| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 273 / sid 49 (AID: v49325.b273.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |
48v
hästar till hwar gårdh, uthj be:te fölgie waar een fendrick be:dh Johan
Hårdh een förerer och een seiertziant och står hårdt på at han
är dher till twungen, men såsom han Joen Knutzon war icke nå
gon länszman, rättare eller någon fullmackt hade antingen
till at lägga om effter beskedd eller älliest, dherföre fråga
des på huadh sätt the truadhe och twingadhe honom, han swarade
at dhe slogo een ringh omkringh honom men ingen wärja dra
get uthan hotat honom, om han intet lägger om, tå wille
dhe soldaterna ligga i Ösziö i tre dagar och således most leg
ga dhem om, sade sigh och hafua tilförnne waret rättare.
R Alldenstundh Joen i Ösziö emot rikzdagz beslut A:o 1649
20 Martij uprättat hafuer lagdt om 80 solldater medh tre
under officerare och sådant uthan welb:ne landzhöfdingens eller
någon annans tilståndh ty skall dhet aff befallningzmannen
och tuenne häradz nembdemän ransakas huru många som han
således medh otidigh siuszningh beswärat hafuer, såsom och
huru långdt huardhera siuszat hafua och dher på wisz lengdh
författa låtha, sedan will rätten sigh i saken widare förklara.
Jacob Joenszon i Miäret een skattebonde, Steen Månson een
gårdh, Joen Steenszon een halff gårdh, Bengdt Anderson een half
gårdh gammalt frelsze till Förarp och hennes sohn
Nederwot på dhen gårdens wägnar, instelte sigh i egen person,
majoren h:r Willam Must hafuer och then gården dher Bengt
och Torkell boer, Anders Stråhle till Eekna äger een ½
gårdh dher Giermundh Suenszon boer, noch een halff
gårdh dher Pär Bänason boer hörer Oloff Lilliesparre till,
noch een skattagårdh Sohne Giszlaszon, huilka alla klagadhe
at Ösziö boana hafua dhem dheras skogh som dhe aff uhrmin
nes tidher hafua häfdat till Miäret dhen willia dhe nu medh
macht afhenda be:te skogh hetet Stenawall.
Hårdh een förerer och een seiertziant och står hårdt på at han
är dher till twungen, men såsom han Joen Knutzon war icke nå
gon länszman, rättare eller någon fullmackt hade antingen
till at lägga om effter beskedd eller älliest, dherföre fråga
des på huadh sätt the truadhe och twingadhe honom, han swarade
at dhe slogo een ringh omkringh honom men ingen wärja dra
get uthan hotat honom, om han intet lägger om, tå wille
dhe soldaterna ligga i Ösziö i tre dagar och således most leg
ga dhem om, sade sigh och hafua tilförnne waret rättare.
R Alldenstundh Joen i Ösziö emot rikzdagz beslut A:o 1649
20 Martij uprättat hafuer lagdt om 80 solldater medh tre
under officerare och sådant uthan welb:ne landzhöfdingens eller
någon annans tilståndh ty skall dhet aff befallningzmannen
och tuenne häradz nembdemän ransakas huru många som han
således medh otidigh siuszningh beswärat hafuer, såsom och
huru långdt huardhera siuszat hafua och dher på wisz lengdh
författa låtha, sedan will rätten sigh i saken widare förklara.
Jacob Joenszon i Miäret een skattebonde, Steen Månson een
gårdh, Joen Steenszon een halff gårdh, Bengdt Anderson een half
gårdh gammalt frelsze till Förarp och hennes sohn
Nederwot på dhen gårdens wägnar, instelte sigh i egen person,
majoren h:r Willam Must hafuer och then gården dher Bengt
och Torkell boer, Anders Stråhle till Eekna äger een ½
gårdh dher Giermundh Suenszon boer, noch een halff
gårdh dher Pär Bänason boer hörer Oloff Lilliesparre till,
noch een skattagårdh Sohne Giszlaszon, huilka alla klagadhe
at Ösziö boana hafua dhem dheras skogh som dhe aff uhrmin
nes tidher hafua häfdat till Miäret dhen willia dhe nu medh
macht afhenda be:te skogh hetet Stenawall.
49r
Dhem framsteegh till swars Joen Knutzon Dirich Yxels bonde boer på
een heell gårdh hade ingen fullmackt, Niels Pärszon i Norregårdh
skattebonde äger een heell gårdh i Ösziö, Johan i Ösziö boer på
frelsze är Hans Kyles gårdh, Måns Knutzons gårdh äger fru Mar
greta Oxehufuudh, Joen Torkelszon een skattebonde, Oloff Lillie
sparre äger och een gårdh dher Jöns och Erick boo, fru
Elin Stahre på Hallabo, äger een gårdh dher Jon Jonson boer,
Ähn äger i be:te skogh Bräkentorph, huarest ära tre hela går
dar, Tranhult een gårdh skattagårdh huilken och sin loth dher ä
ger, Grimmarph een frelszegårdh, Fiskeredt een gårdh, Bug
gatorph ½ gårdh och Rönninge ½ gårdh, huilka swarade at
Ösziöboerna allena ära dhe som hafua uthan sin huszbondes full
mackt eller tillståndh förbudet Miäretzboerna någon skogh
hugga, till dhes the finge sigh för rätta förfråga, Joen Knut
zon i Ösziö medh sina grannar betygar at uthj många åhr och
öfuer tretijo som han weet hafuer ingen dher på klandrat.
och är nu icke något perlamente skeedt medh thätta förbudet
uthan allenast hafuer waret orsaken som Ösziö boerna
föregifua at fää eller boskapzsiukan skulle waret i Som
mersätte och befruchtat at boskapzsiukan i dhet dhe medh sina
oxar kiörde dijt skulle smittas på dheras boskaph, när
rätten frågadhe om något klander hadhe waret tillförena här
för rätta dher om, tå swaradhe alla nembdemennerna så well
som flere som kringh stoge at dher på aldrigh hafuer för
ähnnu för rätta waret kladrat och dhet är 3 lasz som nu
är Miäretzboerna affsäget, Pär i Bräkentorph, Joen i
Iffla berätta Miäretzboerna hafua aldrigh fått loff kom
ma i be:te skogh om winteren uthan dhe hafua taget yxerna i
från dhem och mäst altidh waret för sådant hugge klandrade
men på een skogh be:dh Spongameen dhen hafua dhe hafft loff at
hugga, Pär Bengtzon i [..] berättar och at Miäretzboerna
hafua aldrigh fått hugga mehr ähn dhe hafua fått loff at hugga
på be:te skogz Steenwall.
een heell gårdh hade ingen fullmackt, Niels Pärszon i Norregårdh
skattebonde äger een heell gårdh i Ösziö, Johan i Ösziö boer på
frelsze är Hans Kyles gårdh, Måns Knutzons gårdh äger fru Mar
greta Oxehufuudh, Joen Torkelszon een skattebonde, Oloff Lillie
sparre äger och een gårdh dher Jöns och Erick boo, fru
Elin Stahre på Hallabo, äger een gårdh dher Jon Jonson boer,
Ähn äger i be:te skogh Bräkentorph, huarest ära tre hela går
dar, Tranhult een gårdh skattagårdh huilken och sin loth dher ä
ger, Grimmarph een frelszegårdh, Fiskeredt een gårdh, Bug
gatorph ½ gårdh och Rönninge ½ gårdh, huilka swarade at
Ösziöboerna allena ära dhe som hafua uthan sin huszbondes full
mackt eller tillståndh förbudet Miäretzboerna någon skogh
hugga, till dhes the finge sigh för rätta förfråga, Joen Knut
zon i Ösziö medh sina grannar betygar at uthj många åhr och
öfuer tretijo som han weet hafuer ingen dher på klandrat.
och är nu icke något perlamente skeedt medh thätta förbudet
uthan allenast hafuer waret orsaken som Ösziö boerna
föregifua at fää eller boskapzsiukan skulle waret i Som
mersätte och befruchtat at boskapzsiukan i dhet dhe medh sina
oxar kiörde dijt skulle smittas på dheras boskaph, när
rätten frågadhe om något klander hadhe waret tillförena här
för rätta dher om, tå swaradhe alla nembdemennerna så well
som flere som kringh stoge at dher på aldrigh hafuer för
ähnnu för rätta waret kladrat och dhet är 3 lasz som nu
är Miäretzboerna affsäget, Pär i Bräkentorph, Joen i
Iffla berätta Miäretzboerna hafua aldrigh fått loff kom
ma i be:te skogh om winteren uthan dhe hafua taget yxerna i
från dhem och mäst altidh waret för sådant hugge klandrade
men på een skogh be:dh Spongameen dhen hafua dhe hafft loff at
hugga, Pär Bengtzon i [..] berättar och at Miäretzboerna
hafua aldrigh fått hugga mehr ähn dhe hafua fått loff at hugga
på be:te skogz Steenwall.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 273 / sid 49 (AID: v49325.b273.s49, NAD: SE/VALA/0382503) |