| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 590 (AID: v205987.b590, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Sunnerbo Häradz Dom Book
Anno 1660
Ther öffuer ähr
Lagman Högwälborne Her Axel Sparre
frijherre till Cronebärgh, herre till Sunbyholm, Rijkziagemästare, Sueriges
Rådh och Lagman öffuer tiijo Häradz Lagsago i Småland.
Landz Höffdingh Höghwälborne Herre her Georgh Gyllen
stierna, Frijherre till Lundholmen, herre till Stäkit, Thorenß boergh och
Hellenöö etc: Landzhöfding öffuer Cronebergz Lähn.
Häradtz Höffdingh ädle och wälb: Nils Nilson Lindegreen
till Forßa och Spånis Landa och Bräkinstorp Rijkz herads Assossor uthi then högl. kongl.
Giötha rijkes Hofrätt i Jöne kiöpingh.
Konungz Häradtz fougde W:t Anders Larson
J Tiärnhult
Laghläsare Anders Anderson J Siöanäs
Zoterus.
Leffwererat dhen 7 Feb 1661
denne dombook hafuer undhertecknat in Februarie
Ao 1661 igenom läsit Erich Drysenius ppm
1v
Anno 1660 then 26. 27. och 28 Martij Lagating höltz uthi Sunnerbo här
radh widh rättan tingstadh Hamneda uthi närwaro Cronones befalningzman ähre
borin och wälbetrodd Anders Larßon på Tärnhult, lagläsare Anders Anderson i Siö
anäs Zoterus, sampt Häradznämbd medh menige almoge tillstädes af bemälte
härade
Nämbden.
Åke i ragnilakiöp, Jon i ry, Birge Kråk, Arfuidh i Wiggåsen,
Jon i i berghem, Simon wästerhult, Jon i wiggåsen, Johannes i weka siö
Peder i skinnersböke Peder i Siöhult, Peder i Berghem, Jon i grytås,
Sammadagh framkom för tingsrätten Udde Jönson i göshult tillförena boandes
i Ulffuerydh begärade gå och fylla en tolff manna Uthfästen edh å förra nästa tin
ge thet han och hans hustru Gunnil aldrig hafua begåt dråp på then okunnuge döde
karlen som skulle finnas uti hans stufua i Ulfuerydh uti båset i sängen, och fienden
the danske in octobri. 657. funnit och strax tå brändis ned gården, för huilkens
döde mans lifs wållande han känner och weth sig frij och oskyldigh wara, thet uppå
efter trogin förmaning will medh ett godt samweth gå eb högh svurin edh medh hand
å bok medh begiäran hans lagkynde inskrifuas och framkallas må.
Udde Jönson i göshult uti föredhen lofuade och swor widh Gudh och hans heliga ordh thet han
och hans hustru Gunnil aldrigh hafwa begångit dråp på thet lijket som skulle hittas
uti hans stufwa i Ulffuerydh under båsit i sängen af tå fienden the danske A: 657 1
octobri månadt tå Ulfuerydh brändis, Bediandeß sig så sant Gudh huldan till lijff
och siäll, thet han ähr för then gierningh och mißtanke medh sin hustru oskyldigh, hans
Edmän anders i Ekhult, Jöns i Exhult, påfuel i Exzhult, Truls i göshult,
Lars i göshult Lars Erlandson, peder i Åhlhult, Swen Nilson
Johannes i Öhlhult måns i skinnerbygd, Simon i ståckhult
Edhen eller iuromentium credulitatis fyltis efter domare reglan af thet umgånge
the medh thenna mannen udde Jönson i göshult och hans hustru Gunnil, af the likne
lse och skäll the i saken wetha troo the sanferdeligen udde Jönsons edh i dagh gångin ähr
ren och icke falsk, bediandeß sigh såsom Gudh huldan till liff och siäll, alt så efter
förestafuader edh, frimodeligen fyltes, sades och dömbdis Udde Jönson i göshult frij
och oskyldigh för sådant taal och mißtanke, nu och i tillkommande tijder, ther medh
giordes afträd.
Sammaledis Jacob Larson i Ulfuarydh begiärade fylla en tolffmanna uthfästen
edh å förra nästa häradz tinge thet han eller hans hustru Inger Nilsadotter aldrigh
hafua giordt dråp på then döde mansens lijk som skulle finnas i Udde Jönsons stufua
i Ulfuerydh i sängen uthj båset i höstas tu åhr sedan tå gården brändeß af the danske
2r
Utan ähr therföre medh sigh och sin hustru oskyldigh, bediandes sigh så sant Gudh hielpa till
lijff och siäl. begiärandeß han Edmän inskriffuas må Nemligen Jöns Nilson i mister
hult, Åke Nilson ååhult, Nils p. S. Klaffua, Nils p.S. i fiäraholma, Thor i mister
hult, Jacob ibm Lars i Ekhult, peder i gräsholmen, peder i rydh, Håkan i århult
påfuell i fläßere, Edhen frijmodeligen fyltis och Jacob Larson i wlfuerydh frijsades i thetta
måhl theslikest Jöns Nilson i Wlfuerydh begiärade fylla en tolffmanna utfästan edh å för
ra tinge thet han eller hans hustru, Inger Jönsadotter hafua aldrigh dräpet then döde man
nen hwilkens lijk skulle hittas uthi Udde Jönsons stufua i wlfuerydh under sängen i båsit
i höstas tu åhr sedan, tå gården sedan strax brändeß, af the danske, utan ähr therföre
medh sin hustru oskyldigh, Bediandeß sigh så sant Gudh huldan till lijff och siäll, begäran
deß hans Edmän inteknas må, Jöns i åmoth, Jöns i Hannaba, carl ibm Nils ibm Suen
i markaredh, Nils i siöeryd, måns i Siöarydh, Johannes i Exzhult, Håkö i Ekhult
påfuel i Hahult, Nils pederson i rydh.
Edhen gladeligen fyltis och Jöns Nilson i wlfuerydh dömdis frij och saklöös i thet
ärande, utan Gudh täckis annat uppenbara.
Sammadagh klagade wälb. Oluff Lilliesparre till fylleskogh på sin landbondes och
torpares Måns Olufsons wägnar i olufshammar om en nedhäfuin quaren medh damb och
brodh, som dock för åhr sedan med somliga grannars hielp och samtyckio upbygdt, ty kä
rade moth Daniell Johanson i bößhult länzman, Simon Jönson i Hyalt, bengt
o.S. ibm, Jöns p.S. ibm Anders Gunnarson i aßarekiöp som till swars fram
komme föregifuandeß, quarnen bygdeß på oskiftat mark lijka som torpet olufsham
mar och ähr them till skada och mehn till mulabete till fällehygge och ther medh will
wålda sig till theras mark, och hafuer Måns olufsson i olufshammar utan lof och
minne giordt brodh öffuer theras skog och äng till quarnen, sedan quistar sigh fälledungar
och will hugga fällor på thera skog och såledeß tillwälla sigh Cronones mark som the
bo på och skatta före, om måns i olufshammar skall såledeß oförhindrat få sitt fram
språng, kan han them snart skämma och fördärfua, therföre ähr worden och ifrighe
ten woxin och quarnen nedhhäfuin och hade icke torparen måns i olufshammar up
quistat theras fälledunge hade ingen skada skedt Mååns Swarar hans dräng
quistade ther och tänkte intet thet skulla warit them andra grannarna till förtreet och
harm Resolutio Emädan oß nu owist ähr hwars byamål quarnen
ähr bygd uppå och huadh skada brodan gör öfuer ens annars äng och om b:te nybygge
ähr bygdt på oskiftat mark, ty begäres tijdt ägandesyn med sex owelde män och någon
fullmechtigh på Cronones wägnar.
Sammadag präsenterade sig Regementz skrifuaren w:t Nils pederson Enander och lät
upläsa then högl: K: Krigz Collegij skriftelige resolution Daterat Stokholm then
4 Novemb: 659, tridie punct, Ibland annat förmäles, thet skall nogo ransa
kas om några Cavallerijtz heman i Sunnerbo häradh först markarydz sochn som
ähre af fienden the danske förbrände Ano 657 I octobrj månadt Nemligen
Skephult twå tredingar aldeles förbrändis, Boskapen och andra lößöror
2v
Bortröffuadeß, men aff en tredingh bleff bonden fångin och ägindomen bortrö
ffuadeß dock hußen blefuo obrände, Erichztorp och fiärrholmen alt för
brändis och ägindomen bortröffuades.
I misterhult twå Ryttaregårdar alt förbrändis, röfuadeß bort boskapen och
andra lößören. men på en half gård ibm, bleff husen obrända dock sädh och
fänat bort toges medh hwad annat the åtte.
I markarydz by twå gårdar sampt hullebäck en gård, åhrhult tu heman brän
hult ett, löphult ett hn. Hannaba 2½ hn. ähre förbrända och alt theras
egendom bortröffuadeß, noch en halff gård i hannaba öde.
Ängabäck tree fierdingar förbrända ¼ ödhe Lößörer sädh och så bort toge.
Trälora ett hn alt förbrändt och röfuat igendomen bort. örnafälla 1 hn
och åmoth 2 hn aldeles förbrända och egendomen bort röffuadeß thenne alle
förenämbde ähro tå så Ruinerade at the förmå sigh icke sielffue igen uprätta och
gå omkring som mest att tigga. Uthj hynnerydz sochn högahylltan ¼ af äskeldh
förbrändis A: 658.
Samma dagh kom för Rätten Brita arfuidz dotter i Hambra å Crono, och kla
gade öffuer bengta Nilsa dotter i hambra å frälse för skiälsord kallat
henne tiufunge Nils Nilson i nåtalt till witne framkalladeß edeligen
bekände hans syster bentha Nilsa dotter i hambra tu west Lußes d.
huru anders Jönson sade efter bengtas ord. huilket smakar bäst Luße
antingen ligga hoos en Ryttare i rydh. Eller en diekne i Lihult eller prost
bengta Nillsa dotter nekar till sådan beskyllning och will på intet sätt stå för
sådant squaller uthan afwunden ähr begynt för litet lånt salt och weth ther
till ingen beskedh, men Luße nekar till lägrismål och sådan lättferdigheet
Luße Swensdotter kan till sådan lößachtigheet icke bewijsas, och almogen
tillstädis gifua henne ett godt och ährligit loford.
Resolutio Ty böte bengta för oquädines ord af hastige modhe om tree åtskili
ge personer, tree mark för huart skiälsordet ähr 9 mkr till 3skeftis efter
lagh tingm. B 43 cap. Efter bengta rättar sigh å första ting.
Framställtis för tingzrätten Bonde Nilßon i giäßhult å frälse drängh och brita
Jöns dotter till tienst i giäßhult ogift som bekänner sigh hafua lägerißmål samman
hafft och barn aflat som föddis A: 659. fick dop och christendomb ähr nu dödt
begrafuit. Bonde kan till äktenskap med brita icke bewekas eller öffuerta
las, intet äktenskap ähr loffuat och brita ähr född af oäkta säng. Ty bleff efter
lag afsagdt och dömbdt Giftm B: 3 cap i L.L. Bonde böte för mö af oächta
sängh 20 mark till 3 skiftes och bonde satte lyfte för sakören oluff i Sim
marp.
Nils Simonson i Hökalt och Inger månsadotter i aborraslätt förliktis om iäff
till twå lånta Rixdlr Emädan Nils sigh högeligen bepliktas och mörka Edar
at undfly loffuar Inger sigh willia giffua till Nils sex mark, efter mannen
bleff hastigt dödh och hon strax efter föll i barnsäng, bemälte fyllest peningar
otta mark icke lifuererades eller uth uthfinges.
3r
Komme för Rätten Swen Jönson i Höreda å skatta och delade moth sin dotter inge
bor Swens dotter sampt hennes man Nils Biörson ibm om skatta byrdz ägande till
en fierding i gården, Nils Biörson föregiffuer lijka som fierdingen skulle honom skiänkt
wara för han togh dotteren Ingebor tillförne kränkt och äktade. Swen Jönson ne
kar ther till doch beiakar thet lofuades henne en godh boosdeel ther på Swen Jönson fram
wijsar en witnes selädel ifrån byalagit Daterat 25 Martij A: 660 huru godh boosdel hon
tå mechtade någonsin giffua, men nu will Nils Biörson och hans hustru eller Swens
dotter intet låta sigh ther medh benöija, uthan will hafua mehr boosdells påökning fa
derens gårdafierding, ther till faderen Swen så wäll som the andre barnen och
samsyskonen moth Ingebor hordt neka, dock Jorden ähr tillförena wordin bort pantsatt
till matthis i Lunden för 20. Rdlr widare swarar broderen Johan Swenson Corporal
hans fadher åtta [..] Jordhafierdingen uthan theras modher medh byrden treding
af en fierdingh thet andra köptis dock mäst medh lösen, Elliest hafuer och han myc
kit tillsatt af sin knektalego på sina föräldrar, ytterst gifs tillförnimma bodet
byttes efter moderen så wäll som Jorden halfparten till faderen och halfparten
till all barnen, löper en fierdingh till samsyskonen, men elliest the andre samsysko
nen ingen boosdeel moth systeren Ingebor bekommit huilket byte skedde för
siu åhr sedan Resolutio Bleff afsagt efter Lagh Jorda B. 18 cap i LL. faderen
behåller sin iorda fierding som så länge hafuer oquald ståndit efter bytet, men
boosdelen belangande må syskonen lagligen iämka sin emellan Gifter m B.
12 Cap. i släktz och wenners närwaro till mehra wißo är.
Bewiliadez peder pederson skräddare mester Swen i Stokholm ett ährligit byrdz
breff som han sielff stält och reent skriffuit låtit hade thet han ähr födder af ährlige
och redelige förälldrar hans fader ähr peder bergeson i läsarydh, hans moder hust
ru karin nilsa dotter som nu ähr afsomnat och han gift igen, huilka föräldrar och
son pedher hafua stält sigh ährligen och wäll, at ingen hafuer orsak öffuer them klaga
altså bewiliadeß att lofligit tinges Witnes byrdh och Bördz breff.
Kom fram wyrdige man mester Nils i hwijtare pastor fulmechtigh på bengt birgesons
wägna i Sönderöö af tanaker sochn giffuandeß tillkänna munteligen som skrifte
ligen Daterat 12 Nov: A: 658 thet bengtz fader salig birge Bengtson i huliom hafuer
såldt en fierdingh i söregården huliö till tufue månson för 22 Rdlr huilken Jordafierdingh
hafuer i förstone ofta warit klandrat till 658 begärat penningar igen eller Jorden
Så emedan the icke hafua sådant förmått eller wiliat, Ty hemulat ¼ af Söragård
i Huileö till tufue månson och hans hustru Karin Larsdotter för lagfången egen
dom.
Arfwedh pederßon i wiggåßa fullmechtigh på måns pedersons i Extorp och på Erich
Jönsons w. i nornäs medh beseglat contractz breff Dat 28 octob: 658 pa säliaren
w: underskriffuit och beseglat af mester Christiern ozaengio, hwadh medh måns
p:S: medh sin hustru brita Trotta dotter, Erich Jonson i Norrnäs med sin h. Kirstin m.d.
sättia sina hustrus arfua Jordaparter i röninge som köpebrefuit utwijsar i en sietting i
röninge till Jacob Swenson och hans h: karin trottad noch Måns för 2 tio land
betalningh 71 dlr och 116 öre S: mt, Erich Jönson för siu skeppor land 78 dlr
S:mt ähr såledeß genom köp och sins hustrus arffiulåth ägande till en sietting
i röninge på ett halft skeppeland när.
3v
Broder Jönson i Hösläng fulmechtigh på Jon Swensons i Hangås, och på bengt
Erlandsons w. i älinge noch å birge Jönsons w: i quäningreup thenne siälia
re medh sine hustrurs ia och samtyckio n. Jon S.S. medh sin h: Karin Erlandzdot
ter bengt medh sin h: bengta Erlandz dotter, birge medh sin hustru marita arfui
dz dotter, Sampteligen sälia sin och sin hustrus arfuelåter i wästra gårdh hangås
hwar sin niijonde deel till Jon bengtson i Domare och hans hustru brita
Erichz dotter för reda betalning säliarna tillhopa 155 Rdr.
Jon Jönson i ry fullmechtigh på Jon Swensons wägnar i Biörstorp gifuandeß
tillkänna thet Jons Swenson hafuer medh sin hustru Nilla Ingemars dotters sam
tyckio sälier sin egin iordh 1/5 af söre gård Biörstorp till peder Jönson i Biörstorp
och hans hustru Kirstin J. d. för 64 dlr S: mt för iord och ättlefwat 1/5
hemulas i biörstorp.
Kom för tingsrätten Jon Nilson i Stackare tillförene Häradz prophoß och an
gaffz för tingsrätten thet hafuer tilförene förmant Eke gårdars åboor
at lagligen hålla wedh macht sin anpart i replösa brodh ther till syntes
och tillåttes en gångh tiijo Eketrädh somliga hugge och körde fram, somliga för
sinnade, men bönderna swara och föregifua broden syntes wara behållen och
föhret slagz up, såsom och till skogen ähro månge och åtskilige skogz ägande, Jon
Nilson omsider bekänner öffuer hundrade stycken eker syntes och afmärktes
thes för uthan bewiliadeß Jon Nilson i Stackare ett godt och lofligit tingz
bewijs för the tiijo åhr han här häradz prophoß warit haffuer in till 660 en an
nan ähr kommin i ställit.
Sammadag Begiärade manhaftigh mårten hindrichson Lähnsgewallere och
gaf tillkänna thet han å förra tinge kom i druckesmål uthi hastig ordkastning
medh Jöns anderßon och siälte honom ond ord igen, som tå i tingzprotocollet
inteknades om lägris Jöns skulle haft beställa medh quinfolk, och thet ena quin
follket som bleff witterligit wigdes han widh och haffuer såledeß ther på intet
qualia men thet andra quenfolket dansk eller hallensk weth han icke widdare
qualia men thet andra quenfolket dansk eller hallensk weth han icke widdare
beskedh än som tå bygda talet gick eller ähr thet återwändt, men thetta betygas
Jöns anderson bleff medh laga före liusningh å predikestolen och proceß wigdes
widh sin nu äkta hustru och ingen hörde thet hallandske quinfolket någon
insage eller qwall giöra i thetta gifttermål.
Sedan angifuer w:t mårtin hindrichson thet han skulle wara skält för någon
obillighet af Jöns anderson at han skulle så som undan stuckit några unga drän
ger eller karlar till wäkt eller dragoner tienlige i fäigde tiden eller utlop
öffuer gräntzen Emädan begge bekänna orden skedde i drickes mål af hastig ifrig
heet och Jöns bedz före och weth ther till ringa beskedh, altså ingingo thenne person
er sig emellan en wenlig förlikning Ther medh upbödh sig w:t mårtin hin
drichson emädan han hafuer mäst wistas här i häradet af ungdomen förr och
sedan han hemkom af tågh warit underfougde i häradet i ellofua åhr, som ländz
gewallare i tiijo åhr, ty bewilliades honom ett åhrligit och loftigit tingz
4r
Witneßbyrd för all then tiden han them umgåtz och bewestat hafuer både i een och annor
tienst i ämbetis bestälningar i Umgänge och lefuerne som en ährligh man wäll kläder
och anstås ährligit och godt Sådant the honom för sanning och rättwijsan skull icke kun
na förwägra.
Sammadag framstältis för tings rätten Jöns Hemmingson i ormalt å frälse Bo Ro
senstiernas godz gift man som bekänner sigh lägrat hafua Kirstin röringzdotter
hanß tillförena Legohion ogift nu ähr hon icke tillstädiz. dock lofuadhe peder Krämmare
för konan komma tillstädiß widh Nästa tingh huadh Jönß Hemmingsons saak wid
kommer Emädan synden ähr bedrifwit och Quinfolket går hafuande medh hans barn
Ty dömdiß Jöns Hemmingeson till hordomßlast och eftter egin bekänd synd, som
och eftter publicerat straffordningz Resolution, Jönß Hemmingeson böta för
enfalt hoor 80 dlr och stå uppenbara skrift.
Hanß hustru Inger Jönß dotter beder för sin man och will medh honom böter
uppehålla. Nilß i ösiöhult och Swen i ösiö lyftesman för sacköre.
Jon Swenßon i Krangzberga godse fougde klageligen sigh beswärade öffuer Larß Jön
son i hullegård å frälse för huseröte medan han i fiorten åhr bodde på her Gustaff
Bondeß godz i Hallsiö nu för tu åhr sedan flut olagligen täden. Larß Swarar han
hafuer skaffat åboer efter sigh, och för sigh ähr skatten betalt wordin, men för trång
mål skull ähr ladehalmtaket wordit aftagit och will thet betala Elliest satte han
nyia syllar under ladan nu lätt Jon Swenson framkalla ett witne Jöns Jönson
medh hand å book Edeligen bekände Larß Jönson hafuer lofuat täckia ladan igen
medh halm. dock moste nu för omögeligheet skull bediaß dags täckia medh granbark
till halm wäxer och fås i landet. men till fårahusit skaffas näffuer.
Omsider lofuar Larß Jönson sig wiliga hålla förlikningen som ähr giord i goda mänß
åhöran hema och satte them i lyfte nock en oxe i wijte om han icke håller ordh.
Sammadag framträdde för tingsrätten Månß pederson i nyawärmen och beswärade
sig öffuer Nilß froason på älmterydh för skiälßord, om half fierde skeppa miöl
som skulle warit förkomne af en rog quarnsäck för try åhr sedan, dock strax saknat
och efter frågat, Nils froason swarar, han lätt sända till quarn fehm skeppor
rogh och fick intet myckit igen, men om ährerörig skiälsord på Kyrckiogården hema
nekar Nilß froason, månß pederson föregiffuer, then drängen som tå honom tiänte
togh moth säcken, bar then på quaren, men drängen efter malning lätt then rogin
på Quarnen, men drängen efter malningen bar then uthur quarnhuset på
hästin igen, nu ähr drängin dragin af bygden och skulle frågas ther efter förr
än i åhr och moste rogh säckin antingen wara mißfångin eller mißtagin hanterat
ther inte af Nilß froason hade bordt låtit fördt till quarnen igen sådan
kanskee Måns Pederson lät then Roghen på quarnen
4v
Mißfångin Säck. Elliest Swarar Nilß froason ähro några förflugna
ord utkomna i hastig ifrigheet bedz nils froason ähro och säger han beskyller icke
för tiufnat utan mißfångit och affördt, och han weth grant måns p.S. sampt
hanß hustru och barn ähro ährlige folk och uthan stöldz mißtanke, omsider styr
ktis thenne till förlikning som the med henders sammantagning ingingo Nils
froason afstår b:te sin sädz mistningz krafd. och månß pederson så wäll som
Nilß froason bliffua begge widh sina ähro behåldna och belofuadeß Måns
pederson ett ährligit lofligit tings witnesbyrd för all then långlig tidh
han them här i häradet bewistat haffuer. Infra brivius på hofrättz wijs,
uthi then tuistige saak emellan w:t Månß pederson på nywärmen godzafougde
klagande och Nils froason på älmpterydh å andre sidan swarande om någre för
flugne hastige skälsord ähr thetta tingsrättenß i Sunnerbo härad afsagde
domb then 27 Martij An:o 660 förorsakade af en rogmälde säck som
Nilß froason till nywarmans quarn w:t Månß pedersons dräng inbar i quar
nhuset och utlefuererade omsider föregifs när han hem kom feladeß tree skeppor
för try åhr sedan.
Emädan Månß pederson ähr en gamal troowärdig befalningsman och altijdh
hafuer hållit ett beskedeligheet the till hanß tullquarn sökt hafuer ty förlik
tis thenne tuistige parter sigh ena war inför sittiande rätten medh händers
sammantagande Således, Nilß froason weth medh månß pederson hanß
hustru och barn inthet annat ähr ährligit och redeligit och then miß
tanken han om tree skeppor mäldarog förlisning haft hafuer utstår
efter thenna dagh Emädan månß p: S: tillbiuder för sigh och senare
om sådan förflugne ord en högh edh icke wara wilianda eller wållande
till b:te sädeß mäldz förkomning som uphofs och huadh förflugne
hastiger ifrigheet ord utkomne ähro hema i bygden beder Nilß
froason före utlofuade hwad androm wilia wenskap och godh
förtrowende. Ther medh belofuatdeß månß pederson på ny
wermen af tingsrättinom aff almogenom tillstädeß ett ähr
ligit lofligit och berömeligit till hanß hustru och barn
witnesbyrd för allan then långlig tidh han them här i häradet
bewistat och vmgåts hafuer etc.
Kom för tingsrätten Karin Olufzdotter i salewara och delade medh
sin fader oluf Jonason i Salewara om en treding skatte war
5r
henne för möderne och hennes barn för fäderne tillslagit som
ther på witne huilket han nu å tinge ångrar och igenkallas, dock
begiärar tijdt några goda män medh mester Nils i Hwijtare som lagligen skifta
arffuet i löst och fast them emellan emädan han ähr gångin å andra giftas dagen
sättia the skielfua behageligen.
Kom fram Hindrich i Hölminge och gaf tillkänna thet stals ifrån honom för 15 åhr
sedan en ryia som war twenne rottehål igenbygda, och nu är ryian igen funnen
hoos oluff Jöranson i salwara och oluf Jöranson beropar sigh på köp och köps
witne. Nemligen af en pinkare, som skulle säge sigh wara hema i wäxiö
huilket köp skedde widh berga brodh, som peder anderson på torp, och en hustru
Elin i brodh sågo, I gåår wore the här widh tinget men nu ähro the hemgågne.
Sedan angafs Oluff Jöranson om en Kopparkiättil till 18 marker, som ähr för
kommin i från arfued pederson i Käringe, som stals för 12 åhr seden oluf Jö
ranson swarar then kiätelen han gaff i öxabyte till sin måger Arfwedh arf
widson i salwara, then kiätelen war boet på, och ähr icke thenna nu framwistes
för tingsrätten. Ther emoth framkalladeß af åklagarenom till witne
Nils bengtson i biärnare medh hand å book edeligen bekände, thet thenne kiätelen
nu framwistes then samme gafs till olufs måger arfuid arfuidson till oxaby
tes mellomgift, bediandes sigh så sant Gudh hielpa, men oluf Jöranson be
ropar sig tå på köp af Jöns pederson i quänsle för 2 Rdlr dock utan köps
witne: Mehr stöldz wijte såsom korn af åkeren och en stulin geet ifrån
peder Erichson i Laggaretorp biuder oluf Jöranson neij före ther Efter fram
kalladeß en piga Kirstin Swens dotter i Laggaretorp och hade efter en död
quinnas ord, N. olufs hustru Märit i Salwara berättilse och för hans döttrar
Karin äldre och yngre om stöld, ryian ifrån Hindrich i Hölmingh, Kiätelen
från arfuid i Kiäringe, en kornsäck ifrån Nils i biärnare, som Kirstin Swens
dotter för honom bekändt hade och om inälffuer uthi ett ämbar uti en kam
mar lefnat, och at hustru Märit intet måtte dö för än hon thet uppenbarit
ther til oluff Jöranson först swarar. Kirstin S.D. ähr hans äfwundz
quinna för hon icke fick längre sittia ther inhyses i husen, och stiäla ifrån
honom. Sedan ther emoth inlägger oluff Jöranson en Underskriffuin wit
tnes segedel eftter salig olufs förra hustru Märit Knutzdotters ord på sitt
yttersta giffuit sinom man oluf itt lofliget och hedeligit witnesbyrd,
Daterat ångelstad then 13 Februarij An:o 659. Elliest föregiffuer oluff
han tröste medh sex manna witne betyga hans saliga hustru Märit Knutz
dotter gaf honom aldrigh sådan beskyldning. Såsom Nils å salwara
och anders ibm
5v
Noch åtskillig tiufnat wistes ifrån Johan i Wärmsiö, en Järn stång, hu
dar, wäff, tu fläsk, ost och brödh, som skedde för tiuge åhr.
Samma ärende sattis till häradz Nämbd efter thet 7. cap. af tiuf. B.
i LL. och häradz Nämbd tycker skiäligit wara, Efter oluff Jöranson
beropar sigh på fångzmän om thetta som skulle wara stulit handom
emellan till ledsn tagit beropar sigh på köps witne och fångesman om
ryian pp Ty Upsattis till på beropade witne och oluf på lägges
skaffa sina fångismän, eller köpswitne tillstädis
Kom för tingsrätten Truls i göshult å skatta och gaff tillkänna. thet onda
meniskior hafua fördt honom i förflugit squaller, för en ogift piga
Elin Swensdotter i harpholmen, som ähr besoffuen af en ogift dräng
anders Larson i Harpholmen, och drängens fader will samtyckia
giftermålet om henes fader will elliest hiellpa henne godh boos
deel, när hon hemkommer, Ty upsattes thetta lägrismäl till
widare betänkiande om gifttermålet och faderen, men Ellin säger
Truls oskyldig för sig, och trulses hustru Lisabeth Swens doter, gör
sielff sin man frij och saaklöös för sådan mißtancke medh Elin.
Ty bliffue Truls ledig och otilltald för sådant squaller. till någon
medh skiäll kan annat tillägga och bewijsa.
Sammadag angafs för tingsrätten om thet Charis Jonson i nan
narp ähr sakfält för enfalt hoors wijte medh en gift mans hustru
Kirstin peders dotter i torseberga å frälse, som af saaköres Längdz
Copia finnandes åhr A. 659. doch Charis bröder Swen och an
ders Jönsöner neka till lyfte för sakören. dock lofuat för personen
till nästa ting komma tillstädis med sit laghkynde.
Johan Larson i älmås nu som å förra tingh, angifwer sin hustru Kirstin
peders dotter för hoor med Charis Jönson beskyllat, såsom och Vti
hans frånwaro försatt hans bohags Kirstin nekar till hoor och om
bohagit föregiffuer Krigzfolket i fäigda tiden togo bort fodret, ty
moste boskapen förytras eller swälta ihiäl, som nu betalt ähr. peder
i torseberg framstegh och gaff tillkänna thet hans dotter Kirstin hafuer
klagat att Johan Larson hennes man icke war quinneföhr nu
ähro the forre å tinge angifne acter icke tillstädiß. Emädan thetta wi
tesmål ähr mörkt upsattis till widare betänkiande och förra ac
ter framtews. besynnerlig ösiö tingz.
6r
Tingskiöttes moanäs efter underskrifuit beseglat sähl och köpebreff
Dat: then 11 octob: 658. hwar medh gifs tillkänna thet arfuingarna
om moanäs sluta och aftala sig emellan efter salig Lars Nilson och hustru gunnil
Swens dotter med Swen Larßon Länsman och hustru, honom bewiliat
i moanäs gård ett hundrade och tretton daller Silfuermynt, emoth thet lego
mål så och andra bekostningar hans bröder upburit hade, hans systrar
blifuo och för sin andeel i samma gård förnögde, så at broder sonen Lars Nil
ßon i biärseryd fullmechtigh på sine syskons wägna upburit 47, dlr s.mt
Item the andre hans broder söner Lars och Nils bengtz söner på sine
systers wägna upburit hwarthera 47 dlr S:mt hafuer och b:te Suen
Larson sin arfsrätt i samma gård som ähr till 47 dlr S:mt thet han
eftergaff Systermannen Nils Erlandson i röshult och Jöns p: S: i Lyhult
hafua hwarthera bekommit 23 dlr 16 öre S: mt Then tridie systermannen
peder Nilson i torserydh bekommit Jord iämgodh igen i torseryd för 10 dlr
S: mt item 13 dlr 16 öre pengar Jämwäll och systermannen Nils ander
son upburit 23 dlr 16 öre hafuer och b.te Swen Larson betalt 12 dlr
S:mt som hans salige fader köpte gården Moanäs och, huarföre hemulas
moanäs gård in under Swen Larßon och hans hustru anna pedersdotter
begges theras arfuom ewerdeliga.
Joen pederson i wiggåsen Nämbdeman fullmechtigh på efter skrifnes w.
gaf tillkänna efter Contractzbreff Daterat then 11 octob: 658, ähr slutat en
wänlig förlikningh emellan peder Nilson i torserydh på sin hustrus Swenborg
Nilsadotters wägna, sampt hennes syskon om en tridie pant uthi torserydh i
odensiö S. om huilken tridiepart wore interesserade tree bröder bengt, Nils
och Swen Larsöner och 4 systrar Margareta inger, Anna och Swenborgh,
wore såledez öffwereens och köpse, at han peder Nilson gaf hwar broderen
10 dlr S:mt och hwar systeren 5 dlr S: mt alt så köparen peder Nilson
medh sin hustru Swenborgh Lars dotter ägande till en treding i torserydh.
Birge Jönson i quäniarp fullmechtigh på Jönß birgesonß wägna i quaniarps
flattinge giffuandes tillkänna thet Jönß birgeson hafuer af frij willia sålt
till hanß w:t mester Nils Rubenio i Hwitaryd Sundztorpet wid broaryd
kan för 26 Rdlr huilket torp lyder och ländt till Skåmakare gården i flat
tinge såsom b:te torp ligger på flatingz by ägor andordnat till skomakare
gården för thet the andre gårdar sigh kunne hafua till förbättring i giärdet
och intaget altså torpet niuter sin deel i skogh och mark förutan sitt enskijlta
fiske i broowijken omkring sitt giärde och i halfua sundet ty hemulas och
tillägnas w:t Mester Nils i hwijtare hanß kära hustru Kirstin matthisdotter
Sundztorp begges theras barn och arfuom ewerdeliga.
6v
Jon Anderson i berghem fullmechtigh på Jönß pedersons wägna i horn
at han sälier ett tunneland iord i Siögårdin horn till måns p.S.
och hanß hustru Gunnil Jönß dotter för 24 Rdlr och 3 Rdlr äth
lefuat. Swen Larson i prostaköp sälger en fierdingh af
prostaköp som han arft och köpt hafuer till sin stöfson Swen Nilson
för 100 dlr S:mt i Lijhult Sochn. Contractz breff Daterat then 2
octob: 658.
Efter Underskrifuit witnat sähl och köpebreff Daterat Dannäs then 22
Aprilis 658 tingsköttes Balkarp frälse gård i Nyttia sochn, Ther medh wälb:
frw Elisabeth Kåse till biärnhult bekänner sigh hafua updragit och sålt bal
karp frälse i nyttia sochn sex lispund smörränta första gångin then 29 Mar
tij 658 medh samma kiöp och wengåfuas Undfångning otta Rdlr
confirmerat. Samma balkarp ränter åhrligen sextt smör. p. och
för hwart punna ränta bekommit betalningh af wälb. Hanß Kyle
till dannäs ett hundrade daler silfuer mynt och efter hon sådant
köp giort hafuer som hon skrifteligen bekänner för sin trång skull
och barns fortsättiande. Therföre afhänder hon sigh och sina arfua
b:te balkarp sitt morgongåfues giäff till wälb: Hans Kyle till
Dannäs Håmme och rörsås Aßessor. Hanß frw wälb: frw
Elin Drake begges theras barn och arfuom till ewerdelig ägo. ähr
tingbudit och lagståndit, ther ähro the tolff: nämbdne faste åth.
Hustru Kirstin peders dotter i öslöff skrifteligen bekänner sigh gifuit
till sin käre son peder stenson hall. Leutnant 1/6 uti mellom gården ö
slöff then hon och hennes salige man Steen sunason åbodde i några åhr medh
the andre barns och syskones samtyckio, efter peder steenson uthgick knecht
för sin salige fader Steen Sunason och Loßade honom ifrån then tiensten
ty hemulas b:te sieting af mellom gården i öslöff in under sonen m. peder
stenson leutnant och hans hustru Ingredt Erichzdotter begges theras barn
och arfuom till ewerdelig ägo.
Ther hooß gifs tillkänna Swen Erichson med sinom broder Daniel Erich
son ähro såledeß förlikta hema om Swen Erichson icke mächtar lösa och
inbyrda sin broders skatta luth till michaelis ting må Leutnanten M.
peder stenson fullkomna sitt påbegynte Contract. I medler tidh be
giäras thenne för b:te tingskiötte 1/6 uthi öslöff må så länge bliffua
upsatt.
Samma dagh framstältis för tingsrätten Sune Jönson i ooshult å fräl
se ogift, som bekänner sigh hafua aflat barn med ett ogift quinfolk
Gunnil månsa dotter som war möö af äkta säng intet äktinskap war
lofuat och inga begåfningar skedde, Sune kan till giftermål medh Gun
7r
Nil icke benekas Ty böte Sune Jönson för mökränkning 40 mkr. till 3
sk: fadrenom Jord och häradet. Gifter m. B: 3 cap. i LL.
wälb:ne Junker Axel Kåse lyftesman för häradz Anpart.
Komme fram peder Nilson i Sällebråtin och kärade till peder i torseberga om öf
fuerfalning på Kyrkiowäg eftter kyrkio tiensten om en söndag, som begge bekän
na, sedan the hade köpt sigh dricka widh Lijhultz kyrkia. peder Nilson sku
lle fått hugh sampt hanß hustru Segredt pedersdotter, peder Nilson swarar
peder Nilson säger på honom osanning, uthan widh han kom något druken
gångandeß wore quinfolken saman och trätte och wille slås, tå han wil
le skillia them åth språng Segredt i håret på honom först, och begynte slå, ty
moste han henne förhindra. nu ähr segredh icke tillstädis och inga andra
owelda witne som sågo huru perlementit begyntes och aflupp. ty upsattis
til witnen komma tillstädiß, som the sig på beropa.
Sammadag framstältis för tingsrätten Ingebor Larsdotter ogift tiän
ste pijga i Örslöff bekänner sigh lägrat wara af en dragon Capiteins
dräng medan marsen ther lågh i twå nätter, uti örslöff på resan åth Danmark
Ingebor föregiffuer hon weth intet nampn på sin barna fader och samman
lagit skulle skee otta dagar efter walburgemesto, han hade litit skiäg.
Samma dagh delade åboerna i romminahylte å skatta sigh emellan thett
the hafua hwar sin halfdeel af gården skatten och humblagården och then ene
halfdellen af humblagården ähr siuk blifuen nu hafuer nils gislason köpt half
gården af åke i ragnilaköp och åke föregifuer han lätt tå byta humbla
gården för sex åhr sedan och tå byttes humblagården nämst husen till går
demannen peder månson och hanß nu änkia tillstädeiß, änkian will blifua
widh bytet men Nilß Gißlason will thet förandra.
Samma dagh kom för tingsrätten m. peder stenson i quenslö leutnant
fullmechtigh på wälb: Linnardt Bock. w: Commendantz uthi Christianstadh
medh underskrifuin fulmacht Daterat Christianstadh then 19 Martij 660,
om en stoor skada bekommit uthi replösa brodh, ther bro å strand gingo aff twå
stycken och Linnardt Bockz rustwagn medh kistor och andra dyra ähre kläder i
Åen och watnet komme, illa fore och fördärffwadeß, som skedde then 23 oct:
659 ändock alt bleff upburit till Landz utan lijfsskada.
Nu framkalladeß först åboarna Gudmund Knutson i Eka. påfuel Nilson
i s.g. peder Erlandson i s.g. oluf Håkanson ibm peder sefwedson s.g. peder
K:S: Theße, angifuaß åtte wårda thenne brodaluten, altså måtte wara
betänkta huru the willia uprätta skadan, nu prasenterades och uplästis
ett underskrifuit beseglat register och specification Daterat Christianstad
7v
Then 23 oct: 659 åhrs brodaskada, underskrifuit af öfuersten wälb:
Georg Hindrich Lybek på dyretygh af sammet, loff och weft, medh lodh och
Sabbels foder &: till en stoor skada skedt, som äganden nepeligen sielff
aestimera kan, utan dock säger till några hundrade Rdlr skada timat.
Nu swara först thenne angifne sex bönder hwad skada oförmodeligen timade
ähr högeligen emoth theras wilia, the körde medh sin wagn öffuer broden
om aftonen tillförena skadelöst och många andra sammalediß i förra dagar
antingen monde wagnen blifua förläster eller illa körder öffuer broden mehr
å then ena sidan, än then andra eller ostadiga hwekande springande skiutzhästar
medh en wurenslöß galin köreswen, på en sida broden hweka medh hästar
na, alt förmode skadewållande hooß sig sielffue, än hoos them.
Ther Efter uplästis thet 3 capitel af bygninga balken i LL thenne bönder
och almogen i häradet till warning och rättilse så wäll om thenne som andra
broars uprätning och widh macht uppehåldning.
Omsidwr efter långt tilltaal och geenswar styrktes theße parter till en
wenligh förlijkningh och huruledes Ekaa bönder wilia uprätta skadan
ther till bönderna tillbiuda sigh sex b:te åboerß efter sin fattiga olägin
heet och efter thenne durktågz uthgästning dock af en godh frij wilia huar
sin daller silfuer mynt, ähr 42 dlr S.mt och widare kan theraß
oförmögenheet icke tohla, och mäd betalning efter anfordran begära
dag till pingesdags tidh.
Åboarna widh replösa brod begära wägfarande medh stor laß må
blifua warnande giffua sigh icke oförmodeligen in på b:te replösa brod
i fahra och skada, in till nästkommande winter the kunna och må
framköra ther till huggit brodawirke.
Bengta i skiärfue å frälse angafs för stemnings försitiande at böta 3
mkr till 3 skiftes. Låtit stämmas af månß Swenson rest långwägis
om sitt arff at tillträda
Nils i Höö å frälse i agunnarydz Sochn | för stemningh hwar 3 mkr
Danniel Jönson i fagerhult å frälse > Stämbde af ländzmannen efter
| Åkes angifningh i ragnilaköp.
Sammadagh komme för tingsrätten Steen olufson i bredeslätt moth
anders olufson i älmtåsa delandeß om rotapeningar som wälb: fru
Beata Kyle pålagt hade Anderß olufson i älmtåsen at hielpa till
Sten olufson 30 Rdlr nu hafuer wälb:te sent omsider med underskrifuit
breff frijkallat anderß olufson i älmtåsen för b:te 30 Rdlr dock till
står han Stens gårdman i andre halfua gårder swara i dätta
så och thet fierdedeels hemanet skatta Jußebo till b:te 30 Rdlr
8r
Daterat Stämmingaforß then 15. octob: An:o 659. Ther och medh hon
dödar sitt förra Breff Eftter anderß olufson hafuer legdt karl tillförena
Tua gånger.
Huar efter tingsdomen folgde och the skyldige åtlyda må.
Sammadag framkom Sewed Boson i gnuestorp å frälse och kärade till anderß
olufson i Bräkinstorp å skatta frälse för öffuerfallningh och Slagsmåll på
tingswägin i tutared hoos bengt haralson uthi stufuan i drukeßmåll, ther se
wedh bleff stuckin af anderß medh en knijff ett diupt stung i bröstit, afundh
eller trättan förorsakat om arfs iämkning, och ty fordrat hwar androm till tinget
widh midsommars tidh 659 theße bekänna sielffue ifrigheten och slagsmåh
lit begynteß medh thenne ordh Tå Sewedh fick kiäppen i handen sägandes till
quinfollken omsider slogh anderß till Sewedh medh knijffuen ett stung i bröstet wi
dare komme the intet mehr i hoop, Sewedh kom uth och anderß sin kooß på hemwä
gin thetta skedde om Tijßdagen, när tinget begynteß widh Ryßby An:o 659.
Än tillSpordiß Sewedh hwarföre han kom till bengt haralldsons gårdh något
af sin tingswägh; ther till Sewedh swarar hanß swåger Länsmannen Sten
war stembd för samma arfsaak, och wardt wedh imspectoren at taga ther uth tiijon
den widh Tutare, dagin tillförena, therföre gick han tijdt och frågade efter sin
Swåger och wille hafua honom medh sig till tinget tå bleff han ther inbudin
af bengt haraldsons hustru märit hwar medh Sewed afstegh. Ther näst inkal
ladeß anderß olufson och tillspordiß hwadh ärende han hade till bengt haralld
sons gård i tutare. Emädan then war något af wägin ther till anderß ollufson
Swarar ther ähro twå wägar lijka geena, then ena uthmedh gården then andra
bättre från widare giffuer tillkänna han hade intet ärende tijdt annat än gå
till tinget och wedh han kom moth gården kom bengt haraldsons hustru märit
andersa dotter uth och bödh honom strax in till ett stoop öhl, och tå han inkom
sute the andre gästerna widh bordet och wore något drukne och han weste intett
aff ther wore främmande gäster inne före åth, ty upsattiß till wärden bengt
Haraldson och hanß hustru komma stämbde till nästa ting, tillstädeß.
Omsider bengt haraldson och hanß hustru märit andersadotter på sin siälß
saligheetz wägnar tillstår hema och bekänner efter Sommartinget thet hustru
märit andersa dotter ropte anderß olufson till sigh af sin rätta tingswäg och
bödh honom in till ett stoop öhl eller tu, efter the altijdh tillförena wore goda
wenner och sochnafolk tillhopa.
Anno 660 then 27 octobris folgde Tingsrättenß uthslagh och domb i ty måhl
Tingsrätten finner thetta slagsmål wara timat af brådom skildnat, alt
så anderß olufson böta för full såår 20 mark till 3 skifteß. efter Lagh
1 Sår m. B. 6. cap. i LL.
8v
Jon Eskilson i Skiäa klageligen sig beswärade öffwer en flicka Swenborg
Swenßdotter i samma gård å frälse för stöld ett walmarß skiört om
3 mkr och några runsticke kåppar peningar och några små matwahror ther
till Swenborg icke nekar. Men ther hoos föregiffuer sigh ther till låket
wara af Christhion Kiätteladotter i Hyltåckra Corporals hustru, huar
till hustru Christhion säger hardt neij och therföre till biuder lagh Edh
och wäriomål. men Swenborg föregifuer Christhion lofuade henne
för walmals kiortelen fyra alna läruft hwar till Christhion och
biuder neij inga witne wore ther öfuer, Swenborg förebär, kior
telen efter begärän lade hon widh ett steen röör i giärdet, ther skulle tag
gan Christhion nekar till kiortelen och säger ther hoos swenborg staal
gan Christhion nekar till kiortelen och säger ther hoos swenborg staal
ifrån henne ett silkes band, en quinnehatt, ett höörgarnsnästa ost och
smör från gårdquinnan till en mark och ifrån Ingebor en mark ost.
Christhion omsider utwißade om sex personerß edh thet hon icke låckade
flickan Swenborg at stiäla kiortelen för 4 alna läruft, at byta medh sigh
och then kiortelen aldrigh bekom eller dulde at fylla widh nästa tings läginheet.
Swen Simonson lofuade för sin dotter till nästa ting.
men Excuserades then 24 Julij 660 för krijgs armeens genom häradet i theßa
dagar resande och almogens förhindring.
Gårdar Upbiudeß Gårdar förr upbiudne
Repeterades
| 1 | Blädielyda i pietterydz S. på pant | Lyagården i Läsered | |||
| ½ | högagård i norrtorp af torpa S. | ..1 | Tansiö i hinneryd S | 3 | |
| ¼ | af ryia i ss. | Ulfuaryd östregård | |||
| 1/6 | af Horseberga norregård i Hamneda S | 1/9 | i hästhult | ||
| ¼ | af gräßhollmen i trahered S | ..1 | 1/3 | af wästred. i Isiöa | |
| ½ | norragården gamlba Hallare i ss. | 1/3 | andre ½ Ibm | ||
| ¼ | af båßhult i göteryd S. | ¼ | af Håknalt i Wrå sn | 3 | |
| 1/5 | åmoth | ||||
| 1/6 | och 3 skeppeland af söragård båshult | 2 | Skifteryd i torpa S | ||
| ¼ | af Stafsättra i nöttia S | 2 | af Stackarp | ||
| ¼ | af söra wendaböke i hynneryd S | 1 | Strömhult | ||
| ½ | fiärrhult i s.s. | ..2 | 1 | Wirkesnäs i Lyhult S | |
| 1 | öfra bökhult i traherydz S | 1 | Horseberga i ss. | ||
| 1 | Nedre bökhult i s.s. | ..1 | 1 | Söra Ämboda | 3 |
| ¼ | af Hunsberga | ||||
| 1/8 | af östragården Håå i Hamneda S | ¼ | af Snidestorp | ||
| 1/8 | af torsens gård i Horn i s.s. | ¼ | af Hylte i odensiö S. | ||
| 1/6 | af mellom gården i böckere i s.s. | ..1 | |||
| 1/8 | af Kullagården i quenslö |
9r
| 1/6 | af Båshullt | ||||
| 3 | skeppeland i Båshult | ||||
| 1 | Dränga gården wid bolmstad på stöp | 2 | 1/3 | af Kullagården i quenslö | |
| ½ | östredh boarp i liunga S | 5 | skeppeland af norra Eka | ||
| 1/3 | af hylte i görerydz S och ? i s.g | 2 | 2 | delen af ¼ i Croneboda | |
| 1/16 | af alenskiöp i traheryd | 1 | ¼ | af Jon Algutsons g. i Hörda | 2 |
| 1/16 | af fotatorp i Ångelstad | 1 | 1 | storegård i Hörda | |
| ¼ | af Krenkeboda i Wråå S | 3 | ¼ | af bengt algutz samg i | |
| domare | |||||
| ¼ | af österby i rysby S | ? | af norregård i rysby | ||
| 10 | skepneland piggebokallat på köpe | 3 | 2 tj:o | land i söregård holna | |
| weka | |||||
| 1/3 | af stora gården Höreda i berga S | 2 | 1 | Wäreberga i götheryd S. | |
| 3 | Skepneland forsa i torpa S. | ½ | wästg. i romborna | ||
| ½ | norregård i älmtåsa | ||||
| 1/8 | i sörg i Gröne | 1/3 | af hylte i göteryd S | ||
| 7 | skepneland i s.g. Gröne | 2 | gårdar extorp i nöttia S | 2 | |
| 1/8 | af bökhult i anderstad S. | 2 | ¼ | af Kråkeryd i Hallaryd S | |
| 1/3 | af Wästergård i fiäalt | 1 tj:o | land af Sidg i Horn | ||
| ½ | wästergård i fiält | ||||
| ½ | Kringelholma | ½ | böhult | ||
| 1/3 | af Golgase g i nyttia S. | 3/8 | af Lindhult | ||
| ¼ | af Hyalt | 3 tj:o | land röninge i nyttia S. | 2 | |
| 1/8 | af störegård i Dragaryd. | ||||
| 1/16 | af Biörstorp i Hamneda S. |
9v
Anno 1660 then 23 och 24 Julij ordinareie tingh höltz uthi Sunnerbo häradh
widh rättan tingstadh Hamneda, uthi närwaro ädle wälb: Nils Nilson Linde
green till forsa spånislanna och bräkintorp Rixherold, Assessor uthi Kongl Gö
tharijkes hofrätt i Jönköping och häradz höfding öfuer Sunnerbo härad sampt
ähreborne wälbetrodde och förståndige män, Johan Johansson bookhållare anders
Larsson i tärnhult konugl häradz fougden, och migh underskrifuin laglä
sare Anderß anderson i Siöanäß, Theslikest häradz nämbd medh meniga
almoge tillstädis af bemälte härad.
Nämbden.
Åke i ragnilaköp, Jon i rydh, birge Kråk. arfwed i Wiggåsen.
Jon i Berghem, Simon i Wästerhult, Jon i grytås, peder i Bärghem,
peder i skinnersböke, Jon i Wiggåsen, peder i Siöhult, Jöns Brunkarp.
Sammadagh framkom för tingsrätten Jöns Anderson i Älmhult och bengt
wästinson i gemmöna. ifrån albohärad, och gofue tillkänna the ähro nu idagh
sig emellan bliffuet wenligen förlikte, för sine personer, och wetha intet
annat med hwar androm än ährligett och godt och bengdt wästenson bedz före
om några hastige ord ähre af honom i ifrigheet lätteligen utflugne och han
weth för sin person icke annat än ährligit och lofligit medh Jöns anderson,
och hwadh then främmande saken wedh kommer och peder Jonsons i rydh edh
gångh, för några åhr, bleff juramentum Judiciale eller diciserium fylt, för
och flere af androm hommesmåhl och wijte emoth peder Jonson i rydh efter
dhes omständigheter och kommer thet bengt wästinson intet wedher, noch
betyges af tingsrättenom, Jöns Anderson i älmhult ähr på hanß ähra
och ähnlige nampn icke dömbdt eller caederat, Utan hwar wedh sitt ähr
lige nampn och ähra behållin bliffuin, Gifs och här hoos till känna Jöns
Anderson i Älmhult haffuer här i häradet medh sin wandring, wistning
och umgänge förhållit, som en redelig danneman wäll anstår, sådant the
honom för sanning och rättwijan skull icke kunna förwägra.
Johan Gisason häradzskrifuare gaff till känna, thet hans legodräng Swen
Simonson på biärnhult Sätisgård hafuer lägrat en legopiga Karin Jöns
dotter i starrydh född af äkta säng, intet äktinskap war lofuat, och han kan
till äktinskap medh henne bebygga, icke bewekas, som han sedan i egin person
består. Ty böte Swen Simonson för mökränkning efter lag Gifter
m. B: 3 cap i LL. 40 mkr till 3 skiftis, fadrenom och häradet, Johan
Gißason lyftisman för sakören till häradet och häradzhöfdingen.
Sammadagh framkom Nils pederson i Wlfberga fulmechtigh på eftterskrifne
säliares wägna at tingskiöta halff norregård i gamble Hallarydh eftter
beseglat Sähl och kiöpebreff Daterat Hallarydh then 25 April, 653 Eftter uth
rächningen befines noga upteknat huar för sig, Nemligen måns påfuelson i
Jämpehult på sin hustrus Gunnils wägna för ett skepnaland sex daler
S: mt noch b:te måns påfuelson sökt på sin och Gunmund Jönsons wägnar
i giößkiöp för sex dlr S:mt för ett halft skepneland aff Eskill Simon
sons i tämpnhult, arfuingar eftter moderen b:d Simons dotter för
sn systerdeel, sålt.
10r
2½ skepneland upburit betalning till goda nöije, 16 dlr ähr altså från thenne
syskonen 4 skepneland köpte för 25 dlr w Smt: Gundmund Jönson i giößkiöp
på sin hustrus Ingers w. rätte arfuinge efter moderen. ett skeppeland 6 dlr S:mt
Gundmund Eskilson i Gårhult rätte arfuinge sålt sex skeppeland till Jon peder
son för penningar, och silffuer, 26 Rdlr och en half mark, noch en gryta för 1 dlr
S: mt Noch Nilß torkilson i Gorstaköp rätte arfuinge på sin och sin syst
rers wägna Agnes och Elin efter moderen 2 skeppeland för 12 dlr S:mt.
Jöns Jönson i Håå på sin hustrus wägnar sålt till köparen Jon pederßon 3 sk: land
för 20 dlr S:mt Kirstin Jöns dotter i Horseberga 3 skeppeland för 20 dlr S: mt
Thora peders dotter i Juddhult Systeren wedh Jon pederson för sin deel af salig
månsas efterleffnader war ett tj.o land, betalning till fulla nöijo 40 dlr
S:mt noch Eftter hennes död gifuit till arfuingarna 1 dlr S:mt för klan
ders afståande Jon pederßon arft i samma gård som hans arfuingar tillträ
de ellofua skepnaland altså kommer halfuer norra gård i gambla Hallaryd
Under Jon pedersons arfuom tree söner och twå döttrar ewerdeligen.
Sammadagh Nils pederson i Wlfsberga fulmechtigh på Eftterskrifnes, w; tingskiö
ter en treding af söragårdh i gambla Hallaryd N.gen Nils Erlandson i Lönhult
på sin hustrus Segredh Jöns dotters w. för 14 skeppneland betalning till 56½ Rdlr
in specie, Bengt Jönson i brännhult på sin hustrus Anna Eskils dotters arffuinge
eftter sin fader för 3 skepeland 20 dlr S:mt Noch Nils Jonßon i brännhult
på sin hustrus Thoras Eskils dotters, w: eftter hennes fader 3 skepneland för 21
dlr S:mt Noch ofta b:te köpare Jon pederson arft i samma gård
altså genom köp och arff ägande till en treding af Söra gård
4. skepneland, gamble Hallare, ther ähro the tolff i Nämbden faste åth.
Framhades Anders Håkanson i Kullagården å frälse ogift dräng bekänner sigh hafua
lägrat Karin Jonsdotter i nyttia ogift dock född af äkta säng han ähr medh henne
henne förlikter, och intet äktinskap war loffuat. eij heller kan han ther till be
wekas. Ty böte Anders Håkanson efter gift m. B: i LL. 40 mkr till 3 skiftes
fadernom Jordägendenom och häradet. Simon i wästerhult lyftesman
för Häradz Saköre 13 mkr och HH.
Sammadagh framkom Anders Nilson i Nygård och delade moth anders Jonsson ibm
sin Swåger om tiijo skepneland piggebo Jorden kallat then anders Nilson köpt
hafuer för otta åhr sedan af Jon pederson för 26 Rdlr in Specie nu mehnar
Anders Jonson han ähr så när byrdemän till berörda piggeboda Jord som Anders
Nilson swarar han will antingen sälia alt igen eller intet och iorden hans
må fölias åth medh ¼ i östergård skatta.
En fierding i östragård ähr köpt för ett hundrade Rdlr, anders Jonson med
sina consorter föregifua the biuda intet förhåld på tingskiötning till byrdan
af ¼ Ther till säges wara byrdingar tree systrar och en broder.
Till byrda löhn sågh man inga penningar präsenteras, uthan munnen med
fult wäder.
Gifs tillkänna ¼ af Krenkeboda sälies af nanne Larson till Nils och Jöns
persöner för 80 dlr S:mt och 3 Rdlr.
10v
Sammadagh framkom för tingsrätten Johan Larson i älmås å skatte frällse och
kärade moth sin hustru Kirstin peders dotter medh hennes fader peder i torseber
ga å frälße om hoors wijte och beskyldning skulle bedriffuit wara medh en ogift
dräng Charis Jonson i nannarp, som hafuer utfäst lagh och wäriemåll, ähr
sedan bortdragin bygden och gifuet sig under kigz wäsendet under fyrwär
karna i Halmstadh eller Warberg
Johan Larson föregiffuer Emädan hans hustru Kirstin beropar sigh på grannar
och någrannar om hennes ährliga umgänge och lefuerne, tröste hon swåriga
och the befrija henne medh lagh och edh, hon ähr oskyldigh för hoordoms last medh
Charis Jonson will han sig medh hennes edeliga witnesbyrder benöija. Ty fram
kallades ther Swen pederson i Knallalt widh sin skiäl Salligheet bekänner
han hafuer icke annat sedt och förnimmat medh Kirstin peders dotter i torse
berga, än ährligit och godt, nu upstegh Jon i berghem Nämbdeman och gaf
tillkänna thet han sågh thenna Kirstin widh ösiö ting ligga iämpte Charis
om nattatidh på en långhalms kiärfue, ther om ähr strax wardit tillbör
ligen ransakat, som och medh munnarna tagit brödz betar af huars
annans mun och the folgdz åth till ting och från, om hon hade wiliat
wara oskyldigh för Charis hade han så wäll som hon bordt sky hwars
umgänge och tillfällen till sådana mistanka. peder i torseberga swa
rar, här war trångt i herbergit ösiö ther lågh fult tingsfolk på gulfuit och
i bänkarna, hon lågh hoos sitt sällskap och folgde them hem igen ware nå
gon som hafuer befunnit them medh hoor och otucht till samman må then
framkomma och Sådant betyga tillgångh och frångångh Elliest Kirstins fa
der peder i torseberga bekänner hans dotter hafuer klagat för honom
ofta noch thet Johan Larson hennes man ähr icke quinnoföhr yterst före
giffuer pedher i torseberga han hafuer winlagdt at förswara sin dotter
Kirstin så myckit han hafuer kunnat nu giffuer han heela ärendet under
Rättens domb och Gudz, Charis broder, Anders Jonson i Sanne, bekänner
han lofuade för sin broder Charis, sedan bleff han tagin till Cronones tiänst
under fyrwärkarna dock tillförena skulle bliffuit wåldförder af gewa
llagens tiänare at blifua dragon, Samma ärende Upsattis till widare
betänkiande, Emädan armen kom tågandes som förhindrade tinget och
almogen.
Om Cronones tiijonde i häradet angifues ähr ther om tillförena ransa
kat och resoluerat ty moste ther medh nu hafuas fördragh efter häradz
höfdingenw wälb: Nils Nilson Lindegreens befallning.
Hustru Karin i böke kärade moth Jöns Larson i Sällebråtin å skatta fräl
se om williasår stuckit i armen af en knijff, tå hon wille skillia twå
wredekarlar åth som wille slås, Nemligen Jöns Anderson i böke och Jöns
larson föregifuer, Jöns Anderson begynte först slå på honom, nu
ähr Jöns anderson moth krigsfolkt medh gierden. Resolutio Jöns
11r
Larson böte efter Lagh 1. Sårm. B. X. cap i LL. Målzäganden
h. Karin mkr och 3 mkr till 4 skiftis omsider förliktes om försumelse och
skada Jönß Larßon giffuer hustru Karin siu mkr. S:m:t.
Åke i ragnilaköp och Johannes i Wekesiö Nämbdemän Upstego och bekänna the
ähro boandes i Agunnarydh sochn the wetha ingen Byaskildnat eller rågång.
Emellan rönnäs och myrås, Uthan ligga strax iämpte hwar andra hårdt när.
Samma dagh framkom Nils Haraldson i Klöfshult och gaff tillkänna han på
sin och sin Swärmoders wägnar hustru Karin will gifua ifrån sigh skatte
byrden till halft skåparydh i Hallaryd sochn för han ähr röffuader af fien
den the danske, och hafua intet at uppehålla gården medh, Ty wilia quittera skatta
byrden ifrån sigh, och begärar Attest thet han sådant upsäger, thet Ryttaren eller
skatthafuanden må wederkännas. the förmå eij widare b:te skattebyrd wårda.
Wälb: arfued Silfuerhiälms tiänare åke anderson anklagade, Selfuerhiälms tor
pare Gumme pederson at han hade köpt sigh in på ett torp gifuit honom twå Rdlr
i städia och wederkiännilse såsom och giffuit Nils fiskare som ther förr bodde på
torpet tiijo Rdlr, och berättar åke thet Gumme hafuer lofuat bebygga gården eller
hemanet thet till nekar Gumme aldeles, och Gumme föregifuer han beswäras medh
förmyckin löpning eller skiutzning. Resolutio Gunmund skall så wida han
gitter förlikes medh hußbonden, hwar och icke efter han hafuer sigh sielff olagligit
afsagt, altså skall han och på rättan fardag afträda sitt bolik, för giffuit och
för köpt tiijo Rdlr: ty han flytter ifrån en städia, och upsäger i otijdh.
Samma dag framstältis Gumme Jonson i Wekaå skatte gift man, och Kirstin Nilsa dotter
i misterhult å skatta ogift som bekänna sigh hafua lägrismål samman haft och barn
aflat som föddis then siste Februarij, 660 Kirstin tiänte honom, tå gerningen giordes
begge bekänna sigh, och bedia om nåder. Resolutio Emädan gerningen ähr uppen
bar wordin ty dömes Gumme Jonson i Weka och Kirstin Nilsa dotter sama till
hoordoms last och Gumme skyldig efter Publicerat straf ordningz Resolu
tion böta 80 dlr S: mt och Kirstin Nilsa dotter 40 dlr S:mt . begge stå uppen
bara skrift, ändock Kirstin hafuer intet at böta medh, Gummes hustru beder
för sin man och will medh honom böter uppehålla
Simon Sunason i Kopparbygd å skatta ogift och en tillförena skiökia Inger peders
dotter i Kroxbygd å skatta bekänna sigh hafua lägrismål samman haft och barn aflat
som föddiß widh Julatidh, och sammanlagh skedde widh wårfrwdags tidh näst
förledin. Simon kändz widh häfden medh Inger och weth ingen för sigh till
barna fader. Inger hafuer tillförena födt try oächta barn medh ogifta persöner
Inger hafuer haft sitt tillhåldh i krogzbygdh och ähr en Sömmerska, noch an
gifues måns i Krogz bygd gift man, thet han skulle warit kommin i taal och
mißtanke för bemälte Inger. Ty Upsattis till morgon dagin 25 Julij, men sedan
förhindradeß almogen och tingzrätten af Krijgz armeen.
Framstältis Kirstin rörings dotter i ryia å skatta ogift som bekänner sigh lägrat
wara af en gift man Jöns hemmingson i ormalt å frälse barn samman aflat,
som hon ährligen framburit hade utan dulsmål, Kirstin bekänner synden
och satt lyfte för sakören hoos Jöns Nilson, thet Arfued i wiggåsen bewittnar
Resolutio. Kirstin böte efter Kongeligh publicerat Resolution 40 dlr S:mt
och stå skrift.
11r
Sammedag kom för tingzrätten Bengt månßon i ösiö och berättade at han modher
fader Jöns i fageredt hade sålt en otting till Sigge i waraböke dock haft sigh
förbehållit fyra skepneland Uthi bemälte Jord. Sigge upwisar ett laga fångz
breff de dato then 11 Maij 629. af salig wälb: Nils siöblad uthgifuit
uthi huilket berättas, at han hafuer köpt heela ottingen, men Bengt mån
son tillbiuder sigh medh troowärdige witne wilia bewisa at fyra skeppeland ähre
obetalade altså efterlåtes honom widh nästa ting sin witne fram hafua medh
ährlige dannemäns Edhe thet hans moder aldrig bekom betalning för sina
fyra skepneland i fagered.
Sammadagh gaf hustru bengta i skiärfue änkia tillkänna at hon hafuer
giordt ett Jordaskifte medh peder pederson i biärsere å skatte om en treding
af en fierding iord för iord medh sina söners och mågars samtyckio, skiärfue
moth Biärsere och gifuet henne igen ett tunneland i skiärfue, Elliest mellom
gift, att uthi herde gården lijka och ähr 18 åhr sedan Jorden bleff till h: bengta
arffallin efter sin fader, then hon sedan hafuer låtit sielff åhrligen bruka
in till bytet skedde för tu åhr sedan, nu hafuer hennes broder Gumme
Jonson giordt inpaß och qual på thetta skifte och bruk i Wååras, men
Gumme Jonson ähr stämbd dock icke tillstädeß, peder i biärsere gammal
troowärdigh nämbdeman frijwilligen bekänner såledeß bytt wara som och
hafuer warit kallat till witne öffuer bytet änkian hustru bengta medh
sina söner och mågar bekänna sigh hafua fått fult wederlagh för sin iord
och ähra medh bytet nögda, allenast, Gumme Jonson, bleff lagligen stämbd
och utan laga förfall ähr hema, Ting m. B. 12 cap. L.L. peder månson
i biärsere såsom witne at Sädhen och höet sättias på byte iordden i quar
stadh och sattis Kongens fredh öfuer theße gårdz inbyggare at icke yttermera
wåldzwärkan them emellan skeer, som och länzmannen them emellan
hema förkunna må.
Nils Jonsons änkia i boarp med sin son Nils Jonson klagade moth påfuel
i hofgården om en kulamijl som hans salige hustru upbrändt hade medan hon
war liten, ther om hafua the warit för rätta och förliktz för 24 åhr
sedan, om 4 Rdlr nu will moderen allena behålla 3 Rdlr och will hen
nes barn skulla kräfua sin halfpart betalning moth af thens dödeß
quinnos arfuingar. Men Tingzrätten finner skäligast änkan gifuer ifrån
sigh till sine barn halfparten, ähr 2 Rdlr thet öfriga behåller hon, emädan
hustrun ähr dödh som giorde skadan, och samma håll hafuer efter förkliknin
gen så länge oqualdt ståndit.
Manhaftigh Capitein Bengt Nilson androg en saak huru såsom han hade
bytt sigh till en häst af Swen i Boanäß länßman, huilken häst war
stullin ifrån Leutnanten Nils Johanson och ther före han sin häst igen
tagit hafuer, nu begärar Capiteinen, Swen i moanäs, må wist sin
fångesman eller hästin betala, Swen tillstår sig hafua hästin föryttrat
dhen och nu för 12 Rdlr wärderat ähr, Swen berättar sigh hafua
12r
fått hästin af Simon Nilson i ottarp och han borde honom ther till swara
Resolutio. bleff afsagt, Swen i moanäs betalar capiteinen bengt Nilson
hästin 12 Rdlr emädan bengt Nilson låtit Nils Johanson sin häst igen bekom
mit, Sedan Söka Swen i moanäs sin man Simon igen som bäst, han gitter
och kan.
Sammadagh förlijktis m. capitein bengt Nilson medh peder i torseberga om sex lånte
Rdlr Capeteinen föregifuer han giorde en resa till Calmara för peder therföre will
han hafua betalningh till 6 Rdlr omsider förliktis såledeß at Capiteinen behåller
halfparten för sitt omak, 3 Rdlr thet öfriga betalar till 3 Rdlr åth peder i torseberga
ther på gofue händers samantakning och wänner afträdde.
Åboarna i Eka sigh klageligen beswära thet grannarna af Kiällsiö i Berga sochn å h:r
Ture Sparres godz, om en vtäng ingripit på markane som the i Eka i Som
mars Nyligen ingropat hafua. huilket Arbete the i Kiällsiö, ned häfuit hafua, sam
ma madäng ähr på uthmarken, och twisten om gammal ängz häfd till Eka, the
andre förmehna wara på sitt byamål.
Emädan åtskiliga frälsegårdars iordägande ähro interesserade, ty upsätties samma
måhl till widare ransakning och Jordägandernars fulmechtige må fordra
lagligen ransakning eller syn, I medler tidh kan hwar behålla sin gambla häfd.
Sammadagh uplästis för rätten högwälborna herres Landzhöfdingens H:r Georgh
Gyllenstinernas frijherres till Lundholmen. herres till Stäket Thorensborgh och
Gelleröö etc Memorial till Häradz höfdingen angående några hemman som på
Jordaransakningen 1659 skula wara upförde för ödhe och likwist seder mehra
befunne wara brukade. H:rn Bokhållaren instälte sig och för Rätten, och lijka
måtto upwijste hög:bna Landz höfdingens Breff at bijwista samma ransakning
altså uplästis designationen på gårdarna, som wore, Jon i Berghem ½. pedher ibm
½, Jöns ibm ½. och frågadeß Nämbden, huru dher medh war beskaffat,
huilka witnade och sade, deels hade dhe witnat om dhes beskaffenheet och willa stå ther
före, deels hafua och Länsmännerna och allmogen witnat om, och sielffue therföre
swara måtte, om theße twenne ofwanb:te heman witnade efterskrifne nämbdemän
och medh sin edh ehrhålla wille. Nemligen, Arffwed i Wiggåsen Simon i Wästerhult, Jon
i grytåsa, Jon i wiggåsa, peder i siuhult peder i Skinnesböke, alla medh en mund
at the hade sielffve sedt theras giärde, och befunnet att ehuru wäll åkrarna wore
wäll Sådda, och ansada medh brenk, och all tillbehör, war dhär likwist förmedelst
then store torkan som tå å färde war, Roghen så bort torkat, at the tryggeligen kunne
Swara och wittnat der icke skulle blifua dheras uthsädhes sädh behållin, kornet som
uthsädht war witnade the och af bemällte Torka wara några ax i förstone upkom
och dhe wore temmelig godha, men Sedan wäta kom wäxte och något mehr till
och dhet kom så sendt up, att dhett kom intet till någon mognat, Uthan af kölld och
frost mestadelen fördärffuades, Så at bönderna derföre på Jordaransaknin
gen nödgadeß om någon förskoningh för mißwäxt anhålla, men att någon
hafuer berättat något aff gårdarna hafua då warit ödhe, thet kan intet bewijsas
uthan dhe wore i fult bruk, och allenast om mißwäxt klagat, och der på Resol
verat och förmedlat som Jordaboken innehåller Een af bönderna som för
gårdarna skatta, Nemligen peder i berghem, bekänner sigh oansedt gården
12v
War förmedlat i halft för mißwäxt skull, Likwist hafuer Regementz skriffuaren
Assignerat till dhen halfua gården 6 stycken Soldater till äwentyrs kan och medh
flera Såledeß wara paßerat, som nu icke kan ransakas, efter Bönderna icke hafue
warit Citerade, Inte heller kunna nu bortkomma. Uthan moste alle man i skiutzning
dhe andre gårdar hörßnäs, ottarp och, frahultan wetha nu nämbden ingen beskedh
om dhe hafua warit ödhe eller hwadh mißwäxt dher war, uthan Länsmännerna
och andra, som nu intet ähre tillstädes en annor gång dher om witna kunna, doch
blifua Nämbden befallade här om graneligen ransaka, eftter såsom nu för thet
mykna krijgz folk, som wankar, Rätten motte Resigneras och icke widare tillåtes
för dhenne gången ransaka.
Sammadagh kom för rätten Majoren manhaftig Josep oos och gaff till känna at ho
nom war förebracht, lijka såsom dhetta skulle wara dragonerna så officeran som geme
ne lönte och betalte af Sunnerbo Häradz Inbyggare, att dheras löhn och underhåld
huilket och skulle warit på tinget upläsit, och såsom dhetta war obewislig saak
och Majoren demonstrerades Contrarium, altså protesterade Nämbden at then
som sådant hade sagt måtte nampngifuas, Eller och dher stå för en osanningzman
I medler tijdh berättade h:r Bookhållaren, w:t Johan Johanson att dragonerna hade fått
en stoor summa penningar till 2.1000 dlr som medh richtigh räkningh bewijsas kan
men Nämbden bekymbrade sig intet om dheras löhn, Uthan dhe motte sådant i
underdånigheet sökia wår aller någdigeste öffuerheet dher medh togh Majoren
och dhe andre officerare, afträdh.
Samma dagh instälte sig för Rätten wälb h:r Erich Andersons oxes hofpre
dikant wällärd her Jon Nicolas och efter insinuerat fulmacht klagade, at salig
wälb. Anders grijp till Stensnäs, hafuer ägdt uthi ooshulte damb 1½ Lispund åla
ränta åhrligen, at bekomma, huilken ränta wälb: frw Karin gyllengrijp arf
ueligen bekommit hafuer, huilken damb wälb: Axel Kåse possiderar och nu uthi
hans k. frw erlägga och Contentera will, wälb: axel Kåse instälte sigh för
rätten till swars och sade sigh icke wetha medh huadh skääl, H:rr Erich anderson
dhet bör hafua, begärandes han måtte bewijsa under hwadh titil han wille dhet
tillträda, wore han berättigat dhär till, tå wille han dhet gerna afstå her
Jon sade sigh, icke andra skääl wetha tillgå, uthan beropade sig på then långlige
och roliga häfden. I medler tidh sielffkrafd witnade manhaftig Capite
nen Sten Håkanson, at tå han bodde uthi ooshult i fehm åhr, och för ett
wist wärde thet innehade, tå hafuer han giordt theet afskedet Saligh wäll
anders griph skulle sielff sitt ållafiske och dhes bruk nöttia. Jöns Sune
son i ooshult witnade att han hade bodt i ooshult utj 8 eller tiijo åhr och
tå betalade han altijdh päningar för ålen.
Gårdar Upbiudes
| 1 | Siöabro | 1 | Halla böke i Hallarydz S | |||
| 1 | Grimsbögde | frälse i pietteryd | 1 | frälse på köp för 360 dlr Smt | 1 | |
| 2 | gårdar Bökhult | i traheredh S | 2 | 1 | skåphult för räfst skatte | 1 |
| 1/16 | af alansköp | i drahered | 2 | 1/4 | af mellomg i öslöff | 2 |
13r
| 1 | Blädieslyda i pietteryd S | 1/8 | af skiärseryd i torpa S | 1 | |
| 3/4 | af Quinnalt i traheryd S | 1/3 | af stora g i Höreda i berga S | 3 | |
| 1/6 | af hiulsnäs i Hamneda S | ||||
| 1/4 | af Aborraslätt i pietteryd S | 2 | 3 | sk.d forsa i torpa S | |
| 1/8 | af Kullagården i quin | 1/2 | N: g. älmtåsa | ||
| 1/3 | af w. g. i berghem | 1/8 | af S. gröne | ||
| 1/2 | Norratorp Högagård | 7 | sk:d i gröne | ||
| 1/4 | af ryia i s.s. | 1/8 | af Bökhult i andersta S | 3 | |
| 1/3 | af w.g i Bäckare | ||||
| 1/2 | Norrag gambla Hallaryd | 1/2 | w.g i fiärhult | ||
| 1/6 | af Norregård i Horseberga | 1/2 | Kringelholma | ||
| 1/4 | af gräsholma Norregård | 2 | 1/3 | af gothåsa | |
| 1/4 | af Båshult i göteryd S | 1/4 | af hyalt | ||
| 1/6 | och 3 skepneland i s.g. Båshult | 2 | gårdar Extorp i nyttia S | ||
| 1/4 | af stafsättra i nyttia S. | 1/4 | af Kråkeryd i Hallaryd S | ||
| 1/4 | af söra Wändaböke | 1 | t.e Land af S.g horn | ||
| 1/2 | fiärrhult i s.s. | 2 | 1/4 | af Bengt algutzsons g | |
| 1/8 | af ö.g. håå | i domare | |||
| 1/8 | af torstensg i horn | 5 | sk.L norreg Eka | ||
| 1/6 | af mellog i böckare | 1/2 | af 1/4 i Croneboda | 3 | |
| 1/4 | af Jon algutzsons g i Höreda | ||||
| 1 | dränga gården i bolmstad frälse | 2 | 1/3 | af norreg i rysby | |
| 2 | tj:e land af S.g Hallnaweka | ||||
| 1/2 | östeg. boarp i Liunga S | 1 | wareberga | ||
| 1/3 | af hylte i göteryd S | 1/2 | w. g i ramborna | ||
| 1/16 | af fotatorp i ångelstad S | 3 | |||
| 1/4 | af Krankeboda i wrå S | 1/2 | Bökhult ? Lindhult | ||
| 3 | tj:o land i röninge | 3 | |||
| 1/2 | Miähered i trahered S för skattz räfst | 1 | 1/8 | af storagård drageryd | |
| 1/16 | af biörstorp i Hamneda s |
Anno 1660. then 21 och 22 Augusti stodh Extra ordinarie ting uthi Sunnerbo hd
i Liungby, uthi näruaro ähreboren och wälbetrodd Anders Larson till tärnhult, Cronones
befalningsman i Sunnerbo h:d sampt underskrifuin Lagläsare Anders Anderson i
Siöanäs, Theslikest
Nämbden.
Arfuedh i Wiggåsen, Jon i rydh, Jon i Berghem Simon i Wästerhult
peder A.S i Berghem peder i skinnes böke, Birge Kråk.
Jon i Wiggåsen Johannes i wirkesiö, peder i siöhult, Jon i grytåsen.
Samma dagh kom för tingsrätten måns olufson i olufshammar å frälse wälb:
oluff Lilliesparres, klageligen sigh beswärade öffuer sina grannar Simon Jön
son i Hyalt å Crono, Daniel Johanson i besterhult. Anders Gunnarson i aßar
13v
köp, peder Sånason, bengt olufson, Jöns pederson ibm, thet the hafua uthi hans från
waro samsatt sigh, och nedhrifuit ett quarnhus, damb, och brodh, som han medh sin
hußbondes förloff, och medh somliga sina grannars hielp till uphugning bygdt
hade. I sommars war ett åhr sedan, men i Februarij månat hofs hon neder
Danniel Johanson Swarar, Quarnafallit ähr på obytt skogh och mark såwäll
som nybyggit eller torpet, olufs hammar och Eftter måns olufson begynte
wälla sigh till fälledungen iämpte quarnen, mente the han will och
tillwälla sigh mehra i skogh och mark, Daniels äng ähr nedan före Quar
nen, men Simons äng i Hyalt ähr ofuan före, wälb: oluf Lilliesparre
swarar, han hafuer tolff punna ränta i österby, men the andra åboerna
nämst olufshammars torp ähro gambla afgiärde enstaka odalheman
Ryttare och foot krigz folkz heman.
Måns i Olufshammar bekänner sielff hanß legopoike quistade på en liten dunge widh
räffnaklinten och trodde intet thet skulle bliffua the andre hemans åboer till för
treet, Eftter ther ähro Croneheman inne, Gifua Nämbdemannerna tillkänna,
Nemligen Hyalt, besterhult, och aßareköp, tordde the intet beffatta sigh ther medh förr
än någon på Cronornes wägna wore ther öfuer tillstädes.
Widare gifs tillkänna, österbys äger, gåt Sunnan olufs hammar och bästershult
nordan till. Simon i Hyalt lätt lega sigh till wara medh at hugga up Quarnhuset
och täckia, ty begäras öfuer honom domb för wåldzwärkan, Simon swarade han
moste hålla medh sina grannar efter thet war honom, och them till skada på äng och
fällskogz åwärkan widare Swarar Simon han togh betalning för sitt arbete
som en timberman, och icke betalning för Cronones obytt ström, skogh och mark
ytterst gifs tillkänna olufs hammar ähr Nylligen upfördt för ett fierdingzfräl
se hemman, men bästerhult och hyalt hwar hehla gambla heman, Sluteligh Suara
thenne såsom quarnen bygds, utan lagadomb så hofs hon och neder utan laga domb
Samma ärende sattis till häradz Nämbd. huilka swara the moste först wetha
på hwars grund, ägindomb och byamål quarnen bygd ähr, Ty moste therom först
synaß och ransakas, ty efter Lagh Bygning. B. 33 i LL bewilliadeß först ägandesyn
tijdt, medh fyra Nämbdemän Arfued i wiggås, Jon i berghem, på andre sidan, Jon i rydh
birge kråk, medh Cronones befallningzman eller någon fullmechtigh på Cronones
eller krigzmans hemans wägna.
Sammadagh framträdde för tingsrätten General Adjutant wälb. mårten Linne
rodh och kärade till Lars Jönsson i röe å Crone om åwärkan uthi en quarnadamb,
som ähr lydandeß till en donerat crone frällse gård Torpa b:d och wällb: mårtin
Linnerodt af drotning Christina skiänkt, huilken quarnadamb medh quarnen,
Lars Jönson tå i lilla ränte boandes å frällse, sigh till bruks handlat hafuer med
Jordägandens bewilning för tree Rdlr åhrligen medh thes tillydande ängastycke
och tree åckrar ther till höra, Ther på framwijsar wälb: Linnerodz egin handz under
skrifna Sekedel och beseglat, Daterat haga then 8 Julij 653 ther hoos anhållandeß
Larß Jönson skulle uthi Linnerodtz frånwaro hafua inseande om hans ringa
godz och ränta. Sedan giorde linnerodt sigh en annan sin godz inspectoren
14r
Mester Christiern i anderstadh Eftter ett åhrs förlupp och emädan quarnen
eller strömen ähro medh Crone frälsegården Torpa under en donation, dock af ålder med
skatt och häfd tillsammans, hafuer Lars Jönson medh torpa gårdz åbors samtyckio, gifuit
sedan åhrligen för strömen och quarnen fyra Rdlr och wälb: Mårten Linnerodt rest
bort. kommit hem igen, och upburit räntan af Torpa gårdz åbor medh strömen på
sex åhrs tidh, in till innewarande åhr begynt kräfuia högre skatt af strömen, för
orsaak, Lars Jönson hafuer i medler tidh uthi samma ström och quarnadamb förbättrat
och bygdt en sågequarn, för fehm åhr sedan, Lika såsom wälb: Mårtin Linnerodt
oåthspordt, och sigh fördelat af oskiftat bya skogin och strömen, therföre han låter sigh
märkia Linnerodt wilia hafua en serdeles skatt, om huilket ärande parterna styr
ktes till en wenligh förlikningh, men wilia sigh icke bequemma. dock Lars låtit sigh
tillbiuda något åhrligen wilila förbättra skatten, men wälb: Linnerodt sätter
för högt, ty icke sämiat, ther hoos betygar Lars Jönson i åklagarens närwaro. Thet
ta quarna squaltes hws, stenar och redskap, sampt sågoquarns bygning medh sågh
järn och redskap wara af hans egin bekostnat och fahra bebygdt, uprättat och
uthståt, Ty begärar Lars Jönßon betalning för sin omkostnat och förbättring
Emädan strömen ähr medh gården torpa medh en skatt till samans som af ålder
medh ett fall, och som ett dambohl, när miöl ßqualtan går står sågh quar
nan stilla. Nu hafuer i medler tidh wälb: Mårtin Linnerodt warit hema
under tiden i Landet och stundom borte på tågh. dock sådant aldrig å tinge förr
än I åhr klandrat till högre beskattning.
Resolutio tingzrättens uthslagh och domb folgde wälb: Mårtin Linnerodt tager
lagligen igen sin ström och quarn när honom täckis och såghmölnan som ähr bygd
widh hans grund till hans damb. må iord eller dambägande wara närmst till
at lösa och köpa, efter mätismanna ordom af sex förståndigom mannom tre
å hwar thera wägna. Till mehra wißo.
Sedan kärade m. Linnerodt till her peder benedictiom torpa gårdz frälße bruk
och skatt, her peder föregifuer han togh then gården på ödismål af salligh mester
Christiern ozaengio pastore i änderstadh, nu ähr mester Christiern dödh, och ingen
weth huadh fulmacht af wälb: mårtin Linnerodt uthgifuin finnas kan till
m. Christiern.
Simon i mästerhult nämbdeman bekänner frijligen Mester Christiern bödh honom
samma torpa gård widh then tiden, för skatt, hwadh som ther på brukas kunna
Resolutio Thetta måhl upsattes till mester Christierns Acta sökias och ransakas
om m. Linnerodz fullmacht kan finnas igen och medh huadh Condition mester
Christiern uthfick gården thet åhret på bruk. till her peder.
Samma dagh förtogz en ransakning tillförna anhängd å förra tinge i hamneda
then 26 Martij 660, om en vng pygosz Swenborg Swens dotter i fjskiöia å fräl
se för stöld och stöldz wijte moth en Corporals hustru, Christhion Kiättladotter
i Hyltåkra nu friligen å tinge bekänner, Swenborg hon hafwa osanning
14v
Sagt på Christhion, och beskyllat för stöldz låkning och weder tagning, Kiortelen
hitte hon sielff igen, uti röret ther hon gömbde honom, och säger Christhion i ty
oskyldig för Kiortelen och rådgifning. äganden fick igen kiortelen som blieff wer
derat till 3 mkr och peningar till 3 godh runsticke. maatwarerna wille målz
äganderna intet räkna, Eftter hon fick kiortelen igen Swenborgh kan wara
åldrigh till 13 åhr, som faderen och Nämbden witna Resolutio Swenborg
för sin ungdom såsom öfuermage, böta för snarterij 3 mkr till 3 skiftes och för
obewisligh ährerörligh beskyldning dock rättat å andra tinge böte hennes fader
för henna 3 mkr till 3 skiftes. Emädan hon intet äger sielff och Christhion
dömes oskyldigh och Saaklöös för Sådant obewisligit taal och tillmähle.
Sammadagh upteknades almogens förnemligast beswärs punkter
som the här efter bijfogat upteknade finnes
Jämpte Copian af fulmachten.
Aldenstundh dhen Stormechtigste högborne furste herre her Karl medh gudz
nådhe Suergis giöthes och wänders konungh och arffurste, Storförste till
Finlan, hertigh uthi Skåne, Estland, Liffland Carelen, brehmen, werden,
Stettin, Pommeren, Claßuben och wenden, furste till rugin, herre öffuer In
germanneland och wistmar, Så och Pfalz greffue wedh Rhein i Beyeren till
Gulichz, Clewe och bergen Hertigh p. wår aldranådigste herre och konungh hafue
aldrenådigste för godt ansedt, att hålla en Rijkzdagh uthi Stockholm och till dhen
ändhe låtet uthgå sin konungzlige Mandat här uthinnan aldrahögst bem:te H:s K:
M:t aldranådigst befaller Samptelige Rijkzens Ständer att dhe sigh på förbe:t
orth och ställe dhen 21 Septemb: innewarande åhr 1660 inställa. Serdeles
ähr och befallatt, att en herredagz karll aff Bondeståndett uthi hwart
härat medh fullmacht skulle sigh och dher finna låtha; altså haffuom wij
Meninge man af bonde ståndett här uthi Sunnerbo häradt, Såsom aldra
högstbe:te H: K: M:tz Nådige Willige och befallningh, Såsom underdånige
Skattdragare. hörsambligen och gerna welat och befallningh och till dhen
ändha hafuom wij enhelleligen uthwaldt dhenne wår häradzboo och Nämb
deman Joen i Bärghem och honom aldelles fullmechtig giörom tillijka medh
andre af bonde Ståndett att reesa till förbemälte Rijkzdagh. dher uthi största
Underdånigheet att förnimma aldre högstbe:te H:s K:he M:tz nådige willige
och proposition och sedhan så wijdha hans förståndh kan medh giffua, uthi stör
ste underdånigheet, såsom en rättrådigh undersåtare på alles wåre wägnar
öfuenbem:te Jon Anderson Berghem wåra Gravarina eller beswärß
Puncter. Uthi största underdånighett till att andraga och dher öffuer
alldrahögst be:te H:s K:te M:tz nådige Resolution aff bijdha, huadh
dhenne wår fullmechtige å alles wåre wägnar giörandes och Sluten
deß warder, dhett [..] wij osz alle på dhett troligaste hålla, och eftter
komma.
15r
Menighe Mäns beswärs puncter Uthi Sunnerbo
Häradt 1660 antecknadhe
Wij fattige Undersåtare uthi Sunnerbo beklaga nu 1) som tillförene dhen oän
deliga skiutz och giestningh dhetta häradhett fram för något annat uthi dhedze o
fredelige tijdher hafuer warit underkastat, så at bredhe wedh dhen stora skiutz och
giästningh ärom wij medh så många öllpenningar och foderkorn graverade att
så oftta wij skiutzse, stundom måste giefue en godh mark, stundom 12 öre, stundom
2 mkr; stundom ½ Rdlr och understundom 1 dlr. Ja några gifuit 6 mkr 8 ölst.
M:t ölpenningar och foder korn, dhett mesta dhe hafua welat taga, så att wij
för sådan tunga ährom så utharmadha att wij snart icke förmå någon annan
skatt uthlägga och nu komma Rytterna som hafua rustat för wåra hemman
och fordra så wäll som Befalningzmannen å frelßett skiutz ferdz pänningar
underdånligen bediandeß att såsom h:t högh Gre:h Excell:tz och ht:de Rijkz drotz
setten för 1657 nådigst gaff oß dhet åhret frijt och wij öfuan sedermera hårdare
medh skiutzning ähn för, ährom beswärade att oß måtte derföre aldranådigst
tillgifuas skiutz ferdz pänningarna för 1657: 1658: 1659 och 1660 och sedhan
så lenge wij skiutzningen underkastas måttom,
2.)
Menighe Man betacka H:s K:s M:tz på dhet Underdånigste för dhen
nådhiga Resolution i Giötheborgh meddeltes om giärder som uthgiordhe ähre
men såsom månge ähro som af enfaldigheet icke hafua straxt lefwerat quitten
sierne som dhe hafua på sin lefreringh Till Befalningzmannen, att så will
han dhem nu inthet emothtaga eller goda giöra, underdånligen bediandeß, dhenne
wår enfaldigheet icke till wår ruin, måtte uthtydas uthan fast heller måtte
befalningzmannen påläghas dhem emottaga och wåra uthlager godha giöra.
3.)
I lijka måtto betackar menige man H.s K: M:t wår aldranådigaste herre
och konungh som af Giötheborgh så nådeligen hafuer sigh förklarat, om Rogh och
Rijkz dal:rs hielpen att när Gudh förläner freden will H:s K: mtz med en skiä
ligh lindringh dhetta häradettz besuär ihågkomma och såsom bådhe förförrige
åhrs store mißwäxt, som och i Synnerheett dhen oändelige giestningh och store
giärder som här ähr skedt så wäll medhan bådhe danske och Swenske hufudh Armeer
ne stoghe här, som och bådhe för och sedan, för deß beswär häradet myckiet uth
armat och der före underdånligen bedia att dhen ransakningh som af Hs Excell.tz
och nådhe Rijkzens Rådh her Johan Rosenhanes och wällb:ne herren Landzhöffdingen
her Georgh Gyllenstierna medh flere uthi Liungby 1658 höldtz, hwar uthi
många wåra beswär antecknadhe wore och H:s K: mtz sider mera och så hafuer
alldrenådigst uthi Giötheborgh lofuat dhett willia hafua uthi ett nådigdt
minne, altså bedia menige man ähnnu underdåneligen dher om, Såsom
och om mögeligit wore någon förskoningh på Rogh och Rijkz dlers heellpen få
åthniutha.
4.)
15v
Såsom månge gårdar här wedh gräntzen ähro af fienden delß upbrände, dels
uthplundrade röfuade och illa medh farne så wäll som och aff [..] egit
och uthgiäst. huilka hemman så snart någon begynner att bruka och will dhem
uprätta igen, tå kommer Ryttare och Soldater som hemmanen ähre förlän
the och taga full skatt dher aff och såledeß kan icke någon förmå gårdarna i
gen uprätta, underdånligen bediandeß, att Sådana gårdar och hemman måt
te få några åhrs frijheet, så länge dhe kunna medh åker ängh och gierdesgår
der någorlunda bebygdhe och uprättadhe bliffua.
5.)
Menighe Man her uthi häradhet, hugne sigh icke ringa öffuer dhen nådige Re
solution och breff som ähr meddelt till wår landzhöffdinge her Georgh Gyl
lenstierna att blifua för uthskriffningh frij serdeleß för dhe månge dragonerne
som af dhetta häradet ähre wärfuadhe och uthskrefne och iämwäll dhe besuär
häradhet af dhem uthståt hafuer, underdånligen bediandeß dhem sina 6 åhrs nå
digste förunte frijheet måtte widare icke allenast få åthniutha uthan och
at Ryttare och andra måtte förbiudas tage Rotepenningar så länge
deße frijheetz åhr uppå stå.
6.)
Beklaga sigh en stor deell aff menige man ganska underdånligen, att ehuru wäll
dheras hemman så för deß ringheet, som och månge andre skällighe orsaker bliff
ua på Jordransakningen förmedlade och jämwäll aff åldher hafua uthi Cro
nones Jordeböker warit förmedladhe, deßlijkest och nu uthi Militias bökerne
förmedladhe infördhe, lijkwist niutha dhe sådant inthet till godhe uthan
blifuer af Regementz skriffuarna inwiste till full skatt Ja understundom
tuingas att gifua dubbelt uthlager och Således hemmanen, så wäll som
för andra beswär till öde och Ruin bracht bliffua, underdånligen bedian
deß dhe måtte sin förmedlingh aldranådigst få åthniutha och för sådan
beswär förskonte bliffua.
7.)
Giestgiffuare och krögare här i häradet, huilket fast större beswär medh da
geligh giestningh ähre underkastadhe ähn annorstädes, bedia på dhet under
dånigaste att dhe måtte för Roterningh och uthskrifning förskonas, på dhet
dhe mågo få laga sigh nödtofttige drängar som dhen reesandhe man. upuachta
och tiena kan, såsom att dhem i Synnerheet, måtte så länge dhe Giästgiffua
re Embetett förrestå, och så för dhe bewilliadhe hielpe dagzwerkan aff
Cronan förskonte bliffua.
16r
Anno 1660 then 26 och 27 octobris ordinarie tingh höltz uthi Sunnerbo härad
i Nygårdh. Uthi närwaro ähreborne wällachtige och Wälbetrodde män Anders
Larßon i tärnhult konungz häradz fougdhe Anders Anderson i Siöanäs Lagläsare
sampt flere godhe män, häradz nämbd, medh menige almoge tillstädis aff bemälte
Häradhe.
Nämbden.
Åke i ragnilaköp, Jon i rydh, arfuedh i Wiggåsen, Birge Krååk,
peder i Berghem, Simon i Wästerhult, Johannes i Wikelsiö, Jon i wiggåsen
peder Nilson i siöhult, peder i ångelstadh, peder i skinnersbygd, Jon i grytåsen.
Sammadagh antoghz en tillförena anhängd saak om stöldz wijte emoth oluf Jöranson
i salwara å frälse, then 26 Martij. 660. nu till spordiß först hindrich i hölminge
om sitt wijte twå ryor förkomb för 15 åhr skulle honom ifrån skiälas uthur
en bodh, huru han kan bewijsa oluff Jöranson them stulit hafua. Hindrich Swarar
af the bygde rotte hulen kände han them grant igen, men oluff Jöranson Swarar
han ähr oskyldigh för then stöld och han säger sigh then ryian. ährligen köpt hafua widh
ährewyrdige man Mester Nils i Hwijtare pastor. upstegh och bekänner thet hustru Elin
saligh Jöns birgesons widh broden änkia, bekände uthi församblingins närwaro på
bärga kyrkiogård frijwilleligen, thet oluff Jöranson i Salwara köpte en ryia af en
pinkare för fempton åhr, men om thet ähr then samma ryian nu tuistas
om, må Gudh wetha, upsattis till hustru Ellin kommer sielff tillstädiß, som
sändis bodh efter.
Sedan Desputerades om en kåpparkiättill om 18 marker, stulin ifrån Arfuidh
pederson i Käringe, för 12 åhr sedhan, huilken kiättel mågen arfuid arfwid Pe
derson i Käringe af oluf Jöranson swär faderen skulle bekommit hafua, nu ähr
arfuid i Käringe icke tillstädiß, men oluf Jöranson beropar sigh till fångisman
om kiätelen Jöns i Quenslö, en afrättader man för sina mißgerningar för
tolff åhr sedhan, men om korn af åkeren och geet stullin ifrån peder Erichson
i Laggeretorp? ther till och oluff Jöranson nekar och Swarar, peder Erichson
skall thet aldrigh bewijsa, uthan peder Erichson må Sielff stå för stöld fehm
gitter stulna ifrån Tannaker Sochn, och han körde them hem medh sina gitter
för otta åhr, och hans dotter Karin olufs dotter och Kirstin inhyses guinna
som honom tillägga stöld, hafua stulit länge ifrån honom både dödt och quikt
dock för faderligh Affection och kärleek, wille han thet icke uppenbara eller uth
föra, men dotteren Karin o.d. och kirstin beropa sigh på sin salige modher Märit
Knutzdotter till sagißquinna uthi sitt yttersta, men emoth thet wijtet, inlägger
oluf Jöranson, her olaj magni Cappelans i Ångelstad witnes Schedel, thet, h.
märita på sitt ytersta när hon annamade Sacramentet, uthgaff till sin man
oluff, gifuandeß honom ett ährligit och lofligit witnesbyrd. Daterat Ångelstad
then 13 february, 659. noch uplästis sedan några witnesbyrder som för
mäla om olufs hustrus arff och giäld, wederdelning och byte.
16v
Ther Näst framkalladeß Johan i Wärmsiö, om sitt stöldz wijte, som skulle skee för
tiugu åhr sedan, Nemligen en iärnstångh, hudar, wäff, tu fläsk och brödh, Jo
han beropar sigh på sagisman sin halfbroder arfwidh Arfuidson then tillförena
åtte olufs dotter, Karin, huillken afsomnade för otta åhr sedan A: 652 huilket
ärande Johan intet widare kunne bewijsa, uthan på en döder wara sin sagis
man, doch intet kunnat ledt å händer tiuffens, om stöld ifrån Nils i Biärna
re en tunna korn, 4 Stycken fåår som Kirstin Swens dotter inhyses i malma
rydh skulle för honom bekändt, men Kirstin Swensdotter bekänner hon haf
uer ingen annan för sigh till sagisman uthan then döda quinnan salig, h.
Måns Knutzdotter, som hon skulle bekändt på sitt ytersta, Nemligen om stulne
fåårs inelfuor uthi ett ämbar, ifrån Nils i Biärnare, och hon hafuer
på orden inga andra witne, uthan dotteren Karin, lijka såsom Märit
intet kunne döö, för än hon thet för b:te twenne quinfolk uptäkte. oluff
Jöranson Swarar thenna osanning hafuer Kirstin diktat på honom för han
wille intet länger haffua henne i sitt hws till hemwaro, ty hon staal ifrån
honom ett och annat, Elliest kan Kirstin sådant icke annorledis bewijsa ty up
sattis till morgondagin wäntandes om på beropade witne icke kunne komma
tillstädis. them dock tingzrätten intet hörde af, för än tinget ändades.
Sammadagh för tingzrätten sigh präsenterade wälb: oluff Lillie sparre
i egin person hans gårdz frågde, Jöns Johanson, Rättaren Carl i Karsatorp
medh Måns pederson i Olufzhammar, och kärade moth torparens olufzham
mars grannar, nemligen daniel Johanson i Bästerhult å crone Länsman Ryt
tare heman, Simon i hyalt, och peder å skatta Ryttare hr. Anders i assara
kööp å skatta, om en förstörd quarn brodh och damb för torparen Måns
i olufshammar bygd, I oskiftat ström på obytt mark, klagandeß uthan
laga domb nedhreffuet, alt till quarnabygget hörde, thet thenne icke kunna
neka, dock wore somliga medh at uphugga quarn huset, som sedan funnes
med at nederriffua thet, Såsom Simon, och peder Sunason i Hyalt, Nu
tillspordesz Simon i Hyalt och peder Sunason, om the hafua gifuit tillstånd och
soamtyckie at måns i olufshammar fick bygga ther quarn i åhran? Swar, them
bodh ther fögo om loff, uthan till att arbeta och hugga på huset, ther the finge
betalning föhre, men för grannarnars och Cronones rättigheet till ströman
skog eller mark. bödz them aldrigh något eller togo betalningh föhre, Daniel
Johanson medh sina grannar Swara medh Simon i Hyalt, quarnen ähr bygd
uthan hans och flere af grannarnars loff och minne i obytt ström. Så wäll
som torpet olufshammar af oskiftat mark, them sampteligen till stoor skada
och afsaknat, till enskijlt frälsetorp tillförene inkräktat är obytt skogh och mark
till torpet, nu griper torparn till ströman obyttan emellan theras ängar
görandes sigh brodh öffuer hyalta skogzäng. åfuan före men bästerhultz äng
nedan före, ther öfuer och iämpte begynnar måns pederson torparen i olufz
hammar quista och will låta hugga sigh fälledungar, alt så wälda sigh
till, at inhäfda theras och kronones skogh, äghar och rättigheter, som honom
intet tillborde, och Såsom quarnen ähr wordin uthan laga domb bygd, så ähr
hon och nedrefuin, daniel Johanson Swarar widare, medh sina grannar,
quarnen bleff bygd på oskiftat mark, I obytt ström, olagligen af en tor-
17r
Pare och Nybygge, och tå måtte the hafua skam åth om the sådant förtijgade och tholade
ty Cronan ähr på Samma byalagh åthminstone till tolf punna ränta, och wälb: oluf
Lillie Sparre till 12 lb ränta, Simon i Hyalt klagar, quarnen medh damen gör hans äng
skada åfuan före, och bästerhultz äng ligger nedan före. Sider mehra föregifuandeß efter
wälborne oluf Lilliesparre icke will låta sigh beroa medh quarnens bruk och afhysning, moste
the begära laga skiärskodning och domb om sielfua torpet olufzhammar, antingen thet stå
bör eller till huilken thet medh rätta skatta må, Eftter thet nyligen ähr bygdt på oskiftat
mark, och skogh, nu gifuer tree af Nämbden tillkänna N:ne Birge Krååk, Simon
i Wästerhult och Jon i rydh, the wore å tinge sände, at ransaka om samma ström eller quar
na fall, them kunne ther ingen byaskildnat utwijsas, utan strömen ther quarnen war
bygd, ähr på oskiftat byamark. yterst gifua Swaranderna tillkänna, Torparen måns
i olufzhammar lätt quista på theras sida en fälledunge, wästan till, in moth quarnen ty
befahra the olufzhammar, torparen eller nybyggit will grijpa alt för myckit till i skogen
sampt medh strömen och således wälda sigh till skogz skildnat och eij rågång, yterst fältis
ord aff daniel Johanson, Jag må och så säga, om så påträngiß, sampt af Edhers frälse gifh
om, och skrifs för ödhe, dock likwist brukas både åker och äng olshammar hwarföre
befinner man thenne tuist stälzes på en heel häradz syn och ransakning, när så fordras
moste och så tå Cronones Befalningsman wara med tillstädes Eller någon wiß
nögachtigh fulmechtigh å Cronones eller krigzmans hemans wägna. Ther medh
giordes afträdh.
Swen trommetare i torg, kärade moth Corporalen holger i Gnustorp om gårdz brukz
häfda byte skulle skedt wara i danmark torg för skattagården i Ingelstadh som hol
ger tillstår häfda bytet på ett åhr skedde i danmark, men hustru bengta Swen trom
metares hafuer giordt förandring hema, och lofuat en Enkia h. Elin peder ander
sons bruka b:te torg till halfnat och hon fick tå, i stora torkan ganska ringa ähring,
h: Elin beropar sig på witne sine grannar till halfnatz brwk och byte, omsider för
liktes medh händers sammantagning, holger gifuer till Swen Trommetare tree Rdlr
och Swen behåller thet fohraas, han upburit hafuer och en half tunna sädh.
Kom för rätten Anders Anderson i Kroneboda å frälse och klageligen sigh beswärade
eftter en ung dräng Jacob pederson i waashult å frälse, om skiälsord och ähre rör
ligit wijte, emoth hans dotter Karin andersadotter, I ty at Jacob hafuer huarken ähr
ligen spordt hennes föräldrar till, om lofligt äktenskap, medh theras dotter. icke heller
redeligen tilltalat dotteren sielff, uthan han föregifuer sigh hafua henne kränkt och be
soffuet twå gånger, och begge resor tå han om natten eller tijdeligen om morgonen
ifrån fiskedräkt hem kom, wiliandeß Jacob såledeß stiäla hennes ähra och ährliga
nampn ifrån, men Jacob föregiffuer han war twå gånger widh siön och drogh noot
medh en pijga Karin pedersdotter och båda gångerna han hemkom ifrån siön lade
han sigh i bänken till dotteren Karin i gården och legopigan Karin pedersdotter till
höfdis moth hwar andra, Ty framkallades Karin pedersdotter. Edeligen bekände thet
hans matfader anders, och matmoder lågo inne i stuffuan, tå hon och Jacob komme if
från siön, hon lade sigh i sitt låge och bänk, Jacob på sättit, och hon bleff intet Jacob
warse hoos Karin.
17v
Elliest om fäbindsles afhugningz wijte af en poicke Andersson b:d Anders för
Karin andersadotter, men Jacob förebär han hafuer häfdat och kränkt Karin Ander
sadotter och fullbordat sin wilie medh henne twå gånger. både gånger han hemkom
ifrån Siön ther till Karin andersadotter hardt nekar och begga föräldrarnar
hennes som låge inne i Samma stufua hwar till och Karin pedersdotters wara
på sin siäll Saligheetz wägnar, bekänner, hon förnam aldrig eller förstodh Jacob
pederson hade sammanlagh. häfd eller beblandilse medh Karin andrasadotter ehuru
han tillbiuder wilia henne utskämma både medh ord och gerningar hwar och emoth
en sådan skadelig dicktan och osanning Karins föräldrar tillbiuda till öfuerflödh
till at befrija sins dotters ährliga nampn och rykte för sådan skamlööst taal och
wijte, altså må Karin andersadotter sielff först i föredhen swäria thet han ähr
oskyldigh för Jacobz tillmäle sammaledeß hennes fader och Edmän thet Karin
andersa dotter icke ähr kränkt och besofuin af Jacob pederson, att fylla widh nästa
Häradz tingh. ther medh giordes afträdh.
Elliest om fäbindsles afhugningz wijte af en poicke Andersson b:d Anders för
kommit en koo, at koen bleff dödh samma natt näst eftter, men anders i krone
boda swarar koen bleff wist dödh af annan siukdom och hans poike ähr öffuer
mage, om sina 13 åhr, upsattis till poiken kommer stämbd tillstädiß Eftter
faderen och moderen säga sigh intet ther af wetha.
Sammadagh bekände Jacob Swenson i Eka å frälse ogift dragon thet han hafuer
för någre få åhr råkat uthi lägrismål och kiötz beblandelse medh ett ogift
quinfolk bengta Nilsadotter tillförena uthi tienst på bolmstadh säterij, barn sam
manaflat som föddiß för tu åhr sedan, tree wekor för Juell, bengta ähr född
af äkta säng I medler tidh ähr Jacob gift blifuin medh föreliusning å predi
kostolen, tå dålde bengta sigh hafuande, och sedan reste Jacob på tågh eftter an
fordran, nu ähr Bengta till tiänst för amma i Wäxiö. Resolutio tingz
rättens domb folgde, eftter lagh Gift m. B. 3. cap i LL. Jacob böte för lön
skalägri 40 mkr till 3 skiftes och Eftter Kyrkio ordningen stå skrift. Swen Johan
son i Sätere Lyftes man för sakören.
Framstältis Jon Jonson i applanäs å skatta ogift som bekänner sigh haffua lägris
måll samman haft medh Kirstin Erichzdotter i berthilsboda i berga S. barn
sammanaflat som föddis en månadt sedan, Kirstin ähr född af äkta sängh, in
tet äktenskap war lofuat , och Jon kan till äktinskap medh Kirstin icke bewekas
ty böte Jon eftter lagh Gift m. B. 3 cap i LL. 40 mark till 3 skift. faderen
konungenom och häradet, Löftis män för sakören Jon i Kullagården i äppla
näs och stånde skrift eftter kyrkioordningen. Lofuar och till barna födan
4 Rdlr.
Jon arfuidson i Söndratorpa å frälse, ogift bekänner sigh hafua lägrat Kirstin
gisla dotter i yarp å frälse å tiänst knekta hustru och änkia barn samanaf
lat, som föddis i wåras 660, och Nämden med allmogen tillstädiß rundeli
gen bekänna, Kirstins man Jon pederson ähr dödh blifuin på tågh, I danma
rk som almant spordt ähr före än hon sigh lägra lätt.
18r
Nu begäras en Schedel och panten på Ryttemestarens Lars pamps skiutz hästar
Ty böte Jon arfuidson för ärekränkningh 40 mark till 3 skiftes Gift. m. B. 3 cap
lyftisman för sakören. Rättaren Håkon månson i forsa.
Nu begäras en Schedel och panten på Ryttemestarens Lars pamps skiutz hästar
Må Sättias i quarstadh.
Kom för tingzrätten Johan pederson i Ekornahult angaff och åklagade theße eftter
skrefne för Ekeskada, twå Eker brända uthi en fälla, som nämbden them synte aestime
ra för en behållin eek, ty böte Simon i Hyalt å skatta till Cronan, 9 dlr S. mt och
12 mkr till 3 skiftes konungenom åklagarenom och häradet och planterer tu igen för
hwart Eftter 3 punkt af skogz ordinantie.
Bengt i Hyalt för en halfrutin bok 4½ dlr och 6 mkr till 2 skift. Eftter Edh swurin
Nämbdz ransakningz witne och plantere tu vnge igen, Swen i raterydh fäste
uth en trigge manna Edh, han icke hafuer huggit en book på ratteryd skog then han
wijtes före.
Karin i Biörnaryd änkia wijtes för en huggin book ther till hon hardt nekar, och hennes
lilla son Jöran nekar för sigh, och säger olufs poike hugg then nedh, dock han ähr icke stämbdh
eller tillstädiß.
Oluf i Salwara legopoike huggit een book till sin husz bondeß torff och gangn, eftter be
fallning uthi ett kärr. Nämbd synamän finna skäliga oluf Jöranson moste lijda
och böta för ett bärande trädh kon 9. dlr och 12 mkr till 3 skiftes. konungenom
åklagarenom och häradet. och plantere tu igen och plantere tu spade trädh igen.
peder i Laggaretorp och oluf pederson i Salwara och peder fottatorp huggit en book till
hiull böte Konungenom 10 dlr åklagaren 1 dlr häradet 16 öre och häradz höfdingenom
16 öre och plantere tu igen. Nils i ramsilt och Swen på ryet kännas wedh huggit
en book ähr till konungenom 10 dlr häradet 1 dlr och åklagaren 1 dlr och plantere
tu spade trädh igen. skogzordinatie 7 punct.
Måns och Germund i bolmstadh huggit en book på obytt mark böte till konungenom
förbudit 9 dlr åklagarenom 6 mkr häradz höfd. 24 öre häradet 24 och plante tu
unge spade trädh igen. ordinantie 3.
Oluf arfuidson i bolmstad och arfuid ibm huggit bärande trädh book på oskiftet mark
böte till konung, 9 dlr åklagerna 6 mkr häradet 24 öre h:h: 24 öre och plante
re tu igen.
Jöns Swenson i marißiö å frälse angafs för stempningz försittiande å andra
tinge böte 3 mkr till 3 skiftes åklagarenom Jord ä:g. och häradet.
Ährewyrdige man mester Nils i Hwijtere pastor medh några af bärga kyrkio
Nämbd begära loff på Gudz församblingz wägna widh Bärga, hugga några
Eker till kyrkio spån till Bärga kyrkiobygning tillåtis på behagh eftter
som till gudz ähra och prydning behöfues, Emädan Jorden ähr herrans
och hwadh ther på boor.
18v
Kom för Rätten Thor Håkonson i Lönshult och Karin Haraldzdotter ibm, delade
om ett wijtes för likning them mellan hema satt then förlikningen afbrött
2 Rdlr till kyrkian, at änkiones barn hade orenat genom en söndrugt källare
taak in på en halff tunna malt, Thor tillkom hwar om the blefuo hema för
likt. Thor fick igen för maltet en t:r korn. nu witna grannarna Tufue Jön
son och Jöns Jönson i Lönshult, wijtet hafua både quinfolken brutit Thors
hustru lisebeth burit åth karin at willia henne slå och Karin brukt ond mun
huilket wijte ähr satt till kyrkian, som hemma om ähr dömbdt, af Kyrkio näm
den, thenne styrktis till förlikning och gransämia, som the inginge Emädan
the wetha intet annat än ähra och godt medh hwar androm, , och repeterades
them emellan dubbelt wijte. twå Rdlr till tingsrättin och 2 Rdlr till skna
kyrkia then förlikningen af bryter at utgifua.
Sammadagh kom för tingzrätten hustru margreta Assarsdotter fullmechtigh
på hustru brita Trottadotters wägna i Långztorp och angaff för tingsrät
ten thet en Ryttare peder pederson i Carß skyttztorp å frälse hafuer henne h:
Brita öffuerfallit uti sin egen stufua medh hugg och Slagh nästa oth mund till
blodz, bortagit hennes koo uthur fähuset, Sedan gått medh dragin wäria i an
dra stufua, uttagit gårdmannens oxar, dock släpt them igen. hotandeß sigh wilia
göra gården ödhe. om han icke får behålla skatten. Emädan gerningen ähr
giord i ösbo häradh och Rydaholms sochn, må hon widare ransakas widh sitt [..]
Ellist gafs tillkänna thet b:te Ryttare skulle tå i Långstorp beskyllat wälb:
oluff Lilliesparre Major till fylleskog thet han genom falskheet hafuer skaffat
henne af wälb: Landz höfdingen nådhåhrs frijheet på Långzstorp, widare
beswäras thet Ryttaren peder pederson will intet lyda eftter hans Excellentz
General grefue Carl mawitz Leyonhufudhz anordningh schedel, Elliest gifs
tillkänna peder pederson hafuer drukit sig druckin wid tinget och förmår
intet nu på sidlyktene stå till Swars ty begäras Extrakt om thenne an
dragne Relation och skrifuelse till wälb: Carl a.S. Rytterskiöld Major som
hafuer ryttaren peder pederson under sin Commendering och compagnie.
Måns Nilson i österby hofgård begärar öfuer honom liusas må konungz fredh
för haat och afwund moth sigh af matthisa söner i borsna om byrdz
lösn men emädan gården måns Nilson åboor ähr gammal frälse gårdh
och Jordäganden wälb: Jöns Nederwodt på förarp will icke samtyckia
åboeköp på frälse Jorden bönderna emellan, uthan thet wore om någon
öffuer bygning skulle än tå ther om lagligen ransakas och will aldeles gif
ua sigh och sina bönder, under lagh och Lagadomb.
Sammadagh upstegh i tingzrätten w:t anders Larson bärg Cronones befal
ningzman i Sunnerbo häradt fullmechtigh på w:die Thor pedersons wägna
borgares i Jöneköpingh medh beseglat fullmacht, Daterat then 18 Julij 660
och tilltalade några bönder i mårarp, Nils Carlson å frälse Nils mattisa
19r
Son och Peder Bengtson ibm, om öffuerfalning medh skiäls ordh, låsit i Sommars widh
Knutzmeßo tidh eftter Thor pederson till quarnagården och skulle hafua tuingat honom
till af giffua sigh penningar twå Rdlr för åker och änga skada af hans oxadrift på höö
och Sädh. Thor till Swara thenne tree angifne bönder, the hafua inga penningar ta
git af honom eller fått ännu. utan Thor lade sielff nedh penningarna till tolff mark S.mt
eftter sigh i quarnagården. bönderna neka och hart till hotningh och oquadins ord fälta
moth Thor p. S. Inga owelda witne wore ther öffuer tillstädiß utan wärdin Nils
i garden ty framkallades Nils Ingemarson i quarnagården, medh hand å book edeligen
bekände, thet thor pederson inwånare i Jönekiöpingh kom till hans i quarnagården then 8
Julij. 660 och oxarna komma eftter honom och han beddeß bethe till sigh och oxarna han
köpt hade neder i Sunnerbo häradh, tå the komme moth midaftons tidh, så komme
twå karlar, Nils Carlson och peder bengtson eftter, till quarnagården, gingo ther
in och hellsade, Thor pederson satt till bordz och fick sigh matt, Nills Carlson frågade
ähr thet edra oxar wij nu hafuom folgt hijt. them hafuom wij tagit uthj wår sädh
och höö , Thors Swar thet wore illa så kördt. thet rådher intet iagh före, widare sade the sät
tia i icke ther i suttin skulle wij klå edher alla omkringh, Thor Swarade hafua the
giordt något orätt kunnen i blifua betalte och förnögde och the som hafua kördt oxarna
säger Nils Ingemarson han icke hörde annorledis. utan kanskee Thor i ähren som the
andre i Jönekiöpingh Liugare. Intet hugg eller slagh gafs uth och the skiälte icke
Thor p.S. på sin ähra och redeligheet. Inga andra wapn eller wärjor hades i hän
derna uthan Nils carlson hade een yxa i handen, then andre peder bengtson war
tomhänder. quinfolken gofue sigh emellan, tå hårda ord begynte skiftes, och tå sade
Nils Ingemarson här skall ingen hugg wanka i mutt huß Sedan beddeß bönderna
till twå rdr för höö och sädz skade them Thor Pederson strax vpräknade i silffuer
till twå rdr för höö och sädz skade them Thor Pederson strax vpräknade i silffuer
mynt och anders i öfuerakra bredde penningarna och fick them till Nils Ingemar
son bonden i gården, at förwara, them han ännu innehafuer och will lefuerera
them når och hwar så fordras ther medh Nils Ingemarson giorde afträdh.
omsider bedias nu theße bönder före, hwar the hafua förtörnat thor pederson
i hastigh ifrigheet medh ord eller gerningar och wetha intet annat medh Thor
pederson ähr ähra och godt.
Tingzrätten finner thetta måhl af theße nu bewiste omständigheter icke wara
någon hemfredh bruthin, icke någon fulltwång eller wåldzwärkan, utan öfrig
öfuerfallningh medh löse ord strax eftter något bleff trampat i åkrens eller
höö nedrefuit ther för förliktis the nu medh sämia och thor pederson bekommer
[..], sina penningar igen.
19v
Kom för tingzrätten Anders olufson i älmtåsen och gaff tillkänna, thet honom ähr
pantat ifrån öffuer hans rätta räfst och skuld; ther till swarar häradz
fougden w:t Anders Larson bärg. wij ähra fulle sams om räfst suman, men
anders olufson hafuer sålt ett par pistoler till anders Larsons broder Lars Lar
son Corporall för 4 Rdlr och anders Olufson säger anders Larson bärg befal
ningz mannen lofuade för sinß broderß giäld at betala 4 Rdlr them han
will af dragas skall. ther till anders Larson nekar, dock lofuar sigh willia
hielpa honom till betalning af sins broders låning.
Sammadagh framsteg bengt Larson befalningz mansens anders Larsons
berghz tiänare, och gaff till känna thet Anderß olufson i älmtåsen skulle ho
tat honom och hanß husbonde på agunnarydz kyrkiogård, sägandeß fougden
hafuer skämpt wår sochn, och skämmer oß hwar dagh mehr, anders olufson
Swarar, hästhållet till traheredhz sochn nu i fäigda tiderna ähr wår sochn blef
uit uthskämbd aff, och hwilken thet hafuer giordt och ähr orsaak till, må Gudh
wetha, fougden anders Larson Swarar såledeß Giälden till omläggningz
skiutzningar i häradet, wore bytta aff Lars Nilson tå I wälb: Landzhöfdin
gens ställe förr än han kom till befalningen, sedan hafuer thet så warit, han
kan thet intet förandra, altså hästhållit bliffuit mehr och minner eftter
tiderna, bengt Larson bekänner widare ähr icke thet noch at han hafuer sän
dt thenne fuxswansen hijt them skulom wij icke låta få en Dråpa watn, talan
deß till almogen på Kyrkiogården, gifuer och andra spotzska ord, I skulen see
huru i ogh skall gå åth honom innan han går af Kyrkiogården, sedan hängda han
sigh på honom medh händerna ifrån kornhuset, Bengt Larson sade I kunnen
fulle anders olufson få betalning för pistolerna, men kronones uthlagor och
räftst will han nu hafua thenna resan och hotade Bengt Larson han skulle skiuta
i hiäll honom, om han pantade honom, huilket skulle skee i klåckare stufuan
och Lägga honom uti en måse, men inga witne om thenne orden, wore ther
öfuer nu tillstädis, anders olufson Swarar bengt Larson skiöt omkull hans
gambla hustru, och kallade henne rofferska, ty giorde thet honom ondt och
måtte wara honom något till wilies igen, Lars i borsna beropas på
till witne som framkallades, och bekände, han weth noch grant huru the
oradis på kyrkiogården, medh kijff moth kijff om pantning och beneckning
moth så stor räfst tå räfsta längden war upläsin. thetta vpsattis till wi
dare ransakningh Emädan anders olufson föregifuer sigh icke wara stämbd
till thetta tingh alt förty icke kallat ett sitt witne medh sigh tillstädiß
moste ty ärande upskiutes.
Anders olufson lätt upläsa ett sochna witnesbyrd, ther hoos föregifuer anders
Olufson, thet bengt Larson skulle sagt uti ett gästabudh i Getabo, och kallat honom
för en Kong I agunnarrydz sochn. bengt Larson Swarar orden fulle Såledeß om
han wore principal eller kong må anders och låta blifua migh, ther medh gior
diß afträdh.
omsider then 28 octob. förliktis w:t anders Larson bärg medh anders olufson i Älmt
åsen, om alt mißförstånd och tuist them emellan warit aff hastige förflugne
ord alt eftter, thenna Dagh uphäfuit wara. sampt och medh befalningzmansens
tienare bengt larson som dependerar af samma tuist ther på gofue händers sam
antagande, och så the åthskildes.
20r
Sten Nilson i tutare will utwißa en trigge manna edh om thet sielffuer eller Sängakläder
Jon i rydh Nämbdeman begärar een eek till skep wedh horns brodz flodh att hielpa folk
tå öffuer flodz waten ähr om wåren, bewiliadeß med rättens tillstånd,
Jönß olufson i skeeda Länsman i rysby begärer på församblingens wägna några Eker
till kyrkiospån Emädan Gudz loff och ähra ther uthinnan sökes kunna medh laga
ransakning utmärkias af heiderijdaren och några af Nämbdene.
Komme för tingsrätten anders olufson i Bräkintorp och kärade moth Sten Nilson
i tutare om något obytt arff och Jorda iämkningz penningar eftter salligh peder ander
son och hans hustru Karin andersa dotter som dödde barn lösa, nu inladeß och uplästis
twenne aflinge iordabreff inlösning, thet ena på hustrunes Karins sida. befinnes
dubbelt mehra inlöst och något öfuer moth mansens byrda lösen ther näst fram
kalladeß anna Nilsa dotter en gammal pijga som bar nycklarna, bekänner widh
sin siäl saligheet, thet bars fram på arfskriftet så mycket hon weste af arfuit och
intet af henne undandoldis eller henne witterligit af androm, Elliest ähro nå
gra småsaker som ännu kunna bytas och görs intet förhåld på när så lagligen
fordras. Resolutio bleff af tingzrätten afsagdt, odal eller arffueiorden
behåller hwar Sin quotom, men aflinga iorden som the hafua i äktinskap inlöst, them lösne
pening äger bytes lagligen till skiftes halfparten hwar som förra arffuit.
Sten Nilson i tutare will utwißa en trigge manna edh om thet sielffuer eller Sängakläder
som Saknas eftter Salig peder anderßon och hustru Karin andersadotter wara för
kommit Emedan godset icke inventerades eftter peder andersons dödh, för än några
förlupna weckor och sedan hustru Karin afsomnat war, weth intet han hwarest
thet ähr wägin tagit, och icke heller kommit honom eller hans till gang och godo utan
ähr oskyldig för then mißtanken. Anna Nilsadotter giorde sielff sins edh
hon weth sigh intet af thetta arff wara undandoldt, och togh afträdh.
Kom för tingsrätten Johan Larson i älmsås och gaff tillkänna thet hans hustru Kirstin
peders dotter i älmås eller torseberg och hennes fader peder icke ähro nu å tinge till
städis. Noch gafs till känna af Johan Larsson om Kirstin medh sina släktingar kan wäria
sigh medh en tolff personers edh hon icke hafuer bedriffuit hoor medh Charis, will han
sigh låta benöija och kanske taga henne igen till äkta hustru.
Kom för rätte Daniell Johanson i fagerhult å frälse och klagade moth
åke i rangnilaköp först om låtet påskrifua stemningz böte 3 mkr, å wintertin
ge in Martio, till huilket han framwisar en förfals witnes sedhel af hr fiscalen
wälbetrodd Bengt Jacobson örnebergh underskrifuen men efter sakörens Längder
na wore förfärdigade och thet i tingz dombook, kunne ty icke utstrykas.
Sedan klagade Daniel moth åke i rangnilaköp om ett paar oxars wäxsling
och köp, för 14 Rdlr och half tridie lb kåppar, som åke i rangnilaköp sigh af Lars
Larson i Jönekiöping borgare tillwägxlat hade. hwar om giordes byte och köp
medh daniel Jönson i fagerhult och han sedan medh lars larsson ett nytt köp om
oxarna och ett skiut, men skiutet sägis af Lars Larson på resan wara igen sändt till
daniel Jönson thet han icke wille igen taga, som Sedan skulle förgås af wanskiötsel
till hwilket daniel Jonson Såledeß Swarar, han hafuer medh åke om skiutet intet
kiöpslaget eller handlat, om Lars Larson hafuer emoth honom något will han honom
20v
Swara Tingzrättens uthslagh folgde åke i ragnilaköp hafuer Medh daniel Jonson
i fagerhult om skiutet intet köpslaget ty ware daniel för åkes åtaal i ty
fall ledigh och okrafd.
Andre dagin eftter tingzdagin bekänner Anders Jönson i österby thet han
hafuer frijwilleligen sålt en fierdingh af skattagården i österby och gör daniel
Johanson uthi sin frånwaro fullmechtigh ther på skaft och skiöte framdeles giff
ua.
Kom för Rätten Gunmundh Knutson i Eka fullmechtigh på daniel Erichson
w. i öslöf bekänner medh beseglat sähl och köpe breff thet han hafuer med sin
hustrus Johana Jonsdotter ia och samtyckio sålt till manhaftig leutnanten peder
Stenson och hans hustru Ingredt Erichz dotter en tolffte dell af nästa gården
i öslöff för 29 dalr Ty af händer daniel Erichson sigh och Sinom arfuom, he
mular och tillägnar b:te tolftning köparen och hans arfuom ewerdeliga.
Peder Johanson fullmechtigh på Swne Swensons wägna i quenslöff skrifteli
gen giffwandes tillkänna medh sähl och köpebreff Daterat then 14 Julij.
660. Ther medh Swen Swenson i quenslöff bekänner sigh sälia en tolfte
dell af quenslöff till Jon Jönson i quenslöff och hans hustru Sara Steens dot
ter för reda betalning 60 Rdlr och 12 öre Smt ty afhänder säliaren sigh
och sin hustru Elin Biörns dotter 1/12 af quenslöff i angelstadh S. tingbudit
och Lagståndit, in Under Jon Jönson och hans hustru Sara Steens dotter
Ewerdeligen.
Nils Stenson i ramshult fullmechtig på Gisle Hansons wägnar [..]-
ninge medh sin hustru Inger Jönsa dotter sälier en otting af röninge
till Jon Jönson i quenslöff och hans hustru Sara Stens dotter för reda
betalningh ottatiijo otta daler S: mt och en klädes kiortel till half tridie
dt dlr och ett lispund fläsk.
Birge Krååk fullmechtigh på bengt Jönsons wägna i abboraslätt, gifuandeß till
känna thet bengt Jönson hafuer med sin hustru Karin torstins dotters ia och samtyc
kio sålt en fierding af aborra slätt i piätterydz sochn tingbudin och Lagståndin
till Jöns Jönson i osnakiöp och hans hustru Kirstin Jöns dotter för 14 dlr S: mt
och 2 mkr och i ättlefuat en fyra lodh skedh thes för utan eftterlåtes säliaren uti sin
lijfstidh något undantack som I köpebrefuit Specificeras.
S. d. upstegh peder anderßon i berghem fullmechtigh på Jöns Swenßons w. i
berghem thet han medh sin hustru Karin Nilsa dotter sälier sin arfueluth i wäster
gårdh berghem i Kånna sochn 1/3 af w. g. i berghem till birge Swenson i Lunden
och hans hustru anna månsadotter för 9r Rdlr och thes för utan Erich Erichson
af birge Swenson bekommit sex Rdlr för hans peningar haffua warit
borta.
21r
Gårdar Upbiudas.
| 1/4 | aff Wästegård boarp i Liunga Sochn | |
| 1 | Salwara skatta i angelstadhz S. | |
| 1/2 | torkilshult i Berga S. | |
| 1/4 | af Norragård Ifla i Liunga S. | 1 |
| 1/4 | af Mellom g. Bäckare | |
| 1 | t:e Land af Johannis gård i Horn | |
| 1/2 | Wästre gård i tutare | |
| 1 | drängagard i Bolmstad frälse i angelstad Sochn på köp | 3 |
| 1 | Blädielyda i Pietteryd S. På Pant | |
| 1/2 | högagård Norrtorp i torpa S. | |
| 1/4 | aff Ryia i S. S. | |
| 1/6 | aff Norregård i horseberga | |
| 1/4 | aff gräßholmen | |
| 1/2 | Norregård i gamble Hallaryd | |
| 1/4 | af Båßhult i göteryd S. | |
| 1 | öffra bökhult i S. Sn | 3 |
| 1/8 | aff östragård I håå | |
| 1/8 | aff torstins gård I horn | |
| 1/6 | aff Mellom garden i Bäckare | |
| 1/8 | aff Kullagården i quenslöff | |
| 1/16 | aff Alenskiöp i draheryd S. | |
| 1/16 | af fotatorp i angelstad S. | |
| 1 | Siöabro frälse i Piätteryd S. | |
| 1 | Grimsbygd | |
| 1/4 | aff Kränkeboda i Wrå S. | |
| 1/2 | Miähered i traheryd S | 2 |
| 1 | Hallaböke frälse På Köp | |
| 1 | Skåpalt skatta för Räfst |
21v
Uppå Tingzrättens
| 3/4 | aff Quinnalt i traheryd Sochn | |
| 1/6 | aff Hiulsnäs | |
| 1/4 | aff aborraslätt | |
| 1/3 | aff Wästregård i Berghem | 3 |
| 1/4 | af Söra Wändaböke | |
| 1/2 | fiärhult | |
| 1/4 | aff Mellomgården i öslöf | |
| 1/8 | aff skiärserydh |
Till ytermera Wißo att Så ähr å tinge angiffuit klagat, Swarat
witnat, ransakat och dömbd, betygar Lagläsaren medh egin Underskriff
uin Handh Signete och Nampn och Nämbden medh häradz Jnsegle här
Nedan under När Thet ifrån Rixdagin hemkommer Datum Anno
diebus et locis ut in Protocollo Superius.
Uppå Tingzrättens wägnar
Anders Anderson
Zoterus
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 590 (AID: v205987.b590, NAD: SE/VALA/0382503) |