| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 64 / sid 7 (AID: v49322.b64.s7, NAD: SE/VALA/0382503) |
6v
desze effter:ne derföre vpburit nemligen Bengt Bondaszon och hans
barn Gumundh, Jöns och Peder sampt Lasze i Blädelida och Larsz i Ruke
som hafuer Bengt Bondaszons dotterar Karin och Berita och belöper 12
skeppeland alle tillhopa 64 dr godt mönt och hafuer Jon Bengtszon
sin arfuelot i samma fierdingh.
Kom för retta Hans Suenszon i Berghem och vtuiszade en 12 manna
eedh at han icke hafuer belegrat een piga Karin Eskilzdotter i Boarp
efter som han för henne är kommen i vppenbara röchte huilket icke
kan afhielpas medh mindre han fulbordar sin eed han nu fest haffuer.
Sammadagh kom för retta edle welbördigh Trulz Kåsze till Öijhult
och klandrade it litit torpaställe vidh Nääsz i Liungby sochn Almes
åker b:d och hafuer rentat jern 1 lb huilken skat åboen i Nääsz
man efter man vtlagdt hafua alt in till Mathis i Näsz inkom och
dijt flotte. Och sedan Trulz efter honom i 12 åhrz tijdh men icke des min
dre hafuer han medh gamble vitne beuisat at de som fordom i Nääsz
hafua boandes varit hafua altid vtlagdt samma skat goduilligen.
Nu ligger smediedamen öde och lenge hafuer öde legat. The som i
Näsz boandes äro neka inthet till törpastellet sådant som thet kan
finnas, kan welb: Trulz Kåse läta bögga smediedamen och giöra
honom nöttigh så will Trulz gerna lega damen men så lenge damen
ligger ööde vill han inthet skatta. Men Trulz Kåszes gamble häfd
efter jordebooken dat: 1553 kan ingen döma honom ifrån för gam
mall häfd skuld.
Sammadagh kom för retta Nielsz Erichszon i Alenskiöp och framlade
den höglofflige konungzlige hoffretz i Jönekiöpingh post skrifften dat:
ut in literis den 12 Januarij 1641 der vthi förbe:d Niels Erichszon
hafuer angiffuit länszmannen Niels i Quinnalt skall hafua tagit
af hans son 27 dr huit mönt på cronones vegnar i saköre och
föregifuit thet wara skedt för it slagzmåll doch aldrig varit i retta
andragit som i thet widare i supplicationen hafue at see. Huarföre
täcktes herren landzhöffdingen låta ransaka om thet sig så hafuer
at lensmannen skulle hafua tagit böter för samme slagzmåll och
iche först låtut tingföra saken. Ähr och något slagzmåll som Niels
Erichszon berettar skiedt at thet blifuer för retta andragit och ther
öfuer lagligen dömdt, deszlikest at lensmannen der han it
sådant feel begått hafuer som honom tillwijtas at han therföre til
börligen plichtar, förwentandes innan kommande seszion edert
skrifftelige her på suar. Datum ut in literis
barn Gumundh, Jöns och Peder sampt Lasze i Blädelida och Larsz i Ruke
som hafuer Bengt Bondaszons dotterar Karin och Berita och belöper 12
skeppeland alle tillhopa 64 dr godt mönt och hafuer Jon Bengtszon
sin arfuelot i samma fierdingh.
Kom för retta Hans Suenszon i Berghem och vtuiszade en 12 manna
eedh at han icke hafuer belegrat een piga Karin Eskilzdotter i Boarp
efter som han för henne är kommen i vppenbara röchte huilket icke
kan afhielpas medh mindre han fulbordar sin eed han nu fest haffuer.
Sammadagh kom för retta edle welbördigh Trulz Kåsze till Öijhult
och klandrade it litit torpaställe vidh Nääsz i Liungby sochn Almes
åker b:d och hafuer rentat jern 1 lb huilken skat åboen i Nääsz
man efter man vtlagdt hafua alt in till Mathis i Näsz inkom och
dijt flotte. Och sedan Trulz efter honom i 12 åhrz tijdh men icke des min
dre hafuer han medh gamble vitne beuisat at de som fordom i Nääsz
hafua boandes varit hafua altid vtlagdt samma skat goduilligen.
Nu ligger smediedamen öde och lenge hafuer öde legat. The som i
Näsz boandes äro neka inthet till törpastellet sådant som thet kan
finnas, kan welb: Trulz Kåse läta bögga smediedamen och giöra
honom nöttigh så will Trulz gerna lega damen men så lenge damen
ligger ööde vill han inthet skatta. Men Trulz Kåszes gamble häfd
efter jordebooken dat: 1553 kan ingen döma honom ifrån för gam
mall häfd skuld.
Sammadagh kom för retta Nielsz Erichszon i Alenskiöp och framlade
den höglofflige konungzlige hoffretz i Jönekiöpingh post skrifften dat:
ut in literis den 12 Januarij 1641 der vthi förbe:d Niels Erichszon
hafuer angiffuit länszmannen Niels i Quinnalt skall hafua tagit
af hans son 27 dr huit mönt på cronones vegnar i saköre och
föregifuit thet wara skedt för it slagzmåll doch aldrig varit i retta
andragit som i thet widare i supplicationen hafue at see. Huarföre
täcktes herren landzhöffdingen låta ransaka om thet sig så hafuer
at lensmannen skulle hafua tagit böter för samme slagzmåll och
iche först låtut tingföra saken. Ähr och något slagzmåll som Niels
Erichszon berettar skiedt at thet blifuer för retta andragit och ther
öfuer lagligen dömdt, deszlikest at lensmannen der han it
sådant feel begått hafuer som honom tillwijtas at han therföre til
börligen plichtar, förwentandes innan kommande seszion edert
skrifftelige her på suar. Datum ut in literis
7r
Her till suarade lensmannen Niels i Quinnalt at ner Erick Niel
szon hade slagit Eskill Simonszon vidh Traherydz klockaregårdh efter pre
dikan ther the wåro samblade till penningzööll fick Eskill hugg i hufuo
det medh een stridzhammar så at han fördes till Laholm sedan han
en månedtz tijdh hade legat hema och var nestan förderfuat, ther lågh han
i 10 vekor och af hans huffudt togz 27 been och gaff båskäraren 12
rikzdr för löhn för vthan kosthåld. Ner han war helader och kom
hem war han möckit suagh och ringa förhopningh war om helszan så at
han lenge icke war tingför, vthi medler tijdh gick Nielsz Erichszon hans
söner Påffuell och Erick medh flere grannar till lenszmannen Nielsz
i Quinnalt ty Eskell som skadan fåt hade bodde i andra gården i
Quinnalt. Denne alle styrkte parterna till förlikningh thet the
omsider efter begges deras gode ja och samtöckie effterkommo medh
förord om Eskell lefde 6 wekor och it åhr skulle han eller hans
arffuer inthet widare tilltaal hafua till Påffuell Nielszon eller
hans broder Erick Nielszon. Dhe vtwiszade honom för sin suedha
och wärk och försummelsze i bohaget 50 rikzdr för huilket
gield lensmannen Niels i Quinnalt rechte hand för 25 rikzdr
och Vdde i Traherydt för 25 rikzdr. Ner lensmannen hade rekt
hand för penningarna sade han till Niels Erikszon, i som äre hans
fader i skulle recka migh hand igen, thet och Niels Erichszon goduilli
gen bekenner sig giort hafua. Ner nu Påfuell
Erichszon och hans söster wåre illa vtkomne för gullitt de stulit
hade och resolution war welborne landzhöffdingen ankommen
war inthet tilgå vtan Niels Erickszons och Påffuelz bohagh.
Ner bohaget skulle miätas förmente lensmannen hafua vht sit
löfte och blefuo så sams medh miätesmennerna der till 3 nemdes
män medh vnderfougden tillsatte wåro, tå begerade Påfuell miä
tesmennerna ville taga hoosz honom thet godtz hoosz honom fans
och giöra Eskell rätt som han hade giort skada. Och Påfuell
förmente efter han icke staal vthan dolde ville han at fadren
Niels Erikszon skulle betalla tiuffuesaken och war af miätes
mennerna efter hans begäran vthtaget till sårtullen. Men
efter Påfuelz godtz war först miätit till cronan i saköre dömer
retten at thet skall reknas i cronones gield och lensmannen
suarar der föruthan till sit löfte och Niels Erichszon suarar lensz
mannen efter han war hans löfftesman. Men ingen
saköre haffuer lensmannen tagit som cronan tilkommer för så
ramålet eij heller någon saak nidertöszat vtan saken är vp
skiutin för sårtullens suagheet skuld at han på 3/4 åhr icke
hafuer retteligen varit tingför.
szon hade slagit Eskill Simonszon vidh Traherydz klockaregårdh efter pre
dikan ther the wåro samblade till penningzööll fick Eskill hugg i hufuo
det medh een stridzhammar så at han fördes till Laholm sedan han
en månedtz tijdh hade legat hema och var nestan förderfuat, ther lågh han
i 10 vekor och af hans huffudt togz 27 been och gaff båskäraren 12
rikzdr för löhn för vthan kosthåld. Ner han war helader och kom
hem war han möckit suagh och ringa förhopningh war om helszan så at
han lenge icke war tingför, vthi medler tijdh gick Nielsz Erichszon hans
söner Påffuell och Erick medh flere grannar till lenszmannen Nielsz
i Quinnalt ty Eskell som skadan fåt hade bodde i andra gården i
Quinnalt. Denne alle styrkte parterna till förlikningh thet the
omsider efter begges deras gode ja och samtöckie effterkommo medh
förord om Eskell lefde 6 wekor och it åhr skulle han eller hans
arffuer inthet widare tilltaal hafua till Påffuell Nielszon eller
hans broder Erick Nielszon. Dhe vtwiszade honom för sin suedha
och wärk och försummelsze i bohaget 50 rikzdr för huilket
gield lensmannen Niels i Quinnalt rechte hand för 25 rikzdr
och Vdde i Traherydt för 25 rikzdr. Ner lensmannen hade rekt
hand för penningarna sade han till Niels Erikszon, i som äre hans
fader i skulle recka migh hand igen, thet och Niels Erichszon goduilli
gen bekenner sig giort hafua. Ner nu Påfuell
Erichszon och hans söster wåre illa vtkomne för gullitt de stulit
hade och resolution war welborne landzhöffdingen ankommen
war inthet tilgå vtan Niels Erickszons och Påffuelz bohagh.
Ner bohaget skulle miätas förmente lensmannen hafua vht sit
löfte och blefuo så sams medh miätesmennerna der till 3 nemdes
män medh vnderfougden tillsatte wåro, tå begerade Påfuell miä
tesmennerna ville taga hoosz honom thet godtz hoosz honom fans
och giöra Eskell rätt som han hade giort skada. Och Påfuell
förmente efter han icke staal vthan dolde ville han at fadren
Niels Erikszon skulle betalla tiuffuesaken och war af miätes
mennerna efter hans begäran vthtaget till sårtullen. Men
efter Påfuelz godtz war först miätit till cronan i saköre dömer
retten at thet skall reknas i cronones gield och lensmannen
suarar der föruthan till sit löfte och Niels Erichszon suarar lensz
mannen efter han war hans löfftesman. Men ingen
saköre haffuer lensmannen tagit som cronan tilkommer för så
ramålet eij heller någon saak nidertöszat vtan saken är vp
skiutin för sårtullens suagheet skuld at han på 3/4 åhr icke
hafuer retteligen varit tingför.
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 64 / sid 7 (AID: v49322.b64.s7, NAD: SE/VALA/0382503) |