Sunnerbo dombok 1653

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 224 (AID: v49325.b224, NAD: SE/VALA/0382503)
0r Leffwereratn in uthi den kongl
Götharijkes håffrett dhen 28 Aprilis
Anno 1654 attestator Bengt Örnebergh

Thenna domboock haffuer iagh vndertecknat öffuersett
vtij Martij månat Anno 1655
Arffwidh Lilliesparre
1r
1v
2r
Anno 1653: den 11 och 12 Januarij: höltz
Ordinarie Tingh wedh Sunnerbo häradt i Rettan Tingz Stadh
Hampnada, närwarandes i welb: herren landzhöffdingens hr
Bengt Bagges ställe boekhållaren ehrebyrdigh och högh
achtadt Johan Johanszon i Wexiö sampt häradz nembdemäen. 
 
                     Nembden.
Pär bengtzon j Tråtteßlöeff,             pär Månßon j Biärßeridh,
Joen j Snelßböeke,                        Joen Jönßon j Rydh,
Måns Johanßon j Ångelstadh,          päder j Bräkentorph,
Jon Annerßon j bärgheem,              Börje j Långaskogh,
Sjmon j westrhult,                         Arffwedh j wiggåeßa,
Joen Nielßon j Iffla.
 
Gårdar Bliffwa nu Sålunda upbudne
1/5 aff Ambiörns gårdh i Östraby 3
1/3 aff Snöreszöja 3
1/12 aff Giällareböke 3
6 punda ränta i Öjalt 3
½ Romerehylte 3
1/3 i Ragnellekiöph 3
18 skiäppelandh jordh i Kroxebögdh 3
Mäszebodha i Torpa sochn 3
1/8 i Skerffwe 3
½ millangården i Nortorpa 3
½ Lars Gummundzons gårdh i Ekornarph 3
½ parten och 1/8 i Hiorszaredh 3
1/4 i Abbeszhult 3
1/4 i Kroxhult 3
Öfreakra 3
Börges mödernes jordh i Romerehylte 3
Böeke i Lidhult sochn 3
Ramnäes och Burhult 3 frelsze
2v 1/4 och 1/6 i Kiöphult 3
1/18 i Häszlehult 3
1/4 mindre 3 skiäppelandh i norra Skaffta 3
1/8 i norra Gräszhollma 3
1/3 i Bejaredt 3
½ westra Tansziö 3
Wärabodha 3 frelsze
en åcker i Biörszhult 3
1/4 aff Wekabodha 3
1/8 aff Alenszkiöph 3
1/6 i Osznakiöph 3
heelt Währabärga 3
1//6 i Kiöphult 3
1/3 mindre ett tunnelandh i Tranhult 3
1/4 i Ryia 3
1/6 i Mäszebodha 3
1/8 i Råakiöph 3
1/4 aff Ormalt 3
1/6 i Örnahollma 3
1/8 i Muraregårdhen 3
1/8 i södra Finhult 3
1/6 i Julsznäes 3
1/6 i norra Osznakiöph mindre 2 ½ skpplandh 3
Jonszkiöph 3 frelsze
1/4 i Skaffta mindre 3 skäppelandh 2
6 3/4 skiäppelandh jordh i Alenszkiöph 3
9 skiäppelandh i Ramnäsztorph 3
Strömhult heller Strömma 2 frelsze
½ Gåastakiöph 2
½ Kånna 2 frelsze
1/8 i Åesza i Traheridh sochn 2
1/8 i Liungerszkiöph 2
1/4 i Wiggåesza södregårdh 2
½ Steengårdznäes 2
8 skiäppelandh i Forsza 2
3r Byhollma 2
½ norregården i Miäret 2
1/4 i Ekhult 2
1/4 och 1 skiäppelandh i Haneba 2
5/12 aff Kiöphult 2
½ femptingh i Ambiörns gårdh i Östraby 2
1/4 aff Gummundz gårdh i Kiäringe 2
heelt Toruph i Onsziö sochn 2
1/4 aff Buskhult 2
1/8 i Lidhult 2
½ Mäste i Wrå sochn 2
1/4 i Biärszaridh 2
Börkeråes 2 frelsze
Hillegiärdetorph 2 frelsze
1/10 i söndra Bräkentorph 2
½ Långhult 2
3/16 i Hålegårdhen 2
3/16 i Häszlehult 2
1/4 i norra Ämbodha 2
Ågården i Nöttia 2
Angzhult i Agunnarydh sockn 2 frelsze
Sommersäte 2 frelsze
1/8 aff Skerffwe 2
1/8 aff Duretorpa 2
1/4 i Hängarph mindre 2 skiäppelandh 2
Höffdinge 2 frelsze
8 skiäppelandh i Ambiörns g: i Östraby 2
1/8 i östra Hynnerydh 2
1/4 i söndragårdh i Bårszhult 2
1/6 aff Snärhult 2
½ Erick Kiöpares g: i Tutaridh 2
1/8 i Wreet 1
1/6 i Högahollma 1
3v 1/3 i Steenszhult 1
1/5 aff Jöns Erlandz gårdh i Höreda 1
1/3 i Skåperidh 1
1/4 i Kånna 1
Lunnarph 1
3 tunnelandh i Kroxabögdh 1
Råeke 1 frelsze
18 skiäppelandh i Kroxebögdh 1
1/4 i Näes 1
1/6 i Lidhult 1
1/8 i Niels Boszons gårdh i Boarph som Bengdt Höek i
pant hafuer och hafft i många åhr aff Hans i Bo
arp oppå huilken pant hans sohn Niels kommer och
klandrar nu, doch i omyndige åhr och aff an
dras medell 1
1/4 aff söndregården i Holje 1
1/4 i Skatebodha 1
4 skiäppelandh i Rönninge 1
1/4 i Ramnäes hoes Lille Joen 1

Sammadagh framsteltes för retta een vngh drängh
Päder Jönszon i Råszhult huilken är aff 2 vnga pigor kom
men i ett obewijszliget ryckte och misztänckt bleff
wen för een gifft mans hustru Ingeborgh Månszes i Rösz
hult som för 2 ½ åhr sedan är dödh bleffwen och emä
dan ther till finnes huarken skiäll heller beskiedd
mycket mindre någon som will heller kan fäesta foet
ty bleff thenne vnge drängen herföre frijkiändh och the 2
vnge fäntorna swärja högeligen herföre.
4r
Sammadagh framkom för retta Jöns i Hynnerydh Full-
myndigh på peders och Trulßas wägnar j Hynneredh och tingskiötte
Bengt Larßon och hans hustru Thora Swäns dåtter 1/8 j Östra-
gårdh j Hynneridh och therföre upboret 40 dlr Sm:tt och 1
wallmans Kiortell j efftelöffwe.
 
Sammadagh Framsteegh För retta nembdemannen Joen i
Snelßböke fullmyndigh på hans Pärßons wägnar, och tingh
skiötte Jöns Perßon och hans hustru Märit Boosdåtter 3/16 j Hå-
lagårdhen och therföre opburet 30 dlr Sm:tt
 
Sammadagh Upsteegh Nembdemannen päder Månsson i Biär-
ßeridh för rätta, fullmyndigh på peder Jonßons wägnar, och tingskiötte
Johan Håkanßon och hans hustru Kierstin Larsdåtter ¼ aff
Södregårdh j wiggåeßa för 81 dlr Sm:tt och 2 Rdlr till Gunne 
j Strömma j Efftelöffwe.

Sammadagh framkom för retta länszmannen Nielsz i Qwinnalt
fullmyndigh på Jöns Jönszons wegnar i Giäszhult och tingskiötte
Peder Erlandzon och hans hustru Karin Arfuedz dötter 1 tun
nelandh i Snöreszöja för 1 tunnelandh i Skinnerszböke och 6 rdr
ther till, Item ärfft effter sitt barn een 1/8 och 1/4 skiäppelandh och
medh kiöp och arf är ägande till 1/3 mindre 3 skppland i Snöreszöia.

Sammadagh framkom Jöns i Ekhult för retta fullmyndigh
på Kierstin Pärs dötters wegnar och tingskiötte Erick Åka
szohn och hans hustru och hennes broder Lars Jönszohn 1/4 i Ek
hult och therföre gifuet 75 ddr sm:tt.


 
4v
Sammadagh Framtredde Länsmannen well:t Jacob Brodda-
ßohn j Markarydh, fullmyndigh på Niels Håkanßons wegnar
j Ekhult och hans Systrer Ingiärdh och Kierstin och ting-
skiötte päder Håkanßohn och hans hustru Ingiärdh Jönßa-
dåtter ¼ j wekabodha För 280 dlr Sm:tt doch är at achta
at han måste affkorta een stor Summa som hans broder
honom skyldigh war thet han måste låtha falla och Jorden ic-
ke så mÿcket wärdh war, på thet han kom till Kiöpet,
Item hafwer han sin ArfueJordh och moder sin till 14 dlr j
alt thet förbe:te.

Sammadagh framkom länszmannen Simon Nieszon i Borsz
na fullmyndigh på Karin Jöns dötters wegnar och tingskiötte
sin mågh Anders Joenszon och hans hustru Botell Swens
dötter 1/5 aff Ambiörns gårdh i Östraby för 21 rdr och i
annor medgiffttaill 18 rdr:s wärde och war moderens egen
jordh.

Sammadagh framsteltes för retta Åke i Fläszeridh een gifft
man om huilken på senaste tingh bleff examinerat för ett löst
danskt quinfolck som han skulle waret misztänckt före
och framlägger sin kyrckioheerdes wördige härr Er
landh Paulinj i Vlfzbekz vnnerskrefne och försegladhe
sochnebewijs medh kyrckiones sexmäns namnpn och bo
märckes bewittnande at the här om så noga och flitigt
hafwa ransakat at ther thet gulle aff nöden får han
wist the bäste dannemän som boo i sochnen som gåå lagh
medh honom för thenne misztancken och emedan ingen
5r finnes vngh häller gammall, man eller qwinna, som will stå
för thätta wahnryckte, ty befinner rätten och nembden medh
skiäll och seja och ärkiänna honom therföre fri men kan
någon komma som bättre beskiedd hafwer ähnnu man aff
weet tå stånde hans saek medh honom lagligen at utföra.

Sammadagh framkom för retta Nielsz i Brånalt och kä
radhe till Niels Tuffwaszohn i Kiöphult at han skall waret
skyldigh till at stullet nu i höstas om Mickelszmäszo ifrån
honom 2 st: gietter och blifwer hårdt illa trodder sand
skylligh wara och till skiäll och teckn hafuer hans gårdh
man Jöns honom thäta förekastat then ther skall hafua sagdt
at han sågh gietterna i hans huus om een morgon tå hans
andre gietter walle kiördes och effter han icke är här till
städes som weet här om wittna bleff opsatt till nästa
tingh tå han skall framkomma, så will och Niels i Brå
nalt framstella flere wittne som närmer skolla gåå honom
och then han skall hafua budet skinnen till kiöpz tå the nys
afflagne wore och till alt thätta före godh bewijs och uitt
ne medh sigh till nästa tingh, i medler tidh blifwer swaranden
i borgen på widare anfordran at swara till thenna saek.

Sammadagh inlades i retten ett fullkombliget kiöpebreff
vthgifwet aff Swen Jonszon Trolle barnfödd i Trålsztorph
fullmyndigh på sine egne och hans broders härr Lars Jonas
wegnar uthj huilket han bekiänner sigh at the hafua sålt the
ras broder Peder Joenszon och hans hustru Ingierdh Jons
dötter 1/6 aff Julsznäsza gårdh för 72 rdr, ähn sin syster
Gunnell Jons dötter i efftelöfwe 1 rdr.
5v Sammadagh framkom för retta Anders Gummundzon een vngh
drängh i Hästhult huilken om een misztancke på sidst holdhne
tingh i Liungby bleff examinerat om the 2 kiädiärna Pers
hustru Ingeborgh i Fägerhult miste i förledet åhr tå hon
war kallat till brudsäta hoes Hans i Risza, i så måtto
tilbödh drängen Anders nu wärjemåll för sigh och begiä
rer må fria sigh medh uthfäste eedgångh och emädan
drengen är född aff ährlige föräldrar och man om honom
ifrån barnszbeen någon otroheet aldrigh förnummet
hafwer, jemwell och the huszbönder han för thätta tiänt
hafwer åhr hwart effter annat, stå och här tilstädes
och gifua honom ett gået loffordh sigh uthj sin tiänst hoes
them troligen förhollet hafwer och målszäganden som
miste kiädierna will ingen eedgångh bemöda honom om
at giöra och man giörligen befinner honom aff alle
the trogne wittneszbyrder som stå här hoes medh honom
oskyldigh wara i thätta tillmähle, ty bleff effter åklaga
rens begiäran honom eeden upgifwen effter thet 24 Cap:
i Tingm B: och i så måtto i thenne saek friärkiendh.

Sammadagh framkom för retta Päder Oloffzon i Raterydh
een ryttare huilken är för thätta högeligen anklagat blef
wen för thet fahrliga möckna böeket som nu i sommars
förbränt och i grundh förderfuat bleff och therföre
friwilleligen uthfäste een 12 manna eedh at han ther till
oskyldigh är och ther till icke williande häller wållandhe
waret hafwer.

  Eedemäen  
Peder Oloffzon Niels i Rateridh Niels i Biärnaridh
Nils i Hylte Anders i Biärnaridh Knut i Rateridh
Joen i Quenszlöff Knut i Rateridh Giermundh i Ronborna
Arfuedh ibm Swen i Hylte Peder i Ångelstadh
6r Thenne eedh giorde Päder Oloffzon föllest effter åklagarens
welb: Jöran Påeszes anhållandhe och bleff för thätta böke
brännande frijärkiendh.

Sammadagh tingfördes för retta Jönsz Månszon i Tiakiöll
na å frelsze gifft man huilken hafwer belägrat een löszkåhna
uthan något heemwist Brita Månsza dötter ogifft thet the
båden sin hoordoms last godhwillelligen bekiänna, therföre the
och båden effter Gudz lagh blefue sagde ifrån lifwet, Then
som hoor bedrifwer medh någons mans hustru skall dödhen
döö både hoorkarlen och hoorkåhnan therföre the hoor
bedrifwet hafwa.

Sammadagh tingfördes för retta twänne samborne sö
skonne ogiffta perszohner Peder Eskielszon i Ällaböke huil
ken för thetta hafuer tiänt i Tysklandh under foetfolcket i
16 åhr och Botell Eskiels dötter huilka äro kompne ther
i Hallarydh sockn i allas mans oppenbahra ryckte at haf
wa hafft lägerszmåhll tillsammans och hon är hafwande
blefwen och sejer sigh wara halfgången men honom ther
till icke wara barnafader och wäntar sigh at födha
barn till wårfrutidh, när nu thetta alfuarligen effter ran
sakas hwar aff thätta härkommet så swarar länszmannen
Päder Höek i Linnefalla här till at umgiänget är ther aff
och at thet hafwer waret well sandt at the hafua legat
åthskillige nätter i sängh tillhopa, ther till the icke komma
neij före och sedan the äro här om blefne åtalte hafua the
båden på några dagar steegat uthöfwer gräntzen, doch
strax tilbaka i samme dagar och i borgen tagne blefue.
6v och nu således framstelte äro men the båden protestera hö
geligen at wara för oloffliget vmgiänge på okysk
heet frij doch Gudh weet sanningen och hon Botell före
holles medh flijt så aff rättens betiänte som aff närwa
rande prästmän och alt nekar till thätta, doch äro här fahrli
ge circumstantier som peka och wisza thätta till sanningz i så
måtto at nu hon förehollet blifwer huem som är fader och
sandskylligh till thetta barnet hon nu står hafwande medh
tillwiter hon thet in oppå een ogifft drängh Vdde Ander
szohn i Kalszhult be:dh huilka äro halffsöskonne barn i så
måtto at hennes moder och drängens fader woro halföskon
ne och hade een fader men hwar sin moder, här till thenne
drängen öfuer sina 20 åhr högeligen nekar någon sin hafua
hafft medh henne at beställa och sålunda står nu han drän
gen på neij och hon på jaa och man kan ingen bekiän
nelsze nu nåå aff them ehuru flitigt man arbetar medh
them at beweka them till sanningens wägh, är således
doch synes mycket betänckeliget om drängen som nu står
quinfolcketz broder till muns, thenne drängen som nu såle
des i thätta qwalet inwicklat är hafuer tient hoes
föräldrarna åth barnen som så högeligen beklagas hwar
andra wikkla, drängen beropar sigh på wittne som skolla
betyga at föruthan broderens lätfärdiga och wederstyg
geliga umgiänge hemma hoes föräldrarna för huilket hen
nes fader een och annor tidh hade gifuet henne flux hugg
hafuer och gået till henne när the hade woret i gästebudh
och annat dryckeöell som Måns i Siuhult effter aflagdan
eedh wittnadhe som fann them annan dagh förleden jull till
Niels Humble i Kroxbögdh liggande i ett sänghuus medh
thenne syster sin allena och blefue ther beliggandes natten
öfuer till morgonen, här till han beiakar föregifuandes
at han war så mycket drucken, i lika måtto een annor
gångh hoes Ingeborghz i Halszeridh een gammull piga ther
7r han henne befria wille och tå hon sågh och förnam systerens
umgiänge som want war slogh hon sigh ther ifrån, ty ehuar
ther hafwer funnes i bögden öell och brännewijn hoes wäh
nerna i granhållet effter the woro aff gået eenfalligt folck
kompne woro altidh thenne tuenne söskonne samman och monga
städes lycktades medh sängalagh som Päder intet kan neka
till, yttermehra enär nu thenne tuenne söskonne Päder och
Botell hwar för sigh äro medh wederbörligh och tiänligh flijt
examinerade såsom och thenne drängen Vdde Anderszon som
hafuer tiänt theras föräldrar i 3 åhrs tidh och hon kåhnan
på thet högsta honom tillwiter och beskyller wara sann
barnafader och befriar sinom broder för häffden medh honom
hafft hafwa, allenast thet the unnertiden hafua kastat sigh
tilhopa i sängar huilket well hafuer waret förargeliget
såsom och är orsaken thet the i sådant grofft ryckte komp
ne äro men drängen står alt wedh thet samma medh grof
wa och hijszliga eeder at han för henne oskyldigh är och
beropar sigh oppå åthskillige wittne som skolla stå medh
honom, ther medh blefue thesze alle try hänstelte uthj gewal
digarens och prophoszernars förwahringh till andre dagen.

Then andre dagen som war d 12 Januarij continuera
des laga tinget och medh samma nembdemän.

Eblandh andra ährender som tå förhandlade bleff
we framsteltes åter the tuenne söskonnen Pär Eskielson och
han syster Botell om huilka finnes i gåer här för rätten
för thet oppenbahra ryckte the äro kompne uthj för huart
annat nocksampt examinerade, jemwell och then drängen
Udde Anderszon som theras föräldrar tiänt hafwer och
hwar för sigh medh flijt tilhåldne at bekiänna sanningen
först framsteltes eenskijlt broderen Pär Eskielson och
effter långsampt discurs medh honom holler han sigh wedh
7v grofwa förplichtelser thet han på oährenes wegnar alde
kes oskyldigh är och icke hafuer mehra medh sin syster at be
stella uthan thätta som förberört är at han några gånger haf
wer lagt sig i sängh medh henne men för sielfue gerningen frij
ther näst insteltes hon Botell serskilt och broderen uth i
gen och tå man tilbörligen henne förehåller faller hon nu
oppå thenne bekiännelsen at hon först för sin broders um
giänge så wijda oskyldigh är och at hon hafuer luget och
bekient osanningen på drängen Vdde och nampngifwer
nu een ogifft rijk skomakare then sigh förholler uthj Albo
häradt och gåer mästedeeles omkringh i Wiszlanda giäll
och giör skoer, barnfödd i samma sockn Hallared som hon är
Pär Jonszon i Halseredt be:dh huilken är hennes faerbroder
sohn, widare i een eller annor måtto fåer man ingen be
kiännelse aff them uthan hela skullen skiuter på honom
hwarföre the och på widare anfordran och thenne hennes
syskonnebarn som hon nu bekiänner oppå må tingföras och
stå henne till muns, blefue thesze persohner antwarda
dhe till befallningzmannen at hafua them i sådana arest
thet the måge finnas tillstädes på nästa tingh och fängzlige
bewaradhe, ty alle man håller så sant wara at thesze bå
de söskonen intet äro för hwar andra frij och thet war
för them ett fahrliget teckn at wara sanningh tå the
förste gångh förnumme the therföre skulle blifua borgtagne
rymbde the medh pakk och sakk öfuer gräntzen.

Sammadagh framkommo för retta twänne danske män then
eene be:dh Päder Oloffzon i Torszeke i Filkestadh sockn och til
taladhe Amundh Nielszon i Olofzkiöp om ett stodh hoes honom
finnes och förbe:te Peder Oloffzon bortmiste för 2 ½ åhr sedan
gifuandes skullen på Eszbiörn i Örnahollma skall thet hafua
bortstullet ifrån honom och så länge thet hoes sigh hafft och
8r wedh mackt hållet och godh skiötzell, nu är thenne Eszbiörn i
Örnahollma i förleden effterhöst för tiufweri bestående i åhtskilli
ge saeker tingfördh och anklagader och hwar saek om sigh be
kiänt effter huilken ransackningh och bewiszlige tiufuagernin
gar förbe:te Eszbiörn i Örnahollma är dömbdh och resolverat
at uphängias och finnes hänrättat i Hampnada å rettan ting
platz i galgen, män thätta Peder Olofzons stodh bekiände
han aldrigh wara skyldigh till och emädan såsom thätta kiäre
måhll framstelles aff then danske mannen medh så ringa skiäll
och wittneszbördh opsetties här medh till nästa tingh och han
må föra trowärdige wittne medh sigh som Sweriges lagh
förmår och eedh kunna giöra at thet war hans stodh
och han är rätt ägandhe åth samma creatur som ifrån honom
i så måtto bortstullet bleff.

Sammadagh inlades i retten wällärde kyrckioheerdens
härr Anderszes i Hallaridz wittneszbyrdh uthgifuet aff Joen
Giet i Skåperidh uthj huilken han bekiänner sigh hafua sålt
sin mågh Sohne Sohneszohn och hans hustru Ingierdh Jons döt
ter 1/4 i Skåperidh, 1/4 i Åhrbohult för 100 dr sm:tt, ähn haf
wer han sigh tilbytt 1/4 i Linnefalla för 1/4 i Åhrbohult och
blifuer ½ gården.

Sammadagh framtredde nembdemannen Joen i Snälsböke för
rätta fullmyndigh på efftersch:nes wegnar och tingskiötte Joen Danson
och hans hustru Botell Lasza dötter theras arfuelåtter i Häszle
hult och huar för sigh opboret nembl: Pär Perszon 9 dr sm:tt
Peder i Ingalszkiöp 17 ½ marker, Måns i Ramszhult 18 ½ marker, ähn
Swen Nielson bekommet för 1/9 i Häszlehult 99 dr sm:tt och
här medh äger han 2 niondedeelar medh kiöp och arff.
8v Sammadagh framkom för retta länszmannen Päder Höek i Linne
falla fullmyndig på Truls Nielszons wegnar och tingskiötte An
ders Pärszon och hans hustru Tofwa Jäppa dotter 1/4 i Östra
gårdh i Kalszhult för 96 dr sm:tt, ähn aff Estredh Truff
wedz dötter 1/8 tå thet i feigdetiden war affbränt och lågh
på ödemåhll för 20 dr sm:tt och nu medh thätta och thet för
rige äger hela gården mindre 1/8.

Sammadagh tingfördes åter fängzligh för retta then tiuff
wen Anders Gudhmundzon i Siuhult huilken på sist holdne
tingh i Liungby d 17 Novemb: bleff dömbdh för åthskilliget
tiufweri som honom bleff öfwerbewisat och han godhwilleli
gen bekiände summan till 32 dr sm:tt och strax ther effter i
förbe:te Novembrj månat resolverat aff dhen högloffl. kongl.
håfret at böta tredubbelt heller löpa gatulopp och eff
ter han icke åtte annat ähn the elacke palterna han haf
wer på sigh bleff han effter kongl. rätz resolution medh
gatulöpande exeqverat och lopp dicht d 13 Decemb: nu
näst förledne men thet straffet halp för honom intet län
ger uthan tredie natten ther effter hafuer han gået till
Niels i Yttragårdh och hade samblat een heell hoop kakor,
een ½ ost, een smörask och 1 fläskaböste, then bonden i går
den kom öfuer honom och fick igen och gaff honom hugg at
gåå aff medh, natten ther effter gick han till Juddhult mä
dan bönderna wore bortdragne till kiöpstadz och ifrån
änkan Thora i Juddhult bortstahll i ett låfft och hade om
natten stullet nycklerna vnner håffdagärden på then gam
bla quinnan, ty han hade om afftonen ther lånt huus och sågh
huar hon sina nycklar nedladhe och ladhe them tijt igen, se
dan han i låfftet hadhe föröfuat sitt tiufweri och tå han så
lunda hade syszlat och buret godzet i wägen för sigh gick
9r han in och ladhe sigh på vngnen till middagen och effter än
kian war siukligh sågh ingen ther effter heller hade ährende i
huszet före ähn på tredie dygnet, bönderna wore heem
kompne och thätta är pärtzeglerna han ther stahll, een silff
skeedh om 4 lodh godh om 2 rdr, peningar 1 rdr, 20 aln lärefft å
6 öre är 15 marker och een hoop smör och brödh, godzet hafwa
the ähn 14 dagar ther effter här och ther igen bekommet
vnnantagandes 10 aln aff thet granneste lärefftet och ma
ten bleff och sin koes, ähn Truls i Siuhult klagar at een
affton tå han wille gåå uth i sitt sängahuus och lägga sigh
hade thenne tiufwen brutet sönder hans döralåes och tå
bonden inkom fann han tiufuen ståendes på golfuet huar
est han hade achtat at syszlat åth honom men i så måtto
bleff honom hans tiufua upsået förhindrat, thenne be
drefne tiufuagerningar som han nu åter är medh betredder
å nyo andre gången och han godhwilleligen bekiänner döm
mer och stadfäster nembden at han uthan widare förböen
må blifua straffat medh basterepet på halszen effter
thet 6 Cap: i Tiufua B: L: L:

Sammadagh tingfördes fängzligh för retta een dreffte tiuff
Ingemar Pärszon barnfödd i Agunnaridh sockn wäxen ogifft
perszohn och till sina mogna åhr kommen och bleff anklagat
för tiuffweri bestående i effterföljande pertzegler, ifrån
Simon i Wästrhult 25 aln lärefft stahll han för 2 åhr se
dan som lågh i een kållgårdh at blekas goet om 17 ½ marker sm:tt
thet han bekiänner och försåldhe thet i Traheridh sockn och
målszäganden intet igen bekom före ähn någon tidh ther eff
ter thet bleff speiat och sönderskuret på 4 aln:r när,
ähn i Kiäxnäs krupet in igänom ett finster på ett huus
och på ett annat needh igänom een skorstenszpipa ther han
9v vthstaell 2 smöraskar om 9 marker smör godha om 4 ½ marker peningar, ost
om 12 öra, brödh 8 kakor om 2 marker och samma natt hadhe han för
söekt medh huus och takszbrytandhe 3 städz annorstädes ther
i granhållet och intet lyckas hans tiufua upsået uthan bleff
förskremdh aff folck och hundar, thätta skiedde nu 2 nätter
för jull och i så måtto gick han till länszmannens gårdh om
ottan för dager, Börje Kråkz i Långaskogh och kröp opp på
hans fähuusz slindrar i höet och huadh wärff lejofolcket
kunde hafua om ottan i fähuszet blefue the warsze at ther
lågh folck på höslindret, togh altszå länszmannen sina drän
gar medh sigh och togo fatt på tiufuen och honom i så måtto fånga
dhe, han hafuer och ett slempt nampn annorstädes at hafua
föröfuat åthskillige tiuffwerier doch eij therföre tingfördh
och dömbdh blefuen, rätten och nembden kan thenne Ingemar
Pärszohn för sina bedrefne bewiste och bekiände tiufuager
ningar icke effter thet 6 Cap: i Tiufwa B: befria uthan
blifua straffat effter widare then högtährade kongl. Giöta
rikes håffretz resolution och förklaringh.

Sammadagh framkom åter Joen Pärszon i Juddhult för
rätta huilken äger Larszes dötter Ingeborgh i Juddhult, medh
hennes systerbarn, Jöns, Bengta och Ingiärdh huilka
hafua een tidh bort åth hafft ett klander medh Ingeborgz
fader och theras beswär emot Lars i Juddhult består
at tå thet byttes effter hans hustru then första Elsza tå
befans thet at han hade inlöst gården i Juddhult som war
hans egen fädernes jordh, tå war huus och jordh illa förderf
war oppå huilket förr ähn thet kom till macktz bådhe
mannen och hustrun giorde een stor bekostnat aff beg
ges theras löeszörer och tå hustrun igenom döden war
affallen och Lars behölt sin fädernes jordh frij behållen medh
10r bekostnaden som bägge tillhopa giorde och barnen som arff
wingerna wore blefwe intet wedergullet som doch synes wa
ra obilliget aff fadren at han intet deelade till barnen emot
så stor beköstnadt ther om the nu sålunda föraffskiedadhe och
wåldgaffwe på tuenne godhe owelde män å hwar sin sidha och
som the finna på samweetz wägnar skiäliget wore, ther uedh
skolla the oryggeligh hålla, Lars keeste på sin sidha Joen i
Snelszböke och Niels i Qwinnalt och på then andre sidan Jon
i Rydh och Börje Kråek bägge nembdemän, hwadh widkom
mer om någon jordh som Lars skall hafua försålt som theras
moder tillhörer och skall finnas antecknat i Larszes lagafångz
breff, ther om skall ransakas så widha thet kan bewiszas wa
ra sant måste arfuingerna theras rätt åthniuta och aff
Lars så widha wedergullet bliffwa.

Sammadagh framkom för retta Gunmundh Nielszon i Skogz
gårdh fullmyndigh på Bengta Jacobs dötters wegnar i Maråes
och tingskiötte nu Gumme Anderszon och hans hustru Kierstin
Jöns dötter the 5 skiäppelandh jordh i Maråes som hon Bengta
och Gumme i långh tidh och monga tingh hafua söekt hwar andra
i rätta om och oensze waret, för 12 rdr at åthniuta nu här
effter för een fast och oklandrat ägendomb och behålla för full
kombligh lagafångh och är förståendes hennes broder Peder Ja
cobszon dhes föruthan 6 rdr som han i sin tidh opburet hafwer
tilförendhe, ähn ett skiäppelandh effter Bengt Månszon i Åbebo
da som Botell ärfdhe.

Belangande den ekan som doch ganska ringa waer och Swen
Håkonszon i Torlarph nedhögg osynt i sin åcker, therföre bleff
honom bådhe för hans fattigdom och oförståndh förskonat, dock
androm förbudet taga sigh något exempell här aff och icke
skogzordningen öffwerträdha.
10v Sammadagh sakfeltes Lars i Eekenäes effter tullordinantzien att
böta 10 marker och fördubbla tullen aff 30 lb järn som han stelte
otullat öfuer gräntzen.
I lika måtto Päder i Snärhult böte 10 marker och fördubble tullen aff
50 lb järn.
Joen i Juddhult böte 10 marker och fördubble tullen aff 20 lb järn.
Swen Jonszon i Eekenäs böte 10 marker och fördubble tullen aff 20 lb järn.

Sammadagh saekfeltes fru Eliszabeth i Lillarydh för een oxe hon
såldhe een dansk man och bleff practicerat otullat öfuer gräntzen
effter tullordinantzien 10 marker och fördubble tullen, doch är hon fattigh
och förmå inga böter uthgifua.

Sammadagh erkiendes och sades Joen i Faerdahla frij för
Steens i Rydh kiäremåhll at Jons häst skall hafua slaget benet aff
Steens och må herföre wara fri för widare fotamöda.

Sammadagh bleff Larszas hustru Ingeborgh i Ekhult frij
dömbdh för thet löesza squalpet om henne skulle wara omtalt
för oloffliget umgiänge och emädan här till aff ingen man heller
quinna kan framstellas något bewijs och skiäll ther till, ty blef
förbudet wedh lagliget straff at ingen må thätta yrkia och på
qwällia medh mindre then må wara förplichtat at föra thet uth
bewisza sådant häller plichta som lagh förmå och mannen ladhe
sigh i högsta defention för sin hustru.

Sammadagh sakfeltes Anders i Kornberga å frelsze för skiuff
wandhe på kyrckiowägen effter thet 13 Cap: i Eedzöres B: 9 marker.
f: huszbonden 3 marker
målszäganden 3 marker
häredzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
11r Sammadagh framtredde för retten Nielsz Humble huilken stodh
i stellet för Peder Höek i Linnefalla then ther war fullmächtigh
giordh aff Bengdt Pärszon i Kimmelszbögdh och tingskiötte Lars
Nielszon i Kiäskhult och hans hustru Berita Lars dötter 1/5
aff södregården i Käskhult för 119 dr sm:tt.

Efftersch:ne hemman i Giötterydh bliffwa förordnade att
wara tillika medh Weka gårdh om åbroen wedh Giötteridh
wedh then wästra ändan på åbroen, nembl. Kåpparebögdh 2 går
dar och Kiölszhult een gårdh och thätta skolla the uthan före
wändh ändskyllan effterkomma huar uthöfuer häradzprophoszen
een gran och noga opseende hafua wille.

Sammadagh framkom för retta Päder Nielszon i Hampna och
sigh beklagadhe huruleedes honom i förledet åhr bleff ifrån stul
let een gångh redo peningar 16 rdr, een annor tidh ther effter
7 marker sm:tt och är mycket willerådze huem honom thenne tiufua
gerningen skall hafua tillfogat och drager någorlunda een misz
tancke till sin leiopiga som honom i förledet åhr tiänte Kirstin
Niels dotter och nu hon här om sålunda tiltalt blifuer och effter
frågat om hon ther om hafuer någon wetenskaph förplichtar
hon sigh på thet högsta medh grofua eeder at hon till thätta
aldeles oskyldigh är huilket så wijda är well till troendes
ty hennes förrige huszbönder som hon för thätta några åhr bort
åth tiänt hafuer stå här tilstädes och gifua hene ett ährli
get skotzmåhll thet the icke wiste henne then ringaste pä
ningh helle päningz wärde mädan hon uthj thera tiänst war
oloffligen affhände och emädan Pär Nielszon icke kan läg
ga henne thätta rätteligen till, ty bleff ther medh upsatt till
widare ransackningh.
11v Sammadagh vpsteegh höghachtadt herr bookhollaren her öff
wer Wexiö lähn Johan Johanszohn för rätten och wehnligen war
aff allmogen begiärandes thet the honom ett rättmätigt och sand
ferdigt skåtzmåhll meddeela wille huru han sigh i sin ombetrodda
bookhollare tiänst nu på siätte åhret sedan han kom hijt till
Cronobergz lähn anstelt hafuer, om han någon om något hade
för när giort, thet wille han antingen tilbörligen corrigera
häller och ställa vnder rättens sentens och domb. Här till
bleff swarat så well aff adell, prästerskaph som gemene
allmoge medh een röst och stämma thet ther ingen finnes ungh
eller gammall som emot welbe:te hr bookhollare annat
hafua at säja och loffordh gifwa ähn thet ährliget beskee
deliget och uprichtigt är och een cronones trootiänare
som i sådant ämbete bekläder loff och beröm wärdt är
och ingen finnes som thet kan hafua at föregifua i ordh och
gärningar någon menniskia fattigh eller rijk förtörnat haff
wer contestera och beuittna thätta at nu några tidher bort
åth han hafuer jempte sitt embete waret förtrodd i welb:
hr landzhöfdingens ställe tingen bewista och andra saker
för rätta, hafuer han sådant giort och effterkommet medh
största flijt och höffligh discretion at hwar weet honom
här till tacksejelsze heembära till yttermehra sanningz
stadfestelsze hafwer häradznembden bewilliat at thätta be
wijs må medh häradz insigell blifwa bekräfftat.

Sammadagh framtredde för retten ährligh danneman Jon Pär
szohn i Nygårdh och medh godhe skrifftelige och trowärdige wittnesz
byrder bewijsadhe hurulunda han sina söskones jordalåtter uthj
theras fäderneszgårdh Nygårdh tillhandlat hafwer och huar för
sigh sålunda opboret som effterföljer, först betalat sin broder
Knut 16 rdr för sin arffdapart, ähn then andre broderen
Lasze 16 rdr, ähn Jons låth lika ther emot 16 rdr, Item systrer
na nembl: Karin i Horeda 8 rdr, Kristin på Jonszbodha 8 rdr
12r Kierstin på Stäkaboda 8 rdr, Kierstin i Sällebärgh 8 rdr, ähn haf
wer Joen Pärszon kiöpt aff Joen i Piggaboda een ½ fiärdingh som
han tilförende hafuer fått lagafångh oppå och therföre gifuet 31 rdr
ähn hafuer han kiöpt aff Joen i Malabergh 1/4 af Nygårdh och
therföre gifuet 88 dr sm:tt. ähn förbe:te Joen 5 skiäppelandh
jordh ther sammastädes och therföre gifuet 16 dr sm:tt och är nu för
tenskull Joen Pärszon medh hans hustru Anna Jöns dötter ägande
till hela gården Nygårdh be:dh quitt och beworet.

Sammadagh vpsteegh nembdemannen Börje Kråek i Långa
skogh för rätten fullmyndigh på Haraldh Håkonszons wegnar i
Skiölszbögdh och tingskiötte Jöns Jonszon och hans hustru Magnill
Jöns dötter all Haraldz hustrus arfdajordh i Gåarydz gårdh för 50
dr sm:tt och några åhr ther effter hafuer Jönszas hustru Gunnell
Jöns dötter gifuet Haraldz hustru i efftelöfues gåfuo 2 rdr
ähn 2 lb fläsk för 2 rdr och 2 ungbockar för 1 rdr.  Så hafuer
och Jönszas hustru sin arfzpart ther sammastädes och blifuer för
tenskull 1/6 aff Gåarydz gårdh.

Sammadagh kom för retta Nielsz Perszon i Vllberga full
myndigh på Suen Pärszons wegnar i Gullarph och tingskiötte Swen
Månszon i Skåperidh och hans hustru Elin Jons dötter 5 skiäp
pelandh jordh i Gullarph wärderat för 36 dr för 6 skiäppe
landh i Skåperidh huilka Suens hustru Johanna effter sina för
äldrar ärfft hafuer, ähn Suen Pärszon i Kornberga opboret
för ett tunnelandh i Skåperidh 30 dr sm:tt och i efftelöfue 1 rdr
Sohne i Årbohult bekommet för ett tunnelandh i Skåperidh
36 dr sm:tt och blifuer förtenskull 1/3 aff Skåperidz gårdh som
Suen Månszon medh sin hustru Elin Jons dötter i så måtto hafua
både ärfft och kiöpt.

Sammadagh framtredde Per Johanszon i Juddhult för retta full
myndigh på thesze efftersch:nes wegnar och tingskiötte Jöns Torstenszohn
och hans hustru Kierstin Lars dötter alla theras jordelåtter
uthj Romerehylte gårdh och huar för sigh sålunda opboret som
12v förmähles, Karin Jöns dötter bekommet för sin anpart 27 dr, Si
szella Jöns dötter i lika måtto 27 dr, Truls Larszon i Rydh på sin
hustrus Gyret Torstens dötters wegnar 27 dr, belöper sigh
altså för 15 3/4 skiäppelandh päningar 81 dr sm:tt, ähn haff
wer Jöns kiöpt aff sin fader Torsten ½ skiäppelandh och gifuet
honom therföre 3 dr sm:tt, så hafuer och Jöns ärfft effter sin mo
der 10 ½ skiäppelandh så at han medh sin hustru Kirstin Lars dötter ära
rätta ägande till ½ Romerehylte gårdh både medh arff och kiöph.

Sammadagh inlades i retten kyrckioheerdens i Pietterydh wyrdige
och wällärde hr Niels Jonae krafftige undersch:ne wittneszbyrdh
och flere dannemäns vnderteckande nampns beuittnande huru
ledes Suen Haralszon och hans hustru Karin Åke dötter hafua
sigh redeligen tillhandlat 1/6 mindre 1 1/4 skiäppelandh i norra Osz
nakiöph aff Niels Gummundzon och hans sohn Gumme Nielszohn
och therföre hafua the opboret förste gången 30 rdr och 1
slät dr, thätta skeedde Anno 1650. Item Anno 1651 om helgona
meszo tidh kom både fadren och sohnen och slutade tå kiöpet
fullkombligen och fadren Niels opbaer 16 rdr och 1 marker och
sohnen Gumme 12 rdr mindre 1 marker och Swen tilsade fadren
Niels een 4 lodh skeedh tå skiötet falla skulle owägerligen
at bethala och i så måtto är här nu intet mehra qwaell uthan
följer ther oppå fasta breff effter jorden är lagbuden och lagh
stånden.

Then högtährade kongl: Giötarikes hoffretz resolutioner
på opsende tingzransakningar och dommar ifrån thätta tingh.
Anders Gummundzon i Siuhult hafuer tillförende lupet gatulopp
är åter för tiufuerj tingfördh, dömbdh och effter kongl. rätz re
solution ophängdh wedh rättan tingstadh Hampnada.
13r Een ogifft driffware Ingemar Pärszon haffwer effter kongl:
rätz förklaringh lupet gatulopp wedh rättan tingstadh Hampnada
för tiuffwerj vnner 30 paer spöö.
Jönsz Månszon i Tiaköllna gifft frelszebonde för hoor 80 dr.
frelsze huszbonden 53 dr 10 26
häradzhöfdingen 13 dr 21 16
häradet 13 dr 21 16
Brita Månsza dötter för samma saek 40 dr.
frelsze huszbonden 26 dr 21 8
häradzhöfdh 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8
Twenne föreskriffter ifrån Sunnerbo häradt för Bengdt
Höek i Balkarph huilken för kätterj och swågerskap spieldh
för några åhr sedan är resolverat till döden och biltugh lagdh
tingzrätten medh kyrckioheerden på hustrunes wegnar an
holla honom måtte benådas lijffwet och komma in i lan
det igen effter han så länge hafuer waret landflychtigh.
Resolutio Bengdt Höek blifwer benådd lijffwet och
skall böta 80 dr och stå oppenbahra skrifft.
frelsze huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöffdingen 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
13v Anno 1653 den 25 och 26 Aprilis höltz
laga tingh medh Sunnerbo häradt å rättan tingzstadh Hampnada, öff
werwarandes landzhöfdingen öffwer Cronobergz lähn then edle och
welb: härr Moritz Holdt till Ekeström och Arabodha, Item
häradzfougden ehrligh och well:t Harall Trolle i Isziöa sampt hä
radz eedsworne nembdemäen.

Nembden  
Peder Bengtzon i Tråtteszlöff Pär Månszon i Biärszeridh
Joen i Snelszböke Pär i Bräkentorph
Jon Jönszon i Rydh Åke i Ragnellekiöph
Måns Johanson i Ångelstadh Arffwedh i Wiggåesza
Simon i Wästrhult Joen Annerson i Bergheem
Börje i Långaskogh Joen Nielszon i Iffla

Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
Strömhult heller Strömma 3 frelsze
½ Gårstakiöph 3
½ Kånna 3 frelse
1/8 i Åhsza i Traheridh sochn 3
1/8 i Liungerszkiöph 3
½ Steengårdznäes 3
9 skiäppelandh i Forsza 3
Byhollma 3
½ norregården i Miäret 3
1/4 i Ekhult 3
1/4 och 1 skiäppelandh i Hällebäk 3
5/12 aff Kiöphult 3
½ femptingh aff Ambiörns g: i Östraby 3
1/4 aff Giermundz gårdh i Kiäringe 3
heelt Toruph i Onsiö sochn 3
1/4 aff Buskhult 3
1/8 i Lidhult 3
14r ½ Mäste i Wråå sochn 3
1/4 i Biärszaridh 3
Börkeråes 3 frelsze
Hillegiärdetorp 3 frelsze
1/10 aff södra Bräkentorph 3
½ Långhult i Hynneridh sockn 3
3/16 i Hålegården 3
3/16 i Häszlehult 3
1/4 i norra Ämbodha 3
Ågården i Nöttia 3 frelsze
Angzhult i Agunnaridh sockn 3 frelsze
Sommersäte 3 frelsze
1/8 aff Skerffwe 3
1/8 aff Nortorpa 3
1/4 i Hängarp mindre 2 skiäppelandh 3
Höffdinge 3 frelsze
8 skiäppelandh i Ambiörns g: i Östraby 3
1/4 i syndregårdh i Bårszhult 3
1/8 i Östra Hynneridh 3
1/6 aff Snärhult 3
½ Erick Kiöpares gårdh i Tutaridh 3
1/8 i Wreet 2
1/6 i Högahollma 2
1/3 i Steenszhult 2
1/5 aff Jöns Erlandz gårdh i Höreda 2
1/3 i Skåperidh 2
1/4 i Kånna 2
Lunnarph 2
3 tunnelandh i Kroxebögdh 2
Råke 2 frelsze
18 skiäppelandh i Kroxebögdh 2
1/4 i Näes 2
1/6 i Lidhult 2
1/8 i Boarph som Bengt Stake länge i pant
hafft haffwer 2
14v 1/4 aff södregården i Holje 2
1/4 aff Skatebodha 2
4 skiäppelandh i Rönninge 2
1/4 i Ramnäes hoes Lille Joen 2
heelt Grefwingzåes 1
1/4 i Osznakiöph 1
1/4 i Abborraslät 1
heelt Cronobodha 1
½ norregården i Hallaridh 1
1/12 i Balköö 1
1/3 i söndregårdh i Hallaridh 1
174 i södregårdh i Balkarph 1
3/4 i Torszehollma 1
1/4 och 8 skiäppelandh i Ronborna 1
1/3 i wästregårdh i Fiäralt 1
1/4 i norregårdh i Toffta 1
1/3 i Siuhult 1
½ Näes i Giöteridh sockn 1
1/5 i Biörstorph 1
Juncharegården i Iffla 1

Sammadagh framlades i retten ett krafftigt byteszbreff
vthgifuet aff then edle och welb: härr Carll Hårdh till Skiäm
ningefors och Deranäs fordom rijkz jägemestare och hans
welb: fru Beata Kylle dat: 652 vthj huilket han
bekiänner sigh friwilleligen hafua giort ett fast och orygge
liget jordabyte medh edelle och welb: fru Brita Lillie
sparre till Askenäes och ther uthöfuer till wittnes welb:
Swen Båkk till Segerstadh och h:r öfuerst leutnampt
Johan Hårdh till Giälle under theras angeborne nampn och
signeters bekräfftandhe och henne opdraget sitt fast frelse
hemman, nembl: Hillegiärdetorph i Giöteridh sochn, räntar
15r smör 4 lb, 8 dagzwerken färdzlepening 16 öra foring 16 öra
landtagzgiärden 4 dr sm:tt giengierdh 10 skepp korn, huart 6 åhr
een städie oxe och 1 koo i fodernöt, 8 all lärefft. Här emot
hafuer welbe:te welb: fru Brita gifuet h:r Carll Hårdh till
wederlagh sitt arfftelige frelszehemman Börkeråes i Ryszby S:
räntar åhrligen 3 lb smör 4 dagzwerken foring 14 öra färdzle
löhn 16 öra giengierdh 5 skp korn, huart 6 åhr 1 städie
oxe och 1 fodernötz koo, lärefft 6 all. Item Vgglansznäs
1/4 hemman räntar 1 lb smör, dagzwerken 12 öra färdzlen
8 öra, fodernöt huart 6 åhr föruthan alla andra sedhuan
lige åhrlige uthlagor. Thätta är ett fast och stadigt skiffte
och byte och confirmerat medh fasta lagafångh.

Sammadagh inlades i retten ett krafftigt kiöpebreff uth
gifuet aff then edle och welb: man Arffwedh Silfuerhielm till
Nordanskogh och Säby dat: 1652 vthj huilket han bekiän
ner sigh aff frij willia och welberådde modhe hafua oplåtet
undt och såldt then edle och welb: fru Brita Lilliesparre
ett sitt faaste frelszehemman Jonszkiöp räntar åhrligen 7 lb smör
dagzwerken 8, konungz 2, städie oxar 1 paer, lärefft 8 all
föruthan alla andra sedhwanlige åhrlige uthlagor och therföre
effter sitt eget fulla godha nöjo opboret och bekommet 490
rijkzdr.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Jönszon i Brånalt
fullmyndigh på Niels Pärszons wegnar i Högahollma och ting
skiötte Jöns Joenszon och hans hustru Botell Jöns dötter 1/6 i
Högahollma för 125 dr silfwermynt.
15v
Sammadagh framkom för retta Arffwedh i Wiggåesza, Fullmyn-
digh på pär Anderßons wägnar j Råakiöph, och tingskiöte Jöns Siggaßon
och hans hustru Ingierdh Swäns dötter 14 skäppelandh j Råakiöp för
80 dlr Sm:tt ähn aff sin syster Johanna Siggadotter 2½ skiäppelandh
ther sammastädes för 14 dlr Sm:tt och blifuer medh arff och kiöph ¼
aff hela gården.
 
Sammadagh Framkom för retta Nembdemannen Arffwedh i Wiggå-
ßa, fullmyndigh på Niels Larßons wägnar j Gaßhult, och tingskiötte
Jöns Swänßohn och hans hustru Ingeborgh Swäns dötter 1/8 j Millan-
gården j Nortorpa och therföre opburet 49 dlr 2 marker Sm:tt och här
medh arff och kiöp äger ½ gården.

Sammadagh tingfördes för retta Jöns Swenszon i Höreda å frel
sze een gifft reuter huilken hafuer belägrat een ogifft dreffte
kåhna Karin Pärs dötter, hon kånan är strax förrymbdh tå gär
ningen bleff oppenbar och ingen städz kan igen spörgias men
han hoorkarlen bekienner sin syndh godhwilleligen, therföre han
och effter Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijfwet, Then som hoor be
driffwer medh någons mans hustru skall dödhen döö bådhe hoor
karlen och hoorkåhnan therföre the hoor bedrefuet hafwa.

Sammadagh bleff affsagdt thet länszmannen Simon Nielszon i
Borszna, nembdemennerna Peder i Bräkentorph och Åke i Ragnel
lekiöp skolla medh snaraste ransaka om thet obilliga skogzhygget
till kåhlawedh som Päder i Höszlängh i Tuna skogh föröfuat hafuer
och at han skall hafua borttaget kåhlen sedan the förbudne och [..]
[..] woro och effter hwadh som tå blifuer i sanningh befunnet
medh godha mäns bewittnande skall wedh nästa tingh medh domb åth
skilt blifwa, ther han sigh icke i medler tidh medh målszägan
den föreenas.


 
16r Sammadagh framkom Jönsz Söhnaszon i Fallnawecka och klaga
dhe om 2 åhrs skiutzpeningar länszmannen Börje i Qwäniarph skall
hafua opboret och borde icke wara mehr ähn ett åhr, bleff aff
sagdt at länszmannen skall honom sådant wederlägga, ty fehlet
består at 651 war hemmanet donerat medh alla så well wisza
som owisza uthlagor medh skiutzpäningerna till sahl: biszcopens
i Callmara hustru Swenborgh men för 652 bleff thet revollerat.

Sammadagh framkom Jönsz Påelszon på Dånhalla och bekla
gadhe sigh huruledes han nu på sin ålderdomb är illa skiält och öff
werlupen aff een annor torpare strax hoes honom Swen Aszar
szohn huilket hade sigh förorsakat om tuenne barn som komme
till at träta, misztancken och tuiffwelszmåhlet är sålunda kom
met at hoes Swen och hans hustru Ingeborgh skulle eengångh
bleffwet warsze thet Jöns Påelszohn lät ledsaga ett quinfolck
som hade tahll och ryckte på sigh at vmgåes medh skåplerj
och widskepelsze och i samma wänningar fans i Päders fähuus
i koobåszerna een kunta medh allehanda lapperj och någre a
lespåner, nu kan hända at grannerna hade annat som them ag
gadhe emillan, kom så thenne misztancken inblandh medh och aff
vngdoms oförståndh lopp een ungh drängh Swens hustrus broder
Pär Ingemarszon i Tranhult opp till Jönszas hemman Dånhalla
och badh Jöns gåå uth och huru theras mundbruek och krakeel
föreföll hadhe the inga wittne ther öfwer, lickwell öfuertygar
Jöns honom then unge drängen Pär Ingemarszon hans slemme
mun och skiällandhe, them bedz Peder mycket före, swärgh och be
plichtar sigh på thet högsta om lijff och siäll at han aldrigh weet
annat ähn gået och ährliget medh honom Jöns Påelszon, thet samma
ryckte hafuer och Swen aff hwar man här i häradet och effter
Päder hafuer waret för rundh i tahlet och på een ährligh man
låtet löpa munnen i bakflodh, så emädan målszäganden förlåter
honom thätta och beder för honom så beder och thenna vnge drän
gen sielff för sigh medh och alt närwarande folck giör och thet samma
16v at honom thätta hans vngdoms oförståndh måtte för thenne gången
förlåtet bliffwa, ty bleff han aff rätten och nembden frijkiändh
och till ähran oskadat, doch skall han Päder böta till sochnakyr
kian 2 rdr medh åthwarningh eij öfftare på sådant sätt igen
komma, och förbiudes här medh at ingen må honom sådant förekasta.

Sammadagh bleff Bengdt Carlszon i Prästorph tilltalt om
een misztancke och ett ogrundat hummemåhll at han skall wara
skyldigh till then rågen som bortstals hoes Peder Anderszon på
Törgh, men emädan thet står på ogrundadhe skiäll, helst effter
Bengt achtas, så aff grannar som någrannar för een ährligh
och redeligh danneman, ty bleff han för thätta hummemåhll och
misztancken frijärkiendh, men belangandhe thet Bengt hafuer
slaget Päder några slemma steenszhugg och aff them som före
giffz, så wäll som annor siukdom, orkar nu intet hijt uthan haff
wer här sin hustru hijtsänt, ty sätties thätta slaagzmåhll opp till
nästa tingh.

Sammadagh framkom för retta Joen Nielszon i Iffla fullmyn
digh på Joen Brunds wegnar i Miäret och tingskiötte Jöns Swen
szon i Ösziö och hans hustru Botell Torkels dötter 1/4 i millan
gården i Miäret för 46 rdr, ähn Erick i Ösziö för sin låth
8 rdr, systeren Kierstin för sigh och then andre sin syster 8 rdr,
Steen Månszon i Miäret på sin hustrus wegnar 8 rdr och 1 dr sm:tt
Eskiell Påelszon i Boarph för een halff 1/4 för 27 rdr, ähn O
loff i Horsznäes i efftelöffwe 2 rdr, äger altså medh kiöp och arff ½
gårdhen.

Sammadagh framkom Jönsz Nielszon i Qwinnalt fullmyndigh på Nilsz
Erickzons wegnar i Alenszkiöph och tingskiötte Swen Gummason 1/16
i Alenszkiöph och therföre opburet 75 dr sm:tt.
17r Sammadagh framkom Måns Sohnaszon i Iffla och effter
afflagdan eedh medh sina grannar Påffwell i Iffla och Pär Mån
szon i Hellerna erledigadhe sigh för then rikzdaleren som Giermundh
Månszon i Håå qwaldhe honom i theras wänningar skulle wara
till rest.

Sammadagh vpsteegh nembdemannen Jon Jönszon i Rydh
för rätta fullmyndigh på Steen Sohnaszons wegnar i Hängarph och
tingskiötte Päder Håkonszon i Horszaberga och hans hustru Berita
Sohna dötter sin jordh i söndragårdh i Horsaberga och therföre
opburet 12 rdr, ähn aff sin hustrus syster all hennes jordh
för 33 rdr, ähn Christion för sin systerlåth för 6 rdr medh
arff och kiöp 1/4, ähn Swen Håkonszon i Horszaberga full
myndigh på Kierstin Håkons dötters wegnar een samsyster och
tingskiötte honom för sin lått i norregården i Horszaberga för 6
rdr, och aff halffsysteren hennes låth för 8 rdr och Kierstin be:dh
och blifuer 1/6 aff heela gårdhen.

Sammadagh framlades i retten ett fast och oryggeliget
kiöpebreff uthgifuet aff then edle och welb: Axell Kåesze
till Oeszhult aff dato d 14 Aprilis 1652 och ther uthöfuer
till wittnes the edle och welb: godhe herrar och män Oloff
Lilliesparre till Fylleskogh, Carll Nederwodh till Förarph medh
theras angeborne händers och signäters bekräfftandhe, theruthin
nan welbe:te juncher Axell Kåesze bekiänner sigh hafua sålt
then edle och welb: Johan Laurgreen till Målanszåes och
hans welb: k: fru fru Walborgh Jörans dötter tuenne sine
faeste arffwegodz Burhult hemman 1 räntar åhrligen 4
lb smör, Ramnäes hemman 1 räntar 4 lb smör föruthan
alla andra åhrlige och sedhwanlige afftgåendhe uthlagor för
493 rdr.
17v Sammadagh framkom för retta Jönsz i Fägerhult een gammull
frelszebonde och änklingh huilken tilförende emädan han war gifft är
blefuen misztänckt för een dansk löeszkåhna Kierstin huilken in
gen weet hwar then igen finnas och orsaeken till thätta rycktet
hafuer hans egen broder Päder Trulszon i Fägerhult waret
huilken i longligh tidh hafuer waret i ett otilbörliget kijff medh
sinom broder huilket är ett slempt förargeliget förehafuan
dhe at tuenne kiötzlige bröder och så åldrige gamble män som
the nu äro skolla dichta then eene then andre oppå thet som heder
och ähro angåer, thet dock Gudh och menniskior är miszhageliget
och then naturlige kiärleken fast annorlunda biuder och befa
lar sinom broders ährlige nampn och godha ryckte defendera
och förszwara och på föregångne tingh tå thesze bådhe gamble
bröderna så för rätten kiffwandhe wore och satte huar andra
effter på ähro och wälfärdh aff största iffrigheet war thenne
Jöns så trägen at willia fäesta lagh emot sinom broders till
witelsze thet tå ingen man eller quinna wille hafua medh at
beställa, eij häller stå för sådant tillmähle, och thenne Pär
Trulszon ehuru well han är stembder till thätta och föregångne
tingh at swara till thenne oredan blifuer han tå aldeles uthe
och intet will komma fram, bleff förtenskull om thätta äh
rendet för rätten noga öfuwerwägat hurulunda thet befans
aff nödhen Jöns skulle fullgiöra thenne eedgången emädan
ingen fans som wille stå för saeken och the skiäll och licknel
ser här till ära mycket ogrundadhe, härflytandhe aff een aff
wundh som then eene broderen hafwer hafft emot then andre,
ty förklaradhe sigh rätten och nembden här oppå och funno thenne
eedgången oskiäligh och förty effter thet 24 Capitell i Tingh
m B: L: L: goffwo thenne Jöns Trulszohn thenne eeden opp för
behållandes thätta at om någon kommer som bättre skiäll kan
haffwa till thätta rycktet och honom kan öffwerbewij
szas tå ståndhe saeken öppen som lagh förmåer.
18r Sammadagh framkom herr Päder i Tansziö och kärade öffwer sin
drängh Erlandh Månszon som stadde sigh lageligh tidh om Mickelszmäszo
hoes honom och något litet ther effter förlop han sin tiänst och kom
huszbonden i bekymber om lejodrängh, här om blefwe the förlichta
och Erlandh frij och godhwilleligen lofwade härr Päder för förtretet
och skadeståndet 7 dr sm:tt och skildes altszå såte och sams åth
och eij mehra må qwälias på thenne föreeningh.

Sammdagh framsteltes Nielsz Tuffwaszon i Kiöphult huilken
tilförendhe är beklagat worden aff Niels Jönszon i Brånalt
thet han skall hafwa honom ifrån stullet 2 st: gietter, förtärt och
förwänt kiöttet och såldt skinnen till the danske, omständig
heterna äro groffwa, ähn framkom thenne beskyllades gård
man Swen Tuffwaszon i Kiöphult här för rätten och offenteligh
tillwijter och tillägger honom hafua honom ifrån stullet ett
fåer medh vllen, 2 höns, någon otrusken rogh aff säda laet
och höet aff slindrerna, ehuru flitigt man honom här om
examinerar så protesterar han medh höga förplichtelszer och biu
der werjemåhll för sigh och uthfäste för alt thätta anklagadhe
een 12 manna eedh till näesta tingh oppå åklagarens starcka
tilwitelsze och omständigheterna som groffwa ähro.

Sammadagh framkom för retta Larsz Arffwedson i Böllminga
ridh och beswäradhe sigh öfuer sin sochneman Joen Arfuedzon i Staff
rehult at för 5 åhr sedan tå then uthskriffningen hölt, länte Lars
Arfueszon Joen 20 rdr till knechtalejo medh then condition och för
ordh effter the tå stodo i rota tilhopa at om Joen kom i knechtawånda
och skulle leja karll för sigh tå skulle  Lars Arfuedzon owägerligen
hafua sina 20 rdr igen, nu tilbiuder han well och twekar medh betallningen
thet honom intet gåer ahn uthan peningarna äro uthan någon exception låhntagne
och förtenskull böhr han honom sitt låhn och giorda försträckningh
uthan widare förhollningh och upskoff bethala, thet och affsagdt
och affdömbdt bleff.
18v
Sammadagh Framtredde För retta Arffwedh i Wiggåeßa, Fullmyn-
digh på Joen Månßons och hans Syster Karins wägnar j Nortorpa och ting-
skiötte Boo Månßohn och hans hustru Ingredh Månßa dötter 1/3 aff Nor-
ragården j Bäkkaridh för 64 dlr Sm:tt och här medh äger han bådhe
för then Jordh han thes föruthan bytte sigh till aff Jon och gaff ho-
nom Jordh igen j Nortorpa så och arfft och kiöpt ½ gården, ähn
hafuer Joen perßon för thet han på thenna Jorden hadhe at åtha
la bekommet 7½ dlr.

Sammadagh sakfeltes Bengdt Börjeszon i Holie å frelsze ogifft
reuter för mökränkningh medh ett ogifft quinfolck Ingeborgh i Op
plöö effter thet 3 Cap: i Gifft m B: 40 marker,
frelsze huszbonden 13 marker 2 16
målszäganden 13 marker 2 16
häradzhöfdingen 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8

Erick Perszon tienstedrängh i Waeszhult sakfeltes för
mökränkningh medh Ingiärdh Pärs dötter effter thet 3 Cap: i
Gifft m B: 40 marker.
frelsze huszbonden 13 marker 2 16
målszäganden 13 marker 2 16
häradzhöfdingen 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8

Sammadagh tingfördes för retta Bengdt Joenszon een torpare
vnner Yalt på Sponszråes å frelsze sampt hans hustru Berita
Swens dötter och theras dötter Sisza och blefuo anklagadhe at
icke allenast nu nyligast och i wåer uthan och åhr effter annat stu
let hoes wällärdhe härr Niels i Piätterydh aff hans huus så i
maengården som i ladhan och på logen trusken och otrusken
sädh och andre pertzegler, till thenne beskyldningh hafuer een


19r annor torpare waret orsaek som thenne nu beklagas wedh nampn
Måns i Spånszråes som haffwer funnes i een drängebo och taget
tiuffwen och något annat småtiuffwerj medh sigh huilken
medh sin hustru äro bortlupne och förrymbdhe öfuer gräntzen åth
Danmarck och tå the gingo sin koes bodhe the tuänne dannemän
gåå till härr Niels och säja honom at thenne Bengt, hans
hustru och dötter äro medh honom lika godhe, mycket beklagar
härr Niels sigh mist haffwa, men thenne Bengdt protesterar högeli
gen han aldrigh är skyldigh och effter thenne Bengtz hustru Berita
hafuer funnes åthskillige tidher så i liusze som i mörker i prestegår
den och i samma stunder är mycket blefuet bortkommet
och allenast äro misztänckte och effter then förrymbde tiuff
wens berättelsze Måns i Spånszråes huilken icke gifues witz
ordh, therföre blifuer här medh upsatt till bättre ransaekningh
och om then förbe:te Måns i Sponszråes i medler tidh icke kan
komma tillstädes och klarare skiäll och beskiedd kunna
framdragas.

Sammadagh tingfördes för retta Elin Håkons dötter i Gud
darph å crono een gifft reuter hustru huilken hafuer låtet sigh
belägra aff theras tiänstedrängh Anders Perszohn huilken bort
lupen är åth Wäszbo och håller sigh undan men hon thenne giffte hustrun
bekiänner sin begångne syndh godhwilleligen, therföre hon och effter
Gudz lagh bleff sagdh ifrån lijfuet, then som hoor bedrifuer medh
någons mans hustru skall dödhen döö.

Sammadagh bleff Jacob i Torlarph een frelszebonde saek
felt för thet han motwilleligen innehåller häradzhöfdingzräntan för
förledet åhr ähn här till dagz uthan länszmannen bewiszar medh uitt
ne at tå han är blefuen kreffder hafuer han swarat illa 3 marker
och bethalle häradzrätten och komme eij öfftare åter.
f: huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
19v Sammadagh framkom för retta Nielsz Bengtzon i Sunnertorpa een
gifft man medhåldrigh å frelsze oppå welb: landzhöfdingens härr Mo
ritz Holdtz leigdebreff huilken hafuer belägrat sin hustrus syster
dötter Thora Bengts dötter een ogifft kåhna och lättfärdigh huilken
för 6 åhr sedan bedreff eenfalt hoor medh een gifft man Oloff i
Skararph be:dh för huilket lägerszmåhll the båden tillförendhe haf
wa bött, stått skrifft och plicht och tå nu thätta lägerszmåhlet
och skyldskapsspieldh oppenbarat bleff och hoorkåhnan war
haffwandes rymbdhe hon åth Danmark och kommer här näppeligen
någon sin mehra, thenne medålders mannen Niels Bengtzon be
kiänner thenne begångne miszgerningen godhuilleligen för huil
ken giärningh och bedreffne syndh thenne nedrige rätt effter
kyrckiones stadgar och then helige skrifft icke kunde befria hans lijff
doch infaller någor bewijszlige skiäll som man then kongl: håfrätt
i all vnderdånigheet will troligen opteckna, 1: Hafuer han
een gammull uthlefuat wahnför hustru huilken i 14 åhr icke
hafuer förmått lyffta een gryta aff häller på eeldh, eij häller
bäddat opp sin sängh så orkelöes och ther jempte medh een så
dan löhnligh åldrigh siukdom belastat at man för höffwelig
heet skull icke will sådant till pennan föhra. 2: Han Niels
Bengtzon för sin perszohn weet man aldrigh waret tingfördh
och för någon last beklagat förr ähn han nu är råkat i thenne
wåndan, öfuer huilken han hierteligen och bitterligen begrå
ter och många draga medhynckan öfuer thätta hans fall, hee
la omståendhe häradz allmoge bedia ödhmiukeligst i fridh och
om lifz förskoningh huilket remitteras till then högtähradhe
kongl: Giöteaikes håfrättz widare resolution och nådige för
klaringh och låter man hans sochnabewijs här blifua bifogat
at följa.

Sammadagh tingfördes åter för retta the twenne samsö
skonne Peder Eskielszon i Ällaböke och hans syster Botell
Eskiels dötter ogiffta perszohner huilka war flititgt å laga
tinget nu näst förledhne d 11 Januarij eodem Anno examinerade
20r som finnes i thes act och ehuru circumstantierna woro träf
felige grofwe them emillan så lycktadhe hon sin bekiännelsze
på sin faerbrodersohn Peder Joenszon i Halszeredt ogifft perszohn
och till heem strax hoes söskonnen, nu är han drängen kommen
på welb: hr landzhöfdingens leigdebreff hijt till tinget och
står henne som är hennes faerbroerdötter till muns, förbe:te
tuenne söskonne hafua förmedelst the wedh sista holdne tingh
the icke fingo något löffte för sigh suttet fångadhe i Wexiö i 16
wekors tidh och i medler tidh kom henne Botell Eskiels döt
ter födzlestunden oppå och huadh bekiännelsze hon tå giordhe
i sin högsta barnsznödh äro tijt förskickadhe ther hon fången
satt, stadzcappellanen wällärdhe härr Niels Ringh sampt
trenne ährlige hustrur, hustru Maria härr Christophers,
hustru Ibba Bengtz och hustru Ingeborgh Lasza och lydher the
ras skriffetlige författadhe bewijs sålundha.
Skall dhen lofflige rätten som dhätta breff för händer kom
mer witerliget wara at åhr 1653 d 12 Martij wart
Wexiö at besökia Botell Eskiels dötter och noga ärfahra
huadh bekiännelsze hon giöra wille på sin broder Peder E
skielszon huilken här i hächtelsze sitter och beröchtat för sin
söster at han naturliget umgiänge medh berörda sin söster
hafft hafua skulle, och emädan Botell Eskiels dötter war
stadd i ett hårdt barnafänge jemwäll och i största nödhen
förmanadhe iagh henne på embetszens wegnar at hon san
ningen bekiänna skulle, tå förplichtadhe hon sigh några
reeszor wedh sin timmelige och ewige siäls saligheetz
wegnar at hon dhenne grufweliga last medh sin broder at
giöra aldrigh hade tänckt, mycket mindre i wercket stelt
och således medh dhenne sin bekiännelsze giorde sin brodher
för dhenne beskyldningh alldeles frij och quitt och ingen annor
barnafadher bekiändhe ähn dhen hon tilförendhe för dhen loflige
20v rätten bekiänt hadhe, nembl: Päder Jönszon sitt söskonnebarn. Och på
dhenne här sin sandfärdige bekiännelsze wille hon bådhe lefwa och döö
antingen Gudh täktes henne uthj dhenne sin stora nödh kalla heller e
när thet skeedde. At dhätta så effter noga ransaekningh sampt
flitigh förmaningh passerat är wittnar iagh undertechnat medh egen
handh sampt signäte sampt och the quinnors perszoners nampn
som och tillstädes woro. Actum Wexiö ut supra.
Wedh thenne bekiännelszen håller hon sigh alt ständigh och icke twe
kar et ordh ther uthinnan, bleff altszå förbe:te hennes söskon
nebarn Päder Joenszohn tagen till ett alfwarsambliget förhör
och bekiänner sigh hafua hafft umgiänge medh thenne quinnos per
sohn och sådant oloffliget lägerszmåhll och sängelagh är them e
millan begynt för 7 åhr sedan men nu på thätta sidsta åhret tå
hon medh thätta barnet hafwandhe bleff hafuer han alldeles hol
let sigh ifrån henne på sådant sätt och aff then arge intention
som han emot hennes broder hafwa kundhe wille bringa honom i
thenne wåndan men hon Botell bewijszar honom faest annorlunda
i munnen, nembl: theras vmgiänge hafwer waret lika sådant
thätta sidsta åhret som the förrige at när han hafwer behagat haff
wer honom stått fritt at främja sin willie, bewiszar honom
rum och ställe, nembl. förledne sommar Mariemäszo effter den
21 Julij  kom han till henne uthj een sängabodh och gaff henne ett
paer nya skoer, skona bejakar drängen at han gaff henne
samma gångh och tå bekiänner hon at han lågh när henne then han
säjer neij till men hon står hårdt oppå jaa och ifrån then tidhen
och tå hon födde barnet effter beräkningen drabbar thet öfuerens
Peder Eskielszon begiärer på Gudz wägner at han må blifwa
förskont medh fängelsze uthj een oskyldigh saek och niuta Sweriges
lagh till godho och biuder wärjemåhll för sigh huilket welb: landz
höffdingen medh rätten och nembden optogh i consideration och
först skulle sättia nögachtigh borgen för sin perszohn, thet han
och giordhe och sedan uthfäste han een 12 manna eedh till nä
sta tingh thet han är frij och oskyldigh at hafua hafft lägerszmåhll
21r och beblandelsze medh sin syster Botell Eskiels dötter. I lika
måtto steltes och hon Botell i nögachtigh borgen för sin persohn
och thes anfordran till näesta tingh tå oppå thenne saeken
kan tilbörligen slutat och ändat bliffwa.

Sammadagh tingfördes för retta een tiuffkåhna och groff
odygdh å frelszejordh boendes benembdh Gunnell Anders dötter
och bleff anklagat för efftersch:ne tiuffwerj, nembl: ifrån Eb
be i Skatebodha ett hyende och ett täpete som lågh på een häst
wedh kyrckan goet om 1 marker, ähn ett kläde på ett annat crea
tur om 1 marker. Ifrån Lasze i Kiäskhult ett hyende på een an
nor predikodagh gået om 10 öra, ähn samma söndagh på Jön
szas creatur i Romerahylte een wallmans kappa godh för
2 marker. Item ifrån Anundh i Brokhult ett täppete gået om 3 marker
och samma söndagh ifrån Anundh i Eleszkiöph ett hyende gået
om 5 öra. Ähn ifrån Jäppe Nielszon i Häszlelycke 4 skpr
rogh men hon swärgh högeligen thet war icke mehr ähn een
kan henne eij heller öfuertygas gået om 3 marker, förbe:te rögh
een deell såldhe hon och een deell förtärdhe, ähn ifrån Tuff
we i Drakabärga om en söndagh wedh Wiszletoffta ett
hyendhe och ett täppete på ett creatur gået om 2 marker, ähn
ifrån Joen i Häszlelycke 2 klädhe hemma i huszet goet om 2
marker. Ähn ifrån Eskiell i Wiszletoffta rogh ½ skpa om 1 ½ marker
een särk om 2 marker then såldhe hon, een siorta om 1 marker
Ifrån Niels i Gåestakiöp 2 fåår för 1 dr them wredh hon halszen
aff, flodh hudhen aff them förwende skinnen och förtärde kiöttet
Summan på thätta tiuffweriet är tilhopa 6 dr 3 öra sm:tt som 
hon om söndagerna under predikan wedh Giöteridz kyrckio och
wedh kyrckiomuren stullet hafwer, ther kyrckiofolcket hade sina
hester ståendes som henne är öfuerbewiszat och hon icke kan kom
ma neij före, therföre bleff hon dömbdh effter thet 6 Cap: i Tiuff
wa B: at bliffwa straffat.
21v Sammadagh framkom Jöns Månszon i Ramnäes för retta och
klagadhe öfuer Peder Jonszon i Rydh huilken är offta tilförende be
skyllat för tiuffwerj och doch aldrigh är öfuerbewiszat heller
tilbunden till saeken och nu klagar Jöns at han Päder skall
hafua honom affhändt och ifrån stullet 3 gielbetar, ähn
gifuer Jöns Månszohn honom Peder skull at han skall hafwa
stullet smahle ifrån Swen i Bårszhult och Bengdt i
Abborraslätt och ther om hafuer han sigh föreent medh them
men the bådhe äro borto och icke här tillstädes, ty bleff
här medh opsatt till näesta tingh effter parterna beropa sigh
på wittne, the eene sejer han honom tiuffnaden öfuerbeui
sa skall, så skolla och the framkomma och stå till swars
som nu beropas oppå hafua ifrån stullet och sedan giort
förlichningh ther om och sådant icke tingfördt och klagat i
rätta.

Sammadagh framkom för retta h:s exeell:s feltmarskalkens
Wrangels rättare Jöns i Hiulsznäes och klagadhe till Inge
mar i Hellerna at han hafwer skutet rådiur på herrens
eenskijlte skogh, ther emot Ingemar högeligen protesterar at
han oskyldigh är och skiuter skullen på een skiött som
skall wara hemme uthj Agunnarydh sochn och hafuwa sitt
förszwar uthaff edle och welb: H:r majoren Musten, blef
förtenskull opsatt här medh till näesta tingh och länszmannen
skall stämma bådhe Ingemar och skiötten at stå här tå
tillstädes.

Sammadagh framkom för retta grannerna i Hornsz by och sigh
högeligen beklagadhe öfwer sina grannar i Hällerna och Hökalt
om theras odugelige och skadelige giärdeszgårdar som the offta tilfö
rnedhe äre lagligen tilsagde at giöra färdige at boskapen icke så
22r förtreeteligen må inkomma och giöra skada på höö och sädh
huar the thätta icke innan 14 dagars dagh hafua effterkommet
tå skolla the icke allenast blifua straffadhe uthan ochså weder
gälla målszäganden all then skadhe som ther aff effter miätesz
manna ordom tagas kan.
I lijka måtto Rys grannar emot Hampnada om theras oduglige
giärdeszgårdar huar the then och icke på 14 dagar hafua giort
färdigh tå skolla the icke allenast effter lagen plichta uthan op
rätta målszäganden all then skadhe som ther aff effter miätesz
manna ordom tagas kan.

Sammadagh vthfäste Jonas i Wännaböke een 3 manna eedh
at han aldrigh gick i löffte för then hästen som Niels i Skaffta kiöp
te aff Niels i Gaszhult, till näesta tingh.

Sammadagh framlades i retten ett goett krafftigt och förseg
lat kiöpebreff uthgifuet aff then edle och welb: fru fru Brita O
lofz dötter Lilliesparre till Askenäes dat: d 28 Aprilis A:o 652
och ther uthöfuer till wittnes the edle och welb: godhe herrar och
assessorer utht then kongl: Giötarikes håffrätt Arfuedh Lilliespar
re till Samszaredt, Jöran Stierna till Bollmstanäes, Item welb:
Carll Nederwodh till Förarp, verificerat medh theras angeborne
händers underskrifuandhe och signäters, uthj huilket kiöpebreff
welbe:te welb: fru Brita Lilliesparre bekiänner sigh aff frij willia
och welberådde modhe hafua opundt och såldt sin k: sösterdötter
dhen edla och welb: jungfru Anna Christina Påellman ett sitt fasta
arffaldhne frelszehemman Wärabodha be:dh uthj Ryszby sochn räntar
5 lb smör åhrligen, föruthan alle andre ther affgående sedhwahn
lige åhrlige uthlagor och therföre igengifuet aff welbe:te welb:
jungfru aff sin arfuejordh, nembl: Vgglansznäes ett torph rentar åhrli
gen smör 1 lb, Nenneszmoo i Räfftele sockn och Wäszbo häradt räntar
åhrligen smör ½ lb föruthan alla andra sedhwanlige åhrlige uthlagor
och ther till medh uthj reen och redo betallningh så at summan sigh tilhopa
belöper 450 rdr för Wärabodha gårdh.
22v Sammadagh inlades i retten godh skriffteligh bewijsz huruledes
Joen Pärszon i Nygårdh medh sin hustru Anna Jöns dötter hafua kiöpt
aff Jons mågar i Malabärgh nembl: Hindrick i Neerle, Erlandh i Ma
labergh, Jöran i Piggabodha och Pär Carlszon i Mårarph theras hu
strurs arfdajordh effter theras fader nembl. 5 skiäppelandh hoes Jon
Pärszon i Östraby och therföre hafwa the opboret effter theras
eget nöjo 11 rdr och 1 dr sm:tt i efftelöfwe, så hafwer och Joen
Perszon sin egen arfdajordh effter sin fader till 10 skiäppelandh
och är nu förtenskull ägandhe till 15 skiäppelandh både medh kiöph
och arff i samma förbe:te gårdh.

Sammadagh framkom för retta Joen Månszon i Bårszhult full
myndigh på Måns Jönszons wägnar i Wärabärja och tingskiötte Jöns
Swänszon i Foglanäes och hans hustru Ingredh Pärs dötter 9 skiäp
pelandh i södregården i Bårszhult för 59 ½ dr sm:tt och een 4 lodh
skeedh i efftelöfwe, Item war han och fullmyndigh på Jöns Swenszons
wägnar i Wärabärja och tingskiötte honom 2 ½ skiäppelandh för
22 dr och thätta blifwer 1/8 aff gårdhen.

Sammadagh framkom Joen Månszon i Bårszhult fullmyndigh
på Lars Larszons wägnar i Näes och tingskiötte Måns Swenszon och
hans hustru Gunnell Lars dötter 9 skiäppelandh jordh i Bårszhult
för 60 dr sm:tt, ähn på Jönszas wägnar i Wärabärja 2 ½ skiäppelandh
för 12 dr sm:tt och blifwer förtenskull 1/8 aff samma gårdh som så
lundha kiöpt och bethalat är.

Sammadagh framkom för retta länszmannen Börje Kråek i Långa
skogh fullmyndigh på Joen Jönszons wägnar och bekiände sigh hafua
såldt sine hustrus Swenborgh Jons dötters bröder Joen Jonszon och
hans hustru Thora Jons dötter, Item Joen Jonszon och hans hustru

23r Mäcktill Åka dötter all hennes arfdajordh i Kiäxnäsza gårdh huilket sigh
belöper fempte parten aff tuädeelen och therföre upboret j redo
bara päningar och godh päningz wärde 112 dr sm:tt både för jordh
och efftelöfwe.

Sammadagh inlades i retten ett goet krafftigt och förseglat kiö
pebreff gifuet aff Simon Annerszon i Wreet uthj huilket han be
kiänner sigh hafua såldt sin gårdman Måns Swenszohn och hans hustru
Ingeborgh Erickz dötter 1/8 aff förbe:te Wreetz gårdh och therföre up
boret 51 ½ dr sm:tt och 1 lb fläsk.

Sammadagh inlades i retten ett goet förseglat kiöpebreff uth
gifuet aff edle och welb: Gabriell Griph till Salehollm dat: d
13 Julij Anno 1649 uthj huilket han bekiänner sigh wara fullmäch
tigh på sin kiära sösters dhen edle och welb: jungfru Christina
Griph till Hwemboö at förselja till theras sösterman dhen edle
och welb: Oloff Lilliesparre till Fylleskogh och Roen och hans 
kiära huuszfru fru [..] Griph hennes arffaldne frelszeiordh
nembl: ½ Kånna gårdh för 80 rdr in spetie, then andre ½ gården
ther emot hafuer welb: Oloff Lilliesparres kiära huuszfru
fru [..] Griph effter sine k: föräldrar till arffz bekommet
så at the nu medh sine k: welb: lifzarfuingar äro rätte ägande och rådan
de till hela förbe:te Kånna gårdh både medh kiöp och arff.

Sammadagh inlades i retten ett goet och krafftigt förseglat
kiöpebreff uthgifuet aff h:r majoren edle och welb: Wellam Mu
sten till Grimmarph och ther uthöfuer till wittnes h:r assessoren
uthj then kongl: Giötarikes håfrätt, dhen edle och welb: man Arff
wedh Lilliesparre till Samsaret, verificerat medh sitt angeborne
handh och signäte aff dato den 31 Octob: Anno 1651 vhtj huilkete h:r
23v maioren bekiänner sigh aff frij willia och welberådde modhe hafua undt
och såldt dhen edle och welb: man Oloff Lilliesparre till Fylleskogh
och Roen och hans k: huuszfru fru [..] Griph sitt wellfångna
frelszehemman Öfrackra be:dh i Ryszby sochn och therföre effter sitt e
get nöjo opburet och bekommet 200 in spetie rdr.

Efftersåsom hustru Kierstin Jöns dötter i Höreda sigh högeli
gen, bitterligen och sorgeligen öfuer sin man beklagar Simon Jönson
be:dh eblandh annat sitt otilbörliga och omenniskeliga förehollande
emot sin äckta maka i thet at snarast sagt han åhr effter åhr in
tet fins hemma hoes henne heller barnen uthan löper ifrån thet
ena häradet i thet andra och säljer them thet han aldrigh åtte el
ler äga fåer uthan heemwisandes them till hustrun, hafuer altszå
hans giällenärer optaget aff henne här till, alt thet han hafuer
hafft och ått ochså gået unnertiden nächtat henne för mansens
skuldh och lögnachtige giäldh, thätta är een samweetz saek at be
tänckia och förty tages hon nu uthj hägn och förswar för them
som yttermehra henne kräfia wela at hon är them intet plichtigh
at swara, mycket mindre dhen ringaste päningh at bethala förr
ähn som een andeligh och wärldzligh rätt och domb haua sigh ther
på förklarat och then thätta wedkommer hafuer sigh fulkomb
ligen at effterrätta.

Sammadagh framkom för retta Swen Nielszon i Kyllhult och kära
dhe till Bengdt i Kimmelszbögdh om 27 rdr som han skulle waret skyl
digh Swens hustrus förrige man sahl. Niels Jacobson i Markaridh
huilket giäll han eblandh många andra uthestående skullder hafuer
tå han lågh på sin sotesängh låtet skriffteligen antekna, nu ehuru
icke någre andra, ehuru well the åthskillige många ähro som på then
sahl. mannens skullregister optechnadhe äro then ene för mehra then
24r andra för mindre som ther emot hafwa protesterat liekwäll disputerar
thenne Bengt thet på thet högsta föregifuandes wedh sahl. Nielszas lifz
tidh bleff them sådant alt klart giort emillan och uthfäste ther
på een 6 manna eedh till näesta tingh at så sandt är.

Eblandh andra ährender som tå förhandlades framtredde för
rätten edle och welb: fru Ibba Oxenstiernas fougde well:t Bastiahn
Matzon och besuäradhe sigh uthöfuer tuenne frelszebönder Steen och
Jöran på Bärgzgården i Annerstadz by huruledes the nu nyligast
hafua sigh företaget at opbygga några nya fiskegårdar och fiske
steek midt uthj åhen huilket hwar thet skulle winna sin framgångh
skulle thet förhindra fiskens sedhwahnlige lopp åth Bollmaridz fi
skedammar huilket i manna minne icke tilförende hafuer waret
föröfuat mycket mindre i bruek huarföre blef för sittiande rätten
afsagdt wedh 40 marker straff yttermehra ther bygga heller fiskeredo
sättia in till thes the kunna sådandt winna medh een laga häradz
syen och domb.

Sammadagh framkom för retta Gummar Perszon i Ällinge och
besuäradhe sigh uthöfuer sin stiffmoder Johanna Frenna dötter i Hylt
åckra huilken åtte Gummars fader sahl. Pär Pärszohn hurule
des hon igenom åthskillige practicer skall hafua undadölt och
bortfådt åth androm gömma och förwahra thet hon doch medh
rätta borde framlägga på arffskifftet, nu ehuru well Gummar
till thätta sitt kiäremåhll hafuer starka skiäll liekuell prote
sterar hon på thet högsta föregifuandes at henne sådant icke
skall kunna blifua öfuerbewiszat uthan troligen och rättråde
ligen hafua frambracht thet minsta medh thet mästa som på arfskif
tet deelas borde och begiärer at befria sigh medh een 6 manna eedh
at så sandt är then hon uthfäste till nästa tingh doch ther hon i me
dler tidh rättar sigh häruthinnan blifuer eedgången onödigh.
24v Then kongl: Giötarijkes håffretz resolutioner öffwer
någre opsände tingzransaekningar och dommar skolla sålunda
exeqweras.
Nielsz Bengtzon i Sunnertorpa å frelsze huilken haffwer belä
grat sin hustrus systerdötter Thora Bengtz dötter är resolverat at
justificeras om han kan fångat bliffwa, så skall och hon ther hon
kan blifwa faest tagen och greepen tingföras och dömmas
och dommen till then kongl: håffrätt försendas.
Gunnell Anders dötter för thet hon haffwer stullet
wedh Giöteridz kyrckiogårdh 18 dr 9 öra.
cronan 6 dr 3 öra
målszäganden 6 dr 3 öra
häradzhöfdingen 3 dr 1 ½ öra
häradet 3 dr 1 ½ öra
Jönsz Swenszon i Höreda gifft reuter å frelsze för thet han
hafwer belägrat een ogifft drefftekåhna 80 dr.
frelsze huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöfdingen 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Elin Håkons dötter i Guddarph å crono een gifft reutare
hustru huilken hafwer låtet sigh belägra aff sin tiänstedrängh
Anders Pärszohn be:dh skall böta 80 dr.
cronan 53 dr 10 216
häradzhöfdingen 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
25r Anno 1653: den 12 och 13 Octobris höltz or
dinarie tingh medh Sunnerbo häradt wedh rettan tingstadh Hamp
nada öfwerwarandes i welb: härren landzhöfdingens härr Moritz
Holdh ställe landzboekhållaren ährebyrdigh och wellbetrodde Johan
Johanszohn i Wexiö, Item häradzfougden ehrligh och well:t Anders
Larszon i Tärnhult sampt eedsworne nembdemän.

Nembden  
Pär Bängtzon i Tråtteszlöeff Pär Månszon i Biärszaridh
Joen i Snälszböeke Jon Jönszon i Rydh
Pär i Bräkentorph Åke i Ragnellekiöph
Måns Johanszon i Ångelstadh Arffwedh i Wiggåesza
Simon i Wästrhult Jon Anderszon i Bergheem
Börje i Långaskogh Joen Nielszon i Iffla


Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
1/8 i Wreet 3
1/6 i Högahollma 3
1/3 i Steenszhult 3
1/5 aff Jöns Erlandz gårdh i Höreda 3
1/3 i Skåperidh 3
1/4 i Kånna 3
Lunnarph 3
3 tunnelandh i Kroxebögdh 3
Röeke 3 frelsze
18 skiäppelandh i Kroxebögdh 3
1/4 i Näes i Giöteridh sochn 3
1/6 i Lidhult 3
1/8 i Boarph som Bengt Stake länge i pant hafft hafuer 3
1/4 aff södregården i Holje 3
1/4 i Skatebodha 3
4 skiäppelandh i Rönninge 3
1/4 i Ramnäes hoes Lille Joen 3
25v heelt Greffwingzåes 2
1/4 i Osznakiöph 2
1/4 i Abborraslätt 2
heelt Cronobodha 2
½ norregårdh i Hallaridh 2
1/12 i Balköö 2
1/3 i söndregårdh i Hallaridh 2
1/4 i söndregårdh i Balkarph 2
3/4 i Thorszahollma 2
1/4 och 8 skiäppelandh i Ronborna 2
1/3 wästregårdh i Fiäralt 2
1/4 norregårdh i Toffta 2
1/3 i Siuhult 2
½ Näes i Giöteridh sochn 2
1/5 i Biörstorph 2
Juncheregårdhen i Iffla 2
½ Hollma i Markaridh sochn 1
1/3 i Böszalt 1
1/3 aff ½ gården i Hörszedt 1
1 tunnelandh i Ryia 1
½ Giötagården i Holje 1
1/4 i Ormalt 1
1/4 i Skerffwe 1
9 skiäppelandh i Skiärszaridh 1
½ östregården i Skogaredh 1
1/5 aff norregården i Wiggåesza 1
½ Abbeszhult 1
1/4 aff söndregården i Markaridh 1
9 skiäppelandh i Bakkagården i Läszaridh 1
1/4 i söndregårdh i Höreda 1
heelt Synneråå 1
wördige m:r Niels i Hwitaridh låter opbiuda jordh i Bökhult i Trahe
ridh sochn på 10 rdr och hafuer gårdabreffwet i
underpant 1
26r Item Påfwels jordh i Alenszkiöph 1
1/8 i Giöszhult 1
1/4 i söndregårdh i Hällerna 1 Thesze byta
1/6 aff norregårdh i Ösziö 1    sin emillan
1/3 i Horsznäes 1

Sammadagh bleff vpläsen H: K: M:tz Sweriges rijkes rege
rande dröttningz fullmackt daterat Stockhollm Anno 1652 den
3 Septembris giffwen edelle och welb: Niels Nielszon Linde
green till Forsza och Spåningzlandha at wara förordnat till häradz
höffdinge öfwer Sunnerbo häradt, ther till alla häradz inbyg
gare aff högre och nedrige ståndh önskadhe honom mycken lyc
ka och welsignelsze och affladhe sin häradzhöffdinge och dom
mare eedh förr ähn han några tingsaeker uptogh.

Sammadagh tingfördes åter för retta the twenne samsöskon
nen ifrån Hallaridh sochn Peder Eskielszon och hans syster Bo
tell Eskiels dötter i Ällaböke huilka förmedelst theras egne
iwållandhe och förargelige umgiänge titt och offta äro komp
ne i ett oppenbahra ryckte för hwar andra om huilken saek
är widlöfftigt reputerat och ransakat på tuenne föregång
ne tingh d 12 Januarij och 25 och 26 Aprilis och omsider
hafwer thenne Päder Eskielszohn tå han sigh ingen annan uth
wägh sågh begiärat, thet honom måtte effterlåtas, wärja sigh
medh lagen, thet honom och effter betänckande aff rätten och
nembden bleff tillstått och bewilliat och förty för samma
saek at han är frij för sin systers olofflige okyskheetz be
blandelsze uthfäste han een 12 manna eedh till thätta tingh
then han nu fömenar sigh kunna fullgiöra, dock är han först
26v
Blefwen tagen affsides aff några wördige prästmän M:r
Niels Rubenio j Hwitaridh, och herr Niels j Giöteridh medh allo
flijt förhållen och förmanat om rätta Sanningenes bekiän-
nelße, orsaeken at rycktet hafwer stått mycket grofft om
honom och hans Syster, doch äro ther medh eij Närmare kompne
ähn tilförendhe, uthan han ståer på sit högsta Neij, och hans Sy-
ster blifwer wedh sin förrige bekännelße Stadigt, och be-
kiänner at wara Sann barnafader hennes Söskonnebarn
och faerbrors Sohn een ogifft Skomakare peder Joenßohn j
Halßeridh, huilken på Senaste tingh på leigde framkom, och
Stodh henne till Muns och bekiände häfden och Lägerßmåh-
let medh henne, men nekadhe till thätta barnet hon födde
emädan han war fången j Wexiö, men Botell hafuer j Wexiö, i 
sin barnßnödh, bekiänt dhenne pär Jonson wara barnafader som proto-
collet för dhetta uthwißer.   

Eedemäen.
Päder Eskielßon j föreeden,             Anders Thorßon j Kornbärga,
Erich gunmundson j Fagerhult,     Niels bängtzon j Julßnäes,
Erich Trufweson j gräßhollma,     Jöns bengtzson j Julßnäes,
per pärßohn j Sånna,                     pär bängtzon j Hyltåckra,
Swän Jönßon j Hult,                     Jöns Nielßon j Kyllhult,
Haraldh j Burhult,                     Lars Jönßon j Ränte.

Thenne eeden bleff medh ofuanbenembdhe bofaste män på weder
börliget sätt och wijs giordh och gången och förty bleff Pär
Eskielszohn och hans syster för hwar andras olofliga beblan
delsze aff rätten och nembden frijärkiändhe medh mindre Gudh
täckes thet på annat sätt och wijs låtha oppenbarat blif
wa ähn som menniskior hafua kunnat thet nu uthransaka.
Så hafwer och rätten och nembden fallet betänckeliget om
Päder Eskielszon och hans syster Botell skulle icke något plich
ta för theras förargelige leffwerne the hafft hafua men såsom


 
27r the förmedelst at i förstonne tå the härföre tingförde blefwe och
rycktet hoes hwar man war så grofft om them at the icke kom
mo någon borgen för sigh häller finge någon som wille för them
gåå i löffte på widare anfordran wordo tillstädes uthan måste
föras i fängelsze uthj huilket the hafua uthärdat uthj 16 wekors tidh
blifwer them förtenskull så widha therföre thetta beräknat.

Sammadagh tingfördes fängzligh för retta Påffwell Nielszon i
Alenszkiöph å frelsze een argh beröchtat tiuff huilken tilförendhe
1640 är dömbdh medh sin syster Elin Niels dötter för thet the stullo
ifrån Petro Smaltzio tå han kom tijt at giästa een natt 8 pistoletter
fransyske gull om 24 rdr:s wärde och aff then kongl: håffrätt re
solverat at för samma tiuffwerj böta tredubbelt nembl: 126 rdr
och nu bliffwer anklagat aff Sigge i Ekhult een gammull dan
neman i Markaridh sochn at hafua honom ifrån stullet om nat
tatidh uthj ett låfft och opbrutet döran therföre och sålunda in
kommet een ask som Sigge nedgiömt hadhe i een humbla
binge theruthinnan Sigge säger wara peningar 160 dr sm:tt
Men tiuffwen bekiänner och säjer at peningarna woro icke meh
ra ähn 25 dr 4 öre som han togh och stahll, ähn i ett oläst
skrin som hörde Sigges lejopiga Elin till 9 dr sm:tt men
tiuffwen bekiänner thet war icke mehra ähn 2 rdr, ähn
aff förbe:te ask som päningerna uthstulles 10 st: silffskee
dar men tiuffwen bekiänner icke mehra ähn 5 st: om 21 ½
lodh à 3 marker är 16 dr 4 öra sm:tt, ähn 2 meszingzskeeder om
2 marker och een liten silffringh godh för 2 marker, ähn 6 st: fläsk
blefwe och stullne samma gångh men tiufwen bekiänner icke
mehra ähn 4 st: om 6 lb wärderat för 9 dr sm:tt, the andre
2 fläsken nekar han till, äntå han är wist sanner tiuffwer
åth altsammans, ty thenne tiufwen war well hoes thenne man
27v een bekant och hoes honom så affhållen at han grant wiste al
la hans bäste giömmor som thenne gamble änklingen hade, eij heller
war han Sigge hemma uthan borto i granhållet ett litet stycke
ther ifrån thet tiuffwen grant wiste, tå han så tiufachteligen
syszladhe hemma hoes honom i huszen om natten, ähn ther samma
städes 2 lb smör men tiufwen bekiänner icke mehra ähn 1 lb
om 6 marker sm:tt, Item 1 lb ost men tiufwen bekiänner ett ½ lb
om 2 ½ marker, Item 1 lb brödh men tiufwen bekiänner ½ pundh
wärderat om 1 marker sm:tt, ähn klagar Sigge han stahll ett
grofft lakan till at swepa alt godzet uthj men han nekar ther
till, och thenne eenfaldige mannen hafuer äntå at kräffia
aff honom som han honom på åthskillige tidher försträckt hafuer
50 dr sm:tt och 1 silffstoph om 8 rdr som han honom war skyl
digh blefwen förr ähn han stahll ifrån honom. Ähn framkom
Anundh i Wäråes och klagadhe thenne tiuffwen hafwa stul
let ifrån honom 2 lärefftz lakan à 3 marker är 6 marker, 1 gröfuare
om 2 ½ marker och een annor om 2 ½ marker, ähn lärefftzsärkar 3
st: medh godhe öfuerliff à 6 marker är 4 ½ dr sm:tt thet tiufuen
bekiänner, ähn 2 st: groffwe särckar à 1 marker är 2 marker
ähn framkom Måns i Tånneridh och klagar på tiuffwen at
han skall hafwa stullet ifrån honom 4 skiäpper korn och 2
skppr rågh och medh thet samma stullet hans stodh och fört
sädan oppå och om morgonen han speiadhe sloget, ty sto
det war nyskott, fans spåret tijt tiuffwen bodde i Alensz
kiöph och tå han söekte ther effter mötte stodet honom i wä
gen och dreff heem igen och oandsedt han är här åth sanner
tiuffwer liekwell nekar han här till, aff Sigges tiufwerj
hafwer han intet mehr igen bekommet ähn 5 silffskeeder och
the 2 mäszingzskeederna och then lille silffringen, thet andra
är alt uthaff tiuffwen förnött och förwänt, på 2 ähr be
rättas han skall hafua hafft thätta hårde tiufuerycktet, sedan
han för thet förrige grofwa tiuffweriet bött och plichtat
hafwer och Sigge i Ekhult gifwer sigh illa at han på sitt lijff
aff thenne tiuffwen är blefuen undsagder åthskillige tider thet
28r tiuffwen nekar till och Sigge i Ekhult holler alt wedh thet
samma nu som förr at the redo peningerna och huadh mehra som
antecknat är war så mycket som han angifuit hafuer huilket
och well är till troendes ty tilförende förr ähn han i så måtto
är blefuen sin wellfärdh bestulen war han ärkiendh för then
förmögnaste ther i giället och altidh hafuer röckte före at
umgåes medh sanningh, ähn bleff Påfuell andre dagen flitigt
förehollet om widare sanningz bekiännelsze och intet will wi
dare ther till blifwa beweekt at bekiänna ähn här off
wanförmält är uthan allenast ½ lb kiöt ifrån Sigge i
Ekhult bekiende han sigh stulet hafwa om 1 ½ marker, sum
man oppå thätta tiuffweriet som Påffwell goduilleligen
bekienner sigh nu andre reeszan stulet hafuer 63 dr
20 öra sm:tt, thenne miszdådarens grofwe bedriffter stel
tes i rättens och nembdens betänckiande och till sententz
och domb och när the hade omröstat gafz ordet aff then äll
ste nembdemannen och dömma honom effter thet 6 Cap: i
Tiuffwa B: L: L: uthan något widare skonszmåhll till galga 
och green och ogill för gerningar sina effter ingen boot
färdigheet eij om honom widare är at förwänta uthan
ther han sluppe skulle han uthan tuifuell giöra wärre
här fins ingen aff allmogen som beder ett goet ordh för
honom uthan alle begiära thet han androm till skräk och
warnagell må straffat blifua huilket hemstelles uthj
then kongl: Giötarikes hofrätz resolution och widare för
klaringh.

Sammadagh framkom för retta sahl: regementzpredikan
tens härr Anders Ambernj effterlåtna änkia hust: Marina Hå
kons dötters fullmächtige Niels Zakriszon i Ekesziö och besuä
rade på hennes wägnar om ett hemmans ränta för ett åhrs
uthlagor aff Linnefälla som sahl: h:r Anders skall wara på
fördh och nu är samme gårdzrenta satt i quarstadh och arrest
huilket är sigh förorsakat för något jäff och annat tilltall
som wördige m:r Peder Lannerus skal hafua welbe:te sahl: h:r
28v Andraeam Ambernj at tillthala, nu är m:r Peder Lannerus här
icke tillstädes, ty opsätties här medh till extraordinarie
tinget om 8 dagar i Ronborna, kunde parterna i me
dler tidh sigh föreenas är goet och well, huar och
icke wlll rätten sigh widare förklara men nu i me
dler tidh giör boekhollaren här i lähnet [..] Johan Jo
hanszohn här om een godh underrättelsze huilken grant
weet huru medh theras räkningh hafuer waret beskaf
fat i så måtto at sahl: härr Anders Ambernj haf
wer waret skyldigh m:r Päder Lannero för åhr 1649
silfuermynt 49 dr, ähn effter sahl: h:r Anders Ambernj
egen obligation gifuen till m:r Peder Lannerum 20 dr sm:tt
ty är billigt och rätten befinner skiäligt at m:r Peder Lanne
rus opbär thenne gårdzräntan på samma skuldfordringh.

Sammadagh kom för retten dhen edle och welborne herre
h:r Carll Pärszohn Natt och dagh till Tofftahollm och Säby klageli
gen och widlöffteligen gaff till kiänna huru Jöns Joenszon i
Ingelstadh skall honom emot all skiäll kallan sielm och honom
medh sitt följe hunszfottar och sielmar, alt förorsalat af een
donation sampt obligation och såsom welb: herren dhätta widh
löffteligen refererade och rätten medh många criminals saeker
och andra ährender war förhindrat, ty begiärades at herren
sin klagan wille skriffteligen till andre dagen författa låtha på
dhet rätten dhesto bättre måtte i saken informerat blifua
dhet herren lofuade sigh och giöra willia.
Andre dagen som war d 13 Octobris instelte welbe:te herre sigh
åter för rätten och tå inlade han uthj rätten ofuanbe:te beswär skriffte
ligen aff inneholdh som medföljande copia uthwiszar såsom
och på dhet högsta munteligen beklagade sigh öfwer be:te
29r Jöns Joenszohn och hans söhner Carll och Jonas Jönszöner at dhe
honom någre groffwe iniurier och skiälszordh som the emot welb:
härren hafua föröfwat, när be:te klagoskrifft war opläeszen
swaradhe Jöns Joenszohn at icke tredie parten dher aff skulle
kunna bewiszas och är medh saeken såleedes beskaffat som
nu förmält warder. Thenne Jöns Joenszon hafuer för thätta
aff vngdomen waret uthj welb: härr Carll Pärszons högh
welb: frumoders fru Sophia Steenbåckz och flere dhes höge
familijs tiänst i många åhr bort åth och waret ombetrodd Toffta
holms säteszgårdh medh thes tilliggandhe godz at förwalta, omsi
der effter många åhrs förlopp och månge hans widlyfftige räk
ningar är han drabbat uthj een anszeenligh stoer rest, icke
allenast för sin opbyrdh uthan och för thet han skulle hafua bort
såldt och affhändt någre godz och hemman ifrån sin härre och
huszbondhe at the äro brachte under kiöparens wåldh medh
fasta och lagafångz breff för huilket alt förbe:te Jöns Jonson
är kommen uthj een stoer widlyfftigheet och onåde hoes sitt här
skaph at han dherföre hafuer waret i Stockhollm aresterat
till een skarph räkkenskaph och tå thätta hafuer stått ho
nom sålundha före hafwer han uthwärckat sigh aff H: K: M:tt
wår aldranådigaste regerande dråttningh mandatoriall till
then kongl: Giötarikes håffrätt thet samma saek skulle ther
optagas och affhielpas huilket then kongl: rätt så wijdha
hafwer effterkommit och welbe:te högwelb: fru ett förmaningz
breff, jemwäll och een citation på högwelb: fruens tiäna
re Jöns Folkaszohn affgåå låthet, bägge daterade aff Jöne
kiöpingz håffrätt d 9 Maij Anno 1646 och i så måtto
äro thesze widlyfftigheeter emillan högwelb: fruen fru
Sophia Steenbåck och hennes gamble fougde Jöns Jonsohn
wedh then kongl: håffrätt anhängige giordhe huilken saek
i medler tidh är uthj Stockhollm kommen på een compromiss
och liquidation aff någre godhe dher till deputerade härrar och
29v mäen som finnes så wijdha sluteligen och skriffteligen wara för
fattat, så haffwer och Jöns Joenszohn aff sin höghwelb: fru och
huszbondhe waret effterlåtet i många åhr een gårdh Ingellstadh
och een qwarn dher sammastädes wedh ett gået wilkor uthan nå
gon affgåendhe skatt at åthniuta och possidera huilken gåffwa
högwelb: fruen för een tidh sedan haffwer aff serdeles or
saeker revocerat och återkallat ähndock Jöns Joenszohn in
till thenne dagh samma Ingelstadz gårdh och qwarn intet hafuer
welat affstå uthan förmenar sigh hafwa så starka breff op
på samma gårdh och qwarn at the icke lätteligen skulle kun
na ogillas uthan medh them will sökia rätten, så emädan
Tåfftaholms säteszgårdh för thätta hafuer waret bort aren
derat men nu warder brukat aff härren sielff, ähr för
tenskull högwelb: fruens sohn härr Carll Pärszohn för kort
tidh sedan hijt nedh kommen gården sielff at beboa och bru
ka, såszom och hafuer welbe:te högwelb: fruen sin sohn och
härren tillskreffwet och honom i fullmackt giffwet
thet han ju änteligen skulle wederkiännas be:te Ingelstadz
gårdh och qwarn, ty haffwer welb: härren åthskillige tider
låtet Jöns Joenszon sådant förnimma och sändt honom budh thet han
skulle affståå qwarnen och sända qwarnhuusznyckelen till
härregården, thet han intet hafuer weelat effterkomma.
Är förtenskull Jöns Joenszohn eendagh gången till härregården
och kommen sielff i tahll medh härren och tå the hafua discu
terat om qwarnen hafuer Jöns Joenszon protesterat på sine
breff han hade på samma qwarn, ehuru orden them emillan
äro faldhne hafuer härren skiält Jöns Joenszon för een gammull
tiuff huilket härren här för rätten tilståer och seger han kan
och will sådant well bewijsza at Jöns Joenszon hade bordt för
10 åhr sedan wara uphängder, näst förgången d 27 Septemb:
war h:r Carll reden ifrån Tofftahollm och till Ingelstadh by
hwarest ett hemman under Tofftahollm är beläget och tå han
30r hadhe kallat uth bonden och tallt medh honom reedh herren medh
sina tiänara nedh åth giärdet till quarna hemmet, sende han een
sin tiänare Hans be:dh till Jöns Jonszon och lät begiära nyckelen
till qwarnhuszet, i medler tidh satt Jöns Jonszon och drack medh sina
söhner Carll och Jonas, så och tuenne andra unge ogiffta persohner
Johan Ollszohn och Thore Jönszon huilka alla woro well beskiänkta
flux rinner them argt och ondt i sinnet, läte sadla hesterna
och lada pistolerna, bewäpnade sigh på thet hastigaste och
satte sigh till at ridha, ladda een stoer böszahake then finge
the een gosze at bähra men goszen baer intet bösan medh
sigh, een lejodrengh Oloff be:dh togo dhe och medh sigh huilken ha
de een yxa på axlan at Jöns Joenszon kom sielff siätte, för
uthan then eene hans drengh som stodh wedh qwarnan, till
herren medh iffwert och drucket modh huilket Jöns
Joenszohn och nu tillstodh såsom och bekiände at han sina söhner
hade störkt och rådt at dhe medh honom uthj dhätta onda opsåtet
skulle fölgia medh sin fader och tå the kommo tillhopa så nähra
begynte dhe strax skiälla huar andra och the skiälte herren
för skielm och unge skielm, theszlikest honom och hans fölgie
för skielmar och hunszfottar, sampt huadh mehra otidigt
tå hafuer kunnat wanckat, när Jöns Joenszohn bleff
här om tilsporder kan han ther till eij neka uthan sejer
at tå herren skiälte them, skiälte the herren och hans
medhfölgie igen, huilka skiälszordh tå esomofftast skulle
aff them waret repeterade och föröfuadhe och dhes för
uthan berättadhe herren och sigh alldeles förklarade aldrigh
uthj någon ondh intention hafua redet tijt uthan allenast
som förbe:t är at bemächtiga sigh quarnen och tå han för
nam Jöns Joenszohn medh sina söhner och drängaar woro fulla
och gallna och i så ondt modh kompne dijt tå wende här
ren om och reedh heem igen, dhet härren widare sigh i sin
bifogadhe klageskrifft förklarar och tå herren reedh dher
ifrån säger han at Jöns Jonsohn skall hafua redet till een
30v herrens gårdh i Ingellstadh dher Johan åboer och honom bonden
i lika måtto skiält för alt dhet som leedt war, dhätta nekar
Jöns Joenszon till och intet will dhet bekiänna, welbe:te
h:r och Jöns Joenszohn protesterade huar emot annan at dhe
alt dhätta och mehra som huffwudsaeken angår wille in
för dhen höghloffl: kongl: hofrätten i Jönkiöpingh uthföra
och dherföre begiäradhe welb: h:r honom måtte aff rätten
meddeelas een attest at han här in för rätten sådaen
saek emot Jöns Joenszohn andraget hafuer, Jöns Joen
sohn begiäradhe i lika måtto effter han hade H:s K: M:tz wår
aldranådigaste drottningz nådige breff till then högl: kongl:
hofrätten at hans saek emot welb: h:ns fru moder och tiäna
re skulle dher optagas at han och måtte få sin saek dher
widare uthföra och såsom rätten förnam sådana kongl:
breff och citationer wara uthj sielfue hufuudsaeken gång
ne och dhes föruthan är icke allenast päningar och skiälsz
ordh dhe träta om uthan och godz och gårdar som sielfua
obligationen och flere dheras documenter skola uthwisza
altszå bleff och samma saek till högbe:te kongl: hofrätt under
dånigt remitterat dher till sin fullkomblige ändskaph förhiel
pas och dhenne attest i medler tidh parterna meddeeltes,
at så är passerat och examinerat wittnar häradzhöff
dingen och laghläszaren uthj dhätta häradt medh egne hän
der och signäter och dhet medh häradz insigell stadfäster.
Edle welb:ne wellwijsze lagfarne sampt ährlige gode her
rar och män som dhenne loflige häradzrätten uthj Sunner
bo häradt wedh Hampnada bekläda edra gode herrar
och män samptllge önskar iagh af Gudh all begiärligh
wellmågo, lyckönskan och wellsignelsze.
Och dher hoes fogar iagh wehnligen denne loflige rätten at
förnimma hurusåsom een action migh och Jönsz Joenszohn
emillan är begynt och förorsakat.
31r 1: Såszom min frumoder welb:ne fru Sophia Steenbock fru till
Säby etc. hafuer åthskillige gånger låtet be:te Jöns Jonszon aff
seja dhen quarnen i Ingelstadh han een tidh på sin tiänst nutit
hafuer af orsaek dhet Jöns Jonszon samma quarn uthj sin obliga
tion sigh förskrifuer at skola mista der han obligationen till före
skrefuen tidh icke giorde tillfyllest såsom den saken widare aff
obligationen är at förnimma.
2: Orsaken till sådant är at Jöns Jonszon ofuanbe:te quarn således
häfdat hafuer at han husen der på bygde hafuer å andre sine hem
man affördt, thet öfrige icke mehr i act taget uthan slätt neder
rött och låtet förfalla aldeles såsom at giöra öde, Item säden
med skafft affördt och således litet eller snarare sagdt intet
wördat een sådan frij förundt lägenheet.
3: Enär merbe:te min k: frumoder hafuer skickat sine bönder
förledet åhr at bygga och omszee dammen som till fisket hörde
hafuer Jöns Jonszohn kommet medh sitt iwer till dhem medh suerdh
och böszer såsom at öfuerfalla.
4: Enär mehrbe:te min k: frumoder någon till förbe:de quarn wille in
sättia till dhes uprettningh at besittia, dhem hafuer Jöns Jonszon
undsagdt at nederläggia och således them affskrembdt.
Sist enär fougden Joen Suenszohn af min frumoder förledet åhr
befallat at medh min frumoders bekostnat låta såå och bruka
quarnen, då Jöns Jonszon sagdt sigh dher medh wara till fridz
men icke at effterlåta någon annan dher at inkomma, således
medh Joen Suenszon öfuereens waret at han Jöns Jonszohn
2 tnr korn hafuer emot tagit, dhet han såå skulle effter han
jorden hafuer tillredt och skulle honom arbetet tillika medh rågsä
det betalas, dhetta stodh in till hösten då Jöns Jonszon säden
såsom för upbergade och afförde.
Widare hafuer fougden Jon Suenszohn medh Jöns Jonszon slutet ac
cord om ett par quarnsteenar Jöns Jonszon till samma quarn kiöpt
hafuer för huilka stenar Jon Suenszon 10 rdr lefrerat hafuer
det oachtat hafuer Jöns Jonszohn samma steenar i quarnen
inlagdt och dhem brukat, giörandes i dhet såsom dhet andra
största förtreet.
31v Aff sådana orsaker reeste iagh förleden d 24 Septembris at be
szee samma quarn och i dhet samma up till min frumoders bonde i In
gelstadh och lät till migh kalla Jöns Jonszohn och tilfrågades honom
om han ähnnu icke wille afstå medh sådant förtreet och dher till
afsadhe honom quarnen at han dher medh sigh eij widare befatta skulle
huilket han då så wida undergick at han lät fråga om han icke
skulle få aftröska litet sädh han der lempnat hade och icke
affördt, dät iagh effterlät, och han lofuade sigh hallmen effter
den förre afförde säden tilbaka föra.
Widare talade iagh honom till om ett torph Sunnet be:dh huilket min
sahl. moderfader welb: h:r Carll Gustaffszon fordom till Tofftaholm
hafuer bygga låtet huilket torph altidh sedan till Tofftaholm
sine dagzwerken giort hafuer, huilket torph Jöns Jonszon sigh
will underläggia såsom lagligen wore ther på gifuet tingskiötningh
och förtenskull sedan han gården Tofftaholm affträdde torparen
sigh till dagzwerken behållet hafuer men några åhr sedan min
suåger och broder welb: h:r Gustaff Bonde och Gustaff Perszon
wedh Tofftaholm wore, då hafua dee torparen igen till gården
wederkientz huilken och sedan sine dagzwerken som tillförende
till arendatorerne giorde, men igen förledet åhr hafuer
Jöns Jonszohn torparen under sigh tuingat och gården Toffta
hollm ifrån taget wedh sådant straff om han honom icke
lyda wille skulle han honom upbränna, nu enär iagh Jöns
Jonszohn om samma torph tilltalade at han dhet affstå skulle
swarade han sigh torparen upbränna om han till Tofftaholm
ginge, dhet migh hårdt föll i sinnet och iagh honom dhet före
höldt at han i sådana fall icke hadhe waret een trogen
tiänare, då kallandes honom huadh i den titell wille tiäna.
Ty alldeles anståer icke een trogen fougde och tiänare dhet han
skall sin herres bönder tillhålla medh sine grannar at bort
gifua och låta tingskiöta bort ett sådant gammalt sin öfwer
heetz torph och ägher, der han som een trogen tiänare för an
drom under sin öfuerheet förswara borde huilket iagh troer
ingen rätt had welat eller kunnat afdömma der saken icke
suikeligen dhem hade waret föredragen.
32r Wedh dhätta wij då åthskildes men såsom iagh sedan förnam huru Jöns
Jonszohn wedh Dörarps kyrckio hade hotas huru han förhåldh
för migh på dee twenne wägar till qwarnen nembl: Bärga broo
och Sundet till hinder stella skulle.
Och effter iagh rättaren Önder qwar effter migh satte at till sigh ta
ga nykkelen till qwarnen den han icke bekom effter den war
undanstucken.
Måndagen effter som war d 27 Septembris reeste iagh till qwar
nen at taga nyckelen och den widare omszee och Jöns Jonson
ifrånsäja. reeste så Jöns Jonszons gård förbij och till honom
skickadhe een min tiänare at begiära nyckelen till qwarnen
och tuenne neder till quarnen at förhöra om nyckelen der war
huilke der funne nyckelen och then ifrån mölnare begiärade
och bekomme. I medler tidh hölt iagh uppe wedh byen och wän
tadhe min tiänare som iagh till Jöns Jonszohn skickade huilken
een bonde sitt ährende in till Jöns Jonszohn inskickade, samma
tiänare kom igen och effter honom Carll Jönszon löpandes
medh een pistoell i huar handh och uthförde illacke smädes
ordh, sedan han medh sin broder till häst och när min tiänare
migh berättadhe theras swar at the till ondsko wore bered
de, meente iagh sielf at förnimma theras upsåt redh så när
mare neder mot gården och enär iagh sågh them på sådant
beredde wände iagh tilbaka till min bondegårdh igen och
lät så mina drängar dhem fordra huilka alt fordt in wedh
sin gårdh på migh öfuadhe sine skielszordh der medh iagh rider
neder till qwarne och strax effter migh kom Jöns Joenszohn
medh dhet öfrige sine söhner och huilke flere ridande och rän
nande medh sin gewär och full onska der på migh ähn widare
slemmelige skielszordh öfuade som tilförende kallandes skiälmar
öfwer alt, tå frågade iagh huem then sådant tillmälte, huar till
swarades aff Carll och Jonas Jönszöhner at iagh war den
unge skiälm föruthan ander hånlige ordh.
32v Ehuru well iagh billigdt dem dhet dee effterluppe hade kunnat
skiänckia men mehra till at wörda hennes K: M:tz privilegier
/som icke will låta sådana ostraffadhe som een ridders
mans standh wahnähra/ och Sweiges lagh, ähn at sielff
migh påtaga dem at straffa, det iagh fömodar migh nu till
så stoer heder skall lända, såsom iagh sådana orolige wedh lifuet
stött hade, det iagh alt rätten will hafua förbehållet, wedh
dhätt iagh reeste igen up till min bonde och der migh dädhan så
som neder effterfolgde.
Och enär iagh ifrån min bonde afreeste hafuer Jöns Jonszohn
kommit i min bondes gårdh och bonden öfuerfallet och undsagt.
Thetta är nu sakens beskaffenheet huilket iagh denne lofl:
rätten will på dhet wänligaste hafua förständigat medh flit
wänligh begiäran den lofl: rätten wille dhenne saken så företa
ga at sådana på lifuet osparde menniskior måtte dhet försååt
the emot migh suttit hafua jemwell wållsamme efftersökiande
och huadh dhe widare migh iniurierat hafua medh bondens
öfuerfallande icke ostraffat niuta, såszom och at then lofl: rät
ten migh wedh then rätt iagh till quarnen och förbe:de torph kan
hafua wille handhafua, huar oppå iagh den lofl: rättens för
klaringh will förwänta och ther emot förblifuer iagh then
lofl: rätten till wellwilligh tiänst och then lofl: rätten här medh
Gudh alzmächtigh wähnligen befahler till all godh wellmågo
aff Hampnada d 13 Octob: Anno 1653.
d: lofl: r: a: t: w: o: t:
Carll Perszohn

Sammadagh tingfördes för rätta een vngh gifft skattebonde
Joen Jonszon i Äpplanäes huilken hafuer belägrat sin lejopiga
Karin Jons dötter ogifft thet the och båden goduilligen bekiänna
therföre the och båden effter H: K: M:tz wår aldranådigste regerande
dråtningz nu nyligeste uthgångne ordningh och stadga skola böta
hoorkarlen 80 dr och hoorkåhnan 40 dr och bägge stå
oppenbahra skrifft.
33r Joen Jonszon
cronan 53 dr 10 16
häradzhöfdingen 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Karin Jons dotter för samma saek
cronan 26 dr 21 8
häradzhöfdingen 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8

Sammadagh tingfördes för retta Jöns Jonszon een fattigh
gifft soldat och är inhyszes i Halsziö på Tofftaholms godz huilken
hafuer belägrat Brita Knutz dötter ogifft och fattigh i lika måtto
på samma godz unner Tofftaholm på ett torph huilket lägerszmåhll
och hoordoms syndh the båden godwilleligen bekiänna, ty skolla
the therföre böta effter kongl: stadgan hoorkarlen 80 dr
och hoorkåhnan 40 dr och stå uppenbahra skrifft.
Jöns Joenszohn
frelsze huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöfdingen 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Brita Knutz dötter för samma saek
frelsze huszbonden 26 dr 21 8
häradzhöfdingen 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8

Sammedagh framkom wördige mester Nielsz i
Hwitarydh och käradhe at Truls i Bökhult är ho
nom skyldigh 10 rdr och satt honom ett gårdabreff i
unnerpandt, skall stämmas till Juddhulta tingh.
33v Sammadagh framkom för retta Måns Jönszon i Hallsziö och
beklagadhe sigh öfuer Jöns Jönszohn på Halsziötorph thet han aff
ringa orsaek hafuer slaget honom medh een wagnskakla ett
slagh öfuer armen blånat och 2 slagh bloduite i hufuudet, ty
saekfeltes effter thet 10 Cap: i Såram B: 6 marker för huart är 12 marker.
frelsze huszbonden 6 marker
målszäganden 3 marker
häradzhöfdingen 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
Item een blånat öfuer armen effter thet 13 Cap: i Såram B: 3 marker.
frelsze huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdingen ½ marker
häradet ½ marker
Ähn klagar Börta Knutz dötter at Måns Jönszon i Halsziötorp
slogh henne 2 munslagh ther till Måns eij neka kan men hon kla
gar the woro flere dock kan eij flere beuiszas, ty saekfeltes
effter thet 13 Cap: i Såram B: 6 marker.
frelsze huszbonden 2 marker
målszäganden 2 marker
häradzhöfdingen 1 marker
häradet 1 marker

Sammadagh tingfördes för retta Vdde Eskielson i Ällaböke å
skatta och bleff anklagat thet han skall hafua stulet ifrån
Botell Ingemars dötter i Hallszaredh peningar 8 dr sm:tt och
een silffskeedh om 4 lodh huilket skall sigh sålunda hafua till
draget at thenne Vdde Eskilszohn skall eengångh hafua fun
net sin faerbroderszohn och ogifft skomakare Pär Jonson i Hall
szaredt liggandes hoes sin söster Botell Eskiels dötter
34r och tå så wijda bleffwet theras lättfärdiga leffwerne witerli
get thet broderen thenne Vdde Eskielszohn högeligen haffuer för
trutet och tahlat honom hårdeligen till huarföre haffwer Pär
Joenszohn öffwertalt thenne Vdde Eskielszohn och giort medh
honom een förlichningh loffwandes honom för thätta några pänin
gar at han sådant skulle förtia och för ingen uppenbahra och
gaff honom anledhningh uthj huadh huus han skulle taga them ther
hemma hoes moder sin, gåer förtenskull thenne Vdde åstadh
een natt tijt till Halszeredt och optager ett bräde på taket
gåer in i huszet och tager päningerna bort men silffskee
den swärgh han högeligen före at han huarken sågh eller togh
henne, eij häller seger at päningerna woro så många som hon
Botell berättar nembl: 8 dr uthan så många the wore, när
han them een liten tidh haffwer hafft hoes sigh baer han
them igen och ladhe then uthj ett fähuuszbåes, tå lägerszmåh
let bleff berychtat och oppenbahrat, Botell bekiänner
at hon fick een deell aff päningerna igen men 4 dr sm:tt
fattas på them föruthan silffskeeden som wogh 5 lodh, then
swergh alt Vdder nu som förr före at han aldrigh huarken
sågh eller togh hänne, men Botell håller alt sitt samma tahll
och seger at päningerna woro 8 dr och skeeden lågh ther hoes och stals
tillika bort eengångh, som the nu så samman äro och träta
och skiälla hwar andra beskyller Vdde thenne gambla
quinnan Botell thet hon skall för ähn 30 eller 40 åhr sedan
hafua stullet ifrån hans faermoer een stoer summa päningar
och annat gået huilket skulle wara skiedt förr ähn Vdde
war födder, alt thätta bleff opsatt till extraord: tinget som
hållas skall nästkommande måndagh uthj Juddhult tå man förme
nar then ogiffte skomakaren Pär Jonson i Halszeredt skall och
komma ther tillstädes och alle stå hwar andra till swars
om theras wänningar.
34v
Sammadagh uthloffwade Steen Swenszon i Horsöia att the
10 Rdlr som Capiteinen Edla och welb: Steen Loodh till Hiälmßängia hafuer
at fordra effter Steens söhner danjells och peders handskrifft
som the j Stockhollm uthgiffuet haffwa skall bliffwa betallte
jnnan Nästkommandhe Jull, uthan någon förwändh undskyllan, hel-
ler längre tidz förhallningh.

Sammadagh saekfeltes Erlandh Eskielszon i Kråkerydh för mö
kränkningh medh Karin Jons dötter å frelsze effter thet 3 Cap: i
Gifftm B: 40 marker.
frelszehuszbonden 13 marker 2 16
målszäganden 13 marker 2 16
häradzhöfdingen 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8

Sammadagh framkom för retta wälborne jungfru Hillewedh Siö
bladz tiänare och fougdhe Erick Swenszohn och klagade hurulunda
welb: fru Estredh Vggla skall olagligen låtet hugget och
sådt een fälla och i otidh om nattatidh låtet kiöra tädan rå
gen och skiära rågen, huilken fälla skall wara huggen på
welb: jungfru Hillewedz ägendomb och grundh vnner hennes
säteszgårdh Rönnäes och i så måtto een stoer wåldzwerckan
skall wara föröfwat, här om skall welb: fru Estredh tilskrifuas
och lagligen citeras till nästa nyåhrs tingh at swara till thätta
kiäremåhll.

35r Sammadagh framkom för retta Åke i Ragnellekiöph och sigh beklagade
huruledes han länte sahl. fru Kierstin Lilliesparre wedh sin lifztidh 20 in spe
cie rdr och nu tilstår sahl. fru Kirstins sohn welb: Johan Påellman at giel
let är sandfärdigt och gifuer till swar at på arffskifftet effter sahl.
modrens dödh blefue och giällen förde på barnen ebland huilka bleff
och thesze 20 rdr förde på welb: Gustaff Påellman och skall för et åhrs
interesse hafua giort sams medh Åke, nu är welb: Gustaff Påellman
förreest utan landz och Åke will winna närwarande welb: Johan Påell
man till löfteszman allenast som Torsten på Steensznäes wittnar medh een
zedell som icke gafz witzordh at för ähn Gustaff Påellman bortreste
hörde han och war när tå welb: Johan Påellman bleff i löffte och sadhe
[..] godh för betallningen men welb: Johan Påellman bekiänner at hans
broder Gustaff hafuer een gårdh Prestaboda be:dh i Tutaridh sokn
[..] kan han ther aff blifua betalt seer han gierna men inga löeszören
finnas at tillgå, eij heller kan welbe:te Johan Påellman öfuertygas
at wara sanner löfftesman för thätta giället uthan lofuar liekwell
at förhielpa honom så wijda at Åke skall blifua betalt uthaf sin
broders medell i thet faesta som kan finnas behollet.

Sammadagh framkom för retta wällärde h:r Johan Lijntzius i Ryszby
och ebland annat kiäremåhll emot welb: Johan Påellman om några torph
bleff och omtalat 30 rdr som welbe:te Påellman honom skyldigh war
her till welb: Johan Påellman eij neka kan uthan tilstår giället och
uthlofuar betallningen medh första, belangande torpet och skog som h:r
Johan quällier thet må uthföras på nästa tingh ther the i medler tidh
icke förlikas.

Sammadagh tingfördes för retta Nielsz Bengtzon i Theszåes een gifft
frelszebonde huilken för 10 åhr sedan bedreff eenfalt hoor för huilket
han hafuer stått plicht och skrifft och nu på ett sådant fall andra reszan
igenkommer och belägrat sin lejopiga Ingierdh Måns dötter och aff
lat barn medh henne huilket the båden goduilligen bekiänna ändock
hon wille well föregifua thet första han hade hafft medh henne at bestella
skulle skedt emot hennes willia bort i skogen men kan thet af om
ständigheeterna slätt intet beuisza, han hafuer lofuat henne een kior
tell och et paer skoer thet hon icke hafuer bekommet, han hafuer
och tilsagdt henne thet hon intet skulle blifua hafuande men thet löfftet kunde
han intet hålla, för thenne theras begångne hoordoms last skola the böta effter
H: K: M:tz strafordningh, hoorkarlen för thet han andre gången igenkom 160 dr
och hoorkåhnan 20 dr och bägge stå uppenbahra skrifft.
35v Niels Bengtzon
frelszehuszbonden 106 dr 21 8
häradzhöfdingen 26 dr 10 16
häradet 26 dr 10 16
hoorkåhnan för samma saek
frelszehuszbonden 26 dr 21 16
häradzhöfdingen 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8

Sammadagh framkom för retta edle och welb: Gustaff Anrepz land
bofouge Sohne Sohnaszon i Långhult oppå sin huszbondes wägnar kiä
rade och angaff huruledes welb: Oloff Lilliesparre till Fylleskogh 
intager många ägor till sitt frelszehemman Rungebacken, welb:
Gustaff Anrepz frelszehemman Långhult till stort meen och för
fångh, här om skall skrifuas welb: Oloff Lilliesparre till och ho
nom citera at suara till thätta besuäret till näesta tingh.

Sammadagh framhades för retten een gifft man be:dh Månsz
Jönszon i Kroxeböke huilken anklagades hafua medan han war
ogifft hafft lägerszmåhll medh een ogifft piga be:dh Ingiär Pärs
dötter i Kroxeböke, dhätta bägge parterna för rätten bekiände
dhet berättades och at dhenne Månszas hustru som han seder
mehra fått hafuer skall wara skyll ofuanbe:te kåhna doch wiste
ingen wist huru när. Resolverades at dhet skall ransakas
huru när ofuanbe:te folck skylla äro, sedan will rätten sigh dher
på förklara, i medler tidh är pastoris i Hallarydz bewijs an
kommit at Måns Jonszons hustru och kåhnan Ingiär som
Måns besoffwet hafuer äro skylle in tertio gradu consang
vinitatis som bifogade zedell uthwiszar och såsom om sådana
saker icke någon expres lagh finnes at dömma effter, altszå
will man sigh uthj största undertiänstligheet hoes dhen höghl:
kongl: hoffrätten dher om förfråga och såleedes dhenne
saek till dhes nådige resolution heemstelt och remitte
rat haffwa.
36r Anno 1653 den 17 Octobris höltz extraor
dinarie tingh medh allmogen i Sunnerbo häradt i Juddhult, närwa
randes häradzfougden ehrligh och well:t Anders Larszohn i Tärn
hult sampt eedsworen nembdh.

Nembden  
Joen i Snälzboeke Joen Jönszohn i Rydh
Börje Kråek i Långaskogh Arffwedh i Wiggåesza
Joen Annerszohn i Bergheem Simon i Westrhult
Joen Nielszohn i Iffla Gummar i Ällinge
Gumme i Bodha Ebbe i Skatebodha
Lasze i Juddhult Johans i Lillarydh

Sammadagh kom för retten Niels i Alenszkiöph och sa
dhe sigh hafua sålt sin sohn Påffwell Nielszohn tiufwen een åt
tingh i Alenszkiöp för [..] dr sm:tt och klagar sigh icke hafwa
fått sin betallningh dherföre ehuru well han för 10 eller 12
åhr sedan hafuer gifuet tingskiöte dher på, begiäradhe dherföre
så sin jordh igen eller sina resterande päningar, tå frågadhes
hwem som nu hafuer samma jordh, swarades m:r Niels i Huita
rydh hafuer lånt dher på 12 rdr till Påfwell men 12 ½
dr hafuer han m:r Niels länt een änkia Ingiär i Kiäringa
[..] huilken Ingier och dhes föruthan hafuer at fordra 27 ½ dr
och dher på är gårdens faste breff pantsatt, dhesz föruthan
hafua och många flere försträkt päningar här på, när rät
ten och flere om dhenne saek tilspordes swarades at dhet
synes wara giort aff Niels i Alenszkiöph lika såsom till
at bedraga gået folck i dhet Niels hafuer sålt sin sohn
36v gården, gifuet honom tingskiöte dher på och således giort
folck försäkrat at the skulle diärfweligen sina päningar
dher på försträkkia, altså syntes rätten effter medh kiöpet
är lagligen procederat, dherföre dhe som henne sedermehra
hafua fått i pant måge dhe och henne oturberat behålla
och sigh dher aff betalt giöra men blefue något öfwer
sedan dhe andre hafua fått sin betallningh tå må Niels i
Alenszkiöph så widha han kan beuisza sigh något hafua
at fordra få sin betallningh men andra creditorer hafua
först sitt uth, helst effter Niels hafuer wist aff dhenne hande
len och så i många åhr dher medh fördrögt och kiöparen
stadigt suttet i possession som dhet 18 Cap: i Jord B: L: L:
förmähler.

Sammadagh bekende Trulsz i Bökhult sigh wara
skyldigh m:r Niels i Hwitarydh 10 rdr och aldenstundh Suen
Eskielszohn i Klint hafuer kiöpt een fiärdingh i förbe:te Bök
hult och nu will åter kiöpa een ½ fiärdingh, altså lofuade
Swen Eskielszon här för rätten sigh willia betala m:r
Niels be:te 10 rdr till Michaelis nestkommande och inne
warandhe åhr 1653 och dher på gaff Swen Eskielszon m:r
Nielszes fullmächtige härr Måns Petrj handen, dher medh togo dhe
och affträdh, i medler tidh begiäradhe Swen Eskielszohn
at Truls i Bökhult icke måtte få jorden till någon annan
pantsättia uthan han som dherföre betalat må och dhen
behålla, dhet och bewilliat bleff.
37r Ähn klagar m:r Nielszas fullmächtigh i Hwitarydh at m:r Nielsz
hafuer at fordra aff Niels Skomakare i Bökhult 14 marker sm:tt och
dherföre har i unnerpant een koo, dhen sahl. Niels i Qwinnalt hafuer
lofuat skulle gå omolesterat till dhes m:r Niels sin betallningh finge
Jöns Nielszon i Quinnalt, Nielszas sohn berättar at hans sahl. fa
der hafuer budet m:r Niels taga sin koo som han hadhe i pant och
således sadhe sigh aff medh cautionen, tilfrågades huru han dhet
kunde bewisza, han swarade och meente at m:r Niels icke skulle
kunna neka dher till men härr Måns seger at m:r Niels hål
ler sigh hårdt wedh Niels i Quinnalt, dhet pålades Nielszas
söhner i Quinnalt at dhe förskaffa bewijs at Niels hafuer
utsagdt sitt löffte. Een liten stundh dher effter framhades witt
nen som war Joen Nielszon i Gräne och Jöns Joenszon ibidem
[..] boek wittnadhe sigh hördt hafua at sahl. Niels i Quinnalt
hafwer warnat m:r Niels och sagdt at han skulle taga sin
koo ifrån Niels Skomakare i Bökhult, ty karlen hafuer
[..] i förrådh och dher han framdeeles tager någon skadhe
dher aff will Niels i Quinnalt intet swara dher till, dher
före och rätten dömbdhe och afsadhe at Nielszas arfuingar i
Quinnalt blifua för dhet giället eller cautionen aldeles frij
och m:r Niels söke sin man skomakaren dhet bästa han gitter.

Sammadagh kom för retten förståndigh Jacob Bråddaszon och
anklagadhe een gifft cronobondhe be:dh Jon Jönszon i Tånneridh för
dhet han skall wara beskyllat för een gifft hustru be:dh Gunnell
Oloffz dötter och så i Tånnerydh på skattehamman huilka berät
tas wara kompne uthj röckte för hwar andra om lägerszmåhll
Tå frågades om någon war som dhem dhet tillägga wille
37v respontio neij, eller om någon hafuer sedt dhem tilsammans,
Påfwell Gunnason i Tånnerydh berättadhe sigh hafua sedt them
på een loo tilhopa men doch medh ingen oloffligh beblandelsze
icke heller war dher någon annan som dhem wiste något o
loffliget tillwita, hennes man Joen Ingemarszon framha
des och tilspordes om han hade sin hustru något olofliget
at tilwita och beskylla, dher till han swarade neij och sade
icke något annat hafua sin hustru at beskylla uthan ähra
och godt och tilbudh sigh sielff willia henne eedeligen
befria om så fordrades, berättades och om be:te beröch
tadhe perszoner at aldrigh hafuer någon annat om dhem
hördt ähn dhet som ährliget och gået war. Kierstin Mån
sza dötter Joen Jönsons hustru tilfrågades om hon något oloff
liget umgenge medh sin man och be:te hustru sedt eller för
stådt hadhe, dher till hon swaradhe neij och sadhe sigh willia
sielff sin man befria. Jon Jönszon inladhe i rätten sin
kyrckioheerdes wällärde herr Erlandz bewijs i Marka
rydh uthj huilket så härr Erlandh som och hela församblingen
gifua dhenne Joen ett gået bewijs at dhe aldrigh huarken
medh åthäfuor eller gerningar annat hafua om honom förstått
ähn ährliget christeliget och för huar redeligh menniskia för
swarliget wara kan, war altså dhenne beskyldningh ho
nom obilligt påkommen och först förorsakat aff een lätt
färdigh tiggare som hadhe sedt at be:te röchtade personer
skulle som ungdomen plägar något [..] medh huar andre
[..] dhätta ährendet förskiötz till nembden om dhe skulle
medh eedgångh eller at man dhem skulle elliest befria
så aldenstundh ingen är som något annat ähn goet weet
om dhem berätta, dhes föruthan må ingen annor hoor wita
ähn bonden hustrun et sic vice versa icke heller är något
38r röckte aff någon trowärdigh man eller quinna upkommet
uthan aff een tiggare och staffkaer icke heller dhet ringaste
teken till lättferdigheet aff theras grannar eller någon
annan om dhem sedt som kunna gifua orsaek om någon misz
tancke, dherföre ärkiänner rätten dhen för be:te beskyldningh
frij och oskiäliget at man uthan orsaek skulle dhem eedgångh
pålägga, medh mindre framdeles andra skiäll upwisas kunna.

Sammadagh framhades för retten Nielsz Tuaszon i Kiöp
hult som är beskylt för tiufuerj huilken tilförenne effter
han nekar till saeken är han opskuten till widare bewijs
i medler tidh stodh han Niels Tuason för rätten och löchtade
sin wederpart Swen Tuasom i Kiöphult, dherföre han
saekfeltes till sina 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdingen ½ marker
häradet ½ marker
I medler tidh tilspordes Swen Tuason om han wille lägga
honom till thätta tiufwaröchtet som på förrige tingen honom
beskylt är, Swen swaradhe han legger honom fullkomme
ligen till at han är een tiuff. R. Alldenstundh icke nå
got tiuffwerj är funnitz hoes Niels Tuuaszon eller dhet rin
gaste tiufuagodz hoes honom funnitz, dhesz föruthan han så hö
geligen nekar sigh något stulet hafua, ty pålades Suen
Tuuason i Kiöphult at han till nästa tingh sin beskyldningh
[..] giör så frampt han dherföre icke plichta will.
38v När dhätta war affsagdt tå framstege bägge bröderna Niels och
Swen och bekende sigh aff affwundh och uthan orsaek hafwa
dhätta beskyllat, bådhe bägge om förlåtelsze och sadhe sigh om samma
beskyldningh wara förlichte, således at Swen tager sin ordh igen
och bekiänner sigh icke annat wetha medh sin broder ähn dhet ähra
och goet ähr, hela omstående allmogen och rätten badh för dhem
men på dhet sådana smedare må icke aldeles slippa onäfste
dherföre så frampt rätten sådan ohöfligheet skulle tilgifua
förmantes honom gifua något till sin sochnakyrckia Marka
rydh dhet och bewilliades, nembl. at Swen skall gifua till
kyrckan 1 ½ rdr, dher medh togo bröderna hwar andra i
handh och förlicktes och således togo affträdh.

Sammadagh kom för retten welb: Jacob Broddaszon och klagade
at hans sahl. fadher Brodde i Markarydh skulle haffwa i uthlagor
aff Swen i Lönszhult på cronones wägnar at fordra 5 rdr
begiäradhe rättens uthslagh antingen dhen som bodde på gården
eller dhen som ägdhe skota rättigheeten i Lönszhulta gårdh
skulle samma rest bethalla, tå frågades effter hans weder
parter, tå framsteegh Anders i Lönszhult som haffwer jor
den aff Swen i pant och berättadhe sigh intet hafwa medh
dhen skulle at beställa uthan Oloff i Linhult ägdhe jorden
tå skullen giordes, dherföre bleff och affsagdt at Oloff i
Linhult som tå skulle giordes ägdhe jorden böhr och swa
ra till be:te 5 rdr.
39r Sammadagh klagade be:te Oloff i Linhult till Swens arff
wingar i Lönszhult at såsom han är dömbdh betalla be:te 5 rdr at
dherföre hans arffwingar måtte condemneras bethala honom i
gen, dhe swaradhe at dhe intet ärfft hafwa, dherföre och dhe
bleffwe frij. Anders Joenszon i Lönszhult tilstodh sigh hafwa
Swens i Lönszhultz jordh i pant nembl. een 10 deell i gårdhen
Lönszhult, dherföre så frampt dhen gårdaparten är mehr uärdh
ähn han står i pant före tå skall Oloff i Linhult dher få sina
5 rdr igen, är gårdaparten bättre, tå skall Swens arfuin
gar dhet öfrige bekomma, Swens sohn Mattis Suenszohn
som nu tiänar i Faerdaell kärar till Anders i Lönszhult at
han skall hafua fått aff Mattisas fader ett sölffbelte om 16
dr sm:tt, begiäradhe at han måtte få sitt belte igen, helst effter
hans fader hade länt Anders dhet, men Anders seger at bel
tet hörde Anders och Swens moder till, Mattis berättar
at han fader hade giort uthlagor för sin moder och dherföre fick
bältet i betallningh, Anders berättar at dhenna saek skall
wara för 14 eller 16 åhr sedan afdömbdt, therföre blef af rätten
afsagdt at dhet skall ransakas om dhet är förr dher på dömbdt
eller intet, sedan will rätten sigh dher på widare förklara.

Jacob Broddason praesenterade een zedel som han hade fått
i betallningh för 50 dr och stodh för be:te 50 dr i pant 10
skiäppelandh jordh i Steenszhult i Hallarydz sockn, dhen
han för större säkerheet om sin betallningh begiäradhe
måtte i protocollet intecknas och sedan laghligen opbiudas
dhet honom och bewilliat bleff.
39v Gunne Nielszon i Boa i Markarydz sochn framstegh och gaff
tilkienna at hans åekrar och ängiar wäxa igen aff eeke och bö
kebuskar och grenar, begiäradhe at rätten wille effterlåtha honom
få huggia bort sådan onöttigh och skadeligh skogh och således sin
åeker och ängh rödia. R. Affsades at dher skall een
aff heideridarne och trenne nembdemän nembl: Joen i
Snelszböke, Päder Månszon i Biärszaridh och Jon Jönszon i
Rydh synas huru medh samma skogh förewitar, om dhet är gambla
trä eller buskasy och sedan gifua rätten dher om tilkiänna
och tå skall Boo få widare beskiedd i saeken. 

Sammadagh kom för retten Thore Håkonszon i Währaberga be
kendhe sigh hafua förledne kyndermeszo dagh kiöpt ett paer oxar
aff Joen i Granhult och lofuat honom dherföre 12 ½ rdr. Oxar
na hafuer Thore bekommet, dher på bekiänner sigh Joen i
Granhult hafua bekommet 1 rdr restar 11 ½ rdr huilka
Thore säger at Lasze Thores broder i Ragnellakiöp skulle
hafua taget sigh på at betala, men Joen säger at han will
intet bethala förr ähn Thore tingskiöter honom sin deell i
Ragnellekiöp. Alldenstundh Thores broder intet war
tillstädes ty bleff afsagdt at han skall sigh instella på
Tutarydz tingh dher skall och Håkon så well som Thore och
dheras söskon comparera och hwar andra till swar stå
i medler tidh skall Thore beflita sigh om at Joen kan
bethalt bliffwa.
40r Sammadagh framkom för retten Gunnar i Ällinge och gaff tilkien
na at hans sahl: fader Pär Pärszon i Hyltåekra war i innewarande åhr
dödh blefuen, lefnandes effter sigh sin hustru som war Gunnars stiff
moder Johanna Frenna dötter be:dh. Be:te Peder war skyldigh för bar
na arff 127 dr sm:tt föruthan andre små pertzegler som intet wärdera
de wore, be:te barnaarff hafwa Gunnar Pärszon taget sigh på
at bethala dher emot han skulle beholla heela boet, undanta
gandes några saeker som stiffmoderen bleff bewilliat föra uth
behålla, nu klagar Gunnar at hans stiffmoder skall honom nå
gra saeker hafua undandolt och såsom Gunnar skall dhesze barns saeker
som är Gunnars systerbarn clarera, altszå wille han at hust: Jo
hanna skulle alt effter afftaell ifrån sigh lefwerera, dhet hon och sejer
sigh giort hafua. Sedan osz wiste Gunnar i Ällinge een förlich
ningh aff fyra nembdemän underskrefuen uthj huilken åthskillige
conditioner förmälte warda och Gunnar klagar at han will at
hustru Johanna skall dher wedh blifua och således lefrera ifrån
sigh huadh hon ähn kan hafua undandolt. Befallningzmannen well:t
Anders Larszon som och well:t Harall Trolle och Swen Nielszon i
Quinnalt wittna at Gunnar skulle förliektz absolute och at hon
intet skulle swara till mehr än thet som tå skifftades, allenast at hon
wille tå taga huadh henne praesenterades, huar och icke wille
dhe gåå effter lagh till skifftes. Nu begiärade Gunnar at hon måtte
gåå een 3 manna eedh at hon intet mehr hafuer aff arfwet
undandolt ähn dhet hon nu inlagdt hafuer eller och förlichnin
gen blifua uphäfwen och seedan deela effter lagh, dhet bleff
dhem bewilliat till i morgon at förlikas, hwar och icke skulle
dhe få dom i saken. Andre dagen continuerades medh tinget
tå hades för rätten Gunnar i Ällinge och frågades om han waer
medh sin stiffmoder wähnligen och well förliekt, dher till han beja
kade och sade sigh wara medh sitt kiäremåhll alldeles nögdh och
een skriffteligh förlichningh inlade huilken lyder ordh ifrån ordh som följer.
Anno 1653 d 18 Octobris då tinget stodh uthj Juddhult
fodradhe Gunnar i Ellinge för rätta sin stiffmoder Johanna Frän
na dötter om några arffsaker som hon hafuer skolat undandolt
så emedan dhenne saek bleff dhem loffgifuen at föreena sigh emillan
så beuittna underskrefne at dhe ära således medh hwar andra
40v förliekte at Gunnars stiffmoder Johanna Frenna dötter gif
wer Gunnar nijo rdr, 8 al:r hampewäff, 3 marker spunnet garn
vllet och dher medh bekiänner Gunnar at der medh skall all
praetention wara afskaffat och förliekt som be:te Gunnar e
mot sin stiffmoder om samma arff hafuer hafft, at dher om all
drigh mehr klandras skall, at dhe således förliekte och föreena
dhe äro testera vndertechnade Actum til et loco ut superius
Ähr så förståendes at alt dhet som hon kan hafua utheståendes
som tilförende intet hafuer waret omtalt om dhet som är till
förende uprepat hoes een eller annan skall han hafua macht
at infordra och Gunnar sampt hans hustru och erfuingar
aldrigh skola hafua här effter mackt at klandra eller quällia.
Harall Trolle Anders Larszon Johan Giszaszon Rampn

Sammadagh kom för retten Päder Höek i Linne
falla och klagadhe till befallningszmannen well:t Harall
Trolle at han hadhe caverat för 2 ståkkar à 28 ahl:r
långa som skulle wara uthförde till gräntzen, dherföre dhe
skulle hafua för bägge ståckerna i betallningh 20 dr sm:tt
hwar till Trollen icke neka kundhe. R. Alldenstundh Ha
rall Trolle tillstodh sigh för förbe:te ståkkars uthförandhe
hafua caverat dhet och medh hans egen handh bewiszas
ty bleff affsagdt och Trollen godhwilleligen belofuadhe
sigh be:te päningar innan een månadt effter dhätta dato at
bethalla.
41r Then 18 Octobris continuerades medh tinget, tå framhades
Botell Eskiels dötter i Ällaböke Hallarydz sockn som tilförende
hafuer tillika medh sitt söskonnebarn Peder Jonson i Halseredh
waret wedh Hampnada tingh och bägge bekent sigh hafua hafft
lägerszmåhll medh hwar andra och äre begge ogiffta, ingen
thera hafuer medh sådan last fölr waret betrådda. Päder Jon
sons moder Botell i Halserydh framstegh för rätten och sade sigh
wara fullmächtigh af sin sohn Pär Jonson i Halszaridh at komma
för rätta och begiära rätten wille förskona sin sohn lifuet
och at han måtte medh päninga böter sin saek försohna och på dhet
han måtte komma fram och förlika sigh medh Gudh och menniskor
dheszföruthan hafuer han för rätten sin syndh friwilleligen be
kiänt, dherföre bleff han effter H: K: M:tt wår aldranådigste
dråttningz nådige resolution dömbdh at böta för lägerszmåhll
medh sitt söskonnebarn 80 dr och hon Botell Eskiels dötter
böta 80 dr och bägge stå uppenbahra skrifft. Hafuer han in
tet at böta medh så skall han löpa sex gatulopp. Hafuer
och kånan intet at böta medh, tå skall hon för tingzdöran
hudhstrykas.
Pedher Joenszon
cronan 53 dr 10 16
häradzhöfdh 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Botell Eskiels dötter för samma saek
cronan 53 dr 10 16
häradzhöfdh 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
41v Sammadagh kom åter för retta Botell i Halszarydh och klaga
de på Vdde Eskielszon i Ällaböke för dhet han skall hafua hen
ne ifrån stullet 8 dr sm:tt och een skeedh wogh 4 lodh, nock
een skedh för 3 lodh, dhenne Vdde seger at h: Botels sohn
Pär Jonszon i Halsaridh hafuer gifuet honom loff at taga be:te
päningar, för dhet at han intet skulle klaga på honom för dhet
han hadhe ligget hoes hans syster Botell Eskiels dötter
men skiederna nekar han till, penningerna bekienner han
hafua om nattatidh brutet sönder taket, taget op een tillia
och sedan gået in och uthtaget be:te päningar som låge uthj een
kista, 8 dagar dher effter hafuer Vdde buret peninger
na tilbakers och lagdt dhem uthj ett fähuus hoes h: Botell
dhet han alt nu friwilleligen bekiänner. Såszom Vd
de intet will bekienna skiederna och Pär Jonszon är nu på
fria fötter, dherföre skall han komma för rätten och stå Vdde
till muns om be:te skiedar, i medler tidh steller Vdde borgen
at han på nästa tingh till dhen saek widare swara skall.
Men såsom Vdde för rätten kalladhe h: Botell tiuff och
genast togh sin ordh igen och badz före dherföre skall han böta
3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Jönsz i Fägerhult för stembningz försittielsze att han icke
swaradhe tullenären Niels Nielszohn 3 marker.
cronan 1 marker
häradzhöfdh 1 marker
häradet 1 marker
42r Sedan framsteegh för retten häradzskriffwaren och Nielsz
Nielszohn i Markarydh och klagadhe at Niels i Staffwerydh
skulle hafua uthfört 100 st: bockskin men Niels nekar sigh
hafua mehr uthfördt ähn 3 dåcker och ett skin och dherföre
sin tull afflagdt dhet han medh tullzedell bewiste och ne
kar sigh något mehr hafua uthfördt men bekiänner at han
uthj gelagh hafuer skiemtzwijs sagdt at han förledet åhr
hafuer kiöpt och uthfördt 100 st: bockskin men swor och
högeligen förplichtadhe sigh icke mehr ähn dhe 3 dåker och ett
skin som han förtullat hafuer uthfördt hade, dhesze skin för
des på tuenne tider något huar gångh uth huilket skiedde i
förledet åhr huilka skin han och hade kiöpt så när som 4 st:
dhetta effter han bewiste sigh sin tull redelige afflagdt dher
före blifuer han för be:te öfrige skin han beskylles före aldeles frij.

Sammadagh framstegh för retta Joseph Anderszon een cornet
klagadhe och gaff tilkiänna at welb: fru Brita på Askenäsas
bönder i Fagerhult och Liawagnen hafua emot hennes wil
lie gått och förlicktz med Hååborne i Hampnada sochn och så
ledes henne på sin uhrminnes häfdh och ägendomb högeligen
praeiudiserat, begiäradhe at såsom samma förlichningh war o
lagligh och uthan hennes willia och weetskaph giordh, at han
och måtte ogillas och hon träda till sin rätt igen, tå frågades
effter förlichningen huilken och strax bleff opläszen, sedan
frågades om fruen eller någon å hennes wägnar hadhe wa
ret tilstädes tå förlichningen giordes, huilket skiedde Anno
1652 d 12 Januarij, tå swaradhe nembden och flere som medh
wore at fruen intet tå war tilstädes iche heller tå waret citerader
42v citerader men dher war många andra interessenter som war skatta
bönder, dhe wore alla tillstädes, dhes föruthan bleff frågat
om alla hafwa till förliekningen bewilliat, tå swarade några
serdeles Erick Gunmundzon i Fagrhult at han strax prote
sterade emot förlichningen serdeles i dhet at i förlichnin
gen står at Fagrhult, Liawångh och Borszhult skulle alle
nast hafua ållen på skogen till sina egna swijn och aldrigh
hafua mackt taga några taekswin eller någon annor
tageboskaph, altså hafuer be:te Erick emot samma förliek
ningh protesterat, tå framstegh för rätten Christiern Drä
jer underfougde boendes i Håå och sade at såsom han
war förliekt wille han wedh förliekningen blifua, dhesz för
uthan sade sigh hafua många grannar som uthj förliekningen
interesserade wore, begiäradhe dherföre at saeken icke nu
uthj dheras frånwaru måtte till någon praeiustitz handte
ras. Pastor i Giöterydh wällärde härr Niels kom
fram och berättadhe at orsaeken till thenne oredan war
at een ½ gårdh i Fagrhult hafuer tilförende liggit till
Hampnada och sedermehra kommen till Giöterydh och tå
hafwa dhe sedan han kom i Giöterydz sockn förmedelst sochna
merke dhe willia beropa sigh på blefwet trängda på
skogen, 2: säger han såsom Erick at dhem töckte
något orätt wara at dhe hadhe lott i skogen och icke skul
le få hafwa swin dher uthj pro qvota effter sin låth.
3: war och nu sedhermehra opfunne godhe skiäll och
lagligh byaskildnat och synes billiget at dhe må dhem åth
niuta, 4: hadhe Fagerhult, Liawångh och Borszhult aff uhr
minnes tidher rådt till ofuanbe:te märcke, dhätta han effter
dheras begiäran hafuer för rätten andraget och begiärade
rätten wille dhätta ährendet affhielpa, nu såsom rätten dhätta
under sitt signäte förliekt hafwa wille dhe medh dhenna saek
43r intet widare befatta, men rätten förklaradhe sigh at ehuru
well uthj förliekningen står at be:te tre byar icke skulle
få hafua flere swin på skogen ähn sine egne så är liekuist
och hafuer waret dheras meningh at så monge swin som
kundhe hafwas innan dhe merken i förliekningen förmäles
nembl: så många swin som kundhe gåå in om Märckespångh
och Deranäs udd, dhet stodh dhem frijtt och såsom rätten in
tet widare wille sigh befatta, gaffz dhem här om een attest
sigh widare hoes högre rätt at förfråga, i medler
tidh insinuerades och ett gammalt breff uthj dhenne saek huil
ket begiärades måtte uthj protocollet införas, dhet och dhem
bewilliat bleff och lyder som fölgier.
Copia
The gode män theszo närwarande öpne breffwo händer fö
rekomma bekiännes iagh migh Niels Siöbladh till Rönnäs
och Marenszhollm häradzhöfdingz dom hafwandes i Sunnerbo
på then ehrligh och wälbördigh Otto Hällmer fhan Mörners
wägnar, giör witerliget at åhr effter Gudz byrdh 1603 d 19
Decembris, iagh laga häradz tingh hölt medh allmogen i Bäcka
ridh i Hampnada sochn, tå eblandh alla annor ährender som för
handlades ransakades åthskildes och dömbdes ähr migh fö
rekommet thetta medfölgandhe gambla pergamentz breff till at
öfuerszee, läsza och renovera, huilket altså ordh ifrån ordh
som nu effterfölgier inneholler och förmäler som sielfua boekstaf
wen ytterligare uthwijsza och tillkiänna gifwa.
Alla the män thätta breff höra eller see, hilsa iagh Magnus
Niclasson j Hååm kärliga medh Gudh, kundgiör iagh medh
theszo mino öpne breffwe så well effterkommandom som
them närwarande ähro, att om thet kiöp min fader och
iagh Börje Tykason och hans barn hafwom samman hafft, thå
hafwom wij förb:na Börje Tykasone och hans arfwom unt ett
43v nytiaboll j Hååm frijtt för gårdh och broo, och j halfuan skogz
lut, till ewerdelige ego, vndom osz och warom arffwom och
under före:na Börje Tykason och hans arffwa, uthan alt å
taall som förr är sagdt. Till theszomz brefz wisza och wit
neszbördh tå bedes iagh hederligom och erligom mäns in
sigle som är här Magnussa Bondasons kyrckioprest j
Hampnada och prowst j Sunderbo och Oloff Jönszons
aff wapn, och häradzhöffdingen i Sönderbo, medan iagh sielf
ej indsigle haffwer. Scriptum Hååm Anno Domini M: C:
D X L V I: Dominica Septuagesima, sub sigillo praetorum.
Och ähn till thes yterligare wiszo, haffwer iagh thätta medh
mit signäte sigillerat och bekräfftat Datum ut supra.


Sohne Haraldszon i Kiälsztorph i Loeszhulta sochen
kom för rätten och klagadhe till Sohne Bengtzon i Kopparebögdh
at han skall wara honom skyldigh 50 dr 16 öra för jordh
Bengt i Kopparebögdh framsteegh till swars och bekendhe
sigh hafua för 4 eller 5 åhr sedan giordt ett byte medh be:te
Sohne och gifuet honom een fiärdingh i een gårdh i Wirestadh sochen
Longhult be:dh och dherföre fått igen een halff gårdh här i Giö
terydz sockn och tå lofwat honom Sohne till byte 56 dr sm:tt
dher på hafuer han betalt 6 dr, sedan hafuer och Sohne sålt
honom een häst och bekiänner nu Bengdt i Kopparebögdh
sigh wara skyldigh 50 dr sm:tt, dher medh Sohne och war till
fredz och således dhe 16 öra affstodh. R. Alldenstundh
Sohne Bengtzon friwilleligen bekiänner sigh wara skyldigh Sohne
44r Haraldszohn 50 dr dherföre dömbdes han och honom dhem uthan up
skoff bethala, Sohne gaff honom dilation om betallningen
till miszommar nestkommande 1654, dher medh dhe togo huar an
dra i handh förliektes och sedan togo affträdh.

Sammadagh kom för retten Kierstin och Karin Jöns döttrar
begge systrar och berättadhe at dhe hadhe länt sin broder Måns i
Sponszrås tuå koer, i medler tidh begick dhenne dheras brodher
tiuffwerj och tå rymbde han åth Danmarck, sedan hafuer Trulsz
Kåesze gået till och taget be:te koer och alt dhet tiuffwen ägde
dhet Börje länszmannen och härr Lars i Steenszhult sampt Soh
ne i Lönszhult wittna så sant wara, dhet berättas och at welb:
landzhöffdingen hafwer skreffwet Kåeszen till at han pigorna
sina koor tillställa skulle, till dhes han medh lagh och rätt, dher
han någon praetention dher på hadhe winna kundhe, altszå bleff
affsagdt at Truls skall citeras till nästa tingh i Tutaridh och
tå swara till dhenne saeken.

Sammadagh kom för retten Nielsz Joenszon i Swinaberga
och hans gårdman Måns Anderszohn och gofwe tillkiänna at dhe hadhe
sin emällan ingått een skriffteligh förlichningh om några ägor i
be:te gårdh och föruthan annat huadh förliekningen innehölt haff
wa dhe och förliektz at Niels skulle ähnnu till förbettringh giff
wa Måns een 4 lodh skeedh och dher medh skolla dhe på bådhe
sidor wara wähnligen och well förliekte och ingen hafwa
mackt dher på widare klandra, begiärandes at förliek
44v ningen måtte uthj protocollet inskrifwas och sedan aff rätten gillas 
och approberas dhet och bewilliat bleff och lyder förliekningen
ordh ifrån ordh som här förmähles.
Anno 1652 d 16 Octob: woro vndertecknade tilsagde aff
rätten och somblige elliäst kalladhe at wara öfuer een ransaek
ningh och öfuersyn om några saeker och handlingar uthj Swina
berga emellan Måns Anderszohn på dhen ene halfue gården
och Niels Jonson på dhen andra, så aldenstundh dher hadhe tilförna
sådana kijff och ransaekningh uthj Nielszas faders tidh och well
mackt om samma wänningar och then s: mannen Joen Haralszohn
kunde nästan förnimma sin halfue gårdh wara fördeeligh at hafua
fördeelen, uplät han ifrån sin ½ gårdh 4 skiäppelandh åeker och
6 lasza ängh medh godt samwethe och tå skulle thet wara een
afftalt saek och intet mehr ther på klandras, ty förmeente Niels
Joenszohn för:de sigh intet willia swara till wår ankomst, doch effter
wederpartens wågenheet kunde wij icke annars giöra ähn
gå ther uthj gården och sij oppå theras åkrars belägenheet
och funno wij ringa åthskildnat, brucksens flittigheet undanta
gandes, antingen medh åeker eller hagar och hagars tilfälle
liekuell ändock för wederpartens förmöckna trägenheet
och klagan skull woro wij äntå så mycket hoes Niels Jonsohn
thet han uplät äntå 2 skiäppelandh åeker wedh nampn Ek
åeker, åter till dhen andre halfue gården och een liten hollma,
Öhrszholm wedh åehen huart annat åhr och een apell sör nor
dan till i Nielszas trägårdh, och ther effter medh mycket beswär
förliekte wij them tå om morgonen wedh Piätterydz kyrckio medh
the förordh at ingen skulle wara dhen andre förnär medh beete
wåhr eller höst, äplaruskande eller renars sköflande eller hwarje
handa dhet helst wara kan, uthan blifua som gammalt och tilför
na waret hafuer. Att dhätta är uthj sanningh under wåre nampn
och om påtränger signäter eler bomerken, actum ut supra.
45r Nembdemäen
Jon Jonszon i Rydh
Börje Kråek i Långsakogh
Simon Thorsohn i Westrhult
Grannar och wener
Jöns i Höekalt, Jöns Broddasohn
Päder i Gåarydh
Swen i Osznakiöph
Vthj wiszan på bägge sidor
at intet afbrytas skulle
dhesze Päder i Gåarydh på Mån
szes sida, Swen i Osznakiöph
på Nielszas sidha,
Effter iagh war tilstädes och hör
de här oppå trycker iagh mitt
signäte här undher
NielsJonae
Pietterydensis

Sammadagh  framkom för retta Jönsz Månszon i Ramnäes i
Giöterydz sockn och klagadhe till Pär Joenszon i Rydh at han hadhe
honom mistänckt hafua honom affhändt 2 st: beeter uthj
förledhne åhr något för Michaelis och orsaeken till dhenna
beskyldningh war at Pär Jonszons hustru war inhyszes hoes
Pär Joenszohn och hade kokat något ferskmat huilket Ulff
Melkirszohn skulle hafua kommit in och seedt at dher kokades
färskt i stuffwan, be:te ferskmat seger hustrun sigh hafwa
fått aff Joen Nilszons hustru i Ramnäes dhet be:te hustru och
så bekiänner. Tuwe Larszohn i Näes framkallades för
rätten och effter eedh å boek bewittnadhe som fölgier
han berättadhe at dhen tidh Ulff Melkirszohn dhätta berät
tat hadhe om offuanbe:te färskmatz kokandhe, tå hafuer och
Tuwe waret i Ramnäes och hördt Vlffz berättelsze och tå
för godt funnet at han och Jöns Månszohn ginge up till Pär
Jonszons at fråga huadh färskmat han kokat hadhe, tå
hafuer Pärs hustru swarat ett st: fläsk och ett st: kiött
som een soldat som war Pär Jonszons sohn haffwa skulle
tå hafwer och Pär Jonszons hustru bekendt at hon långt för
45v dhätta hadhe slachtat een qwiga och ett kidd men tå intet färsk
slachtat, tå sadhe och Tuwe till dhem at Jöns Månszohn misztenckte
dhem för sina betar, tå hafwer hon dher emot protesterat och
sagdt sigh wara oskyldigh såsom och bedet Tuwe och Jöns Mån
szohn gå in uthj dheras huus och ransaka om dhe något tiufwa godz
finna kundhe. Pedher Nielszohn i Näes framhades och effter
afflagdh eedh å boek berättadhe at han hade sin kyrckowägh uth
medh Rydh dher Pär Joenszohn bodde och tå hafwer Pär Jonszons
hustru hust: Elin budit honom effter hennes man och hon wore
kompne uthj ett sådant beswär emot Jöns Månszohn at han
wille förlika dhenne saeken och sadhe sigh wara oskyldigh och
dherföre wille giärna för tingzbeswär och annor oroligheet
at saeken dherföre måtte förlikas men Peder Nielszon wille
at hon änteligen skulle bekenna saeken huilket hon till be:te
grofwe beskyldningh aldeles nekadhe, tå ehuru well Peder Niel
szohn giorde sitt bästa kundhe ingen förliekningh skee medh mindre
Peder Joenszohn wille bethala be:te betar men när Pär
Joenszohn förnam at hans hustru hadhe bedet Päder Niel
szohn förlika saeken tå hafuer han blefuet wredh på sin
hustru och Päder Nielszohn at dhe honom oåthspordt skulle
sådant bestelt hafwa. Ähn beropade sig Jöns Mån
szohn på Simons hustru i Rydh at hon skulle sagdt at Pär
Joenszohn skulle wara skyldigh, tå berättadhe Simon så well
som Joen Gnällingh som hadhe hördt Simons hustru at be:te
hustru icke annat hadhe at säga eller wittna ähn dhet som
Vlff sagdt hadhe. Tillspordes Jöns Månszohn om han ha
dhe flere skiäll at binda honom till saeken medh, swarade
neij, icke heller wille han lägga Päder till tiufnaden
uthan heemstelte dhen saeken uthj rättens betänckiandhe
46r dhenna saek förskiötz till rätten huilken effter noga öfuerwägandhe
således affdömbdes, alldenstundh icke dhet ringaste bewijs om tiuff
werj fins. 2: När dhe hafwa hafft misztancke till Per Jon
szohn och hans hustru och kommet till dhem, tå hafua the icke
dolgdt sina giömmor uthan bedit dhem gå och see och dher effter
ransaka. 3: Icke heller törs någon huarken Jöns Månszohn
eller någon annan dhem tillägga uthan är allenast een misztanc
ke, dherföre sadhes Pär Joenszohn frij så frampt icke framdeles
andra skiäll upfinnas och framkomma kunde.

Sammadagh kom för retten Gudmundh Gudmundson i Grösz
hult i Hallarydz sockn och berättadhe at han leegde sigh een karll
för några åhr sedan huilken rymbde bort och aldenstundh be:te
karll hade alle legopeningarna borte så när som ett stodh
som han hade sålt Niels Suenszohn i Miäret för 10 godha dr dherfö
re begiärade han få samma 10 dr, men Niels berättar sigh hafua
taget stodet för 9 dr koppm:tt dhet han hade i befallningh at 
leffuerera hans fästemöö huilken intet wille dhet emot ta
ga, dherföre han Niels i Miäret lefwerade stodet till fästemöö
eens fader Jon Larszohn i Miäret. R. Bleff afsagdt
at han skall stämmas till näesta tingh.

Sammadagh framsteegh för retten Johanna Gämma dotter i Borsz
hult och klagadhe till Eszbiörn i Borszhult och hans hustru Gun
nell Åkas dötter och beswärer sigh öfuer be:te perszoner at dhe
henne åthskillige monge grofwe ährerörige beskyldningar på
fördt och beskyldt hafwa. Effter dhenne saek är mycket
46v widlöfftigt och retten på händer dherföre bleff godt funnet
at parterna så widha förlikas at dhe måge bekomma sacra
mentet och således försona sigh medh Gudh och sedan öfuerant
warda saeken uthj rättens utslagh och dhen på nästa tingh uth
föra, Eszbiörn i Borszhult och hans hustru Gunnell Åkas
dötter bekenna bägge at dhe icke annat wetha medh Johanna
ähn dhet ähra och gået är och dhet Gunnell hade skiält Johan
na war allenast aff ett löst taell som een be:dh Måns Jön
szohn i Wäraberga skall om henne tallt hafwa, tå bekiende
Måns at han hadhe intet skiellt henne och icke heller annat
weet medh henne ähn ähra och gået, altszå bleff som be:t
är saken upskutin och sattes wite 40 marker at ingen dhen
andre i medler tidh widare molestera skall.

Sammadagh kom för retten Jahans i Lillarydh och gaff
tillkenna at han hadhe förliektz medh Lasze i Juddhult om huus
och jordh uthj Siuhult och Juddhult och ännu in för rätten
tilstodh at Lasze skall gifua Jahanszas barn 20 dr sm:tt och
dher medh skall om be:te huus och jordh wara aldeles klart
Jahansas sohn Jöns Jahanszohn som skulle medh sina söskon haf
wa be:te päningar steegh fram och förliektes medh Lasze och
Lasze uthlofuadhe samma päningar till jull näst kommandhe
at willia bethala och dher medh togo dhe affträdh.

Jönsz Månszon i Fagerhult begärer få hugga een eek till
ett skeph på sin hustrus jordh i Piätterydz sockn i Fotaboa.
R. Joen i Rydh, Joen i Bergheem och Simon i Westrhult skolla
tillika medh een heideridare syna eeken och sedan giff
was beskeedd.
47r Anno 1653 den 21 Octobris höltz extra
ordinarie tingh uthj Sunnerbo häradt i Ronborna, öfuerwaran
des häradzfougden ehrligh och well:t Anders Larszon i Tärn
hult sampt eedsworne nembdemäen.

Nembden  
Pär Bengtzohn i Tråtteszlöff Pär Månszon i Biärszerydh
Joen i Snelszböeke Joen Jönszon i Rydh
Pär i Brekentorph Måns Johanszohn i Ångelstadh
Arfuedh i Wiggåesza Åke i Ragnellekiöp
Börgie i Långaskogh Joen Annerszon i Bergheem
Simon i Westrhult Joen Nielszon i Iffla


Sammadagh kom för retten welborne Johan Gyllenswärdh
och gaff tillkenna at fru Sophia Steenbock skall hafua bögdt
ett torph på hans gårdh uthj Dörarph på Hålegårdz ägor och
samma torph nu förswarar till Tofftaholm, begiärandes rätten
wille förordna een syn som dher om skiärskodar och honom
47v till hwadh rettwist wara kan förhielpa, berättadhe ochså at
dhe i Flattinge som hafua ägor om ägor medh honom hafua och
här på at praetendera huarest Gyllenswerdh ochså äger een gårdh.
R. Rätten kan icke bewillia någon syn dhenne gången uthan
fant skiäliget at welb: fru Sophia Steenbock skall honom
Gyllenswerdh till swars citeras till nestkommande wintertingh
och tå kunde man pröfua huadh hon hade här emot at inwenda
och sedan wille och rätten sigh här på widare förklara.

Sammdagh förfrågade sigh Swen Håkonszon i Torpa hu
ru mycket han skulle wara skyldigh sin huszbonde för åhrlige dagz
werke, tå swarades honom at han skulle rätta sigh effter rijkz
dagz beslut Anno 1652 d 24 Decemb: 7 Act: giort och
sedan dhen ordningh H: K: M:tt wår aldranådigeste drottningh
hafuer emellan ridderskapet och adelen så och skattabön
derna giort Anno 1652 d 26 Aug: och på dhet så be:te
Swen som och flere måtte dher om dheste bättre underrättade
blifwa, altså lästes be:te rijkzdagz beslut up uthj Swen Hå
konszons och hans huszbondes närwaru, huilke begge lofuade
sigh dher effter rätta willia, i lika måtto lofuade Gyllenswerdh
sigh willia efftergifua sina bönder för Anno 1651 1 rdr aff
dagzwerkz pänningerna.

Joen Månszohn i Högagården i Torpa klagade till Swen Håkon
szohn i Torpa at uthj danska feigden hafuer öfuerste leutnamp
ten Buremästare medh een squadron finnar ligget och logerat
i be:te by, tå hafua be:te finnar slachtat för Joen een koo
när nu koen war slachtat tå hafuer be:te Swen Håkonszohn
uthj Jons frånwaru taget ifrån be:te Joen samma kohudh och
48r dhen på tiuffwisk wijs undandolgdt. Swen Håkonszohn swarar och
säger at han hadhe kiöpt samma hudh aff een kock som tå koen
slachtades tilstädes war. Joen Månszon berättar sigh strax
hafua frågat effter hudhen, dhet Swen och bekiänner, men Suen
wille intet låtha honom få huden igen uthan han finge sina pänin
gar igen, dhet gevaldigaren Mårten Hindrickzon bekende at
tå han war skickadher aff inspectoren Lars Nielszon at för
skaffa honom huden igen, swaradhe han at så snart han får
sina päningar igen som han dherföre gifuet hade skulle han fåå
huden igen. Swen Håkonszohn beropadhe sigh på wittne at han
hadhe huden kiöpt nembl. sin dötter Ingiär och hans syster
dötter Ingiär be:de. Men ryttmestaren sadhe sigh så well som tuen
ne nembdemän hafua hört at syster dötteren tilförne hafuer
sagdt sigh dher om ingen wetenskaph hafdt hafwa. Swen
protesterar på sin oskyldigheet och begiäradhe sigh med eedh
ifrån tiuffweriet befria. R. Aldenstundh Suen Håkon
szohn icke ähn hafuer några opartigeske wittne kunnat framte
som kunna bewittna at han huden kiöpt hafuer och Joen Månsohn
lägger honom fullkommeligen till at han huden på tiufuisk wijs
skall afhändt och undandolgdt hafua, ty gifz Swen Håkonsohn
effter sin egen begiäran loff på nästa tingh medh 6 manna
eedh sigh effter dhet 19 Cap: i Tingm B: befria at han icke hafuer
stulet huden uthan henne kiöpt, när han dhetta gitter effter
kommet eller eij sedan will rätten sigh uthj saeken widare förklara.

Sammadagh kom för retten maioren welb: Willam Müst
och kiäradhe till Joen Knutzon i Ösziö huruledes be:te Joen Knutzon
skall för een kort tidh sedan tå Flittvotz squadron reeste här
förbij tå hafuer Joen lagdt 80 man om till häst och således emot
rijkzdagz besluth 1649 giordt bönderna stoer orätt, Jon säger
sigh här till wara twungen och lagdt dhem om i Liunga sockn tuå
48v hästar till hwar gårdh, uthj be:te fölgie waar een fendrick be:dh Johan
Hårdh een förerer och een seiertziant och står hårdt på at han
är dher till twungen, men såsom han Joen Knutzon war icke nå
gon länszman, rättare eller någon fullmackt hade antingen
till at lägga om effter beskedd eller älliest, dherföre fråga
des på huadh sätt the truadhe och twingadhe honom, han swarade
at dhe slogo een ringh omkringh honom men ingen wärja dra
get uthan hotat honom, om han intet lägger om, tå wille
dhe soldaterna ligga i Ösziö i tre dagar och således most leg
ga dhem om, sade sigh och hafua tilförnne waret rättare.
R Alldenstundh Joen i Ösziö emot rikzdagz beslut A:o 1649
20 Martij uprättat hafuer lagdt om 80 solldater medh tre
under officerare och sådant uthan welb:ne landzhöfdingens eller
någon annans tilståndh ty skall dhet aff befallningzmannen
och tuenne häradz nembdemän ransakas huru många som han
således medh otidigh siuszningh beswärat hafuer, såsom och
huru långdt huardhera siuszat hafua och dher på wisz lengdh
författa låtha, sedan will rätten sigh i saken widare förklara.

Jacob Joenszon i Miäret een skattebonde, Steen Månson een
gårdh, Joen Steenszon een halff gårdh, Bengdt Anderson een half
gårdh gammalt frelsze till Förarp och hennes sohn
Nederwot på dhen gårdens wägnar, instelte sigh i egen person,
majoren h:r Willam Must hafuer och then gården dher Bengt
och Torkell boer, Anders Stråhle till Eekna äger een ½
gårdh dher Giermundh Suenszon boer, noch een halff
gårdh dher Pär Bänason boer hörer Oloff Lilliesparre till,
noch een skattagårdh Sohne Giszlaszon, huilka alla klagadhe
at Ösziö boana hafua dhem dheras skogh som dhe aff uhrmin
nes tidher hafua häfdat till Miäret dhen willia dhe nu medh
macht afhenda be:te skogh hetet Stenawall.
49r Dhem framsteegh till swars Joen Knutzon Dirich Yxels bonde boer på
een heell gårdh hade ingen fullmackt, Niels Pärszon i Norregårdh
skattebonde äger een heell gårdh i Ösziö, Johan i Ösziö boer på
frelsze är Hans Kyles gårdh, Måns Knutzons gårdh äger fru Mar
greta Oxehufuudh, Joen Torkelszon een skattebonde, Oloff Lillie
sparre äger och een gårdh dher Jöns och Erick boo, fru
Elin Stahre på Hallabo, äger een gårdh dher Jon Jonson boer,
Ähn äger i be:te skogh Bräkentorph, huarest ära tre hela går
dar, Tranhult een gårdh skattagårdh huilken och sin loth dher ä
ger, Grimmarph een frelszegårdh, Fiskeredt een gårdh, Bug
gatorph ½ gårdh och Rönninge ½ gårdh, huilka swarade at
Ösziöboerna allena ära dhe som hafua uthan sin huszbondes full
mackt eller tillståndh förbudet Miäretzboerna någon skogh
hugga, till dhes the finge sigh för rätta förfråga, Joen Knut
zon i Ösziö medh sina grannar betygar at uthj många åhr och
öfuer tretijo som han weet hafuer ingen dher på klandrat.
och är nu icke något perlamente skeedt medh thätta förbudet
uthan allenast hafuer waret orsaken som Ösziö boerna
föregifua at fää eller boskapzsiukan skulle waret i Som
mersätte och befruchtat at boskapzsiukan i dhet dhe medh sina
oxar kiörde dijt skulle smittas på dheras boskaph, när
rätten frågadhe om något klander hadhe waret tillförena här
för rätta dher om, tå swaradhe alla nembdemennerna så well
som flere som kringh stoge at dher på aldrigh hafuer för
ähnnu för rätta waret kladrat och dhet är 3 lasz som nu
är Miäretzboerna affsäget, Pär i Bräkentorph, Joen i
Iffla berätta Miäretzboerna hafua aldrigh fått loff kom
ma i be:te skogh om winteren uthan dhe hafua taget yxerna i
från dhem och mäst altidh waret för sådant hugge klandrade
men på een skogh be:dh Spongameen dhen hafua dhe hafft loff at
hugga, Pär Bengtzon i [..] berättar och at Miäretzboerna
hafua aldrigh fått hugga mehr ähn dhe hafua fått loff at hugga
på be:te skogz Steenwall.
49v Alldenstundh Ösziöboarne icke hafua hafft sina herrar och husz
bönders tillståndh quälja dhen longliga häffdh Miäret haffwer
hafft på Stenawals skogen, säga sigh och icke heller annorlun
da hafua dhen förbudet, uthan mehr till at sky och undfly dhen
fahrliga boskapzsiukan, at Miäretzboarne medh sina oxar
icke måtte komma up i skogen, såsom och om dhenne handelen
sigh för rätta förfråga, dhesz föruthan ähra och icke Ösziö
boarne allena uthan många andra gårdar rådandhe i be:te
skogh, huilka på Miärets häfdh intet klandrat haffwa
icke heller hafua alla be:te Ösziöboarne sina herrars och husz
bönders fullmackt här för rätten kunnat framtee och be
wisza sigh hafua tillståndh nur för rätta dhenna saek agera
uthan moste bekiänna at Miäretzboarne een longligh häfdh
på skogen hafft hafua, dherföre så frampt Ösziöboarne
willia dhenna saek widare uthföra, tå skola the förskaffa sigh
sin herrars och huszbönders fullmackt dhet at giöra
såsom och taga dhe andre gårdar som sitt interesse i samma
skogh hafua uthj rådh medh sigh, så skall dhem fritt stånda sae
ken laghligen uthföra och tå een änteligh dom bekomma
i medler tidh måge Miäretsboarne bruka skogen, dock icke
widare ähn dhe nödtorffteligen kunna behöfua, at skogen
dher igenom icke uthödes eller förderfwas, ty dher dhet
skeer och Miäretzboarne framdeles tappa, moste dhe wa
ra förtenckte sådan skadhe wedergiöra.
Ähn klaga majoren Willam Must och samptlige Miäretz
boarne at Ösziöboarne hafua dhem een ängh ifrån som ligger
emilan Miäret och Ösziö huilken ängh i många åhr hafwer
legat till Ösziö och somblige willia meena i uhrminnes tider
hafua ligget till Ösziö och Miäretzboarne begiärade syen
dher på, dhätta ehuru well Miäretzboarne eenständiggt
anholla om syn på een ängh som Ösziöboarne nu possidera
så kan rätten dhem eij för dhenne gången bewillia, uthan
finner lagligen at dhem meddeelas een stämbningh på
50r samptlige jordägerne i Ösziö at dhe sigh för rätten först instella
och swara till Miäretzboenes begiäran och sedan will rätten
sigh om dheras anklagan widare förklara men i medler tidh
behålla och Ösziöboarne sin ängh som dhe wahne äre och hen
ne till sin nötta häffda och bruka.

Sammadagh kiärade Steen Månszon i Miäret till Joen
Knutzon i Ösziö at han på Liunga kyrckiogårdh skall hafua skiält
honom för een tiuff beropade sigh på wittne som är Jacob Jonson
i Miäret, Carll Nederwot och flere som nu intet wore tilstädes
Joen Knutzon framsteegh honom till swars och nekar sigh hafwa
kallat honom tiuff, men liekuist bekenner han at Steen haf
wer olofuandes taget honom et ½ lasz wedh ifrån och sam
ma weden funnet på Steens wedkast, dher till Steen
nekar och begiärer medh eedh sigh för be:te beskyldningh
befria såsom och at Joen motte för beskyldningen plichta.
Alldenstundh Joen Knutzon fullkombligen legger Steen Månson
till at han skall honom et ½ lasz wedh ifrån taget hafua, så
som och offenteligen på Liunga kyrckiogårdh honom dhet för
ebråt men nekar sigh hafua skiält Steen Månson för tiuff
dher emot Steen Månszon icke allenast högeligen nekar sigh nå
gon wedh stulit hafua, uthan och begiärer få sigh medh lagh
för sådan beskyldningh befria, dherföre tillåtes honom effter dhet
9 Cap: i Tingm B: sigh befria och medh 6 manna eedh effter 18 Cap: i
Bygn B:

Sammadagh kom för retta mgr Peder Lannerus pastor i Oden
siö och gaff tilkienna at een piga Bengta Suensdotter i Oden
siö sockn skall ligga illa siuek aff een sälsam siukdom i dhet
50v
hennes mage på dhet högsta upsweller aff huadh kranckheet,
dhet är owist, men förmenas wara månesiuka som wäxer till
och tager aff, tå hafuer hennes moder Ingiär Niels dåtter j Ab-
beßhult waret undwist, as så frampt man finge något aff een 
klockesträngh at gifua henne Jn tå skulle pigan blifua godh,
Altså hafuer be:te pigas moder waret wedh Wrås Kyrckia
och Nappat een liten Smola aff klockesträngen, och fået til
Märit j Biärseridt at gifua pigan Jn uthj een Smörgåes,
dhet Märit och så bekenner sigh giort hafwa, och dher effter
är pigan blefuen godh, men sedermehra är hon åther siuek
bleffwen och nu ligger aldeles till sängh och förmår sigh in-
gen tingh, men moderen och Märit som hafuer gifuet pigan
bastet jn uthj een Smörgåes giöra pigan aldeles oskyldigh
icke hafua wist aff be:te oloflige handell uthan henne aldeles
befriar, Ingiär Niels dotter pigans moder frågades huilken
hadhe gifuet henne thätta rådet, hon swarade Ingiär j Or-
malt hade Sådant henne underwist, pär Månßon i biärse-
redt een nembdeman berättar at Ingiär nekar hårdeli-
gen dher till, och såsom be:te pigas buek så mycket upswolt
förmeente några at hon skulle wara medh barn och för
dhen orsaak skull bruket thätta bastet, altså frågades,
om någon wiste något annat medh be:te piga ähn ähra och
goet, och tå aff alle man som tilstädes wore fjck hon ett
godt loffordh, icke heller wiste någon annat medh be:te hustru
moderen Märit eller Ingiär som Smörgåeßen gaff pigan
ähn ähra och godt, och aldrig waret beröchtade för någon
mißgärningh.    M:r peder berättar, wäll at dhet hafuer
waret tall at be:te Märit skall hafua skaffwat klockan
men ingen wißheet är dher om, icke häller någon är som hen
ne dhet beuißa kan, Märit medh höga Eeder nekar dher
till,     Niels Ottason klockare j Wrå een trowärdigh
man berättadhe at quinfolcken war omögeliget at komma up
 
51r
Till klockan, dheßföruthan war och owist om klåcke kläppan
war skaffwen, men klåckan war intet skaffwen. R
Aldenstundh ingen kan bewißa at Märit hafuer skafuet kloc-
kan uthan allenast taget een liten Smola aff klåckesträngen,
och dhet aff eenfaldigheet tänkt at bruka emot dhen sälsamma
siukdomen, dheßföruthan hafuer så pigan som hennes moder Mä-
rit och Ingiär som Smörgåßen ingaff ett berömmeliget och
godt nampn at dhe aldrigh hafua på något olofliget wijs sigh för
seet, uthan altidh stelt sigh ährligen och wäll, dherföre såsom dhe
dhätta aff eenfaldigheet gjord hafua, blifua dhe och för löffje
riet eller truldom som förmeentes dhe skulle medh samma bast
begått hafua aldeles befriadhe, men för dhen förargelßen
som dher medh skiedd är, och på dhet sådan widskeepelße måtte
affskaffas, syntes rätten billigdt at Märit och Ingiär giff-
wa till kyrckan huardhera 6 marker och sedan aff dheras kyrc-
kioheerde dhem så wäll som flere j gemeen förmanas medh så
dan widskeepelße affstå, huilket dhe och godhwilleligen uth
lofuadhe.
 
Sammadagh kom för retta, Bengdt Larßon j Lußhult, och
klagar på Niels Jönson Ibidem, at han hafuer gått j löffte och Cau-
tion för een kåpa som bengt Larßon hade j pant aff gumme j
gaßhult för 3 Rdlr   När be:te gumme fick sin Kåpa igen, tå lof-
wadhe Niels willia wara godh för be:te 3 Rdlr at dhe skulle
blifwa betaladhe, Nu hafuer bengt waret 11 åhr på Öland
och således till dato obetallt, begiäradhe at Niels måtte
honom bethala, effter han dherföre Caverat hadhe, Niels
war intet här, dherföre heemsteltes dhätta under godhe
män at förljkas, eller och taga Stämbningh på Niels och se-
dan dher på ett rätmätigt uthslagh bekomma.
 
51v Sammadagh framkom för retta Per Nielszon i Torsarydh på sin
hustrus wegnar klagadhe at Bengdt Larszon i Moanäs haffwer
såldt Pers hustrus förrige man Per Erlandszon een frelse rätt
i Boarydh för 14 rdr och tå hafuer Pär Erlandsohn flott dijt,
dher bodt i 2 åhr, sedan är han dher dödh blefuen och hustrun
flotte samma åhr mannen bleff dödh aff be:te Boarydh, nu
bekiänner Pär Nielszohn at hans hustru bleff aff dhen her
rens fougde dädan drefuen som ägde gården, nembl. Mårten
Rosenstiernas arfuingers fougden Erich Larszon, huilken och
nu boer dher. Altså emädan effter frelszejordh på dhet
sättet emellan bönder pläger kiöpas, bondhen och fått loff
på gårdhen och dher bodt i 2 åhr och så länge han leffde,
Altså syntes well skiäligt dher medh låtha beroa, men såsom dhet
angår omyndige barn och intet sin faders kiöp till godo åthniuta
syntes billigt dhenne saek till förlichningh under goda mäen
först heemstella och see till om dhe medh godhe kundhe dher om
föreenas men effter dhe intet kundhe förlikas togz saeken
uthj betänckiande och fans godt och rådsampt at fougden motte
först citeras och aff honom förnimmas orsaeken huarföre han
hustrun uthkiört hafuer, sedan will rätten sigh förklara så
frampt parterna i medler tidh icke kunna förlikas.

Peder Hanszons hustru i Knapelet haffwer stämbt Månsz
Gummason i Fothult och nu sielff intet kommet tilstädes men
Måns är tilstädes, dherföre affsades at be:te hustru Gunnell
Bengtz dötter skall för stämbninghz försittiande böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
52r Sammadagh framsteegh för retten Anders Vddaszon i Röszhult
och kiärade till Niels Nielszon och Peder Nielszon i Skeen at dhe haf
wa såldt hans hustrus Bengta Niels dotters jordh i Espenäes
i Anderstadh sockn som skall wara skiedt Anno 1627 d 12 Junij
huilket är 26 åhr sedan men Pär Nielson säger at han intet
weth om samma peningar Anders Vddasoms hustru hafuer tilförna
waret gifuet, Niels Nielszon berättar at han Anno 1628
är på Hampnade tingh dömbdh dhätta bethala och för ähn han slapp
aff rätten hafuer han peningarna most bethalt, Pär Nielszon sade
sigh dhet aff protocollet willia bewisza, dherföre begiärade han
dilation sådant beuisza, dhet honom ochså bewilliades.

Sammadagh kom för retta Jöns i Julsznäes h:r excell: felt
marskalkens tiänare, klagar at Swen Pärszon i Hellerna
hafuer hugget een boek olofuandes, dhet Swen och bekende sigh
giort hafwa, men seger boken war odugligh huilket han intet
kunde bewijsa, dhet berättades och at een annor frelszeman
be:dh Rosenstiernones arfuingar skulle äga een gårdz rätt i sam
ma skogh och h:r excell: feltmarskalken Wrangell äger 4 går
dar dher till och på dhesze gårdars skogh är boken huggen. R.
Suen Pärszon saekfeltes at böta effter dhen 7 act: i skogzord
ningen 12 dr.
frelszehuszbonden 10 dr
åklagaren 1 dr
häradzhöfdh ½ dr
häradet ½ dr

Sammadagh klagades att Joen Botelszon i Håå haffwer
hafft loff at hugga een eek till een stuffwe syll och i fallet
när eeken föll, tå hafuer eeken fallet på een boek at boken
nu står på hell och intet omkull, doch troer man at hon
intet kommer sigh före igen.
52v R Aldenstundh dhätta är skiedt medh wåda och Joen intet rådt för
dhet eken föll, dheszföruthan står boken ähn och är gröen, dher
före syntes billigt at han slipper bötet men dher boken aldeles
blifuer förderfuat tå skall Joen plantera tuå böker igen.

Länszmannen Jonas Arffwedzon gaff tillkenna att een pijga be:d
Börta Jönsdötter och Sisza Jönsza dötter bägge systrar at dhe ära tuen
ne orolige quinfolck i sönnerheet klagar Anders Suenszohn i
Ry at dhe haffwa skiält hans hustru Kirstin Torkels dötter för
tiuff, hust: Ingiär Jöns dötter Jönszas hustru i Ryd som är syster
wedh ofuanbe:te systrar berättar sigh hafua förährat sin moder
hust: Estret ett förkläde och een särk och dher medh stadde hon
sigh bort och i medler tidh bleff modren dödh, tå hafua hennes
ofuanbe:te systrar taget och deelt sigh emillan huadh modren effter
sin dödh quarleffnat hadhe, på een koo när och något mehr som
dhenna saek intet angåer, tå badh hon at hennes systrar wille
låtha henne få dhen särcken och förklädet igen som hon sin mo
der förärat hadhe, tå hafua systrerna swarat henne, gack till
Andersza Kitta dher fåer tu igen dhet, be:te systrar neka alde
les och swärja högeligen at dhe aldrigh haufa skyldt Andersas
hustru för någon tiuff uthan dheras syster aff affwundh skall
sådant sagdt haffwa, weta och om Anderszas hustru intet an
naat ähn ähra och goet. R. Aldenstundh Sisza och Börta
högeligen sigh förplichta icke hafua skielt Andersas hustru
icke heller kan någon annan dhem dher till öfuertyga, dherföre
blifua så dhe för beskyldningen som och Andersas hustru i dhen saken frij.
Jöns Jönszon i Ry klagar at ofuanbe:te systrar hafua gået uthj
hans förstuffwa och fattat hans hustru Elin i håret och draget
een stoer näffwe håer aff henne dhet hår praesenterades,
tå berättadhe Börta at Jönsas hustru hafuer steget uth på
53r gårdhen och taget twå greper i henderna och mant henne uth och
när hon kom till henne haffwer hust: Elin taget een raka och
slaget henne öffwer armen dher medh, tå slogh hon till henne och
tå fattadhe dhe huar andra i håret, Joen Jönszon i Ry berättar at
een hoop gånge folck kommo samma dagh till honm, tå dhätta skiedt
war och berättadhe så wara passerat som offwanföre förmält
är och at hust: Elin först haffwer slaget Börta ett slagh medh
rakan. Simon i Westrhult een nembdeman bekiänner at han
och hafuer hördt aff gångefolck som på perlamentet seedt hade
at h: Elin slogh först medh rakan, Elin måste och sielff beken
na sigh hafua litet nuddat Börta öfuer armen medh rakan
Elin bekenner sådant squaller söskonen tilförena emellan
hafua waret och tå wedh Liungby dher om sattes wijte dhem e
mellen, nembl: emellan Sisza och Elin at dhen som bryter
skulle böta 6 rdr. Sisza och Elin bekiände sigh hafua skiält
huar andra för hora och tiuff, dhet Jon Jonszon Siszas bro
dher och Jon Perszohn i Bäkkaredh Elins broder bägge be
kiände sigh hördt hafua och dhe således bägge hafua förliek
ningen öfuerträdt och bägge wijtet brutet, saeken togz i
betänckiandhe och således affsades.
Aldenstundh Elin i Ry bekiänner sigh hafua nuddat och andra
wittna henne hafua slaget Börta öfuer armen medh een ra
ka och sedan henne håerdraget, dherföre skall hon böta
för slaget 3 marker och för håerdragh 6 marker. Nock hafuer Elin
brutet thet wite som Elin och Sisza wedh Liungby tingh giort
haffwa, dherföre skall Elin och dhet uthlägga nembl. 3 rdr
till kyrckan och 3 rdr till rätten. Noch skall Elin böta
för dhet hon Sisza för hora och tiuff skiält hafwer 40 marker
effter dhet 20 Cap: i Tingm B:
53v Börta i Rydh skall böta för håerdragh 6 marker
frelsze huszbonden 2 marker
häradzhöfdingen 1 marker
häradet 1 marker
målszäganden 2 marker
Elin i Rydh för hon hafuer slaget sin granquinna Börta 9 marker
f: huszbonden 3 marker
häradzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
målszäganden 3 marker
Ähn Elina för ährerörigh beskyldningh 40 marker
frelsze huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Sisza som hafuer ochså brutet witet skall dhet i lika måtto
uthlägga nembl: 3 rdr till kyrckan och 3 rdr till rätten
Item skall och Sisza för dhet hon Elin i Rydh för hora och tiuff
skiält hafuer böta 40 marker effter dhet 20 Cap: i Tingm B:
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och såsom een be:dh Ingiär haffwer kommet dhätta squaller
uth på Anderszas hustru dherföre skall be:te Ingiär som
dhet intet kan beuisza sin syster sådana ordh fält hafua böta 3 marker.
f: huszbonden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
målszäganden 1 marker
54r Sammadagh framsteegh för retten Jönsz Swenszon i Hökalt och kiä
radhe till Pär Jönson i Biörstorph at han hadhe kiöpt een femptingh i
Biörstorph och aldenstundh Bengt Suenszons barn äro bördige till sam
ma jordh begiäradhe han at samma barn måtte få lösza be:te femp
tingh fram för Pär Jönson men några nembdemän och flere be
rättadhe at Peder Jönson och Bengt Suenszons barn hade lika
bördh och rätt till be:te gårdh och dherföre hålla skiäligt at dhe
och lika löesza huilket dhe och effer lagliget citerande må medh
hwar andra widare få uthföra.

Sammadagh framstegh för retten Ingemar i Horn och kiä
radhe till Anders Suenszon i Hängiarph at han hade något hans
hustrus arff till sigh taget huilket han intet kunde bekomma
Anders Suenszon bekende sigh hafua samma arff och wille wäll
giärna dhet bethala men kunde i hast icke bethala, i medler 
tidh förliektes dhe således at Ingemar skall gifua Anders
åhr och dagh dilation och i medler tidh hafua Andersas jor
dapart uthj Hängiarp i underpant och dher Anders innan
åhr och dagh icke betalar skall rätten förordna några goda
män som så mycken jordh uthmäter som be:te arff kan beta
la, nembl: 10 rdr, korn 9 skppr, een silfskeedh om 3 lodh,
flesk 1 ½ lb, doch skall Anders ingen lega dherföre gifua, dher
medh dhe förliekte woro och togo affträdh.

Sammadagh kom för retta Erland i Balköö och kiärade
till Arffwedh i Billekulla om 40 dr sm:tt som Erland hade lånt
be:te Arffwedh, huilket låen war skeedt conditionaliter at effter
Arffwedh fick samma päningar till låns at lega een knecht före
och tå war Erland och Arfwedh lika när till at blifua knecht
54v dherföre war affsagdt at Arffwedh skulle inga peningar bethala
förr ähn Erland dhem till knechtalega behöfwa kunde eller
och at Erlandh blefwe dödh, tå skulle hans arfwingar be:te
peningar först igen bekomma, i medler tidh så discurerades,
blefwe dhe sin emillan wähnligen och well förliekte, i så
måtto at Arffwedh skall allenast betala halffparten aff
ofuanbe:te skuldh, nembl: 20 dr sm:tt och dhet till kynder
mäszo nestkommande Anno 1654 och när han be:te 20
dr sm:tt betalat hafuer tå skall han för alt widare quall
för dhe öfrige 20 dr wara aldeles frij men dher Arfuedh
icke till be:te tidh betalar, tå skall förordnas godhe män som
aff hans jordh och ägendomb uthpantar så mycket be:te 20 dr
sm:tt kunna contenterade och bethaladhe blifua och således
dhen saeken sin ändskaph hafwa, dhätta dhe bägge bejakadhe
och dher på för rätten gofwo hwar andra handen och aldeles
förliekte blefwe.

Jöns i Balkarydh war stämbdh till tinget och intet
comparerat, dherföre saekfeltes Jöns till 3 marker.
cronan 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
målszäganden 1 marker

Joen Röreszon i Gaszhult och Per Swenszon i Miä
la skolla citeras till Tutaredh at swara Peder Nielszon i
Ronborna för någon skull han aff dhem hafuer at fordra.
55r Sammadagh kom för retta Märitt Nielszdötter i Ya och kla
gadhe på sin swärmoder Gunnell Jöns dötter i Ällinge at hon skul
le skiält henne för trulkåhna, be:te Gunnell berättar at Botell
Niels dötter hafuer mist een tiur och een stut och effter dhen
ne Märidt hafuer tilförena sagdt, dhet wore ingen syndh at
Botell finge miste någon aff sin boskaph effter hon war hen
nes syster och intet wille unna henne något medh sigh, och
när be:te creatur blefue dödhe, tå hafuer Gunnell sagdt till
Märidt, dher bete runerna på, säger och nu at Märidt
hafuer sagdt at hon hafuer gifuet et hufuudkläde till dhen
som boskapen skulle förgifuet, dhenne beskyldningh kan
Gunnell medh intet witne beuisza, men Märidt sielfkrafd
medh höga och dyra eeder nekar och säger sigh aldeles wara
oskyldigh till dhen grofua beskyldningen, säger och at dhet
skeer aff haat och affwundh, i dhet at Gunnelas sohn är Mä
ritas man och är beskyldt för hoor och nu bortgången och
sigh för samma beskyldningh intet befriat, och såsom Märidt
her om töcker illa wara, altså förfölgier nu hans moder
Gunnela henne igen dhet mäste hon kan, Gunnar i Ällin
ge een trowärdigh man bekenner at be:te man är beskylt
först för een kåhna be:dh Elin Jäppa dötter som hafuer fått
5 oächta barn, huilken och bekent hafuer at Märidtz
man Simon Simonson war barnafader åth thet sista barnet.
och sedan är han beskylt för een gifft hustru be:dh Bengta
Erlandz dötter, huilken hustru dher till nekar, berättar
och at dhenne Märidt hafuer kiöpt een stufwa af Gunnar
och hafdt hoes sigh i be:te stufua sin swärmoder Gunnela, så
hafuer swärmodren Gunnela kiört Märit uth aff sin egen
stuffwa, huarföre kan man giörligen see at Gunnela uthan skiäll
aff idell haet och afwundh hafuer dhenna grofua beskyldningh uthbracht.
55v Aldenstundh at Gunnela uthan skiäll hafuer beskyldt sin so
nahustru Märidt för truldoms wäsendh och dhet i ingen måtto
kan beuisza, uthan Märidt fast hon är fattigh hafuer hon et
ährliget nampn och íngen weth annat medh henne ähn ähra
och goet, jämwell hafuer hon sigh emot alle man ährli
gen och well förhollet som mången man witnar, dherföre
så wäll som och aff många andra omständigheeter kan pröff
was, at Gunnela dhätta aff idell haet och affwundh hafuer
uthspridt, och ännu understår sigh säga emot een och annor,
dhet aldrigh kan beuiszas, ty kenner rätten skiäliget at
Märidt blifuer fölr ofuanbe:te beskyldningh aldeles frij, och
Gunnela androm till warnagell böta 40 marker för sin be
skyldningh effter dhet 20 Cap: i Tingm B:
frelsze huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöffdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Dhet skall och slås effter Märitas man Simon Simonsohn
at han kan fångas, hafwas för rätta och således förnim
mas huadh han kan wara skyldigh till dhet hoor honom
wites begånget hafwa, och dher på sedan dömmas.

Anno 1653 den 22 Octob: continuerades medh tinget

Sammadagh kom för retten well:t Bastian Matzon praesen
terandes een fullmackt gifuen aff welb: fru Ebba Oxenstierna
huilken och begiärade på hennes wegnar at få een syn emellan
Öjarp och Wärszhultz ägor och war be:te hans fullmacht dat:
1652 d 26 Septemb: och be:te Bastian begiäradhe dhetta på dhen
56r
Gårdens wägnar j yarp som Erland boer uthj.   Noch be-
rättar sigh Manhafftigh Capitein Robert Eskein wara ombe-
den aff Strömfeltens fru at swara på tuenne gårdars ueg-
nar j be:te Öjarph, men hade nu ingen fullmackt dhet at
giöra, uthan förwäntadhe dhen dageligen, Ähn för fiärde
gården framsteegh Erlandh Erjckzon, Arfuedh Erickzon
och pär Nielßon som wore Skatta ägere j be:te fiärde gårdh
som begiäradhe få een Syn på något Mulebeth och bya
skildnat emellan be:te Öjarp, wärset, Ry och Kiärregården
framstegh dhem till swars ifrån wärsedt per Suensohn som
äger een tredingh skatteJordh j be:te gårdh, Anders persohn
äger och j be:te skattegårdh een Siättingh, Gunmundh j Kiä-
ringe äger och j be:te skattegård een fiärdingh, per bengt-
sohn förmyndare j be:te gårdh för een fiärdingh i Samma gård,
Sjmon Månson och per Jonsohn boo j wärsedt på een frel-
seJordh.     Jfrån Rya Lars Nielßohn och Jöns Nielsohn
äga hela gården Rya, som är een skattegårdh föruthan een
tredingh j be:te gårdh som Karin och Swenbor äga, huilka in
tet ära på tinget tilstädes,     Jfrån Kiärragården som 
är ½ gårdh framsteegh pär Anderßohn och sade sigh äga j
be:te gårdh een fiärdingh, dhen andre fiärdingen äger Jöns
Månsohn och Gißle Jonsohn een proviantzskrifware, dhen
ne Jöns och Gißle äre intet tillstädes, icke heller hafua
dhe någon fullmächtigat på sina wägnar at swara,
Lars j Rya Jnladhe j räten een Copiam aff een Synedoom
som Anno 1609: d 27 Octobris skall giffwen wara
och förmeente dherföre dher  wedh at förbliffwe, huilken
Copia lydher som fölgier.
 
56v Anno 1609 den 27 Octob: stodh syn emellan Wärsedt och
Yarph, tå wij medh synemennen tilstädes komme, berättadhe dhe i
Yarph at dher wore 4 gårdar i dheras by och gofuo dher medh
tilkenna at dhe i Wärsit wille dhem innetäppa både ifrån ål
lonskogh och mulabethe, som dher emellan ryerna lågo, tå blef
them i Wärsit tilfrågat huadh skiäll dhe hadhe ther till at dhe
wille drifua them ifrån skogh och mulabete, tå swarade the i
Wärsit at dher lågh een bakke som kallas Thorsz hammar, dher
skulle ligga wisza kieldror och dher ifrån neder uthj een ek
och sedan dher ifrån och i een bekkagångh som dhe kallade Swerte
års, tå wij ther om synte och ransakadhe fans ther huarken kiel
ror eller något merke som något gillade blefwe, sammale
des woro ther och gamble män som witnade at dhe aldrigh
hade hört och förnummet at några kieldror ther emellen
warit hafuer, dherföre blef thet afsagt at dher skulle gå klöff
medh klöff både i ållenskogh och mulabeth. Men huadh dhen
norra skogen anlangade som lågh nordan måszen till Ångelstadh
by, ther hade Wersit sin loth uthj och intet the i Yarph, men om the
i Wärsit icke wille hafua Yarpa boskaph ther in, tå skulle the
them sielfue fredia som i Wärsit bodde och om något windfelle
skedde i bokaskogen emellan Wärsit och Yarph, tå skulle the
skiffta thet sigh emellan och ingen medh woldh taga ifrån then
andra och huadh börcke och aell anlangade skulle huar hugga
som näst war till i bollstadh och här medh åthnögdes them alla
wäll på båda sidor och lofuade at dhe aldrigh mehra här på
klaga eller klandra skulle.
R. Aldenstundh ofuan skrefne partier icke alle ähra medh
nögachtige fullmackter försedda at dhe dhenne saek lagligen
kunna uthföra, dherföre war affsagdt at dhe skulle till
57r nästkommande walbormäszo tingh sigh instella och förskaffa
nögachtige fullmachter saken uthföra och i medler tidh skall
och ransakas i häratzkistan huadh wiszhet medh be:te syna copia
är, doch stånde partierna i medler tidh fritt medh sina herrars
och huszbönders consens här om i wänligheet förlikas så
widha dhe gitta och tå ware plichtige sådant retten noti
ficera.

Sammadagh kom för retten Bengdt Perszon i Ronborna
och kiärade till Carll Arfwedzon at han hafuer lånt honom
8 rdr 20 öre sm:tt, rogh 9 skiäpper för 4 ½ rdr, korn 1 tunna
à 3 rdr, hafre 2 skiäpper är 2 marker, ett kiätell om 15 marker
något häfdat godh för 3 rdr, oxar ett paer goda för 11
rdr, koor 3 st: goda för 9 rdr och 16 öra, een quiga och tuå
kalffwar alla goda för 3 rdr, öell een half tunna godh för
1 rdr, föruthan dhätta hafuer Carll några småsaeker fått
effter som dhet war ärnat at han skulle få hans dotter, dher
före Bengt klandrar intet dher på, ofuanbe:te saeker be
kenner Carll Arfuedzon sigh bekommet hafua och dhet för
booszdeell behålla wille effter han war förlofuat medh
Bengtz dötter och medh henne trolofuat. Bengt swaradhe
at dhet war well sant at han och hans hustru uthj sin döt
ters unge åhr hade lofuat Carll sin dötter och ähnnu gierna
wille at han henne bekomma skulle men effter dötteren in
galunda will hafua Carll, dherföre och ingen kunde hen
ne dher till tuinga, i medler tidh dhetta discurerades
bleff Bengt och Carll Arffwedzon sin emellan således
wähnligen och well förliekte at saeken ähnnu emellan
Carll och Bengtz dötter skulle stå stilla och Carll be:te
57v pertzegler beholla till nestkommande pingelsztidh, kan Carll i
medler tidh förlikas medh dötteren Suszanna som han haf
wer befriat och troloffwat och henne öfuertala at
hon ächtenskapet medh honom fullborda will, tå skall
Carll alle offuanbe:te pertzegler i boszdeell behålla
men i fall Bengtz dötter Suszanna ingalunda will hafwa
Carll tå skall och Carll alla ofuanbe:te pertzegler bethala,
dher medh dhe wore wänligen och well förliekte, gofuo huar
andra in för rätten henderna och således togo affträdh,
men huadh sielfua echtenskapet och dhes skildnat anlan
ger dhet blifuer till consistorium heemstelt om echtnén
skapet icke sin fortgångh winner.

Sammadagh kom för retta Gunnar i Ällinge och kiärade till for
dom befallningzmannen well:t Harall Trolle och emot honom 6
punchter inlade huilka lyda som fölgier.
Edle och welb:ne welwijsze och höglagfaerne gunstige herrar och
män som dhen loffl: Sunnerbo häradz tingzrätt bekläda önskar
iagh mycken lycka och wälsignelsze.
E:ds welb:nes och högwijsz:rs skall min ödhmiuke och skyldige tiänst altid beui
sas så länge iagh lefuer och kan iagh e:ds welb:nes och högw:htrs her medh eij
underlåta huruledes fordom befallningzmannen well:t Harall Trolle 
och iagh inginge medh huar andra een goduilligh afhandlingh och föreeningh
at alle wåra både nya och gambla tuistigheeter och oenigheeter
ther medh aldeles skulle wara affskaffadhe, såsom sielfua förliekningz
brefuet innehåller och nu hafuer well:t Harall Trolle samma förliekningh
så wida öfuerträdt och intet hafuer welat hålla, som här effter
förmähles, nembl.
58r 1: Haffwer han stött migh ifrån min ländzmans tiänst som han tå migh
lofuade at iagh skulle åthniuta för dhet at iagh skulle intet honom wi
dare kräffia dhet han migh skyldigh war.
2: Haffwer han giort migh förholl oppå 12 dr sm:tt hoes försichtigh
Christiern Dräjer i Håå sedan som förlichningen giordes.
3: Haffwer han affskuret migh 5 tunnor spannamåhll oppå min
länszmans löhn som cronan migh bestodh emedan iagh war länszman
och gaff iagh honom förtenskull 5 rdr in spetie at iagh förbe:te 5 tunnor
spannamåhll kunde bekomma och iagh sedan huarken spanna
måhlen heller mina uthlagde 5 rdr hafuer igen bekommet och fået.
4: Anno 1648 vthestodh iagh tingzgiästningen som höltz om walbor
meszo tidh och lofuade han migh therföre 20 dr sm:tt och ther oppå
hafuer iagh intet mehra bekommet ähn 10 dr sm:tt.
5: I lika måtto hölt iagh tingh A:o 1649 och för förthäringen och
omkåstnaden som iagh ther på anwende lofuade han migh 40 dr sm:tt
och iagh intet mehra kunde bekomma ähn 20 dr. Item afstumpadhe
han migh 1 dr sm:tt oppå min löhn för 649 huilket iagh skall beuisa.
6: För thet at iagh måtte åthniuta länszmans ämbetet och Jonas
Arffwedzon skulle migh intet ther ifrån trängia, huilket han mig lof
wadhe, ty gaff iagh well:t Harall Trolle therföre 2 rdr, een 4
lodh silffskeedh och 1 fläsk om 2 lb.
Förwäntandes här oppå dhen loffl: rättens gunstige resolution at
iagh måtte mitt uthlagda goda igen bekomma effter såsom well:t Ha
rall Trolle intet hafuer effterkommet och hållet dhet han migh för
säekrat hafuer och öferantwardar och befahler e:ds welb:hrs
och högwijsz:hrs i Gudz thens aldrahögsstes nådiga beskydd och kraffti
ge beskiärm och förblifuer then lofl: rätten altidh till all ödhmiuk
ähra och tiänst emedan iagh lefuer. Actum Ronborna d 22
Octob: Anno 1653.
Gunnar Perszon i Ällinge.
58v Honom framsteegh till swars fordom befallningzmannen well:t Ha
rall Trolle och swaradhe punchtewijs.
1: Om länszmannen berättar Trollen sigh intet hafua rådt före
uthan dhen nykompne fougden och serdeles landzhöffdingen haff
wa een annor tilsatt.
2: Beswärer sigh om 12 dr sm:tt som Harall Trolle skulle för
hållit Gunnar at få betallningh före hoes Christiern Dräjer.
Harall Trolle swarade sigh intet förhåll dher på giöra uthan Gun
nar må sielff sina 12 dr hoes Dräjer upfordra.
3: Klagar han om 5 tunnor spannamålen som honom på sin länsz
mans löhn resterades såsom och 5 rdr han skall hafua serdeles
gifuet för dhet han skulle få be:te spannamåll. R. Dhet
war icke mehr ähn 4 rdr som Gunnar hade gifuet Harall
och dhet skeedde för dhet Gunnar bleff befordrat till länsz
mans dömme, dhe 5 tunnor spannamåll skall landzhöfdingen
Bengt Bagge gifuet zedell at Clemet Joenszon skulle få och
dherföre rådde Trollen intet för spannamåhlen.
4: Klagar Gunnar at honom resterar för A:o 1648 för tingz
giär 10 dr sm:tt dhet Harall Trolle bekiänner sigh betalt hafua,
dhet Harals räkningh för be:te Anno Gunnar gifuen widare
uthwisza skall, på huilken räkningh och bägge sigh refererade
och Harall Trolle skall samma 10 dr betala så frampt dhet i
räkningen icke finnes betalt wara, dher medh dhe och bägge
wore till fridz.
5: Klagar och Gunnar at honom är lofuat för tingzbekostnat
40 dr A:o 1649 dher på han allenast hafuer bekommet 20 dr
Befallningzmannen Harall Trolle säger at dhet war icke A:o 1649
59r Gunnar hölt samma tingzbekostnat, icke heller hölt han hela be
kostnaden uthan een deell och dherföre fick han 20 dr widare
kunde intet Gunnar beuisa.
6: Klagar han effter een 4 loodh skeedh, 1 fläsk och 2 rdr. R.
Fläsket och skeeden bekenner Trollen men nekar till dhe 2 rdr
och seger be:te skeedh och fläsk wore gifuet för dhet at Gun
nar skulle beholla een tredie deell aff länszmans löhnen för
Anno 1652. Samma treding bekenner sigh Gunnar ochså åthnutet
hafua. I medler tidh dhe emot hwar andra dhesze punchter
disputerat hade, blefue dhe aff sine gode wähners inrådh hogsa
de till förlichningh och dherföre medh huar andra inginge een ful
kommeligh förlichningh i så måtto at befallningzmannen gaff
Gunnar 1 rdr in spetie och sedan belofuade at Gunnar skall
så taga sin betallningh aff Christiern Dräjer nembl. 12 dr
sm:tt och således skall dhem emellan wara till dato een clarerat
och liquiderat saek och alla praetensioner ehuadh nampn dhe och
hafua kunna skolla wara döde, uphäffne och aldeles ogillade
dher och någon zedell eller räkningh kunde finnas dhem emellan
wara till dato passerat tå skall dhen ochså wara dödat och aff
intet wärde och dhe således wara wähner och well förlichte
dher på dhe bägge in för rätten giorde handsträkningh och
toghe således afftträdh.

Sammadagh kom för retten Nielsz i Bäkkaredh och kiärade
till well:t Hatall Trolle at han hade taget honom aff een qvittens
som aff h:r wachtmestaren gifuen war på 16 dr sm:tt och be
giärade at well:t Trollen måtte antingen få honom qvittensien
igen eller och sin betallningh, helst effter dhenna skull skall
wara skiedd för dhen danska feigden. Harall Trolle swaradhe
59v at dhen medh andra qvittensier ligger i kongl. räekninge cammaren
och han ingen räkningh dher medh hafuer clarerat, icke heller
sielff dhet ringaste dherföre åthnutet, dherföre kunde han så
dant intet bethala förr ähn cronan sielff dhet gådt giöra täk
kes. Bleff affsagdt at Trollen skall gifua Niels copia aff
sin qvittens såsom och bewijs at han hade qvittensien emottaget
och dher sedan kunde beuisas at Trollen något dher på hade åth
nutet skulle Trollen dhet medh skadeståndh bethala.

Sammadagh kommo för retten några bönder i Mallmarydh
och Bölmingarydh och kiärade till well:t Harall Trolle at han
hadhe dhem ifrån någon betalningh som dhem tilkom för försträkte
warur uthj senaste danske feigden och hade H:s K: M:tz wår al
dranådigste drotningz breff at welb:ne landzhöfdingen skulle
dhem till sin rätt förhielpa och serdeles at dhe effter een rich
tigh ransaekningh motte bliffwa bethaladhe.
Harall Trolle swaradhe sigh intet hafua dhem ifrån uthan dhet felades
medell och anordningh huar dhe skulle blifua betalade, upwi
ste och een räkningh at somblige hade fått sin fulla betallningh
och somblige något resterades för dhem, huilken räkningh
dhem aff Trollen och befallningzmannen Anders Larszohn
underskrefuen och förseglat lefuererades at dhe måtto
sigh widare hoes welb: landzhöfdingen eller huar dhe wille för
sökia.
60r Anno 1653 den 24 Octob: höltz ett extraordi
narie tingh medh Sunnerbi häradt uthj Tutarydh öfuerua
randes häradzfougden ehrligh och well:t Anders Larszon i
Tärnhult sampt eedsworen nembdh.

Nembden  
Pär Bengtzon i Tråtteszlöff Joen i Snelszböeke
Jon Jönszohn i Rydh Pär i Bräkentorph
Måns Johansohn i Ångelstadh Åke i Ragnellekiöph
Arfuedh i Wiggåsza Jon Annerson i Bergheem
Simon i Westrhult Joen Nielszohn i Iffla
Måns i Gnustorph Jöns Fiskare i Qwänarph


Sammadagh kom för retten Joen Gnellingh och klagade
öfuer Ångelstadh boarne at dhe äro något motwillige och icke
komma uth på allmenne landzwägen som löper åth Halmstadh och
honom förfärdiga som dhem borde at giöra, begiärade rättens
atsistens dher uthinnan, dhå blefue be:te Ångelstadh boarne till
sagde at dhe skolla oemotsejeligen sigh till kommandhe wåhr
till sina wägalåther instella och dhem förfärdiga, dher någon
fins försummeligh skall dhen lagligen citeras och effter lagh och
ordinantzier straffat bliffwa.
Bleff och affsagdt at Halsziö, Holje, Fallnaweka, Östra, Norra
och Söra Torgh skolla förfärdiga et wägastökke emellan Bärga
broo och Halsziö giärde, helst effter dhetta stycket är till ingen
sochn pådeelt, dhesz föruthan hafua be:te byar een godh kyrckouägh
som aff naturen äre aff sigh sielfue godhe och behöfua ingen bred
ningh men när alla wägar i gemen ära godhe giorde, tå sko
la wägerna delas till the sochner som närmerst ligga och
dhem sedan continuerligen wedh mackt hålla.
60v Sammadagh kom för retten Erich Erlandszon i Falnaweka
och kiäradhe till Joen Joenszon i Tutaridh at han skall hafwa
godt i löffte för sin mågh Torckill Pärszohn i så måtto at
Erich hadhe legdt Torkell Perszohn till knecht och gifuet
honom 91 rdr. Een tidh ther effter kommer be:te Torckell
och fordrar någon förbättringh, tå hafuer Erich Erlandzon
dhet medh condition effterkommet och lofuat dhen leegde till
förbättringh rogh 9 skiäpper och korn 9 skiäpper och sedan
skulle han tiäna ährligen och well, huar annorlunda skeedde
skulle Torkels suärfader Jon Jonszon wara i hans stelle igen
I medler tidh stelte dhenne Jon Jonszon sigh mycket olydigh
giorde märkeliget oliudh å tinge, beskyllandes at han intet
hafuer at muta medh och dherföre får han ingen rätt, tå
frågades huem som hafuer taget muter, han swaradhe
sigh ingen wetha, sadhe och i synnerheet at well:t och förståndigh
man Jöns Håkonszohn skulle fått 2 marker huilket icke war någon mu
ta uthan betallningh för ett breff och dherföre han solenniter emot
Joen protesterade at han motte antingen sin grofua beskyldningh
beuisa eller och androm till warnagell straffas, han Jöns
Håkonszohn upbödh sigh och för rätten om någon menniskia wiste
honom sådant eller annat obilligdt tillwita han wille tå dhet
nu offenteligen gifua tilkenna, dhe swaradhe alle eenhelleligen
så häradtz nembdh som adell präster och dhen gemene man at
dhe icke annat hadhe be:te Jöns Håkonsohn at beskylla ähn
ähra och godt och han sigh emot hela häradtz inbyggare
som een redeligh man förhållet hafuer, Joen påckadhe
ähn och sade sigh och så frampt han blifuer nu dömbdh betala
sin caution tå skall dhet kåsta hans lijff och således icke
allenast giordhe oliudh uthan och rätten i så måtto icke rin
ga sidhwördadhe.
61r Sedan frågades m:r Niels i Hwitarydh sampt flere ährlige
trowärdige män som ofuansch:ne förlichningh underskrefuet och
bewitnat hafwa om dhet så war conditionerat, dher till
m:r Niels och dhe andre godhe män som war h: Sveno Magnj
cappellaen i Bärga, Jöns Sonesohn i Fallnaweka, Anders i
Hörsedt, Arfwedh Knutzon ibm, Niels Bengtzon i Ikornarph,
Pär Anderszon på Torgh, alle eenhelleligen swarade at dhe medh
eedh om så fordrades wille dhätta bewitna, sedan frågades
Joen Joenszohn huadh han hadhe emot samma förlichningh, han
swaradhe och wille sigh giärna ändskylla at han aldrigh hadhe
taget sigh dhen cautionen oppå, beropadhe sigh oppå åthskillige
witne men när dhet frågades om be:te witne hade waret
tillstädes tå förliekningen giordes och dhen åhördt tå swa
rades aff dhem, neij, sedhan ära dhe åther wedh Hampnada
på nytt och conditionaliter förliekte at Erich Erlandszon
skulle giöra sin flijt wedh generall munstringen at slippa knech
ten och dher dhet skiedde tå skulle Erich fått 8 rdr och om
dhätta witnar h:r wörd:ht m:r Niels i Hwitarydh sigh haffua
Erick rådt och stärkt och icke annorledes rådt honom
at förlikas men Joen Joenszohn säger at han skulle hafua
aldeles förlicht sigh dher om antingen Erich slap eller eij,
tå skulle Erich wara och stå för knechten, dher till han
beropadhe sigh på witne sin mågh och sin sohn huilka icke
kunde gifuas witzordh, ähn beropadhe han sigh på ett witne
be:dh Niels Bengtzon på Bökelidhen doch witna be:te sohn och
mågh så well som Erich och Joen så conditionaliter
förliektz haffwa. Dhenne saek förskiötz till nembden och
bleff slutat. Aldenstundh Erich Erlandsohn medh godhe
trowärdige witne beuiszar at  Jon Joenszohn hafuer full
kommeligen caverat för sin mågh Torkell Perszon at han
61v skulle tiäna troligen och well, huar annorlunda skiedde, tå
skulle Joen träda i be:te sin mågz ställe, dherföre kan och rätten
honom Jon Jonszon för sådan caution icke befria uthan
dömmer honom antingen förskaffa sin mågh i tiänsten igen el
ler och sielff träda i hans ställe, huadh dhe 4 rdr anlangar
som Erich hafuer condionaliter taget aff Joen dhem skall
Erich till Joen igen restituera och betala, men för dhet
oliudh Joen här för rätten gioft hafuer skall Jon böta
6 öra effter dhet 43 Cap: i Tingm B: och för dhet han för
retten undsadhe Erland, om han skall gå i sin mågz stelle
skulle dhet kösta Erlandz lijff, för sådan undsägningh skall
Jon böta effter be:te Cap: 12 öra, sedhan för dhet han
rätten sidhwördade medh sådan groff beskyldningh om mu
ters tagande och annor ohöffligheet dhet han icke dhet
ringaste kunde beuisza och sin ordh intet wille genast rätta
böte effter 20 Cap: i Tinghm B: såsom och effter 12 och 26
Cap: i Konungh B: Stadzlagen 40 marker.
cronan 14 marker 16 [..]
målszäganden 14 marker 16 [..]
häradzhöfdingen 7 marker 8 [..]
häradet 7 marker 8 [..]

Sammadagh kom för retta Nielsz Bengtzon på Bökeli
den och kiärade till Måns i Oesz at Månszas hustru Börta
Pärs dötter skall hafua skielt Niels Bengtzons hustru Gertrudh
Raszmus dötter för tiuff at hafua stulet korn hoes sin
egen fader i Waszhult och på hans egen lodh, Måns i Oosz
och hans hustru swarade sigh aldrigh hafua skiält Nielszas
hustru, uthan een Raszmuszas piga Kirstin Börges dötter
hafuer eengångh kommet till Månszas quarn i Oosz och tå
62r berättat at hon pigan bleff illa för be:te tiuffwerj utfördt
men hon menar oansedt hon blifuer dherföre beskylt så
kan skie dhe på Bökelidhen hafua dhet giort, sadhe och at
tuenne trowärdige män hafua tå dhätta aff pigan berätta
des waret tilstädes och hördt hennes taell, nembl: Niels
Haraldszohn och Börje Jonszohn i Flattinge, nu är pigan
bort åth Callmare i tiänst och icke kan komma för rätta
och här om witne bära eller examineras, dherföre frå
gades om Börta Pärs dötter wiste något medh Niels Bengt
sons hustru i Bökelidhen annat ähn ähra och godt, hon swa
radhe sigh intet annat medh henne wetha ähn ähra och godt
icke heller hade hon någon sin sagdt effter een sådan pigas
mun, dher hon icke hade sedan waret tuungen dhet at
giöra, icke heller kunde hon beuisa henne någon som haff
ua hördt, henne sin hustru at beskylla, icke heller ähr
här annat ähn et löst squaller uthan alle man här närwa
rande witnade ochså at så dhen ena som den andra ära
bägge godha och redelige dannequinnor, dhet h:s wörd:ht m:r
Niels i Hwitarydh i sönnerheet et gådt och berömmeli
get loffordh meddeelte, dhenne saek togz aff rätten
uthj noga betänckiandhe och dömbdes som fölgier.
Såszom man förnimmer aff alle umständigheeter så är dhet
ta et löst squaller och icke bör gifuas witzordh, mycket
mindre någon dherföre saekfeltes, ty dömbdes så dhen eena
som dhen andra i dhenna saek och beskyldningh aldeles frij
och sattes emellan be:te perszohner h: Gärtrudh Raszmus döt
ter och h: Börta Pers dötter sampt dheras män et wite uedh
40 marker dhen som här på widare talar och quälier, blifuer och
någon annan beträdd som effter dhenna dagh be:te hustrur för
dhenna saek beskyller dhen skall effter som orden kunna falla och
[..] är lagligen straffat blifua.
62v Oloff Månszon i Dommare och Jöns Person i Hult, såszom
och Suen Pärszon, Anders Perszon och Jöns Pärszon een dom
me Pär Pärszon i Guddarph, Jöns Andersohn i Hörsedt, Jö
ran i Stegarydh, Lars i Diurastokka komme alla för
rätta och beswärade sigh emot huar andra om något
arff löst och fast och som dhe stodo för rätten blefue dhe
sin emellan wähnligen och well förliekte at blifua uedh
then förliekningh som dhem emellan bleff giordh aff Jönsz
Håkonszohn och tre andra häradtz nembdemän om jorden
såsom och wedh then förlichningh som för många åhr sedan
giordh är, ungefären 9 eller 10 åhr sedan och bytes
brefuet utuisar och aff m:r Niels och Börge länszmannen
skriffteligen uprättat är, dheszföruthan skall Oloff i
Dommary hafua een gryta aff Jöns Perszon i Hulth, i lika
måtto skolla samptlige arfuingerne igen lösza een silfskeedh
som i Halmstadh står såsom och een kiädia, Item et förgylt
belte som i Huitarydh står, Oloff skall och få giöra aff
sin jordh i Hult huadh han heller will sälja bort eller lega
eller sielff bruka henne, Oloff skall hafua aff Jöns An
derszohn i Hörsedt 15 rdr och een gryta för jordh och dher medh
blefue dhe wähner och well förlichte och godhwilleligen be
giäradhe få sättja tu paer oxar i wite dhen som dhenna
förliekningh i någon måtto bryter, men dhet bleff dhem
affrådt så högdt wite upsättia, uthan sattes allenast
et wite om 16 rdr 8 till kyrckan och 8 till rätten
at giffwa aff dhen som förlichningen afbryter, hwar
öfuer dhe togo huar andra i handh in för rätten och sedan
togo affträdh, halffwe Söregårdh i Hulth kommer och
samptlige arffwingerne till och går dhenna förlich
ningen intet ahn.
63r Anders Anderszon i Torlarph klagade att een be:dh Swen
Biörszohn som för tu åhr sedan hafuer bekommet aff honom 3
rdr och Swen lofuat sigh willia gå uth för Anders och wa
ra knecht och bekomma mehra till, sedan hafuer Suen sin lofuen
intet effterkommet uthan nu är dödh bleffwen, dherföre
begiärer Anders at Suens hustru som nu tilstädes ähr
måtte honom dhät bethala. H: Karin Swens hustru be
kenner at hennes sahl. man sådant bekommet hafuer
dherföre dhe och på bägge sidor blefue wähnligen och
well förliekte, således at h: Karin skall giffwa
Anders 1 ½ rdr dher medh wara wähner och well förlikte
togo huar andra i handh och dher medh togo dhe affträdh.

Sammadagh kom för retta Nielsz Erichszon i Öszle
praesenterade een zedell dat: d 1 Julij 1653 aff h:s
excell:s grefwe Johan Oxenstiernas fougde Erich Knutzon
giffwen uthj huilken förmält warder at bönderna som
hafua stått i rota medh Niels Erichsohn skola hafua aff
hwar gårdh 2 rdr huilka Niels Erickzon nu intet kan be
komma, tå frågades huilken wiste at så möcket aff
roten samptöckt war, tå swaradhe åthskillige sigh dhet
hördt haffwa serdeles härr Johan Lynsius, Vdder 
i Öszle och Tue i Holje, dherföre war affsagdt at
roten skall bethalla så mycket zedelen lydde uppå
och uthloffwat waer.
63v Sammadagh kom för retten Arffwedh Knutzon i Hörsedt och kla
gadhe at han hadhe uthlagdt till länszmannen Börje Jönson i Quänjarph
först 4 rdr, andre gången 4 öra, 3: 2 öra och 4to 18 öra.
Men Börje nekar dher till och säger sigh hafua bekommet alle
nast 2 öra, Item 2 dr, 1 dr, 24 öra, 8 öra, 14 öra och Börgie
bekenner sigh 19 marker tilhopa bekommit haffwa. Arfuedh
Knutzon beropadhe sigh på witne som war Erland Knutzon i
Ekornarph, Jöns Anderszon i Hörsedt och Niels Bengtzon i
Ekornarph, huilka effter eedh å boek witnadhe at dhet
war 4 rdr uthj åthskillige slagz mynt och såsom dhe dhet
witnadhe war och Börje dher medh till fredz och lofuade
sigh willia giöra Arffwedh samma 4 rdr goda i sin räkningh.

Sammadagh kom för retta Kierstin i Tråttesle och klagade
at Harall Trolle är henne skyldigh 1 rdr dhet nembdemannen
Pär i Tråtteszlöff så well som lagläsaren och hela nembden
witnade at Harall war henne samma rdr skyldigh, dherföre
befaltes Börje i Qwänjarph samma rdr aff Trollens
upbördh bethala.

Sammadagh kom för retta Per Anderszon på Torgett och
kiäradhe till Bengt Carlszon i Prästorph at han skall hafua
slaget honom try slagh medh een steen, et slagh på kinbe
net, et uppe i pannan och et i munnen at dhet blödde
dher effter alla try slagen, Bengt Carlson bekiänner
allenast sigh hafua slaget honom et slagh, Pär Andersohn
beropade sigh till witne som war Lars Jönsohn i Åby,
64r Anders Pärszon ibm, Pär Bengtzon i Åby, dhesze wore nu
intet tillstädes, omsider sade Pär Anderszon at han låther
bliffwa wedh thet eena slaget och blodsåer och dher öfuer
förliktes at Bengt skall gifua Pär 1 rdr och sedan bö
ta för pust 3 marker och tu blodwite 8 marker effter 10 Cap: i Såra
måhla B: medh willia, Per Bengtzon i [..] gick godh för
häradtzrätten som är 3 marker.
frelsze huszbonden 3 marker
häradzhöfdingen 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
målszäganden 3 marker

Sammadagh kom för retten Larsz Jönszon i Borszna och
klagadhe at Börje Bengtzon war honom några peningar
skyldigh och såsom Börje förmeente sigh kunna förlikas
altså giffwes dhem dilation till andre dagen at förlikas.
Andre dagen som war d 25 Octob: berättadhe Per
Bengtzon och Pär Anderszohn i Bergheem bägge nemb
demän at offuanbe:te Lars Jönszohn och Börje Bengtzon
ära aldelse förliekte, således at Börje Bengtzohn
skall gifua Lars Jönszohn 11 dr sm:tt såszom och behol
la een koo som Lars allaredho aff Börje bekommet
hadhe och dher medh skolla dhe wara aldeles wähner och
well förliekte och upsattes aff sielfue parterna et wi
te at dhen som samma förlichningh bryter skall böta
40 marker 20 marker till kyrckian och 20 marker till rätten och
dher medh ära dhe åthskildhe.
64v Sammadagh kom för retten prowesten m:r Anders i Agunnarydh
och käradhe till Anundh Nielszohn i Grythult och Börje Perszon i
Lammakulla hurulunda dhe hafua fiärde dagh pingelszdagh
giort et kyrckiobuller uthe på sochna stämman.
Börge Perszohn i Lammakulla framsteegh för rätten och be
rättadhe orsaeken till dhätta perlamentet wara at Anundh i
Grythult hade een quarn som grythulterna hade longligh tidh
hafft, till huilken quarn så långe dammar giorde wore
at watnet stämbdes up på dhe andre grannars ängiar
nembl: Lammakullas, Ragnellekiöp, Ry och Åhrhultz
äghor, föruthan dhen gamble dammen, war och en ny
dam nyligen upsatt, dhen bådhe grannarna at Anundh
wille godhwilleligen uthugga, dhet Anundh intet wille
giöra, dherföre ginge Börje och Måns i Lammakulla, alla
bönderna i Ry och reffwe upp all all dhen nye dammen
och sedan een deell aff dhen gamble dammen, huilket
strax för tinget klagat bleff och aff rätten förord
nades länszmannen Anders i Älmptåesza och Åke i
Ragnellekiöp at besichtiga huadh skadhe dher skedd war,
när dhe kommo dijt på platzen sådant at besichtiga, tå
underrättadhe dhe bägge parterna huru widha dhe sigh
förseedt hadhe och i medler tidh begynte så Börje som
Anundh så well som dhe andre at klandra och hotas
på huar andra, doch skiedde ingen skada eler något slagz
måhll, i några dagar dher effter bleff prouesta tingh
uthj Tuna i Ryszby sockn, till be:te tingh stämbde länsz
mannen Anundh i Grythult och meente saeken skulle
dher flitas, huilket skiedde förbe:te 4 dagh pingeszdagh effter
65r predikan uth på sochnastämman, men för ähn dhätta skiedde hafuer
Anundh i Grythult sagdt till Börje tå samma dagh, Åke och länsz
mannen synte dammen at Börje hade insatt och intaget nå
gra hans swin, huaröfuer Börje mycket förtörnat bleff,
och swor at han inga swin annorledes hade intaget, uthan
allenast togh swinen i sin åcher och kiörde dhem in, men sa
de strax åth Anundh at swinen stogo dher och Anundh togh
dhem igen. När dhenne synen om dammerna höltz tå haf
uer Börje wedtz medh Anundh i Grythult om 40 rdr således
at Börje sade ingen ståck hafua ligget oppå dhen gamble
damståkken för ähnnu, men Anundh sade at dher hade ligget
ståck ofuanpå altidh aff uhrminnes tider, och när Aundh
bleff stämbdh till be:te prouestetingh, tå sade han till Börje
iagh skall wäll komma dher men du skalt taga tina 40 rdr
medh tigh som tu tappat hafuer så skall iagh well siemma
tigh igen, och tå spottadhe Börje på Anundh i skiägget, at
spotten rann neder på bröstet, i dhet samma slogh Anundh
Börje strax igen medh handen et slagh i pannan och dher
medh blefue dhe aff dhe andre sochnemännerna åthskilde
i medler tidh dhe wore åthskilde drogh Anundh sin wärja half
dragen och bleff förhindrat at han icke fick all dragas,
när Anundh kom uth för kyrckioporten drogh han åther sin
wärja, och tå kom Börjes broder Måns och hade een
bösza och rände effter Anundh men dock skiedde ingen skade,
länszmannen Anders i Älmptåesza så och nembdemannen
Åke i Ragnellekiäp witnade at Anundh hade uthan för kyr
kiolukan mant Börje och dherföre wille Måns likasåsom
till at befria sin broder och togh sin bösza aff poiken, doch
skiedde ingen skadhe, såszom dhenne tumulten skiedd är och
65v sådan förargelsze icke bör lidas, ty begiärade m:r Anders
at sådant måtte androm till warnagell straffas. Anundh
begiäradhe at få behålla sin dam frij, begiärade ochså få be
holla och blifua wedh sin ägendom handhaffdh, tå frågades
om han begiärade syn, han swarade icke förmå dhen hålla,
tå gaff rätten honom och samptelige jordägerne dhet rådet at
dhe först effter dhet 26 Cap: i Bygn B: at hålla een ägandhe
syn, dock at bönderna taga sina herrars och huszbönders tilståndh,
anlangandhe dhet at Anundh och Börje hafua på kyrckio
gården skuffuit huar andra, dherföre skolla dhe huardera
böta 9 marker effter 13 Cap: i Eedzöre B: Huadh plicht dhe
för förargelsen dhe wedh kyrckian giordt hafua, dhet hem
stelles till prowesten och dhe andre consistoriales at disi
tera och effter kyrckioordningen och slita och plichta låtha.
I lika måtto skall Anundh för dhet han tuenne reeszor hafuer
draget sitt swerdh wedh kyrckan böte effter be:te 13 Cap:
tuå gånger 9 marker huilket dhet 1 Cap: i Dråpm B: medh
wådha klarligen giffwer tilkienna, at dher man drager
swerdh på kyrckio eller tingzwägh tå skall bötas effter
Eedzöres balcken. I lika måtto skall och Måns i Lam
makulla för dhet han medh wredzmodh togh till böszan
och wille resza skott och skada giöra, ähn tå han eij
gatt, böta 9 marker effter be:te Cap: I lika måtto hafua dhe
och godhwilleligen loffwat till kyrckan för förar
gelszen dhe dher giort haffwa, Anundh will giffwa
till kyrckan 2 rdr och Börje 1 rdr, och dher medh
ware dhenna saek så widha kyrckiobullereet ähr,
åthskildt.
66r Anundz böte i Grythult som är boendes på crono och welb: Johan
Nederroet hafuer samma hemman på sin ryttmestare tiänst
belöper sigh 6 dr 24 öra.
cronan 2 dr 8 öre
kyrkan är målszäganden 2 dr 8 öre
häradzhöfdingen 1 dr 4 öre
häradet 1 dr 4 öre
Börje i Lammakulla å frelse för samma kyrckiobuller som
finnes författat 9 marker.
frelszehuszbonden 3 marker
kyrckan är målsäganden 3 marker
häradzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
Måns i Lammakulla för samma kyrckiobuller 9 marker.
f: huszbonden 3 marker
kyrckan är målsäganden 3 marker
häradzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker

Sammadagh praesenterades i retten ett bewijs aff h:r
Anders i Hallarydh uthj huilket gifz tillkienna at Månsz
Jonson i Kroxeböke och Ingred Pers dötter som hafua hafft
lägerszmåll medh huar andra äro skylla till tredie,
dhenna saek togz i betänckiande och alldenstundh dhenna skyll
skapz leedh icke nämpnes uthj H: K: M:tz wår aldranådig
ste drottningz strafordningh, icke heller någon annor ex
pres lagh der om fins, dherföre will rätten sigh hoes dhen
höghl: kongl. håfrätt här om undertiänstligen förfråga
och dhes nådige resolution affbidha.
66v Anno 1653 den 25 Octob: continuerades medh tinget.

Sammadagh kom för retten Steen Månszon i Miäredt som
uthfäste wedh Ronborna een 6 manna eedh för dhet ½ wedha
laszet som han war kommen i squaller före och wille eeden full
kompna men såsom saken war aff så ringa wärde och Steen
dheszföruthan een godh trowärdigh man at han hade et gået
ryckte om sigh, dherföre hölt rätten onödigt låtha honom
swärja uthan såsom lagh medhgiffwer at gifuen eedh är så
godh som gången, dherföre eedhen effter lagh upgaffz och
Steen kendes för be:te squaller aldeles frij, dher medh par
terna togo affträdh.

Sammadagh kom för retten welb: Carll Nederwodh och
gaff tillkiänna at hans moder fru Karin på Förarph
hafuer Anno 1642 d 14 Septemb: kiöpt et fiärdeels
hemman be:dh Ludde, beswärandes sigh icke få niuta be:te
hemman för dhet som dhet kiöpt är, ty Anders Christo
pherszon een ryttare som dher boer han praetenderar
och säger dhet wara et skattehemman, welb: Carll Ne
derwodh inladhe dheras excell:s och n:drs rikz regieringz
gifne kiöpebreff, dher uthj står uthtryckeligen at be:te
Ludde är et fierdeels cronohemman, be:te breff är
daterat Stockhollm d 14 Septemb: 1642. I lika
måtto inlade be:te Nederwodh H:s K: M:tz wår aldranådig
ste dråttningz confirmations breff, uthj huilket ochså
expresse står at be:te Ludde är et fiärdeels cronohem
man, be:te breff dat: d 24 Martij Anno 1649. Inladhe
67r och fordom landzhöfdingens h:r Bengdt Bagges så well som
boekhollarnas Johan Matzons och Johan Johanszons bewijs at
dhet et fiärdeles hemman är och dhes åbo bör uthgiöra åhr
ligen wisz och owisz ränta som andra fiärdeles cronohem
man. Honom framsteegh till swars Anders Christopher
sohn i Ludde och sade sigh willia beuisza at dhet war hans
skattejordh, inlade dherföre uthj rätten ett lagafångz breff
at Ludde är såldt Anno 1626 d 8 Septemb: till Anders
Christophersons fader Christopher Jönsohn för 55 dr huil
ket lagafångz breff war på pergament skrefuidt, i lika
måtto inlade Anders et H:s K: M:tz wår aldranådigste
drottningz breff till welb: landzhöffdingen Bengt Bagge
at han skulle maintinera dhenne Anderszas fadher Christo
pher Jönszon wedh sin skattarätt i be:te Ludde gårdh,
sedan inlade Anders et serdeles doombreff dat: Anno
1615 d 3 Januarij vthj huilket blifuer tillkienna gifuet
hurulunda högloffl: i åminnelse sahl. konungen hafuer eff
terlåtet een be:dh Lasze Joenszohn at få besittia och bru
ka förbe:te Ludde, huiket kongl. breff skall wara dat:
Örebrö d 8 Februarij 1614, jämwell blifuer i be:te
doom 1615 åhrs breff afsagdt och dömbdt at dhe gran
nar som tå hafua på Ludde ägendomb at klandra skulle
dher medh affstå wedh straff tillgiörandes.
I medler tidh när dhe nu discurerade antingen Ludde skulle
wara skatte eller cronohemman tå blefue dhe bägge så
Carll Nederwodh som Anders Christophersohn dher om
wähnligen och well förlichte på sätt och wijs som
fölgier.
67v 1: Skall Ludde 1/4 hemman wara räknat och hållit
för et skattehemman och Anders Christophersohn och
hans barn och effterkommande skolla dher odreffne
boo och bruka dhes ägendomb som dhe wane ähre medh
sådana förordh och wilkor at han och hans effterkom
mandhe skolla wara skyldige sin huszbonde all tilbör
ligh ähra och respect och sedan åhrligen ärleggia
till welb: fru Karin på Förarph eller hennes erff
winger fem in specie rdr och dhet huart åhr innan
Johannis dagh, när han be:te fem rdr hafuer uthlagdt
skall han och hans barn wara frij för alla andra uth
lagor, bådhe wisza och owisza pertzegler dagzwerken
och siuszningar och alt annat ehuadh nampn dhe helst
hafua kunna som huszbonde böhr hafwa, dock crono
nes rätt uthj alt dhet cronan aff et fierdeles skatta
hemman hafua bör aldeles förbehållet, så medh uth
skriffningh som annat cronan fordra kan och han skyl
digh är at uthläggia, dher och Anders Christopher
sohn på förbe:te tidh be:te 5 rdr åhrligen eij uthlade tå
skall fru Karin och hennes erffwingar hafua macht aff
sättia Anders ifrån gården Ludde och han eller hans
erffwingar sedan aldrigh hafua mackt at praetendera
på någon skatterätt i be:te gårdh uthan wara aldeles dher
ifrån skildh och på dhet at dhenna förlichningh orygge
ligen skulle hållas hafua be:te parter här för rätten
giort handsträkningh såsom och begiärat rätten wil
le dhenna förlichningh medh laga doom confirmera och be
kräffta och såsom dhe således wähnligen och well
68r förliekte bleffwe och alt lagligen tilgick, ty hafuer rätten
ofuanbe:te förliekningh i alla sina clausuler för godh erkent och
dömmer henne ewerdeligen ståndha och eij återgånga, i me
dler tidh satte parterna sin emellan et wite således at
om fru Karin eller hennes erffwingar bryta emot
dhenna förliekningh skall hon eller hennes erfuingar
wara fallen till 20 dr:s böte och dhet till Tutarydz kyrc
kio, men bryter Anders Christopherson eller hans
erffwingar här emot tå skall han hafua förwärkat
10 dr till be:te kyrckio och sedan affstå Ludde gårdh
som ofwanföre bemelt är.
Carll Nederwodh Oloff Lilliesparre

Sammadagh kom Swen Larszon i Prostkiöph för retta
och bekendhe sigh hafua caverat för sahl. h:r Peder Carl
sohn i Kallhult för 11 dr 8 öra och såsom h:r Peder war
dödh begiäradhe han at härr Peders broder Måns i
Kallhult som han förmeente hafua erfft sin broder wille
sådant bethala, Måns i Kallhult kom honom till
swars och sadhe sigh willia giöra dhen dyraste eedh
man wille honom pålägga at han Måns aldrigh haff
wer erfft effter sin broder icke dhet ringaste huarken
löst eller fast men dhätta bekende han at hans broder
härr Håkon som nu boor i Öör bodde förr i Jönekiö
pingh och tå sende härr Päder till be:te härr Håkon sin
broder een kista, huadh dher uthj war wiste Måns intet
68v Icke heller fick han dhet ringaste dher aff, icke heller kan
Swen Larszohn bewisa Måns något erfft hafwa, dherföre aff
sades at Måns blifuer så lenge frij till dhes honom öfuer
tygas något erfft haffwa, i medler tidh står dhet Swen
Larszohn fritt sökia härr Håkon eller någon annan som kan
härr Peders saker bekommit hafua, dhet bästa han gitter.

Sammadagh kom heideridaren Johan Perszon och hans
cammerat Erlandh Anderszohn för rätten och klagadhe på
Joen Bengtzon i Äpplanäes at han skall hafua hugget 5 st:
eeker, dher till Joen swarar een eek är dher huggen stu
len och bortburen och will giöra eedh för sigh och sitt folch
at dhe samma eek intet hugget eij heller wetha huem dhen
hugget hafua, Item i danska feigden är effter loff och
minne till wagnredskaph hugne tuenne eeker, dhet hä
radtz nembdh ochså attestera sant wara, tuenne små e
ker hafuer han nödgatz hugga och lägga i broo på wä
gen, alle man witna at intet waar möjeliget dher få nå
gon fram medh mindre han broarna medh starkt wirke
finge bebögga, icke heller någon annor skogh fins ähn
eek och boek och dheszföruthan ära gemene man skyldige
bögga sina wägar, ähra och eekerna hugna, een in på
åcheren och een på åker renen och honom stor skada
giordhe, dhet heideriderna och flera aff nembden beuit
nadhe. Aldenstundh Joen Bengtzon i Äpplanäes höge
69r ligen nekar sigh någon wetenskaph hafua om dhen ena eken
dherföre effter hans begiäran tillåtes honom medh een 6 man
na eedh sigh befria at han eller hans folck icke hafua hugget
samma eek, icke heller wetha huem dhen hugget haffwer
anlangandhe dhe tuenne eeker som ära i danska feigden hugne
medh loff och minne för dhem blifuer Joen frij, doch så at han
för dhem effter skogzordningen planterar för dhe tuenne fyra un
ga eker igen, dheszföruthan beuisar och Joen medh häradz
nembdh och heideridaren at dhe tuenne eeker hafua stått
åckeren högeligen till skadhe och dhe ära icke heller hug
ne till Jons egen privat nötta uthan till at bögga broar
och wägar medh och inga andra medell hafft ähn nödgatz
dhem dher till hugga, dherföre syntes rätten billigt honom
salvera men effter han olofuandes hafuer dhem hugget
kunde han icke aldeles slippa uthan skall böta för een
eek 12 dr och sedan för bägge ekerna plantera i stellet igen
fyra stycke andra eeker.
cronan 10 dr
åklagaren 1 dr
häradzhöfdingen ½ dr
häradet ½ dr

Per i Hyalt anklagades haffwa brent een eek, han är
laghligen citerat och intet instelt sigh dherföre saekfeltes till
3 marker och skall på nästa tingh citeras at swara till ekan.
cronan 1 marker
åklagaren 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
69v
Jönß Truaßon J Boxabögdh å frelße anklagades haffwa
bränt tuenne böker, dher till Jöns swarade at the äre brende
medh wådha, aff dhen wådeeldh som j förledet åhr gick, och
dher han icke medh sit sellskaph j 8 dagars tidh hade wårt
samma bökehult tå hade hela hultet blefuet afbrent,
dhetta så medh wåda wara passerat wittnade mången man,
serdeles wittnadhe bägge pastores j Ryßby, herr Johan
Colliander och härr Johan Lyntius sampt Länßmannen och
Åke j Ragnellekiöp, Rätten togh dhetta ährendet j be-
tänckiande och affsade, att aldenstundh Jöns Tuesohn
icke medh willia dheßa böker brent hafwer, dherföre
blifuer Jöns för böte befriat, men liekuist lofuadhe sigh god-
willleligen effter skogzordningen plantera fyra unga böke-
trä igen.
 
Jönß på Skieppeboa anklagades för dhett han skall
hafwa hugget tuenne Eker, Jöns är intet tilstädes uthan beret-
tas hafua een serligh smitesam Siukdom, Nembl. fransoserna
dherföre Resolverades at han intet skall stämmas till rätta
uthan Åke j Ragnellekiöph, pär j bräkentorph, Joen j Jffla
och Joen Anderson j berghem skolla Ekerna besichtiga och
dher hoes förnimma om skieppe Jöße består sigh samma
Eker hugget hafua och sedan skola dhe rätten dher om No-
tificera, sedan will rätten sigh widare dher på förklara.
70r
Sammadagh kom för retta Tormar Joenßon J Wäraberga J
Giöterydh och kiärade till Thore Håkenßon at han war ho-
nom skyldigh 55 Dr Sm:tt Thore bekende sådant men beklagade sigh
wara jlla råkader uthj samma skuldh förmedelst een gårdh han
kiöpt hade, j medler tidh förlicktes dhe att Thore skall Jnnan
Jull bethala 10 Dr och dhe andre 30 Dr skolla betalas nestkom-
mande Sommar 1654: och således wara wehner och well för-
ljckte, dher på dhe reckte huar andra händerne och togo se-
dan affträdh.
 
Pedher J Maråes och Erich Jbidem Beskyllas hafwa brent
tuenne böker, dher till per och Erjck begge neka och willia medh
Eedh sigh befria om så fordras, huilket dhem till nästa tingh be-
williades sigh medh een Sex manna Eedh at befria.
 
Erich J Liustorph anklagades haffwa hugget een Eek, dhet
han och bekienner, men säger att hon war forn, affsades att
när skieppeJößas Eeker synas, tå skall och dhenna Eken synas
och rätten förständigas till widare förklaringh.
 
Sammadagh kom för retten Bengta Jacobsdotter och
klageligen gaff tilkiänna att Gumme och hans hustru j Maråes
hafua henne jlla hamblat och slaget, så att hon hafuer most lig-
ga wedh Sängen j 28 weckor, dheßföruthan hafuer be:te Gumme
såldt bort hennes Jordh j Maråes Nembl: 5 skieppelandh,
70v
Tå bleff om Jordhen som är j Maråes 5 skieppelandh således för-
lijcktz at gumme j Maråes skall dherföre gifwa 20 Jn Specie Rd:r
hilka 20 Rd:r gumme skall alla j een Summa betala till Sigfrid j
tidh nästkommandhe, och således ära dhe om be:te Jordh aldeles
wähner och wäll förljckte, och erhuru wäll uthj dhet skiötebreff-
wet som på be:te Jordh utgifuet är, står at hon icke skall hafua
mehr ähn 12 Rd:r för sin deell så skall brefuet rättas och sät-
tias j Staden för 12 Rd:r 20 Rd:r och således hörer sedan
Jorden dhe 5 skieppelandh gumme j maråes till, parterna
gofwo dher öfuer hwar andra händerna.
Sedan frågades huru slagzmålet dhem emellan passerat war
tå bekendhe han att han hadhe slaget henne ett slagh öfuer huf-
wudet såsom och stött henne tuå stötar at hon föll öfuer
ända emot een Syll och war huffwen och blå j Sidan och
stötte sigh, såsom och slaget henne een blånat på armen.
J medler tidh äro dhe sin emellan wähnligen och wäll om
be:te Slagzmåhl förljckte, att han skall gifua henne een tun-
na Rogh j förljckningh, dher medh dhe blefwe wähnner och
förskute till rätten att dömma om Slagzmåhlet.
Gumme skall böta för twå stötar efter dhet 13 Cap: j
Såram B: medh willia för hwardera 3 marker och för tuå blå-
nader huardhera 3 marker effter dhet 10 Cap: j samma balck
och blifuer tilhopa 12 marker.
 
Frelßehußbonden       .       _ 3 marker
häradzhöfdingen        .       _ 1½ marker
häradet                     .       _ 1½ marker
Målßäganden             .       _ 8 marker
71r Sammadagh kom för retten Johan i Hyltan och inlade een
räkningh och beswäradhe sigh öffwer sahl: Niels Siöbladh at han
skall hafwa lefrerat Niels Siöbladh mehr ähn honom borde 9 dr
25 öre. När man nu samma räkningh öfuersågh tå fans een räkningh
som war först sluten och Anno 1643 och 1644 liquiderat
och clarerat och samma räkningh sedan aff majoren medh egen
handh qvitterat, nu will Johan i Hylltan fordra aff majorens
fru 9 dr 25 öra förmedelst een räkningh som Johan inlägger
huilken är allenast et schartek öfwer korszat och aff ma
ioren intet underskrefuen och ehuru well uthj be:te schartek står
Niels Siöbladz nampn tå är dhet intet hans egen uthan medh
een fremmat handh underskrefuit och intet kan gifuas uitzordh.
Dhätta ährendet skiötz till nembden och således affsades
Aldenstundh Johan i Hyltan icke ähn hafuer kunnat beuisa
sahl. majoren wara honom något skyldigh uthan inlagt een
räkningh dhen majoren hafuer underskrefuit och dhen är rich
tigh at ingen blifuer dhen andra skyldigh och sedermera een
öfuerstruken räkningh praesenterat och såsom dhen är korsat
och således synes wara clarerat och dheszföruthan är och
majorens egen handh icke dher underskrefuen, altså erkiänner
rätten majorens fru fru Anna Stråhle för Johans tilltaell i
dhenna saek frij medh mindre bättre skiäll finnas kunna framde
les, ähnnu upwiste äre.

Sammadagh kom för retten wällärde herr Johan Lyntius
och klageligen gaff tilkenna honom skeer förnär med några ägor i
Sönderåå begiärandes rätten wille honom dheruthinnan assistera
och såsom han bekende åthskillige många jordägara wara som
dheruthinnan interesserade äre, altså bleff afsagdt at dhe
71v motte alla wara sams och äska i lagligh tidh syn och först sökia
at hålla een äganda syn, dock at jordäganderna blifua alla
stämbde, kunna dhe tå förlikas thet är godt, kunna dhe eij
förlikas, tå må dhe medh saken widare och lagligen prosedera.

Jon Anderszon och Päder Anderszon i Bergheem begiä
radhe få hugga 5 st: eeker till at täkka Kånna kyrckia medh
dhetta dhem icke well kan nekas, uthan ekerna skolla besichti
gas och sedan widare resolution bekomma.

Sammadagh bleffwe Erich Kiöpare och Erich Anderszon
förliekte at Erick Kiöpare skall lefrera Erich Anderszohn
aff dhe 6 rdr som Kiöparen förr undfångat hade på et går
dakiöph 3 rdr tillbaka och dher medh wara förliekte.

Sammadagh kiärade Erich Kiöpares hustru till Kirstin Pers
dötter som är Erick Andersons hustru hafua afhendt henne
een sölffkiädh som wogh 1 ½ lodh wärderat för 4 ½ marker, dher till
swarade Erick Andersons hustru och sade at tå Kiöparens hustru
lågh siuek war hon hoes henne, skiötte henne i sin siukdom, bar
henne uth och in, och tå fant hon kiädian och lade bort och giöm
ma henne och medan Kiöparens hustru lågh länge siuek nembligen
i 8 wekor förgat Erick Anderszons hustru at påminna Kiö
parens hustru tå hon kom till helsan om kiädan och sade sigh
så högh eedh willia sigh dherföre befria medh som man wille
henne förestafwa, häradtz nembdh så well som hennes kyr
kioheerde och flere witnadhe at Erich Andersons hustru
hadhe et goet loffordh och altidh hade hållet sigh ährligen och
72r well, wiste och at bewitna at emellan be:te hustrur och dheras
män hafuer waret och ähn är stor oenigheet och dherföre sy
nes dhetta mehr aff affwundh ähn någon sanningh wara till
wäga bracht, dherföre bleff hon frij för tiuffwerj och
sattes dhem effter dheras egen begiäran et wite emellan at
dhen som dhen andre widare i dhetta måhll iniurierer skall bö
ta till Tutarydz såsom dheras rätta sochnakyrckia är 2 rdr
dher medh dhe toge huar andra i handh, blefue wähnligen och
well förliekte och dher medh togo affträdh.

Och således för dhenne gången inga flere saeker androges
dherföre och rätten i herrans nampn resignerades
och huar reeste heem till sitt.

Dhetta så wara på tinget passerat, examinerat och affdömbdt wittnar häradtz
höfdingen och lagläsaren i samma häradtt medh egne hender och signäter och iäm
wäll dhetta medh häradtz inzegil widare bekräffta. Datum ut supra.

Nils Nilszon   
Lindegreen

Jönsz Håkonszon
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 224 (AID: v49325.b224, NAD: SE/VALA/0382503)