| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 160 / sid 1 (AID: v49725.b160.s1b, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
öfuersedd in Martio 1658 af mig
Jacob [..]
Exhib. den 9 Febr: A:o 1658
Här Begynnes dombooken
aff
Sunnerbo Häradh,
Pro Anno
1657
Lagman
Den Edlle, och Högwelb: Herre Hr Erich Gyllenstierna
Till, [..] Sweriges Rijkes Råådh,
Landshöfdinge
Edlle, och Welb: Hr Gabriell Gyllenanker Till Ekna-
hollm, och Brunßhollmen.
Häradzhöfdinge
Edlle, och Welb: Nills Nillson Linnegren Till fårsza,
Och Spåningzlanda,
Häradzfougden
Ehrligh, och förståndigh, Anders Larson j Tärnhult,
Lagläsare
Jöns Håkonson j Hullt,
öfuersedd in Martio 1658 af mig
Jacob [..]
1v
[tom sida]
2r
Anno 1657, thän 10 och 11 Martij, höltz
Laga tingh, wedh Sunnerbo häradt uthj Ryßby, öfweruaran-
des Cronones Befallningsman Ehrligh och wel:t Anders Larson j Tärnhullt, sampt häradz
Edswurnne Nämbdemän,
Gårdar Blifwa nu således upbudne
Nämbden
| Måns Johanßn j ångellstadh, | Joen j Rydh, |
| Åcke j Rangnellkiöph, | Peder j bräckentorph, |
| Arfwedh j wiggåßa, | Börgie Kråck j Långeskogh |
| Joen Anderßon i berghem, | Per Anderßon j Bärghem, |
| Joen Nillßon j wäreberga, | Simon j wästerhullt, |
| Per Joenßon j Skinnerßbögdh, | Joen Pederson j wiggåßa, |
Gårdar Blifwa nu således upbudne
| ¼ j Torgh j berga Sochen | - 3. |
| ½ Mällangården j wännaredh | - 3. |
| ¼ aff Swen Swensons gårdh j Höreda | - 3. |
| 1/3 j Nills Andersons gårdh i bäck | - 3. |
| 1/12 Som Joen bengdtson j Äplanäes hafwer j pant j qwärnarp | - 3. |
| 2 twnnelandh j Rya | - 3. |
| Söregården j Nortorpa | - 3. |
| 1/3 j Ällaböcke | - 3. |
| ¼ j Mattz gårdh j Gräßhollmma | - 3. |
| 1/8 j fleßeredh | - 3. |
| 2 Systerpartter aff een fierdingh j Kiöphullt | - 3. |
| ½ wästergårdh j Kallßhullt | - 3. |
| ¼ j Siögården i Haneba | - 3. |
| ½ gården j fjerallt | - 3. |
| ½ Sångsöö | - 3. |
| ½ Krånckeboda | - 3. |
| 1/12 j Söregården j Horn | - 3. |
| ¼ j wästregården j boarph | - 3. |
| ¼ j Norregården j gräßhollma | - 3. |
| ½ gården j Mjählla | - 3. |
| ½ gården, 1/3 och 12 Skeppelandh j Hallaredh | - 3. |
| 8 Skeppelandh i Östregården j Håå | - 3. |
| 1/8 aff Storagården j dragarådh | - 3. |
2v
Samma dagh Jnlades j Rätten ett Gådt och Nöiachtigdt kiöpebref
vthgifuet aff Edlle, och welb: Trullß Kåße Till yallt, och thärvthöfwer till wittnes,
fordom Majoren Edlle, och welb: Johan Laugergren till Målenßåås, Jtem kyrkio-
herden, wyrdige och wällärde H:r Nills j Pietterydh medh vnnerskrefne Nampn och
Signätte, kiöpebreffwet daterat yallt, den 10 Januarij 1653, Thärvthinnan welb:
Trullß Kåße bekiänner sigh hafua sållt sin Måågh welb Axell Kååße, och
hans hustru, och sondotter, ett sitt faste frällße hemman Råcka benämbdt,
Räntter åhrligen 4 lb smör föruttan alle andre åhrlige sedwanlige vthlagor
för __ 300 Dr s:mt hwillkett hemman alldeles effter lagh, är Lagbudet
och Lagståndet.
| 7 skeppelandh j Ekennäs | - 3. |
| 28 Skeppelandh j hellegårdh j Hallaredh | - 2. |
| 1/6 Vthj harphollmma | - 2. |
| 1/6 vthj Mareßiöö | - 2. |
| 2 Tunnelandh vthj Rya | - 2. |
| 1/3 j Höckallt | - 2. |
| 1/3 j böckhullt | - 2. |
| Mökellhullt och Rönnarskiöph | - 2. frällße |
| 3/4 j Norregården j Tråtteslöff | - 2. |
| 1/2 Gårdh j Röplößa som Mån åbor | - 2. |
| 1/8 j Mallmaredh | - 2. |
| 1/4 vthj Trållstorph i Kånna Sochn | - 2. |
| 1/3 j Hongers | - 2. |
| 1/2 gårdh j Röplößa som Nills åboer | - 2. |
| Ingierßhyllte j Traheredh Sochn | - 1.2.3.4 |
| 1/2 Rannahyllte | - 1. |
| 10 skeppelandh Jordh j Östergården j Ryßby | - 2. |
Samma dagh Jnlades j Rätten ett Gådt och Nöiachtigdt kiöpebref
vthgifuet aff Edlle, och welb: Trullß Kåße Till yallt, och thärvthöfwer till wittnes,
fordom Majoren Edlle, och welb: Johan Laugergren till Målenßåås, Jtem kyrkio-
herden, wyrdige och wällärde H:r Nills j Pietterydh medh vnnerskrefne Nampn och
Signätte, kiöpebreffwet daterat yallt, den 10 Januarij 1653, Thärvthinnan welb:
Trullß Kåße bekiänner sigh hafua sållt sin Måågh welb Axell Kååße, och
hans hustru, och sondotter, ett sitt faste frällße hemman Råcka benämbdt,
Räntter åhrligen 4 lb smör föruttan alle andre åhrlige sedwanlige vthlagor
för __ 300 Dr s:mt hwillkett hemman alldeles effter lagh, är Lagbudet
och Lagståndet.
3r
Sammadagh presenterade Sahl: welb: Trulls Kåßes Mågh
Steen Håkanßon j dörarph, sin Swärfaders Mårgongåfwo breff, daterat
yiallt den 4 Decemb: 1651. hwarutinnan Trulls Kåße bekienner och Tillstår
sigh hafua gifwet sin andra hustru Singnell Gabriellzdotter 100 Dr s:mt
Jämpte Trulls Kåße sielff hafwer hans k barn, och samma Mårgongåffwo
breff vnnerskreffuet, Nembl. Anders Kåße, Bängdta Kåße, Axell Kååße,
och dotter Sohnen Sten Loodh, Thätta blifwer här remiterat, till Thäs barnen
fåå klarera om arffskifftet.
Samma dagh framkom för Rätta Eskill Håkonßon j Hallaböke om
hwilken tillförende finnes på åttskillige Tingh wara ransackat, huruledis
han för Jngeborgh Hellsingz dotters sohn, peder pederson, een tienste drängh j wånglas
dödh, aff moderen högligen är blefwen anklagat, att warit rätt sanbahne,
hwillket allt aff passerade Tingh acter, och Ransackningen seendes ähr,
för hwillken beskyllningh och tillwitellße bete Eskell Håkanßon vthfäste på
Tinget j kiäßkhullt den 1. septemb: Nu näst förledne een 12 Manna Eedh
medh hwillken och han nu ståår beredder att fullgiöra, och befinnes wara
Ehrlige och bodfaste män,
Edmän
Eskell Håkanßon sielff j föreeden,
Thänne eden bleff Lageligen giordh och gången, och Eskell Håaknßon bleff
frijerkiendh, för samma Peder pedersons dödh, så frampt gudh thätta icke
annorlunda thäckes vppenbahra, ähn nu skiedt är,
Samma dagh framkom för Rätta Peder Bengdtson i Åby, och gaff
tillkiänna huruledis han nu j höstas gorde kiöröhll på een Stugu han hadhe
kiöpt j bögden, hadhe han och kallat sin halffbroder widh Nampn, peder
sigh hafua gifwet sin andra hustru Singnell Gabriellzdotter 100 Dr s:mt
Jämpte Trulls Kåße sielff hafwer hans k barn, och samma Mårgongåffwo
breff vnnerskreffuet, Nembl. Anders Kåße, Bängdta Kåße, Axell Kååße,
och dotter Sohnen Sten Loodh, Thätta blifwer här remiterat, till Thäs barnen
fåå klarera om arffskifftet.
Samma dagh framkom för Rätta Eskill Håkonßon j Hallaböke om
hwilken tillförende finnes på åttskillige Tingh wara ransackat, huruledis
han för Jngeborgh Hellsingz dotters sohn, peder pederson, een tienste drängh j wånglas
dödh, aff moderen högligen är blefwen anklagat, att warit rätt sanbahne,
hwillket allt aff passerade Tingh acter, och Ransackningen seendes ähr,
för hwillken beskyllningh och tillwitellße bete Eskell Håkanßon vthfäste på
Tinget j kiäßkhullt den 1. septemb: Nu näst förledne een 12 Manna Eedh
medh hwillken och han nu ståår beredder att fullgiöra, och befinnes wara
Ehrlige och bodfaste män,
Edmän
Eskell Håkanßon sielff j föreeden,
| Peder j Siuhullt | Amundh Person j Nääs, |
| Nills j hallaböckem | Mattes Jonson i hallaböcke, |
| Nilsl j Sännaholma | Erich j Sännaholma, |
| Nills j foglehullt, | Peder j Älleböcke, |
| Jäppe j Älleböcke, Mårten j hallaredh, |
Swen j kornberga, |
Thänne eden bleff Lageligen giordh och gången, och Eskell Håaknßon bleff
frijerkiendh, för samma Peder pedersons dödh, så frampt gudh thätta icke
annorlunda thäckes vppenbahra, ähn nu skiedt är,
Samma dagh framkom för Rätta Peder Bengdtson i Åby, och gaff
tillkiänna huruledis han nu j höstas gorde kiöröhll på een Stugu han hadhe
kiöpt j bögden, hadhe han och kallat sin halffbroder widh Nampn, peder
3v
Pederßon, bägge å frällße, och huru theris ordh förste gången j Öllsmåhllet, föll
kom Thänne yngre halffbroderen peder pederson igen sedan han war bort
gången, och gick in j Stugun, Thär peder pederson satt j högßätet och slogh 2.
Slagh medh Näffwen j bordett och mantte honom vth, och gick på dörren
vth j farstugun, effter föllgier broderen som j högsätet satt medh een yxa,
och höggh honom ett fullßåre j sidan, och ett vnner armen, och effter såsom
bägge bröderna ähro för thätta sin emillan förlichte, och han som skadan fååt hafr
beder för honom och thär hoos bekienner att them emillan ingen gammull
affwundh häller illwillia inttet hafwer emillan waret vthan Thänne,
skadan tillkom aff bråddan skillnat ty bleff Peder Sackfällt effter Thet
6. Cap j såramåhla B. för twenne fullsår hwart 20 marker ähr 40 marker
h: hußbonden . . . __ 13 marker. 2.16.
Mållßäganden . . __ 13 marker. 2:16.
häradet . . . . __ 6 marker 5:8.
häradzhöfdingen . __ 6 marker 5:8.
Samma dagh opstegh Nämbdemannen Åke i Rangellkiöph
kom Thänne yngre halffbroderen peder pederson igen sedan han war bort
gången, och gick in j Stugun, Thär peder pederson satt j högßätet och slogh 2.
Slagh medh Näffwen j bordett och mantte honom vth, och gick på dörren
vth j farstugun, effter föllgier broderen som j högsätet satt medh een yxa,
och höggh honom ett fullßåre j sidan, och ett vnner armen, och effter såsom
bägge bröderna ähro för thätta sin emillan förlichte, och han som skadan fååt hafr
beder för honom och thär hoos bekienner att them emillan ingen gammull
affwundh häller illwillia inttet hafwer emillan waret vthan Thänne,
skadan tillkom aff bråddan skillnat ty bleff Peder Sackfällt effter Thet
6. Cap j såramåhla B. för twenne fullsår hwart 20 marker ähr 40 marker
h: hußbonden . . . __ 13 marker. 2.16.
Mållßäganden . . __ 13 marker. 2:16.
häradet . . . . __ 6 marker 5:8.
häradzhöfdingen . __ 6 marker 5:8.
Samma dagh opstegh Nämbdemannen Åke i Rangellkiöph
J från Rätten, och klageligen gaff tilliänna huruledes M:r Johan Banebergh,
Bårdskiärare j Tumhullt, hafwer Skiällt Åcke på Agunnaredh kyrkiogårdh,
i hella församblingens Närwaru, för een Tiuff hwillken ährerörige groffwe
beskyllningh, Åke qwider och gifwer sigh Myket öfwer, och be:te Banebergh
Nekar thär inttet till vthan tillståår Åke så skiällt hafwa, och föregifwer
han theße ähro hans sageßmän, Clemet i Rydh, arfwedh j bråna och pedher
humble i granhullt, och Nills froason på Ällmtarydh, jtem Peder Månson j
Rommarehyllta, hwillka nu alle ähro icke tillstädes, män banabergh som
nu ståår på resande foot, och kanskie på Togh, och kommer här på äwentyr
inttet Mehr, lekwäll måste man hafua then som be:te banebergh sigh påbe-
ropar Tinghstämbde, att hwar för sigh, att Exammineras och affhöras, hwadh
The här till willie säia, och tillståå män Johan Banebergh betygar thätta, att
han weet inttet Tiufwastycke medh honom, eij häller något sådant sedt
medh honom, vthan hördt thätta efter The antecknade Nämbdemännerna, och
hwar man vng och gammal så fattig som rijk, gifwa åke j Rangellkiöp
ett gådt redskaffans och ährliget lofordh, och hwadh thätta krackelett widh
kommer som så emillan banebergh och Åke invittat ähr, aff mißförstånd
och illewillia kan man inttet tänkia Åke om att sådant oerestyke
4r
Sammadagh framkom för Rätten, Ingredh Oluffz dotter, medh
sin Mans broder, Erlandh hindrichßon een wuxen Tienste drängh, hoos
M:r Nills j hwittaredh, och klageligen gaff Tillkienna huruledis nu för
en Månatz Tidh sedan, hans broder Peder Hindrichson j dommaret, en soll-
dat är bleffwen j sin hemreßa ifrån Generall Munstringen j wäxiöö, j broo j
berga Sochn, Jiällßlagen om een Söndagh effton, aff peder Carlßon j fallnaueka,
Anders pederson på Thefället j Liunga by, och daniell Johanßon j Ryßby, kyr-
kioherdens H:r Johan Colliander Sohn, dråpet hafwer sigh således tilldraget,
som föllier, Arfwedh Månßon j broo hwarest dråpett skiedde, och hans broder
Peder Månßon twänne warachtige Män, som och tå när wåro skadan skiedde,
affladhe en högh och dyran eedh att The skulle wittna och bekiänna bahra sannin-
gen, och åklagaren ehrkiänna thänne twänne wittnen goda och emot them inttet
hafwer att Exipiera, och Knut Månßon j broos bekiennellße och wittnesbyrdh är thänne
att om Lördags afftonen hadhe han några sine grannar hoos sigh, och plägat them,
wäll om Söndagen war knutz förrige hustrus broder H:r Zacharias j Ryßby, kom-
men till berga och giorde Tienst, och effter gudztienstens förrättande bödh Knutt
H:r Zacharias ham, och flere som han hadhe j sällskaph medh sigh, och som the
såtte till Målltidz, kom thänne peder hindrichßon och Tijtt och hadhe sitt gewär,
och som solldaten Jnkom, sadhe han siellff, här kommer Cronones kar, och Crono-
nes gewär, och ladhe Musquethen ifrån sigh, och Knut badh honom gåå till bortz
på ett styckie kiödt, och brödh, och een gångh dricka, och solldaten swaradhe,
sigh inttet hungrigh wara, ty knutz hustru hadhe gifwet honom öhll och math,
mädan folk war widh kyrkio, och emädan knut giernna wille pläga sin swå-
ger och giester, och the wille alla sin koos, hördhe han icke thet ringaste ord
kastas, häller någon thala eet ondt ordh till solldaten, och såßom H:r Zacharias
hade satt sigh till häst, och wille medh sina Camrater rida fordt sin koos, gick
arffwedh Trumpettare op på een wagn, och blåste för sin swåger H:r Zachris
som borttredh, och the medh honom wore till ähra, Män tå knut Trumpetter
j gården igen inkom war dråppet skiedt, och mera weet han inttet wittna.
Nu föllgier arfwedh Månßons wittnesbyrdh, således, att solldatten
kom in som berättat är, och Knut Trumpettare badh honom gåå till bordz
mädh, och solldaten war Mykett drucken, och [..] hadhe ett ordasät,
som baneborgh hafwer kastat åcke före, och emädan baneberg beropar sigh
på sageßmän måste man skiuta sacken op till man fåår them fram.
Sammadagh framkom för Rätten, Ingredh Oluffz dotter, medh
sin Mans broder, Erlandh hindrichßon een wuxen Tienste drängh, hoos
M:r Nills j hwittaredh, och klageligen gaff Tillkienna huruledis nu för
en Månatz Tidh sedan, hans broder Peder Hindrichson j dommaret, en soll-
dat är bleffwen j sin hemreßa ifrån Generall Munstringen j wäxiöö, j broo j
berga Sochn, Jiällßlagen om een Söndagh effton, aff peder Carlßon j fallnaueka,
Anders pederson på Thefället j Liunga by, och daniell Johanßon j Ryßby, kyr-
kioherdens H:r Johan Colliander Sohn, dråpet hafwer sigh således tilldraget,
som föllier, Arfwedh Månßon j broo hwarest dråpett skiedde, och hans broder
Peder Månßon twänne warachtige Män, som och tå när wåro skadan skiedde,
affladhe en högh och dyran eedh att The skulle wittna och bekiänna bahra sannin-
gen, och åklagaren ehrkiänna thänne twänne wittnen goda och emot them inttet
hafwer att Exipiera, och Knut Månßon j broos bekiennellße och wittnesbyrdh är thänne
att om Lördags afftonen hadhe han några sine grannar hoos sigh, och plägat them,
wäll om Söndagen war knutz förrige hustrus broder H:r Zacharias j Ryßby, kom-
men till berga och giorde Tienst, och effter gudztienstens förrättande bödh Knutt
H:r Zacharias ham, och flere som han hadhe j sällskaph medh sigh, och som the
såtte till Målltidz, kom thänne peder hindrichßon och Tijtt och hadhe sitt gewär,
och som solldaten Jnkom, sadhe han siellff, här kommer Cronones kar, och Crono-
nes gewär, och ladhe Musquethen ifrån sigh, och Knut badh honom gåå till bortz
på ett styckie kiödt, och brödh, och een gångh dricka, och solldaten swaradhe,
sigh inttet hungrigh wara, ty knutz hustru hadhe gifwet honom öhll och math,
mädan folk war widh kyrkio, och emädan knut giernna wille pläga sin swå-
ger och giester, och the wille alla sin koos, hördhe han icke thet ringaste ord
kastas, häller någon thala eet ondt ordh till solldaten, och såßom H:r Zacharias
hade satt sigh till häst, och wille medh sina Camrater rida fordt sin koos, gick
arffwedh Trumpettare op på een wagn, och blåste för sin swåger H:r Zachris
som borttredh, och the medh honom wore till ähra, Män tå knut Trumpetter
j gården igen inkom war dråppet skiedt, och mera weet han inttet wittna.
Nu föllgier arfwedh Månßons wittnesbyrdh, således, att solldatten
kom in som berättat är, och Knut Trumpettare badh honom gåå till bordz
mädh, och solldaten war Mykett drucken, och [..] hadhe ett ordasät,
4v
Säiandes några gånger, och badh them icke förtäncke sigh, och j Thätta ruszeridtt
och drykenskap, kom knut trumpetter uth och hadhe en pipekanna öhll och Tree
röda skållar, och fick Thänne broder sin peder Månßon, att skänkia vthj, för
them, och knut föllgde H:r Zacharias vth aff gården att blåßa för them, allt emädan
begyntte Solldaten peder att wara ondligh, och krakella på Anders Pederson j
Liunga, och sade j förstå inteet, och allt höllt så många gånger thet thallet,
och tå giesterna woro vthe på gården, och solldaten j stugan wille han allt
vth och hadhe Mußqueten j handen, och bruckade thänne orden, här kommer
karllen, så att peder Carllßon, förde bete solldat, 4. gånger in igen om dörren
och tå han inttet kom vth egenom thän dörren, lup han 4 gånger vth egenom
een annor dör, och språngh om hußen och sade här kommer karllen som
skall ståå, och peder Carllßon bahr emot honom medh en kniff och stack
honom ett stingh, back på wänstra skullerbladet, hadhe knifwen slunttet
och taget litet in i kiötet, och peder Carllßon föregifwer han stötte honom
först medh Mußqueten, Män peder Månßon säger han sågh thet inttet,
och tå solldaten hade thet knifstinget aff peder Carllßon fådt, hallp peder
Månßon, peder Carßon på hästen, att han måtte rida sin koos, och solldaten
roptte säiandes att peder Carlßon, tu stack migh som een skiällm, och
peder Carllßon redh till solldaten, thär han på platzen stoodh, och slogh honom
ett munslagh, tå fick solldaten j håret, på peder som på hästen satt, och han
reedh omkringh några gånger, och allt hängdhe solldaten mädh peder Carll-
son j thet samma kom peders syster sohn daniell Johanßon, och hadhe een
small kiäp j handen , och slogh solldaten peder hindrichson tränne slängar öfwer
hufwudet förmenandes att willia skillia them åtth, mädan thätta på stoodh och
the alle tree samman wicklade wåro, höllt anders pederßon j Liunga på sin häst,
och kom rennandes j fullan springh medh een aff dhe storra knifwarna j handen,
Tå öfwergaff Peder Månßon i från them tree, och begaff sigh mot honom an-
ders som kom rennandes fick honom om armen han hadhe knifwen vthj
och höllt så hårdt att bådhe häst och karll kom omkull, män huru nu thänne
anders pederson bahr sigh ått, kom han ifrån peder månson löös, ty han war
j wåndan kommen, och war willrådze hwilken han kunde blifwa mäcktigh
att styra ty dhe woro månge, och han allena, och j samma häfftige buller, kom
thänne anders pederßon oförwärandes fram på solldaten, och stack honom
medh samma kniff, vnder och widh bröstbenet ändas j bueken att hålet
lyktas widh nafflen, att hans tarmar, honom all vthrunno j siorttan,
och tå han buckade sigh Littet nedh att see hwar skadan togh, stallp
han omkull, och bleff j sådan måtto, så redder, som han war vthj
en ynkeligh måtto inbuuren, till om måndagen tå klåkan war widh
och drykenskap, kom knut trumpetter uth och hadhe en pipekanna öhll och Tree
röda skållar, och fick Thänne broder sin peder Månßon, att skänkia vthj, för
them, och knut föllgde H:r Zacharias vth aff gården att blåßa för them, allt emädan
begyntte Solldaten peder att wara ondligh, och krakella på Anders Pederson j
Liunga, och sade j förstå inteet, och allt höllt så många gånger thet thallet,
och tå giesterna woro vthe på gården, och solldaten j stugan wille han allt
vth och hadhe Mußqueten j handen, och bruckade thänne orden, här kommer
karllen, så att peder Carllßon, förde bete solldat, 4. gånger in igen om dörren
och tå han inttet kom vth egenom thän dörren, lup han 4 gånger vth egenom
een annor dör, och språngh om hußen och sade här kommer karllen som
skall ståå, och peder Carllßon bahr emot honom medh en kniff och stack
honom ett stingh, back på wänstra skullerbladet, hadhe knifwen slunttet
och taget litet in i kiötet, och peder Carllßon föregifwer han stötte honom
först medh Mußqueten, Män peder Månßon säger han sågh thet inttet,
och tå solldaten hade thet knifstinget aff peder Carllßon fådt, hallp peder
Månßon, peder Carßon på hästen, att han måtte rida sin koos, och solldaten
roptte säiandes att peder Carlßon, tu stack migh som een skiällm, och
peder Carllßon redh till solldaten, thär han på platzen stoodh, och slogh honom
ett munslagh, tå fick solldaten j håret, på peder som på hästen satt, och han
reedh omkringh några gånger, och allt hängdhe solldaten mädh peder Carll-
son j thet samma kom peders syster sohn daniell Johanßon, och hadhe een
small kiäp j handen , och slogh solldaten peder hindrichson tränne slängar öfwer
hufwudet förmenandes att willia skillia them åtth, mädan thätta på stoodh och
the alle tree samman wicklade wåro, höllt anders pederßon j Liunga på sin häst,
och kom rennandes j fullan springh medh een aff dhe storra knifwarna j handen,
Tå öfwergaff Peder Månßon i från them tree, och begaff sigh mot honom an-
ders som kom rennandes fick honom om armen han hadhe knifwen vthj
och höllt så hårdt att bådhe häst och karll kom omkull, män huru nu thänne
anders pederson bahr sigh ått, kom han ifrån peder månson löös, ty han war
j wåndan kommen, och war willrådze hwilken han kunde blifwa mäcktigh
att styra ty dhe woro månge, och han allena, och j samma häfftige buller, kom
thänne anders pederßon oförwärandes fram på solldaten, och stack honom
medh samma kniff, vnder och widh bröstbenet ändas j bueken att hålet
lyktas widh nafflen, att hans tarmar, honom all vthrunno j siorttan,
och tå han buckade sigh Littet nedh att see hwar skadan togh, stallp
han omkull, och bleff j sådan måtto, så redder, som han war vthj
en ynkeligh måtto inbuuren, till om måndagen tå klåkan war widh
5r
10 förMiddagen och all Menneskligh hiellp vthe war affleedh egenom döden,
och be:te Anders pederß kom strax effter gierningen war giordh till skogen och
gåår flycktigh, Män peder Carllßon är j medlertijdh bortagen bleffwen,
och daniell Johanßon hwillken hadhe giffwet thän dräpne någre slängar medh
en small knaggigh kiäp är och flycktiger, Nu gifwa den dräpnes åcklagare
tillkienna, att peder Carllßon j fallneweka skall hafwa stunget honom j
skullerbladet, och stinget skall wara gånget egenum in j Jifwet, så som och
att j hufwudet skall wara giordt stingh med kniff, them förmena åklagar-
en skulle wara dödzsåår, hwarföre emädan rätte dråparen som man håller
före, och inttet annat troo tänckia kan, ähn anders pederson så och daniell
johanßon j Ryßby, hwillken war medh att slå thän som döder bleff, någre
slängar medh thän knaggige kieppan öfwer hufudet, ähro flycktige, och åklagarna
begiära att Lijket måtte optagas troligen och noga ransacka om thäße skador,
och hwillket som j åklagarnes närwaru och påseende kan pröfwas wara
rätta dödesåren, om thän dödzskadan war tillkommen aff anders pederßon allena
häller och the stingen peder Carllßon stack honom kunna och räknas för döde-
liga stingh, ty bleff bewilliat, lijket skall optagas synas, och ransackas, aff
hans wörd:tz M:r Nills j hwittaredh, nämdemännerna Måns Johanßon j angell-
stadh, Joen Anderson j Berghem, Peder Anderßon j berghem, och några andra
trowärdige dannemän, och peder Carllßon åttniute på ahnfordran sin nögachtige
borgen, och såßom the andre twenne flycktige, låtha sigh förnimma om lägdhe
allså kunde the jmedlertidh, fåå thän åttniuta, och alla tree som hafwa buret
hugh på thän dräpne, komma åklagaren till swars på nästa tingh.
Länsmannen Jöns Nillson j qwinnallt, anklagar en soldat Joen
Pederson j Olofzkiöpp, och Nills Månßon en tienste drängh, på askenäes
sätteßgårdh, för otilbörliget Lefwerne j Giötterydz, kyrkio på Läck-
taren mädan Troon Sångz, bägge woro druckne gångne om Söndagen till
kyrkan, solldaten war ingången j een stholl på Läcktaren och stodh thär
före askenäs drängen, och tå drängen kom och wille och ståå därmed
begyntte the att stötas och skiufwas, och solldaten fick drängen j håret
och j samma buller bleff ett förargeliget oliudh, att sången stillades,
och bägge wille nidh aff Läcktaren, och j samma färde ropade drängen
[..], och när the räcknades widh hadhe the taget hwar andra tree gånger
och be:te Anders pederß kom strax effter gierningen war giordh till skogen och
gåår flycktigh, Män peder Carllßon är j medlertijdh bortagen bleffwen,
och daniell Johanßon hwillken hadhe giffwet thän dräpne någre slängar medh
en small knaggigh kiäp är och flycktiger, Nu gifwa den dräpnes åcklagare
tillkienna, att peder Carllßon j fallneweka skall hafwa stunget honom j
skullerbladet, och stinget skall wara gånget egenum in j Jifwet, så som och
att j hufwudet skall wara giordt stingh med kniff, them förmena åklagar-
en skulle wara dödzsåår, hwarföre emädan rätte dråparen som man håller
före, och inttet annat troo tänckia kan, ähn anders pederson så och daniell
johanßon j Ryßby, hwillken war medh att slå thän som döder bleff, någre
slängar medh thän knaggige kieppan öfwer hufudet, ähro flycktige, och åklagarna
begiära att Lijket måtte optagas troligen och noga ransacka om thäße skador,
och hwillket som j åklagarnes närwaru och påseende kan pröfwas wara
rätta dödesåren, om thän dödzskadan war tillkommen aff anders pederßon allena
häller och the stingen peder Carllßon stack honom kunna och räknas för döde-
liga stingh, ty bleff bewilliat, lijket skall optagas synas, och ransackas, aff
hans wörd:tz M:r Nills j hwittaredh, nämdemännerna Måns Johanßon j angell-
stadh, Joen Anderson j Berghem, Peder Anderßon j berghem, och några andra
trowärdige dannemän, och peder Carllßon åttniute på ahnfordran sin nögachtige
borgen, och såßom the andre twenne flycktige, låtha sigh förnimma om lägdhe
allså kunde the jmedlertidh, fåå thän åttniuta, och alla tree som hafwa buret
hugh på thän dräpne, komma åklagaren till swars på nästa tingh.
Länsmannen Jöns Nillson j qwinnallt, anklagar en soldat Joen
Pederson j Olofzkiöpp, och Nills Månßon en tienste drängh, på askenäes
sätteßgårdh, för otilbörliget Lefwerne j Giötterydz, kyrkio på Läck-
taren mädan Troon Sångz, bägge woro druckne gångne om Söndagen till
kyrkan, solldaten war ingången j een stholl på Läcktaren och stodh thär
före askenäs drängen, och tå drängen kom och wille och ståå därmed
begyntte the att stötas och skiufwas, och solldaten fick drängen j håret
och j samma buller bleff ett förargeliget oliudh, att sången stillades,
och bägge wille nidh aff Läcktaren, och j samma färde ropade drängen
[..], och när the räcknades widh hadhe the taget hwar andra tree gånger
5v
j hårett, och tå bägge personerna så woro vthkompne, vthur kyrkian j theris
gallne raßerij, tå the inne j kyrkian så bullrat hadhe, förlijktes the, tå strax vth på
kyrkiogården, och ingen synligh åkomma fick någen thera vthan skufwandes
och Littet hårdragh, thärföre bleffwe the effter Swerigies Lagh sackfällthe,
Joen pederßon för fredebrått, . . . . . . . _ 40 marker
Cronan . . . _ 13 marker 2: 16:
kyrkian . . . _ 13 marker 2: 16.
häradzhöfdingen _ 6. marker 5. 8.
häradet . . . _ 6 marker 5. 8.
Jtem för trij hårdragh effter Thet 13 Cap. j såramåhlla B. 9 marker.
Cronan . . . _ 3 marker
kyrkian . . . _ 3 marker
häradzhöfdingen _ 1½ marker
häradet . . . _ 1½ marker
Nills Månßon för samma sack för fredebråt __ 40 marker.
Cronan . . . 13 marker 2:16.
kyrkian . . . 13: 2:16.
häradzhöfdingen . _6: 5: 8
häradet . . . _ 6: 5: 8
jtem för trenne hårdrag effter thet 13 Cap j Såramåhlla b. 9 marker
Cronan . . . . _ 3 marker
kyrkian . . . . _ 3 marker
häradzhöfdingen . _ 1½ marker
häradet . . . . _ 1½ marker
och thet öfriga häradh the wördige gode herrar j wäxiöö Capitell finna tienliget
till them remiterat.
Nills Månson en Tienste drängh sakfälltes för han i öfwerdådigheet
mötte brådde j Traheridh på aggallte gierde, och gaff honom ett blodwitte aff een
kiäp han hadhe j handen, om hwillket kyrkioherden H:r Nills j Giötterydh,
wittnadhe att the ähre förlichte, effter thet Nills thän öfwerdådigheeten j
brådders hemwägh föröfwadhe, ty sackfälltes han för fredebrut ___ 40 marker
Cronan . . . _ 14marker2:16.
mällzäganden . _ 14 2:16.
häradzhöfdingen _ 7: 1:8.
häradet . . . _ 7: 1:8.
gallne raßerij, tå the inne j kyrkian så bullrat hadhe, förlijktes the, tå strax vth på
kyrkiogården, och ingen synligh åkomma fick någen thera vthan skufwandes
och Littet hårdragh, thärföre bleffwe the effter Swerigies Lagh sackfällthe,
Joen pederßon för fredebrått, . . . . . . . _ 40 marker
Cronan . . . _ 13 marker 2: 16:
kyrkian . . . _ 13 marker 2: 16.
häradzhöfdingen _ 6. marker 5. 8.
häradet . . . _ 6 marker 5. 8.
Jtem för trij hårdragh effter Thet 13 Cap. j såramåhlla B. 9 marker.
Cronan . . . _ 3 marker
kyrkian . . . _ 3 marker
häradzhöfdingen _ 1½ marker
häradet . . . _ 1½ marker
Nills Månßon för samma sack för fredebråt __ 40 marker.
Cronan . . . 13 marker 2:16.
kyrkian . . . 13: 2:16.
häradzhöfdingen . _6: 5: 8
häradet . . . _ 6: 5: 8
jtem för trenne hårdrag effter thet 13 Cap j Såramåhlla b. 9 marker
Cronan . . . . _ 3 marker
kyrkian . . . . _ 3 marker
häradzhöfdingen . _ 1½ marker
häradet . . . . _ 1½ marker
och thet öfriga häradh the wördige gode herrar j wäxiöö Capitell finna tienliget
till them remiterat.
Nills Månson en Tienste drängh sakfälltes för han i öfwerdådigheet
mötte brådde j Traheridh på aggallte gierde, och gaff honom ett blodwitte aff een
kiäp han hadhe j handen, om hwillket kyrkioherden H:r Nills j Giötterydh,
wittnadhe att the ähre förlichte, effter thet Nills thän öfwerdådigheeten j
brådders hemwägh föröfwadhe, ty sackfälltes han för fredebrut ___ 40 marker
Cronan . . . _ 14marker2:16.
mällzäganden . _ 14 2:16.
häradzhöfdingen _ 7: 1:8.
häradet . . . _ 7: 1:8.
6r
Nills Bengdtson i Ularp å frälse, vngh drängh för Mökrenk-
ningh Medh Märitt Jönßa dotter, sackfälltes effter thet 3 Cap. j gifftmåhla B. 40 marker.
h. hußbonden . . . __ 13 marker 2:16.
mållzäganden . . __ 13. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6 marker 5. 8.
häradet . . . . __ 6 marker 5:8.
Samma dagh Tingfördes Gunnell Pedersdotter j skipallt ogifft
å Crono hwillken hafwer låtet sigh belägra aff hans Jöranßon een Måhlare
hwilken sade sigh wara ogifft och ingen annor häller wiste, vthan så santt
war, och tå kyrkioherden fordrade som högst på, att the skulle komma j äckten-
skap blifwer hon aff thänne giffte måhlaren beßofwen, och Måhllare hustru-
en kommer aff danmark och skillier thet vmgienget ått, och oanßedt att hor-
kånnan är vthfattigh, äger icke kläderna på lifwet, kan dåck lijkwäll rätten
och Nämbden icke befrija henne ifrån kong: straffordning plickt 40 Dr
och ståå vppenbahra skrifft.
Cronan . . . . __ 26:21:8.
häradzhöfdingen . __ 6:10:16
häradett . . . . __ 6:10:16
Rättaren Jöns j Ökarßhulth Anklagar kierstin Jönsadotter j
Rydh å frällße, att hafwa låtet sigh belägra aff een gifft dansk man
Swen Joenßon benembdh, och Rättaren förer och bewis thär på som
honom j förleden höst på kiäskhullta tingh d: [..] Pålagdh bleff,
ty bleff be:te hoorkåna som här tillstädes finnes, sackfällt effter kongl.
Straffordningh __ 40 Dr, och ståå vppenbahra skrifft, men hoorkarllen
ähr om han lefwer j Pålandh,
h. hußbonden . . . _ 26:21.8.
häradzhöfdingen . __ 6:10:16
häradet . . . . __ 6.10:16
Samma dagh bleff Jöns Sånaßon på Oshullta sätterij, gifft
man anklagat för andra gången enfallt hoor och nu medh Kierstin
bengdtzdotter, till hwillken hoorsack Jöns Sånaßon, sigh bekienner god-
willigen wara bråttzligh, thär före han och effter kongl.
ningh Medh Märitt Jönßa dotter, sackfälltes effter thet 3 Cap. j gifftmåhla B. 40 marker.
h. hußbonden . . . __ 13 marker 2:16.
mållzäganden . . __ 13. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6 marker 5. 8.
häradet . . . . __ 6 marker 5:8.
Samma dagh Tingfördes Gunnell Pedersdotter j skipallt ogifft
å Crono hwillken hafwer låtet sigh belägra aff hans Jöranßon een Måhlare
hwilken sade sigh wara ogifft och ingen annor häller wiste, vthan så santt
war, och tå kyrkioherden fordrade som högst på, att the skulle komma j äckten-
skap blifwer hon aff thänne giffte måhlaren beßofwen, och Måhllare hustru-
en kommer aff danmark och skillier thet vmgienget ått, och oanßedt att hor-
kånnan är vthfattigh, äger icke kläderna på lifwet, kan dåck lijkwäll rätten
och Nämbden icke befrija henne ifrån kong: straffordning plickt 40 Dr
och ståå vppenbahra skrifft.
Cronan . . . . __ 26:21:8.
häradzhöfdingen . __ 6:10:16
häradett . . . . __ 6:10:16
Rättaren Jöns j Ökarßhulth Anklagar kierstin Jönsadotter j
Rydh å frällße, att hafwa låtet sigh belägra aff een gifft dansk man
Swen Joenßon benembdh, och Rättaren förer och bewis thär på som
honom j förleden höst på kiäskhullta tingh d: [..] Pålagdh bleff,
ty bleff be:te hoorkåna som här tillstädes finnes, sackfällt effter kongl.
Straffordningh __ 40 Dr, och ståå vppenbahra skrifft, men hoorkarllen
ähr om han lefwer j Pålandh,
h. hußbonden . . . _ 26:21.8.
häradzhöfdingen . __ 6:10:16
häradet . . . . __ 6.10:16
Samma dagh bleff Jöns Sånaßon på Oshullta sätterij, gifft
man anklagat för andra gången enfallt hoor och nu medh Kierstin
bengdtzdotter, till hwillken hoorsack Jöns Sånaßon, sigh bekienner god-
willigen wara bråttzligh, thär före han och effter kongl.
6v
Straffordningh bleff sackfällt till 160 Dr och stå vppenbahra skrifft
h. hußbonden . . __ 106. 21:8.
häradzhöfdingen __ 26:10:16.
häradett . . . __ 26:10:16.
hoorkånnan kierstin bengtzdotter ogifft för samma sack _ 40 Dr.
och ståå vppenbahra skrifft,
Cronan . . . __ 26:21:8.
häradzhöfdingen __ 6:10.16.
häradett . . . __ 6:10:16.
Måns Päderßon j Bywermen Stämbdt Håkon j hollmen, och an-
ders j kallßnäs till tinget och absenterade, blefwe sackfällthe för olydne
hwar 3 marker ähr 6 marker
Cronan . . . __ 2 marker
Mållzäganden . __ 2 marker
häradzhöfdingen __ 1 marker
häradett . . . __ 1 marker
Jtem Jöns Johanson i Siöabro för stämbningh att han icke swarade
Måns j bywerman __ 3 marker
Cronan . . . __ 1 marker
Mållzäganden . __ 1 marker
häradzhöfdingen _ ½ marker
häradet . . . _ ½marker
Fordom Lagläsaren Håkon Höök barnfödh här j Sunnerbo häradh
tillskrifwer rätten ett breff, datterat Stochollm den 7 Januarij 1657. medh
begiäran att hans rätt j Jordh och andra Tilläger Måtte honom icke förtagen
blifwa j boarp, allßå må ingen bekomma någett faste breff och Tingskiötte, på
samma Håkon Höökz fädernes Jordh, och några pandtängiar, för ähn thet
skier medh håkan höckz wettskap, att han thär vthöfwer må sigh för-
klara,
h. hußbonden . . __ 106. 21:8.
häradzhöfdingen __ 26:10:16.
häradett . . . __ 26:10:16.
hoorkånnan kierstin bengtzdotter ogifft för samma sack _ 40 Dr.
och ståå vppenbahra skrifft,
Cronan . . . __ 26:21:8.
häradzhöfdingen __ 6:10.16.
häradett . . . __ 6:10:16.
Måns Päderßon j Bywermen Stämbdt Håkon j hollmen, och an-
ders j kallßnäs till tinget och absenterade, blefwe sackfällthe för olydne
hwar 3 marker ähr 6 marker
Cronan . . . __ 2 marker
Mållzäganden . __ 2 marker
häradzhöfdingen __ 1 marker
häradett . . . __ 1 marker
Jtem Jöns Johanson i Siöabro för stämbningh att han icke swarade
Måns j bywerman __ 3 marker
Cronan . . . __ 1 marker
Mållzäganden . __ 1 marker
häradzhöfdingen _ ½ marker
häradet . . . _ ½marker
Fordom Lagläsaren Håkon Höök barnfödh här j Sunnerbo häradh
tillskrifwer rätten ett breff, datterat Stochollm den 7 Januarij 1657. medh
begiäran att hans rätt j Jordh och andra Tilläger Måtte honom icke förtagen
blifwa j boarp, allßå må ingen bekomma någett faste breff och Tingskiötte, på
samma Håkon Höökz fädernes Jordh, och några pandtängiar, för ähn thet
skier medh håkan höckz wettskap, att han thär vthöfwer må sigh för-
klara,
7r
Hans krämmar j Ekenäs för stämbningh, att han icke swarade
Jöns Erichson j wästra Jsiööa, 3 marker
Cronan . . . __ 1 marker
Mållzäganden . __ 1 marker
häradzhöfdingen _ ½ marker
häradett . . . _ ½ marker
Erich Anderson j qwenarp, och bengdt månson ibm, hust: Kierstin
Andersdotter jbm, skolla stämmas till nästa tingh, och för det dhe inttet wåro
Tillstädes böthe hwardera 3 marker är 9 marker
Cronan . . . __ 3 marker
Mållzäganden . __ 3 marker
häradzhöfdingen _ 1½ marker
häradet . . . _ 1½ marker
Jöns Erichson j Wästra Jßiöa framkom för Rätten sigh högelligen
beklagade öfwer hans krämmar j Ekenäes, huruledis han han hafwer taget hans
hällßa aff honom, och på ewäntyr om Lifwet, som ögenskinligen är att aff-
ße aff siellfwa Munnen, huru illa hyatt han är, och skadan hafwer han
giordt honom medh een Liußesax, och stucket honom ett stingh j högra han-
den, och wänstre armeen, aff hwillka stingh, oansedt dhe icke ähro syn-
lige, lijckwäll må gudh wetta hwadh diefwullskap som j Liuße saxen wara
månde, ähre bägge händerna och armarna så förswullnade och förskickade,
att man förtroor, att thär till skall slå sigh kallfyr, och blifwa oläckeligh,
bleff opsatt till nästa tingh, och resoluerat, att hans krämmare skall
ställas j bårgen, och förmanas och flitigdt tillhållas att skaffas godh
bårdskiärare.
Nämbdemännerna Måns Johanson j Angellstadh, Joen och Peder
Anderßon j berghem, skola granneligen syna och ransacka om thet Crono
hemmanet santte j hallßiö hafwer åbodt, och weta om hemmanetz
alle tillägor godh beskiedd att giöra,
Jöns Erichson j wästra Jsiööa, 3 marker
Cronan . . . __ 1 marker
Mållzäganden . __ 1 marker
häradzhöfdingen _ ½ marker
häradett . . . _ ½ marker
Erich Anderson j qwenarp, och bengdt månson ibm, hust: Kierstin
Andersdotter jbm, skolla stämmas till nästa tingh, och för det dhe inttet wåro
Tillstädes böthe hwardera 3 marker är 9 marker
Cronan . . . __ 3 marker
Mållzäganden . __ 3 marker
häradzhöfdingen _ 1½ marker
häradet . . . _ 1½ marker
Jöns Erichson j Wästra Jßiöa framkom för Rätten sigh högelligen
beklagade öfwer hans krämmar j Ekenäes, huruledis han han hafwer taget hans
hällßa aff honom, och på ewäntyr om Lifwet, som ögenskinligen är att aff-
ße aff siellfwa Munnen, huru illa hyatt han är, och skadan hafwer han
giordt honom medh een Liußesax, och stucket honom ett stingh j högra han-
den, och wänstre armeen, aff hwillka stingh, oansedt dhe icke ähro syn-
lige, lijckwäll må gudh wetta hwadh diefwullskap som j Liuße saxen wara
månde, ähre bägge händerna och armarna så förswullnade och förskickade,
att man förtroor, att thär till skall slå sigh kallfyr, och blifwa oläckeligh,
bleff opsatt till nästa tingh, och resoluerat, att hans krämmare skall
ställas j bårgen, och förmanas och flitigdt tillhållas att skaffas godh
bårdskiärare.
Nämbdemännerna Måns Johanson j Angellstadh, Joen och Peder
Anderßon j berghem, skola granneligen syna och ransacka om thet Crono
hemmanet santte j hallßiö hafwer åbodt, och weta om hemmanetz
alle tillägor godh beskiedd att giöra,
7v
Samma dagh framkom för Rätta sahl. Reutmästaren
Welb: Giöstaff Loodz och the andre syskonens fougde Swen Perßon Roth, och in-
sinuerade j Rätten ett panttebreff, vthgiffwet, aff welb: Trulls Kååße till yallt
och Thär vthöfwer till wittnes, Sahl: Majoren Edlle och wälb: Nills Siöbladh, pante-
breffwet daterat på Öyiallt den 17 Januarij 1651 och bete Trulls Kååße bekienner
sigh hafwa till Låns taget aff sin kiera dottersöhner j sin ållerdombh och
nödh, sigh till hiellp sexhundrade dr s.mt och på thet kraffteligaste förbundet
medh samma obligation på sexhundrade Dr s:mt och Thärföre hafwer
Trulls Kååße satt 8 lb Räntta j yallta sättesgårdh, effter som j sielffwa
Panttebreffwet omständeligen förmählles.
ähn framlade Swen Perßon een handtskrifft vthgifwen aff welb: Trulls Kåßes
sohn Anders Kåße, handtskrifften datterat den 17 Maij 1651 Lydande på 1447
Dr koppmt och samma obligation hafwer och Anders Kåßes fader Trulls Kåße
Vnderskrefwet medh sin egen handh och Nampn, vthj hwillken obligation anders
Kåße bekienner sigh wara skylldigh sahl: welb: Gustaff Loodh, Jacop Jacopson
Pistohl, och Erich dracke, dem sådan förbet Summa, och j vnnerpant satt all sin
egendomb och tillstundande arf effter sinom fader,
D: Zacharias j Ryßby framkommer och proponerar för Rätten att
emädan han frequenterade wexiöö skolla, sände arfwedh Månßon j höreda
medh honom 4 st skin till fälberedaren j wäxiöö att låtha tillreeda och tå D.
Zacharias thär näst färdades till wexiöö skohla, sändhe arfwedh 1 Dr j arbetzlöhn
medh Zacharias, thän han fick fällberedaren, och när thet war skiedht Rymbdhe
fällberedaren sin koos, bådhe medh skin och penningarna, som och twifwells mångt
flere thet samma hända kunde, och nu kräffier arfwedh D. Zacharias bådhe
sina skin och penningar igen, partterna förenttes,
Anders Jöranson i Åbiörmaboda för han icke swaradhe Jöns Jonson
j Ingellstadh __ 3 marker
Cronan . . . _ 1 marker
häradet . . . _ 1 marker
häradzhöfdingen _ 1 marker
Welb: Giöstaff Loodz och the andre syskonens fougde Swen Perßon Roth, och in-
sinuerade j Rätten ett panttebreff, vthgiffwet, aff welb: Trulls Kååße till yallt
och Thär vthöfwer till wittnes, Sahl: Majoren Edlle och wälb: Nills Siöbladh, pante-
breffwet daterat på Öyiallt den 17 Januarij 1651 och bete Trulls Kååße bekienner
sigh hafwa till Låns taget aff sin kiera dottersöhner j sin ållerdombh och
nödh, sigh till hiellp sexhundrade dr s.mt och på thet kraffteligaste förbundet
medh samma obligation på sexhundrade Dr s:mt och Thärföre hafwer
Trulls Kååße satt 8 lb Räntta j yallta sättesgårdh, effter som j sielffwa
Panttebreffwet omständeligen förmählles.
ähn framlade Swen Perßon een handtskrifft vthgifwen aff welb: Trulls Kåßes
sohn Anders Kåße, handtskrifften datterat den 17 Maij 1651 Lydande på 1447
Dr koppmt och samma obligation hafwer och Anders Kåßes fader Trulls Kåße
Vnderskrefwet medh sin egen handh och Nampn, vthj hwillken obligation anders
Kåße bekienner sigh wara skylldigh sahl: welb: Gustaff Loodh, Jacop Jacopson
Pistohl, och Erich dracke, dem sådan förbet Summa, och j vnnerpant satt all sin
egendomb och tillstundande arf effter sinom fader,
D: Zacharias j Ryßby framkommer och proponerar för Rätten att
emädan han frequenterade wexiöö skolla, sände arfwedh Månßon j höreda
medh honom 4 st skin till fälberedaren j wäxiöö att låtha tillreeda och tå D.
Zacharias thär näst färdades till wexiöö skohla, sändhe arfwedh 1 Dr j arbetzlöhn
medh Zacharias, thän han fick fällberedaren, och när thet war skiedht Rymbdhe
fällberedaren sin koos, bådhe medh skin och penningarna, som och twifwells mångt
flere thet samma hända kunde, och nu kräffier arfwedh D. Zacharias bådhe
sina skin och penningar igen, partterna förenttes,
Anders Jöranson i Åbiörmaboda för han icke swaradhe Jöns Jonson
j Ingellstadh __ 3 marker
Cronan . . . _ 1 marker
häradet . . . _ 1 marker
häradzhöfdingen _ 1 marker
8r
Botels Arfwinger j Misterhulth, Mållsman för han icke swarade,
Jöns j Röckla, __ 3 marker
Cronan . . . . __ 1marker
Mållzäganden . . __ 1marker
häradzhöfdingen . __½marker
häradet . . . . __½ marker
Sammadagh Bleff wördige och Wällärde h:r Nills j Giötterydh
tillsagdt att han för sitt trångmåhl och Mökne roande skull, måå saaklöst låta
hugga ett Nothaskieph, dåck vthßynas thär till ett sådant trää, som åker, och
ängh kan till men stånda,
Nämbdemannen Simon j Wästerhulth fullmyndigh på Peder
Månßons wägner j hårßaberga och Tingskytte Jon Eskellßon, och hans
hustru Anna Jönsdotter, och Joen Eskellßons syskonne, Anna och Tyredh
14 skeppellandh häller 1/8 aff Eskells gårdh j horn för 84 Dr s:m:t
Simmon Thorson i Wästerhulth fulmyndigh på Anders Pe-
derßons wägner och Tingskötte Måns pederßon och hans hustru gunnel
Jönsdotter 7. skeppelandh Jord j Siögården j horn för 28 Rdr. och 3 Rdr
j efftelöffwe, ähn Jöns Pederson på sina egne wägnar, och Tingskiötte thäm
sin broder Måns Person 1 skieppelandh thär samma städes för 4 Rdr
och ½ Rdr j efftelöffwe.
Samma dagh framkom Ährligh daneman Måns j Skieda
för Rätten och qwidde öfwer thät kyrkiobulleret j Ryßby till hwillket
h. Mallin j borßna war Myket inweklat, och j sådan jfrigheet, Tå
Måns j Skieda wille styra h. Mahlin och förmehna hänne till Roligheet
kastade h. Malin ett ordh att Måns j Skieda, säiandes att honom
kom Tu skieda biskop, allt thätta finnes omständeligen till boekz
fördt på sisthålldne tingh j Lunden den. [..] Medh annat
Jöns j Röckla, __ 3 marker
Cronan . . . . __ 1marker
Mållzäganden . . __ 1marker
häradzhöfdingen . __½marker
häradet . . . . __½ marker
Sammadagh Bleff wördige och Wällärde h:r Nills j Giötterydh
tillsagdt att han för sitt trångmåhl och Mökne roande skull, måå saaklöst låta
hugga ett Nothaskieph, dåck vthßynas thär till ett sådant trää, som åker, och
ängh kan till men stånda,
Nämbdemannen Simon j Wästerhulth fullmyndigh på Peder
Månßons wägner j hårßaberga och Tingskytte Jon Eskellßon, och hans
hustru Anna Jönsdotter, och Joen Eskellßons syskonne, Anna och Tyredh
14 skeppellandh häller 1/8 aff Eskells gårdh j horn för 84 Dr s:m:t
Simmon Thorson i Wästerhulth fulmyndigh på Anders Pe-
derßons wägner och Tingskötte Måns pederßon och hans hustru gunnel
Jönsdotter 7. skeppelandh Jord j Siögården j horn för 28 Rdr. och 3 Rdr
j efftelöffwe, ähn Jöns Pederson på sina egne wägnar, och Tingskiötte thäm
sin broder Måns Person 1 skieppelandh thär samma städes för 4 Rdr
och ½ Rdr j efftelöffwe.
Samma dagh framkom Ährligh daneman Måns j Skieda
för Rätten och qwidde öfwer thät kyrkiobulleret j Ryßby till hwillket
h. Mallin j borßna war Myket inweklat, och j sådan jfrigheet, Tå
Måns j Skieda wille styra h. Mahlin och förmehna hänne till Roligheet
kastade h. Malin ett ordh att Måns j Skieda, säiandes att honom
kom Tu skieda biskop, allt thätta finnes omständeligen till boekz
fördt på sisthålldne tingh j Lunden den. [..] Medh annat
8v
mehra om samma kyrkiobulleret, hwillket protocoll bleff opläßet
och fans ricktigdt wara författat, h. Malin bedes om förlåtellße män
ett sådant högdt och wyrdigdt Nampn icke så till förargellße må
mißbrukat blifwa, vthan buller sampt follk att styra, till att hafwa
åtterhålldh medh sådant obeskedeliget, bleff affsagdt och j wijthe satt
40 marker. hwillken som kallar Måns j skieda, hans hustru barn och follk, häller
och någen annan thän eene den andre Bisp, thän samme skall withet owäger-
ligen ehrläggia och bethalla vthan någen skonßmåhl, och j så måtto hans ere-
wördigheet Biskopen, wara j sitt höga kall och embethe oförsmädat, och
obespottat, och bonden medh sine hustrur och barn, och andre Stondz
personer, hwar widh sitt wilkor, och oöcknampnat, och lefwa som
Christet, och tucktigdt, Roligdt follk, thän eena medh thän andre, blifuer
här vthöfwer widare klagat och någon sidan förargellße bewißas, tå
skall thän vthan skonsmåhl straffas.
Bengdt Jonson i horsaberga gaff Tillkienna att hans fader Joen Bengtson
j bohoek är 8 dagar för Jull dödh bleffuen och honom någon Jordh thär samma
städes till arffz fallen är, hwillken jordh hans syskone willia sigh till-
ängna, skulle stämmas till nästa tingh, om partterna elliest icke kunna
sin emillan förenas.
Samma dagh Tingförde Befallningzmannen på Bålmaridh en sin herres
frällse bonde Joen Nillßon i Skarp gifft man, hwilken hafwer belägrat Botell
Nillsdotter ogifft j be:te Skarpeby, kånan är förrymbdh, och hoorkarllen är
tillstädes, och sin syndh godwilligen bekienner, och thärföre bleff han Joen
Nillson sackfällt effter kongl. straffordningh 80 Dr och ståå vppenbhara
skrifft,
h. hußbonden . . . __ 54. Dr 10.16.
häradzhöfdingen . __ 13 Dr 21: 8.
häradet . . . . __ 13 Dr 21:8.
och fans ricktigdt wara författat, h. Malin bedes om förlåtellße män
ett sådant högdt och wyrdigdt Nampn icke så till förargellße må
mißbrukat blifwa, vthan buller sampt follk att styra, till att hafwa
åtterhålldh medh sådant obeskedeliget, bleff affsagdt och j wijthe satt
40 marker. hwillken som kallar Måns j skieda, hans hustru barn och follk, häller
och någen annan thän eene den andre Bisp, thän samme skall withet owäger-
ligen ehrläggia och bethalla vthan någen skonßmåhl, och j så måtto hans ere-
wördigheet Biskopen, wara j sitt höga kall och embethe oförsmädat, och
obespottat, och bonden medh sine hustrur och barn, och andre Stondz
personer, hwar widh sitt wilkor, och oöcknampnat, och lefwa som
Christet, och tucktigdt, Roligdt follk, thän eena medh thän andre, blifuer
här vthöfwer widare klagat och någon sidan förargellße bewißas, tå
skall thän vthan skonsmåhl straffas.
Bengdt Jonson i horsaberga gaff Tillkienna att hans fader Joen Bengtson
j bohoek är 8 dagar för Jull dödh bleffuen och honom någon Jordh thär samma
städes till arffz fallen är, hwillken jordh hans syskone willia sigh till-
ängna, skulle stämmas till nästa tingh, om partterna elliest icke kunna
sin emillan förenas.
Samma dagh Tingförde Befallningzmannen på Bålmaridh en sin herres
frällse bonde Joen Nillßon i Skarp gifft man, hwilken hafwer belägrat Botell
Nillsdotter ogifft j be:te Skarpeby, kånan är förrymbdh, och hoorkarllen är
tillstädes, och sin syndh godwilligen bekienner, och thärföre bleff han Joen
Nillson sackfällt effter kongl. straffordningh 80 Dr och ståå vppenbhara
skrifft,
h. hußbonden . . . __ 54. Dr 10.16.
häradzhöfdingen . __ 13 Dr 21: 8.
häradet . . . . __ 13 Dr 21:8.
9r
Jngeborgh Bengtzdotter, en ogifft Lößkåna hafwer låtet sigh be-
lägra aff een ogifft solldat Joen Bengtson j horn, kånan recomenderas till
Profwosten om sin förargellße att ståå skrifft, och tå knekten kommer
tillstädes skall han Tingföras,
Anders Nillson i Ryßby medh sin sohn Joen Anderson, framkommo
för rätten, och klagade öfwer öfwer Jöns Swenßon i Norragårdh j Ryßby
huruledis Anderßes sohn, Swen Anderßon som döder är, hade för 5 åhr
sedan, ländt Jöns j Norregårdh 25 Rdr Jn spetie, hwar på ähro för 2
åhr sedan betallte 20 Rdr och på hufwud summan rästar 5 Rdr och
jnteresse j 3 åhr aff 25 Rdr j ringaste måttan reknat 5 Rdr att Sum-
man j alls nu blifwer 10 Rdr belongande Jöns hade förärat Swen An-
derßon, ett fläsk och een liten ost, så hade och Swen Anderson förährat,
Jöns j Östraby een silffskeedh igen, och belongande the 10 Rdr som Jöns
nu j så måtto Joen Anderson effter räckningen Skylldigh är bleffwen,
skall han owegerligen, och nu gienast bethalla,
häradzskrifwaren förståndigh Johan Giseson fullmächtigh på fru
hillewidh Siöbladz wägnar, till Rönääs, hwillken hafwer åtter nu tredie gån-
gen jfrån 654 den 30. octob. på Tinget j fallnawecka, låtet Cittera och Stäm-
ma fru Estred Vgla, för thän fällewegen hon hadhe om nattetijdh befalat
sin rättare, oluff pederßon i wedåßa, medh flera Landbönderna, att emot
förbodh, sedan wegen war sadt j qwarstodh, kiördt rogen af fällan hem till
fru Estredh vglas sätesgårdh, Ellmtarydh, och allså hafwer och åter
nu fru Estredh thänne tridie stembningen försutet, hwillken war welb:
h:r Landzhöfdingens stämbningh, att hwarken hon fru Estredh häller hennes
fullmächtige här till tinget kommen är, och swarat j thänne saack.
för thän förargellse, effterskrefne hade j Rysby kyrkia föröfuat
medh kyrkiobuller, om ett stoolaståndh, som finnes aff förledne höst
Tingh protocoll, på tinget j Lunden, vthlofwade Jacop Pederson j Bårsna
lägra aff een ogifft solldat Joen Bengtson j horn, kånan recomenderas till
Profwosten om sin förargellße att ståå skrifft, och tå knekten kommer
tillstädes skall han Tingföras,
Anders Nillson i Ryßby medh sin sohn Joen Anderson, framkommo
för rätten, och klagade öfwer öfwer Jöns Swenßon i Norragårdh j Ryßby
huruledis Anderßes sohn, Swen Anderßon som döder är, hade för 5 åhr
sedan, ländt Jöns j Norregårdh 25 Rdr Jn spetie, hwar på ähro för 2
åhr sedan betallte 20 Rdr och på hufwud summan rästar 5 Rdr och
jnteresse j 3 åhr aff 25 Rdr j ringaste måttan reknat 5 Rdr att Sum-
man j alls nu blifwer 10 Rdr belongande Jöns hade förärat Swen An-
derßon, ett fläsk och een liten ost, så hade och Swen Anderson förährat,
Jöns j Östraby een silffskeedh igen, och belongande the 10 Rdr som Jöns
nu j så måtto Joen Anderson effter räckningen Skylldigh är bleffwen,
skall han owegerligen, och nu gienast bethalla,
häradzskrifwaren förståndigh Johan Giseson fullmächtigh på fru
hillewidh Siöbladz wägnar, till Rönääs, hwillken hafwer åtter nu tredie gån-
gen jfrån 654 den 30. octob. på Tinget j fallnawecka, låtet Cittera och Stäm-
ma fru Estred Vgla, för thän fällewegen hon hadhe om nattetijdh befalat
sin rättare, oluff pederßon i wedåßa, medh flera Landbönderna, att emot
förbodh, sedan wegen war sadt j qwarstodh, kiördt rogen af fällan hem till
fru Estredh vglas sätesgårdh, Ellmtarydh, och allså hafwer och åter
nu fru Estredh thänne tridie stembningen försutet, hwillken war welb:
h:r Landzhöfdingens stämbningh, att hwarken hon fru Estredh häller hennes
fullmächtige här till tinget kommen är, och swarat j thänne saack.
för thän förargellse, effterskrefne hade j Rysby kyrkia föröfuat
medh kyrkiobuller, om ett stoolaståndh, som finnes aff förledne höst
Tingh protocoll, på tinget j Lunden, vthlofwade Jacop Pederson j Bårsna
9v
1 ducat, att förgylla kallken medh, hans Swärmoder h. Malin j bårßna
1. alltarekläde, Nills Jacopson j bårßna 1 Rdr och allßå j thet öfrige
remiterer thänne tingzrätt thänne sack till the wördige gode herrar j wexiöö
Capittell, om thän och sines timeliget wara, att låta thäm mera plichta all-
denstundh, the som brutzlige hafwa waret, myket förödmiuka sigh, och bidja
om förlåtellße, och thär hoos vthlofwa sigh att inttet öffuer medh sådant klage-
måhll finna låtha, vthan förhålla sigh fogelligen stilla och roligdt.
Länsmannen Anders Oluffzon i ällmtåsa, bleff befahlat att tillhålla
peder Jonßon een dagakarll j Agunnarydh Sochen, att han bethalar Jöns Trufuedson
j buxabögdh 3 Rdr. Nu gienast och owägerligen, giör han thet icke, vthan han hafwer
något att förwännda, tå måste han swara på nästa tingh, hwar han thet icke giör
vthan tinget försitter, och thär eij comparerar, tå skall Länßmannen heela giället
Nemb: 3 Rdr vthpantta och ställa honom klagelöös.
Enär Oluff Jacopson i Liunga, bethalar Hr Johan Lynxio 6 marker s:mt j Oxeleio
och 2 marker för han Löste till sigh een barkadh hudh, är 8 marker, och Oluff Jacopson haf:r
honom thenn bethallt, skall Jackop hafwa igen een barkadh hudh, som h: Johan Lynqius
hafwer hoos sigh j förwar, och här medh warj såledis j thän Räckningen åttskilldhe.
Samma dagh framkom åtter Johan j Ramskogh, och Mattes j Lunden, och nu
som tillförende Twistade om dhe 12 Rdr som dhe så länge hafwa waret skilliach-
tige om, som aff föregångne Tingh acterna, är till att see, och Mattes högelligen
mißtänckt aff Johan j Ramskogh att blifwa bethallt, emot hwillket Mattes
högelligen protesterade, och träget anhöllt, att honom måtte blifwa effterlåtet
att gå thär på een 6. Manna eedh, att han hwarken j penningar häller penningz
wärde, någon sin Mattes aff sin swärfader Oluff j hårßnäs, opburet och
bekommet hafwer,
Joen j Bråna 3 marker för stämbningh att han icke swaradhe Swen j fåglasången,
Cronan . . . . _ 1 marker
Mällzäganden . . _ 1 marker
häradzhöfdingen . _ ½ marker
häradeet . . . _ ½ marker
1. alltarekläde, Nills Jacopson j bårßna 1 Rdr och allßå j thet öfrige
remiterer thänne tingzrätt thänne sack till the wördige gode herrar j wexiöö
Capittell, om thän och sines timeliget wara, att låta thäm mera plichta all-
denstundh, the som brutzlige hafwa waret, myket förödmiuka sigh, och bidja
om förlåtellße, och thär hoos vthlofwa sigh att inttet öffuer medh sådant klage-
måhll finna låtha, vthan förhålla sigh fogelligen stilla och roligdt.
Länsmannen Anders Oluffzon i ällmtåsa, bleff befahlat att tillhålla
peder Jonßon een dagakarll j Agunnarydh Sochen, att han bethalar Jöns Trufuedson
j buxabögdh 3 Rdr. Nu gienast och owägerligen, giör han thet icke, vthan han hafwer
något att förwännda, tå måste han swara på nästa tingh, hwar han thet icke giör
vthan tinget försitter, och thär eij comparerar, tå skall Länßmannen heela giället
Nemb: 3 Rdr vthpantta och ställa honom klagelöös.
Enär Oluff Jacopson i Liunga, bethalar Hr Johan Lynxio 6 marker s:mt j Oxeleio
och 2 marker för han Löste till sigh een barkadh hudh, är 8 marker, och Oluff Jacopson haf:r
honom thenn bethallt, skall Jackop hafwa igen een barkadh hudh, som h: Johan Lynqius
hafwer hoos sigh j förwar, och här medh warj såledis j thän Räckningen åttskilldhe.
Samma dagh framkom åtter Johan j Ramskogh, och Mattes j Lunden, och nu
som tillförende Twistade om dhe 12 Rdr som dhe så länge hafwa waret skilliach-
tige om, som aff föregångne Tingh acterna, är till att see, och Mattes högelligen
mißtänckt aff Johan j Ramskogh att blifwa bethallt, emot hwillket Mattes
högelligen protesterade, och träget anhöllt, att honom måtte blifwa effterlåtet
att gå thär på een 6. Manna eedh, att han hwarken j penningar häller penningz
wärde, någon sin Mattes aff sin swärfader Oluff j hårßnäs, opburet och
bekommet hafwer,
Joen j Bråna 3 marker för stämbningh att han icke swaradhe Swen j fåglasången,
Cronan . . . . _ 1 marker
Mällzäganden . . _ 1 marker
häradzhöfdingen . _ ½ marker
häradeet . . . _ ½ marker
19r
Gårdar Blifwa Sålunda Upbudne
Anno 1657, thän 15 och 16 Julij höltz
Laga Tingh, medh Sunnerbo häradh i Tranhullt, närwarandes
Cronones Befallningsman, Ehrligh och wäl:t Anders Larßon j Thärnhullt, sampt
haradz Nämbdemän.
| Nämbden | ||
| Peder Månßon j biärßeredh, | Joen Anderßon j berghem, | Per j bräcknatorp |
| Anders Perßon j Åby, | Joen Nillßon j grytåßa, | Bögir j Långaskogh |
| Måns j Gnustorp, | Gunnar j Ällinge, | Per j bergheem, |
| Johan j wigßöö, | Joen Jönßon j Rydh, | Sunan j wästerhullt |
Gårdar Blifwa Sålunda Upbudne
| 28. Skeppelandh j hullegårdh j hallarph | __ 3. |
| 1/8 j harphollmma | __ 3. |
| 1/6 j Mareßiöö | __ 3. |
| 2 Tunnelandh j Rya | __ 3. |
| 1/3 j Höckallt | __ 3. |
| Möcklehullt och Rönnerskiöp | __ 3. frällße |
| 3/4 j Norregården j Tåtteslöff | __ 3. |
| 1/2 Gårdh Röplößa som Måns åbor | __ 3. |
| 1/8 j Mallmaredh | __ 3. |
| 1/4 Trålleßtorph | __ 3. |
| 1/3 j hongårs | __ 3. |
| 1/2 Gårdh Röplößa som Nills åboer | __ 3. |
| 10 Skeppelandh j östragårdh j Ryßby | __ 3. |
| 1/2 Rommarehyllte | __ 2. |
| 1/4 j Norregården j Toffta | __ 1. |
| 1/4 j ällinge | __ 1. |
| 1/2 Jacopz gårdh j Neglinge | __ 1. |
| 1/5 j Söndregården j Biörstorph | __ 1. |
| 1/4 Ringare 1 Tunnelandh j S. Tranhullth | __ 1. |
10v
Sammadagh bleff för Rätten vpläset h:s högh Greffl Excel:tz och
Nådes Rijkz dråttzens H:r Peder Brahes placat, aff datto hufudh quarteret Liungby
den 22 Junij 657. angående dragontiensten huruledis the sigh skika och förhålla
skulle, j thet förnämbsta, att hwillken som Lagligen till dragon skreffwen är,
skall sigh j sin dragone Tienst, ährligen och Lydelligen skicka och förhålla, så skall
och ingen aff the dragoners betiäntte officerer hafwa mackt och tillståndh någen an-
nen till dragon aff något hemman att Taga, vthan thän samme som widh dragone
Mynstringh rätteligen tillkommen är, thätt mistänkes och att här vnner myket
brukas som inttet bordhe, här medh och dragone officerarne måste hålla j för-
dragh, j lijka måtto ett annat rijkz dråttzens placat om en godh disposition, om
giäst och skiutzningh, och att ingen pas giälla, vthan allenast på Rijkzdråttzens, och på
welb: h: Landzhöfdingens pas, måå ingen hafwa mackt, någen något att afftuinga,
och skiutzrättarna skolla noga achta sigh häruttinnan, att the icke vnnerståå sigh
någen att omlägga, vthan den som medh Pas och godh beskiedd försörgder och försedder är,
hwar annorlunda skier, och skullen fins hoos skiutzrättaren, tå skall han icke
allenast wedergälla honom skadan som thän lider, vthan och för olydne straffat
blifwa,
Welb: fru Karin Oxenstiernas frällsebonde haraldh j Bråna, klagar
öfwer skogzmark och Mullabethe, som bockkaboda, welb: h:r Linnegreens
frällße hemman, twista om, och bönderna j bråna hålla så före, och förmena
thäm aff båckaboderna för när skier, här på bleff lofwat, skall hållas ran-
sackningh nu j höst, så frampt gudh tillåter tijden thär till, och follk j thäße
bullersamme och orolige tijder råder sielff,
Länsmannen Börgie j qweniarp, klagar öfwer någen brist på bärga broo,
och för ähn han nu j thäße store durklagen skulle lijda något till thall aff någen
som skade finge, hafwer han aff sine egne Medell, legdt then som skola broen fär-
digh giöra, aff orsack twenne hemman nembl: Elldiuraståcke och ett Torp älg-
hammar bedh bägge dellarna sätterij, hwillka och blifwa exempt, jtem ällmåes
hwillket hemman twistas om, att thet skulle ligga till hwittaridh sochn,
män befallningzmannen anders Larßon framwiszer Jordebooken, och befinnes
att ällmåes ligger till bärga sochn, och titt hörer och han att giöra sin plickt
Nådes Rijkz dråttzens H:r Peder Brahes placat, aff datto hufudh quarteret Liungby
den 22 Junij 657. angående dragontiensten huruledis the sigh skika och förhålla
skulle, j thet förnämbsta, att hwillken som Lagligen till dragon skreffwen är,
skall sigh j sin dragone Tienst, ährligen och Lydelligen skicka och förhålla, så skall
och ingen aff the dragoners betiäntte officerer hafwa mackt och tillståndh någen an-
nen till dragon aff något hemman att Taga, vthan thän samme som widh dragone
Mynstringh rätteligen tillkommen är, thätt mistänkes och att här vnner myket
brukas som inttet bordhe, här medh och dragone officerarne måste hålla j för-
dragh, j lijka måtto ett annat rijkz dråttzens placat om en godh disposition, om
giäst och skiutzningh, och att ingen pas giälla, vthan allenast på Rijkzdråttzens, och på
welb: h: Landzhöfdingens pas, måå ingen hafwa mackt, någen något att afftuinga,
och skiutzrättarna skolla noga achta sigh häruttinnan, att the icke vnnerståå sigh
någen att omlägga, vthan den som medh Pas och godh beskiedd försörgder och försedder är,
hwar annorlunda skier, och skullen fins hoos skiutzrättaren, tå skall han icke
allenast wedergälla honom skadan som thän lider, vthan och för olydne straffat
blifwa,
Welb: fru Karin Oxenstiernas frällsebonde haraldh j Bråna, klagar
öfwer skogzmark och Mullabethe, som bockkaboda, welb: h:r Linnegreens
frällße hemman, twista om, och bönderna j bråna hålla så före, och förmena
thäm aff båckaboderna för när skier, här på bleff lofwat, skall hållas ran-
sackningh nu j höst, så frampt gudh tillåter tijden thär till, och follk j thäße
bullersamme och orolige tijder råder sielff,
Länsmannen Börgie j qweniarp, klagar öfwer någen brist på bärga broo,
och för ähn han nu j thäße store durklagen skulle lijda något till thall aff någen
som skade finge, hafwer han aff sine egne Medell, legdt then som skola broen fär-
digh giöra, aff orsack twenne hemman nembl: Elldiuraståcke och ett Torp älg-
hammar bedh bägge dellarna sätterij, hwillka och blifwa exempt, jtem ällmåes
hwillket hemman twistas om, att thet skulle ligga till hwittaridh sochn,
män befallningzmannen anders Larßon framwiszer Jordebooken, och befinnes
att ällmåes ligger till bärga sochn, och titt hörer och han att giöra sin plickt
11r
och j thet öfrige säther Länßmannen wederböranderna till bärga broo
aff samptellige som till bärga broo föreenade ähro, thän widh macht hålla,
Sammadagh jnlades j Rätten en förlikningz skrifft, och till wittnes
wälb: Gustaff Loodh, daterat 1655 d: 26 Aprill, hwaruttinnan Anders
Nillson, och Måns Oloffson, bekiänna sigh hafwa giordt sams, och öfwerens
medh theris swenntiänare, som redh vth för Nygårdh, och Lofwat honom j
åhrs Löhn 10. Rdr een skiorta, och ett par Stumper, hwillken sedell,
Ryttaren hade fådt en sin wähn Anders Pederson j Liunga och honom om
betrodt sin befallningh, åhrligen att opfodra, nu är anders pederson kommen
j Mandråp och kan samma Zedell eij länger behålla, för sitt flychtige tillstånd,
vthan lefwererat zedellen till ryttarens moder ingeborg Biörsdotter,
och förty må moderen samma åhrslöhn opbähra på sohnen sins wägnar,
och thän ått honom j godh förwaringh behålla,
Länsmannen Jon Arfwedson anklagar Peder Månson i hallerna å
frällße, att han slogh Jöns j höckalt på kyrkowägen, midsommars dagen j
hemwägen medh ett kyrkio spöö, dock allenast een slängh och ingen åckomma
synttes, bleff sackfällt effter thät 13. Cap. j Edßöre B. 9 marker
h. hußbonden . . . __ 3 marker
mållzäganden . . __ 3 marker
häradzhöfdingen . __1½marker
häradet . . . . __ 1½marker
Länsmannen Jon Arfwedson, anklagar Jon j Landbogården j håå, att
hafwa arbethat på Stora bönedagen bleff thärföre saakfällt effter kongl.
Mandat 40 marker
Hospitalet . . . . __ 13marker 2.16.
kyrkan . . . . . __ 13marker 2:16.
the fattige j försambling 13.marker 2.16.
aff samptellige som till bärga broo föreenade ähro, thän widh macht hålla,
Sammadagh jnlades j Rätten en förlikningz skrifft, och till wittnes
wälb: Gustaff Loodh, daterat 1655 d: 26 Aprill, hwaruttinnan Anders
Nillson, och Måns Oloffson, bekiänna sigh hafwa giordt sams, och öfwerens
medh theris swenntiänare, som redh vth för Nygårdh, och Lofwat honom j
åhrs Löhn 10. Rdr een skiorta, och ett par Stumper, hwillken sedell,
Ryttaren hade fådt en sin wähn Anders Pederson j Liunga och honom om
betrodt sin befallningh, åhrligen att opfodra, nu är anders pederson kommen
j Mandråp och kan samma Zedell eij länger behålla, för sitt flychtige tillstånd,
vthan lefwererat zedellen till ryttarens moder ingeborg Biörsdotter,
och förty må moderen samma åhrslöhn opbähra på sohnen sins wägnar,
och thän ått honom j godh förwaringh behålla,
Länsmannen Jon Arfwedson anklagar Peder Månson i hallerna å
frällße, att han slogh Jöns j höckalt på kyrkowägen, midsommars dagen j
hemwägen medh ett kyrkio spöö, dock allenast een slängh och ingen åckomma
synttes, bleff sackfällt effter thät 13. Cap. j Edßöre B. 9 marker
h. hußbonden . . . __ 3 marker
mållzäganden . . __ 3 marker
häradzhöfdingen . __1½marker
häradet . . . . __ 1½marker
Länsmannen Jon Arfwedson, anklagar Jon j Landbogården j håå, att
hafwa arbethat på Stora bönedagen bleff thärföre saakfällt effter kongl.
Mandat 40 marker
Hospitalet . . . . __ 13marker 2.16.
kyrkan . . . . . __ 13marker 2:16.
the fattige j försambling 13.marker 2.16.
11v
j lika måtto klagar och Länsmannen öfwer Jon j Landbogården för
treskheet mädh vthlagorna, j synnerheet 3 marker Mantalls penninger, the tuista
om, och Joen är panttat före, een gryta, bleff affsagdt att Joen skall bethalla foug-
den 3 marker mantalls penningar, och Länßmannen Jonas Arfwedson skall låtha
bonden fåå sin gryta igen, och blifwa frij för pantte penningar.
Påfwell j Bårsna saakfälltes för stämbning att han icke swarade Peder
Såhnaßon j bårsna ___ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
J lika Måtto Peder Johanßon i klöfwaredh att han icke swaradhe
Per Sånason j bårsna __ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
Gudmundh j håå för han icke swaradhe Swen Bengtson j håå j thät
Gudmundh hadhe skiällt Swen för tiufwerij __ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
Bengdt Botolffsohn j håå, klagar öfwer Jöns j hökallt, att han Jull
dagh, hafwer gådt till, och mädh wålldh taget een Mallmgryta igen föregiff-
wandes, att grythan hörde inttet honom till, vthan enom anddrom, som honom
högeligen försallgdhe, och såßom Jöns förmener han hade löst grythan igen, dåck
stoodh them annat [..] emillan, hwareffter Jöns j hökallt skulle waret
bengdt skylldigh 1½ marker och thärföre behållt bengdt grythan, Män effter the wåro
treskheet mädh vthlagorna, j synnerheet 3 marker Mantalls penninger, the tuista
om, och Joen är panttat före, een gryta, bleff affsagdt att Joen skall bethalla foug-
den 3 marker mantalls penningar, och Länßmannen Jonas Arfwedson skall låtha
bonden fåå sin gryta igen, och blifwa frij för pantte penningar.
Påfwell j Bårsna saakfälltes för stämbning att han icke swarade Peder
Såhnaßon j bårsna ___ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
J lika Måtto Peder Johanßon i klöfwaredh att han icke swaradhe
Per Sånason j bårsna __ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
Gudmundh j håå för han icke swaradhe Swen Bengtson j håå j thät
Gudmundh hadhe skiällt Swen för tiufwerij __ 3marker
Cronan . . . ___ 1marker
Mållzäganden . ___ 1marker
häradzhöfdingen ___½marker
häradet . . . ___½marker
Bengdt Botolffsohn j håå, klagar öfwer Jöns j hökallt, att han Jull
dagh, hafwer gådt till, och mädh wålldh taget een Mallmgryta igen föregiff-
wandes, att grythan hörde inttet honom till, vthan enom anddrom, som honom
högeligen försallgdhe, och såßom Jöns förmener han hade löst grythan igen, dåck
stoodh them annat [..] emillan, hwareffter Jöns j hökallt skulle waret
bengdt skylldigh 1½ marker och thärföre behållt bengdt grythan, Män effter the wåro
12r
eens karar, och swågrar, förmentte Jöns taga grytan sacklöst igen, och
allßå war Jöns myket obetänckt, att han om Julla dagh, Lop i wägen
föruth hem och slog vth mathen j ett annat kiärell för ähn kyrkiofollket hem-
kom, handlade Jöns myket obetänkelligen, och förargelligen, och hällst på Juledagh,
tå ingen war j Stugun, vthan allenast een Jneß qwinna mädan follk war till
kyrkie, och eij häller war kyrkiefollket hemkommet, tå Jöns drogh aff gården
mädh grytan, thätta hafwer rätten taget j betänkande, och Jönßes stohra
oförståndh considerat och icke effter thet 40 Cap. j Edzöre b. kunnat wäria
Jöns j hökhullt 40 marker att plickta.
h. hußbonden . . . __ 13marker. 2.16.
mållzäganden . . __ 13marker. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6. marker 5:8
häradet . . . . __ 6. marker 5:8.
och Partterna förlichtes, och opsatte j wijthe 8 Rdr hallffpartten till sochne
kyrkian och halffpartten vnner Rätten, hwem som förlichningen affbry-
ter, och öfwer bewißas kan.
Gudmundh Träben jfrån Norrwidinge häradh och Lars Eskellson
j Ößiö, klaga öfwer sin syster sohn Joen j Maråes, om någet arff effter sin
syster Ellßa j Hååßhultt, hwillket arff, Joen j Maråes, skall hafwa sigh
tilltaget, effter samma Ellßa som war hans mors halffsyster, belon-
gande kappan Gudmundh qwällier på, så hafwer Joen fådt den för ähn Ellsa
dödh bleff, ändock han war fattigh och hade lithet till bästa, dock wittnade peder
j bräcknetorp, att Joen j Maråes gaff Ellßa 5 skepper korn, för kappan, Gummundh
nampngifwer arffwe partzeglarna, 1. swart kappa, 1. St. Swin, 1. grytta,
och en klädeskiortell, och alldenstundh Gummundh Träben thänne gången icke
kan fåå arfwingarna tillstädes, och skaffa pertzeglerna fram, ty bleff Läns-
mannen Jonas arfwedson befahlat, om thätta arfwet partterna emillan för-
eena, hwar och icke tå stämme them hijt till nästa tingh, så kan rätten
them åttskillia,
Alle bönderne, icke allenast j heela tutaredz by, vthan och all
sochnebönderna, vndantagandes bräkentorp, klaga vthöfwer Tunnaboarna
allßå war Jöns myket obetänckt, att han om Julla dagh, Lop i wägen
föruth hem och slog vth mathen j ett annat kiärell för ähn kyrkiofollket hem-
kom, handlade Jöns myket obetänkelligen, och förargelligen, och hällst på Juledagh,
tå ingen war j Stugun, vthan allenast een Jneß qwinna mädan follk war till
kyrkie, och eij häller war kyrkiefollket hemkommet, tå Jöns drogh aff gården
mädh grytan, thätta hafwer rätten taget j betänkande, och Jönßes stohra
oförståndh considerat och icke effter thet 40 Cap. j Edzöre b. kunnat wäria
Jöns j hökhullt 40 marker att plickta.
h. hußbonden . . . __ 13marker. 2.16.
mållzäganden . . __ 13marker. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6. marker 5:8
häradet . . . . __ 6. marker 5:8.
och Partterna förlichtes, och opsatte j wijthe 8 Rdr hallffpartten till sochne
kyrkian och halffpartten vnner Rätten, hwem som förlichningen affbry-
ter, och öfwer bewißas kan.
Gudmundh Träben jfrån Norrwidinge häradh och Lars Eskellson
j Ößiö, klaga öfwer sin syster sohn Joen j Maråes, om någet arff effter sin
syster Ellßa j Hååßhultt, hwillket arff, Joen j Maråes, skall hafwa sigh
tilltaget, effter samma Ellßa som war hans mors halffsyster, belon-
gande kappan Gudmundh qwällier på, så hafwer Joen fådt den för ähn Ellsa
dödh bleff, ändock han war fattigh och hade lithet till bästa, dock wittnade peder
j bräcknetorp, att Joen j Maråes gaff Ellßa 5 skepper korn, för kappan, Gummundh
nampngifwer arffwe partzeglarna, 1. swart kappa, 1. St. Swin, 1. grytta,
och en klädeskiortell, och alldenstundh Gummundh Träben thänne gången icke
kan fåå arfwingarna tillstädes, och skaffa pertzeglerna fram, ty bleff Läns-
mannen Jonas arfwedson befahlat, om thätta arfwet partterna emillan för-
eena, hwar och icke tå stämme them hijt till nästa tingh, så kan rätten
them åttskillia,
Alle bönderne, icke allenast j heela tutaredz by, vthan och all
sochnebönderna, vndantagandes bräkentorp, klaga vthöfwer Tunnaboarna
12v
Stenßnäße härregårdh, stora och lilla boarrydh, Norra Tranhullt, och Otterz-
näes, jtem skea, Lunnagården, och wäraboda att them skier stoor oförrätt och
förfångh på Tutaretz boarnas skogsägor, och Tutaredz borna hafwa låtet stämma
sina wederparter, här j Ryßby Sochn, och all thänne twisten är nu vthbrusten aff
thet, att Mattes som nu bohr j Lunden, hafwer tillförende mädan han bodde j Hors-
nääs hugget fälle widh byaskillnaden, och skogzmärket, yttermehra är och ett stort
qwall förorßackat aff een fälla som Tunaboarna och ottersnäs hafwa hugget thär
nu ståår sådd medh roug, och tutaredzborna hålla fullt, och fast thärföre, att thän
samma fällan skall wara belägen på tutaredz byamåhl, och på thät högsta thär på
disputera, och förmena sigh sådant willia bewißa, hwarföre bleff affsagdt, att
the som hafwa sådt fällan måge thän och opskiära, och sedan låta säcka rogen j
stack, män ingalunda rogen hemkiöra, för än här om Lageligen åttskillt ähr, widt
40 marker och åttergiälla skadan till thän som winner sacken.
Welb: Carll Nederwåtz tienare Johan Simonson, klagar öfwer
Welb: Erich Anderßons oxes till Stenßnäs tienare öner TrägårdzMästare
att Lijka som skulle johan afhändt Önertz herres kappa j Agunnarydz präste-
gårdh, den tijdh fru Anna på Marenßholm gick j kyrkio, aff orßack, att bägge
Tienares hußbönders kapper bleffwe mißtagne, och Önert skulle thän kappan
Johan taget hadhe, och så myket mehr, att öner hadhe låtet een fåkuningh skreff-
wet JOhan een zedell till, allt thätta här är kommet aff Mißförståndh, som
aff inttet wärde är, och herrarna hafwa hwar fååt sin egen kappa igen, och
önert weet inttet annat vthan all ära och godt medh Johan, thärföre the och för-
licktes och affträdde wähner, och öner på Stenßnäs tillstodh för sittiande rätten
att han inttet annat weet, vthan all ähra och godt med Johan Simonßohn.
Sammadagh bleff affsagdt att hwar H:r Anders j Hallaredh icke medh
H:r Johan Lynxius j Ryßby liquiderar förinnan nästkommande tingh i höst, om the 5
Dr h:r Anders pretenderar oppå, angående ½ Sundernäs gårdh, som h:r Johan j Ryßby
kiöpt haffwer, och nu j någre åhr vpbuden ähr, och för the 5 Dr ähr Tingskiötet hin-
drat, hwillket woro oskiäliget, h:r Johan j Ryßby länger medh Tingskiötningen
skall wara förhindrat, tå skall tingskiötningen winna sin framgångh.
näes, jtem skea, Lunnagården, och wäraboda att them skier stoor oförrätt och
förfångh på Tutaretz boarnas skogsägor, och Tutaredz borna hafwa låtet stämma
sina wederparter, här j Ryßby Sochn, och all thänne twisten är nu vthbrusten aff
thet, att Mattes som nu bohr j Lunden, hafwer tillförende mädan han bodde j Hors-
nääs hugget fälle widh byaskillnaden, och skogzmärket, yttermehra är och ett stort
qwall förorßackat aff een fälla som Tunaboarna och ottersnäs hafwa hugget thär
nu ståår sådd medh roug, och tutaredzborna hålla fullt, och fast thärföre, att thän
samma fällan skall wara belägen på tutaredz byamåhl, och på thät högsta thär på
disputera, och förmena sigh sådant willia bewißa, hwarföre bleff affsagdt, att
the som hafwa sådt fällan måge thän och opskiära, och sedan låta säcka rogen j
stack, män ingalunda rogen hemkiöra, för än här om Lageligen åttskillt ähr, widt
40 marker och åttergiälla skadan till thän som winner sacken.
Welb: Carll Nederwåtz tienare Johan Simonson, klagar öfwer
Welb: Erich Anderßons oxes till Stenßnäs tienare öner TrägårdzMästare
att Lijka som skulle johan afhändt Önertz herres kappa j Agunnarydz präste-
gårdh, den tijdh fru Anna på Marenßholm gick j kyrkio, aff orßack, att bägge
Tienares hußbönders kapper bleffwe mißtagne, och Önert skulle thän kappan
Johan taget hadhe, och så myket mehr, att öner hadhe låtet een fåkuningh skreff-
wet JOhan een zedell till, allt thätta här är kommet aff Mißförståndh, som
aff inttet wärde är, och herrarna hafwa hwar fååt sin egen kappa igen, och
önert weet inttet annat vthan all ära och godt medh Johan, thärföre the och för-
licktes och affträdde wähner, och öner på Stenßnäs tillstodh för sittiande rätten
att han inttet annat weet, vthan all ähra och godt med Johan Simonßohn.
Sammadagh bleff affsagdt att hwar H:r Anders j Hallaredh icke medh
H:r Johan Lynxius j Ryßby liquiderar förinnan nästkommande tingh i höst, om the 5
Dr h:r Anders pretenderar oppå, angående ½ Sundernäs gårdh, som h:r Johan j Ryßby
kiöpt haffwer, och nu j någre åhr vpbuden ähr, och för the 5 Dr ähr Tingskiötet hin-
drat, hwillket woro oskiäliget, h:r Johan j Ryßby länger medh Tingskiötningen
skall wara förhindrat, tå skall tingskiötningen winna sin framgångh.
13r
Nämbden tillsade och dömbdhe hustru Jlin Persdotter, j Broo 1 Rdr
till vprättellße, för thän skada Jöns Anderßon j dommaredh tillfogade hännes
bijståck, och thär på rächte the hwar andra händer samman, och bleffwo såte, och sams.
Thän Andre dagen som war den 26. Julij Continuerades mädh Tinget,
Samma dagh sachfälltes en Vngh dräng Jäppe Clemetsohn j Skiälls-
näs å frällße för Mökränkningh med Karin Jönsdotter ogifft effter thet 3 Cap, j
Gifftmåhla B. 40 marker
h. hußbonden . . . __ 13marker. 2.16.
mållzäganden . . __ 13marker. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6. marker 5:8
häradet . . . . __ 6. marker 5:8.
J lika måtto Blifwer och samma drängen Jäppe Clemetson Anklagat
för een annor sin faders Leiopiga, Sißa Jäppadotter j Skiälleßnäes i frällße
hwillken här för Rätten hafwande ståår, män förb:te dräng Nekar högelligen hafua
någonsin hafft vmgiängie häller sängelagh medh samma qwinfollk, och alltßå
jnständigdt drängen högelligen medh förplicktellße nekar, och qwinfollket ju
så högdt thär emot jaekar, nu framkom dränghens swåger, swen åkason j
Skiälleßnäes, och berättar huruledis Sißas broder een solldat Joen Jäppason
j Skiärßhullt ogifft, kom en gång till Skiällßnäes hwarest systeren Tientte,
och thär skulle han waret Trägen effter willia hafwa dricka, fick han 2. häller 3.
gånger någet brännewin vthj ett Steenfaat, och bleff tämmelig full, och drucken,
och tå han war så oregerligh, skulle tänna syster hans, hafwa wellat rättat
bror sin tillgodo, och hafft bror sin bort j een sänghebodh att lägga sigh, och j så
måtto skulle kommet een Mistancke, om bror hennes, att som skulle han
hafwa hafft annat vmgienge widh henne, ähn honom borde, hwillket synes
olicht, oansedt qwinfollket wißer och Nampngifwer thet ena namnet
och stället effter thet andra, som drängen skulle henne belägrat, och
Rätten får hwarken aff honom häller hänne någen anner bekiännellße,
ähn nu giordt är, hwarföre ställtes bägge persohnerna, drängen och quin-
folket j bårgen till nästa tingh, och qwinfollket kan j medler tijdh,
till vprättellße, för thän skada Jöns Anderßon j dommaredh tillfogade hännes
bijståck, och thär på rächte the hwar andra händer samman, och bleffwo såte, och sams.
Thän Andre dagen som war den 26. Julij Continuerades mädh Tinget,
Samma dagh sachfälltes en Vngh dräng Jäppe Clemetsohn j Skiälls-
näs å frällße för Mökränkningh med Karin Jönsdotter ogifft effter thet 3 Cap, j
Gifftmåhla B. 40 marker
h. hußbonden . . . __ 13marker. 2.16.
mållzäganden . . __ 13marker. 2:16.
häradzhöfdingen . __ 6. marker 5:8
häradet . . . . __ 6. marker 5:8.
J lika måtto Blifwer och samma drängen Jäppe Clemetson Anklagat
för een annor sin faders Leiopiga, Sißa Jäppadotter j Skiälleßnäes i frällße
hwillken här för Rätten hafwande ståår, män förb:te dräng Nekar högelligen hafua
någonsin hafft vmgiängie häller sängelagh medh samma qwinfollk, och alltßå
jnständigdt drängen högelligen medh förplicktellße nekar, och qwinfollket ju
så högdt thär emot jaekar, nu framkom dränghens swåger, swen åkason j
Skiälleßnäes, och berättar huruledis Sißas broder een solldat Joen Jäppason
j Skiärßhullt ogifft, kom en gång till Skiällßnäes hwarest systeren Tientte,
och thär skulle han waret Trägen effter willia hafwa dricka, fick han 2. häller 3.
gånger någet brännewin vthj ett Steenfaat, och bleff tämmelig full, och drucken,
och tå han war så oregerligh, skulle tänna syster hans, hafwa wellat rättat
bror sin tillgodo, och hafft bror sin bort j een sänghebodh att lägga sigh, och j så
måtto skulle kommet een Mistancke, om bror hennes, att som skulle han
hafwa hafft annat vmgienge widh henne, ähn honom borde, hwillket synes
olicht, oansedt qwinfollket wißer och Nampngifwer thet ena namnet
och stället effter thet andra, som drängen skulle henne belägrat, och
Rätten får hwarken aff honom häller hänne någen anner bekiännellße,
ähn nu giordt är, hwarföre ställtes bägge persohnerna, drängen och quin-
folket j bårgen till nästa tingh, och qwinfollket kan j medler tijdh,
13v
föda barn, tå gåår widh sigh, hwadh bekiännellße han tå giörandes warder,
dåck skola the båden på anfordran komma tillstädes, att man thänne sacken
må tillbörligen widare åtskillia, och thär på slut giöra,
Samma dagh Tingförde Rättaren Jöns j ökerzhullt, en Lösachtigh ogifft
hoorkåna, Elin Jäppadotter j hampna å frällße, hwillken hafwer låtit sigh
belägra aff een ogifft persohn Bengdt Nillßon j hampna, hwillken afflade
twänne barn, hwarest effter thet andra, på åttskillige Tijder, för hwillket
Lägerßmåhl är sandt, och bödt, ähn hafwer thätta qwinfollket, låtet sigh
tillrådt ett oächta barn aff een gifft man Simmon Simmonßon j ällinge,
för hwillken thänne skiökan ännu inttet hafwer ledet plickt, och skrifft, män
Simmon är förrymbdh att främmande landh, och ährnar sigh alldrigh kom-
ma här mehra, åtter hafwer thänne skiökian låtet sigh tillråda thet fierde bar-
net aff enn ogifft persohn Måns j skaffta, och thärföre hafwer han plichtat,
yttermera hafwer hon sigh thet fempte barnet, låtet tillråda aff een ogifft
solldat Erlandh Eskellßon j yßiöa, och thärföre hafwer han plicktat, är
allßå thänne Lättfärdige kånan inttet kyrkiogången effter h. barn, belongande
thänne skyökans hoorsack för eenfallt hooret, så bliffwer hon effter kongl.
straffordningen sackfält till 40 Dr och ståå skrifft, män för ähn härpå
föllier någon widare execution will man thänne sacken först hafwa remiterat
till thän kongl. GIötarickes håfrätz förklaringh, alldenstundh thänne Lößachtige
kånan så offta sigh medh Lättfärdigdt horerij förßedt hafwer, och inttet hafr
att böta medh , eij häller fåår någen thär till som henne effter strafford-
ningen mädh rijs för tingzdörren straffa will,
Samma dagh framkom för Rätta Nämbdemannen Åke j Rang-
nellkiöp hwillken sigh åtter nu som tillförende, å nästa tingh, beklagade vthöfwer
barberaren Johan Baneberg j Tummult, att han honom een Stoor wahnheeder hafuer
Tillfogat, och att banebergh skall hafwa obetänkeligen skiällt åke för Tiuff, och
reputerade sådant på nästa tinghet som hölltz j Ryßby, och baneberg Nampn-
gaff sina sageßmän, hwillka och j hans närwaro aff hans angifwande optek-
nade bleffwe, nembl: anders i foglasång, clemmet j Rydh, arfwedh j bråna,
peder j romarhyllte, peder humble på ällmtarydh, hwillken nu icke är
dåck skola the båden på anfordran komma tillstädes, att man thänne sacken
må tillbörligen widare åtskillia, och thär på slut giöra,
Samma dagh Tingförde Rättaren Jöns j ökerzhullt, en Lösachtigh ogifft
hoorkåna, Elin Jäppadotter j hampna å frällße, hwillken hafwer låtit sigh
belägra aff een ogifft persohn Bengdt Nillßon j hampna, hwillken afflade
twänne barn, hwarest effter thet andra, på åttskillige Tijder, för hwillket
Lägerßmåhl är sandt, och bödt, ähn hafwer thätta qwinfollket, låtet sigh
tillrådt ett oächta barn aff een gifft man Simmon Simmonßon j ällinge,
för hwillken thänne skiökan ännu inttet hafwer ledet plickt, och skrifft, män
Simmon är förrymbdh att främmande landh, och ährnar sigh alldrigh kom-
ma här mehra, åtter hafwer thänne skiökian låtet sigh tillråda thet fierde bar-
net aff enn ogifft persohn Måns j skaffta, och thärföre hafwer han plichtat,
yttermera hafwer hon sigh thet fempte barnet, låtet tillråda aff een ogifft
solldat Erlandh Eskellßon j yßiöa, och thärföre hafwer han plicktat, är
allßå thänne Lättfärdige kånan inttet kyrkiogången effter h. barn, belongande
thänne skyökans hoorsack för eenfallt hooret, så bliffwer hon effter kongl.
straffordningen sackfält till 40 Dr och ståå skrifft, män för ähn härpå
föllier någon widare execution will man thänne sacken först hafwa remiterat
till thän kongl. GIötarickes håfrätz förklaringh, alldenstundh thänne Lößachtige
kånan så offta sigh medh Lättfärdigdt horerij förßedt hafwer, och inttet hafr
att böta medh , eij häller fåår någen thär till som henne effter strafford-
ningen mädh rijs för tingzdörren straffa will,
Samma dagh framkom för Rätta Nämbdemannen Åke j Rang-
nellkiöp hwillken sigh åtter nu som tillförende, å nästa tingh, beklagade vthöfwer
barberaren Johan Baneberg j Tummult, att han honom een Stoor wahnheeder hafuer
Tillfogat, och att banebergh skall hafwa obetänkeligen skiällt åke för Tiuff, och
reputerade sådant på nästa tinghet som hölltz j Ryßby, och baneberg Nampn-
gaff sina sageßmän, hwillka och j hans närwaro aff hans angifwande optek-
nade bleffwe, nembl: anders i foglasång, clemmet j Rydh, arfwedh j bråna,
peder j romarhyllte, peder humble på ällmtarydh, hwillken nu icke är
14r
Tillstädes, vthan på togh ått danmark, Nills frännaßon j Rydh, alle thäße
skolla waret Johan banebergh sageßmän effter hwillkens berättellße Banebergh
skall hafwa tagett tillfälle, att fälla theße skiällßorden på åcke och honom thäße
oäre styket beflläckkat, när nu thäße banebergh sageßmän hwar för sigh blef-
we framkallade och allfwarligen åttspordes, hwadh the wiste om åkes för-
hållande Lefwerne och umgiänge, j all thän tijdh han medh täm som een vp-
född sochneman vmgådt hafwer, thär till alla swarade att ingen weet hem-
bligen häller vppenbarligen annat medh åke, vthan thet ährliget och godt är,
och een ährligh danneman wäll anståår, när en aff sageßmännerna Nills
froaßon j rydh framroptes, och åttspordes, hade han inttet annat än the an-
dre, och weet inttet häller annat vthan som the andre att säia, alle medh
een Röst och Stämbna, om Åke, vthan thet ährliget och godt, och vprichtigdt är
allenast en liten grilla kom för än 10 åhr sedan, emillan åke och Nillßes
Mågh om 1. Dr. som åcke Mißräcknade sigh på, och thet har inttet på sigh,
the förbete som vptechnade äroo, tillståå och nu och framdelles thet giöra willia
medh Edh, när så påfordras och behöfwas, att the alldrigh sådane ordh för
Johan Banbergh hafwa fälla låtet, och willia wara the förste j Edh medh
åke, att han för Johan Baneberg tillwithe, och beskyllningh, skylldigh är,
och såßom Johan banebergh är nu icke hemma Stadder, vthan medh armeen
j danmark, thärföre måste man låta thänne sacken beroo till nästa tingh,
och om Johan Baneberg j medlertijdh icke må komma sielff tillstädes,
Lars j Ragnellkiöp framkom för Rätten, och gaff tillkiänna
huruledis hans hustru karin åckadotter, är kommet ett förfluget thall
oppå och Mistanke, för Torbiörn pederson j giäddeboa, som skulle hafwa
sigh förorsackat aff ett vmgiengie j ett bröllop hoos Majorens j Målenßås
aff tillfälle Torbiörn kom j Discurs medh Måns j kiällhullt vth på gården
Män först j Stugan j thet han skämptade, troo thet woro icke lust, att fåå
ligga när Laßes karin, thätta skämptet war karin oförmärkt, män
tå han på gården vthkom Låckade han hänne till thalls vth om gården j en
kållhaga, och antingen han hade någon meningh thär medh häller icke
kan man så egentteligen eij wettha, vthan Torbiörn Skämptade ått Karin
säiandes fåår iagh inttet taga tigh j fampn, hwar till hon inttet gaff
något willkor, ty gården stodh full mädh follk, och thär aff är thet Lößa
oförståndige snackket affkommet, som dåck war allenast förargeliget,
skolla waret Johan banebergh sageßmän effter hwillkens berättellße Banebergh
skall hafwa tagett tillfälle, att fälla theße skiällßorden på åcke och honom thäße
oäre styket beflläckkat, när nu thäße banebergh sageßmän hwar för sigh blef-
we framkallade och allfwarligen åttspordes, hwadh the wiste om åkes för-
hållande Lefwerne och umgiänge, j all thän tijdh han medh täm som een vp-
född sochneman vmgådt hafwer, thär till alla swarade att ingen weet hem-
bligen häller vppenbarligen annat medh åke, vthan thet ährliget och godt är,
och een ährligh danneman wäll anståår, när en aff sageßmännerna Nills
froaßon j rydh framroptes, och åttspordes, hade han inttet annat än the an-
dre, och weet inttet häller annat vthan som the andre att säia, alle medh
een Röst och Stämbna, om Åke, vthan thet ährliget och godt, och vprichtigdt är
allenast en liten grilla kom för än 10 åhr sedan, emillan åke och Nillßes
Mågh om 1. Dr. som åcke Mißräcknade sigh på, och thet har inttet på sigh,
the förbete som vptechnade äroo, tillståå och nu och framdelles thet giöra willia
medh Edh, när så påfordras och behöfwas, att the alldrigh sådane ordh för
Johan Banbergh hafwa fälla låtet, och willia wara the förste j Edh medh
åke, att han för Johan Baneberg tillwithe, och beskyllningh, skylldigh är,
och såßom Johan banebergh är nu icke hemma Stadder, vthan medh armeen
j danmark, thärföre måste man låta thänne sacken beroo till nästa tingh,
och om Johan Baneberg j medlertijdh icke må komma sielff tillstädes,
Lars j Ragnellkiöp framkom för Rätten, och gaff tillkiänna
huruledis hans hustru karin åckadotter, är kommet ett förfluget thall
oppå och Mistanke, för Torbiörn pederson j giäddeboa, som skulle hafwa
sigh förorsackat aff ett vmgiengie j ett bröllop hoos Majorens j Målenßås
aff tillfälle Torbiörn kom j Discurs medh Måns j kiällhullt vth på gården
Män först j Stugan j thet han skämptade, troo thet woro icke lust, att fåå
ligga när Laßes karin, thätta skämptet war karin oförmärkt, män
tå han på gården vthkom Låckade han hänne till thalls vth om gården j en
kållhaga, och antingen han hade någon meningh thär medh häller icke
kan man så egentteligen eij wettha, vthan Torbiörn Skämptade ått Karin
säiandes fåår iagh inttet taga tigh j fampn, hwar till hon inttet gaff
något willkor, ty gården stodh full mädh follk, och thär aff är thet Lößa
oförståndige snackket affkommet, som dåck war allenast förargeliget,
14v
vthan någen gierningh, och hustru Karins Man Lars j Rangnellkiöph,
defenderar sin hustru till all ähra och dygdh, på thet högsta, thet och ingen
annan så vthan som innan Sachens, weet häller kan hafwa hustru Karin
att emot säia, och hon hustru Karin blifwer till heder och ähra frij ehrkiendh,
och för samma skiämpt och förargellße, förährade Torbiörn 1. Rdr till
kyrkan Androm till åttwarningh, att icke komma förargellße åstadh,
Samma dagh framkom för Rätten Peder Bengdtson j åby och gaff
tillkiänna huruledis Jöns Erichson j Isiöa skulle hafft ährende att Leeta
effter een häst widh åby åå, och widh han gick vth mädh peder bengtson qwarn,
skall han hafwa sett thär inne een wäßbo drängh bengdt anderßon på aggarp,
hoos een piga anna pedersdotter j åby förbete peder bengdtsons dotter, och
qwarnahusdören stodh öppen, och såsom samma drängh war peder bengdtsons
Rättares sohn, och säier sigh hafwa hafft thät wärfwet, brede widh han war
tillrest till åbys vthskrifningh att ställa kneckt för sin hußbondes
godz, effter han war blefwen rättare effter sin faders dödh, och skulle Le-
fwerera kneckt, och tå säier Jöns Erichson, att ingen war mehra inne j
qwarnahußet, vthan pigan som är een fästemö, och tå skulle strax thäreffter
hafft bröllop, och thänne vnge drängen, aff hwilket tillfälle Jöns Erichson
skall hafwa gådt op j anders pederßons stugu säiandes, att han sågh them
tillhopa, aff hwillken orsack peder bengdtßons dotter, beff rycktbahr
och kan jordh, och arga Munnar ladhe och thär till, och fästemannen för-
orsackades att fåå andra tanckar, sedan andra flere begyntte bullra
thär medh, att äktenskapet hindrades, drängen tillspordes, hwadh ähren-
dhe han hadhe j qwarnen, thär till han swarade, att han skulle beställa
för 4 häller 5 Tunner spannemåhll, hans fru wille sända tijtt och låta
mahla, och Jöns förplichtar sigh högeligen, att han icke sågh pigan häller
drängen taga sigh något oährliget före, och swärgh högeligen att om han
någet ordh fällte, tå war han så drucken att han eij wiste eij hwadh han
thalade, mycket mindre giorde, män sedan thätta war skiedt, kom peder
bengdtson j krakell medh sin granne peder Erichson, och ehuru the j
fyllerij och drykesmåhll skiällte hwar andra för tiuff, och ährelös,
thet ingen hörde på vthan bägge på thet högsta neka thär till, tå bekiänna
the nu att the icke weeta medh hwar andra, vthan all ähra, och godt, män
defenderar sin hustru till all ähra och dygdh, på thet högsta, thet och ingen
annan så vthan som innan Sachens, weet häller kan hafwa hustru Karin
att emot säia, och hon hustru Karin blifwer till heder och ähra frij ehrkiendh,
och för samma skiämpt och förargellße, förährade Torbiörn 1. Rdr till
kyrkan Androm till åttwarningh, att icke komma förargellße åstadh,
Samma dagh framkom för Rätten Peder Bengdtson j åby och gaff
tillkiänna huruledis Jöns Erichson j Isiöa skulle hafft ährende att Leeta
effter een häst widh åby åå, och widh han gick vth mädh peder bengtson qwarn,
skall han hafwa sett thär inne een wäßbo drängh bengdt anderßon på aggarp,
hoos een piga anna pedersdotter j åby förbete peder bengdtsons dotter, och
qwarnahusdören stodh öppen, och såsom samma drängh war peder bengdtsons
Rättares sohn, och säier sigh hafwa hafft thät wärfwet, brede widh han war
tillrest till åbys vthskrifningh att ställa kneckt för sin hußbondes
godz, effter han war blefwen rättare effter sin faders dödh, och skulle Le-
fwerera kneckt, och tå säier Jöns Erichson, att ingen war mehra inne j
qwarnahußet, vthan pigan som är een fästemö, och tå skulle strax thäreffter
hafft bröllop, och thänne vnge drängen, aff hwilket tillfälle Jöns Erichson
skall hafwa gådt op j anders pederßons stugu säiandes, att han sågh them
tillhopa, aff hwillken orsack peder bengdtßons dotter, beff rycktbahr
och kan jordh, och arga Munnar ladhe och thär till, och fästemannen för-
orsackades att fåå andra tanckar, sedan andra flere begyntte bullra
thär medh, att äktenskapet hindrades, drängen tillspordes, hwadh ähren-
dhe han hadhe j qwarnen, thär till han swarade, att han skulle beställa
för 4 häller 5 Tunner spannemåhll, hans fru wille sända tijtt och låta
mahla, och Jöns förplichtar sigh högeligen, att han icke sågh pigan häller
drängen taga sigh något oährliget före, och swärgh högeligen att om han
någet ordh fällte, tå war han så drucken att han eij wiste eij hwadh han
thalade, mycket mindre giorde, män sedan thätta war skiedt, kom peder
bengdtson j krakell medh sin granne peder Erichson, och ehuru the j
fyllerij och drykesmåhll skiällte hwar andra för tiuff, och ährelös,
thet ingen hörde på vthan bägge på thet högsta neka thär till, tå bekiänna
the nu att the icke weeta medh hwar andra, vthan all ähra, och godt, män
15r
ehuru thät förföll them emillan, blandar Peder Erichson in Mädh, att
peder bengdtsons dotter aff honom kallades hoora, allt thätta vthan skiäll
och beskiedd, och aff Löst krakeel som aff hastige mode tillkom, såßom
aff wredhe, hastigdt kan tillkomma när twänne druckna män komma till
att kiffwa, och trätta j öllßmåhll, och nu så högelligen neka, dåck för förargell-
se, och sigh siellfwum att styra och achta sin mun och thall, vthlofwade peder
bengdtson, och peder Erichson, hwar sin Dr. s. mt Till kyrkan, och blifwer till
heeder och ähra behålldne,
Bellongande peder bengdtzons dotter, så och thän vnge drängen, som j ett Thall
kompne woro, och mistanke aff een Löös grundh, så bleffwe partterna till
heeder, och ähra frijkiende, och ingen må någon thera, them något annat j Thätta
måhll tillwijta, och förkasta,
Peder Bengdtßon, och peder Erichson, bleffwe och wänligen, och wäll för-
lijckte, och opßatte j wijthe 8. Rdr. halffpartten till sochen kyrkian, och ½
partten vnner rätten, hwillken partten bewißes withet affbryjter,
Samma dagh anklagade Länsmannen Jonas Arfwedson Sohne
Jute j Miäredt att han skall hafwa sålldt öhll på Store bönedagen, och giordt
thär medh een stoor förargellße, och wanwördat wår nådigeste konungh strän-
ge bönedagh placat, här till sohne Jute högeligen nekar, föregifwer, att een dra-
gon Boo benebdh gick Stoore bönedagen thär vthmädh, antingen han kom
ifrån Läßeredt, häller sommarßätte weet han inttet, mädh myket ropade,
han och förhöllt sigh oroligen, män sohne nekar högelligen, att han inttet öhll
sållde thän dagen, bortgaff häller hemma war, vthan war gången till kyrkie,
Till liungby, och sedan effter han hade någon mälldh widh qwarnarna, gick
han effter predickan, till att taga wara på sin mälldh, när han på store bö-
nedagen hade waret widh twänne predichningar, och sohne kom inttet hem
för ähn om MÅrgonen effter Store bönedagen, allßå bewißar sigh nu SOhne
Jute på Store bönedagen jnttet försedt hafwa
peder bengdtsons dotter aff honom kallades hoora, allt thätta vthan skiäll
och beskiedd, och aff Löst krakeel som aff hastige mode tillkom, såßom
aff wredhe, hastigdt kan tillkomma när twänne druckna män komma till
att kiffwa, och trätta j öllßmåhll, och nu så högelligen neka, dåck för förargell-
se, och sigh siellfwum att styra och achta sin mun och thall, vthlofwade peder
bengdtson, och peder Erichson, hwar sin Dr. s. mt Till kyrkan, och blifwer till
heeder och ähra behålldne,
Bellongande peder bengdtzons dotter, så och thän vnge drängen, som j ett Thall
kompne woro, och mistanke aff een Löös grundh, så bleffwe partterna till
heeder, och ähra frijkiende, och ingen må någon thera, them något annat j Thätta
måhll tillwijta, och förkasta,
Peder Bengdtßon, och peder Erichson, bleffwe och wänligen, och wäll för-
lijckte, och opßatte j wijthe 8. Rdr. halffpartten till sochen kyrkian, och ½
partten vnner rätten, hwillken partten bewißes withet affbryjter,
Samma dagh anklagade Länsmannen Jonas Arfwedson Sohne
Jute j Miäredt att han skall hafwa sålldt öhll på Store bönedagen, och giordt
thär medh een stoor förargellße, och wanwördat wår nådigeste konungh strän-
ge bönedagh placat, här till sohne Jute högeligen nekar, föregifwer, att een dra-
gon Boo benebdh gick Stoore bönedagen thär vthmädh, antingen han kom
ifrån Läßeredt, häller sommarßätte weet han inttet, mädh myket ropade,
han och förhöllt sigh oroligen, män sohne nekar högelligen, att han inttet öhll
sållde thän dagen, bortgaff häller hemma war, vthan war gången till kyrkie,
Till liungby, och sedan effter han hade någon mälldh widh qwarnarna, gick
han effter predickan, till att taga wara på sin mälldh, när han på store bö-
nedagen hade waret widh twänne predichningar, och sohne kom inttet hem
för ähn om MÅrgonen effter Store bönedagen, allßå bewißar sigh nu SOhne
Jute på Store bönedagen jnttet försedt hafwa
15v
Länßmannen Jonas Arfwedson j Jfla, å H:r Carll Sparres frälse
hemman, hafwer hafft häradznämbden thijt att syna och skiärskoda huru illa
samma frällsehemman han åbor, j grundh war både öde och förfallet, j hus,
och gierdesgårdar, så och åker och ängh, illa mädhfahret, och så godt som medh
allone j grundh förderwat, emot hwillkens hemman illa ruinerade tillstånd
Jonas arfwedson hafwer nu kommet hemmanet jcke allenast till godh
macht igen, vthan och medh hus, gierdeßgårdar, och alle annor tillbehör
mädh een stoor bekostnat anwändt, som siellfwe gierningen är ögenskinligen.
Amundh j Grytthult war stämbdh Aff welb: Erich Anderßon
oxe, till Stenßnäes att swara om några skogzägor, emillan rydh, och
Grythult, och emädan Parterna begiärade om theris Twist, opskoff
till nästa tingh, ty bleff then, och så wida sådant effterlåtet,
Wällärde h:r Johan Lynxius j Rysby Andrager J Rätten ett
beswär om pastorij stombn j Rysby han åbor, wthij hwadh måtto gården
j grundh är nidrutten och förderfwat, och j sådan måtto hafwer han kom-
men att boo thär på, och nu thet gudh bätter j förledet åhr 656 kom wådh
elld löös, och opbran thän stugubygningen, som han dagelligen vthj bodde
mädh een godh deell aff H:r Johans förmögenheet, och åttskilliga gudz gåff-
wor, så att wälbte hr Johan Lynxius, hafwer nu i åhr, och fior j Mangår-
den så wäll som tillförende j fägården, gripet an medh starka medell, att
bygga på samma Ryßby stompn, medh stoor bekostnat, hwaroppå Hr Johan
Lynxius jcke kan ett bewis bliffwa förwägrat, thätta blifwer att efftertänka
om något dödzfall förefölle, tå skulle Succesoren som gudh för syna kunde
till samma stompn att boo oppå, giöra H:r Johan häller hans arfwingar, ett
nögachtigdt contentament för samma stompz vprättningh, och myckna
anwända släep och bekostnat,
hemman, hafwer hafft häradznämbden thijt att syna och skiärskoda huru illa
samma frällsehemman han åbor, j grundh war både öde och förfallet, j hus,
och gierdesgårdar, så och åker och ängh, illa mädhfahret, och så godt som medh
allone j grundh förderwat, emot hwillkens hemman illa ruinerade tillstånd
Jonas arfwedson hafwer nu kommet hemmanet jcke allenast till godh
macht igen, vthan och medh hus, gierdeßgårdar, och alle annor tillbehör
mädh een stoor bekostnat anwändt, som siellfwe gierningen är ögenskinligen.
Amundh j Grytthult war stämbdh Aff welb: Erich Anderßon
oxe, till Stenßnäes att swara om några skogzägor, emillan rydh, och
Grythult, och emädan Parterna begiärade om theris Twist, opskoff
till nästa tingh, ty bleff then, och så wida sådant effterlåtet,
Wällärde h:r Johan Lynxius j Rysby Andrager J Rätten ett
beswär om pastorij stombn j Rysby han åbor, wthij hwadh måtto gården
j grundh är nidrutten och förderfwat, och j sådan måtto hafwer han kom-
men att boo thär på, och nu thet gudh bätter j förledet åhr 656 kom wådh
elld löös, och opbran thän stugubygningen, som han dagelligen vthj bodde
mädh een godh deell aff H:r Johans förmögenheet, och åttskilliga gudz gåff-
wor, så att wälbte hr Johan Lynxius, hafwer nu i åhr, och fior j Mangår-
den så wäll som tillförende j fägården, gripet an medh starka medell, att
bygga på samma Ryßby stompn, medh stoor bekostnat, hwaroppå Hr Johan
Lynxius jcke kan ett bewis bliffwa förwägrat, thätta blifwer att efftertänka
om något dödzfall förefölle, tå skulle Succesoren som gudh för syna kunde
till samma stompn att boo oppå, giöra H:r Johan häller hans arfwingar, ett
nögachtigdt contentament för samma stompz vprättningh, och myckna
anwända släep och bekostnat,
16r
Oluff Pederson j Torlarp klagar öfwer Joen Bonason J
qwänarp hwillken icke tillstädes är, vthan lagliga stämbdh, för thet han haf:r
panttat honom en såßkiättell, 3½ skeppa korn, och een dyna ifrån, bleff
fördenskull affsagdt att fougdekaren bengdt brorßon, skall flux taga panten
igen, och nidsättia thän hoos een granne, till tingh blifwer, och Joen bonaßon
för Stämbninghens försittiande böta 3 marker pantten bleff sedermera resoluerat
Till Oluff igen, och Länßmannen börie j qwänarp gick j Löffte, för hwadh
Oluff skylldigh blifwer,
Jöns Gudmundson j fiskeredh på sätterij bleff sakfällt för stämbningh
att han icke kom till Tingz att swara wälb: fru Margareta Siöbladz fullmäch-
tige __ 3 marker.
Cronan . . . __ 1marker
Mållzäganden . __ 1marker
häradzhöfdingen __½marker
häradet . . . __½marker
Anders j hylltan klagar att Swen j Grytthullt hafwer skällt
honom för Näfrakarll, och frågar hwadh han mentte thär medh, Swen
han swarar här till, att een gångh han kiöpte för een Dr näfwer skulle
anders bruckat någon vnderßleff medh näfweren, och icke låtet henne föllest
komma fram till gården deranäs, som honom borde, swen har och samma
ordh ännu, och säger, han war mädh tå näfweren jn wogh, och tå skulle
fehlas j näfweren som for dalern kiöptes, effter thenne swars ordh, som
hon och j licka måtto för Länßmannen, anders j ällmptåßa, hafwer
och han kommit j ordkastningh medh anders j hylltan, och aff Länßmannen
blefwet kallat näfwer karll, oansedt fougden på gården Ellias Ander-
son hafwer Richtigdt quitterat, att Näfwern föllest framkom, vthan
vnnerßleff, anders j hylltan hafwer ett godt skottzmåhl, aff hwarannan,
hwart bätter än annat, och swen bekienner han hafwer fällt thäße
ordh j drykeßmåhl, och bedes myket före, sager sigh eij annat weta medh
Anders j hylltan, vthan ähra och godt, och rättar sin ordh medh bön
ty bleff them och aff rätten effterlåtet att förlikes, vthan thän ene then an-
dres ähro förkleningh,
qwänarp hwillken icke tillstädes är, vthan lagliga stämbdh, för thet han haf:r
panttat honom en såßkiättell, 3½ skeppa korn, och een dyna ifrån, bleff
fördenskull affsagdt att fougdekaren bengdt brorßon, skall flux taga panten
igen, och nidsättia thän hoos een granne, till tingh blifwer, och Joen bonaßon
för Stämbninghens försittiande böta 3 marker pantten bleff sedermera resoluerat
Till Oluff igen, och Länßmannen börie j qwänarp gick j Löffte, för hwadh
Oluff skylldigh blifwer,
Jöns Gudmundson j fiskeredh på sätterij bleff sakfällt för stämbningh
att han icke kom till Tingz att swara wälb: fru Margareta Siöbladz fullmäch-
tige __ 3 marker.
Cronan . . . __ 1marker
Mållzäganden . __ 1marker
häradzhöfdingen __½marker
häradet . . . __½marker
Anders j hylltan klagar att Swen j Grytthullt hafwer skällt
honom för Näfrakarll, och frågar hwadh han mentte thär medh, Swen
han swarar här till, att een gångh han kiöpte för een Dr näfwer skulle
anders bruckat någon vnderßleff medh näfweren, och icke låtet henne föllest
komma fram till gården deranäs, som honom borde, swen har och samma
ordh ännu, och säger, han war mädh tå näfweren jn wogh, och tå skulle
fehlas j näfweren som for dalern kiöptes, effter thenne swars ordh, som
hon och j licka måtto för Länßmannen, anders j ällmptåßa, hafwer
och han kommit j ordkastningh medh anders j hylltan, och aff Länßmannen
blefwet kallat näfwer karll, oansedt fougden på gården Ellias Ander-
son hafwer Richtigdt quitterat, att Näfwern föllest framkom, vthan
vnnerßleff, anders j hylltan hafwer ett godt skottzmåhl, aff hwarannan,
hwart bätter än annat, och swen bekienner han hafwer fällt thäße
ordh j drykeßmåhl, och bedes myket före, sager sigh eij annat weta medh
Anders j hylltan, vthan ähra och godt, och rättar sin ordh medh bön
ty bleff them och aff rätten effterlåtet att förlikes, vthan thän ene then an-
dres ähro förkleningh,
16v
Sammadagh framkom för Rätta Edlle, och Welb: fru
Kirstin Stållpes tienare till flißhulltz, Isach Pederson, och Insinuerade j Rätten
Sahl: Trulls Kåßes obligation, vnder handh och signäthe, och till wittnes
Eddle, och wälb: h:r bengdt bagge till berga, och Langnöö fordomb Landz-
höfdinge j Cronobergz Lähn, Daterat flißhullt, den 28 Aprill 1650 huar
vthinnan Sahl: Trulls Kåße bekienner sigh wara thän welb: fruen
skylldigh 100 Rdr jn spetie, förutthan thäs intteresse som åhrligen åtter-
ståår, och thärföre vthj vnnerpant satt ett aff yallta Torp gladelijda be:t
vppå hwillken pant, den welb: herren Landzhöfdingen h:r Gabriell Gyllen-
anckar, hafwer låtet afgåå sin skrifftelige befallningh till häradzfougden
wel:t Anders Larßon aff dato, Eknahollm den 14 Martij 1657 och
honom j befallningh giffwet, att welb:te fru Christina Stållpe måtte
effter panttabreffwet till förbe:te Torp Glädelida inrymbdt blifwa,
hwilken h.h. Landzhöfdingens befallningh Rätten wördar och för
godh kienner, att welb:te welb: fru kierstin stollpe nu samma torp
glädelida, för sin fasta vnnerpant hafwa och åttniuta, till thäs welb:te
welb: fru Kierstin STollpe, ähr effter obligationen sina 100 Rdr medh
thäs interesse bethallat, aff Sahl: Trulls Kåßes arfwingar häller
byrdamän,
Samma dagh framkom för Rätten Jöns j hökallt, och
klagelligen gaff tillkiänna, att ehuru wäll han 1658. den 8 October på
hampneda tingh bleff frijdömbdh, för Thet wanryjktet, och förflugna
snacket och smeda sången, som några obetänkta hafwa tillsamman
lagdt thärj hampna sochn, hwar på Jönßes dombreff lyder, att hwar
någon funnes vngh häller gammal, män häller qwinna, vthan häller inom
Sochens, som yttermera thär om tahlade häller qwädde thän, skulle vthan
skonßmåhl straffat blifwa, Nu hände sigh för en tidh sedan Måns
Joenßon j hampna giorde ett giästebodh, woro och tå någre kyrkiones
män thär medh nämbl: gunnar i ällinge, måns och Jöns j horn, tå
war och een annor orolig giäst, jblandh them androm kallade männer-
na Måns Månszon j håå, hwillken nu icke är tillstädes och vthwrak-
the åtter en slem mun på Jöns j hökallt, för orsakades aff några,
Kirstin Stållpes tienare till flißhulltz, Isach Pederson, och Insinuerade j Rätten
Sahl: Trulls Kåßes obligation, vnder handh och signäthe, och till wittnes
Eddle, och wälb: h:r bengdt bagge till berga, och Langnöö fordomb Landz-
höfdinge j Cronobergz Lähn, Daterat flißhullt, den 28 Aprill 1650 huar
vthinnan Sahl: Trulls Kåße bekienner sigh wara thän welb: fruen
skylldigh 100 Rdr jn spetie, förutthan thäs intteresse som åhrligen åtter-
ståår, och thärföre vthj vnnerpant satt ett aff yallta Torp gladelijda be:t
vppå hwillken pant, den welb: herren Landzhöfdingen h:r Gabriell Gyllen-
anckar, hafwer låtet afgåå sin skrifftelige befallningh till häradzfougden
wel:t Anders Larßon aff dato, Eknahollm den 14 Martij 1657 och
honom j befallningh giffwet, att welb:te fru Christina Stållpe måtte
effter panttabreffwet till förbe:te Torp Glädelida inrymbdt blifwa,
hwilken h.h. Landzhöfdingens befallningh Rätten wördar och för
godh kienner, att welb:te welb: fru kierstin stollpe nu samma torp
glädelida, för sin fasta vnnerpant hafwa och åttniuta, till thäs welb:te
welb: fru Kierstin STollpe, ähr effter obligationen sina 100 Rdr medh
thäs interesse bethallat, aff Sahl: Trulls Kåßes arfwingar häller
byrdamän,
Samma dagh framkom för Rätten Jöns j hökallt, och
klagelligen gaff tillkiänna, att ehuru wäll han 1658. den 8 October på
hampneda tingh bleff frijdömbdh, för Thet wanryjktet, och förflugna
snacket och smeda sången, som några obetänkta hafwa tillsamman
lagdt thärj hampna sochn, hwar på Jönßes dombreff lyder, att hwar
någon funnes vngh häller gammal, män häller qwinna, vthan häller inom
Sochens, som yttermera thär om tahlade häller qwädde thän, skulle vthan
skonßmåhl straffat blifwa, Nu hände sigh för en tidh sedan Måns
Joenßon j hampna giorde ett giästebodh, woro och tå någre kyrkiones
män thär medh nämbl: gunnar i ällinge, måns och Jöns j horn, tå
war och een annor orolig giäst, jblandh them androm kallade männer-
na Måns Månszon j håå, hwillken nu icke är tillstädes och vthwrak-
the åtter en slem mun på Jöns j hökallt, för orsakades aff några,
17r
ostar Jöns j hökallt på wärnnamo Marknan skall haffwa sållt
en Jönekiöpingz bårgare, och Jöns tå kiöpmannen hade wäget sigh ostar-
na till, skulle Jöns Stullet en aff osterna tillbacka igen, hwar oppå
Jöns j hökallt framlägger goda skrifftelige wittnesbörder, att thet war
een opdicktat löngn aff then som thet förflugne wanrycktet först
begyntte, hwarföre bliffwer Jöns effter sitt förra förswarellße breff
beskyddat, och Måns j håå skall tagas j borgen till nästa tingh, och
swara till sin oregerligheet, och obetänkelige förhållande
Samma dagh framkom Anders i Muraregården j Tuta-
rydh, och så nu som tillförende, klagar vthöfwer sin granne Steen
Nillßon om een fåll han honom Anders till stor men och in inprång
Ingierdt hafwer, och Stort men före j sin dynggewäg och fää-
drifft, här till att Timligen syna, och ransacka, bleffwe Thäße
aff nämbden titt förordnade Nembl: Joen Jönßon i rydh, peder
Monßon i biärswedh, börgie kråck j Långaskogh Simmon j wäster-
hullt, Joen Anderson i berghem, Johan j wiksiöö, och Joen Nillson j
grytåßa, och giöra rätten här näst all godh beskiedh, emädan häradzhöfdingen
och Lagläßaren Thätta kiäremåhl hafwa beßedt och j ögonsken Taget
Tillförende,
Effterskrefne Pertzegler Blefwe Lefwererade Nämbde-
mannen Joen Jönßon j Rydh, att förware till thäs gudmundh Trä-
bens arfwe medh honom komma tillhoopa, och åtter bähra hwad
pertzegler som arfwet effter gudmundhz Träbens syster Ellßa,
Nembl: 1. wallmanskiortell, mädh blåt gammalt klädes öfwerliff
halffsliten, klädeskappa vnnerforat medh blåt och hwitt, 3 St säckar,
en Jönekiöpingz bårgare, och Jöns tå kiöpmannen hade wäget sigh ostar-
na till, skulle Jöns Stullet en aff osterna tillbacka igen, hwar oppå
Jöns j hökallt framlägger goda skrifftelige wittnesbörder, att thet war
een opdicktat löngn aff then som thet förflugne wanrycktet först
begyntte, hwarföre bliffwer Jöns effter sitt förra förswarellße breff
beskyddat, och Måns j håå skall tagas j borgen till nästa tingh, och
swara till sin oregerligheet, och obetänkelige förhållande
Samma dagh framkom Anders i Muraregården j Tuta-
rydh, och så nu som tillförende, klagar vthöfwer sin granne Steen
Nillßon om een fåll han honom Anders till stor men och in inprång
Ingierdt hafwer, och Stort men före j sin dynggewäg och fää-
drifft, här till att Timligen syna, och ransacka, bleffwe Thäße
aff nämbden titt förordnade Nembl: Joen Jönßon i rydh, peder
Monßon i biärswedh, börgie kråck j Långaskogh Simmon j wäster-
hullt, Joen Anderson i berghem, Johan j wiksiöö, och Joen Nillson j
grytåßa, och giöra rätten här näst all godh beskiedh, emädan häradzhöfdingen
och Lagläßaren Thätta kiäremåhl hafwa beßedt och j ögonsken Taget
Tillförende,
Effterskrefne Pertzegler Blefwe Lefwererade Nämbde-
mannen Joen Jönßon j Rydh, att förware till thäs gudmundh Trä-
bens arfwe medh honom komma tillhoopa, och åtter bähra hwad
pertzegler som arfwet effter gudmundhz Träbens syster Ellßa,
Nembl: 1. wallmanskiortell, mädh blåt gammalt klädes öfwerliff
halffsliten, klädeskappa vnnerforat medh blåt och hwitt, 3 St säckar,
17v
Samma dagh framkom för Rätten Olwff Jonson j Jfla
högeligen beklagade att honom blifwer gewallt tillfogat, aff dragonerne
hwillka willia honom Till dragon Tiensten Twinga, tå bleff tå strax
Ranßackat, så j vthskrifningh som Munsterrullorna, och j sanningh
befans att bete Olwff Joenßon j Jflla är icke j Någondera rullan Jn-
fördh, icke häller är han för någon annan Casserat dragon antagen, huar
före såsom H:s högh Greffl: Excell:tz och Nd Rijx dråtzen, Grefwe peder
Brahe hafwer låtet vthgå ett placat, och sådan orätt och gewallt Strängeligen
förbudet, derför sades bete Olwff Joenßon för dragonernes widare Molest
frij, så frampt han sigh jcke godwilligen der till begiffwa will, huilket
så officerare som flere andra detta angår, will ställa sigh till effter-
rättellße.
Anno 1657 den 16 Julij Tå Jagh Laga Tingh hölth
medh allmogen vthj Sunnerbo häradt, vthj Tranhullt, framkom för Rät-
ten Börgie Kråck, och gaff Tillkiänna hurulunda han oförwarandes, och
oförmedeligen hafwer stunget Ture vthj Näes j armen, derföre hafwer
och börgie gierna wellat medh gode förlijkas medh ture, män Ture der
till icke wellat sigh beqwemma, vthan vnßseger börgie medh hug och slag,
allßå begiärwr börgie Rättens Adsistens, och att sacken dem emillan
Lagligen vthföras måtte, derföre blifwer och Ture här medh Citerat
och stämbdh till nästa tingh, bete sack emot börgie lagligen, vthföra,
derföre och j medler tijdh, tagas börgie kråck vthj hs kongl: mtt wår
allernådigast konungh fredh och förswar, att Ture eller hans föruanter
eller någon annan måå honom för denna sack icke mollestera, eller
någon skada tillfoga, så kiärt honom eller dem är, att vndwicka det
Straff, som j Sweriges Lag, om sådana fredzbrythare stifftat är,
detta eder böranderne wetha sigh att effterrätta, Datum Aff
Tinget vt Supra,
Nills Nillßon Lindegren
högeligen beklagade att honom blifwer gewallt tillfogat, aff dragonerne
hwillka willia honom Till dragon Tiensten Twinga, tå bleff tå strax
Ranßackat, så j vthskrifningh som Munsterrullorna, och j sanningh
befans att bete Olwff Joenßon j Jflla är icke j Någondera rullan Jn-
fördh, icke häller är han för någon annan Casserat dragon antagen, huar
före såsom H:s högh Greffl: Excell:tz och Nd Rijx dråtzen, Grefwe peder
Brahe hafwer låtet vthgå ett placat, och sådan orätt och gewallt Strängeligen
förbudet, derför sades bete Olwff Joenßon för dragonernes widare Molest
frij, så frampt han sigh jcke godwilligen der till begiffwa will, huilket
så officerare som flere andra detta angår, will ställa sigh till effter-
rättellße.
Anno 1657 den 16 Julij Tå Jagh Laga Tingh hölth
medh allmogen vthj Sunnerbo häradt, vthj Tranhullt, framkom för Rät-
ten Börgie Kråck, och gaff Tillkiänna hurulunda han oförwarandes, och
oförmedeligen hafwer stunget Ture vthj Näes j armen, derföre hafwer
och börgie gierna wellat medh gode förlijkas medh ture, män Ture der
till icke wellat sigh beqwemma, vthan vnßseger börgie medh hug och slag,
allßå begiärwr börgie Rättens Adsistens, och att sacken dem emillan
Lagligen vthföras måtte, derföre blifwer och Ture här medh Citerat
och stämbdh till nästa tingh, bete sack emot börgie lagligen, vthföra,
derföre och j medler tijdh, tagas börgie kråck vthj hs kongl: mtt wår
allernådigast konungh fredh och förswar, att Ture eller hans föruanter
eller någon annan måå honom för denna sack icke mollestera, eller
någon skada tillfoga, så kiärt honom eller dem är, att vndwicka det
Straff, som j Sweriges Lag, om sådana fredzbrythare stifftat är,
detta eder böranderne wetha sigh att effterrätta, Datum Aff
Tinget vt Supra,
Nills Nillßon Lindegren
18r
Samma dagh framkom för Rätten H:r Peder Benedictj
j Liunga, och flere dannemän medh honom aff samma Sochn, och
sigh beswärade icke hafwa någon skomackare vthj bete Sochen, ödmiu-
keligen begiärandes, dem måtte förunnas een bedh Anders bänason
j Såmmarsätter, att blifwa der SochneSkomakare, så wille sochnen der-
före åhrligen gifwa en genant till Cronan, och såsom dätta står
vthj welb: herrens Landzhöfdingens högwißa betänkande, och goda
Disposition, allßo bleff dätta ärendet ditt förskutit, och emädan
Rätten befinner dätta wara ett högnödigdt wärk, och församblingen
der medh storligen bekiänt, Cronan och icke någen skada der aff taga
vthan häller något derföre niuta, ty beder rätten welb: herren Landz-
höfdingen myket flitigdt, han wille denna Sack så moderera att be:te
sochen måtte en godh resolution bekomma, såsom och tillåta flere
sochner samma frijheet få åttniuta,
Gode wän Jonas Arfwedson, dett skall Eder Witterliget
wara, att gumme Träben, hafwer sigh här för rätten beklagat, att
hans medarfwingar hafwa honom frånwarandes, deellt sigh emillan, det
arff som fallet är effter Ellßa Eskellsdotter j håßhullt och såsom
man befinner der medh wara olageligen prosederat, derföre hafwer
Rätten, för godt ansatt och resolverat, att arfwingarne skolla medh
sworen eedh, Lefwerera ifrån sigh, hwadh godz de opburet och delat
hafwa, och samma godz nedersätter hoos Nämbdemannen Joen j Ry,
j wellen derföre nu strax, drifwa på, att samma sacker måtte
frambäras, der tå arfwingarne komma sammans, och godwilligen
strax skiffta, tå är wäll och godt, hwar och icke, tå skall på nästa
Tingh der om sluttas, och dömmas, j skullen och vthpanta aff
Jöns Biörßon j Ellinge 3 marker för stämbningz försittiande, dett
j willen ställa eder till effterrättelße,
j Liunga, och flere dannemän medh honom aff samma Sochn, och
sigh beswärade icke hafwa någon skomackare vthj bete Sochen, ödmiu-
keligen begiärandes, dem måtte förunnas een bedh Anders bänason
j Såmmarsätter, att blifwa der SochneSkomakare, så wille sochnen der-
före åhrligen gifwa en genant till Cronan, och såsom dätta står
vthj welb: herrens Landzhöfdingens högwißa betänkande, och goda
Disposition, allßo bleff dätta ärendet ditt förskutit, och emädan
Rätten befinner dätta wara ett högnödigdt wärk, och församblingen
der medh storligen bekiänt, Cronan och icke någen skada der aff taga
vthan häller något derföre niuta, ty beder rätten welb: herren Landz-
höfdingen myket flitigdt, han wille denna Sack så moderera att be:te
sochen måtte en godh resolution bekomma, såsom och tillåta flere
sochner samma frijheet få åttniuta,
Gode wän Jonas Arfwedson, dett skall Eder Witterliget
wara, att gumme Träben, hafwer sigh här för rätten beklagat, att
hans medarfwingar hafwa honom frånwarandes, deellt sigh emillan, det
arff som fallet är effter Ellßa Eskellsdotter j håßhullt och såsom
man befinner der medh wara olageligen prosederat, derföre hafwer
Rätten, för godt ansatt och resolverat, att arfwingarne skolla medh
sworen eedh, Lefwerera ifrån sigh, hwadh godz de opburet och delat
hafwa, och samma godz nedersätter hoos Nämbdemannen Joen j Ry,
j wellen derföre nu strax, drifwa på, att samma sacker måtte
frambäras, der tå arfwingarne komma sammans, och godwilligen
strax skiffta, tå är wäll och godt, hwar och icke, tå skall på nästa
Tingh der om sluttas, och dömmas, j skullen och vthpanta aff
Jöns Biörßon j Ellinge 3 marker för stämbningz försittiande, dett
j willen ställa eder till effterrättelße,
18v
Sammadagh presenterades j Rätten hans hög Greffl: Excelttz
Rijckzdråttzens Skriffteliga författade breff, således Lydandes,
Peder Brahe Greffwe til wißingzborg, frijherre till Caiana, herre till
Ridbohollm, Lindhollmen, och bogßundh, sweriges Rijkes rådh, dråtzet, och
præsident vthj den kongl: håfrätten j Stochollm, sampt Lagman öfwer
wäßmannelandh, Bärgzlagen, och dallarna,
Giör witterliget, att alldenstund denne breffwißare och Ryttare Erich
Jönßon j Ränneßiöö, hafwer när han med dhe andre Ryttare war j Mar-
sen hijtt neder ått, begrepen på en broo j Nejgden widh Liungby, måste miß-
ta een sin Ryttarehäst, der han förmedellst broens swagheet och wanrykt
ett ben affbrödt, och således derigenom måst lifwet tillsättia, så emädan
dhe som vthj samma broos erhållande intresserade ähro, hafwer eij effter
sin plickt, som det sigh bordt hafwer, hällst wid denne tijden, då dhe
wiste marsen skulle framgå, den förbygdt, och oppehollet, thär igenom
och thänna skada sigh tilldraget hafwer, dy dömmes de samme skylldige
att bethala bete Ryttare sin vnfångne skada, wij befale för denskull Be-
fallningzmannen såsom och Länßmannen thär sammastädes att the war
bete Ryttare behiellpelige ähre, att honom här vthinnan måtte skie att
nöija, och wedergiällande, dätta wij således wille efterkommas skola
Actum Lagahollm den 6 Julij 657.
Per Brahe.
Såßom hs högh Greffl. Excelltz och Nds Rijkz drottzen Sielf-
wa sacken Rättrådeligen affdömbdt hafwer, hwillken dom vthj tillbör-
ligh Execution ställas måste, ty bleff medh flijt ransackat, hwillka som
broen ägde, och således j sanningh befans, att hafwa alla tillhoopa samma
broo aff begynnellßen, så wäll som aller dän wägen waret sams om
att förfärdiga, och tå eller sedermera icke byt wägen sin emillan, vthan
alla tilhoopa honom till sin nötta brukat, och således ingen widare
sigh om wägen bekymbrat, vthan låtet honom förderfwas att denne ska-
den således timmat är, derföre skola och öfwanbete gårdar, alla till
hoopa bethalla hästen, och löper på en heell gårdh, 5 Dr 10 öra, 16 sh. och på
Rijckzdråttzens Skriffteliga författade breff, således Lydandes,
Peder Brahe Greffwe til wißingzborg, frijherre till Caiana, herre till
Ridbohollm, Lindhollmen, och bogßundh, sweriges Rijkes rådh, dråtzet, och
præsident vthj den kongl: håfrätten j Stochollm, sampt Lagman öfwer
wäßmannelandh, Bärgzlagen, och dallarna,
Giör witterliget, att alldenstund denne breffwißare och Ryttare Erich
Jönßon j Ränneßiöö, hafwer när han med dhe andre Ryttare war j Mar-
sen hijtt neder ått, begrepen på en broo j Nejgden widh Liungby, måste miß-
ta een sin Ryttarehäst, der han förmedellst broens swagheet och wanrykt
ett ben affbrödt, och således derigenom måst lifwet tillsättia, så emädan
dhe som vthj samma broos erhållande intresserade ähro, hafwer eij effter
sin plickt, som det sigh bordt hafwer, hällst wid denne tijden, då dhe
wiste marsen skulle framgå, den förbygdt, och oppehollet, thär igenom
och thänna skada sigh tilldraget hafwer, dy dömmes de samme skylldige
att bethala bete Ryttare sin vnfångne skada, wij befale för denskull Be-
fallningzmannen såsom och Länßmannen thär sammastädes att the war
bete Ryttare behiellpelige ähre, att honom här vthinnan måtte skie att
nöija, och wedergiällande, dätta wij således wille efterkommas skola
Actum Lagahollm den 6 Julij 657.
Per Brahe.
Såßom hs högh Greffl. Excelltz och Nds Rijkz drottzen Sielf-
wa sacken Rättrådeligen affdömbdt hafwer, hwillken dom vthj tillbör-
ligh Execution ställas måste, ty bleff medh flijt ransackat, hwillka som
broen ägde, och således j sanningh befans, att hafwa alla tillhoopa samma
broo aff begynnellßen, så wäll som aller dän wägen waret sams om
att förfärdiga, och tå eller sedermera icke byt wägen sin emillan, vthan
alla tilhoopa honom till sin nötta brukat, och således ingen widare
sigh om wägen bekymbrat, vthan låtet honom förderfwas att denne ska-
den således timmat är, derföre skola och öfwanbete gårdar, alla till
hoopa bethalla hästen, och löper på en heell gårdh, 5 Dr 10 öra, 16 sh. och på
19r
Een fierdingz gårdh, 1 Dr, 10 öra 16 Sh., och soßom deße gårdar sigh
beswärade, att östraby och flere hafwa sina sex ägor, der denna broen
Ligger, och samma wäg myket brucka, och slita broen, och wägen för-
derfwa, derföre bleff affsagdt, att alle dhe som hafwa sin skogzwägh eller
kyrkiowägh der bordt ått, skolla och alle tillijcka medh öfwanbe:te går-
dar, wara skylldiga samma wägh, effter denne dagh, widh macht hålla,
och skall samma wägh nu Strax deelas dem emillan, och således hwar weeta
sin dell, på thät, om någon skada widare skier, tå må den som försummelig
ähr, allena lijda och plickta.
Sammadagh Jnlades j Rätten ett Gått och krafftigdt Bytesbreff
vthgifwet aff Edlle, och welb: fru Britta båckk till flänßhult, daterat
den 10 Augustj 655 och thär vthöfwer till wittnes, the ädlle och welb: Nills
bröms, Joen Torßon lionram, Gullbran Orhanne, mädh sine vnderskref-
ne Nampn, och angebornna Signäther, vthj hwillket bytesbreff, wälbte
wälb: fru Britta Båckk, bekienner sigh, aff een frij willia, och wälberådde
mode, hafwa vndt och effterlåtet, thän ädlle och welb: Jöns Bonde till Borrö,
och Tillstorp, ett sitt fasta frällsehemman Ingellßhyllta j Traheredh
Sochen, Ränttar åhrligen 2 lb smör, föruthan alle andre åhrlige och sed-
wanlige vthlagor, och thär emot hafwer wälbte wälb h:r Jöns Bondhe, welb:
fru Britta Bockk, till ett godt nöia, och wederlag gifwet, ett sitt fasta
frällßehemman Jngellstorp, beläget j Callmare Lähn, och aßbolandz häradh
j Löneberga Sochn, Räntter ährligen 2 lb smör, förutan alle andre
åhrlige och sedwanlige vthlagor, hwarföre nu här medh Tingskiöttes och aff-
händes, förbete Ingellßhyllta, ifrån offtabete fru britta bokk, och hennes
arfwa, så födde som ofödde, och fullkommeligen tillägnes in vnner welb:
h:r Jöns bonde, hans kiära welb: fruu, och lifzarfwinger, och theris
efterkommandom Till en ewerligh Lag, och wällfången ägendom.
Samma dagh komme för Rätten Bengdt Gislason i Tranhult, Johan
j wijksiöö, och Erich kiöpare, swågrar och samerffwa till Tranhullta gårdh,
beswärade, att östraby och flere hafwa sina sex ägor, der denna broen
Ligger, och samma wäg myket brucka, och slita broen, och wägen för-
derfwa, derföre bleff affsagdt, att alle dhe som hafwa sin skogzwägh eller
kyrkiowägh der bordt ått, skolla och alle tillijcka medh öfwanbe:te går-
dar, wara skylldiga samma wägh, effter denne dagh, widh macht hålla,
och skall samma wägh nu Strax deelas dem emillan, och således hwar weeta
sin dell, på thät, om någon skada widare skier, tå må den som försummelig
ähr, allena lijda och plickta.
Sammadagh Jnlades j Rätten ett Gått och krafftigdt Bytesbreff
vthgifwet aff Edlle, och welb: fru Britta båckk till flänßhult, daterat
den 10 Augustj 655 och thär vthöfwer till wittnes, the ädlle och welb: Nills
bröms, Joen Torßon lionram, Gullbran Orhanne, mädh sine vnderskref-
ne Nampn, och angebornna Signäther, vthj hwillket bytesbreff, wälbte
wälb: fru Britta Båckk, bekienner sigh, aff een frij willia, och wälberådde
mode, hafwa vndt och effterlåtet, thän ädlle och welb: Jöns Bonde till Borrö,
och Tillstorp, ett sitt fasta frällsehemman Ingellßhyllta j Traheredh
Sochen, Ränttar åhrligen 2 lb smör, föruthan alle andre åhrlige och sed-
wanlige vthlagor, och thär emot hafwer wälbte wälb h:r Jöns Bondhe, welb:
fru Britta Bockk, till ett godt nöia, och wederlag gifwet, ett sitt fasta
frällßehemman Jngellstorp, beläget j Callmare Lähn, och aßbolandz häradh
j Löneberga Sochn, Räntter ährligen 2 lb smör, förutan alle andre
åhrlige och sedwanlige vthlagor, hwarföre nu här medh Tingskiöttes och aff-
händes, förbete Ingellßhyllta, ifrån offtabete fru britta bokk, och hennes
arfwa, så födde som ofödde, och fullkommeligen tillägnes in vnner welb:
h:r Jöns bonde, hans kiära welb: fruu, och lifzarfwinger, och theris
efterkommandom Till en ewerligh Lag, och wällfången ägendom.
Samma dagh komme för Rätten Bengdt Gislason i Tranhult, Johan
j wijksiöö, och Erich kiöpare, swågrar och samerffwa till Tranhullta gårdh,
19v
och Twistade om be:te gordh, och tå berättade Bengdt der om som föllier, och således wille
bewißa huru medh gården war beskaffat, Nämbl:
här afftages Gißles barns fädernes låt, tredelen, som sigh belöper 53 Dr. 10 öra, 16.[..]
blifwer behållet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ 26 Dr. 21. öre 8 [..]
hwillka 26. Dr 21 Öre 8 .. Gåå bägge kullarna på sin moders wägnar till arffz, och
genswar, bleffwe partterna wänligen, och wäll förlichte, således, att bengdt j Tran-
hullt, och Johan j wiksiöö, skolla gifwa Erick Jonßon kiöpare, för all sin
arffzrätt j Tranhullta gårdh _ 8 in specie Rdr. och 2 Dr SölfrMt som
på Oxerna och koon, honom böhr bethallas, der medh skall Erickz præten-
sion wara uphäfwen, att han och hans arfwingar alldrigh mer hafwa makt
widare på bete Tranhulltz gårdh att klandra, vthan partterna emillan een wän-
ligh och förlicht sack wara skall, och såsom dhe der om wåro sams, och begiä-
rade Rätten wille deras affskiedd j protocollet inskrifwa, och medh domb
bekräffta, allßå dömbdes dänna förlickningh godh och gill
bewißa huru medh gården war beskaffat, Nämbl:
| Gißles broder hafwer sålldt sin deel för | _ 16 Dr. | ||
| Åke j waraböckes deell war och | _ 16 Dr. | ||
| halffsysteren | _ 8 Dr. | ||
|
_ 24 Dr. | ||
| dito Penningar | _ 8 Dr. | ||
| dito söllff _ 14 Lodh . . . a½ Rdr | _ 10½ Dr. | ||
| Dito 2st nya gryter, a 18 marker St a 8 öra | _ 9 Dr. | ||
| Een fläskesijda för | _ 1 Dr. | ||
| Ett Räckelackan för | _ 2 marker | ||
| Noch för een Åker | _ 11½ Dr. | ||
| 104 Dr 2 marker |
här afftages Gißles barns fädernes låt, tredelen, som sigh belöper 53 Dr. 10 öra, 16.[..]
blifwer behållet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _ 26 Dr. 21. öre 8 [..]
hwillka 26. Dr 21 Öre 8 .. Gåå bägge kullarna på sin moders wägnar till arffz, och
genswar, bleffwe partterna wänligen, och wäll förlichte, således, att bengdt j Tran-
hullt, och Johan j wiksiöö, skolla gifwa Erick Jonßon kiöpare, för all sin
arffzrätt j Tranhullta gårdh _ 8 in specie Rdr. och 2 Dr SölfrMt som
på Oxerna och koon, honom böhr bethallas, der medh skall Erickz præten-
sion wara uphäfwen, att han och hans arfwingar alldrigh mer hafwa makt
widare på bete Tranhulltz gårdh att klandra, vthan partterna emillan een wän-
ligh och förlicht sack wara skall, och såsom dhe der om wåro sams, och begiä-
rade Rätten wille deras affskiedd j protocollet inskrifwa, och medh domb
bekräffta, allßå dömbdes dänna förlickningh godh och gill
20r
Anno 1657 thän 8 Decemb: Stodh Ting
vthj Sunnerbo häradt, Rysby Sochen, och vthj Östraby, Närwaran-
des, Cronones Befallningsman, Wel:t Anders Larßon Sampt häradz Nämbdh,
Nämbden,
Samma dagh påmintte häradzhöfdingen Meninge Man huru han
hade tillförende ett ordinarie höst tingh, vthskrifwet och liußa låtet, och på
förelagdh dagh och ställe, medh högwelb: herren Landzhöfdingen her Gustaff
Påße sigh inställt, män såßom wår Armæ, Tå hade nys inkommet till
Traherydh, war allmogen förhindrat och vpbudade, att föra gierdh till Armen,
allßå komm ingen Tillstädes, vthan fåå bönder, derföre tå inttet tingh
kunde hållas, icke häller hafwer sedermehra någon tijdh waret så säcker, att
man något tingh hafwer hålla kunnat, och ändock icke häller nu något sä-
kert är, lickwist för den oenigheet sochnerne emillan vpwuxen war, och
jämwäll att förekomma fiendens jnfall, så mycket som skie kunnde, der-
före effter mångens åstundan, hafwer han warit förorsackat denne gång Tingh
hålla, allßå liustes Tingh, och partterne sigh Jnställte,
vthj Sunnerbo häradt, Rysby Sochen, och vthj Östraby, Närwaran-
des, Cronones Befallningsman, Wel:t Anders Larßon Sampt häradz Nämbdh,
Nämbden,
| Per Månßon j bierßeredh, | Måns Johanßon j Angellstadh, | Joen i Rydh, |
| Per j bräcknetorp, | Joen j bärghem | Simon j wästerhult |
| Börgie kråck | Per j berghem | Joen j gryttåes |
| Per j Skinnareßbögdh | Anders Person j åby | Johan j wigsiöö, |
Samma dagh påmintte häradzhöfdingen Meninge Man huru han
hade tillförende ett ordinarie höst tingh, vthskrifwet och liußa låtet, och på
förelagdh dagh och ställe, medh högwelb: herren Landzhöfdingen her Gustaff
Påße sigh inställt, män såßom wår Armæ, Tå hade nys inkommet till
Traherydh, war allmogen förhindrat och vpbudade, att föra gierdh till Armen,
allßå komm ingen Tillstädes, vthan fåå bönder, derföre tå inttet tingh
kunde hållas, icke häller hafwer sedermehra någon tijdh waret så säcker, att
man något tingh hafwer hålla kunnat, och ändock icke häller nu något sä-
kert är, lickwist för den oenigheet sochnerne emillan vpwuxen war, och
jämwäll att förekomma fiendens jnfall, så mycket som skie kunnde, der-
före effter mångens åstundan, hafwer han warit förorsackat denne gång Tingh
hålla, allßå liustes Tingh, och partterne sigh Jnställte,
Samma dagh præsenterade Länsmannen, Anders J Ällmptåsa en
suplication på M:r Johan Baneberg en ballberares wägnar, vthj huilken
han gaff tillkiänna, sigh wara Citerat Till Rätta, att suara Åke j Rangell-
kiöp om beskyllningh som ähran angår, och Såsom han war siuck det både
hans wyrdigheet Prowosten i Agunnarydh, och flere bewittnade, alltså
begiärade han blifwa Excuserat, till Nästa Tingh, Tå will han swara till
samma sack, Åke war Tilstädes och protesterade på sin oskylldigheet
20v
Måns i Ratterydh androg för Rätten, att nu Armeen war här
j Sunnerbo häradt, war tu compagnie lagde till hans och hans grannes Suen
Joenßons gårdar vthj bete Rattarydh, och såßom deras foder mäst bleff vpätet,
derföre hafwer General quarteremästaren hr wernskiölld, legdt dem en
annor gård till hiellp, bedh Johan j wermßiö, och hans granne, att dhe skulle dem
j Raterydh hiellpa till att vnnerhålla be:te Compagnie, Johans j warsiöö, och hans granne
woro inttet Citerade, war affsagdt, om Måns sitt kieremåhl kan bewißa, och
wermßiöö icke hafwer något der emot, vthan tillståår, att deras gårdh ähr
Lageligen dem Adiungerat, tå skola dhe weeta dhen något till hielp, män
hafwa dhe något der emot att inwända, tå skola dhe citeras för rätta, och
dee sin sack vthföra, hwillket Länßmannen dem emellan, bijlägga skall,
Hedestorp tuå gårdar, dijtt war och _ 2 Compagnie Ryttare Lagde,
hwilka och finge till hiellp een gårdh vthj wermsiöö der Swen och Jöns boo,
att hiellpa dem till hästafoder, deße woro icke häller Citerade, eller till-
städes, derföre wart emällan j Lijka måtto afsagdt, som ofwanbte partter.
Samma dagh wore Ländz och fierdingz män, sampt Meenige man j Rysby
Tutarydh, Agunnarydh och Pietterydh j synnerheet, så wäll som heela häradet, medh
hwar andra till Discurs, om deras oenigheet medh wackthållandet, tå wartt
och aff häradzhöfdingen proponerat, huru en godh ordning Måtte giöras, att deße
gräntzer, måtte för fiendens infall medh god wackt försedd blifwa, såsom
och gräntzerne så bewarade, att fienden icke medh hast må inkomma, jäm-
wäll och att det så måtte modereras att menigheeten måtte icke trottas wedh
samma wackt, icke häller någon otijdigheet allmogen emällan vpwäxha,
som alla redo skedt war, vthan alla wara sams, både att vnnerhålla
wille sigh Lagligen befrija, saken upskiötz till Nästa Ting, effter baneberg
war Lagelligen excuserat.
Måns i Ratterydh androg för Rätten, att nu Armeen war här
j Sunnerbo häradt, war tu compagnie lagde till hans och hans grannes Suen
Joenßons gårdar vthj bete Rattarydh, och såßom deras foder mäst bleff vpätet,
derföre hafwer General quarteremästaren hr wernskiölld, legdt dem en
annor gård till hiellp, bedh Johan j wermßiö, och hans granne, att dhe skulle dem
j Raterydh hiellpa till att vnnerhålla be:te Compagnie, Johans j warsiöö, och hans granne
woro inttet Citerade, war affsagdt, om Måns sitt kieremåhl kan bewißa, och
wermßiöö icke hafwer något der emot, vthan tillståår, att deras gårdh ähr
Lageligen dem Adiungerat, tå skola dhe weeta dhen något till hielp, män
hafwa dhe något der emot att inwända, tå skola dhe citeras för rätta, och
dee sin sack vthföra, hwillket Länßmannen dem emellan, bijlägga skall,
Hedestorp tuå gårdar, dijtt war och _ 2 Compagnie Ryttare Lagde,
hwilka och finge till hiellp een gårdh vthj wermsiöö der Swen och Jöns boo,
att hiellpa dem till hästafoder, deße woro icke häller Citerade, eller till-
städes, derföre wart emällan j Lijka måtto afsagdt, som ofwanbte partter.
Samma dagh wore Ländz och fierdingz män, sampt Meenige man j Rysby
Tutarydh, Agunnarydh och Pietterydh j synnerheet, så wäll som heela häradet, medh
hwar andra till Discurs, om deras oenigheet medh wackthållandet, tå wartt
och aff häradzhöfdingen proponerat, huru en godh ordning Måtte giöras, att deße
gräntzer, måtte för fiendens infall medh god wackt försedd blifwa, såsom
och gräntzerne så bewarade, att fienden icke medh hast må inkomma, jäm-
wäll och att det så måtte modereras att menigheeten måtte icke trottas wedh
samma wackt, icke häller någon otijdigheet allmogen emällan vpwäxha,
som alla redo skedt war, vthan alla wara sams, både att vnnerhålla
21r
krigzfollket, och sedan giöra dät bästa mothwärn som skie kan, effter
widlöfftigdt thall, bleff så aff Rätten, som och menige man enhälligen slutit
att alla sochnar, skolla ställas vthj wißa rothar, och der till förordnas
wißa rothemästare, och sedan skall alltijdh stå aff bete fyra sochnar _ 60
man j Sänner på wackt, vthj åtta dagar tillijka, när dhe åtta dagar ähre
förbij, skall åtter andra _ 60 bönder stå wack, och således Låßa dem an-
drom aff, hwillken denna wackt vthan laga förfall försummar den samma
skall bötha _ 40 marker, hwillket böthe sedan skall vthpanttas aff prophoßen,
Ländzmannen och rothe mästaren, och för samma _ 40 marker skulle kiöpas Loo
och krut, thätt wart och aff aller närwarandes allmoge enhälligen
bewilliat, att däße bätter vthan skonßmåhll skolla vthläggas, j lijka
måtto afftalades, att alle gammble förlammade, skolla få blifwa hemma, och medh
mattsäcker hiellpa dem fattigum som vthgåå, fins och någon såå otrogen, att
han gifwer fallska kunskaper, eller himblig Correspondens medh fienden, dhen
skall effter som sacken är till, vthan alla nåder straffat blifwa, postbönder
skolla och, för samma wackt wara frij, och skall således procederas, att dhe
som stå wackt skolla inga budkaffler vthskika, för ähn dhe hafwa wißa kun-
skaper, att fienden är för handen, och blifwer således ett wacktställe vthj giötte-
rydz sochn, widh kopparbögdh, och der hoos, hwillken wackt hållas aff gytterydh,
hallarydh, liunga och hampna sochner, och skall ingen annor vthgifwa budhkafle,
ähn dhe som ståå wackt, och på dätt, icke een eller annor skall fixera allmogen
medh be:te budkaflle, war affsagdt, att dhe budhkaffler som vthsändes, skolla wara
brände med Cronomerke, detta andra wacktstället skall blifwa vthj Piäterydz
sochn, som på samma sätt hwar andra afflößa skulle,
Sädan dätta slutet war, så hafwa menigheeten, begiärat få een Commendant som
föllier dem på wackten, dem vnnerrättar, och kan hafwa vpsyn medh dem,
att allt måtte ordenteligen tillgå, och ehuru wäll Major Lagergren war
till Commendant förordnat, så är han nu så swagh, att han inttet för-
mår den tiensten förrätta, därföre såßom Cavallieren Mårten Hindrichson
och så aff Sahl: Hr Landzhöfdingen Gyllenanker, bleff till vnner Com-
mendant förordnat, hwilken och är en skickelig man, och häradeet begiärade
han wille sigh dätt omacket vppå taga, alltßå bewilliade han der till, och aller all-
mogen mädh häradz nämbdh bewilliade att Mårten Hindrichson skall hafwa huar
tredie penningh, aff bötterna som dhe blifwe skylldige, som sin wackt försumma,
widlöfftigdt thall, bleff så aff Rätten, som och menige man enhälligen slutit
att alla sochnar, skolla ställas vthj wißa rothar, och der till förordnas
wißa rothemästare, och sedan skall alltijdh stå aff bete fyra sochnar _ 60
man j Sänner på wackt, vthj åtta dagar tillijka, när dhe åtta dagar ähre
förbij, skall åtter andra _ 60 bönder stå wack, och således Låßa dem an-
drom aff, hwillken denna wackt vthan laga förfall försummar den samma
skall bötha _ 40 marker, hwillket böthe sedan skall vthpanttas aff prophoßen,
Ländzmannen och rothe mästaren, och för samma _ 40 marker skulle kiöpas Loo
och krut, thätt wart och aff aller närwarandes allmoge enhälligen
bewilliat, att däße bätter vthan skonßmåhll skolla vthläggas, j lijka
måtto afftalades, att alle gammble förlammade, skolla få blifwa hemma, och medh
mattsäcker hiellpa dem fattigum som vthgåå, fins och någon såå otrogen, att
han gifwer fallska kunskaper, eller himblig Correspondens medh fienden, dhen
skall effter som sacken är till, vthan alla nåder straffat blifwa, postbönder
skolla och, för samma wackt wara frij, och skall således procederas, att dhe
som stå wackt skolla inga budkaffler vthskika, för ähn dhe hafwa wißa kun-
skaper, att fienden är för handen, och blifwer således ett wacktställe vthj giötte-
rydz sochn, widh kopparbögdh, och der hoos, hwillken wackt hållas aff gytterydh,
hallarydh, liunga och hampna sochner, och skall ingen annor vthgifwa budhkafle,
ähn dhe som ståå wackt, och på dätt, icke een eller annor skall fixera allmogen
medh be:te budkaflle, war affsagdt, att dhe budhkaffler som vthsändes, skolla wara
brände med Cronomerke, detta andra wacktstället skall blifwa vthj Piäterydz
sochn, som på samma sätt hwar andra afflößa skulle,
Sädan dätta slutet war, så hafwa menigheeten, begiärat få een Commendant som
föllier dem på wackten, dem vnnerrättar, och kan hafwa vpsyn medh dem,
att allt måtte ordenteligen tillgå, och ehuru wäll Major Lagergren war
till Commendant förordnat, så är han nu så swagh, att han inttet för-
mår den tiensten förrätta, därföre såßom Cavallieren Mårten Hindrichson
och så aff Sahl: Hr Landzhöfdingen Gyllenanker, bleff till vnner Com-
mendant förordnat, hwilken och är en skickelig man, och häradeet begiärade
han wille sigh dätt omacket vppå taga, alltßå bewilliade han der till, och aller all-
mogen mädh häradz nämbdh bewilliade att Mårten Hindrichson skall hafwa huar
tredie penningh, aff bötterna som dhe blifwe skylldige, som sin wackt försumma,
21v
han Lofwade sigh Troligen willia Tiena och vpwachta, och såsom en stor Trätta
hafwer warit sochnerne och Länßmännerne emällan vpwoxen, allßå bleffwe och
dhe icke allenast förmantte förenas, vthan och sin emillan, wänligen och wäll för-
lickte, och alldeles affsagdt, att ingen skall den andra j någon måtta förolämpa
medh ordh eller gierningar widh straff tillgiörandes,
Samma dagh kom för Rätten Nills Nillson j Markarydh och gaff
Tillkiänna att förledne höstas innewarande åhr, är aff dhe danske, tå dhe wore vpp-
och brände j Markarydz Sochen, funnen en dödh karll vthj vllfwarydh, hwilken
war nedergraffwen vtj een bäck, tå hafwa Jutarna inkallat qwinfollken, och
wellat dhe skulle bekiänna hwadh thet war för een karll, icke annors wetandes
ähn han war Dansk, och aff dhe Swenske ihiällslagen, Män effter dhe danske så Nyligen
dijttkompne, och kiende att den döde mycket illa Lucktade, derföre trodde
dhe thet icke wara någon dansk, vthan fast häller en Swensk, alltßå sluppe
qwinfollken, och Jutarna brände vp både gårdh och den dödhe, och såsom bonden j
samma gårdh Vdde Jönßon bedh ägde stugan, allßå mißtänktes han wara bane-
man till den döda, hwillken åttspordes här om, alldeles neckade, och högelligen
swor, att han hade ingen kunskap der om, sielff kräffdh högelligen swor sigh
wara oskylldigh vthj ofwanbete gård bor och twenne andra bönder, Jacop och Jöns bedh
hwillka inttet woro tillstädes, tillspordes om någon j häradet wiste någon suensk
man widh den tijdhen wara förkommen, swarades ingen här j häradet, vthan
dragoner, som på partij blefwe bortte, denne Vdde berättaas wara en enfalldig
och from karll, bleff afsagdt att dhe andre gårdboäner, så wäll som alla qwinfolk-
ken j gården ähra, skolla citteras till nästa tingh, och här om ranßakas kan,
j medler tijdh ståår vdde vthj stark borgen,
Sedan gaffz tillkiänna aff Nills Nillßon j Markarydh, att vthj bete Sochen
war Mykit bränt, och illa faret, och medh dätt samma, ähr deras tijonde
både vpbränd, och vpätten, alltså begiärade han på be:te parters wägnar, att
dhe nu måtte, för bete tijonde, blifwa omolesterade, thätta hemställtes
wår aldranådigest öfwerheet,
hafwer warit sochnerne och Länßmännerne emällan vpwoxen, allßå bleffwe och
dhe icke allenast förmantte förenas, vthan och sin emillan, wänligen och wäll för-
lickte, och alldeles affsagdt, att ingen skall den andra j någon måtta förolämpa
medh ordh eller gierningar widh straff tillgiörandes,
Samma dagh kom för Rätten Nills Nillson j Markarydh och gaff
Tillkiänna att förledne höstas innewarande åhr, är aff dhe danske, tå dhe wore vpp-
och brände j Markarydz Sochen, funnen en dödh karll vthj vllfwarydh, hwilken
war nedergraffwen vtj een bäck, tå hafwa Jutarna inkallat qwinfollken, och
wellat dhe skulle bekiänna hwadh thet war för een karll, icke annors wetandes
ähn han war Dansk, och aff dhe Swenske ihiällslagen, Män effter dhe danske så Nyligen
dijttkompne, och kiende att den döde mycket illa Lucktade, derföre trodde
dhe thet icke wara någon dansk, vthan fast häller en Swensk, alltßå sluppe
qwinfollken, och Jutarna brände vp både gårdh och den dödhe, och såsom bonden j
samma gårdh Vdde Jönßon bedh ägde stugan, allßå mißtänktes han wara bane-
man till den döda, hwillken åttspordes här om, alldeles neckade, och högelligen
swor, att han hade ingen kunskap der om, sielff kräffdh högelligen swor sigh
wara oskylldigh vthj ofwanbete gård bor och twenne andra bönder, Jacop och Jöns bedh
hwillka inttet woro tillstädes, tillspordes om någon j häradet wiste någon suensk
man widh den tijdhen wara förkommen, swarades ingen här j häradet, vthan
dragoner, som på partij blefwe bortte, denne Vdde berättaas wara en enfalldig
och from karll, bleff afsagdt att dhe andre gårdboäner, så wäll som alla qwinfolk-
ken j gården ähra, skolla citteras till nästa tingh, och här om ranßakas kan,
j medler tijdh ståår vdde vthj stark borgen,
Sedan gaffz tillkiänna aff Nills Nillßon j Markarydh, att vthj bete Sochen
war Mykit bränt, och illa faret, och medh dätt samma, ähr deras tijonde
både vpbränd, och vpätten, alltså begiärade han på be:te parters wägnar, att
dhe nu måtte, för bete tijonde, blifwa omolesterade, thätta hemställtes
wår aldranådigest öfwerheet,
22r
Joen Gnellingh Androgh för Rätten, Att en Broo Belägen i Wrå Sochen
Sanelta Spång be:dh är uthfloten och alldeles Ruinerat, hwillken broo aff bejynnel-
ßen, war Deellt på Traherydz, och Hallarydz Sochnar, frågas hwem den förfär-
diga Skall, Nills Nillßon j Markarydh förmentte att S:e Jacop broddeson, Skulle
hafwa fådt breff aff wälb: herren Landzhöfdingen, att Markarydh Skulle wara
frij, Och Såßom be:te broo, är på Store Landzwägen ått Hallmstadh belägen,
och gienast Måste förfärdigas, derföre bleff aff rätten Slutit, och Menige man
Samtyckt, att Hallarrydh Skall först sån deell på Samma broo förfärdiga
Sedan will Heela Häradet dätt andra Stycket effter miätesmanna orda bethalla.
Samma dagh kom för Rätten, en Soldate hustru Ingredh Andersdotter,
och nu som för begiärade, att hon måtte fåå _ 14 Rdr, som hennes man hade att
kräffia aff sahl: Trulls j Näs, Jöns j finhullt j agunnarydh Sochen, hafwer
hustru Anna Trullßes hustru, beropat sigh på, skulle medh eedh kunna
wittna, att be:te Rotepenningar woro bethallte, alltßå tillspordes Jöns,
om han medh eed kunne ehrhålla, att kneckten war bethallt, R: han begiä-
rade fåå på sin eedh wittna, dät och siedde, medh handh å book, och sedan effter
flitigh åttwarningh bekiende och sadhe sigh icke weta anttingen han kneckten war
bethallt eller eij, och jcke wiste någon beskiedd om samma sack, h. anna ähr nu
inttet Citerat, derföre wardt affsagdt, att h. Ingredh skall få en recomendation
till h. Anna, att hon förlijkar henne, och om thät icke skier, skall hon på nästa
tingh swara till sacken, och tå entelig domb affhända,
Samma dagh kom för Rätten Swen Ebbaßon j Nocharph, kiärade
till Joen j brååna j Agunnarydz Sochen, att han hade sållt honom tu par oxar,
och der på blifwit skylldigh _ 4 Rdr. dem han begiärade fåå lega för 2 marker
om åhret, och är skiedt för 16 åhr sedan, der på hafwer Joen bethallt 1 Rdr
och dhe 3 får han inttet, Joen Säger sigh hafwa bethallt _ 13 marker 2½ lb humble
a _ 1 Rdr biug en SKiäppa a 2 marker. Summa _ 7 Dr 16. öre, här går först
för _ 8 åhr interesse _ 4 Rdr Så blifwer sedan på sielffwa Capitalet
bethallt _ 3 Dr 16 öra, deße 3 Dr 16 öra, hafwer nu vthj otta andre åhr
Samma dagh kom för Rätten, en Soldate hustru Ingredh Andersdotter,
och nu som för begiärade, att hon måtte fåå _ 14 Rdr, som hennes man hade att
kräffia aff sahl: Trulls j Näs, Jöns j finhullt j agunnarydh Sochen, hafwer
hustru Anna Trullßes hustru, beropat sigh på, skulle medh eedh kunna
wittna, att be:te Rotepenningar woro bethallte, alltßå tillspordes Jöns,
om han medh eed kunne ehrhålla, att kneckten war bethallt, R: han begiä-
rade fåå på sin eedh wittna, dät och siedde, medh handh å book, och sedan effter
flitigh åttwarningh bekiende och sadhe sigh icke weta anttingen han kneckten war
bethallt eller eij, och jcke wiste någon beskiedd om samma sack, h. anna ähr nu
inttet Citerat, derföre wardt affsagdt, att h. Ingredh skall få en recomendation
till h. Anna, att hon förlijkar henne, och om thät icke skier, skall hon på nästa
tingh swara till sacken, och tå entelig domb affhända,
Samma dagh kom för Rätten Swen Ebbaßon j Nocharph, kiärade
till Joen j brååna j Agunnarydz Sochen, att han hade sållt honom tu par oxar,
och der på blifwit skylldigh _ 4 Rdr. dem han begiärade fåå lega för 2 marker
om åhret, och är skiedt för 16 åhr sedan, der på hafwer Joen bethallt 1 Rdr
och dhe 3 får han inttet, Joen Säger sigh hafwa bethallt _ 13 marker 2½ lb humble
a _ 1 Rdr biug en SKiäppa a 2 marker. Summa _ 7 Dr 16. öre, här går först
för _ 8 åhr interesse _ 4 Rdr Så blifwer sedan på sielffwa Capitalet
bethallt _ 3 Dr 16 öra, deße 3 Dr 16 öra, hafwer nu vthj otta andre åhr
22v
ståt obetallthe, effter deras COntract Löper åhrligen derföre 1 marker giör 2 dr
interesse, och 3 Dr Capital, blifwer altßå Joen till dato Skylldigh _ 5 Dr
dem han bethala bör, noch är Joen Skylldig 3½ marker alltßå bleffwe dhe godwilli-
gen förlichte, att Joen skall gifwa 3 Dr för allt j hoop, och der medh wara
förlijkte, dhe gåfwo hwar andra händerne där på, och togo affträdh,
Gierdmundh Månson j Råmborna en Rytttare Beklagar, att allt hans höö ähr
aff wår Armee förtärt, att han nu inttet hafwer att föda sin Ryttare häst
medh, twå andra gårdar bedh Sickarp, och Tokarydh, skulle och waret förarmade
Ryttaren Till hiellp, hwillka ingen hiellp giorde, vthan sitt höö hafwa behållet
alltßå war rättens betänkande, att be:te gårdar skola hielpa till att föda Ryttare-
hästen,
dhän 9 Decembris, Continuerades medh Tinget,
Samma dagh Androge Åboerne vthj Annersta, och Romborna, att Tå
Armeen war der, ähre Jlla deras gierdesgårdar vpbrände, och således nu Jn-
thet Mächtige dem vthan hiellp vpbygga, hällst effter såßom hoos dem ähr
een Slättbögdh, och ingen Skogh att tillgå, och ehuru giernna rätten wille dem
här vthinnan Adsistera, lickwist kunde dett icke annorlunda skie, ähn att dett
skall medh flijdt ahnhållas hoos dem som hafwa skogh, och der näst boo vthj
Odenßiöö Giälld, att dhe hiellpa dem några Las aff gården, till tu las,
hwillket befalltes Länßmännerna Medh fllijtt befordra, hwillken sack och
vthj H:r Landzhöfdingens närwaro på Jorderansackningen widare drifwas kan,
Samma dagh kom för Rätten Anders Nillson i Nygårdh och kiärade
till h:r Johan Colliandrum j Ryßby, att han war skylldigh hans sahl: Swär-
fäder j Nygårdh _ 10 Loodh Sölff @ 3 marker giör tillhoopa 7½ Dr h:r Johan
berättar, att Joen j Nygårdh, hafwer hafft een vthiordh j Trij åhr som hördde kyr-
interesse, och 3 Dr Capital, blifwer altßå Joen till dato Skylldigh _ 5 Dr
dem han bethala bör, noch är Joen Skylldig 3½ marker alltßå bleffwe dhe godwilli-
gen förlichte, att Joen skall gifwa 3 Dr för allt j hoop, och der medh wara
förlijkte, dhe gåfwo hwar andra händerne där på, och togo affträdh,
Gierdmundh Månson j Råmborna en Rytttare Beklagar, att allt hans höö ähr
aff wår Armee förtärt, att han nu inttet hafwer att föda sin Ryttare häst
medh, twå andra gårdar bedh Sickarp, och Tokarydh, skulle och waret förarmade
Ryttaren Till hiellp, hwillka ingen hiellp giorde, vthan sitt höö hafwa behållet
alltßå war rättens betänkande, att be:te gårdar skola hielpa till att föda Ryttare-
hästen,
dhän 9 Decembris, Continuerades medh Tinget,
Samma dagh Androge Åboerne vthj Annersta, och Romborna, att Tå
Armeen war der, ähre Jlla deras gierdesgårdar vpbrände, och således nu Jn-
thet Mächtige dem vthan hiellp vpbygga, hällst effter såßom hoos dem ähr
een Slättbögdh, och ingen Skogh att tillgå, och ehuru giernna rätten wille dem
här vthinnan Adsistera, lickwist kunde dett icke annorlunda skie, ähn att dett
skall medh flijdt ahnhållas hoos dem som hafwa skogh, och der näst boo vthj
Odenßiöö Giälld, att dhe hiellpa dem några Las aff gården, till tu las,
hwillket befalltes Länßmännerna Medh fllijtt befordra, hwillken sack och
vthj H:r Landzhöfdingens närwaro på Jorderansackningen widare drifwas kan,
Samma dagh kom för Rätten Anders Nillson i Nygårdh och kiärade
till h:r Johan Colliandrum j Ryßby, att han war skylldigh hans sahl: Swär-
fäder j Nygårdh _ 10 Loodh Sölff @ 3 marker giör tillhoopa 7½ Dr h:r Johan
berättar, att Joen j Nygårdh, hafwer hafft een vthiordh j Trij åhr som hördde kyr-
23r
kian till, den Jorden brukade Joen, och H:r Johan Skattade för henne, och Joen
skulle åhrligen affkortta j bethallning _ 2 Rdr noch skall h:r Johan hafwa
kiöpt een halff notth j hoop medh Joen, hwillken kostade medh repen 1 Rdr
och samma Nooth hafuer Joen sielff ehållet, noch hafwer h:r Johan födt ett
par oxar ifrån hällgan tijdh, och till wårfrudagh i fastan för 1 Rdr denna sack
bleff j medler tijdh, aff bägge partterna godwilligen förlijkt, och på båda sider
gåffwo sin rätt effter, och ingen skall något aff den andra, hafwa till Dato att
fordra, gåfwo hwar andra händerna, och der medh togo affträdh,
H:r Christiern j Rysby, klagade att Jon i Nygårdh, hade en kiättell olage-
ligen ifrån honom j hans frånwaro för 14 åhr sedan pantta låtit, och h:r Christiern
war honom jnttet skyldigh, Joens mågar j Nygårdh Anders Nillßon, Måns Elof-
son, och deras flera swågrar, hwillka mentte att dett war för vthlagor skull giordt,
H:r Christiern badh dem medh sin Eedh, bekräffta, att han war dem något skylldig
så wille han bethalla, män dhe både honom giöra sin Eedh, att kiättellen stoodh för
inttet, så skulle han få kiättelen igen, h:r Christiern giorde sielffkraffdh sin Edh,
och derföre skall han hafwa sin kiättel igen,
Anders Jonson i Nygårdh klagar att h:r Christiern ähr skyldigh honom
1½ Rdr för een häst, h:r Christiern bekienner att han war skylldigh, och derföre stodh
j pant een skiedh, hwillken han inlöste, och dätta är skiedt för 17 åhr sedan, giorde
och sin Eedh, att han icke annat wiste, ähn att dett war bethallt, och såsom detta
war een gammal Sack, och h:r Christiern fått sin pant igen, och här på alldrigh
är klandrat, derföre, och för hans Eedh skulle, dömbde Rätten h:r Christiern
wara frij
Samma dagh kom Bengdt Båtellson j håå för Rätten, och berättade sigh
något Läder mist hafwa, som Jöns Jönßon i Lönhullt nu jnnehafwer, Jöns beuiste
medh wittne sigh hafwa Läderet kiöpt, aff tree solldater, nu Armeen war här,
derföre woro dhe sams, att Bengdt gifwer Jöns sina penningar igen Nembl:
8 öre ½ lb ost, och 5 kaker, och sedan tager sitt Läder igen,
skulle åhrligen affkortta j bethallning _ 2 Rdr noch skall h:r Johan hafwa
kiöpt een halff notth j hoop medh Joen, hwillken kostade medh repen 1 Rdr
och samma Nooth hafuer Joen sielff ehållet, noch hafwer h:r Johan födt ett
par oxar ifrån hällgan tijdh, och till wårfrudagh i fastan för 1 Rdr denna sack
bleff j medler tijdh, aff bägge partterna godwilligen förlijkt, och på båda sider
gåffwo sin rätt effter, och ingen skall något aff den andra, hafwa till Dato att
fordra, gåfwo hwar andra händerna, och der medh togo affträdh,
H:r Christiern j Rysby, klagade att Jon i Nygårdh, hade en kiättell olage-
ligen ifrån honom j hans frånwaro för 14 åhr sedan pantta låtit, och h:r Christiern
war honom jnttet skyldigh, Joens mågar j Nygårdh Anders Nillßon, Måns Elof-
son, och deras flera swågrar, hwillka mentte att dett war för vthlagor skull giordt,
H:r Christiern badh dem medh sin Eedh, bekräffta, att han war dem något skylldig
så wille han bethalla, män dhe både honom giöra sin Eedh, att kiättellen stoodh för
inttet, så skulle han få kiättelen igen, h:r Christiern giorde sielffkraffdh sin Edh,
och derföre skall han hafwa sin kiättel igen,
Anders Jonson i Nygårdh klagar att h:r Christiern ähr skyldigh honom
1½ Rdr för een häst, h:r Christiern bekienner att han war skylldigh, och derföre stodh
j pant een skiedh, hwillken han inlöste, och dätta är skiedt för 17 åhr sedan, giorde
och sin Eedh, att han icke annat wiste, ähn att dett war bethallt, och såsom detta
war een gammal Sack, och h:r Christiern fått sin pant igen, och här på alldrigh
är klandrat, derföre, och för hans Eedh skulle, dömbde Rätten h:r Christiern
wara frij
Samma dagh kom Bengdt Båtellson j håå för Rätten, och berättade sigh
något Läder mist hafwa, som Jöns Jönßon i Lönhullt nu jnnehafwer, Jöns beuiste
medh wittne sigh hafwa Läderet kiöpt, aff tree solldater, nu Armeen war här,
derföre woro dhe sams, att Bengdt gifwer Jöns sina penningar igen Nembl:
8 öre ½ lb ost, och 5 kaker, och sedan tager sitt Läder igen,
23v
| Samme dagh komme sampteligen Allmogen för Rätten och Enhälligen beklagade, öfwer den olijdelliga giestningh, och andre oförätt, dem aff öfwer- sten wälb: Swen Ranck, och andra officerare skier, och serdeles beklagade Menige Man, att officerarne vnder dragonerne Lägga sigh in vthj gårdarne medh alla sina hästar, och låta ätta vp allt dhett höö, och matt, som bonden äger, och icke draga aff gåtden, för än allt ähr förtärt, j synnerheet klagar på H:r öfwerste Rank, att han mädh många hästar, oxar, och koer, förer in på bonden och låter honom föda, och allt hans goda vthöder, såsom och att öfwersten hafwer j Toffta hoos Lars _ 12 St. hästar, 2 oxar, 2 koer, 5 st karlar och twå st: sina swågrar, |
|
| 2. | Klagas högeligen att dhe lägga sigh sielffwa omkringh, hwardt dhe willia vthtaga gierder effter sitt egett sinne, ligga j gårdarna så länge dhe willia och flöttia hwart dhe willia, twinga bönderne gifwa korn och hafre, och således foderet vthöda, i lijka måtto låta giöra stora gierder till sigh, och den matt dem på sin befallning är meddelt, den giömma dhe, och bonden moste släppa sin matt till, så långdt den räcker, |
| 3. | Beklaga sigh menige Man, att dett faller dem för beswärliget, att så- som dragone officerarne draga vthj danmark taga brandskat, och reeta fienden på dhe swenske igen, såßom och att bonden skall medh gierden ganska myket beswäras, och ändå ligga dragonerna j gårdarna, och öde all- mogen vth, och lijkwist skall bonden sielff stå wackt, |
| 4. | Begiärade allmogen att thät måtte giöras en wiß ordningh, hwad hwar officerare hafwa skall, tå han blifwer omlagder, huru många hästar han skall hafwa foder till, såsom tå öfwersten han reeßer, samblar han een heel hop dragoner, hwillka taga siutz hästar, och menige man der medh myket beswära, altßå beder allmogen myket flitigdt, att dragonerne måge rijda sine egne hästar, och bonden sådanna egen nyttige siutzningar slippa måtte |
24r
Sedan klagas och aff åttskillige, huru såßom öfwersten för stora pennin-
ger skull slepper åttskillige dragoner, och när de icke förmå
gifwa honom så många penninger som han begiärar, tå will han
åtter taga dragonen igen, j synnerheet klagar Olwff j dommarydh,
att han hafwer legdt en drängh vthj sin sohns ställe till dragon,
och tå gaff han öfwersten 8 Rdr och öfwersten togh den legde ahn
förlofwade Olwffz sohn, nu fodrar åtter öfwersten 12. Rdr Till
dett Olwff inttet förmåhr vthlägga, alltßå will han nu taga
sohnen jgen, alle man begiärade blifwa aff medh H:r Öfwerste
rank, och ropade om de icke blifwa aff medh honom, tå wille the
honom nederskiuta, tå frågades hårdt effter hwem thet war som
så sade, Män man kunde ingen igen finna, vthan alle man ropadhe,
att thet war alles deras meningh, tå bleff menige man aff
häradzhöfdingen flitigdt j saaken vnnerrättade, och förmantte, att
dhe wille medh sådana vndseijellßer, hafwa fördragh, och besinna,
att han aff höga öfwerheten till Gräntzens förswar war hijtt
Commenderat, och om han giör Någon orätt, hade han dett för wår
alldranådigaste öfwerheet att förswara, och bleff så slutit, att
dhe sina beswär skulle för befallningzmannen andraga, sedan will
häradzhöfdingen sådant widare för h:s högh. G:e Excell:tz och Nde
fälltmarskallken ödmiuckligen tillkiänna gifwa, och således bötter på
deras klagemåhl förskaffas kunna, der med gaff allmogen sigh
tillfredz, och toge affträdh,
Sammadagh kom för Rätten Lentzmannen j Agunnarydh
Sochn, Anders j Ellmptåßa, och tillijka medh den andre allmogen
ger skull slepper åttskillige dragoner, och när de icke förmå
gifwa honom så många penninger som han begiärar, tå will han
åtter taga dragonen igen, j synnerheet klagar Olwff j dommarydh,
att han hafwer legdt en drängh vthj sin sohns ställe till dragon,
och tå gaff han öfwersten 8 Rdr och öfwersten togh den legde ahn
förlofwade Olwffz sohn, nu fodrar åtter öfwersten 12. Rdr Till
dett Olwff inttet förmåhr vthlägga, alltßå will han nu taga
sohnen jgen, alle man begiärade blifwa aff medh H:r Öfwerste
rank, och ropade om de icke blifwa aff medh honom, tå wille the
honom nederskiuta, tå frågades hårdt effter hwem thet war som
så sade, Män man kunde ingen igen finna, vthan alle man ropadhe,
att thet war alles deras meningh, tå bleff menige man aff
häradzhöfdingen flitigdt j saaken vnnerrättade, och förmantte, att
dhe wille medh sådana vndseijellßer, hafwa fördragh, och besinna,
att han aff höga öfwerheten till Gräntzens förswar war hijtt
Commenderat, och om han giör Någon orätt, hade han dett för wår
alldranådigaste öfwerheet att förswara, och bleff så slutit, att
dhe sina beswär skulle för befallningzmannen andraga, sedan will
häradzhöfdingen sådant widare för h:s högh. G:e Excell:tz och Nde
fälltmarskallken ödmiuckligen tillkiänna gifwa, och således bötter på
deras klagemåhl förskaffas kunna, der med gaff allmogen sigh
tillfredz, och toge affträdh,
Sammadagh kom för Rätten Lentzmannen j Agunnarydh
Sochn, Anders j Ellmptåßa, och tillijka medh den andre allmogen
24v
sigh beßwärade icke allenast öfwer öfwerste Ranck, vthan och öfwerste
Leutnampten Lars Nillßon, att dhe hafwa vndßagdt Agunnarydz Sochen
medh een stoor hoop hästar willia besöckia giästa och beswära, tå wardt
honom swaratt att bete officerare böra effter som de kunna hafwa order och
befalldningh aff h:s högh Greffl: Exceelltz och N:de fälltmarskalken
eller någon annors öfwerheetz perßon eller ått minstonne häradz
fougdens tillßäiellße dem vnnerhålla och der dhe dett icke hafwa,
befinner Rätten dem icke skiälligdt kunna aff sigh sielff, vthj däße
beswärlige Tijder, allmogen beswära, vthan allenast deras hästar
här och der j Några dagar omläggia, och j Medler tijdh sigh hoos dem
som wederbör förfråga, huru wida huru monga, och huru länge
samma sochen, deras hästar vppehålla skall, j lijka måtto besuärade
sigh Länßmannen, att öfwerst Leut: Lars Nillßon hade skiellt
honom för een Skiellm, och att inttet ährliget håår på honom war,
begiärandes att han måtte blifwa tagen vthj kongl. Mtz wår aller-
nådigaste herres och konungz förswar, effter såßom han wille sigh
jfrån be:te ährerörige beskylldningh Lageligh befrija, begiärade alltßå
först att h:s wyrdigheet Prosten, Mr Anders j Agunnarydh som då
tillstädes war, så wäll som närwarande allmoge aff bete sochen
vthj hwillken sochen han een lång tijdh hafwer waret Länßman, såsom
och j Ryßby sochens närwarande allmoge, vthj hwillken han vpfödd war,
Jämwäll och heela häradet, så wäll som och Befallningsmannen wel:t
Anders Larßon som han på Cronones wägnar, j några åhr för Länßman
tient hafwer, att dhe alle sampteligen wille gifwa honom ett Rättrådigdt
wittnesbyrdh, om dhe wiste medh hans perßohn, annat ähn ährliget och
godt, hwillka alla sampteligen, så hans wyrdigheet Prosten som bete
sochnemän, och häradz inbyggare som tillstädes war, enhälligen,
och alla medh en mun bekiende, att dhe all den Tijden, the honom
Leutnampten Lars Nillßon, att dhe hafwa vndßagdt Agunnarydz Sochen
medh een stoor hoop hästar willia besöckia giästa och beswära, tå wardt
honom swaratt att bete officerare böra effter som de kunna hafwa order och
befalldningh aff h:s högh Greffl: Exceelltz och N:de fälltmarskalken
eller någon annors öfwerheetz perßon eller ått minstonne häradz
fougdens tillßäiellße dem vnnerhålla och der dhe dett icke hafwa,
befinner Rätten dem icke skiälligdt kunna aff sigh sielff, vthj däße
beswärlige Tijder, allmogen beswära, vthan allenast deras hästar
här och der j Några dagar omläggia, och j Medler tijdh sigh hoos dem
som wederbör förfråga, huru wida huru monga, och huru länge
samma sochen, deras hästar vppehålla skall, j lijka måtto besuärade
sigh Länßmannen, att öfwerst Leut: Lars Nillßon hade skiellt
honom för een Skiellm, och att inttet ährliget håår på honom war,
begiärandes att han måtte blifwa tagen vthj kongl. Mtz wår aller-
nådigaste herres och konungz förswar, effter såßom han wille sigh
jfrån be:te ährerörige beskylldningh Lageligh befrija, begiärade alltßå
först att h:s wyrdigheet Prosten, Mr Anders j Agunnarydh som då
tillstädes war, så wäll som närwarande allmoge aff bete sochen
vthj hwillken sochen han een lång tijdh hafwer waret Länßman, såsom
och j Ryßby sochens närwarande allmoge, vthj hwillken han vpfödd war,
Jämwäll och heela häradet, så wäll som och Befallningsmannen wel:t
Anders Larßon som han på Cronones wägnar, j några åhr för Länßman
tient hafwer, att dhe alle sampteligen wille gifwa honom ett Rättrådigdt
wittnesbyrdh, om dhe wiste medh hans perßohn, annat ähn ährliget och
godt, hwillka alla sampteligen, så hans wyrdigheet Prosten som bete
sochnemän, och häradz inbyggare som tillstädes war, enhälligen,
och alla medh en mun bekiende, att dhe all den Tijden, the honom
25r
kiendt hafwa, jcke annat hafwa sportt eller förståt aff honom
ähn dätt ährliget och redeliget war, och icke häller annat medh honom
wiste, ähn ähra och godt, j synnerheet bekiende och befallningzmannen
j samma häradt, ehrligh och wel:t Anders Larßon, så för sin person
som och sin fordom swärfaders wel:t harall Trolles wägnar, att
be:te Länßman så medh Cronones Ränttar, som och alla andra sacher,
hans Tienst och ämbete angående, hafwer sigh där vthinnan så förhållet
som en Ehrligh Cronones tienare ängnar och böhr, att giöra, och icke
annat medh honom wiste, ähn dätt ährliget och godt war, såsom be:te
öfwerst. Leut: Lars Nillßon nu inttet war tillstädes, och kunde
swara till denna anklagan, alltßå kunde rätten sigh med denne
sacken, nu för denne gången jcke widare befatta, vthan allenast
lofwades Läntzmannen ett bewiß, om hwadh honom nu bewittnat
war, att han sedan kan sin sack framdeeles och widare emot bete
öfwerst. Leut: som sigh wederböhr, och Lageligen vthföra, j medlertijdh
bliffwer och be:te Länßman, för samma ährerörig beskyllningh
så wida befrijat, att ingen måå honom något ähreröriget tillwijta
särdeles och till des han samma sack som förb:t ähr, kan lageligen
vthföra, och till något oärliget öfwertygas, der medh Rätten för
den osäckerheet för fienden, war j herrens nampn Resignerades,
Att således på ofwanskreffne Tingh Ranßakat, Passerat och affdömbt
ähr, wittnar häradzhöffdingen, sampt Lagläßaren vthj be:te häradt,
medh egne händer och signätter, och dätta mädh häradzinsegell wijdare
bekräffta Actum ut Supra.
ähn dätt ährliget och redeliget war, och icke häller annat medh honom
wiste, ähn ähra och godt, j synnerheet bekiende och befallningzmannen
j samma häradt, ehrligh och wel:t Anders Larßon, så för sin person
som och sin fordom swärfaders wel:t harall Trolles wägnar, att
be:te Länßman så medh Cronones Ränttar, som och alla andra sacher,
hans Tienst och ämbete angående, hafwer sigh där vthinnan så förhållet
som en Ehrligh Cronones tienare ängnar och böhr, att giöra, och icke
annat medh honom wiste, ähn dätt ährliget och godt war, såsom be:te
öfwerst. Leut: Lars Nillßon nu inttet war tillstädes, och kunde
swara till denna anklagan, alltßå kunde rätten sigh med denne
sacken, nu för denne gången jcke widare befatta, vthan allenast
lofwades Läntzmannen ett bewiß, om hwadh honom nu bewittnat
war, att han sedan kan sin sack framdeeles och widare emot bete
öfwerst. Leut: som sigh wederböhr, och Lageligen vthföra, j medlertijdh
bliffwer och be:te Länßman, för samma ährerörig beskyllningh
så wida befrijat, att ingen måå honom något ähreröriget tillwijta
särdeles och till des han samma sack som förb:t ähr, kan lageligen
vthföra, och till något oärliget öfwertygas, der medh Rätten för
den osäckerheet för fienden, war j herrens nampn Resignerades,
Att således på ofwanskreffne Tingh Ranßakat, Passerat och affdömbt
ähr, wittnar häradzhöffdingen, sampt Lagläßaren vthj be:te häradt,
medh egne händer och signätter, och dätta mädh häradzinsegell wijdare
bekräffta Actum ut Supra.
| Nils Nilßon Lindegreen  |
 |
Jönß Håkonßon |
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 160 / sid 1 (AID: v49725.b160.s1b, NAD: SE/VALA/0382503) |