Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 58 / sid 1 (AID: v49322.b58.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
3/8 aff Wela i Hallarydz sochn 3
Een broderlot af Per Nielszons gårdh i Ösziö 3
1/4 och en sextondedeel af södra Gräszholma 3
1/4 af söndre gården i Osznakiöp i Pieterydh S 3
1/3 aff Fotaboolet 3
½ Isziöa i Hampneda sochn 3
1/12 af Foglult i Giöterydh sochn 3
½ Saxanäs i Lihult sochn 3
1/3 aff Heslult i Hynnerydh sochn 3
1/3 af Ekenäs 3
1/3 aaf Mistrult 3
1/6 af Höckalt i Hynnerydh sochn 3
Halfannan fierdingh af Sproxhultt i S. S. 3
3/4 af Giöszhult i Traherydh sochn 3
1/6 af Siögården i Horn 3
1/4 af Beckarydt och 1/3 af Quenarp 3
1/4 af Räffualt i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Betterås i Traherydh sochn 3
1/4 af Lindefella i Hallarydh sochn 3
1/4 af Åhrbohult i S. S. 3
Altt Skateboda i Giötterydh sochn 3
Frelsze ståhållaren på Calmar Erich Oxe vpb: Linhult 3
1/4 af Thoresholma i Hallarydz S. 3
All Frelszesgården i Longhult och Christionstorp 3
1/4 aff Kroxaböke 3
½ gård i Tomult i Agunnarydh sochn 3
1/9 af Bockhult i Traherydh sochn 3
1/3 af Quinnalt i samma S. 3
Allt Lindhult 3
1/4 af östra Toresholmen 3
1/4 af Prångeregården i Tutarydt 3
1/4 af Mistrult 3
1/8 af Giöszhult 3
1/8 af Exhult 3
½ Kiöpet i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Maråsz i Liungby sochn 2
Tuedeelen aff 1/4 i Rönninge 2
1/3 af Bergzgården i Berghem 2
1/4 af Notalt i Hynnerydh sochn 2
1/4 af Åsza i Traherydh sochn 2
1/4 af Bierserydt i Vrå S. på 1/5 ner 2
Halfannan fierdingh af norregården i Ratarydht 2
1/5 af Yarp i Anderstadh sochn 2
Alt Stafsziö i Angelstadh sochn 2
1/4 aff Bårsit i Giöteryd sochn 1
Tuedeelen af 1/3 i Kornbergha 1
1/3 af Snärhult i Giöterydz sochn 1
½ gård Sonema och någor skeppeland 1
1/4 af Kalsilt i Hallarydh sochn 1
1/4 af Hagalt i Markarydz sochn 1
1/3 aff norregården i Osznakiöp i Pieterydh S. 1
1/6 af Kexnäs i samma sochn 1
Kom för retta Boo i Stafrilt och giorde een 6 manna eed at thet
suinet Per i Malmaridt klandrar för honom och ville vederkennas
är hans egit och alstrat och vpfödt i hans gårdh.
Edemen | |
Boo Jonszon i Stafrilt | Enowald Bengtszon i Bolmarit |
Eskell Perszon i Malmarit | Bengt Larszon i Billekulla |
Suen Perszon ibidem | Eskell Bengtszon i Malmarit |
Och effter thet war it ringa tingh dhe kiffuade om blefuo parterna
förlichte och suinet dömdes Boo till för hemfödo och eden vpgifuen.
Kom för retta Ingemar i Stafrilt och på sin hustrus Karin Peders
dotters vegnar och talade till Bo i Stafrilt om 1/12 i Stafriltz gårdh
som Boo hafuer inlöst af hans hustrus farsöskonne Lasze i Hiulznäs
Märit, Gumme, Peder sampt 4 söstrar. Nu hafuer Märites son
Boo löst vht 9 sösterloter och sielf arft en sösterlot och icke hafuer
taget sköte. Nu kommer förbe:de Ingemar som äger Peders dotter
och klandrar och aldenstund hans hustru är i börden medh, blefuo de
så förlichta at Ingemar på sin hustrus vegnar Karin Peders dotter
skulle lösa halfuan tolftingen och halfuan skulle Boo behålla.
Sammadagh kom för retta Torkell Boszon i Gåastakiöp fulmön
dig på Boosz vegnar i Vela och hans moders Karines vegnar och ting
skiötte Niels Boszon och hans hustru Suenborgh Jöns dötrar en heel
fierdingh af Veela gårdh och derföre vpburit godt mönt 91 dr och en
gryta om 1 lb till etlöfues gåfuo och Anund Jönszon för han allena
samtöchte kiöpet en godh dr.
Kom för retta Bengt Bondaszon i Osznakiöp på sine egne och fulmön
digh på sine barns vegnar och tingskiötte sin son Jon Bengtszonn och
hans hustru Ingeborgh Gumundz dotter deras arfueloter vthi en
heel fierdingh af norregården i söndra Osznkiöp och hafua alle
barn Gumundh, Jöns och Peder sampt Lasze i Blädelida och Larsz i Ruke
som hafuer Bengt Bondaszons dotterar Karin och Berita och belöper 12
skeppeland alle tillhopa 64 dr godt mönt och hafuer Jon Bengtszon
sin arfuelot i samma fierdingh.
Kom för retta Hans Suenszon i Berghem och vtuiszade en 12 manna
eedh at han icke hafuer belegrat een piga Karin Eskilzdotter i Boarp
efter som han för henne är kommen i vppenbara röchte huilket icke
kan afhielpas medh mindre han fulbordar sin eed han nu fest haffuer.
Sammadagh kom för retta edle welbördigh Trulz Kåsze till Öijhult
och klandrade it litit torpaställe vidh Nääsz i Liungby sochn Almes
åker b:d och hafuer rentat jern 1 lb huilken skat åboen i Nääsz
man efter man vtlagdt hafua alt in till Mathis i Näsz inkom och
dijt flotte. Och sedan Trulz efter honom i 12 åhrz tijdh men icke des min
dre hafuer han medh gamble vitne beuisat at de som fordom i Nääsz
hafua boandes varit hafua altid vtlagdt samma skat goduilligen.
Nu ligger smediedamen öde och lenge hafuer öde legat. The som i
Näsz boandes äro neka inthet till törpastellet sådant som thet kan
finnas, kan welb: Trulz Kåse läta bögga smediedamen och giöra
honom nöttigh så will Trulz gerna lega damen men så lenge damen
ligger ööde vill han inthet skatta. Men Trulz Kåszes gamble häfd
efter jordebooken dat: 1553 kan ingen döma honom ifrån för gam
mall häfd skuld.
Sammadagh kom för retta Nielsz Erichszon i Alenskiöp och framlade
den höglofflige konungzlige hoffretz i Jönekiöpingh post skrifften dat:
ut in literis den 12 Januarij 1641 der vthi förbe:d Niels Erichszon
hafuer angiffuit länszmannen Niels i Quinnalt skall hafua tagit
af hans son 27 dr huit mönt på cronones vegnar i saköre och
föregifuit thet wara skedt för it slagzmåll doch aldrig varit i retta
andragit som i thet widare i supplicationen hafue at see. Huarföre
täcktes herren landzhöffdingen låta ransaka om thet sig så hafuer
at lensmannen skulle hafua tagit böter för samme slagzmåll och
iche först låtut tingföra saken. Ähr och något slagzmåll som Niels
Erichszon berettar skiedt at thet blifuer för retta andragit och ther
öfuer lagligen dömdt, deszlikest at lensmannen der han it
sådant feel begått hafuer som honom tillwijtas at han therföre til
börligen plichtar, förwentandes innan kommande seszion edert
skrifftelige her på suar. Datum ut in literis
szon hade slagit Eskill Simonszon vidh Traherydz klockaregårdh efter pre
dikan ther the wåro samblade till penningzööll fick Eskill hugg i hufuo
det medh een stridzhammar så at han fördes till Laholm sedan han
en månedtz tijdh hade legat hema och var nestan förderfuat, ther lågh han
i 10 vekor och af hans huffudt togz 27 been och gaff båskäraren 12
rikzdr för löhn för vthan kosthåld. Ner han war helader och kom
hem war han möckit suagh och ringa förhopningh war om helszan så at
han lenge icke war tingför, vthi medler tijdh gick Nielsz Erichszon hans
söner Påffuell och Erick medh flere grannar till lenszmannen Nielsz
i Quinnalt ty Eskell som skadan fåt hade bodde i andra gården i
Quinnalt. Denne alle styrkte parterna till förlikningh thet the
omsider efter begges deras gode ja och samtöckie effterkommo medh
förord om Eskell lefde 6 wekor och it åhr skulle han eller hans
arffuer inthet widare tilltaal hafua till Påffuell Nielszon eller
hans broder Erick Nielszon. Dhe vtwiszade honom för sin suedha
och wärk och försummelsze i bohaget 50 rikzdr för huilket
gield lensmannen Niels i Quinnalt rechte hand för 25 rikzdr
och Vdde i Traherydt för 25 rikzdr. Ner lensmannen hade rekt
hand för penningarna sade han till Niels Erikszon, i som äre hans
fader i skulle recka migh hand igen, thet och Niels Erichszon goduilli
gen bekenner sig giort hafua. Ner nu Påfuell
Erichszon och hans söster wåre illa vtkomne för gullitt de stulit
hade och resolution war welborne landzhöffdingen ankommen
war inthet tilgå vtan Niels Erickszons och Påffuelz bohagh.
Ner bohaget skulle miätas förmente lensmannen hafua vht sit
löfte och blefuo så sams medh miätesmennerna der till 3 nemdes
män medh vnderfougden tillsatte wåro, tå begerade Påfuell miä
tesmennerna ville taga hoosz honom thet godtz hoosz honom fans
och giöra Eskell rätt som han hade giort skada. Och Påfuell
förmente efter han icke staal vthan dolde ville han at fadren
Niels Erikszon skulle betalla tiuffuesaken och war af miätes
mennerna efter hans begäran vthtaget till sårtullen. Men
efter Påfuelz godtz war först miätit till cronan i saköre dömer
retten at thet skall reknas i cronones gield och lensmannen
suarar der föruthan till sit löfte och Niels Erichszon suarar lensz
mannen efter han war hans löfftesman. Men ingen
saköre haffuer lensmannen tagit som cronan tilkommer för så
ramålet eij heller någon saak nidertöszat vtan saken är vp
skiutin för sårtullens suagheet skuld at han på 3/4 åhr icke
hafuer retteligen varit tingför.
bekenna blef lenszmannen Niels i Quinnalt för supplicantens
tillwijtande frijkiendh. Och Eskell hafuer idagh warit för rätten och
sine wederparter anklagat och saken aflopen som framdeles aff
dombooken är till at finna ner hon praesenterat blifuer.
Sammadagh kom för retta Eskill i Quinnalt och kärade till På
ffuell Nielszon och Erich Nielszon om then skadan the honom giort
hade i Traherydz klockaregård om en söndagh efter predikan. Tå
blef först ransakat om the hade brutit kiörkiofriden. Ther om
blef sålunda berettat at ner kiörkiotiensten ändat var gingo en
hoop i kiörkiobyn, der kiöpte ööll och drucko allt in emot afftonen
Eskell hoosz sit öölagh, Påffuell och Erich hoosz sit. Ner Eskell var
redo gå heem, gick han fram om dören ther the andra sutto och ro
pade i lustigheet, sedan gick in till them och strax sade till Påffuell
Nielszon, betalla migh den dalleren tu äst migh skyldigh, Påfuel sua
rade, nu hafuer iagh inga penningar, tu skallt fåå tin betalning medh
aldra första, her om begynte dhe jamka. Eskell war flux druckin och
oansedt lensmannen togh honom tuenne reeszor vth ifrån them och
ledsagade honom på sin hemwägh, lekuell kunne han inthet lyda eller
låta rådha sigh, vtan gick der så lenge i sin galenskap at de andre
kommo vht af ölbodeen och ville gå hem, der slogo de samman
och Eskell fick skadan, lågh en månet hemma och förderfuade så
rat, sedan fördes till Halmstadh der han låg vnder läckare i 10
veckor och af hans huffudt togz 27 behn och lekaren fick i betall
ningh 12 rikz dr föruthan kosthållet till 15 sleta dr, huilket alt
Påfuell Nielszon och hans broder betallat hafua och hållet honom
hest och frij fordenskap på wägen till och från och giordt hans hustru
een heel hoop dagzwärker. Ner Eskell hemkom ifrån
Halmstadh giorde Niels Erichszon medh sine söner medh honom för
likningh medh förordh om han lefde 6 weckor och it åhr skulle han
aldrig klandra eller tala på samme skade och dhe loffuade honom
i förlikningh 50 rikz dr föruthan thet the på honom tilförenne
bekostat hade, för huilken summa lensmannen Niels i Quin
Erickszon och hans söner för retten och sig högeligen besuära at
de som mäklade förlikningen hade för möckit vtuiszat begäran
des de måtte niuta lagh och Eskelsz skade måtte miätas, thet
och honom efter thet XI Cap: i Såram: Balk: medh villia bleff
af rätten tillåtet och medh honom vtgingo 6 ouelde och eedsuorne
nembdemen och efter deras besta samweet miätte såret.
för högdt af förlikningzmennerna slutin och sågo på det som på ho
nom des föruthan kostat war och dömde tillbakers 20 rikzdr
och 30 rikzdr måtte Eskell behålla och der medh skulle förlikningen
stå fast och stadigh wara. Sedan sakfeltes Påfuel Nielszon för hufudt
såår efter thet 6 Cap: i Såramåle Balken medh villia till penningar
20 marker.
cronan 6 marker 5 öre 8 [..]
målzägand 6 marker 5 öre 8 [..]
häredet 3 marker2 öre 16
häretzhöfd 3 marker 2 öre 16
Kom för retta Suen i Betterås och lät vpskrifua sine laggers
men at huarken han, hans hustru eller barn togo een gielling ifrån
hennes fåår, åto eller förnötto. Desze wåro hans edemen,
Suen Jonszon i Betterås, Joen Larszon i Gröne, Nielsz Börgeszon
i Tranhult, Börge Jonszon i Bråna, Erich Börgeszon ibidem, Måns
Larszon ibidem, Sten i Klint, Lasz Exingh i Traheridt, Vdde Nilszon
ibidem, Mathis Vddaszon ibidem, Niels Suenszon ibidem, Joen
Suenszon i Giöszhult.
Så aldenstund thet är it ringa tingh de skulle sueria före och målz
äganden rettade sin ordh och ingen lagh begäradhe, blef eden efter
det 24 Cap: i Tingmåle Balk: vpgifuen her för retten och Suen i
Betterås frijkiendh.
Kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndig på Ingerd och Inge
borgh Suens dotters vegnar och på Gunnill Ebbes dötters vegnar
och på Jöns Suenszons vegnar i Giöszhult och tingskiötte Jöns Jon
szon i Giöszhult och hans hustru Gunnill Peders dotter alle deras arff
ueloter vthi een fierdingh i Giöszhulta gårdh och derföre vpburit
som föllier: Ingerd och Ingeborg för deras lott i Giöszhult 33 dr
8 öre godt mönt, Jöns Suenszon, Jon Jonszons fader penningar
25 dr 24 öre, Gunnill Ebbes dotter 5 dr 24 öre, ähn Ingärdh
Suens dotter för det hon efter sin söster Ingeborg ärft hafuer
i samme fierdingh penningar 15 dr 8 öre. Her medh detta kiöp
äger Jöns Jonszon en heel fieringh af Giöszhulta gårdh.
Kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndig på Ingelöff Hå
kons dotters vegnar och bekende hon hade giort jordebyte medh
sin broder Trulz Håkonszonn i Bökhult i så måtto at Ingelöff
hafuer gifuit Trulsz Håkonszon 3 skeppeland i Bökhult och i veder
lag bekommit 3 skeppeland i Giöszhult och för 3 skeppeland som
Ingelöff äntå åtte i Bökhult penningar 15 dr. Item
giffuit sin söster Ingeborgh för sin arfuelot i Bökhult nemligen
uer Trulsz Håkonszon sin arfpart i Bökhult så at han och hans hustru
Elin Jons dotter medh arff, skifte och kiöp äger 1 ½ fierdingh af Bök
hult.
Kom för retta Kielle i Aggalt fulmöndig på Suen Trulszons vegnar
och tingskiötte hans son Jöns Suenszon och hans hustru Kirstin Jöns dotter
en half fierdingh af Giöszhult och derföre vpburit godt mönt 30 dr
Item hafuer Jöns Suenszon lagligen efter sin moder Ingerd Tormars
dotter arft en half fierdingh så at han medh arf och kiöp äger een
heel fierdingh af Giöszhult.
Sammadagh kom för retta Niels i Alenskiöp klagandes at Eskell
Håkonszon i Eleböke och Nielsz Humble ibidem wåro både mäkles
män och elliest fulkomlige löfftismen för then soldaten Eskell Per
szon som Niels i Quinnalt lega skulle och för än Nielsz wille vht
legga penningarna sade thenne thuenne förbe:de godh för soldaten at
han iche skulle rymma. Nu hafuer soldaten vpburit 45 dr
der af gaff soldaten Niels Humble 3 dr och Eskell 13 marker på thet
the skulle stå i löfte för honom at han icke skulle römma.
Ner det drögdes medh herremönstringen at soldaten iche bleff
vpburin kom deszemillan vhtschriffningh, tå blef soldaten som var
legofaal satt i roten och tå så well han som andra i heradet som så
gingo legofala för rootar vthschreffne. Och efftere vtskriffningz
commissarierna togo soldaten i cronones tienst och Niels i Alens
kiöp hafuer alt sedan mist sine penningar och löfftismennerna
hafua nöttiat soldatens godha och thet sielfua vpburit och sedan
plottrat för soldaten huad the ville, blef denna saken sålunda sle
tin at båda löfftesmennerna som hade tagit 6 dr och inmengdt
sigh i saken skulle vtlegga till Niels i Alenskiöp 20 dr och ifrån
sig legga de 6 dr de af soldaten taget hade och soldaten gifua i
från sigh 10 dr. Sedan efter Nielsz i Alenskiöp var bonde och hadhe
medh knechterijt inthet bestella, iche des mindre hade lofuat solda
ten hålla honom frij för skriffningen och thet iche förmåtte giöra
skulle han sielf draga skada på 15 dr, her medh läte parterna
sigh benöia och blefuo för retten förlichta.
Kom för retta Jon Nielszon i Toreszholma på crono vng drängh
och bleff anklagat haffua besoffuit een löszkåna Ingeborgh Pe
ders dotter som förr hafuer giordt lönskeläger medh en vng dräng
och tillförenne sont och bött och nu vtfeste för lönskeleger efter
straffordningen penningar 3 dr och kånan 6 marker.
cronan 3 dr
häradet 3 marker
häretzhöfd 3 marker
henne een koo och en tna spannemåll at föda barnet medh til thes thet
blifuer 3 åhr gammalt.
Sammadagh tingfördes een gammall man Jon Matzson i Halleböke
huilken medan han enkling war stadde it quinfolk Ingerd Gisladotter
om påsche tijdh och loffuade henne i lön 2 rikzdr och 2 paar skoor till
Michaelis thet han betallade och tå blef han siuk och låg till julen och
inthet stadde kånan på nyt, i medler tijd i hans siukdom inlade sig sonen
Mathis Jonszon medh kånan begärandes henne till ächta och ther på besoff
henne och vill fulborda sitt echtenskap. Men en part afundzmen haff
ua thet förhindrat in till then gamble blef för hennes omgenge frijkiend
så efter thet är på tu tingh her om ransakat och man görligen befinner
honom oskyldig vara, derföre blef han och her af retten för samma
mistanka frijkiend, men om echtenskapet måga de sökia häredtz pro
westen.
Sammadagh kom för retta Gisell i Tranhult klagandes at han i fiol
efter Michaelis miste 5 str gitter efter huilka han lät liusa her och
ther vidh kiörkorna. Omsider kom en piga Elin som hörde en dansk
huszman till på Sletten i Tutarydz sochn, hon kom till Gisell och sade
vestu huar tina gitter togo wägen, du mist hafuer? Gisell sade neij.
Pigan sade gitterna slachtades på torpet Sletten och der ligga
skinnen, kommer tu icke nu och tager skinnen, tå föras de ådt Danmark.
Gisell gick dijt och fant skinnen som pigan sagdt hade, men then dan
skas hustru sampt en piga Kirstin Anderszes dotter slachtade gitterna
och den danske soldaten en göklare och elack man wåro alle sams och
slachtade och förnötte, then danske medh sin hustru rymde ådt Danmark
igen och ingen är tillstädes vthan denna vnga pigan huilken hafuer en gam
mall siuklig moder som ligger på benken och förmår sig inthet vthan then vnge
pigan skall förtiena henne födan. The fem gitterna värderades för 5 dr
kåperpenningar, dhe dansche tiuffuerne äre rymde och denne vnge pigan
Kirstin är tilstädes, hon är vng och fåkunnogh och iche haffuer större skuld af
målzäganden än at hon dolde och icke vppenbarade tiuffuerijt. Men
efter hon bekenner goduilligen hon ådt och nötte medh de danske tiuff
uarna blef hon dömd efter thet 2 Cap: i Tiuff: Balk: till galga och grehn.
Målszäganden beder för Kirstin efter ingen hafuer hördt om henne thet o
tilbörligit är.
Kom för retta Joen i Hielmeridt och gaff tilkenna at han efter sin hu
strus fader Niels Bondaszon i Beckaridt hafuer lagligen arft 1/4 aff
Beckaridtz gårdh ther på Suen i Beckaridt hafuer boandes varit i longligh
tijdh och hans broder Bonde åtte 1/4 aff Beckaridt. Så effter Suens
stina Stenbock een sin fasta arffuegårdh Halsziö be:d i Dörarpa sochn och
Sönnerbo häradt rentar smör 4 lb samptt andra seduanlige vtlagor
stedie och fodernöt, der emott haffuer welb:ne frw Sophia Cristina
Stenbock till fullt vederlagh vndt och vplåtit welb:te Mathz Peerszon
Store till Högelidh en sin faste och oklandrade arffuegårdh Tokaridtt som
är beleget i Westergötlandh i Kindz häradt och Tranemo gieldh och Skegge
toffta sochn rentar smör 6 lb gengärdh 1 ½ tna samptt andra sedh
wanlige vtlagor. Och effter Tokaridt rentar 2 lb smör meer ähn
Halsziö haffuer welbe:te Mattz Peerszon thet öffriga contenterat och
well betallat som bytesbreffuit vtwijsar. Derföre tingskiöttes
Halsziö gårdh medh all des rett och rettigheeet i större och smerre persegler
ifrån edle och welb: Mattz Peerszon Store, hans barn och arffuinger födda
och ofödda och tillegnades in vnder edle welborne frw Sophia Cristina
Stenbock och hennes arffuinger till euerdeligh lagfången ägendom.
Sammadagh inlade ehrlig welförståndig Jöns Jonszon foude på Tofftaholm
it fult och fast bytesbreff giffuit aff edle welb:ne Oloff Lilliesparre till Fylle
skogh aff honom och hans broder edle welb: Arffuid Lilliesparre till Samse
ridt förseglat och vnderskreffuit daterat Stockholm den 12 Martij 1633
der vthi welb: Oloff Lilliesparre bekenner sig hafua giordt it fast jorde
byte medh edle welb: man Peer Nielszon till Säby, Broo, Tofftaholm och
Haga i så måtto at Oloff Lilliesparre hafuer honom vndt och vplåtit
een sin fasta gårdh i Flattinge i Dörarp sochn och Sönnerbo häradt rentar
smör 4 lb, gengerd 1 tna, hester 6, dagzw: 8, stedie huart 6 åhr
som jordäganden och landbo åsember, samptt andra persegler.
Ther emott hafuer welbe:te Peer Nielszon vplåtit honom een sin fasta
gårdh liggiandes i Sönnerbo häradt och Berga sochn Quänarp rentar
smör 6 lb, gengärd 1 ½ tna, hester 6, dagzw: 6, huart 7 åhr oxar
it paar, samptt andra seduanlige persegler som ther af går. Och efter
Quenarp rentar 2 lb meer än Flattinge haafuer welbe:te Oloff Lillie
sparre gifuit welb: Peer Nielszon tillbytes specie rikzdr 100 str
derföre tingskiöttes Flattinges gårdh medh all sin renta och rettigheet
ifrån welb: Peer Nielszon till Säby och hans arffuinger till euer
deligh lagfången ägendom.
Sammadagh inlade ehrlig welförståndigh Jöns Jonszon foude på
Tofftaholm it fast bytesbreff giffuit aff edle welb: Erich Hårdh till
Hårdeholm och Grums wadh och aff honom förseglett och vnderskrefuit
daterat på Säby åhr 1633 den 6 Septembris der vthi welbe:te Erick
Hårdh bekenner sig haffua till bytes vndt och vplåtit welborne
gårdh nemligen Bolzgården i Huittarydz soch och by i Synnerbo häradt ren
tar åhrligen smör 4 lb, malt 9 skepp, dagzwerk 9 marker, foring 12 öre
försla penningar 1 dr, fodernöt 3 marker, stedie huart 6 åhr, oxar 1 str, lä
ruft 8 alnar. Der emott hafuer welbe:te Peer Nielszon giffuit welb:ne
Erick Hårdh till vederlagh een af sine faste jordegodtz Hunere i Sanhem sochn
i Westergötland och Wartoffta häradt rentar åhrligen smör 3 lb, foringz
penningar 4 ½ marker, dagzwerke 6, gåsz 1 str, höns 2 str, läruft 4 alnar
ost 6 marker, gengerd 1 ½ tna, sampt medh Halleströms quarn som åhrli
gen rentar 10 marker huilken gård och quarn welbe:te Erich Hård bekenner
sig fått och bekommit hafua. Derföre tingskiöttes Bolgården i Hui
tarydz by ifrån edle welb:ne Erick Hårdh, hans barn och arffuinger och
tillegnades in vnder salgi Peer Nielszons arffuinger till euerdelig ägen
dom.
Sammadagh kommo för retten Hans Suenszon, Jönsz Jönszonn
och Gunnar Peerszon, huilken beuiste sig haffua retta bördh igen
lösa 1/4 aff söndregården i Isiöa som Nielsz Erlandszon i Lönhult haf
uer haft i pant i 14 åhr. Och efter de iche hade lust förbe:te fierdingh
att inbörda, dherföre hafua de nu in för retten friwilligen vpdragit
löszeretten till Eszbiörn Jonszon huilken och haffuer tillfyllest betalt
Nielsz Erlanszon sine vtlänte penningar och giffuit honom 60 rikzdr
och fem dr sölfuermönt. Dherföre tingskiöttes förbe:de fierdingh
i Isziöa ifrån alla denne förbe:de och tillegnades in vnder Eszbiörn Jon
szonn hans hustru Karin Nielsz dotter till euerdelig lagfången ägendom.
Anno 1641 dhen 18 och 19 Maij stod lagating i Synnerbo h:tt
widh rettan tingstadh Hampneda öffuerwarandes i landzhöffdingens
stelle edle welbördig Peder Månszon Lodh till Hielmsenga och Skersiö
Item befallningzmannen ehrboren och welförståndigh Larsz Anderszon
i Sken sampt häradtz nembdemen.
Nembden | |
Anders i Berghem | Per Bengtszon i Trotteslöff |
Oloff i Skeckarp | Joen Jonszon i Rydh |
Nielsz Bengtszon i Horn | Gisle i Tranhult |
Åke i Ragnillekiöp | Joen i Snelzböke |
Måns Johanszonn | Knut i Bolmeridt |
Matthis i Lunden | Per Månszon i Söndrew |
1/6 aff Stockhult i Agunnarydh sochn 1
½ Elmtåsza i Agundarydh sochn 1
1/4 aff Marås i Liungby sochn 3
Tuedeelen af en fierdingh i Röninge 3
1/3 aff Bergzgården i Berghem 3
1/4 aff Notalt i Hynnerydh sochn 3
1/4 af Åsa i Traherydh sochn 3
1/4 aff Bierserydt i Vrå sochn på 1/5 ner 3
1/4 aff Venneböke aff norregården i Hynnerydt 3
1 ½ fierdingh aff norregården i Rateridt 3
1/5 af Öarp i Anderstadh sochn 3
Allt Stafsziö i Ångelstadh sochn 3
1/4 aff Bårsit i Giötterydz sochn 2
Tuedeelen aff en tredingh i Kornbergha 2
1/3 aff Snerhult i Giöterydh sochn 2
½ gård Sonema och någor skeppelandh 2
1/4 aff Kalsilt i Hallarydh sochn 2
1/4 af Hogalt i Markarydh sochn 2
1/3 af norregården i Osznakiöp i Pietterydh sochn 2
1/6 af Kexnäs i samme sochn 2
½ Storarydh i westregården i Giöterydh S. 1
1/8 af Fotatorpet i Ångelstadh sochn 1
1/3 af westregården i Berghem 1
4 skeppeland af Storagården i Dragaridt 1
½ Räfualt i Hynnerydtz sochn 1
1/4 aff Longhult i samme sochn 1
½ Ormalt i Wrå sochn 1
Siögården i Extorp i Nötia sochn 1
1/4 Röninge i samme sochn 1
½ fierdingh i Östregården i Ramnåsz 1
1/4 aff Meszbo i Torpa sochn 1
1/4 af norregården i Horszeberga 1
1/3 aff skattegården i Kånna 1
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 1
1/4 aff skattegården i Romborna 1
½ söndregården i Yxnalt 1
1/5 af norregården i Yxnalt 1
1/6 aff norregården Bårsitt i Giötte: S: 1
1/4 af Wekeboda i Markarydh sochn 1
½ Smeszhult i Wrå sochn 1
½ Krankeboda i Wrå 1
uelot i samme fierdingh bortskiöt hafuer, och tager aff Enkian _
5 skeppeland, sitiandes Peder till Prång och mehn, brukar skogh och
andra fördeelar, vill hafua Stugorum, och sin gryta hooß hans, och sua
rar huarken gest eller gångende. Derföre blef afsagdt att Jngemar
till nest tillstundande åhr skall flötia der ifrån, och den Enkian ville
bortleija sinn jord, må Peder wara nermast som i gården bor,
at leija Jorden, och then sin lott sålt hafuer flötia der ifrån.
Peer i Kornbergha | / | alle denna bleffuo stembde huar |
Suen i Samme gårdh | | | widh 3 marker, till detta tinget, och in- |
Jeppe i Samme gård | < | thet kommo, eij heller deras för- |
Johans i samme gård | | | falz witne. derföre blefuo dhe |
Suen Påffuelßon i s:g. | \ | sakfelte huar till 3 marker |
Sammadagh reknades emillan Truffuit Anderßonn, och hans
broder Erland Anderßon, tå bleff Trufuidt retteligen skyldig godt
mönt 11 Dr, och hafuer haft dem borto i 16 åhr, skall gifua i lego
efter billig förlikningh, så att heela giellet bliffuer 20 Dr, them
han medh första skall betalla, derföre han satte löfte.
vegnar i Betterås och hans sösters Gunnilles vegnar och på Vdde
Persons vegnar och tingskiötte Esbiörn Jonszon i Beterås och hans
hustru Elin Erlandz dotter 1/8 aff aller Betterås gårdh i Traheryd sochn
och derföre vpburit godt mönt 38 dr. Item war Niels i Quinnalt
fulmechtig på Peer Simonszons vegnar i Grönö och tingskiötte hans
arffuelot till Esbiörn Jonszon för 37 dr, her medh äger han een
heel fierdingh af gården vndantagandes 2 skeppeland.
Sammadagh kom för retta Peer Johanszon i Juddult fulmöndigh
på alle denne effter:nes vegnar och tingskiötte Ebbe Jönszon och hans
hustru Karin Sones dotter alle deras arffueloter i söndregården i
Skatebodha i Giötterydz sochn och haffuer först Ebbe betallat
gield efter sin moder och söskonne för en fierdingh godh mönt 75 dr
Item hafuer Niels Erichszon i Skateboda vpb:t för 1/4 godt mönt 65 dr
Item hafuer Ebbe gifuit alla them som till denne gården förmente sigh
börd haffua, alla tilhopa godt mönt 20 dr.
Item war Peer Johanszon fulmöndigh på Torkell Håkonszons vegnar
och tingskiötte Ebbbe Jönszon halfuan den söndre gården i Skateboda
för penningar 120 dl godt mönt, her medh äger Ebbe heele gården.
Kommo för retta Måns i Hökåsa och Jöns ibidem och efter aflag
dan eed witnade och berettade om norra oset i Asziö at först
Selleberga fick tillfelle at häfda i oset var sålunda, at den som
bodde i Theszås länte någre penningar af Peder i Selleberga och
tå fick han först wilkor at bygga i oset stackgårdh men aldrig före
vthan de i Sellebergh hade haft katiszer. Item klagade de i
Selleberga at bonden i Theszås hade flot sin gårdh in emot Selle
berga och gierdt in deras gambla fäbroder in vthi en måsa, them i
Selleberga till stort mehn och prångh, detta blef vpsat parterna
emillan till widare ransakningh.
Sammadagh kom för retta Måns Peerson i Bywerman och på
sin huszbondes den edle welborna Ebba Oxenstiernes vegnar
talade till Ingemar i Tranhult, edle och welb:ne Anders Gripz
landbo om en suedia han på it torpstelle Vtterszberg huggitt
hade och tädan fördt 2 ½ lasz rogh, sedan Måns honom klandratt hade.
Nu framlade Måns Perszon it extracht aff Cristier Cornelij
dombook dat: 94 der vthi förmäles at samma åhr är hållen
syn på förbe:de torpstelle Vtterzbergh och kunne vell byggas
men för de omstendigheeter i domen skulle det ligga öde, som
af sielfue domen är till at see. Men efter Måns ingen full
macht hade her på tala och ingen af jordäganden hijt stembde, bleff
denne gången til widaare ransakning vpsat.
dr, kom inthet sakfeltes till 3 marker.
Johans i Linnefella war stembder at suara en dansk man till 30 dr
treskas, sakfeltes till 3 marker.
Sammadagh kom för retta Anders i Strette och klagade at Måns i Ske
da och han kommo oförwarandes till Nygårdh, ther sat Måns på it säte,
han sade sitter her hoosz, thet han och giorde, ther blefuo de ordkastandes om
een gammall trätta och munbruk och slogo huar annan men Måns hade
slagit honom mång keppa hugg Andersz, af them 4 syntesz efter som
Åke i Ragnillekiöp vitnat haffuer, målzeganden blef förlicht och
fick för sin skade 10 rikzdr. Och Måns i Skeda vtfeste för såramåll
12 marker.
huszbonden 2 dr
häradet 2 marker
häredzhöfdingen 2 marker
Och sattes parterna emillan i wijte huar en oxe, then som afbryter
skall vtgiffua oxen.
Kom för retta Anders i Östreby klagandes at Måns i Skeda hade slagit
honom it mundslagh och stött honom på armen medh yxehammaren een
blånat. Item föll omkull emot en steen medh röggen, der af een
blånat, Måns i Skeda sakfeltes för såramåll 9 marker.
huszbonden 6 marker
häradet 1 ½ marker
häredtzhöfd 1 ½ marker
Kom för retta Börge Bengtszonn i Hollie lensman i Berga ottingh
och stadfeste medh een 12 manna edh at han leffuererade Gumundh
Anderszonn 24 specie rikzdlr mädan han foude war huilken edh han
i Peder Gumundszons i Jöneköpingh nerwaro vtfeste till neste tingh.
Kom för retta Jönsz Bengtszon i Hiulznäs och klagade at Jöns Erikszon
i Ifla hade giort honom skade vthi itt gästebudh i Hiulznäs och huggit
honom tomman slett aff, sedan tre fingrar der nest så at han icke
hafuer meer än lille fingeren behållen på wenste handen, dher
före sakfeltes Jöns Erickson till penningar för alla fingrarna efter
thet 4 Cap: i Såramålla Balken medh willia till penningar 27 marker.
cronan 9 marker
målzägand 9 marker
häradett 4 ½ marker
häretzhöffd 4 ½ marker
Röplösa at han hade huggit een stoor eek föregiffuandes de skulle
bygga på deras kiörkioloka och efter de kunne der till bruka annat
timber sakfeltes han till 40 marker.
Oloff i Horsznäs hade huggit 2 eeker i sitt gärde som synemen vittna
20 dr. Gumund i Horsznäs för een book 40 marker.
Kom för retta grentzridaren Peer Nielszon och anklagade i retten Joen
Bengttszon i Eplenäs at han hade vthi een wåtseck kläde 4 alnar
werderat för 6 dr danska, blåt snöre 4 lodh för 12 marker. Item 2 ½ aln
för 7 ½ marker. Detta godtzet ville han inthet angiffua, derföre döm
des det efter 6 punchten i ordningen wara förbrutit och sakfeltes
till 10 marker.
Sammadagh tingfördes een skattebonde Hans Suenszon i Berghem
gifft man och bleff anklagat hafua besoffuit een piga Karin Eskelz d:
i Boarp på skattiord huilken gerningh de båden goduilligen bekenna
oansedt Hans Suneszon tillförenne för samme sak hade fest lagh
dherföre blefuo de båden efter Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then
som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döden döö
både horkarlen och horkånan derföre at han medh sin nestes hustru
hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh kom för retta Måns Håkonszon i Wersitt vng dräng
och lät vpskriffua sine edemen der medh at giöra sigh frij för thett
groffua taal och röchte han vthi kommen war för Påffuelz hustru
i Neglinge Beritta Gumundz dotter.
Bleff inthett lagför vthan saken bekendh.
Sammadagh kom för retta edle welborne Anders Grijpz till Stensz
näsz och Huemboö landbo foude Joen Skriffuar be:d och framlade i retten
een videmerett copia af it gåffuebreff daterat den 22 Junij 1636
begärandes på samma gåfuo häradtz confirmations domb och laga ting
skiötningh huilken hans begäran retten icke honom måtte beneka
sielfua originalet är her tillförenne på tinget vpläsett och af edle
welb:ne Wlff Grijp till Birkebergh och hans syster edle welborna
frw Agnita Grijp förseglat och vnderskreffuit, förmälandes at the
af een godh affection och broderligh kerleek som the af theras broder
then edle welborne Anders Grijp altid förnummit hafua, vndt och
gifuit honom samptt hans kiere barn deras thuenne lijka lotters
rettigheeter vthi dhe pantegodtz som the hafua af s. welborne her
Carll Göstaffszon till Tofftaholm hans huszfru och barn som ära
badh honom tulla, så att hon icke fick lof att stänga tulporten, doch slog
han inthet hustrun, iche des mindre vndsade then lille tysken och tulfouden
för de hade ransakat hans hustrus godtz, och vttaget 12 alnar wäff.
Jtem en Månat ther efter, kom tulfouden till Tanßiö, ther Jöns gick och
slogh, och kräfde honom tullen, tå steg Jöns medh hast emott hästen seijan-
des, wiste iag du wåre den samme, som ransakade min hustru, när
hon drog till Laholms marknat, tå skulle iag löna tig omaket;
Lekuell giorde ingen gerningh, icke wille heller vtlegga tullen.
Jtem Rester tull herföruthan, tull för it paar oxar, thetta vpsattes
till widare ransakningh.
Jtem kom en dräng Arffuid Jeppaßon till tulplatzen medh 7 lb
smör, och icke angaff meer än 2 lb, och när thet bleff ransakat fans
7 lb. derföre är 5 lb förbruten vnder Cronan; och sakfeltes till
Penningar _ 10 marker
i Nääß, till det höö han sig tillwellat hade, _ 3 marker
Sammadagh feste Anders i Eplanäs een 6 manna Edh, at det kidett
Elin Olofzdotter i Guddarp klandrar, är hans egit. Jtem at han in-
gen geet ifrån henne stulit hade.
Kom för retta Joen i Snelsböke, en af Nembden fulmöndig på Oloff
Kom för retta Boo i Gnußtorp, fulmöndig på Gumundz wegnar j
Skogzgårdh, och på Andersas hustrus wegnar i Boaritt, Elin Gumundzd:
och på Nielß Mannaßons hustrus wegnar i Falneueka, Beritta gud-
mundzdotter, och på Bengta Gumundzdotters wegnar i Eplanäß, och
Tingskiötte Anders Suenßon i Brekennetorp, och hans hustru Karin
Suensdotter halfannan fierdingh aff Muraregården i Tutaridt,
och derföre vpburit Gumund i Skogzgård 24 RikzDr. Elin Gu-
mundzdoter 12 RikzDr. Beritta i Falnaweka _ 12 Rikzdr.
Kom för retta Boo i Gnustorp fulmöndig på Peer Larszons hustrus
vegnar i Tutaryt Karin Arffuidzdotter och tingskiötte Nielsz Jönszon
i Gnustorp och hans hustru Berita Anderses dotter een sösterlott i
vestregården i Tutarit som är 1/5 af aller gården och derföre vpburit
18 rikzdr och för etlöftuet 3 rikzdr.
Kom för retta Peer i Borszhult och klagade at hans sonehustru Kirstin
hade aff försummelsze satt eld på hans hwsz ther the både hade theras
godtz och ägor inne, der aff Peder hafuer tagit een stoor skade, om
huilken sak de blefuo förlikta efter begges deras gode willia.
Sammadagh kom för retta Anders i Vicksziö och feste een 6 manna
eed at den ringen som Jon Suenszon af Kirstin i Bråna köpt hafuer
är honom ifrån tiuffstulin och är hans egen ringh, eden skall han
gå å nesta tingh.
Kom för retta Nielsz Olufszon i Elinge fulmöndig på sin hustrus
vegnar Ingerdh Laszes dotter och tingskiötte Eszbiörn Jonszonn
i Isziöa och hans hustru Karin Niels dotter een heel fierdingh aff
Isziöa gård i Hampneda sochn och derföre vpburit godt mönt
100 dr. Item i etlöffues gåfuo Lasze och hans broder Måns
2 rikzdr, Niels Olszon 1 rikzdr och hustru Ingerd en sked om 3 ½ lodh.
Sammadagh kom för retta Måns Håkonszon ogift på crono och
blef anklagat hafua besofuit Påfuelz hustru i Neglinge Berita Gu
mundz dotter gifft hustru på frelse, edle welb:ne fru Ebba Oxen
stiernes landbo hustru, huilken gerning parterna her för retten
goduilligen bekenna och inthet neka. Påffuell beder för sin hustru
och inthet förskiuter.
Kom för retta Jöns Jonszon i Horn fulmöndig på Aszer Jönszons
hustrus Märit Gumundz dotters vegnar och tingskiötte Peer Ingemar
szon i Horn och hans hustru Ingerd Peders dotter een heel sietting
af Siögården i Horn i Hampneda sochn och derföre vpburit godtt
mönt 55 dr för jord och etlöffuet.
Anno 1641 dhen 22 Maij eskade Erick Kiöpare i Tutaridt een hä
radtz syn på sin gambla gårdz tomptt, hans klagan war at ner hans
gård blef flotter dijt han nu står togo de som bodde i Muraregården
ther nest in till liggandes tompterna och inhegnade till deras gårdh
och efter the ther på hafua haft longlig hefd doch icke oklandrat ville
the icke medh godo ifrån sigh legga tompterna, derföre måtte Erick
och skerskoda huru widt hans klagan fans sandferdigh. Ner
synemennerna fram kommo och hade besedt legenheeten hade Murare
gården instakat alla Erickz gambla tompter in till sin husz och giordt
sigh nyttige åker och andra fördeeler thett bönderna i Muraregården
sielfue goduilligen bekende. Derföre bleff Erikz tomptt vhtbytt
igen nemligen ifrån badstuffuo knäppan rät fram ådt den östra
ladestolpen, thet östra styckit som låg nest till suinewallen kommer
Erick till, her om blefuo parterna wäll förlichta.
Anno 1641 dhen 6 och 7 Septembris stod laga ting i Syn
nerbo häradt vthi Liungby öffuerwarandes i landzhöffdingens
welborne Bengt Bagges stelle, edle welbördig Peder Månszon Lodh till
Hielmsenga. Item befallningzmannen ehrboren och förståndigh
Larsz Anderszon i Sken samptt häradtz nembd.
Nembden | |
Anders i Bergheem | Pehr Bengtszon i Trotteslöff |
Joen Jönszon i Rydh | Niels Bengtszon i Horn |
Oloff i Skekarp | Jon i Snelszböke |
Gisle i Tranhult | Peder i Söndrewrå |
Mathis i Lunden | Åke i Ragnillekiöp |
Knut Torszon i Bolmarit | Måns Johanszon i Ångelstadh |
1/6 aff Stockhult i Agunnaryd sochn 2
½ Elmtåsza i Agunnarydh sochn 2
1/4 aff Bårsit i Giötterydh sochn 3
Tuedeelen af 1/3 af Kornberga 3
1/3 aff Snerhult i Giötterydh sochn 3
½ Sonema och någor skeppelandh 3
1/4 aff Kalsilt i Hallarydh sochn 3
1/4 af Hagalt i Markarydh sochn 3
1/3 af norreg: i Osznakiöp i Pietterydh sochn 3
1/6 af Kexnäs i Pietterydh sochn 3
½ Storarydh westregården i Giötterydh sochn 2
1/8 af Fotatorpet i Angelstadh sochn 2
1/3 af westregården i Bergheem 2
4 skeppeland af Storegården i Dragerit 2
½ Räffuala i Hynnerydz sochn 2
1/4 aff Longhult i samme sochn 2
Siögården i Extorp i Nöttua sochn 2
½ fierdingh i Röninge i samme sochn 2
½ fierdingh i Östregården i Ramnäs 2
1/4 aff Mäszbo i Torpa sochn 2
1/4 af norregården i Horseberga 2
1/3 af skattegården i Kånna 2
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 2
1/4 af skattegården i Romborna 2
½ söndregården i Yxnalt 2
1/5 af norregården i Yxnalt 2
1/6 af norregården i Bårsit i Giöttere S. 2
1/4 af Wekeboda i Markarydh sochn 2
½ Signeshult i Wrå sochn 2
½ Skrenkeboda i samme sochn 2
1/4 af Backegården i Synnertorpa 1
1/3 af Ösziöa i Torpa sochn 1
1/5 aff Ösziöa 1
1/9 af Suenshult i Hynneryd sochn 1
1/8 af Alenskiöp i Traheridt sochn 1
½ Skogaridt i Anderstadh sochn 1
1/3 af Lihult i Lihult sochn 1
1/4 af Raterit norregården i Ångelstad S. 1
½ Lambakulla i Agunnarydh sochn 1
1/4 af skattegården i Domarit 1
1/3 af Skens gård hembiudes i slechten för 264 specie rikzdr, och till
Larsz Anderszon 166 rikzdr 1
½ Thomult i Agunnarydh sochn 1
½ Elmtåsza i samme sochn 1234
1/3 af Bierszhult i Hynnerydh sochn 1
1/4 af Emmeboda söndregårdh 1
1/4 af Elinge i Hampneda sochn 1
1/4 af östregården Miärrit i Traherid S. 1
½ af Torget i Berga sochn 1
Executiones affsagde i Jönekiöpingh dhen 11 Maij 1641
Larsz Suenszon een dråpare som för 3 åhr sedan hafuer ihielslagit
Peer Suenszon i Brekennetorp och är på leigde till tingz kommen
och sedan gången i sitt behåld igen. Resolutio.
Larsz der han fången varder, skall strax justificeras. Blifuer
Kirstin på Slätten i Tutarydh Sochn för Stulna gitter, vtfeste efter Resolutio-
nen, sedan målzäganden war betallder, kåperPenningar tredobbelt, är
i kåpperPengr 15 Dr.
Cronan _____ 5 Dr
Målzägand __ 5 Dr
häradet_____ 2½ Dr
heretzhöfd___ 2½ Dr
Kom för retta Jacob i Neglinge, fulmöndigh på Nielß Bengtßons wegnar
i Varsit, och tingskiötte Suen Nielßons barn i Romborna, efter Karin Gud-
mundzdotter, Nemligen Niels, Bengt och Karin 10 skeppeland och dertill -
Engh; och deföre vpburit godt mönt 50 Dr. Jtem war Jacob j
Neglinge fulmöndigh, på Per Gumundßons och Anders Gumundßons wegnar
och tingskiötte förbe:de Niels, Bengt och Karin 5 skeppeland och dertil ängh,
af samma gårdh i Romborna, och derföre vpb:t 25 Dr godt mönt. Jtem
hafuer Karin arft 5 skeppeland, och der till Eng i samma gårdh.
Hans Swenßon i Berghem för Enfalt hoor med Karin Eskelzdotter, vth-
festes till treskifftes _ 80 Dr.
Cronan ____ 53 Dr 10 öre 16.
Häradet ____13 Dr 21 1/3 öre.
Häretzhöfd.__13 Dr 21 1/3 öre.
Karin Eskelzdotter för samme saak __40 Dr
Cronan _____26 dr 21 1/3 öre
häradet _____6 dr 21 1/3 öre
häretzhöfd ___ 6 Dr 21 1/3 öre.
som han skulle läta på quarnen, then rå rogen sålde drängen till Jöns i
Betterås och när han kom litit ifrån quarnen hade de satt vht i förhåll
en be:d Nielsz Olszon i Elinge bonde och fiscalens Zachariae Root
tienare, de togo fatt på honom, bunno henderna framman till, slogo
honom omkull, gåffuo honom någre munslagh, sedan ledde honom till
häradtz kistan Hampneda, och ther insatte, der han lågh en natt, sedan blef
han vttagen och i borgan satt och för honom gingo 8 bofaste dannemän
i löffte, icke des mindre bödh han 4 män i borgan för honom för än han
lades i kistan. Item berettar drängen Suen Suenszon
att Jönszes son Eszbiörn Jönszon i Beterås kom till honom vidh quarnen
och badh honom sellia sig rogh för1 rikzdr, tu kommer tig vell widh
somptt nu och sompt een annor gångh, du hafuer icke meer synd der aff ähn
du högge huffudet aff en wargh, den ene jakar och den andre nekar
och hafue ingen vitne och Eszbiörn fick ingen rogh eij heller miöll,
detta blifuer i sitt wärde.
Män i fioll tiente een piga i Lihult Kirstin be:d och then är then samme
som Jöns är mistänkt före at hafua köpslagat medh, doch är inthet medh
them vppenbartt men groff mistanke, dy hustru Anna i Lihult klagade
sigh för många att hon altid miste miöll i quarnhusset, dherföre Jöns
i Beterås högeligen är mistänkt, ty ingen finnes som hafuer tillbudet
kiöpslaga medh hennes folk förän denne Jöns i Betterås. Och
efter Jöns är för detta tagen widh saken och röchtet är alment och gam
malt, dömde nembden att Jöns i Betterås måtte purgera sigh medh en
12 manna eedh att han tillförenne icke hafuer lockat eller tubbat hennes
folk och giort bodrächt, huilken edh han vtfeste, men för rogeskepp
som vppenbar är blef medh domen vpskoff til lagen är gången efter
det war giordt rådh och de finge rogen igen.
Sammadagh framkom welachtat Måns Joenszon i Jöneköpingh och be
retter att welb: Trulz Kåse är honom skyldig på quarnetullen för 1629
godt mönt 11 marker. Item 1630 godt mönt 11 marker. Item för 31, 32 och
34 altz gott mönt 15 dr. Item 1635 för 9 personer 6 dr 3 marker
Summa 27 1/4 dr.
Item är welb: Trulz Perszon Kåsze skyldig för spannemåll han togh vidh
Pietterydh för 12 rikzdr. Der på hafuer welb: Peder Månszon
Lodh betallet Måns Jonszon oxar it paar för 12 rikzdr. Item barka
de huder som han togh i Jöneköpingh 2 str för sölffuermönt 3 dr
allszå restar welb: Trulz Kåse sölfuer mönt 24 dr 1 marker.
Item haffuer Måns Jonszon att kräfia aff Jöns Nielszon i Prestorp
fordom leutinant vnder rytterijt rikzdr in specie 36 str och 3 orter
der på handskrifft daterat den 26 Februarij 1635, detta gellet be
kenner Jöns Nielszon men han är så fattig och gäldbunden att han
inthett hafuer betalla medh, huarföre på Måns Jonszon klagan
borgesman på sätt och wijsz som wederbör.
Iem talade vellachtat Måns Jonszon till länsz och fierdingz män, frågan
des them huem the hade leffuererat deras häradtzhöffdingz renta
för 1639 och 1640. Tå bekende de alle att s. Måns Peerszon i Jöne
köpingh för samme åhr vpbar häradtz rentan öfuer heele häradet och
them quiterade sampt medh sakören som kom häretzhöfdingen till vn
dantagandes tu paar oxar som Måns Jonszon sielf vpbar af Peder i Lä
sarit för 25 rikzdr, her på skall gifuas häradtz bewijsz.
Item klagade och welachtat Måns Jonszon at en hoop ryttare hade ta
git begraffningzgärden för åhr 1633 och deras tilldelningz heman, N:
Sten Håkonszon fendrik för Snelzböke 1, Horseberga 1, och Giötte
rit, för alle 3 hemman sölfuer mönt 4 dlr 25 öre.
Item Jöns Nielszon i Prästorp för Lönshult 1 dr och 19 öre.
Item kräfde han och begrafningzgärden aff effter:ne nembdemän som
nu döde äre, nemligen Måns Båtelszon, Jöns i Rydh, Niels Bugge,
och Ebbe i Hiulznäs, löper på huar 1 dr 19 öre, blef afsagdt at theras
arfuinger skolla betalla 6 dr 12 öre.
Item hade een knecht Sten Råbock be:d een koo, then war vtpantat
och märkt för cronones rest, thet lensmannen Joen i Nygårdh vitnar
Sedan kom en fendrich Clemmit i Stuhult be:d och togh koon, före
giffuandes han then i fiendeland kiöpt hade. Och oansedt thet är till
förenne dömddt at Clemetz hustru och arffuinger skulle betalla w:
Måns Jonszon kåperpenningar 7 dr och inthet är skedt ännu, ther
före bekräftas samme domb ännu widare och Clemetz hustru bör betalla.
Item war Niels Arffuidszon foude på Erickstadh skyldigh för quarne
tullen 6 dr godt mönt för 1635 och är ransakat i foudens recken
skap hoosz härren her Ture Sparre at fouden hafuer fördt thet i sin
reckenskap och thet ouist för Måns Jonszon och befallet honom sökia
fouden eller hans arffuinger, derföre dömdes at hans broder och arff
uinger skolla samma gield betalla till Måns Jonszon och stella honom kla
gelösz.
Item kräfwer Måns Jonszon rota penningar aff Peder Karlszon som
han borde vhtpanta nemligen 48 dr, ther på hafuer Per Carlszon
bekommet 16 dr för 1630.
Restar för Anders Olszons godtz till Säby som hans foude Mathis i
Nääsz bör suara till kåperpenningar 16 dr.
Item för frw Anna Kafles godtz som Jöns i Åhrzhuffudt bör suara
till kåperpenningar 2 dr. Item för her Clasz Stenbokz godtz på
Tofftaholm roota penningar 10 dr.
bleff afsagdt at godzefouderna och rettarna skolla betalla.
Restar 32 dr kåpermönt. Item är Per Carlszon skyldig
som han sielf vpburit haffuer kåperpenningar 16 dr.
Summa på heela resten 48 dr.
När Måns Jonszon hade vpreknat sine gellenerer, tå kom he
derligh wellerdh mester Niels i Huitarit fram och på sin styfszöns veg
nar Petrus Petri och Nicolaj Petri krafde Måns Jonszon sölfuer
mönt 100 dr och något meehr, thet han ofta igenom åtskillelige breff
hafuer lofuat sigh villia betalla och inthet är skedt. Dherföre blif
uer så många penningar aff Måns Jonszons inmante gield her i
Synnerbo häradt satte i quarstadh till mester Nielszes styfbarn blif
ua betallede.
Sammadagh kom för retta Jöns i Claszön och berettade at han och een
nembdeman Joen i Snelzböke folgdes ådt till Rijsen och skulle kiöpas
om gården medh Lasza i Risen och gården var faal, men de blefuo inthet
sams om kiöpet, der medh gingo de der ifrån, när Jöns war kommen it
stycke på vägen kom Jon Laszeszon och hans broder Nielsz Laszeson
efter Jöns kallandes honom tillbakers seijandes kiöpet skulle gå fort
ty den gamble mannen Lasze war trengder till penningar för knechta
legan skuld och Lasze sielf vpbar penningarna och fick sin son Niels Larszon
som skulle gå knecht för Joen Larszon. Nu kommer Jon Larszon och
klandrar kiöpet och will kasta Jöns i Claszön sina penningar igen,
men efter thet war kiöp och icke pant och Jöns i Claszon seger sig hafua
sålt sin hustrus Anna Christierns dotters jord i Danmark till hennes
broder Mathis Christierszon nemligen 27 ½ skeppeland för 35 dr och
sattes dem i wijte emillan een godh oxe, dherföre bleff afsagdt att
Jöns i Claszön skall skaffa beskedh på sitt kiöp till it annat tingh, tå
skall dömas på saken.
Sammadagh kom för retta Suen Nielszon i Quinnalt och i sin faders
stelle fulmechtig på denne effter:nes wegnar och bekende at de hade sålt
Joen i Weka och hans hustru Kirstin Niels dotter alle deras arfueloter
i Östregården i Stora Rydh i Giötterydz sochn förän Joen kom i man
slagh och förän han blef biltog lagder. Och derföre vpburit Niels
i Quinnalt för sin hustrus salig Mätta Larsz dotter och Christion Larsz
dotters vegnar i Linhult och Gunnill Larsz dotters vegnar i Snöre
sziöa för alle deras arfueloter godt mönt 60 dr. Larsz Larszon i
Rydh för sin broderpart 40 dr. Joen Vddaszon i Traherit för sin
hustrus Ellines arfuepart 20 dr. Mårten Suarfuare i Sonema
på sin hustrus Märit Larsz dotters vegnar 20 dr. Niels i Alenskiöp
på sin hustrus Karin Larsz dotters vegnar 20 dr. Kirstin Gunnars
dotter i Rydh för sitt fädernes arff i samma gårdh N: 8 skeppelandh
37 dr. Måns Bondaszon i Lönszhult för sin hustrus Karines lott
Joen i Giöszkiöp och Oloff i Strömmakiöp för deras mödernes arff
nu parter i samme gårdh, N: 5 skeppeland 25 dr och på deszes weg
nar fulmechtig Niels Bengtszon i Horn.
Sammadagh kom för retta Börge Kråk i Lambaskogh fulmöndig på Suen
Jönszons vegnar i Siöbro och tingskiötte Joen Jonszon och hans hustru Thora
Jonsz dotter och Jöns Jonszon och hans hustru Sisza Jons dotter och Suen
borgh Jons och hennes man Jon Jonszon allan sin arfdapart i Kexnäs gårdh
och derföre vpburit godt mönt 102 dr och hafuer broder löst efter bro
ders rätt och söster efter sösters rätt så at denne förbe:de medh arff och
kiöp äga tuedeelen aff Kexenäs.
Sammadagh kom för retta Börge Kråk fulmöndig på Elines hustrus veg
nar i Osznakiöp och hennes barn Gumund, Karin, Kirstin, Sisza, Nilla,
Elsa och beuiste att Clemit hade vtlöst och betallat sin broder Johans
Gumundszon sin arfuelot i Osznakiöp norregårdh och derföre vpburit
godt mönt 120 dr och nu för etlöffuet een laggild oxe och 1 rikzdr
Nu hafua alla denne förbe:de af frij villia sålt och vplåtit Suen Haral
szon och hans hustru Karin Åkes dotter som retta bördeman är een
heel tridingh på 2 ½ skeppeland ner i samma gårdh och derföre vpb:tt
specie rikzdr 95 str. Karin Gumundz dotter för sin arfuelot rikzdr
20 str huilka penningar N: 95 rikzdr Börge Kråk som gården
tillförenne kiöpstadt hade och sine penningar vtlagdt igen bekommit hafuer.
Sammadagh kom för retta een dansk man Håkon Gumundszon i Wisle
toffta by medh sin mågh Torkill Trulszon i Fonnarp och sin son Gumme
Håkonszon och talade till een suensk bonde Eskell i Eleböke och hans hu
stru Johanna giffuandes skuld i sin första puncht at förbe:de Johanna
hade begynt een trätta medh sin gårdman Prisebo Jönszen vthan för går
den om ohegnet på it hörland, der tuenne grisasöö gingo i hören och
nidertrampade och förderfuade hören, der om blefuo de trättandes och som
de kommo in på gården satt den som skuten blef på lofftet och söm
made och Eskelz son Vdde kom af gärdet och folgde strax efter Prisbo
Jöszen, strax lop Prisbo Jöszen i sitt husz efter böszan och lop in på Pe
der Håkonszon skiöt at elden tände på skiortan och han genast föll
nidh och de hulpo honom in i stufuan och han blef strax dödh och förbe:de
Prisbo Jönszen blef genast fången å ferska gerningh vthan för gården och
fördes tillbakers in till liket der han satt fången een dagh och 8 da
gar, sedan togh vnderfouden Segfrid fången och medh honom war Vdde
i Traherit och förde fången till Traheridt och de danske lofuade ho
nom om wekan 7 marker godt mönt och efter fången war illa huggen
kunne de icke leggan i kistan på det han skulle iche förderfuas.
lader, sedan slap han af försummelsze och går widh skogen, ther vtöfuer
de danske klaga, her på kunne denne gången ingen domb fellas vthan
thet gafz Vdda i Traherit dagh 6 vekor at sökia fången igen.
Item klagade den danske mannen at ner de togo den dräpnes lik af
benken och lade på brädet at vtbäras föll pungen vthur byxesecken
nidh på bordet, tå togh en dansk man Biörn be:d pungen och fick den
dödes fader pungen seijandes, förwara tu honom, han kommer tigh till,
strax lop Eskell till och medh geualt togh pungen af handen, seijandes
det war hans pungh och de danske seija ther vthi war många penningar
crono dr och dansk små mönt. Men Eskell seger at i pungen
war 3 eller 4 kåperrunstöcke och een heel dansk mark och icke meer
Item klagade de danske at Eskell hafuer inne hoosz sig it belte godt
för 2 marker. Item een hetta för 1 ½ marker, een kåmb för 6 öre. Item hand
skeskind 10 str och 5 tillredde fårskind. Item 18 lb beck, derföre han
kiöpte een tynna rogh och hade till Halleböke. Eskell nekar och seger
han sielf kiöpte rogen. Tå frågade de danske huar penningarna
kommo han fick för becket. Eskell suarade att Peder kiöpte en hatt
för 10 marker och för thet andra kiöpte han silke och snören.
Item införa de danske i deras försätt at Peder gaff dem festninge
gåfuor på 8 dr, der ebland een silkeduk om 4 dr, skor 2 paar
klädeshoszor och wantar, een lesta, it hårbandh.
Her emot bekenner Johanna i Eleböke at hon gaf Peder förste gångh
läruft 6 alnar, it paar strumpor goda för 2 marker, der till hoszbandh för
1 marker. Item 3 par wantar 1 dr 4 öre. Blef afsagdt de skulle quitta
medh huar andra och der om förlikas. Men om dråpsaken blef vpsat till
it annat tingh.
Sammadagh kom för retta Biörn Larszonn fulmöndig på Per Nielszons
vegnar i Jönekiöpingh plåteslagare och krafde den gambla leutinan
ten Jöns Nielszon i Prästorp kåperpenningar 84 dr them Jöns
Nielszon loffuade betalla, Joen i Nygårdh hafuer fåt domb at
gå till Peer Nielszon i Jönekiöpingh och taga hoosz honom sin betallningh
för de oxar han af Jon bekommet hafuer. Jöns suarar sig ingen
förmögenheet hafua at betalla, ty han är för möckit skyldigh och icke
äger it creatur som hans egit är, iche hafuer heller hoosz någon godh
man lofuen.
Sammadagh kom för retta Anders i Wicksziö och giorde en 6 manna
eed at den ringen som Jon Suenszon af Kirstin i Bråna kiöpt
hade är hans egen och honom tiufstulen.
Edemen | |
Anders sielfuer i föreden | Anders ibidem |
Joen i Bockeboda | Jon Perszon i Ludde |
Peer i Elmtåsa | Erich Kielleszon i Vicksziö |
Sammadagh kom för retta Simon Jönszon i Höreda och klagade at lens
mannen Börge Bengtszon i Hollie och Nielsz Bengtszon i Höreda kommo
medh berådde modh i hans gårdh och ville antasta honom för knechterij, villian
des hafua honom till knecht för rootan oansedt förb:d Simon på vthskriff
ningz mötet och sedan på general munstringen icke blef gillat eller vp
burin och pantade honom ifrån it paar oxar och 2 koor och afskore öro
nen och tiörde vtaff gården, koerna kommo hem igen men oxarna be
hölt lensmannen för cronones arbete och leffuererade till captenen
manhaftigh Suen Carlszon i Börka them han ännu borto hafuer, Simon
bödh löfte at willia så mökit kosta på cronones arbete som en annor
i rotan och behålla sina oxar effter the wåro pantsatte een dansk kiöp
man för witterligh gield men oxarna blef han ännu icke mächtigh.
Sedan klagade förbe:de Simon at samma dagh de togo oxarna och koor
kom Niels Bengtszon igen i Simons gårdh och förde sigh i trätta medh
hans hustru Kirstin Jöns dotter kallandes henne säck och annat och man
te henne vht om gården at slås medh sigh, tå skedde then gången ingen
skadha. Åtta dager der efter kommo de till mötes på suinhagen
tå sade Niels Bengtszon, du säcker, huarföre brukade du mund på migh
i förgår? Kirstin suaarade, du west inthet säckastycke medh migh, tå togh
Nielsz Bengtszon till yxan och slogh henne farlige illa på armena och
brystet, sedan högg henne it stoort såår i armen så hon föll omkull
och låg der till hon kom sigh något före och orkade hem, och war så kros
sat på bröstet medh yxehammaren at hon spottade blodh och hennes
bröst war vpsuollet högre än hennes naturlige bröst thet Måns på
Torpet och Måns i Höreda vitnat hafua. Denne saken bleff
tagen till dombz, så aldenstund perlementet skedde på suinewallen
ther the hade lijka rätt blef Niels Bengtszon för edzöre brått frij
kiendh och Nielsz Bengtszon vtfeste för såremåll nemligen tu
yxhammars hugg och it kiötsår efter thet 6 Cap: i Såramåle Balken
medh willia för huart 3 marker är tillhopa 9 marker och målzäganden är för
licht och fick för sin skade godt mönt 16 dr. Och Simon sina oxar
igen.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöfd 1 ½ marker
Sammadagh kom för retta een knechta hustru Elin Nielßes dotter
Sammadagh kom för retta welachtat Måns Jonszon i Jönekiöpingh
och på s. Gumund Anderszons vegnar kiärade till Peder Nielszon i
Yarp begerandes han ville fulborda sin lagh han tillförenne fest hade
för en summa penningar han seger sig hafua leffuererat Gumund
Anderszon och Måns Jonszon i hans lensmans rekningh hafuer afdra
get och goda kiendt thet Peer Nielszon bekenner nemligen 370 dr.
Igår war Peer Nielszon framme och hade inge edemen. Idagh kom
åter Peer Nielszon fram och hade inge edemen, orsaken hans grannar
wåro till Båtstadh marknat. Dherföre gafz Peer Nielszon än
nu dilation till nesta tingh och huar Peer Nielszon tå icke går sin
lagh skall han fellas ådt saken.
Samma dagh kom för retta Peer Bengtszon i Trotteslöff och talade
till een ryttare Nielsz Johanszon i Tofta om it hestekiöp och hade
sigh så at ner de kiöpslagade sågo de it litit feel innan på låret
som war swullit, tå wåro de bådo i den meningen at det inthet
skulle skada, derföre slutade dhe kiöpet vthan förordh och ryttaren
lofuade för hesten rikzdr 15 str, redh hesten till munstringen
i Broby och seger at hesten strax lammade, andre dagen ner dhe
kommo på wägen begynte hesten att lamma och ner de kommo
på hemwägen lammade han mehr och ner de hemkommo bleff
6 manna eed at hesten icke blef dödh af samma siukdom som de så
go huilken eed Per Bengtszon vhtfeste till it annat tingh.
Sammadagh kom för retta Börge Kråk i Lambeskogh och beuiste
at Jöns Frodaszon och Jöns i Skerszhult våro fulmechtige på gamble
Peer Perszons vegnar och tingskiötte hans son vnga Per Perszon och
hans hustru Karin Perszdotter 9 skeppeland som han af sin fader
kiöpt hade för 42 dr godt mönt, sedan arft och bytt medh sine halff
söskonne 12 skeppeland och nu gifuit them i etlöffue på de 9 skeppe
land 9 dr godt mönt. Så hafuer och Peer Perszon sin arfuelot i sam
ma gårdh så at han medh arff och kiöp äger allt Brokabögd.
Sammadagh framlades Jacobz zedell i Borstna af honom vnderskref
uen dat: den 22 Maij 1640 der vthi han bekenner at Jöns Påffuel
szon är löfftesman för Jöns Nielszon och satt hans bomerke dher
vnder huilket bomärke Jöns i Donhalla inthet wederkennes, icke
heller war tilstädes, eij heller någon sin rechte hand för Jöns Nielszon
till en penningh, thet Jacob Jönszon nu bekenner. Men Måns E
lofszon war tilstädes ner löfftesbrefuit blef skreffuit. Dherföre
blef Jöns Påffuelszon i Donhalla för samma löffte frijkiendh. Och
Jacob Jönszon blef warnat at han icke öftare skall låta sig medh
sådana skriffter befinna, så frampt han ther före sigh iche skall tilbör
ligen plichta. Men icke des mindre blefuo Jöns Nielszon och
Måns Suenszon i Jönekiöpingh wäll förlichta som framdeles finnes
anteknat.
Jöns Nielszons besuer emot Måns Suenszons rekningh och huadh
han sedan hafier leffuererat, oxar 2 paar 72 dr koperpenningar
Item kåperpenningar 4 dr. Noch it paar oxar och 2 koor för 70 dr
een språngat hemmull för 11 dr kåperpenningar, detta seger
Jöns Nielszon wara betallat, sedan handskrifften är daterat, så
restar på sielfue capitalet kåperpenningar 17 dr 26 öre.
Nu kräfier Måns Suenszon interesse och skadestånd, först för 5
åhrsz tijdh 8 pro cento, löper 76 dr. Item för omkostnat
och reeszor ringast 30 dr. Item på de 40 rikzdr vpföras
stycket för 14 marker och tillförenne wåro i handskrifften för 12 marker
löper differenter kåperpenningar 20 dr.
Måns Suenszon gaff af på interesset af de 8 dr pro cento och icke mehr
begärar för Jöns Nielszons fattigdom skuld och belöper interesset
28 dr 3 marker, her till legges capitalet 27 dr 26 öre. Summa
46 dr 18 öre.
Måns Suenszon i Wernamo marknat korszmeszo dagh så framptt
han vill achtas för een ärlig man, der på han togh Jöns Nielszon till
sigh och honom vthan löffte betrodde och hans gamble löfftesman
Eloff i Borstna frikiendh.
Kom för retta Gumund Larszon i Liungby huilken för sin styfszon Suen
Nielszon leigde vthi knechtatiensten Jon Håkonszon i Tutarit och gaff rikzdr
60 str. Item skoo och stöflar och han blef på munstringen vpburin och aff
mönstrat på tågh. Ner de skulle ferdas slogo sigh samman Jon Håkonszon
och Bengt Jönszon tuenne soldater. Item en dräng Håkon Suenszon i
Nääsz å frelse. Denne alle tre drucko i Röplöse om söndagz natten vthi
it bröllop, om måndagz morgonen gick Gumund på sin åker och sådde,
denne tre kompaner satte sigh på rehnen, tå begynte de tala om knechta
legan och matsäck, Gumund suarade, penningarna hafuer du fått, men mat
säck och en skiorta skall hustrun gifua tigh. Leijo knechten suarade, iagh
skall hafua penningar medh i hin ondas nampn, Gumund sade, thet är
min styfson som hafuer leigdt tigh, skall tu hafua penningar så tala honom
till men thet iag hafuer varit medh at vtloffua thet hafuer tu fått, tå
drogh strax Bengt Jönszon sin wärie och stack Gumund tuert ijenom
armen och ner Gumund sökte efter yxan togh legoknechten yxan så
at Gumund måtte till foten och löpa och Håkon Suenszon wille taga fridh
men thet skedde så hastigt at ingen kunne komma emillan. Ner
Gumund kom hem i sin gård förlop honom blodet så at Peder Bengtszon
i Trotteslöff kom honom till hielp och stembde blodet och Gumund hafuer
gått vanfhör i 18 vekor och icke ännu är lächter. Sedan folgde soldaten
hem i Gumundz gårdh, trugade honom som leigdt hade 4 rikzdr aff
them knechten Håkon Suenszon skyldig war och Håkon Suenszon skulle
hafua penningarna them han allena hafuer bekommit för 2 rikzdr
godt mönt 14 marker. Men efter knechtarna ära på tågh och ingen till
städes meer än Håkon blef detta vpsat till nesta tingh och Gumund giff
uer ingen sak eller skuld på Håkon Suenszon vtan honom endskyllar.
Sammadagh kom för retta Hans Suenszon i Berghem på sine egne
vegnar och på sina bröders Börge Suenszon och Jöns Suenszon och ting
skiötte Oloff Oloffszon och hans hustru Ingridt Måns dotter en heel
tridingh af westragården i Berghem och derföre Hans Suenszon vpb:t
specie rikzdr 100 str och godt små mönt 60 dr och Hanses moder
Berita en koo. Huad anlongande Jöns Suenszon och Börge Suenszon
så hafua the fått jord her emot så at de ära sams.
ßons wrgnar i Croneboda, och Tingskiötte Gumund Anderßon it torp
Sletten be:d i Tutaritz Sochn, och derföre vpb:t RikzDr in specie _ 70 str.
Kom för retta Johan Jonßon i Kånna, på hans egne Vegnar, och tingskiötte
Lindorm Carlßon och hans hustru Karin Suensdotter, en Sextonde deel aff
aller gården i Kånna by, och derföre vpburit RikzDr 21 str och en Suensk
Dr, så hafuer Linnorm tillförenne både arft och kiöpt, så at han nu äger
een heel fierdingh af Skattegården i Kånna.
Kom för retta Suen Jönßon i Kånna, på sin egne vegnar, och tingskiötte
Suen Stenßon i Boarp, och hans hustru Elin Pedersdotter een heel Siet-
tingh af hela Skattegården i Kånna, och derföre Vpb:t Rikzdr _60 str
och 8 Dr Sölfuermönt. Jtem framkom Johan Jönßon och
tingskiötte Suen Stenßon i Boarp, tuedeelen af een siettingh i samme
gårdh för RikzDr 42 str och 2 Dr sölfuermönt, så att han medh sitt förra
kiöp, och detta, äger rätt halfue gården.
Johans i Toffta feste een 6 manna Eedh, att han icke hafuer Vitiat
Booß miärdar i Hofdinge, efter som Niels Knutßon i Hofdinge honom
både hemma, och her för retten till wijt haffuer. Parterna blef-
uo förlichta, och Niels rettade sin ordh å förste tinge, derföre bleff Jo-
hans i Tofta frikiendh, och Niels till ähran behållan.
Oppå förbe:de tingh war Erick Pederszon i Liungby af retten och nemb
den wänligen begärandes at de wille syna på itt engia merke emil
lan cronegården och skattegården, ther Gumund vthi boandes är.
Och efter Gumundz styfbarn som rette jordägande äre till skatte
gården nemligen Suen Nielszon nyskriffuin knecht på sin syskonnes
vegnar medh deras styffader Gumund wåro tilstädes blef samme
ährande vptaget. Erich Perszons klagan war at ifrån kiörke
muren, norra hörnet gick engiemärket rett wester men ner skatte
gården kom mitt på engen widh een dal slog han tuert ifrån merket
och in på cronoengen och åter tillbakers in på retta merket igen.
Derföre blef afdömdt att skattegården och bonden skall her efter retta
sigh efter polerna och slå rätt fram ifrån kiörkemursz hörnet och syn
rett wester i gierdesgården och den kroken och holan som skattebon
den her till brukat hade dömdes till cronegården, her till retten
hade gode skiell.
Nembden | |
Per Bengtszon i Trotteslöff | Jon i Snelzböke |
Jon Jönszon i Rydh | Peer Månszzon i Söndrewrå |
Knut i Bolmarit | Mathis i Lunden |
Anders i Bergheem | Niels Bengtszon i Horn |
Måns Johanszonn | Oloff i Skekarp |
Gisle i Tranhult | Åke i Ragnillekiöp |
Gårdar vpbiudas
½ Elmtåsa i samme sochn 3
½ westregården i Storarit i Giötterydh S: 3
1/8 af Fotabolet i Ångelstad sochn 3
1/3 af westregården i Berghem 3
4 skeppeland af Storagården i Dragarit 3
Noch i samme gårdh 3
1/4 af Longhult i Hynnerydh sochn 3
½ Ormalt i Wrå sochn 3
Siögården i Extorp i Nöttia sochn 3
½ Räffualt i Hynnerydh sochn 3
1/8 af östregården i Ramnås i Giötered sochn 3
1/4 af Meszbo i Torpa sochn 3
1/4 af norregården i Horseberga 3
1/ af skattegården i Kånna 3
½ Åhrbohult i Hallarydh sochn 3
1/4 af skattegården i Romborna 3
½ söndregården i Yxnalt 3
1/6 af norragården i Bårsit 3
1/4 af Wekeboda i Markarydj sochn 3
½ Signeshult i Wrå sochn 3
½ Krankeboda i samma sochn 3
1/4 af Backegården i Sönnertorpa 2
1/3 af Ösziöa i Torpa sochn 3
1/4 af Suenshult i Hynnerydh sochn 2
1/8 af Alenskiöp 2
½ Skogarit i Anderstad sochn 2
½ Torget i Berga sochn 2
1/3 af Lihult i Lihultz sochn 2
3 fierdinger af norregården i Rateryt i Ångelst: 2
½ Lambekulla i Agunnarydh sochn 2
1/4 af skattegården i Domarit 2
3 fierdinger af Skens gården hembiudes i slechten för 264
specie rikzdr och till welachtat Larsz Anderszon för 177 rikzdr
½ Elmtåsa i Agunnarydh sochn 2
1/4 af Bierszhult i Hynnerydh sochn 2
1/4 af söndregården i Emmebodha 2
½ af Elinge i Hampneda sochn 2
1/4 af östregården i Miärrit i Traheryd sochn 1
½ norregården i Miärrit i Liunga sochn 1
1/4 aff Groaryt i Torpa sochn 1
5/8 delar aff Sinsiö i Wrå sochn 1
7/8 aff Onsziö och 4 skeppelandh 1
1 ½ fierdingh i Altaböke i Hynneryd sochn 1
1/4 aff söndregården i Viggåsa i Anderstad S. 1
2/16 i Fleszeryt i Markarydh sochn 1
1/3 i Harpholmen i samme sochn 1
1/4 i Giöszhult i samme sochn 1
1 ½ fierding af Quinslöf i S. S. 1
1/4 i Mistrult i S. S. 1
1/3 af Åhrhult i S. S. 1
½ Kuddeböke i S. S. 1
½ Tansziö i Hynnerydh sochn 1
Alt Hulberga i Hallarydh sochn 1
1/4 och 2 skeppeland af Weka i S. S. 1
½ Boda i Markarydh sochn 1
1/4 af Hagalt i samme sochn 1
Alt Knifhult i Traheryd sochn 1
Jöns Anderszon i Elmhult vpbiuder itt torp Kalzult i Agunnarydz sochn
han hafuer i pant för 42 rikzdr af her Peder Carlszon, hembiudes i
slechten at lösza innan naat och åhr 1
2/7 af Hampalt i Hynneryd sochn 1
1/6 af Stockhult i Agunnarydh sochn 1
1/3 af Horsznäs 1
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydh sochn 1
1/4 af Kållakiöp i Giötterydh sochn 1
1/4 af söndra Ösziöa i Hampneda sochn 1
1/8 af Ormakulla i Giötterydh sochn 1
1/6 af norra Osnakiöp i Pietterydh sochn 1
1/3 af söndregården i Höredha 1
Allt Heggedabögd i Hallarydh sochn 1
½ gård i Tanneryt i Markarydh sochn 1
2/3 aff Yttregården i Ifla i Liunga S. 1
1/5 aff Fagrilt i samme sochn 1
Sammadagh kom för retta Niels Bengtszon i Synnertorpa fulmön
digh på Jönses vegnar i Råekiöp och på Månszes wegnar i Meszboda
och tingskiötte Faia Peerszon och hans hustru Magnill Månsz dotter en
heel fierdingh af Meszboda och derföre vpburit Jöns för en halff
fierdingh sölfuer mönt 48 dr, Måns vpb:t 24 dr för en half
fierdingh så at han nu äger en heel fierdingh.
Item war Nielsz Bengtszon fulmöndigh på Månses vegnar i Mesz
boda och tingskiötte Peder och hans hustru Ingeborg Månszdotter een
Sammadagh kom för retta Eskell Simonson i Linhult fulmöndigh
på Oloff Jonsons vegnar och tingskiötte Niels i Quinnalt och hans hu
stru Kirstin Olufz dotter een heel fierdingh af söndre gården i Quinnalt
och derföre hafuer Oloff vpburit godt mönt 140 dr. Item
war Eskell fulmöndigh på Jon Exingz vegnar och tingskiötte Niels i
Quinnalt een heel fierdingh vndantagandes 3 skeppeland för sölfuer
mönt 100 dr.
Sammedagh blefuo effter:ne then höglofflige konungzlige hoffrettz
resolutions domar exequerade.
Måns Håkonszonn ogifft i Wersit för enfalt hoor medh Brijta Gu
mundz dotter i Neglinge 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredtzhöfding 6 dr 21 1/3 öre
Brijta i Neglinge som gift är och boor på frelsit vthfeste för samme
saak godt mönt 80 dr.
frelse husbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöfd 13 dr 21 1/3 öre
een löszkåna på Lagmansrydh i Öszbo häradt 80 dr.
frelse huszbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 21 1/3 öre
häretzhöfd 13 dr 21 1/3 öre
Sammadagh tingfördes een gifft skattebonde Ingemar Trottason
i Balkö i Nöttia sochn och blef anklagat hafua lägrat sin tienstepiga
dansk född Estridt Jöns dotter huilken förän hon blef i borgan tagen
römde ådt Danmark. Ingemar som tillstädes är bekenner sin syndh
goduilligen, han hafuer och tillförenne för någor åhr sedan giort en
falt hoor och derföre sont och bött. Och nu andre gångh medh samme
last beslagen. Derföre blef han efter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet
Then som hoor bedrifuer medh någor mans hustru han skall döden döö.
Item fördes för retta Bengt Höök i Balköö hoosz huilken förbe:de Estritt
haffuer tient i 3 åhr och är itt hummemåll vtkommit att han och i then
tijden henne skulle hafua häfdat, der efter man noga ransakat haffuer
Först war om them inthet taal eller röchte i de 3 åhr hon tiente och
inthet sedan förän hon blef af Ingemar lägrat, så begynte en hoop
lösa munnar gisza, kan skee Peer Höök hafuer och warit dher, altså
kom ordet vht och ther till finnes inthet fundament huarken barn, eij
heller annor liknelse, ty hade Peer Höök haft medh henne beblandelse
hade han på 3 åhrz tijdh kunnit blifua bespeiat antingen medh hans
barn eller elliest på annat sätt. Derföre blef Peer Höök denne
gången frijsagd in till better bewijsz framkommer eller någor will
festa foot.
Kom för retta Anders Anderson i Stafzhult i Wisletoffta sochn
i Danmark, Biörn Botilszon i Funnarp, Torkell Tuleson och Gum
me Håkonson samptlige danske man och klagade att en be:d Pris
bo Jöszen i Eleböke her i Suerige ihielskot een dansk drängh Peer
Håkonson Eleböke otta dagar förän han skulle hafua och hålla
sitt bröllop medh Eskelz dotter Ingärdh efter som widlöffteligen
blef ransakat på tinget i Liungby den 6 Septemb: 1641 och
nu wåro domb begärandes på Vdde i Traherit som samma fånge
skulle förwara och taget deras penningar och slept dråparen
af försummelse, först blef afsagdt att Vdde i Traherit skulle
dan gafz ännu Vdde i Traherit en half åhrz tijdh att vpsökia fången,
får han icke fången igen skall sedan dömas på saken.
Sammadagh kom för retta Jöns i Betterås och lät vpskriffua sitt
laggerskynne at giöra sigh frij att han icke haffuer lockat eller tobbat
hustru Annes leijofolk i Lihult någon spannemåll ifrån eller andra
maatwahrur efter hustru Anna hafuer sig ofta besuärat mist miöll
och spannemåll i quarnhuset.
Edemen | |
Jöns i Betterås | Lasze i Bråna |
Trulz i Bökhult | Måns Larszon ibidem |
Jöns Påfuelszon i Skafta | Niels Torszon ibidem |
Jöns i Toffhult | Per Simonszon ibm |
Jöns i Lilla Aggalt | Joen Larszon ibm |
Niels i Giöszhult | Jöns Stenszon i Giöszhult |
Dhenne eedh bleff lagligen giord och gången och Jöns för samma vitt
nesmåll frijkiendh.
Sammadagh kom andre gång för retta een knechta hustru Elin Nielße-
Sammedagh kommo för retta någre danske män nemligen Håkon
Trulszon i Botarp i Wisletoffta sochn och talade till Måns Månszon
i Bråtan i Hallarydz sochn om den bekostnat förbe:de Måns dhem
vtwiszat hade för een mandråpare Nielsz Trulszon han i Danmark
hade lätit justificera och loffuat Håkon Trulszon som fångade drå
paren och honom förwarade till justitia war honom öffuergången
och tå loffuade Måns Månszon dhe danske men 16 dr och en koo
der till Måns Månszon nekar vthan allena bekenner 6 dr, det
öfriga nekar han till. Beuistes och att Måns Månszon hafuer vp
burit af slechten 7 ½ dr och inthet vtlagdt af sitt egit. Derföre
blef afdömdt att Måns Månszon skulle betalla dem 12 dr
6 dr hafua de bekommet och 6 moste han legga der till.
Sammadagh kom för retta Pehr Bengtszon i Trottessköff och giordhe
een 6 manna eed att den hesten Niels Johanszon kiöpte af honom
icke bleff dödh af den lille siukan han sågh på honom ner dhe
kiöptes vthan af annor soot.
Edemen | |
Joen Perszon i Trotteslöff | Anders Larszon i Guddarp |
Bengt Perszon ibm | Per Anderszon i Berghem |
Peer Bengtszon sielfuer i föredenom | Joen Anderszon ibidem |
Parterna bleffuo förlichta och eden vpgiffuen och Niels Johan
szon skulle giffua Peer Bengtszonn rikzdr 10 str.
Arffuid i Staffanszbo hafuer kallat honom tiendebärare thet han sålunda
vttyder att ner tionden måltes i kornherberget togh förbe:de Arfuidt
i Östraby her Johans målespan 4 skepper. Item 2 skepper som
Clemmet gaff hustru Elizebet och 1 skepp: gaff han Arffuidt.
Her emot seger Arfuid i Staffanszbo at 2 karlar båro tre gånger men
huru mökit huar gångh weet han weet. Nu bekenner Arfuidt
i Östraby att han målte vthur bingen och Peer Bengtszon och Per Ander
szonn båro spannemålen. Nu hafuer her Johan gifuit sit vitnes
bördh att det war hans målespan. Men efter Arfuid i Östraby år misz
tenkt för den orsak han baar spannemålen i sin gårdh och iche i preste
gården men de 2 skepp som hustru Elizebet fick båres i prestegården
Arfuidt är före mistenkt. Derföre feste han een 6 manna eedh att
han inthet staal af tionden sigh till någon nötto.
Sammadagh kom för retta Peer Nielszon inspector widh tullen och
klagade att Påfuel i Skiölzbögd medh sitt medföllie drogo medh 15 klöff
tulplatzen förbij både vht och vp, nemligen Jöns Månszon i Ramnäs, Tor
sten i Hellult, Jon Jonszon i Weka, alla denne hade tiäre 15 klöff och
finge 1 dr godt mönt för klöfuet. Tullen förlop sig godt mönt 15 öre.
Detta blef sålunda efter tulordningen afdömdt att denne förbe:de skolla för
dobla tullen, löper godt mönt 30 öre, och huar böta 10 marker ära 4 str
löper 40 marker och godtzet förbruket, löper 25 dr, efter den 6, 7 och 8 puncten.
Item bleff Peer Höök i Lindefelle anklagat hafua dragit tulplatz
sen förbij öfuer grentzen medh itt paar oxar och inthet angaf oxarna v
than sdan gaf ifrån sigh tullen till tullenereren som war satt vp bet
ter. Nu beuiste Peer Höök att han hade gifuit tullen ådt Måns i
Kalsit och en dansk kiöpte oxarna. Dherföre blef tullen iche strax
erlagdt efter selliaren icke war tillstädes men så brått selliaren
fick weeta han skulle tulla lade han genast tullen ifrån sigh.
Dherföre blef Peer Höök för saköre och godtzens förbrytelse frijkiendh.
Måns Peerszon i Lambekulla vthfeste een 6 manna eed att
han eller hans huszfolk icke hafua ihielslaget Åkes suin i Rag
nillekiöp som fans dödt vthi hans husz.
Item för Jönszes swin i Angzhult een 3 manna eedh.
een prestman h: Larsz i Werebergha som sitter vthan tienst förhåller ho
nom itt tynnelandh jordh i Wereberga gårdh och der till engh som honom
effter hans morbroder Jon Nielszon som boandes war i Hesleby sochn
i Wedbo häradt i rett arff tilfallet är. Och efter her Larsz war i går
her för retten och icke förbidde domen. Derföre bleff afsagdt att nem
bdemannen Nielsz i Horn medh 3 andra skolla vthbyta jorden, vill nå
gor sedan som i gården bo och bördemen äro lösza ståår dem frijtt ner
thet är them lagligen tillbudet, villia the icke måga the sellia sina
jordh till den som vill betalla.
Sammadagh kom för retta Joen i Snelzböke fulmöndig på Jöns
Peerßsons wegnar i Räffualt, och tingskiötte hederligh wellerdh her
Sammadagh kom för retta Niels i Quinnalt fulmöndigh på
Kirstin Larsz dottes vegnar och tingskiötte hennes broder Börge Lar
szon och hans hustru Ingerd Jons dotter itt tynneland aff nidra
Bökhulta gårdh i Traherydz sochn och derföre vpburit godt mönt
30 dr. Item fulmöndigh på Ebba Suenszons vegnar
i Bökhult och tingskiötte förbe:de Börga 4 skeppeland af samma
mönt, så hafuer Börge sin arfpart så at han äger 1 ½ fierdingh i samme
gårdh.
Sammadagh var och velachtat Niels i Quinnalt fulmöndig på Joen
Gumundszons och Peer Gumundszons vegnar i Miärrit och tingskiötte
Eskell Perszon och hans hustru Karin Simons dotter 1/8 af norra Miärritz
godh och derföre vpb:t Jon Gumundszon för sigh och sin, Gumundh
Gumundszon 40 dr och Peer Gumundszon 20 dr. Ähn hafuer han
bytt jord medh sin syster Kirstin Peders dotter och gifuit henne itt tyn
neland i Miärrit, så hafuer Eskell Pederszon sin arfuepart i Miärit
så at han äger halfue gården.
Sammadagh war och Niels i Quinnalt fulmöndigh på Kirstin
Stens dotters vegnar, Gumund Gumundszons och Suen Gumundsons
vegnar och tingskiötte Jon Exingh och hans hustru Ingeborg Niels
dotter een fierdingh af östra Miärritz gårdh i Traherydz sochn och
vpburit godt mönt till knechterij och till att betalla gield medh 100 dr
och för etläffuet 6 dr.
Johans i Rydh för stempningh 3 marker.
Kom för retta Peer Höök i Lindefelle fulmöndigh på Påfuell Harald
szons och Torkell Börgesons hustrus vegnar, Ingeborgh och Gunnill
och tingskiötte Ingemar Joenszon och hans hustru Suenborgh deras
arffuelotter i Årbohult och derföre bekommit jord i Skyldbögd
och penningar 22 dr, så hafuer och Ingemar Jonson sin arfuelot
i Åhrbohult så att han äger ret halfue gården.
Kom för retta Peer Höök i Lindefelle fulmöndig på alle denne
effter:nes wegnar och tingskiötte Niels Jonszon i Halleböke och
hans hustru Thora Eskelz dotter alle deras arfuelotter i Halle
böke gårdh i Hallarydz sochn och derföre vpburit Jon i Halseryt
för 4 ½ skeppeland dansk mönt 32 dr.
och Suen i Quigasiö i Danmark vpburit för 4 ½ skeppeland dansk
mönt 32 dr. Niels Torstenson i Håå och hans söster Elsa
vpburit för 3 skeppeland i samma gårdh 20 dr. Oloff Duse i
Algutzboda sochn på sin dotters vegnar för 3 skeppeland 22 dr och 8 öre
een bösza för 2 dr och 22 dr för 3 skeppeland fick Elin Nielsdotter
Ingerd Niels dotter för 3 skeppeland som boandes är i Norra Möhre
vpburit 20 dr. Anders Jonszon på sin hustrus Zaras och hennes
systers Luszes vegnar för 3 skeppeland vpb:t 20 dr, så at Niels
Jonszon äger een heel fierdingh af söndregården i Hallaböke.
Kom för retta Börge Bengtszon i Hollie fulmöndigh på Oloffz
hustrus vegnar i Dörarp, Brita Santa dotter och på Bondas hu
strus vegnar i Quenarp Bengta Santa dotters och på Ingerd Santa
dotters vegnar. Item på Tor Andersons suermoders veg
nar Bengta Anderses dotter och tingskiötte Thor Anderson och
hans hustru Brita Santa dotter een half gårdh i Hollie vndanta
gandes een broderpart. Och derföre vpburit Oloff i Dörarp
på sin hustrus lott 8 rikzdr. Bondas hustru i Quenarp 8 rikz
dr och 2 marker. Ingerd Santa dotter 7 rikzdr. Bengta An
derses dotter 12 rikzdr, så hafuer Tores hustru sin arfuelott i
samma gårdh så att han äger halfue gården vndantagandes een
broderpart.
Kom för retta Niels i Alenskiöp på sine egne vegnar och ting
skiötte sin son Påffuell Nielszon och hans hustru Ingerd Jonsd:
een half fierdingh aff Alenskiöp gårdh och derföre vpburit
126 dr.
Kom för retta Peer Peerson i Elmtåsa på sine egne vegnar
och tingskiötte sin systerbarn nemligen Bengt Anderszon Peer
Anderson och Peder Anderszon halfuan norra Elmtåsa gårdh
och derföre vpburit sölffuer mönt 180 dr medh förordh
om de willia sellia jorden skolla de biuda honom igen
för samma prijsz.
och framförde effter:ne vitne ther medh bewijsa att han hafuer leffue
rerat s. Gumund Anderszon 24 rikzdr som honom inthet äre quit
terade, Thor Anderszon, Jöns Börgeszon, Bonde i Quenarp. Denne
aflade dyran eed att de sågo ner Börge Bengtszon leffuereradhe
s. Gumund Anderszon 24 specie rikzdr i hans gårdh och blefuo ho
nom inthet quitterade huilka nu efter denne vitne skolla honom
i rekningen gode giöras.
Kom för retta Niels Olszon i Elinge fulmöndig på Suen Jonsons
vegnar i Biörstorp och hans hustru Kirstinnes och bekende han aff
frij villia hafuer giordt jordebyte medh Ingemar i Horseberga i så
måtto att Suen Jonszon hafuer vplåtit Ingemar een femtingh af
Biörstorp och derföre igen bekommit aff Ingemar 1/8 aff heele
gården i Horseberga och hafuer ingen parten gifuit den andra nå
got till jordebyte vtan bytt jempt.
Så är och Ingemar fulmöndig och tingskiötte Suen Jonszon och
hans hustru Kirstin 1/8 af mellangården i Horseberga och igen bekom
mit een femtingh i Biörstorp.
Kom för retta Oloff i Stakarp fulmöndig på Berita och Gunnill
Suens dotters vegnar, Jon Jönszon i Rydh fulmöndig på Kirstin
Månszes vegnar, s. Måns effterleffuerska, och tingskiötte Niels
Nielszon och hans hustru Cristion Gisles dotter deras arffue
lotter vthi een siettingh i skattegården i Stackarp och derföre
vpb:t Berita och Gunnill 34 dr godt mönt och 2 fåår, Kir
stin i Horn 35 specie rikzdr. Så hafuer och Cristion sin arffue
lott i samma siettingh så att hon äger een heel siettingh.
Kom för retta Larsz Larszon i Nääsz fulmöndigh på Jon Persons
vegnar i Kylszhult och hans syster Berita och tingskiötte Joen Jon
szon och hans hustru Kirstin Lars dotter 1/8 af östre skattegården
i Ramnäs i Giöterydh sochn och derföre vpburit godt mönt
46 dr.
Kom för retta Joen Gumundszon i Hiortasiö fulmöndig på
Erich Persons vegnar i Sånnebo i Wästra häradt och tingskiötte
hans broder Niels Peerson och hans hustru Cristion Niels dotter
så hafuer Niels arft een broderpart i samma halfua gårdh och lö
per een tridingh aff halfue gården.
Sammadagh framlade lanshöffdingen welborne Bengt Bagge
then högährade konungzlige hoffrättz befallningzbreff i Giöta
rijken att landzhöffdingen ville tillhålla lagläsaren och nämbden att
ransaka om den rådstugo domb borgomestare och rådh i Jönekiöpingh
den 12 Decembris 1639 om een hoop humble Oloff i Nockarp för landköp
äre ifrån dömd, doch medh condition att huad öfuer är ifrån 10 ½ lb
in till 20 lb skall Oloff stadfesta medh en 6 manna eedh att han på
sin egen humblegårdh och affuell hafuer fått 20 lb humble aff then
summa honom i Jöneköpingh afhendt är. Desze wåro
hans edemen. Anders Peerszon i Vicksiö, Niels Larszon i Rydh,
Jon Soneson i Beckeboda, Peer Peerszon i Elmtåsa, Erich Jonson
i Traheryt, Niels Froason i Rydh. Denne alle aflade eed och
bådhe sigh så sant Gudh hielpa och de helge domar de höllo opå och
alla Gudz helige ordh och ewangelium komme osz aldrig till hielp
tröst eller hugnat om icke 20 lb af den humble som för Oloff i
Nockarp i Jönekiöpingh arresterat är woxen och aflat på Olofz
egen humblegårdh och är hans egen awell och icke sammankiöpt aff
andra.
Niels Månszon i Rydh feste een 6 manna eed att han icke är skyl
digh Bengta Månses dotter i hennes arff nemligen itt paar oxar
Item att han icke togh af henne 2 dr till tiortla kiöp vthan allt
fyllest betallet.
Sammadagh kommo för retta effter:ne nembdemän, Joen i Snelz
böke, Niels Bengtszon i Horn, Jon Jonszon i Rydh, Knur Torszon i
Bolmarydt, huilka af tinget commenderade våro att syna och bilegga
een tuistigh saak emillan Kielle i Aggalt på crone och Gumme i
Ternhult och på crone om en intecht de wåre tuistige om.
Ner de hade synet och skierskodat begge deras skiell blefuo
de förlichte att de i Ternhult gingo sielfue medh nembden och affuitt
rade sigh itt litit stycke ifrån, der om de blefuo förlichte och styc
kit afmärkt. Nu klagar Kielle att de strax giorde afuerkan
på samme stycke, refuo näfuer och slogo itt kierr, för huilken åuerkan
de skulle stemmas att suara i retta.
anklagade Arfuit i Geteboda, Suen och Peer ibidem och hade förbränt
3 stoora eker, det de bekenna, sakfeltes för huart 3 marker är 9 marker och
för förbudet 30 dr. Jon i Esphult för een book han hug
git hade sakfeltes för trät 3 marker och för förbudet 40 marker.
Nielsz Torszon i Grönö för een book 3 marker och för förbudet 40 marker.
Sammadagh kom för retta h. Elin i Hult och framlade itt lagafångz
breff gifuit af Cristier Cormelij 1598 förmälandes att hennes
man Niels och hon hafua kiöpt en tridingh af Lihult för 98 dr
och för een stufua 9 dr. Detta blef vpsatt till en annor gångh.
Sammadagh kom för retta capteinen manhafftigh Suen Carlson
och anklagade effter:ne soldater och gaff dem skuld hafua rymdt ifrån
Calmar arbete i dette aflopne åhr. Suen Cristierszon i Biergh
skrefuin, Nils Esbiörnson i [..] skrefuin, Erland Jönson
i Tormansbögd skrefuin, Erland Jönszon i Gunghult skrefuin
Thor Peerson i Groarydt skreffuin, Amund Håkonszon i Stughult
skrefuin, Jöns Carlszon i Theszås skrefuin, Jon Ebbason i Biör
störp skrefuin, Eskell Girmundszon i Joanstorp skrefuin.
Dhenne arbetade i 8 eller 9 veckor och fingo deras richtige löningh
och försummat arbetet i 11 veckor, sedan de rymbde och gifua
orsak att en gammall soldat Suen Erichszon i Löföna i Wierstad
sochn huilken tuå gånger tilförenne rymdt hafuer war deras råd
giffuare och itt ord var vtkommet ibland folket att de skulle
medh hast tagas på skepen och föras på tågh, der af de fingo red
hoga, then nu är i Danmark och icke kan fås igen. Och
efter denne ingen laga förfall hafua att förebära, dherföre blef
uo dhe efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagde ifrån liffuet
medh mindre det warder dem gifuit af konungens nåder att dhe
måga lösa deras liff.
Sammadagh tingfördes Suen Pederson i Brennebasz skrefuin
frelses knecht huilken i fioll försummade sitt arbete i Giöteborgh
och nu i detta åhr war commenderat på tåget ådt Stockholm och
sittit medh tresko hema och inthet rymdt hafuer ingen lagligh
förfall att förebära vthan bekenner sin skuld.
huilken och var commenderat på tåget ådt Stockholm och sadt hema tresker
och ingenstädes rymde, hafuer ingen laga förfall vthan bekenner sin skuld.
Dherföre blefuo de både efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagde ifrån lifuet.
Item tingfördes Suen Peerson i Ormalt, leider aff Niels Suenszon i
Ormalt och vpburit godt mönt 100 dr och blef commenderat på tåghet
ådt Stocholm och folgde vp öffuer Jönekiöpingh och seger han blef siuk
och lågh i 8 dagar i kiörkiobyn i Lekarit och sedan gick hem och sedan
lågh siuk hema, men han hafuer ingen vitne förty han hölt sig lön
liga och icke vppenbar och efter han icke kan bewijsa sin förfall bleff
han efter det 17 Cap: i Konungz Balken sagder ifrån lifuet.
Sammadagh kom för retta welförståndigh Peder Gumundszon i
Jönekiöpingh och på fordom befallningzmansens vegnar her i Syn
nerbo häradt Gumund Anderszons och fodrade af Jon i Nygårdh godt
mönt 66 dr 2 öre. Ther till seger han sigh hafua leffuererat
till Peder Bursi drängh Nielsz Peerszon oxar 4 str för 26 ½ rikzdr
Her på skall Jon i Nygårdh skaffa bewijsz.
Item skall Jon skaffa bewijsz medh vttagz lengden. Item rester
Jon på itt quittens 2 dr. Detta skall Jon i Nygård skaffa bewijsz
oppå till Thomeszmeszo för jull eller betalla, thet han her för
retten vtloffuat haffuer.
Sammadagh blef andre gångh af häradtz nembd och heele häradet
beuilliat och beiakat att de skulle betalla welachtat Peder Gud
mundszon på quarnetullen för åhr 1636 som heele häraadet reste
rar, det dhe bekenna, derföre vtloffuades på huar gårdh 1 marker godt
mönt, doch efter noga ransakningh så att de som annorstädes haf
ua boandes varit och clarerat för samma åhr deras quarnetull
blifua omolesterade och de som stadigt hafua bodt vidh hemanen
och deras arfuinger efter them, the moste samma tull vtlegga, the
som och nyskifte ähro, dhe blifua och frij.
Sammadagh fodrade welachtat Peder Gumundszon aff lensman
nen Clemet Clemetszon som honom restar widh pasz 500 dr
och något mehr och honom gafz dagh till Thomesmeszo dagh för
jull 1641.
Neglinge och Niels Bengtszon i Biernhult som äre Jöns Nielszons löff
tesmän skolla betalla welbördig Vlfbrand von Rädhan rikzdr 53 ½ str
them the till Martini dagh 1641 moste betalla. Men der de kunna be
wijsa att Erich Boson i Räfzeboda hafuer vpburit quecht och dödt 20 rikz
dr skall thet i förbe:de summa afdragas och för löfftesmennerna godt
giöras men huar och iche moste the heela summan betalla.
Sammadagh kom för retta tulleneren vidh grentzen Peder Nielson
och anklagade att Jon Person i Trotteslöf, Harald Peerson ibidem, Peer
Rasmundson i Washult drogo een biwäg tullen förbij vth til Danmark
doch hade the inga vharur ner dhe drogo vthföre, vtan penningar men
ner de kommo igen reeste de samma wägh och inthet angåfuo dhen
spanemåll de kiöpt hade och war spannemålen de införde öffuer
grentzen, Jon i Trotteslöf, och huar den andre medh tuå hester 2 tnnor
dherföre dömdes dhe efter den 6, 7 och 8 punchten i tullordningen
och rogen skall wara förbruten vnder cronan och huar böta 10 marker
rogen wärderat för Jon 4 skepper är 8 marker och för de andre 2 tnor
är 6 dr och huar then andre 10 marker.
Item blef Anders i Biernhult, Knut ibidem och Suen i Fagrult
anklagat att hafua dragit een biwäg och tullen förbij vpföre men
vtföre aflade de tullen. Ner de drogo vpföre hade de 14 skepp
rogh verderade för 6 ½ dr huilka dömdes wara förbrutne och huar
10 marker efter ordningen, löper 30 marker.
Joen i Halserydt hade och försedt sig på samme wägh medh 4 klöff
beck värderade för 3 dr, dömdes wara förbrutet och sakfeltes till
10 marker.
Item Arffuidt i Kiölszhult hade i lijka måtto dragit tulplatzen förbij
medh 7 klöff tiäru, huart klöf är 7 ½ marker, löper 13 dr 4 öre, döm
des wara förbruten och saakfeltes till 10 marker.
Sammadagh war Peer Nielszon framkallat att fulborda then eeden
han sielf tilbödh sigh vtan rettens påleggilse att giöra vilia och nu är
förlupit 2 laga tingh och han hafuer inga laggersmen presenterat
dherföre blef honom ännu af målzäganden och retten dilation gifuit
till nesta lagtingh, tå hafuer Peeer Nielszon sig för obligerat att huar
han icke kommer lagen till wäga vill han sigh till betallningh be
quämma.
Till ytermera, sanningh at sålunda Ransakat, och afdömdt
är som föreskrefuit står, vitnar Lagläsaren medh egen
handh och signet. HäradzSignet belongande, så är
thet medh herredagz karlen till Stockholm, till Rikzdagen.
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 58 / sid 1 (AID: v49322.b58.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |