| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2900 (AID: v205987.b2900, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Synderbo häradz dombook.
ANNO 1667.
Ther öfwer äre
Lagman högwälborne herre her Axel
Sparre frijherre till Berquara, herre till Sundby-
holm Erichstadh och ulfåsa, Swerigeß Rijkeß rådh
så och lagman öfwer tijo häradz Lagsago i Smålandh.
Landzhöfdingh wälborne hr Mauritz poße
till Säby och norrkiärr Landzhöfding öfwer Crone-
bergz lähn.
häradzhöfdingh Edle wälb: Nilß Nilson
Lindegreen till forsa Spåneslanda och Bräkentorp, Asses-
sor uthi then höglofl: kongl. Götharijkeß hofrätt i Jöne-
köpingh, häradzhöfding öfwer Synderbohäradt, sampt nogon
härader i östergötlandh.
Konungsz häradz fougte ährebar och wäl-
betrodd Jsraël Jönßon på Tärnhult Cronones häradz
befalningzman.
Lagläsare Anders Anderson Zoterus i
Siöanäß
Jnsinueradhe dhen 10 Feb: Ao 1668.
Synderbo häradz dombook.
ANNO 1667.
Ther öfwer äre
Lagman högwälborne herre her Axel
Sparre frijherre till Berquara, herre till Sundby-
holm Erichstadh och ulfåsa, Swerigeß Rijkeß rådh
så och lagman öfwer tijo häradz Lagsago i Smålandh.
Landzhöfdingh wälborne hr Mauritz poße
till Säby och norrkiärr Landzhöfding öfwer Crone-
bergz lähn.
häradzhöfdingh Edle wälb: Nilß Nilson
Lindegreen till forsa Spåneslanda och Bräkentorp, Asses-
sor uthi then höglofl: kongl. Götharijkeß hofrätt i Jöne-
köpingh, häradzhöfding öfwer Synderbohäradt, sampt nogon
härader i östergötlandh.
Konungsz häradz fougte ährebar och wäl-
betrodd Jsraël Jönßon på Tärnhult Cronones häradz
befalningzman.
Lagläsare Anders Anderson Zoterus i
Siöanäß
Jnsinueradhe dhen 10 Feb: Ao 1668.
1v
Jon Jönson i rydh, Jon Anderson i Horn, Birge Kråk, Simon i Wästerhult,
Anno 1667 dhen 7. 8. och 9. Martij Jordaransakning och Ordinarie
Laga winterting höltz uthi Synderbo häradt i Liungby öfwerwarandes
Edle wälb. hr. Mauritz Poße till Säby och norrkärr Landzhöfding öfuer
Cronebergz lähn, theßlikest Ehreborne, wälwijse och förståndige
män Johan Johanson i Lambhult Landt Cammererare, underskrif-
win Lagläsare uthi Häradzhöfdingens wälb. Nilß Nilsonß Lindegreens
ställe, Jsraël Jönson i Tärnhult Crononeß häradzbefalningzman,
sampt häradz Eedswurin nämbd med menige almoge tillstädes
aff bemälte häradhe.
| Nämbden. |
Peder i Berghem, Peder Jonson i snälsböke, Johan i Wiksiö, Jon i Wiggåsen,
Knut i Biärnare, Anders pederson i åmoth, Larß i ragnilaköp,
Peder Johanson i Lillarydh, Jon Nilson i dragarydh.
S.d. Nilß Larson i Biärknäß och Swen Larson i Moanäß giorde sielf-
we sina edar medh hand å book the niuta gårdzskatte effter frijheetz
brefwen. Och giorde affträdh. Och the som icke trodde sig således till
att giöra edh, kallades frijheeten åter till Cronan.
S.d. Bewiliadeß aff häradz Eedswurin nämbd sampt flere ährli-
ge män dhet fårtorp i Anderstad sochn är belägit under råå och
röör till bolmarydz sätesgård, Noch wittna häradzskrifwaren
och Nämbden att the weta intet annat än fortorp är fordom
begynt och bygdt på Bolmarydz sätesgårdz egendom och
eenskyijte grund in om dheß rågång aff ålders tijder Sådant
nämbden för sanning och rättwijsan skull icke kunne förwägra,
dheß till mera wißo.
S.d. Angofwes dhenne effterskrefne, som hafwa bekomit nogra tor
tiyondhe spannemål aff Krigzmans förlänte huuß och äre för-
lammadhe, må här hooß sökia sine pastorii attest, som dhem bäst
känna och bewista först Peder swart i gårdzhult är lamber
i armen, och hafuer länge tiänt, Jöran Christopherson i luddhult
i Tutarydz S. hafuer på tåg mist dhen eene armen, Håkan Jönson
i flattinge är lårit afskutit ofwan knäät. Jönß Jngemarson i löns-
hult går på träbeen, dheße kunna intet nära sig uthan menni-
skiors hielp.
S.d. framkom Johan i Ößiö wälb. Hanß Kyles rättare och
gaf tillkänna dhet Zachris Erichson nu boandes i wedåsen, om husa-
röte för then tiden han bodde i buddatorp uthi Liunga S. på 15 åhr
och ganska ringa bygdt, dock upsatt een stufwa som befans af twen-
ne nämbdemän Åke i ragnilaköp och Peder Anderson i Bergheem
nu wittna dhe dhet stufwan wara slätt förfallin, ladan på een sida uthan
| taak, |
2r
taak, dock sålt een stufwa ifrån gården, är nu try åhr sedan han
flutte tädan. Omsider förlikteß med handsträckning, Zachris gifwer
af sin egen godh wilia till Johan i Ösiö på sin herres wägnar 6 dlr S.mt
Emädan han skaffade een godh åboe effter sig, som sedan wäl bygt
hafwer, ther medh giordes afträdh.
S.d. framkom Bengt Larson i Åby Länßman och kärade till
Nilß Erlandson i orberga å frälse om skälsord nu wid tingzplatzen,
och beropar sig på wittne om orden, Nembligen Jönß Pederson i ram-
borne, Bengt Jonson i Äpplanäß, Eskil i Hielmare, Jon Swenson i
hånger, hwilka med eedh hand å book bekänna, the hörde Nils
Erlandson bad Bengt Larson gå till Calmare laga sig ther Attest,
men skiälm hörde the intet. Eliest nekar Nilß Erichson till skälmßordet.
Resolutio. Nilß Erlandson böte för tagit sig målßägande wälde att
fråga om paß i eens annars saak, som hafwer bodt här i nogre åhr
och såsom oquädens ordh af hastige mode rättat å förste tinge, dock in-
tet godt ment, böte 6 mark till 3 skifftes. Peder Anderson i bergheem
lyfftesman för sakören, målßägandenom, Jordägandenom och häradet.
S.d. framkom Anderß Pederson i skeen å frälse, mölnare klageligen
sig beswärade dhet Anderß Trueson i bökhult hafwer rånt ifrån
honom 26 alnar lärufft noch een aln grannare danskt lärufft
och han lupit gatulop. Med ödmiuk begäran han må få sitt lärufft
igen, dhet Anderß Trueson försålt hafwer för ringa wärde dher i byg-
den Emädan dhet war rånt och han som dhet ohemult köpt hafuer, uthan
winn och wittne måtte iu wetha dhet war intet wälfångit. Swen i mal-
mare aff Nyttia sochn Köpte alt för 6 marker S.mt. Och är nu icke tillstädes,
dock satt Simon i wästerhult till fulmechtig uthi sitt ställe. Resolutio.
Tingzrätten finner skäligit målßäganden må få sitt lärufft igen,
och effter wälb. Landzhöfdingenß befalning må Cronones betiänte
wara honom behielpelige att få sitt lärufft igen, han intet förwärkat
hafwer, och then som ohemult köpt hafwer söke sin man som bäst han
gitter och kan. dhen 17 Junij å tinge i hamneda 667 publicerades ther
om domb uthi Simons i Wästerhultz som fulmechtig åhöran.
S.d. Angaff hopmannen wt. Johan Knutzson och saakgaaf Jnger
Månsadotter ogifft för lägersmål medh Christopher Jönson på Christo-
pherstorp änklingh henneß maatfadher och wara hennes barnafa-
dher och hon wäntar sig medh barnet een månat eller fem wekor
för midsommaren, Jnger är född aff ächta säng, Noch gifz tillkänna
dhet äro nogra hastige skälsordh wäxlat emellan Christopher Jönson
och Jöns Jonson i flattinge som sedan stadde Jnger månsadotter ifrån
honom, hwilken kom dijt till tienst effter Michaëlis han är gifft man,
dhenne hafwa mißtänckt och skält hwar annan för lägersmål med
b.te Jnger, af ty i förstone nekade Christopher till lägrismål med bte
Jnger, Nu hafwer han kastat sig och kändz widh häfdan, Än tillspordeß
Christopher hwarföre han beskyllade Jönß för lägrismål medh Jnger.
ther till han swarar för han stadde Jnger ifrån honom och icke sadhe honom
| till, och |
2v
till, och effter han hade frijat till henne förr, dock will nu henne ächta
aff ty förijfradeß Jönß Jonson tu war hårdh moth sin förra hustru,
skälte honom igen medh förflugne ordh, som hwarken dhera wilia
eller kunna stå före eller bewijsa. Nu bidiaß the före. Resolutio.
Christopher böte effter lagh Gifft.m.B. 3. Cap i LL. Om mökränkning
tager han hona till ächta böte halfwa mindre 20 marker till 3 skifftes
Eliest böte för oquädinß ordh aff hastige modhe 3 marker hwar, Nu
rätta sig å tinge och bidiaß före. Bleff och publice förbudit
sådant squaller föra, på nogon thera som rörer heder och ähra,
widh laga straff tillgiörandeß, och giordeß affträdh.
S.d. framkom Jönß Jonson i gåerydh wt. Larß Nilsons inspectorens
uthskickade, gaff tilkänna dhet saltpetterssiudaren Jöran Jönson i Thesås
uthi Ryßby sochn, hafwer intet saltpetter framgiordt i förledit åhr
666. Nu wittna nämbdemannarna Larß Håkanson i rangnilaköp
Johan i Wicksiö, Birge Kråk, sampt Jönß Olufson i scheda Länßman,
dhet han Jöran Jonson hafwer warit siuker heela åhret både i som-
mar och i winter och hafwer för siukdom skull intet förmått
wärka nogot saltpetter i åhr 1666. på sin siälß saligheetz wägna
sampt fleere wittna Sådantt tingz Attest dhe honom för rättwijsa
skull icke kunna förwägra.
S.d. framstälteß Jon Jönson i barßhult å skatta gifft man
bekänner sig lägrat hafwa Jnger gammalßdotter i skiärshult
å skatta ogifft aff oächta säng, hon war i hans tiänst tå lägrismålet skedde.
Rx Jon Jönson böte effter publicerat Kongl. straff ordinantie
80 dlr S.mt och konan Jnger 40 dlr och begge stå uppenbara skrifft.
Jonß hustru Kirstin Haraldzdotter beder för sin man, och will med
honom böter uppehålla. Birge Kråk lyfftesman för sakören.
Jnger gammalßdotter hafwer intet att böta medh, nämbden tycker
skäligst om hon kommer lyffte för 20 dlrs böte till wäga, må hon
skonaß medh rijßstupning. Gumme Pederson i Stensedt lyftes-
man för personen.
S.d. war aff almogen klageligen andragit för landzhöfdingen om obeskede-
lig skiutzning under tijden, ty bleff disquirerat om try eller 4 rätta-
relagh i häradet äro nyttigare, Omsider wåldgafz thet ärandet
på fyra owelda danemän, att wäga sig emellan, hwilket them synes
wara skäligst, antingen fyra eller try rättarelag. N. Jönß i grönö,
Anderß i Bäck, Nilß Bengtson i Ekornarp, Bengt i fälleshult, Nilß i
Bäckare, afgingo på een stund, och sedan igen komme och gofwo sampte-
ligen tillkänna, the äro blefne samß om 4 rättarelagh i häradet,
första widh Bärga andra widh Hamneda, tridie widh Kyllhult,
och fierde i markarydh, dhet och Landzhöfdingen tyckte godt wara,
om the thet och hålla wilia och kunna, skäligare pröfwa än then förra
publice giorda sämia och afftaal om try rättarelagh.
3r
|
S.d. wittnaß af nämbdene dhet hustru Bengta Nilsadotter i gunghult
|
|
|
änckia war så fattigh A.o 1664 i dhet hon är skyldig till Cronan halff
ellofte mark the hafwa warit dher wiliat panta, och finna dher intet
godt till, som henneß är. Resolutio
Änkian för sin fattigdom skull får panten igen.
|
|
| dhen 9 Martij | Framstelteß Anderß Pederson i nääß å fralse med handklofwar |
| om morgonen | på then ena armen och Anklagadeß af gewaldigaren wt: |
| tideligen. | Mårten Hendrickson för druckenß obeskedeligheet ropande och |
|
skrijande i natt uthi gästgifware gården, beskylleß för öfwerdådigt
munbruk på wälb. Landzhöfdingen, och höga öfwerheeten, på gården
uthi sin drickenskap, dher till Anderß Pederson nekar hardt för
sin person, och kunne ther till icke bindaß, eller finnaß skyldig.
ty slapp lööß, dock skal leetaß effter then sanskylliga sombliga
mena thet war een gammal drucken soldat hema i bergheem.
|
|
| S.d. framkom h. Jngebor i gnustorp änkia klageligen beswärade | |
|
sig öfwer Anders Christopherson i gnustorp ryttare nu icke tillstä-
deß han henne är skyldig nogra pngar och intet betalar, Anderß
Anderson i sotarp, begärar öfwer honom liusas Konungens frid för
undsägning af sin egen måger Anderß Christopherson. Sammaledes
Swen månson i gnustorp beswärar sig dhet Andhers Christopherson
hafwer ifrån honom 20 rixdlr. Ty angafz Anders Christopherson
ryttare i gnustorp för stempningz försittiande, stämbd af cronones hä-
radz befalningzman Jsraël Jönson böte 3 marker till 3 skifftes.
|
|
|
|
|
|
S.d. Bewiliadeß nogra aff nämbdene att lägga h. Karin Kryeß och om hen-
|
|
|
neß Sal. faderß Månß Pedersons arfzlåth, både eftter fader och moder,
nembligen, Peder Nilson i Hulta, af Lijhult S. med Jon i rydh, Jon i Wiggå
sen, att läggia emellan Broder i älmås och moderen,. dagen sattia the sielfwe.
|
|
|
|
|
|
S.d. framkom Månß Anderson i Kånna tillförne boendes i quenslöf
|
|
|
och tilkalade Jsraël Håkanson på åsen godzafougte om nogre resteran-
de rotapngar för een skatta frälse rothe A.o 1655. Nu swarar Jsraël
Håkanson han är intet stämd till thetta ting att swara till then klagan
och åklagaren Månß hafwer icke rotalängd tilhanda Eliest lofwar
Jsraël Håkanson när rotalängden kommer tillstädes, kan han tå be-
wijsa honom hafwa något upburit will han thet Clarera, Men 2 Rixdlr
gafz af gården dock minß icke om 20 eller 10 woro thet åhret i ro-
ten, ty upsattes till wijdare ransakning.
|
|
|
|
|
|
S.d. framkom vt: Jöran Nilson i bökhult och tilltalade Andream
|
|
| Om skattz |
Christiernj på hanß moderß wägnar om skatz iämkning uthi
|
| iamkning |
bökhult eftter gårdaparternaß äger i åker och äng och andra nyt-
|
|
tigheeter. dher emoth insinuerar och lät upläsa ett attest om förlikning
af wälb. Nilß Nilson Lindegreen underskrifwen Dat. 11 Augusti
Ao 1666 med iämkning upsatt till bequemlig tidh. Resolutio.
Upsattes till jorden blifwer baar och nämbden moste see huru myc-
kit dhen ene fierdingen är bätter än dhen andre, så och om pante ior-
den som om iäfwades huru wida dhen består sig.
|
3v
S.d. Angafz Nilß Humble i Kroxbygd stämbd moth Månß Månson i bråten
att böta 3 marker till 3 skifftes, war uthan förfals wittne.
S.d. framkom Erlandh Månson i skrubbere och begärar fylla een
sex manna Edh, dhet han hafwer ährligen betalt sin kongz tiyonde
på itt halfft lißpund brödh när, för åhr 1656. 657. 658. Till wt: Jöran
Nilsons inspectorens moorsyster h. Anna i rydh. Bidiandes sig så sant
Gudh huldan till lijff och siäl. Hanß edh wijta Jönß i Hynnerydh,
Peder Pederson ibm, Matthes i nothult, Anders i Holmana, Steen i ryd
Eden juramentum credulitatis frijmodheligen fyltes af dhet um-
gänge the medh dhenne mannen Erland Månson i skrubbere haft
hafwa af the liknelse och skääl the i saken wetha, troo the Erlandz
Edh idag gången är reen och icke falsk, bidiandes sig så sant
Gudh hielpa. Dher medh sades frij och ledig för b.te tiyonde krafd.
S.d. framkom Larß Olufson i hamptekiöl och lät upläsa een
fulmacht att blifwa skogawachtare i Synderbo häradt uthi Erlandh
Andersons i höga ställe Daterat Tommarp dhen 27 Jan. 1667.
underskrifwen af hr. Claes Baner. ll.
S.d. Jbland andre ärandhe ther förhandladeß framkom Larß
Hanson i boxhult uthi Hinnerydz sochn för sittiande rätten och
och begärar medh sin syster Karin Hanßdotter för hennes fattig-
dom och olycka uthi hennes 10 åhrs änckiestånd till hennes barnß
uppehälle födha och klädhe för trångmål skull, uthi stoor fattig-
dom uthsättia sine try barns arfweiord i tommare een otting till
nödtorfftigt uppehälle i dhenne dyre tiden att the icke må förgås
af hunger och nakenheet. Hwarföre war effter hr landzhöfdingens
och tingzrättens samtyckie och beiakning bewiliat dhet Anders i
bolmare barnamålßman, att icke barnen try små stycken skola
uthi dhen swåra tiden af hunger och nakenheet förgåß, må iorden
i tommare uthsättias och föryttraß barnomen till nödtorftigt
uppehälle med barnamålsmansens skäliga disposition Jorda B.
28. Cap. i LL. att så är å tinge samtyckt och bewiliat, betygar
Lagläsaren med egen handh, Signete och nampn Actum ut supra.
S.d. upsteg wt: Jsraël Jönson i tårnhult och gifwer tillkänna
dhet han hafwer med sin bekostnat upsatt een giärßegårdh i öfra
bökhult att han må hafwa nogon wedergiäldning för sin bekostnat
och arbete och ty begärar publice att träda till nogot af höet ef-
ter mätesmanna ordom för sin bekostnat, Eliest hade ängiarna
legat för fääfoot, som grannarna weta, tijt nämpnes Jon i
rydh, Jon i horn, dag sättia the sielfwe.
S.d. framträdde för tingzrätten wt: Nilß Månson i rönnhult
wälb, Staphan von Klingspores godzafougde och begärade ett san-
färdigt tingz attest om tre frälse skatta donationis heman i Kalß-
hult uthi Hallarydz sochn belägne uth widh gamble gränsen? Nu wit-
| nas och |
4r
naß och swaraß publice å tinge, dhet dhenne tree gårdar i Kalßhult,
äre små magre tree heman i trångt grannalag ibland stenig skrijn orig
ort widh furemodh och steenskiärff med måsar och oduglig uthmark
omgifne, och som offtast för åhrs mißwäxt, sampt heelt sampt halfft
på åthskillige åhr warit på ödeßmål, och stå icke till att förbättra
af nogon duglig byahiordwald, för tätt omliggiande andre skattskrefne
heman, och effter proportionen behöfwa förmedling, hwar åboerna
skola blifwa behåldne, och hemanen icke öfter mera komma på ödesmål
dhetta för sanning och rättwijsan skull icke kunne förwägras.
Dheß till mera wißo låter nämbden witterligen tryckia häradz
jnsegle här nedan under iämpte lagläsaren, med egen hand, Signete
och Nampn. Datum ut supra.
Sammaledeß om lillegårdh i Tutarydh crone frälse donerat heman
wittnar häradz nämbd medh flere ährlige män, dhet lille gårdh i
Tutarydh är een liten mager gårdh i sig sielff, kan wara till 6. Tunnolandh
uthsädhi och äng till boskapzfödha öfwer winteren 14 nööt och innan staff
örigh och sandig jordmåen, dher sädhes wäxten icke stoor torka tohl, står
och icke till att förbättra aff nogon uthmark för omliggiande store liung
modh och måsar på alla sidhor, när thet niuter förmedling för hwadh thet
kan giöra skääl före, plägar dhet wara behållit, Eliest kommer thet på ö-
desmål igen, Sådant för sanning och rättwijsan skull icke kunne benek-
taß, dheß till mera wißo.
S.d. framstältes een tiuff Johan Jonson barnfödd aff barßhult, uthi
förre åhr till tienst i jonßköp, bekenner nu som tillförene thet han hafuer
stulit i wärnamoo ifrån Swen Pederson i Jöneköping af hanß wåttsäck
mädan äganden och mäst gårdzfolcket war i kyrckian gångit som ägan-
den föregifwer 70 Rixdlr, men tiufwen säger thet war intet meer än
40 rixdlr, som war 30 rixdlr in specie, och 12 halff croner, dock Swen
Pederson sig altijdh uppenbarligen beklagat thet honom tå stalß ifrån
till 70 rixdlr, mäst rixdlr in specie, dhet öfriga i croner och halff
croner och sådant medh een högh skrifftelig eedh uthi sitt breff bedy-
rat. Ther hooß gifz tillkänna thenne tiuff hafwer för samma saak
suttit fängzlig i Hamnedha kista ifrå dhen 8 Aprilis 666. till i som-
marß dhen 3. Augusti han rymde om nattatidh sitt fängzle i siöhult effter
tinget, kröp uth genom fenstret i bara skiortan, uthan byxor och tröga,
händerna af iärnen loßade medan the andre sofwe, dock förhållit sig
sedan i Götherydz sochn, Länßmannen Peder Johanson framstegh
och gaf tillkänna dhenne tiufwer hafwa undsagt honom på lifwet och
och många flere. Eliest för 14 dagar sedan, bleff han fängslader
igen, doch nogot effter undslapp, så och dher i bygden i Götherydz
sochn, åter begynt stiäla, medan folckit war widh Kyrckia, och om natte-
tidh stulit ifrån Swen i Hillegiärdestorp een koppargryta om 16 marcker,
itt särka spenne, 6 alna wäff, een fierdingzskeppa hörfrö, grytan strax
effter julen, men dhet andra litet meer än 14 dagar sedan, Noch stulit
ifrån Månß i Ekenäß halff fierde aln Lärufft, itt räffskinn om 6 dlr S.mt
| Jfrån Nils |
4v
Jfrån Nilß Johanson i hästberga, dhet han bekenner sig sålt hafwa
för 2 marker S.mt som skedde effter julen, dhenne sidste stöld wärdera-
deß af nämbdene till 6. dlr och 30. ör S.mt. dher med giordeß affträdh.
Omsidor tingzrättenß domb och uthslag folgde effter Sweriges Lagh.
Tiufwa B. 6. cap. i LL och effter straff ordinantien 3 punct. Tiufwar
som stiäla öfwer 60 dlr S.mt. Så wäl som kyrckiotiufwar skola dö-
maß till lifwet, och domen till dhen kongelige hoffrätt försändaß.
Sidst almogen medh nämbden underdånigst bönfalla till höga öfwer-
heeten och dhen höglofflige Kongl. Götharijkeß hofrätt, dhenne grof-
we tiuff och sådant ogräß må tagas aff wägen androm till sky och
warnagel, Emädan han ingen bättring will låta påskijna, uthan
undsäger got folck på lijff och ägendom, almogen dher i bygden
föregifwa thöraß intet gå till kyrckio uthan manlijt hemalefnan-
deß för sådana och andre uppenbara tiufwar och flere uth widh
gränsen, helst effter han skyr kyrckior och sann Gudz dyrckian,
och hafwer nu alz intet at böta medh. Ytterst som tillförena gifß
tilkänna dhenne tiuff Johan Jonson bleff förste gången gripin i
Synderbo häradt och Götherydz sochn dhen 8 Aprilis 666. Och
genast fördeß till Synderbo ting, som höltz widh rättan tingstadh
Hampneda, dhen 9 Aprilis och ransakades hwar han hade förwäxlat
sombliga aff dhen stora peningastölden, som han staal i wärna-
moo uthi Augusti månat 664. Och borde skiutaß till ößbo ting
dher gerningen giordh war. Sammaledeß examinerades på extra-
ordinarie tinge i Synderbo uthi Siöhult uthi Götherydz sochn, dhen 31
Julij sampt 1 och 2 Augusti 666 om b:te tiufz handlingar och
dheß till mera wißo.
S.d. framträdde Jönß Bengtson i sölare befalningzman öfuer wälb.
Oluff Rosenstiernaß godz och tilltalade uthi sin hußbondes præ-
sentia peder Raßmundson i Croneboda å skatta frälse nu boandes, 7
åhr flutt ifrån Waaßhult frälse. Och insinuerar een tienarnaß
wittneßskrifft såsom een inlago med 13 punctar Emoth Peder
Raßmundson, sampt een restlängd på körßlor, förslor och dagz-
wärcke i winter, med Jönß Bengtsons nampn under skrifwit.
Dhen förste punct om skiutzning till Jöncköping med tu paar dra-
gare att hempta dher sädh åth herren, som war ifrån östergötlandh
medh the andre bönder, han sådant försummat! hwar till swarar Peder
Raßmundson sig icke hafwa budh fått i tijdh, uthan dagen efter thee andre
woro åstad dragne, så och ijlt wäder begyntes. Jöns Bengtson swarar Jag
sade iu Peder Raßmundson till om b.te skiutzning, när brygge kätte-
len pantades effter han icke wille mista oxarna, dock panten är
satt i nästa gårdh, Lönekull dher han nu står.
Dhe andre punctarna 12 stycken nästan lijka, sombliga med hoot-
ningar sombliga medh skiutzningz förwägring, dhem ibland dhen för-
wemsta hotning moth herren rosenstierna och hans barn icke wa-
ra frij på nogot rum för Peder raßmundson och hanß barn så länge the lefwa.
5r
|
Thernäst medh undsägning på dhen som flyttar effter honom till waaß-
hult uthan hanß wilia, hwilka ordh fölle i waaßhult, dhet fierde beswor sigh
om han wille skulle han bruka halfwa Waaßhult, emoth herrens wilia.
|
|
| 5). | Om skiutzningz förwägring. 6. Så och förwägring om beete på skogen. |
|
7. Om hotning med sin son, här står een liten stimpare, hoo weet hwadh
thet blifwer aff honom, han hafwer intet att wäga på.
Ther effter Continueras medh skiutzningz benekning och förflugne hot-
ning sedan han kommer uthur gården. 13. Slutaß med itt paar pantade
hästar uthur stallen, han icke skulle taga them igen eller gifwa them
itt strå till föda. Dher om beropar Jöns Bengtson sig på wittne
sådant wara sagt sin herres wälb. Oluff rosenstiernes tienare, sex
unga karlar, ändock peder raßmundson biuder ney för sompt, men
dhenne tienare sex stycken framkallades, Nembligen Oluff Erichson, Bengt
Anderson, Jon Pederson, Nilß Nil Jönson, Omsider beder Peder raß-
mundson för sig om wänskap hwar han sig förgripit hafwer i sin ijf-
righeet af orsaak, han och hanß föräldrar hafwa dher bodt i waaß-
hult allan sin lijfztijdh. Och hanß faarfader uptagit thet af öhr och
föhr benämbd Christer Cornelijson, dhetta sidsta berättar och M.r Nilß
i Hwijtare pastor och häradz prost, wälb. Oluff rosenstierna swarar
Peder raßmundson hafwer honom så högt förtörnat han begärar
hanß wittne må afläggia sin eedh, om dhetta måhl att the upteknade
punctar äro sanne.
Hwarföre framkalladeß alle theße herranß tienare på edh medh hand
å book effter alfwarlig förmaning och aflagd edh swäria widh Gudh och
hanß heliga ordh, dhet b.te upteknade hotningz punctar äro sanne bi-
diandes sig så sant Gudh hielpa till lijff och siäl, och att the wittna och
sagt hafwa dhetta hwarken för wilia eller wenskap, haat eller af-
wundh, för woldh ijlwilia eller nogon annan orsak, uthan betyga
sanningen, emädan the woro i waaßhult, 2 gånger, hwar dag dhen eena
effter then andra.
Ther näst inlägger Jönß Bengtson om Peder raßmundsons för-
summelse, een restlängd medh egen handh underskrifwin på effter-
skrefne pertzelar, Nembligen.
|
| Ekespån 800. st. | Kaste wedh. . 20 laß. | ||
| Tegelwedh 16. laß. | Sågestockar 8. st. | ||
| Trägårdzbalkar 3. st. | Trägårdzstolpar 3. st. | ||
| Timberstockar 4. st. | resterar foderhafre 4. skepp. | ||
| för höökörning 6. laß. |
| Hemförning medh kalck. 2 tr ifrån wästre häradt | ||
| hemförning med korn ifrån Jöneköping 3. tunnor. | ||
| för sädeströskning 6. Laß. för kohl 8. tunnor. |
|
Hwar till Peder raßmundson swarar och föregifuer han hafuer i åhr
sedan Walburgameßo giordt 84. dagzwärke och 11 skiutzningar
föruthan sin waanlig åhrlig skatt betalt till nöijo, dher om beropar sigh
på wittne och skääl fråwarandes.
Öfwer alt beder peder raßmundson före om förlåtelse föregif-
wer han rådde intet för sin hastiga ijfrigheet och han hafwer in-
gom ondt tillfogat än till dagz.
|
| Hwadh dhen |
5v
Hwad dhen puncten anlangar om mißtanke för funnit godz i itt
steen röör på annorß grund, giorde peder raßmundson sielfkräf-
iandeß een högh bedyrat eedh, sig dherföre oskyldig wara, dher medh
wari dhen puncten uphäfwen. Ther effter giorde parterna affträd.
Sedan inkalladeß först igen peder raßmundson och tillspordeß
hwarföre han hafwer giordt sig så mycket mootwillig och gensträff-
wogh, emot sin hußbonde i winter? Peder raßmundson swarar, när
han bleff affsagder aff sin fädernesgård Uaaßhult, dher fader
farfader för honom bodt, uprödt, och bygt hafwa, rådde han intet för
sitt häfftiga wredes modh. Om skiutzningen bleff han intet till-
sagd i rättan tidh som dhe andre bönder.
Så och strax efter starkt ondt yrewäder begyntes, dher med afsteg.
Nogot dher effter inkalladeß wälb. hrn. Oluff rosenstierna och till-
frågadeß hwarföre han lägger så stoor tunga medh Ekespån, win-
terkörßlor, skiutzningar och dagzwärke på Peder Raßmundson,
som i dhenne restlängd upföreß till bekostnat itt åhr, in moth 20.
dlr S.mt. dher till swarar wälb. Oluff rosenstierna, med Eke-
spån, kalck, sädeßhämptningh och trägårdzbalkar, fordras allenast
dhetta åhret, Sedan när dhen gerningen är giordh, blifwa the frij
i mång åhr innan dhet afrottnar, hwar medh giorde affträdh.
Sententia interlocutoria folgde.
Emädan Peder raßmundson beropar sig på frånwarandeß wittne,
om sina giorde dagzwärke och skiutzningar, så och begärar dagh
skriffteligen swara till dhenne sin herres inlago, kan dhet honom icke
förwägraß, så och efter thet war seent på lögerdagz quällen.
ytterst efter begäran om konungzfridh öfuer wälb hr oluff rosen-
stierna, sin person och sina, liustes och kunnugas på hanß Kongl.
May:tz wår allernådigste konungz och herres wägnar, till Sweri-
ge, Konungz fredh, öfuer wälb. hr. Oluff rosenstierna, hanß hustru
barn, tienare och under hafwande, för all otillbörlig öfuerwåld
och gewalt, widh kongelig edzöris bruth tillgiörandes, som kostar
lijff och lößöra, dhen dhet som sådant angår, må weta sig warna
och rätta, som ondh iätning uthsagt hafwer.
Dheß till mera wißo att så är å tinge ransakat, betygar lagläsaren
medh egen hand och underskrifwit nampn. Actum ut Supra.
Uppå tingzrättens wägnar
i Synderbo häradh.
| Gårdar upbiudas |
6r
1 Eliastorp frälse
1 Lijawagn i Giötherydz S.
| Gårdar upbiudaß |
1/3 aff storegård i höreda i bärga S.
1/6 af bårßhult i Götherydz S.
1/3 af bergzgården i berghem i Kånna S.
1/4 roaköp i Torpa S.
1/2 groarydh på itt t?oland när i hinnerydz S.
1 Ekåsen i ryßby S. frälse
2/3 af 1/4 i looßhult uthi odensiö S.
1 Quarnagården i ryßby S. 3
1/8 af gyltebosö för skatzrest i hinnerydz S.
1/3 af norregård i ryßby S.
|
1 Uäderboda frälse på pant i s.s.
|
2 |
1/3 af brogården i anderstad S
1/4 af Stighult i hamneda S.
1/2 Tuthult i markarydz S.
1 Hulegård i tånnerydz S.
1/4 af skepalt i s.s.
1/3 aff Arfwidz gård i dragerydh
1 Söregård i bräkintorp i Liunga S.
1 Wästergård i bråna i agnunnarydz S.
1/3 aff Swen Swensons gård i häreda i berga S.
2 gårdar i hedenßtorp i Ångelstad S. frälse
1 Waaßhult i bärga S. frälse på köp
2 skeppeland i Laurentij gårdh i bökhult
1 Åsen i Odensiö S.
1 Wästregården i wedåsen i agunnarydz S.
1/2 tridie fierding i skeen i Anderstad S.
1/2 Synderå i ryßby S.
| 1/2 Siöastadh i pietterydz S. | 3 |
1 Saxanäß i Lijhult S.
1/3 af bäck i Kånna S.
5/6 af högaholm i markarydz S.
1/10 af boxhult i hinnerydz S.
5 lb ränta i förarp frälse i tutarydz S. 1
sälier wälb Jöran galle.
| Stäckinge. |
6v
1 Ibm
1/2 Jöns Erichsons gård i Lunden i ramborne
| 1 Stäckinge frälse i berga S. | frälse sälies af | |
| 1 frälsegård i domare i s.s. | wälb. Swen Rib- | 1 |
| 1/2 Ibm frälse | bing till hr Gu- | |
| staff bonde. |
Lambakull skatta på pant 1/4 een åker om 3½ sk.l.
1 Borsna
1 Oijiabäck ½ hn.
| 1 Åhrhult | frälse sälier | |
| 1 foothult | grefwe Gustaff | |
| 1 Badstadh | Adam Baner till | 1 |
| 1 Horseberga | wälb. Johan Fredrick | |
| 1 Bolmarydh | von frisendorph |
1 Bodha
1 Kiäringe
1 Rißa ½ hn.
1 Hulegård i Jngelstad i Bärga S.
1 Bråten i markarydz S.
1/4 af mellomgård i bäckare
1/4 af Kålaköp i Götherydz S.
1/4 af Wreet i Odensiö S.
1/8 aff abeshult i Wrå S.
| 1 Norregård ijfla i Liunga S. | 1 |
1/4 af Wästergård i hallarp i Anderstad S.
1/4 af forsa i Torpa S.
1/2 Eliasköp i Götherydz S.
1/4 aff Ößiöhult i odensiö S.
| Anno 1667. |
7r
Anno 1667 dhen 17 och 18 Junij ordinarie Lagating stodh uthi Synderbo
häradh widh rättan tingstadh hamneda, uthi närwaro Edle wälb. Nilß
Nilßon Lindegreen till forsa spånislanda och Bräkentorp Assessor uthi
dhen högloflige Kongl. Götharijkeß hofrätt i Jöneköping, och häradz höfding
öfwer Synderbohäradt, Theßlikest Ehreborne wälbetrodde och för-
ståndige män, Jsraël Jönson på tärnhult och nåterö Crononeß häradz
befalningzman, underskrifwin lagläsare, sampt häradz edh swu-
rin nämbd, med menige almoge tillstädes af b.te häradhe.
Nämbden.
Jon Jönson i rydh. Jon Anderson i Horn, Simon Thorson i wästerhult,
Peder Anderson i Berghem, Peder Jonson i snälßböke, Johan i Wikesiö,
Jon i Wiggåsen, Knut i Biärnare, Anderß Pederson i åmoth
Jon Nilson i dragerydh, Larß i ragnilaköp, Anderß Jönson i Bäck.
S.d. Upsteg Simon Thorson i wästerhult och bekände sig wara ful-
mechtig på Swenß i malmares wägnar, att afhöra sluth, på dhet läruft
som togz ifran Anders i skeen, ty uplästes förra tingz protocoll om samma
act, uthi parternaß närwaro, som dhet i bookstafwen lyder intecknat
dhen 9 Martij 1667.
S.d. framstelteß Nilß Månson i älinge å frälse bekenner sig haf-
wa i hasttig wrede stuckit Jönß B.S. i bäckare med een Knijff itt full-
såår genom armen, och itt mindre såår. Ty böte Nilß Månson för
itt fullsåår 20 marker till 3 skifft. Så och för mindre såår 6 marker Målß-
äganden 3 marker och 3 marker till 3 skifftes 1 Såram. B. 6 och 20 cap. i LL.
the äro förlikte för sine personer.
S.d. framkom Siunde Thurson i årsliunga ifrån schåne och
kärade moth Peder Jonson i Hiulswijk om tu sålda skiut, som
Siunde säger wara från honom stulna, i schåne, och nu dhem
här uppe igen spordt, Peder Jonson föregifwer hanß broder
Germundh Jonson i sånna satte nedh stoden hooß hanß till att för-
sälia, nu är hanß broder icke stämbd eller tillstädes som dhem
nidsatte, J medler tijdh äro stoden sålda till twå Boråß karlar
Jon Månson och Larß Bengtson som köpte skiuten för 10 cro-
ner och 16 öra. Dock Germund jonson säger sig fått skiuten
aff tu quinfolck nu icke tillstädeß. Ty upsattes till fånges-
man och winn komma tillstädes, och Peder jonson må sigh
uhr tiufnat leda. J medler tijdh må äganden få sin skiut
igen som medh wittne bewijsar sitt stulit wara, och Borås boer-
na söke sina peningar igen hooß dhen som Ohemult sålt. Och
Peder Jonson må ställa för sig lyffte, till han får sin fångesman
fram.
| S.d. framsteltes |
7v
S.d. framstälteß för rätten Jönß Birgeson i Ularp å frälse gifft
man bekenner sig lägrat hafwa Elin Larßdotter till tienst ibm o-
gifft barn samman afflat föddes i Januario, Begge bekenna synden
och bidia om nåder, ty böte Jönß Birgeson effter publicerat Konge-
ligit straffordinantien 80 dlr S.mt. och Elin 40 dlr S.mt. Ein hafwer in-
tet myckit att böta medh, the stälte för sina personer lyffte.
S.d. Jnstelte sig för rätten h. Malin Nilsadotter i hamneda å skatta gift
knechta hustru, klageligen sig beswärar dhet elacka munnar hafwa
henne belugit och uthfördt i itt hufwudlöst squaller för lägris-
mål och hoor med een gifft man Gisle Swenson i horn, ståndandes
iempte tillstädes, förspöriandes om nogon ährlig man wore, som dher
om weth skäll eller beskedd, will han dhen till swars stå, nu kan ingen
bewijsa tillgång eller frångång, och ingen åklagare som sådant
tilläggia kan eller förmå betyga liknelse eller tekn till hoordoms
last. Ty säges begge frij och saaklöse i ty måhl, till nogon kan
annat medh sanningh och skääl bewijsa. Och hwilken them föreka-
star sådant och icke mechtar betyga må wara förtänckt under-
gå laga straff.
S.d. framkom Peder Nilson i Nyttia och kärade moth Jon Nilson i biörß-
Torp å skatta frälse om skiälsord för tiuff itt armakläde för-
kommit, Jon Nilson biuder neij före i förstone för orden, dher e-
moth framkalladeß wittne, Gummar i älinge på sin saligheet dhet
orden fölle aff Jon Nilson, dock aff hastigo mode, nu bidies före
Rx Jon Nilson böte för oquädins ord aff hastige mode 3 marker till 3 skiftes
Effter lagh tingm. B. 43. Cap. i LL.
S.d. præsenterar Gudmund Nilson i Signelsiö itt sochna attest
schedel om förflugit squaller, för een höökrook, som hanß nu
hustru medan hon war barn och tiente h. Ingel Nilsadotter i
Signelsiö. Ther emoth heela församblingen weth medh henne
intet annat än ähra och godt. Ty bleff thermedh publicerat oskyl-
dig och frij till nogon kan annat bewijsa.
S.d. framkom wälb. Oluff Rosenstiernas på Eedh tienare O-
luff Erichson, och tiltalade på sin hußbondes wägnar Peder raß-
mundson i Croneboda å skatta frälse under Erichstadh om nogra
förnekade körßlor förslor och dagzwärke, Peder raßmundson
ther emoth inlägger och lät upläsa een förklaringzschedel, dher
medh han förmenar sig hafwa betalt sina rätta åhrliga uthlagor
skylder och dagzwärke, om nedtagit ungziärn swarar Peder raß-
mundson dher äro lefnat 28 örar som gå på iärn, och mång huuß
och flere än på een bondagård behöftas kunne. Och när han betun-
gadeß öfwer sin förmågo måtte han gifwa sig tädan ifrån waaßhult
och flyttia till sin skattafrälse Jord Croneboda. Nu uplästes een husa-
synß ransakning, som 2. nämbdeman Peder Anderson i Bergheem
och Knut i Biärnare the wittna dher finnes wara uthsådd till win-
tersädh till 7 eller 8 skeppor, Peder raßmundson menar han hafuer
sin sädh icke förwärkat.
| Wijdare |
8r
wijdare swarar han bodde under herrenß lydna, itt halfft åhrs tidh
dhet han aldrig förglömmer, och eliest han medh dagzwärke, körslor
förslor och skiutzningar så myckit i åhr. förfolgdeß, moste han flyttia
tädan. Ther medh giordeß affträdh.
S.d. framkom Jönß Håkanson till tienst på steenßnääß fougde och kä-
rade moth Bengt Larson i boarp, om itt dagzwärke som resterade på ödes-
trädit för nogra åhr, Nu swarar och menar Bengt Larson dhet dagzwärkit
wara betalt och glömt, noch käradeß sedan om itt par böglat Ekesyllar
som Jon Anderson i Horn gaff Bengt Larson för han högg up them tree
skeppor roug, Jönß Olufson i scheda skogawachtarenß bewilning om
hußbonden wore tillstädes sielff nekade han thet intet upsattes till
nästa ting om han icke förlijkas med sin hußbonde, må han tå citeras,
wid straff tillgörandeß.
S.d. om kalff och Bergagården frälseheman begärar Leutnanten
wälb. Christer Lodh tingzskiöttning effter beseglat sähl och köpebreff,
som lyder in på wälb. Peder Hammarskiöldh. Nu loffwar wälb. Christer
lodh sig skaffa wälb: Hammarsköldz transport skrifft, dhet han är för
sin pant betalt, och lefwererat alle sine pante eller köpz acter i ty måhl
ifrån sig wälb: Anderß Kåse tillstår å tinge dhet wälb: hrn Nilß Nil-
son Lindegreen att upbära och behålla på sina wägnar i giäldz betal-
ning 13 rixdlr som restera begge tillstå.
S.d. kärade Gunne i Maråß å skatta frälse moth Peder Nilson ibm
om husaiämkning, dher hooß och om ängiaskiftning. Nu wittna 4 aff
nämbdene att dhenne grannar blefwo förlikte hema om ängiamärkie
och fahrwägh till gården skulle wara öpen till hwar sitt bruk eller
gårdh, sedan klagades om slagzmåhl, Gunne nekar, ty framkallades
Jon skomakare till wittne, Ährligen bekänner dhet Gunne stötte
Peder Nilson i bringerna medh een steen, dhet Gunne icke kommer neij
före, ty böte Gunne 3 marker till 3 skifftes 1 Sår. B. X cap. i LL.
Sedan klagadeß om oföhr giärsegård och ofridh i giärdit, Jon i marås
Bekänner han hade intagit aff swijnen i giärdit som Gunne och Peder
tillkommer giärsegården. Rx Rätten finner dhenne som fälla gär-
segården och icke byggia böte effter lagh 6 öra och 3 marker till 3 skifftes.
och Jon för olaga inwräckt Swijn 3 marker till 3 skifftes, men öre byte[..]
grannar. Een pijga Karin klagar om itt skeppeland henne ifrån-
tagit aff undantaak, af 5 skeppeland iord som peder Nilson på
köp för 18 rixdlr updragne wore, hwilket skeppeland undantaak,
Peder Nilson emoth hennis wilie brukte och sådde mehr än sålt war
4 skeppeland. Ty bleff Peder Nilson efter thet 28. Cap. i konungzbal-
ken i LL. saakfält böta 40 marker till 3 skifftes.
Hwad ladurummit anlangar behåller Peder Nilson eller Peder Nilsons
pijga effter förra orden, och förlikningen som nämbden affmiätte till
3 alna.
S.d. Nilß Anderson i biärnhult godzafougde klageligen sig beswärar
effter en prophoß Torsten Bengtson i aborraslätt om 11 markz
giäld, som han tillstår, dock nekar icke betalning, uthan upskiuter
tidh från tidh dagh från dagh att fullgiöra.
| S.d. Iblandh |
8v
S.d. Gifwa nämbdemännerna Jon Jonson i ryd, Jon i Horn, Simon
S.d. ibland andre ärende ther förhandladeß framträdde för
rätten Jon Person i Brodhult och kärade moth Månß Nilson i Ab-
sehult, om knechta legomåhl eftter godzenß samia för gården
Abißehult Ao 1666. Rx. Emädan brodhult hafwer i ty fall
utståt för sin gård tillförene, ty wari nu thet ther med ledige
och frij, och the tree unge karlar i gården Abißehult hielpa then
gamble mannen Månß Nilson 2 dlr Smt hwar att contera
the 12 dlr, resterande knechtalego nu kräfwes för Abißehult,
dher med giordes aftträdh, dhes till mera wißo.
S.d. Sißa Sunadotter i Kölßhult klageligen gaff tilkänna dhet
hennes nu Sal. man Jon Pederson i Kölßhult uthi Götherydz S.
bleff i förleden åhr öfwerfallin medh hugg aff sin ryttare Swen
Birgeson i högakull som rijder för Kölshult dhen 17 junij 666.
Och han Jon pederson sedan aldrig hafft nogon helses dag, så-
dant altijd klagat efter han war af ryttaren slagen, Nu är Jon
pederson afsompnat i Götherydz Sochn dhen 10 Junij 667.
Och hanß arfwingar wilia gifwa ryttaren Swen Birgeson
saak, efter dhen dödas ord och klagan för hanß dödz wållande
Men Ryttaren Swen Birgeson i högakull är hemwijstandeß
uthäradz och man weth icke hwarß Compagnie han är under,
uthan under öfwerstens wälb. Hans Mölners regemente. Dher
med begäras breff till öfwersten wälb:ne Hanß Mölner.
S.d. Gifwa nämbdemännerna Jon Jonson i ryd, Jon i Horn, Simon
i wästerhult, Jon i Wiggåsen tillkänna, att then twist och långlig
trätan som hafwer warit emellan Jorsare och glamßhult, är
nu medh een wenlig förlijkning blifwen bijlagd och förlijkt,
såledeß att glamßhult skal gifwa jorsare 12 dlr S.mt. och
glamßhult behåller sina gamble häfd, och satt i wijte itt oxar, medh
begäran sådant i tingz protocoll må inskrifwas.
Tormar i gällare böke angafz för stempning att swara Simon
i norrtorp böte efter lagh 3. marker till 3 skifftes.
Nilß Erichson i skeen angafz för stempning moth her Jöran i
Anderstadh, böte 3 marker till 3 skifftes.
Peder i Halsiö ryttare aff stempningz försittiande moth hr. Jöran
i Anderstadh uthan förfals wittne att böta 3 öra effter Lag tingm. B. 17 c.
Simon Haraldson i årßhufwud för stempning om träta wid
kyrckiowall att böta 3 marker till 3 skifftes.
Johan Olufson i Borsna för stempning moth wälb. Johan Polman
uthan förfals wittne böte 3 marker till 3 skiftes.
| S.d. |
9r
S.d. framträdde för rätten wyrdige och wällärde man her Jöran
Ozaengius i Anderstad pastor och Steen Månson i gnustorp, och
kärade moth Swen B.S. i Håå om 6 sk. landpanteiordh i Håå, som
Jönß Jönson i Håå till åthskillige Creditorer skulle både pantsatt
och såldt hafwa, först pantsatt till Månß i gnustorp för 18 rixdlr,
hwilket giäld bleff arffallit till Axel i fårtorp och hanß hustru E-
lin, dher på är wordet betalt 6 rixdlr, altså resterar 12 rixdlr.
Nu hafwer Jönß jönson i håå, samma panteiord 6 sk.land för-
sålt till Swen Bengtson i håå, för 25 rixdlr i wärd och penningar.
Her Jöran i Anderstad pastor bewiste för tingzrätten dhet sam-
ma skattaiord war war bortpantsatt till Sal. Månß i gnustorp
för 18 rixdlr, för än dhe andre, dock obetalt rästen är nu satt till
öfwermagi barn, effter Axel i fårtorp.
Tingzrättens uthslag folgde, Månses dotter i gnustorp h. Elin och
hennes barn träda träda till sin pantajord eller restz betalning
12 rixdlr till Michaëlis tidh som först jorden olöst i underpant
hade, och Swen B.S. i håå söke sin fångesman om sina uthgifna
pngar, till nöyo betalning som bäst han kan och gitter, dheß till
mera wißo.
S.d. framträdde ährewyrdige och wällärde man Mr. Johan Dryander
pastor i Liunga med nogra goda män aff hamneda försambling
och begäradt tingz attest om itt kyrckiobohl i hampneda Kyrckio,
och i dheß giärde, upstego i rätten twenne ährlige gamble troo-
wärdige nämbdemän Jon Jönson i rydh, och Jon i horn på sina
ewiga siäls saligheetz wägnar edeligen betyga, dhet b.te kyrkio-
Jordh i hamneda, legdes uth först the minnas för een rixdlr om
åhret aff kyrckiones män, medan Månß Jönsons fadher och moor
fadher lefde, och dhen inhäfdade, dher näst war nogra åhr som förb.t
kyrckioiordh gafz uth löhn och lega till dhen som ringningen up-
pehölt, men Jönß Andersons hustru efter mansens dödh,
upsade samma kyrkioiord ifrån sig, Nu bekänner Månß Jönson
och tillstår frijligen, hwilken nu boor i byn och brukar iorden
b.te kyrkioiord kan wara till 4 sk.land, med nogon äng, dock weet
han icke så grant hwar dhen ängen är igenfinnandes, som dher
till lyder dhen han och nu godwilleligen sade sig afstå willia.
J lijka måtto flere ålderstigne ährlige män i församblingen om
b.te kyrckioiord sandfärdeligen bewittna.
Tingzrättens uthslag folgde emädan hampneda kyrckio befin-
nes efter gammal edelig sago och bruk äga itt kyrckiobohl i ham-
pneda giärde dhet Månß Jönson som nu jorden brukar god-
willeligen afstår. Ty finner tingzrätten skäligst kyrckian
hamneda eller dheß förmän må Jorden taga i possession
och sielfwe disponera dher om, dhet bästa dhe kunna och gitta
till kyrckiones gagn och bästa, som dhe med godt samwete
förswara kunne, att dhenne eij blifwer ödhe, uthan widh macht
hållin.
| S.d. Kom |
9v
S.d. framkom Knut Bengtson i ösle och inlade uthi rätten itt Köpe-
breff aff troowärdige wittne bekräftat uthi hwilket förmäles att
hanß swärfader Nilß Swenson i ösle hafwer sålt till b.te Knut Bengt-
son och hanß hustru Märitta Nilsadotter halfwe gården i ösle och
dherföre bekommit 240 dlr S.mt. och b.te gård efter hans dödh att be-
komma swar till ährewittne så wäl h.s wyrd:hz prowesten i Hwij-
tarydh Mr. Nilß Rubenig, och flere trowärdige män, och såsom
dhetta köp är lagligen giordt, och gården lagbudin och lagstånden
ty dömdes köptes kraftigt och gilt, ewärdeligen stånda, och så-
ledes afhändeß. etc.
S.d. framkom för rätten Larß Anderson i gräsholmen och
gaff tillkänna, dhet een dräng Nilß Broddason i traherydh
hafwer lägrat hanß hustru Johanna Jeppadotter och barn
sammanaflat som Johanna nu går hafwandes med, Johanna be-
klagar sig på thet högsta, och säger hennes man be:de Larß
Anderson är een stoor orsak till dhetta fallit, Efter hon hafuer
warit wigd wid ächta man uthi halfffierde åhr, och han ic-
ke wara quinnoföhr, och icke budit till een gång hafwa medh
henne kötzlig beblandelse. dher till Larß Anderson swarar
och säger sigh wäl hafwa budit till sin ächtenskapz plicht,
men aldrig kunnat nogot medh hennes samtyckio befrämia
Johanna säger hennes man är intet quinnoföhr, och aldrig hafuer
wiliat bewijsa henne nogon kärleek, uthan när hon wände sig
till honom hafuer han wändt sig ifrån henne, Larsz säger sigh
till honom hafuer han wändt sig ifrån henne, Larsz säger sigh
wara noch quinnoföhr om hon hade eliest weliat till hanß
wilie samtyckia. Johannas fadher Jeppe Eskilson i tärnhult
framsteg och sig högeligen öfuer sin dotters fall beklagade, säijan-
dhes dher hooß att hanß dotter hafwer oftast begärat att få skil-
ias wid sin man, men icke welat säga hwarföre ty hon hafuer blygz
widh att säga orsaken. Dheras kyrckioheerde wyrdrige och wäl-
lärde Mr. Anders i Götheryd berättade och sade, dhenna Jo-
hanna hafwer welat öfwergifwa sin man, såsom och gått ifrån
honom, och begärat skilias widh sin b.te man, men icke welat
bekänna för hwad orsaak skull, dock hafwer han aff Gudz
ordh underwist, underrättat och förmant henne blifwa när
sin man, men icke welat gifwa tillkänna så hafwer hon b.te
råd sättat, gådt heem till honom, och i hanß siukdom achtat sin
man, och huset dhet bästa hon kunde, fadren b.te Jeppe
i tärnhult berättar johannas man wara een stoor orsak
till sin dotterrs fall, ty lijka såsom med wilia gifwit anledning
dher till i dhet han inthet i så lång tidh hafwer nogot umgänge
medh sin hustru haft. Såsom när dhenne hennes hoorkarl
kom till Larß, tå gick Larß bort, och sade sig wilia skiuta
| räfwar |
10r
räfwar, lemnandeß i medler tidh sin hustru och dhenne unge Karlen
om nattetidh allena hemma, hwar aff tillfällit till dhenne last
gifwen är, Larß hennes man kan fuller här till intet neka, Men
berättar att Nilß Broddason hafwer låtz wilia frija till hanß
hustru syster och således icke trodt att han skulle welat hu-
strun besofwa Johanna berättar wijdare, huru hennes man
hafwer sig änskyllat med henne icke welat hafwa medh hen-
ne nogot kötzligit umgänge, ty om thet skedde blefwo hon
medh barn, och tå moste the försöria 4 personer, dher dhe
nu allenast äro twenne, nekar dher hon hoos nu som förr
och troor icke att hennes man skall wara så fatter som an-
dra manfolck, efter han aldrig hafwer welat wända sig medh
nogon Kärleek till henne, Nu frågades Larß om han war
quinnoför, dher till han iakade och meente dher på intet feel
hafwa, Men beklagade sig intet fått Loff af sin hustru främ-
ia sin willie med henne, bekände och att han aldrig hafwer
medh henne haft nogon kötzlig beblandelse. Ehuru wäl
dhe nu på fierde åhret hafwa tillsammans bodt. Dhenne b.te
Nilß Broddason som Johanna besofwit hafwer, än nu intet till-
städhes. Ty upsattes dhenna saak till nästa ting, och fadren gick i
lyfte för sin dotter.
S.d. Jbland andre ärande dher förhandladeß framkomme för rätten
närwarandeß menige allmoge aff Synderbohäradh, som tå till-
städes woro, och med hiertanß suckan gofwe tillkänna sitt ynkeliga
tillstånd, serdeles huru gudh dhen aldra högste dhem med åthskillige
plågor hemsökt hadhe, så med mißwäxt, som dyrtid, hunger och fattig-
dom. Brede wid dheße plågor moste the uthstå itt odrägeligit beswär
och förtryck af wårt egit krigzfolck som reser uth och up, hwilka
twinga dhem till att gifwa sig stora öhlpengar, och dher hwarken pen-
ningar eller medel finnas taga panter aff them, och resa ther me
sin färde, och dhem således med dhet högsta beswära, hwilka och be-
rättade sig för wälb. herren landzhöfdingen hafwa andragit och
klageligen tilkänna gifwit och fått till swars att dhe skulle om dheße
sine beswär på itt häradzting låta ransaka och dheß attest begära
och sedan sådant hooß hans Kongl. Mag:tt uthi diupesta underdå-
nigheet klaga, och om nogon hielp anhålla, altså bleff här om
ransakat och befunnit som fölier.
Först bleff insinuerat åthskillige kyrckioheerdars attester som wittna
att uthi förledne åhr 1666. Bleff förmedelst dhen ohörlige och con-
tinuerlige torkan, som tå bleff een stoor mißwäxt, så att i sombli-
ga byar bekomme dhe intet, och sombliga byar och gårdar så myckit
een kunde twå eller tree gånger bära på ryggen heem till husa,
dher med födan så folcket som boskapen icke ringa förminskades,
och moste altså till boskapens uppehälle gifwa sine halmtaak
aff husen, hwilket och för dhen långa winteren och starka kölden
| intet |
10v
intet kunde spijsa, uthan boskapen som dhen fallige almogen här i hära-
det plägade hafwa både till skatt och föda, dödde bort i sombliga
gårdar all, och sombliga gårdar mist 8, 9, 10, 11, nöth, och dhe fåå som
quar lefwa så aff sig komme att man twiflar huru wida the kun-
de blifwa behåldne, är och förmedelst dhenne mißwäxt almogens
storsta egendomb, så sölff som koppar och annor huußgerådh,
aff häradet bortfördt till spannemals och saltz köpande, att een
sådan fattigdom, sampt hunger och nöd skal wara å färde, att dhet
eij står till att beskrifwa, så att een stoor deel aff almogen måste
gripa till mäsk dher dhenne finns, sampt halm bark knöple, agnar
gräß och nätzlor, dhet låta dhe hacka mala, och låta baka brödh dher
aff att äta, nogre folck äro och aff hunger döde wordne, och een
stoor plåga inrijtat, här är och een sådan dyrckia på salt, att fåå
äre som dhet förmå att köpa, ty the moste gifwa för een sk. salt
10 marker S.mt. dherföre är mången som uthi långlig tid och icke
sedan juul i åhr hafuer smakat salt, utan lefwa uthi stoor älendig-
heet armodh och siukdom, som dhetta alt förorsakar.
Brede wid dhenne ofwan b.te store nöd och plåga beswära sig almogen
högeligaste, huru såsom dhe aff wårt egit Krigzfolck, som reser
uth och up blifwa dhe så preßade och plågade att när dhe hafwa med
största beswär lupit omkring, skaffat dhem maat och dricka,
sampt häst och tygh, twinga the them att gifwa sig öhlpengar, och dhe
som icke hafwa elle kuna skaffa sig pngar till them, tå panta
the aff then fattige almogen hwadh som the finna i husen, och dher medh
afreesa, som och nu nyligen skedt är med dhet folck, som Capiteinen
Duse uthförde in Summa här war een sådan klagan, att man medh
pennen icke fatta kunde, hwilket med många pastorum attester. Lit.
A, B. C. D. E. F. G. så wäl som aff nämbden attesterat bleff. Och emä-
dan Gud bättre dhetta alt således bewittnat är sant wara, altså be-
gärade att rätten brede wid dhenne Attest hooß H. Kongl. Maij:tt wår
allernådigste herre och konung för dhem een ödmiuk förbön falla
wille, att såsom dhe så ringa sädh hafwa bekommit, dheß föruthan
boskapen bortdöder worden, att dhem måtte benådas och dhetta åhr
förskonas för rog och rixdrs hielpen, sampt boskapz skatten, jäm
wäl få åthniuta dhen nådige och kongl. resolution dhe finge på rijkzdagen
uthi Stockholm Anno 1662. Dhen 8 Novemb. och oansedt att rätten
drog itt stort betänkiande H. Kongl. Maij:tt härmed bemöda, icke
dheß mindre efter nöden och plågan är så stoor, att dhen intet uthan
H:s Kongl. Maij:ttz nådh kan ehrsättias, Altså uthi diupesta under-
dånigheet Suppliceres högst b:te H. K. Maij:tt om nogon förskoning
och hielp. Att således efter menige manß begäran och på tinget
är paßerat wittnat och i sanning befunnit, Altså hafwer rätten dhen-
ne Attest, sampt underdånige förbön om almogenß ynkeliga
tillstånd eij kunnat förhålla eller förwägra, uthan fast heller san-
ningen till styrckio sanfärdeligen welat medhdela, hwilken häradz
höfdingen med sin underskrift sampt egit Signeteß un-
| der- |
11r
der tryckiande brede wid häradz Signete dhetta stadfästa och
verificera Actum, anno die et loco ut supra.
Stormechtigste allernådigste herre och konung.
Ederß Kongl. May:tt kunne wij fattige undersåtare menige man
och skattdragare uthi Synderbo hräadh och Småland boandes
klageligen och underdåneligen icke underlåta, huru såsom
dhen aldra högste Gud hafwer dhetta härad nu i nogra åhr bort-
åth medh stora plågor och beswär heemsökt, i dhet wid senesta
danske kriget bleff heela dhen Swenska armeen inlagt här
uthi häradet, hwarest the twenne hufwudquarteer hade, dher
aff häradet hårdt uthgäst och förblåttat bleff, Sidermera och i
dheße åhren bort åht, och serdeles i förledne åhr, hafwer dhen aldra-
högste Gudh, oß med stoor mißwäxt och oähringz åhr besynner-
ligen på korn hemsökt, hwar aff är förorsakat stoor fattigdom,
hunger och dyr tidh, att wij i hungers nödh moste gripa till obe-
quemlige ting, såsom agnar, bark, knöple halm grääß att ba-
ka bröd aff och sedan watn att dricka dher på, aff sådan spijß mån-
ge falla uthi stoor siukdom, ia aff hunger bortdöö. Wår boskap
är och uthdödh worden, här är och een sådan dyr tidh på salt att få
äre som dhet lösa kunne, blifwom och så aff krigzfolket med öhl-
peningars afftwingande, och eliest uthgäste att wij oß tillfyllest
beklaga kunne, hwilket alt häradz så wäl som wåra kyckioher-
derß Attester wijdare uthwijsa. Altså uthi dhenne wår stora nöd
ser wij oß på intet annat sätt kunne ehrsättias än uthi diupesta
underdånigheet fly till H:s Kongl. Maij:tt underdåneligen bidiandes
H:s Kongl. May:tt af infödd Kongl. gunst och nådhe, så och för Gudz
skull täckes sig öfr oß förbarma och benåda, att såsom wij sådan
mißwäxt hafwom bekomit och ringa sädh, iämwäl boskapen
bortdöder, wij måtte med rog och Rixdrs hielpen sampt bo-
skapzpenningarna förskonte blifwa. Till theß Gudh oß åther
uphielpandes warder Wij hadom wäl stoor orsaak nogon hielp
för dhe månge skiutzfärder och dheras flytande beswär sökia och
bidia om nogon förskoning, Men wij driste oß så intet att klaga, som
wår nödh är och fordrar, uthan hemstelle alt uthi Eders Kongl
Maij:tz betänkiande ytterst hafwe wij stoor orsak som wij och
uthi diupeste underdånigheet heembäre Eders Kongl. Maij:tt
een ödmiuk tacksägelse för dhen nådige resolution som oß
Anno 1662 meddeltes, uthi hwilken oß bewiliades så skiutz som
rotapngarna, men beklageligen är att skiutzpeningarna are oß
allenast eftergifna och med dhem förskonte, men rotapeningarna
hafwom wij icke åthnutit, underdånligen bidiandes wij måtte
| effter |
11v
Effter högb:te h:s resolution hulpne blifwa, hwilkes nådiga
hugneliga och trösteliga resolution wij medh längtan förwäntom
och således uthi diupesta underdånigheet efter wår plicht
och skyldigheet ährom och in till wår dödz stund förblifwom.
H:s Kongl. Maij:tt
Underdånigste trooplichtigste och höör-
sammeste fattige undersåtare och
willige skattdragere uthi Synderbo.
Såsom paß wijsar Trued pederson i hamneda är med nogre
särdeles ährander förskickat till Stockholm och dher uthi diu-
pesta underdånigheet nogot hooß h:s Kongl. Maij:tt wår Aller-
nådigste herre och konung Supplicando att anhålla, och dheß
nådigste resolution aff wachta Altså är honom dhetta paß till
större säkerheet i sin reesa meddelat Tienstl. bidiandes
allom, som han i sin reesa tillijtandes warder, att the honom
uthi sin fram och återfärd, icke allenast all godh befordran
bewijsa, uthan låta honom frij och omolesterat förblifwa, att
dhetta sig således i sanning förhåller, är dhetta paß med Syn-
derbo häradz Secret bekräfftat, Datum Hampneda 19 Julij 667.
Ofwanb:te Trued bleff bewiliat för sitt omak 2 öra. S.mt
af hwar gård öfwer heela Synderbo häradt.
12r
Samna dagh framkom för rätten Broder Bengtson i älmåß
S.d. framstältes Elin Jönßdotter i alanßköp å skatta frälse
änckia bekänner sig lägrat wara aff Swen Nilson i Kyllhult
nu flutter till alanßköp, hwilken nu är rymbd bygden och gift
man, barn sammanaflat som föddeß i siette weeka, fick doop
och Christendomb och lefwer ännu.
Resolutio. Elin Jönßdotter böte effter straffordinantien 40
dlr S.mt och stå uppenbara skrifft, Elin förmenar kunna
sina böter uppehålla, och stälte för sig lyffte.
S.d. Beswärade sig Majoren M:tig Josep oos öfwer sina
grannar i Noortorp, dhet dhe hafwa aff oskiftat byahiordh-
waldh, för nogra åhr intagit till ängia tegar, dhenne åboer
i norrtorp blefwa förmante att rätta sig sielfwe i saken
efter lagh, eliest moste domb fölia å nästa ting, och parterna
möta stämbde wederbörligen.
Samna dagh framkom för rätten Broder Bengtson i älmåß
och gifwer tilkänna dhet han hafwer borgat till sin Salig.
Swåger Månß Pederson fordom Borgemestare i Wexiö
till 70 Rixdlr, dher på gifwit handskriftt och quittantz och
munteligen satt i underpant med wittne sin skatta arfwe-
iordh i Hulta, uthi Lijhult sochn till Broder Bengtson. Men
dock i medler tidh hafwa arfwingarna förbijgångit Broderß
betalningh och såldt bort samma panteiord till Anders i Saxa-
näß. Nu framträdde Jönß Anderson i böke, bewiste sig wara
fulmechtig på arfwingarnaß wägnar med skriftelig full-
macht, Daterat 20 Novembris 666. med try wittne.
Broder Bengtson beropar sig på wittne om sin pant, twänne
ährlige dannemän medh begäran dhe må afläggia sin lijfliga
Eedh. Nembligen, framkallades aff Broder Bengtson, Peder
Larson i baßeråås, Peder Broderson i prostaköp, med hand
å book edeligen bekämna dhet salig Månß pederson
i Wexiö satte sielff och tillsade sin swåger Broder i älm-
ååß wäl för 14 åhr sedan sin arfwa skattaiordh i hulta
| för 70 |
12v
för 70 rixdr i giäldzbetalning, bidiandes sig så sant Gudh
hielpa till Lijff och siäl, Nu tillstår och fulmechtig Jönß
Anderson dhet Broder Bengtson sände Larß Johanson i Swens-
hult till sina Swågrar, dhe skulle intet befatta sigh medh
hanß panteiordh i Hulta, dock Anderß i Saxanäs
giorde aff egit äfwentyr ther emoth.
Resolutio. Tingzrättenß uthslag folgde. Emädan Sal. Månß
Pedersonß arfwingar hafwa emoth warning och lagh
såldt bort dhen iordh som war satt i pant till hanß swå-
ger Broder Bengtson. Ty dömes Broder Bengtson medh
rätta till sin pant Sal. Månß pedersons skatta arfwe-
luth i Hulta, Och Anders i saxanäß söke sine fånges-
män igen om sin betalning dhet bästa dhe gita och kunna.
S.d. framstältes Månß Månson i runkarp och aff
Landzgewaldigaren M:tig Mårtin Hindrichson angafz för
3. stycken …… ogängse pegar förfalskat mynt, nembl.
2 swenska halff croner och een hollandz swärdz daler.
Effter han och är guldsmedh, och dhenne pngar blefwo
drifne tilbakas igen, ifrån Halmstadh in till hanß, Nu
föregifwer Månß Månson dhet kom een soldat aff
Jöneköpingz folckz lähn till hanß för 5. wekor sedan,
och köpte först aff hanß hustru för 2 öra. Brännewijn
Sedan.
| köpte han |
13r
köpte han itt paar byxor aff skinn och 7 alna lärufft och fick dher-
före 18. marker S.mt. och tyckte intet annat än pngarna woro oförfal-
skade, nu kenner han intet nampn på sin fångesman uthan köp-
te them bort för itt skiut, sedan bleff thet rögdt, Månß Månson är
guldsmedh och nekar för sin person sig giordt thet falska arbetet,
Månß Månson begärer dag att upsökia sin fångesman som fick
hanß byxor och lärufft dhen han fick peningarna aff, Månß M.S.
bekenner han biuder icke neij före dhet han twettade up samma
peningar, förr än han wäxslade bort them, och han bleff warse
han war bedragin, öfwer alt nekar Månß till Mynte konsten.
Månß Månson satte för sig lyffte, N. Månß Jönson i Hamnedha,
Jeppe i skiälsnääß, Swen Bengtson i håå, och Jönß i bäckare, till
pröfningh om han kan få sin peningafångeßman igen, dher
med giordes afträdh.
S.d. framkomme Anderß i älmtås och Johannes i Wicksiö på för
samblingenes wägnar i Agunnarydh och tiltalade Clemet i Åhrhult
och Anderß i Åhrhult om Kornhuuß bygning i prestagården ta-
git uppå sigh för een wiß betalning, nembligen för 16 öra aff går-
den att färdigt byggia med döra iärn och låser, dhenne swara
dhet feelar för them betalningen. Resolutio.
Sochnen må betala dhet som feelar till bygningen af försam-
blingenes bekostnat.
S.d. delade Jönß Håkanson i steensnäß på sin hußbondes wägnar
moth Amund i grythult om byaskildnat emellan rydh och grythult,
men Amund klagar om om een refwin kattißearm, dhen andre
nekar, ty upsattes till wittnen komma tillstädes.
S.d. framkom wälb. Hanß Kyleß fougte Nilß Anderson och till-
talade Simon i buggatorp å frälse om wanlutat i åker och änga-
skiffter emellan begge åboerna i buggatorp på itt halfft heman bytt
till twenne åboer halffparten hwar för 32 åhr sedan, Johan i
Wiksiö å wälb: Hanß Kyleß wägnar. Simon i buggatorp på then
andre frälse halfwe hemanß som kommer wälb. Göstaff anrep
till, med hand å book edeligen bekände, dhet han will bekenna
sanningen om dhetta ärande så myckit han weth. Nu skedde för 32 åhr
sedan brukteß buggatorp ihoop af åboer twå stycken, hwilka
bytte sädan på åkeren, och höet på ängarna, nogot effter byttes
åker och äng mitt i tuu, Jag bytte och Sal. Jönß Birgerson togh
hwilket han wille Effter honom kom Zachris, tå upbar Sal. Swen
bock skatten, och Sal Anderß Siöbladh af andre halffdelen, hwil-
ka låto sig nöija med sådant byte, tå the dher woro sedan sielfwe,
hwilket bleff ståndit oqualt, in till nu, begge bröderna Johan och
Simon woro medh öfftare bytet, Simon Erichson bidiandes sig så sant
Gudh hielpa till lijff och siäl, Simon säger han hafuer mycket för-
bättrat sin deel, och åkeren hållit wäl wid macht medh gödlz
men dhen andre halfdelen warit såsom på wrak illa brukt
dher medh affstego.
| S.d. delade |
13v
S.d. delade tree söner moot een systerbarn som skulle hafwa byrdz-
rätt uthi halft Cronolijda, moth tree sönerß knechtalego, som faderen
för söneren uthgaff, ther om wittnesbreff upwistes. Rx Tingzrättens
uthslag effter lagh och samweet dotteren behåller efter sin moder
aff halfparten uthi grönelijda hwilket faderen osåldt lefnade, wist
ärnat thet till sin dotters arfzluth moth brödernaß knechta legoß
försträckning, och iämkning skäligen löper efter thenne systers arfz-
rätt är till 50 dlr S.mt. een halff knechta lego, för uthan een systers
arfzluth blifwer altså in allis 56 dlr 9. ör S.mt. hwilka skola beta-
laß nästkommande Michaëlis, eller stiger hon till iorden, så mycket
som på dhenne pngar löpa kan i grönelijda, sådant med rätta.
Actum ut supra.
S.d. Beswärade sig gästgifwaren Bengt Jönson i Hamneda dhet han hafuer
låtit stämma Anderß i bolmare för han hafwer gått i lofwan för
4 dlr S.mtz. giästning för nyttia sochn, han uthstått hafwer dock
dröges med betalningen, Nu wittnar Simon i Wästerhult nämbde-
man dhet Anderß i bolmare hafwer gått i lyffte för samma 4
dalerß betalningh. Rx Blifwe efter lag köpm. 12 Cap. i LL.
dhen som går i lyffte går i betalning och han söke sina män igen
om betalning wederbörligen i sochnen dhem han lofwade före etc.
S.d. Jbland andre ärande ther förhandlades framträdde Ehrewyr-
dige och wällärde man Mester Johan Dryander pastor i Liunga med
nogra flere gode män aff hamneda sochn och försambling och begä-
ra tingz attest om itt kyrckiebohl i hamneda giärde, nu upstego i
rätten twenne ährlige gamble trowärdige nämbdemän Jon Jönson
i rydh, Jon Anderson i horn, på sin ewiga siäls saligheetz wägna
edeligen betyga, dhet b.te kyrckieiord i hamneda legdes uth först the
minnaß för een Rixdlr om åhret aff Kyrckiones män, medan Måns
Jönsonß fader och moorfader lefde, och dhen innehäfdade, dher näst
ringdeß nogre åhr för b.te kyrckieiord efter församblingeneß
bewilning, Men Jönß Andersons hustru efter mansens död up-
sade samma kyrckieiord ifrån sig. Nu Månß Jönson bekenner
och tillstår, som nu boer i by och brukar iorden, frijligen bekän-
ner b.te kyrckieiord kan wara till 4 sk.land med nogon ängh,
dock weet han icke så grant hwar dhen ängan är igen finnandes
dher till lyder, dhet samma weta flere ährlige älderstigne män
i församblingen bewittna sanfärdigt wara om kyrkioiorden
men om ängen kan wijdare utletat warda.
Resolutio. Tingzrättenß uthslag folgde Emädan hamneda kyrc-
kia befinnes effter gammul edelig sago och bruk äga itt kyrckio-
bohl i hamneda giärde, ty finner tingzrätten skäligst, kyrckian
i hamneda eller dheß förmän må disponera sielfwe om dheß
iordh, som bäst the kunna, att dhen icke förgåß aff waanryckt
fattat betygar lagföraren med egen underskrifwin hand.
Actum ut supra.
| Gårdar |
14r
| Gårdeß upbiudaß. |
| 1/8 af löfhult i markarydz S. | 1/3 af östregård i höreda | ||
| 1/3 af Swenßhult i hinnerydz S. | 1/6 af bårßhult i göthe S. | ||
| 1. Ludde i tutarydz S. | 1/3 af bergzgården i berghem | ||
| 1/2 Nils Snedingz gård i borsna | 1/4 af roaköp i torpa S. | ||
| 6. sk.land i alanßköp. | 1/2 groarydh på 2 tol. när | ||
| 1/4 af ößiöhult i Ödensiö giäld | 1 | 1 Ekåsen i ryßby S. frälse | 3 |
| 1/4 af norra amboda i s. s. |
2/3 af 1/4 i Looßhult i odensiö S.
|
||
| Een äng till pant i fiärralt |
1 quarnagarden i ryßby
|
||
| 1/8 aff backagård i drageryd | 1/8 af gyltebo för skatz rest. | ||
| 1/2 Elißköp i götherydz S |
1/3 af brogård i anderstad.
|
||
|
|
|||
| 5. lb Smörränta i förarp uthi tutarydz S. |
|
||
| 1 Stäckinge frälse i bärga S. |
|
||
| 1 domare frälse |
|
||
| 1/2 ibm frälse |
|
||
| 1/4 lombakull skatta i pant |
1/3 af norregård i ryßby
|
||
| Een åker ibm 3½ sk.L. |
1 Wäderboda frälse på pant
|
3 | |
|
Eliastorp frälse på pant.
|
|||
| 1 Borsna frälse |
|
||
| 1 Öyiabäck |
|
| 1 Åhrhult | frälse sälier | 1/4 af Stighult i hamneda S. | |
| 1 foothalt | grefwe Gustaff | 1/2 tuthult i markarydz S. | |
| 1 Badstad | Adam till wälb. | 1 Hulegård i tånneryd | |
| 1 Horseberga | Johan fre | 1/2 aff skepalt i s. s. | |
| 1 Älinge | drich won | 1/3 aff Arfwidz gård i dra- | |
| 1 Bolmarydh | frisen | gerydh. | |
| 1 Ibm | dorph. | ||
| 1 Boda i torpa S. |
1 Söreg. i bräkentorp
|
||
| 1 Käringe | 1 Wästregård i bråna | 3 | |
| 1 Roßa ½ hn. | i agunnarydz S. |
| 1 Hulegård i Jngelstad i bärga S. | 1/3 af Swen Swensons gård | ||
| 1 Bråten i markarydz S. | i höreda i berga S. | ||
| 1/4 af Kålaköp i göthr. S. | 1 Waaßhult i bärga frälse | ||
| 1/4 af Wreet i odensiö S. |
2 gårdar hedenßtorp
|
||
| 1/8 af abeßehult i Wråå S. | i ångelstad S. | ||
| 1 Norregård ijfla i Liunga S. | 2 | ||
| 1/2 Jönß Erichsons gård i Lunden | |||
| i ramborne i anderstad S. | |||
|
1/4 af Wästergård i hallarp.
|
14v
Anno 1667 dhen 11, 12, och 13 Septembris ordinarie laga ting
höltz uthi Synderbo häradt wid rättan tingstad hamneda öfwer
warandeß Edle Wälb. Nilß Nilson Lindegreen till forsa spåniß-
landa och bräkentorp Assesor uthi then högloflige kongelige
Götha rijkeß hoffrätt och häradzhöfding öfwer Synderbo häradt
Theßlikest ähreborne wälbetrodde och förståndige män Jsra-
el jönson på tärnhult och nåterö cronones häradz befalningz-
man underskrifwen lagläsare, sampt häradz edhswurin nämbd
med menige almoge tillstädes af bemelte häradhe.
Nämbden.
Jon Anderson i horn, Jon Jönson i rydh, Simon Thorson i wästerhult,
Peder Anderson i berghem, peder jönson i snälsböke, Johan i Wiksiö,
Jon i wiggåsen, Knut i biärnare, Anders i back, Jon i dragerydh,
Larß i ragnilaköp, Jon Kråk Jöns i siöhult.
S.d. framträdde för rätten wt. Mårtin Hindrichson Landzgewal-
digare och angaff effterskrefne personer, dhet dhe hafwa hysat um-
gått och dolgt nogra tiufwar och rymbda soldater ifrån sin Com-
pagnie, nembligen Larß Anderson i bölminge med brita Arfwidz
dotter ogifft neka sig dher i wara wållande att the hafwa stulit eller
rymbt hafwa the icke warit med them, hwarken i rådh eller gerningh
Nembligen Jönß pederson i rydh, Anderß pederson i Horßöyia,
Kitte pelle i siöhult, nu tillstår Larß Arfwidson the woro therpå
natten och hanß hustru gaf them een måltijd maat. Noch angafß
Birta i saxalt dhet hon war sändt af b.te soldater att tree grannar
Knut och peder i äspenäs med Swen i skogerydh, dhet dhe skulle möta sol-
daterna medh dheras printzlar wid dalabygget, itt ödes torpa ställe
i skogen, Brita nekar sig wetha dhenne angifne soldater skulle hafwa
nogot stulit, Nu berättas peder Pederson i horsöyia hafwer bekommit
af tiufwa godzet itt gammalt ärmakläde och een liten nålaputa.
Eliest beträddes nogot tiufwagodz aff Bengt Nilson i Wråå och
Anderß Jonson munsterskrifware som war stulit honom Anders
Jonson ifrån, och b.te tiufwar äro wordne undanlupne, när thet
slogz effter them. Een stund efter framkallades Knut i äspenäß till spor-
deß aff häradzhöfdingen hwilka tiufwar woro hooß Swen Jonson i sko-
gerydh, när pederß bagge i äspenäß slachtades aff tiufwarna på loden
när peder fick thet weta bekänner han för räddhoga skull, anammade
han aff tiufwarna i förlikning een duuk, och Swen i skogerydh tillstår
the wara hooß hanß wistandes i nogra nätter, tå baggen slachtades på
loden i skogerydh och sombliga mena the woro ther i 14 dagar, dock no-
gra dagar ther emellan woro the annorstädes borte. Men Swen bekenner
allenast i twå nätter, och baggahudan wille han bära bort i een häsia,
och eliest fick han aff tiufwarna itt paar strumpor itt paar skoor
för sitt omak att hämpta till tiufwarna tobaak om nattatidh. Swen
bekenner een klädeskiortel och een tröija aff kläde fick han till Knut
i äspenäs, och wädra köttet kokades hooß Knut i äspenäß och nöttes Knutz
hustru kokade thet, och när thet slogz efter tiufwarna, dålde hustrun
| them |
15r
them i förstufwan baak om sig i förstufwan i mörkret, omsider åter
framkalladheß Brita Arfwidzdotter bekänner tiufwarna wiste henne att kal-
la Knut i äspenäß att föra godzet till skogerydh, och gafz een skiorta till
Knut för tobaak tiufwen aff sig klädde, och för hon drog dheras ären-
de. Om stöld i skeen säger Knut sig icke hafwa bekommit. Knut tillstår han
wiste godzet war i häsian, Peder Birgeson i äspenäs öfwertygas dhet han effter
wäderenß förlijkning gömde tiufwarnas printzlar i sin kista öfwer natten,
peder swarade dhet giordhe han för räddhuga skull. Sist tillstås Anders
Stenson låg i ladan öfwer natten, om morgonen gafz honom maat. Ther näst
gafz tillkänna dhet war liust i predikestolen ingen skulle hysa sådana tiufwar.
Sist peder i äspenäß tillstår the gofwo honom itt paar quinfolckzhusor han
skulle tijga. Dher medh togz afträdh och upsattes till wijdare ransakning
om morgondagen. Som framdeles fölier om dheras stöld, medh förhopning
man skulle få tiufwarna fast.
S.d. Simon Nilson i norrtorp klageligen sig beswäradhe öfwer Thormar Swenson
i gällareböke dhet han hafwer skiält Simon Nilson i norrtorp för een tiuff,
Nu tillstår Thormar orden Simon hafwer om sigh itt tiufwa rychte, och
hafwer på the orden sin sagesman, nu från warandes, Eliest nekar Thormar
för sin person medh Simon nogon witterlig stöldh, och förskiuter sig till sa-
gesman Jönß Swenson i forsa nu borte, Thormar förklarar sig han weth
medh Simon för sin person intet annat än ähra och godt. Och i ty måhl bedz
före. Nu wittna grannarna tillstädes medh nämbden, Simon är een ährlig man,
Ty upsattes till Thormars sagesman kommer fram till swars.
S.d. Käradhe Jacob i tommare till Jönß i Eköen om iordaköp i tommare
för 75 dlr och een rixdlr för 3 sk.land, Nu säger Jönß hustru Jngebor
resterar henne dher på 4 rixdlr. Men Jacob säger dhet war 4 dlr slätta
som betaltes Swen i Lijaböke. Dock Swen kräfwer 4 rixdlr, som han skulle
hafwa för sin luth aff the 20 rixdlr. Omsider bewiliades h. Jngebor går
een trigge manna edh eller henneß man, att icke hafuer upburit the 4
dlr Swen i tijeböke kräfwer på sitt köpz rest.
S.d. Käradhe Nilß i Klaßöen moth Nilß i sproxhult och säger sig effter
bygdataal hafwa fått mißtanke efter hanß syster bleff hastigt dödh, som
hadhe husa tillhåldh hooß hanß för 7 åhr sedhan i sproxhult, och mißtänker
Nilß i sproxhult efter förflugit squaller wara såsom wållande till hennes
dödh. Nu är ingen som weth ther till skääl eller beskedh, och icke Nilß
sielff sådant bewijsa kan. Ty säges Nilß i sproxhult efter domare re
glan frij och saaklöß i ty måhl, till nogon kan annat bewijsa.
S.d. framkom h. Kirstin broddadotter i åmoth giordhe sielff sin edh
dhet henneß salige man Swen Åkason i grifftetorp, kom hem på sitt
yttersta ifrån Ulfzbäck och frijligen för henne bekändhe, dhet kyrckio-
heerdhen nu mehr Sal. hr Erlandh i Ulfzbäck war alt sitt giäldz
krafdh betalt, och han snickaren fick än tå 12 runstycke tilbaka
strax i betalning, och hon sielff intet annat weth. Edhen frijmodeli-
gen fyltes, dher medh wari hon okrafdh.
| S.d. framsteltes |
15v
|
S.d. framstelteß för rätten Anderß Swenson oförlofwat dräng till tiänst
|
|
|
i Anderstadh å Crone bekänner sig lägrat hafwa Agnis Nilsasdotter ogift
född af achta sängh, barn sammanaflat medan the tilhopa tiänte som föd-
des tree weckur för midsommaren, Anders Swenson säger intet neij före
häfdan uthan förmenar sig wara oskyldig för hennes barnafader, dock
weth ingen annan nampngifwa för sig, allenast föregifwer hon gick
meer efter honom, än han henne. Och intet ächtenskap lofwades.
Resolutio. Anders Swenson böte efter lag Gift. B. 3. Cap. i LL.
40 marker till 3 skiftes. Fadrenom kon. Och häradet her Jöran stiger i
lyfte för sakören. Efter nämbdenes miättning, Agnis bekommer
till barnafödan een koo och een t.a roug. Dher med giordes afträdh.
|
|
| S.d. framträdde för rätten her Jöran Ozaengius pastor i Anderstad | |
|
och gifwer tilkänna han kräfwer igen aff h. Elin i skiäckarp itt
länt sölff bälte om 30 lodh till hennes Sal. man Jöran låntes at sat-
tia i pant för nogra pengr till een godh man, h. Elin kändz widh
bältet lånt wara och lofwar lösat igen, och dhet hemställa.
Rx. Tingzrättenß uthslagh folgdhe h. Elin må ställa ägendenom her
Jöran sitt bälte igen medh första eller blifwa i hanß minne, Eliest
må aff wederbörandom execution fölia.
|
|
| S.d. Bewiliadeß till Nilß Nilson i markarydh länßman och kro- | |
|
gare till krogare huuß bygning Een ståck aff gården om 14 alnar
i längden, Eller 4 lb näfwer af gården som boo längst aff wägen,
dhe andre köra fram timber.
|
|
| Dhen 12 | S.d. framträdde länßmannen Swen Larson i moanäß och gaff |
| Sept. |
tilkänna wt Hans Aronson Handelßman i halmstad hafwer |
|
aff honom begärat han wille låta publice å tinge i Synderbo häradt
upbiuda dhen pant som är honom uthi halmstadh sater, och han gifuer
them dagh till lößn helgonemeßo tidh näst kommande, dhen icke då kom-
mer eller dheß förinnan löser sin pant, eller blifwer i hanß minne
må wara förtänckt panten blifwer lagligen räcknat som förstånden.
|
|
|
|
|
|
S.d. framsteltes Larß åddason i rörßhult å frälse änk, bekänder
|
|
|
sigh hafwa lägrat een ogifft tienstepijga Birta Månsadotter, barn
sammanaflat som föddes för 3 weckur sedan, Nu är Anderß Ådda-
son i medler tijdh gift worden widh kyndelsmeßo tidh, förr än
dhet bleff uppenbart Birta war hafwande. Nu war Birta intet
tillstädeß. Ty upsattes till nästa ting om quinfolcket orkar till
tinget sielff sin saak klaga.
|
|
|
|
|
|
S.d. Bewiliades itt förlijkningz breff som Ebbe i skateboda medh
|
|
|
Jon Bengtson i skateboda ingått hafwa, med begäran dhen af tingz-
rätten confirmeras, som dhen i sin bookstaff lyder.
Nilß i kloen war Citerat och kom intet tillstädes, ty böte 3. marker
|
| S.d. |
16r
S.d. Jnlades i Rätten ett köpebref af gode män såsom wittne wnderskrefwedt
uthi hwilkedt förmäles, att Johan Jonßon i biörstorp hafwer sålt sin hustrus Karin
Boßdotterß gårdadeel uthi biörstorp, som ähr 1/16 dell af Per Månsons gård, i
biörstorp till Jöns boßon i biörstorp och hans hustru Källa Jönsdotter och der-
före bekommitt 21 Rdlr och uthi ättelofzgåfwa 1 lb fläsk, och giort Jöns gud-
mundßon i horn fullmächtig be.te 1/16 dell bortskiöta, J lijka måtte Jnlade j
Rätten be.te Jöens boßon i biörstorp ett sköte bref uthgifwitt af Sl. Nills äskell-
ßon den 5 och 6. Junij 1648 der uthinnan skötes till Jöens boßon och hans hustru
Källa Jöensdotter een fierding och derföre gifwit 100 dlr gott myndt. Såsom och
1/16 dell uthi be.te biörstorp kiöp af Jöens gudmundßon i ällinge, och derföre
gifwitt 35 dlr gott myndt, och een koo uthi ättelefnat, Noch hafwer be.te Jöns
boßon arfft een hallf fierding, der samastädes, Så att Jöens boßon och hans
hustru, med kiöp och arff, äga nu till hoopa hallfwa be.te biörstorp gård,
derföre och be.te Sälliare sin fulkomelige betallning undfått hafwa, deß
för uthan ähr och be.te 1/16 deel lagbuden och lagstånden, dy dömdes detta
kiöp krafftigt och gilt nu och i tillkomande tijder att hållas och effterkommes
och således afhändes.
S.d. kom för Rätten wälb. fru Margreta Siöblad till grimarp och biörnhult
och inlade uthi Rätten ett fullkomeligitt köpe bref, med förnemblig wittne
wnderskrefwitt och bekräfftat, Dat. hellsingborg den 26 Maij 663 hwar uthinan
wälb: Johan gyllennerrodt och hans kiära syster Maria gyllenerot och Catha-
rina gyllennerot bekänna sigh hafwa sålt och uplåtitt till Sl. Wälb. Hr
öfwersten och Commendanten Wielhem Muschamp till grimarp och biärn-
hult sampt hans k. fru och barn een sin faste oklandrade gårdh belägin
i Synnerbo häradt och götteryd Sochn fagerhult b.d Som Räntar fem lb Smör
derföre, dhe bekänna sigh hafwa upburitt och bekommitt femhundrade
dlr Sm.t J lijka måtto och på förbe.te Dato Jnsinuerade bemalte fru Mar-
gareta Siöblad uthi Rätten ett kiöpebref uthgifwett af wälb. Catharina
gyllenneroot Daterat den 20 septemb: 663 hwaruthinnan hon bekänner sigh
med sin k. modreß wälb: fru britta lilliesparres, sampt sin k. Systers
goda ia och samtyckio, hafwa sålt till öfwersten wälb. Wiellhem Muschamp
till grimarp och biörnhult, een sin fasta arfwe och sätes gårdh som hon effter
sin Sal. k. fader arfft hafwer, hwilken ähr belägin uthi Synnerbo häradt Mar-
karydz Sochn fagerhult b.d som Ränter 7 lb Smör och dherföre upburitt och
bekommit Siuhundrade dlr Sm.t hwilket kiöpebref hennes k. Moder wälb:
fru britta lilliespare sampt åthskillige hennes syskon och andre förnemblige
wittne underskrefwitt hafwa och begäratt att häradtzhöfdingen i Synnerbo
häradt, begge ofwanbe.te kiöp medh skiöte och faste bref Confirmera wille
hwar om wälbe.te fru Margareta Siöblad, och så nu af Rätten med flijt anhål-
ler altså och emädan deße kiöp om ofwanbe.te gårder, fagerhult och fägerhult
ähre lagligen giorde och päningerna derföre lefwerade, kiöpebref uprät-
tat som af Sällierna sampt trowerdige wittne underskrefne och förseg-
lade ähre, Jemwäll gårderna. Lagbudne och lagståndne. Ty domes deße kiöp kraf-
tegt och uthi alla sina Clausulis och Conditioner ewerdeligen stånda och således
afhändes etc.
| S.d. Inlade |
16v
S.d. Inlade uthi Rätten wälb. fru Margreta Siöblad till grimarp och biärnhult
ett wnderskrefwitt kiöpebref, Daterat Askenäs d. 30 octob: 665 deruthinnan
walb: Maria gyllenneroot bekänner sig af een frij willia och med sin kiära
fru moders goda Ja och samtyckio hafwa uplåtitt och sålt ofwan och welb:
te fru Margreta Siöblad och hennes k. barn een sin faste Arfwegårdh i Småland
belägin Synnerbo häradh och götterydz Sochn Jonßkiöp b.d som åhrligen Räntar
Siu lb Smör dagzwerke 6 Konungzh. 2 sampt andra Pertzedler som der af-
går, och derföre bekänner sig till fulle Nöijo hafwa bekommitt 700 dlr
Sm.t hwilkett kiöp hennes k. moder wälb. fru britta lilliesparr till Aske-
näs tillijka medh henne, och andra trowerdiga wittne hafwer wnder skref-
witt, deßlikest försegladt, och bekrefftat, och Jemwäll begäret af häradtz-
höfdingen uthi be.te härade, hon wille detta kiöp med domb med skiöte
efter laga upbud Confirmera och såsom detta kiöp således ähr lagligen
passerat Teßlikest medh wittne bekräfftat. hwilken gårdh och ähr lagbudin
och lagstånden ty dömbdes dett köp krafftigt och gilt ewerdeligen stånda och
aldrig återgånga, och således afhändes etc.
S.d. kom för Rätten Ebbe i skateboda, och hans son Joen Ebbaßon och Jon
bengtßon Jbm och berättade sigh wara wänligen och wäll förlijkte om
the ägo trätter och annat munbruk dhe hade een tijdh emoth hwar andra
Jnläggiandes deröfwer een förlijkningzskrefft Daterat förledne dag 8
Septemb: wnder hwilken dhe hafwa låtitt skrifwa sina Nampn och dher öf-
Wer till wittne hans Ehrewördigheet kiörkioherden uthi götteryd M.r Anders
Dryander sampt Länsmanen Per Johanßon i Rydh, och Jöens Torstenßon i
Romnarehöltan ödmiukeligen begärandes Rätten wille samma förlijkningh
icke allenast uthi protocollit inskrifwa, uthan och med domb Confir-
mera, dett dhem bewilliades och lyder ordh ifrån ordh som fölier.
Anno 1667 den 8 Septemb: besöckte migh wnderteknadt ährlige danemen-
nerna Ebbe i skateboda, Joen Ebbaßon Joen bengßon i skateboda beklagandes
sigh öfwer den stridigheet och osämmia som emellan dhem som altijd till-
förrna hafwa waritt, goda och förtrogna wenner, och grannar, för någon
tijdh sedan, deelß om några skogz ägor och deelß Sedermera om någett onyt-
tigt munbruk och munkiämpande, upwuxit war, förmälandes att dett
ångrade them, dett ther till forna, så uthaf theraß egen hårdheet, Jnbyrdes medh
hwar andra som och uthaf andra meniskiorß ingifwande och upäggiande
wore komne i dett sinnett, att the sedan oenigheet offentelig för Rätta
å tinge andragitt och anhändig gjort hade, tychte the och ganska illa wara
att thee icke tå strax i begynnelßen förentes, när dem gunsteligen af
den lofliga tingzrätten icke allenast effterlåtz, uthan och förmantes
att the som altijd hafwa waritt ährliga män och godhe grannar Jn-
| byrdes |
17r
Jnbyrdes, wille sigh förlijka, och icke dhen lofliga tingzrätt medh fåfängdt
kif bemöda, önskade och att saken dhem emellan motte på bästa sätt och i
wänligheet Componeras, att icke mera haat och granna trättor till äfwen-
tyrß emellan deraß månge wnge söner sigh yppa skulle. Och begärade
af mig wnderteknadt att iagh wille gifwa them mitt rådh, huru the
her med bäst skulle omgåß, och der dett stode tillgörande, dett iag dem
i wenligheet förlijka wille, Så ehuru well iagh migh gerna hade wellatt
Excuserat, Såsom iag icke så noga weste huru wijda dheraß action
sigh strächte, och om deraß anmodan giörlig war, Lijkwäll efter mig kon-
nogt war både om ofwanbe:te Personers gamble gode Nampnn och rychte.
så wäll som den fruchtan dhe gamble männerna Ebbe och Joen drogo om sine
barn, att the lätteligen af harm och afwund wed gifwen lägenheet
framdeles kunna uthbriste, och i slagzmål och olycka råka, der så
wore att the skulle för Rätta, hwarß annorß olyckia sökia, och icke
standna för ähn i dett högsta Ty söckte iag om thett stode till att för-
lijka, frågade dem först, om the om skogzägorna, wille förena sigh, och
sedan om thee wiste någott annatt medh hwar andra, ähn dett som ähr-
ligitt och gott ähr? der till swarade the sampteligen, att the gerna wille
icke allenast om skogen, uthan och om alt annat trättismål sigh för-
lijka, ty the wiste intett annat medh hwar andra, ähn ährligitt och gott,
Sade och att the hade aldrigh hwar andra någon tingh beskyllat, som ähran
rörer, uthan the hafwa å både sijdor söckt, att the skulle kunna Jnwekla
hwar andra, att the på hwar andra skolle giort någon beskylldningh
ändock thee thett icke förmåtte, på thett effter the weste i samweth sin oskyll-
digheet, att the kunde olämpa hwar andra, att the någon beskyllningh
giordt hade på wijßa.
derföre på then gode förhoppningen att then loflige Synnerbo tingzrätt
som af deraß förre actioner hafwer haft omack, och beswär, täck
tes denne theraß förlijckningh wederkänna, behaga gilla, och offenteligen
till mera ständigheet, bekräffta, slutandes denne förlijkningh såsom och of-
wanbe.te och her med och af thetta brefz krafft, aldeles och fullkommeligen
sluta, att oryggeligitt fördrogh sin emellan salunda. Att uthi den stridige
skogzdeelen skall Joen bengtzsonß ägor sträcka sigh ifrån Nordesta sijdan på tor-
pa ställitt och rätt wester nedh i ängiagärdett, dett öfrige på Söder sijdan
behålla Ebbe och hans Son, till dheraß gårdh. Ähr och wetandes att
altthenstundh några böker finnaß i Ebbaß daal, som tuistigh ähr, Ty skall
Ebbe och hans Son Joen till deraß gårdh åhrligen effter låtitt warda
när ålden ähra hafwa ther twenne Swijn, all annor oenigheet och
förtretenheet, som der emellan sigh hafft hafwa, hwad Nampn
17v
den och haffwa kan och hwerio handa tillfelle hon upspunnin ähr, skall
aldeles wara her medh emellan them theraß hustrur och barn dödatt
och skall någre i någon måtte, effter thenna dagen, den andre an-
tingen medh ordh eller gerninger wara förnär eller förtreta, [..]
sampteligen wara förplichtade giöra hwar andra alt godt i godh
granna wänskap och samdrächtigheet, och dhen her emoth i det
ringaste sig förbryter skall betala tolf Rdlrs wijte, hwilkedt
halfparten dhen lofliga Synnerbo tingzrätt, och andre hallfparten
Götterydz kiörkia tillhöra skall, detta således oryggeligen slutade wa-
ra, betygar och stadfäster iagh och denne andre wittnen breede
wedh Contrahenternes nempn hand och Sigill och i störste tiänst
odmiukheet dhen loflige Synnerbo tingzrättz gunstiga Approbation
och Confirmation anmodar.
| Contrahentes. | Ebbe Joenßon | i skate | Andreas A. Dryander |
| Joen bengtßon | boda | Götter. past. | |
| Joen Ebbaßon | |||
| Testes Per Johanßon i Rydh | |||
| Jöens Torstenßon i Romarehyltan |
Såsom denne förlijckning ähr godwilligen sluten och af förnemme och tro-
werdige wittne bekrefftatt, Ty dömbdes then uthi alla sina Clausulis
godh och gill, Nu och i tillkomande tijder wedh wijte som the upsatt
hafwa och Sex marker. för häradtz dombrut.
Sammadagh kom för Rätten een beskeedelig daneman Kiälle i Boohook
och Jnlade uthi Rätten ett underskrefwedt köpebref och medh goda
wittne bewiste, att Per bengßon i boarp hafwer sålt hans måger
och dottrar Swen Månßon och Ebbe Månßon medh dheraß hustrur beng-
ta och Ragnill Källa döttrar 1/6 uthi mellom gården i Bäckare och
derföre bekommitt 44 Rdlr. J lijka måtto hafwer Nills Joenßon
i yie sålt till be.te Swen och Ebbe sampt deraß hustrur 1/18 deel
uthi be.te gårdh Bäckaryd, och derföre bekommitt 32½ Rdlr
och till otte lefwatt 4 Cronodaler, Jämwäll hafwer Måns Jönßon
i Horn sålt till förr be.te köpare een Nijonde part i Bäckarydh
och derföre bekommitt, 38 dlr Smt som gör tillhoopa i be.te mellom
gårdh een treedingh, hwilkett köp källe begärade på sina Mågers
| och barnß |
18r
och barnß wägnar måtte medh skiöte och domb bekrafftas, och aldenstund
samma kiöp ähr lagligen giordt, Teßlikeß richtig betallningh der-
fore upbuuren, och be.te gårda parter lagbudne och lagståndne ty
dömbdes be.te kiöp fast och ständigt.
S.d. wart Ransakadt om then långliga twist emellan Jöens i ökerß-
hult och hans stiufbarn och bewittnat som föllier.
Ebbe Knutßon köpte af Simon påfwellßon 1/3 i grönö gård, mädan
han hade Jöenßas hustru, Jngredh Jöensdotter, till hustru, altså effter
hans dödh behåller hon een treding uthi be.te tredingh, som ähr een Nijonde
deel uthi bemalte gård, och dett öfrige behålla Ebbaß barn för sitt
rätta fäderne, hon ägde med be.te Ebbe 3 barn der af een ähr dödh
hwilken ägde i be.te treding i grönö medh sin söskon 2 Nijonde deelar
som ähr 26 och 2/3 skep. Land, hwar af hans deel war 8 8/9 sk. land. dher
af bekommer Moderen halfparten medh sine barn 4 och 4/9 sk. land
och således äger nu Joensas hustru uthi gården 13 skep.land och 1/3 skep
som giör i heela gården 1/6.
Jtem Jnlades och ett pergamentz bref Dat. den 19 Januarij 1635 der uthin-
nan förmäles att Ebbe i Julßnäß hafwer bytt och kiöpt twedelen i
i Hiulßnäßa gård och dett förmenes wara skedt uthi Ebbeß förriga
hustruß Elßas lifztijdh och i hennes tijdh intett skiöte tagitt, på gården
uthan der medh fördrögdt, till des hon war dödh, och När Ebbe sedan ha-
de fått siste gifftan denne Jöenßas hustru i ökershult, tå togh han
forst tingskiöte på be.te treedeelar i Hiulßnäß, och tå hafwer lagläsaren
Nillß Äskellßon af hwario handa förseande icke förmält att deße
treedelar woro till handlade uthi föra hustrunes lifztijdh, uthan skiöt
them till Ebbe och hans sidermera hustru, Jngerd Jöenßdotter, den Jöns
nu sidermhera till hustru bekommitt hafwer, hwilkedt stort miß-
förstånd hafwer förordsakedt emellan moderen och barnen och stiuf-
fadern i Bemälte Ebbe berättas nu af Jöens i ökershult, hafwa sålt
af sin hustrus Jngerd Jöensdotters Jord uthi Näglinge 1/4 Men arfwin-
garna Neka, der till, och säga allenast een deel wara såldh i be.te Näglin-
ge och derföre bekommitt 85 dlr Smt een 4 lodh skeed och för be.te päningar
skall han hafwa kiöpt grönö gårdh, och såsom ingen wiß under-
rättellße skall framwißas, och der af sees både quantum och tijden
när dett såldes och således förnimmes om the panninger ähro Jnlagde
| i Hiulßnäß |
18v
Jnlade i Julßnäß, eller grönö, och om skötett på thee twedelarna i Hiulßnäß ähr
uthgifwitt för ähn Näglinge såldes, När her om blifwer Ransakadt skolle par-
terna få sin richtiga Resolution.
S.d. uplästes Kongl. Krigz Collegij bref de Dato Stocholm den 28 Augusti
Ao 1665 der uthinnan wälb. landzhöfdingen H.r Mauritz Poße tillskrefwedt, att
han skulle låta ransaka hwad beswär capiten Samuel Duse hafwer almogen
tillfogadt uthi sin Marche uthföre, Tå ther om effterfrågades, framsteg
Gewaldigaren Mårten Hindrichßon och bekände sigh hafwa follgd be.de Capiteen
her igenom häradett, och tå han förstodh att han så wäll som thee andre wn-
der officerarne och gemene Soldater alt för högdt beswärade allmogen
medh ööl päninger och stoora giärder tillhölt han Capiteinen der medh haff-
wa fördragh, hwilkedt han intet achtade, uthan badh them taga ett stoop ööl
till Måltijden, af hward gårdh, och tu stoop om dagen, och såsom allmogen
intett ööl hade blefwo bönderna pantade, Jcke heller woro några pän-
ninger till att bekomma, derföre drogo medh panterna sina färde och bön-
derna fingo dem intett igen. Aller allmogen med högsta liudh ropade
och klagade ofwer be.te Capitein och hans föllies stoora giästningh och wåld-
samheet, som dem medh olägligitt pantande öfwerfallit hade, och såsom nu
tijden icke med gafz alleß beswär antekna, Ty wardt ther om een an-
nan gångh nogare ransakadt.
S.d. kom för Rätten Nillß Nillßon i Alanßkiöp och upwiste ett lagafångz breff
som han hade Anno 664 den 10 Martij bekommitt på een fierdingh i
Alanßkiöp ett Tunneland när, och bekände sigh hafwa pantsatt samma iordh
Till Borgmestaren Jacob Brodßon i hallmstadh för 100 dlr Smt. Begärade till
större säkerheet dett motte i protocollit inskrifwas dett honom bewilliadt
blef.
19r
Sama dag framsteltes Johanna Jäppadotter Lars Anderßons hustru i gräßholma skatta
hwilken nu som förr tillstod och bekände sig hafwa hafft lägerßmåål med een ogifft
dräng Nillß Broddaßon i Traheryd å Crone, och således nu med hans barn går haf-
wandes, Nillß broddason framhades och frågades om han hade hafft lägersmål medh
Johanna, der till han icke Nekade, uthan frijwilligen lägersmålet med hänne bekände
sig hafft hafwa, och sig tilldragitt, tå han gick till hennes man Lars Anderson i gräß-
holma att köpa een book af honom, samma gång reste Lars till Marknatz om midnatz
tijd, tå blef han Nillß quarr liggandes i stufwan, och tå begyntes detta samanlagitt
med honom och Johanna, Lars Anderßon Swarar nu som på forrige tinge att
han trodde icke att Nillß skulle welatt liggia när hans hustru, effter som han lätz
frija till hustru Systeren, han hafwer och seet them på gulfwitt i syskone sängh,
men aldrig trodt them ther om, Johanna Jäppadotter nu såsom förr skiuter skulden in på
sin Man Lars Anderson, som aldrig hafwer buditt till någott kärleckz omgänge, eller
ächtenskapß plicht med henne, och förmente honom derföre icke wara quinnoföhr
Men Lars Swarar och säger sig wara ferdig och nogsampt quinnoföhr, som een an-
nan Man och allenast föregifwer hustrunes wanartigheet uthi deraß omgänge, Nu
tillspordes Larß, hwarföre han med sådan alfwar tillbuditt henne sin ähctenskapß plicht
han swarade sig noch hafwa tillbuditt, men kunne icke wåltaga henne, och såsom
hon war hans ächta hustru, och icke borde uthi dett fallitt råda om sin kropp i
frågades hwarföre han icke brukade den alfwar som sig borde? Swarade han nu som
förr, icke fått lof, ehuru han hafwer tillbuditt. frågades wijdare om han för nå-
gon hade klagadt om hennes mothwilligheet, Swarade sig dett intett giordt hafwa.
Noch frågades Johanna om hon hafwer waritt så mothwilligh emoth sin Man?
der till hon Nekade och sade, han hwarken war quinnoföhr eller någon sinn till-
buditt någott kötzligitt wmgänge med henne, wthan altijd tå hon hafwer wänt
sigh till honom, hafwer han wändt sigh ifrån henne. Sist frågades Lars och hans
hustru Johanna om dee icke skulle kunna förlijkas her effter åth och blifwa till-
sammans han så wäll som hon sade sigh icke åstunda wijdare ächtenskap medh
hwar andra ingå, eller byggia tillsammans. Men drängen Nills will gerna haf-
wa henne om dett kunde tillåtas.
Detta ährende förskötz till Nembden, och såsom detta ähr een serdeles Casus som her
i landzorten tillförena aldrig hörd ähr, altså med så myckett större flijt öfwer-
wägades, såsom och åthskillige pastorums betänkiande söchte och alla föllo
på then meningen att ehuruwäl kongl. strafordningen förmäler att then
gifte personen när han med lägresmål sigh förseer, skulle tå med 80 dlr
och upenbara skrift plichta. Jcke des mindre, Såsom 1. Denne Lars Ander-
son Johannas ächta man bekänner sigh wara ferdig och quinnoför, och med hen-
ne lefwatt i ächtenskap och waritt wigd uthi try och ett halfft åhrs tijd och al-
drig haft med henne någon kötzligh beblandellse, och icke sin ächtenskaps
plicht som han henne skyldig war effter kommitt. 2. Hafwer Lars seet sin
hustru ligga i syskone säng med Nillß och flere, och henne intett tilltalt
| uthan |
19v
uthan så tacite samtyckt. 3. Gifwitt stort tillfelle till detta hustrurs faall
J dett, När Nillß kom tijdt till honom att köpa een book, hafwer Lars om Midnatz
tijd rest bort till Marknatz och lefnat sin hustru och Nillß allena quarr effter sig
såsom och understundom när Nills hafwer waritt hooß honom, gått bort om affto-
nen att skiuta räfwar, och lefnat Nillß och hustruna allena hemma. 4. Wndan-
dragitt sigh sin achtenskapß plicht, och sagdt war bättre dee både allena ähn
fyra personer att föda. 5. War han skylldig att älska Congredi cum uxo-
re och ähre sin ächta maka, qui v. non amat Coniugem Marchatur. Altså
Lars een stor ordsak och gifwitt icke ringa tillfelle till denne begångne synden
och derföre syntes rätten att hon borde med halfwa böter N. 40 dlr förskones
och hennes Man som säger sig wara quinnoföhr och intett giordt sin ächtenskaps
plicht, och des föruthan gifwitt tillfälle till detta sin hustrus fall. Måtte
och med serdeles plicht beläggias antingen med päninga böter eller skrift.
Men drängen Nillß saakfältes att böta efter Kongl: strafordningen 40 dlr
och stå upenbara skrift, dock detta alt hemstelles under Kongl: hofrätens
wijdare betänkiande och Nådgunstiga resolution etc.
/: amor n: unit, et transmutat, Coniunctionem, mentalem et Corporalem :/
S.d. framsteg för Rätten Leutnanten walb. Christer lood och gaf till känna att såsom
wälb. Anders Kåse på sina och sina syskones wägnar hafwa sålt till walb. peder
hamarskiöld twenne gårder Kallf och bergagården b.de altså hafwer han såsom
een byrdeman be.te gårder till sigh löst, hwilka såsom the ähre lagbudne och
lagståndne altså begärade han tingsköte och dom på be.te gårdar, och såsom medh
be.te hamerskiöldz kiöp ähr lagligen procederat, ty dömbdes dett kraftigt, och der
Leutnanten kan framdeles bewisa at Hr hamerskiöld hafwer Transporterat
på honom sin hafwande köperätt, tå skall leutnanten, när han begärer få ting-
sköte på be.te gårder för sig och sina att behålla och tillträda.
S.d. kom för Rätten h:s wyrd.tt Hr Perß Son i Lijdhult Mons. petter paulin och på sin
faders wägnar anhölt om tingsköte på Kärragarden i Ingelstad, tå blef honom aff
härratzhöfdingen om förständigat tingzrattens swar, abraham falk sådant för buditt
hwilken föregifwer sigh der på någott hafwa att pratendera, altså begerade han
af rätten een Citation på b.te Rentmestare att swara till nästa ting den och bewil-
liades.
S.d. framhades een guldsmed Måns i Runkarp hooß hwilken ähr funnitt något
falskzmyndt, hwilkett förmentes han siälf skulle giort, men han beropade sig
på fångißman, begärandes att rätten wille meddela honom ett bref den
upsökia dett och honom blef bewilliatt.
Sammadag framsteg M.tig Mårten Hindrichson Landzgewaldigare och gaf till känna
dett senast durchtåg walb: Samuell duße Capteen med sina Compagnie i somar
reste igenom häradett, tog han och hans officerare af bönderna ölhl päningar
så och hans Soldater. Sammaledes Starneflycht i sin afresa till Skåne, som-
bliga togo Sex öra sombliga 4 öra på hästen, Nu ähro hwarken thena Capte-
| nerna |
20r
erna stembde eller tillstädes, Eij heller des fullmächtige ty blef upsatt.
S.d. Effter Richz och Cammerådz bref ifrån Reductionis herrarna i Stockhollm
angafz om deße hemman ransakningh hållasz skulle, n. Bengt i Nyttia skatta frellsze
i Nyttia Sochn öde 667 alt Joen Jbm behållen skatta frellße Donerat walb. Carll
Sölfwersparre Ao 650. Oluf Jbm hallfft ödhe 667.
Men Joen Ao 666 i Nyttia rättare hafwer på 666. Nutitt på sin tiänst Rättare frjheet
Peder Nillson i Nyttia b.d Elliest hade han blefwitt på ödesmål A 666 wittnes af Nemdene
för ordsaker denne gårder ähro små skrijna heman i sig sellfwa och tillförende altijdh
waritt förmedlade hallft i owist ifrån Sal. Konong Johanß tijd intill 650, tå the
blefwo Donerade til frelße, men sedan ähro the komne på ödismål, den ena
mehr den andra mindre mäst hwart åhr
Matthes i Nyttia hallfft öde 667 Bolmingaryd behållitt, Balköd behållitt, dock gam-
mal förmedling biärnhult till 650. bökhult dock af frellse iordägandenom
inlagdt till een fierdingh. Angellstad Sochn warsitt skatta behållitt. Rya behållit
Alt ofwanskrefne walb. Carll Sölfwersparres Donerade heman innewarande åhr be-
finnes som i Margin Annoterat ähr, hwilkett och häradtz Nembd her hooß san-
ferdeligen berättar, Men sedan the Donerade blefwo och intett Nuto förmedlingen
hafwa the beswärligen kunnat skatta och aldeleß her effter blifwa ruinerade
så frampt the icke hullpne warda, för des ringa ägor skull des till mehra
wißo i protocoll anteknatt ähr Actum ut Supra.
S.d. angafz Swen Anderson i Kornberga för stempning uthan förfalls wittne
att böta 3 marker till 3 skiftes Effter Lag tingm: 12 Cap.
Sammadagh framträdde Lars Jöenßon i Torsett fulmächtig på wälb. axell Kåßes
wägnar till ooßhult och kärade moth åboerna i Liunga sochn, dett ooßhultz
damb ähr af grannerna på grimmarp och der i Näijgden nidhäfwen och Nedbrutin
i Sommarß. Nu swarar Nillß Anderson och bengt gißlason i Tranhult damben
giorde stoor skada på deraß ängiar, ty moste the upsläppa wattnett. Resolutio
Blef warnat och upläsitt af Lagen Bygninga Balken 33: 34 Cap. till rättellße
att wattnet i åhen må hafwa sitt frija uthlopp.
S.d. framkom Anders Nillson i bolmare öfwer sins broders Lars Nillsons i Tom-
mare af hynnerydz sochn barna målßman, och gifwer tillkänna, dett hans sal. broder
Lars Nillson ähr afsompnat på krigztågh åth Påland för tijo åhr sedan, och lefnade
han effter sigh hemma hustrun Karin Hansdotter med try små barn och temme-
ligit behållit bohagh, een åtting arfweiord i skattagården tommare, J medler-
tijd ähr be.te h. Karin hansdotter råkat uthi några åthskilleliga giäld och fattigdomb
och hafwer intett att betala med, sig eller barnen at uppehålla i denna dyra tijden
giälden upteknades hustru Karin tagitt till Låns af Lars börgeßon i Tom-
mare 23 dlr Sölfwermyndt Noch skyldig blefwen till Anna Nillsadotter i Tom-
mare 24 dlr Smt w.tt Jöran Nillson i bökhult halffempte Richzdaler, Noch åhr
667 bekommitt af Anders Nillson och oluf Nillßon farbröderna barnen
till föda fempton skepper Roug, tå kostade skeppan 3 marker Sm.t och een
| Sommartydd koo |
20v
Sommartijdd koo om fem dlr Sm.t och ett koawerde getter om fem dlr 8 öre Sm.t
Noch een Myßa och någon hampa om 2 marker Sm.t nu trängia Creditorerna hårdt
på om betalningen. Resolutio blef af tingzrättenom bewilliat, Emädan
h. Karin hansdotter hafwer giordt giälden barnamålßmennerna Outhspordt, och
intett af hennes egendomb finnes dem till betalning. Tingzrätten tycker
skäligdt hwarthera kan bekomma tredingen af giäldz betalningen, dett andra
förhäfwitt, Emädan dett ähr ondt pninga taga, inga ähro till Effter lagh arf-
da Balken 22 Cap. i LL. Jorda B. 28 Cap i LL.
S.d. blef bengt Jöenson i Hamneda krogare warnat effter kongl. krogare ord-
ning om husen som ähro med häradtz allmoges bekostnadt upbygde täckia och
hålla weed macht att the icke af wanskötzell förderfwas, såsom store stall och
östre stufwan krogare ordinantie 6 punct.
S.d. framtradde Per Jönßon i Bäckare och tilltalade Kiälle gudmundson i boohook
om Sex Rdlr på gårda kiöp een sietting i bäckare som peder bruchte i fyra åhr som-
bliga päninger på kiöp sombliga på låhn. Resolutio gårda lego med skatz-
bruk, quittas för kiöpß päninga lego i dhe åhren men Sex Rdlr serdeles lånte
må serdeles betaleß.
S.d. Håkan Joenson kräfwer tiugo dlr giäldz betalning af Peder Eßkellson i älleböke
som hafwer lofwat för sin broderß Jord betalning Resolutio effter mätesman-
na ordom betalas bör i ward och i päninger och 2 dlr i lega effter lag kopm. B. 12 Cap. LL
S.d. Jäppe Trulßon i äleboke å skatta begärer Jämkning af goda owelda män
gårdsens ägor åboerna emellan, Emädan the skatta lijka dyrt Jäppe och åke, Tijt
begärades Joen i horn, Joen i Ryd, Simon i westerhult, Joen Kråk dagh sättia
the siälfwa.
S.d. Jöens i Nanarp uthi Lijdhultz Sochn begärar twå Nembdemän att ransaka om
åkerskada af bokewext som stå åkeren för när till för hög skada. Joens i Wiggåsa
Knuth i biärnare, Samaledes hooß h. Anna i bökhult.
Sammadag företogz een tillförena anhängd sak om tree tiufwar N. Jöens Person
i Ryd Andres Person i horßöga och Kitte pelle i Siöhult Rymbde Soldater. Nu fram
steg först ländzmanen Swen Larßon i Moanäß och berattar dett denne Soldater med
Anderß i Sternselt stule i böketorp een skintröga tree siorter 3 halßdukar ½ lb
Smör och een blå klädes tröga Noch tu par skatzulstrumper och sex kaker, Sedan
i een backastufwa Swerfwehult ett par blå klädisstrumper ett par hwijta ul-
strumper halffemte aln lärefft. Trij hufwudkläde 2 par handskar ett par klä-
deswantar fem stycken rijkantz lister, trij band, Sex eller 8 små geta ostar,
något bröd och smör och andra matware så tyckitt the funno. Noch stule the j
åsend i odenßiö Sochn med gewalt klämpt een piga i döran guna b.d som
wille förswara, och uthstule alt thett thee ther öfwer kommo, Så i gårßhult togo
alla handa hußgeråd brute up dörarna slogo sönder låsarna, ståckade inne pigan
röfwade alt thett the ther funno mädan folkett war wed Kiörkian. J Torpa
Sochn uthi stackarp ifrån Munsterskrifwaren Anderß Joenson om Nattetijd refwo
| Ned pipan |
21r
Ned pipan på takitt och krupo ned igenom skårsstenen, the stule uthi een kista
och brute up uthstule 4 stycken klädes kiorlar 10 stycken lakan 4 dukar 1
grön tröija, Noch pigones hufwud kläde och andra små saker 12 st skiorter
9 halßdukar uthur kistan som uthbarß stalß paninger 150 dlr Sm.t som säijis
war Regementz päninger een Sölfskåål ett Sölfstop, sölfmalier och ringar till
30 lodh ett par kardiwandz skoo ett par dröglärs skoo 2 par Rikorß strumper
en Manualß Psalmbok ett stycke Sammeet till trij quarteer, een Sameetz
Myßa med Sölfsnöre ett kardewantzskinn ett klippingz skinn een räfskinsmyße
ett kardewanßgehänge med Silkeßfrantzar, tu par wlna halfarmer, try par
linna halfarmer, och några armakläder, Noch ifrån Johan Jonson stalß 2
par böxer 2 par strumper 3 st. skiorter af hans korg. Sedan i An-
derstad Sochn och Hamneda Sochn giorde stort gewalt om liusa dagen, ståckade
inne quinfolken mädan folkedt war wed kiörkio, och uthstule thet the öfwer-
kommo, i Skeen i Kyllhult i Swarfwaretorp i Åkeßtorp och i Lilla Swenstorp
af looßhult Sochn een stoor stöld. Resolutio denne tiufwar som haf-
wa så myckitt och öfwerdådeligen röfwadt gå undertijden wedh skogen el-
lerst uthom gräntzen, måste slås efter att the kunna fast tagas. Men
the som hafwa herbergerat denne tiufwar och Rymde Soldater bekomma dag
till nästa ting med prof om the Sanskyllige kunna framlåkas och blifwa fasttagne,
Simon i Westerhult löfftisman för Lars i bolminge Joen i Wiggåsa lofwade Per
Per i Äspenäs Alfast i Anderstad i bötte för Knuth i äspenäß.
S.d. framträdde torsten bengson knechta prophoß och gaf tillkänna dett han
hade fast tagett och gripitt een Rymbd Soldat Joen Person i Ryd, hwilken sedan
rymbde med handklöfwarna, Nu föregifwer Torsten dett Lars olufßon
Skogwachare slog af honom handklöfwarna der till hans olufßon hårdt nekar
och kan icke öfwertygaß med wittne eller skiäll, ty upsattis till wijdare
bewißning.
S.d. angafz Nillß Jöenson i stavrett stembd före diura skiutningh uthan för
falß wittne att böta 3 marker till 3 skiftes
Nillß Swenson i Kiälßhult ähr stembd att Swara Jöran Nillson i bökhult att böta
3 marker till 3 skiftes Målßägandenom kon: och häradett.
S.d. frijligen bekänner Joen Nillson Jnhyses på tofftahollm thett han borgade
ett par oxar af Hr Larß Ubbero i Kånna pastore för tiugo dlr der på ähr
betalt 9 dlr restar 11 dlr broder i hößläng ähr Joen skylldigh till 2 Rdlr dhem
han will sättia Hr Lars till betalning Joen säges intett mehra gott hafwa siellf
att betala med, dock lofwar betala weed good troo till påska om han ähn skul-
le tigga ther till, med händerß samantakning.
S.d. framkom w.tt Jöran Nillßon i bökhult och kärade moth steen i bergzgår-
den om ett böke trädh som hans hustru hade med skogwachtarens Jngeman arf-
wedsons lof och tillstånd att hugga een fornt book, dett Jngeman tillstår
och sådant effter skrifftelig fullmacht och grannarnaß samtyckio, Nu hugz then
boken Steenß hustru tillsades af grannerna obemarkt bort, wetha icke af
hwilken, ty lofwades henne een annen förn book igen, altså blef af tingz
rätten slutat dett steen sägis ledig och frij för detta anklagande böketräd
| Emädan |
21v
Emädan dett icke kan bewißas boken war färsk och han hafwer sin fångisman
Jngeman skogwachtaren, Men kan wtt Jöran Nillson betyga boken war färsk
Steen huggitt hade står dett öppitt att bewißa Jngeman afwittrat någon gröön
book märkt.
S.d. Jngemar kräfwer Jöran Nillson een dlr så fordrar Jöran Nillson af Jnge-
mar een lånt orne Rx blef afsagdt Jngemar skall gifwa Jöran Nillson så
gott Swijn igen eller een dlr Sm.t eller the quitta med hwar annan så wa-
ra them emellan klart der med togz afträdh.
S.d. framkomme Johan och äskill i groaryd och kärade till Trotte och arfwed
i Bäijared att the gå öfwer bolstada skääl och Sochna märke och innehafda
theraß skog och mark till skogz Nytta och ängawall, der icke dem tillhörrer, Nu
upwistes af bäjaredtz åboer Nillß äskellsons ransakning och domb Daterat
den 3 Junij A. 1616 om rågång emellan Eköen i Hijnnerydz sochn och bäjaredz
i Torpa Sochn Men groaryd ähr i Hijnnerydz Sochn Sunnan för Ekööen belä-
gitt, Ty bewilliades tijt hallf häradtz Nembd med lagföraren anderß anderßon
till den 20 septemb:
S. d. framställes Nillß Erlandson i Rörßhult hwilcken hafwer funnitt een ask
innemuratt i odenßiö altare den Nillß Erlandson war med att nedrifwa och skulle
Nillß Erlanson hemligen dult asken uth med bårett och lupitt uth, så och dul-
de för grannarna och kiörkioherden, dock Nillß Erlanson säger sig intett annat
funnitt, i asken ähn een kluth och bijtet gamalt papijr. Nillß Erlandson uth-
fäste een tolfmanna Edh dett han hafwer Erligen buritt fram alt thett i asken
war som uthi altaret fans och intedt ther uthaf undandolt af någott
werde att gå wed Näste häradtz tingh.
S.d. klagade Per Swenßon i Hällorna å skatte frellse öfwer sin gårdman Swen
Swenson i Hällorna, thett han hafwer wijtt per Swenson för een tiuf som Swen
Swenson icke kommer Neij före orden af ordsak grannens hustru lånte af grann
quinnan twa boger höö och pederß hustru betalte thett dubbelt igen om Som-
maren eller för annan lån till Nöijo betalt, dett Swen Swenson intett kom wed att
wijdare bekänna denne grannar the komme i hastig jfrigheet uthi håredt
på hwar annan för een badstufwa till hampe torrkningh, begge wille först
hafwa, Elliest wittnaß när Swen Swenson stembdes till tingedt, swarade han öf-
wer liutt på Kiörkiogården per Swenson i Hällerna skall gå een tiuf till
tingett och een tiuf ifrån för höett hustrun betalte mannen oåthspordt
Rx Swen Swenson böthe för ährerörligitt wijte obeuißligitt 40 mkr till 3 skiffttes
och för hårdragningh 3 mkr till 3 skifftes Tingm: B. 20 Cap. och 1 Sarm: B: 13 Cap. i L.L.
S. d. framsteltis gunill Swenßdotter i Hällerna bekanner sigh besofwin wa-
ra af een kindbo, barnett föddes een Månadt effter midsomaren A 666, kind
barn skulle heeta ambiörn, Nu icke stembd eller tillstädes upsattis till wijda-
re ransakning och barnafaderen stemoß tillstädes att Swara.
S. d. upwistes H.r Nillß Collandri Schedell i götteryd Dat: den 12 April
653 lydandes dett Jöran i werberga bekänner sigh wara skylldig Lars A-
mundson för enn häst 10 marker Sm.t Rx hwilkedt Jöran med sina medarfwa må
| / ge betala |
22r
Måge betala af anderß Jönsons i Siöhultz boo oskiftat som lofwades före.
S.d. bewiliades några stycken Ekor till Hamndea kiörkio bygning klåckne
huß och stapelen på Kiörkian, åtte stycken, twå för hwar igen plantera
effter skogz ordinantien.
S. d. bewilliades effter Ransakning några stycken Ekor i horßaberga giärde som
stå åkrarna till skada Rx Skogwachtaren med Nembdemennerna afwittia må
och märckia effter Skogz ordinantien plantera tu igen hwart.
S. d. framkom Jöenß Jöenßon i ökerßhult och delade moth sina stijfsöner
Jöns Ebbason i Julßnäß och Joenß Nillßon Jbm på sin hustruß wägnar om een in-
löst och arfwe skatteiord som inkiöp af Jöenß Joenßons hustrus förra man så och
af Jönß Jöenson på åthskillige tijder, Ty disputera kullorna sig emellan
om sina rättigheeter, först Insinuerade Jöens Jöenßon ett bref uthgifwitt af
Sl. wälb. Nillß p. S. Siöblad Daterat den 14 Martij 626 der uthinnan ting-
sköttes een fierding i grönö till Ebbe Knutßon, Norregårdh Noch för andre fier-
dingen alß för 200 dlr Sm.t och ähr Jöenß Ebbaßsonß och och Jöenß Nillßons
fäderne der uthinnan tillrächnadt. Der näst uplästes w.tt Nills äskell-
ßons Lagafångz bref Daterat den 15 Maij 632 lydandes på een tredingh
i grönö som hemulaß in under Simon pafwellßon i hyltåkra, Nu säger Ebbe
Knuthßon hafwer then af Simon påfwellßon löst och intett skiöte follgdt.
Ther Näst upkallades såsom till wittne een gamall trowerdig Nembdeman Jon
Jönßon i Ryd giorde sin siälß saligheetz Edh sampt Måns Joenßon i Horn
denne mena Simon påfwellson sålde sin iord i grönö till Ebbe Knutßon i hans
hustruß Jngeerdz lifztijd inlöst een treding i grönö, alt ty skulle komma på
Jöenßonß hustru af een treding een Nijonde deel i grönö och Ebbe Knutßon hade
try barn med Ingerd tu lefwa een son och een dottrer och een son Nillß Ebba-
son afsompnade i Stokhollm nu arfwer Modren sitt barn halfparten och sam-
söskonen Joenß Ebbason och Ällsa Ebba dotter den andre halfdelen, löper een
treding i grönö, på moderen Jöenßoß hustru och twedelen kommer på Jöens
Jöenßons stiufbarn. Wijdare Inlägger Jöenß i ökerßhult ett annat laga fångz
bref uthgifwitt af Nillß Äskellßon, Dat 19 Januarij 635. lyder på twedels,
hiulßnäs hemulaß in under Ebbe Knutßon och hans hustru Ingred, dock
sombliga mena dett war mäst inlöst med den förra gifftan Ellsa lefde, lijk-
wist Nemnes den sista. Jöenß i ökerßhult hafwer nu hafwer nu med Ingred
ächta barn som lefwa. Der näst gifz till känna Ebbe sålde sin hustrus
Ingredz Joenßedotterß iord i Näglinge för 85 dlr Sm.t och 4 lodh sker, och inlade j
Julßnäß, Thetta ärende upsattes till Näglinge gårda bref framwißes, ther af
man kan förnima på hwad tijd och huru dyrt hennes Jordpart Såldes.
S. d. bewilliades af Hamneda rättare lag till Kyllehultz krog ett par lång-
hallmß kärfwar på hwar gård
S. d. Jöenß biörnßon i ällinge kärade moth Swen Jönson i Hamna om ett
borgett stufwu timber för åtta dlr och står till baka 22 mkr Sm.t begge tillstå
Rx Swen Jöenßon må betala det han kännes skylldig wara 22 mkr elliest uth-
pantaß af wederbörandenom.
S. d. framträdde för rätten Länsmannen Jöns i Hallarp klageligen gaf till
| / känna |
22v
tillkänna, huruledes twenne förrymbde Soldater och bröder Joen och Per
larssöner gnillinger hafwa begifwitt sigh till öfwerdådig bofwestycke råån
wålßwerkan och tiufwerij som skeedde i Sommar i dett the hafwe om Nattetijd
kommitt till hans swågerß eenstaka gård Siärfware i Torpa sochn och lån
the huuß, Nillß i siärfware med sin hustru gofwo them maat och dryck
effter sitt bäste ämpne. Sedan effter måltijden gingo the uth och lade råd
sig emellan effter the sågo och förnumo att der war i skogzhemanet ic-
ke mera folk icke tillstädes hemma, och denne woro barnlöße follk be-
gynte ther strax igen inkomma truga och wndsäga Nillß och hans hustru i
Siärfwere med mord Elld och bran, ath om thee icke fåå them uthaf
thett thee mästa och bästa åtte i Solfwer och päninger maat och kläder
Elliest skulle ther göra af med them samma Natt. Strax körde och dref
den ene broderen per Larßon hustrun med stöttning skiufning och slagh
för sigh att upläßa wißthuuß boden i ty samma hußett war upläst skiööt
then andre broderen Joen Larßon inne i stufwan att skrämman bonden Nils
till att fåå fram sina päninger och söllfwer, När peder och hustrun hörde
boßan Small, sade peder nu skiöt han ihiäl mannen tin, hwar af bleff
hon så häpin och förskrächt att hufwud och händer till att darra och siällwa
såsom ett äspelööf, den siukdomen thee troo hon nu mer aldrig förnimer
dock båro ther både in i stufwan, maat, kläder Sölfwer päniger Smör
och oost manen i gården körde thee till stoppa ned i säckerna och bära uth
till hästarne, som the samma Natt afförte. Nu sägis denne skiällmar
ähro förymbde till danske Cronanß tiänst och mest wistas på Seeland
under dett danska krigzfolkedt, uthan under tijden thee stiäla sigh
hem her i sin födo bögd och häradt, stiäla, röfwa och råna, Såsom deß
i förledne åhr uthi Hijnnerydz Sochn i Rijsett röfwade mädan mäst fol-
kitt war wed Kiörkian och så wore ther tre Ryminger i sälskaph
som der om funnes ransakadt i Sönnerbo häradtz tingz protocoll Ao 666
den 8 och 9 Augusti, Nu bönfaller aller allmogen tillstädes ödmiukeligast
hooß höga öfwerheeten på dett wnderdånigste, dett denne öfwerdådige
röfware och skiällmar må liußas fredlöße i Swerige uthi Wllfzgiälldh
och dräpaß saklöst om thee her uppe offtare bespeijaß och traffas kunna
hellst emädan denne och sådanna flere öfwerdådige tiufwar och rymingar
taga för myckitt öfwer handen, Så och ofwan på undsäga och hoota Cro-
noneß i Swerige betiänte både landzgevaldigere häradtz prophoßer och
andra med mordh Elld och bran, om thereslåå effter them medh flijt
och alfwar deß till mera wißo att så ähr å satte tinge angifwit
i tingz protocoll inteknadt, betygaren lagläsaren med egen hand och
underskrefwedt Nampn Auctum ut superius.
23r
|
Gårder upbiudas.
|
|
| 1/8 af bäßhult i Markaryd Sochn | 1 Stäckinge frellse i berga S. |
| 1/3 af Swenßhult i Hijnneryd Sochn | 1 domare frellße i s. s. |
| 1 Lödde i Tuteryd Sochn | 1/2 Ibm frellße i s. s. |
| 1/2 Nillß Snedingz hn i borßna | |
| 6 skeppeland i alanßkiöp | 1 lemakulla skatte på pant |
| 1/4 af oßhult i odenßiö S. |
En åker Ibm 3½ skepland
|
| 1/4 af Norra Ämboda i s.s. |
|
| 1 ängh till pant uthi fiärhult |
1 Borßna
|
| 1/8 af bäckagården i drageryd | 1 Öijabook | Sallier grefwe |
| 1 Åhrhult | gustaf adollph | |
| 1 Fothult | baner till welb | |
| 1/2 Oßhult i Markaryd Sn | 1 Rastad | Johan fredrich |
| 5 Tz land i söra Tranhult | 1 Horßaberga | von fersen |
| 1/3 af Söregård i Hallaryd | 1 Ällinge | dorph. |
| 1/2 broten i s.s. | 1 Bollmaryd | |
| 1/4 af faghult i s.s. | 1 Ibm | |
| 1/4 af Kråkeryd i s.s. | 1 Käringe | |
| 1/4 af åhrbohult i s.s. | 1 Rößa ½ hn | |
| 1/3 af Kroxaböke i s.s. | 1 Booda | |
|
1/4 af östragård i Traheryd
|
||
| 1/2 Mellangård i Traheryd | 1/3 af Brogård i Aderstad S.n | |
| 1 mellom gård. Torarp odenßiö S.n |
1 hulegård i Ingellstad berga S.n
|
|
| 1/3 af grißhult i Hallarydz S.n |
1 Bratin i Markaryd S.n
|
|
| 2/3 af ijßiöia |
1/4 af Kållakiöp i götteryd S.n
|
|
| 1/7 af den andre tredigen |
1/4 af wreeth i odenßiö S.n
|
|
| 2 westregårder i håå för |
1/8 af Abeßhult i Wrå S.n
|
|
| skattz rest giäld |
1 Norregård i Jfla liunga S.n
|
|
| 1/2 Norregård i Läßare liunga S.n |
1/2 Jönß gård i lunden i Ramborna
|
|
| 1/3 af skeeda för skatz rest |
1/4 af westregård i Hallarp
|
|
| 1 granhult i Agunnaryd S.n |
1/4 af ößehult i odenßiö giäld
|
|
| 1 Ryd Säterij i agunaryd S.n på köp |
1/4 af Norra Ämboda
|
|
| med holmen och Westenstorp |
1 äng på pant i fiäralt
|
|
|
1/8 af beckagård i drageryd
|
||
|
2 sk.land böckhult 2 laß äng
|
|
|
|
3½ sk.land i bokhult på pant
|
|
|
|
10 Skepeland i bokhult på pant
|
|
|
|
|
|
|
|
1/2 Elißkiöp i götteryd S.n
|
|
|
|
5 lb räntta i forarp frellße
|
|
|
|
Sallier Jöran galle
|
|
23v
Anno 1667. den 16. 17 och 18 septemb. hölß lagating uthi Synnerbo hä-
radt i fallnaweka öfwerwarandes Edle wälb. Nillß Nillßon Lindegreen till
Forßa, Sponißlanda och bräkentorp Assessor uthi then höglofliga kongl.
Götarijkes hofrätt i Jöneköpingh, och häradtzhofding öfwer Synnerbo
Häradh. Theßlikest Ehreborne walbetrodde och förståndige man Ißraell
Joenßon på Ternhult och Nåterö, Cronones häradtz befallningzman.
Wnderskrefwen Lagläßare sampt Edsworne Nembd medh meninge all-
moge tillstades af be.te härade.
Nembden
Jon Jonßon i Rydh. Joen Anderßon i horn. Simon i Westerhult.
Joen i drageryd. Joen i Wiggåßen. Johan Erichßon i Wexiö.
Per Joenßon i Snelßböke. Knuth i biärnare. Erich i fallnaweka.
Joen i Siöhult. Joen Krååk i Linneråß. Joen i Dragerydh.
S.d. Joen Kråk i Linneråß samtycktes att blifwa Edsworen Nembdeman
Effter sins faders dödeliga afgångh aflade sin Nembdemans Edh med hand å book.
S.d. framträdde för rätten Jöenß Jäppaßon i Tuteryd och begärade på
församblingens wägnar, till kiörkio bygning i tutaryd att späna medh.
Bewilliades effter skogzordinantien att plantera 3 unga trädh igen för
hwario the afhugga. Samaledes till kiörkio stapelen i berga både på
huließ och Torlarpß by almening medh skogawachtarnaß och Nembdemans
afwittning Teßlikest till Kånna kiörkio.
S.d. Insinuerade Crononeß häradtz befallningzman w.tt Ißraell Jöenßon nå-
gra Attester publice upläßas och Confirmeras må om een hoop uthfattige
och bortdöda personer, uthi Mantalß längder uppskrefne, effter them in-
tett finnes att tillgå som the i bokstafwen lyda i sig siellfwe.
S.d. beswärade sigh Anderß Anderßon i Tolarp, med flere sina grannar
ofwer Thor perßon Jbm å Crone frellße om infreda ödes ängiar i Sommar
för honom, och han lofwat them betalning till goda Nöija, höett ähr satt
i stack, Anderß i Tolarp föregifwer han tillsatte med sina grannar
tolf dagzwerke af egen bekåstnat fyra bönder. Rx Tingzrättens
uthslagh follgde när thee få af Thor 2 dlr Sm.t må the låta sig benöija
och satte för sigh löffte.
S.d. kärade Johan Nillson i Ryd moth sin farbroder gudmund Anderßon i Ma-
råß medh sin moder Karin Hendrichzdtter om siu lånta Rdlr af hennes
Salige man Nillß för Några åhr, gudmund kändz wedh giäldett, Johan kräf-
wer Intereße, gudmund swarar han hafwer Kåstatt på sin broderbarn
föda och skräddare lärelön, Så och hußherberger af änkian h. Karin Hendrichz-
dotter lego löst i Sexton åhrß tijdh. Resolution gudmund betalar
| till Johan |
24r
till Johan och hans moder 4 Rdlr och the andre tree Richz dlr upsättiaß
till Joen Nillsonß hemkomst, hwad lärelön och 3 lånte Rdlr kan framdeles
liquideras.
S.d. framkom Jönß Erlandson i Quenßlöf kärade moth sina grannar
i käringe tre stycken om een koo dööd på uthmarken och beskyller them medh
sin gärßegårdh ther uthinnan wara wållande, denne swara dhee satte gerße-
gården der han för stood och icke förderfwade hans koo, hwilka och purgera
sig med siellf sins Eder N. Håkan bengtßon i Käringe börge bengtßon och
Josep Anderson Eden fylles att the icke rådde före Jöenß Erlandßons koo
blef döödh, på uthmarken. Ty böte Jöenß Erlandßon för obewißlig käran
3 mkr till 3 skifftes Effter lag Tingm: B. 20 Cap. i L.L.
S.d. gafz till känna dett Christopher Jßrellßon i Hullie å skatta Crone
hafwer lägratt een ogifft tillförena kränkt Manna gunnadotter hooß
honom till tiänst, doch hon war född af ächta sängh barnedt föddes j
Maijo, Christopher böte för skiökaß besofning 3 mkr till 3 skifftes effter
lag och landzed.
S.d. framhades Johan Jöranßon i domare å skatte ogifft dräng bekän-
ner sigh lagradt hafwa, een ogifft gunill gunadotter hon fodd af ächta
säng till achtenskap kan han icke bewekaß, ty böte för mökränkning
Effter lag Gifftm. B. 40 mkr till 3 skifftes fadrenom konungenom och häradt
3 Cap. i L.L.
S.d. framsteltes för Rätten Anderß uddaßon i Rößhult å skatte frellse till
förende änk bekänner sigh lägradt hafwa sin tillförende lego piga
Britta Månsadotter tillstår lagerßmåledt begyntes för Julen i medler tijdh
befriade sigh med een änkia fierdedag Juul och Wigdes wedh änkian medh
före liußning å Predikestolen wed kyndermeßo tijdh, Men barnet föddes
den 21 Augusti och britta trodde intett sig wara hafwande, när Anders
sig befrijade britta war född af ächta sängh. Ty böte Anders udda-
ßon för mokränkning 40 mkr till 3 skifftes Effter Lag Giffterm: B. 3 Cap
i L.L. fadrenom konongenom och häradett.
S.d. framkom Johan Kuße Ryttare ifrån Skåne med sin hustru Elisa-
beth Johanßdotter som ähr barnfödd her i bygden kärade till Anderß Nill-
ßon i Nygårdh och hans hustru Ingebor Joensdotter om een kista som
hans hustru Elisabeth skulle till arfz och booß fallen wara, hwilken
Anderß Nillßon säger sigh kiöpt hafwa af Elisabetz broder Per Johanßon
uthi Moderens hustru Malins åhöran och närwaro och gaf för kistan
en Ducat och een hallf Crona, Elliest föregifwer Anders Nillßon
Peder Johanson sade sig hafwa kistan i pant för een Myße om Sex
Rdlr hon lößes aldrig af hans syster. Tå swarade morsysteren
Jag menar dett ähr Elisabetz kista, men Per Johanson sade sig hafwa
den i pant för een quinfolkz myßa, der till hustru Elisabeth Nekar
| och giorde siellff |
24v
och giorde siellf sins Ede dett hon aldrig hafwer sålt eller bortpansatt sin
kista till sin broder peder Johanson, bediandes sigh så sant gud hiälpa till
lif och siäll. Resolutio Tingzrättens uthslag follgde, hwar går till
sin fångißman och hon tager sin kista igen effter lag kopm: B. 1 Cap. i L.L.
Sedan jäfwades om ett par Ekesyllar lånte till Salig H.r Johan Lyncium,
hwilkett skeedde för tollf åhr sedan och effter H.r Johan är långe bytt. om skälls
ord kifwades och genordh, Nekar Anders Nillßon, och hans hustru h. Elisabeth be-
ropar sig på wittne sin mans swenatiänare per Monßon, hustru Ingebor
nekar ther till och swarar med sin man Anderß Nillßon, hwilken på sin ährliga
Edzplicht betygar han och hans hustru wetha intett annat för sina personer
med hustru Elisabeth Johansdotter ähn ähra och gått och intett hafwer han
skiält henne för hoora eller tiuf, Om skottzmålß förwägningh af försam-
blingen i Ryßby Swarar Anders Nillßon han icke bruckade uthan han wille
swara för sig siellf publice när så fordrars å tinge. Nu upböd sigh h.
Elisabeth Johansdotter å tinge och allmogen tillstädes med Nembden swara, dhe
hafwa icke annatt west, och förnumitt medh hustru Elisabeth Johanßdotter w-
than hon hafwer stält sig ährligen och wäll her i bygden, som wäll kläder
och anstår och waritt sina föräldar ett lydigt barn, Sådant icke kunna
förwägraß till mera wißo i tingz protocoll inskrefwitt å tingo bewittna
publice betygar Lagläsaren medh egen underskrefwen hand, actum ut supra
S.d. framträdde wälb. hans Kyles uthskickade tiänare Erich skräddare på
sin herres wägnar klandrade på een hallf frellse hemans åker och ängz rätta
skifftning wanlutat wara, iordägändenom owitterligitt för 32 åhr sedan, Nu
uplästis förra tingzransakningen den 18 Junij 667. wedh Hamneda tingh, och
herren wälb. Lindegreen swarar, hwar der om skall wijdare ransakas ageraß
och rätteligen slutaß, Måste Jordäganden på andre frellße hallfdelen Walb. gu-
staf Anrepß fru eller des arfwa Citeras till Swarß.
S.d. bewilliades een wng skräddare gesäll Jöran Arfwedson b.d burßbref eller
tingz Attest af Synnerbo häradt, Nu bewittnas å tinge dett be.te wnge skräd-
dare gesäll Jöran Arfwedßon ähr barnfödder af ährliga gudfruchtiga och Christ-
ne föräldrar, her i bygden, hwar till swaraß och publice wittnaß han ähr Jöran
Arfwedßon af ährliga ächta föräldrar hans fader Arfwed i Maråß, tå uthi liung-
by sochn boandes, och hans moder h. Karin olufzdotter ähr sedan boandes blefwen
uthi Salfwara, hwilkes barn ähr genom doop och Christendom inplantatt
i gudz försambling, och effter åhrens tillwext, warittt sina föräldrar ett hör-
sampt och lydigt barn, Omsider genom sina föräldrarß, släcktz och förwan-
ters inrådande hiälp och styrkio, effter fadrerns dödeliga afgång begifwitt sigh
till ett lofligitt näringz medell och handwerk, skraddare ämbete, först i Calmar,
Nu finnes stannader uthi then berömeliga kongl. residentz hufwud staden i Sweri-
ge, Stokhollm, med tiänstwillig förmodan Effter hans ährliga och uprichtiga
förhållande, blifwa uthi sitt lofliga Näringzmedell och trogne tiänst i tucht
| och ähra |
25r
och ähra upwext, hedrat och befordratt, detta burßbref för sanningh och
rättwijsan skull, icke kunne förwägraß, deß till mera wißo etc.
S.d. framkom för Rätten Jöens bengtßon i Julßnäß, och Inlade een Attest att han och
hans hustru Karin Månsadotter hade kiöpt och betalt halfwa Julßnäsatorp af Simon
Staffanßon i Kånna, och therföre gifwitt 120 dlr Sm.t, Nembdemannen Joen i Horn
wittnade detta wara sandt, såsom och sade sigh wara fullmyndigh be.te hallffwe
hemman bortskiöta, huilkett såsom dett ähr lagbuditt och lagståndett, Ty dömb-
des sama kiöp kraftigt och gilt, ty hemulaß samma hallfwa Julßnäßatorp
ifrån Simon Staffanßon och tillägnaß Jöens i Hiulßnäsatorp hans hustru Karin
månsadotter, deraß barn och arfwom ewerdeligen, dher ähro dhe Tollf i Nembden
faste åth som å skaffto hållo.
S.d. blef uthräknadt och ransakadt huru myckitt hwar arfwinge med kiöp
och arf äger uthi granhult i agunnarydz Sochn och befans som föllier.
Sara och hennes broder per Anderßon Joen Jöenßons stiufbarn i första äga och
| bekomma tillhopa uthi granhultagårdh | 37 dlr 28 1/5 öre |
| Joen Jöenßon äger i be.te gård 20 Rdlr som gör i Sm.t | 30 dlr |
| Joenß Son Carll Joenßon äger i be.te gård med arf | 3 dlr |
| Jon och the andre arfwingarna in alleß | 17 dlr 24 öre |
| Måns i Långhult äger i granhult 77 Rdlr ähr Sm.t | 125 dlr |
| Bengta Perßdotter | 7½ dlr |
| Summa | 218 dlr 4 2/5 ore |
S.d. kom för Rätten Edell och wälb: Jöens Nederwodd till förarp, hwilken
tillijka medh sin Swärfader wälb: Jöens Rosenbiälke till Lästa på dett högsta
sigh beswärade öfwer een b.d Nillß froaßon i tumbhult, hwilckedt hafwer
understått sigh beskylla be.te Nederwodz fru wälb. fru Karin Rosenbiälke for
een hoora, och hennes piga Karin stång, för hora, tiuf och Trulkona och sagdt
när Ryttmestaren Joen tufwaßon war på förarp /: Salva reverentia :/ for
han på fruen i stufwan, och karlen på Karin stångh i förstufwan, Nills froason
som nu tillstädes war, framkallades, her om till frågades, hwilcken swarade
och sade, sigh icke således hafwa skiält, tå inlade Nederwudden twenne wittnes
skriffter, uthgifne, den ena af Kiörkioherden wyrdige och wällärde H.r Lars
Siggonio den andra af Majoren wälb. Johan Lagergren till Målenßås och hans
son Alexander Lagergren, hwilka attester blefwo upläßne och Nillß således
öfwertygadt, hafwa skält fruen för hora, och hennes piga för hoora, tiuf och
trulkona, Tå swarade Nillß froaßon, prästen hafwer skrefwedt, mer ähn
han kunde bewißa, ty han sade sigh aldrigh så hafwa skält dem, sade sigh och
icke wetha någon beskedd här om, uthan hört Karin stångh och hennes broder
Johan stång något taala, honom tillfrågades om han weste någott horestycke
| med Nederwudz |
25v
med Nederwudz fru, eller om han weste någott hore, tiufwastycke eller truldoms
last med be.te piga, der till han icke wille gifwa sitt samtyckio, och på dett Sonen
ren skulle öfwergifwa samma frijerij, hafwer han detta sagdt på henne, sa-
de och att pigan hafwer h. Stephanß dagh kokatt grööth åth hans Soohn, och
der uthi lagdt, sin egen blodh, att han skulle blefwa kiär åth henne, Sonen
frode Nillßon framstegh och giorde pigan frij, att hon aldrig haffwer sådant
giordt, åth honom kokadt, uthan hans fader haffwer allenast sagdt sådant
till att skrämma honom ifrån dhenna piga, och såsom Nills froaßon Nekade
och säger att H.r Lars icke haffwer wittnat rätt, uthan skrefwedt mehr
ähn han kan bewißa, altså begärade Nederwudd, att be.te H.r Lars som icke
Långt her ifrån boor måtte Citeras hijt, att Swara till sin skrifft, andra da-
gen den 19 Septemb: kom H.r Lars i agunnaryd för Rätten och såsom han hade
förstådt, att Nillß froaßon hafwer sagdt honom skrefwett mehr ähn
han kunde bewißa, hwilkedt ingen redelig man anstode, Therföre begärade
han att Nillß froaßon måtte her om wijdare ransakas och Examineras och
skrifften upläßas, så skulle han icke allena orden bestå, uthan ähn tå honom
hafwa hört någott mehr af Nillßas mund, som han intett wille skriffwa
protesterandes emoth sådan beskylldningh, hellst effter han intedt haffwer
skrefwedt annatt ähn dett sandt war, Tå bekände Nillß froaßon att H.r
Larß hade wittnat och skreffwedt sandt, bad H.r Lars om förlåtellße
Tå och Hr Lars honom Excuserade, att han hade ett hastigdt sinne, och
rådde intedt för sin mund,. Nederwudd protesterade på dett högsta
emoth Nillß froaßons Ererörliga beskylldningh, och begärade såsom
hans fru, ähr för sådan lättfärdig beskylldningh oskylldigh, kommen
uthi follkz taal, och squaller, Nillß froaßon måtte derföre så effter
lagh som edelige privilegier androm till warnagell på dett högsta
straffat blifwa.
Saken skötz till Nämbden och såsom denne Nillß froaßon uthan någon för-
syn åthskyllige gånger hafwer Nederwuddens fruß heder och ähra, sampt
goda nampn och rychte högeligen læderat, och så skammeligen bracht henne
uthi follkz taal och squaller. och uthi åthskilleges närwaro och åhöra, skält
henne för horra, der han lijckwist måtte bekänna icke någon oährligitt medh
henne weta, hwilkedt medh trowerdige wittne ähr öfwertygadt och han nu
icke Neka kan. Ty dömbdes han effter thett 20 Cap. Tingm; B. i LL. att
böta för denne ährerörlige beskylldningh 40 mkr Och Emädan wälb: fru
Karin Rosenbiälke ähr een privilegerat person och så illa læderat, jäm-
wäll Nederwudd sigh på Adelige privilegier beroper som han Kongl. M.tz
hafwer Adelen benådat, Serdeles den 7 punct, uthi be.te priveligier, altså
hemstelles detta ährandett till Kongl: hofrätten om han någott wijdare
straf skall wndergå ähn deße 40 mkr. Och såsom han hafwer
|
beskylladt
|
26r
beskyllat pigan Karin stång, för hora, tiuf och trollkona, och wellat bewijßa
henne medh grööth, kokande hafwa trollat hans Son dett han icke haffwer henne
kunnat öfwertyga, uthan hans egen Sohn henne befrijar, Ty dömbdes han effter
ofwanbe.te Capitell för tre ährerörliga beskylldninger att böta 3 gånger 40 mkr
Noch för dett han hafwer beskyllat H.r Larß haffwa skrefwedt mer ähn han
kunde bewißa, hwilka ord han wed tingedt återkallade och sigh der uthinnan
rättat, dherföre böter han allenast 3 mkr effter 43 Cap. Tingm: B. i LL.
S.d. anklagades Peder Johanßon Håkan Jöenßons Swentiänare i bywer-
men som hafwer lägradt een ogifft quinna Kirstin b.d för try åhr sedan
hwilken berättar att Nederwudden hafwer gifwitt honom till sakören.
Rx Peder Johanßon skall böta för be.te lägerßmåål 40 mkr till 3 skifftes effter
lagh Gifft B. 3 Cap i LL. Såsom och Per Johanßon hafwer belägradt
een ogifft änkia dotter Sißa Nillsadotter i Liustorp ogifft lofwadt löst
ächtenskap och will intett hålla, Ty böthe therföre dubbelt 80 mkr till 3skiftes
wälb. Jöens Nederwudd Caverade för böterna der med giordes afträdh.
S.d. förlicktes Jöens olufßon i skeeda och Joens Månßon Ibm å skatta
frällße, den hooß bewilliades Simon i Westerhult och Joen i Horn iämka hußen
gårdboarna emellan Jöens olufßon äger 3/4 i gården Jöens olufßon behål-
ler twå stufwer, wester tredingen af ladan och 1/3 i fäähußett, dett öf-
riga Jämkar nembden dem emellan, och sattes wijte 4 Rdlr dher af een
fiärding till tingzrätten och 1/4 frällße skatta iordägendenom, finnes och
tillförne der om wara afsagdt den 7 Decemb. å tinge i Nygård Ao 1661.
S.d. framkom Arfwed Månßon i Höreda och kärade till Nillß bengtßon
i bökelijdan å Crono om een tunna korn som Nillß bengtßons broderson bor-
gade af honom N. 1 tn korn för 17 åhr sedan om 15 mkr Sm.t Måns Månson
b.d barnfödd i klöfware, och nu säges stannat wara neder moth Calmare i
Åby Sochn, Nu hafwer her i bygden Mons intett arf effter sigh eller annatt.
Resolutio Effter domare Reglan, der åklagaren icke hafwer skääl med
sigh wittne eller bewiß, säges Swaranden frij, och arfwed Monson kan sökia
sin man som bäst han gitter och kan.
S.d. framkom bengt larßon i Åby och kärade moth sina hustruß Karins
morsystrars Söner Joen och Jöenß Perßöner i fallnaweka om een Jorda luth
i Söregård Quänarp uthi berga Sochn, Bengt Larßon föregifwer han hafwer
uthgifwitt på kiöp att lößa sin hustruß panteiordh i quänarp tollf
Rdlr hwilka päninger båriß till stiuffaderen Erich Erlandson i fallna-
weka för några åhr åth hans stiufbarn, som Erich tillstår, Nu till biuder
Bengt Larßon sina hustruß slächtinger Joen Pederßon i falnaweka medh
| hans Swåger |
26v
hanß Swåger Jöenß i hörsett, för een setting i quänarp trettijo Richzdlr
der på ähr betalt 24 Richzdlr Icke des mindre will han öka på betalningen
Sex Rdlr och afquitta den gambla quinnoneß tiugo åhrß föda innan
dee må gå iämpt till arfz i Jorden, Emädan hustru Karins fader Jon i
Äplanäß födde sin hustruß mormoder blind på bänken med een piga
henne skiöta skolle i tiuge åhrß tijdh med kost och wnderhåld, icke för-
wndrandes sådant må Elliest afdragaß i Jorden, hwilkedt the taga i
mogitt betänkiande.
S.d. framkom Jöenß åkeßon i Nåckarp sampt Per Person i Nåckarp
och gifwa till känna, dett Peder Pederßon nedsatte i Skåne hooß Måns
Jönßon eller Måns Anderßon i fällie twå skepper humble hooß hwar
och lofwades igen hwar sin skeppa Rough, Nu Swara the skriffteligen medh
sin schedell, dett Per Perßonß stallbroder kom igen och upbar sama Rogh
hwar till Jöenß åkaßon i Nockarp sigh med een hög Edh bedyrar han icke
hämptade Per Perßons Roug skeppa, uthan ähr derföre oskylldig bedian
det sigh så sandt gudh hullan till lijf och siääl. Nu war ingen å skån-
ske mäns sijda tillstädes, altså gånge hwar till sin fångisman som
bäst han gitter och kan. Så och gifz Jöenß åkaßon å tinge ett gott
loford han pläger intett fara medh löngh och fant, uthan medh san-
ningh och rättwißan, Sådant icke kunne förwägraß.
S.d. framkom åke algudzßon wälb Arfwed Söfwerhiällms fogdte anklagar
Jöenß Anderßon i Weeåßa, å frellße, dett hans hußbonde hafwer lånt
honom een Sölfskåål att sattia för sigh i pandt, Nu bekänner Jöens An-
derßon Sölfskålen ähr satt i pant uthi Christianstad hooß een änkia
Kirstin Hemmingz för 18 mkr Sm.t och lofwan igen lößa med första.
Resolutio, Jöens bekänner lånitt, ty betale och löße Söfwerredt igen
gafz dagh till hellgonameßo nästkomande, uthan längre drögzmål
2.) Noch klagaß om låndt Sölfkanna till Jöens Anderßon och hans
gårdman. Men wälb. Arfwed Sölfwerhiällm löste siällf sin kanna
igen för Jöens Anderßon medh tijo Rdlr, Jöens Anderßon Swarar,
han förhoppades wälb Arfwed Sölfwerhiällm skulle welliat af dra-
ga thee tijo Rdlr för boletz omskifftningh, frällße gård moth Torpett,
hwar på follgde tingzrättens Sententz. Jöens Anderßon sätter
för sigh löffte att betala och lößa skålen, och om tijo Rdlrs loff eller
till gifft för kannan skaffar Jöens Anderßon sigh bewijß till
Nästa tingh. Elliest om östregårdh i Weeåßa Sex Rdlr restantz
| kraffd |
27r
Nillß bengtßon i Staveredt, uthi götterydz sochn för diuraskiutningh
krafd förskiuter Jöens sigh, att dhen åboen effter honom kom skulle effter
Contractet betala Rx hwar söke sin man. ytterst om gärßegårdens och
husarötes pröfningh upsattes till wijdare ransakningh, och begära tijt Simon
i Westerhult och Joen i Horn Nembdemän.
S.d. bewittnar Simon i Westerhult dett Ämboda frällße i Wrå S.n
giör icke skiäll för mehr ähn ett hallfft heman som Jordägandens
wälb. oluf Rosenstiernaß bref medgifwer.
S.d. Anderß Anderson i Lindhult å skatte böte 3 mkr för oskiftat
byaiordwalld ingripitt af oskiffto till åkerlycker Bygn:B 32 cap
S.d. Jäfwades om een Rymbder Soldat peder Mårtenson bd för
hwilken lofwatt hafwa arfwed Anderßon i Quenßlöf och Joen Jön-
ßon i quenslöf, denne hafwa låtitt taga Soldaten igen och satt ho-
nom i Hamneda kista, Sedan ähr han sluppen i wägen af prophoßen
som skolle föra honom till sitt Compagnie.
S.d. angafz Håkan bengtßon i åby å frällße om slagzmål stembd
böte 3 mkr till 3 skifftes uthan förfalß wittne Tingm. B. 12 Cap i LL.
S.d. blef gudmund i höfdinge betygadt dett han gick i löffte för
ett par oxar till Anderß Torkillßon om 14 Rdlr hallfparten i Sm.t
och halfparten i koppar m.t 7 Rdlr ähro betalte. Nu beswäraß 14 Rdlr
ware med lego borta ett åhr och siu ännu obetalte ett åhr sedan.
Rx Tingzrättens uthslagh follge Effter lagh kopm: B. 12 Cap ll.
Then som går i lyffte går i betallningh både om Capital och skäligitt
jnteresse. Actum ut supra.
| S.d. angofwes för stembning påfwell i Jfla | uthan förfallß wittne | |
| Swen Perßon i koggeboda å frellße | böthe hwar 3 marker |
Nillß bengtßon i Staveredt, uthi götterydz sochn för diuraskiutningh
Nillß i köleboda om diuraskade för stempning 3 marker till 3 skiftes
Jöens bengtßon i östraby förlupitt sin tiänst angofz för stempningh
3 marker.
S.d. framträdde Anderß bengtßon bunke i höreda wng wuxen
drängh barnfödder af ährliga föräldrar, gifwer tillkänna, dett
bygda squaller moth gifftermål af Elackt folk hafwa i werste måtton
| uthfördt |
27v
uthfördt, hans Erliga nampn uthi ett fallsk förflugitt ord och rychte
om ett skiutz kastningh uthi een skiuß resa, J dett medh reverentz till se-
gandes att ett skiut tå kastade mädan han war liten skiutzgoße, Ty
upböd sigh om någon wille eller kunne om thett alsters fråntagande
wetha skääl eller bewißa af någott wetigdt follk skeedt, uthan dödz
hotan och twångh. Hwar till swaraß ingen redelig meniskia honom
Anderß bunke sådant bewißa kan. hwarföre publice å tinge
Anderß bengtßon bunke blef frijkallader af sittiande Rätten för
sådant hufwudlöst squaller och hwilcken honom sadant förekastar i hä-
des wiß eller oquädingz ordh gifwer som menar eller rörer heder
och ähra, i ty måål förelämpa eens ährliga nampn och goda rychte
må wara förtänckt, undergå laga straf, effter gudz ord och Sweriges
Lagh.
S.d. framsteg Lansmanen Jöens olufson i skeeda och gaf tillkänna det
Jöenß Matthißon i Lunden hans broder Ingemar Matthißon trätte med
Jöenß Nillson i Mårarp på Ryßby kiörkiogårdh af brådom skilldnat
Nu wittnaß dett Joenß Nillson ähr bortgången som trätte, hårdt medh Ingemar
Matthißon. Rx Blef afsagdt Ingemar och Jöens för mundbruk och för
argellse å kiörkiowald böthe 3 mkr till 3 skifftes och giffwe hwartera
een kanna wijn till Ryßby Kiörka.
S.d. framstelles Erland i wännaredt å skatta frällße nu gifft bekänner sigh
lägrat hafwa mädan han dräng war, barbro Persdotter ogifft af ächta
säng född för fiorton åhr sedan, dock bekänner sigh aldrig waritt å ting
therföre dömbd. Lijkwist hafwer befallningzmannen nu salig Anders Larson
tagitt af honom Crone sakören, Nu upsteg M.r Nillß i Hwittaryd præpositus
och pastor gaf tillkänna effter Erland drogz länge före, i några åhr och war
twehuxe att wijaß medh barbrod, ty togz han och hon i skrifft effter kiörko
ordinantien, Resolutio Tingzrättens uthslagh follgde. Erland böte för
mökränkningh effter Lag Gifftm: B. 3 Cap i LL. 40 marker till 3 skifftes fadre-
nom konongenom och häradett.
S.d. kom Per Nillßon i Maråß och kärade moth gudmund i Maråß om ett sk-
pel. Jord sålt af Karin för 4 Rdlr Nu will Peder hafwa ängh till åker
effter skatten hwilken ängh ähr arfft effter Karins Moder, Per Nillson säger
sigh brucht ängen i 22 åhr kijlängen b.d Rx dett på lägges dhem skaffa
nögachtigt bewijß till morgondagen, dock kom sedan intedt fram.
S.d. angafz dett Abraham i Häringe hafwer låndt till een Soldat sin Sölfskedh
till att sättia i pandt för 3 skepper sädh till Knuth arfwedson i Hörsedt och hwar
keppa kostade 3 mkr S.m.t Rx hwar går till sin man,
S.d. till oßhultz damb effter fullmächtig Lars Jönßons i Torsetz begäran Depu
terades till ägande Syn Joen i Horn, Joen i Rydh Simon i Westerhult
Johan i Wikßiö.
|
S.d. framkom
|
28r
S.d. framkom Joen Swenson i Hångåß och försporde sigh på en änkiaß wägnar
om tiugo Rdlrs giäld som Per Swenson i Hiällmare uthlånte till börge Jönßon
Bur, hwilkedt bestod i ett par oxar och 2 Rdlr och satte för sigh löffte broder
i Hößlänge, och broder tog Carll i hångås för sigh i lyffte, men Carll och Per Jönson
satte för sig i wnderpandt een Ny uphuggen stufwa till betallningh, broder
i hößlänge hämptade paningerna, Rx Tingzrattens domb follgde effter Lagh
köpm: B. 12 Cap om icke betalaß af wederbörandom må uthpantat så longt räker.
S.d. företogz een tillförena anhängdt saak om tree fallska päninger som ähre
tilledde Måns Månson i Runkarp bortwexlat hafwer och ähro wordne ifrån
Hallmstad tillbaka sände till sin fångisman stanat till Måns Månson.
Nu togh tingzrätten detta ährande uthi noga betänkiande, Emedan Måns
Månson insinuerar i Rätten een obesegladt skrifft ifrån Skåne om tre falska
Sölfpäninger N. een hållansk Swerß Rdlr och twå Swenska hallfCroner, der till
williandes skrifwa Gubernatoren i Skåne wälb. Nicolaus Danckwardt om
schedelens nogare ransakningh, Måns Månson tillbiuder een tollfmanna Edh,
wed nästa häradtz ting i winter om så wedertorfz dett han icke haffwer giort
wed nästa häradtz ting i winter om så wedertorfz dett han icke haffwer giort
eller gutitt denne upwiste fallska päningar, uthan bekommitt them af een
fremande Soldat, och Måns Månson stelte för sigh löffte N. Jonaß Arfwedson
Joen i Horn, Simon i Westerhult, lofwade för Måns gullsmedh.
Sist Nekar Månß Månson till öfwerstens wälb. H Hans Mörners Sölfkanna
sigh tillhandlat hafwa som ähr af hans förymbde tiänare bortstulen och
såldh, hwilcken säges wara barnfödd i haghult, Noch stulitt dher samastedes
twå stycken Sölfskålar.
S.d. lofwar Simon Staffanson i Kånna willia betala till änkian Johanna
i Rönninge 2 Rdlr dett öfregitt ähr betalaß och kräfwes igen sina uthlånta
päninger hwar Simon kan af dhem hans päninger wedertagett haffwa
och hwad the hafwa prætendera på Julßnäsa domb må dhe sökia weder-
börligen den som hafwer Nyttan der aff.
S.d. framsteltes Joen Jöenson i Trinßhult å frellße tillstår sig haffwa
Lägratt en ogifft piga Swenborg Sunadotter, i Tiurcke hon war fodd aff achta säng
Ty böte Joen Jöenson för Mökränkningh effter Lagh Gifftm: B. 3 Cap. LL
40 mkr till 3 skifftes fadernom Jordägandenom och häradett.
Anund i grythult löfftes man för sakören.
S.d. framkallades af Jona Arffwedson Länsman gudmund Swenson i boarp
dett hwarken han eller hans hustru, tiänstefollk eller barn hafwa funnitt
någon lefnat pungh, af Jona arfwedson mist i boarp, giorde siellf sins
Ede bediandes sig så sandt gud hiällpa, der medh ware frij sagder. och
giordes afträdh.
S.d. framstelles skiutzrättaren arfwed i bråna och tillstår dett han
hafwer uthlagdt 9 mkr Sm.t för skiußning till lagdt Tiuckes by, öfwer
samma skiutzpäningerß betallning ähr trätta upwuxett med agunarydhz
| kiörka walld |
28v
Kiörkiowald, wed the begynte ther om Jämkas weder att kiörkioherden
moste bösta liudh och stillaståndh. Resolution Arfwedh i bråna böthe 3 mkr
för oliud och gifwe till agunnarydz kiörkio 1 kanna wijn för förargellse
Sammaledes Simon i Åhrßhufwud böte 3 mkr och een kanna wijn effter
Sabbatz ordinantien
S.d. framträdde Jöran Nillson i bökhult Gen: wälb. Hr Per Sparres befall-
ningzman gifwer till känna dett tu Nybygge wed giäßhult ähro upsatte både
byarna höreda och quänarp till meehn, medh begäran dhe må uthäfwas
Ingen Swarande ähr stämbd eller tillstädes.
S.d. framstelles Peder Johanson Håkan Jöenßons i bywerma Swen-
tiänare bekänner sigh lägradt haffwa een ogifft piga Kirstin
i Kiörkiobol född af ächta säng tå hon tiänte medh honom
på förarp för try åhr sedan, dhe haffwe drages förr om ächten-
skap, ty icke lagligen bött Ty eftter Lag Gifftm: B. 3 Cap. i [..]
te 40 mkr till 3skifftes fadrenom, konungenom, och häradett.
Noch lägradt ett annatt oförloffwat quinfollk Sißa Nillsedott
i Liustorp på frällse Sißa ähr född af ächta sängh ty plicte och
Duplicere bötett effter strafordinantien 80 mkr till 3skifftes fa-
drenom konongenom och häradett wälb. Jöens Nederwudd loff-
wade för sakören.
S.d. blef afräcknadt om arfzluter i granhult emellan twen-
ne samangiffte kullar En änk. Joen b.d och een änkia Karin
Perßdotter med sine ofwanskillde barn, der ofwer upwistes
een arfskiftningz Specification H.r Lars Siggonis medh flere
goda män öfwerwarat haffwa uplastes och exhibitum på-
teknades.
S.d. kom fram H.r bengt i Nyttia Capelan och gaf till känna dett
han medh sin hustru hafwer kiöpt ett stood af sin Swåger Joen
Perßon i trotteslöff för fyra Rdlr och betalar dhem siellf, J medler
tijdh stiger een annan swåger Per Raßmußon i Waßhult H.r bengt
oåthspordt och betalar samma 4 Rdlr uthan H.r bengtz och hans
hustruß mine. Resolutio Peder Raßmußon söker sin betall-
ningh af sin fångisman och dett H.r bengt een gång betalt haffwer
wari okrafd.
S.d. framträdde för Tingzrätten Måns Anderson i quenslöff sigh
högeligen beklagar dett Måns Perßon i Toffta een Rymbd Soldat
|
hafwer honom
|
29r
hafwer honom illa bedragitt, dett han legde honom först till knecht
för sig, Sedan follgde han på tågh åth Påland, men effter han war
der ifrån hemkommen begynner han till att stiäla i bygden och
bedraga gott follk till han aldeles Rymbde, icke så för knechta
tiänsten skull som för stöld och tiufwa stycke skull han her i byg-
den begåått hade, såsom Per Stenßon fordom leutnant medh egen
hand wittnar och underskrefwedt hafwer Daterat Brodh den
16 Junij 667 hwar och medh betygaß som granarna och månge
ährliga man bewittna weth, dett be.te Måns Pederßon kom ifrån
Pollniska krigedt begynte han till att stiäla, Nembl: ifrån
Jöens olufßon i falnaweka till Siu Rdlr ifrån Nills Johanßon
i Toffta öfwer 30 Rdlr Noch wanade eller lögh sigh till ifrån
Swen Pederßon i Liungby tollf Rdlr ifrån Peder Stenßon i
brodh 2 Rdlr Jfrån Joen i Äplanäß 9 Rdlr Jfrån Jöens i Nääs
3 Rdlr detta wara således publice å tinge begäradt och atteste-
rat i tingz protocoll inskrefwitt för sanningh och rättwijßan
skull icke kunna benekaß.
S.d. framträdde för Rätten ährebar och Manhafftig Capiten Nillß Johan-
son i Toffta och begärade ett sanferdigt tingz attest huruledes han
sigh förhållitt hafwer hemma och borte på togh. Nu upwiste han
först sin fordom leutnantz till häst Nillß Jöenßons skriffteliga
Attest, J dett att Nillß Johanßon i Toffta hafwer under Reutm.re
Salig Joen Anderßon och under öfwersten Salig grefwe Fredrich
Stenbåkz Regemente han först werfwades, och satte till Ryttare
tiänsten Anno 1633 i februarij Månadt, alt sedan hållitt sigh som
een ährlig trogen krigzman både i Pryßen Tyßland, Pålandh
och danmark hållitt färdigt rustninger och karlen och undertijden
reditt siällf giordt Cronan goda tiänst så inga honom beskylla
kan uthan dett som lofligitt ähr, och i den tiänsten till satt 14
hästar med tyg och Carler, Noch tillsatt och håller annu rustiänst
med egen handskrefwedt och underskrefwitt den 12 Aprilis 667.
Sedan upwiste Majorens ähreborens och Manh.t Jooseph ooß attest
med egen hand och Signete verificerat, Daterat Brusarp den 8
Maij 666 der med betygaß wälbe.te Capiten Nillß Johanßon i
| Toffta |
29v
i Toffta den tijdh han uthi Norige i förleden feigdetijd under Majorens
Joseph ooß Commendo för öfwer officerare under dett Smålänska
Dragone Regementitt, tiänte dett han för hans tapper förehållande uthi
stormar, occasioner och skiämyßlor hafwer förhållitt sigh som een
ährlig tapper och trogen krigzman ägnar och bör med förtiändt
loford, och fick dett beröm af hans hög Excellentz Richz feltherren
Salig grefwe Lars Kagg i förstormen för hall, att han aff hans
Excellentz tå stormen aflupen war, strax ifrån leutnant till
Capitein wnder samma Regemente förestelt bleff, dett samma
mång ährliga flere Cavalleur brede wed bewittna må, som tå
ther tillstädes wore, deßlikest publice å tinge betygaß dett wäl-
be.te Nillß Johanson Capitein hafwer med hustru och barn förhål-
litt sigh her i bygden af barndom, och all dhen tijden han haffwer
waritt hemma i Landett som een ährlig uprichtig man i wmgänge
och lefwerne, Sådant the honon för sanningh och rättwisan skull
icke kunne benekaß. deß till mehra wißo att så ähr å tinge
upwist och bewittnadt, betygar Nembden med häradtz Jnsegle Jämp-
te wnderskrifwande Actum anno Die et loco ut Supra.
S.d. framträdde Jöens Håkanson på Stenßnäß och tilltalade läns-
manen Anundh i grythult dett han hafwer beskylladt hans huß-
bonde wälb Erich Anderßon Oxe han will med Inhägnadt, taga
honom ifrån öpitt mulabete i Skog och mark, emoth gamall
häfd. Hwar till Anundt i grythult begärar ransakning uthi
sin hußbondeß och skatzägandes närwaro, eller hans fullmäk-
tige Lagslitas må, till Swarß i saken.
S.d. framträdde Jöens bengtßon i Sölane Oluf Rosenströms
godza fogte som tillförene angaf Per Raßmußon i Croneboda å
skatta frellße för Elackt munbruk och wndsägning, af ordsak
för han skulle flyttia ifrån waßhult sin gambla fädernesgård
Jöenß bengtßon föregifwer han skiälte hans herre för een
Liugare i gåår, der till Peder Raßmusson Nekar, Jöens bengt-
ßon beropar sigh på wittne, Jöens olufson i Skeeda fram-
kallades, Edeligen bekänner han icke hörde Peder Raßmußon
| skiälla |
30r
Skälle wälb. oluf Rosenstierna för een liugare, giorde der
på sin siällß saligheetz Edh och afstegh. Doch Joen Larßon i
waßhult tillstår orditt sigh hörde, huar till Peder Raßmußon
swarar, Joen ähr hans swåger och afwundzman blefwen sedan
han gick honom wndan hemanet effter han äger Per Raßmußons
syster. Näst Insinuerar Per Raßmußon sin forklaringh
och uplästes hans replicationis skrefft, till förklaringh moth
Jöenß bengtßon första inlaga. Ther näst upsteg w.t Jöran
Nillson och begärar på sin herres Generalens H.r Per Sparres
wägnar, Emädan Per Raßmuson ähr afflutter waßhult och in wp
på hans Nådige herres skatta frällße heman Cronoboda, dett han
som een annan bonde må wnder Lagh och rättwisan handhafwas,
Noch beswärar sigh Per Raßmußon ofwer sin Swåger Jon Larsßon
i waßhult, dett winter rougen hans uthsädh, på Ny uprödd tompt
till Siu skeppeland och will honom dhen rougen förwägra, Sädes
gröeden ähro deß föruthan behållne, och trädes åkrarna upkörd
hallfparten, om dhen lille lyckan ett skeppe land hafwer Peder
Raßmußon siällf giordt up af uthmark och fick der på hallf-
fierde trafwe och körde den hem till sin, men dhen andra Rou-
gen på gårdz staden lycka upgiordt blef Siuttan trafwer och
18 Nekar ähr upskuren halfparten af Peder Raßmußons folk,
den andre af Joen Larßon. Jöens bengtßon bekänner Peder
Raßmußon hafwer richtigt betalt rätta åhrs skatten i reda pän.r
Tingzrättens uthslagh follgde af föreskreffne ordsaker.
| 1.) | först befinner Rätten dett wälb. oluf Rosenstierna hafwer låtit |
|
på skrifwa Peder Raßmußon odrägelig dagzwerke på så
kort tijdh, i dett han Per Raßmußon war under hans lydna alle-
nast ett halfft åhr.
|
|
| 2.) | Till thee månge beskyllninger, ähre inga andre wittne uthan |
|
wälb. oluf Rosenstiernaß egne tiänare, huilka ringa eller in-
ga wittzordh gifwaß i ty måål.
|
|
| 3.) | ähr ingen skada skedder, des för uthan Nekar Peder Raßmußon |
| der till, altså om så wore ähr hött medh inga bött. |
| 4.) Emädan |
30v
4.) Emädan Peder Raßmußon hafwer Inlagdt een Designation på
sina månge giorde dagzwerke, skiutzninger och skatz betallningh
och Rosenstiernaß fullmächtig Joens bengtßon weeth medh skääl
inga exceptioner der emoth att andraga eller förneka, med min-
dre ähn Peder Raßmußon hafwer effter kommitt, och fulmäch-
tig säger sigh intedt mehr weetha dher till Swara, uthan tillstår
Peder Raßmußon haffwer richtigdt betalt rätta åhrs skatten
i reeda päninger, altså känner Rätten honom frij.
Men deße öfrige åhrlige hiällper blifwer Per Raßmußon effter
skrefne Pertzedler ährkänd att fullgöra och betala effter sitt
egitt begifwande, Nembl: Sågestackar 8 Tegell och kasteweed
26. Laß tillhopa, Timber ståckar fyra stycken.
Deßlikest husaröte anlångar, Emädan Peder Raßmußon alle-
nast bodt under des jordägandes lydna ett hallfft åhr och
Nembdemänerna som tijt hafwa waritt skickade ransaka
bewittna der finnes flere huß i Waßhult ähn een gemen
bonde behöfwer, wari dherföre Peder Raßmußon äntledigatt
och hußen icke så illa forne med mindre dhe kunna uprättas
och komma gården till gode, Ty kan rätten icke see med hwad
skääl Rosenstiernan kan prætendera på honom om hußa röthe.
Anlangande rougen som uthsåddes Ao 666 så hade Rätten wäll
fogh att strafwa, dhen som uthan loff och mine Rougen
borttogh, Icke des mindre mädan Peder Raßmußon intedt
klagar, uthan begärar behålla hallfparten af sama Rough
hwilkedt och synnes wara heelt skäligdt, så wäll som andra
som till lutha såå åtthniuta må.
Brevius, Slutelig follier Tingzrettens uthslagh.
Uthi den twistige saak emällan wälb. oluff Rosenstiernas full-
mechtigh Jöenß bengtßon i Sölaryd å dhen ena sijdan kärande och
Peder Raßmußon i Cronoboda å den andra sijdan Swarande, an-
gåande Några beskylldenngar som Peder Raßmußon berättas emoth
wälb. Oluf Rosenstierna uthgutitt haffwa, Såsom och præ-
tention på någon förment skatt, beståande i körßlor, dagz-
werke, skiutzninger etc. deßlijkast huseröthe, Jamwäll dhen Rogh
som Peder Raßmußon förledne åhr 666 medh egen bekostnadt
| wthstått |
31r
uthstått, och sedan i quarstad satt, ähr detta Rättens domb afsagdt
i Fallnaweka dhen 19 Septemb. Ao 1667.
Af dhe skääl in actis finnas Erkänner Retten Per Raßmußon
i Cronoboda frij och för uthan plicht bör slippa dhe påbördade
och tillwitte beskyllninger, till wälb oluff Rosenstiernaß fulmächtigh
sin sago medh trowerdige och opartiske wittne bewißa kan.
den förmente upsatte Designation på allahanda uthskylder
och egen williga på lagor, så wäll som formente ordinarie
skattar, Så althenstund, H.r Rosenstiernas fullmächtigh tillstår
och bekänner, att Peder Raßmußon haffwer sina uthlager rich-
tigdt betalt Ty bleffwe Peder och dherföre så wijda frij. alle-
nast skall Peder Raßmußon effter egett begiffwande wara skyl-
digh att framföra Sågeståcker 8 stycken kastewed, Tegell
och wngzwed 36. Laß Timmer ståcker 4 stycken, och sedan
för alt wijdare beswär uthi dhe saker, wara frij och änt-
ledigadt. I lijka måtto bliffwer och Peder Raßmußon
frij och omolesterat för dhen husaröthe aff honom prætenderas.
Anlangande dhen Rougen som Peder Raßmußon haffwer för-
ledne åhr med egen bekostnadt sampt möda och arbethe uth-
sått Erkänner Rätten Peder Raßmußon Effter sin egen
willigheet allenast wara berättigadt till een hallfpardt
den honom och strax skall tillstelt bliffwa, hwar medh
parterna wari i detta måhl åtskyllde Actum ut supra.
S.d. Tingsköttes Wråßa westregårdh i Agunnarydz Sochn effter
beseglatt medh wittne Sälh och kiöpebreff Dat. Stochollm den 20
Novemb: 665, Ther med wälb. Lago von yxkull till Skatzmans-
ööd och yxellsundh Krutmestare etc. bekänner sigh haffwa aff frij
willia och berådde mode med sin k. hußfruß goda Ja och sam-
tyckio till kiöpß uplåtitt och sålt till hans kongl: Maij:tz wår
allernådigste herres och Konungz trooman Assessor uthi then kongl:
Götarijkes hoffrätt i Jöneköpingh och häradtzhöffdingh öffwer
| Sunnerbo häradt |
31v
Sunnerbo häradt Edle wälb Nillß Nillßon lindegreen till Forßa
Spånißlanda och bråkentorp, Een sin faste arfwegårdh som
ähr belägen i Synnerbo häradt och agunnaryd Sochn b.d Wester
gårdh i wråßa hwilken Räntar femb lb Smör med alle andre
wiße och owiße Pertzedlar som dher affgå bör och pläger, och
derföre bekommitt fyrahundrade tiugo och femb Rdlr i een
Summa. Ty affhändes sigh och sinom barn och arffwom, och
tillägnar wälb.te wälb. Nillß Nillßon Lindegren hans k. hußfru
Anna Siöblad, beggeß theraß barn och arffwom med huß, iord
aker, ängh, skogh, mark, quarn och quarnastelle så och fiskerij
medh alla andra Lägenheeter, som till be.te Westragård wråßa
lyddt och legadt haffwer. ähr tingbuditt och oklandrat Lag-
stånditt Ty dömmes kiöpedt godt och gilt.
S.d. Sist när tingedt ändades i Falnaweka upstegh och be-
gärade wälb. H.r Nillß Nillßon Lindegreen aff Tingzrätten
Attest dett han icke siellff satt och affsade domen om giärse-
gården Joen i staalt å frellße uthuggitt hade för Lars i Båc-
kaboda som bohr å hans frällse gårdh? Nu wittnar och
Swarar Nembden dett wälbe.te häradtzhoffdingen wälb. Nills
Nillßon Lindegren upstegh och effter dett war hans frällße
bonde Larß i båckada som hade upsatt giärßegården giärde han
afträd i dett Målhet så länge domen affsades deß till mehra
Wißo, etc.
S.d. Trued i hannaba framwijsar een skriffteligh resolution
på Suplicationen till Kongelig Magistett om åhrs miß-
wext i Synnerbo häradt att the bekomma till gifft på
Boskaps skatten och loffwat tillgifft på Roughiällpen.
| Anno 1667 |
32r
Anno 1667 den 20 septemb. war iag wnderskrefwen Lagläsare
med deße effterskrefne af Sunnerbo häradtz Nembd effter befallningh
å tinge. Joen Jöenßon i Rydh Joen Anderßon i Horn Simon i Westerhult.
Peder Joenson i Snälßböke Joen i Wiggåsen Per Anderßon i Berghem.
Wppå een ransakningh om Rågång emellan Groaryd och Bäijarydh och
effter Salig Nillß Eskellßons Syna ransakningh och domb Dat den 4 Ju-
ny 1616 om syn emellan Bäijeryd Torpa Sochn och Ekööen i Hynnerydz
Sochn twenne skatta gårder, Tå funnes thenne effterskrefne Steen-
märke, först nordan för faijeß i Ekööen gärde uppå een rödia, ett
Steenmärke, dett andra rätt från och Norrbätter ett steenmerke, dett
tredie nordest i bökelijdan der ifrån uthi een bäck. och då dömbdes
för laggild råmärke. Sedan löper Eköß klöffwaträdh up till Sochn-
na märkitt, uthi een åå, som åthskillier Hijnnerydz Sochn ifrån
Torpa Sochn. Tå befans i sanningh att ther i Torpa Sochn uthi
Bäijaryd öfwer gå först sitt Sochna märke, Sedan denne förebemälte
Steenmärke och haffwa sin häffd in öfwer Ekööß een odelß ett in-
kiöpßråå och kiäldra. Och haffwa huggitt ned dheraß bökeskogh till
30 stycken och tå dömbdt den häfdan olagligh. Effter the i Bäija-
redh öfwerträda twenne råmärke först Sochna märkitt och sedan
en odalßmärken, Effter Lagh Bygn: B. 27, 28 Cap. i LL att hwart
och ett Byamål må och bör att Niuta sin Råmärke till godhe
och dher emoth all olagligh häfd ogillaß etc.
Nu ähr Sedermehra wpwäxt oeenigheet, och trätta emellom groaryd
skatte hemman i Hynneryd Sochn klagande, som ähr belägett östan
Sunnan för Ekööen tu hemman ett skatta och ett Crone i Hynneryd Sn
moth bäjared i Torpa Sochn skatta heman swarande, hwilkedt ifrån
groaryd ähr belägitt östnorr een lijten fierdingzwägh, när hwar
annan, der löper een åå emellan som skillier Torpa och Hynnerydz
Sohnar af ålderß tijder, Men Bäjaredz åboer willia gåå öffwer åån
och Ingiärdt ängiakilar alt uth med åhn up igenom i Nordwestan
in till sina odall ängiar på een liten Swank när, som på hård-
wall ähr lefnat till öppitt Sommer wättne i åån. Hwarföre
klagaß dett öfuer trättan upwuxen emellan groaryd och bäjaredh om den-
ne ängiar ingripne uth med åån på theraß byamål, aff them
i Bäijared, så och skogznytta öffwer åen uthan groarydz loff och
| minne |
32v
minne åhrligen mehr och mehr tilltages, åboerna i bäijaredh Arff-
wedh och Trotte sampt Kirstin änkian tillstädes funnes swara om än-
garnaß häfd, och inläggia een lööß skrefftelig protest medh sine egne
nampn att thee skulle haffwa fått af Salig Nillß Pederson Siöbladh
tå i häradtzhöfdingz stadh sittiande, domb att behålla sina gambla
ängia häfder, hwilken domb, thee säga ähr aff wådelldh för 39
åhr upbrändt worden, Nu swarar groarydz åboer om någon gamall
häfd på ängia kijlarna uth medh åen skulle wara, öfwer mans min-
ne, på eenß annerß bolstadh, så wijda ingripitt dömbdt, må wa-
ra i sitt werde, Men dett som ähr ingripitt i mannamine uthan
deraß loff, förmoda thee må och bör medh lagh återwinnas, Ty
begära framkallaß må några gambla wittne om sama målh,
Swen Månßon i Rya een ährlig gamall daneman öffwer sina 70
åhr med hand och å book edeligen bekände när han begynte
befrija sigh till sin hustru i bäijaryd. Tå begynte Per Erlandßon
i Bäijaryd att intaka åhrhulta kiärran westan uth medh åen, till
förena war öppen mark. Bäijarna Swara och förskiuta sigh
på gillat rågångh till sigh westan åhen till skogzhäfd, med
åå ängerna, för Sommar fredh, och der på follgdt häffd.
Ty nu tillspordes bäijarydz åboar hwarföre the haffwe kiöpt
sigh denna skriffteliga Nillß äskellsons domb, som ähr om
skogzmärke dem emoth, dher till thee swara, för deras war af
wådelden upbrännen. Noch gifz tillkänna som parterna nest
tillstå, Hynnerydz och Torpa Sochnamärke dher begge ähro näst
sams om, äggesten, hällabergh, resesteen i Kiäringadaal quär-
ßiöooß, råakiöpß brodh, Kråkegiöl, Kopperbygd, skåtthall,
Kumblehögh ååen wed Bäjarydz brod som skillier Sochnarna.
Wijdare groarydz wittne påropades Påfwell Ingemarson i wände-
böke een gamall trowerdigh man Edeligen bekände dett hans minß
igen att af ålderß tijder, höltz Sochna märkitt emellan Hynnerydz
och Torpa Sochner ifrån Kråkegiöl och så i Kopperbygd så i
skåtthall och war wed Kumblehögh ett stenmärke östan Sunnan
på sidan med twå steenar på fast grund så wed bäjarydz
brodh i åen, om angahäfderna westan åhen weeth han fögo att
wittna, han wankade intedt myckitt till bäyaryd der medh
afstegh. Ther näst Segge anderßon i Kiöpedt effter afsagd
| Edh |
33r
Edh med hand å book wittnar, dett hans salige fader Anderß i
wändaböke bekände för honom och många flere dett sochnamärkett
emellan Torpa och Hijnneryd sochner, går i Kråkegöll i Kopparbygd
i Skåtthall, Kumblehögh så i åen wedh bäjarydz brod, och wästan
åen wore några af ängarna Ny intagne, bediandes sigh så sandt
gud huldan till lijf och siäl der med giorde affträdh.
En gamall quinna och ährligh änkia om 83 åhr framhades Kir-
stin Månsadotter i Skinneßböke medh hand å book edeligen bekände
Tå hon tiänte i bäijaryd gamble Trotte b.d sade han några gånger
om groarydz boer willia taga ängerna westan åhen wed gropan igen
eller skogen så haffwe wij dock detta wackraa höett igen, der
med hon giorde afträd.
Om Sochna märkitt i Rumblehögh bekänna åboerna i Hynnerydz
sochn dee haffwa hördt af ålderß tijder sochnamärkett går j
Rumblehögh och i åhen, Men Joen gnellingh will säga dher emoth.
Mattiß bengtßon i Tommeryd Edeligen bekänner dett hans Sl.
fader bengt Joenßon war medh att gå Sochne märkitt, då bekände
han att Sochna märckitt war i Kråkegiööl i Rumblehögh och medh
i bajarydz brod i åen. Nillß och Swen i Forßa bekände Sochna
märkitt gick i Krakegiööl i Rumblehög så i åen wedh bäija-
rydz brodh. Elliest ähr kundbardt dett baijarydz åboer
hafwa aldrig hafft sitt klöfwatrådh öffwer bäijarydz brodh
uthan ähr deraß kiörkio brod och fleres farwägz brodh.
Nu styrktes deße parter till een wänligh förlijckningh och godh
granna sämmia och toge twå goda män på hwar sijda Nembl: å
Bäijarydz sijda Munsterskrifwaren Anderß Joenßon och Joen gnellingh
på groarydz sijda Jöens i Wäneböke och Erich i Jngellßkiöph och
giorde på en stund afträd
Omsidor igen kommo med groarydz åboer gifwa till känna
the ähro nu till fredz ingå förlickningh medh them i bäijaryd för den-
ne tijden medh the förordh uthan större widlöfftigheet och beswär.
Om baijarydz åboer behålla eenskijlt den ängen som ähr Näst bro-
dan på begge sijdor åhen till öppitt fäwättne wedh åen, eller ther
Jönße gården i åhen slutar, Men dhe öfrige änga kyíjlarna westan
åhn mehnaß them tillhöra effter Laga rågångh och bolstada
skääl, men skogznyttan kommer Sochna och bya lagidt wedh
| Som af ålder |
33v
Sochn af ålder, dock åboerna i Bäijaryd wille sigh till denna till-
budna förlijckningh icke bequemma. uthan ifrån Trulla bäck Sunnan
till willia the gifwa ifrån sigh till groaryd. der medh tage par-
terna afträdh och sättieß till tingzrätten å tinge, Laga uthslagh
och domb.
| Copia. |
Skrefz uthan på Salig Nillß Eskellßons Ransakningh och domb för miß-
tanke skull, icke hölß syn på syn wedh sådan meningh.
Den 20, 21 Septembris på Extraordinarie ransakningh Exami-
nerades een annan käramål om åwerkan i Mark och skogh emel-
lan groaryd och bäijaryd wästan öfwer åen och uthöfwer Sochna mär-
kitt och laga bolstada skääl /: Elliest ligger een steenkiälldra öst Sunnan
groarydz guarn om den skall räcknaß för een odelß eller in-
kiöpß kiäldra står till bewißas :/ upskiutes till wälb. Nillß Per-
ßons Siöbladz domb som beropaß på eller Copia af protocollit
framwijßas wedh nästa winter tingh der medh skildes åth, drog
hwar hem till sitt.
Till yttermehra wißo att så ähr å tinge ransakadt, wittnadt
bekändt, och dömbdt, betygar Nembden medh häradtz Jnsegle her
Nedan wnder Jämpte wnderskrefne medh Signete och Nampn
Actum Anno, Diebus et locis ut in protocollo Superius.
| Wppå tingzrättens wägnar | ||
| i Synderbo häradt. | ||
Andreas  Anderson |
||
| Zoterus |
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2900 (AID: v205987.b2900, NAD: SE/VALA/0382503) |