| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 274 / sid 50 (AID: v49325.b274.s50, NAD: SE/VALA/0382503) |
49v
Alldenstundh Ösziöboarne icke hafua hafft sina herrar och husz
bönders tillståndh quälja dhen longliga häffdh Miäret haffwer
hafft på Stenawals skogen, säga sigh och icke heller annorlun
da hafua dhen förbudet, uthan mehr till at sky och undfly dhen
fahrliga boskapzsiukan, at Miäretzboarne medh sina oxar
icke måtte komma up i skogen, såsom och om dhenne handelen
sigh för rätta förfråga, dhesz föruthan ähra och icke Ösziö
boarne allena uthan många andra gårdar rådandhe i be:te
skogh, huilka på Miärets häfdh intet klandrat haffwa
icke heller hafua alla be:te Ösziöboarne sina herrars och husz
bönders fullmackt här för rätten kunnat framtee och be
wisza sigh hafua tillståndh nur för rätta dhenna saek agera
uthan moste bekiänna at Miäretzboarne een longligh häfdh
på skogen hafft hafua, dherföre så frampt Ösziöboarne
willia dhenna saek widare uthföra, tå skola the förskaffa sigh
sin herrars och huszbönders fullmackt dhet at giöra
såsom och taga dhe andre gårdar som sitt interesse i samma
skogh hafua uthj rådh medh sigh, så skall dhem fritt stånda sae
ken laghligen uthföra och tå een änteligh dom bekomma
i medler tidh måge Miäretsboarne bruka skogen, dock icke
widare ähn dhe nödtorffteligen kunna behöfua, at skogen
dher igenom icke uthödes eller förderfwas, ty dher dhet
skeer och Miäretzboarne framdeles tappa, moste dhe wa
ra förtenckte sådan skadhe wedergiöra.
Ähn klaga majoren Willam Must och samptlige Miäretz
boarne at Ösziöboarne hafua dhem een ängh ifrån som ligger
emilan Miäret och Ösziö huilken ängh i många åhr hafwer
legat till Ösziö och somblige willia meena i uhrminnes tider
hafua ligget till Ösziö och Miäretzboarne begiärade syen
dher på, dhätta ehuru well Miäretzboarne eenständiggt
anholla om syn på een ängh som Ösziöboarne nu possidera
så kan rätten dhem eij för dhenne gången bewillia, uthan
finner lagligen at dhem meddeelas een stämbningh på
bönders tillståndh quälja dhen longliga häffdh Miäret haffwer
hafft på Stenawals skogen, säga sigh och icke heller annorlun
da hafua dhen förbudet, uthan mehr till at sky och undfly dhen
fahrliga boskapzsiukan, at Miäretzboarne medh sina oxar
icke måtte komma up i skogen, såsom och om dhenne handelen
sigh för rätta förfråga, dhesz föruthan ähra och icke Ösziö
boarne allena uthan många andra gårdar rådandhe i be:te
skogh, huilka på Miärets häfdh intet klandrat haffwa
icke heller hafua alla be:te Ösziöboarne sina herrars och husz
bönders fullmackt här för rätten kunnat framtee och be
wisza sigh hafua tillståndh nur för rätta dhenna saek agera
uthan moste bekiänna at Miäretzboarne een longligh häfdh
på skogen hafft hafua, dherföre så frampt Ösziöboarne
willia dhenna saek widare uthföra, tå skola the förskaffa sigh
sin herrars och huszbönders fullmackt dhet at giöra
såsom och taga dhe andre gårdar som sitt interesse i samma
skogh hafua uthj rådh medh sigh, så skall dhem fritt stånda sae
ken laghligen uthföra och tå een änteligh dom bekomma
i medler tidh måge Miäretsboarne bruka skogen, dock icke
widare ähn dhe nödtorffteligen kunna behöfua, at skogen
dher igenom icke uthödes eller förderfwas, ty dher dhet
skeer och Miäretzboarne framdeles tappa, moste dhe wa
ra förtenckte sådan skadhe wedergiöra.
Ähn klaga majoren Willam Must och samptlige Miäretz
boarne at Ösziöboarne hafua dhem een ängh ifrån som ligger
emilan Miäret och Ösziö huilken ängh i många åhr hafwer
legat till Ösziö och somblige willia meena i uhrminnes tider
hafua ligget till Ösziö och Miäretzboarne begiärade syen
dher på, dhätta ehuru well Miäretzboarne eenständiggt
anholla om syn på een ängh som Ösziöboarne nu possidera
så kan rätten dhem eij för dhenne gången bewillia, uthan
finner lagligen at dhem meddeelas een stämbningh på
50r
samptlige jordägerne i Ösziö at dhe sigh för rätten först instella
och swara till Miäretzboenes begiäran och sedan will rätten
sigh om dheras anklagan widare förklara men i medler tidh
behålla och Ösziöboarne sin ängh som dhe wahne äre och hen
ne till sin nötta häffda och bruka.
Sammadagh kiärade Steen Månszon i Miäret till Joen
Knutzon i Ösziö at han på Liunga kyrckiogårdh skall hafua skiält
honom för een tiuff beropade sigh på wittne som är Jacob Jonson
i Miäret, Carll Nederwot och flere som nu intet wore tilstädes
Joen Knutzon framsteegh honom till swars och nekar sigh hafwa
kallat honom tiuff, men liekuist bekenner han at Steen haf
wer olofuandes taget honom et ½ lasz wedh ifrån och sam
ma weden funnet på Steens wedkast, dher till Steen
nekar och begiärer medh eedh sigh för be:te beskyldningh
befria såsom och at Joen motte för beskyldningen plichta.
Alldenstundh Joen Knutzon fullkombligen legger Steen Månson
till at han skall honom et ½ lasz wedh ifrån taget hafua, så
som och offenteligen på Liunga kyrckiogårdh honom dhet för
ebråt men nekar sigh hafua skiält Steen Månson för tiuff
dher emot Steen Månszon icke allenast högeligen nekar sigh nå
gon wedh stulit hafua, uthan och begiärer få sigh medh lagh
för sådan beskyldningh befria, dherföre tillåtes honom effter dhet
9 Cap: i Tingm B: sigh befria och medh 6 manna eedh effter 18 Cap: i
Bygn B:
Sammadagh kom för retta mgr Peder Lannerus pastor i Oden
siö och gaff tilkienna at een piga Bengta Suensdotter i Oden
siö sockn skall ligga illa siuek aff een sälsam siukdom i dhet
och swara till Miäretzboenes begiäran och sedan will rätten
sigh om dheras anklagan widare förklara men i medler tidh
behålla och Ösziöboarne sin ängh som dhe wahne äre och hen
ne till sin nötta häffda och bruka.
Sammadagh kiärade Steen Månszon i Miäret till Joen
Knutzon i Ösziö at han på Liunga kyrckiogårdh skall hafua skiält
honom för een tiuff beropade sigh på wittne som är Jacob Jonson
i Miäret, Carll Nederwot och flere som nu intet wore tilstädes
Joen Knutzon framsteegh honom till swars och nekar sigh hafwa
kallat honom tiuff, men liekuist bekenner han at Steen haf
wer olofuandes taget honom et ½ lasz wedh ifrån och sam
ma weden funnet på Steens wedkast, dher till Steen
nekar och begiärer medh eedh sigh för be:te beskyldningh
befria såsom och at Joen motte för beskyldningen plichta.
Alldenstundh Joen Knutzon fullkombligen legger Steen Månson
till at han skall honom et ½ lasz wedh ifrån taget hafua, så
som och offenteligen på Liunga kyrckiogårdh honom dhet för
ebråt men nekar sigh hafua skiält Steen Månson för tiuff
dher emot Steen Månszon icke allenast högeligen nekar sigh nå
gon wedh stulit hafua, uthan och begiärer få sigh medh lagh
för sådan beskyldningh befria, dherföre tillåtes honom effter dhet
9 Cap: i Tingm B: sigh befria och medh 6 manna eedh effter 18 Cap: i
Bygn B:
Sammadagh kom för retta mgr Peder Lannerus pastor i Oden
siö och gaff tilkienna at een piga Bengta Suensdotter i Oden
siö sockn skall ligga illa siuek aff een sälsam siukdom i dhet
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:17 (1652-1653) Bild 274 / sid 50 (AID: v49325.b274.s50, NAD: SE/VALA/0382503) |