Sunnerbo dombok 1670

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3780 (AID: v205987.b3780, NAD: SE/VALA/0382503)



Sunnerbo Häradz Dombook
pro Ao 1670
[tom sida]
1r
Sunnerbo häradz dombook
pro Anno 1670
där öffwer äro

Laghmann höghwellborne herre hr Axell Sparre frijherre
till Cronebergh, herre till Sundby, Swerigesz rijkesz
rådh och offwer ståtthållare på Stocholms slått, sampt
laghmann offwer Tijo häradz lagsagu i Småland.

Landzhöffdingh ädle och wällborne hr Gustaf
Ribbing Erichson till Östraby och Wallstad. wällförordnatt
landzhöffdingh öffwer Jönkepingz och een dehl aff een Cronebergz
lähn.

Häradzhöffdingh ädle och wälborne hr Nilsz Nilson
Lindegreen till Forsa Spåningzlande och Bräkentorp
assessor wthi den kongl.e Giötharijkesz hoffrätt, sampt häradz
höffdingh öffwer Sunnerbo härad i Småland och några härader
i Östergiöthland.

Cronones befallningzmann wäll.tt Israell Jönson i
Tärnhult.

Laghläsare wäll.tt Anders Anderson Zotherus i
Siöanähsz och
sahl. fordom wäll.tt Peer Nilson Collijn.

Exhib- 12 Martij A.o 1672
[..]
[..]
1v [tom sida]
2r
Anno 1670 dhen 25 och 26 Februarii höltz ordinarie wintertingh med
allmogen aff Sunnerbo härad vthi Nygård närvarandesz vthi cronones befallningz
mansz ställe väll.tt Johan Gisaszon med häradz vanlige nämbd.

Nembd.n  
Jon Anderszon i Horn Simon i Wästerhult
Peder Anderszon i Bärghem Peder Jonson i Snälszböke
Johan i Vixiö Jon i Viggåhsen
Cnut i Biärnare Andersz Pederszon i Tuthult
Larsz i Ragnilaköp Påfvell i Rydh
Jon i Siöhult Jon Krååk i Linneråhs

Effterskrefne gårdar blefvo på samma dagh vid tingzrätten vp
budne som effterföllia

Jonsz gård i Kallszhult aff Hallarydz sochn   för skatz   1ste [..]
1 Joen dragons gård i Kallszhult                  reest.
1 Jacobs bård ibm

1 Hyalt i Vrå sochn
½ Sinneszhult
½ Lambakull på pant
1/3 aff Croneoda på pant
½ mellomgården i Bäckare
 
1/4 aff Sinneszhult i Vrå sochn   2dre [..]
1 Tiakölna frälse i Giötterydz sochn
1 Boalt frälsze i Lihult sochn
1 Lunden skatta i Giötterydz sochn
1/8 aff Fatalt i Torpa sochn
½ Stochult slatta i Augunnaridz sochn
1/4 aff söregård i Bärszhult i Giötherydz sochn
2/8 aff Hästhult i Hynneryd sochn
1/4 aff Nilsz Johanszons gård i Toffta
1 Giötheboda i Odensiö sochn
1 Rijskiöp i samma sochn
1 skattagården i Bäck i Kånna sochn
1/4 Prostakiöp vppå pant
1/3 aff Tiäskhult i Giötherydz sochn
1/4 aff Toarp i Odensiö sochn
½ Dödeszbygd i Traherydz sochn
3/4 aff västregård Tohrholma
1/6 aff Kornbärga i Hallarydz sochn

2v ½ Korstakiöp i Giötherydz sochn   2dre [..]
1/3 aff storegården Höreda i Bärga sochn
1/4 aff ödeszgård i Ijffla
½ skattegård i Horseberga
½ Goryd i Pietterydz sochn
1/3 aff norregård i Skåparyd
noch 13 skepp: ibm
1/3 aff Tufwes gård i Siöhult
½ östra Kalszhult på pant
2 sk.l: aff Räfwarj för revst
1/5 i Scheda på pant
1 toland i Ryia
1/4 aff östragård i Aborraslätt
1 Yxanääsz frälse på pant
1/3 aff Kroxeböke i Hallaryd sochn
½ Buggatorp i Liunga sochn
1 Qwäniarp frälse i Kånna sochn på pant
1 Förarp på kiöp i Tutaryd sochn
1 Andersz Olufszons gård i Bräkentorp
1 klåckaregård i Vrå med strömmen
Hästhult, Glamszhult, Kränkeboda, Kroxhult. Håkonszhult, Brädhult, Åkerbelt
Lindhult, Abeszhult, Ryd, Ösiöhult, Ormalt, Gunnalt, norra Ämbo, Jorsaryd
Våcköön, Bäck, Grytåhsz, Torseberga, Vikisznäsz.
1/3 aff Hulta i Lijhult sochn
1 Varesiötorp i Anderstad sochn
1/3 aff Boarp i Liunga sochn
1/4 aff wästregården ibm
17 skp:l. i Bökhult
3/4 aff wästregården i Ösiö
10 sk.l. i Barszhult
[..]
1 Hyltan i Odensiö sochn
½ Eluskiöp i Giötheryd
9 ½ sk.l. i Rönninge
1/6 aff Ballköö
1/3 aff Brogården i Anderstad sochn
2 to l. i Alanszkiöp
1/12 aff Mahråhsz
½ Saxanähsz i Lijhult sochn
1/8 aff Smestorp
1/4 aff Hylte i Odensiö sochn
3r
Samma dagh lätt wäll:tt Petter Collin vpläsa een fullmacht
vthgifven aff hr assessoren vthi kongl: Giötha rijkes hoffrätt och häradzhöff
dingh öfver Sunnerbo härad dhen edle och vällborne hr Nilsz Nilszon Lin
degreen daterat Forssa dhen 24 Februarj lydandesz att vällbe.de Collin hr
assessorens vices skulle der i häradet justinera hvilken sedermehra sielff aff
lade sin dommare eed, icke desz till mindre belofvades förrige laghläsa
ren Anders Anderson Zothero sin vanliga laghläsare löön, dhen han
dhe förrige åhren bort åth niutet hafuer, antingen han kommer med till
tinget när dhet vthj Sunnerbo förrättasz eller eij, och det så länge som han
lefver, hvilken fullmacht var med hr assessorens egen hand och signe
te ratificerat.

Här näst inlades och vplästes een cautions skrift innehållandes
huru såsom junker Axell Kåse, Gudmund Knuttszon i Eka, Johan
Pederson i Replösza, Seved Boszon i Tutaryd, Oluff Pederszon i Gnu
storp, Cnut Gudmundszon i Sunnary med händer signete och bomär
ke cavera och i borgen gåå för Berge Båår hvilken hafver aren
derat säteszgården Tofftaholm och skall gifva derföre åhrligen vthi
arende 105 dhaler s.mtt och dem innan Tommeszmäszo richtigdt
ährläggia, iembväll huusz, redskap, och hvad mehra vijd macht hålla och
therföre effter dett der å vprättade inventarium rede och räkenskap giö
ra plichtigh vara hvilket vederbörandom till framdelesz vnderrättelse in
fördesz vthi protocollo eodem die et loco ut superius.

Dito kom för rätten capitenen Bengdt Nillson i Wråå kla
gandes öfver Jönsz Bengdtson hr Oluff Rosenstiernas fougde före
gifvandes fougden hafva honom affsagdt ifrån gården Wråå hvilken
gård åboen Bengdt Nilszon hafver mycket väll bebygdt med sågeqvarn
och tillhörige wärktygh förbettrat sampt i åker och annat gården
förvidgatt hvar vppå han framwijste sin förrige herres hr Boo
Rosenstiernas assecurations skrifft att hvad han öfver laga bygningh
gården formerar skall han derföre skiähligh refusion och vedergiäll
ning åthniuta. Jöns Bengdtszon svarar sigh icke honom ifrån gården
affsagdt vthan såszom godzet nu nyligen bröderne emellan skifftat är
och gården Vrå till hr Oluff Rosenstierna arffallen är förmenar
han sigh sedermehra hafva att råda och disponera der om, som annan
 
 
3v sin vällfångne egendomb, att derföre såszom gårdens rätta herre sampt husz
bonde fordrar och äskar han högre skatt aff be:te capiten än han för detta ha
fver varit vahn att vthgiöra hvar aff fougden Jönsz Bengdtzson slutar att all
denstund capitenen icke vill satisfaciera gårdens Vråsz rätta ägare och herre
uthi desz skattz och vthskylders nögachtige contribuerande må capitenen sökia sigh
annort lägenheet dett capitenen och giordt hafver och till een annor gård beflydt.
Capitenen Bengdt Nilszon står hårdt vppå broderens hr Boo Rosenstiernas
skrifft sägandesz sigh vthan den försäkring och [..] om recompance
med byggiande och gårdens förbättrande hade alldrigh så mycket påkåstatt dock
lijkvell sendt omsijder effter långdt discurerande uppå begge sijdor blefvo the sins
emellan så förente som effterföllies.
Capitenen Bengdt Nilszon vpdrager och sällier till hr Oloff Rosenstierna
sin pratension vthi Strömmen sampt såghquarnen och mölnquarnen med all
sin anhörigh redskap för 22 dr sm:tt der med Bengdt Nilszon betahlar dhe 10 dr
som han på gammall revst skyldigh är hvarföre fougden på sin herres wegnar
för detta kiöp 10 dr s.mtt skyldigh blifver om öfverbygning bleff så liqvide
rat dhem emellan att fougden på sin herres vägnar tillböd när Bengdt Nilson
restituerar gården igen så god som han var då han togh emott honom hvad
tå öfver laga byggning effter mäteszmanna ordom skiähligen pröfvas bygdt
vara skall capitenen betalasz eller stå honom capitenen frijtt at föra
husen dädan hvarest han hälst behagar och praetenderar fougden på 12 dr
till vphögningh på skatten hvilket wij lempnade så vijda giörliget är till husz
bondensz och åboens öfwereens kommande hvar med parterne åsämbdes
och togo afträde.

Samma dagh kom rätten gevallieren Mårthen Hindrich
son tillkänna gifvandesz huru som Peder i Äspenäsz hafver för någon tijdh sedan
tillijka med två andra solldater gådt vthi Nilsz Eriksons gård och vthan laga domb
vpslaget een huszdöör tagandes dher vthj 2 klädeszkiortlar, 2 klädesztrögor, 1 klä
deszmösza, 1 hufvudkläde, ett paar klädeszvantar, 3 stycken tillredde fåhrskin
2 sijllfnåhlar, een vedyxa, noch een fiorgammall kalff, samma Nilsz Erikson
som detta toge ifrån är döder men hans änkia står här för rätten igen
och tijllijka med gevallieren ofvanbe:te saak anklagar här till svarar Peder i
Äspenääsz sägandes sigh hafva skrifftelige ordres aff landzhöffdingen
vällborne hr Mauritz Posse att bekomma 10 rixdahler aff Nilsz
Erikszon i så motto alldenstund Peder i Äspenääsz obligerade sigh skola gifva
Nilsz Erikszon 10 rdr dher han bleff vthskrifven på vthskrifningen altså när
dhe kommo fram och denne Peder i Äszpenääsz bleff skrefven i ställett för
Nilses skull hafver be:te hr landzhöffdingen gifvit een sådan zedell
4r som praesenterades för rätten daterat Wexiö dhen 3 Martij Anno 1667 aff
denne ordalydelse skrefven. Effter Peder i Äspenähsz hafver belofvatt Nilsz Erikszon
10 rixdahler der han blefvo knekt altså vore billigdt att Nilsz Erikszon som slap
gifve Peder i Äspenähsz som i dett stället knekt bleff 10 rixd. etc.
När nu denne Peder i Äszpenäähsz åthskillige gånger hade krafft denne offabe:te
Nilsz Erikszon desze 10 rixdahler och dem effter sin offtabe:te giorde fordran
icke ährhålla kunne, tager han två sina camerater med sigh lijka såszom till vitne
och tå han kommer till Nilsesz gård är allena hustrun hemma hvilken effter
några timmarsz fördrögande vthskickar att hemkalla sin mann men när
dhe nu åther några timmar töfvat hade stijger denne Peder i Äszpe
nähsz med sine tvenne cammerater till, förmenandesz lagligen på vällborne
hr landzhöffdingens zedell, sigh kunna till 10 rixdrs värde vthmäta
och exeqvera och när de komma till huszdöran stötte hans cammerat nembl.
dhen ene solldaten på dören med kiäppen som då icke bettre förva
ratt var än haszpan strax flögh aff stolpen in på gållfvet, der effter
gingo de in vthmätandesz så mycket dhe tyckte vara till 10 rixdrs
värde eller pant som vptalt äro och gingo sina färde. Dett ärende togh
rätten i betänkiande och fan skiähligen sålunda resolvera, dhett han Peder
i Äspenähsz lefvererar offtabe:te saker tillbaka och detta sitt miszför
stånd böther med 40 marker smtt. Häradz nämbd beder för honom och
målzäganden gifver sin praetension effter.

Samma dagh framkom för rätten Johan Oluffszon i Borsna
skrifvare  med Berge Jacobson ibm ryttare klageligen sigh besvärade
dett dem bleff ifråntagett vthi förledne höst dhen 13 Novemb: Anno 1669
mycket gott om nattetijd, der effter strax sökt, och effter anmodan vpvachtat
mästa parten igenfunnet, natten effter i mörkret vthi Gnustorpz gärde.
Vijdare bekänner Johan Oluffszon han badh Andersz Christofferson
i Gnustorp ryttare och Andersz Pedeszon i Tutaryd ryttare
vachta effter tiuffven vijd Reeplösza brodh om natten effter thett
stalz. Till swarsz framträdde Andersz Christofferson och Daniel Peder
son gifvandes tillkänna när Andersz Oluffson och Berge Jacobson
hade begiäratt aff dem att de ville vaka effter tiuffven vijd
Replösza brod om natten näst effter dett dhe och giorde och när
dhe hade vakatt och vakatt länge effter tiufven och icke funno honom
sökte the tillbakarsz igen till Gnustorp och i mörkrett inne vthi Gnu
storpz giärde mötte them tiuffven som språngh strax från skutett lopp
sin koosz åth trånga skogen och så försvan men stodett han redh
4v på lempnadesz med säcken och stöllden der på platzen, om mårgonen i
daghningen fansz der tiufvasäcken, dock stodett togo the strax med sigh
hem, nu säga Johan Oluffszon och Berge Jacobson dem äro några pärtze
dlar aff stöllden förkomne som dhe icke hafva fått igen, desz förvthan
gifvesz och till känna denne Daniell Pederszon och Andersz Christoffersson
hafva bytt sins emellan söllfrett behölt Andersz Christoffersson och kläd
ren Daniell och tå funnesz 6 söllfskeder infiällade i jackearmen, Johan
Oluffszon och Berge Jacobson säga sig nöga låtha med sielfva derasz eder,
Omsijder vthviszade hvardera Daniel Pederszon och Andersz Christoffersson
een trigge manna eed till mårgondagen att the icke hafva wndandolt
någott aff tiuffnaden the i Gnustorpz giärde funno, effter förlupen tiuff
och effter ägandensz anmodan att fylla eden med ährlige och oberycktade
dannemänn den 26 Februarij åther komme igen inför rätten begge parterna
Andersz Christoffersson och begiärar först hans edmän motte inskrifvas
nembl. Larsz Bengdtszon i Tutaryd och Jacob Jönszon ibm, sedan
Daniell Pederszon i Tutaryd, Erik Gudmunszon i Horsanäsz, Andersz
Christoffersson och Daniell Pederszon i föreeden särdehlesz lofva och
sväria vijd Gud och hansz heliga ord, hvar för sigh de icke hafva vn
dandolt någott aff dhen stöllden de i Gnustorpz giärde funne effter
een tiuff som skrämdesz ifrån stöllden i mörkrett om natten som deras
bekännelsze är, icke heller tiende dhe tiufven och fingo honom händer emil
lan, mycket mindre vetha de någott aff samma goz vara på någon ort
nederlagdt och vndandolt, hvarföre äro de för vijdare giärning i saken och
mistanke oskyldige bediandesz sigh så sant Gud huldan till lijff och siähl.
Edmännerna sväria juramentum credulitatis effter domare regulan aff
dett vmgänge de med denne männerne hafft hafva såszom och aff
dhe skiähl och lijknelsee de i detta måhl vetha tro de sanfärdeligen
Andersz Christofferssons och Daniell Pedersonsz eed i dagh gången
vara reen och icke meen bediandesz sigh så sant Gud hielpa till
lijff och siähl. Eden bleff frijmodeligen och med alla vanliga
solenniteter gången och fylter hvarföre pröfvade tingzrätten skiähligen dett
Andersz Christoffersson och Daniel Pederszon bekomma för sitt omak
effter loffven som föregifz vthi ett för alt 6 rixdr hvad der aff icke
är betalt kan dett öffriga clareras och sålunda ährkiändesz begge desze
offvanbe:te som sigh med eedgångh purgerade vara frij och otilltalte aff
5r allom och vijd sin ähra och reputation maintinerade hvar icke den allvijse
Gud täckesz om samma tiufnatt annat som strijder emott denna derasz ofvan
be:te och frijvilleligen med edgång bekräfftade bekännelsze i dagzliusett låtha kom
ma och för menniskom vppenbara. Till yttermehra viszo.

Samma dagh framträdde för sittiande rätten mons.r
Swen Perszon i Liungby corporal och länszman Bengdt Larszon i Åby
på sin hustrusz vägnar klageligen sigh besvärade öfver een drängh Jönsz Ander
szon i Åby på sin hustrusz vägnar å skatta frälsze dett han hafver vthi
julahelgen Anno 1669 vthi dryckeszmåhl vthkastat på Swen Pederszon
corporal och Bengdt Larszons hustru Karin Jonszdotter i Åby oquädens ord
och beskyldning för otillbörligh vmgänge och kiötzligh vmgänge, der till
både Swen Pederszon och hustru Karin hårdt neka så wäll som och Bengdt
Larszonsz [..] Karins mann giör och befrijar henne alldelesz saklöösz och frij
för sådan mistanke och ährörig beskyldning, iembväll be:te Jönsz Anderszon
i Åby å skatta frälsze rättar geenstan sin ord å tinge, iempte sin fa
der Andersz Pederszon beder och intercederar för sin sons hastiga för
flugne och obevijsliga skiählsord och han Jönsz Anderszon veth till sådan sä
gen eller saga hvarken skiähl eller beskedh vthan merendelsz bedz före
detta sitt grofva miszförstånd. Och alldenstund gode vitne icke feladesz som
samma lijff och ähröriga viteszord hördt hafva kunde de derföre icke
vthan laga straff onäffsten blifva hvarföre dömdesz han Jönsz för
offvanbe:te begångne excess så för oquädiens ord som slaagzmåhl till
13 dr men effter som corporalen Swen Pederszon sampt hustru
Karin Jonszdotter i Åby föregifva samma vthgutne siählzord vara
oskyldeligen och vthan någon sanning dem påbördade och ährhålla publice
så väll aff nämbden som kringstående allmoge och aff grannar och
någrannar ett loffligett vmgängesz vittneszbörd, ty sägesz desze offvan
be:te personer frij och alldelesz ledige för sådan affvund sägen och dich
tan hvilken vthi fyllerij och dryckenskap spargerader och vthkommen är
och ehoo sigh fördristar dem vijdare vthan bättre argument och skiähl
mehrbe:te calumnie tillvijtha stånde alt äfventyr som dee aff föllian
desz varder, hvar med de togo affträde.

Samma dagh kom för rätten Anders Oluffson i Älmpt
åhsza klagandesz öfver sin gårdman Nilsz Anderszon att han hafwer
kallat honom trollgrefvare och hans pijga Märtha Anderszdotter troll
packa
5v i dett han med många trovärdiga mänsz vittneszbörd så passerat
vara ährhöll och bevittnade icke desz till mindre bleff Nilsz Anderszon
tillfrågatt vthaff tingzrätten om han med sådanna grofva tillvijtelser
Andersz Oluffzon och pijgan Märtha Anderszdotter överijhlatt hade der
till han svarade hvad iag hafver sagdt dett vill iagh och bestå, hvar effter
Nilsz Anderszon tillfrågade Andersz Olufzson hvarföre och till hvad ände
han hade een graff låtett graffva vthi hans åcker 3 veckor effter
Michesmäszo tijden hvilken sedermehra han lätt igenlägga vthi dömmel
vekan och var denne graffven in vnder renen vp i Nilsesz åcker
gräfven så att hon var yppen ofvantill i åckern, hvar till Andersz
Oluffson i Älmptåhsa icke kunne neka dock förevännande sigh vara siuk
aff dödz mansz moth och till dhen ända krupitt der igenom att blifva bo
tatt och hellbregdatt vthaf ofvanbe:te sin siuchdom, Andersz i Älmptåhsa hafver
och tillförne vnder renen vp i Nilsesz åcker een sådan graff som för
be:tt är grafvitt och så kruppitt der igenom, hvilket bevittnadesz.
Denne saken togh rätten i betänckiande och sedan de henne noga hade
öfverlagdt och skiärskodatt kunne de icke effter skiählen som förbe:t är
fullkombl:n arguera och fälla honom för trulldomb, dock lijkvell omrö
stade vara een stoor superstition och vijdskepelse och derföre med rätta va
ra fallen för sådan schandalo att böta 40 marker till 3sk. dock hans ähra
och goda nampn alldelesz oförkränkt.
Nilsz Anderszon sakfältesz för dett han hade vthi hastigheett kallat
pijgan Märtha Anderszdotter een trullpacka till 3 marker alldenstund
han genstan rättade sina ord och badsz före och för dett han slogh An
dersz Oluffson 2ne yxhammarslagh 6 marker hvar med de ifrån tingz
rätten togo affträde.

Samma dagh begiärade hr Jon i Pietteryd 6 stycken eekor att
spåna kyrkian med ibm hvilka och honom bevilliadesz dock med dhe förord
att han vthi desz ställe planterar 6 andra igen och om dem håller vård
in till desz dhe blifva så store att boskapen icke kan dem någon
skada tillfoga effter som skogzordningen der om statuera och förmähler.

Samma dagh vpstegh nämbdemannen Jon i Horn och begiä
rade på Hampnada sochnsz vägnar två eekor till våckenhuset hvil
kett bevilliadesz vnder samma condition som offvabe:t är dock lijk
väll vthi all händelse praesupponeras jordägandensz goda jaa och samtyckio.

Dito kom för rätten Larsz Nilson fru Beatha Kyhles fougde
klagandesz dett Andersz Oluffson i Älmptåhsa hafver hugget olofligen
6r 6 stycken ekor på sin principalinnas frälsejord, item klagade Larsz
Nilson wällbe:te frusz fougde dett hans granne Nilsz Anderszon hafwer
brändt 12 ekor och dee var råda i villia värkan och kom skadan aff rijsz
båhla eeld, desze hans klagomåhl blefvo sålunda interlocutorie resolverade
och slutna dett Johan i Vixiö, Larsz i Ragnilakiöp och Jon Kråk
resa dijtt och samma förmente skada syna och sedermehra huru där
med förevetter om så i sanningh befijnsz som föregifves dett rätten
tillkommande ting sandfärdeligen vetha betygar då der på skall föllia tingz
rättensz ändteliga sententz och vthslagh.

Där effter angaff sigh för rätten Andersz Hindrickson ryttare i Flat
tinge och besvärade sigh öfver den grofva beskyldningen och ährörliga tillmäh
lett som Erek Anderszon i Qvänarp skulle honom uthan raison påbördat dett
han honom för een tiuff uthropatt hafver och alldenstund han ville gerna vijd
sin reputation maintineras. Emedan såszom Erek Anderszon hvarken kunde ne
ka till beskylningen eller den med sufficiente vittne declarera hvarföre
frij ährkiändesz Andersz Hindrickson och Erek Anderszon i Qvänarp effter som
han genstan rättade sina ord och badz före till een minneszbetha med 3
marker s.mtt beladesz.

Samma dagh framstältesz aff bokhållaren Giöran Nilson i Bök
hult frälse een ogifft dräng Jönsz Anderson i Höreda å frälse som be
känner sigh hafva hafft oloffligh kiöttz beblandelse med een ogifft qvins
person i Möre Ingrid Bengdtzdotter b:d född aff ächta sängh och för
henne bött första gången i Möre såszom och sedermehra med offvan
be:te Ingrid Bengdtzdotter hordomslast itererat sampt med henne eet oächta
barn sammanafflat hvilken och effter desze föröfvade lägerszmåhl
inläter sigh vthj nytt lönskeläger med een tillförene oberychtatt pijga
Kerstin Jönszdotter b:d rådandesz henne och så med oächta barn
hvilka begge stogo för rätte hafvandesz sina barn uppå armarna.
Resolutio: Alldenstund Jönsz Anderszon i Höreda offenteligen för tingz
rätten bekände sigh med desze begge quinsz personer lösachtigdt vmgän
ge hafft hafva och ingendera aff dem han hade förnedratt igenom lof
ligett ächtenskap hedra ville, hvarföre effter sahl. hoosz Gudh konung Gustavj
Adolphs straffordning fördömdesz till att bötha 3 gånger 40 marker
effter dett han sig 3 gånger med hordombsz synd hade besmittat. Bo
larensz broder Gudmund Anderszon i Höreda för sakören caverade
och där effter affstego.
6v Samma dagh framstältesz Gyred Bengdtzdotter ogifft quinszperson i
Bränhult å skatta bekiände sig vara besofven uthaf een ogifft [..] dräng
Sven Pederszon i Skrijnarp aff Ferle son uthi Schåne och med honom barn
sammanafflatt här i Sunnerbo härad, sägesz drängen vara lagförder och
dömbder i Schåne och stått skrift, kånan begiärar skrifftzedell hvilken
henne icke kunne förvägrasz och affstegh, dömdesz att bötha sina 20 marker och
der hon intett hade att bötha med slijte rijs vijd tingstugu dören.

Samma dagh kom för rätten hustru Börta Pederszdotter i Östraby
klageligen tillkänna gifvandesz huru såsom hennes steffbarn Bengdt Gi
saszon i Hollborna och Johan Gisaszon i Sunnerå hafver tagett i
löszören effter derasz sahl. fader mehra än dem med rätta tillkom
varandesz hon lijkvell med giäld myckett graverader hvilka mästedelsz blefve
giorda uthi förrige mansensz lijffstijd och bordt effter lag aff obyttan dehl
först gulden blifva sigh bestigade till 35 ½ dr s.mtt som hon in
för tingzrätten ährhålla och bevijsa månde hvilka hennes klagemåhl
såszom den sig i sanning befans, togh tingzrätten vthi betänkiande
resolverade sig sålunda der uppå att barnen tillhållasz igenlefverera
alt dett the effter sin sahl. fader ärfft hafva och böra dett med
sworna eede till sin moder på dett at giälden som ofvanbe.t äro
blifven aff obyttan och odistraherat boo creditorerna contenterat
blifve dett sedan något öfver uthaff arfvett när giällden äro gull
ne gånge så till skifftesz hvar och een effter den proportion som
Swerigesz lagh här öfver förmähler, där med parterne togo affträde.

Samma dagh stegh fram för rätten Sven Nilson i Böck
hult på general gov. wällb:ne hr Peder Sparresz etc. och sampte
lige dhe höge och förnembe herrars intressenternas vägnar andragan
desz huru som tvenne torp äro upbygde uthaff wällb:ne her Lago
Yxhultz rättare på högdbe:te hr intressernas ägor till praeiuditz och
förfång och alldenstund samme ärende kunde icke vederbörligen vthaff
tingzrätten tagasz i cognition uthan föregången syn hvarföre för ordi
neras vthaff rättens medell desze effterskreffne hvilka detta måhl
skulle vthi märkelig ögnasicht intaga, nembl:n Peder Anderszon i Berg
hem, Simon i Wästerhult, Jon i Horn, Johan i Vicksiö, Knuth i Biärna
ryd, Larsz i Ragnilakiöp och den samma värkställig giöra odenszdagen
för nästkommande wallborremäszo dagh.

Samma dagh kom för rätten Sven Månszon i Hallarp och fram
vijste ett kiöpebreff på een fiärding i sundragården i Skiäckarp
7r
och såßom een Stufva står på grunden som Jöran Nilson i Bökhult för
menar vara sin, alldenstund han på henneß upbyggelse kåstatt hafwa, men såsom 
der uthi invändeß någon praetension, som rätten uthan syn och ransakningh icke
parterne emellan affdömma kunde, beordradeß, Nämbdemännerna Simon i
Wästerhult och Jon i Wiggåhsa, samma ärende på sätt och vijß som we-
derböör förrätta, wijd den tijd som öfwerenß Stämmer med Swerigeß lagh
och öfvliga Sedwännia hvar med [..].

S:d. begiärades å tinge i Sunnerbo ett paar nämbdemänn nemb:n
Peder Anderson i Bärgheem och Knutt i Biärnare att vara öfver till vittne
om husabyttning i Åby emellan begee halfve gårdarna Bengdt Larszon och
Andersz Pederszon åbor till att läggia och iämka den skiähligen emellan.

S: d: Sven Jonson i Nannarp begiärar ett lagliget och rättfär-
digdt byte och arffskifte på sin hustruß vägnar efter hennes Sahl.
Moder Ingrid Larßdotter i Lijhult. Nu bewilliadeß Sven Jonson må
taga några goda männ med sigh, som begiärer häradz prophoesen Nilß
Larson Gnilling, och 8 andra goda ährliga männ, att först låtha in-
ventera efter modrern, hvad lagligen till byteß emellan Systern och 
brodern finnaß kan, efter förälldrarna i löst och fast, hvilkeß  begiä-
ran är i sigh sielff skiählig och lagh lijkmätig, ty bevilliadeß med första
företagaß kan, med begiäran sådant i Tingz protocollet inskrifvaß må.
 
S: d: begiäres Jemkning emellan gårdmännerna i Signeßhult Jönß
Pederson och Gumme Nilßon, uthi een fiärdingz bruuk, halfft annatt
skeppeland
R. The må taga sielfwe gode männ, iemka sigh dett emellan effter
dhe äro för lijka skatt.
 
S: d: Framkalladeß Peder Anderson i Walßhult Solldatt ifrån Wäß-
bo härad, som tillförene är påberopat till wittne å förra Tinge
om een köpt Stutt, hvilken afflagd eed med hand å book
edeligen bekänner dett Jönß Broderson i Älmptåhsa, kiöpsla
gade ährligen med Peder Knuttson i Torseberga om een
Stutt för 9 marker Smtt och 2 öra och affdrogh för Faderns
 
7v
Giäld, sonen betahla skulle 6 marker Smtt så och qvittade i giälldett,
Peder var skyldig Jönß 3 marker och 2 öra, bediandeß sig så sant Gud
hulldan till lijff och Siähl.
Capitenen. Bengdt Nilson i Wrå på een drängh Swen Nilsons ord, och hans
Faderß, wijd sin siähl saligheett berättar, när pantningen skedde i Tor-
sebärga, bekände Perder dett Stuten hörde honom intett till, uthan Jönß i 
Älmåhß är een ährlig Solldatt, och Stält sig väll. Nu kommer Peder i 
Torseberga sielff icke tillstädeß, ty upsättieß deen saken till nästa 
Ting.
 
Samma dagh Larß Jonson i Torsedh aff Bärgz Sochn
kärade moth Jönsz Jönszon i Torsedt vthi Bärga sochn om husa
röta på Höriszhult å frälse och hafver der låtett hålla husaszyn till
förene med nämbdemännerna Simon i Västerhult och Peder i Bärghem.
Larsz föregifver han måtte gifva två åboer effter Jönsz halfft an
natt åhrsz frijheett för husaröte skull, Jönsz bodde der i 6 åhr dock
intett nytt husz bygde, Jönsz föregifver gården var för honom nedru
ten, ty bötte och pluggade på de gamla husen, ändock giärsegården
bleff mycket förfallen.
Resolutio. Nämbdemännerna säga sitt betänkiande, dhe hafva styrkt den
ne till förlijkning att Jönsz skulle gifva till Larsz Jönson een valdoxe
eller 6 rixdr för huseröta, dett samma samptlige tingzrätten ap
proberar, dock Larsz Jönson säger han tror intett hans huszbonde bli
fver där med väll benögd och giordesz afträd.
 
Samma dagh häradz Prophoss Nilß Larßon Gnälling gifwer tillkänna
dett Ingebor Pederßdotter i Råakiöp uthi Torpa Sochn ogifft å skatta Frälse
hafwer låtett sig lägra aff een ogifft dräng Anderß Jonßon i Ekorna-
hult i Knärrydz Sochn i Hallaryd, hon födt barn dhen 13 Januarj 1670
som fick doop och Christendomb. Nu sägeß drängen är till sinneß
att willia wijaß med henne, om hennes moder will updraga dhem
sin jordapartt. Om skrifft och Gudz Församblingz grannskap re-
mitteraz effter kyrkioordningen till dett ährewyrdiga Prästerska
pett, och om Gifftermåhlett emädan giärningen är giord uthan häradz.
 
Samma dagh framkom w:tt Jöran Nilson i Bökhult Bok
hållare på wällb:ne Peer Larsons Sparresz vägnar, Jönsz Janson
wällb:ne Oluff Lilliesparres fougde sampt flere klaga
öfver åboerne i Giäszhult å frälse och desz rättare Sven i
Bijlthemåhlen dett dherasz huszbonde Lago Yxkull hafver låtett byg
 
8r gia till Giäszhult tu torp eller nybygge på oskifftatt all
menning dem till meen och skada, denne begiära hijtt äganda syn.
Resolutio. Bevilliadesz tijtt 6 aff nämbdene Simon i Wästerhult, Jon i
Viggåhsen, Peder i Bärghem, Johan i Vicksiö, Larsz i Ragnilakiöp. Knutt
i Biärnare dock sättie de sielfve bequembligast dagh.

Samma dagh framkom Ingemar Mathisson i Lunden och gaff
tillkänna dett han haffver borttbydt 2 koor till Mårten Gunnar
son i Tuna, nu förkom dhen eena koon i rååsz i markenne, bleff dödh
tillstår Mårten.
Resolutio. Svarasz effter lagh Köpm. B. 8 Cap. Föllies eij bägge dera
samman tå få ägande så godt åther effter mäthesmanna ordom.

Samma dagh Jon Anderson i Horn begiärar till Hornsz brodh
[..] och landtkaar, sammaledesz till Bärga och Åby broder
affmärkisz med cronones hammar 8 stycken ekor.

Stämbnings försittiande
Peder i Torseberga hafver låtett stämma Broder i Älmåhsz och Jönsz
ibm sielff intett kommett tillstädesz. sombl. mena han är blefven siuk
hvarföre vpskiötz med böterne till vijdare besked.
Sven i Nannarp citerat Larsz i Lijhult och Larsz intett compare
rat böthe 3 marker.
Petter Paulin stämbdt Håkon i Traheryd och Håkom vtheblifvitt
böthe 3 marker.

Anno 1670 dhen 20, 21, 22 och 23 Aprilis höltz ordinarie
laga tingh med menige allmogen aff Sunnerbo härad å
rättan tingzstad Hampnada öfvervarandesz edle och vällborne
Nils Nilson Lindegreen till Forssa, Spåningzlande och Bräkentorp
assessor vthi den kongl. Giötharijkes hoffrätt i Jönkepingh
och häradz höffdingh öfver Sunnerbo härad sampt cronones be
fallningzman vällbe:de Israell Jönson i Tärnhult tillijka
8v med häradz eedsvuren nämbd. Nembl.n

Jon Anderszon i Horn Simon i Västerhult
Peder Anderson i Bärghem Johan i Vicksiö
Jon i Viggåsen Knutt i Biärnare
Andersz i Tutthult Larsz i Ragnilakiöp
Påvell i Ryd Jon i Siuhult
Jon Kråk i Linneråhsz  

Samma dagh effter tingzlysandett forttforsz med vp
buden
1 Lindhult i Pietteryd sochn frälse på kiöp 1
1/4 aff skattagården i Kånna 1
1 Hjulegården i Dörarp frälse med ett torp på kiöp 1
1 Steensz gård i Flattinge på kiöp frälse 1
½ Ekenäsz i Giötheryd sochn 1
1/3 aff skattagården Bäck i Kånna sochn 1
1 systerdehl i Beteråhsz 1
1 skattagården skatta i Horseberga och Hampna sochn 1
1 Askenäsz säterij låther vällb:ne Svickertt Gylleneroott för pant till
vällb:ne Nilsz Skunk för 200 rixdr och 50 ducater 1
½ Eskill Påfvellsonsz gård i Boarp vthi Liunga sochn 1
3/4 aff begge skattagårdarna i Skoga vthi Anderstad sochn för skattreust 1
3/4 Skogaryd skatta för skattreust. 1
1 Torsz gård gård i Kalszhult i Hallarydz sochn 2
1 dragonsz gård i Kallszhult s.s. 2
1 Jacobs gård ibm 2
½ Buggatorp i Liunga sochn 2
1 Qväniarp frälse på pant i Kånna sochn 2
1 Förarp frälse på kiöp i Tutaryd sochn 2
1/4 aff Sinneszhult 2
½ Hyalt i Vrå sochn 2
½ Lambakull på pant i Agundaryd sochn 2
1/3 aff Croneboda i Bärga sochn på pant 2
½ mellomgård Bäckare i Hamnada sochn 2   
9r 1 Sinneszhult i Vrå sochn 3
1 Tijakälna frälse i Giötherydz sochn 3
1 Boalt frälse i Lijhult sochn 3
1 Lunden skatta i s.s. 3
1/6 aff Fatalt i Torpa sochn 3
½ Stochult skatta i Augunnaryd sochn 3
1/4 aff söregård Borshult i Giötheryd 3
1/9 aff Hästhult i Hynneryd sochn 3
1/4 aff Nilsz Johanszons gård i Toffta 3
1 Giöthboda i Odensiö sochn 3
1 Rijskiöp i samma sochn 3
1/4 i Prostaköp på pant 3
1/3 aff Tiäskhult i Giöther 3
1/4 aff Torp i Odensiö sochn 3
½ Dödeszbyd i Traherydz sochn 3
1 västregård Ryd i Giöther 3
3/4 aff västregård i Torholma 3
1/6 aff Kornberga i Hallaryd sochn 3
½ Goestakiöp i Giöther S. 3
1/5 aff storegård i Höreda i Berga sochn 3
1/4 aff ödeszgård i Ijffla i Liunga sochn 3
½ skattegården i Horseberga 3
½ Boaryd i Pietterydz sochn 3
1/3 aff norregård i Skåpare 3
noch 13 skeppeland i samma gård 3
1/3 aff Tufva gård i Siöhult på pant 3
½ östra Kalszhult på pant 3
7 skeppeland aff Räfvare för skattreust. 3
1/5 aff Skeda på pant 3
tijo tunnoland i Rya i Torpa sochn 3
1/4 aff östragård i Aborraslätt 3
1 Yxanäsz frälse på pant 3
1/3 aff Kroxböke i Hallarydz sochn 3
1 Andersz Oluffsons gård i Bräkentorp i Tutaryd sochn 3
1 Foglanäsz, Lijevagn. Örneholm frälse på kiöp 3
9v Samma dagh kom för rätten Borge Jönszon i Fagerhult ryttare
klagandesz öfver ett dråp som een bonde Jönsz i Erestorp och Markaryd sochn boendesz skall
hafva der sammastädesz begådt uppå een ryttare benemd Jon Knop under öfverst hr Mör
nersz regemente och sägesz att desze begge skullat varitt då dråpett skedde allena vthi een
stufva att man intett kan vetha huru dett är sig tilldragett, allenast vittnar drå
parensz son Mathis Jönson hvilken öfvedådigh menniska denne dräpne hafver va
ritt och dett med åthskillige attester som i rätten inladesz och uplästesz vill betyga
hvilket och aff åthskilliga då närvarandesz aff kringstående allmoge och särdelesz aff
länszmannen i samma sochn Nilsz Nilson i Markaryd bevittnadesz, att denne
dräpne hafver vthi åthskillige stycken betett sigh uthi öfverdådigheett, nu så
som ingen var tillstädesz som vijdare vnderrättelse giöra kunde, allenast besvä
rade folkett där i gården att dhen dräpne lågh blodigh som han slagen var
i stufvan, ty effterlätz dhem sättia lijkett vthi ett annat huusz och prophossen
blef befalt taga dråparen fast att saken motte såledesz lagligen blifva ransa
katt och affdömd.

Samma dagh kom för rätten een dråpare benemd Månsz Månson
i Bråten här i häradett och Hallarydz sochn boendesz, hafver begådt ett dråp på
een sväntienare vijd Veseltoftta kiörsz mäsza förledett åhr 1668 dhn 4 Octobris
inläggiandesz i rätten kl. Götha hoffrättz leigdebreeff daterat Jöneköping dhen 4
Septemb: 1669 hvar med honom dråparen nådigest förvnnesz frij leigd till och ifrån
tingh till desz hans saak är ransakatt och affdömd, nu såsom någre hans 
vittne här uthi häradett boendesz hafva skrifteligen gufvett öfver till den schåniske
rätten sine attester hvilka till een dehl finnasz olijke dhe schåniske mundtelige dee
å ställett giorde för rätten vittneszbörd. Ty äre dhe hijtt till sitt värne tingh så vij
da remitterade som auditeuren v.tt Johan Anastasius å målszägande vägnar
kärande hafver mig tillskrefvett aff Malmö dhn 18 [..] med begiäran dett
iagh ville för rätten dråparens vittne examinera hvilkett till sakzens snäl
lare expedition iag skiähligen kunde icke förvägra vthan bleff förrättat på
sätt och vijsz som föllier, nembl.n
Framkalladesz för rätten alla vittnen hvar vijd sitt nampn hvilka med
hand å book svoro och beplichtade sigh att dhe skulle vitna sant uthi detta måhl
dhem bleff forelagdte och tillfrågatt.
Togo dhe alla dhe eedsvurne vettne affträde ifrån rätten och strax igen för
rätten sedan framkalladesz een i sänder att examineras och uppå sin
svorne eed med allfvarsam vederbörlig förmaning att taga i acht sin
siähl saligheett och dett straff alla mennedare förestår, bekände effter
fölliande nembl.n
10r Framkalladesz Jon i Horn nämbdemannen bekänner sig intett vij
dare vetha berätta om begynnelsen elle ändan vthi denne dråpsaak än dett han
tillförena skriffteligen vthi sin attest öfvergaf hvilket han och nu äfven lijka
lydande på sin eed vptalde och bekräfftade.
Nilsz i Öija berättar uthi alla motto äfven lijka med Jon i Horn ofvanskrefne
säger och dett han intett såg Månsz slå länszmannen med käppen, begynnelsen
och ändan är honom obekant.
Nilsz Johanson i Hästberga berättar sig så vijda hafva hördt och veett begyn
nelsen och continuationen som han stod när hoosz och nu uppå sin svorne eed be
känner dett han hörde huru Månsz dråparen hade såldt beck till een annor bon
de der i bygden och bonden ville icke betahla beckett effter han sade dett vara een
falsk vara, då sade länszmannen Kirstin i Hannevrå som stod hoosz, du skulle
sällia rätta varor och taga rätta penningar, de som hafva kiöpt vahrer
ne villia gifva så myckett Måns igen som de hade bekommett i kiöp
staden effter de hade skrifftelig bevijsz der uppå hvad de fingo, då begynte Ker
stin och Månsz skiälla hvar andra för tiuff och siählm och denne
Nilsz förmante dhem holla vp med sådant effter de äro näste gran
nar, der med skildesz Kirstin och Månsz åth. Kirstin gick i folka
hopen och sade, han borde få skam för dett han skiäldt mig för siählm
i medler tijd sadesz ibland allmogen dett voro rätt att låtha ryttaren slå
Månsz, då bad åther denne Nilsz att Kerstin intett ville skiötat, dett 
kommer mehr ondt än godt åstad. Då swarade Kerstin jo han skall få
skam som skiälddt mig, i detta samma kom ryttaren och bytte
med Kerstin och fick honom sin kiäpp och togh Kerstins hammar igen
och sade ryttaren, kom nu med mig i byen, så skall du få see, huru
lustigdt dett skall gå an, då svarade Kerstin iag vill intett, dett skall
då hetasz att iag hade hiszatt digh på honom, lijtett der effter kom Ker
stin vth aff folkehopen igen och som Månsz står ett stycke der ifrån
slogh han till honom och sade, är du nu så onder som du var förr
och der med begynte länszmannen slå dråparen med en lijten
kiäpp och dråparen slogh honom igen med een lijten kiäpp, ryttaren
som var på vägen åth byen att sökia vp Månsz då han
hörde att länszmannen Kerstin och Månsz slogo ihop, vände han 
sig om och som Månsz begynte löpa ifrån länszmannen
alldenstund han förnam honom vara stucken aff sin svåger
kommer ryttaren löpandesz vth med mig som då begynte
10v gå åth byen der ifrån och genskyttade Månsz som var på sin rät
ta hemväg stälter, om sielfva dråpett säger Nils sik intett vetha
effter han intett såg vijdare än sagdt är, tillfrågadesz och Nilsz om han
viste någon trätta varitt emellan Månsz och ryttaren, der till svarar
han, neij, förmenar och der hoosz dem icke tillförene kiändt hvar andra.
Jon Nilsonsz i Bökevekesz bekännelse är vthi alla sina clausulis lijka
lydandesz med ofvanskreffne Nilsz Johansons i Hästberga, allenast lägger detta
till, då Månsz kom löpandesz å sluth vp för backen påå sin hemväg
genskyttade ryttaren honom och som Måns var lijtett för ryttaren, då ryt
taren kom löpandesz in emott honom vände Månsz sig om och då slog
ryttaren till Månsz med strijdzhammaren först att han gick aff och der
med stack Månsz ryttaren igen med knijfven som han såg och bekän
ner 2 sting i härarna och ett sting i sijdan. Betygar och denne Jönsz Nil
son i Bökeveka att han hörde follkett säga dett länszmannen skullat
lofvatt ryttaren een fiärding ööll på dett han skulle slå Månsz Månson
i Bråten.
Jönsz Bengdtszon i Bekaryd bekände dett han hörde Månsz dråparen och dhe
andra karlarna tahla om bekett som Nilsz i Hästberga sade och säger att Kerstin
länszmannen skullat sagdt åth Månsz, du giör som een tiuff och siälm nu
som tillförene och både länszmannen och bönderne sade att Månsz skulle
få skam, då skildesz dhe åth och i dett samma begynte dhe rambla uppåt åth åckren
och så kom ryttaren löpandesz vth med mig emellan folkehopen och [..]
och iag gick effter och ville sij huru saken skulle gå till och fick intet
mehra see än sedan skadan var skedd och ryttaren kom stucken gån
gandesz tillbakarsz igen, lade sig ned och bleff dödh.
Larsz Svenszon i Höghult bekänner sigh icke vetha aff begynnelszen
hvarken huru the först taltesz vijd eller huru länszmannen och Månsz
slogosz, allenast vittnar han huru ryttaren stod och hade een häst och huru
han släpte hästen och lopp vth med folkehopen och kiörkemuren och
då satte denne sitt öhlstop och gick effter villiandesz see huru saken
skulle gåå och när han kom var ryttaren slagen och Månsz var på
sin rätta hemvägh stälter.
Sven Nilszon i Sänneholma een dräng om sina 20 åhr bekän
ner sig icke vetha någon begynnelsze i saken, allenast sågh när länsz
mannen kom till Månsz och slog först till honom med sin kiäpp
och Månsz slogh med sin kiäpp igen, så lopp Månsz på sin
hemvägh och folkett kastade stenar och strijdzhamrar effter honom.
11r Imedlertijd kom ryttaren effter med strijdzhammaren och tå vän
de Månsz sig om så slog ryttaren först till Månsz och sedan stack
Månsz ryttaren med knijffven.
Jönsz Valldemarszon uprepeterade och berättade ord ifrån ord som hans
skrifftelige attest lyder daterat Hallaryd dhen 18 Februarij 1670 och
sade sig icke mehra vetha eller kunna bekänna.
Eskell Jonszon i Toreszhollma bekräftar med svuren eed dett vara
sant som Jönsz Valldemarszon i detta måhl berättade, sedan uplästesz derasz
giffne attester som äro öfversände till dhen schåniske rätten och frå
gadesz hvar och een särskilt om dhe ville dhem eedeligen bekräfta dett dhe
hvar för sigh svarade ja, när vittnen såledesz voro examinerade och alla
med mundtelige bekännelszer lijka öfverens stämbde vthi sielfva realiteten
framträdde för rätten effterskreffne dannemän nembl.n Sven Månszon
Skoparyd, Jacob Åkeszon i Kallszhult, Sven Påfvelszon i Bråten, Jacob Trull
szon i Äleböke hvilka hafva varitt vijd Visletoffta och greenskatt vijge
vallen och befans ifrån porten där ryttaren sprang ifrån sin häst och
dett han lopp effter Månsz både dhett han lopp först till dhen platz
länszmannen och Månsz slogesz uppå och sedan dett ryttaren lopp där
ifrån till desz han hinde vp Månsz der han och bleff slagen sielff till dödz 198
allnar hvilkett skedde mitt uppå vägen som de med sin eed villia
bekräffta vijd påfordran och än vijdare om någon tvifflar står till
att ährfara ytterst är vetandesz att mästedehlen aff offvanskreffne vetne
attestera att då dråparen var på flychten ifrån länszmannen på sin rät
ta hemvägh kastade een dehl aff folkett stenar och hambrar effter honom
och i dett han då flydde kommett som offtabemelt är i slagzmåhl med
dhen dräpne. Att detta så å tingett med största flijtt ransakatt
examinerat svarett bekänt och vittnat är attesterar häradzhöffdingen
i häradett med egen hand och signete sampt lagläszaren med sitt nampn
och signete iempte häradznämbd med desz vanlige sigillo bekräfftasz. Actum
Anno die et loco ut supra.

Samma dagh vpvijste Ingebor i Bököön een zedell hvar med
henne var tilldömdt 3 skeppeland åcker eller jord vthi Ijffla klagandesz
öfver Johan Jonszon dett han hafver brukatt denne hennesz jord. Johan
Jonszon svarar sig hafva iorden på sin sahl.e brodersz Andersz Jonsons
vägnar i vnderpant. Item framkom Andersz Trullszon i Nääsz fordrandesz
äffven slijkt för giäld på samma iord, noch cronones länszman Jonas
Arffvedszon fordrar på cronones vthlagor som stå inne hoosz Ingebor
hvarföre bleff slutat att cronones räntor skola först vthtagasz och sedan bli
fver concursus creditorum till een visz dagh determinerat.
11v Dito begiäradesz aff tingzrätten bördzbreff på Peder Bengdtszon
som hafver gufvitt sig till sahlemakare handtvärk uthi Jönekiöping hvilken
såszom häradznämbd och kringstående allmoge bevittnade ungefähr för 16
åhr sedan var här i häradeet och Åby barnföd aff ächta säng och ährlige
förälldrar, bleff och aff tingzrätten honom här om een sådan attest
meddelat.

Dito begiäresz i lijka måtto på Andersz Haraldsons vägnar bördzbreff
som är vnder skräddare handtvärk i Stocholm och såszom dett bevittnadesz
honom vara född här i häradett i Bärga sochn aff ächta sängh och ähr
lige förälldrar gaff och tingzrätten honom der uppå sin attest.

Samma dagh uplästesz ett kiöpebreff hvar med vällborne Hans Stake
till Ollstorp försällier een sin frälszegård benemd Lindhult i Pietteryd
sochn belägen till hr Johan Lillia, skreffz exhibitum uppå kiöpe
breffvet och upbudz förste gången.

Nilsz Bengdtszon i Biärnaryd och Jon Pederszon i Ångelstad
för rätten besvärade sig vara mistänkte aff h. Liszbett sahl. hr Peders
effterlefverska i Ångelstad för ett skrijn, Nilsz bekänner sig hafva effter
begiäran emottagett i förra ofreden ungefähr 24 åhr sedan med sådanne
villkore hoosz sine saker i kiörkian att giömma om dett kommer bortt
ville han derföre icke svara och hafver sedermeha skrijnett igen lefve
reratt, nu hafver dett så stått i mång åhr och intett der på tahlas uthi
desze mörke saak begiärar Nilsz Bengdtszon sielff med lagh befrija sig
och ändock men kunne hafva fogh dhem uthan laggång befrija effter
uthi alla desze förflutne åhr detta intett klandratt är, icke
desz mindre för all mistanke skull hafva de bägge vthfäst tillhopa
vi manna eed till nästa ting.

Samma dagh kom för rätten Jönsz Svenszon i Een ogifft
dräng å frälsze bekänner sig hafva besufvitt änkian Johanna Jonsz
dotter i Floboda under ächtenskapsz loffven och såszom dhe äro skyl
da hvar andra inräknandesz sielfva stipulem communen till 3die och
4de leed hafva dhe sökt hoosz ährevördige biskopen om loff till att
fullborda sitt ächtenskap men intett svar bekommett, altså hafver
tingzrätten ånyo skrefvet dett ährevyrdiga consistorium till uthi
Wexiö att affhänta desz ändteliga resolution.

Dito framkalladesz för rätten ogifft dräng Gudmund Nilszon som
tienar i Lijhultz prästegård bekänner sig hafva lägratt tienstepijgan
ibm Brijtha Anderszdotter aff ächta sängh, dömmesz för mökränkning
drängen att bötha 40 marker smtt och kohnan 20 marker smtt. Inspectoren
12r Petter Paulin löfftar för begge böterne.

Berättadesz för rätten dett änkian Kerstin Svenszdotter i Beterååsz är
så vthgammal att hon intett kan föda sigh uthan hon får tillstånd till
att bortt sällia sin iord hvilkett barnen sökia henne förmena, bleff
resolverat att så frampt barnen icke villia taga henne till sigh och
henne med åhrligett uppehälla försöria som försvarligett vara kann
må hon försällia sin iord, icke heller skall dett barnett som henne
såledesz tager till sigh tänkia så att det allena skall derföre hafva
all jorden uthan skall först vthdelasz hvad som skiähligdt pröfvasz vara
på modren bekåstadt och dett öffrige gånge samptlige arffvingerne
till skifftesz effter som hvar och een arfftagen finns effter hennes
dödh.

Samma dagh upwijste Thor Nilßon i Qvinhult een obligation date-

rat dhen 2 Aprilis Anno 1668 som hustru Kerstin Ebbedotters mann
Nilß Jonßon i Kyllhult effter Sluten räckning hafwer gifwitt Tor
på 13 Dr SölferMynt obligerandeß såledeß sig till näste Michel-
mätzo dagh som då war skulden betahla hwilken dock ännu är obetalt
hustru Kerstin nekar intett till skulden hwarföre bleff henne dagh aff
rätten förelagd nästkommande Michaelis dagh giäldett att betahla.

Samma dagh kom vyrdige och vällärde hr Lartz Sig
gonius pastor uthi Augunnaryd för rätten framvijsandesz een giästningz
zedell gifven aff fordom befallningzmannen sahl. Andersz Larson
aff innehåll såszom hans antecessor sahl mr Anders Megatinus
i Augunnaryd hade sielff vthstådt allena dhen giästning som hela Augunna
ryd sochn hade bortt contribuera till hvar för sigh uthi fäijgdetijden Anno
1660 hvarföre och gifvitt befallning att sochnemännerna pro qvota
sådant skulle till mr Anders igen bethala hvilkett ännu icke var
skiedt och såszom sahl. mr Andersasz barn äre skyldige kyrkian
der sammastädesz några penningar begiärade hr Larsz tienstl.n
att sochnen detta för detto öfriga motte contentera och således
sahl. mr Anders barn frij blifva, altså och emedan detta
tillförene är resollverat så blifver än vijdare här med slu
tatt vijd förrige resolution att sochnemännerna uthi Augunnarydz sochn
pro qvota betahla skulden som hon aff offvanberörde giästningh
pröfvar sig belöpa alldelesz effter crononesz befallningszmans
12v sahl. Andersz Larszons här å gifne zedellsz lydelsze och qvantum.

Dito vpvijstes i rätten som uplästes hans vyrd.tt hr Larsz i Augun
naryd ett hufvud qvittance daterat Augunnaryd dhen 22 Januarij Ao curren
tis hvaar med Jönsz Jönszon i Boaryd bekänner sig hafva vpdra
gett eett arff och förmynderskap Maria Månszdotter tillhörigdt som
sielfva Jönsesz qvittance dett han hr Larsz här uppå gifvitt hafver
vijdare i bokstafven lyder hvar öfver till vittnes är Håkon Jön
szon i Byvärmen.

Item framgaff hr Larsz i Augunnaryd i rätten een räckning an
gående een påst penningar aff 50 dr 28 öre söllfvermynt
hvilka hr Larsz skall hafva länt till sahl. Johan Månszon i
Byvärmen på åthskillige tijder och är samma räckning vnder
skreffven aff Håkon Jönszon svåger till den döda tienstligst
aff tingzrätten begiärandesz detta alt måtte i protocollet infattasz till stor
re effterrättelsze och säkerheett hvilket och effterlätz som i öfrige bok
stafven finnesz.

S:d: bekände för rätten Sven Jonszon i Horn sig vara skyl
digh Tårsten i Stafzhult 24 ½ lb järn hvilket effter begiäran bleff
införd vthi protocollet och såszom parterna tienstligen desiderade een
visz dagh motte före sättiasz dem emellan bleff och aff tingzrätten före
lagdt att Sven Jonszon i Horn skall betahla järnett till nästkommande
missommarszdagh der så icke skeer må dett gå til execution effter
mäteszmanna ordom.

Item bekänner Sven Jonszon i Horn att han är skylldigh Jönsz Erek
szon 7 dr söllfvermyntt på oxakiöp belofvandesz sig till nästkom
mande Michelmäszo skola betahla samma giäld hvilkett om icke skeer
effterlåtesz execution.

Dito angaff vyrdige hr Larsz pastor uthi Augunnaryd för rätten huru så
szom Johan Simonson i Sunneråå hafver sagdt för hr Larsz och hr Zachriss
i Ryszby sigh hafva hördt Karin Ambiörnszdotter säga såledesz, iagh hafver
gifvitt een mäszesärk till Tutarydz kyrkia på dett hr Larsz hustru i Au
gunnaryd alldrigh skulle få någon hälszosz dagh och ett handkläde skall iag gifva
till Tutarydsz kyrkia på dett du Johan Simonson skall få skam, hr Larsz
beklagar sigh huru hans hustru på een tijd nogh olycka af svagh helsa hafft, om
någon ond menniska der till orsaken är veett han intett vthan aff sådan
na ord fattar stor mistanke. Nu var intett Johan Simonson tillstädesz
som kunne öfvertyga Karin desze ord, altså bleff vpskutet till nästa
13r tingh då desze två skola komma hvar andra till svarsz.

Nock hafver denne Karin Ambiörnszdotter slagett vad om een rdr
med klåckare hustrun i Augunnaryd at der var grijsar i prästegården
grijsade med florehufvor hvilkett icke var sant, altså effter hennes egett
ährbiudande gifver hon dhen ene rdr till Augunnarydz kyrkia.

Samma dagh kom för rätten Nilsz Amundszon i Rijszhult och Trahe
ryd schn boendesz klagandesz uppå sin gårdman Bengdt Arfvedszon
att han skiäller honom för tyff. Bengdt bekänner sigh hafva kallat
honom tyff och står till orden, biuder till att bevijsa dett i så måtto
säger huruledesz hans son ett barn om 9 åhr hafver sedt dett Nil
sesz hustru hafver molkatt sin fadersz Bengdtz koo hvarföre han förme
nar sigh att kunna kalla honom tiuff. Detta nekar Nilsz alldelesz
till eij heller Bengdt honom någott i detta eller annatt öfvertyga
gitter som tyffvestycker är hvarföre bleff Bengdt Arffvedszon sak
fält effter dett 20 Cap. Ting B. till att böta 40 marker och Nilsz
Amundszon sadesz alldelesz frij för beskyldningen att ingen må honom för
denna saak vijdare besvära med straff tillgiörandes som lag sägie.

Dito kom för rätten vyrdige och vällärde hr Zachris i Ryszby
klagandesz om een äng Storöön b.d framvijsandesz i rätten een
häradz syne domb som är hållen aff sahl.e Nilsz Eskellszon Anno
1635 dhen 8 Junij hvar vthi förmälesz ibland annatt att een ängh
Storöö b.d hafver tillförene vthi långl. tijd lydt och legatt till präste
gården Ryszby och därföre är då dömdt att samma Storöö skall oklan
dratt lyda och liggia ditt hon tillförena legatt hafver, vederparten
vällb.ne Jönsz Nedervudt på Horarp som i detta måhl tvistade
med hr Zachris var icke citerat och icke cisterat judicio eij
heller någor annor då närvarande kunne annat berätta än dett
som concorderade med upvijste domb, altså kunde tingzrätten icke annat
resolvera än siälfva domen i bokstafven lyder hvilka må blifva main
tinerat vijd sin rätta lydelsze och ordaförstånd så vijda icke någor annor
domb eller kraftigare skiähl offtabe:te sahl. Nilsz Eskelsons domm
döda kan.

Samma dagh klagade Peder Ebbaszon i Arffveka öfver Jönsz
Assersson i Skaffta som skall hafva skält hans hustru för hora och
ehuru väll Jönsz icke var tillstädesz, oansedt han lagligen stämbd var
13v tillätz dock Peder för dödzfall hafva fram sine vittne Nilsz i Åsa
och Peder hvilka med hand å book svoro och betygade att Jönsz hade sagdt
till Peer gack hem till din hora. Resolution. Hvad Peder hafver kåstat
på sin vittne det skall Jönsz vedergiälla och böta pro absentia
3 marker smtt.

Samma dagh upstegh för rätten cronones befallningzman vällbe.te
Iszraell Jonszon i Tärnhult och länszmannen Anund i Grytt
hult å chronones vägnar begge klagandes öfver ett nybygge och torp
som skall vara vpbygdt på allmenningen emillan Ry och Grytt
hult i Augunnarydz sochn förmenandesz såszom dett alla skogäganderne
och särdelesz chronogården Grytthult ligger till skada förnär, icke
heller för 1/4 hemm skattläggasz kan, vara olagligen vpbygdt med
begiäran dett måtte vthsynes vptagett blifva, nu såszom jordäganderne
icke voro tillstädesz som svara skulle bleff resolverat att tingz
rätten skulle skrifva vederbörandom till på sätt och vijsz som
föllier.
Edle och vällborne hr Gabriel och hr Christopher
Gyllendgrijpar [..] k. br. och synnerl. gode vänner
Jagh kan dhe gode herrar här med eij obemält låtha hur
såsom dhen 20 Maij sidstledne vthi innevaarande åhr iag laga
ting hölt med menige allmoge aff Sunnerbo härad å rättan
tingzstad Hampnada vpstegh chronones befallningzman vällbe.de
Israell Jönszon i Tärnhult och länszmannen Anund i Grytt
hult bägge å chronones vägnar klagandesz öfver ett nybygge och
torp som skall vara vpbygdt emellan vällb.ne hr Gyllendgrij
parnas gård Ryd i Augunnaryd sochn och Grytthult hvilkett
aff derasz föregifvande ligger på allmenning skoug, allom till
gräntzande skogägandom och särdelesz chronogården Grytthult förnär
till skada och hinder, iemväll och icke för någott 1/4 hemm skatt
lägasz kan och såledesz synes olagligest, hvarföre voro väll detta aff
vällb.be hr Gyllendgrijparna kunde corrigeras och affskaffasz men i fall hr
Gyllendgrijparna skulle sökia torpet defendera och fortsättia då blifva
dhe sielfve eller derasz nogsampt fullmächtige här med uppå h.s kongl.
maij.ttz vår allernådigeste konungz och herres sampt dragande kall
och embetes vägnar citerade till nästa tingh som hållas skall
i Hampnada dhen 9 Septemb nästkommande, deräst å ställe fram
14r vijsa sina skiähl hvar med dhe förmena sigh kunna maintinera
samma torpeställe och hvad mehra ved denne sakzens lagliga vdträdt
attenderas böör, hvilkett dhe gode herrar behagade ställa sigh till effter
rättelsze och vara såledesz dhen högsta Gudj brodertienstligen befallade.
Actum tempore et loco ut supra
uppå tingzrättens vägnar
Nilsz Nilszon
Lindgreen

Dito framställtesz för rätten Sven Jacobson i Torarp å frälsze hvil
ken vijd tingzplatzen slogh Peder Olluffszon i Hyhult 2 öhrfijlar hvar
före bleff sakfält såszom för pust i tveböter 6 marker för hvar öhr
fijhl desze 12 marker löfftar Jon i Wiggåhsza före.

Bevilliandesz tvenne nämbdemän Simon i Västerhult och Jon i Viggå
sa hvilka skola syna een vedkast som står i Hallarp i Anderstad sochn
om hvilken Peder Jonszon i Hallarp och Jönsz Månszon tvista att
han icke står på sin rätta odell och tompt.

Nock bevilliades att nämbdemännerna Jon i Horn och Påfvell i Ryd
skola komma till Staffszäckra i Nyttia sochn och byta huusz emellan
änkian Ellsza och Jönsz Erikszon ibm.

Samma dagh kom för rätten inspectoren Petter Paulin klagandesz
öfver Nilsz Månszon i Horn att han icke vill lägga vth skatten, Sven
Svenszon och Andersz Gislaszon med hand å book svoro och betygade
att Nilsz Månszon i derasz åsyn lefvererade fyllest skatt till Gisle
Svenszon i Horn. Altså dömde rätten hand bör hand få och Nilsz måtte
bethala skatten till Petter Paulin och Gisle Svenszon betahle Nilsz sin skatt
igen.

Dito kom för rätten Ingebor Jönszdotter i Sckäckarp klagandesz
tillkänna gifvandesz huru såszom Sven Månszon vill taga een stufva
ifrån henne som står på hennes gård och tompt. Nämbden dömbde
dett hon må behålla stufvan effter hon laga skafft och skiöte äger
på jord, huusz, tompt och alt hvad der till hörer etc.

Dito kom för rätten h.s vyrd.tt hr Bengdt Humble tienstligen
begiärandesz aff tingzrätten een sandfärdigh attest huruledesz med
halfva gården Horsebärga är beskaffatt till desz ägor och conditioner.
Då berättade nämbden att samma gård uthi långl. tijd icke hafver
14v varitt vthi fullkombligett bruuk uthan vnderstundom mehr vnderstundom
mindre legatt öde till desz nu för 3 åhr sedan så gptt som alldeles öde
legatt, ängen är myckett lijten och all öfver med steen hvilken näp
peligen 12 nööt föder, åckrerna derföre magre som och öde ligger
giärdesz gårdarna nedfallna för än hr Bengdt dhem någorledes repa
rerade hvilka man icke kan få på gårdzens ägor uthan måste
offta 1 mijll der ifrån på andras ägor kiöpasz, husen på gården äro
nederrutne i manngården som ladegården. Fiske, qvarn, ållenskough
eller andra tillägenheter är der inga så att der gården till sin
skatt icke blifver förmedlat synes omögeligen dhen kunna vpbrukasz
och behållen blifva vthan alldeles dhen som flere här i näijgden öde
läggasz. Att här med så i sanning förevetter och aff tingzrätten
bevittnatt hafver häradz nämbd bekräfftat med sitt vanliga sigillo
som och lagläsaren ibm med sitt nampn och signete ratifi
cerar. Actum die et loco ut supra.
Uppå tingzrättens vägnar
Per Nilszon
Collijn

Samma dagh framträdde Jon Nilszon i Lönhult skreffven kneckt
klagandesz öfver dem med honom i roten voro att dhe icke effter
giordt affsked dem emellan ville gifva honm hvardera 2 rdr
i rotepenningar framvijsandesz hr landzhöffdingens zedell här ö
fver gifven hvilken refererar sig in på nämbden att dhe skola vittna
i saken, nu tillspordesz nämbden hvad dhe viste i detta måhl, dhe
svarade vara affsked in på skriffningen att dhe som i roten vo
ro med Joen Nilszon skulle gifva honom 2 rdr hvardera.

Samma dagh begiärte Jon Svenszon och Erland Erickszon i Maresiö
och Anderstad sochn 2 nämbdemän som vill syna huru Gudmund
Erickszon i Sckäckarp hafver brukatt dhen fiärding skattejord han hafver
på 2 åhrsz tijd aff dhem städiatt hvilkett och dem bevilliadesz aff rätten
Cnut i Biärnaryd och Jon i Wiggåsza.

Dito kom för rätten hr Jöran i Anderstad klagandesz på
Bengdt i Broo som var klåckare i Anderstad som skulle han sva
ra till een blybunke om 4 eller 5 lb som är förkommen
vthur Anderstad kyrkia, Klåckaren Bengdt berättar dett vara ett
lijtet stycke bly hvilket han bar bortt att giömma vthi ofredz
tijden då sahl. mr Christier Osaengius leffde men kyrkio
15r herden bevijsar tillijka med länszmannen der sammastä
desz att dhen stora blyrullen låg stilla i kyrkian då han kom tijtt
för 8 åhrsz sedan hvilkett han säger sig hafva saknatt 14 dagar effter
dett blyett borttkom, effter denna saak är mörk ty effterlätz Bengdt
befrija sigh med 12 manna eedh vijd nästa ting om han gitter.

Dito kom för rätten Månsz i Lambakulla och Augunnaryd sochn
klagandesz öfver Peer Cnutson i Nääsz och Giötheryd sochn att han
är skylldigh honom på een marker när 4 rdr för lärufft och elliest
vthlänte penningar. Peder svarade att Jönsz i Boaryd är honom
skyldigh på gårdekiöp och der med vill qvitta. Resolutio. Peder
Cnuttson betahlar Månsz i Lambakulla dett han honom skyldigh 
är och hafver Peer Cnuttson någott att fordra aff Jönsz i Boared
på gårdekiöp må han sökia honon såszom een saak ifrån denne
aparto.

Dito förordnadesz aff rätten effter begiäran 2 nämbdemän Peer
Jönszon i Snällszböke och Anderszz i Ooszhult hvilka skola förlijka
åboerne vthi Ekeryd Pehr Olluffszon och Pehr Jönszon ibm.

Samma dagh klagade Åke i Väijle i Hallaryd sochn och Nilsz
Månszon ibm öfver Håkon Jonszon i Hallsaryd att hans så väll som
hans grannes boskap simma öfver siöen in uthi Väijla giärde
och giöra skada på rogh, korn och ängh. Tingzrättens resolution
follgde, dhen som vill hafva fred måste han giärda och instaka
sielff sina ägor, om boskapen druncknar sedan som simmer
emot giärdesz gården stånde sin egen fara och ägaren skaden.

Dito kom för rätten Nilsz Åckeson i Tunhult och framvijste een
obligation aff Peer Månszon i Lambakulla gifven, hvar med Peer
bekänner sig hafva länt aff hans fader 20 rdr och belo
fvatt sig skola betahla hans barn capitalet med desz interesse
som vijdare sielfve obligationen lyder. Derföre i vnderpant satt
een åcker b.d Bengdts åcker, nu såszom Peer Månszon hafver bortt
såldt sin iord och åckren theslijkesz till Jönsz i Goaryd och skall
ännu stå inne obetalt på jorden 10 rdr. Altså bleff resolverat
att desze 10 rdr arresteras och skola betahlasz, icke till Peder
Månszon i Lambakulla vthan till Nilsz Åckeszon i Tunhult, hvilken
hafver å sin dehl 10 rdr att fordra.
15v Dito angaff för rätten inspectoren Petter Paulin dett Gunar
Pederszon i Älinge skullatt beskylt pijgan Kerstin Ingemarszdotter
att hon hafver hafft oloffligett lönskeläger med tvenne hans söner
Månsz Gunnarszon som är dödh och sedan med Jacob Gunnarszon
som nu lefver. Gunnar svarar sig hafva stora mistankar här om
men icke uppenbarligen någon skiält, önskandes blifva quitt ifrån
dett qvinfolk och dett umgänge dett söker alldeles emott hans villia
med sin son, säger och sigh hafva hördt Sven Jonszon skälla den
ne Kirstin för hora, dett han söker bevijsa med sine måger
Jon Svenszon i Älinge och Eskelll Pederszon i Håå hvilka icke
gifva vitzord i detta måhlett. Tingzrättens resolution bleff att såszom
dett är ett mörkt mistänklig dock obevisligh handell bleff pijgan
förbuden som drängen på sin sijda icke vijdare vmgänge med hvar an
dra bruka, sine gamble förälldrar till sårgh, imedlertijd och till desz någon
kan bevijsa dem oährligett skall dhen som skäller dhem plichta effter
lagh.

Samma dagh kom för rätten Jeppe Trullszon i Äleböcke kla
gandesz öfver Peer Johanson ibm som han förmenar skall hafva
ägor aff åcker och äng ifrån sigh, nämbdemannen Simon i Västerhult
vpstegh som der hafver varitt syningzman och berättade att då han
med de andre aff nämbden förordnade hade noga besichtigatt och
mält åckrarna befans att Jeppe Trullszon hafver 8 skeppeland min
dre än dhen andra dehlen är, betygar och Jeppesz brundvägh emel
lan bägge giärdesz gårdarna är allenast een alln och 8 finger bred
noch klagasz öfver getter som giöra skad. Detta bleff således re
solverat. 1. vägen till brunden skall giörasz 2 allnar bred.
2. Tillsäges att dhen som hafver getter skall hafva vallgångh
med dem eller betahla skaden effter mäteszmanna ordh.
3. Alt dett i åcker och ängh som i manna minne är intaget
aff obytt skough dett skall dehlasz i två lijka dehlar eller hug
gasz vth och på dett dhe bättre kunne förlijkasz blifver förord
natt nämbdemän tijtt som är Simon i Västerhult, Jon i [..]
hult, Andersz i Oszhult, Påfvell i Ryd, Per Anderszon, Johan
i Vixiö hvilka skola detta taga sigh före, der å ställett
8 dagar för midsommar.

Peer Eskellszon i Kråkeryd för olaga och obevijsligh skyldning
emott nämbdemannen Simon i Västerhult böre 3 marker smtt.
16r Samma dagh inladesz i rätten åthskillige kiöpebreff och attester
hvaruthinnan förmälesz iembväll och nu för rätten så aff een dehl jord
äganderne som andre nämbde och trovärdige männ bevittnadesz huruledes
Nilsz Perszon i Läsaryd med sin hustrusz sampt syskons och förvanters
goda iaa och samtycko hafver ingått ett fast och oryggeligett kiöp med
h.s vyrd.tt kyrkioherden näst för dett i Liunga sahl. mr Johan Dryan
dro och såledesz vplätett och såldt honom och hans k. hustru ereboren och
dygdesamma matrona hustru Anna Erlandzdotter een fiärding vthi
norregården i Läsaryd och derföre bekommett 120 dr smtt och een halff tun
na roug vthi äthlefzgåfva iembväll satt ett vijte att hvilken detta
kiöp skulle klandra böör betahla 50 rdr. I lijka måtto hafver
Jon Pederszon i Gunghult med sin hustrus sampt syskons goda ia
och samtyckio såldt een fiärding vthi be.te norragård för 120 dr
smtt och een halff tunna rough i ätlefzgåfva. Och såszom Jöran
i Ösiö, Jon Månszon i Sommarsäte och Peder Lindormszon i Kånna
ägde vthi be.te fiärdingar tillhopa 3 tunneland hafva och dhe i lijka
måtto försåldt be.te tunneland och derföre sin richtiga betallningh effter egett
nöge bekommett som kiöpebreffvet vthvijsar och Jon i Gunghult berät
tar vara 28 dr smtt och såledesz äger nu mr Johan halfve norregård i be.te
Läsaryd. Be.te sälliare hafva och fullmächtigatt 2ne redeliga männ Jacob
Jönszon i Miärid och Bengdt Månszon i Ösiö att gifva skiöthe när der på
fordrat blifver och emedan be.te halffva gård är lagbuden och lagstånden iemb
väll andra krafftiga skiähl som i protocollet finnas ty dömdes detta kiöp
krafftigt och gilt evärdeligen stånda och alldrigh åthergånga, här med affhändes.

Samma dagh och rätt på stunden köpebreffven och fullmachten var upläsen
och skiötett gick inlades ett breff som Petter Pederszon een skräddare i Stocholm
som är broder vijd offvanbe.te sälliare skrifvitt hafver hvaruthinnan han prae
tenderar 10 rdr för än skiötet skulle gå, tå bleff här om examinerat
och vittnat som föllier.
1. Inladesz i rätten een fullmacht vthgifven aff be.te Peter Petterson
till een fändrick Oloff Höök b.d vthi hvilken Petter giör honom fän
dricken fullmächtigh att upfordra alt hvad Petter hafver att fordra i
Sunnerbo både arff iaa löst och fast såszom och giäld iembväll hans
arffveiord försällia. Fullmachten är daterat Stocholm dhen 18 Februarij
Anno 1660.
2. Haffver denne offvanbe.te Oloff Höök såszom fullmächtigh på Petters
vägnar vpburitt för dhen ahndehl Petter i be.te jord hade och qvitterat 20 rdr
samma qvittanzie är daterat Sommarsäte dhen 7 Aprilis Anno 1662
sedermehra hafver och hans broder Nilsz i Läsaryd förledne åhr 1668
på samma iord sändt sin broder Peder Peerszon med Sven Jonson
16v i Tofftaholm 10 rdr vthi godt contant smtt och således kiöpett gott ährkent
och der han mehr kan med skiähl praetendera må han och dett hoosz vederböran
derna effter förmågen giöra. Detta Nilsz sielff bekiände.
3. Bleff och bevittnat i andra halffva gården är mehr jord som syskonen
är ährfallen, där Petter kan hafva någon praetention vijdare må han den der
vthsökia så vijda han gitter.
4. Synes och aff Petters nu insinuerade protest att han hafver till detta kiöp
ytterligare samtyckt effter han allenast praetenderar på 10 rdr dhem han kan
i offvanbe.te andra halffva gård och sine broder vthfordra det bästa han gitter.
5. Hafver och Petter yttermehra gifvitt sin broder Joen skrifftelig fullmacht be.te
sin iordapartt försällia dett Jon för rätten nu tillstod och bekiende.
6. Bemelte Petters broder Jon i Gunghult bevittnade för rätten att han offtast
hafver skrifvitt sin broder till och honom tillbudett denna försålda iord kiö
pa och åtherlösza men Peder skrifvitt honom till svar sig inga medell
där till hafva, han begiärar denna iorden intett, han Joen må giöra aff
henne hvad han vill, denne Jon bekänner och att der Petter vill lösa
sin iord igen så hafver Joen sielff den behållen och Petter skall få dhen
aff honom lösza när han behagar hvilken dehl icke är vthi denne försål
de iord vthan vthi dhen andra halffva gården.
7. Ähr be.te halffve försålde gård långe sedan både lagbuden och lagstånden
och imedlertijd alldrigh dett ringeste der på klandratt eller någott inspråk
giordt, så hafver icke Petter i rättan tijdh här på talt eller klandratt
och således där han någon rätt hafver hafft den förtegatt, jura enim vigilan
tibus et non dormientibus inserviunt.
8. Om dett skiöthe icke ginge är lijkvist sielfva kiöpett krafftigdt efter
alt hvad lagh fordrar är för rätten passerat och laghlige fullbordatt.
9. Hafver icke heller Peder Peerszon nu klandratt med penningar uthan
breff, icke heller hafver han sielff som genom sin fullmächtige sin iord för
såldt ius retractus för desze skiähl kan med kiöpebreffvett ingalunda längre
sahl mr Johans hustru och barn till största skada uppehållasz uthan med
deltesz.

Samma dagh framstegh för rätten vyrdige och vällärde hr Jöran Osen
gius kyrkioherde vthi Annerstad och inlade i rätten ett kiöpebreff vthgifvitt
aff Erek Jönszon i Norrnähsz aff innehåll att han aff frij villie med
sin hustrusz Kerstin Månszdotters goda iaa och samtycko hafver vplåtett
och såldt offvanbe.te hr Jöran i Anderstad een fiärding vthi norregår
den Skieen och derföre bekommett 120 rdr. Be.te Erek var och nu till
städesz och tillstod kiöpett och att han var richtigdt betalt. I lijka
måtto inladesz vthi rätten eett kiöpebreff vthgifvitt aff Nilsz Nilszon
i Skieen der vthinnan han bekänner sigh med sin hustrus iaa och samtycko
17r hafva såldt länszmannen v.tt Jönsz Månszon i Hallarp 1/4 i be.te
Skieen och derföre bekommett 100 rdr och een koo vthi äthlefz gåfva, be.te
länszman var nu här för rätten tillstädesz och bekiende sigh samma gårdefiär
dungh hafva såldt mehrbe.te h.s vyrd.tt hr Jöran Osaengio för samma prijsz
han dhen för detta kiöpt hafver och derföre sin fullkombl.e betallning vnd
fångett så att honom så med kiöp som betallningen väll åthnögdes och
såledesz äger nu h.s vyrd.tt halfva Skieens gård hvilken halfva gård är långdt
för detta laghbuden och laghstånden och sälliarne så väl som köparen
begiära dom och fasta här öfver, samma begiäran såszom dhen är lagh
ligh iembväll många skiähl som i protocollet finnasz, ty dömbdes detta
kiöp krafftigdt och gilt nu och i tillkommande tijder att stånda och alldrig
åthergånga och således affhändes een halff gård ifrån offvanbe.te sälliare
deras hustrur barn och arffvingar så födde som ofödde och nu tillägnas
och skiöthes in vnder offtabe.te h.s vyrd.tt hr Jöran i Anderstad, hans k. hustru
sampt begges deras barn och arffvingar till evärdeligh laghfången
egendomb med huus jord.
Rationes hvarföre offvanbe.te skiöthe på ½ gård Skieen meddeltes hr
Jöran Osaengio.
1. Ähr denne Skeens gård åthskillige gånger långdt för detta vpbuden och
Mårten i Näglinge icke för än sedan hr Jöran i Anderstad hade kiöpt
samma halfva gård och nu kiöpett med någre breff som ähre skreffne för
34 åhr sedan klandra vill.
2. Haffva och sälliarne bodt i Skeen i några åhr och imedlertijd hafver
alldrigh Mårten på dem klandratt, der han hade hafft någon rätt hade han
intett effterlåtett dhem der så länge boo vthan legha.
3. Haffver Mårten sielff skriffteligen försäkratt hr Jöran villia giöra
sin flijtt att hr Jöran skulle få kiöpa samma halffva gård, då och före
gifvitt hoosz hr Jöran sigh hafft een dehl der vthi och låtett hr Jöran
gifva sigh penningar nembl.n [..] derföre och sedermehra lefvere
rat hr Jöran samma penningar igen hvar aff slutas kan om Mårten
hade hafft någott arffzrätt hade han väll behållett penningarna.
4. Haffver länszmannen Jönsz Månszon i Hallarp kiöpt een fiärdingh
i hela gården till sigh och sedan transporterat sitt kiöp in på hr Jö
ran, då hafver hr Jöran lefvereratt Mårten i Näglinge hela summan
som Jönsz Månszzon för gårdaparten hade vthgifvitt, honom Jönsz
att restituera hvar aff slutasz om Mårten hade hafft någon rätt i
samma gård hade han väll då sin part afftagett.
17v 5. Anno 1666 då extraordinarie tingh stod vthi Anner
stad hafver Mårten i Näglinge alldelesz affhändt sigh och effterlåtet dhe andra
som han nu vill disputera sin anpart l Skieen och dhe andra der emott
sin praetention i Näglinge och således fick då Mårten skiöthe på Näg
linge dett han intett hade bekommett om han icke hade affstådt Skeen
då och Mårten ingen praetention sigh förbehölt vthan allenast om gården
skulle sällias vthan slächt då ville han nämst vara fram för någon
oskyld iorden inlösa.
6. Omsijder åthnögdes Mårten i Näglinge der med att han ville aff
stå sin praetention vthi denne halfve gården, hr Jöran hade kiöpt i Skeen
och intet der å vijdare klandratt allenast honom måtte effterlåtasz sökia
sin fullmacht vthi dhen andra halfva gården ibm hvilkett honom aff
tingzrätten effterlätz giöra dett bästa han kan och gitter och der med
bekom hr Jöran skiöthe på offvanbe.te halffva gård i Skieen.

Samma dagh kom för rätten länszmannen vällförst.dig Anund Nilszon
i Grytthult och inlade i rätten ett kiöpebreff vthi hvilkett Peer Sven
szon i Granhult och hans hustru Brijtha Nilszdotter bekänna sigh
hafva såldt be.te Anund i Grytthult och hans hustru Karin Månszdotter
1/4 i halfve gården söra Granhult och derföre bekommett 60 rdr
noch hafver Swen Bengdtszon i Granhult såldt be.te Anund och hans hu
stru 1/4dehl i be.te halfva gård Granhult och derföre äfven vpburitt 60
rdr att Anund Nilszon såledesz nu äger een fiärding aff hela söra
Granhult hvilken såszom dhen är laghbuden och lagstånden ty döm
desz detta kiöp krafftigdt och gilt ewärdeligen stånda och alldrigh åther
gånga.

S:d: kom för rätten ehrligh och vällförståndigh Nilsz Nilson
i Markeryd och bekiende sigh aff een frij villie och berådde mode
hafva såldt Jönsz Jonszon i Ängiabäck och hans hustru Ingrid Nilszdotter
een tredingh uthi Ängiabäck och derföre bekommett 185 dr smtt begiärandes
rätten ville samma kiöp med domb och skiöthe confirmera och alldenstund
be.te Ängiabäck är lagbuden och laghstånden och Nilsz Nilszon sielff för rätten
tillstår sigh redeligen vara betalt ty dömbdesz samma kiöp krafftigdt och gilt
nu och i tillkommande tijder och såledesz här med affhändesz.

Samma dagh kom för rätten een ährligh och beskedeligh nämbde
man Simon i Västerhult och berättade att Altstad Knuttszon i Ander
stad hafver med sin hustrusz goda iaa och samtyckio såldt be.te sin hustrus
Kerstin Trotteszdotters jord vthi Rönninge try och eett halfft skeppe
18r land till Jacob Svenszon i Rönninge och hans hustru Karin Trottesz
dotter och derföre bekommitt 23 dr smtt, noch hafver Sven Trotte
som i Rönninge såldt be.te Jacob och hans hustru ett tunneland i be.te
Rönninge och der till ängh à 5 lasz för 23 dr smtt begiärandes
rätten ville detta kiöp med skiöthe stadfästa och alldenstund bemelte
skeppeland äro lagbudne och laghståndne ty dömdesz kiöpett krafftigdt
och gilt nu och i tillkommande tijder.

S:d: vpstegh för rätten nämbdemannen Jon i Horn och inlade vthi
rätten ett kiöpebreff och munteligen vittnade att Nilsz Joenszon i Öije
hafver såldt Sven Månszon i Bäckeryd och hans hustru Bengdta Källe
dotter een otting aff västregård i Bäckeryd för 126 dr
smtt, be.te nämbdeman var och fullmächtigh samma ottingh borttskiötha
och såszom dhen är laghbuden och lagstånden ty dömdes kiöpett krafftigdt
och gilt nu och i tillkommande tijder evärdeligen stånda och alldrigh
åthergånga.

S: d: Insinuerades i Rätten ett Kiöpebreff hvaruthinnan förmähleß
att Jönß Arffvedßon och hans yngste broder Jonas Arvedson
hafver såldt till sin Faderbroder Anderß Jönßon i Saxanähß
och hans hustru Märit Peerßdotter een Treding i halffwa Saxa-
nähß, och derföre fått 80 dlr Smtt Item Cnut Anderßon i Basa-
råhß såldt sin hustrus Jord för 40 dlr Smtt deßlijkest Jönß Jönßon
och Joen Swen Ingeborg Kerstin Ingefrijd och Anna Jönßdotter såldt
1/8 aff bete Saxenähß halffwe gård för 30 dlr Smtt nock äger Anderß
Jönßon halfwe gården i Saxenähß, med begiäran Rätten ville detta kiöp
med domb och skiöthe confirmera. Och såßom bete gårdelåter äro
laghbundne och lagståndne. Ty dömbdeß detta kiöp krafftigdt och gilt
evärdeligen Stånda och alldrig åthergånga.
 
Samma dagh kom för rätten Arrendatoren öfwer lille Tullen
och Accijsen i Mallmö välbede Petter Paulin och inlade ett köpe-
breff uthgifwitt aff nämbdemannen vällförstgh Simon i Wästerhult
hwar uthi han bekänner sigh aff Frij willie och berådde mode hafva såldt
Vällbede Petter Paulin och hans k. hustru Chatarina Gyllenneroott och begges
deras arffvingar ¼ deehl aff Västre skattagården i Tansiö i Hynnerydz
Sochn, med Condition och willkor om bete Gårde fiärding går
med lagh och rätt ifrån wällbete Petter Paulin, hans hustru och
arffwingar, tå beplichtar han sigh att gifwa lika mycken och god
 
18v skattejord igen som denne är, nämbdemannen var och sielff till
städesz och iorden borttskiöthe, bekende och att han samma fiärding så
på sina som sin k. b.rs ährevyrdige mr Jöns Zephyrinj kyrkioherdes
uthi Wexiö och sin systers Kerstin Toreszdotters vägnar hafver bortt
såldt hvilken fiärdingh sahl.r Jöns Larszon och hustru Kerstin Torsz
dotter åbodt hafva och derföre bekommett 40 dr s.mtt och såsom sam
ma jordefiärdingh är laghbuden och laghstånden ty dömdes detta kiöp
krafftigdt och gilt everdeligen stånda och alldrign åthergånga.

Samma dagh inladeß i Rätten ett kiöpebreff och pantebreff vthgi-
fvitt till Nilß Nilßon i Markaryd aff Sven Nilson Falk, och hans hu-
stru Elin Nilsdotter i Alanskiöp och pantsatt till Nils Nilson i Marka-
rijd 1/8 i Kylhult för 130 Dr smt med förord om de icke be-
tahlaß till förledne dhen 25 Augustj Ao 1663, tå skulle be:te 1/8 höra
Nilß Nilßon till. Samma 1/8 hafwer Nilß Nilßon Transporterat på
sin Broder Jönß Nillßon i Kyllhult, hvilken be:te 132 Dr till Nilß
Nilßon betalt hafver, och således blifver rätte ägare här till, efter
Sven Falk hvarken till föreskrefven tijd eller detta datum panten
igenlöst hafwer. J lijka måtto hafver hustru Karin Nilsdotter såldt
sin arffvedehl vthi be:te Kyllhullt 1/8 och derföre bekommet 86 Dr 22 öre
noch 1/3 vthi be:te 1/8 sigh sielff förhållet dhen hon ännu äger och detta
kiöpte Jönß Nilßon och hans hustru tillhopa än hafver Jönß Nilßon
emedan han var een ogift drängh för sin egen jord vthi Alenskiöp
sigh tillbytt och kiöpt 1/4 vthi kyllhult aff Per Tormeson och gifvitt
honom tillbyteß 85 Dr Smtt så att Jönß Nilßon och hans hustru
på offvanbe:te sätt nu äga 1/2 gård i kyllhult på 1/3 vthi 1/8 när. Hvil-
ken iord är laghbuden och laghstånden. altså dömdeß kiöpett och by-
tet krafftigdt och gilt evärdeligen stända och efter begiäran aff-
händeß samma jord ifrån be:te Sälliare och bytare iembwäll
deraß hustrur Barn och arffvingar och fullkomb:n tillägnaß in vnder
Jönß Nilßon i Kyllult han hustru Gertrud Joenßdotter sampt
beggeß deraß barn och arffvingar till lagfången egendomb
med huuß iord etc.

S:d: inladesz i rätten åthskillige kiöpebreff och således be
vittnadesz att Kerstin Nilszdotter i Giällareböke hafver sålt
Peer Nilszon i Granhult och hans hustru Gunnella Anderszdotter
3 ½ skeppeland i Bråthhult och derföre bekommett 17 dr 16 öre.
Botell Nilszdotter såldt 3 ½ skeppeland för 17 dr 16 öre.
Bengdt Nilszon i Bråthult såldt 4 skeppeland för 20 dr. Jöns
19r Jönsz Bak såldt jord för 6 dr hustru Ingrid Pehrszdotter
såldt som nämbdemannen Andersz Pehrszon vittnar och kiöpebreffvett
vthvijsar en halff tredingh vthi be.te Bråthtalt för 55 dr smtt och för
samma sina barns jord hafver hon satt dhem sin egen jord til vedergiäl
ning 13 skeppeland jord vthi södre Skaffte i Traherydz sochn, noch hafver
Pehr Nilszon ärfft i be.te Bråthalt 7 skeppeland och såledesz äger han och
hans hustu halffva gården i Bråthalt. Nämbdemannen Andersz i Ooszhult
sade sig vara fullmyndigh jorden borttskiötha som och skedde. Och alldenstund
samma iord är lagbuden och laghstånden ty dömdesz detta kiöp krafftigdt
och gilt evärdeligen stånda och alldrigh åthergånga.

S:d: inlades i rätten ett krafftigdt och med gode vittnen be
kräfftat kiöpebreff vthi hvilken Eszbiörn Svenszon i Bårszhult
bekänner sigh hafva såldt een vngh drängh Simon Svenszon i Bårszhult
sin fädernes ärffde jord 1/6 aff södra Bårszhult som är 14 skeppe
land och derföre contant penningar bekommitt 94 dr 16 öre och 1 dr 
16 öre i ättlefve och i vijte satt 40 marker för den som här på klandrar
begiärandesz skiöthe och fastebreff på samma iord och såszom dhen är lagh
buden och laghstånden ty dömdes detta kiöp krafftigdt och gilt everdel.n
stånda och alldrigh åthergånga och såledesz affhändesz.

S:d: ibland andre ärender som förhandladesz bleff vthi rätten inlagdt
ett fullkombligett kiöpebreff vnderskrifvitt och förseglatt aff vällb.ne fru
Carin Isakzdotter Rosenbiälke hvaruthinnan hon bekänner sigh hafva
såldt maioren vällb.ne hr Oloff Lillesparre een pundränta
vthi een gård Tolarp b.d som är belägen i Bärga otting och der
före bekommett 60 in specie rdr med begiäran samma kiöp
måtte laghligen confirmerat blifva och såszom be.te punderänta är lagh
buden och lagstånden richtigdt betalt och kiöpett med vittne bekräfftat
ty dömdesz samma kiöp krafftigdt och gilt nu och i tillkommande tijder
och såledesz affhändesz.

Samma dagh inladesz i rätten ett fullkombligett kiöpbreff vthgifvitt
aff Gunnar i Älinge hvilken bekänner sigh aff berådde mode och
med sin k. hustrusz goda ia och samtyckio hafva såldt Larsz Knuttszon i
Hyltåckra och hans hustru Karin Månszdotter 21 skeppeland åcker i Hylt
åckra gård och derföre bekommett 78 rdr och i ättlefve bevilliat een
koo, när tingskiötett skulle gåå iembväll giordt Joen i Horn full
19v fullmächtigh be.te jord borttskiötha begiärandesz sådant måtte nu sin fort
gångh vinna och emedan jorden var laghbuden och lagstånden ty dömdesz
detta kiöp krafftigdt och gilt evärdeligen stånda och såledesz affhändes.

Samma dagh praesenterades i rätten ett kiöpebreff och ett byteszbreff
med hederlige och trovärdige vittne bekräfftat hvaruthinnan förmälesz att
Nilsz Booszon i [..] och hans hustru Svenborg Jonszdotter hafver
bytt med Andersz Nilszon i Eleskiöp och hans hustru Karin Amundzdotter
15 skeppeland iord i Eliskiöpz gård och derföre bekommett 27 skieppeland
[..] gård som Andersz hade sigh tillhandlatt och gifvitt Andersz till
på sin iord 4 dr smtt, nock hafver Andersz Simonszon i [..]
och hans hustru Elin Nilszdotter försåldt Andersz och hans hustru Karin
i Eleskiöp 7 ½ skeppeland i Eleskiöp gård och derföre bekommitt 70 dr smtt
Item för nödigh byggning bekommett 30 dr smtt och för ättlefva och all
annor praetension Andersz Simonszon kan hafva på framdeles köpställig
jord i Eleskiöp vpburett 6 dr smtt att summan tillhopa bestijger 106
dr smtt vthi hvilken betallning Andersz Nilszon i Eleskiöp hafver användt
1/6 aff sin fädernesz iord i Lönhult, dhen han för 59 dr smtt försåldt och
i Eleskiöp inlagdt hafver som blifver barnszens fäderne, sammaledes ha
fver Jönsz Germundszon i Eleskiöp med sin hustru Ingrid Johansdotter
såldt Andersz och hans hustru Karin 7 ½ skeppeland i Eleskiöp för 60 dr
smtt och åttlöfve 2 dr, Jon Peerszon i Ry i lijka måtto försåldt 5
skeppeland och hans hustru och derföre bekommett 54 dr smtt och i ätt
lefve 8 dr, altså hafver Andersz Nilszon i Eleskiöp användt 1/6 aff
sin fädernesz iord i Lönhult för 59 dr till detta kiöp och således in
lagdt som blifver barnsens fäderne i bemelte Eleskiöp 118 dr smtt
offvanbe.te så bytte som kiöpte 35 skieppeland giöra tillhopa 1/3 af 5
skeppeland aff hela Eleskiöp gård, deszföruthan hafver hustru Karin
Amundzdotter ärfft der sammastädes effter sin sahl. fader 3 5/8
skeppeland som blifva barnsens möderne, att Andersz Nilszon och be.te
hans hustru Karin äga nu in alles 1/3 och 3 5/8 skeppeland i Eleskiöp
hvilken jordepart nu laghbuden och laghstånden ty dömdesz detta
kiöp och byte krafftigdt och gilt evärdel.n stånda.

Samma dagh inladesz i rätten tvenne kiöpebreff med vittne bekräffta
de, vthi dett ena bekänner Nilsz Markeszon i Märryd sigh hafva
såldt till Jönsz Jonszon i Fageryd och hans hustru Karin Eskellsz
dotter sin hustrus arffveiord nembl.n 16 skeppeland i Fagerydz
gård och derföre bekommett in contanto penningar 80 rdr
20r iembväll 2 rdr och itt fläsk i ättlefve och giordt Trullsz i Fageryd full
mächtigh å sina vegnar iorden borttskiöta. I lijka måtto tillstår Larsz Tor
kellszon i Murhult i dett andra kiöpebreffvett sigh hafva såldt be.d Jönsz
Jonszon 14 skeppeland i b.de Fageryd för 56 rdr och ättlefve ½ tunna
roug. Peer Jonszon i Biörstorp är fullmächtigh samma 14 skeppeland bortt
skiöta. Nock hafver Jönsz Joenszon på sin hustrus vägnar ärfft i be.te
gård [..] skeppeland så att han nu med kiöpt och ärfft der in alles äger [..].
hvilken gårdedehl är lagbuden och lagstånden ty dömes köpett krafftigdt.

Samma dagh prasenterades för rätten åthskillige kiöpebreff, hvaruthinnan
Sahl.e Borgmästarens Månß Peerßons arffwingar i Wexiö, bekänna sigh ha-
fwa såldt till Anderß Jonßon i Saxanähß een gårdadehl i Hulta, begiärandes
der på måtte skiöte meddeleß. då framsteg een gammall mann Broder Ben-
gdtßon bd hwilken för detta nembl.n Anno 1662 dhen 17 eller 18 Junij
då ordinarie Ting stod i Hampneda, ährhölt Tingzrättens domb att blifwa
wijd Sahl Månß Persons skatte arffweiord i Hulta, som han försträckte pen-
ningar 70 marker, längst sedan till Broder Bengdtson pantsatte, till deß
han sin betallning igen bekommer, och Anderß Joenßon i Saxanähß, sökie
sine Fångeßmän. Offwanbe.te Månß Perßonß arffwingar, dett bästa han kan
och gitter, hwarföre bleff denne gången intett skiöthe här å gifwitt.
 
Samma dagh kom för rätten Håkan i Forssa, klagandes på Larß i Räntan
i dett Larsz skullat skiält honom för tiuff. Larsz i Ränte fraamträdde till
svarsz sägandesz sigh hafva hördt aff allermans ord att Håkon är een tiuff och mörda
re men för sin perszon alldrigh derföre skiält honom, h.s vyrd.tt hr Jöran i
Annerstad berättar att Larsz i Räntan haver skiält Håkon för een tiuff
och mördare vthi Torpa, i medler tijd hr Jöran detta vittnade säger han
att Larsz i Räntan skall hafva kundskap om dhen zadelen som dhen karlen
ägde hvilken för 2 eller flere åhr sedan här i häradett mördadesz, vijd
detta tillfälle kallade han honom siälm, tiuff, landlöpare och vijdfär
ningh, hvilka grofva beskyldningar hr Jöran in för sittiande rätten många
gånger itererade och oansedt häradzhöffdingen vällb.ne hr Lindegrenen för
mante h.s vyrd.tt hr Jöran vphöra med sådana lijff och ähröriga be
skyldningar låthandes parterne sins emellan agera lijkvist reitererade han
samma beskyldningar, rätten till största molestation och förtreett så att
rätten var resolverat att upstiga för dett hr Jöran alt iempt
med be.te beskyldningar och oliud continuerade, sägandesz och så esom
offtast till Larsz i Räntan, du Larsz vest hvar mölingen ligger
 
20v här till svarade Larsz såledesz att Laszes poike i Backegården i Sön
detorpett i Torpa sochn säger sigh hafva funnett een zadell och hyen
de på een häst som låg döder vthi een hiordsla bort i skogen, effter detta
är een mistänkelig och mörk saak ty bleff resolverat att Håkon och Larsz
skulle sättia borgen för sigh till nästa tingh och tå skulle Lasze i Baka
gården komma med till tingett och belofvar chronones befallningzman
v.tt Israell Jönszon villia då ställa een karl fram som i denna
saken skall vpliuszningh gifva, Simon i Västerhult och Jon i Viggåhsza
lyffta för Håkon, capitenen Bengdt Nilszon i Vråå refererar och att
Kindboerne hafva klagat sig i hans huusz att dhe hafva borttmist een
karl och vetha icke antingen han är rymbd eller mördader och sam
ma karl skullat hafva med sigh 30 rdr och 100 dr smtt.
Nock berättar befallningzmannen och häradzskriffvaren att då Håkon i Forssa
frijade till Nilsesz syster i Markaryd då svarade Nilsz när du befrijar digh för
Andersz Jonsons vättskor som kommo bortt då skall du bekomma henne men
för intett och sedan kom Håkon der alldrig, detta tillstår Nilsz i Markaryd
andra dagen han till tingett kom så vara passerat och tahlatt.

Dito för rätten klagade Simon Svenszon i Nortorpa öfver Larsz i Rän
tan i dett Larsz skall hafva skiält honom för tiuff hvilket skall vara skedt
vthi sahl. Andersz Jonsons begraffningh, här till nekar Larsz i Räntan alldelesz
sägandesz sigh detta icke minnasz men skulle detta vara händt så är dett skedt
i dryckeszmåhl, beder ty om så voro att Simon Svenszon icke vill taga honom
till mistycke effter dett han bekänner dett han veett intett annat än ähra och
gott med Simon hvar med Simon gaff sigh till fredz.

Dito Steen Svenszon med een inlagu aff 15 puncter klagade öfver Larsz i
Räntan och såszom detta syntesz mehrendelsz aff afvund vara klagadt och icke heller
med skiähl och vittne då kunne bevijsas allenast såszom Steen Svenszon vthi
sin inlagu och 14 punct med denne ord tillägger Larsz i Räntan som een gift
karl är hafva giordt hoor, nembl.n Larsz besåfvet een pijga för otta åhr sedan
och när dett begynte blifva vpbenbartt så legde han henne sin koosz och skaffade
henne pasz aff sin huszbonde och gick till h.s vyrd.tt hr Jöran i Andersta och
skaffade henne breff, altså och emedan här till syntes vara några skiähl
ty fållgde tingzrättens vthslagh att Steen skulle så i detta som dett öffriga
förskaffa sigh bettre skiähl och vittne till nästa tingh, då begge parterne Steen
och Larsz skola comparera och saken uthföra.

Sven Jacobson Katt i Torp å frällse i Odensziö sochn sakfältesz att böta
för 2 pustar 12 marker smtt hvilka han vnder tingitz förrättande i Hampnada
igenom hastiga brådom skildnatt vthgaff till Petter Ottason i Hyalt.
Jon i Viggåhsen lyffteszman för sakören.
21r Samma dagh framträdde för rätten hustru Anna Gudmundzdotter
ifrån Wexiö änkia med sine barn måger och söner arffvingar effter
sin sahl. son Andersz Jonszon munsterskrifvare i Stackarp nu affsompnat
i vintrasz barnlöösz, var vnder Smålandz foottfolk, i medler tijd effter
hans dödelige affgångh hafver regementz skrifvaren w. Sven Bårman
vthvärkatt sigh kongl.e maij.ttz donations breff på be.te Andersz Jon
sons hemman i Stackarp crone, Bårman sägesz hafva tillbudett
gifva för bruuk och öfverbyggningar på gården 30 dr smtt och arff
vingarna sielfve betahla giälden eller clarera resten innan arffvet
bårtt föresz aff häradett. Omsijder effter arffvingarnasz begiäran
tillordnadesz denne gode inventeringzmän mr Anders Dryander
pastor i Giötheryd och inspectoren Jöran Nilszon i Bökhult elliest
immobilia blifva vijd gården, der med giordesz affträd.

Stämbningz försittiande
Jönsz Svneszon i Tiurkööö är lagligen stämbd aff Andersz
i Älmtåhsza, för stembningz försittning böthe 3 marker smtt.
Johan Simonson emott Karin Ambiörnszdotter. Johan 
var lagligen stämbd och absenterade sig böthe 3 marker smtt.
Jönsz Asserson skiält Pehr Eskellszons hustru i Arffveka
för hora, var lagligen stämbd och intett kom, böthe 3 marker smtt.
21v Anno 1670 dhen 10 11 och 12 Octobris ordinarie laga tingh
höltz med menige allmogen vthi Sunnerbo härad å rättan tingstad Hampna
da närvarandesz Johan Gisaszon häradzskriffvaren vthi cronones befall
ningzmans ställe sampt häradz eedsvåren nämbd.
Nembl.n

Jon i Horn Simon i Wästerhult
Peer Anderszon i Bärgheem Jon i Viggåsen
Peer Jonszon i Snällszböke Johan i Vixiö
Andersz Pederszon i Tutthult Knutt i Biärnaryd
Jon Arvedszon i Siöhult Jon Krååk i Linneråhsz
Påfvell i Ryd Larsz i Ragnilakiöp

Samma dagh effter tingzlysandett vpbudesz
desze gårdar
1/4 aff Rönninge i Nyttia sochn för sk. revht. 1
1/4 aff Staffsättra i samma sochn för sk. revht. 1
1 Backagården i Nyttia för sk. revht. 1
1 Ågården ibm för sk. revst. 1
1 mellomgården ibm för sk. revht. 1
½ söndragården i Nyttia för sk. revht. 1
½ hemman Åhrszhult norragården i Lijhult sochn 1
1 Bökhult i Nyttia S. 1
1/4 aff Biärszhult i Hynneryd sochn 1
1/9 aff Häslehult i samma sochn 1
1/8 aff Kiäxnähsz i Pietterydz sochn 1
1/5 aff Snickaregården i Skeen 1
½ Linneråhsz i Pietterydz sochn 1
Larsz S.S. arffzlåth i söreg: Älinge 1
1 Grimsedt i Anderstad sochn 1
½ Signeszbo i Vrå sochn 1
2 toland i Rya i Ångelstad sochn 1
1/3 aff Bäck i Kånna sochn 2
½ mellomgård  i Bäckarid 2
1/4 aff östra Rörszhult i Odensio sochn 2
½ Fägrult i Hynnerydz sochn 2
22r 1 Toreszgård i Kallszhult i Hallaryd sochn 2
1 dragonsgård ibm för sk. revht. 2
1 Jacobs gård ibm 2
1 Lindhult i Pietteryd sochn 2
1/4 aff skattagården i Kånna 2
1 Hulegård i Dörarp med ett torp frälse på kiöp 2
1 Steensz gård i Flattinge frälse 2
½ Ekenähsz i Giötherydz sochn 2
½ Backagård i Horseberga för sk. revht. 2
1 Askenähsz säterij låther vällb.ne Sweckertt Gyllennerodtt
för pant till vällb.ne Nilsz Skunk upbiuda 2
½ Eskill Påfvellsons gård i Boarp 2
3/4 aff begge skattagårderna i Skogare i Anderstadz sochn för
skatt reuht. 2
½ Buggatorp i Liunga sochn 3
1 Qväniarp frälse på pant 3
1 Förarp frälse på kiöp i Tutaryd sochn 3
½ Hyalt i Vrå sochn 3
1/4 aff Sinnerszhult i samma sochn 3
½ Lambakull i Augunnaryd sochn 3
1/3 aff Cronebo i Berga sochn på pant 3
1 Foglanähsz Lijevagn och Örneholma 3

Samma dagh framkom för rätten Jon Pederszon i Berghem
och kärade mott hustru Karin Nilszdotteer i Bäck dett hennes
sahl. mann Jönsz Svenszon bekom aff honom een häst på
kiöp för 4 dr smtt, hustru Karin nekar intett till kiöpett vthan
loffvar effter förmågo betahla, skiuter sigh på sin fattigdom och
månge giäld, omsijder lofvar betahla 2 dr smtt i värde eller
arbete, der på gaff handsträckning och affträdde.

Samma dagh vpstegh för rätten Simon i Västerhult, Peder i Bärghem
och Joen i Viggåhsen och gifva tillkänna dett dhe å jordransakning hafva
varitt befalte see och besichtiga tu hemman, Skogare vthi Annerstad sochn
och befunnitt att hvarthera hemmanett kan vara til vthsäde 4 eller högst
5 toland ensädj och vthan träd, äng till boskapzföda öfver vinteren
10 lasz ängh, äro belägne på een måhszudder ibland stenskiärff och
22v
morasz kan icke aff någon oskifftat allmeningh förbättrat varda
ty kan hvardera icke giöra siähl mehr än för een halff gårdz skatt i
vist och ovist.
Aspenähsz i Anderstad sochn är een fiärdingh på ödeszmåhl är rin
ga till vthsäde och intett vthrymme för tätt omkring liggiande skatt
skrefne hemman, är antaget till fördeelsz hemman leutnanten vällb.ne
Andersz Törnefält, kan icke giöra skiähl för mehr än 3 fiärdingars
skatt.
Samma dagh samma nämbdemän vetna om Åsen i Odensziö sochn
skatta, der till finsz åcker till vthsädj 3 ½ toland mager och skrijn
jordemån och äng till boskapzföda öfver vinteren otta nött, giör illa
skiähl för ett fiärdingz hemman både i vist och ovist.

S:d: framstälteß Hilla Antadotter i Ryd å Crono ogift bekänner
sig lägratt wara aff en ogift Schånisk Ryttare Swickertt Vickman
nu icke tillstädeß, barnfödd i Ryd. Nu wittnar Prophossen Nilß Lar-
ßon med hennes Fader att Swickertt hafver gifvitt henne een
koo till barnafödan, barnett födeß för 5 vekor sedan, upsatteß
till barnafadren kommer till swarß.

Samma dagh framkom hustru Anna Pehrszdotter i Älinge kärade
moth sin broder Jon Pehrszon i Älinge een ährlig mann om therasz
sahl.e fadersz Peder Gammalsons affsked om barnsens hemgifft i
ty hon fick ingen boodzdehl, derföre skulle satt henne till een ½ fiärding
i Älinge skatta, ther hoosz betygasz faderen hafver gifvitt till dhe äld
ste barnen bröllop och bodzdehl och denne tå yngste barnen fingo tå intet
emott, är och een dotter Elen ogifft i Horseberga, nu icke tillstädesz
om faderensz loffven beropar på vittne effter faderens yttersta
bekännelsze. Framkalladesz Gunnar Pehrszon i Älinge een ährlig mann
edeligen bekände dett Peder Gunnarszon tillsade sin dotter Anna Pederszdotter
een halff fiärdingh i Älinge skattagård för hennes bordzdehl med dhe an
dre syskonen och affstegh, Jon Svenszon i Älinge giorde edeligen samma bekän
nelse. Jon P.S. barn hafva een fiärdingh effter fader faderen bekommett
såszom i knechta lego. Tingzrätten finner skiähligen dett dotteren Anna behål
ler effter sin fadersz loffven berörde jordapart een halff fiärdingh för
sin bodzdehl effter lagh Gifftm. B. 12 och 13 Cap. i L.L. med mindre
dhe andra som fångett hafva, villia bära hvar sin fångna bodzdehl med
svurin eed till skifftesz.

S:d: framstältesz Jacob Gunnarszon i Älinge å skatta frälsze bekän
ner sigh hafva lägrat Kerstin Ingemarszdotter oförlåfvatt och barn sam
manaflat som hon väntar sigh innan kårtt tijd, nu är hon icke till
städesz vthan var vijd sidsta tingett och nekade till dett hon nu tillstår
23r både häffdan med drängen och barnett, intett ächtenskap är loffvatt och
hans förälldrar villia dett intett samtyckia. R. Ty böthe Jacob effter lagh
Gifftm. B. 3 Cap. i L.L. 40 marker till 3skifftesz fadrenom, konungenom och
häradett, fadren löffteszman för sakören.

Samma dagh framkom för rätten Andersz Pederszon i Trotteslöff vngh dräng
klageligen sigh besvärade dett han bleff på markene vthe vijd tingett här
för ett åhr sedan intalt att vhhvisza för troloffningz skildnatt 6 rdr till Peder
Knuttszon i Kånna och begiärat sin svåger Peder Anderszon i Bärgheem
derföre räckia hand, nu ångrar dett honom och veett icke för hvad skiähl
dett skulle skee sådant såszom och häradzprovsten ährevyrdige mr Nilsz
honom förbudett såszom oskiäligh giäldz kraffd betahla. Ty obligerar och vth
loffvar sigh nu villia comparera för andelige mäns ransakning och domb
effter sakzensz beskaffenheet vederbörligen ty remitteras till sitt forum om
skiähligh skiärskodningh och sätt och Peder Anderszonsz handräckningh i ty vari
vphäfven som uthan lagh och domb giordesz emedan drängen tillbiuder sigh
villia lagligen till svars mötha, när och hvar han i ty måhl fordrasz, i
tingzprotocollet inskriffvit betygar lagläsaren  med egen hand.

S:d: framkom för tingzrätten hr Bengdt comminister in Liunga och
kärade moth sin granne Bengdt Jonszon i Horseberga å frälsze, nu är orsa
ken till denne tvisten att skattagården i Horseberga är lijten i sigh sielff och vorden
förskattader och på ödesmåhl hvilken skatta bytt mr Bengdt i Wrigstad på
sin hustrusz och steffbarns vägnar tillkom, samma gård är kommen på ödesz
måhl i 3 åhr, nu disputeras om lijtet höö på ett bord til hvar halffpartt
3 bogar. R. Omsijder förlijktesz och sattesz till vijthe dhen som slår eller
skiär öffver gifve 3 marker till kyrkian i vijnkiöp och hvar vijd sin ähra
behålldne med hustru och barn.

Samma dagh framkom för tingzrättem Månsz Trullszon i Harpholmen å skatta
gifft man med sinz hustru Elen Pederszdotter och besvärade sigh öfver sin gård
man Månsz Trullszon för Anna Haraldzdotter ogifft, nu nekar Anna så väll
som Månsz dett dhe icke hafva någon synd eller hordombsz last sin emellan
bedriffvitt, ingen vill eller kan stå för sådant squaller, nock vetha the intet
annat än ähra och gott med hvar andra som the sielfva tillstå.
R. Månsz Trullszon vpvächt hafva onödigdt sådant klagemåhl vthan bevijsz
böthe 3 marker till 3skifftesz Tingm B 20 Cap. i L.L.

Samma dagh framstältesz Jönsz Joenszon i Tånnare å frällsze ogifft
beskyllesz aff Kerstin Mathisdotter i Misterhult å skatta ogifft som vara sin
barnadfader, ständigdt bekänner sigh lägratt vara aff b.te ogifte per
son, hon är född aff ächta sängh, begge bekänne intettt ächtenskap vara lo
fvatt, dock tillstå synden. Ther näst framkallesz Nilsz Pederszon i Ry gifft
man, nekar till hoor och kötsligh beblandelse med denne Kerstin så väll som
23v bekänner han var drucken uthi slåterööll Anno 1669 då hoff han sigh
vp i een säng der hon lågh och strax insompnade, Jönsz säger sigh intett
vijdare besked vetha i dhen saken eller beskyldningen. Resolutio. Jönsz
Jönszon böthe för mökränkning 40 marker till 3skifftesz Giffterm B.
3 Cap. i L.L. fadrenom, konungenom och häradett.

Samma dagh framkom för tingzrätten Gunnill Larszdotter i Mister
hult å skatta ogifft bekänner sigh vara besufven aff een ogifft ryttare
Jon Knapp, nu döder, denne Gunnill bekänner sigh gå med Jon Knapz
barn och väntar sigh effter julehälgen 1670, vpsattesz till barnett
födt varder.

Samma dagh framkom för rätten Nilsz Bengdtszon i Biärnared
uthi Ångellstad sochn begiärar hans vthfästa eed och edmän inskrifvasz
må i protocollet som han nu tillstädesz med sigh betingat hafver för det
han Nilsz Bengdtszon i Biärnaryd i föreden och hans eedmän, ähr
lige och oberychtade dannemän nembl.n Gumme Nilszon i Äpplenäsz
Bengdt Jonszon ibm, Andersz i Biärnared, Larsz ibm, Oluff Pederszon
i Ratare, begiärandesz han må fylla eeden för sin perszon med bemelte
6 mannom, dett han icke hafver villiandesz eller vethandesz sig till
nytto användt någott hr Jönsz sahl. kyrkioherdes i Angellstad ned
satt godz i fäijdatijden, bediandesz sigh så sandt Gud huldan till lijff 
och siähl, nu gifz Nilsz Bengdtszon ett gott lofford och ingen fordrar
vijdare eedgång. Rätten finner effter lagh Tingm B 24 Cap. L.L. vari så
gilder eden gifven som gången och Nilsz Bengdtszon vijd sin ähra behållen
och den som honom annat vijter eller förkastar och icke mächtar bevijsa
må vara förtänkt vndergå laga straff.

Samma dagh framträder för rätten v.tt Mårten Hindrickszon och gaff till
känna dett Jöran Knuttszon i Anderstad å frälsze gifft mann hafver sig
förlägratt med ogifft qvinfolk Ingred Jonszdotter i Skeen å frälse barn
samman afflat som föddesz vijd miszommarstijd hon [..] vara siuk hemma
barnett sammaledesz.
R. Effter giärningen är vpenbar vorden stor synd och förargelsze
ty dömdesz Jöran Knuttszon effter publicerat straffordinantien till 80 dr
och stå uppenbara skrifft, Ingred är fattig tienstequinfolk, får lyffte Simon
i Wästerhult och Jon i Viggåhszen för halffparten aff löfftet 20 dr
vijdare tro dhe sig intett till, elliest må hon arbeta eller tiena för dett
öffriga och stå uppenbara skrifft.

Samma dagh framstältesz Peder Nilszon i Tokare å frällsze aff Nyttia
sochn bekänner sig lägrat Ingred Jonszdotter i Rååsz tå begge ogiffte
till tienst i Tiuffvarp 669, barnett föddesz i miszommarsz fått doop och christen
domb. I medler tijd är Peder Nilszon gift vorden för än yppadesz hon
24r war hafvande dock till gifftermåhlen skedde förliuszning. Ty böte Per Nilszon
för mökränkning 40 marker till 3sk. Giftm B. 3 c. L.L. Jöran Nilszon i Bökhult
lyffter för sakören. Om skrifft och Gudz församblingz gemenskap remitteras till
dett vyrdige prästerskapett.

S:d: v.tt Mårten Hindrickszon klagade moth Jöran Nilszon i Balkarp om
een förkommen boock som han förmenar vara bitin aff hans hund och
bleff mäst vpäten. Jöran nekar till sin hund föregifvandesz hunden var
bunden tå bocken förkom. Omsijder vthfäste Jöran i Balkarp een trigge
manna eed dett hans hund, dett hans hund icke hafver bititt ihiäll Mårten
Hindrickszonsz bock vthan var tå bunden, att fylla vijd nästa ting.

Samma dagh framkom Larsz Nilszon lanbofougde med åboen Andersz i
Sunderåå å frälse besvärade sigh öfver ryttmästaren vällb.ne Johan Pållman
till Vgglanszryd nu icke tillstädesz om een nidhuggen humble tvärgiärdesz
gård, nu kommer ryttemästaren icke tillstädes vthan skrefvett sin vhrsächt.

S:d: framkom v.tt Jöran Nilszon vällb.ne hr Peder Sparres Larsons
general gouverneurs på Giötheborg vthskickade bokhållare med flere aff fräl
se godzäganderna till Höredasz by och åboer i Bärga sochn om tvenne torp
eller nybygge till tvenne frälsehemman Giäszhult. Sven Anderszon i [..]
måhle rättare tillstädesz föregifver sigh icke vara nu fullmächtigh att
svara i den saak och hans eller jordägande till Giäszhult hr Lago Yxkull
är icke stämbd ty begiärasz citation.

Samma dagh framkom Tuffved i Hampnada kärade mott Nilsz Nilszon
i Misterhult om frijheett sökt höga öffverheten för brandskadan i fäijdatijden
halffparten är clarerat. R. Nilsz Nilszon betahle som dhe andre hemman giordt
hafve.

S:d: instälte sigh för rätten Sara Nilszdotter i Torarp gifft effter hög
vyrdige biskopens i Wexiö skrifvelse daterat Anderstad dhen 15 Septemb 1670
hennes man Andersz Ollåfszon i Torarp å frälse är stämbd och icke
tillstädesz, bleff angifvin och upskrifvin för stembningz försittiande 3 marker till 3sk.

S: d: anklagadeß Anderß Nilßon i Åckerhult, dett han skulle angrijpitt hustru
Kerstin i Håkonnahult, hustrun är intett tillstädeß, nu framkalladeß h. Kirstins mann
Nilß Pederßon, han frijligen bekänner, dett hans hustru bleff icke slagen
eller skadd med wredeß mod, blånat eller blodwyije, icke heller kläderefnat
och kan icke bewijsaß någon kyrkiotienstz förhindring skedde, som pastoris Attest
med Kyrkionämbden som tå tillstädeß woro medgifwen, dock för än han
ledsagade henne fogeligen i sin Stoole, hafuer han godwilleligen skiänckt till
Kyrkian 16 öra Smtt Ty synes Tingzrätten der medh låtha sigh beroa
dett aff Kyrkionämbden är bewilliat.
 
S: d: Månsz Månszon i Runckarp begiärar byrdzbreff på sin sons
Månsz Månszonsz vägnar, stannatt gulldsmedz gesell i Stocholm född aff
ährlige förälldrar fadren Månsz Månszon och modern hustru Anna
Clemetzdotter, med sine k. förälldrarsz inrådande begifvitt sigh till ett
 
24v ähreloffligett näringzmedell och handtvärk guldsmedzarbete.

Samma dagh framkom för rätten Erland i Skrubbery och Gullborg
Månszdotter i Notthult i Hynneryd sochn sorgeligen gofvo till känna
dett hennesz mann Mathis Asserson i Notthult råckte i våår i trätisz
måhl med sin sochnaman och granne Oluff Erekszon i Hökhult på kyrkiohem
vägen dhen 24 Aprilis men dett [..] skedde slagett och i pin
geesdagz helgen der effter fick han sådant svårtt sargatt samveett der aff
dett menesz att han skiött ihiel sigh sielff dhen 25 Maij 1670 hvilken
trätha förorsakadesz. Mathis Asserson lofvade sig tillförene komma
och hielpa Oluff Erickszon i Hökhult att sågskiära, om söndagen tillförene
sände tijtt sågen, sedan skedde otta dagar effter när Oluff Erekszon gick
till sin sochnakyrkia Hynneryd taltesz Mathis och Oluff vijd på kyrkiohem
vägen som vittnen betyga kunne. Ty framkalladesz Peer Jönszon i
Kloen och Sven Eskillszon i Hökhult eedeligen bekänna särskilt
hvar för sigh först Peder Jönszon, Mathis kom effter och hinte på
kyrkiovägen Oluff, tå sade Oluff till Mathis hvij kom tu icke till mig
att sågskiära effter loffven, Mathis svarade, iag är tigh intett skyldig
iag gifver tigh 1000 diefflar. Oluff prutade emott, omsijder sade Mathis
gick fram om sin gård Nothult tu eller try slungekast, voro vij icke
på kyrkiohemvägen så skulle iag piska digh, dhen andra svarade någott
spåtsk, Oluff gick sin vägh till sin fadersz gård Ingelszkiöp, Mathis vände
om. Men om torszdagen näst effter kom Oluff tillbakarsz igen, tå
var intett Peder i Kloen [..] tillstädesz eller Sven Eskillszon, ty fram
kalladesz Nilsz Nilszon i Nothult edeligen bekände han gick och årde på
sin åcker kom Oluff Erickszon gångandesz på sin hemväg ifrån sin faders
gård, han sade, Mathis Asserson är vred på tigh vndvijk honom, Oluff
svarade, iag hafver intett ondt vtheståendesz med Mathis och gick sin vägh,
tå bad iag min gåsze föllia hvilken bekändt hafver huru tillgick
när the kommo bettre vp i giärdett, hade Mathis släpt sine oxar
och stod vth med ett träd och buske och språng till Oluff att slå med
een stång i händerne, Oluff fick med sine händer i stången, strax hade Mathis
knijfven dragen och stack Oluff ett stiung i huffvudett, andra vid axlabe
nett i brösthulen frammantill, der anden gick sedan vth der effter med
blod och vid han öfrade 3die stungett kom ett qvinfolk Elsa och förtogh
dett, Oluff bleff liggandesz men sedan leddesz till sin svärfaders gård
Ökerszhult och Mathis till skogen men sedan bleff Oluff stadigdt
liggandesz vnder barbierare i tolff vekor, och Nilsz affstegh.
25r Ther näst framkalladesz ballberaren Tuffved Larszon edeligen
bekänner han motte befalla Oluff dett han för vndfängne såår skull
måste ligga stilla i 7 vekor och intett röra sigh aff stället om
han ville behålla lijfvett, honom lofvadesz och ballberare löön 16 ½
rdr som Jönsz i Ökerszhult var god före, elliest om pingesdagen
sade han åth Oluffz hustru i Fägered huru är dett, är med Oluff förhop
ning han kan behålla lijfvett, der hoosz gifver till känna i förstonne
gick anden vth genom hohlet att velen eller plåster kluten måste
hållasz vnder till desz han bleff bettre tillbunden och vijd han begynte
een gång vijdare röra vijd honom Oluff sprack åther sårett vp till
blodz, dock dett stilte, och Tuffved affstegh. Ther näst vplästesz vitt
nesz zedell med 3 ährlige mänsz nampn daterat Hynneryd dhen 9
Octob: 1670 som tillståsz å tinge sant vara dett Mathis vthi hans
bröllopsz högtijd sedan han var sängledder lopp han från bruden
om natten till sin fadersz gård een halff mijll.
Nu upstegh nämbdemannen Peder Jonszon i Snällszböke vittnar för
ett åhr sedan voro the tillhopa om natt i Svenszhult der Mathis om
natten gick vp famlade i väderett mumlade och talade lambdt, men om
mårgonen sade han sigh intett vetha der aff, dett sådan be.te granna
vittneszbyrd medgifver i dett han för dem föregaff, dhen ilacke vppen
barligen om nattetijd sig synas sågh, der brede vijd kunne han vthi
kyrkian anställa sigh icke alldelesz som annat gudfruchtigdt kyrkiofolk
så väll som och var myckett vnderligh vthi dageligett vmgänge.
Nu berättas 4de dagh i pingeszhelgen dhen 25 Maij menas Mathis bleff
död effter middagen emedan der bortt före hans lijk fans, hördesz skiuta
tu skått, vijdare gifz tillkänna måndagen der näst effter komme Kind
boer som länte huusz i Gunnalt, om mårgonen lette the effter sina
hästar, så funno the een död mansz lijk i Räfvarydz ängiagärde, der
aff vppenbaradesz Mathisasz dödh.
Hvarföre framkalladesz the som först besågo lijkett, Nilsz Pederszon i Hyalt
edeligen bekänner samma dag Mathis lijk var funnett sågh han med
flere godt folk böszan lågh på vänster sijdan och [..] med knijffven
på högre sijdan och han låg vijdöpen, var och ett hull i bröstett nock släg
gett vnder hålan [..] aff krutett, mehr viste intett han der om berätta och affstegh.
Theszlijkesz Sven Jönszon i Ubsala hade samma berättelse.
25v Sidst vpviste Oluff Erichszon om sigh ett gott och loffligett sochna
attcobatum daterat Hynneryd d 9 Octobris 1670 innehållandesz mening
dett han hafver sigh ährligen skickeligen och väll förhållett aff barn
dom vijdare föregifvandesz Oluff Erickson förmenar sigh kunna med
skiähl kräffia ballberare löönsz betallning såszom giäld effter Mathis
Assersson innan någott arffvesz, der emott biuda Mathis arff
vingar hårdt neij, de kunna dock icke neka dett Mathis hade
illla öfverfallett sin granne Oluff Erikszon men dock hans sar
gade samveett och siuchdom brydde honom vijst i dett han icke kun
ne gifva sig fram på lyffte och gå frijtt i bygden till vthgång i
saken. Sidst Erland Månszon i Skrubberyd tillstår han ville fuller
med sine slächtingar vårasz tillbiuda förlijkning och ballberare
löön medan Mathis leffde, dock bleff intett slutatt, allenast ha
de velat fordra och samtyckt löffte på karlen eller personen
eller för bårskiärare löön visz penninga summa till lag och
rätta låtett saken beroa, hade Mathis kunnatt lefva än i dagh.
Samma ärende sattesz till häradz nämbd effter dett 4 Cap. Hög
m. B. L.L. emedan man aff trovärdige vittne befinner dett
Mathis Assersson var vnderstundon yhr och anfächtat aff ingen god an
de, myckett mehr yhr när han sielff skutt i hiäll sigh, ty tycker tingz
rätten för christeligh kärleek skull hans lekamen kunne nordast
i kyrkiogården läggiasz som andra sådanna sielffspillingar men om
vijdare vanlige christelige ceremonier och desz döde lekamens tienst
vndertienstligen remitteras dett ärende till dett högährevyrdige prä
sterskapetz resolution och förklaring som andre andelige måhl. Vijdare
elliest kan icke rätten tilldömma Mathis hustru Gullborg med tu
små barn aff desz fattigdom att betahla bårskärare löön hvilketz
man icke kom fram på lyffte, icke heller var lofvat medan
Mathis leffde vthan tviffvell aff ty orsak han med ett svårt sar
gatt samveett andeligh siuchdoms belastning satte sitt lijff till och
hvilken der till var den högste orsaken veth den alldrahögste Gud
på dommedag uthskillia i S.M.B. 14 Cap. dock låthe sidst Oluff
Erekszon anlägga på tingzbordett 3 marker som appellations pennin
gar moth denne häradz domb.

S:d: framkom Elen Nilszdotter ifrån Schåne kärade moth
Broder i Hösläng om arfftagande effter sahl Karin Lindorms
i Kånna, nu begiärar Elen visz kundskap om dett är hennes
sanna broderszon effter Jönsz Jonszon i Ballatorp aff
Förlösa sochn der han bodde som arffvett tagett hafver
26r Ty begiärasz dett skaffasz sandfärdigh attest om brodersonens
visza bröstarffvingar äro tillfinnande eller huru mångh.

S:d: bördzbreff bevilliadesz till Didrijck Jönszon barnföd
i Qvänarp aff ächta säng, hans fader Jönsz Svenszon i Qvänarp och
moder h. Anna Tomaedotter, tillförene boendesz i Lönekulla och
Bärga sochn änkia, med sin modersz råd gifvitt sig till skräd
dare embete och sägesz nu stannatt i Stocholm.

S: dagh framstältesz Peer Jonszon i Drageryd å skatta ogifft
bekänner sig hafva lägratt een skiökia Malin Jonszdotter barn
sammanafflatt som föddesz in Aprilj intet ächtenskap var loffvatt
ty böthe för skiökosz besoffning 3 marker till 3skefftesz.

S:d: effter begiäran bevilliades nämbdemännerna Simon i Västerhult
och Jon i Viggåhsen, Peder A.S. i Bärghem till Odensiö prästegård om
ägomärkiesz skiärskodning emellan pastorem och grannarna, dagh sättie the
sielffve bequembligast.

S:d: länszmannen Jon Oluffszon i Boaryd kärade moth sin systerdotter
Ingeborg Anderszdotter ibm å skatta frälse om någon skattz [..] för 4
skeppeland och der till ängh. R. Ingebor Anderszdotter för obeskedeligh mun
bruk moth länszmannen och obevisligh skiälszord böthe 3 marker till 3sk.
Tingm B. 43 Cap. L.L.

S:d: betygadesz Staffansboo frälse är affbränddt nordest manngården
Anno 1670 in Aprilj begiärandesz några eekor till fotaträd affmärkiesz
med cronones hammar och till vederboda een skarp een skogordinantzien 2 punct.

S:d: loffvade Gunnar i Lönszhult betahla 15 marker effter sin förriga lofven
till barnsensz nytta som han är förmyndare före hvilket begiäresz i
tingzprotocollet inskrifvas må.

S:d: Andersz Olluffson i Bräntåhsa och Nilsz Anderszon ibm å skatta
frälse kännasz vijd de hårdrogosz på Augunnarydz kyrkiovall een bönedagh
aff brådom skildnatt, böthe effter Edzöresz B. 13 Cap. i L.L. begge nije marker till
3sk.

S:d: framstältesz Germund Jönszon i Draheryd å crono ogifft bekän
ner sigh hafva besufvitt Ingefred Anderszdotter i Skaffta å skatta
ogifft född aff ächta sängh, barnett bär vnder bältet, intett ächtenskap
var loffvat. Ty böthe Germund Jönszon effter lagh Giffterm. B.
3 Cap. i L.L. 40 marker till 3skefftesz fad: kon: och häradet. Germundz
fader löffteszman för sakören.

S:d: framkom Bengdt Jönszon i Hampnada och kärade moth Erek
Knuttszon i Snärszhult å skatta om såramåhl timat i dryckeszmåhl uthi
Draheryd som begge tillstå 3 kiöttsår, nu äro läkte och the hemma för
lijkte för sine personer. R. Erek böthe för 3 villia såår 9 marker till
3skefftesz i Sårm B x. cap. o L.L.
26v S:d: inlades i rätten aff Bengdt Person i Brogården ett sochna
attest som uplästesz innehållandesz dett han är oskyldigh för dett kyr
kiobly han misstänktesz före å förra tinge vara förkommett effter
han hade nyckelen hvilkett är nu sedermehra effter kyrkiobokenes nogare
ransakning godt funnitt och clarerat, daterat Anderstad d 12 Octob; 1670
med pastoris hr Jöran Osaengij nampn och hand underskrefvett. Resolutio.
Tingzrättensz vthslagh folgde, vari altså Bengdt Pederszon der med för
sådanna mistanckar eller eedgång frij ährkient och ändtledigatt, effter lagh
Tingm B. 24 Cap. i L.L. vari så goder eder gifven som gången och hvilken
honom eller hansz huuszfolk sådant vijter eller förekastar och icke
mächtar bevijsa må vara förtänkt laga straff vndergå.

S:d: framkom ryttaren Nilsz Pehrson i Högahylte kiärade moth
Kerstin Larszdotter i Fiärhult å skatta om bärgatt roågh 4 skepper
i vårasz för 2 marker smtt och lofvade betallning innan otta dagarsz
förlop, emedan betallningen drögdesz tillböd Nilsz pant, ett skiörtt, om
sijder effter 10 veckorsz förlop vthficksz skiörtett aff hustrun och annammadesz
aff Larsz Pederszon och fick panten till sin moder hustru Kerstin och
h. Kerstin fick den till sin broder Larsz Larszon i samma gård, sedan
strax effter bleff dett med mehra stulett bortt, såszom föregifvesz stod
vp i låfftet lagdt uthi een kista, dock sägesz intett tak bröttz löösz
eller dörr, nu föregifvesz skiörtett kåstade 9 rdr men Larsz som
togh emott skiörtett är nu icke tillstädesz eller stämbd. R. Ty måste
Larsz Larszon i Högahylte stämmasz till svarsz som hade mottagett
skiörtett vnder sitt lååsz och giömme.

S:d: exhiberades och vplästesz een affräckningz längd effter snickaren
sahl. mr Jochum i Scheen aff honom sielff vnderskreffven daterat
Scheen dhen 1 Augusti 1665 och affsompnade 1667. Sägesz och bleff aff
sompnatt i samma bekännelse som länszmannen Jönsz Månszon med Pe
der Anderszon till vittne skrefvett och vnderskrifvitt hafva.

S:d: framkom för rätten Andersz Håkonszon i Nyttia och gaff tillkän
na dett Jönsz Steenszon i Biärnhult är i tahl uthförd han skulle hafva
agatt eller slagett sin ächta hustru, kom hustru systren och svärmoderen
emellan, hustru Bengdta fått aff een släng, nu tillstädesz frijvilleligen
bekänner svärmodren dett Jönsz ville nävsa sin hustru, hennes 
dotter Ingred gaff hon sig emellan och förhindrade. Elliest tillstår och bekänner
svärmodren sig ingen blånatt eller blodvijte bekommett, icke hårdrag
ning eller någor mennisko åkomma till hud eller huld, elliest om någott
slängdesz med händer eller armar i åtherdragning, skedde dett emoth hans
villia och vpsåth, derföre beder han så väll som hon sielff om förlåtelse
dock der ingen skada skedd är, räkte hvar andra händersz sammantakning
så the och sams afträdde.
27r S:d: framkom Erek i Ingellskiöp kärade mott Eskill i Hamparp
om een länt sölffsked till 4 lod för 18 åhr, Eszbiörn svarar
och föregifver sigh till delnng innestod hoosz Erek på några åhr, dhen
tijd Erek var länszman, noch förevändesz om een mansbotz förlijkning.
Eszbiörn tillstår skeden läntesz 4 lod. R. Låån äger beetahlasz och
stånde Eszbiörn öpett bevijsa huru myckett sitt giäldz kraffd richtigdt vara.

S:d: framkom för rätten Jönsz Anderszon i  [..]gården rättare
och länszman Bengdt Larszon i Åby och framstälte Sven Bengdtson i Qvä
narp å frälse hvilken tillstår han fälte neder ett träd i skogen otta da
gar för juhl och hans granqvinnasz giett bleff der med trädett ihiällslagen
som hustru Anna i samma by änkia tillhörde, rättaren Sven Anderszon
tillstår dett Sven Bengdtszon kiörde hem getan på laszet, samma dagh
som flere aff grannarna vetha att vittna och andre dagen betalte han än
kian 3 marker för getan. Elliestt angafz om een qviga som skulle vara
kommen ifrån Qvänarp till Agnarp i Allbo härad, Sven Bengdtszon före
gifver sigh bekommett dhen quigan aff sin svåger leutenanten Hansi
Agnarr och syster på kiöp, der om lofvar sigh skaffa besked med all
draförsta, effter han der om intett var tillsagd eller stämbd för ännu vijd tingett.
R. Rätten finner Sven Bengdtszon oskyldigh för vpsåth och affect till
att stiähla någon gieett, döllia eller nyttia, ty vari der med frijsagd
saklöösz och vijd sin ähra behållen, dhen honom annat förekastar vthan
bevijsz må vndergå laga straff, desz till mehra viszo att så är
ransakatt och dömbdt betygar lagläsaren med egen hand, signete och
nampn här nedan vnder.

Stämbningz försittiande
Peder Anderszon i Dackebackan pro absentia 3 marker
Jönsz Suneszon i Tiurcköö pro absentia 3 marker
Måns Steenszon i Rya pro absentia 3 marker
Jönsz i Hallsiö 3 marker
Carl i Drageryd 3 marker
Jönsz Månszon i Svinaberga 3 marker
Håkon Bengdtszon 3 marker
Andersz Oluffszon i Torarp 3 marker

På tingxrättems vägnar i Sunnerbo häradh
vnderskriffuet
Anders Zotherus  Anderson
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3780 (AID: v205987.b3780, NAD: SE/VALA/0382503)