Sunnerbo dombok 1605

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 134 / sid 109 (AID: v49313.b134.s109, NAD: SE/VALA/0382503)
[tom sida]
109r
Anno 1605, then 15 Febru-
arij Stodh laga härratz tingh i Gunnalt
i Hijnderidh sochn, uti näruaro, Erligh och
Welbördigh Peer Arffuidsons till Öijhult, Chro-
nones Beffallningsman här i Sunderbo, Welb:
Truls Persons till Jffla, hederligh och Wel-
lärdh mans, Här Peders i Markaridh etc.

  Nempnden
Jöns i Wekåsa, Jöns i Skippalt,
Suen i lönshult
Måns i Suenshult,
Mårten i Baxhult Jöns i Flaalt,
Suen i Suenshult Froe i Skateboda
Erlandh i Harpeholma Bäne i Nöttja,
Jöns i Gunghult Jeppe i Fagerdaall.
   
109v
  Kom för retta Jon Gudmundson i Tansiö, som
 
wart öffuerbetygat, medh witne och sandferdigh be-
åwerkan på kyr- wijs, att han på kyrckio wägen, hade öffuerfal-
kio wägen lit Arffuidh i Öshult, medh hugh och slagh,
 
så att ther uttogs nogra lös been aff hans
huffuudh, till huilckit Jon icke heller neka
kunne, Men althenstundh menige Härratzmän sampt
åklagaren felte bön för honom, föregiffuandes
Mer förståndh att han sådant aff sijn Ungdoms misförståndh giort
 
hade i hastighet, Thy elliest gaff knichtarnar
och menige man honom thett loffordh, att han war en
rett sinnigh krigsman, och intett tilförrenne sigh
såledis medh nogott perlemente förgrippit hade.
 
 
110r
Thermedh effter måls Eganden icke som förbe:lt
ähr, åstundade sijn höxste rätt her utinnan, wart
han thenne gången förskonat, till att böta Chro-
 
none penningar 4 daller, Härratzhöffdingen och saackören
Härradett 2 daller  
   
Kom för retta Jacop Jonson, som gönom sijn för-  
flogen ordh, han uthan nogon sandferdigh skäll
eller bewijs, emoott sigh och sijn egen fader hade utt-
fört, till huilcke sine Egne Ordh, han her å Herratz-
tingit, i nempndenes, och menige mans åhöro, aldelis
 
nekade, thermedh wart han för läppegieldh saakfelter
läppegieldh
till att böta Chronone penningar 2 daller Herratz-
Saackören
höffdingen och Harradett 1 daler.
 
 
110v
will gå lagh. Huarföre man nu intett ytterligare Jon Jonson i
 
Gaashult ifrån sin lagh, för sin sons lätferdigh
taall, till huilckett han som förbe:lt ähr huarsken
wiste skäll eller beuijs, kunne uppehålle, utan
althenstundh, her fanz ingen som wille eller kunne
medh sanningh honom sådant till wijta, haffuer man
honom samma Eedh upgiffuen, som han på Tårpa
tingh Then 14 Maj Anno 1604 utfest
hade, att Suens huita koo i Skifftaridh icke bleff
förtärat i Jons Gårdh.    Thenne effterschriff-
ne wåro the som samma Eedh och lagh medh
Jon Jonson gå wille Nempnbligen.
   
Eedemän lasse i Staffueridh Arffuidh ibidem
 
111r
Arffuidh i Öshult Jeppe i Bolmaridh
Suen Arffuidson ibidem Suen i Rya
Nils Bengtson i Staffrilt Jösse i Roaköp
Anders i Ösiöhult Lars i Abbeshilt
Peer i Broddalt  

Thermedh sades Jon Jonson för samma tuiff- sades frij
uelsmåll frij, att huilcken honom thett ytterli-
gare, utan skäll eller beuijs för wijter, skall
 
tilbörligen therföre straffas och böta effter la- wijte
gen  
   
Kom för retta een aff welbördigh Nils klagemåll
Siöbladz tienare, Lasse Anderson benempnt, som
klagade till Nils Rasmusson fordom knichte höff-
 
 
 
111v
 
uidzman, föregiffuandes att för:ne Nils Rasmusson
skulle haffua warrit både willjandes och wållan-
des utti lasse Andersons broders dödh, Jöns
Andersons nempnbligen, till huilckit Nils
Up satt till wij- Rasmusson haart nekade. Huarföre upsattes
dare Ransakningh. her medh till wijdare ransakat bliffuer om
  thetta målett.
   
Fridlyst Och lystes höge Öffuerhettenes fridh emillan
 
Nils Rasmusson, och alla hans wederparter, som
kunne haffua någott emoot honom, att ingen then
annan, på nogon thera sidona öffuerwåldh eller
förfångh tilfogar, utan att the lagligen her
för rätta efter sandferdigh bewijs och witzordh bliff-
 
112r
ua åtskilde, huilcken thes förinnan thenne frid- wijte
den öffueträder, skall therföre böta sine 40 marker.  
   
Thesförutan förentes Nils Rasmusson medh föreningh om
then knichte Enckian Gunnill Jacops i Emme- giäldh.
boda nempnbligen som honom om giäldh hade
att till taala, at han ändnu henne giffua och
förnöja skulle penningar 6 daler, och sedan att
 
wara wenner och well förlichte: thet the på Bejakningh och
beggie sidor altså bejakade och samptyckte. samptyckie.
   
Kom för retta Gudmundh Bäneson i Tansiö feste lagh.
och utfeste en 12 manne Eedh, att han i Dan-
ske fegdena, alzingen penningar, huarsken på
Bengt Nilsons i Häsbargh eller nogor annars
wegna, nu Obetalade, upburrit hade.
 
 
 
112v
frij sagt Effter flijtigh, och noga Ransackningh, wart
 
Anders i Gunnalt och hans sonnor aldelis frij
sagde för huadh klagemåll, som Per liungh i
Trelshult, wille haffua fört emoot them, alten-
stundh thett befanz i sanningh, att saken gick
för:ne Per liungh, som waar een dansk bonde,
sielff under ögonen. Therom the på beggie
föreningh sidor samptligen bleffuo wenner och well före-
  nade
   
Affsagt Bleff affsagt att Jöns i Hiorsbärgh skulle
 
behålla then halffua fierdingen i Jngelsköp
som han hade i underpant aff Girmundh ibidem
för 38 daller, till thes han sine utlagde pen-
 
113r
ningar igen bekommandes warder, som Jöns och
hans S. fader therpå utgiffuit haffua.
 
   
Sammaledis bleff och medh wenligh föreningh föreningh
och bejakningh på beggie sidor affsagt, att Gir-
Om söndra går-
mundh i Gröne, skulle giffua Mattis i Åsa,
den i Gröne
lars i Gräsholma och Jon i Klint, för thes sampt
halffuan
lige Ettleffue, och elliest för alt thett, the kun-
ne haffue till att åtala, uthi then sondra halffua går-
den i Gröne, nempnbligen penningar 10 daller.
Och thermedh gåffue the welb: Nils Siöbladh
 
thera samptlige fuldmacht, ther på, på thera
fuldmacht på
wegna, giffua Girmundh frij sköte, när han
sköte.
thett begära wille.
 
 
 
Kom för retta lasse i Koteböke i Markaridh
 
 
113v
Gårde byte sochn och giorde her å Härratztinget ett lag-
 
ligit gårde byte medh Erlandh i Harpeholmen
i samma sochn Szå att lasse gaff Erlandh
Een fierdingh aff Ahrhulte gårdh för een
Tredingh aff Koteböke, och bekom Erlandh på
Jordebyte aff lasse penningar 60 daller.
   
Affsagt. Thesförutan wart och them emillan affsagt
 
at thett skulle bliffua widh then förlickningh
som lensmannen Jacop i Markaridh giort hade,
Nempnbligen emillan lasse och Peer i Koteböke
Att Peer skulle giffua lasse Sex daler, för
husen i Koteböke.
   
Affsagt Bleff och affsagt att ingen aff husen i wj-
114r
ualt effter thenne dagh, skulle föras ifrån
jorden ibidem.
 
   
Kom för rätta Jacop i Marckaridh medh Boskaps plågo
flere aff sine sochnemän, the ther före gåffwo i Markaridh sochn.
Att mökin aff thera boskap, medh rödsiukan
waar betagen, befruchtandes att then skulle grij-
pa öffuerhanden, ther then icke gönom middell
bleffue hulpen, huar före the begärade, att
them måtte bliffua Effterlatit, att skiuta Een
Råbock, medh huars blodh the kunna bota sin
fänan, att then icke i så måtto, gönom sådan
ynckelighett, aldelis skulle förgåz och förfaras,
Huilcken theras alffuarligh och ijdkesamme Begä-
 Begäran
 
 
114v
  ran, Beffalningsmannen welbördigh Peer Arff-
Tillståndh på höge uidson, gönom Nempndenes och menige Härratz-
Öffuerhettens Nå- mäns förbön, På alles wår utkårrade Kon-
dige behagh. nungs och höge Öffuerhetz wegna, och nådige
 
behagh thenne gången, haffuer giffuit tilståndh.
Att icke sådan kräseligh boskaps plågo wij-
dare kunne utsprijdas.
   
Klagemåll om Kom för rätta een Knicht, Anders Panck
Tiuffuerj
benempt, som bleff anklagat aff Suen i Ty-
 
kegårdh och hans medh följare, att Anders
skulle haffua stullit för:ne Suen ifrån Ena
Kåpa medh nogot annat Gotz, Endoch hade the
 
 
115r
her till ingen annan witzordh, utan thett  
att Een pige benempnt Suenborgh witnade her Eet witne
her för rätta, att Anders Panck bödh henne
Een kåpa till kiöps 14 dagar effter Julan,
Thertill Anders fast nekade.     Thermedh eff-
ter ingen annan bewijs fram kom, som honom
till samma tiuffnat binde kunne, och alzintett medh
 
honom bleff i handom tagit, upsattes her medh Jntet i handom
till thes man ytterligare, om thetta målett kunne tagit.
ransaka och utspana, och Anders Panck togs i
lyffte och borgon, att han skulle bliffua till städis
Och her till suara, enär så på Eskas och for-
dras.     Huarföre her och lystes höge
frijdh lystes
 
 
115v
 
Öffuerhettenes frijdh emillan åklagaren och Sua-
randen, att huilcken them androm thes förinnan
wijte nogon öffuerwåldh tilfogar, skall uthan all skone-
  måll tilbörligen effter lagen straffat bliffua.
   
Bewijs om lille Kommo för retta thenne effterschriffne gode Erlige
Upsala gårdh. gamble, oberychtade trofaste Dannemän, Nempnb-
 
ligen Anders i Gunnalt, Suen i lönshult,
och Nils Knutzson i Wångedaall, the ther
i nempndenes och menige Härratzmäns närwaro och
åhöro her å Härratz tinget giorde sijn höxste
siell salighetz Eedh och förplichtelse ther uppå,
Att the uti theras lijffs tijdh, aldrigh hade
 
 
116r
hört eller förnummit, att lille upsala i Hijnde-
ridh sochn, waar högre recknat eller antecknat i
Chronones utlagor till att utgöra, ändh för een
Halff gårdh. Betygandes tillmedh under samma
theras förplichtelse, att theras föreldra utti sins
liffs tijdh, och thett samma haffua bekent, huilc-
kit, månge flera ålderstigne Dannemän, her i Sönder-
bo, medh them haffuer samptyckt och bejakat, Och
thes till yttermera sannings witzordh, haffuer Nempn-
dene, medh menige Härratzmäns beuilgungh, thenne
 
föreschriffnes Otilltuingde Bekennelse, som för Bekrefftas medh
be:tt ähr, medh Sunderbo Härratz Jndsigle bekreff- Sunderbo Jnd-
tigat och stadfestat. sigle.
116v
Nempndene Eblandh all annor ärender som förhandlades, haffuer
och menige man i welbördigh Nils Siöbladh, tilfrågat nempndene
Sunderbo bliffua och menige indbyggiare som uti Sunderbo Härrat
till frågat. Boendes ähro thett ware sigh andelige och werldslige,
 
Adell och Oadell, Ryttare och knichtar, bönder och
bomän, huar effter sitt Ståndh och Condition, hö-
gre och nedrige, unge och gamble, fattige och Rij-
ke, then ena medh then andra, ingen unnanta-
Ipsa Quæstio gandes, sönnerligen och samptligen: Om H. W:het
 
någrom, antingen i ena måtto eller andra, för
skenckor, mutor, gåffuor, weldh eller wenskap,
sijn rätt någorlunda hade föruent eller förkrencht.
 
 
117r
Ther till the samptligen, Een för alle och alle Härratz Respon-
för een, samhelleligen och enhelleligen suarade och sion och Geensuar.
betygade, att H. W:het sitt tilbetrodde domare Embe-
te, här uti Sunderbo Härrat, såledis hade föreståt,
och beklädt, medh lagh och rätt, huariom och enom,
utan nogors persons anseende, till att lata wederfa-
ras och bekomma:   Szå att H welb:het för alles
wår utkårrade Konnungh och höge öffuer-
heet, så och huar Christen man, tryggeligen ther-
 
före må stå till suars. Huarföre och menige Sun- Begäran till
derbo Härratz Jnduåner, på Högbe:lte Konnungh Mts Kong: Maj:tt
Nådige behagh och Effterlatelse, Jngen för H. W:het  
 
117v
  Uti thett Embetet önskade eller åstundade, utan uti
Almogens begä- all underdånighet och Submission begärade, att H. w:het
ringh. nu här effter, som här till, måtte bliffua theras lag-
 
förare och domare, ther thett elliest icke wåre H.
welb:het för mökit till besueringh, att så ske kunne
Ödmiukeligen förmodandes, att them här utinnan
Effter som förbe:lt ähr, aff Högbe:lte alles wår
utkårrade konnungh warder gunst bewijsandes.
Bekrefftas medh Och thes till yttermera sannings bekrefftelse, haffuer
Härradz Jndsigle.
Nempndene, och menige Sunderbo almoga, thetta theras
 
Samptlige bewijs, effter som them haffuer warrit till-
frågat, medh thes Ödmiukeligh begäran, under Sunder-
 
 
118r
bo härratz indsigle latett Sigillera och försigla.  
  Jorde trätte
Om the skogs Egor emillan fagerdaall i Hijnderidh Om skogs E-
sochn och Embhult i Knäridh sochn widh Stackarepöll, gor widh
som the i Embhult, boendes ähro, öffuer thes rätte Rifftur Stackarepöll.
och Gambla Råmercken, i fagerdale skogh sigh  
haffua indtrengt och indueldat, både på Chronones Gå indh öffuer rette
Och frelses wäldheldh, här i Suerige, emot all Chri- Råmercken.
steligh lagh och rätt, så well som och emot jordEgan-
denes beuilgungh, ja och samptyckie, them aldelis
 
Oåtsport.   Wart så affsagt, att the på ingen Affsagt gönom
thera sidona, innan eller utan Grentzen, förbodh.
huarsken skulle hugge bärande eller annor
trä, på samma skogh som klandrat ähr:
 
 
118v
Syn tilsagt för andh, een lagligh härratz syn, them till Een
 
rett åtskilnan på beggie sidor, nu nestkommande
walbormesso tingh, bliffuer them emillan gången
och hållen uti sielffua jordEgandenes eller thes
fuldmyndiges näruaro Huilckit Frantz Hammer
fougten på lageholm slott, på welbördigh Eske
Bildes wegna, som aff kongen i Danmarck
Haffuer Beffalningh om Danske Grentzen, altså
Samptyckt som föreschriffuit står, haffuer beuilgat och sam-
  tyckt, att ingen på Danske sidona thes förinnan,
Wijte thetta förbodh någorlunda skulle öffuerträda, widh
  höxste straff och böter till görande, som lagh förmå.
 
119r
Samma dagh wart upläsit och presenterat aff för:ne Eet Danskt
Frantz Hammer, Eet Danskt Dombreff, innehållandes och Dombreff upläsit
förmelandes om eett dråp som skeett waar aff Bengt Knut-
sonn i Rydh i Bredaridh sochn aff daga togh Jon Jönson
i lindhult, för huilckett dråp, för:ne Bengt effter Danske
 
lagen bleff till dömpter böta penningar 48 marker Emoot huilc- Dombrott
ken Dom och thes innehåldh, Frantz Hammer föregaff, att
några Suenske män, och indbyggiare sigh skulle haffua
förtagit och förgrippit, för huilcken theres öffuerträ-
delse, han flijteligen begärade, att the effter Suenske la-
 
gen therföre måtte straffade bliffua.
 
här, effter noga ransackningh befa[..] [sidan sönder]
rom Suenska hade giort emoot [..]  
 
 
119v
Affsagt. affsagt; att när the Danske först, för theras öffuerträ-
 
delse effter theras landzlagh bleffue strafade, sedan skul-
le och the Suenske, effter thes landzlagh icke Onepste
undslippa.
 
Lagbudne Gårdar
  Een fierdingh i Söndertårpa gardh i Tårpa sochn 2o
  Halffuan then sondra gården i Boarp i liunga sochn 3o
  Een tredingh i Östra Extårpe gårdh i Nyttia sochn 3o
  Halffuan Kyllhulte gårdh i Traridh sochn 3o
 
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:5 (1603-1618) Bild 134 / sid 109 (AID: v49313.b134.s109, NAD: SE/VALA/0382503)