcker effter miäteszmanna or
dom.

Sammadagh bleff omtalt om thet elacka och odugeliga wäga
stycket i Tiuffwarpa giärde och mycket examinerades huem thet
böhr wedertaga och förfärdiga, tå bleff effter som Ryszby sokn
tilförenne hafuer waret deelachtigh i then wägen i Tiufarpa giär
de och förskutet sigh oppå then tingzwägen som ligger igenom
Ryszby socken och kommer ifrån Albohäradh, ther medh blifua
the icke ändskyllade uthan måste sigh till samma obroade wägastyc
ke i Tiuffwarpa giärde begifua, giöra then färdigh och sedan
hållan wedh mackt.
65v Sammadagh kom för retta Andersz Oloffzon i Bollmaridh
fullmyndigh på effterschrefnes wegnar och tingskiötte Eskiell
Jönszon i Norrnäes och hans hustru Kierstin Månsza dötter
een siundingh aff Staffsätra och huardhera opboret som
följer, faerbroderen Anders i Wiggåsza bekommet
16 dr, Elin i Skiäkkarp 8 dr, Swen Olofzon 9 dr
och sösteren Elsza i Staffsätra 47 dr och Sisza i
Öeszhult 20 dr och löper summan tilhopa 100 dr sm:tt.

Sammadagh framtredde för retten häradzprophoszen
Joen Gnellingh fullmyndigh på Jöns Perszons wegnar i
Bråddalt och tingskiötte Joen Nielszon i Kroxhult och hans
hustru Brita Pers dotter sin jordalått i Bråddalt och
therföre gifuet 10 rdr. Item hafuer och Hans Suen
sohn i Bråddalt och hans hustru Ingeborgh Pers dötter
waret lijka deelachtige at kiöpa med Joen Nielszohn
Jöns Perszons arfdalått i Bråddalt och hafuer Hansz
therföre gifuet 10 rdr och belöper sigh tilhopa
20 rdr som bådhe Jon och Hans uthgifuet hafua.

Sammadagh framtredde för retten edle och welb: fru Beata
Knutz Handh till Agnhammar rättare Per Suenszohn i
Hiälmaridt medh breff och zegell fullmächtigh giordh aff sin
huszbondhe fru dat: den 12 Maij 652 och war begiärande
aff lagläsaren och nembden at the wille sentensiera och döma
oppå then håldna synen som the förrettadhe dhen 2 Octobris [..]
angåendhe dhet länge påståendhe besuäret och klagemåhlet som
welbe:te welb: fru Beata frelsehemmans i Guddarph [..]
[..] hafft hafua emot ett annat frelszehemman i samma Gud
darpa by huilket then edle och welb: fru Anna Kyle till [..]
[..] är ägandhe och rådandhe öfuer om ett nybygge och för
derfueliget torph som thenne welb: fru Anna Kyles frelsze
66r böndher på hennes hemman för ähn 16 åhr sedan hafua tillå
tet in oppå bysens fägatu och suinewall opsättia huar
igenom samma nybygge åhrligen så tilltager och sigh för
widgar at thet odelhemmanet som ligger för een högh
ränta i grundh förderfuar, ther thet icke blifuer före
kommet och alt till dhen ändhe at thet hafuer sitt medhåldh
aff mehrbe:te fru Anna Kyles frelsehemmans åboer, för
derfuandes thet andra frelszehemmanet som welb: fru
Beata Hand tilkommer slätt i grundh om thet skall uin
na sin framgångh huilket doch ligger een pundarenta hö
gre i skatt ähn thet andra giör som thenna orätten föröff
war aff orsaek at oppå förbe:te hemman hafuer altidh
bodt styfuare och hårdhe karlar som well hafuer låtet
sigh förnimma aff förfarenheeten medh dråph och slemma
perlamente, begge gårdarnars åboer emillan och ehuru
well welb: fru Anna Kylle tuenne reeszor är lagli
gen till Sunnerbo häradz tingh skriffteligen citerat blefuen
at suara i thätta kiäromåhll hafuer hon doch sådant intet
weelat huarken sielff heller igenom sin fullmächtige effter
komma låtet och comparera och nu ytterst sedan klaganderna
angaffwe sigh at willia sökia een högre rätt och sigh ther öfuer
besuära måtte man them icke för rättwijszan skull och effter lagen
een sådan lagligh äskandhe syen förwägra och förty afgick till
welbe:te welb: fru Anna Kyle een syhna citation och terminen
förlagdh tå then på dagh och dato angå skulle thet hennes welb:
eller hennes fullmächtige måtte wederbörligen comparera till
huilket hennes rättare Gumme Jönsohn i Stäkkinge icke neka kan
som sådana skriffteliga stembningar hafuer emottaget at op
senda till sin welb: huszbonde fru och äfuen så mycket thätta effter
kommet som the förrige, när nu på förbe:te dagh och dato lagläsaren
medh lutter eedsuoren häradz nembdh på förbe:te stridige platz
försambladhe woro och frelsebönderna föreslogz åthskillige will
kör till wehnligh underhandlingh och föreeniongh at the på bådha
sidhor kunnat gått i behåldh huar till man welb: fru Anna Ky
les bönder intet beweeka kundhe, fattadhe nembdhen till een
resolution och öfuersågo klagandernas och suarandernas skiäll
å bägge sidhor stå welb: hr Hans Kyle till Dannäes huilken
66v ähr welb: huszbondhe fruen närskyldhe frändhe och ther tilstädes
war, doch förwägradhe sigh at hafua någon fullmackt på
hennes wegnar begiäradhe han at medh een absolute domb
motte opskötet blifua till thes han kundhe försökia om bägge
jordägandernas huszbönder icke kundhe bättre föreena sigh
huilket in till thenne dagh är ogiordt blefuet huarföre
blifuer eedsuorne nembdhen medh lagläsaren wedh theras för
riga intention och dömma förberördhe nybygge torph uth
effter thet 32 Cap: i Bygn B: L: L: och effter then 17 punchten i
skogzordningen och ware liggandes till sitt förra läge till by
sens suijnewall och them bäggom åth theras fäenadt till
nytto, kan och icke heller beuijszas then som på thätta nybyg
ge bodt hafuer någon sin hafua gifuet häradz eller lagmans rätt
heller någon sin hafua waret fördt i mantaell, mycket mindre
några mantalszpeningar uthan allenast berättas wara allenast
sin huszbondhe serdeles tll willjes om åhret ett för alt, så blif
ue och förbe:te fru Anna Kyles frelszebönder alfuarligen på
lagdt at optaga then olaga giärdeszgårdhen the opsatt hafua
nordan byen at boskapen må beholla och åthniuta sin gambla
uhrminnes fäedrefft, giöra the thet icke godhuilleligen må gran
nerna saeklöst hugga then neder och the motwillige plichta
för theras brått effter lagen, och oprätta huadh skadha ther åkom
ma kan medh boskaph och annat slijkt. Här emot
thenne nembdhenes betenckelige och affsagdhe domb fram
träder welb: hr Hansz Kylle i egen perszohn effter gifuen
fullmackt som han nu nyligast bekommet hafuer och ap
pellerar vnner een lagman medh 3 marker ther widare at
försökia huadh han winna kan.

Effter H: K: M:tz wår alldranådigste regerande drotttningz
ankombne breff är häradzhöfdingz saekören så well som
sielfua häradzhöfdingz räntan in under H: K: M:tt och cronan [..]
[..] och i så måtto lengdherne ther effter oprettadhe
och extraherade bleffne.
67r Then kongl. Giötarijkes håfretz resolutioner och för
klaringar blifua sålunda exeqverade som följer.
Anders Gummundsohn een tiuff effter han icke hafuer förmått at
böta hafuer han 3 gånger lopet gatelåpp wedh Hampnada tingplatz
d 14 Decembris och sedan förwist häradet.
Jöns Matzon i Mårarph å frelsze för hoor 80 dr.
f: huszbonden 53 dr 10 16
cronan 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Hans hoorkona Kierstin för samma saek 40 dr.
f husbonden 26 dr 5 8
cronan 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8
Joen Perszohn i Böeköhna för hoor och skyldskaph 80 dr.
f huszbonden 53 dr 10 16
cronan 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Hans hoorkona Brita för samma saek 40 dr.
f: huszbondhen 26 dr 5 8
cronan 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8

Och till yttermehra wiszo och större sanningz stadhfestelsze
at sålundha troligen ransakat och rättrådeligen aff
dömbt är wittna och bekreffta the tolff eedsworne
i häradz nembdh med theras sedhwanlige häradz insigell
jempte laghläsarens egen vnderskrefuen handh
och signete. Actum ut supra
 Jönsz Håkonszon

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 56 / sid 1 (AID: v49325.b56.s1, NAD: SE/VALA/0382503)