Hwilcka Personer för wåhrbruket skuldh, intet wehlat
Personl. komme tillstädes, Ehuruwähl Rätten dhet reqvire-
rat.
Elliest Berettar dhenne Sielfspillingens Broor Jöns
Arfwedßon i Häralt, att Ehnär Johan Arfwedson
war i Knärydh och drack, kom han i handell medh
laße Bengtßon i samma By och ett paar Oxar, hwilc-
ka Johan skuhle bekomma af Laße, och gifwa honom
Ett paar Stutar, sampt några Penningar igen, therförr
the således sins emillan blefwe sambs, att Laße
skulle föllia Johan, att besy Stutarna, Om natten
lågo dhe i hwar sin stugu utj Brånalt och skåhne,
hwilcken gård på theras wäg belägen war, Och effter
Johan om morgonen war förutgången, skyndade
Laße sig straxt effter, blifwandes warße, då han
Kom till Brånalte Stock, som war liggiande öfwer
een lijten åå Bäck, Wenne åå Benämbt, att Johan
satt der skreffe öfwer stårkan, Och då han frågade honom,
hwarföre han satt där, steeg han straxt upp och fölgde
honom wijdare boort på hemwägen ett lijtet stycke, då
Johan straxt wände sig om och sade till Laße, geck hem
igen, ty iag hafwer inga penningar att gifwa tig till
baaka, dher till medh ärae Stutarna så små, att när du
står sig dhem, äre dhe dig intet till måtto /: Säijandes
Elliest hustrun, att stutarne, intet komme honom
till, utan woro pantsatte till Swen i Åßa, och Tra-
heryds S:n :/ dher medh laße gick tillbakers igen.
Jmedlertijdh skyndade Johan sig på hemwägen, gåendes
förbij een gårdh Trellshult i Kneredt Sochen, derest