| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:15 (1648-1649) Bild 3 / sid 1 (AID: v49323.b3.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Sunnerbo häradtz
dombook.
Pro Anno 1648:
Jnleffererat dhen 8 Feb: 1649
Jgenomläsin af migh vndhertecknadh den 17 Junij
Anno 1649
Ericus Drysenius
Sunnerbo häradtz
dombook.
Pro Anno 1648:
Jnleffererat dhen 8 Feb: 1649
Jgenomläsin af migh vndhertecknadh den 17 Junij
Anno 1649
Ericus Drysenius
1v
Gårdar Vpbiudas
Anno 1648 den 26, 27 och 28 Januarij, höltz
ordinarie Tingh medh Sunnerbo häradt, j Jffla, Närwa-
randes häradz fogten, Ehrligh och Wälltt harall Trolle ij
Jßiöa sampt häradznembdemän.
Nembden.
Per Månßon j Bierßarijdt, Jon i Snelzböke
Knutt j Bolmarydt Nilß Bengtßon i Horn,
Jon Jönßoni Rydh, Arffuidh j Wiggåsa
Mattheß j Lunden, Nilß Perßon j Romborna
Per j Brecknetorp, Jon j Jffla
Åke j Ragnelekiöp,
randes häradz fogten, Ehrligh och Wälltt harall Trolle ij
Jßiöa sampt häradznembdemän.
Nembden.
Per Månßon j Bierßarijdt, Jon i Snelzböke
Knutt j Bolmarydt Nilß Bengtßon i Horn,
Jon Jönßoni Rydh, Arffuidh j Wiggåsa
Mattheß j Lunden, Nilß Perßon j Romborna
Per j Brecknetorp, Jon j Jffla
Åke j Ragnelekiöp,
Gårdar Vpbiudas
| Tuna j Ryßby Sochn | _ 3: |
| ½ gårdh j Holma j Markarydz Sochn | _ 3: |
| 1/4 i Hahult | _ 3: |
| helt Siöatorp j Hynnerydz Sochn | _ 3: |
| ½ altaböke | _ 3: |
| ½ Prostekiöp j Lijdhultz Sochn | _ 3: |
| 1/3 aff wästregården j Berghem | _ 3: |
| 1/24:deel j Quenßlöff | _ 2: |
| ½ Brokabögd | _ 2: |
| ½ Rommarehylte j Agunnarydz Sochn | _ 3: |
| 1/4 j Siuhult j Giöterydz Sochn | _ 3: |
| Twedelen Kiärr j Nöttia Sochn | _ 3: |
| Gryttåsa | _ 3: |
| 1/16 dell j Staffwerhult | _ 3: |
| 1/9 dell aff Knutzgårdh j Hamna | _ 3: |
| 1/10 dell Lönßhultt j Hijnnerydz Sochn | _ 3: |
| 1/16 deell j dragerydt | _ 3: |
| ½ Norregårdh j Bökarydh | _ 2: |
| 1/3 aff Skiärfarydt j Nöttia Sochn | _ 2: |
| Jtt Tunnelandh j Balköö | _ 2: |
2r
| helt Ößiehult j Wrå Sochn | _ 2: |
| 1/4 j Ormalt j Wrå Sochn | _ 2: |
| 1/8 j Böökhult | _ 2: |
| En fierdingh j Wästra Jßiöa | _ 2: |
| 1/4 j Hängarp | _ 2: |
| 1/3 j Hiorßberga j Hijnnerydz Sochn | _ 2: |
| Brennßlijda | _ 3: |
| Mårarp frälse | _ 3: |
| Lunden | _ 2: |
| 1/4 j Biörßtorp | _ 2: |
| 2/8 j Biörßtorp | _ 2: |
| 1/4 j Lilla Aggalt | _ 1: |
| 1/3 Toffta j Liungby Sochn | _ 2: |
| 1/4 och 1/6 j Söndragården j Sånna j Markarydz Sochn | _ 1: |
| 1/4 j Ormalt | _ 1: |
| 1/4 j Rißen j hijnnerydz socn | _ 2: |
| 1/4 Siögården hamnba | _ 2: |
| 1/4 hallagården ibm | _ 2: |
| 1/4 aff hiorßarijdt j Wrå Sochn | _ 2: |
| 1/4 Tormansbögd östregården | _ 2: |
| heel gårdh Rijpa j Markarydz Sochn | _ 2: |
| 1/4 abbishultt j Wrå Sochn | _ 2: |
| 1/6 aff Wästergården j Berghem | _ 2: |
| 1/6 och itt skeppelandh j hölhult | _ 2: |
| 1/3 aff Bråten j Markarydz Sochn | _ 2: |
| 3/4 aff öster Toresholma j Giötherydz Sochn | _ 2: |
| 1/5 aff Biörßtorp | _ 2: |
| 1/4 aff Elinge | _ 2: |
| 1/6 Syndragården j Horn | _ 2: |
| 1/3 Toffta i Liungby Sochn | _ 2: |
| Twedelen Groarydh | _ 2: |
| 1/5 Bergnhult j Nöttia Sochn | _ 2: |
| 1/4 aff Vddesgårdh j Ößlöff | _ 1: |
| 10 skeppelandh j Snöreßöia | _ 1: |
| 1/8 Norregården j Miärydt j Liunga Sochn | _ 1: |
2v
Sammadagh framträdde för Rätten, Bengta och Kirstin Suenßdöt-
trar j kyllhult och wore een entligh dom begärandes vppå the-
res granne Gisell Johanßon, för dett han deras söster Christion
Swenßdotter stötte medh en bößa, vnder wänster armen, som j fö-
regången Act förmält är på senaste tingh, den oppå 4: ehrlige boo-
faste Män, haffua afflagdt eed som skadan synte; och deras meningh
är att hon der aff schulle fådt sin dödh. och företogh Rätten och Nem-
den denna saken medh itt flitigt och noga betänkande och öfuerwä-
gande. Först tillspordes söstrarna till then döda, om dhe fullkom-
ligen wille lägga Gisell till, att wara skyldigh till hennes dödh?
der till dhe swarade, Gudh weet dett bäst, men dhe icke för sine per-
soner annat weta, vthan hon altijdh sedan ifrån den tijden, klaga-
de sigh ondt j bröstet, och luchtade illa iu mer, och mer, in till
hon bleff dödh her ifrån werlden. och begärade aff Rätten och
Nembden en rättwijß dom, som dhe för Gudj kunde ansuara, men at stå
effter hans dödh kunde dhe icke göra. Granner och någranner vitna
att der hon hade hafft godh skiötzell, hade hon wäll aff den skadan bleff-
uet bättre, men dhe troo och förmena alt nu som före, att hon blef dödh
aff den farlige fältsiukan der wankade i bögden, ther aff månge blef-
wo döde, både manß och quinnoßpersoner, och dhe 4 ehrlige män
som eeden afflagdt haffua och synte skadan, vitna att dett icke kunde
Approberas för dödzsåår. Vthj denne mörke sak, denne nedrige Rätten
icke faller möijeligt att preccise döma Gisell ifrån Liffwet, och att
wara en dråpare, vthan för alle Vprettadhe skiäl som j denne Act och
ransackningh infattade ähro, effter Rättens och Nembdens omröstan
de och aff den som ordett aff Nembden framföra skulle, döma honom
effter dett 17: Capit, j Såram. b. medh willia j LL. doch till lijdelige
och möijelige böther. hemställandes denne mörke sak på dett
vnderdånligste vthj den högst ährade kongl. Giötharijkes hoffrättz
nådige resolution och wijdare förklarningh.
| ½ gård och ½ fämtingh j Elinge | _ 1: |
| 1/4 j Nygårdh | _ 1: |
| 1/4 j hyalt | _ 1: |
Sammadagh framträdde för Rätten, Bengta och Kirstin Suenßdöt-
trar j kyllhult och wore een entligh dom begärandes vppå the-
res granne Gisell Johanßon, för dett han deras söster Christion
Swenßdotter stötte medh en bößa, vnder wänster armen, som j fö-
regången Act förmält är på senaste tingh, den oppå 4: ehrlige boo-
faste Män, haffua afflagdt eed som skadan synte; och deras meningh
är att hon der aff schulle fådt sin dödh. och företogh Rätten och Nem-
den denna saken medh itt flitigt och noga betänkande och öfuerwä-
gande. Först tillspordes söstrarna till then döda, om dhe fullkom-
ligen wille lägga Gisell till, att wara skyldigh till hennes dödh?
der till dhe swarade, Gudh weet dett bäst, men dhe icke för sine per-
soner annat weta, vthan hon altijdh sedan ifrån den tijden, klaga-
de sigh ondt j bröstet, och luchtade illa iu mer, och mer, in till
hon bleff dödh her ifrån werlden. och begärade aff Rätten och
Nembden en rättwijß dom, som dhe för Gudj kunde ansuara, men at stå
effter hans dödh kunde dhe icke göra. Granner och någranner vitna
att der hon hade hafft godh skiötzell, hade hon wäll aff den skadan bleff-
uet bättre, men dhe troo och förmena alt nu som före, att hon blef dödh
aff den farlige fältsiukan der wankade i bögden, ther aff månge blef-
wo döde, både manß och quinnoßpersoner, och dhe 4 ehrlige män
som eeden afflagdt haffua och synte skadan, vitna att dett icke kunde
Approberas för dödzsåår. Vthj denne mörke sak, denne nedrige Rätten
icke faller möijeligt att preccise döma Gisell ifrån Liffwet, och att
wara en dråpare, vthan för alle Vprettadhe skiäl som j denne Act och
ransackningh infattade ähro, effter Rättens och Nembdens omröstan
de och aff den som ordett aff Nembden framföra skulle, döma honom
effter dett 17: Capit, j Såram. b. medh willia j LL. doch till lijdelige
och möijelige böther. hemställandes denne mörke sak på dett
vnderdånligste vthj den högst ährade kongl. Giötharijkes hoffrättz
nådige resolution och wijdare förklarningh.
3r
Sammadagh tillspordes häradzallmogen, hurulunda Be-
fallningzmannen Wälltt harall trolle hafuer vpburit 1643
åhrs mantals och boskapzpeninger, der till dhe alle enhellign
swarade och bekiände, att Befalningzmannen på inthet annat
sätt och wijß samma Extraordinarie Ränta opbar, än tw kåper-
runstycke emot itt hwijtt runstycke, och sålunda är aff allmogen
opburet och anammat dett ingen her j häradet annorledes haff-
wer kunnat bewijsa, vthan allo enhelligen bekänna sålunda
wara tillgångit.
Sammadagh tingfördes fängzligh för Rätten Oloff Jonßon ij
kroxebögd å Skatta, och bleff anklagat att haffua stulitt
itt par vnga oxar ifrån Jon Bengtßon j SKateboda, goda för 15 dlr
godt mynt, och dem uthdriffuit öffuer grentzen j danmark, och
them der försåldt. Bonden som oxarna mist haffuer, är kom-
men 2: dagar effter till den gården, som oxarna wore föry-
trade j, och bekom them igen. Thenne tiuffuen bekänner sin
mißgerningh godwilligen, therföre bleff han effter dett andra
Capitell j Tiuffuabalken, dömdh till galga och green, och ogill
för sina gerningh.
Sammadagh tingfördes en vngh goße om ni åhr, wijdh nampn
Johan Pederßon j Kyllhult, och bleff anklagat för någre skal-
ka och boffuastycken han öffwa sigh på, ibland annat haffuer
denne goßen ihiälskutet 2 stycken getter för sin morsyster
Bengta j Kyllhult; men systeren beder för honom och klagar in-
thet mer der på, och haffuer samma goße legat j häradzfängz-
le j 4: weckor, och dyrt nogh plichtat therföre.
Sammadagh tingfördes för Rätten, fängzlige, dhe dragoner-
na, och danske förrymde boffwarna om huilka oppå se-
naste tinget j hamneda, den 27 octobris 1647 bleffue
medh flijtt Examinerade, om dett Tiuffwerij som Oloff Nilßon
i Saxtörp en dansk bonde dem anklagade före. aff deße be-
skyllade för tiuffuerij, är för ni dagar sedan, en förrymdh,
fallningzmannen Wälltt harall trolle hafuer vpburit 1643
åhrs mantals och boskapzpeninger, der till dhe alle enhellign
swarade och bekiände, att Befalningzmannen på inthet annat
sätt och wijß samma Extraordinarie Ränta opbar, än tw kåper-
runstycke emot itt hwijtt runstycke, och sålunda är aff allmogen
opburet och anammat dett ingen her j häradet annorledes haff-
wer kunnat bewijsa, vthan allo enhelligen bekänna sålunda
wara tillgångit.
Sammadagh tingfördes fängzligh för Rätten Oloff Jonßon ij
kroxebögd å Skatta, och bleff anklagat att haffua stulitt
itt par vnga oxar ifrån Jon Bengtßon j SKateboda, goda för 15 dlr
godt mynt, och dem uthdriffuit öffuer grentzen j danmark, och
them der försåldt. Bonden som oxarna mist haffuer, är kom-
men 2: dagar effter till den gården, som oxarna wore föry-
trade j, och bekom them igen. Thenne tiuffuen bekänner sin
mißgerningh godwilligen, therföre bleff han effter dett andra
Capitell j Tiuffuabalken, dömdh till galga och green, och ogill
för sina gerningh.
Sammadagh tingfördes en vngh goße om ni åhr, wijdh nampn
Johan Pederßon j Kyllhult, och bleff anklagat för någre skal-
ka och boffuastycken han öffwa sigh på, ibland annat haffuer
denne goßen ihiälskutet 2 stycken getter för sin morsyster
Bengta j Kyllhult; men systeren beder för honom och klagar in-
thet mer der på, och haffuer samma goße legat j häradzfängz-
le j 4: weckor, och dyrt nogh plichtat therföre.
Sammadagh tingfördes för Rätten, fängzlige, dhe dragoner-
na, och danske förrymde boffwarna om huilka oppå se-
naste tinget j hamneda, den 27 octobris 1647 bleffue
medh flijtt Examinerade, om dett Tiuffwerij som Oloff Nilßon
i Saxtörp en dansk bonde dem anklagade före. aff deße be-
skyllade för tiuffuerij, är för ni dagar sedan, en förrymdh,
3v
och sigh uthbrutet och uthskurit aff aringzåsa kista, Bonde Månßn
bdh som haffwer warit lijka godh medh them, och nu ransakas om
theße twå, Nilß Perßon i Gräßholma och hans stalbroder Jönß Brorßn
och theris schyldigheet till danske mansens godz. Den danske mannen
Oloff framlade en sölffskeed om 3: lood, och nogre knappar wäga till-
hopa 5 lood, som then förrymde theris stallbroder Bonde uthsatt haffuer
för ööl peningar och annat, och den danske mannen som sitt godz mist
haffuer kiännes detta; och oansedt thenne gerningh är skedd af dem
alle 3: tillhopa, och godzett bytt aff dem, lickwäll suäria the sigh aldrigh
hafua sedt denne sölffknapperna och sölffskeed. än framkom Bengta
Jonsdotter en änka suensk j miärit her j häradet boandes, och klagade att
een aff theße twå wijd nampn Nilß Perßon hade stulit ifrån henne itt
suart stood, godt för 11 dlr godt mynt, och redit dett uthom grentzen
och såldt henne j Enßholm, och haffuer den fattige änkan warit aff medh dett
nu itt åhr, huilket nu är hijtt opfördt aff en dansk man Bengt Siwor-
son j Enßholmen, hilken är j Sällskap medh sin granne, som dhetta mö-
kna godz mist haffwer, doch haffuer änkan warit ther uthe j danmarck
medh sin kyrkoherdes skriffuelße och kiändtz stoodet, och bonden loffua-
de, att när tingh bleffue, wille han sielff komma hijtt vp, och tiufuen
han kiännes han sålde detta stodet, föregiffuer han kiöpte dett aff een
sin stalbroder en dansk tiuff, wijdh nampn Thore, som och är för-
rymder, men dett är klart att detta är Lögn, ty her bewijses annor-
lunda, att Thore rymde för än Stodet stals bort. Therföre han aff Rät-
ten och Nembden bleff effter dett 2: Cap i Tiuff.b. dömd till galga
och green, och detta giäller för Stodet han stal.
Ähn klagade Luße i miäret suendsk, att hon miste 36: aln Lärufft, som
hadhe Legat på bLeckebacken j 2: nätter: den ene Nilß Perßon
hölt till hooß henne, och äre medh flijtt ransakat och befunnet aff troo-
wärdigt folck, att samma Nilß, hadhe såldt sådant Lärufft uthom
grentzen, men han föregiffuer, han bytte sigh dett till j danmark
för en bößa
huadh belongande den andre Jönß Brorßon wijdh nampn, så för-
uthan han är anklagat för den danska mansens godz, så klagas om
en häst, han skulle haffua stulit j danmark, men j danmark
är han dömd som förbt är till galgen för tiuffwerij, som aff den do-
bdh som haffwer warit lijka godh medh them, och nu ransakas om
theße twå, Nilß Perßon i Gräßholma och hans stalbroder Jönß Brorßn
och theris schyldigheet till danske mansens godz. Den danske mannen
Oloff framlade en sölffskeed om 3: lood, och nogre knappar wäga till-
hopa 5 lood, som then förrymde theris stallbroder Bonde uthsatt haffuer
för ööl peningar och annat, och den danske mannen som sitt godz mist
haffuer kiännes detta; och oansedt thenne gerningh är skedd af dem
alle 3: tillhopa, och godzett bytt aff dem, lickwäll suäria the sigh aldrigh
hafua sedt denne sölffknapperna och sölffskeed. än framkom Bengta
Jonsdotter en änka suensk j miärit her j häradet boandes, och klagade att
een aff theße twå wijd nampn Nilß Perßon hade stulit ifrån henne itt
suart stood, godt för 11 dlr godt mynt, och redit dett uthom grentzen
och såldt henne j Enßholm, och haffuer den fattige änkan warit aff medh dett
nu itt åhr, huilket nu är hijtt opfördt aff en dansk man Bengt Siwor-
son j Enßholmen, hilken är j Sällskap medh sin granne, som dhetta mö-
kna godz mist haffwer, doch haffuer änkan warit ther uthe j danmarck
medh sin kyrkoherdes skriffuelße och kiändtz stoodet, och bonden loffua-
de, att när tingh bleffue, wille han sielff komma hijtt vp, och tiufuen
han kiännes han sålde detta stodet, föregiffuer han kiöpte dett aff een
sin stalbroder en dansk tiuff, wijdh nampn Thore, som och är för-
rymder, men dett är klart att detta är Lögn, ty her bewijses annor-
lunda, att Thore rymde för än Stodet stals bort. Therföre han aff Rät-
ten och Nembden bleff effter dett 2: Cap i Tiuff.b. dömd till galga
och green, och detta giäller för Stodet han stal.
Ähn klagade Luße i miäret suendsk, att hon miste 36: aln Lärufft, som
hadhe Legat på bLeckebacken j 2: nätter: den ene Nilß Perßon
hölt till hooß henne, och äre medh flijtt ransakat och befunnet aff troo-
wärdigt folck, att samma Nilß, hadhe såldt sådant Lärufft uthom
grentzen, men han föregiffuer, han bytte sigh dett till j danmark
för en bößa
huadh belongande den andre Jönß Brorßon wijdh nampn, så för-
uthan han är anklagat för den danska mansens godz, så klagas om
en häst, han skulle haffua stulit j danmark, men j danmark
är han dömd som förbt är till galgen för tiuffwerij, som aff den do-
4r
men seande är, som på Gydinge häradz tingh öffuer honom och flere
tiuffuar war fält och affsagd, och her för Rätten opläsen, och hade
han strax bleffuet hängd, ther han icke hade kommit till flychten,
och rymde hijtt op i Swerige, huarest han nu her sigh illa stält och
förhållit haffuer, och all häradz inbyggare bedia för Gudz skull
att theße arge boffuar måtte blifua straffade som the förtient
haffua, ty the beklaga sigh j then bögden der dhe hafua sitt omgiän-
ge hafft att dhe niuta huarken huß eller hemfridh j synnerheet för
deße. Den danske ståtthållaren Biörn Vllfält, haffuer och
schriffuit wälb: Landzhöffdingen till, som aff hans skrifuelße se-
andes är, vthi huilket han flitigt anhåller att dhe måtto bliffua
straffadhe, heller och att dee måtte blifua effterlåtne att dijtt uth-
leffwerade, tå dhe strax uthan opskoff skola blifua straffadhe
och är förhoppeligt att wår nådige öffuerheet hugna vnderså-
tarna, att deße wåldzwärkare, arge boffuar, och danske tiuffuar,
måtte aff wägen tagne bliffua.
Sammadagh framkom Brijta arffuedzdotter, lätt opteckna sine eede-
män, att hon icke j kiöpstadzresan affhände nogon sill ifrån Anderß ij
Skinnareböke. Edemän
Denne eeden fullgiordes, och Brijta sades och erkändes till sin
ähra frij, och att hon war oskyldigh, och icke affhände nogon sill
ifrån Anders j Skinnersböke.
Sammadagh sackfältes Kirstin Erickzdötter j Marsiö å Skatta
för Lönskeläger medh en ogifft Rytthar j Ößbo, wijdh Nampn
Jönß effter straffordningen. 6: marker
Cronan . . . . . . . __ 4: marker
häradet . . . . . . . __ 1: marker
häradzhöfdingen . . . . __ 1: marker
Sammadagh sades och her aff Rätten erkiändes Ingierdh Thorad:
j Bolmarydt, för itt Löst tall frij att hon icke haffuer hafft
nogott oloffligt omgänge medh Enewaldh j Bollmarydt, ty
tiuffuar war fält och affsagd, och her för Rätten opläsen, och hade
han strax bleffuet hängd, ther han icke hade kommit till flychten,
och rymde hijtt op i Swerige, huarest han nu her sigh illa stält och
förhållit haffuer, och all häradz inbyggare bedia för Gudz skull
att theße arge boffuar måtte blifua straffade som the förtient
haffua, ty the beklaga sigh j then bögden der dhe hafua sitt omgiän-
ge hafft att dhe niuta huarken huß eller hemfridh j synnerheet för
deße. Den danske ståtthållaren Biörn Vllfält, haffuer och
schriffuit wälb: Landzhöffdingen till, som aff hans skrifuelße se-
andes är, vthi huilket han flitigt anhåller att dhe måtto bliffua
straffadhe, heller och att dee måtte blifua effterlåtne att dijtt uth-
leffwerade, tå dhe strax uthan opskoff skola blifua straffadhe
och är förhoppeligt att wår nådige öffuerheet hugna vnderså-
tarna, att deße wåldzwärkare, arge boffuar, och danske tiuffuar,
måtte aff wägen tagne bliffua.
Sammadagh framkom Brijta arffuedzdotter, lätt opteckna sine eede-
män, att hon icke j kiöpstadzresan affhände nogon sill ifrån Anderß ij
Skinnareböke. Edemän
| Mårten Hindrichßon j Balckarp | Månß j Elinge, |
| Clemet j Romborna, | Larß Suenß j Elinge, |
| Jönß j Hamna, | Jeppe j Extörp |
Denne eeden fullgiordes, och Brijta sades och erkändes till sin
ähra frij, och att hon war oskyldigh, och icke affhände nogon sill
ifrån Anders j Skinnersböke.
Sammadagh sackfältes Kirstin Erickzdötter j Marsiö å Skatta
för Lönskeläger medh en ogifft Rytthar j Ößbo, wijdh Nampn
Jönß effter straffordningen. 6: marker
Cronan . . . . . . . __ 4: marker
häradet . . . . . . . __ 1: marker
häradzhöfdingen . . . . __ 1: marker
Sammadagh sades och her aff Rätten erkiändes Ingierdh Thorad:
j Bolmarydt, för itt Löst tall frij att hon icke haffuer hafft
nogott oloffligt omgänge medh Enewaldh j Bollmarydt, ty
4v
dett kan j ingen måtto bewijsas, mycket mindre lijckt till nogen san-
ningh effter noga ransakningh.
Samma dagh kom för rätta, Nils Ottaßon j Signeshult, och kärade
ningh effter noga ransakningh.
Samma dagh kom för rätta, Nils Ottaßon j Signeshult, och kärade
till Arffuidh Larßon, j Brealt att nu j förleden danska feijdetÿdh
bleff Nilß och hans fadhe Otte j Signeshult, aff fienden röffuadhe,
eblandh annat som röffuades, miste Olle een häst godh om 8: RDr,
huilken sedan aff en dansk män bleff förfogaden in om gräntzen
och sleptes strax itt stycke ifrån, Signeshultt, j meningh att när
han sålunda kom heem på Bymarken, skulle han löpa heem till
Signeßhulta gårdh. Men strax i samma dagh kom förbete Arffuidh
Larßon een dragone Corporal, och uptogh hästen, her inpå Suenska
marken, 3 fierdingswägar in om gräntzen, och är förbe häst sedan
gången ifrån Arffuedh och till Steen j Horßöya, så frå den ene till
den andre j kiöp och byte. Till beslut bleff afdömdt, att Arffuedh
som först optogh hästen skall betala Otte 2: Rdlr och Steen j horßia
2: Rdlr och dett öffriga bliffuer Ottes j Signeshult skada, ther
medh låte och parterna sigh omsider wäll ådtnöya och förlichtes.
Sammadagh besuärade sigh Corneten Cristopher j åmot, fullmyndigh på
fru Brijta Lilliesparres vegnar, att wälb: Trulz Kåse war
lagligen stämder hijtt till tinget, att suara till en skuldsack
och inthet Comparerar.
Anderß Nilßon j wästerhult å skatta uthfäste för Lönskeläger medh kir-
stin Olofzdotter, effter straffordningen 3: dlr
Cronan 2: dlr
hardt 2: marker
häradzhöfd 2: marker
Kånan Kirstin för samma sack _ 6 marker
Cronan 4 marker
hdt 1: marker
häradzhöfd: 1: marker
Sammadagh framkom Nembdemannen Nilß Perßon j Romborna, full-
myndigh på Booß Vegnar j Gnußtörp, Jtem på Amundh Sewed-
ßons, Ingeborgh Sewedzdötter j Läßarydt, och Berita Sewedzdotters
j Romborna, och Kirstin Sewedz, och tingskiötte deras broder
Johan Seffwedßon, och hustru Segridt Suenßdötter, all theras arfue-
loter j Wästra gården j Romborna, och haffuer huar brodereen vpburit
36 Dlr godt mynt, och huar sösteren 18 dlr och haffuer han sielff sin
arffuelott, och ther medh äger halffue gården.
Sammadagh besuärade sigh Corneten Cristopher j åmot, fullmyndigh på
fru Brijta Lilliesparres vegnar, att wälb: Trulz Kåse war
lagligen stämder hijtt till tinget, att suara till en skuldsack
och inthet Comparerar.
Anderß Nilßon j wästerhult å skatta uthfäste för Lönskeläger medh kir-
stin Olofzdotter, effter straffordningen 3: dlr
Cronan 2: dlr
hardt 2: marker
häradzhöfd 2: marker
Kånan Kirstin för samma sack _ 6 marker
Cronan 4 marker
hdt 1: marker
häradzhöfd: 1: marker
Sammadagh framkom Nembdemannen Nilß Perßon j Romborna, full-
myndigh på Booß Vegnar j Gnußtörp, Jtem på Amundh Sewed-
ßons, Ingeborgh Sewedzdötter j Läßarydt, och Berita Sewedzdotters
j Romborna, och Kirstin Sewedz, och tingskiötte deras broder
Johan Seffwedßon, och hustru Segridt Suenßdötter, all theras arfue-
loter j Wästra gården j Romborna, och haffuer huar brodereen vpburit
36 Dlr godt mynt, och huar sösteren 18 dlr och haffuer han sielff sin
arffuelott, och ther medh äger halffue gården.
5r
Sammadagh kom Pedher Johanßon i hästberga för Rätta, fullmyn-
digh på Karin Påffuelsdotters wegnar j Ekenäs, och tingskiötte
hennes broder, Tuffue Påwellßon och hans hustru Elin Pedersdåtter
10½ skeppelandh jord j Siuhult för 65 Dr godt mynt aff den-
ne 10½ skeppelandh äger Tuffwe twedelen, och en tredingh äger
hans sösterson Nilß Erlandßon, och hans hustru Gunill Giermundz-
dotter.
digh på Karin Påffuelsdotters wegnar j Ekenäs, och tingskiötte
hennes broder, Tuffue Påwellßon och hans hustru Elin Pedersdåtter
10½ skeppelandh jord j Siuhult för 65 Dr godt mynt aff den-
ne 10½ skeppelandh äger Tuffwe twedelen, och en tredingh äger
hans sösterson Nilß Erlandßon, och hans hustru Gunill Giermundz-
dotter.
Sammadagh kom Per Månsson j Bierserÿdh för rätta, fullmÿn-
digh på Nilß Nilßons wegnar j Jönßaboga, och på Gunnill Nilß-
dötterß barns Wegnar j Glamset, och Tingskiötte Ilin Suenßdot-
ter, och hennes barn all deras arffueloter j ormalt, och haffuer Up-
burit Nemligen Nilß Nilßon 26: Rr godh mÿnt, och Gunnill
haffuer bekommit j fult wederlagh Ilines arffuepart j Glam-
set, och haffuer Ilin uthgifuit på Jordabyte 4 dlr än Ingridh
Nilßdötter för ½ sösterpart opburit 6½ dlr godh mÿnt.
Haffuer och Ilin sin lott j samma jordh och är tillhopa ¼ j ormalt
Andra dagen den 27 dito Continuerades medh Laga Tinget
och samme Nembdemän.
Sammadagh framkom för rätta, Edle och wälb: Anders Siöbladz
fogte Sone Sonaßon, och war begärandes en fullkommeligh
dom på opå den syn som häradznembd haffua effter den wälb:e h:e
Landzhöffdingens befalningzbreff den 1: Novemb. 1647 hållet
och skiärskådat hooß wtt Larß Bengtßon j Grimmarp den
21: Novemb: 1647. angående hans modige arbete medh hußens
bygningar, stuffuernas målningar och murande, åkrans och
Engans rödiande, och goda häfd, sampt opslagne diken j engar och
åker. När nu alt detta betrachtas, och Larß Bengtßons wilkor
han kan haffua hafft, så döma Rätten och Nembden Larß Bengtßon
fullkomligen till att hafua aff Wälb: Anders Siöbladh för alt
arbete, åttatije dlr Silfuermynt, och när Larß Bengtßon är
theße 80 dlr godt mynt betalltt, så haffuer Larß Bengtßn
inthet mera på sitt arbete och gerninger på gårdzförbättringh
att åtala, oansedt dett tychtes Larß Bengtßon wara suårt
och nogot för ringa, så lätt han sigh der medh ådtnöija, och parterna
begärade inthet wadkasta, emot denne afsagde dom. Men haffuer
Andra dagen den 27 dito Continuerades medh Laga Tinget
och samme Nembdemän.
Sammadagh framkom för rätta, Edle och wälb: Anders Siöbladz
fogte Sone Sonaßon, och war begärandes en fullkommeligh
dom på opå den syn som häradznembd haffua effter den wälb:e h:e
Landzhöffdingens befalningzbreff den 1: Novemb. 1647 hållet
och skiärskådat hooß wtt Larß Bengtßon j Grimmarp den
21: Novemb: 1647. angående hans modige arbete medh hußens
bygningar, stuffuernas målningar och murande, åkrans och
Engans rödiande, och goda häfd, sampt opslagne diken j engar och
åker. När nu alt detta betrachtas, och Larß Bengtßons wilkor
han kan haffua hafft, så döma Rätten och Nembden Larß Bengtßon
fullkomligen till att hafua aff Wälb: Anders Siöbladh för alt
arbete, åttatije dlr Silfuermynt, och när Larß Bengtßon är
theße 80 dlr godt mynt betalltt, så haffuer Larß Bengtßn
inthet mera på sitt arbete och gerninger på gårdzförbättringh
att åtala, oansedt dett tychtes Larß Bengtßon wara suårt
och nogot för ringa, så lätt han sigh der medh ådtnöija, och parterna
begärade inthet wadkasta, emot denne afsagde dom. Men haffuer
5v
Wälb: Anderß Siöbladh noget serdeles emot Larß Bengtßon, angå-
ende horßberga, eller serdeles gårdzräntan oppå Grimmarp
och derföre ingen tienst giordt, dett stånde wälb: Junckeren An-
ders Siöbladh frijtt medh Larß Bengtßon lagligen uthföra.
Sammadagh framkom Manhafftigh Corneten Cristopher wikman j åmot
fullmechtigh på Edla och wälb: fru Brijta Lilliesparres vegnar
till Askenäs, och anklagade Larß Bengtßon j Grimmarp å frälße,
huilken haffuer nu förleden den 6. Decembris skolat redit till aske-
näs sätesgårdh att kräffia nogot giäldh aff wälb: frun, och tagit
medh sigh en dragone officerare bdh Cristopher Frögdenbergh, och
en bonde wijdh Nampn Jönß Sonaßon j Jffla, och är fruens högeli-
ge klaga, dett Larß Bengtßon haffuer bedriffuit stoor wåldzwärkan,
och henne mycket bedröffuat som består j Effterschne punchter.
1. först när Larß Bengtßon kom till gården medh sitt medfollie, be-
klagades han haffua kiört fruns hästar uth på marken, och lätt
sina hästar j Rummen igen, sworet och skickat sigh illa, han skulle
haffua höö och haffre, ööl om natten, j dhe onde andars Nampn.
2. Nappade han opp en Stöör den lågh på gården, och slogh hunden
trij slagh öffuer ryggen som stodh j bandh, och bleff liggandes, doch
icke dödh.
3. Språng han in ij Stugan som han anklages, j Stufuan skreek och
ropade ööl och maat på bordet j ottantusende Nampn, och iagh
skall haffua pant eller peninger för än iagh drager af gården.
4. När nu Larß så stälte sigh, gaff frun gode ordh och badh honom stäl-
la sigh tillfridz, och sade tåler eder, är iagh eder peninger skyldigh
så will iagh huadh j winne medh Lagh och Rätt betala eder, och klagar
dett Laße togh till sin Pistol, och sadhe Jagh skiuter tigh ihiäl tin dieff-
uell, och tå måste frun och Barnen löpa aff gården.
5 ähn wijste wälb: frun aff den gården hon war uthj tillbaka heem sin
Amma, och badh Larß Bengtßon icke så ställa sigh, vthan wara
roligh, då togh Larß Bengtßson henne j Näsan och wreedh henne om
kringh att hon fälte barnet j gollfwet.
Hertill swrara och bewijsar Larß Bengtßon emot deße klage-
punchter.
1. framkallades en gammal tienstedrängh, och afflade eed å book
och Vitnar att han icke sågh om Larß Bengtßson kiörde fruns
hästar uth, men dett bewistes att Larß ledde sin häst in, annorledes
kan om hästarne inthet bewijsas för sanningh, uthan stodo j stallen öffuer
natten.
ende horßberga, eller serdeles gårdzräntan oppå Grimmarp
och derföre ingen tienst giordt, dett stånde wälb: Junckeren An-
ders Siöbladh frijtt medh Larß Bengtßon lagligen uthföra.
Sammadagh framkom Manhafftigh Corneten Cristopher wikman j åmot
fullmechtigh på Edla och wälb: fru Brijta Lilliesparres vegnar
till Askenäs, och anklagade Larß Bengtßon j Grimmarp å frälße,
huilken haffuer nu förleden den 6. Decembris skolat redit till aske-
näs sätesgårdh att kräffia nogot giäldh aff wälb: frun, och tagit
medh sigh en dragone officerare bdh Cristopher Frögdenbergh, och
en bonde wijdh Nampn Jönß Sonaßon j Jffla, och är fruens högeli-
ge klaga, dett Larß Bengtßon haffuer bedriffuit stoor wåldzwärkan,
och henne mycket bedröffuat som består j Effterschne punchter.
1. först när Larß Bengtßon kom till gården medh sitt medfollie, be-
klagades han haffua kiört fruns hästar uth på marken, och lätt
sina hästar j Rummen igen, sworet och skickat sigh illa, han skulle
haffua höö och haffre, ööl om natten, j dhe onde andars Nampn.
2. Nappade han opp en Stöör den lågh på gården, och slogh hunden
trij slagh öffuer ryggen som stodh j bandh, och bleff liggandes, doch
icke dödh.
3. Språng han in ij Stugan som han anklages, j Stufuan skreek och
ropade ööl och maat på bordet j ottantusende Nampn, och iagh
skall haffua pant eller peninger för än iagh drager af gården.
4. När nu Larß så stälte sigh, gaff frun gode ordh och badh honom stäl-
la sigh tillfridz, och sade tåler eder, är iagh eder peninger skyldigh
så will iagh huadh j winne medh Lagh och Rätt betala eder, och klagar
dett Laße togh till sin Pistol, och sadhe Jagh skiuter tigh ihiäl tin dieff-
uell, och tå måste frun och Barnen löpa aff gården.
5 ähn wijste wälb: frun aff den gården hon war uthj tillbaka heem sin
Amma, och badh Larß Bengtßon icke så ställa sigh, vthan wara
roligh, då togh Larß Bengtßson henne j Näsan och wreedh henne om
kringh att hon fälte barnet j gollfwet.
Hertill swrara och bewijsar Larß Bengtßon emot deße klage-
punchter.
1. framkallades en gammal tienstedrängh, och afflade eed å book
och Vitnar att han icke sågh om Larß Bengtßson kiörde fruns
hästar uth, men dett bewistes att Larß ledde sin häst in, annorledes
kan om hästarne inthet bewijsas för sanningh, uthan stodo j stallen öffuer
natten.
6r
2. att han slogh hunden j bandh dett neka han inthet till medh een
målstake 2: slagh, doch bleff han oskadder och kom sigh igen.
3. att han schulle sprunget in j stugan ropat j attantusendh
Nampn ööl och maat på bordet, her på kan ingen vitne
föras heller bewijsas.
4. att Larß Bengtßon schulle hött frun med en Ladd pistol, kan
inthet bewijsas, huarken aff Legofolket eller nogon annan,
men för redhoga skull effter frun sågh Larß Bengtßon wredh,
gick hon medh barnen bort j en annor gårdh lithet der ifrån
5. att Larß Bengtßon schulle haffua wredit fruns amma j Näsan
tå hon bleff insändh j Stugan att bedia Larß Bengtßon icke wara
så obeskedeligh så bekiänner Larß Bengtßn och bewijses, doch
blödde icke näsan, eij heller blånade.
Larß Bengtßon uthfäste en 12: Manna eedh, att han icke wreder
redh till gården, att han j ordh eller gerningar schulle förtönna
wälb: fru Brijta Lilliesparre hennes barn eller hußfolck, vthan
i acht och Meningh att medh fogligheet kräffia peningar.
Sammadagh kom Jönß Anderßon j Elmhult för rätta och bewiste medh
godh vitne och skiäl, att han hadhe betalt 10 Dlr godt mynt för Jönß
i åhrshuffuudt som han hooß en dansk kiöpman j Cristianstadh hade
sagdt godh före, och nu är bådhe Jönß j Åhrshufuudt och hans hustru
dödh, och arffuet är bytt effter dem, och deße 10: dlr stå obetalta;
Bleff affdömdt för Rätten att arffwingarna skola betala deße
återstående 10 Dlr till Jönß j Elmhult.
Samma dagh framkom Ingeborgh Månsadotter j Säingsiöö och kä-
målstake 2: slagh, doch bleff han oskadder och kom sigh igen.
3. att han schulle sprunget in j stugan ropat j attantusendh
Nampn ööl och maat på bordet, her på kan ingen vitne
föras heller bewijsas.
4. att Larß Bengtßon schulle hött frun med en Ladd pistol, kan
inthet bewijsas, huarken aff Legofolket eller nogon annan,
men för redhoga skull effter frun sågh Larß Bengtßon wredh,
gick hon medh barnen bort j en annor gårdh lithet der ifrån
5. att Larß Bengtßon schulle haffua wredit fruns amma j Näsan
tå hon bleff insändh j Stugan att bedia Larß Bengtßon icke wara
så obeskedeligh så bekiänner Larß Bengtßn och bewijses, doch
blödde icke näsan, eij heller blånade.
Larß Bengtßon uthfäste en 12: Manna eedh, att han icke wreder
redh till gården, att han j ordh eller gerningar schulle förtönna
wälb: fru Brijta Lilliesparre hennes barn eller hußfolck, vthan
i acht och Meningh att medh fogligheet kräffia peningar.
Sammadagh kom Jönß Anderßon j Elmhult för rätta och bewiste medh
godh vitne och skiäl, att han hadhe betalt 10 Dlr godt mynt för Jönß
i åhrshuffuudt som han hooß en dansk kiöpman j Cristianstadh hade
sagdt godh före, och nu är bådhe Jönß j Åhrshufuudt och hans hustru
dödh, och arffuet är bytt effter dem, och deße 10: dlr stå obetalta;
Bleff affdömdt för Rätten att arffwingarna skola betala deße
återstående 10 Dlr till Jönß j Elmhult.
Sammadagh bleff för Rätten affsagdt, att den Koo som j 2 åhr
haffuer warit hooß Nilß j Hyalt, må Nilß ottaßon j Signes
hult saklöst återtaga, emedan dett är itt mißförståndh att
koen schulle gå j annans mans giäld, som doch ingen rätt med
giffuer.
rade till Nilß Suenßon j Säingsiö, och bewiste att hon ännu äger
till marker dlr Jordh j gården. Bleff aff Rätten dömdt, att der han icke
betaler henne 12: dlr må henne Jorden så mycken tilmätin bliffua.
6v
Sammadagh framlade Länßmannen Nilß j Quinnalt godh beskeed
j rätten, att han är frij och Ledig för dett Löffte han hadhe sagdt godh för
en förrymdh knecht bdh Jönß Jönßon, och Brådde j Traherydt we-
derkiännaß effter sin giffne starka skrifft att wara j stället gån-
gen igen för Nilß j Quinnalt.
Samma dagh kom en änkia Jlin Jonsdotter j Toffhult för rätta, och
kärade till Suen Jonßon j Beterås om nogot arff effter Erick j
Säffrarp, som Enkiones man Jönß Vddaßon och Swen tillfallet war
effter Erick, huilken war theras morbroder, ty Jönß haffuer på
sitt ytersta låtit vpskriffua 2 Richz dlr och 2 sölffskeeder, men dett
bewijses annorledes, att hon är skyldigh Jon Exingh en skeed, och för
dett öffriga fäste han en 3: Manna eedh.
Swen Jonßon j Beterås vthfäste en 6. Manna eedh, att han eller hans fader
icke äro skyldige dhe penninger, som Sal. Nilß j Markarydt haff-
wer låtet vpteckna.
Samma dagh sackfältes Johan Ollßon j Lillarp å frälse, för Mökrenk-
ningh med Kirstin Tuffuadötter effter dett 3: Cap. j Gifftm. b.
40: marker.
Frelses hußbonden . . . ___ 13: marker 2:16:
Målßäganden . . . . . ___ 13: marker 2:16:
häradet . . . . . . . ___ 6: marker 5: 8:
häedzhöfdingen . . . . ___ 6: marker 5: 8:
Sammadagh berättade heijderijdaren Erlandh, att Jägemestaren
Paul de la Grantzie haffwer effterlåtit fogten wälltt harall
trolle en Skepeek.
Jönß Simonßon j hånges sackfältes för en Eek effter kong. man-
dat 40 marker. Cronones eensak, och för Trädet 3: marker
Cronan . . . . . . ___ 2: marker
hdt . . . . . . . ___ ½ marker
heredzhöfd . . . . ___ ½ marker
Sammadagh framträdde, Sal: Nilß Ollßons arffwinger Gunnar j Elin-
ge fullmechtigh på Märit och Karin Ollßdöttrars Vegnar
j rätten, att han är frij och Ledig för dett Löffte han hadhe sagdt godh för
en förrymdh knecht bdh Jönß Jönßon, och Brådde j Traherydt we-
derkiännaß effter sin giffne starka skrifft att wara j stället gån-
gen igen för Nilß j Quinnalt.
Samma dagh kom en änkia Jlin Jonsdotter j Toffhult för rätta, och
kärade till Suen Jonßon j Beterås om nogot arff effter Erick j
Säffrarp, som Enkiones man Jönß Vddaßon och Swen tillfallet war
effter Erick, huilken war theras morbroder, ty Jönß haffuer på
sitt ytersta låtit vpskriffua 2 Richz dlr och 2 sölffskeeder, men dett
bewijses annorledes, att hon är skyldigh Jon Exingh en skeed, och för
dett öffriga fäste han en 3: Manna eedh.
Swen Jonßon j Beterås vthfäste en 6. Manna eedh, att han eller hans fader
icke äro skyldige dhe penninger, som Sal. Nilß j Markarydt haff-
wer låtet vpteckna.
Samma dagh sackfältes Johan Ollßon j Lillarp å frälse, för Mökrenk-
ningh med Kirstin Tuffuadötter effter dett 3: Cap. j Gifftm. b.
40: marker.
Frelses hußbonden . . . ___ 13: marker 2:16:
Målßäganden . . . . . ___ 13: marker 2:16:
häradet . . . . . . . ___ 6: marker 5: 8:
häedzhöfdingen . . . . ___ 6: marker 5: 8:
Sammadagh berättade heijderijdaren Erlandh, att Jägemestaren
Paul de la Grantzie haffwer effterlåtit fogten wälltt harall
trolle en Skepeek.
Jönß Simonßon j hånges sackfältes för en Eek effter kong. man-
dat 40 marker. Cronones eensak, och för Trädet 3: marker
Cronan . . . . . . ___ 2: marker
hdt . . . . . . . ___ ½ marker
heredzhöfd . . . . ___ ½ marker
Sammadagh framträdde, Sal: Nilß Ollßons arffwinger Gunnar j Elin-
ge fullmechtigh på Märit och Karin Ollßdöttrars Vegnar
7r
bägge Nilß Ollßons systrar, Jtem Nilß Suenßon j Bökarydt
på Nilß Olßons broder dötters vegnar, kirstin Erlandz-
dötter. och är deras klaga, om Nilß Ollßons spannemålz
vnderhåld och gårderänta, föregiffuandes att detta icke
war förstående in eblandh annor Lößöre arff, när dhe gior-
de een fulkommeligh och oryggeligh förlijckningh ett för
alt om all Lößöra; vthan huadh som kunde bliffua behållit
att nå och bekomma j faste Jordh dett bleff oliquiderat, till
wijdare deß ondskap. hwadh Elinge gårdh wijdkommer
så äga Nilß Ollßons styffbarn, Neml: Larß Suenßon, Månß
Suenßon och systeren Kirstin Suenßdötter effter Lagafångzbrefuet
halffuan Elinge gårdh på en halff fämptedeel när. Then an-
dre halffue gårdadeelen haffuer Nilß Ollßon och hans hustru
kiöpt tillhopa, och nu arffallet är, så är den kiöpt för 135 dlr
godt mt som theras Lagafångzbreff vthwijsar. Theße 135 dlr gå
till skifftes, halffparten ådt Nilß Ollßons Effterleffuerska,
och halffparten ådt arffuingarna, och löper på huar lotten
67½ dlr. Nu bewistes att Sal: Nilß Ollßon haffuer aff
sin hustrus fasta jordh bortsåldt j Kiäskhult 7: skeppelandh
för 33: dlr och i ettlöffues gåffua för iordh j Rydh 6 dlr än ij
Jßiöa 24: skeppelandh för 120: dlr godt mynt. detta vpsatt
till en annor gångh.
Sammadagh framkom Jngemar j Balköö fullmyndigh på Pe-
dher Suenßons Vegnar j Bolmingarydh och alle hans medsö-
skones, N: arffuedh och Gudmundh Suensons söner, och tingh-
skiötte Jeppe Suenßon j Extörp och hans hustru Jngelöff
Bengtzdötter alle deras arffuelotter j Siögården j Extörp,
och therföre betalt, sins faders giäld 111½ Dlr än arffuedh
Suenßon 25: Richzdlr och j förbättringh 18 Richzdlr än Gud-
mundh Suenßon 25 Rdr än Moorsteen j Wängåffua 10 marker
peningar, och en sedell om 2: dlr Så haffuer han sielff sin arffz-
lott, och äger altså halffue gården Extörp.
på Nilß Olßons broder dötters vegnar, kirstin Erlandz-
dötter. och är deras klaga, om Nilß Ollßons spannemålz
vnderhåld och gårderänta, föregiffuandes att detta icke
war förstående in eblandh annor Lößöre arff, när dhe gior-
de een fulkommeligh och oryggeligh förlijckningh ett för
alt om all Lößöra; vthan huadh som kunde bliffua behållit
att nå och bekomma j faste Jordh dett bleff oliquiderat, till
wijdare deß ondskap. hwadh Elinge gårdh wijdkommer
så äga Nilß Ollßons styffbarn, Neml: Larß Suenßon, Månß
Suenßon och systeren Kirstin Suenßdötter effter Lagafångzbrefuet
halffuan Elinge gårdh på en halff fämptedeel när. Then an-
dre halffue gårdadeelen haffuer Nilß Ollßon och hans hustru
kiöpt tillhopa, och nu arffallet är, så är den kiöpt för 135 dlr
godt mt som theras Lagafångzbreff vthwijsar. Theße 135 dlr gå
till skifftes, halffparten ådt Nilß Ollßons Effterleffuerska,
och halffparten ådt arffuingarna, och löper på huar lotten
67½ dlr. Nu bewistes att Sal: Nilß Ollßon haffuer aff
sin hustrus fasta jordh bortsåldt j Kiäskhult 7: skeppelandh
för 33: dlr och i ettlöffues gåffua för iordh j Rydh 6 dlr än ij
Jßiöa 24: skeppelandh för 120: dlr godt mynt. detta vpsatt
till en annor gångh.
Sammadagh framkom Jngemar j Balköö fullmyndigh på Pe-
dher Suenßons Vegnar j Bolmingarydh och alle hans medsö-
skones, N: arffuedh och Gudmundh Suensons söner, och tingh-
skiötte Jeppe Suenßon j Extörp och hans hustru Jngelöff
Bengtzdötter alle deras arffuelotter j Siögården j Extörp,
och therföre betalt, sins faders giäld 111½ Dlr än arffuedh
Suenßon 25: Richzdlr och j förbättringh 18 Richzdlr än Gud-
mundh Suenßon 25 Rdr än Moorsteen j Wängåffua 10 marker
peningar, och en sedell om 2: dlr Så haffuer han sielff sin arffz-
lott, och äger altså halffue gården Extörp.
7v
Samma dagh framträdde Nilß Jönßon j Tutarydt, och medh godh
vitne och bewijß, framlade j Rätten itt fast kiöpe Contract, att
han hadhe sålt Månß Anderßon j Gnußtörp sin halffue Skat-
tegårdh j Gnustörp för 80: Rdr och ther opå haffuer Månß
betalt 30: Richzdlr Nu will Månß ongra sitt kiöp, huilket
honom effter Lagen inthet må efterlåtas, vthan kiöp stånde och
eij återgånge, dett och her för Rätten affdömdt är.
Samma dagh kommo för rätta, grannarna j dragerydh, och kärade
emot Gunne j Trullßtörp, om itt Törp Gryttåßa bdh Nu
finnes der oppå tuenne Sal: konungh Gustaff adolphs breff,
donerat till Jon j Gryttåsa, att dett behålla odriffuin j sin
lijffztijdh och emedan han nu dödh är, och hemanet finnes, som Sal:
k: Maijts breff och förmäler wara opbygdt på dragerydz byamål
och ägor, och eij på Trulßtörpz. Ty dömes samma heman och nu
till dragerydtz by, så wijda, att dett effter Cronones Jordebock,
medh all deß rätt och rättigheet j Skatt och uthlagor blifuer Cronan
förbehållin, och åboen bruke och häffde hemanet, som försuarligt
kan bliffua.
Tridie dagen den 28: Januarij Continuerades Lagtinget.
Sammadagh effter Wälb: Gabriel Grijphs till Salaholm, fullmyn-
digh på sin sösters Jungfru Karin Grijph, inlagde och försegla-
de breff, aff dato den 16: feb: 1646. så och wällärde her JOhan
Lijneij j Ryßby, tingskiöttes ifrån Karin Bengtzdotter j Boarydh
och hennes barn twedelen aff 1/4 j Lilla Boarydh, och till Nilß
Jönßon, och hans hustru Karin Larßadötter, för 48 Richzdlr.
Samma dagh kom Börge Monßon j hällehult för rätta, och satte
Åke j ragnillakiöp all sin arffuelott j Rommenehylte
j pant, för 29½ dlr godt mynt, som Börge bekänner sigh rätt-
färdeligen skyldigh wara, uthan mottsäijelße.
vitne och bewijß, framlade j Rätten itt fast kiöpe Contract, att
han hadhe sålt Månß Anderßon j Gnußtörp sin halffue Skat-
tegårdh j Gnustörp för 80: Rdr och ther opå haffuer Månß
betalt 30: Richzdlr Nu will Månß ongra sitt kiöp, huilket
honom effter Lagen inthet må efterlåtas, vthan kiöp stånde och
eij återgånge, dett och her för Rätten affdömdt är.
Samma dagh kommo för rätta, grannarna j dragerydh, och kärade
emot Gunne j Trullßtörp, om itt Törp Gryttåßa bdh Nu
finnes der oppå tuenne Sal: konungh Gustaff adolphs breff,
donerat till Jon j Gryttåsa, att dett behålla odriffuin j sin
lijffztijdh och emedan han nu dödh är, och hemanet finnes, som Sal:
k: Maijts breff och förmäler wara opbygdt på dragerydz byamål
och ägor, och eij på Trulßtörpz. Ty dömes samma heman och nu
till dragerydtz by, så wijda, att dett effter Cronones Jordebock,
medh all deß rätt och rättigheet j Skatt och uthlagor blifuer Cronan
förbehållin, och åboen bruke och häffde hemanet, som försuarligt
kan bliffua.
Tridie dagen den 28: Januarij Continuerades Lagtinget.
Sammadagh effter Wälb: Gabriel Grijphs till Salaholm, fullmyn-
digh på sin sösters Jungfru Karin Grijph, inlagde och försegla-
de breff, aff dato den 16: feb: 1646. så och wällärde her JOhan
Lijneij j Ryßby, tingskiöttes ifrån Karin Bengtzdotter j Boarydh
och hennes barn twedelen aff 1/4 j Lilla Boarydh, och till Nilß
Jönßon, och hans hustru Karin Larßadötter, för 48 Richzdlr.
Samma dagh kom Börge Monßon j hällehult för rätta, och satte
Åke j ragnillakiöp all sin arffuelott j Rommenehylte
j pant, för 29½ dlr godt mynt, som Börge bekänner sigh rätt-
färdeligen skyldigh wara, uthan mottsäijelße.
8r
Sammadagh kom Jönß Gudmundßon j Elinge för rätta full-
myndigh på sina och sine medsöskonnes vegnar Nilß Gudmund-
sons, och Bengt Gudmundßons barns, och Karin Gudmundzdot-
ters, Thora och Jngredh Gudmundzdottrars; och tingskiötte
Jon Jönßon j Rydh och hans hustru Bengta Johansdotter alla
sina arffueparter, som är ½ fierdingh j Norregården j hän-
garp, och therföre giffuit 70: dlr godt mynt, och 2 Richzdlr ettelöf-
ue, och Jönß Gudmundßon, haffuer alle deße penninger opburit
för sigh och sin söskonne.
Sammadagh kom för rätta Nilß Bengtßon j horn, fullmyndigh
på Karin Suenßdötters vegnar, och tingskiötte Suen Gisla-
son, och hans hustru Thora Månßdotter 1/6: aff Syndregården
j horn för 90: dlr godt mynt.
Sammadagh kom Gisell i hamna för Rätta, fullmyndigh på
Swen Gislasons vegnar j Horn, och tingskötte Jönß Gud-
mundßon, och hans hustru Johanna Booßdötters och Jönß Biörßon
och hans hustru Gyret Andersadötter 1/4: aff Lilla Jonsgårdh
j Elinge, och therföre giffuit 120: dlr godt mynt, och j ettelöfues
gåffua 1: huffuudklädes lärufft.
Sammdagh framträdde en fällegammal Ryttharre wijdh
Nampn Sigge Booßon j Wäreböke, hUilken haffuer tient j
36: åhr för en Rytthare, och tient som en erligh trogen rätt-
skaffens tienare, och heela häradet giffua honom itt godt rättskaf-
fens Loffordh, at han sigh j Leffuerne och omgänge wäll förhållit
haffuer.
Sammadagh framkom för Rätten, wällerde her Suen Bloma, och
kärade till Oluff j domarydt, om dett Giäldet som effter
Suen j kiöp är till arffz fallet, om huilket tillförenne på tre
tingh repeterat är, och Oluff hadhe fäst en 12: manna eedh, den
han nu tillbödh at göra, omsider att Gudz nampn icke skulle
mißbrukat bliffua, bleffuo parterne tillrådde att gå uth
och förlijkas, effter giäldet seer nogot mörckt uth. her Suen
klagande, och Oluff suarande inkommo igen, och bägge bekände
myndigh på sina och sine medsöskonnes vegnar Nilß Gudmund-
sons, och Bengt Gudmundßons barns, och Karin Gudmundzdot-
ters, Thora och Jngredh Gudmundzdottrars; och tingskiötte
Jon Jönßon j Rydh och hans hustru Bengta Johansdotter alla
sina arffueparter, som är ½ fierdingh j Norregården j hän-
garp, och therföre giffuit 70: dlr godt mynt, och 2 Richzdlr ettelöf-
ue, och Jönß Gudmundßon, haffuer alle deße penninger opburit
för sigh och sin söskonne.
Sammadagh kom för rätta Nilß Bengtßon j horn, fullmyndigh
på Karin Suenßdötters vegnar, och tingskiötte Suen Gisla-
son, och hans hustru Thora Månßdotter 1/6: aff Syndregården
j horn för 90: dlr godt mynt.
Sammadagh kom Gisell i hamna för Rätta, fullmyndigh på
Swen Gislasons vegnar j Horn, och tingskötte Jönß Gud-
mundßon, och hans hustru Johanna Booßdötters och Jönß Biörßon
och hans hustru Gyret Andersadötter 1/4: aff Lilla Jonsgårdh
j Elinge, och therföre giffuit 120: dlr godt mynt, och j ettelöfues
gåffua 1: huffuudklädes lärufft.
Sammdagh framträdde en fällegammal Ryttharre wijdh
Nampn Sigge Booßon j Wäreböke, hUilken haffuer tient j
36: åhr för en Rytthare, och tient som en erligh trogen rätt-
skaffens tienare, och heela häradet giffua honom itt godt rättskaf-
fens Loffordh, at han sigh j Leffuerne och omgänge wäll förhållit
haffuer.
Sammadagh framkom för Rätten, wällerde her Suen Bloma, och
kärade till Oluff j domarydt, om dett Giäldet som effter
Suen j kiöp är till arffz fallet, om huilket tillförenne på tre
tingh repeterat är, och Oluff hadhe fäst en 12: manna eedh, den
han nu tillbödh at göra, omsider att Gudz nampn icke skulle
mißbrukat bliffua, bleffuo parterne tillrådde att gå uth
och förlijkas, effter giäldet seer nogot mörckt uth. her Suen
klagande, och Oluff suarande inkommo igen, och bägge bekände
8v
Gårdar vpbiudas.
dhe wore wänligen och wäll förlichte, att Oluff schulle giffua Swen
10: Richzdlr der medh dhe som goda förlichta wänner ifrån Rätten
affträdde.
Anno 1648 den 5 och 6 Junij, höltz ordinarie Tingh
10: Richzdlr der medh dhe som goda förlichta wänner ifrån Rätten
affträdde.
Anno 1648 den 5 och 6 Junij, höltz ordinarie Tingh
medh Sunnerbo häradt, å Rättan Tingstadh Hamnada, öffuer
warandes j Wälb: hr Landzhöffdingens ställe, Ehrboren och Wälltt
man Johan Mickellßon Borgmestare i Wexiö. Jtem häradzfog-
ten Wällförståndigh harall trolle j Jßiöa, sampt häredz Nemb-
demän
Nembden.
man Johan Mickellßon Borgmestare i Wexiö. Jtem häradzfog-
ten Wällförståndigh harall trolle j Jßiöa, sampt häredz Nemb-
demän
Nembden.
| Per Bengtßon j Trotteslöff, | Jon j Snelzböke, |
| Per Månßon j Bierserydt, | Jon Jönßon j Rydh, |
| Nilß Bengtßon j horn, | Knut j Bolmarydt |
| Månß JOhanßon j angellstadh, | Pedher j Brecknetörp, |
| arffuidh j Wiggåßa | Nilß Perßon j Romborna, |
| Åke j Ragnelekiöp, | Matthiß j Lunden. |
Gårdar vpbiudas.
| 1/24 j Quänßlöff | _ 3: |
| ½ Brokabögd | _ 3: |
| ½ Norregården j Bäckarydt | _ 3: |
| 1 1/3 aff Skierserydt j Törpa Sochn | _ 3: |
| Jtt Tunnelandh j Balköö | _ 3: |
| helt ößiehult j wrå Sochn | _ 3: |
| 1/4 j Ormalt j Wrå sochn | _ 3: |
| 1/8 j Böökhult | _ 3: |
| ½ fierdingh j wästra Jßiöa | _ 3: |
| 1/4 j hängarp | _ 3: |
| 1/3 j horßberga j hynnerydz Sochn | _ 3: |
| 1/8 j Biörßtörp | _ 3: |
9r
| 1/4 j Skersitt j Pietterydz Sochn | _ 3: |
| 3/4 aff Lilla Aggalt | _ 2: |
| 1/3 j Toffta j Liungby Sochn | _ 3: |
| 1/4 och 1/6 j Syndregården j Sånna | _ 2: |
| 1/4 j Ormalt j Wrå Sochn | _ 2: |
| 1/4 Rißen j hynnerydz Sochn | _ 3: |
| 1/4 Siögården j hannaba | _ 3: |
| 1/4 aff Hiorsarydt j Wrå Sochn | _ 3: |
| 1/4 aff tormansbögd östregården | _ 3: |
| hele gården Rijpa j Markarydz Sochn | _ 3: |
| 1/4 aff wästragården j Berghem | _ 3: |
| 1/6 och 1: skeppelandh j hälhult | _ 3: |
| 1/3 aff Bråten j Markarydz Sochn | _ 3: |
| 3/4 aff Östra Toreßholma j Giötterydz Sochn | _ 3: |
| 1/4 hålegården j hannaba | _ 3: |
| 1/5 aff Biörstörp | _ 3: |
| 1/4 j Elinge | _ 3: |
| 1/6 Södregården j horn | _ 3: |
| 1/3 j Toffta Liungby Sochn | _ 3: |
| Twedeelen aff Groarydh | _ 3: |
| 1/5 j Biernhult j Nöttia Sochn | _ 2: |
| 1/4 aff Vddesgårdh j Ößlöff | _ 2: |
| 10 skeppelandh Jordh j Snörsöija | _ 2: |
| 1/8 Norregården j Miärit | _ 2: |
| ½ gårdh och ½ fämptingh j Elinge | _ 2: |
| 1/4 j Nygårdh j Ryßby Sochn | _ 2: |
| En fierdingh hyalt j Ryßby Sochn | _ 2: |
| 1/5 aff Buxhult j Hynnerydz Sochn | _ 1: |
| 1/4 och 1/8 j hällegården j hynnerydz sochn | _ 1: |
| hågårdztörp j Ryßby Sochn | _ 1: frälse, |
| 1/5 norregårdh j Wiggåsa | _ 1: |
| Torlarp frälse, låter Wälb: Johan Gyldenswerd opbiuda | _ 1: |
| Ormekulla | _ 1: |
| ½ fierdingh j Giößhult | _ 1: |
| Gryttåsen | _ 1: |
| 1/4 j horseberga | _ 1: |
9v
Sammadagh inlade een gammal Präste och kyrkoherdes änkia
hustru Kirstin Jöransdotter, Sal. her Anderses j Anderstadh
Effterleffuerska, itt Sochnbewijß medh begäran henne medde-
lat om sin ålderdoms wilkor och suaga vppehälle nu j sin höga
ålderdom, derföre bleff aff denne nedrige rätten och nembden,
henne beloffuat häredzbewijß om sådan sin ålderstegne will-
kor och tillståndh.
Sammadagh bleff effter wälbne hr Landzhöfdingens befalningh
ransakat om Per Åkaßon j Åsa en fattigh uthgammall man
och tiggare, hilken 647 hadhe huggit en eek och derföre sack-
fältes till 10: dlr 3: marker. Nembden vitna och betyga, att hooß
honom är huarken peningh eller wärde att bekomma, vthan
för Theße skiäl bör afföras till affkortningh.
Sammadagh framträdde Jon j Snelßböke för Rätten, fulmyndigh
på Per Johanßons vernar j hampalt, och hans medsöskones,
Nem: Nilß och Gunne, och tingskiötte Eskell Larßon, och
hans hustru Kirstin Pedersdotter halffparten aff Siöatörp
för 74 Dlr godtmynt är på Luße Gunnesdotters vegnar
j halffparten, och derföre vpburit 76 dlr godt mtt och är
detta itt fierdingzhemman tillhopa.
| 1/4 j floboda | _ 1: |
| 1/3 aff wästragården j Bergheem | _ 1: |
| En och en half fierdingh j Lilla aggalt | _ 1: |
| 1/8 j hiorßberga | _ 1: |
| 1/4 Jönß Jonßons gårdh j trotteslöff | _ 1: |
Sammadagh inlade een gammal Präste och kyrkoherdes änkia
hustru Kirstin Jöransdotter, Sal. her Anderses j Anderstadh
Effterleffuerska, itt Sochnbewijß medh begäran henne medde-
lat om sin ålderdoms wilkor och suaga vppehälle nu j sin höga
ålderdom, derföre bleff aff denne nedrige rätten och nembden,
henne beloffuat häredzbewijß om sådan sin ålderstegne will-
kor och tillståndh.
Sammadagh bleff effter wälbne hr Landzhöfdingens befalningh
ransakat om Per Åkaßon j Åsa en fattigh uthgammall man
och tiggare, hilken 647 hadhe huggit en eek och derföre sack-
fältes till 10: dlr 3: marker. Nembden vitna och betyga, att hooß
honom är huarken peningh eller wärde att bekomma, vthan
för Theße skiäl bör afföras till affkortningh.
Sammadagh framträdde Jon j Snelßböke för Rätten, fulmyndigh
på Per Johanßons vernar j hampalt, och hans medsöskones,
Nem: Nilß och Gunne, och tingskiötte Eskell Larßon, och
hans hustru Kirstin Pedersdotter halffparten aff Siöatörp
för 74 Dlr godtmynt är på Luße Gunnesdotters vegnar
j halffparten, och derföre vpburit 76 dlr godt mtt och är
detta itt fierdingzhemman tillhopa.
Sammadagh framträdde Peder Månßon j Bierserydt, fullmyndigh
på Månß Jonßons wegnar j Säingsöö, och tingskiötte Nilß
Swenßon och hans hustru Ingrid Larßadotter ¼ j Säingsöö
för 48 dlr godt mynt, och 10 dlr i ättloffue, som Månßas hu-
stru och barn efter hans dödh optagit haffua.
10r
Sammadagh anklagade Befalningzmannen harall trolle,
Jönß Suenßon j Sånna och Påwell Perßon j Exhult, bägge
å skatta dett dhe haffua mher än för itt åhr sedan gångit j Lyffte
för een deras granne Johan Torkellßon och å skatta gifft man, huil-
ken haffuer belägrat ett ogifft quinfolck, och för än hon födde barn
rymde hon ådt danmark, och kommer han inthet mer, Thenne Jo-
han är och een tredsk och mottwilligen, will inthet Comparera och
förloßa Lyfftesmännerna, vthan effter gierningen är bekiändh och
Vppenbar, ty döma Rätten och Nembden Jönß och Påwell effter dett
12: Cap: j kiöpm. b. j LL. att suara sak hans Lyfftesmannerna till-
biuda dett göra villia effter en kongl. hoffrätz nådigh resolution.
Samma dagh tingfördes Anders j Häralt för rätta och bleff
och bleff anklagat att j förleden winter, war een wägfaren
de man kommin till her Pedher j Buskhult, eblandh annat
denne Anders j häralt war och gångin till Buskahult, begynte
först her Pedher fråga och agera medh denne wägfarande om paß
och beskeed, och gaff före att han war född wijdh Jöneköpingh, och wijdh
nampn Pedher, och kommen ifrån Laholm och Halmstadh, huarest han
hadhe præsenterat hooß Commendanterna sitt paß, och fick att gå frij,
och haffuer her Pedher j Buskahult och denne Anders honom mycket
öffuerijlat, och såsom skulden giffz så schulle både presten och anders
nogre ådtskillige saker ifrån twingat honom och när han kom ifrån
them i Buskehult och wille på sin wägh, haffuer anders j häralt
tagit sin bößa och gådt effter honom j nogre gårdar, frågat och söckt
effter honom, och som förmenas, att effter han sålunda försuann och vn-
kom schulle han warit vmbrachter ty han hadhe, nogon daglige saker
som der till wardt orsaken. Laße j tokerydh afladhe eedh å book och
vitnar sålunda att den wägfarande kom till honom, badh honom lithet
om hwijla, och som han sålunda war j tokerydh gaff och beklagade
han sigh illa att han hadhe mist allehanda slagz partzeler till 18 dlrs
wärde, men anders föregiffuer han så wäll som presten, kiöpte nogre
saker aff honom, her Peder j Buskahult är inthet tillstädes eij
heller nogon, som frågar effter den wägfarande, och är ådtskilligt
Discurs, her om den ene berättar hijtt den andre dijtt. Anders stältes
j borgen till nästa tingh, och tå skall her Pedher her för Rätta compa-
rera, och wijdare Loffuade fogten her om Sanningh uth ransaka.
Jönß Suenßon j Sånna och Påwell Perßon j Exhult, bägge
å skatta dett dhe haffua mher än för itt åhr sedan gångit j Lyffte
för een deras granne Johan Torkellßon och å skatta gifft man, huil-
ken haffuer belägrat ett ogifft quinfolck, och för än hon födde barn
rymde hon ådt danmark, och kommer han inthet mer, Thenne Jo-
han är och een tredsk och mottwilligen, will inthet Comparera och
förloßa Lyfftesmännerna, vthan effter gierningen är bekiändh och
Vppenbar, ty döma Rätten och Nembden Jönß och Påwell effter dett
12: Cap: j kiöpm. b. j LL. att suara sak hans Lyfftesmannerna till-
biuda dett göra villia effter en kongl. hoffrätz nådigh resolution.
Samma dagh tingfördes Anders j Häralt för rätta och bleff
och bleff anklagat att j förleden winter, war een wägfaren
de man kommin till her Pedher j Buskhult, eblandh annat
denne Anders j häralt war och gångin till Buskahult, begynte
först her Pedher fråga och agera medh denne wägfarande om paß
och beskeed, och gaff före att han war född wijdh Jöneköpingh, och wijdh
nampn Pedher, och kommen ifrån Laholm och Halmstadh, huarest han
hadhe præsenterat hooß Commendanterna sitt paß, och fick att gå frij,
och haffuer her Pedher j Buskahult och denne Anders honom mycket
öffuerijlat, och såsom skulden giffz så schulle både presten och anders
nogre ådtskillige saker ifrån twingat honom och när han kom ifrån
them i Buskehult och wille på sin wägh, haffuer anders j häralt
tagit sin bößa och gådt effter honom j nogre gårdar, frågat och söckt
effter honom, och som förmenas, att effter han sålunda försuann och vn-
kom schulle han warit vmbrachter ty han hadhe, nogon daglige saker
som der till wardt orsaken. Laße j tokerydh afladhe eedh å book och
vitnar sålunda att den wägfarande kom till honom, badh honom lithet
om hwijla, och som han sålunda war j tokerydh gaff och beklagade
han sigh illa att han hadhe mist allehanda slagz partzeler till 18 dlrs
wärde, men anders föregiffuer han så wäll som presten, kiöpte nogre
saker aff honom, her Peder j Buskahult är inthet tillstädes eij
heller nogon, som frågar effter den wägfarande, och är ådtskilligt
Discurs, her om den ene berättar hijtt den andre dijtt. Anders stältes
j borgen till nästa tingh, och tå skall her Pedher her för Rätta compa-
rera, och wijdare Loffuade fogten her om Sanningh uth ransaka.
10v
Sammadagh erkändes och frijsades Karin Jonßdotter j Boohok
pijga, för dett lösa uthflogne talet och wahnrychte hon skulle hafua
kommet uthj för kort tijdh sedan hon war j en brudfärdh emellan
Een och ramnäß till sina föräldrar; Grannar och några annor
vitna och betyga henne wara en ehrligh Menniska, dett samma och
ingen annan wijdh straff tillgörande må henne tillwijta, medh
mindre han will fästa foot.
Samma dagh kom Clemet j Romborna för Rätta fullmyndigh på sin
hustrus Jngierdz och hennes systrars, Anna, Karin och Bengta
Bengtzdottrars vegnar, och tingskiötte Suen Nilßon och hanß
hustru, medh hennes söskonne, Swen, Joseph, Karin, Kirstin, Brijta
och Jngeredh 7: Skeppelandh j Böökhult för 32: RichzDlr in specie.
Sammadagh framkom Matthiß j Lunden fullmyndigh på Suen
Jönßons vegnar j klöffuarydt, och tingskiötte Per Ollßon
och hans hustru Kirstin Peerßdötter ½ gårdh j klöffuarydt för
60: Richzdlr både för Jordh och kiöp.
Resolutioner ankomme ifrån den konge Giötharijkes
hoffrätt j Jöneköpingh, wåhr session 1648.
Oluff Jonßon j kroxeböke å skatta för Tuffwerij _ 45 dlr
Cronan . . . . . . ___ 15: dlr.
Målzäganden . . . . ___ 15: dlr.
häradet . . . . . . ___ 7½ dlr.
häradzhöfdingen . . . ___ 7½ dlr.
Samma dagh uthfäste Jönß Knutzon j wäreberga en 6. Manna
eedh, att han är frij för dett rychtet han är kommen uthj, dett
han skall haffua huggit aff een mißdådare j hamnada galga
ett stycke aff een handh medh nogre fingrar; her till är inga
bewijß, Lickwäll är wahnrychtet grofft, men dett bekänner Jönß
att han haffuer fådt itt Lithet stycke been aff en driffuare, men
huar aff dett war, suär han på han icke weet, och som den driff-
uaren, hadhe föregiffuit, schulle dett hielpa för denne fahrlige
boskaps siukan.
pijga, för dett lösa uthflogne talet och wahnrychte hon skulle hafua
kommet uthj för kort tijdh sedan hon war j en brudfärdh emellan
Een och ramnäß till sina föräldrar; Grannar och några annor
vitna och betyga henne wara en ehrligh Menniska, dett samma och
ingen annan wijdh straff tillgörande må henne tillwijta, medh
mindre han will fästa foot.
Samma dagh kom Clemet j Romborna för Rätta fullmyndigh på sin
hustrus Jngierdz och hennes systrars, Anna, Karin och Bengta
Bengtzdottrars vegnar, och tingskiötte Suen Nilßon och hanß
hustru, medh hennes söskonne, Swen, Joseph, Karin, Kirstin, Brijta
och Jngeredh 7: Skeppelandh j Böökhult för 32: RichzDlr in specie.
Sammadagh framkom Matthiß j Lunden fullmyndigh på Suen
Jönßons vegnar j klöffuarydt, och tingskiötte Per Ollßon
och hans hustru Kirstin Peerßdötter ½ gårdh j klöffuarydt för
60: Richzdlr både för Jordh och kiöp.
Resolutioner ankomme ifrån den konge Giötharijkes
hoffrätt j Jöneköpingh, wåhr session 1648.
Oluff Jonßon j kroxeböke å skatta för Tuffwerij _ 45 dlr
Cronan . . . . . . ___ 15: dlr.
Målzäganden . . . . ___ 15: dlr.
häradet . . . . . . ___ 7½ dlr.
häradzhöfdingen . . . ___ 7½ dlr.
Samma dagh uthfäste Jönß Knutzon j wäreberga en 6. Manna
eedh, att han är frij för dett rychtet han är kommen uthj, dett
han skall haffua huggit aff een mißdådare j hamnada galga
ett stycke aff een handh medh nogre fingrar; her till är inga
bewijß, Lickwäll är wahnrychtet grofft, men dett bekänner Jönß
att han haffuer fådt itt Lithet stycke been aff en driffuare, men
huar aff dett war, suär han på han icke weet, och som den driff-
uaren, hadhe föregiffuit, schulle dett hielpa för denne fahrlige
boskaps siukan.
11r
Sammadagh kom Jönß Biörßon j Beteråß för rätta
och kärade till sin granne Suen Jonßon å skatta, dett han
nu för 8: dager sedan han kom kiörandes medh en Wagn
och itt par oxar uth medh hans åker, war en giärdesgårdh
hårdt när uth medh wägen, der togh en gierßletror j wagns
Julet, att både oxarna, wagnen, och Jönß föllo uthj åkeren
emot hans willia, dett fick Suen see, sprangh till och slogh
Jönß 3: slagh öffuer armen illa, dett han här för Rätten haf-
wer låtit skiärskåda och syna, dy sakfältes han effter dett
10: cap. j Såram:b. medh Willia för huart slagh blodwijte är 9 marker
Cronan . . . . . ___3: marker
Målzäganden . . . ___3: marker
häradzhöfdingen . . ___1½ marker
häradet . . . . . ___1½ marker
Sammadagh afflade deße effterschreffne dannemän sin eed
å lagboken, att dhe willia vitna sanningen om dett Stolzrumet
j Nöttia kyrka, som Knut j Bolmarydt och Nilß j Romborna
haffua warit strijdige om till Staffzättra; och Vitna att dett
medh rätta Ligger till Knutz gårdh j Bolmarydt, som och Mest:
Christierns kyrkoherdes bewijß förmäler. Vitnen äre deße,
Thore j Mastörp, Pedher j Malmarydt, Månß j Bolmarydt, Steen
ibm. Effter denne witnen bleff samma Stoolrum förbete Knut
j Bolmarydt tilldömdt, att förblifua lyda, och tilligga som
dett aff forna tijdher warit haffuer.
Sammadagh kom Gudmundh j Glamsiö för Rätta, och kärade
till Sal: Nilß Ollßons arffuingar j Elinge som war hans
Morbroder, om nogot arff j fasta Jordh j Elinges gårdh,
Nu äre medh honom 4: medarffua, huilke stå Nembde j dett
förlichninghz breffuet, medh deras frijwillige samtycke vprettat,
som skiedde på tinget j Jffla den 26: Januarij nu näst förledne,
och tå war thenne Gudmundh inthet tillstädes för än nu.
OMsider emedan medh samma oprettade och krafftige förlichningz
Contract inthet nu stodh till att förendra, lätt och denne Gudh-
mundh sigh ådtnöija, och för dett han lätt sigh sålunda tillfredz
ställa, vthwißade honom en wängåffua, till dett ytersta och
sidsta affskedett.
och kärade till sin granne Suen Jonßon å skatta, dett han
nu för 8: dager sedan han kom kiörandes medh en Wagn
och itt par oxar uth medh hans åker, war en giärdesgårdh
hårdt när uth medh wägen, der togh en gierßletror j wagns
Julet, att både oxarna, wagnen, och Jönß föllo uthj åkeren
emot hans willia, dett fick Suen see, sprangh till och slogh
Jönß 3: slagh öffuer armen illa, dett han här för Rätten haf-
wer låtit skiärskåda och syna, dy sakfältes han effter dett
10: cap. j Såram:b. medh Willia för huart slagh blodwijte är 9 marker
Cronan . . . . . ___3: marker
Målzäganden . . . ___3: marker
häradzhöfdingen . . ___1½ marker
häradet . . . . . ___1½ marker
Sammadagh afflade deße effterschreffne dannemän sin eed
å lagboken, att dhe willia vitna sanningen om dett Stolzrumet
j Nöttia kyrka, som Knut j Bolmarydt och Nilß j Romborna
haffua warit strijdige om till Staffzättra; och Vitna att dett
medh rätta Ligger till Knutz gårdh j Bolmarydt, som och Mest:
Christierns kyrkoherdes bewijß förmäler. Vitnen äre deße,
Thore j Mastörp, Pedher j Malmarydt, Månß j Bolmarydt, Steen
ibm. Effter denne witnen bleff samma Stoolrum förbete Knut
j Bolmarydt tilldömdt, att förblifua lyda, och tilligga som
dett aff forna tijdher warit haffuer.
Sammadagh kom Gudmundh j Glamsiö för Rätta, och kärade
till Sal: Nilß Ollßons arffuingar j Elinge som war hans
Morbroder, om nogot arff j fasta Jordh j Elinges gårdh,
Nu äre medh honom 4: medarffua, huilke stå Nembde j dett
förlichninghz breffuet, medh deras frijwillige samtycke vprettat,
som skiedde på tinget j Jffla den 26: Januarij nu näst förledne,
och tå war thenne Gudmundh inthet tillstädes för än nu.
OMsider emedan medh samma oprettade och krafftige förlichningz
Contract inthet nu stodh till att förendra, lätt och denne Gudh-
mundh sigh ådtnöija, och för dett han lätt sigh sålunda tillfredz
ställa, vthwißade honom en wängåffua, till dett ytersta och
sidsta affskedett.
11v
Vppå denne sijda, bör inthet wara skrifwit.
Vthan är j hastigheet ofwersprungen.
Vthan är j hastigheet ofwersprungen.
12r
Sammadagh framkallades deße effterschreffne Anders j Een,
Jon Nilßon j håå, och afflade eedh å book, och vitna sålunda om
dett dråpet som för nogre åhr sedan begickz j Wexiö på Knut Larßon.
Anderß j Een vitnade sålunda, att han icke weet eller sågh huem som
slogh först uth, antingen Knut j Sommesäte, eller Rulla Nilßen, men
dett sågh han att dhe hadhe dragne wärior. Jon Nilßon vitnar, att
såsom dhe komme tillhopa j gatan uthan stadzporten, der hinte Knut
Larßom som dödh bleff, Knut j Sommersäte öffuer armen medh en kiäpp,
och j dett kiörde dhe båden ihopa medh sine swärdh, men huilken giör-
de dödzskadan wiste dhe inthet.
Sammadagh framkom för Rätten Pedher Nilßon j östraby å
frälße, och Ryßby kyrckoby, en mandråpare, på Leijde, huil-
ken förledne februarij månadt itt åhr sedan, bedreff itt dråp
oppå sin granne Nilß Jönßon dansk man, som bodde medh honom
j een stuga, och hijtt j Suerige förrymder för en groff gierningh, och
är dråpet, sålunda tillgångit som föllier. dett tilldrogh sigh j 647
den 2: februarij wore bägge föreschne Peder Nilßon som dråpet giorde,
och Nilß Jönßon som döder bleff, hooß her Johan Lynecum j Ryßby, och
truske sädh, och om afftonen, gaff presten dem dricka, och blefuo dhe
både mycket druckna, der medh folgdes dhe ådt hem, och som dhe kom-
mo in j stugan, som dhe bodde ihopa uthj på en frälses gårdh, swor och
bemodes Nilß gräseligen, och sadhe han schulle göra en diefla ger-
ningh j denne affton, om huilken bewijses affwunden warit dem
emellan, doch bekänner att dhe j wägen, eller sedan dhe hemkommo
j stugan inthet trätte, vthan han som döder bleff öffuerföll sin hustru
medh hugg och slagh, och kiörde henne på vgnen, j dett sprangh han
och effter henne, och drogh nidh henne aff vgnen, och wille medh hen-
ne gå till sängz Emedan föll denne Peder Nilßon aff Sathans
ingiffuelßse detta onda j sinnet, gick togh en yxa och stodh för
honom, ty han bar fahra för honom, som han kom nidh öfuer trappan,
högg han honom itt dödzhugg vnder högra armen, och flux slogh ho-
nom itt gräseligt slagh j huffwudet öfuer ögonen, att både
ögonen gingo aff sitt ställe, och j samma stundh och ögnebleck bleff
Jon Nilßon j håå, och afflade eedh å book, och vitna sålunda om
dett dråpet som för nogre åhr sedan begickz j Wexiö på Knut Larßon.
Anderß j Een vitnade sålunda, att han icke weet eller sågh huem som
slogh först uth, antingen Knut j Sommesäte, eller Rulla Nilßen, men
dett sågh han att dhe hadhe dragne wärior. Jon Nilßon vitnar, att
såsom dhe komme tillhopa j gatan uthan stadzporten, der hinte Knut
Larßom som dödh bleff, Knut j Sommersäte öffuer armen medh en kiäpp,
och j dett kiörde dhe båden ihopa medh sine swärdh, men huilken giör-
de dödzskadan wiste dhe inthet.
Sammadagh framkom för Rätten Pedher Nilßon j östraby å
frälße, och Ryßby kyrckoby, en mandråpare, på Leijde, huil-
ken förledne februarij månadt itt åhr sedan, bedreff itt dråp
oppå sin granne Nilß Jönßon dansk man, som bodde medh honom
j een stuga, och hijtt j Suerige förrymder för en groff gierningh, och
är dråpet, sålunda tillgångit som föllier. dett tilldrogh sigh j 647
den 2: februarij wore bägge föreschne Peder Nilßon som dråpet giorde,
och Nilß Jönßon som döder bleff, hooß her Johan Lynecum j Ryßby, och
truske sädh, och om afftonen, gaff presten dem dricka, och blefuo dhe
både mycket druckna, der medh folgdes dhe ådt hem, och som dhe kom-
mo in j stugan, som dhe bodde ihopa uthj på en frälses gårdh, swor och
bemodes Nilß gräseligen, och sadhe han schulle göra en diefla ger-
ningh j denne affton, om huilken bewijses affwunden warit dem
emellan, doch bekänner att dhe j wägen, eller sedan dhe hemkommo
j stugan inthet trätte, vthan han som döder bleff öffuerföll sin hustru
medh hugg och slagh, och kiörde henne på vgnen, j dett sprangh han
och effter henne, och drogh nidh henne aff vgnen, och wille medh hen-
ne gå till sängz Emedan föll denne Peder Nilßon aff Sathans
ingiffuelßse detta onda j sinnet, gick togh en yxa och stodh för
honom, ty han bar fahra för honom, som han kom nidh öfuer trappan,
högg han honom itt dödzhugg vnder högra armen, och flux slogh ho-
nom itt gräseligt slagh j huffwudet öfuer ögonen, att både
ögonen gingo aff sitt ställe, och j samma stundh och ögnebleck bleff
12v
han dödh liggandes, nedan för trappan, på golffwet. Emot den-
ne Act haffuer dråparen ingen protestation, vthan bekänner
dråpet wara så tillgångit, och ingen tingh förebär annat, vthan
den döden leed war starkare än han, och för hans öfuerdådigheet
skull, emedan han altijdh bleff unsagd på Lijffuet af honom, bhar han
fahra för honom. Thenne mißgerningh heemstältes till Rättens och
Nembdens betänckande, sentens och dom, och när the hadhe omröstat
gåffuo the ordet effter oppenbahr bekännelße och onda giorda gerningh
döma the honom Per Nilßon, för dett han uthan nogon giffuen or-
sak begick detta dråp öffuerdådeligen ifrån Lijffuet, effter dett
2: och 12: Capp j dråpem. b. medh willia. Målzäganden den dödes hu-
stru, beder medh gråtande tårar för honom om lijffz förskoningh.
Om den dräpnes förhållande, förnimmer den kong. hoffrätt, aff bij-
fogade hans kyrkoheerdes bewijß, medh kyrkonembdens Nampn och
bomärkes stadfästelße.
Sammadagh sackfältes Jönß Perßon j hultt för Löcktningh effter
dett 43: Cap j Tingm. b. 12: öra.
frelses hußbonden . . . ___ 4: ör
Målzäganden . . . . . ___ 4: ör
häradet . . . . . . ___ 2: ör
häredzhöffding . . . . ___ 2: ör.
Samma dagh framkommo för Rätten, Oluff j domarydh, Jönß
Anderßon j hwiterydh, Peder Pederßon j Guddarp, och Larß ij
Elgiurestocka, alle deße 4: Mågar, och äga Peders döttrar j hult,
och anklaga theras hustruers broder Jönß Pederßon, som haffuer
giordt sigh till Målzman på sina bröders vegnar, j detta, att effter
han städze haffuer bodt j gården hooß föräldrarna, han j månge åhr
skall sökt sin fördeel, och giordt sine söskonne förnär, först j Manß
bothen som stor war, sedan emedan Modren sat änckia, altijdh wi-
klatt nyttan till sigh, och altså förhindrar Jönß sine systrar ifrån
deraß tillhörige arffzrätt. Detta till att ådtskillia, pålade Rätten
ne Act haffuer dråparen ingen protestation, vthan bekänner
dråpet wara så tillgångit, och ingen tingh förebär annat, vthan
den döden leed war starkare än han, och för hans öfuerdådigheet
skull, emedan han altijdh bleff unsagd på Lijffuet af honom, bhar han
fahra för honom. Thenne mißgerningh heemstältes till Rättens och
Nembdens betänckande, sentens och dom, och när the hadhe omröstat
gåffuo the ordet effter oppenbahr bekännelße och onda giorda gerningh
döma the honom Per Nilßon, för dett han uthan nogon giffuen or-
sak begick detta dråp öffuerdådeligen ifrån Lijffuet, effter dett
2: och 12: Capp j dråpem. b. medh willia. Målzäganden den dödes hu-
stru, beder medh gråtande tårar för honom om lijffz förskoningh.
Om den dräpnes förhållande, förnimmer den kong. hoffrätt, aff bij-
fogade hans kyrkoheerdes bewijß, medh kyrkonembdens Nampn och
bomärkes stadfästelße.
Sammadagh sackfältes Jönß Perßon j hultt för Löcktningh effter
dett 43: Cap j Tingm. b. 12: öra.
frelses hußbonden . . . ___ 4: ör
Målzäganden . . . . . ___ 4: ör
häradet . . . . . . ___ 2: ör
häredzhöffding . . . . ___ 2: ör.
Samma dagh framkommo för Rätten, Oluff j domarydh, Jönß
Anderßon j hwiterydh, Peder Pederßon j Guddarp, och Larß ij
Elgiurestocka, alle deße 4: Mågar, och äga Peders döttrar j hult,
och anklaga theras hustruers broder Jönß Pederßon, som haffuer
giordt sigh till Målzman på sina bröders vegnar, j detta, att effter
han städze haffuer bodt j gården hooß föräldrarna, han j månge åhr
skall sökt sin fördeel, och giordt sine söskonne förnär, först j Manß
bothen som stor war, sedan emedan Modren sat änckia, altijdh wi-
klatt nyttan till sigh, och altså förhindrar Jönß sine systrar ifrån
deraß tillhörige arffzrätt. Detta till att ådtskillia, pålade Rätten
13r
Jönß att han till nästkommande tingh skall framwijsa Längden
på godzet, och sedan medh sworen eedh effter Lagh framskaffa alt dett
som skifftas bör, och till arffz fallet är.
Sammadagh kärade hustru Jlin på torget, till sin gårdman om
dhe Skederne hans hustrus förre Man, Jon Knutzon hadhe länt
sin broder arffuidh till att giffua sin fästemö, och när han hade
kiöpt oxarne och dem betalt så när som 4: Rdr huilke han behölt in-
ne för Skederna.
Sammadagh framkom wyrdige Mest: Christiern j Anderstadh, full-
myndigh på Mag: Olai Marulandri vergnar, och tingskiötte
Jönß Månßon, halffuer wästragården j hallarp och derföre gif-
uet 150: Richzdlr och 4: Lood skeed, och är detta Mester Olofz hustrus
Sara Anderßdötters arffuejordh, som sålunda tingskiöttes och afhän-
des.
Kom för rätta Jon Bengtßon j aplanäs, och ebland annat kijff han
hadhe medh Anders Gudmundßon j dommarydt om gårdeträt-
ta, kastadhe han honom före, att den geten som han 646 gick Lagh
före, att betalade han ådt åklagaren sedan han giorde Laggången
medh 3: marker. dett will han bewijsa, och förskiöt att Mester Nilß j
hwiterydh skall vitna detta, huilken nu inthet är tilstädes.
Kom för rätta Jon j Snelzböke, fulmyndigh på Johan Jönßons vegnar j Suens-
hult, och tingskiötte Jon Larßon, och hans hustru Jngierdh Johansdotter
halff gårdhen Suenßhult och derföre till godt wederlagz byte bekommit
ett torp Riseböket, och ett bergh hyltebergh wijdh nampn op till Landz-
wägen, och reda peningar 65 dlr.
Sammadagh nembde Anders Gudmundßon j domarydt å sin sijdha
Matthes j Lunden och Månß Johanßon j Angellstadh vthan Jon
Bengtßon j Aplenäs nembde Per j Bräkentorp, och Per Bengtßon
j trotteslöff, att skiärskåda och Ransaka, om den tuist dem är emel-
lan om aplanäßa gårdh.
Sammadagh sakfältes Jon Bengtßon j aplanäs effter dett 10: Cap. j Sårm.
b. för Slagzmål till 6 marker
Cronan . . . ____ 2: marker
målzäganden . ____ 2: marker
hdt . . . . ____ 1: marker
häredzhöfding . ____ 1: marker
13v
Sammadagh tingfördes för rätta, Bengt Gislaßon j Stahult å frälse
gifft man, huilken haffuer belägrat Bengta Pedersdotter o-
gifft, huilken är förrymdh ådt danmark. Bengt Gislaßon be-
känner gerningen och begångne lasten godwilligen. Therföre bleff
han effter Gudz Lagh sagd ifrån Lijffuet.
Samma dagh Tingfördes Bengt Perßon j Trinßhult å frälse, gifft
man, huilken är kommen j Lyffte för en Lößkåna wijdh nampn
Jngeborgh, och nu är hon bortlupen, samma quinfolck hadhe sitt
tillhåld hooß Bengt j 16: wekor och war hafuande då hon dijtt kom,
och när hon lop der ifrån. detta opsattes till wijdare beskied,
j medlertijdh haffuer Landbofogten tagit honom Bengt j borgan,
och loffuade ransaka effter sanningen, och weta Rätten besked
her om att giöra.
Sammadagh kom för Rätta Pedher Swenßon j Warsitt, fullmyndigh på
sina och sina medarffuas vegnar, och kärade till Swen Arfuidßon
j Wannarydt, effter hans hustru Bengta, huilken är blefwen barn-
löß dödh, och Peder Suenßon medh hans medarffua klandra på arff-
uet. her till suarar Swen att han haffuer wyrdige kyrkoherden
Mest: Nilß j hwiterydt till vitne, som haffuer warit medh öffuer
en sämia Suen giorde medh arffuingarna, och förwißade them att
erlägga 100: Rdr för arffuet, men nu willia arffuingarne icke
förstå, och låta wara Jnneslutet huadh der kunde finnas j fasta jordh,
uthan föregiffua arffuingarna allenast för Lößören. Så emedan
arffuingarna icke willia bestå förlichningen, så bleff affsagdt, att
dhe skole återleffuera dhett dhe vnfångit haffua, och sedan skiffta och
byta så j Löst som fast effter Sueriges Landzlagh.
Arrendatoren Jonas Ståle på Tofftaholm, låter opbiuda en kiädia
som hörer Börge Bengtßon till och står j pant för 3 Rdr __ 1:
Sammadagh opbödh sigh Oluff Bengtßon j Bårßna medh sin hustru,
Gunnel, tillfrågandes om nogon här j häradet, weet medh ho-
nom annat än dett som ährligit och godt är? dertill alle suara
j gemeen, at ingen fins som annat om dhe gode folken weet Men
dett att Jönß Soneßon j Bårßna haffuer förkastat Oluff om
gifft man, huilken haffuer belägrat Bengta Pedersdotter o-
gifft, huilken är förrymdh ådt danmark. Bengt Gislaßon be-
känner gerningen och begångne lasten godwilligen. Therföre bleff
han effter Gudz Lagh sagd ifrån Lijffuet.
Samma dagh Tingfördes Bengt Perßon j Trinßhult å frälse, gifft
man, huilken är kommen j Lyffte för en Lößkåna wijdh nampn
Jngeborgh, och nu är hon bortlupen, samma quinfolck hadhe sitt
tillhåld hooß Bengt j 16: wekor och war hafuande då hon dijtt kom,
och när hon lop der ifrån. detta opsattes till wijdare beskied,
j medlertijdh haffuer Landbofogten tagit honom Bengt j borgan,
och loffuade ransaka effter sanningen, och weta Rätten besked
her om att giöra.
Sammadagh kom för Rätta Pedher Swenßon j Warsitt, fullmyndigh på
sina och sina medarffuas vegnar, och kärade till Swen Arfuidßon
j Wannarydt, effter hans hustru Bengta, huilken är blefwen barn-
löß dödh, och Peder Suenßon medh hans medarffua klandra på arff-
uet. her till suarar Swen att han haffuer wyrdige kyrkoherden
Mest: Nilß j hwiterydt till vitne, som haffuer warit medh öffuer
en sämia Suen giorde medh arffuingarna, och förwißade them att
erlägga 100: Rdr för arffuet, men nu willia arffuingarne icke
förstå, och låta wara Jnneslutet huadh der kunde finnas j fasta jordh,
uthan föregiffua arffuingarna allenast för Lößören. Så emedan
arffuingarna icke willia bestå förlichningen, så bleff affsagdt, att
dhe skole återleffuera dhett dhe vnfångit haffua, och sedan skiffta och
byta så j Löst som fast effter Sueriges Landzlagh.
Arrendatoren Jonas Ståle på Tofftaholm, låter opbiuda en kiädia
som hörer Börge Bengtßon till och står j pant för 3 Rdr __ 1:
Sammadagh opbödh sigh Oluff Bengtßon j Bårßna medh sin hustru,
Gunnel, tillfrågandes om nogon här j häradet, weet medh ho-
nom annat än dett som ährligit och godt är? dertill alle suara
j gemeen, at ingen fins som annat om dhe gode folken weet Men
dett att Jönß Soneßon j Bårßna haffuer förkastat Oluff om
14r
itt fåår han skulle haffua afhändt. så forlop han här ifrån TingzRätten,
och ingen beskeed är der till, ty bleff han aff Rätten, och Nemb-
den frijkiändh, och ingen wijdh straff tillgiörandes må henne
sådant tillwijta och förkasta.
Samma dagh giorde Jönß Sonaßon j Jffla sin saligheetz eed, att
han icke laß befalningzmannens harall trolles befalningz
och förbodz zedell emot Jffla grannar, att gierda och opkasta
dijke emot Skiälznäßa ägor. altså är opå samma klagan med
syn, och deße aff häredz nembd, nembdes der till. Jon i Snelz-
böke, Jon j Rydh, Pedher j Brekennetörp, Nilß Bengtßon j horn,
Knut j Bolmarydt, och Matthiß j Lunden.
Jönß Jönßon j Giößhult vthfäste en 6: Manna edh för 4: stn
diur, och will dett stadfästa, att dhe skinnen dhe hafua beslagit
honom medh, haffuer han kiöpt aff fru Brijta Lilliesparre
till askenäs.
Sammadagh framkom wällförståndigh Larß Bengtßon j Grim-
marp för Rätten, och lätt antekna sine 12: Männa eedh, den
han på senaste tingh vthwißade, att han icke medh wredesmode wil-
liand skade göra, tå han redh till askenäs, och wille kräfia fru Brij-
ta Lilliesparre itt giäld om 10: Rdr på sin Suågers Nilß Burkz
Vegnar.
Edemän.
Först för än Lagen angick, bleff Larß Bengtßons breff vpläsit, der
uthinnan han finnes allomoderat till wänskap, allenast han
bleffuo betalt sin skuldfodringh, effter han Landzhöfdingens
breff, som hans herrtt hadhe wälb: frun tillschriffuit, och tillrådt
henne att betala. Larß Bengtßon afflade sin saligheetz eed på Sue-
riges Lagbook, att han war frij för fru Brijta Lilliesparres till-
wijtelse och höga klaga, att han medh wredes mod schulle redit dijtt
och heemgångh föröffuat som hon fru Brijta punchtwijs inlagt
och ingen beskeed är der till, ty bleff han aff Rätten, och Nemb-
den frijkiändh, och ingen wijdh straff tillgiörandes må henne
sådant tillwijta och förkasta.
Samma dagh giorde Jönß Sonaßon j Jffla sin saligheetz eed, att
han icke laß befalningzmannens harall trolles befalningz
och förbodz zedell emot Jffla grannar, att gierda och opkasta
dijke emot Skiälznäßa ägor. altså är opå samma klagan med
syn, och deße aff häredz nembd, nembdes der till. Jon i Snelz-
böke, Jon j Rydh, Pedher j Brekennetörp, Nilß Bengtßon j horn,
Knut j Bolmarydt, och Matthiß j Lunden.
Jönß Jönßon j Giößhult vthfäste en 6: Manna edh för 4: stn
diur, och will dett stadfästa, att dhe skinnen dhe hafua beslagit
honom medh, haffuer han kiöpt aff fru Brijta Lilliesparre
till askenäs.
Sammadagh framkom wällförståndigh Larß Bengtßon j Grim-
marp för Rätten, och lätt antekna sine 12: Männa eedh, den
han på senaste tingh vthwißade, att han icke medh wredesmode wil-
liand skade göra, tå han redh till askenäs, och wille kräfia fru Brij-
ta Lilliesparre itt giäld om 10: Rdr på sin Suågers Nilß Burkz
Vegnar.
Edemän.
| Larß Bengtßon j Grimarp, | Torkell j Läsarydt |
| Eskell Påwellßon j Boarp, | Bonde j Miäritt, |
| Jacob Jönßon j Miäritt, | Per Eßbiörnßon ibm, |
| Bengt Månßon j ibm, | Månß Larßon ibm, |
| Månß Knutzon j Ößiö, | hindrich j Kånna, |
| Pedher j Bäck, | Steen j Bräkentörp. |
Först för än Lagen angick, bleff Larß Bengtßons breff vpläsit, der
uthinnan han finnes allomoderat till wänskap, allenast han
bleffuo betalt sin skuldfodringh, effter han Landzhöfdingens
breff, som hans herrtt hadhe wälb: frun tillschriffuit, och tillrådt
henne att betala. Larß Bengtßon afflade sin saligheetz eed på Sue-
riges Lagbook, att han war frij för fru Brijta Lilliesparres till-
wijtelse och höga klaga, att han medh wredes mod schulle redit dijtt
och heemgångh föröffuat som hon fru Brijta punchtwijs inlagt
14v
haffuer alle dhe andre edemännerna afflade eeden lagligen.
hwarföre han och bleff frijkänder för hemgången.
Sammadagh framträdde Wälltt Larß Bengtßon j Grimmarp och
lätt anteckna den 6. Manna eed, som han opå senaste tinget j
Jffla uthfäste, att Wälb. fru Brijta Lilliesparre hadhe för 18: åhr
sedan tagit tillåns aff Nilß Burck 10: Rdr huilke Larß Bengt-
son är fullmechtigh på sin suågers Nilß Burckz vegna vpfodra,
och samma 10: Rdr länte frun j Laholms Marknadt.
Edemän.
Deße 6. Män affladhe eedh å book den dhe Lagligen giorde, och hand-
schrifften erkändes krafftigh ty dömdes och affsades her för rät-
ten att Wälb: fru Brijta Lilliesparre skall uthan wijdare prote-
station betala dhe 10: Rdr medh deß afgående interesse j 18 åhrs
tijdh peningarna hafua borto warit, och heemställes hr Landzhöff-
dingen att Exequera. Wälb: fruns fullmechtige Corneten Christopher
Wikman förentes genast för Rätten medh wtt Larß Bengtßon, och
han uthloffuade her före 28: RichzDlr att betala till nästkomman-
de Larßmeßo.
Sammadagh bleff Arfuidh Jöranß j falnaweka och Jönß j samma
gårdh för en eek dhe huggit hafua för än ordningen publicerades
saakfälte till 40: marker för förbudet, och 3 marker till treskifftes effter
Lagen för trädet
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Anderß Gudmundßon j domarydt å skatta haffuer huggit een book
för än den nyia ordningen kxx vthgafz, fältes till 40 marker till
Cronan, och 3: marker effter Lagen till treskifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
hwarföre han och bleff frijkänder för hemgången.
Sammadagh framträdde Wälltt Larß Bengtßon j Grimmarp och
lätt anteckna den 6. Manna eed, som han opå senaste tinget j
Jffla uthfäste, att Wälb. fru Brijta Lilliesparre hadhe för 18: åhr
sedan tagit tillåns aff Nilß Burck 10: Rdr huilke Larß Bengt-
son är fullmechtigh på sin suågers Nilß Burckz vegna vpfodra,
och samma 10: Rdr länte frun j Laholms Marknadt.
Edemän.
| Larß Bengtßon j Grimarp, | Sone j Sommersäte, |
| Knut j Bäck, | Pedher j Boarp, |
| Anders j Jffla | Anders j Bäck, |
Deße 6. Män affladhe eedh å book den dhe Lagligen giorde, och hand-
schrifften erkändes krafftigh ty dömdes och affsades her för rät-
ten att Wälb: fru Brijta Lilliesparre skall uthan wijdare prote-
station betala dhe 10: Rdr medh deß afgående interesse j 18 åhrs
tijdh peningarna hafua borto warit, och heemställes hr Landzhöff-
dingen att Exequera. Wälb: fruns fullmechtige Corneten Christopher
Wikman förentes genast för Rätten medh wtt Larß Bengtßon, och
han uthloffuade her före 28: RichzDlr att betala till nästkomman-
de Larßmeßo.
Sammadagh bleff Arfuidh Jöranß j falnaweka och Jönß j samma
gårdh för en eek dhe huggit hafua för än ordningen publicerades
saakfälte till 40: marker för förbudet, och 3 marker till treskifftes effter
Lagen för trädet
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Anderß Gudmundßon j domarydt å skatta haffuer huggit een book
för än den nyia ordningen kxx vthgafz, fältes till 40 marker till
Cronan, och 3: marker effter Lagen till treskifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
15r
Jönß j hultt för en book saakfältes till 40 marker till Cronan, och
3: marker till 3skifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Swen j Kånna å frällse huggit på Cronogårdz ägor medh sam-
ma hemman obytt een Eek. sedan nyia ordningen uthgaffz
Cronones Andeel 4½ dlr och 3: marker till 3 skifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Jönß j BUxabögd loffuar plantera 6. st. eekar j stället för
dem han förderffuadhe.
3: marker till 3skifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Swen j Kånna å frällse huggit på Cronogårdz ägor medh sam-
ma hemman obytt een Eek. sedan nyia ordningen uthgaffz
Cronones Andeel 4½ dlr och 3: marker till 3 skifftes.
Cronan . . . . . ___ 2: marker
häradet . . . . . ___ ½: marker
häradzhöfdingen . . ___ ½: marker
Jönß j BUxabögd loffuar plantera 6. st. eekar j stället för
dem han förderffuadhe.
Samma dagh kom Nilß Ottaßon j Signeshult för rätta, och klagade
att för 15 åhr sedan, bleff een skreffuen till Landskencht wydh
Nampn Pedher Larßson j Krenkeboda, emedan han war ifran denne
Landsorten stadder och tiente j Uplandh, denne olaglige skreffne
knechten är Nilß Ottaßons hustrus broder som är klagande j den
na sak, att dett hände sigh, när han sålunda war borto stadder
j Uplandh, och wiste inthet aff thet han war skreffuen till knecht,
och therföre gafz en annor knecht aff rothen :/ hadhe han en kista der
uthj han hadhe nogra saker sampt peninger hema hooß sin fadher j
krankeboda, tijtt Majoren hr Lauri hadhe sändt 2: officerare, och
befalt dem taga peningarne uth, och betygar munsterschrifuaren
Larß Suenßon och Larß j Stackarp, att dhe togo dem uth ur kistan 17 Rdr
och Leffwererade ådt Majoren, dem han Arrestewijs togh på knechte-
rijt. Nu suarar hr Majoren, att ingen hafuer honom j allan denna
Tijdhen tilltalat, Lickwäll är han benägen göra Nilß Otteßons
Contentemente och Rätten och Nembden dömde Nilß Otteßon till
aff Majoren Lauri föreschne 17: Rdr medh deß åhrliga interesse.
Sammadagh tingfördes en Vgngh Vg Vngh gåße, wijdh Nampn
Johan Perßon j Kyllhultt, 13 åhr gammal, huilken till-
förenne haffuer warit anklagades för tiuffuerij, och andre
groffue skalkastycken, och plichtadt j fängelßet, uthlofuade ta
uthj han hadhe nogra saker sampt peninger hema hooß sin fadher j
krankeboda, tijtt Majoren hr Lauri hadhe sändt 2: officerare, och
befalt dem taga peningarne uth, och betygar munsterschrifuaren
Larß Suenßon och Larß j Stackarp, att dhe togo dem uth ur kistan 17 Rdr
och Leffwererade ådt Majoren, dem han Arrestewijs togh på knechte-
rijt. Nu suarar hr Majoren, att ingen hafuer honom j allan denna
Tijdhen tilltalat, Lickwäll är han benägen göra Nilß Otteßons
Contentemente och Rätten och Nembden dömde Nilß Otteßon till
aff Majoren Lauri föreschne 17: Rdr medh deß åhrliga interesse.
Sammadagh tingfördes en Vgngh Vg Vngh gåße, wijdh Nampn
Johan Perßon j Kyllhultt, 13 åhr gammal, huilken till-
förenne haffuer warit anklagades för tiuffuerij, och andre
groffue skalkastycken, och plichtadt j fängelßet, uthlofuade ta
15v
boot och bättringh, men han slap icke förr uth förr än han strax begyn-
te sin förre sedwane, först fram kommer hans morsyster Bengta
Suensdotter, och klagar dett han haffuer stulit ifrån henne 1: marker peningr
och nogon höör och en yxa som han bröt up dören medh, Jtem nogot garn
och maat pertzelar, än haffuer han stulit ifrån Jon Jönß j Rydh en gy-
dingzbößa om 9 marker och hadhe henne borte en långh tijdh, och bekom den
igen. Jtem klagar Suen Nilßon j kyllhult att han uthbröt ett skiff-
te emellan tuå boder, och kröp in j een bodh och bortstal itt kiöttfaat
en bößa, och ett par skoor och andre småsaker, än ifrån Nilß j Mar-
karydt en hatt, än ifrån Gisell j horn en bößa om 2: Rdr föruthan
andre pertzeler som honom vitnes öffuer, detta alt den stycke boff-
wen bekänner godwilligen, än haffuer han skutit ihiäl, 2: st geter
för sine sin morsyster Bengta och Kirstin, dett han och bekänner.
Sammadagh bewistes her för sittiande Rätten, att Börge Bengtßon for-
dom Ländzman öffuer Berga åttingh haffuer effter Wälb: hs
Landzhöffdingens allfuarlige Befalningzedlar, betalt till krö-
garen Eloff Nilßon j dörarp 36: dlr 16 öre Sölfr mt för 637 och
638 åhrs ränta, aff den Räst som Länzmannen effter sluten
Räckningh Wälb: Peder Gudmundßon på Sal: Gudmundh An-
derßons vegnar skyldigh bleff, förmedelst krögarens frijheet
för offuanle åhr finnas j Sal. Gudmundh Anderßons special räk-
ningh Crediterat, och inthet j Länßmannens Räckningh affört,
dett Wällt Befalningzmannen harall trolle som på den tijdh
war häredzschriffuare betygar och vitnar skett wara.
Samma dagh framkom Månß Åstaßon j Skaarp, och androgh j rät-
ten dett han hafwer tagit en sin systerdötter till sigh wij nampn
Gertrudh Eskelzdotter j sin omyndige åhr, tå hon nepligen
war åhrgammall, och intaget hennes arff, som henne tillfallet
war, och födt henne j 7: åhr, tå hon kom bort at tiena, intill hon
bleff gifft, nu wederkiännes mannen arffuet, och will Månß
inthet wedergälla för dhe 7 åhr han födde henne, derföre eme-
dan Månß icke haffuer nogon tack för sin goda wällgerningh,
ty erkänner Rätten och dömer Månß till aff arffuet göra sigh
betalt för huart åhr 5: dlr godt mynt, lithet räcknat.
te sin förre sedwane, först fram kommer hans morsyster Bengta
Suensdotter, och klagar dett han haffuer stulit ifrån henne 1: marker peningr
och nogon höör och en yxa som han bröt up dören medh, Jtem nogot garn
och maat pertzelar, än haffuer han stulit ifrån Jon Jönß j Rydh en gy-
dingzbößa om 9 marker och hadhe henne borte en långh tijdh, och bekom den
igen. Jtem klagar Suen Nilßon j kyllhult att han uthbröt ett skiff-
te emellan tuå boder, och kröp in j een bodh och bortstal itt kiöttfaat
en bößa, och ett par skoor och andre småsaker, än ifrån Nilß j Mar-
karydt en hatt, än ifrån Gisell j horn en bößa om 2: Rdr föruthan
andre pertzeler som honom vitnes öffuer, detta alt den stycke boff-
wen bekänner godwilligen, än haffuer han skutit ihiäl, 2: st geter
för sine sin morsyster Bengta och Kirstin, dett han och bekänner.
Sammadagh bewistes her för sittiande Rätten, att Börge Bengtßon for-
dom Ländzman öffuer Berga åttingh haffuer effter Wälb: hs
Landzhöffdingens allfuarlige Befalningzedlar, betalt till krö-
garen Eloff Nilßon j dörarp 36: dlr 16 öre Sölfr mt för 637 och
638 åhrs ränta, aff den Räst som Länzmannen effter sluten
Räckningh Wälb: Peder Gudmundßon på Sal: Gudmundh An-
derßons vegnar skyldigh bleff, förmedelst krögarens frijheet
för offuanle åhr finnas j Sal. Gudmundh Anderßons special räk-
ningh Crediterat, och inthet j Länßmannens Räckningh affört,
dett Wällt Befalningzmannen harall trolle som på den tijdh
war häredzschriffuare betygar och vitnar skett wara.
Samma dagh framkom Månß Åstaßon j Skaarp, och androgh j rät-
ten dett han hafwer tagit en sin systerdötter till sigh wij nampn
Gertrudh Eskelzdotter j sin omyndige åhr, tå hon nepligen
war åhrgammall, och intaget hennes arff, som henne tillfallet
war, och födt henne j 7: åhr, tå hon kom bort at tiena, intill hon
bleff gifft, nu wederkiännes mannen arffuet, och will Månß
inthet wedergälla för dhe 7 åhr han födde henne, derföre eme-
dan Månß icke haffuer nogon tack för sin goda wällgerningh,
ty erkänner Rätten och dömer Månß till aff arffuet göra sigh
betalt för huart åhr 5: dlr godt mynt, lithet räcknat.
16r
Samma dagh kommo för Rätta, Nilß Bengtßons hustrus
arffuingar j horn, Suen Pederßon j hollma på sine
egne vegnar, Peder Bengtßon j öije på sin hustrus vegnar,
Anderß Perßon j flobo på sin barns vegnar Jtem gunnar Lar-
ßon en tienstegoße j Biernhult, deße besuära sigh öfuer
Nilß Bengtßon j horn, att han förhåller dem arff effter sin
hustru Bengta Suenßdötter, som dem medh rätta tillfallet är,
her till bewijsas att twenne aff Nembdemannerna Neml. Jon
Jönßon j Rydh och Knut j Bolmarydt, haffua warit bytes-
män effter denne hustru Bengta, och medh alt arfuabytet
låta dhe sigh ådtnöija, så när som dett Nilß Bengtßon lade j Crono-
jordh, och emedan dhe Män icke äre her tillstädes som peninger-
na Vpburit haffua, vthan giffuit en Vitneszedell den måste
medh eedh, å nästa laga tingh stadfästa, förty så wijda vpsattes
denne saken.
Samma dagh kom för Rätta Jönß Larßon j finhult, medh sin hustru
Gunnell Jacobsdötter, och kärade till Nilß Jonßon j Beten,
att han schulle beskylt hustru Gunnel, att hon schulle uthj ett bröl-
lop hooß Larß Pederßon j Jffla för 24: åhr sedan då hon war
fästemöö, bortstulet 14: dlr reda peningar, som bruden för-
ährade wore j hustruskåål. Nu framlegges aff hustru Gun-
nell itt godt bewijß Daterat Liunga Prestegårdh den 15. Augu-
stj 1647: Vnderschreffuet och förseglat aff kyrkoheerden, her
Bengt j Liunga, Larß Perßon j Jffla, hoß huilken bröllopet
stodh, Per Larßon j Jffla, Månß Larßon, ibm, Nilß Nilßon ibm,
Clemet j SKiälleßnäs, alle deße medh sine Nampn och bomärken
bekräffta och tillbiuda sigh willia wara j eed och Lagh att hon inthet
war j bröllopet, som hon aff Larß hafuer bleffuet beskylt skul-
le stulit peningar vthj. Nu kan han inthet wißa sin sagesman, v-
than han är sanskyldigh, och är sanner till beskyldningen, och
nu för tinget står och rättar sin ordh, och bedes om förlåtellße,
sigh samma ordh haffua uthwräket j största hastigheet. för then skull
för then skull nu erkännes hustru Gunnell j finhult frij och
achtas her effter som her till för en ehrligh hustru och Nilß Jonßon
arffuingar j horn, Suen Pederßon j hollma på sine
egne vegnar, Peder Bengtßon j öije på sin hustrus vegnar,
Anderß Perßon j flobo på sin barns vegnar Jtem gunnar Lar-
ßon en tienstegoße j Biernhult, deße besuära sigh öfuer
Nilß Bengtßon j horn, att han förhåller dem arff effter sin
hustru Bengta Suenßdötter, som dem medh rätta tillfallet är,
her till bewijsas att twenne aff Nembdemannerna Neml. Jon
Jönßon j Rydh och Knut j Bolmarydt, haffua warit bytes-
män effter denne hustru Bengta, och medh alt arfuabytet
låta dhe sigh ådtnöija, så när som dett Nilß Bengtßon lade j Crono-
jordh, och emedan dhe Män icke äre her tillstädes som peninger-
na Vpburit haffua, vthan giffuit en Vitneszedell den måste
medh eedh, å nästa laga tingh stadfästa, förty så wijda vpsattes
denne saken.
Samma dagh kom för Rätta Jönß Larßon j finhult, medh sin hustru
Gunnell Jacobsdötter, och kärade till Nilß Jonßon j Beten,
att han schulle beskylt hustru Gunnel, att hon schulle uthj ett bröl-
lop hooß Larß Pederßon j Jffla för 24: åhr sedan då hon war
fästemöö, bortstulet 14: dlr reda peningar, som bruden för-
ährade wore j hustruskåål. Nu framlegges aff hustru Gun-
nell itt godt bewijß Daterat Liunga Prestegårdh den 15. Augu-
stj 1647: Vnderschreffuet och förseglat aff kyrkoheerden, her
Bengt j Liunga, Larß Perßon j Jffla, hoß huilken bröllopet
stodh, Per Larßon j Jffla, Månß Larßon, ibm, Nilß Nilßon ibm,
Clemet j SKiälleßnäs, alle deße medh sine Nampn och bomärken
bekräffta och tillbiuda sigh willia wara j eed och Lagh att hon inthet
war j bröllopet, som hon aff Larß hafuer bleffuet beskylt skul-
le stulit peningar vthj. Nu kan han inthet wißa sin sagesman, v-
than han är sanskyldigh, och är sanner till beskyldningen, och
nu för tinget står och rättar sin ordh, och bedes om förlåtellße,
sigh samma ordh haffua uthwräket j största hastigheet. för then skull
för then skull nu erkännes hustru Gunnell j finhult frij och
achtas her effter som her till för en ehrligh hustru och Nilß Jonßon
16v
sackfältes effter dett 43: Cap. j tingm. balken till 3: marker
frelseshußbonen ___ 8:ör.
Målzäganden . . . __ 8:ör
häradett . . . . . . __ 4:ör
häredzhöffding. . __ 4:ör
Bengt Jonßon j Queniarp frälses drängh fältes för Mökrenk-
ningh medh Elin Jonsdötter effter dett 3: Cap. j Giftm. b. till
40: marker till treskifftes.
frelseshußbonen ___ 13marker 2: 16:
Målzäganden . . . __ 13marker 2: 16:
häradett . . . . . . __ 6marker 5: 8:
häredzhöffding. . __ 6marker 5: 8:
Samma dagh kom för Rätta Jönß Gudmundßon j Elinge, fullmyn-
digh på Larß Eskelßons vegnar j Biörstorp, och tingskiötte
Jöns Booßon, och hans hustru Kiälla Jonsdotter 1/4: af Biörstorp
och derföre vpburit 100 dlr än haffuer han kiöpt aff Jönß
Gudmundßon j Elinge 1/16dell j samma gårdh och derföre giff-
uit 35 dlr och een koo j ettlöffwe, så haffuer han och arfft en
halff fierdigh j samma gårdh.
Sammadagh framstältes för Rätten Estrid Suenßdotter j Skaffta
och bleff anklagat för dett godzet sampt peninger som een
heiderijdare wijdh Nampn Pedher Gudmundßon ij kiellrydt
och Jöneköpingz thän miste j danska feijden och honom bleff ifrån
affhändt hooß Suen j Skaffta som nu dödh är; och som Pedher klagar
schulle hans säck warit opspretter medh een knijff och månge
pertzeler skulle warit förkomne, men han redh aff gården
och huarken ransakade säcken, eller talte folcket j gården till,
vthan wandrade sin wägh till han kom heem. Nu tildrogh sigh som
denne Estridh bewijsas, att dagen effter han redh sin kooß fan
hon en pungh uth medh een steen på gården, den besuär hon
sigh på dett högsta före, att hon aldrigh oplöste, uthan flux fick
sin fadher som nu är dödh, och fadren gick strax der effter
till Länßmannen Nilß j Quinalt, och bödh honom den
frelseshußbonen ___ 8:ör.
Målzäganden . . . __ 8:ör
häradett . . . . . . __ 4:ör
häredzhöffding. . __ 4:ör
Bengt Jonßon j Queniarp frälses drängh fältes för Mökrenk-
ningh medh Elin Jonsdötter effter dett 3: Cap. j Giftm. b. till
40: marker till treskifftes.
frelseshußbonen ___ 13marker 2: 16:
Målzäganden . . . __ 13marker 2: 16:
häradett . . . . . . __ 6marker 5: 8:
häredzhöffding. . __ 6marker 5: 8:
Samma dagh kom för Rätta Jönß Gudmundßon j Elinge, fullmyn-
digh på Larß Eskelßons vegnar j Biörstorp, och tingskiötte
Jöns Booßon, och hans hustru Kiälla Jonsdotter 1/4: af Biörstorp
och derföre vpburit 100 dlr än haffuer han kiöpt aff Jönß
Gudmundßon j Elinge 1/16dell j samma gårdh och derföre giff-
uit 35 dlr och een koo j ettlöffwe, så haffuer han och arfft en
halff fierdigh j samma gårdh.
Sammadagh framstältes för Rätten Estrid Suenßdotter j Skaffta
och bleff anklagat för dett godzet sampt peninger som een
heiderijdare wijdh Nampn Pedher Gudmundßon ij kiellrydt
och Jöneköpingz thän miste j danska feijden och honom bleff ifrån
affhändt hooß Suen j Skaffta som nu dödh är; och som Pedher klagar
schulle hans säck warit opspretter medh een knijff och månge
pertzeler skulle warit förkomne, men han redh aff gården
och huarken ransakade säcken, eller talte folcket j gården till,
vthan wandrade sin wägh till han kom heem. Nu tildrogh sigh som
denne Estridh bewijsas, att dagen effter han redh sin kooß fan
hon en pungh uth medh een steen på gården, den besuär hon
sigh på dett högsta före, att hon aldrigh oplöste, uthan flux fick
sin fadher som nu är dödh, och fadren gick strax der effter
till Länßmannen Nilß j Quinalt, och bödh honom den
17r
men han wille dett inthet emottaga, och effter inspectoren Larß Nilßon
huilken war förtrodd j Landzhöffdingens ställe, wistades her j hä-
radet, haffuer fadren burit samma pungh till honom, den han emot
tagit haffuer, och som Larß Nilßon j sin skriffuelße förmäler, war
Skeden och annat sölffuer till 13½ Lood, Peninger j Sölfuermynt
3: dlr 13: öra. Men Länßmannen Nilß j Quinalt berättar her
för rätten, att dett skulle warit mer j Sölffuer, Neml. 4: skeeder,
och 7: stn Spänne men peningarna hölt rätt. Vpsattes till deß
Jnspectoren Larß Nilßon sigh herpå förklarar, emedan honom är
witterligt om denne saken.
Samma dagh kom för Rätta Månß Johanßon j Angellstadh, fullmyn-
digh på theße effterschrefnes vegnar, Nembl: Håkon Persons
j Nåtarydt, och Jacobs ibm, Bengta j Wännerydt, Gunnel och
Jngredh j Ößlöff. alle deße tingskiötte sine arffuelotter j Wärsitt,
till Peder Suenßon, och hans hustru Kirstin Håkansdotter, och haffua
opburit Nem: som effterföllier, Håkon 9: marker och een Rdlr j ette-
löffue, Jacob j Noterydt een quiga om 6: marker. Bengta j Wannarydt
10: dlr Gunnell j Ößlöff 9: dlr och een Wallmanstiortell, Jn-
gredh j Ößlöff, 3: dlr och een koo, en stut, en quiga än haffuer
han sin egen arfuejordh, att han äger 1/3 aff Wärsitz gårdh.
Anno 1648: den 8: Julij, höltz och gickz en Laga häredz
syn, medh Liiten häredz nembd, som vnder denne dom stå
beskreffne, j Cronones Befalningzmans, Wällachtadt harall
trolles närwaro, å Cronones vegnar j tilförenne å tinge j bäg-
ge parternas närwaro är bewilliat och samtycht bleffuet;
klaganderna wore theße, Peder Hanßon, Peder Åbiörnßon och
Per Nilßon j Bråddalt: Suaranderna äro Larß Gud-
mundßon j Blekinge, Larß Perßon j Torserydh, och Larß Nil-
ßon ibm. och war deres strijdh och oenigheet, om itt lithet
Törp som j manna minne är opbygdt, och dett nampngiffuit
Rijßkiöp, beläget gamla odellgården Bråddalt, till stort
huilken war förtrodd j Landzhöffdingens ställe, wistades her j hä-
radet, haffuer fadren burit samma pungh till honom, den han emot
tagit haffuer, och som Larß Nilßon j sin skriffuelße förmäler, war
Skeden och annat sölffuer till 13½ Lood, Peninger j Sölfuermynt
3: dlr 13: öra. Men Länßmannen Nilß j Quinalt berättar her
för rätten, att dett skulle warit mer j Sölffuer, Neml. 4: skeeder,
och 7: stn Spänne men peningarna hölt rätt. Vpsattes till deß
Jnspectoren Larß Nilßon sigh herpå förklarar, emedan honom är
witterligt om denne saken.
Samma dagh kom för Rätta Månß Johanßon j Angellstadh, fullmyn-
digh på theße effterschrefnes vegnar, Nembl: Håkon Persons
j Nåtarydt, och Jacobs ibm, Bengta j Wännerydt, Gunnel och
Jngredh j Ößlöff. alle deße tingskiötte sine arffuelotter j Wärsitt,
till Peder Suenßon, och hans hustru Kirstin Håkansdotter, och haffua
opburit Nem: som effterföllier, Håkon 9: marker och een Rdlr j ette-
löffue, Jacob j Noterydt een quiga om 6: marker. Bengta j Wannarydt
10: dlr Gunnell j Ößlöff 9: dlr och een Wallmanstiortell, Jn-
gredh j Ößlöff, 3: dlr och een koo, en stut, en quiga än haffuer
han sin egen arfuejordh, att han äger 1/3 aff Wärsitz gårdh.
Anno 1648: den 8: Julij, höltz och gickz en Laga häredz
syn, medh Liiten häredz nembd, som vnder denne dom stå
beskreffne, j Cronones Befalningzmans, Wällachtadt harall
trolles närwaro, å Cronones vegnar j tilförenne å tinge j bäg-
ge parternas närwaro är bewilliat och samtycht bleffuet;
klaganderna wore theße, Peder Hanßon, Peder Åbiörnßon och
Per Nilßon j Bråddalt: Suaranderna äro Larß Gud-
mundßon j Blekinge, Larß Perßon j Torserydh, och Larß Nil-
ßon ibm. och war deres strijdh och oenigheet, om itt lithet
Törp som j manna minne är opbygdt, och dett nampngiffuit
Rijßkiöp, beläget gamla odellgården Bråddalt, till stort
17v
meen, hinder, och skada j fädrifften och Skogafångh. Klaganderna
och Suaranderna stodo tillstädes huar andra till mundz på Syne-
platzen. först bleff ransakat och effterfrågat, om samma Torp
är Skattelagdt, der till närwarande Cronones Befalningzman
wältt harall trolle suarade å Cronones vegnar, att samma
törp eller Nybygge Rijßkiöp aldrigh är kommit eller infattat
j Cronones Jordebook, eller nogon sin vthgiffuit nogra antingen
wißa eller owißa pertzeler vthlagor till Cronan, vthan allenast
på en tijdh bortådt giffuit till Larß Gudmundßon j Blekinge,
halff gårdh, een ringa sämia om åhret, aff sådant tillfälle haffuer
den ene flott aff samma nybygge och den andre till, och huilken som
kom effter den andre, wijdgade alt giärdesgården uth öfuer den för-
rige, så att ögonskinligen är att see, och bewijses aff närwarande
gammalt folck, att ifrån dett samma nybygge, medh een rijßboo
och een lithen backastuga begyntes, som allenast bleff en fattigh
effterlåtet att sittia medh en koo, är dett nu tredie gången flott,
och alt in på odellgården Bråddalta gårdz fredbände, och haff-
wer alt hafft sitt försuar aff Larß j Blekinge och Larß j Torsa-
rydh huilka bleffuo tillfrågade medh huadh skääl dhe samma Torp
willia försuara? Så framwiste Larß j Blekinge samma breff
som tillförenne på häradztinget är bleffuet præsenterat, dat:
den 19: Maij 1592 och vthgiffuit aff Laß Raßmundßon, som på
den tijdh satt j häredzhöffdingz ställe, förmälandes att Mikell j Torsa-
rydh hadhe skiänckt och giffuit sin Son Gunna Mickellßon, Blekinge
medh itt Ödetorp Rijßkiöp bdh, huilket breff icke Approberat eller
gillat är aff rätten och Nembden, vthan krafflöst dömdt, helst eme-
dan dett ordet Rijßkiöp, synes ögonskinligen wara j Lagafångz-
breffuet raderat, och medh een annor stijl infattat, och icke heller
kan synas, huadh tillförenne stådt haffuer schrefuet j stället för
Rijßkiöp. Sedan framwijste Larß j Blekinge märke och steenar
strax uthom Bråddalta giärde wijdh Torpet som han wille stö-
dia sigh wijdh, huilka befunnes aldeles odugse, och ogillades aff
Nembden. Men her emot wijste Bråddalt klagander sina skääl
och Suaranderna stodo tillstädes huar andra till mundz på Syne-
platzen. först bleff ransakat och effterfrågat, om samma Torp
är Skattelagdt, der till närwarande Cronones Befalningzman
wältt harall trolle suarade å Cronones vegnar, att samma
törp eller Nybygge Rijßkiöp aldrigh är kommit eller infattat
j Cronones Jordebook, eller nogon sin vthgiffuit nogra antingen
wißa eller owißa pertzeler vthlagor till Cronan, vthan allenast
på en tijdh bortådt giffuit till Larß Gudmundßon j Blekinge,
halff gårdh, een ringa sämia om åhret, aff sådant tillfälle haffuer
den ene flott aff samma nybygge och den andre till, och huilken som
kom effter den andre, wijdgade alt giärdesgården uth öfuer den för-
rige, så att ögonskinligen är att see, och bewijses aff närwarande
gammalt folck, att ifrån dett samma nybygge, medh een rijßboo
och een lithen backastuga begyntes, som allenast bleff en fattigh
effterlåtet att sittia medh en koo, är dett nu tredie gången flott,
och alt in på odellgården Bråddalta gårdz fredbände, och haff-
wer alt hafft sitt försuar aff Larß j Blekinge och Larß j Torsa-
rydh huilka bleffuo tillfrågade medh huadh skääl dhe samma Torp
willia försuara? Så framwiste Larß j Blekinge samma breff
som tillförenne på häradztinget är bleffuet præsenterat, dat:
den 19: Maij 1592 och vthgiffuit aff Laß Raßmundßon, som på
den tijdh satt j häredzhöffdingz ställe, förmälandes att Mikell j Torsa-
rydh hadhe skiänckt och giffuit sin Son Gunna Mickellßon, Blekinge
medh itt Ödetorp Rijßkiöp bdh, huilket breff icke Approberat eller
gillat är aff rätten och Nembden, vthan krafflöst dömdt, helst eme-
dan dett ordet Rijßkiöp, synes ögonskinligen wara j Lagafångz-
breffuet raderat, och medh een annor stijl infattat, och icke heller
kan synas, huadh tillförenne stådt haffuer schrefuet j stället för
Rijßkiöp. Sedan framwijste Larß j Blekinge märke och steenar
strax uthom Bråddalta giärde wijdh Torpet som han wille stö-
dia sigh wijdh, huilka befunnes aldeles odugse, och ogillades aff
Nembden. Men her emot wijste Bråddalt klagander sina skääl
18r
och huffwudmärken emellan odellgårdarna öster söder
ifrån, gården uthj Torsiön, som är diupet j Siön, östran stora
öön, der om bägge parterna wore sams och dett gillade sigh
emellan. derifrån wästan Siösånnen på backen, sunnan
wägen och norre ifrån diupet, der lågh een Jordfast Steen, och
der opå 2: och 3: j trehörningewijs stodo uth medh hierte ste-
nen, Laggilla Steenar. der ifrån Nordan wägen en Jord-
fast Steen, och 2: Laggilla steenar Lågo der på. Sedan recta-
linea ådt Biörnöö, som ligger j en Måsa och denne märcken
bleffuo dömde laggilla, och äre rätte ådtskillnaden, emellan
Bråddalt een gårdh, Torsarydh een gårdh, sampt Blekinge een
halff gårdh, som är vptagen effter gode bewijs på Torsarydz ägor;
och är altså klart och bewißligt, att dett Törpet eller Nybygget
Rijßkiöp som ännu bewijses aff gammalt folck, så begyntes byg-
gas, och aldrigh är Skattlagdt bleffuet, är in opå odellgården
Bråddalta Jordh och ägendom, huilken Jordh och grundh allenast
medh huuß åbygt Vnder Bråddalta gårdh krafftigt dömes, tillig-
ga bör: och effter henneß konge Mayts wår allernådigste vth-
kårade drottningz nya Skogzordningh j den 17: och 18: punchten
bleff affsagdt och affdömt, att samma nybygge rijffwes uth,
och affhyses, äganden till dhe huß hydderne innan nästa fardagh
taga husen och giärdesgården bort, och der medh göra som ho-
nom bäst gitther, emedan dett medh skääl icke stå kan. och så-
ledes odellgården till sin vhrminnes Lagliga häffd, medh fäägångh
och gårdafångh, att nyttia och bruka oklandrat, förbehållet.
att förschne Tingzhandlingar äre rätt aff skreffne aff de 2 tingen
thät ena som s. Nilß Eskilßon hölt och dätt andra som Erlandh
Nilßon i hanß ställe, och lika Lydande emot Siälfwa Conceptet
betygar och bekräfftar iagh medh egen Vnderschne handh och signäte,
häradz Jnsigell är medh härredagz
karlen i Stockholm
( hösttingets dombok bunden
i slutet)
ifrån, gården uthj Torsiön, som är diupet j Siön, östran stora
öön, der om bägge parterna wore sams och dett gillade sigh
emellan. derifrån wästan Siösånnen på backen, sunnan
wägen och norre ifrån diupet, der lågh een Jordfast Steen, och
der opå 2: och 3: j trehörningewijs stodo uth medh hierte ste-
nen, Laggilla Steenar. der ifrån Nordan wägen en Jord-
fast Steen, och 2: Laggilla steenar Lågo der på. Sedan recta-
linea ådt Biörnöö, som ligger j en Måsa och denne märcken
bleffuo dömde laggilla, och äre rätte ådtskillnaden, emellan
Bråddalt een gårdh, Torsarydh een gårdh, sampt Blekinge een
halff gårdh, som är vptagen effter gode bewijs på Torsarydz ägor;
och är altså klart och bewißligt, att dett Törpet eller Nybygget
Rijßkiöp som ännu bewijses aff gammalt folck, så begyntes byg-
gas, och aldrigh är Skattlagdt bleffuet, är in opå odellgården
Bråddalta Jordh och ägendom, huilken Jordh och grundh allenast
medh huuß åbygt Vnder Bråddalta gårdh krafftigt dömes, tillig-
ga bör: och effter henneß konge Mayts wår allernådigste vth-
kårade drottningz nya Skogzordningh j den 17: och 18: punchten
bleff affsagdt och affdömt, att samma nybygge rijffwes uth,
och affhyses, äganden till dhe huß hydderne innan nästa fardagh
taga husen och giärdesgården bort, och der medh göra som ho-
nom bäst gitther, emedan dett medh skääl icke stå kan. och så-
ledes odellgården till sin vhrminnes Lagliga häffd, medh fäägångh
och gårdafångh, att nyttia och bruka oklandrat, förbehållet.
att förschne Tingzhandlingar äre rätt aff skreffne aff de 2 tingen
thät ena som s. Nilß Eskilßon hölt och dätt andra som Erlandh
Nilßon i hanß ställe, och lika Lydande emot Siälfwa Conceptet
betygar och bekräfftar iagh medh egen Vnderschne handh och signäte,
 |
Jönß Håkanßon |
karlen i Stockholm
( hösttingets dombok bunden
i slutet)
19r
höstting
Sunnerbo häradz Dombook pro Anno 1648
Lagman
Edelle, högwälbne herre herr Carll Carlßon Gyllenhielm
Sweriges Rikes rådh och General Admiral.
Landzhöfdinge
Edelle och Wälbne Bengt Bagge till Bärga och Lagnöö
Häradzhöfdinge
Edelle, och Wälbne herre her Johan Saluius Adeler till
Adlerßholm och Balingstadh Swerigeß Rådh och Legat j
Tyßlandh,
Fougde
Ehrligh och wällförståndig Håkon Jonßon i Börka,
Lagläsere
Jönß Håkonßonn i Kiörketorp
19v
[tom sida]
20r
Anno 1648 denn 31 Octobris Jtem denn 2: och 3 Nowemb:
Laga Tingh hölz mädh Sunderbo häradh å rätta Tingstadh hampna-
da öffwerwarandeß Landzhöfdingenn öffwer Cronobärgz Lähn ädell
och Wälbne Bengt Bagge till Bärga och Lagnöö, Jtem häradzfoudenn
Ehrligh och förståndig harall Trolle i Jßiöa sampt häradznemb-
demän, Nembdenn
Sammadagh lätt Jönß Håkonson vpläßa sin fullmacht
att wara förordnat att bliffwa Lagläßare i Sunderbohäradh
och effter Lagen för Sittande rätten affladhe sin dommare Edh för
ähn han någon Sak antogh till ransakningh och dombß,
Gårdar Vpbiudas
Laga Tingh hölz mädh Sunderbo häradh å rätta Tingstadh hampna-
da öffwerwarandeß Landzhöfdingenn öffwer Cronobärgz Lähn ädell
och Wälbne Bengt Bagge till Bärga och Lagnöö, Jtem häradzfoudenn
Ehrligh och förståndig harall Trolle i Jßiöa sampt häradznemb-
demän, Nembdenn
| Peder Bengtßon i Tråteßlöff, | Jon i Snälßböke, | Jon Jönßon i ryd, |
| Per Månßon i Bierßeridh, | Nilß i horn, | Knut i Bolmaridh, |
| Månß Johanßon i Angelstadh, | Nilß i romborna, | Peder i Bräkentorp |
| Åke i Ragnellekiöp, | Arffwidh j wiggåßa, | Mataß i Lunan, |
Sammadagh lätt Jönß Håkonson vpläßa sin fullmacht
att wara förordnat att bliffwa Lagläßare i Sunderbohäradh
och effter Lagen för Sittande rätten affladhe sin dommare Edh för
ähn han någon Sak antogh till ransakningh och dombß,
Gårdar Vpbiudas
| 1/4 aff Vddaß gård i Ößlöff | ____ 3 |
| 10 skeppelandh Jord i Snöraßöia | ____ 3 |
| 1/8 Norregården i Miäret | ____ 3 |
| ½ gårdh och ½ fempting i Elinge | ____ 3 |
| 1/4 i Nygårdh i Ryßby S. | ____ 3 |
| 1/4 i hyalt i Ryßby S. | ____ 3 |
| 1/5 aff Burhult i Hynneridh S. | ____ 3 |
| 1/8 aff hällagården i hynneridh | ____ 3 |
| huggerstorp frälse i Ryßby S: | ____ 2 |
| 1/5 Norragården i wiggåßa | ____ 2 |
| Torlarp i Berga s | ____ 2 frälße, |
| Ormakulla i Pieteridh S. | ____ 2 |
| ½ fierding i Giößhult | ____ 2 |
| Grytåßenn | ____ 2 |
20v
| 1/4 i Horßaberga | ___ 2 |
| ½ fierding i Floboda | ___ 2 |
| 1/3 aff wästragården i Berghem | ___ 2 |
| 1½ fierding i aggalt | ___ 2 |
| 1/8 i Horßaberga | ___ 2 |
| 1/4 Jönß Jonßonß gård i Tröteßlöff | ___ 2 |
| hela gård östra Tanßiö | ___ 2 |
| 1/3 i Tormanßbögd | ___ 1 |
| 1/4 i kiärr i Nötia S: | ___ 1 |
| 1 äng widh åhrhult i Mark | ___ 1 |
| ½ gård sätra Tanßiö | ___ 1 |
| 1/4 wästragårdh i fieralt | ___ 1 |
| 1/4 i hängarp | ___ 1 |
| 1/4 och en ½ tolfftedell i Siuhult | ___ 1 |
| 1/3 aff hyalt i Wrå S: | ___ 1 |
| 1/4 aff Tuffwe gården i Siuhult | ___ 1 |
| ½ tolfftedell i Maråß | ___ 1 |
| 1/9 i stora gårdh i hangåß | ___ 1 |
| 1/4 i Åhrbohult | ___ 1 |
| 1/6 i gräßhult i Hallared S: | ___ 1 |
| all herr Giermundh och hanneß Söskones Jordh i Bökhult |
___ 1 |
| 1/8 Södra finhult | ___ 1 |
| ½ Siögården i Hanaba | ___ 1 |
21r
| hoor |
Samma dagh Tingfördes Tuffwe Åstrasohn i Harpholma gifft man å skatta, hwilken tillförende haffwer begååt enfalt hoor och therföre sont och Bött och bleff nu anklagat haffwa belägrat anna harallßdotter i harpholma å skatta ogifft dätt the båden god- willigen Bekienna, och medh henne afflat barn som till wärden föt är Therföre bleffwe the båden efter gudz Lag sagda ifrån lifuet Then som hoor bedriffwer med någonß hustru skal döden döö |
| Sammadagh Tingfördes Nils Siggason j waraböke å Crono gifft man hwilken är kommen i ett vpenbahra rykte för sin tienstepiga kirstin, och haffwer kånan fött Barn och sedan öffuerlu- pen gräntzen ådt danmark, grannar och Någrannar vitna grofft om thätta ryktet sant wara, Men han Nilß Siggaßohn protesterar på dätt högsta och och seier neij till däta och beder han nu wäria sigh mädh lagh hwilket rätten honom eij kan förneka therföre vthfäste han en 12 Manna Edh till nästa tingh, |
|
Dråp. |
Samma dagh framkom för rätten en vng adelsmann wid Nampn Johan Polleman till Vglanßrydh oppå wälbne herren Landzhöfdingenß leigdebreff de dato Hwetlanda d. 4 octob: 1648. hwilken haffwer ihiälslaget sin tiennare en vngh persohn tysk födder, widh nampn adam köller och waret i tienst hoß then- ne Vnge Juncheren i paß 2 år hwilken i sin vngdom är bortkom- men ifrån sina föräldrar långt oppe i Tyßlandh och är hit till Swerige kommen medh wåra Swänska rytare och begynte att giöraß wäxenn, och såsom bemälte pålleman haffwer sigh vnner- stält Landtrytarna att tiena med 2 hästar war hanß opsått att bru- ka honom att den enna hästen besittia, och i så måtto ennär Junch- eren icke war hemma hoß sin moder fru Kirstin Lilliesparre till Vglanßrydh en Sorgefull och mökit bedröffwat änka förhölt han sigh vnnertidhen hoß sina tilldellningzhemman och alt hadhe sin tienare medh sigh, och nu på dätt sista begynte treskaß emot sin Juncher och gick |
21v
så eblandh honom oåtsport bort hwart honom Behagade, hwilket alt
Juncheren denn enne tidhen efter den andra tillgaff och förlååte. Nu hän-
de sigh att och tildrog i Sommarß att Juncheren war medh sin tienare
stadder i qwäniarp hadhe han taget sina saker, och som hustrun i går-
den sågh honom willia åter Juncheren oåtsport gåå bort föregif-
wandeß han wille gåå till Juncherns moder på Vglanßryd sadhe
hustrun i gården, adam gåår intet bort som i pläga giöra dätt
bekommer idher illa en gång Junchern slår idher derföre, Män han
gik likwäll sin kooß, litet thereffter frågade Junchern effter drän-
gen swaradhe hustrun iag må bekienna han gick sin kooß en liten
stund sedan, tå bleff Juncheren wredh lät Sadla hästen och sade
nu dät icke wara en lätfärdig boff så giör han den ene gången
så giör han den andra han tör sadhe han gåå till Vglanßrydh i min
kammar och taga bort mina Saker, lät sadla hästen och tog sin wär-
ia på sig och redh flux effter hinte honom 1/4 wäg derifrån på
andra sidhan ößiöby, och ingen Meniska såg dät häller war der
hoß, vthan då både hußbonden och drängenn och som Juncher Polla-
man berättar att när han hinte honom på Sandwägen, tilsporde
hon honom hwj han så olofwandeß bortgåår, och slogh honom
medh Smalakieppen i dätt skulle drängen som Juncheren före-
giffwer burit in vnder honom och satt på hästen wredet honom
aff hästen och drängen skulle hafwa fått Junchern vndher sig taget
Swärdet ifrån honom och som Junchern slap löß och kom op fik han
swärdet igen och slogh honom öfwer hufudet och stukit honom i
wänstra axlen, at dätta är effter Juncherenß egen munteliga
berättelße och icke något witne som wett häller haffwer seet
dätta wara så skiett på wigwallen, män dätta är sant att
Juncheren hadhe hulpet drängen, och ledde den siälff fram till Nilß
Perßonn i Ößiö, och då blödde drängen i axlen och länte honom en
häst och förde honom till röninge der han låg i 2 Nätter och lätt
Stämma blodet och förbinna honom som bådhe Juncheren och dräng
Juncheren denn enne tidhen efter den andra tillgaff och förlååte. Nu hän-
de sigh att och tildrog i Sommarß att Juncheren war medh sin tienare
stadder i qwäniarp hadhe han taget sina saker, och som hustrun i går-
den sågh honom willia åter Juncheren oåtsport gåå bort föregif-
wandeß han wille gåå till Juncherns moder på Vglanßryd sadhe
hustrun i gården, adam gåår intet bort som i pläga giöra dätt
bekommer idher illa en gång Junchern slår idher derföre, Män han
gik likwäll sin kooß, litet thereffter frågade Junchern effter drän-
gen swaradhe hustrun iag må bekienna han gick sin kooß en liten
stund sedan, tå bleff Juncheren wredh lät Sadla hästen och sade
nu dät icke wara en lätfärdig boff så giör han den ene gången
så giör han den andra han tör sadhe han gåå till Vglanßrydh i min
kammar och taga bort mina Saker, lät sadla hästen och tog sin wär-
ia på sig och redh flux effter hinte honom 1/4 wäg derifrån på
andra sidhan ößiöby, och ingen Meniska såg dät häller war der
hoß, vthan då både hußbonden och drängenn och som Juncher Polla-
man berättar att när han hinte honom på Sandwägen, tilsporde
hon honom hwj han så olofwandeß bortgåår, och slogh honom
medh Smalakieppen i dätt skulle drängen som Juncheren före-
giffwer burit in vnder honom och satt på hästen wredet honom
aff hästen och drängen skulle hafwa fått Junchern vndher sig taget
Swärdet ifrån honom och som Junchern slap löß och kom op fik han
swärdet igen och slogh honom öfwer hufudet och stukit honom i
wänstra axlen, at dätta är effter Juncherenß egen munteliga
berättelße och icke något witne som wett häller haffwer seet
dätta wara så skiett på wigwallen, män dätta är sant att
Juncheren hadhe hulpet drängen, och ledde den siälff fram till Nilß
Perßonn i Ößiö, och då blödde drängen i axlen och länte honom en
häst och förde honom till röninge der han låg i 2 Nätter och lätt
Stämma blodet och förbinna honom som bådhe Juncheren och dräng
22r
Jfrån den gården wore kompne ifrån, strax sade Junchern bodh
effter Bårdskierare lätt förbinna honom ty han hadhe wäll kunnat
bliffwet häladher igen och war icke någon dödzskada, Men ehuru
wäll ther till brukadeß tienlige Medell så giorde han och icke sigh
förhölt som honom aff bårdskiäraren war befahlt vthan war
orolig och sprang ådran op aff hanß oßynlighet och bloden förlop
honom och leffde Månat och 1 dagh ifrån dät han bleff Skadat
och lät sigh giöra dellachtig aff thet helliga alltareß Sacramen-
te och giorde jn i dödzstunden en godh bekiennelße, och huadh fol-
ken der i gården hörde honom bekienna om Slaxmåhlet dätt
haffwa de effter aflagdan edh här för rätten witnat, sålunda,
först herr Oluff som honom besökte, och witnar SÅlunda att hwad
widkommer dett hanß hußbonde haffwer giffwet honom dödz ska-
dan och huru dät tillgånget war dät haffwer han bekient för
gårdfolkenn som nu framkallaß och åtskilde Examineras
ähn Jon i qwäniarp hemma i den gården ther den dräpne lågh
effter afflagden edh witnar sålunda att han icke hörde aff honom
annat thalaß, vthan han gaff före han fik den skadan för han lop så
offta ifrån honom, mehra hafwer tätta witnet ike att Berätta.
Jtem Peder i qwäniarp och samma gårdh som Juncheren hölt till hoß
och i samma Stugu som drängen låg som Skadden war sedan han i
Rätten hadhe legat i Röninge, witnar och i lika måtto som den förre
att han gaff thet till Skullden att han fik huggen för han så offta
bortlop, Men när Juncheren war hemkommen och borstade sit håår
och drängen medh honom föll Sandh och löst håår aff hufudet,
Jtem Jönß i Röninge hwilket låg i wägen för än han hemkom till qwä-
narp bofast man witnar Sålunda att samma dag Juncheren kom til-
baka igen medh drängen bleff han der i 2 Nätter, och tå eblandh annat
beklagade drängen sig att han war orsaken till sin Skada aff dät han
lop oloffwandeß bort, och sedan när hußbonden hinte honom, gaff han
sig vnder honom och fik honom i Såndan vnder sigh.
effter Bårdskierare lätt förbinna honom ty han hadhe wäll kunnat
bliffwet häladher igen och war icke någon dödzskada, Men ehuru
wäll ther till brukadeß tienlige Medell så giorde han och icke sigh
förhölt som honom aff bårdskiäraren war befahlt vthan war
orolig och sprang ådran op aff hanß oßynlighet och bloden förlop
honom och leffde Månat och 1 dagh ifrån dät han bleff Skadat
och lät sigh giöra dellachtig aff thet helliga alltareß Sacramen-
te och giorde jn i dödzstunden en godh bekiennelße, och huadh fol-
ken der i gården hörde honom bekienna om Slaxmåhlet dätt
haffwa de effter aflagdan edh här för rätten witnat, sålunda,
först herr Oluff som honom besökte, och witnar SÅlunda att hwad
widkommer dett hanß hußbonde haffwer giffwet honom dödz ska-
dan och huru dät tillgånget war dät haffwer han bekient för
gårdfolkenn som nu framkallaß och åtskilde Examineras
ähn Jon i qwäniarp hemma i den gården ther den dräpne lågh
effter afflagden edh witnar sålunda att han icke hörde aff honom
annat thalaß, vthan han gaff före han fik den skadan för han lop så
offta ifrån honom, mehra hafwer tätta witnet ike att Berätta.
Jtem Peder i qwäniarp och samma gårdh som Juncheren hölt till hoß
och i samma Stugu som drängen låg som Skadden war sedan han i
Rätten hadhe legat i Röninge, witnar och i lika måtto som den förre
att han gaff thet till Skullden att han fik huggen för han så offta
bortlop, Men när Juncheren war hemkommen och borstade sit håår
och drängen medh honom föll Sandh och löst håår aff hufudet,
Jtem Jönß i Röninge hwilket låg i wägen för än han hemkom till qwä-
narp bofast man witnar Sålunda att samma dag Juncheren kom til-
baka igen medh drängen bleff han der i 2 Nätter, och tå eblandh annat
beklagade drängen sig att han war orsaken till sin Skada aff dät han
lop oloffwandeß bort, och sedan när hußbonden hinte honom, gaff han
sig vnder honom och fik honom i Såndan vnder sigh.
22v
Jtem framkalladeß Birge j qwäniarp bofast mann och hemma i Wästra-
gårdh der drängen lågh och vnderstundom gik han oppe i gården till hon-
om effter afflagd Ed witnar Sålunda, att emädan han omgikß medh hon-
om, bekiende han lika som denn förre och sade sig wara mökit wållan-
de, och att han fik Juncheren vnder sigh togh wärian ifrån hnom och
bögde henne kroket och att han mökit ongrade dätt han sin hußbon-
de så till harm och wredhe opretat hadhe,
Jtem Brådde i Hielmaridh en ährlig gammal Mann som många hellat och
läkt haffwer, större och smäre skadan, effter aflagdan edh witnar
sålunda, att han war kallader och leio loffwader j Läkarelöhn bekien-
de att samma sting intet war diupt, och wäll stodh till att läka, ther pa-
tienten hadhe hållet sigh rolig och stilla ty oanset stinget hadhe ett ringa
anseende, så war dåch Skadan drabbat på en ådra som e som offtast op-
sprang, och bekiende så för honom som de andre om sin olyka och huru
Juncheren hinte honom att taga honom igen och huru de brötaß medh
hwar andra tå han bleff Skadatt.
Sammadagh framkom för rätten en vng Dragone Sier-
tiant widh Namp hindrick Erickßonn i Jßiööa å Skatta, Påå denn kongl.
Giötarikeß håffrätz leigdebreff de dato 14 Januarij 1645, hwil-
ken haffwer ihiälslaget Peder Perßon i Elmtåßa för 5 åhr sedann
orsaken thenne dråpare ike är för framkommen är dätta, han haffwer
ike wist aff leigdebreffwet för ähn nu i Sidhösten vthan stedze
tient j wärmeland, och hanß Slächt haffwa hafft leigdebreffwet
och ike kunnat honom förra opspanat, och är dråpet så tillgånget
som här effter förmählt warder, Birge Jönßon i Finßhult bofast
man framkalladeß hwilken war hoß när dråpet skedde och effter aff-
lagdan Ed witnar sålunda, att hindrick giorde en Målltidh, och hadhe
förbte Peder som döder bleff och thenna birge hoß sigh trachteradhe
them wäll, medh öll och mat, och tå woro the alt goda wänner och förlichteß
wäll eblandh theris lustighet föreföll them ett Discurs i dätt att
hindrik frågade Peder Seiandeß hwarföre frågadhe tu den ößboen
effter paßett som vthgången war att lägga sigh, swaradhe Peder
gårdh der drängen lågh och vnderstundom gik han oppe i gården till hon-
om effter afflagd Ed witnar Sålunda, att emädan han omgikß medh hon-
om, bekiende han lika som denn förre och sade sig wara mökit wållan-
de, och att han fik Juncheren vnder sigh togh wärian ifrån hnom och
bögde henne kroket och att han mökit ongrade dätt han sin hußbon-
de så till harm och wredhe opretat hadhe,
Jtem Brådde i Hielmaridh en ährlig gammal Mann som många hellat och
läkt haffwer, större och smäre skadan, effter aflagdan edh witnar
sålunda, att han war kallader och leio loffwader j Läkarelöhn bekien-
de att samma sting intet war diupt, och wäll stodh till att läka, ther pa-
tienten hadhe hållet sigh rolig och stilla ty oanset stinget hadhe ett ringa
anseende, så war dåch Skadan drabbat på en ådra som e som offtast op-
sprang, och bekiende så för honom som de andre om sin olyka och huru
Juncheren hinte honom att taga honom igen och huru de brötaß medh
hwar andra tå han bleff Skadatt.
Sammadagh framkom för rätten en vng Dragone Sier-
tiant widh Namp hindrick Erickßonn i Jßiööa å Skatta, Påå denn kongl.
Giötarikeß håffrätz leigdebreff de dato 14 Januarij 1645, hwil-
ken haffwer ihiälslaget Peder Perßon i Elmtåßa för 5 åhr sedann
orsaken thenne dråpare ike är för framkommen är dätta, han haffwer
ike wist aff leigdebreffwet för ähn nu i Sidhösten vthan stedze
tient j wärmeland, och hanß Slächt haffwa hafft leigdebreffwet
och ike kunnat honom förra opspanat, och är dråpet så tillgånget
som här effter förmählt warder, Birge Jönßon i Finßhult bofast
man framkalladeß hwilken war hoß när dråpet skedde och effter aff-
lagdan Ed witnar sålunda, att hindrick giorde en Målltidh, och hadhe
förbte Peder som döder bleff och thenna birge hoß sigh trachteradhe
them wäll, medh öll och mat, och tå woro the alt goda wänner och förlichteß
wäll eblandh theris lustighet föreföll them ett Discurs i dätt att
hindrik frågade Peder Seiandeß hwarföre frågadhe tu den ößboen
effter paßett som vthgången war att lägga sigh, swaradhe Peder
23r
minn hußbonde haffwer migh så befahlett, och iagh är Närmare Bördam-
man ähn tu i dätta hemmanet, swarade hindrik tu måte fråga honom
effter Paß i titt huß, och låta hnom bliffwa i mit Swaradhe Peder
dät kommer intet tigh widh tin lappare, och slog i bordet för honom att
tobakßpipan gick Sönder som han i handen hadhe, och som the mehra kiffa-
de föll några andra ordh them emillan som birge ike hörde så grant män
hwadh dätt war swaradhe hindrik der skall iagh stryka ähran aff
tig före, och togh till sin wäria, och skarrade honom i hofudet medh wär-
ie vdden och ther medh kommo the op ifrån bordet på golffwet, och
bIrge fattadhe hindrik hölt honom fram widh Sängen i Stugan, och Pe-
der stogh widh Spißen drog sin kniff, dätt sågh birge och sprangh
ifrån ifrån hindrik och till peder fik och hölt honom, och hindrikß
hustru, och den dräpnas, och hans broderß hustru finge i hindrik och
hölle honom i dätt de så hölleß och sletes i Stugun är Liußet nidfallit
aff bordeet och Slåchnadhe och alt hölle qwinfolket ty stugan war gantzke
liten i dätt haffwer per perßon bekommet ett stingh i bröstet,
och birge som hölt honom ledhe honom vth om döran, och förnam honom
haffwa fåt skadan, frågade huru dätt war medh honom, och sua-
radhe iagh haffwer bekommit min dödh och thereffter leffde han 1 tim-
ma, och sålunda är dätta dråp skiet i Mörkeret, sedan liußet i
then lilla stugan war vthsloknat, Birge som tå när war och then
dräpneß hustru, och dråparenß hustru bekienna dråpet wara
så tillgånget, och dråparen kom genast till flychten och haffwer
waret borta nu på 6 åhret, stält sigh i medler tidh wäll och tient
ährligen är en vngh anseligh karll aff åhren tillbiuder sigh gierna
willia tiena Cronan och fädernäßlandet, thenna dråpsak stälteß
till rätten och Nembdens öffwerwägande betänkande och en änteligh
sententz och domb, och när Nembden hadhe omröstat så goffwe the ordet
effter the icke befinna dråparen haffwa denne gierningh begåt för nöd
och twång skull, som aff thenne ransakningh Saadeß är ty dömma
the honom effter thet 12 Cap: i dråpmåhla B. ifrån liffwet, Belong-
ande then dödaß hustru och hanß slächt så bidia the möket ödmiuke-
ligen i fridh för dråparen, att han till liffwet bliffwer benådat
man ähn tu i dätta hemmanet, swarade hindrik tu måte fråga honom
effter Paß i titt huß, och låta hnom bliffwa i mit Swaradhe Peder
dät kommer intet tigh widh tin lappare, och slog i bordet för honom att
tobakßpipan gick Sönder som han i handen hadhe, och som the mehra kiffa-
de föll några andra ordh them emillan som birge ike hörde så grant män
hwadh dätt war swaradhe hindrik der skall iagh stryka ähran aff
tig före, och togh till sin wäria, och skarrade honom i hofudet medh wär-
ie vdden och ther medh kommo the op ifrån bordet på golffwet, och
bIrge fattadhe hindrik hölt honom fram widh Sängen i Stugan, och Pe-
der stogh widh Spißen drog sin kniff, dätt sågh birge och sprangh
ifrån ifrån hindrik och till peder fik och hölt honom, och hindrikß
hustru, och den dräpnas, och hans broderß hustru finge i hindrik och
hölle honom i dätt de så hölleß och sletes i Stugun är Liußet nidfallit
aff bordeet och Slåchnadhe och alt hölle qwinfolket ty stugan war gantzke
liten i dätt haffwer per perßon bekommet ett stingh i bröstet,
och birge som hölt honom ledhe honom vth om döran, och förnam honom
haffwa fåt skadan, frågade huru dätt war medh honom, och sua-
radhe iagh haffwer bekommit min dödh och thereffter leffde han 1 tim-
ma, och sålunda är dätta dråp skiet i Mörkeret, sedan liußet i
then lilla stugan war vthsloknat, Birge som tå när war och then
dräpneß hustru, och dråparenß hustru bekienna dråpet wara
så tillgånget, och dråparen kom genast till flychten och haffwer
waret borta nu på 6 åhret, stält sigh i medler tidh wäll och tient
ährligen är en vngh anseligh karll aff åhren tillbiuder sigh gierna
willia tiena Cronan och fädernäßlandet, thenna dråpsak stälteß
till rätten och Nembdens öffwerwägande betänkande och en änteligh
sententz och domb, och när Nembden hadhe omröstat så goffwe the ordet
effter the icke befinna dråparen haffwa denne gierningh begåt för nöd
och twång skull, som aff thenne ransakningh Saadeß är ty dömma
the honom effter thet 12 Cap: i dråpmåhla B. ifrån liffwet, Belong-
ande then dödaß hustru och hanß slächt så bidia the möket ödmiuke-
ligen i fridh för dråparen, att han till liffwet bliffwer benådat
23v
dråparen haffwer ett gått Skotzmåhl, ingen Mäniska här i häradet nå-
gon sin förtörnat haffwa i ordh häller gierningar vthann alla draga ett
Medönkan öffwer dätta fallet, han vthj så stor hastighet vthj råkade
och bewißaß han i hela feigden tiente ährligen och wäll emot fienden
som en trogen tapper krigzmann.
Samma dag framlades j rätten aff Wälbne Johan
Gyllensuärd Copia aff hl kl Maijtz Breff affgånget till herren
Landzhöfdingen wälb Bengt Bagge de dato Ståkholm d. 13 Septemb:
1647. att herr Landzhöfdingen skulle låtta ransaka och Exami-
nera en Suplication som Nilß Bengtßon i bökeliden haffwer öff-
wergiffwet till hl kl Maytz angående någon oförätt wälbne Johan
gyllenswärdh tilfogat haffwer Nilß Bengtßon på 1/4 hemman bö-
keliden som Nilß Bengtßon förfäder aff hördaß bolbyß äger haf-
wer optaget, och 639 är kiöpt aff wälbne Gyllenswärdh vnd.
frälße,
1. att Belongande att samma torp är för 200 åhr sedan optagen aff
Nilß Bengtßonß förfäder och den Slechten så finß dätt i Saningh,
2. haffwer han klagat i sin suplication att 3 hanß Bröder haffwa
tient för samma hemman och äro döda för fienden, så bewißas annor-
lediß att fast hans brödher äro blefne för fienden slagne och
bot på samma hemman, så haffwa de hafft annorstädz sina rustning
hemman på sina rustningar.
3. haffwer han i sin Suplication klagat, att han haffwer effter sin
faderß och bröderß tidh tient i långligh tidh för samma 1/4 hemman
så bewißas och bekienner hann att oanßet han hafwer bot i böke-
liden så haffwer han hafft en gård tårget till mädh räntar 4 lb
och den är i RÄkningarna förd på hanß rustienst.
gon sin förtörnat haffwa i ordh häller gierningar vthann alla draga ett
Medönkan öffwer dätta fallet, han vthj så stor hastighet vthj råkade
och bewißaß han i hela feigden tiente ährligen och wäll emot fienden
som en trogen tapper krigzmann.
Samma dag framlades j rätten aff Wälbne Johan
Gyllensuärd Copia aff hl kl Maijtz Breff affgånget till herren
Landzhöfdingen wälb Bengt Bagge de dato Ståkholm d. 13 Septemb:
1647. att herr Landzhöfdingen skulle låtta ransaka och Exami-
nera en Suplication som Nilß Bengtßon i bökeliden haffwer öff-
wergiffwet till hl kl Maytz angående någon oförätt wälbne Johan
gyllenswärdh tilfogat haffwer Nilß Bengtßon på 1/4 hemman bö-
keliden som Nilß Bengtßon förfäder aff hördaß bolbyß äger haf-
wer optaget, och 639 är kiöpt aff wälbne Gyllenswärdh vnd.
frälße,
1. att Belongande att samma torp är för 200 åhr sedan optagen aff
Nilß Bengtßonß förfäder och den Slechten så finß dätt i Saningh,
2. haffwer han klagat i sin suplication att 3 hanß Bröder haffwa
tient för samma hemman och äro döda för fienden, så bewißas annor-
lediß att fast hans brödher äro blefne för fienden slagne och
bot på samma hemman, så haffwa de hafft annorstädz sina rustning
hemman på sina rustningar.
3. haffwer han i sin Suplication klagat, att han haffwer effter sin
faderß och bröderß tidh tient i långligh tidh för samma 1/4 hemman
så bewißas och bekienner hann att oanßet han hafwer bot i böke-
liden så haffwer han hafft en gård tårget till mädh räntar 4 lb
och den är i RÄkningarna förd på hanß rustienst.
24r
4. hwad anbelangar att Nilß Bängtsonn haffwer klagat att han Nödgat
och twungen åhrligen öffwer denn ränta han och hans förfäder hafa
warit wana vthlagt sedan dätt kiöpteß i frälße 1639. deropå be-
wißes att hwadh han haffwer vthlagt dätt haffwer hann
onödd effter som de haffwa warit sätta och samß om åhrligenn
opantedd Leffwereradh Gylelnswärdz rättare och opbyrdz-
mann,
Enär alt war regulerat dätt minsta medh dätt mästa så besluta-
de wälbne Johan Gyllenswärdh medh Nilß Bengtßon i Bökeliden
att han åhrligen giffwer i vthlagor sin hußbonde siu Rikzd.
föruthan rotapeninger medh alle Pertzeglar, Jtem dagzwärker och
Städian män att fordra sin hußbonde medh Skiutzhästar lofwadhe han
godwilligen giöra willia, och loffwade och hörßamhet och
lydno och ther medh affträdde wänner.
Samma dag framkom Jöns Swensonn j Ößiöö, och
kärade till Jon Sånaßon j Jffla, att han hade gått i Löffte för Jönß
Sweänßons leiokarll widh Nampn Oluff Håkonßonn och opborett
hela leiomåhlet, och Jönß Sånaßohn loffwade för rymbningen
att Oluff skulle ährligen tiena, och är nu förbte Oluff rymb-
der, och Jönß Swenson tagen till knekt igen, och haffwer Jönß
Sånasohn opburet aff leian 9 Rd och de äro oleffwererade till
herr Jon i Runkarp som Jönß segier Men till löfftet i knekterid
för Oluff kan Jönß Sånnaßon ike neka vthan bekienner sigh att
wara samme löfteßman Therföre bleff Jönß Sånaßon dömbd
effter thet 12 Cap: i Kiöpmåhl B. att antingen skaffa mann fram
som han haffwer borgat före häller gå siälff i Knektetienst-
enn.
Samma dag Anklagade Befallningzmanen Harall Jon
i Grönö, och Jönß i Samma gårdh att the ähro högeligen mistänkte
att the för fåå dagar sedan haffwa waret här widh hampnada
och twungen åhrligen öffwer denn ränta han och hans förfäder hafa
warit wana vthlagt sedan dätt kiöpteß i frälße 1639. deropå be-
wißes att hwadh han haffwer vthlagt dätt haffwer hann
onödd effter som de haffwa warit sätta och samß om åhrligenn
opantedd Leffwereradh Gylelnswärdz rättare och opbyrdz-
mann,
Enär alt war regulerat dätt minsta medh dätt mästa så besluta-
de wälbne Johan Gyllenswärdh medh Nilß Bengtßon i Bökeliden
att han åhrligen giffwer i vthlagor sin hußbonde siu Rikzd.
föruthan rotapeninger medh alle Pertzeglar, Jtem dagzwärker och
Städian män att fordra sin hußbonde medh Skiutzhästar lofwadhe han
godwilligen giöra willia, och loffwade och hörßamhet och
lydno och ther medh affträdde wänner.
Samma dag framkom Jöns Swensonn j Ößiöö, och
kärade till Jon Sånaßon j Jffla, att han hade gått i Löffte för Jönß
Sweänßons leiokarll widh Nampn Oluff Håkonßonn och opborett
hela leiomåhlet, och Jönß Sånaßohn loffwade för rymbningen
att Oluff skulle ährligen tiena, och är nu förbte Oluff rymb-
der, och Jönß Swenson tagen till knekt igen, och haffwer Jönß
Sånasohn opburet aff leian 9 Rd och de äro oleffwererade till
herr Jon i Runkarp som Jönß segier Men till löfftet i knekterid
för Oluff kan Jönß Sånnaßon ike neka vthan bekienner sigh att
wara samme löfteßman Therföre bleff Jönß Sånaßon dömbd
effter thet 12 Cap: i Kiöpmåhl B. att antingen skaffa mann fram
som han haffwer borgat före häller gå siälff i Knektetienst-
enn.
Samma dag Anklagade Befallningzmanen Harall Jon
i Grönö, och Jönß i Samma gårdh att the ähro högeligen mistänkte
att the för fåå dagar sedan haffwa waret här widh hampnada
24v
Tingzplatz och vthbrutet aff häradzfängelßet enn Mandråpare hwil-
ka woro Swågra till fången som i kistan lågh, aff liknelße att afftonen
tilförende sågo folk Jönß i grönö här vth medh hambneda by ridhandeß
ått bekaridh och hade sit ärende der att beställa samma Natten
Män Jon i Grönö swärg hißeligen her före att han oskyldigh
är, ty togh häradzfougden honom i Borgen till widare beskiedd och
bätere ransakningh emedan han finß herföre mökit mißtänkt.
Samma dagh framkom för rätten Jöns Larson i Finhult
och vthfäste en 12 Manna Edh att hanß hustru GUnnel Jakopß-
dotter är Oskylldig vthj dätt hon på godh witne och Beskiedd
Tillförende å tinge är frijsagd före, att hon skulle för mång år
sedan i ett giästabodh hoß Lars Perßons j Jffla bort stullet en
hop brudapeninger, och åtter nu sedan hon är lagligen frikiend
haffwer anderß i Strätta skiält henne hustru Gunnel på sam-
ma sak, och på dätt en gång må fåå en ända häropå Begierade
Jönß i finhult att han måtte fåå befria sin hustru medh en 12 Man-
na Edh för samma wanrykte theet honom effterlåtet bleff.
Samam dag kom för rätta en Wästgötte Corporal
widh Nampn Oloff Raff och klagade öffwer Jon i Snöreßöia
som haffwer ihiällskutet hanß broder hindrik sigfridßonn tå han
ifrån danmarkß kriget hemförlofadeß sedan freden slötz medh
hella wälbne harall Stakeß ryterij, och bleff lagder till JOn i Snöres-
öia till Skutzningh, och måste taga siälff hästen vth emädan bonden
wille honom den godwilleligen eij bekomma låtta, och JOn i Snöreß-
öia lop Sedan ryttaren hadhe satt sigh på hästen och war redan sin
wägh i motstig för honom widh ett leed, och der vnder hanß hust-
ru medh en annor och hindrade honom att komma egenom Ledett
och ther hinte Jon honom, och sköt honom medh 2 Lodh egenom och
ka woro Swågra till fången som i kistan lågh, aff liknelße att afftonen
tilförende sågo folk Jönß i grönö här vth medh hambneda by ridhandeß
ått bekaridh och hade sit ärende der att beställa samma Natten
Män Jon i Grönö swärg hißeligen her före att han oskyldigh
är, ty togh häradzfougden honom i Borgen till widare beskiedd och
bätere ransakningh emedan han finß herföre mökit mißtänkt.
Samma dagh framkom för rätten Jöns Larson i Finhult
och vthfäste en 12 Manna Edh att hanß hustru GUnnel Jakopß-
dotter är Oskylldig vthj dätt hon på godh witne och Beskiedd
Tillförende å tinge är frijsagd före, att hon skulle för mång år
sedan i ett giästabodh hoß Lars Perßons j Jffla bort stullet en
hop brudapeninger, och åtter nu sedan hon är lagligen frikiend
haffwer anderß i Strätta skiält henne hustru Gunnel på sam-
ma sak, och på dätt en gång må fåå en ända häropå Begierade
Jönß i finhult att han måtte fåå befria sin hustru medh en 12 Man-
na Edh för samma wanrykte theet honom effterlåtet bleff.
Samam dag kom för rätta en Wästgötte Corporal
widh Nampn Oloff Raff och klagade öffwer Jon i Snöreßöia
som haffwer ihiällskutet hanß broder hindrik sigfridßonn tå han
ifrån danmarkß kriget hemförlofadeß sedan freden slötz medh
hella wälbne harall Stakeß ryterij, och bleff lagder till JOn i Snöres-
öia till Skutzningh, och måste taga siälff hästen vth emädan bonden
wille honom den godwilleligen eij bekomma låtta, och JOn i Snöreß-
öia lop Sedan ryttaren hadhe satt sigh på hästen och war redan sin
wägh i motstig för honom widh ett leed, och der vnder hanß hust-
ru medh en annor och hindrade honom att komma egenom Ledett
och ther hinte Jon honom, och sköt honom medh 2 Lodh egenom och
25r
| tredie i hästenn som i föregångne Act förmählt är, Nu äro 2 andra Jonß gårmän samma wäg medlopna heller gångne Peder Perßonn i samma gård gammal mann och Larß pålßon och i s.g. Män här bewißas att peder icke hadhe annat än en kiäp i handen och sages Lar↓ hadhe en bößa, the föregiffwa de wille gåå till körko, och hadhe alla en wäg, män här infaller annat aff åklagan- dem att the woro lupne häller gångne att hielpa dråparen som war theriß gårdman att fåå hästen igen, män peder Per- sohn beplichtar sig högeligen att ther till haffwa warit hwarken williande häller wållande, och begiäradhe wäria sigh medh Lagh ifrån dätta kiäremåhl, att han och hanß döttrar som widh grinden stodo ike dätt ringaste hadhe i Sinne och opsått honom hin- dra och förmena i sin wäg att han deregenom skulle i skada komma, och dråparen gåår alt änn widh Skogen therföre vthfäste Peder för sigh och sina döttrar en 12 manna edh till Nästa tingh |
|
Dråp. |
Samma dag framkom för rättenn Nils Nillson j Onßiöö kiörkoby å frälße på herren Landzhöfdingenß Leigde- breff daterat hwetlanda denn 4 octob 1648. hwilkenn haffwer ihiälslaget sin gårman Jönß Nilßonn, denn dödaß hustru Jngefredh Knutzdötter medh andra slächtingar å hanß sido anklagar saken, och haffwer sigh dråpet så tilldraget som efterföllier, Jon Månßon i Onßiö bofast man framkalladeß effter afflagd Edh witnar sålunda, hwilken war tillstädeß hoß på wigwal- len der dråpet SKiedde, och flera witne intet thätt tilldrogh sig att gårmannerna hadhe samsatt att förferdiga en Broo i theriß gierde som the skulle kiöra theriß giötzell och annat, och som Nilß som skadan giorde, och Jönß Nilßon både gårmännerna kiörde aff och nu bleffwe the kiffande och trätande om föga |
25v
Tingh i thet gick Jönßes hiull aff och thermedh gick Nilß till honom
Jönß som hölt wagnen stilla och wille setia hullet på igen på den ena
sidan och Nilß stodh på andra sidan wagnen och hadhe allenast en grep
i handen alt bannadeß de, och som Jönß togh op en Sten aff Jorden
att kasta ått Nilß slogh Nilß öffwer wagnen och räkte honom
vndher armen widh armbogen och togh Slaget så illa att några dagar ther
effter ran ledawatnet vth och bleff dödh 1½ weku dereffter, sådan
oförmodelig olyko monde dätta wara och woro twå goda wänner
hadhe hwart sit syskonne barn till hustru, och altidh woro wäna
och förlikaß wäl vndantagandeß thenne ena gången the woro kom-
ne att kiffwa om ringa ting och är i denne dråpsak ingen mehra
inwänning häller dråparen något att föregiffwa, och effter Nemb-
denß betänkande och dråparenß friwillige bekiennelße kunde de
icke effter thet 12 Cap: i dråpmähl. B. medh willia fria dråparenß liff,
men then dödaß hustru beder medh gråtandhe tårar för dråparenß
liff, och seier att then skadan war aldrigh achtat att giöraß sin man
aff honom,
Samma dag framtredde Edell och Manhafftig Maio-
ren Nilß Siöbladh fullmächtigh aff sin fader wälbne Anderß Siöbladh
att anklaga Larß Bengtßon i grimmarp, för dätt han sitter quar
oppå grimmarp gärdh emot kongl. håffrätz förklaringh,
här till swarade Larß Bengtßonn att när dätt kommer till rätter
faardag will han alldeliß wara ifrån grimmarpa gårdh, och den åt
ägenden ledig giöra, men her och bewißliget wara kan han hafer
öfwer laga bygning på gården bekåstat, dätt skull miätaß och
werderaß, och Larß Bengtßon skie nöia och wederlagh deropå hl.
Maioren Nilß Siöbladh rechte Larß Bengtßon handh effterkommet
bliffwa skall, och affträdde ifrån rätten förlichte wänner i
thenne sak.
Jönß som hölt wagnen stilla och wille setia hullet på igen på den ena
sidan och Nilß stodh på andra sidan wagnen och hadhe allenast en grep
i handen alt bannadeß de, och som Jönß togh op en Sten aff Jorden
att kasta ått Nilß slogh Nilß öffwer wagnen och räkte honom
vndher armen widh armbogen och togh Slaget så illa att några dagar ther
effter ran ledawatnet vth och bleff dödh 1½ weku dereffter, sådan
oförmodelig olyko monde dätta wara och woro twå goda wänner
hadhe hwart sit syskonne barn till hustru, och altidh woro wäna
och förlikaß wäl vndantagandeß thenne ena gången the woro kom-
ne att kiffwa om ringa ting och är i denne dråpsak ingen mehra
inwänning häller dråparen något att föregiffwa, och effter Nemb-
denß betänkande och dråparenß friwillige bekiennelße kunde de
icke effter thet 12 Cap: i dråpmähl. B. medh willia fria dråparenß liff,
men then dödaß hustru beder medh gråtandhe tårar för dråparenß
liff, och seier att then skadan war aldrigh achtat att giöraß sin man
aff honom,
Samma dag framtredde Edell och Manhafftig Maio-
ren Nilß Siöbladh fullmächtigh aff sin fader wälbne Anderß Siöbladh
att anklaga Larß Bengtßon i grimmarp, för dätt han sitter quar
oppå grimmarp gärdh emot kongl. håffrätz förklaringh,
här till swarade Larß Bengtßonn att när dätt kommer till rätter
faardag will han alldeliß wara ifrån grimmarpa gårdh, och den åt
ägenden ledig giöra, men her och bewißliget wara kan han hafer
öfwer laga bygning på gården bekåstat, dätt skull miätaß och
werderaß, och Larß Bengtßon skie nöia och wederlagh deropå hl.
Maioren Nilß Siöbladh rechte Larß Bengtßon handh effterkommet
bliffwa skall, och affträdde ifrån rätten förlichte wänner i
thenne sak.
26r
Samma dagh Afflade Jönß Sånnason J Oßhult Edh å Lagbo-
kenn och bekiende om den förlikningen som giordeß i Sge Nilß Siöbladz
tidh angående den saken, som Jönßes hustru Anna Melkerßdotter war
i qwal före hwilken sak nogsampt är aff den kongl. håffrätt re-
soluerat, och allenast beståår nu oppå huru stoor summa penninger
Sge wälb. Nils Siöbladh, och Welb Trulß Kåße annammat hafwer ther
till Jönß Swaradhe på sin afflagde Edh, att han lefwereradhe Trulß
Kåße 200 D. Silffwermt och Sge Nilß Siöblad 100 daler SilffwerMtt
och mehra intet hwarken vnder häller öfwer, vthan som nu sålediß
effter afflagdan Edh bekient är,
Samma dagh framtredde här för rätten hustru Sißa j
Loßhult dansk kiörkohedaß effterleffwerska och kärade till Jönß i Oß-
hult om 18 daler danska peningar hon Sißa hadhe lånt Jönß, och tog ett
Silffbälte i pant, Nu händhe sigh någon tidh dereffter, kom Jönß medh
en annor Mann widh nampn Oloff i höö, och förordnade honom till att
bethalla 18 daler på sådant sätt och wiß att der Oluff icke bethallade
skulle Jönß hålla för päningarna han lånt hadhe, och sålunda i godh tro
fik hustrun Sißa Jönß sit bälte igen, ty hon trodde Jönß wäll effter
han war en bofast man, och Jönß vthlofadhe för rätten, hustruu
Sißa skall till nästkommande påwelßmäßo blifwa bethalt och ike
widare gifaß orsak sigh häröffwer att Beswära.
Samma dagh Bleff däße 3 ährlige Nembdamän N: Jon j
Snälßböke, Jon i ryd, Knut i Bollmaridh, till frågat huru de haffwa miätt
Bygningen som dem i gåår befahlt bleff i hålßakra som Jungfru
Bengta Kåße bekåstat haffwer, hwilket bleff dömpt effter wärde-
ringen till 8 Rikzd. som henne Jungfru Bängta Kåße böhr betalt blif-
wa, för än hon ifrån gården afftreder aff Jordägendenn,
Samma dagh kärade hr Jägemästaren Påwell de la gran-
tj till Jon i Nygård, att vthj en hans fälla han hugget haffwer
äro förbrändhe och förderffwadhe 15 st. gröna Eker för några år
sedann nu protesterar Jon och seger han icke är skyldigh häll-
er haffwer Elden vthsatt, män 8 dagar förra än fällan Brann
som han föregiffwer gik han titt till fällan och tände på med eldh,
kenn och bekiende om den förlikningen som giordeß i Sge Nilß Siöbladz
tidh angående den saken, som Jönßes hustru Anna Melkerßdotter war
i qwal före hwilken sak nogsampt är aff den kongl. håffrätt re-
soluerat, och allenast beståår nu oppå huru stoor summa penninger
Sge wälb. Nils Siöbladh, och Welb Trulß Kåße annammat hafwer ther
till Jönß Swaradhe på sin afflagde Edh, att han lefwereradhe Trulß
Kåße 200 D. Silffwermt och Sge Nilß Siöblad 100 daler SilffwerMtt
och mehra intet hwarken vnder häller öfwer, vthan som nu sålediß
effter afflagdan Edh bekient är,
Samma dagh framtredde här för rätten hustru Sißa j
Loßhult dansk kiörkohedaß effterleffwerska och kärade till Jönß i Oß-
hult om 18 daler danska peningar hon Sißa hadhe lånt Jönß, och tog ett
Silffbälte i pant, Nu händhe sigh någon tidh dereffter, kom Jönß medh
en annor Mann widh nampn Oloff i höö, och förordnade honom till att
bethalla 18 daler på sådant sätt och wiß att der Oluff icke bethallade
skulle Jönß hålla för päningarna han lånt hadhe, och sålunda i godh tro
fik hustrun Sißa Jönß sit bälte igen, ty hon trodde Jönß wäll effter
han war en bofast man, och Jönß vthlofadhe för rätten, hustruu
Sißa skall till nästkommande påwelßmäßo blifwa bethalt och ike
widare gifaß orsak sigh häröffwer att Beswära.
Samma dagh Bleff däße 3 ährlige Nembdamän N: Jon j
Snälßböke, Jon i ryd, Knut i Bollmaridh, till frågat huru de haffwa miätt
Bygningen som dem i gåår befahlt bleff i hålßakra som Jungfru
Bengta Kåße bekåstat haffwer, hwilket bleff dömpt effter wärde-
ringen till 8 Rikzd. som henne Jungfru Bängta Kåße böhr betalt blif-
wa, för än hon ifrån gården afftreder aff Jordägendenn,
Samma dagh kärade hr Jägemästaren Påwell de la gran-
tj till Jon i Nygård, att vthj en hans fälla han hugget haffwer
äro förbrändhe och förderffwadhe 15 st. gröna Eker för några år
sedann nu protesterar Jon och seger han icke är skyldigh häll-
er haffwer Elden vthsatt, män 8 dagar förra än fällan Brann
som han föregiffwer gik han titt till fällan och tände på med eldh,
26v
män han seger att fällan wille intet bränna vthan han gik ther
medh i giästabodh och när han kom hem igen lågh fällan brändh och
Ekarne skämbde, heropå haffwer Nämbdeman Åke i Ragnella-
kiöp medh Länßmannen Simmon i Borßna och flere grannar synt
och Seet thenne Ekeskadan och Jon kan ingen man wißa för sigh
vthan han är sanner ått thätta Ekeförwande, men effter han nu
så högt protesterar skadan ike wara så stoor ty bleff aff
Nyio ½ Edsworna Nembdenn titt förordnat medh jägemästaren
och vpsatteß till nästa ting att fälla dom här opå.
Samma dagh framtredde Jöns i Giößhult och lät an-
tekna den 6 manna Eden han å senaste ting uthfäste att de 2 rå-
båkkaskinnen hoß kiöpte honom funneß dem hadhe han kiöpt aff
fruen på askenäß, och aldrig sköt hwarken the häller några
andra råådiur,
Edemänn
Jönß affladhe och fullgiorde Edenn och Bleff härföre aff rätten
och Nembden frikiendh,
Samma dag sakfeltes Oluff i Råke, Lars j Glädeli-
da Jtem Larß i röke thäß 3 haffwa förbränt i en fälla på en
obyt skog före än Nyia Skogzordningen ankom effter Mandat-
et för hwarest 40 marker och 3 marker för trät effter Lagen till tre skift-
tes, Cronnan . . . . ___ 6marker
härdet . . . . . ___ 1½ marker
häredzhöfdingen . __ 1½ marker
medh i giästabodh och när han kom hem igen lågh fällan brändh och
Ekarne skämbde, heropå haffwer Nämbdeman Åke i Ragnella-
kiöp medh Länßmannen Simmon i Borßna och flere grannar synt
och Seet thenne Ekeskadan och Jon kan ingen man wißa för sigh
vthan han är sanner ått thätta Ekeförwande, men effter han nu
så högt protesterar skadan ike wara så stoor ty bleff aff
Nyio ½ Edsworna Nembdenn titt förordnat medh jägemästaren
och vpsatteß till nästa ting att fälla dom här opå.
Samma dagh framtredde Jöns i Giößhult och lät an-
tekna den 6 manna Eden han å senaste ting uthfäste att de 2 rå-
båkkaskinnen hoß kiöpte honom funneß dem hadhe han kiöpt aff
fruen på askenäß, och aldrig sköt hwarken the häller några
andra råådiur,
Edemänn
| Jönß i Giößhult, | Swen i Traheridh, |
| Peder i Nothult, | Tormar i Hampalt, |
| Simmon i hampalt, | Peder i Snöreßöia, |
Jönß affladhe och fullgiorde Edenn och Bleff härföre aff rätten
och Nembden frikiendh,
Samma dag sakfeltes Oluff i Råke, Lars j Glädeli-
da Jtem Larß i röke thäß 3 haffwa förbränt i en fälla på en
obyt skog före än Nyia Skogzordningen ankom effter Mandat-
et för hwarest 40 marker och 3 marker för trät effter Lagen till tre skift-
tes, Cronnan . . . . ___ 6marker
härdet . . . . . ___ 1½ marker
häredzhöfdingen . __ 1½ marker
27r
Samma dagh sakfältes Jöns Simmonson j Rönnebäk
för en Ek effter gambla Mandatet Crononeß orsak 40 marker och 3 marker
till treskiffteß effter Lagenn,
Cronnan . . . . ___ 2marker
härdet . . . . . ___ ½ marker
häredzhöfdingen . __ ½ marker
Samma dagh kom Jon i Snälßböke för rätta fullmyndig
på sin broderß Larß Gudmundßonß, och Christiern Jönßonß wägnar
i Ståkholt och Tingskiötte Jönß Nilßon och hanß hustru berita
Larßdotter 1/3 i hiorßbärga ringare 11 skeppeland, Larß opbo-
ret 70 D. och Christiena opb. 70 dlr Sylffwermint,
Samma dag kom för Rätta Birge Kråk i Långaskogh full-
myndig på Jönß perßohnß wägnar i Brokabögdh och tingskiötte
åke Birgeßohn och hustru Berita Perßdotter 7 skieppelandh
Jordh i Brokabögd för 56 D. smt. Jtem på hustru Karin Perß-
doters wägnar i Wäraberga hennes arffwaiordh 3½ skeppeland
för 28 dlr. Så haffwer och åkeß hustru sin arffwodaiordh 3½ skep-
pelandh och bliffwer thätta tilhopa en ½ part aff Brokabögdh,
Samma dag kom Jon Jönßon i Ryd för rätta fullmyn-
digh på Jon Anderßons wägnar i Stighult och tingskiötte Nilß
giermundßon i Floboda och hans hustru Anna Mattzdotter 1/6 aff
hella gården i floboda för 108 dalr s:mt och i efterlöfe
5 godha dallr,
Samma dag Tingfördes Ingiärd Erikßdotter j ware
för rätta en änkia å frälße hwilken är kommin i ett vp-
penbahra rychte för Peder Pederßon och Jon Pederßonn 2
för en Ek effter gambla Mandatet Crononeß orsak 40 marker och 3 marker
till treskiffteß effter Lagenn,
Cronnan . . . . ___ 2marker
härdet . . . . . ___ ½ marker
häredzhöfdingen . __ ½ marker
Samma dagh kom Jon i Snälßböke för rätta fullmyndig
på sin broderß Larß Gudmundßonß, och Christiern Jönßonß wägnar
i Ståkholt och Tingskiötte Jönß Nilßon och hanß hustru berita
Larßdotter 1/3 i hiorßbärga ringare 11 skeppeland, Larß opbo-
ret 70 D. och Christiena opb. 70 dlr Sylffwermint,
Samma dag kom för Rätta Birge Kråk i Långaskogh full-
myndig på Jönß perßohnß wägnar i Brokabögdh och tingskiötte
åke Birgeßohn och hustru Berita Perßdotter 7 skieppelandh
Jordh i Brokabögd för 56 D. smt. Jtem på hustru Karin Perß-
doters wägnar i Wäraberga hennes arffwaiordh 3½ skeppeland
för 28 dlr. Så haffwer och åkeß hustru sin arffwodaiordh 3½ skep-
pelandh och bliffwer thätta tilhopa en ½ part aff Brokabögdh,
Samma dag kom Jon Jönßon i Ryd för rätta fullmyn-
digh på Jon Anderßons wägnar i Stighult och tingskiötte Nilß
giermundßon i Floboda och hans hustru Anna Mattzdotter 1/6 aff
hella gården i floboda för 108 dalr s:mt och i efterlöfe
5 godha dallr,
Samma dag Tingfördes Ingiärd Erikßdotter j ware
för rätta en änkia å frälße hwilken är kommin i ett vp-
penbahra rychte för Peder Pederßon och Jon Pederßonn 2
27v
Bröder j ware, och haffwer Jon först friat till henne och nu är gift
i wäßbo, och sedan haffwer den andra Broderen peder låtet märka
sigh att han till henne behag hadhe, och befria wille, thäße tagaß i Borgen
här finneß och nu ringa beskiedd till dätta rychtet.
Samma dagh tingfördes för rätta Jöns Simmonson J röp-
lößa å Skatta, hwilken är kommen i rökte för Tidelagh medh ett stodh
nu i Sommarß 2 år Sedan, och är tätta ryktet vthkommet aff Per
Olßon i lillarp en vng dräng aff tillfälle der hölz ett Brölop i lill-
arp, och om tißdagen som brumännerna woro afferdiga och optogo
sina hästar war spellemanß häst borto, och Jönß så wäll som flere wo-
ro vthredne att vpleta hanß häst, fik Jönß drängen see Jönß
haffwa bundet stodet nidh i ett kiärr och gick om kringh dätt ströcke
dätt på länderna och dät stodh stilla omsidher löffte han Jönß op
Swaßen och sågh sig omkringh och fick see denne dränga mehr säger
han icke haffwa seet, anbelongande Peder Oloffßon haffwer Nampn
giffwet peder Ericksonn en vng dräng så tå tiente i lillarp skulle
waret medh och seet thätta wara så tillgånget är nu här ike tillstä-
deß vthan både drängarna tageß i borgen till nästa tingh och Jönß
som thenne skuldh giffweß satte för sig krafftigt löffte, och närwa-
randhe vnge dräng som thätta ryktet skall haffwa vthkommet be-
plichtar sig på dätt högsta att han weet här till alz ingen beskiedd
vthan skall iblandh the vnga drängarne i Skämtewiß wara vthann
någon grundh begynt, heromb skall än widare noga och granneligen
vthransakat bliffwa på nästa ting hereffter
Samma dag framkom Tullenären Anders Bengtßonn
och anklagade Simmon i TIuffßhult att han haffwer draget tullplatzenn
förbij ther till han ike neka kann Twänne gånger första gångh be-
kienner han 6 lb smör, bleff sakfält effter then 9 punchten i tullord-
inantzien att fördubla tullen är 6 marker och för förbodh bötta 10 marker S.M.
i wäßbo, och sedan haffwer den andra Broderen peder låtet märka
sigh att han till henne behag hadhe, och befria wille, thäße tagaß i Borgen
här finneß och nu ringa beskiedd till dätta rychtet.
Samma dagh tingfördes för rätta Jöns Simmonson J röp-
lößa å Skatta, hwilken är kommen i rökte för Tidelagh medh ett stodh
nu i Sommarß 2 år Sedan, och är tätta ryktet vthkommet aff Per
Olßon i lillarp en vng dräng aff tillfälle der hölz ett Brölop i lill-
arp, och om tißdagen som brumännerna woro afferdiga och optogo
sina hästar war spellemanß häst borto, och Jönß så wäll som flere wo-
ro vthredne att vpleta hanß häst, fik Jönß drängen see Jönß
haffwa bundet stodet nidh i ett kiärr och gick om kringh dätt ströcke
dätt på länderna och dät stodh stilla omsidher löffte han Jönß op
Swaßen och sågh sig omkringh och fick see denne dränga mehr säger
han icke haffwa seet, anbelongande Peder Oloffßon haffwer Nampn
giffwet peder Ericksonn en vng dräng så tå tiente i lillarp skulle
waret medh och seet thätta wara så tillgånget är nu här ike tillstä-
deß vthan både drängarna tageß i borgen till nästa tingh och Jönß
som thenne skuldh giffweß satte för sig krafftigt löffte, och närwa-
randhe vnge dräng som thätta ryktet skall haffwa vthkommet be-
plichtar sig på dätt högsta att han weet här till alz ingen beskiedd
vthan skall iblandh the vnga drängarne i Skämtewiß wara vthann
någon grundh begynt, heromb skall än widare noga och granneligen
vthransakat bliffwa på nästa ting hereffter
Samma dag framkom Tullenären Anders Bengtßonn
och anklagade Simmon i TIuffßhult att han haffwer draget tullplatzenn
förbij ther till han ike neka kann Twänne gånger första gångh be-
kienner han 6 lb smör, bleff sakfält effter then 9 punchten i tullord-
inantzien att fördubla tullen är 6 marker och för förbodh bötta 10 marker S.M.
28r
andra gången 8 lißlb vthfört Tullen förbij sakfältes effter then
9 punchten fördubla tullen är 8 marker och för förbodet 20 marker
Trulß j kopparebögd 1 klöff trågh fört tullen förbij för
dubla tullen 12 ör/: och för förbodet effter ordinantzien 10 marker
Torsten J pontanßböke 12 lb Beek fört Tullplatzen
förbij deraff 13 ör, är 26 ör, och förbodet effter ordinantzien
10 marker
Samma dagh framtredde Christiann dräiger j Håå, och
käradhe till Anderß i Möklehult om någon skull som nu åttwißar
effter Christianß hustruß stifader Torsten i Siögastadbögdh hwil-
ken hadhe sålt anderß i Möklehult sin fasta iordh, och bewißaß
att theropå ännu står inne obetalt 20 dl. silffermt them han
will inuikla på Jönß Froaßon som tilförende war Länßman
föregiffwandeß att the på vthlagor ähro Arresterade, Bleff
affdömpt att Anderß bethallar Chrstiern the 20 dl. som i Jorda-
kiöpet stå obetalte, och Jönß Froaßon söke JOrdäganden om vth-
lagorna, ther han eliest kan bewißa någon räst haffwa att
fordra.
Samma dagh framkommo för rätten Bengta Swänß-
dotter och kirstin swänßdoter i kyllhult, och fordrade oppå
effter den kongl. håffrätz resolution för dätt dråp Gißell
Johanßohn begik oppå theriß syster Christian Swenßdotter,
som aff tingzransakningerna och then kongl. Giötarik håffrätz
förklaringen seandes är, att han för konungz saken är frij-
9 punchten fördubla tullen är 8 marker och för förbodet 20 marker
Trulß j kopparebögd 1 klöff trågh fört tullen förbij för
dubla tullen 12 ör/: och för förbodet effter ordinantzien 10 marker
Torsten J pontanßböke 12 lb Beek fört Tullplatzen
förbij deraff 13 ör, är 26 ör, och förbodet effter ordinantzien
10 marker
Samma dagh framtredde Christiann dräiger j Håå, och
käradhe till Anderß i Möklehult om någon skull som nu åttwißar
effter Christianß hustruß stifader Torsten i Siögastadbögdh hwil-
ken hadhe sålt anderß i Möklehult sin fasta iordh, och bewißaß
att theropå ännu står inne obetalt 20 dl. silffermt them han
will inuikla på Jönß Froaßon som tilförende war Länßman
föregiffwandeß att the på vthlagor ähro Arresterade, Bleff
affdömpt att Anderß bethallar Chrstiern the 20 dl. som i Jorda-
kiöpet stå obetalte, och Jönß Froaßon söke JOrdäganden om vth-
lagorna, ther han eliest kan bewißa någon räst haffwa att
fordra.
Samma dagh framkommo för rätten Bengta Swänß-
dotter och kirstin swänßdoter i kyllhult, och fordrade oppå
effter den kongl. håffrätz resolution för dätt dråp Gißell
Johanßohn begik oppå theriß syster Christian Swenßdotter,
som aff tingzransakningerna och then kongl. Giötarik håffrätz
förklaringen seandes är, att han för konungz saken är frij-
28v
kiendh, och Nembden skall lägga honom skiällige bötter vppå,
men efter Gißell nu icke är siälff tilstädeß, therföre kan her
uthinnan ike fullkommerlig beslutas för än å nästkommandhe tingh
då förbte Gißell skall titt Citeras och tå skolla klaganderna
effter kongl. håfrätz förklaringh blffwa tillfredz stälte.
Samma dagh framkom för rätten Birge Bengtsonn J
holie fordom Länßman öffwer hwitaridz giäll och inladhe h:
k. Maijtz wår aldranådigaste drotningz Breff wälbne Landzhöf-
dingen Bengt Bagge tilskreffwet, att h. htz wille honom sitt länß
manß vnnerhold oaffkortat bekomma låtta, Nembl. 20 Tunnor
spannemåhl och 1 hemmanß ränta, Men effter thet bewißas för bir-
ge Bengtßons swagheet skull, och den stora rest han war oppå
sin opbyrdh Skylldig bleffwen, är en annor widh nampn Vdde i
Ößlöff till samma Lenßmanß ämbete för 1 åhr sedan förordnadh
bådhe att Swara till opbörden och emottaga giästningen, omsider
bleff både Birge och Vdde tillrådde förlichning, och bleffwe de bå-
denn såtta och samß att Vdde giffwer Birge Bengtßonn alle
nest i åhr 10 tunnor Spannemåhl medh sigh och sålediß bleffwe
the enße häromb,
Samma dagh framkom Peder Jonsons hustru Karin j Stora-
rydh, och kärade till Jonn i weeka förmenandeß sigh att haffwa
några gårda heller Jordapeninger att fordra i weka gårdh, ther till
han inga skiäl hadhe vthan Jon bewisa medh sina lagafångz breff denn
sista pening medh then första aldeliß haffwa fullkommeligen bethalt,
derföre erkiendeß Jon i weka frij för per Jonßonß och hanß hustru
widhhare kräffiandhe någott haffwa att Swara.
men efter Gißell nu icke är siälff tilstädeß, therföre kan her
uthinnan ike fullkommerlig beslutas för än å nästkommandhe tingh
då förbte Gißell skall titt Citeras och tå skolla klaganderna
effter kongl. håfrätz förklaringh blffwa tillfredz stälte.
Samma dagh framkom för rätten Birge Bengtsonn J
holie fordom Länßman öffwer hwitaridz giäll och inladhe h:
k. Maijtz wår aldranådigaste drotningz Breff wälbne Landzhöf-
dingen Bengt Bagge tilskreffwet, att h. htz wille honom sitt länß
manß vnnerhold oaffkortat bekomma låtta, Nembl. 20 Tunnor
spannemåhl och 1 hemmanß ränta, Men effter thet bewißas för bir-
ge Bengtßons swagheet skull, och den stora rest han war oppå
sin opbyrdh Skylldig bleffwen, är en annor widh nampn Vdde i
Ößlöff till samma Lenßmanß ämbete för 1 åhr sedan förordnadh
bådhe att Swara till opbörden och emottaga giästningen, omsider
bleff både Birge och Vdde tillrådde förlichning, och bleffwe de bå-
denn såtta och samß att Vdde giffwer Birge Bengtßonn alle
nest i åhr 10 tunnor Spannemåhl medh sigh och sålediß bleffwe
the enße häromb,
Samma dagh framkom Peder Jonsons hustru Karin j Stora-
rydh, och kärade till Jonn i weeka förmenandeß sigh att haffwa
några gårda heller Jordapeninger att fordra i weka gårdh, ther till
han inga skiäl hadhe vthan Jon bewisa medh sina lagafångz breff denn
sista pening medh then första aldeliß haffwa fullkommeligen bethalt,
derföre erkiendeß Jon i weka frij för per Jonßonß och hanß hustru
widhhare kräffiandhe någott haffwa att Swara.
29r
Ahnnkombne denn konungl. Giöttarikes håffrätz resol-
utioner aff höst sessionen eodem Anno,
Nilß Nilßonn i Onßiö å frälße för dråp.
frälße.hußb: . . _______ 100 Dr
häradet . . _______ 6 marker 5. 8.
häradzhöfd. . _______ 6 marker 5. 8.
Hindrik Eriksonn i Jsiöa å skatta för dråp
Cronann . . _______ 100 Dr
häradet . . _______ 6 marker 5. 8.
häradzhöfd. . _______ 6 marker 5. 8.
Truffwed åstrasohn i harpholma för hor
Cronann . . _______ 106 Dr 21 1/3 ör
häradet . . _______ 26 D. 21 1/3 ör
häradzhöfding. _______ 26 D. 21 1/3 ör
Hans hoorkåna anna för samma sak
Cronann . . _______ 26 Dr 21 1/3 ör
häradet . . _______ 6 D. 21 1/3 ör
häradzhöfding. _______ 6 D. 21 1/3 ör
Till ytthermehra saningh stadfestelste Att Sålunda
å tinge ransakatt och affdömpt är medh alla flitt witnar och be-
krefftar Lagläßarna ther samamstädz med egen handh skriffwet
och vnderskreffwet sampt Signäte förseglatt
häradz Signäte är medh härredagz
karllen till Ståkholmz Rikzdagh
utioner aff höst sessionen eodem Anno,
Nilß Nilßonn i Onßiö å frälße för dråp.
frälße.hußb: . . _______ 100 Dr
häradet . . _______ 6 marker 5. 8.
häradzhöfd. . _______ 6 marker 5. 8.
Hindrik Eriksonn i Jsiöa å skatta för dråp
Cronann . . _______ 100 Dr
häradet . . _______ 6 marker 5. 8.
häradzhöfd. . _______ 6 marker 5. 8.
Truffwed åstrasohn i harpholma för hor
Cronann . . _______ 106 Dr 21 1/3 ör
häradet . . _______ 26 D. 21 1/3 ör
häradzhöfding. _______ 26 D. 21 1/3 ör
Hans hoorkåna anna för samma sak
Cronann . . _______ 26 Dr 21 1/3 ör
häradet . . _______ 6 D. 21 1/3 ör
häradzhöfding. _______ 6 D. 21 1/3 ör
Till ytthermehra saningh stadfestelste Att Sålunda
å tinge ransakatt och affdömpt är medh alla flitt witnar och be-
krefftar Lagläßarna ther samamstädz med egen handh skriffwet
och vnderskreffwet sampt Signäte förseglatt
| |
Jönß Håkanßon |
häradz Signäte är medh härredagz
karllen till Ståkholmz Rikzdagh
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:15 (1648-1649) Bild 3 / sid 1 (AID: v49323.b3.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |