Sunnerbo dombok 1695

Renoverad dombok

https://www.sunnerbo.nu

Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 1910 / sid 55 (AID: v206256.b1910.s55, NAD: SE/VALA/0382503)

134	Dher efter producerade Lensmannen wäla.^tt Nils Jonßon för Retten
	Steen Swenßon och deß Son Swen Steenßon i Rya, hwilcka wed för-
	riga Ting, angifne blefwo, som skola dhe bägge, brodren till Steen
	Nembl.ⁿ Jöns Swenßon i Rya, med hugg illa handterat, lyka som dhe hållits mißtächta, att warit dess bahnemän, der emot dhe då på fyra wittnen till befryan från samma kieromåhl sigh beropade, hwilcka nu tillstedes sigh infunno, och efter aflagd Eed, sampt uthan exception, af dhe mißtäncktas wederpartter, Nembl.ⁿ Swen Nilßon i Ösiöa och Jöns Jönßon i Balckaryd, serskilt wittnade som föllier, Nembl.ⁿ

	1.	Per Simonßon i Södregården Nortorppa om 60 åhr berettade
		att han 8 a 14 dagar efter det Jöns blef slagen, haar på han begieran warit hoos honom i qwarnen, men han då intet kunne något uthrätta, wijdare än att Per halp honom qwarnstenen som söndersprucken war, till rätta att läggia, men Jöns förmåtte sigh ey uppresa, uthan stödde sigh med händerne mot knäen, berettar och der hoos, att Jöns på 4 a 5 åhr, med bröstqwaf warit beta- gen, och äfwen som då sigh gifwet och klagat, men icke att han någon passion hafft, eller han warße blefwit sigh förorßakat af det slagzmåhl honom och hans broder emillan förelupet, icke heller hörde han Jöns det ringaste Ord sigh der öfwer beswehra.

	2.	Jöns Jönßon i Råakiöp om 40 åhr berettar, att när han
		twå dagar före än Per Simonßon war hoos Jöns i qwarnen, klagade han sigh äfwen som till förenne siuk, men intet Nembde sigh någon hugg bekommit, icke heller han försport

/: honom

	honom warit slagen, uthan på lijka sätt som Per Simonßon berettade, att han då äfwen som någre åhr tillförenne sade sid siukligh wara,

3.	Jöns Ifwarßon i Torppa om 40 åhr wittnade, att han
	af Jöns i Rya blefwen kallat att hielpa honom något till rätta i sin qwarn, wed paß in mot 14 dagar sedan han fått hugg, då hörde Jöns honom intet klaga sigh någon hugg fått, uthan då som förr wiste sigh siukligh, som han warit i 4 a 5 åhrs tijd,

4.	Måns Arfwedßon i Rya, relative och uthan Eed wittnade,
	efter han är solldatens Swen Steenßons swåger, att då Jöns kom hem uhr skogen, sågh han honom wara blodigh på handen, men intet hörde honom klaga sigh någon hugg fått, uthan lijka med dhe andre berettar, Jöns i någre åhr siukligh och af bröstqwaf betagen warit; wed hwilcket tillfelle Sonen Lensmannen Nils Jonßon dijt, då Jöns för honom sigh intet heller klagade, som Lensmannen och på tillfrågan tillstod.

Samptel. wittnen tillstå elliest på Rettens tillfrågan, att

dhe hwarcken blånad eller blodwijte blefwit warße på den

döde Jöns i Rya, wijdare än det han afgrepen på den

eene fingeren slagen war, derföre dhe och icke kunna

tro annat, uthan han af den siukdomb, med hwilcken

han länge warit behäfftat, är död blefwen.

den dödes anförwanter Swen Nilßon i Ösiöa och Jöns

/: Jönson

Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:40 (1694-1695) Bild 1910 / sid 55 (AID: v206256.b1910.s55, NAD: SE/VALA/0382503)