| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 30 (AID: v205987.b30, NAD: SE/VALA/0382503) |
0r
Sunnerbo Häradtz Dombook
Pro Anno
1659
Lagman.
Den Höghwälborne here Her Axell Sparre, fryherre till
Cronebärgh, herre till Sunby och Sweriges Rykes Rådh
och R. Jagemästare.
Landzhöffdingh.
Dhen Höghwälborne Herre her Georgh Gyllenstierna Fryherre
till Lundholmen, herre till Stäkit, Thorensborgh och Hellenöös.
Häradtzhöffdinge.
Edle och Wälb:ne Nils Nilßon Lindegreen till Forßa och
Spåningzlandha.
Häradtz Fougde
Ehrligh och Wälförståndigh Anders Larßon i Tärnhult.
Leffwererat i den Kongl Rädt
dhen 13 january 1660
Öffwersedd aff migh Carolo Lun
tio Suderm. in Martio 1660 hwil
ket medh eghen handh betygas.
Öffwersedd aff migh Carolo Lun
tio Suderm. in Martio 1660 hwil
ket medh eghen handh betygas.
0v
1r
Anno 1659 Dhen 28 February, 1 och 2
Martij höldtz Tingh i Sunnerbo Häradt uthj Ößiö, Närwarandes
Häradtz Nämbdh.
Nämbligen.
Joen Jönßon i Rydh, Åke i Ranglekiööp,
Arffwedh i Wiggåsa, Börge Kråk i Långaskogh,
Joen Anderßon i Bärghem, Simon i Wästerhult,
Joen i Gryttåhsa, Pedhedher Anderßon i Bärghem,
Pedher i Skinnerßböke, Johan i Wyksiöö,
Pedher Nilßon i Siuhult, Joen i Wiggåsa.
Gårdar bliffua Sålunda upbudne.
1/3 i Wästragården i Bärghem - 3.
¼ i Prostekiöp - 3.
Alt Långaskogh - 3.
1/6 i Ståckagårdhen i Iffla - 3.
½ Norregårdhen i Iffla - 3.
Balkarp i Nöttia Sochn - 3.
Ett Tunnelandh i Floboa - 3.
1/8 i Kiäringelydha - 3.
1/8 i Staffuerhult - 3.
1/8 i Röninge i Nöttia Sochn - 3.
Moanäs - 3.
¼ i Östraby i Ryßby Sochn - 3.
¼ i Miäridt i Liunga Sochn - 3.
1v
¼ i Södregården i Markarydh - 3.
1/8 Jacobs gårdh i Neglinge - 3.
Råmmenihylta - 3.
Bökhult 1/3 - 3.
heelt Kiärke - 3.frälße
1/3 i Wyksiö - 3.
Ett Tonnelandh i Skierßaredh - 3.
Ett Tonnelandh i Skierfue - 3.
1/5 i Röninghe - 3.
¼ i Abbornaslätt - 3.
20½ Skeppelandh i Röninge - 2.
1/12 aff Eilaffzkiöp - 2.
½ Pedhers gårdh i Bräkentorp - 2.
1/6 af Ößiöa i Torpa Sochn - 2.
¼ aff Håknalt - 2.
Heele Mathißas gårdh i Lundhen - 2.
1/8 Pontensbögd mindre 3 Skeppelandh - 2.
17 Skeppelandh i Högeholma - 2.
1/3 i Tansiö - 2.
1/3 i Torseredh - 2.
1 lb och 16mkr Smör Ränta i Bolmstadh - 2. frälße
Kringelholma - 2.
¼ i Steensgårdh i Ößlöff - 2.
7 Skeppelandh i Fagerhult - 2.
5 Skeppelandh i Burßhult - 2.
¼ i Hultakra - 2.
1/12 aff Norregårdhen i Qwenßlöff - 2.
½ Gårdhen Hylte i Giötherydz Sochn - 2.
Ett Tunnelandh i Södregården i Horn - 2.
2r
Ett Tunnelandh i Hyalt i Ryßby Sochn - 2.
5 Skeppelandh i Håå - 2.
¼ i Eskils gårdh i Boarp - 2.
1/8 i Joen Jonßons gårdh i Ramnäs - 2.
½ Östragårdhen Boarp - 2.
1/8 i Klint - 2.
1/8 i Östragårdh i Gräßholma - 2.
10 Skeppelandh i diecknegårdhen i Östrabby - 2.
Joen Perßons och hans Syskons Jordh i Östraby - 2.
1/8 i Hellerna - 2.
20 Skeppelandh i Fagerit - 2.
1/6 i Oßnakiöp - 2.
¼ i Södregårdh i Bärghem - 2.
½ Gården Biärstorp - 2.
4 Skeppelandh i Heßlhult - 2.
1 Gårdh i Tylstorp - 2.
3/8 i Joen Algutßons gårdh i Hördha - 2.
1/7 i Joen Jonßons gårdh i Ingelstadh - 2.
?1/8 i Millangårdhen eller Store Skattegården i Trotteslöff - 2.
¼ aff ender ? i Samme gårdh - 2.
¼ i Norregårdh i Toftta - 2.
¼ i Älinghe - 2.
1/5 i Södregårdhen i Biörstorp - 2.
¼ Ringare 1 Tonnelandh i Tranhult - 2.
1/7 i Balköö - 1.
¼ i Wästra Isiöa - 1.
1/6 i Hällerna - 1.
2v
1/5 aff 1/6 i Samma gårdh - 1.
1/3 aff Norregården i Wästraby - 1.
¼ i Södregårdh i Holie - 1.
¼ i Hylte - 1.
¼ i Snidestorp - 1.
¼ i Hunßbärgh - 1.
½ Gårdhen Kroxhult - 1.
1/8 i Håknalt - 1.
¾ i södra Emmebodha - 1.
¼ i Norra Emmebodha - 1.
Sunßtorpett - 1.
3 Skieppelandh Jordh i Hellerne - 1.
Samme dagh bleff myckit klagatt af almogen om dhen stora orichtigheett
och oordningh, som skeer medh giest och skiutzningh, och huruledes the Sochnar
som ifrån Landzwägen aflägne ähre, måste hålla hålhästar och Lijkwäll hem-
ma i gårdarna Lijdha och wara giest och skiutzningh underkastade, mestedeels
Lägga och uth päningar, och bliffua af Skiutz Rättaren Upborne, men huem dhen
3r
Sedhan fåår wett man inthet, och hoo dhem understår sigh till nytta, dher om skall
ransakas, Nämbdemannen Joen Andherßon, som bor Uthmedh store Landzwägen
berättar, att huarken hans grannar eller någrannar hafua någon päningh i
Konna Sochn bekommit. I lijka måtto Joen Jönßon i Rydh, har och samma be-
kiennelße, att ingen i Hambnedha Sochn, huilken Sochn store Landzwägen ligger
igenom, och icke heller dhett Rättarelagett wedh Landzwägen, har hafft någon pä
ningz nytta, af samma päningar, som nu Således uthgiffne ähre.
Samme dagh framkom Ländzmannen Swen Larßon i Moanäs och gaf tilkenna
att ehuru wäl Lijhulta Sochn, hadhe giordt Contract medh Traherydz Sochn, om
giest och skiutzningh, ifrån Helgemeße och till Jull, hafuer dock Lijkwäll
Lijhulta Sochn måst medh hoot och tvångh uthlagdt till skiutzRättaren i Trahi-
rydh Joen i Gröne – 38 dlr Silfr m:t Men ingen utan i Traherydz Sochn
beewijsas hafue något af theße päningar bekommit; Skall efftter frågas huart
samme päningar Kombne ähre, Så blifuer och Lijhultz Sochn Krafdh ähnnu 1 dlr
30 öre Silfr m:t och således högeligen sigh öfuer oskiäll beklaga.
Samme dagh framträdde Nils Nilßon i Markarydh och framladhe en de
signation på åthskillige stora giestningar och förtärningar, som åth gångit
ähr till h:r högh Greffl: Excell:tz Greffue Carll, och flere förnemblighe
Generals perßoner och andre höge officerare, huilken förtärningh i Marka-
rydh quitterat ähr, och Såsom samma Markarydz Sochns Rättarelagh, ähr
myckit af sigh kommen, stor armodh medh rooff och bran af Fienden, och Sum-
man som så stor ähr förtärdh, och quitterat ähr, blifuer altså för then gemene
almogen beswärligh och nästan odregeligh att betala, Ty Supplicera Häradet
och bedia Hoghwälb:ne herren Landzhöfdinge, wille sökia några andra medel och
Uthwägar, huar medh samma förtärningh Kundhe betalt blifua. Pietterydz
Församblingen beklagar sigh i Synnerhett, så medh giest, Sampt skiutzningh
och Många gierder, beståandhe i päningar och andra partzedler, wara på
Lagdhe, att dhe befruchta sigh om icke Lindringh skier, icke Kunna förmå
sittia wedh gårderna; Ja menige Man Klaga, och oansedt dhe nu så hart
skiutza såsom och stora skiutzninghz päningar uthlegga, fordras skiutzferdzpäningar
huarföre dhe för dhen Skatten ödmiukeligen begiära blifua förskonte, Såsom
3v
och alla medh en mun bedia om dhenne skiutzningar måtte i någen måtto Lin-
dradhe blifua? dhem Swarades, att sådant skulle Höghwälb:ne herren Landzhöff-
dingen Notificerat bliffua, i medlertijdh skulle inga Hålhästar uthfordras,
eller några päningar tuingas af allmogen, uthan Höghwälb:ne herren Landz-
höfdingens eller andra Expres order, dher om Komma kunna, och wedh dhen
hendelßen, förmantes allmogen eftter yttersta förmågan wara Lydige, hör-
samma och willige sådant eftterkomma, dhet dhe och lofuadhe sigh hörsambli-
gen giöra willia. I lijka måtto klagade sigh några bönder, huilka bodde
på Ryttare Hemanen, att ehuru wäll ingen Uthskrifningh nu senest bleff i
Sunnerbo Häradt, uthan sluppe medh sina dragoner, Lijkwist fordra Ryttar-
ne Rotepäningar af sina förläningz gårdar, Lyija såsom dhe hadhe ståt i Rothe
och på Uthskrifningh warit, huilket Rätten icke Kundhe see skiäligdt wara,
dock Hemstelles och dhenna saak till Höghwälb:ne herren Landzhöfdingens gun-
stige betenckiandhe; Menige man bedia alla, att Höghwälb:ne herren Landz-
höffdingen wille dheras angelägenhett i bästa måtten låtha sigh Recommenderat
wara.
Samme dagh framkom Wälb:ne H:r Erick Anderßon Oxes till Stensnäs
Sadehult och Brynö, fulmechtige, hederligh och Wällärdh H. Joen Nicolaj
och präsenterade sin fulmacht, och dher hoes framwiße ett contract, daterat
dhen 13 Junij 1656. Undher förnemblige wittnen, huar uthinnan Wälben:te
Wälb:ne H:r Erick Anderßon tillstår sigh att hafua ingåt en förlijkningh medh
sine Skatte frälse böndher i Stora Boaredh, Jöns Oloffßon, Anders Jönson
och Anders Nilßon, att dhe åhrligen om Michelßmäße tijdh skola uthlegga
sinom Hußbondhe för alla uthlagerne– 15 Rdlr In specie, och 4 ehrlige dagz-
wärken och tuå skiutzfärder, nu ehuru wäll bönderna hafua sigh förbundet
wedh ett par Oxar i Wijthe, att the iu Contratet skulle efterkomma och
hålla, och så framt dhe Contractet afbrute, skulle dhe wijtet ehrleggia, dhetta haf-
ua dhe i så måtto eij efterkommit, uthan dhett ähnnu resterer något på uth-
lagerne för 1657. huilka och sine uthlager i pinckewyß och otijdh, och icke
eftter Contractetz Lydelße betalt hafua, en deel ähr betalt för Jull, en
deel fram om Sigfridz mäße Marknat, och ähn tå icke i sådant mynt
som dhe wore sams om, Skiutzningen hafua the och försummat thett
4r
Jöns Oloffßon bekienner, som och ohöfueligen Swaradhe, och sadhe sigh haffua
annat att giöra ähn skiutzsa, då han och flere i gårdhen dher om tilsagdt och
bebudatt bleff: Contractet hafua bönderne sielfua Låtit sättia sine Nampn
och Bomerke undher, och dher uthöfuer till wittne fordom Majoren Edle och
Wälb:ne Oloff Lilliesparre till Fylleskogh sss. huilket Contract giörligen be-
finnes wara brutit af bönderne, och på dheras sijda inthet hållit, så infaller och
ett inkast bönderne emellan, att dhen ene seyer, att han hafuer warit mehr
Lydigh ähn then andre, men the som war tillstädes bedie om wänskap och för-
Låtelße, huilka och medh H. Joen således förlijktes som fölier, att Jöns Oloff-
son skall gifua för skiutzningen han försummadhe – 1 Rdlr, dhett bewistes och
att han icke war så högdt brotzligh som the andre, Anders Nilßon tilbödh
och utlofuadhe – 1 Tonna Rogh för sin försummelße, dher medh H: Joen på sin
hennes Wägnar contant war, Anders Jönßon som af tresko ähr hemma
blefuen, skall för olydne böta medh – 3 mkr. och Swara wedh nästa Tingh
till sin saak, så frampt han i medlertijdh medh sin herre icke förenas Kan.
Om Contractet wardt af Rätten dömbdt och afsagdt, emedan Bonderne
dhet sielffue brutit hadhe, altså hemstelles dhett dheras herre och hußbonde
här eftter hålla om han will, och bönderna kunna honom dher till öfuer
tala, huar och icke då skola bönderne wara förplichtadhe, att här eftter-
åth Uthgiöra alla åhrlige ordinarie och Extraordinarie Uthlager dhe af sin
gårdh uthgiöra böre, Jämwäll eftter Rijkzdagz beslutet om Skattebönderne
sigh i alla måtto rätta och eftterkomma. Cronan - 2 mkr.
Häratzhöfd.- 4 öre
Häradet- 4 öre
Sammedagh framkom för Rätten Botell Bengdtzdotter i Rya, i Ångelstadh
Sochn, medh sin egen brodher Måns Bengdtßon i Staffsättra, och framwiße
ett Testements breff, medh ödmiuk begiäran, dhett måtte till mehra styrko
och krafft uthj Häradtz Protocoll inskrifuas och Approberas, huilket lydher
ordh ifrån ordh som följer.
Jagh Elias Månßon medh min hustru Botell Bengdtzdotter, bekienne för
Gudh, och huar man, att eftter som Gudh allzmechtigh, hafuer tecktz kalla
ifrån thenne werldenne, wåra Barn, och nu hoos oß icke ähr mehr i dhetta Lifuet
att förwänta någon Lijffz arfwinge, hafue wij af en frij willie och godt berådt
4v
Petrus Johannis Angelstadius
Modh Testementerat dhen som dhen andre efterlefuer, huadh ringa som kan wara
i förrådh, dhett wij medh wårt arbete och Swett hafua förwärfuat, att icke någon
aff dhen dödes förwanter eller slächt, skola ifrån dhen som efterlefuer arf-
ua, hälst emedan huadh som wij hafua medh wåra henders arbete, hafua dhet
förwärfuat; Och emedan iagh Elias Månßon, ähr Uthj Cronones tienst, och
nu eftter höga öffuerheetenes order måste begifua migh på Togh, och dhet står
i Gudz handh om iagh kan medh helßan komma igen, Ty will iagh min
hustru Botell Bengdtzdotter, dher så hendher att iagh bliffuer dödh för ähn
min hustru, hafua henne Testementerat, huadh eftter migh kan finnas; uthj lijka
måtto hafuer och iagh Botell af berådde willie Testementerat min Man
Elias Månßon, alt huadh eftter migh kan finnas, så frampt han migh uthlefuer,
Och eftter dhetta Testemente icke Sträfuer emot Lagen, begiäre wij tienstödmiu-
keligen dher så kan Uppå fordras, att dhe godhe herrar och Män som Lagen föra
och Rätten bijsittia, wille dhetta wijdare confirmera, att dhetta wårt Testemente
icke bliffuer ogillat, Och på dhett Öffuerheeten och Wåra arfwingar måge
wetta, att dhetta wårt Testemente ähr sanfärdigdt, begiäre wij att wår Kiyr-
kioherdhe wille sättia sitt Nampn bredhe wedh andra gode mäns Nampn
här Undher, Datum Ångelstadh dhen – 18 Juny A:o 1658.
Petrus Johannis Angelstadius Past: Angelstadensis.
Jöns Nilßon i Rya,
Måns Perßon i Ularph.
När nu dheta Testements breff sålundha för Rätten upläsitt war, wittnar
Nämbdhen om förbem:te Perßoner Elias Månßon och Botell Bengdtzdotter,
att då dhe komme i Echtenskap, war dhe Tuenne fattige tienstefolk, och huadh Gudh
them sedermehra kan hafua i theras fattiga boo wälsignat, hafua dhe thet igenom
theras anletaß Switt förwärfuat, och förty ähr thett en rätt aflingh och
icke till dett ringaste arff på Manßens eller quinnones sidha inkommit, huar
före hafuer Rätten parternes begiäran icke afslagit uthan heller bådhe i Pro
tocollet inskrefuit, och sedhan dher framdeeles icke andra skiäll ähn nu
bem:t ähr, framtees aldeles gillas och Approberas.
Samme dagh blef ett Testements och mårgongåfue breff upläsitt, Uthgifuit af
5r
Anderß Larß Bärgh. Bergerus Joannis Moderus.
Jöns Månßon i Kornbärga, huar uthinnan han bekienner sigh sin hustru Ehlin
Swenßdotter, hafua gifuit all dhen Jordh han äger i Kornbärga gårdh, Jämwäll
och Lößören han äger och äga får, som sielfua brefuet wijdare uthwijsar, begä
randes samma morgongåfue och Testements Breff, måtte till Större försäkring
och mehra wißheet uthj Protocollet inskrifuas, dhett Honom skiäligen eij förwägras
Kundhe,Huilket Upläßes och Lydher ordh ifrån ordh som fölier.
Jagh Jöns Månßon i Kornbärgha, här medh witterligit giör, att såsom Gudh allz-
mechtigh, hafuer af sin Guddommelige försyn, tilfogat migh uthj ett Christeligitt
Echtenskap medh h. Elin Swenßdotter, huar till Gudh Allzmechtigh sin milderika
wälsingnelße förläna wille, altså emedan iagh ähr en gammall man, och inga barn
äger, och owiß om iagh någre Barn äga får, Ty på dhett dhenna min K. hustru
så myckit kiärligare emot migh sigh förhålla skall, och migh uthj min höga ålder
till trogit bijståndh wara och blifua må, ty hafuer iagh af Kiärligh affection medh
berådde modhe skiänckt och gifuit min K. hustru bådhe till Morgongåfua, Såsom
och till ett Kiärligit Testemente eftter min dödh, så frampt Gudh oß i medlertijdh
icke några Barn tilhopa gifua teckes, all dhen Jordh som iagh i Kornbärga gårdh
äger, Såsom och all Lößören iagh äger och äga får, dhen såsom annor sin wäll-
fångne ägendomb eftter min dödh oklandrat behålla, och såsom iagh will, att
dhenne Morgon gåffua och Kiärlige Testemente oryggeligen skall hållas och eftter
kommas, ty hafuer iagh till större Kraft begiärett H:s Wyrd:tt H. Börge i
Ullßbäk, Såsom och Ländzmannen Börge Krååk, medh flere godhe män här
Under förmäles, att dhe dhetta bredhe wedh mitt Nampn och Bomerke Underskrifua
och försegla och medh sina Nampn och Bomerke dhetta bewitna och bekräffa willia
ödmiukeligen här hoos bediandes af Häradtzhöfdingen här Uthj Sunnerbo, eller dhen
hans ställe förträder, Såsom och af dhen Loffl: Rätten, att dhenna min wälmente
gåfua och Testemente, måtte icke allenast uthj Protocollet inskrifuas, Uthan och
hålla handh dher öfuer, att min K. hustru må henne åthniuta, huilket ähr skiedt
uthj Hallarydh dhen – 11 May A:o 1651
Jöns Månßon i Kornbärga.
I.M.
Undertecknadhe attestera ofuanbe.te Morgon gåfua och Testemente san wara, Uthj min
Sahl: Swärfaders H. Anderßas i Hallarydz Att ofuanbe:de Jöns Månßon gaf sin
dödelige frånfälle och förrige Under skrift, be hustru Elin Swenßdotter i Morgon
krefttar iagh sant wara, medh egen Underskref gåfua, all dhen iordh han åtte i Korn-
uen handh och Signete. bärga gårdh, wittnar.
Anderß Larß Bärgh. Bergerus Joannis Moderus.Börge Kråk i Långaskogh. Ingemar Kråk i Helhult Joen Kråk i Linnerås.
5v
När nu dhetta Testemente och Morgongåffuo Breff war Upläsit, frågades om
dhett war aflinge eller arfue Jordh, Tå war ingen som wist kunde något dher
till Swara, uthan Nämbden, och särdeles Börge Kråk, sadhe sigh icke annatt
wetta, ähn att en deell war arfft och en deell Kiöpt, altså Kundhe och ingen an-
natt sluta, ähn samma gåfua må på dhett Krafftigaste så wijda Lagh medgifuar
hålles och eftterkommas.
Sammedagh framkom Bror i Hößlängh, och beswäradhe sigh öfuer Nils Joenson
i Röplösa, om dhett stora oskiäll, Bror wederfars af honom Nils, i dhet han bort-
hugger några skiöna Biörkar, som för prydnatt skull stå in på husen och går-
dhen, altså blefue Nämbdemännerne Joen och Pedher Anderßon i Bärghem för-
ordnadhe, här om att ransaka, Såsom och befaltes Nils, att han medh sådant
skadhe och olaga högge hafuer fördragh, Så frampt han dherföre eij plichta will.
Samme gårdh Uthloffuadhe och Nils Joenßon att owägerligen willia betala som modher
Kirstin Perßdotter – 4 Rdlr som Bror i Hößlångh hafuer warit af henne
qualdh före, och Sonen bekienner sigh lijkwist hafua Upburit, och Nu således
uthloffuar Nils sin Modher owägerligen bem:te – 4 Rdlr betala willia.
Truls i Giößhult, för han icke swarade Nilß Månßon i Fierholma, sakfältes
till – 3 mkr.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samma dagh framkom för Rätta Lars Oloffßon i Ekenäs, huilken har till
förendhe warit en dansk man och framwiste H:s K:he M:ttz wår aldre nå-
digste herres och Konunghz breff, af Giötheborgh Daterat dhen 17 Aprilis
1658. huar uthinnan H:s K:he M:tt aldranådigst haar undt och eftterlåtit
bem:te Lars Oloffßon för trogen giordh tienst i sin Lijffztijdh Uthlagerne af
Lillegårdhen i Ekenäs, och såsom Bönderne på bem:te hemman, Pedher Larßon
och Månß Larßon illa förlijkes medh bem:te Lars Oloffßon, och således medh
kijff och träta, lefua ganska illa tilhopa medh Hißlige Edher och banner, att
en människia må Hißna ther wedh, Som sådant hörer och Spörier, bem:te bön-
dher ähra och myckit träge och geenwyrdighe emot Lars Oloffßon, i dhett
dhe ganska ringa wela wara honom till willie, för dhett han hafuer då
Armeen Lågh i Traherydh, och elliest starka durktoger warit, hållit hem-
manet frijdt för giest skiutzningh och marfallelige extraordinarie
manet frijdt för giest skiutzningh och marfallelige extraordinarie
6r
krigzhielpar, altså klagar Lars Hårdt på bem: Bönder, och dhem tilsades att dhe
skola giöra honom rätt, dhett dhe lofuadhe sigh giöra willia, huilka och nu
således förlijktes, och bleffue Sams, att dhe skola åhrligen och om Michaelis
tydh ehrleggia fyllest och fulkommeligen Uthlagerne, och för dhett andre Up-
satte dhe i wijthe, att förlijkningen skulle wara stendigh – 8 Rdlr en dell
till Kiyrkan och en deell till Cronan och tridie deelen Undher Rätten, Bön-
derna föregifua sigh hafua gifuit Lars Oloffßon – 6 Rdlr och Upräkknadhe
dhe några pertzedlar som dhe Lars Oloffßon för 6. Rdlr gifuit hafua, dher
till nekar Lars Oloffßon, och Swärgh om lijff och siäll, han har eij mehra fått
ähn till 15 marker. parterne blefue och förlijkte om dhett qualet, och som lillagårdh
brukas af fyra böndher, så uthlofuadhe huar Lars Oloffßon att betala 1 Rdlr
ähr tilhopa – 4 Rdlr. och them uthlofuadhe the redeligen att betala, och åther
Upsatte i wijte, om dhe åhrligen till Michaelis dagh icke betala Uthlagerne skola
dhe wara fallne till – 8 Rdlr i Wijte, dher medh dhe woro sams och togho
afträdh.
Wälborne Pedher Joenßon Gyllenswärdhz Tienare Swen Håkanßon och Wälb:ne
Johan Perßon Gyllenswärdz tienare Måns Månßon ähro slagne och fått hugg
af Nils Bengdtßon i Bökelijdhen, skola Comparera på nästa Tingh.
Nils Bengdtßon i Bökelijdhen framkom och klagadhe, att han lånte Swen Joen-
son i Hördha, en Sölfskåll för 18 åhr sedhan, huilken Sölffskåll Nils hadhe i
pant af Ehrlandh Skogewachtare, och i medlertijdh skall Sölfkosan wara myckit
försleten och fördärfuatt; altså blef Swen pålagdt, att förskaffa Nils Bengt
son nu gienast sin Silfkosa igen, så godh han Lånte henne, och Sedhan må Nils
Bengdtßon Låthe få Erlandh sin Kosa igen, och sökia sitt giäldh dhett bästa han
gitter hoos bem:te Ehrlandh Skogewachtare.
Dhen andre dagen som war dhen – 1 Martij continuerades medh
Tingett.
Samme dagh framkallades Ländzmannen Nils Nilßon i Markarydh, huilken
fins antecknat på sist håldne höst Tingh i Bärghem dhen – 22 Novembris
1658. huruledes Carl i Hanaba och hans grannar förskute sigh på Nils
Nilßon att han skulle hafua Upliust gitterna och kidan som ware kombne
ifrån Gunne i Fällebärgh i hißhulta Sochn, och såsom Nils Nilßon tilstår att
6v
han tuenne gånger gitterna wedh Markarydh Upliuste, Så wittnar Nils
Nilßon att han inthet weth huru många gitterne ware, Men här på fattas
Gunne i Fällebärgh 14 St. gitter och Kidh, som han klagar, att för honom i
Haneba skole blefuit Undkombne: I like måtto Swen Perßon i Misterhult
giordhe och Eedh att han war wedh Markarydz Kiyrkia, och hördhe tå gitter
na Upliustes, och tå bönderna i Haneba ginge till Ländzmannen Nils Nilson
i Markarydh, och beklagar sigh, att såsom fodernöden war hårdh på färdhe,
och en hißligh fodertrångh, ty thet war alt förbrändt af Fiendhen, gaf altså
Ländzmannen dhem loff, dhett han och ähnnu tilstår, att bönderna i Haneba
måtte slachta dhem, och låta ligga Kiötet till wijdare eftterfrågan till Rätta,
Carll Kiennes ett fiolkijdh, och en hoop fattige tiggekåner som icke äga
kläderna på Lijfuet hafua slachtat – 6 st; Lijkwäll tror Gunne i Fäl-
lebärgh honom Carll i Haneba om, hafua slachtat them andre, thetta bleff
förskutit Undher förlijkningh, emedan här uthinnan fans ett stort mißför-
ståndh, och parterne föreentes och Nils Nilßon gick i Löfte för – 1 Sölfr Mt
att betala Gunne i Fällebärgh för dhe tiggarna som Kijdhen slachtat hadhe, och
Gunne bleff dher medh alt wäl nögdh.
Knut Månßon i Torarp i Odensiö Sochn war Citerat aff Swen Ländzman
nen i Näglinge, om en gårda Städia, war borte och saakfältes till 3 mkr.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Ingredh Jönßdotter i Sånna, war Citerat att Swara Ingierdh Persdotter i Sånna
war borte och saakfältes till – 3 mkr.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh framsteltes Udde i Ulffuaredh, Jacob i Samme gårdh och Jöns i Sam-
ma gårdh, och åther företoges till ett förhör, om then dödha karlen som skall wara
funnen nedgrafuen Undher en Sängh i en Bänck i Uddes stugu. Ulffuaredh, och fun-
netz samma dödha Lekamen i en sådan ynrkeligh måtto i samma Bänck, då dhe
danske wore Uppe 657. i Octob: Månadt och afbrändhe Ulffuaredh, om huilken
7r
|
finnes för Rätta wara Examinerat på Östraby Tingh dhen – 8 Decemb: 1657. och
kan man giörligen förnimma, alt samme fundne Lekamen wist på Synnerligit wijß
ähr mördat blefuen, och inthet Långdt tilförende, för ähn thett Uppenbart bleff lijka
lijket uptogz, war Lekamenet alt behållit, bådhe medh hull och håår, och en ungh man
att skiegget begynte spritta, men war afklädt, och hadhe en klut för ögonen, men war
slagen i hufwudett, att grant Syntes huru yxhammaren på hufwudh skålen tagit hade
så fans och try stingh på dhen dräpne, Thenne ihielslagane och dråäpne Ligger ähnnu ther
i Ulffuarydhz gårdh i en kiällare, ty gården bleff afbrändh som sagdt ähr; Så tales
och om den dragon Laße i Hylte, huilken nu icke ähr tilstädes, uthan medh them
andre åth Norige, att han och andra dragoner war förordnadhe, att hålla wacht dher
sammestädes, och draga stor tuifuelßmåhl, att han skall hafua en främmat betient
ombrackt, Gudh wett Sanningen bäst, och huem man får här till att wara then
sanbane, Och emedhan att några quinfolk som dher i gården hemma ähro, nu icke
tilstädes ähro för siukdomb skull, och icke förmå komma tillstädes, och i Synnerhet
Uddes hustru, och hennes Syster Ingeborgh, Ty om Udde och hans folk som i stugan bodde
som then mördadhe Lekamennen funnen bleff, ähr icke något Lijthet till att betenckia
Altså blef befallet att Ulffwaredz bönder alla derr skola sättia nögachtigh borgen
och så bönderna som quinfolken skola in änteligen stämmas till nästa Tingh,
och dhetta skall Ländzmannen bådhe medh flijt och alfwar eftterkomma.
Gudmundh Anderßon i Hörsedt, beskylte Arffwedh Joenßon på Torgh i Bärga Sochn,
för sittiande Rätten, i alle mäns påhöra, för en bewitterligh Tiuff, och skall bem:te
Gudmundh här till Swara på nästa Tingh.
|
|
| [ och bem:te Anna Jönsdotters man Gudmundh hafuer icke heller någonsin sedt något thet ringaste oärligit teken medh henne |
Kirstin Perßdotter på Torgh blifuer anklagett, af Gudmundh Anderßon i Hörsedt
att hans hustru Anna Jönßdotter, skall af bem:te Kirstin wara påluget ett hore
ryckte, att hafua oloffligit umgienge medh en Ungh drängh Pedher Arffwedson i
Hörsett, huilket skulle warit skiedt i Hörsett i Julegiästebudh, om Fierdedagh Jull
När nu thenne Kirstin Perßdotter tilfrågat blifuer, huadh hon wett om dhetta talet,
och Snackett, så beplichtar hon sigh på thett högste, att hon sadhe dhett aldrigh, myckit
mindre wett någon oähra med henne[ i all theras Echtenskapz umgenge i – 12 åhr
Så emedan dhetta ähr idell squaller och Löst rychte, uthan skiäll och beskiedh, ty bleff
Anna Jönßdotter frijdömbdh och frijsagdh, om dhetta Kijff och mißförståndh.
|
|
Pedher Sonaßon i Borßna framkommer och klagar öfuar Jöns Månßon i Norra
Borsna, att bem:te Jöns Månßon giorde honom nu i Söndagz i Ryßby Kiyrkia en stor
|
7v
orätt, och hans Son en lijthen gåße, huilken bleff stöt i Kiyrkan på Läcktaren af Jöns
Månßon af sitt stolaståndh och stelle, och kom stort buller och förargelße åstadh;
Månßon af sitt stolaståndh och stelle, och kom stort buller och förargelße åstadh;
I lyija måtto hafuer och Jöns Månßon icke en uthan många gånger medh ropandhe
röst, skiäldt Pedher Sonason för en Tiuff och skielm, och ropat och repeterat thenne
orden någre gånger, Pedher Sonason klagar att Jöns Månßon har stöt hans
gåße och Son några gånger i Kiyrkan, Jöns Månßon nekar högeligen till
skiällsorden och stötandett; Lijkwäll wittnar h. Johan Lyncius i Ryßby, att han
har hördt skiälßorden och att han hörde Jöns Månßon skiälla Pedher Sonaßon
för en tiuff och skielm, alt håller Jöns Månßon sitt samma tall och Swergh
högeligen, han skielte honom aldrigh, icke heller hadhe Pedher några wittne aff
dhem som stoge hoos honom i Kiyrkan; derföre afsades, att han skall skaffa sin
wittne fram, som stodde hoos hördhe och sågo huadh passerade, Sedhan skall dher
på dömmas. Men huadh Kiyrkebulleret wedkommer, Så loffuadhe Jöns Mån-
son godwilleligen att gifua till Kiyrkan 1 Rdlr. Och huadh wijdare Kiyrkioplicht
wara skall, dhett remitteras till Prästerskapet att Judicera.
Sammedagh framkom Giöridt i Hördha en Enkia och sigh beklagadhe öffuer
Anders i Cronebodha, att han har inne på sigh – 8 Rdlr aff Rotepäningerna för
1657. Och såsom thenne Anders gifuer skulden på Landbofougden Pedher Mar-
tehnßon i Ikornarp, att han har en gårdh i Samma Rothe, dock huardt dhenne An-
ders i Cronebodha wrijdher och Wändher sigh i dhetta Käremåhl, ähr han en sanner
Löftesman att betala Giörtz Man Pedher Jönßon, Tå han gick uth för Roten.
- 4 Rdlr. Kiennes thenne Anders wedh och – 4 Rdlr skiuter han skullen på
Joen Knutßon i Qwänarp, att han gick i Löfte förr; Och emedhan Anders i
Cronebodha ähr sanner Löfttesman, och ähr billigdt han betalar, och söker sin man
igen, dhett bästa han gitter.
Samme dagh framkom Swen Perßon i Hösiö, och präsenterade en Zedell, gifuen
af Måns Månßon i Härlatorp, och tiltaladhe Daniell i Gießebodha om 7 dlr
Sölfr mt och 4 Rdlr. Daniell honom skulle haffua skyldigh blefuit, för ett paar
Pistoler och annat? Daniell swarar här till, att dhe hafua wäll hafft handel tilhopa,
Men Måns ähr honom Daniell skyldigh blefuen, och han inthet honom, och will
dher på föra bewijß till nästa Tingh.
Samme dagh framkom Jöns i Oßhult och sigh beklagade öfuer Daniell i Gieße-
bodha om bem:te hemman, huilket Jöns i Oßhult tilhörer, och Daniell har
8r
boodt på i – 4 åhr, Sedhan dhetta ähr förlupitt klagar Jöns, att Daniell har illa farit
medh hemmanet, och fattas på Ladhe bygningen, hugget uth skogen, och slaget bort
näfueren: Daniell klagar, att Jöns i Ooßhult ähr honom 8 Rdlr skyldigh, tillhuilkett och icke Jöns neka kan, Parterne bleffue förlijkte, att Jöns skall betala
Daniel – 4 Rdlr och 4 afkortar han för Ladhan, och Jöns bygger Ladhan sielff, bäste
han gitter och ware så thenna saak förenat, dher om dhe aldeles gåfuo sigh tillfredz.
Pedher Joenßon i Weråsa war Citerat att Swara Jöns i Ooßhult för slagzmåhl, han
kom inthet, skall bötha – 3 mkr.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh präsenterade Häradtzhöffdingen en Ransakningh ifrån Konga Häradt,
som höghwälborne herren Landzhöfdingen her Georgh Gyllenstierna honom
Lefuererat hadhe, angåandhe några fauter som beskylles Befallningzmannen
Anders Larßon, Så wäll som Ländzmannen Börge i Queniarp, nu uthj sidste dan-
ske feigde föröfuat haffua, huilken ransakningh blef upläsen, och sedhan frå-
gades Börge Ländzmannen, huadh han här till Swara wille. Börge Swarade, att
han ingen Spannemåhl hadhe bortmält, icke heller någon proviant bortwägit, Sadhe
och att ingen skall honom sådant medh skiäll kunna öfuertyga: Uthan dhetta be-
kiendhe han och tillstår, att – 7 tun:r 1 Skieppe Spannemåhl, Sampt Malt – 11
skepp:r, och brödh – 60. lb:war öfuer som ingen quittens gaffz bönderne på, och
dhett seijer han wara skiedt af förseande, i dhet han leeth på underfougtens Per
Larßons Son, Hindrick Perßon, huilken dhenne Räckningh om ofwanbe:te Partzede-
lar sigh hafua till Cronones tienst eftter order Lefrerat och Medh quittensier
dhett bewyijsa will, beropar sigh och uppå, att hans drängar måste för partzedlarnes
myckinhett skull, hielpa till att wäga, och att han sielff icke alt så noga för dhen
korta tijdhen nagelfara kundhe. Bißmaren swaradhe han så till, att han
will bewijsa honom wara richtigh, och dhen samme altijdh bruket att wäga
bådhe in och uth medh. Skieppan seijer han och wara richtigh, huilken han och al-
tijdh hafuer brukett, att måhla bådhe in och uth medh, förmodandes sigh i alt sitt
förehafuandhe kunna medh ett godt Samwett förswara; och wijdare för
dhenne gången beskiedh, kundhe man inthet få; Wart altså Rättens betenckiande,
8v
att eftter såsom nu ingen åklagare war tilstädes, icke heller någon som kundhe
öfuertyga Börge någott; föruthan dhetta ähr icke Befallningzmannen tilstädes
uthan för sitt Lagliga förhinder, Nembl: Siukdomb, och att han ähr borte att be-stella om sin Sahl: Swärfaders och Swärmoders begrafningh : Beklagar sigh och
Börge icke hafua sina wittne som honom här uthinnan adsistera kunna, ty
bleff Börge dilation förgynnatt till wijdare Ransakningh, tå han skall wara
plichtigh. 1. Bißmaren och Skieppan Upwijsa. 2. Sina wittne Sampt drän-
gar som wägit och målt hafua medh sigh bringa. 3. Skall och då framwijsas
befallningzZedler och quittensier om dhe partzedhler som Börge bekienner wara
oquitterade, och således bewijsa huru dher medh förrwetter, och att han inthett
undandolgdt hafuer 4. Hindrick underfougdens Son, Som Börge
beropar sigh Uppå wara förledd af, måtte och Citeras, och iämwäll flere Interes-
senter, som här uthinnan kunna wara Interesserade. 5. Befallningzman
nen Anders Larßon måste och få komma til städes och sigh förklara, så
wijdha honom kan beskyllet wara, Sedhan will Rätten sigh wijdare här på
förklara.
Jöran i Wärabärga Citerat att Swara Gunnill i Tämpnhult, war borte, och
derföre saakfaltes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Johan Anderßon i Böke, Stämbdh att Swara Johan Giseßon, kom inthet skall
böta – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Håkan i Näsett i Hwijtarydz Sochn, war Citerat att Swara Mr Nils i Hwijta
rydh, för wijteßmåhl, war borte och saakfältes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
9r
Bengdt Stenßon i Böllminge war Citerat till att Swara Joen i Hielmzrydh för
- 4 Rdlr. Thett berättades att han war Citerat medh dhe förloffadhe Soldater åth
Danmark, om så sant ähr, blifuer han frij, huar och icke, skall han böta – 3 marker. Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Joen Joenßon i Påkarp war Citerat att swara Joen Bengdtßon i Holie, för groff
beskylningh, war borte och skall bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Lille Swen Larßon i Ratarit, war Stämbdh att Swara Joen Jönßon i Qwenßlöff för
någon skuldh, war borte och saakfältes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Kirstin i Åhrhult Klagar att Daniell i Gießebodha, ähr henne skyldigh En Rdlr för
ett par Oxar hon hadhe födt öffuer wintrern, och har inthett annatt att förewända
Uthan att han hadhe låtit Kiöra oxarna några små beeten, dock inthet till skadha
uthan Daniell fick Oxarna wäll behåldna igen. Rätten dömbde Daniell i Geße-
bodha, att owägerligen betala Kirstin i Åhrhult, 1 Rdlr som Uthloffuat ähr.
Wälborne Oloff Siöbladz till Gimmatorp Tienare Carll Booßon klagar öfuer
en hußbondes frälsebondhe som här till warit hafuer, Swen Swenßon i Iffla, hu-
ru såsom han afflöttar ifrån gården Långholm och gierßle, och ehuru wäll bondhen
hafuer sagdt sigh ifrån hemmanet i Lagligh tijdh, Och såsom hußbondhen låther
Klaga, skall gården wara illa medfaren, huar om bleff af Nämbden, Simon i
Wästerhult och Joen i Rydh, Sampt Häradtz skrifuaren förordnadhe, att Syna och
ransaka, tå dhe resa ifrån dhetta Tingh, och om Bondhen fins brotzligh, och icke för
lijkar Siöbladhen, will Rätten en annor gångh, sedhan ransakat ähr, dömma i saken.
Samme dagh framkom åther Larß Jönßon i Torsedh i Norwydinge Häradh, och
9v
tiltaladhe Pedher i Klöffwaredh, att han war gången i Loff och Löftte för sin Syster
man Anders på Uglandzrydh, som för några åhr sedhan bodde på ett Frälßehem-
man i Mårarp, Huilket hördhe Fru Karin på Blombärgh till, af huilken Lars
Jönßon har – 6 Rdlr att fordra, eftter Fru Karin på Blombärgz breff och
beskiedh Daterat Blombärgh, dhen 28 Septemb: 1653. Och ehuru wäl att
Anders på Uglandzrydh för någre åhr sedhan hadhe giort en förlijkningh, och alt
tilhopa föreentes och efttergaffz aff Lars Jönßon i 6. Rdlr, och då gick Pedher i
Klöfuaredh therföre i Loff och Löftte, och Pedher har och Sedermehra gifuit 1. Rdlr
i Interesse; Och nu protesterer Löfttesmannen, förewänder så i ett som annat
fåfängelighett. Enär thett ene blifuer beräcknat medh thett andhra, så oansedt
dhett något mehra löpa kundhe, så bliffuer Lijkwist dhen förre förlijkningen
stendigh och krafttigh dömbdh, och Löfttesmannen Pedher i Klöffweredh till
dömbdh, att Swara till giellet, och betala förbem:te – 6 Rdlr. och sedhan må Löf-
teßmannen sökia then han gick i Löftte förr, Nembl: Anders på Uglanßrydh,
förbem:te 6 Rdlr uthan någon genseyelße, och dhetta stelles undher Execution.
Samme dagh framkom för Rätten Ebbe i Skatebodha, en gammall giftt man, och
sigh beklagadhe, om thett rycktet och Lättfärdige Löngnen en driftta kona ogiftt,
Gunnell Gummadotter hadhe Lugit Ebbe i Skatebodha Uppå, och såsom Konan
heller horan har tilförrne fått ett oächta barn, men nu giffuer skullen på
Ebbe i Skatebodha, wara barnefader åth thett andhra som hon nu drifuer i byg-
dhen medh, Och oansedt hon bekienner in på Erick Höök i Linnefälla en
ogiftt dragon, och då hon hadhe bekiendt på honom, togh åter then Lättfärdige
horan sin ordh igen, huilket och finnes wijdare och omstendeligen på Laga
Tingett i Hambnedha dhen 7 July 1658. wara anteknat och protocollerat,
Och när nu Skiökan förnam Tingett wara Liust, ähr hon bortlupen, Men
thenne Ehrlige dannemannen Ebbe i Skatebodha, beklagar medh höga edelige
beplichtelßer, sin oskyldighett, och Ebbes hustru, Elin Erlandzdotter, en
ährligh dannequinna, medh gråtandhe tårar beklagar och betygar sin Mans
oskyldighett, och förplichtar sigh nu som tilförendhe aldrigh i theras Echtenskap
dhen ringaste affect hafua seedt i Himblige eller Uppenbarlige rum till sin Man;
Så framkom och en Ehrligh danneman Esbiörn i Burßhult och aflagdhe Eedh
å Book och Wittnadhe, att Såsom thenna Skiökan gick gårde mellan, och
10r
dreff ifrån then ene gården till then andre, och kom till Burßhult, och hon ko-
nan hadhe begynt thette rycktet på Ebbe, tilspordhe Esbiörn henne medh flijt, om hon
hadhe hafft medh Ebbe att bestella, då har hon på dhett högsta Sworit om Lijff och siääl, och
önskatt många onda andar uthj sigh, att han medh henne inthet har att bestella på nå-
gott oÄhrewyß, Så Swor och Ebbe Sielfkraffdh en hijßligen dyran Eedh, om Lijff och
siääll, och badh Gudh hielpa sigh så sant och aldrigh sannare, att han för hennes
umgienge, på olofligit wyß, så frij och oskyldigh ähr, som för dhen Menniska han al
drigh sågh; Aff alle sådanna omstendigheeter som nu uptaldhe ähre, och Man befin-
ner att bem:te Ebbe wäll komma Laggångh åstadh om ther så befunnes af nöden
wara; Bleff Ebbe för samma Lößkonas Löngn och ryckte, hon har fördt honom
Ebbe i Skatebodha uppå, frijdömbdh och frijsagdh i thenna saak, om Gudh teckes
dhett icke annorlunda Låtha blifua Uppenbartt, ähn man nu uthransaka kan.
Måns Oluffßon på Böketorpett å Frälße, ogiftt drängh, för Mökränckningh
medh Botell Swenßdotter, Saakfältes eftter dhett 3. Cap. i Giftermåhlo B. till 40 marker.
Frälßehußbondhen - 13. mkr: 2: 16:
Häradtzhöfdingen - 6. mkr: 5: 8:
Häradett - 6. mkr: 5: 8:
Målßägaren - 13. mkr: 2: 16:
Joen Gummaßon i Hielmaredh och Broor i Hößlängh, framkomme och tuistadhe
om en dragon, som hadhe Upburit 4 Rdlr af Broor, dock skiedde dhett eftter Joen
i Hielmaredz begiäran, och till dhen ändhe att bem:te dragon skulle gå uth för Roten,
huilket han eij eftterkom, uthan gaff sigh i tienst hoos Leutnanten Wälb:ne Pålman,
och ähr nu stadder i Fiende Landh; I medlertijdh emedan Dragonen borte ähr, måge
the begge draga försorgh om giellett om något kan finnas af dragonens äger att sättia i
Arest, till dragonen kommer så när att Swara, Så frampt dhe kunna honom medh
wittne öfuertyga hafua bem:te 5 Rdlr emottagit.
Samme dagh framkom åther för Rätta Johan Larßon i Älmåhs, om huilken finnes
antecknatt på Tingett i Wiggåsa 1658. dhen 3. July huadh beswär och klagemåhl han
har haft emot sin hustru Kirstin Perßdotter, och hafft emot henne en grof beskylningh,
att hafua hafft olofligit umgienge medh en Ungh ogift drängh Caris Joenßon i Nannarp
be:dh, Så att quinnan ähr i ett Uppenbara ryckte kommen för samme perßon, och
medlertijdh, har mannen och hustrun hållit sigh ifrån huars annans umgenge, och
ehuru flytigdt man här om ransakar parerne huar för sigh, Såsom och äro uthwiße
10v
på entall, och sedhan förskildt huarför sigh af Prowesten Wyrdige och Wällärde Mr
Nils i Hwijtarydh, förmante och förhörde, huilken och her anwändt en stor flijt om
Sanningenes bekiennelße, och får dock inthett annatt, uthan bådhe drängen och quin-
nan neka aldeles till Lägerßmålet och förplichta sigh wara frij för huars annars
oloffliga umgenge, Lijkwäll ähra nu några grofua omstendigheeter förspordhe Nembl:
Att drängen Caris och Quinnan icke kunna wara ifrån huar andra, uthan
hemma och borte sökia tilfälle att komma tilsammans, i Synnerhett nu dhe drogo
hijt till Tinget, hafua dhe folgdtz åth i Wägen, och sedhan tagit herberge ihoop och legat
i Stugu i hopa i Bärghem, som them öfuertygatt bleff, Sammaledes och i går, här
i Tingz byen hoos Johan, hafuer drängen Uthan försyn, ståt i myckit folkz på
seeandhe, och druckit brännewijn tilhopa, och han hafft brödh i Snapsäcken, dhet quin-
nan uptagit har, och ståt och betett till byß, och å mundh medh huar andra, ytter-
mehra, gifues och tilkienna, att nu i förleden natt, hafua dhe leget på ett golff
och en långhalms kiärfue, som på golfuet uthbredd war, ther och myckeit annat Tingz
folk lågh, theße omstendigheeter ähro alt upkombne, föruthan huadh som antek-
natt ähr på Wiggåsa Tingh, Så bleff och thenne Charis och Quinnan medh fängelse
Undsagdhe, och icke heller annat wiste, uthan the skulle föras dijt, och kundhe dock ingen
annor bekiennelße få af dhem, Uthan stadigdt nekadhe, och ehuru wäl personerne
ähr förbudit omgås medh huar andhra, hafua dhe Lijkwäll, icke allenast uppenbarliga
mannen Joen Anderßon i Bärghem Eedeligen bewittnadhe, Såsom och Lars olofson
i Ekenäs, the ther i samma stugu medh många flere wore af Tingz folken, och
seijer att thenne Charis, och förbem:te giftte knechte hustru Kirstin Perßdotter,
Lågo tilhopa wedh huart annatt, Lijkwist neka the högeligen någon olofligh be-
blandelße medh huar andra hafft haffua. Thenna saak förskötz till Nämbden, huil-
ka för ofuanbem:te grofue omstendigheeter och förtalde skiäll, icke kundhe frija Charis
Uthan han måste eftter dhett – 19 Cap: i Tinghmålha Bal: sigh medh Lagen befrija
altså uthfäste han en 12. Manna Eedh till näste Tingh.
Kiyrkioherden och Ländzmannen i Pietterydz Församblingh gåfuo tilkienna, att
Kiyrkiotakett dher sammestädes, ähr myckit förfallit, och Kiyrkan behöfues hielp,
begiärandes få Loff några Eeke till deß teckningh få hugga låtha: Altså be-
williades någon fördärffuatt, och elliest forne Eeker få hugga, och för-
ordnades eftterskreffue Nämbdemän, bredde wedh Heigderijdaren och Medh
11r
Skogägarnas willia och tilståndh, sådanna Eeker Uthsökia, Nembl: Joen i Rydh, Simon
i Wästerhult; huilka och i Lijka måtto, och på samma condition, skola syna Eker
till Nöttia Kiyrka.
Påffuell Ingemarßon i Rijpe, klagar sigh hafue warit stembdh, nu andre gången aff
Truls i Giößhult, och Truls kommer inthet sielff tilstädes, att fulfölia saken, uthan
brackt dhenne gubben Påffuell på fotamöda, ty sakfältes Truls till – 3. marker.
Cronan - 12 öre,
Målßäganden - 12 öre,
Häradtzhöfdingen - 6 öre,
Häradett - 6 öre,
Samme dag framsteltes för Rätten, Anders Trotteßon i Nybygdhen, om huilken fins
anteknatt på sist håldne Tingh i Bärghem dhen – 22 Novemb: huruledes dhet Gudh
bättre, sigh en ynckiligh olycka tildrogh, i dhett han war gången till skogz att hugga
några tiere furer, och Wedh han hadhe nedhuggit ett trää, föll dhet på ett annat, och
i dhet samma trää war i flychten att falla, kom en annor granne Joen Joenßon i
Kiäxnäs, och af ett dhera träedten, blef slagen till dödz, som alt tilförrna tilkienna
gifuit ähr, om huilket wåde dråp, parterne ähre uthan Rätten förlijkte, och Anders
Trotteßon som på trän högg, har uthloffuat till dhen dödes hustru och Barn till en o-
ryggeligh förlijkningh i thenna saak – 14 Rdlr. Men eftter Lagh och dhett 5. Cap:
i dråpmåhla Bal: medh wåda sakfältes Anders till - 4 1/8 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Sammedagh kom för Rätten, Påffuell Joenßon i Kiyrketorp i Pietterydz Sochn, och
berättadhe, huru såsom en Studiosus Erlandus Magnj be:dh hafuer en tijdh Prä-
ceptorerat hoos hr Rådmannen i Stockholm, Ehreboren och höghachtat Man S:r Johan
Erickßon och war samme Studiosus bem:te Påffuels hustru Gunnil Måns-
dotter rätte sambroder och nämbste arfuinge; I medlertijdh ähr bem:te studiosus
Erlandus Magnj i Stockholm och wedh ofuanbem:te tienst, dödh bleffuen, och berättar
dhenne Påffuell och så, att hans hustru Gunnell Månßdotter inthet arff eftter
bem:te sin broder kan få, för ähn hon får ett sanfärdigdt bewijß, om sin skylskap,
Altså begiäradhe Påffuell på sine och sin hustrus wägnar Rättens bewjß här om,
Och emedan så Häradtz Nämbdh, som och Mången ehrligh men som här wedh Tingit
11v
war, wittnadhe, att dhenne ofuanben:de Studiosus ähr af fittige, doch ehrlige och
redelige föräldrar född här i Sunnerbo Häradt, Pietterydz Sochn och i ett Lijthet Torp
Klåckarebacken be:dt, och dhenna Gunnill Månßdotter ähr hans kiötzliga Syster
och rätte arfwinge, Ty hafuer Rätten till mehra befordran, dhetta bewijß skiäli-
gen eij kunnet eller welat förwägra, uthan och så bedie, att höghachtat herren
Rådmannen S:r Johan Erickßon wille henne Gunnill förhielpa till huadh hon
kan hafua att fordra eftter sin brodher, att rättwijsan således må befordratt
bliffua.
Samme dagh kom Pedher i Torßebärga för Rätten och klageligen gaf tilkienna,
att hans mågh Johan Larßon hadhe beskyllet honom för en Mördare, upwiste och
i Rätten tuenne trowärdige bewijß, dhett ena, af några redelige dannemän, och
Undher dheras Nampn och Bomerke, dhett andra aff Lijhultz församblingh
uthgifuit, uthj huilka bewijß honom Pedher ett godt Nampn och ryckte gifues,
och ingen wiste annat medh honom ähn och alt godh: Honom framstegh till
Swars Johan Larßon, och nekadhe sigh något haffua beskyllet sin Swärfader
Uthan om några ordh woro falne, så ähr dhett skiedt i druckenskap, och han ingen
beskiedh wett dher medh, och dherföre om något ware skiedh, badz han före, och be-
kiendhe och, att han icke annat wiste medh bem:te Pedher i Torsebärga, ähn ähra
och alt godt, Häradtz Nämbdh för sine perßoner, så wäll som här när wa-
rande allmoge, bekiende och ropadhe alla enhelleliga, att dhe icke wiste nå-
gott oährligit medh offtabem:te Pedher i Torßebärga, eller annat hadhe att seija
om honom ähn ähra och godt.
Samme dagh war och afsagdt, att aldenstundh Jöns i Boaredh har gådt i Löftte
för ett Swijn, Som Joen i Ottersnäs eller hans folk skall hafua i Hielslagit för
Ingemar i Tranhult, Ty måste Jöns sitt Löftte Hålla och efterkomma.
Huadh belangandhe dhen tvist och oenighett som ähr emellan Ingemars gårdh i
Tranhult och Jöns i Ottersnäs om gierdeßgårdar och intager, så blifuer
några godha män der till förordnadhe Nembl: Johan i Wijksiö, Åke i Rangle-
Kiöp, Pedher Anderßon i Bärghem och Simon i Wästerhult, som dher om att
ransaka skole, huilket skall ske, så snart Walbormeße dagen förbij gången
ähr. Nembl: dhen 16 Maij nästkommandhe A:o 1659.
12r
Samme dagh framkom Ingeborgh Jönßdotter i Hyalt, en fattigh knechta
änkia eftter Lars Perßon, och sigh beklagadhe öfuer Arffwedh i Staffansbodha
om någott arff, som Arffwedh skall hafua intagit, och thenne Lars Perßon war
tilfallit, ähr för 6 åhrs Knechta frijheeter, som belöper sigh – 14 dlr 20 öre
Sölfr mt dhett Simon betalt till hustrun som klagar – 4½ dlr. Nu ähr Arf-
wedh i Staffanßbodha inthet tilstädes här wedh Tingett, uthan hijt sendt sin Son
Oloff Arffuedßon att Swara, och gifuer tilkienna, att på deße fordringar
skall finnas godh beskiedh och quittenser, huru myckit Arffwedh på åthskillige
tijdher har sendt till Lars Perßon i Wißmar, och Sonen berättar, att
fadheren tilbiuder sigh till en richtigh Räckningh att giöra på alt dhenne
Knechte Enkian har att åtala och prätendera Uppå, och thenne Räckningen skall
wijsas på nästa Tingh, och således till ändskap och richtighett förhielpas.
Samme dagh framträdde för Rätten Wyrdige och Wällärde M:r Nils i Hwijtarydh,
och ehuru wäl hr Wyrd:tt har länge och uthj många åhr, hafft i pant ¾ i Norre-
gården i Trotteßlöff eftter Sahl: Pedher Carlßon och hans Son Joen Perßon, för
en Summa päningar, och samme ¾ ähre Lagbudne och Lagståndne, ty bliffuer
ähn nu Joen Perßon åthwarnatt aff tuenne Män, Nembl: Landzmannen
Börge i Qweniarp och Nämbdemannen Pedher Anderßon i Bärghem, att så
frampt bem:te ¾ icke af Bördesmänerne Lösas, innan nästkommandhe Walbor.
meßo Tingh, då må icke Länger Mr Nils uppehållas, uthan medh Laga fångh
befordratt blifua, allenast richtight Pantebreff af M:r Nils Upwijsas, Såsom
och Wiß Summa huru stor skullan ähr, dhett nögachteligen bewijsar.
Samme dagh framkom för Rätten Truffuedh Månßon i Holie, och gaf till-
kienna, att han hadhe inlagdt i en ¼ i Södregården i Holie 22 Rdlr för
ståendes i bara Jorden, huilka päningar Bengdt Börgeßon i Sönneröö, Börge
Bengdtßons Son som i Holie bodt hafuer, och till samme päningar bör swa-
ra, och stå honom till så myckin Jordh i Samma gårdh, att må få åthniuta, ty
M:r Nils i Hwijtarydh wittnar giellett wara richtigdt och bör betalas, Thenne
klagare blifuer Remitterat till Wäßbo Tingh, och först ther att sökia sin
giellenär.
Samme dagh framkom Wälb:ne Hr Erick Anderßon Oxes Fulmechtige
Joen Nicolaj, och tiltaladhe Oloff i Foglesongh och hans Swärfadher Gumme
12v
i Bråna, om ett Löftte the wore gångne uthj för Jöns Gummeßon en Knecht,
som bodde på H:R Oxens hemman och för uthlagerne 1657 af Ett ½ hemman i
Rydh, och såsom Knechten ähr dödh blefuen, ähr inthett att tilgå hos Enkian
att betala medh, Uthan H:r Erick Oxes Fulmechtige håller sigh wedh löfttes-
männerna, Nu infaller en stridh emellan Joen Giötheßon i Rydh och Knechta
Enkian, om Rotepäningar, och dhetta kommer inthett Löfftet wedh, ty Löfttesmänner-
ne blifua bunne till gieldett att betala, att för alt – 7 Rdlr. Så bewijstes och Joen
Giöthaßon hafuar uthloffuat till Knechta Enkian 5. Rdlr och dhem måste han nu
gienast uthan drögzmåhl Enkian betala.
Eftterskreffne war Citerade att Swara för dhett dhe icke wille ehrlegga Lagmans
eller Häradtzhöffdingz Räntan, huilka inthett kommo tilstädes, och derföre
saakfältes huardera till 3. mkr. Nembl: H. Karin Lars Jönßons i Åby, Swen
Joenßon i Hödha, Joen i Ingellstadh, Swen i Tiabodha och Bengt i Hörset – 15 marker.
Cronan - 1 dlr 8 öre,
Häradtzhöfdingen - 20 öre,
Häradett - 20 öre,
Åklagaren -1 dlr 8 öre,
Måns Grijß i Burßhult klagar, att Han uthan Lagh och domb, eftter Fougdens
Anders Larßons Zedell ähr pantat – 26 dlr S:r m:t begiärer han må få sin
pant igen, till theß dhett blifuer afdömbdt, Swarades att Befallningzmannen
skall på nästa Tingh Swara här till.
Joen Joenßon i Quenßlöff, klagar att Ländzmannen Mårten i Neglinge har pan-
tatt ifrån honom eftter Fougdens Zeedell, uthan Lagh och domb en Gydingz bößa,
huarföre Befallningzmannen i Lijkamåtto swara skall, och sådanna olagliga
procedere förbudit bliffua.
Samme dagh framkom åther för Rätta Haraldh i Bråna och hans Son, huilka til
lijka medh dotteren Sißa, illa ähre bleffne stuckne och slagne af theras gårdman
Joen Swenßon och hans Söner Haraldh och Swen, om huilket fins antecknat och
protocollerat på sist håldne höst Tinghet i Bärghem dhen 22 Novemb: 1658.
Och såsom parterna beropadhe sigh på Wittnen, som skola wetta beskiedh hu-
ru många blowijte, fulsåår och kiötsår, huar bekommit hafuer, altså blefue dhe
framkalladhe; först kom h. Måns Cappellan i Agundarydh, eftter alwar
sam förmaningh om sanningenes bekiennelße, och Wittnar att Haraldh hadhe fått
13r
aff Joen medh yxhammar och bößa – 7 blowijthe, och på Haraldz Son Jöns, sågh
och räcknadhe han – 9 Blowijthe i Hufwudet, medh yxan och bößan, dhetta sågh och
räcknadhe H. Måns, tå han dhem besökte medh thett höghwärdige Sacramentet,
ty the lågo för dödhen; Ähn har Joen i Bråna huggit Jöns medh en yxa i axlen
ett fulsåår som stygdt war, och blifue theße såren som Joen uthslagit hadhe på
Fadheren och Sonen 16: blowijthe, och ett fulsåår, ähn har Joen slagit Haraldz dotter
Sißa medh en yxhammar i Hufwudett ett fulsåår, och ett blowijte i footen, alle
theße skadher och såår, hafuer Joen och hans Söner, giordt Haraldh, hans Son och
dotter, och blifuer fördenskull på Jons sijdha och hans Söners beräcknat – 18.
kiötsåår, och 2 fulsåår, Ty Joen i Bråna ähr uphoff till thetta slagzmålet på
sin gårdman och Brodher, thett Gudh bättre the så illa i ett förargeligit Lefuer-
ne lefua skole.
Här till begiärer Joen att Swara, och framdrager Kirstin Perßdotter en Enkia
dher i gården till wittne, och andra wittnen har Joen inthett, och gifuer en stor
stor skuldh på Haraldz quinna Kirstin, att hon skulle hafft en stake i handen och
slogh i Jordhen, ropadhe och swor, och mante Joen uth, ropandes och skiällandes
Joen, här uth din gamble tiuff och skielm, men dhetta skedde dagar eftter sedhan the
hadhe warit samman kombne, och Wedh thett samma språngh Haraldh uth, och
slogh Jons Son Haraldh en slängh öfuer armen en blånadt, medh en wreden
ronnepåk, Så har och Haraldz Son Stuckit Joen i handen, ett kiötsår, i thetta
perlemente the wore så samman wikladhe, och Quinfolken wore nu så galne som
karlarne, Ähn har Kirstin Haraldz, slagit Kirstin Joens medh en skofuell baak på
hufwudskulten en släng och blowijte; Joen klagar att hans Son, huilken ähr
en dragon, och nu på togh fick och några slängar, som Åke i Ranglekiöp wit-
nar, att han strax eftter i samme dagar, the hadde så warit samman och slagetz, war
han myckit ööm af dhe slängar han fått hadde, och förmåtte inthet hugga medh
them andre i fälledungen.
Altså bliffuer in alles, som Haraldh, hans Son och dotter bekomme – 18 Blowijte
och 2 fullsåår, och skall Jon böta för huart blowijte, efter dhet 10 Cap. i Såra-
mahla B. 6 mkr. och efter 6. Cap. i Såram: B. för huart fullsår – 20 marker. Summa
Summarum, belöper sigh – 37 dlr S:r M:t
F. Hußbonden - 7: 26: 16:
Målßägaren - 21: 10: 16:
Häradtzhöfdingen - 3. 29: 8.
Häradett - 3. 29: 8.
13v
Haraldh bleff allenast på sin Sijdha saakfält, för uthan dhen skadhe dragonen fått
haffuer, som sattes afsijdes, till han kommer så när, för 2 Kiötsår, eftter dhet
10. Cap: i Såramåhla B. ähr 12. marker. och 3 marker. för blowijte, löper tilhopa – 15 marker:
F. Hußbonden - ” 24: - ”
Målßägaren - 2: - 8: - ”
Häradtzhöfdingen - ” : 12: - ”
Häradett - ” : 12: - ”
Huadh belangandhe, att Joen i Bråna klagar, att han och hans hustru ähro skielte
af Haraldh och hans quinna, bådhe för tiuff och hoora, dhett står Joen fritt att
bewijsa, Haraldh och hans hustru sådanna skiälßordh fält hafua, och dhet blifuer
en saak för sigh att uthföra; Utan Haraldh beplichtar sigh på dhett Högsta, att
hon wett inthet annatt medh Joen och hans hustru, Uthan dhet ehrligit ähr, och
inge Wittnen ähra till dhenne skiälß orden som ther på hörtt hafua, och par
terne förlijktes, och till ähran frijsades å hwarie sijdha, och upsatte i förlijkningh
huilken som förlikningen afbryter, skall wara förfallen till – 40 marker. owä
gerligen att ehrleggia, en deell till Kiyrkan, andre till Rätten och dhen tridie
deelen till dhe fattige i Församblingen, och böte huar som then andre oförrättar
eftter som bruten ähre till.
Carll i Dackebacken, för han icke Swarade Per Månßon i Låmmakulla, saak
fältes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöfdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh Tingförde Ländzmannen Daniell Johanßon Pedher Månßon i Låmma
kulla, en ungh drängh, och anklagadhe honom hafua slagit Pedher Swenßon på Em-
pterydh i Agundarydz Klåckare Stugu eftter Prädijkan på en Söndagh, medh en
Runnepåk en stöt eller slängh öfuer hufwudet, dher till han icke nekar, uthan
seger orsaken wara, att en hoop unga drängar, begynte att skiufuas på huar
andra; Blef altså dhenne drängen saakfält för fredbrut – 40 mkr. och dheß för
uthan Lofuadhe han boot och bättringh, Så som och sigh willia gifua till Kiyrkan
1 Rdlr och dhe – 40 marker till skifttes.
Cronan - 13 mkr: 2: 16:
Målßägaren - 13 mkr: 2: 16:
14r
Häradtzhöffdingen - 6. marker: 5: 8:
Häradett - 6. marker: 5: 8:
Pedher Larßon i Gräßholma, för han icke Swarade Peder Månßon i Horßebärgha
skall böta – 3 marker. Cronan - 8 öre,
Haradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh framkom Heigderijdaren Johan Perßon för Rätten och präsenterade
en förteckningh på några som hafua huggit grönt Eeke och Böke, Så emedan här
om ransaka och Syna, nu icke tijdh ähr, medan winteren så hårdt påstår, Ty blef
Heigderijdaren bewilliat någre Nämbdemän, som här om medh skogewachtaren
medh all flijt troligen ransaka och wetta Rätten en sådan trogen Relation
giöra, så att man på dhen brottzlige säkert dömma och förklara må.
Aldenstundh wedh Traherydh 1657. en stor och ynckeligh skadhe skedde, i dhet då
Armeen lågh i Traherydh, blefue alla theras gierdesgårdar kringh ägerna up-
brändhe, och hafua stoor meen på Skogafångh till gierßle igen, ty bleff eftter
låtitt, att dher några forna Eker och Bokar finnes kundhe, måge Skogewachtarna
aff Nämbden Joen i Rydh, Simon i Wästerhult och Pedher i Siuhult, dhem nödstelte
sådanne forne trää tilsyna, noga achtandes sigh för sådanne trää, som kunna
frucht bära eller ähre gröna.
Sammaledes och på samma sätt, må och Synes till Ulffuerydh i Markarydz
Sochn, som af Fienden medh huus och gierdesgårdhar förbrändt bleff, och dhett
aff ofuanbem:te Synemän och Häigderijdaren.
Samme dagh upstegh Nämbdemannen Joen i Rydh för Rätta, Fullmyndigh på
Eskell Pederßons och hans hustrus wägnar i Hyltakra, och Tingskiötte Erick
Nilßon ogift 1/8 och 1. Skieppelandh i Swen Gißlaßons gårdh, som så kallat
bliffuer, för – 60 Rdlr, och 1 Rdlr i Ettlöfue In specie.
Knut i Ößlöff och hans hustru, stembde att Swara sin gårdquinna Ingelöff för
slagzmåhl, huilka waar borta, och saakfältes huardera till 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
14v
Samme dagh fram kom för Rätta Tuffue i Böökhult, och klagade huruledes
Skiutz Rättaren Enewaldh i Bolmarydh uthan Paaß, ladhe Swen Joenßon i
Skogaredh till honom och Swen redh ett stoodh sin koos, huilket han aldrigh
igen fick, Stodet war godt för 4. Rdlr. Altså skall Skiutzrättaren och Swen
i Skogaredh, som Stodett redh stemmes till nästa Tingh, och tå skall dher på
ransakas och dömmas.
Joen Börgeßon i Dörarp för han icke Swarade Jöns i Hult och Börge i queniarp
saakfältes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Haradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh bleff afsagdt, att Jöns i Hult, skall hafua sin Kiätlell igen
Som en dragon har pantat ifrån honom Jöns i Hult, och insatt hoos hans gran-
ne Trotte, till des dhett blifuer dömbdt i saaken.
Dher medh Tingett för dhenne gången i Herrans Nampn Resignerades.
15r
Anno 1659 dhen 13 Junij Stodh Laga Tingh uthi
Sunnerbo Häradt i Borßna, närwarandes Höghwälborne herren Landzhöff
dingen Her Georgh Gyllenstierna, Frijherre till Lundholmen, Herre till Stäket
Thorenßborgh och Hälleröö. Såsom och Cronones Befallningzman Wäll:t Anders
Larßon, Sampt Häradtz Nämbdh.
Nämbl:
Åke i Ranglakiöp, Joen i Rydh, Börge Krååk,
Joen i Bärghem, Simon i Wästerhult, Joen i Grytåhsa,
Pedher i Bärghem, Per i Skinnersböke, Johan i Wyksiöö,
Per Nilßon i Siuhult, Joen i Wiggasa, Per Johanßon i Ångelstadh.
Gårdar bliffua Sålunda upbudne.
Heela Mathißas gårdh i Lunden - 3.
20½ Skeppelandh Jordh i Röninge - 3.
1/12 aff Eloffzkiöp - 3.
½ Pedhers gårdh i Bräkentorp - 3.
1/6 aff Ößiöa i Torpa Sochn - 3.
¼ aff Håknalt - 3.
1/8 gården Pontensbögd, mindre 3 Skeppelandh - 3.
17 Skeppelandh i Högeholma - 3.
1/3 i Tansiö - 3.
1/3 i Torßeredh - 3.
1 lb 16marker Smör Räntha i Bolmstadh - 3. frälße
Kringelholma - 3.
¼ i Steens gårdh i Ößlöff - 3.
7 Skeppelandh i Fagerhult - 3.
¼ i Hultakra - 3.
5 Skeppelandh i Burßhult - 3.
1/12 aff Norregårdhen i Qwenßlöff - 3.
½ Gårdhen Hylte i Giötherydz Sochn - 3.
1 Tunnelandh i Siögården i Horn - 3.
1 Tunnelandh i Hyalt i Ryßby Sochn - 3.
15v
1/8 i Östragårdh i Gräßholma - 3.
5 Skeppelandh i Håå - 3.
¼ i Eskils gårdh i Boarp - 3.
1/8 i Joen Jonßons gårdh i Ramnäs - 3.
½ Östragårdhen Boarp - 3.
1/8 i Klint - 3.
10 Skeppelandh i diecknegårdhen i Östrabby - 3.
Joen Perßons och hans Syskons Jordh i Östraby - 3.
1/8 i Hellerna 3 skeppel - 3.
20 Skeppelandh i Fagerit - 3.
1/6 i Oßnakiöp - 3.
¼ i Södregårdh i Bärghem - 3.
½ Gården Biörstorp - 3.
4 Skeppelandh i Heßlhult - 3.
1 gårdh i Tylstorp - 3.
3/8 i Joen Algutßons gårdh i Hörda - 3.
1/7 i Joen Jönßons gårdh i Ingelstadh - 3.
1/8 i Millangårdhen eller Store Skattegården i Trotteslöff - 3.
¼ aff andre 1/8 i Samme gårdh - 3.
¼ i Norregårdhen i Toftta - 3.
¼ i Älinge - 3.
1/5 i Södregårdh i Biörstorp - 3.
¼ Ringare 1 Tunnelandh i Tranhult - 3.
1/7 i Balköö - 2.
¼ i Wästra Ißiöa - 2.
1/6 i Hällerna - 2.
1/5 aff 1/6 i Samma gårdh - 2.
1/3 aff Norregårdh i Wästraby - 2.
¼ i Södregårdh i Holie - 2.
¼ i Hylte - 2.
¼ i Snidestorp - 2.
¼ i Hunßbärgh - 2.
½ Gårdhen Kroxhult - 2.
3 Skieppelandh Jordh i Hellerne - 2.
16r
1/8 i Håknalt - 2.
¾ i Södra Emmebodha - 2.
¼ i Norra Emmebodha - 2.
Sunstorpett - 2.
Lyagården i Läsaridt - 1.
Tansiö i Hynnerydz Sochn - 1.
Ulffuaridz - 1.
~/9 i Hästhult - 1.
1/3 aff ½ Wästragårdhen i Ißiöa - 1.
1/8 aff andre halffue gården Ibidem - 1.
¼ aff Håknalt i Wråå Sochn - 1.
Skiffteredh i Torpa Sochn - 1.
1/6 i Stackarp - 1.
Hela gårdhen Strömhult - 1.
Hela gården Wirkeßnäs i Lyhultz Sochn - 1.
Hela Torßebärga i bem:te Sochn - 1.
Hela Södre Embodha - 1.
½ Gården Kroxhult - 1.
1/8 i Håknehult - 1.
½ Gården Norre Embodha - 1.
¼ i Hunßbärgh - 1.
¼ i Snidestorp - 1.
¼ i Hylte i Odensiöö Sochn - 1.
~/5 i Åmot - 1.
~/5 i Åmot - 1.
Samme dagh gaff Ländzmannen Börge Krååk tilkienna, att han Son en ogift dräng
Måns Börgeßon å Crone hemman boandes, hafuer besoffuit en Löß kona Sißa
Bengdtzdotter be:dh dhett och drängen tilstodh, och altså sakfältes han till 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Målßägandhen - 8 öre,
16v
Samme dagh androgh Anders i Hyltan Wälb:ne Fru Beata Kyles Rättare
en saak och gaff tilkienna, att Nils Månßon i Börkerås en gift man
å Frälße boandes, haffuer lägratt en piga be:dh Börta Perßdotter, dhett
Nils och Börta begge bekiende, altså blefue dhe eftter föregången bekien-
nelße dömbde att plichta eftter Kongl: Resolution, Nils Månßon – 80 dlr
och Konan Börta – 40 dlr. hafua dhe inthett att böta medh, då skall han
eftter bem:te Kongl: straffordningh löpa gatulop, och hudstrykas.
Frälße Hußbonden- 53: dlr 10: 16:
Hans Nils Månsons Häradtzhöffdingen - 13: dlr 10: 16:
bötter. Häradett - 13: dlr 10: 16:
Frälße Hußbonden- 26: dlr 21: 8:
HorKonan Bör Häradtzhöffdingen - 6: dlr 21: 8:
tas bötter. Häradett - 6: dlr 21: 8:
Samme dagh kom för Rätten H. Ingeborgh i Tutarydh, och klageligen gaff
tilkienna, att hennes man war ynckeligen och i stor hast af daga kommen
och icke wiste någon san baneman, hon berättadhe således wara passerat som
fölier; Bem:te hennes Man Lars Gudmundßon i Tutarydh, hadhe gådt medh
helßa och sundhett ifrån sin gårdh och till Ramskogh, och war dher en stundh,
drack några skeder brännewijn, och sedhan lätt Johan i Ramskogh föra
honom hem, och då han kom hem war han döder, och ingen wiste på huadh
sätt han war afkommen, och Såsom Johans Son i Ramskogh hadhe fördt
dhenne Sahl: Mannen hem, altså wille be:te H. Ingebor, att han skulle giöra
beskiedh, huru hennes man war af daga kommen, hon beropadhe sigh och
på wittne som lijkett besichtigatt hadhe, Nembl: H. Johan i Ryßby, och Ländz-
mannen Daniell Johanßon, huilka sadhe sigh hafua seedt lijket, och syntes
lijka som halsen hadhe warit afwreden, och elliest blodråsigh nedher åth ryg
gen. Johan i Ramskogh och hans Son Jöns framstego till Swars, och således
berättadhe, att Lars Gudmundßon som nu döder ähr, hadhe folgdt och skiutzatt
en hustru Karin be:dh till Johan i Ramskogh, och sedhan wijdare dher från och
17r
till Åby, och när Lars reste till Åby, badh Johan honom taga en mälda säck
och föra åth honom tilbakars igen, dhett han och giordhe, huilken säck Johan berät-
tar att hans piga bar in, och såsom Johans hustru hadhe brändt brännewijn
gaff han Lars för sitt omak några skedhar brännewijn, och Lars blef druken
och fick i Jönns husstru och wille danßa, och dher medh gick uth, och när han kom
uth begiäradhe han att Johan wille låtha sin Son fölia honom hem, huilket och skiedde
och Johans Son Jöns Johanßon i Ramskogh, åkte honom hem på en drögh, och tå han
hem kom war han dödh, och wiste icke af huadh orsaak dhett skiedt war. Frågades
huru longdt dhett emellan gårdarne, Swarades icke mehr ähn en lijthen halff fierdingz-
wägh, Frågades eftter wittne som hadhe warit hoos tå Lars war i Ramskogh, och
kundhe wittna huadh dher passerat war; Tå framstegh Erlandh Oloffßon i Fal-
naweka, och Jöns Oloffßon i Falnaweka, huilka eftter aflagdh Eedh å bok wittnadhe
särskilt förhörde. Erlandh berättadhe och sadhe, tå Lars kom till Ramskogh war han
och dher, så länge Lars war dher och Wittnadhe att Lars drak några skeder brän-
newyn och war dher allenast en halff timme, och sedhan gick frisk och sundh uth
och satte sigh på drögen, och han sågh ingen siukdomb på honom, allenast något
drucken. Jöns Oloffßon sadhe sigh wäll hafua warit dher, men berättadhe
att för ähn Lars kom, hadhe han druckit sigh så druckin, att han inthet kundhe
wara Uppe, Uthan lågh och soff, och derföre inthett wiste i bem:te saak wittna
Måns i Gnustorp, Bengdt Haraldßon i Tutarydh, Gudmundh i Skogzgård
och Håkan i Tutarydh som lijkett synt hadhe, eftter aflagdh Eedh å book
Wittnadhe. Först frågades Bengdt i Tutarydh, hurudant lijket war, tå
Swaradhe han, iagh kom dijt lijkett war, strax dhett war hemkommit, och sågh
han ingen åwerkan, huarken blodigh eller annatt dödzteken, allenast att
halsen war något wekare ähn han tyckte tilbar, dhett samma wittnade och
så dhe andre ofuanbem:te wittne, Såsom och, att runt om kringh halsen war
något rödt, och sedhan neder åth ryggen deßlijketz wedh bröstetz begynnelse
War han och rööspottat, och på högra skuldrebladett war en rödh fäck, så
stor som man hadhe satt en finger dher på, dock inthett såår eller blodigh.
Ähn frågades om dhen dödhe, eller dhen honom hadhe hemkiört, hadhe tilförende
haftt någon oenighett sin emellan, dhertill Swarades, att ingen wiste något
17v
aff att berätta; Frågades om dhen dödhe icke hadhe på något sätt stöt sigh på
Wägen, dher till Jöns som honom folgde och hemkiördhe aldeles nekadhe, ofuan
bem.de Synesmän wittnade alla enhelleligen, att dhe hadhe grannerligen be-
sicktigatt hufwudet och funne icke dhett ringaste feell dher på, Men myßen
war lijkwist på wägen borttappatt. Ytterligare frågades åkäranden, om
hon medh skiäll och Wittne Kundhe bindha Jöns till något dråp? Hon swarade sigh
icke dhet giöra kunna, icke heller för saksens owißhett kundhe stå eftter någons
lijff, uthan skött saaken till Rätten och höga Öffuerheeten: Jöns tilbödh
sigh för mistancka willia lagligen befrija; Altså förskötz dhetta ährendet
till Nämbden, om dhe Kundhe Jöns befrija eller fälla, huilka alla enhelle-
ligen funne skiäligdt, eftter dhetta ähr en mörk saak, och ingen wett på
huadh sätt Lars ähr dödh och Undkommen, antingen Jöns som honom hemfolgdhe
hafuer honom på någott sätt mördatt, dhett icke synes lijckt, eftter ingen
owänskap dhem emellan war, men eftter han war rödh om halßen, och neder
åth ryggen fölle stora mißtanckar; Men kundhe icke heller wetta, om han
af dhett brännewijn han drack, och sedhan i starka kiölden uthreste, kundhe
dödh niutha, eller och han något förgiftt, haffuer oförmodeligen indruckit,
huilket alt Gudh bäst bewust ähr; Icke deßmindhre medhan dhett ähr
en mörk och groff saak, och han sielff biudher till, sigh lagligen befrija,
ty hafuer Nämbden för godt funnit, honom en Tolff manna Eedh pålegga
och sigh om han gitter på dhett sättet befrija, dhett han och giorde, och på
nästa Tingh efterkomma skall.
Samme dagh kom för Rätta Bråwedh Joenßon i Aßbolandz Häradh och
Mörlundha Sochn, och gaff tilkienna, något arff wara fallit eftter hans
hustrus Samsyster Kirstin Perßdotter, och en annor Syster Bengta
Perßdotter, begiäradhe wetta huru wijda bem:Te Syskons halfsyskon skola
arfua efter dhem, tå Uplästes för honom dhett – 9. Cap: i Erfda Bal: och
afsades Uthj parternes närwaru, att samkullen arfua tre delar, och Sunder-
kullen fierdeparten, dher medh togo affträdh.
18r
Samme dagh kom för Rätta Bookhållaren här uthj Cronobärgz lähn, Ehreborne
och wäll:t Johan Johanßon, ock klageligen gaff tilkienna, att en hoop förfal
skadhe quittensier ifrån Sunnerbo Häradt, ähra honom ifrån Befalningzmannen
Wäll:t Anders Larßon öfuer skickadhe, medh huilka Anders Larßon haf-
uer sina Räckningar, Cronan till största skadha och Nackdeel welat verificera
Honom framstegh till Swars Befallningzmannen Wäll:t Anders Larßon, som quit-
tensierne hafuer emottagit, och till Hr Bookhållaren Uthskickat, huilken strax
han quittensierne fick see Sadhe och bekiendhe han att bem:te quittensier wore
falska, sadhe och, att han uthj sin stora Swaghett han en langligh tijdh hadhe
warit beheftat medh, icke hafuer kunnat dhem så noga öfuersee och probera
som sigh bordhe, icke heller till dhen ända dhem uthsendt, att han Cronan dher
medh i någon måtto till kort giöra wille; Tå frågades honom huarföre han
sendhe uth dhem, och lätt giöra dher medh sin Räckningh, för ähn han dhem
proberade? Han Swaradhe att Häradtz skriffuaren Johan Giseßon hafuer
efter hans begiäran, och uthj ofuanbem:te hans stora Swaghett alla quittensier
i hopa samblatt, och giort dher medh Räckningh efter: Johan Giseßon Swa-
radhe sigh eftter Anders Larßons befallningh, hafua Räckningarne eftter
quittensiernes innehåldh förfärdigatt, och icke wiste af någon falskheet, icke
heller af Anders Larßon ähr honom sådant upteckt wordett, uthan allenest
befallat honom, att laga quittensierne, och der eftter giöra Räckningh; Ähn fråga
des Befallningzmannen, huem han meente skulle hafua förfalskat guitten-
sierne? Han Swaradhe sigh dhett icke wetta, uthan sådanna som han dhem af Ländz-
mannen bekom, sådanna ähra dhe och nu; Tå framkallades Ländzmannen Swen
Nilßon i Kiylhult, och frågades huadh wettenskap han dher om hadhe, han
sadhe sigh ingen kunskap dher om hafua, uthan beropadhe sigh på sin Räck-
ningh emellan honom och Befallningzmannen, dher medh han wille bewijsa
sigh icke hafua henne wijdare Uthgiffuit i sin Räckningh, ähn han medh rätta
lydde om, Befallningzmannen togh samma Landzmans Räckningh fram
och befans dher aff, att Ländzmannen icke hadhe wijdare uthgifuit quittenser
i sin Räckningh, ähn han medh rätta bordhe förstås, dhet och Befalningzmannen
18v
Sielff måtte bekienna. Effter nu klarligen befans ingen kunna haf-
ua någon fordell af bem:te quittensiers förfalskandhe, ähn antingen Ländzman-
nen eller Befallningzmannen, och nu medh bem:te Räckningh icke annatt
kundhe förstås, ähn Ländzmannen war oskyldigh, Altså frågades Befalningz-
mannen huem kan wille för bem:te falskheet beskylla, han sadhe sig dhett
icke wetta kunna, Men sadhe sigh medh en Tolff manna Eedh willia befrija
Wara oskyldigh, att han för sin Perßon haffuer dhett icke giordt; Såsom nu
dhetta discurerades, toge parterne affträdh, och i medlertijdh berättades, att Hä-
radtzskrifuaren, skall warnatt Befallningzmannen, att han skulle see sigh wijs-
ligen före, och taga richtige quittensier, altså fant Rätten skiäligdt, at Haradtz-
skriffuaren måtte på sin Eedh wittna, huadh samtall emellan honom och Befall-
ningzmannen om quittensierne warit hadhe, altså bleff han medh parterne in-
kallat, uthj dheras närwaro giorde han sin Eedh å book, och dher på således witt-
nadhe och bekiendhe, att han icke kundhe minnas mehr ähn tuenne quitten-
sier, som han tyckte wara förfalskadhe, Nembl: En quittens Daterat An-
derstadh dhen 30 Octob: 1657 huilken medh rätta icke wijdare borde förstås
ähn för 4.lb: och till bem:te 4. war satt en Cifra före och giordt till 14. lb:
Ähn en annor quittens Daterat dhen 30. Septemb: angåendhe 2. lb: bly, 12
yxor, 3 lb: Brödh, 1½ lb: kiött som han och tycke wara orätt, och altså
icke Kundhe neka medh mindre han Befallningzmannen här om åthwarade
och rådde skaffa richtige quittensier och see noga dher på Men Befallningz-
mannen skött all skullen på sin Swagheett, och att han icke hadhe förmåt alla
quittensier som sigh bordhe öfuersee, Men Hr Bookhållaren berättadhe, att
Räckningen war anderles giordh för ähn Befallningzmannen bleff siuk,
och tå hadhe bordt rätta dhett förfalskatt war, hr Bookhållarens kla
gan sadhe han bestodh i en Summa aff – 58 dlr Sölfr M:t dher iblandh
war tuenne quittensier, dhen ene Daterat dhen 1. Octob: som Syntes wa-
ra förfalskatt 1 lb: brödh, och dhen andre lydde på 13 st. höns, och
andre små pertzedlar, och som man icke rätteligen kundhe befinna dhem
wara förfalskadhe, altså tillåttes Ländzmännerne Swen Nilßon och
19r
Jöns Nilßon, sigh sielff medh sin Eedh befrija, dhett dhe och giorde, och således
dhe tuenne quittensierne approberades. En quittens Upwiste Hr Book-
hållaren som war förfalskatt 10. lb: brödh, och icke bordhe wara mehr
ähn 2. lb: Ländzmannen beropadhe sigh på sin Räckningh, dher af och befans
att honom icke mehr war godt giordt ähn 2. lb: dhett Befallningzman
men och så måtte bestå sandt wara, Men wille lijkwist icke bekienna
sigh wetta af dhe 10. lb: som förfalskadhe wore, ähn framwiste Hr Book-
hållaren en quittens, huar uthj han förmeente wara förfalskatt 10. lb: brödh
och – 10. lb: kiött, dhett och Befallningzmannen tillstodh, dock stadigdt nekadhe
sigh dher af wist hafua, Sadhe och att en skiälm dhett giordt hadhe; och hade deß
föruthan Hr Bookhållaren wäll många quittensier som han klagadhe wara
förfalskadhe och ofuanbem:te Summa angå; deßlijkest klagadhe och Menige men
här i Häradett, att dhe hadhe många quittensier på sine försträkningar till
Hr Befallningzmannen Lefveratt, huilka dhem icke wore gode giorde, begiä-
randes ödmiukeligen, Höghwälb:ne herren Landzhöffdingen wille dhem till
sin rätt förhielpa. Huar till Befallningzmannen Swarade, att han icke ähn
hadhe slutit Räckningh medh Ländzmännerne, men så snart dhett skiedt war
skulle dhem skie rätt, dhett Höghwälb:ne herren Landzhöffdingen strängeligen
befallade Befallningzmannen efterkomma, så frampt han icke plickta will
och allmogen ingen orätt tillfoga; Befallningzmannen lofuade sigh hör
sambligen sådant willia eftterkomma, Såsom och ytterligare badh honom
motte eftterlåtas sigh för quittensiernes förfalskande, medh Eedh få befrija
Denna saak förskötz till Nämbden, huilka woro uthj dhen meningh, att oan
sedt dhe icke kundhe see någon annan hafua nytta af quittensiernes förfall-
skandhe, ähn Ländzmannen eller Befallningzmannen, altså icke heller kunna
troo att någon annan skulle dhem förfalskatt, ähn som dher af skulle
nytta bekomma. 2. Ähr och en stor mistancke om Befallningzman-
nen, huarföre han icke deße quittensier rättadhe, tå Räckningen, för ähn
han siuk blef, giordes icke heller achtat dhett Johan Giseßon honom förmante
att see sigh wißligen före, och förskaffa richtige quittensier, uthan lät der med
19v
bliffua, till dees Bookhållaren sådant warse bleff. 3. kan och Befall-
ningzmannen icke neka, medh mindre quittensierne ähra en deell förfalskadhe
och ingen annan dhem hanteratt, Uthan han och Ländzmannen, för ähn dhe blefue
till Häradtzskrifuaren och Sedhan Hr Bookhållaren leffverade, icke deß min-
dhre emedan allmogen om många quittensier ähnnu klaga och Räckningarne
medh Ländzmännerne ähra oclarerade och man icke wett, huadh wijdare
orichtighett och beswär dher kan falla, deß för uthan Synes mehrendels
dhenna saak, såsom han angår Cronones Räckningar, altså Ländha till dhet
högl: kongl: Cammar Collegij wjdare skiärskedhan och Nådige förklarning
dherföre hafuer dhenne nedrige rätt, bem:te saak uthj altsom största under
dånighe ödmiukheett, welatt henne dijt hemstella, och dheras högh Greffl:
Excell:tiers och N:ders nådiga Resolution Underdånligen afbijdha.
Samme dagh präsenterade sigh närwarandes menige Men af Sunnerbo hä-
radt, och Högeligen beklagadhe, att dhe bliffua så hårdt tuingadhe och plå-
gadhe, medh stora gierder, oändelighe skiutzningar, och Serdeles beklaga sigh
några Sochnar, att ehuru wäll dhem Lägz häst och giest till i gårdarna, skola
dhe lijkwist uthgiöra stora gierder och skiutzpäningar, och dhet som ähn tå
odrägeligest ähr, att mästedeelen alla som komma bådhe officerare och geme-
ne tuinge dhe böndherne att gifua sigh bredhe wedh annor forenskap stora
ölpäningar, sombliga taga mehr och Somblige mindre, så att allmogen för
sådanna ölpäningar och stora gierder beswära sigh nödgas gå ifrån hus
och hem, om dhe icke få någon skonßmåhl här medh, begiärandes ödmiu-
keligen Höghwälb:ne herren Landzhöffdingen, Wille för Gudz, och sitt höge
Embetes skull, dhem förhielpa, och dheras nödklagan medh nåder ansee.
Höghwälb:ne herren Landzhöffdingen frågadhe Befalningzmannen, huarföre
han icke hafuer upsicht dher medh, han swarade, han råder dher inthet
före, Uthan ähr en sådan owana Upbrackt, att störste deelen dhe som reesa
taga eftter sin egen willie och goda tycke ölpäninger. Huadh dhe store gierder
anlangar som Uthgiöras, dhett skeer när höga och förnembliga herrar och
20r
Generaler, Såsom stora durktogh, och elliest myckit Krigzfolk wanckar, och
huadh han tå låther uthtaga, dhett haffuer han och order för sigh att giöra, som
han och deels bewiste, och deels wijdare bewysa wille: Allmogen anhålla
ähn ytterligare och Underdånligen bedia, att icke allenast dhe månge ölpä-
ningar och odrägelige gierder måtte afhielpas, Uthan och när stora gierder
skola Uthgiöras, och lijkwist hålla häst och giest dher brede wedh, tå bedie dhe
Underdånligen, sådanna stora gierder måtte dhem uthj dheras Uthlager godha
giöras, dhe loffuadhe sigh och eftter sin skyldighett och yttersta förmågo, gierna
och Willeligen huadh dhem pålagdt bliffuer, altijdh såsom trogne och rättrådige
Undersåtare hörsambligen willia Uthgiöra och gierna effterkomma. Högh wälb:ne
herren Landzhöffdingen befalte dheras beswar skriffteligen författa, och honom
öfuersendha, så loffuadhe högbem:te herren Landzhöffdingen, dhem dher på Swar
förskaffa.
Samme dagh Uplästes en Ransakningh, som war hållen uthj Konga Häradh, uthj huilken
Ländzmannen Börge i Queniarp blifuer beskyllet åthskillige Fauter hafua
begådt, Serdeeles att han skall haftt en falsk Bißmar och skieppa, huar medh
han meenige Man uthj dheras Lefuereringar skall myckit präiudicerat hafua,
Såsom och flere beskylningar honom Börge, så wäll som Befallningzmannen
Anders Larßon tillwijtes, huikett sielffua Ransakningen Copialiter här
bijfogatt, widlöffteligen Uthwijsar.
Anno 1659: den 8. February höldz Laga Tingh i Konga Häradt wedh rättan
Tingstadh Ry, öffuerwarandes Landzhöffdingen öffuer Cronebärgz Lähn, dhen Nå-
dighe, Högh och Wälborne herre, Her Georgh Guldenstierna, Frijherre till
Lundholmen, herre till Stäkit och Biörkesundh. Befallningzmannen dher sam
mastädes Ehreboren och Wälbetrodde Håkan Joenßon i Bärgh, Sampt Nämbden.
Håkan Brodßon i Boary, Börge i Kållemåhla, Thor i Idemåhla,
Swen i Weklinge öö, Måns i Fagrasiöö, Swen Perßon i Långesiöö,
Joen Korpe i Billa, Nils Röö i Fägerstadh, Måns i Orrary,
Swen i Kullen, Håkan i Kåramåhla, Per Somonßon i Hwydeßry.
20v
Samme dagh Uptoges till förhör, dhe öffuerhopadhe beswär, som gemene almoghe
för ett åhr sedhan på winter Tingett dhen – 26. Aprilis 658 här i Rätten
inkastadhe, mot Underfougden Per Larßon, hans Son Hindrick Perßon, Sampt
Ländzmannen Börge i Queniarp i Sunnerbo Häradt, angåande dhen gierdh som
dhe hörsambligen, eftter Öffuerheetens nådigste befallningh till Liungby uthi
Spånnemåhl och brödh hösten tilförena hän förde, uthi huilken lefweringh
dhe berätta och nogsampt bewijsa sigh stor skadha uthi inwägningen och måhl-
ningen moth all richtigheett ledit hafua, så att när allmogen kom eftter
ningen moth all richtigheett ledit hafua, så att när allmogen kom eftter
befallningh till Liungby, uthi Spannemåhl och Brödh hösten tilförena hän-
fördhe, uthj huilken leffuereringh dhe berätta och nogsampt bewysa sigh stor
skadha uthj inwägningen och måhlningen moth all richtighett ledit hafua så
att när allmogen kom eftter befallningh till Liungby, funne dhe för sigh
en oiusterat Bißmahl, som War allenast en omärkt biörkestock lijckt
ett Bißmahl, tå almogen dhett förnam, tilbodhe sigh att richtigdt Bißmahl
förskaffa i Byen, att inwäga brödett medh, dhett dhem icke kunde tillåtas
af Ländzmannen Börge i Quenarp, sampt hans drängar, uthan änteligen
bruckte dhett orichtege och oiusterade Bißmalet. Sädhen anlangandhe, blef
dhen för allom något bortmält af samme Ländzmans dränger, som här Spe-
cificerade Summa af begge slagen i dhett nämbsta uthwijßar, och ähr på
Konga Häradtz Tingh eftter mögeligheeten proberat, Nembl: - 84 lb.
Brödh och – 70. Skepper Spannemåhl, för uthan dhe månge som inthet war
tillstädes, och dock något mist hafua; Nu föregifues af Underfougden
Per Larßon, sampt hans Son Hindrick, att dhe sådant förtaga och hin-
dra wille, Men på dhett almogen skulle blifua aff medh sin gierdh, som så öf-
uer måtten länge dher legat hadhe, medh hästar och andra Creatur /: Som dhe
för dhen orsaken skulle till stor myckenheett bortmiße :/ wille Ländzman-
nen icke Upwackta som giärden till wedertaga forordnatt war,
eij heller drogh Befallningzmannen Anders Larßon någon synnerligh
21r
Omsorgh om; /: Som dock billigdt hadhe waritt :/ Uthan berördhe Underfougde, Måste
först gifua honom till förähringh en bößa om Fem dlr, att allmogen skulle dher
endtledigas, huilken allmogen till dhen ände inkiöpte, och tillijka medh en ottingh
Brännewijn för – 9 mkr. honom lefwerade, och sedhan på dhett quittensen måtte på
dheras Lefweringh bekommas, eskadhe Befallningzmannen ähn en Böße af all-
mogen genom Per Larßon för Fem daler, dher på Per Larßon måtte sigh obli-
gera, och sedhan bößan framstella, Tå bleff honom omsijdher ett orichtigdt reversal
meddelat, af huilket ähr förorsakatt stor willereda, almogen ledit myckin afsak-
nadh, och dheras Lefuereringh stelt i en beklageligh Confusion, och så frampt Per
Larßon till bößan icke consentera wille, hadhe reversalet honom blefuit wägratt,
På dhett almogen skulle förblindas och mista något af huart slagh dhe medh sigh
hadhe, berättar Hindrick Perßon, att Befallningzmannen Anders Larßon
skreff Ländzmannen Börge till, medh imposition, att han icke skulle Låtha
Upteckna Böndernas Lefveringh wedh Nampn, by eller bondhe, Uthan allenast
medh Ziphrer, Uthan tuifuell dhem dher igenom till förwilla, huar aff prä-
Summeras dhem wara förnär skiedh: Ther näst berättas här, att 70. lb:
Brödh och 8. Tun:r Spannemåhl ähnnu skola finnas i behåldh, som man inthet
Weet wara i Räckningerne Upfördhe: Seijes och af Hindrick, att Ländzmannen
hafuer tagit päninger af almogen på dhet dhe snarligen slippa skulle. Nu
såsom dhetta almogens heftige klagomåhl, icke så noga och till pricka kan
Uthsättias som dhett i sigh sielfft synes grofft wara, hafuer man Extraherat
dhe förnembste wijteßmåhl som här af ändtstå. 1. Att tuenne bißmahl dher
Warit hafua, en till wäga in, och andre till wäga uth medh. 2. Ähr klart
bådhe af bißmahl och Skieppans orichtigheett, almogen hafua Ledit stor
skadha. 3. Att Befallningzmannen hadhe warit obligat här på hafft
inseendhe, att richtigheeten hadhe wonnit sin fortgångh, och icke begiärett
någott af dhen förblottadhe almoge som berättas skiedt wara. 4. Haffuer
Ländzmannen sigh absenterat, och tillåtit sina drängar föröfua huadh orätt
21v
. På Tingz Rättens wägnar
dhem behagadhe, medh myckit mehra aff alle dependerade omstendigheeter står
till att förnimma. Och såsom dhetta icke egenteligen hörer till dhetta forum,
eij heller alla Personerna dhenne Jurisdiction Underkastadhe, som oskiälen
begångit hafua, Uthan allenast Per Larßon, mendh sin Son Hindrick, derföre
Remitteres dhe till Sunnerbo Häradtz Tingz Rätt, dher wijdare sina skiäl framte,
och sedhan plichta huru wijda huars och ens brått medh rättfärdige skiäll kan
bestå. Således Wara på Tingett passerat och aflupitt, betygar lagföraren dher
Sammestädes medh egen Underskreffuen handh, Sampt Nämbden medh sitt
Häradtz Secret. Actum ut supra.
. På Tingz Rättens wägnar Gudmund Krok
Nilßon.
Såsom nu dhenna Ransakningh war tilförene på Ößiö Tingh Upläsen, tå wart
och afskiedatt eftterskreffne Puncter nu ransaka. 1. Att Bißmalen och
Skieppan som Börge hafuer brukatt dhe skulle här in loco wijsas och pro-
beras, dhett och Nu skedde, och således emot annor brände och rätt Bismar
och skepper proberades, och funnes richtige. 2. Wardt honom pålagdt sine
Wittne och drängar som målt hafua medh sigh bringa, nu wore fuller
drängarne här, huilka inthet annat hadhe att berätta, ähn the målte och wägde
när dhem befallett bleff, och sigh ingen gångh förwägratt när befaltes,
icke heller någott för sitt omak af någon fick, mehr ähn en gångh dhen ene
drängen gaffz 2 öre, för dhet han lop till Befallningzmannen. 3. Wardt
Börge frågatt eftter Befallningzmannens Zedlar han hadhe beropat sigh uppå,
skole wara giffne på några partzedlar, och icke quitterade, dhem hadhe han
icke nu att framte, uthan sadhe sigh äntå medh Befalningzmannen icke alla
Räckningar slutit hafua. 4. Frågades Ländzmannen om dhe 84. lb:
brödh som i Ransakningen finnes, huru dher medh beskaffat war?
22r
Börge Swaradhe nu som förr wedh Ößiö Tingh och bekienner 60 lb wara behål-
litt, huilkett brödh han seijer sigh hafua hoos Bönderne uthfått, och dhet står
till Cronones tienst, och kan när pafordratt blifuer lefveras. Ähn frågades
Börge om han tilstår dhe – 70. skeppr Spannemåhl som i Ransakningen för-
mäles? Börge Swarade att han tilstår allenast 7 Tunr 1 Skeppa korn, och
hafre och Malt 11. Skepper, ofuanbem:te Spannemåhl seijer han och sedermera
wara lefveratt till Dragonerne, och dhett dhe förtärt haffua. Wijdare spordes
Börge, efter i Ransakningen förmäles, att Börge hafuer tagit päningar
af Bönderne, på dhett dhe snarligen skulle få lefrera och slippa? Börge Swa-
radhe att han inga päningar hafuer Tuingatt af bönderne, men dhe gåfuo ho-
nom godwilleligen för sitt omak en halff dalr Sölfr M:t. Dett förmäles
och i Ransakningen att Befallningzmannen Anders Larßon icke hafuer
dragit försorgh, att almogen måtte endtledigas, för ähn Underfougden motte
först gifua honom en bößa godh för Fem dlr. Såsom och en ottingh bränne-
wyn för – 9 mkr. och ähn tå för ähn dhe finge quittens eskadhe befalningz-
mannen ähn en bößa af almogen för 5 dalr. dhen Underfougden Per Larson
och så måste Uthloffua och dher på sin obligation Uthgifua; Altså frågades
Börge, om dhett sigh så för ölt. R. Han wiste icke Synnerliga der aff
allenast berättadhe han att Befallningzmannen hadhe honom tilskrefuit
en Zedell, och dher uthj förmält, att han en bößa för quittenserne haf-
ua skulle. Sedhan frågades och Befallningzmannen Anders Larßon
om han tilstodh sigh hafua fått eller tuingat af almogen ofuanbem:te
Bößer och Brännewijn? Befallningzmannen bekiendhe sigh wäl haf-
ua fått bößan och brännewijns ottingen, Såsom och försäkringh på en
annor bößa, men sadhe att dhe frijwilleligen och af en godh willia, hadhe
honom dhett föräratt, och sedhan eftter brännewijnet dogde inthet myckitt,
spenderade han dhett på Bönderna igen, huilka och dhett mäst Uthdrucke nekar
och högeligen sigh hafua tuingatt bönderne till att gifua sigh be:te Bößer
och Brännewijn Uthan som bem:t ähr, godwilleligen honom dhet förärat hade
22v
Ähn frågades, huarföre Börge hadhe skreffuit så orichtige quittensier, eller
om Befallningzmannen hadhe förbudit honom nampngifua i quittensier
by och bondhe. R. Sadhe sigh icke något förbudh dher om haftt hafua, Uthan
i hast och enfaldigheett på dhett sättet stelt quittensierne som dhe ähra. Ähn
Spordes Börge huarföre han ofuanbem:te brödh och Spannemåhl icke införde i
någon Räckningh, eller dhett för någon angaff, uthan dher medh stilla tigde
till des Höghwälb:ne herren Landzhöfdingen och Bookhållaren dhet upspanade
och honom tiltaladhe. R. Sadhe att sedhan han hadhe slutit sin Räckningh, och
förnam bem:te brödh och Spannemåhl wara öfuer, och han icke wiste huar han
dhem bekommit hadhe, bleff han derföre rädder, och huarken wiste huru
han skulle föra dhett på någon Räckningh, icke tordes han dhett för någon
Uppenbara, uthan af rädhoga bleff dhett ståandes, och således icke af någon
ond meningh, dhet utheslutit, Uthan af enfaldigheett och rädhoga, sadhe och, sigh
icke hafua bem:te Pertedlar dolgdt till sin nytta. Uthan han hadhe dher af Lef-
reratt åthskillige poster, Så till Lars Nilßon som och till Befalningzman-
nen Anders Larßon, och dhett till åthskillige orther, bådhe till Bäcka-
rydh, Tärnhult och Falnaweka, och således dhe sin godha nytta dher af haftt.
Befalningzmannen Anders Larßon Swarande och sadhe, att han hadhe inthet
myckit fått, allenast 2 eller halftridie tunna Spannemåhl. Brödett och
Spannemåhlen som klagas om, wardt wärderat, lb: brödh för 12 öre, och
Spannemåhlen 2. Rdlr tunnan, och belöper sigh tilhopa – 66½ dalr S:r m:t.
Thenna saak för skötz till Nämbden, huilka efter widlöfttigdt discureran
de, kundhe icke annat förstå, ähn att Börge hadhe giordt orätt, i dhet han icke
hadhe rätt quitterat, Uthan dher han hadhe bort nampngifua by och bondhe,
hafuer han quitterat alt i en Summa, och således förwirrat bönderna att
dhe intehtt wiste om dhett war rätt quitterat eller eij, för ähn dhe komme hem
och sådant hadhe Uthräckna låtitt, huilkett dhenna stora willeredan till
bondens största skadhe förorsakatt hadhe. 2. Kan man icke heller annat
see, ähn dhetta ähr mehr skiedtt af en ondh Intension at försnilla Cronan och
23r
almogen, ähn af enfaldigheet, besynnerligen efter han samme pertzedler, icke på
någon Räckningh upfört hafuer, och derföre billigdt straffas bordhe, Men såsom
Ländzmannen seijer sigh hafua af bem:te Pertzedlar åthskillige Poster lefreratt
till Lars Nilßon och Befallningzmannen Anders Larßon, deßföruthan
klagar och almogen att Anders Larßon hafuer tuengit dhem bößer och brän-
newijn aff, för ähn dhe finge quittensier. 3. Seger Börge sigh af dhe för
dolgde saker åthskillige poster lefreratt Lars Nilßon och Befalningz-
mannen, och således will lijka såsom wrida saaken in på dhem. 4. Seger
Börge sigh icke ähn hafua slutit medh Befallningzmannen, och icke heller
hans Zedlar nu medh sigh hafuer, altså begiäradhe Nämbden dilation
sigh att betenckia till nästa Tingh, och till deß man finge wetta, huru
medh Befallningzmansens andra saak, som till dhen Högl: Kongl: Cam-
mar rätt hemsteltes, slutit blifuer, helst eftter dhenna saak och så angår
Cronones Ränter så wäll som dhen andra, dhe meente och att Lars Nilßon
och Befallningzmannen billigdt bördhe förhöras, huadh och huru myckit, dhe
af bem:te pertzedlar åthnutit hadhe, och eftter huars tilståndh dhett skiedt
ähr.
Samme dagh Resolverade Höghwälborne herren Landzhöffdingen, att ingen
skiutz Rättare skulle hafua någon frijgårdh mehr ähn dhen han bodde Uppå, och
dher han änteligen skulle hafua någon mehr, då skulle dhett icke wijdare
eftterlåtas ähn aldra högst en gårdh för uthan sin egen, hoo mehr Understodhe
sigh att taga, skulle han derföre serdeles såsom en förbudz brytare plickta
dhett wardt och skiutzrättarna tilsagdt, att dhe skulle medh omlägningen
Wara rättrådige, och icke lägga till någon för ähn ordningen war omkringh
gången, och ordningen åther kom till dhen som han tilladhe, dher och någon beslås
legga orichtigdt eller till dhe gårdar som priviligerade ähre, dhen skulle och på
dhett högsta straffet bliffua.
Samme dagh klagadhe Wäll:t Måns Perßon i Bywärmen, på sin nådige herres
23v
Her Johan Sparres wägnar, att Bywerman Mycklhult och Kiäxnäs gårdar
Lijdha en stor skadha aff myckin wattn flodh, som förorsakas af Kråkewecka
quarn, i dhett dher icke skall wara så godha florluker som wederbordhe, och iäm-
wäll quarnens damb förmyckit Uphöges; Honom framstegh till Swars Ad-
vocaten Wäll:t och försichtigh Töreß Larßon som medh breff och Segell war
Fulmechtigh giordh aff Wälb:na Fru Estredh Ugla, huilken swarade, att dher wore
godhe florlukar, och att dhen damben af Urminnes tijdher hafuer warit så
bygdh som han nu ähr, och på inthet sätt wijdare uphögdh eller förandratt
ähn han tillförena warit hafuer, altså begiärade Advocaten få dher wedh
förbliffua, honom swarades ingen disputera på någon damb, allenast han
måtte så handhafuas, att han icke någon skadha må giöra på ofuanbe:te gårdars
ängar; Måns beropadhe sigh och på wittne, att dammen ofuanbem:te gårdar stor
skadhe giör, dhett och Några af Nämbden som dhett seedt hadhe bewittnade; Altså
Uplästes dhett – 33. Cap: i Byg: Bal: Uthj huilkett Expresse förmäles
ingen må mölnstadhe androm till skadha bygga eij offuan att watten
täppar, så att dhett går up å åker eller ängh; När bem:te Cap: war up läset
bleffue parterne Sams dher wedh att förbliffua, Såsom och strax för Rätten
Wijdare förlijcktes, och Advocaten på sin Principals wägnar Uthlofuadhe
att flolukerne skola stå Uppe ifrån Wååren och till des höö på Maderne
afslagit bliffuer, och längst till Larßmäße eller medh första dhe kunna
bliffua afslagne, och således ingen skadhe wijdare giöras eller förorsakas skul-
le, och om bem:te quarn förmedelst flolukernes wållandhe någon skade fo[..]
orsaka, tå beiakadhe Advocaten, dhett och afsagdt bleff, att dher någon skadhe
emot ofuanbem:te afftall skedde, skulle dhen Synas och sedhan efter mätis
manna ordom betalas, dher medh parterne wore på bådha sijdher Sams,
Men Måns Perßon berättadhe sigh icke hafua, någon Special Fulmacht
dhenna saak att driffua och agera, huarföre om hans herre hadhe något her
emot wijdare att inwända, må dhenna förlijkningh icke, sin herres rätt,
någon måtta präiudicera; I lijka måtto sadhe och hr Advocaten, på sin Princi-
pals wägnar, willia förbehållit hafua, om han något hade at påminna.
24r
Joen Swenßon Steen i Krängzbärgh inladhe en skriftt och Kärade till en be:dh Lars
Jönßon i Hulegårdhen, huilken Citerat war och inthet comparerade, dherföre skall
han för stembnings försittiandhe bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Anno 1659 dhen 14 Junij bleff uppå Tingett som höldtz i Borßna, aff Höghwälb:ne
herren Landzhöffdingen frågat om efterskreffne perßoner huadh wetenskap
Nämbden hadhe om dhem, serdeles om dhem bestås någon Spannemåhl af Krigz-
mans husedtz Spannemåhl, då berättadhe Nämbdhen att Per Swart i Bårsett
hadhe 4 tun:r Jöran Christofferßon i Ludde 2 Tun:r Håkan Joenßon i Flattinge
hadhe 2 Tun:r och dhem bekommer han först nu 1659 och dhett eftter åthskillige höge
herrars breff, huilka ofuanbem:te Perßoner alla ähra förlammadhe, och inga
andra medel hafua att föda sigh medh.
Gudmundh Anderßon i Hörsett, klagadhe att Oloff Erickßon i Dommaridh
hafuer wedh gårdarna nu medan Tinget påstodh, slagit honom 3. eller 4. slängar
medh en kiäp, huicket Jöns Joenßon i Dommaridt skall seedt hafua, och strax
lop sin färdhe; altså bleff afsagdt, att Oloff skall Citeras till nästa Tingh, att
Swara till bem:te saak.
Samme dagh hades för Rätten en ogifft Mansperßon Bengdt Jönßon be:dh i Hamb
nadha Sochn och by å Crono boandes, huilcken hadhe Lägratt en ogifft kona be:dh Malin
Nilßdotter, dhett han frijwilleligen bekiendhe, och derföre saakfältes han
Bengdt att bötha – 40 marker.
Cronan - 13. marker: 2: 16:
Häradtzhöfdingen - 6. marker: 5: 8:
Häradett - 6. marker: 5: 8:
Målßägaren - 13. marker: 2: 16:
Samme dagh hades för Räta en Enkia Kirstin Nilßdotter i Gräßholma, och an-
klagades hafua låtit sigh lägra, huilken framkom, och bekiende sigh wara Wåld
tagen af en dansk Man Esbiörn i Tryninge Sochn och by i Lagaholms Lähn, huilken
24v
inthett war tillstädes, altså bleff slutit, att dhett skall skrifuas till Landzhöff
dingen på Lagaholm, att dhenne Esbiörn må Citeras för Rätta, och här om ransakas
kan.
Sammedagh käradhe H. Johan Lyncius till Anders Nilßon i Boaridt, att han
war skyldigh honom 3. Rdlr 2 mkr., och inthet Kundhe få sin betalningh, huilka
päningar Anders seijer sigh hafua betalt, dhett han medh treghe manna Eedh be
kräftta will; Tå sadhe H: Johan sigh wara nögder dher medh, och badh honom Swär
ia, dhett Anders och giorde, hadhe och strax sina Eedgiärdzmän tilstädes som war An
ders Joenß i Boaridt och Nils Booßon, och sedhan Eedhen gången War, lätt H:r Johan
sigh nöija, och Anders Nilßon sades frij.
Sammedagh androgh Höghwälb:ne herren Landzhöffdingen sigh wara i Commission gifuit
att ransaka effter 1655 åhrs Rijkzdagz beslutt om några gårdar dher i Häradett war
som revoceras, och till Cronan igen tagas kundhe, altså Uplästes bem:te Rijkzdagz beslutt
och dher eftter ransakades. Ett halftt hemman Bökhult be:dh hadhe boodt en skyt på, och
haft sin löhn dher aff, men när dhett bleff bortgifuit, war skytten inthet i tienst, uthan
bodde på sin Skattegårdh. En gårdh Kiäringelijdha i Traherydz Sochn war Ländzmans
hemman, huilkett Ländzmannen halfparten brukadhe, och bleff sedhan Donerat
H:s Excell:tz Rijkz Ammiralen.
Den 15 Junij Continuerades medh Tingett.
Samme dagh kom för Rätten Jöns i Boxabögdh, och berättadhe, att Per Joenßon
i Granhult, war skyldigh hans hustrus Söster Anna Månßdotter – 3 Rdlr, nu
ähr Anna dödh, och Jöns på sin hustrus wägnar arffuinge Wordhen, och begiä
rer att Per Joenßon måtte pålegges betala honom, Per Joenßon berättar att Mr
Anders i Aundarydh hafuer warit Cautions Man för bem:te päningar, altså
hafuer Per Joenßon betalt honom samme päningar medh – 3 lb humble och
således förmeenar sigh clarerat hafua, dhett berättas att ofuanbem:te Jönsas
hustrus Systers Man en leutnant Larß Swenßon lefuer ähn. Bleff afsagdt
att Jöns Truetßon skall skaffa bewijß af bem:te sin hustrus Systerman som ähn
leffuer, och således bewijsa, att han må medh skiäll samme 3 Rdlr fordra,
25r
Sedhan skall och förnimmas aff Mr Anders om han för bem:te päningar caverat
hafuer, eller om han bem:te humble haffuer bekommit.
Samme dagh kom för Rätten Häradtzskrifuaren Wäll:t Johan Gisaßon, och på sin
Swärfaderß Wyrdige och Wällärdhe H. Nilßas wägnar i Giöterydh, gaf tillkienna
huruledes uthi danske feigden hans Stombn en gårdh uthj Traherydh ähr ganska illa ru
inerat, i dhett att wår Armee hadhe sitt hufwudquarter i bem:te Traherydh Uthj 14
dagar, tå åker och ängh så bleff Uptrampatt, att dhe icke kundhe dhet bruka, ähr
och förmedelst en skantz upkastandhe åkrarna myckit fördärffuadhe, I lijka måtto
ähra alla gierdesgårdarna, tå Upbrändne wordne att gården ähr heelt förderffuatt,
och han af bem:te Stombn till Dato ingen nytta haft hafuer, Begiärandes honom måtte
här om ett sanfärdigt bewijß meddelas; altså frågades Nämbdhen huadh här om sandt
war, tå wittnadhe dhe alla enhelleligen, så Wäll som menige almogen som tå tilstädes
war, att alt war så sanfärdeligen passerat, som ofuanföre berättat ähr ty Kundhe
Rätten honom sin begiäran skiäligen eij Wägra, Uthan heller sanfärdeligen här medh
meddela welatt.
I lijka måtto begiäradhe han bewijß på en sin Skattegårdh i bem:te Traherydh, huilken
äffuen som Stombnen ähr medfaren worden, dhett honom och på samma sätt som
om Stombnen lofuades, eftter dher om i lijka måtto wittnat bleff.
Samme dagh kom för Rätten Häradtzskrifuaren i Sunnerbo Wäll:t Johan Giseßon
och klageligen gaff tilkienna, att en gårdh be:dh Ulffuarydh, som war hans styffsons
rätta arfue och Skatteiordh, war aff dhe danske aldeles Upbrändh och ruinerat,
medh till huus och gierdeßgårdar, och ingen Ängh lembnatt mehr ähn en kiölna
begiärandes att Rätten wille honom här om ett sandfärdigt bewijß meddela,
och oanseedt allom ähr wäll kunnogdt, huru dhe Danske dher wedh gräntzen medh
Eeldh och brandh huserade, och således föga något wijdare bewiß behöfdhe, icke des
mindre emedan han så enstendigdt här om anhölt, och Nämbden medh omståandhe
almoge Wittnadhe, att Fienden hadhe sitt huffwudh quarter icke långdt dher ifrån,
och tå bleff ofuanbem:te Ulffuarydh som berättat ähr, aldeles förbrändt, och inthet
mehr behållit ähn en kiölna, och således måste gården, nu heelt å nyo upbyggas
om han will hafua gangn dher aff.
25v
H: Kirstin Per Håkanßons i Lilla Gaffle, hafuer låtit stemma H. Britta arff-
wedzdotter i Abbiörnaboa, och sielff inthet kom tilstädes, men H. Britta kom
tilstädes och berättadhe, att ofuanbem:te H. Kirstin hadhe kiöpt af henne en häst
för – 11½ Rdlr. och dher på strax bekom – 3 Rdlr. sedhan sendhe H. Kirstin Uth
hästen medh en sin Swänetienare medh wåra Ryttare, huilken war borte en long
ligh tijdh, men när hästen kom hem, sendhe h. Kirstin hästen tilbaka; Eftter Kir-
stin inthet kom tilstädes, kundhe här om inthet dömmas, allenast efterlåtz H.
Britta behålla sina – 4. Rdlr och hästen i pant för resten, till deß saken dhem emel-
lan wijdare för Rätta kan uthfördh bliffua.
Johan i Böke å Crono war Citerat till att Swara Johan Giseßon, och inthet kom
tilstädes, skall bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Jacob Larßon och Jöns i Ulffuarydh å Frälße wore Citerade att Swara till dhett
dråp som skall wara skiedt i danska Feigden uthj bem:te Ulffuarydh, kommo
inthet tilstädes skola bötha huardera – 3 marker.
Cronan - 16 öre,
Häradtzhöffdingen - 8 öre,
Häradett - 8 öre,
Åklagaren - 16 öre,
Samme dagh androgh Wälb:ne Hr Erick Anderßon Oxe förmedelst sin
Fulmechtige H. Joen Nicolaj, att hans bondhe Anderß Joenßon i Boaridt,
hadhe brutit att Contract, som och uthj förrige Protocoll som i Ößiö höldtz wij-
dare uthwijser, huar om dhe bleffue förlijkte, och Anders godwilleligen Uth
fäste i förlijkningh för wijthe som han skyldigh war att gifua 1. Rdlr.
Samma dagh kom för Rätten Wälb:na Fru Anna Poßes Rättare Bengdt
Joenßon i Bolmstadh, och nu som förr, Käradhe till Swen i Ratarydh, att han
26r
skall hafua huggit några Eeker, och såsom på förrige Tingh war förordnatt någre
Nämbdemän som här om ransaka skulle, altså wittnadhe dhe, att dhe hade Synt
Ekerna och berättadhe dhem wara elacka, knottige och icke högre ähn 2 alnar till
grenarna, och ingen war Uthan hon hadhe löff, icke heller någon som aldeles
war skalat, lijkwist wore dhe skadadhe, berättadhe och att Ekerne icke wåre wärd
ett Laß stafvar. Swen i Ratarydh framstegh till Swars, och sadhe sigh för sam
me Eker wara oskyldigh, och att hans Son Jacob Swenßon en dragon hadhe dhen
skalatt och Uthan hans willia eller wetskap huggit, och Faderen aldrigh någon
nytta dher af haft, och meente dherföre hans Son må och sielff dher till Swara, han
begiäradhe sin oskyldigheet medh Eedh befrija; Detta ährande skötz till Nämbden,
huilka funne skiäligdt, att han sigh befrijadhe om han kundhe, altså aflade Swen
sin Eedh å book, att han huarken hafuer sielff skalat, icke heller befallett
skala bem:te Eeker, icke heller någon nytta dher aff haff; Altså dömbdes han frij
och Rättaren må sökia Swens Son Jacob Swenßon så wijdha han gitter. Ful
machten för Rättaren gaffz honom igen, till deß saken Uthfördh bliffuer.
Anders i Elmptåsa å Frelse war citerat att Swara Swen Ebbeßon i Nockarp
och inthet kom tilstädes, derföre saakfältes han till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh kom för Rätten Erlandh och Johan Heigderijdhare och anklagadhe nå
gra som hafua huggit Eeke, Nembl: Joen i Gößkiöp som beskyltes för 2 stycke
Eeker, Joen seijer Lars Nilßon hafuer allom lofuat hugga några trää, serdeles i
ofredztijdhen till Wangnwirke, axlar och annatt, och altså hafuer han och huggit
deße, dhen ena war dugligh, dhen andra war i hooll, som Nämbden som Ekerne efter
order besichtigat hafuer bewittnar, dock war icke forn, Uthan huggit emot förbudh,
altså saakfältes han för en Eek till 12. dlr. Nembl: till
Cronan - 9 dlr -
Häradett - 1 dlr 16 öre,
Målßägaren - 1 dlr 16 öre,
26v
och sedhan Plantera 2. st trää igen. Offuanbem:te Joen i Giößkiöp, brätter
att några forna Eeker ähra Uthj hans gierdhe, begiärandes få hugga dhem, altså
bewilliades honom att hugga fornadhe Eeker, och förordnades dhem till at besich-
tiga, bredhe wedh heigderijdaren, Simon i Wästerhult, Börge Krååk, Per i
Siuhult och Joen i Rydh.
Nock anklagades Nils i Böökhult hafua huggit en book och 2 Eeker, Nils
nekar och seijer sigh icke hafua huggit mehr ähn en Eek och en Book, och dhett
menar han sigh medh skiäll, efter Lars Nilßons Loff, kunnat till wagnaxlar
och Wagntygh saaklöst hugga, nekar sigh och icke hafua huggit dhen ene Eeken,
dhett han och medh Eedh å book sigh befrijadhe, och för henne derföre frijsades,
dhe andre haffuer han anwändt till Wagntygh, och bordhe han för dhem wäll
plichta, dock will man sigh förfråga, om han icke för bem:te Lars Nilßons
Zedell må förskonas, huar och icke, skall han på nästa Tingh dömmas.
Samme dagh anklagades Måns i Ekenäs och Pehder Ibidem, för dhet dhe hafua huggit
2. st. booker, dher till dhe icke neka kunna, men föregifua sigh hafua loff aff
sin hußbondhe, Fru Britta Lilliesparre, Heigderijdharen bewijste dhett wara al-
menningz Skogh, men dher medh inwändes skogen wara bytt, altså blef dhem på
lagdt förskaffa bewijß om Skogen ähr bytt eller eij, till nästa Tingh.
Måns i Lijawagnen huggit en Eek, Nämbden som henne besichtigt hafua, seija att
Eeken war odugligh, och deß föruthan han som andra, hafft loff af Lars Nilßon.
Ingerdh i Borßhult å Ryttarehemman, beklagas hafua huggit – 41 st Eker och
Booker, Nämbden som dhem besichtigat haffua, kunna icke Uthan måste be-
kienna att hon hafuer alt för Myckit och oloffligen huggit, dock icke fler
duglige ähn 10. st. altså saakfältes hon för huart – 12 dlr till
Cronan - 90 dlr.
Häradett - 15 dlr.
Åklagaren - 15 dlr.
Och Plantera 2. st. för huart stycke.
27r
Samme dagh förordnades at Syna på Östrabys Skogh i Ryßby Sochn om några
Eeker efter Heigderijdarnes begiäran, Nämbl: Börge Krååk, Jon i Grytåhs,
Per Nilßon i Siuhult och Per Johanßon i Ångelstadh; Till Laga Skogh förord
nades att Syna efter heigderijdernas begiäran, Joen i Rydh, Per Joenßon i Skinners-
böke, Joen i Wiggåsa och Simon i Wästerhult.
Effterskreffne bliffua förordnadhe att Synna några forna Eeker, till att bygga
Een broo emellan Bärghem och Bäckarydh på store Landzwägen, Nembl:
Per Anderßon i Bärghem, Joen Ibidem, Joen i Grytåhsa och Joen i Wiggasa.
Samme dagh kom för Rätten Wälb:ne Johan Pålmans Landbo Rättare Jöns
Erickßon i Röninge, och på bem:te Pålmans wägnar kärade till en be:dh Torsten
Joenßon på Hwemboöö, att han war betrodh om bem:te Pålmans Sätisgårdh, medh
Ränter och all hemmawarande ägendomb, dhett uthi hans frånwaru förwalta, och
seijer Wedh Pålmans hemkomst ifrån Fiendelandh finner han en stor orichtighett,
och att Torsten honom en stor post päninger, bredhe wedh annett skyldigh blifuer,
Wedh paß – 60 Rdlr. för uthan Sädh och Fläsk etc: Torsten bekienner sigh
wara antagen i hans tienst, Såsom och troligen en uthj try åhrs tijdh tient, och Nu Pålman
hemkom, så hafuer Torsten på sin Upbördh en stor post Nembl: - 120. Rdlr aff
all sin Upbördh betalt och nu restar – 50 Rdlr, Såsom och öfuer – 20 tun:r Span-
nemåhl, som stå uthe här och dher på bygden, differensen ähr: päningar 10 R dlr
Torsten tilsades giöra richtigh Räckningh, och betala huad han finner sigh skyldigh
Wara, han skall och Wara plicktigh en Rricktigh Räckningh, på alt dhet han Under
hender och Pålman tilhört haffuer, att giöra.
Samme dagh kom för Rätten en blinder man be:dh Bengdt Joenßon i Holmsaridt,
och klageligen gaff tilkiena, att Nilßas häst i Gietebodha, hafuer slagit hans
häst så illa, att han ähr dher af dödh blefuen, begiärandes Rätten uthslagh dher
Uthinnan, tå Uplästes dhett – 46: Cap: i Byg: Ball: och dher efter dömbdes Nils
betala halffparten efter mätißmanna ordom, och Såsom häst war wärderatt
för – 6 dlr. altså skall han betala halffparten, Nembligen 3 dlr
Söffr Mynt.
27v
Samme dagh kom för Rätten Edle och Wälb:ne Oloff Lilliesparre och gaff
tillkienna, sigh hafua kiöpt aff Mathis i Lunden aller hans gårdh Mårarp eller
Lundhen, och Upwiste dher på ett richtigdt Kiöpebreff, Daterat Fylleskogh 1638
dhen – 10 Maij, Uthj huilkett förmäles att Wälb:ne Lilliesparre skall gifua för
Lundens gårdh så många päninger som Mathißas Jordabreff Uthwijsa, huilket
Uthräcknadhes och löper in alles - 152 1/3 Rdlr och till wängåffua ett par oxar
huar Uppå och nu på åthskillige tijdher ähr betalt – 107 Rdlr och nu rester alle
nast - 45 1/3. Rdlr Mathis i Lunden War och nu, så wäll som hans hustru
Kirstin Jönßdotter tillstädes, icke allenast tilstodhe Kiöpett, Uthan och begiärade
att Rätten wille gifua Tingskiöthe dher Uppå, tå wittnadhe Häradtz Nämbdh, att
Samma gårdh skall oftest wara bådhe uthj Sahl: Nils Siöblacz tijdh, som och
Uthj Sahl: Nils Eskelßons tijdh upbudin, ähr och nu på nytt upbuden 3die gån-
gen, Mathis i Lunden bekiendhe sigh hafua låtit oftest och länge samma gårdh
för dhetta kiöpet skull upbiudha, Såsom och sitt Kiöp tilstodh och nu begiärade
gifua Tingskiöthe, huilket och efter begiäran skedde, dock skall hr Lillie
sparren inthet breff få, för ähn han bewijser resten wara betalt.
Mårthen Gudmundßon i Horßnäs, war Citerat att Swara Daniell Johanßon
för slagzmåhl på Kiyrkowägen, kom inthett tilstädes, skall bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Samme dagh androgh dhen Kongl: Giöthe rijkes Hoffrättz Notarius
högachtatt Bengdt Jacobßon Örnebärgh, huru såsom Pastor i Liunga och Kiyr--
kones SexMän, haffua efter flijtigh begiäran förmått honom att resa
till Wästergiöthlandh, och förskaffa Hambneda Kiyrka en Crona igen
som bort stulen war, dhett han och giodhe, och inthett för sitt omak bekom,
Uthan honom all otacksamhett hembäre, begiärandes adsistens i saaken,
28r
Altså sendes budh medh Joen i Rydh, att han förmaner sin Kiyrkioherdhe och
Kiyrkiones Sex Män, att dhe stella honom Klagelöß, och således hans omak be-
tala, så frampt dhe dher till icke framdeeles Swara wille.
Samme dagh inlades i Rätten ett widlöfftigdt breff Daterat Stockholm dhen 29
Septemb: 1658. skreffuit aff Ebbes arfuingar i Kylhult, angåendhe någon Jordh
och huad mehr dhe protestera uppå, och såsom ingen war som här uppå taladhe, eller
någott Swar dher på fordradhe, Kundhe man icke myckit medh saaken sigh befat
ta, icke deßmindre, att dheras rätt måtte dhem förbehållas, om dhe någon hadhe alt
så efter dheras begiäran inskreffz samma breff i Protocollet, och lydde ordh ifrån
ordh som följer.
Ähreborne, Wällwijae, Lagfarne gode herrer och män som dhen loffl:
Rätten i Sunnerbo häradt, besittir och beklädhe.
Denne Loffl: Rätten ähre Wij Undertecknadhe förorsakadhe klageligen att före
drage, huru såsom wår Fadersyster Sahl: hustru Kirstin Jönßdotter, hafuer efter
Wår Sahl: Fadhers dödh, och i Wåre omyndige åhr, sigh UnderKrächtat en Syster
deell wår rätte arfueiord i Kyllhult och Traherydz Sochn belägen /: huilken
Systerdeell hennes Barn och nu eftter hennes dödh, bruke och besittia :/ dhen wår
Sahl: Fadher inlöat hafuer för många åhr sedhan, som inlößninghz breffuet nogsampt
skall uthwijsa, dhen dheell han och bredhe wedh andra sina deelar han uthj 18 åhr
oturberat och i rolighett besuttit haffuer, Så aldenstundh, alt sådant sträfuar
emot Lagh, att så månge åhrs rolige häfdh skulle Turberas, som af dhett 18. Cap
i Jord: Bal: nogsampt uthwisas, Såsom och emedan sådant oß omyndige och Långdt
dher ifrån belägne orther wistandes merkeligen oförrättar, ty böönfalle Wij
tienstligen, att wij måtte bliffua ehrhåldne uthj huadh Lagen förmäler, så i be-
rörde Cap: som dhett – 16: i Samma Balk, och att dhet som olaga fångit ähr,
måtte wara som ofångit, helst emedan nogsampt för dhetta här åtalat och
klandratt ähr, Men dher wår Sahl: Fadersysters Barn tuifuels uthen wille
något här emot inwändha: då skall dhett breff som af många förnembdhe
28v
herrer wedh Ulßbäck för många åhr sedhan ähr Publicerat, och dher Uthinnan
afdömbdt, nogsampt uthwijsa, dhett wij på Wår Sahl: Fadhers wägnar till
halffue gården ähre berättigadhe uthan något klandher; För dhen orsak skull är
och Wijte emellan wår Sahl: Fadher och Fadhersyster satt ,wedh sin deels förlust
som emot samme domb något giörandes Warder, och Såsom samma breff och
domb finnes hoos wår Sahl: Fadersysters Barn, begiäre wij ödmiukeligen
dhem för rättwijsone skull måtte blifua palagdt dhett framwisa, och att
Wij dher aff en Copia bekomma måtte. Ähr och en domb aff Sahl: Lagföraren
Nils Eskilßon Uthgifuin, som nogsampt skall Uthwijsa mehrberörde wår
Sahl: Fadersyster inthet wijdare ähn i Wåre omyndige åhr, och medh wår
Willie wara berättigatt dhenne samma Systerdeell att innehaffua, huilken
domb wij och ödmiukeligen aff häradtz dombooken begiäre; I dhett öffrighe
protestere wij på dhett alwarsammaste emot dhenne Handell, Såsom och ytterst
och ödmiukeligast bedie, att dhetta i Häradtz doombook må infört blifua, på
dhett att i framtijdhen wij icke skole seijas wår rätt förtegett hafua, Wij
ähro och förbliffur så lenge wij leffue
Dhen Loffl. Rättens
Ödmiuke och Tienstskyllige
Johan Ebbeßon, Jacob Ebbeßon, Kirstin Ebbeßdotter, Sahl: Ebbes i
Kyllhult Barn och arffuingar.
29r
Anno 1659 dhen 26 Septemb: Stodh Extraordi
narie Tingh uthj Ingelstadh, närwarandes å Cronones Befalningzmans wägnar,
Underfougden Swen Nilßon i Alanßkiöp, Sampt Häradtz Nämbdh Nembl:
Joen i Rydh, Joen i Bärghem, Simon i Wästerhult,
Joen i Grytåhsa, Pedher i Bärghem, Per i Skinnersböke,
Johan i Wyksiöö, Joen i Wiggasa, Anders i Åby,
Erlandh i Ekanarp, Trotte Månßon i Hult, Jöns Soneßon i Falnaweka.
Samme dagh kom för Rätten Måns Knutßon i Hördha, och klagadhe att honom war
en stor skadhe tilfogatt af Nils Banke i Hördha, förmedelst att Nils hadhe släpt
sina Oxar uthj gierdett, huilka hadhe upätit 2. Skeppelandh åker; Nils klagadhe
lijka måtto att Månßas Oxar hadhe giordt honom skadha, altså förlijktes dhe, att
skadhan på bådha sijdher eftergaffz, och sampteligen grannerne som här tilstå
wore afskedadhe, att om någon slepper sina Oxar uthj gierdett, uthan han dhem på
sin egen ängh wacktar, och sedhan skadhe skier wijdare, tå skulle dhen Synas och
sin egen ängh wacktar, och sedhan skadhe skier wijdare, tå skulle dhen Synas och
dubbelt betalas.
I lijka måtto käradhe Måns Knutßon i Hördha till Per Sonaßon Ibidem, att han
war honom skyldigh 2. skepper Rogh och 3 mkr. dhett Pedher icke neka kundhe
allenast sadhe Pedher, att Månßas hundh hadhe betit i hiell ett fåår för honom
altså afsades, att Per efter egen bekiennelße skulle betala Rogen 2. skeppr; Men
Per Sonaßon klagadhe på Måns, att han hadhe tagit borth något Swediegierdzle för
honom, och giort honom skadhe dher medh, altså förlijktes dhe, och Måns gaff
Per Sonaßon efter ofuanbem:te 2. Skepper Rogh, och således bleffue begge wän
ligen och Wäll förlijkte.
Samme dagh kom för Rätten Mathis i Lunden, och bekiendhe sigh till fulla nöijo
wara betalt aff Wälb:ne Oloff Lilliesparre dhe - 45 1/3 Rdlr som resterade för sin gårdh Lunden
och begiäradhe nu som för att hr Lilliesparren må få Tingskiöte dher på, och dher
uthan någott länger uppehåldh, dhett och bewilliat bleff.
Samme dagh kom för Rätten Per Swenßon i Ößlöff, Fru Carin Lilliesparres
29v
Bondhe, och klagadhe att Börge i Queniarp ähr skyldigh honom för ett par oxar 13.
Rdlr. dher til Börge icke nekadhe, uthan skullen frijwilleligen tilstodh, och will dhett
till Michaelis efterkomma, altså dömbdes Börge i queniarp efter egen beken
nelße ofuanbem:te – 13 Rdlr. till Michaelis nästkommande, uthan Längre Uppehåldh
att betala.
Sammedagh kom för Rätten Giyridt i Hördha, och Käradhe till Anders i Crone
boda och Oloff Knutßon i Quänarp, att dhe hadhe gådt i Löfte för en Knechtalega
som hennes man Pedher Jönßon hafua skulle, och nu resterade dhe henne – 8. Rdlr, begiä-
randes dhem måtte påleggas betala henne, begge bem:te Anders och Oloff, frijwil-
leligen bekiendhe sigh haffua gådt godh och i löfte för päningerne; altså skola dhe
efter för afsagdh domb, nu strax bem:te – 8. Rdlr betala, och således Remitteras
dhenna saak till Execution. Men deße ofuanbem:te klagadhe, att Pedher Mår-
thenßon H:s Excell:tz och N:des Her Thure Sparres Lagmans Fougde bordhe Swara till
halffua Knechta legan, efter såsom en förordningh och serdeles förlijkningh
War giordh emellan högbem:te H:s Excell:tz och N:des bönder, att tuenne gårdar skulle
wara om att sleppa Knecht till, och dhe gårdarna wara lijka skyldighe till att
lega Knechten dhett Pedher Mårtenßon tilstodh. H:s N:des Fougde Pedher
Anderßon war tilstädes, och i lijka måtto tilstodh, att H:s Nde till dhenna förlijk-
ningh, samtyckt och bewilliatt hadhe, Men Pedher Mårthenßon sadhe sin gårdh
wara mindre ähn dhe andres, förmodadhe och att H:s Excell:tz skulle honom någott
derföre adsistera; altså bleff saken skutin till Nämbden, huilka således för
klaradhe sigh. Anlangandhe dhen Knechta hustrun Giyridt, dhen skola löftes-
männerna Anders och Oloff betala, och såsom Bönderna hafua förmedelst
sin Nådige herres consens öfuertaldtz och förlijktz medh huar andra, att tuen-
ne gårdar skulle Swara till Knechten, altså kundhe dhe icke wijdhare dhen ene gården
ähn dhen andre befrija, uthan funne skiäligdt att Pedher Mårthenßon bör
Swara till halffua Knechta legan, så frampt H:s högh Excell:tz och N:de her
Thure Sparre icke sielff will någon för ändringh giöra.
Samme dagh kom för Rätten Wälb:ne Gabriel Gullengrijps Landborättare
30r
Bengdt i Ößiö, och klageligen gaff tilkienna, att några bönder af Ößbo, Wäßbo
och Sunnerbo, som war arfftagne till Sahl: Swen Bengdtßons ägendomb i Kiällarebac-
ken, huilka oanseedt han hadhe förbudit dhem nagot arff borttage för ähn dhe hade
betalt bådhe skatt och huserööta, som Sahl: Swen skyldigh war, hafua dhe lijkwist
Uthan något wijdare betenckiandhe gådt dijt och tagit bort all dhen boskap dher
war, så när som 2.st. kalffuar, Såsom och en koppar och en Jerngrytha, Sampt
Ryia och annat huadh dher i förrådh fans. Tå frågades huilka the wore af
Sunnerbo, Swarades Bengdt i Torlarp och Swen i Staffsiöö, hiulka till Swars
sigh instelte, och Bengdt berättadhe, att han icke hadhe något dher tagit, Men dhe
andre af Ößbo och Wäßo hadhe tagit alt i hoop, och dhe giffuit deße huadh dhe
Wille, Nembl: gaffz Bengdt en ungh oxe och 2. st. kalffuar skulle han och haf-
ua som ähn wore quar; Swen sadhe sigh icke heller hafua warit framme, Uthan
hindt dhem på wägen och Kiöpt af dhem en koo, och således deße bådhe i sigh höge
ligen enskylladhe wara skyldigh här till. Sahl: Swen Bengdtßons hustru
Elin Håkanßdotter war och nu tilstädes, och tilfrågades huru dhetta passerade,
hon klagadhe att dhe togo bådhe ett och annat, och henne som hustrun War och sin
arffzrätt hadhe, goffue dhe ingentingh, uthan allenast 2 st. koer och en kista, och
således henne stor orätt tilfogadhe, hon änskylladhe och Swen att han inthet
War framme wedh gården, Icke heller togh Bengdt dhen unge oxen medh
wåldh, uthan hon fick honom oxen godwilleligen, aldenstundh dhe andre arff-
wingarne honom dhen tildeelt hadhe, hon berättadhe och, att ingen tingh war quar
uthan någre Sänge klädher gambla och en koppargryta, Såsom och Säden och höet
som i åhr wexett war. Thett frågades huru myckit Hr Gyllengryp hadhe att
fordra, Swarades för Uthlager – 4 Rdlr, och för huseröta hemsteltes Rätten att
Låtha syna och Wärdera, Ty bleff således slutit, att några af Nämbden skulle
nu genast gå och Syna huadh huseröta Kundhe skedd wara, och dherom på
Tinget som nu uthj Läsaredh innan några dagar hållas skall, och på sina
Samweeter wetta wittna och Relation giöra, Sedhan will Rätten sigh
här på wijdare förklara.
30v
Samme dagh kom för Rätten, Wyrdige och Wällärde Mr Nils Rubenius Pa-
stor och Präpositus uthj Hwijtarydh, och nu som ofta tilförena gaf tilkienna
sigh hafua en Summa päninger att fordra af Sahl: Per Carlßons arffuingar
i Trotteßlöff, för huilka päningar han hafuer Uthj Underpant, tre fierdein-
ger uthj Trotteßle gårdh, huilke 3 fierdingar och så nu ähr lagbudne och lagh
ståndne, och således hadhe orsaak sökia skiöthe och Execution, Men sade sigh
Wara öfuertalt af arffwingerne, Nembl: Joen Perßon i Trotteßlöff, Pedher
Raßmundßon i Waßhult och Nils Bengdtßon i Ikarnarp, att han skulle gif-
ua dhem dilation ähnnu ett åhr, medh sådan condition, att dhe tå hela skullen
som består uthj – 297 dlr 8 öre godt giengse Sölf:r M:t skulle uthan något längre up-
skoff contentera och betala, om emot förhopningh bem:te Erffwingar icke beta-
ladhe H:s Wyrd:tt bem:te – 297. dlr 8 öre Sölfr M:t innan ett åhr som sagdt ähr,
Nembl: innan Michaelis dagh 1660. Tå skulle M:r Nils uthan någon gen-
seijelße bem:te tree fierdinger uthj Trotteßlöff för bem:te päningar till trä-
da, och arffwingerne aldrigh mehr hafua macht dher på att klandra, myckit
mindre någott inspråk giöra, uthan bem:te tree fierdingar skulle ewerdeligen
förbliffua Mr Nilßas, hans K. hustrus och Barns oklandradhe ägendomb;
Offuanbem:te Erffwingar Joen Perßon, Pedher Raßmundßon och Nils Bengdtson
som nu tilstädes wore frijwilleligen och enhelleligen tilstodhe sigh på förbem:te
Condition och Wilkor wara medh H:s Wyrd:tt förlyijte, bekiende och sielffua
Summan så stor wara som förbem:te ähr, Nembl: - 297 dalr 8 öre, dher uth
innan bådhe Interesse och Capital inräknatt war, begge parterne begiärade
och, att Rätten dhenne förlijkningh uthj Protocollet till större försäkringh in
skrifua Wille, och dher brede wedh henne medh en domb Confirmera, begiäradhe
och så om icke dhett blifuer blifuer efterkommit, som nu slutit och ofuan
förr bem:t ähr, att Rätten wedh förbe:de tijdh wille bem:te 3. Fierdinger medh
Tinghskiöte bekräfta, dher till bem:te Per Carlßons arffwinger giorde Joen
i Bärghem eller Pedher Ibidem Fulmechtige samma skiöte å dheras wägnar
Uthgiffua, och såsom dhenna förlijkningh så friwilleligen giordh ähr, och aff
31r
parterne begiäras måtte medh domb bekräftas, Ty dömbdes dhenna förlyijkningh
uthj alla sina clausulis godh och gill ewerdeligen hållas och efterkommas, dher
medh parterne wore eense och wänligen förlijckte, gofue huar andra henderne
in för Rätten och togo afträdh.
Dhen 27 Septembris Continuerades medh Tingett.
Samme dagh kan för Rätten Joen Jönßon i Quenßle, och käradhe till Knut i
Höffdinge, att han Knut hadhe Kiöpt af honom ett par Oxar för 15. Rdlr, och in
thett kan få sin betalningh; Knut tilstår sigh hafua Uthlofuat bem:te 15 Rdlr
och dher på betalt – 2 Rdlr. dhett Joen Jönßon bekiendhe, altså emedan Knut til
står skullen, ty dömbdes Knut betala dhe 13. Rdlr om nu Restera, och dhett
Uthan Länger upskoff eller tijdz förhalningh.
Samme dagh kom för Rätten Oloff Erickßon i Hörda, och klageligen gaf tilkenna
att han hadhe för mågra åhr sedhan pantsatt en Sölfkiedia till en Kiöpman i Halm-
stadh Henick Perßon be:dh, och ehuru wall han hadhe betalt bem:te kiöpman lijk-
wist kan han sin pant inthett mechtigh bliffua, uthan kiöpmannen hafuar lef-
reratt honom en annor mindre kiädia igen, och såsom dhen rätte panten och
första kiädan hördhe en annor man Nils i Bökelijdhan till, altså will icke
heller han taga dhenne sista lilla kiädan för sin, uthan fordrar antingen sin egen
igen eller och – 4 Rdlr, dhett Nämbden wittnadhe sant wara, altså begiäradhe
han Rättens adsistens, och serdeeles att honom motte meddelas en Recommendation
till Landzhöffdingen i Halmstadh, Wälborne Hr Bengdt Lilliehöök, att han wille
honom till sin rätt beforderligh wara; derföre emedan dhenne ähr en fattigh
Man, och Witnades medh kiäderna så wara wexlat som bem:te ähr, Ty haffuer
Rätten hans begiäran welatt efterkomma, och altså flijteligen bedia Wälbe:te
herre och Landzhöffdinge, han wille dhenne fattige mannen till sin rätt behiel-
peligh wara, huilken hans begiäran Rätten skiäligen eij förwägra kundhe,
Uthan fast heller rättwijsan till styrkio welatt meddela, fliteligen och tienst
ligen bedia, högbe:te herre och Landzhöffdinge wille bem:te Oloff Erickßon till dhet
han kan wara berättigat, behielpeligh wara
(och således rättwijsan till styrko befordra), Rätten ehrbiuder sigh altijdh
wara Hr Landzhöffdingen, till ähra och tienst igen. Uthj huadh
måtto honom tilstår at giöra.
31v
Samme dagh kom för Rätten leutnamptens Per Steenßons hustru och präsen
terade ett förlijkningz breff emellan honom, hans Modher och Syskon Daterat
1658. dhen 16. Septemb. af innehåldh at Såsom leutnamptens fadher Steen i Ößle
war en Laghskreffuen knecht, och leutnanten hadhe godwilleligen gådt knecht för
sin Fadher, altså till wedergielningh och betalningh, hafua dhe bewilliatt honom en
Siettingh uthj dheras Mödernes Jordh uthj Ößle, som skriften wijdare inne
håller och förmäler, begiärandes Rättens confirmation dher på, altså ransa
kades wijdhare, och befans att bem:te Siettingh ähr tree gånger Upbuden, och
altså eij kan giffuas faste breff för ähn han blifuer lagstånden, I medlertijdh
framstegh leutmamptens brodher Sone Steenßon, och på sin moders wägnar,
begiäradhe att inthet Skiöte måtte Uthgiffuas på bem:te Siettingh för ähn leutnam-
ptem som nu uthj Christianstadh under Militien stadh ähr hemkommer; I lijka
måtto begiäradhe han, att leutnampten henne Modheren icke i sin lijffztydh ifrån
gården tränga wille; leutnamptens hustru, så wäll som Broor i Hößlenga
och Joen i Bärghem, Såsom ombodzmän, berättadhe och sadhe Leutnampten sin
Modher aldrigh i hennes lijfztijdh ifrån bem:te Siettingh tränga wille, han wille
allenast hafua ändskap på saaken, ofuanbem:te leutnamptz brodher bekiende
sigh till ofuanbem:te afskiedh consenterat hafua, dhenne saak Upfattes till des
gårdne lagstånden bliffuer.
Samme dagh kom för Rätten Ländzmannen Mårthen Larßon i Neglinge och in-
ladhe ett kiöpe och bewijß breff, uthgifuit i Neglinge 1657. dhen 27 Aprilis, un-
derskrefuit af H. Pedher Kiyrkioherden i Ångelstadh, Såsom och af fordomb
Nämbdemannen Måns Johanßon och Jöns Erickßon, Uthj huilket bref för-
mäles, att Mårtens Swärfader Sahl: Jacob Gunneßon i Neglinge, hadhe
soldt honom och hans hustru Elin Jacobsdotter 1/8 gården Neglinge, och
derföre bekommit – 200 Rdlr. Wärdhe och päningar, begiärandes Rätten
Wille Tingskiötha honom bem:te gårdh, Och såsom Jacob som bem:te ½ gårdh soldt
hadhe war dödh, Ty hafuer hans Son Nils Jacobßon i Tiebodha begiärdt aff
Joen i Bärghem han wille gifua skiötett, och emedan gården war lagbuden och
Lagståndhen, Ty gaffz och skiöthett uth, och kiöpett dömbdes gildt
och godt.
32r
Samme dagh kom för Rätten Pedher i Waaßhult, och berättadhe sigh för 4 eller 5 åhr
sedhan hafua tagit aff Anders i Croneboda 6 marker. Sr m:t som han skulle lefrera Ländz-
mannen Simon i Ottarp för sina uthlager, dhett han och seijer sigh giordt hafua, Simon
framstegh honom till Swars, och sadhe sigh inga 6 marker. på Anderßas wägnar haf-
ua emottagit, uthan upbar dhen på Pedhers egne wägner, och för dhe uthlager
Pedher Cronan skyldigh war, dhett han och medh Räckningh bewijsa wille; dhet bleff
afsagdt att Pedher Raßmundßon skall betala Anders i Cronebodha som ähr hans
rätte fångeßman och Simon skall bewijsa, huru wijda dhe 6 marker. ähre betalte
och saken således sin richtighett winna.
Samme dagh hadhes för Rätta Gudmundh Anderßon i Hörsedt, och beklagades
för dhett han hadhe beskyllett Arffuedh Jönßon på Torgh för en tiuff som Protocollet
wedh Ößiö wijdare Uthwijsar, dhenne Gudmundh stodh nu för Rätten, och bekiendhe
att han hafuer obetenckt, och uthan skiäll sagdt sådanna ordh, wiste icke heller annatt
medh honom ähn dhet ehrligit och godt war, altså emedan han obetenckt hafuer skyllet
Arffwedh för tiuff, och för en sittiandhe Rätt sigh dhett willia bewijsa, dhett
han nu eij gitter, Ty saakfältes han efter dhett – 20. Cap: i Tingmål: Bal: att
böta- 40. mkr. Denne Gudmundh boor på Ryttare gårdh.
Cronan - 13. marker: 2: 16:
Häradtzhöfdingen - 6. marker: 5: 8:
Häradett - 6. marker: 5: 8:
Målßägaren - 13. marker: 2: 16:
Samme dagh wardt och afsagdt om Hälßingztorpett, Som M:r hafuer låtit Upbiu
da, dhett han skulle giöra en richtigh Räckningh huru myckit han hafuer
försträckt Sewedh på sin Jordapart, och sedhan skall bördeßmännerne stå frit
sin rätt förbehållen haffua, att disputera sin bördzrätt dhett bästa dhe gitta,
efter dhe sådant lagligen klandratt haffua.
Jöns Börgeßon i Flattinge bekiendhe sigh hafua soldt M:r Nils i Hwijtarydh
Sunstorpett och derföre bekommit – 26. Rdlr, dher medh han aldeles nögdh
ähr, och begiäradhe gifua skiöte dher på, när på fordratt bliffuer.
32v
H: Ingierdh i Hördha klagar att Nils Biörson som bor hos henne, äger huar
ken huus eller Jordh hoos henne och inthet bruk, och ehuru hon tilseijer
honom, will han inthett flöttia undan, Nils bekiende så sandt wara, sadhe och att
han gierna will flöttia Undan nu strax, begiärandes gierna få blifua dher i
14. dagar, och tå lofuadhe han sigh willia afträda godwilleligen, huar dhet icke
skiedde skulle han uthkastas, dhett och på dhett sättit samtyckt och bewillias bleff.
Swen Jönßon i Hörda war Citerat att Swara sin mågh Nils Biörnßon,
kom inthet tilstädes derföre skall han bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
H. Ingebor i Helßingztorpett kärade till Nils Biörnßon i Höreda, att han war
skyldigh henne någon lega för sin gårdh i Hörda, henne framstegh till Swars
Nilßas hustru Elin, och sadhe att hennes Man war förhindratt, och icke
kundhe komma tilstädes, men tilstodh sigh willia legan betala, som war
- 5. Rdlr. Altså bliffuer dhett och dher wedh, och pålegges Nils Biörßon
uthan wijdare Upskoff bem:te – 5. Rdlr betala.
Nils Nilßon en dragon, kärade till Jöns i Hult, att han får icke sine rote pä
ningar aff honom för en halff gårdh som Jöns brukar i bem:te Hult, och sadhe
sigh lijkwist wara sams att gifua honom så myckit för sin halfue gårdh
som Carll gårdboen för sin halfue gårdh gifuit hadhe Nembl. 4. Rdlr Jöns
nekar sigh så myckit lofuat hafua, altså frågades efter wittne, Tå fram
kom Per Swenßon i Ekornarp, Joen Bengdtßon i Hörda, och Erlandh
Hindrickßon i Ekornarp, huilka medh hand å book edeligen wittnadhe
att dhe wore sams alla goßa bröderna Uthaf huar halff gårdh att giffua
4. Rdlr. I medlertijdh förlijktes dhe, och Jöns Uthlofuadhe – 2 Rdlr. till
dhett han tilförena gifuit hadhe, dher medh wore dhe sams, och goffue
huar andra henderna, och togo afträdh.
33r
Swen Gunneßon i Alanskiöp gaf tilkienna, att han uthj danske feigden borgade
bort ett par Oxar, en till Steen Håkanßon, och dhen andre till Jöns Swenson i
Flattinge, bem:te Jöns tilstår att han togh bådha oxarna att kiöra dhen ene
till Steen Håkanßon och dhen andre till sigh, När Jöns kom medh oxarna
till Steen Håkanßons hustru, hafuer hon behållit bådha, altså will Jöns inthet
betala, uthan will att Swen skall Kräffia Steen Håkanßon begge Oxarna,
Underfougden Swen Nilßon berättadhe, att dhenne Jöns hafuer wedh Hamb
nada Tingh och loffuat sigh willia sin Oxe betala: Thetta förskötz till Nämbden,
huilka dömbde, aldenstundh Jöns icke kan neka medh mindre han hadhe kiöp
slagatt medh Swen Gunneßon, såsom och tagit hans Oxe borth, och Jämwäll
sedhan förlijktz och lofuat honom sin betalningh för Oxan Nembl – 4½ Rdlr,
Altså skall Jöns betala Swen, och sökia sedhan sin man dhet bästa han gitter.
Per Anderßon i Höreda berättadhe sigh hafua kiöpt en fierdingh i Höreda aff
Joen Algutßon för – 69 dlr Sölfr M:t till bem:te gårdh war kiöpt en fåll för
6. Rdlr eller en Oxe, Nu klandrar H. Britta Jonßdotter, Sewedz hustru i
Hälsingztorpett och will bem:te Fierdingh inbörda, dher till Per Anderßon icke
neka kan, och Såsom fållan ähr uprögdh på almenningen, och äfuen kiöpt,
derföre måste och H. Britta dhen serdeles betala, och gifua Per Anderßon
sin Oxe eller deß wärde igen.
Nils Kiäälßon på H. Swens wägnar i Hiorßbärga, klagadhe att Simon i Hör-
sedtt war skyldigh för ett Stodh, och oanseedt en förlijkningh war slutin om
- 2½ Rdlr lijkwist hafuer Simon dhett inthet efterkommit, altså begiärade
han få Stoedtz fulkommeliga wärde, efter wijdlöftigdt tall och genswar
war slutit, att Simon skall gifua efter förlijkningen ½ Rdlr. Såsom och
½ Rdlr. för dhe månge reeser H. Swen hafuer måst för bem:te skull giöra.
Nils i Höreda berättades wara skyldigh Sewedz Swärfadher Joen Algutßon
6. Rdlr. dhett och Joen bekiendhe, och Sedan war Sweedh skyldigh Bengdt j
Höreda – 3 Rdlr. Jämwäll bekiende dhe wara sams om 1. Rdlr i gårdalega
för en fierdingh i Höreda; altså bleff afsagdt, att huar skall betala sin
33v
fångeßman, och dhen gården beboodt hafuer må och legfan efter afftall
betala.
Swen Månßon i Maresiö klagadhe, att han hadhe tuenne galtar Kiört till kiöp
i Ållenskogh, och strax dhe komme dijt brute dhe sigh uth, och ginge till Torset,
och såsom dhe komme in uthj gierdett dher sammastädes, och giorde Per Nilßon
stor skadhe, altså lätt Per Nilßon bem:te Swijn upliusa och förkunnade
för grannar och någrannar att Swinen wore dher, och ingen kiende dhem,
altså tenckte han giöra wäll, och efter godha mäns rådh satte skogzmärke
på dhem, och släpte dhem på skogen, dher ginge dhe till deß andra skogzSwijn
hemptades, och tå blefue dhe borttagne att ingen weth huart dhe togo
wägen, tilbiudher och bedher han må få sigh lagligen medh Eedh befrija,
på dhett en eller annan här om ingen mißtancke hafua må; altså efter
hans begiäran, tillädtz han gå en treggemanna Eedh, Edgierdzmännerne
Wore Joen Hindrickßon i Torsedt och Nils Anderßon Ibidem. Altså
giordhe Per Nilßon för sigh och sitt huußfolk Eeden, och sades frij för
alt wijdare quall uthj berörde saak.
Samme dagh androgz dhett klagemåhl Gudmundh Anderßon i Hörsedt hade uthj
Borßna, angåande dhett han beskylladhe Olof Erickßon i dommaridh hafua
slagit sigh wedh Tingett uthj Borßna Tree eller fyra Slänger medh en kiäp,
Oloff nekar, och seijer sigh honom icke slagit hafua, beropandes sigh på wittne,
Jöns Jonßon i Dommaridt efter aflagd Eedh wittnadhe, att tå wedh Tingett
drucke deße tilhopa, och sedhan begynte dhe att ordkastas om något dricka
tå skött Oloff Erickßon honom ifrån sigh, att Gudmundh föll omkull,
och sedan slogh åth honom medh en lijthen kiäp, så stor som ett torkespöö, och
weeth icke om han drabbade honom eller eij, Oloff Nekar högeligen sigh hafua
slagit honom; Altså afsades att han skall böta för dhet han stötte honom öfuer
ända en stöt – 3 mkr. han bor på Ryttare hemman.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Målßägaren - 8 öre,
34r
Jöns Swenßon i Wermsiö, kärade at Bengdt Joenßon i Torlarp hadhe tagit en
koo af honom att födha och henne i hielswaltit, begiäradhe få rätt dherförr, dhet
Bengdt icke neka kundhe; altså uplästes dhett – 8. Cap: i kiöpm: Bal: i
medlertijdh förlijktes dhe, och Bengdt lofuadhe Jöns för sin koo 2. skepper
Rogh, och sedhan koohuden igen.
Jöns Jönßon i Åby käradhe till Joen Jönßons erfwinger i Ingelstadh om
3. skepper Rogh som honom tilkom, och tå bytet stodh arffuingerne emellan
kan Rogen bort, dhett erfwingerne eij neka kunna, Karin Knutzdotter wittnade
att erfuingerne hadhe tå annor Sädh byttes, och så dhen Rogen sin emellan byt,
och icke wist annatt ähn dhet war dheras; Saken förskötz till Nämbden, huil
ka enhelleligen dömbdhe, att erfwingerne skola Såsom dhe erftt hafua, och så
efter dhe Sädhen owettandes bytt hafua pro quota betala. Sedhan werderades
Spannemåhlen för 1. Rdlr. dock ståndhe frit dhen som will gifua Spannemål
eller päningar.
Samme dagh kom Anders Nilßon i Quänarp för Rätten, och Kärade till Thor
Nilßon i Holie, att han hadhe warit hans hustrus Ingierdh Perßdotters Måls
man, och alt hennes hadhe ifrån sigh lefrerat, så när som 3. Tin:r 4 skeppr
korn, Sampt en Kiur, dhett wille han inthet betala; Thor swarade och bekiende
sigh wäll alt hennes erff hafua emottagit, och derföre dhett leffrerat ifrån sigh
Men ofuanbem:te Korn hadhe hans Swärfäräldrar som wore Anderßas hu
strus Fader Fader och Fader Modher förtärtt, och kiuren war slachtat till
bem:te Swärföräldrars begraffningh, och således förmeente han dhe andre med
arffuingar så wäll som han betala böre; Thor wille gierna sin deell betala;
Saaken förskötz till Nämbden, huilka dömbde, att såsom Thor i Holie hafuer
warit Anders Nilßons hustrus rätte Målßman och Förmyndare. 2.
haffuer han och erfft dhem som Säden förtärt haffua, altså bör han och dhett
betala, och sedhan sökie dhe andre erfuingerne, dhett bästa han gitter, och dher dhe
boandes ähre. Ähn klagadhe Anders på sin hustrus wägnar, att Thor
hadhe boodt i Holie, på hennes affde Jordh uthj – 14 Åhr, och ingen lega
34v
bekommit, derföre begiäradhe han, att han måtte få någon lega dherföre, dher
om förlijcktes dhe, och Thor godwilleligen uthloffuadhe at gifua derföre
1. Rdlr. och dher medh wara betalt. Ähn klagadhe Anders på sin hustrus
wägnar, att Thor hadhe tagit till sigh hennes Sahl: Faders mößa, brud
gumme skiortha, Item 2 st. hampelakan nya och ett st. hyendhe, Mößan
och skiortan består Thor, Mößan wärderades för 1 dlr S:r m:t och skiortan
3. marker. S:r m:t lakanen och hyandett eftergåfues, altså dömbdes Thor at betala
Mößan och skiorthan, såsom dhe nu ähre wärderadhe, Nembl: tilhopa 7. marker:
dher medh dheras tuist så wijda nu klagatt ähr, sin richtiga ändskap winna,
och hemstelles Executorem dhetta wijdare uthpanta.
Erlandh i Dommaredh, klagar att Jöns Anderßon i Dommaredh, hafuer
slagit honom några slängar, Såsom och hårdragit honom, Jöns nekar hö
geligen, och seijer sigh willia wara en skielm om dhett bewijsas honom, Jöns
beropadhe sigh på wittne, som nu inthett wore tilstädes; altså bleff saken
Upskutin till nästa Tingh, då dhe sina wittne kunna framte, och saken således
medh huar andra wijdare uthföra.
Samme dagh kom för Rätten h. Kirstin i Ekornarp, och klagadhe att M:r Nils
i Hwijtarydh, hadhe länt henne några päningar och Warer, och derföre hadhe i
pant aff henne en halff fierdingh i Ekornarp, och begiäradhe få sin Jordh igen,
M:r Nils Swarade och tilstodh han hadhe Lånt henne Ungefären till 30 Rdlr
han badh hon wille dhem igen betala, så skulle hon få sin Jordh igen, i medler
tijdh behåller han panten.
Samme dagh bleff ProsteTingh hållit medh Bärga Ottingh, och tå blef
ue efterskrefne efter Tijondhe Placatet sakfälte att böta för orätt
Tijondhe, Nembl: Jönß Nilßon i Holie, sakfältes att bötha – 1 ¼ skeppa
Carll Jönßon Ibidem, Saakfältes att bötha - 1. skeppa,
Hans Håkanßon och hans gårdboer skola för bättra sin Tijondhe medh
1 skieppa Rogh, dhett Jöns godwilleligen Uthlofuadhe.
Nils i Trotteßlöf Syntes och hafua Tinatt lijtet derföre förmantes honom en
annor gångh bättra sigh, så framt han icke plickta wille.
35r
Anno 1659 Dhen 30 Septemb: och 1. Octob:
Höltz ordinarie Häradtz Tingh uthj Sunnerbo å rättan Tingstadh
Hambnadha, närwarandes Cronones befallningzman, Wäll:t Anders Larson
i Tärnhult, Sampt häradtz Nämbdh.
Nämbligen.
Joen i Rydh, Åke i Ranglakiöp, Arffwedh i Wiggåsa,
Börge Krååk, Joen i Bärghem, Simon i Wästerhult,
Joen i Grytåhsa, Pedher i Bärghem, Pedher i Skinnersböke,
Johan i Wyksiöö, Joen i Wiggasa, Pedher i Siuhult.
Gårdar upbiudes.
1/7 i Balköö - 3.
¼ i Wästra Ißiöa - 3.
1/6 i Hellerna - 3.
1/5 aff 1/6 i Samme gårdh - 3.
1/3 i Norregårdh i Wästraby - 3.
¼ i Södregårdh i Holie - 3.
¼ i Hylte - 3.
¼ i Snideßtorp - 3.
¼ i Hunßbärgh - 3.
3 Skeppelandh i Hallaredh - 3.
½ gårdhen Kroxhult - 3.
1/8 i Håknalt - 3.
¾ i Södre Embodha - 3.
¼ i Norre Embodha - 3.
Sunßtorpett # - 3.
Lyagården i Läsaridt - 2.
Tansiöö i Hynnerydz Sochn - 2.
Ulffuaredh Östregården - 2.
1/9 i Hästhult - 2.
1/3 aff ½ Wästragårdhen i Ißiöa - 2.
1/8 aff andre ½ gården ibidem - 2.
¼ aff Håknalt i Wråå Sochn - 2.
3 Skieppelandh Jordh i Hellerna # - 3.
35v
1/5 i Åmoth - 2.
Skiffteredh i Torpa Sochn - 2.
1/6 i Stackarp - 2.
hela gårdhen Strömhult - 2.
hela gården Wirkeßnäs i Lyhultz Sochn - 2.
hela Torßebärga i bem:te Sochn - 2.
hela Södre Embodha - 2.
½ gården Kroxhult - 2.
1/8 i Håknehult - 2.
½ gården Norra Embodha - 2.
¼ i Hunßbärgh - 2.
¼ i Snideßtorp - 2.
¼ i Hylte i Odensiö Sochn - 2.
1/6 i Båßhult - 1.
3 Skeppelandh i Båßhult - 1.
1/5 i Kullegården i Quenßlöff - 1.
5 Skeppelandh i Norra Eeka - 1.
2 deelen aff ¼ i Croneboda - 1.
¼ aff Joen Algutßons gårdh i Hörda - 1.
Hele Storegården i Hördha - 1.
¼ aff Bengdt Algutßons gårdh i Dommarydh - 1.
1/3 i Norregårdh i Ryßby - 1.
2 Tunnelandh i Södregården i Falnawecka - 1.
Hela Wärabärga i Giötherydz Sochn - 1.
½ Wästergårdhen i Romborna - 1.
8 Skeppelandh i Forßa i Torpa Sochn - 1.
½ Norregårdhen Elmptåsa - 1.
1/3 i Hylte i Giötherydz Sochn - 1.
½ Gårdhen Extorp i Nöttia Sochn - 1.
¼ i Kråkerydh i Hallarydz Sochn - 1.
1 Tonne Landh i Siögårdhen i Horn - 1.
1/8 i Södregårdhen Gröne - 1.
1/8 i Bökhult i Anderstadh Sochn - 1.
7 Skeppelandh j Södregårdhen i Gröne - 1.
36r
1/8 i Wästregårdhen i Bärkarydh - 1.
1/8 Wästregården i Fiäralt - 1.
½ gården Kringelholma - 1.
1/8 aff Mathißas gårdh i Nöttia - 1.
¼ aff Hyalt - 1.
½ Böökhult - 1.
3/8 i Liunghult i Wråå Sochn - 1.
3 Tonnelandh i Röninge i Nöttia Sochn - 1.
1/8 i Storegårdhen i Dragarydh - 1.
1/16 i Börstorp i Hambneda Sochn - 1.
Samme dagh kom för Rätten Wälb:ne Arffuedh Sölffuerhielm, och gaff
tilkienna, att dhen Lofflige Lagmans Rätten, hadhe remitterat dhe iniurier som
emellan honom och Fru Estredh Ugla passerade wore om dhen Skoghsweden, som
dhe hafua disputerat om, till häradtz Tingh att uthföra, dherföre begiäradhe
han dilation, att samma saak måtte företagen bliffua; Och emedan sielffua
huffwudsaaken ähr appellerat till dhen högl: Kongl: Hoffrätten, altså må och
dhenna så länge beroa, till deß dhen uthfördh bliffuer, sedhan kan han sitt
käremåhl wijdare andraga.
Samme dagh kom för Rätten Jungfru Maria Paullie tienare Måns Larßon,
och Upwiste en Fulmacht af bem:te Jungfru Uthgifuen dhen 1. Septemb: 1659
Uthj huilken honom bestås, huadh ährander henne kunne angelägne wara för
Rätta Lagligen Uthföra, och altså anklagadhe Jöns i Söndranäs i Anderstadh Sochn
för dhett han skall hafua huggit – 14 st. Eeker, dher till Jöns Swaradhe at stör-
ste deelen wore hugne till broar, 2. st. till gierdesgårdar, icke heller wille han bestå mer
ähn 4 st. Tuenne Nämbdemän Arffuedh i Wiggasa och Joen Ibidem wittnade sigh
hafua warit och Synt samme Eeker, och tyckte wara nogh att Jöns swarar till dhe 4 st
Eker som han bekienner, altså sakfältes och dömbdes Jöns efter Skogzordningens
3. Art: att böta – 12 dlr S:m:t för huarie Eek, af be:te 12 dlr skall häradet hafua
6 marker. Frälße hußbonden - 42 dlr - ,
Häradet - 6 dlr - ,
36v
Ingierdh i Altaböke, en ogift kona kom för Rätten och bekiendhe sigh hafua låtit
sigh lägra aff en ogift Ryttare Bengdt be:dh huilken nu ähr stadd i fiende landh,
och Såsom hennes kiyrkioherde här närwarandes, så wäll som flere wittnade,
att dhen Ryttaren war Barnefaderen och ingen annan, altså låther man och
Ryttarens saak så wijda beroa, till hans hemkomst, och konan förwyßas
till Prosten att stå skrifftij
Samme dagh kom för Rätten Wyrdige och Wällärdhe h. Lars i Kånna, och berät-
tade sigh hafua kiöpt en fierdingh i Grytås för – 100. Rdlr och dhet aff
Swen Sonaßon i Dragarydh, Swen Sonaßon nekar sigh något hafua handlatt
medh H. Lars, myckit mindre medh honom slutit något kiöp, altså präsen
terade H. Lars en Wittnes skrift, Uthgifuen af någre trowärdige män , och
lydher ordh ifrån ordh som följer.
The Edle Wälb, Wälwijse, Wälachtadhe och Wälförståndige gode her
rar och Män som then lofflige Rätten Uthj Sunnerbo Häradt besittia
och beklädha, önske Wij Undertecknadhe Lycka och helßa sampt
tillståndh, aff Gudh Undertienstligen.
rar och Män som then lofflige Rätten Uthj Sunnerbo Häradt besittia
och beklädha, önske Wij Undertecknadhe Lycka och helßa sampt
tillståndh, aff Gudh Undertienstligen.
Och kunne dhen Lofflige Rätten wij för rättwijsan skull Undertienstligen eij
Underlåtha, huadh som skedde iblandh annatt, När Jörans hustru uthj Dra-
garydh giordhe Barnßööll utj innewarande åhr Anno 1659 om Pålßmeße dagh,
Nembl: att wår Präst Hr Lars i Kånna kiöpte af Swen Sunaßon i Dragarydh
Grytåhs Fierdingz heman, medh berådde mode och Willia på begge sijdher för
Etthundradhe Rijkzdaler dhett förbem:te Swen Sonaßons hustru H. Britta god
willeligen beiakadhe, och dher Uppå giordes handslagh emellan Prosten, Swen
och hans hustru, theßlijkest till starkare bekräftelße, bewilliades wijthe
dhem emellan, att huilken parten, icke medh kiöpett will beständigh
wara, dhen skulle giffua dhen andre parten – 10 Rdlr till reff
kiöp; Altså sloge wij theras hender åthskildha, och önskadhe lycka och Wälsig-
nelße på begge sijdher. Att dhetta så sandt ähr, Wittne wij som tå
wore tilstädes. Her Medh dhen Lofflighe Rätten respective
37r
undhertienstligen beffallatt. Actum Anno die et loco ut
Supra.
Wittnen ähre.
Sahl: Arffwedh i Dragarydh, Ingewald i Fårtorp, Store Måns i Dragarydh,
Swen Ranneßon Ibidem, Jönß Månßon Ibidem, Carll Arffuedßon Ibid:
Swen Arffuedßon i Bärghem.
När samma skrift war Upläsen, frågades Swen Sonaßon huadh han hadhe dher
emott, Swarade sigh inthett wetta om dhett war sandt eller eij, frågades om
han hadhe något emot wittnen, sadhe sigh icke wetta annat medh dhem, ähn
ähra och godt, altså hades Måns Anderßon i Dragarydh för Rätten, och
efter aflagdh Eedh medh hand å book wittnadhe, att han war hoos och hörde
när Kiöpett giordes, ladhe och sin handh på dheras hendher, och slogh kiöpar
nes hendher i sender, och önskadhe lycka dher till: I medlertijdh parterne
disputerade medh huar andra, badh Swen att H. Lars wille eftergifua halfua
Wijtehtt, dhett H. Lars godwilleligen eftergaff, och altså förlijcktes dhe, att Swen
skall giffua halfua wijthet Nembl: 5. Rdlr. och således afstår H. Lars Kiöpett
och dher på inthett wijdare anspråk haffua will.
Sammedagh androgh Gevallieren att ett almeent ryckte ähr kommit om en quin-
nes Perßon Ingierd Perßdotter i Brännebaßett, att hon skall hafua waritt
medh Barn, och dhett Mördatt; Ingierd Perßdotter kom tilstädes, och
högeligen beklagadhe, att hon skulle wara kommen i sådant ryckte, medh Up-
räckta hender Swor och nekadhe sigh dher till skyldigh wara, Swor och at hon
Wiste af ingen Man, sedhan hennes Man Lefde, altså frågades af huadh
orsaak eller tilfälle hon uthj sådant ryckte råkadher war, tå wiste ingen
menniskia någott att berätta, icke heller hadhe någott hum om någon
Mans perßon som henne skulle hafua besoffuit, Broor i Elmåhsa, hennes
näste granne, Såsom och hennes Sahl: Mans brodher Thore Perßon i Bränne
baßett, som boor i gårde hoos henne wittnadhe och sielfkrefde Swore att dhe
aldrigh hadhe seedt eller förstått någon otuckt, eller dhett ringaste umgenge
hafft medh någon mans Perßon sedhan hennes man bleff dödh, Men som
dhe kunde tenckia, meente dhe att dhetta tall war förorsakatt af dhett
37v
att hon hadhe en onaturligh menstruam och Salva reverentia sagdt, som
icke stanna kundhe, dher af Kundhe en eller annan något på henne oskyl-
digdt Updickta; Altså förskötz dhenna saak till Nämbden henne
frija eller fälla, tå för ofuanbem:te skiäll som i Ransaakningen förmä
las, kan Rätten icke annatt ähn henne aldeles befrija, så frampt Gudh
framdeeles dhett icke på något annat sätt uppenbarer.
Samme dagh kom för Rätten Oloff Påwelßon i Balkarp, och gaf till-
kienna, att en be:dh Nils Larßon, en ungh dräng hadhe statt sigh medh
honom, och sedhan hadhe drängens Fadher statt honom till en annor man,
och således ähr Oloff forledd, begiärandes få behålla honom, eller han
plichte efter Lagh; Tå uplästes dhett 15. Cap: Byg: Bal: och afsades
att han antingen blifuer i Oloffz tienst, eller och betalar honom dhen
Löhn, han skulle gifuit honom drängen. Nils Larßons Fadher Laße i
Rya, Såsom och Nils tilstodhe, att han Nils will wara hoos Oloff Påwelßon
allenast han wille hålla honom frij för knechten, Oloff räckte Lars i Rya
handh, att så frampt Nils blifuer knecht, tå will Oloff Swara dher till
och stå Knecht för honom, och således hålla drängen Nils för knechte
tiensten så lenge han tienar honom aldeles frij och skadenslöß, altså på
sådan condition blefue dhe förlijckte, och Nils togh Oloff i handh at tiena
troligen.
Samme dagh kom för Rätten Johan i Kånna, och sadhe sigh hafua länt tilförena
aff Jöns Nilßon i Quäniarp 20. Rdlr. och 3. Rdlr bekiende han sigh hafua
loffuat honom för bygningh, men i medlertijdh, hafuer Johan åther länt Jöns Nilson
4. Rdlr. dher på hafuer åther Jöns betalt – 14 mkr. och dher på resterer honom ähn
10 mkr. men seijer åther att han ähn nu inthett hafuer fått betalningh för sina
3. Rdlr. Altså afsades att Johan skall först kortha dhe – 10 mkr. uthj dhe
3. Rdlr och sedhan skall Johan betala Jöns Nilßon 2. dlr S:m:t och således
Wore dhe åthskildhe, och sökia sedhan huar sin man, dhett bästa han gitter.
Jöns Perßon i Quinnalt klagar att Steen i Liußhult, hafuer gådt i
38r
Löftte för sin mågh Gunne Bengdtßon i Balkarp för tuenne koor,
dher till Steen icke neka kan, uthan seijer sigh hafua affsagdt sigh medh
löfftet, dhett han inthet kunde bewijsa; Altså afsades att Steen skall bewijsa
till nästa Tingh sigh hafua Lagligen sagdt sigh af medh Löfftett, gitter han dhett
giöra, tå ware frij, huar och icke tå skall Steen betala; I medlertijdh för
lijktes dhe, och Steen godwilleligen Uthloffuadhe sigh Willia Koerna betala, dher
på han gaff handen och begge togo affträdh.
Samme dagh kom för Rätten Wyrdigh och Wällärdh h. Pedher Paulinus och inladhe
Uthj Rätten en yppen Fulmacht gifuen af Ryttemästaren Manhafftigh Abra-
ham Falk, Dat: Ystadh den 6 Septemb: 1659: angåande tuenne stogh
som bem:te Ryttemästare hafuer sendt till sin Swåger ofuanbe:de H. Pedher
och i medlertijdh ähr dhett ene stoet under wägen dödt bleffuit, och dhett andra
sönderbrutit och illa fördärffuatt hemfördt, och såsom dhett ena ähr dödh,
och dhett andra fördärffuatt, altså hafuer Ryttemästaren gifuit H Pe-
dher Fulmacht fordra betalningh aff dhem som Stoen emottaghe, Som ähr Si-
mon i Älinge och Bengdt i Horßebärga, huilka och nu tilstädes wore,
och tilstå sigh wäll hafua tagit emot stoen, Men föregifua att tudhe
toges wore stoen heelt fördärffuadhe, och derföre icke förmåtte, uthan dhet
ena i wägen trottnadhe, måtte nedersättias hoos en be:dh Åke i Åkarp,
huarest dhett efter 3 eller 4 dagars förlop bleff dödt, och dhett andra förde
dhe till H. Pedher så godh som dhett war. H: Pedher inlade en Attest aff
öffuerstens Greffue Gustaff Baners hooff predikant, förmälandes
att Stoet war illa slagit, så att dhet war dher af dödt blefuit, som Attesten
Wijdare Uthwijser, förbem:te böndher neka högeligen, att dhe inthet hadhe slagit
stoet, Uthan stoet war så waanmechtigdt att dhe måtte för des skull stun-
dom icke få reesa mehr om dagen ähn 1½ Mihl ändskyllendes sigh höge-
ligen på inthet sätt wara orsaken till deß dödh, altså Uplästes dhett
8. Cap: i Kiöp: Bal: och frågades om dhe tordes gå Eedh att dhe på inthet sätt
wore wållandhe till Stoetz dödh, dher till dhe Swarade Ja, och begiärade få
Eeden Uthfästa, dhett dhem bewilliades, och altså Uthfäste dhe Lagh till nästa
Tingh.
38v
Samme dagh kom för Rätten Jöran i Bärgzgården i Anderstadh, och på sampte
lige hans grannars wägnar i Anderstadh klagadhe att han hadhe på sina och dhe-
ras wägnar lefreratt nu Uthj danske feigden något Proviant uthj Hambnadha
Kiyrka, och Såsom Jonas Arffuedßon Ländzmannen icke hadhe quitterat dhett,
altså giörs dhett dhem inthett godt Jonas swaradhe dhen som haffuer emottagit och
fått proviantet dhen må och dhett quittera, tå ledhe Jöran in en Attest aff
Mårthen Hindrickßon, dher Uthinnan Mårthen wittnar att Gißle i Hamb-
nadha hadhe på Jonas Arffwedßons wägnar proviantet emottagit Jonas sade
sigh dher af inthett wetta, Men om Gißle will giöra Eedh att han hadhe tagitt
emott och inthet olofuandes Uthlefreratt, tå wille Jonas quittera och betala
Gißle godwilleligen giordhe Eedhen, och derföre bör Jonas efter egen begiä-
ran Swara till Proviantet.
Samme dagh kom för Rätten Gunne i Alanßkiöp och gaf tilkienna, att han
hadhe styffbarn, Såsom och egna barn, nu War hans hustru dödh, han frågade
om barnen skulle begge kullarna arfua sin kiötßliga Modher lijka myckit,
Swarades efter dhe wore begge kullerne sin egen Modhers barn och till
henne iämbnskylle, altså arfua dhe lijka, Brodher broders låth och Syster
Systers låth.
Per Swenßon i Gräßholma och hans Svåger Jöns Nilßon i Kiäringelijda,
kärade till sin Swärfadher Jöns Joenßon i Gröne och Per Perßon i Tärnhult
och förfrågadhe sigh om någon gieldh dhe eftter sina hustrurs fäderne arft
hadhe, huilken gieldh Nembligen – 40 dlr ähre betaladhe, och fråges om
styffaderen eller målßmannen skulle gifua lega för dhett päningarne
hafua warit borthe, Tå bleff wittnatt att fadheren hadhe ofuanbem:te Swåg-
rers hustrur i sine omyndige åhr Upfostratt, myckit kastat på dhem, såsom
och sedhermehra giordt bröllop åth dhem och goda booßdeelar gifuit, och deßför
uthan uthj deße ofredelige tijdher, myckit beswär och omak derföre haft,
dherföre bleff legan Uphäfuen, men Capitalet skall richtigdt betalas,
bådhe dhe – 40 dlr till Barnen, Såsom och dhe – 20 dlr till styffaderen,
39r
Och såsom dhe bekiende att styffaderen hadhe Upburit af förmyndaren
- 5 dlr mehr ähn honom bordhe, altså skall han dhe – 5 dlr Lefvera till Per
Swenßon i Gräßholmaoch hans Swåger, sedhan betalar förmyndaren en dlr
till, och dher medh blefue parterne wällförlijckte och förnögde.
Den 1 octobris Continuerades medh Tingett.
Samme dagh präsenterades H:s Kongl: Maij:tz wår aldra nådigste herres
och konungz Placat, angåandhe en almen Rijkzdagh, som H:s K:ta M:
hafuer aldranådigst låtit uthskrifua att hålles skulle uthj Giöteborgh näst
kommandhe dhen 12 Novemb: och således kallat alla Rijkzens Stender
till förbe:de orth, Såsom aldranådigst befallet af bonde ståndet skulle en
Herredagzman af huardt Häradt Uthwälias, och medh Fulmacht sigh till bem:te
Rijkzdagh förfoga, förmanandes almogen dhe wille sådan Konungzligh befat-
ningh efterkomma, dhett dhe och giordhe, och alla enhelleligen Uthwelde Nemb
dhemannen Simon i Wästerhult, föruthan dhette begiäradhe dhe och så att få
en uthe wedh gräntzen, serdeles Nils i Ulfbärga, som dhe förmeente wara
bekant medh några höga herrar som han uthj deße ofredelige tijdher medh
Kunskap upwacktat hafuer, och således kundhe hafua frijare och bät-
tre tilträdh att få häradettz beswär andraga ähn en obekant, huilken
och i Synnerhett weth dheras beswär som ytterst på Gränßen boandes ähre,
huru dher bådhe ähr brändt, och dhe elliest illa medfarne, och oanseedt aldra
högstbem:te kongl: Placat, allenast talar om en Karll, och man icke heller
gierna wijdare wille giöra icke deßmindre emedan dhe sielffua wela
sendha honom, och sielfua löna honom, altså kundhe man dhem det eij för-
wägra, dock blifuer Simon rätte Herredagz karlen, begge bewilliades huar
sin Fulmacht, huilka fulmachter begiärades af Häradzhöfdingen, att han
efter wanligit bruk verificera wille.
När dhetta war bestelett begiäradhe almogen dheras beswär motte antek-
nas, och oanseedt beswären wore många, wore deße dhe principaligste
39v
Som Upsattes och Herredagz Karlen Lefuererades, Uthj största Underdå-
ninghett att andraga som fölier.
Menige almogens Uthj Sunnerbo Häradtz beswärs Puncter eller Gravami-
na nu på Rijkzdagen uthj Giötheborgh på dhett aldra Underdånligast at an-
draga. Datum Hambnedha dhen – 1 Octobris A:o 1659.
Aldenstundh Uthj deße beswärlige Krigztijdher ähr förorsakat här uthj
Häradett en eändeligh skiutzningh, alt ifrån 1657 och nu till innewarandes
tijdh 1659, och ähn dageligen skiutza moste, huar igenom wij icke ringe skade lijdom,
Af H:s R:he M:t wår aldranådigste here och konungh Underdåligen
derföre bediandes, att dhetta häradett måtte för skiutzfärdz påningar aldra
nådigst uthj förbem:te åhr förskonte blifua, Såsom och emedan wij fattige skatt
dragare af en och annan som reeser medh odrägelige ölpäningar tuinga
dhe blifuom, bediom wij underdånligen, att sådant motte afskaffatt
blifua.
2.
Såsom uthj bem:te store skiutzfärdher icke allenast många och stora gier-
dher Uthgiöras, Uthan och Understundom Lägz gårderne fulla medh Krigzfolk,
och så hårdt Uthgiesta, att wij fattige Undersåtare dher egenom en werkeligh
skadhe lijdom, altså bediom wij ganska Underdånligen, att icke allenast
huadh stora gierdher wij Uthgiordt hafuom och Medh richtige quittensier
och elliest kan bewijsas, måtte oß uthj wåra uthlager icke allenast godhe
giöras, Uthan och för dhen stora giestnignen på något sätt lindradhe och
lijsadhe bliffua.
3.
Aldenstudh dhetta Häradett hafuer Uthgiordt en stor hoop medh dragoner,
huilke Wij hafuom most medh stora rotepäningar och andra nödtorfter
försöria, och dhem ähn uthj Cronones tienst hafuom, altså bediom wij ganska
Underdånligen få åthniutha dhe – 6 åhrs frijheet för Knechte Uthskrifningh
Som oß försäkratt ähr, då dragonerne Uthgiordes, Såsom och att Ryttare som
ähre förlånte några hemman och gårdar här uthj Häradett på sin tienst
40r
icke må tillåtas tuinga gårdernas åboar medh några Rotepäningar så lenge
dragonerne hållas, och ingen uthskrifningh sker.
4.
Emedhan wij fattige skatt dragare uthj dhette Häradet ährom som förbe:t ähr
så hårdeligen Uthgieste, i dhett hufwud Armeen hafuer sigh här på åthskillige
stelle Uppehållit, och iämwäll som förbem:t ähr oräcknelige gierder och giest-
ninger uthstå, att wij somblige seent, och Samblige aldrigh kunna oß up-
rätta, altså bediom Wij Underdånligen om möijeligit wore, att dhette häradet
motte för Roghielpen aldrenådigst förskonat bliffua.
5.
Emedhan dhe skattehemman här i Häradett som Ryttare och Soldater ähre för
länte, så wäll som andra skattehemman, ähra uthj deße ofredelige tijdher,
deels af fiendherne Upbrändhe, röfuadhe och plundradhe, deels och medh gierder,
skiutzningar och dagelige beswär så af sigh kombne, att dhem fast omöijeligit
faller, sin skatt efter wanligit bruk Uthgiöra, Altså bedia Skatte bönder
ne ganska Underdånligen, att dhe som så ähra af sigh kombne, att Ryterne
eller någon annan icke motte få kiennas wedh dheras skatterättigheeter,
som elliest ske pläger när någon af motwillighett sina uthlager i rättan tijdh
icke Uthlegger, och tå blifuer dhett skattewrak.
6.
I lijka måtto gafz klageligen tilkienna att tå Armeen hashe sit hufwudquar-
ter här uthj Häradett war almogen tilsagdt att låta mala och baka
sin tijondhe i brödh, dhett dhe och giordhe, och mångom hände dhett, at när
brödett war bakatt kom gården full af krigzfolk och åthe up brödett,
många lefrerade och finge inga quittens dher på, några och berättas
warit på wägen att föra fram brödett, och blef dhem dhett af Krigzfolkett
ifråntagit, I Synnerhett klagadhe Ländzmannen Jonas Arffuedßon i
Iffla på Liunga och Hambnadha Sochners wägnar, och inladhe at serdeles
bewijß dher om verificerat af Befalningzmannen och Häradtzskrif
uaren, som och attestera som ofuanbe:tt ähr, att Tijonden förkommen ähr
40v
dhett attesten wijdare här bijfogat, Uthwijsar, altså bedia almogen Underdånligen
för wijdare molest om bem:te Tijondhe få befrijadhe bliffua.
7.
Hans Kongl: Maij:tt betackar heela Häradett för all Konungzligh nådh och ynnest
Såsom och i Synnerhett för dhen nådige ransakningh, som förledne åhr höldtz af
H:s Excell:tz och N:de Her Johan Rosenhane, och Höghwälb:ne herren Landzhöfdingen
Her Georgh Gyllenstierna och flere, Underdånligen bediandes, E:s K:ha M:t
med nåder wåra tå andragne beswär ansee teckas, och oß fattige Undersåtrer,
Så wijda möijeligit ähr benådha, Uthj dhett öfrige Recommendere wij oß Sampte
ligen uthj E:s K:he M:tz nådige hengn och förswar, af alt hierta innerligen och
troligen önskandes, att dhen aldrahögste Gudh wille nådeligen Uppehålla E:s
Kongl: Maij:tt medh E:s K:ha M:tz Gemål, wår aldranådigste Drotningh, och
H:s Kongl: högheet medh ett longdt och helsosampt Lijff, gifua lycka och Wäll-
signelße emot E:s K:ha M:tz och Rijkzens Fiendher, och sedhan förläne E:s K:ha
M:tz medh helßa och Sundheet, uthj ett önskeligit tilståndh, och medh en
reputerligh fredh igen komma, och således efter alles wår innerliga önskan, och
till E:s K:ha M:tz nådiga behagh aflöpa kundhe.
Anno 1657 åhrs Tijondhe som war förordnat dhett åhret till dhen Kongl:
armeen som lågh uthj Sunnerbo häradt, att baka i brödh, belöper sigh aff
Hambnadha och Liunga Sochner, som Tijondhe Längderne innehålla.
Nämbligen.
- 64. Tun: 5 ¾ skieppa Spannemåhl à 9 mkr. . – 146 dlr 5: -
Här på lefwererat uthj brödh till Armeen.
Nämbligen.
- d: 25. octob: 1659 Petrus Bööß quitterat
Jonas Arffwedhßon
- 109 lb 7. mkr brödh,
d: 24 Dito quitterat Per i Boarp,
- 29. lb: Brödh,
Dito quitterat Jöns i Hökhult,
- 8 lb: Brödh
41r
- d: 29. Dito quitterat Hambnedha Sochn
- 231. lb: Bröödh,
Arskriffues Horßebärga Tiondhe,
3 Ton:r 1. skeppa
sss 337. lb 7 mkr. Brööd h, 8. lb: Tonnan giör
- 47 Ton:r 1 skieppa Spll: Rester Spannemåhl
af ofuan bem:te Tijondhe.
- 14 Tonr 3 ¾ st. à 9 mkr. -
32 :29:-
32 :29:-
Item bleff Infanterie Spannemåhlen förordnatt till Halmstadh pro Ao
1656: aff Liunga Sochn, huar Uppå fattas eftter noga ransakningh som icke
bleff quitterat, Nembligen.
- 6 Ton:r 1 ¼ st. Spll. à 3. dlr 18: 20:-
Offuan bem:te Spannemåhl Nembl: 14 Ton:r 3 ¾ st. uthj Brödh bakat ähr
en deell Armeen lefwereratt och icke kundhe quittens bekomma, en deell
ähr hemma igårdarna af Krigzfolket förtärt, en deell bönderna på wägen
ifråntagit af Krigzfolkett, som icke heller bleff quitterat, Således efter
ransakningh ähr lefuererratt, wittnar Undertecknat, aff Läsarydh dhen
5. Octob: A:o 1659.
Anders Larßon Bergh.
Johan Gislaßon
Rampn.
Aldstundh dhen stormechtigste, högborne Furste och Herre, Her Carll
Gustaff medh Gudz nåde, Sweriges Giötheß och Wändes Konungh, Storfur-
ste till Finlandh, Hertigh uthj Schåne, Estlandh, Carelen, Brehmen, Verden,
Stetyn, Pommeren, Loßuben och Wenden, Furste till Rygen, herre öfuer
Ingermannelandh och Wißmar, Så och Pfaltzgreffue widh Rhein i Beyeren
till Gulich Clewe och Bergen hertigh. Wår aldranågdigste herre och ko
nungh. hafuer aldranådigste för godt anseedt att hålla en Rijkzdagh Uthj Giö-
teborgh, och till dhen endhe låtit uthgå sitt Konungzlige Mandat, huar Uthinnan
aldrahögstbem:te H:s K:ha M:tz aldranådigst befaller samptelige Rijksens Sten-
der, att dhe sigh på förbem:te orth och stelle till den 12 Novemb: innewarande
der, att dhe sigh på förbem:te orth och stelle till den 12 Novemb: innewarande
åhr 1659. instella, serdeles ähr och befallett, att en Herredagz karll af bonde
ståndet uthj huardt häradt medh Fulmacht skulle sigh och dher finna
låtha; Altså hafuom Wij menige man af bondhe ståndett, här i Sunnerbo
41v
Häradt sådhan aldrahögstbem:te H:s K:ha M:tz nådige willie och befalningh
såsom Underdånige skattdragare, hörsambligen och gierna welat efterkom-
ma, och till dhen ende hafuom Wij enhelleligen Uthwaldt dhenne wår Häradtz
boo och Nämbdeman Simon i Wästerhult, och honom aldeles fulmächtigh giö-
rom tillijka medh andre af bondheståndet att resa till förbem:te Rijkzdagh,
dher uthj största Underdånigheett att förnimma aldrahögstbem:te H:r K:ha M:tz
nådige willie och proposition, och sedhan så wijda hans förståndh kan medgifua
Uthj största Underdånghett såsom en rättrådigh Undersåte på alles wåre
Wägnar sigh dher på förklara. I lijka måtto hafuom wij och fulmechtigh giort
ofuanbe:te Simon i Wästerhult, wåra Gravamina eller beswärs Puncter
uthj största Underdånighett till att andraga, och dher öfuer aldrahögst bem:te
H:r K:ha M:tz nådige Resolution afbijdha, Huad dhenne wår Fulmechtige
å allas wåre wägnar giörandes och slutandes warder, dhett giette wiu oß alle
å allas wåre wägnar giörandes och slutandes warder, dhett giette wiu oß alle
på dhett troligaste hålla och efterkomma.
Aldenstundh dhen stormechtigste Höghborne Furste och herre, Her Carll
Gustaff medh Gudz nåde Sweriges Giöthes och Wändes Konungh etc: etc: etc:
wår aldranådigste herre och Konungh, hafuer aldranådigst låtit sigh behaga,
att uthskrifua och påbiudha en Rijkzdagh att hållas uthj Giöteborgh dhen 12
Novemb: nästkommandhe, huar till Gudh sin milderijka Wällsignelße nå
deligen förläna wille; Altså hafuom Wij sampteligen och Menige men af Sun
nderbo Häradt, efter aldrahögstbem:te H:s K:ha M:tz wår aldranådigste herres och
Konungz nådige befallningh Uthwaldt en herredagz karll Simon i Wästerhult
be:dh och såsom wåra beswär ähra stora och wij så af fienden som och wårt
Krigzfolk illa Uthgieste ährom, haffuom wij i lijka måtto för godt fun-
Krigzfolk illa Uthgieste ährom, haffuom wij i lijka måtto för godt fun-
nit adiungera honom Simon till Stalbrodher och hielp Nils i Ulffbärga,
huilken Såsom han boer ytterst på Gräntzen, wedt han och bäst wår nödh
som på Gränßen boandes ähra andraga, huilken och så wäll som
Simon altijdh och efter sitt yttersta förståndh skall sökia aldrahögstbem:de
H:s K:ha M:tz och Fäderneßlandsens bästa, och uthj största Underdånigh
ödmiukheet höfueligen wåra beswär andraga.
Samme dagh kom för Rätten Befalningzmannen här uthj Sunnerbo häradt
42r
Ehrligh och Wäll:t Anders Larßon, och gaf tilkienna, huru såsom han nu
en longligh tijdh hafuer bådhe wistadtz och bodt här, och serdeles tient sin
fadher, uthj try åhrs tydh, huilken och här uthj Häradett i några åhr Befall-
ningzman war, Sedhermehra hafuer bem:te Befallningzman och tient här i
Häradet för en Häradtz skrifuare uthj Elloffua åhr, och nu sist warit ombe-
trodd Befalningzmans embetet, och dhett uthj 6. åhr förwaltat, begiärandes
af menige närwarandes och omståandes almoge, ett sanfärdigdt skutzmåhl hu-
ru han i allan ofuanbe:te tijdh sigh emot dhem förhållit hadhe, Såsom och om
någon hadhe honom något annatt ähn dhet som förswarligit wore at beskylla,
dhe wille dhet nu angifua, tå wille han och strax, sigh som en Ehrligh karll
defendera; Tå Swarades så af Nämbden, som och af närwarandes almoghe
att han hafuer warit emot dhem som en redeligh man, och Således icke hadhe
honom annat ähn erligit och godt att beskylla, allenast huadh Hr Bookhållaren
hadhe honom anklagat förr, dhett förmeente han sigh wäll kunna medh ähran
befrija, dhe önskadhe och så, att han kundhe så giöra siin Räckningh och tienst
hoos wår aldranådigste höga öffuerheett, att han måtte få längre wedh
bem:te Embete för bliffua, helst och efter dhe sadhe sigh, Så menige man, som
och Ländzmännerne i Synnerheett att dhe hafua många Räckninger medh
honom, och dhe således måtte af honom, Som medh dhem handlat hafuer, till
sin betalningh för hulpne blifua
Samme dagh bleff slutit och af almogen bewilliat, efter Tingstugan ähr fördärf-
uatt, derföre uthloffuadhe Häradet willia kiöra nytt timber fram till en
ny Tingstugu, och wart bewilliat, att dhett skule deelas huru monga ståckar
huar Sochn Uthgiöra skulle, coh sedhan skulle Ländzmännerne pådrifua att så
danna ståckar motte i tijdh medhan före ähr framkiöras, dhen gambla
Tingstugan skall sälias till hielp åth dhen Nya som Upbygges skall, huilken
stuga wärderades af Häradtz Nämbdh, bara wäggarna medh ryghåsen
och Sideszåserna för 5 dlr S:M:t utan taket och annor tygh dugde wijdare
att brukas, derföre blifuer dhett och osoldt. Jonas Arffwedßon i Iffla
Uthlofuadhe för ofuanbem:te Tingstuga efter wärderningen att giffua
5 dler. S:r M:t
42v
Samme dagh kom för Rätten Mårthen Hindrichßon och gaff tilkienna
att Johannes Andreae i Böke en ogift karll hafuer besofuit tuenne piger
och samma saak ähr nedertystatt, och dhen tridie will han nu wigas wedh,
Johannes kom till Swars, och nekadhe dher till, och sadhe sigh wettha någott
medh Mårthen, och Sadhe att Mårthen hafuer gådt gårdatals, och såldt drän
gar och tagit för dhem Rdlr, och deß föruthan kommit hans Fadher uthj stor
wijdlöfftighett, begge sadhe sigh sina Käromåhl emot huar andra medh wittne
willia på nästa Tingh uthföra.
Samme dagh hades för Rätta Udder i Ulffuarydh, Jöns Nilßon och Jacob Larßon
ibidem, och förhördes om dhen döde karlen som ähr funnen i Ulffuerydh uthj dan-
ska feigden, som Protocollerne wijdare uthwijsa, och nu såsom tilförena till
spordes om dhe ingen bekiennelße giöra wille, eller om dhe någon wetenskap
här om hadhe, huilka alla högeligen nekadhe, och sadhe sigh ingen wetenskap
här om hafua, och icke heller war någon som kundhe sakna någon man
här i Häradett på dhen tijdhen wara på Mordiskt wijß undkommen,
war och tå en ofredeligh tijdh, att bönderne låge i skogen mestedeels, och
icke grant kunne wetta, huadh uthj dheras gårder passerade. 2 Wore
och dhe Danske inne och upbrändhe bådhe gården och dhen dödhe, att ingen Weth
huarken på ett sätt eller annatt någon Kunskap här om, icke deß
mindre emedan en dödh Menniskia fans Uthj Stugan, Kundhe man
icke annars giöra ähn medh flijt här efterfråga; och altså på dhett flij
teligaste som ske kundhe här om ransaka, och nu tilspordes offtabem:te
Udder så wäll som hans grannar om dhe sigh medh Eedh befria wille
alla begiäradhe medh flijt få befrija sigh medh Eedh, och Swore högeli-
gen att dhe wore oskyldige, Altså kundhe Rätten dhem sådant eij
förwägra, Uthan efterlät dhem, efter dhett – 19. Cap: i Tingm:
Bal: Uthfästa Eedh till nästa Tingh, och således huardera, medh
en 12 manna Eedh sigh om dhe gitta befrija, altså Uthfäste dhe Eeden
och togo afträdh.
43r
Samme dagh hades för Rätten en Lößkona boandes på Ryttare hemman
Hyltan be:t och anklagades för dhet hon hafuer Uthj Hynnerydz Wapn-
huus, slagit en be:dh Larß Erlandßon 6. slängar, och på huffwudet
ett kiötsåår, bem:te kona swarade och sadhe, att hon giordhe dhet för dhen
orsaken att bem:te Lars Erlandßon hadhe besoffuet henne, och inthet
betalt henne för omaket, derföre förstodh hon inthet bätter, ähn
togh en kiäp och slogh honom några slängar medh , Pastor som dhet sågh
wittnadhe att så tilgick som ofuan bem:t ähr, Och efter Tingh blifuer
Uthj Läsaredh öffuermorgon, och nu tijdhen förfluten, skall hon dher sit
afskiedh bekomma.
43v
Anno 1659 Dhen – 3. Octob: höldtz ett Extraordina
rie Häradtz Tingh Uthj Sunnerbo Häradt i Läsaredh, närwarandes Crono-
nes Befallnngzman Wäll:t Anderß Larßon i Tärnhult, Sampt Häradtz
Nämbdh.
Nemblighen.
Åke i Ranglakiöp, Joen i Rydh, Arffwedh i Wiggasa,
Börge Krååk, Joen i Bärghem, Simon i Wästerhult,
Joen i Grytåhsa, Pedher i Bärghem, Pedher i Skinnerßböke,
Johan i Wyksiöö, Joen i Wiggåsa, Pedher i Siuhult.
Samme dagh kom för Rätten Bengdt Joenßon i Horßebärga, och gaf tilkienna,
att såsom han hadhe Uthfäst lagh nu förledne Tingh uthj Hambnadha, för dhet
Stodett som H. Pedher uthj Lijhult på sin Swågers Abraham Falkz wägnar,
klagadhe, att Bengdt skulle wara orsaken till des dödh, altså frågades
efter Edgierdzmennerne som wore bredhe wedh honom efterföliandhe
Simon Swenßon i Älinge, Swen Håkanßon i Horßebärga, Peder Månßon
Ibid: Gudmund Perßon Ibidem, Jöns Joenßon Ibidem, Per Joenßon
Ibidem, Bengdt Botelßon i Håå, Jöns Booßon Ibidem, Anders Ibidem
Per Joenßon i Barkarydh, Anders i Hengarph. När nu deße Ed-
gierdzmän wore Upnämbe, frågades efter H. Pedher i Lijhult eller hans
Fulmechtigh, tå war ingen tilstädes, och deße begiäradhe gå sin Eedh, och
aldenstundh Eden steltes skrifteligen uthj Hambnadha, och H: Pedher icke
allenast begiäradhe Eeden måtte gås, Uthan och Medh dhen giorde Eedhen
war wäll benögd; Altså kundhe Rätten icke förwägra att edgången
iu nu gås måtte, efter dhett – 22. Cap: i Tingm: Bal: fulgiöras, och
och lydher ordh ifrån ordh som fölier. Jagh Bengdt Joenßon bedher migh
så sant Gudh hielpa, att iagh Uthj ingen måtto ähr wållandhe till Hr Rytte
mästarens Stodz dödh som iagh togh af honom Uthj Ystadh och lofuadhe föra till
H. Pedher i Lijhult, Uthan dhett ähr dödt af huariehandha sätt eller orsak som
migh aldeles owitterligit ähr, och iagh således derföre, aldeles oskyldigh ähr.
Danne Eden på wederbörligit sätt giordh, altså dombdes han frij för H. Peder
eller Hr Ryttemästarens wijdare tiltall i denna saak.
44r
Samme dagh kom för Rätten Jöns Johanßon Rambskogh, och gaf tilkienna
att Sosom han hadhe warit i följe medh tå Lars Gudmundßon i Tutaryd
oförmodeligen Under wägen emellan Ramskogh och Tutarydh bleff dödh; altså
emedan Larßas hustru honom mistenckte wara baneman till be:te Larsas
dödh, ty hafuer han Jöns Johanßon begiäratt wedh Borßna Tingh få sigh
medh en 12 manna Eedh för samma mistancke befrija, och Såsom han
nu hadhe sina Eedgierdzmän medh sigh, ty begiäradhe han nu så Eedhen aff
legga, Edgierdzmännerne wore bredhe wedh Jöns Johanßon, Sten i Tu-
terydh, Bengdt Ibidem, Sewedh i Gnustorp, Sten i Bräkentorp, Anders
Ibidem, Simon Ibidem, Gudmunds i Skogzgårdh, Joen i Maråhs, Per på
Eskilßtorp, Anders i Boaridt, Oloff i Staffanßboa, Simon i Horsett.
Tå frågades Sahl: Larßas hustru, om hon ähn hadhe några andra skiäll sport,
huar medh hon kundhe öffuertyga Jöns wara wållandhe till hennes Sahl:
Mans dödh, ähn dhe hon förr hadhe, eller om hon på något sätt, kunde bin-
da honom Jöns till saken. R. Hon grätt och Jämbradhe sigh, och sadhe
icke wetta annatt nu ähn förr, Uthan sadhe efter han hadhe folgdt honom
hem, och kiört alt för hårdt, Meente hon att Jöns bordhe Swara till hans
dödh, H. Christiern Carolj i Ryßby kom för Rätten, och såsom honom war
befallet medh flere syne lijkett, huilket skiedde dagen efter han war
dödh bleffuen, wittnade att han inthtet dödz tecken Sågh på honom,
uthan halßen war week, dock icke så att man kundhe wrijdha honom
huart man Wille, uthan allenast week, som andra lijk plägar wara,
Wittnadhe och att dhen dödhe och dhenne Jöns altijdh hadhe warit godha
Wänner. H. Girmundh i Tannakra och Många flere trowärdighe
wittnadhe och, att dhenne Jöns aff barndom haffuer warit en stilla och Sacht
modigh drängh; Altså emedan ingen war som något ondt kundhe till
wijta Jöns Johanßon, icke heller på någott sätt eller wijß medh dett
ringaste skiäll eller wittne honom till dödz baneman tilwinna, För
uthan dhett haffuer man många Exempel huru såsom många
44v
Menniskior ähre uthj hastigheet tå dhe haffua suttit frija och ferdiga
på timmen dödhe bleffne, altså kan och dhenne på något sådant sätt
wara omkommen, Ty kundhe man icke förwägra Jöns at gå Eedh,
huilken Eedh lydher som fölier; Jagh Jöns Swer wedh Gudh och hans
H. Ewangelium att iagh icke ähr orsaken eller wållande till Lars Gudmund-
sons dödh, myckit mindre burit hender på honom, eller weth huar aff
han ähr dödh bleffuen, uthan ähr aldeles för hans dödh frij och oskyldigh
Så sandt migh Gudh hielpe till lijff och Siäll, när nu Eden war gången,
dömbdes Jöns Johanßon aldeles frij, så frampt Gudh dhetta måhl icke
på någott annat sätt teckas dhett uppenbara, dock hemstelles dhenna sak
uthj all underdånigh ödmiukhett till d: högl: Kongl: Hoffrättz widare och nå-
diga Resolution. Jöns begiäradhe få en skrifteligh domb, altså med
deeltes honom ett sådant bewijß som här hoos förmäles.
Aldenstundh Jöns Johanßon i Ramskogh, hafuer gådt en 12 Manna
Eedh sigh icke wara wållandhe till Lars Gudmundßons dödh i Tutarydh,
myckit mindre burit hender på honom, icke heller weeth huar aff han
ähr dödh blefuen, som Protocollet widhlöfteligen, och medh många om
stendigheeter förmäler, ty ähr Jöns aff Rätten frijdömbdh, att ingen
må honom här om wijdare molestera så frampt Gudh icke på någott
sätt will dhenne händelen framdeles uppenbara.
Sammedagh kom för Rätten Edle och Wälb:ne Hr Erick Anderßon
Oxes tienare Jöns Håkanßon på Steensnäs, och anklagadhe en kona
Britta Jonßdotter be:dh för dhett hon hafuer hafft lägerßmåhl medh en
ogift drängh Önnerdt Swenßon H:r Oxens tienare, huilken och nu
tilstädes war och icke kundhe neka medh mindre han hadhe hafft om-
gienge medh henne, men berättadhe att flere hadhe haft medh henne att
bestella ähn han, och Nampngaff en Prästeßon be:dh Swen Månßon
men kundhe dhett inthett bewijsa, Men en be:dh Per Gunnarßon
en ogift drängh och fiskare på Steenßnäs, huilken och nu här war
45r
tilstädeß, och bekiende att han hadhe haft omgienge medh konan, sedan
Önnerdt hadhe häffdat henne, emedan Önnert tilstår lägerßmåhlet, ty
dömbdes han efter dhett – 3. Cap: i Gifftermål: Bal: att böta – 40 marker.
och Pedher Gunnerßon – 3. marker.
Samme dagh kom för Rätten Åke Johanßon i Boaridt och klageligen gaff
tilkienna, att han hadhe – 5 skieppelandh Jordh uthj Fagert, huilka han nu
uthj – 16 åhr hafuer mist aff dhen orsak att en be:dh Sigge i Waraböke hadhe för
ett dråp hans Son Nilß Siggaßon begådt hadhe, giffuit Eskill Murares
barn i Iffla 5. skeppelandh och ¼ Jordh uthj Fagredt, som trögdabreffuet
uthwijsar de dato dhen 18 Novemb: 1645, när Murarens arfuinger toge
skiöthe på bem:te 5. skeppor och ¼ haffuer lagläsaren förseedt sigh, och icke satt
skeppelandh som dhett hadhe bort wara efter trögdabreffuetz lydelße,
uthan satt en Sextondedell och en Fierdingh, och altså hafuer Åke på dhett
sättet sin Jordh mist. Nilß Sigges Son i Waraböke som dråpet begådt
hadhe, war här nu tilstädes, tilstodh och bekiendhe sig icke mehr hafua ägdt, ähn
ofuanbem:te 5. Skeppelandh och ¼ och altså icke kundhe mer bortskiötha
ähn dhett han rådde om. En be:dh Påwell i Iffla som äger en dotter af Mu-
rarens Barn och erffuinger, och nu tillijka medh flere erffwinger dhen
Jorden possiderat, war här tilstädes och sadhe sigh icke wetta huru dhermedh
ähr, uthan meena hålla sigh wedh skiötett, som och ähr uthgifuit på Samma dagh
som Trögdebreffuet war uthgifuit, Nembl: dhen 18. Novemb: 1645, huar
af klarligen kan sees att lagläsaren icke annat hadhe meent medh dhet han
haffuer skreffuit En Sextondedeell och ¼ ähn dhett Trögdebrefuet inne
hölt, Nembl: 5. skepper och en fierdingh. Åke Johanßon frågades
huarföre han icke för här på klandratt hafuer, han berättadhe att såsom
Murarens erffuinger hadhe någon Jordh hoos honom mente han kommit
till bytes, Men såsom dhe nu hafua soldt sin Jordh, derföre söker han nu
sitt igen. Dhett bleff afsagdt att Åke Johanson skall skaffa bewijß hu
ru mångh skeppelandh dher ähr till offuan bem:te gårdh, att man kan för om
45v
dher ähr mehr eller mindre till dhen gården. 2. skall och Sigge i Waraböke
Citeras till nästa Tingh och gifua beskiedh huru myckit han bortskiött
haffuer. 3 skall wijdare ransakas uthj Protocollet för 1645 dhen – 18
Novemb: och dher af förnimma huadh slutit ähr, Sedhan will Rätten Sigh
wijdare för klara.
Samme dagh kom för Rätten Häradtzskrifuaren Ehrligh och Förståndigh Johan
Gisaßon, och påminte Rätten och omståandhe almogen, att han uthj 6 år
hadhe tient här för en Häradtzskriffuare, och nu för serdeles orsaker åstun-
dadhe ett rättmåtigdt bewijß, huru han sigh Uthj sin tienst i medlertijdh
förhållit hadhe, eller om någon hadhe honom uthj ett eller annatt beskylla
annatt ähn dhett ehrligit och godh war, Häradtz Nämbdh så wäll som när
warandes Almoge enhelleligen wittnadhe och Sadhe, sigh icke annat wetta
medh honom ähn dhett ehrligit och godt war, sadhe och att han hafuer sigh
här så förhållit som en Ehrligh man ägnar och bör, dherföre dhe och gierna
honom dhetta sanfärdiga bewijß meddela wille.
Sammedagh inlades i Rätten ett bewijß, giffuit aff Giötherydz församb
lingh, under Pastoris Wyrdige och Wällärdhe H. Nilßas Collinij Nampn
och Signete, Daterat 1659, förledne dhen 8. Junij, dher uthinnan förmäles,
huadh för en stor skada Joen och hans gårdman uthj Weka af wådeeld 1656:
dhen 1 Septemb: bekomme och ledit haffua, huilket bewijß lyder ordh
ifrån ordh som fölier.
Efter såsom denne Zedelwijsare Joen och hans gårdman i Wecka, hafua be-
giäratt aff migh ett wittnesbördh, huru såsom hemmanet dhe åbo Weka be:dh
ähr Uthaff Wådeldh förbrändt, huilket iagh för rättwijsan skull eij haffuer
kunnatt förwägra, Nembl: att A:o 1656 dhen – 1 Septemb: sendt på
natten sedhan dheras Sädh och höö war uthj Laderne alt insamblatt, kom
Eelden i gårdhen och förbrändhe dhett, medh husen altsammans, så att dhe
medh lijffzwåda, och aff Eeldhen skadde, kundhe bärga boskapen och något
aff sina klädher; och Samma åhr hadhe dhe betalt all skatten: och såsom
46r
berattaß Loffuades dhem på 1657 åhrs Jorde Ransakningh, 3 åhrs Frj
hett, och nu 658. Upfördt att skatta, efter dhe fattige män eij kundhe i hastighet
framkomma sin sak dher att berätta; och förmoda i Underdånighett sökia
H:s M:de H:r Landzhöffdingen om wijdare förskoningh, efter dhe uthj dhenne wa-
rande ofredh, stort beswär aff Krigzfolkett, föruthan bem:te skadha uthståt hafua,
Således sant wara, wittnar heela Församblingen Under Pastoris Nampn
och Signete, aff Giötherydh dhen – 8. Juny A:o 1659
H: N:des H:er Landzh. V. T. Altijdh.
Nicolaus LS Collinns
Giötherydensis
När dhetta war Upläsitt, begiärades att dhem måtte här om ett sanfärdight be-
wijß meddelas, och såsom alle man witterligit war att skeden war skieldd,
altså kundhe man dhetta bewijß eij förhålla, uthan heller dhem sanfärdeligen
meddela, och betyga så wara passerat som bewijsett förmäler.
Samme dagh klagadhe Johan Giseßon på H:r Landzhöffdingens H:r Wilhelm
Muschampes wägnar, att Joen Joenßon och Simon i Rambnäs hadhe oloff-
wandes bygdt en quarn hans odellquarn till meen, och ängarna till skadhe,
protesterandes, att sådan olaga bygningh motte Uthdömmas, och aldenstundh
ingen Swarande war tilstädes,; Altså skola dhe Citeras för rätta, och sedan
will Rätten sigh dher på förklara.
Samme dagh gaff Per Soneßon i Borßna klageligen tilkienna, att hans gran-
nar hadhe reffuit nedher ett leie på en fåll för honom, och sedhan släpt
all sin booskap dher in, Nembl: Nils Mathßon Nederwuddens tienare,
och folk kiördhe sedhan sin booskap dher in, Pedher Soneßons Söner wore
dher inne, och kiördhe uth booskapen igen, huilket när grannarna wille
förhindratt, tå kommo dhe uthj trättomåhl medh huar andra, och inthet bätter
aflop, ähn att Per Soneßons Son Månß Perßon, Kalladhe Nils Medingz
hustru Kirstin en täffua, och tå slogh bem:te Kirstin Perß Son igen ett
slagh på Munnen, han togh henne i Håret och således åthskildas. I mel-
lertijdh dhetta dhetta passerade giorde Per Sonaßon oliud och derföre sakfältes
till 3. marker.
46v
Dhen - 4 Octobris Continuerades medh Tinget
Samme dagh kom för Rätten Johan Larßon i Elmåß i Lijhultz Sochn och begiäradhe
att eftter såsom Charis en ogiftt drängh war beskyllet för hans hustru Kirstin
Perßdotter medh henne hafua hafft lägerßmåhl, som förrige protocollet i Ößiö wijdare
uthwijsar, derföre Charis hafuer Uthfäst Eedh sigh lagligen befria, och eftter
såsom han dhett inthett giordt hafuer, begiäradhe Johan han måtte eftter Lagh
plichta; huilken saak sköttz till Nämbden som således dömbde, Emedan Cha
ris icke haffuer, eij heller gitter eden gångit, derföre bliffuer han eftter
dhett – 34. Cap: i Tingm: Bal: fälter till saken, och således eftter Kongl:
Straffordningen condemnerat att bötha – 40 dlr S:mt eller löpe – 4
gånger gatulop och sedhan stå skriftt. Kirstin skall stemmas till nästa
Tingh, och förhöras wijdare huadh hon i Samma sak hafuer at inwända,
och då få sin domb
Samme dagh kom för Rätten Per Sonaßon i Borßna, och hans grannar
Ibidem, berättadhe sigh om sina trätor wara wänligen och wäll förlijckte,
på sätt och Wijß som fölier. 1. Eftter Börge Skräddare hafuer 2. fåller,
som ligga in till Per Sonaßons gierdhe, altså Uthlofuar Per Sonaßon godh
willeligen willia hålla medh sin gierdeßgårdh siulgiärde derföre, så wijda
som Per Sonaßons gierdesgårdh räcker. 2. dhe tuå fåller, och sitt booll som
han Per Sonaßon hafuer ingierdatt ifrån dhe andres ägendomb, dhem skall
han och oklandratt behålla, och medh sina egne gierdesgårdar Uppehålla, och
sedhan ingen mackt mehr hafua dher på att klandra. 3. I lijka måtto ähra och
Samptelige grannarne i bem:te Söra Borßna wänligen och Wäll eense, att
dhe nu gienast gå och Syna huars andras gierdesgårdar, och dhe som ähra
47r
oduglige skola gienast nederriffuas, och i Winter kiöras gierdzle, och nya
gierdesgårdar förfärdiga till deß sädesskieppan Uthbärs, och således altijdh
hålla laggilla gierdesgårdar, fins någon här uthinnan försummeligh, och någon
skadhe dher aff förorsakas, då skall dhen skadhan warderas, och af dhen be-
talas, som här till orsak ähr. 4. Seija dhe att dher förmedelst gierdesgår-
dar och annatt lapperij wore några förflogne ordh en eller annan emellan
förelopne, willia dhe på alle sijdher hafua förgiätit, och aldrigh mehr tenckia
dher uppå, dock medh sådan condition, att om någon oftare i någon måtto
dhenna förlijkningh afbrute, skall tå huar för sin ordh plichta, och dhenna
förlijkningh ähn då bliffua hållen, och på dhett dhenna förlijkningh deste
tryggeligare hållas skall; haffua dhe sampteligen och godwilleligen upsatt
ett wijte, att dhen som dhenna förlijkningh afbryter, skall böta – 10 Rdlr
halffparten till Rätten och halffparten till sin Sockna Kiyrkia, dher
medh alla wore sams, som Wore Per Soneßon, Börge Skräddare och hans
hustru, Nils Medingh, Simon Medingh, Matzes hustru Ibidem, huilka
och gåfuo huar andra henderne och togo affträdh.
Samptelige Söra Borßningerne, klagade, att Norre Borßningerne hafua
all deras skogh ifrån dhem, och medh Wåldh dhem dhen förhålla willia, be-
giärandes få rätt på dhem: dhem bewilliades Citation på Jordägar
ne till nästkommande Tingh.
Per Joenßon i Ryßby gaff tilkiena, att hans hustrus Syster Karin Pers
dotter som hafuer warit en knichta hustru och barnlöß dödh blefuen, och
hennes Man Kiälle Joenßon ähr i Fiendelandh, och såsom någdt godz efter
dhenne Karin ähr i förråd serdeles – 10. Rdlr hoos Per Anderßon i Bärghem
och 2. st kiätlar i Sällebärgh, altså begiärades arest dher på till des
mannen kan komma och få dhela eller byta huadh efter henne kan wa-
ra, Altså efterlätz arest på halfparten, och dhen andre halffparten som
Knichtens ähr, må han saaklöst taga.
47v
H. Ingebor, Anders Joenßons hustru i Nygårdh, kom för Rätten
och gaff tilkienna, sigh hafua Länt en Oxe till H. Karin i Boaridt som
war frij och ferdigh, och begiäradhe inthett annat i lega ähn oxen oskad igen
I medlertijdh kom Jöns Månßon i Skiedha som nu berättas, och togh sam-
me oxe till sigh, att Wååra medh, och tå bleff Oxen dödh, begiärandes
så sin Oxe igen. Och emedhan H. Karin i Boaridt tilstodh sigh haffua
tagit oxen frij och ferdigh, altså dömbdes hon och dhen betala efter
dhett – 8. Cap: i Kiöpm: Bal: och sökia sedhan Jöns Månßon i Skieda
dhett bästa hon gitter.
Samme dagh kom för Rätten Jöns Anderßon i Wedåsa, och kärade
till Måns Anderßons hustru Ingridh Svensdotter Ibidem, att han skall
hafua skiäldt hans hustru för en tiuff, Måns på sin hustrus wägnar,
så wäll som hustrun neka högeligen dher till, och icke heller hadhe dhett
ringaste wittne samma beskylningh öffuertyga, Ty sades H. Ingridh
Åkesßdotter för samma beskylningh frij, och ingen hafue macht henne
annat ähn ehrligit tiltala, wedh straff som lagh seijer.
Samme dagh kom för Rätten Åke i Ranglakiöp, och kärade till Zachrißes
hustru i Baggatorp H. Karin Jönßdotter, att hon hadhe skiält honom för en
tiuff, dhet hon icke neka kundhe, men wettha lijkwist inthet annat, ähn ähra
och godt medh honom, uthan sadhe sigh hafua sagdt dhett efter seghn, och som hon
således sin ordh genast rättnadhe, derföre sakfältes efter dhet eftersta
Cap: i Tinghm: Bel: till – 3. marker.
H. Hußbonden - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Målßägaren - 8 öre,
Samme dagh kom för Rätten Samptelige Agundarydz Sochns inbyggare,
och sigh högeligen beklagadhe, att dhe afgierdar och skiutzningar så wäll
nu som för beswäradhe sigh öfuer Larß Nilßon och dhen gierdh dhe till
48r
honom och dragonerne giordt haffua, att dhe derföre ingen wedergiälningh
bekomma, dhem befaltes sökia höghwälborne herren Landzhöffdingen.
Samme dagh kom för Rätten Anders i Håå, och klagadhe att Joen Nilßon
hafuer skiält honom för en galta karll, Joen sadhe sigh så hafua sagdt, men
bekiende sigh icke dhett giordt uthj någon ond meningh, icke heller annatt
wetta medh honom ähn ähra och godt, och såsom dhett war ett squaller, och
ingens ähra angår, bleff dhett käromåhl uphäfuit, och dhett uthan nå-
gons ähras förkleningh.
Sammedagh kom för Rätten Jonas Arffwedßon i Iffla, tienstligen be-
giärandes Rätten wille meddela honom ett sanfärdigdt bewijß om dhen
gårdhen som Jonas boor uthj Nembl: Östregården i Iffla, serdeles be
wittna huru samme gårdh war till huus åker och ängh, tå han A:o 1654
flotte ditt, tå wittnadhe Häradtz Nämbdh som tå gården Synte, att han
war aldeles fördärffuatt, wäggarna bådhe i Ladugårdh och mangårdh
nederrutne, och icke ett tak som dugde, icke heller gierdesgårdar, en
deell af åkeren war öde, dhett samma wittnadhe H Joen Paulj Pastor
Uthj Pietterydh, som på dhen tijdhen hans granne war och bodde uthj Runc-
karp, och deßföruthan tilförena uthj Iffla boodt hadhe; Altså kundhe
Rätten icke förwägra, uthan fast heller rättwijsan till styrkio, dhetta
bewijß sanfärdeligen welatt meddela, och således i sanningh betyga, att
medh gårdzens bygningh och ägher således på förbem:te tijdh war beskaffat
som ofuanbem:t ähr.
Samme dagh kom för Rätten Jöns Gudmundßon i Fiskarydh, och klagade, att
oanset han sitter på Sätterij, Lägger lijkwist skiutzrättaren till honom
och hans gårdman Soldater och Ryttare, att dhe motte skiutza lijka som
andra böndher, skiutzrättaren badz före och sadhe han icke förstodh dhen saken
rätt, han wille dhett offtare icke giöra, dher dhet skiedde tå wille han sielf skiutz-
ningen betala, dhett och afsagdt blef så ske skulle.
48v
Samme dagh kom för Rätten Mårthen Mårthenßon i Stighult i Hambnada
Sochn, och bekiende sigh wara Fulmechtigh på sina granners wägner, att
swara för dhett dhem war beskyllat hafua hafft sina hästar inne uthj Tingh-
stugan Hambnada, huilken således berättadhe, att så som Tingstugan nu uthj
deße ofredelige tijdher ähr af dhen resandhe Man myckit illa handterat,
låserne aff tiuffuar borttagne, och sedhan haffua fremmande begynt leda
sina hästar dher in, och iämwäll såsom dören stodh yppen annor booskap
för rengn indreffuit, och bem:te stuga stått så godt som ödhe, derföre kun-
dhe dhe icke heller tenckia något ondt dher medh att dhe ledde sina Creatur
tå dhe rede på dhem till Kiyrkian, dher in; Altså och emedan dhett war
sandt stugan nederruten och så godt som taklöß, att man nu i deße o-
rolige tijdher här wedh Gräntzen, huarken dhett hafuer kunnat bötha,
eller dher något Tingh hålla, ty kundhe Man dhett icke heller skatta
för någon stor saak, icke deß mindre emedan nu en ny stuga byggas,
och myckit dher till tarffuas, Ty willia dhe godwilleligen giffua till
Tingstugan – 32 lijßlb: Näffuer och sedhan medh dhe andre häradtzboer
medh timber och annatt hielpa till bem:te bygningh, derföre kundhe
man dhem inthett wijdare dherföre plichta låtha.
Samme dagh wardt klagatt huru såsom Swen i Oßnakiöp skulle bru-
katt mundh uthj Pietterydz Kiyrka, och budit sin kiyrkioherdhe gå
neder aff Predikestolen, tå H. Joen begynte att tala om ett skotzmåhl
på Börge Krååkz wägnar, bem:te Kiyrkioherdhe nu närwarandes, Wäl-
lärdhe H. Joen i Pietterydh sandtfärdeligen wittnadhe, att dhenne ofuan-
bem:te Swen icke haffuer så illa stelt sigh eller Swarat honom som angaf-
uit war, uthan allenast sagdt och höffligen Swaratt om ofuanbe:te Skotz-
måhl att dhe willia dhett meddela på Socknestämbnan, och hans Son
Jöns sadhe dhett må så skie, och flere ordh wanckadhe inthett, tå sadhe
H. Joen dhett war inthet longe sedhan i komme i Kiyrkian I måtte wäll
gifua liudh, dher medh begynte H. Joen Psalman, och mehr war inthet
49r
å ferdhe, altså hemstelles dhenna saak till Consistorium, om han något
för offuan bem:te ordh plickta skall, Swen Uthloffuadhe godwilleligen att
gifua till Kiyrkian 1 Swensk dalr. föruthan 2 marker: han tilförena hafuer
giffuit dijt
Samme dagh kom för Rätten Oloff Anderßon i Bäragården en påicke om
sine – 14 åhr, och klagadhe att en annor påicke be:dh Jöns Månßon i Swijna-
bärga en owettingh ungh gåße om 10 åhr, huilka wedh Piettterydz Präste-
gårdh medh huar andra något knäbladhes, och Oloff togh myßan aff
Jöns, huarföre Jöns grätt, i dhett samma kom Jönßas brodher Nilß
Månßon i Swijnabärga medh en firkantiger kiäp och slogh Oloff i pannan
medh ett kiötsåår, så att blodhen uthran; altså sakfältes ofuanbem:te
Nils Månßon efter dhett – 10. Cap: Såram: Bal medh willie att bötha
- 9 marker.
Målßägaren - 6 marker.
Cronan - 1 marker.
Häradtzhöffdingen - 1 marker.
Häradhett - 1 marker.
Samme dagh präsenterade Ländzmannen Börge Krååk för Rätten ett skottz-
måhl, uthgifuit aff Pietterydz Församblingh, Dat: dhen 26 septemb: inne-
warande åhr, uthj huilket förmäles ingen dher i Församblingen, annat wettha
medh honom, ähn dhett ehrligit och godt ähr, bem:te bewijß war af Pastore i
Pietterydh, Wällärde H: Joen Paulj, Sampt Comministro H. Lars Jonae, och
Kiyrkiones 6.man dher sammestädes bekräftat, han upbödh sigh och
nu för Rätten efter han i Många åhr för Ländz och Nämbdeman tient hade,
att om någon hadhe honom, annatt at beskylla ähn ehrligit och redeligit
wore, han wille tå thett nu uthseija, altså frågades både Nämbden i Syn-
nerheet, Såsom och Pietterydz Församblingh, och omståandhe allmoge i gemen
om någon wiste annat ähn Ehrligit och godt medh bem:te Börge Krååk, hiul-
ka alla enhelleligen bådhe Nämbden så wäll som omståandhe almoghe
49v
och Swen i Yxnäs medh flere aff Pietterydz Förßamblingh Här tilstädes
wore, swaradhe sigh medh bem:te Krååk icke wetta annatt, ähn dhett ehr-
ligit och godt war, här uthj Rätten haffuer han och ett godt loffordh, att
han uthj sin tienst redeligen förhållit haffuer.
Samme dagh anklagades en ogift drängh å frälße Jon Joenßon i Hulßakra
för dhett han hadhe lägratt en ogift quinnoß perßon Ingebor Nilßdotter
i Läsaridt, Wälb:h Axell Kåse och Jons Fadher Joen i Hulßakra berätta
att konan ähr förlijckt om – 3 Rdlr om 1 Tonna Rogh, Joen Jonßon
saakfältes till – 40 marker.
F. Hußbondhen - 13. marker: 2: 16:
Målßägaren - 13. marker: 2: 16:
Häradtzhöfdingen - 6. marker: 5: 8:
Häradett - 6. marker: 5: 8:
Samme dagh klagade Clemeth i Skiälßnäs att han icke kan åthniutha
huadh honom tiförena tildeelt ähr, och Såsom Börge Krååk och Anders
i Elmptåsa hadhe bytt tilförena, altså afsades att dhe, Johan i Wijksiöö
och Åke i Ranglekiöp, skola fara dit och see dheras klagan, och byta
dhem emellan, att parterne må på bådha sijdher skie rätt.
Börta Jönßdotter i Rydh klagadhe att Thor Perßon i Rydh, war henne
skyldigh för erff 2. Rdlr. dher till Thor Swarar att han icke wett om
dett ähr betalt, Uthan hans hustrus förrige man hadhe sagdt att dhett war
betalt; Bleff afsagdt efter Simons i Wästerhultz Wittnesbördh, han
skall betala – 2 dlr S:r M:t och sedhan behåller ett skieppelandh åker
som Thorw klandrar om, till deß han dhett medh skiäll kan igen
winna.
Steen i Bräkentorp war Citerat att Swara Kirstin Larßdotter och
Elin Larßdotter i Hedestorp, war borte, och sakfältes till – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
50r
Hans i Holan war stembdh att Swara Jönß Swenßon i Flattinge, kom
inthett skall bötha – 3 marker.
Cronan - 8 öre,
Häradtzhöffdingen - 4 öre,
Häradhett - 4 öre,
Åklagaren - 8 öre,
Erick i Giättakistan berättar att han war förlijckt medh Nils i Bråna
att Nilß skulle giffua honom för en häst, och några andra pertzedler som i
Danmark förkomne wore, - 4 Rdlr, Anderß i Elmptåsa, så wäll som Nil-
sas Swåger Pedher i Bråna, och Pedher i Gietaboda, Wittnadhe om samma
förlijkningh aå sandt wara, dhett och Nils kan icke heller neka; altså afsades
att Nils skall efter bem:te förlijkningh betala Erick – 4 Rdlr, och dher
medh hafue dhet Käromåhl sin richtighet.
Pedher och Joen i Bärghem Sampt Joen i Grytåsa skola medh Heigderij
derne syna några Eker i Bärga och Dörarpa Sochner.
Joen och Arffwedh i Wiggasa medh Heigderijderne i Torpa Sochn.
Sammedagh kom för Rätten Steen på Slätten och gaff tilkienna, att
Anders i Elmptåsa war en Laghskriffuen knicht och slap, och sedan
bleff hans son Håkan Steenßon satt i hans stelle igen, altså hafuer
dheras hußbondhe Fru Beata Kyle förmedelst skriftelige order befallet
Anders betala Steens son – 30 Rdlr och nu dhem inthett kan mechtigh blif-
ua, Anders swarade och sadhe efter han för hadhe warit knicht , der
före meente sigh nu böra förskonas, sadhe sigh och Willia sökia bem:te Fru
att hon må gifua honom till; dhenna saak förskötz till Nämbden, huil-
ka dömbdhe, At Anders må sökia hoos sin hußbonda Fru, om han
kan nå någon förskoningh, och hon som begges dheras hußbondhe ähr må
lägga dhem emellan, och dhette måtte Anders efter sin egen begiäran efter
komma, så frampt han slippa will.
50v
Den – 5. Octobris continuerades medh Tingett.
Samme dagh kom för Rätten, Wälborne Hr Gabriell Gyllengrijpz Rättare
Bengdt i Ößiö, och begiärade ändskap och domb i den saken som han
androgh uthj Ingelstadh, angåande dhe – 4. Rdlr skatt, Sampt husarötha
han på be:te sin herres wägnar prätenderer, och såsom wedh be:te Ingelstadh
war afsagdt att Nämbden skulle syna och Wärdera huru myckin huu-
seröta medh rätta skulle böra gifuas af en punda räntha uthj Kiällare-
backen, altså wittnadhe och nu Nämbden, att husen Kundhe wäll gå till medh
Wägger, men elacka taak, och på sina samweter betyga, om derföre
gifuas – 5. Rdlr tå ähr dhett nogh; Altså dömbdes af boo oskiffto Uthtagas
bådhe för husaröta och Uthlager – 9. Rdlr, och således Wälbe:te herre sin rätt
igen bekomma, skall och tuenne ehrlige Män wärdera och Uthmiätha
så myckit af quarlåtne ägendomb, at det kan richtigdt betalt bliffua,
dher till förordnades Nämbdemännerne Joen i Rydh och Joen i Bärghem,
huilka skola få werdera godzett, att Rättaren på sin herres wägnar
wäll åthnöijes. Anlangandhe dhett erffuingerne hafua olagligen
bytt medh Enkian, och störste deelen ägendomen henne wåldsambligen
som nu berättas afhendt, dhett må han emoth dhem Lagligen uthföra och ser
deles sökia, att dhe medh Swuren Eeedh må bära godzet tilbakars, och
dhett sedhan Lagligen skifta, henne bewilliades och breff till Landzhöf-
dingen i Jönekiöpingh att han tilhåller arffwingerne, Nembl: Ößbo
Häradh Rydaholms Sochn, Bengdt Månßon i Nederledh, Swen i For-
neborydh, och Uthj Woxtorpa Sochn, Jöns Månßon i Ulåß, Joen Månßon
i Rona, ähn i Wäßbo Häradh, Tannakra Sochn, Måns Månßon i
Siellenßöö, Nock i Bolmßöö Sochn, Jöns Börgeson i Skea, att dhe resti-
tuera, och som ofuanbem:t ähr Clarera.
Samme dagh kom för Rätten Måns Nilßon i Rydh och inlade et Kiöpebref
51r
och bewiste sigh medh sin H. Ingridh Jönßdotter haffua Kiöpt ¼ och sedan
1/6 uthj dhen andre fierdingen Uthj Östragårdh i Rydh i Hambnedha Sochn
och giffuit derföre till sine broderson, Nembl: Knut Nilßon i Rydh – 30 dlr S: M:t
ähn wittnar Simon i Wästerhult at be:te Knut Nilßon fick till wän-
gaffua – 5 dlr S:M:t och till sin broder Bengdt Nilßon giffuit – 33 dlr
och till Knut Nilßon – 36 dlr, och till sin brodherdotter Elßa Bengdtzdot-
ter – 30 dlr, noch berättar Måns sigh hafua gifuit bem:te Elsa till wän-
gåffua – 6 dlr, Sedhan ähr han och sielff erfftagen uthj bem:te gårdh, så att
han nu fulkommeligen äger ofuanbe:te – ¼ och uthj dhen andre fierdingen
1/6. och såsom bem:te gårde parter wore Lagbudne och Lagståndne, gafz
derföre skiöte dher på.
Samme dagh kome för Rätten Sahl: Hans Hindrickßons Creditorer,
Häradtzskriffuaren Wäll:t Johan Gißeßon Fulmechtigh på Seffringh Nilßons
wägnar i Giötheborgh, och flere andre, serdeles Jöran Jonßon och Per Jonson
i Holmaboa, och Bengdt Joenßon på Åsen, huilka berättadhe sigh hafua
att fordra för Oxar tilhopa – 26 dlr 8 öre, Johan Giseßon protesterade
att inga Creditorer må få någon betalningh, för ähn dhe medh skiäll sin prä-
tension bewijsa, Sadhe sigh och sielff på sin Principals wägnar hafua att for-
dra – 118 dlr S:r M:t H. Nils i Giötherydh hadhe att fordra för lijkstoll och
Prästeränter – 11 dlr 4 öre, och Såsom lijkstooll bör Uthan afkortningh beta-
las, ty efterlätz honom bem:te 11 dlr 4 öre Uthj wärde uthtaga; dhett berät-
tades och många flere Creditorer ähra som hafua att fordra, och nu inthet ära
tilstädes, deße närwarandes Creditorer haffua af en godhwillia gofuet
Hans Hindrickßons efterlefuiska, och samtyckte att hans hustru och
Barn En koo, 5 fåår och 5. st lamb må saaklöst behålla, och sedan all
Sahl: Mansens ägendomb Creditorerne tilslås. Sedhan war slutit att
alla Creditorer som något hadhe att fordra, skulle sigh instella på nästa
Tingh, och tå bewijsa medh oblig: Sampt Räckninger och Trowerdighe
wittne, huru myckit dhe medh rätta hafua att fordra, och sedhan skifta
efter Lagh, i lijka måtto skola och alla Debitorer Citeras och sin skuld be-
tala, eller sigh Lagligen befrija.
51v
Samme dagh kom för Rätten Per Månßon i Starkare och Upwiste ett
Contract emellan hans brodher en Ryttare Aßer Månßon, och dheras
bondhe Steen i Boaridt, Uthj huilkett dhe loffua sigh willia gifua åhrligen
20. Rdlr för sin skatt, nu willia bönderna dhet inthet hålla, Uthan wil-
ia gifua som gårderna Räntha, Sadhe och att han hadhe loffuat uth att dhe
skulle bliffua frij för Roghielpen, Booskapz och Mantals päningerne,
dher till Per Månßon nekadhe; Bönderna tilbiuda sigh Edeligen bewisa
att dhem war ofuan be:te skatt fördher uthj dhe – 20. Rdlr Uthlofuat få
niutha och behålla, Per Månßon begiäradhe saken måtte till sin broders hem-
komst beroa, dhett och efterlåtit bleff.
Börge Krååk, Joen i Rydh, Simon i Wästerhult, Per i Skinnerßböke Per i
Siuhult, skola tillijka medh heigderijdaren Syna några Eker uthj Giöthe-
rydh, som seijes wara forna och gifua sit bewijß dher om , ähra dhe forna,
tå må H. Nils dhem saaklöst nederhugga, huar och icke skola dhe blifua
ståandes.
Bleff och affsagdt, att dhett skall Publiceras här i Häradett att Christian
Dreyers och Hans Hindrickßons Creditorer skola på nästa Tingh
sigh medh nöijachtige bewijß instella, och dheras tuistige saker sin änd-
skap nåå.
Een löß kona be:dh Bengta Esbiörne dotter i Harpholma bekiende sigh hafua
hafft lägersmåhl medh en dansk ogift man Torsten i Meinarp i Wi-
rums Sochn, altså bleff afsagdt att Torsten skall Citeras, och Swara
här till, och sedhan skall han stå skrift.
Samme dagh berättadhe Nämbdemannen Joen i Grytåsa, och bekiendhe
sigh haffua soldt Nils Erlandßon och hans hustru Karin Nilßdotter
i Hellerna, 1/8 och 3. skieppelandh uthj Hellerne gårdh, som ähr belägen
i Hambnedha Sochn, och dherföre bekommit – 65 Rdlr In specie, och
till wängåffua en skiedh om – 4 lodh, Begiärandes samma kiöp
medh Tingskiöthe få stadfästa, tå ransakades och befans, att dhen 1/8 war
52r
bådhe lagbuden och lagstånden, men dhe 3 skieppelandh wore fuller lagbudne, men
inthett lagståndne, altså Upskiötz medh bem:te Tingskiöte till deß bem:te 3. skiep-
pelandh och bliffua lagståndne, sedhan kan skiötett så på dhett ena som dhett
andre tilhopa gifuas.
Samme dagh wart dömbt att löößkonan i Hyltan skall emedan hon tilstodh
sigh kiyrkefreden brutit haffua, derföre för fredz brut skyldigh att
plickta – 40 mkr. Item för ett kiötsår sakfältes att böthe efter dhet
10. Cap: i Såram: B. medh willie 6 mkr. Målßägaren 3. marker. Cronan
8 öre Häradet 8 öre, Häradtzhöfdingen 8 öre; Nock sakfältes of
uan be:te kona för 6. slänger att bötha efter dhet 13 Cap: i Såram: Bal:
medh willie för huar slängh eller pust – 3 marker.
Cronan - 6 marker,
Häradtzhöffdingen - 6 marker,
Häradhett - 3 marker,
Åklagaren - 3 marker,
Huadh dhet Schandalum eller förargelsen som wedh kiyrkan giordh ähr
anlanger, Så emedhan kona eij må Eedzöre bryta, ty remitteres till
Consistorium dher om Judicera och plickta.
Huar medh Tinget för dhenne gången uthj herrans Nampn slötz, och önskades
huariom och enom lycka och Wälsignelße, och Sedhan medh helsa och Sundhet
till sina huus och hem lyckeligen och Wäll hemkomma.
Att dhetta således på förbem:te Tingh passerat, dömbt ransakat och bewitnat ähr
attesterer Häradtzhöfdingen uthj bem:te häradh medh egen handh och Signete, Så
som och Häradtz Nämbdh medh sit wanliga Häradtz Insegel, dhetta wijdare be
krefta, Actum ut Supra. Häradtz Insegel ähr medh Herredagz karlen
wedh Rijkzdagen
Nils Nilßon
Lindegreen
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 30 (AID: v205987.b30, NAD: SE/VALA/0382503) |