| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 174 / sid 15 (AID: v49725.b174.s15, NAD: SE/VALA/0382503) |
14v
vthan någen gierningh, och hustru Karins Man Lars j Rangnellkiöph,
defenderar sin hustru till all ähra och dygdh, på thet högsta, thet och ingen
annan så vthan som innan Sachens, weet häller kan hafwa hustru Karin
att emot säia, och hon hustru Karin blifwer till heder och ähra frij ehrkiendh,
och för samma skiämpt och förargellße, förährade Torbiörn 1. Rdr till
kyrkan Androm till åttwarningh, att icke komma förargellße åstadh,
Samma dagh framkom för Rätten Peder Bengdtson j åby och gaff
tillkiänna huruledis Jöns Erichson j Isiöa skulle hafft ährende att Leeta
effter een häst widh åby åå, och widh han gick vth mädh peder bengtson qwarn,
skall han hafwa sett thär inne een wäßbo drängh bengdt anderßon på aggarp,
hoos een piga anna pedersdotter j åby förbete peder bengdtsons dotter, och
qwarnahusdören stodh öppen, och såsom samma drängh war peder bengdtsons
Rättares sohn, och säier sigh hafwa hafft thät wärfwet, brede widh han war
tillrest till åbys vthskrifningh att ställa kneckt för sin hußbondes
godz, effter han war blefwen rättare effter sin faders dödh, och skulle Le-
fwerera kneckt, och tå säier Jöns Erichson, att ingen war mehra inne j
qwarnahußet, vthan pigan som är een fästemö, och tå skulle strax thäreffter
hafft bröllop, och thänne vnge drängen, aff hwilket tillfälle Jöns Erichson
skall hafwa gådt op j anders pederßons stugu säiandes, att han sågh them
tillhopa, aff hwillken orsack peder bengdtßons dotter, beff rycktbahr
och kan jordh, och arga Munnar ladhe och thär till, och fästemannen för-
orsackades att fåå andra tanckar, sedan andra flere begyntte bullra
thär medh, att äktenskapet hindrades, drängen tillspordes, hwadh ähren-
dhe han hadhe j qwarnen, thär till han swarade, att han skulle beställa
för 4 häller 5 Tunner spannemåhll, hans fru wille sända tijtt och låta
mahla, och Jöns förplichtar sigh högeligen, att han icke sågh pigan häller
drängen taga sigh något oährliget före, och swärgh högeligen att om han
någet ordh fällte, tå war han så drucken att han eij wiste eij hwadh han
thalade, mycket mindre giorde, män sedan thätta war skiedt, kom peder
bengdtson j krakell medh sin granne peder Erichson, och ehuru the j
fyllerij och drykesmåhll skiällte hwar andra för tiuff, och ährelös,
thet ingen hörde på vthan bägge på thet högsta neka thär till, tå bekiänna
the nu att the icke weeta medh hwar andra, vthan all ähra, och godt, män
defenderar sin hustru till all ähra och dygdh, på thet högsta, thet och ingen
annan så vthan som innan Sachens, weet häller kan hafwa hustru Karin
att emot säia, och hon hustru Karin blifwer till heder och ähra frij ehrkiendh,
och för samma skiämpt och förargellße, förährade Torbiörn 1. Rdr till
kyrkan Androm till åttwarningh, att icke komma förargellße åstadh,
Samma dagh framkom för Rätten Peder Bengdtson j åby och gaff
tillkiänna huruledis Jöns Erichson j Isiöa skulle hafft ährende att Leeta
effter een häst widh åby åå, och widh han gick vth mädh peder bengtson qwarn,
skall han hafwa sett thär inne een wäßbo drängh bengdt anderßon på aggarp,
hoos een piga anna pedersdotter j åby förbete peder bengdtsons dotter, och
qwarnahusdören stodh öppen, och såsom samma drängh war peder bengdtsons
Rättares sohn, och säier sigh hafwa hafft thät wärfwet, brede widh han war
tillrest till åbys vthskrifningh att ställa kneckt för sin hußbondes
godz, effter han war blefwen rättare effter sin faders dödh, och skulle Le-
fwerera kneckt, och tå säier Jöns Erichson, att ingen war mehra inne j
qwarnahußet, vthan pigan som är een fästemö, och tå skulle strax thäreffter
hafft bröllop, och thänne vnge drängen, aff hwilket tillfälle Jöns Erichson
skall hafwa gådt op j anders pederßons stugu säiandes, att han sågh them
tillhopa, aff hwillken orsack peder bengdtßons dotter, beff rycktbahr
och kan jordh, och arga Munnar ladhe och thär till, och fästemannen för-
orsackades att fåå andra tanckar, sedan andra flere begyntte bullra
thär medh, att äktenskapet hindrades, drängen tillspordes, hwadh ähren-
dhe han hadhe j qwarnen, thär till han swarade, att han skulle beställa
för 4 häller 5 Tunner spannemåhll, hans fru wille sända tijtt och låta
mahla, och Jöns förplichtar sigh högeligen, att han icke sågh pigan häller
drängen taga sigh något oährliget före, och swärgh högeligen att om han
någet ordh fällte, tå war han så drucken att han eij wiste eij hwadh han
thalade, mycket mindre giorde, män sedan thätta war skiedt, kom peder
bengdtson j krakell medh sin granne peder Erichson, och ehuru the j
fyllerij och drykesmåhll skiällte hwar andra för tiuff, och ährelös,
thet ingen hörde på vthan bägge på thet högsta neka thär till, tå bekiänna
the nu att the icke weeta medh hwar andra, vthan all ähra, och godt, män
15r
ehuru thät förföll them emillan, blandar Peder Erichson in Mädh, att
peder bengdtsons dotter aff honom kallades hoora, allt thätta vthan skiäll
och beskiedd, och aff Löst krakeel som aff hastige mode tillkom, såßom
aff wredhe, hastigdt kan tillkomma när twänne druckna män komma till
att kiffwa, och trätta j öllßmåhll, och nu så högelligen neka, dåck för förargell-
se, och sigh siellfwum att styra och achta sin mun och thall, vthlofwade peder
bengdtson, och peder Erichson, hwar sin Dr. s. mt Till kyrkan, och blifwer till
heeder och ähra behålldne,
Bellongande peder bengdtzons dotter, så och thän vnge drängen, som j ett Thall
kompne woro, och mistanke aff een Löös grundh, så bleffwe partterna till
heeder, och ähra frijkiende, och ingen må någon thera, them något annat j Thätta
måhll tillwijta, och förkasta,
Peder Bengdtßon, och peder Erichson, bleffwe och wänligen, och wäll för-
lijckte, och opßatte j wijthe 8. Rdr. halffpartten till sochen kyrkian, och ½
partten vnner rätten, hwillken partten bewißes withet affbryjter,
Samma dagh anklagade Länsmannen Jonas Arfwedson Sohne
Jute j Miäredt att han skall hafwa sålldt öhll på Store bönedagen, och giordt
thär medh een stoor förargellße, och wanwördat wår nådigeste konungh strän-
ge bönedagh placat, här till sohne Jute högeligen nekar, föregifwer, att een dra-
gon Boo benebdh gick Stoore bönedagen thär vthmädh, antingen han kom
ifrån Läßeredt, häller sommarßätte weet han inttet, mädh myket ropade,
han och förhöllt sigh oroligen, män sohne nekar högelligen, att han inttet öhll
sållde thän dagen, bortgaff häller hemma war, vthan war gången till kyrkie,
Till liungby, och sedan effter han hade någon mälldh widh qwarnarna, gick
han effter predickan, till att taga wara på sin mälldh, när han på store bö-
nedagen hade waret widh twänne predichningar, och sohne kom inttet hem
för ähn om MÅrgonen effter Store bönedagen, allßå bewißar sigh nu SOhne
Jute på Store bönedagen jnttet försedt hafwa
peder bengdtsons dotter aff honom kallades hoora, allt thätta vthan skiäll
och beskiedd, och aff Löst krakeel som aff hastige mode tillkom, såßom
aff wredhe, hastigdt kan tillkomma när twänne druckna män komma till
att kiffwa, och trätta j öllßmåhll, och nu så högelligen neka, dåck för förargell-
se, och sigh siellfwum att styra och achta sin mun och thall, vthlofwade peder
bengdtson, och peder Erichson, hwar sin Dr. s. mt Till kyrkan, och blifwer till
heeder och ähra behålldne,
Bellongande peder bengdtzons dotter, så och thän vnge drängen, som j ett Thall
kompne woro, och mistanke aff een Löös grundh, så bleffwe partterna till
heeder, och ähra frijkiende, och ingen må någon thera, them något annat j Thätta
måhll tillwijta, och förkasta,
Peder Bengdtßon, och peder Erichson, bleffwe och wänligen, och wäll för-
lijckte, och opßatte j wijthe 8. Rdr. halffpartten till sochen kyrkian, och ½
partten vnner rätten, hwillken partten bewißes withet affbryjter,
Samma dagh anklagade Länsmannen Jonas Arfwedson Sohne
Jute j Miäredt att han skall hafwa sålldt öhll på Store bönedagen, och giordt
thär medh een stoor förargellße, och wanwördat wår nådigeste konungh strän-
ge bönedagh placat, här till sohne Jute högeligen nekar, föregifwer, att een dra-
gon Boo benebdh gick Stoore bönedagen thär vthmädh, antingen han kom
ifrån Läßeredt, häller sommarßätte weet han inttet, mädh myket ropade,
han och förhöllt sigh oroligen, män sohne nekar högelligen, att han inttet öhll
sållde thän dagen, bortgaff häller hemma war, vthan war gången till kyrkie,
Till liungby, och sedan effter han hade någon mälldh widh qwarnarna, gick
han effter predickan, till att taga wara på sin mälldh, när han på store bö-
nedagen hade waret widh twänne predichningar, och sohne kom inttet hem
för ähn om MÅrgonen effter Store bönedagen, allßå bewißar sigh nu SOhne
Jute på Store bönedagen jnttet försedt hafwa
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 174 / sid 15 (AID: v49725.b174.s15, NAD: SE/VALA/0382503) |