Sunnerbo dombok 1691

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:39 (1691-1693) Bild 810 / sid 155 (AID: v206227.b810.s155, NAD: SE/VALA/0382503)
154
underligh till sinnes, Serdeles då han befans något
drucken, som han och gierna Öhl och Brennewijn tillge-
dehn war, hafwandes heelt annat sinne än någon annan,
Så att han ey kunde tyckia honom hafwa sitt fullkomlige
förståndh, wthan der något Creatur af olycka kunde
Om komma, sadhe han alltijdh, effter dhen dhålige
Lager Creaturen bort, så må han och taga mig medh.
Een gångh i förleden winter war han medh honom i skou-
gen, då sade han, att Gudh alltijdh tillförende
födt honom, men nu i åhr hade han sigh rett föresatt
att swälja honom ihiel, Berettandes och wijdare, att
då Johan Arfwedßon lijtet för Juul A.o 1690. war
een gångh hoos honom i Stugun att dricka Kinnekanna,
war han då som tillförende Sählsamb i åthäfwor, drickandes
een stundh, och i det samma upståendes, Säijandes
sig intet willia sittia hoos nogra Perlementzmakare,
Ehuruwähl ingen menniskia honom dhet ringaste ondt ord
tillthalade, Och wedh han utkommer i förstugun, fin-
ner han een weedyxa ståendes, hwilcken han uptager
Och går der medh uth på gården, deräst han blifwer
warße Trullßes Oxar, slåendes dhen ene medh yx-
hammaren ett slaag på länden, att han i 8. dagar der
effter haltade, säijandes wedh samma tillfelle deße
Ordh: Broor så förlijkas wij intet! Dher medh han
afgåår till sin stugu, Och när Trulls :/: Jntet wet-
tandes af Oxens slående :/: Sökte effter att hempta
honom inn igien, Swarade han, Jag Orker intet dricka
mehra, uthan är Swaag i mitt bröst, då Trulls sadhe
sig gå ifrån honom igien, men hörde icke deße mind-
re honom säija, iag låter intet Twå hundar bijstå mig, som
han och der effter skrijade på honom, men han det
intet achtade, effter han wiste honom altijd wara så sälsamb till
sinnes.
 
  Bengt
155
Bengdt Person i hult wästregårdh 25 åhr, beret-
tar, att sedan han kom dijt till gården, som skiedde
för ett åhr sedan, tyckte han honom wara mycket
afwundsiuuk och underlig till sinnes, gick fuller till
Kyrckian som een Annor Menniskia, Men hade sällsam-
ma uptoog i alt sitt lefwerne och förehafwande. Een
gångh i förleeden Sommar, war han medh honom på een
Kiöpstadz reesa åth Christianstadh medh påtaska,
då thenne Johan Arfwedßon uthj hemreeßan
sprangh af hesten på skougen, och sade sig willia beta-
la honom, det han mera än Bengt åthniutet hade för
påtaskan, som war 2. öre S.mtt, Och wille sålldes gifwa hugg
på honom för ingen ordsaak skuldh som han och sloog honom
några Kiäppeslaagh, J det samma springer Bengdt sammaledes
af hästen att förswahra sigh, Och ginge dermedh hwar an-
dra i håret, Men blifwa straxt af fölliet åthskiede. Sam-
ma dagh då the dher näst skulle beeta sina Creatur uthj
wankijfzgierdhe i Schåne, sökte han åther tillfälle att slå
honom, Men blef äfwen som tillförendhe af falliet för-
hindrat.
 
Swen Swenson i Hult och wästregd. om 25. åhr, wit-
nade, att dhe 8 eller 9. Åhr han boedt ihopa medh ho-
nom, hafwer han intet annat kunnat märckt, ähn att
han i allt sitt förehafwande, stält sig Nerrewuhlen
Och underligh, hafwandes fuller af the andre gran-
narna kunnat niutet fredh och Säkerheet, Men för then-
ne haar han aldrig warit säker, hwarken om Lijf el:r
Annat som han och då Swen een Lijten poike war, Sprang
effter honom medh Stänger Ståckar och yxor, och wille
slå ihiel honom, för det han fattade mißtanckar till
honom, att han wille slå akarn neder af Eekorne, war
 
 
  Och
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:39 (1691-1693) Bild 810 / sid 155 (AID: v206227.b810.s155, NAD: SE/VALA/0382503)