Sunnerbo dombok 1654

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:18 (1654-1654) Bild 30 / sid 1 (AID: v49326a.b30.s1, NAD: SE/VALA/0382503)
1r
Här begynnas domboken
aff
Sunnerbo häradh pro Anno
1654

Laghman
H: K: M:tz och Sweriges rikes trooman, rikz och
krigzrådh sampt generall öfuer finska militien och laghman öfuer 10
häradz laghsagu i Smålandh, dhen höghwelborne härre h:r
Gustaff Leionhuffwudh, greffwe till Raszeborgh och
Falkensteen, frijherre till Reipholdtz kirch, herre till Wij
näs, Gräffznäs och Koobärgh etc.

Landzhöffdinge
Edle och höghwelborne herre h:r Gustaff Påsze
friherre till Hedesunda, härre till Hällekuhs etc.

Häradzhöffdinge
Edle och welborne Nielsz Nielszon Lindegreen
till Fårsza och Spåningzlandha

Häradzfougde
Ehrligh och well:t Andersz Larszon i Tärnhult

Laghläszare
Jönsz Håkonszon i Hulth

Öffwersedd aff migh vndher bemälte
uthi Novembers månadh 1655
Gabriel Grijp
1v
2r Anno 1654 den 31 Januarij och 1 Februa
rij höltz laga tingh medh Sunnerbo häradt i Liungby, öfuerwa
randes häradzfougden well:t och welbetrodde Anders Larszon
i Tärnhult sampt häradz nembdemän.

  Nembden  
Pär Månszon i Biärszarydh Joen i Snelszböke Jon Jonszohn i Rydh
Pär i Bräkentorph Åke i Ragnellekiöp Måns Johanszon i Ångelstad
Arfwedh i Wiggåesza Joen i Bergheem Börje i Långaskogh
Simon i Westrhult Päder i Bergheem Joen Nielszon i Iffla

Gårdar bliffwa sålunda vpbudne
heelt Gräfwingzråes 3 frelsze
1/4 i Osznakiöph 3
1/4 i Abborreszlät 3
heelt Cronobodha 3
½ norregården i Hallaredh 3
1/12 i Balköö 3
1/3 i söndregården i Hallaredh 3
1/4 i söndregårdh i Balkarp 3
3/4 i Thorszhollma 3
1/4 och 8 skiäppelandh i Ronborna 3
1/3 i wästregården i Fiäralt 3
1/4 i norregården i Toffta 3
1/3 i Siuhult 3
½ Näes i Giöteridh sockn 3
1/4 i norregården i Läszaredh 3
Junkaregården i Iffla 3
½ Hollma i Markaridh sockn 3
1/3 i Böszalt 3
1/3 af ½ gården i Hörszedt 3
1 tunnelandh i Ryia 3
1/4 i Giötagården i Holje 3
1/4 i Ormalt 2
2v 1/4 i Skerfwe och 1/8 2
9 skiäppelandh i Skiärszaredh 2
½ östragården i Skogaredh 2
1/5 af norregården i Wiggåesza 2
½ Abbeszhult 2
1/4 af söndregården i Markaridh 2
9 skiäppelandh i Bakkagården i Läszaridh 2
1/4 i söndregården i Höreda 2
heelt Synneråå 2
Påfwels jordh i Alenszkiöp 2
1/8 i Giöszhult 2

1/4 i Hellerna 2
1/8 i norregården i Ösziö 2 Thesze byta

1/3 i Horsznäes 2
1/4 i Hästhult i Wråå sochn 1
1/5 i Miähla i Torpa sochn 1
1/4 i Extorph i Nöttia sochn 1
½ Balkö i Torpa sochn 1
1/4 af Siöboa 1
½ Wästrahult 1
1/3 wästregård i Tutaridh 1
1/12 af Bondagårdh i Qwänarph 1
2 tunnelandh i Flobodha 1
1/5 af norregården i Linnefälle 1
1/4 i Örsznäs 1
10 skiäppelandh i Groaridh 1
1/4 och 1/8 i Skerfwe 1
1/5 af 1/3 i Örnefälla 1
½ norregården i Markaridh 1
1/3 söndragården i Mistrhult 1
1/4 i östragårdh i Klint 1
10 skiäppelandh i Steenszhult 1
1/3 af Boalt 1
1/8 i Ällinge 1
3r 1/3 norregården i Hårszaberga 1
1/12 af söndregården i Siuhult 1
tuedelen af 1/3 i Skattag: i Bäck 1
1/3 af östreg: i Rydh 1
½ Biörszagården i Boarph 1
1/4 i Kiäringe 1

Sammadagh tingfördes för retta Jönsz Perszon i Sånama
å skattajordh boandes huilken är kommen i et oppenbahra ryck
te at han skall hafwa hafft olofliget vmgiänge medh een löesz
achtigh och lättfärdigh skiöka och hoorkåhna ogifft Karin i Snö
reszöja huilken tilförendhe är blefwen tingfördh, dömbdh och re
solverat för tuenne giffta män och hon therföre så wida plich
tat och stått vppenbahra skrifft, orsaken till rycktet är thet
ta, at förbe:te Jöns i Sånama hafuer taget sigh före een
stor osämia medh sin hustru Christion och henne medh åthskillige
hugg och slagh handterat och taget bättre affection till thenne
hooran, låtet henne åthskillige tidher åth sigh matredha och hafft
henne tidh ifrån tidh till arbetes så at aff alle grannar och nå
grannar är rychtbart blefwet, thet the icke skola wara för
hwar andras okyske ungiänge och sängalagh fri, thenna Jönsz
Pärszon protesterar at han är oskyldigh och alldeles fri för sänge
lagh och oloffligh beblandelsze medh förbe:te Karin i Snöreszöja och
beropar sigh på sin kyrckioheerdes sochnabewijs som han för
meenar sigh wedh nästa tingh willia opwisza, såszom och före
gifwer at thätta obewiszliga wahnrycktet skall hafwa
aff een affwundz sägen hafft sin begynnelsze, huilket wida
re står till at pröfwa och effter ransaka och thenna kåhnan
Karin bleff befahlat at wika nu genast ther aff granhållet
hwarest hon för thätta mycken förargelsze åstadh kommet
hafwer, heller hon på et annat sätt skall blifwa tädan
folgdh.
3v Sammadagh framsteltes för retta Nielsz Perszon i Gietabodha
å frelsze een ogifft och trolofwat drängh medh nembdemannens Å
kes dotter i Ragnellekiöph Ingiärdh Åka dotter huilken blifwer
anklagat hafft lägerszmåhll medh drängens moders lejopiga
Elin Jönsza dötter och aflat barn medh hänne thet hon nu för
8 dagar sedan födt hafwer och ligger hemma på barnszängh, huar
före upsetties medh thätta lägerszmåhlet till nästa tingh och par
terna i medler tidh åthniuta börgen, tå the på anfordran skola
comparera och affhändha bägge tillika domb såszom och skall ta
gas godh skriffteligh beskiedd af kyrckioheerden m:r Anders i A
gunnarydh huru medh trolofningen är beskaffat.

Sammadagh tingfördes för retta Sisza Giöta dotter ogifft å
frelsze och welb: Truls Kåeszes säteszgårdh huilken hafuer låtet sigh
belägra af Niels Påfwelszon een gifft man, kommen och rymbdh
ifrån Östergiötlandh för hoor, och tå thätta lägerszmåhlet är
blefuet uppenbahrat är han medh allone förrymdbdh öfwer gräntz
szen åth Danmarck och kommer här näpligen någon sin mehra,
thenne hoorkåhnan Sisza bekiänner hoordoms synden godwilleli
gen, ty blef hon saekfelt effter then [..] punchten i H: K: M:tz straf
ordningh 40 dr och stå uppenbahra skrifft.
f: huszbonden 26 dr 21 1/3
häradzhöfdingen 6 dr 21 1/3
häradet 6 dr 21 1/3

Sammadagh bleff Jon Jönszon i Brokhult een skattabonde här
i häradet anklagat hurulunda tuenne bönder ifrån Allbo häradt
och friherreskapet Wirestadh nembl: Joen i Brantelidh och Bengt
i Bråkalt kommo till thenne förbe:te Jon i Brokhult een månadt
för jull och slogo effter een tiuff be:dh Ingemar Pärszon, hafwan
des sitt tilhåldh hoes Bonde i Tiuszhult och öfwerthalade thenne Jon
at gåå medh Albo häradz bönderna at sökia effter tiufwen och som
4r the wore kompne een ½ mihll ifrån Brokhult mötte them thenne tiuf
wen och hade taget een annor soldat Jacop Erikszon i Jamnhult
medh sigh och ärnade sigh åter åth Allbo häradt uthan tuifwell
at stiähla mehr, som förr, strax ruste the på tiufwen och bunde ho
nom och knechten läte the gåå löes och kiörde på be:te tiuff
at bekiänna hwar han hadhe giort af godzet han stulet hadhe
och tiufwen bekiände at Johannes i Sånna hadhe handlat sigh till
een deell dher aff, tit bådhe Albo häradz bönderna och thenne
Sunnerbo bonden Jon i Brokhult folgde honom tiufwen 1 ½ mihll
när the kommo till Sånna och funno Johan hemma som grant wi
ste han hadhe handlat medh een witerligh tiuf, then ther een gångh
hadhe bött tilförende för tiufwerj och andre gången lupet ga
tulopp, begynte the at räknas wedh om godzet han sigh tilhandlat
hadhe, aff huilket the igen bekommo 2 silfkiädior, 2 tröjespen
ne, 1 nåhlalenk och 2 hufwudklädhe och när the i så måtto hadhe
fått föreskrefne pertzegler igen och woro gångne på wägen till
baka tädan ifrån the kompne woro, läte the bådhe the tuenne
Albo häradz bönder och thenne Sunnerbo bonden öfwerthala och
släpte tiufwen i wägen och löste tömmen aff honom, alla 3 gingo
uth medh bådhe fougdegården och länszmansgården fram och tilbaka
och icke eens läthe någon thera förnimma om thätta wärfwet
och huru the hadhe handterat medh thenne tiufwen, icke häller eens så
dant angofwe antingen hoes häradzfougden häller länszmannen thet
dhe well hadhe kunnat giöra emädan the bodde them så nähra i uägen
för huadh orsaek the thet giorde kan man icke egenteligen nu
wetha, men tiufwen är på fria fötter och ingen weet huar han
finnes, bönderna som han hadhe stulet ifrån och fångade tiuf
wen togo sitt godz igen så wida the finna kundhe och hadhe fångat
honom och sedan släpte tiufwen löes och läte tiufwen fahra huart
han wille, äro boendes uthäradz men thenne tredie som war alle
nast medh them effter theras flitiga och trägne begiäran och
sigh på thet högsta beplichtar at han icke fick päningh heller pä
ningz wärde för omaket vthan föregifwer han allenast war
4v gången medh the twå andre at wisza them wägen, thätta bliffwer
opsatt på försöekningh om tiufwen icke kan fåes igen och blif
wa fast tagen.

Sammadagh framkom för retta Per Anderszon i Rateridh och be
szwäradhee sigh öfwer sin farbroer Peder Giermundzon i Guddarp at
han skall hafwa 4 dr sm:tt inne på sigh effter sin broder Anders
Giermundzon uthj theras arfwaföreningar som them tå hadhe wa
et emillan, här emot Anders protesterar at sådant afskiedd
blef aldrigh giort them emillan, nembdemannen Måns Johanson
berättar at tå byteszhandelen om arfwet emillan bröderna
förhandlades hörde han omtalas at thet sattes 4 dr sm:tt
in på thenne Anders som nu så nekar här till och Anders är
biuder at ther han intet kan blifwa thenne sine bröders söh
ners qwall fri, han tå will ärlediga sigh medh een 3 manna eedh
dannemän lofwadhe förlika them her om när the komma heem.

Sammadagh framkom för retta Mårten i Näglinge fullmyn
digh på sin faders Lars Mårtenszons wegnar och tingskiötte Jöns
Jeppaszon och hans hustru Ingeborgh Lars dötter 1/3 af hela skatta
gården i Lidhult och therföre opburet 110 rdr.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Månszon i Fiärhollma och
framladhe länszmannens well:t Jacop Brådzons witneszbyrdh dat:
Markaridh d 29 Octob: 1653 vthj huilket förmähles huru
han medh kyrckioheerden och kyrkiones sex män hafua på
sochnastempnan wedh Markaridh förhört och examinerat et
löst squaller som war uthkommet effter tuenne vnga gåszar
Jacop Jönszon och Niels Botolfszon huilka skolla hafua seedt
thenne Nielszas dötter een ungh piga Botell Niels dötter
5r fölgia een vngh drängh Niels Botwedzon i Mistrehult, tå the intet
annat ährende hadhe ähn at uthkiöra Giöszhulta boskaph af Mister
hulta giärde och af samma tilfälle skulle thalet wara fallet thet
the skulle hafwa hafft något annat okyskt vmgiänge thet tå af
hela församblingen är blefuet frikient såszom och tå gåszarna
äro blefne tilltallte som uthan tuifwell af ungdoms oförståndh
hafwa kastat uth några löesze ordh, ther till the medh grofua edher
hafua nekat något oährliget och okyskt umgiänge medh
förbe:te piga och drängh seedt hafua, ty gifwes well:t Jacop
Brådzons bewis witzordh och af rätten och nembden approbe
ras och för godh ärkiännes, förbiudandes at ingen förbe:te
unga persohner Niels Botwedzon och Botell Niels dötter så
dant förekastar wedh lagliget straf tillgiörandes och här
medh blifwe förbe:te vnga perszohner till heder och ähro fri
ärkiändhe.

Sammadagh framkom för retten Swen Håkonszon i Nortorpa
och tilbödh sigh at fullgiöra then 6 manna edhen som han på Ronborna
tingh förleden d 21 Octob: uthfäste och nu medh sitt laghkynne står
beredder emot Jon Månszons tillwite i Högagårdh, i thet at Jon
hadhe Swen förekastat thet han nu i sidste danska feigden skulle
hafwa stullet een råå ny affflagen kohudh ifrån een öfwerst
leutnampt ther giäste huilket Swen Håkonszon nu annorlunda
bewiste medh godha beskiedder at han samma råå kohudh kiöpte
af öfwerst leutnamptens kåkk, så emädan bådhe Suen Håkon
szohn och Jon Månszon äro grannar och thätta miszförstånd är
skiet af ifrigheet och hastige mode, thet Jon Månszon i Högagården
nu bekiänner och beder sin wederpart och granne om förlåtel
sze huilket han och godhuilleligen bejakar och för rådsampt
befinner rätten och nämbden at sådan osämja bilägges och
medh eedh förteges, hälst effter then högre icke är af nöden
ty blef edhen lagligen vpgifwen effter thet 24 Cap: i Tinghm B:
och parterna så Swen Håkonszon som Jon Månszon till
heder och ähro friärkiändhe och Swen och Joen medh handh
5v sträkningh sielfwilliandes förliektes opsatte 4 rdr i wite
huilken parten oprifwer och förlichningen afbryter, halfpar
ten skall wara förfallet vnner sochnakyrckan och half
parten vnner rätten.

Nielsz Swenszon i Klint å skatta een ogifft drängh för
lönskeläge medh een löeszkåhna Elsza Arfwedz dötter 3 marker.
cronan 12 öra
häradzhöfdingen 6 öra
häradet 6 öra

Sammadagh kom Ingemar i Balköö för retta och klagade
öfuer een soldat Eskiell Jönszon i Hynneridh huruledes han
skall hafwa gååt till Ingemar och uthan tilståndh pantat ho
nom een kiätell ifrån föregifwandes at han haer 2 till
delningar at kräfia, huilket är disputerliget och
remitteras till befallningzmannen at sådant räkna them
emillan men för thet at knechten hadhe olofligen pantat
Ingemar hadhe rätten medh fogh och skiäll till at saekfella
knechten så emedan knechten är uthfattigh och står här i
all sin förmögenheet, ty bedz han före thet han i sitt oför
ståndh giort hadhe och gevaldigaren Mårten Hindrickzon räch
te handh före at knechten skall innan 2 dagar låtha komma
kiätelen tijt han togh dhen, är tå Ingemar något medh rätta
skyldigh så skall han knechten sådant owägerligen bethala
till thätta och Ingemar i Balköö bejakadhe.

Kom för retta Erich Knutzon och Peder Nielszon i Maråes och
tilbudhe at fullgiöra hwar för sigh then 3 manna edhen som the
nu förledhne d 24 Octob: på Tutaridz tingh uthfäste för the
tuenne gröne eker the anklagadhe blefwe af skogauachtarne
6r skulle hafwa förbränt, nu äro åklagarna här intet tilstädes och
fögo skiäll hafua the här till at binda them till eedgångh såsom
icke hafwa halfwa skiäll ther till mycket mindre något witne
ehuru well the anklagadhe stå medh sitt lagkynne beredde, huarfö
re rätten och nämbden hafwer gifwet häruthinnan sitt betänkian
dhe och af sådana ofulkommeliga skiäll gifwa ofwanbe:te persohner
edhen op effter thet 24 Cap: i Tingm B: och dömma them oskyldige
at waret wållandhe till the tuenne förbrände böker the i så måtto
äro angifne före.

Sammadagh framkom Nielsz Nielszon i Nåttalt och beswära
dhe sigh huruledes honom i förledet åhr medhan torrast war på marken
blef honom een hööäszia ifrån stulen och drager een stor misztan
ke på een sin granne Niels Suenszon i Buxhult, orsaken ther till
at tå han förnam höet war bortstulet togh han sin gårdman
och andra grannar medh sigh och gingo till thenne Nielszes ladha i
Buxhult och funno ther af samma slagz höö som Niels i Nåtalt mist
hadhe och effter såszom Niels i Nåtalt icke hafwer the samma sina
grannar medh sigh som weta witna här om, hwar medh Niels i Nå
talt förmenar winna och binda Niels Suenszon till saken och
wara sin sanna höötiuf, ty opsätties här medh till nästa tingh och
witnen kunna framkomma medh tilstädes.

Sammadagh kom för retta Ilin Nielsz dotter i Ingelstadh Jönsz
Månszons hustru een ährligh dannequinna som ingen annan weet at
säja och sigh beklagadhe öfuer een torpare quinna till Hwitaredh
Gunnell Mickels dötter thet hon skall nu litet för jull kommet
på een händelsze i ordkastningh och wräket een slem mun på
hwar andra som onda och arga quinnor giöra pläga, tå the medh
wredhe äro förbittradhe och the skiälszorden the på huar an
dra hafua föröfuat nämpna the några andra quinfolk ther
till skiälszorden hafua så fallet at när then ena hafuer skiält
6v then andra för hora hafwer hon skiält then andra för tiuf igen så at
skiälszorden kunde wäga lika på båda sidor och hafwa ther till lika
godh beskiedd huar andra sådant bewisza uthan intentionen kan
wara at effter hustru Ilin Jöns Månszons är förmögen och then
andra wederparten och torpare hustrun fattigh, doch tryter intet
hennes onda och [..] mun, så emädan bägge bekiänna the
wetha medh huar andra intet oährliget och bedes om förlåtelsze
låter rätten så passera effter the sielfwilliandes medh huar andra
förliektes och togo godhe män ther uthöfuer till witnes huilken
som bewiszas sådant icke håller uthan först afbryter skall wara
fallen at ärlegga 3 rdr till sochnakyrckan och 3 rdr till
tingzrätten, lagligh plicht förbehållet efftersom bråtten äro till.

Kom för retta länszmannen Börje Kråek i Långaskogh och klage
ligen gaf tilkiänna at honom är et löst förfluget ryckte påkom
met och sålunda et thall på honom är som skulle han icke i sitt
äcktenskaph förhållet sigh som honom borde uthan hafft umgiänge
som olofliget wore medh een änkia Elin Arfwedz dötter, nu
tilspordes närwarande och omstående allmoge om någon fin
nes som hafuer hördt om thätta förflugne thalet, ther till
hwar man swarar neij, i lika måtto tilspordes och Börje
Kråek huadh beskiedd han kan hafua till thätta wanrycktet
han beklagar sigh wara kommen uthj, ther till Börje swarar
at han icke weet huadan thet är här kommet heller hafft
sin begynnelsze uthan säjer hans wähner kommo och i godh för
trogenheet gifua honom sådant tilkiänna och synes och tyc
kes illa wara at et sådant ryckte skall stå om honom
såszom och i dagh skiedde här på tingzgården i thet Jöns Pär
szon och Anders i Älmptåesza stodo och talades wedh och kommo
till snakz om knechtawänninger, tå skulle Jöns Ingemarszon i
Lönszhult hafua fält thesze orden, Börje Kråek will wrida
min knechtatildeelningh in på en ödefiärdingh i Lönszhult
7r men thet första han migh sådant tilbiuder skall iagh bedia honom
taga acht och wara oppå sina horer och icke mina tildeelnin
ger, thetta witnar honom een vngh drängh Jönsz Pärszon i Kiur
kö oppå, men Jöns Ingemarszon protesterar at orden ginge in
tet så till och intet will han står therföre, doch gifuer så före om
han the orden skall hafua sagdt tå är han huarken then för
ste häller siste, thet och Börje Kråek intet kan neka till och
effter Börje förmenar sigh at kunna sannare skiäll och sa
geszmän frambringa ähnnu thenne gången skier, eij häller
hafuer här om tilförendhe för rätta waret agerat, ty pro
longeras här medh till nästa tingh, huadh här uthaf blifua will.

Sammadagh framkom Jonas i Wänneböke och lätt anteckna den
3 manna edhen han tilförende uthfäst hafuer at Jonas icke gick i
låff och löffte för then hästen Niels i Skaffta kiöpte af Niels i Gaszhult.
Edemän
Jonas i Wenneböke, Dawidh i Gellewaru, Måns i Bökhult
Edhen blef fullgiordh och Jonas i Wenneböke blef för löfftet
frikiändh.

Welb: reutmestaren Johan Perszon Gyllenswärdh praesente
rade sigh här för rätten huilken hafuer låtet citera edle och
welb: fru Sophia Stenbock till Säby och Tofftahollm angå
ende et torph som skall wara bygdt på Hålegårdz och Flat
tinges ägor och åter nu andre gngh begiärer stembningh på
welbe:te welb: fru at comparera till nästkommande ordi
narie tingh.
7v Sammadagh inlades i retten ett förseglatt och vnderskreff
wet kiöpebref uthgifwet af reumestaren edle och welb: Johan
Pärszohn Gyllenswärdh till Sunneråen dat: d 20 Maij 1652
uthj huilket han bekiänner sigh medh sin welb: k: huszfrus
goda jaa och samptycko hafua sålt et hennes arffaldne fasta
frelszehemman Hofdinge be:dh räntar åhrligen 4 lb smör, föru
than alla andre åhrlige och sedhwanlige uthlagor, till edle och
welb: fru Karin Lilliesparre till Förarph och therföre
hafua opboret effter sitt fullkommeliga goda nöje 400 dr
sm:tt såszom och gifuet i samma kiöpebref häradzhöfdingen i be:te
häradt fullmackt och tilståndh at låta här på fölgia fasta bref
och tingskiötningh enär förbe:te hemman hafuer waret effter lagen
upbudet och lagståndet huilket i så måtto hafuer hafft sin full
kommeliga richtigheet och skiett är.

Sammadagh framstegh länszmannen Börje Kråek i Långaskogh
fullmyndigh på thenne effterskrefnes wägnar och tingskiötte Åke i
Silszbergh och hans hustru Karin Jöns dötter alla theras jordalå
ter uthj een fiärdingh i södra Osznakiöp och hafwer huar Kari
nes brodher bekommet som fölgier, Jöns i Rönnerszkiöp opburet
33 ½ rdr, Jon Jönszon i Kiäxnäes then andre hennes broder 34 1/4
rdr, ähn hafuer Åke gifuet sin hustrus fader Jöns Bondaszon
emädan han lefdhe på samma jordh för hans trångh skull förr ähn
jorden blef arffallen till barnen 14 rdr, så hafuer och Åkes
hustru sin arfdapart ther sammastädes at Åke medh sin hustru
Karin nu äro rätta ägande till een heel fiärdingh i södra Oszna
kiöp ringare 4 skiäppelandh huilka höra hennes halfbroder Jöns
Jönszon till och är thenne jordh upbuden och lagstånden och nästom
frändom hembuden effter lagen.
8r Kom för retta Jönsz Jeppaszon i Tutaredh och war begierandes ett be
wijs skriffteligen författat om then förliekningh som lagläszaren Jöns Hå
konszon medh hela nembden giorde förleden höst 1653 d 26 Octob: emil
lan Jöns Jäppaszon och hans granne Anders Swenszon huilket effter
flitigh underhandlingh omsider bägge grannarna Jöns och Anders
trädde till een fullkommeligh och oryggeligh föreeningh i så måtto at
för thet uthrymme som Jöns Jäppaszon hadhe Anders at tilthala och
som förra war uthlofwat effterlät Anders Swenszon Jöns Jäppa
szohn een åeker som är liggandes östan uth medh Jöns Jäppaszons
laduwägg och samptlige nembdemän ladhe steenmärken till een
ewigh åminnelsze som skillier åekeren som nu Jöns Jäppaszon tilkom
mer och Anders Suenszons ängh åth och thenna förlichningh blifwe
nu här medh lagligen medh domb confirmerat ther till bägge par
terna bejakadhe oh samptyckte.

Kom för retta länszmannen Peder Höek i Linnefalla fullmyndigh på
thesze efftersch:nes wägnar och tingskiötte Joen Eskielszon i Toreszholma
och hans hustru Pernilla Pärs dötter alla theras arfualåter i
östragården i Thoreszholma och therföre upboret som följer
Anders i Böeköhna, Jöns Jonszon på Slehultatorp, Jon i Hå
renszkiöp, Jöns i Yxnäes för 1/4 bekommet 100 dr sm:tt och i
efftelöfwes gåfua 20 dr sm:tt, ähn Påfwell i Halszaredt, Måns
i Bråten, Åke i Kalsznäs bekommet tilhopa 10 dr som the i sam
ma jorda 1/4 ärfft hafua, ähn af Torbiörn Eskilszon för 1/4
ther sammastädes 190 dr sm:tt, thesz föruthan hafuer och Anders
Uddaszon i Kalshult opburet af ofuanbe:te Jon Eskielszon på
samma jorda 1/4 18 dr sm:tt på Eskiell Nielszons wägnar i Ståk
hult ther sammastädes 130 dr sm:tt och i efftelöfue 4 dr, Pär Inge
marszon i Linnefälle opburet för et skiäppelandh 6 dr och i
efftelöfue 1 dr, ähn hafwer Kierstin Ebba dötter opburet och
bekommet för 1/8 60 dr sm:tt.
8v Anno 1654 den 30 Martij war ett laga
stämbdt möte och extraordinarie tingh hållet uthj Ösziö, närwa
randes befallningzmannen well:t och förståndigh Anders Larszon
och häradz nämbdh.

  Nämbden  
Pedher Månszon i Biärszaridh Joen i Snälszböke Jon Jönszon i Rydh
Måns Johanszon i Ångelstadh Pär i Bräkentorp Arfuedh i Wiggåsza
Börje i Långaskogh Joen i Bärgheem Pär i Bärgheem
Johannes i Wiksziö Simon i Westrhult Jon i Iffla

Sammadagh gaffz tillkiänna hurusåsom H: K: M:tt wår aldra
nådigste drottningh hafuer aldranådigst resolverat at kalla samptli
ge rikzens ständer tilhopa uthj Ubsala d 2 Maij nestkommande och
således aldranådigst befahlat at een härredagzkarll skulle af
huart häradt uthweljas och till förbe:te ställe försendas, altszå
togz dhätta ährendet uthj betänckiandhe och blefue i wahlet satte
efftersch:ne redelige dannemän och een dher aff till härredagzkarll uth
welja, nembl: Simon i Borszna, Jon i Snelszböke, Måns Johanszon i
Ångelstadh och Börje Kråek och begiärade häradtz inbyggare
at wille sigh een af dhem uthkåhra, altszå toge menige man affträdh
sigh at betänckia och strax igen inkomme och berättadhe sigh haf
wa uthwaldt Simon i Borszna huilken och såszom han war een
roligh och dugligh man, dherföre blef han och godh ärkiändh och honom
tilsades till herredagz päningar af häradet at bekomma 100 dr sm:tt.

Sedan discurerades om kyrckiotienden och beswärade allmogen sigh at
han blifuer dhem för högdt påfört, tå praesenterades i retten H:
K: M:tz wår aldranådigste dråttningz uthgifne resolution gifuen A:o
1652 d 24 Decemb: af innehåldh at H: K: M:tt effterlåter allmogen
för dheras trångemåhll at få lösza kyrckotienden medh päningar effter
markgången som spannemåhlen gåer och giäller uthj nästa siöstadh
altszå war allmogen dher medh well till fredz och frågades huadh
dhen kåstadhe i Halmstadh som lågh näst här in till, swarades af somb
lige at tynnen kåstadhe 10 marker, somblige mehr och somblige mindre.
9r Män såszom dhätta måhlet är så gået att man af een tunna fåer 7
skiäpper och sedan sin fördzle dher medh mindre dherföre blef så
afsagdt at blifwa wedh Kongl: Maij:tz nådige resolution och sedan mar
gången at gifua 3 dr sm:tt för tunnan, dåck dher någon fälle lide
ligare eller drägligare föra spannemåhlen inom laghsagen, dhet
skall stå honom fritt eller och dher dhe kundhe få lideligare kiöph
dhet ståndhe dhem ochså fritt. Dher näst gofwe meenige man
tilkiänna at såszom een rikzdagh war uthskrefuen öfier heela
riket och dhe sin härredagzman hadhe uthkåret, dherföre begiä
radhe dhe at dheras beszwär och klagemåhll som dhe uthj underdå
nigheet hadhe för högstbe:te H:s K: M:tt at förebringa måtte skriffte
ligen författas och härredagzkarlen meddeelas dhem dhe och be
williat bleff och lyda som följer.
Sunnerbo häratz menige mans gravamina som uthj all under
dånigheet begiäres H: K: M:tt aldranådigst täktes medh nåder
[..] och sedan een nådigh förklaringh dher på, dhen fattige all
mogen till hugnat och glädie meddeela täckes.
1: Ehuru well H:s K:M:tt wår aldranådigste dråttningh hafuer all
dranådigst resolverat at dhen menige man skulle få satisfaction
och betallningh för dhe store försträkningaar som uthj senaste dan
ska feigden uthgiordes så berätta dhe sigh likwist icke hafua så
dan nådigh resolution åthnutet uthan qvuttantzierne på försträk
ningen ära dhem afhändhe och nu blifua huarken qvittantzierna
eller betallningen mächtige, begiäres altszå nu som förr under
dånligen H:s K: M:tt wille medh nåder anszee dhe giorde försträk
ningar, huar igenom mången är kommen uthj största fattigdom
och olägenheet at dherföre H: K: M:tt af kongl: gunst och nådhe
wille dhem handhafua medh förrige nådige resolution och således
nådigt dhem anordningh giöra at dhe fattige folck och dhen me
nige man fåer H: K: M:tt förra förklaringh wärke
ligen åthniuta och således wederqueckte blifwa.
2: Sedan är och om dhe förmedladhe hemman aldranådigst re
solverat at få beskeedh om dheras förmedlingh så snart någon
jordarefningh blefue och i medler tidh uthgiöra dhe som dhe här
9v the hafwa waret wahne. Nu begiäres underdånligen förklarningh
huru widha dhe orden wahne äre till at förstå antingen dhen gamble
skatten eller få blifwa wedh dhen wanlige förmedlingen dhet meeni
ge man underdånligen begiärer.
3: Dhet klagas och at bådhe ryttare och knechtar ehuru well dhe
stå uthj ingen rote liekwist tager rytterne och soldaterne af
samma oroterade och sigh tildeelte hemman rotapäninger 2 rdr
begiäres underdånligen at få förblifwa wedh commissariernes
instruction såszom och at dhe hemman som intet stå i rote må och
slippa lika medh dhem som i rote stå.
4: Alldenstundh skattabönderne äre medh Jönekiöpingz brukz päningar
som är bygningz päningar tilförena medh beswäradhe, dher medh dhe
förmena sigh stora dagzwerke uthstå, altszå bedia dhe underdånli
gen at dhe måtte uthj dhesze krigztider och dyre åhren medh stora
uthlagor så högeligen uthformadhe äre, ty bedia dhe underdånli
gen at dhe af sist bewilliadhe owisze hielpe dagzwerke något
dher emot måtte effterlåtas få afkorta och således sina sto
re beszwär lisadhe och lindradhe blifua, helst och effter dhe iche
uthan sin storsta skadhe dhesze dagzwerke giöra kunna.
Sist begiäres och vnderdånligen emädan så stor fattigdom på lan
det är, at dhen eene näpligen kan hielpa dhen andra, at H:s
K: M:tt dhe fattige folck för några ytterligare och nya pålagor
aldranådigst förskona täkkes, dhe skola icke allenast medh
största flijt dhe andre uthlagor uthgiöra uthan och effter dheras
stora skyldigheet förplichta sigh så ungh som gammall, så liten
som stoer wara och stadigt förblifwa H:s K: M:tz trogne
rättrådige och ödhmiuke skattdragare så länge dhe lefwa.
10r Anno 1654 den 31 Martij continuerades medh dhet
ta möthe och extraordinarie tingh i Sunnerbo häradt och samma
nämbdh.

Sammadagh kom för retten hederligh och wällärdh man h:r Nielsz
i Giöteridh och gaff tilkiänna at han hafuer Giöteridz prästegårdh
merkeligen och medh många goda saker förbättrat i dhen ringa tidhen
han dher bodt hafuer och således af sin ägendom dher på mycket
kåstat altszå och på dhet hans barn sådan bekostnat måtte åthniu
ta, ty begiärade han rättens bewijs här på och ehuru well nå
gra wiste dher om berätta lijkuist war godt funnet förr ähn
något bewijs uthgaffz förordna några nämbdemän som dhet alt
besichtiga och opskrifua låtha och rätten dher om sin relation giö
ra och sedan skall h:r Niels få sådant bewijs som han meriterer
h:r Niels begiäradhe och så uthugga några odugeliga eker som
huarken giöra gagn medh ållen eller till annat dugelige wore
uthan stå och förderfua åekrerne, altszå blef afszagdt at
Joen i Snelszböke, Jon i Rydh, Simon i Westrhult och Börje Kråek
och sedan een heideridare skola alt dhätta besichtiga och rätten
relation dher om giöra och således will tå rätten sigh widare förklara.

Sammadagh kom för retten Steen Swenszon i Horsöia och kiära
dhe till Niels Jonszon i Qwäniarph om 4 rdr som be:te Niels skall wa
ra honom skyldigh blefuen, dhenne Niels berättar sigh hafua sam
ma päningar betalt till sahl: Steen i Liungby och sådant effter
Steens i Horszöias egen begiäran och tå mädan Steen i Liungby
lefdhe hafuer Niels honom betalt, dhet betalte Steen för Steen i
Horszöja bekent hafuer och tå hafuer dhenne bägge Stenerna och
Niels waret tilhopa och Steen takkat Niels för godh betallningh
men effter Steens dödh i Liungby är hans hustru gifft blefuen och fått
en annor man dhen nu åther be:te 4 rdr fordrar, befallningzmannen
Anders Larszon och länszmannen Börje i Quänjarph bekiänna at Steens
hustru hafuer bekent at Niels hafuer dhe 4 rdr till hennes sahl: man
Steen i Liungby betalt, blef afsagt at Lars i Liungby och hans hustru
skola citeras till nästa tingh och tå dhen saken mot huar an
dra widare uthföra.
10v Sammadagh kom för retten edle och welb: man Oloff Lilliesparre
till Fylleskogh och klageligen gaff tilkiänna at hans systerszohn Jöns Ne
derwudh är råkat uthj et oförmodeliget dråph och således ihiäll skutet
Erick Andeszon Rospiek i Tutaridh för huilken orszaek be:te Ne
derwudh hafuer måst rymma och sedermehra bekommet dhen höghl:
kongl: håfrätz i Jönekiöpingz frije leigdebref at komma säeker och
felagher för rätta och sin saek examinera låtha, altszå war och nu
be:te Nederwudh i egen perszon tilstädes, praesenterandes dher öfuer
sielfue leigdebrefuet som och opläszet blef, huilket är daterat i
Jönekiöpingh Anno 1654 d 20 Martij. Sedan framkom för
rätten Kirstin Pärs dötter dhen dräpnes hustru såszom och dhen
dräpnes barns moderbroder Olof Pärszon i Gnustorp, jämwell
hustruns moder brodher Jöns Suenszon i Ryszby och klageligen gof
we tilkiänna huru be:te Nederwudh oskyldigt hafuer hennes man
aff daga taget och dhet som hon förmenar uthan någon orszaek
begiäradhe rätten wille dhet examinera och till huadh rättwist
wara kan förhiälpa, berättadhe sigh och wara i accord medh drå
paren at förlikas, tilfrågades huru dråpet hafuer sigh tildraget
dråparens hustru berättadhe at hennes sahl: man kiörde een mor
gon till skogz at kiöra wedh och tå han war kommen i skogen och
lagdt een åesz som tre åhr sedan huggen war på laszet tå kom
Nederwudh och mötte then dräpnes sohn som laszet eller åszen
kiörde och frågadhe hwars gosze han war och hwar hans fader
war, tå swaradhe pojken hans fader war i skogen och högg
Nederwudh skulle swarat, dher skall han få et tusendh etc före och
mädan Nederwudh hadhe bysza blef gåszen rädder och ropadhe
effter sin fader, tå gick Nederwudh till honom och frågadhe huar
före han hugger på sin moerkiäras skogh, han swarade, dhet
är allmenningz skogh och man hafuer fritt dher at hugga och tå
skulle Nederwudh genast taget till böszan och skutet dhen dräp
ne Erick Anderszon in uthj högra låhret och dräffat neder
emot knäet, dher dhet eena loet fastnadhe och dhet andre
loet flogh sin koes och dhen dräpne blef liggandes till thes hans
11r hustru kom och fördhe honom heem, huilket skiedde d 24 Novemb:
1653, onszdagen dher effter som war d 30 eiustem blef han dödh, tå
thätta dråp skiedde war ingen menniskia mehr tilstädes som weeth
här om berätta eller witna ähn bägge dråparen och dhen dräpne
uthan allenast een liten poike be:dh Anders Erickzon som waer
dhen dräpnes sohn och vngefären 13 eller 14 åhr gammall, huilken
och berättar så wara passerat som ofuanföre be:t är, men för
sin ungdom och partigeskheet skull kan intet stort gifuas witzordh
tilfrågades dheszlikest Nederwudh huru dhetta dråp war passerat
han berättar at samma dagh dråpet skiedde gick han bittiga om mor
gonen uth medh een bösza han tilförna medh tu lodh laddat hadhe
at skiuta och således ringde een hara och sedan gick till sin mor
kiäras capellan h:r Faje som boer strax dher hoes på et torp be:dh
Sjöötorph at taga honom medh sigh at uthdrifua haran dhet och
skiedde och tå hoes h:r Faje så well som hemma hoes sin mor
kiära berättadhe at han war så ångsze och icke wiste huarföre
men h:r Faje gaf honom frukost dock icke mehr förtärde uthan
litet miölck och intet brödh, öell eller brännewijn och sedan folgde
h:r Faje medh dijt haren ringdh war men haren språngh uth och sin
färde, dher medh dhe skildes åth och i medler tidh Nederwodh gick
på hemmawägen fick han see et kiörespår till skogen, gick alt
så at förnimma huem dhet giort hadhe, effter hans moerkiäras
drängar wore dhen dagen hemma och intet kiördhe och dhes föruthan
ingen annor hadhe gifuet lof at hugga, tå mötte han ofuanbe:te
lille gosze Anders Erickszon och frågadhe honom hwars gosze han
war, han swaradhe Erick Rospiekz, tå sadhe Nederwodh är dhet dhen
som hugger dher neder, goszen swaradhe jaa, dher medh gick Neder
wudh till bonden som stodh och högg på een tall och frågade huadh
rätt han hadhe dher at hugga eller hwem som hadhe gifuet ho
nom loff at hugga dher, han Erick swaradhe, huarföre skall iagh
fråga effter loff för dhe äger iagh sielf skattar före, tå swaradhe
Nederwudh som förmeente skogen höra Förarp till, jagh hoppas
at i skattadhe aldrigh för Förarph och aldrigh skolen giöra så länge
dhe lefua som nu lefua och dhet äga, men welen i bedia eder
loff af min moder eller broder eller af migh så will iagh bära
11v budet fram, men dhet i skolen olofuandes hugga och så gået som
stiäla skogen, dhet skolen i aldrigh giöra, tå sadhe then dräpne
och swor om alle dhe tusendhe hundradhe etc. at han war ingen
tiuf och badh ingen om loff at hugga dher, dher medh wille Neder
wodh gå sin koes och befruchtadhe at Erick som berättas wa
ra en perlemente makare skulle medh yxan någon skadhe ho
nom tilfoga, tå gick Erick effter Nederwuden och Nederwudh
wende sigh om och badh för Jeszu nampn at han wille gå ifrån honom
men han Erick swor som tilförna jämmerligen och sadhe han kiän
ner ingen godh före at kiöra sigh ifrån skogen, Nederwudh gick
ähn widare undan, men then dräpne gick alt effter och swor, tå
wendhe åter Nederwudh om och wille blifua af medh honom och tå
sadhe till Erick, gå ifrån migh och gån fanen i wåll, Erick
sadhe till Nederwudh, gack sielf fanen i wåldh och steg ähn wida
re fort undan men Erick stegh närmare in på honom och
tå wendhe åther Nederwudh om och war rädder för honom och
swor åther till och badh honom gå ifrån sigh och fanen i wåldh.
tå togh Erick yxan af axlan och Nederwudh i räddhågan sprang
afsides af wägen togh till böszan och dher medh skiöt till honom
och drabbadhe i låret för be:te ähr, dock säger sigh icke hafua hål
let böszan till ögat uthan meent skrämma honom ifrån sigh och
skiöt honom således som be:t ähr, och dhätta är Nederwudz berät
telsze, huilken och medh gråtandes tårar swärgh och berättar at
han icke hadhe tänkt skiuta honom, mycket mindre dräpan uthan
dhätta uthj häpenheten och räddhågan skiedde. Sedhan fråga
des effter om be:te Nederwudh och Erick hafua hafft någon träta
sin emillan tilförena, dråparens hustru så well som Neder
wudh och flere berättadhe at dhe aldrigh sigh tilförna hafua hafft
någon träta sin emillan uthan dhätta af een ond händelsze oför
warandes är tilldraget, ähn tilfrågades huadh witne wore
som hadhe hördt then dräpnes ordh, tå sades at Anders i Murare
gården i Tutaridh såszom och Knut Larszon hadhe strax dhet skied
de waret hoes dhen dräpne, huilka effter aflagdh eedh witna
dhe at Anders hadhe tå skadhen skiedder war och poiken kom
och dhet berättadhe, hafuer han Anders och Erickz hustru gått
12r till honom hulpet honom på hästen och fördt honom till sitt heem,
tå hafuer dhenne Erick sigh mycket ynkat och beklagat dhen skadhen
han af Nedewudh bekommet hadhe men sadhe intet huru dhet war till
gånget, icke heller kundhe mycket berätta effter han wara illa
fruszin och swagh och icke mycket thetta förmåtte, sedan frågades
om dhe hafua hafft någon wårdnat om såret, dher till swarades ja,
och insinuerades balberarens attest dher om och här bifogas,
huilken berättar Erick skulle bekiänt sigh sielf wara wållandhe
till sin dödh, som attesten widare uthwiszar, ähn tilspordes huadh
witne wore tilstädes tå kyrckioheerden honom medh dhet högwör
diga sacramentet besöekte, at dhe måtte och witna huadh then dräpne
tå bekiänt hadhe, tå berättades at een erligh trowärdigh nämbde
man som war Pädher i Bräkentorph sampt ärlige dannemän Jöns
Jäppaszohn och Anders Jonszon bägge i Tutaridh, huilka och effter
aflagdh eedh å boek och sedan särskilt huar för sigh witnade som
följer, Peder i Bräkentorp berättar at tå prästen war hoes
Erick hafuer Erick bekiänt huru junkaren hafuer kommet
till honom i skogen och bannat honom för dhet han dher olofuan
desz högg och sagdt, dherföre skall tu få et tusendhe etc. och således
fattat till böszan och skutet honom men förr ähn han skiöt honom
hafuer Erick sagdt at han togh möszan af sigh och sadhe kiäre junc
ker skiuter migh intet, men huadh junkeren skulle swarat eller
huru dhet war passerat wiste han intet, icke häller något wi
dare i dhenna saek at berätta. Jöns inkallades och berättadhe och
öfuan som Päder om möszans afftagandhe och afbediandhe men sadhe
sigh intet mehr minnas. Anders Jonszon berättadhe öfuan som
Päder i Bräkentorph och Jöns at tå Nederwudh kom till E
rick och bannade honom för skogen, tå hafuer Erick sagdt, dhet
är så well min skogh som fruens, och tå skulle Nederwudh fattat
till böszan och Erick till möszan och beditz före och i dhet samma
skulle böszan smullet löes. H:r Johan Colliander witnar och dhen
dräpne hafua bekiänt at Erick hafuer ropat till Nederwudden
tå han togh böszan och sagdt, kiäre junker skiuter migh intet och
huadh mehr han berättat hafuer uthwiszar be:te h:r Johans attest
12v Ähn berättadhes dhenne Erick för sin stora oroligheet hafuer waret så
sönderslagen och illa hamblader at han dher igänom war mycket för
swagat, huilka gamble såer nu uthj dhenne swedan och werken ochså
skulle hafua opsprukket och oreenligh materia dher af flotet, ähn
berättadhes at dhen dödhe hafuer waret een oroligh man, giärna äll
skat träter och annat sliekt som bifogadhe bewijs uthwisar,
huilket så häradtz nämbdh som och närwarandes allmoge och menige
man alle medh een mun bewitna, men hustrun inladhe i rätten
sin sahl: mans pasz af welb: Anders Griph gifuet at bewisza
at han hadhe sigh well förhållet, huilket witnar huarken ondt el
ler goet om hans lefuerne, uthan allenast at han hadhe fått lof
ifrån sin tiänst, dhet paszet här hoes fogat widare uthwiszar
men huru Nederwudh sigh uthj sin ungdoms tidh och till närwa
randes tidh förhållet hafuer dhet sees af medhföljande bewijs,
såszom och berättadhe nämbden så well som omståendhe allmoge, jäm
well pastores h:r Johan Lynxius och h:r Christiernus Carolj commi
nister uthj Ryszby som och flere dher i förszamblingen boandes äre
at be:te Nederwudh aldrigh hafuer någon menniskia förtreetat
hafuer och sitt ricktiga pasz och beskiedd huru han sigh i sin
tiänst well förhållet hafuer. Ähn frågades om parterna
hafua flere skiäll at beropa sigh oppå, dhe swaradhe neij
och dhe dödhes hustru och förwantare tillika medh Nederwudh
togo dher medh affträdh men på stunden igen inkomme och tå be
kiändhe dhen dräpnes hustru at hon war medh be:te Nederwudh
wähnligen och well förliekt och han hadhe henne 200 dr sm:tt
lofuat i förliekningh och dherföre så hon som närwarande sahl:
manszens och hustruns fränder een vnderdånigh och flitigh för
böhn fälla för be:te Nederwudh och vnderdånligen af wår nådi
ge öfwerheet bedia at han måtte lifuet benådas och hon
således på samma päningar sigh och sin barn uthj sin stora fat
tigdom till hiälph och undsättningh, i lika måtto effter dhätta
ähr någon mörck saek och ingen weet bewitna huru dråpet
rätteligen är tildraget, widare ähn sielfua parterna bekenna
13r icke häller synes Nederwudh hafua hafft animum occidendj effter han
skiöt honom i låhret och nu är på fria fötter och sigh medh målszägan
den förliektz, dherföre bedher och dhenna rätten och omståendes me
nige man för honom at han må lifuet behålla, huilket alt uthj all
underdånigh ödhmiukheet heemstelles till dhen höghl: kongl: håfrätz
nådiga förklaringh och änteliga resolution.

Jönsz och Gunmundh Anderson i Dommaredt beretta sigh een
tredingh uthj halfgården i Hörszet af Jöns Bängtzon i Kiällstorph kiöpt
hafua och nu will een hans syskonebarn be:dh Börje Bengtzon icke
effterlåtha dhem dhen deelen at bruka, Börje berättadhe sigh hafwa
dher till bördh, tå sadhe Jöns och Gunmundh om dhe få sina päningar
igen som dhe för jorden gifuet hafua, willia dhe och Börje samma
jordh uplåtha, Börje sadhe sigh willia taga sådant uthj betänckiandhe
dherför blef och afsagdt dher han något will praetendera skall
dhet skiee laghligen, i medler tidh blifua Jöns och Gudmundh wedh
sin jordh dhe kiöpt hafua och dhen oklandrat behålla.

Swen Jönszon i Götaboda kom för retten och klagar sigh
wara slagen af Jöns i Wahre och dherföre citerat honom sigh
till swars genom fiärdingzmannen Jöns i Flattinge, dhenne Jöns
kom intet tilstädes dherföre saekfeltes han at böta 3 marker.
f: huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Sammadagh kom för retten Jöran Bastianszon och gaff till
kiänna huru een dansk man be:dh Trufwedh Åkaszon i Wiszletoffta
huilken förledne d 13 Martij hafuer waret i Annerstadh och tå
om natten är honom afstulet 89 dr 24 öre sm:tt som han sielf
berättat hafuer, och tå hafuer ingen mehr waret i stufuan ähn
13v Jöran Knutzon som ägdhe stufwan, Linte i Hallarph och Suen Erickzon
ibm, dheszlikest Jörans hustru och legopiga, men ingen wille bekiänna
sigh dhet giort hafua, allenast berättas at andre dagen hafuer tiuf
wen buret tilbakers igen af samma tiufnat som stulet war och
lagdt een påsze som war 8 öra ringare ähn 60 dr uthj, men klagas
ähn at dhet resterar 20 rdr, af dhesze tre ofuanskrefne drages stort
tuifuelszmåhll och misztancke på Swen Erickzon huilken dher till
högeligen nekar och beder om någon misztäncker honom at han
må få sigh medh lagh befria, häradzhöfdingen h:r Jöns Håkonszohn
berättar och at dhenne Swen som misztänkter är hafuer heemligen
låthet söka hoes klokt folck at få wetha huem päningarna stu
let hafuer och dher han wore skyldigh troer man intet han skulle
sådant söeckt, dhe andre neka och högeligen och willia sigh giärna
medh lagh befria om så fordras, dhet frågades effter dhen danske
mannen huilken intet war tilstädes, icke häller någon annan som
medh skiäll kundhe them tillägga, ähr och owist om flere päning
ger hafua waret fökomne ähn dhe som blefue igen burne
dherföre blef afsagdt at ingen skall understå sigh dhesze karlar för
tiufuerj beskylla så länge och till dhes dhe danske sielf kommer och
medh skiäll lägger någon dhera till och kan dhen som sådant till
wites sigh sedan lagligen befria eller för giärningen plichta.

Sammadagh wardt afsagdt att Ösziöboerne och Miäredtz
åboar skola till nästkommande Michaelis effter före affsagdh
dom förskaffa sigh sina herrars och huszbönders fullmachter
till at uthföra dhen tuistige saek om skogh och byaskildnat dhem emil
lan upuoxen är, dhet dhe lofuadhe sigh giora willia.

Sedan hades fängzligh för retten een be:dh Iffwar Swenszon
een dansk man som för tu åhr sedan är kommen här inom gräntzen
och först besofuet een ogifft kåhna be:dh Kierstin Jöns dotter och
således rådt henne medh barn och sedan draget medh hänne vth
14r öfwer gräntzen och dher låtet sigh wigs wedh hänne, huilken och sedermeh
ra är igenkommen och boer uthj Sonnabaa hoes sin suärfader Jöns
Jonszon be:dh hoes huilken han hadhe kiöpt någon skattajordh, i medler
tidh hafuer han suttet uthj een annor stufua och drucket och sedan
hafwer han kommet in i stufuan till sin swärfader och begynt medh ho
nom at träta och således först uthj sin och suärfaderens stugu slaget
sin suärfadher een örfill, dher medh gick suärfadren uth och bort i
een annor gårdh som ligger dher i giäreslagh medh dheras gårdh, huarest
suärfadrens sohn war och giorde skoo, dit lop åther Iffwar Suen
szon medh ondt och ifwert modh effter suärfadren medh een yxa och
brukadhe gewalt på dörerna och brut sigh in igänom tuå dörar
och een dör läte dhe godwilleligen op för honom och tå han kom in
frågadhe han om dher war några skiälmar inne, menandes dher medh
sin suärfadher och sin suågher som dher satt och giorde skoo, språngh så
till suäradren slogh honom medh een yxa öfuer armen at skafftet
gick aff, tå språngh hans suåger Niels Jonszon till och togh een yxa
och slogh Iffwar tu slagh i hufwudet at Ifwar föll öfuer ända
och således lågh sofuandes dher till andre dagen och slagzmåhlet än
dat bleff, sedermehra hafuer han Ifwar dhenne sin brått hoes
suärfadren afbudet och medh honom wähnligen och well förliekt
worden at suärfadren står nu för rätten och beder medh stör
sta flit för honom at han måtte lifuet behålla, Niels Jonszon
är och medh Ifwar förliektz. Befallningzmannen Anders Larszon
och cornetten Christopher Wiekman som dher i sochnen boo berätta
dhenne Ifwar wara een oroligh man men hafuer intet länge wa
ret här i riket at man om hans widare lefuerne någon weten
skaph hafuer, men Ifwar upwiste i medler tidh try åthskillige
pasz at han uthj fremmande landh hafuer troligen och well sigh för
hållet och ährligen tiänt. Dhenne saek förskiötz till nämbden
och blef slutat at aldenstundh Ifwar Suenszon bekiänner at
han sin suärfadher uthj sin egen stufua een örfill slaget hafwer
altszå hafuer han först brutet bondens heemfredh effter dhet 1
och 3 Cap: Eedzöre B: och sedan dhätta war bestelt hafuer suärfa
dren rymbdt i trångon af sin gårdh heem till een annor gårdh
14v och tå hafuer Ifwar af galenskaph och berådde modhe lupet effter ho
nom, brutet dörerna dher swärfadren war och slaget sin suär
fadher medh een yxa at yxaskafftet gick aff, dherföre hafuer och
Ifwar brutet eedzöret effter dhet 2 Cap: i Eedzöre B: men
dhet som wärst är hafuer Ifwar slaget sin egen suärfadher icke
allenast een örfill i suärfaderens stugu huarest Ifwar och
hemma war uthan och tå suärfadren flydde af sin stugu och
gårdh och bort uthj een annor gårdh, tå hafuer Ifuar lupet och
slaget sin suärfadher dher medh een yxa, altszå hafuer Ifwar för
seedt sigh emot Gudz lagh Exod: 21: Cap: v: 16: 19 och Levit: 20: Cap:
v: 9: Deut: 21: v: 18: Deut: 27: Cap: v: 16: Altszå hafuer han och
lifuet förwärkat, dåck såszom dhet icke är Ifwars kiötzlige
fadher han slaget hafuer uthan hans suärfader, dheszföruthan be
dher dhenne hans suärfadher högeligen för sin mågh Iffwar, altszå
heemställes dhenna saek till dhen höghl: kongl: håfrättens widare och
nådige resolution och förklaringh, men dhet Niels Jonszon hafuer
slaget Iffwar tå han heemsöekn gjorde, dhet ware ogilt
effter dhet 6 Cap: i Eedzöre B:

Sammadagh hades för retten een ogifft drängh be:dh Nielsz Pärszon
i Gietabodha huilken anklagades af Jon Knutzon i Ösziö sahl: Dirich
Yxels arfuingars frelsze rättare hafua lägrat een ogifft kåhna
be:dh Elin Jöns dötter huilken nu ligger siuk och intet förmå komma
för rätta men sendt een annor i sitt ställe be:dh Niels Froaszon i
Ry som hennes absentia icke allenast ändskylla skulle uthan och
bekänna at hon war till samma syndh skyldigh, sedan berättades
at dhenne Niels Pärszon skall wara trolofuat wedh een annor
piga be:dh Ingiär Åka dötter, tå witnadhe länszmannen Anders i
Elmptåsza at dhet intet war sant, insinuerades och i rätten
prowstens m: And: Meg: bewijs at dhe ära aldrigh trolofua
dhe af någon präst uthan allenast sin emillan handslagh giordt
huilken attest lyder som här förmähles.
Efftersåszom min sochnedrängh Niels Pärszon i Getaboda är /dhet
Gudh bättre/ fallen i syndh emot dhet siätte budordeet medh möö
15r kränkningh och föregifwes at han tilförende medh een annor piga skulle
wara lagligen prästfäst och trolofuat, hafuer han altså af migh begiä
rat iagh wille här om witna huadh sanningenne likmätigt är, sand
ferdeligen fördenskull här medh attesterar at han effter dhen formu
lam, sätt och wijs som wår tryckta suenska kyrckioordningh pag: 51
förmähler ingalundha är prästfäst och trolofuat uthan allenast et
blodt handslagh honom och een pijga är emillan kommet och kunde in
gen fullkombligh fästningh göras för hännes späda ållder skull
kyrckoord: pag: 52: r: 14, huilka blåtta handslagh sine dictione ha
cerdotalj et nomine h: h: trinitatis, in judicijs consitoralibus /re alius
salva/ räknas af ringa wärde, dhätta iagh sanningenne till bifall
och dhen lofl: Sunnerbo tingzrätt till een tiänstligh underrättelsze eij
hafuer kunnat underlåtha, actum Agunnarydh 29 Martij 1654.
And: Megalinus
Agund: Past: [..] P:
Dheszföruthan berättadhes at dhenna Ingiär Åkes dötter waer et
barn wedh pasz 10 eller 11 åhr som effter kyrckioordningen icke bor
de fästas, dhenne rättaren Jon Knutzon berättadhe i lika måtto at
dhe woro aldrigh trolofuadhe uthan at squaller och löst tall af ge
meent folck dher om uthkommet, Niels Froaszon i Ry berättar och
at ingen ächtenskapz lofuen hafuer waret emellan Niels Pärszon
och Elin som han besofuet hafuer. R. Aldenstundh praepositus
m:r And: witnar at aldrigh hafuer waret någon trolofningh uthan
allenast sielfue pärszonerne sin emällan hafua förlofuatz och handslagetz.
2: Hafuer och Ingiär Åka dötter medh huilken Niels skulle waret
trolofuat icke annat waret ähn een vngh flikka om sina
10 eller 11 åhr och således icke bordhe effter kyrckioord:
pag: 52 r: 14 fästas. 3: Witnar och länszmannen Anders
i Elmptåesza som war medh hoes pigans fadher Åke i Ragnel
lekiöph tå han giorde sommargiästabudh och dhet säges dhätta
wara skiedt at intet handslagh tå uthj någons åszyn medh be:te
pärszohner skiedde, icke häller af någon tå önskades dhem lyk
ka eller om ecktenskaph tallt blef. 4: Witnar och
sielfue åklagaren Jon Knutzon at ingen trolofningh är skiedd,
dherföre låther man dhet och så wida beroa, så frampt 
15v icke bättre skiäll framdeles upfinnas och framkomma kunna, men för
dhätta lägerszmåhll Niels Pärszon medh kåhnan Elin bedrefuet haf
wer skall han böta effter dhet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16

Sammadagh kom för retten Hansz Hindrichzon i Ekenäes och kla
geligen gaff tilkiänna sigh hafua kiöpt et sto af Erick Kiöpare i
Tutaridh dhet honom lofuades fritt och färdigt men sedermehra
är stoet hoes Hans af skabb dödt blefuet, som hans kyrckio
heerdes bewijs dher om witne bär, Erick Kiöpare framstegh
honom till swars och inladhe 4 ärlige och trowärdige mäns
bewijs nempligen Jöns Jäppaszon, Bengdt Haralszon, Håkon Per
szon och Anders Pärszon alla hemma i Tutaridh huilka witna
at stoet war färdigt när dhet såldes, men dhet berättades
at Hans hafuer hafft stoet på åthskillige reszor förr ähn dhet
blef dödt och säger Kiöparen om stoet hadhe waret siukt skul
le han strax sändt dhet tilbakers igen, Hans bekenner sigh allenast
hafua hafft stoet till Hälsingborgh och sedan heem, sedan wille han
resza medh samma stoo till Wexiö och tå orkadhe intet stoet länger
ähn till Rydahollm, dher sattes dhet nedh och sedan sändes heem och
blef 6 wekor dher effter dödt, Hans bekenner han betalte sto
et 14 dagar effter at han hadhe kiöpt dhet, dhet han intet skulle
giort om dhet hadhe waret skabbot uthan dher emot prote
sterat. Bägges dheras witneszskriftter lyda som här hoes
förmält warder.
Jagh undertechnat bekänner här medh dhet Lars Pärszon, Suen Jonszon
Pär Haralszon och Larsz Jonszon uthj Ekenäs klageligen gifua tilken
na at dheras granne Hans Hindrickzon uthj Ekenäs hafuer för
leden Sigfridj tidh hafft heem et swart stoo som war skabbot
och ther af effter 6 wekors förlop är blefuet dödt och witna
at dhe andre Hans Hindrickzons creatur äre af förbe:te krankheet
smittadhe, befahrandes at grannerna samptligen warda dher af
16r stoer skadha lidandes. Joen Suenszon ibm witnar at ofuanbe:te stoo
war kiöpt af Erick Kiöpare i Tutary. At dhätta sålunda af ofuan
be:te perszoner bekent och witnat är stadfester iagh medh egen handh
och nampn, datum Giöteridh d 23 Octob: Anno 1653.
Nicolaus Collinus
Giötherydensis
Bekiänne wij osz undertechnadhe och sandfärdeligen witna at thet sto
det som Erick Jonszon såldhe Hans Krämmare i Ekenäes at när
han såldhe thät och lefwerade dhet ifrån sigh så war thet uthan feell
och lyte så at her fans ingen wanck medh thet på något sätt så
at ingen annan wiste uthan thet war slätt färdigt, om thet är
miszgånget sedan thet kom uthur förbe:te Erick Jonszons händer
ther till är han huarken wetandes eller wållandes uthj. At
dhätta i sanningh är under våre nampn och bomärke af Tutaridh
d 1 Octob: Anno 1653
Och giorde förbe:de Hans Krämmare många reszor medh stoet sedan han
hadhe kiöpt dhet, bådhe till Hälsingborgh och till Wexiö och annorstädes.
Jöns Jeppaszohn Håkon Pärson
Bengt Haralszohn Anders i Tutaridh
Erick och Hans blefwe rådde till at förlikas och tå omsider
blefue dhe och wähnligen och well förliekte således at emädan
stoet kåstadhe 6 rdr altszå skall Hans som så länge hafuer
hafft stoet och owist hwar dhet hadhe fått skabben, stå dub
belt skadhan men Erick tredingen och således skall Erick
bethala Hans 2 rdr och dher medh wara om dhen saken wähner
och well förliekte, i lika måtto bekende Erick sigh för uthan
detta wara skyldigh Hans ½ rdr dhem han och lofuadhe sigh willia
bethala och således skall Hans få 2 ½ rdr af Erick, dher medh dhe
woro eensze, gofuo huar andra händerna och togo dher medh affträdh.

Sammadagh berettade corneten manhafftigh Christopher
Wiekman at et thall skulle wara uthkommet om een ryttare
be:dh Bengt Giermundzon i Torpa at han skulle sin grandes kat
ta skoret öronen aff och rompan afhugget och sedan tiärat
henne och tändt eldhen på henne och fördenskull skall uara
16v
aff rytterne förwist och wilja icke ridha under Compag: förr ähn
han sig dherföre befriar, tå frågades om någon lägger honom så-
dant till eller wetha något olofliget om honom, alla man gofwe 
honom ett goet beröm och ingen lägger honom något oährliget till
iche håller någon weet berätta, att Bengt Giermundsson skall nå-
got sådant puss bedrefwet, uthan alla man wittna att han är 
een ährlig redeligh man och ingen weet annat än ähra och gået 
med honom, dherföre bliffuer han och för alt dhetta ogrundadhe squal
ler frij.

Sammadagh kom för retten befallningzmannen well:t och welförstån
digh Anders Larszon och gaf tilkiänna at han nu uthj een longligh tidh
hafuer tient här i häradet, först för häradzskrifware uthj 11 åhr
tå een annor ährligh och beskeedeligh man i hans stelle tillsatt blef be:d
Johan Gisaszohn och sedan hafuer be:te Anders Larszon för fougde och
befallningzman uthj dhätta förledne 1653 åhr tiänt och såszom han
war sinnat at reesza till welb: härren landzhöfdingen, dhen högh
welb: härre h:r Gustaff Påsze friherre till Hedesunda, herre till
Hellekijs och Hammarskogh etc. och således hoes högbe:te herre icke
allenast giöra sigh kendh och medh sin ringa tiänst honom upwackta
vthan och förwerfua sigh hoes honom någon godh promotion, altszå
begiäradhe han så af rätten som dhen menige allmoge at dhe wille
för rättwiszan skull meddeela honom et sandfärdigt witneszbördh
om sitt förehållandhe bådhe mädan han war skrifware och sedermeh
ra för fougde tiänt hafuer och jämwell om någon uthj häradet
wore som kunde medh skiäll honom något tillwita at han hadhe
waret dhem uthj een eller annor måtto förnär at dhe dhet nu
för rätten wille tilkiänna gifua, så är han öfuerbödigh dher till
swara, altszå blef strax swarat så af häradtz nämbdh som
och af närwarande förnemblige caualleurer af adhell dheszlikest
och dhen menige man at be:te befallningzman Anders Larszon hafuer
sigh uthj be:te sine tiänster mot dhätta häradtz inbyggare så förhållet
som een ährligh man well klädher och anstår och ingen menniskia



17r war nu tilstädes som sigh öfuer honom nogot hadhe at beszwära, icke
häller något annat medh honom wiste ähn dhet som ähra och goet war
dherföre ochså önskades at dher dhet wore Gudz willie och wår aldra
nådigste öfuerheet behagadhe honom uthj dhätta befallningzmans ämbete
widare bruka sågo dhe dhet giärna, hälst emädan han een godh och
fogeligeh man ähr huilken medh maneer weet sigh hoes menige
man inställa och dhes lägenheet så wida honom tilstår anszee plägar.

Sammadagh kom för retten edle och welb: Johan Pållman
och gaf tilkiänna at hans broder Gustaf Pållman hadhe såldt h:r
Carll Hårdh et torph be:dh Reparetorpet som icke allenast lågh under
hans säteszgårdh Vgglanszrydh uthan och han hadhe dher till bördz
rätt och nu wille dhet igen inbörda och till sigh lösza huilket sahl: h:r
Carll Hårdz fru honom icke effterlåtha wille uthan honom dhet förwä
gradhe, begiäradhe dherföre rätten wille honom dheruthinnan adsistera
och icke tillåtha hänne fasta dher på uthan pålägga henne suara
honom om samma saek här för rätta. R. Effter dhet är jorda
godz dhe tuiste om ty blifuer dhenna saek förmedelst 14 punct u
thj rättegångz ordinantzien förwist till dhen höghl: kongl: håfrätten
at uthföras.

Dhen 1 Aprilis continuerades medh tinget

Sammadagh kom för retten Bengt Jacobszon som bor på Ölandh
i Torstuna sochn och Skogzby och kiärade at hans faderbroder Steen
Månszon i Håfdinge i Liunga sochn skulle wara honom några peningar
skyldigh huilken intet war stämbdh eller nu tilstädes, dherföre bleff
hans saek upskutin till nästa tingh.

Sammadagh kom för retten Nielsz Jönszon i Prestaboda och beret
tadhe at hans dötter Christion Niels dötter som förr ägde Niels Pär
szon i Ösziö hafuer tillika medh sin man kiöpt een broderdeell uthj
halfua Ösziö norregårdh och dher på tingskiötte och fasta bref bekom
met huilket är dat: 1641 d 26 Octob: dhet och blef upläszet
17v och befunnet ofuanbe:te broderpart wara tingskiött Niels Pärszohn
och hans hustru Christion Niels dötter, honom framstegh till swars
hust: Sisza Niels dötter i Ösziö som war sal: Niels Pärszons sedermeh
ra hustru och berättade at hennes sahl: man hadhe kiöpt ofuanbe:te
broderlåth uthj ofuanbe:te ½ gårdh förr ähn han bleff gifft och mä
dan han war drängh och altszå emedan striden war antingen be:te
gårdapart war kiöpt medan drängen war ogifft eller sedan
han i ecktenskaph medh dhen förriga hustrun nembligen hust: Chri
stion Niels dotter kom medh huilken han afladhe een dötter be:dh In
geborgh Niels dötter huilken dötter borde sitt möderne i be:te gårda
part så frampt dhet kunde beuiszas at han war kiöpt sedan
Christion kom i echtenskaph medh Niels Pärszon, dhet och be:te Niels
Jonszon förmente så wara och dherföre mödernet begiärade, dher emot
protesterar h: Sisza dhen sedermehra hustrun och säger som förr at
gården war kiöpt förr ähn Niels gifft sigh och således komma bäg
ge kullerna och alla barnen till lika stoer låth och blifuer dhem al
lom för färderne och eij möderne räknat beropandes sigh på
kiöpebref som skall wara skrefuet medan han war ogifft dhet hon
och inlade i rätten dat: Anno 1639 d 9 Novemb: dher medh bewi
stes jorden af Nielszas broder lagligen kiöpt wara, ähn beropade
h: Sisza sigh på witne nembl: Suen Nielszon i Kyllhult, Jon Torkell
szon i Ösziö och Jon Gunmundzon i Hiällmaridt dheszlikest Lars E
skielszon i Ösziö och Jöns Suenszon ibm huilka effter aflagdh eedh
medh handh å boek huar för sigh och serskildt examinerade och för
hörde blefue, Suen Nielszon berättar, broderen Erick Pärszon som
gården såldt hafuer, hafuer berättat och sworet at han hadhe
sålt sin broder Niels samma tuistige jordepart förr ähn han
giffte sigh, Jon Torkelszon som ägde Nielszas syster till hustru wit
nadhe äfwen dhet samma at be:te stridige part war sandferdeligen
kiöpt förr ähn Niels giffte sigh och gården således hörde honom till
Jon Gunmundzon i Hielmaredt witnar äfuen dhet samma som dhe
öfrige, Lars Eskielszon i Ösziö, Item Jöns Suenszon i Ösziö witna
18r äfwen så och således komma alla witnen öfuer eens at dhen delen
i gården är af Niels kiöpt medan han war ogifft, frågades wida
re om Niels Jonszon i Prästeboa hadhe några flere skiäll at be
ropa sigh på ähn nu wore opnempde, han swarade sigh inga flere skiäll
hafua, allenast mädan såszom be:te Niels Pärszon hadhe och sedermera
kiöpt een deell i samme gårdh begiäradhe at hans dötterbarn måtte
dheruthinnan deelachtigh blifua, huar till h: Sisza swaarade at dhet
är ingen som dher till nekar allenast hon behåller dhen deell hänne
effter lagh tilkommer effter dhet är löst sedan och mädan hon war i
ecktenskapet medh Niels Pärszon, dhätta ährendet förskiötz 
till nämbden och blefue alla sams at aldenstundh medh många leff
wandes trowärdige witne beuist är Niels Pärszon hafua mädan
han ogifft war kiöpt dhen broderdeelen uthj norregården i Ösziö
som nu tuistas om, medan han ogifft och drengh war, altszå kunde h:
Christion ingen deell uthj dhen jordh äga som mannen hadhe, förr
ähn hon i ecktenskaph medh honom kom, ty eij gifftas hustru i
mans jordh eij häller han i hustrus jordh eller [..] hen
nes, altszå erkiänner rätten at all dhen jordh badhe dhen som
nu tuistas om så well som all annor jordh Niels Pärszon bådhe
ärfft och kiöpt hafuer, dhet skola bägge kullerna ärfua tilhopa
och räknas dhen för fäderne och eij för möderne, broder tager
broders luth och syster systers luth, men dhen jord Niels hafuer
kiöpt medan han war i ecktenskaph medh dhen sedermehra hu
strun h: Sisza, dhen skall h: Sisza taga sin deell af effter lagh och
således ware parterna i dhenna saek åthskildhe.

Bengt i Pinkatorph kom för retten och beklagade sigh wara
råkat uthj een stor olycka i dhet eelden hafwa giort honom
stoer skadhe och upbränt mäst alt dhet han ägde i mangården, be
giärandes få lof gå och tigga i brandstudh, så aldenstundh dhet
37 Cap: i Bygn B: sådant tillåter, altszå är honom dhet effterlå
tet och meddeltes altszå till sakzens större wiszheet och be
fordran be:te Bengt et pasz.
18v Sammadagh och ebland andra ährender som tå lagligen förhan
dlades giorde häradzhöfdingen edle och welb: Niels Nielszon Lindegreen
opträdh ifrån rätten och wart begiärandes af lagläszaren för thätta
här i häradet Jöns Håkonszon och nu tilförordnat häradzhöfdinge i
Allbo häradt, thet han medh nämbden wille et hans beswär och kiä
remåhll uptaga angående et hans welb:htz frelszehemman Bräkentorph be:dh
huilket tilförende hafuer waret et cronohemman och han sigh aff H: K: M:tt
och cronan tilhandlat, kiöpt och betalt hafuer, angående een gammall odell
ängh som nu på några åhr är blefuen häfdat och brukat till norra skat
tagården i Ösziö och doch af ållder och forna tider hafuer lydt och le
gat till förbe:te Niels Nielszons Lindegreens frelszegårdh Bräkentorp
doch på thet at icke någon i framtiden skulle hafua annat at seja
uthan här om är blefuet lagligen ransakat, hafuer hans welb:ht
sådant effterkommandom till rättelsze welat låtet skriffteligen för
fatta förr ähn han ängen wederkiännes wille, sålunda, Peder
Annerszon i Bräkentorp een ährligh och redeligh gammull nembdeman
öfuer sina 70 åhrs ållder, huilken är opfödder och all sin tidh hafuer
boendes waret i skattagården brede wedh frelszehemmanet i Bräken
torph, i lika måtto Jon Knutzon i Ösziö een ährligh gammull danne
man, huilka effter theras aflagde eedh witna sålunda at ifrån
theras opfödelsze in till thes the blefue wäxne drängar brukte
the bönder som bodde på frelszehemmanet i Bräkentorph samma ängh
och alldrigh annat hörde häller the af theras föräldrar uthan sam
ma ängh lydde then samme gårdh i Bräkentorp till, men tilfället
ängen kom ther ifrån är thätta at een gammull fendrick uedh
nampn Tommes von Möller bekom H: K: M:ttz gloriwördigst i åmin
nelsze sahl: konungh Gustaff Adolpz bref at åthniuta samma hem
man skattfridt uthj sin och sin hustrus lifztidh, huarest the och bägge
till sina döda dagar påbodde och af ondh förszyn och thet at the
icke medh gårdzbruek woro bewandhe blef samma hemman medh
thes ägor försummeligen handterat och ebland annat som hemma
net förnär skiedde och han fendricken icke förmåtte hålla fredh
och giärdeszgårdh omkringh samma ängh, blef tå then lagdh till någon
tidh på ödemåhll och bodde förtenskull een nembdeman strax hoes i
19r Ösziö by wedh nampn Päder Nielszon hwars byamåll medh Bräkentorph
gåå tilsammans, huilken war een arbetzam och flitigh man och togh
bättre wara oppå samma ödelagda ängh, then ingiärde och af bägge Ösziös
och Bräkentorpz byamåhll förwidgadhe, effter hans dödh för ähn 15
åhr sedan tilträdde hans sohn Niels Pärszohn samma sin fädernesz jordh
och huadh fadren i så måtto i sin lifzfidh hafuer hållet wedh mackt
hafuer och icke häller sohnen låtet försummat, uthan thet fast
snarare förbättrat och förwidgat, huarföre emädan welb: hä
radzhöfdingen Niels Nielszon Lindegreen klandrar oppå sin tilhöri
ge ägendomb och the som samma ängh nu på een tidh och några
åhr tilgiörandes hafua then ängen häfdat, huilken icke hafwer
kunnat giort någon nytta uthan tå torkåhr hafuer waret för
medelst ängen är kiärracktigh och mycket sanck, protestera the
intet här emot, uthan godwilleligen affszäja sigh ifrån samma
ängh, eij häller hafuer någon af the andre grannerna i Ösziö
och Bräkentorph här emot thet ringaste at förebähra uthan
bejaka och säja at ängen må komma till frelszehemmanet
i Bräkentorph igen som then och medh rätta tijt lyder och ligga
böhr så stor som then nu ähr och ware för allom oklandrat nu
och i tilkommandhe tider, thet the 12 eedszworne i nämbden
för krafftigt approbera, gilla och dömma och thätta medh theras
sedhwahnliga häradz insigell jämpte Jöns Håkonszons handh
och signete bekräffta.
19v Anno 1654 den 19 och 20 Junij höltz ordinarie tingh
medh Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada, närwarandes cro
nones befallningzman ehrligh och well:t Anders Larszon i Tärnhult
sampt häradz eedszworne nämbdemän.

  Nämbden  
Pär Månszon i Biärszaridh Joen i Snelszböke Jon Jönszon i Rydh
Pär i Bräkentorph Arfuedh i Wiggåesza Åke i Ragnellekiöp
Joen i Bergheem Börje i Långaskogh Gunnar i Ällinge
Simon i Westrhult Pär i Bärgheem Joen i Iffla

Gårdar blifwa nu sålunda på thetta tinget vpbudne
½ Hollma i Markaridh sockn 3
1/3 i Böszalt 3
1/3 af ½ gården i Hörszet 3
1 tunnelandh i Ryia 3
1/4 i Giötagården i Hölje 3
1/4 i Ormalt 3
1/4 och 1/8 i Skerfue 3
9 skiäppelandh i Skoärszeridh 3
½ östragården i Skogeredt 3
1/5 af norregården i Wiggåesza 3
½ Abbeszhult 3
1/4 af söndregården i Markaridh 3
9 skiäppelandh i Bakkagården i Läszaridh 3
1/4 i söndregården i Höreda 3
heelt Synneråå 3
Påfuelsz jordh i Alenszkiöp 3
1/8 i Giöszhult 3
1/4 i Hellerna 3
1/8 i norregården i Ösziö 3
1/3 i Horsznäes 3
1/4 i norregården i Läszaredt 2
1/4 i Hästhult i Wrå sockn 2
1/5 i Miähla 2
½ Balköö 2
1/4 i Extorph 2
20r 1/4 aff Siöboa 2
½ Westrehult 2
1/3 i westregården i Tutaridh 2
1/12 af Bonda gårdh i Quänarph 2
2 tunnelandh i Flobodha 2
1/5 af norregården i Linnefälle 2
1/4 i Örsznäes 2
10 skiäppelandh i Groaridh 2
1/4 och 1/8 i Skerfue 2
1/5 af 1/3 i Örnafälle 2
½ norregården i Markaridh 2
1/3 af söndregården i Misterhult 2
1/4 af östragården i Klint 2
10 skiäppelandh i Steenszhult 2
1/3 af Boalt 2
1/8 i Ällinge 2
1/3 i norregården i Hörszabärga 2
1/12 af söndregården i Siuhult 2
tuedelen af 1/3 i Skattagården i Bäk 2
1/3 af östregården i Rydh 2
½ Biörszagården i Boarph 2
1/4 i Kiäringe 2
1/4 i Hålegården i Hanaba 1
1/4 af Muraregården i Tutaridh 1
1/4 i Språkzhult 1
3/8 i östregården i Grönö 1
1/4 i Giöszhult 1
1/3 i södra Finhult 1
1/4 i söndregården i Wännaridh 1
1/5 i Skinnerszböke 1
½ Åhllhult i Markaridh sockn 1
1/8 aff Stafrhult 1
½ gårdh och ½ fiärdingh i Skölszbögdh 1
1/20 part i Käxhult 1
20v 1/3 i Hällhult 1
1/4 i Stafsätra 1
1/8 af söndregården i Grönö 1
1/12 i Böllminge 1
1/6 i wästregården i Extorph 1
Lillaridh i Giöteridh sochn 1 frelsze

Sammadagh framkom för retta sahl: welb: Johan Strömfeltz
fougdhe Bängt Nielszon i Kulla ifrån Albo häradt och sigh besuärade
uthöfuer fordom länszmannen Börje Bengtzon i Holje at han honom
1649 d 20 Junij är skyldigh blefuen oppå the päningar Börje Bengt
sohn war förordnat af sidt länszmanszredo för Bärga åttingh
sahl: welb: Strömfelten på sitt residentz deputat at behålla
69 dr 30 3/4 öre sm:tt effter sin ther oppå gifna handskrifft och tå
beplichtat sigh päningerna at bethala nästkommande Mickelsz
mäszo thär effter som nu i förlupne 5 åhr intet är skiett och effter
kommet och Börje Bängtzon hafuer lefuererat Bengt Nielszon
sitt gårdabref på ½ Giötagården i Hålje till unnerpant, huil
ket breff och handskrifft här i rätten är upläszet blefuet
och emädan Börje Bängtzon medh fåfånga ändskyllningar åhr
ifrån åhr, tidh ifrån tidh Bengt Nielszpn oppehåller medh betal
ningh och kan intet komma ther till at bliffua förnögdh, huar
före är han nu förorsakat samma pant han honom satt
hafuer nembl: ½ Giötagården i Hålje at opbiuda och här
medh sin pant lagligen i domboken intechna låtha at han på [..]
må så mycket dheste mehra om sin betallningh blifua förwahrat.

Sammadagh tingfördes fängzligh för retta een ogifft soldat Simon [..]
szohn i Näes å frelsze huilken i förledet åhr gick uth för een frelszero
te och togh päningar, blef opburen på generall munstringh i Wexiö
1653 huilken nu i Februarij månat näst förledne hafuer stucket
21r medh een kniff till dödz een annor ungh drängh Danjell Gunnaszohn i Aske
näs och första han hadhe giort skadhan kom dråparen till skogen och
nu för 7 wekor sedan är blefuen aff slächten ährtappat och fast
grepen och lagdh i häradz fängelszet, huilket dråp hafuer sigh sålun
da tildraget som följer. Dråparens stiffader Jöns Jönszon i
Rydh war gången till Näes om een dagh huarest the hadhe öell at
sälja och ehuru thenne dråparens stiffader war kommen i kra
keell medh Danjell Gunnaszohn om et paer klädeszbyxor som Jöns
tilhörde och Danjell them kiöpa wille och bödh honom för them 12 marker
sm:tt men Jöns wille intet föryttra them ringare ähn 14 marker sm:tt
och som then eene så beeddes och then andre bödh och intet sams blefue
begynte the at kasta slemmare mun på huar andra, thet hörde
thenne öfuerdådige gallne knechten Simon Jönszon huru the [..]
[..] och läthe illa och i så måtto af några andra som närworo
åthskildhe blefue at the giorde huar andra altzingen skadha
huilket skiedde om quällen sedan thet war mörknat, ther
medh kom then dräpnes fästemö och som the båden stodho och thala
des wedh och höllo huar andra om halszen fästemöen och fäste
mannen kom thenne dråparen i mörkret och hadhe sin kniff
dragen i handen och stack honom i axleögat baek i skuldror
na in så långh knifuen war at Danjell Gunnaszon genast stu
padhe omkull och aldrigh tahladhe et ordh mehra uthan störte
och blef dödh liggandes på platzen och i så måtto hadhe thenne
dråparen och then dräpne icke hafft något trätomåll häller
ordkastningh sin emillan förr ähn thenne Simon Jönszon kom i
mörkret uthan någon gifuen orszaek i sitt öfuerdådiga fulla
raszerj och stall lifuet af honom medh knifuen. Till thätta
Simon Jönszons öfuerdådiga begångna dråph uthan flere in
wänningar och förebährande som emillan dråparen och then
dödhe hafuer sigh tildraget kan thenne fångne dråpare Simon
Jönszon icke neka et ordh till uthan wara sålunda tillgånget
som nu korteligen författat är, bekiänner och at tå han
21v giorde thätta dråpet war han öfuer sigh beladder och fuller medh öell
och brännewijn och hadhe ther till ingen annan orszaek uthan thet at
han hörde sin stiffadher Jöns Jönszon stå i mörkret kifua och trä
ta medh Danjell Gunnaszon som döder bleff och tå förde then onde ho
nom thet i sinnet at han skulle löpa bort och stiähla lifuet uthaf
honom medh knifuen. Thenne dråpsaek steltes till rättens och nämb
dens betenckiande, sententz och domb och tå the hadhe omröstat gafz
ordet at såszom Simon Jönszon thätta dråph uthan någon gifuen
orszaek och af öfuerdådigh wällust på Danjell Gunnaszon begån
get hafuer, dömmes han effter thet 2 och 12 Cap: i Drapm B:
medh willia at uthan något skonszmåhll mista lifuet och i så måt
to effter then helige skrifft plichta och undgiälla, then som sins nä
stes blodh uthgiuter, hans blodh skall och uthgutet warda, huar
till dråparen inga nåder begiärer uthan swarar then dödas och
dräpnes slächt illa och förtreeteligen sejandes thet the blifua
inga härrar igen effter hans dödh, när the få see hans hiärta
blodh rinna och wånnar intet när thet skeer.

Sammadagh framkom för retta Jönsz Perszon i Tånneryd
gifft man på then kongl: Giötarikes håfrätz leigdebref dat: d
10 Novemb: 1653 huilken hafuer belägrat Wiar Pärszons
hustru i Rydh Mätta Lars dötter, bägge å skattejord boendes
hon hafuer och i lika måtto förwärffwat sigh then högtährade
kongl: Giötarikes håfrätz leigdebreff dat: på ofuanbe:te
dato och tå thätta lägerszmåhll och dubbla hoor blef uppen
bahrat hafua the båden förrymbdt öfuer gräntzen åth Dan
marck och förhållet sigh ther uthan före i Skåhne hwar
på sin ort åthskildhe och intet umgiänge hafft medh huar an
dra, ther uthan landz tilsammans, huilket trowärdeligen här
aff dannemän betygas som boo ther i Markarydh sochn
22r Nu står Jönsz Pärszon här för rätten tilstädes och hafuer sin ächta hustru
Kierstin Pärsz dötter jämpte sigh och han sin begångne grofwe syndh godh
willigen bekiänner, hans hustru gråter och jämrar sigh bitterligen
uthöfuer sin mans fall, beder och tigger nåder för honom i Jeszu nampn
och huar han till lifuet kan blifua benådat, will hon giärna wara
medh at uthdraga böter för hans saek och sedan sin man aldrigh öfuer
gifua i sina lifzdagar effter the hafua många barn sin emillan.
Belongandhe hoorkåhnan Mätta Lars dötter huilken hafuer waret
Wiar Pärszons hustru är af sin wahnlige siukdom nu för några da
gar sedan betagen och kommen i samweetz quall, huilken siukdom
som tilkiänna gifues, hon nu på 2 åhrs tidh hafuer waret underka
stat och 3 häller 4 gånger om åhret blifuer illa plågat och några
wekor huar terminen, förmå nu icke komma på thätta tinget uthan
hennes broder Niels i Ulfbärga är här tilstädes på hännes wäg
nar at höra hennes domb, dåch är giärnningen oppenbahr och be
kiendh så well af hänne som honom, hennes man Wiar Pärszon som
[..] till waret hafuer, står här för rätten och mycket beder och
tigger nåder at hustrun må behålla lifuet men widare medh ächten
skapet will han sigh medh henne intet inlåtha. Thätta dubbla hoer
steltes i rättens och nembdens betänckiande at sigh ther oppå
förklara och dömma och effter theras egne bekiännelsze kun
na the icke wärja Jöns Pärszons och hans hoorkåhnas Mätta
Lars dötters liff effter Gudz ordh och then helige skrifft 3 boken
Moisis 20 Cap: Then som hoor bedrifuer medh någons mans hustru
skall dödhen döö, therföre han medh sin nästas hustru hoor bedref
uet hafuer, medh mindre thet kan then högtährade kongl: håfrätt
beweka om lifz förskoningh at hustrun så flitigt tigger nå
der för sin man och hon then fattiga hustrun Mätta Lars döt
ter så illa af samweetz quals siukdom plågat är, jemwell
theras landflycktigheet och gifz mycken skull af thenne orsaken
hon sigh medh thätta lägerszmåhlet förseedt hafuer at hon så
22v siuek blefuen är, heela omstående allmoge bedia ödhmiukeligen
at the måtte niuta nåder, behålla lifuet och komma till böter
huilket heemställes uthj then högtährade kongl: Giötarikes
håfrätz nådige resolution och milda förklaringh.

Sammadagh kom för retta Andersz Larszon i Biärszhult och be
swäradhe sigh öfuer Peder Bengtzon i Åhrhult huruledes han
1647 d 14 Junij hafuer bekommet een tingskiötningh på
Hampnada tingh uthgifuet af lagläszaren sahl: Niels Eskielson
på 1/4 i Biärszhult som Peder Bengtzon sigh aff Kierstin Jons
dotter i Biärszhult tilhandlat hafuer för 76 ½ rdr som hon
Kierstin bekiänner sigh therföre opburet hafuer och hafuer
gifuet Niels Erickzon i Alenszkiöph fullmackt samma jorda
fiärdingh bortskiöta. Nu kommer thenne Anders Larszon på sin
hustrus Ingiärdh Swens dötters wägnar och Niels Åkaszon i Wenne
böke på sin barns wägnar och klaga at the hafua ähnnu något
at kräffia i samma bortskiötte jordh, dock kunna the icke så
dant bewisza uthan hafua taget thet effter berättelszer af
androm, uthan något bewijs, så emädan at här ligger et
lagafångz breff i wägen, hwar effter Päder Bängtzon beuiszar
sitt kiöph bethalt hafwa, till wederböranden och nu i siu
åhr suttet i roligh possession på sitt kiöph, kan rätten
och nämbden sigh oppå thätta kiäremåhll icke widare
förklara uthan som lagh säjer 18 Cap: i Jordabalcken, alla
the jorda man hafuer ohindrada och oqualda innan try åhr
huadh theet är kiöph eller skiffte och witna thet tolff män
hafwj engin wåldh å the jordh thala som swå länge
hafwer oqualdh standit.
23r
Sammadagh Framtredde För retten, een ogifft Skräddare Johan
Matzon på Lästadh i Allbo Häradt, och tiltaladhe een ziertiant
Lars Nielßon j wänneböke, och sin Morbroder Johan Larszohn
på horßöiatorph om något arff effter sin Mormoder Cicila Jons-
dötter huilken dödh bleff Anno 1648: föregifuandes at ehuru
well hans moder som war een eenfaldigh quinna titt och of
ta wedh sin lifztidh quidde och klagade at henne icke af sine
heell och halfsyskonne war rätt skiett i samma arfua handell
som skulle waret fallet effter thenne Johan Matzons mormoder
Här till gaff hans morbroder Johan på Horszöiatorph effter
aflagdan eedh thenne berättelszen och witnar sålunda at tå
Johans morfader dödh blef tå war well några pertzegler
effter honom och tå fadren befann thet förmögenheeten hoes
honom war ganska ringa emot thet han bortskyldigh war
giordes intet byte på löeszörerna, therföre förplichtar sigh
Johans oppå högeligen wedh liff och siäll, men thet är wist nå
gon jordh hafuer thenne Johan Matzon at praetendera på som
honom intet är rätt skiett uthj, huarföre giorde the medh hwar
andra et sådant afskeed at Johan Matzon skall komma hijt
nästkommande Mattiszmeszo och tå förplichtadhe sigh hans mor
broder Johans på Horszöiatorph thet han så skall blifua befor
drat thet han rätten widare i thätta fallet icke bemödha 
skall.

Sammadagh sakfeltes Gumme Jönszon i Håffdinge å frelsze
för mökränkningh medh Ingeborgh Sohna dötter effter thet 3
Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16

23v Sammadagh beswärade sigh Lasze i Kiällsziöa öffwer Börge i
Wännaridh och flere hans grannar ther i Wännaredz by at han intet
kan få niuta sina fästampor och fämarck till godo och wedh thet wil
kår som af gammalt och fornt waret hafuer, jemwell och medh
något hygge som Lars i Kiällsiöia sigh öfuer Wännarszboarna be
klaga, blef förtenskull afsagdt dhet dhe skolla hålla ägande syn
först effter thet 26 Cap: i Bygn B: Sämber them tå är gået
och well, sämber them eij och rätten widare i thätta wärf mo
lesterat blifuer tå skall them eij förwägras huadh lagh medgifuer.

Swen Arfwedzon i Dragaridh å skatta ogifft drängh för lön
skeläge medh Ingiärdh Vdda dötter 3 marker.
cronan 1 ½ marker
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra

Kom för retta Bengdt i Luszhult och gaff tillkienna att
för 11 åhr sedan kom Gunne i Gaszhult till Bängt Larszon i Luszhult
medh een kåpa och satte honom i pant för 3 rdr och hadhe ther
uthöfuer Gunne i Hästhult till witnes, 1 ½ åhr ther effter kom
Gunne i Gaszhult till Nielsz i Luszhult at giöra skoor, sadhe Niels
till Bängt, iagh kiänner Gunne och hans far och farfar will
tu Bengt få Gunne sin kåpa igen så will iagh blifua och wa
ra tin löffteszman för giället, och på sådan ordh och löffte
fick Bengt Gunne sin kåpa igen, i medler tidh drogh Gunne
åth Ölandh och bleff ther dödh, Niels giorde nu een fulkomligh
förliekningh och lofwadhe honom 10 marker sm:tt och blefue sålun
da sams och affträdde godha wähner och ginge heem hädhan
här ifrån rätten.
25r Kom för retta Jon Bengtzon och Peder Jönszon i Hambra och
beklagadhe sigh öfuer Niels Anderszon i Klona huruledes han them
et stort oskiäll tilfogar i så måtto at belongande thätta Klona
tå är thet et elackt litet gammalt förmedlat ½ cronohemman
och fört på soldaterna lika emot et annat ½ hemman som
kan wara dubbelt större wilkår till, huarigenom thätta Kloen
är så förarmat och förblåttat at ingen kan boo ther oppå
medh mindre thet kan åthniuta sin gambla förmedlingh, nu kla
gar Joen Bengtzon och Pär Jönszon i Hambra öfuer thenne Niels
Anderszon som för thätta hafuer bodt i Klona och nu allenast för
några få dagar sedan flöttier ther ifrån i olagligh tidh och öfwer
the olagliga och odugeliga gierdeszgårderna som ära för ägor
na huar af the i Hambra een stor skadha lida af fänat och an
nan ofredh som gåer in i theras åekergiärde, huar till alt then
ne Niels Anderszohn öfuertygas at han iwållande är, ty han är
icke ähnnu medh allonne ther ifrån uthan han hafuer ther sådt een
åeker om 4 skiäppelandh, såszom och dageligen låther beetha sin
boskaph ther i giärdet, huarföre påladhe rätten honom Niels An
derszon at huar han icke drager försorgh om then elacke giärdesz
gården för Klonas ägor uthan af thes iwållande i thenne sommar
ofredh inkommer på Hambra ägorna och widare giör them ska
da, tå skall Niels Annerszon effter miäteszmanna ordom opfylla
them all then skadhe som ther åkomma kan.

Sammadagh tingfördes för retta Andersz Jönszon i Brokhult
å skattajordh och blef anklagat thet han för 3 åhr sedan tå han
war reden till Korszmäszo marknat i Wernamo förkom hans
elacke häst dher för honom och när han gick heem igen och
kom tll Broo wedh Bärga kyrcka stall han 2 elacka slem
ma stodh ifrån Jöns Börjeszon i Broo som ginge uthj een åcher
lycko uth medh landzwägen wärderade för 5 rdr. När nu thenne
Anders Jönszon huilken war een ungh nygifft bondhe heemkom af
24v thenne sin marknatz reesza och hans wähner, huilket berättas at han
af ährliga bondafolck kommen är, förnummo at han hadhe tuenne stodh
hafft i följe heem medh sigh och hadhe inga päningar bort at kiöpsla
ga medh, trodde the illa på at han något hadhe fått well bägge the
stoden emädan han giömde them hemma i skogen huar han kundhe och
icke torde hafua them oppenbahrligen, drefue förtenskull fort oppå
honom at the måtto få weeta huru han hadhe fått stoden och tå
dhe förnummo at han hadhe stulet dhem gofuo hans slächt och
förwanter sigh illa ther om at han sigh sådant orådh företaget ha
dhe i thet at ingen af slächten hadhe waret uthj något tiufuarych
te tilförende och tå the honom till sanningen tuingat hadhe huru
han stoden war tilkommen stelte the förbe:te creatur heem till
målszäganden som them mist hafuer Jöns i Broo igen och han är
till fridz stält och klagar ther intet mehra oppå, i medler tidh och
sedan han Anders Jönszon giorde thätta tiufuastycket hafuer
han gååt och huar han hafuer kunnat förstukket sigh at in
gen hafuer fått fatt på honom ty han är boendes rätt på
gräntzen wedh landamärket, förr ähnnu till thätta tinget han
är framlåkkat blefuen, thätta är een giordh giärningh och
bekiändh saek huilket tiufuen icke kan neka till, huarföre
blef han effter then kongl: strafordningen som uthgången är 653
saekfält at wedergiälla målszäganden sitt igen som han och fått
hafuer och sedan böta 5 rdr tredubbelt är 15 rdr.
cronan 5 rdr
målszäganden 5 rdr
häradzhöfdh 2 ½ rdr
häradet 2 ½ rdr

Sammadagh inlade Jönsz Månszon i Steengårdznäes gode
krafftige kiöpebref hurulunda han och hans hustru Ilin Knutz
dötter haua sigh efftersch:ne jordalåtter tilhandlat af hustruns sy
skonne nembl: Elin Pers dötter för sin arfuajord opburet 20 dr
sm:tt, ähn af Jönszas suärmoder Ingiärd Knutz och gifuet hänne
25r för sin jordh 6 dr sm:tt, ähn et aff söskonebarnen Börta Jöns opburet
för sin jordh 5 dr sm:tt, ähn Päder Vddaszon wedh Ekesziö quarna för
hans hustrus sösterlåth opburet 17 dr sm:tt och blifuer här medh
bådhe kiöpt och ärfft halfparten aff Steengårdznäs mindre 17 dr
som hans broer Knut Månszon hafuer sigh på sina barns wägnar
förbehållet.

Sammadagh framtredde för retten nembdemannen Jon Anderszon
i Bärgheem i stället för Måns Johanszon i Ångelstadh fullmyndig på
Jon Larszons wägnar i Ryia och tingskiötte Jöns Nielszon och hans
hustru Kierstin Månsza dötter 3 skiäppelandh i Ryia och therföre
opburet 12 rdr, ähn på Karin Bängtz dötters wägnar 3 skiäp
peland för 3 rdr.

Kom för retta nembdemannen Jon Anderszon i Bergheem full
myndigh på Knut Arfuedzons wägnar och tingskiötte Niels Nielszon
i Quenszlöff 1/4 i norregården i Toffta och therföre opburet 140
rdr och i efftelöfue Arfuedh i Wennaridh 5 rdr och Arfuedh i
Toffta 5 rdr.

Sammadagh framkom nembdemannen Börje Kråek i Långa
skogh fullmyndigh på Måns Froaszons wägnar i Skatebodha och ting
skiötte sin mågh Simon Ebbaszon och hans hustru Ingeborgh Månsza
dötter 1/4 i Skatebodha för 100 dr sm:tt.

Kom för retta Bengt Botolffzon i Håå fullmyndigh på Jönsz
Erickzons wägnar och Ingeborgz wägnar i Hängarph och tingskiöt
te Niella Swens dötter 1/16 mindre 1/4 i norregården i Hängarp
och therföre opburet 96 dr sm:tt.
25v Kom för retta nembdemannen Simon i Westrhult fullmyndigh på
efftersch:nes wägnar och tingskiötte Jon Gunnaszohn och hans hustru Gun
nell Trulsza dötter theras arfuajordh i Balkarph och hafuer huar
således opburet Jäppe Jute för 1/8 50 dr sm:tt och 4 dr sm:tt i
efftelöffue, Anders Jönszon i Hampna för 4 skiäppeland 20 dr
sm:tt och 1 rdr i efftelöfue, ähn af Bängt Jonszon 3 skiäppe
landh jordh för 15 dr sm:tt och medh kiöp och arff äger 1/4 och 3
skiäppelandh.

Sammadagh framkom för retta nembdemannen Per i Brä
kentorph och witnadhe huruledes Jöns Suenszon i Ösziö och
Olof Suenszon i Miäret hafua giort medh huar andra et oryg
geliget jordabyte i så måtto at Jöns Suenszon hafuer gifuet
Olof Suenszon 1/3 i Horsznäs för 1/8 i Miäret och hafuer ähntå
Jöns gifuet Oloff ther ofuan oppå till förbättringh 8 rdr
och 2 skiäpper rågh.

Kom för retta nembdemannan Arffwedh i Wiggåesza fullmyn
digh på Pär Suneszons wägnar i Miähla och tingskiötte Mickell
Pärszohn och hans hustru Sisza Jönsza dötter 1/12 af Miähla i
godhe wärdh och päningar för 44 dr sm:tt.

Framtredde för retten nembdemannen Per Månszon i Biär
szaridh fullmyndigh på Jöns Suenszons och Måns Suenszons wägnar
och tingskiötte Gudmundh Jönszohn och hans hustru Moar Otta
dötter theras arfuaiordh i Biärszaridh och therföre opburet
44 dr sm:tt och theras moder i wähnegåfwo oanszedt hon
ther till ingen byrdh hadhe 4 dr sm:tt och här medh kiöp och
arff är ägande till tuedeelen af 1/4 i Biärszaridh.
26r Sammadagh kom för retta länszmannen Andersz i Älmptåesza
och beklagadhe sigh öfuer een sin sochnebonde Niels Froaszon i Rydh
å frelsze boendes huruledes han honom på sochnastempnan tå
han står och hafuer något på öfuerheetennes wägnar at biuda och
befahla, medh een slem mun, hotelszer och skiälszordh skammeli
gen öfuerfaller, förledne annan dagh pingelszdagh länszmannen
effter predikan stodh på sochnastämpnan och påbödhat allmogen
skulle bereda sigh på mantals och boskapz pänningerna, item at
the och skulle giöra klart för the resterande rotapäningar
tå swaradhe Niels Froaszohn eij kan skee at tu will hafua in
teresse af the fyra skiälingerna, och altszå förfolgde länszman
nen medh een sleen och otuchtigh mun, ty han Niels war myc
ket drucken gången till kyrcko och i lika måtto war och
länszmannen något rusziger och beskiänkter, eblandt annat
skall Niels hafua skiält länszmannen Anders för tiuff, nu
tilspordes Niels huadh tiufuastycke han weet medh honom, ther
till han swaraar at Anders skiälte honom för een märaflän
gare och tå förekastadhe Niels länszmannen at han på afkort
ningzmöten skall hafua practicerat några hemman som han ha
dhe sådt oppå i otilbörligh afkortningh och i så måtto försnil
lat cronones skatt och uthlagor medh tionden och lätet skrifua
thet för ödhe som borde wara behållet, eblandt annat före
kastadhe Niels länszmannen at han hafuer i thätta åhr opbu
ret at Jönsze i Brunszbergh 3 rdr och blef fört för ödhe.
nu framkallades Jöns i Brunszbärgh som ther i 3 åhr bodt haf
wer och blef tilsporder huadh länszmannen hafuer fått af ho
nom och blef ther om ransakat at förbe:te hemman Brunsz
bärgh hafuer åthniutet förskoningh i ordinarie uthlagorna men
i extraord: pärtzegler måste han uthgiöra och belöper i 3 åhr
4 dr 2 öre sm:tt, här oppå hafuer han uthlagdt först 1 mantall
3 marker, ähn 1 dr, ähn 2 rdr är 3 dr, altszå hafuer länszmannen
26v aff honom intet försznillat eller taget mehra ähn honm bordhe,
belongande thet Niels Froaszohn skall hafua förekastat länszmannen
thet han skulle hafua sådt på någon jordh som skulle wara skref
wen för ödhe på afkortningszmötet så kan thet och eij heller
giöras gået, ty på een ödeåchers ändhe i Rydh sådde well An
ders 2 skiäpper men han fick ther intet gået igen, så emädan
bådhe länszmannen och Niels Froaszon hafua waret mycket
druckne och beskiänkte tå the hafua ordkastatz sin emellan
och huar andra icke annat kunna beuisza thet någon thera par
ten kan lända till meehn på ähran, ty blefue the tillrådde
sigh medh huar andra föreena, huilket the och effterkomme och
förliektes och thet the hadhe waret druckne och bullrat medh
munnen på kyrckiogården thet remitterar man till kyrc
kioheerden huilken och häradzprowst är, låtandes them therfö
re något plichta som han befinner skiäliget at wara.

Sammadagh framkom för retten Truffwedh Åkaszon i Wiszle
toffta ifrån Gydinge häradt i Danmark huilken tå han först i wå
ras wedh wårfrudagen war hijt opp reest i bögden at handla
sigh till några paer dragoxar och hadhe medh sigh 89 dr 3 marker i dan
ska cronor och annor slätt mynt och tå han om een natt kom
till at giästa hoes Jöran på Bärgzgården i Annerstadh och in
ga flere mans pärszohner låge i sasmma stugu som thenna
danske mannen hadhe taget härbärgh, ähn som Jöran then i
samma stugu bodde, Linte i Hallarph och Suen Erickzon låge
och samma natt ther medh, blef thenne danske mannen hans
päninga pungh ifrånstulen och then andre morgonen ther
effter funnes the igen mitt på gården i samma pungh och wo
ro om natten igen burne och låge uth medh een steen och tå han
Trufuedh räknadhe päningarna fehlades honom 30 dr danska
27r Om thätta måhll och ährende är noksampt tilförende på sist håldna tingh
i Ösziö blefuet examinerat och protocollerat och många tecken
ära faldne på Suen Erickzon i Hallarph huilken war till giäst
samma natt och i samma stugu hoes Jöran på Bärgzgården tå thenne
danske mannen miste päningarna och emädan Suen Erickzon i Hal
larph är kommen i fullkombliget ryckte för the 30 dr som then
danske mannen miste, skall hafua them bortstulet och förbe:te danske
man Trufuedh Åkaszohn huilken nu står här tilstädes berättas wa
ra een trowärdigh man och intet plägar omgåes medh någon osanningh
förplichtar sigh högeligen at päningarna woro så många som ho
nom ifrånstullne blefwe nembl: 30 dr, dåck seger sigh icke kun
na rätteligen lägga någon till uthan wåldgifua saken under rätten
huadh the finna här om skiäliget at wara och Suen Erickzon står
ju högeligen oppå och will wärja sigh medh een 12 manna eedh
at han oskyldiger är, förmedelst han i grofua rycktet så kom
men är, och förty uthfäste han för samma päningar och sin oskyll
digheet een 12 manna eedh till nästa tingh. I lika uthfäste och Jöran
på Bärgzgården hoes huilken i stugun päningarna bortkommo
och Linte Eszbiörnszon huilken tå och om natten där när war
huar för sigh een 12 manna eedh at dhe till päningarna eij bråtz
lighe ähre.

Sammadagh kom för retten Andersz Erlandzon i Buxhult och
kiäradhe huruledes han blifuer molesterat af Simon i Traheridh om
et löffte som Anders skulle sagdt godh före tå Krämmare Hans lät
leja sigh aff Simon i Traheridh i så måtto at ehuru Krämmare Hans
hadhe handlat medh Anders blef han öfuertalt at gåå i löffte för Hans
Pärszohn at han icke skulle rymma och tå dhe så om lejomåhlet öfuer
eens blefue och Krämmare Hans hadhe opburet een hoop päningar
nembl: 13 dr och 1 marker, Simon säjer at Anders lofuade för päningarna
han opbahr och icke för perszohnen, Anders Erlandzon protesterar
han lofuadhe slätt intet för päningarna uthan för karlen och at
27v han icke skulle giöra någon rymmare aff sigh, blef opszat till thes
the skaffa bättre witne och beskiedd dher om.

Sammadagh framkom för retten een soldat Nielsz i Hambra
medh sin hustru Ingiärdh och kiäradhe till Simon i Traheridh i så måtto
thenne Ingiärdh gick till Simon och togh af honom till låns 9 dr sm:tt
som Simon räknadhe hänne i händher och satte honom een åcher i pant
för päningarna och alldenstundh Simon i Traheridh beropar sigh på
witne at sålundha här medh skall wara handlat blef opsatt
till Simon skaffar sin witne fram, kan han tå thet beuisza är
icke mehra än skiäligt och billigt at Simon brukar panten
till thes han får sina uthlänte päningar igen.

Wrå och Sunderwrå 3/4 aff Luszhult, thesze klaga på then
nybögde sågequarns dammen som the nästan för 2 åhr sedan
hafua opbygdt at theras ängar aff theras damstämmande och o
lagliga byggande och watnetz opdämmande förderfuar theras
madängar och huar här på icke bätter skaffas blifua ängerna
i grundh förderfuadhe, the klaga och högeligen öfuer then skadhe
the nu redho i 2 åhr taget och lidet hafua, hwar om skall ran
sakas och wederböranderne stämmas till nästa tingh.

Sammadagh framkom för retta hustru Elin i Bränhult
och beklagadhe sigh öfuer Suen Vddaszohn i Örsznäs een ungh drengh
å skatta huruledes han uthj et litet barszöell hoes Inge
mar i Linnefälle hafuer sprunget fuller och galen och i sitt
druckna raszerj drogh han sin kniff och sprangh som een wildh
beszatt menniskia och wånnade aldrigh huem som wille gifua
sigh i kast medh honom at slås och perlementa och som han
så i stugun medh dragne kniffwen galen sprangh slogh och
stack rundt om sigh medh kniffwen, drabbadhe han thenne
28r quinnan hustru Elin oförwarandes och skar häller stack hän
ne uthan på handen at seenan är skadat och 4 finrar äro
blefne lytte och krumpnade, huar effter hon hafuer et ewer
deliget meenföre i sin handh, altszå saekfeltes Suen Vdda
szohn effter thet 4 Cap: i Såhram B: medh willia, först för then
fingeren näst tummen 6 marker för lytet och 9 marker för såhramåh
let, längste finger öfuan så mycket, then ther näst 3 marker för ly
tet och 6 marker för såhramåhll, item litzla finger ofuan så myc
ket, summan på thenne saeköre 12 dr.
cronan 4 dr
målszäganden 4 dr
häradzhöfdh 2 dr
häradet 2 dr
Och lystes kongl: fredh parterna emillan at ingen må then andre
skadhe giöra heller hempnas på huar andra öfuer thenne domb, uedh
then plicht och straff, hoo thet giör, som finnes i eedzöre måhll
och Sueriges lagh, dåch uthlofuadhe några gode män theszföruthan
at winlägga sigh när the komma heem at föreena them at hon meh
ra skall bekomma ähn förbe:t är för sin tagne skadha.

Sammadagh framkom för retta Gummar i Ällinge ochså på si
ne och sina hustrus söskones och söskonebarns wägnar the mån
ga äro och beklaga sigh högeligen öfuer Jöns i Hökalt, Jon i
Biörstorph och the andra å then sidan om något gammalt arff ef
ter sahl: Suen Nielszon i Hällerna huilken blef dödh för 26
åhr sedan och hans barnabarn komma nu och quällia ther oppå
at them icke är rätt skiett häller fått arfwet uth så mycket
them bordhe, ähn äro the och kompne i qwall och oenigheet medh
huar andra effter sahl: Suens effterlefuerska hustru Suenborgh
i Hällerna huilken nu i sin höga ållderdomb i julasz hoes sin
sohn Jöns i Hökalt dödh bleff och tå hon war begrafwen
hafua arfuingerna bytt huadh hon åtte och fans tilstädes
doch hafua een stoer misztancke till Jöns i Hökalt at han
28v skall hafwa af godzet som till arfz fallet war åthskillige pertze
gler undandolt som intet på bytet skall wara framkommet, Jöns
i Hökalt swarar alt alt huadh hans moder åtte thet minsta medh
thet mästa är framburet och will ther the älliest eij wela troo giö
ra them een 6 manna eedh ther oppå undantagandes något som han
skall särskilt hafua Jöns i Hökalt testamenterat för sin sohnliga
omwårdnat uthj sin höga ållder emot huilket testamente Gun
nar och hans samarfua protestera och för goet intet ärkiänna
wela och emädan cappellanen wällärde h:r Jon i Runkarph
skulle hafua hört hännes bekiännelsze tå thätta skiedde och
emädan h:r Joen intet nu är här tilstädes, ty blifuer ther medh
så wida upsatt till thes h:r Joen kommer tillstädes och mån få
höra huadh bekiännelsze then gambla quinnan giorde. Ähn
beklagadhe sigh Jöns i Hökalt at Gummar i Ällinge hafuer kal
lat honom een fölabrynare, här om blef frågat huadh ther
medh skulle förstås, swarade Gunnar, dhet må Jöns seja sielff,
och Jöns gaf tilkiänna at han hadhe een fölszing tå blef honom
af andra inbillat och tilstyrkt at ther han togo een brynesteen
och brynte fölszingen i pannan neder igenom till thes håret ginge
slätt af och in på bara kiöttet tå skulle på heela thet streket
wäxa huitt håhr igen och i så måtto fölszingen blifua blä
seter, men thätta beplichtar sigh Jöns i Hökalt på thet högsta
at han icke thet giorde uthan een löparepoike war tijt kom
men ebland hans gåszar och the förrettade thätta närreriet.
Gunnar och Jöns i Hökalt huilka ära swågrar medh huar
andra tillråddes och förmantes at the afstå medh sådant
otidigt förehafuandhe och lefua som goda wähner och grannar böh
ra at giöra och således ther medh togo affträdh.

Ähn framkom hustru Ingiärdh i Linhult huilken är Jönszas
syster i Hökalt och sigh högeligen beklagade öfuer bådhe Jöns
i Hökalt och Jon Suenszon i Biörstorph thet hon hafwer
waret aff medh sin fädernesziordh i 26 åhr och mödernes
29r jordh i 12 åhr, som thenne hennes bröder hafua brukat jorden och ingen
lejo gifuet hänne therföre uthan allenast för 9 åhr af Gummar i
Ällinge och 4 åhrs lejo kiännas thesze förbe:te wedh, Niels, Joen
Suenszon och Jöns i Hökalt och thet måste dhe hänne förnöja, blef
förtenskull för thenne gången förbe:te pärszohner alfuarligen till
rådt at the taga sigh et paer goda män uthöfuer och hålla een
ricktigh afräkningh medh hustru Ingiärdh i Linhult och låtha hen
ne blifua förnögdh huadh hon i så måtto medh rätta tilkommer
huilket the och uthlofuadhe, giöra the thet och icke, tå will rät
ten giöra hänne hustru Ingiärdh i Linhult thet adsistentze
som saken fordrar och kräfuer.

Sammadagh framkom Nielsz Månszon i Wägla och bekla
gadhe sigh öfuer sina gårdmän Åke och Harall at nu i förledet åhr
gården brann aff wådeeldh och thenne Niels hadhe eelden emot
sin willia uthsatt, nu treskas han och icke will något weder
giälla them som skadan lidit hafua, oansedt han intet gået
äger, så är här om tilförne i förleden höstas på tinget i
Juddhult blefuet förhandlat i häradzhöfdingens närwaru
och huadh tå blef afsagdt ther skulle the rätta sigh effter.

Kom fram för retta Jon i Bohoek beklagandes sigh wara
kallat och skiält betzlatiuff af Lars Jönszon i Hampna een ungh
drängh och will änteligen för et sådant hastigt förfluget
skiälszordh fästa lagh, huilket rätten först thet uptager ther
om ransaka, huru wida thet kan behöfuas och af nöden wa
ra, saken hafuer sigh således, för några åhr sedan war then
ne Joen i Bohoek medh een heell hoop sina grannar dragne
till kiöpstadz åth Helsingborgz marknat, tå the så i wägen
wandradhe fann Jon i Bohoek et betzell, uthom gräntzen i Dan
marck, kunne föga mycket wara wärdt och när han
29v framkom till kiöpstaden gaf han sina grannar och stalbröder
them thet tilkiänna och togh them till rådz huadh han skulle giö
ra medh thet betzelet, tå wore the alla samsz om och kiöpte
sigh 3 eller 4 kannor danskt öell för thet och altszå lades
ther intet dolszmåll oppå, thätta förstår sigh intet thenna unge drängen
bättre oppå uthan glopar sådant uth och skiäller Joen i Bo
hoek för en betzlatiuf som alla dagar är och hafuer waret
een ärligh karll för huilket thenne unge drängen nu myc
ket bedz före, så emädan häruthinnan icke behöfues större widlöfftigheet
ty blef Jon i Bohoek för samma betzell fridömbdh och frisagdh och för
budet at ingen må honom för samma betzell förkasta wedh laghliget
straf tilgiörandes, så blef och drängen Lars Jönszon af sitt oför
ståndh skull för thenne gången förlåtet.

Kom för retta Torsten och Ingemar i Hellhult och sigh beswära
dhe öfuer Lille Måns och Jon i Håå at the nu i förledne wårasz
kiörde the 8 ungh swin på theras skogh och owiterligen togo dhe them
tädan tå dhe aff wåhrållonen woro goda blefna och weeta them
ingen taek therföre, blef afsagdt at Måns och Jon i Håå skulle
förnöja them een skiäligh swinalejo uthan någon motszäjelsze
och weeta them thes föruthan något nöjo at giöra för then möda
och beszwär the skulle hafua at igenlägga ängarna som sam
ma swin oprotat hafua.

Kom för retta Jon Jönszon i Rydh och kiärade öfwer Peder
Simonszon i Skaffta thet han kiöpte af hans hustrus broder
Giszll i Hampna et paer oxar och lofuadhe honom för them 15
rdr. 10 rdr bekiänner Jon ther på wara bethalte och 5 rdr
stå till rest, Lars Suenszon i Horn huilken bodde i gårdh medh
Giszll witnadhe effter aflagdan eedh sålunda at han weet och
sågh tå Giszell som döder är handladhe medh Pär i Skaffta om
oxarna och at han icke mehra opbahr på samma oxagiäll
30r the wore sams om 15 rdr, mehr ähn 5 hela rdr första gången och
andre gången 1 stodh för 5 rdr och 5 rdr stodo till räst tå
Giszll dödh blef som hans effterlåtna enkia Karin nu fordrar och
kräfier och han Pär i Skaffta medh fåfänga ändskyllningar hwekar
thet blef afdömbdt at Pär skall samma förbe:te 5 rdr owäger
ligen och nu genast till enkian bethala, skeer thet icke medh godhe
tå må häradz prophossen them uthaf Pär uthpanta så at enkian
kan klagelöes till fredz stelt blifua.

Swen Månszon i Ällinge å frelsze sakfeltes för een slängh
han slogh Olof Nannaszon i Horn öfwer hufwudet och giorde ho
nom et kiöttsåer effter thet 20 Cap: i Såram B: 6 marker.
f: huszbonden 1 ½ marker
målszäganden 3 marker
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra

I lika måtto een vngh drängh Anders Knutzon i Hampna för et
kiöttsåer han giorde Jöns Biörszohn i Ällinge effter thet 20
Cap: i Såram B: 6 marker.
f: huszbonden 1 ½ marker
målszäganden 3 marker
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra

Sammadagh sakfeltes Jöran Bengtzon i Balkarph å frel
sze för et fullszåhra han hadhe slaget Bengt Steenszon i Linsz
hult effter thet 6 Cap: i Såram B: medh willia 20 marker.
f: huszbonden 6 marker 5 8
målszäganden 6 marker 5 8
häradzhöfdh 3 marker 2 16
häradet 3 marker 2 16
30v Swen i Linszhult förekastar och beskyllar Jöran Bengtzon
i Balkarph at han skall nu nyligast hafua flott råmerke ther om
blefue thesze af nembden förordnade at ransaka, nembl: Arff
wedh i Wiggåesza, Jon Anderszon i Bärgheem, Pär Annerson ibm
och Simon i Westrhult och när the sålunda ther om ransakat hafua
skolla the å nästa tingh weeta rätten godh beskied at giöra om
han ther till är bråtzligh eller icke.

Kom för retta Peder Bengtzon i Hyltåchra och beswärade
sigh öfuer fordom fougden Harall Trolle i Isziöa och åthalar thet han
skall hafua någon jordh practicerat medh wåldh sigh till i Isziöa
och icke tilbörligen betalt, huar oppå Harall Trolle hafuer be
kommet lagafångz bref, uthgifuet af fordom laghläszaren sahl.
Niels Eskielszon dat: d 17 Martij 1645. Peder Bengtzon
klagar at han är ägande till 1/8 i Isziöa i så måtto, först
hadhe han byrden i jorden och lät leja sigh till knecht, af sam
ma lejomåll togh han 50 dr sm:tt, een deell opbahr Jönsz
Sohnaszon af thenne Pär Bengtzon och een deell af hans moor
broder Gummar i Ällinge, och ther medh drogh han sin koes
åth Tyszlandh. Belongande at han skall hafua någon jord
som han förmenar at tillgå i Isziöa, ther finner man huarken
skiäll häller beskied till, helst mädan well:t Harall Trolle
beuiszar bådhe medh sin boek och lagafångz bref at han then
siste päningh medh then första i Isziöa gårdh betalt hafuer, men
andra räkningar och wänningar må han sökia sin morbro
der Gummar i Ällinge. Angående then 1/8 som Pär Bengt
son quällier oppå så är han så well som then andre 1/8
betalt som följer. Anno 1644 d 20 Maij hafuer iagh
lefuererat till Gunnar i Hyltåchra oppå 1/4 af Isziöa som
Johans oppå sin sohns wägnar emot taga skulle uthj sm:tt
wärde 30 dr, Simon i Hyltåchra är här till witne, 644 d
23 Junij vthj Isziöa hafuer iagh betalt Jon i Bohok på förbe:te
31r aff Isziöa som sahl: Jöns Sohnaszon honom war skyldigh och ha
dhe honom pantsatt et jordabreff som lyder på ½ Isziöa gårdh
päningar 14 rdr, 644 d 6 Aug: vthi Isziöa lefrerat
Gunnar i Hyltåchra och hans hustru Johana, dher till witne, Simon
i Hyltåekra och Mårten Hindrickzon peningar 10 rdr, 1645 d
19 Feb: vthj Isziöa afräknat medh Pär och Gunnar i Hylt
åekra af 644 åhrs uthlagor för sahl: Jon i Ekenäs, dherfö
re dhe skolla contentera Johana päningar 9 dr och dher medh haf
wer Johana äller någon annan intet mehra at fordra på dhen
fiärdingen i Isziöa [..] 75 dr.

Sammadagh framkom för retta een gammull reuttare
och reskaffens man Jacob Katt i Kanarph huilken är kommen i
uppenbahr qwall, ryckte och slem bespottelsze huruledes at i
höstas om Mickelszmäszo han lät wallakka sin rustninga
häst, tå gick thet intet bättre häller lyckeligare aff ähn hästen
bleff dödh, af samma tilfälle ther effter och är honom blefuet be
skyllat thet han skulle sielf flaget huden af honom, emot huil
ket han på thet högsta protesterar och beplichtar sigh högeligen
dhet ingalunda giort hafua, mycket mindre weet när thet skeed
de, häller och tilrådde och tilstyrkte sådant giöras skulle, för
huilken orsaek skull han icke allenast af sin ryttmästare uthan
af the andre officrerer, gemene och sine cammerater blifuer myc
ket wahnwyrdat, huilket och nu här för rätten står Swen
Trummetare af samma compagnie medh cornetens Christopher
Wiekmans sohn, föregifua och säja at huar han icke kan
purgera sigh ifrån thetta ryckte och beuisza sin oskyldigheet
så wela the slätt intet lida honom i sitt cammeratskaph, mycket
mindre under compagniet, men sant är dhet at et ogifft gånge
quinfolck hafuer flaget huden af hästen nembl: Segredh Mårtens
dötter och gick så sedan sin koes ifrån huszbonden och doldhe
thet intet uthan sadhe thet bådhe för een och annor, samma quinfolch
31v är och undertiden något fånachtigh huilket och några berättar
men Jacob Katt för sin perszohn at han thet icke giorde eij häl
ler befallte, mycket mindre afwiste när huden flogz af hästen
uthfäste han effter sin trägne begiäran een 12 manna eedh till
nästa tingh för sigh, sin hustru, barn och tiänstefolck.

Kom för retta Swen Håkonszon i Hårszaberga fullmyndigh
på Päder Månszons wägnar i Hårszabärga och tingskiötte Päder
Håkonszon och hans hustru Börta Sohna dötter 1/4 i Hårszabärga
millangården och therföre opburet 70 rdr och i efftelöfwe
10 marker, berättas och betygas at thenne gårdafiärdingh hafuer
waret opbuden öfuer 3 åhr och nästom frendom heembuden.

Sammadagh framkommo för retten Boo Månszon i Bäkkaridh
och hans gårdman Jon Månszon huilka woro oeensze om några
birkedungar i thet at then eene gången effter then andra
hafua the bytt och åter refwet thet op och alt waret ostän
digt och nu begiära och nämpna thesze godhe män huilka them
och theras tuist wåldgifua och som the nu giöra them emillan
skall thet och blifua stadigt ther wedh och äro these ther till
kalladhe, Jon Jönszon i Rydh, Simon i Westrhult, Pär och
Jon Annerszon i Bärgheem.

Kom för retten munsterskriffwaren Jöran Nielszon i Böek
hult och framwiste een zedell som welb: öfwersten Håkon
Nielszon Skytte hafuer skrefuet fordom länszmannen Vd
der i Öeszlöff till angående then knechten Niels Pärszohn
som för 8 åhr sedan blef skrefuen, tå han tiänte hoes Udder i
Öeszlöf, huaruthinnan welb: h:r öfuersten hafuer tillrådt
32r Vdder at han skulle förnöja knechten och ställa honom klagelöes, i
betrachtande at han war hans lagstadde drängh tå han blef skrefuen
till knecht, oärachtat han för några åhr sedan hafuer upboret och
bekommet rotepäningar 16 rdr. Munsterskrifuaren Jöran Nielson
förmenar at rätten skall uptaga thenne saken och dömma ther oppå
så är nu ther på honom till swar gifuet, et är dhet at Udder är
här intet tilstädes och för thet andra seer man intet medh huadh skiäll
thenne solldaten Niels Pärszohn kan hafua mehra uthaf Udder till
at fordra ähn som the 16 rdr han undfånget hafuer och är på
een generall munstringh sådant honom pålagdt, widare will rätten
sigh här medh intet befatta.

Sammadagh inlades i retten ett krafftigt kiöpebreff och ther
uthöfuer till witnes häradzprousten wyrdige och wällärde m:r And: Me
[..] kyrckioheerde i Agunnaridh, lagläszaren well:t Jöns Håkonson i
[..] och häradzfougden well:t Anders Larszon vthgifuet af Erick
Jönszon Kiöpare i Tutaredt dat: d 25 Octob: 1653 vthj huilket
kiöpebreff han Erick Kiöpare bekiänner sigh af frij willia och be
rådde modhe hafua undt och såldt Steen Erickzon och hans hustru
Börta Birga dötter ½ Prångaregården i Tutaredz by som är hans
egen afflingejordh och therföre opburet 80 rdr och för inredzell
i huszen 8 rdr, ähn hafuer Steen igenlöst een kållgård för 11
[..] sm:tt och oansedt at Erick Kiöpare hafuer gifuet Steen
Erickzon ther oppå sitt bewijs under ährlige dannemäns nampn
som ther uthöfuer till witnes hafua kallade waret Anno 1652
uthj Octob: månadt är dock ther oppå icke folgt någon tingskiöt
ningh förr ähnnu och är samma halfue Prångaregården i me
dler tidh upbuden och lagstånden.
32v Sammadagh och eblandh andra ährender som tå lagligen vpto
ges, förhandlades och afdömbdes, framträdde för rätten Bengt Pärszon i
Flattinge een siukligh förlammat bråttfälling och insinuerade i rätten
sin kyrckioheerdes till Hwitaridz pastorat wyrdige och höglärde m:r
Niels Rubenij gifna och underskrefna sochnabewijs under hans egen handh
medh kyrkiones sex mäns nampn och bomärke ther sammastädes om
thenne ynkelige bråttfällingens Bängt Pärszons wilkår och lägen
heet huilket sochnebewijs här för sittiande rätten upläszet är
och icke allenast een part af nämbden uthan och mången ährligh
man som kiänna thenne bråttfällingen witna hans siuklige lä
genheet sålundha sandh wara, nu tildrogh sigh på sidsta håldne uth
skrifningh d 2 Februarij näst förledne som höltz i Liungby, blef ut
skrefuen till knecht i samma sockn som thenne bråttfällingen hafuer
sitt tilhåldh wedh nampn Jöns häller Anders Ollszon i Hålje och
thet skiedde på rätta uthskrifningen men huru then samme hafuer
han practicerat sitt nampn uth och låtet sättia thenne brått
fällingens nampn för sigh in igen, huarföre intercederar icke
allenast thenne tingzrätt uthan och huar man som stå här för rätten
ödhmiukeligen fälla förböhn för thenne bråttfällingen Bängdt
Pärszon at han måtte ifrån knechta beszwär förloszat och
hulpen blifua och at han måtte stå knecht som först in
satter blef på rätta uthskrifningen.

Sammadagh kom för retta Nielsz Erlandzon i Hällerna
och på sine och sin hustrus Karin Niels dötters wägnar bekiände thet
han hafuer giort et oryggeliget jordabyte medh Lars E
skielszohn i Ösziö och hans hustru Ingredh Niels dötter i så måtto
at Niels Erlandzon hafuer gifuet Lars Eskielszon 1/6 sin hu
strus jordh i norregården i Ösziö för 1/8 i söndregården i
Hällerna, ähn hafuer Niels Erlandzon medh sin förra hustru
33r kiöpt mädan hon leffdhe af Jon Swenszohn och Swen Swenszohn 
een halff fiärdingh ther sammastädes och gifuet them therföre 38
dr sm:tt så at thätta blifuer tilhopa bådhe medh byte och kiöph een
heell fiärdingh i söndregården i Hällerna, ähn hafuer Nielsz
Erlandzon kiöpt et skiäppelandh theszföruthan af then andre
fiärdingen aff Gummundh Eskielszon och gifuet honom ther
före 12 dr sm:tt.

Sammadagh framkom för retta Larsz Eskielszon i Ösziö och
på sine och sin hustrus Ingredh Niels dötters wägnar bekiände
thet han hafuer giort et oryggeliget jordabyte medh Nielsz
Erlandzon i Hällerna och hans hustru Karin Niels dötter i
så måtto at Lars Eskielszon hafuer gifuet Niels Erlandzohn
een åttingh i söndregården i Hällerna för een siättingh i
norregården i Ösziö, ähn Pär i Bräkentorph fullmyndigh
af Larszes hustru syster Ingredh Niels dötter at tingskiöta
Lars Eskielszon 8 skiäppelandh ther sammastädes för 21
rdr och blifuer förtenskull bådhe medh arff, byte och kiöph
som Lars Eskielszohn äger een siättingh och 8 skiäppelandh.
33v Anno 1654 den 25, 26 och 27 Octobris höltz
laga tingh medh Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada
närwarandes cronones befallningzman ehrligh och well:t An
ders Larszon i Tärnhult sampt häradz eedszworne nämbdemän.

  Nämbden  
Pär Månszon i Biärszaridh Jon i Snälszböke Jon Jönszon i Rydh
Måns Johanszon i Ångelstadh Pär i Bräkentorph Åke i Ragnellekiöp
Börje i Långaskogh Arfuedh i Wiggåsza Simon i Wästrhult
Jon i Bärgheem Jon Nielszon i Ifla Pär i Bärgheem

Gårdar blifwa nu sålunda vpbudne på thetta tinget
1/4 i norregården i Läszaredh 3
1/4 i Hästhult i Wrå sochn 3
1/5 i Miähla i Torpa sochn 3
½ Balköö i Torpa sochn 3
1/4 i Extorph i Nöttia sochn 3
1/4 af Siöboa i Traheridh sochn 3
½ Wästrhult 3
1/3 i wästregården i Tutaridh 3
1/12 af Bonda gårdh i Quänarph 3
2 tunnelandh i Flobodha 3
1/5 af norregården i Linnefälle 3
1/4 i Örsznäes 3
10 skiäppelandh i Groarydh 3
1/4 och 1/8 i Skierfwe 3
1/5 af 1/3 i Örnafälla 3
½ norregården i Markaridh 3
1/3 af söndregården i Mistrhult 3
1/4 af östregården i Klint 3
10 skiäppelandh i Steenszhult 3
1/3 af Boalt 3
1/8 i Ällinge 3
1/3 i norregården i Hårszabärga 3
1/12 af söndregården i Siuhult 3
tuedelen af 1/3 i skattag: i Bäck 3
34r 1/3 af östregården i Rydh 3
½ Biörszagården i Boarph 3
1/4 i Kiäringe 3
1/4 i Hålegården i Haneba 2
1/4 af Muraregården i Tutarydh 2
1/4 i Språkzhult 2
3/8 i öfregården i Grönö 2
1/4 i Giöszhult 2
1/3 i södra Finhult 2
1/4 i söndregården i Wennaridh 2
1/5 i Skinnarszböke 2
½ Åhllhult i Markaridh sochn 2
1/8 af Stafrhult 2
½ gårdh och ½ fiärdingh i Skölszbögdh 2
1/20 part i Buxhult 2
1/3 i Hellhult 2
1/7 i Staffsätra 2
1/8 af söndregården i Grönö 2
1/12 i Böllminge 2
1/6 i wästregården i Extorph 2
Lillaridh i Giöteridh sochn 2 frelsze
½ i Måszlidh 1
½ och 1 skiäppelandh i Groszhult i Hallredh S. 1
1/8 af storegården i Skiäkkarp 1
1/4 af nedregården i Quenszlöf 1
1/6 af wästregården i Bärgheem 1
1/4 i Balkarph 1

frelsze:
Biärszgården i Annerstad by
Konna Erick åboer 1
Hyltan i Ångelstadh sochn 1 
Bolmstadh 1
ibidem 1

8 skiäppelandh i Östraby 1
34v 1/4 i Kiöphult i Markaridh sochn 1
1/4 i Örnafälla i Markaridh sochn 1
1/4 i Språkzhult 1
1/8 i Alenszkiöp 1
½ norregården i Bäkkaridh 1
1/8 i öfra Röszhult 1
½ Hårszabärga 1
3/5 i Gunghult 1
1/4 mindre 11 skiäppeland i Rateridh 1
1 broderlått och 2 systerlåtter i Förarp och Stahult 1 frelsze
1 tunnelandh 1
1/3 af Bäck i Kånna sochn 1

Kom åter för retta edelle och welb: Johan Gyllenswärdh
fordom reutmästare och oansedt at hans welb:ht bekom een cita
tion på edelle och welb: fru fru Sophia Stenbåck i förleden
höstas på Ronborna tingh d [..]1653 och welbe:te welb:
fru skulle antingen sielf häller hännes fullmächtige comparera
på nästföljande laga tingh i Sunnerbo häradt och framtee
huadh skiäll hon hafuer at possidera Skyttetorpet huilket
skall wara bygdt på Dörarpa ägor uthj huilken by welb:
reutmästaren är ägande 8 lb smör ränta och förtenskul blef
honom nu till welb: fruen dhen andre citationen bewilliat.

Kom för retta Peder Suenszon i Pärsztorph på Bolmszöö och
besuärade sigh öfuer een fattigh scholas pärszohn barnfödd här i
Sunnerbo häradt wedh nampn Petrus Petrj i Boalt at nu
för kort tidh sedan hadhe Päder Suneszon leegdt honom et stodh
något bort på sin sochnegångh fritt och färdigt och i heem
wägen han hadhe sändt stodet ifrån sigh och skulle swäm
mas af een ungh gåsze öfuer et sundh blef stodet borte
35r och drunknadhe, här om blefue the förliekte at förbe:te
schole pärszohn gifuer Päder Swenszon halfua stodetz
wärde igen och dher medh togo affträdh.

Sammadagh tingfördes för retta sahl: welb: Carll Hårdz frelsze
bondhe Jöns Ambiörnszohn i Östraby huilken hafuer belägrat E
lin Jons dötter i samma förbe:te gårdh huilket lägerszmåhll och
eenfalta hoor dhe båden bekiänna såszom och äro dhe huar
andra skylle doch icke närmare ähn bägge till tredie, blef
we dhe fördenskull saekfelte effter kongl: strafordningh.
Jöns Ambiörnszohn 80 dr
f: huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöfdh 13 dr 21 8
häradet 13 dr 21 8
Elin Jons dötter 40 dr
f: huszbonden 26 dr 21 8
häradzhöfdh 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8
Och stå uppenbahra skrifft.

Sammadagh framkom gårdzfougden på Rönnäsza säte
gårdh och welb: jungfru Hillewedh Siöbladz tiänare Erick
Suenszon ogifft pärszohn beklagandes sigh at wara wahn
rycktat af onda förthalare och falska tungor för sin jung
frus piga Elsza Lars dötter thet hon icke skulle wara frij 
för hans perszohns umgiänge oärachtet thet hon är befriat
om ächtenskaph af een bondadrängh af huilket tillfälle
och orsaek drägnen tweka och icke will hålla fort i sitt
föra löffte och ächtenskapz fullbordan medh Elsza Lars dötter
nu ehuru well man aldrigh hafuer hört om welb: jungfru
Hillewedz tiänare Erick Suenszon och jungfruens piga
35v Elsza Lars dötter annat ähn dhet ährliget och gået är, liekuell är
dhätta squallret och löesza snakket på them kastat och för
orsakat af et skiämt Johan Ringh skall een gångh hafua sutet
drucken på Rönnäes och discurerat huilket nu Johan
Ringh betygar uthj sin zedell som här är upläszen blefuen at
han intet meente dher medh som ähran skulle lända till förkleningh
nämbdemannen Åke i Ragnellekiöp som boor ther i sochnen swor på
siäll och saligheet at thet är intet annat ähn lögn och lapperj
ty blefue förbe:te unga persohner Erick Suenszon och Elsza
Lars dötter för huars annars olofliga umgiänge friärkiände
och förbudet at ingen må ther oppå quällia medh mindre han
kan thät skiäligen beuisza heller och plichta som lagh förmår.

Kom för retta länszmannen Börie Kråek i Långaskogh och gaff
rätten tilkiänna om någre grofue skiälszordh som äro faldne emil
lan Andersz Nielszon i Lönszhult å skattajordh och Jöns Jönszon i
Lönszhult å frelsze, huilket således hafua sigh förorsakatat nu
i söndagz om natt, länszmannen war i et giästabudh ther i Lönsz
hult, eblandh annat sadhe Anders Nielszon åth länszmannen, Jönsz
Jönszon gick till Gudz bord idagh thet undrar iagh han giöra wille
effter han weet huadh krakeell osz är emillan och förr ähn wij
förliekte blefwe, aff iwållande at Anders war misztänkt
om een bill som blef bortstulen för Jöns och Anders skulle
waret bråtzligh åth den och honom bortstullet och sedan smidt
op den hoes Fiskare Nielszon een yxesmedh i Agunnaredh sochn
eblandh annat discurs Anders hadhe medh länszmannen sadhe han,
effter han hafuer sagdt sådant om migh will iagh säga något om
honom så at den skall well komma som skall rifuas medh honom
eij sadhe länszmanne, för Gudh huadh skall thet wara, jo men
sadhe han, Jöns sadhe för migh swarade Anders at Jönszas bro
der Tufwe Jönszon i samma gårdh och hans hustru Mächtilla
36r Simons dötter skulle hafua myrdt barn som han rådde hänne mädan dhe
woro i fäste, ähn sadhe Anders, Jöns hafuer och kiöpt et rådiur
af een skiött och dansk Oloff fiskare i Hallaredh sochn, i lika måt
to sadhe Anders, Jöns hafuer och dhes föruthan skutet sielff et rå
diur, och länszmannen togh witne på thenne beskyllningen och togh
dhem i borgen och stämbde dhem till tinget, nu tilspordes Anders om
han hafuer något emot länszmannens berättelsze, ther till suarade
han neij, uthan wara så tillgånget som länszmannen hafuer re
fererat, Anders och Jöns stå huar andra till muns, först om
barnamordet, Jöns seger högeligen och beplichteligen neij, at
han sadhe det aldrigh huarken för Anders eller någon annan
Anders swarar honom i munnen igen trenne gånger är dhet skiett
dhen förste gången i hans egen stugu, andre gången på wedka
sten dher dhe stodho och skuro sönder några [..] och
tredie gången på hans ladha tå Anders stodh och trask medh honom
här står Tuffwe så nähr och hörer på thenne handelen och swa
rar här till, om dhätta skall drabba honom och hans hustru
då will han fästa lagh medh 12 män at huarken han eller hans
hustru är till thenne grofua beskyllningen bråtzlige, An
ders tilråddes om han hafuer waret för rundh i thenne til
witelszen han wille ähnnu rätta sigh, han swarar at han
will ewentyra ähran om Jöns Jönszon gåer lagh at han icke
sadhe thet för honom och effter Jöns Jönszon på thet högsta till
biuder sigh till wärjemåll at af honom een sådan grof be
skyllningh fält är, ty kan rätten och nämbden honnom icke för
wägra, uthan honom een 12 manna eedh effterlåtes, at uth
fästa till nästa tingh at han aldrigh nämbdhe thet Tufwe och
hans hustru myrde barn tå dhe woro i fäste, men belongande
om rådiuren så swarar Jöns Jönszon ther till at han under sam
ma sin uthfäste eedh weet huarken skiäll häller beskiedd myc
ket mindre något rådiur skutet i all sin lifztidh, men et diur
36v kiöpte han aff Oloff Skiött som han kom till honom bährandes medh
och thet gaff han honom i matwarur till 3 marka wärde
altså blifuer thet een serdeles saek om rådiuret för huil
ket Olof Skiött skall stämmas at swara som rådiuret
sålt och skutet hafuer, tå Oloff och Jöns kunna stå huar
andra till muns om rådiursz kiöpet så tillgånget är, An
ders Nielszon och Jöns Jönszzon som medh huar andra uthj een
sådan groff widlöfftigheet inwickladhe äre, satte borgen
för sigh till nästa tingh, tå thenna saken medh them skall uthfördt
och laghligen åthskildt blifwa.

Sammadagh tingförde wellachtadt Jacob Bråddaszon Tuffwedh
Larszon i Åhrhult i Markaridh sochn een gifft skattebonde huilken
är kommen i et oppenbahra ryckte för Botell Olofz dötter i
samma gårdh i Åhrhult een löeszkåhna huar emot Tuffwedh hö
geligen protesterar sigh till samma ryckte oskyldigh wara
vthan kånan bekiänner in på Tuffwesz sohn Clemet
Tuffwaszohn een vngh drängh huilken bekiänner sigh at wa
ra skyldigh till then tiukka buken Botell står nu medh
ehuru flitigt man dhem alle try särskilt examinerar
fåer man huarken thera till någon annan bekiännelsze
ähnnu thenne gången giöres, altszå finner rätten rådsampt
at skiuta thenne saken op till nästa tingh, i medler tidh gåer
wedh sigh för thet eena, huadh bekiännelsze kåhnan giör tå hon
födher barn, för thet andra at Tufwes gårdfolch må kom
ma tilstädes ifrån huilka thätta rycktet näst är härkom
met och Tufwedh åthniuter så länge borgen, sammaledes
kåhnan Botell blifuer och så wida i borgen så at dhe på
anfordra måga comparera och tilstädes finnas.
37r Sammadagh framkom för retta Jönszas mågh i Fageråes i
Bergh sochn och Norwidinge häradt Måns i Måhlen huilken hafuer
låtet stämma hustru Bängta Jörans dötter i Torph i Marka
ridh sochn om et gammalt giäll som Jöns i Fageråes skulle hafua
hafft at kräfia effter hustru Bengtas sahl: man Pär Nielszon i Tånne
ridh huilken för ähn 11 eller 12 åhr sedan är dödh blefuen
nembl: 7 rdr, förbe:te Pär Nielszon hadhe tilförne waret boen
des oppe i Wästra häradt och förmedelst sine gallne kiöpslagnin
gar wickladhe han sigh in uthj stora och olöszliga giäll och
blef för them så hårdt trängder at thet togz up af honom alt thet
han åtte, måste altszå wika ther ifrån och hijt uth till gräntzen
och togh sigh huszawahre i Tånneridh och blef brukat för grän
szeridare, i medler tidh wart han dödh blefuen och lempnade sna
rast sagdt ingen tingh effter sigh uthan the många och stora giällen
och then fattiga änkian hadhe åth sigh och sina barn ingen tingh at
nähra sigh medh uthan dhet hon kunde arbetha åth folck och tiäna
sigh medh sina händer i prästegården Vlszbäk och annorstädes
liekwell blef hon dageligen heemsöekt uthaf giällenärerna
them henne fordrade och krafdhe och omsider wiste sigh ingen
annan uthwägh uthan Anno 648 d 30 Octob: höltz laga tingh i
Hampnada gick förbe:te änkia Bengta Jörans dötter in för welb:
härren landzhöfdingen h:r Bängt Bagge och rätten och gaf sin
nödh och sorgeliga tilståndh tilkiänna begiärandes at the wille
hänne någon tröst och hugswalelsze meddeela och tilbödh ähnnu
till öfuerflödh undantagandes the upsletne kläderna hon
stodh uthj upgifua åth giällenärerna om något i hennes fatti
ga boo finnas kunde at hännes plåga måtte eengångh fåå
een ände, blef förtenskull länszmannen well:t Jacob
Brådzon imponerat thet han medh tuenne andre goda män
skulle optechna huadh hoes hänne i hennes fattiga förmögen
heet finna kunde och sedan skulle thet å 3 laga tingh
37v giällenärerna heembiudas om någon funnetz som wore tiänt dher
medh huilket och så skiedde, pertzeglerna blefue optechnade thet
minsta medh thet mästa ehuru ringa thet war och kunde icke högre
blifua wärdt ähn till 12 dr, när hon sålunda thätta eengångh
war quitt gången blef afsagdt ingen skulle hafua widare
macht hänne at tuinga om något gammalt giäll som hännes
man giort hadhe, huar till hon blef frikallat intet widare
swara skulle, antingen tå Gudh täktes hänne till et annat
gifftermåhll och förszwar försyna häller och något gått hänne
uthj sin änkieståndh beskiärt blefue, och thätta är thenne giällenä
raren Jöns i Fageråes så well som andra flere till et full
kombliget swar och effterrättelsze gifuet.

Sammadagh tingfördes Jon Nielszon i Östragårdh i
Wedåsza een frelszebonde för rätta och blef anklagat hafua e
mot H: K: M:tz wår aldranådigste konungz förbudh reest öf
wer gräntzen 8 dagar för Mickelszmäszo sedan een och hwar
högeligen war förbudet at draga uthöfuer på dhe besmittadhe
pestilentziske orter huar emot thenne Joen intet neka kan
eij häller hafuer något at förewända uthan allenast för
päninge trångh skull, hafuer och thenne Jon Nielszon ähnnu 2
sina söhner nu nyligast affärdat åth Skåhne medh et
partie humble at dhe ähnnu äro borte och icke heem
kompne, jämwell Wästen i Wedåsza medh några flere
såszom och bönderna på Älmptarydh huilka och nampn
gifuas at wara uthreeste öfuer gräntzen åth Danmark
på dhe besmittadhe orter aff peste huilka skola tagas
i stark borgen och swara på nästa tingh och allden
38r stundh thenne Joen Nielszon mycket bedz före om thenne sin
förszeelsze och är een gammull man såszom och 8 dagar
giorde dhenne reeszan för Mickelszmäszo och förplichtar sigh
högeligen at han hafuer skydt och flydt ther siukdomen
hafuer waret beszmittat huarföre bleff han saekfelt till
öfuerheetennes widare förklaringh för förbudet 40 marker.
cronan 26 marker 5 8
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
I lika måtto bleff och rikzdagz beszlutet för allmogen
opläszet sampt the swar som H: K: M:tt wår aldranådigste
konungh hafuer gifuet på theras klagepunchter.

Kom för retta een reuttare Jacob Katt i Kannarph
huilken oppå sist håldhne laga tingh uthfäste een 12 manna eedh
för dhen rustninga hästen han lät wallacka och ther effter dödh
bleff, för huilken dödhe häst Jacob Katt är kommen i quall
och förekastat at hafua flaget huden aff och han af sina
officerare och cammerater under compagniet högeligen är be
spåttat blefuen och begiäradhe hans laghkynne måtte blifua
optechnat och han will sigh ther ifrån befria, thet bådhe
han för sin perszohn och hans hustru, barn och tiänstefolck
therföre oskyldige äre.

  Edhemän  
Jacob Katt i föreeden sielf Håkon i Kullagården Gumme i Jungfrugård
Niels i Tiufuarph Päder i Tiufuarp Pär i Jungfrug:
Pär Månson i Biärsaridh Hans i Glamset Lars i Stönja
Niels Ottoson i Wrå Pär i Sinneszhult Bängt i Hyalt

När Jacob Katt huilken intet annat hafuer hördtz talas om
uthan thet ährliget och redeliget hafuer waret hafwer
38v sålundha sina edhemän låtet opskrifwa och medh them stodh bered
der at sin uthfästa eedh fullgiöra som han tilförende högeli
gen begiäradhe och tå man här om noga ransakadhe huru wida
thenne eedgången af nöden är, synes then af intet wärde wara
uthan snarare Gudz förtornelsze ähn annor nytta, huarföre
blef samma eedgångh effter thet 22 Cap: i Tingm B: opgifuen
och Jacob Katt medh sin hustru, barn och tiänstefolch för sam
ma spåtzliga ryckte och quall fridömbde och friärkiände
förbiudandes een och huar dhem här på tillwita häller före
kasta wedh lagliget straff tillgiörandes.

Sammadagh framkom för retta edelle och welb: fru fru
Sophia Stenbåkz till Broos fullmächtige Olof Giöstafzon och in
sinuerade i rätten sin welb: frus breff häradzhöfdingen och
rätten tilskrefuet och öfuer een hennes för dhätta landbo Joen
Jonszon i Dörarph, klagadhe och beszwärade thet han skall olagligen
waret flott af hemmanet och förr ähn stämpnetiden uthe
war, såsom och een heel hoop uthlagor stodh till rest medh
och ehuru well at thenne bonden war lagligen stämbder oan
sedt at han är flötter in på welb: reutemästaren Johan
Gyllenswärdz frelszehemman i Flattinge så är han nu icke
tilstädes uthan försuttet stembningen uthan laga förfall
therföre blef han saekfelt 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
Och sedan skall thenne Jon Jonszon i Flattinge swara på
nästa tingh uthj huadh welbe:te welb: fru kan hafua
honom at tilltahla.
39r Sammadagh framtredde för retten edell och manhafftigh capi
teinen Robert Eskein och effter welb: h:r öfwersten Håkon Nielszon
Skyttes order och befallningh till at taga een knecht af een skattarote i
Bärga sochn som Jöns i Hålje i samma förbe:te sochn blef frånwarande skref
wen och uthnämbdh till knecht på sist håldne uthskrifningh och tå medh dhen
beskiedh at huar förbe:te Jöns i Hålje icke kom tilstädes till nästa ge
nerall munstringh skulle een annor af roten tagas till knecht igen
nu på sist håldne generall munstringh blef här om effterfrågat och tå
ofuanbe:te Jöns i Hålje intet war tillstädes kommen ärhöllo dhe högwelb:
munstringz commissarierne om een annor knecht för roten, blef så
Bängt Pärszon i Flattinge nampngifuen oansedt han icke war wedh
munstringen och inskrefuen till knecht för samma rote, när then samme
nu kommer fram är dubbelt wärre medh honom i thet at han framui
szar sin kyrckioheerdes wyrdige och wällärde m:r Niels Rubenj i Hwi
taredh sochnabewijs at han är förlammat och förderfuat i alla leda
moter och een bewitterligh bråttfällingh, altszå dåger dhen slätt intet
blef förtenskull länszmannen ther sammastädes Johan Ollszon alfuarli
gen pålagdt at framställa hela roten på nästa tingh tå af samma ro
te skall tagas een knecht som cronan kan wara behållen medh.

Kom för retta corneten manhafftigh Joseph Anderszon i Biärnhult
och war medh welb: fru Brita Lilliesparres bref dat: Askenäes
d 25 Octob: 1654 fullmächtigh giordh at andraga een saek i rät
ten om een förliekningh och giordt afskiedd welb: fruens sahl:
man regemäntz qwartermästaren Swickardt Nirodt hade giort
medh Niels i Yttragårdh näste granne till Askenäes och framlägger
welbe:te corneten et bewijs dat: d 7 Octob: 1637 vnner några
redelige dannemäns nampn, bomärke och signäte, huruledes dhe
äro öfuereens blefne, nembl: Niels Gunmundzon sielf i Yttragårdh
medh sitt nampn och bomerke, länszmannen sahl: Niels i Quinnalt
Steen Suenszon i Hårszöja, Jon Bengtzon i Bohoek, Jon Gunmundzon i
39v Weka, Anders Kiällesohn i Aggalt, Lars i Aggalt och lyder förliek
ningzbrefuet sålundha.
Bekiännes iagh migh Niels Gummaszohn i Yttragårdh at hafua ingået
ryttmästarens edle och welb: Swickardt Nirodtz begiäran effter
låtet honom och hans arfuingar 2 flolåkor i min dam för han skulle
uthlägga och uprifua sin quarnedam som ligger uthan för min gårdh
och så frampt dher kommer eller förefaller något klander oppå för
be:te quarnadam och ström at dhet medh lagh och rätt uthrymmes skall iagh
medh welb: ryttmestaren i skadan jämliek wara och inrymma welb:
ryttmästaren och hans arfuingar så att han skall hafua sina förbe:te 2
flolåkor dock lika beholdna i min dam till at bygga oppå, sammale
des om iagh medh lagh och rätt något tillwinna kan skall förbe:te
ryttmästaren medh migh jämliek wara, huilka förbe:te 2 flolåkor
iagh och min hustru och mina sampt Ingemar Nielszon dhätta skriffteli
gen gifuet hafuer på thet dhet oryggeligen hållas skall, at
dhätta till yttermehra wiszo är satt i wite 30 rdr så well som begiä
rer efftersch:ne witne, såszom är ährlige och manhafftige nampn
och bomärke här nedan under, datum Askenäs d 2 Octob: 1637
Niels Gunmundzon i Yttragård, Niels Suenszon i Quinnalt, Steen Suen
szon i Hårszöja, Jon Bengtzon i Bohok, Jon Gummason i Weka, Anders
Kiällaszon i Aggalt, Lars Nielszon i Kiäskhult.
När förliekningen war upläszen frågades effter om någon af
witnen war tilstädes huilka inga funnes mehr ähn Lars i Kiäsk
hult, ty här äro förlupne 17 åhr sedan thenne förliekningen
giordes och een deell af witnen äro dödhe och the andre som
lefua icke tilstädes och altså protesterar Niels i Yttragårdh
at i förliekningen är mehra infördt ähn som afsagdt blef
Niels i Yttragårdh beklagar sigh af welb: sahl: qwatermästa
ren wara tuingat till dhen förliekningen och huar then
skulle blifua ständigh tå blefue han på sina ägor förderf
wader, nu framkomma witnen som lefua igen, nämbligen
40r Steen Suenszon i Hårszöja, Joen i Bohoek och Lars i Kiäskhult
och effter theras aflagde eedh när thenne witnes skrifften war
upläszen minnas the grant at förliekningen så tillgick som skriffte
ligen författat är och alldenstundh Niels i Yttragårdh emot sam
ma förliekningh som så för många åhr sedan giordh är protesterar
dragandes tuifuelszmåhll at thet skall lända honom till een oboteligh
skadhe, så effter thet är berammat extraordinarie tinghom 8
dagar här effter ther i granhållet hoes them, ty wille the nu här
om thenne gången icke länger disputera uthan försökia om the
medh huar andra skadeszlösze thenne förliekningen krafftigare
kunna confirmera.

Steen Swenszon i Hårsöia beklagar sigh att welb:
Steen Loodh till Hiälmszängia hafuer för 8 dagar sedan låtet pan
ta honom et paer oxar ifrån för 10 rdr han honom ef
tr afsagdh domb är skyldigh blefuen och nu sedermehra är
Steen Swenszon som han berättar medh welb: Steen Loodh förliek
ter om giället allenast at han klagar at tå han fick sitt silffbandh i
gen som han till welb: Steen Loodh pantszat hadhe, fattas 2 lodh silf
män ingen weet han hwen ther till bråtzligh är, ther om lofwades
welb: Steen Lodh at tillskrifwas.

Sammadagh framkom för retta Andersz Pederszon i Åby een skat
tabonde och förmedelst sin skrifftelige beszwär sigh högeligen bekla
gadhe unner een heel hoop aff grannernars nampn och bomärke
som skulle ther uthöfuer witna at welb: härre h:r Thure Sparres
befallningzman på Erickstadh welförståndigh Päder Ander
szohn skall hafua emot all skiäll och rätt uthreffwet för An
ders Pärszohn hans quarnadam, oärachtat at thär oppå är
hållen af sahl: welb: Nielsz Siöbladh een syn och domb 1623
40v den 28 Septemb: och i så måtto skall samma dom af befallningzman
nen på Erickstadh wara öfuerträdder och så blefue thesza af
häradznämbden ther till förordnadhe här om at ransaka, nembl:
Måns Johanson i Ångelstadh, Jon Jonszon i Rydh, Jon Annerson i Bärg
heem, Simon i Westrhult, Peder Anderszon i Bräkentorph, Pä
der Anderson i Bärgheem, huilken ransaekningh bewilliades
skall hållas nu tilkommande måndagh som blifuer d 30 Octob: huar
est häradzhöfdingen och lagläszaaren uthlofuadhe sigh i egne persoh
ner och ther tilstädes komma.

Sammadagh framtredde för retten Swen Erichszon i Hal
larph huilken å senaste laga tingh d 19 Junij nu näst förledne
uthfäste een 12 manna eedh effter sin trägne begiäran för
the päningerna som Tufwedh Åkaszohn een dansk bonde ifrån Gy
inge häradt i Wiszletoffta miste om een natt nu i wåras uedh
wårfrudagen han giäste hoes Jöran på Bärgzgården i An
nerstadh och han Suen Erickzon är högeligen blefuen misztänkt
och i ryckte kommen som widlöffteligen finnes i domboken
skriffteligen författat för 20 rdr som fattas i summan
i lika måtto Jöran på Bärgzgården som wärden war och Linte i
Hallarph som ther sammastädes war stadder tå päningerna
bortkomme, Tufwedh Åkaszohn blef tilfrågat om han
någon af thäsze tränne swänske bönder tillägga will häl
ler kan at wara bråtzligh till sina peningar, ther till
han swarade, han dhet icke giöra kundhe uthan Gudh weet
bäst hoo ther till skyldigh är, men tuenne fingrar rächte
han opp effter danskt maneer och badh sigh så Gudh hiel
pe till liff och siäll at päningerna wore 20 rdr i
dansk mynt han miste och honom ifrån stullne blefwe.
41r Thesze äro Swen Erickzons edemän.
Suen Erickzon i föreeden Tufwedh i Fårtorph Larsz i Hallarph
Jon i Jällmaret Anders i Wärszedt Oloff ibm
Niels i Tiufuarph Jöran i Fårtorph Simon ibm
Lars i Näes Erick i Bollmaridh Päder i Kannarph
Swen Erickzon i Hallarph fullgiorde wederbörligen sin uthfäste
eedh och blef för samma föresch:ne päningar fridömbdh förbiudandes
een och hwar honom här oppå tillwita häller förekasta wedh
laghliget straff tilgiörandes.

Thesze woro Jöran på Bärgzgårdens edhemän.
Jöran på Bärgzgården i föreeden Tufwe i Hålegården Päder i Annerstadh
Jöran wedh Broo Jöns i Sunranäes Jon i Annerstadh
Tufuedh i Stafsätra Eskiell i Mallmaridh Bängt i Linszhult
Lars i Stafsätra Ingemar i Balköö Steen i Esphult
Och förbe:te Jöran på Bärgzgården huilken war then danske mansens
wärdh hoes huilken päningerna om natten bortkommo, blef för
samma förbe:te päningar fridömbdh och frikiändh så well för sigh
som sitt huuszfolck.

Linte Eszbiörnszons i Hallarph laggerszmän som följer.
Linte Eszbiörnson sielf i föreden Pär Olson i Skiäckarp Olof i Balköö
Jöns Månszon i Hallarph Anders i Bökhult Niels i Ronborna
Jon Frennason i Hallarph Peder i Balköö Anders i Hallarp
Arfuedh i Wiggåesza Erick i Ronborna Anders i Skeen
Linte Eszbiörnszon effter sin trägne och flitige begiäran så nu som
medh dhe andre tuenne som sine uthfäste eder fullgiort hafwa
bleff och för samma päningar friärkiändh.
41v Kom för retta Steen Swenszon i Hårsöia och beswärade sigh öfwer
Swen Arfuedzon i Annerstadh at Steen såldhe Swen i danska feigden een
tråtzklippare och lofuadhe honom 4 rdr och orsaken at thätta giället så
länge hafuer stått obetalt är at Suen Arfuedzon hafuer waret borta
i Callmara och tiänt och nu fordrar Steen af honom sina 4 rdr som han
honom för så långh tidh sedan är skyldigh blefuen och the wore sams om
nu hafuer Suen intet at förebähra uthan dhe wore kiöpse således om
hästen, allenast at Swen Arfuedzon såldhe Niels Nielszon i Skeen
hästen och Niels wiszadhe Suen Arfuedzon för samma häst 8 rdr
huilken häst Nielszes sohn een ryttare bekom till sin tråtzklippare
och någon tidh ther effter i feigden tå han war stadder i Danmarck
kom een annor ryttare ifrån Östra häradt och kiändes hästen ifrån
honom och beuiste at then ifrån honom stulen war, Steen Suensonz
fångaman war ryttmästaren edle och welb: Giöstaf Loodh, parter
na giorde sin emillan här för rätten förliekningh uthan widare rättegångz
process, Suen Arfuedzon lofuadhe Steen sina 4 rdr och Niels i Skeen
lofuade Suen Arfuedzon för the 8 som han tilförne Suen tilsagdt hafuer
för hästen 6 rdr och ther medh ginge the såto och sams heem igen.

Sammadagh framkom för retta Nielsz Perszons sohn i Kiäringe Jacob
Pärszon huilken i förledet åhr 1653 blef skrefuen och uthnämbdh
till knecht för samma hemman som är h:r grefwe Gustaff Ban
nersz frelsze och änkian i samma gårdh Ingiärdh Niels dötter
tilltahlade at för 1645 blefue änkiones man sahl: Niels Jonszohn
skrefuen till knecht, ty giorde the både gårdbönderna så sams
och öfuereens at Jacob skulle stå honom halfua lejomåhlet
huilket han och sålunda effterkom och Jacob uthestodh medh ho
nom i samma knechterj 52 rdr och et paer stöflar medh then
condition at enär Niels Jonszon häller hans sohn kom i någon knech
tawånda för then ½ gården han bodde oppå skulle hans gård
man hielpa honom så mycket igen, huar oppå änkan nu
42r till thenne Nielsz Jonszons knechterj hafuer lefuererat 20 rdr men
emot dhe 32 rdr protesterar änkian och säjer at contractet skall
intet så skiett waret, Niels Pärszon beropar sigh på witne som när
woro då bådhe gårdmännerna giorde sålunda sams huilket witne han
intet här hafuer tilstädes, ty blef them tilrådt at the skolla sigh
föreena, huar the thet icke giöra kunde, tå måge the taga sina påbe
ropadhe witne medh sigh och komma till nästa tingh, tå will rätten
sigh widare här oppå förklara.

Kom för retta Jeppe i Kornberga huilkens sohn Swen Jeppason
nu på sisthåldne uthskrifningh blef skrefuen till knecht för 8 skat
tahemman huilka protestera och icke willia uthgifua 2 rdr i rota
päningar på huar gårdh, nu ehuru här om på generall munstringen
i Wexiö är blefuet frågat och ther oppå till swar gifuet at alla
dhe skattehemman som i skattarote kompne äro skola gifua och
bethala knechten af huart skattehemman 2 rdr och förten
skull blef befhalt at länszmannen skall honom effter rotaläng
den blifua förnögde och till fredz stälte och låtha honom intet or
saek gifuas sigh widare här uthöfuer at beszwära.

Sammadagh framtredde för retten Ingewal Ingewalszon i
Liungby i Möre, Oloff Månszon ibm, Päder Månszon een ogifft
drängh, alla thesze tränne pärszohner hafua till arffz bekommet
bådhe i fäderne och möderne i Ottarph i Ryszby sochn, ähn
kommer theras stifmoder Kierstin Eskiels dötter och fordrar
på sina jordapäningar som hon medh dhen första mannen uthlagdt
hafuer, Måns dödde een giällbunden man så at effter honom
gick till giäls afbetallningh all dhen löeszöra ther fans, hafuer of
wanbe:te Ingewall Ingewallszon 1/5 för sin egen pärsohn effter
sin fader Ingewall som war Månszas broder i förbe:te Ottarph
odisputeerligh och är förståendes Måns Olofzon war tuänne
42v gånger gifft och åtte till hustru Ingeborgh och Kierstin Eskiels dötter
och afladhe barn medh them bägge men huru mycket fullkombliget medh
huar hustrun betalltes är owist men effter Kierstin befinnes nampn
gifuet 16 dr som hon hafuer waret medh at lösza och huru mycket then
andra hustrun hafuer waret medh at uthgifua och löesza weet ingen
beuisza antingen mehra häller mindre medh then ene ähn then andra och
förtenskull finner rätten laghligen effter såszom mannen intet byte hafuer
giort medh then första hustrun uthan bägge barnakullarna ära således
uthj oskifft fäderne åth then ringa förmögenheet som effter fadren fin
nas kunde, medh huar andra inwickladhe at barnen byta sigh sin e
millan förbe:te Ottarph alle lika broder brodersz låth och syster sö
sters låth, alt huadh öfuer är then 1/5 som Ingewall Ingewaldzon tilhö
rer särskilt, doch Simon Nielszon förbehållet som förbe:te Ottarph på
ödemåll uptaget hafuer at blifua wedergullet, först sina uthlagda
bewiszlige päningar till them som nu oppå Ottarp klandra, thär näst
för öfuerbygningar på huus och giärdeszgårdar, för thet tredie at
han nu på några åhr bort åth hafuer draget så flitigt försorgh at
Ottarph är icke blefuet skrefuet för skattawrak för theras or
saek som nu thet wederkiännas wela och sigh så undanhållet och ther [..]
intet hafua welat wårda låtet, antingen thet war brukat häl
ler obrukat.

Kom för retta een soldat Peder Nielszon i Eeköna och be
swäradhe sigh öfuer Dan i Gryszhult at Päder Nielszon resterar
medh 20 dr sm:tt på soldatens broder Johan Nielszons lejomåll
ty då Johan leigde sin broder Päder hadhe han intet rådh häller
förmåtte honom bethala, altså gick Johan till och kom i handel
medh Dan i Gryszhult och han leigde honom till knecht uth för sigh och
effter Dan war skyldigh Johan knechtens broder Peder effter
som the woro sams om 20 dr sm:tt och will thet medh witne beui
sa, ty förmenar thenne soldaten Peder Nielszon wara berätti
gat medh all skiäll at uthfordra giället hoes Dan i Gryszhult
omsider blef Dan Pärszon och soldaten om thätta tuiflachtige
43r ährendet öfuereens och förliekta i så måtto at Dan föruisza
dhe solldaten Päder Nielszon 10 dr sm:tt och lofuadhe them honom
at bethala halfparten om Segfredzmäszo och dhen andra half
parten om miszommar 1655 och när han således thätta effter
kommet hafuer skall och Dan Päderszohn af Päder Nielszohn
alldeles otiltalt och obeswärat blifua.

Sammadagh tingfördes Nielsz Påfwelszon een ogifft drengh för
rätta huilken hafuer belägrat Mätta Lars dötter ogifft huilken nu ligger
på barnszängh och är medh quinfolcket hemma förliekt för hennes för
nedringh huilket befallnngzmannen well:t Anders Larszon i Tärnhult
medh länszmannen Suen Nielszon bewitnadhe och förty saekfeltes Nielsz
Påfuelszon effter thet 3 Capitell i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Häradzfougden sadhe godh för saekören.

Jönsz Suenszon i Beteråes togh sigh målsmanszdömme op
på för sin unga stöfdötter Karin Bängtz dötter och uthlofuade sigh
dherföre draga flitigh försorgh at therföre giörs för nästa frän
der åhrligen redo och räkningh.

Sammadagh tingfördesz Andersz Pederszon i Wahre för
rätta å H: W: h:r Thure Sparres frelszehemman ogifft
huilken för tu åhr sedan belägrade Elin Håkons dötter i Gud
darph å crono gifft reuttare hustru för huilket lägersz
måhll och eenfalta hoor hon i förledet åhr 1653 ähr
43v dömbdh och nu framther thenne ogiffte perszohnen sigh och bekiänner
sin syndh godwilleligen, therföre han och effter kongl: stadgan och
strafordningh blef saekfält till 40 dr.
f: huszbonden 26 dr 21 8
häradzhöfdh 6 dr 21 8
häradet 6 dr 21 8
Och stå oppenbahra skrifft.
Och är orsaken hwarföre thenne drängen så nu framkom
mer hans broder Jacob Pärszohn i Wahre huilken sigh om
om sin broder på thet högsta wårda låther at komma ho
nom hijt i sin födobögdh igen, oansedt drängen är fattigh och
hafuer intet at försohna sin saek medh, liekuell tilbiuder
thenne broder Jacob Perszon för honom halfua böter
nembl: 20 dr sm:tt ödhmiukeligen beder om han för fattig
dom skull kunna slippa ther medh.

Sammadagh bleff och bewilliat efftersch:ne tingskiötningar huilka
hafua waret lagbudne och lagståndne och the sielfwe som ther om handlat hafua
och i theras ställe som fullmächtige wore stodo för rätten tilstädes och höllo i
skaffte och ståndfällen bewilliades som följer.

Swen Tuffwaszon i Kiöphult medh sin hustru Anna Johans döt
ter hafua ärfft och kiöpt 5/12 af Kiöphultas gårdh som här effter följer
först hafuer Suen Tufwaszohn i Kiöphult ärfft jordh i Kiöphult effter
sina föräldrar till 30 ½ dr, sedan hafuer han såldt sin hustrus jordh i
Åmoet för 30 dr och inlagdt i Kiöphult, dher näst hafuer han kiöpt
af Kirstin Åkas dötter i Kíöphult jordh för 50 dr, noch af Kierstin
Tuffwa dötter jordh för 8 dr, noch af Simon Tufwaszon för 8 ½ dr
noch af Gummundh Tufuaszon för 16 ½ dr, noch af Niels Tufuaszon för
18 ½ dr, noch af Lars Tufuason för 52 ½ dr, noch af Ingiördh Nielsz
dötter i Åmoet 21 ½ dr, af Niels i Bränhult för 4 dr, så at
44r summan löper som bådhe ärfft och kiöpt är 5/12 af Kiöphultz gårdh och
dherföre gifuet 210 dr, Jacob Bråddaszohn fullmyndigh at
tingskiöta dhesze 5/12 deelar.

Nielsz Nielszon i Markarydh medh sin hustru Ingiär Gunnars
dötter hafuer kiöpt efftersch:ne jordh i dhen sundra gården i Markaridh, först
hafuer han kiöpt een broderpart af sin broder Jacob Nielszon för
44 dr, een systerpart aff sin söster Anna Niels dötter för 22 dr
een systerpart aff sin söster Ingiär Niels dötter för 22 dr, nock
aff Jacob Bråddaszohn i Markaridh för 94 dr 12 2/3 öre, så at
summan löper 226 dr 12 2/3 öre som Niels hafuer gifuet för 1/4 och
3 skiäppelandh i sundragårdh i Markaridh och hafuer hans sö
skonne sålt bådhe jordh och efftelöfwe men intet Jacob Brådda
sohn sitt ättlöfwe, Jacob Bråddaszohn fullmyndigh at tingskiöta
samma jordh.

Oloff Jönszon i Skiephult hafwer såldt sin hustrus Ingiär
Mathis dötters arfdajordh i Örnafälle till sin suåger Eskiell Matzon
och hans hustru Anna Niels dötter i Örnafälle i Markaridh sochn
nembl: 5 3/4 skiäppelandh jordh i Örnafälla gårdh och dherföre opbu
ret redo päningar 48 dr och ett tröje kläde till efftelöfues
gåfua, noch hafuer Pär Tufuaszohn i Kiöphult såldt sin hustrus In
giärdh Nielsza dötters ärfdajordh i Örnafälla, nembl: ett skiäppe
landh iordh, dherföre Eskiell Matzon hafuer betalt 7 dr, dheszför
uthan hafuer Eskiell Matzon ärfft 11 ½ skiäppelandh iordh i Ör
nafälle och tilförende kiöpt af Jöns i Erickztorph och för dhätta
taget skiötte på 5 3/4 skiäppelandh, hafuer altszå Eskiell Matzon
1/3 af Örnafälla gårdh på 4 skiäppelandh nähr, Niels i
Markaridh fullmyndigh at tingskiöta.
44v Anno 1654 hafwer Pär Bengtzon i Hollma i Marka
ridh sochn medh sin hustru Gunnell Dans dötter kiöpt och ärfft een
halff gårdh i Hollma på sätt och wijs som här effterföljer, först
hafuer han såldt sin hustrus fädernes och mödernes jordh i Haghult
nembl: 4 skiäppelandh och lagdt in i Hollma och kiöpt 1/4 af Hollma
gårdh af sin fader Bängt Pärszon i Hollma för 80 dr, af sin broder
Lars Bängtzon som han ärfft och kiöpt hafuer 1/8 af Hollma gårdh
för 40 dr, Olof i Hyllte hafuer såldt honom 2 skiäppelandh
i Hollma af sin barns jordh och inlagt i Hylte igen för 10 dr
noch af Jöns i Haghult 2 skiäppelandh jordh för 10 dr, dhe öfrige 3 skiäp
peland hafuer Pär Bengtzon ärfft, Gumme Nielszon i Boa hafuer
fullmacht at bortskiöta ofuanbe:te ½ gårdh i Hollma.

Sammadagh framtredde edelle och welb: Jöran Galle
till Siöboa och hadhe låtet stämma Jon Månszon i Romenahyllte
huilken hadhe waret hans welb:htz landboo och i otidh olagligen
afflåt hemmanet, såsom och hugget på hans ägor något grönt
eke och annat mehr som han hadhe sigh öfuer honom at beswära
och intet comparerar, skall swara å nästa tingh och saekfeltes för
thenna stämbningz försittielsze 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
I lika måtto Jöns Börgeszohn i Stahult sammaledes 3 marker
och swara å nästa tingh.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
45r Kom för retta manhafftigh leutnampten vnner rytteriet mons:
Anders Suenszon Scharin och beswäradhe sigh uthöfuer edle och
welb: fru Brita Lilliesparre till Askenäs thet hon hafuer
ombetrodt welb: Gustaff Pållman och honom i fullmackt gif
wet at opfordra några päningar som nidsatte i förwaringh
wore inlagdhe i Strållsundh, hwar aff hon welb: fruen
45 rdr bekommet hafuer och mons: leutnampten hafuer
be:te Pållman misztänkt at såszom han och hadhe sina pänin
gar nembl: 100 rdr at han och skulle taget dher samma
städes i kårgerna hans päningar och fört them heem till
welb: fruen, ty blifuer welb: fruen citerat at swara mons:
leutnampten på extraord: tinget som blifuer om 8 dagar 
här effter.

Nämbdemännerna Börie Kråek, Jon Nielszon i Iffla, Johan
och Jon i Wiksziö blefwe nembde at syna och ransaka op
på thet gröna eke som welb: Jöran Galle klagar oppå
at hans bönder Jon och Jöns i Romenahylte hugget hafua.

Sammdagh kom för retten wördigh, hederligh och wällärdh man m: Peder
Ant. Lannerus för dhätta superintendens och regementz predikant under Små
landz infanterie och nu mehra predikant och kyrckioheerde uthj Odensziö
och gaff tilkiänna dhe store olägenheeter och märkelige beswär medh Odensziö prä
stagårdz ägendomb war, serdeles i så måtto at dher är een skrin sandiger åcher
och när torke åhr ähr blifuer dher ingen sädh, besynnerligen hafuer han nu i några
åhr där stor oähringh fått och dherföre mäst måst kiöpa alt dhet han medh hustru och
barn sigh föda och uppehålla skulle, hwarest ochså är een elack ljungblandat
och bakkot ängh och sedan så ilack mark at man icke kan intaga sigh een hage
dher till uthan alla creatur i gården ähn både stora och små moste hafua sin
ärnäringh på uthmarken. Dhesz föruthan är och dhen gamble pastor som för
honom dher bodt hafuer och så för sin ålderdoms swagheet most lägenheeeten
qvittera och i många åhr legat på sängen och ähn ligger så länge Gudh will
och m: Päder moste honom i medler tidh så för een christeligh kärleek som
45v och at be:te pastor wörd: hederligh och wällärd man h:r Måns Jonae är m:r Päders
hustrus moderbroder och sigh sielf intet hielpa kan och dhes föruthan goduilligen för
sin suagheet skull sin sösterdötters man m:r Pär lägenheten updrogh honom dherföre i sin
suagheet hiälpa tiäna och till godo see så länge han lefuer. I lika måtto är där och een
gammall cappellan dhen han medh 12 tunnor spannemåll och 8 rdr åhrligh i lön beta
la måste och är samme prästegård belägen hårt när gräntzen och således 2 resor
af fienden röfuat och brändt, föruthan dhätta hafuer m: Päder i många åhr så i
Tyszland som uthj danska feigden sigh bruka låtet och således mycket ondt utstått
och såsom fattigdomen och sådana beszwär honom hårdt trycka och han är
sinnat uthj största underdånigheet någon hielph och förskoningh på sina uth
lagor såsom och någon resterande löhn sigh och dhe sina till ärnäringh sökia
dherföre begiäradhe han om dhenne sin store olägenheet häradz beuijs, alt
så och emädan störste deelen af nämbden och mången ährligh man witerliget
war at dhenne hans berättelsze war sann, ty kunde rätten honom dhätta
bewijs skiäligen icke förwägra uthan fast häller för rättwiszan skull
här medh honom deelachtigh giöra och dhätta sandfärdiga bewijs med
deela welat, dhes till yttermehra wiszo at således å tinge etc.

Sammadagh framkom för retta welb: jungfru Hillewedh
Siöbladz landbofougde till Rönnäes och anklagadhe een jungfruens
landbo Jon i Wedåesza at tå han handladhe medh Sohne som bodde
ther på hemmanet för honom skall thenne Jon hafua sigh tilbuudet
at swara welb: jungfruen om Sohne kunde något pådömbdt
blifua at bethala i huszaröte, Joen protesterar och säjer neij
at dhe på sådant sätt aldrigh giorde sams, blef opsatt till Soh
ne sielf kommer tilstädes at han kan Joen sådant beuisza.

Sammadagh insinuerades i retten wördige herren biscopens
och capitularj breff i Wexiö welb: häradzhöfdingen Nielsz
Nielszohn Lindegreen tilskrefuet dat: Wexiö d 12 Aug:
1654 thet han medh rätten och nämbden wille uptaga theras
beswär om Huitaridz prästegårdz höga intrångh och skadelige
förfångh prästegården wederfahres af Torsedtz samptlige
46r bönder huilka hemman äro under h:s excell:s och n:de herr Thu
re Sparres säteri Erickzstadh inkiällradhe, här om blef lof
uat och tilsagdt at dhet skall welb: herren blifua tilskrefuet
dhet hans h:ht må giöra sigh någon fullmächtigh som swarar till
thätta beszwär och kiäremåhll å nästa nyåhrs tingh.

Sammadagh framkom hustru Bengta Knutz dötter i Sko
garidh och klageligen gaff tilkiänna huruledes hennes gård
man Jöns Erickzon skall hafua hänne förekastat och skiält
hänne at hafua myrdt och förrått sin man Johan som för
ähn 6 åhr sedan dödh bleff. Jöns Ebbason swarar at hon
hafuer skiält honom för een tiuff och hustrun för een hora
hustru Bängta swarar at hon hafuer allenast skiält hans hu
stru een gångh för en hora af iwållande hon hadhe låtet
kränkt sigh för ähn hon blef gifft och nekar intet Bängta 
till hon skiälte Jöns för een tiuff, Jöns nekar och intet till
at han förekastadhe hänne at hon hadhe steekt och rökt
sin man sedan han dödh bleff och sedan är hon för 2 åhr sedan
gifft blefuen och fått till man Päder Suenszon, nu blef effter
frågat huru the hwar för sigh willia sina skiälszordh bewisza
nembden witnar at thesze gårdfolchen föra een diäff
wuls osämia sin emillan och när dhen eene skiäller dhen an
dre för tiuff, skiäller han hänne för hora och slamsäck igen
och så förargeligen at grannar och någrannar må hisz
na ther wedh, belongande Bängta hafuer kallat Jönsz
tiuff, thet nampngifuer han skulle stulet redskapen
aff et par smedebäljar, Jöns nekar högeligen här till
doch bekiänner at hans hustru allenast hadhe taget et paer
siåkka fram wedh bälgpiperna och thet giorde hon aff
46v oförståndh kunna wara wärde 4 öre men belongande thet Jöns
hafuer förekastat hänne at hon skulle hafua steekt och rökt
sin man sedan han döder bler ther medh skall thet således hafua
sigh, liket bars uth i skarp kiöldh och fråst och sattes i ett
huus och tå the skulle bähra thet in och kläda thet och lägga thet
i kiste war thet förfroszet, förr ähn som thet inne i stugun och
hafua thet i wärmen kunde blifua uplaknat, nu kan well
wara at dhe satte liket för ungnen som warmast war
men at Bängta annorlunda skulle hafua ther medh omgåttz, be
plichtar hon sigh medh grofua edher at hon giorde thet intet
parterna blefue tilrådde at afstå medh thetta dheras diäf
wulska och förargeliga krakeell huilket och blef up
satt till extraord: tinget om 8 dagar här effter.

Swen Erickzon i Tryggarph een soldatt ifran Ryholms
sochn i Öszbo tiänte för 7 åhr sedan hoes krögaren Elof i Dörarph
och samma åhr kom een man i Tryggarph i handell medh Swen be:dh
Måns om han icke wille låtha leja sigh till knecht för sigh thet
han honom beuilliadhe, så frampt huszbonden wille gifua sitt samp
tycke dher till huilket han omsider blef öfuertalt at giöra
och drängen och bonden giorde öfuereens medh Elof at han skul
le hafua 10 rdr för thet han skulle honom drängen oplåtha
och försörja sigh medh drängh bästa han kunde i stället igen, ther
medh blefue the å bägge sidor öfuereens och sams och nu äro för
lupne 7 åhr sedan thenne handelen skiedde, är altså knechtens opsåt
at han effterlät sin huszbonde för mycket af lejomåhlet i förbe:te
10 rdr han hafua skulle, förmenandes han wille allenast så myc
ket gifua huszbonden som löhnen han lofuadhe honom, huilket oskiä
liget finnes, och blef förtenskull afsagt at huadh the för så många åhr
sedan giorde öfuereens och blefue förliekte må thet och blifua ther
wedh och Elof ware frij här effter för knechtens widare åthall.
47r Kom för retta Andersz Larszon i Höreda fullmyndigh på
Jöns Erlandzons wegnar i samma by och tingskiötte Måns Pär
szohn på Hälsingztorpet och hans hustru Ingeborgh Olofz döt
ter, Jöns Erlandzons arfuajordh 1/5 i Olof Erlandzons gårdh
och therföre betallt i Jöns Erlandzons giäll nembl: 73 rdr
till wördige och wällärdh man kyrckioheerden m:r Niels i Hwita
ridh, thet m:r Niels sielf här för rätten bekiänner, ähn Lasze i
Giäszhult 8 rdr, Magnell i Öfrackra 3 rdr, ähn Gumme
Bengtzon i Höreda 9 rdr, och war Jöns Erlandzon skylldigh
Måns Pärszon 4 rdr, belöper sigh 97 rdr och i annor giäll 3
rdr at summan blifuer in allis 100 rdr som thenne 1/5 kåstar.

Kom för retta nembdemannen Jon Anderszon i Bergheem
fullmyndigh såszom och säjer sigh stå för alt effterthall på Johan
Jönszons wegnar i Kånna och tingskiötte Gunne Jonszon och
hans hustru Kierstin Suens dötter 1/8 i Trållstorph och therföre
opburet 60 rdr för jordh och efftelöfwe.

Sammadagh angaff welachtadt befallningzmannen Andersz
Larszon i Tärnhult och nämbdemannen Jon Jonszon i Rydh at
willia stå före at efftersch:ne jordalåtter äro lagligen opbud
ne och laghståndne som nu Jöns Nielszon i Quinnalt är full
mächtigh at tingskiöta Jon Jonszon och hans hustru Ingeborgh
Gunna dötter i öfra Skaffta och huar opburet som följer
nembl: först Päder i Skaffta för sin hustrus Elsza Suens
dotters jordh i fäderne och möderne 5 skiäppelandh jordh för
30 dr sm:tt, Jon Simonszon i Skaffta för sin hustrus Estredh
Swens dotters jordh 5 skiäppelandh 30 dr, ähn Peder Suenson
i Skaffta som han hadhe kiöpt af sin hustrus broder Peder 5
47v skiäppelandh 30 dr, Niels Anderszon för sin hustrus Mättas
jordh 5 skiäppelandh 30 dr, Niels i Quinnalt för 2 skiäppelandh
Elof Hanszon hadhe i löffte af för 12 dr, Olof Suenszon för sin arfua
jordh 2 skiäppelandh 12 dr, Sisza Suens dötter 1 skiäppeland för 6
dr så at summan blifuer 150 dr sm:tt för 25 skiäppelandh och
blifuer 1/4 af öfra Skaffta gårdh.

Kom för retta nembdemannen Månsz Johanszon i Ångelstadh full
myndigh på efftersch:nes wegnar och tingskiötte theras broder Jöns Pärson
alla theras arfualåtter i Hultz bägge gårdar bådhe i fäderne och
möderne, Suen Pärszon i Gyltabodha opburet som han när stodh
och bekiände för sin broderlåth 40 rdr, ähn Jonas Pärszon alle
nast fädernesziordh för 15 rdr, Lars i Älgdiuraståcka för sin
systerlåth 16 rdr och een gryta om 4 rdr, Jöns i Hörszet för
sin hustru Elin 16 rdr och 1 kappa om 4 rdr, Peder i Gud
darp för sin hustru Botell 16 rdr och 1 gryta om 1 lb, här medh
äger han medh sin egen arfzlått tre broderlåtter och tre syster
låtter och effter Jöns är een gammull ogifft drängh är altså
hans begiäran at om Gudh kallar honom barnlöes tå effter
hans söskonne hafuer honom thenne jord opundt af godh benä
genheet altså will han them samma jordh allenast thenna sy
skonne testamenterat hafua men the söskonne som honom theras
jordalåtter icke hafua welat såldt, them will han medh the andre
syskonnen intet bewillia thätta wilkåret i testamentet
effter sin dödh.

Kom för retta nembdemannen Peder Anderszon i Bräken
torph fullmächtigh och will swara för alt efftertaell på Anders Jon
sons wegnar i wästregårdh i Tutaredh och tingskiötte Lars
Gummundzohn och hans hustru Ingeborgh Larsza dotter 2 sösterlåtter
och therföre opburet 67 rdr, samma jordh belägen i wästragårdh
48r Kom för retta nembdemannen Börie Kråek i Långaskogh
fullmyndigh på Gunnell Anders dötter och tingskiötte Harall
Nielszon i Pontanszbögdh och hans hustru Gunnell Anders
dötter 1/6 i Snärhult för 12 skiäppelandh i Pontansbögdh och
ther ofuan oppå 25 dr sm:tt till bytes och jämkningh och Börje
står för alt efftertall.

Sammadagh framkom för retta Börie Kråek i Långaskogh
och icke allenast för sigh fullmyndigh uthan på een heell hoop hans
grannars wegnar ther i Piätteridh sochn och sigh högeligen beklaga
dhe öfuer Biörstorpa grannarna i Hampnada sochn om then sto
re öfuerwåldh och orätt Biörstorpana giöra them på dheras
boskaph i så måtto at Biörstorpana äga åthskillige uth
ängar östan för sigh bort åth ett gået stycke wägh ifrån byn
och om dhem hålla olaglige och ogilla giärdeszgårdar och alt
så oansedt icke alla kunna ther till wara skyldige och bråtz
lige till dhen elacka giärdeszgården ther finnes af några
hålla illa wedh mackt, dhet mycket wore till at ransaka
här om huem ther till bråtzliger är, af thätta tilfället kom
mer Piätteridz sochnabönders boskaph in i ängarna och ther
blifuer dhen illa hamblat, slagen och tracterat at thär
är stor ymka åth at see huru theras boskaph heemkom
mer reedder, een deell finna the döder, een deell hornen af,
rygg, lår och länder sönderbråkadhe, som Börje Kråek
klagadhe, at eblandh annat hans boskaph så är medhfahren
fans een hans oxe dödh liggandes ther i markan och
ehuru well Biörstorpa grannar äro för dhätta alfuarligen
tilrådde och förmante blefne, at förekomma Piätteridz
sochnabönders kiäremåhll och stora beszwär och förfär
diga laggilla giärdeszgårdar om theras ängar at boskapen
48v icke må komma ther in, så är nu af een part i Biörstorpa by intet
effterkommet blefuet, altszå till öfuerflödh blefue Biörstorpana tilsagde
och ännu befallte at giöra och förfärdiga giärdeszgårdarna at bo
skapen må blifua uthur ängarna, blefue någon ther medh beträdder
af sin olaglige giärdeszgårdz iwållandhe at han sådant icke effter
kommer, tå skall han icke allenast igengifwa creaturetz wärde
effter miäteszmanna ordom uthan wara fallen till 10 dr:s wite som 
the sielfue bewilliat hafua, så skolla och Piätteridz boerna på
theras sidha wara förbudne lika wedh ett sådant wite at kiöra
och drifua någon boskaph in i Biörstorpa ängar, häller och rifwa
håll på några theras giärdesgårdh, ehoo ther medh kan blifua
beträdder och öfuerbewiszat.

Sammadagh tingfördes för retta Kierstin Jönsz dötter een löesz
kåhna och bleff anklagat at hafua fått een yxa in till mandråpa
ren som sitter i häradzkistan at hugga sigh uth ther medh, huar till
hon högeligen nekar sigh dhet intet giort hafua och emedan hon är
illa troendes, förmedelst the andre sine tilförende onda bedriffter
och ingen annan är orsaek at yxan kom ther in ähn hon, huarföre
hafuer hon suttet een tidh i häradz fängelszet och förty wistes
hon nu förtenskull sin koes ther medh.

Kom för retta een soldatt Peder Bengtzon i Hyltåchra huilken
några gånger hafuer beszwärat sigh öfuer fordom fougden well:t
Harall Trolle i Isziöa huruledes emädan han wart borta stadder
på togh, hafuer fougden fått skiöteszbreff på 1/4 i Isziöa oppå
huilken han förmeente sigh hafua någon praettention och åthall, nu
ehuru well well:t Harall Trolle på hela Isziöa gårdh och för så måna
åhr sedn hafuer fått lagafångzbref, borde han well wara uthaf thenne
Pär Bängtzon omolesterat, liekuell gaf Harall Trolle thenne Pär Bengt
son 1 rdr till een fullkommeligh afskeedd uthlofuandes sigh aldrigh
mehra ther oppå klandra häller qwällia.
49r Sammadagh vpsteegh för retten nembdemannen Arffwedh Perszon
i Wiggåesza fullmyndigh på efftersch:nes wägnar och bekiände sigh hafua såldt Pär
Månszon i Skerfwe och hans hustru Ingiärdh Bengtz dötter efftersch:ne jorda
låtter, Anders Ingaszon i Skerffwe opburet för 1 skiäppelandh 9 dr
Måns Knutzon i Yia 1 skiäppelandh i Skerfue gårdh 9 dr, Bängta Nanna
dötter 6 skiäppelandh för 58 dr sm:tt och hafuer Bengtas sohn Måns
Månszohn bekommet i efftelöfue een engelsk jakka för 2 rdr, Ka
rin Nanna dötter för et ½ skiäppelandh 3 dr 20 öra sm:tt, noch Häm
mingh Bängtzon i Bogårdh oplåtet sin swåger Pär Månszon 6 skiäppe
landh i Skerfue som kommer honom till, Item 2 skiäppelandh som
kommer min söster och broderbarn till för 25 rdr och belöper
sigh thesze jordalåtter 1/8 så at han och hans hustru bådhe medh
kiöph och arff äger 1/4 i Skerfwe gårdh.

Sammadagh inlades i retten ett kiöpebreff dat: 652 d 8
Martij under ährlige trowerdige dannemäns nampn och bomärke
nembl: nämbdemannen Åke Pärszon i Ragnellekiöp och länszman
nen Anders Ollson i Älmptåsza, huaruthinnan the bewittna huru
ledes Lars Håkonson i Ragnellekiöp sampt hans hustru Ingiärdh
Åka dötter hafua kiöpt af alla Larszas samsöskonne theras fäder
nes och mödernes jordh i Ragnellekiöph och hafua the therföre op
buret effter theras eget nöje 120 rdr beräeknandes oppå
hwar rdr 6 marker sm:t, ähn hafuer Thore Håkonszon bekommet
för sin person till wähngåfuo och yttersta afskeedd 2 rdr thesz för
uthan hafuer och Lars Håkonson sin egen arfuajordh ther samma
städes så att han nu medh sin hustru Ingiärdh Åka dötter äga
1/3 i Ragnällakiöpa gårdh.

Sammadagh inlades i retten ett nögachtigt skriffteligt bewijsz
under kyrckioheerdens och prousten i Öeszbo wyrdige och wällärde
h:r Torstanj Laurentij i Rydahollm handh och undersch:ne nampn sampt
tuenne andra ährlige och redelige dannemän ther uthöfuer till uitt
nes, nembl: Suen Suenszon och Pär Suenszon i Skriperidt huruledes
49v såszom Simon i Wärszet medh sin hustru Ingeborgh Månsza dötter haf
ua kiöpt af Suen Suenszon och Pär Suenszon tuenne broderlåtter i
Ronborna skattegårdh och therföre gifuet i godhe wärde och redo
päningar till 60 rdr och till wähngåfuo huar broder 1 koo
nock hafuer thesze förbe:te nembl: Simon i Wärszet, Suen Suenszon
och Pär Suenson kiöpt af Kirstin Lille Olofz i Nöttia 1 ½ skiäppe
landh och therföre gifuet 8 rdr huilket 1 ½ skiäppeland är
inlagdt uthj förbe:te Ronborna skattegårdh och blifuer förten
skull bådhe medh arff och kiöph 1/4 och 8 skiäppelandh i Ronborna
som Simon i Wärset medh sin hustru Ingeborgh Månsza dötter
ära rådhandhe och ägande till.

Sammadagh inlades i retten ett krafftigt kiöpebreff vthgifwet
af Jöns Börgeson i Gränjum och Giämsze sochn i Danmark och ther
uthöfuer till wittnes häradzprousten i Sunnerbo wyrdige och
höglärde m:r And: Megalinus i Agunnaridh och lagläszaren
well:t Jöns Håkonson sampt häradzfougden well:t Anders Lar
son i Tärnhult, item några andra ährlige och redelige dannemen
som ther uthöfuer till wittnes hafua kallade waret, huar
uthinnan Jöns Börjeszohn bekiänner sigh hafua undt och såldt
på efftersch:nes wägnar Åke Pärszon i Ragnellekiöp och hans hu
stru Suenborgh Nielsza dötter ½ Romenahylte gårdh för
100 dr sm:tt och 2 rdr i efftelöfue, nembl: Joen, Niels och Jöns
Börje söhner, item halfsöstren Botell Börja dötter, ähn på
faerbroderens barns, Elin, Suenborgh och Ingiärdh Clemetz
dottrers wägnar och äntå här uthöfuer hafua the giort
sin närskyldhe frände h:r Lars i Steenszhult fullmyndigh
att tingskiöta förbe:te ½ gårdh till Åke Pärszohn och
hans hustru Swenborgh Nielsza dötter och theras barn
och arfuingar för een fast oklandrat ägendomb behålla.
50r Anno 1654 den 27 Octobris stodh rett laga
tingh uthj Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada närwarandes
cronones befallningzman well:t och förståndigh Anders Larszon och hä
radz nämbdh som in actis fins. Sammadagh framkallades för rät
ten Anders Thorszon i Böke på dhe eena sidan kiärande och well:t
Harall Trolle fordom befallningzman här i Sunnerbo på dhen andra sidan
swarande och när dhe hadhe sigh instelt för rätten lät häradzhöfdingen
upläsza ett dhen högl: kongl: håffrätz breff de dato Jönekiöpingh
d 2 Martij innewarande åhr och honom tilskrefuet war, huar
uthinnan honom war pålagdt medh een uthhäradtz nämbdh be:te
parters tuist afhiälpa, dhet han och giöra wille effterkomma
men såszom dhenna rätt hadhe tilförne saken medh een domb afhulpet
och uthj domen icke war någon summa förmält, icke häller alla
circumstantier som sigh borde examinerade och infördhe, dherföre uille
häradzhöfdingen att rätten skulle sin meeningh här uthinnan förnimma
låtha och jämwell parterna pålägga uthsäja huadh dhe hadhe e
mot rätten eller emot huar andra att praetendera, tilfrågade
altså häradzhöfdingen rätten först huru wida dhe hadhe
dömbdt eller sin uthgifne dom förstå wille och om dhe uthj sin
domb hafua förstådt att Anders Thorszon skulle bethala alt
huadh Lars Suenszohn war skyldigh blefuen bådhe förr ähn han
förste gången rymbde, så well som dhet han blef skyldigh tå
han andre gången heemkom och medh räntan sigh befattadhe och
sedan åther afrymbdhe. R. Häradzhöfdingen well:t och welför
ståndigh Jöns Håkonson och hela nämbden bekiändhe att dhe
allena förstodho på första cautionen och tå Lars kom tilbaka
och blef uthan caution crediterat, dhet böhr Anders intet betala
Päder Månzon i Biärszeridh wittnade att Harall Trolle hadhe
låthet förbiuda bönderna att lefrera Lars Suenszohn några
päningar sedan han kom heem dhet Trollen och bestodh, dhesli
kest bekiände Trollen att han hadhe taget be:te Lars medh sigh
50v och låtet honom päningarna af meenige allmogen opbära och huadh han fick
dhet hafuer han decorterat Lars uthj sin räkningh och tå skulle Trollen och
Lars hafua giort een fullkommeligh räkningh och tå hafuer Lars uthgifuet
een sin klara obligation på dhet han skyldigh bleff nembl: 400 dr sm:tt
huilken obligation är dat: d 29 Maij 1651, dhen be:te Trolle sigh hårdt
håller wedh och will att Anders Thorszon såson een löffteszman dhen
fullkommeligen bethala skall men Anders Thorson protesterar
dher emot och sejer sigh intet hafua caverat för Lars Suenszon tå han
kom till tiänst, mycket mindre sedan Lars eengångh hade rymbdt
dhet ringaste sigh medh cautioner eller annor hans opbördh hade waret
anmodat eller sigh dher om bekymbrat uthan tänkt effter Trollen
hadhe karlen igen och folgde honom omkringh och togh up päningar
skulle han och tå sigh af honom och dhes upbördh betalt giöra och dher
före nu emot cautionen högeligen protesterar och will intet för
Lars Suenszon bethala, een ehrligh och trowärdigh man Joen
Gnellingh be:dh kom i medler tidh sielfkrafdh för rätten och på sin
saligheet swor och wittnadhe att tå cautionen steltes för Lars
Suenszon skeedde thet 1648 och tå hafuer och Mårten Hindrich
son satt Lars Suenszon till länszman effter fougdens befallningh
men när Lars skulle träda till ämbetet för be:te åhr tå hadhe
Lars i Stönja som förr war ländzman alleredo begynt at opbä
ra be:te åhrs uthlagor och således kom Lars Suenszon dhet åhret
som cautionen stältes intet till tiänsten men åhret dher effter kom
tå be:te Lars först i tiänsten och tå war ingen som caverade för ho
nom huilket Joen Gnällingh säjer att Mårten Hindrickson som
cautionen emot togh och Lars tilsatte skall och weeta dhet sam
ma att wittna och berätta, dheszlikest skall och så heela församb
lingen dher om wittne bära dher så fordras kan, men allden
stundh man förnam att Joen Gnällingh war i swågerskaph medh
Anders i Böke kunde man hans berättelsze intet widare witz
ordh gifua, ähn dhen framdeles medh Mårten Hindricksons och
51r församblingennes widare underrättelsze kan godh giöras huilka
och skola här om citerade blifua förr ähn något uthslagh skeer. Ähn
tilspordes rätten hwarföre dhe uthj sin domb icke hadhe infört
någon wisz summa, huru mycket Anders på Lars Suenszons
wägnar bethala skulle. R. Alldenstundh icke någon wisz summa
tå nampn gaffz, icke häller effter maneer räkningh och contra
räkningh inlades uthan allenast disputerades om cautionen
dherföre dhe allenast dher på dömbdhe men huru wida be:te cauti
on skulle förståes eller huru mycket Anders Thorszon skulle
bethala dhet disputerades intet om, altså blef dher på intet
dömbdt uthan står bägge parterna nu yppet dhet medh huar
andra uthföras och sedan domb dher på afbida. Ähn tilspordes
parterna om dhe hadhe något emot dhenna rätt sigh beszwära eller
dhe misztänckte någon wara partisk, dher till swarades af bäg
ge parterna neij och att dhe hadhe intet emot rätten, i me
dler tidh dhätta så ransakat war tilspordes parterna om dhe ic
ke wille bequämma sigh till någon wähnligh fölrliekningh och dhet
hälst nu uthj dhenne rättens närwaru som uthj berörda tuist
tilförenne dömbdt hadhe och således att undfly widare rätte
gångh och stora expenser som här på anwändas kundhe, tå
swaradhe bägge parterna och sadhe sigh dher till wara wil
lige och önskadhe een förliekningh skie måtte, altså effter
widlöfftigt mäeklandhe sampt thall och geenszwar blefue
parterna på sätt och wijs som följer wähnligen och 
well förliekte att alldenstundh bägge parterna uthj
dhenna caution som tuistas om hafua sigh bägge förseedt
och icke som sigh borde om cautionen försäkrat eller sigh
af cautionen lagligen upsagdt och dheszföruthan är An
ders i Böke som berättas een utharmat man och mycket af
sin ägendomb på be:te Lars Suenszon kåstat att honom nu
51v wille falla omöjeliget Lars Suenszons rest att bethala, huarföre skul
le bägge parterna skadhan lijdha och således skall Anders Thorszon af Lars
Suenszons rest bethala till well:t Harall Trolle 200 dr sm:tt huilka
200 dr skola halfparten nembl: 100 dr bethalas nästkommande åhr
1655 och dhet till Kyndermäszo dagh, dhen andre halfparten som
ähr 100 dr sm:tt skola och på samma åhr 1655 innan Knutzmeszo
dagh betalte blifua och dher be:te 200 dr till förskrefne tidher
icke betalte blifua skall well:t Harall Trolle hafua macht och
tilståndh trädha till Anderszas gårdh i Böke, så och till sää och fää,
och dher be:te Lars Suenszon /som man wist förmodar/ kommer
heem igen eller och be:te Trolle kan Lars Suenszons ägendomb här
eller dher upspana, tå må han sådant lagligen så wida han gitter
sökia och på dhet sättet sigh fullkommeligen samma rest af Lars
Suenzon och hans ägendomb betalt giöra och således dhenna för
liekningh han nu medh Anders Thorszon giort hafuer, ingalunda [..]
ticera hans rätt medh resten som han af Lars Suenszon hafuer
att fordra och emot förhopningh Lars Suenszon aldrigh kommer
igen eller be:te Trolle aff honom eller hans ägendomb blifuer
betalt tå skall liekuist offtabe:te Trolle alldrigh någon widare
praetension till Anders i Böke eller hans ärffwingar här
om hafua, ähn offwan före medh be:te 200 dr:s ärläggande aff
talt och förliekt är, dhenne förliekningh hafua bägge parter
na medh händers ihiopa läggandhe in för sittiandhe rätten
bekräfftat och sigh för obligerat henne troligen uthan [..]
wån eller list uthj alla sina clausulis att hålla och effter
komma, begiäradhe och så aff rätten han wille henne medh domb
bekräffta, altszå dömbdes och samma förliekningh godh och gill
och till ewärdeliga tider hållas och effterkommas.
52r Anno 1654 den 30 Octobris höltz extraordi
narier tingh medh Sunnerbo häradt i Fallnaweka närwaran
des i häradzfougdens ställe vnnerfougden ehrligh och welför
ståndigh Lars Larszohn sampt eedszworen nämbdh.

  Nembdhen  
Pär Bängtzon i Tråtteszlöff Jon Jönszohn i Rydh Åke i Ragnellekiöph
Simon i Westrhult Joen i Bärgheem Pär i Bräkentorph
Måns i Ångelstadh Pär i Bärgheem Joen i Iffla
Jöns i Fallnaweka Måns i Gnustorph Måns i Skeedha

Sammadagh kom för retten Peder Anderszon i Strätte och kiäradhe
till Anders Nielszon i Nygårdh huilken war aff länszmannen citerat
och intet comparerat dherföre skall böta för bortowarande 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Sammadagh framkom för retta Per Månszon i Boaridh och sigh
högeligen beszwäradhe huruledes nu i höstas rågen skulle skiäras woro
Jons gietter i Ottersznäes inkompne i hans fälla och giorde ho
nom skadhe på een hoop swedierågh och nu wille söka therföre sitt
skadeståndh, parterna blefue förliekte i så måtto att Joen i Ot
tersznäes lofuadhe och tilsadhe Pär Månszon ½ tunna rågh till up
rättelsze och ther medh blefue the såto och sams.

Sammadagh kom Thure Håkonszon een gullsmedh för retta
och sigh beklagadhe att oansedt han icke på 5 åhrs tidh sedan han kom
till att boo på Lilla Ståkkaridh intet till dhet ringaste hafuer bru
kat något guldsmedz ämbete, liekwell är hoes honom ransa
kat blefuet aff een guldsmedh ifrån Jönekiöpingh och häradz
52v prophoszen Joen Gnällingh och är allenast intet wärktygh hoes honom fun
net uthan een groff stickell och 2 silffskeedar, några bricker aff
et bulabälte och hans proberesteen och några silffknappar som wo
re hans egne och then eena silffskeeden huilken war hans matskeedh
och alldenstundh intet arbeta kan honom öfuerbeuiszas och ofuanbe:te
pertzegler äro satte i arrest till widare förfrågan, altszå bleff
aresten löes gifwen och Thure må taga sina pertzegler igen dåch
lofuadhe h:r Johan Lyngtius och Simon i Borszna här före att om
någon kommer och will widare klandra här på tå skall Thure
swara ther till.

Kom för retta änkian Gunnell Bengtz dötter i Tråtteszlöff och
klagadhe öfuer sin stiffsohn Jöns Päderson i samma by huruledes han hänne
wåldsambligen ifråntaget hafuer een gammull bolster och ett låkakar
som hänne af redelige män kyrckioheerden m:r Niels i Huitaridh, nembde
mannen Päder Bängtzon i Tråtteszlöff bewittna som byteszmän woro och
henne samma låkakar tilordnade, blef förtenskull befalat thet länszman
nen Johan Ollszon skulle draga tijt och taga samma pärtzegler ifrån Jöns
Pärszon och dhem lefuerera till hans stifmoder effter then afhandlingen
som tilförne giordh är tå bytet skiedde.
Jönsz Perszon i Tråtteszlöff war citerat att swara sin  stiffmode
saekfeltes 3 marker.
cronan 1 marker
målszägandhen 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Kom för retta Nielsz Jönszon i Lilla Groarydh vngh gifft
bonde huilken är uthnämbdh och skrefuen till knecht för een plåkk
rote nu sidste håldne uthskrifningh och framlade i rätten een längdh
på några rotapäningar huilken är antecknat af capiteinen
53r Robert Esken, Niels Jönszons meningh är thet rätten skall willia
samma längdh approbera och honom till execution förhielpa men all
denstundh om thenne rotalängdh faller disputeerligt i så måtto att
några som här finnas på thenne längden skrefne hafua tilförne
stått i andra rotar tå rätta uthskrifningen höltz och ther effter
sina rotapäningar uthlagdt, blifuer förtenskull här medh opskutet
till extraord: tinget i Anderstadh som hålles om några dagar här
effter och tå skall capitenen Robert Esken ther komma tilstädes
jämwell och så många som på thenne längdh antechnadhe äro skola tit
stämmas, hwar widare skall om thenna saek blifua examinerat
och ransakat.

Sohne Steenszon i Ikornarph war stembder att swara Peder
Swenszohn saekfeltes 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
Och blef åter ännu befahlat att Swen Pärszon skall stämmas
till nästkommande extraord: tinget i Annerstadh.

Heideridaren Johan Perszon och Erlandh i Liunga anklagadhe
efftersch:ne i Flattinge dhet the hafua hugget något grönt eke i Flattin
genäs på allmenningz skogh, nembl: Jöns Suenszon i Flattinge 4
gröna eker, Håkon i Flattinge 1 eek, Päder Pärszon 1 trää
Niels Haralszon 1 trää, Jöns Börgeszon 1 trää, belongande Hå
kon i Flattinge som finnes opfördh för ett trää föregifuer att haf
wa loff af sin landbofougde h:r Gustaff Bondes och framwiszar
Jon Suenszons zedell ther oppå dat: Dörarp d 10 Octob: 1653
huilken äger 1 hemman, Jöns Suenszon beropar sigh oppå sin
huszbonde welb: Johan Gyllenswärd huilken äger 1 hemman
hafuer gifuet honom loff att hugga dhe 4 trään, i lika måtto
53v Pär Pärszon i samma gårdh 1 trää, så är och 1 trää opfört på Jöns
Börgeszohn thet beuiszar han att hafua loff af grefue Johan Oxen
stiernas fougde och skiedde för 4 åhr sedan och alldenstundh att bönder
na een deell beropa sigh på sielfue huszböndernars lof och tilståndh
och några oppå landbo fougderna, ty blef ther medh upsatt till thes
man fåhr förfahra hoes frelszehuszbönderna om the sådant wela
tilstå att thet skall wara skiett medh theras loff och jaminne, hälst
emädan samma skogh Flattingenäes allersamman är mäst frelsze.

Johan i Ramskogh boandes på ett reuttare hemman bliffwer aff
heideridarna Johan Pärszon och Erland i Liunga anklagat för tuenne
gröna unga eker huilka äro huggne mitt i skogamärket emillan
Ramskogh och Fallnaweka och tå heideridarna ther effter ransakadhe
funno the tuenne ekeklofuar i Ramskogz giärde och altszå blifuer
han tagen therföre, huarföre han på thet högsta protesterar sigh
oskyldigh wara och föregifuer sådant är skiett på hans argesta,
Johan i Ramskogh tilbiuder sigh till wärjemåhll för ofuanbe:te twenne
eker för sigh och sitt huuszfolck och förtenskull uthfäste för sigh och
them een 6 manna eedh till nästa tingh.

Heideridarne Johan Perszon och Erlandh fordrade på den 6 man
na eden Jon Bängtzon i Äpplanäes uthfäste för then eken som fans
wara huggen i Jons giärde bådhe för sigh och sitt huszfolck att ingen the
ra af them ther till bråtzligh war och alldenstundh Jon Bängtzon huil
ken är een trowärdigh ährligh man så nu som tilförende högeligen
och edeligen protesterar på sin och sitt huszfolckz oskyldigheet
att the för samma eek obråtzlige äre then nidhugget hafua, ty
bleff här medh opsatt till några dagar här effter extraordin:
tinget blifuer i Anderstadh och tå skall ther oppå giöras änd
skaph antingen sin uthfäste eedh fullgiöra eller och honom ther
aff rätten och nämbden opgifua.
54r Sammadagh sakfeltes een vngh drängh Gunne Jonszon i Äp
planäes å skatta för mökränkningh medh Suenborgh Jöns dotter ther
sammastädes effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5  8
målszäganden 13 marker 2 16

Sammadagh framkom för retta Andersz Perszon i Åby och
hadhe någon oenigheet medh krögaren well:t Lars Suenszon i Liung
by i så måtto att 1651 hadhe Lars Suenszon handlat sigh till tion
den spannamåhlen wedh Bärga kornhärbärge, huar af An
ders Pärszon hadhe inne medh sigh 3 skiäpper rågh och 4 skiäpper
korn, när dhet nu sålunda stodh een och annor tidh bort åth och
Anders Pärszon intet förde spannamåhlen ifrån sigh till Lars
Suenszon, eij häller giorde något wist kiöp medh honom, ty dhet
war een swåra dyr tidh på färde åthminstonne 1 dr sm:tt
skiäppan, när dhet nu så oklart stodh them emillan och Lars
Suenszon som hadhe att fordra icke blef betalt then tionde
spannamåhlen Anders Pärszon uthtaget hadhe, kom Lars
Swenszon till Bärga kyrcko om een söndagh, tå hade An
ders Pärszon ett stycke swart kläde om 4 all. så gået att
Anders Pärszon hadhe taget dhet i betallningh för 10 rdr och
2 marker sm:tt. Lars Suenszon föregifuer att samma klädestycke
togh han på sådant wilkår att han skulle giöra sitt bästa om
han icke kunde få sälja thet för så många päningar och ther
af giöra sigh betalt och thet öfrige skulle blifua Anders
Pärszon till godo, men Anders Perszon protesterar medh höga
edher att Lars Suenszon togh klädet på kiöph nembl: för 10
rdr och 2 marker sm:tt som thet kåstade honom och intet på något
annat sätt och i medler tidh Lars Suenszon hadhe sålunda thätta
kläde uthj sin förwaringh och nedlagt uthj sin hustrus klädesz
54v kista bröt een tiuff sigh in till Lars Suenszons i Liungby uthj een stuf
wa och stall icke allenast bort thesze 4 all: kläde uthan och många
andra dyra tiortlar och mycket annat gåått som uthj kistan war
nedlagt och rymbde dher medh sin koes och är sedan intet blefuen igen spor
der huart han togh wägen, parterna giorde affträdh och togo några
gode män medh sigh och försökia om the icke kunde föreenas och blefua
sams i så måtto att Lars Suenszpn wedergiäller Anders Pärszon
5 rdr på klädet och ther medh skulle thet wara klart them emillan
och således åthskildes godhe wähner.

Sammadagh framtredde för retten edle och welb: jungfru Hille
wedz Siöbladz till Rönnäes tiänare Erick Suenszon och klagadhe
öfuer ett grofft gewalt och öfuerwåldh jungfru Hillewedh skall
wara wederfahret af dhen edle och welb: fru fru Estredh Vggla
till Älmptaridh i så måtto att welb: jungfruens fader saligh edle
och welb: man Anders Siöbladh till Gimmatorph och Marenszholm
hadhe wedh sin lifztidh låtet hugget een fälla huilken grund och ägen
domb welb: fruen till Älmptaridh will förswara hänne skall tilhö
ra och ägande uthöfuer then samme att wara som fällan huggen war,
i lika måtto förmeente och then sahl: welb: mannen Anders Siöbladh
emädan han lefdhe och tå fällan högz att thet skulle skie oppå hans
grund och ägendomb unner Rönnäes huilken nidhugna fälla medh
sielfua säteszgården Rönnäes föll welb: jungfruen till arfz effter
föräldrernars dödh, fällan lät jungfru Hillewidh bränna och såå
medh 5 skiäpper rågh och då rågen war wäxen och förr ähn dhen
kom till mognat som sigh borde hafuer rättaren samblat i heemli
get wijs landbönnerna medh theras folck om nattatidh emillan sön
dagen och måndagen och afskuret rågen och rågen flux fördhe
the dädan och till Älmptaridh och ther inlades, nu tilspordes rät
taren Päder i Bökewekan huem honom thet dristiga stycket
att föröfua tilstådt hadhe, ther till rättaren swarar att hans husz
bonde fru Estredh Vggla hadhe enkom allenast för ingen annor
55r orsaek skull sändt een sin landbo Knut i Möllnarph i Fliszby sochn
och Widbohäradt hijt uth och bebodha rättaren wedh hennes ogunst
tilgiörandes munteligen thätta wärfuet att han skule låta skiära
rågen och föra dhen till härragården ehuem thet war moot häl
ler medh, oärachtat om thenne rågswedan blef tilförende emädan
rågen wäxte omtalat på Rönnäsza sätegårdh i närwaru welb:
jungfru Hillewedz swåger laghmannen edle och welb: Niels Nielszon
Lindegreen och welb: fru Estredh Vgglas landbofougde well:t
Trulsz Pärszon och såsom welb: jungfrun blef qualdh samma rågh
fälla hon således tilwärkat hadhe, hafuer welb: h:r laghmannen
Lindegreen skrefuet welb: fru Estredh Vggla på thet wähnligaste
till om samma fälla som så stodh i klander och fru Estredh alla
tiänlige wilkår och nögachtige contentament praesenterat antin
gen welb: fruen skulle skie nögachtigt wederlagh om thet så i
sanningh befunnes att fällan war huggen på Älmptarydz ägor, an
tingen medh lika i fälledunge på Rönnäsza ägor häller medh annat
som ther emot kunde giöra fyllest wedergiälla huilket bref
welb: fru Estredh Uggla så wida i wägen och långt tilförende
bekommet hadhe, förr ähn welb: fruen hafuer thenne wåldzwärc
kan och olaga procedere låtet föröfua. Efftersch:ne welb: fru
Estredh Ugglas landbönner woro medh Päder i Bökewekan tå
rågen skuren blef och then om natten tädan förde, nembl: Päder
på Lidan i Wedåsza, Anders i Millangården ibm, Jöns i Tiurköö
Bengt i Trinszhult, Jäppe i Giäddeboda, Jöns i Nåkkarp, Måns
ibm, Joen i Stahult, Lasze i Stahult, Päder i Stockhult, landbo
fougden öfuer Älmptaridz godzen Trulsz Pärszon i Näes hafuer
slaget waadh medh welb: jungfru Hillewedz tiänare Erick Suen
son om een oxe att Erick Suenszon sådde fällan om natten
och icke om dagen, Niels Håkonson på Fiskaretorpet uittnar
effter aflagdan eedh å boek att om een måndagz morgon sedan
han hafuer ätet dagermåhll och så långt war ledet på dagen
och wille gå bort och så rofue fröö, tå war Erick Suenszon
55v ifrån Rönnäes kommen och hadhe Niels Gunmundzon medh sigh och tå såd
des 5 skiäpper rågh, Niels Gunmundzon är nu intet tilstädes och
dhen beropar Trulsz Pärszon sigh mycket oppå, att tå han hafwer
wittnat och swarat måste han sigh åthnöja låtha, ty han sådde rå
gen och weet thet bäst, och skall skillia them åth medh eedh å nästa
tingh och alldenstundh att thätta öfuerwåldh skall wara skiett effter
welb: fru Estredh Ugglas befallningh medh samma rågfälles otidiga
afskiärande och afförande som rättaren Päder i Bökewekan sigh
påberopar och i så måtto gånget alla laglige och ordentelige
medell förbij, ty finner rätten rådsampt att citera welb: fru
Estredh Uggla till nästkommande nyåhrs tingh, tå widare att swa
ra till thätta welb: jungfru Hillewedz Siöbladz beszwär och kiä
remåhll.

Oloff Månszon i Liungby ifrån Möhre framkom för retten
och hadhe Matthis i Lunden att tilthala att han skulle hafua hafft een
fullmackt af hans fader Måns Olofzon att opfordra några pä
ningar i Ottarp för skattajordh så ehuru Mattes hadhe ther till
fullmackt och tilståndh så opbahr han ther oppå icke dhen ringa
ste peningh häller päningz wärde och will thet bestå medh eedh
om dhet elliest icke hielpa kan som han nu beuiszar och till
öfuerflödh onödder swor Mattes i Lunden om liff och siäll på
thet högsta att han är oskyldigh någon sin päningh häller päningz
wärde hafua opburet på samma handell.

Om then fällan som Matthes i Horsznäs hafuer hugget
som Jon i Ottersznäs klagar, ther oppå blef een ägande syn be
williat och skola bägge parterna taga några goda owälda
män medh sigh som her om ransaka, kunna the tå sämjas är goet
och well, kunna the och icke måge the widare sökia rätten
ther om.
56r Sammadagh framkom för retten länszmannen Johan Olofzon och
tingförde een ogifft soldat Suen Suenszon i Höreda och gaf tilkiän
na att han är kommen i een misztancke och hummemåhll för een
gifft knechtahustru Gunnell Larsza dötter i Torlarph thet the skulle
hafua hafft sängelagh och olofliget umgiänge medh huar andra, nu
frågas effter huadh orsaek ther skall wara till thätta förflugna
lösza tahlet och wanrycktet, ther till swaras att hans syster
Ingeborgh Suens dötter hafuer kommet till att träta medh sin broder
Suen Suenszon, tå skall hon hafua fält sådan ordh och honom före
kastat sådant umgiänge medh knechtahustrun, huar af rycktet
är här kommet och oansedt att förbe:te ogiffte pärszon Suen Suen
son hafuer een och annor tidh hållet sigh hoes samma knechtahu
stru och åth hänne arbetat, för huilket hon och honom betalt
hafuer, så fins tå liekwell ingen huarken af grannar häller nå
grannar som annat kan hafua att säja om them uthan thet ähr
liget och förswarliget är och thet allenast Suens syster Inge
borgha obetänkt sin broder thätta förekastadhe, tå rättar hon nu
sin ordh och bedz före och weet ther till huarken skiäll häller
beskiedd, altså seer rätten här medh intet widlöfftigt giöra kunna
uthan ärkiänna Suen Suenszon och Gunnell Larsza dötter för huars
annars olofliga omgiänge fri och till sin heder och ähra beholdna.

Jon Perszon i Höreda framkom för retten och klagade att
Mathes i Lunden hafuer skiält honom för een skiälm, liugare och
lappare, Mathes swarar dher neij före, swärgh och beplichtar
sigh om liff och siäll han skiälte honom aldrigh för något the
ra, Jon Pärszon framlägger een illa skrefuen wittnesz zedell
uthj huilken förmähles att Mathis i Lunden skall sådana skiälsz
ordh fält hafua, så emädan inga af them hwars nampn som
i wittnesz zedelen woro antechnade äro här tilstädes och Mat
this blifuer wedh thet samma nu som förr och suärgh om liff
och siäll att han aldrigh fälte sådana ordh, ty blifuer ther
56v medh opsatt till thes Joen Pärszon skaffar sina wittne fram som
hördhe oppå skiälszorden så frampt the icke kunna i medler
tidh förlikas.

Sammadagh beswärade sigh edle och welb: jungfru jungfru
Hillewedz till Rönnäes tiänare Erick Suenszon att Sohne i Wed
åesza hafuer sålt hännes gårdh i Wedåesza till een annor bonde
Joen Nilszon som bodde förr i Pepanäes och dhet alt emot hän
nes willia, beswärandes sigh och icke kunna blifua mächtigh dhen
huszaröte som Sohne war condemnerat att bethala nembl: 12 rdr
effter widlöfftligt tahll och geenszwar blefue Sohne i Theszåes
och Joen i Wedåesza om samma saek således wähnligen och well
förliekte att Sohne skall gifua jungfruen halfparten af be:te
huszaröte nembl: 6 rdr och halfparten skall Joen bethala
nembl: 6 rdr och dhet till jull nästkommande, dher öfwer
dhe gofuo huar andra handen och togo således affträdh här
ifrån rätten.

H: K: M:tz min aldranådigaste konungz vnderdånigste och tro
plichtige tiänare, jagh Niels Nielszon Lindegreen till Fårsa och Spåningz
landha tilförordnat häradzhöfdinge uthj Sunnerbo häradt, här medh för al
lom som dhenne skrifft see höra eller läszandes warda, bekiänner iagh att
tå iagh medh häradz nämbdh Anno 1654 d 30 och 31 Octob: hölt ett ex
traord: tingh uthj förbe:te häradt i Fallnaweka,

Sammadagh kom för sittiande rätten ehrligh och beskeedeligh danneman
Bängt Månszon i Ösziö och hans hustru Giärtrudh Håkons dötter huilka
bägge gofue tilkiänna sigh wara medh huar andra inträdde uthj ett ährliget
och christeliget echtenskaph och sigh emot huar andra som ächta folck
och trogna makar böhra att giöra altidh förhållit hafua, berättade och
så att huadh gået dhe uthj sin ringa förmögenheet ägde dhet hafua dhe medh
57r stoort beszwär sampt arbete och släph tilhopa sanckat och förwärffuat
och ingen tingh ärfft, dherföre och för dhen goda kiärleek dhe till huar andra
droge wille dhe och så huar andra all sin ägendom dhe nu hadhe eller här effter
förwärfua kundhe bådhe i löst och fast ingen tingh vndantagandes ehuad nampn
dhät hälst hafua kundhe, således testamentera att om mannen lefuer län
ger ähn hustrun så skall han all dheras ägendomb för sigh allena behålla
och hennes ärffuingar icke dhet ringaste af hännes quarlåthne ägendomb
åthniuta, i lika måtto om hustrun lefuer länger ähn mannen tå skall och
hon behålla bägges dheras ägendomb aldeles quitt och fri för hans ärfuingar
at dhe icke dhet ringaste medh hänne ärfua skolle och begiäradhe att rätten
dhenne dheras willie och testamente till större krafft uthj protocollet
antechna, tå bleff så af häradz nämbdh fom många flere beuittnat at bäg
ge persohnerna ingen tingh ärfft hadhe, vthan tu legofolck ihoop komb
ne och sigh sielffwe hadhe medh släp och möda afflat och förwärffuat
huadh dhe ägde, dhet dhe och nu huar andra medh handsträkningh friwilleli
gen för sittiandhe rätten testamenterade och förobligerade sigh som
förbe:t ähr oryggeligen hålla willia. Efftersch:ne såto i nämbden och ära
här till wittne etc.
57v
58r Anno 1654 den 2 Novemb: stodh ett extraordin:
häradtz tingh uthj Sunnerbo häradt uthj Annerstadh närwarandes i
befallningzmannens ställe vnnerfougden Lars Larszon och häradz
nembdh.

  Nembden  
Joen i Snelszböke Pär Månszon i Biärszeridh Måns Johanszohn
Joen i Rydh Arfuedh i Wiggåesza Joen i Bärgheem
Simon i Wästrhult Joen i Ifla Pär i Bärgheem
Gummar i Ällinge Suen Månszon i Rya Jon Månson i Nortorpa

Sammadagh kom för retten Gisle Swenszon i Ällinge och gaff
tilkiänna sigh hafua statt een ½ skattagårdh uthj Ellinge och nu seder
mehra hafuer dher bodt uthj 6 åhr, i medler tidh hafuer Torkell
Brand i Läszaredt som gården ägde åther taget 1 rdr på ny
städia af be:te Giszle och dhen rdr:n borto hafft uthj 8 wekors
tidh och sedan sendt honom rdr:n heem igen och taget städia
af een annor be:dh Jöns Gummason i Ällinge, nu framstegh för
rätten Jon Torkelson i Ösziö, Torkell Brandz sohn och på sin
sahl: eedh wittnadhe att fadren hafuer bedet honom gå till
rätten och bekenna honom hafua bekommet på handh i fästepä
ningh 1 rdr och will hälst att Giszle skall behålla gården, Jon
Knutzon i Ösziö wittnadhe effter aflagdh eedh att han hadhe hördt
jordägaren Torkell Brandh gå till tinget och dhätta berätta.
R: Effter Giszle hafuer sin fästepäningh i rättan tidh till Tor
kell aflagdt, 2: Wittna tuenne män att Torkell är tll fredz
att Giszle må behålla gården, dherföre skall och Giszle på ett
åhr få behålla be:te gårdh och dher Giszle kan beuisa sigh hafua
contraherat medh Torkell att skulle få behålla gården så länge
Torkell eller hans barn intet behöfdhe gårtden sielfua, dhet
står dhem båda sidor fritt emot huar andra uthföra.
Jöns Gummundzon hadhe i medler tidh åhrt up något i Ellinge
gårdh, dherföre lofuadhe Giszle honon 1 rdr och dhe gofwo
huar andra händerna och blefue wähnligen dher om förliekte.
58v Sammadagh kom för retten Börge Håkonszon i Geninshult och
högeligen beswärade sigh att ehuru well han hadhe stått uthj rota
medh sin herres welb: h:r Jöran Flituotz andre bönder och för
samma rote war knecht gifuen och han rota päningar till
dhen som uthskrefuen war nembl: Swen i Stakkarp uthlagdt
liekuist är han nu tilsagder att stå knecht och aldrigh på någon
uthskrifningh skrefuen, föruthan dhätta klagar be:te Börge Håkon
son att dhe som skulle wara uthj plåkkeroten medh honom dher
han nu skulle stå knecht före, dhe hafua och så stått uthj andra
rotar och dher sina rotapäningar erlagdt och således inga
rotapäningar bekommer uthan är i så måtto högeligen
graverat och begiärer hulpen blifua, dhenne saek förskiötz
till generall munstringen dher widare examineras och i medler
tidh skall skrifuas h:r landzhöfdingen och dhen kongl: krigzrätten
till att dhe måtte ställa order här om huru dhetta kan botat blifua.

Sammadagh kom för retten nembdemannen Månsz Johan
son i Ångelstadh och gaff tilkiänna sigh hafua bekommet een kiädia
af Joen Månson i Onsziö i pant för 1 rdr, sedermehra effter
Måns intet fick sina päningar igen så nödgades honom
sättia henne till een annor man i pant nembl: till Jönsz
Larson i Ångelstadh för 1 rdr huilken när han hadhe hafft
henne een tidh satte han henne i pant till Niels Bängtzon i
Biärnary och effter han omsider ingen betallningh för kiädian
fick dherföre ladhe han hänne i pant uthj kyrkio kistan och
togh dher sin rdr igen, huarest kiädian sedan /som Nielsz
berättar/ skall wara bortstulen. R. Rätten finner
skiäligt och lagh liekmätigt att man söker man och dhenne
Niels må disputera medh dhen som kiädian ägde och pantsatt haf
wer och således skiäligen pröfuas kan huilken dhera som
böhr skadan lidha och undgiälla, dheszlikest skall och ransakas
59r om något mehra godz tå blef af kyrckan bortstulet tå kiädian
bortstals, ware altså Måns i Ångelstadh och Jöns Larszon ibm
för be:te saek och dhes ytterligare beswär aldeles befriadhe.

Sammadagh kom för retten Jon Gnellingh och gaff till
kiänna att welb: Bengt Bagge fordom landzhöfdinge här uthj Crono
bärgz lähn hafuer tillika medh häradznämbdh öfuerlagt att all dhen
wägh som åth Halmstadh igenom Sunnerbo ligger skulle delas på
alla sochner i häradet och hwar sin låth broa, men såsom
Ryszby, Liunga och Hampnada hadhe många flere och andra wä
gar att broa, dherföre skulle dhe wara för dhenne ena wägen frij,
nu klagar Joen Gnellingh att ehuru well wägarna hafua waret
deeladhe och alla sine låther weeta, dheszlikest hafua och alla soch
ner giort sin skyldigheeet så när som Ångelstadh, huilka på se
naste extraord: tingh uthj Tutaridh ära och så tilhåldne att ef
terkomma huadh landzhöfdingen och nämbden dhem pålagt hafua
så ära dhe uthj be:te sochn liekuist olydige och intet willia sin
skyldigheet effterkomma, begiärade rättens adsistens och dom
på sådana motwilliga, tå frågades nämbden om dhätta så af
landzhöfdingen Baggen och nämbdh war tilförne så slutat och
afsagdt, häradz nämbdh swara alla ja, Ångelstadz sochna
män bekiände sigh hafua af miszförståndh hållet sigh dher ifrån
och icke annat wist ähn dhe skulle slippa medh een broo be:dh Hyn
nebroo, dherföre hafua dhe sigh absenterat dhet och flere be
wittnade, stodhe och nu för rätten bädis högeligen före och
lofuadhe sigh willia giöra be:te wägh strax färdigh begiärade och
så dhätta dheras förseande måtte tilskrifwas dheras oförståndh
och icke någon trelska och således dhenne gången uthan straf slip
pa, dhe lofuade sigh ochså willia förskylla Gnellingens beswär
och stora omaek han för dhen wägen hafft hafuer och dhe honom
59v dher till medh sitt oförståndh förorsakat hafua, huilka och medh ho
nom förliektes att gifua för sin möda 2 ½ rdr dherföre han och
sin rätt falla lät, dheszlikest wittnade så nämbden som och alle
man att be:te sochn plägar wara lydigh och sin skyldigheet i acht
taga och att dhe dhätta af miszförståndh giort hadhe, dherföre
blefue dhe och för dhenne gången förskonte medh alfwarligh förma
ningh och tilsejelse att dhe sina wägar uthan försummelsze goda
giöra, dher och öfuer dhem widare klagas skall dhenna saek stå
dhem yppen och ingen ändskyllan hafua, uthan tå plichta effter
thet 3 Cap: i Byggn B: och dher medh togo parterna affträdh.

Sammadagh instelte sigh för retten wällärde h:r Larsz vthi
Bergheem och insinuerade een skrifft uthj rätten uthj huilken han
beklagar hurusåsom hans fader Jon Perszon i Trålstorph hafuer
hafft een tredingh uthj Trolstorph i pant för ett paer oxar om
18 dr sm:tt, honom framstegh till swars Gunne Jonson i Trolstorp
Jon Suenson i Biörstorph, Kiälle i Bohoek huilka sade dhe 18
dr wara betalte. Item fordrar be:te h:r Lars 6 dr som
skola restera på ett giäll som hans fader hadhe att fordra för
Jona Svenonis, hans wederparter säga sigh dherföre medh eedh
hafua befriat, huilket well:t Jöns Håkonszon lagföraren
skall wetha att attestera, ähn klagar h:r Lars att Gunne
hafuer hållit rustningh medh h:r Larszas fader och halfua rust
ningen huardhera ägdt och dhen halfua deelen h:r Larszas fader
ägde dhen togh Gunne och h:r Larszas fader eller hans barn
dherföre intet åthniutet uthan nu fordrar betallningh dherföre
Gunne säger sant wara att dhe hadhe rustningen ihoop och wille
gierna blifua af medh hänne och tå måste och Gunne gifua
16 rdr så well som heela rustningen till ryttmästaren
60r sahl: Suikkert Neroth för dhet han bleff af medh hänne och såle
des bewiste att han hadhe hafft skadhe och ingen fördeell af be:te rust
ningh och dherföre protesterade emot och intet wille dhen ytterliga
re bethala eller mehra skadhe dher af lidha, tilfrågades huru
han dhet kunde beuisza, tå wittnadhe åthskillige och särdeles hä
radz nembdh att dhet så war sant som Gunne om rustningen berätta
dhe, ty fant och rätten skiäligt att Gunne blifuer för be:te rust
ningh och om dhen saken aldeles fri ärkiändh. Ähn klagadhe
h:r Lars att ehuru well hans farbroder sahl: h:r Peder i Ekesz
åes hadhe testamenterat honom alla sina böker och prästeklä
der kunde han dhem liekuist intet blifua mächtigh före ähn han
måste gifua Gunne och dhe andre hans medarfuingar 7 rdr
men dhe bekiäanna sigh allenast hafua fått 4 rdr och dhe andre
3 rdr neka dhe till, huilket Gunne och dhe ande arfuiungerna
som war Kiälle i Bohoek och Joen i Biörstorph icke neka kunde
bekiände sigh i lika måtto intet hafua wist aff dhet testamente
som h:r Peder giort hadhe. H:r Lars insinuerade icke allenast
sielfua testamentet in originalj uthan ochså sahl: Epis: attest
dher om huilket testamente och attest lyda ordh ifrån ordh
som här förmält warder.
Emedan iagh undertechnat hafuer ingen af mine arfuingar
som kan komma till h: sanctum ministerium och mina böker och prä
stekläder effter min dödh nyttia och bruka uthan min broderson Lau
rentium Jonae som af Gudh och dhe wyrd: capitularibus är kändh duge
ligh ther till komma och hafuer lithen rådh sigh sådana nödiga orna
menta sacerdotalia förskaffa, hafuer iagh therföre testamenterat
och beuilliat att Laurentius skall hafua effter min dödh alla mina bö
ker och dhe tiänligaste prästekläder för honom ty dhe andra kunna
them icke bruka sigh till fördeell och gagn och på thet att thenne
min willlie måtte ratificerat, fast och ståndachtigh warda hafuer iagh
thätta medh min underskrefne handh bekräfftat af Ekeszåes d
11 Sept: A: [..] R 1639
Petrus Petrj
manu propriam
60v Helszan i Gudj och alt gået tilönskande, I som äre rätte sahl: h:r Peders
Petrj i Ekeszåes arfuingar hafua giort orätt i så måtto att i hafua
låtet under förliekningz brefuet skrifua h:r Larszas Jonae nampn
honom owitterligen, ty måste i eder betänckia huru i kunne thet
hoes honom afhandla, I hafwe och emot testamentz brefuet ta
get alla bökerna och prästakläderna huilka sahl: h:r Peder i sin
lifztidh hafuer testamenterat som i kunne see och märckia
af testamentz brefuet, alt dhätta måste rättas före ähn han af
drager, farer well i Gudj, aff Wexiö 23 Feb: 1643.
Nicolaus Krokius
Dhenna saken förskötz till nämbden och alla funne skiäliget att testa
mentet som bestodh i löszörer och h:r Peders eget afflinge godz
war, böhr och uthj alla sina clausulis goet och gilt wara och så
ledes skola h:r Larszes wederparter restituera h:r Lars dhe 4
rdr igen som dhe bekiänna sigh undfånget och dhet pro quota som
dhe dhem åthnutet hafua, kan och h:r Lars framdeles beuisza dhem
hafua taget dhe andre 3 rdr skolla dhee dhem ochså i lika måtto
bethala och restituera.
Sammadagh beswärade h:r Lars sigh att hans broder Jönsz
Jonszon i Trolstorph att han aff dheras modhers goda mycket gået
åthnutet hafuer och serdeles fått större boeszdeell eller hemgifft
ähn han och dherföre begiärade att dhen måtte effter lagh deelas
R. Bleff afsagdt att boeszdelen skall jämkas ärfuingerne emillan
och giöras lika godh bådhe för h:r Lars och dhe andre, boeszdelen be
kiände Jöns Jonszon sigh hafua fått koer 3 st:, ett paer oxar om
11 rdr, een koppergryta om 16 marker, wärderat för 4 dr sm:tt och
huadh mehr som han intet kunde minnas, h:r Larszes wederpar
ter lofuadhe sigh boeszdelerna goduilleligen willia jämka och lika
goda giöra, hwar medh h:r Lars war well till fredz och dhe
blefue dher om sams, wähnligen och well förliekte.
Ähn ytterligare kiäradhe h:r Lars till sin broder Jöns att Jöns hadhe
leegdt dheras broder Danjell till att blifua knecht för sigh och dherfö
re lofuat Danjell 30 rdr huilken knechtalejo ähnnu een deell
61r innestår, i medler tidh är Danjell dödh blefuen och hans söskonne och arfuin
ger dher aff intet åthnutet, altszå begiäradhe h:r Lars få sin anpart
aff be:te knechtalega, Jöns hans broder stegh honom till swars och
bekiände sigh 30 rdr uthlofuat hafua och dher oppå betalt 14 rdr
altså restar honom ähnnu att betala 16 rdr. Nu ähra 4 bröder och
3 söstrar som h:r Lars bekiäner wara samarffua och böhra lika
stora rätt och dherföre böhr be:te 16 rdr dhem emellan dhelas och
alldenstundh bröderna bestå systrarna lika stor deell medh sigh dherföre
böhr h:r Lars aff be:te 16 rdr een 7 part nembl: 2 rdr 13 öre 17 1/7.
Willia dhe andre bröderna gifua h:r Lars sina deelar som han berätta
dhe eller sielfue dhem behålla och kräffia dhet står dhem fritt.

Dhen 3 Novemb: continuerades medh tinget

Sammadagh gaffz tilkiänna att Sigge i Waraböke war citerat att
swara Niels Helgaszon i Iffla men aldenstundh att Sigge intet war
tilstädes skall han dherföre böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Broer i Höszlängh war citerat och sigh intet instelt dherföre skall
han böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Påfuell i Hoagården war citerat at swara Åke Johanson i Boarp, intet
tilstädes skall dherföre böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh: och häradet 1 marker
61v Sigge i Wareböke citerat att swara Johanszon i Boarp och intet
comparerat skall böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Påfuel i Hoagården citerat att swara Bängt Håkonson i Boarp och
sigh absenterat skall böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Sammadagh berettade Odensziös församblingh sigh wara skyl
doge att bygga een stufua i Odensziö prästegårdh dher till dhe hafua
uthlagdt ½ rdr aff gården och leegdt tuå karlar som dhen up
bygdt hafua, men golfuet, spis eller dör willia be:te 2 karlar
intet giöra, icke häller är dher om något effter giort. R.
Alldenstundh be:te tuå karlar icke hafua förobligerat sigh widare
ähn att opbygga stufuan, dherföre kunna the och icke nu påleggas
något snickare eller muremästare arbete öfuer sitt con
tract giöra, uthan församblingen skall huadh resterar uthj be:te
bygningz förfärdigande sielfue bethala och således ärlägga något
huardhera dher till och dhet pro quota så wida dhet sigh belöpa
kan.

Nielsz Larszon i Biärcknäs gaff tillkienna att Bengt
Swenszon i Åszen hadhe pantat honom ett paer oxar för 10 rdr
och sedan hafuer han såldt samma oxar till een annan be:dh Jöns
Gummason i Bråddalt för 9 rdr och 5 marker sm:tt och sedan rymbde
säljaren sin koes åth Danmark, altså disputera dhe huilken dhe
ra skall behålla oxarna, Jöns Gummason swärgh och säger sigh
eij hafua wethat af någon pant uthan kiöpt oxarna 3 wekors
62r tidh förr ähn säljaren afreeste, altså förmodar han få blifwa
wedh sitt lagliga kiöph, i medler tidh blefue parterna förliekte
således att Jöns Gummeson skall gifua Niels Larszon 4 rdr
och således draga skadhe på bådha sidor, gofuo huar andra handen
och således togo affträdh.

Bengdt Nielszon i Hyalt gaff tillkienna sigh wara fullmechtigh
giordh att opkräfia någon giäll på några danska mäns wägnar och
dherföre låtet citera Jon Röreszohn huilken waar intet tilstädes.

Sammadagh gaff Swen Larszon i Moanäes tillkienna att een
hora be:dh Anna Pärs dötter skall hafua uthsprenkt ett ordh om sin
broder Lars i Torszet att han skall hafua hafft olofliget umgiän
ge medh Bängt Suenszons hustru i Åszen men så wiste Suen Lar
son att berätta att dhenna horan rymbde sin koes medh Bängt Suen
son och således icke borde gifuas witzordh, tilspordes om någon
wore som wille eller kunde honom uthj berörde saek något
olofliget wita eller tillägga, swarade alla neij, tilfråga
des om någon wiste annat medh be:te Lars ähn ähra och gået
alla swarade neij och sade i synnerheeet nembdemannen Pär
Månson i Biärsaridh att han hafuer kiändt be:te karll af ungdo
men och hadhe sigh altidh ährligen och troligen förhållet och såsom
ingen wiste annat ähn ähra och gået medh honom och han högeli
gen swor sigh wara oskyldigh, icke häller någon annan dhätta talet
hafft ähn een hora som medh een gifft karll förrymbdh är, dherföre
tökte rätten säkrare honom uthan widare eedh att befria ähn
för een lättferdigh horas mun skull honom eedgångh pålägga
men kan några andra wiszare berättelser, tekn eller kund
skaph upspanas ähn nu sagde och för handen äro tå skall saken stå
honom sigh antingen lagligen befria eller effter lagh plichta.
62v Per Nielszon i Bergheem kiärade till Pär Lindormszon i Kånna att
han skall hafua lofuat hans moder een koo, men Peder Lindormson
nekar dher till högeligen och Pär kan medh inga wittne dhet
öfuertyga, dherföre blifuer Peder Lindormson fri så frampt
Pär Nielson sin kiäremåhll icke kan godh giöra.

Sammadagh kom för retten h:r Larsz i Bergheem och berettade
sigh wara förliekt medh sin broder Jöns Jonszon i Trolstorph om
dhen heemgifften 4 ½ rdr och ett kaer dhet Jöns Jonson ochså
tilstodh, dherföre gofue dhe huar andra händerna och blefuo om sam
ma saek wähner och well förliekte. I lika måtto berättadhe
ochså h:r Lars sigh wara förliekt medh sin broder Peder i Bäkka
ridh att Päder skall restituera h:r Lars een gryta ungefären
till wickt 14 marker dhet Päder ochså tilstodh, gofuo i lika måtto
huar andra händerna och blefue förliekte och h:r Lars berätta
dhe sigh sedan intet mehr hafua emot be:te brödher.
Sammadagh begiärade h:r Lars ändskaph på dhe 18 dr han i
gåer fordradhe såsom och dhe 6 dr han och begiärade af Gunne
Jonson i Trolstorph och hans medhsyskon, tå berättades att een dhe
ras brodher Jonas Suenszon skall hafua i Trolstorpa gårdh
någon jordh hoes Gunne i Trolstorph inneståendes till een
summa päningar, altså blef afftalt att Gunne skall bethala
h:r Lars dhe 18 dr och effter dhet berättas att samme broder Jo
nas är dödh, altså är Gunne och dhe andre medarfuingar eensze
att Gunne skall af be:te Jonae part som dhem ärffteligen tilfallen
är behålla för dhe 18 dr som Gunne skall till h:r Lars betala
och dhet pro qvota hoes arfuingerne afkortas och således
behåller Gunne för dhe 18 dr jorden, men kommer Jonas heem
63r och träder till sin jordh igen tå skola ärfuingerne sampteligen och
pro qvota bethala dhesze 18 dr till Gunne igen men dhe 6 dr h:r
Lars kräfier hafuer han godwilleligen efftergifuet, dher medh
blefue dhe wehnligen och well förliekte och dher öfwer gofwo
huar andra händerna och togo dher medh affträdh.

Bengt Jonszon i Röplösza beswärade sigh att Gunne i
Trolstorph emot hans willia hadhe betalt fruen på Förarp een
dränge lega, Gunne sadhe att han hadhe taget fästepäningh af fru
en och sedan intet tiänt hänne, dherföre effter lagh borde hen
ne hafua samma lega som hon honom gifua skulle, altszå blef
dhet och dher wedh. Ähn beswärade sigh be:te Bengt att Gun
ne war skyldigh honom någon knechtalega, om samma lega blefwe
dhe och strax förliekte således att Gunne skulle gifua Bengdt
10 rdr och således aldrigh mehr hafua dherföre icke häller widare
dher på klandra skulle, och Bengt stelte sin morbroder Morsteen
och Jöns i Trolstorp som ginge i löffte för honom att om Bengt rym
mmer ifrån knechtatiänsten tå wille dhe swara till knechten och
Gunne för alt widare quall häruthinnan wara aldeles fri
och omolesterat.

Nielsz Hälgaszon i Iffla kiärade till Nielsz Jöranszons
ärfuingar i Annerstadh och sadhe att Niels Jöranszon war skyldigh
honom 7 liar, dher på een är betalt och tree yxor bodde för
een lie, restar altszå 5 liar och effter dhet war een owisz
saek som för månge åhr sedan skall wara passerat och intet
förrähnnu krafft eller talat, dherföre blefue dhe så för
liekte att Nielsz Jöranszons ärfuingar skola gifua Nielsz
Hälgaszohn tuå liar och dher medh wara för widare åtall fri.
63v Sammadagh kom för retten Jon Bengtzon i Prestorph och gaff
tillkenna sigh hafua kiöpt at Börje Bengtzon i Holje ½ Giötagården i Hol
ie för 85 rdr in specie och till be:te kiöpz fullbordan hafuer han gården
alla redo låtet 2 gånger på laga tingh opbiuda, hafuer och hela summan
så när som 10 rdr betalt, i medler tidh hafuer han kommet i ärfarenheet
att be:te Börje Bengtzon hafuer satt samma gårdh i pant till sal: [..]
feltens fougde Bengt Nielszon och honom lefrerat sielfua jordabrefuet
i pant, dherföre att Jon Bängtzon måtte blifua om sitt kiöp försäkrat
och om dhenne handelen underrättat, altszå hafuer Joen åthskillige re
szor låtet citera Börje Bengtzon men han motwilleligen sigh absen
terat och nu befruchtar Joen att såsom Börje hafuer gården först
till honom försålt och sedan samma gårdh till een annor pantszatt att
han än widare skall sitt förskingra att dhe intet kunna komma till
sin rätt, dherföre såsom Börje intet will för rätta sigh instella, be
giäradhe Jon att någon måtte förordnas som Börjes ägendomb up
skrefue och samma ägendomb måtte sedan aresterat blifua så län
ge och till dhes Börje sin saek clarerat hadhe, dhenne dheras begiä
ran fant rätten skiäligh och förordnades efftersch:ne be:te ägendomb
att opteckna nembl: vnderfougden Lars Larszon, heradtzpropho
sen Jon Gnällingh, länszmannen Johan Olofzon, nembdemännerna
Jon i Bärgheem och Måns Johanszon.

Jönsz Jönszon i Kiärragården klagar att han haffwer länt
Päder Johanszon i Ångelstadh een häst och sedan redit hästen till Horn
och åter tilbakars igen till Ångelstadh och dhet alt på een dagh och se
dan hästen kom heem hafuer Jöns Jönszon effterlåtet sin matmoder
h: Kirstin i Östensztorph samma häst att före een mölna säck till
qwarn oppå och tå på quarnawägen blef hästen dödh, dherföre
fordrar Jöns sin betallningh, dhenna saek blef förliekt att Päder
Johanszon skall bethala till Jöns Jönson 3 rdr och h: Kirstin som ha
dhe hästen till quarnen 2 rdr och således bägge undgiälla dhen
skadan som owist war huilken dhen förorsakat hadhe, dher medh
blefue dhe wähner och wäll förliekte.
64r Hustru Karin Nielsz dotter i Rönnö i Torpa sochn beklagar
högeligen att befallningzmannen Harall Trolle hafuer opburet alla
hennes åhrs uthlagor för 3 åhr sedan, i lika måtto hafua ochså solda
terne andre gången uthtaget samma åhrs uthlagor och såldedes på ett åhr
tuå gånger sina uthlagor aflagdt, dhenna saek skiötz till nästa tingh
som hålles 3 dagar här effter uthj Grönö, dit skall fougden citeras
att stå hänne till swars.

Bengta Knutz dotter i Skogarett kom för retten och klagade att
Jöns i Skogaret hafuer skiält henne för morderska, dher till Jöns neka
dhe, tå beropade h: Bängta sigh på wittne, nembl: Simon Larszon een
solldat och een piga be:dh Johanna Suens dötter huilka effter aflagdan
eedh wittnadhe att Jöns beskylladhe henne för een morderska och tå
skiälte honn honom igen för tiuff, deszlikest berättas att h: Bäng
ta hafuer skiält Jönszas hustru Karin Måns dötter för hora, dhätta
Arfuedh i Wiggåsza een trowärdigh nämbdeman wittnar, Jon Pärson
i Wiggåesza een trowärdigh man edeligen wittnadhe dhet samma, i
lika måtto wittnar Arfuedh att hustru Karin hafuer kallat hustru
Bängta hora, Jöns i Skogaredt hafuer i lika måtto beskyllt h:
Bängta för hora, ähn beskylladhe h: Bengta Jöns i Skogaredt
att han hadhe stulet tuenne bälgapipor, dher till han nekar men
såsom h: Bängta inga wittne hadhe dherföre pålades hänne sådan be
skyldningh till nästa tingh medh wittne bewisza, men för dhet att Jöns
i Skogaredt hafuer skyldt h: Bängta för morderska och hora
dherföre skall han böta 40 marker, h: Karin skall och böta för sin
beskyldningh 40 marker, h: Bängta skal och böta för dhet hon hafuer
skiält h: Karin för hora 40 marker, huilka böter således skola
delas.
Jöns 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 13 marker 2 16
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 6 marker 5 8
64v Hansz hustru Karin 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Hustru Bängta 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16

Nielsz Johanszon i Toffta berettade att Månsz Nielszon i [..]
le och Suen Kannaszon wore förliekta medh huar andra om ett skiäppe
landh som Joen Kannaszon uthgifuet hafuer och willia blifua wedh
huadh Jon i så måtto giordt hafuer, här till är wittne Niels Johan
son i Toffta, Jon Anderszon i Bärgheem, Måns Johanson i Ångelstadh
och uthj dhen öfrige jorden skola dhe lösza tilhopa broder broders
låth och syster systers låth.

Jon Bengtzon i Äpplanäes praesenterade sigh för retten och
wille effter som honom är förledne åhr pålagdt sigh för een eek lagh
ligen och medh eedh att befria, praesenterandes sigh och sina lag
gärszmän som wore Niels Johanszon i Toffta, Niels Bengtzon i
Biärnaredh, Johan Nielszon i Lillarph, Måns Johanson i Ångel
stadh, Joen i Bärgheem, huilka alla medh honom swäria wille, tå
frågades huarföre han så länge medh edhen fördrögt hadhe, han
sadhe ingen hafuer dhen edhen före fordrat, han war och een blind
och swagh man som intet förstodh sigh på sådana saker, men för be
skyldningen swor han sigh aldeles wara oskyldigh, dhet och mån
ga andra medh honom wittnadhe, men alldenstundh Jon Bängtzon
icke hafuer gått sin eedh å dagh och stadh förelagdan och [..]
[..] effter dhet 19 Cap: i Tingm B: dherföre blef dhenna sa
ken till widare betänckande opskuten.
65r Then andre dagen som war den 3 Novembris continuerades
medh tinget och samma nämbdemän.

Sammadagh förlichtes Månsz Jahanszon i Ångelstadh medh
hustru Bängta i Skogaredt således att Måns skulle gifua henne
3 marker för ett städh som han ifrån henne pantat hadhe och sedan skall
hon sielff lösza in dhät samma städet som ifrån hänne pantat war
och nu annorstädes bortsatt war, dher medh togo dhe affträdh.

Sammadagh kom för retten Bengt i Ronborna och påminte
rätten dhen förliekningh han förledne åhr medh Carll Arfwedzon giort
hade och begiärade få dher wedh förblifua, honom framsteegh till
swars be:te Carll och insinuerade uthj rätten een dom som capit:
Wex: dhem gifuit hafua, huilken dom är affsagdh 1653 d 24 No
vemb: och dhät sedan dhenna förliekningh giordh war, huilken dom
förrige förlichningen högeligen praeiudiserer och lyder domen ordh
ifrån ordh som här förmähles.
Anno 1653 d 24 Novemb: kom till consistorium Wex: Carll
Arffwedzon i Dragaridh och Anderstadh sochn som för 3 åhr sedan är
lagligen fäst wedh Suszanna Bängtz dötter i Ronborna wedh hennes
15 åhrs ållder och till dhes fästningz widare bekräfftelsze blef effter
sahl: [..] constitution effter [..] pastoris in Annerstadh ahn
hållandhe af förälldrerna till pigan satt i wite ett paer oxar
till capitlet och een oxe till sochnekyrckan om echtenskapet icke
fulbordades att uthgifuas på dhet att fästningen skulle af pastore
tå tillåtas, nu hafuer pigan aff modrens ingifffwande fattat
ett annat sinne och uthan någon skiäligh orsaek will samma trolofning
rygga. Ty är hon sampt föräldrerna åthskillige reeszor för
mante sigh uthj saken rätta eller framwisza lagliga skiäll medh
huilka dhe förmeena sigh trolofningen till intet giöra och hafua
hafft tidh att betänckia sigh på een åhrs dagh, omsider äre dhe tränne
65v reeszor lagligen citerade doch intet welat comparera, eij häller
några laga förfall framwisza uthan medh sin motwilligheet förme
na sigh saken så nederlägga, ähr förtenskull thenna saek tagen
uthj noga betänckiande och effter dhe skiäll som för handen wore
och thät bruek och stadgar som uthj sådan måhll plägar effter
följas sålunda uthj dhetta foro afdömbdt att föräldrerna skola
uthlägga witet som dhe uthfäst hafua och han behålla the gåfuor
hon hafuer gifuet honom, tillika medh dhät han på hännes wägnar
till echtenskapz hedrande och stadfästelsze aff föräldrerna op
borit hafuer, måste hon och gifua honom sina gåfuor igen dubbelt.
Råder han och om hännes echtenskaph så länge han oförsynt är.
Witet belangande dhär föräldrerna aff motwilligheet thet icke uil
lia uthlägga måste the effter synodj beszluth stå ifrån sacramentet
till dhes dhe sigh rätta. Actum loco et die ut supra.
Zach: Lund: [..] Jonas Zephyrinus Daniell Pet: Gislo Unnerus
Wex: Eph:            Wex: pastor         [..]            Theol: lect:
När nu samma dom war upläszen tå påminte rätten m: Christiern
huruledes [..] hade honom förledne åhr tilskrefuet att han
skulle ofuanbe:te partier förmana till wähnligh förliekningh huil
ket breff och så uthj rätten uplästes och tå effter parternars
begiäran giorde rätten sitt bästa dher medh och effter widlöfftigt
taall och geenswar blefue be:te parter för een sittiande rätt
och uthj m: Christierns närwaru som dhem fäst och bispens bref
hadhe, huilken och mycket till förliekningen halph, wähnli
gen och wäll förliekte på sätt och wijs som tå håldne protocoll
uthwiszar, altszå syntes icke rätt wara att capitulares hafua
dhenna förliekningh gått förbij och dömbdt på saken. 2: ähr och uthj dhe
ras dom ingen åthskillnat giort på dhe gåffwer som fästepigan hafuer uthgif
wet och uthj sådana acter brukliget ähr och sedan een fullkommeligh
boeszdeell som föräldrerna uthan dhes försträkt hafua, huilket är een så
dan saek som mehr specterer till forum politicum ähn ecclesiasticum att aff
dömmas om han icke hadhe waret förliekt. 3: Synes dhet wara swårt att
förälldrerna skola ett så stort wite nämbl: ett paer oxar för sin dötter
skull uthlägga hälst effter dhe intet rådde att tuinga sin dötter till att wigas
66r widh Carll och fast olideligare att föräldrerna skulle stå ifrån sacramen
tet till dhes dhe samma withe uthlagt haffwa, huilket withe föräldrerna
neka sigh uthfäst hafua. 4: Dhär och Carll skulle heela undfångne boesz
delen behålla tå ledhe Suszannes medhsyskon som sigh intet förseedt hafwa
och så framdeles uthj arffskifftet mycket förnär, ty på dhätta sättet
finge Suszanna tuenne boeszdeeler och hännes syskon icke mehr ähn een.
5: Berättas och för wiszo ehuru wäll uthj consistorij dom förmähles
pigan wara 15 åhr tå hon troloffwades war hon liekuist fögo öfuer
12 åhr och således litet förstodh sigh på echtenskaph och ringa wiste
huadh hon giorde uthan sedan hon bleff stoer och bättre förståndh dher
om fick hafuer hon sigh förklarat intet willia blifua wedh huadh
föräldrerna och andra uthj hennes späda åhr slutat hafua. 6: Hafuer
man och intet förstått huarken aff kyrckioordningen eller några an
dra stadgar att capitulus skola hafua macht sådana stora withe uthan
höga öfuerheetennes nådiga consentz stadga, mycket mindre wärdzlige
saker, såszom är om boeszdeler och heemgiffter att dömma, altszå emä
dan uthj dhänne dom synes föräldrerna så wäll som pigan och hännes syskon
skiee förnär, huilken och heelt och hållit förliekningen som före ähn domen
uthgaffz praeiudiserer och icke hadhe bort een förliekt saek affdömma
dherföre ochså frampt Bängdt i Ronborna icke får niuta förliekningen
till godhe, uthan blifuer medh domen om execution plågader tå skall honom
meddelas een attest aff protocollo huadh uthj dhenna saek passerat
är, att han kan sigh hoes dhen högl: kongl: hoffrätten widare förfråga och
dhes nådgunstige uthslagh affbidha, medh dhätta afskedd togo parterna affträdh.

Pär Pärszon i Höllminge war citerat att swara för dhät han sigh på store
bönedagen förszeedt haffwer, war olydigh och intet kom tillstädes
skall böta 3 marker och citeras een annor gångh.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
66v Länszmannen Jönsz Månszon i Hallarph gaff tillkienna att Extorph
Böllminge och heela dhet grannhållet riffwa neder giärdeszgårdarna
för h: Kierstin Jörans dötter i Nöttia och hännes grannar huar aff
stoer ofredh förorsakas och hännes höö och sädh aff åthskillige creatur
förderffwat bliffwer, dherföre begiäradhe han på hennes wägnar
att dhät måtte blifua dhem förbudet ytterligare att riffwa neder några
giärdeszgårdar och alldenstundh dhenne begiäran war skiäligh altszå
bleff afsagdt och befalt att ingen skulle vnderstå sigh be:te giär
deszgårdar att nederriffwa, ty dher det skiedde skulle dhen dhär
medh öfuerträdd blifuer och skadan dher aff timmade bethala och sedan
böta som lagh säger.

Anno 1654 den 6 Novemb: höltz ett extraordinarie
tingh uthj Traheridz sochn i Gröne, närwarandes befallningzmannen
well:t Anders Larszon och häradtz nämbdh som här hoes förmäles, nembl:

Pär Månszon i Biärsaridh Jon i Snelszböke Jon Jönszon i Rydh
Arfuedh i Wiggåesza Jon i Bärgheem Simon i Westrhult
Joen i Iffla Pär i Bärgheem Börje Kråk i Långaskogh
Gummar i Ällinge Ebbe i Skateboa Pär Jonson i Skinnarszböke

Sammadagh kom för retten hust: Kierstin i Kyllhult och klagade
att Niels i Qwinnalt hadhe taget een brögge kiätell om 1 ½ lb
ifrån henne i pant för 7 marker. Nielszas arfuingar så wäll som be
fallningzmannen Anders Larszon berättade att dhenne kiättelen
war tagen för 1643 åhrs uthlagor som rächningerna skola beuijsza
blef afsagt att dhe skola rächningen upwisza och dher h: Kierstin
war lagligen pantsatt tå skulle hon panten få igen löesza eller
och panten af opartiske män wärderas om hon icke war mäch
tigh honom att lösza och tå huadh panten war bättre ähn dhet
hon war pantat före, dhet skulle hänne restituerat blifua.
67r Sammadagh beswärade sigh be:te hustru Kierstin i Kyllhult
om 1/4 uthj Kyllhulta gård, tå blef ett contract dhem emillan giort
opwist dat: A:o 1653 d 11 April huiket och bleff strax up
läszet och hännes mågh Swen i Kyllhult bleff medh hänne förliekt dher
wedh att förblifua och togo dher medh affträdh.

Sammadagh praesenterade Swen Nielszon een rechningh vthj
huilken han praetenderade att sahl: Niels Jacobszon i Markarydh
hadhe uthlagt een stoer påst päningar för Pär Nielszon i Kyllhult
att försona een manszboet han war råkat uthj, begiärandes
han måtte samma peningar igen bekomma, vhtj be:te räkningh
wore 4 trowärdige män underskrefne som hafua wittnat att
h: Kirstin hade bekent att sahl: Niels Jacobszon war försäkrat
på sin betallningh, dhät sades att dhenna saek är tilförna af några
goda män förliekt och nu intet borde widare ageras, blef och till
morgons upskutin widare att ransakas.

Sammadagh vplästes boekhollarens well:t Piter Borgz
breff befallningzmannen wellt:t Anders Larszon tilskrefuet dat:
Jönekiöpingh d 25 Octob: 654 vthj huilket gifues tilkiänna
att menige allmogen skulle förständigas att til H:s K: M:tz wår aldra
nådigste konungz bröllopz högtidh skulle uthgiöras een giärd som sigh
belöper uthj alla perzedler 1 dr 6 öra 4 1/5 [..] och således tilholla
allmogen att dhe be:te giärdh strax och godwilleligen wille uthlägga
samma breff bleff och upläszet och af alle man önskandes högbe:te
H:s K: M:tt till be:te bröllopz fäst mycken lycka och wälsignelsze
och sadhe sigh dhen giärden godwilleligen och giärna willia uth
lägga, allenast begiärade dhe att få samma giärdh medh päningar
bethala och att dhem måtte meddeelas dilation till nästkommande
åhr 1655 och till pingesztiden tå wille dhe giärna huar peningh
ärlägga, somblige sade sigh och dhen innan een månat bethala
willia.
67v Sammadagh instelte sigh för retten h: Ingeborgh i Hambra och kla
geligen gaff tilkiänna huruledes hon skall för 652 och 653 hafwa
dubbelt uthlagdt sin skatt och således uthlagt mehr ähn hänne borde
för be:te 2 åhr 37 dr 3 ½ öre, och begiärade att hänne måtte af befall
ningzmannen samma peningar igen restitueras, befallningzmannen sadhe
sigh så wäll som sin swärfader dherföre wara fri, och regementz
skrifuaren Clemet Clemetzon och Niels Gustafsohn ära här till orsaken
hälst effter dhe hafua meddeelt och anwist några soldater till henne
som päningerna hafua uthtaget, huilka intet hade bort så många dijt
wiszas, dhet befallningzmannen medh zedlar och räkningar betygadhe
berättadhe ochså befallningzmannen att dhätta felet hafuer sigh såle
des tilldraget att een deell aff gårderna som solldaterna ähra
ahnwiste till ära störste deelen ödhe och dhen som hafuer tå brukat
1/4 dhen hafua soldaterna taget uth skatten aff för heela gården
och således tilfogat be:te gårdz åbo stor orätt. Dhätta togz i be
tänckiande och alldenstundh solldaterna hafua taget peningar af dhen som så
ringa brukadhe dherföre böhr soldaten så många peningar restituera
till målszäganden igen och sedan söka sin löhn hoes sina officerare
och dhen som wederböhr dhät bästa dhe gitta.

Sammadagh kom för retten Jönsz i Lönszhult och praesenterade sina
edgiärsmän som honom skulle befria för dhet rycktet han war uthj
kommen om ett barnamord som protocollet wedh Hampnada widlöffte
ligen uthwiszar, edgiärszmännerna äro dhäsze

Jöns Froason i Lönszhult Eszbiörn i Steenszhult Pär i Boastadh
Gumme i Rönnerszkiöp Måns i Båkkeboa Pär i Fotabolet
Jon i Hyltena Joen i Roke Gumme i Steenszhult
Jöns i Kålborszet Harall i Foethult  

huilka alla praesenterade sigh edhen willia giöra och honom allde
les befria.
När Anders Nielszon som dhätta squalleret hadhe uthkommet förnam
att Jöns wille sigh medh eedh befria, tå stegh han fram för rätten och
68r badh för Gudz skull att Jöns intet skulle swärja ty ehuru wäll han
hadhe bracht uth ett sådant taall så hafuer han dhet giort af idell
haat och affwundh, badh sigh så sant Gudh hielpa till liff och siäll att
han ingen beskied dher om wiste uthan af diäfwuls ingifuande honom
att förtreeta dhet giort hade och förbannade sigh ingen orsaek dhär
till hafua mycket mindre någon beskied dher till wiste, badh dherföre
om förlåtelsze, badh och rätten wille honom benåda och af dhet be
swäret sigh uthielpa. Tå frågades om någon annan hade förstått
förbe:te Jöns wara för be:te beskyldningh misztänkt, alle närwaran
des medh een mun swarade sigh sådant aldrigh hört hafua uthan dhänne
Jöns är een ährligh och redeligh man och ingen hade någon sin annat
ähn gået medh honom, icke häller war nu någon som wille honom dhät äl
ler något oährliget tillwita, huilket ährende förskiötz till nämb
den och alla funne skiäliget edhen uphäfua och Jöns för witesz
måhlet befria, så frampt icke wiszare skiäll framdeles förnimmas
kan, men såszom Anders Nielszon bedz före och sin ord för rätten rätta
de, dherföre saekfältes han för witeszmåhll at böta 3 marker effter dhet
43 Cap: i Tingm B:
f: huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker

Sammadagh androgh Bengt Nielszon för retten att han hade
någon skulldh på een dansk mans wägnar att fordra ibland dhem war Bon
de Månszon i Tiuszhult citerat han war intet tilstädes skall böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
Jon Röreszon war och citerat abs: skall böta 3 marker.
cronan 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
68v Sammadagh kom för retten Jönsz Swenszon i Hökhult och berättade
att hans swärmoder h: Swenbår i Hällerna hafuer förährat honom
1 rdr och nu wille dhe andre hans medharfuingar dher på klandra, begä
radhe få blifua wedh sin gåffwa dhen hon lagligen gifuet och på
sitt yttersta uthj cappellanens h:r Jons i Runkarp och Kiällas i Bohokz
närwaru bekräfftat hadhe, Gunnar i Ällinge och dhe andre medharf
wingar sadhe honom ähn tå flere saker hafuer borte och wille att han
sigh medh eedh befria skulle, hälst och effter han hadhe hafft een latinsk
bibell och dhen undandolt, dhet blef afsagt att h:r Jons och Kiälle
skola citeras och wittna huadh sant är om dhe 9 rdr sedan skall rätten
sigh här på widare förklara.
Ähn beswärade sigh Gunnar i Ällinge att Jöns Suenszon hafuer till
witt hans hustru hafua olofligen afhändt hennes ärfuingar een serk
till huilken beskyldningh Jöns Suenszon nekar men Gunnar beropar 
sigh på wittne, nämbl: Mathis Nielszon i Hällerna huilken effter
afflagdh eedh wittnade att han hörde Jöns i Hökalt hafua skiält
Gunnars hustru hafua taget een serk men Jöns swor och för
bannade sigh att han intet meente att någon serk war oloffligen
borttagen eller stulen uthan älliest hadhe kastat een särk på by
tet som een fattigh quinna gifuet waar och effter han sin meningh
således förklarade war Gunnar dher medh wäll till fridz.
Sedan beskyllade Gunnar Jöns att Jöns hade skiält honom för een
ährelösz liugare, men Jöns sadhe att Gunnar hadhe skiält honom
för een fölabrynare och dher på swarade han dhät liuger du, och
dhätta alt skiedde uthj hastigheelt och ondt modh och ingen wiste något
ondt att tillwita, Jöns begiärade få sigh för dhen beskyldningh om
fölabrynandet han skylt war befria och såszom Gunnar nekar
sigh aldrigh hafua kallat Jöns ährelöes liugare, dherföre han och
wille sigh medh wittne befria, effter bägge parternas begiäran
vpskiötz dhenna saek till nästa tingh att dhe kunna sina wittne framtee
men Jöns sadhe sigh alldrigh något föll brynt haffwa och togo dhär
medh affträdh.
69r Sammadagh kom för retten Simon i Traherydh kiärade till een be:dh
Hans Krämmare att han hadhe lofuat sigh willia gå knecht för honom och
dhär på gifuet honom 34 dr sm:tt men sådant intet effterkommet uthan
Simon most lega een annan knecht, dherföre begiärer han få sina pä
ningar igen som han till Hans lefrerat hafuer, Hans bekiänner sigh
be:te peningar hafua undfånget och säger att hans sohn Päder Hanszohn i Kna
pelet hafuer sigh oppå taget att betala 10 dr dhet Simon och tilstodh
och honom för godh betallningh för be:te 10 dr antogh restar altså 24 dr
huilka Hans lofwar sigh willia bethala, bleff och nu afsagdt och dömbdt
att Hans uthan upskoff skall be:te 24 dr till Simon betala och således
parterna wara i berörde saek åthskildhe.

Nielsz Ingemarszon i Hynnerydz sochn beswärade sigh att Andersz
i Fägerhult hadhe een kiortell ifrån honom i pant för 1 dr och sadhe sigh
icke få lösza honom igen, Anders lofuadhe sigh willia honom panten
tillställa och dher medh togo dhe affträdh.

Dhen 7 Novemb: 1654 continuerades medh tinget

Sammadagh kom för retten Gummar i Ällinge och Jönsz i Hökalt
och bekiände sigh wara om några ährender wähnligen och wäll förliekte
på sätt och wijs som följer, nembl. för dhen gårdalegan som hust:
Ingiär Suens dötter i Linhult fordradhe skall Jöns i Hökalt beta
la hänne för dhe 9 rdr ärfuingerna aff honom praetenderade 5 dr
som och alt annat ärff dhe medharfuingar qualdhe oppå, allenast 3 st:
böker som skola dhem emillan pro quota delas, Item ähra och nå
gra kar som dhe ochså skola deela sigh emillan och dhär medh ähr dhet ärf
skifftet effter h: Suenbor i Hellerna alldeles clarerat att ingen skall
effter dhenna dagh hafua dher på att klandra, ähn är afftalt att h:
Ingiär i Linhult skall hafua till ofuanbe:te 5 dr 2 dr i jordalega
dhesze 2 dr skola af samptelige ärfuingerna pro quota betalas och
när hon dhesze ofuanbe:te 5 och 2 dr som giör tilhopa 7 dr bekommet
hafuer, ähr och hon om jordalegan aldeles förnögdh, sedan är och aff
69v Gummar och Jöns förliektz om dhe olidelige förwitelszer dhe huar
andra tilfogat hafua om fölabrynet och liugare, så afskiedat att
bägge stodhe för rätten och bekiändhe att dhe aff haat och affwundh
och uthj wretz modh uthan någon rättmätigh orsaek sådana förflogne ord
uthsagdt hafua och således ingen thera wille eller kundhe dhet full
giöra uthan offenteligen för rätten dhet affbodhe, icke häller war
någon annan som wiste dhem annat ähn ähra och gået tillwita uthan
bägge hadhe ett ährliget och redeliget nampn aff alla menniskior
altså lät och rätten dhet dher wedh förblifua och Gummar och Jöns
satte ett wite sin emillan om 20 dr sm:tt att dher någon af dhem
beskyller dhen andra annat ähn ähra och gået eller någon ytterligare
orätt dhen andra tilfogar tå skall dhen som först afbryter böta 10
dr sm:tt till rätten och 10 dr till sin sochnakyrcka och äntå plichta
effter lagh som orden ära till, sedan tilspordes om någon wore som
wiste wille eller kunde tilwita Jöns i Hökalt hafua brynt något
föll, alle man swarade neij, altszå blef icke allenast Jöns för sådan
beskyldningh frikiändh uthan och alle man som närwarandes wore
medh flit förmente hafua fördragh medh skiällande och leda kläkenampn
medh åthwarningh att så frampt dhät skier och klagas skall straf på
följa som lagh medgifuer, altszå togo parterna huar andra i
handh och blefue wähnligen och wäll förliekte.

Sammadagh kom för retten manhafftigh leutnampten Andersz
Suenszon Scarin och beswärade sigh öfuer welb: fru Brita Lilliesparre
till Askenäes i så måtto att hennes sahl: man Swekert Nerotz
skall tillika medh honom uthj Rapin hafua sändt een summa peningar
till Brandeburgh, hännes man sahl: qwartermästaren welb: Suekert
Nerotz hade sändt 100 rdr och 40 ducater och leutnampten 100 rdr
vpwisandes dher om een handskrifft som Nerotz conditionaliter
uthgifuet hafuer, nembl: så frampt hans päningar kommer wäll
till Swerige tå skulle och leutnamptens som bägge i een korgh låge
framkomma, obligationen är dat: Beyten d 18 Sept 1640 och aff
Swekert Nerotz underskrefuen, när korgerna blefue bortsände
70r till Brandeborgh gaffz ett breff medh dhem till Nerotens wärdinna
som war Hans Borkens hustru att hon skulle korgerna vplåsza
och dhe andre saker dher uthj hoes päningerna wore till godo see
dhet hon och giorde, och tå togh hon bort alla päningerna både Ne
rotens och leutnamptens, huilka päningar leutnampten seder
mehra medh doom aff be:te hustrus arffuingar igen want, och dhe
ras huus och heem dherföre i vnderpant satte som een skrifft
huilken leutnampten här i rätten insinuerade uthwiszar dat:
Gripzwoldh d 4 Sept: 1642 vnderskreffwen aff een be:dh
Nicodemus Erick huilken haffwer sigh oppå taget och förob
ligerat willia på huariehanda sätt skiee kunde förskaffa Nero
ten sina päningar igen, nu berättar leutnampten att dhenne
Nicodemus skall päningerna hafua upfordragtoch fru Brita
låthet dhem igänom Gustaff Pållman annamma, dhet han wille
bewisza medh några radher skrefne på Nicodemj Erickz off
wanskrefne försäkringz skrifft som så lyda de25 Aug: A:o 1651
Mons: Gustaff Pållman vegen der entfangne terminen aff
dasz forkänte huusz gezolet 45 rdr, här under war 
intet nampn men war uthstroket tuenne ordh att man dubite
rade om dher war mehr eller mindre skrefiet, och framstegh
leutnampten till swars manhafftigh Joseph Oosz hwilken
war aff fru Brita fullmächtigat på hennes wägnar uthj of
wanberörde saek att swara och berättadhe wäll sant wara att
fruen hadhe sändt Pållmannen uth att fordra samma päningar
doch uthan fullmackt och tå skall be:te Pållman hafua annammat
45 rdr och mehr säger fru Brita sigh intet hafua bekommet
och dhem på sine och icke på leutnamptens wegnar opburet
och will ingen päningh mehr wara ständigh uthan bekiände sigh
äntå sielff nock hafua att fordra men kan leutnampten
bewisza henne eller hennes be:te vmbodtzman hafua mehr e
mottaget tå will hon dher till swara.
70v Dhenna saek togz uthj betänckiandhe och bleff aff rätten således afsagdt
att manhafftigh leutnampten Anders Suenszon Scarin skall för
skaffa bewijs och medh nögachtige qvittenser öfuertyga fru Brita
Lilliesparre att hon hafuer låtet upbära mehr ähn dhe 45 rdr
som hon nu bekiänner eller och widare ähn hennas egen fordran sigh
belöpa kundhe, kan han dhät giöra, tå böhr fru Brita bethala leut
nampten sina päningar igen effter sin sahl: mans obligations lydel
sze men gitter och leutnampten dhät intet giöra tå ware fru
Brita för hans ytterligare tilltahll i dhenna saek fri och wedh så
dan händelsze sökie så fru Brita som leutnampten sin fullmäch
tige Nicodemo Erich och dhe pantsatte huus och gårdar dhät
bästa dhe gitte.

Sammadagh kom för retten manhafftigh Joseph Oosz och
gaff tilkiänna sigh wara fullmächtigh giordh aff welb: fru Bri
ta Lilliesparre till Askenäes att praesentera een förliekningh
giodh emillan henne och hennes granne Niels Gummundzon i
Yttra Askenäes medh begiäran samma förliekningh måte i proto
collet inskriffwas såszom och aff rätten approberas och
krafftigh dömmas, honom framstegh till swars be:te Niels Gud
mundzon och tå laes rätten förliekningen huilken lyder som här
hoes underskrefne copia widare förmähler.
Anno 1654 d 4 Novemb: wore vndertechnade uthj Askenäs
att bilägga dhet miszförstondh som war i dhen föreehningen som
Niels Gummundzon i Yttragårdh hadhe ingået medh edle och welb:
Swickert Nijroth till Askenäes ryttmästaren om dhen dammen
som sahl: welbe:te ryttmästaren hadhe upsatt nedan Yttregårdh Anno
1637 huilken giorde Yttragårdz engh och dam stor inpas och skadha
då hafuer Niels Gummundzon lofue inrömma welbe:te ryttmästaren
71r twå låker uthj sin damb och då upflottes dammen, konungz ådran
bygdes igen, omsider 1645 bleff konungz ådran aff Håborna effter
synebreffwet uptagen och Niels Gummundzon flotte sin damb medh
sin egen bekåstnat uthj förra stället igen. Nu omsider lades dhen
ne förethningh för rätten uthj Hampnada, då bleff aff dhen lofl: rätten
tillåtet ofuanbe:te miszförståndh liquidera, då bleff omsider så be
slutat att edhle och welb: fru Brita Lilliesparre till Askenäes
skall behålla aff konungz ådran till 4 all: wäster vth ofuan till in
dest på Niels Gummundzons kohlhuus och Niels i Yttragård in
rymmer dhen deelen aff sin dam till konungz ådran igen så att [..]
fru Brita Lilliesparre till Askenäes een liten dam dhär in
till och 2 loker aldeles för konungz ådran oquald och konungz å
wijdh som han nu är, nembl: 5 all. sluth uthföre och så diup som han
nu ähr effter den jordfasta steenen som nu ligger midt uthj welbe:te
fru Britas dam ofuan till, efftersåszom föreehningz brefuet medh
Håborne der om lyder och nämbdemännerne där om tilförendhe
dömbdt hafua, och skall Niels i Yttragårdh här hoes wara plichtigh
giöra welb: fru Brita till dhenne sin dams opbyggande för dänne
gången 5 dagzwärke och sielff upröda konungz ådran allena, på
dhet ingen dam aff Askenäs målszägare skall Yttragård eller A
skenäes dammar till mehn här effter vpsatt warda. Här om
dhe på alla sidor äro wäll till fridz effter såszom ofuanbe:t ähr
hwilket wälb: fru Brita Lilliesparre till Askenäes å sina
och sina wälb: barns och effterkommanders wägnar medh sitt
nampn och signäte sampt Niels Gummundzon och hans sohn In
gemar Nielszohn å sina och sina effterkommanders wägnar medh
nampn och bomärke till ewerdeligen ägendomb oklandrat
stadhfäst. Thätta och vndertechnadhe beuittna brede wedh ofuan
71v bemeltes signäte nampn och bomärke medh sina nampn och signäter som
då tilstädes på förliekningen woro. Actum Askenäs Anno et die ut supra
Brita Lillesparre
een högh bedröfuat änkia
Niels Gummundzon
i Yttragårdh
Ingemar Nielszohn
Nicolaus Lid: Collinus
Giötherydens
Börje Kråek i
Långaskogh
Jöns i Fagerhult
Oloff i Jonskiöph
Eskiell i S: G:

Sedan dhenne förliekningh war upläszen tilspordes Niels om han således
war förliekt som förliekningen förmäler, tå berättadhe han sigh dher
medh wara wäll till fridz och begiärade så att förliekningen måtte
af rätten bekräfftas, altszå gofuo parterna huar andra för rätten
händerna och blefuo wäll förliekte och förliekningen sedan som så
friwilleligen giord war aff rätten dömbdes be:te parter emillan uthj
alla sina clausulis godh och gill, doch ingen annors rätt här medh prae
iudiserat.

Sammadagh kom för retten Karin Nielsz dötter vthi Rönnö och sigh
högeligen beswärade att hon hafuer uthlagdt tuenne reszor sina uthla
gor aff 1/4 uthj be:te Rönnö för 1652 nembl: i dhen staden hon icke
borde uthlägga mehr ähn 5 ½ dr hafua dhe taget af hänne 11 dr dhät
hon medh ricktiga zedlar och qvittansier bewiste och såszom soldaterna
under Eskens compagnie sådant annammat hadhe syntes skiäliget
att af samma comp: och aff dhes tildeelningar så mycket igen henne
till betallningh restituerat blefue, huilket heemsteltes befallningz
mannen well:t Anders Larszon att så beställa att hon må komma till
sina betallningh igen.

Corneten Joseph Oosz kom fram för retten och påminte retten dhen
tuist fru Brita på Askenäes hafuer på sina gårdars wägnar att
klandra på Östra Hängia skogh, begiärandes få een syn dher på
men aldenstund Håborna intet wore tilstädes och berättades att dhe
och wille hafua syn, dherföre blef afsagt att Håborne skola på nä
sta tingh sigh inställa och på dhätta ährendet sigh förklara.
72r Sammadagh kom för retten hederligh och wällärde man h:r Nielsz i
Giöterydh och nu som tilförene begiäradhe ett sandfärdigt bewijs huru han
i Giöterydz prästegårdh uthj sin tidh märkeligen förbättrat hadhe, tå upstegh
för rätten Joen i Snelszböke, Jon i Rydh, Simon i Wästrhult och Börje Kråk
huilka insinuerade i rätten een widlöfftigh och skriffteligh relation på åth
skillige märkelige och store förbättringar h:r Niels till prestegårdens
nötta anwendt och förbättrat hadhe och lyder dheras skrifftelige rela
tion således som här hoes förmäles och för widare underrättelsze uthj proto
collet intechnat bleff, nembl:
Anno 1654 d 9 Julij woro uthj Giötherydh uthskickadhe af tinget som
höltz uthj Ösziö d 2 Aprilis Jon i Snelszböke, Jon i Rydh, Simon i Westrhult och
Börje Kråek nämbdemän att besichtiga prästegården om dhes förbättringh
och [..] wedh åhrarna och är befunnet såszom effterföljer.
1: Att wörd: och wällärde h:r Niels hafuer bygt een quarn medh dam och
huus aldeles af nyo där ingen quarn eller dam någon tidh tilförende wa
ret hafuer som skeedde 1647.
2: 1639 hafuer han afrödt och till engh upwärkat westan sunnan widh
gården som stobberna uthwisza till 1 ½ lasz.
3: 1640 vprödt een engh widh siön nordan gården.
4: 1641 vprödt een hage till engh där skogen nästan hadhe gräszwäxten
ödelagt till 5 lasz.
5: 1642 vpwerkat 2 st: åchrar på gatan der ganska mycken steen
war wedh pasz 1 tunnelandh.
6: 1643 lagdt eem steenbroo wedh gården 144 all:or
7: 1648 låtet gropat 3 gropar nordan gården som 2 1/4 al. breda, dhen
ena 436 al. den andra 140 al den tredie 58 all:or.
8: 1645 ingiärdt af nyo een temmeligh skiön hage öster sunnan gården
tilförende medh rijs inheidat.
9: 1646 inlagdt till giärdet, mycken skogh afrödt till 8 lasz engh.
wästan sunnan widh gården.
10: 1648 vpdikat ofuanbe:te engh medh 1 all. bredh groph om 342 all. föru
than tilförende, een så långh groph neder uthj kroppe dammen.
11: 1649 650 och 1652 låtet lägga een långh broo emot wästre giärdes le
det, een deell af steen och een deell af trää.
12: 1652 ingiärdt een kiahage sunnan gården.
13: 1653 låtet läggia een liten steenbro östan till i giärdet.
72v 14: 1654 taget af östra hagen och uprödt till engh allaredo till 4 lasz.
Dhätta föruthan befans mycket pors och wiebuskar wara af engarna
bort rödt. Item många röer och stenar af åchrerna bortrödde
aff huilka een stor deell till broar och sakerstian fram kiörde.
Vthj humble och kåhlagården fans och een märkeligh förbättringh. Gården
medh huus och täcke så wäll aff församblingen som pastore nyligen wäll
förbättrat.
Dhär befins i giärdet öfuer 116 st: eker som stå i och omkringh åchrerna
som åkrerna skadha, ebland huilka 58 st: äro 4 al. ifrån åcheren och där
under, huilka märkeligh skadha tilfoga säden på åchrerna, de öfrige 58
st: eker äre till 9 al: och där under af huilka een deell och så icke ringa
åckeren skada, dätta specificationen nogare uthwisza.
Blef och osz underrättat att sahl: h:r Anders Dryander sedan han kiöpte Liun
gerszkiöpa gård ingiärde ett st: madh som ligger in till Liungerszkiöpa giär
de och till kyrckiobroon medh dee andre Liungerszkiöpz ägor inkiäldrat
och alt sedan hafuer brukat dät till prästegården, i lika måtto hafuer
och wällärde h:r Niels brukat samma engh in till dhenne tidh, orsaken
där till är att dee som boo i Liungerszkiöp hafua ingen betallningh för
giärdeszgården tilbudet och att dee äga gården och hafua den engen ett
vndantak eller lejo, räntar till 4 eller 5 lasz, denne förnummo wij
ligger medh rätta till Liungerszkiöp efftersåszon Jöns Helszingh och Gumme
Helszingh i Liungerszkiöp dhet wist och berättat hafua, dhet Gummund Jon
son som der nu boer weet medh andra dannemän bewittna. Actum Giö
theridh ut supra.
När dhetta således upläszet wardt och så uthskickadhe nembdemän som
många andra serdeles hela nämbden och flere som här om kundskap haf
wa bekiändt så i sanningh wara tå meddeeltes h:r Niels ett sådant
bewijs som här under förmähles.
För allom som denna öpna skrifft see, höra eller läsandes warda tå giörsz
här medh witterliget att Anno 1654 d 7 Novemb: höltz ett extraordin:
häradtz tingh uthj Sunnerbo häradt, Traheridz sochn och i Gröne, på samma
dagh framstegh för rätten wördigh, hederligh och wällärdh man h:r Nielsz
Collinus pastor uthj Giötheridh och begiäradhe att såszom rätten något
för dhetta hadhe effter hans flitiga begiäran förordnat några nembdemän
som skulle besichtiga huru han märkeligen hadhe förbättrat Giöterydz
prästegårdz ägor och såszom dhe godhe män hadhe dher warit, begiärade
han att dhe måtte sin relation där om giöra och sedan på dhät han och
73r serdeles hans barn måtte sådan hans anwände omkåstnat till godo åth
niuta, begiäradhe han rätten wille honom ett bewijsz om berörde saek medde
la altszå upstege för rätten effterskrefne ährlige och trowärdige nämbde
män, nembl: Jon i Snelszböke, Jon i Rydh, Simon i Wästrhult och Börgie
Kråek och berättadhe sigh effter rättens befallningh hafua waret och besich
tigat dhen förbättringh på Giöterydz prästegårdz ägor skiedd war aff
h:r Niels Collino sedan han bleff pastor dher sammastädes och inlefrerade
dher effter een widlöfftigh och skriffteligh relation af innehåldh att h:r Niels
hafuer låtet bygga een skiön qwarnadam och dher till een ny qwarn medh
alt behör och dheet medh stor bekostnat, hälst effter dher i begynnelszen ringa
fall war och tilförne ingen quarn stått hadhe, huarest han nu åth sigh som och
många sina grannar mala kan. 2: Hafuer han och gården medh goda ängar
af skogh och hagar uptaget, märkeligen förbättrat och medh stor omkåst
nat uthugget och uprödt till 18 ½ lasz engh och be:te ängar medh åthskillige
skiöne dijke upgropat långa till 1318 all: att wattnet sitt aflop haf
ua och gräszet bättre tillwäxa kan. 3: I lika måtto hafuer han och icke
uthan stoer bekåstnat gården förbättrat i dhät han på gatan hafuer rödt
bort ganska mycken steen och sedan giort up samma jordwall och gata till
ett tunneland åeker, såsom och af dee gamble åchrar mächta mycken steen
afrödt och sedan samma steen medh stor bekåstnat låtet föra till dhe wägar
som dher uthmedh ligga och wägerna dher medh som tilförne sanke och blöte
wore mächta förbättrat och låtet legga broar dher medh och så jämpt
lagdt stenen som gater uthj städerne pläga läggas, dhet mången resan
de man till sin stora nytta sedt hafuer, dee öfrige stenar hafuer han låtet
föra till kyrckan och till een sakerstige opbyggande anwände ähre.
4: Hafuer han och i lika måtto låtet intaga till gården goda hagar och
jämwäll kållgårderna och humblagårderna storligen förbättrat, dheszli
kest är och sielfue gården nu nyligen så af pastore som församblingen
medh skiöna bygningar och goda taek märkeligen förbättrat. Vhj een summa
be:te uthskickadhe så wäll som hela nämbden och många flere berättadhe att
h:r Niels hafuer dhen korta tidhen han dher bodt hadhe prästegården så för
bättrat att dhe icke tilfyllest wiste dhet att berömma och icke något
åhr gådt förbi medh mindre han uthj be:te Giöteridz prästegård stor bekost
nat nederlagdt och dhes ägor förbättrat hafuer, och ware till att önska
flere wille taga exempel här af och sina gårdar ochså förbättra, kun
de och rätten icke heller annat see ähn h:r Nielszas ärfwingar billigt
borde denna bekåstnat till godo åthniuta, där något oförmodeliget
73v dödzfall medh honom sigh tildroge, och såszom be:te uthskickadhe nämbdemän
berättadhe wäll wara 116 st: eker som stå i och omkringh åchrerna, dher i
bland 58 st: stå som honom åhrligen på sin åcher stor skada giöra, begiärade
han få be:te 58 st: eker afhugga och åcheren få således förbättra, dänna
saek togz och uthj noga betänckiande och kunde liekuist icke effterlåta dänne
gången så många hugga uthan allenast 4 eker som honom mäst skada giorde
effterlåt rätten honom borthugga och undanrödia, doch så att han effter
skogzordningen skall wara skyldigh till att plantera för huar eek tuå un
ga eketrä igen och stånde hans eller hans ärfuingars skiötzell thär å
in till thes the undan boskapz beethen wuxne äre. men kan ähn tå se
dan behöfuas flere eker huggas må dhet framdeles widare och
lagligen sökias.

Sammadagh kom för retten länszmannen och gaff tilkienna att Jon
i Dotebögdh war beröcktat hafua emot förbudh reest öfuer gräntzen
dhet ingen wiste medh skiäll eller bewijs att öfuertyga dherföre sades
han fri till dhes någon kan honom där om framdeles öfuertyga.

Sammadagh wardt discurerat aff rätten om dhen praetention Swen
Nielszon i gåer androgh angående dhe 70 rdr han på Pär Nielszons
wägnar kräfuer aff Nielszas ärfuingar i Kyllhult och tå blef aff
sagt effter dhätta war een 26 åhrs gammall saek och icke borde på
talas, dhes föruthan hafuer Niels i Kyllhult aldrigh för samma skuldh
caverat uthan nämbden wittnade nu som i gåer att dhätta war för mån
ga åhr sedan förliekt och synte skiäligt wedh förliekningen blifua
dherföre sades Nielszas ärfuingar i Kyllhult för be:te praetention
fri så frampt framdeles icke bettre skiäll finnas men dher Pär
Nielszon lefuer, huarom ähnnu owist är, så må Swen Nielszon
och dhem flerom som wederböra sökia honom dhät bästa dhe gitta
dhär medh togo parterna affträdh.

Sammadagh kom för retten åthskillige månge bönder och sigh höge
ligen beklagadhe icke kunna komma till någon betallningh för dhen för
sträkningh som dhe uthj senaste danska feigden af dhem giort bleff
tå bleff upläszet så H: K: M:tz fordom wår aldranådigste drottningz
drottningh Christines nådiga resolution gifuen 1652 d 24 Decemb:
74r så wäll som H: K: M:tz wår aldranådigste konnungz konungh Carll Gu
stfz nådigst gifne resolution på dhe beswärs punchter som menige
man innewarande åhr hafua uthj underdånigheet till högstbe:te H: K: M:t
öfuerlefrera låtet uthj huilka nådige och kongl: resolutioner förmä
les att sådana saker skola till theras excell:s och n:der uthj Cammar Collegio
remitteras och dher sin räkningh och skuldfordran inlägga och liquidera
och om rättmätigh satisfaction och betallningh att sollisitera och anhålla
altszå blefue dhe och medh sådana saker dijt förwiste, tå begiärade dhe
een förskrifft och attest om dhätta sitt anhållande huilket rätten eij hafuer
welat förwägra och hela häradet på dhet underdånigste bedia att dheras
excell:s och n:der wille låtha sigh behaga dhem uthj sitt ährende befordra att såle
des på tinget passerat är bekräfftas dhetta bewijs medh häradz insigell.

Sammadagh androgh befallningzmannen well:t Andersz Larszon huru
såsom Lars Bängtzon i danske Sjöridt hadhe mist ett swart stiernet stodh
samma stoo hafuer Pär Larszon i Fläszery och Nils Pärszon i Sjöary igen
funnit uthj Iffla huilket stodh Håkon Månszon i Werpeszhult hadhe
att föra rofuer oppå och tå blef dher igen kiäntz och således finge sitt sto
igen och nu berättar Håkon Månszon att han fich stoet af een be:dh Bonde
Månszon i Traheridz sochn i Tiuszhult huilken intet är tilstädes och
icke häller will komma tilstädes. R. Lars Bängtzon behåller stodet
och Håkon Månszon i Werpeszhult söker sin man Bonde thet bästa han gitter.

Sammadagh kom för retten Johan Perszon i Groarydh och gaff till
kiänna att han hadhe bådhe ärfft och elliest fått någon jordh uthj be:te Groaridh
uthj Hynnerydh, berättadhe ochså sigh wara bördigh till någon jordh Larsz
Bängtzon i be:te Groaridh kiöpt hadhe och alldenstundh dhät bewistes att Johan
Pärszon är rätte bördeszman till be:te jordh och henne lagligen klandrat
dherföre dömbdes honom och dhen jorden till sigh lösza och gifua Larsz Bengtzon
sina päningar igen.

Sammadagh kom för retten Erich Nielszon i Qwarnagården och gaff
tilkiänna att han hadhe inlåtet sigh uthj kiöph medh sin fader Niels Erickzon
i Alenszkiöp och nu wille intet Niels hålla samma kiöp, i medler tidh berättade
ochså Erick att Niels hadhe sålt 1/16 deell uthj Alenszkiöp och dhen skall rätten hafua
olagbuden tingskiött, tå ransakades effter och befans att samma 1/16 deell war å
74v tinge lagligen upbuden, dherföre saekfeltes Erick för dombrått att böta
effter dhet 39 Cap: i Tingm B 3 marker. Sedan berättadhe Erick att han skulle
kiöpt af be:te sin fader 1/8 uthj Alanszkiöp, säjer sigh och på be:te kiöp hafua
lefrerat 43 dr huilka således wore betallte först betalt på sin faders
wägnar till vnderfougden Segfredh Mårtenszohn 24 dr, ähn sejer E
rick att Niels skall hafua bekommet af Eskiell Simonszon i Lindhult
10 rdr, dher till Niels nekar, altszå skall Erick dhet beuisza, dher emot
berättar Niels Erickzon att han intet hafuer sålt Erick sin gård uthan sade sigh
mehr hafua honom försträkt ähn Erick hadhe betalt, först hafuer han
uthlagt till sin sohn för een knechtalega ett par oxar och 2 st. koor för
30 dr, ähn praetenderar han een stoor summa hafua kåstat för honom i
Callmara men blef allenast bestått 7 ½ dr sm:tt, noch fäste päningh gifuet
knechten 1 ½ dr sm:tt, summa som Niels hafuer lefrerat är 39 dr sm:tt
Altszå är Erick skyldigh till Niels dhe 10 rdr som här ofuanföre förmä
les, så frampt Erick icke kan beuisza att Niels dhem tilförne bekom
mit hafuer, men Erick wille behålla ofuanbe:te peningar för sin boesz
deell men Niels nekadhe och sade sigh icke hafua lägenheet sådant mista
och ingalunda dher till wille bejaka, altszå blef slutat att om Erickz
syskon hade fått större boeszdeell ähn han tå skulle dhen effter Niel
sas dödh ärfuingerna emillan effter lagh liquideras och jämkas.
Sedan framsteegh för retten länszmannen Swen Nielszon i Kyllhult
och gaf tilkiänna att han hadhe kiöpt af be:te Niels i Alenszkiöp 1/16 deell
uthj Alenszkiöp och dherföre uthfäst 75 dr och lefrerat på be:te kiöp
43 dr och nu begiäradhe att om Nielszas söhner eller mågar willia
börda jorden in att dhe tå wille gifua honom sina peningar igen eller
och wille han blifua wedh sitt kiöph och hela summan som uthlofuat
är bethala, dhe wille sigh dher på betänckia, blef slutat att jorden
må opbiudas och dher ingen i medler tidh klandrar må man dher medh
laghligen prosedera.

Ytterst berettade befallningzmannen att dhen högl: kongl: håffretz
nådige resolution war ankommen att några hoorkåhner wore saek
fälte att böta till cronan nembl: Elin Håkons dötter i Guddarp
53 dr 10 16 och Karin Jöns dötter i Äpplanäes 26 dr 21 8 [..] aff
huilka han för dheras fattigdom skull ingen betallningh bekomma kun
de, begiärade altszå att rätten wille honom om dhes wilkår een sand
75r färdigh attest meddeela, tå wart dhen effter frågat och af nämbden så wäll
som flere dhem kiände bewittnat att be:te hoorkåhner ingen tingh ägde uthan
wore tuenne arma kåhner och icke hadhe dhet dhe kunde föda sigh medh widare
ähn dhe af gået folck tiäna och sigh tigga kunde, dherföre och honom dhätta
bewijs meddeeltes.
I lika måtto praesenterade befallningzmannen Anders Larszon een längdh
på några mantall som war ryttare, dödhe, huszfattige och gamble öfuer
63 åhr som ära införde uthj mantals längden och såszom deels böhra
effter kongl: resolution wara fri, nembl: ryttarne och dhe öfuer 63 åhr
gambla wore, och sedan af dhe dödhe och huuszfattige war intet att bekomma
altszå begiäradhe han rättens attest här om på dhet han måtte blifwa
omolesterat och uthj sin upbördh dherföre befriat, altszå blef be:te längdh
upläszen för sittiandhe rätten och granneligen effterfrågat om sigh så i san
ningh förhålt om be:te perszoner som uthj längden förmältes, tå blef af
så nämbden som flere närwarandes trowärdige män wittnat att dhet
så sant war och sedan heemstält dhätta ährendet till höga öfuerheetennes
nådiga förklaringh huru wida han dhätta må åthniuta och wore be:te
mantall in allis 74 mantall. Dhär medh ändades tinget och
huariom och enom önskades löcka och medh helszan till sine huusz heem
komma och således huar andra valedicerade.

Then kongl: Giötarikes håffretz resolutioner som ära an
kompne
Om Iffwar Swenszohn
Resolution Ifwar benådas medh lifwet och skall een må
nadt sittia uthj fängelsze wedh watn och brödh, hans löesza godz
gåer till skiöflingz och löesze handh sin medh 50 dr af sitt fasta.
Om Simon Jönszon mandråparen
Resolutio, Simon Jönszon skall medh yxa halszhuggas och i galga
backen nedgräffias.
Simon skall i morgon stå sin rätt wedh Hampnada.
75v Om Jönsz Päderszon i Tånnerydh och Mätta Larsz dötter i Rydh
Resolution, På dhenna saek skall landzhöffdingen framdeeles be
komma resolution.

Till yttermehra wiszo och sanningz stadfästelsze att sålunda wa
ra på förbe:te håldne tingh ransakat och affdömpt wittnar och
betygar häradzhöffdingen sampt laghläszaren i be:te
radt medh egne vnderskreffne nampn och signäte sampt
the tolff i häradz nämbdh medh theras häradz insigell.
Nils Nilszon
Lindegreen

Jönsz Håkonszonn
[..]
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:18 (1654-1654) Bild 30 / sid 1 (AID: v49326a.b30.s1, NAD: SE/VALA/0382503)