| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 4090 (AID: v205987.b4090, NAD: SE/VALA/0382503) |
Sunnerbo häradz dom
book pro Anno 1671
book pro Anno 1671
[tom sida]
1r
Sunnerbo häradhz dombook pro Anno 1671
der öffwer ähre
Laghman höghwälborne herre, hr Axel Sparre, fri
herre till Cronebergh, herre till Sundhby, Sweriges rijkes
rådh och öffwerstååthållare på Stockholms slott, sampt
laghman öffwer Tijohäradhz laghsaghu i Smålandh etc.
Landhzhöffdingh, ädle och wälb:ne hr Gustaff Ribbing
Erichszon, till Östraby och Wahlstadh, wählförordnat landhzhöff
dingh öffwer Jönkiöpinghz och een del aff Cronebergz lähn etc.
Häradhzhöffdingh, ädle och wälb:ne hr Nils Nillszon
Lindegreen, till Forsza, Spåningzlande och Bräkentorp, assessor
uthi den kongl. Giötharijkes hoffrätt, sampt häradhzhöff
dingh öffwer Sunnerboo häradh i Smålandh, och några härader
i Öster Giöthlandh etc.
Cronones befallningzman wähl:tt Israel Jönszon i Tärnhult
Lagläsare, wähl:tt Anders Anderszon Zotherus i Siöanääs
och
Johannes Torstenszon Bärghquist
Exhib: 18 Febr: A:o 1672.
der öffwer ähre
Laghman höghwälborne herre, hr Axel Sparre, fri
herre till Cronebergh, herre till Sundhby, Sweriges rijkes
rådh och öffwerstååthållare på Stockholms slott, sampt
laghman öffwer Tijohäradhz laghsaghu i Smålandh etc.
Landhzhöffdingh, ädle och wälb:ne hr Gustaff Ribbing
Erichszon, till Östraby och Wahlstadh, wählförordnat landhzhöff
dingh öffwer Jönkiöpinghz och een del aff Cronebergz lähn etc.
Häradhzhöffdingh, ädle och wälb:ne hr Nils Nillszon
Lindegreen, till Forsza, Spåningzlande och Bräkentorp, assessor
uthi den kongl. Giötharijkes hoffrätt, sampt häradhzhöff
dingh öffwer Sunnerboo häradh i Smålandh, och några härader
i Öster Giöthlandh etc.
Cronones befallningzman wähl:tt Israel Jönszon i Tärnhult
Lagläsare, wähl:tt Anders Anderszon Zotherus i Siöanääs
och
Johannes Torstenszon Bärghquist
Exhib: 18 Febr: A:o 1672.
1v
[tom sida]
2r
I.N.I.S.M.
Anno 1671 den 11. 12. Och 13. Januarii Höltz ordinarie Winter
Anno 1671 den 11. 12. Och 13. Januarii Höltz ordinarie Winter
Tingh medh meenige almogen aff Sunnerboo Häradh, å deß wahnlige Tingz
Stadh Hamnada, nährwarandes cronones befallningzman wählbe:de Israel
Jönszon i Tärnhult och offwanbe:te häradhz nämbd, nembligen
Seedansåsom tingett war effter sätt och wijs som weederböör lyst och för
häradhz allmoge publicerat, företoge alldraförst uppbodhen och då uppbödhz
desze efferfölliandhe gårdar och hemman.
13 sk.l. Kulegården i Ry i Hamnada sochn 1
1 ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 1
1/6 aff Hiulsnääs i Hamnada sochn 1
1 Bärtilsboo i Bärga sochn 1
1/6 aff Torlarp i Bärga sochn 1
1/4 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 1
1 Hyalt i Wråå sochn skatte 1
1/3 aff Fothaboo i Pietterydh sochn 1
1 Liustorp i Ryszby sochn 1
½ Buskhult på åtta skieppelandh nähr 1
1/8 aff wästregården i Ry i Hamnada sochn 1
1/4 aff Rönninge i Nyttia sochn 2
½ aff Staffsätter i samma sochn 2
1 Backgården i Nyttia 2 för skatt rest
1 Ågården i Nyttia 2
1 mellomgården ibid 2
½ södregården i Nyttia 2
Jönszon i Tärnhult och offwanbe:te häradhz nämbd, nembligen
| Joen i Horn | Simon i Wästerhult |
| Peer Anderszon i Bergheem | Johan i Wicksiöö |
| Peeder Joenszon i Snellsbygd | Joen i Wiggåsen |
| Knuth i Biärnared | Anders i Tuthult |
| Lars i Ranglakiööp | Joen Krååk |
| Påvel i Rydh | Joen i Siuhult |
Seedansåsom tingett war effter sätt och wijs som weederböör lyst och för
häradhz allmoge publicerat, företoge alldraförst uppbodhen och då uppbödhz
desze efferfölliandhe gårdar och hemman.
13 sk.l. Kulegården i Ry i Hamnada sochn 1
1 ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 1
1/6 aff Hiulsnääs i Hamnada sochn 1
1 Bärtilsboo i Bärga sochn 1
1/6 aff Torlarp i Bärga sochn 1
1/4 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 1
1 Hyalt i Wråå sochn skatte 1
1/3 aff Fothaboo i Pietterydh sochn 1
1 Liustorp i Ryszby sochn 1
½ Buskhult på åtta skieppelandh nähr 1
1/8 aff wästregården i Ry i Hamnada sochn 1
1/4 aff Rönninge i Nyttia sochn 2
½ aff Staffsätter i samma sochn 2
1 Backgården i Nyttia 2 för skatt rest
1 Ågården i Nyttia 2
1 mellomgården ibid 2
½ södregården i Nyttia 2
2v
½ hemman i Åhrshult norregården i Lijhult sochn 2
1 Böökhult i Nyttia sochn för rest 2
1/4 aff Biärshult i Hynnerydh sochn 2
2/9 aff Hästhult i samma sochn 2
1/3 aff Kiäxnääs i Pietterydh sochn 2
1/5 aff Snickaregården i Skieen 2
½ Linneråås i Pietterydh sochn 2
Lars Swenszons arffwelått i söragården i Älinge 2
1 Grimsätt i Annersta sochn 2
1 Signesboo i Wråå sochn 2
3 tunnelandh i Ryia i Ångellsta 2
1/3 deel aff Bäck i Kånna sochn 2
½ mellomgården i Bäckare 3
1/4 aff östra Rörshult i Odenswij sochn 3
½ Fägerhult i Hynnerydh sochn 3
1 Toas gårdh i Kaalshult för skatt rest 3
1 Dragonsgården ibid 3
1 Jacobsgården ibid 3
1 Linnult i Pietterydh sochn 3
1/4 aff skattegården i Kånna 3
1 Hulegården i Döörarp medh ett torpp frällse 3
1 Steensgården i Flattinge frällse 3
½ Ekenääs i Giötherydh sochn 3
1 Backegården i Horsebärga för skatt rest 3
1 Askenääs sätterijt på pant till wälb:ne Nils Skunck
låter wälb:ne Swickert Gyllenieroot uppbiudha 3
½ Eskill Påwellszons gårdh i Booarp 3
1/3 aff bägge skattegårdarnar i Skogare i Andersta sochn för
skattrest 3
1 Böökhult i Nyttia sochn för rest 2
1/4 aff Biärshult i Hynnerydh sochn 2
2/9 aff Hästhult i samma sochn 2
1/3 aff Kiäxnääs i Pietterydh sochn 2
1/5 aff Snickaregården i Skieen 2
½ Linneråås i Pietterydh sochn 2
Lars Swenszons arffwelått i söragården i Älinge 2
1 Grimsätt i Annersta sochn 2
1 Signesboo i Wråå sochn 2
3 tunnelandh i Ryia i Ångellsta 2
1/3 deel aff Bäck i Kånna sochn 2
½ mellomgården i Bäckare 3
1/4 aff östra Rörshult i Odenswij sochn 3
½ Fägerhult i Hynnerydh sochn 3
1 Toas gårdh i Kaalshult för skatt rest 3
1 Dragonsgården ibid 3
1 Jacobsgården ibid 3
1 Linnult i Pietterydh sochn 3
1/4 aff skattegården i Kånna 3
1 Hulegården i Döörarp medh ett torpp frällse 3
1 Steensgården i Flattinge frällse 3
½ Ekenääs i Giötherydh sochn 3
1 Backegården i Horsebärga för skatt rest 3
1 Askenääs sätterijt på pant till wälb:ne Nils Skunck
låter wälb:ne Swickert Gyllenieroot uppbiudha 3
½ Eskill Påwellszons gårdh i Booarp 3
1/3 aff bägge skattegårdarnar i Skogare i Andersta sochn för
skattrest 3
3r
S:d: kom för rätten ländhzmannen Nils Nillszon i Marckerydh
och anndrogh een drååpsaak som een be:dh Jöns Haraldszon 70 åhrs gammall
man på een ryttare be:dh Joen Suneszon Knapp beegått haffwer, inn
läggiandes höghl. kongl. hoffrättens leijgdebreff säker och feehloger
till och från tingh, så wäll som 14 dagar effter höghbe:te kongl. hoffrättens
resolution på frija fötter komma, berättandes dråparen wara medh måhls
äganden förlijkt och innladhe dhen ihiählslagna ryttarens faders fullmacht
gijffwen sijne bröders sönner Joen Jahanszon och Joen Jönszon att förtahra
dråpetz beskaffennheeet och der uthi giöra uppå hans wägnar så myckett
honom tillståår, dat. Odensiööhult den 28 Octob. A:o 1670, som ähr till seendes
sub litera A. Såsom och offwanbe:te bröderz sönners uthi saken fullmächtiges
skrifftelige förlijkningh medh dråparen om 30 d:r s.mtt daterat Marckarydh
den 4:de Novemb. förflutne åhr 1670. Som widare ähr att förnimma ex lit. B
inlades och general majorens och öffwerstens öffwer Smålandhz cavallerie
wälb:ne Hans Georgz Mörneurs pasz daterat Ollstorp den 26 Octob. A:o 16
70. Och således beewijstes offwanbe:te måhlsägandens fullmächtige warit
wisze uthi sine ährandhe hwilckett finnes sub litera C. Rätten förspoor
dhe dråparen hurusåson medh detta dråpet war förlupit? Hwilcken swara
dhe att denne offwanbe:te ryttare som döden leedh ägde 1/3 uthi Erichztorp
hwilcken lågh ödhe dhen han på sätt och wijs som weederboordhe icke
bruka och häghna wille, släppandes sijne hästar der på denn liggiandhe
ödheparcken enär säden stodh på marcken och tillfoogadhe honom dråparen
Jöns Haraldszon stoor skadha och geewalt uppå sin åcker och ängh att han
nödgades häruthinnan sökia landhzhöffdingens wälb:ne hr Mauritz Poszes
adsistence, dedh han och uthaff wählbe:te hr landhzhöffdinge ährhöll i ty han
honom Jöns Haraldszon een inhibitions zedell daterat Liungby den 17 Februarii
A:o 1669 mehdeeladhe till den ihiählslagna ryttaren att han medh slikt
och anndrogh een drååpsaak som een be:dh Jöns Haraldszon 70 åhrs gammall
man på een ryttare be:dh Joen Suneszon Knapp beegått haffwer, inn
läggiandes höghl. kongl. hoffrättens leijgdebreff säker och feehloger
till och från tingh, så wäll som 14 dagar effter höghbe:te kongl. hoffrättens
resolution på frija fötter komma, berättandes dråparen wara medh måhls
äganden förlijkt och innladhe dhen ihiählslagna ryttarens faders fullmacht
gijffwen sijne bröders sönner Joen Jahanszon och Joen Jönszon att förtahra
dråpetz beskaffennheeet och der uthi giöra uppå hans wägnar så myckett
honom tillståår, dat. Odensiööhult den 28 Octob. A:o 1670, som ähr till seendes
sub litera A. Såsom och offwanbe:te bröderz sönners uthi saken fullmächtiges
skrifftelige förlijkningh medh dråparen om 30 d:r s.mtt daterat Marckarydh
den 4:de Novemb. förflutne åhr 1670. Som widare ähr att förnimma ex lit. B
inlades och general majorens och öffwerstens öffwer Smålandhz cavallerie
wälb:ne Hans Georgz Mörneurs pasz daterat Ollstorp den 26 Octob. A:o 16
70. Och således beewijstes offwanbe:te måhlsägandens fullmächtige warit
wisze uthi sine ährandhe hwilckett finnes sub litera C. Rätten förspoor
dhe dråparen hurusåson medh detta dråpet war förlupit? Hwilcken swara
dhe att denne offwanbe:te ryttare som döden leedh ägde 1/3 uthi Erichztorp
hwilcken lågh ödhe dhen han på sätt och wijs som weederboordhe icke
bruka och häghna wille, släppandes sijne hästar der på denn liggiandhe
ödheparcken enär säden stodh på marcken och tillfoogadhe honom dråparen
Jöns Haraldszon stoor skadha och geewalt uppå sin åcker och ängh att han
nödgades häruthinnan sökia landhzhöffdingens wälb:ne hr Mauritz Poszes
adsistence, dedh han och uthaff wählbe:te hr landhzhöffdinge ährhöll i ty han
honom Jöns Haraldszon een inhibitions zedell daterat Liungby den 17 Februarii
A:o 1669 mehdeeladhe till den ihiählslagna ryttaren att han medh slikt
3v
ofärswarligit föröffwandhe innehålla och affståå skulle, hwilckett finnes
sub lit. D. men nöth den intett till godho, emädhan ryttaren Joen Knapp
medh slikt olaghligit procedere alt framgeenth continueradhe, derföre att
blijffwa ryttaren quitt kiöpte dråparens sohn Matthis Jönszon be:te rytta
res 1/3 iordh för 16 d:r s:tt hwilckett lit. E uthwijser, men wijdh wåhrens
der på fölliandhe ankompst seedhan ödheparcken war sådder wille den dödhe ryt
taren medh geewalt densamma igientagha förbannandes sigh att han dhem
bägge bådhe fadren och sohnen dräpa och mörda skulle, som han och dhem
offta tillförendhe medh hootandhe att affhända dhem lijffwet undtsagdt hadhe
hwilckett santt wara ländhzmanen Nils Nillszon i Marckerydh
och Ostroth Jahanszon i Erichstorp medh händer å book redheligen bewittna
dhe, och såsom ingha waar tillstädes nähr dråpeth tijmades föruthan een inn
hyses quinna hoos dråparen, Ingiäll Jönsdotter be:dh hwilcken effter allffwarsam
förmaningh att beekiänna sanningen och betrachta sin ewige siähls
saligheet medh afflagd eedh å book wittnadhe att nähr ryttaren kom till
Jöns och fann honom på sin gårdh der dhe beegynthe trätha sins emellan
och nähr dhe woro komne till dören swoor ryttaren till och badh att attan
tusandh etc skulle honom taga, så frampt han icke bådhe fadren och sohnen innan
sohlens uppgångh ihiählskiutha skulle, der medh dhe gingo bägge inn uthi
stugan och ryttaren gåår fram och sätter sigh på säthet, då Jöns dråparen
frågadhe sin hustru om kåhlen war färdigh, der till hoon swaradhe
att han blijffwer snarth, tå will iagh emedler tijdh gåå uth /sadhe Jöns/
och förfärdigha een båås, tagandes der medh yxan och som han wille
4r
gåå uth sadhe ryttaren, tu skalt först betahla migh 9 marker och hwadh wijda
re passeradhe weet hoon intett emädan hoon hadhe ett lijtet barn att ansa.
Jöns dråparen beekiändhe wijdare att då han denn dräpne ryttaren
honom dhe 9 marker kräffdhe, hwillcka Jöns sigh högeligen bedyradhe icke skylldigh
wara, reeser ryttaren sigh upp, hållandes knijffwen i högsta hugg och
wille sticka honom der medh, men till att förekomma ryttarens intenderadhe mordiska
intention, wänder Jöns sigh om och medh yxhammaren slogh offwanbe:te ryt
tare Jon Suneszon Knapp twänne slagh, dedh eena wijder örath och dedh an
dra i pannan att han der effter strax föll needher till gålffwett steen dödher,
intett meera tahlandes någått ordh, offwanbe:te hustru Ingiäll Jöns
dotter medh hennes man wittnadhe att seedhan ryttaren war ihiählslagen
sågho dhe på gålffwett liggia hoos honom een knijff hwillken förmeenes
wara neederfallen uthur den dräpnes hännder, dråparen Jöns Haraldszon innla
dhe och i rätten ett attestatum innehållandes på denn ene sijdhan hurusåsom
ryttaren Joen Knapp långefredagh haffwer äntelighen weelat honom
uthi sine eegen stugha medh een dragen knijff mördha, förbannandes sigh
att han skulle haffwa bonnden Jöns uth och hacka honom sönnder hwilckett
lätteligen hadhe skiedt der icke ländtzmannen Nils i Marckarydh hadhe
kommitt och ryttarens uppsååt förhindrath. På den andra sijdhan förmähles
uthi samma wittnesskrifft om ryttarens Joens Knapps stoora öffwer
dådigheet åter igiän förbannandes sigh att han een be:dh Nils Nilszon ihiählslå
skulle såsom och gruffweliga försmädath herrans höghwördigha natt
wardh hwilckett sielffwe attesten sub litera F breedhare uthwijser, Jöns fram
wijste och sin kyrckioheerdes Caroli Boshemii gijffne wittnesbördh confirme
re passeradhe weet hoon intett emädan hoon hadhe ett lijtet barn att ansa.
Jöns dråparen beekiändhe wijdare att då han denn dräpne ryttaren
honom dhe 9 marker kräffdhe, hwillcka Jöns sigh högeligen bedyradhe icke skylldigh
wara, reeser ryttaren sigh upp, hållandes knijffwen i högsta hugg och
wille sticka honom der medh, men till att förekomma ryttarens intenderadhe mordiska
intention, wänder Jöns sigh om och medh yxhammaren slogh offwanbe:te ryt
tare Jon Suneszon Knapp twänne slagh, dedh eena wijder örath och dedh an
dra i pannan att han der effter strax föll needher till gålffwett steen dödher,
intett meera tahlandes någått ordh, offwanbe:te hustru Ingiäll Jöns
dotter medh hennes man wittnadhe att seedhan ryttaren war ihiählslagen
sågho dhe på gålffwett liggia hoos honom een knijff hwillken förmeenes
wara neederfallen uthur den dräpnes hännder, dråparen Jöns Haraldszon innla
dhe och i rätten ett attestatum innehållandes på denn ene sijdhan hurusåsom
ryttaren Joen Knapp långefredagh haffwer äntelighen weelat honom
uthi sine eegen stugha medh een dragen knijff mördha, förbannandes sigh
att han skulle haffwa bonnden Jöns uth och hacka honom sönnder hwilckett
lätteligen hadhe skiedt der icke ländtzmannen Nils i Marckarydh hadhe
kommitt och ryttarens uppsååt förhindrath. På den andra sijdhan förmähles
uthi samma wittnesskrifft om ryttarens Joens Knapps stoora öffwer
dådigheet åter igiän förbannandes sigh att han een be:dh Nils Nilszon ihiählslå
skulle såsom och gruffweliga försmädath herrans höghwördigha natt
wardh hwilckett sielffwe attesten sub litera F breedhare uthwijser, Jöns fram
wijste och sin kyrckioheerdes Caroli Boshemii gijffne wittnesbördh confirme
4v
rat och underskrijffwet uthaff kyrckionnes sexmän hwilcka beewittna
att Jöns såsom een ährligh, beeskieedeeligh, upprichtigh, godh och trogen
sochnman iblandh dem bodt och leegat haffwer, dedh meerabe:dt wit
nesbördh i bookstaffwen sub lit. G widhlyffteligare demonstrerar.
Nämbden och heela tingzallmogen eenhälleligen wittnadhe
dedh denne Jöns haffwer medh grannar och nåågrannaar fördt ett stilla
och rooligt leeffwerne men twärt om att den ihiählslagna rytta
ren Joen Knapp warit een orooligh menniskia och stoor palamentz
maakare som åthskillige förarggelige prooff uthaff sin stoora öffwer
dådigheeet der i häradeth esomofftast giordt och wijst hadhe, denna
offwanbe:te drååpmåhlsaak togh rätten i betänckiandhe emädhan intet
meera gaffs wijdh hannden som kundhe denna saak till wijdare
upplysningh betiähna och effter nogha umhoxandhe funno skiähligt
för desze effterfölliandhe wichtige skiähl sålunda resolvera att
alldennstundh Jöns Haraldszon dråparen (1:) ähr icke fången å färska
giärningh uthan uppå frije fötter kommen och (:pro 2.do) förlijkt den dräp
nes rätta måhlsägandhe medh een post penningar dedh måhlsägandhe
sielffwa uthi deeras eegen skrifft tillståå och beekiänna ödmiukeligen
beediandes dedh rätten wille wara honom dråparen till dedh bästa bee
foorderligh, (3) dråparen Jönses sohn Matthis Jönszon kiöpte uthaff
ryttaren sin 1/3 deel uthi hemmannett Erichstorp på dedh han skulle
att Jöns såsom een ährligh, beeskieedeeligh, upprichtigh, godh och trogen
sochnman iblandh dem bodt och leegat haffwer, dedh meerabe:dt wit
nesbördh i bookstaffwen sub lit. G widhlyffteligare demonstrerar.
Nämbden och heela tingzallmogen eenhälleligen wittnadhe
dedh denne Jöns haffwer medh grannar och nåågrannaar fördt ett stilla
och rooligt leeffwerne men twärt om att den ihiählslagna rytta
ren Joen Knapp warit een orooligh menniskia och stoor palamentz
maakare som åthskillige förarggelige prooff uthaff sin stoora öffwer
dådigheeet der i häradeth esomofftast giordt och wijst hadhe, denna
offwanbe:te drååpmåhlsaak togh rätten i betänckiandhe emädhan intet
meera gaffs wijdh hannden som kundhe denna saak till wijdare
upplysningh betiähna och effter nogha umhoxandhe funno skiähligt
för desze effterfölliandhe wichtige skiähl sålunda resolvera att
alldennstundh Jöns Haraldszon dråparen (1:) ähr icke fången å färska
giärningh uthan uppå frije fötter kommen och (:pro 2.do) förlijkt den dräp
nes rätta måhlsägandhe medh een post penningar dedh måhlsägandhe
sielffwa uthi deeras eegen skrifft tillståå och beekiänna ödmiukeligen
beediandes dedh rätten wille wara honom dråparen till dedh bästa bee
foorderligh, (3) dråparen Jönses sohn Matthis Jönszon kiöpte uthaff
ryttaren sin 1/3 deel uthi hemmannett Erichstorp på dedh han skulle
5r
bliffwa deste bättre honom quitt men lijqwähl eesomofftast bådhe till lijffwet
hootadher och sedermeera öffwerfallen i sin egen stuffwa der man äger
frijdh haffwa (q:to) haffwer denn dräpne intett medh sitt oförswarlige
föröffwandhe uppå dråparens egendomb seedhan han landhzhöffdingens in
hibitions zedell ährhöll innehållit uthan alt framgeent seedhan som förr
uppå bondens egendomb medh skadelige excesser exorbiterat (5:o) praesume
rades effter den dödes föregångne oroolige och lastfulle leefwerne såsom och
tillförendhe offta giordhe hotandhe och undsägningar att dråparen Jöns Ha
raldzon uthi häpenheet och räddhogsa till att förswara sitt lijff? tå han
wille gåå uth att förrätta sitt arbeethe haar måst wända sigh om
och slagit såå till ryttaren Joen Knapp medh yxhammaren att han
dödde (6.o) ähr knijffwen funnen liggiandes hoos ryttaren på golffwett
seedhan han dräpen war, och till dedh (7:e) haffwer den drääpne
som een Gudhz försmädare medh rätta deszföruthan bordt lijda döden
om han icke på detta sätt haffwer blijffwit aff daga tagen, och
för dedh (8.e) såsom detta drååp ähr mörckt uthi sigh sielfft haffwer
denne rätten i anleedningh effter domare reeglornar och deeras samweeth
eller weelat dråparen frija än fälla effter dedh 12 och 13 Cap. D.m.w.
L.L. lämbnandes i dedh öffrige uthi all underdånigh ödmiukheet detta
måhl oförgriipelighen till höghl.e kongl. hoffrättens höghwijsa diiudica
tion och omdömme.
hootadher och sedermeera öffwerfallen i sin egen stuffwa der man äger
frijdh haffwa (q:to) haffwer denn dräpne intett medh sitt oförswarlige
föröffwandhe uppå dråparens egendomb seedhan han landhzhöffdingens in
hibitions zedell ährhöll innehållit uthan alt framgeent seedhan som förr
uppå bondens egendomb medh skadelige excesser exorbiterat (5:o) praesume
rades effter den dödes föregångne oroolige och lastfulle leefwerne såsom och
tillförendhe offta giordhe hotandhe och undsägningar att dråparen Jöns Ha
raldzon uthi häpenheet och räddhogsa till att förswara sitt lijff? tå han
wille gåå uth att förrätta sitt arbeethe haar måst wända sigh om
och slagit såå till ryttaren Joen Knapp medh yxhammaren att han
dödde (6.o) ähr knijffwen funnen liggiandes hoos ryttaren på golffwett
seedhan han dräpen war, och till dedh (7:e) haffwer den drääpne
som een Gudhz försmädare medh rätta deszföruthan bordt lijda döden
om han icke på detta sätt haffwer blijffwit aff daga tagen, och
för dedh (8.e) såsom detta drååp ähr mörckt uthi sigh sielfft haffwer
denne rätten i anleedningh effter domare reeglornar och deeras samweeth
eller weelat dråparen frija än fälla effter dedh 12 och 13 Cap. D.m.w.
L.L. lämbnandes i dedh öffrige uthi all underdånigh ödmiukheet detta
måhl oförgriipelighen till höghl.e kongl. hoffrättens höghwijsa diiudica
tion och omdömme.
5v
Samma dagh kom för rätten een be:dh Börie Buur hans excell.tz
fordom rijks skattmästarens arendator på Tofftaholm berättandes
hurusåsom een wijdh nampn Erich Joenszon ungh drängh booendes i Dörarp
uppå offwanbe:dhe sal. rijkz slattmästarens hr Gustaff Bondes frälse
gårdh haffwer uthi krogen der sammastädes i hastigheet een be:dh Anders
Oloffszon Olycka medh ett yxhammarslagh till lijfwet ombracht, drå
paren Erich Joenszon war då och tillstädes hwilcken praesenteradhe landhzhöff
dingens wälb:ne hr Gustaff Erichszons Ribbings leijdebreeff daterat Jönkiö
pingh den 2 Decemb. A:o 1670 frij och fehloger till och ifrån tingh att komma.
Offwanbe:de drååpmåhlsaak företoghs aff rätten och frambkallades dhe
wittne som tillstädes woro tå dråpet skiedde såsom Jöns Joenszon i Bondatorp
Birge Joenszon i Flattinge, Joen Oloffszon, Joen Oloffszon ibid., Bengt Perszon
ibid medh handh å book sampteligen widh sin siähls saligheet wittnadhe
och beekiändhe såsom och seedermeera hwar för sigh i synnerheet uthaff rätten
förhördhe och examineradhe och begynte Jöns Joenszon i Bondatorp denne dråp
måhlsaak hwar aff hoon sigh först förordsakadhe sålunda referera, seedhan
gudhztiänsten om een sunndagh war ändader gingo offwanbe:de wittne
inn uthi kroogen tillijka medh dråparen, der denne Anders Olycka
satt för dem medh een annan karl och drack, tagandes der inne uthi kro
gare stugan ett hattebandh aff Anders Simonszon och sadhe att detta war ett
wackert bandh, will tu /sadhe Olyckan/ gijffwa migh dedh? Anders Simonszon
swaradhe ja, medh dedh samma tager een annan Anders Hinderszon be:dh offwanbe:te
hattebandh aff Olyckan på skiämpt sägiandes, tu äst migh ett hattebandh
skylldigh, detta beehåller iagh, till desz iagh fåår ett annatt, der till Olyc
fordom rijks skattmästarens arendator på Tofftaholm berättandes
hurusåsom een wijdh nampn Erich Joenszon ungh drängh booendes i Dörarp
uppå offwanbe:dhe sal. rijkz slattmästarens hr Gustaff Bondes frälse
gårdh haffwer uthi krogen der sammastädes i hastigheet een be:dh Anders
Oloffszon Olycka medh ett yxhammarslagh till lijfwet ombracht, drå
paren Erich Joenszon war då och tillstädes hwilcken praesenteradhe landhzhöff
dingens wälb:ne hr Gustaff Erichszons Ribbings leijdebreeff daterat Jönkiö
pingh den 2 Decemb. A:o 1670 frij och fehloger till och ifrån tingh att komma.
Offwanbe:de drååpmåhlsaak företoghs aff rätten och frambkallades dhe
wittne som tillstädes woro tå dråpet skiedde såsom Jöns Joenszon i Bondatorp
Birge Joenszon i Flattinge, Joen Oloffszon, Joen Oloffszon ibid., Bengt Perszon
ibid medh handh å book sampteligen widh sin siähls saligheet wittnadhe
och beekiändhe såsom och seedermeera hwar för sigh i synnerheet uthaff rätten
förhördhe och examineradhe och begynte Jöns Joenszon i Bondatorp denne dråp
måhlsaak hwar aff hoon sigh först förordsakadhe sålunda referera, seedhan
gudhztiänsten om een sunndagh war ändader gingo offwanbe:de wittne
inn uthi kroogen tillijka medh dråparen, der denne Anders Olycka
satt för dem medh een annan karl och drack, tagandes der inne uthi kro
gare stugan ett hattebandh aff Anders Simonszon och sadhe att detta war ett
wackert bandh, will tu /sadhe Olyckan/ gijffwa migh dedh? Anders Simonszon
swaradhe ja, medh dedh samma tager een annan Anders Hinderszon be:dh offwanbe:te
hattebandh aff Olyckan på skiämpt sägiandes, tu äst migh ett hattebandh
skylldigh, detta beehåller iagh, till desz iagh fåår ett annatt, der till Olyc
6r
kan swaradhe neij, men liqwähl loffwadhe han honom ett annatt hattebandh förr
än dhe skulle skillias åth. Anders Hinderszon frågadhe Olyckan som döden
leedh hwadan han dedh skulle bekomma? Olyckan swaradhe, iagh skall
dedh tagha aff Erich Joenszon, som seedermeera slogh ihähl denne Anders
Olycka, tå blijffwer tu een tiuff, sadhe Anders Hinderszon, wånne fanen
swaradhe Olyckan, stijgandes der medh till Erich och wille honom ett
bandh ifråntagha men Erich dråparen och Olyckan toges och rycktes
länge och ändå på sidstonne kundhe Olyckan intett bandh uthaff Erich
tagha eller bliffwa mächtigh, i medler tijdh kiöpte Olyckan een kanna
öhl, dhen dhe straxt uthdrucko, seedhan gingo dhe på dören, då tager O
lyckan Erich medh sigh uthi een annor stugha och nähr dhe uthkommo
tillbaaka hördhe denne Jöns Joenszon att dhe hadhe någån trätha och
bannades sins emellan, då Olyckan säger till Erich, iagh skall tagha
din hatt aff digh, fast änn han sutte emellan dijne öghon, der effter
wille Erich uthi samma stunden tagha sin hatt och handskar, som lågho
uthi andra stuffwan och gåå bortt. Olyckan gick effter Erich och hin
te honom förra änn han kom inn uthi stuffwan, slåendes honom
medh flatha hannden uthi huffwudett, der medh dhe fattadhe hwar
andra uthi håreth och komme uth på gården, tå fåår Erich een
quastkiäpp och wille der medh slåå Olyckan, strax tager Olyckan
sin knijff och beegynte att sticka åth hännderna på Erich, nähr
Erich dedh sågh, släpte han kiäppen, springandes till een yxa som
lågh uppå taket, den han fattar uthi, emedler tijdh gåår Olyckan
än dhe skulle skillias åth. Anders Hinderszon frågadhe Olyckan som döden
leedh hwadan han dedh skulle bekomma? Olyckan swaradhe, iagh skall
dedh tagha aff Erich Joenszon, som seedermeera slogh ihähl denne Anders
Olycka, tå blijffwer tu een tiuff, sadhe Anders Hinderszon, wånne fanen
swaradhe Olyckan, stijgandes der medh till Erich och wille honom ett
bandh ifråntagha men Erich dråparen och Olyckan toges och rycktes
länge och ändå på sidstonne kundhe Olyckan intett bandh uthaff Erich
tagha eller bliffwa mächtigh, i medler tijdh kiöpte Olyckan een kanna
öhl, dhen dhe straxt uthdrucko, seedhan gingo dhe på dören, då tager O
lyckan Erich medh sigh uthi een annor stugha och nähr dhe uthkommo
tillbaaka hördhe denne Jöns Joenszon att dhe hadhe någån trätha och
bannades sins emellan, då Olyckan säger till Erich, iagh skall tagha
din hatt aff digh, fast änn han sutte emellan dijne öghon, der effter
wille Erich uthi samma stunden tagha sin hatt och handskar, som lågho
uthi andra stuffwan och gåå bortt. Olyckan gick effter Erich och hin
te honom förra änn han kom inn uthi stuffwan, slåendes honom
medh flatha hannden uthi huffwudett, der medh dhe fattadhe hwar
andra uthi håreth och komme uth på gården, tå fåår Erich een
quastkiäpp och wille der medh slåå Olyckan, strax tager Olyckan
sin knijff och beegynte att sticka åth hännderna på Erich, nähr
Erich dedh sågh, släpte han kiäppen, springandes till een yxa som
lågh uppå taket, den han fattar uthi, emedler tijdh gåår Olyckan
6v
inn uthi krogarestuffwan och Erich effter slåendes Olyckan ett slagh
uthi huffwudett så att han föll needher och intett längre leeffdhe, änn ifrån
sunndagen tå han slagen bleeff och till freedags natten tå han aff
somnadhe. Börie Joenszon i Flattinge wittnar nästan som den förrige
alleenast han intett haffwer seedt eller hördt hwadh uth på gården pas
seradhe men seedhan Olyckan kom inn i stugan sprangh han till een
hylla och togh sin stridhzhammar, i dedh samma kom Erich effter och
slogh Olyckan ett slagh aff yxhammaren att han der aff föll needher till
gålfwett, der effter beegafs dråparen sigh på flychten, Joen Oloffszon
i Flatttinge berättadhe alt sammaleedes föruthan att Olyckan begiä
radhe banndett aff Erich och honom dedh icke wåldhzwijs affhännda
wille tilläggiandes dedh att seedhan Erich innkom i stugan haffwandes
yxan i hannden hördhe han honom intett någått ordh tahla förr änn
Erich medh yxhammaren slogh Olyckan i huffwudett ett slagh hwar
aff han föll needer till gålffwett, der medh han stadnadhe uthi sin bee
kiännelse, Bencht Peerszon i Flattinge continueradhe uthi sin bee
kiännelse lijka medh dhe förrige alleenast han tilladhe dedh der om dhe
förrige wittnen intett mentioneratt haffwa att krögaren förordsaka
des uthaff Olyckans orooligheeet bannas uppå honom dedh han
alltijdh tillförendhe såsom han nu giordhe söker komma parlament å
stadh uthi krogen och incommodera hans giäster, beerättandes der iämpte
att Olyckan uthi sitt huffwudd tillförendhe war illa huggen och slagen
der till medh intett läkter, offwanbe:de Bengt Peerszon berät
uthi huffwudett så att han föll needher och intett längre leeffdhe, änn ifrån
sunndagen tå han slagen bleeff och till freedags natten tå han aff
somnadhe. Börie Joenszon i Flattinge wittnar nästan som den förrige
alleenast han intett haffwer seedt eller hördt hwadh uth på gården pas
seradhe men seedhan Olyckan kom inn i stugan sprangh han till een
hylla och togh sin stridhzhammar, i dedh samma kom Erich effter och
slogh Olyckan ett slagh aff yxhammaren att han der aff föll needher till
gålfwett, der effter beegafs dråparen sigh på flychten, Joen Oloffszon
i Flatttinge berättadhe alt sammaleedes föruthan att Olyckan begiä
radhe banndett aff Erich och honom dedh icke wåldhzwijs affhännda
wille tilläggiandes dedh att seedhan Erich innkom i stugan haffwandes
yxan i hannden hördhe han honom intett någått ordh tahla förr änn
Erich medh yxhammaren slogh Olyckan i huffwudett ett slagh hwar
aff han föll needer till gålffwett, der medh han stadnadhe uthi sin bee
kiännelse, Bencht Peerszon i Flattinge continueradhe uthi sin bee
kiännelse lijka medh dhe förrige alleenast han tilladhe dedh der om dhe
förrige wittnen intett mentioneratt haffwa att krögaren förordsaka
des uthaff Olyckans orooligheeet bannas uppå honom dedh han
alltijdh tillförendhe såsom han nu giordhe söker komma parlament å
stadh uthi krogen och incommodera hans giäster, beerättandes der iämpte
att Olyckan uthi sitt huffwudd tillförendhe war illa huggen och slagen
der till medh intett läkter, offwanbe:de Bengt Peerszon berät
7r
tadhe wijdare att Erich slogh till Olyckan öffwer een waggestångh
menn intett hårdt men om Olyckan dödde der aff kundhe han intett
för wiszo beetygha. Heela häradeth eenhälleligen beetygadhe att den dräpne
haffwer warit een elacker man, brukat och öffwat mycken falskheet
och beedrägerii medh sitt kiööpslagandhe iblandh allmogen, drageth kringh
häradeth hijth och dijth och drijfwit landhzkiööp, ingenstädes haffwandes
någåt heemwijst och sågo giärna att dhe bleeffwe honom quitt, all
dennstundh inge fleere skiähl eller wittne woro för hannden som kundhe
denna drååpsaak wijdare upplysa förskiöths detta ärendhe till häradhz
nämbd att dhe honom dråparen antingen effter lagh frija eller fällla skulle
hwilcka effter nogha umhoxanndhe funno skiähl och samwethe sijno lijk
mätigt sålunda resolvera att såsom dråparen Erich Joenszon haff
wer seedhan Anders Oloffszon Olycka och han trätte eller sloges på
gården uthe otwungen fått yxan och gått inn i stuffwan effter sin
trätesbroder kundhe dhe medh gått samweeth icke finna den dräpne
haffwa trängdt dråparen sigh dräpa uthan dråpet wara skiedt aff
hämbdgirigheet och wreedhe särdeles efftersom dråparen och Olyckan
wore wähl åthskilldhe ifrån hwar andra uthe på gården och då wähl
kunnat gådt sin wägh men till att fullföllia och contestera sin wreedhe
och bitterheet emot den dräpne springer han effter honom in i stugan
medh fordeelswäria och uthan någåt wijdare tilltahl slåår den an
dra till dödhz alt derföre kundhe rätten icke beefrija denne Erich Joenszon
ifrån dödhzstraffett uthan gijffwa lijff för lijff effter Gudz lagh Exodi 21
menn intett hårdt men om Olyckan dödde der aff kundhe han intett
för wiszo beetygha. Heela häradeth eenhälleligen beetygadhe att den dräpne
haffwer warit een elacker man, brukat och öffwat mycken falskheet
och beedrägerii medh sitt kiööpslagandhe iblandh allmogen, drageth kringh
häradeth hijth och dijth och drijfwit landhzkiööp, ingenstädes haffwandes
någåt heemwijst och sågo giärna att dhe bleeffwe honom quitt, all
dennstundh inge fleere skiähl eller wittne woro för hannden som kundhe
denna drååpsaak wijdare upplysa förskiöths detta ärendhe till häradhz
nämbd att dhe honom dråparen antingen effter lagh frija eller fällla skulle
hwilcka effter nogha umhoxanndhe funno skiähl och samwethe sijno lijk
mätigt sålunda resolvera att såsom dråparen Erich Joenszon haff
wer seedhan Anders Oloffszon Olycka och han trätte eller sloges på
gården uthe otwungen fått yxan och gått inn i stuffwan effter sin
trätesbroder kundhe dhe medh gått samweeth icke finna den dräpne
haffwa trängdt dråparen sigh dräpa uthan dråpet wara skiedt aff
hämbdgirigheet och wreedhe särdeles efftersom dråparen och Olyckan
wore wähl åthskilldhe ifrån hwar andra uthe på gården och då wähl
kunnat gådt sin wägh men till att fullföllia och contestera sin wreedhe
och bitterheet emot den dräpne springer han effter honom in i stugan
medh fordeelswäria och uthan någåt wijdare tilltahl slåår den an
dra till dödhz alt derföre kundhe rätten icke beefrija denne Erich Joenszon
ifrån dödhzstraffett uthan gijffwa lijff för lijff effter Gudz lagh Exodi 21
7v
v. 12 och Sweriges lagh, heela häradeth fällte mycken förböön och intercede
radhe för dråparen hoos höghe öffwerheeten såsom och dråparens eensöriandhe
modher medh gråtandhe tårar att honom kunndhe nådh till lijffwetz pardon
förunnes, hälstemädan den dräpne som offwanbe:th är haffwer warit
een stoor beedragare och fixeerat många menniskior der till een stoor parlamentz
makare som aff och ann uthan någåt heemwijst eller booningh i häradeth
wanckatt haffwer, der till medh ähr dråparen på frije fötter och icke fån
gen å färska giärningh, dock uthi all ödmiukheet heemskiuthes
detta måhl till höghe kongl.e hoffrättens höghwijse diiudication och
omdömme.
S:d: framställtes Börie Månszon i Öija å frällse ogifft drängh hwillken
beekiändhe sigh haffwa igienom oloffligh kiötts beeblanndellse aflat oächta
barn medh Ällsa Knuttzdotter i Rydh, född aff ächta sängh och såsom han
icke wille igienom ett loffligit ächtenskap henne till heeder och ähra
restituera alt derföre dömbdes han effter kongl.e straffordningen haff
wa förwärckatt sijne 40 marker och kohnan sijne 20 marker och bägge ståå uppen
bara skrifft. Måns Joenszon i Öija lyfftesman för Börie Månszons saaköre.
Weedh samma tillfälle framställtes Jöns Peederszon ogifft drängh till
tiänst i Wästerhult å skatta hwilcken frijwillelligen tillstodh sigh haffwa
lägrat een tillförendhe obeerychtatt pijgha weedh nampn Karin Pedhersdotter
till tiänst ibid. och medh henne oächta barn sammanafflat och alldennstundh
han henne intett ächta wille förmedelst ett christligit ächtenskap altderföre
saakfälltes han bötha 40 marker och konan 20 marker och ståå uppenbara skrifft.
Samma dagh framhades för rätten Pedher Månszon i Nygårdh å skatte hwilcken
radhe för dråparen hoos höghe öffwerheeten såsom och dråparens eensöriandhe
modher medh gråtandhe tårar att honom kunndhe nådh till lijffwetz pardon
förunnes, hälstemädan den dräpne som offwanbe:th är haffwer warit
een stoor beedragare och fixeerat många menniskior der till een stoor parlamentz
makare som aff och ann uthan någåt heemwijst eller booningh i häradeth
wanckatt haffwer, der till medh ähr dråparen på frije fötter och icke fån
gen å färska giärningh, dock uthi all ödmiukheet heemskiuthes
detta måhl till höghe kongl.e hoffrättens höghwijse diiudication och
omdömme.
S:d: framställtes Börie Månszon i Öija å frällse ogifft drängh hwillken
beekiändhe sigh haffwa igienom oloffligh kiötts beeblanndellse aflat oächta
barn medh Ällsa Knuttzdotter i Rydh, född aff ächta sängh och såsom han
icke wille igienom ett loffligit ächtenskap henne till heeder och ähra
restituera alt derföre dömbdes han effter kongl.e straffordningen haff
wa förwärckatt sijne 40 marker och kohnan sijne 20 marker och bägge ståå uppen
bara skrifft. Måns Joenszon i Öija lyfftesman för Börie Månszons saaköre.
Weedh samma tillfälle framställtes Jöns Peederszon ogifft drängh till
tiänst i Wästerhult å skatta hwilcken frijwillelligen tillstodh sigh haffwa
lägrat een tillförendhe obeerychtatt pijgha weedh nampn Karin Pedhersdotter
till tiänst ibid. och medh henne oächta barn sammanafflat och alldennstundh
han henne intett ächta wille förmedelst ett christligit ächtenskap altderföre
saakfälltes han bötha 40 marker och konan 20 marker och ståå uppenbara skrifft.
Samma dagh framhades för rätten Pedher Månszon i Nygårdh å skatte hwilcken
8r
offenteligen beekiänndhe sigh medh een tillförendhe obeerychtatt pijgha Swennborgh
Jönsdotter be:dh haffwa föröffwat oloffligit sammanlagh och umgänghe
och under sådant deeras förehaffwandhe medh henne oächta barn afflatt
och emedansåsom han effter tillfrågan om han henne förmedelst ächtenskap till sin
heeder restituera wille eenstänndigt neekadhe altfördy dömbdes han eff
ter kongl.e staffordningen haffwa förwärckatt 40 marker och konan 20 marker
iämbwähl ståå uppenbara skrifft.
S:d: angaffs Simon Larszon i Ekenääs å skatte under militien haffwa för
öffwat lönskeläghe och under ächtenskaps loffwen beesuffwit Ingeborgh Eers
dotter född uthaff ächta sängh och alldenstundh be:de Simon tillförendhe sådan
otucht hafwer beedrijffwet altderföre dömbdes han effter kongl.e straff
ordningen haffwa förwärckatt 80 marker och kohnan 20 marker sampt undergåå
uppenbara skrifft.
S:d: bewittnades att Gabriel Erichszon een trummslagare haffwer
igienom oloffligh sammangångh afflatt oächta barn medh een änckia
Maria Clemetzdotter be:dh och såsom han henne intett ächta wille saak
fälltes han effter kongl.e straffordningen att bööta 40 marker och konan 20
marker och bägge ståå uppenbara kyrckioplicht.
S:d: kom för rätten een be:dh Jöns Tykeszon i Långhult och innladhe
ett testamentzbreeff daterat Hynnerydh dhen 13 Januarii 1671 underskriffwit
och beewittnadt aff kyrckioheerden wyrdigh och wählärdhe hr Carl Ro
saetio sampt sex anndra kyrckionnes ährlige dannemän uthi hwilckett
förmähles att denne Jöns Tykeszon och hans hustru Kiestin Swens
dotter haffwa aff kiährligh affection och godt hiärttelagh dhe emoth
Jönsdotter be:dh haffwa föröffwat oloffligit sammanlagh och umgänghe
och under sådant deeras förehaffwandhe medh henne oächta barn afflatt
och emedansåsom han effter tillfrågan om han henne förmedelst ächtenskap till sin
heeder restituera wille eenstänndigt neekadhe altfördy dömbdes han eff
ter kongl.e staffordningen haffwa förwärckatt 40 marker och konan 20 marker
iämbwähl ståå uppenbara skrifft.
S:d: angaffs Simon Larszon i Ekenääs å skatte under militien haffwa för
öffwat lönskeläghe och under ächtenskaps loffwen beesuffwit Ingeborgh Eers
dotter född uthaff ächta sängh och alldenstundh be:de Simon tillförendhe sådan
otucht hafwer beedrijffwet altderföre dömbdes han effter kongl.e straff
ordningen haffwa förwärckatt 80 marker och kohnan 20 marker sampt undergåå
uppenbara skrifft.
S:d: bewittnades att Gabriel Erichszon een trummslagare haffwer
igienom oloffligh sammangångh afflatt oächta barn medh een änckia
Maria Clemetzdotter be:dh och såsom han henne intett ächta wille saak
fälltes han effter kongl.e straffordningen att bööta 40 marker och konan 20
marker och bägge ståå uppenbara kyrckioplicht.
S:d: kom för rätten een be:dh Jöns Tykeszon i Långhult och innladhe
ett testamentzbreeff daterat Hynnerydh dhen 13 Januarii 1671 underskriffwit
och beewittnadt aff kyrckioheerden wyrdigh och wählärdhe hr Carl Ro
saetio sampt sex anndra kyrckionnes ährlige dannemän uthi hwilckett
förmähles att denne Jöns Tykeszon och hans hustru Kiestin Swens
dotter haffwa aff kiährligh affection och godt hiärttelagh dhe emoth
8v
hwar andra hafft haffwa iämbwähl så länge the leefwa inn till och
effter döden sökia hwar annan tiänst beewijsa och så för gått funnitt
om sin egendomb dhen dhe medh sinn annleetes swett förwärffwatt haffwa
således förordna att dhen som längst leeffwer aff dem skall och oquahlt
beehålla alt dedh godha som Gudh dem medh wählsignat haffwer och dens
arffwingar som först döör skohla låta sigh nöijia medh dedh som dhen
som längst leeffwer aff een godh och frij willie förunna täckes och ingen macht
haffwa dhem wijdare quällia, till större krafft att detta måå tryggeligen
hållas beegiäres aff tingzrätten detta testamente måtte confirmeras och
stadhfästas och så bleeff så wijda beewilliat som laghligit wara och skiett måå
att detta såleedes på tinget passerat etc ut informam commudni.
S:d: kom hans wyrd:ht hr Jöran Osaengius för rätten och beekiänndhe sigh
wara förlijkt medh majoren wälb:ne Oloff Lilliesparre om een dam weedh
Skieen såleedes att ingen skall haffwa macht att byggia någåt öffwer åen
och sätta i bägge landen uthan alltijdh hallfwa åhn blijffwer reen nedher
igienom nu och i tillkommandhe tijder och såleedes i dedh öffrige rätta sigh
der effter så wähl som förr uthgiffne domb och breeff.
Samma dagh kom för rätten wälb:ne frw Beata Kyhles fogdhe Lars Nillszon såsom
och ryttmästarens wälb:ne Jöran Påhlmans till Ugglansrydh frw wälb:ne
frw Margareta Sölffwersparre till Ugglansrydh deslikest Sönderåhs åboer
Anders Hindrichszon, Johan Simonszon, Johan Gislaszon, hwar emot andra
klagandhe och swarandhe särdeeles war deeras twist och största oenigheet om
olagha giärdesgårdar hwar aff stoor skadha på åker och ängh skiedd war
och wijdare förordsakas kunndhe så frampt icke i tijdh sådant förekommes sampt
een humblegårdhz giärdesgårdh som aff hr ryttmästaren neederhuggen war
och såsom dedh bleff beewijst att dedh war olijka giärdesgårdar till hwar gårdh
effter döden sökia hwar annan tiänst beewijsa och så för gått funnitt
om sin egendomb dhen dhe medh sinn annleetes swett förwärffwatt haffwa
således förordna att dhen som längst leeffwer aff dem skall och oquahlt
beehålla alt dedh godha som Gudh dem medh wählsignat haffwer och dens
arffwingar som först döör skohla låta sigh nöijia medh dedh som dhen
som längst leeffwer aff een godh och frij willie förunna täckes och ingen macht
haffwa dhem wijdare quällia, till större krafft att detta måå tryggeligen
hållas beegiäres aff tingzrätten detta testamente måtte confirmeras och
stadhfästas och så bleeff så wijda beewilliat som laghligit wara och skiett måå
att detta såleedes på tinget passerat etc ut informam commudni.
S:d: kom hans wyrd:ht hr Jöran Osaengius för rätten och beekiänndhe sigh
wara förlijkt medh majoren wälb:ne Oloff Lilliesparre om een dam weedh
Skieen såleedes att ingen skall haffwa macht att byggia någåt öffwer åen
och sätta i bägge landen uthan alltijdh hallfwa åhn blijffwer reen nedher
igienom nu och i tillkommandhe tijder och såleedes i dedh öffrige rätta sigh
der effter så wähl som förr uthgiffne domb och breeff.
Samma dagh kom för rätten wälb:ne frw Beata Kyhles fogdhe Lars Nillszon såsom
och ryttmästarens wälb:ne Jöran Påhlmans till Ugglansrydh frw wälb:ne
frw Margareta Sölffwersparre till Ugglansrydh deslikest Sönderåhs åboer
Anders Hindrichszon, Johan Simonszon, Johan Gislaszon, hwar emot andra
klagandhe och swarandhe särdeeles war deeras twist och största oenigheet om
olagha giärdesgårdar hwar aff stoor skadha på åker och ängh skiedd war
och wijdare förordsakas kunndhe så frampt icke i tijdh sådant förekommes sampt
een humblegårdhz giärdesgårdh som aff hr ryttmästaren neederhuggen war
och såsom dedh bleff beewijst att dedh war olijka giärdesgårdar till hwar gårdh
9r
somblige hadhe mehr och somblige mindre att giärdha, altså effter widhlyff
tigt tahl och geenswar deslikest allffwarsam förmaningh till wännligh för
lijkningh bleffwe omsijdher såleedes offwanbe:te stridighe partter uthi all wän
ligheet föreente att alla tree Sönderåhs freebännders giärdesgårdar som liggia
runt omkringh åker och ängh skohla deelas uthi tree deelar der aff skohla
hwar halffgårdh giärdha lijka myckett men hagha giärdesgårdaarna som uthom
freebänndes giärdet ähre räcknas intett här uthi uthan hwar giärder om sin
hagha som bäst han kan och gitter och will haffwa freedh till, i lijka
måtto ähr förlijkt om dhen giärdesgårdh som Ugglandhzrydh för detta alleena
giärt haffwer och ähr siuutgärdes gårdh för be:te Sönderåå, samma
giärdesgårdh skall deelas mitt i tuu och halffparthen skall hr reutmästa
ren hålla weedh macht och denn andra halffparthen skohla alla tree
Sönderåås hallffwa gårdar tillhoopa och lijka mycket hwardeera wijdh
macht hålla och ähr afftahlt dhen som icke håller sijna giärdesgårdar
weedh macht och någån skadha dher aff förordsakas tå skall dhen som giär
desgården ägher allan skadha effter mätismanna ordhom richtigt beta
la, humblegårdhzgiärdesgården dhen måå medh godhe mäns wittne
och nährwaru om dhe icke annorleedes föreenas kunna uppgiärdas
och såleedes måå hwar giärdha och freedha om sin egendomb dedh bästa man
gitter, såsom offwanbe:te stridige partther såleedes uthi all wännligheet
bleeffwe förlijkte slogo dhe och hännder samman och beegiärthe rättens
ratification här på hwilckett som dedh skiähligit beefans dömbdes denn och
krafftigh ewärdellighen stånndha och effterkommas, dhen förordsakadhe
skadhan igienom reutmästarens olagha giärdhzlegårdar som uthaff den andra
tigt tahl och geenswar deslikest allffwarsam förmaningh till wännligh för
lijkningh bleffwe omsijdher såleedes offwanbe:te stridighe partter uthi all wän
ligheet föreente att alla tree Sönderåhs freebännders giärdesgårdar som liggia
runt omkringh åker och ängh skohla deelas uthi tree deelar der aff skohla
hwar halffgårdh giärdha lijka myckett men hagha giärdesgårdaarna som uthom
freebänndes giärdet ähre räcknas intett här uthi uthan hwar giärder om sin
hagha som bäst han kan och gitter och will haffwa freedh till, i lijka
måtto ähr förlijkt om dhen giärdesgårdh som Ugglandhzrydh för detta alleena
giärt haffwer och ähr siuutgärdes gårdh för be:te Sönderåå, samma
giärdesgårdh skall deelas mitt i tuu och halffparthen skall hr reutmästa
ren hålla weedh macht och denn andra halffparthen skohla alla tree
Sönderåås hallffwa gårdar tillhoopa och lijka mycket hwardeera wijdh
macht hålla och ähr afftahlt dhen som icke håller sijna giärdesgårdar
weedh macht och någån skadha dher aff förordsakas tå skall dhen som giär
desgården ägher allan skadha effter mätismanna ordhom richtigt beta
la, humblegårdhzgiärdesgården dhen måå medh godhe mäns wittne
och nährwaru om dhe icke annorleedes föreenas kunna uppgiärdas
och såleedes måå hwar giärdha och freedha om sin egendomb dedh bästa man
gitter, såsom offwanbe:te stridige partther såleedes uthi all wännligheet
bleeffwe förlijkte slogo dhe och hännder samman och beegiärthe rättens
ratification här på hwilckett som dedh skiähligit beefans dömbdes denn och
krafftigh ewärdellighen stånndha och effterkommas, dhen förordsakadhe
skadhan igienom reutmästarens olagha giärdhzlegårdar som uthaff den andra
9v
byens åboer klagades förlijktes frwen medh dem att gijffwa 4 skieppor
rogh till refusion hwilckett intett innskreffs uthi förlijkningen.
S:d: beekiänndhe Willem Peerszon i Deranäs i Hamnada att han war skyll
digh till ryttmästaren wälb:ne hr Jöran Påhlman fyra rijkzd.r hwilcka
bleeffwe dömbde effter hans egen beekiännellse uthan uppskoff att beetahla
dher han dedh godhwilleligen icke effterkommer remitteras detta till execu
toren.
S:d: beewäradhe Jöran Röreszon i Glashult sigh öffwer ett skiöthesbreeff uth
giffwit A:o 1634 den 13 Januarii aff saligh Nils Eskillszon på hallffwa norre
gården uthi Glashult och sadhe att han war i fiendhelandh tå thedh uth
gaffs och derföre wille han dedh intett beeståå, när här om bleeff rann
sakat beefans honom icke alleenast wara beetahlt uthan och skylldigh till
kiöparen och hon alldrigh i så mångh åhr der på klandrat, ty effter
18 Cap. Jordb. såsom att denne rätt icke måå eller kan ändra hwadh till
förenna slutit och dömbdt ähr, altså affsadhes att dhe hålla och rätta
sigh bägge effter förbe:te skiötesbreeff.
S:d: innlades i rätten ett kiöpeebreeff hwaruthinnan Måns Peerszon i Lam
makulla beekiänner sigh medh sin sohns och måghs godha ia och sam
tyckio sampt medh beerådde modhe haffwa såldt hallfwa gården i
Lammakulla till Jöns Joenszon i Goarydh som i många åhr haffwer
hafft gården i pantt och derföre nu bekommitt 229 d:r 24 öre s:tt och
ett huffwuddklädes lärfft och samma penningar richtigt beekommitt och
derföre beegiärat häradhzhöffdingen wille här på skiöthe gijffwa
och såsom kiöpet ähr friiwilleligen giordt, gårdar laghbudhne och laghståndne
ty dömbdes samma kiöp krafftigt och gildt och såleedes affhänndes
rogh till refusion hwilckett intett innskreffs uthi förlijkningen.
S:d: beekiänndhe Willem Peerszon i Deranäs i Hamnada att han war skyll
digh till ryttmästaren wälb:ne hr Jöran Påhlman fyra rijkzd.r hwilcka
bleeffwe dömbde effter hans egen beekiännellse uthan uppskoff att beetahla
dher han dedh godhwilleligen icke effterkommer remitteras detta till execu
toren.
S:d: beewäradhe Jöran Röreszon i Glashult sigh öffwer ett skiöthesbreeff uth
giffwit A:o 1634 den 13 Januarii aff saligh Nils Eskillszon på hallffwa norre
gården uthi Glashult och sadhe att han war i fiendhelandh tå thedh uth
gaffs och derföre wille han dedh intett beeståå, när här om bleeff rann
sakat beefans honom icke alleenast wara beetahlt uthan och skylldigh till
kiöparen och hon alldrigh i så mångh åhr der på klandrat, ty effter
18 Cap. Jordb. såsom att denne rätt icke måå eller kan ändra hwadh till
förenna slutit och dömbdt ähr, altså affsadhes att dhe hålla och rätta
sigh bägge effter förbe:te skiötesbreeff.
S:d: innlades i rätten ett kiöpeebreeff hwaruthinnan Måns Peerszon i Lam
makulla beekiänner sigh medh sin sohns och måghs godha ia och sam
tyckio sampt medh beerådde modhe haffwa såldt hallfwa gården i
Lammakulla till Jöns Joenszon i Goarydh som i många åhr haffwer
hafft gården i pantt och derföre nu bekommitt 229 d:r 24 öre s:tt och
ett huffwuddklädes lärfft och samma penningar richtigt beekommitt och
derföre beegiärat häradhzhöffdingen wille här på skiöthe gijffwa
och såsom kiöpet ähr friiwilleligen giordt, gårdar laghbudhne och laghståndne
ty dömbdes samma kiöp krafftigt och gildt och såleedes affhänndes
10r
Måns i Lammakulla och alla hans arffwingar be:te hallffwa gårdh
och tillägnas be:te Jöns Joenszon i Goarydh och hans arffwingar medh
huus, iordh etc.
S:d: uppsteegh för Rätten nämbdemannen Joen i Wiggåsa, och innladhe
och tillägnas be:te Jöns Joenszon i Goarydh och hans arffwingar medh
huus, iordh etc.
S:d: uppsteegh för Rätten nämbdemannen Joen i Wiggåsa, och innladhe
uthi Rätten ett kiöpebreff, uthi hwilckett förmähles att Peer Joenßon
i Biärsarydh och hans hustru, haffwa kiöpt och ärft een fiärdingh i Biär-
sarydh, een hallft fjärdeel af sin Swärfadher Peer Månßon i Biärserydh,
och derföre gijfwit 90 dlr S:tt och förordnadt att han skall blijffwa o-
drijffwen, och fåå boo wijdh be.te ½ fiärdingh, så länge han leffwer,
Gudmund i Boalt för sin broderslått 30 dlr, Jöns i Krookhult för Sin bro-
derlått 30 dlr S.tt Nils Joenßon och Peer Joenßon på sijna hustrurs låtters
wägnar bekommitt hwardera 15 dlr och således Kåstar gårdsfiärdingen
tillhopa 180 dlr som be.te Peer Joenßon tillijka medh sin hustru kiöpt, och
hustrun een Systerlått ärft haffwa, hwilcken ähr Laghbuden och Lagh-
stånden, och ofwanbe.de Nämbdeman fullmächtigh den borttskiötha,
ty dömbdes detta kiöp kraftigt och gilt eewärderlighn Stånda, och all-
drigh återgånga, och således afhändas offwanbe.de Sälliare be.te ¼ i Biär-
serydh etc.
Ländhzmannen Beng Larszon i Åby innladhe och så samma dagh uthi rätten
ett kiöpe och panttebreeff uthgijffwit aff Nils Bengtzsohn i Ekanarp hwil
ken bekiänner sigh haffwa pandttsatt ländhzmannen Bengt Larszon i Åby
een 1/3 aff Cronebodha för 51 rijkzd:r och dher hoos förobligerat sigh åhrligen
uthi interesse att gijffwa fem rijkzd:r och såsom nu ähr på siuendhe åhret
seedhan be:te een 1/3 uthsattes och hwarken Nils Bengtzsohn eller någån an
Ländhzmannen Beng Larszon i Åby innladhe och så samma dagh uthi rätten
ett kiöpe och panttebreeff uthgijffwit aff Nils Bengtzsohn i Ekanarp hwil
ken bekiänner sigh haffwa pandttsatt ländhzmannen Bengt Larszon i Åby
een 1/3 aff Cronebodha för 51 rijkzd:r och dher hoos förobligerat sigh åhrligen
uthi interesse att gijffwa fem rijkzd:r och såsom nu ähr på siuendhe åhret
seedhan be:te een 1/3 uthsattes och hwarken Nils Bengtzsohn eller någån an
10v
nan samma gårdapartt haffwer weelat innlösa, ty haffwer Bengt
Larszon icke alleenast effterlåtit Peer Raasmuszon dhen rättigheet han hadhe
uthan och bekiänner sigh aff honom wara förnögd medh be:te 51 rijkzd:r
jämbwähl tillståår sigh Peer Raasmundszon tagha tingsskiöthe der på och
will swara till alt efftertahl hwilckett såsom ländhzmannen för rätten
alt tillstodh, iämbwähl ähr b:te 1/3 i Cronebodha laghbudhen och laghstånnden
ty dömbdes detta kiööp gilt och stadigt hållas och såleedes affhänndes
så Nils Bengtzson i Ekanarp som ländhzmannen Bengt Larszon och dee
ras arffwingar be:te 1/3 aff Cronebodha och tillägnas Pedher Raasmuszon hans
hustru Kerstin Peersdotter och erffwingar medh huus etc ut in formam commundrim.
S:d: innladhe uthi rätten nämbdemannen Peedher Anderszon i Bergheem
ett kiöpebreeff uthgijffwet att Joen Swenszon i Hangås uthi hwilckett
han beekiänner sigh aff frii willia och berådde modhe haffwa såldt sin sohn
Nils Joenszon een siättingh uthi wästragården Hangåås och derföre beekommitt
reedha penningar 72 r:d:r medh beegiäran samma kiööp måtte aff rätten
tingskiötas och confirmeras och såsom be:te 1/6 war laghbuden och lagh
stånnden ty dömbdes samma kiööp krafftigt och gilt eewärdeligen stånda
och alldrigh återgånnga och såleedes skiöthes be:te 1/6 inn under Nils
Joenszon som dhenna 1/6 emädhan han war ogifft kiöpt haffwer
och alla hans arffwingar medh huus och iordh etc.
S:d: insinuerades uthi rätten ett testamentz breeff uthi hwilckett Elin
Thorsdotter beekiänner sigh uthi sin ållerdomb icke töras lijta på sij
na meedell altså haffwer hoon uthi sin wählmacht medh beerådde
modhe såleedes frijwillelighen disponerat att hoon haffwer all sin ägen
domb testamenterat till ländhzmannen Mårten Larszon i Negglinge
som ähr hennes skylldman sampt hans arffwingar hwaremot ländhz
Larszon icke alleenast effterlåtit Peer Raasmuszon dhen rättigheet han hadhe
uthan och bekiänner sigh aff honom wara förnögd medh be:te 51 rijkzd:r
jämbwähl tillståår sigh Peer Raasmundszon tagha tingsskiöthe der på och
will swara till alt efftertahl hwilckett såsom ländhzmannen för rätten
alt tillstodh, iämbwähl ähr b:te 1/3 i Cronebodha laghbudhen och laghstånnden
ty dömbdes detta kiööp gilt och stadigt hållas och såleedes affhänndes
så Nils Bengtzson i Ekanarp som ländhzmannen Bengt Larszon och dee
ras arffwingar be:te 1/3 aff Cronebodha och tillägnas Pedher Raasmuszon hans
hustru Kerstin Peersdotter och erffwingar medh huus etc ut in formam commundrim.
S:d: innladhe uthi rätten nämbdemannen Peedher Anderszon i Bergheem
ett kiöpebreeff uthgijffwet att Joen Swenszon i Hangås uthi hwilckett
han beekiänner sigh aff frii willia och berådde modhe haffwa såldt sin sohn
Nils Joenszon een siättingh uthi wästragården Hangåås och derföre beekommitt
reedha penningar 72 r:d:r medh beegiäran samma kiööp måtte aff rätten
tingskiötas och confirmeras och såsom be:te 1/6 war laghbuden och lagh
stånnden ty dömbdes samma kiööp krafftigt och gilt eewärdeligen stånda
och alldrigh återgånnga och såleedes skiöthes be:te 1/6 inn under Nils
Joenszon som dhenna 1/6 emädhan han war ogifft kiöpt haffwer
och alla hans arffwingar medh huus och iordh etc.
S:d: insinuerades uthi rätten ett testamentz breeff uthi hwilckett Elin
Thorsdotter beekiänner sigh uthi sin ållerdomb icke töras lijta på sij
na meedell altså haffwer hoon uthi sin wählmacht medh beerådde
modhe såleedes frijwillelighen disponerat att hoon haffwer all sin ägen
domb testamenterat till ländhzmannen Mårten Larszon i Negglinge
som ähr hennes skylldman sampt hans arffwingar hwaremot ländhz
11r
mannen hans hustru och arffwingar haffwa förobligerat sigh willia
be:te Elin Toorsdotter i sin lijffztijdh medh nödhtorfftigh spijs och annor
beefoordran uppehålla såsom och i medler tijdh effterlåtha henne 3 skieppe
landh iordh och foodher till 2 st. koor, be:te Elin haffwer och förplichtatt sigh
uthi sin lijffztijdh icke willia någåt aff sin egendomb uthan Mårtens
wettenskap och samtyckio till andra förähra eller förbytha. Mårthen
haffwer och beeloffwat sigh effter Elins dödh låta hennes lijk på sätt
och wijs som weederböör komma till graffwa, hwilckett testament ähr
medh wittne stadhfäst och nu aff rätten beegiäres wijdare att blijffwa
beekräfftatt dedh och så wijdha beewilliades som lagh lijkmätigh och rätt
wijst ähr.
Såsom nämbdemannen Pedher Joenszon i Snellsbögd war kommen uthi ett
ondt tahl och squaller om honom uthspridt lijkasåsom skulle han haff
wa hafft lägersmåhl medh een kohna Ingeborgh be:dh, altså steegh han
upp för rätten och beegiäradhe om någån woro som kundhe honom
någåt oährligit bewijsa eller sådan last tilllägga han tå framkom
ma skulle och swara der till, tå och aff rätten medh största flijt der
om ransakat och effterfrågat bleeff och ingen fans som wiste någåt
annatt om honom än dedh ährligit och gått war att beerätta, altså
sades Peer Joenszon så wijda frii att ingen måå hans persohn dhen
beeskylldningen påböördha medh mindre han will ståå derföre och sådant
beewijsa eller och effter lagh plichta för ährröörigh beskylldningh.
S:d: komme för rätten een deel aff ländhzmännerne här uthi häradeth
beerättandes sigh wara sagdt här efteråth ingen löön beestås, i lijka
måtto profoszen beegiärandes antingen fåå ett godt affskieedh eller för
be:te Elin Toorsdotter i sin lijffztijdh medh nödhtorfftigh spijs och annor
beefoordran uppehålla såsom och i medler tijdh effterlåtha henne 3 skieppe
landh iordh och foodher till 2 st. koor, be:te Elin haffwer och förplichtatt sigh
uthi sin lijffztijdh icke willia någåt aff sin egendomb uthan Mårtens
wettenskap och samtyckio till andra förähra eller förbytha. Mårthen
haffwer och beeloffwat sigh effter Elins dödh låta hennes lijk på sätt
och wijs som weederböör komma till graffwa, hwilckett testament ähr
medh wittne stadhfäst och nu aff rätten beegiäres wijdare att blijffwa
beekräfftatt dedh och så wijdha beewilliades som lagh lijkmätigh och rätt
wijst ähr.
Såsom nämbdemannen Pedher Joenszon i Snellsbögd war kommen uthi ett
ondt tahl och squaller om honom uthspridt lijkasåsom skulle han haff
wa hafft lägersmåhl medh een kohna Ingeborgh be:dh, altså steegh han
upp för rätten och beegiäradhe om någån woro som kundhe honom
någåt oährligit bewijsa eller sådan last tilllägga han tå framkom
ma skulle och swara der till, tå och aff rätten medh största flijt der
om ransakat och effterfrågat bleeff och ingen fans som wiste någåt
annatt om honom än dedh ährligit och gått war att beerätta, altså
sades Peer Joenszon så wijda frii att ingen måå hans persohn dhen
beeskylldningen påböördha medh mindre han will ståå derföre och sådant
beewijsa eller och effter lagh plichta för ährröörigh beskylldningh.
S:d: komme för rätten een deel aff ländhzmännerne här uthi häradeth
beerättandes sigh wara sagdt här efteråth ingen löön beestås, i lijka
måtto profoszen beegiärandes antingen fåå ett godt affskieedh eller för
11v
hiellpas till någån löön för sitt stoora omaak, häradhz nämbd medh
aller nährwarandes allmooge begiäradhe att såsom häradeth ähr
widhlyfftigt iämbwähl som offtast stoora durchtogh ifrån åthskillige landhz
wägar här igienom gåå, att rätten wille för deeras skuld supplicera att
några ländhzmän och een profosz måtte behålldne blijffwa som kunndhe
wara dhem beehiällpeelige uthi omläggandeth att dhem icke måtte skiee
förnähr, befallningzmannen Israel Jönszon beerättadhe och sigh icke förmåå
cronones skatt som sigh weederboordhe uppbära medh mindre honom beståås så
aller nährwarandes allmooge begiäradhe att såsom häradeth ähr
widhlyfftigt iämbwähl som offtast stoora durchtogh ifrån åthskillige landhz
wägar här igienom gåå, att rätten wille för deeras skuld supplicera att
några ländhzmän och een profosz måtte behålldne blijffwa som kunndhe
wara dhem beehiällpeelige uthi omläggandeth att dhem icke måtte skiee
förnähr, befallningzmannen Israel Jönszon beerättadhe och sigh icke förmåå
cronones skatt som sigh weederboordhe uppbära medh mindre honom beståås så
danna uppbördhzmän, uppwijste och ett landhzhöffingens wälb:ne hr Mau
ritz Poszes breeff att be:te ländhzmän och profoszer wore beestådde tillförendhe
skulle och giärna önska häreffteråth sigh till hielp skiee måtte, såsom
detta ähr een saak som rätten icke kan wijdare befatta sigh medh än alle
nast wittna att häradeth ähr widhlyfftight så i längd som bredd, iämbwähl
uthi krigstijder sampt åthskillige oärings åhr mycket aff sigh kommett
och een profosz så weedh tinghe som för andra skallkar och boffwar
som här wijdh orthen myckett wancka att anntasta höghnödigh, alt
så remitteras detta ärendhe till landhzhöffdingen så wijdha han kan
detta aff sigh sielff beefoordra eller höghl.e cammar collegii nådige
förordningh och disposition häruthinnan.
S:d: beewilliads een skräddare gesäll Måns Månszon (nu stannatt i dhen
kongl.e residentz staden Stockholm) ett ährligit bördhzbreeff, nu ähr wittnatt
och betygat å satto tinge publice dedh be:te skräddare geesäll Måns
Månszon ähr barndfödder aff ährlige, gudhfruchtige, cristne förälldrar
hans fadher ähr Måns Månszon i Runkarp guldsmeedh modern Anna
Clemetz dotter boandes i Liunga sochn och Sunnerbo häradh dher hoos gijffs
tillkiänna dhedh be:te unge persohn Måns Månszon haffwer sigh
ritz Poszes breeff att be:te ländhzmän och profoszer wore beestådde tillförendhe
skulle och giärna önska häreffteråth sigh till hielp skiee måtte, såsom
detta ähr een saak som rätten icke kan wijdare befatta sigh medh än alle
nast wittna att häradeth ähr widhlyfftight så i längd som bredd, iämbwähl
uthi krigstijder sampt åthskillige oärings åhr mycket aff sigh kommett
och een profosz så weedh tinghe som för andra skallkar och boffwar
som här wijdh orthen myckett wancka att anntasta höghnödigh, alt
så remitteras detta ärendhe till landhzhöffdingen så wijdha han kan
detta aff sigh sielff beefoordra eller höghl.e cammar collegii nådige
förordningh och disposition häruthinnan.
S:d: beewilliads een skräddare gesäll Måns Månszon (nu stannatt i dhen
kongl.e residentz staden Stockholm) ett ährligit bördhzbreeff, nu ähr wittnatt
och betygat å satto tinge publice dedh be:te skräddare geesäll Måns
Månszon ähr barndfödder aff ährlige, gudhfruchtige, cristne förälldrar
hans fadher ähr Måns Månszon i Runkarp guldsmeedh modern Anna
Clemetz dotter boandes i Liunga sochn och Sunnerbo häradh dher hoos gijffs
tillkiänna dhedh be:te unge persohn Måns Månszon haffwer sigh
12r
aff barndomen ährligen och wähl stält här i bygden, warit sijne
förälldrar ett lydigt och hörsampt barn och geenom desz innrådandhe
beegijffwit sigh till ett ährligit och loffligit nähringz medell och handt
wärck, skräddare ämbeethe, otuifflandes förmodar dhen högtähradhe
magistrat och förmän han tilllijtandes warder the honom till ähra och hee
der och dygd beefoordelige finnas, detta tingz attest för sanningh och rätt
wijsan skuld icke kunna förwägras etc.
S:d: framkom för rätten Nils Månszon i Skoarp å frällse gifft man
gijffwandes tillkiänna dedh eelacka menniskior haffwa uthfördt hans
hustru Bengta Nilsdotter förmedelst squaller för ett lägersmåhl och bee
drijffwen hoordomslast medh een ogifft drängh Måns Joenszon i Skoarp
å frällse änkiesohn, Nils Månszon beeskyller intett sin hustru för off
wanbe:te lastelige rychte eij heller drager till henne den ringeste misz
tancka för slijkt ährröörigt squaller uthan derföre giordhe dem offwen
teligen frii för hwar andra. Resolutio: Bleff aff rättennom affsagdt
dedh Måns Joenszon i Skoarp och hustru Bengta Nilsdotter ibid.
ware frii och oskylldighe till någån gitter medh bättre skiähl annatt
beewijsa, hwar medh giordes affträdh.
S: D: framställte Sigh för Rätten Gudmund i Signellsiöö, och kiäradhe
förälldrar ett lydigt och hörsampt barn och geenom desz innrådandhe
beegijffwit sigh till ett ährligit och loffligit nähringz medell och handt
wärck, skräddare ämbeethe, otuifflandes förmodar dhen högtähradhe
magistrat och förmän han tilllijtandes warder the honom till ähra och hee
der och dygd beefoordelige finnas, detta tingz attest för sanningh och rätt
wijsan skuld icke kunna förwägras etc.
S:d: framkom för rätten Nils Månszon i Skoarp å frällse gifft man
gijffwandes tillkiänna dedh eelacka menniskior haffwa uthfördt hans
hustru Bengta Nilsdotter förmedelst squaller för ett lägersmåhl och bee
drijffwen hoordomslast medh een ogifft drängh Måns Joenszon i Skoarp
å frällse änkiesohn, Nils Månszon beeskyller intett sin hustru för off
wanbe:te lastelige rychte eij heller drager till henne den ringeste misz
tancka för slijkt ährröörigt squaller uthan derföre giordhe dem offwen
teligen frii för hwar andra. Resolutio: Bleff aff rättennom affsagdt
dedh Måns Joenszon i Skoarp och hustru Bengta Nilsdotter ibid.
ware frii och oskylldighe till någån gitter medh bättre skiähl annatt
beewijsa, hwar medh giordes affträdh.
S: D: framställte Sigh för Rätten Gudmund i Signellsiöö, och kiäradhe
emot Anders i Ösiööhult, om något dem emellan förelupit Kyrckiobul-
ler om Stoolerummen, dher aff förordsakades skiällsordh emot Gudmundhs
hustru Ingiäl Nilsdotter, förwijtandes henne på ett fäähuus slinnder
om litet Höö, som hoon dherudt skulle borttagit för 14 åhr Seedhan,
emedhan hoon war flicka, och dhenne hennes Syster och hennes man
12v
S:d: kommo för rätten åbooerna i Bråne å frällse söregårdh begiärandes
inntaka aff oskipto allmenningh een beetishagha, dhem till rättellse upp
lästes dedh 32 Cap. aff Bygg. B. L.L. Häradhzhöffdingen wälb:ne hr Lindegren
swarar wijdare och föregijffwer skogzmarcken ähr intett frånbytt och om the
aff eget öffwermodh inngiärdha een ny hagha skall han huggas uth
brukte sin iordalått i mäßeboo, nu säger Anders i Ösiööhult, dedh Pedher
Hanßon i mäßeboo ähr Hans Sagesman, Hwilcken framKallades och bee-
kiänndhe, dedh dhe hadhe bägge hört på fäähuusLinderna, han och hans
gårdman, och flickan Ingiäll Nillßdotter drogh och togh höö om Wå-
ren aff hans hööbuncke, som han bleeff warse, deföre baakbandt han
henne, och seedhan Kalladhe sin granne till wittne nu icke tillstädes, In-
giäll swarar Pedher Hanßons hustru, Lånte henne een höökrook, och wijdh
hoon Lette effter höökrocken, och fann honom, Lagh Peedher Hanßon på Luur
och Strax baakbantt henne, men intett hööstråå togh hoon ifrån honom,
dhe hadhe hööett ihop på ett slinder effter sitt bruuk, och hon neekar nu
hårdt till sådan hööstöldh, Pedher Hanßon tillståår han Klagadhe dedh intett
för hennes flickonnes förälldrar eller maatfadher, Peedher Hanßon Kundhe icke
beewijsa henne någån hööstöldh; Och dhe andra grannarna gijffwa hen-
ne Ingiäll ett Loffligit Ryckte, dock peedher Hanßon ähr uthfattigh gam-
mall Solldaat, Resolutio: När dedh 20 Cap. aff [..] B. och 20 Cap. i Tingh:
m. B. upplästes föll Peedher Hanszon baaklänges needh till gålfwett spiärn
dhe och leeth illa, tyckte rätten att Gudhz hämn tå råckte honom
för allmogen öghon, och Ingiäll Nilsdotter sadhes aff tingzrättenne
frii och oskylldigh för sådant ährröörigt wijthe och hwilcken henne sådant
förekastar och icke gitter beewijsa måå undergåå lagha straff och alldenn
stundh Peedher Hanszon geenstan rättadhe sijne ordh, sakfälltes han att böta sijne
3 marker, hwar medh partterne togho affträdhe,
m. B. upplästes föll Peedher Hanszon baaklänges needh till gålfwett spiärn
dhe och leeth illa, tyckte rätten att Gudhz hämn tå råckte honom
för allmogen öghon, och Ingiäll Nilsdotter sadhes aff tingzrättenne
frii och oskylldigh för sådant ährröörigt wijthe och hwilcken henne sådant
förekastar och icke gitter beewijsa måå undergåå lagha straff och alldenn
stundh Peedher Hanszon geenstan rättadhe sijne ordh, sakfälltes han att böta sijne
3 marker, hwar medh partterne togho affträdhe,
S:d: kommo för rätten åbooerna i Bråne å frällse söregårdh begiärandes
inntaka aff oskipto allmenningh een beetishagha, dhem till rättellse upp
lästes dedh 32 Cap. aff Bygg. B. L.L. Häradhzhöffdingen wälb:ne hr Lindegren
swarar wijdare och föregijffwer skogzmarcken ähr intett frånbytt och om the
aff eget öffwermodh inngiärdha een ny hagha skall han huggas uth
13r
till uthmarcken laghl.n skifftat warder.
S:d: frijkallades Elin Gunnadotter i Ekeredt och Hynnery sochn offente
ligen uthaff rätten för dedh rychte som hoon war kommen uthi som skul
le hoon beedrijffwet lönskeläger medh Peer Larszon i Fagerdahla alldennstundh
ingen fans som henne någåt oährligit påböördha kundhe uthan heela allmo
gen gaff henne gått loffordh, fördristar sigh någån här effter henne detta
förebråå uthan bättre skiähl han skall derföre laghl.n blijffwa affstraffatt.
S:d: resolverade rätten att Peer Larszon i Fagerdahla frällse skall bötha sijne
20 marker s:tt derföre att ha haffwer huggitt Joen Oloffszon i [..] ett full
såår medh een knijff och Joen Oloffszon för dedh han togh denne Peer i armenn
medh wredhzmodhe 3 marker, hwar medh partterne wähl förlickte togo affträdhe.
S:d: framkom Kierstin i Hängiarp ogifft pijgha klagandes till Jöns Månszon
i Swijnebärgha å crone drängh hwilcken beeskyllar Kierstin Jönsdotter för lä
gersmåhl och häffd effter han haffwer frijat till henne och gifftermåhlet
nu icke fåår sin foortgångh dher till hoon hårdt neekar men han henne
therföre wijther, nu uppwijstes een förlijkningz sedell medh ährlige wittnen
underskrijffwen dedh han icke weeeth medh henne annatt ähn ährligit och
godt, nu kommer han åther effter förlijkningen, seedermeera een annan
ogifft ährligh persohn haffwer henne befrijat, föregiffwandes sigh henne
lägrat och beesuuffwit tillförenna, der till pijghan hårdt neekar och tillbiu
der eedh och wäriomåhl medh ährlige och oberychtadhe persohner tree män
och tree quinnfolck att hoon ähr oskylldigh för Jöns Månszons witesmåhl,
eeden friimoodeligen fylltes och Kierstin Jönsdotter för offwanbe:te beeskyld
ningh frijsadhes och dömbdes i ty måhl oskylldigh, och emädhan Jöns Månszon
stoodh stänndigh i sitt ähreröörige wijtesmåhl uthan beewijs och skiähl till att
hinndra henne ifrån ett beegiähreligit giftermåhl ty böthe 40 marker till 3skiptes
effter lagh Tingm B. 20 Cap.
S:d: kom för rätten Botill Nilsdotter klageligen föregijffwandes dedh
hennes stiuffbarns lille arffweedeel effter deeras moormodher Elin i Book
S:d: frijkallades Elin Gunnadotter i Ekeredt och Hynnery sochn offente
ligen uthaff rätten för dedh rychte som hoon war kommen uthi som skul
le hoon beedrijffwet lönskeläger medh Peer Larszon i Fagerdahla alldennstundh
ingen fans som henne någåt oährligit påböördha kundhe uthan heela allmo
gen gaff henne gått loffordh, fördristar sigh någån här effter henne detta
förebråå uthan bättre skiähl han skall derföre laghl.n blijffwa affstraffatt.
S:d: resolverade rätten att Peer Larszon i Fagerdahla frällse skall bötha sijne
20 marker s:tt derföre att ha haffwer huggitt Joen Oloffszon i [..] ett full
såår medh een knijff och Joen Oloffszon för dedh han togh denne Peer i armenn
medh wredhzmodhe 3 marker, hwar medh partterne wähl förlickte togo affträdhe.
S:d: framkom Kierstin i Hängiarp ogifft pijgha klagandes till Jöns Månszon
i Swijnebärgha å crone drängh hwilcken beeskyllar Kierstin Jönsdotter för lä
gersmåhl och häffd effter han haffwer frijat till henne och gifftermåhlet
nu icke fåår sin foortgångh dher till hoon hårdt neekar men han henne
therföre wijther, nu uppwijstes een förlijkningz sedell medh ährlige wittnen
underskrijffwen dedh han icke weeeth medh henne annatt ähn ährligit och
godt, nu kommer han åther effter förlijkningen, seedermeera een annan
ogifft ährligh persohn haffwer henne befrijat, föregiffwandes sigh henne
lägrat och beesuuffwit tillförenna, der till pijghan hårdt neekar och tillbiu
der eedh och wäriomåhl medh ährlige och oberychtadhe persohner tree män
och tree quinnfolck att hoon ähr oskylldigh för Jöns Månszons witesmåhl,
eeden friimoodeligen fylltes och Kierstin Jönsdotter för offwanbe:te beeskyld
ningh frijsadhes och dömbdes i ty måhl oskylldigh, och emädhan Jöns Månszon
stoodh stänndigh i sitt ähreröörige wijtesmåhl uthan beewijs och skiähl till att
hinndra henne ifrån ett beegiähreligit giftermåhl ty böthe 40 marker till 3skiptes
effter lagh Tingm B. 20 Cap.
S:d: kom för rätten Botill Nilsdotter klageligen föregijffwandes dedh
hennes stiuffbarns lille arffweedeel effter deeras moormodher Elin i Book
13v
hook grödha aff tu skieppelandh iordh, dedh barnen arffdhe och twå skiep
por korn till uthsädhi som grannarnar wittna, men nu nyligen näst
för juhlen ähr dhenna barna arffs sädhen panttsatt worden för faderns
commiss penningar fyra rikzd:r 8 öre dock uthan lagha domb. Resolutio.
Ty bleeff affsagdt effter barnen icke finnas skylldighe att betahla dhe
commiss penningar som desz modher eller moormodher alldrigh skylldigh
war när dhe detta arffdhe ty sadhes the therföre frii och oskylldighe och bar
nen sitt igiän oklandrat beehålla emädhan ingen böör osakom bööta dher
han intett uppbahr eller wullte.
S:d: effter klar attest ifrån Hynneryh sochn aff pastore hr Carl Ro
saelio beeseeglat och underskrijffwen medh kyrckionnes sex mäns nampn
daterat Hynnerydh den 11 Decemb: 670 om 6 rijkzd:r och een marck com
miss penningar uthi Marckerydhz och Hynnerydhz sochner nembl.n Joen Arff
widhszon i Raamshult, Pedher Swenszon i Skaffta, Peedher Peederszon förrymd
Peedher Larszon i Hynnerydh och den honom leegdhe haffwer intett godt
Nils Jönszon leegd aff Jöns Swenszon i Tijabodha ähr alle uthfattige
och nähr the ähro hemma i bygden sökia the sin födha hoos anndra
här i bygden och häradeth, noch Johan Jönszon i Boohook uthi Hamna
sochn, haffwer icke dedh ringesta sitt egit creatur att uppehålla sigh eller sine
barn hwilcka gåå omkringh i bygden att tiggia, så wähl som han
sielff, detta och nämbden medh allmogen tillstädes betygha sannfärdigt
wara.
S:d: framträdde för rätten Anders Annderszon i Rathare klageligen sig
beeswäradhe dedh han hadhe gått i lyffte för sin sohn Botolff Anderszon
som läth läijia sigh till knecht aff Swen Clemetzson i Kuggeboo uthi Liunga
sochn för 158 d:r s:tt och hålla Swen i Kuggeboo skadhelöös som contractz
breeffwen uthwijsa kunne, nu säger faderen dhenne Botolff Annderszon
por korn till uthsädhi som grannarnar wittna, men nu nyligen näst
för juhlen ähr dhenna barna arffs sädhen panttsatt worden för faderns
commiss penningar fyra rikzd:r 8 öre dock uthan lagha domb. Resolutio.
Ty bleeff affsagdt effter barnen icke finnas skylldighe att betahla dhe
commiss penningar som desz modher eller moormodher alldrigh skylldigh
war när dhe detta arffdhe ty sadhes the therföre frii och oskylldighe och bar
nen sitt igiän oklandrat beehålla emädhan ingen böör osakom bööta dher
han intett uppbahr eller wullte.
S:d: effter klar attest ifrån Hynneryh sochn aff pastore hr Carl Ro
saelio beeseeglat och underskrijffwen medh kyrckionnes sex mäns nampn
daterat Hynnerydh den 11 Decemb: 670 om 6 rijkzd:r och een marck com
miss penningar uthi Marckerydhz och Hynnerydhz sochner nembl.n Joen Arff
widhszon i Raamshult, Pedher Swenszon i Skaffta, Peedher Peederszon förrymd
Peedher Larszon i Hynnerydh och den honom leegdhe haffwer intett godt
Nils Jönszon leegd aff Jöns Swenszon i Tijabodha ähr alle uthfattige
och nähr the ähro hemma i bygden sökia the sin födha hoos anndra
här i bygden och häradeth, noch Johan Jönszon i Boohook uthi Hamna
sochn, haffwer icke dedh ringesta sitt egit creatur att uppehålla sigh eller sine
barn hwilcka gåå omkringh i bygden att tiggia, så wähl som han
sielff, detta och nämbden medh allmogen tillstädes betygha sannfärdigt
wara.
S:d: framträdde för rätten Anders Annderszon i Rathare klageligen sig
beeswäradhe dedh han hadhe gått i lyffte för sin sohn Botolff Anderszon
som läth läijia sigh till knecht aff Swen Clemetzson i Kuggeboo uthi Liunga
sochn för 158 d:r s:tt och hålla Swen i Kuggeboo skadhelöös som contractz
breeffwen uthwijsa kunne, nu säger faderen dhenne Botolff Annderszon
14r
ähr nu i rullerna förder rymbd sin rätta compagnitz solldatz tiänst
och att dhen honom leegdhe plattzeerat worden, dock hans sohn Botholph
Anderszon säges sökt sigh annor tiänst hoos hans höghgreefl.e excell.tz rikz
ammiralen Gustav Otto Steenbock i Stockholm såsom och kräffwes aff
honom dhen Botolph leegdt hadhe Swen Clemetzsohn i Kuggeboo compagitz pennin
ningar 4 rijkzd:r, nu ähro desze uthi otwiffwellachtigh förhoppningh om
hans höggreefl:e excell:tz rijkz ammiralen behagar beehålla be:te Bo
tolph Anderszon i sin tiänst, han warder tesze offwanskreffne anleedigat i ty måhl
effter sin rättmätigha klagan och beswär om hans tiänst ähr honom till bee
hagh eller han ställis lyfftismannen till att hålla sin loffwen.
Sidst uppsteegh kongl.e maij:ttz troo man och wählförordnat assessor uthi
den kongl.e Giötharijkes hoffrätt och häradhzhöffdingh öffwer Sunnerboo häradh
den edle och wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegreen etc. för rätten och eff
ter mundteligit tahl och geenswar öffwertygadhe och beewijste dedh nämb
demannen Johan i Wickzsiöö haffwer gått i caution för åbooen som nu
beeboor gården Tanakra att skohla tillställa hr assessorn penningar så
myckeet sigh belöper uthi uthlagornars ährläggiandhe så att nämbdemannen
deruthinnan haffwer loffwat medh handh och mundh sigh willia hålla hr assesso
ren alldeles skadhelöös dedh nämbdemannen intett hadhe att emotsäijia, rätten
resolveradhe detta måhl såleedes att nämbdemannen Johan i Wikzsiöö håller
sin loffwen och giordhe försäkringh till hr assessorn men der Johan i Wick
siöö uthaff någån annan som han säger ähr till sådan loffwen lijkasåsåm beedra
gen sökie honom som sin man dedh bästa han kan och gitter.
Stämbningz försittiandhe
Bengt i Sonalt böter för uthewarandhe ifrån tingett 3 marker
Jöns i Ågården för stämbningz försittiandhe 3 marker
Petter Paulin låtit citera Anders Nillszon i Flahult crono och han Anders intett
compareradhe böthe 3 marker
och att dhen honom leegdhe plattzeerat worden, dock hans sohn Botholph
Anderszon säges sökt sigh annor tiänst hoos hans höghgreefl.e excell.tz rikz
ammiralen Gustav Otto Steenbock i Stockholm såsom och kräffwes aff
honom dhen Botolph leegdt hadhe Swen Clemetzsohn i Kuggeboo compagitz pennin
ningar 4 rijkzd:r, nu ähro desze uthi otwiffwellachtigh förhoppningh om
hans höggreefl:e excell:tz rijkz ammiralen behagar beehålla be:te Bo
tolph Anderszon i sin tiänst, han warder tesze offwanskreffne anleedigat i ty måhl
effter sin rättmätigha klagan och beswär om hans tiänst ähr honom till bee
hagh eller han ställis lyfftismannen till att hålla sin loffwen.
Sidst uppsteegh kongl.e maij:ttz troo man och wählförordnat assessor uthi
den kongl.e Giötharijkes hoffrätt och häradhzhöffdingh öffwer Sunnerboo häradh
den edle och wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegreen etc. för rätten och eff
ter mundteligit tahl och geenswar öffwertygadhe och beewijste dedh nämb
demannen Johan i Wickzsiöö haffwer gått i caution för åbooen som nu
beeboor gården Tanakra att skohla tillställa hr assessorn penningar så
myckeet sigh belöper uthi uthlagornars ährläggiandhe så att nämbdemannen
deruthinnan haffwer loffwat medh handh och mundh sigh willia hålla hr assesso
ren alldeles skadhelöös dedh nämbdemannen intett hadhe att emotsäijia, rätten
resolveradhe detta måhl såleedes att nämbdemannen Johan i Wikzsiöö håller
sin loffwen och giordhe försäkringh till hr assessorn men der Johan i Wick
siöö uthaff någån annan som han säger ähr till sådan loffwen lijkasåsåm beedra
gen sökie honom som sin man dedh bästa han kan och gitter.
Stämbningz försittiandhe
Bengt i Sonalt böter för uthewarandhe ifrån tingett 3 marker
Jöns i Ågården för stämbningz försittiandhe 3 marker
Petter Paulin låtit citera Anders Nillszon i Flahult crono och han Anders intett
compareradhe böthe 3 marker
14v
Karin Swensdotter född i Hynnery sochn stämbdh sin förrige huusbondhe
Jöns Swenszon i Ickorne frällse och Jöns intett comparerat böthe 3 marker.
Anders i Kimmellsbygd stämbdt Sune Månszon i Buurhult och Sune uthe
blijffwit 3 marker.
Nils Håkånszon i Tomhult emot Pehr Joenszon i Däranääs på sätterijt och
Peer utheblijffwit böte 3 marker.
Hustru Anna Gudmundhzdotter stämbdt Peer Joenszon i Stackarp och Peer
intett comparerat 3 marker.
Lars Swenszon i Liungby stämbd aff sal:e Anders Joenszons arffwingar
och han Lars intett comparerat böter pro absentia 3 marker.
Kierstin Jönsdotter i Hängia och Hamnada sochn stämbdt Jöns Månszon
i Swijnebärga och denne Jöns intett war tillstädes nähr han framroptes
3:ie tingzdaghen uthan oloffligen bårttgången böte 3 marker.
Peer och Åke Anders sönner i Dackebacka, Jöns i Tiurcke, citeradhe
för kyrckiobuller uthi Agunnerydhz kyrckia föröffwat och intett comparerat
böthe tillhoopa 9 marker.
Lars i Ranglakiööp citerat Peer Zakriaeszon i Weedhåsa hwilcken intett
kom tillstädes böthe 3 marker.
Kierstin Jönsdotter i Hängharp emoot Swen Eskillszon i Staffwerhullt
och denne Swen intett war tillstädes böte 3 marker.
Tuffwe Jönszon i Biärsett i Hynnerydh sochn stämbdt hustru Ingiäll ibid.
och denne Ingiäll intett compareradhe 3 marker.
Jöns i Kyhlhult emoot Kierstin Ebbadotter och denne Jöns bleeff bortto 3 marker.
Jöns Swenszon i Ickorne frällse och Jöns intett comparerat böthe 3 marker.
Anders i Kimmellsbygd stämbdt Sune Månszon i Buurhult och Sune uthe
blijffwit 3 marker.
Nils Håkånszon i Tomhult emot Pehr Joenszon i Däranääs på sätterijt och
Peer utheblijffwit böte 3 marker.
Hustru Anna Gudmundhzdotter stämbdt Peer Joenszon i Stackarp och Peer
intett comparerat 3 marker.
Lars Swenszon i Liungby stämbd aff sal:e Anders Joenszons arffwingar
och han Lars intett comparerat böter pro absentia 3 marker.
Kierstin Jönsdotter i Hängia och Hamnada sochn stämbdt Jöns Månszon
i Swijnebärga och denne Jöns intett war tillstädes nähr han framroptes
3:ie tingzdaghen uthan oloffligen bårttgången böte 3 marker.
Peer och Åke Anders sönner i Dackebacka, Jöns i Tiurcke, citeradhe
för kyrckiobuller uthi Agunnerydhz kyrckia föröffwat och intett comparerat
böthe tillhoopa 9 marker.
Lars i Ranglakiööp citerat Peer Zakriaeszon i Weedhåsa hwilcken intett
kom tillstädes böthe 3 marker.
Kierstin Jönsdotter i Hängharp emoot Swen Eskillszon i Staffwerhullt
och denne Swen intett war tillstädes böte 3 marker.
Tuffwe Jönszon i Biärsett i Hynnerydh sochn stämbdt hustru Ingiäll ibid.
och denne Ingiäll intett compareradhe 3 marker.
Jöns i Kyhlhult emoot Kierstin Ebbadotter och denne Jöns bleeff bortto 3 marker.
15r
Seedansåsom tingett bleeff medh wahnlige ceremonirer lyst och publicerat
sampt allmogen åthwarnadt hurusåsom dhe ordenteligit wijs medh sijne kiä
remåhl bådhe klaganden och swaranden procedera skohle, alldraförst bleffwo
desze effterskreeffne gårdar och hemman uppbudne.
Jöns Bängtzsohn i Bäckary uppbiuder een fiärdingh i mellom
gårdenn ibid den han kiöpt haffwer aff Lars Swenszon ibid. 1
1/6 aff södregården i Quinnhalt i Traheerydh sochn som för
detta saakörisfogden Jöns Nillszon tillkommer uppbiudes
för een fordran som häradeth praetenderar skall wara oliqui
deradh och obeetahlt effter hans uppbördh uthi saakörerne 1
1/8 Anna Persdotters iordeparth i Gummargården i Älin
ge och Hamnada sochn låter Jacob Gummarszon uppbiuda 1
1 Swenshult och 1 Siöstorp i Hynnerydh sochn
på pant dedh contractz breffweet uthwijsar uppbiudes 1
Heela östragård i Tannsiöö i samma gårdh på kiööp 1
1/4 aff Hökle i Traherydh sochn och så på kiööp 1
14 skieppelandh i södragården i Älinge 1
1/3 aff Quenslöff nedregården 1
Anno 1671 den 15. 16. och 17. Junii, Höltz ordinarie Sommar Tingh medh all
mogen aff Sunnerboo häradh, å deß rätta Tingzstadh Hamnada, nährwaran
des cronones befallningzman wählbe:de Israell Jönszon i Tärnhult och offwan
be:te häradhz wahnlige nämbd, nembl:n
des cronones befallningzman wählbe:de Israell Jönszon i Tärnhult och offwan
be:te häradhz wahnlige nämbd, nembl:n
| Simon i Wästerhult | Peer Anderszon i Bergheem |
| Peer Jonszon i Snellsböke | Johan i Wicksiöö |
| Joen i Wiggåsen | Knuth i Biärnare |
| Anders Peerszon i Tuthult | Lars i Raggnillakiööp |
| Påwel i Rydh | Joen i Siuuhult |
| Joen Krååk i Linneråås |
Seedansåsom tingett bleeff medh wahnlige ceremonirer lyst och publicerat
sampt allmogen åthwarnadt hurusåsom dhe ordenteligit wijs medh sijne kiä
remåhl bådhe klaganden och swaranden procedera skohle, alldraförst bleffwo
desze effterskreeffne gårdar och hemman uppbudne.
Jöns Bängtzsohn i Bäckary uppbiuder een fiärdingh i mellom
gårdenn ibid den han kiöpt haffwer aff Lars Swenszon ibid. 1
1/6 aff södregården i Quinnhalt i Traheerydh sochn som för
detta saakörisfogden Jöns Nillszon tillkommer uppbiudes
för een fordran som häradeth praetenderar skall wara oliqui
deradh och obeetahlt effter hans uppbördh uthi saakörerne 1
1/8 Anna Persdotters iordeparth i Gummargården i Älin
ge och Hamnada sochn låter Jacob Gummarszon uppbiuda 1
1 Swenshult och 1 Siöstorp i Hynnerydh sochn
på pant dedh contractz breffweet uthwijsar uppbiudes 1
Heela östragård i Tannsiöö i samma gårdh på kiööp 1
1/4 aff Hökle i Traherydh sochn och så på kiööp 1
14 skieppelandh i södragården i Älinge 1
1/3 aff Quenslöff nedregården 1
15v
13 skieppel. Kuhlegården i Ry i Hamnada soch 2
1 och ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 2
1/6 deel aff Hiuhlsnääs i Hamnada sochn 2
1 Bärtillsboo i Bärga sochn 2
1/6 aff Torlap i s.s. 2
1/6 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 2
1 Hyalt i Wråå sochn skatta 2
1/3 aff Fotaboo i Pietterydh sochn 2
1 Liuustorp i Ryszby sochn 2
½ Buskhult på åtta sk.l. nähr 2
1/8 aff wästergården i Ry i Hamnada sochn 2
2/4 aff Rönninge i Nyttia sochn
1/7 aff Staffsäther i s.s.
1 Backegården i Nyttia för skatta rest
1 Ågården ibid.
1 mellomgården ibid.
½ södregården i Nyttia
½ hemmannett nårregården i Åhrshult i Lijhult sochn
1 Böökhult i Nyttia sochn för rest
1/4 aff Biärshult i Hynnerydh sochn
2/4 aff Hästhult i samma sochn
1/3 aff Kiäxnääs i Piettterydh sochn
1/5 aff Snickaregården i Skieen
½ Lijnneråås i Pietterydh sochn
Lars Swenszons arffzlått i söregården i Älinge
1 Grimsätt i Andersta sochn
1 Signelsboo i Wråå sochn
3 tunnelandh i Rya i Ångellsta
1/3 aff Bäck i Kånna sochn
1 och ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 2
1/6 deel aff Hiuhlsnääs i Hamnada sochn 2
1 Bärtillsboo i Bärga sochn 2
1/6 aff Torlap i s.s. 2
1/6 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 2
1 Hyalt i Wråå sochn skatta 2
1/3 aff Fotaboo i Pietterydh sochn 2
1 Liuustorp i Ryszby sochn 2
½ Buskhult på åtta sk.l. nähr 2
1/8 aff wästergården i Ry i Hamnada sochn 2
2/4 aff Rönninge i Nyttia sochn
1/7 aff Staffsäther i s.s.
1 Backegården i Nyttia för skatta rest
1 Ågården ibid.
1 mellomgården ibid.
½ södregården i Nyttia
½ hemmannett nårregården i Åhrshult i Lijhult sochn
1 Böökhult i Nyttia sochn för rest
1/4 aff Biärshult i Hynnerydh sochn
2/4 aff Hästhult i samma sochn
1/3 aff Kiäxnääs i Piettterydh sochn
1/5 aff Snickaregården i Skieen
½ Lijnneråås i Pietterydh sochn
Lars Swenszons arffzlått i söregården i Älinge
1 Grimsätt i Andersta sochn
1 Signelsboo i Wråå sochn
3 tunnelandh i Rya i Ångellsta
1/3 aff Bäck i Kånna sochn
16r
Alldenstundh den förrige Laghläsaren Wähl:tt Anders Anderßon Zotherus
begynner blijffwa uthaff ållderdooms bräckelighet så aff Sigh kommen, att
han här effter icke förmåår eller orckar Sitt ämbeethe, som han bådhe uthi sijne
unge dagar, iämbwähl in till denna nährwarandhe tijdh, förrättatt haffwer admi-
nistrera, altderföre togh häradhzhöffdingen wälb:ne hr Lindegreen etc. tilllijka
medh nämbden detta ärendhe uthi betänckiandhe och såsom hr assessorn för
andre sijne importante beeställningar icke hinner alltijdh sielff tingztim
marnar i Sunnerboo häradh bijwista altså förordineradhe wählbe:te wälb:ne
hr Lindegren mehrbe:te Anders Anderszon Zothero till hielp på dedh justitien
må deste bättre blijffwa förwalltatt een wijdh nampn Johannes Tor
stenszon Bärghquist hwilcken effer aflagd domare eedh togh samma dagh
sitt tillträdhe för laghläsare uthi häradeth weedh rätten.
Wijdh samma tillfälle uppsteegh wähl:tt Anders Anderszon laghföraren
för rätten beegiärandes ett attestatum hurusåsom heela denn tijden nähr han
uthi Sunnerboo häradh justitien haffwer förrättatt sigh då förhållitt haffwa
der till swarades och beewittnades uthaff nämbden och kringståendhe tingz
allmoge dedh han sigh uthi samma ämbeetes beeställningh så myckett den
witterligit ähr medh största vigilance såsom een upprichtigh domare ägnar och
böör comporterat haffwa och fans ingen som honom uthi någån måttom
annat ähn ährligit och redeeligit war wiste beetygha hwarföre kundhe ho
nom detta attestatum icke förwägras.
S:d: bleeff Knuth Bengtzsohn i Öslöff i den affleedne nämbdemannens
sal:e Joens i Horn ställe såsom een ordinarie nämbdeman förordineradh, sam
ma gång bleeff och Peer Joenszon i Bergheem uthaff tingzrätten för een extraordi
narie nämbdeman antagen hwillcka bägge då geenaste affladhe sijna domare
eedher och togho sijne rum wijdh rätten.
S:d: androgh inspectorn wähl:tt Petter Paulin för rätten dedh een hans till
förendhe pijgha Karin i Knapelijfh i Hynnerydh sochn seedansåsom hoon bådhe
medh nämbden detta ärendhe uthi betänckiandhe och såsom hr assessorn för
andre sijne importante beeställningar icke hinner alltijdh sielff tingztim
marnar i Sunnerboo häradh bijwista altså förordineradhe wählbe:te wälb:ne
hr Lindegren mehrbe:te Anders Anderszon Zothero till hielp på dedh justitien
må deste bättre blijffwa förwalltatt een wijdh nampn Johannes Tor
stenszon Bärghquist hwilcken effer aflagd domare eedh togh samma dagh
sitt tillträdhe för laghläsare uthi häradeth weedh rätten.
Wijdh samma tillfälle uppsteegh wähl:tt Anders Anderszon laghföraren
för rätten beegiärandes ett attestatum hurusåsom heela denn tijden nähr han
uthi Sunnerboo häradh justitien haffwer förrättatt sigh då förhållitt haffwa
der till swarades och beewittnades uthaff nämbden och kringståendhe tingz
allmoge dedh han sigh uthi samma ämbeetes beeställningh så myckett den
witterligit ähr medh största vigilance såsom een upprichtigh domare ägnar och
böör comporterat haffwa och fans ingen som honom uthi någån måttom
annat ähn ährligit och redeeligit war wiste beetygha hwarföre kundhe ho
nom detta attestatum icke förwägras.
S:d: bleeff Knuth Bengtzsohn i Öslöff i den affleedne nämbdemannens
sal:e Joens i Horn ställe såsom een ordinarie nämbdeman förordineradh, sam
ma gång bleeff och Peer Joenszon i Bergheem uthaff tingzrätten för een extraordi
narie nämbdeman antagen hwillcka bägge då geenaste affladhe sijna domare
eedher och togho sijne rum wijdh rätten.
S:d: androgh inspectorn wähl:tt Petter Paulin för rätten dedh een hans till
förendhe pijgha Karin i Knapelijfh i Hynnerydh sochn seedansåsom hoon bådhe
16v
fästepenningh tagit och een tijdh hoos honom sin tiänst hadhe förrättatt luppitt
sin koos hwarigienom han bådhe förtreet och affsalkadt uthi sitt arbeethe lijdit
haffwer. Och såsom Karin intett hadhe deremot att innwännda, icke häller
der till neekadhe hwarföre resolverades uthaff tingzrätten att hoon Karin
effter leegofolkz ordinantzien och Sweriges lagh gijffwer inspectorn een pigholöön
så stoor som han henne tillförendhe låffwath hadhe nembl:n 3 d:r s:tt, hwar
medh dhe togo affträdhe.
S:d: ställtes för rätten een kohna Ingrid Jönsdotter be:dh barnfödd i ett torp
i Pietterydh aff ächta sängh hwilcken offenteligen tillstodh sigh wara beefsuffwen
sin koos hwarigienom han bådhe förtreet och affsalkadt uthi sitt arbeethe lijdit
haffwer. Och såsom Karin intett hadhe deremot att innwännda, icke häller
der till neekadhe hwarföre resolverades uthaff tingzrätten att hoon Karin
effter leegofolkz ordinantzien och Sweriges lagh gijffwer inspectorn een pigholöön
så stoor som han henne tillförendhe låffwath hadhe nembl:n 3 d:r s:tt, hwar
medh dhe togo affträdhe.
S:d: ställtes för rätten een kohna Ingrid Jönsdotter be:dh barnfödd i ett torp
i Pietterydh aff ächta sängh hwilcken offenteligen tillstodh sigh wara beefsuffwen
uthaff een drängh Joen i [..]hult och medh honom afflatt oächta barn
den tijden dhe bägge uthi Pieterydhz prästegårdh tiänte tillsamman, samma be
kiännellse hadhe drängen intett att emotsäijia eller kundhe neeka annorlundha
wara passerat ähn som förbe:th ähr, docklijqwähl till någåt ächtenskap medh hen
ne att inngåå eenstänndigt neekadhe, hwarföre saakfälltes han till sine 40
marker och konan till sijne 20 marker, desföruthan skall drängen Joen gijffwa kohnan
till barnetz underhåll een koo och een tunna rogh, Peer Månszon i Ekenääs
i Pietterydh sochn caveradhe för böterne som drängen skall uthgijffwa.
den tijden dhe bägge uthi Pieterydhz prästegårdh tiänte tillsamman, samma be
kiännellse hadhe drängen intett att emotsäijia eller kundhe neeka annorlundha
wara passerat ähn som förbe:th ähr, docklijqwähl till någåt ächtenskap medh hen
ne att inngåå eenstänndigt neekadhe, hwarföre saakfälltes han till sine 40
marker och konan till sijne 20 marker, desföruthan skall drängen Joen gijffwa kohnan
till barnetz underhåll een koo och een tunna rogh, Peer Månszon i Ekenääs
i Pietterydh sochn caveradhe för böterne som drängen skall uthgijffwa.
S:d: kom för rätten Swickert Wijkman i Ry i Hynnerydh sochn och frii
willeligen beekiändhe sigh haffwa häffdath Inbeborgh Erichzdotter een till
förenna oberychtatt pijgha och så född uthaff ächa sängh och oächta barn
under deeras lönskeläger och oloffligh kiöttz beeblanndellse sammanafflatt
så alldenstundh bägge partterne beekiänndhe sålunnda wara tillgånngett
och intett hadhe der emoot att innwännda eij häller wille denne Wijckman
samma förneedradhe quinspersohn ächta, altderföre dömbdes han effter kongl.
straffordningen till sijne 40 marker och konan till sijne 20 marker såsom och giffwa ko
nan i förlijkningh 8 d:r s:tt.
S:d: framhades Bengt Bengtzsohn i Hynnerys by crone och Karin Simonsdotter för
rätten född aff ächta sängh och warit till tiänst uthi prästegården der samma
städes hwilcka haffwa medh hwar andra lönskeläger beedrijffwit och der
uthi afflatt oächta barn som dhe bägge offenteligen inn för rätten beekiändhe
willeligen beekiändhe sigh haffwa häffdath Inbeborgh Erichzdotter een till
förenna oberychtatt pijgha och så född uthaff ächa sängh och oächta barn
under deeras lönskeläger och oloffligh kiöttz beeblanndellse sammanafflatt
så alldenstundh bägge partterne beekiänndhe sålunnda wara tillgånngett
och intett hadhe der emoot att innwännda eij häller wille denne Wijckman
samma förneedradhe quinspersohn ächta, altderföre dömbdes han effter kongl.
straffordningen till sijne 40 marker och konan till sijne 20 marker såsom och giffwa ko
nan i förlijkningh 8 d:r s:tt.
S:d: framhades Bengt Bengtzsohn i Hynnerys by crone och Karin Simonsdotter för
rätten född aff ächta sängh och warit till tiänst uthi prästegården der samma
städes hwilcka haffwa medh hwar andra lönskeläger beedrijffwit och der
uthi afflatt oächta barn som dhe bägge offenteligen inn för rätten beekiändhe
17r
och efftersom Bengt Bengtzsohn kohnan den han förneedrat haffwer icke see
dermeera ächta will saakfälltes han till sijne 40 marker och kohnan dömbdes
haffwa förwärckatt sijne 20 marker och ståå uppenbara skrifft, deszföruthan skall
han gijffwa henne till barnetz uppehälle een koo och 1 tunna rogh, hwar
medh dhe togo affträdh.
Der näst framhaffdes för tingzrätten Ingeborgh Joens dotter i Gröningh i Tra
herydh sochn och offenteligen medh gråtandes tårar beekiänndhe sigh haffwa Gudh
bättre afflatt barn uthi frändsämiospield medh sitt samsyskonnebarn Germund
Jönszon ibid. hwilcken tillförendhe sigh medh hoordomslast haffwer beesmittatt
och nu seedermeera detta blijffwit uppenbarth beegijffwit sigh uppå flychten
altderföre såsom kohnan continueradhe alt framgeent uthi sin beekiännellse döm
des hon effter kongl:e maij:ttz uthgångne straffordningh att boota och bättra sin
syndh medh 80 d:r s:tt eller och slijta rijs proportionaliter weedh tinghstugudören.
Widher samma tillfälle framställtes för rätten een kohna Karin Åkedotter
wijdh nampn warandes nu för tijden i Bäckare och Hamnada sochn hwilcken offen
teligen medh gråtandes tårar beekiändhe sigh haffwa föröffwat oloffligh kiötts
beeblanndellse och sammangångh medh een ogifft barbierare gesäll i Christiansstadh
hwaröffwer hon framwijste een wittneskrifft att så wara passerat som hon
föregaff daterat Christiansstadh den 5 Junij A:o 1671 den hon haffwer sigh
förskaffatt seedansåsom hoon hijt upp i landett kom och födde oächta barn.
Rätten drogh några misztanckar till samma skrifft och kundhe henne icke ful
leligen wittzordh gijffwa, docklijqwähl för hennes stoora fattigdomb och
littzla barn dedh hoon då i famn hadhe drogh rätten öffwer henne medhynckan
och altså icke wille påläggia henne åter igiän till Christiansstadh marchera uthan
dömbde henne till sijne 20 marker böthe och ståå uppenbara skrifft.
Der näst steegh fram för räten Anders Hindrichszon i Sunnerån klageligen
gijffwandes tillkiänna hurusåsom hans gårdman Bengt Joenszon ibid. på fräl
se haffwer honom nästförledne Thomoszmeszo dagh medh trenne olidelige skiälls
och oquädens ordh iniurierat nembl:n tiuff, skiälm och salva reverentia hora
dermeera ächta will saakfälltes han till sijne 40 marker och kohnan dömbdes
haffwa förwärckatt sijne 20 marker och ståå uppenbara skrifft, deszföruthan skall
han gijffwa henne till barnetz uppehälle een koo och 1 tunna rogh, hwar
medh dhe togo affträdh.
Der näst framhaffdes för tingzrätten Ingeborgh Joens dotter i Gröningh i Tra
herydh sochn och offenteligen medh gråtandes tårar beekiänndhe sigh haffwa Gudh
bättre afflatt barn uthi frändsämiospield medh sitt samsyskonnebarn Germund
Jönszon ibid. hwilcken tillförendhe sigh medh hoordomslast haffwer beesmittatt
och nu seedermeera detta blijffwit uppenbarth beegijffwit sigh uppå flychten
altderföre såsom kohnan continueradhe alt framgeent uthi sin beekiännellse döm
des hon effter kongl:e maij:ttz uthgångne straffordningh att boota och bättra sin
syndh medh 80 d:r s:tt eller och slijta rijs proportionaliter weedh tinghstugudören.
Widher samma tillfälle framställtes för rätten een kohna Karin Åkedotter
wijdh nampn warandes nu för tijden i Bäckare och Hamnada sochn hwilcken offen
teligen medh gråtandes tårar beekiändhe sigh haffwa föröffwat oloffligh kiötts
beeblanndellse och sammangångh medh een ogifft barbierare gesäll i Christiansstadh
hwaröffwer hon framwijste een wittneskrifft att så wara passerat som hon
föregaff daterat Christiansstadh den 5 Junij A:o 1671 den hon haffwer sigh
förskaffatt seedansåsom hoon hijt upp i landett kom och födde oächta barn.
Rätten drogh några misztanckar till samma skrifft och kundhe henne icke ful
leligen wittzordh gijffwa, docklijqwähl för hennes stoora fattigdomb och
littzla barn dedh hoon då i famn hadhe drogh rätten öffwer henne medhynckan
och altså icke wille påläggia henne åter igiän till Christiansstadh marchera uthan
dömbde henne till sijne 20 marker böthe och ståå uppenbara skrifft.
Der näst steegh fram för räten Anders Hindrichszon i Sunnerån klageligen
gijffwandes tillkiänna hurusåsom hans gårdman Bengt Joenszon ibid. på fräl
se haffwer honom nästförledne Thomoszmeszo dagh medh trenne olidelige skiälls
och oquädens ordh iniurierat nembl:n tiuff, skiälm och salva reverentia hora
17v
framkallandes till wittne Märttha Johans dotter och Johan Simonszon i
Sunneråå hwilcka medh handh å book sigh bägge beedyradhe hördt haffwa
hurusåsom Bengt Joenszon haffwer offwanbe:te lastelige skiällsordh uppå An
ders uthgutit dock uthi allsomstörsta fyllerii och dryckenskap, nu nästförleedne
Tomeszmeszo dagh A:o 1670, der medh Bengt Joenszon intett hadhe annat emot
säijia änn dedh han uthi sin galenskap, fyllerii och owettenheet förbe:de skiäls
ordh fält haffwa, docklijqwähl intett annatt wettandes medh Anders än dedh
som ährligit och förswaarligit wara kan och ehwadh som således kundhe wara
passerat badhz han ödmiukelighen före och geenstan rättadhe sijne ordh. Resolutio.
Tingzrätten effter noga examinerandhe pröffwadhe desze uthgutne skiällsordh
wara uthi hastigho modhe och fyllerii förflogne och alldenstundh Bengt badhz
före och sielff sine ordh rättadhe kundhe rätten icke annorlunda giöra
änn honom här effter till een liten wahrnagell fälla till sine 3 marker för hwart
skiällsordh, der medh och måhlsäganden war wähl nögder och frijkiänndes
aff tingzrätten och uthaff allom uthan bättre beskieedh för sådant tillmähle
tilltahlter såsom och Bengtz ähra härigienom alldeeles oförkränckt, till
sades och Bengt Joenszon att upphäffwa dhe steenar hwilcka han uthaff
rören needer uthi Anderses åker kastatt haffwer. Desföruthan stånndhe
Anders fritt honom Bengt medh wittnen öffwertygha om han medh wredes
modhe som föregijffwes haffwer luppitt i hans gårdh, emedlertijdh sattes
dem wijte emellan 40 marker de non ulterius offendendo.
S:d: beeswäradhe sigh Kiälle Gudmundhszon i Bookhoo och Hamnada sochn
öffwer Jöns i Ronnehullta uthi Giötherydh sochn som skulle han haffwa
caverat för sin ryttare Oloff i Hallsiöö hwilcken uthaff Kiälle Gudh
mundhszon een häst för 11 och ½ d:r s:tt sigh förleedne hööst tillhandladhe
och såsom ryttaren då för tijden icke war så beemedlat att han samma
häst beetahla kunndhe gick altderföre ryttarebonnden mehrbe:te Jöns i Ronne
kulla för honom i borgen dedh han medh beetahlningen för hästen nembl:n
dhe 11 och½ d:r s:tt till midsommarstijden förbe:te Kiälle Gudhmundszon contentera
skulle hwilcken caution han Jöns nu seedermeera icke praestera eller eff
Sunneråå hwilcka medh handh å book sigh bägge beedyradhe hördt haffwa
hurusåsom Bengt Joenszon haffwer offwanbe:te lastelige skiällsordh uppå An
ders uthgutit dock uthi allsomstörsta fyllerii och dryckenskap, nu nästförleedne
Tomeszmeszo dagh A:o 1670, der medh Bengt Joenszon intett hadhe annat emot
säijia änn dedh han uthi sin galenskap, fyllerii och owettenheet förbe:de skiäls
ordh fält haffwa, docklijqwähl intett annatt wettandes medh Anders än dedh
som ährligit och förswaarligit wara kan och ehwadh som således kundhe wara
passerat badhz han ödmiukelighen före och geenstan rättadhe sijne ordh. Resolutio.
Tingzrätten effter noga examinerandhe pröffwadhe desze uthgutne skiällsordh
wara uthi hastigho modhe och fyllerii förflogne och alldenstundh Bengt badhz
före och sielff sine ordh rättadhe kundhe rätten icke annorlunda giöra
änn honom här effter till een liten wahrnagell fälla till sine 3 marker för hwart
skiällsordh, der medh och måhlsäganden war wähl nögder och frijkiänndes
aff tingzrätten och uthaff allom uthan bättre beskieedh för sådant tillmähle
tilltahlter såsom och Bengtz ähra härigienom alldeeles oförkränckt, till
sades och Bengt Joenszon att upphäffwa dhe steenar hwilcka han uthaff
rören needer uthi Anderses åker kastatt haffwer. Desföruthan stånndhe
Anders fritt honom Bengt medh wittnen öffwertygha om han medh wredes
modhe som föregijffwes haffwer luppitt i hans gårdh, emedlertijdh sattes
dem wijte emellan 40 marker de non ulterius offendendo.
S:d: beeswäradhe sigh Kiälle Gudmundhszon i Bookhoo och Hamnada sochn
öffwer Jöns i Ronnehullta uthi Giötherydh sochn som skulle han haffwa
caverat för sin ryttare Oloff i Hallsiöö hwilcken uthaff Kiälle Gudh
mundhszon een häst för 11 och ½ d:r s:tt sigh förleedne hööst tillhandladhe
och såsom ryttaren då för tijden icke war så beemedlat att han samma
häst beetahla kunndhe gick altderföre ryttarebonnden mehrbe:te Jöns i Ronne
kulla för honom i borgen dedh han medh beetahlningen för hästen nembl:n
dhe 11 och½ d:r s:tt till midsommarstijden förbe:te Kiälle Gudhmundszon contentera
skulle hwilcken caution han Jöns nu seedermeera icke praestera eller eff
18r
ter sin loffwen fullgiöra will, bleeff resolverat att alldennstundh han
offtabe:te Jöns i Ronnehullta samma caution och borgen sigh haffwer uppåta
git dedh han icke neeka kundhe altderföre dömbdes han skiähligen wara
förfallen effter giordhe försäkringh till att betahla dhe förbe:te 11 och ½ d:r s:tt
till Kiälle Gudhmundszon och sökie seedhan ryttaren såsom sin man dedh bä
sta han kan och gitter. Börie Buur loffwadhe sigh willia så många pennin
gar låta arrestera uthaff ryttarens leegho efftersåsom han sigh till solldat
läijia skall på dedh hans lyfftesman deste bättre kan komm till sim refu
sion och betahlningh.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades framkom för rätten Joen Jönszon
i Quenslö i Ångellsta sochn sigh högeligen beeklagandes wara kommen i een stoor
olägenheet i dedh een solldaat b:dh Peedher Mårtenszon haffwer låtit läijia
sigh till knecht och tå haffwer be:te Joen Jönszon och een hans granne gått i
löffte för solldaten hwilcken een tijdh der effter sin tiänst förrymbde, derföre
haffwa be:te löfftesmän medh största beeswär fått honom igiän och låtit sät
tian i cronones fänngellse och såleedes weelat förskaffa honom i sin tiänst igiän. I
medler tijdh kommer sal:e munsterskrijffwaren Anders Joenszon och loffwar
sigh willia förskaffa honom till Mallmöö och altså commenderadhe han
prophossen Torsten Bängtzsohn hwilcken togh solldaten aff fängellset och
intett bättre förwaradhe honom uthan slepten under wägen löös hwillkett så
wara passerat bleeff för tingzrätten i sanningh beewittnadt och beefunnitt
och såsom solldaten Peedher Mårtenszon ähr förrymbd altså beerättar Joen
Jönszon sigh wara på general munstringen uthi hans ställe innesatt och
emädan han tänker sökia wår alldranådigeste öffwerheet och fleere som
weederböör att såsom han haffwer förskaffat solldaten igiän och leefwereerat
honom i cronones fängellse han derföre måtte blijffwa för wijdare molest
offtabe:te Jöns i Ronnehullta samma caution och borgen sigh haffwer uppåta
git dedh han icke neeka kundhe altderföre dömbdes han skiähligen wara
förfallen effter giordhe försäkringh till att betahla dhe förbe:te 11 och ½ d:r s:tt
till Kiälle Gudhmundszon och sökie seedhan ryttaren såsom sin man dedh bä
sta han kan och gitter. Börie Buur loffwadhe sigh willia så många pennin
gar låta arrestera uthaff ryttarens leegho efftersåsom han sigh till solldat
läijia skall på dedh hans lyfftesman deste bättre kan komm till sim refu
sion och betahlningh.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades framkom för rätten Joen Jönszon
i Quenslö i Ångellsta sochn sigh högeligen beeklagandes wara kommen i een stoor
olägenheet i dedh een solldaat b:dh Peedher Mårtenszon haffwer låtit läijia
sigh till knecht och tå haffwer be:te Joen Jönszon och een hans granne gått i
löffte för solldaten hwilcken een tijdh der effter sin tiänst förrymbde, derföre
haffwa be:te löfftesmän medh största beeswär fått honom igiän och låtit sät
tian i cronones fänngellse och såleedes weelat förskaffa honom i sin tiänst igiän. I
medler tijdh kommer sal:e munsterskrijffwaren Anders Joenszon och loffwar
sigh willia förskaffa honom till Mallmöö och altså commenderadhe han
prophossen Torsten Bängtzsohn hwilcken togh solldaten aff fängellset och
intett bättre förwaradhe honom uthan slepten under wägen löös hwillkett så
wara passerat bleeff för tingzrätten i sanningh beewittnadt och beefunnitt
och såsom solldaten Peedher Mårtenszon ähr förrymbd altså beerättar Joen
Jönszon sigh wara på general munstringen uthi hans ställe innesatt och
emädan han tänker sökia wår alldranådigeste öffwerheet och fleere som
weederböör att såsom han haffwer förskaffat solldaten igiän och leefwereerat
honom i cronones fängellse han derföre måtte blijffwa för wijdare molest
18v
förskoonth hwarföre aff rätten denna attest ödmiukeligen begiärth den
man skiähligen icke haffwer weelat eller kunnatt förwägra.
Wedh samma occasion och tillfälle kom Oloff Jacobszon för rätten
och beegiäradhe ett attestatum hurusåsom han aff Nils Johanszon i Toffta i
Liungby bleff uppå knechte uthskriffningen pro anno 1670 såsom een löös
drijffware angijffwen och derföre till knecht uthskrijffwen, der han lijqwähl
sorteradhe under skomakare skråå i Callmar och war alleenast heemreest för
denn orsaak till att arffwa sijna förälldrar dedh pastor och praepositus in
Hwijtarydh wyrd:e och wählär:e mr Nils Rubenius såsom och pastor in
Annerstadh wyrd:e och wählär:e hr Jöran Osaengius bägge skriffteligen atte
stera hwilckett och een deel aff nämbdemännerne såsom och många aff
då nährwarandhe tingzallmoge beewittnadhe så wara passerat som be:th ähr
och alldennstundh så uthi sanningh beefans och beetygades kundhe rätten
förbe:te Oloff Jacobszon samma wittnesbördh icke wägra.
S:d: kom för rätten Måns Joenszon i Horn och beeswäradhe sigh huruså
som han haffwer kiöörth ett paar oxar upp till Wärnamoo marcknadh
dem till att försällia, dijth kommandes möther honom een bondhe offwan
Jönkiöpingh booendes hwilken oxarnar strax honom affhandladhe dock
medh sådant affskieedh att dhe halfparthen hwardeera till tullens affbee
tahlandhe så myckett dedh sigh belopp strax uthan dilation contribuera
skulle och gick der medh geenaste till tullnären biudandes honom tull
penningarnar för offwanbe:te oxar men tullpenningarnar recuseradhe
tullnären förmeenandes bonnden Måns bordt meerbe:te penningar ho
nom tillförendhe praesenterat och gåår så till een beesökiare hwilcken oxar
nar bonden affhända skulle, som seedermeera kommer, och satte oxarnar
inn uthi stallett på krogen, nähr bådhe kiöparen och sälliaren på detta
19r
sättett såleedes bleeffwo skrämbdhe togh kiöparen sijne penningar och
sälliaren sijne oxar igiän och der medh kiördhe sijne oxar heem och såsom
beesökiaren Peer Jönszon kiöpte aff mehrbe:te bondhe förleedne åhr ett paar
oxar blijffwandes honom derföre skylldigh 14 d:r s:tt hwilcka han nu för be:te
handell söker till att innehålla och förwägra, hwaruthaff bonnden finner sigh
myckett skiee förnähr och derföre beegiärthe rätten wille honom häruthinnan
adsistera och särdeeles låtha affhöra dhe wittnen som då woro tillstädes
nähr oxarnar sålldes och hördhe att tullpenningarnar deputerades till tul
lens affbeetahlandhe för ähn oxarnar någån stantz uthaff marcknadhz plattzen
bleeffwo dreeffne dedh desze twänne ährlige och beeskiedelige dannemän Jöns Bängtz
sohn i Bäckare i Hamnada sochn och Swen Joenszon i Horn i samma sochn medh handh
å book redheligen betygadhe så i sanningh wara passerat som offwanbe:th ähr
och alldennstundh Måns Joenszon i Horn beegiärthe uthaff rätten een witt
nesskrifft häröffwer kunndhe denn icke till sanningennes styrckio förwägras
uthan medj häradhzhöffdingens egen handh etc.
Jöran Bängtzson i Balckarp i Nyttia sochn trädde och samma gångh för
rätten högeligen sigh beeswärandes hurusåsom han pro anno 1670 ähr in
teecknader worden uthi mahntahlslängden för trenne mahntahl och lijqwist
intet warit meera än hustrun och han alleena samma åhr dedh desze
ährlige och beeskieedeelige nämbdemän Simon i Wästerhult och Joen i
Wiggåsen på sin eedh och siähls sahligheetz wägnar betygadhe santt wara
altså på tingzrätten wara beewittnadt etc.
S:d: kom för sittiandhe rätten wälb:ne frw Margreta Siöbladhz till Grim
arp tiänare Bengt Gunnarszon och beegiäradhe rätten wille medhdeela
henne häradhz beewijs på några donations hemman och särdeeles desz bee
skaffenheet hwilckett och medh all flijt bleeff rannsakat och aff häradhz
sälliaren sijne oxar igiän och der medh kiördhe sijne oxar heem och såsom
beesökiaren Peer Jönszon kiöpte aff mehrbe:te bondhe förleedne åhr ett paar
oxar blijffwandes honom derföre skylldigh 14 d:r s:tt hwilcka han nu för be:te
handell söker till att innehålla och förwägra, hwaruthaff bonnden finner sigh
myckett skiee förnähr och derföre beegiärthe rätten wille honom häruthinnan
adsistera och särdeeles låtha affhöra dhe wittnen som då woro tillstädes
nähr oxarnar sålldes och hördhe att tullpenningarnar deputerades till tul
lens affbeetahlandhe för ähn oxarnar någån stantz uthaff marcknadhz plattzen
bleeffwo dreeffne dedh desze twänne ährlige och beeskiedelige dannemän Jöns Bängtz
sohn i Bäckare i Hamnada sochn och Swen Joenszon i Horn i samma sochn medh handh
å book redheligen betygadhe så i sanningh wara passerat som offwanbe:th ähr
och alldennstundh Måns Joenszon i Horn beegiärthe uthaff rätten een witt
nesskrifft häröffwer kunndhe denn icke till sanningennes styrckio förwägras
uthan medj häradhzhöffdingens egen handh etc.
Jöran Bängtzson i Balckarp i Nyttia sochn trädde och samma gångh för
rätten högeligen sigh beeswärandes hurusåsom han pro anno 1670 ähr in
teecknader worden uthi mahntahlslängden för trenne mahntahl och lijqwist
intet warit meera än hustrun och han alleena samma åhr dedh desze
ährlige och beeskieedeelige nämbdemän Simon i Wästerhult och Joen i
Wiggåsen på sin eedh och siähls sahligheetz wägnar betygadhe santt wara
altså på tingzrätten wara beewittnadt etc.
S:d: kom för sittiandhe rätten wälb:ne frw Margreta Siöbladhz till Grim
arp tiänare Bengt Gunnarszon och beegiäradhe rätten wille medhdeela
henne häradhz beewijs på några donations hemman och särdeeles desz bee
skaffenheet hwilckett och medh all flijt bleeff rannsakat och aff häradhz
19v
nämbd beewittnadt som föllier.
i Ryszby sochn
Öffweråkra ähr ett ringa hemman och skarppa äghår och ingen lägen
heet dedh förbättra.
Giötherydhz sochn
Buurhult ähr ett ringa hemman och magra ägår der till.
Traheryd sochn
Skaffta ähr i lijka måtto ett ringa hemman och icke någån lägenheet att
förbättra.
Hynnerydhz sochn
Hambbra i lijka måtto ett ringa hemman.
Nyttia sochn
Kiärr ähr litet dock tämmeliga godt hemman men ringa äghår hwarcken
ållånnskogh eller fiskie der till.
Kånna sochn
Bärghheem 1. Ibid. hemman 1. Bägge desze hemman ähr mäst liungmarck
till och ingen skogh, dock nähr Gudh gijffwer åhrswäxt kan åker och ängh
wara dugligh,
Hamnada sochn
Älinge ähr tämmeligh godh gårdh, till åker och ängh, menn någåt högt skatt
lagder. Detta således wara på tingzrätten andraget etc.
S:d: kom och för rätten een reedeeligh danneman Måns i Ye be:dh hwilcken
beegiäradhe rätten wille meedhdeela honom ett sannfärdigt beewijs på några
gårdars beskaffenheet nembl:n Ry i Nyttia, Lilla Bollmarrydh, Horn i Ån
gellstadh, Kiäringe i Kånna, hwilcka hemman och gårdar höra sahl:e
wälb: hr Johan Sparres barn och arffwingar till, hwilckett bleeff medh
största flijt effterfrågat och rannsakat gårdh effter gårdh om desz tillståndh och
tillägors dughligheet, tå wittnades aff häradz nämbd som och månnga
aff nährwarandes allmoge att alla offwanbe:te hemman ähro elacka, deels ödhe
deels så ringa tillägor att dhe icke ståå till att förbättras dher iblandh ett
hemman Horn be:dh, desföruthan ähr och nu [..] uthsådde sädh aff mattkar
så uppäthen att desz åboo ringa eller litet haffwer i detta åhr aff sin
i Ryszby sochn
Öffweråkra ähr ett ringa hemman och skarppa äghår och ingen lägen
heet dedh förbättra.
Giötherydhz sochn
Buurhult ähr ett ringa hemman och magra ägår der till.
Traheryd sochn
Skaffta ähr i lijka måtto ett ringa hemman och icke någån lägenheet att
förbättra.
Hynnerydhz sochn
Hambbra i lijka måtto ett ringa hemman.
Nyttia sochn
Kiärr ähr litet dock tämmeliga godt hemman men ringa äghår hwarcken
ållånnskogh eller fiskie der till.
Kånna sochn
Bärghheem 1. Ibid. hemman 1. Bägge desze hemman ähr mäst liungmarck
till och ingen skogh, dock nähr Gudh gijffwer åhrswäxt kan åker och ängh
wara dugligh,
Hamnada sochn
Älinge ähr tämmeligh godh gårdh, till åker och ängh, menn någåt högt skatt
lagder. Detta således wara på tingzrätten andraget etc.
S:d: kom och för rätten een reedeeligh danneman Måns i Ye be:dh hwilcken
beegiäradhe rätten wille meedhdeela honom ett sannfärdigt beewijs på några
gårdars beskaffenheet nembl:n Ry i Nyttia, Lilla Bollmarrydh, Horn i Ån
gellstadh, Kiäringe i Kånna, hwilcka hemman och gårdar höra sahl:e
wälb: hr Johan Sparres barn och arffwingar till, hwilckett bleeff medh
största flijt effterfrågat och rannsakat gårdh effter gårdh om desz tillståndh och
tillägors dughligheet, tå wittnades aff häradz nämbd som och månnga
aff nährwarandes allmoge att alla offwanbe:te hemman ähro elacka, deels ödhe
deels så ringa tillägor att dhe icke ståå till att förbättras dher iblandh ett
hemman Horn be:dh, desföruthan ähr och nu [..] uthsådde sädh aff mattkar
så uppäthen att desz åboo ringa eller litet haffwer i detta åhr aff sin
20r
uthsådde sädh att förwänta. Några pastores haffwa och medh sijne skrift
telige attester på några gårdars ringheet medhdeelat och bewittnadt, i lijka måtto
haffwer Generaltullförwalltaren wälb:ne hr Willhelm Drakenhiälm
till Stiärneholm och Mallma såsom förmyndare för wählbe:te barn och arffwingar
offwanbe:te hemman för desz ringheet skuld, särdeeles förmeedlat och der på sitt
breeff de dato Stockholm den 20 Sep. 1670 uthgijffwit. Att detta såleedes
på tingett ähr rannsakat etc.
S:d: kom för rätten Jöns Erichszon i Rathare i Ongellsta sochn och klagadhe
till sin mågh Jöns Joenson ibid. hurusåsom han skulle wara effter sin hustrus
dödh uthaff be:te sin mågh uthi arffskiptett förnähr skiedt och praeiudicerat
anngåendhe twenne tunnelandh iordh dem mågen proportionaliter will uppå
sin hustrus wägnar haffwa hwilcka uthi byteslängden dem emellan
upprättadh intett ähro innföördhe altså förmeenar swärfadren iorden
nembl:n dhe förbe:te twänne tunnelandh intett kommett i consideration nähr
bytet stodh, mågen Jöns Joenszon innfann sigh swärfadren till swars
williandes ährhålla samma twänne tunnelandh wara uthi byteslängdeen in
tecknadhe dedh och rätten approberadhe, hwarföre den emellan effter widh
lyfftigt tahl och geenswar uppå bägge sijdor resolverades att dhe förblijff
wa wijdh ågången förlijkningh dem emellan, och på dedh att dhe skulle
sins emellan bättre häreffter föreenas skall iorden som swärfadren bådhe
arfft och uthi sins och sins sal:e hustrus tijdh medh sin ahnletes swett till
hoopa afflatt och kiöpt hadhe (nembligen in alles 6 tunnelandh, twänne
aff dem ähro ärffteligen honom tillfallne och fyra seedermeera som be:th
ähre uthi hustruns lijffztijdh att dem bägge kiöpte) deelas uthi twenne dee
lar sedansåsom denne åhrswäxten uthaff iordenn innbärgatt ähr och swär
fadren tager först der uthaff twenne deelar hwillcka han beehagar och må
gen seedermeerna dhen 3:ie hwillckett dhe woro sams om, noch beeswäradhe sigh
telige attester på några gårdars ringheet medhdeelat och bewittnadt, i lijka måtto
haffwer Generaltullförwalltaren wälb:ne hr Willhelm Drakenhiälm
till Stiärneholm och Mallma såsom förmyndare för wählbe:te barn och arffwingar
offwanbe:te hemman för desz ringheet skuld, särdeeles förmeedlat och der på sitt
breeff de dato Stockholm den 20 Sep. 1670 uthgijffwit. Att detta såleedes
på tingett ähr rannsakat etc.
S:d: kom för rätten Jöns Erichszon i Rathare i Ongellsta sochn och klagadhe
till sin mågh Jöns Joenson ibid. hurusåsom han skulle wara effter sin hustrus
dödh uthaff be:te sin mågh uthi arffskiptett förnähr skiedt och praeiudicerat
anngåendhe twenne tunnelandh iordh dem mågen proportionaliter will uppå
sin hustrus wägnar haffwa hwilcka uthi byteslängden dem emellan
upprättadh intett ähro innföördhe altså förmeenar swärfadren iorden
nembl:n dhe förbe:te twänne tunnelandh intett kommett i consideration nähr
bytet stodh, mågen Jöns Joenszon innfann sigh swärfadren till swars
williandes ährhålla samma twänne tunnelandh wara uthi byteslängdeen in
tecknadhe dedh och rätten approberadhe, hwarföre den emellan effter widh
lyfftigt tahl och geenswar uppå bägge sijdor resolverades att dhe förblijff
wa wijdh ågången förlijkningh dem emellan, och på dedh att dhe skulle
sins emellan bättre häreffter föreenas skall iorden som swärfadren bådhe
arfft och uthi sins och sins sal:e hustrus tijdh medh sin ahnletes swett till
hoopa afflatt och kiöpt hadhe (nembligen in alles 6 tunnelandh, twänne
aff dem ähro ärffteligen honom tillfallne och fyra seedermeera som be:th
ähre uthi hustruns lijffztijdh att dem bägge kiöpte) deelas uthi twenne dee
lar sedansåsom denne åhrswäxten uthaff iordenn innbärgatt ähr och swär
fadren tager först der uthaff twenne deelar hwillcka han beehagar och må
gen seedermeerna dhen 3:ie hwillckett dhe woro sams om, noch beeswäradhe sigh
20v
swärfadren att uppå bytet skulle twänne koppargrythor wara dem emellan
deeladhe menn uthaff olijka wicht, ty emot den swärfadren bekom hwillken
icke meera wägdhe ähn 13 marker bekom mågen een grytha som höll i wichten
18 marker, bleeff och dem emellan uthaff rätten sålunda affsagdt att må
gen refunderar sin swärfadher uthi be:te grytha att den blijffwer så
godh som mågen bekommitt haffwer, noch klagadhe swärfadren öffwer
sin måghs molest och otidigheet emot sigh och mågen vice versa öffwer
swärfadrens hwarföre bleeffwo dhe förmante denne gången uppå bäg
ge sijdhor att swärfadren ställer sigh emot sin mågh och mågen emot
sin swärfader igiän som christelige förälldrar och barn emoot hwar an
dra ägnar och böör, hwilckett alt in för sittiandhe rätten uthaff bäg
ge partterna medh hännders sammanslåendhe uthi all wännligheet
bleeff uthloffwat och iämbwähl uppsattes ett wijthe att den som
här emot bryter eller någån aff dem den andra medh otiähnlige ordh
och åthhäffwor miszfirmar skall wara förfallen till 10 rijkzd:r
böthe, altså bleeff denna förlijkningh dömbd aff rätten kraff
tigh och gill eewärdeligen stånnda så frampt partterne icke annor
lunda här effter sins emellan kunna föreenas, och der medh gior
dhe dhe affträdh.
S:d: kom för rätten een ährligh och beeskiedeeligh danneman Måns Joen
sohn i Hallsiöötorp och Hallsiöö sochn booendes och gaaff tillkiänna att
han haffwer een sohn uthi Stockholm Joen Månszon be:dh som haffwer lärdt
skräddare handtwärck hwillcken och denn konnsten så wähl och bee
römmeligen inntagit haffwer att han ähr mästare bleeffwen beegiärandes
på be:te sin sohns wägnar fåå ett sannfärdigt bewijs att hän ähr aff godha
och ährliga förälldrar född, tå bleeff här om raannsakat och i sanningh
så aff häradhz nämbd som nährwarandes allmoge wittnadt att be:te Joen
deeladhe menn uthaff olijka wicht, ty emot den swärfadren bekom hwillken
icke meera wägdhe ähn 13 marker bekom mågen een grytha som höll i wichten
18 marker, bleeff och dem emellan uthaff rätten sålunda affsagdt att må
gen refunderar sin swärfadher uthi be:te grytha att den blijffwer så
godh som mågen bekommitt haffwer, noch klagadhe swärfadren öffwer
sin måghs molest och otidigheet emot sigh och mågen vice versa öffwer
swärfadrens hwarföre bleeffwo dhe förmante denne gången uppå bäg
ge sijdhor att swärfadren ställer sigh emot sin mågh och mågen emot
sin swärfader igiän som christelige förälldrar och barn emoot hwar an
dra ägnar och böör, hwilckett alt in för sittiandhe rätten uthaff bäg
ge partterna medh hännders sammanslåendhe uthi all wännligheet
bleeff uthloffwat och iämbwähl uppsattes ett wijthe att den som
här emot bryter eller någån aff dem den andra medh otiähnlige ordh
och åthhäffwor miszfirmar skall wara förfallen till 10 rijkzd:r
böthe, altså bleeff denna förlijkningh dömbd aff rätten kraff
tigh och gill eewärdeligen stånnda så frampt partterne icke annor
lunda här effter sins emellan kunna föreenas, och der medh gior
dhe dhe affträdh.
S:d: kom för rätten een ährligh och beeskiedeeligh danneman Måns Joen
sohn i Hallsiöötorp och Hallsiöö sochn booendes och gaaff tillkiänna att
han haffwer een sohn uthi Stockholm Joen Månszon be:dh som haffwer lärdt
skräddare handtwärck hwillcken och denn konnsten så wähl och bee
römmeligen inntagit haffwer att han ähr mästare bleeffwen beegiärandes
på be:te sin sohns wägnar fåå ett sannfärdigt bewijs att hän ähr aff godha
och ährliga förälldrar född, tå bleeff här om raannsakat och i sanningh
så aff häradhz nämbd som nährwarandes allmoge wittnadt att be:te Joen
21r
Joen Månszon ähr aff godha och ährliga förälldrar och ächta sängh född
och ingen wiste annatt medh honom än dedh ährligit och gott war altså
sanningen till styrkis, haffwer man honom detta beewijs icke weelat eller
kunnatt förwägra, till större wijszheet etc.
Ländhzmannens Börie Buurs fullmacht gijffwen uthaff Landhzhöffdingen
wälb:ne Gustaff Ribbingh Erichszon etc. att företrädha ländhzmans ämbe
tett i hallffwa Sunnerboo häradh de dato Jönköpingh den 20 Aprill
A:o 1671 publicerades och uppläästes för meenige man.
Wijdh samma tillfälle läth och Bengt Larszon sin undfångne fullmacht
daterat loco, die & anno praenominato uthaff rätten publice förkunnas och upp
läsas, gijffwen uthaff wählbe:te hr landhzhöffdinge angåendhe ländhzmans
ämbetets förwalltandhe uthi hallffwa häradeth, hwilckett allmogen till eff
terrättellse på beehöörligit wijs inculcerades.
S:d: bleeffwo och så dhen höghl:e kongl:e hoffrättens i Jönkiöpingh
twänne affsagdhe resolutioner de dato Jönkiöpingh den 15 Martii A:o 1671
öffwer twenne dråpare publiceradhe som förleedne wintertingh uppå kongl:e
rättens och landhzhöffdingens wälb:ne hr Gustaff Ribbingz uthgijffne leijgdebreeff
framkommandes, då undfinge sijne domaar och Erich Joenszon i Dörarp een ungh
drängh lystes freedhlöös öffwer Swerige.
S:d: resolverades att hustru Gunnill i Puntansbygd i Traherydh hwilcken
klagadhe till Jöns i Böökhult hurusåsom han een kappa aff henne till kiöps
tagit haffwer och seedermeera hwarcken beetahlningen eller sin kappa
kan aff honom bliffwa mächtigh, antingen sin kappa eller dhe 5 d:r
forderligest bekommer hwar medh hoon wähl nögd war.
S:d: tillsades Johanna Peersdotter att fåå sin kioorthell igiän till wijda
re rättens uthslagh uthaff Lars Anderszon i Kyhlhult i Traherydh sochn
och dedh befalltes honom Lars rättens willia effterkomma uthan någon
och ingen wiste annatt medh honom än dedh ährligit och gott war altså
sanningen till styrkis, haffwer man honom detta beewijs icke weelat eller
kunnatt förwägra, till större wijszheet etc.
Ländhzmannens Börie Buurs fullmacht gijffwen uthaff Landhzhöffdingen
wälb:ne Gustaff Ribbingh Erichszon etc. att företrädha ländhzmans ämbe
tett i hallffwa Sunnerboo häradh de dato Jönköpingh den 20 Aprill
A:o 1671 publicerades och uppläästes för meenige man.
Wijdh samma tillfälle läth och Bengt Larszon sin undfångne fullmacht
daterat loco, die & anno praenominato uthaff rätten publice förkunnas och upp
läsas, gijffwen uthaff wählbe:te hr landhzhöffdinge angåendhe ländhzmans
ämbetets förwalltandhe uthi hallffwa häradeth, hwilckett allmogen till eff
terrättellse på beehöörligit wijs inculcerades.
S:d: bleeffwo och så dhen höghl:e kongl:e hoffrättens i Jönkiöpingh
twänne affsagdhe resolutioner de dato Jönkiöpingh den 15 Martii A:o 1671
öffwer twenne dråpare publiceradhe som förleedne wintertingh uppå kongl:e
rättens och landhzhöffdingens wälb:ne hr Gustaff Ribbingz uthgijffne leijgdebreeff
framkommandes, då undfinge sijne domaar och Erich Joenszon i Dörarp een ungh
drängh lystes freedhlöös öffwer Swerige.
S:d: resolverades att hustru Gunnill i Puntansbygd i Traherydh hwilcken
klagadhe till Jöns i Böökhult hurusåsom han een kappa aff henne till kiöps
tagit haffwer och seedermeera hwarcken beetahlningen eller sin kappa
kan aff honom bliffwa mächtigh, antingen sin kappa eller dhe 5 d:r
forderligest bekommer hwar medh hoon wähl nögd war.
S:d: tillsades Johanna Peersdotter att fåå sin kioorthell igiän till wijda
re rättens uthslagh uthaff Lars Anderszon i Kyhlhult i Traherydh sochn
och dedh befalltes honom Lars rättens willia effterkomma uthan någon
21v
dilation och uppskoff.
S:d: klagadhe Joen Torbiörnszon och Eskill Höök i Linnefälle uppå In
giäll, Swennborgh och Kierstin Peers döttrars wägnar till pigornas stiuff
fadher Swen Uddaszon i Örsnääs hwilcken haffwer för någån förfluten
tijdh seedhan ingått ächtenskap medh deeras modher som seedermeera ähr igienom
döden hädankallatt och hwarcken då dem deras fädernes arff som han uthi
17 åhr alltseedan hafft haffwer affwittratt eller nu effter moderns dödh deeras
möderne will tillställa uthan söker på samma sätt dem der ifrån stänngia
och abalienera, begiärthe altderföre att be:te Swen Uddaszon förännsåsom
han sigh å nyo innlåter uthi någåt ächtenskap han måtte tillhållas utaf
rätten först skillia sijne stiuffbarn ifrån sigh och medh dem för deeras
arffs praetensioner richtigt liquidera, hwillcken deeras beegiäran all
dennstundh rätten förfann henne skiähligh och bådhe lagh och förmyndare ord
ningen lijkmätigh hwarföre remitteradhe rätten partterne till pastorem loci
att han honom Swen Uddaszon intett tillåter komma till någån wärck
ställigheet uthi sitt intenderadhe gifftermåhl förra änn han sijne stiuff
barn nögachteligen till fridhz ställer innläggiandes ett inventarium på
all denn effterlåtennskap som fans i huuset effter pijgornars faders dödh
då han Swen Uddaszon kom der till och nu seedermeera effter mo
drens dödh hwilckett han medh eedh kan och gitter verificera hwar
effter skall föllia dem emellan denne rättens resolution och uthslagh.
S:d: beeswäradhe sigh Steen Jönszon i Ubsahla öffwer Peer i Gummult
som skall han honom 10 marker s:tt nu uthi een rumman tijdh warit skylldigh
dem han aff honom till lääns hadhe anammatt och honom Steen icke till
ställa will, Peer i Gummult kundhe icke neeka till samma giäld
men innwände sigh be:te 10 marker effter Steens ordres haffwa till hr Peer i Lij
hult uppå hans wägnar leeffweererat men kundhe dedh icke medh nå
gått quittobreeff beewijsa, Steen uppwijste deremoot sal:e hr Peers hustrus
S:d: klagadhe Joen Torbiörnszon och Eskill Höök i Linnefälle uppå In
giäll, Swennborgh och Kierstin Peers döttrars wägnar till pigornas stiuff
fadher Swen Uddaszon i Örsnääs hwilcken haffwer för någån förfluten
tijdh seedhan ingått ächtenskap medh deeras modher som seedermeera ähr igienom
döden hädankallatt och hwarcken då dem deras fädernes arff som han uthi
17 åhr alltseedan hafft haffwer affwittratt eller nu effter moderns dödh deeras
möderne will tillställa uthan söker på samma sätt dem der ifrån stänngia
och abalienera, begiärthe altderföre att be:te Swen Uddaszon förännsåsom
han sigh å nyo innlåter uthi någåt ächtenskap han måtte tillhållas utaf
rätten först skillia sijne stiuffbarn ifrån sigh och medh dem för deeras
arffs praetensioner richtigt liquidera, hwillcken deeras beegiäran all
dennstundh rätten förfann henne skiähligh och bådhe lagh och förmyndare ord
ningen lijkmätigh hwarföre remitteradhe rätten partterne till pastorem loci
att han honom Swen Uddaszon intett tillåter komma till någån wärck
ställigheet uthi sitt intenderadhe gifftermåhl förra änn han sijne stiuff
barn nögachteligen till fridhz ställer innläggiandes ett inventarium på
all denn effterlåtennskap som fans i huuset effter pijgornars faders dödh
då han Swen Uddaszon kom der till och nu seedermeera effter mo
drens dödh hwilckett han medh eedh kan och gitter verificera hwar
effter skall föllia dem emellan denne rättens resolution och uthslagh.
S:d: beeswäradhe sigh Steen Jönszon i Ubsahla öffwer Peer i Gummult
som skall han honom 10 marker s:tt nu uthi een rumman tijdh warit skylldigh
dem han aff honom till lääns hadhe anammatt och honom Steen icke till
ställa will, Peer i Gummult kundhe icke neeka till samma giäld
men innwände sigh be:te 10 marker effter Steens ordres haffwa till hr Peer i Lij
hult uppå hans wägnar leeffweererat men kundhe dedh icke medh nå
gått quittobreeff beewijsa, Steen uppwijste deremoot sal:e hr Peers hustrus
22r
skrifftel:e wittnesbördh att Peer icke een halfföre der på haffwer be
tahlt, altderföre bleeff honom uthaff rätten pålagdt offwanbe:te 10 marker
alldraseenaste till nästkommandhe Larsmäszo tijdh richtigt betahla, hwar
medh dhe togho affträdhe.
S:d: bleeff publicerat att hwilkcken uthaff allmoogen i häradeth haff
wer några pantter aff hwadh slagh dhe wara kunna ståendes hoos han
dellsmannen i Hallmstadh wähl:tt Peer Toorszon att dhe dem innan een
månadh dagh aff offwanskreeffne dato innlösa älliest ähr att beefruchta
han dhem lärer sin koos föryttra och borttsällia.
S:d: angaaff sigh för tingzrätten hustru Kierstin Ebbadotter beeswä
randes sigh öffwer Toor Nillszon i Quinnhalt hurusåsom hoon uppå sin mans
wägnar ähr blijffwen honom skylldigh några penningar och dem will betahla
medh perzedlar nembl:n swin, lärfft och annatt ehwadh hälst hoon uthi sin
eensööriandhe lägenheet kan åstadh komma och han Toor Nillszon icke will
tahlt, altderföre bleeff honom uthaff rätten pålagdt offwanbe:te 10 marker
alldraseenaste till nästkommandhe Larsmäszo tijdh richtigt betahla, hwar
medh dhe togho affträdhe.
S:d: bleeff publicerat att hwilkcken uthaff allmoogen i häradeth haff
wer några pantter aff hwadh slagh dhe wara kunna ståendes hoos han
dellsmannen i Hallmstadh wähl:tt Peer Toorszon att dhe dem innan een
månadh dagh aff offwanskreeffne dato innlösa älliest ähr att beefruchta
han dhem lärer sin koos föryttra och borttsällia.
S:d: angaaff sigh för tingzrätten hustru Kierstin Ebbadotter beeswä
randes sigh öffwer Toor Nillszon i Quinnhalt hurusåsom hoon uppå sin mans
wägnar ähr blijffwen honom skylldigh några penningar och dem will betahla
medh perzedlar nembl:n swin, lärfft och annatt ehwadh hälst hoon uthi sin
eensööriandhe lägenheet kan åstadh komma och han Toor Nillszon icke will
dedh emottagha och uthi sin beetahlningh anamma hwilckett Toor Nillszon
och så i sanningh war betygadhe men alldennstundh han beehööfwer penningar
till uthlagornas contenterandhe och andras beethalandhe som han ähr skylldigh blijff
wen altderföre haffwer han intett annorlunda kunnatt giöra uthan aff henne
kraafft den förbe:te skuldfoordran så eenstänndigt uthi contant penningar. Rätten
considereradhe offwanbe:te hustru Kierstins Ebbadotters fattigha lägenheet
och derföre dömbde samma perzeedlar effter mätismanna ordhom mehrbe:te Toor
Nillszon till beetahlningh, dhe kiäradhe vice versa om några dem emellan
förlupne skiällsordh och alldennstundh wittnen uppå bägge sijdor deside
rades uppskiöths detta ärendhe till näste tingh och wittnens ankompst
deszföruthan beeswäradhe sigh denne hustru Kierstin öffwer Jöns Nillszon
i Kyhlhult och hennes fadher syster hustru Kierstin Jönsdotter som skulle dhe
och så i sanningh war betygadhe men alldennstundh han beehööfwer penningar
till uthlagornas contenterandhe och andras beethalandhe som han ähr skylldigh blijff
wen altderföre haffwer han intett annorlunda kunnatt giöra uthan aff henne
kraafft den förbe:te skuldfoordran så eenstänndigt uthi contant penningar. Rätten
considereradhe offwanbe:te hustru Kierstins Ebbadotters fattigha lägenheet
och derföre dömbde samma perzeedlar effter mätismanna ordhom mehrbe:te Toor
Nillszon till beetahlningh, dhe kiäradhe vice versa om några dem emellan
förlupne skiällsordh och alldennstundh wittnen uppå bägge sijdor deside
rades uppskiöths detta ärendhe till näste tingh och wittnens ankompst
deszföruthan beeswäradhe sigh denne hustru Kierstin öffwer Jöns Nillszon
i Kyhlhult och hennes fadher syster hustru Kierstin Jönsdotter som skulle dhe
22v
uthi hennes omyndighe åhr mera tillägnadt sigh aff samma gårdh änn
rättwijst war, och den till hällften, hwilcken henne och hennes brodher
SporrSmedh i Giötheborg M:r Jacob Ebbeßon tillkom, uthan någon weder-
kiändzloo för deß Cultur, länge brukath, föruthan att dhe ett breff medh 12 under-
satte signeter skulle förstunngett, som om hennes rätt och rättighet nogha
giordhe beeskiedh, och såsom Jöns i Kyhlhult giästgiffwaren och deras fadher-
syster efter tillfrågan aff Rätten, om så woro passerat som hoon berättadhe, allde-
les neekadhe, och hoon Kierstin Ebba dotter, medh inga skiähl eller documenter
dem öffwerbewijsa kundhe dedh hoon klagadhe, bleff derföre detta ärendhe till wij-
dare beeskiedh uppskutet till nästa Tingh.
S:d: steegh fram för sittiandhe tingsrätten Örian i Hellult i Giötherydh sochn
beeswärandes sigh öffwer sin sohn Sigge Jöranszon ibid. hurusåsom han skulle för een
långh tijdh seedhan innlagdt een penninge summa uthi hemmannett Hellult dedh
sohnen Sigge nu åbooer och såleedes hullpett honom att innlösa samma hemman
men derföre ingen den ringesta refusion eller weedergiälldningh åthnutit och såsom
han denn nu bäst uthi desze sijne gamble dagar beehöffwer hwarföre beegiäradhe han
uthaff rätten att sohnen antingen måtte påläggias honom den uthlagdhe summan
beetahla eller och innrymma honom så mycken iordh uthi be:te hemman som han
för sijne uthlagde penningar kan haffwa skiähl före, fadren till ordha fram
steegh sohnen Sigge uppwijsandes een sin faders skrifftelige attest sampt byteslängd
skriffwen strax effter midhsommarstijdhen åhr 1636 hwaruthinnan fadren tillståår
sigh medh sohnen om hemmanett Hellult wara wähl förlijkt altderföre bleeff resol
verat att sohnen kiännes alldeles frij och omolesterat för fadrens i så måtto olagha
praetension uthi offtabe:te hemman nu och i tillkommandhe tijdher, deszföruthan
tillhålles Örian att beetahla sin sohn dhe 19 d:r för dedh arff som han effter sohnen
Sigges sal:e modher för honom innehållett haffwer och icke affwittratt, hwar medh
dhe bägge giordhe affträdh.
S:d: beewittnadhe samptel:e nämbdemännerne och kringståendhe allmooghe
att een allgeemeen och uhrminnes wahna sampt praxis ähr öffwer heela häradeth att
rättwijst war, och den till hällften, hwilcken henne och hennes brodher
SporrSmedh i Giötheborg M:r Jacob Ebbeßon tillkom, uthan någon weder-
kiändzloo för deß Cultur, länge brukath, föruthan att dhe ett breff medh 12 under-
satte signeter skulle förstunngett, som om hennes rätt och rättighet nogha
giordhe beeskiedh, och såsom Jöns i Kyhlhult giästgiffwaren och deras fadher-
syster efter tillfrågan aff Rätten, om så woro passerat som hoon berättadhe, allde-
les neekadhe, och hoon Kierstin Ebba dotter, medh inga skiähl eller documenter
dem öffwerbewijsa kundhe dedh hoon klagadhe, bleff derföre detta ärendhe till wij-
dare beeskiedh uppskutet till nästa Tingh.
S:d: steegh fram för sittiandhe tingsrätten Örian i Hellult i Giötherydh sochn
beeswärandes sigh öffwer sin sohn Sigge Jöranszon ibid. hurusåsom han skulle för een
långh tijdh seedhan innlagdt een penninge summa uthi hemmannett Hellult dedh
sohnen Sigge nu åbooer och såleedes hullpett honom att innlösa samma hemman
men derföre ingen den ringesta refusion eller weedergiälldningh åthnutit och såsom
han denn nu bäst uthi desze sijne gamble dagar beehöffwer hwarföre beegiäradhe han
uthaff rätten att sohnen antingen måtte påläggias honom den uthlagdhe summan
beetahla eller och innrymma honom så mycken iordh uthi be:te hemman som han
för sijne uthlagde penningar kan haffwa skiähl före, fadren till ordha fram
steegh sohnen Sigge uppwijsandes een sin faders skrifftelige attest sampt byteslängd
skriffwen strax effter midhsommarstijdhen åhr 1636 hwaruthinnan fadren tillståår
sigh medh sohnen om hemmanett Hellult wara wähl förlijkt altderföre bleeff resol
verat att sohnen kiännes alldeles frij och omolesterat för fadrens i så måtto olagha
praetension uthi offtabe:te hemman nu och i tillkommandhe tijdher, deszföruthan
tillhålles Örian att beetahla sin sohn dhe 19 d:r för dedh arff som han effter sohnen
Sigges sal:e modher för honom innehållett haffwer och icke affwittratt, hwar medh
dhe bägge giordhe affträdh.
S:d: beewittnadhe samptel:e nämbdemännerne och kringståendhe allmooghe
att een allgeemeen och uhrminnes wahna sampt praxis ähr öffwer heela häradeth att
23r
nähr någåndeera döör uthaff twenne ächta maakar då gijffwer bonnden eff
ter hustrun och hustrun effter bonden i lijkstool een koo till prästen och seedan
tager denn maakan een koo som effterleffwer der emoot uthaff boo oskipto.
Een förlijkningh beewilliader och sluten aff samptel:e arffwingarnar öff
wer ett arffskipte effter sal:e Joen Jönszon i Skiöllsbögd de dato den 30 Januarii
A:o 1671 ährkiänndes uthaff rätten för godh och gilltigh arffwingarnar emellan
uthi alla sijna clausulis nu och i tillkommandhe tijdher hwilckett till effterrät
tellse infördes i protocollet.
S:d: anndrogh befallningzmannen wähl:tt Israell Jönszon i Tärnhult
sigh haffwa att foordra för resterandhe commiss penningar uthaff een knecht
be:dh Peer Anderszon i Kallshult 6 d:r och 8 öre s:tt och emädan inga löös
ören fins hwar medh hr befallningzmannen be:te fordran för samma commiss
penningars rest kan giöra sigh beetahlter altderföre giordhe rätten sådann
annstalt att uthaff hans skatteiordh i Kallshult den Oloff ibid. haffwer
i possession uthmätes till be:te resth odeelbara satisfaction hwar medh hr bee
fallningzmannen gaaff sigh wähl tillfridhz.
S:d: uppå obligationen dat. Marckarydh den 14 Martii A:o 1669 som
Måns Joenszon i Rökle hafwer gijffwit till Paul Pettersson i Hällsingeborgh
angåendhe een halff fiärdingh uthi be:te gårdh som Måns uthaff Paul sigh tillhand
latt och för offwanbe:te ½ fiärdingh 42 d:r s:tt beetahla sigh förobligerat haffwer
uthi twenne terminer nembl:n 21 d:r s:tt till nästkommandhe Martii månadh
förflutne åhrs 1670 och seedermeera dhe resterandhe till åter nästförbijgångne
Martii månadh innewarandhe åhrs 1671, och liqwist emot affskieedh och tillsäg
ellse icke meera på summan än 18 d:r s:tt leeffwererat den nu effter
obligationens lydellse boordhe wara heel och hållen beetahlt alldenstundh
bägge terminerna ähro förflutne, bleeff sålunda resolverat att att såsom off
wanbe:te hallfwa fiärdingh i Rökle tillkommer omyndighe barn kan den icke
uthan deeras förmyndaares consens och minne som nu för tijden ähr i Skåne Swen
ter hustrun och hustrun effter bonden i lijkstool een koo till prästen och seedan
tager denn maakan een koo som effterleffwer der emoot uthaff boo oskipto.
Een förlijkningh beewilliader och sluten aff samptel:e arffwingarnar öff
wer ett arffskipte effter sal:e Joen Jönszon i Skiöllsbögd de dato den 30 Januarii
A:o 1671 ährkiänndes uthaff rätten för godh och gilltigh arffwingarnar emellan
uthi alla sijna clausulis nu och i tillkommandhe tijdher hwilckett till effterrät
tellse infördes i protocollet.
S:d: anndrogh befallningzmannen wähl:tt Israell Jönszon i Tärnhult
sigh haffwa att foordra för resterandhe commiss penningar uthaff een knecht
be:dh Peer Anderszon i Kallshult 6 d:r och 8 öre s:tt och emädan inga löös
ören fins hwar medh hr befallningzmannen be:te fordran för samma commiss
penningars rest kan giöra sigh beetahlter altderföre giordhe rätten sådann
annstalt att uthaff hans skatteiordh i Kallshult den Oloff ibid. haffwer
i possession uthmätes till be:te resth odeelbara satisfaction hwar medh hr bee
fallningzmannen gaaff sigh wähl tillfridhz.
S:d: uppå obligationen dat. Marckarydh den 14 Martii A:o 1669 som
Måns Joenszon i Rökle hafwer gijffwit till Paul Pettersson i Hällsingeborgh
angåendhe een halff fiärdingh uthi be:te gårdh som Måns uthaff Paul sigh tillhand
latt och för offwanbe:te ½ fiärdingh 42 d:r s:tt beetahla sigh förobligerat haffwer
uthi twenne terminer nembl:n 21 d:r s:tt till nästkommandhe Martii månadh
förflutne åhrs 1670 och seedermeera dhe resterandhe till åter nästförbijgångne
Martii månadh innewarandhe åhrs 1671, och liqwist emot affskieedh och tillsäg
ellse icke meera på summan än 18 d:r s:tt leeffwererat den nu effter
obligationens lydellse boordhe wara heel och hållen beetahlt alldenstundh
bägge terminerna ähro förflutne, bleeff sålunda resolverat att att såsom off
wanbe:te hallfwa fiärdingh i Rökle tillkommer omyndighe barn kan den icke
uthan deeras förmyndaares consens och minne som nu för tijden ähr i Skåne Swen
23v
Nillszon weedh nampn. borttsällias och abalieneras, altderföre förordsa
kades rätten honom Måns i Rökle inhibera dhe resterandhe 14 d:r till Paul
öffwerleeffreera uthan dhe omyndiges måhlsmans samtyckio och skriffteligh
assecuration och i fall han Måns denn icke bekomma kunndhe tage åter
uthaff Paul sijne uthlagdhe 18 d:r och leefweereera gårdedeelen tillbaka på
dedh dhe omyndige barnen icke blijffwa uthi deeras minorenniteet uthi någon
måtta praeiudicerade hwilckett dem till effterrättellse innfördes uthi protocollet.
S:d: trädde för rätten Peer i Kiärralt i Hynnerydh sochn och på sijna barns
wägnar annklagadhe Frändhe i Höghhyllte för dedh han skulle någåt uthaff arff
wett som dem emellan föll till bytes effter deeras moorfadher Gumme och
moormoder Kierstin i Höghhyllte i Hynnerydh sochn undandölt och försnillatt
nembligen een koo, den han hoos Eskill i Gummult och 7 d:r som han hoos Es
biörn i Hamppalt, dhe andra arrfwingarnar oåthspordt och alldeles owitterligen
till sigh anammatt och derföre ingen reedho och räkenskap giordt haffwer, honom
till swars framsteegh Frändhe beewittnandes att koen som Peer praetenderar
icke wara i byteslängden innförder medh nämbdemannens Peer Joenszons i
Snellsböke muntelige wittnesbördh inn för rätten som på bytett samptel:e
arffwingarnar emellan warit haffwer att koon och så kom be:te arffwingar
till arffs och dhe 7 d:r hwilcka hoos Esbiörn i Hampalt stodho wara aff honom
uppfoordradhe effter moorfadrenss ordres och dedh skiedde uthi hans lijffztijdh som
han Fränndhe medh pastoris loci wyrd:e och wähl:dhe hr Caroli Rosaelii gijffne at
test dat. Hynnerydh 4:de dagh pinngelsdagh A:o 1671 nogsampt demonstreradhe
men såsom denna saak syntes födha uthaff sigh i längden, stoor thrätta
oreedha och miszförståndh arffwingarnar emellan, der rätten skulle strax
skrijdha till extremiteter hwarföre förmanadhe rätten Peer och hans barn
att upphöra medh sådan grooff beskylldningh emot Frändhe dhen han och
dhe ingalunda medh skiähl ährhålla kunndhe, hwarföre såsom fadren och bar
kades rätten honom Måns i Rökle inhibera dhe resterandhe 14 d:r till Paul
öffwerleeffreera uthan dhe omyndiges måhlsmans samtyckio och skriffteligh
assecuration och i fall han Måns denn icke bekomma kunndhe tage åter
uthaff Paul sijne uthlagdhe 18 d:r och leefweereera gårdedeelen tillbaka på
dedh dhe omyndige barnen icke blijffwa uthi deeras minorenniteet uthi någon
måtta praeiudicerade hwilckett dem till effterrättellse innfördes uthi protocollet.
S:d: trädde för rätten Peer i Kiärralt i Hynnerydh sochn och på sijna barns
wägnar annklagadhe Frändhe i Höghhyllte för dedh han skulle någåt uthaff arff
wett som dem emellan föll till bytes effter deeras moorfadher Gumme och
moormoder Kierstin i Höghhyllte i Hynnerydh sochn undandölt och försnillatt
nembligen een koo, den han hoos Eskill i Gummult och 7 d:r som han hoos Es
biörn i Hamppalt, dhe andra arrfwingarnar oåthspordt och alldeles owitterligen
till sigh anammatt och derföre ingen reedho och räkenskap giordt haffwer, honom
till swars framsteegh Frändhe beewittnandes att koen som Peer praetenderar
icke wara i byteslängden innförder medh nämbdemannens Peer Joenszons i
Snellsböke muntelige wittnesbördh inn för rätten som på bytett samptel:e
arffwingarnar emellan warit haffwer att koon och så kom be:te arffwingar
till arffs och dhe 7 d:r hwilcka hoos Esbiörn i Hampalt stodho wara aff honom
uppfoordradhe effter moorfadrenss ordres och dedh skiedde uthi hans lijffztijdh som
han Fränndhe medh pastoris loci wyrd:e och wähl:dhe hr Caroli Rosaelii gijffne at
test dat. Hynnerydh 4:de dagh pinngelsdagh A:o 1671 nogsampt demonstreradhe
men såsom denna saak syntes födha uthaff sigh i längden, stoor thrätta
oreedha och miszförståndh arffwingarnar emellan, der rätten skulle strax
skrijdha till extremiteter hwarföre förmanadhe rätten Peer och hans barn
att upphöra medh sådan grooff beskylldningh emot Frändhe dhen han och
dhe ingalunda medh skiähl ährhålla kunndhe, hwarföre såsom fadren och bar
24r
nen rättens till dem giordhe förmaningh considereradhe begynte bådhe fadren
Peer medh sijne sönner bedhas före och således effter giordhe handhsträckningar
innbördes sins emellan bleeffwo dhe wähl förlijkte och togho affträdhe.
S:d: inblandh annatt som förhandlades kom för rätten heiidrijdaren Erlandh i
Skrubbe annklagandes Oloff Erichszon i Höökalt i Hynnerydh sochn för
dedh han honom een öhrfijhl slagit haffwer nästförledne wintertingh som hölltz
i Hamnadha den 12 Januarii inn i stugan uthi klåckaregården så att näsa och
mund stodh i blodh, Oloff Erichszon kundhe icke neeka till dedh som han annkla
gades före uthaff heijdrijdaren att han honom iuu icke een putt slogh uppå
föresagdan tijdh och ställe men wille innwännda dedh uthaff brådhom skilldnadh
och hastigho modhe uthi öhlsmåhl passerat wara, nähr heijdrijaren någåt
tahl hadhe för hännder dedh han icke giärna höra wille, rätten togh hans
kiähremåhl uthi betänckiandhe och kundhe icke frija Oloff Erichszon medh
mindre han hadhe förwärckatt 9 marker effter dedh 13 Cap. Edhz.ö.B. L.L. och för pu
sten twedubbelt nembl:n 6 marker androm till wahrnagell, Peer Johanszon i Snelsböke
lyfftesman för böterne.
Weedh samma tillfälle steegh fram för rätten Jacob Gummaszon i Älinge
frällsse högeligen sigh beeswärandes öffwer sin swåger Joen Jönszon ibid.
hurusåsom han öffwerdådigt wijd nästförledne juhl uthi sin faders huus
hadhe honom medh fyra slagh uthaff een tällieknijff nembl:n 1 i wännstra
axelen, dedh andra i wännstra armen, dedh 3:ie uthi högra armenn och dedh
4:de uthi huffwudeth, nästan möördath och om lijffwet bracht hwilcken
ogiärningh så wara passserat, deeras fadher Gummar i Älinge een myckett
ålldrigh man medh gråtandes tårar inn för rätten beekiänndhe att när han sin
mågh som skadhan giordhe tilllijka medh andra sijna godha wänner till
sigh bödh nästförleedne juhlhöghtijdh uthi denn acht och meeningh att plä
Peer medh sijne sönner bedhas före och således effter giordhe handhsträckningar
innbördes sins emellan bleeffwo dhe wähl förlijkte och togho affträdhe.
S:d: inblandh annatt som förhandlades kom för rätten heiidrijdaren Erlandh i
Skrubbe annklagandes Oloff Erichszon i Höökalt i Hynnerydh sochn för
dedh han honom een öhrfijhl slagit haffwer nästförledne wintertingh som hölltz
i Hamnadha den 12 Januarii inn i stugan uthi klåckaregården så att näsa och
mund stodh i blodh, Oloff Erichszon kundhe icke neeka till dedh som han annkla
gades före uthaff heijdrijdaren att han honom iuu icke een putt slogh uppå
föresagdan tijdh och ställe men wille innwännda dedh uthaff brådhom skilldnadh
och hastigho modhe uthi öhlsmåhl passerat wara, nähr heijdrijaren någåt
tahl hadhe för hännder dedh han icke giärna höra wille, rätten togh hans
kiähremåhl uthi betänckiandhe och kundhe icke frija Oloff Erichszon medh
mindre han hadhe förwärckatt 9 marker effter dedh 13 Cap. Edhz.ö.B. L.L. och för pu
sten twedubbelt nembl:n 6 marker androm till wahrnagell, Peer Johanszon i Snelsböke
lyfftesman för böterne.
Weedh samma tillfälle steegh fram för rätten Jacob Gummaszon i Älinge
frällsse högeligen sigh beeswärandes öffwer sin swåger Joen Jönszon ibid.
hurusåsom han öffwerdådigt wijd nästförledne juhl uthi sin faders huus
hadhe honom medh fyra slagh uthaff een tällieknijff nembl:n 1 i wännstra
axelen, dedh andra i wännstra armen, dedh 3:ie uthi högra armenn och dedh
4:de uthi huffwudeth, nästan möördath och om lijffwet bracht hwilcken
ogiärningh så wara passserat, deeras fadher Gummar i Älinge een myckett
ålldrigh man medh gråtandes tårar inn för rätten beekiänndhe att när han sin
mågh som skadhan giordhe tilllijka medh andra sijna godha wänner till
sigh bödh nästförleedne juhlhöghtijdh uthi denn acht och meeningh att plä
24v
ga och fara wähl medh honom och dem, yppar sigh någån trätha och krackel
och som Jacob wille styra dem till godho som krackeleradhe springer hans swå
ger upp ifrån boordeth och till honom der Jacob då war förhindrader och kring
ränder uthaff quinnfållcken och förr änn han wiste ett ordh uthaff hugger ho
nom dhe offwanbe:te fyra huggen, sin swåger till swars framsteegh mehrbe:te Joen
Swenszon i Älinge sammaleedes sigh beswärandhe hurusåsom han uthi samma
krackel uthaff Peer Gummaszon hans broder som dhe fyra huggen undfick
beekom ett skadeligit fullsåår i denn eena armenn uthaff een knijff och seedermee
ra halvam ulniam bleeff hårdeligen träffatt i liumskan förmeedelst een iärn
stöör uthaff Jacob som dhe fyra huggen uthaff honom tillförendhe beekom, hwar
aff han beefruchtar sigh medh tijden bliffwa bådhe lytt och laam, hwar emoot
partterne på ingendeera siijdhan hadhe någåt att innvännda föruthan Jacob hwilcken
sadhe att stången som han kastadhe till sin swåger uthi flychten förhindrades uthaff
Joens hustru att hoon hwarcken blånadh eller blodhwijte förordsakadhe och sålee
des förmeente dedh uthi den ijffwer som han då wara i ty han uthan all skiähl så
ochristeligen först aff honom bleeff huggen och der medh uthi räddhoogan seedan
wille wäria sigh för swågerens wijdare anfall, billigt ståår att excusera och
såsom Jacob sadhe dhe fyra såren wara fullsåår och der uthaff till sin hällsa
myckett skadder hwarföre i annleedningh effter dedh 11 Cap. Såårm. B. m.w.
L.L. uthskickades 6 uthaff nämbdemännerna som skadhan mätha och syna
skulle hwilcka seedhan dhee innkommo beewittnadhe att dhe trenne såren som
Jacob hadhe bekommitt i axellen och armarnar wore diupt och illa slagna
altderföre resolveradhe rätten dedh Joen Swenszon böter för dhe trenne kiött
såren a 6 marker st. och för dedh fiärdhe i huffwudet 3 marker alldennstundh dedh icke
så skadeligit som dhe andra aestimerades effter dedh 10 Cap. S.B.m.w. L.L. och
Peer Gummarszon hwillken sin swåger Joen ett skadeligit fullsåår i
armen medh een knijff drabbadhe saakfältes effter dedh 6 Cap. S.B.m.w. L.L.
och som Jacob wille styra dem till godho som krackeleradhe springer hans swå
ger upp ifrån boordeth och till honom der Jacob då war förhindrader och kring
ränder uthaff quinnfållcken och förr änn han wiste ett ordh uthaff hugger ho
nom dhe offwanbe:te fyra huggen, sin swåger till swars framsteegh mehrbe:te Joen
Swenszon i Älinge sammaleedes sigh beswärandhe hurusåsom han uthi samma
krackel uthaff Peer Gummaszon hans broder som dhe fyra huggen undfick
beekom ett skadeligit fullsåår i denn eena armenn uthaff een knijff och seedermee
ra halvam ulniam bleeff hårdeligen träffatt i liumskan förmeedelst een iärn
stöör uthaff Jacob som dhe fyra huggen uthaff honom tillförendhe beekom, hwar
aff han beefruchtar sigh medh tijden bliffwa bådhe lytt och laam, hwar emoot
partterne på ingendeera siijdhan hadhe någåt att innvännda föruthan Jacob hwilcken
sadhe att stången som han kastadhe till sin swåger uthi flychten förhindrades uthaff
Joens hustru att hoon hwarcken blånadh eller blodhwijte förordsakadhe och sålee
des förmeente dedh uthi den ijffwer som han då wara i ty han uthan all skiähl så
ochristeligen först aff honom bleeff huggen och der medh uthi räddhoogan seedan
wille wäria sigh för swågerens wijdare anfall, billigt ståår att excusera och
såsom Jacob sadhe dhe fyra såren wara fullsåår och der uthaff till sin hällsa
myckett skadder hwarföre i annleedningh effter dedh 11 Cap. Såårm. B. m.w.
L.L. uthskickades 6 uthaff nämbdemännerna som skadhan mätha och syna
skulle hwilcka seedhan dhee innkommo beewittnadhe att dhe trenne såren som
Jacob hadhe bekommitt i axellen och armarnar wore diupt och illa slagna
altderföre resolveradhe rätten dedh Joen Swenszon böter för dhe trenne kiött
såren a 6 marker st. och för dedh fiärdhe i huffwudet 3 marker alldennstundh dedh icke
så skadeligit som dhe andra aestimerades effter dedh 10 Cap. S.B.m.w. L.L. och
Peer Gummarszon hwillken sin swåger Joen ett skadeligit fullsåår i
armen medh een knijff drabbadhe saakfältes effter dedh 6 Cap. S.B.m.w. L.L.
25r
att bötha sijne 20 marker och Jacob Gummarszon som stötte sin swåger medh
iärnstånngen 3 marker. Rätten fann och skiähligen att Joen gijffwer sin swågher
för sweedha, wärck och tijdhspillan 10 d:r s:tt och der till medh beetahla barbie
rare lönen och Peehr gijffwa Joen 10 marker, wijthe sattes dem emellan de non ul
terius offendendo 10 d:r s:tt deszföruthan lystes konungens frijdh öffwer dem alle
sampteligen, effter som dhe sigh för hwar andras öffwerwåld stoorligen beefruch
tadhe, att den haffwer förwärckatt lijff och godhz som denn andra här effter medh
någåt fiendteligit anngrijper effter dedh 31 Cap. Kon. B. L.L. på dedh man deras otidige
trättor så mycket bättre anticipera och förekomma kan.
Regementzskriffwaren segnieur Swen Bohrman beegiäradhe uthaff tingzrätten
twenne nämbdemän hwillcka skulle igienom wärckeligh ögnasicht militiae hem
mannett Stackarp besichtiga bådhe till huus och annatt som kundhe antingen
wara förwärratt eller förbättratt uthaff hans sal:e antecessore munsterskrijff
waren Anders Joenszon uthi hwillcken beegiäran effter denn waar skiähligh
bleeff han och uthaff rätten accommoderat och tillsades Simon i Wästerhult
och Joen i Wiggåsen samma ärende medh dedh forderligeste uthi bägge partter
ners nährwaru att förrätta.
S:d: affsades och uthaff tingzrätten dedh Johanna Erlandhzdotter sitter
uth sin städha så månge åhr som hoon medh Joen Torkillszon om hallfwa
partten uthi gården Älinge contraherat haffwer, der om och partterne
förlijktes och togho affträdhe.
S:d: angaaff sigh för rätten Peer Månszon och högeligen beeswäradhe sigh
hurusåsom saligh Anders Joenszons arffwingar fordra uthaff honom 7 sk. spannmåhl för 16
68 åhrs tijendhe dhem han lijqwähl medh 14 marker s:tt beetahlt och richtigt contente
rat haffwer, Anders Joenszons munsterskrijffwarens arffwingar woro till
städes och steego fram honom till swars eskandes uthaff Peer Månszon quittantz
dedh han förbe:te 7 skieppor effter som han föregijffwer beetahlt haffwer hwilcket
iärnstånngen 3 marker. Rätten fann och skiähligen att Joen gijffwer sin swågher
för sweedha, wärck och tijdhspillan 10 d:r s:tt och der till medh beetahla barbie
rare lönen och Peehr gijffwa Joen 10 marker, wijthe sattes dem emellan de non ul
terius offendendo 10 d:r s:tt deszföruthan lystes konungens frijdh öffwer dem alle
sampteligen, effter som dhe sigh för hwar andras öffwerwåld stoorligen beefruch
tadhe, att den haffwer förwärckatt lijff och godhz som denn andra här effter medh
någåt fiendteligit anngrijper effter dedh 31 Cap. Kon. B. L.L. på dedh man deras otidige
trättor så mycket bättre anticipera och förekomma kan.
Regementzskriffwaren segnieur Swen Bohrman beegiäradhe uthaff tingzrätten
twenne nämbdemän hwillcka skulle igienom wärckeligh ögnasicht militiae hem
mannett Stackarp besichtiga bådhe till huus och annatt som kundhe antingen
wara förwärratt eller förbättratt uthaff hans sal:e antecessore munsterskrijff
waren Anders Joenszon uthi hwillcken beegiäran effter denn waar skiähligh
bleeff han och uthaff rätten accommoderat och tillsades Simon i Wästerhult
och Joen i Wiggåsen samma ärende medh dedh forderligeste uthi bägge partter
ners nährwaru att förrätta.
S:d: affsades och uthaff tingzrätten dedh Johanna Erlandhzdotter sitter
uth sin städha så månge åhr som hoon medh Joen Torkillszon om hallfwa
partten uthi gården Älinge contraherat haffwer, der om och partterne
förlijktes och togho affträdhe.
S:d: angaaff sigh för rätten Peer Månszon och högeligen beeswäradhe sigh
hurusåsom saligh Anders Joenszons arffwingar fordra uthaff honom 7 sk. spannmåhl för 16
68 åhrs tijendhe dhem han lijqwähl medh 14 marker s:tt beetahlt och richtigt contente
rat haffwer, Anders Joenszons munsterskrijffwarens arffwingar woro till
städes och steego fram honom till swars eskandes uthaff Peer Månszon quittantz
dedh han förbe:te 7 skieppor effter som han föregijffwer beetahlt haffwer hwilcket
25v
han intett praestera kundhe, uthan tillbödh sigh medh eedh dedh samma ährhålla
tilllijka medh andra twenne trowärdighe män nu nästkommandhe tingh hwilcket
remitterades till näste tingh och wittnens affhörandhe.
Effter regementz prophoszens Johan Joenszons beegiäran bleeffwo effterfölliandhe
nämbdemän Johan i Wicksiöö och Lars i Raggnillakiööp uthaff rätten commen
deradhe att hålla syn och besichtiga gårdens Ijffla beskaffenheet, bådhe till huus
och iordh.
S:d: berättadhe Jacob Germundszon i Wersett i Ångellsta offenteligen inn för
tingzrätten sigh hördt haffwa uthaff Nils Larszon i Rya i Ångellsta refe
reras dedh han bittidha om morgånen skall haffwa mött Elin Peersdotter
komma ifrån Stackarp gåendes medh een byllta lijkasåsom uthi ett hwijtt la
kan innsöömatt och förmenes denn wara tagen ifrån sal:e Anders Joenszons eff
terlåtenskap hwilckett effter begiäran ínnfördes uthi protocollet.
S:d: lyfftadhe Elins stiufffadher Peer Swenszon i Wersett för sin stiuffdotter Elin
Swensdotter att hoon skall wara tillstädes nästkommandhe tingh och swara sahl:e
Anders Joenszons munsterskrijffwarens arffwingar för denn stöld hoon skylles
före, Oloffs:r uppå sal:e Anders Joenzonz effterlåtenskap föröffwat haffwa, fadren
uthfästadhe för henne 12 manna eedh sigh willia praestera till nästkommandhe höste
tingh att derigienom exculpera sin dotter ifrån sådant förmeent tiuffweerij, des
föruthan om denn bylltan som Elin skall haffwa burit innsöömat uthi ett lakan
om hwillcken Jacob Germundszon i Wersett i Ångellsta berättadhe sigh uthaff Nils
Larszon i Rya och s.s. hördt haffwa dedh Nils henne Elins syster Elin Peersdotter
be:dh skulle mött kommandes ifrån Stackarp medh offwanbe:te byllta beekiändhe fa
dren wara dijthkommen menn effter middaggen strax dädanburen hwilcket och
effter kiärandernars beegiäran innskreeffs uthi protocollet.
S:d: komm Swen Swenszon een ungh drängh hijt till Sunnerboo häradh rijdan
des uppå twenne hästar, opaszatt, haffwandes uppå sigh slaraffwige klädher hwil
kett giordhe honom så myckett meera suspicieus och mistänkeligh alldennstundh man
offta ährfahr hurusåsom många ifrån Skåne och der ifrån gräntzen komma
hijth upp medh hästar dem dhe oloffl:n haffwa tagit och seedermeera dhem försällia
tilllijka medh andra twenne trowärdighe män nu nästkommandhe tingh hwilcket
remitterades till näste tingh och wittnens affhörandhe.
Effter regementz prophoszens Johan Joenszons beegiäran bleeffwo effterfölliandhe
nämbdemän Johan i Wicksiöö och Lars i Raggnillakiööp uthaff rätten commen
deradhe att hålla syn och besichtiga gårdens Ijffla beskaffenheet, bådhe till huus
och iordh.
S:d: berättadhe Jacob Germundszon i Wersett i Ångellsta offenteligen inn för
tingzrätten sigh hördt haffwa uthaff Nils Larszon i Rya i Ångellsta refe
reras dedh han bittidha om morgånen skall haffwa mött Elin Peersdotter
komma ifrån Stackarp gåendes medh een byllta lijkasåsom uthi ett hwijtt la
kan innsöömatt och förmenes denn wara tagen ifrån sal:e Anders Joenszons eff
terlåtenskap hwilckett effter begiäran ínnfördes uthi protocollet.
S:d: lyfftadhe Elins stiufffadher Peer Swenszon i Wersett för sin stiuffdotter Elin
Swensdotter att hoon skall wara tillstädes nästkommandhe tingh och swara sahl:e
Anders Joenszons munsterskrijffwarens arffwingar för denn stöld hoon skylles
före, Oloffs:r uppå sal:e Anders Joenzonz effterlåtenskap föröffwat haffwa, fadren
uthfästadhe för henne 12 manna eedh sigh willia praestera till nästkommandhe höste
tingh att derigienom exculpera sin dotter ifrån sådant förmeent tiuffweerij, des
föruthan om denn bylltan som Elin skall haffwa burit innsöömat uthi ett lakan
om hwillcken Jacob Germundszon i Wersett i Ångellsta berättadhe sigh uthaff Nils
Larszon i Rya och s.s. hördt haffwa dedh Nils henne Elins syster Elin Peersdotter
be:dh skulle mött kommandes ifrån Stackarp medh offwanbe:te byllta beekiändhe fa
dren wara dijthkommen menn effter middaggen strax dädanburen hwilcket och
effter kiärandernars beegiäran innskreeffs uthi protocollet.
S:d: komm Swen Swenszon een ungh drängh hijt till Sunnerboo häradh rijdan
des uppå twenne hästar, opaszatt, haffwandes uppå sigh slaraffwige klädher hwil
kett giordhe honom så myckett meera suspicieus och mistänkeligh alldennstundh man
offta ährfahr hurusåsom många ifrån Skåne och der ifrån gräntzen komma
hijth upp medh hästar dem dhe oloffl:n haffwa tagit och seedermeera dhem försällia
26r
hwarigienom seedhan kiöparen myckett blijffwer molesterat, altså bleffwo hä
starnar arresteradhe in till desz be:te Swen Swenszon flyr och skaffar trowärdige skriffter
och bewijs sigh wara rätt i sijna ärender och offwanbe:te hästar ährligen haffwa
sigh tillhandlatt hwilckett då dedh skieer tillsades befallningzmannen honom
sijna hästar weedh anfoordran tillställa.
S:d: anndrogh hustru Kierstin Erlandhzdotter för sittiandhe rätten hurusåsom
hoon förmedelst sitt trägna och ijdkesamma arbeete haffwer innlööst 1/8 aff Quenslöff
denn hennes modher förpanttatt hadhe och förännsåsom hoon Kierstin kom till
sin modher och födde henne i sin swagheet war hoon igienom fattigdomb så uthblottat
att hoon ingen tingh, ia näppeligen skoorne hadhe uppå fötterne hwilckett
månge uthaff kringståendhe tingzallmoge beewittnadhe, nu komma Kierstins brö
der och förmeena sigh willia pro quota samma 1/8 uthi Quenslööff medh systren by
ta, tingzrätten resolveradhe uthi denna saken sålunnda att emädansåsom mo
dren ännu leeffwer effter hwilcken dhe beegiära gåå uthi bythe medh systren
uthi förbe:te 1/8 uthi Quenslöff och ännu ähr owist hurulunda och medh hwadh
meeningh deeras modher lärer för sin dödh sigh emot sijna barn häruthinnan
declarera, hwarföre behåller dottren den 1/8 hoon innlööst haffwer och brö
dren förblijffwer wedh sijna låttar, dock på den condition att dåttren
Kierstin försörier modren uthi sin ållderdombs swagheet in till dödhzdagen
der effter dhe seedhan allesamptlighen kunna om offwanbe:te ärendhe tahla
och discurera dedh bästa dhe förmåå och gitta.
S:d: innställte sigh för rätten Swen i Miärydh i Liunga sochn beeswärandes
sigh hurusåsom Oloff Anderszon i Fuglanääs i Giötherydh sochn förleedne höste
tijdh haffwer slagit hans hustru Swennborgh medh rijs hwilcken bådhe aff
långligh siukdoms bräckligheet som uppå ett åhr och dagh medh henne continue
rat haffwer och seedermeera annan tillstötandhe sinnes swagheet läth bära sigh
uthi gårdarnar och för bägges deeras fattigdom och armodh sampt småå barns
starnar arresteradhe in till desz be:te Swen Swenszon flyr och skaffar trowärdige skriffter
och bewijs sigh wara rätt i sijna ärender och offwanbe:te hästar ährligen haffwa
sigh tillhandlatt hwilckett då dedh skieer tillsades befallningzmannen honom
sijna hästar weedh anfoordran tillställa.
S:d: anndrogh hustru Kierstin Erlandhzdotter för sittiandhe rätten hurusåsom
hoon förmedelst sitt trägna och ijdkesamma arbeete haffwer innlööst 1/8 aff Quenslöff
denn hennes modher förpanttatt hadhe och förännsåsom hoon Kierstin kom till
sin modher och födde henne i sin swagheet war hoon igienom fattigdomb så uthblottat
att hoon ingen tingh, ia näppeligen skoorne hadhe uppå fötterne hwilckett
månge uthaff kringståendhe tingzallmoge beewittnadhe, nu komma Kierstins brö
der och förmeena sigh willia pro quota samma 1/8 uthi Quenslööff medh systren by
ta, tingzrätten resolveradhe uthi denna saken sålunnda att emädansåsom mo
dren ännu leeffwer effter hwilcken dhe beegiära gåå uthi bythe medh systren
uthi förbe:te 1/8 uthi Quenslöff och ännu ähr owist hurulunda och medh hwadh
meeningh deeras modher lärer för sin dödh sigh emot sijna barn häruthinnan
declarera, hwarföre behåller dottren den 1/8 hoon innlööst haffwer och brö
dren förblijffwer wedh sijna låttar, dock på den condition att dåttren
Kierstin försörier modren uthi sin ållderdombs swagheet in till dödhzdagen
der effter dhe seedhan allesamptlighen kunna om offwanbe:te ärendhe tahla
och discurera dedh bästa dhe förmåå och gitta.
S:d: innställte sigh för rätten Swen i Miärydh i Liunga sochn beeswärandes
sigh hurusåsom Oloff Anderszon i Fuglanääs i Giötherydh sochn förleedne höste
tijdh haffwer slagit hans hustru Swennborgh medh rijs hwilcken bådhe aff
långligh siukdoms bräckligheet som uppå ett åhr och dagh medh henne continue
rat haffwer och seedermeera annan tillstötandhe sinnes swagheet läth bära sigh
uthi gårdarnar och för bägges deeras fattigdom och armodh sampt småå barns
26v
skuld nödgades sökia Gudh och gått folck om allmoosor och underhåld uthi
detta sitt siuukelige och weederwärdige tillståndh som hoon uthi een lång tijdh Gudh
bättre haffwer warit beekaijatt medh och seedhan hoon medh rijs uthaff Oloff
slagen bleeff icke öffwer fyra dagar leeffwat hadhe hwilckett skiedde tren
ne weckor för juhl som beewittnades och nu först den 5:te Maii uthi skooghen
liggiandes under een graan döder igienfunnen, honom till swars steegh fram Oloff
Anderszon och beekiändhe sigh offwanbe:te hustru seedansåsom han tagit upp salvam
reverentiam särcken medh rijsett 2 a 3 slagh öffwer länndren slagit hadhe men
icke uthi någån ondh eller argh intention uthan förmedelst denn orsaak alldennstund
många sådanna tiggiare låter bära sigh omkringh i gårdarna på dedh dhe der
igienom deste lijderligare kunna fåå allmooser warandes lijqwist medh innghen
sådan kranckheet beeladde att deeras gångh derigienom blijffwer förhinndrath
derföre slogh han henne dhe offwanbe:te 3 slagh på dedh han skulle sielffwa
sanningen häruthinnan beefinna, deszföruthan haffwer denne Oloff dra
get skoorne och strumppornar uthaff mehrbe:te Swennborgh menn alt uthi denn
acht skiedt wara som han föregaaff att beesichtiga om henne någåt feeltes hwar
före hon sigh bära läth, och när detta war beestält springer denna
Swennborgh åth skoghen och han Oloff effter alldenstundh han beefruchtadhe
dedh hoon eensammen icke skulle finna till byes och fåår henne
medh sigh heem tillbaaka och låter föllia henne till Simontorpett hwa
rest hoon war öffwer natten, derifrån blijffwer hoon leddsagadher till Å
ketorppett och sammaleedes till Jönsetorpett derifrån een pijgha Sisza Jöns
dotter om sijne 16 åhr skulle föllt henne fram till Hellult men nähr dhe woro
så nähr kommne att dhe kundhe see byen satte Swennborgh sigh needher
och intet wille låta föllia sigh dijth fram, altså nödgades pijghan Sissa
öffwergijffwa henne efftersom kiöllden war swår, dedh hoon beekiändhe
och då der efter gåår Swennborgh seedhan pijgan Sissa waar bårttgången
på pasz ett steenkast derifrån och twiffwelsuthan lagdt sigh under een graan
detta sitt siuukelige och weederwärdige tillståndh som hoon uthi een lång tijdh Gudh
bättre haffwer warit beekaijatt medh och seedhan hoon medh rijs uthaff Oloff
slagen bleeff icke öffwer fyra dagar leeffwat hadhe hwilckett skiedde tren
ne weckor för juhl som beewittnades och nu först den 5:te Maii uthi skooghen
liggiandes under een graan döder igienfunnen, honom till swars steegh fram Oloff
Anderszon och beekiändhe sigh offwanbe:te hustru seedansåsom han tagit upp salvam
reverentiam särcken medh rijsett 2 a 3 slagh öffwer länndren slagit hadhe men
icke uthi någån ondh eller argh intention uthan förmedelst denn orsaak alldennstund
många sådanna tiggiare låter bära sigh omkringh i gårdarna på dedh dhe der
igienom deste lijderligare kunna fåå allmooser warandes lijqwist medh innghen
sådan kranckheet beeladde att deeras gångh derigienom blijffwer förhinndrath
derföre slogh han henne dhe offwanbe:te 3 slagh på dedh han skulle sielffwa
sanningen häruthinnan beefinna, deszföruthan haffwer denne Oloff dra
get skoorne och strumppornar uthaff mehrbe:te Swennborgh menn alt uthi denn
acht skiedt wara som han föregaaff att beesichtiga om henne någåt feeltes hwar
före hon sigh bära läth, och när detta war beestält springer denna
Swennborgh åth skoghen och han Oloff effter alldenstundh han beefruchtadhe
dedh hoon eensammen icke skulle finna till byes och fåår henne
medh sigh heem tillbaaka och låter föllia henne till Simontorpett hwa
rest hoon war öffwer natten, derifrån blijffwer hoon leddsagadher till Å
ketorppett och sammaleedes till Jönsetorpett derifrån een pijgha Sisza Jöns
dotter om sijne 16 åhr skulle föllt henne fram till Hellult men nähr dhe woro
så nähr kommne att dhe kundhe see byen satte Swennborgh sigh needher
och intet wille låta föllia sigh dijth fram, altså nödgades pijghan Sissa
öffwergijffwa henne efftersom kiöllden war swår, dedh hoon beekiändhe
och då der efter gåår Swennborgh seedhan pijgan Sissa waar bårttgången
på pasz ett steenkast derifrån och twiffwelsuthan lagdt sigh under een graan
27r
att soffwa der hoon och fans liggiandes döder, och såsom inge flere skiähl
eller wittnen woro som kundhe uthi denna saken giöra någpn wijdare relation
och upplysningh hwarföre togh rätten detta ärendhe nogha i consideration
och såsåm dhe beefunno (1.) Dedh Oloff Anderszon detta som offwanbe:t ähr icke uppså
teligen uthi någån ondh intention föröffwat haffwa uthan till att probera
om så i sanningh beefans som hoon föregaaff alldenstundh månge finnas som
tillförendhe plägha fara fram medh sådanna puszer (2:o) Jämbwähl war dedh och
witterligit att hoon understunndom gåå plägadhe, hwar aff praesumeradhe denne
Oloff att hoon äffwen så wähl hadhe kunnatt gåå om hon skiönth älliest hadhe
weelat (3.) Der till medh hadhe hoon intett pasz aff sin kyrckioheerdhe som der i
bygden wahnligit ähr hwilckett om hennes swagheet och siuukelige tillståndh ha
dhe kunnatt beewittna (4.) Heela allmogen wiste beetygha att öffwer åhr
och dagh ähro för henne förbööner fällte uthi kyrckian (5.) Desföruthan hwar
ken Swennborghs man eller hennes fadher som och så tillstädes war tilläggia
honom någån dödhzbahna icke häller hoon Swennborgh, dedh samma giorddt medhan hoon
war i lijffwet och leedsagades ifrån Oloff till dhe torppen om hwilcka offwan
be:th ähr uthi rannsakninghen (6.) Haffwer och warit fåånachtigh och icke weedh sijna
fulla beeskieedh hwilcket och wähl skiönias kan i ty offtabe:te Swennborgh ha
dhe så snart kunnatt gådt till byen som till dedh ställett hon döder fans all
dennstundh hoon sågh byen när pijghan Sissa skilldes weedh henne, hwar icke nå
gån sinnes raserii och galenskap hadhe henne förwirratt (7) War och stark kiöld
samma tijdh beesynnerligen om nätterna hwar aff ähr att slutha att hoon lig
giandes under granen heela natten öffwer derigienom wara omkommen
altderföre kunndhe rätten honom Oloff i Fuglanäs till Swennborghz dödhz
wållandhe icke fälla uthan alldeles honom der ifrån frij ährkiändhe och endt
leedigadhe, men alldenstundh han haffwer warit myckett ohööfligh och dri
stigh i dedh han haffwer tagit upp kiortell och illaesam ulecuntiam särcken, klädt
aff henne strumppor och skoor och slagit Swennborgh öffwer länndren medh rijs
och såleedes begått een ohööffligh excess hwarföre syntes och ompröffwades wa
eller wittnen woro som kundhe uthi denna saken giöra någpn wijdare relation
och upplysningh hwarföre togh rätten detta ärendhe nogha i consideration
och såsåm dhe beefunno (1.) Dedh Oloff Anderszon detta som offwanbe:t ähr icke uppså
teligen uthi någån ondh intention föröffwat haffwa uthan till att probera
om så i sanningh beefans som hoon föregaaff alldenstundh månge finnas som
tillförendhe plägha fara fram medh sådanna puszer (2:o) Jämbwähl war dedh och
witterligit att hoon understunndom gåå plägadhe, hwar aff praesumeradhe denne
Oloff att hoon äffwen så wähl hadhe kunnatt gåå om hon skiönth älliest hadhe
weelat (3.) Der till medh hadhe hoon intett pasz aff sin kyrckioheerdhe som der i
bygden wahnligit ähr hwilckett om hennes swagheet och siuukelige tillståndh ha
dhe kunnatt beewittna (4.) Heela allmogen wiste beetygha att öffwer åhr
och dagh ähro för henne förbööner fällte uthi kyrckian (5.) Desföruthan hwar
ken Swennborghs man eller hennes fadher som och så tillstädes war tilläggia
honom någån dödhzbahna icke häller hoon Swennborgh, dedh samma giorddt medhan hoon
war i lijffwet och leedsagades ifrån Oloff till dhe torppen om hwilcka offwan
be:th ähr uthi rannsakninghen (6.) Haffwer och warit fåånachtigh och icke weedh sijna
fulla beeskieedh hwilcket och wähl skiönias kan i ty offtabe:te Swennborgh ha
dhe så snart kunnatt gådt till byen som till dedh ställett hon döder fans all
dennstundh hoon sågh byen när pijghan Sissa skilldes weedh henne, hwar icke nå
gån sinnes raserii och galenskap hadhe henne förwirratt (7) War och stark kiöld
samma tijdh beesynnerligen om nätterna hwar aff ähr att slutha att hoon lig
giandes under granen heela natten öffwer derigienom wara omkommen
altderföre kunndhe rätten honom Oloff i Fuglanäs till Swennborghz dödhz
wållandhe icke fälla uthan alldeles honom der ifrån frij ährkiändhe och endt
leedigadhe, men alldenstundh han haffwer warit myckett ohööfligh och dri
stigh i dedh han haffwer tagit upp kiortell och illaesam ulecuntiam särcken, klädt
aff henne strumppor och skoor och slagit Swennborgh öffwer länndren medh rijs
och såleedes begått een ohööffligh excess hwarföre syntes och ompröffwades wa
27v
re skiähligit dömma honom effter dedh 13 Cap. S.m.B.m.w.L.L. och dubbell
giöra böterna att för 3 marker giffwa 6 marker slaget och böta 2 d:r s:tt till kyrckian.
S:d: emellan hustru Elin i Senna klagandhe och möhlnaren Måns Anderszon
i Kåhrberga i Hallarydh sochn swarandhe angåendhe 3 skieppor rogh som
hustru Elin haffwer fördt till quarns att mahla och rogen seedermeera ähr
borttstuhlen om natten der effter, resolverades effter dedh 9 Cap. K.m.B.L.L.
att möhlnaren giällder åther dhe offwanbe:te 3 sk. der till medh så godh säck
som roghen lågh uthi, hwar medh dhe togho affträdhe.
S:d: resolverades att så frampt Joen Anderszon Skarp förnyndare för een liten
poike icke ährhåller innan Michaelis tijdh sin richtige beetahlningh för dhe oxar
som ähro uppå godh betahlningh anammadhe uthaff Nils i Nothart hwilken
nu dödh är och icke ännu oxarnar beetahlt som hans pupill tillkommer
då blijffwa dhe effter den tijdhen arresteradhe att ingen sigh medh dem skall
beefatta wijdare änn haffwer mehrbe:te förmyndares godha loff och minne.
S:d: kom för rätten Udder i Beeteråås i Traherydh sochn beeswärandes sigh
hurusåsom han ähr kommen i roop och rychte haffwa stuhlit 3 st. getter
uthaff Jöns i Böökhult förmedelst denn orsaak i dedh Oluff Skytte som
nu igienom döden affgången ähr skulle honom Udder igienom löffwieerije
och skiärseeldzkonst uthnämdt samma tiuffnadh haffwa bedrijffwet och
alldennstundh Jöns sielff honom derföre frijährkiänndhe icke häller war någon
desföruthan som wille eller kundhe honom mehrbe:te tiuffnadh tillläggia hwar
före kiänndes han och uthaff rätten häruthinnan alldeles frii och otill
tahlter så frampt icke någån här effter honom medh liusare skiähl kan
till samma stöld binnda widher straff som lagh förmåår.
S:d: uppsteegh för rätten kongl:e maij:ttz trooman och wählförordnat
assessor uthi Giötharijkes hoffrätt samtpt häradhz höffdinge öffwer Sun
nerboo häradh i Smålandh och några härader i Östergiöthlandh den edle
och wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegren till Forsza, Spåningzlanndhe
och Bräkentorp insinuerandes uthi rätten ett fast och oryggeligit kiöpebreeff
giöra böterna att för 3 marker giffwa 6 marker slaget och böta 2 d:r s:tt till kyrckian.
S:d: emellan hustru Elin i Senna klagandhe och möhlnaren Måns Anderszon
i Kåhrberga i Hallarydh sochn swarandhe angåendhe 3 skieppor rogh som
hustru Elin haffwer fördt till quarns att mahla och rogen seedermeera ähr
borttstuhlen om natten der effter, resolverades effter dedh 9 Cap. K.m.B.L.L.
att möhlnaren giällder åther dhe offwanbe:te 3 sk. der till medh så godh säck
som roghen lågh uthi, hwar medh dhe togho affträdhe.
S:d: resolverades att så frampt Joen Anderszon Skarp förnyndare för een liten
poike icke ährhåller innan Michaelis tijdh sin richtige beetahlningh för dhe oxar
som ähro uppå godh betahlningh anammadhe uthaff Nils i Nothart hwilken
nu dödh är och icke ännu oxarnar beetahlt som hans pupill tillkommer
då blijffwa dhe effter den tijdhen arresteradhe att ingen sigh medh dem skall
beefatta wijdare änn haffwer mehrbe:te förmyndares godha loff och minne.
S:d: kom för rätten Udder i Beeteråås i Traherydh sochn beeswärandes sigh
hurusåsom han ähr kommen i roop och rychte haffwa stuhlit 3 st. getter
uthaff Jöns i Böökhult förmedelst denn orsaak i dedh Oluff Skytte som
nu igienom döden affgången ähr skulle honom Udder igienom löffwieerije
och skiärseeldzkonst uthnämdt samma tiuffnadh haffwa bedrijffwet och
alldennstundh Jöns sielff honom derföre frijährkiänndhe icke häller war någon
desföruthan som wille eller kundhe honom mehrbe:te tiuffnadh tillläggia hwar
före kiänndes han och uthaff rätten häruthinnan alldeles frii och otill
tahlter så frampt icke någån här effter honom medh liusare skiähl kan
till samma stöld binnda widher straff som lagh förmåår.
S:d: uppsteegh för rätten kongl:e maij:ttz trooman och wählförordnat
assessor uthi Giötharijkes hoffrätt samtpt häradhz höffdinge öffwer Sun
nerboo häradh i Smålandh och några härader i Östergiöthlandh den edle
och wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegren till Forsza, Spåningzlanndhe
och Bräkentorp insinuerandes uthi rätten ett fast och oryggeligit kiöpebreeff
28r
daterat Borsna den 22 Julii A:o 1669 som war medh förnähme herrar
och män breedhe wijdh Anders Oloffszons i Bräkentorp egen handh under
skriffwit och beekräfftatt hwaruthinnan förmähles hurusåsom be:te An
ders Oluffszon aff frij willie och berådde modhe medh sine k hustrus och barns
godha ia och samtyckio sampt andra förwannters och godha wänners inrådandhe
haffwa försåldt och till kiöps upplåtit wählbe:te assessor sin deels inlööste
deels arffdhe och kiöpte skatterätt uthi heela gårdenn Bräkentorp der han nu
boendes ähr för så månnga penningar som mehrbe:te skattebondhe Anders
Oloffszon derföre gijffwit haffwer och sielffwe kiöpe sampt fastebreefwen
uthwijsa aff hwilcken kiöpesumma då straxt bleffwo affdraagne
och meer sampt wählbe:te hr adsessor godhe giordhe 100 rijkzd:r som han off
tabe:te Anders Oloffszon till wälb:ne hr adsesoren på extraordinarie
tingett som höltz i Borszna igienom transaction och förlijkningh för
annwänd omkostnadh och beswäär ähr skylldigh bleeffwen halffparthen
uthaff dedh som resterar nähr offwanbe:te 100 rijkzd:r ähro wordne uthaff huff
wuddsumman afffördhe, förlähnar assessoren honom då tillstundandhe Micha
elis tijh och den öffrige halffparthen till fahrdagh effter lagh tillstunndandhe
åhr 1670 betahla och contentera förståendes här medh hwar rijkzd:r som ho
nom Anders Oloffszon på bägge terminer sålunda böhre beetahlas a sex
marker styckett som dhe tillförendhe haffwa gängzse warit och här emot för
plichtar Anders Oluffszon sigh weedh näste fahrdagh effter lagh att afståå
och inrymma hr assessorn hemmannett under sin frije disposition och willie
affhännder fördennskuld sigh, sin hustru, barn och alle effterkommandhe
arffwingar offwanbe:te skattehemman och dedh tillägnar mehrbe:te hr ad
sessor hans k frw wälb:ne frw Anna Siöbladh och bägges deeras k barn
och arffwingar och så arffwinge effter arffwinge medh alle sijne tillhörige ad
pertinentier och lägenheet uthi huus, iordh, åker, ängh, skogh, marck, siögar,
strömmar, fiskerijer, quarn och quarnställe, torpp och torppeställen sampt alla
och män breedhe wijdh Anders Oloffszons i Bräkentorp egen handh under
skriffwit och beekräfftatt hwaruthinnan förmähles hurusåsom be:te An
ders Oluffszon aff frij willie och berådde modhe medh sine k hustrus och barns
godha ia och samtyckio sampt andra förwannters och godha wänners inrådandhe
haffwa försåldt och till kiöps upplåtit wählbe:te assessor sin deels inlööste
deels arffdhe och kiöpte skatterätt uthi heela gårdenn Bräkentorp der han nu
boendes ähr för så månnga penningar som mehrbe:te skattebondhe Anders
Oloffszon derföre gijffwit haffwer och sielffwe kiöpe sampt fastebreefwen
uthwijsa aff hwilcken kiöpesumma då straxt bleffwo affdraagne
och meer sampt wählbe:te hr adsessor godhe giordhe 100 rijkzd:r som han off
tabe:te Anders Oloffszon till wälb:ne hr adsesoren på extraordinarie
tingett som höltz i Borszna igienom transaction och förlijkningh för
annwänd omkostnadh och beswäär ähr skylldigh bleeffwen halffparthen
uthaff dedh som resterar nähr offwanbe:te 100 rijkzd:r ähro wordne uthaff huff
wuddsumman afffördhe, förlähnar assessoren honom då tillstundandhe Micha
elis tijh och den öffrige halffparthen till fahrdagh effter lagh tillstunndandhe
åhr 1670 betahla och contentera förståendes här medh hwar rijkzd:r som ho
nom Anders Oloffszon på bägge terminer sålunda böhre beetahlas a sex
marker styckett som dhe tillförendhe haffwa gängzse warit och här emot för
plichtar Anders Oluffszon sigh weedh näste fahrdagh effter lagh att afståå
och inrymma hr assessorn hemmannett under sin frije disposition och willie
affhännder fördennskuld sigh, sin hustru, barn och alle effterkommandhe
arffwingar offwanbe:te skattehemman och dedh tillägnar mehrbe:te hr ad
sessor hans k frw wälb:ne frw Anna Siöbladh och bägges deeras k barn
och arffwingar och så arffwinge effter arffwinge medh alle sijne tillhörige ad
pertinentier och lägenheet uthi huus, iordh, åker, ängh, skogh, marck, siögar,
strömmar, fiskerijer, quarn och quarnställe, torpp och torppeställen sampt alla
28v
andra tillägor i wåthe och tårre, nährby och fiärran, intett undantagandes aff
hwadh der till ligger, aff ållder leegatt haffwer eller medh lagha domb häreff
ter tillwinnas och tillfalla kan, niutha, bruuka och beehålla till eewär
deeligh oklandrat wählfången ägendomb, tillståår fördennskuld Anders
Oluffszon der medh hr assessorn eller hans arffwingar att tagha derpå eff
ter laghligit uppbudh och ståndh tinghskiötningh och fastebreeff nähr honom eller
dem beehagar och till yttermera wiszo och deste större beekräfftellse att
offwanbe:te kiööp aff offta och mehrbe:te Anders Oluffszon och dhe sijna orygge
lighen hållas och effterkommas skall haffwer han tiänstödmiukeligen beegiä
rat att hans n:e höghwälb:ne hr landhzhöffdingen Mauritz Posze medh andra
förnämbblige män wille detta såsom wittne häröffwer iämpte honom under
skrijffwa och förseegla och alldennstundh (1:o) be:te kiööp ähr frijwilleligen
och aff berådde moodhe giordt och slutit uthaff Anders Oluffszon medh hans kiäre
hustrus och barns godha ia och samtyckio och seedermeera uthi förnähme herrars
och mäns nährwaru såsom wittne deröffwer upprättatt underskrijfwit och ra
tificerat och emedlertiijdh intett klander hördes der på alleenast reutmästaren
wälb:ne hr Carl Hårdh een gångh skreeff rätten till då tinget höltz uthi Ny
gårdh den 16 Feb. A:o 1670 att dedh war anngijffwit hoos den kongl:e rätten
(2:o) Wittnadhe heela rätten sigh haffwa hördt och förstådt dedh gården
mehr och wählbe:te hr adsessor i långa tijder af een frii willie wara till
budhen i synnerheet wittnadhe Anders Oluffszons egen nährskylldhe frändhe
een nämbdeman Johan i Wicksiöö be:dh att han aff be:te Anders Oloffszon
war ombedin hr adsessorn gården till kiöps någre åhr och långt tillfören
dhe praesentera och uppbiudha dher om dhe andra nämbdemännen tilllijka
medh honom sin skrifftelige attest medhdeelt hadhe (3:o) Uppwijste och hr
adsessorn een krafftigh attest att penningarna effter affskieedh ähro An
ders Oloffszon praesenteradhe och tillbudne dhem han alldeeles i förstånne
beeiakadhe willia emottagha men lijqwähl intett effterkommitt hwilcka [..]
hans wyrd:th kyrckioheerden uthi Agunnerydh haffwer attesterat ännu ståår
hwadh der till ligger, aff ållder leegatt haffwer eller medh lagha domb häreff
ter tillwinnas och tillfalla kan, niutha, bruuka och beehålla till eewär
deeligh oklandrat wählfången ägendomb, tillståår fördennskuld Anders
Oluffszon der medh hr assessorn eller hans arffwingar att tagha derpå eff
ter laghligit uppbudh och ståndh tinghskiötningh och fastebreeff nähr honom eller
dem beehagar och till yttermera wiszo och deste större beekräfftellse att
offwanbe:te kiööp aff offta och mehrbe:te Anders Oluffszon och dhe sijna orygge
lighen hållas och effterkommas skall haffwer han tiänstödmiukeligen beegiä
rat att hans n:e höghwälb:ne hr landhzhöffdingen Mauritz Posze medh andra
förnämbblige män wille detta såsom wittne häröffwer iämpte honom under
skrijffwa och förseegla och alldennstundh (1:o) be:te kiööp ähr frijwilleligen
och aff berådde moodhe giordt och slutit uthaff Anders Oluffszon medh hans kiäre
hustrus och barns godha ia och samtyckio och seedermeera uthi förnähme herrars
och mäns nährwaru såsom wittne deröffwer upprättatt underskrijfwit och ra
tificerat och emedlertiijdh intett klander hördes der på alleenast reutmästaren
wälb:ne hr Carl Hårdh een gångh skreeff rätten till då tinget höltz uthi Ny
gårdh den 16 Feb. A:o 1670 att dedh war anngijffwit hoos den kongl:e rätten
(2:o) Wittnadhe heela rätten sigh haffwa hördt och förstådt dedh gården
mehr och wählbe:te hr adsessor i långa tijder af een frii willie wara till
budhen i synnerheet wittnadhe Anders Oluffszons egen nährskylldhe frändhe
een nämbdeman Johan i Wicksiöö be:dh att han aff be:te Anders Oloffszon
war ombedin hr adsessorn gården till kiöps någre åhr och långt tillfören
dhe praesentera och uppbiudha dher om dhe andra nämbdemännen tilllijka
medh honom sin skrifftelige attest medhdeelt hadhe (3:o) Uppwijste och hr
adsessorn een krafftigh attest att penningarna effter affskieedh ähro An
ders Oloffszon praesenteradhe och tillbudne dhem han alldeeles i förstånne
beeiakadhe willia emottagha men lijqwähl intett effterkommitt hwilcka [..]
hans wyrd:th kyrckioheerden uthi Agunnerydh haffwer attesterat ännu ståår
29r
hoos honom in parato att emothtagas (4:o) Uppwijste och hr assessoren
kongl:e hoffrättens resolution hwaruthinnan förmähles att saken war ifrån
höghbe:te kongl:e rätten remitterat till sitt behörige forum der att uthföras och e
medlertijdh skulle hr assessoren blijffwa weedh sitt kiöpebreeff maintinerat (5.)
Och emedlertijdh ähr hr adsessorn alldrigh stämbd myckett mindre någåt quahl
på be:te kiööp giordt (6.) Uppwijste och hr adsessorn mundteligen månge andre
skiähl och documenter denne saken angåendhe hwar medh han giordhe remon
stration att Anders Oloffszon sin skatteiordh frijwilleligen sigh hadhe affhändt
och bårttsåldt emeedhan alldrigh hwarcken aff adell eller oadell någåt lagh
ligit klander giordt alleenast som be:th ähr hwilckett icke kunndhe giöra till
fyllest eller war någåt laghligit klander myckett mindre några penningar
för gården emedlertijdh praesenteradhe och gården war laghbuden och öffwer natt
och åhr effter uppbådhen laghstånnden dedh häradhz protocollerne uthwijsa
altderföre som alt war laghligit passerat kunndhe och rätten hr adsessorn
icke länngre uppehålla eller skiöthet förwägra uthan dedh bleeff hr adsessoren
aff rätten effter sin beegiäran medhdeelat och dedh offwanbe:te laghligen
giordhe och upprättadhe kiööp dömbdt eewärdelighen stånnda och alldrigh återgånga.
S:d: ibland andra ärender som då förhandlades praesenterades ett kiöpebreeff uth
gijffwit aff wälb:ne hr Boo Rosenstiärna till Sannbroo, Lundhhollmen och
Nynääs hwillcket medh förnähme herrars och mäns underskrifft war bewitt
nadt och beekräfftatt dat. Stockholm den 12 Maii nästförledne A:o 1669 hwar
uthinnan han bekiänner sigh aff een frij willie och berådde modhe sampt medh
sin k. huusfrwes godha iaa och samtyckio haffwa igienom ett fast och oryg
geligit iordabythe och kiööp upplåtit bytt och försåldt sin k. broder wälb:ne
hr Oloff Rosenstiärna till Eedh och Wiszboohammar och hans k. frw den
edle och wälb:ne frw Christina Lilliehöök till Eedh och Wiszboohammar
sampt bägges deras k. barn, ett rättarelagh beeståendhe aff några gårdar
kongl:e hoffrättens resolution hwaruthinnan förmähles att saken war ifrån
höghbe:te kongl:e rätten remitterat till sitt behörige forum der att uthföras och e
medlertijdh skulle hr assessoren blijffwa weedh sitt kiöpebreeff maintinerat (5.)
Och emedlertijdh ähr hr adsessorn alldrigh stämbd myckett mindre någåt quahl
på be:te kiööp giordt (6.) Uppwijste och hr adsessorn mundteligen månge andre
skiähl och documenter denne saken angåendhe hwar medh han giordhe remon
stration att Anders Oloffszon sin skatteiordh frijwilleligen sigh hadhe affhändt
och bårttsåldt emeedhan alldrigh hwarcken aff adell eller oadell någåt lagh
ligit klander giordt alleenast som be:th ähr hwilckett icke kunndhe giöra till
fyllest eller war någåt laghligit klander myckett mindre några penningar
för gården emedlertijdh praesenteradhe och gården war laghbuden och öffwer natt
och åhr effter uppbådhen laghstånnden dedh häradhz protocollerne uthwijsa
altderföre som alt war laghligit passerat kunndhe och rätten hr adsessorn
icke länngre uppehålla eller skiöthet förwägra uthan dedh bleeff hr adsessoren
aff rätten effter sin beegiäran medhdeelat och dedh offwanbe:te laghligen
giordhe och upprättadhe kiööp dömbdt eewärdelighen stånnda och alldrigh återgånga.
S:d: ibland andra ärender som då förhandlades praesenterades ett kiöpebreeff uth
gijffwit aff wälb:ne hr Boo Rosenstiärna till Sannbroo, Lundhhollmen och
Nynääs hwillcket medh förnähme herrars och mäns underskrifft war bewitt
nadt och beekräfftatt dat. Stockholm den 12 Maii nästförledne A:o 1669 hwar
uthinnan han bekiänner sigh aff een frij willie och berådde modhe sampt medh
sin k. huusfrwes godha iaa och samtyckio haffwa igienom ett fast och oryg
geligit iordabythe och kiööp upplåtit bytt och försåldt sin k. broder wälb:ne
hr Oloff Rosenstiärna till Eedh och Wiszboohammar och hans k. frw den
edle och wälb:ne frw Christina Lilliehöök till Eedh och Wiszboohammar
sampt bägges deras k. barn, ett rättarelagh beeståendhe aff några gårdar
29v
uthi Cronebergs lähn, Sunnerboo häradh och Wråå sochn beelägne nembl:n
Wråå klåckare gårdh cronehemman ett, ibid. een ström, Hästhult skatthem
man et, Glanshult skatthemman ett, Sinnshult skatthemman ett, Krencke
bodha skatthemman ett, Kroxhult skatthemman ett, Håkenhult skatthemman
ett, Broddalt skatthemman ett, Åkerbohralt skatthemman ett, Liushult skatt
hemman ett, Abbeshult skatthemman ett, Rydh skatthemman ett, norra
Embodha skatthemman ett, södra Embodha skatthemman ett, Jortzerydh skatt
hemman ett, Wåköön skatthemman 1/4, uthi Kånna sochn Bäck skatthemman
ett, Grytås skatthemman 1/4, Lijdhhult sochn, Töresbergh frällsehemman ett, Wir
ckesnääs frällsehemman ett, hwilcka ränta uthi wisz räntta medh gerde
byggningz och salttpetterhielpen effter den öffwerfattadhe uthräkningen
384 d:r 23 [..] 1/5 [..] sölffwermyntt för 4500 rijkzd:r in specie, så emädan
nährbe:de summa ähr honom så meedelst aff sin k. broder mehr och wählbe:te
wälb:ne hr Oloff Rosenstiärna den första penningh medh den sidsta richtigt
betahlter deslijkest ähro offwanbe:te godhz bådhe laghbudne och laghstånd
ne och iämbwähl tillstått häradhz höffdingen be:te godhz effter lagha
uppbodh tinghskiötha och skafft medhdeela ty dömbdes detta jordakiöp
och skipte krafftigt och gilt eewärdeligen stånnda och alldrigh åter
gånga och derföre här medh affhändes alla offwanbe:te gårdar ifrån
wälb:ne hr Boo Rosenstiärna hans k. frw och arffwingar och tingh
skiöthes och dömdes till wählbe:te Oloff Rosenstiärna hans k. frw och
barn medh huus och iordh, åker, ängh, skogh och marck, fiske och fiske
wattn, quarner och quarneställen, torpp och torppställen, intett undantagandes
hwadh der till lydt och leegat haffwer eller här effter medh lagh och
domb tillwinnas kan, ehwadh nampn dhe hälst haffwa måå ewärdeligen
behålla, alldeles under dhe willkor som sielffwe kiöoebreeffwet i bookstaff
wen uthwijser etc.
Wråå klåckare gårdh cronehemman ett, ibid. een ström, Hästhult skatthem
man et, Glanshult skatthemman ett, Sinnshult skatthemman ett, Krencke
bodha skatthemman ett, Kroxhult skatthemman ett, Håkenhult skatthemman
ett, Broddalt skatthemman ett, Åkerbohralt skatthemman ett, Liushult skatt
hemman ett, Abbeshult skatthemman ett, Rydh skatthemman ett, norra
Embodha skatthemman ett, södra Embodha skatthemman ett, Jortzerydh skatt
hemman ett, Wåköön skatthemman 1/4, uthi Kånna sochn Bäck skatthemman
ett, Grytås skatthemman 1/4, Lijdhhult sochn, Töresbergh frällsehemman ett, Wir
ckesnääs frällsehemman ett, hwilcka ränta uthi wisz räntta medh gerde
byggningz och salttpetterhielpen effter den öffwerfattadhe uthräkningen
384 d:r 23 [..] 1/5 [..] sölffwermyntt för 4500 rijkzd:r in specie, så emädan
nährbe:de summa ähr honom så meedelst aff sin k. broder mehr och wählbe:te
wälb:ne hr Oloff Rosenstiärna den första penningh medh den sidsta richtigt
betahlter deslijkest ähro offwanbe:te godhz bådhe laghbudne och laghstånd
ne och iämbwähl tillstått häradhz höffdingen be:te godhz effter lagha
uppbodh tinghskiötha och skafft medhdeela ty dömbdes detta jordakiöp
och skipte krafftigt och gilt eewärdeligen stånnda och alldrigh åter
gånga och derföre här medh affhändes alla offwanbe:te gårdar ifrån
wälb:ne hr Boo Rosenstiärna hans k. frw och arffwingar och tingh
skiöthes och dömdes till wählbe:te Oloff Rosenstiärna hans k. frw och
barn medh huus och iordh, åker, ängh, skogh och marck, fiske och fiske
wattn, quarner och quarneställen, torpp och torppställen, intett undantagandes
hwadh der till lydt och leegat haffwer eller här effter medh lagh och
domb tillwinnas kan, ehwadh nampn dhe hälst haffwa måå ewärdeligen
behålla, alldeles under dhe willkor som sielffwe kiöoebreeffwet i bookstaff
wen uthwijser etc.
30r
Sidst kom för rätten h. Bothel Larsdotter i Heslhult och innladhe hans
wyrd:th sal:e hr Peers Paulini kyrckioheerdes attest uthi Hynnerydh sochn
hwaruthinnan han beewittnar att sal:e Joen Danszon i Häslehult haffwer
kiöpt åthskillige iordelåtter uthi be:te Häslehult nembl:n aff Swen Nillszon
8 skieppelandh och derföre gijffwit 47 d:r till Jacob Broddeszon 13 d:r Swen
Nillszons dotter Bothel beekommitt 7 d:r item Bothel Swensdotter beekom
mitt 15 d:r Kierstin Oloffzdotter i Heslhult för sin fadhers och moders iordh
fått 15 ½ d:r Item Ingrid Karin Kierstin Peers döttrar beekommitt 19 d:r
noch haffwer Joen betahlt skatten för pijgornas iordh 14 d:r noch gijffwit
Kierstin Ingrid Karin och Kierstin tillhopa 4 d:r och stoora Kierstin för ätt
löffwe 2 marker Jöns Swennszon Bothels broder haffwer aff offwanbe:te
iordh gijffwit henne sin deel aff den iordh som be:te Bothel såldt haffwer
altså belöper sigh nu twå nijondhe deelar som Joen Danszon åth sigh
och be:te sin husstru Bothel Larsdotter kiöpt haffwer hwilcken iordh
ähr laghbudhen och laghstånnden och iämbwähl nämbdemannen Pedher
Joenszon i Skinnerbögd fullmächtigh offwanbe:te iordh borttskiötha ty
affhändes samma iordh ifrån alla offwanbe:te sälliare och dömbdes
till Joen Danszon i Heslhult hustru Bothel Larsdotter och deeras
arffwingar medh huus och jordh etc. ut in forman communi.
Stämbningz försittiandhe
Bengt Jonnszon i Kalffzhulr emot sin gårdman Jacob ibid. och Bengt
utheblijffwit böthe 3 marker.
Harald Swenszon i Lönshult stämbd aff Joen Joenszon och Jon
bleeff bortta 3 marker.
Jöns i Språkzhult i Hynnerydh sochn emot sijna medharffwingar
begge partternar böthe tillhopa 6 marker.
wyrd:th sal:e hr Peers Paulini kyrckioheerdes attest uthi Hynnerydh sochn
hwaruthinnan han beewittnar att sal:e Joen Danszon i Häslehult haffwer
kiöpt åthskillige iordelåtter uthi be:te Häslehult nembl:n aff Swen Nillszon
8 skieppelandh och derföre gijffwit 47 d:r till Jacob Broddeszon 13 d:r Swen
Nillszons dotter Bothel beekommitt 7 d:r item Bothel Swensdotter beekom
mitt 15 d:r Kierstin Oloffzdotter i Heslhult för sin fadhers och moders iordh
fått 15 ½ d:r Item Ingrid Karin Kierstin Peers döttrar beekommitt 19 d:r
noch haffwer Joen betahlt skatten för pijgornas iordh 14 d:r noch gijffwit
Kierstin Ingrid Karin och Kierstin tillhopa 4 d:r och stoora Kierstin för ätt
löffwe 2 marker Jöns Swennszon Bothels broder haffwer aff offwanbe:te
iordh gijffwit henne sin deel aff den iordh som be:te Bothel såldt haffwer
altså belöper sigh nu twå nijondhe deelar som Joen Danszon åth sigh
och be:te sin husstru Bothel Larsdotter kiöpt haffwer hwilcken iordh
ähr laghbudhen och laghstånnden och iämbwähl nämbdemannen Pedher
Joenszon i Skinnerbögd fullmächtigh offwanbe:te iordh borttskiötha ty
affhändes samma iordh ifrån alla offwanbe:te sälliare och dömbdes
till Joen Danszon i Heslhult hustru Bothel Larsdotter och deeras
arffwingar medh huus och jordh etc. ut in forman communi.
Stämbningz försittiandhe
Bengt Jonnszon i Kalffzhulr emot sin gårdman Jacob ibid. och Bengt
utheblijffwit böthe 3 marker.
Harald Swenszon i Lönshult stämbd aff Joen Joenszon och Jon
bleeff bortta 3 marker.
Jöns i Språkzhult i Hynnerydh sochn emot sijna medharffwingar
begge partternar böthe tillhopa 6 marker.
30v
Måns i Wänneböke i Hynnerydh sochn emot inspectorn Petter Paulin
bägge parttena bådhe actor och [..] bårtta böthe 6 marker.
Oloff i Rydh i Hynneryd sochn emot Petter Paulin inspectorn och så bägge
bortta böthe tillhopa 6 marker.
Änkian i Hiörtzbärga i Hynnerydh sochn emoot mr Johan Stretthovium
och änkian bleeff bortta 3 marker.
Peer i Wänneböke i Hynnerydh sochn emot heijdrijdaren och Peer bleeff
ifrån tinget böthe 3 marker.
Lars Anderszon i Kyllhult i Traherydh sochn emot Johanna Peersdotter
i Skaffta och Lars intett compareradhe 3 marker.
Peer Bängtzson i Hynnerydh emot Peer Nillszon i Nyttia och Peer
Bängtzson abfuit 3 marker.
Lars Swenszon i Romborna i Andersta sochn stämbd aff Jonas Arffwedz
son och Lars Swenszon utheblijffwit 3 marker.
Capiteen Steen Håkånszon i Flattinge i Döörarp sochn stämbd aff hr Axel
Kåse och capiteen sigh absen 3 marker.
Jönsz Jönszon weedh Ingellsta quarn stämbdt Carl Jönszon Falck och Falcken
intett comparerat 3 marker.
Citeradhe uthaff heijdrijdarena Nils Håkånszon och Erlandh Månszon för olagha
bökehygge, diurs- och fogellskiutandhe och ingendera comparerat böthe hwar
deera pro contumacia 3 marker belöper sigh in alles 30 marker:
Peer i Torsebärga
Håkan i Forsza
Jöns i samma gårdh
Nils i Kåddeböke
Steen i Ryia
Måns sohn i Oos
Måns i Kallshult och
i Hallarydh sochn
Joen i samma gårdn
Arffwedh i Wisla
rydh
Jölns Joenszon i Rydh
31r
Anno 1671 den 18 och 19 Junii höltz extraordinarie tingh medh
allmogen aff Sunnerbo häradh uthi giästgijffware gården Liungby i Liungby
sochn, nährwarandes landhzhöffdingen wälb:ne herre hr Gustav Rib
bingh Erichszon och häradhzhöffdingen wälb:ne herre Nils Nilszon
Lindegren sampt cronones befallningzman wählbe:de Israell Jönszon i Tärn
hult tillijka medh offwanbe:te härdhz wahnlige nämbd nembl:n
Effter tingz publicerandet uppbödhz desze effterskreffne gårdar och
hemman
Petter Kniphåff handelsman i Hällsingborgh låter uppbiudha
allmogen aff Sunnerbo häradh uthi giästgijffware gården Liungby i Liungby
sochn, nährwarandes landhzhöffdingen wälb:ne herre hr Gustav Rib
bingh Erichszon och häradhzhöffdingen wälb:ne herre Nils Nilszon
Lindegren sampt cronones befallningzman wählbe:de Israell Jönszon i Tärn
hult tillijka medh offwanbe:te härdhz wahnlige nämbd nembl:n
| Simon i Wästerhulr | Peer Anderszon i Bärgheem |
| Peer Joenszon i Snellsböke | Johan i Wicksiöö |
| Joen i Wiggåsen | Knuth i Biärnare |
| Anders Peerszon i Tuthult | Lars i Raggnillakiööp |
| Påwel i Rydh | Joen i Siuuhult |
| Joen Krååk i Linnerås | Knuth Bengtzson i Öslöff |
Effter tingz publicerandet uppbödhz desze effterskreffne gårdar och
hemman
Petter Kniphåff handelsman i Hällsingborgh låter uppbiudha
lieutenantens Gammall Jönßons gårdh Hult i Hynnerydh
Sochn för skulldfordran 1
Rosennhult medh den uthiorden Rijskiööp låter hr Oloff
Rosenstiärna uppbiuda 1
Torsebärga, Broddalt, Toffthult, låter hr Johan Carl
Rosenskantz uppbiudha 1
Heela gården moanääs skatträttigheet i odensiöö Sochn 1
½ annan fiärdingh i Segnesiöö låter Peer Nillßon ibid uppbiu
da till Kiöps 1
1/3 i Gröshult i Hynnerydh sochn låter Jöns Larszon ibid. uppbiuda 1
1/4dinghz hemman i Bärga sochn Bertilsboo be:dt låter prosten
mr Nils i Hwitarydh uppbiuda 1
1/3 och 2 sk.l. i Gröningh i Traherydh sochn 1
1/3 i stoore gården i Höreda i Bärga sochn 1
1/4 i Eskils gårdh i Horn i Hamnda sochn 1
Wälb:ne hr Johan Gyllenswärdh låter uppbiuda fyra punnaräntor i Domare i Dör
arp till skattmästarinnan saligh h wälb:ne hr Gustaf Bondes änkiefrw 1
1/3 i Gröshult i Hynnerydh sochn låter Jöns Larszon ibid. uppbiuda 1
1/4dinghz hemman i Bärga sochn Bertilsboo be:dt låter prosten
mr Nils i Hwitarydh uppbiuda 1
1/3 och 2 sk.l. i Gröningh i Traherydh sochn 1
1/3 i stoore gården i Höreda i Bärga sochn 1
1/4 i Eskils gårdh i Horn i Hamnda sochn 1
Wälb:ne hr Johan Gyllenswärdh låter uppbiuda fyra punnaräntor i Domare i Dör
arp till skattmästarinnan saligh h wälb:ne hr Gustaf Bondes änkiefrw 1
31v
1/4 i mellomgården i Bäckary 2
1/6 aff södregården i Quinnalt i Traherydh sochn 2
1/8 Anna Peersdotters iordepartj i Gummagår
den i Älinge i Hamnada sochn 2
1 Swenshult och 1 Siöstorp i Hynnerydh sochn
på pant dedh contractz breffwet uthwijsar
uppbiudes 2
Heela östragårdh i Tannsiöö i s.s. på kiööp 2
1/4 aff Rökle i Traherydh sochn och så på kiööp 2
14 skieppelandh östregården i Håå 2
5 sk.l. i sädra gården i Älinge 2
1/3 aff Quensläff nedregården 2
13 sk.l. Kuhlegården i Ry i Hamneda sochn 3
1 och ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 3
1/6 aff Hiuhlsnääs i Hamnada sochn 3
1 Bärtilsboo i Bärga sochn 3
1/6 aff Torlarp i Bärga sochn 3
1/4 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 3
1 Hyalt i Wråå sochn skatta 3
1/3 aff Fotabroo i Pietterydh sochn 3
1 Liustorp i Ryszby sochn 3
½ Buskhult på 8 sk.l. nähr 3
1/8 aff wästregården i Ry i Hamnada sochn 3
S:d: läth wälb:ne hr landhzhöffdingen hr Gustaff Ribbingh Erichszon upp
läsa och publicera för allmogen hans kongl:e maij:ttz wår allernådigeste ko
nungz och herres breeff dat. Stockholm den 13 Aprilis A:o 1670 angåendhe wä
garnas förbättrandhe kringh heela landhzhöffdingzdömmett för dhe reesandes
bättre commoditeet skuld hwarföre förmantes allmogen allffwarligen wijdh
exemplar straff tillgiörandes forderligest reparera wägarnar öffwer heela
häradeth och giöra dhem så snart godha att icke dhe resandhe öffwer wä
garnars incommmoditeet och beswärhrligheet här effter förordsakas sigh wij
1/6 aff södregården i Quinnalt i Traherydh sochn 2
1/8 Anna Peersdotters iordepartj i Gummagår
den i Älinge i Hamnada sochn 2
1 Swenshult och 1 Siöstorp i Hynnerydh sochn
på pant dedh contractz breffwet uthwijsar
uppbiudes 2
Heela östragårdh i Tannsiöö i s.s. på kiööp 2
1/4 aff Rökle i Traherydh sochn och så på kiööp 2
14 skieppelandh östregården i Håå 2
5 sk.l. i sädra gården i Älinge 2
1/3 aff Quensläff nedregården 2
13 sk.l. Kuhlegården i Ry i Hamneda sochn 3
1 och ½ fiärdingh i Signelsiöö i Wråå sochn 3
1/6 aff Hiuhlsnääs i Hamnada sochn 3
1 Bärtilsboo i Bärga sochn 3
1/6 aff Torlarp i Bärga sochn 3
1/4 aff Jöns Nillszons gårdh i Quinnalt 3
1 Hyalt i Wråå sochn skatta 3
1/3 aff Fotabroo i Pietterydh sochn 3
1 Liustorp i Ryszby sochn 3
½ Buskhult på 8 sk.l. nähr 3
1/8 aff wästregården i Ry i Hamnada sochn 3
S:d: läth wälb:ne hr landhzhöffdingen hr Gustaff Ribbingh Erichszon upp
läsa och publicera för allmogen hans kongl:e maij:ttz wår allernådigeste ko
nungz och herres breeff dat. Stockholm den 13 Aprilis A:o 1670 angåendhe wä
garnas förbättrandhe kringh heela landhzhöffdingzdömmett för dhe reesandes
bättre commoditeet skuld hwarföre förmantes allmogen allffwarligen wijdh
exemplar straff tillgiörandes forderligest reparera wägarnar öffwer heela
häradeth och giöra dhem så snart godha att icke dhe resandhe öffwer wä
garnars incommmoditeet och beswärhrligheet här effter förordsakas sigh wij
32r
dare beeswära och klaga, tillsadhes och befallningzmannen att låtha
upprätta mijhlsteenar uth medh wägarnar som annastädes ähr wahnt och bru
keligit här i wårt fäderneslandh, der hoos förmantes och alla skiuttzrättare
dedh dhe skulle upphöra här effter medh dedh att dhe påböördha allmogen
som haffwa deeras gårdar uth medh allmenne wägarnar medh flere skuttznin
gar än dhe giöra dhem som affsijdes belägne ähro, der hoos tillsadhes och bee
falltes befallningzmannen att han låter uppsättia tafflor weedh hwar giäst
gijffware gårdh och der uppå låter skrijffwa huru långh wägh och månge
mijhl ähro till nästa giästgijffware gårdh och derföre belöper uthi penningar
för dem som till häst reesa willia, medlen der till skulle hr befallningz
mannen taga uthaff cronones effter som hans n:e hr landhzhöffdingen gaaff
honom befallningh der till, desföruthan tillsades befallningzmannen att
tillhålla alla giästgijffware i häradeth reparera sijna huus och byggningar
så swarsgodhe att dhe kunna medh commoditeet härbärgeera reesandhe persohner
seedermeera publicerades dhe högh excell:tzers rijkz cammerådhz breeff gijffwit
till wälb:ne hr landhzhöffdingen hwaruthinnan wählbe:te hr landhzhöffdingen
uppå högstbe:te kongl:e maij:ttz wår allernådigeste konungz och herres wägnar till
hålles hålla handh öffwer att icke uthi toobaketz försälliandhe någåt under
sleeff sigh innrijtar eller medh desz innförsell cronones betiänte som der medh
haffwa att beeställa till märckeligh nachdeel och skadha uthi deeras ämbetes
förwalltningh hwilckett och weederböörligen allmogen till hörsam effter
rättellse allffwarligen inculcerades.
S:d: gaaff tobacks inspectorn i Jönkiöpingh seig:r Swen Peerszon
dhem alla tillfridhz denne gånghen som haffwa blijffwit beeträdda kringh
heela häradeth oloffl:n såldt toback alleenast dhe här effter för sådant
miszförståndh tagha sigh till wara hwilcket dem till effterrättellse uthaff
wälb:ne hr landhzhöffdingen offenteligen publicerades och tillsades om
någån effter denne dagh underståår sigh uthan weederböörandernars loff och
minne medh denne hanndell umgåtz och blijffwer laghl:n beeträdder då rättar
upprätta mijhlsteenar uth medh wägarnar som annastädes ähr wahnt och bru
keligit här i wårt fäderneslandh, der hoos förmantes och alla skiuttzrättare
dedh dhe skulle upphöra här effter medh dedh att dhe påböördha allmogen
som haffwa deeras gårdar uth medh allmenne wägarnar medh flere skuttznin
gar än dhe giöra dhem som affsijdes belägne ähro, der hoos tillsadhes och bee
falltes befallningzmannen att han låter uppsättia tafflor weedh hwar giäst
gijffware gårdh och der uppå låter skrijffwa huru långh wägh och månge
mijhl ähro till nästa giästgijffware gårdh och derföre belöper uthi penningar
för dem som till häst reesa willia, medlen der till skulle hr befallningz
mannen taga uthaff cronones effter som hans n:e hr landhzhöffdingen gaaff
honom befallningh der till, desföruthan tillsades befallningzmannen att
tillhålla alla giästgijffware i häradeth reparera sijna huus och byggningar
så swarsgodhe att dhe kunna medh commoditeet härbärgeera reesandhe persohner
seedermeera publicerades dhe högh excell:tzers rijkz cammerådhz breeff gijffwit
till wälb:ne hr landhzhöffdingen hwaruthinnan wählbe:te hr landhzhöffdingen
uppå högstbe:te kongl:e maij:ttz wår allernådigeste konungz och herres wägnar till
hålles hålla handh öffwer att icke uthi toobaketz försälliandhe någåt under
sleeff sigh innrijtar eller medh desz innförsell cronones betiänte som der medh
haffwa att beeställa till märckeligh nachdeel och skadha uthi deeras ämbetes
förwalltningh hwilckett och weederböörligen allmogen till hörsam effter
rättellse allffwarligen inculcerades.
S:d: gaaff tobacks inspectorn i Jönkiöpingh seig:r Swen Peerszon
dhem alla tillfridhz denne gånghen som haffwa blijffwit beeträdda kringh
heela häradeth oloffl:n såldt toback alleenast dhe här effter för sådant
miszförståndh tagha sigh till wara hwilcket dem till effterrättellse uthaff
wälb:ne hr landhzhöffdingen offenteligen publicerades och tillsades om
någån effter denne dagh underståår sigh uthan weederböörandernars loff och
minne medh denne hanndell umgåtz och blijffwer laghl:n beeträdder då rättar
32v
och förhåller man sigh effter den tenor som placatet uthi sigh innehåller
och förmähler uthi desz affstraffandhe och på dedh hwariom och eenom
skulle witterligit wara hwarest dhe skulle fåå tobaak kiöpa i häradeth
ty bleeff publicerat att till tillförendhe warandhe ländhzman Nils Nillszon
i Marckarydh haffwer uthaff inspectorn fått tillståndh och fullmacht dedh samma
åth hwar och een föryttra och sällia som dedh beehööffwer hwillckett fatta
des uthi protocollet.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades kom för rätten lieutenanten
s:r Jöns Anderszon i Yxna hr reutmästarens wälb:ne Hans Ramswärdhz full
mächtigh högeligen beeswärandes sigh hurusåsom ryttaren under hans compagnie
Conrodt Wickman i Ryby och Hynnery sochn ähr blijffwen skylldigh sin prin
cipal 107 d:r 16 öre flytandhe aff een uppbördh som Wickman haffwer
hafft händren och den nu seedermeera medh hr reutmästaren uppå sätt och wijs
som weederböör icke clarera will, uppwijsandes een obligation bådhe medh nampn
och signete underskrijffwen och verificerader uthaff offwanbe:te Conrodt
Wijkman date. Wännary den 17 Feb. A:o 1671 hwaruthinnan Wickman
tillståår sigh wählbe:te hr reutmästaren dhe 107 d:r 16 öre s:tt som fullmäch
tigen praetenderar wara skylldigh, herr leutenanten till swars framsteegh
förbe:te Wickman säijandes sigh några perzeedlar haffwa leeffweereerat hwil
ka hr reutmästaren icke uthi uppböörden decourterat haffwer hwar
före begiärtes dilation in till desz han medh reutmästare hr Ramswärdh
sielff skullden haffwer liquiderat hwillckett han loffwadhe skulle skiee
medh dedh forderligeste, rätten togh partternars skiähl hwar emot annan i
consideration och funno skiähligen för denne gången dem sålunda emellan deter
minera att Conrodt ofeehlbart fullgiöör sin obligation gijffwen till hr
reutmästaren och alldennstundh Wickman säger sigh några påster
så uthi penningar som perzeedlar sigh beestigandhe till 37 d:r 4 öre wara
till hr reutmästare leeffweereeradhe och icke honom godhe giordhe hwar
före affdrages dhe ifrån uppbörden som sigh in alles uthi penningar belopp
till 129 d:r 4 öre in till desz Wickman medh wälb:ne hr reutmästaren
och förmähler uthi desz affstraffandhe och på dedh hwariom och eenom
skulle witterligit wara hwarest dhe skulle fåå tobaak kiöpa i häradeth
ty bleeff publicerat att till tillförendhe warandhe ländhzman Nils Nillszon
i Marckarydh haffwer uthaff inspectorn fått tillståndh och fullmacht dedh samma
åth hwar och een föryttra och sällia som dedh beehööffwer hwillckett fatta
des uthi protocollet.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades kom för rätten lieutenanten
s:r Jöns Anderszon i Yxna hr reutmästarens wälb:ne Hans Ramswärdhz full
mächtigh högeligen beeswärandes sigh hurusåsom ryttaren under hans compagnie
Conrodt Wickman i Ryby och Hynnery sochn ähr blijffwen skylldigh sin prin
cipal 107 d:r 16 öre flytandhe aff een uppbördh som Wickman haffwer
hafft händren och den nu seedermeera medh hr reutmästaren uppå sätt och wijs
som weederböör icke clarera will, uppwijsandes een obligation bådhe medh nampn
och signete underskrijffwen och verificerader uthaff offwanbe:te Conrodt
Wijkman date. Wännary den 17 Feb. A:o 1671 hwaruthinnan Wickman
tillståår sigh wählbe:te hr reutmästaren dhe 107 d:r 16 öre s:tt som fullmäch
tigen praetenderar wara skylldigh, herr leutenanten till swars framsteegh
förbe:te Wickman säijandes sigh några perzeedlar haffwa leeffweereerat hwil
ka hr reutmästaren icke uthi uppböörden decourterat haffwer hwar
före begiärtes dilation in till desz han medh reutmästare hr Ramswärdh
sielff skullden haffwer liquiderat hwillckett han loffwadhe skulle skiee
medh dedh forderligeste, rätten togh partternars skiähl hwar emot annan i
consideration och funno skiähligen för denne gången dem sålunda emellan deter
minera att Conrodt ofeehlbart fullgiöör sin obligation gijffwen till hr
reutmästaren och alldennstundh Wickman säger sigh några påster
så uthi penningar som perzeedlar sigh beestigandhe till 37 d:r 4 öre wara
till hr reutmästare leeffweereeradhe och icke honom godhe giordhe hwar
före affdrages dhe ifrån uppbörden som sigh in alles uthi penningar belopp
till 129 d:r 4 öre in till desz Wickman medh wälb:ne hr reutmästaren
33r
om dhe stridige postren liquiderat haffwer, men dhe återståendhe 92 d:r
tillhålles Wickman den 7 Julii uthan dilation till hr reutmästaren betahla
och såsom Wickman tillbödh sigh uthi perzeedlar samma penningaar willia
till hr reutmästaren affläggia resolverades dedh twänne nämbdemän uthaff
rätten nembl:n Simon i Wästerhult och Peer Joenszon i Snellsböke reesa dijth
och mätha sampt wärdera dhe perzeedlar som till hr reutmästarens beetahlningh
tillslagna blijffwa emedlertijdh stånnde denne åhrswäxt som nu uppå iorden ähr
uthi arresto in till desz hr reutmästaren uthi sin fordran contenterat blijffwer
och desföruthan tillhålles Wickman innan nästkommandhe Laurentii tijdh dhe stridi
ge påstren medh hr reutmästaren clarera.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades framkommo för rätten samptel:e
åboerne i Gräshollma, Klint och Rökle på den eena sijdhan kiärandhe till
inspectorens wähl:tt Petter Paulins i Tannsiöö medh sine grannars lagha fullmächti
ge Kiäll Anderszon på denn andra sijdhan swarandhe angåendhe några skoghzägor
och der på giordhe åwärckan som inspectoren Paulin skall öffwer gamble råå
gången och skildnader dem emellan, samptel:e åbooerne till praeiuditz och för
fångh föröffwat, och alldennstundh tingzrätten uthi föregångne juridica som
höltz i Hamnada den 15, 16 och 17 Junii nästförledne förordnadhe några uthaff desz
meedell för denna stridige parcken uthi wärckeligh ögnasicht tagha och sedermeera
om desz beskaffenheet nogha relation giöra skulle, på dedh rätten den stridige platz
sens situation så myckett bättre kunndhe inntagha och samptel:e grannarnar
och iordägandernar emellanläggia och föreena, altderföre steegh nämbde
mannen ährligh och beeskieedeligh danneman Simon i Wästerhult upp för rät
ten och uthi bägge partternars nährwahru giordhe efftefölliandhe berättellse
att nähr synen beegyntes gingo dhe alldraförst till Hampalta quarn om hwilckett
märcke samptel:e iordäganderne uppå bägge sijdor woro eense och seedan inn i
Hampallta giärdet, då gingo dhe uth medh een groop icke långt ifrån giärdzle
tillhålles Wickman den 7 Julii uthan dilation till hr reutmästaren betahla
och såsom Wickman tillbödh sigh uthi perzeedlar samma penningaar willia
till hr reutmästaren affläggia resolverades dedh twänne nämbdemän uthaff
rätten nembl:n Simon i Wästerhult och Peer Joenszon i Snellsböke reesa dijth
och mätha sampt wärdera dhe perzeedlar som till hr reutmästarens beetahlningh
tillslagna blijffwa emedlertijdh stånnde denne åhrswäxt som nu uppå iorden ähr
uthi arresto in till desz hr reutmästaren uthi sin fordran contenterat blijffwer
och desföruthan tillhålles Wickman innan nästkommandhe Laurentii tijdh dhe stridi
ge påstren medh hr reutmästaren clarera.
S:d: ibland andra ärender som förhandlades framkommo för rätten samptel:e
åboerne i Gräshollma, Klint och Rökle på den eena sijdhan kiärandhe till
inspectorens wähl:tt Petter Paulins i Tannsiöö medh sine grannars lagha fullmächti
ge Kiäll Anderszon på denn andra sijdhan swarandhe angåendhe några skoghzägor
och der på giordhe åwärckan som inspectoren Paulin skall öffwer gamble råå
gången och skildnader dem emellan, samptel:e åbooerne till praeiuditz och för
fångh föröffwat, och alldennstundh tingzrätten uthi föregångne juridica som
höltz i Hamnada den 15, 16 och 17 Junii nästförledne förordnadhe några uthaff desz
meedell för denna stridige parcken uthi wärckeligh ögnasicht tagha och sedermeera
om desz beskaffenheet nogha relation giöra skulle, på dedh rätten den stridige platz
sens situation så myckett bättre kunndhe inntagha och samptel:e grannarnar
och iordägandernar emellanläggia och föreena, altderföre steegh nämbde
mannen ährligh och beeskieedeligh danneman Simon i Wästerhult upp för rät
ten och uthi bägge partternars nährwahru giordhe efftefölliandhe berättellse
att nähr synen beegyntes gingo dhe alldraförst till Hampalta quarn om hwilckett
märcke samptel:e iordäganderne uppå bägge sijdor woro eense och seedan inn i
Hampallta giärdet, då gingo dhe uth medh een groop icke långt ifrån giärdzle
33v
gården och kommo till een liten siöö hwar uthi skogen fans ett märcke
liggiandes uthi een backa, der stodh een iordfast steen uppå hwilcken
lågo iämpt wiijdh huar andra twänne steenar, der ifrån gingo nämbde
männerna till ett annatt märcke Karinehall be:dt, der uppwijstes een steen
warandes spittzigh som een kiäggla och icke synnerligen högh, seedhan
kommo dhe till dedh sidsta märckett, Klöffhall be:dt som stodh widh Al
ta siöö om hwilckett märcke bägge partterna wore eense och åsämbdes
Petter Paulin tilllijka medh sijne grannar uppwijste een annor råågångh
begynnandes gåå tillbaaka ifrån Klööffhall wijdh Allta siöö inn uthi sko
gen till een mächta stoor steen der offwan på lågh een annan steen swåra
re än någån mansbyrdha hwarifrån dhe gingo till Sihikull som lågh uthi
een stoor måsza, då gingo der gambbla män fram, nembl:n Esbiörn i Hamp
alt och Swen i Hult hwilcka sadhe att foordom skulle der leegat twänne
märckesteenar till hwilckas rum och ställe nämbden ingen liknellse
finna kunndhe, sedermeera wijste inspectorn medh sijne grannar nämbde
männerna till een öö upp i een enebacka, der war een stoor steen
uppå honom lågho twänne laghl:e stoore steenar som een man wähl för
måtte upplyffta under hwillcka war uuxit måsza och förmeenas uthi
een rumman tijdh der leegat haffwa, derifrån gingo dhe till een bäck
som kom ifrån Hampallta quarn och woro sams mitt i bäcken, seedermeera
strax togh Swarttåhra wijdh och stoora myror och kiärr på pasz een fiär
dingz wägh långa, meera wiste nämbdemännernar icke uthi detta måhl
referera. Detta ärendhe togh rätten uthi nogha consideration
och beetänckiandhe och såsom dhe uppwijste rååmärcken på ingendeera
sijdhan icke kundhe approberas eller wittzordh gijffwas, hwarföre upplä
stes för samptel:e interessenternar dedh 28 Cap. uthi B.B.L.L. till att deste
snarare dem åthskillia och såleedes dömbdes att den twistige plattzen skulle
liggiandes uthi een backa, der stodh een iordfast steen uppå hwilcken
lågo iämpt wiijdh huar andra twänne steenar, der ifrån gingo nämbde
männerna till ett annatt märcke Karinehall be:dt, der uppwijstes een steen
warandes spittzigh som een kiäggla och icke synnerligen högh, seedhan
kommo dhe till dedh sidsta märckett, Klöffhall be:dt som stodh widh Al
ta siöö om hwilckett märcke bägge partterna wore eense och åsämbdes
Petter Paulin tilllijka medh sijne grannar uppwijste een annor råågångh
begynnandes gåå tillbaaka ifrån Klööffhall wijdh Allta siöö inn uthi sko
gen till een mächta stoor steen der offwan på lågh een annan steen swåra
re än någån mansbyrdha hwarifrån dhe gingo till Sihikull som lågh uthi
een stoor måsza, då gingo der gambbla män fram, nembl:n Esbiörn i Hamp
alt och Swen i Hult hwilcka sadhe att foordom skulle der leegat twänne
märckesteenar till hwilckas rum och ställe nämbden ingen liknellse
finna kunndhe, sedermeera wijste inspectorn medh sijne grannar nämbde
männerna till een öö upp i een enebacka, der war een stoor steen
uppå honom lågho twänne laghl:e stoore steenar som een man wähl för
måtte upplyffta under hwillcka war uuxit måsza och förmeenas uthi
een rumman tijdh der leegat haffwa, derifrån gingo dhe till een bäck
som kom ifrån Hampallta quarn och woro sams mitt i bäcken, seedermeera
strax togh Swarttåhra wijdh och stoora myror och kiärr på pasz een fiär
dingz wägh långa, meera wiste nämbdemännernar icke uthi detta måhl
referera. Detta ärendhe togh rätten uthi nogha consideration
och beetänckiandhe och såsom dhe uppwijste rååmärcken på ingendeera
sijdhan icke kundhe approberas eller wittzordh gijffwas, hwarföre upplä
stes för samptel:e interessenternar dedh 28 Cap. uthi B.B.L.L. till att deste
snarare dem åthskillia och såleedes dömbdes att den twistige plattzen skulle
deela mitt i tuu beegynnandes wedh Hampallta quarn och seedhan lineam rectam
34r
gåå till Klööffhall wijdh Allta siöö hwillcka märcken bägge stridighe
partterne såsom huffwuddskilldnader emellan deera äghor gillatt haffwa
hwar medh alla interessenterna på bådhe sijdhor war wähl nögdhe och tac
kadhe rätten för godt och rättwist uthslagh och såleedes wähl förlijkte togho dee
ras affträdhe.
Uthi den twistige saken emellan munsterskrijffwaren sal:e Anders Joenz
sons arffwingar, hans modher dygdesamma hustru Anna Gudhmundhzdotter
medh sin sohn Johan Swenszon och måger Jonas Arffwedhszon på den eena sijdan
klagandhe och sal:e Lars Swenszon giästgijffwarens i Liungby effterleeffwerska
dygdesamma matrona h. Margareta Larsdotter med sijna sönner mons: Erich
Steenszon och Jonas Larszon på den andra swarandhe angåendhe twänne quittantzier
dedh eena daterat Liungby d 1 Februarii 669, dedh andra daterat Stackorp
den 20 Junii eiuhdem anni hwaruthi sal:e wähl:tt Lars Swenszon beekiänner sigh
haffwa beekommitt och emottagit på wälb:ne capitenens hr Magni Oliwebladhz
wägnar uthaff sal:e Anders Joenszon 39 d:r 19 öre s:tt för hr Oliwebladhz
hemmans räntors fullnadh och twå munsterjungars tilldeelningar som man
wijdare aff bägge quittantzernars lydellse afftaga kan och begge leeffwere
ringarnar pro A:o 1668 quitterat, ähr tingzrättens uthslagh och domb
affsagd uppå Sunnerboo häradhz extraordinarie tingh i Liungby den 29
Junii åhr 1671, uthaff dhe skiähl in actis finnes pröffwar rätten
skiäligt förblijffwa wijdh sielffwa quittantzierna och dem för godhe och
gilltige approbera efftersom dhe i bookstaffwen lydha, hwar aff blijffwa
sal:e Lars Swenszons arffwingar förfallna till att fullgiöra och förnöga
sal:e munsterskrijffwarens Anders Joenszons arffwingar eller bönnderne
som panttadhe ähro såsom een öffwerleffwereringh pro Anno 668 dhe 39 d:r 19
öre s:tt hwilcka effter quittantziernes lydellse twänne gånger för ett åhr
uthaff sal:e mehr och offtabe:te Lars Swenszon uppbuurne ähro, emot denne domb
appelleradhe sal:e Lars Swenszonz arffwingar i rättan tijdh medh sijne 3 marker s:tt under lagh
mannen.
partterne såsom huffwuddskilldnader emellan deera äghor gillatt haffwa
hwar medh alla interessenterna på bådhe sijdhor war wähl nögdhe och tac
kadhe rätten för godt och rättwist uthslagh och såleedes wähl förlijkte togho dee
ras affträdhe.
Uthi den twistige saken emellan munsterskrijffwaren sal:e Anders Joenz
sons arffwingar, hans modher dygdesamma hustru Anna Gudhmundhzdotter
medh sin sohn Johan Swenszon och måger Jonas Arffwedhszon på den eena sijdan
klagandhe och sal:e Lars Swenszon giästgijffwarens i Liungby effterleeffwerska
dygdesamma matrona h. Margareta Larsdotter med sijna sönner mons: Erich
Steenszon och Jonas Larszon på den andra swarandhe angåendhe twänne quittantzier
dedh eena daterat Liungby d 1 Februarii 669, dedh andra daterat Stackorp
den 20 Junii eiuhdem anni hwaruthi sal:e wähl:tt Lars Swenszon beekiänner sigh
haffwa beekommitt och emottagit på wälb:ne capitenens hr Magni Oliwebladhz
wägnar uthaff sal:e Anders Joenszon 39 d:r 19 öre s:tt för hr Oliwebladhz
hemmans räntors fullnadh och twå munsterjungars tilldeelningar som man
wijdare aff bägge quittantzernars lydellse afftaga kan och begge leeffwere
ringarnar pro A:o 1668 quitterat, ähr tingzrättens uthslagh och domb
affsagd uppå Sunnerboo häradhz extraordinarie tingh i Liungby den 29
Junii åhr 1671, uthaff dhe skiähl in actis finnes pröffwar rätten
skiäligt förblijffwa wijdh sielffwa quittantzierna och dem för godhe och
gilltige approbera efftersom dhe i bookstaffwen lydha, hwar aff blijffwa
sal:e Lars Swenszons arffwingar förfallna till att fullgiöra och förnöga
sal:e munsterskrijffwarens Anders Joenszons arffwingar eller bönnderne
som panttadhe ähro såsom een öffwerleffwereringh pro Anno 668 dhe 39 d:r 19
öre s:tt hwilcka effter quittantziernes lydellse twänne gånger för ett åhr
uthaff sal:e mehr och offtabe:te Lars Swenszon uppbuurne ähro, emot denne domb
appelleradhe sal:e Lars Swenszonz arffwingar i rättan tijdh medh sijne 3 marker s:tt under lagh
mannen.
34v
S:d: kommo för rätten Lars Jönszon i Lijhult och hans syster Pernilla
Jönsdotter tilllijka medh hennes man Swen Joenszon hwar emot an
nan klagandhe angåendhe någåt arff som klagades om, då uppwijste Lars
Jönszon een häradhz domb att hans syster skall förnöijia honom för giordh
tiänst uthi moderns lijffstijdh 12 rijkzd:r der emot Pernilla praetenderadhe 13 d:r
som Lars Jönszon war skylldigh, dem han och tillstodh medh dhe förrordh att Per
nillas man ställer nögachtigh caution för be:te 13 d:r att han för andras beswär
och tilltahl seedermeera kan blijffwa omolesterat, blijffwer altså Pernillas
man skylldigh till sin swåger 5 d:r s:tt nähr dhe 13 blijffwa ifrån dhe 12 r.d:r
affdragne och decourteradhe, noch bleeff Lars Jönszon för een ängh som han ifrån
sin syster Pernilla oloffl:n bärgatt haffwer skylldigh 1 r.d:r hwilcken och de
couteras uthi dhe förbe:te fem d:r, än praetenderadhe swågren Pernillas man uppå
een kåålgårdh som Lars skulle heel och hållen haffwa hafft och häffdatt dedh
förrige åhret hwilckett bleeff dem emellan så slättatt att Lars sin swåger och sy
ster effterlåther så myckett kåålgårdh igiän detta tillstundandhe åhret som
han förflutne åhret innehafft hadhe, än beeswäradhe sigh Swen Joenszon om 1/3
uthi een quarn som Lars honom affhändt haffwer, der om bleeff så slutath att
Swen Joenszon skall nästkommandhe juhl tillträdha quarnen och beehålla
henne ett heelt åhr effter som Lars då quarnen uthi twenne åhr innehafft
haffwer, wijdare praetenderadhe Pernillas man på ett tunnelandh iordh som
honom och hans hustru tillkom och han Lars detta åhr häffdat och brukat
hadhe och ett kiährhygge som han skulle haffwa huggett då han war i tiänst
hoos modren, der om bleeff såleedes resolverat att Lars Jönszon derföre betahlar
sin swåger 7 marker s:tt och nähr dhe andre resterandhe 7 marker ähro betahlte så exspi
rerar för honom all praetension uthi dhe be:te 12 r.d:r som han för giord tiänst
uthi modrens liffztijdh aff systern haffwa skulle, såsom och nähr detta åhr ähr
förflutet, då haffwer Pernillas man macht tillträdha förbe:te tunnelandh och der
medh giöra och låta som bäst honom beehagar så frampt dhe icke annorlunda
Jönsdotter tilllijka medh hennes man Swen Joenszon hwar emot an
nan klagandhe angåendhe någåt arff som klagades om, då uppwijste Lars
Jönszon een häradhz domb att hans syster skall förnöijia honom för giordh
tiänst uthi moderns lijffstijdh 12 rijkzd:r der emot Pernilla praetenderadhe 13 d:r
som Lars Jönszon war skylldigh, dem han och tillstodh medh dhe förrordh att Per
nillas man ställer nögachtigh caution för be:te 13 d:r att han för andras beswär
och tilltahl seedermeera kan blijffwa omolesterat, blijffwer altså Pernillas
man skylldigh till sin swåger 5 d:r s:tt nähr dhe 13 blijffwa ifrån dhe 12 r.d:r
affdragne och decourteradhe, noch bleeff Lars Jönszon för een ängh som han ifrån
sin syster Pernilla oloffl:n bärgatt haffwer skylldigh 1 r.d:r hwilcken och de
couteras uthi dhe förbe:te fem d:r, än praetenderadhe swågren Pernillas man uppå
een kåålgårdh som Lars skulle heel och hållen haffwa hafft och häffdatt dedh
förrige åhret hwilckett bleeff dem emellan så slättatt att Lars sin swåger och sy
ster effterlåther så myckett kåålgårdh igiän detta tillstundandhe åhret som
han förflutne åhret innehafft hadhe, än beeswäradhe sigh Swen Joenszon om 1/3
uthi een quarn som Lars honom affhändt haffwer, der om bleeff så slutath att
Swen Joenszon skall nästkommandhe juhl tillträdha quarnen och beehålla
henne ett heelt åhr effter som Lars då quarnen uthi twenne åhr innehafft
haffwer, wijdare praetenderadhe Pernillas man på ett tunnelandh iordh som
honom och hans hustru tillkom och han Lars detta åhr häffdat och brukat
hadhe och ett kiährhygge som han skulle haffwa huggett då han war i tiänst
hoos modren, der om bleeff såleedes resolverat att Lars Jönszon derföre betahlar
sin swåger 7 marker s:tt och nähr dhe andre resterandhe 7 marker ähro betahlte så exspi
rerar för honom all praetension uthi dhe be:te 12 r.d:r som han för giord tiänst
uthi modrens liffztijdh aff systern haffwa skulle, såsom och nähr detta åhr ähr
förflutet, då haffwer Pernillas man macht tillträdha förbe:te tunnelandh och der
medh giöra och låta som bäst honom beehagar så frampt dhe icke annorlunda
35r
sins emellan emedlertijdh kunna föreenas, detta alt bleeff in för sittiandhe
rätten uthaff bägge partterne medh hännders sammanslåendhe uthi all wännligheet
förlijkt och iämbwähl uppsattes ett wijthe att den som här emoth bryter skall
wara förfallen till 10 d:r s:ttz böter, altså bleeff denna förlijkningh
och affskieedh effter partternars beegiäran dömbd aff rätten krafftigh och gill
ewärdeeligen stånnda och alldrigh återgånga.
S:d: beerättadhe höghwälb:ne herren landhzhöffdingen hr Gustaff Ribbingh
till Östraby, Ribbingzbärgh och Wahlsta sigh haffwa beekommitt deeras högh. ex
cell:tziers rijkz och cammerådhz breeff dat. Stockholm den 5:te Junii 1671 aff inne
håld att dedh skulle rannsakas om twänne gårdars tillståndh här i Sunnerboo hä
radeth och Agunnerydh sochn belägne nämbl:n Kiurcke och Åstackra altså
bleeff der om medh flijt rannsakat och i sanningh beefans be:te hemman höra
sal:e wälb:ne herren Conrodt won Falckenberghz arffwingar till och Kiurcke
ähr ett ringa hemman, haffwer hwarcken fiskie eller någån godh skough uthan
odugeligh, ähr och uthi samma by 5 gårdar som ähre dhe ringeste uti heela sochnen
i lijka måtto ähr dedh sigh beeskaffatt medh Åstackra alleenast dedh ähr een liten
fiskesiöö der till och ähr een stoor oorsaak till åbooerners olägenheeeet att de
res herre boor långt bortte och ingen ähr som på uthskrijffninger, möten och andra beställ
ningar kan dem adsistera och förswara, desföruthan insinueradhe wählbe:te
hr landhzhöffdingen een uthrääkningh på be:te hemman som tillhoopa räknas
25 d:r 22 öre 1 4/5 [..] och der dhe fåå blijffwa wedh den skatten kunna
dhe derföre giöra skiähl för menn intett högre.
S:d: kom för tingzrätten seig:r Petter Kniphoffs hanndelsmannens i Häll
rätten uthaff bägge partterne medh hännders sammanslåendhe uthi all wännligheet
förlijkt och iämbwähl uppsattes ett wijthe att den som här emoth bryter skall
wara förfallen till 10 d:r s:ttz böter, altså bleeff denna förlijkningh
och affskieedh effter partternars beegiäran dömbd aff rätten krafftigh och gill
ewärdeeligen stånnda och alldrigh återgånga.
S:d: beerättadhe höghwälb:ne herren landhzhöffdingen hr Gustaff Ribbingh
till Östraby, Ribbingzbärgh och Wahlsta sigh haffwa beekommitt deeras högh. ex
cell:tziers rijkz och cammerådhz breeff dat. Stockholm den 5:te Junii 1671 aff inne
håld att dedh skulle rannsakas om twänne gårdars tillståndh här i Sunnerboo hä
radeth och Agunnerydh sochn belägne nämbl:n Kiurcke och Åstackra altså
bleeff der om medh flijt rannsakat och i sanningh beefans be:te hemman höra
sal:e wälb:ne herren Conrodt won Falckenberghz arffwingar till och Kiurcke
ähr ett ringa hemman, haffwer hwarcken fiskie eller någån godh skough uthan
odugeligh, ähr och uthi samma by 5 gårdar som ähre dhe ringeste uti heela sochnen
i lijka måtto ähr dedh sigh beeskaffatt medh Åstackra alleenast dedh ähr een liten
fiskesiöö der till och ähr een stoor oorsaak till åbooerners olägenheeeet att de
res herre boor långt bortte och ingen ähr som på uthskrijffninger, möten och andra beställ
ningar kan dem adsistera och förswara, desföruthan insinueradhe wählbe:te
hr landhzhöffdingen een uthrääkningh på be:te hemman som tillhoopa räknas
25 d:r 22 öre 1 4/5 [..] och der dhe fåå blijffwa wedh den skatten kunna
dhe derföre giöra skiähl för menn intett högre.
S:d: kom för tingzrätten seig:r Petter Kniphoffs hanndelsmannens i Häll
singhborgh fullmächtigh Anders Torbiörnszon framwijsandes sin gijffne fullmacht
dat: Hällsingborgh den 22 Junii A:o 1671 klagandes på sin principals wägnar till
Peer Nillszon i Nyttia för dedh han honom effter klar obligation dat. Torp
den 16 Martii A:o 1668 war blijffwen skylldigh 8 d:r och 24 öre s:tt hwillcka
8 d:r och 24 öre Peer Nillszon icke till försattan termin som war s:t Johan
nis dagh nästfölliandhe honom icke contenterat haffwer hwarföre beegiäradhe
dat: Hällsingborgh den 22 Junii A:o 1671 klagandes på sin principals wägnar till
Peer Nillszon i Nyttia för dedh han honom effter klar obligation dat. Torp
den 16 Martii A:o 1668 war blijffwen skylldigh 8 d:r och 24 öre s:tt hwillcka
8 d:r och 24 öre Peer Nillszon icke till försattan termin som war s:t Johan
nis dagh nästfölliandhe honom icke contenterat haffwer hwarföre beegiäradhe
35v
fullmächtigen emädan penningarna haffwa så länge warit hans principal
uthur hänndren att icke alleenast uthaff tingzrätten måtte honom blijffwa
påbördat samma summa att beetahla uthan och för deeras öffwer tijden
bårttawarandhe tillhållas gijffwa ett skiähligit interesse, Peer Nillszon steegh
fram och sadhe sigh många gånger weelat offwanbe:te skuld medh be:te Petter
Kniphåff clarera men icke kunnatt sin pantt ährhålla som war ett silffstoop
dedh creditorn weedh ahnfordran icke haffwer weelat honom tillställa som
Peer Nillszon medh nämbdemannens Simons i Wästerhult och Ingemars i Ball
ke wittnesbördher inn för sittiandhe rätten beewijste, altderföre beefrijadhe ho
nom rätten ifrån interesset som hanndelsmannen wählbe:te Kniphåff praeten
deradhe och dömbdhe honom alleenast öffwerleeffweereera fullmächtigen
capitalet nembl:n 8 d:r 24 öre emot pantens anammandhe dedh och Peer Nillszon
strax uthan wijdare dilation effterkom, i lijka måtto beswäradhe fullmächtigen
be:te Anders Torbiörnszon sigh öffwer lieutenanten Gammall Jönszon i Hult
och uppå sin principals wägnar fordradhe uthaff honom effter hans eegna klara
uthgiffna obliagtioner 43 d:r 19 öre s:tt hwilcken skuld lieutenanten
intett disputera kunndhe, docklijkwähl innwänndandes att han för sin brodher
Swen Jönszon uthi samma skuld hoos hanndelsmannen mehr och offtabe:te Petter
Kniphåff till 28 d:r caverat och brodren till dato ingen penningh till sin
skuldhz affbeetahlandhe honom tillställt haffwa hwaröffwer han uppwijste
sin broders gijffne assecurations skrifft daterat Tannsiöö den 24 Januarii
1668, tingzrätten togh detta nogha i consideration och alldennstundh lieutenanten
fö sigh iämbwähl och sin broder haffwer obligationerne underskrijffwit sampt
confirmerat och medh beetahlningen emoot affskieedh så länge uppehållit alt
derföre dömbdes han till förbe:te 43 d:r 19 öre att beetahla såsom och skiähligen
desföruthan wara förfallen till 5 d:r 4 öre s:tt uthi interesse för penningarnars
borttawarandhe, handelsmannen Petter Kniphoff tillställa och förnöögia
och efftersom lieutenanten sadhe sigh een skuldfoordran haffwa att uppfoor
dra i Hällsingeborgh hwarföre gaffs honom dilation till Larsmäszo tijdhen
nästkommandhe och om så wore att han icke derförinnan liquiderar medh
uthur hänndren att icke alleenast uthaff tingzrätten måtte honom blijffwa
påbördat samma summa att beetahla uthan och för deeras öffwer tijden
bårttawarandhe tillhållas gijffwa ett skiähligit interesse, Peer Nillszon steegh
fram och sadhe sigh många gånger weelat offwanbe:te skuld medh be:te Petter
Kniphåff clarera men icke kunnatt sin pantt ährhålla som war ett silffstoop
dedh creditorn weedh ahnfordran icke haffwer weelat honom tillställa som
Peer Nillszon medh nämbdemannens Simons i Wästerhult och Ingemars i Ball
ke wittnesbördher inn för sittiandhe rätten beewijste, altderföre beefrijadhe ho
nom rätten ifrån interesset som hanndelsmannen wählbe:te Kniphåff praeten
deradhe och dömbdhe honom alleenast öffwerleeffweereera fullmächtigen
capitalet nembl:n 8 d:r 24 öre emot pantens anammandhe dedh och Peer Nillszon
strax uthan wijdare dilation effterkom, i lijka måtto beswäradhe fullmächtigen
be:te Anders Torbiörnszon sigh öffwer lieutenanten Gammall Jönszon i Hult
och uppå sin principals wägnar fordradhe uthaff honom effter hans eegna klara
uthgiffna obliagtioner 43 d:r 19 öre s:tt hwilcken skuld lieutenanten
intett disputera kunndhe, docklijkwähl innwänndandes att han för sin brodher
Swen Jönszon uthi samma skuld hoos hanndelsmannen mehr och offtabe:te Petter
Kniphåff till 28 d:r caverat och brodren till dato ingen penningh till sin
skuldhz affbeetahlandhe honom tillställt haffwa hwaröffwer han uppwijste
sin broders gijffne assecurations skrifft daterat Tannsiöö den 24 Januarii
1668, tingzrätten togh detta nogha i consideration och alldennstundh lieutenanten
fö sigh iämbwähl och sin broder haffwer obligationerne underskrijffwit sampt
confirmerat och medh beetahlningen emoot affskieedh så länge uppehållit alt
derföre dömbdes han till förbe:te 43 d:r 19 öre att beetahla såsom och skiähligen
desföruthan wara förfallen till 5 d:r 4 öre s:tt uthi interesse för penningarnars
borttawarandhe, handelsmannen Petter Kniphoff tillställa och förnöögia
och efftersom lieutenanten sadhe sigh een skuldfoordran haffwa att uppfoor
dra i Hällsingeborgh hwarföre gaffs honom dilation till Larsmäszo tijdhen
nästkommandhe och om så wore att han icke derförinnan liquiderar medh
36r
Kniphåff, haffwer han macht all hans ägendomb att tillträdha och der
uthaff giöra sigh beetahlt in till desz summan blijffwer satisfacierat
noch kiäradhe wähl:tt Kniphoffz fullmächtigh Anders Torbiörnszon som skulle
sal:e Lars Swenszon i Liungby wara skylldigh hans principal effter dem e
mellan löpandhe räkningar 54 d:r s:tt hwillcka han och uthaff denn
sal:e mannens arffwingar fordradhe, honom till swars framsteegho be:te arff
wingar framwijsandes ett sin sal:e faders undfångne breeff uthaff handelsman
nen hr Kniphåff hwaruthi han refererar dedh den sal:e mannen förbe:te
Lars Swenszon wille honom tolff däckert bockehudar till Hällsingborgh
öffwersändha, skulle han för däckert 2, 3 a 4 rijkzd:r bekomma ia än meer
som skinnen ähro till, hwilckett saligh wähl:tt Lars Swenszon och så giordhe
öffwersändandes handellsmannen 12 däckert aff be:te bockehudar och bleeff
beewittnadt att förännsåsom han skinnen skickadhe ifrån sigh skulle uthi gården blijff
wit honom budet 3 rijkzd:r för däckert. Nu förmeena arffwingarnar sigh
skiähligen kunna praetendera att hanndelsmannen uthi sin räkningh uppfö
rer däckert aff sådant prijs som dhe haffwa kunnatt fått här hemma hoos
sigh i gården nembl:n 3 rijkzd:r däckert alldennstundh deeras sal:e fadher
skinnen een långan wägh icke uthan stoort omaak och beekåstnadh effter
hr hanndelsmannenz anmodan öffwersändhe, hwillcken arffwingarnars
beegiäran rätten fann skiähligh att handelsmannen Kniphåff däckert a 2 r.d:r
st. betahlar hwillckett och handellsmannens fullmächtigh offtabe:te Anders
Torbiörnszon wähl åthnögdhe och samtyckte, altså enär be:te 12 r.d:r blijff
wa uthi handelsmannens praetension decourteradhe rester 6 d:r s:tt hwillcka bleff
wo hr hanndelsmannens fullmächtigh tilldömbde att gienaste beetahlas uthaff sal:e
giästgijffwarens arffwingar, noch tilltahladhe fullmächtigen fordom befall
ningzmannen här i häradeth Harald Trolle uthi Isiöija fordrandes och
så uppå sin principals wägnar 38 1/4 r.d:r effter befallningzmannens
klara uthgijffne cautions och obligations skrifft datum Baastadh den 30 Ju
nii A:o 1652 för Mats Pederszon borgare i Wäxiö, fullmächtigen till swars
innfan sigh mehrbe:te Harald Trolle föregijffwandes sigh igienom Matts
uthaff giöra sigh beetahlt in till desz summan blijffwer satisfacierat
noch kiäradhe wähl:tt Kniphoffz fullmächtigh Anders Torbiörnszon som skulle
sal:e Lars Swenszon i Liungby wara skylldigh hans principal effter dem e
mellan löpandhe räkningar 54 d:r s:tt hwillcka han och uthaff denn
sal:e mannens arffwingar fordradhe, honom till swars framsteegho be:te arff
wingar framwijsandes ett sin sal:e faders undfångne breeff uthaff handelsman
nen hr Kniphåff hwaruthi han refererar dedh den sal:e mannen förbe:te
Lars Swenszon wille honom tolff däckert bockehudar till Hällsingborgh
öffwersändha, skulle han för däckert 2, 3 a 4 rijkzd:r bekomma ia än meer
som skinnen ähro till, hwilckett saligh wähl:tt Lars Swenszon och så giordhe
öffwersändandes handellsmannen 12 däckert aff be:te bockehudar och bleeff
beewittnadt att förännsåsom han skinnen skickadhe ifrån sigh skulle uthi gården blijff
wit honom budet 3 rijkzd:r för däckert. Nu förmeena arffwingarnar sigh
skiähligen kunna praetendera att hanndelsmannen uthi sin räkningh uppfö
rer däckert aff sådant prijs som dhe haffwa kunnatt fått här hemma hoos
sigh i gården nembl:n 3 rijkzd:r däckert alldennstundh deeras sal:e fadher
skinnen een långan wägh icke uthan stoort omaak och beekåstnadh effter
hr hanndelsmannenz anmodan öffwersändhe, hwillcken arffwingarnars
beegiäran rätten fann skiähligh att handelsmannen Kniphåff däckert a 2 r.d:r
st. betahlar hwillckett och handellsmannens fullmächtigh offtabe:te Anders
Torbiörnszon wähl åthnögdhe och samtyckte, altså enär be:te 12 r.d:r blijff
wa uthi handelsmannens praetension decourteradhe rester 6 d:r s:tt hwillcka bleff
wo hr hanndelsmannens fullmächtigh tilldömbde att gienaste beetahlas uthaff sal:e
giästgijffwarens arffwingar, noch tilltahladhe fullmächtigen fordom befall
ningzmannen här i häradeth Harald Trolle uthi Isiöija fordrandes och
så uppå sin principals wägnar 38 1/4 r.d:r effter befallningzmannens
klara uthgijffne cautions och obligations skrifft datum Baastadh den 30 Ju
nii A:o 1652 för Mats Pederszon borgare i Wäxiö, fullmächtigen till swars
innfan sigh mehrbe:te Harald Trolle föregijffwandes sigh igienom Matts
36v
Pederszons wållandhe hwilcken nu dödh ähr och effter sigh ingen tingh lämbnadt
haffwa lidit skadha till 200 d:r uthi sölffwermynt beeräknadhe der hoos medh
gråtandes tårar in för rätten beeklagadhe sin stoora fattighdomb dedh han nu så
alldeeles wore aff sigh kommen att han nödgas sökia Gudh och godt folck om
allmooser hwillckett han medh probstens i Hwijtarydh honom giffne tiggare breeff
noghsampt beewijste och oansedt rätten drogh stoort condolentz häröffwer lijk
wähl kundhe rätten icke ogilla hans uthgijffne cautions och obligations skrifft
uthan denn effter bookstaffwen och i alla sijna clausulis godh och gilltigh dömbde
docklijkwähl heemskiöth rätten om offwanbe:te skuldhz uthmätandhe uthi creditorens
egit gottfinnandhe, sidst anndrogh fullmächtigen dedh kyrckioheerden in Annerstadh
wyrd:e och wähl:de hr Jöran Osaengius war och så skylldigh hans principal een sum
ma penningar, iämbwähl citerades att här honom wijdh rätten till swars stånnda
men alldennstundh hr Jöran dagen tillförendhe wijdh rätten lagl:n excuseradhe sigh
wara medh särdeeles förhinder occuperat hwarföre remitterades detta ärendhe till
nästa tingh.
S:d: kom för Rätten hustru Kierstin Ebbadotter, och uppå sijne, som sin broders
Sporrsmedhz och borgares i Giötheborg M:r Jacob Ebbeßons wägnar, beeswäradhe sigh
nu, som hoon uthi dhe twänne nästförledne Tingen giordt hadhe, öffwer giästgijff-
waren Jöns Nillßon i Kyhlhult, och deras fadherSyster hustru Kierstin Jönsdotter
ibid. Hurusåsom dhe, och deeras arffwingar, icke alleenast skohla haffwa tilläggnadt
sigh meer aff samma gårdh, än hennes legitima kundhe draga, uthan och denn
anndra hallffparthen aff samma gårdh uthan wedergiälldningh länge bruckath,
henne till swars framstegh giästgijffwaren Jöns Nilßon i kyhlhult, och framwijste
ett häradtz fastebreff uppå heela gården Kyhlhult, att han der till Laghligen
ähr kommen; åter igiän prætenderadhe hustru Kierstin Ebbadotter uthi sin minorex
inteet nähr detta passeradhe, skulle wara ett gammalt breef, medh 12 undersatte
signeter förkommitt, som om detta ärendhe och denna longl:e twist skulle kunna gijff-
wa een fullkommeligh information och underrättellse, der dedh älliest i daghsliusett
framkommo; dock kundhe hoon dedh på intett sätt bewijsa, eij häller hadhe
dedh ringaste document uppå sin sijdha, hwar medh hon sitt angiffwandhe kun-
haffwa lidit skadha till 200 d:r uthi sölffwermynt beeräknadhe der hoos medh
gråtandes tårar in för rätten beeklagadhe sin stoora fattighdomb dedh han nu så
alldeeles wore aff sigh kommen att han nödgas sökia Gudh och godt folck om
allmooser hwillckett han medh probstens i Hwijtarydh honom giffne tiggare breeff
noghsampt beewijste och oansedt rätten drogh stoort condolentz häröffwer lijk
wähl kundhe rätten icke ogilla hans uthgijffne cautions och obligations skrifft
uthan denn effter bookstaffwen och i alla sijna clausulis godh och gilltigh dömbde
docklijkwähl heemskiöth rätten om offwanbe:te skuldhz uthmätandhe uthi creditorens
egit gottfinnandhe, sidst anndrogh fullmächtigen dedh kyrckioheerden in Annerstadh
wyrd:e och wähl:de hr Jöran Osaengius war och så skylldigh hans principal een sum
ma penningar, iämbwähl citerades att här honom wijdh rätten till swars stånnda
men alldennstundh hr Jöran dagen tillförendhe wijdh rätten lagl:n excuseradhe sigh
wara medh särdeeles förhinder occuperat hwarföre remitterades detta ärendhe till
nästa tingh.
S:d: kom för Rätten hustru Kierstin Ebbadotter, och uppå sijne, som sin broders
Sporrsmedhz och borgares i Giötheborg M:r Jacob Ebbeßons wägnar, beeswäradhe sigh
nu, som hoon uthi dhe twänne nästförledne Tingen giordt hadhe, öffwer giästgijff-
waren Jöns Nillßon i Kyhlhult, och deras fadherSyster hustru Kierstin Jönsdotter
ibid. Hurusåsom dhe, och deeras arffwingar, icke alleenast skohla haffwa tilläggnadt
sigh meer aff samma gårdh, än hennes legitima kundhe draga, uthan och denn
anndra hallffparthen aff samma gårdh uthan wedergiälldningh länge bruckath,
henne till swars framstegh giästgijffwaren Jöns Nilßon i kyhlhult, och framwijste
ett häradtz fastebreff uppå heela gården Kyhlhult, att han der till Laghligen
ähr kommen; åter igiän prætenderadhe hustru Kierstin Ebbadotter uthi sin minorex
inteet nähr detta passeradhe, skulle wara ett gammalt breef, medh 12 undersatte
signeter förkommitt, som om detta ärendhe och denna longl:e twist skulle kunna gijff-
wa een fullkommeligh information och underrättellse, der dedh älliest i daghsliusett
framkommo; dock kundhe hoon dedh på intett sätt bewijsa, eij häller hadhe
dedh ringaste document uppå sin sijdha, hwar medh hon sitt angiffwandhe kun-
37r
dhe ährhålla; derföruthan skall dedh wara 50 åhr förflutna, seedan såsom
denna saak passeradhe, hwarföre kundhe Rätten sigh medh denna Saken
icke befatta, uthan Lämbnadhe henne i sitt wärdhe, och in till deß hustru Kiers-
stin Ebbadotter kan frambdeles ährfahra någon wißare kundskap och beeskaffe-
nheet om offwanbe:te ährendhe;
S:d: iblandh andra ärender som förhandlades kom för rätten Steen Månszon
i Gnustorp williandes medh lyffte wittnen ährhålla att Sune Johanszon ibid,
haffwer spargerat dedh ryckte och åthskillige reesor bekiändt som skulle han
medh Sissa Bengtzdotter den tijdh hoon war ogift och i sin fadhers brödh i Tu
tarydh haffwa hafft olofligh kiötts beeblanndellse, och emedansåsom Sissa
Bengtzdotter tilllijka medh sin man Joen Jönszon i Ollstorp ryttare och fadher
Bengt i Tutarydh wore tillstädes iämbwähl ödmiukeligen beegiärandes att rät
ten wille låtha denna saken komma till förhöör altderföre framhades Steens
wittne nembl:n Anders Christopherszon i Gnustorp, Jöns Nillszon ibid. och Oloff
Anderszon i Bräkentorp hwillcka medh handh å book eedheligen bedyradhe
sigh uthi detta måhl sanningen och hwadh dhe hördt haffwa uthaff hans mund
denna saak passeradhe, hwarföre kundhe Rätten sigh medh denna Saken
icke befatta, uthan Lämbnadhe henne i sitt wärdhe, och in till deß hustru Kiers-
stin Ebbadotter kan frambdeles ährfahra någon wißare kundskap och beeskaffe-
nheet om offwanbe:te ährendhe;
S: d: Kom och för Rätten, Johan och Nils i Håkånhult, och beeswäradhe sigh öffwer
Pehr Gudmundßon i Wåkeöön, hwillcken boor uthi ett fiärdedeels Hemman
och förmeenas wara aff Håkånhult upptagit, och skall haffwa meera äghor, än-
på een fiärdingh bordhe wara, beegiärandes Syn och ransaakningh der på, tå upp-
wijste Pedher Gudhmundßon ett gammalt pergamentz breeff, daterat den 5. Maii
1603. Hwaruthinnan beewittnas och Tinghskiötes be:te Pehr Gudhmundßons fader
fadher Niel Gudhmundßon i be:te Wåkeön; desföruthan ähr be:te Hemman
i Cronones Jordebook för ett fiärdinghz Hemman infördt, och seedhan till Wälb:ne O-
loff Rosenstiärna försåldt, och icke beewijstes på många åhr något meer wa-
ra inntagit ähn Wahnt ähr, och förr warit Haffwer, derföre understodh Rätten
Sigh icke wijdare medh den saken beefatta, uthan blijffwer weedh Hwadh
för detta dömbdt och affsagdt ähr, och såleedes beehåller Wåckööboorna Sijna
gambbla äghor.
S:d: iblandh andra ärender som förhandlades kom för rätten Steen Månszon
i Gnustorp williandes medh lyffte wittnen ährhålla att Sune Johanszon ibid,
haffwer spargerat dedh ryckte och åthskillige reesor bekiändt som skulle han
medh Sissa Bengtzdotter den tijdh hoon war ogift och i sin fadhers brödh i Tu
tarydh haffwa hafft olofligh kiötts beeblanndellse, och emedansåsom Sissa
Bengtzdotter tilllijka medh sin man Joen Jönszon i Ollstorp ryttare och fadher
Bengt i Tutarydh wore tillstädes iämbwähl ödmiukeligen beegiärandes att rät
ten wille låtha denna saken komma till förhöör altderföre framhades Steens
wittne nembl:n Anders Christopherszon i Gnustorp, Jöns Nillszon ibid. och Oloff
Anderszon i Bräkentorp hwillcka medh handh å book eedheligen bedyradhe
sigh uthi detta måhl sanningen och hwadh dhe hördt haffwa uthaff hans mund
37v
skohla bekiänna, bleeff derföre hwar för sigh i synnerheet uthaff rätten examine
radh och alldraförst iblandh dem Anders Christofferszon hwillcken wittnadhe sigh
hördt haffwa enähr Sissas man nu nährwarandes Joen Jönszon reedh till Bäcka
broo att mahla då ståå denne Anders och Sune och tahlas wijdh men iblandh
annatt frågadhe mehrbe:te Anders Christofferszon säijiandes: Sune huru kan
tu lijdha Sissas man Joen alldennstundh han togh fästermöen ifrån digh? Der till
swaradhe Sune, Haar Joen fästermööen så haffwer iahg möödoomen, deszföruthan
skulle denne Sune effter Anders beerättellse förleedne åhr 1669 om juhletijden
nähr han war hoos honom samma tahl itererat, seedermeera framkallades
Oloff Anderszon i Bräckentorp hwilcken effter afflagd eedh å book refe
reradhe att nähr Sune och han alleena reedho ifrån Wernamo haffwer Sune
iblandh annatt tahlt hurusåsom han haffwer gijffwit Sissa några bandh och
dem icke igiänbekommitt och wiste hoon så myckett skulle hoon migh dem igiän
gijffwa, älliest will iagh säijia henne någåt, dedh hoon skall skiämmas före
meera wiste Oloff intett, detta måhl angåendhe beerätta, sidst framkallades Jöns
Nillszon i Gnustorp och så på sin siähls saligheetz ahnparth medh handh å book
wittnadhe sigh hördt haffwa Sune sägia, nähr han haffwer hullpett Sune smidha
uthi hans wärckstadh och dhe bägge woro alleena, haffwer Sune beekiändt för
honom, icke een uthan många gångår haffwa hafft medh Sissa på oloffligit sätt
beeställa och dedh giordhe medh sådana ohöfflige formalier hwilcka han blyg
des för rätten efftersäijia, när desze wittnen såleedes woro förhöördhe spoor
dhe rätten denne Sune om han medh Sissa hadhe någåt oärligit att beeskaffa?
der på han icke een gångh uthan många gångor declareradhe sigh weedh
Gudh och sitt samweeth icke medh henne på sådant wijs dedh ringesta haffwa att
beeställa, icke häller wara upphooffzman för sådant löösachtigt tahl dedh me
rendeels hans affwundhzmän och miszgynnare uthaff särdeeles illwillia om
honom skulle spargerat, framwijsandes kyrckioheerdens och sochnens attestatum
hwilckett beetygadhe honom haffwa der i bygden wistatz som een ährligh och
reedeligh man, desföruthan några uthaff nämbden och kringståendhe tingsall
radh och alldraförst iblandh dem Anders Christofferszon hwillcken wittnadhe sigh
hördt haffwa enähr Sissas man nu nährwarandes Joen Jönszon reedh till Bäcka
broo att mahla då ståå denne Anders och Sune och tahlas wijdh men iblandh
annatt frågadhe mehrbe:te Anders Christofferszon säijiandes: Sune huru kan
tu lijdha Sissas man Joen alldennstundh han togh fästermöen ifrån digh? Der till
swaradhe Sune, Haar Joen fästermööen så haffwer iahg möödoomen, deszföruthan
skulle denne Sune effter Anders beerättellse förleedne åhr 1669 om juhletijden
nähr han war hoos honom samma tahl itererat, seedermeera framkallades
Oloff Anderszon i Bräckentorp hwilcken effter afflagd eedh å book refe
reradhe att nähr Sune och han alleena reedho ifrån Wernamo haffwer Sune
iblandh annatt tahlt hurusåsom han haffwer gijffwit Sissa några bandh och
dem icke igiänbekommitt och wiste hoon så myckett skulle hoon migh dem igiän
gijffwa, älliest will iagh säijia henne någåt, dedh hoon skall skiämmas före
meera wiste Oloff intett, detta måhl angåendhe beerätta, sidst framkallades Jöns
Nillszon i Gnustorp och så på sin siähls saligheetz ahnparth medh handh å book
wittnadhe sigh hördt haffwa Sune sägia, nähr han haffwer hullpett Sune smidha
uthi hans wärckstadh och dhe bägge woro alleena, haffwer Sune beekiändt för
honom, icke een uthan många gångår haffwa hafft medh Sissa på oloffligit sätt
beeställa och dedh giordhe medh sådana ohöfflige formalier hwilcka han blyg
des för rätten efftersäijia, när desze wittnen såleedes woro förhöördhe spoor
dhe rätten denne Sune om han medh Sissa hadhe någåt oärligit att beeskaffa?
der på han icke een gångh uthan många gångor declareradhe sigh weedh
Gudh och sitt samweeth icke medh henne på sådant wijs dedh ringesta haffwa att
beeställa, icke häller wara upphooffzman för sådant löösachtigt tahl dedh me
rendeels hans affwundhzmän och miszgynnare uthaff särdeeles illwillia om
honom skulle spargerat, framwijsandes kyrckioheerdens och sochnens attestatum
hwilckett beetygadhe honom haffwa der i bygden wistatz som een ährligh och
reedeligh man, desföruthan några uthaff nämbden och kringståendhe tingsall
38r
moge berättadhe så myckett dhe om honom Sune wiste beetygha haffwer
han sigh uthaff barndoomen in till denna dagh ährligen förhållit, rätten
stadnadhe och så uthi dhe tanckar att detta tahl skulle fått sin begynnellse uthaff
ijdelt squaller, hälst emädhan dedh mann ifrån man spattzerat haffwer och
alldrigh warit twänne wittne tillhoopa som kunna denne Sune detta
offwantahldhe öffwertygha, icke häller wiste någån menniskia medh Sissa
annatt än dedh ährligit och berömmeligit ähr, altderföre uthaff dhe skiähl
in actis ährkiänner rätten Sissa Bengtzdotter för dedh ähreröörige rychte som
skulle hoon haffwa hafft medh Sune Johanszon i Gnustorp någåt oährligit att
beeställa den tijden hoon war hoos sin fadher, uthaff allom häruthinnan
för wijdare tillmähle misztanckar och hwarie handhe dedh hälst wara kann
som detta obeefoogadhe rychte angåår, otilltahlt och omolesterat nu och i tillkommandhe
tijdher, underståår sigh någån här effter henne medh sådant otillböörligit rychte bee
läggia uthan bättre och starckare skiähl han skall wara förtänckt plichta som
een annan ähreskiänndare, och oansedt rätten hadhe någårlunnda kunnatt haft
fogh skrijdha till extremiteten medh Sune Johanszon i Gnustorp alldennstundh han uthaff
dhe eedhelige examineradhe wittnens beerättellser praesumerades haffwa någåt
oährligit tahlat om Sissa der icke rätten i anleedningh uthaff domarereeglornar
till att conservera hans heeder och ähra hadhe warit favorablare honom frija
än fälla, men lijkwähl till een wahrnagell pålades honom gijffwa een
rijkzd:r till kyrkian, hwar medh partterne togho affträdhe.
S:d: framhades för rätten een ungh drängh Nils Perszon i Miärydh skatte
crone uthi Traherydh sochn hwilcken beekiänndhe sigh haffwa hafft oloffligh
kiötts beeblanndellse medh een änckia Kierstin Joensdotter ibid. frällse men för
wägradhe sigh wara rätta barnafadren åth dedh oächta barnett som änckian honom
skyllte före men effter han rättadhe sijne ordh och badhz före effter som han ingen an
nan kunndhe beewijsa medh henne någåt oärligit umgänge haffwa föröffwat
saakfälltes han först för lägersmåhlet till sijne 40 marker och för beskylldningen 3 marker
han sigh uthaff barndoomen in till denna dagh ährligen förhållit, rätten
stadnadhe och så uthi dhe tanckar att detta tahl skulle fått sin begynnellse uthaff
ijdelt squaller, hälst emädhan dedh mann ifrån man spattzerat haffwer och
alldrigh warit twänne wittne tillhoopa som kunna denne Sune detta
offwantahldhe öffwertygha, icke häller wiste någån menniskia medh Sissa
annatt än dedh ährligit och berömmeligit ähr, altderföre uthaff dhe skiähl
in actis ährkiänner rätten Sissa Bengtzdotter för dedh ähreröörige rychte som
skulle hoon haffwa hafft medh Sune Johanszon i Gnustorp någåt oährligit att
beeställa den tijden hoon war hoos sin fadher, uthaff allom häruthinnan
för wijdare tillmähle misztanckar och hwarie handhe dedh hälst wara kann
som detta obeefoogadhe rychte angåår, otilltahlt och omolesterat nu och i tillkommandhe
tijdher, underståår sigh någån här effter henne medh sådant otillböörligit rychte bee
läggia uthan bättre och starckare skiähl han skall wara förtänckt plichta som
een annan ähreskiänndare, och oansedt rätten hadhe någårlunnda kunnatt haft
fogh skrijdha till extremiteten medh Sune Johanszon i Gnustorp alldennstundh han uthaff
dhe eedhelige examineradhe wittnens beerättellser praesumerades haffwa någåt
oährligit tahlat om Sissa der icke rätten i anleedningh uthaff domarereeglornar
till att conservera hans heeder och ähra hadhe warit favorablare honom frija
än fälla, men lijkwähl till een wahrnagell pålades honom gijffwa een
rijkzd:r till kyrkian, hwar medh partterne togho affträdhe.
S:d: framhades för rätten een ungh drängh Nils Perszon i Miärydh skatte
crone uthi Traherydh sochn hwilcken beekiänndhe sigh haffwa hafft oloffligh
kiötts beeblanndellse medh een änckia Kierstin Joensdotter ibid. frällse men för
wägradhe sigh wara rätta barnafadren åth dedh oächta barnett som änckian honom
skyllte före men effter han rättadhe sijne ordh och badhz före effter som han ingen an
nan kunndhe beewijsa medh henne någåt oärligit umgänge haffwa föröffwat
saakfälltes han först för lägersmåhlet till sijne 40 marker och för beskylldningen 3 marker
38v
konan Kierstin till sijne 20 marker, uthi förlijkningh dömbdes han Nils skohla
gijffwa änkian een koo och een tunna rogh.
S:d: inställte sigh Germundhz fadher i Traherydh sochn Jöns be:dh beegiärandes
uppå sin sohns wägnar domb och uthslagh öffwer denn beegångne last i dedh
hans sohn uthi frändsämiospield medh sitt kiöttzlige syskonnebarn och fräncka
Ingeborgh Joens dotter i Gröningh och Traherydh sochn barn samman afflatt
och som han då Ingeborgh uthi Hamnada den 15 Junii fick sin domb war förrymbder och
ännu på flychten ähr altså beegiäradhe fadren ödmiukeligen uthaff rätten
dedh dhe uthi detta måhl wille affsäijia sententz och domb på dedh sohnen seedermee
ra kan komma heem igiän alldennstundh Germundh till offwanbe:te last icke
neekar, rätten dömbde honom effter kongl:e straffordningen till sijne 80 d:r s:tt
eller löpe gattulopp proportionaliter, deszföruthan skall Germund bötha
40 marker alldennstundh han tillförendhe lägersmåhl haffwer beedrijffwit och återigiän
medh denne offwanbe:te last ähr worden beeträdder.
S:d: kommo för rätten Joen Peerszon i Älinge och Nils Joenszon i Hånnger
kiärandes till majoren s:r Joseph Oos i Toffta angåendhe een arffspraetension
som ähr dem tillfallen effter Bengta i Bollmaredh i Nyttia sochn hwilcken
majoren hadhe till sigh anammatt och nu dem som närmaste arffwingar ähro
icke tillställa will, dem till swars innfann sigh majoren föregijffwan
des som skulle Bengta i Bollmaredt haffwa een sohn be:dh Nils Oloffszon i
lijffwet hwilcken nu för 24 åhr seedhan ähr borttrest och seedermeera hwarcken
modren emädhan hoon i lijffwet, eij häller någån annan uthaff honom någån
kundskap haffwa ährhållitt föruthan dedh att han uthi norrlannden hadhe
gifftatt sigh för någre åhr seedhan, detta ärendhe heemskiöthz uthi rät
tens beetänckiandhe hurulunda här medh skulle procederas hwar på föllgde
strax rättens förklaaringh nembl:n att majoren seig:r Joseph Oos skulle
heela arffskapet arffwingarnar i händer tillställa seedhan alla saker igienom
mätismanna ordhom ähro bleeffne wärdeeradhe och uthi ett särdeeles inventario
intecknadhe uppförandes deruthi alla perzeedlar eehwadh nampn dhe hälst hafft
haff
gijffwa änkian een koo och een tunna rogh.
S:d: inställte sigh Germundhz fadher i Traherydh sochn Jöns be:dh beegiärandes
uppå sin sohns wägnar domb och uthslagh öffwer denn beegångne last i dedh
hans sohn uthi frändsämiospield medh sitt kiöttzlige syskonnebarn och fräncka
Ingeborgh Joens dotter i Gröningh och Traherydh sochn barn samman afflatt
och som han då Ingeborgh uthi Hamnada den 15 Junii fick sin domb war förrymbder och
ännu på flychten ähr altså beegiäradhe fadren ödmiukeligen uthaff rätten
dedh dhe uthi detta måhl wille affsäijia sententz och domb på dedh sohnen seedermee
ra kan komma heem igiän alldennstundh Germundh till offwanbe:te last icke
neekar, rätten dömbde honom effter kongl:e straffordningen till sijne 80 d:r s:tt
eller löpe gattulopp proportionaliter, deszföruthan skall Germund bötha
40 marker alldennstundh han tillförendhe lägersmåhl haffwer beedrijffwit och återigiän
medh denne offwanbe:te last ähr worden beeträdder.
S:d: kommo för rätten Joen Peerszon i Älinge och Nils Joenszon i Hånnger
kiärandes till majoren s:r Joseph Oos i Toffta angåendhe een arffspraetension
som ähr dem tillfallen effter Bengta i Bollmaredh i Nyttia sochn hwilcken
majoren hadhe till sigh anammatt och nu dem som närmaste arffwingar ähro
icke tillställa will, dem till swars innfann sigh majoren föregijffwan
des som skulle Bengta i Bollmaredt haffwa een sohn be:dh Nils Oloffszon i
lijffwet hwilcken nu för 24 åhr seedhan ähr borttrest och seedermeera hwarcken
modren emädhan hoon i lijffwet, eij häller någån annan uthaff honom någån
kundskap haffwa ährhållitt föruthan dedh att han uthi norrlannden hadhe
gifftatt sigh för någre åhr seedhan, detta ärendhe heemskiöthz uthi rät
tens beetänckiandhe hurulunda här medh skulle procederas hwar på föllgde
strax rättens förklaaringh nembl:n att majoren seig:r Joseph Oos skulle
heela arffskapet arffwingarnar i händer tillställa seedhan alla saker igienom
mätismanna ordhom ähro bleeffne wärdeeradhe och uthi ett särdeeles inventario
intecknadhe uppförandes deruthi alla perzeedlar eehwadh nampn dhe hälst hafft
haff
39r
wa kunna som funnes effter sal:e Bengta i Bollmarett docklijkwähl till
hålles arffwingarna uthi widrigh måtta ställa för sigh een nöijachtig caution
att dhe skohla altsammans dedh som sin proprie skuld beetahla och bära tillbaka
om sohnen Nils Oloffszon eller hans ächta arffwingar komma hijt i landett
oc der på giöra någån ahnfoordran, hwar medh bägge parrteerna wähl åthnögdes
och giordhe affträdhe.
hålles arffwingarna uthi widrigh måtta ställa för sigh een nöijachtig caution
att dhe skohla altsammans dedh som sin proprie skuld beetahla och bära tillbaka
om sohnen Nils Oloffszon eller hans ächta arffwingar komma hijt i landett
oc der på giöra någån ahnfoordran, hwar medh bägge parrteerna wähl åthnögdes
och giordhe affträdhe.
Uthi den tvistige saak emellan Steen i Bergzbroo i Annerstaby, uppå sin hustrus
och hustrus Systrars wägnar, på denn eene sijdhan Kiärrandhe, och Jöran i Böökhult,
sampt Capiteen Bengt i Wråå, Steens Swågras samptel. fullmächtigh, uppå den andra
sijdhan swarandhe, angåendhe någån effterLåtenskap effter deeras Sal. modher, hwilcken
Steen prätenderar, wara uthaff hans Swågrar, Systrarnar alldeles owitterligit, dissi-
perat, och dee den seedermeera sigh emellan bytt, men Jöran i Böökhult och Capitenen
Bengt föregijffwa, som skulle Systrarnar uthaff arffwett och effterlåtenskapen
merra haffwa participeerat, än deeras legitima Kundhe dragha, Ähr denne Rättens
uthslagh och resolution: Att Brödren Låta förfärdiga ett sådant richtigt Inven-
tarium, uppå den ägenndomb, som fans effter deeras Sal. förälldrar, hwilckett dhe
Kunna medh eedh beeswäria, på dedh Rätten seedhan deste bättre, Kan samptel:n Inter-
essenternar emellanläggia och föreena, att ingen uthi någån måtto aff den blijff-
wer förnähr skiedt och praeiudicerat.
S:d: resolverades uthaff tingzrätten att om dhe åbooer uthi gårdarnar i Nyttia
som tillkommer wälb:ne hr Carl Sölffwersparre icke kunna beewijsa sigh haff
wa leeffweereerat denn uthlagors rest till wählbe:te hr Carl Sölffwersparre
som dhe nu honom för 6 åhrs uthlagor ähro bleeffne skylldighe innan Michae
lis tijdh nästkommandhe då skall alla fyra Nyttia gårdar dömmas i skattwrak
och han meer och wählbe:te wälb:ne hr Carl Sölffwersparre beekomma der å skiöthe
derföre förmaantes åbooerne allffwarligen att till föresattan tijdh medh deeras
herre om offwanbe:te uthlagors rest clarera hwar icke dhe willia underkasta
sigh dedh äffwentyr som älliest här aff fölliandes warder.
S:d: resolverades uthaff tingzrätten att om dhe åbooer uthi gårdarnar i Nyttia
som tillkommer wälb:ne hr Carl Sölffwersparre icke kunna beewijsa sigh haff
wa leeffweereerat denn uthlagors rest till wählbe:te hr Carl Sölffwersparre
som dhe nu honom för 6 åhrs uthlagor ähro bleeffne skylldighe innan Michae
lis tijdh nästkommandhe då skall alla fyra Nyttia gårdar dömmas i skattwrak
och han meer och wählbe:te wälb:ne hr Carl Sölffwersparre beekomma der å skiöthe
derföre förmaantes åbooerne allffwarligen att till föresattan tijdh medh deeras
herre om offwanbe:te uthlagors rest clarera hwar icke dhe willia underkasta
sigh dedh äffwentyr som älliest här aff fölliandes warder.
39v
S:d: ibland andra ärender som förhandlades kom och så för rätten skräddaren
Johan Nordman och uppå sin hustrus Ingiäll Nilsdottes wägnar klagadhe
till Jöran Nillszon i Böökhult i Annersta sochn som skall han haffwa till sigh
olagl:n uppå bytet tagit sin hustrus bodhzdeel tilllijka medh hennes fäderne
och möderne och intett derföre clarerat, honom till swars innfann sigh Jöran
Nillszon alldeeles nekandes der till och såsom partterne uppå ingendeera part försedde sijdhan
med skiähl eller documenter icke häller war byteslängden tillstädes som om dee
ras twist hadhe kunnatt giort någån information och underrättellse altså re
miteradhe rätten detta ärendhe under godhe mäns liquidation och iänckningh
dem emellan hwilcka om dhe offwanbe:te stridigt partter icke förlijka kun
na skall dem emellan der effter föllia rättens utslagh och resolution.
S:d: beskyllte hustru Ingiäll Nilsdotter in för sittiandhe rätten Jöran Nillszon
i Böökhult som skulle han haffwa giordt dedh förrige bytet till intett som
upprättades effter sal:e Ingiälls modher hwilckett effter begiäran anno
terades uthi protocollet.
S:d: beewilliades dråparen Jöns Erichszon i Erichstorp häradhz attestatum
dedh han ähr så aff sigh kommen och igienom fattigdomb uthmattatt att han
ingen tingh haffwer meera i förrådh föruthan een 1/3 i Erichstorp hwilckett
beewijs honom icke förwägrades alldennstundh så wara i sanningh aff nämbden
beewittnades.
S:d: klagadhe heijdrijdaren Erland i Skrubbe till Peer Skräddare i Siöare
i Marckerydh och Gummar Peerszon ibid för bookehygge nembl:n hwar sin
böök hwillcka beewittnades warit halfruttne altderföre fälltes the för ett
trä tillhoopa att böta sijne 9 d:r s:tt 6 marker till häradeth och 6 marker till åkiäranden
effter den 3 puncten i skoghzordningen, noch kiäradhe Erlandh till Jöns Larszon
i Ry skytte för dedh han uthan loff och minne haffwer skutett ett råådiuur
och derföre weelat gijffwa heijdrijdarens broder Nils Håkånszon 2ne d:r att
saken skulle needhtystas dedh Nils inn för sittiandhe rätten beekiänndhe och
såsom Jöns Larszon der till eenstänndigt neekadhe sigh icke uppå 3ne åhr någåt
Johan Nordman och uppå sin hustrus Ingiäll Nilsdottes wägnar klagadhe
till Jöran Nillszon i Böökhult i Annersta sochn som skall han haffwa till sigh
olagl:n uppå bytet tagit sin hustrus bodhzdeel tilllijka medh hennes fäderne
och möderne och intett derföre clarerat, honom till swars innfann sigh Jöran
Nillszon alldeeles nekandes der till och såsom partterne uppå ingendeera part försedde sijdhan
med skiähl eller documenter icke häller war byteslängden tillstädes som om dee
ras twist hadhe kunnatt giort någån information och underrättellse altså re
miteradhe rätten detta ärendhe under godhe mäns liquidation och iänckningh
dem emellan hwilcka om dhe offwanbe:te stridigt partter icke förlijka kun
na skall dem emellan der effter föllia rättens utslagh och resolution.
S:d: beskyllte hustru Ingiäll Nilsdotter in för sittiandhe rätten Jöran Nillszon
i Böökhult som skulle han haffwa giordt dedh förrige bytet till intett som
upprättades effter sal:e Ingiälls modher hwilckett effter begiäran anno
terades uthi protocollet.
S:d: beewilliades dråparen Jöns Erichszon i Erichstorp häradhz attestatum
dedh han ähr så aff sigh kommen och igienom fattigdomb uthmattatt att han
ingen tingh haffwer meera i förrådh föruthan een 1/3 i Erichstorp hwilckett
beewijs honom icke förwägrades alldennstundh så wara i sanningh aff nämbden
beewittnades.
S:d: klagadhe heijdrijdaren Erland i Skrubbe till Peer Skräddare i Siöare
i Marckerydh och Gummar Peerszon ibid för bookehygge nembl:n hwar sin
böök hwillcka beewittnades warit halfruttne altderföre fälltes the för ett
trä tillhoopa att böta sijne 9 d:r s:tt 6 marker till häradeth och 6 marker till åkiäranden
effter den 3 puncten i skoghzordningen, noch kiäradhe Erlandh till Jöns Larszon
i Ry skytte för dedh han uthan loff och minne haffwer skutett ett råådiuur
och derföre weelat gijffwa heijdrijdarens broder Nils Håkånszon 2ne d:r att
saken skulle needhtystas dedh Nils inn för sittiandhe rätten beekiänndhe och
såsom Jöns Larszon der till eenstänndigt neekadhe sigh icke uppå 3ne åhr någåt
40r
förbudeth diuur skuteth haffwa dedh han medh eedh wille betygha alt
derföre pålades honom 12 manna edh den han nu weedh detta tingh uthfästa
dhe att praestera till nästkommandhe höstetingh hwar medh dhe togho affträ
dhe.
S:d: presenteradhe reutmästarens wälb:ne hr Carl Hårdhz fogdhe Lars Nilszon
een summa penningar liggiandes uthi een posza dem han sadhe wara 100
rikzd:r williandes sättia dem i rätten att retraszera Anders Oloffszons gårdhz
skatträttigheet i Bräckentorp den han för een tijdh seedhan till wälb:ne hr ad
sessorn Nils Nillszon Lindegreen försålldhe som Anders Oloffszons uthgijffne kiö
pebreeff beewittnadt och underskrijffwet uthaff godhe herrar och män uthwijser
men såsom fatalia och termini refuitionis woro förflutna iämbwähl der på alla
redho tingzskiöthe uthgijffwit och emedlertijdh ingen medh någåt lagha klander
uthi rättan tijdh inkommen hwarföre understodh rätten sigh medh desza pennin
gar icke befatta uthan beefallte fogden dem återtagha hwilcket han giordhe
och afträdde.
S:d: effter höghl:e kongl:e hoffrättens gijffne missif till assessorn och
häradhzhöffdingen wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegren till Forsza etc.
att förläggia wälb:ne Laars Eenhörningh medh sin mågh wählb:gh Johan
Gyllennierot een visz termin innan hwilckens förlopp dem effterlåthz inn
komma medh sijne skiähl och beewijs hwar medh dhe förmeenar sigh kunna
skiähligen disputera dedh kiööp om dhe gårdar Lijawagn, Örnahollman, och Fugla
nääs i Giötherydh sochn belägne och Sunnerboo häradh som hr Gyllennierotz
syster Christina Gyllenierot till landhzdoomaren öffwer Blekingh wälb:ne Ni
klas Skunck försåldt haffwer, hwarföre till höörsampt föllie aff höghbe:de kongl:e
rättens breeff föreladhe häradhzhöffdingen wählbe:te herrar Eenhörningh och
Gyllenieroot een wisz termin nembl:n till Laurentii tijdh nästkommandhe
att derförinnan medh alla skiähl och gravarni ribus inkomma och samma
giordhe och skrifftelige slutadhe kiööp disputera, hwar dhe sådant försumma
derföre pålades honom 12 manna edh den han nu weedh detta tingh uthfästa
dhe att praestera till nästkommandhe höstetingh hwar medh dhe togho affträ
dhe.
S:d: presenteradhe reutmästarens wälb:ne hr Carl Hårdhz fogdhe Lars Nilszon
een summa penningar liggiandes uthi een posza dem han sadhe wara 100
rikzd:r williandes sättia dem i rätten att retraszera Anders Oloffszons gårdhz
skatträttigheet i Bräckentorp den han för een tijdh seedhan till wälb:ne hr ad
sessorn Nils Nillszon Lindegreen försålldhe som Anders Oloffszons uthgijffne kiö
pebreeff beewittnadt och underskrijffwet uthaff godhe herrar och män uthwijser
men såsom fatalia och termini refuitionis woro förflutna iämbwähl der på alla
redho tingzskiöthe uthgijffwit och emedlertijdh ingen medh någåt lagha klander
uthi rättan tijdh inkommen hwarföre understodh rätten sigh medh desza pennin
gar icke befatta uthan beefallte fogden dem återtagha hwilcket han giordhe
och afträdde.
S:d: effter höghl:e kongl:e hoffrättens gijffne missif till assessorn och
häradhzhöffdingen wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegren till Forsza etc.
att förläggia wälb:ne Laars Eenhörningh medh sin mågh wählb:gh Johan
Gyllennierot een visz termin innan hwilckens förlopp dem effterlåthz inn
komma medh sijne skiähl och beewijs hwar medh dhe förmeenar sigh kunna
skiähligen disputera dedh kiööp om dhe gårdar Lijawagn, Örnahollman, och Fugla
nääs i Giötherydh sochn belägne och Sunnerboo häradh som hr Gyllennierotz
syster Christina Gyllenierot till landhzdoomaren öffwer Blekingh wälb:ne Ni
klas Skunck försåldt haffwer, hwarföre till höörsampt föllie aff höghbe:de kongl:e
rättens breeff föreladhe häradhzhöffdingen wählbe:te herrar Eenhörningh och
Gyllenieroot een wisz termin nembl:n till Laurentii tijdh nästkommandhe
att derförinnan medh alla skiähl och gravarni ribus inkomma och samma
giordhe och skrifftelige slutadhe kiööp disputera, hwar dhe sådant försumma
40v
alldennstundh alla fatalia juris och termini reluitonis ähro allaredho förflutna
och intett lagha klander medh penningar emedlertijdh ähr giordt, desföruthan
uppehålles hr landtdomaren öffwer tijden medh skiöther och fastebreeff altder
före effter förbe:te Laurentii tijdhz förlopp meddeles hr landtdomaren häradhz
fastebreeff uppå samma gårdar.
Stämbningz försittiandhe
Peer i Nääs i Giötherydh sochn emot Harald Trolle och Peer absenteradhe sigh 3 marker.
Anno 1671 den 1 Julii höltz extraordinarie tingh medh allmogen aff
Sunnerboo häradh uthi Hwijtarydh, nährwarandes adsessorn och häradhzhöffdin
gen wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegreen till Forsza etc. sampt cronones beefall
ningzman wählbe:de Israel Jönszon i Tärnhult medh häradhz nämbd, nembl:n
Dhe andra som desidererades uthaff nämbden woro laghl:n excuseradhe.
Seedan tingett medh öffwelige ceremonier war publicerat och lyst uppbödes desze
efferfölliande gårdar och hemman.
Kyrckian i Bärga låter uppbiudha 1/4 i Öslöff för uthlånte kyrckiopenningar
nembl:n 20 slätta d:r 1:a g:n
Gammal Jönszons heela gårdh Hult i Hynnerydh sochn 2
Rosenhult medh den uthiorden Rijskiööp 2
Torsebärga, Bredalt och Toffthult 2
Heela gårdens Moanääs skatträttigheet i Onsiöö sochn 2
Halffannan 1/4 i Segnesiöö låter Peer Nillszon ibid. upp
biuda till kiöp 2
och intett lagha klander medh penningar emedlertijdh ähr giordt, desföruthan
uppehålles hr landtdomaren öffwer tijden medh skiöther och fastebreeff altder
före effter förbe:te Laurentii tijdhz förlopp meddeles hr landtdomaren häradhz
fastebreeff uppå samma gårdar.
Stämbningz försittiandhe
Peer i Nääs i Giötherydh sochn emot Harald Trolle och Peer absenteradhe sigh 3 marker.
Anno 1671 den 1 Julii höltz extraordinarie tingh medh allmogen aff
Sunnerboo häradh uthi Hwijtarydh, nährwarandes adsessorn och häradhzhöffdin
gen wälb:ne hr Nils Nillszon Lindegreen till Forsza etc. sampt cronones beefall
ningzman wählbe:de Israel Jönszon i Tärnhult medh häradhz nämbd, nembl:n
| Simon i Wästerhult | Peer Anderszon i Bergheem |
| Peer Joenszon i Snellsböke | Anders Peerszon i Tuthult |
| Knuth i Biärnare | Knuth Bengtzson i Öslöff |
| Anders Peerszon i Biärheem | Peer Joenszon i Biärheem |
| Anders Peerszon i Åby |
Dhe andra som desidererades uthaff nämbden woro laghl:n excuseradhe.
Seedan tingett medh öffwelige ceremonier war publicerat och lyst uppbödes desze
efferfölliande gårdar och hemman.
Kyrckian i Bärga låter uppbiudha 1/4 i Öslöff för uthlånte kyrckiopenningar
nembl:n 20 slätta d:r 1:a g:n
Gammal Jönszons heela gårdh Hult i Hynnerydh sochn 2
Rosenhult medh den uthiorden Rijskiööp 2
Torsebärga, Bredalt och Toffthult 2
Heela gårdens Moanääs skatträttigheet i Onsiöö sochn 2
Halffannan 1/4 i Segnesiöö låter Peer Nillszon ibid. upp
biuda till kiöp 2
41r
1/3 i Gräshult i Hynnery sochn 2
1/4 uthi hemmannett Bertillsboo i Berga sochn 2
1/4 uthi Eskils gårdh i Horn i Hamnada sochn 2
4 punnaräntor i Domare och Döörarp 2
1/4 aff mellomgården i Bäckary 3
1/6 aff södregården i Quinnalt i Traherydh 3
1/8 Anna Peersdotters iordepart i Gummargården
i Älinge i Hamnada sochn 3
1 Swenshult och 1 Siötorp i Hynnerydh sochn på pantt
dedh contractz breeffwet uthwijser uppbiudes 3
Heela östragårdh i Tannsiöö i s.s. på kiööp 3
1/4 aff Rökle i Traherydh sochn och så på kiööp 3
14 sk.l. östregården i Håå 3
5 sk.l. i södra gården i Älinge 3
1/3 aff Quenslöff nedregården 3
S:d: iblandh andra ärender som förhandlades kom för rätten dombprosten
och kyrckioheerden uthi Wäxiö ährewyrdige och wählärdhe m:r Joen Zephy
rinus praesenterandes hans höghährw:thz hr biskopens och uppå samptel:e con
sistorialium wägnar dersammastädes underskreeffne fullmacht dat. Wäxiö den
22 Junii A:o 1671 hwaruthinnan förmähles wählbe:te hans ährw:th m:r Joen
Zephyrinus wara fullmächtigat att bijwista den action som een deel aff Döörarppa
booerne förmeedelst sin giordhe groffwa förargellse förleedne nyåårsdagh för
orsakat haffwa deröffwer han beegiärthe tingzrättens domb och uthslagh
och till een beegynnellse seedansåsom ländhzmannen wähl:tt Börie Buur
och Abraham Börieszon fullmächtige uppå alla swarandernars wägnar
woro försambbladhe uppläästes för dem hans h.ä.w:thz hr biskopens i Wäx
iöö uthi detta måhl hålldne rannsakningh nästförleedne den 2 Feb. i Döörarp
hwillcken ordh ifrån ordh här innfördh och needanföre i bookstaffwen
fattadh sålunda lyder nembl:n: 1. Framwijstes Berga och Hwitarydhz församblin
gars attest hr Måns Petri gijffwen deruthinnan dhe beetygha att han i sitt
1/4 uthi hemmannett Bertillsboo i Berga sochn 2
1/4 uthi Eskils gårdh i Horn i Hamnada sochn 2
4 punnaräntor i Domare och Döörarp 2
1/4 aff mellomgården i Bäckary 3
1/6 aff södregården i Quinnalt i Traherydh 3
1/8 Anna Peersdotters iordepart i Gummargården
i Älinge i Hamnada sochn 3
1 Swenshult och 1 Siötorp i Hynnerydh sochn på pantt
dedh contractz breeffwet uthwijser uppbiudes 3
Heela östragårdh i Tannsiöö i s.s. på kiööp 3
1/4 aff Rökle i Traherydh sochn och så på kiööp 3
14 sk.l. östregården i Håå 3
5 sk.l. i södra gården i Älinge 3
1/3 aff Quenslöff nedregården 3
S:d: iblandh andra ärender som förhandlades kom för rätten dombprosten
och kyrckioheerden uthi Wäxiö ährewyrdige och wählärdhe m:r Joen Zephy
rinus praesenterandes hans höghährw:thz hr biskopens och uppå samptel:e con
sistorialium wägnar dersammastädes underskreeffne fullmacht dat. Wäxiö den
22 Junii A:o 1671 hwaruthinnan förmähles wählbe:te hans ährw:th m:r Joen
Zephyrinus wara fullmächtigat att bijwista den action som een deel aff Döörarppa
booerne förmeedelst sin giordhe groffwa förargellse förleedne nyåårsdagh för
orsakat haffwa deröffwer han beegiärthe tingzrättens domb och uthslagh
och till een beegynnellse seedansåsom ländhzmannen wähl:tt Börie Buur
och Abraham Börieszon fullmächtige uppå alla swarandernars wägnar
woro försambbladhe uppläästes för dem hans h.ä.w:thz hr biskopens i Wäx
iöö uthi detta måhl hålldne rannsakningh nästförleedne den 2 Feb. i Döörarp
hwillcken ordh ifrån ordh här innfördh och needanföre i bookstaffwen
fattadh sålunda lyder nembl:n: 1. Framwijstes Berga och Hwitarydhz församblin
gars attest hr Måns Petri gijffwen deruthinnan dhe beetygha att han i sitt
41v
42r
42v
Ej avskrivet mål här
43r
Ej avskrivet mål här
43v
Ej avskrivet mål här
44r
Ej avskrivet mål här
44v
Ej avskrivet mål här
45r
Ej avskrivet mål här
45v
Ej avskrivet mål här
46r
Ej avskrivet mål här
46v
Ej avskrivet mål här
47r
Ej avskrivet mål här
47v
Ej avskrivet mål här
48r
Ej avskrivet mål här
48v
Ej avskrivet mål här
49r
Ej avskrivet mål här
49v
Ej avskrivet mål här
50r
Ej avskrivet mål här
50v
Ej avskrivet mål här
51r
Ej avskrivet mål här
51v
Ej avskrivet mål här
52
Ej avskrivet mål här
52v
Ej avskrivet mål här
53r
Ej avskrivet mål här
53v
Ej avskrivet mål här
54r
Ej avskrivet mål här
54v
Ej avskrivet mål här
55r
Ej avskrivet mål här
55v
Ej avskrivet mål här
56r
Ej avskrivet mål här
56v
Ej avskrivet mål här
57r
Ej avskrivet mål här
57v
Anno 1671 den 27. 28. och 20. Novemb. Höltz ordinarie Höstetingh
medh allmogen aff Sunnerboo Häradh, å deß rätta Tingzstadh Ham-
nada, nährwarandes Cronones Befallningzman Wählbe:de Israel Jönßon
i Tärnhult, tilllyka medh offwanbe:te Häratz wahnlige nämbd, nembl:
Ej avskrivet mål här
58r
Ej avskrivet mål här
58v
Ej avskrivet mål här
59r
Ej avskrivet mål här
59v
Ej avskrivet mål här
60r
Ej avskrivet mål här
60v
Ej avskrivet mål här
61r
Ej avskrivet mål här
61v
Ej avskrivet mål här
62r
Ej avskrivet mål här
62v
Ej avskrivet mål här
63r
Ej avskrivet mål här
63v
Ej avskrivet mål här
64r
Ej avskrivet mål här
64v
Ej avskrivet mål här
65r
Ej avskrivet mål här
[..] ; Hans eedhegiärdtzmän Woro deße eftter-
fölliandhe; Arffweedh Swenßon i abbeshult i Wråå Sochn,
Jöns anderßon i Böke i Lyhult Sochn, Peer månßon i Skiär-
siöö i Torppa Sochn, Jöns Hanßon i abbeshult i Wråå Sochn
måns Gysleßon i fathult i Torpa Sochn, Jöns Swenßon i torpa
Sochn i forßa, Håkan månßon i forßa, allwarst Larßon i
Baßalt i Bredare Sochn, Peer Larßon i Eskilt i s. sochn, Lars Jönßon
Räntta, och Bengt Nillßon i Sinneshult i Wråå Sochn;
Ej avskrivet mål här
65v
Ej avskrivet mål här
66r
Ej avskrivet mål här
66v
Ej avskrivet mål här
67r
Ej avskrivet mål här
67v
Ej avskrivet mål här
68r
Ej avskrivet mål här
68r
Ej avskrivet mål här
69v
[tom sida]
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 4090 (AID: v205987.b4090, NAD: SE/VALA/0382503) |