Sunnerbo dombok 1699

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:42 (1699-1700) Bild 1080 / sid 209 (AID: v206284.b1080.s209, NAD: SE/VALA/0382503)
208
2.) Lars Kiällßon i Skiällsbögdh, Man äfwen om 80 åhr Edeligen
 
Jntygade sigh fordomb hoos Sahl. H.r Ryttmästaren Nierot utij
5 åhrs tijdh i tienst warit, och på dhen tijden ey annat
wettat, eller för sigh säijas hördt, än att skilldnaden på ägor-
ne war ifrån Steen märcket wedh gierdes gården och Directe
dher ifrån åth Halla Klöfzhult, Men om något märcke
war utij winttrawägen, wiste han allz intet att berätta,
effter han dher om aldrigh hört tahlas.
3.)
Sone Eßbiörnßon i Lilla Askenähs, relative gaf
 
wedh handen sigh ey annat wetta, än att märcket
skulle gå ifrån gierdesgårdz Steen märcket utij een
Rätt Liena till Halla Klöfzhult.

Mehra hade wälborne H:r Capiteinen På sin sijda wedh
tillfrågan intet att påminna, utan begierte niuta
sin Rågångh till godo, dhen han wedh Synens före-
tagande, effter wittnens uthsagor ehrnar att bewijsa.
 
Dher emot Gudmund Jngemarson effter fölljande wit-
nen producerade, hwilcka som maledes utan Excep-
tion effter aflagdh Eedh serskildt wittnade som
fölljer.
Nembl:n
1.) Tufwe Larßon iSiuhult Jnstämmer lijka medh dhe
  wittnen hwilcka wedh senaste Tingh theras wittnes-
måhl in för Rätten aflagt.
2:do Peer Joenßon Jbm, wittnar att han aldrig
 
tillförne hördt någon Dispüt om dhe nu
twijstige ägor, eller annat wettat än det
eena Steenmärcket warit wedh gierdesgården
och det andra på Hallaklöfzhult, Men om

  några
209
några andea märcken skulle finnas, säger han sigh ingen
underrättelße hafwa om, fast mindre om wintterwä-
gens richtigheet
Hwareffter häradzhöfdingen medh Nembdemän:ne togo utij
bätte Parternes Præsence alla märcken utij noga ögna-
sichte, och beinne dhermedh sålunda beskaffat wara som
fölljer.
 
Alldraförst wijstes af bägge Parterne ett Sttenmärcke ne-
dan wedh Siön, sampt sedan utij een hohla, helfwetes
hohlan kallat, Sedan ett annat Steenmärcke, som
lågh i een Rätt Linea utij wästerleden åthgierdes-
gården, hwaräst dhet af wittnen Jntygade wißa märc-
ket war att finna, hwilcka Samptel: Gudmundh sielff
uppletta, och wara således dherom å bägge sijdor Eenße
Men sedan Påstodh wälborne H.r Capiteinen att
ägoskilldnaden måtte så mycket skiähligare gå ifrån
gierdesgårdz Steenmärcket Directe till Hallaklöffz-
hult, som dher emillan befinnas af uhrålldrige tijder
Steen märcke uprättade wara, hwilcka alla berättas
utij een Rätt Linia emillan ber:de gierdesgårdz märcke
åth Halla Klöfzhult liggande wara, Som wedh undersökan-
det af Nämbden och nästan utij Sanningh befans, alle-
nast war detta att observera, det Somblige Steenar
af dhe öfwerste woro nederrefne, hwarom ingen
wijste underrättelße gifwa, hwem det skulle giordt
hafwa.
Hwadh elljest dhen af Gudmund påberopade wintter-
wägen beträffar, Så tycker Nämbden dhen wara
mycket owiß, helst som han icke allenast kan
snart igen wäxa, uthan och dher något märcke i dhen
wara skulle, gingo det alt förmycket utij Krook,
Ty i förstonne går fuller bem:te wintterwägh ett
 
  Stycke
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:42 (1699-1700) Bild 1080 / sid 209 (AID: v206284.b1080.s209, NAD: SE/VALA/0382503)