Sunnerbo dombok 1664

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1740 (AID: v205987.b1740, NAD: SE/VALA/0382503)
1r
          Synderbo Häradz Dombook
 
                     Anno   1664
 
 
                                       Ther öffuer ähre:
 
Lagman Edle wälborne her Axel Sparre friherre till Cronebergh, herre till
Sundbyholm och Moholm, Sweriges Rykes Rådh, och Lagman öffuer
Tiyo Häradz Lagsago i Småland.
 
Landzhöfding Edle wälborne her Georg Guldenstierna fry
herre till Lundholmen, herre till stäke, Börkesund och thorens
borg Landzhöfdingh öffwer Chronebergz lähn.
 
Häradzhöfding Edle wälb: Nils Nilson Lindegreen till Forsa Spå
nislanna och Bräkintorp. Rykx härold, Assesor, och Häradz
höfdingh öffer Synderbo Häradh.
 
Konungz Häradz Fougdte W:t Israël Jönson
til Nåterö och tärnhult.
 
 
 
Lagläsare Andreas Anderson Zoterus på Siöanäs.
 
                                    Insinueradh 28 Sept. Ao 1665
 
1v
Anno 1664. then 7. 8. och 9 martij ordinarie ting stodh uthi
Synderbo häradh widh rättan tingstadh Hamneda, öffuer warandes Edle
wälb: Nils Nilson Lindegreen till Forsa, Spånislanna och Bräkintorp, Assessor
uti kongl. Götha rijkes Hofrätt, och Häradz Höfding öffuer Synderbo häradh
wnderskrefuin Lagförare, sampt häradz Edzswurin nämbd medh me-
nige almoge tillstädes aff bemälte härade.
 
Nämbden.
 
Åke i ragnilaköp, Jon i rydh, Arfuid i wiggåsen, Jon i Horn,
Birge Kråk, Simon i wästerhult, Peder i Berghem, Jon i wiggåsen,
Jon nilson i Dragerydh, Peder i skinnersbygd, Johan wicksiö, Anders i ooshult
 
Sammadag framstältis för tingsrätten Peder Jonson i wiggåsen å skatta frälse
gift man, som ähr kommin i bygdataal och mißtanke för ett löß quinfolk
Anna b:d: som tiänte honom om Sommaren, och satt inhyses hoos ho-
nom i några åhr om winteren, nu sägis hon Anna wara hafuande medh barn
tå hon afreste bygden, i michaelis war ett åhr sedan, och ingen spordt hwar
hon ähr stanat, Eftter alfuarlig förmaning, omsidor bekänner Peder Jonson
han hafuer haft lägrismål medh b:te kona Anna, och bedriffuit medh hen-
ne hoordomslast, och han weet ingen annan för sigh wara hennes barna-
fader.   Resolutio: Peder Jonson böte eftter publicerat straffordinan-
tie 80 dlr. S.mt. och stå uppenbara skrifft.
 
Sammadag uplästis kongelig Majestetz Confirmationis Breff till Häradz-
nämbd i Synderbo härad om dagzwärke på gloriwyrdigst i åminnelse, ko-
nungx Gustavi Adolphi Breff, Daterat then 1 Septembris Anno 1617
Lydandes på frijheet på dagxwärke, skiutzfärder, och småhielper, dhet
sæmma nu på åhr 663. then 23 Decembris ratificeras, Daterat Stocholm
beseglat och underskrefuit aff then höghährat Kongelig Regering på
Kongeligh Majestetz wägnar.
 
Sammadag ibland andre ärende ther förhandlades framträdde för tingzrätten
Peder Pederson i Ingelsköp klageligen gaff tillkänna, thet all hans ladegård
medh höö och sädh hus och all inrede, en koo och några gitter och bockar om
nattertidh i asko afbrändis then 9 Novemb. 663 till halff annan fierding
aff Ingelsköp, nemligen till een stoor skade öffuer hundrade dalers wärde
Såsom thenne oförmodelige skade wådeldh ähr allom ther i grannalag och
sochn uppenbart och i häradit witterligit, sådan ynkelig wådeldz skade blef
b:te: Peder Pederson i Ingelsköp öffuerkommin, ty bewiliades eftter lag och Landz-
sedh Brandstodh Bygn. B. 37 c i LL. och Emädan thetta hemanet Ingelsköp
i Hinnerydz sochn, ähr anförds wordit under Cavallerijtz staten, ty å Jordaran
sakning aff högwälborne herren Landzhöfdingen betalat i sådane måhl sökia tingz-
bewijs, att få niuta wederbörlig skattz frijheet till gårdsens och sin store skades
uprättilse, och Ryttaren therföre igen af Cronan nådgunsteligen bekomma tillbör
ligit wederlagh dhes till mehra wißo.
2r
Sammadag framstälte sig för rätten å tinge Johan Jacobson i borsna dråpare
och lätt insinuera och upläsa sitt Leigde Breff Daterat rydh dhen 24 Februarij
A. 664. wnderskreffuit aff Landzhöfdingenom her Georg guldenstierna frijherre till
Lundholmen, herre till Stäke etc. feloger till och från ting att komma i sitt be-
håld. Ther iämpte framkom dhens dräpnas fader Peder Jönson i Hyalt af Ryß-
by sochn, sorgeligen gafs tillkanna thet thenne Schåniske Ryttare Johan Jacobson i
borsna, haffuer huggit hans son Jöns pederson öffuer hufwudit medh sitt swärd,
att han dher eftter på tridie dagin afsompnade, huilket skedde allehelgonedagh
1 Novemb. A. 663. dher till Johan Jacobson icke kan neka, nu uplästis then
förra ransakning och angifning å tinge om thetta måhl then 17. Decembris A 663
som beskriffuen finnes.     Thernäst framkallades witnen, som hörde huru
trätan begyntes, och sågo huru perlamentit aflupp. nemligen oluff oluffson i theß-
ås, Jon Biörson i ryßby, Jöns anderson i öfueråkra, Bengt Jönson i ryßby, sampteli-
gen aflade sin lijfliga edh medh hand å book, sedan seerskilde förhördis, som eftter
fölier:   först Oluff Olufson widh sin siäl saligheet bekänner, begynnnelson till trätan
emellan Daniel Johanson och Johan Jacobson hörde han intet, utan widh the kom-
me medh Lijkferden, Daniel redh eftter, Johan före, tå sade Daniel fodrar tu migh räkte
ut handen, och wille försättia skåtit af pistolen, tå Johan sade iag skiuter tigh, Da-
niel swarade, skiut fanen, i ty samma small bößan af och lodit genom haka
kinahudan, och Daniels arm, som säger sigh giffuit therföre i läkare lön,
twå rixdaler, Sedan medan the suto på hästarna, fingo the ut hwar sin wäria,
och struke tillsammans, dock ingen mehr skada skedde then gångin, i ty samma
stupade Daniels häst, Sadelgiorden brast af, och Daniel till marken, Johan
föregiffuer, i ty samma kastades en steen i sijdan på honom, men huilken then
utkastade weet han icke, Lijkfärden gick fort, Sedan bleff oluff icke warse, för
än the nu dräpne drängen, Jöns Pederson slogh medh Karbinen till Johan Jacobson
öffuer axlan ett slagh, och han segnade nedh på thet ena knäet, dher medh
weet intet han mehr om then saken at witna, eftter han folgde fort medh lijkfär-
den, och togh afträdh,   Thernäst inkallades Jon Biörson i ryßby, på sin siäl
saligheet bekänner, han hörde Daniel Johanson sade, och badh honom intet
slå sin häst medh wredne widian, sedan hörde han intet hwadh Johan swarade,
utan sågh Johan redh före, widh paß ett steenkast, så något af wägin, Daniel
folgde lijkfärden, Johan Jacobson swarade Daniel rijdh intet hijt, iag skiuter
tigh, i ty samma skiöt Johan pistolen löös, och skadde Daniel widh haka-
na och genom armen, som Oluff berättat haffuer, Ther hoos bekände widare
at såsom elden af skåtit kom i klädit som Daniel hade om halsen, tå kom
Simon i tranhult, och togh Daniels kläde bort af halsen och släkte, i ty togo
the uth hwar sitt swärd, så stupade Daniels häst, Sadelgiorden brast aff
Daniel till marken på ett steenröör, widh Daniel kom uppå hästin igen, wände Jo-
han om sin häst igen och wille hugga Daniel, the struke tillhopa medh bara
wäriorna och hwar försatte, ingen mehr skade tå skedde, utan kyrkiofolket
förhindrade, Sedan, war drängin Jöns Pederson på ena sijdan wägin, wedh Jo-
han Jacobson kom rijdandes, hwadh ord tå fölle hörde han icke, utan Jöns pe-
derson slogh till Johan Jacobson medh karbinen öffuer axlen, Johan seegh nedh
på thet ena knäet, strax kom Jacob gullsmedh, och fick i karbinen eiler armen
och wille hielpa dråparen, hwilken och rykte medh then dräpne om karbinen, och
såledis förhindrades att han hwarken fick slå emoth eller sig wäria widh ty
2v
samma fölle drängsens och gullsmedens hattar aff, men Johan Jacobson hade dra-
gin wäria i handen och hugg till drängin Jöns pederson mitt öffuer huffuu-
dit banasårit, han föll nedh och dånades, Jacob skiött eftter honom öffuer ända
Jöns föll widhöpin, Då kom Jöns i wahre fram och togh Johan widh handen, och
badh honom gå sin koos, tu haffuer noch ondt giordt nu, såledis skildis the åth
drängin Jöns pederson låg dånader en lijten stund, omsidor kom up och gick till må-
rap lågh ther förste nattan, sedan gick han till hemanet tillfälle, ther bodde
en läkare, som han mente skulle kunna honom läkia, men tridie nattan efter
händt skade, afsompnade. Sedan inkallades Jöns anderson i öffuerakra, edeli-
gen bekänner han hörde eller sågh intet thetta slagxmålit i begynnelsen, eller hör-
de orsaken till trätan, utan sågh när drängin Jöns pederson slog till Johan
Jacobson öffuer härana medh karbinen, och widh han öfrade thet anden slagit
och skulle slå till, kom Jacob gullsmedh och fick i armen, och hindrade att
han icke fick slå honom tå mehr, Johan reser sig medh wärian i hand up, och
högg drängin Jöns pederson öffuer hufwudit, strax föll han omkull, tå budo
the andre Johan gå aff wägin sin koos till skogin, som bemält ähr.
Sist, eftter inkallades Jönson Bengt i ryßby widh sin siäl saligheet bekän-
ner, thet Johan Jacobson hade fått i handen en wredin widia, och slog på hä-
stin prestahustrun i ryßby redh uppå, hennes son Daniel sade, iag will intet
hafua min häst slagin medh wredne widian, häff ifrån tigh then fanen i wåld
Så begynte the rijda in på hwar annan, men Bengt berättar han badh Johan, 
intet skiöta at träta medan the wore på kyrkiowägin, altså skildis the åth,
Johan redh fram till wälb: oluff Liliesparres frw, hon bannade honom, både
låta wäll och hålla sigh stilla, sägandes rijdh hoos migh, tig skall ingen
skada skee, men Johan acktade thet intet, utan redh litit afsides spände
pistole, widh Daniel kom eftter rijdandes medh lijkfärden, Sade Johan, rijdh
intet in till migh, iagh skiuter, Daniel swarade, skiut fanen, och togh moth
pistolen medh bara handen, i ty samma skiöt han pistolen aff och skadde Da-
niel, som förr ähr witnat, Elliest sågh han intet någon slå Johan widh
Daniel och Johan wore samman, och tå Daniels häst stupade, Sadilgiorden
gick aff, Daniel omkull, kom ring omkring Johan, och weet icke annat än han
tå fick hugg af folkit, men af hwem sågh han icke, Lijtit eftter komme Johan
och Daniel medh wäriorna tillsammans och Bengt Jönson med flere hulpe
till skilia them från hwar annan, han medh en smitt stake, och the andre
medh hwadh the funne för handen, widh the komme litit bätter fram, gick drän-
gin Jöns före åth på then ene sidan wägin, Johan redh eftter sählskapit,
the mötte hwar annan mitt på wägin, hwadh drängin Jöns sade hörde han
intet, utan han weste thet att han hade tiänt Daniel tillförena, tå hugg
han drängin Jöns slogh till Johan Jacobson första slagh medh karbinen
öffuer axlaan, och han seeg medh på thet ena knäet, Strax kom Johan
up igen medh wärian i handen och hugg till drängin Jöns pederson öf-
uer huffwudit, Jacob hölt medh om karbinen, drängin föll nedh till mar-
ken och dånades, så både the andre Johan gå sin koos, men när Jöns pederß
kom sig något före igen, gick han till mårarp, mehr weste intet han ther om witna
och aff stegh
3r
när bemälte witne såledis sin berättilse hade aflagdt, tå frågades dråparen hwar-
före han sigh så öffuerdådeligen på kyrkiowägin hade förhållit? huilken swara-
de, iagh bleff wredh på Daniel, eftter han kallade mig Sippa, oansedt ingen af then-
ne witnen sådan ord hördt hade, Likwist kunne Daniel icke neka thet ordet sagt
haffua, och berättade att han så allestädis kallat warder af sine Cammerater
och mente så intet ondt ther medh, Nu fram stegh för Rätten m:tig Major Josep
oos sägandes thet ordet ähr utkommit aff Ryttemästaren Carl Rytterskiöld
han kallade Johan Jacobson i skiämptwijs Sippa, om thet ordet hafuer han of-
ta fächtat medh sina Cammerater, eftter han intet wille hafua sådant kläkis-
nampn,   Elliest kan man icke underlåta oansedt dråparen wille föregif-
ua, thet andra hafua myckit slagit honom, kunne han Lijkwist ingen öfuertyga
mehr än then dräpna, som slogh honom medh karbinen, och the som medh stän-
ger eller stakar wille skilia them åth; neka sigh och icke hafua slagit honom, utan
medh all flijt sökt parterna till att åtskilia och perlementit förhindra,
Nu eftter som inga flere witne wore tillstädis, frågades dens dräpnas fader
om han war medh dråparen förlikter, eller om han stodh eftter hans lijff?
Hwilken swarade sig hwarken wara förlikt, eller wille någon förlikning
medh honom göra, helst eftter han hade hans son, så öffuerdådeligen på 
kyrkiowägin ihiälslagit, och ändock både dråparen och flere både honom för
Gudz skull förlåta sigh och fälla för honom förbön, wille han sig icke ther
till bequemma, utan skiöt saken till Gudh och höga öffuerheten, ther medh
toge parterna afträdh och saken skiötz till nämbden.
Resolutio:             Tingzrättens domb folgde.
1. Emädan såsom dråparen Johan Jacobson hafuer af lust och hambngerug
heet, utan sann lijfsnödh, först skutit åth sin nästa på kyrkiowägh.
2. Emoth gode rådh och styrkio, dragit sitt swärd, fächtat, och sist öfuer-
dådeligen huggit then dräpna medh harms och wredis hande huffwudit sön-
der banasårit.       3. Tå gullsmedin hölt honom
4. Står och målzäganden på sin rätt och begärar domb.
Ty giffue dråparen Johan Jacobson Lijff för lijff eftter Gudz och Sweriges Lagh
Gen 9.   Exod. 21.   Levit. 23.   Num 35.   Then som utgiuter mennisko blodh
hans blodh skall och af menniskiom utgutit warda, förty Gudh haffuer giordt
menniskian eftter sitt beläte, item then som slår ena menniskio af hant medh iärn, så
att hon dör, then skall döden dö, tin ögon skula intet skona honom.
Om han kan fångas, när hans Leigd ähr uthe Edzöris B: 13 cap 21. 24.
och 1. dråpm. B. 12 cap. 1 ss i LL.
Till yttermera wißo, att så ähr å tingo ransakat witnet och dömbdt
betygas.
 
S.d. framkom för tingzrätten Oluff Pederson i rataryd och begärde fylla en
trigge manna utfästen edh, thet han icke weeth thet skiutit skiärseantens Erichz i
madesiö hustru köpte af honom för 4 rix dlr och aldrig kommit honom sedan till
gagn och godo. Bediandes sig så sant Gudh huldan till lijff och siäl hans
3v
Edhmän, Swen Larson i ratarydh, Knut pederson ibm, Edhen, juramentiam credulitatis
fältis och Oluff Pederson i ty måhl frijsadis.
 
S.d. framstältis af Länsmannen Nils Nilson i markarydh Johanna Jönsdotter änkia,
som bekänner sigh lägrat wara aff Nils Larson ogift dräng, till tiänst hoos Jacob
Brodzson i markarydh å skatta, Begge bekänna Lägrismålet, ty böte Nils Larson 40 marker
till 3skiftis, fadrenom, konungenom, och häradet Gifter M. B. 3. cap i LL.
 
S.d. framstältis Jöns anderson i åby å skatta frälse dräng, bekänner sigh lä
grat hafua Birta trottadotter en ogift  dööff pijga ibm, barn aflatt, Birta ähr född af
äkta säng, dock intet äktinskap loffuat, Ty böte Jöns anderson effter Lag 40 marker
till 3 skiftis, fadrenom, konungenom och häradet, Gift. B. 3. cap. i LL.
han förlijkes medh quinfolkit en barnafödan,
 
S.d. framkom Harald nilson i måßeberg af åker sochn Ryttare, som haffuer ährli-
gen frijat till en änkia i trotteslöff hustru Karin pedersdotter, och hon till en tidh
warit ther medh till fredz, nu haffuer hennes son och hennes mågh lagdt sigh ther
emoth Peder Jonson b:d. och Jöns Hindrichson i andre gården, Begge klaga om öff-
uerfalning, nu hafua thenne skulle kommit hem ifrån falneweka drukne i Jula
helgden och wuxit ond ord them emellan, Peder Jonson brukar en treding i går-
den, trotteslöff, och beropar sig på witne Nils Önnarson i trotteslöff, tå thenne pe-
der Jonson hade bößan, Lopp Harald hem eftter sitt swärd, nu ähro hwarken hustru
Karin eller witnen tillstädis, utan theras egen bekännilse, och sägis hustru Ka-
rin wara hema siuk. Elliest säger Peder Jonson han haffuer intet skiält Harald
Nilson på sin ähra, utan the giffuit hwar androm iämlijk ord, moth ord i hastig if-
righeet, och bekänner sigh intet annat wetha medh Harald Nilson, än ähra
och godt. Omsidor förliktis medh händers sammantagande, och the skildis åth
wenner och wälsåthe, och lofuades Harald Nilson tingz attest och sattis wijte 4 rix
dlr. 2 till kyrkian och 2 till tingzrätten, then förlikningen bryter.
Omsidor bleff afsagt hon får hustru Karin 2 mk för kost om wekan, och Ha-
rald får sina gåfuor igen, the wetha medh hwar androm intet annat är ährli-
git och loffligit, och hwilken annat Harald Nilson fönkastar och icke mech-
tar bewijsa, skall wara förtänkt undergå Lagastraff, ther medh the toge aff
trädh.
 
S.d. framkom Johan Håkanson i wiggåsa och kärade till Swen Nannason i nortorp
i skatta frälse för skiälsord om samanlag och häfd i säng och läge för beskyldningh
medh hans dotter Karin och hennes ährliga Nampn i bygden illa uthfördt, dock han
ährligen frijade till henne, nu nekar Swen Nannason till häfd och kötzligh beblandil-
se medh henne, omsidor framkallades witnen, Eskill Jonson i Esphult, Jöns steenson i 
Esphult, Jöns Hanson ibm. Framstego och bekände eftter aflagd edh medh hand å book
seerskilde förhördis, först Swen Nannason bekände för them och flere, han hade bå-
de klädt Karin Johansdotter i wiggåsa, och farit henne af och på, Bediandes sigh
så sant Gudh huldan till Lijff och siäl, Theslikest Swen Nannason kan icke biuda
neij för orden, Jöns Steenson i Esphult hade samma bekännilse och Eskill Jonson,
Omsider sattis samma ärande till tingzrätten, Emädan Swen Nannason haffuer illa
berychtat i bygden en ährlig mans dotter, för lättferdigheet, Ty bleff Swen Nanna
son saakfält eftterlag Tingm. B. 20. cap. i LL. att böta 40 mk till 3skiftis. och hon
dömbdis frij och oskyldigh för sådant rykte,   Elliest gifs och henne Karin Johans-
dotter som ähr en ung pijga, ett ährligit och ett lofligit witnesbyrd, om ett sedigt och
tuchtigt wmgänge ther i grannalagit och sochnebygden aff barndom them hon bewistat
4r
hafuer sådant henne för sanning och rättwijsan skull icke kunne förwägras.
 
S.d. framkom Bengt Jonson i Brannhult å skatta och kärade moth sin syster In-
gebor Jönsdotter ibm, om skiälsord för tiuff, och beropar sigh på witne, her Erich dry-
ander pastor i Hallarydh upstegh och gaff tillkänna, thenne Ingebor haffuer myckit
af munnen,   Elliest Ingebor nekar icke till mordare nampn giffuit åth sin broder
Bengt Jonson, som Eskill i Hallaböke weet witna, sampt flere, nu swarar Ingebor
och talar om ett bort burit barn, som Bengtz dotter Botill Bengtzdotter födde, en
kröppling, om samma barn ähr ransakat och dömbdt tillförna å tinge, barna-
faderen till saköre, Noch framstegh Botill i örsnäs och klagar, thenne Inge-
bor hafuer skält henne för mördeska, för hon war medh att  bära bort kröpp-
lingens barn till kyrkiogården Länsmannen Eskill i Hallaböke witnar Inge-
bor skäller altför många, Sammaledis skält Sißa i brännhult, för hora, och
en pijga Gunnil Bengtzdotter ibm för hoora, dhes förutan bleff Sißa slagin af
Ingebor att hon besöktis om aftonen medh sacramentit, näsa och munn till blodz
några munslagh widh kinnbenet tree pustar, och medh en kiäpp några slagh öfuer:
axlar och ryggen, sedan hårdragit, huilken satt skreffse om henne, nu tillstår blå-
nader 4 st. och blodhwijte 2 st.   Men Ingebor klagar moth sin broder Bengt
om ett ihiäl skutit swijn uti fäigda tidhen, som i mörkrena wille bryta up hans
Sädis kaar hwilket war satt i markena, Nils Jonson i Hallaböke förlikte then
ne Jon Bengtson i örsnäs, och Ingebor Jonsdotter om slagzmålit hema, hafuer
dock ther om inga witne tillstädis: Dock förlikningen håltz intet, Ingebor kan icke
bewijsa sådane grofue oquädins ordh, utan ångrar sigh och loffwar bättring,
Samma ärande sattis till häradz nämbd först om ährerörlig ord och be-
skyldningar af långo wräkt, emoth sin broder och gårdman, och gårdzfolk, böte
Ingebor twå gånger 40 mk. ähr 80 mk till 3 skiftis, och för sex pustar blånat
eller blodhwijte, målzägandenom 3 mk hwart, och 3 mk till 3 skiftis Eftter Lagh
tingm. B. 20 cap. i LL. 1 Sår. B. x. cap. och 13. cap. i LL. om oliudh widh kyr-
kian remitteras till thet wyrdiga presterskapit, och häradzprowesten.
 
S.d. skrifteligen uhrsechtar sigh skrifteligen wälb: Carl Nederwudt till Mars-
holm för oföhre skull öffuer siön at komma, om något Sönderhuggit timber för Anders
Nilson i Nygård, men Anders Nilson medh sina grannar förmehna wara huggit på theras
oskiftat almerningh, upsattis till widare ransakning, utan tuifuel moste sluta 
medh syn på dödwijda skoger om ther finner Laggill råå och röör them emellan
och theßås.
 
Sammadagh framkom Corporalen M: Swen Pederson i Liungby Ryttare fulmechtigh på
Knipphusens wägnar och tilltalade Lars Erichson i Hallsiö om en förkommin kappa
som han togh till sigh att föra i knäet medan han lätt honom rijda, Nu begärar Lars
dagh till nästa ting eller skaffa Kappan igen, eller och betala, Emädan han
säger sigh lagdt kappan på ett gammalt hwstaak och glömt taga igen.
 
S.d. angofues för stempning Peder Pederson i glamshult, utan förfalz witne,
Swen månson i Sommarsäte, sådant stämbd moth måns Bengtson,
Gunne i Börkena angafs för stempningz försittiande å första tinge,
Swen sunason i Dragerydh omsidor kom tillstädes.
4v
Sammadagh ibland andre ärande ther förhandlades tillspordis nämbden medh almogen
tillstädis aff öffuerstens wälb: Welheim muskamps tiänare Jon Jonson, hwadh the
wetha om wälb: wlff melchersons läginheet Förnämbligast? Nu witnar almogen med
nämbden såsom medh en mun the wetha icke honom Wlff melchorson hafua warit afwi
ta eller besatt, utan han west wåda wäga eld och watn, doch drack gerna medh sin
frw, sålde och satte bort sitt iordagodz i häradet, nu till han går här i bygden
och tigger, och så gångit i några åhr, undertidhen medh slantuge klädher, witnas
och af aller man han haffuer altidh warit widh sitt förnuft, och fehm sinne behål-
lin, allenast uti druckismål underlig och toket, m:tig mårtin Hindrichson Landz-
gewaldigare upstego och berättade widh sin siäl saligheet, thet han hafuer uthlagdt
och giffuit till bemälte wälb: Wlff melchorson sin skatt i otta eller tiijo åhr
för thet hemanet han nu boor uppå, Balkarp b:d. när han war nykter mijns han grant
noch hwadh som bestältis eller betaltis, men när han war druckin bleff han vn-
derligh och obeskedligh.   Majoren m:tig Josep oos upstegh och bekänner
han war hoos tå wälb: Weilhem Muskamp lefuererade en gång som han sågh
siuhundrade rixdlr i reda peningar till wälb: Wlff melchorson, och hans frw,
wälb: frw Lisabeth Kåse struck in penningarna i sitt förckläde aff bordit,
Bediandes sigh så sant Gudh huldan etc ther medh afstegh, att så ähr å tinge. etc
 
S.d. framkom hustru Kirstin Pedersdotter medh sin dotter Jertrudh andersadotter
ifrån Upland och gaff tillkänna om thenna hustru Jertrudz man salig Pe-
der Erichson som ähr förkommin och mehnar eftter Erichz ord i quarnagården,
hans hustrus och sons, een karl skulle wara mördat på Bräkinhult, att thet skulle
wara hennes salige mans lijk, Erich Nilson i quarnagården framträdde för rät-
ten och säger sigh icke kunna läggia thenna tree för anteknade mord saak till el-
ler någon annon N. Aßar Nilson i gräßholmen, Mårtin Jönson i Kyllhult, Ger-
mund Jönson i sånna, utan hästarna hafua the tagit från fremmande karlar, och
haft, som war widh michaëlis tidh try åhr födan, men hwadh the wore för an-
dra som miste hästarna, eller hwar the wore hema weet han slätt intet, Elliest
kan icke underlåtas hesterna ähro nåket långwägis kompne och icke någon
wist sagisman, som kan stå för sagan, att thenne tree män hafua någon mör-
dat på Bräkinhult, Ty uplästis förra tingzranskningar etc
Samma måhl skiötz till häradznämbd eftter lagh högmåls B. 1 och 7 cap
i LL. Nämbden swarar the må wäria sigh sielffue, hwar medh en tolff manna edh
swäria, altså omsidor utwißade thenne Aßar i gräsholmen, Mårtin i Kyllhult och
Germund i sånna hwar en tolff manna edh till nästa ting, att the aldrig haf-
ua mordat något karl etc.
 
S.d. framkom Jöns Hindrichson i trotteslöff medh Bengt Larson i åby och
kärade moth Bengt Jonson i äpplanäs och Jon Jonson ibm, om en gårdafierding
i åby, then Jon Bengtson i äpplanäs war barnamålzman eftter salig Arfuid
Pederson i Åby och skulle inlöst ¼ i åby för 200 rixdlr aff barna arfuit, nu wil-
ia arffuingarna intet behålla iorden utan begära sina peningar igen, 200 rixdlr.
upsattis till widare ransakning och barnen 2 stycken bliffua myndige.
5r
Sammadag framstältis Jöns Jonson i tolarp å frälse ogift skräddare, bekenner
sig lägrat hafua Kirstin Swensdotter ibm, barn saman aflat som föddis otta
dagar för midsommaren A. 663. nu nekar Jöns Pederson icke till Lagris målit.
utan till barnafader, eftter thet skulle feela på poikens häfd några weckår
moth barnafödslan, Kirstin ähr född af äkta säng, barnet leffuer ännu.
Resolutio,   Jöns böte eftter Lagh Gift. B. 3. cap. i LL. 49 mk till 3 skiftis
fadrenom Konungenom och häradet, Jöns lofuar till barnafödan en koo
och en t. rough.
 
S.d. framträdde Länsmannen Ingemar i balke och gaff tillkänna han war
Länsman i nyttia sochn A. 657. Tå fick han befalning aff Cronones häradz foug-
te nu salig Anders Larson på höga öffuerhetennes wägnar att låta mala och ba-
ka konungz tiijonden i brödh, och krijgzfolkit som bleff inlagdt i bygden för-
tärde thet och mehra medh, Bolmarydz by, haffua betalt haradzfougten
salig Anders Larson för sex gårdar, widare föregiffuandes Länsmannen wara
pantader för thet samma på nytt igen och förmehnar wilia hafua thet igen
af gårdarna i bolmarydz by sex stycken; Thenne eftter skrefne begära the
må afläggia sin lijfliga edh, N. Ingemar i Balke, Simon i wästerhult, Jon
Nilson i bolmarydh, Anders Jönson ibm, Peder Jönson, Simon månson, Jon i bolma-
rydh Nilson, på sin siäl saligheet witna och betyga, the hafua redeligen be-
talt tree mark Sölfuermynt för hwar skeppa tiijonde sädh roug och korn till
salig Anders Larson konungz häradzfougte. och giorde afträdh.

Dhen 9 Martij continuerades tinget
 
Sammadag framstegh för tingzrätten m:tig Mårtin Hindrichson
Landzgewaldigare och gaff till känna, thet en öffuerdådigh dråpare, An-
ders Larson i biärshult b:d. rymbdt soldat, haffuer i Julas war tu åhr
sedan skutit ihiäll en ährlig danneman Jöns Michelson i Hiortsberga uthi
Hinnerydz sochn på sin kyrkiohemwägh om en söndagh ståndandes i hans
egin gård och skiött b:te Jöns Michelson widh han kom sin rätta kyrkio-
hemwägh in moth gården, twert igenom lijffuet banasårit, att han på halfft
annat dygn ther eftter afsompnade, dråparen togh strax till flykten.
Noch haffuer b:te dråpare tillförena sammadagh medan Jöns Michelson war
widh kyrkian trugat hans hustru till att giffua sig öhl och brännowijn, på
sistonne undsade wärdin i gårdin, sig wilia skiuta hennes man i hiäl, Ty
skickade hon hemligen budh emoth sin man, att han wille sig wakta och
hålla undan för b:te Anders Larson soldat: mannen swarade budit, Jagh
haffuer honom intet ondt giordt, Jag weth iag må thöra gå hem i min gård
iag skattar före, hwar eftter strax skedde skaden, nu går han under tiden
up öffuer gamble gräntzen, stiäl och gör bofuastycken här i bygden, bewäp-
nader medh tree Ladda bößor och twå långa knijffuar undsägandes till döden
the honom antasta eller fånga wilia, Sammaledes Jöns Nilson häradzssakö-
5v
ris fougte upsteg och berättade, thet dhenne dråpare Anders Larson war i winter
uti åhr, I ett gästabudh sade sig wilia köra uth heela gästabudzlagit, och såsom han
tå bewäpnader war, och ingen tillstädis utan en prest, och några få enfaldiga
bönder, huilka wore för honom myckit rädda, altså tordis tå ingen tala åth
honom, Icke heller ähr någon i häradet som törs göra honom emoth, eftter
han undsäger alla på lijffuit som honom wilia antasta.
Närwarandes almoge begära han må Liusas biltogh och på sådant eller an-
natt sätt aff wägin tages, huilken saak togz uthi betänkiande och slutades
Eftter Edzöris B. 1. 13. och 21. cap. i LL.   Noch 1. drap. m. B. 7. cap.
Gudz lag Gen. 9. Exod. 21. Num. 35.   och Emädan thetta ähr ett
öffuerdådigt dråp och hemgång, Tycker tingzrätten skaligast han
må Liusas fredhlöös och biltoger öffuer alla Sweriges gräntzer.
 
S.d. framstältis Anders gislason i Horn ogift å skatta frälse bekän-
ner sigh hafua lägrat Kirstin Jönsdotter i rydh till förena skiöka barn
saman aflat som hon nu går wäntandes medh, men sondagen eftter mid-
sommaren skedde Lägrismålit, Ty böte Anders gislason Eftter Landzse-
den 3 mk. till 3 skiftis och stå skrift eftter kyrkio ordinantien.
 
S.d. framkom Nils Kulare i wigby och delade moth Åke i ragnilaköp.
om en gammal knechta lega, eftter Swen Jönson i Liustorp på tolff rixdlr
nu swarar Åke han haffuer eftter befalningz Breff betalt till Capiteinen Nils Johanson i tofta
och haffuer ther på quitantz som nu icke ähr tillstädis. samma ärande upsattis till nästa
ting tå Åke moste swara utan widare stempning och han låter Citera sin fångisman
Nils Johanson.
 
Sammadagh framstältis Kirstin Åkasdotter i boarp å skatta ogift tillförena skiökia
som bekänner sig nu lägrat wara aff Gisle anderson i Liungby ogift dräng å frälse,
iämpte tillstädis, begge bekänna lägrismålit skedde i michelsmeßo wekan A 662.
och barnet föddes för midsommaren 9 dagar 663. Dhesförutan gifs tillkänna
en gift bonde Nils Jönson i boarp ähr kommin i mißtanke och löst taal för sam-
manlagh medh b:te Kirstin, för han och hon folgdis åth i roffneköp till Rydholms
sochn uplö för michaëlis några dagar A. 662. Nu nekar hardt både Kirstin Å-
kadotter och Nils Jönson i boarp till hoordomslast sig emellan någon sin hafft
eller begångit, föregiffuandes ingen skall kunna them medh skääl och san-
ning sådant bewijsa, Grannarna och hans hustru giffua Nils Jönson ett godt
och ett ährligit skåtzmål, Barnet bleff dödt födt, nu framkallades några ähr-
lige dannequinnor, Kirstin Jönsdotter i boarp och Karin andersadotter ibm, med
Eskill påffuelson ibm. widh sina ewiga siäls saligheet bekänna, thet the icke fun-
ne i barnsens lijk eller lekamen någon mennisklig åkomma eller teckn till wil-
ia barnsens dödh, och medan moderen samma morgon bakade, sände hon sin dotter
Kirstin i Fähusit at molka, Kirstin dulde sig intet wara haffuande, utan war al
lom uppenbart hon war medh barn, I medler tidh när hon kom i fähusit kom födsle
stunden henne på, dock badh hon sin syster Ingebor fölia sig i fähusit, men hon 
bleff intet så snart rede och påklädd, tå måtte hon föda allena warandes, strax
komme flere gårdz quinfolk som hörde Kirstin giffua sigh wid födslan, huilka strax
komme och såge barnet war dödt födt, barnet och moderen af strängin ofrån-
6r
skildt lågh dånat, bediandes sigh sig så sant Gudh huldan till lijff och siäl.
Resolutio, Emädan Kirstin åkadotter icke dulde sigh wara haffuande, utan war
allom witterligit hon war medh barn, ty bliffue ther medh under gudz domb
hwadh Nils Jönson i boarp anlangar bleff afsagt Eftter lag ärfda B. 17 c i LL.
helst Eftter ingen medh skääl kan them hoordomslast saman begånget betyga, alt-
så bliffue för samma mißtanke ehrledigat till annat medh skääl och sanning
bewyijsas.   Hwarföre sluteligh dömes gisle anderson i Liungby eftter begges the-
ras bekännilse sanner barnafader och böte eftter lag och Landzsedh 3 mk till
3 skiftis för skiökors besofning och giorde afträdh.
 
S.d. framkom för tingzrätten Ingemar Swenson i Jonsboda och begärade fyl-
la en sex manna utfästan edh på Åby tinge then 19 Junij 663. Nu witnar Peder
Anderson i Åby och Bengt broderson thet Ingemar Swenson war illa siuk, ty sista Syn-
nerbo ting höltz och låg widh säng i siu weckår som flere ährlige män af almogen
bekänna, hwarföre upskrefues hans Edhmän Anders Santeson i Lindhult, Jon Peder-
son i tolarp, peder pederson i öslö, Oluff pederson i trotteslöff, Ingemar Bengtson i Jons-
boda. Ingemar Swenson i Jonsboda uthe för edhen Loffuar och swärier widh Gudh och
hans heliga Euangelium thet han hafuer ährligen betalt Salig Hindrich Jönson sin
Swenatiänare hans åhrslön och intet ther på resterar eller tillbaka står, Bediandes
sigh så sant Gudh huldan till lijff och siäl, Edsens, Edhwijta, juramentum Creduli-
tatis fyltis, och Ingemar frijsadhes för bemälte åhrslöns krafdh och giorde afträdh.
 
S.d. Zachris Palmbohm klagar öffuer Eskill Erlandson i Hallarp tillförena
boandes, ähr såledis aff sigh kommin, witnar Kyrkioherden, her Christiern Ozan-
gius pastor i anderstadh medh flere ährlige män, dhet Eskill ähr en utfattig man blif-
uin, går nu i bygden och tigger.
 
S.d. Framstegh her Erich Dryander pastor i Hallaryd och upwiste een räffstelängd
Eftter salig her Anders i Hallarydh på tiijo daler S. mt. Nu tillstår M:r Dynes, thet
han hafuer lånt 10 daler fulgängso mynt och 20 öra, af salig her Anders i Halla-
rydh, Nu omsider utloffuar m:r Dynes sielff wilia betala salig hr Anderses arf-
ua i Hallarydh och begärar dagh till påscha höghtidh nästkommande, som be-
wiliades och samtycktes af her Erich Dryandro.
 
S.d. framträdde ährewyrdige man her Jöran Ozangius pastor i Anderstadh och sig
beswärade öffuer en Soldat Anders trueson i bökhult, han skulle honom skäls, och
medh otillbörlig oquädins ord påbyrdat hema i sin gård, som hans witne kunna be-
tyga, nu mest hemgågne, tå the komma tillstädis, men Anders trueson nekar till
och ty liustis konungz fredh öffuer her Jöran moth öffuerwåld och orätt.
 
S.d. Bewiliades wälb: Weilhem muskamp några gambla forna Ekor aff
skogx almenning till högnödig Bygning, som kan skee modt heidesrijdarens och
nämbdemännernars afwittning Eftter andre punct af skogzordinantien. plantere
twå unga Ekor för hwar och betale eftter mätismanna ordom.
 
S.d. om arfskiftit i alansköp bleff afsagt Jöns Nilson skulle hafua sina pe-
ningar igen aff dhes ägor han lofuede före.
 
S.d. Begärades till Götherydz, Traherydz och Agunnarydz kyrkiobygningar
några Ekor? Swarades eftter skogzordinantien 2 punct, Eftter mätis manna or-
dom och plantere tu trädh igen för hwart. ther medh togh afträdh.
6v
S.d. framträdde för tingzrätten Anders Olofson i älmtåsa å skatta frälse
och kärade till Lars Åkason i bockeboda å frälse om en drifte wädur funnen hoos
Lars Åkason i Bockeboda, som han owägerligen igen bekom, nu disputerar Anders o-
lufson om ett annat förkommit fåår, ifrån hans wandrifta fåår, som begge wilia
wederkänna thet fårit som fans widh torpit, Lars badh om Anders kännis widh
fårit må han thet hämpta och taga När han will, Anders Olufson gick till nya-
torp och han fann ther tw fåår han kännas wille ett märkt och ett omärkt
och tå war Lars icke tillstädis. Elliest säger Anders Olofson han hafuer aff Lars
Åkason intet annat än ähra och godt förnummit, hwar thera beropar sig på sitt
bohlsmärke, Lars Åkason säger sitt bohlsmärke wara klöft i högra örat, öfuerst
Anders Olufson säger och sitt bohlsmärke wara klöft i högra örat öfuerst, Tå
uplästis thet 43. cap. af Bygning. B. i LL. them till rättilse, Therhoos gifs
tillkänna, thet ena fåårit ähr swart och märkt, thet andra omärkt, Lars
Åkason föregiffuer han hafuer fått sombliga sina fåår borte, och somliga
hemfödde, Ty upwistis thet 16. cap. af tiufua Balken i LL. them till rättil-
se, Sist begärar Anders Olufson twenne af Nämbdene Birge Kråk och Peder
Anderson i Berghem att besichtiga fåra marken. Lars Åkason omsidor ut-
fäste en toffmanna edh till nästa ting, att thet fåårit Lars Olufson will
kännas weder, ähr hemfödt hoos hans hema, och icke lagdt märke å mär
ke, utan ähr rätt ägande till thet fårit Anders Olufson will wederkänna
 
S.d. framstältis Daniel michelson i siöhult å skatta ogift, som bekänner
sigh lägrat hafua Botill Swensdotter ibm, huilken tillförena hafuer födt
ett oächta barn, Ty böte Daniel eftter Lagh och Landzsedh för skiökos besof-
ning 3 mk till 3 skiftes.
 
S.d. framträdde Jöns Håkanson på Steensnäs och beswärade sigh thet
Knut Anderson i Strätte, skulle låtit ord utgå om någon förkommin sill i wäxiö
för fiorton åhr sedan tå han ther bodde, tå wore och några Soldater i Her-
bergit till munstringz tijdt kallade, Ändock Knut Anderson miste sillan, kan
han ingen tilläggia, nu wetha thenne medh hwar annan än ähra och godt, och 
wari begge personer wedh sina ähror behåldne, och hwilken them annat
förekastar och icke mechtar bewijsa, må wara förtänkt wndergå Laga straff.
 
S.d. framträdde Kiälle i bohock delade moth w:t: harald Trolle i Ijskiija,
sampt hyltakra om skogzhygge i markene, Kiälle beropar sigh eftter gammal
häfd, som förfader för them innehäfdat hafua, Isiija wilia till hohok bäck,
omsidor upsattis till witnen om häfdan, komma tillstädis.
 
Thernäst framträdde Jöns i Hökhult medh en gammal Nils Eskilsons domb
om skogzhäfd på hänga skogh Dat 644. huilken domb ähr gångin in rem
justicatam,
 
Sedan angofues för stempning Juta Håkon i traherydh moth Bengt Anderson
att Böta 3 marker
 
Dto Hannes i Lillarp moth Brita i öörhult för stempning utan förfals wit-
ne.
 
S.d. framkom Ingefredh Nilsadotter i Miäheredt och kärade moth Jacob gull-
smedh i Höreda, om hennes sons resterande åhrslön 4 rixdlr, Nu ähr Eskill dödh
bliffuin, dock stadigt bekändt in i dödzstunden, dhet bemälte hans åhrslön
 
7r
stodh hoos Jacob gullsmedh inne, Anders Nilson i nygård witnade, the wore
förlikta såledis, Jacob lofuade sigh wilia komma till Ryßby kyrkia
påscha måndagh och betala henne twå rixdlr, kommer han icke tå medh penin-
ganna 2 rixdlr, skulle han owägerligen gifua fult uth 4 rixdlr. Hwarföre
å sidermera tinge i Nygård klagar åter hustru Ingefredh i miäheredt, thet
Jacob hafuer henne icke ännu betalt, Ty bleff å sidermera tinge i Nygård
dhen 10 Maij 664. Bewiliat hwadh Jacob gulsmedh godwilleligen nu icke clare-
rar b:te 4 rixdlr må thet pantas uth hoos hans af wederbörandeom,
dher till mehra wisso.
 
Sammadag framträdde wälb: Axel Kåse, och delade moth sin bonde Nils i
Älmtåsa, som hafuer bodt i ööshult och förmehnar sig öfuerbygdt, hwar
till wälb: Axel Kåse nekar. Nils begärar några af Nämbdene att see
och wärdera, huru ther i ooshult bygdt, brukt och han bättrat hafuer, som
bewiliades Åke i rangnilaköp, Johan i wicksiö, sändis till ööshult att
see och miäta öfuerbygning och förbättring.
 
S.d. framkom för tingzrätten Jonas Arfuidson i Ijfla Länsman och begärar
inför sittiande Rätten ingiärda sin utäng som af ålders tidher hafuer lydt och legat 
till hans gård i Ijfla Byia kiärrit kallat, Såsom begäran ähr lag lijkmatigh
ty bliffuer bewiliat hwar må sitt bruka och bättra, som bäst han gitter och kan, och togh
afträdh,

Bewiliades till Länsmannen Jonas Arfuidson een eek till Ekeståck eftter
skogz ordinantien 2 punkt, medh heidelrydarens afwittring.
 
S.d. gafs tillkänna thet Anders Pederson i ooshult hafuer utstått een stoor gäst
ningh medh fångahållit, i sista fäigda tidhen, till Jacob Brodzson står och obetalt
huilket rättarelagit till Wrå sochn effter cronones befalningxmans vträkning
afläggia bör och ty kräffuer Anders Olofson i ooshult Jöns Pederson i mäste-
hult Rättare otta daler S.mt. Altså Bleff af tingzrättenom afsagt, Rättare lagit
moste betala b:te giästning utan längre upskåff, som Länsmannen Swen i
moanäs på ämbetzens wägnar till widare execution utan beswär fulfölias må.
 
S.d. Ibland andre ärande ther förhandlades framträdde för tingzrätten en ähr-
lig förståndig man Nils månson i Hofgård af Ryßby sochn och begärade tingz
attest på sin dotter Karin Nilsadotters w. i Hofgård, lätt insinuera och upläsa en
underskrefuin beseglat sochna attest schedel af ährewyrdigo manne och kyrkioherde
i Ryßby, her Johan Colliandro, sub dato Ryßby, Dominica reminissere 664. hwar
medh Kyrkioherden sampt Kyrkiones sexman och almogen af sochnastempnan Ryß-
by giffua och medhdeela Karin Nilsdotter i Hofgård ett godt och ett loffligit skåtz-
mål, alle för een, såsom medh en mun giffua tillkänna, thet ingen ifrån hennes
barndom west annat medh henne utan thet som ährligit och redeligit war, Samma
witnesbyrd nu å tinge giffuer almogen tillstädes medh häradz nämbd b:te Karin Nils-
dotter i Hofgård, thet hon ähr född af ährlige föräldrar, stält sig redeligen och
wäll, in till hennes fästeman Peder Larson i ståckarydh begynte till henne fryija
och umgåtz, att hon ähr hafuande bleffuin, af b:te sin fästoman, som hon och hennes
föräldrar tillstå ingen skall kunna annat bewijsa medh sanning och skääl, Hwarföre
å tinge bleff afsagt huilken henne annat förekastar och icke mechtar betyga, må wa-
ra förtänkt undergå Laga straff. dhes till mehra wisso.
7v
Sammadag framkom Bengt Haraldson i tutare och tilltalade Jöns anderson i
Böke, i dhet hans fader Anders thorson i böke war gångin i lyfte för en halff man
both till Bengt Haraldsons hustru och hennes barn, eftter salig Peder Swen-
son i Bräkinstorps dödh, som bleff dräpin af Lars Swenson, Anders Thorsons i Böke
mågher, Nu haffuer Anders thorson i Böke betalt på sitt lyfto 20 rixdlr,
som han till mansbothz hielp säger sigh förährat hafua, The andre 40 rixdlr
Nekar Jönses fader Anders thorson sig för lofuat hafua, till betala för sin per-
son, eftter han kom sedan i Kronones store rest, Nu framkallades witnen till
lyftet, nemligen Anders Anderson i Bräkintorp, Anders Swenson i tutare, ährlige obe-
rycktade dannemän, medh hand å book edeligen bekänna, thet Anders thorson i bö-
ke räkte hand för halff mansboth 60 rixdlr. eftter salig Peder Swenson i Brä-
kintorp, och siste förlikningen skedde i älinge uti Norregård, och Nils olufsons stuf-
ua, tå wore Nils Olufson i älinge och Måns i Håå lyftismän för then andra halfua mans
boten, som betaltis bediandes sigh så sant Gudh huldan till lijff och siäl. Sammaledis
witnar Anders Anderson thet Anders thorson i böke räkte hand och lofuade för sin måger
om halff mansboth try tiug rixdlr. men huru thet ähr betalt må Gudh wetha,
Omsidor Jöns Anderson lofuar sig wilia widh nästa häradzting, nögachteligen bewijsa
antingen till 20 rixdlr betalt wara, eller Clareras skall eftter förriga Caution
40 rix dlr. will han betala interesse ifrån thenna tidhen, then 9 martij 664. till på-
scha helgd
 
S.d. Jöns Ebbason i Giursnäs ähr införd för utskrifningz stempning till 3 marker
pro A. 663. Nu witnar heela häradz nämbd han war tillstädis i stufuan när roten
war framme.
 
Nils Jacobson i quenslöff stembd moth sin stiuffader Peder Steenson, at böta.
 
S.d. Bewiliades tingzbewijs till några små heman i Synnerbo Häradh som icke
göra skääl för full skatt som sochnawitnesbyrd utwijsar af Pietterydz sochn.
 
Sammadagh upstegh ährewyrdige och höglärde man Mester Nils Rubenius pastor i Hwij-
tarydh Häradz præpositus och begärade iämkning emellan åboerna i Helsingztorp Emä-
da the äga lijka myckit i Hemanet och skatta lijka stort Tijdt bewiliades några
af Nambdene N. Simon i wästerhult, Jon anderson i Horn, Peder anderson i Berg-
hem, Jon i rydh, att komma till Helsingztorp och iämka åboerna emellan uti Mester
Nils Rubenij närwaro, dagin sättia the sielffue, bequembligast, ther medh toge aff-
trädh. 

                                             Gårdar upiuides
1 Hörishult frälse I Bärga s.
1 Bråna frälse 5 lb ränta i agunnarydz s.
1 Bråna frälse 4 lb ränta i s.s.
1 Prestbygd i götherydz s.
1 Liustorp skatta i ryßby s.
½ Norra älmtåsa i agunnarydz s.
1/3 af Stochult i s. s.
1/3 af thomhult i s. s.
1/8 af granhult i s. s.
 
.   .   .   .   .   .   .   .   . 2
8r
1/3 af norragård i ryßby
1 Tillfällit frälse i Liunga quarn i s.s.
1/6 af Boarydh i ryßby s.
1/12 af stafsättra i nyttia sn.
 
. .2

1/12 af quenslöff i angelstad s.
1/6 af skäckarp i anderstahz s.
1/8 af fläßeryd i markarydz s.
1 Wyfwald i Hinerydz s.
1/5 af norregård I Linnefalla i Hallarydz s.
1/4 af östra wegla i s. s.
1/3 af s. g. i yfla i Liuga s.
½ Bråtin i Hallarydz s.
1/8 af s. g. i Hallaböke och 2 sk.
1/4 af Broddarp i wrå s.
3/8 af Kroxhult i s. s.
½ glamshult i s. s.
1/8 af gräßholmen i traherydz s.
¼ af sore:g i grönö i s. s.
1/8 af skafta i s. s.
 
.   .   .   .   .   .   3
   
¼ af Holmseryd i götherydz s.
¼ af tofta i Liungby s.
1/10 af Bengt stakes gård i Boarp i Liunga s
1/12 af Balke i nyttia s.
1/6 af stackarp i torpa s.
¼ af 3/16 uti alanskiöp i traherydz s.
½ örsnäs i Hallarydz s.
3/8 af röckla i traherydz s.
¼ och 2 sk. L. i Hallaböke i Hallarydz s.
1 Fägerhult frälse sätery i markarydz s.
1 Fagerhult i göterydz s. frälse
1/8 af Kullagård i quenslöff i Liungby s.
¼ af Söregård i Eka i s. s.
1/6 af Kölabo i götherydz s.
3/8 af götagård i Hulie på pant i Bärga
 
.   .   .   .   .   .   3
8v
1/3 af floboka i Hamneda s.
1/8 af söre. g. i gräßholmen
1 s.g. i nyttia
1 Bökhult i s. s.
1/8 af staffuerhult i nyttia s.      2
¼ af Signeshult i wrå s.
1/6 af skirshult i torpa s.
1/12 af Siöaryd i markarydz s.
1/3 af Giösshult i Hallarydz s.
½ Knaphult i Hinnerydz s.
1/3 af Kutebyggit i markarydz s.
¼ af Söra Ekhult i s. s.
¼ af norra quenslöff i Liungby s.
1/6 af arfuidz gård i Drageryd
1 älmåsa frälse i Bärga s.
2/9 af Elansköp i göterydz s.
10 sk. L. i marås i Liungby s.
10 sk. L. tolarp i Bärga s.
1/8 af norregård i Hallsiö
1 Jon Jonsons gård i Dörarp
½ Öslöff i Bärga s.
1/8 af Högaholm i markarydz s.
¼ af Synnerstorp i torpa s.
 
3
   
1/3 af Floboda i Hamneda s.
¼ af Hyltakra i Hamneda s
¼ af Gunmund Jäppesons gård i Håå
½ Hulabäck i markarydz s.
¼ af Steenshult i Hallarydz s.
3/4 af ¼ I Ösiöhult i wrå s.
¼ af Trulsgård i bölminge i nyttia s.
1 Lyawagnen frälse i göterydz s.
½ Sonalt i odensiö s.
¼ af norragård i Hallaryd
¼ af Söregård i Hallaryd
1/8 af maresiö i anderstad s.
3/8 af exhult i markarydz s.
½ tånnaryd i s. s.
1/3 af ängabäck
1/10 af Hulebäck
1/5 af af Fagere på 11/2 sk. l. när
 
.   .   .   .   .   .   1
9r
 
Dhen 9 och 10 Marty Continuerades Häradztinget.
 
Sammadagar Komme för Rätten Quartermestaren M:tigh Håkan Jönson
och prasenterade itt bewijß utgifwit af kyrkioherden uthi Ryßby Her Johan Colli-
andro ock kyrkiones sex män dher sammastädes, hwar uthinnan dhe bekenna och witna,
att ett skattaheman Liustorp b:d. hafwer een långh tidh ligget öde, husen och giärsegår-
derna nederrottna, thertill medh är dher till ringa ägor och myckit af sina grannar
trängd, så att gården icke kan giöra skäl meer än för een half gård, och såsom qwarter
mestaren tänker uthi underdånigheet hooß hans Kongligh Maijestet Wår allernådigste
herre och konungh sökia på b:te heeman förmedlingh, Ty begärade han tienstligen
att tingzrätten wille medhdela honom itt ytterligare bewijß, om gårdens ringa Lägen-
heet och tilstånd; Tå Wittnade nämbdemännerna, Åke i ragnelaköp, Johan i Wyksiöö,
dheßlikest Länßmannen Jönß i skeeda, att samma heeman är som bemelt är myckit
hårdt trängt, och giör illa skäl för itt halft heeman, hwarföre hafwer rätten kwarter
mästaren dhenne attest skäligen icke welat eller kunnat förwägra, att han således
kan sin förbön om förmedlingh underdånigst anhålla.
 
S. d. kom för rätten Edle wälb. hr boo Rosenstiernas tiänare och befalningzman
Ähreboren och W:t: Israël Håkanson och gaff tilkänna, at Wälb hr boo Rosenstierna
hafwer nogra ödesheeman som äre skatta frälse, hwilkas åboer, hwarken hafwa welat
sin skatt uthläggia, icke heller biuda till them att uptaga, altså hafwer han warit förorsakat
bemelte heeman lagligen upbiuda, och oansedt han låter stemma them till tingz wil-
ia the sigh icke inställa, uthan äre aldeles tredska och mootwillige, begärade altså att
bemelte heeman måtte för skattawraak ehrkännas, på dhet han kunne them medh
åboer försöria, dhetta ärande togz uthi betänkiande och Resolverades, att bemelte
skattabönder skola ännu een gång Citeras, och förnimmas hwad inwåningar Bekän-
na här emoot hafwa, dher dhe tå wela intet sigh inställa, will rätten sigh här på
förklara, blifwa altså efterskrefne skattabönder här medh och till nästa tigh citerade
nembligen, peder pederson i Biärsaryd för Emmeboda, Liunghult och ößiöhult,
Joen i broddalt, Jönß Joenson i Signeshult att swara för Kråxhult, hwilka skola
sigh på nästa tingh Wälbtr. sin herres uthskickade till swars inställa, om dhe dhet
försumma, skola the efter Lagh plichta, och deras herre icke dhes mindre, weder-
fares hwad Lagh förmå, och skal dhenna skrift förb:te skattabönder i rättan tijd
publicerat blifwa.
 
S. d. Kom för rätten Nämbdemannen Joen Anderson i Horn och præsenterade itt
Kiöpebreff underskrifwit af Hanß Wyrdht. sal. her Erland i Ulfßbäck och Wältt
Nilß Nilson i markarydh, af innehåld att Larß Tufwason i boda och hanß hustru
Luße Gunnadotter hafwa kiöpt 1/3 uthi båßhulte gård af Jönß Nilson i båås-
hult och dherföre gifwit 167 dlr S.mt. än hafwer b:te Larß Tufwason medh
bem:te sin hustru köpt af Jönß Bännason i bösalt uthi ofwanbemelte gårdh
jord för 16 dlr S.mt att Larß och hanß hustru nu äga 3/8 i bemelte båßhulta
gård. Och såsom b:te. 3/8 äre Lagbudne och Lagståndne, ty dömdes dhetta kiöp
kraftigt och gilt ewerdeligen stånda och aldrigh återgånga.
 
S.d. kom för rätten nembdemannen Birge Krååk och berättade sigh wara ombedin att skiöta
bort een fierdingh uthi Kloxhultagård i pietterydz sochn, hwilken ¼ Nilß Harald
son i Klöxhult hafwer kiöpt af sine söskon och gifwit dherföre till Swen Haraldson 20 dlr
9v
 

påfwel Haraldson 20 dlrm Joen Haraldson 20 er,Håkan Haraldson som hafwer förbättrat gården 27 dlr
Jönß Haraldson i Lijka måtta för gårdsenß förbättringh 26 dlr. Nock berättar bete Bir-
ge Krååk att Nilß hafwer erft een siettingh uthi b:te. fierdingh, och hafwer Nilses hu-
stru warit medh att Lösa uthi b:te. fierdingh een halff fierdingh, än hafwer bem:te Nilß
Haraldson och hans hustru Botill Thoorßdotter köpt af sin moder Kirstin Håkans
dotter en fierdingh uthi b:te Kloxhultegård, så att han nu äger medh kiöp och arff,
halfwa Kloxhulte gård, och såsom alle dheße gårdaparter äro richtigt betalte iämwäl
laghbudne och Lagståndne, etc. dherföre.
 
Sammadagh kom för rätten Länßmannen i markarydh W:t. Nilß Nilson och præsen-
terade itt Kiöpebreeff, uthi hwilket förmäles att Cantzlj skrifwaren i malmö Wt Carl
brodson hafwer såldt till Nilß pederson i fleßerydh och hanß hustru Elin gunnarß
dotter ¼ i fleßerydz gård i Markarydz Sochn, och derföre bekommit – 140 dlr S.mt. och
gifwit Nilß Nilson fulkomligh tilstånd b:te ¼ bortskiöta, och såsom han hafwer med
richtigt qüittantz bewijst be:te 140 dlr S.mt. wara betalte iämwäl b:te ¼ Laghbudin
och Lagstånden, altså etc.

 
S.d. Insinuerade uthi rätten Ländzmannen uthi Markarydh Wälför: Nils Nilszon itt Kiöpebreff uth
giffwit aff Cantzelij skriffwaren i malmö W.t Carl brodzson, hwaruthinnan han förmä
ler sigh hafwa sålt till påfwel Nilson i fleßerydh och hanß hustru Gunnil Nilsa
dotter een fierdingh uthi fleßerydh, och dherföre bekommit 120 dlr S.mt. hwilka pe
ningar han förmedelst richtigh Quittantz betygar sig till godho nöijo hafwa undfån
git, iämwäl och tillbetrodt b:te Nilß Nilson att skiöta bort samma fierdingh, och emä
dan b:te jordh är Lagbudin och Laghståndin och ingen nogot inspråch på bemelte Kiöp
i medlertijd hafwer giordt, altså dömbdes.
 
S.d. Insinuerade uthi rätten ländzmannen W:t Nilß Nilson i markarydh itt Kiöpebreff uthi hwilket
Cantzelisten i Malmö ährligh och W:t. Carl Broddeson bekänner sigh hafwa sålt till Nilß
pederson Snickare och hanß hustru Anna Larßdotter een ottingh uthi fleßerydz gård,
dherföre bekommit 120 dlr S.mt. dhem Nilß Nilson bekenner richtigt wara betalte, och
derföre effter undfången fulmacht, b:te een ottingh bortskiöta, ty begärade han rätten wille
å samma kiöp tinghskiöttningh medhdeela, altså och emedan be:te 1/8 är tingbudin och Lagståndin.

 
S.d. instelte sigh för Rätten Landzman: W:tt Nilß Nilson i Markarydh, och berättade, att Kirstin Swenßdotter,
Bengta Swenßdotter, Botill, gunnil, ingredt och yngre bengta Swenßdöttr och en annor Bengdta Swenszdotter, alla sösko
nen hafwa uplåtit och sålt Nilß Swenßon i Wekeboda och hanß hustru Anna Swenß
dotter, all sin arfsrätt uthi een fierding uthi Wekeboda gård i Markarydz sochn, och
therföre hwardhera bekommit 20 dlr S.mt. dheß föruthan hafwer och Nilß Swen
son sielf arfft i b:te ¼. Så att han nu äger een heel fierding i b:te Wekeboda, och såsom
Nilß Nilson berättade ofwanb:te söskon hafwa gifwit honom tilstånd all dheras rätt i b:te
¼ bortskiöta, och bekände att the hafwa fått sin fulkomliga betalning, iämwäl är b:te
¼ Lagbudin och Lagståndin. 
 
S.d. framkom för tingzrätten Jönß Nilson i Quinhult och upwiste ett nögachtigt Kiö
pebreeff, uthi hwilket Swen Eskelson uthi Klint bekänner sigh med sin K. hustrus goda
ia och samtycke hafwa sålt till b:te Jönß Nilson och hans hustru Elin Swenßdotter,
dhen iord som Swen Eskilsonß barn hafwa arft efter sin salige moorfader Nilß
Swenson i Quinhult som är 4 ¼ skeppeland iord i norra quinhulta gårdh, och dherföre
10r
upburit och till fulla nögo bekommit 21 dlr S.mt. och för samma iord sätter Swen
Eskelson bemälte sina barn så mycken iord igen i röckla som han Köpt hafwer, eller så 
många peningar, och äro dheße 4 ¼ skeppeland tilförenna upbudne uthi dhe 3/4 som
Jönß Nilson hafwer för dhetta fått skiöte uppå. I lijka måtto inlade Jönß Nilson
ett Kiöpebreff utgiffwit af paul petter och hanß hustru Mätta Claeßdotter, och be-
wijste sigh hafwa Kiöpt 19½ skeppeland iordh, uthi b:te: quinhult för 90 dlr S.mt.
med sådan Condition, att wijdh dhen oförmodelige händelse, när barnen komma till
sine myndige åhr, och wilia gifwa Jönß Nilson sina peningar igen med nögachtigt
interesse, will han dhem samma iordh igen updraga, W:t Swen Nilson falk barnsens fa-
der broder hafwer och till thetta kiöp Consenterat, och brede wijdh sin kyrkio heer-
de, underskrifwit och bekräftat; I lijka måtto hafuer Jönß Nilson arfft och köpt
uthi b:te quinhult åtskillige delar, så att han nu äger heela gården quinhult, och
såsom bemelte skeppeland äre Lagbudne och Lagstådne. 
 
S.d. præsenterade Länßmannen börge Krååk uthi rätten een attest daterat
pietterydz sochnastempno, hwilken war vidificerat af Kyrkioherden wällärde her
Jon i pietterydh och Kyrkiones sex män dher sammastädes, hwar uthinnan berät-
tas att een skattagård Linnerås b:d. och een skattagård i Lönßhult, ära myckit
små, och ringa uthi ägor både åcker och äng, hwilka tilförena hafwa warit för
medlade, men för nogra åhr sedan åter till full skatt Lagde, hwilken dhe icke för-
må uthgiöra, så framt the icke sin wanliga förmedlingh få åtniuta, dhetta witna
de både häradz nämbd och omståande almoge sant wara, altså hafwer rätten efter
hans begäran, dhetta bewijß skäligen icke kunnat förwägra, helst efter han sä-
ger sig wilia dhetta ärandet hoos H. K. Mt Wår allernådigst konungh uthi un-
derdånigheet andraga och om förmedlingen underdånligen anhålla.
 
S.d. instälte sigh för rätten ährlig och förståndigh Nilß Kiälson, och berättade
sigh wara ombedin och fulmechtigh giordh af ehrligh och konstrijk M:r peder pe-
derson, skräddare och inwånare uthi stockholm, att uttfordra af hanß stiufmo
der hustru Karin månsadotter i gunhult 10 rixdlr som honom M:r peder pe-
derson ännu efter sin fader för reda förstrechta peningar resterade, såsom
och siölfkiädh dher uppå han inladhe iämpte sin fulmacht een klar obligation, hwar
till h. Karin som honom framstegh till swarß, icke nekade, iu så sant wara, men
sade att peningarna wore länta till sina stiufbarn att lega knecht före, och således
wille att the skulle hielpa till them att betala, helst efter hon af sin egendom hafuer
hulpit till att Leija för them, dhet dhe icke neka kunde, wittnades och att hon hade
hållit boodet wäl, och om hon icke hade warit så flitigh och achtsam i sitt huß, så
hade hennes man salige man Långe sedan bortsålt sin iordh huilken Lijkwist är till hans
barn behållin, och dherföre woro eij mehr än skäligt att the hielpa henne samma
peningar att betala, sölfkädian lade hustru Karin strax fram för Rätten, och
tå aflade stiufsonen Jon Pederson sin liflige eedh medh hand å book, såsom och
Nils Pederson i Läsaredh, hwilka begge wittnade att M:r peder personß S.fadher
hade för än han trädde i annat gifte med hustru Karin dhenna Kiädh till hono
förordnat och tildelt för sitt möderne, blef altså efter wijdlöftigt taal och
10v
geenswar, saken heemskuten till rätten, dheßlikest slutit och affsagt, att h. Karin
Månsadotter skall betalla Mr Peder Pederson dhe resterande 10 rixdlr, så 
wäl som solfkädian, och såsom hennes stiufsöner hafwa myckit godt så af penin-
garna som af annat åtnutit, dhet dhe icke neka kunde, altså skola och the wara
plichtige henne een halfpart, nembligen 5 rixdlr, dher af wedergälla och betala.
 
S.d. kom för rätten saköres fougden Ehrligh och förståndig Jönß Nilson i
quinhult och inlade uthi rätten itt Kiöpebreff, uthi hwilket wäll:t Swen Nilson i alans-
kiöp bekenner sigh hafwa sålt till sin mågh Nilß Nilson i alanskiöp och hans
hustru Mätta Swwenszdotter een fierdingh i Alanskiöp på itt tunnelandh när,
och dherföre bekenner sigh hafwa bekommit reda peningar 240 dlr
S.mt. och begärat att rätten wille dhetta kiöp med häradz faste breff
bekräfta, och såsom b:te iordapart är Lagh budin och Lagståndin etc.
 
S.d. kom för rätten Nilß Jönson i Holmserydh, och inlade itt richtigt Kiöpebref
hwaruthinnan förmäles att han hafwer kiöpt een fierdingh uthi Holmseryd, Hwilc-
ken fierdingh hanß hustru Karin Jönsadotter hafwer warit med att kiöpa een half-
fierdingh, och bekenna sigh eftterskrefne personer samma fierdingh hafwa för-
sålt, nembliga Larß och pedher Kiällassöner i Holmserydh, stadhfästa dhet kiöp
theras fader slutit hafwer om een ottingh i b;te. Holmserydh, och dherföre bekom-
mit 57 dlr S.mt. dheß föruthan hafwer b:te. peder Kiällason sålt itt skeppeland
för 19 marker. Bengt Jönson i Holmserydh sålt 8 skeppeland. Karin Larßdotter
sålt 3 sk. land. Elin Jonsdotter i skateboda försålt 2 skeppeland, alle dheße
skeppeland äro sålde hwardhera för 19 marker, hwilka och äre richtigt betalte, och
således äger nu b:te: Nilß Jönson och hanß hustru Karin Jönßdotter ¼ i b:te:
Holmserydh, hwilken är Lagbudin och Lagståndin.
 
Samma dagh upstegh för Rätten nämbdemannen ährligh och beskedeligh Arfwid i Wiggå-
sa och berättade att iönß i Kiärragården i Ångelstad sochn hafuer A. 1657.
hafwer kiöpt af fair i iungfrugården i anderstadh sochn 14 skeppeland
uthi i Rya gård i Ångelstadh sochn, och dherföre gifwit 46 2/3 Rixdlr. berättadhe
och att samma skeppeland ara för nogra åhr sedan Lagbudne och Laghståndne, iäm-
wäl och richtigt betalte, dhet han will stå och swara före, sade sigh och wara ombu-
din samma iord bortskiöta, altså och efter sådan nämbdemannens berättelse
och försächringh dömbdes samma kiöp kraftigt och gilt ewerdeligen stånde
och aldrigh återgånge, hwarföre afhändas.
 
S.d. framkom för Rätten Nilß Nilson i Floboda, och upwijste itt Kiöpebref, uthi hwilket för-
mäles att h. Karin Arfwidzdotter i stafwerhult med sine k. barnß godha ia och
samtyckio, hafwer sålt till b:te: Nilß Nilson i Floboda och hanß hustru Kirstin
Pedersdotter 2/3 af een fierdingh i östragård i bäckaryd för peningar 81 dlr S.m.
såsom och gifwit dher till 1 1/3 skeppeland i stafwerhult, nämbdemannen Simon
i Wästerhult wittnar dhetta sant wara, såsom och är ombedin och fulmechtigh
giord, samma iord bortskiöta. I lijka måtto hafwer och Nilses hustru i floboda
Kirstin pedersdotter arft 1/3 i b:te ¼ så att Nilß och hanß hustru äga nu een
11r
                 heel fierdingh i b:te. östregård bäckarydh, och såsom samma fierdingh är lagbudin och
                 och Lagståndin, iämwäl och fulkomligen betalt, altså dömdes dhetta kiöp krafftigt och
                 gilt ewerdeligen stånda, hwarföre afhandes.
 
                 S.d. Instälte sigh för rätten förståndigh Länßman Nilß Nilson i markarydh och be-
                 rättade att Cantzelisten i malmö ehrligh och W:t. Carl brodson hafwer sålt till sin broder bor-
                 gemestaren i Halmstad ähreboren och Wäll:t Jacob Brodzson, fleßerydz öijar, som
                 i månge åhr till markarydh liggit hafwa och dherföre bekommit 70 dlr S.mt.
                 och begarade rätten Wille samma köp medh doom Confirmera, hwilket upsät-
                 tes till nästa tingh.
 
                 S.d. uplästes wälb. hr Landzhöfdingens her Georgh gyllenstiernas breeff,
                 uthi hwilket han tillåter att borgemestaren i Halmstadh Wtt Jacob Brodzson må efter-
                 låtas att hugga nogra ekor till hielp att byggia medh, och begärade rätten wille dher
                 om förordna, altså blefwe efterskrefne nämbdemän tillsagde som skola uthsee ofrucht-
                 samme Ekor tijo stycken, och dherföre eftter andre punct, i skogzordningen betale
                 och plantera; Nilß Nilson Länßmannen i markarydh, Jon i rydh, Jon i hoorn,
                 Simon i Wästerhult, pedher Jonson i Skinnerßböke, Anders oloffson i ooß-
                 hult, tillijka med Heidelrijdaren Nilß i orbergh.
 
                 Anderß och Jonas i buxebygd wore stämde att swara Knut anderson i strätte
                 för wittnesmål och intet komme tillstädes, saakfältes hwardhera till 3 marker.
 
                 Gumme i Biörköna Citerat att swara Jönß i boalt kom intet tillstädes
                 saakfältes till 3 marker.
 
                 Nilß pederson i glamshult stämd moot peder pederson i glamshult, men
                 peder pederson kom intet tillstädes ty saakfältes till 3 mk
 
                 Månß gulsmedh i iunkarp Citerat att swara Nilß Nilson i nyttia, kom intet
                 tilstädes, saakfältes till 3 marker.
 
                 Juta Håkan i traheryd stämd att swara bengt i aggalt böte 3 marker.
 
                 Samma dag blef bewilliat att Birge Kråk skulle blifwa Herredagz karl och
                 honom uthi tärepeningar tillsades och aff almogen bewiliades 5 öra S.
                 af hwar gård skatta och krone.
 
                 Synderboo häradz gravamina eller beswärs punctar, uppå hwilka dhes
                 meniga man uthi största underdånigheet begära Hanß Kongl. Mttz wår
                 aller nådigste herre och Konung nådigst förklaringh.
 
1. Hs: Kmt: Wår allernådigste herre och konung betackar almogen på dhet underdånigste
                 för all kongligh gunst och nådhe, och serdeles för dhen stora nådh hans kongl.
                 Mt: hafwer bewijst oß sine fattige undersåtare uthi Synderboo häradt och nå
                 digst ansedt the oräckneliga beswär wij uthstodo uthi danske krijget, och altså
                 på dhet senesta rijkzdagh dhen 26 Novemb. A. 1660 benådet oß medh skiutz
                 färdtz päningars ährleggande för 657 658. 659 och 660. Och ehuru wäl wij
                 dhen nåden hafwe undfått, kunne wij Lijkwijst dhen intet få Wärkeligen åth
 
11v
                 niuta uthan alla ryttare och fördeels heeman blifwa af ryttarene och soldater
                 ne utpantade och högeligen graverade.
 
            2.  I lijka måtto hafwer H. Kongl. maijtt aff kongligh infödd gunst och nådhe
                 benådat thetta häradet, at såsom här ära många små heman, som icke haf-
                 wa kunnat för theras ringheet skull utgiöra sin skatt, altså äro the förme-
                 dlade och i många åhr sådant åtniutit men nu aff officerare, sampt rytta-
                 re och knechtar icke kunna dhen wijdare åtniuta uthan blifwa uthpantade
                 och på dhet sättit, moste sina skatta rättigheeter quittera, så fram wij icke fåm-
                 högst H Kongl. Maijtz förriga och nådiga förklaringh åthniuta, under
                 dånligen bediandes wij måtte med eders kongl. Maijtz nådiga resolu-
                 tion handhafde blifwa.
 
            3.  Beswära sigh så ryttare som soldathe heeman, att ryttare och soldater icke låta sigh
                 nöija med dhen skatt som gården räntar, uthan förmedelst regementz skrifwarens
                 orichtiga schedlar moste uthgiöra mera utlagor än wederböör, och dhen som icke
                 will utgiöra godwilleligen, panta the sielfwe uth, och på thet sättet myckit plågade
                 wardha, underdåneligen bidiandes H. Kongl Maijtt then nådiga förordning giö-
                 ra täckes, att när wij hafwom uthlagt gårdzens rätta skatt, wij måtte då för Wij-
                 dare molest befrijade blifwa, såsom  och at regementz skrifwaren, måtte påläg-
                 gas gifwa oß een wiß uträckning, på alla dhe partzelar gårdarna uthgiöra
                 moste.
 
            4.  I lijka måtto beklaga sigh krigzmans heeman ehuru the blifwa illa handterade
                 med dheras tijonde, i dhet när dhe lefwerera honom i Kyrkioherbergit, twin-
                 gas the all måla skeppan råkat och sedan i otijd, serdeles tå wärste wäghar
                 ära, och bonden skulle achta sin wår, twingas the antingen föra tijonden
                 bort, eller och skola gifwa för honom een rixdlr eller stundom mehr för tunnan
                 än hoon kostar, och än tå icke få niuta sitt måhl, som sädan är inmålt medh, uthan
                 skeppan på hårdeste sätt struken blifwer, underdåneligen bidiandes, att the
                 icke allenast fåå beålla itt rätt måhl, så uth som in, och iämwäl få föra sin
                 tijonde i tijdh och tå goda wägar äro, eller och få behållan för thet prijß som
                 han går och gäller, och icke twijngas i otijdh honom bortföra eller gifwa mer än 
                 han gäller.
 
            5.  Såsom munstringz peningar för 662 äro utfordrade, tå ingen munstringh
                 höltz, icke heller stodh uthi Synderboo härad nogon uthskrifningh, befinna sigh
                 menige man dher öfwer högeligen beswärade, och altså underdåneligen bidia
                 att såsom dhet åhret hwarken munstring eller uthskrifningh stodh, dhe dherföre
                 måtte sådane päningar igen bekomma.
 
            6.  Ähre och rootapeningarne dhetta häradhet allernådigst eftergifne för dhe sex åhr
                 som dhet war för uthskrifning frijkallat, hwilken kongligh resolution häradz
                 inbyggare alt här till innewarande åhr hafwa åtnutit, men nu blifwa ryttare
                 knechte och fördeels heeman, af dhem uthfordrade för alla sex åhren, som belöper
                 sigh af bemelte rote och skiutzferdz peningar tilhopa af hwar gård, 18 rix dlr
                 hwilket är een odrägeligh post, underdåneligen bidiandes få åtniuta H. Kongl.
                 Maytz Wår allernådigste herres och konungz förriga aller nådigste resolution.
                 och således för sådana beswär förskonas.
12r
ytterst bedie sampteligen häradz inbyggare ganska underdåneligen, att såsom the myckit
blifwa platzade och plundrade af strandrijdarna som rijda omkringh i gårdarna och speija
eftter toobak, hwilka myckin förargelse giöra, som kan bringa lijff och lefwerne af hwar
annan att therfore b:te: tobackzhandel måtte antingen aldeles affskaffas, eller och
som för warit hafwer, wara och blifwa een frij handel, på dhet icke nogon må råka uthi
Lijffzfahra, för b:te. strandrijdares molest och inpaß dhe giöra, eller och sådan ordningh
giöras, att dhem icke må eftterlåtas rijda i gårdarna, dheras huß och kijstor ransa-
ka, såsom och sielfwe sådane wahrur till fattigt folkz underhåld på wijst ställe i häradet 
till kiöpz hafwa, förplichtade wara må.
 
Uppå öfwerskrefne puncter förwäntas uthi största underdånigheet H. Kongl Maijtz
Wår allernådigste konungz och herres aldranådigst resolution, I medler och altid recom-
mendera samptelige menige man sigh uthi hans Kongl maijtz nådiga hägn och
förswar, och efter sin underdåniga skyldigheet ähre och in till sin död förblifwe.
 
                                                                                          Ers Kongl Maij.tz.
 
Aldra underdånigste, troplichtigaste undersåthare och trogne skattdragare,
samptelige menige man af Synderbo häradt.
 
Hanß Kongl Maij:tz wår allernådigst konungz och herres, alldra underdånligaste och
troplichtigeste skattdragare, samptelige menige man och almoge af Synderbo häradt
giöre här med witterligit, at såsom aldrahögst bemelte H. K. Ma:tz allernådigst hafwer
låtit sigh behaga att sammankalla samptelige rijkzens ständer till een rijkzdagh, som
är beråmmat att hållas, uthi stochholm nästkommande dhen 1 Maij innewarandhe
åhr, och dher hoos allernådigst beordnat att aff bondaståndit, skulle och een af hwart
häradt till samma rijkzdagh sig inställa, altså hafwom wij uthj Synderbo häradt sådan al-
drahögst bemelta   H. K. Maijtz nådiga befalningh, aldra hörsam och underdånigst
welat efterkomma, och således på itt Lagatingh till hwardagz karl uthwalt och ful-
mechtigat, wår godhe granne och nämbdeman beskedeligh daneman Börge Kråk i
Långaskogh, som wij och honom med dhenna wår ypna fulmacht icke allenast hafwe till-
betrodt, dhenna resan till Stockholm i wåre wägnar fortsättia, uthan och tillijka medh an-
dra af wårt medel, uthi största underdånigheet sigh in för H. Kongl. Maijtt in-
ställa, dher åhöra hwadh H. Kongl. Maij:tt nådige wilie kan wara, såsom och uthi alt
giörligit, H. K. Maij:ttz nådiga wilia efterkomma, och efter wår yttersta och
hwad han således med flere af wårt ståndh tilbörligit giörandes och låtandes
warder, Wiliom wij som trogne undersatare gierna hålla och efterkomma, och
efter wår yttersta förmögenheet altijd beflijta oß om, som wij plichtige och skyl-
dige äre, att wara och blifwa aldrahögst b:te H. K. Maij:tt rätt nådiga skattdragare
och troplichtigaste undersåtare så länge wij leffwom, dhenna fulmacht hafwa
wij begärat wår häradzhöfdinge med sitt nampn och Signete virificera täch-
tes, dhet samma wij och med wårt häradz Signete stadfäste och oryggeligen
hålla   welom.
12v
Anno 1664 dhen 9. 10. och 11 Maij höltz laga tingh uthi Synderbo härad
Ryßby sochn och nygård närwarandes Cronones befalningzman W:tt Israel Jönson
i Nåterö och tärnhult, till medh häradz höfdingen och lagläsaren, sampt häradz
nämbd, med menige almoge tillstädes af bemelte härade.
 
Jon i rydh, Åke i ragnilaköp, Arffwid i Wiggåsen, Jon i Horn, Simon i
Wästerhult, Jon i grytåsen, peder i bergheem, peder i Skinnesböke, Johan
i Wikelsiö, Jon i Wiggåsa, Anders i ooßhult, peder I S. i ångelstadh.
 
Sammadagh uplästes itt breff som hr Assessoren Wälborne hr Thoor bonde
till n n. och n n hafwer skrifwit till Assessoren och häradzhöfdingen Wälb. Nilß
Nilson Lindegreen, uthi hwilket han gifwer tillkänna sigh hafwa inlöst af hr assessor
Wälb. Hans Kylle till dannähs, een obligation och pantarättigheet, på hielma-
rydz gårdh, hwilken gård är belägen i synnerbo häradt och liungby sochn, medh
begäran sådant alt, såsom han på sin fruß wägnar näste byrdes man var, motte
uthi protocollet inskrifwas, och sedan honom dher om en Attest medhdeelas, och
emädan sådan begäran war skäligh, altså bewiliades honom dhen i protocollet
inskrifwas, hwilken Copia war victimerat af Assessorerne Wälb. her Gabriel
gyllengrijp till Salaholm, Råbäck och nääß; Såsom och her Gustaff örnewin-
ge till högzboholm flodha etc. Och lyder b:te. Obligation och Contract ord från
eedh, som här hooß förmälas.
Bekenne Wij oß undertecknade Jagh peder Gyllensparre och iagh Märetha Ro-
senbielke till tanåker, att hafwa warit skyldigh twänne handelsmän i Jöneköping
Swen pederson och Jonas Nilson, såsom och W:t Larß pederson i Rykiälla nogre
påstar pngar på interesse, som wåra gifne obligationer i bookstafwen, wijdare uthwij-
sar, hwilka nu trådigst anhålla om sin betalningh, och icke Länger dher medh wil-
ia giöra drögzmål, så emädan wij tillförenna äre skyldiga Wälb. Assessoren
her Hans Kyle till dannäß 40 rixdlr. Altså hafwe wij flijtwänligen hoos ho-
nom anhållit, att han ofwanb:te, hand skriffter till sigh inlösa wille, och till
stå wij honom samma hiälmarydz gårdh i synderboo häradt och Liungby
sochn belägin, till een brukeligh underpant att tilträda och vederkännas, 
hwilken räntar uthi alla partzelar till 24 rixdlr, ther af taga sitt
interesse eftter obligationernas Lydelse så Långt skatten kan räckia och
när såsom gården igen Lößes skal sielffwa Capitalet tillijka med resterande
interesse richtigt blifwa contenterat och betalt, och lofwom att stå honom för
alt efttertaal skadelööß, att dhetta då i saningh är, hafwa wij dhenna handskrift
medh egna händer och Signeter underskrifwit och förseglat.
Datum Tannåkra dhen 29 Septemb. Anno 1662.
Per Gyllensparre                                    Märetha  Rosenbiälke.
                                             Vidimus
G  Grijp  M                                                    Johan Gustafsson örnevinge.
 
Efttersåsom Wälb. her Thoor bondes fru är närmare att inlösa hielmarsgård
och honom är gården till förena upbudin, therföre hafwer iag anammat af honom 300
in Specie rixdlr, och 308  dlr S.m. hwilka 608 rixdlr mig richtigt äre lefwerera
de, dherföre updrager iagh mig k. broder sielfwa obligationen och all then pretention
iag hafwer till gården, Datum Joneköpingh dhen 25 Martij 664.
                                                                                          Hanß Kyle 
13r
                 Noch hafwer min k. broder Länt migh 200 dlr kop M:t hwilka richtigt skola blifwa
                 Contenterade när påfordras. och eftersåsom iagh nu i hastigheet icke
                 hafwer tijdh att sluta een rätt skriftt såsom sigh bör, skal wyijare när samman-
                 komst skeer.     Vidimus.
                                                                       Gabriel G.  Grijp Johan Gustafson örne-
                                                                                                           winge
 
                 S.d. instälte sigh för rätten Compagnies skrifwaren W:tt Anders Jonson och gaf till-
                 känna att een Cronogård som är förd på Militia staten, stackarp b:d. är deputerat
                 på hans tiänst, hwilken är nederrutin och illa förderfwader, iämwäl gården så
                 högt skattlagt att han intet kan giöra skäl för dhen skatt som han nu är upsatt
                 förr, hafwer och myckit kostat på b:te gård, och som han sade sigh wara sinnat uthi stör-
                 sta underdånigheet att sökia nogon frijheet på b:te gård, dher före begärade han itt
                 sanfärdigt bewijß om b:te gårdz tillståndh, och eftter nämbden icke wijste no-
                 gon Wiß beskedd här om, altså förordnades eftterskrefne nämbdemän, som skola
                 gården medh huß, giärßegårdar, sampt åkrar och ängiar besichtiga och skiersko-
                 da, nembligen, Arffwid och Jon i Wiggåsen, Simon i Wästerhult, Jon i rydh, Jon i
                 Horn, hwilka medh fördeligast här om ransaka skola, och när dhet är skedt skal
                 Companies skrifwaren meddeelas sådant bewijß som tiäna kan.
 
                 S.d. kom för sittiande rätten Länßmannen Nilß Nilson i markaryd, och be-
                 gärade så på Saligh hr Erlandz fordom Kyrkioherdes uthi Markarydh hu-
                 struß, hustru ingebor Arfwidz dotters, som och på församblingens wägnar, itt
                 sanferdigt bewijß, om hennes, hennes barns och församblingens tilstånd, och bleff
                 bewitnat, så aff häradz nämbd och probsten Wyrdig och Wällärd M:r Nilß i
                 Hwittarydh, sampt häradz skrifwaren och omståande menigealmoge, som fölier.
 
            1.  Haffuer hustru ingebor try små barn som dageligen skiötas och achtas mo-
                 tes, nembligen, Brodde, Samuel och Sara, itt annat hennes barn, Josep Erlan-
                 son är halff borttagin, och Lammer, att han icke är mechtigh måla een aln
                 kläde eller nogot annat att förrätta, een hennes son ungh person peder Erlan-
                 son b:d. går i scholen i giöteborgh och således dageligen till sina studiers fort-
                 sättiande hielp behöfwer, än hafwer hon een ung son Jacob Erlandson b:d. som och
                 och är uthan tiänst och moderens hielp altijd behöfwer, En Ungh Son Efter Son Påfwel
                 Erlandson b:d. som hafwer nyligen lagit sigh tiänst hoos Landzdåmaren Wälb.
                 Magnum Turel, men beklageligen, när dhen nu således skulle få nogon tiänst
                 är han råkat uthi een oförmodeligh och Långligh siukdom, att han sin tiänst quit-
                 tera måtte, och således äre hennes barn, deels omyndige, och deels oförsorg-
                 de, att hon icke hafwer meer än een dotter försorgd, som fick Kyrkioherden i Liun-
                 ga, är och nu een Wärnlöös änkia blifwin, och således mist sin gode och fromme
                 man, och sitter i största sorgen quar.
 
            2.  Församblingenes tilstånd är allom kunnogt huru såsom uthi senesta danska
                 fäiden blef hon mechta illa, så aff Wårt egit Krigzfolk uthgiäst som och i
                 synnerheet af fienden medh eld, mord och röfwande uthplundrat, att dher
                 widh paß 32 gårdar blifwe förbrände, och uthi sådan occation församblingen
                 myckit af sigh kommin, och uthi stoor fattigdom bracht, att hon icke snart
                 kan komma till rätta igen, hwilket så häradz nämbd, som och hela tingz almoge
                 wittnade sant wara, altså eftter ofwanb:te. begäran hafwer rätten dhenna at-
                 test och bewijß skäligen icke welat eller kunnat förwägra.
 
                 S.d. kom för rätten Swen Gummunson i markarydh och gaf tilkänna
                 att hans hustrus förre man, Jönß Nilson hafwer lemnadt eftter sig 4
13v
faderlöse små barn, hwilka hafwa arfft ungefaren 170 dlr S.mt. Och såsom han
nu äger dheras moder Kirstin Jönß dotter till hustru och haffuer barnen
hoos sigh, hwilka han tilbiuder sigh wilia lijkasåsom sina sina egna barn upfo-
stra, allenast begärar han ofwanb:te. peningar i medler tijdh uthan interesse
få behålla, dhet rätten togh uthi betänckiande och funne skäligit att så
frampt Swen sitt löftte medh barnsens uptuchtande och all nödhtorfft efter
kommer, då må han och b:te. peningar uthan interesse till dhes barnen blifwer
myndige oqualt behålla, och barnen eller nogon annan icke haffwa macht
nogot ytterligare interesse att fordra.
 
Sammadagh Lät hans Wyrdigheet Pastor i Anderstadh Her Jöran Osangius
insinuera Itt breeff i rätten, uthi hwilket han berättar huru såsom hanß
grannar steen och jöran i bergzgården hafwa ingiärdt hans fäwägh, dhet 4
nämbdemän Wittnade sant wara, Men Steen och Jöran begärade een heel
nämbd måtte syna, och hwadh dhen tå kunde döma wille the wara till fredz
medh , och ehuru rätten winlade sigh öfwertala, uthan änteligen
begärade een heel nämbd, altså och på dheras begäran och egin Omkostnat,
bewiliades att een syn skal hållas tillkommande Michaëlis tijdh, i medler tijdh
blifwa bönderna på frälsegårdarna, befallande sina herar och hußbönder
sådant förstendiga, och således nogon fulmechtigh å dheras wägnar sigh in-
ställa kan, som sina herrars rätt i acht tager, tå och hwad Lagh och rätt med-
gifwer owält skal skiepat blifwa, dhetta hans wyrdigheet moste strax och i
tijdh sina wederparter insinuera.
 
Sammadagh kom för Rätten Anders Christopherson i gnustorp och kärade till
een ryttare Conradt Wijkman b:d. hwilken hafwer köpt af honom een rustningz-
häst och dherföre lofwat honom 17 rixdlr som han bewijste med Wijkmans
egin handhskriftt Daterat åby dhen 10 Aprilis iämwäl Lofwat honom sigh
bemelte peningar att betala till pingestijdh näst dher eftter, men sådant in-
tet eftterkommit, allenast fått een annan häst igen för 9 rixdlr, men
resten kan han intet bekomma, begärandes rättens adsistentz. Conradt Wijk-
man swarar och tillstod så köpslagat wardha, men sadhe att hästen war
ofredigh och odugligh för så många pngar, dhet han för een krigzrätt wil-
le uthföra, och bewijsa, Anders Christopherson inlade itt bewijß uthgifwit
af twenne redelige män som om Kiöpit witna, dheß likest attestera, att Wijkman
medh otijdigt rijdande hafwer sielf förderffwat hästin, begärade ytterligare
Adsistentz och domb i saken, hwilket ärande förskötz till nämbden, som funno
skäligit, att såsom köpit är lagligen skieldt, dheßföruthan hafwer Wijkman så
länge hafft hästin borte, och intet talt om nogon odugligheet, för än betalnin-
gen fordrades, och ännu hafwer hästen, dheßlikest och pröfwat hästen för än han
köpte honom. Ty ehrkände och dömbde rätten Wijkman sitt köp fulborda och sin
klara obligation fulgiöra och betala.
Effter lagh 1 Cap. Komm. B LL 33 Cap Konungz B. I LL.
Emoth dhenna Doom appellerade Wijkman medh 3 mk.
Anders Christopherson protesterade på hinder, skada och omkostnat, då tillsadhes
Wijkman, att han skulle ställa Caution för sigh effter ordinantiens 5 puncht,
dher med togo parterna affträdh.
14r
Sammadagh kom för rätten Jeppe i Heidabögd och begärade bewijß om sin
gårdz ringheet, och inlade uthi rätten een skriffteligh attest utgifwen af kyrkio-
heerden i Hallarydh Wällärde hr Erich Dryandro, sampt åtskillige andre tro-
wärdige godhe män, och lyder ordh ifrån ordh som fölier.
Wy fattige skattdragare uthi Hallarydz sochn giörom här med underdånigst wit-
terligit, dhet wår sochnaman Jäppe uthi heigdabögd, sitter dher på itt ganska rin-
ga heeman, icke mer än till fyra tunneland uthsäde, och dher till liten och mager
ängh, så att han med platz kan födha uthi alz till 12 Creatur, nu sedan thet kom
under Cavalleriet fördt för full skatt, som dock af ålder hafwer warit för-
medlat, och b:te. Jäppe hafwer i fulla 20 åhr tillförena sluppit medh halff skatt
som wäl finnes uthi Jordaboken, men han så wäl som flere förmedladhe heman här i soch-
nen, såsom Bråten, och Toresholma hafwa uthi förflutne feigdatijder, förmedelst fien-
dens röfwande och brännande bortmist sina förmedlingz breeff, som Miest bordhe
framwijsas, men lägenheeten wijsar sigh nogh sielff, och twifle intet, att iu sådant rin-
ga wilkor nådigst ansees, att dhet till förra förmedlingh kunne komma, ty thet är intet
för wår ögon mögeligit huru gierna man troplichtigst wille uthi högsta underdånighet
dherföre wijdare för fult skatta, dhetta wij med underskrefne nampn, så wäl som och  bur-
dit wår siälaföriare, till mera sanningz bekräfftelse underdåneligen witna, Actum
Hallarydh, dhen 26 Julij Anno 1663.

                                                                  på heela församblingens wägnar.
Eskill Håkanson Länßman, Nilß Pederson i ulffzberga, bengt person i Kinnelsbygd,
Jon Germundson i Thoresholma, Eskill person i Linnefälla, Åke Jönson i Wägla.

                                                            Testor Erich Andrea Dyrander.
Och såsom wijd tinget bleff äffuan dhetta Witnat sant wara, serdeles witnade een
redeligh nämbdeman Åke i ragnilaköp att samma heeman är itt steenrö-
sigt litet och elackt heeman, dhet och flere wijste att Attestera, dherföre såsom
b:te Jäppe sade sigh wilia uthi största underdånigheet sökia h. kongl. Maij:tt
Wår allernådigst herre och konungh, om sin gambla förmedling att wijdare
få åtniuta, kunne rätten som han befant hans angifwande wara rättwijß
och skäligh eij förwägra, dhes till mera wißo.
 
Sammadagh framkom h. Kirstin i Klöfware norregård med sin dotter Inger
Andersadotter, och kärade moot sin granne Jacob Nilson i samma gård å skatta
om slagzmål för husabytningh, nu kännes Jacob Nilson wijd een utgifwen ö-
refijl, ty böte 3 mk till 3 skifftes. 1 Sårm. B. 13 cap. i LL. och wijdare om hu-
sabyttningh kan Länßmannen med nogra af grannarna them emellan [..]
sättia sielfwe wiß dagh när them behagar.
 
S.d. framställes ogifft drängh oluff Larson till tiänst på Bolmarydz sätis-
gård, bekenner sigh Lägrat hafwa Karin Erlandz dotter till tiänst ibm, barn 
samman aflat som föddes eftter julen, Karin är född aff ächta säng, intet äch-
tenskap war loffwat som hon tillstår. Ty böte Oloff Larson för mökränkningh,
 40 marker till 3 skiftes. Gifterm. B. 3. Cap. i LL. Oloff Lofwar till barnafödan een
koo och een tunna rough, noch bekänner Olof larson han hafuer och haft sam-
manlagh med itt annat ogift quinfolk tillförena kräncht, till tiänst ibidem
Töridt b:d. nu will han icke kännas wijdh barnet uthan wijdh häfden om hon
kommer på then tijden, som kan swara till hans medh hennes sammanlagh.
Oluff böte för thet han kännes skiökos besofningh efter lagh och landzsedh,
3 marker till 3 skifftes.
14v
                           Om eedh för mordz wijte om itt Lijk som funnit är på bräkenhult
                           Anno 1658. i Synnerbo häradt efter sista fäigdatijden.
 
Sammadagh framkom för tingzrätten Aßar Nilson i Gräßholmen begärar fylla
och gå een tolff manna uthfästan eed för thet bygdataal och wijte them war öff-
werkommit aff orsak för the skiut eller hästar the hade tagit ifrå 2 drifte-
karlar ifrån Schåne reste för try åhr sedan, nu woro tu skiut, som Aßar,
Germund och mårten, kännas wijdh blifwo aff them tagne på [..]
[..], dhet ena är wordit dödt, thet andre således i förledne wintras itt åhr
sedan, dock icke upliustes å tinge, som är theras nu och förra egna be-
kännelse.
Aßar Nilson swärier wijd Gud och hans H. Ewangelium, thet han aldrig no-
gon främmat man, eller särdeles peder Erichson i hiäl slagit hafwer, med Mårten
i Kyllhult eller Germund i Sånna, hwilkes uprutna Lijk, skulle wara funnit
på Bräkenhult, uthan är dherföre oskyldigh till råd styrkio och gerningh,
icke heller weet nogon thet giordt hafwer, hwarken han eller hans hußfolk,
sådan ond gerningh giordt, bidiandes sigh så sant Gud huldan till Lijff
och siäl. Aßar Nilsons eed wijta: Swen Nilson i åsa, Swen uddason i åßa,
Nilß Swenson ibm, Anders Swenson i åsa, Simon Simonson i gräß holmen,
Erland Larson i röckla, Johan i bökhult, peder ibm     peder Jönson i gößhult,
Simon Eskilson i quinnalt, Larß i Thohult, Nilß i traherydh, Eden Juramentum
Credulitatis af alt upskrefne Lagkynde fyltes eftter förestafwader eedh, fulgiordes,
Ther medh Aßar Nilson i ty måhl frijsades och dömbde oskyldigh, och hwilken
honom sådant förekastar och icke mechtar bewijßa, efter thenna dagh, må wa-
ra förtäncht undergå laga straff, och togo affträdh.
 
Sammaledes framstegh Mårten Jönson i Kyllhult, går och fyller samma före-
lastan edh, som Aßar Nillson, hwar för sin person, bidiandes sigh så sant Gudh
huldan till Lijff och siäl. Hans  eedmän, Jönß Nilson i quinnalt, Jon i Snö-
rißhöia, Jönß Nilson i Kyllhult, peder Jonson i snörishöia, Jon i dodebygd,
Månß i bråna, Swen i alanßköp, Nilß i Alanßköp, Swen i gräßholmen, Bo-
tolph i rökla, Anders Gißlason i horn, Eden fyltes och han frijsades.
Theßlikest Germund Jonson i Sånna framträdde och fylte sammaledes
een tolffmanna uthfästan eedh, och begärar theße effterskrene hanß
eedmän intecknaß måå, Jon Nilson i grönö, Jacob Månson i alanßköp, Oloff
ibm Germund ibm, Månß pederson i sunamo, Bengt Larson i Sunamo, peder
pederson i Kånna, peder Törißon i Kyllhult, Åke Jacobson i Åhrhult, Jönß
Månson i Ekhult, Månß pederson i rydh.     Eden frijmodeligen fyltes och
thenne tre dömdes i ty ärande saaklöße, till nogon kan annat bewijßa, om 
nogons manß dödh.
Men för hästarna the ifrån tiuffwar tagit hafwa, och släpt onäffsta, böte
tilhopa effter lagh, tiuffua B. 12. cap. i LL. 40 marker till skiftes, emädan the
hafwa öfwerträdt sin fulmacht.
Men för mordgiäld eller dulgadråp, emädan ingen annan tillwinnas kan, blifuer
häradet Synderbo sakfält effter lagh. 1. dråpm. B. 25 cap. i LL. 26. till 40
marker, halft konunger, och halfft dhes arffwa som dräpin wardt.
 
Sammadagh framkom Christhion Jonß dotter i Siöhult å skatta ogift klagar
öfwer Inger sampt Daniel och een drängh Månß Nilson för öfwerfalning och 
slagzmål blånat och blodwijte öffwer, armar, lår, rygg och been till 12
stycken hamblat som med witne betygas, Daniel ryttare bekänner, een släng
gaff han henne när hon hölt i hårit på hans swärmoder, af een käpp
15r
Christhion öfwer armen, så och een örefijll, och kanskee drogz litet i håret, Noch bekän
ner drängen Månß Nilson, han fick samma träd och slogh Christion igen för hon slogh
hans moder några blånader och blodwijte till 12 stycke, bägge bekänna thet skedde
af hastigh wrede, Inger pedersdotter slogh först Christion wijd munnen, för ondh
ordh skull, tå slogh Christhion henne igen ned till markene gaf henne nogra blånader
och blodwijta beet och henne 9 beet och slogh med näfwarna, till the andre komme
till hielp och skilde them åth.
Resolutio, Månß Nilsons hustru föräldrar för sin sons slagzmål blånat och blodh-
wijte 12. st. böte 9 dlr till 3 skifftes, efter lagh 1. Sår, 13 cap. i LL. Daniel bota 6
mk för 2 blånader till skifftes, Christhion böte och för wilia såramål på inger
peders dotter 4 stycken synlige, 12 mark. till 3 skifftes, men Inger pedersdott
för blånat å Christhion 3 stycken böte 9 marker till 3. skifftes.
 
S.d. Larß Jönson i Ränte nu boandes i rya som bekenner sigh stuckin wara aff
sin granne Swen Swenson i rya tu blodsår, och tu fullsår med een knijff i ryg-
gen uthi dryckesmål, som parterna och grannarna tillstå, böte Swen effter
Lagh 1. Sårm. B 6 cap. och x cap. i LL. 40, mark till 3 skifftes, noch 6
marker till 3 skifftes.
 
Bengt person i Skarp, Jon oluffson i tansiö angofwes för stempningh, uthan
förfals witne att böta hwar 3 marker till 3 skifftes.
 
Nilß Gumunson i buskhult stämd af länßmannen Nilß Nilson moot sin
gårdman, uthan förfals witne böte 3 marker.
 
S.d. framkom Nilß Kulare i Vigby, och kärade moot Åke i ragnilaköp om
restantz på een knechtalego som Åke i ragnilaköp skulle stå i Lyffte förr b:d. Swen
Jönson i Liustorp, om tolff rixdlr, som hustru bengta i Vigby bekände på sin ytter-
sta hennes son skulle restera, sådant h. Bengta bekände för hr Nilß Erlanson
tå hon annammade Sacramentet, dhen 23 Decemb. Ao 1656. Men åke beropar
sigh på Quittantz om 8 rixdlr, och framwijser ther på Leutnantens Nilß Johansons
Quittantz, hwilket Nilß Johanson Leutnant tillstår, hennes son war honom them
skyldigh, Eliest föregiffwer Nilß Kulare Åke i ragnilaköp skulle fått ett par
oxar om 12 rixdlr, som hans swärmoders styffson Swen Jönson i Liustorp aff
sin Legokarl Jönß i samma gård, och när knechten war bortrester åt Tyskland
togh Åke oxarna till sigh och sålde them bort för 12 rixdlr, och aldrig ingen
penningh ifrån sigh Leffwererade eller Lega för 14 åhr. Item 5 rixdlr för
hennes sonß rätta knechtalegos restantz, Nu swarar åke sigh hafwa alt richtigt
betalt till knechtens hustru och Leutnantens M:tigh Nilß Johanson, och Åke
tagit sigh 6 rixdlr för sitt omak och Lyftes fahra att knechten skulle tiena
ährligen. Ther till Åke swarar alt är betalt på 2 rixdlr när som honom 
Loffwades för sitt omaak.                   Omsijder utfäste Åke een 6 manna
edh thet han hafwer ährligen betalt the oxarna han nu klandras af Nilß Ku-
lare på 2 dlr när som honom lofwades för sitt löftes fahra, i ty han gick godh
för personen icke skulle rymma, Åke pederson i föreden Lofwar och swärier
wijdh Gudh och hans Heliga ord thet han hafwer ährligen betalt the oxarna
han nu klandras aff Nilß Kulare på 2 rixdlr när för sitt omak, Bidiandes sigh
så sant Gudh huldan till Lijff och siäl, hanß eedmän Sune Sunason i Långhult, Nilß
jonson i skieppeboda, Nilß Månson i tiureke, Oloff sunason i foglasångh, peder jonson
i Wedåsen Jon Månson i granhult. Eden Juramentum Credulitatis frijmodeli-
gen fyltes, och Åke frijsades för wijdare krafd i ty mål.
15v
Sammadagh framstältes Peder pederson i Wedhåsa änklingh bekänner sig lägrat
hafwa Elin Sunadotter i höö å frälse Elin är född aff ächta sängh, ty böte Germund
frostenson för mökränckningh 40 mk till 3 skifftes, fadrenom konungenom och hä-
radet effter lagh, Giffterm. B. 3 cap i LL. thenne äro hema förlichte för sina personer.
 
S.d. Bewitnades wijd godh troo och sanning af wälb Arffwid Sölfwerhiälm
till Biärkarydh och rönnähs, sampt häradz nämbd och grannar af samma bygd,
thet peder Jonson i Wedhåsen är råkat i olycko
om nogot Toobak, för hwilket han miste i Schåne både tobaak medh häst och sadel
wijd Helsingborgh, Nu bewitnas af Wälbemälte Arfwid Sölfwerhiälm å tinge.
Theßlikest af kyrkioheerden her Larß Siggonio pastore i Agunnaryd sampt
grannar och häradz nämbd aff samma bygd, dhet han b.te Peder Jonson uthi wedh-
åsen är uthfattigh och hafwer alzintet att böta medh som honom tilhörer, Sådant
the honom för sanning och rättwijsan skull icke kunne förwägra.
 
S.d. Åboerna i Snärhult och preßbygd förlijcktes för sina personer om
skogzbygge och nytta, bruke hwar med sämia som tillförena, opræiudicerat
förra häradz doom Anno 619 utgifwin.
 
S.d. framstältes Bengt Jonson i brusarp å frälse ogifft som hafwer Lägrat
Christhion Månsadotter af ächta sängh född, barn sammanafflat som är födt,
och the hema förlijckte. Ty böte Bengt Jonson 40 marker till 3 skifftes. fadrenom
kon. och häradet. Gifterm. B. 3 cap. i LL.
 
S.d. framträdde för tingzrätten dhen dräpnas fader Jönß pederson i
Wedhåsen med peder pederson i Wedhåsen fulmechtigh på dhen dräpnas hu-
strus wägnar h. inger oluff dotters, angifwandes om peder Jönsons i
nåckarp dråp. Nu instälte sigh till swars dråparen Jon Nilson i nåckarp
dhen dödas gårdman på Leigd med högwälb. hr Georg göldenstiernaß
breff daterat dhen 13 Aprilis Ao 664 feloger till och frå ting i kom-
ma i sitt behåld, Nu tillspordes om witnen, och emädan gästabudz folket
hwilket tå fanß uthi ett barsööl ther tillstädes, sompt waar sin kooß
sompt så druckit att the weta nu fögo aff, hwad trätta eller samtaal
föll them emellom, förr än skadan skedde, altså folgde dråparens egen frij-
willigh bekännelse, nu tillstå parterna först begge woro budne till sin gran-
ne Jönß Sånason i Nåckarp uthi itt barßööl både then dräpne och dråpa-
ren, till fadrar öfwer barnsens doop, efter barnet war siukt om een 
ondzdagh, wijdare frijwilleligen bekänner dråparen, wid the suto hoos bor-
det ibland annat snack bad peder Jönson then nu dräpne sin gårdman
Jon Nilson dricka sigh till, medan wij äre Wenner, Jamen skulle Jon Nil-
son dråparen swara, om iagh icke dricker så brått, så kunne wij än tå 
wara wenner, Men peder sade, om god wenskap, moste wij mötas åt först
annorstädes, mente wijd Lagh och rätta på ett annat ställe, Jon Nilson swarade,
Wij hafwom icke behooff tala eller iämka om wårt gårdzbruk här i barsöö-
let, dhe hafwa förbytt åckren med wår swärmoder, och hon hafwer sitt undan-
taak, ther på i nu qwijden, Lät wara sådant nu, migh och henne, peder Jon
son, nu döder swarade, iagh hafwer köpt halfwer gården, iagh will then
hafwa, strax swarades, thet tu hafwer köpt thet hafwer tu till bruk, men thet
min swärmoder hafwer fått till undantaak, med samtyckio och huß bondanom
16r
wälb. fruen på stumperedh, må hon behålla, ther emoot mente peder neij, om een lycka the
                      prutade, Eliest swarade Jon dråparen wij wiliom intet mer tala ther om, uthan
                      Wij Wiliom tala om att wara wenner, och gå till Sacramentet om nästkommande
                      Söndagh, Wij hafwom nu ööl och maat att lusta oß wijdh, sedan kyrkioherden hr
                      Larß i Agunnaryd war sin kooß rest, gingom Wij uth på gården, komme åter
                      in igen och sattom oß här och ther på säten eller bänckarna, Tå wärlden Jönß
                      Sunason kom in igen, togh Jon Nilson, then nu dräpne, i honom, bad och sadhe,
                      Ther är idert säte i högstolen, men iagh ion och een annan ung karl Jönß Å-
                      kason satte oß på sätit, wände ryggen till bordet, och iagh sade till Jönß Åka-
                      son, iagh är onder på tigh Jönß, om thet är sant tu hafwer warit uppe hooß
                      hußbonden och klagat på migh, Jönß Åkason swarade, Jagh är äfwen så onder
                      på thet samma talet, som är ingen sanningh, tå togh peder Jönson, then nu drä-
                      pne, begges wåre hufwudh, Jonß Åkasonß, och mitt och slogh them tillsammans,
                      Jagh Jon steegh strax up och satte mig i norrabänck till ingemar som drack
                      migh till, peder Jönson kom effter och satte sigh in på mitt högra knä, tå skiöt
                      iagh honom ifrån migh, och wij både blefwom wrede, och stecknade, Jon och peder
                      fingo uth sina kniffwar, och Jon Nilson drabbade peder under wenstre skil-
                      drobladet emellan reffwan, bana sårit att han leffde ther effter på nijondhe
                      dygnet, och affsomnade, gaff och Jon Nilson sann dödzsaak, och Jon är sedan flych-
                      tigh worden, dråparen säger then nu dräpne Peder Jönson hade och uth sin knif
                      dragin, men ingen skada giorde, ther med then gångin, Eliest gifs tilkänna then
                      dräpne, peder Jönson, slutade sitt taal, och sade iagh skiuter alt i Gudz och
                      öfwerheetenes händer tå han annammade Sacramentet. Ther näst framkalla-
                      des Ingemaar Ingemarson i Nåckarp medh hand å book edeligen bekändhe
                      så Wyijda han sågh mijnß och hörde, hwad samtaal thenne i förstone hadhe
                      hörde han icke så noga, uthan när kyrkioherden war sin koos rest her Lars i
                      Agunnarydh, Jon war ingången före åth, peder satte sigh in till honom på sätit,
                      tå Ingemar drack Jon nilson till, så sade Jon, jagh må tå sättia migh hos tigh
                      på bäncken, strax efter kom peder Jönson, then nu döde, och satte sig in till Jon,
                      kanskee nogot på knäet, Jon flutte sigh undan, hwad the mer taltes wijdh
                      fattade han icke, uthan hustrurna pederß och Jonß kijffwade om gårdzbru-
                      ket, thet blifwer intet Wärr än thet är, i ty samma kommo begge karlarna
                      jon och peder med knijffwarna tillsammanß och skadan skedde, peder
                      bleff af Jon stuckin baak i wänstre sijdan, nedan skuldrobladet, dödzsårit,
                      och skedde i sådan hastigheet, att han icke bleff warse hwilken thera först drog
                      sin knijff, och bar åth then andra, uthan the skildes åt med thet ena stiungit,
                      och peder leddes af migh heem till sin gårdh, Jon Nilson hades uth kom
                      undan, skaden eller dråpit skedde dhen 6. Maij. som kyrkioherden her
                      Larß Siggonis skriffteligen bekänner, hwad then dräpne på sitt yttersta
                      bekände när han annammade Sacramentet, gaf han alt i gudz och öffwer-
                      heetenes händer.
                      Ther effter inkallades Wärden igården, Jönß Sunason bekänner på sin siäl
                      saligheet thet han weet om onda trätan eller samtalet intet wijst att be-
                      rätta emädan han bleff så drucken, war och utgången tå skadan skedde,
                      Ingemar weet och att witna, thet quinfolken hårdt orkastades, sticknade
                      och männerna, päders hustru sade till Jonß om gårdz ruket, thet
                      blifwer intet wärr än thet är och Jönß togh afträd.
16v
Samma ärande togh tingzrätten uthi noga betänckiande och öfwerwägande, ändock
then dräpne synes hafwa gifwit nogon oorsak till Wreden, först när han skiöt
hufwuden tillsammanß. 2. och satte sigh för när in på knäet, Lijkwijst kan
man icke finna eller see sann orsak att then dräpne hafwer trängdt drå-
paren af nogon Lijffznödh, sigh dräpa, uthan är skedt i druckis mål
af brådom skildnat, är och owijst. hwilken thera först drogh knijffwen.
Hwarföre slutades och dömdes dråparen Jon Nilson i Nåckarp efter gudz
och Sweriges Lagh. Gen. 9. Exod 21. Num 35. Deuter. 19. Then som utgiuter
mennisko blodh /: oskyldigt :/ hans blodh skal och af menniskom uthgutit war-
da, ty gud hafuer giordt menniskan effter sitt beläte, Item then som drä-
per sin nästa medh iern, skal döden döö, titt öga skal intet skona honom.
dråpm. B. 12 cap. 1 ss i LL. När dråpit af oträngdo giordt är, ryma
tå dråparen Landh, och få aldrigh fredh, för än han biuder rätt för sigh och
gifwa Målsägandenom så fulla böter, som honom åtnöger.
Men nu bidia målsäganderna höga öfwerheeten för dråparen om Lijffz för-
skoningh till boot och bättringh benådas, och äre blifwa sams, om een Wiß
summa till manßboot, hwar H. Kongl. Maij:tt will honom lijffwet benåda.
 
Sammaledes angofwos om twenne andre öfwerdådige dråp
här i häradhet.
 
Sammadagh framkom peder gummunson i Brealt uthi Lijhult sochn sorgeligen
gaff tillkänna dhet een Hallandsk Karl, Nilß anderson i ryskebo b:d. af Brarydz
sochn hafwer öfwerdådeligen påscha aftton dhen 9 Aprilis A.o 664 öfwerfallit ho-
nom medh slagzmål, så och hans fader uthi sin egen gårdh nembligen faderen
Gumme Ingemarson i Brealt, skurit sönder buken på honom, att hans inelfwer
utfölle, ther aff han annan dagh påska afsomnade, som grannarna af bygden
wetha witna, strax dråparen tagit flychtn heem till Halland, kanskee thör gå
hema i bygden. Ty begärar Målsäganden prophoßerna till hielp honom anta-
sta och grijpa Låta, som bewiliades eftter Lagh 8 Cap. 1 dråp. i L.L. Almogen till-
städes medh ödmiuk begäran, han må ingen annan fred niuta än hans onda gär-
ningh förtiänt hafwer, underdånigst remitteras till then kongligh hof-
rätz förklaringh.
 
S.d. angaffz dhet hände sigh Ao 663 dhen 26 Aprilis, Een b:d. Jönß Si-
monson i Söra bräkentorp war gangen up till klöfware i tutare sochn, sina
ärande, när han uthi sin heemresa andre dagen, dhen 27 Aprilis komma igen
till norraledh i tutaredz Giärde, sågh han hwar Steen Nilson uthi tutaryd
Länßman gick och ärde på sin åcker, tå stegh Jönß Simonson af stora wägen
och öfwer twå åckrar, och kom nedh till Steen Nilson, och frågade honom, om
han wille låta honom få sin bößa igen, som han och Calmare posten hadhe pantat,
så swarade Steen, när tu will betala the peninger, tu till Cronan skyldig är,
skall tu få din pant igen, och din bößa är nedsat i Ludde, men för får tu henne
intet igen, Tå swarade Jönß Simonson, tå skal iagh betala tigh för tu
pantade migh, togh så till bößan, Steen Week affsijdes uth med then ena
oxen, och sade, iagh weet attu är icke galen attu skiuter migh, så skut han
strax till honom, att han föll öfwer ända, och dräffade honom medh tu lodh
under thet högra skuldrobladet, och itt hagel togh i ryggbenet, och thet an-
17r
dra hagelet stannade i högre armen, sådant bekände Steen Nilson på
sitt yttersta när han annammade Sacramentet strax effter gaf up anden, som
fyra ährlige män witna på sin siäl saligheet med Compastore loci Dno christiano
Caroli Waselio, nembligen, Bengt Haraldson i tutare, Håkan pederson ibm, Se-
wedh Booson ibm Anders i murare gården, Hendrick i Horsnäß.
Nu är dråparen Jönß Simonson flychtigh worden till Helsingöhr i danmark,
målzäganderna med närwarande Almoge ödmiukeligen begära tolika öfwerdå-
diga dråpare må Liusas biltoge, när the komma igen i Landet, om the icke eliest
få them grijpa och fast taga, hwilket dråpmål togz uthi betänckiande effter
1 dråpm. B. 7 cap i LL. och Gudz Lagh, Gen. 9. Exod 21. Num. 35 Deut. 19.
een öfwerdådigh dråpare skal dräpas ty han skämmer och orenar Landet.
Item, om nogor aff haat, slår sin nästa hans siäl ihiäl, och flyr in uthi nogra frij
städer, så skola the älste uthi hanß stad, sända tijt och låta hämpta honom
tädan, och få honom i blodhhämpnarens händer, och han skal dräpas, tin ögon
skola intet skona honom, attu skilier thet onda ifrån tigh.
dhes till mera wißo att så är å tinge klagat, Witnat, bekändt, och dömdt. betygas.
 
S.d. framkom Larß Åkason i bockeboda och begärar uth fylla een tolf man-
na uthwißan edh, hwilken lofwar och swärier widh gudh och hans helga ordh att
thet fårit Anders Oluffson i älmtåsa will kännas weder, är hemfödt hoos hans
får i skeppebo, eller i bockeboda, och icke lagt märke å märke uthan är rätt
ägande till thet fåret som Anders Oluffson will wederkänna, bidiandes sigh
så sant Gud huldan till Lijff och siäl.
Ther hoos inskreffwes Larß Åkasons edhkynde, Anders boson i stahult, Bengt
Anderson i stahult, Törbiörn i giäddeboda Jönß Jönson i skeppeboda, Swen
Jonson i Stahult, Larß Jonson i Stahult, Jon pederson i ibm Jönß Jonson
ibm, Swen Hendrichson i Traboda, Månß i bockeboda, Oluff pederson ibidem
peder Månson i birkeråß. Eden, Juramentum Credulitatis frijmodeligen
fyltes, och Larß åkason i bockeboda frijsades, Och Larß Åkason behåller sitt hem
födo får.
Eliest efter the ära hemma förlijckte för sine personer, så och föregifwer
Anders Oluffson han hafwer icke beskyllat Larß Åkason för nogon tiuff
sielf uthan omilda sagesmän och förförare, han hafwer allenast frågat
effter sitt får, och allenast tänckt thet war hans får. Hwaremot till öffwer-
flödh framkallades Jönson i skeppeboda, medh hand å book edeligen bekände
thet han hafwer upfödt och märckt thetta samma fårit som nu är twistat
om, och thet är födt aff larß Åkasonß får, och the thet rätt märckt, bidian-
des sigh så sant Gudh huldan till Lijff och siäl, hanß hustru Karin ieppa-
dotter hafwer samma bekännelse om b.te får.
 
S.d. Angaff Wälb Mårten Linnerodt Capitein, thet peder Jacobson
i Kanarp obeskedeligen kraffde honom betalningh för itt borgat räffskin
aff hanß son, och Wijdh them wäxte ondh ordh them emellan, för han icke
fick sin lofwade betalningh, drogh han sin knijff, men ingen mer skadha
skedde, altså swaraß är hött, med ingo bött.
17v
Sammadagh framstältes för tingzrätten een tiuff Jescho Bertilson, som hafwer warit
i tienst på Steensnäß hoos wälb. herren Erich Anderson Oxe, och anklagdes aff
b.te herres tiänare Jönß Håkanson, nu tillstår Jescho och bekänner, dhet han hafwer
ingen menniskia hafft i rådh, styrkio eller gerningh medh sigh att stiäla ifrån sin
herre, Noch bekänner sigh först hafwa kluffwit öfwer planket om nattatijdh inkru-
pit genom fönstret, och funnit een tobackzrull, tagit ther aff een aln och itt
par handskar, som hängde på sängen, Sedan andre gången stegit öfwer planket
wijdh Michaelis tijdh, stulit een aln toback, och een läderremm. Tridie gången
hafwer Jescho gått ifrån danmark, och ifrån sin gård, och inkrupit genom
fönstret, och medh een knijff upbrutit skatullit, och uthstulit peningar medh
pungarna, som woro åttskilligt slagz gammalt mynt och Cröningz pngar
12 st. och een dubbel ducat, dhenna duble ducat hafwer een ryttare fått, Jöran
tysk b:d. under ryttermestarens Jon tuffwasons Compagnie och gården heter
Anxhult som han tienar före, then han bekom för een iacka som han nu hafwer
på sigh. Och gifwit Jescho een rix dlr till bakas igen, samma ryttare hafwer och
fått af honom aff theße stulne peningar een dubbel rix dlr, såsom och een drott-
ningz Christina Cröningz [..], Noch hafwer een skomakare bengt i hamp-
sarp uthi Oßby sochn fått aff b.te stöld twå peningar för itt paar stöflar
som han hafwer medh sigh. Sedan hafwer Jon i Looßhult bytt medh honom een
uthaff thenne stulne peningar och gifwit honom till een rixdlr i små mynt
igen.
Ther näst hafwer een köpman hema i Christianstadh, then han icke week nampn
på, uthan Jeschos bönder jon gneet i gnuparp, Jeppe i S.g. och Laße ibm känna
honom wäl. Hwilken köpman fick aff honom, af samma stulna peninngar
tree stora peningar, och hafwer gifwit honom smått mynt igen till 3 rix dlr
så och samma köpman medh sin Cammerat och fölie finge af honom 5 stulna
peningar för bandh twå lägge knyffwar. Een drängh wijdh nampn Kårsa Swen-
nen som hölt till i Looßhult hafwer narrat och tagit ifrån honom tå han
war druckin een aff the store stulne penningar, såsom och wijdh paß 2
rixdlr i S.mt. 
Ytterst bekänner tiuffwen Jescho thet han hafwer och stulit ifrå b.te sin tilförena
hußbonde Wälb. Erich Anderson Oxe Alz till 20 rixdlrs wärde, föruthan sölffskederna.
Noch fierde gången hafuer han gått in som tillförena om natten fiorton dagar effter
Nyåhrs dagh genom sitt wanliga fönster och stulit uthur skatullen twenne sölff-
skeder, then ena gifwit Elin på torpit, then andra sålt hoos Håkan i Looshult
för 2 mk Sölfr M.t ther medh toge affträdh.
Samma ärande togh tingzrätten uthi noga öfwerwägande och betänckiande bleff
slutat och affsagt effter publicerat Kongl. straff ordinantie.
Emädan Jescho hafwer alzintet att böta med, eij heller doger till arbete, då
löpo för hwario otta dlr S.mt. eller dhes wärde een gång aff och till gatelop.
och wälb.t målsägande kan medh fogh tillwinna dhem som hafwa tillhandlat
sigh hans bortstulna saker, stånde dhet honom frijt som bäst han gitter och
kan, och såsom dhenne stulne myntz sorter wore aff sådant slagh, at alt folk
18r
Wäl kunne see att dhenne Jeseho icke hade wäl fått dhem, dherföre wille hr
Erich Anderson oxe sökia sitt hoos them, som sådana saker bekomit hafwa
Altså kunde rätten dhenne Attest icke förwägra. dhes till mera Wißo, betygas
med häradz insegle.
 
Sammadagh ibland andre ärande ther förhandlades gafs tilkänna huru såsom
een ungh och nygifft karl Arfwid Oluffson benämbd, som är barnfödd i sundet
i rydaholms sochn, är strax han bleff gift blifwin så fånot och tokot, att han 
intet hafwer wist till sigh, uthan gått ifrån sin hustru och hem dher han war
född, stått stundom här och stundom dher, och icke wist mana sigh aff nogot rum,
för än han bleff funnen aff nogon, och på dhet sättit dädan fördh, hafuer altid
sedt neder i jorden, och när han förmantes blifwa hoos sin hustru och kom
dijt igen, hafwer han Gud bättre uthi sin fånachtigheet gått på een Lodh, 
och uphängdt sigh sielff, be:te Arfwidz fader och slecht inlade Hans Wyrdigheetz
Her Anderses Matthia Attest pastoris i rydaholm, Hwar uthinnan gifwes honom
Arffwidh itt godt beröm, att så länge han hade bodt ther i församblingene, hafwer
han stält sigh ährligen och wäl, warit gudhfruchtigh att man aldrigh hörde een
edh aff honom, föräldrarna mente honom wara förgiordh, hwilket är gudh bäst
bekant, dhet bleff witnat och betygat att Arfwidz Lijk hafwer uthi een stor bläst
sielff ned fallit, effter som repet icke hade warit wäl snart om halsen, så att
dhet aff ingen menniskia war nederhuggit, altså blef dhet och dher wijdh, nu
frågades om lijkzens begraffningh, serdeles war hans Wyrdigheet probsten
Mr Nilß i Hwittarydh bekymbrat, huru han dher medh beställa skulle, upwijste
uthi rätten ett lijka exempel, dhet dheras ährewördigheeter uthi Consistorio haf-
wa een annor som på sådant sätt hafwer sigh sielff af daga tagit, effterlåtit
att läggas Nordast och in om Kyrkiomuren och flere sådane ynkelige exempel
af fånachtige menniskor uprepeterades, Altså hafwer nämbden och rätten med
flijt dhetta öfwerwägat, och som i sanningh befans, dhenne Arfwid hafwa warit
een gudfruchtigh och stilla man, dock aff hufwudhyra i dhenna olyckan kommin
syntes billigt att han effter dhet 4 cap. i högm. B i LL. som och stämmer öfwer-
rens medh kyrkio ordinantien pagin. 61. honom måtte wederfaras samma
rätt som andra uthi slijka fall wederfarne äre dock hemställes hans ähre-
Wyrdigheet provesten, med dhes begrafningz förrättande wijdare procedera,
som han förswarligast finner och åt bär. Ther med togz affträdh.
 
Sammadagh uplästes nogra kongl. hoffrätz Resolutioner öfuer. nogra högh-
måls domar ifrån Synderbo häradt wälb. Landzhöfdingen tillskreff-
ne, ther om hans breff till Cronones befalningzman, Daterat Lundhol-
men uthi Aprili Ao 664.
 
S.d. på sin ewiga siäls saligheetz wägna witna nogra af nämbdene
thet af kiällegården i halsiö äre öde till 22 skeppelandh och är icke
bruckter meer än halfwer gården A. 663. såsom uthi förre åhren, såsom
Jon i Horn, Simon i Wästerhult, peder i bergheem, Larß Swenson i Halsiö
Larß Erichson ibm. Jon Birgeson och Jönß Jönson ibm. Ryttemestaren
wälb. Lars Gyllenpamp skriffteligen gifwer tilkänna thet han förunnar
twänne fördeels hem. Kiällegårdh i Halsiö by och sochn, på dhen ene halfwa
deelen besittia skattfrij för åhr 663. 664. 65 och 66. till skatt, för
dhes ödesmål, i medler tijdh dhet upbruka och bygga nödtorpfftig hus
18v
 
Sammadagh framstältes Larß pederson torsarydh å frälse gift man bekenner sigh
Lägrat hafwa Brita Lars dotter een ogift pijga till tiänst ibm barn samman-
afflat, som hon är gången aff bygden medh till sin broder i Widbo.
Resolutio. Larß pederson böte effter publicerat kongligh straff ordinan-
tie 80 dlr S.m. och stå uppenbara skrifft.
 
S.d. Angafs peder Nilson i Biärsare för stempningh moot Jon Birgeson i ax-
torp om Lego lön, uthan förfals witne böte efter Lagh
 
S.d. framkom Knut Anderson i Strätte medh Anders Knutzson i strätte och dela
de moth Anders och Jonas i byxebygd om skogz åwärkan i almenningen, nu swara
åboerna i byxebygd, the i strätte hugga alt för myckit, och gå alt förnär in på
byxebygdz giärdhe. Tijt skickades nogra af grannarna, att läggia them emellan
och bruke som the skatta i by till aff oskifftat almenningh.
 
S.d. framkom Erich Gummunson i Horsnäß och delade moot sina bröder, Jon
Mårten och Johan ibm Gummundzsöner om giäldz kraffd effter sina sali-
ga föräldrar upburne både aff hans Knechtalego och tilldeelningh:   Resolutio
Tingzrättens uthslagh folgde effter dag arfd B. 22. cap. i LL. hafwe ingen macht
nogot arff skiffta för än all giäld guldne äro, dhes förinnan, i medler tijdh må
the sökia sigh een godh man eller twå, som uträcknar dhem emellan medh
witne, rätt giäldz fordran.
 
Samma dagh bewiliades till wälb Axel Kåse på Öijhult 5 af häradz nämbd
att miäta huru godt wederlagh Wälb. Axel Kåse tilbiuder, wälb Christer Lodh
N. Åke i ragnilaköp, Johan i Wickelsiö, Jon i rydh, Simon i Wästerhult, Noch
præsenterades och uplästes kongeligh hoffrätz Dorab.
Daterat Jöneköpingh dhen 12 Martij Ao 664. ther om begärat execution.

dhen 11 Maij
Samma dagh framkom Bengt Anderson aff Wäßbo häradt och Aggarp
tiltalade Anders Anderson i Ubbeboda, om nogra Åldenswijn förkomne besyn-
nerligh tu stycke, som han menar her Larß i Kånna tiäniste folck wille weder-
kännas effter the hade sådant märke som Bengt Andersons ifrån Aggalt
tu stycke, nu är her Larß icke stämbd eller tillstädes, Eliest gifs tilkänna
Anderrs Swenson i Hölminge togh mot sin hußbondes swijn ifrån aggarp,
och släpte them på skogen, ij medler tijdh hafwa skogzäganderna Anders An-
derson i ubbeboda, ledt up een hoop aff swijnen och tu twestyfde funnes ther
döde, som ingen will wederkännas her Larses pijga kändes wijdh the tu
leffwandes swijnen, hwilka hittas igen på samma skogh emellan älgdiura
stoch och ubbebodha med itt lijka bolgsmärke
Tingzrättens uthslagh folgde hwar går till sin man, Bengt Anderson aff ag-
galt hafwer Anders Swenson i Hölminge till sin fångesman at ålderswij-
nen hans hußbonde tillhörde, som moste medh godhe witne och bewijß bety-
ga thet Anders Anderson i ubbeboda hafwer tagit wälborne fruens
swijn från aggalt af rätte ålderskogen och låtit andra kännas wijdh
them. Eller hr Larses tiänstefolk, i ty mål moste hr Larß och hans tiän
ste folk Citeras dhem till swars. thermedh toghz afträdh.
19r
S.d. framstältes Mårten Jonson i Förarp ogift drängh å frälse säterij,
bekenner sigh lägrat hafwa Ingebor Månsadotter till tiänst ibm barn
samman afflat som är födt, Ingebor är född aff oächta sängh, nu kan Mårtin
till ächtenskap bygga medh Ingebor icke bewekas, ty böte Mårten efter lagh
Gift. 3 cap. i LL. 20 mk till 3 skifftes fadrenom kongl. och häradet.
 
S.d. Bekände een soldat Larß Anderson i tuna ther hr Larses poike i Agun-
narydh skulle rijda sin hußbondes häst till scheda med sadel och betzl, på een
natt till foders, poiken lät honom hooß sigh rijda, sedan låckade han honom aff,
och red sin koos till Scheda med hästen, poiken wände genast om sade sin
hußbonde soldaten Larß Anderson redh sin kooß medh hästen, strax sändes
gewaldigaren som lät hämpta soldaten, till tinget och stältes för rätten.
Samma ärande sattes till häradz nämbd effter thet 53 cap. bygning B i LL.
Målsäganden gifwer effter, och häradz nämbd finner på sitt samweet, thet
Larß Anderson icke hafwer rånt eller stulit hästen, uthan i andra måtto
tagit och redit, dock oloffwandes fördt sigh fram, och stält hästen tijt är-
nat war, för förangelse skull. böte Larß Anderson 3 marker till 3 skifftes
Larß är een uthfattigh soldat.
 
S.d. Bengt Larson i Åby och Håkan ibm kärade till Truls i fagere
thet han hafwer tagit till sigh 20 st. Swijn att köra på ålderskogh och
för drifte penningar fått 2 rix dlr och skulle gifwa för hwart i ålden
giäld 8 öra, nu hafwer Truls behållit thet bästa Swijnet af Larses swijn
i Åby, Truls swarar han slapp intet med een mark i åldengiäld, för the
störste swijnen, uthan 10 runsticke för hwart af the fem. Nu hafwer
Truls sändt från sigh 7 mark till Larß i Åby. Resolutio Truls ta-
ger sina 7 mark igen, och Larß bekommer betalningh för sin galt 2 rixdlr
så blifwer them emellan klart.
 
S.d. framkom Oluff Sunason i foglasångh, och kärade emot sin granne
Månß i foglasångh å frälse, om såramål honom betit i hakane, och blodh-
wijte begge tillstå skedde af brådom skildnat, ty böte Månß 3 marker till 3
skifftes 1. Såram. B. x cap. i LL. the förlijktes, och sattes wijte them emel-
lan 4 rixdlr dhen förlijkningen afbryter.
 
S.d. framstältes Peder påfwelson i Lundagård å frällse bekenner
sigh hafwa lägrat Ingredt Nilsadotter barn sammanaflat, som är
födt aff ächta sängh, ty böte peder påfwelson efter lagh. giftermå-
la barken 3 cap. i Landz lagen 40 marker till skiftes fadrenom konun-
genom och häradet.
 
S.d. Bewiliades nogra af nämbdene till Liunga prestagård om husa-
röte. N. Arfwid och Jon i Wiggåsen, peder a. S. i bergheem, Åke i ragni-
laköp, Johannes i Wickelsiö, och sattes dag till pingesdagz ondzdagh.
 
S.d. Anders Oluffson i östraby soldat stämbd för 5 rixdlr antagne
till att köpa sill före åt wälb Erich Anderson oxe.  uthan förfals
witne, böte 3 mk.
19v
S.d. framkom Bengt Larson i Åby och gaff tilkänna, thet Sal. Arfwid pe-
derson hanß hustruß första man, hafwer med sin hustru Karin Jonßdotter
köpt och löst ¼ i söregårdh trotteslöff af Jönß Jonson för 80 rixdlr. Nu
äro arfwidz barn införda i tingzsköttningen, och Arfwidz hustru Karin Jonß
dotter icke eens nämbd uthi fasta breffwet.
 
S.d. framkom Kirstin pederßdotter i ramborne med sina mågar Jon Mån-
son och Månß Bengtson ibm klageligen sigh beswärade öfwer sin man Erich
pederson dhet han henne illa trachterar, att hon intet kan längre i ächten-
skap blifwa när honom, Noch betygas dhet Erich pederson hafwer tillförena
giordt eenfalt hoor, och hon tagit honom till ächta sängh igen, och äro böter
af oskiffte boo utlagde, han tå lofwat bättringh och roligit ächtenskap.
Ther om remitteras till thet wyrdiga Consistorium om decision eller
divortium.
 
S.d. framkom Bengt Haraldson i tutare och begärar ändeligh sluth
på dhen långe löfftes saak som Anders Thoorson i böke är gången uthi
löffte för sin mågers Larß Swensons resterade mansboot 40 rixdlr
nu lofwar hanß son, Jönß Anderson i böke skriffteligen på sin gamble
faders wägnar, såsom å förra tinge munteligen, willia ställa Bengt
Haraldson till fredz innan pingesdagzmåndagh.
Ty bleff å tinge affsagt effter lagh köp. B. 12 cap. i LL. then som går i Lyffte
går i betalningh, och Jönß Anderson såsom fulmechtigh på sin faders An-
ders Thorsons wägnar effter sin lofwan å näst förledne tinge dhen 9
Martij 664 Och nu å tinge upwijsta skriffteliga bekännelse kännes skyl
digh Clarera then förriga gambla Caution medh sin fader, 40 rix dlr.
Ther medh remitteras till wederbörandom om execution effter begäran
annan dagh pinges dagh nästföliande uthan längre upskåff.
 
Eliest bleff affsagt Bengt Haraldson håller itt Ledh wijdh macht, och
itt blifwer qwitt.
 
S.d. framkom Brita p.d. i Halsiö änkia Och angaff Jacob Pe-
derson i Höreda för för stempningz försittiande uthan förfals witne om
4 rixdlr, eller 2 sölfskedar, böte 3 marker.
 
S.d. saakfältes Erick Nilson i quarnegården å frälse för oquädens ordh af ha-
stigo mode rättat å första tinge, eller uthskriffningh moot Aßar i gräß-
holmen, Mårten och germund, böte 3 marker till 3 skiftes. tingm B. 43 cap.
i LL.
 
S.d. Effter nämbdenes berättelse, bleff omsijder tingzrättens uthslagh att
nygårdh behåller af ny intäcktz hagen, till med sin gamble och östrabydz
halffwe gårdz åboer som klandra af nyintages betes hagen een treding
och hwar så händer the ther medh icke beroa, må the effter Lagh.
bygn. B. 32 cap. i LL. uphäfwa beteshagarna till laga skifft åkommer
efter öre och örtuge, som the skatta i by till.
20r Gårdar upbiudaß

½ Örßnääß i Hallarydz s.
3/8 aff rökla i Traherydz s.
¼ och 2 skep. L. af Hallaböke
1 Fägerhult frälse Säteri markarydz s.
1/8 aff Kullagårdh i quenßlöff
¼ aff Söregård i Eka
1/6 aff Kölagård i göterydz s.
¼ aff Hyltackra i Hamneda s.
¼ af gumundh jeppasons gård i Håå
1 Hulabäck i Markarydz s.
¼ aff Swenßhult i Hallarydz s.
3/4 af ¼ i Ößiöhluut i Wrå s.
¼ aff Trulses gård i Bolminge
 
2
1 Lyawagnen frälse i göterydz s.
½ Sonalt i Odensiö s.
¼ Norregård i Hallaryd
1/6 af norregård i Hallaryd
¼ af Söregård i Hallaryd
1/8 af maresiö i Anderstad s.
3/8 af Axhult i Markarydh s.
½ Tånnerydh i s.s.
1/3 aff ängabäck i s.s.
1/10 aff Hulebäck i s.s.
1/5 af fagere på 1½ sk. l. när
 
2

10 Skeppeland i tolarp
1 Hörishult frälse i berga s.
1 Bråna frälse i Agunnarydz s. 5 lb.
1 Bråna frälse i s.s. 4 lb.
1 preßbygd i götterydz s.
1 Liustorp i ryßby s.
½ Norra älmtåsa i Agunarydz s.
1/3 att stockhult i s.s.
2/3 aff tomhult i s.s.
1/8 aff granhult i s.s.
1/3 aff norregård i ryßby
1 Tillfällit Liunga quarn
1/6 aff boarydh i ryßby s.
 
3
1/3 af Floboda i Hamnada s.
1/6 och 1/3 af 1/6 i mellomgård i bäckare
1/12 af S.g. i Ößlöff
¼ af nedregård i quenßlöff
½ Bränneslyda i berga s.
¼ af Alanßköp i traherydz s.
1/8 aff Kyllhult i s.s.
1/8 aff sånna på pant
¼ af mellomgård i mesterhult
1 Wärabo frälse på byte i ryßby s.
1/12 af Bergzgårdh i Bergheem
¼ af Söragård i Bergheem
1/6 aff Hörißhult Skatta i berga s.
1 Hiälmarydh i Liunga s.
   på pant för 608 Rix dlr
? af Stafuerhult i Nöttia Sochn
 
3

Till yttermera wißo at så är å tinge angifwit, witnat och dömbdt betygas
medh häradz insegle när åhrs doomboken slutas, iämpte nampn och Signete
                                                   Actum ut Superius.
20v [tom sida]
21r
Anno 1664 dhen 7, 8, 9 och 10. Novembris Jordaransakningh
och ordinarie Lagatingh hölt uthi Synderbohäradt i Liungby, öfwerwarandes
Edle högh wälborne herre, her Georg Göldenstierna frijherre till Lundholmen, her-
re till Stäke börkesundh och Thorensborgh Landzhöfdingh öfwer Cronebergz
Lähn, theßlikes Ähreborne Wälbetrodde och förståndige man, uthi häradz höff-
dingens ställe underskrifwen lagförare   Matthias Östman uthi Cronones
befalningzmans ställe Israel Jöranson på Lambhult. Sampt Häradz edz-
swurin nämbd, med menige Almoge tillstädes af bemelte Härade.
                                          Nämbden.
Jon i rydh, Jon Anderson i Horn, Simon i Wästerhult, Åke i ragnilaköp, peder
Anderson i Bergheem, Birge Krååk, Johannes i Wickelsiö, Jon i Wiggåsen, peder
i Skinnesböke, peder Johansson i Ångelstadh, Anders pederson i ooßhult.
 
Först effter tingzLiußningen publicerades och uplästes rijkzdagz besluth Da-
terat Stockholm dhen 27 Augusti Anno 1664. Jämwäl itt trycht patent
att till skepzbygning är å rijkzdagen bewiliat 2 dlr S.mt aff gården, effter
kynnesmeßo ehrlägga ehuru rijkzdagz beslut lyder om 6 mk S.mt. föregif-
weß wara af mißförseandhe. Daterat Stockholm dhen 17 Septemb. Ao 664.
Rijkzdagz beslut och patentet togh Jon i ryd till sigh, att inläggia i Häradz-
kijstan. Noch uplästes ett placat trycht om adelens klädedrächter,
och gästabudh sampt excessers straff.
Sammaledes publice uplästes Almogens klagepunctars och beswärs för-
klaringh, sampt krigz Collegij förklaringh, om Krigzman hemans besuär-
Daterat stockholm i Augusti månat, Anno 1664.
 
Sammadagh framstältes een drängh Jönß Eskilson till tiänst i Ulßbäck,
som skulle wara effter itt quinfolkz Kirstin Nilsadotters ibm till tiänst
ordh, lijka som för tijdelagh medh een koo, mißtäncht och i squaller kommen,
för han stodh hoos een koo om nattatijdh i fähuset, som Länßmannen angif-
wer. Nu swarar drängen , nekar hårdt och biuder dule wider för sådan
obequemligh gerningh, och sadhe när han hade medh then andre legodrängen
gifwit hästarne, satte han lychtan från sigh i fähuset, och genom fähuset e-
mellan boskapzraden att hielpa sigh, och wijdh han kom gångandes spiärn
koon åt honom, tå sade han koo sytta, koon stodh bunden wid then andra döran
i ty samma kom pijgan Kirstin tillgångandes, alt medan stod lycktan och
bran wijdh öfre döran, genast kom andre drängen af stallen igen och hade
gifwit hästarna fyllest. Nu framkallades then andre drängen peder
Bengtson till tiänst ibm. på sin siäl saligheet bekänner han bleff eij hel
ler warße nogot obequemligit eller otuchtigt af Jönß Eskilson om koen
förehafwas eller bedriffwas, Kirstin Nilsadotter säger nu thet samma,
hon begynte aldrigh then sagan, uthan the andre legofolcken begynte öfwer
måltijdh lee och skämpta grofft medh sådant fåfengt taal, och ingen
21v




aff them weet ther till skääl eller beskedd, hwilka icke äro stämde eller
tillstädes
Samma ärandhe sattes till häradz nämbd hwilka sampteligen sluta och swa-
ra högm. B. [..] i LL, emädan ingen kan bemelte Jönß Eskilson sådan mißtancke och squaller
tillstå mycket mindre sådan obequem gerningh betyga eller bewijsa, ty dömes och säges
Jönß Eskilson ther före saaklöß och oskyldigh styggeligh gerning, och
hwilken honom sådant förekastar och icke mächtar bewijsa, må wara för-
täncht undergå laga straff. dhes till mera wißo.
 
S.d. framkom Arffwid Jacobson i öößhult och hafuer mißtäncht sin hu-
stru Kirstin Erickz dotter för hoordoms last medh een ryttare Nilß Tuffason
i Tonnerydh ogift af orsak för hon hofs up i sängen till honom han lågh i hög-
stolen medan stodh mannen på gålffwet, tå nilß Tuffwason reffz medh
hustrun i mörkret, Nilß bleff liggandes på sätit, Kirstin gick strax läg-
gia sigh på ugnen. Nu hafwa the warit gifta i 7 åhr och hon som han bekän-
na the haffwa ingen kötzligh beblandelse sammanhafft i b.te 7 åhrs tijdh.
Eliest säger Arffwidh Nilß och Kirstin hafwa fulle oftare sökt tillgång och från
gångh men han hafwer ther på icke witne eller bewijß, såsom legat tillho-
pa på ungzbäncken, men Nilß tuffwason ryttare som tiänar för går-
den öößhult, nekar hårdt ther till nogon sinn häfdat henne, sammale-
des Kirstin Erichzdotter nekar till hoordomslast medh Nilß Tufwason.
Omsijder utfäste Nilß Tuffwason een tolffmanna edh, thet han är oskyl
digh för hoordomß last medh Kirstin Erichzdotter Arfwidz hustru i ööß-
hult. Omsijder förlicktes thenne ächta personer medh händers samman-
tagande, och hon Kirstin loffwar sigh wilia gifwa sigh till honom igen
ther medh togz affträdh.
 
Sammadagh framstälte sigh för rätten Bengt Månson stadzskrifware aff
Ekesiö, fulmechtigh på Anderß Gunnarsonß wägnar inwånares i ekesiö stad,
som är beskyllader aff Johan Erickson Luddingh tobakz besökiare för hanß
dödzwällande, på sin sotesängh, hwilken bleff skadder i lårit aff een knijff
dhen 4 Martij 664 på Lundby gata, och wardt dödh then 9 Maij eigdem
anni, Nu upwijstes först Anders Gunnarsons leigde breff underskriff-
wit aff Landzhöfdingen på Jöneköpingh Wälb. her Gustaff Ribbingh
Daterat Stockholm dhen 6 Augusti. 664. Och ther hoos föregifwer
Bengt Månson Munteligen som skriffteligen thet Anders Gunnarson
är siuker och intet orkar hijt sielff till thetta Sunnerbo ting – Ty begärar
nogra witne för dödzfall skull må förhöras, hwilka hördhe, sågo och weta
om thenne trättan och oreden huru then begyntes och afflup. Eliest gifs tillkän-
na, att nu är ingen på åklagarens eller målsägandens wägnar tillstädes,
uthan upwijstes och uplästes een förlikningz skrifft på Johan Ericksons Lud-
dingz hustruz och sonß, hustru Elizabeth Matthißadötters Biurß wägna un-
derskriffwen Daterat Wexsiö dhen 18 Junij Anno 1664. Noch dher
 
22r
jämpte een förbönß skrifft, Daterat Wexsiö samma dagh och åhr. Altså
framkallades först näst inlagunß uplasande, dhenne bofaste män, päder
jonson i bäckare, peder pederson ibm Ebbe Månson ibm hwilka med hand
å book edeligen bekänna thet 4 stycken tobackz besökiare komme till bäc-
kare dhen 3 Martij A 664. och fingo hoos them bete, nogot effter satte the
sigh på sijna hästar och rede utaff gården, och hinte nogra stycke Ekesiö bor-
gare på giärdet, och them ibland Anderß Gunnarson, toge alles theras
hästar och klöff kördhes tilbakas igen tu bößehål till gården, och kördhe
them till att bära in i een boo, alle sina klöff, både tobakz kläde och matz-
säckar och läste igen, Så toge tobakz besökare nyckelen till sigh och loff-
wade willia möta för rätta och tobaket skulle ther stå behållit, Ekesiö borgare
tigde och gräte att the kunne få sina wahror igen, dock hade Compagnietz Sche-
dlar som framwijstes, Schedlarna fingo Ekesiö borgare strax igen, så och om
quällen finge the theras matzsäckar allena medh maten uth, alt thet andra
bleff inne läst i bodan och Cronemärke skreffs på döran, och tå sade Eke-
siö borgare när godzet insattes wij williom förskiuta oß till lag och rätta,
thet är intet långt till tinget blifwer tre dagar här effter wij moste
ty försöria oß om uppehälle så länge annorstädes, och nogra reste till
Liungby samma affton, men i bäckare blifwo tre stycke Ekesiö borga
re quar, Nembligen Anders Hanson Staphan Danielson och bengt Han-
son, hwilka om nattena handlade medh tobackz besökarna Johan Erickson
Luddingh om sompt toback och köpte som tilhörde Anders Gunnarson twå pac-
kar och andre dagen effter legde tobackz besökiarne sigh twå wagnar i byn att köra
tobaket och dhes waror the antagit hade till Liungby, ther hoos gifwer Bengt Mån-
son tilkänna effter Anders Gunnarsons ordh, när han fick see sina packar
och förnam the woro såldhe till Anders Hanson, sadhe han till Johan Luddingh
honom skeer orätt, aff ty ifrades Luddingen och bar åt honom medh dragne wärian
och förde stingh, men han kom in under och fick uth sin knijff och skadde honom i
Lårit, och när skadan skedt uthe på gatan war, woro inga flere uthan the bådhe till
sammanß, ther medh toge Bäckare bönder affträdh.
Gästgifwaren W.t Larß Swenson i Liungby framkallades wijdh sin siäl saligheet be-
känner, när Johan Erickson Luddingh, kom till Liungby och begärade lega wagn-
skiutzningh, war han noch obeskedeligh moot honom och emoot een Quartermestare
aff Ekesiö, benemd Bengt Hanson, tå han badh honom, att the kunne få igen sitt
toobak och sina waror, Swarade Johan Luddingh, tin hun giorde iagh rätt skulle
iagh stöta wärian igenom tigh, Larß Swenson swarade, giörer wäl låter honom
niuta huß och heemfridh, Johan swarade iag thör och stöta genom tigh, ity gick och
iagh Larß Swenson in i min kammar efter nogot att förswara mig medh. Ther
med kom Johan Luddingh uth på gatan, och i action med ekesiö borgaren
Anderß Gunnarson och blef skadder i lårit af een knijff itt lijtet köttsåår
een twärfinger diupt, sluntit uth medh benet, dock han icke sågh när skadan
skedde i lårit Johan Luddingh war i Liungby wid paß otta dagar på een natt när,
dock skreff han Larß Swenson efter een fältskärare, som Ekesiö borgare begära-
de, men när brefwit war redo, reste Johan sin koos till Wexsiö.
22v
Ther näst framkallades Mester Johan dobb hertugh Adolphz balberare hem
wijstandes på Husaby, med hand å book edeligen bekände, att dhet sårit Johan
Luddingh hade fått i Lårit war i förstone intet dödeligit sår, uthan bleff
wist genom wanskötzl förderfwat, och i förstone elacka läkare såsom tu quin-
folck som hofwo salt och fleskbeta i sårit, och farit med thett illa i resan till
Wexsiö, ther hooß bekänner mer Johan, när han förmante Johan Ludding
att han skulle achta sig i sin diet i thet han förtärde som intet tiänte, uthan
drack och watn och spijßöl mest på åtta weckor fastande, hwar af tillslog sigh
bröstsiuka, och blef ther aff mer sielf wållande till sin död, än aff sårit.
Lijkwist bleff så frisk aff sårit att han gick uppe, dock M:r Johan honom för-
mante att han sigh icke fördrista skulle, då swarade han Löp fanen i wåld
balberare hwad achtar iagh tigh. Men sedan föröfrade sigh siukdomen i bröstet,
att han måtte sättia lijfwet till, bidiandes sigh så sant Gud huldan till och
siäl Thet samma Larß Swenson i Liungby åter igen på sin siäl
saligheet betyga och tillstå will, Om Johan Ludding hade blifwit ther i Liung-
by stilla och mothtaget then fältskärare han effterskreff, hade han intet
dödt af thet sårit, hwar med the toge afträdh.
Emädan ingen målßägande i saker war tillstädes, icke heller then saakgifna,
ty kunne för thenna gången intet mer tillgiöras i ty mål, och togz affträdh
till mera wißo, att så är å tinge ransakat.
 
S.d. framträdde för rätten Wälb. Jönß Nederwudt till förarp, och tiltalade An-
derß Christopherson i gnustorp om itt heman Ludde i tutaryd sochn som hanß mo-
dher på köp af Cronan till frälse löst hafwer Anno 642. Daterat Stockholm
14 Septembris Ludde Krone i tutare sochn ¼ heman, ther och om upwijsar Bengt
Hansons Attest Daterat Stockholm dhen 25 januarij A 1645 stod och uthi
Cronones jordabook för Chrone heman Anno 1642. Till swarß sig instälte
Anders Christopherson ther emoot insinuerar och lät upläsa Sal wälb.
Nilß Siöbladz fastebreff Daterat Hamneda A. 1626 dhen 28 Septemb.
Ther medh salies Ludde skattaheman i tutare sochn till Christopher jön-
son i Ludde för 55 dlr. Thernäst framwijstes ett sochna grannars Attest,
thet Ludde är fordom bebygdt af skogzgård skatta h. Daterat Tutare
dhen 26 februarij Anno 1653. Johannes Colliander och Kyrkiones män,
Noch upwijstiß een förlickningz skrifft Daterat Ao 1567. At Jönß Knut-
son skulle hålla köp medh Jönß skåning om Ludde skattaheman. Ther
näst upwijstes Wälb. Anders Grijpz häradz höfdingz breff Daterat 1615
Tå förbiudes grannarna, att the låta åboen i Ludde owägerligen bruka
hemanet Ludde som tillförena efter kongl bref Daterat Ao 1614.
dhet Larß i ludde må boo säkert och att grannarna skulle afstå medh
orättan olagligh tillskyndande dhet och är medh häradz insegle bekräfftat.
Noch upwijstes een Copia af regeringens breff Dat Stockholm dhen 29 Augustj
Ao 643 Som och å tinge prasenterat dhen 5 Novemb. 644. Och tå Kunne
rätten sigh intet resolvera annat än som sielfwa bookstafwen utwijsar, och Chri-
stopher i Ludde giör fruen sin rättigheet, dher efter blifwer frij för wijdare molest
på rättenß w. Nilß Eskelson.    Sist uplästes een förlickningh med laga domb.
23r
bekräfftat, hwilket breff med wälb Nilß Nilsons Lindegrenß häradzhöfdingz
dom beseglat och bekräfftat med häradz insegle Daterat Tutarydz ting dhen 24
octob. Ao 1653 wijdh wijdare klanders wijte på wälb frw Karin Liliesparres
wägner till förarp 20 dlr till tutarydz Kyrkia, eller Anderß Christopherson
wijte för wankat 10 dlr s.mt.
Resolutio.
Rättenß uthslagh folgde Wälb Jönß Nederwudt giör sig sielf skyldig medh sitt
klander att hafwa brutit satt i wijte efter förlikningh och domb.
Dagen effter med högt bedyrande begiärar och deprecerar Wälb Jönß Neder-
wudt om samma wijte hon war ungt barn när dhetta förr å tinge Wijte
sattes, och weste nu ther intet af och afbeder och begärar om förlåtelse och
will efter dhenna dagh dher med afstå yttermera klandra.
 
Sammadagh framstegh een ryttare Corporal M.tig Anderß Knutson i näßia under
Wälb Hans Ramswärß Compagnie och begärade tingz wittnesbördh om dhenne trenne
effterskrefne fördeelß heman hulan Kroneheman i berga sochn och lilla gårdh i
Hulie skatta öde på een femtingh när. Nu wittnar nämbden med all almogen tillstädes
dhet Hulan Croneheman i bärga sochn ligger på ödesmål wäl halft, sammaledes lille
gården i Hulie skatta öde på een femtingh när i mångh åhr och att ther näpligh synes
hwar husen hafwa stått, sådant för sanningh för rättwijsan wij tillstädes icke kunne förwägra
dheß till mera wißo.
 
Sammadagh upstegh W:t. Israël Jönson Cronones befalningzman uthi Sunnerbo hä-
radt och tiltalade Bengt Anderson i aggalt om accorderingh och förlijckningh om
skatzgifningh för itt hästheman Aggalt i traherydz sochn, Bengt anderson instälte
sigh till swar tillstår och bekänner han bekom hemanet efter sin begäran, och
sin nu hustrus, till bruckz, med the wilkor och förordh, han skulle gifwa W:t. Isra-
el Jönson i skatt såsom hanß förfäder giordt hafwa, som ther på kan finnas skrifte-
ligit Contract, åhrligen om 20 Rixdlr. Nu ångrar Bengt Anderson sigh effter
hemanet är genom annors mödha och omkostnat bracht på förmedlingh, och
will nu intet gifwa uth sådant accord, för the tu åhren A. 662. 663. Som Wt.
Israel Jönson hafwer hållit häst före till 664 år aggalt anfördt wordit i krigz-
manß Jordabook för fördeels heman.
Resolutio Tingzrättens uthslagh folgde, Bengt Anderson moste blifwa wijdh sin be-
kända förordh och slutna giorda Contract, såsom hanß förfäder i skatt gifwit hafwa
åhrligen. och behagar W.t Israel Jönson afgifwa eller medla medh bengt Anderson
står thet i hanß godh tyckio, ther medh giordhes afträdh.
 
S.d. W.t Israel Jönson tilltalade Johan Jönson i bökhult å skatta, om nogot aff-
händt höö i bökhultz lada uthan hanß löff och minne, hwilket höö w:t Israel Jönson köpt
och inlöst hade af een ryttare Leutnant, emädan hemanet bökhult war honom i rytta-
re staten påfördt, Johan Jönson bedz förr och will sattia för sigh Lyffte, att han
skal lefwerera så myckit och så godt höö igen medh witne, som han i ladan
togh i förre åhr inburgit, ther medh the afstege.
 
S.d. kärade Estredh i skaffta till Swenske Larson i gräßholma om otta mark
henneß salige man actoball hoos hanß nidsatte: Resolutio.
Emädan iäff är om betalningen aff tobackzrullen till ägandenom Swenske må giff-
wa änkian Estredh 6 mk S.mt. Och will han icke medh godh wilia betala medh the
thet medh prophoßen uthtagaß efter han hafwer föryttrat tobackzrullen, och man-
nen Jon på sitt yttersta bekändt, peningarna woro ther nidsatte.
23v
Sammadagh framkom Jönß Nilson i Kyllhult gästgifware sin stiuffader
Swen Nilson i alanßköp om åwärkan i een kammar och huggit med it swerdh-
Till dhetta swarar Swen Nilson han hafwer sin låt i Gården, och sielf bygdt
kammaren, the funneß i gården såthe, och när the blifwo förlyckte om kammaren
taltes intet mer ther om uthan drucke till sammanß, eliest hade han we-
lat tagit kammaren tädan. Emädan han hade honom sielff upbygdt, the loff-
wa hwar annan wilia och wänskap, och såthe afträdde.
 
Samma dagh upsteg åter w:t. Israel Jönson häradz fougde och gaff tilkän-
na Emädan Bengt Anderson i aggalt upsäger hemanet och bruket
aggalt ifrån sigh, ty måste han begära aldenstundh thet står på Cavalle
rijtz staten begärar han tijt nogra aff nämbdene som hålla ther om hu-
sasyn wederbörligen för än han tädan flyttier, Eliest klagas öfwer honom,
nu bewiliandes Jon i rydh, Jon Anderson i horn, och pederson Ander-
son i bergheem, dagen sättia the bequem sielffwe.
 
Samma dagh framträdde Nilß Anderson wälb. Hanß Kyles godzafougde och till-
talalade peder Bengtson i hörset aff bärga sochn om een stadd frälse gård uthi wäß-
bo häradt siögård i Dannäß sochn een heel gårdh om 8 rix dlr. och smida till her-
re gårdzenß behoff Dannäß för sama bruk. Nu till swars instälte sigh peder beng-
son han togh hand på siögården aff sielfwa hußbondanom Wälb. Hanß Kyle, pe-
der Bengtson swarar wijdare, om helgonameßo togh han hand på gården
om mårtenßmeßo näst effter, sade han sigh aff medh then, och beropar sigh
ther om på frånwarande witne, att skaffa till nästa tingh, han slipper
intet ther ifrån han bor.
 
Samma dagh framstälteß een ogifft drängh Jon pederson i replößa å frälse
bekänneß sigh lägrat haffwa Karin Nilsa dotter i Hiälmare barn samanafflat
som föddes för 20 wekor sedan, medan hon hoß hanß fader i replösa tiänte
tillrådde barnet, Karin är född aff ächta sängh, och intet ächtenskap war loffwat,
han kan ther till icke bewekaß. Ty böte Jon pederson effter lagh Gift. 3.
cap. i LL. 40 marker till 3 skifftes fadrenom Konungenom och häradet. Och
stånde skrift effter kyrkio ordinantien. The äro hema förlijckte för sijne
personer om barnafödan, faderen peder löftesmannen för saakören.
 
Sammadagh framstälteß Anna Jonßdotter till tiänst på bolmarydz sätiß-
gårdh medh itt barn på armen, och bekenner Bengt Matzson dräng till
tiänst ibm wara sin sanna barnafader. Bengt Matzson swarar och före-
regifwer och föregifwer hanß stalbroder Jönß Jonson ogifft dräng ibm
hafwa häfdat thenne Anna både förr och efter honom, Noch framstegh och
betygar Jöran Bastianson fougde, wijdh sin saligheet dhet Jönß Jonson lät
biuda honom i muto 3 rixdlr, att then andre drängen Bengt Matzson skulle
lyda för barnafader, thet han icke biuder neij före, barnet föddes 14 da-
gar för wårfrudagh, Ao. 664. Och Anna säger barnet tillråddes tre dagar
för mißommaren Ao. 1663. Omsijder bekenner Jönß
Jonson han häfdade Anna fiortan dagar för mißommaren, och Bengt
Matzson effter mißomaren, som och Anna tillstår, Anna är född aff äch-
ta sängh,   Resolutio. blef affsagt efter lagh Gift. m. B. 3 cap. i LL.
24r
Jönß Jonson böte för mökränckningh 40 mk till 3 skiftes, fadrenom konun-
genom och häradet. Och bengt Matzson böte för skökes besofning efter lagh
och landzsedh 3 mk till 3 skiftes. ther medh the toge affträdh.
 
S.d. framstälteß Nilß Tufwason i Ijßiija å skatta ogift drängh bekänner sigh
lägrat hafwa itt ogift quinfolck Nilla Bengtzdotter till tiänst ibm, och barn
sammanaflat som föddes efter julen A. 664. Nu är konan Nilla icke tilstä-
des, dock säijes tillförena wara kränckt af een ogift drängh i Looßhult sochn, 
upsattes till konan kommer till swarß å nästa tinge, efter mißtancke
är om samma ärande, är altså sanfärdigt.
 
S.d. framstältes Swen Månson i skåperydh å skatta gift man och angafs af
Landzgewaldigaren W.t Mårtin Hindrichson och häradz prophoßen Bengt
Broderson dhet dhenne Swen Månson är kommen i uppenbart bygda taal
och ryckte för een skånisk quinna här obekändt, som tå strax i grannalagit
skulle bekändt sigh wara wåldtagen uthan för Swanßhalß, nembligen emellan
Holma och Swanshalß uthi Schåne tå han ther war till smidie. Medan ijsarna
boro i Wåraß, Swen Månson nekar till hoordoms last och kötzligh beblandelse
medh samma quinna myckit mehr till wåldtächt. Nu är quinnan eller hennes
man icke stämde eller tillstädes, doch säijes hafwa sin ächta man uthi Hörda
i fastorp sochn och Gydinge häradt. Eliest ther hooß föregifwer Swen
Månson han sågh dhenna quinnan aldrigh mer hwarken för eller sedan
uthan tå han kom gångandes satt hon för honom ther wijdh myran, han satte
sigh hooß henne och frågade, om ther war leerkäril i hennes bylta, hon swa-
rade iagh är intet rädder the Krammaß sönder högeligen nekar, sig nogon
sin hafwa medh henne bedrifwit hordomßlast, Eliest berättas nu thet Swen
Månson skulle sedan hemligen förlikz medh henne eller henneß man på een
skogh, thet och Swen aldeles nekar.
Tingzrättenß uthslagh för dhenna gången, Swen månson moste sättia för sig
godt lyfte för sådant ryckte och skaffa sigh godh beskedd ifrån Schåne, tijt och
saken remitteras, ther hon säges giordh wara, om quinnan eller quinnones
man hafwa beskyllat honom Swen för hoor eller wåldtäckt, eller hwilken
hafwer begynt thet talit, lyftesmannen för personen blef Nilß i ulf-
bärga, och giorde afträdh.
 
Sammadag upstegh Crononeß befalningzman W.t Israël Jönson i tärnhult
och gaf tilkänna efterskrefne personer hafwa litit och somliga alzintet att
betala sin saköre medh. Och framstälteß ibland them Gunnil Nilsadotter
i örßnäß å skatta ogift hoorkona som tillförrna hafwer låtit sig lägra
och hördt sin domb, och hon saijes intet mehr hafwa att böta med än 2
skeppelandh skattaiordh, som hr Erich i Hallarydh pastor köpt hafwer
och hon lefwererat hafwer till Jönß Nilson saköres fougde för häradz och
häradz höfdingz anpart, dhet Jönß Nilson tillstår 13 dlr thet öfrige togz
till skatz betalningh. Ty förspörier sigh för rätten om Cronan skal in-
tet hafwa medh af thet som här bötaß kan, eller han tager annorstädes
igen som finneß tillgå.
Resolutio.  Tingz rättenß uthslagh hwad som är lefwererat och finnes till
dhennes saköre delaß wederbörligen, twädelen till konungen och tredin-
gen till häradet och häradz höfdingen.
24v
Sammaledes Angafs Inger pedersdotter i Krocksbygd thet hon hafwer alz intet
att böta medh, drifwer omkringh i bygden med 3 hoorungar, hwilken efter publi-
cerat kongeligh Resolution moste plichta medh krop som eij äger koo, att icke
synden blifwer ostraffat.
Jon Gunnarson i Halsiö gift soldat, för hor tillförrna dömdt, hafwer alz intet
att böta medh.
Elin Månsa dotter i Halsiö ogift, hafwer icke heller nogot att böta och betala sin
saköre medh. uthi slijka fall weta the Kongeligh kongeligh publicerat reso-
lution till execution sigh att efter rätta.
 
S.d. framträdde för tingzrätten Wällärd man her peder paulinus pastor i 
Hinnerydh och gaf tilkänna thet han hafwer warit iniurierat wijd Hinnerydz 
kyrkio wägh med förflugne siälsord af en förloffwat soldat Gammal Jönson 
i Hult i Hinneryds sochn i hastig ifrigheet, skiält her peder för en tiuff och hanß 
hustru för een hora. Gammal Jönson swarar, han sade then som skyller honom
och hanß hustru för tiuff och hoora, må wara thet sielf, till dhes dhet bewisaß 
dhem. Hr peder togh dhet ordet såsom till sigh, nu säger Gammal Jönson 
han weet medh her peder och hanß hustru intet annat än ähra och godt,
och Gammal Jönson beder hr peder om wilia och wänskap, och säger sigh
till sådane hastige förflugne ordh, honom och hanß hustru under ståndande
ingen skäl eller beskedd weta, så och för oliud på Kyrkiogården uthi häradz
prowestenß närwaro bleff resolverat dhet Gammal Jönson deprecerar
henne i församblingene och gifwe ähre skänk till kyrkian hinnerydh, ther med
the goffwe hwar androm händerß sammantagning, att the weta intet annat än
ährligit och redeligit med hwar annan, och afsagt på tinge dhen dhem annat fö-
rekastar och icke mechtar bewijsa må wara förtäncht undergå Laga straff
dher medh the wänner och såte afträdde. dhes till mera wißo. etc.
 
S.d. framställteß Sune Sunason i åhrbohult å skatta gift man som är kom-
men i taal och mißtanke för sin legopijga Inger Swenßdotter nu icke tilstä-
des,  eij heller hanß hustru, ty upsattes till nästa tingh hanß hustru och quinfol-
ket stemmeß till swars som talit begynt och uthspridt hafwa.
 
Samma dagh framkom Kirstinß Pedersdotter i glamßhult å frälse, gifwer 
tilkänna thet förkom för henne på hennes bröllopzdagh till 14 mk och miß-
täncker Nilß pedersson i Abißhult gammal förlofwat soldat, och orsaak 
när han var wijdh kyrkian hade han inga pegar,  uthan dhen halffkronan 
peder Ottason i Höghult gaff henne, skänchte Nilß pederson i Abeßehult på nytt -
henne, men Nilß Pedherson nekar ther till, och beropar sigh på witne, att han åtte pe-
ningar wijdh then tijden. Ty framkallades peder Jonson i Hallarp af Anderstadz
sochn med edh bekenner att fierde dagh påscha betaltes peningarna för oxarna
4 dlr S.m.t och 2 dlr K.m.t och een plååt till summan 6 dlr för itt par oxar
Nilß pederson bekom wijdh kyrkian, men bröllopet war om Måndagen tilförena
bidiandes sigh så sant gudh huldan till lijff och siäl, ther medh han affstegh.
Eliest om halffkronan Nilß gaff bruden Kirstin beropar hans sigh till fånges man
som köpte hanß stut påfwel i Wänneböke om 5 dlr S.mt. ther på han sigh
högeligen, bedyrar att thet war hanß rätte penning, almogen tilhopa wittnar ingen
menniskia tillstädes hafwer tillförena befunnit med Nilß pederson
25r
nogon otroheet. Nilß pedersons hustru war brudsäta, sedan peningarna sak-
nades, ibland annat samtaal, sade Nilß pederson, kunne ährlige män döma, att
min hustru skal betala the peningar som saknaß aff bruda peningar, för 
hon war brudsäta, moste iagh ther till suara. R Nilß pederson i Abeßehult gior-
de omsijder åklagandenß samtyckio, sielff sinß edhe, dhet dhen halffCronan han
skänchte Kirstin brudan, war hans egen rätt ägande peningh, ther medh Nilß pe-
derson frijsades, och blifwa hwar wijdh ähra behåldne.
 
S.d. framkom peder Jonson i Wiggåsen klageligen bekänner thet Jon i Wiggå-
sen war skyldigh till peder i Wiggåsen 20 dlr S.mt. som Jon tilstår. Nu kommer
peder pederson i glamßhult hanß broder och tager till sigh samma giäld wid
Michaelis tijdh tu åhr sedan, för hanß iord, och lofwar betalning och intet tilgiordt
i saken, uthan tallar om nogra peningar nidsatte i Lijhult, peder pederson swa-
rar han togh intet så stort giäld på sigh att betala, uthan är mangel om iorda-
köp uthi een fierdingh i glamßhult, och Löper intet så högt han skulle skyldigh
wara på jorden betala. Eliest köpet om jorden är satt på hwar broderlott
24 slätta dlr doch giäldit är 20 dlr S.mt. Nu will peder pederson intet
betala giäldet uthan stutzar.
R Tingzrättenß uthslag folgde, hwar går till sin man och jon i Wiggåsen går till
peder pedersonß jordaloth så länge igen som han hanß iordh hafwer brucht
legolööß, dock omsijder kulbiuder Jon i Wiggåsen will gifwa sin broder peder
pederson så myckit för hanß jordalåt , som han för sin arfslott beddes. N. 26
dlr S.mt. altså när pegarna äro betalte moste han undan flyttia. Eliest huar
han icke godwilleligen efterkommer och parerar, moste aff wederböranden
exequeras på höga öfwerheetens och justitia wägnar, ther medh the to-
go affträdh.
 
S. d. framkomme peder pedersson i Hiortzeredh och peder Gummesson ibm kä-
rade moth Nilß pederson och peder pederson i glamshult om en uthängh, 
som skulle ligga på dheras byawälle, ther emoot upwijstes een häradzdom
Daterat Hamneda A. 1639. af tå Lagföraren Nilß Eskilsson d 16 octobris att 
glamshultz boerna skulle behålla sin gambla häfd öfwer then giärßegård 
the i Hiortzered upsatt hafwa, till skogafång, äng och mulabete, in till dhes
the med syn och Laga dom winna them ther ifrån.
 
S.d. uplästes then högloflige kongelige Götarijkes hofrätz domb, emellan
wälb. Axel Kåse och wälb Christer Lodh Daterat Jöneköpingh then 12 Anno
664. uthi wälb. hr Landzhöfdingens præsentia, och föregifwer han hafwer
tilbudit wälb. Anderß Kåse wederlagh igen för the 4. lb ränta i Öijhult.
 
S.d. framträdde wälb boo rosenstiernas tiänare och ryttare Jon Spijk och
lät upläsa wälb. Nilß Nilsons Lindegrens häradzhöfdingz upskåtz dom, om
nogra skatta jordalåtar uthi Wrå sochn som på mång åhr hafwa warit
öde, alle the ther upnämneß i breffwit äro bördäganderna nu icke till-
städes uthan Jon pederson i broddhult, hwilken swarar han som the andre
säija att the mechta intet gifwa skatten tilbaka för ödes målet, på så mångh
åhr, uthan skiuta thet till rätten, men ingen nöijachtig specification på ödes-
målet upwijstes eller serdeles quantum.
25v
Samma dagh framstegh för rätten Jönß Larson i böke och gifwer tilkänna thet
han fader larß gick i lyffte för sin mågerß manßboot om 40 Rixdlr, ty begä-
rar hanß salige swågerß medarffwa och participanter till å tinge Citeras må,
till nästa tingh och förmodar skulle ännu sombligh iorden stå obetalt, som
bewilias Citeras kunne wederbörligen.
 
S.d. kärade Månß Anderson i flattinge till Jönß swenson i flattinge om
lån een tunna rough och twå Rixdlr. och satt honom i underpant itt skeppe-
landh iordh som hanß barn tillkommer på dheraß möderne, nu hafwer hanß
sonn Håkon Jönson effter tu åhrs förlop tagit jorden igen med bruket och
skatten.
Resolutio. Jönß Swenson äger sielff betala sin egen skuld och giäldh twå
Rixdlr och een tunna roug som han wedergånger. efter lag köpm B. 8 cap i LL.
Lån äger betalaß så gott igen, will han icke godwilleligen Clarera må thet uth-
pantaß aff wederbörandom efter åklagarenß begäran med första.
 
S.d. begärar Bengt Larson i Åby nogra af Nämbdene att affwitra hanß
arfslott i söregårdh quäniarp skatta, och dagen sättia the sielffwe n:gen
Peder Anderson i Bergheem, Simon i Wästerhult, Jon i rydh, Jon
i Horn. 

Befalningzmannen W:t. Israël Jönson begärar uthi wälb. Landz höfdingens
præsentia afrödia nogra stycken eker som stå åckeren till för stoor skadha
både i tärnhult och Aggaltz giärde, och ty begärar tijt med heidelrijdaren
nogra aff nämbdene som bewiliades med husasyn i aggalt ryttare heman.
Sammaledeß begärar nämbdemannen Jon i rydh twenne forne eketrädh
till fotaträdh medh skogewachtarenß besichtningh.
Theßlikest Jon Anderson i Horn, haffwer samma ödmiuka begäran
med skogewachtarenß besichtningh och affmiätningh.
 
S.d. beswärade sigh Länßmännerna som hafwa att giöra medh Cronones rän-
tor att the intet kunna eller förmå uthstå eller föra allmogenß utlagor
till the orter, nembligen Calmar, Bodekul och Jöncköpingh, som dhe förorda
de äro, emädan såsom almogen förmenar sigh uthi senaste utgångne myn-
tet placat befrijade för fördzlepeningars uthgiffwande, samma kongeligh
Maijtz placat framlades och bleff upläsit, uthi hwilket beskriffweß
huru dhet ena myntet emoot thet andra skal gå och giälla, men icke näm
neß thet att almogen skal wara frij för förtzlan. Hwarföre inråddes we-
derböranderna, som såledeß placatz rätta grund icke förståt haffwa
att the skola sigh rätta, och bleff allom som äga Cronan skatt giöra /: och
icke serdeleß privilegerade äro :/ tilsagde att the skola nu som förflutne
åhren hafwa warit brukeligit gifwa een skilling till försle och omkostnat
på hwar mark sölffwer. Mt, som betalaß med koppar peningar, men
medh hwijt Sölfr Mt. begäran ingen förslepenning. Emädan såsom sådant
26r
icke ringare uthan upbördz och Länßmännernaß skada, och nachdeel kan låta
sigh giöra, kunna dhe sigh annorlunda förena stånde dhem frijt. Till ytter-
mera wißo att så är af tingz protocollo extraherat betygar Lagläsaren med egen
underskrifwin hand Signete och nampn Actum ut Supra.
 
                              Gårdar upbiudaß.

1/12 af söndrogården i ößlo skatta
¼ af nedregård i quenßlöff
½ Bränneslyd i bärga s.
¼ af Alanßköp i traherydz s.
1/8 aff Kyllhult i s.s.
1/8 aff Sånna på pant
¼ af mellngård i misterhult i markarydz s.
1 Wärebo frälse i ryßby s.
1/12 aff Bergzgård i Bergheem i Kånna s.
¼ aff söregård i Bergheem i s.s.
1/6 aff häreshult skatta i Bärga s.
1 Hiälmaryd frälse i Liungby s.
            på pant för 600 Rixdlr.
 
2
½ Örßnäß i Hallarydz s.
1/8 af röckla i traherydz s.
¼ och 2 skeppeland af Hallaböke
1 Fägerhult frälse sätery i markary s.
1/8 af Kullagården i Quenßlöff
¼ aff söragård i Eeka i s.s.
1/6 aff Kölabo i Göterydz s.
3/8 af Giötarydh i Hulie på pant
¼ af Söregård i berghem
 
3
Gårdar förr upbudne tredie
gången upreciterades een godh hop.
1 höö hn. frälse skiftes af lego uxkull
till wälb oloff rosenstierna .  .  .  1
½ Skattagård tonnerydh i markarydz s.
1/3 aff Kiäxnäß i pietterydz s.
¼ och 2 sk.l. i grönö i traherydz s.
¼ aff norra skaffta i s.s.
¼ aff balke i nyttia s.
1/6 aff skärseryd i torpa s.
¼ af Lußhult i Wrå s.
½ Mårtinß gård i näglinge
1 Kärr i nyttia s.
½ ryßhult i traherydz s.
1/5 aff Sonamad i s.s.
 
1
½ Lambakullen i Hallarydz s.
1/5 af Lindefälla i Hallarydz s.
1/8 af gräßholmen i trahery s.
¼ aff sånna i s.s.
¼ aff norragård i quenßlöff
 
1

¼                  aff hyltåkra i Hamneda s.
¼                  aff Gumundz Jeppasons g. i håå
1                   Hulabäck i Markarydz s.
¼                  aff Stenßhult i markarydz
3/4 af en half i Ößiöhult uthi Wrå s.
¼                  aff Trulßgård i bölninge i nyttiarydz s.
½                  Sonalt i Odensiö s.
 
3
26v
¼ aff norregård i Hallarydz och 1/6 ibm
¼ aff söregård i Hallarydh
1/8 aff maresiö i Anderstad s.
3/8 aff Axhult i Markarydz s.
½ Tonnerydh i s.s.
1/3 aff ängabäck.
1/10 aff Hulabäck.
1/5 af fagere på 1½ skeppeland när
1/3 af Floboda i Hamneda sochn.
1/6 och 1/6 af 1/6 uthi mellomgårde i bäckare
 
3

         Till yttermera wißo och mera förwaring at så är å tinge ransakat,
         witnat bekändt och dömdt betygar lagläsaren med egen underskriff
         wen hand Signete och nampn iämpte häradz insegle, her nedan
         före. Datum ut in protocollo Superius
                                                                     uppå tingzrättenß wägnar.

    Anders Anderson












Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1740 (AID: v205987.b1740, NAD: SE/VALA/0382503)