| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2990 (AID: v205987.b2990, NAD: SE/VALA/0382503) |
9v
S.d. framkom Knut Bengtson i ösle och inlade uthi rätten itt Köpe-
breff aff troowärdige wittne bekräftat uthi hwilket förmäles att
hanß swärfader Nilß Swenson i ösle hafwer sålt till b.te Knut Bengt-
son och hanß hustru Märitta Nilsadotter halfwe gården i ösle och
dherföre bekommit 240 dlr S.mt. och b.te gård efter hans dödh att be-
komma swar till ährewittne så wäl h.s wyrd:hz prowesten i Hwij-
tarydh Mr. Nilß Rubenig, och flere trowärdige män, och såsom
dhetta köp är lagligen giordt, och gården lagbudin och lagstånden
ty dömdes köptes kraftigt och gilt, ewärdeligen stånda, och så-
ledes afhändeß. etc.
S.d. framkom för rätten Larß Anderson i gräsholmen och
gaff tillkänna, dhet een dräng Nilß Broddason i traherydh
hafwer lägrat hanß hustru Johanna Jeppadotter och barn
sammanaflat som Johanna nu går hafwandes med, Johanna be-
klagar sig på thet högsta, och säger hennes man be:de Larß
Anderson är een stoor orsak till dhetta fallit, Efter hon hafuer
warit wigd wid ächta man uthi halfffierde åhr, och han ic-
ke wara quinnoföhr, och icke budit till een gång hafwa medh
henne kötzlig beblandelse. dher till Larß Anderson swarar
och säger sigh wäl hafwa budit till sin ächtenskapz plicht,
men aldrig kunnat nogot medh hennes samtyckio befrämia
Johanna säger hennes man är intet quinnoföhr, och aldrig hafuer
wiliat bewijsa henne nogon kärleek, uthan när hon wände sig
till honom hafuer han wändt sig ifrån henne, Larsz säger sigh
till honom hafuer han wändt sig ifrån henne, Larsz säger sigh
wara noch quinnoföhr om hon hade eliest weliat till hanß
wilie samtyckia. Johannas fadher Jeppe Eskilson i tärnhult
framsteg och sig högeligen öfuer sin dotters fall beklagade, säijan-
dhes dher hooß att hanß dotter hafwer oftast begärat att få skil-
ias wid sin man, men icke welat säga hwarföre ty hon hafuer blygz
widh att säga orsaken. Dheras kyrckioheerde wyrdrige och wäl-
lärde Mr. Anders i Götheryd berättade och sade, dhenna Jo-
hanna hafwer welat öfwergifwa sin man, såsom och gått ifrån
honom, och begärat skilias widh sin b.te man, men icke welat
bekänna för hwad orsaak skull, dock hafwer han aff Gudz
ordh underwist, underrättat och förmant henne blifwa när
sin man, men icke welat gifwa tillkänna så hafwer hon b.te
råd sättat, gådt heem till honom, och i hanß siukdom achtat sin
man, och huset dhet bästa hon kunde, fadren b.te Jeppe
i tärnhult berättar johannas man wara een stoor orsak
till sin dotterrs fall, ty lijka såsom med wilia gifwit anledning
dher till i dhet han inthet i så lång tidh hafwer nogot umgänge
medh sin hustru haft. Såsom när dhenne hennes hoorkarl
kom till Larß, tå gick Larß bort, och sade sig wilia skiuta
| räfwar |
10r
räfwar, lemnandeß i medler tidh sin hustru och dhenne unge Karlen
om nattetidh allena hemma, hwar aff tillfällit till dhenne last
gifwen är, Larß hennes man kan fuller här till intet neka, Men
berättar att Nilß Broddason hafwer låtz wilia frija till hanß
hustru syster och således icke trodt att han skulle welat hu-
strun besofwa Johanna berättar wijdare, huru hennes man
hafwer sig änskyllat med henne icke welat hafwa medh hen-
ne nogot kötzligit umgänge, ty om thet skedde blefwo hon
medh barn, och tå moste the försöria 4 personer, dher dhe
nu allenast äro twenne, nekar dher hon hoos nu som förr
och troor icke att hennes man skall wara så fatter som an-
dra manfolck, efter han aldrig hafwer welat wända sig medh
nogon Kärleek till henne, Nu frågades Larß om han war
quinnoför, dher till han iakade och meente dher på intet feel
hafwa, Men beklagade sig intet fått Loff af sin hustru främ-
ia sin willie med henne, bekände och att han aldrig hafwer
medh henne haft nogon kötzlig beblandelse. Ehuru wäl
dhe nu på fierde åhret hafwa tillsammans bodt. Dhenne b.te
Nilß Broddason som Johanna besofwit hafwer, än nu intet till-
städhes. Ty upsattes dhenna saak till nästa ting, och fadren gick i
lyfte för sin dotter.
S.d. Jbland andre ärande dher förhandladeß framkomme för rätten
närwarandeß menige allmoge aff Synderbohäradh, som tå till-
städes woro, och med hiertanß suckan gofwe tillkänna sitt ynkeliga
tillstånd, serdeles huru gudh dhen aldra högste dhem med åthskillige
plågor hemsökt hadhe, så med mißwäxt, som dyrtid, hunger och fattig-
dom. Brede wid dheße plågor moste the uthstå itt odrägeligit beswär
och förtryck af wårt egit krigzfolck som reser uth och up, hwilka
twinga dhem till att gifwa sig stora öhlpengar, och dher hwarken pen-
ningar eller medel finnas taga panter aff them, och resa ther me
sin färde, och dhem således med dhet högsta beswära, hwilka och be-
rättade sig för wälb. herren landzhöfdingen hafwa andragit och
klageligen tilkänna gifwit och fått till swars att dhe skulle om dheße
sine beswär på itt häradzting låta ransaka och dheß attest begära
och sedan sådant hooß hans Kongl. Mag:tt uthi diupesta underdå-
nigheet klaga, och om nogon hielp anhålla, altså bleff här om
ransakat och befunnit som fölier.
Först bleff insinuerat åthskillige kyrckioheerdars attester som wittna
att uthi förledne åhr 1666. Bleff förmedelst dhen ohörlige och con-
tinuerlige torkan, som tå bleff een stoor mißwäxt, så att i sombli-
ga byar bekomme dhe intet, och sombliga byar och gårdar så myckit
een kunde twå eller tree gånger bära på ryggen heem till husa,
dher med födan så folcket som boskapen icke ringa förminskades,
och moste altså till boskapens uppehälle gifwa sine halmtaak
aff husen, hwilket och för dhen långa winteren och starka kölden
| intet |
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 2990 (AID: v205987.b2990, NAD: SE/VALA/0382503) |