| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 65 / sid 1 (AID: v49327.b65.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Domboken för Sunnerbo Häradt
Pro Anno
1655
Laghman
H:K:Mtz wår Aldranådigste Herres och Konungz Sampt Sweriges
Rikes troo Man, Rjkz Rådhs Krigz Rådh och feltmarskalck, then edle
och högwälb: herre, Greffwe Gustaff Adolph Leionhuffwudh,
Grefwe till Raßeborgh och Falkensteen, friherre till Risholtz:
Kirck, herre till Gräfznäes, Kobergh och Segnitz.
Landzhöffdinge
Dhen Edle och welb: herre, Hr Gabriell Gyllenanker, till
Brunßhollm, Eeknahollm och Ankarßrum.
Häradzhöffdinge
Dhen Edle och Welb: Nielß Nielson Lindegreen till Fårßa och
Spåningslanda, Rjkz Haroldh, v: laghman j 10 häradtz lagsagu j Smålandh.
Häradzfougde
Ehrebyrdigh och welbetrodde Anderß Larson i Tärnhult.
Laghläßare
Jönß Håkanßon i Hult.
Att Inleffwereras uthi Thett Kongl:
Giöterjkes Hoffretz Cantzelj
Leffrerat den 6 Febr: Anno 1656.
1v
[tom sida]
2r
Anno 1655: den 31 Januarij, Hölts Ordi-
narie häradtz tingh uthj Sunnerbo häradt, Liunga Sochn och uthj Ößiö
Närwarandes Häradz Nämbdemän,
Nämbden,
Peder j Bräkentorph, Joen j Ry, Måns Johanßohn i Ångelstadh,
Arfuedh j wiggåeßa, Börje Kråek, Joen j Bärgheem,
Sjmon i wästerhult, Joen i Jffla, Päder j Bärgheem,
päder j Skinnerßböke, Joen Knutzon i Ößiö.
Gårdar bliffwa nu Sålunda upbudne
¼ j Måßlidha - 3:
¼ och 1 skieppelandh j Großhult - 3:
1/8 Storegården i Skiekkarp - 3:
¼ af Nedregården i quenßlöeff - 3:
1/6 af wästergården j Bergheem - 3:
¼ j balkarp - 3:
Brå[..]gården j Annerstadh by - 3:
[..]anan Erjek Åboer - 3:
Hyltan j Ångelstadh sochn - 3: Frelße
Bolmstadh - 3:
Ibidem - 3:
8 skieppelandh j Österby - 2:
¼ j Kiöphult - 2:
¼ j Örnefalla - 2:
¼ j Språkzhult - 2:
1/8 j Alanßkiöp - 2:
½ Norregården j Bäkkaridh - 2:
3/5 j Gunghult - 2:
¼ mindre 11 skieppelandh i Rateridh - 2:
1 broderlåt och 2 Systerdelar i förarp och Stahult - 2: frelße
1 Tunnelandh - 2:
1/3 aff Bäk j Kånna sochn - 2:
½ gårdh i Ottarp - 1:
2v
1/8 uthj Eskielß gårdh i Horn - 1:
1/6 uthj Ekenäes - 1:
1 Tunnelandh j Tranhult - 1:
1/8 och 3 skieppelandh j Hällorna - 1:
Sammadagh begierade Joen Gnellingh att Hampnada åboar skulle fåå
loff hugga några Eker till dhes broa bygningh, men såßom nu gået före
är, och dhe kundhe wäll få Kiöra efter furetimber, dherföre befaltes
dhem dhet at giöra, men Kundhe dhe finna någon förtorkat Eek, dhen
måtte dhe låtha besichtiga och saeklöst hugga.
Sammadagh hades fängsligh för retten een ungh Solldat Jönß Faerßon
huilken är född j piäterydz sochn, och bleff anklagat aff Sjmon j Skate-
boa at han hafuer förledne Anno 1654: d 11 Novemb: ganska ynke-
ligen ihiällslaget hans Sohn Ebbe Sjmonßon, huilket dråp hafuer
sig tildraget som följer och dråparen sielff berättar, at på före
skrefne dato hafuer dråparen kommet till Giöterydz prästegård
och såsom tå åthskilliget främmat dher wore, gick han och dijt Jn
dåch obuden, och tilljka medh flere drack sigh mycket drucken, och
sedan han så drucken war gick han uth j gården, och uth om ladan och
hadhe een brinnandhe lunta j handen at dricka toback mädh, J medler
tidh redh hans wärdt Pastor j Giöterydh, hans hustru och alla giä-
sterne bort och när Pastoris drängh som hemma war och nu dräpen
bleff, wardt warße honom gåå medh een brinnandhe lunta uth medh ladan
gick han till dråparen och togh luntan aff honom och kastadhe henne j
marken och trampadhe på henne, tå bleff dråparen förtörnat och
sadhe åth honom, tu hadhe wäll most låtet migh hafua henne, dher medh gick
drängen Jn uthi gården och till een wedkast at hugga, och dråparen
gick efter honom, när drängen dher hugget hadhe, gick han till een annor
wedkast att hugge trewedh, och tå han gick dijt hafuer han sagt åth
dråparen, iagh gåer nu till dhen andre wedkasten, will tu migh nå-
got, dher hetter du migh, dijt och dråparen strax gick efter, tå
sadhe drängen till dråparen, huadh gåer tu efter, tu hadhe intet behoff
at gåå här för dhen luntan skull, iagh är intet rädder för tigh,
3r
Jagh achtar Tigh intet mycket, tå sadhe dråparen, Jagh rädes intet heller
för tigh, dhär medh togh dråparen till een yxa som han hadhe sielff medh sigh
boret och tänkt Slå drängen ett yxehammars slagh dhär medh,
men beklagar nu högeligen at Satan hadhe honom så förblindat
at tå han tänckte at han wände Hammaren till, tå wände han äg-
gen till, och högh således till drängen j ryggen att hugget drabbadhe
emellan bägge härerna, när han skulle taga yxan igen, tå wardt
han först warße at han een sådan skadha giort hadhe men sedan röch
te han sielff 3 röckandhe på yxan och kundhe intet få uth hänne, dherföre
när han sågh sigh sådan skadhe hafua begånget gaff han sigh genast på
flöchtan öfuer gräntzen men dhen dräpnes fadher och slächt gingo ge
nast effter och funne dråparen uthj Wiszletoffta som ligger wedh
pasz een liten halff fiärdingz wägh uth om gräntzen hwarest han
strax grepen och fängzlader bleff och sedan uthj fängelszet in
sattes, berättar ochså dråparen att tilförende aldrigh någon owän
skaph hafuer waret dhem emillan uthan besynnerligen goda wäh
ner och altidh waret så sams som tuenne kiötzlige bröder och nu
ingen orsaek hadhe, dhätta öfuerdådiga dråp begå, ähn allenast att
drängen uthtrampadhe lunten för honom, ångrar nu sin gärningh
högeligen, beder innerligen först Gudh och sedan dhen dräpnes för
älldrar och flere han förtörnat hafuer dhe willia honom förlå
tha, när han dhänne relation giort hadhe frågadhes om några
flere wittne hadhe waret hoes som sågo tå dhätta dråp passerade
tå berättades att några flere pastoris drängar hadhe waret dhär till
städes huilka nu intet wore här wedh tinget, allenast berättades
att h:r Erick Dryander hadhe honom dhen dräpne mädh dhät högwär
diga sacramentet på sitt yttersta besöekt och såszom han nu war
tilstädes dherföre han och för rätten framkallades och han be
rättadhe nästan såsom dråparen sielff och på sin eedh bekiändhe
att dhenne dråparen hafuer så aff honom som een krämmare och
åthskillige andra waret förmanter att gå sin färdhe och dhet på
åthskillige tidher och rum men han intet welat dhet effterkomma
uthan gådt som dråparen och sielff bekiände till drängen huilken
h:r Erick säger satt och skulle taga een fampn wedh och huru
te han sielff 3 röckandhe på yxan och kundhe intet få uth hänne, dherföre
när han sågh sigh sådan skadhe hafua begånget gaff han sigh genast på
flöchtan öfuer gräntzen men dhen dräpnes fadher och slächt gingo ge
nast effter och funne dråparen uthj Wiszletoffta som ligger wedh
pasz een liten halff fiärdingz wägh uth om gräntzen hwarest han
strax grepen och fängzlader bleff och sedan uthj fängelszet in
sattes, berättar ochså dråparen att tilförende aldrigh någon owän
skaph hafuer waret dhem emillan uthan besynnerligen goda wäh
ner och altidh waret så sams som tuenne kiötzlige bröder och nu
ingen orsaek hadhe, dhätta öfuerdådiga dråp begå, ähn allenast att
drängen uthtrampadhe lunten för honom, ångrar nu sin gärningh
högeligen, beder innerligen först Gudh och sedan dhen dräpnes för
älldrar och flere han förtörnat hafuer dhe willia honom förlå
tha, när han dhänne relation giort hadhe frågadhes om några
flere wittne hadhe waret hoes som sågo tå dhätta dråp passerade
tå berättades att några flere pastoris drängar hadhe waret dhär till
städes huilka nu intet wore här wedh tinget, allenast berättades
att h:r Erick Dryander hadhe honom dhen dräpne mädh dhät högwär
diga sacramentet på sitt yttersta besöekt och såszom han nu war
tilstädes dherföre han och för rätten framkallades och han be
rättadhe nästan såsom dråparen sielff och på sin eedh bekiändhe
att dhenne dråparen hafuer så aff honom som een krämmare och
åthskillige andra waret förmanter att gå sin färdhe och dhet på
åthskillige tidher och rum men han intet welat dhet effterkomma
uthan gådt som dråparen och sielff bekiände till drängen huilken
h:r Erick säger satt och skulle taga een fampn wedh och huru
3v
orden dhem emillan tå föllo wiste h:r Erick intet uthan dhet war
sandt att dhen dräpne bleff huggen emellan härerna som ofuanföre
förmält är och såsom dråparen intet sielff fick uth yxan altszå
stegh een piga Karin be:dh till och togh yxan aff ryggen och ge
nast bleff drängen inboren och tå sende strax h:r Erick effter
kalck och annor behör den dräpne mädh dhät högwerdiga sacra
mentet att besökia men förr ähn dhet skiedde hafuer h:r Erick frå
gat dhen dräpne om sitt tillståndh, tå hafuer han swarat att drå
paren hafuer giort emot migh som een skielm och om han icke hade
så hårdt och 3 gånger röckt på yxan tå hadhe iagh wäll kommet
migh före igen men berättadhe dhen dräpne tå för h:r Erick lika
såsom dråparen nu berättar att ingen träta hafuer dhem emillan
tilförende waret, beklagade allenast sin stora olycka han nu
för een så ringa tingh skull war råkader uthj, gaff sigh och så toleli
gen till fredz, heemstelte dhenna saek Gudh och wår nådiga öfuerheet
förlåtha dråparen och dhätta skiedde om afftonen ungefären try och
2 timmar dher effter affsompnadhe han som h:r Erickz skriffteliga
relation widare uthwiszar, flere wittne wore nu intet tilstädes iche
häller syntes wara aff nöden, hälst effter dråparen sin onda
giärningh friuilleligen bekiänner, ähn tilfrågades dhen dräpnes
fader och slächt om dhe stå effter dråparens liff, dhe swarade sigh
huarken wela eller kunna bedia för dråparen, hälst effter han
så mordiskt dhen dräpne aff daga togh, icke häller stå på sin rätt
uthan willia förskiuta dhen saken under Gudz och öfuerheetennes
doom, dhät berättades ochså att dhenne dråparen hafuer wa
ret een stilla drängh tilförne och aldrigh waret uthj något per
lamente, dhenna saek förskiötz till nämbden och aldenstundh dråpa
ren Jöns Faerszon hafuer ett öfuerdådigt dråp begånget och uthan
något lifznödh ganska ynkeligen ihiäll hugget Ebbe Simonson i
Skateboa och sedan fången å färska gärningh och flygande foot sam
ma dagh och dygne som han gärningen giorde, dherföre dömbdes han
ifrån lifuet effter dhät 2 Cap: i Dråpm B: medh willia, nåden heem
ställes uthj all underdånigheet till dhen högl: kongl: håfrätten nåd
gunstiga förklaringh och betänckiandhe.
sandt att dhen dräpne bleff huggen emellan härerna som ofuanföre
förmält är och såsom dråparen intet sielff fick uth yxan altszå
stegh een piga Karin be:dh till och togh yxan aff ryggen och ge
nast bleff drängen inboren och tå sende strax h:r Erick effter
kalck och annor behör den dräpne mädh dhät högwerdiga sacra
mentet att besökia men förr ähn dhet skiedde hafuer h:r Erick frå
gat dhen dräpne om sitt tillståndh, tå hafuer han swarat att drå
paren hafuer giort emot migh som een skielm och om han icke hade
så hårdt och 3 gånger röckt på yxan tå hadhe iagh wäll kommet
migh före igen men berättadhe dhen dräpne tå för h:r Erick lika
såsom dråparen nu berättar att ingen träta hafuer dhem emillan
tilförende waret, beklagade allenast sin stora olycka han nu
för een så ringa tingh skull war råkader uthj, gaff sigh och så toleli
gen till fredz, heemstelte dhenna saek Gudh och wår nådiga öfuerheet
förlåtha dråparen och dhätta skiedde om afftonen ungefären try och
2 timmar dher effter affsompnadhe han som h:r Erickz skriffteliga
relation widare uthwiszar, flere wittne wore nu intet tilstädes iche
häller syntes wara aff nöden, hälst effter dråparen sin onda
giärningh friuilleligen bekiänner, ähn tilfrågades dhen dräpnes
fader och slächt om dhe stå effter dråparens liff, dhe swarade sigh
huarken wela eller kunna bedia för dråparen, hälst effter han
så mordiskt dhen dräpne aff daga togh, icke häller stå på sin rätt
uthan willia förskiuta dhen saken under Gudz och öfuerheetennes
doom, dhät berättades ochså att dhenne dråparen hafuer wa
ret een stilla drängh tilförne och aldrigh waret uthj något per
lamente, dhenna saek förskiötz till nämbden och aldenstundh dråpa
ren Jöns Faerszon hafuer ett öfuerdådigt dråp begånget och uthan
något lifznödh ganska ynkeligen ihiäll hugget Ebbe Simonson i
Skateboa och sedan fången å färska gärningh och flygande foot sam
ma dagh och dygne som han gärningen giorde, dherföre dömbdes han
ifrån lifuet effter dhät 2 Cap: i Dråpm B: medh willia, nåden heem
ställes uthj all underdånigheet till dhen högl: kongl: håfrätten nåd
gunstiga förklaringh och betänckiandhe.
4r
Sammadagh hades för retten een ogifft kåhna Börta Bengtz dotter
be:dh heemwist uthj Dörarpa sochn och Flattinge, tå anklagadhe länszmannen
Johan Olofzon hänne att hon hafuer waret beröktat wara medh barn
och dherföre hafuer länzmannen medh Bängt Brorszon och Jacob Giermund
sohn fahret till hänne att taga hänne uthj stark bårgen, tå hafuer hon
icke allenast sigh bekiänt hafua hafft lägerszmåhll medh een dansk man
be:dh Hans Krämmare uthan och tå bekiänt sigh wara medh barn, se
dermehra hafuer hon berättat sigh intet wara medh barn uthan sadhe
sigh wara aff medh be:te barn förr ähn hon togz i borgen, dherföre be
fruchtadhe länzmannen att hon skulle hafua mördat barnet och altszå
wille taga hänne i starkare borgen, tå grät hon och sadhe sigh sin
förriga berättelsze aff häpenheet giort hafua, altszå tilspor
des kåhnan om hon tilstodh dhen danske mannen Hans Krämmare
war rätta barnafadren, dher till hon swaradhe ja, och sadhe att
dhät oloffliga umgiänget förorsakades att be:te danske man reeste några re
szor till Wärnamo att sälja tobaek och tå han kom till dhen ryttaren
som han war inhyszes hoes och sitt heemwist hadhe blef han altidh dhär 3
eller 4 nätter i sender och tå lockadhe han henne och som hon berättar lof
wadhe hänne ächtenskaph och sedermehra 9 eller 10 wekor sedan hon war
bleffwen medh barn berättar hon sigh hafua suttet och wäffwet och
tå skall een troesimme som hon wäfuer mädh brustet och hon således fal
lit emot wäffwen och sigh illa stött och strax gick hon uth och skulle
gifua een koo, tå klöff hon up på een stiga och skulle klyffwa öfuer ett
skiffte och in uthj ett huus hwarest foderet war och tå som hon war på
stigan, bruste tuenne spolar i tu på be:te stige och tå säger hon att hon föll
så hårdt och stötte sigh att hon strax om afftonen och uthj ladan bleff aff mädh
barnet och ingen hafuer waret hoes tå hon barnet födde uthan hon al
lena och heemligen födt och dhät uthj ladan uthj 14 dagar uthj halmen
giömdt, bekiänner sigh och att hon för ingen menniskia hafuer uppenbarat
att hon war hafuandhe förr ähn hon födde, icke häller sedan dhet för någon
welat bekiänna förr ähn 14 dagar sedan barnet war födt och hustrun i
gården dher hon bodde, nämbl: Holgers hustru i Flattinge, när hon kunde för
märkia huru dhät stodh till medh hänne och således sagt åth kåhnan, dhe säja
du hafuer giort aff medh barnet, tå måste hon bekiänna att dhät så sandt
war män een annor hustru Jöns Börgeszons i Flattinge hafuer tilförna
be:dh heemwist uthj Dörarpa sochn och Flattinge, tå anklagadhe länszmannen
Johan Olofzon hänne att hon hafuer waret beröktat wara medh barn
och dherföre hafuer länzmannen medh Bängt Brorszon och Jacob Giermund
sohn fahret till hänne att taga hänne uthj stark bårgen, tå hafuer hon
icke allenast sigh bekiänt hafua hafft lägerszmåhll medh een dansk man
be:dh Hans Krämmare uthan och tå bekiänt sigh wara medh barn, se
dermehra hafuer hon berättat sigh intet wara medh barn uthan sadhe
sigh wara aff medh be:te barn förr ähn hon togz i borgen, dherföre be
fruchtadhe länzmannen att hon skulle hafua mördat barnet och altszå
wille taga hänne i starkare borgen, tå grät hon och sadhe sigh sin
förriga berättelsze aff häpenheet giort hafua, altszå tilspor
des kåhnan om hon tilstodh dhen danske mannen Hans Krämmare
war rätta barnafadren, dher till hon swaradhe ja, och sadhe att
dhät oloffliga umgiänget förorsakades att be:te danske man reeste några re
szor till Wärnamo att sälja tobaek och tå han kom till dhen ryttaren
som han war inhyszes hoes och sitt heemwist hadhe blef han altidh dhär 3
eller 4 nätter i sender och tå lockadhe han henne och som hon berättar lof
wadhe hänne ächtenskaph och sedermehra 9 eller 10 wekor sedan hon war
bleffwen medh barn berättar hon sigh hafua suttet och wäffwet och
tå skall een troesimme som hon wäfuer mädh brustet och hon således fal
lit emot wäffwen och sigh illa stött och strax gick hon uth och skulle
gifua een koo, tå klöff hon up på een stiga och skulle klyffwa öfuer ett
skiffte och in uthj ett huus hwarest foderet war och tå som hon war på
stigan, bruste tuenne spolar i tu på be:te stige och tå säger hon att hon föll
så hårdt och stötte sigh att hon strax om afftonen och uthj ladan bleff aff mädh
barnet och ingen hafuer waret hoes tå hon barnet födde uthan hon al
lena och heemligen födt och dhät uthj ladan uthj 14 dagar uthj halmen
giömdt, bekiänner sigh och att hon för ingen menniskia hafuer uppenbarat
att hon war hafuandhe förr ähn hon födde, icke häller sedan dhet för någon
welat bekiänna förr ähn 14 dagar sedan barnet war födt och hustrun i
gården dher hon bodde, nämbl: Holgers hustru i Flattinge, när hon kunde för
märkia huru dhät stodh till medh hänne och således sagt åth kåhnan, dhe säja
du hafuer giort aff medh barnet, tå måste hon bekiänna att dhät så sandt
war män een annor hustru Jöns Börgeszons i Flattinge hafuer tilförna
4v
sedan kåhnan hadhe födt barn och förr ähn Holgiärs hustru hänne fråga
dhe, och så frågat om hon hadhe födt barn, tå hafuer hon hårdeligen ne
kat och sagdt at hon äntå war medh barn och intet födt. Sedan till
spordes huilken barnet besichtigat hafuer, tå berättades att
Jöns Börgeszon, Pär Areszon och dheras hustrur, så wäll som
Bängt Brorszon barnet sedt hafua, altszå effter aflagdh eedh
och särskildt wittnadhe Jöns Börgeszohn att dher som hon skulle klyfua
in på stegan war icke 2 all: högt uthan före, men innan före war
2 ½ all: dher stegen äller häkken stodh som hon skulle stiga oppå
tå hon skulle bähra foderet uth och dher sågh han att tuenne spoler
på häkken wore affträdda män om hon dhär aff hafuer fådt ondt war
honom owist. 2: Barnet berättadhe han at hans hustru och dhe andre quin
nor berätta att dhät war medh fullkommeligh skapnat och som dhem syntes
kundhe dhät waret 12 eller 13 wekor gammalt men intet håer eller nä
gler syntz dhär på, sadhe och wist wara att kåhnan hadhe för hans hustru
sedan hon hadhe födt nekat och sagt sigh wara medh barn och intet tå
födt hafua, huilket liekuist tå alleredo födt war, icke häller
weet han att kåhnan hafuer sigh för någon uppenbarat att hon war
medh barn före ähn hon födt hadhe. Pär Arfuedzon wittnade äfuen
som dhen förre, syntes och liekt wara att hon dhär aff skulle farit
illa att spolerna wore söndergångne och hon fallit, berättadhe
ochså att ehuru wäll hon för ingen hafuer sagdt eller oppenbarat
att hon war medh barn, så förstodh liekuist hela sochnen och förmärch
te att hon war medh barn, dhät dhe kunde förmärkia aff dhät
trägna umgiänge juten mädh hänne hadhe, såszom och dhen ledha
[..] hon hadhe och dageligen ledhare bleff. Bängt Brorson
berättadhe lika så och säger dhär hoes att dhe quinnor som dhät
rummet sedt hafua finna icke oliekt att dhät skulle så passerat
wara och såsom dhäta är skiedt i dhät hon klöff in och war
diupare inne i huszet ähn uthan till, altszå kunde lätteligen hända
att hon hafuer slentit fallit och således förgådtz mädh barnet
Hans wörd:dt m:r Niels i Huitarydh berättadhe sigh hafua talat
medh Jöns Börgeszons hustru i Flattinge hust: Anna be:dh och hon be
känt att tå kåhnan war hoes be:te hustru een gångh och för ähn
dhe, och så frågat om hon hadhe födt barn, tå hafuer hon hårdeligen ne
kat och sagdt at hon äntå war medh barn och intet födt. Sedan till
spordes huilken barnet besichtigat hafuer, tå berättades att
Jöns Börgeszon, Pär Areszon och dheras hustrur, så wäll som
Bängt Brorszon barnet sedt hafua, altszå effter aflagdh eedh
och särskildt wittnadhe Jöns Börgeszohn att dher som hon skulle klyfua
in på stegan war icke 2 all: högt uthan före, men innan före war
2 ½ all: dher stegen äller häkken stodh som hon skulle stiga oppå
tå hon skulle bähra foderet uth och dher sågh han att tuenne spoler
på häkken wore affträdda män om hon dhär aff hafuer fådt ondt war
honom owist. 2: Barnet berättadhe han at hans hustru och dhe andre quin
nor berätta att dhät war medh fullkommeligh skapnat och som dhem syntes
kundhe dhät waret 12 eller 13 wekor gammalt men intet håer eller nä
gler syntz dhär på, sadhe och wist wara att kåhnan hadhe för hans hustru
sedan hon hadhe födt nekat och sagt sigh wara medh barn och intet tå
födt hafua, huilket liekuist tå alleredo födt war, icke häller
weet han att kåhnan hafuer sigh för någon uppenbarat att hon war
medh barn före ähn hon födt hadhe. Pär Arfuedzon wittnade äfuen
som dhen förre, syntes och liekt wara att hon dhär aff skulle farit
illa att spolerna wore söndergångne och hon fallit, berättadhe
ochså att ehuru wäll hon för ingen hafuer sagdt eller oppenbarat
att hon war medh barn, så förstodh liekuist hela sochnen och förmärch
te att hon war medh barn, dhät dhe kunde förmärkia aff dhät
trägna umgiänge juten mädh hänne hadhe, såszom och dhen ledha
[..] hon hadhe och dageligen ledhare bleff. Bängt Brorson
berättadhe lika så och säger dhär hoes att dhe quinnor som dhät
rummet sedt hafua finna icke oliekt att dhät skulle så passerat
wara och såsom dhäta är skiedt i dhät hon klöff in och war
diupare inne i huszet ähn uthan till, altszå kunde lätteligen hända
att hon hafuer slentit fallit och således förgådtz mädh barnet
Hans wörd:dt m:r Niels i Huitarydh berättadhe sigh hafua talat
medh Jöns Börgeszons hustru i Flattinge hust: Anna be:dh och hon be
känt att tå kåhnan war hoes be:te hustru een gångh och för ähn
barnet föddes, tå hafuer hustru Anna sagdt till kåhnan, här gåer thall
om tigh medh juten will tu wara fri så bliff qwar i natt, tå haffwer
kåhnan intet swarat uthan een stundh dhär effter gådt heem till juten och
intet welat bekiänna eller neka till gerningen men kåhnan bekiänner
sigh tå hafua swarat, dhät blifuer wäll dhät som spörgz och dhär mädh
gick sin färde till juten. Kåhnan tilspordes huadh hon hadhe
tänkt att giöra aff mädh barnet, hon swaradhe att hon wiste intet
hwart hon skulle taga wägen mädh dhät uthan hon sadhe sigh welat
där om hoes andra quinnor förfråga huadh hon skulle giöra dhär medh
efftersåszom dhät intet war framgånget men för blygsamheet
skull tordes hon dhet icke så hastigt för någon uppenbara
swor och dhär hoes sigh aldrigh hafft i sinnet dhet förgiöra uthan aff
olycka och ondh händelsze är dhät skiedt, grät och badh om för
låtelsze hänne frågades om någon annan hadhe häffdat hänne ähn
juten eller waret i rådh medh hänne att förgiöra fostret, hon
swaradhe neij och sadhe ingen mehr ähn juten hänne häffdat hafuer och in
gen något ondt rådh gifuet. Dhenna saek förskiötz till häradz nämbdh och
ehuru wäll dhenne kåhnan högeligen nekar sigh williandes blefuet aff
medh barnet, uthan dhet aff ondh händelsze och serdeles olycka skiedt
2: Gråter ochså och berättar att för blygsamheet diärfdes hon intet
uppenbara att hon war haffwandhe mycket mindre tordes för någon
bekenna att hänne så illa gånget war, ty hon bådhe skiämbdes och räddes
för straff. 3: Berättades aff alla dhem hänne kiändhe och här när wore
att hon hafuer waret ett stilla folck och tilförena om henne aldrigh
ingen odygdh hördtz, dherföre och mången man för hänne förbön fälte att
hon måtte förskonas. 4: Nekar och högeligen sigh aldrigh hafua hafft
i sinnet barnet förgiöra, liekuist emädan hon för ingen hafuer uppen
barat att hon war haffwandhe, icke häller för någon bekiänt att hänne
war illa gångit uthan barnet i 14 dagar hemligen giömt och dolgdt
altszå kundhe dhenne nedrige rätt henne icke befria ifrån dhet 1 och
2 Cap: i Höghm B: Män såszom barnet icke något liff hadhe uthan
war allenast 12 eller 13 wekor gammalt, såsom och för förrige
omstendigheeter, heemställes dhenna saek uthj största underdånigheet
under dhen högl: kongl: håfrättz nådgunstiga förklaringh om
om tigh medh juten will tu wara fri så bliff qwar i natt, tå haffwer
kåhnan intet swarat uthan een stundh dhär effter gådt heem till juten och
intet welat bekiänna eller neka till gerningen men kåhnan bekiänner
sigh tå hafua swarat, dhät blifuer wäll dhät som spörgz och dhär mädh
gick sin färde till juten. Kåhnan tilspordes huadh hon hadhe
tänkt att giöra aff mädh barnet, hon swaradhe att hon wiste intet
hwart hon skulle taga wägen mädh dhät uthan hon sadhe sigh welat
där om hoes andra quinnor förfråga huadh hon skulle giöra dhär medh
efftersåszom dhät intet war framgånget men för blygsamheet
skull tordes hon dhet icke så hastigt för någon uppenbara
swor och dhär hoes sigh aldrigh hafft i sinnet dhet förgiöra uthan aff
olycka och ondh händelsze är dhät skiedt, grät och badh om för
låtelsze hänne frågades om någon annan hadhe häffdat hänne ähn
juten eller waret i rådh medh hänne att förgiöra fostret, hon
swaradhe neij och sadhe ingen mehr ähn juten hänne häffdat hafuer och in
gen något ondt rådh gifuet. Dhenna saek förskiötz till häradz nämbdh och
ehuru wäll dhenne kåhnan högeligen nekar sigh williandes blefuet aff
medh barnet, uthan dhet aff ondh händelsze och serdeles olycka skiedt
2: Gråter ochså och berättar att för blygsamheet diärfdes hon intet
uppenbara att hon war haffwandhe mycket mindre tordes för någon
bekenna att hänne så illa gånget war, ty hon bådhe skiämbdes och räddes
för straff. 3: Berättades aff alla dhem hänne kiändhe och här när wore
att hon hafuer waret ett stilla folck och tilförena om henne aldrigh
ingen odygdh hördtz, dherföre och mången man för hänne förbön fälte att
hon måtte förskonas. 4: Nekar och högeligen sigh aldrigh hafua hafft
i sinnet barnet förgiöra, liekuist emädan hon för ingen hafuer uppen
barat att hon war haffwandhe, icke häller för någon bekiänt att hänne
war illa gångit uthan barnet i 14 dagar hemligen giömt och dolgdt
altszå kundhe dhenne nedrige rätt henne icke befria ifrån dhet 1 och
2 Cap: i Höghm B: Män såszom barnet icke något liff hadhe uthan
war allenast 12 eller 13 wekor gammalt, såsom och för förrige
omstendigheeter, heemställes dhenna saek uthj största underdånigheet
under dhen högl: kongl: håfrättz nådgunstiga förklaringh om
5v
hänne icke må liffwet förunnas, bedia ochså heela nämbden och all
omstående allmoge för hänne att hon må benådas effter dhät är een
mörk saek, antingen hon aff dhät onda tilfället eller annor
orsaek bleff aff medh barnet.
Sammadagh kom för retten Harall Swenszon i Höreda och klageligen
gaff tilkiänna att een knecht be:dh Lars Månszon will i olagligh tidh upsä
ga honom een ottondhe deell uthj Höredha och intet förr sagt honom till
ähn effter förledne 20 dagh i jull och blifuer be:te Harall hotader att så
frampt han icke will godhwilleligen affträda skolla dhe medh hugg och
slagh honom öfuerfalla, begiärade altszå få blifua wedh jorden till
dhes han laghligen afsagdht blefue, och i medler tidh att kungs fredh måtte
liuszas öfuer honom att honom icke måtte någon öfuerwåldh af be:te
knicht tilfogas, dhät frågades effter knechten huilken intet war
tilstädes, icke desto mindre opstegh för rätten wördigh och wällärde
m:r Niels uthj Huitaridh och bekände att dhen åttingen hörde honom
pantewijs till för 30 rdr och dherföre hafuer han och statt samma
ottonde deell till dhenne Harall Suenszon, dhät han ähn tilstår, berättadhe
och att när be:te knecht will lösza dhen åttonde deelen står dhet honom
fritt, huilket och rätten fant skiäligt och afsades att Harall blifuer
wedh gården till dhes han lagligen afsagdh blifuer, i medler tidh
liustes kungz fredh öfuer honom att knechten eller hans broder
skolla honom ingen öfuerwåldh eller orätt tilfoga.
Sammadagh kom för retten Kielle Gunmundzon i Bohoek och gaff
tilkiänna att han ägde uthj Bäckaridh een åttingh uthj Bäckaridh, dhen hadhe
leegt Pär Suenszon i Bäkkaridh åhrligen att bruka så länge och till
dhes Kiälle till sigh eller sina barn samma jordh behöfde, nu wille
han effterlåtha sin dötter flöttia dijt och dherföre är Pär afsagder
och såsom Päder dhätta goduilleligen intet wille effterkomma hafuer
Kiälle Gunmundzon nödgat ingå medh honom een wänligh förliekningh
dat: Hampnada sochnastämma 1654 d 5 Novemb: och tå hafuer
omstående allmoge för hänne att hon må benådas effter dhät är een
mörk saek, antingen hon aff dhät onda tilfället eller annor
orsaek bleff aff medh barnet.
Sammadagh kom för retten Harall Swenszon i Höreda och klageligen
gaff tilkiänna att een knecht be:dh Lars Månszon will i olagligh tidh upsä
ga honom een ottondhe deell uthj Höredha och intet förr sagt honom till
ähn effter förledne 20 dagh i jull och blifuer be:te Harall hotader att så
frampt han icke will godhwilleligen affträda skolla dhe medh hugg och
slagh honom öfuerfalla, begiärade altszå få blifua wedh jorden till
dhes han laghligen afsagdht blefue, och i medler tidh att kungs fredh måtte
liuszas öfuer honom att honom icke måtte någon öfuerwåldh af be:te
knicht tilfogas, dhät frågades effter knechten huilken intet war
tilstädes, icke desto mindre opstegh för rätten wördigh och wällärde
m:r Niels uthj Huitaridh och bekände att dhen åttingen hörde honom
pantewijs till för 30 rdr och dherföre hafuer han och statt samma
ottonde deell till dhenne Harall Suenszon, dhät han ähn tilstår, berättadhe
och att när be:te knecht will lösza dhen åttonde deelen står dhet honom
fritt, huilket och rätten fant skiäligt och afsades att Harall blifuer
wedh gården till dhes han lagligen afsagdh blifuer, i medler tidh
liustes kungz fredh öfuer honom att knechten eller hans broder
skolla honom ingen öfuerwåldh eller orätt tilfoga.
Sammadagh kom för retten Kielle Gunmundzon i Bohoek och gaff
tilkiänna att han ägde uthj Bäckaridh een åttingh uthj Bäckaridh, dhen hadhe
leegt Pär Suenszon i Bäkkaridh åhrligen att bruka så länge och till
dhes Kiälle till sigh eller sina barn samma jordh behöfde, nu wille
han effterlåtha sin dötter flöttia dijt och dherföre är Pär afsagder
och såsom Päder dhätta goduilleligen intet wille effterkomma hafuer
Kiälle Gunmundzon nödgat ingå medh honom een wänligh förliekningh
dat: Hampnada sochnastämma 1654 d 5 Novemb: och tå hafuer
6r
Kiälle loffwat Pär 36 rdr för dhet han godwilleligen aff hans jordh
affträda wille, dher öfuer dhe ära sams wordne, dhet pastor och kyrcko
nes 6 män wittna, nu klagar Kiälle att Pär will intet effterkomma sin
lofuen, icke häller welat sigh här för rätten instella, altså blef afsagdt
att ländzmannen eller vnnerfougden skulle åthwarna be:te Pär att han
rättar sigh sielff i saken och håller sigh wedh sitt contract och giorde
förliekningh och således inrymmer Kiällas dötter gården, dhär dhät
intet skier tå skall han swara till rätta och tå så wida Kiällas kla
gan sann finnes honom all skadhe refundera.
Sammadagh kom för retten Johanna Såhnas dotter i Raterydh
och klagadhe till Jon Jonszon i Quenszle att hennas sohn Niels Raszmuszon
hafuer låtet lega sigh till knecht och tå hafuer be:te sohn gifuet Jon
Jönszon i Qwänszle 10 rdr för dhet han skulle cavera för honom
hoes dhen honom leegde, nu begiärer hon effter sohnen rymbt hafwer
att få sina 10 rdr igen, Jon berättar att sohnen är icke flott för
något knechterj uthan för hordom han begångit hafuer och dhär
före wille han och inga peningar restituera, män hästen berättadhe
Jon att befallningzmannen taget hadhe och nu är dödh blefuen, Johanna
Såhnas dötter och Jon Jonszon förliektes att Jon skall gifua hänne
för dhen praetention på 10 rdr 1 dr och een skiäppa rågh, huar öfuer
dhe gofue huar andra händerna men hästen anlangande dhen skall
Jon och befallningzmannen så wäll som ländzmannen på nästa tingh
disputera huilken dhera hänne dhen bethala skall.
Sammadagh instelte sigh för retten een soldat Håkon Erichson be:dh
och gaff tilkiänna att hans broder hadhe caverat för Nielsz Bängtzon
Bängt Håkonson i Boarydh insinuerade dher öfuer een attest och recom
mendation af ciämbnäraren i Callmara dat: Callmara 1634 d 2 Octob:
dhär medh han sitt föregifuandhe beuisar och aldenstundh Niels Bengtzons
fader nu är dödh dherföre begärer Håkon Erickzon att Nielsas arfzrätt
måtte sequestreras till dhes han må betalt blifua och effter såsom ouist
war antingen Nielsz Bängtzon lefuer eller eij, dherföre bleff
affträda wille, dher öfuer dhe ära sams wordne, dhet pastor och kyrcko
nes 6 män wittna, nu klagar Kiälle att Pär will intet effterkomma sin
lofuen, icke häller welat sigh här för rätten instella, altså blef afsagdt
att ländzmannen eller vnnerfougden skulle åthwarna be:te Pär att han
rättar sigh sielff i saken och håller sigh wedh sitt contract och giorde
förliekningh och således inrymmer Kiällas dötter gården, dhär dhät
intet skier tå skall han swara till rätta och tå så wida Kiällas kla
gan sann finnes honom all skadhe refundera.
Sammadagh kom för retten Johanna Såhnas dotter i Raterydh
och klagadhe till Jon Jonszon i Quenszle att hennas sohn Niels Raszmuszon
hafuer låtet lega sigh till knecht och tå hafuer be:te sohn gifuet Jon
Jönszon i Qwänszle 10 rdr för dhet han skulle cavera för honom
hoes dhen honom leegde, nu begiärer hon effter sohnen rymbt hafwer
att få sina 10 rdr igen, Jon berättar att sohnen är icke flott för
något knechterj uthan för hordom han begångit hafuer och dhär
före wille han och inga peningar restituera, män hästen berättadhe
Jon att befallningzmannen taget hadhe och nu är dödh blefuen, Johanna
Såhnas dötter och Jon Jonszon förliektes att Jon skall gifua hänne
för dhen praetention på 10 rdr 1 dr och een skiäppa rågh, huar öfuer
dhe gofue huar andra händerna men hästen anlangande dhen skall
Jon och befallningzmannen så wäll som ländzmannen på nästa tingh
disputera huilken dhera hänne dhen bethala skall.
Sammadagh instelte sigh för retten een soldat Håkon Erichson be:dh
och gaff tilkiänna att hans broder hadhe caverat för Nielsz Bängtzon
Bängt Håkonson i Boarydh insinuerade dher öfuer een attest och recom
mendation af ciämbnäraren i Callmara dat: Callmara 1634 d 2 Octob:
dhär medh han sitt föregifuandhe beuisar och aldenstundh Niels Bengtzons
fader nu är dödh dherföre begärer Håkon Erickzon att Nielsas arfzrätt
måtte sequestreras till dhes han må betalt blifua och effter såsom ouist
war antingen Nielsz Bängtzon lefuer eller eij, dherföre bleff
6v
afsagt att Nielszas arfzlåt skall till widare beskiedd stå uthj arrest
att Niels eller någon annan å hans wägnar icke skall dhen borttaga
förr ähn Niels sigh på dhenna skuldh förklarat haffwer.
Sammadagh kom för retten Bengt Larson een borgare uthi Callmara
och sadhe sigh hafua låtet stämma h: Elin Jöns Månszons i Ingelstadh
Ländzmannen berättadhe sigh hafua sändt henne budh men hon intet sigh
instält män dhät berättades i sanningh att hon intet budh hafuer be
kommet dherföre blef afsagt att hon skall citeras till nästa tingh.
Sammadagh kom för retten ehrligh och förståndigh Bengt Lar
son inwånare uthj Callmara stadh och kiäradhe till sin moderbroder
Bonde Olofzon i Quänarph att be:te Bondhe hadhe hafft sin moder Kirstin
Jons dötter hoes sigh uthj några åhr och hänne medh alla nödtorfftigheter
försorgt och såsom dhenne Bängt ochså är hännes arfuinge dhär
före begiäradhe han få sin arfzrätt effter hänne och huadh mehr
be:te parter emot huar andra praetenderade huar om dhe effter
widlyfftigt thall således blefue föreente som fölgier, nämbl:
Bondhe swarade sigh icke wara owilligh till att låtha Bängt hafua
sin willie allenast han finge betallningh för dhät han sin moder
försorgt och födt hafuer och hänne begrafua låtet, dhät och
Bängt bewilliadhe, altszå och emädan dhe wore allenast skilgachtige
hurulänge Bondhe henne födt hafuer, dherföre lofuadhe m:r Niels
Rubenius willia af wisza orsaker bewittna huru länge hon war
hoes Bonde, medh huilkens beuijs bägge sadhe sigh wäll wara till
fredz men huadh Bondhe för skiötzl och födha åhrligen hafwa
skulle bleff förskutet till häradz nämbdh att döma och såsom dhät
bleff beuist att hon war krumpen och dhe måste bähra hänne
uth och in och således för henne stort omaek hafft och jämwäll
hållit hänne effter sin fattiga lägenheet så wäll som sigh sielfua
altszå bleff slutet att han skall hafua för hwar weka 8 öra
att Niels eller någon annan å hans wägnar icke skall dhen borttaga
förr ähn Niels sigh på dhenna skuldh förklarat haffwer.
Sammadagh kom för retten Bengt Larson een borgare uthi Callmara
och sadhe sigh hafua låtet stämma h: Elin Jöns Månszons i Ingelstadh
Ländzmannen berättadhe sigh hafua sändt henne budh men hon intet sigh
instält män dhät berättades i sanningh att hon intet budh hafuer be
kommet dherföre blef afsagt att hon skall citeras till nästa tingh.
Sammadagh kom för retten ehrligh och förståndigh Bengt Lar
son inwånare uthj Callmara stadh och kiäradhe till sin moderbroder
Bonde Olofzon i Quänarph att be:te Bondhe hadhe hafft sin moder Kirstin
Jons dötter hoes sigh uthj några åhr och hänne medh alla nödtorfftigheter
försorgt och såsom dhenne Bängt ochså är hännes arfuinge dhär
före begiäradhe han få sin arfzrätt effter hänne och huadh mehr
be:te parter emot huar andra praetenderade huar om dhe effter
widlyfftigt thall således blefue föreente som fölgier, nämbl:
Bondhe swarade sigh icke wara owilligh till att låtha Bängt hafua
sin willie allenast han finge betallningh för dhät han sin moder
försorgt och födt hafuer och hänne begrafua låtet, dhät och
Bängt bewilliadhe, altszå och emädan dhe wore allenast skilgachtige
hurulänge Bondhe henne födt hafuer, dherföre lofuadhe m:r Niels
Rubenius willia af wisza orsaker bewittna huru länge hon war
hoes Bonde, medh huilkens beuijs bägge sadhe sigh wäll wara till
fredz men huadh Bondhe för skiötzl och födha åhrligen hafwa
skulle bleff förskutet till häradz nämbdh att döma och såsom dhät
bleff beuist att hon war krumpen och dhe måste bähra hänne
uth och in och således för henne stort omaek hafft och jämwäll
hållit hänne effter sin fattiga lägenheet så wäll som sigh sielfua
altszå bleff slutet att han skall hafua för hwar weka 8 öra
7r
silfwermynt altszå löper åhrligen 13 dr sm:tt, nock för begraff
ningz umkostnaden bekiände sigh Bonde kåstat hafua öell een tunna
för 2 rdr, slachtat een båck för 3 marker, rogh ½ tunna för 1 rdr, åhll
½ lb 3 marker, 1 testamente 3 marker, 1 likstoell, 1 koo, likkista een för 2 marker
giör summan tilhopa begrafningz umkåstnaden, föruthan koan är 7 dr 8 öre
I medler tidh dhätta discurerades kommo parterna öfuer eens och för
liektes att Bondhe hadhe hafft sin moder att föda uthj 5 åhr löper
altszå åhrligen 13 dr att summan blifuer dherföre 65 dr. Summa sum
marum för begrafningz och annor umkostnat löper tilhopa 72 dr 8 öre
Effter be:te hustru war i förrådh 2 st koor à 3 rdr är 6 rdr, een
stut för 4 rdr, nock een ungh stut för 2 rdr, een oxe för 5 rdr
Ähn praetenderade Bängt på een häst dhen Bängt på sin saligheetz eedh
swor sigh aldrigh åthnutet hafua, dherföre Bängt och dhen praetensionen
afstodh, ähn war 2 st: gambla swin à 1 rdr giör 2 rdr, nock 2 ungh
swin för 1 rdr, ähn praetenderar Bängt på någon sädh som på Tolerpa
gårdh fallen war, hwar om parterna förliektes medh 6 rdr, ähn prae
tenderade Bängt på efftersch:ne pärtzedlar, een brögge kiätell och
ett kar för wid pasz 20 dr, ähn een gryta för een swart kåpa af
klädhe, een ängelsk grön kiortell, een sängh medh bollster och huadh
dhär till hörer, ett paer kåpe ringar af sölfuer, dhenna saek blef up
skutin till widare wittne.
Andre dagen kom för retten offwanbe:te Bengt Larszon och Bonde
Olofzon i Quänarph och goffwe tilkiänna att dhe wore om ofuanbe:te
saek wenligen och wäll förliekte i så måtto att alla Bängtz praetensio
ner emot Bondhe skulle uphäfuas, i lika måtto all Bondas praetention på
kåst, skiötzell och begrafningz umkostnat wara af intet wärde och Bon
de sedan ett för alt gifua Bengt på sin moders wägnar 5 rdr och Bängtz
modersyster Bängta i Rydahollm 5 rdr och sedan skola be:te 2 systrar
arfua halfparten uthj 1/6 dhe ägde uthj söragården i Quänarp och dher medh
wara aldeles åthskildhe och ingen widare praetention om be:te saker emot
huar andra hafua, i medler tidh och till dhes dhe 10 rdr blifua betaladhe
skall Bängt behålla Bondes part i gården uthj pant, dher öfuer dhe gofwo
huar andra händerna och giorde dher medh affträdh.
ningz umkostnaden bekiände sigh Bonde kåstat hafua öell een tunna
för 2 rdr, slachtat een båck för 3 marker, rogh ½ tunna för 1 rdr, åhll
½ lb 3 marker, 1 testamente 3 marker, 1 likstoell, 1 koo, likkista een för 2 marker
giör summan tilhopa begrafningz umkåstnaden, föruthan koan är 7 dr 8 öre
I medler tidh dhätta discurerades kommo parterna öfuer eens och för
liektes att Bondhe hadhe hafft sin moder att föda uthj 5 åhr löper
altszå åhrligen 13 dr att summan blifuer dherföre 65 dr. Summa sum
marum för begrafningz och annor umkostnat löper tilhopa 72 dr 8 öre
Effter be:te hustru war i förrådh 2 st koor à 3 rdr är 6 rdr, een
stut för 4 rdr, nock een ungh stut för 2 rdr, een oxe för 5 rdr
Ähn praetenderade Bängt på een häst dhen Bängt på sin saligheetz eedh
swor sigh aldrigh åthnutet hafua, dherföre Bängt och dhen praetensionen
afstodh, ähn war 2 st: gambla swin à 1 rdr giör 2 rdr, nock 2 ungh
swin för 1 rdr, ähn praetenderar Bängt på någon sädh som på Tolerpa
gårdh fallen war, hwar om parterna förliektes medh 6 rdr, ähn prae
tenderade Bängt på efftersch:ne pärtzedlar, een brögge kiätell och
ett kar för wid pasz 20 dr, ähn een gryta för een swart kåpa af
klädhe, een ängelsk grön kiortell, een sängh medh bollster och huadh
dhär till hörer, ett paer kåpe ringar af sölfuer, dhenna saek blef up
skutin till widare wittne.
Andre dagen kom för retten offwanbe:te Bengt Larszon och Bonde
Olofzon i Quänarph och goffwe tilkiänna att dhe wore om ofuanbe:te
saek wenligen och wäll förliekte i så måtto att alla Bängtz praetensio
ner emot Bondhe skulle uphäfuas, i lika måtto all Bondas praetention på
kåst, skiötzell och begrafningz umkostnat wara af intet wärde och Bon
de sedan ett för alt gifua Bengt på sin moders wägnar 5 rdr och Bängtz
modersyster Bängta i Rydahollm 5 rdr och sedan skola be:te 2 systrar
arfua halfparten uthj 1/6 dhe ägde uthj söragården i Quänarp och dher medh
wara aldeles åthskildhe och ingen widare praetention om be:te saker emot
huar andra hafua, i medler tidh och till dhes dhe 10 rdr blifua betaladhe
skall Bängt behålla Bondes part i gården uthj pant, dher öfuer dhe gofwo
huar andra händerna och giorde dher medh affträdh.
7v
Sammadagh kom för retten welb: Carll Nederwudh och begiärade skiöte
på een gårdh fru Anna Stråhle hafuer Anno 1653 d 12 Martij kiöpt be
lägen uthj Piätterydz sochn Gräfflingzåes be:dh, samma gårdh hafuer hon kiöpt
på een gårdh fru Anna Stråhle hafuer Anno 1653 d 12 Martij kiöpt be
lägen uthj Piätterydz sochn Gräfflingzåes be:dh, samma gårdh hafuer hon kiöpt
af wälb: Niels Rosenquist för 200 dr sm:tt och aldenstundh be:te gårdh war
lagbuden och lagstånden och Rosenquisten uthj kiöpebrefuit begiärer
skafft och skiöte möte wedh anfordran meddelas dherföre och skiötet
uthgafz.
Sammadagh hades för retten een gifft man och soldat Jon Torstenson i
Stafhult och anklagades hafua hafft lägerszmåhll mädh een ogifft kåhna
be:dh Kirstin Jons dötter, Jon bekiänner lägerszmåhlet men kåhnan war
intet tilstädes uthan ländzmannen bekiände att hon äntå war mädh hans
barn dhät och flere wiste till att berätta, aldenstundh Jon tilstår
saken dherföre dömbdes han effter kongl: resolution och stadga 80 dr
sm:tt, hafuer han intet att böta medh tå skall han löpa 6 gånger gatulopp
Kåhnan skall böta 40 dr och stå uppenbara skrifft eller och effter
kongl: resolution plichta.
Jon Torstenszohn i Stahult 80 dr.
frelszehuszbonden 53 dr 10 2/3 öre
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3 öre
häradet 13 dr 21 1/3 öre
Kåhnan Kirstin Jons dötter 40 dr.
frelszehuszbonden 26 dr 21 1/3 öre
häradzhöfdh 6 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
Sammadagh proponerade dhet wördige presterskapet om förmedlade
hemman skulle förstås någon förmedlingh uthj präste ränterna, tå sua
radhe samptlige så nämbden som närwarandes allmoge att ingen
begiärer någon förmedlingh dhär på uthan tå dhe finge någon äringh
tienadhe dhe dher effter och andra pärtzegler wille dhe giärna uth
giöra och ingen war som här emot sigh upsatt hafuer uthan een cor
porall uthj Myreråes resterade något huilket bleff afsagdt
at han skall bethala.
lagbuden och lagstånden och Rosenquisten uthj kiöpebrefuit begiärer
skafft och skiöte möte wedh anfordran meddelas dherföre och skiötet
uthgafz.
Sammadagh hades för retten een gifft man och soldat Jon Torstenson i
Stafhult och anklagades hafua hafft lägerszmåhll mädh een ogifft kåhna
be:dh Kirstin Jons dötter, Jon bekiänner lägerszmåhlet men kåhnan war
intet tilstädes uthan ländzmannen bekiände att hon äntå war mädh hans
barn dhät och flere wiste till att berätta, aldenstundh Jon tilstår
saken dherföre dömbdes han effter kongl: resolution och stadga 80 dr
sm:tt, hafuer han intet att böta medh tå skall han löpa 6 gånger gatulopp
Kåhnan skall böta 40 dr och stå uppenbara skrifft eller och effter
kongl: resolution plichta.
Jon Torstenszohn i Stahult 80 dr.
frelszehuszbonden 53 dr 10 2/3 öre
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3 öre
häradet 13 dr 21 1/3 öre
Kåhnan Kirstin Jons dötter 40 dr.
frelszehuszbonden 26 dr 21 1/3 öre
häradzhöfdh 6 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
Sammadagh proponerade dhet wördige presterskapet om förmedlade
hemman skulle förstås någon förmedlingh uthj präste ränterna, tå sua
radhe samptlige så nämbden som närwarandes allmoge att ingen
begiärer någon förmedlingh dhär på uthan tå dhe finge någon äringh
tienadhe dhe dher effter och andra pärtzegler wille dhe giärna uth
giöra och ingen war som här emot sigh upsatt hafuer uthan een cor
porall uthj Myreråes resterade något huilket bleff afsagdt
at han skall bethala.
8r
Anno 1655: den 26 och 27 Julij, Höltz laga tingh
medh Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada, Närwaran-
des Cronones Befallningzman Ehrligh och wäll:t Anders Larßon
j Tärnhult, sampt häradz Eedßworne Nämbdemän.
Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
8 skiäppelandh i Östraby 3
1/4 i Kiöphult 3
1/4 i Örnafälla 3
174 i Språkzhult 3
1/8 i Alenszkiöp 3
½ norregården i Bäkkaridh 3
1/8 i östra Röszhult 3
½ Hårszabärga 3
3/5 i Gunghult 3
1/4 mindre 11 skiäppelandh i Rateridh 3
1 broderlått och 2 systerdelar i Förarp och Stahult 3 frelsze
1 tunnelandh 3
1/3 aff Bäk i Kånna sochn 3
½ gårdh i Ottarp 2
1/8 i Eskiels gårdh i Horn 2
1/6 i Ekenäes 2
1 tunnelandh i Tranhult 2
1/8 och 3 skiäppelandh i Hällerna 2
1/3 i een 1/4 aff Biärszaridh 1
1/3 af Groarydh i Torpa sochn 1
1/8 af Sönnertorpa 1
1/12 i Miähla 1
½ parten af 5/6 i södregården i Dragaridh 1
½ fiärdingh i östregården i Iffla 1
| Nämbden | ||
| Pär Månszon i Biärszarydh | Jon i Snelszböke | Jon Jönszon i Rydh |
| Pär i Bräkentorph | Måns i Ångelstadh | Åke i Ragnellekiöp |
| Börje i Långaskogh | Arfuedh i Wiggåeszs | Simon i Wästrhult |
| Jon i Bärgheem | Päder i Bärgheem | Joen i Iffla |
Gårdar bliffwa nu sålunda vpbudne
8 skiäppelandh i Östraby 3
1/4 i Kiöphult 3
1/4 i Örnafälla 3
174 i Språkzhult 3
1/8 i Alenszkiöp 3
½ norregården i Bäkkaridh 3
1/8 i östra Röszhult 3
½ Hårszabärga 3
3/5 i Gunghult 3
1/4 mindre 11 skiäppelandh i Rateridh 3
1 broderlått och 2 systerdelar i Förarp och Stahult 3 frelsze
1 tunnelandh 3
1/3 aff Bäk i Kånna sochn 3
½ gårdh i Ottarp 2
1/8 i Eskiels gårdh i Horn 2
1/6 i Ekenäes 2
1 tunnelandh i Tranhult 2
1/8 och 3 skiäppelandh i Hällerna 2
1/3 i een 1/4 aff Biärszaridh 1
1/3 af Groarydh i Torpa sochn 1
1/8 af Sönnertorpa 1
1/12 i Miähla 1
½ parten af 5/6 i södregården i Dragaridh 1
½ fiärdingh i östregården i Iffla 1
8v
millangården i Wäraberga 1
1/4 i södregården i Wännaridh 1
3/4 i Tomhult i Agunnaridh sochn 1
Biärnhult i Nöttia sochn 1
1/9 i östregården i Horn 1
1/12 i Ingelstorph 1
Ottarp i Ryszby sochn 1 2 3
14 skiäppelandh i Ingemars gård i Horn 1
1/4 i Holmseridh 1
13 skiäppelandh i Flobodha 1
1/3 i Siuhult 1
heelt Skiällesznäes 1 frälsze
Obbebodha 1
1/4 af ½ gården i Åmot 1
1/4 i Jöns Anderszons gårdh i Ifla 1
Ståckhult mädh ett torpställe 1
Sammadagh inlades ett krafftigt och nögachtigt kiöpebreff i retten
uthgifuet af den edle och welb: härre h:r Erick Carlszon Oxenstiärna
frihärre till Lindöö och Biörnö och thär uthöffwer till wittnes dhe edle
och wälb: härrer h:r Gustaff Rosenhane friherre till Ikalleborgh
härre till Hambergh, v: praesident i dhen kongl: håfrätten i Stochollm
såszom och dhen welbördige Carll Uggla Knutzon till Klosztorp medh samp
telige theras undersch:ne händer och angebohrne signäter bekräfftat
dat: Stochollm d 18 Martij 1649 uthj huilket kiöpebreff wälb:
härren h:r Erick Carlszon Oxenstiärna bekiänner sigh att haf
wa sålt dhen edle och wälb: Oloff Lilliesparre till Fylleskogh
och Ronn mädh hans wälb: k: fruu fru Agnita Griph ett sitt
fasta gambla frelszehemman Läszaridh benämbdh i Liunga sochn
och Läszaredtz by, dhär Torkell Bråndh åboer, räntar åhrligen 4 lb
smör, 6 åhrlige hästar och 6 dagzwerken, föruthan alla andra sedhuanlige
åhrlige uthlagor och therföre opburet och bekommet 320 rdr in spetiae
huilken peninga summa dhen wälb: härren h:r Erick Carlson Oxen
stiärna bekiänner sigh dhen siste päningh medh dhen första opburet
och bekommet hafuer effter sitt eget nöje.
1/4 i södregården i Wännaridh 1
3/4 i Tomhult i Agunnaridh sochn 1
Biärnhult i Nöttia sochn 1
1/9 i östregården i Horn 1
1/12 i Ingelstorph 1
Ottarp i Ryszby sochn 1 2 3
14 skiäppelandh i Ingemars gård i Horn 1
1/4 i Holmseridh 1
13 skiäppelandh i Flobodha 1
1/3 i Siuhult 1
heelt Skiällesznäes 1 frälsze
Obbebodha 1
1/4 af ½ gården i Åmot 1
1/4 i Jöns Anderszons gårdh i Ifla 1
Ståckhult mädh ett torpställe 1
Sammadagh inlades ett krafftigt och nögachtigt kiöpebreff i retten
uthgifuet af den edle och welb: härre h:r Erick Carlszon Oxenstiärna
frihärre till Lindöö och Biörnö och thär uthöffwer till wittnes dhe edle
och wälb: härrer h:r Gustaff Rosenhane friherre till Ikalleborgh
härre till Hambergh, v: praesident i dhen kongl: håfrätten i Stochollm
såszom och dhen welbördige Carll Uggla Knutzon till Klosztorp medh samp
telige theras undersch:ne händer och angebohrne signäter bekräfftat
dat: Stochollm d 18 Martij 1649 uthj huilket kiöpebreff wälb:
härren h:r Erick Carlszon Oxenstiärna bekiänner sigh att haf
wa sålt dhen edle och wälb: Oloff Lilliesparre till Fylleskogh
och Ronn mädh hans wälb: k: fruu fru Agnita Griph ett sitt
fasta gambla frelszehemman Läszaridh benämbdh i Liunga sochn
och Läszaredtz by, dhär Torkell Bråndh åboer, räntar åhrligen 4 lb
smör, 6 åhrlige hästar och 6 dagzwerken, föruthan alla andra sedhuanlige
åhrlige uthlagor och therföre opburet och bekommet 320 rdr in spetiae
huilken peninga summa dhen wälb: härren h:r Erick Carlson Oxen
stiärna bekiänner sigh dhen siste päningh medh dhen första opburet
och bekommet hafuer effter sitt eget nöje.
9r
Sammadagh bleff rikdagz beslutet vpläset och herredagz man
nen Börje Kråek i Långaskogh framstegh för rätten och sigh högeligen besuära
dhe att såsom föregångne långsamme rikzdagh länger warande ähn någon sin
någon tänkte häller trodde, tå härredagzmännerna sigh på reszan begoffwo
altszå begiärer och anhåller härredagzmannen förbättringh på härredagzpänin
gerna emädan han mycket aff sine egne medell tillitta måste, altszå bewilliade
och bejakadhe allmogen ett gået runstycke på gården på skatta och crono
och ½ öre sm:tt på frelsze.
Welb: fru Wirgina Reuters tienare till Bolmsnäes Jon Kåback ting
fördhe och anklagadhe een sin frues landbodrängh Bängt Larszon i Biörknäes
huruledes han drängen skall hafua skrefuit ett falskt pasz och satt ther under
een kyrckoheerdes nampn, angåendhe een gifft bondhe Jon Suenszon i Rydh
sochn i Ydre häradt huilken belägradhe sin lejopiga och rymbdhe medh hänne sin
koes hijt bort i een främmat bögdh, huarest han sigh förhölt i Werna
mo sochn, och på samma pasz och lögnachtiga bewijs är han samme giffte
bondhe blefuen wigder aff h:r Johan i Wärnamo, nu nekar drängen höge
ligen thet han ingen skrifft hafuer skrefuet uthan eem copia aff een annor
skrifuelsze och huarken nampn häller signäte thär unnertecknadh, eij
häller är samma pasz aff åklagaren hijt stält, uthan berättar att foug
den i Öszbo och Wäszbo well:t Niels Trulszon hafuer thet hoes sigh för
wahrat widh Wärnamos tingh, huarest thänne saken är blefuen examine
rat och förhördh och then giffte bonden som är således blefuen anklagat för
horet hafuer thär sammastädes i Öszbo brutet fängelszet och kommet sin
koes men såsom oppå drängen i så måtto anklagat blifuer för thet han skulle
hafua skrefuit thet falska paszet icke är widare tilgiort i saken uthan alle
nast uida upskoff och drängen åthniute borgen till nästa tingh och tå måste åkla
garen så laga att samma skrefne falska pas måtte framwist blifua.
Welb: Trulsz Person till Yalt torpare hustru Brita på Glädelidha
beklagar sigh öfuer sin gårdman Swen Clemetzon att han henne skall heem
sökt hafua uthj een stugu som hon medh sin man hafua bygdt för sigh sielffe
litet ifrån hemmanet effter the äro tu fattige folck, orsaken att samma
Böreta hadhe några worenszlösze barn och hahde låtet stått een
nen Börje Kråek i Långaskogh framstegh för rätten och sigh högeligen besuära
dhe att såsom föregångne långsamme rikzdagh länger warande ähn någon sin
någon tänkte häller trodde, tå härredagzmännerna sigh på reszan begoffwo
altszå begiärer och anhåller härredagzmannen förbättringh på härredagzpänin
gerna emädan han mycket aff sine egne medell tillitta måste, altszå bewilliade
och bejakadhe allmogen ett gået runstycke på gården på skatta och crono
och ½ öre sm:tt på frelsze.
Welb: fru Wirgina Reuters tienare till Bolmsnäes Jon Kåback ting
fördhe och anklagadhe een sin frues landbodrängh Bängt Larszon i Biörknäes
huruledes han drängen skall hafua skrefuit ett falskt pasz och satt ther under
een kyrckoheerdes nampn, angåendhe een gifft bondhe Jon Suenszon i Rydh
sochn i Ydre häradt huilken belägradhe sin lejopiga och rymbdhe medh hänne sin
koes hijt bort i een främmat bögdh, huarest han sigh förhölt i Werna
mo sochn, och på samma pasz och lögnachtiga bewijs är han samme giffte
bondhe blefuen wigder aff h:r Johan i Wärnamo, nu nekar drängen höge
ligen thet han ingen skrifft hafuer skrefuet uthan eem copia aff een annor
skrifuelsze och huarken nampn häller signäte thär unnertecknadh, eij
häller är samma pasz aff åklagaren hijt stält, uthan berättar att foug
den i Öszbo och Wäszbo well:t Niels Trulszon hafuer thet hoes sigh för
wahrat widh Wärnamos tingh, huarest thänne saken är blefuen examine
rat och förhördh och then giffte bonden som är således blefuen anklagat för
horet hafuer thär sammastädes i Öszbo brutet fängelszet och kommet sin
koes men såsom oppå drängen i så måtto anklagat blifuer för thet han skulle
hafua skrefuit thet falska paszet icke är widare tilgiort i saken uthan alle
nast uida upskoff och drängen åthniute borgen till nästa tingh och tå måste åkla
garen så laga att samma skrefne falska pas måtte framwist blifua.
Welb: Trulsz Person till Yalt torpare hustru Brita på Glädelidha
beklagar sigh öfuer sin gårdman Swen Clemetzon att han henne skall heem
sökt hafua uthj een stugu som hon medh sin man hafua bygdt för sigh sielffe
litet ifrån hemmanet effter the äro tu fattige folck, orsaken att samma
Böreta hadhe några worenszlösze barn och hahde låtet stått een
9v
ladedör öppen huar igänom inkommo några swin i åckeren och tå Suen gick
op till hänne och taladhe hänne till om barnsens motwilligheet gaff hon
honom een slem mun huar aff han fick orsaek att gifua hänne een slängh
öfuer armen att hon bleff blå thär effter och måste bruka smörjelsze innan
hon helat bleff, ty bleff Suen Clemetzon saekfält effter thet 20 Cap
i Såram B: 6 marker.
f: huszbonden 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
målszäganden 3 marker
Jacob i Raterydh framkom för retten och kiärade öffwer sin wär
broder Swen i Bolmstadh i så måtto att Jacob skall hafua kiöpt een oxe
aff Swen för 3 åhr sedan och lofuadhe honom 5 rdr huar till Swen
icke neka kan att the så sams blefue och på samma kiöp togh Jacob
oxen till sigh och hafuer hafft dhen på andra åhret, Suen Johanszohn
föregifuer att han på oxen intet opburet hafuer, män Jacob säjer
han hafuer thär oppå dhen betalt nämbl: 1 gryta om 2 ½ rdr och
rårett hans åeker för 9 marker, ähn på een annor gryta 1 dr och på
ett annat kiöp 2 marker, thär medh skulle oxen wara bethalt, män Swen
Johanszon förewänder att grytan bekom han aff Jacob för 3 fåår
och nu wiklar Jacob in the andre pertzeglerna, ther Suen nekar till
och i medler tidh hafuer Swen taget sin oxe igen, sedan Jacob på
tredie åhret dhen hafft hadhe och ofuanbe:te peningar och wärdöre kan
Suen intet neka till, doch säjer att dee een dhell äro annammade på
oxen och een dehll i andra wänningar, Jacob beropar sigh på een
wittneszskrifft att så sant är och att Jacob hafuer bethalt oxen
nembl: Iffwar Jonszon i Rateridh, Oloff Pärszon ibm, Knut Pär
szohn ibm, vnner theras nampn och bomärke och alldenstundh
wittnen icke äro tillstädes som wittnat haffwa att Jacob
haffwer bethalt oxen, ty bliffwer thär medh vpszatt till
wittnen framkomma, men klart är thät att Suen sålde Jacob
oxen ehuru thär oppå sedan bethalt är.
op till hänne och taladhe hänne till om barnsens motwilligheet gaff hon
honom een slem mun huar aff han fick orsaek att gifua hänne een slängh
öfuer armen att hon bleff blå thär effter och måste bruka smörjelsze innan
hon helat bleff, ty bleff Suen Clemetzon saekfält effter thet 20 Cap
i Såram B: 6 marker.
f: huszbonden 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
målszäganden 3 marker
Jacob i Raterydh framkom för retten och kiärade öffwer sin wär
broder Swen i Bolmstadh i så måtto att Jacob skall hafua kiöpt een oxe
aff Swen för 3 åhr sedan och lofuadhe honom 5 rdr huar till Swen
icke neka kan att the så sams blefue och på samma kiöp togh Jacob
oxen till sigh och hafuer hafft dhen på andra åhret, Suen Johanszohn
föregifuer att han på oxen intet opburet hafuer, män Jacob säjer
han hafuer thär oppå dhen betalt nämbl: 1 gryta om 2 ½ rdr och
rårett hans åeker för 9 marker, ähn på een annor gryta 1 dr och på
ett annat kiöp 2 marker, thär medh skulle oxen wara bethalt, män Swen
Johanszon förewänder att grytan bekom han aff Jacob för 3 fåår
och nu wiklar Jacob in the andre pertzeglerna, ther Suen nekar till
och i medler tidh hafuer Swen taget sin oxe igen, sedan Jacob på
tredie åhret dhen hafft hadhe och ofuanbe:te peningar och wärdöre kan
Suen intet neka till, doch säjer att dee een dhell äro annammade på
oxen och een dehll i andra wänningar, Jacob beropar sigh på een
wittneszskrifft att så sant är och att Jacob hafuer bethalt oxen
nembl: Iffwar Jonszon i Rateridh, Oloff Pärszon ibm, Knut Pär
szohn ibm, vnner theras nampn och bomärke och alldenstundh
wittnen icke äro tillstädes som wittnat haffwa att Jacob
haffwer bethalt oxen, ty bliffwer thär medh vpszatt till
wittnen framkomma, men klart är thät att Suen sålde Jacob
oxen ehuru thär oppå sedan bethalt är.
10r
Päder Gunmundzon i Biärserydh å Skatta Sakfeltes för mötrentningh
medh Margreta j Liunghult, efter the 3 Cap: j GifftellB: - 40 mkr
Cronan - 13 mkr 2: 16:
Häradshöfd.- 6 mkr 5: 8:
Härade- 6 mkr 5: 8:
Målsäganden - 13 mkr 2: 16:
Päder Gunmundzon i Biärsarydh å skatta saekfeltes för mökrenkningh
medh Margreta i Liunghult effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Jöns Suenßon i Forßa och päder Gunmundzon i Biärserydh hafwa
medh Margreta i Liunghult effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Jöns Suenßon i Forßa och päder Gunmundzon i Biärserydh hafwa
aff et ringa tilfälle kommet j et Perlamente j et bröllop j Biärßa-
rydh som pär pärßon giordhe, j thet at the togo sigh före mädh skiämpt att
bråttias medh huar andra, och huruledes the skiämptadhe uthbrast thet
till fult alffwar, at dhe fattadhe hwar andra j håret at dragaß,
widh samma alfuar togh päder op een Steen och kastadhe honom och
räkte honom widh munnen att tre framtänder föllo uth, och then
4 tanden brast aff, och thes föruthan stötte päder Jöns wedh munnen,
een stöt, uthan blånat och bloduite och Jöns stötte päder een stöt
för bröstet, altβå bleff päder gudmundson saekfält efter d 9 cap:
j SåraMB: 6 mkr för lytet och 12 mkr till treskifftes, och för it kiöt-
såer efter thet 10 Cap: i SåraMB 6 mkr och för 1 pust och 1 hårdragh 6 mkr
är tilhopa - 36 mkr
Cronan - 12 mkr
Häradshöfd. - 6 mkr
Häradet - 6 mkr
Målsäganden - 12 mkr
Jönß Allgutzon i nöttia å Frelße een ungh drängh för mökrenkningh
medh Johanna Eskils dötter sakfeltes effter thet 3 Cap: j GifftmB: 80 mkr
F.Huβbonden- 13 mkr 2: 16:
Häradshöfd.- 6 mkr 5: 8:
Häradet- 6 mkr 5: 8:
Målsäganden- 13 mkr 2: 16:
Hustru Ingeborgh i Jungfrugården Framkom och Sigh Högeligen
beklagadhe öfuer Niels i Ikornarp at nu j wintras hennes man
Faje Perßon war heemkommen ifrån Munstringen som höltz j Wexiö
skall ett giästebodh waret hållet j Ikornarp, huarest Niels j Ikor
narp skall hafua stött Faje medh een stångh j Sidhan, huilket hafuer
10v
någon tidh thär effter draget honom till döden och oansedt han een tidh
bort, emädan han hemma wistades, tijtt och offta beklagadhe sigh
illa aff samma stötandhe, doch unnerstodh han sigh wara så stark att
han förmeente sigh gå till Stochollm och förwerfua sigh förloff aff
knechtatiänsten och är i Vplandh i Wänge häradt dödh blefuen egenom
huilket tilfälle thänne knechtaquinnan giör sigh andra tanckar [..]
then samma stötandhe Niels giorde honom skulle blefuet hans dödzbahna
huilket nu sälsampt synes, hälst emädan thät förlopp sigh een så långh
tidh ifrån thet giästebudet höltz uthj Ikornarp och han thär stött bleff och
sedan han så länge hemma sigh förhölt, jämwäll och han trodde sigh till
att begifua på een så långh reesza, kan wäll hafua någon annan
siukdom honom påkommet men såszom Fajas hustru beropar sigh på
några wittne såsom och att hon skall få beuijs oppe ifrån thär som
han dödh bleff huadh bekiännelsze han tå giorde, eij häller är Niels
i Ikornarp här tilstädes som hon klagar oppå, ty sätties thär mädh
opp till nästa tingh.
Kom för retta een knechta hustru Ingeborgh Hälsingz dotter i Kroxe
böke och Hallaredz sochn och klageligen gaff tilkiänna att nu i sommars
länszmannen Päder Höek i Linnefälla giorde bröllop och i samma giestabodh
skall hännas sohn een ungh drängh om ähn 23 åhr blefuen om liffwet
bracht och blefuen och funnen dödh och liggandes i gården, till dhätta
dråpet angifuer thänne drängsens moder hans huszbonde Eskiell
Håkonszon i Hallaböke skall skyldigh wara i så måtto som een
dansk skiött och fiskare skall hänne sagt och berättat hafua att
som drängen kom ledandes medh kyrckoheerdens h:r Anderszas döt
ters häst i Hallaridh i förbe:te länszmans gården och som drängen
i wägen intet wille släppa hästen förr ähn han hadhe ledt dhen i går
den där giästebudet höltz, tå skulle drängen, som han säjer effter
berättelsze, som han släpte prästedötterens häst skullet taget e
mot huszbondens sins, tå skulle han Eskiell Håkonszon medh een
karbasz slaget honom drängen några slängar och som drän
gen hadhe waret omkull fallen skulle huszbonden redet och
trampat drängen öfuer lifuet effter huilket ridandhe och
bort, emädan han hemma wistades, tijtt och offta beklagadhe sigh
illa aff samma stötandhe, doch unnerstodh han sigh wara så stark att
han förmeente sigh gå till Stochollm och förwerfua sigh förloff aff
knechtatiänsten och är i Vplandh i Wänge häradt dödh blefuen egenom
huilket tilfälle thänne knechtaquinnan giör sigh andra tanckar [..]
then samma stötandhe Niels giorde honom skulle blefuet hans dödzbahna
huilket nu sälsampt synes, hälst emädan thät förlopp sigh een så långh
tidh ifrån thet giästebudet höltz uthj Ikornarp och han thär stött bleff och
sedan han så länge hemma sigh förhölt, jämwäll och han trodde sigh till
att begifua på een så långh reesza, kan wäll hafua någon annan
siukdom honom påkommet men såszom Fajas hustru beropar sigh på
några wittne såsom och att hon skall få beuijs oppe ifrån thär som
han dödh bleff huadh bekiännelsze han tå giorde, eij häller är Niels
i Ikornarp här tilstädes som hon klagar oppå, ty sätties thär mädh
opp till nästa tingh.
Kom för retta een knechta hustru Ingeborgh Hälsingz dotter i Kroxe
böke och Hallaredz sochn och klageligen gaff tilkiänna att nu i sommars
länszmannen Päder Höek i Linnefälla giorde bröllop och i samma giestabodh
skall hännas sohn een ungh drängh om ähn 23 åhr blefuen om liffwet
bracht och blefuen och funnen dödh och liggandes i gården, till dhätta
dråpet angifuer thänne drängsens moder hans huszbonde Eskiell
Håkonszon i Hallaböke skall skyldigh wara i så måtto som een
dansk skiött och fiskare skall hänne sagt och berättat hafua att
som drängen kom ledandes medh kyrckoheerdens h:r Anderszas döt
ters häst i Hallaridh i förbe:te länszmans gården och som drängen
i wägen intet wille släppa hästen förr ähn han hadhe ledt dhen i går
den där giästebudet höltz, tå skulle drängen, som han säjer effter
berättelsze, som han släpte prästedötterens häst skullet taget e
mot huszbondens sins, tå skulle han Eskiell Håkonszon medh een
karbasz slaget honom drängen några slängar och som drän
gen hadhe waret omkull fallen skulle huszbonden redet och
trampat drängen öfuer lifuet effter huilket ridandhe och
11r
trampnandhe han hadhe skollat fått sin dödzbahna och så litet han
hafuer förmått effter sin undfångne skadhe hadhe han krupet emillan
tuenne låfft mädh ringa liff och mållöesz och hans broder och ett quinfolch
bure honom in och litet thär effter är han dödh blefuen, modren be
rättar att hans huszbonde ju är änteligen then sandskyllige till
sin sohns dödh, säjer och att Botell i Siuhult hafuer sagt hänne
att sohnen 3 reszor skall hafua budet om förskoningh tå husz
bonden slogh honom mädh karbaszen, men förbe:te Eskiell prote
sterar högeligen att han oskyldigh är, huarken honom med kar
baszen hafuer slaget mycket mindre trampat honom mädh
sin häst, tå han ebland them andre kom ridandes ebland brudh
färden, drängsens moder beropar sigh på wittne som skolla öfuer
tyga honom Eskiell att han är then sandskyllige then sohnen
om lifuet bracht hafuer och williandhe och wållande till hans dödh
men såsom hon fattigh quinna står allena och thänna saek nu an
klagar och huilka wittne hon upnämpner fins inga här tilstädes
huarföre befaltes thet förbe:te anklagade Eskiell Håkonszon skulle
sättia een nögachtigh stark borgen för sigh till nästa tingh och åkla
garen hust: Brita förmantes att hon giör sin högsta och största flijt
och förskaffar sigh wittnen så må hon intet tuifla uthan rätten skall
finnas bewågen samma saek tilbörligen uthransaka så wida men
niskeliget och möjeliget wara kan.
Sammadagh tingfördes för retta Månsz Carlszon i Kallhult
å skatta huilken hafuer belägrat Sisza Olofz dötter ogifft i sam
ma gårdh huilket lägerszmåhll och eenfalta hoor Måns goduille
ligen bekiänner therföre the och effter kongl: strafordningen
blefue saekfälte Måns till 80 dr och Sisza 40 dr och bägge stå
uppenbahra skrifft.
Måns Carlszon 80 dr.
cronan 53 dr 10 2/3
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3
häradet 13 dr 21 1/3
hafuer förmått effter sin undfångne skadhe hadhe han krupet emillan
tuenne låfft mädh ringa liff och mållöesz och hans broder och ett quinfolch
bure honom in och litet thär effter är han dödh blefuen, modren be
rättar att hans huszbonde ju är änteligen then sandskyllige till
sin sohns dödh, säjer och att Botell i Siuhult hafuer sagt hänne
att sohnen 3 reszor skall hafua budet om förskoningh tå husz
bonden slogh honom mädh karbaszen, men förbe:te Eskiell prote
sterar högeligen att han oskyldigh är, huarken honom med kar
baszen hafuer slaget mycket mindre trampat honom mädh
sin häst, tå han ebland them andre kom ridandes ebland brudh
färden, drängsens moder beropar sigh på wittne som skolla öfuer
tyga honom Eskiell att han är then sandskyllige then sohnen
om lifuet bracht hafuer och williandhe och wållande till hans dödh
men såsom hon fattigh quinna står allena och thänna saek nu an
klagar och huilka wittne hon upnämpner fins inga här tilstädes
huarföre befaltes thet förbe:te anklagade Eskiell Håkonszon skulle
sättia een nögachtigh stark borgen för sigh till nästa tingh och åkla
garen hust: Brita förmantes att hon giör sin högsta och största flijt
och förskaffar sigh wittnen så må hon intet tuifla uthan rätten skall
finnas bewågen samma saek tilbörligen uthransaka så wida men
niskeliget och möjeliget wara kan.
Sammadagh tingfördes för retta Månsz Carlszon i Kallhult
å skatta huilken hafuer belägrat Sisza Olofz dötter ogifft i sam
ma gårdh huilket lägerszmåhll och eenfalta hoor Måns goduille
ligen bekiänner therföre the och effter kongl: strafordningen
blefue saekfälte Måns till 80 dr och Sisza 40 dr och bägge stå
uppenbahra skrifft.
Måns Carlszon 80 dr.
cronan 53 dr 10 2/3
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3
häradet 13 dr 21 1/3
11v
Sisza Olofz dötter för samma saek 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3
häradzhöfdh 6 dr 21 1/3
häradet 6 dr 21 1/3
Nielsz i Tiurköö för stämbningh att swara för thet han hafuer funnetz olydigh
på stora bönedagen och icke gådt till kyrcka uthan blefuet hemma
och arbetat 3 marker.
cronan 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sammadagh kom för retta welb: fru Karin Lilliesparres frelsze
bondhe Håkon Päderszon i Tutaridh och beswäradhe sigh huruledes
hans stiffszohn Knut Larszon honom förtornat hafuer och klandrat
och qualt på een afsagdh saek för 3 åhr sedan, altszå bleff honom
thätta sitt miszförståndh förlåtet medh 1 dr sm:tt till Tutaridz
kyrcka att plichta.
Welb: fru Anna Siöbladh till Marenszhollm låter anklaga
Bängta Ingemars dötter i Biörstorp att hon stadde sigh hoes fruen till
een amma och gaff hänne städzlepäningh och tå hon Bängta hadhe
waret thär i 14 dagar sadhe hon sigh willia gåå heem effter
sina kläder thet hon och giorde och sedan gick hon intet till sin tiänst
igen, huarföre blef Bängta tildömbt att förnöja welb: fruen
6 marker sm:tt till skadeståndh ändock Bängtas fader Ingemar är or
saken thär till som tubbadhe dötteren att blifua hemma och
intet mehra gå till sin tiänst igen.
Päder Jönszon i Biörstorph framkom medh sina grannar så ther
i byen såzsom och några i Håå och tilkiänna gofue huruledes the
i förledet åhr 654 hadhe giort ett ängiabyte och såsom thär
uthöfuer är författat een skrifft huruledes the bytt hafua
och sedan satt thär under några dannemän till wittnes medh theras
nampn och bomärke huilka neka thär till att the samma byte ingen
cronan 26 dr 21 1/3
häradzhöfdh 6 dr 21 1/3
häradet 6 dr 21 1/3
Nielsz i Tiurköö för stämbningh att swara för thet han hafuer funnetz olydigh
på stora bönedagen och icke gådt till kyrcka uthan blefuet hemma
och arbetat 3 marker.
cronan 12 öra
häradzhöfdh 6 öra
häradet 6 öra
Sammadagh kom för retta welb: fru Karin Lilliesparres frelsze
bondhe Håkon Päderszon i Tutaridh och beswäradhe sigh huruledes
hans stiffszohn Knut Larszon honom förtornat hafuer och klandrat
och qualt på een afsagdh saek för 3 åhr sedan, altszå bleff honom
thätta sitt miszförståndh förlåtet medh 1 dr sm:tt till Tutaridz
kyrcka att plichta.
Welb: fru Anna Siöbladh till Marenszhollm låter anklaga
Bängta Ingemars dötter i Biörstorp att hon stadde sigh hoes fruen till
een amma och gaff hänne städzlepäningh och tå hon Bängta hadhe
waret thär i 14 dagar sadhe hon sigh willia gåå heem effter
sina kläder thet hon och giorde och sedan gick hon intet till sin tiänst
igen, huarföre blef Bängta tildömbt att förnöja welb: fruen
6 marker sm:tt till skadeståndh ändock Bängtas fader Ingemar är or
saken thär till som tubbadhe dötteren att blifua hemma och
intet mehra gå till sin tiänst igen.
Päder Jönszon i Biörstorph framkom medh sina grannar så ther
i byen såzsom och några i Håå och tilkiänna gofue huruledes the
i förledet åhr 654 hadhe giort ett ängiabyte och såsom thär
uthöfuer är författat een skrifft huruledes the bytt hafua
och sedan satt thär under några dannemän till wittnes medh theras
nampn och bomärke huilka neka thär till att the samma byte ingen
12r
beskiedd weeta om eij häller samptyckt att theras nampn och bomär
ke skulle kommet under samma wittnes zedell ty blifuer samma skrifft
icke allenast nulliterat uthan och thät ängiabytet som parterna
sin emillan giort hafua casserat effter the thät eij häller hålla wil
lia och förty åthlite parterna huar för sigh sin ägendomb som aff
gammalt och fornt waret hafuer.
Sammadagh bleff affsagdt att belangande dhen 1/5 Peder
Jönson i Biörstorph hafuer kiöpt aff Måns Bängtzon och honom betalt
huar oppå Jöns i Hökalt på sin broderbarns wägnar quällier
såszom och förbe:te Måns Bängtzon åtrar sigh samma kiöp och will nu
gifua Päder Bängtzon sina peningar igen, blef afsagt kan Måns Bängt
zon skaffa Päder Jönszon sina uthlagde peningar igen wore goet och
wäll, huar och icke så må Päder Jönszon icke längre medh skiötet
på jorden han kiöpt hafuer uppehållen blifua ähn till nästa
tingh och är lagbudet och laghståndet.
Joen i Quenszlöff hugget een grön böek på een oskifft skogh
saekfeltes effter skogzordningen 12 dr.
cronan 10 dr
hejderidare 1 dr
häradzhöfdh ½ dr
häradet ½ dr
Sammadagh framtredde för retten h:s excell:s och n:es h:r Thure Spar
res befallningzman på Erickstadh wäll:t Päder Anderszon och insinue
rade sin n:ge h:s boekhollares Petrj Gavelj honom tilskrefna breff
dat: Stochollm d 14 Julij 655 uthj huilken skrifuelsze h:r boekh:
giör ett laga förfall det h:s n:de icke kan för kortan tidh skull giöra
någon fullmächtigh hijt till thätta tinget att swära om thet kiäremåhll
som är tilförne andraget om ägor som skulle förkårtas ifrån
prästegårdz och Huitaridz bys ägor och wiklas under Thorsedtz bys,
blef beuilliat ännu citation till h:s n:de h:r Ture Sparre i lika måtto att
[..] Niels Rub: i Huitaridh blifuer och stämbdh till nästa tingh att swara till
h:s n:de h:r Thure Sparres kiäremåhll.
ke skulle kommet under samma wittnes zedell ty blifuer samma skrifft
icke allenast nulliterat uthan och thät ängiabytet som parterna
sin emillan giort hafua casserat effter the thät eij häller hålla wil
lia och förty åthlite parterna huar för sigh sin ägendomb som aff
gammalt och fornt waret hafuer.
Sammadagh bleff affsagdt att belangande dhen 1/5 Peder
Jönson i Biörstorph hafuer kiöpt aff Måns Bängtzon och honom betalt
huar oppå Jöns i Hökalt på sin broderbarns wägnar quällier
såszom och förbe:te Måns Bängtzon åtrar sigh samma kiöp och will nu
gifua Päder Bängtzon sina peningar igen, blef afsagt kan Måns Bängt
zon skaffa Päder Jönszon sina uthlagde peningar igen wore goet och
wäll, huar och icke så må Päder Jönszon icke längre medh skiötet
på jorden han kiöpt hafuer uppehållen blifua ähn till nästa
tingh och är lagbudet och laghståndet.
Joen i Quenszlöff hugget een grön böek på een oskifft skogh
saekfeltes effter skogzordningen 12 dr.
cronan 10 dr
hejderidare 1 dr
häradzhöfdh ½ dr
häradet ½ dr
Sammadagh framtredde för retten h:s excell:s och n:es h:r Thure Spar
res befallningzman på Erickstadh wäll:t Päder Anderszon och insinue
rade sin n:ge h:s boekhollares Petrj Gavelj honom tilskrefna breff
dat: Stochollm d 14 Julij 655 uthj huilken skrifuelsze h:r boekh:
giör ett laga förfall det h:s n:de icke kan för kortan tidh skull giöra
någon fullmächtigh hijt till thätta tinget att swära om thet kiäremåhll
som är tilförne andraget om ägor som skulle förkårtas ifrån
prästegårdz och Huitaridz bys ägor och wiklas under Thorsedtz bys,
blef beuilliat ännu citation till h:s n:de h:r Ture Sparre i lika måtto att
[..] Niels Rub: i Huitaridh blifuer och stämbdh till nästa tingh att swara till
h:s n:de h:r Thure Sparres kiäremåhll.
12v
Welb: Johan Gyllenswärdz vthskickade Steen Håkonson i Dörarph
framkom och begiäradhe åter tredie reszan på stämningh på welb:
fru fru Sophia Steenbock huilken stämbningh och honom blef beuillitat
män wälb: Gyllenswärdh måste beuisza att wälb: fru Sophia Stenbåck
bägge the förrige citationer så wäll som thänne bekommet hafuer.
Nembdemännerna Jon i Snelszböke, Simon i Westrhult och Jon i
Rydh blefuo beuilliadhe att see ägorna hoes Bengt Larszon i [..]
hult emädan han nu sigh så högeligen beklagar att han intet fåer
åthniuta dhen gamble förmedlingh som han i långligh tidh och många
åhr bort åth hafft hafuer, thäsze nämbdemän skolla på sworen edh
och godh beskiedd redo att giöra nästkommande jorderansakningh
förrättat blifuer.
Kiällas hustru i Hambra een gammull quinna Ingeborgh fram
kom och sigh högeligen beklagadhe huruledes hon och hännes man
dhe fattige folcken effter regementskrifuarens Niels Giöstaszons
och compagnie skrifuarens Clemet Clemetzons orichtige anwizning
öfuer the uthlagor them borde för 652 och 653 37 dr 3 ½ öre sm:tt
och sådant effter theras gellna zedlar är liekuell een oförrätt
be:te fattige folck öfuergången och een hoop knechtar uthpräsza
dubbla uthlagor, om thätta klagemåhll blef afsagt att skrifua
wälb: h:r öfuersten till huruledes thätta fehlet må botat blifua
kundhe och hiälpa dhe fattige folcken till theras rätt att the må
go få sitt igen och blifua wedergullne huadh the i så måtto [..]
uthlagorna ärlagt hafua.
Welb: Jöran Galle till Siöboda anklagar een sin förrige
frelszebondhe Jon Månszon som bodde i Stahult för något grönt
eke han skall hugget hafua, här om hafua efftersch:ne ransakat
nämbdemannen Börje Kråek, Jon i Ifla, Johan och Jon i [..]
theras wittnesbyrdh är att topparna och båhlen skulle waret
fornt men stubbarna funnes gröna, Jon bekiänner att han
framkom och begiäradhe åter tredie reszan på stämningh på welb:
fru fru Sophia Steenbock huilken stämbningh och honom blef beuillitat
män wälb: Gyllenswärdh måste beuisza att wälb: fru Sophia Stenbåck
bägge the förrige citationer så wäll som thänne bekommet hafuer.
Nembdemännerna Jon i Snelszböke, Simon i Westrhult och Jon i
Rydh blefuo beuilliadhe att see ägorna hoes Bengt Larszon i [..]
hult emädan han nu sigh så högeligen beklagar att han intet fåer
åthniuta dhen gamble förmedlingh som han i långligh tidh och många
åhr bort åth hafft hafuer, thäsze nämbdemän skolla på sworen edh
och godh beskiedd redo att giöra nästkommande jorderansakningh
förrättat blifuer.
Kiällas hustru i Hambra een gammull quinna Ingeborgh fram
kom och sigh högeligen beklagadhe huruledes hon och hännes man
dhe fattige folcken effter regementskrifuarens Niels Giöstaszons
och compagnie skrifuarens Clemet Clemetzons orichtige anwizning
öfuer the uthlagor them borde för 652 och 653 37 dr 3 ½ öre sm:tt
och sådant effter theras gellna zedlar är liekuell een oförrätt
be:te fattige folck öfuergången och een hoop knechtar uthpräsza
dubbla uthlagor, om thätta klagemåhll blef afsagt att skrifua
wälb: h:r öfuersten till huruledes thätta fehlet må botat blifua
kundhe och hiälpa dhe fattige folcken till theras rätt att the må
go få sitt igen och blifua wedergullne huadh the i så måtto [..]
uthlagorna ärlagt hafua.
Welb: Jöran Galle till Siöboda anklagar een sin förrige
frelszebondhe Jon Månszon som bodde i Stahult för något grönt
eke han skall hugget hafua, här om hafua efftersch:ne ransakat
nämbdemannen Börje Kråek, Jon i Ifla, Johan och Jon i [..]
theras wittnesbyrdh är att topparna och båhlen skulle waret
fornt men stubbarna funnes gröna, Jon bekiänner att han
13r
och hans gårdman Jöns hygge fuller 3 eker men 2 st: wore oduge
lige och 1 st: dugligh, belangande 1 eek som Jon hafuer kringhak
kat och är ståendes i een åcher huilken säjes ingen nödh wara medh
uthan lidher thär aff framdeles något meen, thet står till att
förfahra och saken för honom öpen att swara för samma hakka
dhe eek, enär nu wälb: Jöran Galle således lät föresch:ne danne
män syna och besee samma eke och befunne att bönderna hadhe
förseet sigh winladhe the sigh på thet högsta effter träen befunnes
på wälb: Jöran Galles eenskijlte ägor, altszå blefue dhe förlichte
ett för alt icke allenast om thesze 3 eker som funnes hugne och
then 4 hakkat, jämwäll några andra irringar och miszförstånd
som sigh emillan be:te Gallens bonde Jon Månszon och honom hade pas
serat att Jon Månszon allena skall owägerligen redeligen förnöja
welb: Jöran Galle 12 rdr och thär medh skolla all miszämja och wi
dhare åthall aff wälb: Jöran Galle affslättat och försont uarda
thet the godhe män af nämbden betyga så sant war men effter 7 puncht:
i skogzordningen blef Jon Månszon saekfält till häradet och häradz
höfdh: thes anpart 3 dr.
häradzhöfdh 6 marker
häradet 6 marker
Och för 3 trä plantere 6 eker igen och taga wahra på dhem att
dhe blifua opwäxne unner boskapz beet, sedan alt thätta war af
sagt lät welb: Jöran Galle falla 2 rdr af summan och dhe 10 re
ster, för huilka 10 rdr räckte Jönszas suärfar Åke i Ragnellekiöp
hand och gick i löffte före till nästkommande Britteszmäszo owäger
ligen och fulkomligen att bethala.
Heideridarne Erland och Johan Person anklagade Peder Person
i Wahre huilken i förledet åhr bodde i Flattinge på welb: Johan
Gyllenswärdz frälsze och tå emedan han på samma Gyllensuärdz
godz boandes war hafuer hugget nu i wintras 2 gröna eker
i een oskifft skogh i Flattingenäes oansedt han skiuter på sin
huszbondhe Johan Gyllenswärdh och kan thet intet beuisza, thär
före han bleff saekfält effter skogzordningen för huart
trää 12 dr och plantera 2 unga eker igen och taga
lige och 1 st: dugligh, belangande 1 eek som Jon hafuer kringhak
kat och är ståendes i een åcher huilken säjes ingen nödh wara medh
uthan lidher thär aff framdeles något meen, thet står till att
förfahra och saken för honom öpen att swara för samma hakka
dhe eek, enär nu wälb: Jöran Galle således lät föresch:ne danne
män syna och besee samma eke och befunne att bönderna hadhe
förseet sigh winladhe the sigh på thet högsta effter träen befunnes
på wälb: Jöran Galles eenskijlte ägor, altszå blefue dhe förlichte
ett för alt icke allenast om thesze 3 eker som funnes hugne och
then 4 hakkat, jämwäll några andra irringar och miszförstånd
som sigh emillan be:te Gallens bonde Jon Månszon och honom hade pas
serat att Jon Månszon allena skall owägerligen redeligen förnöja
welb: Jöran Galle 12 rdr och thär medh skolla all miszämja och wi
dhare åthall aff wälb: Jöran Galle affslättat och försont uarda
thet the godhe män af nämbden betyga så sant war men effter 7 puncht:
i skogzordningen blef Jon Månszon saekfält till häradet och häradz
höfdh: thes anpart 3 dr.
häradzhöfdh 6 marker
häradet 6 marker
Och för 3 trä plantere 6 eker igen och taga wahra på dhem att
dhe blifua opwäxne unner boskapz beet, sedan alt thätta war af
sagt lät welb: Jöran Galle falla 2 rdr af summan och dhe 10 re
ster, för huilka 10 rdr räckte Jönszas suärfar Åke i Ragnellekiöp
hand och gick i löffte före till nästkommande Britteszmäszo owäger
ligen och fulkomligen att bethala.
Heideridarne Erland och Johan Person anklagade Peder Person
i Wahre huilken i förledet åhr bodde i Flattinge på welb: Johan
Gyllenswärdz frälsze och tå emedan han på samma Gyllensuärdz
godz boandes war hafuer hugget nu i wintras 2 gröna eker
i een oskifft skogh i Flattingenäes oansedt han skiuter på sin
huszbondhe Johan Gyllenswärdh och kan thet intet beuisza, thär
före han bleff saekfält effter skogzordningen för huart
trää 12 dr och plantera 2 unga eker igen och taga
13v
thär wara oppå effter skogzordningens innehåldh.
cronan 20 dr.
häradzhöfdh 1 dr
häradet 1 dr
heideriddaren 2 dr
Måns i Quenszlöff war stämbdh att swara till ekehygge och intet compa
rerat sakfeltes till 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Jöns Suenszon i Flattinge sammaledes 3 marker
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Nielsz Pederson i Torph i Markarydh sochn een ungh drengh fram
kom för rätta och beswäradhe sigh öfuer ett ogifft quinfolck Ole Jönsa
dötter be:dh i Koddaböke thet hon hafuer squallrat och skutet skulden
på honom att wara barnafader åth thet barnet som hon är lupen
åth Danmark mädh, om thätta rycktet och hännas kåhnones squaller
som bortlupen är, fins huarken skiäll häller beskiedd till och emä
dan ingen kan honom thätta öfuertyga häller beuisza ty må be:te
drängh blifua omolesterat och af rätten och nämbden frisagdh och fri
erkiändh i thätta lösza ryckte så frampt bättre skiäll och bewijs
icke framkommer ähnnu witterliget är.
Sammadagh hijttsändes till retten dhen edle och welb: h:r Carll Per
szon Natt och dagz skrifuelsze dat: Tofftahollm d 23 Junij 1655 vthj
huilket h:s hh:t högeligen sigh beswärar uthöfuer thät olagliga ekehug
gandhe uthj Samsze skogh, förmenandes sigh thär igänom lida een obo
teligh skadhe, af thet een deell andra frelszebönder beropa sigh att
hafua sina huszbönders loff och tilståndh att hugga thär eke som
är reutmäst: wälb: Johan Gyllenswärdz, wälbe:te welb: Carll Pär
szon Natt och dagh förmähler och i sin skrifuelsze och högeligen
angifuer heideridarne att Erland och Johan Pärszon uthj
theras ämbete finnas mycket försummelige, slå sigh fulla
cronan 20 dr.
häradzhöfdh 1 dr
häradet 1 dr
heideriddaren 2 dr
Måns i Quenszlöff war stämbdh att swara till ekehygge och intet compa
rerat sakfeltes till 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Jöns Suenszon i Flattinge sammaledes 3 marker
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Nielsz Pederson i Torph i Markarydh sochn een ungh drengh fram
kom för rätta och beswäradhe sigh öfuer ett ogifft quinfolck Ole Jönsa
dötter be:dh i Koddaböke thet hon hafuer squallrat och skutet skulden
på honom att wara barnafader åth thet barnet som hon är lupen
åth Danmark mädh, om thätta rycktet och hännas kåhnones squaller
som bortlupen är, fins huarken skiäll häller beskiedd till och emä
dan ingen kan honom thätta öfuertyga häller beuisza ty må be:te
drängh blifua omolesterat och af rätten och nämbden frisagdh och fri
erkiändh i thätta lösza ryckte så frampt bättre skiäll och bewijs
icke framkommer ähnnu witterliget är.
Sammadagh hijttsändes till retten dhen edle och welb: h:r Carll Per
szon Natt och dagz skrifuelsze dat: Tofftahollm d 23 Junij 1655 vthj
huilket h:s hh:t högeligen sigh beswärar uthöfuer thät olagliga ekehug
gandhe uthj Samsze skogh, förmenandes sigh thär igänom lida een obo
teligh skadhe, af thet een deell andra frelszebönder beropa sigh att
hafua sina huszbönders loff och tilståndh att hugga thär eke som
är reutmäst: wälb: Johan Gyllenswärdz, wälbe:te welb: Carll Pär
szon Natt och dagh förmähler och i sin skrifuelsze och högeligen
angifuer heideridarne att Erland och Johan Pärszon uthj
theras ämbete finnas mycket försummelige, slå sigh fulla
14r
och rida gallna och obeskedeliga, för thet andra blifua och angifua
thet the otilbörligen taga muter och gifua tilståndh att nedhugga grönt
eke, om alt thätta skall här näst blifua widare och uthförligare ransakat.
Krögaren Eloff i Dörarph bliffwer aff heideridarne anklagat att
hafua hugget 6 st: eker, thär iblandh synamänner ogilla 2 st: men 4 st:
giöra dhe godo som gröne wore, alt thätta skall hans grannar hafwa
sagt honom oppå, män Eloff beplichtar sigh medh grofua edher thät
huarken han häller hans folck någon grön eek hugget hafuer och thet
skall aldrigh kunna honom beuiszas uthan allenast een forn eek till
ett par fotsyllar unner een bodh thär i krögaregården och står till
wedermähle att syllarna stå råttnadhe igänom i båda änderna och
emädan samma bönder som hafua thätta på krögaren berättat nu
icke äro tilstädes och öfuer them äre stora klagemåhll om e
kehygge, altszå kan rätten icke widare giöra här wedh thänne gån
gen uthan alle skogzägerna måste swara på nästa tingh.
Welb: Jöran Galle anklagar Jöns i Staffhult huilken boer
på sahl: wälb: Carll Hårdz frälszejordh att han hafuer hugget 6 e
ker som skulle waret gröna, förståendes att 5 eker woro på
bägge h:r sahl: Carl Hårdz ägor och wälb: Jöran Galles, hwar
om nämbdemännerna som synt hafua nu således wittna att een
grön eek aff dhe nidfälte lågh på wälb: Jöran Galles enskijlte
ägor, af the 5 woro 2 forna och ogilla och 3 st: dugliga på
bägges frelszeägorna och äro thesze som så synt och ransakat
hafua och nu wittna nembl. Börje Kråek, Jon i Iffla, Johan och
Jon i Wiksziö men förbe:te Jöns i Staffhult som anklagat blifuer
är nu icke tilstädes, eij häller stämbder, ty bleff synamänner
nars berättelsze huilka eedszworne äro för dödzfall skull
opskreffwit till nästa tingh, förbe:te Jöns blifwer stämbder att
swara thär till.
thet the otilbörligen taga muter och gifua tilståndh att nedhugga grönt
eke, om alt thätta skall här näst blifua widare och uthförligare ransakat.
Krögaren Eloff i Dörarph bliffwer aff heideridarne anklagat att
hafua hugget 6 st: eker, thär iblandh synamänner ogilla 2 st: men 4 st:
giöra dhe godo som gröne wore, alt thätta skall hans grannar hafwa
sagt honom oppå, män Eloff beplichtar sigh medh grofua edher thät
huarken han häller hans folck någon grön eek hugget hafuer och thet
skall aldrigh kunna honom beuiszas uthan allenast een forn eek till
ett par fotsyllar unner een bodh thär i krögaregården och står till
wedermähle att syllarna stå råttnadhe igänom i båda änderna och
emädan samma bönder som hafua thätta på krögaren berättat nu
icke äro tilstädes och öfuer them äre stora klagemåhll om e
kehygge, altszå kan rätten icke widare giöra här wedh thänne gån
gen uthan alle skogzägerna måste swara på nästa tingh.
Welb: Jöran Galle anklagar Jöns i Staffhult huilken boer
på sahl: wälb: Carll Hårdz frälszejordh att han hafuer hugget 6 e
ker som skulle waret gröna, förståendes att 5 eker woro på
bägge h:r sahl: Carl Hårdz ägor och wälb: Jöran Galles, hwar
om nämbdemännerna som synt hafua nu således wittna att een
grön eek aff dhe nidfälte lågh på wälb: Jöran Galles enskijlte
ägor, af the 5 woro 2 forna och ogilla och 3 st: dugliga på
bägges frelszeägorna och äro thesze som så synt och ransakat
hafua och nu wittna nembl. Börje Kråek, Jon i Iffla, Johan och
Jon i Wiksziö men förbe:te Jöns i Staffhult som anklagat blifuer
är nu icke tilstädes, eij häller stämbder, ty bleff synamänner
nars berättelsze huilka eedszworne äro för dödzfall skull
opskreffwit till nästa tingh, förbe:te Jöns blifwer stämbder att
swara thär till.
14v
Larsz Perszon i Kiälstorph een dansk man framkom för retten, och
lät måhla och wärdera någon pant och försleetna gambla dragdu
kar han hafuer bekommet aff Jöns Jonszon wedh Ingelstadh quarn
oansedt thet icke kan förszlå mehr ähn halfparten till dhen summa
Jöns Jonszon honom skyldigh är, nämbl. 14 rdr som danske mannen
berättar, men nu omsider hafuer Jöns Jonson och Lars giort
sams om samma pärtzedler som ähr ähn 54 all. gamble wägg
drächter för 7 rdr, och högre kan thet intet af nämbden mätas och
wärderas, Jöns Jonson är ochså fattigh och uthblåttet thet han icke
förmår någon dr häller dr:s wärde mehr bethala, altså måste
then danske mannen låta sigh nöja medh thet han undfånget och bekom
met hafuer, och mehra är aldrigh hoes dhen förborgadhe och uth
fattige Jöns Jonszon att förwänta.
Jon Anderson i Bergheem och Jon Nielson i Iffla tillthalade
för sina hustrur och syskonen, theras broder Suen Sohnaszon i Draga
ridh om Grytåszen som han håller sigh wedh för sina päningar
för 80 rdr och Suen föregifuer skall kiöpt hafua och Suen alle
nast till samma kiöp hafuer länt af sin sahl: fader 20 rdr the
öfrige skall Suen Sohnaszon nembl: 60 rdr af sina egne medell
ärlagt och betalt hafua och i så måtto bekommet lagafångz breff på al
ler Grytåszen, män Swen Sohnaszons syskonnes misztanke högst är att Suen
hafuer brukat practiker och taget af fadren flere peningar till hiälph ähn
Suen Sohnaszon nu bekiänna will och således förfördelar sina söskonne
och medharfuingar igänom samma underhandlingh, Suen Såhnason medh sin sahl:
fader wedh sin lifzridh giort hafuer och will thär igänom wikla sina sö
skonne een hoop peningar ifrån, här om skall här näst widare och uthför
ligare examinerat blifua.
Sammadagh framtredde nembdemannen Simon Thorson i Wästrhult
och inladhe sin broders kyrckoheerdens i Wexiö wördige och höglärde
m:r Jonae Theodorj Zephyrinij unnersch:ne och förseglade beuijs i rätten
dat: Wexiö d 6 Junij 655 huaruthinnan han bekiänner sigh hafua
giort ett fult jordabyte och m:r Jon gifuet sin broder Simon och
lät måhla och wärdera någon pant och försleetna gambla dragdu
kar han hafuer bekommet aff Jöns Jonszon wedh Ingelstadh quarn
oansedt thet icke kan förszlå mehr ähn halfparten till dhen summa
Jöns Jonszon honom skyldigh är, nämbl. 14 rdr som danske mannen
berättar, men nu omsider hafuer Jöns Jonson och Lars giort
sams om samma pärtzedler som ähr ähn 54 all. gamble wägg
drächter för 7 rdr, och högre kan thet intet af nämbden mätas och
wärderas, Jöns Jonson är ochså fattigh och uthblåttet thet han icke
förmår någon dr häller dr:s wärde mehr bethala, altså måste
then danske mannen låta sigh nöja medh thet han undfånget och bekom
met hafuer, och mehra är aldrigh hoes dhen förborgadhe och uth
fattige Jöns Jonszon att förwänta.
Jon Anderson i Bergheem och Jon Nielson i Iffla tillthalade
för sina hustrur och syskonen, theras broder Suen Sohnaszon i Draga
ridh om Grytåszen som han håller sigh wedh för sina päningar
för 80 rdr och Suen föregifuer skall kiöpt hafua och Suen alle
nast till samma kiöp hafuer länt af sin sahl: fader 20 rdr the
öfrige skall Suen Sohnaszon nembl: 60 rdr af sina egne medell
ärlagt och betalt hafua och i så måtto bekommet lagafångz breff på al
ler Grytåszen, män Swen Sohnaszons syskonnes misztanke högst är att Suen
hafuer brukat practiker och taget af fadren flere peningar till hiälph ähn
Suen Sohnaszon nu bekiänna will och således förfördelar sina söskonne
och medharfuingar igänom samma underhandlingh, Suen Såhnason medh sin sahl:
fader wedh sin lifzridh giort hafuer och will thär igänom wikla sina sö
skonne een hoop peningar ifrån, här om skall här näst widare och uthför
ligare examinerat blifua.
Sammadagh framtredde nembdemannen Simon Thorson i Wästrhult
och inladhe sin broders kyrckoheerdens i Wexiö wördige och höglärde
m:r Jonae Theodorj Zephyrinij unnersch:ne och förseglade beuijs i rätten
dat: Wexiö d 6 Junij 655 huaruthinnan han bekiänner sigh hafua
giort ett fult jordabyte och m:r Jon gifuet sin broder Simon och
15r
hans hustru Kirstin Bängtz dötter sin egen arfuajordh 2 tunnelandh i
Wästrhult för 3 tunnelandh i Groarydh, ähn Simons syster Ingeborg
Thors dötter bekiänner och sigh som nämbdemannen Måns Johanson i
Ångelstadh, Pär och Jon Anderszon i Bärgheem wttnade, att hon hafuer
fått 9 skiäppelandh i Groarydh för 6 skiäppelandh i Wästrhult, Jöns
Larszon i Tansziö huilken äger Simons syster Kirstin Thors dötter
bekiänner och sigh hafua bytt och gifuet sinom broder 1 tunnelandh
i Wästrhult för sin jordh i Tansziö och till förbättringh 20 rdr
och blifuer mädh arff och byte 1/3 aff Wästrhulta gårdh.
Länszmannen Jönsz Månson i Hallarph fullmyndigh på efftersch:nes
wägnar nämbl: Swen Nielszon hafuer sålt sin halfbroder Måns Pärszon och
hans hustru Ingeborgh Jacobs dötter all sin jordalått i Skiärfue för 24
dr sm:tt. ähn Lars Nielszon i Hallarp opburet för sin broderlått i
Skärfue 24 dr sm:tt. ähn systeren Karin Niels dötter för sin låth
24 dr sm:tt, ähn Anders Ingelszon opburet för 7 skiäppeland ther
sammastädes 42 dr sm:tt och altszå mädh kiöp och sin egen arfua
lått och broderpart blifuer 1 ½ ottondedeell i Skerfue som Måns
Pärson och hans hustru Ingeborgh Jacobs dötter ära ägandhe till.
Bengt Jonson och Oloff Bengtzpn i Bolmstadh 2 frelszebönder be
klaga sigh att hafua för 653 betalt dubbelt rotapäningar 2 ½ rdr
huar, orsaken thätta så bönderna orätt wederfahret är hafuer sigh
förorsakat att commissarij skrifuaren för thet åhret Claes Dorn hafuer
som befallningzmannen Anders Larszon berättar fullkombligen ua
ret bråtzligh i thet regementzprophoszen Bängt Nielszon i Hyalt
togh först 5 rdr af huilka han 1 rdr för sigh allena behålt och dhe
4 rdr lefreradhe prophoszen Claes Dorn effer han lofuadhe att blan
da bönderna så bort i andra plåckefrelsze att dhe skulle ingen fahra
hafua af huarken knecht häller rotapäningar och halp intet bättre
ähn Claes Dorn fördhe them i plåckefrälsze och måste altszå på nytt
rotepäningerna till dhen knechten bleff bethala, widh thätta så agera
des kom prophoszen siälff tilstädes och bekiände att thet så gick till
medh rotapäningerna och att Claes togh 4 rdr och 1 rdr Bängt, här
Wästrhult för 3 tunnelandh i Groarydh, ähn Simons syster Ingeborg
Thors dötter bekiänner och sigh som nämbdemannen Måns Johanson i
Ångelstadh, Pär och Jon Anderszon i Bärgheem wttnade, att hon hafuer
fått 9 skiäppelandh i Groarydh för 6 skiäppelandh i Wästrhult, Jöns
Larszon i Tansziö huilken äger Simons syster Kirstin Thors dötter
bekiänner och sigh hafua bytt och gifuet sinom broder 1 tunnelandh
i Wästrhult för sin jordh i Tansziö och till förbättringh 20 rdr
och blifuer mädh arff och byte 1/3 aff Wästrhulta gårdh.
Länszmannen Jönsz Månson i Hallarph fullmyndigh på efftersch:nes
wägnar nämbl: Swen Nielszon hafuer sålt sin halfbroder Måns Pärszon och
hans hustru Ingeborgh Jacobs dötter all sin jordalått i Skiärfue för 24
dr sm:tt. ähn Lars Nielszon i Hallarp opburet för sin broderlått i
Skärfue 24 dr sm:tt. ähn systeren Karin Niels dötter för sin låth
24 dr sm:tt, ähn Anders Ingelszon opburet för 7 skiäppeland ther
sammastädes 42 dr sm:tt och altszå mädh kiöp och sin egen arfua
lått och broderpart blifuer 1 ½ ottondedeell i Skerfue som Måns
Pärson och hans hustru Ingeborgh Jacobs dötter ära ägandhe till.
Bengt Jonson och Oloff Bengtzpn i Bolmstadh 2 frelszebönder be
klaga sigh att hafua för 653 betalt dubbelt rotapäningar 2 ½ rdr
huar, orsaken thätta så bönderna orätt wederfahret är hafuer sigh
förorsakat att commissarij skrifuaren för thet åhret Claes Dorn hafuer
som befallningzmannen Anders Larszon berättar fullkombligen ua
ret bråtzligh i thet regementzprophoszen Bängt Nielszon i Hyalt
togh först 5 rdr af huilka han 1 rdr för sigh allena behålt och dhe
4 rdr lefreradhe prophoszen Claes Dorn effer han lofuadhe att blan
da bönderna så bort i andra plåckefrelsze att dhe skulle ingen fahra
hafua af huarken knecht häller rotapäningar och halp intet bättre
ähn Claes Dorn fördhe them i plåckefrälsze och måste altszå på nytt
rotepäningerna till dhen knechten bleff bethala, widh thätta så agera
des kom prophoszen siälff tilstädes och bekiände att thet så gick till
medh rotapäningerna och att Claes togh 4 rdr och 1 rdr Bängt, här
15v
afkårtas i gewärdz päningar 2 marker och 1 dr hafuer prophoszen Bengt in
ne medh sigh, them han och genast förnögde bönderna, och the öffrige 4 rdr
måste sökas hoes Claes Dorn i Wexiö.
Neembdemannen Simon Thorszon i Wästrhult fullmyndigh på wälför
ståndigh Mårten Hindrickzons hustrus wägnar i Balkarp hust: Elin
Arfuedz dötter och hännes söskonnes, Erick och Oloff, Anna, Kirstin
och Brita, alla thäsze hafua sålt Erick Bängtzon och hans hust: Karin
Gunmundz dötter theras arfuajordh i Staffsätra som är 1/7 af heela
gården och hafua alla tilhopa therföre opburet 160 dr silfuermynt.
Sammadagh begiärade gamble nembdemannen Jon Gunmundzon i
Snelszböke ett afskiedd ifrån sin nämbdemanstiänst sedan han nu intet
mehra för ållder och swagheet förmåå tiäna och samma tiänst uth
härdat i 25 åhr och i sitt ställe igen recommenderade sin sohn een
ährligh och oprichtigh man Päder Jonszon i Skinnerszböke och
bleff effter sin afflagdhe eedh i nämbden intagen.
Fyra aff häradz nembden nembl: Päder Månson i Biärsarydh, Arff
wedh i Wiggåesza, Jon i Rydh och Simon i Westrhult blefue förord
nadhe att besij och skiärskådha huru thet föreweter och dugeliget är
medh huus och giärdeszgårdar hoes Jon i Åkerszhult och weeta godh
beskiedd här om att giöra enär effterfrågat blifuer.
Sammadagh framkom för retten länszmannen öffwer Hwitarydz prä
stegiäldh Simon Nielszon i Borszna och framwiste i rätten ett skriffte
liget författat förbundh som tuenne ehrlige gamble barnlösze
dannefolck Måns Pärszon på Hälsingztorpet och hans hustru Inge
borgh Olofz dötter sigh emillan effter ett moget och friwilleligt gået
betänckiandhe giort hafua, huilka hafua tilhopa lefuat ähn 40
åhrs tidh uthj een godh sämje, enigheet och kiärligheet och oand
sedt the i förstonne hadhe litet att sättia boo mädh hafuer dåch
liekuell Gudh igänom theras stora flitigheet them medh mycket gået
ne medh sigh, them han och genast förnögde bönderna, och the öffrige 4 rdr
måste sökas hoes Claes Dorn i Wexiö.
Neembdemannen Simon Thorszon i Wästrhult fullmyndigh på wälför
ståndigh Mårten Hindrickzons hustrus wägnar i Balkarp hust: Elin
Arfuedz dötter och hännes söskonnes, Erick och Oloff, Anna, Kirstin
och Brita, alla thäsze hafua sålt Erick Bängtzon och hans hust: Karin
Gunmundz dötter theras arfuajordh i Staffsätra som är 1/7 af heela
gården och hafua alla tilhopa therföre opburet 160 dr silfuermynt.
Sammadagh begiärade gamble nembdemannen Jon Gunmundzon i
Snelszböke ett afskiedd ifrån sin nämbdemanstiänst sedan han nu intet
mehra för ållder och swagheet förmåå tiäna och samma tiänst uth
härdat i 25 åhr och i sitt ställe igen recommenderade sin sohn een
ährligh och oprichtigh man Päder Jonszon i Skinnerszböke och
bleff effter sin afflagdhe eedh i nämbden intagen.
Fyra aff häradz nembden nembl: Päder Månson i Biärsarydh, Arff
wedh i Wiggåesza, Jon i Rydh och Simon i Westrhult blefue förord
nadhe att besij och skiärskådha huru thet föreweter och dugeliget är
medh huus och giärdeszgårdar hoes Jon i Åkerszhult och weeta godh
beskiedd här om att giöra enär effterfrågat blifuer.
Sammadagh framkom för retten länszmannen öffwer Hwitarydz prä
stegiäldh Simon Nielszon i Borszna och framwiste i rätten ett skriffte
liget författat förbundh som tuenne ehrlige gamble barnlösze
dannefolck Måns Pärszon på Hälsingztorpet och hans hustru Inge
borgh Olofz dötter sigh emillan effter ett moget och friwilleligt gået
betänckiandhe giort hafua, huilka hafua tilhopa lefuat ähn 40
åhrs tidh uthj een godh sämje, enigheet och kiärligheet och oand
sedt the i förstonne hadhe litet att sättia boo mädh hafuer dåch
liekuell Gudh igänom theras stora flitigheet them medh mycket gået
16r
wälsignat huar uthaff the bägge intet hafua funnetz obenägne att hul
pet thera slächt och wårdnader på bägge sidor, förbe:te Månsz
Pärszon hafuer och uthj een ganska långligh tidh och många åhr tiänt
för een ährligh och tapper ryttare och esomofftast wågat sitt liff
i fiendelandh thet mången ährligh man som honom kiänner beuittnar
och när han således är heemkommen aff sina mödosamma tågh och
reeszer hafuer han funnet sin hustrus största och högsta flijt för
sigh i huuszhållet, sådant gifuer them ehrlige gamble folcken som nu
här näst nalkas till dödzens brädd ett efftertänckiandhe, huadh the
till een åminnelsze effter huar andra kunna hafua att åthniuta och
förtenskull huart annat testamentera, lofua och tilsäja, theras löesz
örer och aflingejordh, att lefuer mannen hustruns liff uthöfuer tå be
håller han bohaget tilhopa ograverat af hustruns arfuingom, i
lika måtto lefuer och quinnan sin mans liff uthöfuer, tå blifuer
bohaget under hännes förszwar tilhopa odeelt och omolesterat
af mansens arfuingom men enär Gudh hafuer kallat them bägge
här ifrån tå blifua bohaget så löeszöre som aflingejordh bäg
ges theras arfua heemfallet effter lagh och laga stadga och emä
dan förbe:te gamble godhe folck Måns Pärszon på Hälsingztorpet
och hans hustru Ingeborgh Olofz dötter hafua fliteligen anhållet
att thätta testamente måtte uthj theras häradtz domboek intechnat
blifua, hafuer rätten och nämbden effter lagh icke funnet sådant
oskiäligt huilket och häradzhöfdh:, laghläszaren medh theras nampn
och signäte bekräffta såsom och häradz nämbdh medh theras sedh
wanliga häradz insigell betyga.
Nielsz Jönszon wälb: fru Brita Lilliesparres tiänare för stämp
ningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
pet thera slächt och wårdnader på bägge sidor, förbe:te Månsz
Pärszon hafuer och uthj een ganska långligh tidh och många åhr tiänt
för een ährligh och tapper ryttare och esomofftast wågat sitt liff
i fiendelandh thet mången ährligh man som honom kiänner beuittnar
och när han således är heemkommen aff sina mödosamma tågh och
reeszer hafuer han funnet sin hustrus största och högsta flijt för
sigh i huuszhållet, sådant gifuer them ehrlige gamble folcken som nu
här näst nalkas till dödzens brädd ett efftertänckiandhe, huadh the
till een åminnelsze effter huar andra kunna hafua att åthniuta och
förtenskull huart annat testamentera, lofua och tilsäja, theras löesz
örer och aflingejordh, att lefuer mannen hustruns liff uthöfuer tå be
håller han bohaget tilhopa ograverat af hustruns arfuingom, i
lika måtto lefuer och quinnan sin mans liff uthöfuer, tå blifuer
bohaget under hännes förszwar tilhopa odeelt och omolesterat
af mansens arfuingom men enär Gudh hafuer kallat them bägge
här ifrån tå blifua bohaget så löeszöre som aflingejordh bäg
ges theras arfua heemfallet effter lagh och laga stadga och emä
dan förbe:te gamble godhe folck Måns Pärszon på Hälsingztorpet
och hans hustru Ingeborgh Olofz dötter hafua fliteligen anhållet
att thätta testamente måtte uthj theras häradtz domboek intechnat
blifua, hafuer rätten och nämbden effter lagh icke funnet sådant
oskiäligt huilket och häradzhöfdh:, laghläszaren medh theras nampn
och signäte bekräffta såsom och häradz nämbdh medh theras sedh
wanliga häradz insigell betyga.
Nielsz Jönszon wälb: fru Brita Lilliesparres tiänare för stämp
ningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
16v
Anno 1655: den 27 Septemb: Höltz Tingh medh Sun
nerbo häradt j Ingelstadh, Närwarandes Cronones Befallningsman
Ehrligh och wäll:t Anders Larßohn j Tärnhult, Sampt Eedßworen
Nämbdh.
Nämbden
Nämbden
Peder Månßon j Biärßerydh, Jon Jönßon j Rydh, Måns j Ångelstadh,
Päder j Bräkentorph, Arfuedh j wiggåßa, Sjmon j wästrhult,
Åke j Ragnellekiöp, Joen j Bergheem, päder i bergheem,
Pär j Skinnerßböke. Joen j Iffla.
Gårdar Bliffwa nu Sålunda upbudne
½ gårdh j Ottarph 3
1/8 uthj Eskiels gårdh i Horn 3
1/6 uthj Ekenäs 3
1 tunnelandh i Tranhult 3
1/8 och 3 skiäppelandh i Hällerna 3
1/3 och 1/4 i Biärszaridh 2
1/3 af Groaridh 2
1/8 af Sönnertorpa 2
1/12 i Miähla 2
½ parten af 5/6 i södreg: i Dragaridh 2
1 ½ fiärdingh i östreg: i Iffla 2
millang: i Wäraberga 2
1/4 i södreg: i Wännaridh 2
1/4 i Tranhult i Agunnaridh sochn 2
Biärnhult i Nöttia S 2
1/9 i östregården i Horn 2
1/12 i Ingelsztorp 2
14 skiäppelandh i Ingemars gårdh i Horn 2
1/4 i Holmszeridh 2
13 skiäppelandh i Flobodha 2
1/3 i Siuhult 2
heelt Skiällesznäes 2 frelsze
Obbebodha i Hwitaridh S 2
1/4 aff ½ gården i Åmot 2
1/4 i Jöns Anderszons gård i Iffla 2
1/4 i Torgh i Bärga S: 1
1/8 uthj Eskiels gårdh i Horn 3
1/6 uthj Ekenäs 3
1 tunnelandh i Tranhult 3
1/8 och 3 skiäppelandh i Hällerna 3
1/3 och 1/4 i Biärszaridh 2
1/3 af Groaridh 2
1/8 af Sönnertorpa 2
1/12 i Miähla 2
½ parten af 5/6 i södreg: i Dragaridh 2
1 ½ fiärdingh i östreg: i Iffla 2
millang: i Wäraberga 2
1/4 i södreg: i Wännaridh 2
1/4 i Tranhult i Agunnaridh sochn 2
Biärnhult i Nöttia S 2
1/9 i östregården i Horn 2
1/12 i Ingelsztorp 2
14 skiäppelandh i Ingemars gårdh i Horn 2
1/4 i Holmszeridh 2
13 skiäppelandh i Flobodha 2
1/3 i Siuhult 2
heelt Skiällesznäes 2 frelsze
Obbebodha i Hwitaridh S 2
1/4 aff ½ gården i Åmot 2
1/4 i Jöns Anderszons gård i Iffla 2
1/4 i Torgh i Bärga S: 1
17r
½ millang: i Wännaridh 1
1/4 aff Suen Suenszons gårdh i Höreda 1
1/3 i Niels Anderszons g: i Bäk 1
1/12 som Jon Bängtzon i Äplamäs hafuer i pant i Quänarp 1
2 tunnelandh i Ryia 1
södreg: i Nortorpa 1
1/3 i Ällaböke 1
1/4 i Matz gårdh i Gräszhollma 1
1/8 i Fläszerydh 1
tuå systerparter aff 1/4 i Kiöphult 1
½ wästreg: i Kalszhult 1
1/4 i Siögården i Haneba 1
½ gården i Fiäralt 1
½ Sijngszöö 1
½ Kränckebodha 1
1/12 i södregården i Horn 1
1/4 i wästreg: i Boarph 1
1/4 i nörreg: i Gräszhollma 1
½ gården i Wägla 1
½ gård 1/3 och 12 skiäppelandh i Hallarydh 1
8 skiäppelandh i östreg: i Håå 1
1/8 af Storeg: i Dragaridh 1
7 skiäppelandh i Ekenäes 1
Sammadagh framkom för retta Päder Suenson i Wännarydh
och tingskiötte sin sohn Börje Pärszohn och hans hustru Kierstin
Nielsza dötter 1/4 aff södreg: i Wännarydh och therföre op
buret 40 dr silfuermynt.
Sammadagh framkom för retta Jon Bengtzon i Prästorph och
framwiste ett kiöpebreff uthgifuet af sahl: Börje Bengtzon i Hålje
huaruthinnan Börje bekiänner sigh hafua sålt Jon Bengtzon ½ Giö
tagården dhen han åbodde och lofuadhe honom therföre 86 rdr
huilken päningasumma Börje Bängtzon hafuer opburet att
1/4 aff Suen Suenszons gårdh i Höreda 1
1/3 i Niels Anderszons g: i Bäk 1
1/12 som Jon Bängtzon i Äplamäs hafuer i pant i Quänarp 1
2 tunnelandh i Ryia 1
södreg: i Nortorpa 1
1/3 i Ällaböke 1
1/4 i Matz gårdh i Gräszhollma 1
1/8 i Fläszerydh 1
tuå systerparter aff 1/4 i Kiöphult 1
½ wästreg: i Kalszhult 1
1/4 i Siögården i Haneba 1
½ gården i Fiäralt 1
½ Sijngszöö 1
½ Kränckebodha 1
1/12 i södregården i Horn 1
1/4 i wästreg: i Boarph 1
1/4 i nörreg: i Gräszhollma 1
½ gården i Wägla 1
½ gård 1/3 och 12 skiäppelandh i Hallarydh 1
8 skiäppelandh i östreg: i Håå 1
1/8 af Storeg: i Dragaridh 1
7 skiäppelandh i Ekenäes 1
Sammadagh framkom för retta Päder Suenson i Wännarydh
och tingskiötte sin sohn Börje Pärszohn och hans hustru Kierstin
Nielsza dötter 1/4 aff södreg: i Wännarydh och therföre op
buret 40 dr silfuermynt.
Sammadagh framkom för retta Jon Bengtzon i Prästorph och
framwiste ett kiöpebreff uthgifuet af sahl: Börje Bengtzon i Hålje
huaruthinnan Börje bekiänner sigh hafua sålt Jon Bengtzon ½ Giö
tagården dhen han åbodde och lofuadhe honom therföre 86 rdr
huilken päningasumma Börje Bängtzon hafuer opburet att
17v
allenast thär på intet återståer mehr ähn 19 dr 22 öre sm:tt på samma går
dakiöp, nu ehuru wäll sahl: Börje Bängtzon och Jon Bängtzon hafua
handlat sin emillan om samma ½ Giötagårdh, män thätta oärachtat
är Börje Bängtzon skyldigh blefuen sahl: welb: Johan Strömfält
69 dr 30 3/4 öre sm:tt som hans thär på gifna handskrifft förmähler dat:
1649 d 20 Junij, effter Börje tå wedh then tidhen war länszman och
fougden hadhe gifuet inwiszningh till honom att bethala på wälb:
h:r sahl: Strömfeltens residentz anordningh och Börje så mycket
till rest skyldigh bleff och tå icke mächtadhe bethala, altszå handladhe
Börje medh Strömfeltens fougde Bängt Nielszon i Kulla att han honom
bedaga wille på någon tidh och på thät han thes wiszare om be
tallningen wara skulle, satte Börje fougden Bengt Nielszon sitt
gårdabreff i unnerpant och thätta påstodh tidh ifrån tidh, thet ena
åhret efftre thät andra och enär Bengt Nielszon förnam att thet
war intet annat ähn fåfängo ändskyllningar han wäntadhe effter
om betallningen, trädde han för rätten 1654 d 19 Junij och
gaff sitt beszwär tilkiänna huadh han hadhe aff Börje Bängtzpn
att kräfia och huru han hadhe hans ½ gårdh i pant och i så måtto
bleff samma ½ Giötagården intechnat i domboken för Bängt
Nielszons pant på sin sahl: härres wägnar och nu kommer Jon Bängt
son i thänne wänningen och hafuer på samma ½ Giötagården uthlagt
så många päningar som förbe:t är, nu finnes effter sahl: Börje
Bängtzons dödh behållet uthj åthskillige pärtzegler effter specificati
onen, nämbl: först dhe 19 dr 22 öre sm:tt som Jon Bängtzpn på gårda
kiöpet skyldigh är, sedan een stufuebygningh medh finster, låszar och
alt behör aff dannemän wärderat för 30 dr sm:tt, koer 2 st: för
9 dr sm:tt, fåer och lamb 8 st: för 6 dr 16 öre och 1 heemquarn för 2 dr 16 öre
Summa på thäsze löeszörer 80 dr 22 öre sm:tt, huarföre på thät
Jon Bängtzons kiöp emädan han hafuer byrdh till jorden må win
na framgångh, såsom och sahl: Strömfeltens fougde Bängt Nielson
må komma till betallningh dhe 69 dr 30 3/4 öre sm:tt som han effter
Börje Bängtzons handskrifft hafuer att kräfia och nu i några åhr
hafuer påstått och länge hadhe bort blefuet betalt måge komma
huar till sin rätt, är sålunda förafskiedet blefuet, för
dakiöp, nu ehuru wäll sahl: Börje Bängtzon och Jon Bängtzon hafua
handlat sin emillan om samma ½ Giötagårdh, män thätta oärachtat
är Börje Bängtzon skyldigh blefuen sahl: welb: Johan Strömfält
69 dr 30 3/4 öre sm:tt som hans thär på gifna handskrifft förmähler dat:
1649 d 20 Junij, effter Börje tå wedh then tidhen war länszman och
fougden hadhe gifuet inwiszningh till honom att bethala på wälb:
h:r sahl: Strömfeltens residentz anordningh och Börje så mycket
till rest skyldigh bleff och tå icke mächtadhe bethala, altszå handladhe
Börje medh Strömfeltens fougde Bängt Nielszon i Kulla att han honom
bedaga wille på någon tidh och på thät han thes wiszare om be
tallningen wara skulle, satte Börje fougden Bengt Nielszon sitt
gårdabreff i unnerpant och thätta påstodh tidh ifrån tidh, thet ena
åhret efftre thät andra och enär Bengt Nielszon förnam att thet
war intet annat ähn fåfängo ändskyllningar han wäntadhe effter
om betallningen, trädde han för rätten 1654 d 19 Junij och
gaff sitt beszwär tilkiänna huadh han hadhe aff Börje Bängtzpn
att kräfia och huru han hadhe hans ½ gårdh i pant och i så måtto
bleff samma ½ Giötagården intechnat i domboken för Bängt
Nielszons pant på sin sahl: härres wägnar och nu kommer Jon Bängt
son i thänne wänningen och hafuer på samma ½ Giötagården uthlagt
så många päningar som förbe:t är, nu finnes effter sahl: Börje
Bängtzons dödh behållet uthj åthskillige pärtzegler effter specificati
onen, nämbl: först dhe 19 dr 22 öre sm:tt som Jon Bängtzpn på gårda
kiöpet skyldigh är, sedan een stufuebygningh medh finster, låszar och
alt behör aff dannemän wärderat för 30 dr sm:tt, koer 2 st: för
9 dr sm:tt, fåer och lamb 8 st: för 6 dr 16 öre och 1 heemquarn för 2 dr 16 öre
Summa på thäsze löeszörer 80 dr 22 öre sm:tt, huarföre på thät
Jon Bängtzons kiöp emädan han hafuer byrdh till jorden må win
na framgångh, såsom och sahl: Strömfeltens fougde Bängt Nielson
må komma till betallningh dhe 69 dr 30 3/4 öre sm:tt som han effter
Börje Bängtzons handskrifft hafuer att kräfia och nu i några åhr
hafuer påstått och länge hadhe bort blefuet betalt måge komma
huar till sin rätt, är sålunda förafskiedet blefuet, för
18r
sittiandhe rätten att Jon Bängtzon tillträder ½ Giötagården som han
aff Börje Bängtzon kiöpt hafuer, jämwäll och the ofuanbe:te löeszöre
pärtzegler som äro specificerade och hwar för sigh wärderadhe, vn
dantagandes dhe 3 ungnöten för 9 dr huilka drages här ifrån och för
ordnas till sahl: Börje Bängtzons barn häller theras förmyndarre
så skall och Jon Bängtzon uthöfuer alt thätta föresch:ne bethala fougden Bängt
Nielszon 60 dr 30 3/4 öre sm:tt som han pantewijs hafuer hafft jorden i
förwiszan huilket och Jon Bängtzon uthlofuadhe med handh och mun
sådant till nästkommandhe Sigfridj 1656 skall hållet och effter
kommet blifua medh huilket löffte och tilsäjelsze Bängt Nielszon
blef benögdh, allenast thätta förbehållet att Jon Bengtzon icke
må få något tingskiötte eller fasta på jorden och ½ Giötagår
den förr ähn han framwiszar Bängt Nielszons quittobref att
han fulkomligen är blefuen bethalat och när Jon Bängtzon i så
måtto sitt löffte hafuer fullgiort skall honom tingskiötte och fasta
breff intet förmeent eller förwägrat blifua emädan såsom ½
Giötagården finnes wara lagbuden och lagstånden.
Månsz i Borsna och alla hansz grannar i norra byn ther sam
mastädes framkommo och högeligen klagade uthöfuer alla granner
na i Höredas by huruledes såzom dhe i Borszna lidha een stor
skadhe på theras boskaph i thet han blifuer ganska illa slagen och
hamblader af dhem i Höreda boandhe äro, hwar till dhen långe
giärdeszgården och fredbändhe som Höredaboerna tilkomma i
grundh är förfallen och nidrutten ligger, nu kunna wäll een
dhell finnas som hafua laggill giärdeszgårdh och een deell intet
män ehuru här om är lidher Bårsninges boskaph een stoer
skadhe, huaföre blef nu alfuarligen slutat och afsagt att
huilken som till nästkommande walborgemäszo icke hafuer sin
giärdeszgårdh laggill och opgiärdh och länszmannen Simon
Nielszon medh några goda män befinna bråtzligh blifuer och iche
effterkommer huadh nu är afsagt och befalt then samme
skall tingstämmas och dhen lagligen plichta, timmar och fåår
aff Börje Bängtzon kiöpt hafuer, jämwäll och the ofuanbe:te löeszöre
pärtzegler som äro specificerade och hwar för sigh wärderadhe, vn
dantagandes dhe 3 ungnöten för 9 dr huilka drages här ifrån och för
ordnas till sahl: Börje Bängtzons barn häller theras förmyndarre
så skall och Jon Bängtzon uthöfuer alt thätta föresch:ne bethala fougden Bängt
Nielszon 60 dr 30 3/4 öre sm:tt som han pantewijs hafuer hafft jorden i
förwiszan huilket och Jon Bängtzon uthlofuadhe med handh och mun
sådant till nästkommandhe Sigfridj 1656 skall hållet och effter
kommet blifua medh huilket löffte och tilsäjelsze Bängt Nielszon
blef benögdh, allenast thätta förbehållet att Jon Bengtzon icke
må få något tingskiötte eller fasta på jorden och ½ Giötagår
den förr ähn han framwiszar Bängt Nielszons quittobref att
han fulkomligen är blefuen bethalat och när Jon Bängtzon i så
måtto sitt löffte hafuer fullgiort skall honom tingskiötte och fasta
breff intet förmeent eller förwägrat blifua emädan såsom ½
Giötagården finnes wara lagbuden och lagstånden.
Månsz i Borsna och alla hansz grannar i norra byn ther sam
mastädes framkommo och högeligen klagade uthöfuer alla granner
na i Höredas by huruledes såzom dhe i Borszna lidha een stor
skadhe på theras boskaph i thet han blifuer ganska illa slagen och
hamblader af dhem i Höreda boandhe äro, hwar till dhen långe
giärdeszgården och fredbändhe som Höredaboerna tilkomma i
grundh är förfallen och nidrutten ligger, nu kunna wäll een
dhell finnas som hafua laggill giärdeszgårdh och een deell intet
män ehuru här om är lidher Bårsninges boskaph een stoer
skadhe, huaföre blef nu alfuarligen slutat och afsagt att
huilken som till nästkommande walborgemäszo icke hafuer sin
giärdeszgårdh laggill och opgiärdh och länszmannen Simon
Nielszon medh några goda män befinna bråtzligh blifuer och iche
effterkommer huadh nu är afsagt och befalt then samme
skall tingstämmas och dhen lagligen plichta, timmar och fåår
18v
någons man boskaph och fänat skadha thär aff, tå skall thän thär
skyldigh finnes opfylla åklagaren all dhen skadha han kan taga
thär igenom och såsom een förbudz brytare straffat bliffwa.
Dominus Benedictus Andrae een student barnfödd i Guddarph
kom för retten och kiäradhe till sin systerman Anders Nielszon i Boaridh att
såszom Anderszas hustru Gyret Anders dötter för 3 åhr sedan tå dhe 1
weka mindre ähn ett åhr hadhe waret i ächtenskap tilhopa, igänom döden
afgick, och blef dödh barnlöes och ifrån then dagen dhe kommo tilhopa
hadhe hustru Gyret aldrigh ingen hälszodagh uthan blef dödh medh een hårdh
betagen siukdom, nu frågar d: Benedictus effter arff effter sin syster
emädan inga barn äro emillan kompne uthan studenten huilken
är arfuinge att klandra och dher på thala wille weeta huru
goet boet war då hustrun dödh bleff, Anders Nielszons opsåt
och meningh är att emädan mannen ledh natt och dagh ett farliget
stort beszwär medh sin fattige hustrus ynkelige och skröpelige siuk
dom thet han skulle åthniuta thet litzla bohaget som tå i förrådh fin
nes kundhe emot sitt myckna uthståendhe möda och annor påkåst
nat medh läkarelöhn, jordfärdz och liekstoell, nu framlägger
d: Bened: een längdh och specification på åthskillige pertzegler
som hans syster hadhe i förrådh tå dhe tilhopa komme, een deehll
säjer Anders Nielszon neij före han sågh aldrigh och een deell aff
pärtzeglerne som Bened: hafuer optechnat för 2 dr hafuer icke funnetz
hälfftonne så gået, före ähn Bened: bortreeste hafuer han discu
rerat mädh sin swåger Anders Nielszon och tå hafuer Bened: nok
sampt sin systers stora ohälsza förnummet och gifuet thätta
till rådz att om mannen funne ingen bättringh hon komme sigh
tå wore bästa hon till Wexiö hospitall blefue befordrat
omsider enär bägge thäsze swågrarna således hadhe medh huar
andra disputerat blefue dhe förmante till een wähnligh underhan
dlingh och föreeningh och omsider blefue dhe wähnligen och wäll
förliekte att om Anders Nielszon skall gifua Bened: Andreae
20 dr sm:tz wärde och tuenne af nämbden skolla samma pärtzeler
skyldigh finnes opfylla åklagaren all dhen skadha han kan taga
thär igenom och såsom een förbudz brytare straffat bliffwa.
Dominus Benedictus Andrae een student barnfödd i Guddarph
kom för retten och kiäradhe till sin systerman Anders Nielszon i Boaridh att
såszom Anderszas hustru Gyret Anders dötter för 3 åhr sedan tå dhe 1
weka mindre ähn ett åhr hadhe waret i ächtenskap tilhopa, igänom döden
afgick, och blef dödh barnlöes och ifrån then dagen dhe kommo tilhopa
hadhe hustru Gyret aldrigh ingen hälszodagh uthan blef dödh medh een hårdh
betagen siukdom, nu frågar d: Benedictus effter arff effter sin syster
emädan inga barn äro emillan kompne uthan studenten huilken
är arfuinge att klandra och dher på thala wille weeta huru
goet boet war då hustrun dödh bleff, Anders Nielszons opsåt
och meningh är att emädan mannen ledh natt och dagh ett farliget
stort beszwär medh sin fattige hustrus ynkelige och skröpelige siuk
dom thet han skulle åthniuta thet litzla bohaget som tå i förrådh fin
nes kundhe emot sitt myckna uthståendhe möda och annor påkåst
nat medh läkarelöhn, jordfärdz och liekstoell, nu framlägger
d: Bened: een längdh och specification på åthskillige pertzegler
som hans syster hadhe i förrådh tå dhe tilhopa komme, een deehll
säjer Anders Nielszon neij före han sågh aldrigh och een deell aff
pärtzeglerne som Bened: hafuer optechnat för 2 dr hafuer icke funnetz
hälfftonne så gået, före ähn Bened: bortreeste hafuer han discu
rerat mädh sin swåger Anders Nielszon och tå hafuer Bened: nok
sampt sin systers stora ohälsza förnummet och gifuet thätta
till rådz att om mannen funne ingen bättringh hon komme sigh
tå wore bästa hon till Wexiö hospitall blefue befordrat
omsider enär bägge thäsze swågrarna således hadhe medh huar
andra disputerat blefue dhe förmante till een wähnligh underhan
dlingh och föreeningh och omsider blefue dhe wähnligen och wäll
förliekte att om Anders Nielszon skall gifua Bened: Andreae
20 dr sm:tz wärde och tuenne af nämbden skolla samma pärtzeler
19r
miäta, doch såszom dhe genast kunde kiöpas för redo päningar
och thär medh thänne beskiedd blefue bägge swågrerna mädh
hooprächta händer såto och sams att sådant skall oryggeli
gen hållet och effterkommet bliffwa.
Hustru Malin sahl: Jacob Jönsons i Borszna framkom och
beklagadhe sigh öfuer Jöns Nielszon i Hölje een arm uthfattigh
och förbårgat man att han war hennes man skyldigh 10 rdr
och thär på framladhe hans handskrifft, nu ehuru wäll Jöns Niel
szon hafuer blefuet 3 gånger stämbder och intet comparerat, ty re
mitteras hust: Malin till häradzfougden att han hänne till execution
behiälpeligh blifuer uthj huadh som kan finnas thär medh hust: Malin
kan förnögdh blifua.
Sammadagh tingförde länszmannen Simon Nielson i Borszna
för rätta Swen Haralszon i Höreda een skröpligh drängh och
bråttfällingh huilken i 10 åhr medh samma ynkeliga fallande siuka
hafuer waret ganska illa beladder och är ingen förhopningh till
någon hälszodagh mehr i thätta lifuet om honom till att för
wänta och är then dagh han faller 5 reeszor om dagen och så
jämmerligen plågat warder att man intet annat weet och
förståer uthan som han wore rasandhe och besatter och
länszmannen angaff att thänne bråttfällingen skall nu i för
leden wåras stucket sin fader Harall Suenszon i axlan
medh een kniff, nu bleff ransakat af huadh tillfälle thätta
skiett är, thär om een trowärdigh man och gammull ryttare
Måns Knutzon och hans gårdman så och flere som näst hoes boo
i samma by wittnadhe att samma dagh thänne bråttfällingen
stack faer sin hadhe han fallet timmen tilförne 2 reszor gan
ska ynkeligen, Måns Knutzon bekiänner och effter aflagdan eedh
att tå han hörde huru gahlen och uhrsinningh drängen war blefuen
tå han giorde fadher sin skadha i sin stora yrheet, gick bådhe
han och een präst som war hemma i Wäszbo till gården thär the
och thär medh thänne beskiedd blefue bägge swågrerna mädh
hooprächta händer såto och sams att sådant skall oryggeli
gen hållet och effterkommet bliffwa.
Hustru Malin sahl: Jacob Jönsons i Borszna framkom och
beklagadhe sigh öfuer Jöns Nielszon i Hölje een arm uthfattigh
och förbårgat man att han war hennes man skyldigh 10 rdr
och thär på framladhe hans handskrifft, nu ehuru wäll Jöns Niel
szon hafuer blefuet 3 gånger stämbder och intet comparerat, ty re
mitteras hust: Malin till häradzfougden att han hänne till execution
behiälpeligh blifuer uthj huadh som kan finnas thär medh hust: Malin
kan förnögdh blifua.
Sammadagh tingförde länszmannen Simon Nielson i Borszna
för rätta Swen Haralszon i Höreda een skröpligh drängh och
bråttfällingh huilken i 10 åhr medh samma ynkeliga fallande siuka
hafuer waret ganska illa beladder och är ingen förhopningh till
någon hälszodagh mehr i thätta lifuet om honom till att för
wänta och är then dagh han faller 5 reeszor om dagen och så
jämmerligen plågat warder att man intet annat weet och
förståer uthan som han wore rasandhe och besatter och
länszmannen angaff att thänne bråttfällingen skall nu i för
leden wåras stucket sin fader Harall Suenszon i axlan
medh een kniff, nu bleff ransakat af huadh tillfälle thätta
skiett är, thär om een trowärdigh man och gammull ryttare
Måns Knutzon och hans gårdman så och flere som näst hoes boo
i samma by wittnadhe att samma dagh thänne bråttfällingen
stack faer sin hadhe han fallet timmen tilförne 2 reszor gan
ska ynkeligen, Måns Knutzon bekiänner och effter aflagdan eedh
att tå han hörde huru gahlen och uhrsinningh drängen war blefuen
tå han giorde fadher sin skadha i sin stora yrheet, gick bådhe
han och een präst som war hemma i Wäszbo till gården thär the
19v
hördhe drängen sigh så uhrsinnigh och rasandhe förhölt och förmeen
te att stilla honom af sitt raszerj war lika gået medh honom
uthan han brötz och språngh alt lika gahlen och stack omkring sigh
medh kniffwen som han rasandhe och besatter woro, så att Måns
Knutzon huilken är een starker man medh största mödo kunde få
kniffwen ifrån honom och kastadhe dhen sin koes öfuer ladutaket
Måns Knutzon berättar och att i sommars han hadhe thänne drän
gen att försökia om han icke kundhe hiälpa honom att slå om
een dagh på ängen, kom åter sådan yrheet på honom att om
Måns Knutzon igänom Gudz förszyn icke hadhe kommet honom
till rädningz tå hadhe han skuret halszen aff sigh sielff medh sin
egen lia, dhät framlägges och i rätten een skriffteligh för
fattat wittneszbyrdh under 13 af grannarnars i Höredas by
undersch:ne nampn och bomärke, huilka wittna och betyga om
drängens ynkeliga bråttfallandhe, uhrsinnigheet och wanwe
ttigheet, såszom och att han icke weet huadh han thalar
mycket mindre huadh han giör, och huru ynkeligen medh honom
tilstår i synnerheet aldraswårast tå han nys hafuer fallet
i brått, kyrckoheerden wördige och wäll:de m:r Niels Rubenius
i Huitaridh confirmerar och beuittnar att huadh som om thänne
uhrsinnige drängsens tilståndh är tilkiänna gifuet är sand
färdigt och medh honom således ynkeligen är beskaffat som
nu wittnat är, drängsens fader och moder medh rinnande ö
gon jämra sigh mycket öfuer then plåga och sorgh the måtte
lidha och uthstå medh theras ynckelige och skröplige sohn och
fadren icke kan tilräkna sohnen samma skadhe wara
skiedd uthan som förbe:t är af drängsens uhrsinnigheet gal
na raszerj, thätta kiäremåhll remitterades till rättens och
nämbdens betänckiandhe och när the sådant hadhe intaget, för
klaradhe nämbden sigh thär oppå således att the icke kunna
finna något skiäll att dömma then uhrsinninge drängsens
såhramåhll som han sin fadher giorde för något uilliawärk
uthan wara skiett af hans uhrsinnigheet, raszerj och
te att stilla honom af sitt raszerj war lika gået medh honom
uthan han brötz och språngh alt lika gahlen och stack omkring sigh
medh kniffwen som han rasandhe och besatter woro, så att Måns
Knutzon huilken är een starker man medh största mödo kunde få
kniffwen ifrån honom och kastadhe dhen sin koes öfuer ladutaket
Måns Knutzon berättar och att i sommars han hadhe thänne drän
gen att försökia om han icke kundhe hiälpa honom att slå om
een dagh på ängen, kom åter sådan yrheet på honom att om
Måns Knutzon igänom Gudz förszyn icke hadhe kommet honom
till rädningz tå hadhe han skuret halszen aff sigh sielff medh sin
egen lia, dhät framlägges och i rätten een skriffteligh för
fattat wittneszbyrdh under 13 af grannarnars i Höredas by
undersch:ne nampn och bomärke, huilka wittna och betyga om
drängens ynkeliga bråttfallandhe, uhrsinnigheet och wanwe
ttigheet, såszom och att han icke weet huadh han thalar
mycket mindre huadh han giör, och huru ynkeligen medh honom
tilstår i synnerheet aldraswårast tå han nys hafuer fallet
i brått, kyrckoheerden wördige och wäll:de m:r Niels Rubenius
i Huitaridh confirmerar och beuittnar att huadh som om thänne
uhrsinnige drängsens tilståndh är tilkiänna gifuet är sand
färdigt och medh honom således ynkeligen är beskaffat som
nu wittnat är, drängsens fader och moder medh rinnande ö
gon jämra sigh mycket öfuer then plåga och sorgh the måtte
lidha och uthstå medh theras ynckelige och skröplige sohn och
fadren icke kan tilräkna sohnen samma skadhe wara
skiedd uthan som förbe:t är af drängsens uhrsinnigheet gal
na raszerj, thätta kiäremåhll remitterades till rättens och
nämbdens betänckiandhe och när the sådant hadhe intaget, för
klaradhe nämbden sigh thär oppå således att the icke kunna
finna något skiäll att dömma then uhrsinninge drängsens
såhramåhll som han sin fadher giorde för något uilliawärk
uthan wara skiett af hans uhrsinnigheet, raszerj och
20r
wanwettugheet och thär medh icke kunna dömma honom till någon
plicht medh fängelsze eller elliest uthan fadren förmantes
att draga försorgh för sin sohn huruledes han måtte bliffua
styrdh och regerat att huarken han eller någon annan aff
honom ytterligare någon skadha fåer.
Larsz Jönson i Åby framtredde för retten och effter sin hustrus
förra man fordrar een skuldsaek af hust: Malin sahl: Jacob Jönszons
i Borszna, Lars Jönszon framwiszar een handskrifft af Jacob Jönson
skrefuen och vnnerskrefuen dat: Åby d 13 Octob: 1645 thär uthin
nan sahl: Jacob bekiänner sigh wara Arfuedh Pärszon skyldigh
12 rdr, nu framwiszar Lars Jönszon een annor handskrifft
gifuen och skrefuen af sahl: Jacob Jönszon d 31 Janu: 1655 och
thär uthöfuer till wittnes welb: h:r reutmästarren Gustaff Lodh,
corneten Christopher Wiekman och corporalen Hans Jönszon
huaruthinnan Jacob Jönszon bekiänner sigh wara skyldigh Lars
Jönszon huilken sedermehra hafuer fått sahl: Arfuedh Pärszons hustru
12 rdr och them borde effter sin handskrifft bethalat förleden mison
mar och på thet Lars Jönszon thes wiszare skulle wara om sin
betallningh satte Jacob ett par unga röda oxar i unnerpant
doch skulle Jacob Jönszzon hafua sitt silfuer igen som han tilförne
hoes Arfuedh Pärszon i pant satt hafuer, nu är een silfkosza
igen och een liten skedh tilstädes om 6 ½ lodh och 2 skeeder äro
icke tilstädes uthan förwändhe then eena skeedan wogh 6 lodh
och een skeedh tuista dhe om huadh dhen wogh men Jacob hafuer
bekiänt för Lars Jönszon om 3 ½ lodh, altszå blef slutat att
huadh som fehlas på silfueret och icke giör fyllest effter go
da mäns wärderingh till 12 rdr:s fyllnat, så måste hust: Malin
opfylla och bethala och när thet är klart giort tå må hust: Malin
i Borszna blifua okrafdh af Lars Jönszon i Åby och Arfuedh
Pärszons arfuingar men alt huadh the här till hafua hafft
för wänningar sin emillan och dhen första handskrifften
plicht medh fängelsze eller elliest uthan fadren förmantes
att draga försorgh för sin sohn huruledes han måtte bliffua
styrdh och regerat att huarken han eller någon annan aff
honom ytterligare någon skadha fåer.
Larsz Jönson i Åby framtredde för retten och effter sin hustrus
förra man fordrar een skuldsaek af hust: Malin sahl: Jacob Jönszons
i Borszna, Lars Jönszon framwiszar een handskrifft af Jacob Jönson
skrefuen och vnnerskrefuen dat: Åby d 13 Octob: 1645 thär uthin
nan sahl: Jacob bekiänner sigh wara Arfuedh Pärszon skyldigh
12 rdr, nu framwiszar Lars Jönszon een annor handskrifft
gifuen och skrefuen af sahl: Jacob Jönszon d 31 Janu: 1655 och
thär uthöfuer till wittnes welb: h:r reutmästarren Gustaff Lodh,
corneten Christopher Wiekman och corporalen Hans Jönszon
huaruthinnan Jacob Jönszon bekiänner sigh wara skyldigh Lars
Jönszon huilken sedermehra hafuer fått sahl: Arfuedh Pärszons hustru
12 rdr och them borde effter sin handskrifft bethalat förleden mison
mar och på thet Lars Jönszon thes wiszare skulle wara om sin
betallningh satte Jacob ett par unga röda oxar i unnerpant
doch skulle Jacob Jönszzon hafua sitt silfuer igen som han tilförne
hoes Arfuedh Pärszon i pant satt hafuer, nu är een silfkosza
igen och een liten skedh tilstädes om 6 ½ lodh och 2 skeeder äro
icke tilstädes uthan förwändhe then eena skeedan wogh 6 lodh
och een skeedh tuista dhe om huadh dhen wogh men Jacob hafuer
bekiänt för Lars Jönszon om 3 ½ lodh, altszå blef slutat att
huadh som fehlas på silfueret och icke giör fyllest effter go
da mäns wärderingh till 12 rdr:s fyllnat, så måste hust: Malin
opfylla och bethala och när thet är klart giort tå må hust: Malin
i Borszna blifua okrafdh af Lars Jönszon i Åby och Arfuedh
Pärszons arfuingar men alt huadh the här till hafua hafft
för wänningar sin emillan och dhen första handskrifften
20v
som Jacob Jönszon hadhe uthgifuet d 13 Octob: 1645 må intet giffwa
witzordh uthan wara casserat alldenstundh all dheras räkningh är
slutat och klar giordh d 31 Januarij 1655.
Päder Såhnason i Borszna framtredde för retten medh welb: Steen Lodz
skrifuelsze och beszwär emot Päder Johanszon i Klöfuaridh att nu i för
ledne wåras ett åhr sedan kiöpte wälb: Steen Lodh 2 tunnor säda
korn af Päder Johanszon och satte honom een silfkanna i pant
på någon liten tidh för förbe:te 2 tunnor, nu kommer thänne Pär
Sohnaszon effter welb: Steen Lodz begiäran och föregifuer att sam
ma 2 tunnor korn woro oduglige och sedan the woro uthsådde
lopp wäll något opp men aldrigh blef thär någon äringh effter
samma 2 tunnor korns uthsädhe, förmenandes altszå att Päder
Johanszon skulle sålt welb: Steen Lodh odugliget och ofrött
korn, huar emot Steen Lodh wille sin skadhe af Pär Johansohn
blifua igen wedergullen men Pär Johanszon beuiste att thät
kornet han såldhe welb: Steen Lodh war af samma slagh han
sådde i sin åcher, för thet andra seger Pär Johanszon han samma
korn blef betalt och hörde welb: Steen Lodh intet ther om säja.
3: Blef thet Gudh bättre samma åhr allestädz miszwäxt för then
stora torckan skull, jämwäll och sådde welb: Steen Lodh samma
korn uthj een hårdh och skrin åcher then sällan bär frucht alt
så kan intet Päder Johanszon för samma oähringh waret wål
landhe.
Jöns Jacobszon i södra Giäszhult een drängh å frelsze hafuer belä
grat Botell Erickz dötter ogifft, här om skall blifua förhandlat
på Ångelstadh tingh nu om måndagh emädan kåhnan fins ther
sammastädes till tiänst.
Sammadagh tingfördes för rätta Håkon Gummundzohn i
Kiöleszöö å frelsze till Älmptarydh huilken godhuilleli
gen bekiänner sigh hafua belägra Bängta Jönsza dötter
witzordh uthan wara casserat alldenstundh all dheras räkningh är
slutat och klar giordh d 31 Januarij 1655.
Päder Såhnason i Borszna framtredde för retten medh welb: Steen Lodz
skrifuelsze och beszwär emot Päder Johanszon i Klöfuaridh att nu i för
ledne wåras ett åhr sedan kiöpte wälb: Steen Lodh 2 tunnor säda
korn af Päder Johanszon och satte honom een silfkanna i pant
på någon liten tidh för förbe:te 2 tunnor, nu kommer thänne Pär
Sohnaszon effter welb: Steen Lodz begiäran och föregifuer att sam
ma 2 tunnor korn woro oduglige och sedan the woro uthsådde
lopp wäll något opp men aldrigh blef thär någon äringh effter
samma 2 tunnor korns uthsädhe, förmenandes altszå att Päder
Johanszon skulle sålt welb: Steen Lodh odugliget och ofrött
korn, huar emot Steen Lodh wille sin skadhe af Pär Johansohn
blifua igen wedergullen men Pär Johanszon beuiste att thät
kornet han såldhe welb: Steen Lodh war af samma slagh han
sådde i sin åcher, för thet andra seger Pär Johanszon han samma
korn blef betalt och hörde welb: Steen Lodh intet ther om säja.
3: Blef thet Gudh bättre samma åhr allestädz miszwäxt för then
stora torckan skull, jämwäll och sådde welb: Steen Lodh samma
korn uthj een hårdh och skrin åcher then sällan bär frucht alt
så kan intet Päder Johanszon för samma oähringh waret wål
landhe.
Jöns Jacobszon i södra Giäszhult een drängh å frelsze hafuer belä
grat Botell Erickz dötter ogifft, här om skall blifua förhandlat
på Ångelstadh tingh nu om måndagh emädan kåhnan fins ther
sammastädes till tiänst.
Sammadagh tingfördes för rätta Håkon Gummundzohn i
Kiöleszöö å frelsze till Älmptarydh huilken godhuilleli
gen bekiänner sigh hafua belägra Bängta Jönsza dötter
21r
ogifft, Håkon bleff förtenskull som nu tilstädes är saekfelt effter
kongl: straffordningh 80 dr och sedan stå oppenbahra skrifft.
frelsze huszbonden 53 dr 10 1/3
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3
häradet 13 dr 21 1/3
Belangande kåhnan så skall hon nu på nästkommande Hampnada
tingh compareras och dhär för sin saek dömmas och plichta.
Sammadagh saekfeltes Päder Perszon i Torlarph een vngh drengh
å frelsze för mökränkningh medh Ingiärdh Jons dotter effter thet 3 Cap:
Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Mons: Johan Bonenbergh bårdskiärer i Tomhult lätt igenom sin
uthskickadhe framtee i rätten h:r Johan Lyntzij sohn Petrj Lyntzj hand
skrifft dat: d 29 Jan: 654 huaruthinnan be:te skoleperszohn Petrus
bekiänner sigh wara skyldigh be:te Bonenbärgh redo lånta peningar 8 rdr
och beplichtar sigh om han Petrus war een ährligh gåsze innan han drogh
bort ifrån Wexiö schola lofuade han sigh betala be:te Bonenbärgh, nu
swarar fadren h:r Johan Lyngtziue och föregifuer att thet war något
oförståndigt giort att låhna een sådan ungh skoleperszon så många
päningar och föregifuer att oansedt sohnen kan hafua länt päningarna
så hafuer be:te Bonenbärgh waret medh att drucket op them. doch tilbiu
der och förklarar h:r Johan sigh att will mons: Bonenbärgh komma
hem till honom will h:r Johan sigh medh 1 koo och spannamåhll wäll be
quämma att Bonenbärgh skall på bästa sättet blifua förnögder och sigh
icke widare gifuas orsaek att beszwära.
Päder Suenson i Wänneridh bewiste medh wittne att han betalte
länszmannen Simon Nielszon 2 dr boskapz päningar huilket skiedde
i Broo, ty må han och blifua okrafdh.
kongl: straffordningh 80 dr och sedan stå oppenbahra skrifft.
frelsze huszbonden 53 dr 10 1/3
häradzhöfdh 13 dr 21 1/3
häradet 13 dr 21 1/3
Belangande kåhnan så skall hon nu på nästkommande Hampnada
tingh compareras och dhär för sin saek dömmas och plichta.
Sammadagh saekfeltes Päder Perszon i Torlarph een vngh drengh
å frelsze för mökränkningh medh Ingiärdh Jons dotter effter thet 3 Cap:
Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Mons: Johan Bonenbergh bårdskiärer i Tomhult lätt igenom sin
uthskickadhe framtee i rätten h:r Johan Lyntzij sohn Petrj Lyntzj hand
skrifft dat: d 29 Jan: 654 huaruthinnan be:te skoleperszohn Petrus
bekiänner sigh wara skyldigh be:te Bonenbärgh redo lånta peningar 8 rdr
och beplichtar sigh om han Petrus war een ährligh gåsze innan han drogh
bort ifrån Wexiö schola lofuade han sigh betala be:te Bonenbärgh, nu
swarar fadren h:r Johan Lyngtziue och föregifuer att thet war något
oförståndigt giort att låhna een sådan ungh skoleperszon så många
päningar och föregifuer att oansedt sohnen kan hafua länt päningarna
så hafuer be:te Bonenbärgh waret medh att drucket op them. doch tilbiu
der och förklarar h:r Johan sigh att will mons: Bonenbärgh komma
hem till honom will h:r Johan sigh medh 1 koo och spannamåhll wäll be
quämma att Bonenbärgh skall på bästa sättet blifua förnögder och sigh
icke widare gifuas orsaek att beszwära.
Päder Suenson i Wänneridh bewiste medh wittne att han betalte
länszmannen Simon Nielszon 2 dr boskapz päningar huilket skiedde
i Broo, ty må han och blifua okrafdh.
21v
Sammadagh framkom för retta Månsz Person i Skeeda och klagade huruledes
hans sohn Jöns Månszon är blefuen skiält af Anders Nielszon i Tuna för een
långkaka och Månszes sohn Jöns skall hafua kallat Anders Nielszon een
märaflängare huilket skiedde på hästagatan widh Ryszby huadh långka
ka nampnet kommer widh berättas sålunda att Kirstin Ingemars i
Tranhult skiälte och öknampnade Måns i Skeeda för 28 åhr sedan
för långh häller leerkaka huilket bleff på Bråna tingh ventilerat på
sahl: lagläszarens Niels Eskielszons tidh och för hustru Kirstins många
böner och förböner blef hänne sådant förlåtet och afsagt att ingen
wedh lagliget straff tilgiörandes någon sin i så måtto förbudet att fälla
sådana skiälszordh och war tå huarken skiäll häller beskiedd mädh
och thet Jöns Månszon hafuer kallat Anders Nielszon märaflängare är
förorsakat att Anders Nielszon hadhe låtet redet Månszas häst i Skee
da thet han dock iche giorde uthan till Anderszas broder Börje war
lagt skiutzningh och fendricken Jöns i Stuhult togh hästen på sin
egen ordh och redh then till Iffla och emädan Anders Nielszon och Jöns
Månszon hafua aff hastige modhe skiält huar andra och nu rätta sin
ordh, ty blefue dhe huar för sigh saekfälte effter thät sista Cap: i
Tingm B: 3 marker är 6 marker.
cronan 3 marker
häradzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
Måns Pärszon i Skieda blef till sin heder och ähro i lika måtto fri
kiändh. I lika måtto blef och Anders Nielszon i Tuhna fri
kiändh till sin ähra, nampn och ryckte.
Hustru Karin i Boaredt och hennas dotter Gunnell bleffwe fri
kiändhe och alldeles oskyldige att hafua något afhändt af dhen kie
dian som afsletz hoes Jöns Kålff i Tuna, ty oansedt att thet är
mumlat och squalrat att förbe:te unga fänta och hust. Karins dötter
Gunnell skall hafua fått i samma giästebudh een liten kiedielenk
så är thär till huarken skiäll häller beskiedd, eij häller må någon
här på quällia häller yrka wedh lagliget plicht medh mindre han weet
sådant lagligen thär till swara och uthföra.
hans sohn Jöns Månszon är blefuen skiält af Anders Nielszon i Tuna för een
långkaka och Månszes sohn Jöns skall hafua kallat Anders Nielszon een
märaflängare huilket skiedde på hästagatan widh Ryszby huadh långka
ka nampnet kommer widh berättas sålunda att Kirstin Ingemars i
Tranhult skiälte och öknampnade Måns i Skeeda för 28 åhr sedan
för långh häller leerkaka huilket bleff på Bråna tingh ventilerat på
sahl: lagläszarens Niels Eskielszons tidh och för hustru Kirstins många
böner och förböner blef hänne sådant förlåtet och afsagt att ingen
wedh lagliget straff tilgiörandes någon sin i så måtto förbudet att fälla
sådana skiälszordh och war tå huarken skiäll häller beskiedd mädh
och thet Jöns Månszon hafuer kallat Anders Nielszon märaflängare är
förorsakat att Anders Nielszon hadhe låtet redet Månszas häst i Skee
da thet han dock iche giorde uthan till Anderszas broder Börje war
lagt skiutzningh och fendricken Jöns i Stuhult togh hästen på sin
egen ordh och redh then till Iffla och emädan Anders Nielszon och Jöns
Månszon hafua aff hastige modhe skiält huar andra och nu rätta sin
ordh, ty blefue dhe huar för sigh saekfälte effter thät sista Cap: i
Tingm B: 3 marker är 6 marker.
cronan 3 marker
häradzhöfdh 1 ½ marker
häradet 1 ½ marker
Måns Pärszon i Skieda blef till sin heder och ähro i lika måtto fri
kiändh. I lika måtto blef och Anders Nielszon i Tuhna fri
kiändh till sin ähra, nampn och ryckte.
Hustru Karin i Boaredt och hennas dotter Gunnell bleffwe fri
kiändhe och alldeles oskyldige att hafua något afhändt af dhen kie
dian som afsletz hoes Jöns Kålff i Tuna, ty oansedt att thet är
mumlat och squalrat att förbe:te unga fänta och hust. Karins dötter
Gunnell skall hafua fått i samma giästebudh een liten kiedielenk
så är thär till huarken skiäll häller beskiedd, eij häller må någon
här på quällia häller yrka wedh lagliget plicht medh mindre han weet
sådant lagligen thär till swara och uthföra.
22r
Nielsz Person i Giöla ifrån Fryle sochn framkommer och qräffier
Carll i Hult 10 marker som igen stå på läkarelöhn och thenne Niels hadhe
sigh påtaget att giöra Carlsz dötter färdigh, thet han eij giort hafuer
uthan pigan står lika ofärdigh, ty blef Carll i Hult frikiändh wida
re wara plichtigh förbe:te Niels att bethala.
Nielsz Pärszon saekfältes för han löchtadhe Carll i Hult för sittian
de rätten 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Hustru Ingeborgh Andersz Larsons i Dommarydh framkom
för rätten och klagar öfuer sin granne Jöns Anderszon att han
hafuer kiört een koo uthj een grop och dhen illa hamblat och trach
terat medh hugg och slagh att koen dhär igenom är blefuen förderfwat
Jöns Anderszon bekiänner om koen huru hon fahren är och tilbiuder
een hälbregda koo för dhen ofärdiga han giort hafuer och hust: Inge
borgh förnöje effter miäteszmanna ordom huar om the och blefwe
förliekte.
Jönsz Annerszon i Dommaridh framkommer och klagar att för 12
åhr sedan kiöpte Anders Larszon een fällegammull man som nu aff ålder
hemma ligger widh sänge ett paer oxar och lofuadhe honom 12 rdr för
samma oxapaer 6 rdr hafuer Jönszas fader opburet och 6 rdr restera
ähnnu som Jöns föregifuer, gubbens Anders Larszons hustru Ingeborgh
swarar här till att för 11 åhr sedan giorde gubbarna een förliekningh
[..] Jönszas fader bekom och giorde öfuereens att Anders Larszon gaf honom
[..] silfskiedh, 1 tröjeklädhe och uthj ett huszbygningh afrächnadhe att samma
[..] rdr thär medh skulle blefuet afquittadhe, hust: Ingeborg föregifuer att kyrc
koheerden m: Niels i Huitarydh war ther hoes när dhe gamble så
lundha öfuereens bleffwe och räcknandes wedh, huilket re
mitteras till thes m:r Nielsz Rubenius så när tilstädes kom
mer huilken weet här om att wittna.
Carll i Hult 10 marker som igen stå på läkarelöhn och thenne Niels hadhe
sigh påtaget att giöra Carlsz dötter färdigh, thet han eij giort hafuer
uthan pigan står lika ofärdigh, ty blef Carll i Hult frikiändh wida
re wara plichtigh förbe:te Niels att bethala.
Nielsz Pärszon saekfältes för han löchtadhe Carll i Hult för sittian
de rätten 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Hustru Ingeborgh Andersz Larsons i Dommarydh framkom
för rätten och klagar öfuer sin granne Jöns Anderszon att han
hafuer kiört een koo uthj een grop och dhen illa hamblat och trach
terat medh hugg och slagh att koen dhär igenom är blefuen förderfwat
Jöns Anderszon bekiänner om koen huru hon fahren är och tilbiuder
een hälbregda koo för dhen ofärdiga han giort hafuer och hust: Inge
borgh förnöje effter miäteszmanna ordom huar om the och blefwe
förliekte.
Jönsz Annerszon i Dommaridh framkommer och klagar att för 12
åhr sedan kiöpte Anders Larszon een fällegammull man som nu aff ålder
hemma ligger widh sänge ett paer oxar och lofuadhe honom 12 rdr för
samma oxapaer 6 rdr hafuer Jönszas fader opburet och 6 rdr restera
ähnnu som Jöns föregifuer, gubbens Anders Larszons hustru Ingeborgh
swarar här till att för 11 åhr sedan giorde gubbarna een förliekningh
[..] Jönszas fader bekom och giorde öfuereens att Anders Larszon gaf honom
[..] silfskiedh, 1 tröjeklädhe och uthj ett huszbygningh afrächnadhe att samma
[..] rdr thär medh skulle blefuet afquittadhe, hust: Ingeborg föregifuer att kyrc
koheerden m: Niels i Huitarydh war ther hoes när dhe gamble så
lundha öfuereens bleffwe och räcknandes wedh, huilket re
mitteras till thes m:r Nielsz Rubenius så när tilstädes kom
mer huilken weet här om att wittna.
22v
Nanne i Simmarph och Jönsz Månson i Ingelstadh framkommo och tillta
ladhe Erick i Fallnaweka på hans stiffbarns wägnar om 1/4 i een 1/6 i sö
dregården i Quänarph om huilken jordapart dhe för 3 åhr sedan i soch
nastugun i kyrckoheerdens och nämbdens närwaru giorde förlichningh
i så måtto att Erick uthlofuadhe för samma jordh 18 dr sm:t, nu åtrar E
rich sigh och icke will fullfölja kiöpet, intet will Erick bethala som han
lofuat hafuer, eij häller låta upbryta samma jordh huilket belöper 1/12
är tå dhe så öfuereens blefne, strax är jorden opbuden och lagstånden och o
skiäliget woro sådana oprichtige kiöp skulle oprifuas, ty berådde sigh
nu Erick i Fallnaweka och stadfäster sitt förra kiöp om dhe 12 rdr
och Erick uthlofuadhe betallningen nu om Hälgomäszo och i så måtto blifuer
kiöpet ständigt, thesz föruthan hafuer och Erick 1/12 af Jon Bengtzon i
Äpplanäs i pant på sina barns wägnar, then samma jorden blifuer nu för
ste gången opbuden, men Nanne i Simmarp och Jöns Månszon i Ingell
stadh tilsadhe Erick i Fallnaweka att taga tingskiötningh och lagafångh
oppå samma 1/12 enär honom behagar och giorde nämbdemannen Jon Anderson
i Bärgheem fullmyndigh samma tingskiötningh att uthgifua.
Then andre dagen continuerades medh tinget och samma nembdemän
Jönsz Börgeszon i Stahult beklagar sigh öfuer sin granne Jon Jönszon att
han jagar och kiörer hans swin af skogen ehuru wäll Jöns ju så
wäll hafuer rätt till att hafua sin swin på allmenningen som Jon och emä
dan thet är beuiszliget att thet är een allmänningh så wäll för dhen ene
som dhen andre, ty bestås Jöns att låta sina swin gå odrefne på samma
allmenningh och oiagadhe så wäll som dhe andre grannerna.
Welb: fru fru Sophia Stenbokz till Tofftahollm vthskichade
och fullmächtige Jöns Folckaszon protesterar sigh medh sin welb: frus
unnersch:ne fullmacht dat: Äspelunda d 5 Sept: 1655 huar
uthinnan wälb: fruen hafuer giort Jöns Folckaszon fullmächtigh att
swara wälb: ryttmästaren Johan Gyllenswärdh huilken hafuer
låtet wälb: fruen om ett torph Skyttatorpet be:dt citera huil
ket ryttm: Gyllenswärdh förmenar sigh hafua något att åthala
på samma Skyttatorp emädan thet berättas att samma torp skall wa
ra bygt af Dörarp och Flattinges byamåhll huarest welbe:te ryttm:
är interesserat och hafuer sitt frelsze, nu är ingen tilstädes på
ladhe Erick i Fallnaweka på hans stiffbarns wägnar om 1/4 i een 1/6 i sö
dregården i Quänarph om huilken jordapart dhe för 3 åhr sedan i soch
nastugun i kyrckoheerdens och nämbdens närwaru giorde förlichningh
i så måtto att Erick uthlofuadhe för samma jordh 18 dr sm:t, nu åtrar E
rich sigh och icke will fullfölja kiöpet, intet will Erick bethala som han
lofuat hafuer, eij häller låta upbryta samma jordh huilket belöper 1/12
är tå dhe så öfuereens blefne, strax är jorden opbuden och lagstånden och o
skiäliget woro sådana oprichtige kiöp skulle oprifuas, ty berådde sigh
nu Erick i Fallnaweka och stadfäster sitt förra kiöp om dhe 12 rdr
och Erick uthlofuadhe betallningen nu om Hälgomäszo och i så måtto blifuer
kiöpet ständigt, thesz föruthan hafuer och Erick 1/12 af Jon Bengtzon i
Äpplanäs i pant på sina barns wägnar, then samma jorden blifuer nu för
ste gången opbuden, men Nanne i Simmarp och Jöns Månszon i Ingell
stadh tilsadhe Erick i Fallnaweka att taga tingskiötningh och lagafångh
oppå samma 1/12 enär honom behagar och giorde nämbdemannen Jon Anderson
i Bärgheem fullmyndigh samma tingskiötningh att uthgifua.
Then andre dagen continuerades medh tinget och samma nembdemän
Jönsz Börgeszon i Stahult beklagar sigh öfuer sin granne Jon Jönszon att
han jagar och kiörer hans swin af skogen ehuru wäll Jöns ju så
wäll hafuer rätt till att hafua sin swin på allmenningen som Jon och emä
dan thet är beuiszliget att thet är een allmänningh så wäll för dhen ene
som dhen andre, ty bestås Jöns att låta sina swin gå odrefne på samma
allmenningh och oiagadhe så wäll som dhe andre grannerna.
Welb: fru fru Sophia Stenbokz till Tofftahollm vthskichade
och fullmächtige Jöns Folckaszon protesterar sigh medh sin welb: frus
unnersch:ne fullmacht dat: Äspelunda d 5 Sept: 1655 huar
uthinnan wälb: fruen hafuer giort Jöns Folckaszon fullmächtigh att
swara wälb: ryttmästaren Johan Gyllenswärdh huilken hafuer
låtet wälb: fruen om ett torph Skyttatorpet be:dt citera huil
ket ryttm: Gyllenswärdh förmenar sigh hafua något att åthala
på samma Skyttatorp emädan thet berättas att samma torp skall wa
ra bygt af Dörarp och Flattinges byamåhll huarest welbe:te ryttm:
är interesserat och hafuer sitt frelsze, nu är ingen tilstädes på
23r
welb:ne Gyllenswärdz wägnar uthan Steen Håkonszon framträder och berät
tar att Gyllenswärdh hafuer sänt honom budh och begiärat att han wille
gifua rätten tilkiänna huruledes att han i föregår är så siuk blef
wen att han intet förmå komma här till tinget, mycket mindre för
måtte skrifua någon fullmacht för honom, doch liekuäll begiärar Jöns
Folckaszohn att hans wittne måtte examineras, 1: Päder Nielszon i
Thorsedh öfuer 50 åhr afladhe eedh och wittnar att för ähn 40 åhr sedan
tå tiänte han på Tofftahollm och tå giorde torparen på Skiöttator
pet sina uthlagor till Tofftahollm sampt dagzwerken men thet hörde
thänne Päder Nielszon att ryttmästaren sahl: Måns Stiärna klan
dradhe på samma torp emädan han åtte tå widh then tiden samma hemman
Hulegården i Dörarph som ryttm: är blefuen ägandhe till men Pär
Nielszon hafuer intet hört häller weet annat ähn torpet hafuer
legat och lydt till Tofftahollm, 2: Jönsz Börgeszon i Flattinge
afladhe eedh att han intet annat weet för sigh och effter sin faders
berättelsze een fällegammull man hemmaliggande widh sängen af
ållder att han i allan sin lifztidh intet annat weet uthan samma
Skiöttatorp hafuer lydt och legat till Tofftahollm och tijt hafua
dhe och altidh giort sin rättigheet, thätta blef opsatt till nästkom
mandh måndagh extraord: tingh hålles uthj Ångelstadh huarest man
förmenar wälb: ryttm: sielf i egen pärszohn skall komma tilstädes.
Jon Suenson i Krängzbärga tillförende godzefougde till Tofftaholm
framkom för rätta och gaff tlllkiänna huruledes Jon Suenszon
kiöpte et paer qwarnsteenar aff Jöns Jonszon i Ingelstadh och
loffwadhe honom för stenarna 12 rdr och them säjer Jon Suenson
han bethalte Jöns Jonszon och när thät war skiedt att Jon Suen
szon handlat sigh stenarna till ladhe Jöns Jonszon stenarna
i qwarnhuszet och brukte dhem i 2 åhr, Jöns jonszon före
gifuer att thär återstår ähnnu 5 rdr huiket är förorsakat
af 2 tunnor korn som Jon Suenszon lät uthszå till sin frues [..]
[..] effter huilket intet opwäxte eij häller någon neek skuren
bleff, Jon Suenszon swarar att Jöns Jonszon togh dhe 2 tunnor korn
tar att Gyllenswärdh hafuer sänt honom budh och begiärat att han wille
gifua rätten tilkiänna huruledes att han i föregår är så siuk blef
wen att han intet förmå komma här till tinget, mycket mindre för
måtte skrifua någon fullmacht för honom, doch liekuäll begiärar Jöns
Folckaszohn att hans wittne måtte examineras, 1: Päder Nielszon i
Thorsedh öfuer 50 åhr afladhe eedh och wittnar att för ähn 40 åhr sedan
tå tiänte han på Tofftahollm och tå giorde torparen på Skiöttator
pet sina uthlagor till Tofftahollm sampt dagzwerken men thet hörde
thänne Päder Nielszon att ryttmästaren sahl: Måns Stiärna klan
dradhe på samma torp emädan han åtte tå widh then tiden samma hemman
Hulegården i Dörarph som ryttm: är blefuen ägandhe till men Pär
Nielszon hafuer intet hört häller weet annat ähn torpet hafuer
legat och lydt till Tofftahollm, 2: Jönsz Börgeszon i Flattinge
afladhe eedh att han intet annat weet för sigh och effter sin faders
berättelsze een fällegammull man hemmaliggande widh sängen af
ållder att han i allan sin lifztidh intet annat weet uthan samma
Skiöttatorp hafuer lydt och legat till Tofftahollm och tijt hafua
dhe och altidh giort sin rättigheet, thätta blef opsatt till nästkom
mandh måndagh extraord: tingh hålles uthj Ångelstadh huarest man
förmenar wälb: ryttm: sielf i egen pärszohn skall komma tilstädes.
Jon Suenson i Krängzbärga tillförende godzefougde till Tofftaholm
framkom för rätta och gaff tlllkiänna huruledes Jon Suenszon
kiöpte et paer qwarnsteenar aff Jöns Jonszon i Ingelstadh och
loffwadhe honom för stenarna 12 rdr och them säjer Jon Suenson
han bethalte Jöns Jonszon och när thät war skiedt att Jon Suen
szon handlat sigh stenarna till ladhe Jöns Jonszon stenarna
i qwarnhuszet och brukte dhem i 2 åhr, Jöns jonszon före
gifuer att thär återstår ähnnu 5 rdr huiket är förorsakat
af 2 tunnor korn som Jon Suenszon lät uthszå till sin frues [..]
[..] effter huilket intet opwäxte eij häller någon neek skuren
bleff, Jon Suenszon swarar att Jöns Jonszon togh dhe 2 tunnor korn
23v
på sin egen credit och icke i betallningh på quarnsteenarna altså räknar
Jöns Jonszon till att han hafuer på quarnsteenarna ännu att fordra 7 ½ rdr
emot huilket Jon Suenszon giör beskiedd att alt är klart unnantagandes
2 tunnor korn som tuistas om och alldenstundh att samma 2 tunnor korn blef
ue effter Jon Suenszons order uthsådde widh Ingelstadh quarn på sin welb:
frus wägnar och i hennes nampn att låta opbärga huadh thär effter wäxa
och falla kundhe men sedan Jon Suenszon förnam att miszwäxten sam
ma uthsäde öfuergick, ty förmeente Jon Suenszon att öfuerdraga samma
2 tunnor korns uthsädhe in på Jöns Jonszons affbetallningh at decortera
så mycket uthj quarnsteenarna the hadhe blefuet sams om huilket
oskiäliget wore, huarföre blef afsagdt och afdömpt att Jon Suen
szon skall owägerligen Jöns Jonszon bethala samma quarnsteenar
som the blefue sams om och sedan söke Jon Suenszon uthwägh medh sam
ma sina quarnsteenar dhät bästa han gitter.
Heideriderna Erlandh i Liunga och Johan Perszon anklaga
Jöns Suenszon i Flattinge för 5 st: eker bådhe huggne och brände i
oskifft skogh i Flattingenäes, 4 äro brände och den fempte är huggen
huilket trää han Jöns sedan sållde till Erick i Fallnaweka, dhe
4 träen som be:de äro hafuer han Jöns intet annat att uhrsächta
sigh mädh uthan han skulle gåå och brända någon hudabark till
aska och emot hans willie kom fuller eelden löes i een hoop
löff och mååsz huilken eeldh fick widare öfuerhanden ähn han
förmeente att dhe 4 eker således förbrendhe blefwe men
Jöns troer sigh intet till att fästa häller fylla någon wåda
eedh, ty saekfeltes Jöns Suenszon för 5 st: eker effter skogzordnin
gen för hwart trää 12 dr är 60 dr.
cronan 50 dr
häradzhöfdh 2 dr 16 öre
häradet 2 dr 16 öre
heideridaren 5 dr
Och sedan plantera så många trää i stället igen och sedan taga
wahra oppå dhem till thes the vnner boskapzbeetet upwäxne
ähre.
Jöns Jonszon till att han hafuer på quarnsteenarna ännu att fordra 7 ½ rdr
emot huilket Jon Suenszon giör beskiedd att alt är klart unnantagandes
2 tunnor korn som tuistas om och alldenstundh att samma 2 tunnor korn blef
ue effter Jon Suenszons order uthsådde widh Ingelstadh quarn på sin welb:
frus wägnar och i hennes nampn att låta opbärga huadh thär effter wäxa
och falla kundhe men sedan Jon Suenszon förnam att miszwäxten sam
ma uthsäde öfuergick, ty förmeente Jon Suenszon att öfuerdraga samma
2 tunnor korns uthsädhe in på Jöns Jonszons affbetallningh at decortera
så mycket uthj quarnsteenarna the hadhe blefuet sams om huilket
oskiäliget wore, huarföre blef afsagdt och afdömpt att Jon Suen
szon skall owägerligen Jöns Jonszon bethala samma quarnsteenar
som the blefue sams om och sedan söke Jon Suenszon uthwägh medh sam
ma sina quarnsteenar dhät bästa han gitter.
Heideriderna Erlandh i Liunga och Johan Perszon anklaga
Jöns Suenszon i Flattinge för 5 st: eker bådhe huggne och brände i
oskifft skogh i Flattingenäes, 4 äro brände och den fempte är huggen
huilket trää han Jöns sedan sållde till Erick i Fallnaweka, dhe
4 träen som be:de äro hafuer han Jöns intet annat att uhrsächta
sigh mädh uthan han skulle gåå och brända någon hudabark till
aska och emot hans willie kom fuller eelden löes i een hoop
löff och mååsz huilken eeldh fick widare öfuerhanden ähn han
förmeente att dhe 4 eker således förbrendhe blefwe men
Jöns troer sigh intet till att fästa häller fylla någon wåda
eedh, ty saekfeltes Jöns Suenszon för 5 st: eker effter skogzordnin
gen för hwart trää 12 dr är 60 dr.
cronan 50 dr
häradzhöfdh 2 dr 16 öre
häradet 2 dr 16 öre
heideridaren 5 dr
Och sedan plantera så många trää i stället igen och sedan taga
wahra oppå dhem till thes the vnner boskapzbeetet upwäxne
ähre.
24r
Larsz Jönszon i Åby giffwer tillkienna och disputerar oppå twen
ne sina stiffbarns wägnar effter sahl: Arffwedh Pärszon i Åby att
såszom them een tämmeligh summa päningar till arfz fallet är i dhe
ras fäderne huilka päningar i reda contant barnsens morfadher
och målszman Jon Bängtzon i Äpplanäes hafuer taget till sigh
altszå är Lars Jönszons meningh att samma päningar måtte sät
tias uth dhär dhe kundhe åth barnen förskaffwas och något tilluäxa
barnen till nytta och fördeell i framtidhen.
Päder Jönszon i Höreda för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Päder Månszon i Låmmakulla för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Nielsz Carlszon i Mårarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Joen i Nåkkarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Swen i Nåckarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
ne sina stiffbarns wägnar effter sahl: Arffwedh Pärszon i Åby att
såszom them een tämmeligh summa päningar till arfz fallet är i dhe
ras fäderne huilka päningar i reda contant barnsens morfadher
och målszman Jon Bängtzon i Äpplanäes hafuer taget till sigh
altszå är Lars Jönszons meningh att samma päningar måtte sät
tias uth dhär dhe kundhe åth barnen förskaffwas och något tilluäxa
barnen till nytta och fördeell i framtidhen.
Päder Jönszon i Höreda för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Päder Månszon i Låmmakulla för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Nielsz Carlszon i Mårarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Joen i Nåkkarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Swen i Nåckarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
24v
Jöns i Nåckarph för stembningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Jönsz Oloffzon i Dommarydh framkommer och klagar att hansz
gårdman Jöns Anderszon hafuer slaget ihiäll een grisz för honom och
tilbiuder sigh willia bethala och wedergiälla honom så godh grisz
häller vngh swijn igen, Peder Hindrickzon och Oloff Anderszon
i samma gårdh betyga och wittna att swinet war gått för 1 dr och thär
effter måste bethalas, Jöns Anderson klagar att Jöns Olofzons hustru
hafuer länt af then andras ½ lb fläsk och 4 marker smör gått för 3 marker ty
stås Jöns Olofzon så mycket af giället för suinet hoes sigh innehålla som
wederlagh för flesket och smöret.
Länsmannen Simon Nilson i Borsna, Jöns Matzon i Lunden, Gunmund Ander
son i Hörset aflade theras eedh å lagboken att dhe woro uthöfuer och till wittnes
tå Mattes i Lunden och hans mågh Jöns Anderszon i Guddarp räknades
wedh om alla dhe räkningar och wänningar dhem hade waret emillan
och blefue slutne i 12 dr sm:t och för samma giäll och be:te 12 dr uill
intet Mathes effterlåta någon sin flöttia ifrån sigh förr ähn han honom
betahla skulle eller sättia löffte för giället, altszå räkte Jöns An
dersons wärbröder Jöns Matzon och Gudmundh Anderszon Matthes i
Lunden handh och gingo i löffte, thät Jöns Anderszon sinom förrige
swärfader Mathes i Lunden owägerligen bethala skulle, huilket
länszmannen Simon Nielszon sådant edeligen wittnade att så tilgick,
här emot framkommer Jöns Anderszon mädh några fåfänga in
wänningar, huilka rätten och nembden ogilladhe och dömbde Jöns An
derszon till giället att bethala och ändtlediga sina löffteszmän ska
deszlösze thär ifrån.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Jönsz Oloffzon i Dommarydh framkommer och klagar att hansz
gårdman Jöns Anderszon hafuer slaget ihiäll een grisz för honom och
tilbiuder sigh willia bethala och wedergiälla honom så godh grisz
häller vngh swijn igen, Peder Hindrickzon och Oloff Anderszon
i samma gårdh betyga och wittna att swinet war gått för 1 dr och thär
effter måste bethalas, Jöns Anderson klagar att Jöns Olofzons hustru
hafuer länt af then andras ½ lb fläsk och 4 marker smör gått för 3 marker ty
stås Jöns Olofzon så mycket af giället för suinet hoes sigh innehålla som
wederlagh för flesket och smöret.
Länsmannen Simon Nilson i Borsna, Jöns Matzon i Lunden, Gunmund Ander
son i Hörset aflade theras eedh å lagboken att dhe woro uthöfuer och till wittnes
tå Mattes i Lunden och hans mågh Jöns Anderszon i Guddarp räknades
wedh om alla dhe räkningar och wänningar dhem hade waret emillan
och blefue slutne i 12 dr sm:t och för samma giäll och be:te 12 dr uill
intet Mathes effterlåta någon sin flöttia ifrån sigh förr ähn han honom
betahla skulle eller sättia löffte för giället, altszå räkte Jöns An
dersons wärbröder Jöns Matzon och Gudmundh Anderszon Matthes i
Lunden handh och gingo i löffte, thät Jöns Anderszon sinom förrige
swärfader Mathes i Lunden owägerligen bethala skulle, huilket
länszmannen Simon Nielszon sådant edeligen wittnade att så tilgick,
här emot framkommer Jöns Anderszon mädh några fåfänga in
wänningar, huilka rätten och nembden ogilladhe och dömbde Jöns An
derszon till giället att bethala och ändtlediga sina löffteszmän ska
deszlösze thär ifrån.
25r
Sammadagh instelte sigh för retten wyrdigh och wällärde m:r
Christiernus Osangius pastor ac praepositus uthj Anderstadh och gaff till
kiänna att såszom een tuistigh saek emellan Hwitarydz prästegårdh och
Thorsedtz ägor upwuxen war huilken icke uthan rättegångz process
och laga domb åthskillias kundhe och aldenstundh prästerlige privile
gier förmäla att dher någon qvaestion sigh om prästerskapsens präste
gårdar och annor ägendomb yppar tå skall altidh någon på biszcopens
och capitulariums wägnar rätten biwista, altszå hafuer h:r ehrewyrdigheet
biszcopen och samptlige consistoriales uthj Wexiö giort honom fullmäch
tigh dhenna saek biwista och huadh interesse prästegården hafua kun
de i acht taga, insinuerandes dher öfuer sin fullmacht dat Wexiö d 19
Sept: 1655 huilken strax blef upläszen och fans nögachtigh och dher
före bleff för godh ärkiändh. Honom framstegh till swars h:s
kongl: maij:tz wår aldranådigste konungz så och Sweriges rikes
och håfrättzrådz sampt laghmans öfuer Callmara lähn, dhen högwelb:
herre h:r Ture Sparres friherres till Cronobärgh, herres till
Erickstadh och Kaflåes fullmächtigh och boekhållarre ehrligh
wäll:t och welförståndigh Päder Anderszon huilken och gaff till
kiänna sigh wara af högbe:te sin nådige härre befahlat tillika medh
fischalen Bängt Örnebergh här för rätten att inställa och swara
till så consist: som m: Nicolaj Rubenij anklagan och såsom fischa
len war i medler tidh siuk blefuen och icke förmåtte reesza till
rätten dherföre sadhe sigh hafua order dhet sielff att giöra, insinu
erandes dhär öfuer sin som och Örnebärgens fullmachter bägge date
rade Stochollm d 10 Sept: näst förledne och nu innewarande åhr
huilka blefue i lika måtto upläszne och funnes sufficiente, dherföre
och för godhe ährkiände och ad acta lagdhe, altszå trädde dhe till
actionen och tilspordes m:r Christiern om han hadhe något på dhe
wyrdige härrars epis: och consist: wägnar att skriffteligen inlägga
han swaradhe och sadhe sigh wara allenast fullmächtigh att biwista actio
nen och såszom een patron dhen adsistera men m:r Niels Rubenius
som saken kunnogh war och mäst angick såsom och alla documenter
Christiernus Osangius pastor ac praepositus uthj Anderstadh och gaff till
kiänna att såszom een tuistigh saek emellan Hwitarydz prästegårdh och
Thorsedtz ägor upwuxen war huilken icke uthan rättegångz process
och laga domb åthskillias kundhe och aldenstundh prästerlige privile
gier förmäla att dher någon qvaestion sigh om prästerskapsens präste
gårdar och annor ägendomb yppar tå skall altidh någon på biszcopens
och capitulariums wägnar rätten biwista, altszå hafuer h:r ehrewyrdigheet
biszcopen och samptlige consistoriales uthj Wexiö giort honom fullmäch
tigh dhenna saek biwista och huadh interesse prästegården hafua kun
de i acht taga, insinuerandes dher öfuer sin fullmacht dat Wexiö d 19
Sept: 1655 huilken strax blef upläszen och fans nögachtigh och dher
före bleff för godh ärkiändh. Honom framstegh till swars h:s
kongl: maij:tz wår aldranådigste konungz så och Sweriges rikes
och håfrättzrådz sampt laghmans öfuer Callmara lähn, dhen högwelb:
herre h:r Ture Sparres friherres till Cronobärgh, herres till
Erickstadh och Kaflåes fullmächtigh och boekhållarre ehrligh
wäll:t och welförståndigh Päder Anderszon huilken och gaff till
kiänna sigh wara af högbe:te sin nådige härre befahlat tillika medh
fischalen Bängt Örnebergh här för rätten att inställa och swara
till så consist: som m: Nicolaj Rubenij anklagan och såsom fischa
len war i medler tidh siuk blefuen och icke förmåtte reesza till
rätten dherföre sadhe sigh hafua order dhet sielff att giöra, insinu
erandes dhär öfuer sin som och Örnebärgens fullmachter bägge date
rade Stochollm d 10 Sept: näst förledne och nu innewarande åhr
huilka blefue i lika måtto upläszne och funnes sufficiente, dherföre
och för godhe ährkiände och ad acta lagdhe, altszå trädde dhe till
actionen och tilspordes m:r Christiern om han hadhe något på dhe
wyrdige härrars epis: och consist: wägnar att skriffteligen inlägga
han swaradhe och sadhe sigh wara allenast fullmächtigh att biwista actio
nen och såszom een patron dhen adsistera men m:r Niels Rubenius
som saken kunnogh war och mäst angick såsom och alla documenter
25v
och skiäll dhen saken angåendhe under händer hadhe, måtte hänne och sielff
uthföra, men ingen skrifft hadhe han på consist: wägnar att inlägga. Altså
framkallades h:r wyrdigheet m:r Niels Rubenius pastor och praepositus
uthj Hwitarydh och tilhöltz sitt kiäremåhll andraga och actionen begynna.
Tå klagadhe m:r Niels först sin stora olycksaligheet i dhet han så oförmo
deligen skulle komma i action och rättegångz process medh h:s excell:s och n:de
h:r Thure Sparre huilket allenast h:s excell:s och n:ds tiänare och bönder
wore orsaken till, som actionen wäll skall uthwisza, klagade sedan
widare att Anno 1653 8 dagar effter Knutzmäszo hafua bönderna
uthj Thorsedt uthan lagh och domb wåldsambligen kommit uthj m:r Niel
sas ängh och slaget aff till 50 lasz höö, huilken ängh war för mula
beet skull afgiärdh ifrån prästegårdzens annor ängh och dhät för
många åhr sedan och skall samma ängh aff uhrminnes tidher altidh
hafua lydt och legat till prästegården, dhet m:r Nielss medh trowär
dige wittne bewisza wille. H:s excell:s och n:ds fullmächtigh boek
hållaren swaradhe och sadhe att dhät är wäll sant att samma ängh
hafuer legat till prästegården, doch aldrigh aff uhrminnes tidher
och dhät att bewisza insinuerade han een attest gifuen aff h:s
wyr:dht m:r Niels Rubenio Anno 1639 d 24 Junij att h:s excell:s och
n:de hafuer undt sahl: h:r Päder och m:r Niels een ängh som hafuer lydt till
Torsziö by huilken är belägen i prästegårdens ängahage, dher
emot m:r Niels och hans antecessorer hafua sin prästarenta bön
derna efftergifuet nembl: 12 marker smör. M:r Niels Rubenius
swaradhe här till således och bekiände wäll sandt wara att han sam
ma attest hadhe uthgifuet men war dher medh underligen tillgånget
ty dhet skiedde strax m:r Niels kom till Hwitarydh och tå war han
om saken heelt obekant, wardt och aff h:s excelle:s och n:de offtast
dher om anmodat och sadhe sigh nödigt willia giöra h:s excelle:s emot
kundhe och tå icke tänckia att samma attest skulle mycket kun
nat skadha, i synnerheet sadhe m:r Niels att beuisza huru h:s n:de hadhe
samma attest anmodat, inlade m:r Niels ett breff som h:s excell:s och n:de
uthföra, men ingen skrifft hadhe han på consist: wägnar att inlägga. Altså
framkallades h:r wyrdigheet m:r Niels Rubenius pastor och praepositus
uthj Hwitarydh och tilhöltz sitt kiäremåhll andraga och actionen begynna.
Tå klagadhe m:r Niels först sin stora olycksaligheet i dhet han så oförmo
deligen skulle komma i action och rättegångz process medh h:s excell:s och n:de
h:r Thure Sparre huilket allenast h:s excell:s och n:ds tiänare och bönder
wore orsaken till, som actionen wäll skall uthwisza, klagade sedan
widare att Anno 1653 8 dagar effter Knutzmäszo hafua bönderna
uthj Thorsedt uthan lagh och domb wåldsambligen kommit uthj m:r Niel
sas ängh och slaget aff till 50 lasz höö, huilken ängh war för mula
beet skull afgiärdh ifrån prästegårdzens annor ängh och dhät för
många åhr sedan och skall samma ängh aff uhrminnes tidher altidh
hafua lydt och legat till prästegården, dhet m:r Nielss medh trowär
dige wittne bewisza wille. H:s excell:s och n:ds fullmächtigh boek
hållaren swaradhe och sadhe att dhät är wäll sant att samma ängh
hafuer legat till prästegården, doch aldrigh aff uhrminnes tidher
och dhät att bewisza insinuerade han een attest gifuen aff h:s
wyr:dht m:r Niels Rubenio Anno 1639 d 24 Junij att h:s excell:s och
n:de hafuer undt sahl: h:r Päder och m:r Niels een ängh som hafuer lydt till
Torsziö by huilken är belägen i prästegårdens ängahage, dher
emot m:r Niels och hans antecessorer hafua sin prästarenta bön
derna efftergifuet nembl: 12 marker smör. M:r Niels Rubenius
swaradhe här till således och bekiände wäll sandt wara att han sam
ma attest hadhe uthgifuet men war dher medh underligen tillgånget
ty dhet skiedde strax m:r Niels kom till Hwitarydh och tå war han
om saken heelt obekant, wardt och aff h:s excelle:s och n:de offtast
dher om anmodat och sadhe sigh nödigt willia giöra h:s excelle:s emot
kundhe och tå icke tänckia att samma attest skulle mycket kun
nat skadha, i synnerheet sadhe m:r Niels att beuisza huru h:s n:de hadhe
samma attest anmodat, inlade m:r Niels ett breff som h:s excell:s och n:de
26r
hadhe honom tilskrefuet ifrån Wästeråes A:o 1638 d 23 Novemb:
uthj huilket h:s excell:s tilhåller m:r Niels samma attest uthgifua eller
och dhär dhät eij skiedde skulle h:s excell:s och n:ds bönder hafua tilståndh
dhen åwerkan på hagen giordh war nederhugga och ruinera och
när be:te breff ankom bleff m:r Niels dher aff något häpen och icke
wiste huadh han giöra skulle, ty att mista så hastigt ängen war illa
och sättia sigh emot sin patron wille eller tordes han icke häller
och fougden Pär Mårtenszohn fordradhe hårdt på samma attest, dhär
före och säger sigh m:r Niels af oförståndh och räddhåga uthj största
eenfaldigheet dhen uthgifuet hafua, och be:te fougde consiperade och
stälte dhen rätt som han wille, ladhe och in uthj rätten fougdens eget
concept huilket m:r Niels säger sigh och nödigt underskrefuit hafuer.
m:r Christiernus Osaengius nomine epis: et consist: protesterade på thät
högsta så emot m:r Niels som attesten uthgifuet hafuer, som och
sielfue attesten och sadhe att m:r Niels icke hadhe bordt een sådan
praeiudiseerligh attest uthgifua, icke häller war han mächtigh
sådan ägendomb som han icke widare ähn i sin lifztidh ägde för
hans effterkommande medh sådana attester för någons gunst eller
af räddhoga uthgifua och abalienera, begiärandes m:r Nielsz
för sådant förseandhe måtte tilltalas, såsom och att samma attest
lika som dhen oskiäligh wahr intet witzordh gifuas, uthan hållas
för null och aff intet wärde. M:r Niels beklagadhe sigh att han dhen så
obetenkt hadhe uthgifuet, sadhe sigh offta hafft ondt samweet dhär
öfuer och waret betänckt om medell dhen igen bekomma och om
icke annars hadhe skiedt, sadhe han waret sinnat een skrifft
ställa och på sitt yttersta be:te attest wederbörligen dödat
och krafftlöes giordt, men i medler tidh söekt andra uthwägar
att få behålla prästegårdens ägendomb och dherföre A:o 1640
d 19 Aug: hafuer han inlåtet sigh uthj ett nytt accord medh h:s excell:s
och n:de h:r Thure Sparre och dhär på uprättat ett contract
huilket m:r Niels uthj rätten insinuerade af innehåldh att h:s
excell:s och n:de medh m:r Niels tå blefue medh huar andra till een behageligh
uthj huilket h:s excell:s tilhåller m:r Niels samma attest uthgifua eller
och dhär dhät eij skiedde skulle h:s excell:s och n:ds bönder hafua tilståndh
dhen åwerkan på hagen giordh war nederhugga och ruinera och
när be:te breff ankom bleff m:r Niels dher aff något häpen och icke
wiste huadh han giöra skulle, ty att mista så hastigt ängen war illa
och sättia sigh emot sin patron wille eller tordes han icke häller
och fougden Pär Mårtenszohn fordradhe hårdt på samma attest, dhär
före och säger sigh m:r Niels af oförståndh och räddhåga uthj största
eenfaldigheet dhen uthgifuet hafua, och be:te fougde consiperade och
stälte dhen rätt som han wille, ladhe och in uthj rätten fougdens eget
concept huilket m:r Niels säger sigh och nödigt underskrefuit hafuer.
m:r Christiernus Osaengius nomine epis: et consist: protesterade på thät
högsta så emot m:r Niels som attesten uthgifuet hafuer, som och
sielfue attesten och sadhe att m:r Niels icke hadhe bordt een sådan
praeiudiseerligh attest uthgifua, icke häller war han mächtigh
sådan ägendomb som han icke widare ähn i sin lifztidh ägde för
hans effterkommande medh sådana attester för någons gunst eller
af räddhoga uthgifua och abalienera, begiärandes m:r Nielsz
för sådant förseandhe måtte tilltalas, såsom och att samma attest
lika som dhen oskiäligh wahr intet witzordh gifuas, uthan hållas
för null och aff intet wärde. M:r Niels beklagadhe sigh att han dhen så
obetenkt hadhe uthgifuet, sadhe sigh offta hafft ondt samweet dhär
öfuer och waret betänckt om medell dhen igen bekomma och om
icke annars hadhe skiedt, sadhe han waret sinnat een skrifft
ställa och på sitt yttersta be:te attest wederbörligen dödat
och krafftlöes giordt, men i medler tidh söekt andra uthwägar
att få behålla prästegårdens ägendomb och dherföre A:o 1640
d 19 Aug: hafuer han inlåtet sigh uthj ett nytt accord medh h:s excell:s
och n:de h:r Thure Sparre och dhär på uprättat ett contract
huilket m:r Niels uthj rätten insinuerade af innehåldh att h:s
excell:s och n:de medh m:r Niels tå blefue medh huar andra till een behageligh
26v
tidh så föreente att bönderna skulle åhrligen sin ägor eller ängh uthj stri
dige hagen bärga skola och hålla halfua östre giärdeszgården wedh
macht tillika medh kyrckoheerden men betet skulle m:r Niels behålla
och således skulle bönderna i Thorsedh wara förplichtadhe sina åhrliga
uthlagor kyrckoheerden följa låtha, i medler tidh och åhret dher
effter nembl: Anno 1641 d 29 Maij hafua så h:s excell:s och n:ds
tiänare så wäll fougden Pär Mårtenszon som och rättaren Oloff
Anderszon på sin n:ge härres wägnar såszom och cronones vnder
fougde Pär Carlszon i Cronoboa och Pär Bängtzon i Tråtteszlöff
på kyrckoheerdens wägnar warit tilhopa och tå medh största flijt
synt hwar Hwitarydz och Thorsedz ägor skolla skillias åth
uthj ängahagen och tå hafua dhe huarken m:r Niels eller Thorsin
gerna wist några märke att wisza, dherföre ransakadhe dhe flite
ligen bekkagångerna och tå funnit skiäligt att märket bör gåå
ifrån Korszhall och i Klåckaregatan uth medh östra bekken then
fredbänden står oppå, till dhen bäkken som störst är emillan bådhe
liungkullerna rätt öster ifrån Rönnegiärdet och sedan folgde
samma bäkkagångh norr till Biurbäk i östra hörnet, der [..]
giärdeszgården och fredbänden komma tilhopa, dhär medh kyrcko
heerden och torsingerna så sams wore, men kyrckoheerden
och torsingerna blefue tå föreente att kyrckoheerden skulle
behålla heela ängen som han war wahn och efftergifua torsin
gerna dheras prästerenta som war 12 marker smör och m:r Nielsz
äntå få åhrligen hafua uthj Torsedtz näs 2 hästar, ett stodh, 2
par oxar och alla sina kalffwar, dhätta bleff och tå på förbe:te
tidh skriffteligen författat huilken skrifft lyder som be:t är och
daterat som ofuanföre förmäles. H:s excell:s och n:ds fullmächtigh
och boekhållare swaradhe här till att h:s excell:s och n:de hadhe wäll gif
wet ofuanbe:te sina tiänare fullmacht och tillståndh att syna be:te
hage och engh men aldrigh gifuet dhem tillståndh något sluta eller
dömma dhäruthinnan, icke häller hafuer h:s n:de härren sedermehra
dige hagen bärga skola och hålla halfua östre giärdeszgården wedh
macht tillika medh kyrckoheerden men betet skulle m:r Niels behålla
och således skulle bönderna i Thorsedh wara förplichtadhe sina åhrliga
uthlagor kyrckoheerden följa låtha, i medler tidh och åhret dher
effter nembl: Anno 1641 d 29 Maij hafua så h:s excell:s och n:ds
tiänare så wäll fougden Pär Mårtenszon som och rättaren Oloff
Anderszon på sin n:ge härres wägnar såszom och cronones vnder
fougde Pär Carlszon i Cronoboa och Pär Bängtzon i Tråtteszlöff
på kyrckoheerdens wägnar warit tilhopa och tå medh största flijt
synt hwar Hwitarydz och Thorsedz ägor skolla skillias åth
uthj ängahagen och tå hafua dhe huarken m:r Niels eller Thorsin
gerna wist några märke att wisza, dherföre ransakadhe dhe flite
ligen bekkagångerna och tå funnit skiäligt att märket bör gåå
ifrån Korszhall och i Klåckaregatan uth medh östra bekken then
fredbänden står oppå, till dhen bäkken som störst är emillan bådhe
liungkullerna rätt öster ifrån Rönnegiärdet och sedan folgde
samma bäkkagångh norr till Biurbäk i östra hörnet, der [..]
giärdeszgården och fredbänden komma tilhopa, dhär medh kyrcko
heerden och torsingerna så sams wore, men kyrckoheerden
och torsingerna blefue tå föreente att kyrckoheerden skulle
behålla heela ängen som han war wahn och efftergifua torsin
gerna dheras prästerenta som war 12 marker smör och m:r Nielsz
äntå få åhrligen hafua uthj Torsedtz näs 2 hästar, ett stodh, 2
par oxar och alla sina kalffwar, dhätta bleff och tå på förbe:te
tidh skriffteligen författat huilken skrifft lyder som be:t är och
daterat som ofuanföre förmäles. H:s excell:s och n:ds fullmächtigh
och boekhållare swaradhe här till att h:s excell:s och n:de hadhe wäll gif
wet ofuanbe:te sina tiänare fullmacht och tillståndh att syna be:te
hage och engh men aldrigh gifuet dhem tillståndh något sluta eller
dömma dhäruthinnan, icke häller hafuer h:s n:de härren sedermehra
27r
welat dhätta afskeedet ratificera och således kan samma affskiedd
huarken lösza eller binda. M:r Niels berättadhe widare om
marken emillan Huitaridh och Torsedh således att han hade först
frågat een gammall man be:dh Hendrick Bengtzon i Thorszedt
effter märke huilken hafuer swarat och sagdt wist är här märke
men hwarest sadhe han sigh icke weeta men sedan hafuer een gam
mall man /huilkens nampn m:r Niels intet nämpna will/ kom
mit till m:r Niels och sagdt sigh weeta rätta märken emillan
be:te Hwitarydh och Thorsedt och dher m:r Niels icke wille hans
nampn uppenbahra tå wille han wisza honom samma märke, m:r
Niels måtte förplichta sigh hans nampn ingen uppenbahra willia
sedan wiste dhenne gamble mannen m:r Niels een stoer steen uthan
för hagen och dher war hugget ett korsz uthj huilket war
gammalt och måszat, samma korsz wiszar in på ett annat
märke Korszhall be:dh och dhär ifrån till een kiälra dhär tui
sten ändas. Boekhållaren swaradhe att dhet korsz som
dhen obekante mannen bekiänt hafuer, dhät är giort på 50 åhr
sedan aff tuenne gambla män som tå unga wore och sådant aff
fåkunnigheet, dhen eene heet Niels Larszon i Lönszhult, dhen an
dre heet Jöns Jönszon och praesenterade boekhållaren een
attest som be:te Jöns Jönszon och Niels Larszon säges uthgifuet
hafua Anno 1603 d 2 Octob: uthj huilket förmähles att dhe
af fåkunnogheet hafua hugget wäll söör uthj näszet ett korsz
för 50 åhr sedan. M:r Niels inladhe i lika måtto ett bewijs som
säges af be:te Niels Larszon gifuet wara uthj huilket Niels Lar
sohn bekiänner icke wara dhet korszet som han hugget
hafuer om huilken förrige attesten som boekhållaren inlagt
hafuer förmäler, bewiszet är dat: Huitarydh Botolphj dagh 1654
och såsom dhet berättades att dhe 2 män som dhet ena korszet hugget
hafwa ännu leffdhe och parterna så högeligen om be:te märke stridige
wore, dherföre effter begiäran fant rätten skiäligt att be:te 2 män
Niels Larson och Jöns Jönszon måtte citeras och edeligen wittna huadh
dhem om be:te kors kunnogt war.
huarken lösza eller binda. M:r Niels berättadhe widare om
marken emillan Huitaridh och Torsedh således att han hade först
frågat een gammall man be:dh Hendrick Bengtzon i Thorszedt
effter märke huilken hafuer swarat och sagdt wist är här märke
men hwarest sadhe han sigh icke weeta men sedan hafuer een gam
mall man /huilkens nampn m:r Niels intet nämpna will/ kom
mit till m:r Niels och sagdt sigh weeta rätta märken emillan
be:te Hwitarydh och Thorsedt och dher m:r Niels icke wille hans
nampn uppenbahra tå wille han wisza honom samma märke, m:r
Niels måtte förplichta sigh hans nampn ingen uppenbahra willia
sedan wiste dhenne gamble mannen m:r Niels een stoer steen uthan
för hagen och dher war hugget ett korsz uthj huilket war
gammalt och måszat, samma korsz wiszar in på ett annat
märke Korszhall be:dh och dhär ifrån till een kiälra dhär tui
sten ändas. Boekhållaren swaradhe att dhet korsz som
dhen obekante mannen bekiänt hafuer, dhät är giort på 50 åhr
sedan aff tuenne gambla män som tå unga wore och sådant aff
fåkunnigheet, dhen eene heet Niels Larszon i Lönszhult, dhen an
dre heet Jöns Jönszon och praesenterade boekhållaren een
attest som be:te Jöns Jönszon och Niels Larszon säges uthgifuet
hafua Anno 1603 d 2 Octob: uthj huilket förmähles att dhe
af fåkunnogheet hafua hugget wäll söör uthj näszet ett korsz
för 50 åhr sedan. M:r Niels inladhe i lika måtto ett bewijs som
säges af be:te Niels Larszon gifuet wara uthj huilket Niels Lar
sohn bekiänner icke wara dhet korszet som han hugget
hafuer om huilken förrige attesten som boekhållaren inlagt
hafuer förmäler, bewiszet är dat: Huitarydh Botolphj dagh 1654
och såsom dhet berättades att dhe 2 män som dhet ena korszet hugget
hafwa ännu leffdhe och parterna så högeligen om be:te märke stridige
wore, dherföre effter begiäran fant rätten skiäligt att be:te 2 män
Niels Larson och Jöns Jönszon måtte citeras och edeligen wittna huadh
dhem om be:te kors kunnogt war.
27v
När nu således om märken discurerat och examinerat war, tå frågades
huru m:r Niels kundhe sin uhrminnes häffdh på ängen bewisza, tå
inladhe m:r Niels een attest gifuen aff een be:dh Jacob Gummaszon i
Näglinge och aff hans kyrckoheerde h:r Päder i Ångelstadh såszom
wittne underskreffwen, huilken Jacob bekiänner att Torsedz bönder
aldrigh hafua tillägnat sigh några ägor in om Huitarydz fredbände
östan till på dhen tidh jungfru Märtha bodde på Erickstadh, tå
han och dher på Erickstadh tiänte. R. Boekhållaren swaradhe
alldenstundh tå på dhen tidhen war uthmark dhär nu dhen ängen ligger
som disputeras om, altszå war tå dher om ingen qvaestion men
sedermehra till ängh giort och således om ägornas skillnat dispu
teres, ähn beropadhe sigh m:r Niels på een uthleffwat gammall
trowärdigh man be:dh Jon Jönszon född uthj Ingelstadh huilken
kom in för rätten och sadhe sigh wara öffwer 100 åhr och be
rättadhe sigh grant minnas högl: i åminnelsze konungh Erick
dhenne Jon hadhe och all sin lifztidh bodt uthj Ingelstadh, han wittnadhe
effter afflagdh eedh å boek som följer. 1: Dhe ägor som tuistes om
ligga norrest uthj Huitarydz ägor som wetter åth Simmarph huilka
ägor han mins hafua een deell legat för fäfoot och sedermehra
intagne sampt och aff uhrminnes tider ligget till prästegården
Tå frågades om han mins att Torszeboande hafua någon sin prae
tenderat eller ägt samma ängh. R. Swaradhe att dhe aldrigh haff
wa bärgat dher men huadh prästerne för ängen mutat hafwa
weet han intet. Om han weet hwem dhen disputeerlige
ängen medh rätta äger. R. Neij, men aff uhrminnes tidher till prä
stegården altidh lydt och legat haffwer. Om han mins
huru longe sedan dhe uthj Torsedt begynte korta prästerän
tan för dhet han bärgadhe ängen. R. Wiste icke wäll om dhen
räntan eller dheras accord, hälst effter dhen smörräntan war
icke longe sedan begynt och prästerna tilförende icke myc
ket af dhem eller andra bekomme. Om han wiste någon
byaskillnat emillan Huitarydh och Torsedh. R. Icke weet någon
huru m:r Niels kundhe sin uhrminnes häffdh på ängen bewisza, tå
inladhe m:r Niels een attest gifuen aff een be:dh Jacob Gummaszon i
Näglinge och aff hans kyrckoheerde h:r Päder i Ångelstadh såszom
wittne underskreffwen, huilken Jacob bekiänner att Torsedz bönder
aldrigh hafua tillägnat sigh några ägor in om Huitarydz fredbände
östan till på dhen tidh jungfru Märtha bodde på Erickstadh, tå
han och dher på Erickstadh tiänte. R. Boekhållaren swaradhe
alldenstundh tå på dhen tidhen war uthmark dhär nu dhen ängen ligger
som disputeras om, altszå war tå dher om ingen qvaestion men
sedermehra till ängh giort och således om ägornas skillnat dispu
teres, ähn beropadhe sigh m:r Niels på een uthleffwat gammall
trowärdigh man be:dh Jon Jönszon född uthj Ingelstadh huilken
kom in för rätten och sadhe sigh wara öffwer 100 åhr och be
rättadhe sigh grant minnas högl: i åminnelsze konungh Erick
dhenne Jon hadhe och all sin lifztidh bodt uthj Ingelstadh, han wittnadhe
effter afflagdh eedh å boek som följer. 1: Dhe ägor som tuistes om
ligga norrest uthj Huitarydz ägor som wetter åth Simmarph huilka
ägor han mins hafua een deell legat för fäfoot och sedermehra
intagne sampt och aff uhrminnes tider ligget till prästegården
Tå frågades om han mins att Torszeboande hafua någon sin prae
tenderat eller ägt samma ängh. R. Swaradhe att dhe aldrigh haff
wa bärgat dher men huadh prästerne för ängen mutat hafwa
weet han intet. Om han weet hwem dhen disputeerlige
ängen medh rätta äger. R. Neij, men aff uhrminnes tidher till prä
stegården altidh lydt och legat haffwer. Om han mins
huru longe sedan dhe uthj Torsedt begynte korta prästerän
tan för dhet han bärgadhe ängen. R. Wiste icke wäll om dhen
räntan eller dheras accord, hälst effter dhen smörräntan war
icke longe sedan begynt och prästerna tilförende icke myc
ket af dhem eller andra bekomme. Om han wiste någon
byaskillnat emillan Huitarydh och Torsedh. R. Icke weet någon
28v
skillnat waret uthan een allmänningh dhem emillan och aldrigh ingen klan
drat dhär oppå förr ähnnu dhe ynglingar som i Torsedt boo som alldrigh
blifua mätta aff jordh hafua dhätta till wäga bracht, mehr wiste
han intet att berätta, ähn beropadhe sigh m:r Niels till wittne på een
be:dh Johan Larszon i Ingelstadh huilken skulle hafua kundskaph här
om huilken inkallat och tilspordh bleff hwar han war född. R.
På Tofftahollm war een man öfuer några och 60 åhr, tå sadhe boek
hållaren att dhen samme war partisk, hälst effter han hadhe een
action emot Torseboarne, i medler tidh begynte be:te Johan Larszon
och een be:dh Hindrick Anderszon i Thorsedt tuista om be:te oenig
heet som angåer emillan Ingelstadh och Thorsedt, tå sade Hin
drick att Ingelstadh boarne hafua handlat medh Torsedtz näes som
inga ährlige grannar, spordes honom huadh han hadhe emot dhem
han rättadhe strax sin ordh och sadhe sigh intet annat weeta medh dhem
ähn godt uthan allenast dhät att Ingelstaboarne taga bort sko
gen för Thorsedt. Dhenne Hindrick giorde stort oliudh för ret
ten dherföre saekfältes han Hindrick till 3 marker.
f: huszbonden 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
I medler tidh tilspordes Johan Larszon om han weet att dhen tuistige
ängen någon sin hafuer lydt till Thorszedt. R. Berättadhe att
dhen ängen aldrigh hördhe till Thorsedt uthan altidh lydt till prä
stegården män een deell som ähr sedermehra intagen hafuer lydt
till Ingelstadh och i medler tidh hafuer h:s excell:s och n:de h:r Thu
re Sparre låtet hålla emillan Ingelstadh och Thorsedh een syn
och tå want h:s excell:s saken och ändock att om be:te ängh intet
tå dömbdes, liekuist är alt sedan ängen aff Thotseboarne qualt
worden och såszom dhenne Johan berättades wara
partisk wille man honom intet mehr fråga.
drat dhär oppå förr ähnnu dhe ynglingar som i Torsedt boo som alldrigh
blifua mätta aff jordh hafua dhätta till wäga bracht, mehr wiste
han intet att berätta, ähn beropadhe sigh m:r Niels till wittne på een
be:dh Johan Larszon i Ingelstadh huilken skulle hafua kundskaph här
om huilken inkallat och tilspordh bleff hwar han war född. R.
På Tofftahollm war een man öfuer några och 60 åhr, tå sadhe boek
hållaren att dhen samme war partisk, hälst effter han hadhe een
action emot Torseboarne, i medler tidh begynte be:te Johan Larszon
och een be:dh Hindrick Anderszon i Thorsedt tuista om be:te oenig
heet som angåer emillan Ingelstadh och Thorsedt, tå sade Hin
drick att Ingelstadh boarne hafua handlat medh Torsedtz näes som
inga ährlige grannar, spordes honom huadh han hadhe emot dhem
han rättadhe strax sin ordh och sadhe sigh intet annat weeta medh dhem
ähn godt uthan allenast dhät att Ingelstaboarne taga bort sko
gen för Thorsedt. Dhenne Hindrick giorde stort oliudh för ret
ten dherföre saekfältes han Hindrick till 3 marker.
f: huszbonden 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
I medler tidh tilspordes Johan Larszon om han weet att dhen tuistige
ängen någon sin hafuer lydt till Thorszedt. R. Berättadhe att
dhen ängen aldrigh hördhe till Thorsedt uthan altidh lydt till prä
stegården män een deell som ähr sedermehra intagen hafuer lydt
till Ingelstadh och i medler tidh hafuer h:s excell:s och n:de h:r Thu
re Sparre låtet hålla emillan Ingelstadh och Thorsedh een syn
och tå want h:s excell:s saken och ändock att om be:te ängh intet
tå dömbdes, liekuist är alt sedan ängen aff Thotseboarne qualt
worden och såszom dhenne Johan berättades wara
partisk wille man honom intet mehr fråga.
28v
Sedan beropadhe sigh m:r Nielsz widare till wittne på een gammall
man be:dh Erlandh Knutzon i Ikornarph huilken war tillstädes
och berättadhe sigh wara öffwer 80 åhr gammall och barn
född uthj Thorsedh huilken effter afflagdh edh bekiändhe som
fölgier. 1: Att ängen som tuistas om brukadhes tå han opföd
des aff h:r Christopher till prästegården och tå klandradhe the
uthj Thorsedt intet dhär på eller något dher uthj häffdadhe
och tå war icke halffparten så mycket rödt som nu ähr
2: Wittnar han att tå han war ungh drängh giorde han dagzwer
ke för Thorsedt till prästegården uthj samma ängh och tå bru
kadhes ängen altidh och oqualdh till prästegården och dhe uthj
Thorsedt tå aldrigh icke häller uthj hans faders tidh dher på
något klandrat haffwa, icke häller hafuer han wist eller
aff sina förälldrar eller någon annan förstått att samma
ängh hafuer waret brukat eller ligget till någon annan ähn
prästegården, m:r Niels sadhe sigh wäll kunna många fler
wittne om samma saek hafwa att framställa om så behöffdes
men såszom han satt uthj sin roliga och uhrminnes häfdh, ty
wille han dhär widh bliffwa, men wille Thorszeboarne
winna hans ägendomb ifrån honom tå måtte dhe wisza att
dhe någon sin haffwa ägdt dhen stridige ängen och således
winna honom hänne mädh rätta ifrån och icke mädh wåldh ho
nom dhen affhändha som tilbudet ähr.
Sedhan m:r Niels sina skiäll således producerat hadhe begiäradhe
boekhollaren få referera sin nådige härres skiäll, hwar mädh
han förmeente kunna bewisza hwarest rågången eller rätta
byaskillnaden emillan Thorsedt och Hwitarydh war huilket
han sadhe, nembl: 1: I Klåckaregatan. 2: uthj een [..]
man be:dh Erlandh Knutzon i Ikornarph huilken war tillstädes
och berättadhe sigh wara öffwer 80 åhr gammall och barn
född uthj Thorsedh huilken effter afflagdh edh bekiändhe som
fölgier. 1: Att ängen som tuistas om brukadhes tå han opföd
des aff h:r Christopher till prästegården och tå klandradhe the
uthj Thorsedt intet dhär på eller något dher uthj häffdadhe
och tå war icke halffparten så mycket rödt som nu ähr
2: Wittnar han att tå han war ungh drängh giorde han dagzwer
ke för Thorsedt till prästegården uthj samma ängh och tå bru
kadhes ängen altidh och oqualdh till prästegården och dhe uthj
Thorsedt tå aldrigh icke häller uthj hans faders tidh dher på
något klandrat haffwa, icke häller hafuer han wist eller
aff sina förälldrar eller någon annan förstått att samma
ängh hafuer waret brukat eller ligget till någon annan ähn
prästegården, m:r Niels sadhe sigh wäll kunna många fler
wittne om samma saek hafwa att framställa om så behöffdes
men såszom han satt uthj sin roliga och uhrminnes häfdh, ty
wille han dhär widh bliffwa, men wille Thorszeboarne
winna hans ägendomb ifrån honom tå måtte dhe wisza att
dhe någon sin haffwa ägdt dhen stridige ängen och således
winna honom hänne mädh rätta ifrån och icke mädh wåldh ho
nom dhen affhändha som tilbudet ähr.
Sedhan m:r Niels sina skiäll således producerat hadhe begiäradhe
boekhollaren få referera sin nådige härres skiäll, hwar mädh
han förmeente kunna bewisza hwarest rågången eller rätta
byaskillnaden emillan Thorsedt och Hwitarydh war huilket
han sadhe, nembl: 1: I Klåckaregatan. 2: uthj een [..]
29r
liungbakke wiszar norr ifrån be:te Klockaregata som skall wara ett
korsz uthj een steen hugget. 3: Vthj Biurbäkken hwarest twisten
ändas, ofuanbe:te märke wore parterna sams så när som liungbakken
dhen wille m:r Niels intet wetha aff, dherföre frågades huru boekhålla
ren kundhe bewisza liungbakken wara rätta skildnaden, han sadhe
dhär står ett kors uthj een steen som dhe för 2 åhr sedan funnet
hafwa, m:r Niels swaradhe och sadhe samma kors synes wara nys up
hugget och förmeenas samma kors dhär dhet wore äldre tå höre
Kiärragården till, dhät och Hindrick Anderszon berättadhe sigh effter
Arffwedh Månszons och Swen Månszons ordh i Hwitaryd berät
tat hafwa, dherföre blefue dhe och citerade dher om wittna, boek
hållaren sadhe samma korsz först wara upfunnet aff en be:dh
Håkon Larszon på Thorszedtz torp boendes huillken och sin berättelsze
giordhe att hans moder hadhe berättat för honom att ett märke war
norr i bakkerna men hwarest wiste hon intet, och såszom dhe
tuistadhe om be:te merke, dherföre söekte han flitigt och tå fant
han dhät och gaff sin härres rättare och fougde dhät tilkiänna
och således blef dhät uppenbarat, m:r Nielsz förtänckte höge
ligen dhenne Håkon för samma upfundna märke att han såszom
een partisk och affwundz man skall åstadh kommet, doch
såszom han förmeente sin häfdh och merke wara richtigare
dherföre hölt sigh dher widh och heemstälte saken under rät
tens uthslagh och doom och dhär medh upsattes saken till andre
dagen dhe citerade wittne måtte förhördhe bliffwa.
korsz uthj een steen hugget. 3: Vthj Biurbäkken hwarest twisten
ändas, ofuanbe:te märke wore parterna sams så när som liungbakken
dhen wille m:r Niels intet wetha aff, dherföre frågades huru boekhålla
ren kundhe bewisza liungbakken wara rätta skildnaden, han sadhe
dhär står ett kors uthj een steen som dhe för 2 åhr sedan funnet
hafwa, m:r Niels swaradhe och sadhe samma kors synes wara nys up
hugget och förmeenas samma kors dhär dhet wore äldre tå höre
Kiärragården till, dhät och Hindrick Anderszon berättadhe sigh effter
Arffwedh Månszons och Swen Månszons ordh i Hwitaryd berät
tat hafwa, dherföre blefue dhe och citerade dher om wittna, boek
hållaren sadhe samma korsz först wara upfunnet aff en be:dh
Håkon Larszon på Thorszedtz torp boendes huillken och sin berättelsze
giordhe att hans moder hadhe berättat för honom att ett märke war
norr i bakkerna men hwarest wiste hon intet, och såszom dhe
tuistadhe om be:te merke, dherföre söekte han flitigt och tå fant
han dhät och gaff sin härres rättare och fougde dhät tilkiänna
och således blef dhät uppenbarat, m:r Nielsz förtänckte höge
ligen dhenne Håkon för samma upfundna märke att han såszom
een partisk och affwundz man skall åstadh kommet, doch
såszom han förmeente sin häfdh och merke wara richtigare
dherföre hölt sigh dher widh och heemstälte saken under rät
tens uthslagh och doom och dhär medh upsattes saken till andre
dagen dhe citerade wittne måtte förhördhe bliffwa.
29v
Anno 1655 den 29 Sept: continuerades medh dhenna saek
att examinera.
Sammadagh effter förrettat gudztiänst instälte sigh bägge parterna
uthj klåckarestugun i Hwitarydh dijt wittnen citerade wore, tå kallades
för rätten Niels Larszon och Jöns Jönszon huilka förehöltz hurusåsom
så h:s excell:s och n:des fullmächtigh som h:r wyrd:ht m:r Niels tuistade om
några bewijs dhe skola uthgifuit hafua, angående ett korsz som
dhe uthj een steen för 50 åhr sedan och uthj dheras unge åhr aff
dhem skall hugget hafwa, förmanandes dhem på dhät aldra flite
ligaste dhe wille om be:te korsz wittna huadh som sant war och
förr ähn dhe wittnadhe staffwades för dhem een hårdh edh dhen dhe medh
händer å bokz läggandhe friwilleligen giordhe och sadhe sigh rätt
sanningen bekiänna willia huilka och effter edhens afläggande
särskilt examinerade blefwe och således wittnade som här hoes
förmält warder. 1: Niels Larszon effter tilfrågan bekiän
de sigh hafua låtet skrifua bägge beuiszen om dhät korsz han
och Jöns Jönszon för 50 åhr sedan hugget hadhe men dhät be
wijs som m:r Niels hadhe dhät war aff honom siälff mädh egen handh un
derskrefuit, berättadhe ochså att bägge bewiszen wore sanna, ty
dhät bewijs som boekhållaren hadhe inlagt lyder att han och Jöns
hadhe hugget uthj een steen ett korsz dhet tilstår han ähn men
m:r Nielszas gifne bewijs lyder att dhen steenen m:r Niels hafuer
wist migh och dhet korszet hafuer iagh eller Jöns aldrigh huggit
och aldrigh seedt dhet förr ähn m:r Niels migh dhät wiste, alt
så kundhe bägge beuiszen intet wara emot hwar andra
sadhe och att dhen steenen som han hadhe hugget korszet uthj
war icke synnerliga stoer uthan så stor som man kunde
jemakeligen sittia oppå och hugga uthj. 2: Berättar och
widare att dhet war wäll 50 eller 60 åhr sedan dhetta
att examinera.
Sammadagh effter förrettat gudztiänst instälte sigh bägge parterna
uthj klåckarestugun i Hwitarydh dijt wittnen citerade wore, tå kallades
för rätten Niels Larszon och Jöns Jönszon huilka förehöltz hurusåsom
så h:s excell:s och n:des fullmächtigh som h:r wyrd:ht m:r Niels tuistade om
några bewijs dhe skola uthgifuit hafua, angående ett korsz som
dhe uthj een steen för 50 åhr sedan och uthj dheras unge åhr aff
dhem skall hugget hafwa, förmanandes dhem på dhät aldra flite
ligaste dhe wille om be:te korsz wittna huadh som sant war och
förr ähn dhe wittnadhe staffwades för dhem een hårdh edh dhen dhe medh
händer å bokz läggandhe friwilleligen giordhe och sadhe sigh rätt
sanningen bekiänna willia huilka och effter edhens afläggande
särskilt examinerade blefwe och således wittnade som här hoes
förmält warder. 1: Niels Larszon effter tilfrågan bekiän
de sigh hafua låtet skrifua bägge beuiszen om dhät korsz han
och Jöns Jönszon för 50 åhr sedan hugget hadhe men dhät be
wijs som m:r Niels hadhe dhät war aff honom siälff mädh egen handh un
derskrefuit, berättadhe ochså att bägge bewiszen wore sanna, ty
dhät bewijs som boekhållaren hadhe inlagt lyder att han och Jöns
hadhe hugget uthj een steen ett korsz dhet tilstår han ähn men
m:r Nielszas gifne bewijs lyder att dhen steenen m:r Niels hafuer
wist migh och dhet korszet hafuer iagh eller Jöns aldrigh huggit
och aldrigh seedt dhet förr ähn m:r Niels migh dhät wiste, alt
så kundhe bägge beuiszen intet wara emot hwar andra
sadhe och att dhen steenen som han hadhe hugget korszet uthj
war icke synnerliga stoer uthan så stor som man kunde
jemakeligen sittia oppå och hugga uthj. 2: Berättar och
widare att dhet war wäll 50 eller 60 åhr sedan dhetta
30r
korszet aff dhem högz, huilken säger sigh wara född i Hanger
och nu är in emot 70 åhr gammall. 3: Om ängen eller
dhen stridige hage sadhe han sigh slätt ingen kunskap hafua an
tingen dhen eene eller andre ägde hänne men sadhe sigh grant
kiänna steenen som han och Jöns hadhe hugget uthj om han finge
see honom, dhär mädh togh han affträdh.
Sedan inkallades Jöns Jönszon een gammall och trowärdigh man,
sadhe sigh wara född uthj Sanna i Hangers sochn och nu
wara 80 åhr gammall och sadhe när Stångebro slagh stodh war
han 16 åhr gammall, effter flitigh förmaningh om sanningens be
kiännelsze wittnadhe han som fölgier: 1: Sadhe han sigh icke min
nas rummet dhär steenen ligger som han och Niels högge uthj
2: Icke häller mins om dhät war korsz eller elliest hokket
uthj honom men om han få see honom kan han grant kiänna
honom igen, sadhe och att be:te steen icke war större ähn een kun
de sittia på honom och hokka uthj, män om dhe stridige ägor
sadhe han sigh slätt ingen kundskaph haffwa och såszom man
ingen fullkommeligh kunskaph eller wiszheet om samma korsz
bekom altszå emädan bägge sadhe sigh kiänna dhen stenen som
dhe hadhe hugget uthj altszå fant rätten för godt och förord
nadhe sex nämbdemän som tillika mädh be:te Niels Larszon och
Jöns Jönszon sampt een h:s excell:s och n:ds tiänare, så och h:s
wyrd:ht m:r Christiern uthj Anderstadh att gåå medh be:te tuenne
män och förnimma om dhe hadhe hugget antingen uthj dhen stee
nen h:s excell:s och n:ds fullmächtigh beropadhe sigh på eller i ste
nen m:r Niels sigh på beropadhe, huilka och ginge dijt och
strax komme tilbaka och haffwer Niels Larszon och Jönsz
Jönszohn mädh högan och dyran edh sielfkraffdhe sworet
och budet sigh så sant Gudh hiälpe till liff och siällt att dhe
och nu är in emot 70 åhr gammall. 3: Om ängen eller
dhen stridige hage sadhe han sigh slätt ingen kunskap hafua an
tingen dhen eene eller andre ägde hänne men sadhe sigh grant
kiänna steenen som han och Jöns hadhe hugget uthj om han finge
see honom, dhär mädh togh han affträdh.
Sedan inkallades Jöns Jönszon een gammall och trowärdigh man,
sadhe sigh wara född uthj Sanna i Hangers sochn och nu
wara 80 åhr gammall och sadhe när Stångebro slagh stodh war
han 16 åhr gammall, effter flitigh förmaningh om sanningens be
kiännelsze wittnadhe han som fölgier: 1: Sadhe han sigh icke min
nas rummet dhär steenen ligger som han och Niels högge uthj
2: Icke häller mins om dhät war korsz eller elliest hokket
uthj honom men om han få see honom kan han grant kiänna
honom igen, sadhe och att be:te steen icke war större ähn een kun
de sittia på honom och hokka uthj, män om dhe stridige ägor
sadhe han sigh slätt ingen kundskaph haffwa och såszom man
ingen fullkommeligh kunskaph eller wiszheet om samma korsz
bekom altszå emädan bägge sadhe sigh kiänna dhen stenen som
dhe hadhe hugget uthj altszå fant rätten för godt och förord
nadhe sex nämbdemän som tillika mädh be:te Niels Larszon och
Jöns Jönszon sampt een h:s excell:s och n:ds tiänare, så och h:s
wyrd:ht m:r Christiern uthj Anderstadh att gåå medh be:te tuenne
män och förnimma om dhe hadhe hugget antingen uthj dhen stee
nen h:s excell:s och n:ds fullmächtigh beropadhe sigh på eller i ste
nen m:r Niels sigh på beropadhe, huilka och ginge dijt och
strax komme tilbaka och haffwer Niels Larszon och Jönsz
Jönszohn mädh högan och dyran edh sielfkraffdhe sworet
och budet sigh så sant Gudh hiälpe till liff och siällt att dhe
30v
alldrigh hadhe hugget hwarken dhät korszet h:s excell:s och n:ds
fullmächtigh icke häller dhät korsz m:r Nielsz sigh påberopadhe
dhär mädh togo dhe affträdh.
M:r Nielsz begiäradhe få bewisza sin häfdh widare mädh twänne
ährlige och trowärdige män som och tilstädes wore nembl: een
benämbdh Arffwedh Månszon i Hwitarydh om sina 77 åhr gam
mull som och uthj Hwitarydh all sin liffztidh bodt hadhe såsom
beropadhe sigh på een benämbdh Swen Månszohn i Feringe
som och ähr född i Hwitarydh ähr 80 åhr gammal och mäst all
sin tidh bodt i Hwitarydh och sidst begiäradhe att Raszmus i
Washult född i Bärga sochn 1579 huilka wittne såszom h:s
excell:s och n:ds fullmächtigh så wäll som nämbden och alle man
ärkiändhe för godhe trowärdige och opartiske wittne altszå
effter flitigh förmaningh om sanningens bekiännelsze så och effter
afflagdh edh mädh handh å book giordhe dhe särskilt och hwar
sin bekiännelsze som här hoes förmält warder. Arfwedh Mån
szohn sadhe sigh hafua longt förr ähn Stångebroo slagh stodh tiänt
h:r Christopher som tå war kyrckoheerde uthj Hwitarydh uthj
tu åhr som och tilförena tiänt een be:dh Knut uthj Thorszedt
ett åhr, på dhen tidhen brukadhes altidh dhen ängen som nu tuistas
om till Hwitarydz prästegårdh och tå war ingen giärdeszgård
som skildhe kyrckoheerdens annor ängh ifrån dhenne ängen och
tå talte eller qwaldhe aldrigh Thorsedtzboarne dhär på och
blef samma giärdeszgårdh först upsatt aff een be:dh h:r Päder
som war kyrckoheerde uthj Hwitarydh huilken lät giärda
dhen ängen ifrån dhen andra på dhät att han sitt betesz
måhll dher uthj hafua måtte, på samma tidh lät och be:te h:r
Pädher taga in een hage dher hoes som är belägen längre
fullmächtigh icke häller dhät korsz m:r Nielsz sigh påberopadhe
dhär mädh togo dhe affträdh.
M:r Nielsz begiäradhe få bewisza sin häfdh widare mädh twänne
ährlige och trowärdige män som och tilstädes wore nembl: een
benämbdh Arffwedh Månszon i Hwitarydh om sina 77 åhr gam
mull som och uthj Hwitarydh all sin liffztidh bodt hadhe såsom
beropadhe sigh på een benämbdh Swen Månszohn i Feringe
som och ähr född i Hwitarydh ähr 80 åhr gammal och mäst all
sin tidh bodt i Hwitarydh och sidst begiäradhe att Raszmus i
Washult född i Bärga sochn 1579 huilka wittne såszom h:s
excell:s och n:ds fullmächtigh så wäll som nämbden och alle man
ärkiändhe för godhe trowärdige och opartiske wittne altszå
effter flitigh förmaningh om sanningens bekiännelsze så och effter
afflagdh edh mädh handh å book giordhe dhe särskilt och hwar
sin bekiännelsze som här hoes förmält warder. Arfwedh Mån
szohn sadhe sigh hafua longt förr ähn Stångebroo slagh stodh tiänt
h:r Christopher som tå war kyrckoheerde uthj Hwitarydh uthj
tu åhr som och tilförena tiänt een be:dh Knut uthj Thorszedt
ett åhr, på dhen tidhen brukadhes altidh dhen ängen som nu tuistas
om till Hwitarydz prästegårdh och tå war ingen giärdeszgård
som skildhe kyrckoheerdens annor ängh ifrån dhenne ängen och
tå talte eller qwaldhe aldrigh Thorsedtzboarne dhär på och
blef samma giärdeszgårdh först upsatt aff een be:dh h:r Päder
som war kyrckoheerde uthj Hwitarydh huilken lät giärda
dhen ängen ifrån dhen andra på dhät att han sitt betesz
måhll dher uthj hafua måtte, på samma tidh lät och be:te h:r
Pädher taga in een hage dher hoes som är belägen längre
31r
norr uth medh östra sidan om fredbändet och hafua Torsingarne huarken
förr, tå eller sedan klandrat på be:te ängh som honom witterliget war
för ähn try åhr sedan tå Torsingerna uthan lagh och dom stege till
och sloge be:te ängh, sadhe sigh och af inga kiällrer eller märke emillan
Torsedt och prästegården weeta, allenas dhe kiällror som ligga
emillan präste: och Kiärregården, berättadhe sigh och aldrigh hafua
wist Thorszedtzboarna någon sin hafua ägdt något uthj be:te ängh
icke häller wist att Thorsedt boerne uthj förrige kyrckoheerdens
tidher hadhe fått korta någon prästeränta för dhät kyrckoheerden
samma ängh eller hage brukadhe men dhät hadhe han wäll hördt sä
gas att Thorsetboarne skulle ägdt een liten rem dher, män
huru mycket wiste han intet. Sedan inkom Swen och sa
dhe sigh hafua tiänt uthj 12 åhr hoes h:r Christopher och h:r Gud
mundh som hadhe waret kyrckoheerde uthj Hwitarydh och tå läte
be:te präster altidh slå be:te tuistige ängh up tilll een stoer bäk
som kommer uthur näszet och rinner uthj Biurbäkken och tå
war ingen skillnat emillan dhen andre prästegårdens ängh
och dhenne, wiste intet mehr wara intaget ähn af begynnelszen
warit hadhe, allenast om hagen, sadhe han sigh icke weta om
han skall sedermehra wara intagen, men giärdeszjården
berättar han som Arfuedh att han är för mulabete skull opsatt
worden och dhät war sandt. Raszmus i Waszhult berättade
sigh dhen tuistige hagen eller ängen aldrigh seedt hafua, weet
och ingen kunskaph här om, men berättadhe sigh likuist uthj
fru Anna Trolles tidh hafua tiänt på Erickstadh för een
rättare och dhät uthj 20 åhrs tidh och tå eller sedan, sade han
sigh aldrigh hafua hördt Torsingerna klandra på be:te hage
eller ängh förr ähnnu men sedermehra och uthj h:r Päders
tidh hördhe han att h:r Päder kortadhe sin prästerlige räntor
medh Torsingerne för dhet han brukadhe ängen och hagen
förr, tå eller sedan klandrat på be:te ängh som honom witterliget war
för ähn try åhr sedan tå Torsingerna uthan lagh och dom stege till
och sloge be:te ängh, sadhe sigh och af inga kiällrer eller märke emillan
Torsedt och prästegården weeta, allenas dhe kiällror som ligga
emillan präste: och Kiärregården, berättadhe sigh och aldrigh hafua
wist Thorszedtzboarna någon sin hafua ägdt något uthj be:te ängh
icke häller wist att Thorsedt boerne uthj förrige kyrckoheerdens
tidher hadhe fått korta någon prästeränta för dhät kyrckoheerden
samma ängh eller hage brukadhe men dhät hadhe han wäll hördt sä
gas att Thorsetboarne skulle ägdt een liten rem dher, män
huru mycket wiste han intet. Sedan inkom Swen och sa
dhe sigh hafua tiänt uthj 12 åhr hoes h:r Christopher och h:r Gud
mundh som hadhe waret kyrckoheerde uthj Hwitarydh och tå läte
be:te präster altidh slå be:te tuistige ängh up tilll een stoer bäk
som kommer uthur näszet och rinner uthj Biurbäkken och tå
war ingen skillnat emillan dhen andre prästegårdens ängh
och dhenne, wiste intet mehr wara intaget ähn af begynnelszen
warit hadhe, allenast om hagen, sadhe han sigh icke weta om
han skall sedermehra wara intagen, men giärdeszjården
berättar han som Arfuedh att han är för mulabete skull opsatt
worden och dhät war sandt. Raszmus i Waszhult berättade
sigh dhen tuistige hagen eller ängen aldrigh seedt hafua, weet
och ingen kunskaph här om, men berättadhe sigh likuist uthj
fru Anna Trolles tidh hafua tiänt på Erickstadh för een
rättare och dhät uthj 20 åhrs tidh och tå eller sedan, sade han
sigh aldrigh hafua hördt Torsingerna klandra på be:te hage
eller ängh förr ähnnu men sedermehra och uthj h:r Päders
tidh hördhe han att h:r Päder kortadhe sin prästerlige räntor
medh Torsingerne för dhet han brukadhe ängen och hagen
31v
män på dhen tidh och i dhe 20 åhr han war rättare och tiänte på
Erickstadh förr ähn h:r Päder kom till Hwitarydh, tå kortade
dhe inga räntor för prästen, uthan prästen hadhe sina ägor
alldeles oqualdhe.
Boekhållaren beropadhe sigh i lika måtto på wittne, begiäradhe
dhe måtte examinerade bliffwa, serdeles beropadhe sigh på
een be:dh Niels Knutzon i Törnestorph i Dannäes sochn huil
ken såszom dhen war tilstädes bleff han och framkallat och
berättadhe sigh wara 70 åhr gammall, jämwäll och ett annat
wittne be:dh Bängt Swenszohn som boer på ett h:s excell:s och n:ds
h:r Thure Sparres torp Rydh be:dh, dhänne Bängt såszom han bodde
på h:s excell:s och n:ds torp såszom och tuiflades om hans fader
icke skulle rätta märken undandolgt, jäffwades han dhär
före någto wäldugh wara, men m:r Niels sadhe om han
will swärja må han wäll wittna, tå effter aflagdh edh
och trogen förmanningh wittnadhe dhe särskilt som fölgier,
Niels Knutzon berättadhe sigh tiänt uthj Hwitarydz prästegård
uthj 4 åhr, är wedh pasz 53 åhr sedan och uthj h:r Christo
phers tidh, och tå war ingen åthskildnat eller giärdeszgårdh
emillan dhen ängh som nu tuistas om och dhen ängen som under
prästegården ligger, uthan tå höösloge som han mins up till
een bäk som kommer af näset och rinner neder uthj Biurbäk
ken och sadhe sigh icke wäll minnas om dhe slogo tå länger icke
häller mins han grant huar giärdeszgården tå stodh, sade och
sigh tå wäll höra sägas att någon prästaränta blef på dhen
tidhen quittat för Torsedt, men huar före dhet skiedde
wiste han intet, uthan menar att dhet war för samma ängh skull
m:r Niel Rubenius swaradhe således om räntan att honom
aff trowärdigt folck wardt berättat att prästegårdens
Erickstadh förr ähn h:r Päder kom till Hwitarydh, tå kortade
dhe inga räntor för prästen, uthan prästen hadhe sina ägor
alldeles oqualdhe.
Boekhållaren beropadhe sigh i lika måtto på wittne, begiäradhe
dhe måtte examinerade bliffwa, serdeles beropadhe sigh på
een be:dh Niels Knutzon i Törnestorph i Dannäes sochn huil
ken såszom dhen war tilstädes bleff han och framkallat och
berättadhe sigh wara 70 åhr gammall, jämwäll och ett annat
wittne be:dh Bängt Swenszohn som boer på ett h:s excell:s och n:ds
h:r Thure Sparres torp Rydh be:dh, dhänne Bängt såszom han bodde
på h:s excell:s och n:ds torp såszom och tuiflades om hans fader
icke skulle rätta märken undandolgt, jäffwades han dhär
före någto wäldugh wara, men m:r Niels sadhe om han
will swärja må han wäll wittna, tå effter aflagdh edh
och trogen förmanningh wittnadhe dhe särskilt som fölgier,
Niels Knutzon berättadhe sigh tiänt uthj Hwitarydz prästegård
uthj 4 åhr, är wedh pasz 53 åhr sedan och uthj h:r Christo
phers tidh, och tå war ingen åthskildnat eller giärdeszgårdh
emillan dhen ängh som nu tuistas om och dhen ängen som under
prästegården ligger, uthan tå höösloge som han mins up till
een bäk som kommer af näset och rinner neder uthj Biurbäk
ken och sadhe sigh icke wäll minnas om dhe slogo tå länger icke
häller mins han grant huar giärdeszgården tå stodh, sade och
sigh tå wäll höra sägas att någon prästaränta blef på dhen
tidhen quittat för Torsedt, men huar före dhet skiedde
wiste han intet, uthan menar att dhet war för samma ängh skull
m:r Niel Rubenius swaradhe således om räntan att honom
aff trowärdigt folck wardt berättat att prästegårdens
32r
boskaph gick på then tidhen på dhen sidhan åth Thorszedt och för dhes
mulabeth skull quittades någon prästaränta för dhem i Thorszedt
men berättadhe och dher hoes att prästen på dhen tidhen huarken aff
dhem eller någon annan någon synnerligh ränta bekom.
Nielsz Knutzon wittnadhe och tilstodh medh m:r Niels att på dhen tidh gick
prästegårdens boskaph dijt och dher war giärdh broo att kiöra
boskapen öfuer men nu gåer prästens boskaph intet dijt men huar
före prestarentan kortades för Thorszedt säger han nu
som förr intet weeta. H:s excell:s och n:ds torpare Bängt
Swenszon sadhe sigh om dhenna handelen intet mehr wetha wittna ähn
huadh hans fadher för honom sagt hafuer, nämbl: att tå giärdeszgården
först bleff upsatt tå hafua Thorsedtzboarne sielfue gådt och wist
h:r Päder hwarest giärdeszgården upsättias skulle, sadhe sigh
och icke häller weetha om giärdeszgården nu är länger flott
ähn han tå war, men prästegårdens ängh hafuer altidh gådt
up uthj dhen tuistige hagen och tå giorde hans fader som bod
de i Thorszedt uthan någon affkortningh uth all prästaräntan
huilken för h:r Pärs tidh icke war mehr ähn een Larszmäszo
altare dhe kalladhe såsom och tionde skp och tå giorde hans
fader äfuen som andra dagzwärke till prästegården
man huru widare ähr här medh beskaffat wiste han
intet berätta och dherföre togh han affträdh.
Sedan tilspordes boekhållaren om han hadhe några flere
wittne eller skiäll att beropa sigh oppå, han swarade neij, icke
häller m:r Nielsz nödigt flere wittne att framhafwa uthan
beropadhe sigh på sin wittne såszom och ett serdeles breff
och privilegium som högtl. i åminnelsze gamble konungh Gu
staff presterskapet i gemeen gifuet hafuer och lyder ordh
ifrån ordh, således. Vthan han tillika mädh boekhållaren
slutadhe saken och bägge begiäradhe domb i saken.
mulabeth skull quittades någon prästaränta för dhem i Thorszedt
men berättadhe och dher hoes att prästen på dhen tidhen huarken aff
dhem eller någon annan någon synnerligh ränta bekom.
Nielsz Knutzon wittnadhe och tilstodh medh m:r Niels att på dhen tidh gick
prästegårdens boskaph dijt och dher war giärdh broo att kiöra
boskapen öfuer men nu gåer prästens boskaph intet dijt men huar
före prestarentan kortades för Thorszedt säger han nu
som förr intet weeta. H:s excell:s och n:ds torpare Bängt
Swenszon sadhe sigh om dhenna handelen intet mehr wetha wittna ähn
huadh hans fadher för honom sagt hafuer, nämbl: att tå giärdeszgården
först bleff upsatt tå hafua Thorsedtzboarne sielfue gådt och wist
h:r Päder hwarest giärdeszgården upsättias skulle, sadhe sigh
och icke häller weetha om giärdeszgården nu är länger flott
ähn han tå war, men prästegårdens ängh hafuer altidh gådt
up uthj dhen tuistige hagen och tå giorde hans fader som bod
de i Thorszedt uthan någon affkortningh uth all prästaräntan
huilken för h:r Pärs tidh icke war mehr ähn een Larszmäszo
altare dhe kalladhe såsom och tionde skp och tå giorde hans
fader äfuen som andra dagzwärke till prästegården
man huru widare ähr här medh beskaffat wiste han
intet berätta och dherföre togh han affträdh.
Sedan tilspordes boekhållaren om han hadhe några flere
wittne eller skiäll att beropa sigh oppå, han swarade neij, icke
häller m:r Nielsz nödigt flere wittne att framhafwa uthan
beropadhe sigh på sin wittne såszom och ett serdeles breff
och privilegium som högtl. i åminnelsze gamble konungh Gu
staff presterskapet i gemeen gifuet hafuer och lyder ordh
ifrån ordh, således. Vthan han tillika mädh boekhållaren
slutadhe saken och bägge begiäradhe domb i saken.
32v
Wij Gustaff medh Gudz nåde Sweriges Giöthes och
Wendes etc. konungh, giöre witerliget, att wij uthj san
ningh haffwe förnummet och bespordt huruledes
alle män, så wäll bönderne som frälsze uthj alla sticht
i riket, rappa godz, gårder och jorder, engiestycker, fiske
watn, och annan egendom ifrån domkyrckir, prestaborder
och sochnekyrckor, ther dock the föge eller snarast sagt, huil
ken rätt eller skiäll till hafua, tuert emot then menige reces
som i Westeråhs samptyckt och bewilliat bleff, huilken ibland
andre artiklar så förmäler: att huilken sigh förmodher haf
wa någon rätt till något godz, som sedan k: Carls reffst
åhr AD 1454 under closter, kyrckior, presteborder och
sochnekyrckor komne ähre, skolle bewisza dheras bördh
på lagha tingh och stempne, och sedan komma till konungen
mädh sådana skrifftelige och försegladhe bewijs, och liekwäll
icke komma till någon egendom, mädh mindre han uthj then
måttan kundhe förwerffwa konungens synnerlige gunst,
nådhe och godha willia, och försäkras och förwaras i then
måttan mädh H:s K:l M:tz breff och insegle. Huilken dock
nu intet achtas, uthan hwar och een tagher och röcker
som honom sielff synes, och alldeles osz oåthspordt, och för
tenskull haffwe wij budhet och befahlat, och nu mädh
thätta wårt öpne breff biudha och befahla osz älskelige
biszoperna, och capitlen uthj alla sticht, att the
skolle icke tilstädia något godz, vthiorder, engia
stycker, uthmarker, fiskewatn eller någor annor
Wendes etc. konungh, giöre witerliget, att wij uthj san
ningh haffwe förnummet och bespordt huruledes
alle män, så wäll bönderne som frälsze uthj alla sticht
i riket, rappa godz, gårder och jorder, engiestycker, fiske
watn, och annan egendom ifrån domkyrckir, prestaborder
och sochnekyrckor, ther dock the föge eller snarast sagt, huil
ken rätt eller skiäll till hafua, tuert emot then menige reces
som i Westeråhs samptyckt och bewilliat bleff, huilken ibland
andre artiklar så förmäler: att huilken sigh förmodher haf
wa någon rätt till något godz, som sedan k: Carls reffst
åhr AD 1454 under closter, kyrckior, presteborder och
sochnekyrckor komne ähre, skolle bewisza dheras bördh
på lagha tingh och stempne, och sedan komma till konungen
mädh sådana skrifftelige och försegladhe bewijs, och liekwäll
icke komma till någon egendom, mädh mindre han uthj then
måttan kundhe förwerffwa konungens synnerlige gunst,
nådhe och godha willia, och försäkras och förwaras i then
måttan mädh H:s K:l M:tz breff och insegle. Huilken dock
nu intet achtas, uthan hwar och een tagher och röcker
som honom sielff synes, och alldeles osz oåthspordt, och för
tenskull haffwe wij budhet och befahlat, och nu mädh
thätta wårt öpne breff biudha och befahla osz älskelige
biszoperna, och capitlen uthj alla sticht, att the
skolle icke tilstädia något godz, vthiorder, engia
stycker, uthmarker, fiskewatn eller någor annor
33r
egendomb som vrminnes fastom åkommen är, undan domkyrc
kiorna eller ifrå praebander, sochnekyrckor eller präste
bord, medh mindre een fullmyndigh uthaff capitlen, och then
som sådana egendom widkommer, hafua waret bådhe in för osz
mädh begges dheras skiäll och bewiszningh, och hafua i then måttan
wår gunst och godha willia, eller then belangat och förwärff
wat. Gifuandes fördenskull wåre fogder och befallningzmän
uthj befallningh, att hafua uthj then måttan ett godt och noga upsean
de, icke tillåtandes att clerkeriet häruthinnan något hin
der skeer eller förfångh, uthan att the stempne och förwisze
them som till sliek egendomb förmena sigh hafua rätt och bördh, e
mot dheras wederpart in för osz, sedan rätte sigh effter, huadh
wij för honom skrifuandes warde, så frampt the willia giöra
huadh osz liufft och behageliget är, datum på wårt slått
Stochollm d 26 Maij Anno Dominj 1538.
Att dhenne copia ord ifrån ord accorderar medh sielffwe
tryckte kungelige placatet wittne wij vndertechnadhe.
Christiern Osaengius, Petrus Joh: Angelstadius.
kiorna eller ifrå praebander, sochnekyrckor eller präste
bord, medh mindre een fullmyndigh uthaff capitlen, och then
som sådana egendom widkommer, hafua waret bådhe in för osz
mädh begges dheras skiäll och bewiszningh, och hafua i then måttan
wår gunst och godha willia, eller then belangat och förwärff
wat. Gifuandes fördenskull wåre fogder och befallningzmän
uthj befallningh, att hafua uthj then måttan ett godt och noga upsean
de, icke tillåtandes att clerkeriet häruthinnan något hin
der skeer eller förfångh, uthan att the stempne och förwisze
them som till sliek egendomb förmena sigh hafua rätt och bördh, e
mot dheras wederpart in för osz, sedan rätte sigh effter, huadh
wij för honom skrifuandes warde, så frampt the willia giöra
huadh osz liufft och behageliget är, datum på wårt slått
Stochollm d 26 Maij Anno Dominj 1538.
Att dhenne copia ord ifrån ord accorderar medh sielffwe
tryckte kungelige placatet wittne wij vndertechnadhe.
Christiern Osaengius, Petrus Joh: Angelstadius.
33v
Sammadagh trädde för retten h:s excell:s och n:ds h:r Thure
Sparres boekhållare, ehreboren, wällachtat och förståndigh Pä
der Anderszohn och sadhe sigh hafua i commission af högbe:te sin nådige
härre att andraga een saek emot m:r Nielsz Rubenium angående fyra
torp och annor allmänningh som m:r Nielsz skall intagit hafwa, att
h:s excell:s och n:de hafuer dhär emot intet wederlagh, begiärandes torpen
måtte uthleggas eller och att h:s excell:s och n:de måtte få så mycken skogh
och mark igen som be:te torp och intager giöra skiäll före, tå berätta
des att be:te torp äro bygde på Hwitarydz, Simmarpz, Nygårdz, Kiär
regårdz, Bolsgårdens, Klåckaregårdens, Kiöpzgårdens mark och
ägor, dheszlikest på Skattagårdens som är pastoris stompn och egen jordh
m:r Niels berättar att ofuanbe:te gårdar hafuer huar sin serskilt härre
och huszbonde huilka aldrigh på dhesze torph klandrat haffwa
män Simmarp är tilförendhe ifrån Hwitarydh medh wisze kiäl
der åthskilt och ingen äger dhär låth, beropandes sigh dher öffwer
till wittne på een be:dh Arffwedh Månszon, tå protesterade boekhål
laren emot honom att han intet måtte wittna för han war weder
part medh, m:r Niels sadhe sigh wäll många wittne dher på få om så
behöffdes, sedhan berättadhe m:r Niels att Simmarp och Skattagår
den i Hwitarydh hafua ligget uthj lika stoer ränta och Simmarp
tilförene waret skatte så wäll som Hwitarydz skattagårdh, dhet
befallningzmannen strax mädh jordeboken bewiste men boekhålla
ren berättadhe Simmarp wara 9 lb ränta och Hwitarydh
2 lb 13 marker dherföre syntes honom billigt hafua att praetendera
på sin härres wägnar wederlagh för torpen men m:r Niels be
ropadhe sigh på att bägge gårdar af ålder hafua lika mycket ren
tat och dhe torp som tuistas om berättadhe m:r Niels wara bygda
ett af be:te torp på Skattagårdzens egne ägor, ett som kallas torp
är beläget uthj Skattegårdzens egne ägor och är een ottingh
i sielffwe Skattagården och flytt ifrån sielfue gården för
Sparres boekhållare, ehreboren, wällachtat och förståndigh Pä
der Anderszohn och sadhe sigh hafua i commission af högbe:te sin nådige
härre att andraga een saek emot m:r Nielsz Rubenium angående fyra
torp och annor allmänningh som m:r Nielsz skall intagit hafwa, att
h:s excell:s och n:de hafuer dhär emot intet wederlagh, begiärandes torpen
måtte uthleggas eller och att h:s excell:s och n:de måtte få så mycken skogh
och mark igen som be:te torp och intager giöra skiäll före, tå berätta
des att be:te torp äro bygde på Hwitarydz, Simmarpz, Nygårdz, Kiär
regårdz, Bolsgårdens, Klåckaregårdens, Kiöpzgårdens mark och
ägor, dheszlikest på Skattagårdens som är pastoris stompn och egen jordh
m:r Niels berättar att ofuanbe:te gårdar hafuer huar sin serskilt härre
och huszbonde huilka aldrigh på dhesze torph klandrat haffwa
män Simmarp är tilförendhe ifrån Hwitarydh medh wisze kiäl
der åthskilt och ingen äger dhär låth, beropandes sigh dher öffwer
till wittne på een be:dh Arffwedh Månszon, tå protesterade boekhål
laren emot honom att han intet måtte wittna för han war weder
part medh, m:r Niels sadhe sigh wäll många wittne dher på få om så
behöffdes, sedhan berättadhe m:r Niels att Simmarp och Skattagår
den i Hwitarydh hafua ligget uthj lika stoer ränta och Simmarp
tilförene waret skatte så wäll som Hwitarydz skattagårdh, dhet
befallningzmannen strax mädh jordeboken bewiste men boekhålla
ren berättadhe Simmarp wara 9 lb ränta och Hwitarydh
2 lb 13 marker dherföre syntes honom billigt hafua att praetendera
på sin härres wägnar wederlagh för torpen men m:r Niels be
ropadhe sigh på att bägge gårdar af ålder hafua lika mycket ren
tat och dhe torp som tuistas om berättadhe m:r Niels wara bygda
ett af be:te torp på Skattagårdzens egne ägor, ett som kallas torp
är beläget uthj Skattegårdzens egne ägor och är een ottingh
i sielffwe Skattagården och flytt ifrån sielfue gården för
34r
trängszle på tompter skull, dhät tredie ähr ett, heeter Lille Månsza
torph, ligger på prästegårdzens ägor på een liungbakke upbygdt
för 80 åhr sedan, fiärde heeter Rijszebodha och dhet ligger på
allmänningen, som och för många åhr sedan är upbygdt och således
nekar sigh m:r Niels något torp hafua i sin tidh upbygga låtet och
att h:s excell:s och n:de mädh inga skiäll här på klandra kan, ty ehuru
wäll be:te Simmarph ähr nu aff h:s excell:s och n:de skattlagdt för
9 lb så hafuer dhet liekuist aldrigh tilförena räntat mehr ähn
Skattagården nämbl: 2 lb 13 marker. Beszwäradhe sigh och m:r Nielsz
högeligen emot h:s excell:s och n:de Thure Sparre att h:s excell:s och
n:de hafuer låtet under sina gårder åthskillige många torph och intä
ger upsättia och således dhes och andras allmänningh mycket trän
ga låtet och när nu allmänningen och annor eenskijlt ägendomb
således är bebygdh hafua m:r Nielszas afwundzmän honom förfört
hoes h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre och sökia således icke alle
nast bringa honom uthj ogunst hoes högbe:te härre uthan och tentera
honom afhända huadh m:r Niels och hans antecessorer oqualt åthnu
tet hafua, serdeles willia honom afhända dhe torph som nu uthj så
många åhr hafua oqualt waret upbögde och aldrigh förr ähnnu
nyligen klandradhe. Och i synnerheet klagadhe m:r Niels att
h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre icke war allena rådande uthj
be:te allmänningh, begiärandes få sittia widh sin häfdh till dhes alla
jordäganderna honom sökia, tå hadhe han wäll dhe skiäll han kunde för
swara sigh medh och såszom m:r Niels sadhe sigh hafua nyligen intaget
en hage till Rijszebodha, altså och på dhät ingen måtte hafua orsaek
sigh öfuer honom beszwära, dherföre wille han och be:te intäga sielff
uthugga och såszom boekhållaren sadhe sigh icke någon skriffteligh
fullmacht uthan munteligh commission hafua och dhe andre jordä
gare icke citerade, dherföre togo parterna affträdh och sedan
meddeltes ett sådant afskiedd som här hoes förmäles.
torph, ligger på prästegårdzens ägor på een liungbakke upbygdt
för 80 åhr sedan, fiärde heeter Rijszebodha och dhet ligger på
allmänningen, som och för många åhr sedan är upbygdt och således
nekar sigh m:r Niels något torp hafua i sin tidh upbygga låtet och
att h:s excell:s och n:de mädh inga skiäll här på klandra kan, ty ehuru
wäll be:te Simmarph ähr nu aff h:s excell:s och n:de skattlagdt för
9 lb så hafuer dhet liekuist aldrigh tilförena räntat mehr ähn
Skattagården nämbl: 2 lb 13 marker. Beszwäradhe sigh och m:r Nielsz
högeligen emot h:s excell:s och n:de Thure Sparre att h:s excell:s och
n:de hafuer låtet under sina gårder åthskillige många torph och intä
ger upsättia och således dhes och andras allmänningh mycket trän
ga låtet och när nu allmänningen och annor eenskijlt ägendomb
således är bebygdh hafua m:r Nielszas afwundzmän honom förfört
hoes h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre och sökia således icke alle
nast bringa honom uthj ogunst hoes högbe:te härre uthan och tentera
honom afhända huadh m:r Niels och hans antecessorer oqualt åthnu
tet hafua, serdeles willia honom afhända dhe torph som nu uthj så
många åhr hafua oqualt waret upbögde och aldrigh förr ähnnu
nyligen klandradhe. Och i synnerheet klagadhe m:r Niels att
h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparre icke war allena rådande uthj
be:te allmänningh, begiärandes få sittia widh sin häfdh till dhes alla
jordäganderna honom sökia, tå hadhe han wäll dhe skiäll han kunde för
swara sigh medh och såszom m:r Niels sadhe sigh hafua nyligen intaget
en hage till Rijszebodha, altså och på dhät ingen måtte hafua orsaek
sigh öfuer honom beszwära, dherföre wille han och be:te intäga sielff
uthugga och såszom boekhållaren sadhe sigh icke någon skriffteligh
fullmacht uthan munteligh commission hafua och dhe andre jordä
gare icke citerade, dherföre togo parterna affträdh och sedan
meddeltes ett sådant afskiedd som här hoes förmäles.
34v
Vthj dhen tuistige saek emellan den höghwälb:ne härres
h:r Thure Sparres, friherres till Cronobärgh, herres
till Erickstadh och Kafflåes, Sweriges rikes och
håfrättz rådz, sampt laghmans öfuer Callmare lähn
fullmächtigh ehrligh och wälbetrodd Päder Anderszon
på dhen eena sidan kiärandhe, såszom och wyrdigh
wällärdhe m:r Niels i Hwitarydh på dhen andra si
dan swarandhe, angående några torp och ny intagen
mark, som tuistas om, ähr dhätta rättens förkla
ringh afsagdh uthj Hampnada d 10 Octobris 1655.
Alldenstundh m:r Niels bekiänner sigh något aff allmänningen ny
ligen intaget hafwa och dhet lagt till ett torph Rijszebodha be:dh
huilket han och lofuar sigh godwilleligen willia uthlägga, altszå
blifuer dhät och dher wedh men såszom berättas att dhesze torp som
tuistas om äro deels på allmänningen, deels och Hwitarydz een
skijlte skattajordh upbygde och dhät för många åhr sedan och uthj
bemälte allmenningh skall wara många interessenter och alla
jordägare som äga gårderna som allmenningen ligger till
icke dhär på klandrat, icke häller är h:s excell:s och n:ds
fullmächtigh som nu klandrar mädh någon fullmacht förseedh
dhen saek på wederbörliget sätt uthföra, ty kan rätten
sigh icke widare mädh henne befatta, förr ähn samptlige
interessenter och alla jordäganderna som dhenna saek an
gå laghligen andraga, tå dhem och huadh lagh och rätt mädh
owägerligen skall wederfahras och dhätta alt mädh rätta.
h:r Thure Sparres, friherres till Cronobärgh, herres
till Erickstadh och Kafflåes, Sweriges rikes och
håfrättz rådz, sampt laghmans öfuer Callmare lähn
fullmächtigh ehrligh och wälbetrodd Päder Anderszon
på dhen eena sidan kiärandhe, såszom och wyrdigh
wällärdhe m:r Niels i Hwitarydh på dhen andra si
dan swarandhe, angående några torp och ny intagen
mark, som tuistas om, ähr dhätta rättens förkla
ringh afsagdh uthj Hampnada d 10 Octobris 1655.
Alldenstundh m:r Niels bekiänner sigh något aff allmänningen ny
ligen intaget hafwa och dhet lagt till ett torph Rijszebodha be:dh
huilket han och lofuar sigh godwilleligen willia uthlägga, altszå
blifuer dhät och dher wedh men såszom berättas att dhesze torp som
tuistas om äro deels på allmänningen, deels och Hwitarydz een
skijlte skattajordh upbygde och dhät för många åhr sedan och uthj
bemälte allmenningh skall wara många interessenter och alla
jordägare som äga gårderna som allmenningen ligger till
icke dhär på klandrat, icke häller är h:s excell:s och n:ds
fullmächtigh som nu klandrar mädh någon fullmacht förseedh
dhen saek på wederbörliget sätt uthföra, ty kan rätten
sigh icke widare mädh henne befatta, förr ähn samptlige
interessenter och alla jordäganderna som dhenna saek an
gå laghligen andraga, tå dhem och huadh lagh och rätt mädh
owägerligen skall wederfahras och dhätta alt mädh rätta.
35r
I medler tidh talades rätten wedh hwar andra och som
tidhen war förfloten förmantes nembden taga saken
uthj noga betänckiandhe och sin meningh framdeeles
tillkiänna gifwa, på dhät een domb måtte wedh Hamp
nada tingh parterna emillan publicerat bliffwa, dhätta
afskiedd parterna förständigades och rätten tå i Gudz
nampn resignerades.
Sedermehra togz åter saken ad deliberandum och all
denstundh m:r Nielsz hafwer klarligen bewist att ängen aff
vhrminnes tidher och lydt till prästegården. 2: Waret
giärdh för mulabete skull ifrån prästens annor ängh,
dhär emot h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparres fullmäch
tigh icke kan bewisza änghen någon tidh haffa lydt till
Thorszedt, uthan alltidh till prästegården män såszohm
några wittne berätta likasåszom något widare skall
wara intaget ähn dhet först war, altszå och emädan
bägge parterna beropa sigh på råå och röer som
skall wara rätta byaskillnadhen emillan dhem,
föruthan dhätta haffwa och parterna sielffwe hållit
een ägandhe syn på dhe stridige äghor, tå aff dhe godha
män een skrifft uprättat och några råmärle nampn
giffwet. Jämwäll refererer sigh nu i sönner
heet h:s excell:s och n:ds fullmächtigh på twänne rå
märke som han will bewisza rätta skillnaden böra wara
tidhen war förfloten förmantes nembden taga saken
uthj noga betänckiandhe och sin meningh framdeeles
tillkiänna gifwa, på dhät een domb måtte wedh Hamp
nada tingh parterna emillan publicerat bliffwa, dhätta
afskiedd parterna förständigades och rätten tå i Gudz
nampn resignerades.
Sedermehra togz åter saken ad deliberandum och all
denstundh m:r Nielsz hafwer klarligen bewist att ängen aff
vhrminnes tidher och lydt till prästegården. 2: Waret
giärdh för mulabete skull ifrån prästens annor ängh,
dhär emot h:s excell:s och n:de h:r Thure Sparres fullmäch
tigh icke kan bewisza änghen någon tidh haffa lydt till
Thorszedt, uthan alltidh till prästegården män såszohm
några wittne berätta likasåszom något widare skall
wara intaget ähn dhet först war, altszå och emädan
bägge parterna beropa sigh på råå och röer som
skall wara rätta byaskillnadhen emillan dhem,
föruthan dhätta haffwa och parterna sielffwe hållit
een ägandhe syn på dhe stridige äghor, tå aff dhe godha
män een skrifft uprättat och några råmärle nampn
giffwet. Jämwäll refererer sigh nu i sönner
heet h:s excell:s och n:ds fullmächtigh på twänne rå
märke som han will bewisza rätta skillnaden böra wara
35v
Altszå fant rätten skiäligt dheras påberopadhe märke mädh een
laga syn pröffwa och skiärskådha och sedan mädh een änteligh
doom parterna åthskillia. I medler tidh bliffwer dhen
wåldzwärkan och iniurie saken som m:r Niels klagar om up
satt och kan sedhan huffwudh saken afdömpt ähr och afdömpt
blifwa, altszå affsades een sådan dom som här under för
mähles.
I medler tidh och förr ähn dommen affsades insinuerade m:r [..]
een attest giffwen aff trowärdige män förledna 6 October
1655 vthj huilken förmähles att Håkon i Näszet och Thor
singerne wille öfuerthala Suen Månszon i Feringe att wittna sigh till willie
om korszet, attesten fins in actis.
laga syn pröffwa och skiärskådha och sedan mädh een änteligh
doom parterna åthskillia. I medler tidh bliffwer dhen
wåldzwärkan och iniurie saken som m:r Niels klagar om up
satt och kan sedhan huffwudh saken afdömpt ähr och afdömpt
blifwa, altszå affsades een sådan dom som här under för
mähles.
I medler tidh och förr ähn dommen affsades insinuerade m:r [..]
een attest giffwen aff trowärdige män förledna 6 October
1655 vthj huilken förmähles att Håkon i Näszet och Thor
singerne wille öfuerthala Suen Månszon i Feringe att wittna sigh till willie
om korszet, attesten fins in actis.
36r
Vthj dhen tuistige saek emällan h:s ehrewyrdigheet biszco
pen och capitulares uthj Wexiö sampt wyrdigh och wäl
lärdh m:r Niels Rubenium uthj Hwitarydh på dhen e
na sidan kiärandhe, såszom och dhen höghwelborne
härre h:r Thure Sparre, friherre till Cronobärgh
härre till Erickstadh och Kafflåes, Sweiges ri
kes och håffrättz rådh, sampt lagman öfuer Callma
re lähn på den andra sidan fullmächtigh swaran
dhe, angåendhe een ängh sampt vhrminnes häffdh
och rätt byaskillnat emillan Hwitarydz präste
gårdh och Thorsedtz by som tuistas om, är dhät
ta rättens förklaringh och dom affsagdh uthj
rättan tingstadha Hampnadha d 10 Octob:
A:o 1655.
Ehuru wäll bägge parterna så wäll h:s excell:s och n:ds
h:r Thure Sparres fullmächtige som och h:s wyrdigheet m:r
Niels i Hwitarydh beropa sigh på vhrminnes häffder som
dhe förmeena dhe stridige ägor kunna rättmäteligen förswa
ra så ähra dhe liekwist oeensze om rätta skildnaden emillan
Torszedt och Hwitarydh och altszå beropa sigh på wisza
kiäldrer sampt råå och röer som dhe sin praetension och
häffdh willia bewisza richtigh wara, men på dhät saken och
wiszheeten och dheras påberopadhe råmärke, dhästo bät
tre pröffwas kan och således lätteligen blifwa, dheras
[..] åthskillia, altszå finner rätten skiäligt mädh een laga
syn dheras påberopadhe råmärcken besichtiga och
pen och capitulares uthj Wexiö sampt wyrdigh och wäl
lärdh m:r Niels Rubenium uthj Hwitarydh på dhen e
na sidan kiärandhe, såszom och dhen höghwelborne
härre h:r Thure Sparre, friherre till Cronobärgh
härre till Erickstadh och Kafflåes, Sweiges ri
kes och håffrättz rådh, sampt lagman öfuer Callma
re lähn på den andra sidan fullmächtigh swaran
dhe, angåendhe een ängh sampt vhrminnes häffdh
och rätt byaskillnat emillan Hwitarydz präste
gårdh och Thorsedtz by som tuistas om, är dhät
ta rättens förklaringh och dom affsagdh uthj
rättan tingstadha Hampnadha d 10 Octob:
A:o 1655.
Ehuru wäll bägge parterna så wäll h:s excell:s och n:ds
h:r Thure Sparres fullmächtige som och h:s wyrdigheet m:r
Niels i Hwitarydh beropa sigh på vhrminnes häffder som
dhe förmeena dhe stridige ägor kunna rättmäteligen förswa
ra så ähra dhe liekwist oeensze om rätta skildnaden emillan
Torszedt och Hwitarydh och altszå beropa sigh på wisza
kiäldrer sampt råå och röer som dhe sin praetension och
häffdh willia bewisza richtigh wara, men på dhät saken och
wiszheeten och dheras påberopadhe råmärke, dhästo bät
tre pröffwas kan och således lätteligen blifwa, dheras
[..] åthskillia, altszå finner rätten skiäligt mädh een laga
syn dheras påberopadhe råmärcken besichtiga och
36v
således pröffwa hwadh rätt dhen eene eller andre uthj berörda
saek haffwa kan, när dhät är skiedt will rätten sigh widare
uthj saken förklara och dhätta således alt mädh rätta.
saek haffwa kan, när dhät är skiedt will rätten sigh widare
uthj saken förklara och dhätta således alt mädh rätta.
37r
Anno 1655: den 1: Octob: höltz Extraordi-
narie tingh mädh Sunnerbo häradt uthi Ångelstadh, öfuerwa-
randes Cronones Befallningsman Ehrligh och wäll:t Anders Larßon
j Tärnhult, Sampt Eedßworen Nämbdh.
Nämbden.
Päder Månßon j Biärßerydh, Måns j Ångelstadh, Jon j Rydh,
Arfuedh j Wiggåeßa, Sjmon j Westrhult, Joen j Bergheem,
Päder j Skinnerßböke, Anders pärßon j Åby, päder j bärgheem,
Päder Hanßon j bråddalt. Joen Nielßon j Iffla.
Sammadagh framkom för retta Thore Anderszon i Hålie full
myndigh på Päder Såhnaszons wägnar i Höreda och tingskiötte sinom broder Swen
Såhnaszohn och hans hustru Ingiärdh Nielsza dötter sin arfuajordh i Såhna
gårdh i Höreda och therföre opburet 20 rdr, ähn fullmyndigh på syste
rens Kirstin Sohna dötters wägnar 10 rdr för hennas arfualått och
dhen andre systeren Karin 10 rdr för sin låth och tuenne halffsystrar
Segredh och Bängta opburet 7 dr sm:t och mädh arff och kiöp är ägande
till 1/4 i förbe:te gårdh.
Sammadagh framkom för retta Thore Anderszon i Hålie full
myndigh på Päder Såhnaszons wägnar i Höreda och tingskiötte sinom broder Swen
Såhnaszohn och hans hustru Ingiärdh Nielsza dötter sin arfuajordh i Såhna
gårdh i Höreda och therföre opburet 20 rdr, ähn fullmyndigh på syste
rens Kirstin Sohna dötters wägnar 10 rdr för hennas arfualått och
dhen andre systeren Karin 10 rdr för sin låth och tuenne halffsystrar
Segredh och Bängta opburet 7 dr sm:t och mädh arff och kiöp är ägande
till 1/4 i förbe:te gårdh.
Nembdemannen päder Månson J Biärserydh Fullmyndigh på Jönß
Anderßons wägnar j rößhult och tingskiötte sin Sohn Anderß Jönßon
och hans hustru Märit pärs dötter all sin Jordalåt j förbe:te Röß-
hult för 23 dlr Sm:t Ähn eftterskrna Anders Jönßons Söskonne, Bängt,
Jöns och päder Jönßon och theras Syster Märit Jönßa dötter al-
la thäßa hafua opburet och bekommet för sina Jordalåtter j förbe:te
Rößhult 21 dlr Sm:t Ähn hafuer Anders Jönßon löest af sin faersyster Inge-
borgh j Stönja all hennes arfuelåt thär sammastädes för 27 dlr Sm:t
och blifuer bådhe medh kiöp och arff 1/8 j Rößhulta gårdh.
Sammadagh sakfeltes een ungh drengh Jönsz Jacobson i Giöshult å
frelsze för mökrenck medh Botell Erikz dötter effter thet 3 Cap: i Gifftm B:
40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Sammadagh sakfeltes een ungh drengh Jönsz Jacobson i Giöshult å
frelsze för mökrenck medh Botell Erikz dötter effter thet 3 Cap: i Gifftm B:
40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
37v
Sammadagh instelte sigh för retten reuttmestaren edle och welb:ne
Johan Gyllenswärdh till Sunnaredt och anhölt om een syn som han tilförne
påklandrat hafuer Skiöttatorpet be:dt, huilket torph h:r reuttmästaren
förmenar att wara bygdt på Dörarpa och Flattinge ägor och byamåhll
huarest h:r reuttm: hafuer 13 ½ punda ränta, Item klandrar och
cronones befallningzman att i Dörarp och Flattinge äro 4 hemman
2 crono och 2 skattahemman att dhem och skall skiee för nähr medh
samma Skiöttatorp på samptlige theras allmenningh, om thätta kiä
remåhll bleff någorlunda omrördt på sidst holdna Ingelstadh
tingh och några wittnen examinerade om thätta torpetz beskaf
fenheet och huruledes thät är blefuet opbygdt och såszom
h:r reuttm: tå war sluk och förmåtte icke komma tilstädes
bleff thet remitterat till thätta tinget. Här emot fram
träder dhen welb: fru fru Sophia Steenbåkz till Tofftaholm
etc. fullmächtige Jöns Folkaszon medh breff och segell och så
nu som tilförendhe förmenar sigh kunna bewisza att samma
Skiöttatorph hafuer lydt och legat aff ållder och uhrminnes tidh
under Tofftahollm och thär oppå för uthan thet som på Ingelstadh
tingh wittnat bleff framwiszar een ährligh gammall dannemans
wittnesbyrdh Måns Pärszon på Hälsingztorp dat. Bärga [..]
Michaelis dagh 655 uthj huilken wittneszskrifft han på sin siäll
och saligheet beuittnar att för 50 åhr sedan han Måns Pärszohn
tiänte sahl: h:r Carll Gustafzon till Tofftahollm i 11 åhr war alt
långt tilförne Skiöttatorpet bygdt och aldrigh hafuer waret sedan
klandrat uthan torparen, som thär oppå boet hafuer, altidh hafuer ärlagt
sina uthskylder till härskapet på Tofftahollm, ähn framlades een
annan wittneszskrifft uthgifuen aff een ährligh fällegammull man
Börje Jönszohn i Flattinge lydandes sålunda.
Anno 1655 d 18 Feb: är migh omfrågat om een sandfärdigh
berättelsze, altszå bekiänner iagh migh Börje Jönszon i Flattinge
och sandfärdeligen betygar för huar ährligh man som thätta
förekommandes warder, om thätta ährandet som migh omsport
är, nembl: om thätta hemmanet Skiöttatorpet kallat och
Johan Gyllenswärdh till Sunnaredt och anhölt om een syn som han tilförne
påklandrat hafuer Skiöttatorpet be:dt, huilket torph h:r reuttmästaren
förmenar att wara bygdt på Dörarpa och Flattinge ägor och byamåhll
huarest h:r reuttm: hafuer 13 ½ punda ränta, Item klandrar och
cronones befallningzman att i Dörarp och Flattinge äro 4 hemman
2 crono och 2 skattahemman att dhem och skall skiee för nähr medh
samma Skiöttatorp på samptlige theras allmenningh, om thätta kiä
remåhll bleff någorlunda omrördt på sidst holdna Ingelstadh
tingh och några wittnen examinerade om thätta torpetz beskaf
fenheet och huruledes thät är blefuet opbygdt och såszom
h:r reuttm: tå war sluk och förmåtte icke komma tilstädes
bleff thet remitterat till thätta tinget. Här emot fram
träder dhen welb: fru fru Sophia Steenbåkz till Tofftaholm
etc. fullmächtige Jöns Folkaszon medh breff och segell och så
nu som tilförendhe förmenar sigh kunna bewisza att samma
Skiöttatorph hafuer lydt och legat aff ållder och uhrminnes tidh
under Tofftahollm och thär oppå för uthan thet som på Ingelstadh
tingh wittnat bleff framwiszar een ährligh gammall dannemans
wittnesbyrdh Måns Pärszon på Hälsingztorp dat. Bärga [..]
Michaelis dagh 655 uthj huilken wittneszskrifft han på sin siäll
och saligheet beuittnar att för 50 åhr sedan han Måns Pärszohn
tiänte sahl: h:r Carll Gustafzon till Tofftahollm i 11 åhr war alt
långt tilförne Skiöttatorpet bygdt och aldrigh hafuer waret sedan
klandrat uthan torparen, som thär oppå boet hafuer, altidh hafuer ärlagt
sina uthskylder till härskapet på Tofftahollm, ähn framlades een
annan wittneszskrifft uthgifuen aff een ährligh fällegammull man
Börje Jönszohn i Flattinge lydandes sålunda.
Anno 1655 d 18 Feb: är migh omfrågat om een sandfärdigh
berättelsze, altszå bekiänner iagh migh Börje Jönszon i Flattinge
och sandfärdeligen betygar för huar ährligh man som thätta
förekommandes warder, om thätta ährandet som migh omsport
är, nembl: om thätta hemmanet Skiöttatorpet kallat och
38r
thätta hafuer Måns Matheszohn först begynt af ödemark och thät
är fult 80 åhr sedan och thär oppå will iagh annamma herrans
heliga nattwardh att thet är så sandfärdigt, så wist Gudh ware
migh till liff och siäll nådigh och alt thet goda iagh täncker migh till
i thänna och then tilkommandhe wärlden, att thet hafuer altidh legat
till Tofftahollm och giort thär till sin skyldiga tiänst och ingen
annorstädes uthj förbe:te 80 åhrs tidh och ingen annan härskaph,
att thätta så sandferdigt och i sanningh är wittnar iagh medh mitt
eget nampn och bomärke tillika medh andra redelige och goda
män som thäsza ordh och häfdh witerliget hört hafua, tillika
medh migh thätta medh sina nampn underskrefuet hafua och sina bo
märke thätta bekräfftat och stadfest. Actum ut supra.
Börje Jönszohn, Anders Anderszohn i Kroneboda, Börje i Liuszweka,
Jon Jonszon i Dörarp, Diur Jonszohn.
Welb: reuttmestaren Johan Perszon Gyllenswärdh framträder
för rätten och andrager ett beszwär emot dhen edle och wälb:
fru fru Sophia Steenbock till Tofftahollm etc. huruledes
h:r reuttm: är kommin i ett löffte för Jöns Jonszon i Ingelstadh
och hoes welb: frun sagt godh för 200 rdr dhem till een wisz
tidh att bethala och för samma 200 rdr satt och opdraget wälb:
fruen ett frälsze hemman Hambra huilket för be:te Hambra
wälb: h:r reuttm: fader öfuerleutnampten wälb: Pär Jon
szon Gyllensuördh till Hörszna hafuer tilförne hafft i pant
aff welbe:te welb: fru Sophia Steenbåck och reuttm: wälbe:te
wälb: Johan Pärszon samma pantabreff wälb: fruen till
är fult 80 åhr sedan och thär oppå will iagh annamma herrans
heliga nattwardh att thet är så sandfärdigt, så wist Gudh ware
migh till liff och siäll nådigh och alt thet goda iagh täncker migh till
i thänna och then tilkommandhe wärlden, att thet hafuer altidh legat
till Tofftahollm och giort thär till sin skyldiga tiänst och ingen
annorstädes uthj förbe:te 80 åhrs tidh och ingen annan härskaph,
att thätta så sandferdigt och i sanningh är wittnar iagh medh mitt
eget nampn och bomärke tillika medh andra redelige och goda
män som thäsza ordh och häfdh witerliget hört hafua, tillika
medh migh thätta medh sina nampn underskrefuet hafua och sina bo
märke thätta bekräfftat och stadfest. Actum ut supra.
Börje Jönszohn, Anders Anderszohn i Kroneboda, Börje i Liuszweka,
Jon Jonszon i Dörarp, Diur Jonszohn.
Welb: reuttmestaren Johan Perszon Gyllenswärdh framträder
för rätten och andrager ett beszwär emot dhen edle och wälb:
fru fru Sophia Steenbock till Tofftahollm etc. huruledes
h:r reuttm: är kommin i ett löffte för Jöns Jonszon i Ingelstadh
och hoes welb: frun sagt godh för 200 rdr dhem till een wisz
tidh att bethala och för samma 200 rdr satt och opdraget wälb:
fruen ett frälsze hemman Hambra huilket för be:te Hambra
wälb: h:r reuttm: fader öfuerleutnampten wälb: Pär Jon
szon Gyllensuördh till Hörszna hafuer tilförne hafft i pant
aff welbe:te welb: fru Sophia Steenbåck och reuttm: wälbe:te
wälb: Johan Pärszon samma pantabreff wälb: fruen till
38v
betallningh heemförsänt medh rättaren Önner Knutzon och hafuer thär oppå
taget rättarrens bewijs men beklagadhe sigh icke kunna blifua
mächtigh något quittobreff oppå samma 200 rdr:s löffte h:r reuttm:
uthj kommen war, eij häller hafuer wälbe:te welb: fru fordrat nå
gra uthlagor af förbe:te hemman Hambra på 7 åhr huadh hon
thär mädh meenar och emädan såszom Jöns Folkaszon föregifuer
sigh icke hafua någon fullmacht af wälb: fruen i then saken
att swara, ty blifuer thär medh så wida opszatt.
Sammadagh begiärade welb: reut: Johan Person Gyl
lenswärdh att Flattinge skogh måtte förbuden blifua att ingen eho
han är må unnerstå sigh thär något bährande trää att hugga häl
ler fälla så länge skogen oskifft är förståendes att ther finnas
några hemman som till cronan äro behåldne huilkas interesse
måste tagas i noga acht, sådan begiäran rätten och nämbden
icke hafuer kunnat utheszlå uthan funnet skiäligt.
Sammadagh bleff beuilliat och förordnat att länsmannen
Swen Larszon i Moanäs skall taga nämbdemännerna Pär
Månszon i Biärszaridh och Arfuedh i Wiggåsza såszom och 2
andra godhe män medh sigh och förfahra och ransaka om thät
krakeell som Erlandh i Baszaråes och Anders Thorszon i Bö
ke hafua sin emillan om kiärehygge i skogen och således
jämka them emillan som rätt och förswarliget ähr.
Swen Perszon i Skiäckarph een solldate corporall framkom
för rätta huilken nu i förledne miszommar kom heem och
hadhe waret borte i 13 åhr i fiendelandh och emädan han war
borto stadder hafuer hans moerbroer Erlandh i Skiäkkarph
försålt och tingskiött 12 skiäppeland jord ther sammastädes
taget rättarrens bewijs men beklagadhe sigh icke kunna blifua
mächtigh något quittobreff oppå samma 200 rdr:s löffte h:r reuttm:
uthj kommen war, eij häller hafuer wälbe:te welb: fru fordrat nå
gra uthlagor af förbe:te hemman Hambra på 7 åhr huadh hon
thär mädh meenar och emädan såszom Jöns Folkaszon föregifuer
sigh icke hafua någon fullmacht af wälb: fruen i then saken
att swara, ty blifuer thär medh så wida opszatt.
Sammadagh begiärade welb: reut: Johan Person Gyl
lenswärdh att Flattinge skogh måtte förbuden blifua att ingen eho
han är må unnerstå sigh thär något bährande trää att hugga häl
ler fälla så länge skogen oskifft är förståendes att ther finnas
några hemman som till cronan äro behåldne huilkas interesse
måste tagas i noga acht, sådan begiäran rätten och nämbden
icke hafuer kunnat utheszlå uthan funnet skiäligt.
Sammadagh bleff beuilliat och förordnat att länsmannen
Swen Larszon i Moanäs skall taga nämbdemännerna Pär
Månszon i Biärszaridh och Arfuedh i Wiggåsza såszom och 2
andra godhe män medh sigh och förfahra och ransaka om thät
krakeell som Erlandh i Baszaråes och Anders Thorszon i Bö
ke hafua sin emillan om kiärehygge i skogen och således
jämka them emillan som rätt och förswarliget ähr.
Swen Perszon i Skiäckarph een solldate corporall framkom
för rätta huilken nu i förledne miszommar kom heem och
hadhe waret borte i 13 åhr i fiendelandh och emädan han war
borto stadder hafuer hans moerbroer Erlandh i Skiäkkarph
försålt och tingskiött 12 skiäppeland jord ther sammastädes
39r
som be:te Erandz egen arffwaiordh war till häradzprophoszen
Joen Nilszon i Stackarph, Swen Pärszon föregifuer för thet eena
att tå han bortreeste på togh war hans morbroder honom 12
dr skyldigh och som Swen säjer skall han Erlandh hafua satt ho
nom 4 skiäppelandh i pant för samma 12 dr, för thät andra
att såszom thänne Swen är Erlandhz morbroersohn wille han wa
ret nämpst dhem att lösza och inbyrde men såszom att Erlandh
hafuer måst sälja jorden för stor nödh och trångemåhll seer rätten
intet medh huadh fogh och skiäll Suen Pärszohn skall hafua något
thär oppå att åthala, emädan Jon Nielszon för några åhr sedan
hafuer fått thär oppå fasta och lagafångh.
Päder Gunmundzon i Biärsarydh framkom och klagade öffuer
Joen Nilszon i Stackarph, Swen Pärszon föregifuer för thet eena
att tå han bortreeste på togh war hans morbroder honom 12
dr skyldigh och som Swen säjer skall han Erlandh hafua satt ho
nom 4 skiäppelandh i pant för samma 12 dr, för thät andra
att såszom thänne Swen är Erlandhz morbroersohn wille han wa
ret nämpst dhem att lösza och inbyrde men såszom att Erlandh
hafuer måst sälja jorden för stor nödh och trångemåhll seer rätten
intet medh huadh fogh och skiäll Suen Pärszohn skall hafua något
thär oppå att åthala, emädan Jon Nielszon för några åhr sedan
hafuer fått thär oppå fasta och lagafångh.
Päder Gunmundzon i Biärsarydh framkom och klagade öffuer
Niels j Krogzhult, at han hafuer slaget ihiäll hans häst, huilket
hände sigh at thänne päders häst war kommen ihoop me pä-
ders häst j Håkanhult och wore samman och slogos, när nu
Niels j Krogshult thet sågh lopp han till och togh een Stake j han-
den at skillia them åth, och råkadhe intet bätter, ähn Niels slogh
päders häst een slängh, ther aff hästen dödh bleff, parterna
blefue förljckte och Niels tilsade päder gunmundzson 1 koo och
1 Suensk dlr medh hooprächta händer, dher medh dhe giorde affträdh.
Knutt Person i Raterydh framkom och sigh beswärade att han
för 11 åhr sedan tiänte hoes Gunne i Näglinge och blef intet be
thalt sin löhn, nu kommer Knut och kräfier återstående löhnen
aff Swen i Moanäes huilken hafuer fått sahl: Gunnas effter
lefuerska förmenandes att han honom bethala skall och emädan
såsom nu så många åhr sedan äre förlupne och nu hafuer
huarken skiäll häller beskiedd till samma fordrande, ty fin
ner rätten skiäligt att säja Suen Larszon fri för Knutz
åthall.
Knutt Person i Raterydh framkom och sigh beswärade att han
för 11 åhr sedan tiänte hoes Gunne i Näglinge och blef intet be
thalt sin löhn, nu kommer Knut och kräfier återstående löhnen
aff Swen i Moanäes huilken hafuer fått sahl: Gunnas effter
lefuerska förmenandes att han honom bethala skall och emädan
såsom nu så många åhr sedan äre förlupne och nu hafuer
huarken skiäll häller beskiedd till samma fordrande, ty fin
ner rätten skiäligt att säja Suen Larszon fri för Knutz
åthall.
39v
Giermundh Månson J Ronborna klagar att Jönß larson i Ångell-
stadh huilken nu j åhr är dödh blefuen, war honom 3 Rdr skyldigh för-
länta päningar och ½ tunna rågh dhes föruthan, och hafuer j förstonne
brukt ½ skiäppelandh Jordh j leje, Nu berättas at förbe:te Jöns är
dödh i största fattigdom att intzet fins effter honom uthan allenast litet
Jordh och then är och pantsatt till päder pärßon j biärßerjdh, elliest
är intet annat att tillgåå, uthan åthskillige månge och store giäll
rätten kan icke skillia giermundh ifrån giället uthan dömma honom
thet till så wida thet kan finnas något enär alla giällenärerna
hafua låtet antechnat huar sin skull och kan j så måtto pröfuas
huadh hwar kräfia hafuer och briste så sliekt af marker som marker som
lagh säjer, så för then eena som then andra.
Gunmund Håkonson i Staffsiö och Nielsz Håkonson i Or
bärgh framkomme och beswärade sigh öfuer theras morbröder Jacob
och Lars i Hedestorph om 3 punda ränta som theras morbröder
bruka, huaruthinnan the effter theras moder som them till arfz medh the
andre morbröder och morsystrar äro tillfallne, altszå råddes och
förmantes bådhe Jacob och Lars i Hedesztorp att the förnöja ofuanbe:te
sina söstersohner att effter theras dödh storre widlyfftigheet emil
lan theras och sösterbarnen icke må inritat blifua.
Mårten i Näglinge och Nielsz Håkonson i Orbergh framkomme
och disputerade om een ducat the hadhe kiöpslaget om, Niels hadhe
oplåtet Mårten ducaten för 11 marker, 9 marker hafuer Niels opburet
och 2 marker restera ännu på be:te ducat och effter Mårten föregifuer
att han togh ducaten på pantewijs, altszå blef Mårten af retten be
falt att owägerligen bethala Niels Håkonszon samma resterande
2 marker.
Larsz i Kiällsiöa och Jönsz Swenson i Wärmsiöa h:s n:de h:r Ture
Sparres frelszebönder framkommo för rätten och besuärade sigh att
såszom dhe nu 1655 måtte swara till knecht och altszå leigde de en
Gunmund Håkonson i Staffsiö och Nielsz Håkonson i Or
bärgh framkomme och beswärade sigh öfuer theras morbröder Jacob
och Lars i Hedestorph om 3 punda ränta som theras morbröder
bruka, huaruthinnan the effter theras moder som them till arfz medh the
andre morbröder och morsystrar äro tillfallne, altszå råddes och
förmantes bådhe Jacob och Lars i Hedesztorp att the förnöja ofuanbe:te
sina söstersohner att effter theras dödh storre widlyfftigheet emil
lan theras och sösterbarnen icke må inritat blifua.
Mårten i Näglinge och Nielsz Håkonson i Orbergh framkomme
och disputerade om een ducat the hadhe kiöpslaget om, Niels hadhe
oplåtet Mårten ducaten för 11 marker, 9 marker hafuer Niels opburet
och 2 marker restera ännu på be:te ducat och effter Mårten föregifuer
att han togh ducaten på pantewijs, altszå blef Mårten af retten be
falt att owägerligen bethala Niels Håkonszon samma resterande
2 marker.
Larsz i Kiällsiöa och Jönsz Swenson i Wärmsiöa h:s n:de h:r Ture
Sparres frelszebönder framkommo för rätten och besuärade sigh att
såszom dhe nu 1655 måtte swara till knecht och altszå leigde de en
40r
wedh nampn Håkon Jönszon i Bolmstadh och blefue sams medh honom om
80 rdr i lejomåhlet huilket soldaten intet nekar till att han och them re
deligen betalt är siste päningh medh then förste, och icke allenast samma
80 rdr uthan och thär ofuan oppå gifuet honom 2 tunnor rågh till förbät
tringh och på thet förbe:te leegde knecht Håkon Jönszon skulle sigh ährli
gen i knechtatiänsten förhålla ginge thäsze efftersch:ne i loff och löffte
för honom, nembl: Trotte Jonszon i Rateridh, Olof Pärszon ibm, Hans
Anderszon i Bolmstadh, Lars Jönszon i Sallewara medh sådan beskiedd
att hwar then leegde rymmer skulle the skaffa een annor karll i stället
igen, thät the och i thänne dagh löfftesmännerna här för sittiande rätten
bekiänt hafua, nu är soldatens meningh att han åter will öka lejomå
let medh 20 rdr öfuer ähn thet the förste gångh blefue sams om huilket
rätten och nämbden intet gilla kundhe uthan han måste låtha sigh åthnöja
effter thet första contractet och hafue ingen macht förbe:te bönder
ther uthöfuer att afftwinga.
Elin Håkons dötter i Näes klagar öffwer sin gårdman Andersz Håkon
szon å frelsze att han hafuer slaget henne 5 yxahammars hugg huilket
skall wara förorsakat aff thet Elin tiurede een koo i ofren wedh
een kållgårdz giärdeszgårdh, så och annat krakeell som föll emillan
Elin och Anders och omsider blef intet bätter till råda ähn Anders
mötte Elin i giärdet een gångh tå wredan medh allonne uthbrast och
som länszmannen Börje i Quäniarp wittnar sampt häradz prophos
sen Jon gnällingh huilka skadan synt hadhe, hadhe hon fått ett full
såra armen och 2 kiöttszåer, therföre Anders blef saekfelt effter
thet 6 och 10 Cap: i Såram B: och för 2 slänger af samma yxahammar effter
thet 13 Cap: i Såram B: huart 3 marker är 6 marker, summa tilhopa 38 marker.
f: huszbonden 12 marker 5 1/4 öre
målszäganden 12 marker 5 1/4 öre
häradzhöfdh 6 marker 2 18
häradet 6 marker 2 18
Och för hännes swedha och wärk loffwadhe och tilsadhe An
ders hänne 5 dr sm:t.
80 rdr i lejomåhlet huilket soldaten intet nekar till att han och them re
deligen betalt är siste päningh medh then förste, och icke allenast samma
80 rdr uthan och thär ofuan oppå gifuet honom 2 tunnor rågh till förbät
tringh och på thet förbe:te leegde knecht Håkon Jönszon skulle sigh ährli
gen i knechtatiänsten förhålla ginge thäsze efftersch:ne i loff och löffte
för honom, nembl: Trotte Jonszon i Rateridh, Olof Pärszon ibm, Hans
Anderszon i Bolmstadh, Lars Jönszon i Sallewara medh sådan beskiedd
att hwar then leegde rymmer skulle the skaffa een annor karll i stället
igen, thät the och i thänne dagh löfftesmännerna här för sittiande rätten
bekiänt hafua, nu är soldatens meningh att han åter will öka lejomå
let medh 20 rdr öfuer ähn thet the förste gångh blefue sams om huilket
rätten och nämbden intet gilla kundhe uthan han måste låtha sigh åthnöja
effter thet första contractet och hafue ingen macht förbe:te bönder
ther uthöfuer att afftwinga.
Elin Håkons dötter i Näes klagar öffwer sin gårdman Andersz Håkon
szon å frelsze att han hafuer slaget henne 5 yxahammars hugg huilket
skall wara förorsakat aff thet Elin tiurede een koo i ofren wedh
een kållgårdz giärdeszgårdh, så och annat krakeell som föll emillan
Elin och Anders och omsider blef intet bätter till råda ähn Anders
mötte Elin i giärdet een gångh tå wredan medh allonne uthbrast och
som länszmannen Börje i Quäniarp wittnar sampt häradz prophos
sen Jon gnällingh huilka skadan synt hadhe, hadhe hon fått ett full
såra armen och 2 kiöttszåer, therföre Anders blef saekfelt effter
thet 6 och 10 Cap: i Såram B: och för 2 slänger af samma yxahammar effter
thet 13 Cap: i Såram B: huart 3 marker är 6 marker, summa tilhopa 38 marker.
f: huszbonden 12 marker 5 1/4 öre
målszäganden 12 marker 5 1/4 öre
häradzhöfdh 6 marker 2 18
häradet 6 marker 2 18
Och för hännes swedha och wärk loffwadhe och tilsadhe An
ders hänne 5 dr sm:t.
40v
Ähn Anders för han aff motwilligheet i stycken sönder skaer ett rep
koen stodh tiudrat medh 3 marker.
f: huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
Sammadagh bleff häradzprophiszen Jon Gnellingh alfwarligen
pålagt och befahlat att taga Niels Pärszon i Ikornarp i nögachtigh
borgen till nästa tingh för thet han skall hafua stött Faje i Jungfru
gården i ett giästebudh i Ikornarp i sidan medh een stake effter huilket
stötandhe förbe:te Faje skall wara blefuet hans dödz bahna.
Päder Sewedszon i Ångelstadh och hans broder Gudmundh besuä
radhe sigh öfuer sina gårdbönder Anders och Anders Pärszon om een
fåll som the tuista om och bägge Anderszer hafua een fåll intaget
på swinagatun huilken fåll snarast sagt hafuer waret inne i
häffdh i manna minne och bägge bröderna förmena sigh blifua deelach
tige hwar till rätten finner inga skiäll att bryta samma häffdh.
Swen i Näes bleff saekfäldt för han icke swaradhe Lars i
Borszna 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
koen stodh tiudrat medh 3 marker.
f: huszbonden 1 marker
målszäganden 1 marker
häradzhöfdh ½ marker
häradet ½ marker
Sammadagh bleff häradzprophiszen Jon Gnellingh alfwarligen
pålagt och befahlat att taga Niels Pärszon i Ikornarp i nögachtigh
borgen till nästa tingh för thet han skall hafua stött Faje i Jungfru
gården i ett giästebudh i Ikornarp i sidan medh een stake effter huilket
stötandhe förbe:te Faje skall wara blefuet hans dödz bahna.
Päder Sewedszon i Ångelstadh och hans broder Gudmundh besuä
radhe sigh öfuer sina gårdbönder Anders och Anders Pärszon om een
fåll som the tuista om och bägge Anderszer hafua een fåll intaget
på swinagatun huilken fåll snarast sagt hafuer waret inne i
häffdh i manna minne och bägge bröderna förmena sigh blifua deelach
tige hwar till rätten finner inga skiäll att bryta samma häffdh.
Swen i Näes bleff saekfäldt för han icke swaradhe Lars i
Borszna 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
41r
Anno 1655 debn 5 Octob: höltz tingh i Sunner
bo häradt i Tånneridh, närwarandes i häradzfougdens ställe ehrligh
och wäll:t Jacob Bråddaszon i Markaridh sampt eedszworen nämbdh.
Andersz Person i Åmott fullmyndigh på sin systers Kirstin Persz
dötters wägnar och tingskiötte Niels Jönszon i Haneba och hans hust:
Ingeborgh Pärs dötter 1/8 i Hulegården i Haneba för 47 ½ dr sm:t.
I lika måtto är och Anders Person fulmyndigh på sin systers Kir
stin Pärs dötters wägnar och tingskiötte Jöns Nielszon och hans
hustru Augda Niels dötter 1/8 i Hulegården i Haneba och therföre
opburet 47 ½ dr sm:t.
Sammadagh sakfeltes Nielsz Person i Åhrhult å skatta ogifft
drängh för mökränkningh medh Botell Pärs dötter effter thet 3 Cap: i
Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och thes föruthan lofuadhe han hänne 1 koo i förlikningh för sin förne
dringh.
Nielsz Jonson i Högahollma ogifft drängh belägrat een löeskåhna
och skiöka Karin Johans dötter saekfeltes 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
bo häradt i Tånneridh, närwarandes i häradzfougdens ställe ehrligh
och wäll:t Jacob Bråddaszon i Markaridh sampt eedszworen nämbdh.
| Nämbden | ||
| Joen i Snälszböke | Arfuedh i Wiggåsza | Joen i Bärgheem |
| Joen i Rydh | Simon i Wästrhult | Pär i Skinnerszböke |
| Joen i Iffla | Päder i Bärgheem | Gunne i Bodha |
| Åke i Åhrhult | Niels i Ulfbärga | Päder i Torph |
Andersz Person i Åmott fullmyndigh på sin systers Kirstin Persz
dötters wägnar och tingskiötte Niels Jönszon i Haneba och hans hust:
Ingeborgh Pärs dötter 1/8 i Hulegården i Haneba för 47 ½ dr sm:t.
I lika måtto är och Anders Person fulmyndigh på sin systers Kir
stin Pärs dötters wägnar och tingskiötte Jöns Nielszon och hans
hustru Augda Niels dötter 1/8 i Hulegården i Haneba och therföre
opburet 47 ½ dr sm:t.
Sammadagh sakfeltes Nielsz Person i Åhrhult å skatta ogifft
drängh för mökränkningh medh Botell Pärs dötter effter thet 3 Cap: i
Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och thes föruthan lofuadhe han hänne 1 koo i förlikningh för sin förne
dringh.
Nielsz Jonson i Högahollma ogifft drängh belägrat een löeskåhna
och skiöka Karin Johans dötter saekfeltes 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
41v
Länszmannen well:t Jacob Bråddason tingförde Clemet Tuffwaszon i
Åhrhult å skatta ogifft drängh och blef anklagat hafua besoffwit Bo
tell Olofz dötter een löszkåhna och skiöka huilken är lupen åth
Danmark, thätta lönskeläge bekiänner drängen men länszmannen be
rättadhe att ett löst thall är ebland folck kommet att drängsens fadher
Tufwe Larszon skall och hafua samma löeszkåhna häfdat och belä
grat män thär till är huarken skiäll häller beskiedd uthan allenast
så ett förfluget munnetahll och ryckte hafuer stått till een tidh
doch finnes ingen man häller quinna ungh häller gammull som sådant
will häller kan beuisa för thänne gången, grannar och någrannar
betyga och på hans sidha att thätta är fadren blefuet een opdich
tat lögn påkommet och hwar thätta till eedgångh behöfdes låta
dhe sigh förnimma att hon kommer oförföhrat laggångh åstadh
huilket hafuer fallet rätten och nämbden betenkliget på ett
sådant obeuiszliget sätt eenom till laggångh pålägga, therföre
blef ähnnu widare opsatt om några bättre skiäll och beskiedd kun
de framkomma och Tufue Larszon kan öfuertygat blifua men
drängen Clemet Tufuason sakfältes för lönskeläge 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Framkommer och framdeles några bettre skiäll och beskiedd om Tuffue
Larszon ähnnu man aff weet tå blifue thet saek om sigh.
Länszmannen Päder Höek i Linnefalla framkom och gaff till
kiänna huruledes een hans sochnadrängh Bängt Pärszon i Klädde
kulla är kommet ett löst squaller och ryckte oppå för een koo
som är funnen i marken uthom landreenan och waret kastat
måes öfuer samma kookråp dher then funnen lågh och huden affla
gen, nu hafua några miszgynnare giort sigh giszningar om thän
ne Bängt Pärszon som skulle han waret then sandskyllige som sam
ma koo hafuer skolat stulet och huden afflaget men thär till
är huarken skiäll häller beskiedd uthan blefuen således aff een
Åhrhult å skatta ogifft drängh och blef anklagat hafua besoffwit Bo
tell Olofz dötter een löszkåhna och skiöka huilken är lupen åth
Danmark, thätta lönskeläge bekiänner drängen men länszmannen be
rättadhe att ett löst thall är ebland folck kommet att drängsens fadher
Tufwe Larszon skall och hafua samma löeszkåhna häfdat och belä
grat män thär till är huarken skiäll häller beskiedd uthan allenast
så ett förfluget munnetahll och ryckte hafuer stått till een tidh
doch finnes ingen man häller quinna ungh häller gammull som sådant
will häller kan beuisa för thänne gången, grannar och någrannar
betyga och på hans sidha att thätta är fadren blefuet een opdich
tat lögn påkommet och hwar thätta till eedgångh behöfdes låta
dhe sigh förnimma att hon kommer oförföhrat laggångh åstadh
huilket hafuer fallet rätten och nämbden betenkliget på ett
sådant obeuiszliget sätt eenom till laggångh pålägga, therföre
blef ähnnu widare opsatt om några bättre skiäll och beskiedd kun
de framkomma och Tufue Larszon kan öfuertygat blifua men
drängen Clemet Tufuason sakfältes för lönskeläge 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Framkommer och framdeles några bettre skiäll och beskiedd om Tuffue
Larszon ähnnu man aff weet tå blifue thet saek om sigh.
Länszmannen Päder Höek i Linnefalla framkom och gaff till
kiänna huruledes een hans sochnadrängh Bängt Pärszon i Klädde
kulla är kommet ett löst squaller och ryckte oppå för een koo
som är funnen i marken uthom landreenan och waret kastat
måes öfuer samma kookråp dher then funnen lågh och huden affla
gen, nu hafua några miszgynnare giort sigh giszningar om thän
ne Bängt Pärszon som skulle han waret then sandskyllige som sam
ma koo hafuer skolat stulet och huden afflaget men thär till
är huarken skiäll häller beskiedd uthan blefuen således aff een
42r
hooph affwundz människor uthfördt huilket kyrckoheerden och länsz
mannen ther sammastädes medh några andra ährlige dannemän beuittna
att thet är honom een opdichtat lögn påkommet, ty såsom thätta
bofuastycket är händt och skiedt wedh gräntzen och många saka
bofuar och skiälmar hålla sigh thär uth medh, dherföre är owist
hwem som samma bofuastycke skall hafua föröfuat men aff
ofuan berörde skiäll blifuer Bängt Pärszon för samma ryckte och
munnethall fridömbdh och friärkiändh och ingen må honom wedh lagh
liget straf tilgiörandes sådant tiluita och förekasta.
Swen Tuffwason i Kiöphult klagar öffwer sin gårdman Jöns
Matzon att hans boskaph och hästa creatur hafuer giort honom een
stoer skadhe een deell på gräsz, een deell på een hafre aker och Suen
säjer att han togh tuenne hans stodh i ängen och dhem togh fatt och sat
te dhem in i huus, Jöns säger att han om afftonen hälladhe sina cre
atur på gatun men att dhe kommo in i ängen war igänom theras
egen onda giärdeszgårdh och Jönszas piga togh uth creaturen uthur
huszet om morgonen att kiöra medh och kunde fögo waret een
fampn höö Swen fick skadhe på och mycket annat fikfakk Suen
klagar öfuer, thätta blef remitterat på några goda owälda män
att komma heem till them och förhöra och bilägga theras osämja
och föreena them på och sedan sättia them ett wite emillan.
Swen Tuffwason i Kiöphult och hans broder Nielsz Tuffua
szon i Tormanszbögdh framkomme för rätten och kifuadhe så nu som
tilförne förmedelst een gammull inritat affwundh them länge
hafuer waret emillan, Swen klagar att Niels unsadhe honom några
gånger på lifuet, såszom och hafuer honom högeligen misztänkt att
willia satt eldh på Swens huus och bränt op honom om natta
tidh, tilfället och orsaken Suen så grofft hafuer fått till dhenna bro
der sin är sålunda beskaffat, Thät hände sigh seent om een affton
tå folcket i gården war gånget till sängz war thenne Niels i Tor
manszbögdh gången till Kiöphult ehuadh ährende han tijt hadhe
mannen ther sammastädes medh några andra ährlige dannemän beuittna
att thet är honom een opdichtat lögn påkommet, ty såsom thätta
bofuastycket är händt och skiedt wedh gräntzen och många saka
bofuar och skiälmar hålla sigh thär uth medh, dherföre är owist
hwem som samma bofuastycke skall hafua föröfuat men aff
ofuan berörde skiäll blifuer Bängt Pärszon för samma ryckte och
munnethall fridömbdh och friärkiändh och ingen må honom wedh lagh
liget straf tilgiörandes sådant tiluita och förekasta.
Swen Tuffwason i Kiöphult klagar öffwer sin gårdman Jöns
Matzon att hans boskaph och hästa creatur hafuer giort honom een
stoer skadhe een deell på gräsz, een deell på een hafre aker och Suen
säjer att han togh tuenne hans stodh i ängen och dhem togh fatt och sat
te dhem in i huus, Jöns säger att han om afftonen hälladhe sina cre
atur på gatun men att dhe kommo in i ängen war igänom theras
egen onda giärdeszgårdh och Jönszas piga togh uth creaturen uthur
huszet om morgonen att kiöra medh och kunde fögo waret een
fampn höö Swen fick skadhe på och mycket annat fikfakk Suen
klagar öfuer, thätta blef remitterat på några goda owälda män
att komma heem till them och förhöra och bilägga theras osämja
och föreena them på och sedan sättia them ett wite emillan.
Swen Tuffwason i Kiöphult och hans broder Nielsz Tuffua
szon i Tormanszbögdh framkomme för rätten och kifuadhe så nu som
tilförne förmedelst een gammull inritat affwundh them länge
hafuer waret emillan, Swen klagar att Niels unsadhe honom några
gånger på lifuet, såszom och hafuer honom högeligen misztänkt att
willia satt eldh på Swens huus och bränt op honom om natta
tidh, tilfället och orsaken Suen så grofft hafuer fått till dhenna bro
der sin är sålunda beskaffat, Thät hände sigh seent om een affton
tå folcket i gården war gånget till sängz war thenne Niels i Tor
manszbögdh gången till Kiöphult ehuadh ährende han tijt hadhe
42v
kan man egentligen icke weeta uthan som han föregifuer och säjer wille
han skaffa sigh lite löpe af then andre broer sin som bodde thär i gården
at giöra ost mädh, när nu Swen hörde hunden skiälla gick han uth och see hwem
ther war å färdhe och medh flit söekte thär effter och omsider fant broer sin
Nielsz krypandes emellan tuenne huus uthj een smutt och hadhe klädt aff
sigh thet eena byxeparet och hängt them afsides uthj ett gammalt huus
och i så måtto talte thänne Swen Tufuaszon broer sin Niels hårdt till
och hadhe achtat gifuet honom några yxahammars slängar aff een
yxa han hadhe i handen, doch liekwäll kom han ifrån honom oslagen
dhen gången och om morgonen brodren Suen som bodde thär i gården
infölle några tanckar om thänne broer sin Niels huadh han hadhe
achtat att giöra thär om natten och omsider om morgonen thär
han fant hans wallmans byxor hängiandes sammanbundne nedh
wedh knäen medh kastatåter, fant han och thär hoes een långh dragen
kniff och några sticker såszom och een törr swamp huadh han nu
hadhe hafft i sinnet medh samma instrumenter om natten att förrätta
antingen att stiäla häller brenda op gården så war thät eendera
deelen, nu föreslogh rätten thenne Niels Tufuaszon om han trodde
sigh till att fästa lagh att han icke war tijt gången på sätt och wijs
att willia skadha giöra och oansedt han liekuell här till nekar
så är han doch liekuell illa troendes af huar man och alla gifua
honom ett ont lofordh, för thet andra ehuru wäll rätten medh honom för
sökt hafuer om han kan sigh befria som förbe:t är så kommer han intet
någon laggångh åstadh huarföre han blef saekfält för thenne gången
effter thet 1 Cap: i Eedzöre B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och förbe:te Niels Tuffwaszon blef nu så åthwarnat att huar han
kommer öfftare igen medh flere klagemåhll uthöfuer sigh tå
skall hans bedriffter thet eena medh thet andra för then kongl:
håffrätt blifua tilkiänna gifuet.
han skaffa sigh lite löpe af then andre broer sin som bodde thär i gården
at giöra ost mädh, när nu Swen hörde hunden skiälla gick han uth och see hwem
ther war å färdhe och medh flit söekte thär effter och omsider fant broer sin
Nielsz krypandes emellan tuenne huus uthj een smutt och hadhe klädt aff
sigh thet eena byxeparet och hängt them afsides uthj ett gammalt huus
och i så måtto talte thänne Swen Tufuaszon broer sin Niels hårdt till
och hadhe achtat gifuet honom några yxahammars slängar aff een
yxa han hadhe i handen, doch liekwäll kom han ifrån honom oslagen
dhen gången och om morgonen brodren Suen som bodde thär i gården
infölle några tanckar om thänne broer sin Niels huadh han hadhe
achtat att giöra thär om natten och omsider om morgonen thär
han fant hans wallmans byxor hängiandes sammanbundne nedh
wedh knäen medh kastatåter, fant han och thär hoes een långh dragen
kniff och några sticker såszom och een törr swamp huadh han nu
hadhe hafft i sinnet medh samma instrumenter om natten att förrätta
antingen att stiäla häller brenda op gården så war thät eendera
deelen, nu föreslogh rätten thenne Niels Tufuaszon om han trodde
sigh till att fästa lagh att han icke war tijt gången på sätt och wijs
att willia skadha giöra och oansedt han liekuell här till nekar
så är han doch liekuell illa troendes af huar man och alla gifua
honom ett ont lofordh, för thet andra ehuru wäll rätten medh honom för
sökt hafuer om han kan sigh befria som förbe:t är så kommer han intet
någon laggångh åstadh huarföre han blef saekfält för thenne gången
effter thet 1 Cap: i Eedzöre B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och förbe:te Niels Tuffwaszon blef nu så åthwarnat att huar han
kommer öfftare igen medh flere klagemåhll uthöfuer sigh tå
skall hans bedriffter thet eena medh thet andra för then kongl:
håffrätt blifua tilkiänna gifuet.
43r
Sammadagh framkom för retta Päder Bengtzon i Åhrhult och gaff tillkien
huruledes han för 2 åhr sedan leigde för sin sohn Niels Pärszohn een förbårgat
man Segfredh Mårtenszohn be:dh i knechtatiänsten och bleff sams medh honom
om lejomåhlet thet han skulle haffwa 80 dr sm:t, een maatsäck om 4 lb
maat, 1 paer stöfflar. 1 paer strumpor och 1 skiorta, huilka päningar fa
dren Päder Bängtzon i Åhrhult uthloffwadhe på tränne terminer att betha
la och när kiöpet således giort och slutat war ginge dhe till Mar
karydh 1653 d 2 Maij och läte författa ett skriffteliget contract
huruledes the wore öfuereens bleffne, underskrefuet medh nampn
och bomärke att sådant obråtzligen hållas skulle, nembl: först aff
Segfredh Mårenszon sielff medh sitt eget underskrefuet nampn och
bomerke, såszom och af Anders Månszon i Nåtalt, Påfuell Gum
maszohn i Tånnerydh huilka ginge i loff och löffte för Sefredh Mår
tenszohn thet han skulle troligen tiäna och så frampt han rymbdhe schulle
the skaffa een knecht i stället igen och hålla honom Päder Bängtzon
skadeszlöes för sin sohn, för thät andra förplichtadhe och förbe:te
löfftesmän sigh uthj sitt contract som the sin emillan giorde thet förbe:te
Segfredh Mårtenszon icke schulle åkra heller öka fyrck häller
fyrkz wärde mehr ähn sielfua summan effter första contractet
huilken summa Segfredh Mårtenszon then siste päningh mädh then för
sta ährligen och redeligen opburet och bekommet hafuer och till
yttermehra wiszo att sålunda wara emillan förbe:te parter aff
handlat äro efftersch:ne ther uthöfuer till wittne kalladhe, länszman
nen wäll:t Jacob Bråddaszohn i Markarydh medh sitt nampn och
signäte, Tufue Larszon i Åhrhult, Päder Suenszon i Åhrhult och
Swen Nielszon i Häszlehult medh sina nampn och bomerke, Thätta
oärachtat tildrogh sigh nästa generall munstringh thär effter som
höltz i Wexiö och thänne Segfredh Mårtenszon huilken lejomåhlet
opburet hadhe skulle blifua opburen för Päder Bängtzons sohn
giorde Segfredh sigh motwilligh och treskades så att Pär Bengtzon
måtte åter öka på lejomåhlet förr ähn som han fick honom fram
på munsterplatzen medh 20 dr sm:t, thätta låter nu Per Bängtzon
wara i sitt wärde men nu i sommar hafuer thenne Sefredh Mårtenszon
åter gået till nödgat och trugat förbe:te Pär Bängtzon ett paer
oxar ifrån.
huruledes han för 2 åhr sedan leigde för sin sohn Niels Pärszohn een förbårgat
man Segfredh Mårtenszohn be:dh i knechtatiänsten och bleff sams medh honom
om lejomåhlet thet han skulle haffwa 80 dr sm:t, een maatsäck om 4 lb
maat, 1 paer stöfflar. 1 paer strumpor och 1 skiorta, huilka päningar fa
dren Päder Bängtzon i Åhrhult uthloffwadhe på tränne terminer att betha
la och när kiöpet således giort och slutat war ginge dhe till Mar
karydh 1653 d 2 Maij och läte författa ett skriffteliget contract
huruledes the wore öfuereens bleffne, underskrefuet medh nampn
och bomärke att sådant obråtzligen hållas skulle, nembl: först aff
Segfredh Mårenszon sielff medh sitt eget underskrefuet nampn och
bomerke, såszom och af Anders Månszon i Nåtalt, Påfuell Gum
maszohn i Tånnerydh huilka ginge i loff och löffte för Sefredh Mår
tenszohn thet han skulle troligen tiäna och så frampt han rymbdhe schulle
the skaffa een knecht i stället igen och hålla honom Päder Bängtzon
skadeszlöes för sin sohn, för thät andra förplichtadhe och förbe:te
löfftesmän sigh uthj sitt contract som the sin emillan giorde thet förbe:te
Segfredh Mårtenszon icke schulle åkra heller öka fyrck häller
fyrkz wärde mehr ähn sielfua summan effter första contractet
huilken summa Segfredh Mårtenszon then siste päningh mädh then för
sta ährligen och redeligen opburet och bekommet hafuer och till
yttermehra wiszo att sålunda wara emillan förbe:te parter aff
handlat äro efftersch:ne ther uthöfuer till wittne kalladhe, länszman
nen wäll:t Jacob Bråddaszohn i Markarydh medh sitt nampn och
signäte, Tufue Larszon i Åhrhult, Päder Suenszon i Åhrhult och
Swen Nielszon i Häszlehult medh sina nampn och bomerke, Thätta
oärachtat tildrogh sigh nästa generall munstringh thär effter som
höltz i Wexiö och thänne Segfredh Mårtenszon huilken lejomåhlet
opburet hadhe skulle blifua opburen för Päder Bängtzons sohn
giorde Segfredh sigh motwilligh och treskades så att Pär Bengtzon
måtte åter öka på lejomåhlet förr ähn som han fick honom fram
på munsterplatzen medh 20 dr sm:t, thätta låter nu Per Bängtzon
wara i sitt wärde men nu i sommar hafuer thenne Sefredh Mårtenszon
åter gået till nödgat och trugat förbe:te Pär Bängtzon ett paer
oxar ifrån.
43v
Rättens förklaringh är thänne att contractet ärkiännes som thät i bookstaff
wen innehåller gået och krafftigt och dömma löfftesmännerna An
ders Månszon i Nåtalt och Påffwell i Tånneridh wara skyldiga
att wedergiälla Päder Bängtzpn i Åhrhult sina oxar eller theras
wärde effter miäteszmanna ordom igen, såszom och måste löfftes
männerna hålla Pär Bängtzon skadeszlöes för widare öfuerwåldh
aff förbe:te Segfredh Mårtenszohn, jämwäll och om Segfredh Mår
tenszohn rymmer aff knechtatiänsten tå skolla löfftesmännerna
wara plichtige och skyldige att swara cronan till een karll i
stället igen.
Päder Nielszon i Eeköna een soldatt framkom och kiärade att nu
i Maje månadt näst förledne togh Lars Nielszon i Groaridh till le
jo een koo aff honom till Mickelszmäszo, nu bar intet lyckan bättre
uthan koen kom oförseandes bort uthj een ådra i ett kiärr
och satte sigh nedh och bleff dödh liggandes, nu är soldatens me
ningh att han alt thätta oärachtat koen emot Larszas uillie
bleff dödh will hafua een koo igen, parterna förliektes och
Lars tilsadhe Päder Nielszon 9 marker sm:t till sin skades oprättelsze
och huden byta dhe sigh emillan halfparten hwar.
Päder Nielson i Mistrhult framkom för retta och beswärade
sigh huruledes Suen Nielszon i Eeköna hafuer låtet förkomma ett
fodernöt een ungh stut på annat åhret för honom, nu före
gifuer Swen Nielszon att han esomofftast hafuer låtet bådhe leeta
och liusza närr och fiärran effter samma stut och kan intet igen
spörjas, Suen tilsadhe Peder Nielszohn 3 marker silffuermynt
till oprättelsze och thär medh bleffwe dhe förliekte så
frampt stuten fåes icke igen.
wen innehåller gået och krafftigt och dömma löfftesmännerna An
ders Månszon i Nåtalt och Påffwell i Tånneridh wara skyldiga
att wedergiälla Päder Bängtzpn i Åhrhult sina oxar eller theras
wärde effter miäteszmanna ordom igen, såszom och måste löfftes
männerna hålla Pär Bängtzon skadeszlöes för widare öfuerwåldh
aff förbe:te Segfredh Mårtenszohn, jämwäll och om Segfredh Mår
tenszohn rymmer aff knechtatiänsten tå skolla löfftesmännerna
wara plichtige och skyldige att swara cronan till een karll i
stället igen.
Päder Nielszon i Eeköna een soldatt framkom och kiärade att nu
i Maje månadt näst förledne togh Lars Nielszon i Groaridh till le
jo een koo aff honom till Mickelszmäszo, nu bar intet lyckan bättre
uthan koen kom oförseandes bort uthj een ådra i ett kiärr
och satte sigh nedh och bleff dödh liggandes, nu är soldatens me
ningh att han alt thätta oärachtat koen emot Larszas uillie
bleff dödh will hafua een koo igen, parterna förliektes och
Lars tilsadhe Päder Nielszon 9 marker sm:t till sin skades oprättelsze
och huden byta dhe sigh emillan halfparten hwar.
Päder Nielson i Mistrhult framkom för retta och beswärade
sigh huruledes Suen Nielszon i Eeköna hafuer låtet förkomma ett
fodernöt een ungh stut på annat åhret för honom, nu före
gifuer Swen Nielszon att han esomofftast hafuer låtet bådhe leeta
och liusza närr och fiärran effter samma stut och kan intet igen
spörjas, Suen tilsadhe Peder Nielszohn 3 marker silffuermynt
till oprättelsze och thär medh bleffwe dhe förliekte så
frampt stuten fåes icke igen.
44r
Länszmannen Päder Höek i Linnefälla tingförde Anna Nielsz
dötter i Steenszhult ogifft huilken står haffwandhe här för rätten och
gifuer skull att Niels Johanszohn i Harphollma een soldat huil
ken är commenderat på tågh skall wara barnafadher, thätta blifuer
opsatt till kåhnan hafuer födt barn och blifuer ransakat om een
annor barnafadher icke kan opwachna.
Larsz i Ängabek klagar öffwer Håkon i Haghult att han nu
i sommars hafuer slaget ett lasz höö ifrån honom, så hafua och bägge
thäsze swågrerna annat krakeell sin emillan huilket bleff
remitterat till länszmannen wäll:t Jacob Bråddaszohn thet han medh
några godha män thätta will liquidera och parterna föreena.
Kirstin Larson i Högahollma dansk man ifrån Wisziöö sochn och
Gydinge häradt framkom för rätten och gaff tilkiänna att Harall
i Harphollma hafuer taget ett barn till sigh effter Lasze i Haraliunga
i Wisziö sochn Lusze Lars dötter be:dh och hadhe thet hoes sigh ähn 10 åhr
och beuittnas att tå Harall i Harphollma togh samma barn till sigh
togh han och thes litzla arff som thet tilfallet war effter trowär
dige mäns wittneszbyrdh högst wärderat till 5 dr sm:t och
effter Haraldz dödh och i medler tidh kom thenne danske mannen
hijt opp och ransakadhe om samma Lusze Lars dötter effter han
war hennas närskyldhe frändhe och stodh hänne för målszman, wäll:t
Jacob Bråddaszon i Markarydh, Lars Boszon i Harphollma, Truf
uedh i Harphollma, Niels Pärszon i Högahollma bewittnadhe att
samma litzla arff som bestodh i 5 dr:s wärde wore alt långt till
förne omwände på förbe:te Lusza Lars dötter och fast mehra ther
till så att thet är bådhe sant och rättuist att förbe:te danske man
Kirstin Larszon ingen päningh häller päningz wärde effter förbe:te
Lusza Lars dötter fått häller opburet hafuer, eij häller hafuer thät
ringaste funnet att tilgå och förty böhr i alla måtto förbe:te Kir
stin Larszohn therföre wara omisztänkt.
dötter i Steenszhult ogifft huilken står haffwandhe här för rätten och
gifuer skull att Niels Johanszohn i Harphollma een soldat huil
ken är commenderat på tågh skall wara barnafadher, thätta blifuer
opsatt till kåhnan hafuer födt barn och blifuer ransakat om een
annor barnafadher icke kan opwachna.
Larsz i Ängabek klagar öffwer Håkon i Haghult att han nu
i sommars hafuer slaget ett lasz höö ifrån honom, så hafua och bägge
thäsze swågrerna annat krakeell sin emillan huilket bleff
remitterat till länszmannen wäll:t Jacob Bråddaszohn thet han medh
några godha män thätta will liquidera och parterna föreena.
Kirstin Larson i Högahollma dansk man ifrån Wisziöö sochn och
Gydinge häradt framkom för rätten och gaff tilkiänna att Harall
i Harphollma hafuer taget ett barn till sigh effter Lasze i Haraliunga
i Wisziö sochn Lusze Lars dötter be:dh och hadhe thet hoes sigh ähn 10 åhr
och beuittnas att tå Harall i Harphollma togh samma barn till sigh
togh han och thes litzla arff som thet tilfallet war effter trowär
dige mäns wittneszbyrdh högst wärderat till 5 dr sm:t och
effter Haraldz dödh och i medler tidh kom thenne danske mannen
hijt opp och ransakadhe om samma Lusze Lars dötter effter han
war hennas närskyldhe frändhe och stodh hänne för målszman, wäll:t
Jacob Bråddaszon i Markarydh, Lars Boszon i Harphollma, Truf
uedh i Harphollma, Niels Pärszon i Högahollma bewittnadhe att
samma litzla arff som bestodh i 5 dr:s wärde wore alt långt till
förne omwände på förbe:te Lusza Lars dötter och fast mehra ther
till så att thet är bådhe sant och rättuist att förbe:te danske man
Kirstin Larszon ingen päningh häller päningz wärde effter förbe:te
Lusza Lars dötter fått häller opburet hafuer, eij häller hafuer thät
ringaste funnet att tilgå och förty böhr i alla måtto förbe:te Kir
stin Larszohn therföre wara omisztänkt.
44v
Oloff i Hylte loffwadhe och rächte Päder Nielszohn i Bärgh handh och
bleff sams medh honom om 1 skiäppa korn för then åcherskadhe Oloff
giordhe honom.
Anders Månszon i Nåtalt för löchtningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Andersz Månson i Nåtalt een änklingh angiffwes att haffwa be
soffwet een löeszkåhna och skiöka Elin i Hambra, han säjer neij och
kåhnan jaa, kåhnan hafuer och, som kyrckoheerden h:r Bängt i Liunga wittnar
medh sin zedell, bekiänt i sin födzlestundh att hon ingen annan barnafader hade
uthan thenne Anders i Nåtalt, men thätta hiälper intet dhe äro lika in
ständige han på neij och hon på jaa medh förplichtelser huart öfuer thet an
dra och beropar sigh mycket träget på wärjemåhll och för hans eensin
nigheet uthfäste han een 6 manna eedh till nästa tingh för thenne kåh
nans tillwitelsze.
Jöns i Erickztorph framkom och klagar öffwer Jöns Trulszon i Ekhult
att han och gårdmannen hans hafua een hundh huilken hafuer betet ihiäll
några gietter för honom, thätta bleff remitterat till thes dhät kan
medh wittne beuiszas och alfuarligen befahlas att hålla theras löesz
hundar bundne att dhe ingen skadha giöra så frampt thän thet icke
effterkommer och uthöfuer honom klagat blifuer att hans hund skadha
giör skall icke allenast wedergiälla skaden uthan och oundwikeli
gen plichta som lagh förmåer.
Eskiell Bonnason i Ståchult framkommer och beklagar sigh
huruledes han för 4 åhr sedan såldhe Swen i Vpsala 1/4 af Ubsa
la gårdh för huilken gårda 1/4 Suen lofuadhe Eskiell 100 dr sm:t
och thär oppå opburet 41 dr sm:t. Nu klagar Eskiell att han intet
blifuer mächtigh betallningen, eij häller är Swen godh före bethala
gårdakiöpet som the äro sam om, för thet andra, om Eskiell nu
skulle taga sin gårdh och jordh igen så är then illa medhfahren
bleff sams medh honom om 1 skiäppa korn för then åcherskadhe Oloff
giordhe honom.
Anders Månszon i Nåtalt för löchtningh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Andersz Månson i Nåtalt een änklingh angiffwes att haffwa be
soffwet een löeszkåhna och skiöka Elin i Hambra, han säjer neij och
kåhnan jaa, kåhnan hafuer och, som kyrckoheerden h:r Bängt i Liunga wittnar
medh sin zedell, bekiänt i sin födzlestundh att hon ingen annan barnafader hade
uthan thenne Anders i Nåtalt, men thätta hiälper intet dhe äro lika in
ständige han på neij och hon på jaa medh förplichtelser huart öfuer thet an
dra och beropar sigh mycket träget på wärjemåhll och för hans eensin
nigheet uthfäste han een 6 manna eedh till nästa tingh för thenne kåh
nans tillwitelsze.
Jöns i Erickztorph framkom och klagar öffwer Jöns Trulszon i Ekhult
att han och gårdmannen hans hafua een hundh huilken hafuer betet ihiäll
några gietter för honom, thätta bleff remitterat till thes dhät kan
medh wittne beuiszas och alfuarligen befahlas att hålla theras löesz
hundar bundne att dhe ingen skadha giöra så frampt thän thet icke
effterkommer och uthöfuer honom klagat blifuer att hans hund skadha
giör skall icke allenast wedergiälla skaden uthan och oundwikeli
gen plichta som lagh förmåer.
Eskiell Bonnason i Ståchult framkommer och beklagar sigh
huruledes han för 4 åhr sedan såldhe Swen i Vpsala 1/4 af Ubsa
la gårdh för huilken gårda 1/4 Suen lofuadhe Eskiell 100 dr sm:t
och thär oppå opburet 41 dr sm:t. Nu klagar Eskiell att han intet
blifuer mächtigh betallningen, eij häller är Swen godh före bethala
gårdakiöpet som the äro sam om, för thet andra, om Eskiell nu
skulle taga sin gårdh och jordh igen så är then illa medhfahren
45r
altszå blefue parterna emillan förafskiedadhe att några aff häradz nämbdh
skolla reesza tijt till Ubsala och här om noga förfahra huruledes medh
gården och ägorna föreweeta, giörandes thär jämpte som högsta flijt
parterna att föreena och huar thät icke kan giöra låtha tå söke
åklagaren widare rätten, tå man will finnas öfuerbödigh till thät
som tiänliget och lagliget är till sin rätt förhiälpa.
Eskiell Bonnaszohn i Ståckhult för oliudh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Swen i Ekhult giffwer tillkiänna att hans fader Eskiell
såldhe Påffwell i Tiaböke 1/6 i be:te Tiaböke och lofuadhe honom thär
före 50 dr sm:t huar oppå restar och återstår ännu på samma
jordakiöp 13 dr sm:t och nu för sin fattigdom föregifuer icke förmå fulföl
ia kiöpet, rättens förklaringh är thätta att Påffwell skall betala Suen
dhe resterande 13 dr sm:t, mächtar han thet icke giöra så skolla owälda
miätesmän wärdera aff 1/6 i Tiaböke så mycken jordh att Suen i
Ekhult må dhe 13 dr sm:t som igenstå blifua betalt och wedergullen.
Sammadagh bleffwe efftersch:ne anklagade att haffwa försummat
aff motwilligheet stora bönedagen och kunna sigh medh förfall icke
uhrsächta effter kongl. bönedagz placat saekfälte.
Swen i Kiöphult 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Päder i Bärgh 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
skolla reesza tijt till Ubsala och här om noga förfahra huruledes medh
gården och ägorna föreweeta, giörandes thär jämpte som högsta flijt
parterna att föreena och huar thät icke kan giöra låtha tå söke
åklagaren widare rätten, tå man will finnas öfuerbödigh till thät
som tiänliget och lagliget är till sin rätt förhiälpa.
Eskiell Bonnaszohn i Ståckhult för oliudh 3 marker.
cronan 12 öre
häradzhöfdh 6 öre
häradet 6 öre
Swen i Ekhult giffwer tillkiänna att hans fader Eskiell
såldhe Påffwell i Tiaböke 1/6 i be:te Tiaböke och lofuadhe honom thär
före 50 dr sm:t huar oppå restar och återstår ännu på samma
jordakiöp 13 dr sm:t och nu för sin fattigdom föregifuer icke förmå fulföl
ia kiöpet, rättens förklaringh är thätta att Påffwell skall betala Suen
dhe resterande 13 dr sm:t, mächtar han thet icke giöra så skolla owälda
miätesmän wärdera aff 1/6 i Tiaböke så mycken jordh att Suen i
Ekhult må dhe 13 dr sm:t som igenstå blifua betalt och wedergullen.
Sammadagh bleffwe efftersch:ne anklagade att haffwa försummat
aff motwilligheet stora bönedagen och kunna sigh medh förfall icke
uhrsächta effter kongl. bönedagz placat saekfälte.
Swen i Kiöphult 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Päder i Bärgh 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
45v
Nielsz Larson i Siöarydh sammaledes 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Nielsz Pärszon i Siöarydh i lika måtto 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Oloff i Hyllte sammaledes 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Larsz i Hyllte i lika måtto 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Förberörde saekörer effter som dhen hwar för sigh effter kongl. maij:tz placat
distribuerat är wille befallningzmannen wäll:t Anders Larszohn
ställa uthj tilbörligh execution.
Kyrckoheerden till Markarydz och Hynnerydz sochner wördige h:r
Erlandh Paulinus i Vlszbäk gaff tilkiänna att för 653 tå tionden
uthtogz widh Hynneridh bleff 26 skiäpper korn och 4 skiäpper rågh
och 2 rdr för een tunna rågh i lika måtto till öfuermåhll, hafre
3 häller 4 skiäpper, här aff skulle tagas 3 häller 4 skiäpper till
någon som feeltes och icke hadhe fyllest uthtaget, nu berät
ta kyrckowärderna att kornhuusz nycklarna bleffwe dher
ifrån stullne och samma öfuermåhll uthtaget ehuru wäll
alla Hynneridz sochnabönder hafua bewilliat att samma öfuer
måhll må och skulle höra kyrckan till och thätta öfuermåhlet
hafuer Anders Jönszon i Fägerhult, Päder Krämmare i Gunghult
och Eskiell i Hökalt taget till sigh och thärföre redo giöra
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Nielsz Pärszon i Siöarydh i lika måtto 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Oloff i Hyllte sammaledes 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Larsz i Hyllte i lika måtto 40 marker.
sochnakyrckan 13 marker 2 16
hospitalet 13 marker 2 16
fattige i försambl. 13 marker 2 16
Förberörde saekörer effter som dhen hwar för sigh effter kongl. maij:tz placat
distribuerat är wille befallningzmannen wäll:t Anders Larszohn
ställa uthj tilbörligh execution.
Kyrckoheerden till Markarydz och Hynnerydz sochner wördige h:r
Erlandh Paulinus i Vlszbäk gaff tilkiänna att för 653 tå tionden
uthtogz widh Hynneridh bleff 26 skiäpper korn och 4 skiäpper rågh
och 2 rdr för een tunna rågh i lika måtto till öfuermåhll, hafre
3 häller 4 skiäpper, här aff skulle tagas 3 häller 4 skiäpper till
någon som feeltes och icke hadhe fyllest uthtaget, nu berät
ta kyrckowärderna att kornhuusz nycklarna bleffwe dher
ifrån stullne och samma öfuermåhll uthtaget ehuru wäll
alla Hynneridz sochnabönder hafua bewilliat att samma öfuer
måhll må och skulle höra kyrckan till och thätta öfuermåhlet
hafuer Anders Jönszon i Fägerhult, Päder Krämmare i Gunghult
och Eskiell i Hökalt taget till sigh och thärföre redo giöra
46r
huilket ähnnu hoes them är obetalt och bleff samma tionde miä
ten rågen 2 rdr och kornet 10 marker sm:t för tunnan, nu haff
wa thesze tränne wäll något att inwända på samma öfuermåhll
förebärandes att åhörerna uthj Hynnerydz församblingh icke
alla wore eensze om thet samma öffwermåhll skulle komma kyrc
kan till huilket sochnabönderna uthj Hynnerydh nu för rät
ten bestå att samma öfuermåhll skall kyrckan tilhöra huarföre
bleff uthaff rätten befahlat thät förbe:te Anders Jönszon i Fäger
hult, Päder Krämmare i Gunghult och Eskiell i Hökalt skolla
samma öfuermåhll effter förbe:te wärderingh aldrasenast nu till
Allehälgonemäszo till kyrckowärderna bethala huar och icke
the thet effterkomma skall befallningzmannen låta sådant aff
them exeqvera.
Sammadagh framtredde för retten wällärde h:r Päder Bene
dictj i Oszhult och på sin hustrus Kirstin Jacobz dötters wägnar
beswäradhe huruledes henne effter sin sahl: framledne fader Bråd
de Jacobszohn i Markarydh war tilfallet i hännes fädernes arff
100 rdr huilka 100 rdr sahl: Josephus Paulinj hadhe uptaget till för
räkningh af sahl: Brådde Jacobszon emädan be:te sahl: Josephus hadhe
friat till sahl: Brådde Jacobzons dötter thänne hust: Kirstin och sam
ma 100 rdr som sahl: Josephus till sina studiers befordringh inlånt
hadhe af sahl: Brådde i Markarydh huilket war ärnat att blef
uet hans suärfader, thär på war handskrifften således uthgifuen
att så frampt Josephus igänom döden afgick tå skulle samma 100 rdr
af hans arff blifua till sahl: Brådde Jacobzon refunderade och betalte
och i så måtto gick hans moder dygd: hust: Kirstin i Lidhult i löffte för
samma 100 rdr, nu är wäll samma 100 rdr betalte men h:r Päder
praetenderar oppå 15 åhrs interesse peningarna hafua borto waret
här om bleff loffuat att alla sahl: hust: Kirstins arfuingar skolla
blifua tilsch:ne att comparera wedh tilkommande nyåhrs tingh och
sigh om thätta kiäremåhlet förklara.
ten rågen 2 rdr och kornet 10 marker sm:t för tunnan, nu haff
wa thesze tränne wäll något att inwända på samma öfuermåhll
förebärandes att åhörerna uthj Hynnerydz församblingh icke
alla wore eensze om thet samma öffwermåhll skulle komma kyrc
kan till huilket sochnabönderna uthj Hynnerydh nu för rät
ten bestå att samma öfuermåhll skall kyrckan tilhöra huarföre
bleff uthaff rätten befahlat thät förbe:te Anders Jönszon i Fäger
hult, Päder Krämmare i Gunghult och Eskiell i Hökalt skolla
samma öfuermåhll effter förbe:te wärderingh aldrasenast nu till
Allehälgonemäszo till kyrckowärderna bethala huar och icke
the thet effterkomma skall befallningzmannen låta sådant aff
them exeqvera.
Sammadagh framtredde för retten wällärde h:r Päder Bene
dictj i Oszhult och på sin hustrus Kirstin Jacobz dötters wägnar
beswäradhe huruledes henne effter sin sahl: framledne fader Bråd
de Jacobszohn i Markarydh war tilfallet i hännes fädernes arff
100 rdr huilka 100 rdr sahl: Josephus Paulinj hadhe uptaget till för
räkningh af sahl: Brådde Jacobszon emädan be:te sahl: Josephus hadhe
friat till sahl: Brådde Jacobzons dötter thänne hust: Kirstin och sam
ma 100 rdr som sahl: Josephus till sina studiers befordringh inlånt
hadhe af sahl: Brådde i Markarydh huilket war ärnat att blef
uet hans suärfader, thär på war handskrifften således uthgifuen
att så frampt Josephus igänom döden afgick tå skulle samma 100 rdr
af hans arff blifua till sahl: Brådde Jacobzon refunderade och betalte
och i så måtto gick hans moder dygd: hust: Kirstin i Lidhult i löffte för
samma 100 rdr, nu är wäll samma 100 rdr betalte men h:r Päder
praetenderar oppå 15 åhrs interesse peningarna hafua borto waret
här om bleff loffuat att alla sahl: hust: Kirstins arfuingar skolla
blifua tilsch:ne att comparera wedh tilkommande nyåhrs tingh och
sigh om thätta kiäremåhlet förklara.
46v
Nembdemannen Jon Gunmundzon i Snelszböke fullmyndigh på
Kierstins wägnar i Rydh och tingskiötte Jon Suenszohn och hans hustru
Kierstin Swens dötter 1/4 i Långhutl och therföre opburet 90 dr sm:t
ähn fullmyndigh på Gudmundh Bänaszons wägnar och tingh
skiötte offuanbemälte Joen Swenszon och hans hustru Kierstin
Swens dötter 1/4 i Långhult för 120 dr sm:t.
Jönsz Nielszon i Markarydh medh sin hustru Kirstin Jöns dötter
hafuer ärfft och kiöpt halfua norregården i Markarydh på sätt
och wijs som här effterföljer, först hafuer Jöns Nielszon ärfft effter
sina föräldrar i samma ½ gårdh 8 skiäppelandh och ärfft effter sin
söster Kierstin Niels dötter i be:te ½ gårdh 4/5 skiäppelandh jordh
dheszföruthan hafuer Jöns Nielszon erfft jordh i Ekhult effter sitt barn
för 5 rdr och ärfft effter sina föräldrar jordh i Mästrhult, Fläsze
rydh och Åhllhult för 14 rdr huilken jordh Jöns sålt hafuer och
lagdt in i Markarydh, noch hafuer Jönszas hustru sålt sin ärf
dajordh i Hannaba för 20 rdr och inlagt i Markarydh och
kiöpt aff h:r Niels Nielszohn Anbärgh i Halmstadh sin ärf
dajordh i be:te halffwe norregårdh är 8 4/5 skiäppeland jordh
för 80 dr silfuermynt och aff Ole Niels dötter i Ekhult
hännes erffdajordh i be:te halffwe norregårdh som ähr 4 2/5
skiäppelandh för päningar 40 dr huilka päningar till
fulla nöjo betallte ähre, Jacob Bråddaszohn i Markarydh
fullmächtigh att tingskiöta samma halfua gårdh i norre
gårdhen i Markarydh.
Kierstins wägnar i Rydh och tingskiötte Jon Suenszohn och hans hustru
Kierstin Swens dötter 1/4 i Långhutl och therföre opburet 90 dr sm:t
ähn fullmyndigh på Gudmundh Bänaszons wägnar och tingh
skiötte offuanbemälte Joen Swenszon och hans hustru Kierstin
Swens dötter 1/4 i Långhult för 120 dr sm:t.
Jönsz Nielszon i Markarydh medh sin hustru Kirstin Jöns dötter
hafuer ärfft och kiöpt halfua norregården i Markarydh på sätt
och wijs som här effterföljer, först hafuer Jöns Nielszon ärfft effter
sina föräldrar i samma ½ gårdh 8 skiäppelandh och ärfft effter sin
söster Kierstin Niels dötter i be:te ½ gårdh 4/5 skiäppelandh jordh
dheszföruthan hafuer Jöns Nielszon erfft jordh i Ekhult effter sitt barn
för 5 rdr och ärfft effter sina föräldrar jordh i Mästrhult, Fläsze
rydh och Åhllhult för 14 rdr huilken jordh Jöns sålt hafuer och
lagdt in i Markarydh, noch hafuer Jönszas hustru sålt sin ärf
dajordh i Hannaba för 20 rdr och inlagt i Markarydh och
kiöpt aff h:r Niels Nielszohn Anbärgh i Halmstadh sin ärf
dajordh i be:te halffwe norregårdh är 8 4/5 skiäppeland jordh
för 80 dr silfuermynt och aff Ole Niels dötter i Ekhult
hännes erffdajordh i be:te halffwe norregårdh som ähr 4 2/5
skiäppelandh för päningar 40 dr huilka päningar till
fulla nöjo betallte ähre, Jacob Bråddaszohn i Markarydh
fullmächtigh att tingskiöta samma halfua gårdh i norre
gårdhen i Markarydh.
47r
Anno 1655 den 9 Octob: höltz ordinarie
tingh mädh Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada, närwa
randes i cronones befallningzmans ställe vnnerfougden ehrligh och
well:t Larsz Larszohn sampt eedszworen nämbdh.
Bengt Jonson i Hårszaberga fullmechtigh på sin hustrus Botell
Gunmundz dotters wägnar och tingskiötte Päder Månszon och hans
hustru Anna Jons dötter 1/4 i norregården i Hårszabärga
för 157 ½ dr sm:t och i efftelöffwe 5 ½ dr sm:t.
I lika måtto Bengt Jonson fullmechtigh på sin hustrus Botell
Gumma dötters wägnar och tingskiötte Swen Håkonszohn och hans
hustru Christion Månsza dötter 1/4 af 1/3 i norregården i Hårsza
bärga för 52 ½ dr sm:t och medh thätta och thet förriga han hafuer fått laga
fångh på såszom och sin egen erfuajordh är ägandhe till 1/4 och 1/3
aff hela gården thär sammastädes.
Nembdemannen Joen i Snelszböke fullmechtigh på Nielszas
hustrus wägnar i Fläszerydh Elin Gumma dotter och tingskiötte
Lars Gummaszon och hans hustru Kierstin Gunnas dötter 1/12 i
Örnafälla och therföre gifuet 65 dr sm:t och theszföruthan
haffwer han sin egen arffuajordh att han medh kiöp och arff
äger 1/4 i bemälte Örnafälla gårdh.
tingh mädh Sunnerbo häradt å rättan tingstadh Hampnada, närwa
randes i cronones befallningzmans ställe vnnerfougden ehrligh och
well:t Larsz Larszohn sampt eedszworen nämbdh.
| Nämbden | ||
| Pär Månszon i Biärszarydh | Månsz i Angelstadh | Päder i Bräkentorph |
| Joen i Snelszböke | Åke i Ragnellekiöp | Jon i Rydh |
| Börje i Långaskogh | Arfuedh i Wiggåsza | Joen i Bärgheem |
| Simon i Westrhult | Päder i Bärgheem | Joen i Iffla |
Bengt Jonson i Hårszaberga fullmechtigh på sin hustrus Botell
Gunmundz dotters wägnar och tingskiötte Päder Månszon och hans
hustru Anna Jons dötter 1/4 i norregården i Hårszabärga
för 157 ½ dr sm:t och i efftelöffwe 5 ½ dr sm:t.
I lika måtto Bengt Jonson fullmechtigh på sin hustrus Botell
Gumma dötters wägnar och tingskiötte Swen Håkonszohn och hans
hustru Christion Månsza dötter 1/4 af 1/3 i norregården i Hårsza
bärga för 52 ½ dr sm:t och medh thätta och thet förriga han hafuer fått laga
fångh på såszom och sin egen erfuajordh är ägandhe till 1/4 och 1/3
aff hela gården thär sammastädes.
Nembdemannen Joen i Snelszböke fullmechtigh på Nielszas
hustrus wägnar i Fläszerydh Elin Gumma dotter och tingskiötte
Lars Gummaszon och hans hustru Kierstin Gunnas dötter 1/12 i
Örnafälla och therföre gifuet 65 dr sm:t och theszföruthan
haffwer han sin egen arffuajordh att han medh kiöp och arff
äger 1/4 i bemälte Örnafälla gårdh.
47v
Sammadagh tingförde fougden öffwer Bollmaridz säteszgårdh och thes
godz förståndigh Jöran Bastianszohn een frelszedrängh Päder Ander
szohn i Fåretorp och bleff anklagat att i druckeszmåhll hafwa
kommet i krakell mädh Axell i Fåretorph och i samma perlamen
te haffwer Peder Anderszohn stucket Axell i Fåretorph 3
hållstyngh som Axell bekiänner then skadan fick och Päder icke
kan seja neij före som skadhen giorde, therföre bleff Päder Ander
szohn saekfält effter thet 6 Cap: i Såram B: medh willia för hwart
hållstyngh 20 marker är 60 marker.
f: huszbonden 20 marker
målszäganden 20 marker
häradzhöfdh 10 marker
häradet 10 marker
Päder Anderszohn hafuer fullkommeligen förnögdt Axell i Fåretorph
för samma skadha hasn honom giort hadhe bådhe läkarelöhn och
alt annat och dhe bägge bekiänner att dhe för theras persohner
äro wähnner bleffna.
Sammadagh saekfeltes een vngh drängh Jönsz Pederson huil
ken här till haffwer tiänt på Oeszhulta säterj för mökränch
ningh mädh Kierstin Jöns dötter effter thät 3 Cap: i Gifftm B:
40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Länszmannen Börje Kråek rächte handh för saekören.
godz förståndigh Jöran Bastianszohn een frelszedrängh Päder Ander
szohn i Fåretorp och bleff anklagat att i druckeszmåhll hafwa
kommet i krakell mädh Axell i Fåretorph och i samma perlamen
te haffwer Peder Anderszohn stucket Axell i Fåretorph 3
hållstyngh som Axell bekiänner then skadan fick och Päder icke
kan seja neij före som skadhen giorde, therföre bleff Päder Ander
szohn saekfält effter thet 6 Cap: i Såram B: medh willia för hwart
hållstyngh 20 marker är 60 marker.
f: huszbonden 20 marker
målszäganden 20 marker
häradzhöfdh 10 marker
häradet 10 marker
Päder Anderszohn hafuer fullkommeligen förnögdt Axell i Fåretorph
för samma skadha hasn honom giort hadhe bådhe läkarelöhn och
alt annat och dhe bägge bekiänner att dhe för theras persohner
äro wähnner bleffna.
Sammadagh saekfeltes een vngh drängh Jönsz Pederson huil
ken här till haffwer tiänt på Oeszhulta säterj för mökränch
ningh mädh Kierstin Jöns dötter effter thät 3 Cap: i Gifftm B:
40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Länszmannen Börje Kråek rächte handh för saekören.
48r
Wördige och wällärde m:r Christiern i Annerstadh fullmechtigh
på Erick Jönszons i Norrenäes wägnar och tingskiötte Päder Åstra
szohn Snickare och hans hustru Elisabet Carlsz dötter 1/4 hemman
Byhollma och therföre hafuer Erick opburet 80 dr sm:t.
Månsz Johanszon i Ångelstadh nembdeman fullmyndigh på Steen
Anderszons wägnar och tingskiötte sin broder Gudmundh Anderszon
och hans hustru Karin Lars dötter 1/12 i wästregårdh i Kiäringe och
therföre giffwet 32 dr sm:t och i efftelöfue 3 marker och ett par ullstrumper
ähn hafuer Gudmundh kiöpt aff dhen andre sin broder Bängt Ander
szohn 1/12 och therföre gifuet 31 dr och hans dötter i efftelöffwe
1 rdr och 1 lb hamp och bliffwer medh arff och kiöp 1/4 i be:te
gårdh.
Sammadagh framtredde för retten Larsz Jönson i Ekenäes fullmyndigh
på Larszas wägnar i Kållakiöp och tingskiötte Lars Larszon och hans hu
stru Ingiärdh Jons dötter 1/4 i Millangården i Näes och therföre
giffwet 70 dr sm:t, ähn war och Lars i Ekenäs fullmyndigh på Jöns
Jönszons wägnar i Rydh och tingskiötte ofuanbe:te Lars Larszohn 1/4 aff
samma gårdh för 70 dr sm:t och blifuer ½ gården i förbe:te Näes.
Sammadagh tingförde länszmannen Jonas Arffwedzon een ogifft
solldat Arffwedh Månszon i Iffla å frelsze och bleff anklagat att
haffwa belägrat Karin Erickz dötter i lika måtto ogifft huilken
mökränkningh solldaten godhwilleligen bekiänner, therföre han och
bleff saekfält effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
på Erick Jönszons i Norrenäes wägnar och tingskiötte Päder Åstra
szohn Snickare och hans hustru Elisabet Carlsz dötter 1/4 hemman
Byhollma och therföre hafuer Erick opburet 80 dr sm:t.
Månsz Johanszon i Ångelstadh nembdeman fullmyndigh på Steen
Anderszons wägnar och tingskiötte sin broder Gudmundh Anderszon
och hans hustru Karin Lars dötter 1/12 i wästregårdh i Kiäringe och
therföre giffwet 32 dr sm:t och i efftelöfue 3 marker och ett par ullstrumper
ähn hafuer Gudmundh kiöpt aff dhen andre sin broder Bängt Ander
szohn 1/12 och therföre gifuet 31 dr och hans dötter i efftelöffwe
1 rdr och 1 lb hamp och bliffwer medh arff och kiöp 1/4 i be:te
gårdh.
Sammadagh framtredde för retten Larsz Jönson i Ekenäes fullmyndigh
på Larszas wägnar i Kållakiöp och tingskiötte Lars Larszon och hans hu
stru Ingiärdh Jons dötter 1/4 i Millangården i Näes och therföre
giffwet 70 dr sm:t, ähn war och Lars i Ekenäs fullmyndigh på Jöns
Jönszons wägnar i Rydh och tingskiötte ofuanbe:te Lars Larszohn 1/4 aff
samma gårdh för 70 dr sm:t och blifuer ½ gården i förbe:te Näes.
Sammadagh tingförde länszmannen Jonas Arffwedzon een ogifft
solldat Arffwedh Månszon i Iffla å frelsze och bleff anklagat att
haffwa belägrat Karin Erickz dötter i lika måtto ogifft huilken
mökränkningh solldaten godhwilleligen bekiänner, therföre han och
bleff saekfält effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
f: huszbonden 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
49v
Länszmannen Jönsz i Hallarph fullmyndigh på Päder Jonsons wägnar
i Söndranäes och tingskiötte Börje Håkonszohn och hans hustru Ingefredh
Månsza dötter hännes hustrus arfuajordh i norragården i Wiggåesza
och therföre opburet 20 dr sm:t. Ähn hafuer Börje kiöpt att then andra
systeren Ingeborgh hännas jordalått för 16 ½ dr sm:t thäs föruthan
hafuer han thär sammastädes sin egen arfuajordh och blifuer bådhe medh
ärff och kiöph 1/5 i Wiggåesza.
Welb: Andersz Kåesze framkom för retten och kiärade vthöffwer
Steen Swenszon i Hårszöja att för ähn 11 åhr sedan kiöpte Anders Kåsze
een häst och ett paer pistoler aff Steen och satte honom i pant een guld
ringh för 8 ½ rdr hwar på Anders Kåesze berättar hafua betalt till
Jöns Nielszon i Fallnaweka een gammull förbårgat leutnampt
effter Steen Swenszon skrifftelige befallningh Anders Kåsze berättar
att Jöns Nielszon hadhe intet fått några peningar aff honom, hadhe han
icke wist honom Steen Suenszons skrifuelsze huaruthinnan Steen
skall Jöns Nielszon hafua fullmächtigat honom att samma giäll op
kräffia effter huilken skrifuelsze Anders Kåesze Jöns Nielszohn
8 rdr lefwereradhe, här om äre the disputeerlige och Steen Swenson
nekar högeligen att han aldrigh gaff Jöns Nielszon huarken munteligh
häller skriffteligh befallningh samma giäll att opfordra, Anders Kå
sze beropar sigh på att skaffa icke allenast Jöns Nielszon tilstädes
uthan och Steen Suenszons egen skrifft till nästkommande ting och så
länge blifuer och thätta kiäremåhlet opsatt.
Sammadagh inlades i retten vpbyrdzmannen för lagmansz rän
tan Christiärn Drejer i Håå skrifftelige beszwär och klageligen gaf till
kiänna huruledes han hadhe legdt een häst åth sin broder att rida till
Hans Hindrickzon i Ekenäs ett wärff och tå han kom till honom
Hans blef drängen quarre öfuer nattan och hälladhe samma häst thär i
giärdet nu folck hölt på att höstadhe, ty thät war achtat att samma
Christians broder hadhe lagt följe mädh Hans Hindrickzon åth Giöte
borgh män om morgonen fans hästen dödh widh gårderna
och hadhe fått 25 styngh medh ett hwast järn häller korntiufua, ähn
i Söndranäes och tingskiötte Börje Håkonszohn och hans hustru Ingefredh
Månsza dötter hännes hustrus arfuajordh i norragården i Wiggåesza
och therföre opburet 20 dr sm:t. Ähn hafuer Börje kiöpt att then andra
systeren Ingeborgh hännas jordalått för 16 ½ dr sm:t thäs föruthan
hafuer han thär sammastädes sin egen arfuajordh och blifuer bådhe medh
ärff och kiöph 1/5 i Wiggåesza.
Welb: Andersz Kåesze framkom för retten och kiärade vthöffwer
Steen Swenszon i Hårszöja att för ähn 11 åhr sedan kiöpte Anders Kåsze
een häst och ett paer pistoler aff Steen och satte honom i pant een guld
ringh för 8 ½ rdr hwar på Anders Kåesze berättar hafua betalt till
Jöns Nielszon i Fallnaweka een gammull förbårgat leutnampt
effter Steen Swenszon skrifftelige befallningh Anders Kåsze berättar
att Jöns Nielszon hadhe intet fått några peningar aff honom, hadhe han
icke wist honom Steen Suenszons skrifuelsze huaruthinnan Steen
skall Jöns Nielszon hafua fullmächtigat honom att samma giäll op
kräffia effter huilken skrifuelsze Anders Kåesze Jöns Nielszohn
8 rdr lefwereradhe, här om äre the disputeerlige och Steen Swenson
nekar högeligen att han aldrigh gaff Jöns Nielszon huarken munteligh
häller skriffteligh befallningh samma giäll att opfordra, Anders Kå
sze beropar sigh på att skaffa icke allenast Jöns Nielszon tilstädes
uthan och Steen Suenszons egen skrifft till nästkommande ting och så
länge blifuer och thätta kiäremåhlet opsatt.
Sammadagh inlades i retten vpbyrdzmannen för lagmansz rän
tan Christiärn Drejer i Håå skrifftelige beszwär och klageligen gaf till
kiänna huruledes han hadhe legdt een häst åth sin broder att rida till
Hans Hindrickzon i Ekenäs ett wärff och tå han kom till honom
Hans blef drängen quarre öfuer nattan och hälladhe samma häst thär i
giärdet nu folck hölt på att höstadhe, ty thät war achtat att samma
Christians broder hadhe lagt följe mädh Hans Hindrickzon åth Giöte
borgh män om morgonen fans hästen dödh widh gårderna
och hadhe fått 25 styngh medh ett hwast järn häller korntiufua, ähn
50r
hadhe och een annan man Päder Larszon i Snärhult kommet i
fölgie mädh Christians broder Mårten och blef och till härbärgz
hoes Hansz Hindrickzon öfuer nattan och hälladhe och sin häst hoes dhen an
dra och fans icke bättre reedder ähn then andre och hadhe bekommet
10 styngh antingen af samma instrument häller sådant slicht att samma
häst blef dödh fiärde dagen ther effter och woro tuenne goda klippa
re dhen eene som Christians brodher hadhe redet tijt så godh som
8 rdr och then andre äfuen så, thätta bofuastycket är skiett ju
aff een aff grannerna thär i byen af ifrigheet att hästerna i
giärdet så hälladhe woro. I Ekenäs äro 3 gårdar och dhem
åboer een deell 2 een deell 3 såsom och några drängar, ty
woro nu thäsze tilstädes af Ekenäsza grannar huilka fäste
hwar för sigh een 6 manna edh för sigh och sine huuszfolck quin
nor och barn, först Hans Hindrickzon, Larsz Jönszon, Joen Suen
szon, Lars Olofzon, Måns Larszon, men om Larsz Ollszon huilken
är een dansk man och som säges förtreeteligh i många sina wän
ningar är högsta tuifuelszmåhlet ty han hafuer nys i samma dagar
låtet giöra sigh een sådan korntiufue som lieknelsze är att
hästerna hadhe fått skadha uthaff, ty bleff afsagt att han skall och wara
then förste som samma eedgångh fullgiöra skall.
Sammadagh framkom åter nu andre gången Ingeborgh Hälsingz dotter
och sorgeligen mädh rinnande ögon sigh beklagadhe öfuer sin sohns dödh
Päder Päderszon huilken tiänte Eskiell Håkonszon i Hallaböke
huilken blef om lifuet i een brudfärdh till ett bröllop Päder
Höek i Linnefälla giorde omkommen till dödz, nu ehuru wäll
samma quinna på sidsta tingh föregaff thet hon till thätta tin
get wille skaffa fram wittne som wiste godh beskiedd och skulle
stå medh hänne att thänne Eskiell Håkonszon huilken drängen
tiänte skulle waret then sandskyllige till drengsens dödh i så
måtto att tå brudfärden kom ridandes in på Pär Hökz gårdh i Linne
fälle skulle drängen hafua leedt kyrckoheerdens h:r Anderszas
fölgie mädh Christians broder Mårten och blef och till härbärgz
hoes Hansz Hindrickzon öfuer nattan och hälladhe och sin häst hoes dhen an
dra och fans icke bättre reedder ähn then andre och hadhe bekommet
10 styngh antingen af samma instrument häller sådant slicht att samma
häst blef dödh fiärde dagen ther effter och woro tuenne goda klippa
re dhen eene som Christians brodher hadhe redet tijt så godh som
8 rdr och then andre äfuen så, thätta bofuastycket är skiett ju
aff een aff grannerna thär i byen af ifrigheet att hästerna i
giärdet så hälladhe woro. I Ekenäs äro 3 gårdar och dhem
åboer een deell 2 een deell 3 såsom och några drängar, ty
woro nu thäsze tilstädes af Ekenäsza grannar huilka fäste
hwar för sigh een 6 manna edh för sigh och sine huuszfolck quin
nor och barn, först Hans Hindrickzon, Larsz Jönszon, Joen Suen
szon, Lars Olofzon, Måns Larszon, men om Larsz Ollszon huilken
är een dansk man och som säges förtreeteligh i många sina wän
ningar är högsta tuifuelszmåhlet ty han hafuer nys i samma dagar
låtet giöra sigh een sådan korntiufue som lieknelsze är att
hästerna hadhe fått skadha uthaff, ty bleff afsagt att han skall och wara
then förste som samma eedgångh fullgiöra skall.
Sammadagh framkom åter nu andre gången Ingeborgh Hälsingz dotter
och sorgeligen mädh rinnande ögon sigh beklagadhe öfuer sin sohns dödh
Päder Päderszon huilken tiänte Eskiell Håkonszon i Hallaböke
huilken blef om lifuet i een brudfärdh till ett bröllop Päder
Höek i Linnefälla giorde omkommen till dödz, nu ehuru wäll
samma quinna på sidsta tingh föregaff thet hon till thätta tin
get wille skaffa fram wittne som wiste godh beskiedd och skulle
stå medh hänne att thänne Eskiell Håkonszon huilken drängen
tiänte skulle waret then sandskyllige till drengsens dödh i så
måtto att tå brudfärden kom ridandes in på Pär Hökz gårdh i Linne
fälle skulle drängen hafua leedt kyrckoheerdens h:r Anderszas
50v
dötters häst i Hallarydh och wedh the således som plägseedh är
tå brudfärden kommer till gårdz ther bröllopet är rider
fluxt omkring uthj een hastigh furie, föregifuer modren åth sohnen
thet han Eskiell skall hafua slaget drängen några slängar öfuer
hufuudet medh een piska han hadhe i handen och sedan redet
kull honom och thär mädh hans häst på lifuet honom förtram
pat huilket skulle blefuet drängzens dödzbahne, men här till
är huarken skiäll häller beskiedd uthan allenast quinnones
blåtta berättelsze, ty befann rätten skiäligt och rådsampt
thät alle mans pärsonerna som wore medh i samma brudfärdh till
häst ridandes skolla stämmas till nästa tingh och tå skall här om
widare blifua examinerat och ransakat, i medler tidh stånde
Eskiell Håkonszon uthj sin förrige bårgen.
Sammadagh bleff bewillliat till Giöterydz kyrcko att
synas till kyrckospåen och måste heideridarne medh någre af nämb
den som här till förordnadhe äro att syna och ransaka, noga see
sigh före att sådana trä kunda pröfuas och besichtigas aff
dhem som finnas ståandes i åchrar och sådan till meen och skada
huilka i skogzordningen kundhe effterlåtne blifua.
Sammadagh inlades i retten ett nögachtigt och krafftigt
kiöpebreff skrefuet och unnerskrefutet af kyrckoheerden wäl
lärde h:r Bängt i Liunga medh 5 andre dannemäns nampn och bo
märke huaruthinnan Knut Sohnason bekiänner sigh hafua giort
Bängt Giszlaszon i Tranhult fullmyndigh att tingskiöta Jönsz
Jönszon och hans hustru Ingiärdh Såhna dötter tuedeelen aff
1/3 i skattagården i Bäk och therföre hafuer Knut Såhnason op
buret som kíöpebrefuet uthwiszar 123 rdr och thes föruthan
hafuer ther sammastädes sin hustrus arfdajordh att han är
ägandhe till 1/3 i Bäkk.
tå brudfärden kommer till gårdz ther bröllopet är rider
fluxt omkring uthj een hastigh furie, föregifuer modren åth sohnen
thet han Eskiell skall hafua slaget drängen några slängar öfuer
hufuudet medh een piska han hadhe i handen och sedan redet
kull honom och thär mädh hans häst på lifuet honom förtram
pat huilket skulle blefuet drängzens dödzbahne, men här till
är huarken skiäll häller beskiedd uthan allenast quinnones
blåtta berättelsze, ty befann rätten skiäligt och rådsampt
thät alle mans pärsonerna som wore medh i samma brudfärdh till
häst ridandes skolla stämmas till nästa tingh och tå skall här om
widare blifua examinerat och ransakat, i medler tidh stånde
Eskiell Håkonszon uthj sin förrige bårgen.
Sammadagh bleff bewillliat till Giöterydz kyrcko att
synas till kyrckospåen och måste heideridarne medh någre af nämb
den som här till förordnadhe äro att syna och ransaka, noga see
sigh före att sådana trä kunda pröfuas och besichtigas aff
dhem som finnas ståandes i åchrar och sådan till meen och skada
huilka i skogzordningen kundhe effterlåtne blifua.
Sammadagh inlades i retten ett nögachtigt och krafftigt
kiöpebreff skrefuet och unnerskrefutet af kyrckoheerden wäl
lärde h:r Bängt i Liunga medh 5 andre dannemäns nampn och bo
märke huaruthinnan Knut Sohnason bekiänner sigh hafua giort
Bängt Giszlaszon i Tranhult fullmyndigh att tingskiöta Jönsz
Jönszon och hans hustru Ingiärdh Såhna dötter tuedeelen aff
1/3 i skattagården i Bäk och therföre hafuer Knut Såhnason op
buret som kíöpebrefuet uthwiszar 123 rdr och thes föruthan
hafuer ther sammastädes sin hustrus arfdajordh att han är
ägandhe till 1/3 i Bäkk.
51r
Jönsz Jönson i Bekk fullmechtigh på sine egne wägnar och
tingskiötte hustru Berita Niels dötter 1 tunnelandh i Tranhult
huilket tunnelandh han hadhe opburet i then jorden i Bäk han op
lät Jöns Jönszohn för 15 rdr.
Hustru Berita Nielsz dotter i Tranhult klagar att tå hennas
man sahl: Knut Såhnaszon lågh på sin dödastundh bekiände han att Jöns
Jönszon war honom skyldigh i theras gårdawänningar 2 rdr.
Parterna blefue förliekte och slogo thätta giället mitt i tu.
Neembdemannen Jon Jönszon i Rydh fullmyndigh på Månsz
Bängtzons wägnar och tingskiötte Päder Jönszon och hans hustru Kier
stin Jons dötter 1/5 i södregården i Biörstorp för 70 dr sm:t.
Länszmannen Swen Nielson i Kyllhult fullmechtigh på effter
skrefnes wägnar Päder Päderszon i Tärnhult sålt Jon Pärson
och hans hustru Elin Arfuedz dötter sin mödernes jordh i Grönö
för 22 ½ dr sm:t, Ingiärdh i Aggalt för sin låth och mödernes
jordh thär sammastädes 12 dr 8 öre sm:t och för sitt fäderne
bekommet jordh i andre gården i Grönö, Elsza Päders dötter
för sin mödernesz jordh 11 dr 8 öre sm:t, Item för fädernet
11 dr 8 öre sm:t, Lusza Päders dötter bekommet för sin möder
nes och färdernes jordh ther sammastädes 26 dr 8 öre sm:t
och hafuer han sielff ärfft 5 skiäppelandh i fäderne och blifuer
7/8 aff halfua gården.
tingskiötte hustru Berita Niels dötter 1 tunnelandh i Tranhult
huilket tunnelandh han hadhe opburet i then jorden i Bäk han op
lät Jöns Jönszohn för 15 rdr.
Hustru Berita Nielsz dotter i Tranhult klagar att tå hennas
man sahl: Knut Såhnaszon lågh på sin dödastundh bekiände han att Jöns
Jönszon war honom skyldigh i theras gårdawänningar 2 rdr.
Parterna blefue förliekte och slogo thätta giället mitt i tu.
Neembdemannen Jon Jönszon i Rydh fullmyndigh på Månsz
Bängtzons wägnar och tingskiötte Päder Jönszon och hans hustru Kier
stin Jons dötter 1/5 i södregården i Biörstorp för 70 dr sm:t.
Länszmannen Swen Nielson i Kyllhult fullmechtigh på effter
skrefnes wägnar Päder Päderszon i Tärnhult sålt Jon Pärson
och hans hustru Elin Arfuedz dötter sin mödernes jordh i Grönö
för 22 ½ dr sm:t, Ingiärdh i Aggalt för sin låth och mödernes
jordh thär sammastädes 12 dr 8 öre sm:t och för sitt fäderne
bekommet jordh i andre gården i Grönö, Elsza Päders dötter
för sin mödernesz jordh 11 dr 8 öre sm:t, Item för fädernet
11 dr 8 öre sm:t, Lusza Päders dötter bekommet för sin möder
nes och färdernes jordh ther sammastädes 26 dr 8 öre sm:t
och hafuer han sielff ärfft 5 skiäppelandh i fäderne och blifuer
7/8 aff halfua gården.
51v
Sammadagh tingfördes för retta Sisza Stensz dotter gifft knechta
hustru i Skiäkkarp å frelsze huilken hafuer låtet sigh belägra aff
een ogifft drängh Arfuedh Jönszon huilken är förrymbder men thänne
kåhnan bekiänner sin synd godhwilleligen, therföre hon och bleff
saekfelt effter kongl: strafordningh 80 dr och stå uppenbahra skrifft.
Sisza Steens dötter 80 dr.
f: huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöfdh 13 dr 21 16
häradet 13 dr 21 16
Håkon Clemetzon på Slettebrohygge ifrån Öesbo häradt och
Rydahollm sochn framkom fullmächtigh på welb: Jöns Gyllen
sparres wägnar och tilthaladhe Simon Haralszon i Åhrszhufuudh
om 3 tunnor öell som welb: Jöns Gyllensparre lempnade öfuer
sin salige suärfaders Niels Siöbladz begrafningh som öfuerblefue
och blefwe beliggandhe i Åhrszhufuudh och samma 3 tunnor öell blefue
anwände till Jönszas begrafningh i Åhrszhufuudh och therföre skulle
Päder Jönszon huilken fick Jönszas effterlefuerska till hustru betala
och satte Gyllensparren ett par stutar i pant, här om är
Gyllensparren och Simon i Åhrszhufuudh disputeeerlige huilken
thera hafuer the unge stutkalfuerna bekommet, omsider be
fans att Simon hadhe rätt att påstå och beuiste hafua samma unge
stutar förr i pant bekommet ähn som the af Päder Jonszon till
welb: Gyllensparren pantsatte blefue, altszå må welb:
Jöns Gyllensparre sökia Päder Jönszon dhet bästa honom gitter
emädan han är blefuen hans förste man.
Päder Håkonson i Hårsaberga framkom och giffwer för retta till
kiänna att han länte sin granne Bängt Jonszon een häst een mihla
wägh till Biärnhult huilken häst war något bruten och fögo
mycket dugze och blef halter i wägen, blef opsatt till man får see
om han icke blifuer färdigh igen.
hustru i Skiäkkarp å frelsze huilken hafuer låtet sigh belägra aff
een ogifft drängh Arfuedh Jönszon huilken är förrymbder men thänne
kåhnan bekiänner sin synd godhwilleligen, therföre hon och bleff
saekfelt effter kongl: strafordningh 80 dr och stå uppenbahra skrifft.
Sisza Steens dötter 80 dr.
f: huszbonden 53 dr 10 16
häradzhöfdh 13 dr 21 16
häradet 13 dr 21 16
Håkon Clemetzon på Slettebrohygge ifrån Öesbo häradt och
Rydahollm sochn framkom fullmächtigh på welb: Jöns Gyllen
sparres wägnar och tilthaladhe Simon Haralszon i Åhrszhufuudh
om 3 tunnor öell som welb: Jöns Gyllensparre lempnade öfuer
sin salige suärfaders Niels Siöbladz begrafningh som öfuerblefue
och blefwe beliggandhe i Åhrszhufuudh och samma 3 tunnor öell blefue
anwände till Jönszas begrafningh i Åhrszhufuudh och therföre skulle
Päder Jönszon huilken fick Jönszas effterlefuerska till hustru betala
och satte Gyllensparren ett par stutar i pant, här om är
Gyllensparren och Simon i Åhrszhufuudh disputeeerlige huilken
thera hafuer the unge stutkalfuerna bekommet, omsider be
fans att Simon hadhe rätt att påstå och beuiste hafua samma unge
stutar förr i pant bekommet ähn som the af Päder Jonszon till
welb: Gyllensparren pantsatte blefue, altszå må welb:
Jöns Gyllensparre sökia Päder Jönszon dhet bästa honom gitter
emädan han är blefuen hans förste man.
Päder Håkonson i Hårsaberga framkom och giffwer för retta till
kiänna att han länte sin granne Bängt Jonszon een häst een mihla
wägh till Biärnhult huilken häst war något bruten och fögo
mycket dugze och blef halter i wägen, blef opsatt till man får see
om han icke blifuer färdigh igen.
52r
Stranridaren Jönsz Jönszon haffwer betredt Simon i Hyltå
kra huilken hafuer opfördt 1 ½ lb toback och will änteligen
hafua honom saekfelt och tobaken wara förbruten effter
kongl: mandat, så emädan be:te Simon beuiszar att hafua giffwet
tull af samma toback wedh gräntzen för thät eena och för thät
andra är samma kongl: mandat på tobackz opfördzell alldrigh
blefuet publicerat förr ähnnu å thätta tinget, therföre finner
rätten icke medh skiäll kunna honom saekfälla uthan honom så well
som alla andra alfwarligen åthwarna sigh för skadan här effter
åth taga till wahra.
Sammadagh framkom för retta Jönsz Swenson i Hökalt och
sigh högeligen beswäradhe och beklagadhe huruledes han är kom
men i ett slempt förtaell af sina sochnagrannar huilka aff
een hoop bänglingar hafua lagt ihoop een wisza som gåer i
swangh och siunges aff dhen eene medh dhen andre som obetänck
te äro, huilken smädesångh ehuem thät är som thet först begynt
och opdichtat hafuer, är alldrigh annat möjeliget uthan then
ledhe diäfuulen ther till honom opägget hafuer och sådant
honom ingifuet, nu såszom Jöns Suenszon är een ährligh
man och een af the förmämpste dannemän uthj Hampnada
sochn är och ährachtat af samptlige sochnabönderna, jäm
wäll och aff alla häradtz inbyggare för een ährligh oberych
tat man och ingen weet häller kan något annat hafwa
honom att bewisza, thätta oärachtat måste han liekuell af
een hoop spefoglar och diefuuls människior som alt mädh
rätta kallas må af theras lögnachtige pasquill och smäde
sångh sigh till största förtreet oskyldigh lidha om huilket man
kra huilken hafuer opfördt 1 ½ lb toback och will änteligen
hafua honom saekfelt och tobaken wara förbruten effter
kongl: mandat, så emädan be:te Simon beuiszar att hafua giffwet
tull af samma toback wedh gräntzen för thät eena och för thät
andra är samma kongl: mandat på tobackz opfördzell alldrigh
blefuet publicerat förr ähnnu å thätta tinget, therföre finner
rätten icke medh skiäll kunna honom saekfälla uthan honom så well
som alla andra alfwarligen åthwarna sigh för skadan här effter
åth taga till wahra.
Sammadagh framkom för retta Jönsz Swenson i Hökalt och
sigh högeligen beswäradhe och beklagadhe huruledes han är kom
men i ett slempt förtaell af sina sochnagrannar huilka aff
een hoop bänglingar hafua lagt ihoop een wisza som gåer i
swangh och siunges aff dhen eene medh dhen andre som obetänck
te äro, huilken smädesångh ehuem thät är som thet först begynt
och opdichtat hafuer, är alldrigh annat möjeliget uthan then
ledhe diäfuulen ther till honom opägget hafuer och sådant
honom ingifuet, nu såszom Jöns Suenszon är een ährligh
man och een af the förmämpste dannemän uthj Hampnada
sochn är och ährachtat af samptlige sochnabönderna, jäm
wäll och aff alla häradtz inbyggare för een ährligh oberych
tat man och ingen weet häller kan något annat hafwa
honom att bewisza, thätta oärachtat måste han liekuell af
een hoop spefoglar och diefuuls människior som alt mädh
rätta kallas må af theras lögnachtige pasquill och smäde
sångh sigh till största förtreet oskyldigh lidha om huilket man
52v
haffwer medh all flit ransakat hwem som thär till skyldigh är
och hafuer dåch liekwäll ingen funnetz som man kundhe till sa
ken binda, therföre är nu i thänne dagh här å laga tinget för
sittiandhe rätten afsagdt och afdömpt att om Jöns i Hökalt
medh tuenne wittne någon yttermehra man heller quinna, ungh
eller gammall, uthan eller innan sochns, solldat eller ehoo thet
är, som samma smädesångh siunger eller thalar heemligen häl
ler uppenbarligen, then samme må Jöns i Hökalt tingföra
huilken skall blifua så straffat på andeliget och wärldzliget
sätt så att een och hwar skall taga ther uthaf ett exempel och
förskräkkelsze huar effter hwar och een må taga sigh till wara.
Sammadagh framkomme Jönsz Ebbaszon i Skogaridh och hansz
syster Gunnell Ebba dötter huilka tilförendhe hafua waret kiff
wandhe och oeensze om några knechtalejo och annat huadh them
kundhe wara emillan huilket bleff för ett åhr sedan förlicht
på Grönö tingh som bådhe nämbdemannen Päder Månszon i Biär
szaridh och Arfuedh i Wiggåsza wittnadhe medh flere dannemän
att dhe och så förliekte blefwe att Gunnell Ebba dötter skulle
bethala sin broder Jöns Ebbaszohn 6 dr sm:t uthj alla theras wän
ningar huilken förlichningh af rätten är krafftigh dömbdh.
Månsz i Låmmakulla framkom för retta och klagade att
Amundz hustru Karin Månsza dötter hafuer skiält honom för att han
Månszas sohn Peder skall hafua slaget Amundz hundh, Amundh seger
sin sageszman att Åkas drängh i Ragnällekiöp Jäppe hafwer
honom sådant berättat i flere folckz påhörandhe, thätta
krakeell blef remitterat heem till grannerna parterna e
millan att förlika.
och hafuer dåch liekwäll ingen funnetz som man kundhe till sa
ken binda, therföre är nu i thänne dagh här å laga tinget för
sittiandhe rätten afsagdt och afdömpt att om Jöns i Hökalt
medh tuenne wittne någon yttermehra man heller quinna, ungh
eller gammall, uthan eller innan sochns, solldat eller ehoo thet
är, som samma smädesångh siunger eller thalar heemligen häl
ler uppenbarligen, then samme må Jöns i Hökalt tingföra
huilken skall blifua så straffat på andeliget och wärldzliget
sätt så att een och hwar skall taga ther uthaf ett exempel och
förskräkkelsze huar effter hwar och een må taga sigh till wara.
Sammadagh framkomme Jönsz Ebbaszon i Skogaridh och hansz
syster Gunnell Ebba dötter huilka tilförendhe hafua waret kiff
wandhe och oeensze om några knechtalejo och annat huadh them
kundhe wara emillan huilket bleff för ett åhr sedan förlicht
på Grönö tingh som bådhe nämbdemannen Päder Månszon i Biär
szaridh och Arfuedh i Wiggåsza wittnadhe medh flere dannemän
att dhe och så förliekte blefwe att Gunnell Ebba dötter skulle
bethala sin broder Jöns Ebbaszohn 6 dr sm:t uthj alla theras wän
ningar huilken förlichningh af rätten är krafftigh dömbdh.
Månsz i Låmmakulla framkom för retta och klagade att
Amundz hustru Karin Månsza dötter hafuer skiält honom för att han
Månszas sohn Peder skall hafua slaget Amundz hundh, Amundh seger
sin sageszman att Åkas drängh i Ragnällekiöp Jäppe hafwer
honom sådant berättat i flere folckz påhörandhe, thätta
krakeell blef remitterat heem till grannerna parterna e
millan att förlika.
53r
Sammadagh framkom för retta Nielsz Månson i Koppare
bögdh fullmyndigh på effterskrefnes wägnar och tingskiötte Nielsz
Boszon i Gåstakiöp och hans hustru Swenborgh Jöns dötter,
först hafuer Niels Boszon gifuet sin söster Ellin 3 3/4 skiäppe
landh jordh i Brokhult för 3 3/4 skiäppelandh i Gåestakiöph
Item Anders Jönszohn i Brokhult bekommet för 3 3/4 skiäppe
landh 22 dr 16 öre silfwermynt, Torkell Boszon bekommet
för 7 ½ skiäppelandh 45 dr sm:t, Item för huus han bygdt
haffwer 10 dr, Pär Booszohn opburet för ett skiäppelandh
6 dr, Kierstin Boosz dötter för 3 skiäppelandh 18 dr, Item
hafuer Niels Boszon sielff ärfft 7 ½ skiäppeland och är tilhopa 1 ½ fiär
dingh och 3 3/4 skiäppelandh aff aller Gåstakiöpa gårdh.
Sammadagh inlades i retten ett krafftigt och nögach
tigt kiöpebreff skreffwet och vnnerskrefwet af kyrckoheer
den wällärde h:r Lars i Kånna medh flere dannemäns nampn
till wittnes uthj huilket förmähles huruledes Niels Anderszohn
i Bäck och hans hustru Ingiär Staphans dötter hafua kiöpt af
efftersch:ne theras jordalåtter i skattagården i Bäk och hwar för
sigh opburet som effterföljer, Gudmundh Suenszon i Boarph
war mächtigh att gifua skiöte på sahl: Kierstin Bänes i Som
marsätes wägnar för sin sösterlått opburet 27 rdr,
Gudmundh sielf opburet på sin hustrus wägnar Elin Anders
dötter 25 rdr, Anders Torkelszzon i Hoffdinge och hans sahl: fa
der bekommet tilhopa 20 rdr, Måns Anderszon i Gnustorp
för sin broderlått 54 rdr och blifuer tilhopa 1/3 mindre 1 syster
lått af skattagården i Bäk som Niels Anderszon och hans hu
stru Ingiär Staphans dötter äro ägandhe till.
bögdh fullmyndigh på effterskrefnes wägnar och tingskiötte Nielsz
Boszon i Gåstakiöp och hans hustru Swenborgh Jöns dötter,
först hafuer Niels Boszon gifuet sin söster Ellin 3 3/4 skiäppe
landh jordh i Brokhult för 3 3/4 skiäppelandh i Gåestakiöph
Item Anders Jönszohn i Brokhult bekommet för 3 3/4 skiäppe
landh 22 dr 16 öre silfwermynt, Torkell Boszon bekommet
för 7 ½ skiäppelandh 45 dr sm:t, Item för huus han bygdt
haffwer 10 dr, Pär Booszohn opburet för ett skiäppelandh
6 dr, Kierstin Boosz dötter för 3 skiäppelandh 18 dr, Item
hafuer Niels Boszon sielff ärfft 7 ½ skiäppeland och är tilhopa 1 ½ fiär
dingh och 3 3/4 skiäppelandh aff aller Gåstakiöpa gårdh.
Sammadagh inlades i retten ett krafftigt och nögach
tigt kiöpebreff skreffwet och vnnerskrefwet af kyrckoheer
den wällärde h:r Lars i Kånna medh flere dannemäns nampn
till wittnes uthj huilket förmähles huruledes Niels Anderszohn
i Bäck och hans hustru Ingiär Staphans dötter hafua kiöpt af
efftersch:ne theras jordalåtter i skattagården i Bäk och hwar för
sigh opburet som effterföljer, Gudmundh Suenszon i Boarph
war mächtigh att gifua skiöte på sahl: Kierstin Bänes i Som
marsätes wägnar för sin sösterlått opburet 27 rdr,
Gudmundh sielf opburet på sin hustrus wägnar Elin Anders
dötter 25 rdr, Anders Torkelszzon i Hoffdinge och hans sahl: fa
der bekommet tilhopa 20 rdr, Måns Anderszon i Gnustorp
för sin broderlått 54 rdr och blifuer tilhopa 1/3 mindre 1 syster
lått af skattagården i Bäk som Niels Anderszon och hans hu
stru Ingiär Staphans dötter äro ägandhe till.
53v
Sammadagh inlades i retten ett nögachtigt och krafftigt kiö
pebreff skrefuet och underskreffwet af kyrckoheerden wyr
dige och wällärdhe h:r Nicolao Collino i Giöterydh sampt nå
gra flere redelige dannemän ther uthöffwer till wittnes vthj
huilket Jöns Giermundzon i Siuhult bekiänner sigh hafua sålt
Päder Nielszohn i Siuhult och hans hustru Elin Jons dötter een
siättingh af Siuhulta gårdh och therföre opburet 136 dr sm:t
och hafuer Päder Nielszon sålt sin hustrus Elin Jons dotters
mödernes jordh i Weka och inlöst thenne 1/6 mädh.
Och såszom inga flere saker tå för rätten framkommo, dherföre i Här
rans nampn rätten resignerades, och hwar och een reeste heem till
sitt, och önskades them lycka uthj sin heemwägh.
Och till yttermehra wiszo och sanningz stadfästelsze, att sålunda
wara oppå tingen passerat, ransakat, wittnat och affdömbdt
betygar häradzhöffdingen och laghläszaren thär sammastädes mädh
egna vnderskrefne händer och signäter sampt dhe tolff eedsworne
i nämbden medh theras sedhwanliga häradz insigle. Actum ut supra.
Nils Nilszon
Lindegren
Jöns Håkonszonn
pebreff skrefuet och underskreffwet af kyrckoheerden wyr
dige och wällärdhe h:r Nicolao Collino i Giöterydh sampt nå
gra flere redelige dannemän ther uthöffwer till wittnes vthj
huilket Jöns Giermundzon i Siuhult bekiänner sigh hafua sålt
Päder Nielszohn i Siuhult och hans hustru Elin Jons dötter een
siättingh af Siuhulta gårdh och therföre opburet 136 dr sm:t
och hafuer Päder Nielszon sålt sin hustrus Elin Jons dotters
mödernes jordh i Weka och inlöst thenne 1/6 mädh.
Och såszom inga flere saker tå för rätten framkommo, dherföre i Här
rans nampn rätten resignerades, och hwar och een reeste heem till
sitt, och önskades them lycka uthj sin heemwägh.
Och till yttermehra wiszo och sanningz stadfästelsze, att sålunda
wara oppå tingen passerat, ransakat, wittnat och affdömbdt
betygar häradzhöffdingen och laghläszaren thär sammastädes mädh
egna vnderskrefne händer och signäter sampt dhe tolff eedsworne
i nämbden medh theras sedhwanliga häradz insigle. Actum ut supra.
Nils Nilszon
Lindegren
Jöns Håkonszonn
48v
Sammadagh framkom för retta Månsz Bengtzon i Läszarydh fullmyndigh
på sine egne wägnar och tingskiötte Jon Päderszon och hans hustru Elin
Jons dötter 1/4 i Läsaredti dhen norre gården huilket kallas Gunghult
och therföre gifuet som sielfua kiöpebreffwet uthwiszar skrefuet och
unnerskreffwet aff kyrckoheerden wällärde h:r Bängt i Liunga och
päningerna till wäll:t sahl: Trulsz i Näes leffwereradhe huilken hafuer
hafft i thänna gårda 1/4 i pant för 120 rdr, ähn bekiänner Måns i
Gunghult att haffwa opburet i efftelöfwe aff Joen Päderszon 8
lodh silffwer.
Nembdemannen Simon Thorson i Wästrhult framkom för retta full
myndigh på Iffwar Nielszons wägnar i Ramshult och tingskiötte
Måns Päderszon och hans hustru Berita Tråtta dötter 1/4 i Siögår
den i Extorph och therföre giffwet 100 dr sm:t och 3 rdr i efftelöfwe
thäszföruthan haffwer Måns Pärszohn tilförende fått laga fångh på
1/4 och blifuer halfua gården mädh thätta och thät förriga.
Joen Person een vngh drängh ogifft på pastoris stompn i Hampna
da saekfeltes för mökränkningh mädh Botell Pärsz dötter effter
thet 4 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och loffwar sigh medh henne om sin förnedringh förlika.
Länszmannen Swen Nieslon i Kyllhult framkom för retta fullmyn
digh på Swen Jonszons wägnar i Betteråes och tingskiötte Vdde Pär
szohn och hans hustru Kierstin Swens dötter 1/8 i Giöszhult för
40 dr silffwermynt.
på sine egne wägnar och tingskiötte Jon Päderszon och hans hustru Elin
Jons dötter 1/4 i Läsaredti dhen norre gården huilket kallas Gunghult
och therföre gifuet som sielfua kiöpebreffwet uthwiszar skrefuet och
unnerskreffwet aff kyrckoheerden wällärde h:r Bängt i Liunga och
päningerna till wäll:t sahl: Trulsz i Näes leffwereradhe huilken hafuer
hafft i thänna gårda 1/4 i pant för 120 rdr, ähn bekiänner Måns i
Gunghult att haffwa opburet i efftelöfwe aff Joen Päderszon 8
lodh silffwer.
Nembdemannen Simon Thorson i Wästrhult framkom för retta full
myndigh på Iffwar Nielszons wägnar i Ramshult och tingskiötte
Måns Päderszon och hans hustru Berita Tråtta dötter 1/4 i Siögår
den i Extorph och therföre giffwet 100 dr sm:t och 3 rdr i efftelöfwe
thäszföruthan haffwer Måns Pärszohn tilförende fått laga fångh på
1/4 och blifuer halfua gården mädh thätta och thät förriga.
Joen Person een vngh drängh ogifft på pastoris stompn i Hampna
da saekfeltes för mökränkningh mädh Botell Pärsz dötter effter
thet 4 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Och loffwar sigh medh henne om sin förnedringh förlika.
Länszmannen Swen Nieslon i Kyllhult framkom för retta fullmyn
digh på Swen Jonszons wägnar i Betteråes och tingskiötte Vdde Pär
szohn och hans hustru Kierstin Swens dötter 1/8 i Giöszhult för
40 dr silffwermynt.
49r
Sammadagh framkom för retta Simon Bengtzon fullmyndigh på sin hustrus
Ingiärdh Swens dötters wägnar och tingskiötte Jöns Pärszohn och hans hustru Elin
Åka dötter 2 tunnelandh häller 1/12 i Böllminge för 1/6 i Extorph. Ähn ähr
Jöns Päderszohn fullmyndigh på Simon Söskonnes wägnar och honom och
hans hustru tingskiötte, nembl: Päder Bängtzon opburet för sin arfwa
jordh 20 dr sm:t, Swen Bängtzon lika så 20 dr sm:t och systeren Bängta
för sin arfzpart 10 dr sm:t. Tora Bengtz dötter för tuenne systerlåtter
20 dr sm:t och blifuer altszå mädh ärff, kiöp och byte 1/3 mindre 1 skiäp
pelandh i Extorph som Simon bekommer lagafångh på och Jöns Pärszohn
sammaledes på 1/12 i Böllminge bekommer lagafångh på.
Nanne Jönson och Nanne Larson i Kränckeboda framkommo för retten
och sigh beswäradhe öfuer Swen Larszon i Boalt huruledes dhe them i Kränke
bodha tilfoga stoer oskiäll i thet att enär dhe i Kränckebodha opsättia giär
deszgårdh på theras eenodels ägor gå bönderna till uthj Boalt och den
nidriffwa till dhen ände att den skall wara giärdh på Boalta ägor
här om blefue tränne af nämbden förordnadhe så wäll som grannerna
taga några owälda män huilka skolla här om ransaka huilken
thera parten giör then andra förnähr att sådant må blifua skiäli
gen componerat och bilagt.
Sammadagh sakfeltes Päder Månson i Låmmakulla å skatta för mö
kränkningh medh Gunnell Gudmunsz dötter i Fagrehult bägge ogifftas pärszoh
ner effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Gunmundh Larson i Ekenäes een vngh drängh sakfeltes för mö
kränkningh medh Kirstin Jons dötter effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Ingiärdh Swens dötters wägnar och tingskiötte Jöns Pärszohn och hans hustru Elin
Åka dötter 2 tunnelandh häller 1/12 i Böllminge för 1/6 i Extorph. Ähn ähr
Jöns Päderszohn fullmyndigh på Simon Söskonnes wägnar och honom och
hans hustru tingskiötte, nembl: Päder Bängtzon opburet för sin arfwa
jordh 20 dr sm:t, Swen Bängtzon lika så 20 dr sm:t och systeren Bängta
för sin arfzpart 10 dr sm:t. Tora Bengtz dötter för tuenne systerlåtter
20 dr sm:t och blifuer altszå mädh ärff, kiöp och byte 1/3 mindre 1 skiäp
pelandh i Extorph som Simon bekommer lagafångh på och Jöns Pärszohn
sammaledes på 1/12 i Böllminge bekommer lagafångh på.
Nanne Jönson och Nanne Larson i Kränckeboda framkommo för retten
och sigh beswäradhe öfuer Swen Larszon i Boalt huruledes dhe them i Kränke
bodha tilfoga stoer oskiäll i thet att enär dhe i Kränckebodha opsättia giär
deszgårdh på theras eenodels ägor gå bönderna till uthj Boalt och den
nidriffwa till dhen ände att den skall wara giärdh på Boalta ägor
här om blefue tränne af nämbden förordnadhe så wäll som grannerna
taga några owälda män huilka skolla här om ransaka huilken
thera parten giör then andra förnähr att sådant må blifua skiäli
gen componerat och bilagt.
Sammadagh sakfeltes Päder Månson i Låmmakulla å skatta för mö
kränkningh medh Gunnell Gudmunsz dötter i Fagrehult bägge ogifftas pärszoh
ner effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
Gunmundh Larson i Ekenäes een vngh drängh sakfeltes för mö
kränkningh medh Kirstin Jons dötter effter thet 3 Cap: i Gifftm B: 40 marker.
cronan 13 marker 2 16
häradzhöfdh 6 marker 5 8
häradet 6 marker 5 8
målszäganden 13 marker 2 16
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:19 (1655-1656) Bild 65 / sid 1 (AID: v49327.b65.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |