| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:15 (1648-1649) Bild 20 / sid 18 (AID: v49323.b20.s18, NAD: SE/VALA/0382503) |
17v
meen, hinder, och skada j fädrifften och Skogafångh. Klaganderna
och Suaranderna stodo tillstädes huar andra till mundz på Syne-
platzen. först bleff ransakat och effterfrågat, om samma Torp
är Skattelagdt, der till närwarande Cronones Befalningzman
wältt harall trolle suarade å Cronones vegnar, att samma
törp eller Nybygge Rijßkiöp aldrigh är kommit eller infattat
j Cronones Jordebook, eller nogon sin vthgiffuit nogra antingen
wißa eller owißa pertzeler vthlagor till Cronan, vthan allenast
på en tijdh bortådt giffuit till Larß Gudmundßon j Blekinge,
halff gårdh, een ringa sämia om åhret, aff sådant tillfälle haffuer
den ene flott aff samma nybygge och den andre till, och huilken som
kom effter den andre, wijdgade alt giärdesgården uth öfuer den för-
rige, så att ögonskinligen är att see, och bewijses aff närwarande
gammalt folck, att ifrån dett samma nybygge, medh een rijßboo
och een lithen backastuga begyntes, som allenast bleff en fattigh
effterlåtet att sittia medh en koo, är dett nu tredie gången flott,
och alt in på odellgården Bråddalta gårdz fredbände, och haff-
wer alt hafft sitt försuar aff Larß j Blekinge och Larß j Torsa-
rydh huilka bleffuo tillfrågade medh huadh skääl dhe samma Torp
willia försuara? Så framwiste Larß j Blekinge samma breff
som tillförenne på häradztinget är bleffuet præsenterat, dat:
den 19: Maij 1592 och vthgiffuit aff Laß Raßmundßon, som på
den tijdh satt j häredzhöffdingz ställe, förmälandes att Mikell j Torsa-
rydh hadhe skiänckt och giffuit sin Son Gunna Mickellßon, Blekinge
medh itt Ödetorp Rijßkiöp bdh, huilket breff icke Approberat eller
gillat är aff rätten och Nembden, vthan krafflöst dömdt, helst eme-
dan dett ordet Rijßkiöp, synes ögonskinligen wara j Lagafångz-
breffuet raderat, och medh een annor stijl infattat, och icke heller
kan synas, huadh tillförenne stådt haffuer schrefuet j stället för
Rijßkiöp. Sedan framwijste Larß j Blekinge märke och steenar
strax uthom Bråddalta giärde wijdh Torpet som han wille stö-
dia sigh wijdh, huilka befunnes aldeles odugse, och ogillades aff
Nembden. Men her emot wijste Bråddalt klagander sina skääl
och Suaranderna stodo tillstädes huar andra till mundz på Syne-
platzen. först bleff ransakat och effterfrågat, om samma Torp
är Skattelagdt, der till närwarande Cronones Befalningzman
wältt harall trolle suarade å Cronones vegnar, att samma
törp eller Nybygge Rijßkiöp aldrigh är kommit eller infattat
j Cronones Jordebook, eller nogon sin vthgiffuit nogra antingen
wißa eller owißa pertzeler vthlagor till Cronan, vthan allenast
på en tijdh bortådt giffuit till Larß Gudmundßon j Blekinge,
halff gårdh, een ringa sämia om åhret, aff sådant tillfälle haffuer
den ene flott aff samma nybygge och den andre till, och huilken som
kom effter den andre, wijdgade alt giärdesgården uth öfuer den för-
rige, så att ögonskinligen är att see, och bewijses aff närwarande
gammalt folck, att ifrån dett samma nybygge, medh een rijßboo
och een lithen backastuga begyntes, som allenast bleff en fattigh
effterlåtet att sittia medh en koo, är dett nu tredie gången flott,
och alt in på odellgården Bråddalta gårdz fredbände, och haff-
wer alt hafft sitt försuar aff Larß j Blekinge och Larß j Torsa-
rydh huilka bleffuo tillfrågade medh huadh skääl dhe samma Torp
willia försuara? Så framwiste Larß j Blekinge samma breff
som tillförenne på häradztinget är bleffuet præsenterat, dat:
den 19: Maij 1592 och vthgiffuit aff Laß Raßmundßon, som på
den tijdh satt j häredzhöffdingz ställe, förmälandes att Mikell j Torsa-
rydh hadhe skiänckt och giffuit sin Son Gunna Mickellßon, Blekinge
medh itt Ödetorp Rijßkiöp bdh, huilket breff icke Approberat eller
gillat är aff rätten och Nembden, vthan krafflöst dömdt, helst eme-
dan dett ordet Rijßkiöp, synes ögonskinligen wara j Lagafångz-
breffuet raderat, och medh een annor stijl infattat, och icke heller
kan synas, huadh tillförenne stådt haffuer schrefuet j stället för
Rijßkiöp. Sedan framwijste Larß j Blekinge märke och steenar
strax uthom Bråddalta giärde wijdh Torpet som han wille stö-
dia sigh wijdh, huilka befunnes aldeles odugse, och ogillades aff
Nembden. Men her emot wijste Bråddalt klagander sina skääl
18r
och huffwudmärken emellan odellgårdarna öster söder
ifrån, gården uthj Torsiön, som är diupet j Siön, östran stora
öön, der om bägge parterna wore sams och dett gillade sigh
emellan. derifrån wästan Siösånnen på backen, sunnan
wägen och norre ifrån diupet, der lågh een Jordfast Steen, och
der opå 2: och 3: j trehörningewijs stodo uth medh hierte ste-
nen, Laggilla Steenar. der ifrån Nordan wägen en Jord-
fast Steen, och 2: Laggilla steenar Lågo der på. Sedan recta-
linea ådt Biörnöö, som ligger j en Måsa och denne märcken
bleffuo dömde laggilla, och äre rätte ådtskillnaden, emellan
Bråddalt een gårdh, Torsarydh een gårdh, sampt Blekinge een
halff gårdh, som är vptagen effter gode bewijs på Torsarydz ägor;
och är altså klart och bewißligt, att dett Törpet eller Nybygget
Rijßkiöp som ännu bewijses aff gammalt folck, så begyntes byg-
gas, och aldrigh är Skattlagdt bleffuet, är in opå odellgården
Bråddalta Jordh och ägendom, huilken Jordh och grundh allenast
medh huuß åbygt Vnder Bråddalta gårdh krafftigt dömes, tillig-
ga bör: och effter henneß konge Mayts wår allernådigste vth-
kårade drottningz nya Skogzordningh j den 17: och 18: punchten
bleff affsagdt och affdömt, att samma nybygge rijffwes uth,
och affhyses, äganden till dhe huß hydderne innan nästa fardagh
taga husen och giärdesgården bort, och der medh göra som ho-
nom bäst gitther, emedan dett medh skääl icke stå kan. och så-
ledes odellgården till sin vhrminnes Lagliga häffd, medh fäägångh
och gårdafångh, att nyttia och bruka oklandrat, förbehållet.
att förschne Tingzhandlingar äre rätt aff skreffne aff de 2 tingen
thät ena som s. Nilß Eskilßon hölt och dätt andra som Erlandh
Nilßon i hanß ställe, och lika Lydande emot Siälfwa Conceptet
betygar och bekräfftar iagh medh egen Vnderschne handh och signäte,
häradz Jnsigell är medh härredagz
karlen i Stockholm
( hösttingets dombok bunden
i slutet)
ifrån, gården uthj Torsiön, som är diupet j Siön, östran stora
öön, der om bägge parterna wore sams och dett gillade sigh
emellan. derifrån wästan Siösånnen på backen, sunnan
wägen och norre ifrån diupet, der lågh een Jordfast Steen, och
der opå 2: och 3: j trehörningewijs stodo uth medh hierte ste-
nen, Laggilla Steenar. der ifrån Nordan wägen en Jord-
fast Steen, och 2: Laggilla steenar Lågo der på. Sedan recta-
linea ådt Biörnöö, som ligger j en Måsa och denne märcken
bleffuo dömde laggilla, och äre rätte ådtskillnaden, emellan
Bråddalt een gårdh, Torsarydh een gårdh, sampt Blekinge een
halff gårdh, som är vptagen effter gode bewijs på Torsarydz ägor;
och är altså klart och bewißligt, att dett Törpet eller Nybygget
Rijßkiöp som ännu bewijses aff gammalt folck, så begyntes byg-
gas, och aldrigh är Skattlagdt bleffuet, är in opå odellgården
Bråddalta Jordh och ägendom, huilken Jordh och grundh allenast
medh huuß åbygt Vnder Bråddalta gårdh krafftigt dömes, tillig-
ga bör: och effter henneß konge Mayts wår allernådigste vth-
kårade drottningz nya Skogzordningh j den 17: och 18: punchten
bleff affsagdt och affdömt, att samma nybygge rijffwes uth,
och affhyses, äganden till dhe huß hydderne innan nästa fardagh
taga husen och giärdesgården bort, och der medh göra som ho-
nom bäst gitther, emedan dett medh skääl icke stå kan. och så-
ledes odellgården till sin vhrminnes Lagliga häffd, medh fäägångh
och gårdafångh, att nyttia och bruka oklandrat, förbehållet.
att förschne Tingzhandlingar äre rätt aff skreffne aff de 2 tingen
thät ena som s. Nilß Eskilßon hölt och dätt andra som Erlandh
Nilßon i hanß ställe, och lika Lydande emot Siälfwa Conceptet
betygar och bekräfftar iagh medh egen Vnderschne handh och signäte,
 |
Jönß Håkanßon |
karlen i Stockholm
( hösttingets dombok bunden
i slutet)
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:15 (1648-1649) Bild 20 / sid 18 (AID: v49323.b20.s18, NAD: SE/VALA/0382503) |