| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 382 / sid 1 (AID: v49322.b382.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Her Begynnas Dombooken
Aff Synnerbo Häradt, Pro Anno
1645
Lagman
Edle Welborne Rikz Admiralen Herr Carll Gylden
Hielm, frijherre till Berquara etc.
Landzhöffdinghe
Edle Welborne Bengtt Bagge till Berga och Lagnöö etc.
Häradttzhöffdinge
Edle Welborne Doctor Johan Salvius, Adeler Legatt uthj
Hamborgh etc.
Häradttz jnspector för Krigett
Ehrboren och manhafftigh Larß Niellßon till Tombeck.
Häradtzfoude
Ehrligh och försichtigh Harall Trolle j Jßiöa.
Lagläsare
Niels Eskellßonn j Hult,
1v
Anno 1645 dhen 17 och 18 Martij Stodh Lagatingh
i Synnerbo häradtt Uthj Raterydt i Ångelstad Sochn, öffuer
warandes Inspectoren Ehrboren Larß Nielßon till Tombeck.
Item Häradtzfouten försichttigh Harall Trolle i Ißiöa, samptt
Häradtz Nembdemän,
Nembden
| Peer Bengtzson j Trotteslöf | Peer månßon j Bierseritt |
| Knutt j Bolmaridtt | Åke j Ragnillekiöp |
| Jon Jönßon i Rydh | Joen j Snelzböke |
| Gisle j Tranhult | Niels Bengtzson j Horn |
| Mathis j Lunden | Måns Johanson j Ångelstadh |
| Peer j Berkenetorp | Arffuid j Wiggåßa |
Sammadagh kom för retta Laße i Tokaridtt, och talade till
Arffuid Person, och gumundh j Keringe, om sin son Niels
Larßon som han hade stadtt Arffuid Person i Keringe, och ther drun-
knade, och menar at hußbonden skall ther uti wara wållandes, orsaken
at gossen fans dödh i åen, och ingen weet huru han kom ther uht,
dy ingen war på then sidan ån, utan hußbonden och goßen, och ner
han fans war inthet watn i honom, eij heller war håret wåt J
kullan på huffudet. Item seger och at thet ena örat war blo.
digt. Arffuid Anderson, girmund Soneson och Erich Jönßon Vit-
nade, som synte gossens lik, at något blod war gånget genom mun-
nen, och runnit nidh ådt örat, men inthet blod war utgånget ge
nom örat. Och effter thet är underligit, ty de ginge både på
een sida om ån, den ene Kom i ån, och den andre Kom till byß.
Derföre erkenner rätten rätuist, at gumund i Keringe purgerar
sigh medh een 12 manna edh, at han ike war wållandes eller Villian-
des i gossans dödh, och honom huarken slogh eller stötte uthi åen,
eij heller weet igenom huad tillfälle han kom uth i Watnet.
2r
Sammadagh kom för retta Lars Person Salemakare i Malma-
rit, och talade till sine bröder Eskell och Suen Peders söner, om
något arff som fallit är effter theras fader Peder i malmarit, huilket aff
Eskell och Suen i hans frånwaru sigh emillan skifft och bytt hafua, och laße
warit borto i 17 åhr. Om detta arffuet hafua de een gång warit
förlikta, och Lars till förbetringh bekommet Rikzdlr – 20 str. Nu kom
mer Larß annor gång och klandrar samma arff, derföre bleff detta ähran
det uptaget. Så aldenstund Eskell Perßon och Suen, hade inthet Jn-
ventarij Register på något godtz quekt eller dödt, på thet the arfft och bytt
hafua, och fördenskull ouist om Lars sin retta andeel bekommet haffr
derföre råddes parterna till förlikningh, thet the vedertogo, och så förliktes
at Eskell och Suen gåffuo deres broder Lars till siste afskedh i denne
sak – 8 Rikzdlr och een quinnetiortell, her medh skall thet wara een
aftalet sak dem emillan euerdeligen.
Kom för retta Bengtt i Bokhultt på sine och sin hustrus wegnar, Beritta
Lars dotter, och tingskiötte Mester Christiern i Anderstadh, och hans hu-
stru Anna Bastians dotter een 1/6 aff Bokhulte gårdh, och derföre upburit
200 dlr rede penninger, och kallas Lundegården.
Kom för retta Mester Christiern i Anderstadh, fulmöndigh på Bengttz
Broderdoters Inger i Nortorpa wegnar, och tingskiötte Bengtt i Bökhultt
och hans hustru Brita Niels dotter, 11 Skeppeland j Balkööz gårdh, och der
före hafuer han upburit godt mynt – 70 dlr. Item fulmöndigh på
Bengttz Sösterdotters wegnar Ingerd j Balkarp, och hans Systers Segrides
wegnar, och tingskiötte Bengtt – 1½ skeppeland i Balkö för godt mynt 10
dlr, så att Bengt medh arff och kiöp äger een heel ottingh aff Balköö.
Sammadagh kom för rätta Peer Suenßon foude på Bolmstadh, och
tingförde een löskåna Kirstin Jöns dotter, huilken hafuer födt barn
och seger att hon mötte någre fremmade Ryttare, och seger att en besoff hen-
ne på wägen emot hennes willia, och aflade barn medh henne.
Så efter hon i barnfengdet ingen annor bekennelse hafuer giordt, eij hel
ler her för rätten, och är een mörk sak, then ingen kan retteligen utran
saka. Derföre effter hon är een fattigh Enkia, och hafuer inge wårdne
der, ty kom hon saklöß ifrån rätten, och steltes till Prowesten at taga skrifft.
2v
| Gårdar upbiudes |
|
7/4 aff Markarit wpbiudes
|
1 |
|
all Siögården j Extorp
|
1 |
|
Jons gårdh i Halßiö
|
1 |
|
1/3 Wlffuarytt
|
1 |
|
1/4 j Samma gårdh
|
1 |
|
2/3 aff Stora groaridt
|
1 |
|
All östregården i Hult i Hynneritz Sochn
|
1 |
|
1/4 aff Erichz gårdh j Liungby
|
1 |
|
1/4 aff Söndra skogarijdt j Anderstad S.
|
1 |
|
1/8 aff Abißhult j wrå Sochn
|
1 |
|
1/2 Hyalt i Ryßby S.
|
2 |
|
1/2 Elmtåsa i Agunnarydz S.
|
2 |
|
1/12 aff Alenskiöp
|
2 |
|
frelße Mårarp i Ryßby S.
|
2 |
|
1/4 aff Söndra Skap i Traherit S.
|
2 |
|
1/4 aff 1/4 i S.g.
|
2 |
|
1/5 af Söndre gården i Biörstorp i Hampneda S.
|
2 |
|
1/4 aff Dottebögd i Traherit S.
|
2 |
|
all Broddegården j Markarit
|
3 |
|
all Skomakaregården j Flattinge
|
3 |
|
1/2 westre Tanßiö j Hynnerit S.
|
3 |
|
1/2 Norregården j Toffta
|
3 |
|
12 Skeppeland j Balkö
|
3 |
|
1/4 Röka j Traherit S.
|
3 |
|
1/3 aff Horseberga
|
3 |
|
1/2 gård j Sterseholma i Hallaryd S
|
3 |
|
1/16 deel aff Exhult i Markarit S.
|
2 |
|
1/4 aff Biershult j Hynneryd S
|
1 |
|
1/7 aff Sörre wenneböke i S. S
|
1 |
|
1/2 gårdh i Röplöse
|
1 |
|
1/4 aff quenslöff i Ryßby S.
|
1 |
|
1/2 Åby i Berga S.
|
1 |
|
1/5 aff Biörstorph i Hampneda S.
|
1 |
3r
Kom för retta Ingemar j Balkö, fulmöndigh på Trottes broder barns
wegnar, och tingskiötte Trotta i Röninge och hans hustru Tia Niels
dotter een 1/8 aff aller gården som Trotte åbor, och derföre giffuit godtt
mynt – 70 dlr.
Kom för retta Sten j Klint fulmöndigh på Nielsas wegnar j Quinnaltt
och tingskiötte Simon Bengttßon j Tiußhult, och hans hustru gunnull
Olufzdoter, 1/2 Tiußhulta gårdh, och derföre upburit godt mynt – 140 dlr
och för Etlöffuet it huffudkläde Lärufft.
Item war Sten j Klint fulmöndigh på Nielsas wegnar j quinnalt , och
tingskiötte Inger Simonsdotter ½ Tiußhulta gårdh, och derföre gifuit
1/4 aff söndregården quinnaltt, och penningar – 32 Riksdlr.
Kom för retta Sten j Klint, fulmöndigh på Jöns Påffuelsons wegnar j
Skafta, och tingskiötte Per olufzon i Skafta och hans hustru Botill olufzd:
1/4 af 1/4 och 3 fierdingz kar aff Skaffta gårdh.
Kom för retta Arffuid j wiggåsa, fulmöndigh på alle denne effternes
wegnar, och tingskiötte Jon månßon i Högegårdh, och hans hustru Ingridtt E-
richz dotter, alle deras arfuelotter j Högagårdh, och derföre upburit Jöns mån-
ßon j Ößiöa – 28 dlr för sin fädernes Jordh. Bryta i Rya – 12 dlr. Elin
12 dlr, Ingerd – 13 dlr. Ingridt måns dotter hafuer bekommet igen
fasta jord i Beckarit, warderat för 21 dlr, Jon Perßon och Elin huar
2 dlr som de ärfde efter deras fader, så at Jon medh arff och kiöp äger
1/3 aff Högegårdh undantagandes een Sösterlott som kommer Karin Måns d: till.
Swen Person j Dufhult utsend aff Jöns Erlandßon och bekende
at han it Legersmåll medh een Piga Bengta Erikzdotter i Öija, begått hade,
ty utfeste han på hans wegnar som absens war – 40 marker.
| frelsehußb | 13 marker | 5 ör | 16 | |
| Målzägand | 13: | 5: | 16 | |
| Häradet | 6: | 2: | 8. | |
| Häretzhöffding | 6: | 2: | 8. |
Een ung dräng Per Erichßon i yarp på Bolmarit utfeste för en löskåna
gunnull Tufues dotter – 3 dlr.
| frelßehußb | 2 dlr | |
| heredet | 2 marker | |
| heretzhöffd | 2 marker |
3v
Then andra dagen Continuerades medh Lagtinget och samma Nembde
män
Kom för retta Jöns j gößhult, fulmöndigh på Jönsas wegnar j Wekaboda,
och tingskiötte Suen Åkeson j Siöarydtt it 1/4 dingzheman Gritörp bed i Mar
karit S. och derföre upburit 100 dlr godtt mynt för arff och Etlöffue.
Kom för rätta Jon Jönßon i Rydh fulmöndigh på Eßbiörn Jonßons weg
nar j Stighultt, anlongande 1/2 söndre Ißiöa gård, och tingskiötte Ehrboren
och försichttig Harall Trolle bede 1/2 Ißiöagårdh, i Hampneda S. och derföre upburit sölfuer
mynt – 105 dlr, Rikzdlr in Specie 63 str, een skedh om 4 lodh Zölnisk wichtt
och Esbiörns hustru it tröiekläde om 9 marker godtt myntt, och för omkostnat 12 dlr
och rogh 1/2 tuna. Item Jon Jönßon fulmöndigh på Niels Olsons
wegnar j Elinge, anlongande Jöns Sonesons barns wegnar Jöns och Jon Jön
ßöners, Botill och Ingridh Jöns dottrers wegnar, och tingskiötte försichttig
Harall Trolle, och hans hustru h: Ingridtt Anderß dotter 1/2 Ißiöa gårdh,
på 4 skeppeland ner: och derföre hafua effterne upburitt i gield, som Jöns
Soneson skyldig war, Lars i Keskhult godtt mynt – 80 dlr, Gunnar Person
och hans syster Johanna Peers d: g: mynt – 75 dlr. Item full
möndig på Niels Olsons hustrus wegnar, Inger Larsdotter, och upburit för
4 skeppeland j Ißiöa gård, godtt mynt – 20 dlr; her medh äger han heela
Ißiöa gårdh.
Sammadagh kom för retta Kirstin i Ramnäs Enkia, medh sine söner
och nembsta Slächtt, och klagade att een ung drängh Tuffue Larson j
Näs på Rikz Cantzelerens godtz, hafuer för 3 åhr sedan ihielslaget förbede
Kirstinnes son Kiell månßon, och hafuer dråpet sigh sålunda tilldraget som
föllier: dråparen är på leigde framkommen, brefuet Dat: den 16 octob:
1644, och bekenner gerningen: Thet tildrog at her Niels j göttered
giorde arbetz ööl, och them om afftonen wäll plägade, så at the sutto till
dagz, tå hade presten en dräng Jon Person, then bleff drucken och öfuer-
galin, giorde sigh möckit onyttigh, och förde sigh i trättemåll medh Källa som
slagen bleff, tå togh Tuffue honom och förden wthi högsätet, och hölt honom
der hooß sigh, at prestens dräng och källe icke skulle giöra huar annan skade
tå drogo the wth prestens drängh, och lop onyttig, och kom igen medh en tell-
yxa, högg dören, så at han kom in, och tå saat Tuffue hooß Kella, och han
hölt honom, at prestens dräng icke fick giöra honom skada, åter förde the
drängen wht, tå lop han galin, så at ingen förmåtte stilla honom, ty han
wille icke lyda sin matfader, eij heller någon annan; wtan lop nidh j
drängeboden, togh een yxa, kom och höggh omkringh sigh som en wildbest,
4r
att ingen förmåtte styra honom. Omsider kommo Tuffue och Kelle wht, och
skulle ligga wthi drängeboden, widh the så röcktes fick Tuffue skada i handen så at
thet blödde, tå slogh Kelle ådt drängen och giorde Tuffue skada som honom så
troligen tient hade och hållett, och honom inthet förtornet det ringeste ordh,
ty ner drängen öffuerföll Kella som slagen bleff, togh Tuffue sin kniff, och
fick Kella at försuara sigh medh, der aff är klart att han mente Kelle in
thet ondt; wtan ner Kelle war så illa sinnader, at han giorde honom skada
som honom wäll wille sedan de kommo j drängeboden. Detta beretta-
de Jon Jonßon j Ramnäs effter aflagdan edh, och dråparen sielffuer
deslikest åklagarna bekenna, at sielfue dråpet skedde j drängeboden
ther Kelle först slogh ådt Tuffue medh knifuen han hade fåt honom att
weria sigh medh, och giorde dråparen skada, så at han oförmodeligen, och
slogh it slagh medh knifuen till Kella i bröstet, så att han gik om-
kull i een sengh, och Tuffue gick in i Stufuan, och satte sigh, och inthet
wiste han hade giordt dråpet, wtan Curerade sit sår, till thes andra ho-
nom warnade, och tå kom till skogen, och lenge warit flychtigh, Nembl:
j 3 åhr, och ner Jutefeigden angick, gaff sigh in wthi Synnerboheredtt igen
halp sine grannar j Hallarydz S. som offta af fienden blefuo plundrade,
och folgde wht at taga theras godtz igen och Boskap, och the gifua honom
witnesbörd, att han för fienden war modigh, och giorde them afbreck, så möc-
kit een man stodh tilgiörandes, och ingen Suensk man j sin flychtigheet giort
then ringaste skade. Och oansedt målzäganden är förlikt, och inthet
klaga, wtan sendt hijtt een Böneskrift till retten, then och föllier medh do-
men, icke des mindre war Befallningzmannen oppå denne dråpsak dom
begärandes, derföre bleff saken efter det 2 och 12 Capp: j dråp målom medh
willia skerskodat, och Nembden gaff ordet, att endoch the finna stoor skuldh
hooß then döda, att han wtan all orsak hafuer angripit dråparen, för thet
han honom hindrade, och wäll wille, och giorde honom medh knifuen han
honom länt hade skade, war han sielff orsak till sin dödh, men icke des min-
dre, ner denne nidrige retten, anseer sielfue dråpet, och des rum och legen-
heet, befinnes at dråparen icke war så trengder, att han Ju hade Kunnett
komma wndan, ty döran för huset stodh öppen, och dråparen nest dören
och then drepne innan förr. Dherföre kunne icke de 12 dömat för rät
nöddråp, och efter samma Cap: icke befria dråparens liff. Doch lekuell
töckes denne nidrige Retten, at någre skäll finna, som den högt ährade Kon-
nungzlige Rette måtte till nåder beuaka; 1) att han ingen trättemåll hade
medh Kelle som dräpen blef, wtan han föll honom oförmodeligen j hender
emot hans willia. 2) att han i sin flychtighet hafuer förlikt målzäganden, att
the bedia för honom. 3) Hafuer wtan Redhoga förfolgdt fienden och wågat
sitt liff, thet samma han wtlofuar her efter giöra willia, ther nåder vanka.
4) Beder Nembden och menige man, at han ike må leggas biltogh, ty om thet
Skeer bär menlöse man Stor fhara her widh gräntzen för honom.
4v
Sammadagh kom för retten Truffuit j Ulffuarydt, och blef frå-
Kom för retta een Enkia Signill Jöns dotter j Kalznäs å frelse, samptt en
ung drängh Joen Nielßon medh theras slechtt å fäderne och möderne
och klagade att en be:d Weste Westeson hafuer för it åhr sedan ihielslaget för
be:d Signilas man Niels Westeson medh een yxa, så at han innan timan
bleff döder, och hafuer dråpet sigh sålunda tilldraget som föllier: her om
wittnade Jöns månßon j granhult och måns Carlßon j Kallhult efter af-
lagdan edh sålunda; Att Edle welb:ne Carll Hårdh hade kiöpt itt CronoHeman
Kalsnäs wnder frelse, ther dråparen Weste Westeson oppå bodde, huilken icke
war hußbonden till nöijes, och derföre hade stadtt hemanet till een annor
Nembl: Niels Westeson, och befallet sin Rettare Måns i granhult kasta whr
för Westen, ther han medh gode icke wille flöttia wndan, som är seendes af Carll
Hårdz breff Dat: Skemlingefors 16 february 1644. Nu treskades drå-
paren, och inthet wille flötia wndan för Niels Westenson, derföre togh rettaren
Niels Westenson som hemanet stadt hade medh sigh, drogh till Kalznäs.
ner de kommo i gården förliktes the illa, och Rettaren förtogh them, och mäklade
till förlikningh, efter Weste hade ther inlagdt – 4 Rikzdlr. Tå gick rettaren
in wthi it huß, och wtwelte it kar, och ner han gick in efter it annat kar,
och kom wht igen, hade Weste hugget een bolyxa i ryggin på Niels, så att
han föll nidh döder, och icke talade it ord, doch witnade rettaren at Nielß
som döden leed, togh först Weste i halsen, och medh thet samma wtryckte een
lock af skegget. Bleff och beuisatt at dråparen tilförenne hade wnd-
sagdt Niels seijandes, thet skall ingen skillia oß ådt wtan döden.
Detta ährendet steltes effter Målzägandens begeran till dombz: Och ner
Nembden hade lutat tillhopa och rådslaget, gåfuo the ordet, at the icke fin-
na någon skuld hooß then döda; wtan att dråparen aff afund och wellust
hade dråpet bedriffuit, och derföre icke kunne befria dråparens liff,
effter thet 2 och 12 Capp: j dråp: Balk: Målzäganden belongande, the begera
at dråparen måtte lijda på sin halz, för thet han i ondt wpsåt togh hans
lijff.
gat om han hade sin witne tillstädes, som han på näst förgångne
ting 1644 den 14 octob: Nembde; utan åklagarna hafua gådt fåfengt
Lekuell hafua åklagarna ingen annor skiell, än hummemåll, så att
deras anklagan är tuifuelachtigh, Jcke des mindre effter samma quinfolk
syntes j Truffuitz stuga medh sin posa, och sedan syntes posen ingenstädz:
derföre feste Truffuit een 12 manna Edh till nesta tingh, att
han inthet aff quinnones godtz haffuer försnillat eller fördoldt, eij
heller war wållandes i hennes dödh medh hugg eller slag.
5r
Kommo för retta ifrån Cronobergz Lhän # utsendhe aff fouten i Konunga
Sammadagh tingfördes een gifft Skattebonde Peer Suenßon j Wekaboda,
och bleff anklagat hafua legratt een Piga Kirstin dansk, och aflat barn
medh henne, och bleff j Barnsbörden dödh, och ingen kerer effter hennes
dödh. Men Peer Suenßon som tillstädes är, och sin synd goduilligen bekenner
bleff efter gudz lagh sagd Jfrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru, han skall döden döö, både horkarlen och horkånan,
therföre at han medh sins nestas hustru hoor bedrifuit haffuer.
| # nogre bönder i Konga hd. |
häradtt försichttigh Johan Michelßon, och sigh besuerade utöffuer een hoop
bönder j Markaridttz Sochn, Niels Humble, Tormar Suenßon j Fierholma,
Niels Ibidem, Niels i Ekhult, och Måns Ibidem. Thenna låte
sig aff Bonderna j Konunga häradtt legtt ifrån Hylte Schantz till Laholm
medh skoor, Strumpor och peltzar, Nembl: 1932 paar, thet the hafua
framfördtt till Laholm, och fattas wthi quittenziet – 203 par, som in
thet bleff quiteret. Dherföre bleff afsagtt att bönderna skola
sökia på nytt till Laholm om annat quitens, eller betalla fouten
Johan Michelßon thet som fattas. Men effter bönderna biuda festa
lagh emott Schriffuaren på Laholm, at han them oret quiterat
hafuer, ther om måga the sökia Commendanten på Laholm om besked
hijtt till retten. Her om bleff aff retten Commendanten tilschreff-
uit at skaffa den oskyldiga rätt.
Sammadagh kom för rätta Nembdemannen Peder j Bierserit, och
berättade at han hade hafft een hoop Suin i Werie, it åhr omkringh, och
them upliust för Sochnekiörkio och tingh, och sedan draffuit them på ållen
och ingen kennes Vidh Suinen.
Kom för rätta Åke i Åhrhult, och lät upschriffua sit Lagersfolk, at
giöra sigh effter den Edh han utfast hade frij att han inthet staal
gryn eller annat godtt, ner husen stodo oleste effter fiendens plundran
de.
| Edemän |
| Åke Nielßon j århult, |
Truffuit j Harpholmen
|
|
| Jöns j gößhult | Johans j Ekhult | |
| Niels girmundßon | Suen j Mistrult | |
| Tuffue Larson i århult | Jöns j Exhult | |
| Håkan gumundßon Ibidem |
Niels j Fierholmen
|
|
| Gumundh j Boa | Måns j Ekhult |
5v
Sammadagh kom för retta well:tt Lars Bengtzszon welb:ne
Anders Siöbbladz foute och förde för rätta een be:d Jöns Person
i Fagrult och beuiste honom att han hade fördt een löngn för sin husz
bonde Anders Siöblad och sagt att inspectoren wellförståndigh Lars Nil
szon skulle taget een 4 lodh skedh aff een dragon och insatt een annor
Men nu her för retten bekende att han hade luget och var ther till be
dragen aff een annor. Derföre bleff han som een lögnare afuist.
Sammadagh bleff affsagt att Peer Jönszon i Klaszön skall be
thalla Bengt Mårtenszon i Boxhult som Jon i Klasön war
honom vthj itt gårdekiöp i Boxhult skyldigh bleffuen.
denne Edh bleff aff Målzägande och retten upgiffuen.
Kom för retta Niels i Stahult å frelße på Welb: Jöran gallas Sä-
tesgårdh, och klagade at Jon Person J århult frelses landbo, Jöns
Birgeson frelse, Carll Hårdz bonde, och Bengtt gislason frelse, på fru Mar-
gretta Lillies godtz, theße alle drucko i Erichz stuga i samma gårdh, något
på quellen sedan Niels medh sitt selskap war i sengh gången och elden
vtslecht, kommo alle 3 in, öffuerdrukna och bådo gifua sigh ööll?
Niels badh hustrun gifua them itt stoop ööl, thet the vtdrucko, och itt eller
tu till medh, och gingo sin koosz och ingen ting meer giorde. Något
ther effter, een tima eller 2, kommo the åter igen och bådo gifua sigh ööl
och the finge öll, tå togh Jon kannan, gick till sengen ther Niels medh
sin hustru lågh och badh honom dricka, Niels förwegrade sigh, säijandes:
Jagh will i morgon gå till sacramentet, jagh dricker inthet, tå slogh
Jon ölet vht på honomm i sengen ther han lågh. Tå hade Niels een
bössa liggandes i sengen hoosz sigh, then togh han och slogh Jon i huffuodet
2 slagh så att ar synas, tå slogh Jon honom igen itt styngh igenom ar
men och nidh i sidan och itt styngh i axlan i bhenen så att itt behn vt
togz och Bengt styrde till godo, togh hakan ifrån Nielsz och sedan skedde
ingen meer skada. Detta bleff skutit till nembdennes beten
kiande om the kunna veria them för edzöret? Så effter sakennes
beskaffenheet att de funnes i gårde såte och skildes ådt osåte, blefuo
de för edzöret frikiendhe. Men belongande såremåll, der
medh bleff vpsatt till neste tingh att man får see om Niels bliffuer
färdigh.
på quellen sedan Niels medh sitt selskap war i sengh gången och elden
vtslecht, kommo alle 3 in, öffuerdrukna och bådo gifua sigh ööll?
Niels badh hustrun gifua them itt stoop ööl, thet the vtdrucko, och itt eller
tu till medh, och gingo sin koosz och ingen ting meer giorde. Något
ther effter, een tima eller 2, kommo the åter igen och bådo gifua sigh ööl
och the finge öll, tå togh Jon kannan, gick till sengen ther Niels medh
sin hustru lågh och badh honom dricka, Niels förwegrade sigh, säijandes:
Jagh will i morgon gå till sacramentet, jagh dricker inthet, tå slogh
Jon ölet vht på honomm i sengen ther han lågh. Tå hade Niels een
bössa liggandes i sengen hoosz sigh, then togh han och slogh Jon i huffuodet
2 slagh så att ar synas, tå slogh Jon honom igen itt styngh igenom ar
men och nidh i sidan och itt styngh i axlan i bhenen så att itt behn vt
togz och Bengt styrde till godo, togh hakan ifrån Nielsz och sedan skedde
ingen meer skada. Detta bleff skutit till nembdennes beten
kiande om the kunna veria them för edzöret? Så effter sakennes
beskaffenheet att de funnes i gårde såte och skildes ådt osåte, blefuo
de för edzöret frikiendhe. Men belongande såremåll, der
medh bleff vpsatt till neste tingh att man får see om Niels bliffuer
färdigh.
Sammadagh kom för retta well:tt Lars Bengtzszon welb:ne
Anders Siöbbladz foute och förde för rätta een be:d Jöns Person
i Fagrult och beuiste honom att han hade fördt een löngn för sin husz
bonde Anders Siöblad och sagt att inspectoren wellförståndigh Lars Nil
szon skulle taget een 4 lodh skedh aff een dragon och insatt een annor
Men nu her för retten bekende att han hade luget och var ther till be
dragen aff een annor. Derföre bleff han som een lögnare afuist.
Sammadagh bleff affsagt att Peer Jönszon i Klaszön skall be
thalla Bengt Mårtenszon i Boxhult som Jon i Klasön war
honom vthj itt gårdekiöp i Boxhult skyldigh bleffuen.
6r
Sammadagh kom för retta een godtzefoute Trulz i Näs be:d och
tingförde een sin huszbondes landbodrängh Håkon Suenszon i Näs i Liung
by sochn huilken är kommen i vppenbara röchte att han skulle hafua
legrat tuenne söstrar Anna och Ingeborgh Jöns döttrar, medh Ingeborgh
är vppenbart ty medh henne haffuer han aflat barn thet the bådhen
bekenna, för röchtet för Anna feste Håkon een 12 manna eedh att
han henne aldrigh legrat haffuer.
Sammadagh kom för rätta Johan Michelszons tienare Lars Påffuel
szon och klagade om een bonde Måns Suenszon i Horn hoosz huilken
var i marchzen till Hylte skanatz aff hans befallningh inlagdt i hans
husz een stoor summa brödh emot foutens rådh och villia och ner brödet
bleff vttaget fattades j wichten 60 lb thet slätt förmoglet och för
derfuat war och een deel ther aff förtorkat, thet bonden inthet kan
vthj wålla. Ty sedan tråtz bleff inlagdt i hans husz antingen han ville
eller icke och han kunne therföre icke stå i antwårdningh vtan för then ska
dan på brödet frikiendh. Och är förhoppeligit att thet i cronones rech
ningh blifuer fouten Johan Michelszon afdraget.
Sammadagh tingfördes eem vng soldat vnder dragonerna her i Synner
bo häredt Suen Person i Brennebassa och blef anklagat hafua legrat en
piga Ingridt Peers dotter och aflat barn medh henne thet hon födt
hafuer. Effter ingen parten will then andra ächta sakfeltes Suen
för mökrenkningh till 40 mark.
frelsehuszb 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 5 16
häradet 6 2 8
häretzhöffding 6 2 8
Kom för retta Jöns i Rhon och talade till Jacob Jönszon i Borstna
om itt suin som Jacob hade slachtat och seger att thet war hans suin
och war een rödbläset sugga och thet högre öret afskoret. Men
Jacob seger att thet är hans suin och effter han haffuer suinet hen
der emillan feste han een 12 manna eed att then soen han slachta
de var hans egen och vpfödh vidh hans loga.
Kom för retta Per Soneson i Borstna och giorde een 6 manna edh
att han icke staal een gammall bagga ifrån Niels Carlszon i Borstna
tingförde een sin huszbondes landbodrängh Håkon Suenszon i Näs i Liung
by sochn huilken är kommen i vppenbara röchte att han skulle hafua
legrat tuenne söstrar Anna och Ingeborgh Jöns döttrar, medh Ingeborgh
är vppenbart ty medh henne haffuer han aflat barn thet the bådhen
bekenna, för röchtet för Anna feste Håkon een 12 manna eedh att
han henne aldrigh legrat haffuer.
Sammadagh kom för rätta Johan Michelszons tienare Lars Påffuel
szon och klagade om een bonde Måns Suenszon i Horn hoosz huilken
var i marchzen till Hylte skanatz aff hans befallningh inlagdt i hans
husz een stoor summa brödh emot foutens rådh och villia och ner brödet
bleff vttaget fattades j wichten 60 lb thet slätt förmoglet och för
derfuat war och een deel ther aff förtorkat, thet bonden inthet kan
vthj wålla. Ty sedan tråtz bleff inlagdt i hans husz antingen han ville
eller icke och han kunne therföre icke stå i antwårdningh vtan för then ska
dan på brödet frikiendh. Och är förhoppeligit att thet i cronones rech
ningh blifuer fouten Johan Michelszon afdraget.
Sammadagh tingfördes eem vng soldat vnder dragonerna her i Synner
bo häredt Suen Person i Brennebassa och blef anklagat hafua legrat en
piga Ingridt Peers dotter och aflat barn medh henne thet hon födt
hafuer. Effter ingen parten will then andra ächta sakfeltes Suen
för mökrenkningh till 40 mark.
frelsehuszb 13 mark 5 öre 16
målzäganden 13 5 16
häradet 6 2 8
häretzhöffding 6 2 8
Kom för retta Jöns i Rhon och talade till Jacob Jönszon i Borstna
om itt suin som Jacob hade slachtat och seger att thet war hans suin
och war een rödbläset sugga och thet högre öret afskoret. Men
Jacob seger att thet är hans suin och effter han haffuer suinet hen
der emillan feste han een 12 manna eed att then soen han slachta
de var hans egen och vpfödh vidh hans loga.
Kom för retta Per Soneson i Borstna och giorde een 6 manna edh
att han icke staal een gammall bagga ifrån Niels Carlszon i Borstna
6v
effter som Niels hafuer honom tillagt och nu tilbiuder veriemåll.
Eden bleff lagligen gången och Peer Soneson för baggen frikiendh.
Sammadagh bleffuo alle grannarna i Klöffuaritz by sakfelte till 40
mark för thet the vtan domb nidreffuo een gierdesgårdh för them i Borstna
och giöra gierdesgården så ferdigh som han förra war.
frelseshuszbönderna 10 mark
målzäganderna 10 mark
häradet 5 mark
häretzhöffding 5 mark
cronan 5 mark
målzäganden 5 mark
häredet 2 ½ mark
häretzhöffd 2 ½ mark
Kom för retta Johan Ebbeson i Kyllhult och klagade att hans ½ gårdh i
Kylhult är i hans och hans söskonnes omöndige åhr illa besitten och för
derfuat. Dherföre blefue effter:ne nembdemen dijt sende att syna och
skerskåda huru Niels i Kylhult hans ½ gårdh hefdat hafuer medh bygningh
och annor tilbehör. Jon i Snelzböke, Knut i Bolmarit, Per Månszon i
Bierserit, Niels Bengtzson i Horn, Joen Jönszon i Rydh och Arffuidh
i Wiggåsa och på nestkommande tingh bära vittnesbördh.
Framkom för retta Niels i Fierholman och talade till sin gårdman Tor
man Suenszon om een get han hade ihielslaget för honom.
Item kallat Niels skielm i hastigh vrede och hustrun trolbacka och
effter han rettade sin ord her för retten derföre bleff afsagdt att Tor
mar skall betalla geten, sedan för huart skellord 3 mark är 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 2 mark
häretzhöffd 2 mark
| Edemen | |
| Peer Soneson | Oluff Person i Åstakra |
| Jeppe Soneson | Sone Jönszon i Vedåsa |
| Oluff Soneson i Bråna | Jöns i Nockarp |
| Mårten i Foglesångh |
Eden bleff lagligen gången och Peer Soneson för baggen frikiendh.
Sammadagh bleffuo alle grannarna i Klöffuaritz by sakfelte till 40
mark för thet the vtan domb nidreffuo een gierdesgårdh för them i Borstna
och giöra gierdesgården så ferdigh som han förra war.
frelseshuszbönderna 10 mark
målzäganderna 10 mark
häradet 5 mark
häretzhöffding 5 mark
cronan 5 mark
målzäganden 5 mark
häredet 2 ½ mark
häretzhöffd 2 ½ mark
Kom för retta Johan Ebbeson i Kyllhult och klagade att hans ½ gårdh i
Kylhult är i hans och hans söskonnes omöndige åhr illa besitten och för
derfuat. Dherföre blefue effter:ne nembdemen dijt sende att syna och
skerskåda huru Niels i Kylhult hans ½ gårdh hefdat hafuer medh bygningh
och annor tilbehör. Jon i Snelzböke, Knut i Bolmarit, Per Månszon i
Bierserit, Niels Bengtzson i Horn, Joen Jönszon i Rydh och Arffuidh
i Wiggåsa och på nestkommande tingh bära vittnesbördh.
Framkom för retta Niels i Fierholman och talade till sin gårdman Tor
man Suenszon om een get han hade ihielslaget för honom.
Item kallat Niels skielm i hastigh vrede och hustrun trolbacka och
effter han rettade sin ord her för retten derföre bleff afsagdt att Tor
mar skall betalla geten, sedan för huart skellord 3 mark är 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 2 mark
häretzhöffd 2 mark
7r
Kom för rätta Peer Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på Jöns Jonsons
wegnar på Tofftaholm och tingskiötte Per Stenson i Flattinge och hans hu
stru Ingridt Börges dotter och Jöns Börgeson och hans hustru Anna Knutz
dotter allan Skomakaregården i Flatttinges by och derföre vpburit 160
rikzdr för jord och etlöffue.
Kom för retta Börge i Långeskogh fulmöndigh på Ingridt Sones dotters
vegnar i Nockarp och hennes barns och tingskiötte Jöns Soneson i Öszhult
och hans hustru Anna Melchers dotter ½ norra Elmtåsa och derföre
vpburit 120 rikzdr och itt par oxar för 20 rikzdr både för arff och ett
löffuet.
Kom för retta Börge i Longeskogh fulmöndigh på Per Nielsons vegnar
i Jesseboda och på Märit Sones dotters vegnar och Kirstin Sones dotter
och Elin, Ingeborgh, Karin och Gunilles Sones döttrars vegnar och ting
skiötte Jöns Soneson i Öszhult och hans hustru Anna Melchers dotter allt
torpet Jesseboda i Agunnarydz sochn och derföre vpburit Per Niell
szon 18 dr och huar sösteren 9 dr, summa godt mynt 72 dr.
Kom för retta Jon Jönszon i Rydh fulmöndigh på Sigfridz hustrus veg
nar i Ökershult och tingskiötte Knut i Bolmarit och hans hustru In
gerdh Arfuidz dotter och Jeppe Arfuidson i Öshult och hans hustru Sissa
Jöns dotter och Niels i Öshult och hans hustru Kirstin Gunna dotter
och Anders Arffuidson och hans hustru Inger Clemetz dotter een tionde
deel aff Öshult och een niondepart af ½ den söndre gården i Bolma
rit och derföre vpburit rikzdr 80 str för jord och etlöffuet.
Kom för retta Per Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på Suen Arff
uidsons wegnar i Wenneridt och hans broders Ambiörns vegnar och
tingskiötte Per Arfuidson i Toffta och hans hustru Bengta Håkons d:
och Knut Arfuidson och hans hustru Karin Måns dotter een heel 1/4
aff norregården i Toffta i Liungby sochn och derföre vpburit Suen
Arffuitszon rikzdr 36 str, Ambiörn rikzdr 36 str och hafua
både bröderna arfft een fierdingh så att the äga rett ½ gården.
Effter:ne frelsesbönder kommo för retta ifrån Nöttia sochn och kla
geligen gåffuo tillkenna att de så slätt äre vtgäste och aff krigzfolket
förderfuadhe att the inthet förmå skatta: Bolmaridt frelsesheman
wegnar på Tofftaholm och tingskiötte Per Stenson i Flattinge och hans hu
stru Ingridt Börges dotter och Jöns Börgeson och hans hustru Anna Knutz
dotter allan Skomakaregården i Flatttinges by och derföre vpburit 160
rikzdr för jord och etlöffue.
Kom för retta Börge i Långeskogh fulmöndigh på Ingridt Sones dotters
vegnar i Nockarp och hennes barns och tingskiötte Jöns Soneson i Öszhult
och hans hustru Anna Melchers dotter ½ norra Elmtåsa och derföre
vpburit 120 rikzdr och itt par oxar för 20 rikzdr både för arff och ett
löffuet.
Kom för retta Börge i Longeskogh fulmöndigh på Per Nielsons vegnar
i Jesseboda och på Märit Sones dotters vegnar och Kirstin Sones dotter
och Elin, Ingeborgh, Karin och Gunilles Sones döttrars vegnar och ting
skiötte Jöns Soneson i Öszhult och hans hustru Anna Melchers dotter allt
torpet Jesseboda i Agunnarydz sochn och derföre vpburit Per Niell
szon 18 dr och huar sösteren 9 dr, summa godt mynt 72 dr.
Kom för retta Jon Jönszon i Rydh fulmöndigh på Sigfridz hustrus veg
nar i Ökershult och tingskiötte Knut i Bolmarit och hans hustru In
gerdh Arfuidz dotter och Jeppe Arfuidson i Öshult och hans hustru Sissa
Jöns dotter och Niels i Öshult och hans hustru Kirstin Gunna dotter
och Anders Arffuidson och hans hustru Inger Clemetz dotter een tionde
deel aff Öshult och een niondepart af ½ den söndre gården i Bolma
rit och derföre vpburit rikzdr 80 str för jord och etlöffuet.
Kom för retta Per Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på Suen Arff
uidsons wegnar i Wenneridt och hans broders Ambiörns vegnar och
tingskiötte Per Arfuidson i Toffta och hans hustru Bengta Håkons d:
och Knut Arfuidson och hans hustru Karin Måns dotter een heel 1/4
aff norregården i Toffta i Liungby sochn och derföre vpburit Suen
Arffuitszon rikzdr 36 str, Ambiörn rikzdr 36 str och hafua
både bröderna arfft een fierdingh så att the äga rett ½ gården.
Effter:ne frelsesbönder kommo för retta ifrån Nöttia sochn och kla
geligen gåffuo tillkenna att de så slätt äre vtgäste och aff krigzfolket
förderfuadhe att the inthet förmå skatta: Bolmaridt frelsesheman
7v
2 str, Elinge 2 str, Horseberga 1. Denne förbe:de män äre på cronones
vegnar för vtlagor förskonade och till afkortningh förde, är förhoppandes
de hoosz huszbondan niuta samma affkortningh, elliest blifua the ödhe.
Erich Jönszon i Ingelzkiöp enklingh för mökrenkningh medh Gunnill
Peders dotter i Beterås vtfeste 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 8 [..]
målzäganden 13 5 8
heredet 6 2 4
heretzhöffd 6 2 4
Sammadagh hades för retta een siukligh menniska och af then on
de andan besatt huilken ganska jemmerligen trachteras och hafuer len
ge warit her i häradet försorgd och vppehållen och för hennes älendigheet
och farligheetz skuld är heele häredtz ödmiuka supplication att hon i något
hospitall för Christi förskyllan skull måtte intagas, ty hon giör stoor för
skreckelse her i häredet i församblingerna så att tiensten der igenom ofta
hindras och folket förskreckas och aff redhoga löper aff kiörkan, serdeles
vngdomen och quinkiönet och haffuandes quinnor lijda förskreckelse
och få meer ondt än skriffuas förmå eller böhr. Och effter thet
att så offta samma ynkelige menniska är något wettigh och till sitt
retta sinne, beropar hon sigh villia till Stockholms hospitall. Att
thetta sålunda på tinget passerat är vittna the 12 edsuorne
nembdemen medh häredtz sedwanlige insegle, deslikest domhaffuan
den medh egen vnderschrefuen hand och signete.
Sammadagh kom för rätten effter gifne leigd een mandråpare
och gammall corporall huilken i Tysland i 12 åhr vnder krigz
commendan tient haffuer Niels Girmundson be:d i Prestnäs å crone
och presenterade sitt leigdebreff gifuit aff landzhöffdingen her Bengt
Bagge den 6 Januarij 1645 huilken vthj itt bröllop i Vedåsa i Agun
narydz sochn hafuer ihielslaget een öfuerdådigh drängh Måns i Åhrz
huffudt be:d och dråpet sigh sålunda begiffuit som föllier: Denne
effter:ne som i bröllopet tillstädes wåro vittnade efter aflagdan eed så
ledes nembl: Jöns i vestre Vedåsa, Oluff i Åstakra, Jöns i Nockarp,
och Mårten i Foglesångh. Ibland andra gester kom corporalen Niels Girmund
szon tijt och Måns i Åszhuffudt som slagen bleff, jemwäll een karll
som tiente majoren welb: Niels Siöblad, ner the våro komne till rusz
blefuo majorens drängh och corporalen sittiandes tillhopa och begynte
vegnar för vtlagor förskonade och till afkortningh förde, är förhoppandes
de hoosz huszbondan niuta samma affkortningh, elliest blifua the ödhe.
Erich Jönszon i Ingelzkiöp enklingh för mökrenkningh medh Gunnill
Peders dotter i Beterås vtfeste 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 8 [..]
målzäganden 13 5 8
heredet 6 2 4
heretzhöffd 6 2 4
Sammadagh hades för retta een siukligh menniska och af then on
de andan besatt huilken ganska jemmerligen trachteras och hafuer len
ge warit her i häradet försorgd och vppehållen och för hennes älendigheet
och farligheetz skuld är heele häredtz ödmiuka supplication att hon i något
hospitall för Christi förskyllan skull måtte intagas, ty hon giör stoor för
skreckelse her i häredet i församblingerna så att tiensten der igenom ofta
hindras och folket förskreckas och aff redhoga löper aff kiörkan, serdeles
vngdomen och quinkiönet och haffuandes quinnor lijda förskreckelse
och få meer ondt än skriffuas förmå eller böhr. Och effter thet
att så offta samma ynkelige menniska är något wettigh och till sitt
retta sinne, beropar hon sigh villia till Stockholms hospitall. Att
thetta sålunda på tinget passerat är vittna the 12 edsuorne
nembdemen medh häredtz sedwanlige insegle, deslikest domhaffuan
den medh egen vnderschrefuen hand och signete.
Sammadagh kom för rätten effter gifne leigd een mandråpare
och gammall corporall huilken i Tysland i 12 åhr vnder krigz
commendan tient haffuer Niels Girmundson be:d i Prestnäs å crone
och presenterade sitt leigdebreff gifuit aff landzhöffdingen her Bengt
Bagge den 6 Januarij 1645 huilken vthj itt bröllop i Vedåsa i Agun
narydz sochn hafuer ihielslaget een öfuerdådigh drängh Måns i Åhrz
huffudt be:d och dråpet sigh sålunda begiffuit som föllier: Denne
effter:ne som i bröllopet tillstädes wåro vittnade efter aflagdan eed så
ledes nembl: Jöns i vestre Vedåsa, Oluff i Åstakra, Jöns i Nockarp,
och Mårten i Foglesångh. Ibland andra gester kom corporalen Niels Girmund
szon tijt och Måns i Åszhuffudt som slagen bleff, jemwäll een karll
som tiente majoren welb: Niels Siöblad, ner the våro komne till rusz
blefuo majorens drängh och corporalen sittiandes tillhopa och begynte
8r
tala tyska och omsider icke bleffuo sams om snacket och drängen kal
lade corporalen hunsfott, ther om the begynte agas vidh, slogo huar andra
munslagh och kommo omkull på golffuet, sloges medh blåtta näfuarna
och ingen drogh kniff. Tå satt then drängen som dräpen bleff vthj
een sängh hoosz andra och begynte skryta och sueria, seijandes, see huil
ka narrar ther ligga och kunna inthet slås, men iagh kan slås, och
endoch huarken corporalen eller någor annor hade medh honom någon
tretta litit eller stoort, språngh han lekuell vp medh dragne knifuen
togh majorens tienare aff corporalen seijandes: gack skam i våldh, du
kant inthet slås, men achta på iagh kan slås, satte sigh så i hans ställe
skrefze öfuer corporalen, slogh honom förste stynget i munnen och vht
på kindbenet ganska illa så att han hafuer ålders lyte och skada, sedan
5 dödelige styngh i kroppen, tå satt Jöns i Wedåsa i benken och badh
sin son Niels Jönszon skillia them ådt, ner han framkom slogh Måns
i Åshuffudt honom i handen medh kniffuen så att han var glad han
kom ther ifrån. Tå stegh stegh Måns aff corporalen och på golff
uet togh itt watnembar, slogh vattnet på corporalen, sedan medh
embaret öffuer huffuodet. Tå hulpo the corporalen fram på een
benk, ther han satt och lät blodet rinna och Måns lop galen medh
knifuen, corporalen badh honom för Gudz skuld vnna sigh fridh, han
ville gerna vht, badh och them på golfuet stodo the ville hielpa honom
vht, thet the och wille giöra och hulpo honom nidh öffuer spisen och in
thet achtade för den skalken Måns kom löpandes medh knifuen,
slogh omkring sigh som een wilbest och stelte sigh emillan dören och
corporalen och ther drogh corporalen sin kniff och slogo samman itt
slagh och Måns bleff hiertstungen så att han nidföll dödher.
Emot protocollet är ingen protestation vtan friuilligh beken
nelse och målzäganden tiger stilla. Thetta ährandet steltes
till nembden effter det 12 Cap: i Dråp: Balk: medh villia skåda
then dödas brått och medh huad skälom dråparen trängde sigh till att
dräpa. Och ner the hade omröstat gåfuo the ordet i retten att the
finna så stoor öffuerdådigheet och skuld hoosz then döda att the hafua
rättmetigh skäll att befria dråparens liff för samma dråp och erken
na rättuist att then dräpne ligger ogiller för målzägande, konunge
och häradet, andra skalkar till sky och warnagell.
Sammadagh tingfördes een löszkåna Ingredh Åkes dotter huilken
haffuer låtit sigh belegra af een gift dansk man Trulz Jonszon be:d
medh huilken hon lop ådt Danmark och der aflade medh honom
det andra barnet och ingen betttringh hade giordt. Sedan kommo
the båden in om gräntzen, ther aflade han medh Ingridt det tridie
lade corporalen hunsfott, ther om the begynte agas vidh, slogo huar andra
munslagh och kommo omkull på golffuet, sloges medh blåtta näfuarna
och ingen drogh kniff. Tå satt then drängen som dräpen bleff vthj
een sängh hoosz andra och begynte skryta och sueria, seijandes, see huil
ka narrar ther ligga och kunna inthet slås, men iagh kan slås, och
endoch huarken corporalen eller någor annor hade medh honom någon
tretta litit eller stoort, språngh han lekuell vp medh dragne knifuen
togh majorens tienare aff corporalen seijandes: gack skam i våldh, du
kant inthet slås, men achta på iagh kan slås, satte sigh så i hans ställe
skrefze öfuer corporalen, slogh honom förste stynget i munnen och vht
på kindbenet ganska illa så att han hafuer ålders lyte och skada, sedan
5 dödelige styngh i kroppen, tå satt Jöns i Wedåsa i benken och badh
sin son Niels Jönszon skillia them ådt, ner han framkom slogh Måns
i Åshuffudt honom i handen medh kniffuen så att han var glad han
kom ther ifrån. Tå stegh stegh Måns aff corporalen och på golff
uet togh itt watnembar, slogh vattnet på corporalen, sedan medh
embaret öffuer huffuodet. Tå hulpo the corporalen fram på een
benk, ther han satt och lät blodet rinna och Måns lop galen medh
knifuen, corporalen badh honom för Gudz skuld vnna sigh fridh, han
ville gerna vht, badh och them på golfuet stodo the ville hielpa honom
vht, thet the och wille giöra och hulpo honom nidh öffuer spisen och in
thet achtade för den skalken Måns kom löpandes medh knifuen,
slogh omkring sigh som een wilbest och stelte sigh emillan dören och
corporalen och ther drogh corporalen sin kniff och slogo samman itt
slagh och Måns bleff hiertstungen så att han nidföll dödher.
Emot protocollet är ingen protestation vtan friuilligh beken
nelse och målzäganden tiger stilla. Thetta ährandet steltes
till nembden effter det 12 Cap: i Dråp: Balk: medh villia skåda
then dödas brått och medh huad skälom dråparen trängde sigh till att
dräpa. Och ner the hade omröstat gåfuo the ordet i retten att the
finna så stoor öffuerdådigheet och skuld hoosz then döda att the hafua
rättmetigh skäll att befria dråparens liff för samma dråp och erken
na rättuist att then dräpne ligger ogiller för målzägande, konunge
och häradet, andra skalkar till sky och warnagell.
Sammadagh tingfördes een löszkåna Ingredh Åkes dotter huilken
haffuer låtit sigh belegra af een gift dansk man Trulz Jonszon be:d
medh huilken hon lop ådt Danmark och der aflade medh honom
det andra barnet och ingen betttringh hade giordt. Sedan kommo
the båden in om gräntzen, ther aflade han medh Ingridt det tridie
8v
barnet det hon födt hafuer, sedan i samme dagar lockade Ingredz syster Inge
borgh Åkes dotter och aflade barn medh henne medh huilken han är förrymdh
ådt Danmark och huarken hon eller han någon tidh komma hijt in öfuer
gräntzen goduilligen. Item hade och samme Trulz i samme dagar aflat
barn medh sin ächta hustru att alla 3 konerne födde barn i een veka och eij
meer än en dagh emellan huars theras födzell skilde på. Dherföre excipie
res Ingridt i denne act att hon icke wiste aff sin systers Ingeborgz omgen
ge, men Trulz horkarlen och Ingeborgh wiste grant huru handlat war.
Men Ingridt som tillstädes är och sin synd bekenner goduilligen bleff efter
Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans
hustru han skall döden döö etc. Men komma the förrymdhe
folken något sin hijt in öffuer gräntzen tå är snaran så wida för them
vtsatt att the wisserligen skolla bliffua fångade.
Kom för retta Niels Larson i Bierserit huilken her i häradet för een
häredtz prophosz een tidh bortådt tient hafuer och tillförenne hafuer tient
vnder krigz commendan och gått någre tågh och reser som är see aff hans
pasz att han sigh redeligen förhållet hafuer och warit häredtz bewijsz be
gärandes huru han sigh i sin tienst förhållet haffuer. Ner han sigh så
vpbödh bekom han itt godt skåtzmåll om samma sin tienst och almo
gen begära honom än widare ther vidh bliffua och continuera.
Orsaken att ner han lågh siuk trengde sigh een annor in vthi hans tienst
och således gick honom den legenheten ifrån. Derföre är rettens me
ningh och almogens begäran att Niels Larszon måtte till sin tienst
igen bliffua förhulpen.
Anno 1645 dhen 18 Novembris höltz lagatingh och jorde-
ransakningh i Synnerbo häradtt vidh rettan tingstadh Hampneda
öffuerwarandes herren landzhöffdingen welborne hr Bengt
Bagge till Berga och Lagnö. Item befallningzmannen
wellachtat och försichtig Harald Trolle i Isziöa sampt häredtz-
nembdemän.
borgh Åkes dotter och aflade barn medh henne medh huilken han är förrymdh
ådt Danmark och huarken hon eller han någon tidh komma hijt in öfuer
gräntzen goduilligen. Item hade och samme Trulz i samme dagar aflat
barn medh sin ächta hustru att alla 3 konerne födde barn i een veka och eij
meer än en dagh emellan huars theras födzell skilde på. Dherföre excipie
res Ingridt i denne act att hon icke wiste aff sin systers Ingeborgz omgen
ge, men Trulz horkarlen och Ingeborgh wiste grant huru handlat war.
Men Ingridt som tillstädes är och sin synd bekenner goduilligen bleff efter
Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans
hustru han skall döden döö etc. Men komma the förrymdhe
folken något sin hijt in öffuer gräntzen tå är snaran så wida för them
vtsatt att the wisserligen skolla bliffua fångade.
Kom för retta Niels Larson i Bierserit huilken her i häradet för een
häredtz prophosz een tidh bortådt tient hafuer och tillförenne hafuer tient
vnder krigz commendan och gått någre tågh och reser som är see aff hans
pasz att han sigh redeligen förhållet hafuer och warit häredtz bewijsz be
gärandes huru han sigh i sin tienst förhållet haffuer. Ner han sigh så
vpbödh bekom han itt godt skåtzmåll om samma sin tienst och almo
gen begära honom än widare ther vidh bliffua och continuera.
Orsaken att ner han lågh siuk trengde sigh een annor in vthi hans tienst
och således gick honom den legenheten ifrån. Derföre är rettens me
ningh och almogens begäran att Niels Larszon måtte till sin tienst
igen bliffua förhulpen.
Anno 1645 dhen 18 Novembris höltz lagatingh och jorde-
ransakningh i Synnerbo häradtt vidh rettan tingstadh Hampneda
öffuerwarandes herren landzhöffdingen welborne hr Bengt
Bagge till Berga och Lagnö. Item befallningzmannen
wellachtat och försichtig Harald Trolle i Isziöa sampt häredtz-
nembdemän.
9r
Nembden
| Per Bengtzson i Trotteslöff | Peer månßon j Bierserit |
| Joen j Snelzböke | Joen Jönßon i Rydh |
| Knut i Bolmarit | Niels Bengtzon i Horn |
| Arffuidh i Wiggåsa | Mathis j Lunden |
| Måns Johanson j ångelstad | Peder j Brekenetorph |
| Niels Person j Romborna | Gisle j Tranhult. |
Gårdar upbiudes
| 2/3 aff Stora groaryh | 2 |
| all östregården j Hult i Hynneryd Sochn | 2 |
| 1/4 aff Erichzgårdh j Liungby | 2 |
| 1/4 aff Skogaridt j Anderstadh Sochn | 2 |
| 1/8 aff Abbishult i Wrå Sochn | 2 |
| 1/2 Hyalt i Ryszby sochn | 2 |
| 1/12 aff Allenskiöp | 3 |
| Allt Örneholmen frelsze | 1 |
| 1/4 aff Markarit | 2 |
| All Siögården i Extorp | 2 |
| Jons gårdh i Halsziö | 2 |
| 1/3 i Vlffuaridh | 2 |
| 1/4 i samma gårdh | 2 |
| Mårarp frelse i Ryszby S. | 3 |
| 1/4 aff Söndre Skarp | 3 |
| 1/4 aff 1/4 i s. gårdh | 3 |
| 1/5 aff söndregården i Biörstorp | 3 |
| 1/4 aff Dotebögd i Traherit sochn | 3 |
| All Bråddegården i Markarit | 3 |
| 1/16 deel aff Exhult i s. s. | 3 |
| 1/4 aff Biershult i Hynnerit S. | 3 |
| Aff Söndra Wenneböke | 2 |
| 1/2 gårdh i Röplöse | 2 |
| 1/4 i Quenslöö | 2 |
| 1/2 Åby i Berga sochn | 2 |
| Foglesångh i Agunnarit sochn | 1 |
| 1/2 Kopperemålen | 2 |
| 1/9 aff Heslult i Hynneridt S. | 1 |
| 1/3 aff |
9v
1/3 aff Wersit 1
½ Skogaredh westregårdh 1
1/4 i Boarp i Liunga sochn 1
1/4 aff söndre Venneböke 1
3/4 aff Skeckarp 1
1/3 aff Grimset 1
1/4 i Norregården i Halsziö 1
1/4 i Grönelijda i Hampneda S. 1
1/8 aff Elinge i S. S. 1
1/3 aff Miärrit i Traherit sochn 1
1/4 Beiaridt i Torpa sochn 1
½ Ramnerydh i Lihult sochn 1
1/8 Snöret i S. S. 1
1/6 aff Glamsit i Wrå sochn 123
1/6 aff Bosagården i Onsziö S. 1
1/6 aff Ormalt i Wrå S. 1
1/4 aff söndregården i Berghem 1
½ Bökalt i Nöttia S. 1
1/12 i Bölmingerydh i Nöttia S. 1
1/8 aff södre Finhult i Pietteridt sochn 1
1/8 aff Stokhult i Agunnarydh S. 1
1/4 mindre 2 skeppeland i Karsegerde i Onsziö 1
½ Linnerås i Pietterydh S. 1
Effter den konungzlige hoffrettz resolution om Niels Larszon i
Rydh å frelse för hoor 80 dr.
frelszehuszbond 53 dr 10 öre 16 [..]
häredet 13 10 16
häretzhöffd 13 10 16
Hans horkåna Kirstin på samme frelsze 40 daller.
frelsehuszbond 16 dr 21 1/3 öre
häredet 6 dr 21 1/3
häretzhöffd 6 21 1/3
½ Skogaredh westregårdh 1
1/4 i Boarp i Liunga sochn 1
1/4 aff söndre Venneböke 1
3/4 aff Skeckarp 1
1/3 aff Grimset 1
1/4 i Norregården i Halsziö 1
1/4 i Grönelijda i Hampneda S. 1
1/8 aff Elinge i S. S. 1
1/3 aff Miärrit i Traherit sochn 1
1/4 Beiaridt i Torpa sochn 1
½ Ramnerydh i Lihult sochn 1
1/8 Snöret i S. S. 1
1/6 aff Glamsit i Wrå sochn 123
1/6 aff Bosagården i Onsziö S. 1
1/6 aff Ormalt i Wrå S. 1
1/4 aff söndregården i Berghem 1
½ Bökalt i Nöttia S. 1
1/12 i Bölmingerydh i Nöttia S. 1
1/8 aff södre Finhult i Pietteridt sochn 1
1/8 aff Stokhult i Agunnarydh S. 1
1/4 mindre 2 skeppeland i Karsegerde i Onsziö 1
½ Linnerås i Pietterydh S. 1
Effter den konungzlige hoffrettz resolution om Niels Larszon i
Rydh å frelse för hoor 80 dr.
frelszehuszbond 53 dr 10 öre 16 [..]
häredet 13 10 16
häretzhöffd 13 10 16
Hans horkåna Kirstin på samme frelsze 40 daller.
frelsehuszbond 16 dr 21 1/3 öre
häredet 6 dr 21 1/3
häretzhöffd 6 21 1/3
10r
Ingerd Åkes dotter i Vlffuarit å skatta 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häredet 6 dr 21 1/3
häretzhöffd 6 dr 21 1/3
Peder Suenszon i Boa å skatta gifft man 80 dr.
cronan 53 dr 10 16
häredet 13 10 16
häretzhöffd 13 10 16
Sammadagh bleff den konungzlige hoffrettz domb vpläsen öfuer
Niels Girmundszon i Prestnäs angående det dråp han begånget hade
på een öffuerdådigh drängh Måns Suenszon i Åszhuffudt, den högtährade
retten erkenner Niels frij för konungz och häredtz saköre och honom skall
skälige böter blifua pålagde till målzäganderna, her om förliktes parter
na för retten wenligen och wäll och Niels Girmundszon vtwissade
dem 60 dr godt mynt. Her medh är then konungzlige hoffrettz domb
fulkompnet.
Sammadagh kom Truffuit i Vlffuarydh för retta och lät antekne
sine edemen der medh att quitt gånga det röcktet han vthj kommen
var för itt quinfolk han skulle förödt och borttaget hennes posa.
Dhenne edh bleff lagligen giord och gången och Truffuit blef för
samma quinfolk frijsagder.
Sammadagh kommo för retta Peder Suenszon i Wersit och Jacob
Anderson i Rateryd och anklagade Suen Girmundszon i Haga een sol
dat å crono huilken hafuer i hielslaget theras syskonnebarn Måns Hå
konszon i Wersit i itt bröllop i Huiterydz prestegårdh. Dråparen
är på leigde framkommen som är att see aff leigdebrefuit her i rätten
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häredet 6 dr 21 1/3
häretzhöffd 6 dr 21 1/3
Peder Suenszon i Boa å skatta gifft man 80 dr.
cronan 53 dr 10 16
häredet 13 10 16
häretzhöffd 13 10 16
Sammadagh bleff den konungzlige hoffrettz domb vpläsen öfuer
Niels Girmundszon i Prestnäs angående det dråp han begånget hade
på een öffuerdådigh drängh Måns Suenszon i Åszhuffudt, den högtährade
retten erkenner Niels frij för konungz och häredtz saköre och honom skall
skälige böter blifua pålagde till målzäganderna, her om förliktes parter
na för retten wenligen och wäll och Niels Girmundszon vtwissade
dem 60 dr godt mynt. Her medh är then konungzlige hoffrettz domb
fulkompnet.
Sammadagh kom Truffuit i Vlffuarydh för retta och lät antekne
sine edemen der medh att quitt gånga det röcktet han vthj kommen
var för itt quinfolk han skulle förödt och borttaget hennes posa.
| Edemen | |
| Truffuidt i Vlffuerydh | Gunne i Boa |
| Peer i Hagalt | Åke i Flässerydh |
| Jöns i Giöszhult | Truit i Harpholma |
| Jöns i Exhult | Måns i Vlffuarydt |
| Lasze i Eestorph | Joen ibidem |
| Håkon i Åhrhult | Niels i Brånalt |
Dhenne edh bleff lagligen giord och gången och Truffuit blef för
samma quinfolk frijsagder.
Sammadagh kommo för retta Peder Suenszon i Wersit och Jacob
Anderson i Rateryd och anklagade Suen Girmundszon i Haga een sol
dat å crono huilken hafuer i hielslaget theras syskonnebarn Måns Hå
konszon i Wersit i itt bröllop i Huiterydz prestegårdh. Dråparen
är på leigde framkommen som är att see aff leigdebrefuit her i rätten
10v
inlagdt dat: 12 Novemb: 1645, åklagarne framförde effter:ne vittne
trowerdige män, Jon Nielszon i Stackarp, schertziant och vnderfouthen
Mårten Hindrichson effter aflagdan eed å book vittnade Joen Nielszon
att som the sutto i gestebudz stugan vidh bordet begynte den dräpne och
Suen Girmundszon kasta några ordh samman och som den dödhe togh een
tallerk och achtade kasta ådt Suen suarade han, kasta inthet hijt medh
tallerk, jagh är ingen tallerke karll, her till suarade then dräpne, vill
tu icke her inne så moste du her vht på marken att slås medh migh, och
allt nekade Suen och ville icke vht, den dräpne lop förste och andre gången
ifrån dören och fram till försätet och allt mante honom vht, ther medh
stegh Suen vp på golfuet togh aff sig jackan och badh honom som dödh
bleff, käre lät blifua migh till i morgon, wij wele icke slås i affton, neij
suarade han, wij moste änteligen i affton, och han gick före vht, Suen gick
strax efter honom och huar togh till sin weria och som de struko till huar
andra stack Suen honom itt styng på wenstre bröstet, tå the struko
meer i hoop högg Suen verian ifrån honom och som han hade taget hen
ne vp igen och slogo samman tridie resan drabbade dödz skadan Måns
Håkonszon in på högre bröstet och vht igenom liffuet, der medh han
strax nidföll döder på marken. Vnderfouden Mårten Hindrichson
vittnar att dråpet är äwen så tillgånget som förbe:t är och Suen kom
genast till skogen. Thetta ährandet steltes till rettens betenkiande
och domb och ner nembden hade omröstat gåfuo the ordet, först be
finna the then döda hafua gifuit een stoor orsak till sin dödh, men
lekuell finna the thetta dråp icke wara skedt aff rätta liffznödh
ty kunne thenne nidrige retten icke weria Suen Girmundszons liff
effter det 12 Cap: i Dråpm: Balk: medh willia.
Målzäganderna stå her för retten och ödmiukeligen bedia för honom
att han till liffuet måtte förskonas. Ner thenne Suen Girmund
szon således war kommen till flychten gaff han sigh genast till vårt
krigzfolk i Danmark hoosz huilket han sigh erligen och wäll för
hållet haffuer som krigz befhellet och gemene vittna medh honom
och hafuer funnes modigh emodt fienden som een tapper krigzman.
Kom för retta Måns i Hå och giorde een 3 manna eed att han icke
var skyldigh Karin på Hampnedatorp på hennes sons vegnar een knichte
tilldelningh.
Eden fulbordades och Måns frikallades för then tilldellningen.
trowerdige män, Jon Nielszon i Stackarp, schertziant och vnderfouthen
Mårten Hindrichson effter aflagdan eed å book vittnade Joen Nielszon
att som the sutto i gestebudz stugan vidh bordet begynte den dräpne och
Suen Girmundszon kasta några ordh samman och som den dödhe togh een
tallerk och achtade kasta ådt Suen suarade han, kasta inthet hijt medh
tallerk, jagh är ingen tallerke karll, her till suarade then dräpne, vill
tu icke her inne så moste du her vht på marken att slås medh migh, och
allt nekade Suen och ville icke vht, den dräpne lop förste och andre gången
ifrån dören och fram till försätet och allt mante honom vht, ther medh
stegh Suen vp på golfuet togh aff sig jackan och badh honom som dödh
bleff, käre lät blifua migh till i morgon, wij wele icke slås i affton, neij
suarade han, wij moste änteligen i affton, och han gick före vht, Suen gick
strax efter honom och huar togh till sin weria och som de struko till huar
andra stack Suen honom itt styng på wenstre bröstet, tå the struko
meer i hoop högg Suen verian ifrån honom och som han hade taget hen
ne vp igen och slogo samman tridie resan drabbade dödz skadan Måns
Håkonszon in på högre bröstet och vht igenom liffuet, der medh han
strax nidföll döder på marken. Vnderfouden Mårten Hindrichson
vittnar att dråpet är äwen så tillgånget som förbe:t är och Suen kom
genast till skogen. Thetta ährandet steltes till rettens betenkiande
och domb och ner nembden hade omröstat gåfuo the ordet, först be
finna the then döda hafua gifuit een stoor orsak till sin dödh, men
lekuell finna the thetta dråp icke wara skedt aff rätta liffznödh
ty kunne thenne nidrige retten icke weria Suen Girmundszons liff
effter det 12 Cap: i Dråpm: Balk: medh willia.
Målzäganderna stå her för retten och ödmiukeligen bedia för honom
att han till liffuet måtte förskonas. Ner thenne Suen Girmund
szon således war kommen till flychten gaff han sigh genast till vårt
krigzfolk i Danmark hoosz huilket han sigh erligen och wäll för
hållet haffuer som krigz befhellet och gemene vittna medh honom
och hafuer funnes modigh emodt fienden som een tapper krigzman.
Kom för retta Måns i Hå och giorde een 3 manna eed att han icke
var skyldigh Karin på Hampnedatorp på hennes sons vegnar een knichte
tilldelningh.
| Edemen | |
| Måns i Håå | Suen Håkonszon i Håå |
| Sten i Horseberga |
Eden fulbordades och Måns frikallades för then tilldellningen.
11r
Kom för retta Gumund Anderszon i Kerringe och lät antekne sine ede
män der medh sigh befria att han icke war wållandes i goszens Niels
Larsons dödh tå han drunknade i åen.
Gumundh vpfylte edhen och der medh kendes i denne sak frij.
Kom för retta Johan Toffta och androgh i retten om någre faste jorde
breff som af wådeld vpbrunne äre och framlade een copia aff kiöpo
brefuet angående Tansziö, kiöpobreffuet dateret den 29 Novembris
1621.
Sammadagh kom Jon i Brunshult och Albo heredt för retta och kla
gade att den tidh roghhielpen fördes vht till Laholm efter höge öffuerhe
tennes befallningh och ner han kom på hemwägen blef honom ifrån
taget een hatt och annat på landzwegen aff Niels Nielszon i Mar
karyd. Niels är nu inthet tillstädes vtan han stemmes till neste
tingh. Detta bleff ransakat och befans att Niels togh det i pant för
han bette i hans ängar och bleffuo her om förlikte.
Framkom för retta Måns Jonszon i Halsziö och klandrade oppå itt testementz
breff som hans hustrus moder hade giffuet sonen Joen Börgeson på
hennes yttersta vnderschreffuit aff någre gode män Måns Jonszon huil
ken äger sösteren haffuer till detta testemente inthet velit samtöckia
vtan hållet sigh aldeles ther ifrån, han war icke heller hoosz ner samma te
stemente giordes. Derföre bleff afdömdt efter Sueriges lagh, brode
ren ärfuer 2 lutter och systeren tridingh i fasta jordh men löszörer be
håller sösteren halffparten emot broderen.
Niels Oluffszon i Elinge tillsattes att wara lensman öffuer Liun
ga gieldh.
Kom för retta Gisle i Tranhult och tingskiötte sin mågh Johan Erich
szon och hans hustru Karin Gisle dotter 1/8 af söndre Tranhult för 48 rsdr
een suensk dr och 8 lodh sölfuer i etlöffuet.
män der medh sigh befria att han icke war wållandes i goszens Niels
Larsons dödh tå han drunknade i åen.
| Edemen | |
| Gumund i Kerringe | Jöns Gumundszon i Kerringe |
| Peer Jönszon ibidem | Erick Jönszon ibidem |
| Arffuit ibidem | Suen Larszon ibidem |
| Erich Månszon ibidem | Bengt ibidem |
| Knut ibidem | Håkon ibidem |
| Lars i Wärset | Peer Bengtzson i Wersit |
Gumundh vpfylte edhen och der medh kendes i denne sak frij.
Kom för retta Johan Toffta och androgh i retten om någre faste jorde
breff som af wådeld vpbrunne äre och framlade een copia aff kiöpo
brefuet angående Tansziö, kiöpobreffuet dateret den 29 Novembris
1621.
Sammadagh kom Jon i Brunshult och Albo heredt för retta och kla
gade att den tidh roghhielpen fördes vht till Laholm efter höge öffuerhe
tennes befallningh och ner han kom på hemwägen blef honom ifrån
taget een hatt och annat på landzwegen aff Niels Nielszon i Mar
karyd. Niels är nu inthet tillstädes vtan han stemmes till neste
tingh. Detta bleff ransakat och befans att Niels togh det i pant för
han bette i hans ängar och bleffuo her om förlikte.
Framkom för retta Måns Jonszon i Halsziö och klandrade oppå itt testementz
breff som hans hustrus moder hade giffuet sonen Joen Börgeson på
hennes yttersta vnderschreffuit aff någre gode män Måns Jonszon huil
ken äger sösteren haffuer till detta testemente inthet velit samtöckia
vtan hållet sigh aldeles ther ifrån, han war icke heller hoosz ner samma te
stemente giordes. Derföre bleff afdömdt efter Sueriges lagh, brode
ren ärfuer 2 lutter och systeren tridingh i fasta jordh men löszörer be
håller sösteren halffparten emot broderen.
Niels Oluffszon i Elinge tillsattes att wara lensman öffuer Liun
ga gieldh.
Kom för retta Gisle i Tranhult och tingskiötte sin mågh Johan Erich
szon och hans hustru Karin Gisle dotter 1/8 af söndre Tranhult för 48 rsdr
een suensk dr och 8 lodh sölfuer i etlöffuet.
11v
Kom för retta Johan Hane ifrån Grenna och Jönekiöpingz lähn och kerade
till Niels i Markarit om 2 str hestar som Johan Hanes fader Jochim Hane
hade nidsatt hoosz Niels i Markarit i feigdetiden och effter Jochim är dödh och
han som hestarna nidsattes hoosz, elliest wåre och well bettre tingh som tå
i det sorlet förkommo och ingen kunne hålla i antwårdningh, derföre
finner retten ingen skääl till att denne vnge Niels bör suara till dhe
hesterna.
Sammadagh kom för rätta een änkia Ingerd Suens dotter i Kerin
gelida medh hennes mans broder Niels Exingh i Traherit klagan
des att een be:d Anders Nielszon i Häralt å skatta hade ihielslaget
hennes man Niels Exingh i Keringelida. Dråparen är på leigde fram
kommen som seandes är aff leidebreffuet dat: den 10 Novemb: 645
och haffuer dråpet sigh sålunda tilldraget som föllier: Bräde Påuell
szon vittnade efter aflagdan edh å book sålunda att Anders Nielszon
och Niels Exingh sutto och kiöpte brennewijn och drucko huar för sigh
för sine penningar i Traheritz Klockaregårdh, tå kastade the någre o
höfuelige ord sin emillan och hade ner kommit i wapnskiffte, doch
blefuo the ther medh förtagne och hindrade. Sedan gingo vth och vp i een
annor bodh till drykz. Håkon Nielszon i Mierrit efter aflagdan eedh
vittnade att Niels Exingh satt före in i huset och drack, dijt inkom An
ders barhoffuet och hade mist både sin hatt och bössa, tå sade Niels
hui kommer tu så barhoffuet? Suarade Anders, om iagh finge min tygh
igen ville iagh gerna giffua then een rikzdr, tå sade Niels som dödh bleff
skyllar tu osz för tin hatt och bössa? Anders sade neij, men om iagh viste
huem thet hade ville iagh gifua meer än thenne rikzdalleren till att
iagh finge det igen, flere ord föllo inthet förän Niels Exingh språngh
vp och slogh Anders itt munslagh att han gick omkull, ner Anders vpkom
slogh åter Niels honom omkull, åter stodh Anders vp och tå slogh Niels
honom tridie resan omkull vidh dören, så att nacken togh i tröskelen
och dören språng medh thet samma vp, tå bleff Anders af andra vth
dragen och gick afsides, medan war Niels Exingh inne och hans
broder Jon Exingh nappades och sletz medh honom och ville icke sleppa
honom vth. Omsider slap han vht och hinte Anders i begges theres
hemwägh itt bössehåld ifrån gården på een slet åker, tå slogh Niels
honom medh een axelkiep han hade i handen att stödia sigh vidh, som
Anders dråparen berättar, på armen och i huffudet att arr syntes
och keppen i stycken sönder. I thet the så wåro sammankomne
drogh tå Anders sin kniff och stack honom 7 styngh i bröstet så att han
ther på platzen strax dödh bleff och om morgonen i så måtto är vpta
gen. Emot thetta protocollet ner thet vpläset war fans ingen pro
testation.
till Niels i Markarit om 2 str hestar som Johan Hanes fader Jochim Hane
hade nidsatt hoosz Niels i Markarit i feigdetiden och effter Jochim är dödh och
han som hestarna nidsattes hoosz, elliest wåre och well bettre tingh som tå
i det sorlet förkommo och ingen kunne hålla i antwårdningh, derföre
finner retten ingen skääl till att denne vnge Niels bör suara till dhe
hesterna.
Sammadagh kom för rätta een änkia Ingerd Suens dotter i Kerin
gelida medh hennes mans broder Niels Exingh i Traherit klagan
des att een be:d Anders Nielszon i Häralt å skatta hade ihielslaget
hennes man Niels Exingh i Keringelida. Dråparen är på leigde fram
kommen som seandes är aff leidebreffuet dat: den 10 Novemb: 645
och haffuer dråpet sigh sålunda tilldraget som föllier: Bräde Påuell
szon vittnade efter aflagdan edh å book sålunda att Anders Nielszon
och Niels Exingh sutto och kiöpte brennewijn och drucko huar för sigh
för sine penningar i Traheritz Klockaregårdh, tå kastade the någre o
höfuelige ord sin emillan och hade ner kommit i wapnskiffte, doch
blefuo the ther medh förtagne och hindrade. Sedan gingo vth och vp i een
annor bodh till drykz. Håkon Nielszon i Mierrit efter aflagdan eedh
vittnade att Niels Exingh satt före in i huset och drack, dijt inkom An
ders barhoffuet och hade mist både sin hatt och bössa, tå sade Niels
hui kommer tu så barhoffuet? Suarade Anders, om iagh finge min tygh
igen ville iagh gerna giffua then een rikzdr, tå sade Niels som dödh bleff
skyllar tu osz för tin hatt och bössa? Anders sade neij, men om iagh viste
huem thet hade ville iagh gifua meer än thenne rikzdalleren till att
iagh finge det igen, flere ord föllo inthet förän Niels Exingh språngh
vp och slogh Anders itt munslagh att han gick omkull, ner Anders vpkom
slogh åter Niels honom omkull, åter stodh Anders vp och tå slogh Niels
honom tridie resan omkull vidh dören, så att nacken togh i tröskelen
och dören språng medh thet samma vp, tå bleff Anders af andra vth
dragen och gick afsides, medan war Niels Exingh inne och hans
broder Jon Exingh nappades och sletz medh honom och ville icke sleppa
honom vth. Omsider slap han vht och hinte Anders i begges theres
hemwägh itt bössehåld ifrån gården på een slet åker, tå slogh Niels
honom medh een axelkiep han hade i handen att stödia sigh vidh, som
Anders dråparen berättar, på armen och i huffudet att arr syntes
och keppen i stycken sönder. I thet the så wåro sammankomne
drogh tå Anders sin kniff och stack honom 7 styngh i bröstet så att han
ther på platzen strax dödh bleff och om morgonen i så måtto är vpta
gen. Emot thetta protocollet ner thet vpläset war fans ingen pro
testation.
12r
Thenne saken steltes till Nembdennes betenkiande sentens och domb,
Och ner theta målet war öffuerwägat gåfuo the gensuar at såßom
the både hafua warit uthe på marken och frie fötter, och funnes modige
kunna the icke weria Anderses lijff efter det 12 Cap: I dråp: Balk:
medh willia. Dock är thenne nidrige rettens betenkiande, at såsom
then dödhe gick utan trångemåll effter honom som skadan giordhe, och
war i behåll, och icke der till hade orsak, han kunne aff den högtährade
konungzlige retten bliffua till Lifuet benådat, helst effter han ledh
stoor öffuerwåld aff honom för än han kom ifrån huset.
Magnus Bengtßon i Liunga een ungh Studiosus å crono, sakfeltes
för lägersmåll medh een lößkåna Elsa Niels doter i Sommersäte
een driffuerska effter straffordningen till 3 dlr
Cronan - 2 dlr
Häradet - 2 marker
Häratzhöffd - 2 marker
Sammadagh tingfördes een gammall Soldat och feltwebell Joen
månßon ogifft å frelse, och anklagades hafua legrat een Enkia Gun
null Andersadotter, och aflat barn medh henne, thet båden her för rätten
bekenna. Sedan bekende förbe:de feltwebell hafua belegrat en piga
Karin Lars dotter, doch war han icke barnefader vtan bekende thet på
een annor ogifft soldat huilken nu icke är tillstädes vtan dödh blefuen
och ner her om bleff ransakat befinnes begge quinfolken vara tuenne
samborne syskonnebarn, Karin är född aff broderen och Gunnull aff
systeren som samme feltwebell belegrat hade. Dherföre sakfeltes
han för enkiokrenkningh till 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzägand 13 5 16
heredet 6 2 8
heretzhöffd 6 2 8
Ähn för lönskeleger medh then ena effter straffordningen 3 dr.
cronan 2 dr
heredet 2 mark
häretzhöff 2 mark
Anlongande skyldskapen effter sådane leder icke finnas i Levitico
eller beschreffuen lagh hemstelles denne saken till then höglofflige kon
nungzlige hoffrettz resolution. Feltweblen är fattigh och för
må inga böter vppehålla, är nyhemkommen aff tågh.
Then andra dagen continuerades lagtinget medh samme nembdemen.
bekenna. Sedan bekende förbe:de feltwebell hafua belegrat en piga
Karin Lars dotter, doch war han icke barnefader vtan bekende thet på
een annor ogifft soldat huilken nu icke är tillstädes vtan dödh blefuen
och ner her om bleff ransakat befinnes begge quinfolken vara tuenne
samborne syskonnebarn, Karin är född aff broderen och Gunnull aff
systeren som samme feltwebell belegrat hade. Dherföre sakfeltes
han för enkiokrenkningh till 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 16
målzägand 13 5 16
heredet 6 2 8
heretzhöffd 6 2 8
Ähn för lönskeleger medh then ena effter straffordningen 3 dr.
cronan 2 dr
heredet 2 mark
häretzhöff 2 mark
Anlongande skyldskapen effter sådane leder icke finnas i Levitico
eller beschreffuen lagh hemstelles denne saken till then höglofflige kon
nungzlige hoffrettz resolution. Feltweblen är fattigh och för
må inga böter vppehålla, är nyhemkommen aff tågh.
Then andra dagen continuerades lagtinget medh samme nembdemen.
12v
Löskånan Karin effter straffordningen böter 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
heretzhöffd 1 mark
Kom för retta Lars Tykeson i Vpsala och feste een 6 manna eedh
för sin dotter Botill Lars dotter anlongande det taal och humme
måll henne war på kommet och lekuell icke weet huem det talet
hafuer vtkommet kan hon icke bliffua det quitt medh mindre
än hon medh lagen blifuer purgerat.
Sammadagh kom för retta Suen Boson i Ryszby soldat och an
klagade Niels Bengtzson i Theszås å frelsze ogifft och gaff honom
skuld hafua belegrat hans hustru Karin Niels dotter å skatta.
Begga bekenna deras syndh godwilligen, dherföre bleffuo the efter
Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någor
mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sins nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördes Anders Olufszon i Brekennetorph
å skatta gifft man huilken hafuer legrat sin tienstepiga Estridt
Jons dotter och aflat medh henne barn, båden bekenna sin misz
gerninghz synd goduilligen, dherföre blefuo the effter Gudz lagh sagde
ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru
han skall döden döö etc.
Kom för retta Suen i Vplöff ifrån Rydeholms sochn och klagade
att Matthis i Lunden hade kiöpt een häst aff honom till sin son
så effter sonen är drunknat loffuade Matthis her för rätten att
Suen skall blifua betalter och klagelösz.
Sammadagh tillfrågade herren landzhöffdingen hr Bengt
Bagge heele häredtz inwånere i Synnerbo heredt, högre
och nidrige standz personer, sampt gemene allmogen och begera
de wittnesbördh om inspectoren ehrebaar och wellachtat man
Lars Nielszon huilken nu i feigdetiden emillan Suerige och Danmark
cronan 4 mark
häredet 1 mark
heretzhöffd 1 mark
Kom för retta Lars Tykeson i Vpsala och feste een 6 manna eedh
för sin dotter Botill Lars dotter anlongande det taal och humme
måll henne war på kommet och lekuell icke weet huem det talet
hafuer vtkommet kan hon icke bliffua det quitt medh mindre
än hon medh lagen blifuer purgerat.
Sammadagh kom för retta Suen Boson i Ryszby soldat och an
klagade Niels Bengtzson i Theszås å frelsze ogifft och gaff honom
skuld hafua belegrat hans hustru Karin Niels dotter å skatta.
Begga bekenna deras syndh godwilligen, dherföre bleffuo the efter
Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någor
mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sins nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördes Anders Olufszon i Brekennetorph
å skatta gifft man huilken hafuer legrat sin tienstepiga Estridt
Jons dotter och aflat medh henne barn, båden bekenna sin misz
gerninghz synd goduilligen, dherföre blefuo the effter Gudz lagh sagde
ifrån liffuet. Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru
han skall döden döö etc.
Kom för retta Suen i Vplöff ifrån Rydeholms sochn och klagade
att Matthis i Lunden hade kiöpt een häst aff honom till sin son
så effter sonen är drunknat loffuade Matthis her för rätten att
Suen skall blifua betalter och klagelösz.
Sammadagh tillfrågade herren landzhöffdingen hr Bengt
Bagge heele häredtz inwånere i Synnerbo heredt, högre
och nidrige standz personer, sampt gemene allmogen och begera
de wittnesbördh om inspectoren ehrebaar och wellachtat man
Lars Nielszon huilken nu i feigdetiden emillan Suerige och Danmark
13r
haffuer warit aff H:nes K: Maij:tt commenderet her i Synnerbo heredt
icke allenast att haffua itt wakande öga på gräntzens wärn emot
fiendens infall vthan och medh dragoners werffuande sin högste flijt
anlegga i sådande ofridelige tider att vndersåterna i Synnerbo h:tt och
annorstädes kunne så widt mögeligest skee kunne bliffua defenderade.
Så suarade samptlige som tillstädes wåro, lika såsom medh enom mund
att be:te inspector Lars Nielszon haffuer så vtstått och förrättat sitt
ombetrodde embete så att the haffua orsak honom storligen betacka
och högeligen berömma ty han hafier hållet godh order och disposi
tion medh armeens igenom reesande aff och an, han haffuer warit
försichtigh krigzman emot fienden och någre gånger taget de wärff
uade dragoner medh sigh och gått på fienden så att anseelige troupper
är igenom hans dexteritet ruinerade och niderlagde huar igenom grän
tzerna äre blefne des säkrare och fienden meer modfelter så att hans
intent och vpsåt hafuer esom offtast slaget honom feelt. I en sum
ma, han haffuer så omgått medh allmogen att her finnes ingen som det
ringaste besuer hafuer öffuer be:te Lars Nielszon att framdraga, vtan
gifua honom det beste lofford som een man bör sökia. Dee tuifla
icke att H: K: Maij:tt warder thenna hans trooflitige tienst nådeligen
anseandes och medh ytterligare promotion wedergellandes.
Sammadagh kom för retta Lars Suenszon i Böket huilken effter
den konungzlige hoffrettz resolution hafuer warit flychtigh i 7 åhr och
något öffuer des förelagde termin och i medler tidh tient ärligen och wäll
i Tyskland och Danmark hoosz wåre armeer och nu är medh åklagarna vän
ligen och wäll förlikter och dem vtwissat 130 rikzdr der medh dhen
dödes hustru Märit efter sin man Bengt Haraldszon i Brekennetorp huil
ken Lars Suenszon aff dagar togh är wäll tillfridz stält och vtloffuade att
her på skall aldrig widare åtalas eller quellias.
Sammadagh tingfördes een gifft frelsesbonde Oluff Johanszon i Skarp
huilken haffuer belegrat sin tienstepiga Thora Bengtz dotter i Extorp
å skatta och aflat barn medh henne thet the båden goduilligen bekenna
dherföre blefuo the båden effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döde döö etc.
Sammadagh anklagades Simon Nielszon i Heslult å skatta gammall
blind gifft man huilken haffuer belegrat sin tienstepiga Botill
Jöns dotter i Bohult å skatta, begge bekenna sin syndh godwilligen.
icke allenast att haffua itt wakande öga på gräntzens wärn emot
fiendens infall vthan och medh dragoners werffuande sin högste flijt
anlegga i sådande ofridelige tider att vndersåterna i Synnerbo h:tt och
annorstädes kunne så widt mögeligest skee kunne bliffua defenderade.
Så suarade samptlige som tillstädes wåro, lika såsom medh enom mund
att be:te inspector Lars Nielszon haffuer så vtstått och förrättat sitt
ombetrodde embete så att the haffua orsak honom storligen betacka
och högeligen berömma ty han hafier hållet godh order och disposi
tion medh armeens igenom reesande aff och an, han haffuer warit
försichtigh krigzman emot fienden och någre gånger taget de wärff
uade dragoner medh sigh och gått på fienden så att anseelige troupper
är igenom hans dexteritet ruinerade och niderlagde huar igenom grän
tzerna äre blefne des säkrare och fienden meer modfelter så att hans
intent och vpsåt hafuer esom offtast slaget honom feelt. I en sum
ma, han haffuer så omgått medh allmogen att her finnes ingen som det
ringaste besuer hafuer öffuer be:te Lars Nielszon att framdraga, vtan
gifua honom det beste lofford som een man bör sökia. Dee tuifla
icke att H: K: Maij:tt warder thenna hans trooflitige tienst nådeligen
anseandes och medh ytterligare promotion wedergellandes.
Sammadagh kom för retta Lars Suenszon i Böket huilken effter
den konungzlige hoffrettz resolution hafuer warit flychtigh i 7 åhr och
något öffuer des förelagde termin och i medler tidh tient ärligen och wäll
i Tyskland och Danmark hoosz wåre armeer och nu är medh åklagarna vän
ligen och wäll förlikter och dem vtwissat 130 rikzdr der medh dhen
dödes hustru Märit efter sin man Bengt Haraldszon i Brekennetorp huil
ken Lars Suenszon aff dagar togh är wäll tillfridz stält och vtloffuade att
her på skall aldrig widare åtalas eller quellias.
Sammadagh tingfördes een gifft frelsesbonde Oluff Johanszon i Skarp
huilken haffuer belegrat sin tienstepiga Thora Bengtz dotter i Extorp
å skatta och aflat barn medh henne thet the båden goduilligen bekenna
dherföre blefuo the båden effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet.
Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han skall döde döö etc.
Sammadagh anklagades Simon Nielszon i Heslult å skatta gammall
blind gifft man huilken haffuer belegrat sin tienstepiga Botill
Jöns dotter i Bohult å skatta, begge bekenna sin syndh godwilligen.
13v
Therföre bleffuo the effter Gudz lagh sagde ifrån liffuet. Then som hoor be
driffuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och
horkånan etc.
Sammadagh kom för rätta Biörn i Säffsziörydh dansk man i Brea
rydz sochn huilken hade een son Oluff Biörnson i Ångelstad sochn
then nu i feigdetiden emillan Suerige och Danmark giorde sigh altid ähran
de hem ifrån sin matmoder ther han tiente och till faderen sin och
aff sådant tillfelle brachte fienden kundskap, som berättas, icke tagan
des i acht de starke förbudh som giorde wåro att ingen skulle fördri
sta sigh vidh liffzstraff tillgiörandes att gå öffuer gräntzen för kund
skaper skuld. I medler tidh han så dreff vp och vht, och af honom bleff
bespord hotelser och vndsegningar, är han blefuen för större fhara skull
i krigztiden blefuen aff dragonerne ihielskutin.
Kommo för retta Eskell Murares i Ifla slecht och förwanter och
bekende the hade giordt een wenligh förlikningh effter Eskell Murare
huilken bleff ihielslagen aff Niels Siggeson i Fageredt och hafuer Niel
ses fader Sigge i Waraböke tingskiött ifrån sigh och sine arffuinger och
till den dödes slecht och Eskell Murares barn 1/4 aff Fagredz gårdh och
5 skeppeland jordh, doch detta effter then konungzlige hoffrettz resolution
och nådige pardon aff innehåld att dråparen skall sigh medh målzägan
den förlika, sådant och nu friwilligen skedt är. Och vtloffuades att
denne förlikningen skall fast stånda, der opå de giorde handstreckningh.
Sammadagh tingfördes aff een landbofoude Trulz i Näs een dräng
Håkon i Näs i Liungby sochn å frelse huilken är kommen i vppen
bart röchte att haffua belegrat tuenne systrar Anna Jöns dotter
och Ingeborgh Jöns dotter i Toffta å skatta ogift. Medh Ingeborgh är
vppenbart och barnaflingh, det de goduilligen bekenna, för Anna
hafuer han tillförenne fest een 12 manna eed then han nu inthet för
må fulborda vtan både Håkon och Anna beplichta sigh högeligen att
detta röchte dem opå är osanningh. Men är till denne grofue gerningh
illa trodder aff menniskor och är likt till sanningh. Detta vpsattes
till widrare betenkiande.
Sammadagh bleff lensmannenom Börge Bengtzson i Hollie
tillsagt itt häredtz bewijsz om den store gästningh och annat me
ra mödesampt han vidh then stoore landzwägen vtestår och ser
deles i denne feigdetiden emillan Suerige och Danmark ledit hafuer.
driffuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och
horkånan etc.
Sammadagh kom för rätta Biörn i Säffsziörydh dansk man i Brea
rydz sochn huilken hade een son Oluff Biörnson i Ångelstad sochn
then nu i feigdetiden emillan Suerige och Danmark giorde sigh altid ähran
de hem ifrån sin matmoder ther han tiente och till faderen sin och
aff sådant tillfelle brachte fienden kundskap, som berättas, icke tagan
des i acht de starke förbudh som giorde wåro att ingen skulle fördri
sta sigh vidh liffzstraff tillgiörandes att gå öffuer gräntzen för kund
skaper skuld. I medler tidh han så dreff vp och vht, och af honom bleff
bespord hotelser och vndsegningar, är han blefuen för större fhara skull
i krigztiden blefuen aff dragonerne ihielskutin.
Kommo för retta Eskell Murares i Ifla slecht och förwanter och
bekende the hade giordt een wenligh förlikningh effter Eskell Murare
huilken bleff ihielslagen aff Niels Siggeson i Fageredt och hafuer Niel
ses fader Sigge i Waraböke tingskiött ifrån sigh och sine arffuinger och
till den dödes slecht och Eskell Murares barn 1/4 aff Fagredz gårdh och
5 skeppeland jordh, doch detta effter then konungzlige hoffrettz resolution
och nådige pardon aff innehåld att dråparen skall sigh medh målzägan
den förlika, sådant och nu friwilligen skedt är. Och vtloffuades att
denne förlikningen skall fast stånda, der opå de giorde handstreckningh.
Sammadagh tingfördes aff een landbofoude Trulz i Näs een dräng
Håkon i Näs i Liungby sochn å frelse huilken är kommen i vppen
bart röchte att haffua belegrat tuenne systrar Anna Jöns dotter
och Ingeborgh Jöns dotter i Toffta å skatta ogift. Medh Ingeborgh är
vppenbart och barnaflingh, det de goduilligen bekenna, för Anna
hafuer han tillförenne fest een 12 manna eed then han nu inthet för
må fulborda vtan både Håkon och Anna beplichta sigh högeligen att
detta röchte dem opå är osanningh. Men är till denne grofue gerningh
illa trodder aff menniskor och är likt till sanningh. Detta vpsattes
till widrare betenkiande.
Sammadagh bleff lensmannenom Börge Bengtzson i Hollie
tillsagt itt häredtz bewijsz om den store gästningh och annat me
ra mödesampt han vidh then stoore landzwägen vtestår och ser
deles i denne feigdetiden emillan Suerige och Danmark ledit hafuer.
14r
I lika måtto Niels Suenszon i Beckarydt på samme sätt itt häredtz be
wijsz loffuat.
Sammadagh anklagades Jöns Erichson i Elinge å skatta enklingh att
haffua belegrat Källa Girmundzdotter ogifft. Derföre sakfeltes efter det
3 Cap: i Giffto: B: till 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 8 [..]
målzäganden 13 5 8
heredet 6 2 4
heretzhöffd 6 2 4
Kom för retta Jöns Anderson i Elmhult i Stembrohult sochn och Albo
häradt och inlade i retten een handskrifft giffuen aff her Peder Carolj
på 40 rikzdr och honom till vnderpant satt itt lagafångz breff på itt 1/4
heman Kallhult be:d i Agunnarydz sochn huilket nu är arffallet effter
her Peders moder. Nu inlegger her Håkon Capellan i Jönekiöpingh
som är her Peders broder een protestations skriffuelsze aff dato Jöne
kiöpingh 20 Novembris 1644 ther utinnan han begärar Jöns Anderson
må gåå till godtze her Peders per quotam. Retten befinner detta
ährandet således att Jöns Anderson bliffuer vidh sin pant till thes han
aff arfuingerna blifuer ther ifrån löst och penningarne betalte.
Girmund Oluffszon i Elinge vtfeste een 6 manna eed att hans hustru
Inger är oskyldigh för sine gårdquinnor Kirstin och Bengtas tillwijtelser
att skolla haffua stulit får.
Sammadagh anklagades i rätta Jon Jönszon i Stahult å frelse
för han hafuer skieldt Niels Jönson i Stahult för een hora och fram
fördes tuenne vittne som skulle hafua hördt ther på Bengt Gisleson och
Niels Gumundszon att Niels Jönson är kommen i röchte för Jöns Börge
sons hustru i Stahult att han henne skulle hafua belegrat och hafuer
förbe:te wittne synt tekn i gärdet vidh een ekelåga der de skulle hafua
liggit i gräset och töcktes som gräset war nidballat och trampat.
Niels Jönszon vtfeste för detta taal och röchte een 6 manna eed effter
åklagarna wåro hans owenner.
Kom för retta Suen Suenson i Skiffterydh och kerade till vnderfouten
Mårten Hindrichson om knechte leijomåll föregiffuandes det Mårten skulle
wara inwicklat i löffte för Suen Suenszons leijokarll huilken är
förrymder. Detta vpsattes till parterna komma medh bettre skääll.
wijsz loffuat.
Sammadagh anklagades Jöns Erichson i Elinge å skatta enklingh att
haffua belegrat Källa Girmundzdotter ogifft. Derföre sakfeltes efter det
3 Cap: i Giffto: B: till 40 mark.
cronan 13 mark 5 öre 8 [..]
målzäganden 13 5 8
heredet 6 2 4
heretzhöffd 6 2 4
Kom för retta Jöns Anderson i Elmhult i Stembrohult sochn och Albo
häradt och inlade i retten een handskrifft giffuen aff her Peder Carolj
på 40 rikzdr och honom till vnderpant satt itt lagafångz breff på itt 1/4
heman Kallhult be:d i Agunnarydz sochn huilket nu är arffallet effter
her Peders moder. Nu inlegger her Håkon Capellan i Jönekiöpingh
som är her Peders broder een protestations skriffuelsze aff dato Jöne
kiöpingh 20 Novembris 1644 ther utinnan han begärar Jöns Anderson
må gåå till godtze her Peders per quotam. Retten befinner detta
ährandet således att Jöns Anderson bliffuer vidh sin pant till thes han
aff arfuingerna blifuer ther ifrån löst och penningarne betalte.
Girmund Oluffszon i Elinge vtfeste een 6 manna eed att hans hustru
Inger är oskyldigh för sine gårdquinnor Kirstin och Bengtas tillwijtelser
att skolla haffua stulit får.
Sammadagh anklagades i rätta Jon Jönszon i Stahult å frelse
för han hafuer skieldt Niels Jönson i Stahult för een hora och fram
fördes tuenne vittne som skulle hafua hördt ther på Bengt Gisleson och
Niels Gumundszon att Niels Jönson är kommen i röchte för Jöns Börge
sons hustru i Stahult att han henne skulle hafua belegrat och hafuer
förbe:te wittne synt tekn i gärdet vidh een ekelåga der de skulle hafua
liggit i gräset och töcktes som gräset war nidballat och trampat.
Niels Jönszon vtfeste för detta taal och röchte een 6 manna eed effter
åklagarna wåro hans owenner.
Kom för retta Suen Suenson i Skiffterydh och kerade till vnderfouten
Mårten Hindrichson om knechte leijomåll föregiffuandes det Mårten skulle
wara inwicklat i löffte för Suen Suenszons leijokarll huilken är
förrymder. Detta vpsattes till parterna komma medh bettre skääll.
14v
Bengt Nielszonn i Hampnada sakfeltes för een skiöka Elin Jeppa d:
till 3 mark.
cronan 2 mark
häredet 12 öre
häretzhöffd 12 öre
Kom för retta Jon Jönszon i Rydh fulmyndigh på Ingemars vegnar i Biör
storph och tingskiötte Jöns Suenszon i Hökalt och hans hustru Kirstin Botilz
dotter 1/5 aff söndregården i Biörstorp 60 dr godt mynt och 2 rsdr.
Kom för retta Anders Oluffzson i Elmtåsa fulmöndigh på Anders Persons
vegnar i Elmtåsa och tingskiötte Bengta, Ingeborgh, Britta och Märit
Niels döttrar 1/3 aff halfuan Stockhulta gårdh och therföre hafuer theras
fader Niels Swenson giffuit Anders Person 60 dr godt mynt och
Nielses barn effter theras faders dödh gifuit Andersz Pederson 12 dr
godt mynt.
Sammadagh anklagades Hans Kremmare i Hambra å crono
för perlemente her vidh tinget i går nidh i byn och slagit een
drängh Joen Person i Beckaridt i stoort fyllerij och dryckenskap aff
Kom för rätta Tuffue Jönßon i Lönshult på sin moders och sin syskonnes
wegnar fullmechtigh, och talade till sin broder Jöns Jönßon i Lönshult om
leijomåll i knechterij. Thenne Jönß Jönßon var rettare och förän han
wille någon aff Bröderna skulle komma i tiensten till knecht, lät han sigh
sielff insetia medh alles theras inrådendhe; Ner Jöns kom hem ifrån ut
skriffningen, handlade han medh sin broder Niels Jönßon, och han up
bar - 42 Rikzdlr, resterar ännu - 40 Rikzdlr. Detta är meklat och
aff rätten bilagdt, att Jöns betallar moderen och sine syskon - 32 Rikz
dlr, och ther ware klart them emillan, halffparten till modern, och
halffparten till syskonen.
Sammadagh tingfördes Anna Jönsdotter i Toffta huilken är be
röchtat att hafua hafft legersmåll med Håkon Suenszon i Näsz een
drängh, samme Håkon är och i vppenbara röchte för Annas syster Ingeborg
Jöns dotter. Annas broder Bengt Jönszon vtfeste för sin syster een 6
manna eedh.
Bengt i Fagraböke vtfeste een 6 manna eed för det rådiuret som Jon
Bengtzson i Holmana hade beskylt honom före att hafua vtfördt till La
holm.
Sammadagh tingfördes Anna Jönsdotter i Toffta huilken är be
röchtat att hafua hafft legersmåll med Håkon Suenszon i Näsz een
drängh, samme Håkon är och i vppenbara röchte för Annas syster Ingeborg
Jöns dotter. Annas broder Bengt Jönszon vtfeste för sin syster een 6
manna eedh.
Bengt i Fagraböke vtfeste een 6 manna eed för det rådiuret som Jon
Bengtzson i Holmana hade beskylt honom före att hafua vtfördt till La
holm.
Bengt Nielszonn i Hampnada sakfeltes för een skiöka Elin Jeppa d:
till 3 mark.
cronan 2 mark
häredet 12 öre
häretzhöffd 12 öre
Kom för retta Jon Jönszon i Rydh fulmyndigh på Ingemars vegnar i Biör
storph och tingskiötte Jöns Suenszon i Hökalt och hans hustru Kirstin Botilz
dotter 1/5 aff söndregården i Biörstorp 60 dr godt mynt och 2 rsdr.
Kom för retta Anders Oluffzson i Elmtåsa fulmöndigh på Anders Persons
vegnar i Elmtåsa och tingskiötte Bengta, Ingeborgh, Britta och Märit
Niels döttrar 1/3 aff halfuan Stockhulta gårdh och therföre hafuer theras
fader Niels Swenson giffuit Anders Person 60 dr godt mynt och
Nielses barn effter theras faders dödh gifuit Andersz Pederson 12 dr
godt mynt.
Sammadagh anklagades Hans Kremmare i Hambra å crono
för perlemente her vidh tinget i går nidh i byn och slagit een
drängh Joen Person i Beckaridt i stoort fyllerij och dryckenskap aff
15r
brennewijn att han icke wiste huadh han giordhe. Sakfeltes för itt blod
wijte effter det [..] Cap: i Såremåle Balk: till 6 mark.
cronan 2 mark
målzäganden 2 mark
heredet 1 mark
häretzhöffd 1 mark
Framträdde för retten dragone capteinen ehrligh och manhafftigh Sten
Swenszon i Horszöia och vpbödh sigh för heele allmogen tillfrågan
des them huru han sigh vthj sin tienst förhållet hade? Tå gåffuo the ho
nom itt ehrligit och godt skåtzmåll att han som een tapper cronones
troo man sitt embete och kall medh flijt förestått haffuer, der på honom
bleff lofuat häredtz bewijsz.
I lika måtto bleff sammadagh wellachtat Jöns Jonszon på Toffta
holm loffuat häradtz bewijsz huruledes han sigh förhållet haffuer
nembl: sådant som för enom ehrligom och redeligom manne wäll anstår
ty han ganska möckit besuer och gestningh widh den stoore landzwägen
i feigdetiden ledit och vtstått haffuer.
Sammadagh framkom ifrån Weszbo häredt Suen Gabone och
på sin systersons vegnar förde een klaga emot häredtz skriffua
ren Anders Larszon i Tranhult berettandes att hans suenetienare
hade kiöpt een häst aff honom i Danmark ner kriget påstodh.
Nu framlegger Anders Larszon itt contract emillan honom och sue
netienaren derutinnan förmäles att der han förde sigh i någon giell
föruthan det han aff huszbonden anammat haffuer skulle han sielff
bethalla. Retten finner skääl att giöra Anders Larszon frij för
samma Suen Gabonnes fordrande och han som hästen sålt haffuer
gånge till sin man effter de både äre hema i Wesbo häredt, der måge
kiöparen och seliaren sökia huar andra effter hesten finnes hoosz suene
tienaren och huszbonden effter contractet medh honom icke är plich
tigh att suara till sin suenetienares serskilte giorde gieldh.
wijte effter det [..] Cap: i Såremåle Balk: till 6 mark.
cronan 2 mark
målzäganden 2 mark
heredet 1 mark
häretzhöffd 1 mark
Framträdde för retten dragone capteinen ehrligh och manhafftigh Sten
Swenszon i Horszöia och vpbödh sigh för heele allmogen tillfrågan
des them huru han sigh vthj sin tienst förhållet hade? Tå gåffuo the ho
nom itt ehrligit och godt skåtzmåll att han som een tapper cronones
troo man sitt embete och kall medh flijt förestått haffuer, der på honom
bleff lofuat häredtz bewijsz.
I lika måtto bleff sammadagh wellachtat Jöns Jonszon på Toffta
holm loffuat häradtz bewijsz huruledes han sigh förhållet haffuer
nembl: sådant som för enom ehrligom och redeligom manne wäll anstår
ty han ganska möckit besuer och gestningh widh den stoore landzwägen
i feigdetiden ledit och vtstått haffuer.
Sammadagh framkom ifrån Weszbo häredt Suen Gabone och
på sin systersons vegnar förde een klaga emot häredtz skriffua
ren Anders Larszon i Tranhult berettandes att hans suenetienare
hade kiöpt een häst aff honom i Danmark ner kriget påstodh.
Nu framlegger Anders Larszon itt contract emillan honom och sue
netienaren derutinnan förmäles att der han förde sigh i någon giell
föruthan det han aff huszbonden anammat haffuer skulle han sielff
bethalla. Retten finner skääl att giöra Anders Larszon frij för
samma Suen Gabonnes fordrande och han som hästen sålt haffuer
gånge till sin man effter de både äre hema i Wesbo häredt, der måge
kiöparen och seliaren sökia huar andra effter hesten finnes hoosz suene
tienaren och huszbonden effter contractet medh honom icke är plich
tigh att suara till sin suenetienares serskilte giorde gieldh.
15v
Anno 1645 dhen 24 Novembris, effter Landzhöffdingens
herr Bengtt Bagges befallningh höltz extra ordinarie tingh i
Synnerbo häredt vthj Bårsit öffuerwarandes i her landzhöffding
gens ställe ehrboren inspectoren well:tt Lars Nielszon till Torn
beck, Item hederlige och wellerde mester Christiern i Anderstadh
och her Niels i Götteredt. Item befallningzmannen försichtigh
Harall Trolle i Isziöa sampt heredtz nembdemen.
Sammadagh tilltaladhe inspectoren well:tt Lars Nielszonn
lensmannen Johan i Hestberga om een post höö som bönderna
i Traherit sochn ländt hade, lensmannen bleff pålagt aff
retten, samme länte höö, antingen medh sådant lån betalla eller
nögachtigh quittens opå huarest det leffuereret är.
Sammadagh besuerade sigh wellerde her Niels kiörkioherde i Götte
rydh om den oendrächtigheeten der är i församblingen i deras hielpedagz
värke i det somlige giöra och somlige stå tilbaka. Herutinnan bleffuo
de sams huilket effter thenne dagh oryggeligen hållas skall att ner pastor
i Götteredh påliuser att de skolla komma lofuade the thet vtan vpskoff
effterkomma och ingalunda det affsittia heller den samme må straffat
bliffua.
Kom för retta Joen Person i Gröne och klagade om något arff som
hans moder Johanna Peders dotter hade inne medh sigh och förslösat.
Nu fins någon jordh behållen, är bleffuen honom tillsagd effter som godhe
män then wärdera kunna, så att Jon Person må komma vtan afkort
ningh till sin arfzrätt, then moderen i hans omöndige åhr hafuer tagit
till sigh och är samme summan han hafuer att fodra som honom skall
aff jorden vtmätas 35 ½ dr godt mynt.
Synnerbo häredt vthj Bårsit öffuerwarandes i her landzhöffding
gens ställe ehrboren inspectoren well:tt Lars Nielszon till Torn
beck, Item hederlige och wellerde mester Christiern i Anderstadh
och her Niels i Götteredt. Item befallningzmannen försichtigh
Harall Trolle i Isziöa sampt heredtz nembdemen.
| Nembden | |
| Joen i Snelzböke | Peer Bengtzson i Horn |
| Jon Jönszon i Rydh | Knut i Bolmarit |
| Niels i Romborne | Anders i Möklehult |
| Måns i Linhult | Jöns i Fägrehult |
| Lars i Jonskiöp | Peer i Linnefelle |
| Suen i Bårset | Ebbe i Skateboa |
Sammadagh tilltaladhe inspectoren well:tt Lars Nielszonn
lensmannen Johan i Hestberga om een post höö som bönderna
i Traherit sochn ländt hade, lensmannen bleff pålagt aff
retten, samme länte höö, antingen medh sådant lån betalla eller
nögachtigh quittens opå huarest det leffuereret är.
Sammadagh besuerade sigh wellerde her Niels kiörkioherde i Götte
rydh om den oendrächtigheeten der är i församblingen i deras hielpedagz
värke i det somlige giöra och somlige stå tilbaka. Herutinnan bleffuo
de sams huilket effter thenne dagh oryggeligen hållas skall att ner pastor
i Götteredh påliuser att de skolla komma lofuade the thet vtan vpskoff
effterkomma och ingalunda det affsittia heller den samme må straffat
bliffua.
Kom för retta Joen Person i Gröne och klagade om något arff som
hans moder Johanna Peders dotter hade inne medh sigh och förslösat.
Nu fins någon jordh behållen, är bleffuen honom tillsagd effter som godhe
män then wärdera kunna, så att Jon Person må komma vtan afkort
ningh till sin arfzrätt, then moderen i hans omöndige åhr hafuer tagit
till sigh och är samme summan han hafuer att fodra som honom skall
aff jorden vtmätas 35 ½ dr godt mynt.
16r
Kom för retta Måns Suenson i Sonema och förde sin klagan emot Niels
i Yttregårdh huilken hade gått i löffte för 20 rikzdr som igen stodho på
itt contract medh Månses son Göte Månszon huilken bleff schrefuen till
knecht och rettaren Måns i Granhult hade giordt denne föreningen e
medan han vtgick för frelserotan och är bleffuen dödh på tågh.
Retten affseger Niels i Yttregårdh att fulgiöra sitt löffte och effterkom
ma medh betallningh det han gick i löffte före nembl: 20 rikzdr.
Sedan kan Niels sökia rettaren Måns i Granhult om huad han kan
haffua honom att tilltala.
Sammadagh tingfördes een änkia Karin Andersdotter i Ramnäs
å skatta huilken haffuandes är och skiuter på een gångh hon gick på wä
gen ifrån Askenäs, mötte henne 3 str hoffmen aff huilka een språngh aff
hästen och nödde henne till att ligga ner sigh och seger sigh inthet weta
huad nampn han hade eller huar han war hema och effter detta är
itt tuiffuelzmåll vpsattes detta ährandet till widare ransakningh.
Sammadagh tingfördes Suenborgh Jöns dotter i Rydh soldatere
hustru å skatta och bleff anklagat haffua låtit sigh belägra aff en
drängh Suen Jonszon huilken är förrymdh ådt Danmark medh hennes
syster Johanna Jöns dotter ogifft, ther han och hon ännu wistas och icke
blefuo hindrade eller vptagne. Och är ransakat om denna her nu står
för retten huilken först är bleffuen belegrat, om hon wiste aff sin
systers omgenge? om huilket man ingen bekennelse eller wet
skap bekommer. Thy thenne Suenborgh fick barn 3 veckor för än then
andra, bleff och bewiszligit att thenna lågh vthj itt husz och then andra
lågh inne i stugan medh then hon förrymde. Detta ännu till att
ransaka widare, steltes hon i stark borgan till neste tingh.
Kom för retta Suen Jönszon i Riszhult och inlade een längd på någre
gield honom åttes huilken kiörkioherden hade skreffuit och förseglat
sampt medh lensmannen på Jönses ytterste tima ther på han dödhe
och ibland alle hans gellenerer war Suen Person i Skaffta honom
skyldigh 6 ½ dr godt mynt. Retten erkenner Suens hustru att
betalla Suen Jönszon dee 6 ½ dr vtan vppehåldh.
Sammadagh sakfeltes een vng drängh Jon Jonszon i Brokhult å
skatta för mökrenkningh medh Kirstin Niels dotter i Fagredt efter
det 3 Cap: i Giffto: Balk: till 40 mark.
i Yttregårdh huilken hade gått i löffte för 20 rikzdr som igen stodho på
itt contract medh Månses son Göte Månszon huilken bleff schrefuen till
knecht och rettaren Måns i Granhult hade giordt denne föreningen e
medan han vtgick för frelserotan och är bleffuen dödh på tågh.
Retten affseger Niels i Yttregårdh att fulgiöra sitt löffte och effterkom
ma medh betallningh det han gick i löffte före nembl: 20 rikzdr.
Sedan kan Niels sökia rettaren Måns i Granhult om huad han kan
haffua honom att tilltala.
Sammadagh tingfördes een änkia Karin Andersdotter i Ramnäs
å skatta huilken haffuandes är och skiuter på een gångh hon gick på wä
gen ifrån Askenäs, mötte henne 3 str hoffmen aff huilka een språngh aff
hästen och nödde henne till att ligga ner sigh och seger sigh inthet weta
huad nampn han hade eller huar han war hema och effter detta är
itt tuiffuelzmåll vpsattes detta ährandet till widare ransakningh.
Sammadagh tingfördes Suenborgh Jöns dotter i Rydh soldatere
hustru å skatta och bleff anklagat haffua låtit sigh belägra aff en
drängh Suen Jonszon huilken är förrymdh ådt Danmark medh hennes
syster Johanna Jöns dotter ogifft, ther han och hon ännu wistas och icke
blefuo hindrade eller vptagne. Och är ransakat om denna her nu står
för retten huilken först är bleffuen belegrat, om hon wiste aff sin
systers omgenge? om huilket man ingen bekennelse eller wet
skap bekommer. Thy thenne Suenborgh fick barn 3 veckor för än then
andra, bleff och bewiszligit att thenna lågh vthj itt husz och then andra
lågh inne i stugan medh then hon förrymde. Detta ännu till att
ransaka widare, steltes hon i stark borgan till neste tingh.
Kom för retta Suen Jönszon i Riszhult och inlade een längd på någre
gield honom åttes huilken kiörkioherden hade skreffuit och förseglat
sampt medh lensmannen på Jönses ytterste tima ther på han dödhe
och ibland alle hans gellenerer war Suen Person i Skaffta honom
skyldigh 6 ½ dr godt mynt. Retten erkenner Suens hustru att
betalla Suen Jönszon dee 6 ½ dr vtan vppehåldh.
Sammadagh sakfeltes een vng drängh Jon Jonszon i Brokhult å
skatta för mökrenkningh medh Kirstin Niels dotter i Fagredt efter
det 3 Cap: i Giffto: Balk: till 40 mark.
16v
cronan 13 mark 5 öre 8 [..]
målzäganden 13 5 8
häredet 6 2 4
häretzhöffd 6 2 4
Sammadagh sakfeltes een vngh soldat Suen Johanszon i Korn
berga å skatta för lönskeleger medh een sköka effter strafford:
3 dr.
cronan 2 dr
häredet 2 mark
häretzhöffd 2 mark
Kånan Anna i Kornberga effter samme ordningh 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häretzhöffd 1 mark
Kom för retta Jon Person i Bökhult och lät vpschriffua sine edemen
att dee 11 dr han vpbar för sin skade han fick inlade han i Bökhultz
gårdh som nu är arfffallen.
Eden bleff gången och Karin i Siuhult på sine barns vegnar ingen
ettlöffue haffuer att fodra hoosz Joen Person i Bökhult.
Kom för retta Ingerd Måns dotter i Hylte och klagade om een koo
som för henne är bleffuen så illa slagen att hon der aff är dödh blefuen
och misztänker Jöran i Ekenäs att han skulle wara vållandes och kon
i hielslaget emedan Ingerd war till husawarningh hoosz Jöran.
Dherföre feste han een 6 manna edh till nesta tingh sigh till verie
måll för samma koo.
Sammadagh kom för retta Lasz Simonszon i Staffuerydt och
klagade att för een tidh sedan han war tillijka medh tuenne
soldater Harall Jönszon i Ramnäs och Oluff Joenszon i Siuhult
målzäganden 13 5 8
häredet 6 2 4
häretzhöffd 6 2 4
Sammadagh sakfeltes een vngh soldat Suen Johanszon i Korn
berga å skatta för lönskeleger medh een sköka effter strafford:
3 dr.
cronan 2 dr
häredet 2 mark
häretzhöffd 2 mark
Kånan Anna i Kornberga effter samme ordningh 6 mark.
cronan 4 mark
häredet 1 mark
häretzhöffd 1 mark
Kom för retta Jon Person i Bökhult och lät vpschriffua sine edemen
att dee 11 dr han vpbar för sin skade han fick inlade han i Bökhultz
gårdh som nu är arfffallen.
| Edemän | |
| Joen Person i Bökhult | Arffuid i Riszhult |
| Börge i Bökhult | Joen i Gröne |
| Jöns i Siöboda | Peder i Ternhult |
Eden bleff gången och Karin i Siuhult på sine barns vegnar ingen
ettlöffue haffuer att fodra hoosz Joen Person i Bökhult.
Kom för retta Ingerd Måns dotter i Hylte och klagade om een koo
som för henne är bleffuen så illa slagen att hon der aff är dödh blefuen
och misztänker Jöran i Ekenäs att han skulle wara vållandes och kon
i hielslaget emedan Ingerd war till husawarningh hoosz Jöran.
Dherföre feste han een 6 manna edh till nesta tingh sigh till verie
måll för samma koo.
Sammadagh kom för retta Lasz Simonszon i Staffuerydt och
klagade att för een tidh sedan han war tillijka medh tuenne
soldater Harall Jönszon i Ramnäs och Oluff Joenszon i Siuhult
17r
och drucko brennewijn, sompt för penningar och sompt till skenkz,
i theras fyllerij och galenskap hade Lasze lagdt sigh i een benk drucken
emedan skuto Harall och Oluff stundom medh loo och stundom medh
löst krut, men ehuru de skuto bleff Lasze skuten genom låhret
nidh emot hasarna att han ther aff hafuer ålderslyte. Harall
och Oluff förliktes medh Lasze och vtwissade honom för sin sueda
och wärk 30 dr. Och sakfeltes effter det 6 Cap: i Sårra:
Balk: medh villia till 20 mark.
cronan 6 mark 5 öre 16
målzägand 6 5 16
häredet 3 2 12
häretzhöffd 3 2 12
Anno 1645 dhen 26 Novembris höltz extraordinarie
tingh i Skarp öffuerwarandes vthj herren landzhöffdingens
stelle inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars Nielszon till Torn
beck, hederlige och wellerde kiörkioherder mester Christiernus i An
derstadh och her Niels i Götteredt. Item befallningzmannen
well:tt Harall Trolle i Isziöa sampt heredtz nembdemän.
Sammadagh framtredde för retten Lars Tykeson och giorde een
6 manna edh then han vtfest hade att giöra sin dotter Botill Lars
dotter frij för det squallertaal hon är vti kommen.
i theras fyllerij och galenskap hade Lasze lagdt sigh i een benk drucken
emedan skuto Harall och Oluff stundom medh loo och stundom medh
löst krut, men ehuru de skuto bleff Lasze skuten genom låhret
nidh emot hasarna att han ther aff hafuer ålderslyte. Harall
och Oluff förliktes medh Lasze och vtwissade honom för sin sueda
och wärk 30 dr. Och sakfeltes effter det 6 Cap: i Sårra:
Balk: medh villia till 20 mark.
cronan 6 mark 5 öre 16
målzägand 6 5 16
häredet 3 2 12
häretzhöffd 3 2 12
Anno 1645 dhen 26 Novembris höltz extraordinarie
tingh i Skarp öffuerwarandes vthj herren landzhöffdingens
stelle inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars Nielszon till Torn
beck, hederlige och wellerde kiörkioherder mester Christiernus i An
derstadh och her Niels i Götteredt. Item befallningzmannen
well:tt Harall Trolle i Isziöa sampt heredtz nembdemän.
| Nembden | |
| Joen i Snelzböke | Peder Månszon i Bierserit |
| Niels Bengtzson i Horn | Knut i Bolmerit |
| Nielsz i Romborne | Arffuidt i Wiggåsa |
| Joen Jönszon i Rydh | Sten i Linshult |
| Peder i Fägerhult | Lars i Hykalt |
| Niels Flogbodha | Jöns i Wiwalt |
Sammadagh framtredde för retten Lars Tykeson och giorde een
6 manna edh then han vtfest hade att giöra sin dotter Botill Lars
dotter frij för det squallertaal hon är vti kommen.
| Edemen | |
| Lars Tykesonn | Swen i Stenloo |
| Per Person i Heslult | Joen i Flahult |
| Jöns ibidem | Matthis i Heslehult |
17v
Eden bleff gången och Lars Tykesons dotter Botill bleff frikendh.
Clemet i Skelznäs nembde desze till wittnes om sin skiutzningh att han
haffuer giordt fyllest för sigh och leigdt andra och giffuit Lars i Elinge och
Jöns Biörszon 2 dr och Peder Gammalszon för een långskiutzningh
2 mark.
Sammadagh kom för retta fendriken Christoffer Wikman i Åmot
och androgh klagomåll emot sine grannar i Skattegården Johan, Jöns och
Anders i Åmot om en åledam som the haffua bögdt offuan för Christ
toffers dam tuert öffuer ån, der aff be:te Christoffer lider skada och
hans ålefiske är der igenom förderffuat. Detta vpsattes till neste
tingh och parterna haffua sine vittne medh sigh.
Kom för retta Bengt Månszon i Fagraböke och giorde sigh fri medh
effter:ne edemen att han icke förde något rådiur ådt Danmark som
han war beskyllat före.
Eden fyltes och Bengt sades frij för samme rådiur.
Sammadagh bleff afsagt att Simon Anderson i Skarp skall erlegga
till sine syskonne 20 dr godt mynt effter han för knechterij skuld
hafuer meer vpburit än een aff de andre syskonen och ner det är skedt
skall them emillan wara een beständigh förlickningh.
Kom för retta welb: Johan Gyldensuerdz rettare Jöns Jonszon i Lidha och
anklagade Matthis Månszon i Gunnalt för han war afflott ifrån hans
gårdh Hambra och den inthet lagligen vpsagdt och fattas 4 åhr i städian
och lät gården ligga ödhe effter sigh. Dherföre bleff afsagt efter thet
22 och 23 Capp: i Bygninge Balk: att han vpfyller huszbondenom skadan
eller förliker sigh medh honom för det han icke gården lagligen vpsadhe
eller skaffade åbo effter sigh på gården.
Clemet i Skelznäs nembde desze till wittnes om sin skiutzningh att han
haffuer giordt fyllest för sigh och leigdt andra och giffuit Lars i Elinge och
Jöns Biörszon 2 dr och Peder Gammalszon för een långskiutzningh
2 mark.
Sammadagh kom för retta fendriken Christoffer Wikman i Åmot
och androgh klagomåll emot sine grannar i Skattegården Johan, Jöns och
Anders i Åmot om en åledam som the haffua bögdt offuan för Christ
toffers dam tuert öffuer ån, der aff be:te Christoffer lider skada och
hans ålefiske är der igenom förderffuat. Detta vpsattes till neste
tingh och parterna haffua sine vittne medh sigh.
Kom för retta Bengt Månszon i Fagraböke och giorde sigh fri medh
effter:ne edemen att han icke förde något rådiur ådt Danmark som
han war beskyllat före.
| Edemän | |
| Bengt Månszon i Fagreböke | Anders i Venneböke |
| Niels i Wenneböke | Andersz i Nätalt |
| Arffuidt i Häralt | Anders i Häralt |
Eden fyltes och Bengt sades frij för samme rådiur.
Sammadagh bleff afsagt att Simon Anderson i Skarp skall erlegga
till sine syskonne 20 dr godt mynt effter han för knechterij skuld
hafuer meer vpburit än een aff de andre syskonen och ner det är skedt
skall them emillan wara een beständigh förlickningh.
Kom för retta welb: Johan Gyldensuerdz rettare Jöns Jonszon i Lidha och
anklagade Matthis Månszon i Gunnalt för han war afflott ifrån hans
gårdh Hambra och den inthet lagligen vpsagdt och fattas 4 åhr i städian
och lät gården ligga ödhe effter sigh. Dherföre bleff afsagt efter thet
22 och 23 Capp: i Bygninge Balk: att han vpfyller huszbondenom skadan
eller förliker sigh medh honom för det han icke gården lagligen vpsadhe
eller skaffade åbo effter sigh på gården.
18r
Sammadagh tingfördes Måns Månszon i Håå å skatta gifft man
huilken hafuer belegrat sin tienstepiga Kirstin Suens dotter å skatta
i samma gårdh, begge bekenna sin syndh goduilligen. Dherföre sakfel
tes de effter Gudz lagh ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Kom för rätta Bengta Jöns dotter ifrån Ölandh gammall fattigh
enkia och tingskiötte Ingredh Månsz dotter i Fägerhult all den arffz
rätt hon och hennes syskonne hade åtala i Fägerhulte gårdh, itt för
allt 20 dr godt mynt och sedan skulle her på aldrig widare klan
dra eller quellia.
Kom för rätta Oluff i Linhult och bewiste att hann hade sigh till
pantat någor åker och ängh i Bierszhult för 18 rikzdaller.
Sammadagh kom för retta Niels Gnelingh i Stackarp och kla
gade om 2 str dansk stodh som wåre komne till her Peder i
Buskhult och aff honom blefne anholdne i meningh att de wåre
driffte stodh vtaff huilka her Peder seger magister Måns Pauli
nus skulle taget det ena till sigh. Her Peder förlicktes medh
Niels Gnelingh och honom skedde fyllest så att de blefuo wenner.
Kom för rätta Joen Jönszon i Rydh med sine halffsyskonne barn
effter Suen Larszon i Hängarp huilken war Jons broder om modren
och icke om fadren huilka nu störste deelen äre komne till sine
myndige åhr och sig för rätten förfrågade huru widt the kunna blif
ua arfftagne medh Joen Jönszon i Rydh i fasta jord i Rydz gård?
Huar till bleff dem suarat som halfsyskonne barnen wåro
aff det 5 Cap: i Giffto: Balk: att Joen Jönszon effter sin fader
Jöns i Rydh haffuer börden nembst för någon annan i fasta
jordh och halffsyskonne barnen gånge till arffz i lösören aff
det som kan wara till arfz fallet efter Jönses andra hustru
Helga ty jorden i Rydh hörde Jöns fader till störste delen både medh
arff och kiöp för än han kom i Helgas wold, vndantagandes 1/6 aff
huilken hafuer belegrat sin tienstepiga Kirstin Suens dotter å skatta
i samma gårdh, begge bekenna sin syndh goduilligen. Dherföre sakfel
tes de effter Gudz lagh ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh
någon mans hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Kom för rätta Bengta Jöns dotter ifrån Ölandh gammall fattigh
enkia och tingskiötte Ingredh Månsz dotter i Fägerhult all den arffz
rätt hon och hennes syskonne hade åtala i Fägerhulte gårdh, itt för
allt 20 dr godt mynt och sedan skulle her på aldrig widare klan
dra eller quellia.
Kom för rätta Oluff i Linhult och bewiste att hann hade sigh till
pantat någor åker och ängh i Bierszhult för 18 rikzdaller.
Sammadagh kom för retta Niels Gnelingh i Stackarp och kla
gade om 2 str dansk stodh som wåre komne till her Peder i
Buskhult och aff honom blefne anholdne i meningh att de wåre
driffte stodh vtaff huilka her Peder seger magister Måns Pauli
nus skulle taget det ena till sigh. Her Peder förlicktes medh
Niels Gnelingh och honom skedde fyllest så att de blefuo wenner.
Kom för rätta Joen Jönszon i Rydh med sine halffsyskonne barn
effter Suen Larszon i Hängarp huilken war Jons broder om modren
och icke om fadren huilka nu störste deelen äre komne till sine
myndige åhr och sig för rätten förfrågade huru widt the kunna blif
ua arfftagne medh Joen Jönszon i Rydh i fasta jord i Rydz gård?
Huar till bleff dem suarat som halfsyskonne barnen wåro
aff det 5 Cap: i Giffto: Balk: att Joen Jönszon effter sin fader
Jöns i Rydh haffuer börden nembst för någon annan i fasta
jordh och halffsyskonne barnen gånge till arffz i lösören aff
det som kan wara till arfz fallet efter Jönses andra hustru
Helga ty jorden i Rydh hörde Jöns fader till störste delen både medh
arff och kiöp för än han kom i Helgas wold, vndantagandes 1/6 aff
18v
Rydz westregårdh som Helga war medh att lösa. Dherföre bleff
affsagdt att arffuingerna skolla haffua penningar, huad meera
jord anlonger som Jöns i Rydh och hans hustru Helga hafua löst
tillhopa, huar hon kan wara, den deeles på fädernes sijda
till tuedeelen och på mödernes till tredingen att skifftas och efter
quotam bytas.
Anno 1645 dhen 28 Novemb: höltz extra-ordinar:
tingh medh Synnerbo h:tt i Marsziö öffuerwarandes i welb:ne
landzhöffdingens stelle manhafftigh Lars Nielszon till Torn
beck. Item kiörkioherder wellerde mag: Christiernus i
Anderstadh och her Niels i Götterydt. Item befallningzman
nen wällförsichtigh Harall Trolle i Isziöa sampt nembden.
Sammadagh kom för retta Trotte i Rönninge i Nöttia S.
och klagade att hans son Peer Trotteson är för någon tidh se
dan kommen vthj itt squallertaal och grofft röchte att skolla
hafua hafft tidelagh medh itt stodh. Dherföre framstegh fadren
och vtwissade weriemåll för sin son till neste tingh.
Kom för retta Knut i Bolmarit fulmöndigh på Månses veg
nar i Extorph och Törkelz i Bolmingerydh och haffuer Måns i
affsagdt att arffuingerna skolla haffua penningar, huad meera
jord anlonger som Jöns i Rydh och hans hustru Helga hafua löst
tillhopa, huar hon kan wara, den deeles på fädernes sijda
till tuedeelen och på mödernes till tredingen att skifftas och efter
quotam bytas.
Anno 1645 dhen 28 Novemb: höltz extra-ordinar:
tingh medh Synnerbo h:tt i Marsziö öffuerwarandes i welb:ne
landzhöffdingens stelle manhafftigh Lars Nielszon till Torn
beck. Item kiörkioherder wellerde mag: Christiernus i
Anderstadh och her Niels i Götterydt. Item befallningzman
nen wällförsichtigh Harall Trolle i Isziöa sampt nembden.
| Nembden | |
| Peer Månszon i Bierserit | Knut i Bolmaridt |
| Arffuid i Wiggåsa | Niels i Romborna |
| Måns Johanson i Ångelstadh | Peder i Breknetorph |
| Suen Kåre i Öxnalt | Joen i Högegårdh |
| Broor i Heslängh | Joen Jönszon i Rydh |
| Per Bengtzon i Trotteslöff |
Sammadagh kom för retta Trotte i Rönninge i Nöttia S.
och klagade att hans son Peer Trotteson är för någon tidh se
dan kommen vthj itt squallertaal och grofft röchte att skolla
hafua hafft tidelagh medh itt stodh. Dherföre framstegh fadren
och vtwissade weriemåll för sin son till neste tingh.
Kom för retta Knut i Bolmarit fulmöndigh på Månses veg
nar i Extorph och Törkelz i Bolmingerydh och haffuer Måns i
19r
Extorph vpburit för sin lutt 26 ½ dr godt mynt. Torkell Mån
szonn vpburit för een halff tolfftingh i samma gårdh 54 dr godt
mynt. Her medh äger Ingerd Suens dotter een halff siettingh bådhe
medh arff och kiöp.
Sammadagh kom för rätta Simon Anderszon i Skierseryd medh
sine syskonne och klandrade om ½ gårdh Espehult som Trotte
Jonszonn boor opå huilken ½ gårdh Trottes fader hafuer kiöpt aff
Simons fader Andersz och är samme gårdh huarken vpbuden å tinge, eij
heller der medh lagligen procederet effter Jorde Balkens 2 Cap:
derföre dömdes kiöpet tillbaka och bördemannen Simon må lösa
samme ½ gårdh och giffua honom sine penningar igen och vpfylla
honom arbetet effter miätzmanna ordom.
Kom för retta Arffuidd i Wiggåsa fulmöndigh på Jon Jonsons vegnar
i Berghem och tingskiötte Clemit Jonszon i Romborna och hans hustru
Ingerd Bengtz dotter 1/3 aff Biersgården i Berghem och hafuer der
före vpburit 160 rikzdr både för jord och ettlöffuet.
Kom för retta Jon i Bråddalt fulmöndigh på effter:ne bröders
Suen, Niels och Peder Peders söner och Gyridt Peders dotters vegnar
i Ebberydh och tingskiötte Peer Månszon i Bierseridt och hans hu
stru Elin Gumundz dotter 1/6 i Glamsit och derföre giffuit 40 dr
godt mynt och 2 rikzdr i ettlöffue. Ähn hafuer Peer Mån
son medh sin hustru tillförenne kiöpt 1/3 i samma gård för 25 dr godt
mynt förutan det Månses suerfader Gumundh Nielszon hafuer in
lagdt i samme jordh så att Per Månszon äger medh det hans hustru
ärfft hafuer ½ gården Glamshult både medh arff och kiöp.
Sammadagh vtfeste Gumundh Pederson i Wret een 6
manna eedh för det stodet han vptogh på kiörkiowägen att
han der på icke giorde något dulzmåll som Erich i Stafzhult
i Wesbo häredt honom angiffuer före effter han will samma
stodh wederkennas.
Peder i Börkena för stembningz försittiande 3 mark.
szonn vpburit för een halff tolfftingh i samma gårdh 54 dr godt
mynt. Her medh äger Ingerd Suens dotter een halff siettingh bådhe
medh arff och kiöp.
Sammadagh kom för rätta Simon Anderszon i Skierseryd medh
sine syskonne och klandrade om ½ gårdh Espehult som Trotte
Jonszonn boor opå huilken ½ gårdh Trottes fader hafuer kiöpt aff
Simons fader Andersz och är samme gårdh huarken vpbuden å tinge, eij
heller der medh lagligen procederet effter Jorde Balkens 2 Cap:
derföre dömdes kiöpet tillbaka och bördemannen Simon må lösa
samme ½ gårdh och giffua honom sine penningar igen och vpfylla
honom arbetet effter miätzmanna ordom.
Kom för retta Arffuidd i Wiggåsa fulmöndigh på Jon Jonsons vegnar
i Berghem och tingskiötte Clemit Jonszon i Romborna och hans hustru
Ingerd Bengtz dotter 1/3 aff Biersgården i Berghem och hafuer der
före vpburit 160 rikzdr både för jord och ettlöffuet.
Kom för retta Jon i Bråddalt fulmöndigh på effter:ne bröders
Suen, Niels och Peder Peders söner och Gyridt Peders dotters vegnar
i Ebberydh och tingskiötte Peer Månszon i Bierseridt och hans hu
stru Elin Gumundz dotter 1/6 i Glamsit och derföre giffuit 40 dr
godt mynt och 2 rikzdr i ettlöffue. Ähn hafuer Peer Mån
son medh sin hustru tillförenne kiöpt 1/3 i samma gård för 25 dr godt
mynt förutan det Månses suerfader Gumundh Nielszon hafuer in
lagdt i samme jordh så att Per Månszon äger medh det hans hustru
ärfft hafuer ½ gården Glamshult både medh arff och kiöp.
Sammadagh vtfeste Gumundh Pederson i Wret een 6
manna eedh för det stodet han vptogh på kiörkiowägen att
han der på icke giorde något dulzmåll som Erich i Stafzhult
i Wesbo häredt honom angiffuer före effter han will samma
stodh wederkennas.
Peder i Börkena för stembningz försittiande 3 mark.
19v
Anno 1645 dhen 1 Decembris höltz extra ordinarie
tingh i Tutaridt öffuerwarandes i herren landzhöffdingens
stelle inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars Nielszon till
Tombeck, wellerde och hederlige pastores magister Christianus
i Anderstadh och her Niels i Götterydh. Item häredzfouten
wellförståndigh Harall Trolle i Isziöa sampt häredtz nembdemen.
Sammadagh inlade inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars
Nielszon itt förseglat bewijsz dat: 4 Augusti 1645 aff capteinen
Sten Suenszon, leutnanten Jöns Nielszon, fendrichen Gisle
Tuffueson angående 40 lispund och 7 marker gödingzkrudt och 28
lispund och 3 marker bly som welbe:te inspector till Synnerbo heredtz
compagnie dragoner vphandlat haffuer på sin credit och icke aff
cronones, huilket Niels i Vlffberga och Jöns Anderson i Elmhult
för retten bekenna, som föreschreffne pertzeler störste deelen vpkiöpt
hafua efter inspectorens befallningh och förbe:te compagnie dragoner
till theras nödtorfft, gräntzens defension för fiendens infall på
åtskillige orter, huarest och brede vidh be:te inspector Lars Nil
szon som deres welförordnade förman för samme dragone
compagnie hafuer på åtskillelilge tider haft sitt liff och blodh wå
gat som hans wällförtiente bewijsz aff Synnerbo heredt gifuit
betygar. Ähr fördenskull iche meer än billigt att hans gior
de förstrechningh må contenteret bliffua welbe:te inspector
skadelöst.
Sammadagh tingfördes een gifft man Anders Månszon i Rya
å skatta boandes och welborne herr Thure Sparres enskijlte
tienare och snickare, huilken hafuer belegrat Suenborg Peders
tingh i Tutaridt öffuerwarandes i herren landzhöffdingens
stelle inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars Nielszon till
Tombeck, wellerde och hederlige pastores magister Christianus
i Anderstadh och her Niels i Götterydh. Item häredzfouten
wellförståndigh Harall Trolle i Isziöa sampt häredtz nembdemen.
| Nembden | |
| Peder Bengtzson i Trotteslöff | Gisle i Tranhult |
| Åke i Rangnillekiöp | Niels Person i Romborna |
| Måns Johanson i Ångelstadh | Matthis i Lunden |
| Arffuid i Wiggåsa | Peder i Brekenetorp |
| Knut i Bolmaridt | Jon Jönszon i Rydh |
| Månsz i Skedha | Jöns i Quenarp |
Sammadagh inlade inspectoren ehrebar och manhafftigh Lars
Nielszon itt förseglat bewijsz dat: 4 Augusti 1645 aff capteinen
Sten Suenszon, leutnanten Jöns Nielszon, fendrichen Gisle
Tuffueson angående 40 lispund och 7 marker gödingzkrudt och 28
lispund och 3 marker bly som welbe:te inspector till Synnerbo heredtz
compagnie dragoner vphandlat haffuer på sin credit och icke aff
cronones, huilket Niels i Vlffberga och Jöns Anderson i Elmhult
för retten bekenna, som föreschreffne pertzeler störste deelen vpkiöpt
hafua efter inspectorens befallningh och förbe:te compagnie dragoner
till theras nödtorfft, gräntzens defension för fiendens infall på
åtskillige orter, huarest och brede vidh be:te inspector Lars Nil
szon som deres welförordnade förman för samme dragone
compagnie hafuer på åtskillelilge tider haft sitt liff och blodh wå
gat som hans wällförtiente bewijsz aff Synnerbo heredt gifuit
betygar. Ähr fördenskull iche meer än billigt att hans gior
de förstrechningh må contenteret bliffua welbe:te inspector
skadelöst.
Sammadagh tingfördes een gifft man Anders Månszon i Rya
å skatta boandes och welborne herr Thure Sparres enskijlte
tienare och snickare, huilken hafuer belegrat Suenborg Peders
20r
dotter i samma gårdh Rya och aflat barn medh henne. begga beken
na sin synd goduilligen. Dherföre bleffuo the efter Gudz lagh
sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans
hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan therföre
att han medh sin nestes hustru hoor bedrifuit hafuer.
Effter tienaren boor på skatta täckes den högtährade konungzl:
rätten förklare huem sakören skall vpbära.
Sammadagh kom för rätta Joen i Piggeboda i Albo heredt
och klagade emot Måns Jönszon i Jonsboda om någon jordh
eller arffzrätt honom effter sin moder tillfallen war. Thenne
sak är för månge åhr sedan vptagen och der på sententzieret, dher
före kan rätten sådant gammalt ährande afdömdt vptaga icke
tillåta effter han inthet bewijsz hade litit eller stort.
Kom för rätta Suen i Moanäs och Peder i Brekenetorp och åter
reppeterade om det hestekiöpet som tillförenne är afdömdt på
tinget och bleff till beslut ännu att man gånge till man och
Suen i Moanäs skall sökia sin betallningh hoosz Clemit Clemitson
och han skall betalla Suen i Moanäs.
Kom för retta Lindorm i Sommersäte och förde sin klaga emot
jungfru Bengta Kåse att han är i otidh driffuin ifrån Holzåkra
tuert emot det han hade stadt gården i 6 åhr, haffuer han den
icke meer till godo niutit än i 3 åhr och i så måtto sin städia wijka
och ifrån skilllias och hafuer giffuit i städia för all 6 åhren itt par
oxar om 12 rikzdr än 4 rikzdr och itt skiortelärufft är een
rikzdaller. Parterna förliktes her om wenligen
och wäll och jungfru Bengta vtwissade honom 4 rikzdr.
Her medh skall thet wara een förlikt och afftalat saak dem e
millan.
Sammadagh anklagade jungfru Bengta Kåse Lindorm i
Sommersäte det han haffuer nu i söndagz förleden på kiör
kiogården i Liunga brukat een slem ohöffueligh mun och be
skylt henne hafua oloffligen taget bort krakar aff hans
na sin synd goduilligen. Dherföre bleffuo the efter Gudz lagh
sagde ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans
hustru han skall döden döö både horkarlen och horkånan therföre
att han medh sin nestes hustru hoor bedrifuit hafuer.
Effter tienaren boor på skatta täckes den högtährade konungzl:
rätten förklare huem sakören skall vpbära.
Sammadagh kom för rätta Joen i Piggeboda i Albo heredt
och klagade emot Måns Jönszon i Jonsboda om någon jordh
eller arffzrätt honom effter sin moder tillfallen war. Thenne
sak är för månge åhr sedan vptagen och der på sententzieret, dher
före kan rätten sådant gammalt ährande afdömdt vptaga icke
tillåta effter han inthet bewijsz hade litit eller stort.
Kom för rätta Suen i Moanäs och Peder i Brekenetorp och åter
reppeterade om det hestekiöpet som tillförenne är afdömdt på
tinget och bleff till beslut ännu att man gånge till man och
Suen i Moanäs skall sökia sin betallningh hoosz Clemit Clemitson
och han skall betalla Suen i Moanäs.
Kom för retta Lindorm i Sommersäte och förde sin klaga emot
jungfru Bengta Kåse att han är i otidh driffuin ifrån Holzåkra
tuert emot det han hade stadt gården i 6 åhr, haffuer han den
icke meer till godo niutit än i 3 åhr och i så måtto sin städia wijka
och ifrån skilllias och hafuer giffuit i städia för all 6 åhren itt par
oxar om 12 rikzdr än 4 rikzdr och itt skiortelärufft är een
rikzdaller. Parterna förliktes her om wenligen
och wäll och jungfru Bengta vtwissade honom 4 rikzdr.
Her medh skall thet wara een förlikt och afftalat saak dem e
millan.
Sammadagh anklagade jungfru Bengta Kåse Lindorm i
Sommersäte det han haffuer nu i söndagz förleden på kiör
kiogården i Liunga brukat een slem ohöffueligh mun och be
skylt henne hafua oloffligen taget bort krakar aff hans
20v
hwsz och Lindorm loffuat jungfru Bengta skam. Peder i Lia
gården aflade eedh å book och vittnade att han icke hörde om
krakarna nämpnas. Detta vpsattes till neste tingh, tå skall
jungfru Bengta framhafua sine wittne i detta ährandet.
Sammadagh vptogz åter till ransakningh om det perlemente
Joen Person i Åhrhult, Jon Börgeson i Staffhult och Bengt Gisle
son ibidem, alle 3 på frelse boandes, hoosz Niels i Stahult giordt
hade i stoort fyllerij, som the ther i gården heele dagen hållet hade.
Niels i Stahult hafuer giordt berättelsze tillförenne på tinget i
Raterydh den 17 Martij eodem Anno huru slagzmålet hoosz ho
nom begyntes i hans stuga och huru tillgick ner han huggen fick
och tå bleff hans klagan approberet och kunne förbe:te trenne
män icke sakfellas för edzöretz brott, eij heller der på dömmas
förän man fick see om Niels kunne blifua färdigh.
Nu kommer Niels för rätten och angiffuer perlementet an
norledes än han förra giorde, huilket stältes till nembden
nes betänkiande huru vida the thet vptaga måge? Så effter
han finnes obeständigh derföre kan rätten sådant icke vptaga
effter det 23 Cap: i Ting: Balk: och för then skull sakfeltes för
samme öffuerdådigheet de giorde på Nielsz i hans egen stuga
huar för sigh 40 marker effter det 5 Cap: i Edzöre Balk:
Joen Person i Åhrhult 40 marker.
frelsehuszbond 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretzhöffd 6 2 8
Jöns Börgeson i Staffhult 40 marker
frelsehusb 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretshöffd 6 2 8
Effter såsom Niels finnes så obilligh medh sin begäran för sin
skade derföre dristade sigh nembden till att miäta honom
gården aflade eedh å book och vittnade att han icke hörde om
krakarna nämpnas. Detta vpsattes till neste tingh, tå skall
jungfru Bengta framhafua sine wittne i detta ährandet.
Sammadagh vptogz åter till ransakningh om det perlemente
Joen Person i Åhrhult, Jon Börgeson i Staffhult och Bengt Gisle
son ibidem, alle 3 på frelse boandes, hoosz Niels i Stahult giordt
hade i stoort fyllerij, som the ther i gården heele dagen hållet hade.
Niels i Stahult hafuer giordt berättelsze tillförenne på tinget i
Raterydh den 17 Martij eodem Anno huru slagzmålet hoosz ho
nom begyntes i hans stuga och huru tillgick ner han huggen fick
och tå bleff hans klagan approberet och kunne förbe:te trenne
män icke sakfellas för edzöretz brott, eij heller der på dömmas
förän man fick see om Niels kunne blifua färdigh.
Nu kommer Niels för rätten och angiffuer perlementet an
norledes än han förra giorde, huilket stältes till nembden
nes betänkiande huru vida the thet vptaga måge? Så effter
han finnes obeständigh derföre kan rätten sådant icke vptaga
effter det 23 Cap: i Ting: Balk: och för then skull sakfeltes för
samme öffuerdådigheet de giorde på Nielsz i hans egen stuga
huar för sigh 40 marker effter det 5 Cap: i Edzöre Balk:
Joen Person i Åhrhult 40 marker.
frelsehuszbond 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretzhöffd 6 2 8
Jöns Börgeson i Staffhult 40 marker
frelsehusb 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretshöffd 6 2 8
Effter såsom Niels finnes så obilligh medh sin begäran för sin
skade derföre dristade sigh nembden till att miäta honom
21r
nembligen att Joen i Åhrhult skall giffua Niels i Stafhult 50 dr.
Bengt Gisleson i Staffhult och Ingredh Börge dotter och Karin
Börge dotter i Stafhult aflade sin edh å book på sin saligheetz veg
nar att dhe hörde Jon i Åhrhult bekenna effter slagzmålet var
löchtat att han hade slaget Niels 2 styngh medh knifuen och
ingen annan. Dherföre bleff han aff häredtz nembd effter
det 1 Cap: i Såremåll Balk: frikend och Joen i Åhrhult sak
feltes effter det 6 Cap: i Sårem: Balk: medh willia för tu
fulsår, huart 20 marker, är 40 marker.
frelseshuszb 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretzhöffd 6 2 8
Item bleff Jon i Åhrhult sakfält efter det 25 Cap: för han rökte
vp dören så att kroken språng fram på golfuet och sköt hustrun
vtur wägen som honom hindra wille att gå in 40 marker.
frelsehuszbond 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häredtzhöffd 6 2 8
Sammadagh kom för rätta Niels Bengtzson på Bökelijda
och Jon Algutson i Höreda och Anders Larszon ibidem och
wittnade om den suggan som Jacob Jönszon i Borstna haff
uer slachtat som skulle tillhöra Jöns i Rohn och nembde sitt
merke på förra tinget nembligen een rödbläset soo och högre ö
rat afskorit. Desze vittnade medh edh å book att samma suin
som Jacob Jönszon slachtade war äwen sådant. Jacob bekenner
sin sugga lika sådan till leet och märke som den andra. Her
på giorde Jacob edh medt effter:ne 12 män att det war hans egit
suin han slachtade och vidh hans loga vpfödt.
Bengt Gisleson i Staffhult och Ingredh Börge dotter och Karin
Börge dotter i Stafhult aflade sin edh å book på sin saligheetz veg
nar att dhe hörde Jon i Åhrhult bekenna effter slagzmålet var
löchtat att han hade slaget Niels 2 styngh medh knifuen och
ingen annan. Dherföre bleff han aff häredtz nembd effter
det 1 Cap: i Såremåll Balk: frikend och Joen i Åhrhult sak
feltes effter det 6 Cap: i Sårem: Balk: medh willia för tu
fulsår, huart 20 marker, är 40 marker.
frelseshuszb 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häretzhöffd 6 2 8
Item bleff Jon i Åhrhult sakfält efter det 25 Cap: för han rökte
vp dören så att kroken språng fram på golfuet och sköt hustrun
vtur wägen som honom hindra wille att gå in 40 marker.
frelsehuszbond 13 marker 5 öre 16 [..]
målzägand 13 5 16
häredet 6 2 8
häredtzhöffd 6 2 8
Sammadagh kom för rätta Niels Bengtzson på Bökelijda
och Jon Algutson i Höreda och Anders Larszon ibidem och
wittnade om den suggan som Jacob Jönszon i Borstna haff
uer slachtat som skulle tillhöra Jöns i Rohn och nembde sitt
merke på förra tinget nembligen een rödbläset soo och högre ö
rat afskorit. Desze vittnade medh edh å book att samma suin
som Jacob Jönszon slachtade war äwen sådant. Jacob bekenner
sin sugga lika sådan till leet och märke som den andra. Her
på giorde Jacob edh medt effter:ne 12 män att det war hans egit
suin han slachtade och vidh hans loga vpfödt.
| Edemän | |
| Jacob Jönszon sielff | Anders i Åby |
| Simon i Borstna | Bengt i Borstna |
| Anders i Boarydh | Jöns Jacobson i Tutarit |
21v
Thenne eed bleff effter nembdennes gode betenkiande vpgifuen
och så godh giffuin edh som gången och Gudz nampn så möckit
mindre miszbrukat.
I lika måtto beddes och Jöns i Ron före och Jacob Jönszon medh sin
hustru och barn sades frij och huar till sin ähra och gode nampn
behåldne.
Sammadagh framkom för rätten länsmannen Lasze i Stö
nia och gaff tillkenna att befallningzmannen hade honom
påfördt 10 tnor tiäru att suara till huilken han föregiffuer
inthet kom vht till armeen för meenfhöre skull. Så
aldenstundh det bewistes att Lasze i Stönia hade giordt sin hög
ste flijt att tiäran kunne komma vth medh confoijit lek
wäll fördrögdes medh fordenskapet i tre samfelte dagar effter
krigzfolkzens affreesande förän han kunne dem tillhopa bringa
och i medler tidh war tieran vtrunnin förän annat confoije
vederkom. Dherföre bleff be:te Lasze för skadan frisagder.
Sammadagh kom för retta Gisle i Tranhult klagandes att
för een tidh sedan frwn i Brusarp gäste hoosz honom een natt
skulle hennes tienare Anders Nielszon taget een vedeknöb
bell som ännu till tekn ligger tillstädes och slaget Gisles stod
så illa, för ingen annor orsak, än stodet hade om natten gått
in till hans häst och ätit hoosz honom, så att det der effter
bleff dödt. Zachrias i Tranhult, Jöns Jönszon ibidem
giorde edh å book att de sågo huitt hår sittia på stakändan
om morgonen ty stodet war sådant till leettz.
Kom för rätta Niels Jönszon i Stahult och lät antekne sine
edemän der medh att befria sin hustru ifrån det röchtet
som Joen Jönszon ibidem hade henne tillwijdt.
| Anders i Elmtåsa | Chrisman i Borstna |
| Oluff Jönson i Borstna | Johan i Ramskogh |
| Joen Person i Nygårdh | Anders i Ottersnäs |
Thenne eed bleff effter nembdennes gode betenkiande vpgifuen
och så godh giffuin edh som gången och Gudz nampn så möckit
mindre miszbrukat.
I lika måtto beddes och Jöns i Ron före och Jacob Jönszon medh sin
hustru och barn sades frij och huar till sin ähra och gode nampn
behåldne.
Sammadagh framkom för rätten länsmannen Lasze i Stö
nia och gaff tillkenna att befallningzmannen hade honom
påfördt 10 tnor tiäru att suara till huilken han föregiffuer
inthet kom vht till armeen för meenfhöre skull. Så
aldenstundh det bewistes att Lasze i Stönia hade giordt sin hög
ste flijt att tiäran kunne komma vth medh confoijit lek
wäll fördrögdes medh fordenskapet i tre samfelte dagar effter
krigzfolkzens affreesande förän han kunne dem tillhopa bringa
och i medler tidh war tieran vtrunnin förän annat confoije
vederkom. Dherföre bleff be:te Lasze för skadan frisagder.
Sammadagh kom för retta Gisle i Tranhult klagandes att
för een tidh sedan frwn i Brusarp gäste hoosz honom een natt
skulle hennes tienare Anders Nielszon taget een vedeknöb
bell som ännu till tekn ligger tillstädes och slaget Gisles stod
så illa, för ingen annor orsak, än stodet hade om natten gått
in till hans häst och ätit hoosz honom, så att det der effter
bleff dödt. Zachrias i Tranhult, Jöns Jönszon ibidem
giorde edh å book att de sågo huitt hår sittia på stakändan
om morgonen ty stodet war sådant till leettz.
Kom för rätta Niels Jönszon i Stahult och lät antekne sine
edemän der medh att befria sin hustru ifrån det röchtet
som Joen Jönszon ibidem hade henne tillwijdt.
22r
Niels vpfylte eden och hans hustru Sissa bleff frijsagd för det
lättfärdige squallertalet.
Sammadagh framträdde för rätten Bengt i Liungby
huilken senast på tinget lät antekne sin vtwissade 6 man
ne eed att hans syster Anna är frij för Håkon i Näsz ogifft
drängh att han inthet lägersmåll haffuer hafft medh henne
effter som röcktet vtkommet är, ty samme Håkon hafuer till
förenne besoffuet Annas syster Ingeborgh och för lönskeläger
sondt och bött effter som tillförenne om honom finnes.
Och på det saken må des bätter her om bliffua ransakat vpsat
tes detta till nesta tingh.
Sammadagh kom fram för rätten Erich Joenson i Tutaridt
och framlade i rätten een handskrifft giffuin och vnderschreffuin aff
welb: Vlff Melchiorszon till Biernhult på 100 rikzdr dat: dhen
24 Martij 1645 och satt honom i vnderpant een gårdh Fägerhult
be:d den han nu i medlertidh hafuer bortsålt, be:te Vlff Melcherson
är nu icke tillstädes, derföre vpsattes detta till nesta tingh.
Framkom för retta Zacharias Joannis i Ryszby huilken är kommen
i rökte för een gifft knechtehustru Karin Nielsdotter i Ryszby
som på senaste tinget bleff dömd för hoor medh een drängh Nielsz
Bengtzson i Theszås. Samma lösa taal och squaller haffuer
thenne Niels om samma förbe:te vnge schole person Zacharis
Johanszon vtspridt och warit förorsakat aff det de drucko til
hopa hoosz Joen i Ryszby. Men effter Karin hafuer ännu
icke födt barn och till att ransaka her om des better och vt
leeta sanningen bleff detta ährandet vpsatt till neste tingh.
| Edemän | |
| Niels Jönszon i Stahult | Jöns Birgeson i Stahult |
| Månsz Jönson ibidem | Erick i Ottarp |
| Jöns i Buggetorph | Peder Jönson i Stahult |
Niels vpfylte eden och hans hustru Sissa bleff frijsagd för det
lättfärdige squallertalet.
Sammadagh framträdde för rätten Bengt i Liungby
huilken senast på tinget lät antekne sin vtwissade 6 man
ne eed att hans syster Anna är frij för Håkon i Näsz ogifft
drängh att han inthet lägersmåll haffuer hafft medh henne
effter som röcktet vtkommet är, ty samme Håkon hafuer till
förenne besoffuet Annas syster Ingeborgh och för lönskeläger
sondt och bött effter som tillförenne om honom finnes.
Och på det saken må des bätter her om bliffua ransakat vpsat
tes detta till nesta tingh.
Sammadagh kom fram för rätten Erich Joenson i Tutaridt
och framlade i rätten een handskrifft giffuin och vnderschreffuin aff
welb: Vlff Melchiorszon till Biernhult på 100 rikzdr dat: dhen
24 Martij 1645 och satt honom i vnderpant een gårdh Fägerhult
be:d den han nu i medlertidh hafuer bortsålt, be:te Vlff Melcherson
är nu icke tillstädes, derföre vpsattes detta till nesta tingh.
Framkom för retta Zacharias Joannis i Ryszby huilken är kommen
i rökte för een gifft knechtehustru Karin Nielsdotter i Ryszby
som på senaste tinget bleff dömd för hoor medh een drängh Nielsz
Bengtzson i Theszås. Samma lösa taal och squaller haffuer
thenne Niels om samma förbe:te vnge schole person Zacharis
Johanszon vtspridt och warit förorsakat aff det de drucko til
hopa hoosz Joen i Ryszby. Men effter Karin hafuer ännu
icke födt barn och till att ransaka her om des better och vt
leeta sanningen bleff detta ährandet vpsatt till neste tingh.
22v
Sammadagh kom för rätta Måns Gertornson i Beck i Kån
na sochn och effter aflagdan edh bekende sigh haffua leffuere
rat så månge peltzar, strumpor och skor som han här hemma
annammade och förde till Laholm, in på slottet leffuererade men
för bookhållarens longsamma vppehåld icke kunne förbijda nög
achtigt quittens vtan för confoijet skuld moste det låta fara.
Sammadagh bleff vnderfoutenom förståndigh Mårten
Hindrichszon loffuat och tillsagdt itt häredtz bewijsz både om sin
förrige tienst så wäll som huru troligen han haffuer sigh i den
ne feigdetidhen emillan Suerige och Danmark både innan och v
than gräntzen förhållet emot fienden.
Sammadagh besuärade sigh well:tt inspectoren Larsz Nielson
öffuer någre bönder i Ryszby sochn som hade tionde spanne
måll vttaget aff kornhuset effter förordningh på hans deputat
aff huilka bönder een deel hafua vtan någon befallningh fördt
spannemålen i Hylte skantz och ther vtan order inlagdt, och
oquitteret. Dherföre bleff afsagdt att bönderna måge taga
sitt spannemåll tädan och handla som de bäst åtgitta och vp
fylla inspectoren sitt förordnade deputat i spannemåll eller
des wärde på thet han sin löhn tillbörligen må bekomma.
Kom för retta Simon i Borstna och kerade till Måns i Skeda
om 4 rikzdr som igenstodo på knechteleian som Simon war
i löffte före. Ty bleff affsagdt att Månsz i Skeda skall betalla
Simon samme rikzdr de 4 str vtan någon fördrögningh.
Sammadagh sades Joen Jönszon i Ingelstadh frij för det lösa
squalp och mummetaal honom war påkommet för Gunnull
Peders dotter effter her till fins altz inthet fundament, skääll
eller skälz liknelsze vtan honom giffz itt ehrligit och godt dan
nemans röchte.
na sochn och effter aflagdan edh bekende sigh haffua leffuere
rat så månge peltzar, strumpor och skor som han här hemma
annammade och förde till Laholm, in på slottet leffuererade men
för bookhållarens longsamma vppehåld icke kunne förbijda nög
achtigt quittens vtan för confoijet skuld moste det låta fara.
Sammadagh bleff vnderfoutenom förståndigh Mårten
Hindrichszon loffuat och tillsagdt itt häredtz bewijsz både om sin
förrige tienst så wäll som huru troligen han haffuer sigh i den
ne feigdetidhen emillan Suerige och Danmark både innan och v
than gräntzen förhållet emot fienden.
Sammadagh besuärade sigh well:tt inspectoren Larsz Nielson
öffuer någre bönder i Ryszby sochn som hade tionde spanne
måll vttaget aff kornhuset effter förordningh på hans deputat
aff huilka bönder een deel hafua vtan någon befallningh fördt
spannemålen i Hylte skantz och ther vtan order inlagdt, och
oquitteret. Dherföre bleff afsagdt att bönderna måge taga
sitt spannemåll tädan och handla som de bäst åtgitta och vp
fylla inspectoren sitt förordnade deputat i spannemåll eller
des wärde på thet han sin löhn tillbörligen må bekomma.
Kom för retta Simon i Borstna och kerade till Måns i Skeda
om 4 rikzdr som igenstodo på knechteleian som Simon war
i löffte före. Ty bleff affsagdt att Månsz i Skeda skall betalla
Simon samme rikzdr de 4 str vtan någon fördrögningh.
Sammadagh sades Joen Jönszon i Ingelstadh frij för det lösa
squalp och mummetaal honom war påkommet för Gunnull
Peders dotter effter her till fins altz inthet fundament, skääll
eller skälz liknelsze vtan honom giffz itt ehrligit och godt dan
nemans röchte.
23r
Peder Ambiörnszon i Trotteslöff dansk drängh för een löskåna
Gunnill Peers dotter han besoffuit hafuer och hafuer inthet att böta
medh, lekuell sakfeltes han att plichta effter straffordningen
3 marker.
cronan 2 marker
häredet 12 öre
häretzhöffding 12 öre
Sammadagh kom för retta her Christiern capellan i Ryszby
och kerade till heideridaren Erland i Synnerå att han emot
contractet icke hade tillflott samma heman och huarken det vp
sagdt eller stält någon wisz åbo der på vtan låtit det fara
der igenom gården bleff ödhe liggandes. Så emedan heideridaren
bleff commenderet på tågh och gården fördes samma åhr cronan till
affkortningh, är och bleffuen åtwarat förän heideridaren bortdrogh
på tågh att han gården icke war mechtigh att förestå, dherföre må
her Christiern medh sine syskonne samma gårdh bätter försyna.
Sammadagh kom för retta Oluff Soneson i Bråna och på sine
och sine syskonnes wegnar vtfeste een 12 manna eed för den
gamble beskyldningh Arffuid i Öshult hade tillmält deras fader
Sone i Geddeboda, huilken och tillijka medh Arffuid dödh är, att Sone icke
skulle i resan ifrån Småland ådt Stockholm afhendt honom een hoop
penningar aff hans säck och emedan döden hafuer både bortryckt
förän de kunne saken medh huar andra tingföra. Och på det
Sones barn icke måge bliffua kallade tiuffvngar ty giörs eden ther
på att deras fader Sone war frij för de penningarna.
Kom för rätta nemdbdemannen Peder Bengtzson i Trotteslöff full
möndigh på Vdde Suenszons vegnar, Oluff Suensons och Elin Suens
dotter i Trotteslöff och tingskiötte Ingemar Suenson i Jonsboda och
hans hustru Ingerd Suens dotter 1/9 deel aff Jonsboda och hafuer
Vdde Suenszon vpburit 40 dr godt mynt. Oluff Suenson 40 dr
Inger Suens dotter 20 dr, der medh äger han allan Jonsboda gårdh
på 1/9 deel ner som han haffuer arfft och kiöpt.
Gunnill Peers dotter han besoffuit hafuer och hafuer inthet att böta
medh, lekuell sakfeltes han att plichta effter straffordningen
3 marker.
cronan 2 marker
häredet 12 öre
häretzhöffding 12 öre
Sammadagh kom för retta her Christiern capellan i Ryszby
och kerade till heideridaren Erland i Synnerå att han emot
contractet icke hade tillflott samma heman och huarken det vp
sagdt eller stält någon wisz åbo der på vtan låtit det fara
der igenom gården bleff ödhe liggandes. Så emedan heideridaren
bleff commenderet på tågh och gården fördes samma åhr cronan till
affkortningh, är och bleffuen åtwarat förän heideridaren bortdrogh
på tågh att han gården icke war mechtigh att förestå, dherföre må
her Christiern medh sine syskonne samma gårdh bätter försyna.
Sammadagh kom för retta Oluff Soneson i Bråna och på sine
och sine syskonnes wegnar vtfeste een 12 manna eed för den
gamble beskyldningh Arffuid i Öshult hade tillmält deras fader
Sone i Geddeboda, huilken och tillijka medh Arffuid dödh är, att Sone icke
skulle i resan ifrån Småland ådt Stockholm afhendt honom een hoop
penningar aff hans säck och emedan döden hafuer både bortryckt
förän de kunne saken medh huar andra tingföra. Och på det
Sones barn icke måge bliffua kallade tiuffvngar ty giörs eden ther
på att deras fader Sone war frij för de penningarna.
Kom för rätta nemdbdemannen Peder Bengtzson i Trotteslöff full
möndigh på Vdde Suenszons vegnar, Oluff Suensons och Elin Suens
dotter i Trotteslöff och tingskiötte Ingemar Suenson i Jonsboda och
hans hustru Ingerd Suens dotter 1/9 deel aff Jonsboda och hafuer
Vdde Suenszon vpburit 40 dr godt mynt. Oluff Suenson 40 dr
Inger Suens dotter 20 dr, der medh äger han allan Jonsboda gårdh
på 1/9 deel ner som han haffuer arfft och kiöpt.
23v
Kom för retta Peder Bengtzson i Trotteslöff, fulmöndigh på Gud-
mundh Knuttzsons wegnar i Eka, Niels Knutzson, Boo Knutzson
och Månß Knutzsons, och tingskiötte Peder Nielßon i Röplösa, och
hans hustru Ingeborgh Knutzdotter, allan deras arffzrätt i Röplösa
och haffuer huar Broderen upburit – 40 Rikzdlr. Haffuer och
Peders hustru sin arffuelott i bete gårdh, så at Peder Nielßon medh
sin hustru Ingeborgh äger ½ Röplösa gårdh både medh arff och Kiöp.
Kom för retta Peder Nielßon i Röplösa, fullmöndigh på sine egne
och på sin Broders Joen Nielßons wegnar, och tingskiötte Niels Oluffßonn i
Quenslöff, och hans hustru Bengta Arffuidz dotter, allan deras
arffzrätt i ¼ aff Quenslöff, och haffuer huar thera Broderen
upburit – 40 Rikzdlr. Haffuer och Nielßes hustru Bengta
theras Syster, sin arffzrätt i samma fierdingh, så at Nielß Oluffson
medh sin hustru äger een heel fierdingh i Quenslöff både medh arff
och kiöp.
Till ytermera sanningh at salunda på förskrifne tingh
Ransakat och afdömmdt är vitner domhafuanden i
samma häradt, Nilß Eskellßon i hålt medh egen under,
skrifuen handh och signet, sampt häradz insegell.
Nilß Eskelßon
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 382 / sid 1 (AID: v49322.b382.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |