Sunnerbo dombok 1645

10v inlagdt dat: 12 Novemb: 1645, åklagarne framförde effter:^ne vittne
trowerdige män, Jon Nielszon i Stackarp, schertziant och vnderfouthen
Mårten Hindrichson effter aflagdan eed å book vittnade Joen Nielszon
att som the sutto i gestebudz stugan vidh bordet begynte den dräpne och
Suen Girmundszon kasta några ordh samman och som den dödhe togh een
tallerk och achtade kasta ådt Suen suarade han, kasta inthet hijt medh
tallerk, jagh är ingen tallerke karll, her till suarade then dräpne, vill
tu icke her inne så moste du her vht på marken att slås medh migh, och
allt nekade Suen och ville icke vht, den dräpne lop förste och andre gången
ifrån dören och fram till försätet och allt mante honom vht, ther medh
stegh Suen vp på golfuet togh aff sig jackan och badh honom som dödh
bleff, käre lät blifua migh till i morgon, wij wele icke slås i affton, neij
suarade han, wij moste änteligen i affton, och han gick före vht, Suen gick
strax efter honom och huar togh till sin weria och som de struko till huar
andra stack Suen honom itt styng på wenstre bröstet, tå the struko
meer i hoop högg Suen verian ifrån honom och som han hade taget hen
ne vp igen och slogo samman tridie resan drabbade dödz skadan Måns
Håkonszon in på högre bröstet och vht igenom liffuet, der medh han
strax nidföll döder på marken. Vnderfouden Mårten Hindrichson
vittnar att dråpet är äwen så tillgånget som förbe:^t är och Suen kom
genast till skogen. Thetta ährandet steltes till rettens betenkiande
och domb och ner nembden hade omröstat gåfuo the ordet, först be
finna the then döda hafua gifuit een stoor orsak till sin dödh, men
lekuell finna the thetta dråp icke wara skedt aff rätta liffznödh
ty kunne thenne nidrige retten icke weria Suen Girmundszons liff
effter det 12 Cap: i Dråpm: Balk: medh willia.
Målzäganderna stå her för retten och ödmiukeligen bedia för honom
att han till liffuet måtte förskonas. Ner thenne Suen Girmund
szon således war kommen till flychten gaff han sigh genast till vårt
krigzfolk i Danmark hoosz huilket han sigh erligen och wäll för
hållet haffuer som krigz befhellet och gemene vittna medh honom
och hafuer funnes modigh emodt fienden som een tapper krigzman.

Kom för retta Måns i Hå och giorde een 3 manna eed att han icke
var skyldigh Karin på Hampnedatorp på hennes sons vegnar een knichte
tilldelningh.

Edemen
Måns i Håå	Suen Håkonszon i Håå
Sten i Horseberga

Eden fulbordades och Måns frikallades för then tilldellningen.