| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 191 (AID: v49725.b191, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Sunnerboo häradh
Dombook
pro Anno
1658
Lagman
Dhen Edle och högwelb:e herre herr Axell Sparre
frijherre till Cronebärgh, herre till Sunnerby etc.
Landhzhöffdingh
Dhen Edle och högwelbe herre herr Georgh
Gyllenstierna frijherre till Lundholm herre
till Stäcket
häradzhöffdingh
Edle och Welbe Nielß Nielßon Lindegreen
till Fårßa och Spåningzlandha
Lagläßare
Jönß Håkonßon
i Hult.
Denna doombook ähr vtaf mig Vndertechnadt öfwersedd och igenom
läsin den 24 febr. Ao 1659.
M Bruhnbergh.
Dombook
pro Anno
1658
Lagman
Dhen Edle och högwelb:e herre herr Axell Sparre
frijherre till Cronebärgh, herre till Sunnerby etc.
Landhzhöffdingh
Dhen Edle och högwelbe herre herr Georgh
Gyllenstierna frijherre till Lundholm herre
till Stäcket
häradzhöffdingh
Edle och Welbe Nielß Nielßon Lindegreen
till Fårßa och Spåningzlandha
Lagläßare
Jönß Håkonßon
i Hult.
Denna doombook ähr vtaf mig Vndertechnadt öfwersedd och igenom
läsin den 24 febr. Ao 1659.
M Bruhnbergh.
1v
[tom sida]
2r
JN NOMINE JESU
Anno 1658 dhen 23 Martij Stodh Laga
Anno 1658 dhen 23 Martij Stodh Laga
Tingh uthi Sunnerbo häradh i Liungby, Nährwarandes
Landzhöffdingen högwelbn Georgh Gyllenstierna,
frijherre till Lundhholmen, herre till Stäckit, Thorenß-
bergh och Hellerö, sampt Befahlningzmannen i samma
häradh Wtt Andherß Larßon så och heredzNämbd. Nembl.
Peer Månßon i Biörserydh Jon i Rydh, Åke i Rangleköp
Arffwedh i Wiggåßa Börie Krååk, Jon i Bärghem
Simon i Westerhult Per i Bärghem Jon i Grytåß
Peer i Skinnerßbygd Johan i Wigsiö Andhers i Ååby.
Gårdhar Vpbiudaß
Jblandh andhra ährendher som tå förhandladheß,
framträdde menige man i be:te häradh hwilcka kla-
geligen sin nödh androgo, särdeleß gåffwo tillkänna, at
dhe vthi deße ofredelige tijdher woro vtharmadhe; at dhe icke
wiste sigh at uprätta, ödmiukeligen bediandheß hög och wlbne her
Landzhöffdingen wille på dheraß wägnar hoß H. Kongl. Mtt
wår allernådigste herre och Konungh på thet alldravndher-
dånigste anhålla och bedhia at alldrahögst bete H. K. Mtt
aff infödd Kongl. Nde och mildheet wille deraß leedne skadhe
medh nådher omsee, och dhem benådha på något sätt, att dhe nå-
gorledeß måtte uprättadhe bliffua högbete herre Landzhöffdign
befahlte dhem sin kähremåhl och beswär giffua tillkänna,
så wille han dhem så wijdha skäligt woro adsistera altså haff-
wa så Prästerskapet som och menige man effterschreffne be-
frijherre till Lundhholmen, herre till Stäckit, Thorenß-
bergh och Hellerö, sampt Befahlningzmannen i samma
häradh Wtt Andherß Larßon så och heredzNämbd. Nembl.
Peer Månßon i Biörserydh Jon i Rydh, Åke i Rangleköp
Arffwedh i Wiggåßa Börie Krååk, Jon i Bärghem
Simon i Westerhult Per i Bärghem Jon i Grytåß
Peer i Skinnerßbygd Johan i Wigsiö Andhers i Ååby.
Gårdhar Vpbiudaß
| 1/6 i Oßnaköp . . . . . . . . . . . __ 3g |
| Gladhalijdha et torp vndher yshult låter fru Kirstin |
| Stålpe till flijßhult vpbiudha hon i pant haffuer |
| för 100 Rdr . . . . . . . . . . . . ___ 2 frelße |
| ½ Jacobz gårdh i Näglinge . . . . . . . ___ 2 |
| heelt kiurke \ i Agunnarydz Sochn . . . . ___ 1 1/3 i Wiksiö /. . . . . . . . . . . . ___ 1 |
Jblandh andhra ährendher som tå förhandladheß,
framträdde menige man i be:te häradh hwilcka kla-
geligen sin nödh androgo, särdeleß gåffwo tillkänna, at
dhe vthi deße ofredelige tijdher woro vtharmadhe; at dhe icke
wiste sigh at uprätta, ödmiukeligen bediandheß hög och wlbne her
Landzhöffdingen wille på dheraß wägnar hoß H. Kongl. Mtt
wår allernådigste herre och Konungh på thet alldravndher-
dånigste anhålla och bedhia at alldrahögst bete H. K. Mtt
aff infödd Kongl. Nde och mildheet wille deraß leedne skadhe
medh nådher omsee, och dhem benådha på något sätt, att dhe nå-
gorledeß måtte uprättadhe bliffua högbete herre Landzhöffdign
befahlte dhem sin kähremåhl och beswär giffua tillkänna,
så wille han dhem så wijdha skäligt woro adsistera altså haff-
wa så Prästerskapet som och menige man effterschreffne be-
2v
swärß puncter ödmiukeligen andragit.
Klageß aff någre Prästmän som på Gräntzen boo at dhe ähru
aff Fiendhen illa röffwadhe, [..] och aff wår Armee vthgiäst
bådhe till höö Booskap och giärdheßgårdhar, een dehl haffua så
ringa ägor till sina Prästegårdhar, at dhe sigh med mödho dher
ehrnara och vppehålla kunna, och deß för uthan alla igenom een
stoor giästningh vthståt och lijdit haffua, Jämwell ähr och een
stoor deel aff deraß Sochnemänß gårdhar, deelß aff brändhe delß
elliest röffwadhe och vthplundradhe, offwanbete pastors haffua
och försträckt till hs kongl. Mtz Armee een stoor hoop
Booschap och iämwell andre pertzeler.
De affbrändhe och ruineradhe hemman, ähr mästedeelß Ryt-
tarehemman, och oansedt dhe ähr så ruineradhe, och bondhen inthet
gott äger, fordrar likewist Ryttare, sin fulla skatt aff bete
Gårdhar, och såledheß dhem icke ringa beswär tillfogasz, huar igen-
nom theraß gårdhar aldeleß ödhe bliffwa.
Beswärar sigh och heela häradhet, at dhe aff hs Kg. Maijtz
Armee och krigzfolk som vth och vp marscheret haffua så
medh starke inquarterningar till 16. 18 Man på heela Com-
pagnie tahlß uthj somblige gårdhar inlagdhe ähro, deßlijkest Mån-
ge åtskillige Giärdher och dageligh Skiutzningh ähr så vtharma-
de, at befruchtandheß ähr många gårdhar bliffua öde, Een deel
gårdhar ähr och så deraß Giärdeßgårdar ruineradhe och vpbrändhe
wordhne, at dhe icke förmå sigh vprätta, een deel gårdar ähro och så
aff mißwext bredhe widh andhra krigzzbeswär aldeleß af sigh
komne.
Klagadeß och huru såsom een stoor siukdom och knechtesiuka
ähr vthi häradhet inkommen, och såledheß många Böndher och
andhra som gårdarna schulle bruka ähro vthdödhe.
J lijka måtto tå krijget begynteß äro mångenß ängiar helt
och hållet vprötne, at dhe icke finge slå een Buuga höö
deßlijkest ähre dhem een stoor hoop Booskap ifråntagen, och
såledeß mycket vtharmadhe warder.
Beklaga sigh och Meenige Man vthi bete häradh och för dhen star-
ka Inquarteringh som Skedd är, haffua dhe lijdit een särdeleß
stoor skadha, dhet deraß höö ähr förstört, att dhe inthet haffwa at
giffua sin Booskap, vthan mången ähr aff hunger dödh, ähr och be-
fruchtandheß icke mycken Booschap kunna medh lijffuet till
Sommaren få behålla, och på dhet sättet dhen meenige Man icke
ringa skadha taga.
Klageß aff någre Prästmän som på Gräntzen boo at dhe ähru
aff Fiendhen illa röffwadhe, [..] och aff wår Armee vthgiäst
bådhe till höö Booskap och giärdheßgårdhar, een dehl haffua så
ringa ägor till sina Prästegårdhar, at dhe sigh med mödho dher
ehrnara och vppehålla kunna, och deß för uthan alla igenom een
stoor giästningh vthståt och lijdit haffua, Jämwell ähr och een
stoor deel aff deraß Sochnemänß gårdhar, deelß aff brändhe delß
elliest röffwadhe och vthplundradhe, offwanbete pastors haffua
och försträckt till hs kongl. Mtz Armee een stoor hoop
Booschap och iämwell andre pertzeler.
De affbrändhe och ruineradhe hemman, ähr mästedeelß Ryt-
tarehemman, och oansedt dhe ähr så ruineradhe, och bondhen inthet
gott äger, fordrar likewist Ryttare, sin fulla skatt aff bete
Gårdhar, och såledheß dhem icke ringa beswär tillfogasz, huar igen-
nom theraß gårdhar aldeleß ödhe bliffwa.
Beswärar sigh och heela häradhet, at dhe aff hs Kg. Maijtz
Armee och krigzfolk som vth och vp marscheret haffua så
medh starke inquarterningar till 16. 18 Man på heela Com-
pagnie tahlß uthj somblige gårdhar inlagdhe ähro, deßlijkest Mån-
ge åtskillige Giärdher och dageligh Skiutzningh ähr så vtharma-
de, at befruchtandheß ähr många gårdhar bliffua öde, Een deel
gårdhar ähr och så deraß Giärdeßgårdar ruineradhe och vpbrändhe
wordhne, at dhe icke förmå sigh vprätta, een deel gårdar ähro och så
aff mißwext bredhe widh andhra krigzzbeswär aldeleß af sigh
komne.
Klagadeß och huru såsom een stoor siukdom och knechtesiuka
ähr vthi häradhet inkommen, och såledheß många Böndher och
andhra som gårdarna schulle bruka ähro vthdödhe.
J lijka måtto tå krijget begynteß äro mångenß ängiar helt
och hållet vprötne, at dhe icke finge slå een Buuga höö
deßlijkest ähre dhem een stoor hoop Booskap ifråntagen, och
såledeß mycket vtharmadhe warder.
Beklaga sigh och Meenige Man vthi bete häradh och för dhen star-
ka Inquarteringh som Skedd är, haffua dhe lijdit een särdeleß
stoor skadha, dhet deraß höö ähr förstört, att dhe inthet haffwa at
giffua sin Booskap, vthan mången ähr aff hunger dödh, ähr och be-
fruchtandheß icke mycken Booschap kunna medh lijffuet till
Sommaren få behålla, och på dhet sättet dhen meenige Man icke
ringa skadha taga.
3r
Beklagar een del aff almogen huru såsom dhe haffua
fådt order att låta mahla och baaka sin Tiondhe, hwilket
dhe och efterkomme, j meddhler tijdh finge Böndherna order
gå på Gräntzen at stå wacht, och mädhan dhe woro bortho
komme Gårdherna fulla medh krigzfolch, hwilket samma brödh
vpåth och förtärdhe, nu fordraß åter tiondhe på nytt igen,
hwarföre dhe vndherdånligen bidia, at dhe måge aldranådigast
förskonaß, helst dhe icke kunne wäria sitt egit, vthan så deraß
som dhetta bleff aff krigzfolket förtärdt.
Klaga almogen högeligen, at så offta Ryttarna bliffwe
hijt eller tijt opbudhadhe, så bliffuer almogen mycket aff dhem
beswärandhe hwilka twinga them till att giffua sigh fodher korn
såsom och Öölpeningar och sedhan måste Skiutza dhem aff och ahnn
hwart dhe willia, och sin Creatur som offtast derföre bortmista.
J lijka måtto beklaga sigh och några särdeleß ther Armeen sina
huffwudhqwarteer hafft haffua att dheraß ängiar och ockrar ähro
så vptrampadhe, och dhe icke snart kunna tillrätteß komma,
deßlijkest haffuer almogen stoora försträckningar giordt och
icke kunnet aff krigzfollet någon quittensier der på mächtige
bliffua.
Klagadeß och at Dragone officerarna som sina profosher
hijt och tijt vthi häradet som offtast skickat haffua och omby-
ta Dragoner och taga andra i stället, eller hampte dhee
olydige tillbaka, tå haffua profoserna medh Skiutzningh
them mycket beswärat, såsom och dher dhe hafua kommit
mycket illa medh hugg och slagh, så hustru och Bondhe som
och deraß barn och folk öffuerfallet Ja sombliga stadheß bort-
taget huadh bootygh dhe wille som särdeleß klagaß vthi Biör-
narydh skedt wara, deßlijkest på åtskillige andhra Gårdhar
slijke olijdelige saker begångit, vndherdånligen bidiandheß
sådan oförrät måste affskaffaß, såsom och icke tillåtteß dra-
gone officerare sielffua taga till dragon hwem dhe willia
uthan dher något ombyte skulle skee, dhet måtte aff högwelbe
Landzhöffdingen och Rätten skee, och i medhler tijdh bedha meenige
man vndherdånligen få åtniuta dhen nådige försäkringh Hr
hög Greffl. Ex.tz och Nde Rikz drotzen dhem på Hr Kongl.
maijtz wår allernådigste herreß och konungz behagh meddeelt
haffuer, och såledeß ingen olagligen till bemte dragone tienst
twungen bliffua.
fådt order att låta mahla och baaka sin Tiondhe, hwilket
dhe och efterkomme, j meddhler tijdh finge Böndherna order
gå på Gräntzen at stå wacht, och mädhan dhe woro bortho
komme Gårdherna fulla medh krigzfolch, hwilket samma brödh
vpåth och förtärdhe, nu fordraß åter tiondhe på nytt igen,
hwarföre dhe vndherdånligen bidia, at dhe måge aldranådigast
förskonaß, helst dhe icke kunne wäria sitt egit, vthan så deraß
som dhetta bleff aff krigzfolket förtärdt.
Klaga almogen högeligen, at så offta Ryttarna bliffwe
hijt eller tijt opbudhadhe, så bliffuer almogen mycket aff dhem
beswärandhe hwilka twinga them till att giffua sigh fodher korn
såsom och Öölpeningar och sedhan måste Skiutza dhem aff och ahnn
hwart dhe willia, och sin Creatur som offtast derföre bortmista.
J lijka måtto beklaga sigh och några särdeleß ther Armeen sina
huffwudhqwarteer hafft haffua att dheraß ängiar och ockrar ähro
så vptrampadhe, och dhe icke snart kunna tillrätteß komma,
deßlijkest haffuer almogen stoora försträckningar giordt och
icke kunnet aff krigzfollet någon quittensier der på mächtige
bliffua.
Klagadeß och at Dragone officerarna som sina profosher
hijt och tijt vthi häradet som offtast skickat haffua och omby-
ta Dragoner och taga andra i stället, eller hampte dhee
olydige tillbaka, tå haffua profoserna medh Skiutzningh
them mycket beswärat, såsom och dher dhe hafua kommit
mycket illa medh hugg och slagh, så hustru och Bondhe som
och deraß barn och folk öffuerfallet Ja sombliga stadheß bort-
taget huadh bootygh dhe wille som särdeleß klagaß vthi Biör-
narydh skedt wara, deßlijkest på åtskillige andhra Gårdhar
slijke olijdelige saker begångit, vndherdånligen bidiandheß
sådan oförrät måste affskaffaß, såsom och icke tillåtteß dra-
gone officerare sielffua taga till dragon hwem dhe willia
uthan dher något ombyte skulle skee, dhet måtte aff högwelbe
Landzhöffdingen och Rätten skee, och i medhler tijdh bedha meenige
man vndherdånligen få åtniuta dhen nådige försäkringh Hr
hög Greffl. Ex.tz och Nde Rikz drotzen dhem på Hr Kongl.
maijtz wår allernådigste herreß och konungz behagh meddeelt
haffuer, och såledeß ingen olagligen till bemte dragone tienst
twungen bliffua.
4v
icke neeka medh mindhre han iuu slogh poiken några slänger
medh ett Spanscht rörr, doch skedde thet aff orsak, poicken war
mootwilligh, och icke wille lööpa och wijßa honom wägen.
Andherß i Elmptåßa klagar at Öffwerste Leutenampten haff-
uer aff haat och affwundh sendt et Compagnie Dragoner
till hanß gårdh i Juulahelgdhen, hwilka alt hanß höö
vthkastadhe och läte sina hästar vpäta, och honom såledeß
een stoor wåldgiästningh tilfogat, öffwerst Leut: nekar
här till högeligen, bägge beropadhe sigh på dragonerna till
wittne, hwilka nu inthet woro tillstädheß.
Ähn beklagadhe sigh bete Andherß i Elmptåßa nu som
förr, att Öfuerst Leut haffuer beskyllat honom för en
Skiälm, och at icke een ährlig blodzdroppe war i hanß lijff.
Öffuerste Leut. förklaradhe sigh icke haffua beskyllat Lähnß-
mannen för någon skiälm, men sagt åt honom, om han icke kom-
mer på wacht, och sigh för håller som een ährlig kahrl, tå schall
han wara een Skiälm, vthi denne saak beropadhe Andherß
sig på vittne som ordhen hördt haffua och tog affträdh.
Klagaß och aff åtskillige Sochnar widh gräntzen, at huru
well de haffua hafft dragonerne deelß i gårdarna, deelß och
elliest medh maat och fodher altsedan krijget begynteß
lickwist haffua böndherna icke fått wara wedh sina huuß
och gårdhar, vthan måst äffwen som dragonerne på Gräntzen
stå wacht, och såledeß sitt arbete hooß sina huuß och hemman
oförättat låta, och i medler tijdh så dragonerna som andhra
som offtast måst skiutzsa och förfordhra dher medh dhe mycket
utharmadhe ähre, alla eenhälleligen och vndherdånligen bidia
högwelbe herre Landzhöffdingen dhenna almogenß månge
och stoore beswär i bästa måttan wille låta sigh wara re-
commenderadhe och uthi allsomstörsta vnderdånigheet på de-
raß wägnar fälla een vndherdånig förböön för bete häratz
inbyggiare, at dhe på något sätt måtte för dheraß stoora
ledne skadha vphulpne, lijsadhe och befohrdradhe bliffua.
Öffuerschreffne klagopuncter, såsom dhe mäst stodho hoß
H k mtt wår allernådigst herreß och konungz nådige för-
medh ett Spanscht rörr, doch skedde thet aff orsak, poicken war
mootwilligh, och icke wille lööpa och wijßa honom wägen.
Andherß i Elmptåßa klagar at Öffwerste Leutenampten haff-
uer aff haat och affwundh sendt et Compagnie Dragoner
till hanß gårdh i Juulahelgdhen, hwilka alt hanß höö
vthkastadhe och läte sina hästar vpäta, och honom såledeß
een stoor wåldgiästningh tilfogat, öffwerst Leut: nekar
här till högeligen, bägge beropadhe sigh på dragonerna till
wittne, hwilka nu inthet woro tillstädheß.
Ähn beklagadhe sigh bete Andherß i Elmptåßa nu som
förr, att Öfuerst Leut haffuer beskyllat honom för en
Skiälm, och at icke een ährlig blodzdroppe war i hanß lijff.
Öffuerste Leut. förklaradhe sigh icke haffua beskyllat Lähnß-
mannen för någon skiälm, men sagt åt honom, om han icke kom-
mer på wacht, och sigh för håller som een ährlig kahrl, tå schall
han wara een Skiälm, vthi denne saak beropadhe Andherß
sig på vittne som ordhen hördt haffua och tog affträdh.
Klagaß och aff åtskillige Sochnar widh gräntzen, at huru
well de haffua hafft dragonerne deelß i gårdarna, deelß och
elliest medh maat och fodher altsedan krijget begynteß
lickwist haffua böndherna icke fått wara wedh sina huuß
och gårdhar, vthan måst äffwen som dragonerne på Gräntzen
stå wacht, och såledeß sitt arbete hooß sina huuß och hemman
oförättat låta, och i medler tijdh så dragonerna som andhra
som offtast måst skiutzsa och förfordhra dher medh dhe mycket
utharmadhe ähre, alla eenhälleligen och vndherdånligen bidia
högwelbe herre Landzhöffdingen dhenna almogenß månge
och stoore beswär i bästa måttan wille låta sigh wara re-
commenderadhe och uthi allsomstörsta vnderdånigheet på de-
raß wägnar fälla een vndherdånig förböön för bete häratz
inbyggiare, at dhe på något sätt måtte för dheraß stoora
ledne skadha vphulpne, lijsadhe och befohrdradhe bliffua.
Öffuerschreffne klagopuncter, såsom dhe mäst stodho hoß
H k mtt wår allernådigst herreß och konungz nådige för-
5r
klaringh, altså bleffue dhe och Leffuereradhe till högwelbe
herren Landzhöffdingen, hwilken låffwadhe sig ther på
swar förskaffa.
Sammadagh kom för Rätten Jönß Såhneson i Kiurke
een Soldat och kiäradhe till hustru Anna Sal. Trul-
saß effterleffwerska i Nääß och fordradhe aff henne 14 Dlr
som hon säger bete Trulß haffuer vpburet aff dhen Rentan
som han haffuer gådt knecht före, och honom knechten bete
14 Rdr ähnnu restar. H. Anna berättar at Rentepen-
ningarne ähro fyllest betahladhe, men hwarken knechten eller
hon hadhe några wittne, och dödzfallet medh Sal. Trulß är
i medler tijdh tilldragit, och såledeß een owiß och Mörk saak
knechten berättadhe sigh någorlundha wara medh peningarna be-
talt, men honom resteradhe maaten som han haffua skulle.
J medler tijdh som the här om Disputeradhe, bleffwe the om
denna saak wenligen och well förlijkte, och h: anna aff een
godh willie will giffua knechten för hela sin pretention
1 Rdr, der medh knechte åtnögdeß, och saadhe sigh aldrigh
meera här på tahla eller qwällia willia altså dömdhe
och Rätten samma förlijkningh godh och gill, och när bete 1 Rdr
ähr betalt, schall h. anna och henneß arffwingar för bete
pretention och ytterligare molest i samma saak aldeleß
wara frij.
Anundh i Grythult klagadhe at haffua vthlagt Roote
peningar till Ryttmästaren Andherß Månßon, och nu fordraß
åter Rootepeningar aff dragonerne begiärandheß bliffua frij
derföre Swaraß: dher han een gångh haffuer vthlagt
Roothepeningar, tå bör han för wijdare beswär dher medh nu
wara frij, det Lähnßmannen befahlandheß ransaka och sigh
dhereffter rätta.
Klagadhe i lijka måtto wara pantat Rootepeningar
i Finnhult och bewijßas wara Rotepeningar före aff bee
gårdh vthlagdhe, altså affsadheß at panten schulle restitueraß
Andherß i Kyrke klagar att Dragone Profoßerna haffua
slaget hanß hustru blå och illa medhfahrit.
J lijka måtto klagadhe Lähnßmannen, at be:te Dragoner haffua
slagit een hustru i Åhrhult. Effter profoßerna inthet woro
tillstädheß, vpsatteß detta till nästa Tingh
herren Landzhöffdingen, hwilken låffwadhe sig ther på
swar förskaffa.
Sammadagh kom för Rätten Jönß Såhneson i Kiurke
een Soldat och kiäradhe till hustru Anna Sal. Trul-
saß effterleffwerska i Nääß och fordradhe aff henne 14 Dlr
som hon säger bete Trulß haffuer vpburet aff dhen Rentan
som han haffuer gådt knecht före, och honom knechten bete
14 Rdr ähnnu restar. H. Anna berättar at Rentepen-
ningarne ähro fyllest betahladhe, men hwarken knechten eller
hon hadhe några wittne, och dödzfallet medh Sal. Trulß är
i medler tijdh tilldragit, och såledeß een owiß och Mörk saak
knechten berättadhe sigh någorlundha wara medh peningarna be-
talt, men honom resteradhe maaten som han haffua skulle.
J medler tijdh som the här om Disputeradhe, bleffwe the om
denna saak wenligen och well förlijkte, och h: anna aff een
godh willie will giffua knechten för hela sin pretention
1 Rdr, der medh knechte åtnögdeß, och saadhe sigh aldrigh
meera här på tahla eller qwällia willia altså dömdhe
och Rätten samma förlijkningh godh och gill, och när bete 1 Rdr
ähr betalt, schall h. anna och henneß arffwingar för bete
pretention och ytterligare molest i samma saak aldeleß
wara frij.
Anundh i Grythult klagadhe at haffua vthlagt Roote
peningar till Ryttmästaren Andherß Månßon, och nu fordraß
åter Rootepeningar aff dragonerne begiärandheß bliffua frij
derföre Swaraß: dher han een gångh haffuer vthlagt
Roothepeningar, tå bör han för wijdare beswär dher medh nu
wara frij, det Lähnßmannen befahlandheß ransaka och sigh
dhereffter rätta.
Klagadhe i lijka måtto wara pantat Rootepeningar
i Finnhult och bewijßas wara Rotepeningar före aff bee
gårdh vthlagdhe, altså affsadheß at panten schulle restitueraß
Andherß i Kyrke klagar att Dragone Profoßerna haffua
slaget hanß hustru blå och illa medhfahrit.
J lijka måtto klagadhe Lähnßmannen, at be:te Dragoner haffua
slagit een hustru i Åhrhult. Effter profoßerna inthet woro
tillstädheß, vpsatteß detta till nästa Tingh
5v
Sammadagh kom för Rätten Lähnßmannen Nilß Nilßon
i Markarydh och gaff tilkänna at een ogifft drängh på
Ryttarehemman boendheß vthi hannaba Jönß Påffwelßon b:dh
hadhe lägrat een ogifft kåhna b:dh Elin Håkonßdotter, det
war affsagt och dömt att Jönß schall bööta 40 marker och bägge
sedan förwisteß till prästen, at taga Schrifft.
Cronan 13 marker 2:16: häradhet _ 6 marker 5: 8.
häradzhöffd _ 6 marker 5: 8. måhlßägandhen 13 marker 2:16.
Sammadagh angaff bee Lähnßman Nilß Nilßon at een
ogifft perßon bed Larß Erlandzsohn i Giößhult på
Ryttarehemman boendheß, haffuer lägrat een ogifft kåhna
be:d Tyret Swenßdotter. R. Larß schall bööta effter thet 3 Cap.
i Gifftmb. 40 marker och sedhan förwijsteß begge till prästen
i häradet at stå skrifft. Cronan _ 13 marker 2:16
häradhet 6 marker 5:8 häradzhöffd. 6 marker 5:8.
måhlßäg: _ 13 marker 2:16
Lähnßmannen Nilß Nilßon gaff tillkänna att een ogifft persohn
b:dh Larß Swenßon i Rydh på Ryttarehemman haffuer Lä-
grat een ogifft kåhna be:dh Bothill Swenßdotter i Rydh bäg-
ge tienstefolk. Larß skall bööta 40 marker efter thet 3 Cap Gift.
b. och bägge sedan förwijsteß till Prästen, at taga om schrifft
wijdare beskedh. Cronan _ 13 marker 2:16.
häradhet _ 6 marker. 5:8 häradhhöffd. 6 marker 5:8.
måhlßäg _ 13 marker 2: 16.
Sammadagh war Oluff i domare Citerat at swara Anders
Carlßon i Söffrarp, hwilken inthet kom tillstädheß, derföre
schall Oluff bööta 3 marker. Cronan _ 12 ör.
häradet _ 6 ör. häradzhöffd _ 6 ör.
Sammadagh kom för Rätten her Johan Sparreß foug-
de Jöran Bastianßon på Bolmarydh och gaff tillkänna
at een ogifft persohn bed Peer Tuffweßson haffuer medhan han
war i tienst på Bolmarydz herregårdh belägrat sit syskonebarn
een ogifft kåhna Ingridh Hermanßdotter. Rx. Peer Tuffweßson
och Ingridh schola bägge plichta effter kongl. Mttz Stadgar och Straff-
ordningh, Pädher _ 80 Dr och Kåhnan _ 80 Dr sölffmt sedhan schola
dhe gå till prästen och taga besked om shrifftermåhlet.
frälsehußb: ___ 53 Dr. när 16:
häradet _ . ___ 13 Dr. 21 1/3 ör. Så mycket kåhnan.
häradzhöff . . __ 13 Dr. 21 1/3 ör.
i Markarydh och gaff tilkänna at een ogifft drängh på
Ryttarehemman boendheß vthi hannaba Jönß Påffwelßon b:dh
hadhe lägrat een ogifft kåhna b:dh Elin Håkonßdotter, det
war affsagt och dömt att Jönß schall bööta 40 marker och bägge
sedan förwisteß till prästen, at taga Schrifft.
Cronan 13 marker 2:16: häradhet _ 6 marker 5: 8.
häradzhöffd _ 6 marker 5: 8. måhlßägandhen 13 marker 2:16.
Sammadagh angaff bee Lähnßman Nilß Nilßon at een
ogifft perßon bed Larß Erlandzsohn i Giößhult på
Ryttarehemman boendheß, haffuer lägrat een ogifft kåhna
be:d Tyret Swenßdotter. R. Larß schall bööta effter thet 3 Cap.
i Gifftmb. 40 marker och sedhan förwijsteß begge till prästen
i häradet at stå skrifft. Cronan _ 13 marker 2:16
häradhet 6 marker 5:8 häradzhöffd. 6 marker 5:8.
måhlßäg: _ 13 marker 2:16
Lähnßmannen Nilß Nilßon gaff tillkänna att een ogifft persohn
b:dh Larß Swenßon i Rydh på Ryttarehemman haffuer Lä-
grat een ogifft kåhna be:dh Bothill Swenßdotter i Rydh bäg-
ge tienstefolk. Larß skall bööta 40 marker efter thet 3 Cap Gift.
b. och bägge sedan förwijsteß till Prästen, at taga om schrifft
wijdare beskedh. Cronan _ 13 marker 2:16.
häradhet _ 6 marker. 5:8 häradhhöffd. 6 marker 5:8.
måhlßäg _ 13 marker 2: 16.
Sammadagh war Oluff i domare Citerat at swara Anders
Carlßon i Söffrarp, hwilken inthet kom tillstädheß, derföre
schall Oluff bööta 3 marker. Cronan _ 12 ör.
häradet _ 6 ör. häradzhöffd _ 6 ör.
Sammadagh kom för Rätten her Johan Sparreß foug-
de Jöran Bastianßon på Bolmarydh och gaff tillkänna
at een ogifft persohn bed Peer Tuffweßson haffuer medhan han
war i tienst på Bolmarydz herregårdh belägrat sit syskonebarn
een ogifft kåhna Ingridh Hermanßdotter. Rx. Peer Tuffweßson
och Ingridh schola bägge plichta effter kongl. Mttz Stadgar och Straff-
ordningh, Pädher _ 80 Dr och Kåhnan _ 80 Dr sölffmt sedhan schola
dhe gå till prästen och taga besked om shrifftermåhlet.
frälsehußb: ___ 53 Dr. när 16:
häradet _ . ___ 13 Dr. 21 1/3 ör. Så mycket kåhnan.
häradzhöff . . __ 13 Dr. 21 1/3 ör.
6r
Sammadagh kom Hs Whet Mr Nilß i hwijtarydh
för Rätten och gaff tillkänna att ett Sundh war widh
Warsiö, som mycket folk måtte reeßa och roo öffuer, be-
rättadhe och at dhen Torparen som dher boor, och dhen reeßande
man hielper öffuer bliffuer medh mycken öffuerwåldh föro-
lempat, trugat och twingat, och på dhet han måtte wara i
fredh, som och något haffua för dhet han haffuer sin egen
färga widh macht, att hielpa enom öffuer medh, såsom och något
för sit omak, ty begäradhe han at bete Torpare, så well nu
som i förrige Landzhöffdingarß tijder skedt war, få et frij-
heetz breff och een försäkringh huadh han aff dhen wäg-
fahrandhe man för sit omak haffwa skulle. Altså bewil-
iadheß att Torparen skulle nu som förr få een kopparfyrk
aff huar man han öffuerroor, hälst effter Mr Nilß bekändhe
så mycket wara waant giffua, och derpå fich han breff
och togh affskedh.
Sammadagh berättadhe högwelb:ne herren Landzhöffdingen
sigh haffua bekommet dhen högloffl. kongl. hoffrätz
breff aff inehåldh att han wille låta Examinera een twi-
stigh saak som bägge kåßarna Andherß och Axell sin emil-
lan uthi dhen högl. Kongl. hoffrätt haffua andragit, och
såsom bägge woro tillstädheß, bleffue the framroopadhe
sin saak at förnimma låta.
Tå framstegh Andherß Kåhße, inladhe een Copia
af dhen högl. kongl. hoffrätz Citation på Welbe Axell Kåhße
uthgiffuen, hwilken och bleff vpläsen, sedhan sadhe han sigh
wara närmst Säteßgårdhen yhult beboo och bruuka, och sy-
strarna trädha till Torpen. Axell Kåhße sadhe sigh och sina
systrar icke wijdare begära Gårdhen tillträdha ähn dheraß
systerlot belöpa kundhe, eller och begäradhe Axel Kåße
at Andherß wille giffua sine syskone peningar för sina
deelar.
Klagar Andherß Kåhße, att hanß syskon hafua fått 2.
för Rätten och gaff tillkänna att ett Sundh war widh
Warsiö, som mycket folk måtte reeßa och roo öffuer, be-
rättadhe och at dhen Torparen som dher boor, och dhen reeßande
man hielper öffuer bliffuer medh mycken öffuerwåldh föro-
lempat, trugat och twingat, och på dhet han måtte wara i
fredh, som och något haffua för dhet han haffuer sin egen
färga widh macht, att hielpa enom öffuer medh, såsom och något
för sit omak, ty begäradhe han at bete Torpare, så well nu
som i förrige Landzhöffdingarß tijder skedt war, få et frij-
heetz breff och een försäkringh huadh han aff dhen wäg-
fahrandhe man för sit omak haffwa skulle. Altså bewil-
iadheß att Torparen skulle nu som förr få een kopparfyrk
aff huar man han öffuerroor, hälst effter Mr Nilß bekändhe
så mycket wara waant giffua, och derpå fich han breff
och togh affskedh.
Sammadagh berättadhe högwelb:ne herren Landzhöffdingen
sigh haffua bekommet dhen högloffl. kongl. hoffrätz
breff aff inehåldh att han wille låta Examinera een twi-
stigh saak som bägge kåßarna Andherß och Axell sin emil-
lan uthi dhen högl. Kongl. hoffrätt haffua andragit, och
såsom bägge woro tillstädheß, bleffue the framroopadhe
sin saak at förnimma låta.
Tå framstegh Andherß Kåhße, inladhe een Copia
af dhen högl. kongl. hoffrätz Citation på Welbe Axell Kåhße
uthgiffuen, hwilken och bleff vpläsen, sedhan sadhe han sigh
wara närmst Säteßgårdhen yhult beboo och bruuka, och sy-
strarna trädha till Torpen. Axell Kåhße sadhe sigh och sina
systrar icke wijdare begära Gårdhen tillträdha ähn dheraß
systerlot belöpa kundhe, eller och begäradhe Axel Kåße
at Andherß wille giffua sine syskone peningar för sina
deelar.
Klagar Andherß Kåhße, att hanß syskon hafua fått 2.
6v
| booßdeel större ähn han och begiäradhe få wedhergiäll- ningh derföre. Axell Kåhße swaradhe sigh willia huadh han eller een annor kan haffua fått meer ähn dhen andhra, dhet wille han giärna iemka, altså war dhet richtigt. |
|
| 3. | Klagar Andherß Kåße at hanß fadher Sal. Trulß Kåße hadhe såldt een gårdh Reke bdh dhen han för- meente sigh och sine Syskone wara byrdige till, tå swaradeß samma gårdh wara lagligen såldh, vpbudhen och lagstån- den och der på fasta breff giffwit, altså war dher på icke wijdare at qwällia. The sadhe fuller meer klandher emoot huar andhra, men såsom dhet war seent på natten, och deßföruthan icke nå- gra högwichtige klagomåhl, förmenteß dhe till eenigheet och laga godha man som dhem förlijkar, der till dhe be- iakadhe, och såledheß togo affträdh. |
| Sammadagh kom för Rätten Jönß Tuaßon i Boxabögd gaff klageligen tillkänna at han hadhe warit fängz- ligh satt för sin Sohn, som war skyldigh någre peningar för huilka han inthet hadhe Caverat icke heller dömdh at betahla, och förmente sigh i så måtto wara förnär skedt J lijka måtto klagadhe och Jönß i Boarit, att han hadhe för offuanbete peningar Caverat allenast för 3 Rdr, Lik- wist haffuer Larß Nilßon låtet hooß honom vthan domb och effter sitt egit godtyckio igiönom 8 st drago- ner vthpanta till 14 Rdr dhem Jönß haffuer aff Crononeß medell måst lefferera och såledheß bliffuit qwit dhe 8 st dragoner i gårdhen lågo. Öffuersteleuten- anpten præsenteradhe een handschrifft aff Jönß Aserß sohn på 14 Rdr dhen han meente sigh igien medh skiäl fordhra aff Sohnenß fadher Jönß Tuason och derföre meente sigh icke haffua giort orät sadhe och att Jönß |
7r
hadhe Caverat för peningarna, dherföre war eij mehr ähn
billigt at han betahladhe, men såsom Larß Nilßson icke
kundhe bewijsa Jönß haffua Caverat meer ähn för 3 Rdr.
Altså war affsagt att Jönß schall få så många peningar igien
som han inthet hafuer Caverat för nembl. 11 Rd J medler-
tijdh förlijkteß Öffuerst Leutnampt Larß Nilßon medh Jönß
såledheß att Jönß betalar bådhe för sigh och the andhra löffteß-
män på 2 Rdr när och dhe 2 Rdr söker Öffuerste Leut.
hooß sin saageßman Peer Swenßon i Toffredha, och såsom
dhe såledeß sin emillan om offwanbee klagomåhl för-
enteß, togo dhe och dher medh affträdh. Och här medh detta
öffrigha om olagligit pantandhe och fängzlandhe stå öffuerste
Leut. Larß Nilßon öppet, när her om wijdare ransakat bliffuer.
Sammadagh angaffz een ogifft drängh bed Jäppe Clem-
metz sohn i Skiälßnäß boandheß å frälse haffuer
till förendhe besoffwit een ogifft kåhna Karin Jönßdotter
be:d och derför plichtat, och åter andre gången besoffwit een
ogifft Kåhna b:d Sißa Jäppadotter, och åter nu tridhie gån-
gen besofwit een ogifft kåhna b:d Britta Ingemarßdotter,
och såledheß tree gånger bedriffwit Möökränkningh dhet han
frijwilligen bekändh, dhenne sidsta haffuer han tillförendhe
nekat till hårdeligen som förrige åhrß protocoll vtwijser.
doch är han bråtzligh och för ty bleff han saakfeldt effter kongl.
resolution till ___ 160 marker
frälsehußbondhen ___ 24 Dr 14: 4
häradhet ___ 6: 3½ : 1 2/3
häratzhöffd ____ 6: 3½ : 1 2/3
måhlßägandhen ____ 13 marker 2: 16.
Offwanbe:d Jäppe Clemmetzson schall i lijka måtto
plichta för Sißa Jäppadotter som han haffuer besåff-
wet och är dhet andhra Lönskelägeet hon bedreffuet haff-
wer nembl. effter Kongl. resolution _ 80 marker
frälsehußbondhen __ 54 marker 2: 16
häratzhöffdh __13: 2: 16
häradhet __13: 2: 16
billigt at han betahladhe, men såsom Larß Nilßson icke
kundhe bewijsa Jönß haffua Caverat meer ähn för 3 Rdr.
Altså war affsagt att Jönß schall få så många peningar igien
som han inthet hafuer Caverat för nembl. 11 Rd J medler-
tijdh förlijkteß Öffuerst Leutnampt Larß Nilßon medh Jönß
såledheß att Jönß betalar bådhe för sigh och the andhra löffteß-
män på 2 Rdr när och dhe 2 Rdr söker Öffuerste Leut.
hooß sin saageßman Peer Swenßon i Toffredha, och såsom
dhe såledeß sin emillan om offwanbee klagomåhl för-
enteß, togo dhe och dher medh affträdh. Och här medh detta
öffrigha om olagligit pantandhe och fängzlandhe stå öffuerste
Leut. Larß Nilßon öppet, när her om wijdare ransakat bliffuer.
Sammadagh angaffz een ogifft drängh bed Jäppe Clem-
metz sohn i Skiälßnäß boandheß å frälse haffuer
till förendhe besoffwit een ogifft kåhna Karin Jönßdotter
be:d och derför plichtat, och åter andre gången besoffwit een
ogifft Kåhna b:d Sißa Jäppadotter, och åter nu tridhie gån-
gen besofwit een ogifft kåhna b:d Britta Ingemarßdotter,
och såledheß tree gånger bedriffwit Möökränkningh dhet han
frijwilligen bekändh, dhenne sidsta haffuer han tillförendhe
nekat till hårdeligen som förrige åhrß protocoll vtwijser.
doch är han bråtzligh och för ty bleff han saakfeldt effter kongl.
resolution till ___ 160 marker
frälsehußbondhen ___ 24 Dr 14: 4
häradhet ___ 6: 3½ : 1 2/3
häratzhöffd ____ 6: 3½ : 1 2/3
måhlßägandhen ____ 13 marker 2: 16.
Offwanbe:d Jäppe Clemmetzson schall i lijka måtto
plichta för Sißa Jäppadotter som han haffuer besåff-
wet och är dhet andhra Lönskelägeet hon bedreffuet haff-
wer nembl. effter Kongl. resolution _ 80 marker
frälsehußbondhen __ 54 marker 2: 16
häratzhöffdh __13: 2: 16
häradhet __13: 2: 16
7v
Anno 1658 dhen 3 Julij höltz Ting
medh Sunnerbo häradh i Wiggåßa, Nährwa-
randheß på Befahlningzmannenß wägnar fullmechtigh
LandzGewaldigern Ehrligh Welförståndigh Mårten
Hindrichzsohn i Balkarp sampt häradz Nämbdeman,
Pädher Månßon i Biärserydh Jon Jonßon i Rydh
Ååke i Ragnellkiöp Simon i Wästerhult
Pädher Andherßon i Bärghem Jon Andherßon i Bärghen
Arffwedh i Wiggåßa Jon i Grytåßa
Pädher Hanßon i Broddalt Jon i Högagårdh.
Sammadagh framkom för Rätten Jönß Manßon i Hallarp
medh sina brödher Swen och Pädher Månßöner, hwilka
ähro twistighe om om någon arffweiordh efter theras föräl-
drar och i så måtto at Jönß Månßon giffuer tillkänna at tå
the Skifte och bytte Jordh för 7 åhr sedhan efter Modhren
tå Skola the andhre Jönsaß Syskon haffua fådt een förmåhn
och wilkåhres i mödherneßjordhen, och nu syskonen komma till
att byta then Jordhen effter fadheren fallen ähr till arffz, will
åter Swen Månßon söka tillfället till fördeelen i thenna Jor-
den, om thenne twist at Liquidera och iämka, bleffue bägge
brödherna Jönß och Swen Månßsöner såledeß öffuereenß, på
sine och sine söskoneß wägnar och wåldgoffwe thetta Jordha-
byte på theße eedhsworne aff Nämbden at öffuersee och uthan
något omseendhe till någonthera parten på Jönß Månsonß
sijda och then ½ kullen bleffue Ååke i Ragnelakiöp, Simon i
Wästerhult, och på Swen Månsonß bleffue och effter hanß begä-
ran Jon Jönßon i Rydh och Arffwedh i Wiggåßa, och såsom
syskonen nu såledeß hafua thetta wåldgiffne vnner be:te 4 Näm-
damänner altså loffwadhe the att huadh the härvthinnan godt
finna schall the och ther medh låta sigh åtnöija.
och wilkåhres i mödherneßjordhen, och nu syskonen komma till
att byta then Jordhen effter fadheren fallen ähr till arffz, will
åter Swen Månßon söka tillfället till fördeelen i thenna Jor-
den, om thenne twist at Liquidera och iämka, bleffue bägge
brödherna Jönß och Swen Månßsöner såledeß öffuereenß, på
sine och sine söskoneß wägnar och wåldgoffwe thetta Jordha-
byte på theße eedhsworne aff Nämbden at öffuersee och uthan
något omseendhe till någonthera parten på Jönß Månsonß
sijda och then ½ kullen bleffue Ååke i Ragnelakiöp, Simon i
Wästerhult, och på Swen Månsonß bleffue och effter hanß begä-
ran Jon Jönßon i Rydh och Arffwedh i Wiggåßa, och såsom
syskonen nu såledeß hafua thetta wåldgiffne vnner be:te 4 Näm-
damänner altså loffwadhe the att huadh the härvthinnan godt
finna schall the och ther medh låta sigh åtnöija.
Sammadagh framkom för Rätten, Johan Larßon i Älm-
åß Soldat och Klageligen gaff tillkänna huruledheß
8r
emedhan han haffuer waret borto i Crononeß tienst och
annat arbete i Calmar, haffuer hanß hustru Kirstin Pedherß-
dotter otillbörligen hinna förwändt i wuranßlößheet
hanß godha förmågo, så at aff ett gåt behållet boohagh haff-
wer lijtet och snarast sagt inthet funnes till bästa hoß hustrun
tå mannnen hemkom igiönom sådan slößachtigheet hustrun förr
öffwat hadhe, medan Mannen bortowar ähr thenne giftte Solda-
te qwinnan Kirstin Pedherßdotter Kommen i ett vppenbahra rychte
och sägeß hafft sängelagh och Umgiänghe medh een ogifft drängh
Cariß Jonßon i Nannarp, doch ingen någonsinn funnet them
i hoopa heller barn buret wittne doch ehuru thetta rychtet
i mångenß mund ther i Sochnen och uthan Sochne kommet är
som närwarandeß theraß Kiörkioherdhe medh flere ährlige
män bewittna, så är doch samma hustru icke bespordh haff-
wandhe bleffuen emädan mannen i de 2 åhren haffuer bortowa-
ret, men emädan Soldaten sålundha bortowar och hustrun
i rychkt kommen, haffuer Crononeß Lähnßman taget qwinnan
i Bårgen eftter mansenß begäran och straxt eftter han hem kom-
men war och förnimmer hustrun wara så berychtet blåsa
några andhra owenner vnner och hißa mannen up till
bitterheet emoot sin hustru, at i medler tijdh haffuer mannen
kört hustru ifrån sigh hem til far sin södher i Torsaberga.
Nu bliffuer bete Johan Larßon alffwarligen tillfrågat
huadh honom högst förorsakadhe at sändha budh effter Lähnß-
mannen at komma till sigh och taga sin hustru i bårgen, ther
till Johan swarar at honom föll i sinnet sedhan han förmärkte
at hustrun hadhe taget een hoop klädher och buret bort i een
rijßboo the hadhe giort sigh nu i ofredztijdhen i Skogen at hustrun
schulle wara hugse att rymma sin kooß, men tå Lähnßmannen
kom tijt till gårdhen hadhe hustrun buret klädherna hem och
lagt dhem på bordhet, när nu qwinnan bliffuer åtspordh
hwij hon så klädherna bortbahr i Skogen at giömma, ther
till swarar hon at hon giordhe thet aff räddhoga, och at hon
förmärkte at mannen war illa harmse och wredh på henne
bådhe om thet lößa rychtet, såsom och att hustrun galet hand-
lat hadhe och wille i then acht och meeningh giömma sina kläder
undhan, ty han schulle haffua vnsagt att taga ifrån henne kläderna
Nu bliffuer bete Johan Larßon alffwarligen tillfrågat
huadh honom högst förorsakadhe at sändha budh effter Lähnß-
mannen at komma till sigh och taga sin hustru i bårgen, ther
till Johan swarar at honom föll i sinnet sedhan han förmärkte
at hustrun hadhe taget een hoop klädher och buret bort i een
rijßboo the hadhe giort sigh nu i ofredztijdhen i Skogen at hustrun
schulle wara hugse att rymma sin kooß, men tå Lähnßmannen
kom tijt till gårdhen hadhe hustrun buret klädherna hem och
lagt dhem på bordhet, när nu qwinnan bliffuer åtspordh
hwij hon så klädherna bortbahr i Skogen at giömma, ther
till swarar hon at hon giordhe thet aff räddhoga, och at hon
förmärkte at mannen war illa harmse och wredh på henne
bådhe om thet lößa rychtet, såsom och att hustrun galet hand-
lat hadhe och wille i then acht och meeningh giömma sina kläder
undhan, ty han schulle haffua vnsagt att taga ifrån henne kläderna
3v
Klagaß och att Dragone officerarne läggia sigh om
vthi hwadh Gårdhar the willia, och medh många sina hästar,
oxar och koor, deßlijkest kahrlar som dhem rychta skola
aldeleß vthgiästen, och icke draga aff Gårdhen för ähn alt vth-
giäst ähr.
deßlijkeßt klagaß och at bete officerare haffua Bönder-
na medh stoora Giärdher beswärat och dhen giärdh så
well som annat proviant dhem till vndherhåld är leffer-
rerat, dhet giömma dhe bort, och bondhen måtte släppa sit till
så långt det räcker, och twingaß till giffua sigh bådhe korn
och haffre till sina hästar, och såledheß dhen meenige Man
illa vthödher.
J lijka måtto beswäradhe sigh almogen högeligen, huru så-
som Öffwersten och Öffuerste leudt. som offtast reeßa igiänom
häradhet taga medh sigh i föllie åtskilliga många dragoner
hwilka aldrigh willia rijdha sina hästar, vthan låtha sina
hästar ligga på Bondhenß fodher, och Bondhen måste dhem
skiutza, så som och medh maat och dricka försöria, dherföre dhe
så well som dheraß andhra försträckningar, dhen och schall wara
aff öffuerst Leutenampten och wedhergiällningh aff Crononeß
medhell försäkrat.
Lähnßmannen Vthi Odensiö Sochn Swen i Moanäß, beswäradhe
sigh öffuer Öffuerste Welbe Swen Ranck at han haffuer på-
lagt Odensiö och Lijdhultz Sochner een stoor Giärdh till sitt
egit behoff, Nembl aff huar gårdh, haffre ½ Tunna kiött
1/2 lb brödh 1 lb dhen eena dagen sambladhe han i hoop samma
giärdh, dhen andhre dagen twingadhe han böndherna vthi bete Sochn
at Skiutza bete giärdh några mijl dher ifrån, och till een
gårdh bedh Sickinge, hwarest öffwersten och så sina andhra
saaker hadhe.
Swen i Bete Sickinge klagar och at Öffuersten haffuer inn-
lagt sigh hooß honom medh 12 hästar och 12 kahrlar vthi
17 dygn, och måst bådhe hästar och kahrlar heela tijden medh fodher
och kost aff sitt egit vppehålla och födha, och tå ähr han och twun-
gen at giffua till bete hästar fodher korn 3 2/3 Tunna och såledheß
honom illa vtharmat bådhe medh maat, höö och korn, och icke
een peningh fich i betahlningh icke heller kunne bliffua mächtigh
een quittaner på thet som förtäärt wahr.
vthi hwadh Gårdhar the willia, och medh många sina hästar,
oxar och koor, deßlijkest kahrlar som dhem rychta skola
aldeleß vthgiästen, och icke draga aff Gårdhen för ähn alt vth-
giäst ähr.
deßlijkeßt klagaß och at bete officerare haffua Bönder-
na medh stoora Giärdher beswärat och dhen giärdh så
well som annat proviant dhem till vndherhåld är leffer-
rerat, dhet giömma dhe bort, och bondhen måtte släppa sit till
så långt det räcker, och twingaß till giffua sigh bådhe korn
och haffre till sina hästar, och såledheß dhen meenige Man
illa vthödher.
J lijka måtto beswäradhe sigh almogen högeligen, huru så-
som Öffwersten och Öffuerste leudt. som offtast reeßa igiänom
häradhet taga medh sigh i föllie åtskilliga många dragoner
hwilka aldrigh willia rijdha sina hästar, vthan låtha sina
hästar ligga på Bondhenß fodher, och Bondhen måste dhem
skiutza, så som och medh maat och dricka försöria, dherföre dhe
så well som dheraß andhra försträckningar, dhen och schall wara
aff öffuerst Leutenampten och wedhergiällningh aff Crononeß
medhell försäkrat.
Lähnßmannen Vthi Odensiö Sochn Swen i Moanäß, beswäradhe
sigh öffuer Öffuerste Welbe Swen Ranck at han haffuer på-
lagt Odensiö och Lijdhultz Sochner een stoor Giärdh till sitt
egit behoff, Nembl aff huar gårdh, haffre ½ Tunna kiött
1/2 lb brödh 1 lb dhen eena dagen sambladhe han i hoop samma
giärdh, dhen andhre dagen twingadhe han böndherna vthi bete Sochn
at Skiutza bete giärdh några mijl dher ifrån, och till een
gårdh bedh Sickinge, hwarest öffwersten och så sina andhra
saaker hadhe.
Swen i Bete Sickinge klagar och at Öffuersten haffuer inn-
lagt sigh hooß honom medh 12 hästar och 12 kahrlar vthi
17 dygn, och måst bådhe hästar och kahrlar heela tijden medh fodher
och kost aff sitt egit vppehålla och födha, och tå ähr han och twun-
gen at giffua till bete hästar fodher korn 3 2/3 Tunna och såledheß
honom illa vtharmat bådhe medh maat, höö och korn, och icke
een peningh fich i betahlningh icke heller kunne bliffua mächtigh
een quittaner på thet som förtäärt wahr.
4r
Jönß i Exhult i Markarydh Sohn beswäradhe sigh at Öffuer-
sten Welbe Swen Ranck, haffuer tagit ifrån honom miöll
2 skäpper een wagn så godh som 1 Rdr twenne Säckar, och
derför ingen wedhergiällningh bekommit, begiärandheß betahlningh
derför.
Beswäradhe sigh meenige man, särdeleß Grentze böndherna
at Öffwersten och Öffwerste Leutenampten, haffua icke allenast
gått in vthi Danmark, och tagit stoora frijbyte, vthan och
så twingat the dansche att giffua sigh stoor brandhskat, och
såledheß icke allenast brutit theraß Bondhafredh, uthan och
reedt fiendhen och gå hijt vp, och sedhan icke kunnat försuara
wåra böndher, vthan fiendhen på åtskilliga orter infalla
gårdharna vthplundrat och stoor skadha giordt, dher likawist
dhe dansche begäradhe få wara ovixeradhe och oplundrade
så wille dhe i lijka måtto dhe wåra och säkerheet tillsagt haff-
wa. Öffwerste Leutenampten Larß Nilßon som
nu tillstädheß war, kundhe icke neka medh mindhre bådhe han
och Öffwersten haffua tagit brandhskat och dhe dansche plun-
drat, doch sadhe sådant wara effter ålder skiedt, och huadh dhe
hadhe fått, det hadhe dhe giort högwelbe herre General krigz-
Commissarien räkningh och reedha för.
Klagadhe almogen at een deel Dragoner haffua giffuit
Öffuersten peningar och derföre dhem förlåffwat i synnerheet
angaffz een bedh Bengt i Kråketorp som haffuer giffuit 20
Rdr och derföre sluppen. Nilß Nilßon i Markarydh giff-
wit för sin brodher 16 Rdr och een bößa. Oluff i Dom-
marydh leegt een kahrl i sin Sohnß ställe, giffwit öffuerste
dherföre 8 Rdr men såsom Olluff i icke förmåtte giffua 12
Rdr till, derföre haffuer Öffuersten låtet slå effter Oluffz Sohn
och wille haffua honom till dragonerna igien, berettandheß
och fleera haffua sådana klagomåhl dher dhe woro tillstädheß.
Öffuerste Leutnampten låffwadhe sigh willia öffuertahla Öffuer-
sten giffua dhem sina peningar igen, såsom och huadh han här eller
dher kundhe haffua förtärt, dhet skulle han quittera, och bön-
derna aff Crononeß medhell kundhe betaldte bliffua.
Klagar och Bengt i Elmptåßa, at Öffuerste Leutnampten
Larß Nilßon haffuer slagit hanß sohn, tå han skulle skiutza
honom medh een kiäp blå och blodhig. Öffwerste Leuten. kundhe
sten Welbe Swen Ranck, haffuer tagit ifrån honom miöll
2 skäpper een wagn så godh som 1 Rdr twenne Säckar, och
derför ingen wedhergiällningh bekommit, begiärandheß betahlningh
derför.
Beswäradhe sigh meenige man, särdeleß Grentze böndherna
at Öffwersten och Öffwerste Leutenampten, haffua icke allenast
gått in vthi Danmark, och tagit stoora frijbyte, vthan och
så twingat the dansche att giffua sigh stoor brandhskat, och
såledheß icke allenast brutit theraß Bondhafredh, uthan och
reedt fiendhen och gå hijt vp, och sedhan icke kunnat försuara
wåra böndher, vthan fiendhen på åtskilliga orter infalla
gårdharna vthplundrat och stoor skadha giordt, dher likawist
dhe dansche begäradhe få wara ovixeradhe och oplundrade
så wille dhe i lijka måtto dhe wåra och säkerheet tillsagt haff-
wa. Öffwerste Leutenampten Larß Nilßon som
nu tillstädheß war, kundhe icke neka medh mindhre bådhe han
och Öffwersten haffua tagit brandhskat och dhe dansche plun-
drat, doch sadhe sådant wara effter ålder skiedt, och huadh dhe
hadhe fått, det hadhe dhe giort högwelbe herre General krigz-
Commissarien räkningh och reedha för.
Klagadhe almogen at een deel Dragoner haffua giffuit
Öffuersten peningar och derföre dhem förlåffwat i synnerheet
angaffz een bedh Bengt i Kråketorp som haffuer giffuit 20
Rdr och derföre sluppen. Nilß Nilßon i Markarydh giff-
wit för sin brodher 16 Rdr och een bößa. Oluff i Dom-
marydh leegt een kahrl i sin Sohnß ställe, giffwit öffuerste
dherföre 8 Rdr men såsom Olluff i icke förmåtte giffua 12
Rdr till, derföre haffuer Öffuersten låtet slå effter Oluffz Sohn
och wille haffua honom till dragonerna igien, berettandheß
och fleera haffua sådana klagomåhl dher dhe woro tillstädheß.
Öffuerste Leutnampten låffwadhe sigh willia öffuertahla Öffuer-
sten giffua dhem sina peningar igen, såsom och huadh han här eller
dher kundhe haffua förtärt, dhet skulle han quittera, och bön-
derna aff Crononeß medhell kundhe betaldte bliffua.
Klagar och Bengt i Elmptåßa, at Öffuerste Leutnampten
Larß Nilßon haffuer slagit hanß sohn, tå han skulle skiutza
honom medh een kiäp blå och blodhig. Öffwerste Leuten. kundhe
8v
Nu tillspöriaß mannen Johan Larßon och alffwarligen
åtfrågadeß, om han sin hustru will heller gitter tillwijta
eller tilläggia hoor och Lägerßmåhl medh thenne vnge
persohn Cariß Jonßon ther till han åtskilliga reeßsor suarade
neij, i alla Manß påhöra, och seijer rundt vth at han ingelun-
da henne eller honom drängen som mißtenckt war hoordomß
saak för huart annat tilllägga will, uthan allenast förfrå-
gar sigh om hon eller han icke på sådant rychte må sigh frij
göra, och tå sådant skedt är will han henne ingalundha öffuer-
giffua, uthom leffua medh henne som een ächta man bör at giöra.
När nu omståendhe allmoge och i synnerheet ifrån then Sochn
the hemma ähro höra dheraß discurser styrka the them till ring-
heet och roolighet ächtenskap, berätta och att thetta obetänke-
lighe rychtet ähr kommet aff affwundz sägn, och huadh then eene
kan effter then andhra samma rychte haffwa förökt, är thet in-
thet bleffuet förminskat och mannen begärar, tå han hörer
effter sådana ogrundadhe skiäl om sin hustru warit haffuer
och nu ingen finß man eller qwinna som will fästa foot
att Rätten will denna hanß hustru frij, och när mannen
lijtet hadhe betänckt sigh kommer han fram igien och bliffuer
på sin första meeningh at hustrun må befrija sigh ifrån
rychtet, hwarföre bliffue the befahladhe at komma wijdhare till-
städheß bådhe mannen och hustrun på ordinarie tinget i Hampneda
näst kommandhe Tißdagh.
Ingiärdh Peerßdoter ogifft bekänner sigh wara öffuer 1½ åhr
sedan belägrat aff en drängh Andherß Jönßon i Gunnalt
hwilken icke ähr tillstädheß uthan hålla sigh i Skåhne, R.
denne qwinneßpersohn bliffuer recommenderat till probsten
om wnnerwijßningh om sin förseelße.
åtfrågadeß, om han sin hustru will heller gitter tillwijta
eller tilläggia hoor och Lägerßmåhl medh thenne vnge
persohn Cariß Jonßon ther till han åtskilliga reeßsor suarade
neij, i alla Manß påhöra, och seijer rundt vth at han ingelun-
da henne eller honom drängen som mißtenckt war hoordomß
saak för huart annat tilllägga will, uthan allenast förfrå-
gar sigh om hon eller han icke på sådant rychte må sigh frij
göra, och tå sådant skedt är will han henne ingalundha öffuer-
giffua, uthom leffua medh henne som een ächta man bör at giöra.
När nu omståendhe allmoge och i synnerheet ifrån then Sochn
the hemma ähro höra dheraß discurser styrka the them till ring-
heet och roolighet ächtenskap, berätta och att thetta obetänke-
lighe rychtet ähr kommet aff affwundz sägn, och huadh then eene
kan effter then andhra samma rychte haffwa förökt, är thet in-
thet bleffuet förminskat och mannen begärar, tå han hörer
effter sådana ogrundadhe skiäl om sin hustru warit haffuer
och nu ingen finß man eller qwinna som will fästa foot
att Rätten will denna hanß hustru frij, och när mannen
lijtet hadhe betänckt sigh kommer han fram igien och bliffuer
på sin första meeningh at hustrun må befrija sigh ifrån
rychtet, hwarföre bliffue the befahladhe at komma wijdhare till-
städheß bådhe mannen och hustrun på ordinarie tinget i Hampneda
näst kommandhe Tißdagh.
Ingiärdh Peerßdoter ogifft bekänner sigh wara öffuer 1½ åhr
sedan belägrat aff en drängh Andherß Jönßon i Gunnalt
hwilken icke ähr tillstädheß uthan hålla sigh i Skåhne, R.
denne qwinneßpersohn bliffuer recommenderat till probsten
om wnnerwijßningh om sin förseelße.
Sammadagh bleff Sal. Nilß Ottaßonß efterleffwerska
Bengta Larßdotter i wråå bewilliat een recommendati-
on om hemmanet Wråå widh stora Landswägen hon åboer
och hela Armeen uthmedh samma hemman marcheradhe, huar ef-
ter bleffue swårlige förblåttadhe till Welb.Hr Boo Rosenstierna
ter bleffue swårlige förblåttadhe till Welb.Hr Boo Rosenstierna
9r
som ägandhe ähr till samma Wråå, hwilket hemman al-
dra swårast bleff på huuß och giärdheßgårdhar och alt till
gårdhenß nytta ruinerat i blandh alla the andhra heman inga
thera så illa fahret.
Andherß och Erich Håkonßöner twenne brödher fram-
komma och klaga för Rätten öffuer Swen Jacobzson i Ka-
narp å Crono at wart bleffne Stungne i ett gästabudh
på Brogårdh, andherß ähr bleffuen stungen et full sår
i högra armen och seenare skadadh och i wänstra armen et
ringa köttsår, Erich är stungen et fullsår i wenstra axelen
uthan på SKuldrorna, huilka skadhor brödherna såledheß
vnfånget haffua, thetta slagzmåhlet haffuer sigh förorsakat
aff een ringa giffwen Orsaak, ty bägge bröderna som ska-
dan finge, och then som skadhan giordhe, Swen Jacobzon war
vnge personer och sworne brödher, och till huar andhra ingen
gammal affundh hafft haffua, uthan theraß krakel begyn-
teß i giästabudzgården ther bröllopet höltz uthe på gården
aff ringa tillfälle aff bröttiandhe och annor groffue skäm-
teßordh alltså bleff Swen Jacobzson först saakfält effter
thet 6 Cap i Såhrm b. LL för han stack Andherß Håkonßon
1 fullsåår 20 marker och effter thet 7 Cap i S.B. 6 marker ähn för han
stack honom ett lijtet köttsåår i andhre armen effter thet 10 Cap. i Sårem.
B. _ 6 marker Jtem samma förbet Swen Jacobzson för han stack
then andra brodheren Erich i sin arm et full såår effter offuan-
schreffne 6 Cap 20 marker. Summan på Swen Jacobzsonß böte
är _ 52 marker.
Cronan _ 17 marker 2½ ör.
Måhlßägandhen _ 17 marker 2½ ör.
höradhet _ 8 marker 5 1/4 ör.
häradzhöffd _ 8 marker 5 1/4 ör.
Andherß och Erich Håkonßöner twenne brödher fram-
komma och klaga för Rätten öffuer Swen Jacobzson i Ka-
narp å Crono at wart bleffne Stungne i ett gästabudh
på Brogårdh, andherß ähr bleffuen stungen et full sår
i högra armen och seenare skadadh och i wänstra armen et
ringa köttsår, Erich är stungen et fullsår i wenstra axelen
uthan på SKuldrorna, huilka skadhor brödherna såledheß
vnfånget haffua, thetta slagzmåhlet haffuer sigh förorsakat
aff een ringa giffwen Orsaak, ty bägge bröderna som ska-
dan finge, och then som skadhan giordhe, Swen Jacobzon war
vnge personer och sworne brödher, och till huar andhra ingen
gammal affundh hafft haffua, uthan theraß krakel begyn-
teß i giästabudzgården ther bröllopet höltz uthe på gården
aff ringa tillfälle aff bröttiandhe och annor groffue skäm-
teßordh alltså bleff Swen Jacobzson först saakfält effter
thet 6 Cap i Såhrm b. LL för han stack Andherß Håkonßon
1 fullsåår 20 marker och effter thet 7 Cap i S.B. 6 marker ähn för han
stack honom ett lijtet köttsåår i andhre armen effter thet 10 Cap. i Sårem.
B. _ 6 marker Jtem samma förbet Swen Jacobzson för han stack
then andra brodheren Erich i sin arm et full såår effter offuan-
schreffne 6 Cap 20 marker. Summan på Swen Jacobzsonß böte
är _ 52 marker.
Cronan _ 17 marker 2½ ör.
Måhlßägandhen _ 17 marker 2½ ör.
höradhet _ 8 marker 5 1/4 ör.
häradzhöffd _ 8 marker 5 1/4 ör.
Belangandhe Swen Jacobzsonß fadher Jakop Katt så
beklagar han sigh i samma parlemente och tå Sohnen gior-
dhe skadhan wara skiält på sin ähra aff then eene brodheren
Erich, tå han så i sin ijffrigheet aff Jakopß sohn stungen war
huadh nu såledeß i hastigheet för hastige och obetänckelige ord
kundhe warit uthkastadhe ähr alt skedt i hastigheet, och par-
terna föreenteß, och ther hoß inthet annat weeta medh huaran-
dra uthan thet som ärligit och godt är.
huadh nu såledeß i hastigheet för hastige och obetänckelige ord
kundhe warit uthkastadhe ähr alt skedt i hastigheet, och par-
terna föreenteß, och ther hoß inthet annat weeta medh huaran-
dra uthan thet som ärligit och godt är.
9v
Sammadagh framkom för Rätten Pädher Johanßon i Wiggåsa
och gaff tillkänna at han hadhe lånt Jönß Siggasohn i Råa-
köp 10 dlr silffm.tt och för them gick Simon Swenßon i Norrtorpa
i löfte före, och satte honom ett par vnga Oxar i pant, men nu be-
wijsar Pädher Jonßon, medh arffuidh och Jon perßon i wiggåßa
att Oxarna woro Pädher Jonsonß rätta pant, oansedt Oxarna är
i Wåhraß bårtsålde till Larß Jönßon i Ränte och som låffwadhe
10 Dr Silfmtt för samma oxar ther som ähnnu skyldigh ähr, och
effter dannemänß witne måste och han theße 10 Dr Smt till Pä-
der Jonßon i Wiggåßa owägerligen betahla, belongandhe Arffuid
i Råaköp framkommer och i lijka måtto föregiffuer at han hawer
och aff Jönß Siggasohn 10 Dr silffmt at fordra, förmeenandeß
sigh haffua och något at tilltahla på samme panteOxar, men
icke medh witnen kan thet bewijßa, altså bliffuer Pädher Jonß-
sonß rätta skuldsaak ständigh att fordra aff Larß Jönßon i Rän-
te Neml 10 Dr Smnt och Arffwedh i Roaköp söke sin man Jönß
Siggesohn thet han honom skyldigh är, och ther han icke godhwilligt
betahlar han tå lijter Länßmannen till om bijståndh.
wijsar Pädher Jonßon, medh arffuidh och Jon perßon i wiggåßa
att Oxarna woro Pädher Jonsonß rätta pant, oansedt Oxarna är
i Wåhraß bårtsålde till Larß Jönßon i Ränte och som låffwadhe
10 Dr Silfmtt för samma oxar ther som ähnnu skyldigh ähr, och
effter dannemänß witne måste och han theße 10 Dr Smt till Pä-
der Jonßon i Wiggåßa owägerligen betahla, belongandhe Arffuid
i Råaköp framkommer och i lijka måtto föregiffuer at han hawer
och aff Jönß Siggasohn 10 Dr silffmt at fordra, förmeenandeß
sigh haffua och något at tilltahla på samme panteOxar, men
icke medh witnen kan thet bewijßa, altså bliffuer Pädher Jonß-
sonß rätta skuldsaak ständigh att fordra aff Larß Jönßon i Rän-
te Neml 10 Dr Smnt och Arffwedh i Roaköp söke sin man Jönß
Siggesohn thet han honom skyldigh är, och ther han icke godhwilligt
betahlar han tå lijter Länßmannen till om bijståndh.
Pädher Jonßon i Synderwråå framkommen och klagar öffuer
sin granne Jäppe Nilßon at han honom 20 laß giärdzle ifrån
tagit haffuer, her i Eket giärdzle Jäppe upgiärdt haffuer om
kringh giärdet een aff Nämbden Arffwedh i Wiggåßa, wärderadhe
giärßlet, sådant ähr skedt nu i ofredztijdhen tå huar haffuer
föga kunne rådt huarken om ett eller annat. R. Parterna för
lijkteß och Jäppe låffwadhe Pädher Joenßon för samma giärdzle
6 marker och bleffue wehnner.
Sammadagh framkalladheß theße twenne witnen huilka när-
woro och sågo huruledeß Simon i Norrtorpa och Johanß i
Boa komme samman och slogeß Mund slagh för widh Tinget, nembl.
Jönß i Balkarydh och Gudmundh i Jungfrugårdh, Joseph i Jung-
frugårdh och Larß i Ränte och betygadhe thetta sedhan the hadhe
afflagt eedhen at theraß krackel och kijff kom till om något
dricka eller Ööl the hadhe för sigh på bordhet och at schullen
Sammadagh framkalladheß theße twenne witnen huilka när-
woro och sågo huruledeß Simon i Norrtorpa och Johanß i
Boa komme samman och slogeß Mund slagh för widh Tinget, nembl.
Jönß i Balkarydh och Gudmundh i Jungfrugårdh, Joseph i Jung-
frugårdh och Larß i Ränte och betygadhe thetta sedhan the hadhe
afflagt eedhen at theraß krackel och kijff kom till om något
dricka eller Ööl the hadhe för sigh på bordhet och at schullen
10r
war hoß them bägge snarast sagt, men att Simon slogh först
vth öhrfijlen på Johan i Boa förrähn han rördhe honom igien
thet och Pädher i Tiuarp effter afflagdh eedh bewittnadhe och i lijka
måtto och tillståår medh the andhra witnen thetta at Simon slogh
först vth örfijlen och thermedh kommo the omkull i bänken at
stöökaß och slåß, ty theraß krackel skiedde här straxt hoß
Tingzgårdhen i een annor gårdh på peningzööl, och aldenstundh
at medh theße Edeliga witnen som Examineradhe ähro är
klart at see och förnimma at Simon Swenßon i Norretorpa
ähr brotzligh och principal att huggen wankadhe och slogh
Johan it munslagh förrähn han rördhe honom igien och i
så måtto bör medh all rätta andra ostyrligen till war nogett
böta för fridbråt 40 marker
Cronan . . . . . . . . __ 13 marker 2: 16.
måhlßägandhen . .__ 13 marker 2 16.
häratzhöffd . . . . . __ 6 marker 5 8.
häradhet . . . . . . . __ 6 marker 5 8.
Ingeborgh i Espenäß klagar såsom och bewijsar at Jönß
Ebbeßsohn i Skogarydh bleff henne skyldigh på hästa byte
9 marker i förledet åhr, ställeß vnner Execution at Jönß betahlar
och ställer änkan Jngeborgh klagelöß.
Anno 1658 dhen 6 och 7 Julÿ höltz
vth öhrfijlen på Johan i Boa förrähn han rördhe honom igien
thet och Pädher i Tiuarp effter afflagdh eedh bewittnadhe och i lijka
måtto och tillståår medh the andhra witnen thetta at Simon slogh
först vth örfijlen och thermedh kommo the omkull i bänken at
stöökaß och slåß, ty theraß krackel skiedde här straxt hoß
Tingzgårdhen i een annor gårdh på peningzööl, och aldenstundh
at medh theße Edeliga witnen som Examineradhe ähro är
klart at see och förnimma at Simon Swenßon i Norretorpa
ähr brotzligh och principal att huggen wankadhe och slogh
Johan it munslagh förrähn han rördhe honom igien och i
så måtto bör medh all rätta andra ostyrligen till war nogett
böta för fridbråt 40 marker
Cronan . . . . . . . . __ 13 marker 2: 16.
måhlßägandhen . .__ 13 marker 2 16.
häratzhöffd . . . . . __ 6 marker 5 8.
häradhet . . . . . . . __ 6 marker 5 8.
Ingeborgh i Espenäß klagar såsom och bewijsar at Jönß
Ebbeßsohn i Skogarydh bleff henne skyldigh på hästa byte
9 marker i förledet åhr, ställeß vnner Execution at Jönß betahlar
och ställer änkan Jngeborgh klagelöß.
Anno 1658 dhen 6 och 7 Julÿ höltz
Laga Tingh wedh Sunnerbo häradh å rättan Ting
stadh Hampnadha, Närwandheß Crononeß Befall
ningz man Ehrligh och Welbetrodd Andherß Larßon i
Tärnhult sampt eedsworne Häradznämbdh
Pädher Månßon i Biärserydh, Jon Jönßon i Rydh.
Simon i Westerhult Arffwedh i Wiggåßa
Birge Krååk i Långaskogh Åke i Ragnalköp.
Jon Andherßon i Berghem, Pädher Andherßon i Bärghem
Jon Nilßon i Gryttåßa Pädher Jonßon i Skinnerßböke.
Pädher Nilßon i Siuhult, Johan i Wigsiö.
10v
Gårdhar Vpbiudhes
| frälße | Glädhe lijdha et Torp vnner yhult låter fru Christin Stålpe till Flijßhult vpbiudha hon i pant haffuer för 100 Dr 3
|
Sammadagh framkom för Rätten Nämbdaman Birge
Kråk i Långaskogh fullmyndigh på effterschreff:s wägnar
Påffwell Jonßon i Rynnerßköp, Arffuedh Jonßon i klögz-
hult, Jon Jonßon i Haßlerååßen, Arffwedh Jonßon i Horsenß-
jöp, Swenborgh Jonßdotter i Goarydh, Kirstin Jonßdotter i
Åßnaköp, Gunnel Jonßdotter i Swijnabärga, Jngeborgh Jonß
dotter i kåhlborßet, Brijtta Jonßdotter i Hareßköp, alla theße
Soskon bekänna sigh haffua såldt theraß brodher Jönß Jonßon
och hanß hustru Magnell Jönßdotter alla theraß arffweiordz-
låtter i tredingen aff Håkalta gårdhen och therföre vpburet
300 daler SilffMtt bådhe för Jordh och köp, så haffuer och Jönß
Jonßon sin egen arffwepart thersamme stadheß at han bådhe
medh arff och kiöp äger 1/3 aff Håkalta gårdh i Piätterydh Sochn.
11r
Sammadagh framträdde för Rätten Nilß Nilßon i Mar-
karydh fullmyndigh på effterschreffnes wägnar, Axell
i Grijßhult, Gunne i Kringellholma, Bengta i Gräßhult
och Sißa Jönßdotter alla theßa hafua såldt sin brodher
Åke Jönßon och hans hustru Jngeborgh Bengtzdotter
theraß arffuaiordh i Wägla then 1/3 Wästragårdhen
för 130 Dr Silfmt och i så måtto äger han halffua Wägle
gårdh medh köp och arff, och Nilß Nilßon suarar för alt
efftertaal om något påkommer.
Sammadagh framkom för Rätten Nilß Nilßon i Mar-
karyh fullmächtig på Well:t Jacob Broddesonß wägnar
och tingskiötte Nilß Pädherßon och hanß hustru Anna Larß
dotter 1/6 i fläßerydh för 180 Dr silffmt och Nielß loff-
war sigh stå för alt efftertahl.
Sammadagh framkom för Rätten Nilß Nilßon i
Markarydh Sochn, och framladhe i Rätten någre wyr-
dige och wellärdhe Mr Bengtz kiörkoherdheß i Wrikstadh
skreffuelße, huar uthinnan Hr Wyrdht tillståår Nilß Nilßon
1/2 fläserydz gårdh och effter accordet haffwer Mest: Bengt
Sammadagh framkom Lähnßmannen Birge Jönßon
i Qwäniarp för Rätten och Jämpte Schriffteligh full-
macht aff Pädher Jonßon i Röplößa Daterat d. 20 Januarij
1656 Tingskiötte Pädher Jonßsonß mågh Månß Pädherßon och
hanß hustru Anna Pädherßdotter 1/3 Skattagårdhen i Röplö-
sa medh ½ vthiordh i Liungby giärdhe som ligger till förbte
1/3 Skattagårdh för 120 Rdr.
Sammadagh inladheß i Rätten aff Wellärdhe her Larß i
i Qwäniarp för Rätten och Jämpte Schriffteligh full-
macht aff Pädher Jonßon i Röplößa Daterat d. 20 Januarij
1656 Tingskiötte Pädher Jonßsonß mågh Månß Pädherßon och
hanß hustru Anna Pädherßdotter 1/3 Skattagårdhen i Röplö-
sa medh ½ vthiordh i Liungby giärdhe som ligger till förbte
1/3 Skattagårdh för 120 Rdr.
Sammadagh inladheß i Rätten aff Wellärdhe her Larß i
Kånna ett schriffteliget bewijß uthgiffuit aff Larß An-
dherßon i lilla hult i Sonesiö Sochn och Wästra häradh, huar-
uthinnan han bekänner sigh haffua såldt till sal. Lennart
Carlsonß hustru Karin Swenßdotter twedelen i een fierdingh
i be.te Kånna för 32 Rdlr och haffuer i så måtto Karin
Swenßdotter bodhe medh Testamente och köp bekommet lagligen
efter sin man Linnart Carlßon 1/3 aff samma Skattehem-
man till een ewärdeligh ego och egendomb.
Sammadagh framträdde för Rätten Nilß Nilßon i Mar-
karydh fullmyndigh på effterschreffnes wägnar, Axell
i Grijßhult, Gunne i Kringellholma, Bengta i Gräßhult
och Sißa Jönßdotter alla theßa hafua såldt sin brodher
Åke Jönßon och hans hustru Jngeborgh Bengtzdotter
theraß arffuaiordh i Wägla then 1/3 Wästragårdhen
för 130 Dr Silfmt och i så måtto äger han halffua Wägle
gårdh medh köp och arff, och Nilß Nilßon suarar för alt
efftertaal om något påkommer.
Sammadagh framkom för Rätten Nilß Nilßon i Mar-
karyh fullmächtig på Well:t Jacob Broddesonß wägnar
och tingskiötte Nilß Pädherßon och hanß hustru Anna Larß
dotter 1/6 i fläßerydh för 180 Dr silffmt och Nielß loff-
war sigh stå för alt efftertahl.
Sammadagh framkom för Rätten Nilß Nilßon i
Markarydh Sochn, och framladhe i Rätten någre wyr-
dige och wellärdhe Mr Bengtz kiörkoherdheß i Wrikstadh
skreffuelße, huar uthinnan Hr Wyrdht tillståår Nilß Nilßon
1/2 fläserydz gårdh och effter accordet haffwer Mest: Bengt
11v
i Wrikstadh belåffwat bete Nils Nilßon samma ½ flä-
serydh gårdh medh mehra Jordh annorstädheß samma iord
Mr Bengtz Stiffbarn tillhörandhe nu ehuru well Nilß Nilß-
son haffuer emoot tagit 1/4 i fläsarydh at försöria, then
Nilß nu i wåhr emoot taget haffuer, men effter som then abo-
en på then andhre fierdingen Pädher Pädherßon hwilken
samma 1/4 tillbörligen och förswarligen brukat haff-
wer. När nu Mr Bengt i Wrikstadh i förleden Maio ifrån
weln Jacob Bråddason adverterat bliffuer aff dhen 27 för-
klarar Mest: Bengt i Wrikstadh sigh tillbaka på samma
Wtt Jacob Broddesonß breff at bete Pädher Pädherßon må
bliffua qwaar boandheß widh samma gårdha 1/4 till widare
beskedh och altså gåår Mr Bengt förbij huadh affhandling
Nilß Nilßon medh M: Bengt i Wrikstadh giordt haffuer,
och be:t Nilß håller sigh wedh Jordhen han stadt haffuer
effter sielffue M Bengtz schriffteliga affhandlingh som han
medh Nilß giort haffwer. Och alldhenstund Mest: Bengt
är i theße dagar hijt vthwäntandheß wardher som och
thenne handhelen såledheß igiönom sin försichtigheet iäm-
kandheß att them icke må giffuaß orsaak wijdare bemöda
Rätten.
Sammadagh inladheß i Rätten ett krafftigt och nögachtigt
got köpebreff vthgiffuet aff then Edla och Wlbne fru
Christina Påße till Stömstadh och Kufferstadh, ther
uthöffuer till witneß the Edle och högwelbe herrar Hr
herman flämingh frijherre till Löbelitz herre till
Willenäß S. K tronen och Rådh Jtem then högwelbe herre
herr Willam Taube frijherre till Mayedaal och Carlöö
[..]. S. R tronen och Rådh och öffuermarschalk medh the-
raß högwelbe herrarß nampn vnner schriffwit och pitzer
förseglat köpebreffuet Daterat Stocholm d. 13 Octob
1655 haffua aff frij willia och welberådde modhe vplåtet
vndt och såldt dhen edle och Welbe Jungfru Emerentia
Ribbingh till diurafårß och Säby twenne sine faste
och oklandradhe frälsehemman i Sunnerbo häradh och Piät-
terydh Sochn, Nembl Rönnerßköp hemman ett helt, räntar
serydh gårdh medh mehra Jordh annorstädheß samma iord
Mr Bengtz Stiffbarn tillhörandhe nu ehuru well Nilß Nilß-
son haffuer emoot tagit 1/4 i fläsarydh at försöria, then
Nilß nu i wåhr emoot taget haffuer, men effter som then abo-
en på then andhre fierdingen Pädher Pädherßon hwilken
samma 1/4 tillbörligen och förswarligen brukat haff-
wer. När nu Mr Bengt i Wrikstadh i förleden Maio ifrån
weln Jacob Bråddason adverterat bliffuer aff dhen 27 för-
klarar Mest: Bengt i Wrikstadh sigh tillbaka på samma
Wtt Jacob Broddesonß breff at bete Pädher Pädherßon må
bliffua qwaar boandheß widh samma gårdha 1/4 till widare
beskedh och altså gåår Mr Bengt förbij huadh affhandling
Nilß Nilßon medh M: Bengt i Wrikstadh giordt haffuer,
och be:t Nilß håller sigh wedh Jordhen han stadt haffuer
effter sielffue M Bengtz schriffteliga affhandlingh som han
medh Nilß giort haffwer. Och alldhenstund Mest: Bengt
är i theße dagar hijt vthwäntandheß wardher som och
thenne handhelen såledheß igiönom sin försichtigheet iäm-
kandheß att them icke må giffuaß orsaak wijdare bemöda
Rätten.
Sammadagh inladheß i Rätten ett krafftigt och nögachtigt
got köpebreff vthgiffuet aff then Edla och Wlbne fru
Christina Påße till Stömstadh och Kufferstadh, ther
uthöffuer till witneß the Edle och högwelbe herrar Hr
herman flämingh frijherre till Löbelitz herre till
Willenäß S. K tronen och Rådh Jtem then högwelbe herre
herr Willam Taube frijherre till Mayedaal och Carlöö
[..]. S. R tronen och Rådh och öffuermarschalk medh the-
raß högwelbe herrarß nampn vnner schriffwit och pitzer
förseglat köpebreffuet Daterat Stocholm d. 13 Octob
1655 haffua aff frij willia och welberådde modhe vplåtet
vndt och såldt dhen edle och Welbe Jungfru Emerentia
Ribbingh till diurafårß och Säby twenne sine faste
och oklandradhe frälsehemman i Sunnerbo häradh och Piät-
terydh Sochn, Nembl Rönnerßköp hemman ett helt, räntar
12r
6 lislb Smör och Möklehult heman ett räntar 5 lb
smöör föruthan alla andhra åhrlige och Sedhwanlige vthla-
ger för _ 880 Rdr in Specie huilka otte hundra otta
tijo Rikzdaler in Specie Welbe fru Christin Påße be-
känner sigh then sidsta peningh medh then första ährligen
och nögachteligen bekommet och vpburet haffua.
Sammadagh inladheß i Rätten ett breff aff häradzhöffd
och Tingzrätten vthi Wäßbo Dat Ölmestadh aff inne-
håldh att een bedh Erich Andherßon i Gaffle hadhe mist
ett par Oxar förledhen höst som woro vthgånge aff hanß
haage, deße oxar haffua Steen i horßöija bekomet och nu
begärer i lege för Oxarna efftersom dhem födt hadhe 6 Rdr
dhet bet häradzhöffd och Rätt töckte för mycket wara.
Steen berättar at Manhafftigh Larß Nilßon haffuer såldt
honom Oxarna och Larß fått ett par stoora Oxar igen och
giffuet Steen 6 Rdr emillan. Tå Oxarna spordheß hafuer
deß ägare bete Erich tillbudhit taga sina Oxar igien och
budhet 2 Rdr i hittelöhn och för dhet Steen dhem födt
hadhe, men kundhe dhem inthet bekomma förähn som måtte
giffua Steen 5 Rdr. Ähn berättar Steen att Larß
Nilßon haffuer sedhan ägaren fordradhe. Oxarna budet
Steen behålla dhem eller låta sigh betahla, altså kundhe Steen
icke släppa Oxarna vthan lößen, Larß sadhe och om du släp-
per oxarna vthan betahlningh, tå schall han få skam dherföre,
R. Effter såsom Erich Andherßon i Gaffle haffuer tillbu-
dit 20 dagz tijdh at löößa sina Oxar igien för 2 Rdr och
dem inthet kunnat mächtig bliffua, vthan Steen effter Larß
Nilsonß affskedh hållet oxarna bårto till Wåhren, altså
finner Rätten skäligt att när Erich betahlar nu dhe 2 Rdr.
som han före vthbudit haffuer, tå bör han icke allenast
få sina oxar igien, vthan och för wijdare beswär frij.
Men huadh skadhe Steen haffuer at pretendera på bete
oxar at han haffuer dhem länge födt och sedan måst
från sigh lefferera dhet må han sökia sin fångeßman
dhet bästa han gitter.
Sammadagh framträdde för Rätten Edle och Welbe
Arffwedh Jsachzson Silffuerhielm till Rönäß
12v
och Bielkaredh hijtrest een Långh wädh ifrån Wästra
häradh för then twist och orsaak schull som emällan hanß k. Welb
fru Hillewedh Siöbladh klagandhe emoot Edla och Welbe fru
Estredh Vgla till Elmptarydh och Stamperydh swarandhe
warit haffuer angåendhe een fälla som sådd war medh
9 Schpp rogh, aff welbe fru Hillewedh Siöbladh tå hon war
i sit jungfruståndh och samma fälladunge ähr belffuen nedhhug-
gen aff Welbe fru Hillewidz fadherß Sal Welbe hr Andherß
Siöbladz folk och samma nidhuggne fälla som till Rönnäß
sätteßgårdh fru Hillewidh till arffz fallt och thenne saak
tillförendhe i någre åhr aff Welbe fru Hillewedh Siöbladh emä-
dan hon i Jungfrustandter er klagat i Rätta alltså begärar
nu henneß k. Man welbe Arffwedh Silfuerhielm Rättenß en-
terliga förklaringh och domb, för thet welbe fru Estredh Vgla
haffuer låtet sina Landböndher wåldsamligen om nattetijdh
och någon witterliget Skära och aff föra Rogen hem till sin
gårdh Elmtarydh föregiffuandeß på blåta ordh att samma
rödzell war huggen på Almterydz ägor, nu ähr giörligen till
at bewijsa aff 1654 åhrß dombook dhen 30 octobris, såsom
och sedermeera aff 1657 åhrß dombook d. 1 martij huru thenne
saak är anklagat bleffuen, och welbe Estredh Vgla tillhö-
randhe aff Sal. herren Landzhöffdingen H: Gabriel Gyllenanker
een reeßa ähr stämdh och well bewijßlige 3 reeßor aff Rigz-
Rätten och åter nu för någon tijdh sedhan haffuer Hr Nde
Landzhöffe Hr Georgh Gyllenstierna welbe fru Estredh
Vgla schrifftelign Citerat hwilken Stämbningh welbte Welbne
Arffuidh Silffuerhielm will bewijßa haffua fått see och
vthskickadhe bära hem till Welbe fru Estredh Vgglaß gårdh
meer ähn för 14 dagar sedhan giör och ther på een högh eedh
så skiedt ähr, men thenne Stämbningen så well som the månge
förrige i några åhr lijka mycket wärdt och hwarken sielff heller
aff färdet någon fullmächtige at swara Welbte Welbne Äklagare
uthan klagandhe mäst affreest ifrån thet eena Tinget effter
thet andhra medh oförrättadh saak och åklagaren före-
giffuer nu nödtwungen at måste klaga sigh Rättlöß om han
widare vppehållen bliffuer, hwilket Rätten intogh i betän-
kiandhe och emädan dhenne saak förhandladheß giordhe häratz-
höffdingen Welbe Nilß Nilßon Lundhegreen för swågerschap skull
affträdhe ifrån Rätten och remitteradhe Saaken till Jönß Hå-
konßon Lagläßare och the 12 i Nämbden att giöra här
häradh för then twist och orsaak schull som emällan hanß k. Welb
fru Hillewedh Siöbladh klagandhe emoot Edla och Welbe fru
Estredh Vgla till Elmptarydh och Stamperydh swarandhe
warit haffuer angåendhe een fälla som sådd war medh
9 Schpp rogh, aff welbe fru Hillewedh Siöbladh tå hon war
i sit jungfruståndh och samma fälladunge ähr belffuen nedhhug-
gen aff Welbe fru Hillewidz fadherß Sal Welbe hr Andherß
Siöbladz folk och samma nidhuggne fälla som till Rönnäß
sätteßgårdh fru Hillewidh till arffz fallt och thenne saak
tillförendhe i någre åhr aff Welbe fru Hillewedh Siöbladh emä-
dan hon i Jungfrustandter er klagat i Rätta alltså begärar
nu henneß k. Man welbe Arffwedh Silfuerhielm Rättenß en-
terliga förklaringh och domb, för thet welbe fru Estredh Vgla
haffuer låtet sina Landböndher wåldsamligen om nattetijdh
och någon witterliget Skära och aff föra Rogen hem till sin
gårdh Elmtarydh föregiffuandeß på blåta ordh att samma
rödzell war huggen på Almterydz ägor, nu ähr giörligen till
at bewijsa aff 1654 åhrß dombook dhen 30 octobris, såsom
och sedermeera aff 1657 åhrß dombook d. 1 martij huru thenne
saak är anklagat bleffuen, och welbe Estredh Vgla tillhö-
randhe aff Sal. herren Landzhöffdingen H: Gabriel Gyllenanker
een reeßa ähr stämdh och well bewijßlige 3 reeßor aff Rigz-
Rätten och åter nu för någon tijdh sedhan haffuer Hr Nde
Landzhöffe Hr Georgh Gyllenstierna welbe fru Estredh
Vgla schrifftelign Citerat hwilken Stämbningh welbte Welbne
Arffuidh Silffuerhielm will bewijßa haffua fått see och
vthskickadhe bära hem till Welbe fru Estredh Vgglaß gårdh
meer ähn för 14 dagar sedhan giör och ther på een högh eedh
så skiedt ähr, men thenne Stämbningen så well som the månge
förrige i några åhr lijka mycket wärdt och hwarken sielff heller
aff färdet någon fullmächtige at swara Welbte Welbne Äklagare
uthan klagandhe mäst affreest ifrån thet eena Tinget effter
thet andhra medh oförrättadh saak och åklagaren före-
giffuer nu nödtwungen at måste klaga sigh Rättlöß om han
widare vppehållen bliffuer, hwilket Rätten intogh i betän-
kiandhe och emädan dhenne saak förhandladheß giordhe häratz-
höffdingen Welbe Nilß Nilßon Lundhegreen för swågerschap skull
affträdhe ifrån Rätten och remitteradhe Saaken till Jönß Hå-
konßon Lagläßare och the 12 i Nämbden att giöra här
13r
uthinnan ett vthslagh, hwilket ährendhe nämbden på bästa
sättet intogh, och såledheß för thenne gången dömdhe Welbe
fru Estredh vgla effter thet 12 Cap. i TingM b. förmedelst
the mångha Stämbningar hon försuttet haffwer till
huffwudhsaaken förfalla, förståendheß fru Estredh Vgla
schall först wedhergiälla och betahla Åklagandhen först dhe
9 Skepper rogzvthsädhe sedhan och till Åklagandhen wedher-
giälla och förnöija effter trowärdige miäteßmanna ordhen så
mycken rogh och halm i samma fälla ähr wexen bleffuen
Men belongandhe att samma Rogh ähr om hoste tijdh bort
rånatt bleffuen aff fru Estredh Vglaß böndher, och the före-
giffua sigh thet haffua giort effter theraß fruuß befahlningh
ther på bliffuer vpsatt till nästa tingh att böndherna sådant
kunna bewijsa effter befahlningh giordt haffua.
Belongandhe twisteplatzen som fällan ähr huggen på, thet
ståndhe klagandhe och Swarandhen fritt på nästa Tingh huar
annan bewijßa, hwilken thera samma Jordh och grundh medh
rätta tillhörer, och ther till ägandhe bliffuer.
Sammadagh framkom Munsterschriffwaren Johan Oluffz-
son i Södra Bårßna fullmächtigh på sin fadherß Oluff
Bengtsonß wägnar i Skattagårdhen i Södragårdhen i Bårßna
beklagandheß sigh öffuer Norra Bårßna Borrna huru ledheß
samma Skattehemman tillijka medh Skattahemmanet Ottarp bliff-
wa ifrån Stängdhe aff Norra Borßnana, och the medh theraß
fägångh, muulabeet och Skogafångh bliffua ifrån Norra Skogen
förmeent samma Skattehemman till stoort meen och förefångh,
Nu ähre well fleera hemman i begge byarna, een deel som Welb.
Oluff Lilliesparre till fylleskogh och hanß Syster fru Karin
Lilliesparre tillhörighe ähro, huilka hußböndher som i så måtto
ägere ähro protestera, föregiffwandheß at Norrskogen ähr een gam-
mall häffd till Nårra Bårßna gårdhen, och the i Södhrabyen haff-
wa i samma Norr skogh hwarken rät eller skiäl, och såsom par-
terna nu såledeß twista om bete Norrskogh, therföre bleffue the
till om föreeningh tillrådde och styrkte och giöra een försäk-
ringh medh een ägandhe syhn hwilket och aff parterna bewilliat
bleff så snart inhöstat ähr bleffuet förlijkeß the tå ähr godt
och well, skeer thet och icke, willa Rätten wara benägen att
förhulpa saaken till åtskillnadh. aff nämdhen bliffwo tillnämde
sättet intogh, och såledheß för thenne gången dömdhe Welbe
fru Estredh vgla effter thet 12 Cap. i TingM b. förmedelst
the mångha Stämbningar hon försuttet haffwer till
huffwudhsaaken förfalla, förståendheß fru Estredh Vgla
schall först wedhergiälla och betahla Åklagandhen först dhe
9 Skepper rogzvthsädhe sedhan och till Åklagandhen wedher-
giälla och förnöija effter trowärdige miäteßmanna ordhen så
mycken rogh och halm i samma fälla ähr wexen bleffuen
Men belongandhe att samma Rogh ähr om hoste tijdh bort
rånatt bleffuen aff fru Estredh Vglaß böndher, och the före-
giffua sigh thet haffua giort effter theraß fruuß befahlningh
ther på bliffuer vpsatt till nästa tingh att böndherna sådant
kunna bewijsa effter befahlningh giordt haffua.
Belongandhe twisteplatzen som fällan ähr huggen på, thet
ståndhe klagandhe och Swarandhen fritt på nästa Tingh huar
annan bewijßa, hwilken thera samma Jordh och grundh medh
rätta tillhörer, och ther till ägandhe bliffuer.
Sammadagh framkom Munsterschriffwaren Johan Oluffz-
son i Södra Bårßna fullmächtigh på sin fadherß Oluff
Bengtsonß wägnar i Skattagårdhen i Södragårdhen i Bårßna
beklagandheß sigh öffuer Norra Bårßna Borrna huru ledheß
samma Skattehemman tillijka medh Skattahemmanet Ottarp bliff-
wa ifrån Stängdhe aff Norra Borßnana, och the medh theraß
fägångh, muulabeet och Skogafångh bliffua ifrån Norra Skogen
förmeent samma Skattehemman till stoort meen och förefångh,
Nu ähre well fleera hemman i begge byarna, een deel som Welb.
Oluff Lilliesparre till fylleskogh och hanß Syster fru Karin
Lilliesparre tillhörighe ähro, huilka hußböndher som i så måtto
ägere ähro protestera, föregiffwandheß at Norrskogen ähr een gam-
mall häffd till Nårra Bårßna gårdhen, och the i Södhrabyen haff-
wa i samma Norr skogh hwarken rät eller skiäl, och såsom par-
terna nu såledeß twista om bete Norrskogh, therföre bleffue the
till om föreeningh tillrådde och styrkte och giöra een försäk-
ringh medh een ägandhe syhn hwilket och aff parterna bewilliat
bleff så snart inhöstat ähr bleffuet förlijkeß the tå ähr godt
och well, skeer thet och icke, willa Rätten wara benägen att
förhulpa saaken till åtskillnadh. aff nämdhen bliffwo tillnämde
13v
att wara ther när widh samma ägandhe syhn, Nembl. Åke
i Ragnellakiöp, Jon Andherßon i Bärghem, Jtem Simon i
Wästerhult, och Birge Krååk, Thetta bleff anstält at för-
rättaß dagen effter Mattheßmäßa dagen nästkommandheß.
Sammadagh framkom för Rätta Sal. Welbe Gustaff
Loodh och fleere aff Loornaß Landboofougdhe Swen Peers-
sohn Rooth och åter androgh widlyfftigt beswär emoot
welbte Loarnaß moorfadher Sal. Trulß Kåseß arffwingar, om
400 Rdr som Sal. Gustaff Lodh, och Sal. Steen lodh sinom
moorfadher i sin ålderdom försträkt haffuer, bleff låffuat
Stämbningh på wedherparterna till nästa Tingh, och schall Swen
Peerßon giffua från sigh schriffteligh huadh hanß prætention ähr
och Copier aff tillhörige acter.
J lijka måtto bliffuer och Welb. Andherß Kååße särdeleß
Citerat i een annor Skuldsaak till Sal. Looarna 1447 Dr
kopp:mtt som ländte och betahlte ähro för Andherß Kåhße
1652.
Sammadagh kom för Rätta een Ryttare Nilß Månßon
i Bärgh i Lanneskea Sochn i Östra häradh och gaff tillkänna
att ifrån honom bleffue stulna ett par pistoler i förledhet åhr
1657 och Ryttaren Pädher Byrgesohn i Ryßby Sochn som
pistolerna bortstaal ähr bleffuen slagen i danmark och
satte han samma pistoler i pant hoß Jönß Ingemarßon i
Tranhult för 1 Rdr. Nähr nu fendrichen vndher dragonerna
Jonas Trolle bliffuer vnnerrättat aff een dragon om samma
pistoler och huru the woro i pantsatt för 1 Rdr hoß bonden
i Tranhult, sendhee Trollen tijtt dragonen medh 1 Rdr och
medh hootandhe att bondhen schulle få dragonn pistolerna,
men thet lyckadheß inthet bätter, vthan något lijtet dereffter
bleff Trollen fången i danmark och samma pistoler blefue
och medh thet samma i fiendhenß händher, och såledheß bleff Jonas
Trolle samma pistoler som stulna woro och han för 1 Rdr in-
löst hadhe, medh sin rustningh quitt, hwilket skedde 8 dagar
emillom thet pistolerna lösteß och Trollen fången bleff,
lickwell bewijsteß thetta att Ryttaren som pistolerna stahl
bleff fast tagen och ryttmästaren lät slå honom i Järn
i Ragnellakiöp, Jon Andherßon i Bärghem, Jtem Simon i
Wästerhult, och Birge Krååk, Thetta bleff anstält at för-
rättaß dagen effter Mattheßmäßa dagen nästkommandheß.
Sammadagh framkom för Rätta Sal. Welbe Gustaff
Loodh och fleere aff Loornaß Landboofougdhe Swen Peers-
sohn Rooth och åter androgh widlyfftigt beswär emoot
welbte Loarnaß moorfadher Sal. Trulß Kåseß arffwingar, om
400 Rdr som Sal. Gustaff Lodh, och Sal. Steen lodh sinom
moorfadher i sin ålderdom försträkt haffuer, bleff låffuat
Stämbningh på wedherparterna till nästa Tingh, och schall Swen
Peerßon giffua från sigh schriffteligh huadh hanß prætention ähr
och Copier aff tillhörige acter.
J lijka måtto bliffuer och Welb. Andherß Kååße särdeleß
Citerat i een annor Skuldsaak till Sal. Looarna 1447 Dr
kopp:mtt som ländte och betahlte ähro för Andherß Kåhße
1652.
Sammadagh kom för Rätta een Ryttare Nilß Månßon
i Bärgh i Lanneskea Sochn i Östra häradh och gaff tillkänna
att ifrån honom bleffue stulna ett par pistoler i förledhet åhr
1657 och Ryttaren Pädher Byrgesohn i Ryßby Sochn som
pistolerna bortstaal ähr bleffuen slagen i danmark och
satte han samma pistoler i pant hoß Jönß Ingemarßon i
Tranhult för 1 Rdr. Nähr nu fendrichen vndher dragonerna
Jonas Trolle bliffuer vnnerrättat aff een dragon om samma
pistoler och huru the woro i pantsatt för 1 Rdr hoß bonden
i Tranhult, sendhee Trollen tijtt dragonen medh 1 Rdr och
medh hootandhe att bondhen schulle få dragonn pistolerna,
men thet lyckadheß inthet bätter, vthan något lijtet dereffter
bleff Trollen fången i danmark och samma pistoler blefue
och medh thet samma i fiendhenß händher, och såledheß bleff Jonas
Trolle samma pistoler som stulna woro och han för 1 Rdr in-
löst hadhe, medh sin rustningh quitt, hwilket skedde 8 dagar
emillom thet pistolerna lösteß och Trollen fången bleff,
lickwell bewijsteß thetta att Ryttaren som pistolerna stahl
bleff fast tagen och ryttmästaren lät slå honom i Järn
14r
lickwell mädhan han i Järnen stodh, wiste Andherß Nilßon i
Nygårdh och hanß Swåger een annor ryttare Pädher Bengtz-
sohn i Bästaßhylte som dödher ähr grant att ryttaren hadhe
stulet pistolerna, och bondhen hoß hwilken pistolerna
i pant satte woro sändhe budh medh Andherß Nilßon och Päder
Bengtzson och han pistolerna i pant hadhe för 1 Rdr. Samma
budh fördolgdhe och förborgadhe Andherß Nilßon och Pädher
Bengtzson, och ther the thet eij giort hadhe, tå hadhe thenna oredan
inthet kommet på sådant widlyfftigheet. Nu såsom thetta köpet
i feigdhetijdhen skiedt ähr, och på thet icke Ryttaren schulle bliff-
wa ohulpen som pistolerna miste, haffua parterna ingåt een
wenligh förlijkningh medh honom och ähr Ryttaren såledheß till-
fredz stält bleffwen att Bondhen som pistolerna hoß sigh i pant hadhe
gaff genast 2 Rdr Jonaß Trolle som pistolerna sidst bekom
gaff och vth 2 Rdr och Andherß Nilßon som förteegh bära budhet
fram hwar och hooß hwem pistolerna woro 2 Rdr och i så måtto
bleff ryttaren well betalt och åthnögdh, och ingen till hedher eller
ähran schät förnär.
Fougderna på Grimmarp ,och Fiskerydh, Nääß, Tranhult
Geteboa, Ösiö, Kaggaboa och flere Jordhägare käradhe
till Kååsarna att the haffua een damm widh Öyalt som ähr
så igendämdh at theraß gårdharß ängiar aff wattn fördärffuat
bliffuer begärandheß att een Kongzåhra måtte vprijffuaß och
wattnet få sitt rätta afflopp särdeleß på 6 weckorß tijdh och
till deß slaget bliffuer, helst effter Truls Kåhße sådant
uthi 7 eller 8 åhrß tijdh effterlåtet haffuer.
R. Effter Jordhägandherna bewijßa at Trulß Kåhße i så
mänge åhr godwilligen haffuer vplåtet at dammen schulle
åhrligen rijffuaß, derföre må dhet och nu skiee medh sådan
Condition att så snart Öijhult får någon rätt Jordägare tå
schall dhen stå fritt disputera om dammen wijdare rijffuaß
schall eller eij. fyra Nämbdamän Ååke i Ragnellkiöp
Jon i Rydh, Simon i Wästerhult Berie Krååk thertill er-
kåhradhe att syhna och ransaka, giörandheß så flijt parter-
na att föreena och weela Rätten på nästkommandhe Tingheen
tillbörligh vnderrättelße att giöra.
Nygårdh och hanß Swåger een annor ryttare Pädher Bengtz-
sohn i Bästaßhylte som dödher ähr grant att ryttaren hadhe
stulet pistolerna, och bondhen hoß hwilken pistolerna
i pant satte woro sändhe budh medh Andherß Nilßon och Päder
Bengtzson och han pistolerna i pant hadhe för 1 Rdr. Samma
budh fördolgdhe och förborgadhe Andherß Nilßon och Pädher
Bengtzson, och ther the thet eij giort hadhe, tå hadhe thenna oredan
inthet kommet på sådant widlyfftigheet. Nu såsom thetta köpet
i feigdhetijdhen skiedt ähr, och på thet icke Ryttaren schulle bliff-
wa ohulpen som pistolerna miste, haffua parterna ingåt een
wenligh förlijkningh medh honom och ähr Ryttaren såledheß till-
fredz stält bleffwen att Bondhen som pistolerna hoß sigh i pant hadhe
gaff genast 2 Rdr Jonaß Trolle som pistolerna sidst bekom
gaff och vth 2 Rdr och Andherß Nilßon som förteegh bära budhet
fram hwar och hooß hwem pistolerna woro 2 Rdr och i så måtto
bleff ryttaren well betalt och åthnögdh, och ingen till hedher eller
ähran schät förnär.
Fougderna på Grimmarp ,och Fiskerydh, Nääß, Tranhult
Geteboa, Ösiö, Kaggaboa och flere Jordhägare käradhe
till Kååsarna att the haffua een damm widh Öyalt som ähr
så igendämdh at theraß gårdharß ängiar aff wattn fördärffuat
bliffuer begärandheß att een Kongzåhra måtte vprijffuaß och
wattnet få sitt rätta afflopp särdeleß på 6 weckorß tijdh och
till deß slaget bliffuer, helst effter Truls Kåhße sådant
uthi 7 eller 8 åhrß tijdh effterlåtet haffuer.
R. Effter Jordhägandherna bewijßa at Trulß Kåhße i så
mänge åhr godwilligen haffuer vplåtet at dammen schulle
åhrligen rijffuaß, derföre må dhet och nu skiee medh sådan
Condition att så snart Öijhult får någon rätt Jordägare tå
schall dhen stå fritt disputera om dammen wijdare rijffuaß
schall eller eij. fyra Nämbdamän Ååke i Ragnellkiöp
Jon i Rydh, Simon i Wästerhult Berie Krååk thertill er-
kåhradhe att syhna och ransaka, giörandheß så flijt parter-
na att föreena och weela Rätten på nästkommandhe Tingheen
tillbörligh vnderrättelße att giöra.
14v
Dhen andhre dagh Continueradheß medh Laga
Tinget och samma Nämbdh.
Sammadagh bleff wår allernådigste herreß och Konungz
tryckte placat vpläset Daterat Giötteborgh d. 22
Maij 1658 om Tobach och almoghen flijtigt informerat huar
effter dhe sigh förhålla schola.
Sammadagh bleff wår allernådigste herreß och Konungz
tryckte placat vpläset Daterat Giötteborgh d. 22
Maij 1658 om Tobach och almoghen flijtigt informerat huar
effter dhe sigh förhålla schola.
J lijka måtto bleff och dhen högwelb.e herrenß Landzhöff-
dingenß h:r Georgh Gyllenstiernaß schriffteliga order
den 20 Junij 1658. publicerat om waar böndhernaß wahrur the
haffua at medhföhra, aff then Sorten mågo the fritt och obe-
hindrat föryttra, såsom och för trångmåhl vphandla aff all-
mogen, vll, walmar lerufft och annat slijkt som handelen
i Städerne icke kan turbera heller till meen bliffua, mä-
dan een stor nödh på peningar å färdhe ähr.
Sammadagh framkom för Rätta Jönß Nilßon i Qwin-
hult fullmyndigh på Peer Ååkasonß wägnar i Giällarebö-
ke och Tingskötte Anna matzdoter i yttragårdh 7 Scheppe
landh i Ååßa för 45 ½ Dr Silffmtt och 3 Rdr i effterlefue
så äger och Anna i bete gårdh sin arffzlott att hon medh köp och
arff äger 1/4 i bete Aaßa gårdh.
dingenß h:r Georgh Gyllenstiernaß schriffteliga order
den 20 Junij 1658. publicerat om waar böndhernaß wahrur the
haffua at medhföhra, aff then Sorten mågo the fritt och obe-
hindrat föryttra, såsom och för trångmåhl vphandla aff all-
mogen, vll, walmar lerufft och annat slijkt som handelen
i Städerne icke kan turbera heller till meen bliffua, mä-
dan een stor nödh på peningar å färdhe ähr.
Sammadagh framkom för Rätta Jönß Nilßon i Qwin-
hult fullmyndigh på Peer Ååkasonß wägnar i Giällarebö-
ke och Tingskötte Anna matzdoter i yttragårdh 7 Scheppe
landh i Ååßa för 45 ½ Dr Silffmtt och 3 Rdr i effterlefue
så äger och Anna i bete gårdh sin arffzlott att hon medh köp och
arff äger 1/4 i bete Aaßa gårdh.
Samadagh upsteegh w.tt Befahlningzmannen Andherß
Larßon i Tärnhult fullmyndigh på sin Swärmodherß hu-
stru Anna Carlßdotterß wägnar i Hallarydh och Tingh-
skiöta wellärdhe her Johan Lyncio i Ryßby och hanß hu-
stru Malin Carlßdotter sin arffzpart i Synneråå för 10 dlr.
14 öre Pädher Carlßon i Fallnaweeka för sin brodherpart up-
buret 10 dlr. Her Christiern i Ryßby upburet för sin
broderpart – 10 dlr 14 ör. Kirstin Carlßdotter 10 dlr 14 ör.
Gärtrudh Carlßdotter – 10 dlr 14 ör. Hustru Anna Carlßdotter
10 dlr. 14 öre. hust Elißabet Carlßdotter 10 dlr. 14 öre. Ingird
Carlßdotter 10 dlr. 14 öre, Så haffuer och her Johan Lyncij hustru
Malin Carlßdotter sin egen arffwelott, och bliffuer altså bå-
de medh köp och arff ½ Synneråßa gårdh som her Johan medh
sin hustru aff henneß Syskone köpt haffuer.
Sammadagh framkom för Rätta Swen Pädherßon vngh ogifft
persohn och Wuxen kahrl och waret till tienst hoß Capteinen vnner
dragonerna Manhafftig Joseph Ooß i Bruusarp i 8 åhr och ähnnu
hoß Capteinen i tienst ähr, och haffuer aff sin hußbondhe ett ährligit och
Sammadagh framkom för Rätta Swen Pädherßon vngh ogifft
persohn och Wuxen kahrl och waret till tienst hoß Capteinen vnner
dragonerna Manhafftig Joseph Ooß i Bruusarp i 8 åhr och ähnnu
hoß Capteinen i tienst ähr, och haffuer aff sin hußbondhe ett ährligit och
15r
vprichtigt Skåtzmåhl, så aff hußbondhen som alle man, så ther i byg-
dhen han tiänar som annanstädheß han vmgåß på sin Sko-
makaregiärningh vnnertijdhen tå Capteinen honom icke behöffuar
eller bruukar i annor tienst och Swen Pädherßon klagar sigh
wara aff vnnerfougdhen Swen Nilßon i Kyllhullt fängzladh
i handklöffuar medh bägge händherna och fördher emillan
fougdhagårdhen Tärnhult och ½ mijl, såsom och någre peningar
vptaget aff vnge persohnenß kockelsäck. Thetta schall sigh
haffua förorsakat, at nu i förleden Junij månadh Swen
Nilßon hemreeste ifrån Wästergötlandh hwarest han ha-
dhe låtet begraffua fougdhenß fadher, och tå han kom i hem-
wägen till Bengt Swenßon i Giößbo i Wäßbo häradh och
Torskinghe Sochn, ther beklagar thenne Bondhe sigh för vn-
dherfougdhen huruledheß honom schall waret frånstulet nå-
gra godha saaker, föregafferh att sådant war skedt aff een
gånge Skomakare, som wahn ähr att hafua sitt tillhåldh
at gå och giöra Skoor i Nötia och Giötterydh Sochneer och al-
ltidh gick medh een rödh Vllenskiorta, hwilket icke bleff
bätter aff vnnerfougdhen förståndhet uthan tå han hemkom
wiste han ingen ther i bygdhen någon Skåmakare wara medh
någon rödh vllenskiorta vthom thenne Swen Pädherßon, hwil-
ken på bete Wäßbo Bondhenß lößa angiffuandhe haffuer
bondhen aff ett stoort oförståndh fångat, och tå nu bondhen
ifrån Wäßboo seer thenne Skåmakaren orsaker han honom
inthet wara then sanskyllldighe, vthan erkänner honom för een
ährligh man, och är i så måtto fången i stoor hastigheet och
mißförståndh, bleff fördhenskull frijdömdh och frijsagdh i
thenna saak och till sin heedher och ähra wara well behål-
len. Men för thet vnnerfougdhen honom alt för hastigt
och obråtzligh fängzladhe ähr han icke allenast skarpt bleff-
wen tilltaldh, uthan Rätten will sigh dheröffuer wijdare för-
klara, och huadh saaker vnnerfougdhen kan haffua hooß sig
aff thenne Skomakarenß schall han och genast få honom igien.
Sammadagh fram kom för Rätta Andherß Swenßon
i Waßmelößa i Mööre, fulmyndigh på sina bröderß
Larßas och Pädher Swenßsönerß wägnar, barnfödda här i
Sunnerbo häradh i Liungby Sochn i höffdinge, medh theraß
gambla fadher Swen Larßon och framwijste et Testamentz-
dhen han tiänar som annanstädheß han vmgåß på sin Sko-
makaregiärningh vnnertijdhen tå Capteinen honom icke behöffuar
eller bruukar i annor tienst och Swen Pädherßon klagar sigh
wara aff vnnerfougdhen Swen Nilßon i Kyllhullt fängzladh
i handklöffuar medh bägge händherna och fördher emillan
fougdhagårdhen Tärnhult och ½ mijl, såsom och någre peningar
vptaget aff vnge persohnenß kockelsäck. Thetta schall sigh
haffua förorsakat, at nu i förleden Junij månadh Swen
Nilßon hemreeste ifrån Wästergötlandh hwarest han ha-
dhe låtet begraffua fougdhenß fadher, och tå han kom i hem-
wägen till Bengt Swenßon i Giößbo i Wäßbo häradh och
Torskinghe Sochn, ther beklagar thenne Bondhe sigh för vn-
dherfougdhen huruledheß honom schall waret frånstulet nå-
gra godha saaker, föregafferh att sådant war skedt aff een
gånge Skomakare, som wahn ähr att hafua sitt tillhåldh
at gå och giöra Skoor i Nötia och Giötterydh Sochneer och al-
ltidh gick medh een rödh Vllenskiorta, hwilket icke bleff
bätter aff vnnerfougdhen förståndhet uthan tå han hemkom
wiste han ingen ther i bygdhen någon Skåmakare wara medh
någon rödh vllenskiorta vthom thenne Swen Pädherßon, hwil-
ken på bete Wäßbo Bondhenß lößa angiffuandhe haffuer
bondhen aff ett stoort oförståndh fångat, och tå nu bondhen
ifrån Wäßboo seer thenne Skåmakaren orsaker han honom
inthet wara then sanskyllldighe, vthan erkänner honom för een
ährligh man, och är i så måtto fången i stoor hastigheet och
mißförståndh, bleff fördhenskull frijdömdh och frijsagdh i
thenna saak och till sin heedher och ähra wara well behål-
len. Men för thet vnnerfougdhen honom alt för hastigt
och obråtzligh fängzladhe ähr han icke allenast skarpt bleff-
wen tilltaldh, uthan Rätten will sigh dheröffuer wijdare för-
klara, och huadh saaker vnnerfougdhen kan haffua hooß sig
aff thenne Skomakarenß schall han och genast få honom igien.
Sammadagh fram kom för Rätta Andherß Swenßon
i Waßmelößa i Mööre, fulmyndigh på sina bröderß
Larßas och Pädher Swenßsönerß wägnar, barnfödda här i
Sunnerbo häradh i Liungby Sochn i höffdinge, medh theraß
gambla fadher Swen Larßon och framwijste et Testamentz-
15v
breff aff Dato dhen 26 Januarij 1658, huaruthinnan Swen
Larsonß hustru Bengta Nilßdotter haffuer testamenterat
sin man Swen Larßon all then lößöre som i theraß för-
mögo finnaß kundhe, som kundhe tå wara aff ringa wär-
de, häremoot haffua Bengta Larßdotterß arffwingar
protesterat och sådant Testamente inthet weelat gillat, aff
orsak at ett sådant löffte ähr well giort emädan bägge til-
hoopa leffde, så ähr doch schriffwelßen formeradh aff kyrkio-
heerden Hr Pädher i Angelstadh och fleere som thet be-
wittnat haffua effter henneß dödh är samma testamente
schriffwit och i så måtto är gånget byte emillan Swen
Larßon och hanß hustruß arffwingar, hwilket byte är
Examinerat, och ther aff finß inthet som theßa gubbanß Söhner
tillkommer heller theraß fadher förnär skedt.
Sammadagh fram kom för Rätten Nilß Swenßon i Miäret
och gaff tikänna at nu i wintraß honom trööt fodher
fich han Leutenampten Birghe Swenßon i Steenßhult ett par
Oxar, och them kiördhe Bondhen som Oxarna tillhördhe sielff-
wer tijt, tå oxarna hadhe så hemma waret något lijtet sän-
dher Leutnampten sit budh till Miärret att willia hämpta
Oxarna tilbaaka, war så then eena Oxen siuk och orkadhe
inthet drijffua någon wägh, togh altså Leutenamptes bud
then hellbregdha Oxen och ledde honom till Steenßhult
och föregaff at willia sättia honom emoot een Stuut, och
i medlertijdh ähr Oxen bortkommen i ett fly och dödh fun-
nen, likwell haffuer Bondhen som Oxen tillhördhe gådt till
Leut: twenne gånger att fordhra på Oxen, och bleff then
inthet mächtigh. R. Rätten tilldömdhe Leutenampten att be-
tahla Oxen, hwilken bleff wärderat för 5 Rdr.
Sammadagh framkom Sal. Birge Bengtßonß Sohn
Bengt Birgesohn i Hålie, och klandradhe på Jon Bengtz-
son i Holie för then ½ Giötagårdhen han sigh skiäligen till-
handlat haffuer aff Birge Bengtzson och bekennet richtigh be-
skedh och Lagafångz breff vppå, och nu Disputerar Bengt
Birgesohn på een Ekestugu, hwilken Bengt föregiffuer skulle
inthet kommet widh samma köp, vthan hört bete Bengt Birgeson
Larsonß hustru Bengta Nilßdotter haffuer testamenterat
sin man Swen Larßon all then lößöre som i theraß för-
mögo finnaß kundhe, som kundhe tå wara aff ringa wär-
de, häremoot haffua Bengta Larßdotterß arffwingar
protesterat och sådant Testamente inthet weelat gillat, aff
orsak at ett sådant löffte ähr well giort emädan bägge til-
hoopa leffde, så ähr doch schriffwelßen formeradh aff kyrkio-
heerden Hr Pädher i Angelstadh och fleere som thet be-
wittnat haffua effter henneß dödh är samma testamente
schriffwit och i så måtto är gånget byte emillan Swen
Larßon och hanß hustruß arffwingar, hwilket byte är
Examinerat, och ther aff finß inthet som theßa gubbanß Söhner
tillkommer heller theraß fadher förnär skedt.
Sammadagh fram kom för Rätten Nilß Swenßon i Miäret
och gaff tikänna at nu i wintraß honom trööt fodher
fich han Leutenampten Birghe Swenßon i Steenßhult ett par
Oxar, och them kiördhe Bondhen som Oxarna tillhördhe sielff-
wer tijt, tå oxarna hadhe så hemma waret något lijtet sän-
dher Leutnampten sit budh till Miärret att willia hämpta
Oxarna tilbaaka, war så then eena Oxen siuk och orkadhe
inthet drijffua någon wägh, togh altså Leutenamptes bud
then hellbregdha Oxen och ledde honom till Steenßhult
och föregaff at willia sättia honom emoot een Stuut, och
i medlertijdh ähr Oxen bortkommen i ett fly och dödh fun-
nen, likwell haffuer Bondhen som Oxen tillhördhe gådt till
Leut: twenne gånger att fordhra på Oxen, och bleff then
inthet mächtigh. R. Rätten tilldömdhe Leutenampten att be-
tahla Oxen, hwilken bleff wärderat för 5 Rdr.
Sammadagh framkom Sal. Birge Bengtßonß Sohn
Bengt Birgesohn i Hålie, och klandradhe på Jon Bengtz-
son i Holie för then ½ Giötagårdhen han sigh skiäligen till-
handlat haffuer aff Birge Bengtzson och bekennet richtigh be-
skedh och Lagafångz breff vppå, och nu Disputerar Bengt
Birgesohn på een Ekestugu, hwilken Bengt föregiffuer skulle
inthet kommet widh samma köp, vthan hört bete Bengt Birgeson
16r
och hanß syskon till, oerachtadh Jon Bengtzson samma
stugu medh the andhre huußen laagligen tillkom-
men ähr, som theß omständeliga dombreff ther på vthförligen
uthwijsar. Belangandhe thetta klandher, så bliffuer nämb-
dhen widh sin domb som ther på giffwen ähr, men then schriffte-
liga inlagha som Bengt Birgesohn inlagt haffuer i Rät-
ten och rördt Rättenß respect then föregiffuer han wara
schreffwet aff Carl Jönßon och något meera infördt än
han som tyckt, och begäradhe samma inlaga igien.
Sammadagh framkom åter ähn wijdhere Åke i Ragnele-
köp för Rätta och klagadhe öffuer Bardberaren
M Johan Bombärgh som then Tiuffwa beskyllninghen be:te
Bombergh Åke tillwitt hafuer, som är reputerat och anno-
terat på Tinget i Ryßby och Tranhult i förledhet åhr 1657
och Bombärg haffuer sigh att beroopa på några Böndher i
Agunnarydz Sochn the ther skola haffua tillwitt och förkastat
Åke tiuff, bete sageßmän ähro och omtecknadhe som Bombärgh
sigh på beroopar på Tranhulta Tingh och förhördhe, huilka
huar för sigh haffua tillstådt aldrigh sådana ordh fält haffua
mycket mindhre skält på Åkeß ähra vthan heller willia wara
medh honom i eedh om så behöffwaß. Men Bombärgh ståår in-
ständigt therpå at sageßmännerna måtte komma tillstädheß
för rätta och giöra eedh at the sådana Skiälßord eij fält
haffua. M. Bombärgh giffuer och thetta före att om the giöra
eedh och huar wärier sigh ther ifrån, tå will han lijdha och vn-
giella effter lagh. M. Bombärgh framlägger och een Shedell
schriffwen aff wtt Bookhållaren Johan Johanßon till Åke
i Ragnellköp aff Agunnarydh d. 14 Januarij 1650, hwaruthin-
nan Bookhållaren förmäler at Åke skall haffua så handlat
emoot honom at han schall swara och plichta som een paß-
ligh man, och thetta aff then orsaak att Bookhållaren skulle fådt
Åke 3 marker silffmt at leija at leija ett par hästar före åt
Oby, men såsom Åke legdhe hästarna aff Andherß i Foglasångh
och gaff honom icke meer ähn 2 marker och then 1 marker behält Åke
hoß sigh och lickwell gaff bondhen som Åke giordhe medh honom
hanß 2 marker. Altså will Bombärgh hålla thet för ett tiuffuestycke.
stugu medh the andhre huußen laagligen tillkom-
men ähr, som theß omständeliga dombreff ther på vthförligen
uthwijsar. Belangandhe thetta klandher, så bliffuer nämb-
dhen widh sin domb som ther på giffwen ähr, men then schriffte-
liga inlagha som Bengt Birgesohn inlagt haffuer i Rät-
ten och rördt Rättenß respect then föregiffuer han wara
schreffwet aff Carl Jönßon och något meera infördt än
han som tyckt, och begäradhe samma inlaga igien.
Sammadagh framkom åter ähn wijdhere Åke i Ragnele-
köp för Rätta och klagadhe öffuer Bardberaren
M Johan Bombärgh som then Tiuffwa beskyllninghen be:te
Bombergh Åke tillwitt hafuer, som är reputerat och anno-
terat på Tinget i Ryßby och Tranhult i förledhet åhr 1657
och Bombärg haffuer sigh att beroopa på några Böndher i
Agunnarydz Sochn the ther skola haffua tillwitt och förkastat
Åke tiuff, bete sageßmän ähro och omtecknadhe som Bombärgh
sigh på beroopar på Tranhulta Tingh och förhördhe, huilka
huar för sigh haffua tillstådt aldrigh sådana ordh fält haffua
mycket mindhre skält på Åkeß ähra vthan heller willia wara
medh honom i eedh om så behöffwaß. Men Bombärgh ståår in-
ständigt therpå at sageßmännerna måtte komma tillstädheß
för rätta och giöra eedh at the sådana Skiälßord eij fält
haffua. M. Bombärgh giffuer och thetta före att om the giöra
eedh och huar wärier sigh ther ifrån, tå will han lijdha och vn-
giella effter lagh. M. Bombärgh framlägger och een Shedell
schriffwen aff wtt Bookhållaren Johan Johanßon till Åke
i Ragnellköp aff Agunnarydh d. 14 Januarij 1650, hwaruthin-
nan Bookhållaren förmäler at Åke skall haffua så handlat
emoot honom at han schall swara och plichta som een paß-
ligh man, och thetta aff then orsaak att Bookhållaren skulle fådt
Åke 3 marker silffmt at leija at leija ett par hästar före åt
Oby, men såsom Åke legdhe hästarna aff Andherß i Foglasångh
och gaff honom icke meer ähn 2 marker och then 1 marker behält Åke
hoß sigh och lickwell gaff bondhen som Åke giordhe medh honom
hanß 2 marker. Altså will Bombärgh hålla thet för ett tiuffuestycke.
16v
han then 1 marker vnnandolgdhe eller hölt stillaswigandheß. Jtem
föregiffuer och Bombärgh at een persohn som till förendhe tient
Bombergß hustru för leijodrängh päder humble bedh bleff
wijst aff maatmodhren at låhna pningar och ehuru drängen och
Ååke räknadhe pengarna felteß 1 Dr tå drängen hemkom
och drängen gick straxt till Åke och fich daleren. Thetta miß-
räknandhet will och Bombärgz beräkna för tiuff. R. Thetta
bliffuer vpsatt till nsäta Tingh och alle M. Bombärgz sageß-
män måge framkomma och sigh förklara.
Sammadagh vptogß åter till een wijdare ransakningh om
thet dråpet som begånget war på Pädher Hindrichson i
dommaret, huilken dråpsaak är vptagen på Ryßby
Tingh dhen 10 Martij 1657. hvilken ransakningh finneß om-
ständeligen omtecknadh så wijdha thet sigh tå kundhe giöra låta
och theße personer som dråpet på then dräpne haffua begånget fin-
neß theraß nampn antecknat, och såsom tå ingen war mehra aff
the trenne i förrige ransakningh, nembl. Andherß Peerßon i Liungha
Daniel Johanßon i Ryßby och Pädher Carlßon i Fallnaveka till-
städheß tå på Tinget, vthan allenast Pädher Carlßon i Fallnawe-
ka som boro händher på then dräpna, och then dräpßes hustru
Ingiärdh Oluffzdotter medh mansenß brodher Erlandh Hindrichzson
stå nu tillstädheß för Rätten och saken så well som tillförandhe
om klaga och begära domb, orsaken att dhenne saak före icke
är kommen till ändha har warit thetta att danscha krijget som
alt ifrån förbe Tingh som straxt begynteß, och alt till nu för
kort tijdh sedhan Gudhschiloff stillat ähr, Belongandhe Daniel
Johanßon som på förberördhe Tingh inthet war tillstädheß, att
haffua han så well som Andherß Pädherßon i Lungha then ther
hålleß för rätta sanbane till dråpet åtniutet then kongl.
Götharijkeß hoffrätz Leijgdhe breff aff Dato Jönköpingh dhen
26 April 1657 och i så måtto stå nu alle trenne personer
som hafua buret hugg på then som dödher bleff åklagarne
till Swarß men i medlertijdh och förähn bete flychtige per-
soner, Andherß Peerßon i Liungha och Daniel Johanßon i Ryß-
by, vnfinghe dhen kongl. Rätz Leigdhe breff, hafua the ställt sig
vthi Crononeß tienst vnner dragonerna efter Hr HögGreffle
Exertz hr RikzTygmästarenß Greff Erich Steenbockz schriffteliga
föregiffuer och Bombärgh at een persohn som till förendhe tient
Bombergß hustru för leijodrängh päder humble bedh bleff
wijst aff maatmodhren at låhna pningar och ehuru drängen och
Ååke räknadhe pengarna felteß 1 Dr tå drängen hemkom
och drängen gick straxt till Åke och fich daleren. Thetta miß-
räknandhet will och Bombärgz beräkna för tiuff. R. Thetta
bliffuer vpsatt till nsäta Tingh och alle M. Bombärgz sageß-
män måge framkomma och sigh förklara.
Sammadagh vptogß åter till een wijdare ransakningh om
thet dråpet som begånget war på Pädher Hindrichson i
dommaret, huilken dråpsaak är vptagen på Ryßby
Tingh dhen 10 Martij 1657. hvilken ransakningh finneß om-
ständeligen omtecknadh så wijdha thet sigh tå kundhe giöra låta
och theße personer som dråpet på then dräpne haffua begånget fin-
neß theraß nampn antecknat, och såsom tå ingen war mehra aff
the trenne i förrige ransakningh, nembl. Andherß Peerßon i Liungha
Daniel Johanßon i Ryßby och Pädher Carlßon i Fallnaveka till-
städheß tå på Tinget, vthan allenast Pädher Carlßon i Fallnawe-
ka som boro händher på then dräpna, och then dräpßes hustru
Ingiärdh Oluffzdotter medh mansenß brodher Erlandh Hindrichzson
stå nu tillstädheß för Rätten och saken så well som tillförandhe
om klaga och begära domb, orsaken att dhenne saak före icke
är kommen till ändha har warit thetta att danscha krijget som
alt ifrån förbe Tingh som straxt begynteß, och alt till nu för
kort tijdh sedhan Gudhschiloff stillat ähr, Belongandhe Daniel
Johanßon som på förberördhe Tingh inthet war tillstädheß, att
haffua han så well som Andherß Pädherßon i Lungha then ther
hålleß för rätta sanbane till dråpet åtniutet then kongl.
Götharijkeß hoffrätz Leijgdhe breff aff Dato Jönköpingh dhen
26 April 1657 och i så måtto stå nu alle trenne personer
som hafua buret hugg på then som dödher bleff åklagarne
till Swarß men i medlertijdh och förähn bete flychtige per-
soner, Andherß Peerßon i Liungha och Daniel Johanßon i Ryß-
by, vnfinghe dhen kongl. Rätz Leigdhe breff, hafua the ställt sig
vthi Crononeß tienst vnner dragonerna efter Hr HögGreffle
Exertz hr RikzTygmästarenß Greff Erich Steenbockz schriffteliga
17r
försäkringh aff halmstad dhen 30 April 1657. aff innehåldh som
theß medhfölliandhe Copia för hanß thenne ransakningh uthwijsar
och såsom i föregångne Act förmähleß att lijket schulle vptagaß
aff Jordhen, sköniaß och well beschtigaß aff några trowärdige
godhe män som i förrige ransakningh förmählß och grannelige
förfahra hwilket sielffua dödz skadhan och såret waret haffuer
och ähr theraß wittneßbyrd sålunda: Att the slagen, som
lijket aff kiäppen fådt hadhe aff Daniel Johanßon i Ryßby
haffuer inthet skaadhat huffwudhskulten, vthan allenast lijket skar-
rat i köttet och inthet been bråkat. Belongandhe stinget
som Pådher Carlßon i falnaweka then dödhe i wenstra axlen
stunget hadhe, är såledeß som tillförendhe wittnat och anteck-
nat ähr, och att knijffwen hadhe gådt in vthmedh beenet och stan-
natt emoot brusken och icke kom nedh i lijffuet eij heller igö-
nom sielffua axlebeenet vthan ther stannat. Men thet 3 stin-
get Andherß Pädherßon i Toffeltet then dräpne i buuken stun-
get hadhe, war och som tillförendhe antecknat är och bewittnat
att tarmarne woro så söndherskurne at gåhret rann vth, och een
ährligh man Andherß Peerßon i Åby wittna at tå han och andra
gåffwe honom lijtet dricka kunne thet inthet stanna inne vthan
ran genast vth aff the söndrige tarmarna i sängen, ther then
sckröplige lekamen lågh och thet war sielffua dödzskadhan, effter
huilken skadha han som dödhen leedh, nu enterligh måste sättia
lijffuet till, som alt aff förrige ransakningh widlyffteligen saan-
dheß är. Then dödhaß och dräpnaß hustru och förwanter tillfrä-
gadheß om the stå på theraß Rätt? ther till the swarade att the
ställa saaken till Gudh och öffuerheeten, och att the måge bliffua
straffadhe som honom till dödz vnbracht haffuer, och taget hanß
lijff aff dagha. Ehuru well Andherß i Liunga ganscha
öffuerdodeligen och uthan någon orsaak haffuer iheelslaget
Pädher Hindrichzson, såsom och Daniel Johanßon och Pädher
Carlßon buret handh på then dräpne, den eene slagit honom
medh en lijten käpp i huffwudhet, dhen andhre medh een knijff
skurit honom i Axlesköllerbladhet, och såledheß bete Pädher
Hindrichzson ynkeligen affdaga taget, i lijka måtto ähr och
den dräpnaß hustru och brodher, som medh flijt anhålla bete
personer effter Lagh för sin mißgiärningh måtte straffadhe
och dömdhe bliffua, Jcke deßto mindher emädhan sådane ähre
aff Hr höfGreffl. Exertz och nådhe RikzTygmästaren een schriffte-
ligh försäkringh vthgången att alla mißdådher som woro förrym-
dhe och wille sigh i fädherneßlandhet till Crononeß tienst inställa
skulle niuta pardon och tillgifft som medhfölliandhe Copia vth-
theß medhfölliandhe Copia för hanß thenne ransakningh uthwijsar
och såsom i föregångne Act förmähleß att lijket schulle vptagaß
aff Jordhen, sköniaß och well beschtigaß aff några trowärdige
godhe män som i förrige ransakningh förmählß och grannelige
förfahra hwilket sielffua dödz skadhan och såret waret haffuer
och ähr theraß wittneßbyrd sålunda: Att the slagen, som
lijket aff kiäppen fådt hadhe aff Daniel Johanßon i Ryßby
haffuer inthet skaadhat huffwudhskulten, vthan allenast lijket skar-
rat i köttet och inthet been bråkat. Belongandhe stinget
som Pådher Carlßon i falnaweka then dödhe i wenstra axlen
stunget hadhe, är såledeß som tillförendhe wittnat och anteck-
nat ähr, och att knijffwen hadhe gådt in vthmedh beenet och stan-
natt emoot brusken och icke kom nedh i lijffuet eij heller igö-
nom sielffua axlebeenet vthan ther stannat. Men thet 3 stin-
get Andherß Pädherßon i Toffeltet then dräpne i buuken stun-
get hadhe, war och som tillförendhe antecknat är och bewittnat
att tarmarne woro så söndherskurne at gåhret rann vth, och een
ährligh man Andherß Peerßon i Åby wittna at tå han och andra
gåffwe honom lijtet dricka kunne thet inthet stanna inne vthan
ran genast vth aff the söndrige tarmarna i sängen, ther then
sckröplige lekamen lågh och thet war sielffua dödzskadhan, effter
huilken skadha han som dödhen leedh, nu enterligh måste sättia
lijffuet till, som alt aff förrige ransakningh widlyffteligen saan-
dheß är. Then dödhaß och dräpnaß hustru och förwanter tillfrä-
gadheß om the stå på theraß Rätt? ther till the swarade att the
ställa saaken till Gudh och öffuerheeten, och att the måge bliffua
straffadhe som honom till dödz vnbracht haffuer, och taget hanß
lijff aff dagha. Ehuru well Andherß i Liunga ganscha
öffuerdodeligen och uthan någon orsaak haffuer iheelslaget
Pädher Hindrichzson, såsom och Daniel Johanßon och Pädher
Carlßon buret handh på then dräpne, den eene slagit honom
medh en lijten käpp i huffwudhet, dhen andhre medh een knijff
skurit honom i Axlesköllerbladhet, och såledheß bete Pädher
Hindrichzson ynkeligen affdaga taget, i lijka måtto ähr och
den dräpnaß hustru och brodher, som medh flijt anhålla bete
personer effter Lagh för sin mißgiärningh måtte straffadhe
och dömdhe bliffua, Jcke deßto mindher emädhan sådane ähre
aff Hr höfGreffl. Exertz och nådhe RikzTygmästaren een schriffte-
ligh försäkringh vthgången att alla mißdådher som woro förrym-
dhe och wille sigh i fädherneßlandhet till Crononeß tienst inställa
skulle niuta pardon och tillgifft som medhfölliandhe Copia vth-
17v
wijsar lit A. Nu haffuer Öffuerste Leutenampten
manhafftigh Larß Nilßon giffuit een Attest sub Dato d.
18 Aprilis 1658 at Andherß i Liungha som dödzbanemannen
war haffuer tient vndher dragonerne så länge krijget på-
stodh som Copian vthwijser Lit: B J lijka måtto haffuer
och Daniel Johanßon tient undher Dragonerna för en schri-
ware som Rullorna och mången man sampt Befahlningz-
mannenß attest vthwijsar sub L. 6 huru Andherß sigh i
församblingen dher han boor förhållit haffuer vthwi-
sar medh fölliandhe attest sub Lit D. altså kan dhenna
Rätten sigh medh saaken vthan wijdare order inthet be-
fatta, vthan hemställer henne till wär aldranådigste hög-
öffuerhetz och dhen höga Kongl. hoffrättz Nådgunstige öff-
werwägandhe och förklaringh. huadh Pädher Carlßon anlan-
gar så haffuer han ingenstädheß rymdt uthan står i bor-
gandhe händher, och såsom hanß saak medh dhe andhraß är
inwecklat, låter man och så dhen beroa der wedh, och schall
han stå vthi borgandhe händher till dhen högkonghl. hoffrätz
nådighe och wijdare resolution ankommer.
Originalia ähre sändhe till dhen Högl.
kongl. hoffrätt.
Copia aff Lit A.
Extract aff RikzTygmästarenß högGreffl. Exertz
giffne försäkringh 2 puncht Daterat Halmstadh
dhn 30 Aprilis Ao 1657.
Der någon som kan haffua giort hoor, mordh eller
annat, huarföre han haffuer måst fädherneßlandhet rym-
ma, dher medh dhet förtiente straff at vndhwijka, och nu
till äwentyrß kunna giöra see han medh freedh woro vthi
fädherneßlandhet stadder, dher fast heller Cronan tienstgiöra,
ähn sigh emoot fädherneßlandhet för een fiendhe bruka låta,
men vndherståår sigh inthet dher in begiffua, förmedelst dhet
straff han moot sigh haffua förtient, och honom yppet ståår,
huar igiönom dhen eena som dhen andre vthe bliffuer, der så-
dant inthet bliffuer Lindrat, och sålundha vppå Hs Kongl. Mtt
min allernådigste konungz och herreß wägnar, her medh och i denne
manhafftigh Larß Nilßon giffuit een Attest sub Dato d.
18 Aprilis 1658 at Andherß i Liungha som dödzbanemannen
war haffuer tient vndher dragonerne så länge krijget på-
stodh som Copian vthwijser Lit: B J lijka måtto haffuer
och Daniel Johanßon tient undher Dragonerna för en schri-
ware som Rullorna och mången man sampt Befahlningz-
mannenß attest vthwijsar sub L. 6 huru Andherß sigh i
församblingen dher han boor förhållit haffuer vthwi-
sar medh fölliandhe attest sub Lit D. altså kan dhenna
Rätten sigh medh saaken vthan wijdare order inthet be-
fatta, vthan hemställer henne till wär aldranådigste hög-
öffuerhetz och dhen höga Kongl. hoffrättz Nådgunstige öff-
werwägandhe och förklaringh. huadh Pädher Carlßon anlan-
gar så haffuer han ingenstädheß rymdt uthan står i bor-
gandhe händher, och såsom hanß saak medh dhe andhraß är
inwecklat, låter man och så dhen beroa der wedh, och schall
han stå vthi borgandhe händher till dhen högkonghl. hoffrätz
nådighe och wijdare resolution ankommer.
Originalia ähre sändhe till dhen Högl.
kongl. hoffrätt.
Copia aff Lit A.
Extract aff RikzTygmästarenß högGreffl. Exertz
giffne försäkringh 2 puncht Daterat Halmstadh
dhn 30 Aprilis Ao 1657.
Der någon som kan haffua giort hoor, mordh eller
annat, huarföre han haffuer måst fädherneßlandhet rym-
ma, dher medh dhet förtiente straff at vndhwijka, och nu
till äwentyrß kunna giöra see han medh freedh woro vthi
fädherneßlandhet stadder, dher fast heller Cronan tienstgiöra,
ähn sigh emoot fädherneßlandhet för een fiendhe bruka låta,
men vndherståår sigh inthet dher in begiffua, förmedelst dhet
straff han moot sigh haffua förtient, och honom yppet ståår,
huar igiönom dhen eena som dhen andre vthe bliffuer, der så-
dant inthet bliffuer Lindrat, och sålundha vppå Hs Kongl. Mtt
min allernådigste konungz och herreß wägnar, her medh och i denne
18r
min yppna försäkringhz kraff tillsäger hwar och een som
för förschriffne orsaker skull kan wara fädherneßlandhet
flydde icke allenast fredh och i alla måtto för sin giordha on-
dha giärningh enom Swerigeß Gräntzer heelt otilltalt
och omolesteradh bliffua, uthan och dhen samme som elliest
alla dij som vthur Danmark sigh invthi Rijket igien be-
giffua, schola samma frijheet åtniuta som iagh Drago-
nerne giffwit haffuer, allenast dhe och dhen tienstgiöra
som Dragonerna förrätta måste.
Copia aff L. B.
Efftersom Paßwijsare och Dragon Andherß Peerßon
i Liungha i Ryßby Sochn, är för sin saak skull kommen
vndher Regementet som förseglandhe Rulla vthwijsar, och
som berättaß att någon skulle kasta honom dhet före, at han
icke Continuo dageligen tient undher Compagniet, så will iagh
dherföre swara, at iagh på Crononeß wägnar, haffuer bådhe
när Armeen war i Traheredh och i andherstadh till medh att
Armeen lågh i Fagerhult haffuer iagh Hr Ee h. äxtz feltmar-
skalkenß breff att Commandera een dragon som kundhe vmgåß
medh skiuterij, hwilket dhen Andherß Peerßon giort haffuer
bådhe dhet een sådhan hooß dhet Kongl. Generalitetet beståß en
migh, så haffuer denne lickwell icke tient migh uthi detta
fallet, vthan huadh han vthrettat och skutet haffuer är
dhet skickat till Hr Ee högte Extz och till Gen. Krigz Con-
missonus hr Stierneskiöldh, och änn och haffwer iagh hafft en
aff mina tienare vthi hanß ställe som bewijsaß skall om
dher bliffuer lagligit åtaal om till wißo vndher schriffuit
medh egen handh aff Bäckarydhen 18 Aprilis 1655.
Larß Nilßon.
Copia aff L. C.
Emädhan Daniel Johanßon i Ryßby och Andherß Peerßon
på Teefället som ähre råkadhe i skadhe medh för Mandråp och haff-
ua bekommet dhen kongl. Giötarijkeß hoffrätz Legdebreff att
komma fehloga för Rätta till nästa Tingh, sin saak dher för
rätten andraga och defendera och effter affsagdh dom, 14
nätter der effter begiffua sigh vthi sitt förrige behåldh igien
så frampt dhe elliest icke niuta elliest höga öffuerhetenß nåder
och pardon. Nu så emädan migh på stundhe ähr omkommet Hr
Ett Exertz hr Gen: Gouern. högwelbe Erich Steenbokz
skriffteliga ordeer, at alle mandråpare hoorkarlar, förrymde
soldater och andra ogiärningzmän som före sina begångne
för förschriffne orsaker skull kan wara fädherneßlandhet
flydde icke allenast fredh och i alla måtto för sin giordha on-
dha giärningh enom Swerigeß Gräntzer heelt otilltalt
och omolesteradh bliffua, uthan och dhen samme som elliest
alla dij som vthur Danmark sigh invthi Rijket igien be-
giffua, schola samma frijheet åtniuta som iagh Drago-
nerne giffwit haffuer, allenast dhe och dhen tienstgiöra
som Dragonerna förrätta måste.
Copia aff L. B.
Efftersom Paßwijsare och Dragon Andherß Peerßon
i Liungha i Ryßby Sochn, är för sin saak skull kommen
vndher Regementet som förseglandhe Rulla vthwijsar, och
som berättaß att någon skulle kasta honom dhet före, at han
icke Continuo dageligen tient undher Compagniet, så will iagh
dherföre swara, at iagh på Crononeß wägnar, haffuer bådhe
när Armeen war i Traheredh och i andherstadh till medh att
Armeen lågh i Fagerhult haffuer iagh Hr Ee h. äxtz feltmar-
skalkenß breff att Commandera een dragon som kundhe vmgåß
medh skiuterij, hwilket dhen Andherß Peerßon giort haffuer
bådhe dhet een sådhan hooß dhet Kongl. Generalitetet beståß en
migh, så haffuer denne lickwell icke tient migh uthi detta
fallet, vthan huadh han vthrettat och skutet haffuer är
dhet skickat till Hr Ee högte Extz och till Gen. Krigz Con-
missonus hr Stierneskiöldh, och änn och haffwer iagh hafft en
aff mina tienare vthi hanß ställe som bewijsaß skall om
dher bliffuer lagligit åtaal om till wißo vndher schriffuit
medh egen handh aff Bäckarydhen 18 Aprilis 1655.
Larß Nilßon.Copia aff L. C.
Emädhan Daniel Johanßon i Ryßby och Andherß Peerßon
på Teefället som ähre råkadhe i skadhe medh för Mandråp och haff-
ua bekommet dhen kongl. Giötarijkeß hoffrätz Legdebreff att
komma fehloga för Rätta till nästa Tingh, sin saak dher för
rätten andraga och defendera och effter affsagdh dom, 14
nätter der effter begiffua sigh vthi sitt förrige behåldh igien
så frampt dhe elliest icke niuta elliest höga öffuerhetenß nåder
och pardon. Nu så emädan migh på stundhe ähr omkommet Hr
Ett Exertz hr Gen: Gouern. högwelbe Erich Steenbokz
skriffteliga ordeer, at alle mandråpare hoorkarlar, förrymde
soldater och andra ogiärningzmän som före sina begångne
18v
giärningar uthom gräntzen flychtige ähro, schall icke lydaß dee
de undher dhe dansche emoot oß för fiendher tiena, schola, uthan
för godt funnet dhem såledeß hijt till Swerrige igienkalla, och
här för Dragoner tiena, så länge detta bullersama wäsendhet
emillan Swerighe och Danmark allenast påstår, och niuta dhe willkor
och Tractament som dhe andhre dragoner ähro tillsagdhe, icke alle-
nast dhet, uthan för sin begångne giärningar aldeleß bliffua aff
Cronan deraß brott förlåten och tillgiffwen och dem aldrigh meer
tillräknaß schall. Vppå samma nådighe pardon och tillgifft ähre dhe
såledeß vpkompne. huarföre på Hr Kongl Mtz sampt ämbeteß wäg-
nar förbiudeß dhen dödaß slächt och förwanter dhe här emoot
denne nådighe pardon icke bryta, huilken dhet giör warder straffet
som kongl. förbudzbrytare till lijffuet, dhetta dhe som wederbör
weeta sigh fullkomligen att effterrätta. Dat Thernhult d. 3 Maij
Ao 1657. Andherß Larßon
Copia aff L. D.
Bekänneß wij samptlighe som byggie och booandheß ähr i
Ryßby Sochn att Ao 1658 dhen 20 Junij när Gudhztiensten
war hållen, framkom Andherß Peerßon i LIunga på Sochnastäm-
man och begäradhe aff heela församblinghen ett sanfärdigt Skotzmål
wittneßbördh huru han sigh ifrån sin vngdom, så well vthi druck-
kenßmål som vthi nychterheet förhållet haffuer, eller om han
något buller, trätto eller parlemänte begynt haffuer? då sua-
radhe alle som tillstädheß wore, alla för een och een för alla, att han
haffuer stält sigh som en ährligh person ägnar och bör, och haffua
honom inthet vthi någon måtta till att beskylla ähn thet som ähr-
ligit och swarligit war, Jnn till dheß han nu omsijdher vthi dhen
stoora olyckan kom. Witne och wij som Gudh ordz owärdige tiena-
re ähro här vthi Ryßby, att han aldrigh haffuer warit vthi nå-
gon trätto eller kjff medh någon Menniskio här widh kyrkian /: som
det Gudh bätter :/ offta schee plägar eij heller haffue wij förunnitt
honom någon tijdh haffua antingen slaget eller fått hugg aff någon
huarföre fälle wij alle samptlige, Leekte och Lärdhe för honom een
underdånigh och ödmiuk för böön hooß dhe Welbe herrar och högt-
betrodde män som Rätten beklädha, att dhe för Gudz schull, hanß
faatiga hustruß och små många barnß skull, wille see på honom
medh barmhertigheetz ögon.
de undher dhe dansche emoot oß för fiendher tiena, schola, uthan
för godt funnet dhem såledeß hijt till Swerrige igienkalla, och
här för Dragoner tiena, så länge detta bullersama wäsendhet
emillan Swerighe och Danmark allenast påstår, och niuta dhe willkor
och Tractament som dhe andhre dragoner ähro tillsagdhe, icke alle-
nast dhet, uthan för sin begångne giärningar aldeleß bliffua aff
Cronan deraß brott förlåten och tillgiffwen och dem aldrigh meer
tillräknaß schall. Vppå samma nådighe pardon och tillgifft ähre dhe
såledeß vpkompne. huarföre på Hr Kongl Mtz sampt ämbeteß wäg-
nar förbiudeß dhen dödaß slächt och förwanter dhe här emoot
denne nådighe pardon icke bryta, huilken dhet giör warder straffet
som kongl. förbudzbrytare till lijffuet, dhetta dhe som wederbör
weeta sigh fullkomligen att effterrätta. Dat Thernhult d. 3 Maij
Ao 1657. Andherß Larßon
Copia aff L. D.
Bekänneß wij samptlighe som byggie och booandheß ähr i
Ryßby Sochn att Ao 1658 dhen 20 Junij när Gudhztiensten
war hållen, framkom Andherß Peerßon i LIunga på Sochnastäm-
man och begäradhe aff heela församblinghen ett sanfärdigt Skotzmål
wittneßbördh huru han sigh ifrån sin vngdom, så well vthi druck-
kenßmål som vthi nychterheet förhållet haffuer, eller om han
något buller, trätto eller parlemänte begynt haffuer? då sua-
radhe alle som tillstädheß wore, alla för een och een för alla, att han
haffuer stält sigh som en ährligh person ägnar och bör, och haffua
honom inthet vthi någon måtta till att beskylla ähn thet som ähr-
ligit och swarligit war, Jnn till dheß han nu omsijdher vthi dhen
stoora olyckan kom. Witne och wij som Gudh ordz owärdige tiena-
re ähro här vthi Ryßby, att han aldrigh haffuer warit vthi nå-
gon trätto eller kjff medh någon Menniskio här widh kyrkian /: som
det Gudh bätter :/ offta schee plägar eij heller haffue wij förunnitt
honom någon tijdh haffua antingen slaget eller fått hugg aff någon
huarföre fälle wij alle samptlige, Leekte och Lärdhe för honom een
underdånigh och ödmiuk för böön hooß dhe Welbe herrar och högt-
betrodde män som Rätten beklädha, att dhe för Gudz schull, hanß
faatiga hustruß och små många barnß skull, wille see på honom
medh barmhertigheetz ögon.
19r
att såledeß aff oß och församblingen witnat ähr stadfäste
wij medh wåra Nampn och Signete här undher Actum Anno
Loco & die ut Supra
Johannes Johannes Petrij
Colliander Lynius
kyrkanß Sexmän
A Andherß Månßon i Liunga
P Pädher Pädherßon i Klöffuaryd
C.N. Carl N. i Kupparmåhla
L Laße i Sallebärgh
IH Jäppe Håkanßon i Långhult
Ψ Pädher Jönßon i Sönderå
Vidimus
Nilß Nilßon Jönß Håckonßon
Lindegreen originalet sändhß till
hoffrätt.
Copia
Ao 1658 dhen 20 Martij woro wij Vndherschreffne försambla-
dhe wthi Exhult och förlijkte Swen Håkanßon i Eckhult medh
Sal. Jönß Bengtsonß hustru Bothill Månsadoter, för dhet Swen
Håkonßon ihellslogh henneß man, och bleffuo dhe såledeß för-
eente, att Bothell Månsadotter aldeleß haffua giffwet Swen Hå-
kanson till, att hon aldrigh meer schall förkasta Swen dhedh dråp,
deremoot låffwadhe Swen Håkanßon at giffua bete Bothell Månßa
dotter och henneß barn 115 Dr Sölffmtt dheß föruthan loffuadhe
Swen Håkonßon at giffua Bothell Månßadotter 30 Dr Silffmtt
till wengåffua, och vthi fall förbete Summa 115 Dr förmedelst
barnsenß måhlßmän /: huilka till möötet Exhult eij komma wille :/
bliffue förhögat, att barnsenß måhlßmän eij wille låta sig nöija
till barnet aff halffparten aff dhe 115 Dr, så förobligerar Bothell
Månßadotter iempte henneß man som hon nu haffuer Botwedh Jonß-
sohn i Eekhult att dhe aldrigh mehr på dheraß part aff Swen fordhra
schole meer ähn som öffuer schriffuit ståår. att så sant ähr witne
wij vndershreffne Datum Markarydh d. 5 Julij 1658.
Jönß Nilßon i Mistrult, Åke Nilßon i Åhrhult, Trulß Såhneson
M Påffwel Perßon i Exhult XX i Göeßhult
Swen Eskelßon i Eckhult
Vidimus h.
Nilß Nilßon
Lindegreen Jönß Håkonßon
presenterat på hampnedha Tingh
d. 7 Junij 1658.
wij medh wåra Nampn och Signete här undher Actum Anno
Loco & die ut Supra
Johannes Johannes Petrij
Colliander Lynius
kyrkanß SexmänA Andherß Månßon i Liunga
P Pädher Pädherßon i Klöffuaryd
C.N. Carl N. i Kupparmåhla
L Laße i Sallebärgh
IH Jäppe Håkanßon i Långhult
Ψ Pädher Jönßon i Sönderå
Vidimus
Nilß Nilßon Jönß Håckonßon
Lindegreen originalet sändhß till
hoffrätt.
Copia
Ao 1658 dhen 20 Martij woro wij Vndherschreffne försambla-
dhe wthi Exhult och förlijkte Swen Håkanßon i Eckhult medh
Sal. Jönß Bengtsonß hustru Bothill Månsadoter, för dhet Swen
Håkonßon ihellslogh henneß man, och bleffuo dhe såledeß för-
eente, att Bothell Månsadotter aldeleß haffua giffwet Swen Hå-
kanson till, att hon aldrigh meer schall förkasta Swen dhedh dråp,
deremoot låffwadhe Swen Håkanßon at giffua bete Bothell Månßa
dotter och henneß barn 115 Dr Sölffmtt dheß föruthan loffuadhe
Swen Håkonßon at giffua Bothell Månßadotter 30 Dr Silffmtt
till wengåffua, och vthi fall förbete Summa 115 Dr förmedelst
barnsenß måhlßmän /: huilka till möötet Exhult eij komma wille :/
bliffue förhögat, att barnsenß måhlßmän eij wille låta sig nöija
till barnet aff halffparten aff dhe 115 Dr, så förobligerar Bothell
Månßadotter iempte henneß man som hon nu haffuer Botwedh Jonß-
sohn i Eekhult att dhe aldrigh mehr på dheraß part aff Swen fordhra
schole meer ähn som öffuer schriffuit ståår. att så sant ähr witne
wij vndershreffne Datum Markarydh d. 5 Julij 1658.
Jönß Nilßon i Mistrult, Åke Nilßon i Åhrhult, Trulß Såhneson
M Påffwel Perßon i Exhult XX i Göeßhult
Swen Eskelßon i Eckhult
Vidimus h.
Nilß Nilßon
Lindegreen Jönß Håkonßon
presenterat på hampnedha Tingh
d. 7 Junij 1658.
19v
Sammadagh Tingfördhe Lähnßmannen Swen Nilson i Hylte
een löößkohna ogifft Gunnel Gudmundzdotter vthom wist
tillhåldh och bleff anklagat för Lägerßmåhl, och bliffwer
åtfrågat huem som är barnefadher åt barnet hon ståår här
för Rätten och håller på armen, kåhnan giffuer fullkomligh
beskyllningh på een gifft Skattebondhe Ebbe i Skatebodha åldrigh
men huilken på thet högsta nekar bådhe barn och häffdh och hö-
geligen protesterar på sin oskyldigheet, någonsin haffua hafft medh
henne till thet ringaste at beställa, och måste wist wara ett under-
ligit ährendhe medh thenne kåhan at hon een sådan ährligh oberych-
tadh Danneman een sådan giärningh tillwijter och pålägger
som ingen om honom troo kan, för thet vprichtige rychet then-
ne Ebbe i Skatebodha haffuer aff huar man, och Ebbeß hustru
lägger sigh i högsta defension för sin Man och säger aff honom al-
drigh något teckn och affect till någon okyskheet sedt heller för-
unnat haffuer, Thetta måtte wara een Lättfärdigh kåhna i sin
bekännelße, ty når hon ähr Examinerat bliffuer, faller hon medh
sitt thal på Pädherß Höökz sohn i Linnefälla een Dragon
hwilken i Dnmark är bleffwen dödh, men likwell håller kåhnan
i sitt förrige inständigt at Ebbe i Skatebodha ähr inthet frij för
henne, vthan Ebbe haffuer henne som hon säger 8 dagar tillfö-
rendhe belägrat för ähn drängen i Linnefälla hadhe medh henne att
beställa, parterna remitteradheß at fougdhen tager them i Borgen
till nästa Tingh, effter man kan them thenne gången på ingen
annan bekännelße beweka.
Pädher Månßon i hårsabärga framkommer och tilltahlar sin
systerman Pädher Larßon i Gräßholma om arff effter sin
syster Sißela Jönßdotter hwilken ähr dödh bleffuen aff barn
och henneß arffua föregiffua att barnet bleff dödt för ähn mode-
ren. Nu framlägger mannen sin kyrkioherdeß Hr Nilheß i Giö-
teryd bewijß 1654 om Michaëlis, hwar uthinnan trenne danne-
qwinnor som tå nähr woro tå qwinnan i Barnsängh lågh huil-
ke danneqwinnor wittna att barnet bleff dödt 2 timmar effter
modhren sedhan hon igiönom dödhen affleedh, bleff för then skull
ther hän resolverat att the trenne qwinnorna som i wittneßby-
rden antecknadhe ähr skola komma persohnligen till städeß och
giöra theraß wittneßbyrdh krafftigh medh eedh, sedhan will rätten
sigh wijdare therpå förklara.
een löößkohna ogifft Gunnel Gudmundzdotter vthom wist
tillhåldh och bleff anklagat för Lägerßmåhl, och bliffwer
åtfrågat huem som är barnefadher åt barnet hon ståår här
för Rätten och håller på armen, kåhnan giffuer fullkomligh
beskyllningh på een gifft Skattebondhe Ebbe i Skatebodha åldrigh
men huilken på thet högsta nekar bådhe barn och häffdh och hö-
geligen protesterar på sin oskyldigheet, någonsin haffua hafft medh
henne till thet ringaste at beställa, och måste wist wara ett under-
ligit ährendhe medh thenne kåhan at hon een sådan ährligh oberych-
tadh Danneman een sådan giärningh tillwijter och pålägger
som ingen om honom troo kan, för thet vprichtige rychet then-
ne Ebbe i Skatebodha haffuer aff huar man, och Ebbeß hustru
lägger sigh i högsta defension för sin Man och säger aff honom al-
drigh något teckn och affect till någon okyskheet sedt heller för-
unnat haffuer, Thetta måtte wara een Lättfärdigh kåhna i sin
bekännelße, ty når hon ähr Examinerat bliffuer, faller hon medh
sitt thal på Pädherß Höökz sohn i Linnefälla een Dragon
hwilken i Dnmark är bleffwen dödh, men likwell håller kåhnan
i sitt förrige inständigt at Ebbe i Skatebodha ähr inthet frij för
henne, vthan Ebbe haffuer henne som hon säger 8 dagar tillfö-
rendhe belägrat för ähn drängen i Linnefälla hadhe medh henne att
beställa, parterna remitteradheß at fougdhen tager them i Borgen
till nästa Tingh, effter man kan them thenne gången på ingen
annan bekännelße beweka.
Pädher Månßon i hårsabärga framkommer och tilltahlar sin
systerman Pädher Larßon i Gräßholma om arff effter sin
syster Sißela Jönßdotter hwilken ähr dödh bleffuen aff barn
och henneß arffua föregiffua att barnet bleff dödt för ähn mode-
ren. Nu framlägger mannen sin kyrkioherdeß Hr Nilheß i Giö-
teryd bewijß 1654 om Michaëlis, hwar uthinnan trenne danne-
qwinnor som tå nähr woro tå qwinnan i Barnsängh lågh huil-
ke danneqwinnor wittna att barnet bleff dödt 2 timmar effter
modhren sedhan hon igiönom dödhen affleedh, bleff för then skull
ther hän resolverat att the trenne qwinnorna som i wittneßby-
rden antecknadhe ähr skola komma persohnligen till städeß och
giöra theraß wittneßbyrdh krafftigh medh eedh, sedhan will rätten
sigh wijdare therpå förklara.
20r
her Johan Lyncius i Ryßby på Tutarydz och Ryßby för-
samblingarß wägnar klageligen gaff tillkänna, huru illa
kyrkiotaaken förfalla och kiörkospånen vpruten. R. bleff
bewilliatt aff heiderijdaren medh nämbden vthsee sådant eke
som icke kan wara till skadha att hugga spåån aff, kiör-
kiotaaken thermedh boota och förfärdiga.
Sammadagh framkom Gunne i Maaråß och fordradhe
på 2 Skeppelandh Jordh som han säger sigh haffua
köpt aff Bengta Jakopßdoter men nu framkommer Bengtas
brodher Oluff Jacobson vngh drängh, hwilken bewijsar sigh
wara ägandhe till samma 2 Skeppelandh och honom effter sin
fadher till arffz fallne och samme twenne Skäppelandh Jordh
haffuer drängen leegt Pädher Nilßon i Maaråß att häffda och bru-
ka, och yttermeera honom det tillstå will, men Gunne dispu-
terar på thet högsta och föregijffuer att han köpte samma iord
aff Bengta Jacobzdotter och något meer tillmedh att Jordhen
schulle bliffua tillhoppa 5 Skeppelandh. Erich i Maaråß fram-
kom och affladhe eedh å book och förmaanteß witna sant och
är hanß berättelße sålundha att the 2 Skeppelandh kommer
inthet wedh Gunneß kiöp, eij heller dher till någon rätt haff-
uer, eij heller hörer till then iordhadeelen vthan samma 2 skep-
pelandh egentligh kommer drängen Oluff Jakopßon till, och honom
ståndhe fritt att leija samma Jordh till huem han gitter och be-
hagar, j lijka måtto wittnadhe och Bengta Jakopßdotter ede-
ligen thet samma.
Klagar och Pädher Nilßson i Maaråß huruledeß Gunne i
Maaråß i förledet åhr wålsamligen togh honom samma 2 skep-
pelandh Jord ifrån sedhan Pädher Jordhen hadhe plögt och till-
redt, och Gunne i så måtto sedhan Jordhen lågh beredd såår han
honom medh haffre och ijdell mootwillie, huarför bleff Gunne
saakfält effter 28 Cap. kongb. LL. till 40 marker.
Cronan . . . . _ 13 marker 2: 16.
Måhlßäg: . . . _ 13 : 2: 16.
häradet . . . . __ 6 : 5: 8.
häradzhöffd. . _ 6 : 8: 8.
Och wedhergiälla Pädher Nilson hanß Skadhe han taget
haffuer aff samma 2 Skeppelandh effter Mäteßmanna ordom
medh 6 marker.
Nilß Faijeßon i Gunstorp framkom och klagadhe öffuer
samblingarß wägnar klageligen gaff tillkänna, huru illa
kyrkiotaaken förfalla och kiörkospånen vpruten. R. bleff
bewilliatt aff heiderijdaren medh nämbden vthsee sådant eke
som icke kan wara till skadha att hugga spåån aff, kiör-
kiotaaken thermedh boota och förfärdiga.
Sammadagh framkom Gunne i Maaråß och fordradhe
på 2 Skeppelandh Jordh som han säger sigh haffua
köpt aff Bengta Jakopßdoter men nu framkommer Bengtas
brodher Oluff Jacobson vngh drängh, hwilken bewijsar sigh
wara ägandhe till samma 2 Skeppelandh och honom effter sin
fadher till arffz fallne och samme twenne Skäppelandh Jordh
haffuer drängen leegt Pädher Nilßon i Maaråß att häffda och bru-
ka, och yttermeera honom det tillstå will, men Gunne dispu-
terar på thet högsta och föregijffuer att han köpte samma iord
aff Bengta Jacobzdotter och något meer tillmedh att Jordhen
schulle bliffua tillhoppa 5 Skeppelandh. Erich i Maaråß fram-
kom och affladhe eedh å book och förmaanteß witna sant och
är hanß berättelße sålundha att the 2 Skeppelandh kommer
inthet wedh Gunneß kiöp, eij heller dher till någon rätt haff-
uer, eij heller hörer till then iordhadeelen vthan samma 2 skep-
pelandh egentligh kommer drängen Oluff Jakopßon till, och honom
ståndhe fritt att leija samma Jordh till huem han gitter och be-
hagar, j lijka måtto wittnadhe och Bengta Jakopßdotter ede-
ligen thet samma.
Klagar och Pädher Nilßson i Maaråß huruledeß Gunne i
Maaråß i förledet åhr wålsamligen togh honom samma 2 skep-
pelandh Jord ifrån sedhan Pädher Jordhen hadhe plögt och till-
redt, och Gunne i så måtto sedhan Jordhen lågh beredd såår han
honom medh haffre och ijdell mootwillie, huarför bleff Gunne
saakfält effter 28 Cap. kongb. LL. till 40 marker.
Cronan . . . . _ 13 marker 2: 16.
Måhlßäg: . . . _ 13 : 2: 16.
häradet . . . . __ 6 : 5: 8.
häradzhöffd. . _ 6 : 8: 8.
Och wedhergiälla Pädher Nilson hanß Skadhe han taget
haffuer aff samma 2 Skeppelandh effter Mäteßmanna ordom
medh 6 marker.
Nilß Faijeßon i Gunstorp framkom och klagadhe öffuer
20v
Pädher Nilßon och Jon i Maaråß at the haffua i theraß giöran-
de i Maaråß i hielslagit 3 st: getter huilket the eij kunna
neij före, och såsom Jon Swenßon haffuer större skuldh ähn
Pädher Nilßon altså bleff honom tilldömbt för 2 gietter 5 marker
ty han kan inthet neeka till kiört them i een wattugroop
och Pädher Nilßon för 1 giett 2½ marker och sedhan plichta effter
thet 44 Cap. Byg.B. LL 3 marker
Cronan . . . . _ 1 marker
måhlßäg . . . _ 1.
häradhet . . . _ ½ marker
häradzhöfd. . _ ½ marker
Sammadagh framkom Brijta Jönßdotter i Bräkne-
torp och klagadhe öffuer Kirstin , Gunneß hustru
i Maaråß at hon hadhe kallat Brijta tiuff och
Speckorß myßa och några gånger reputerat skäälßorden
i kiörkowägen. h. Kirstin klagar och att Brijta haffuer skält
och kallat henne först tiuffunge och altså föra ett farligt
kijff medh swärandhe, banandhe och Skiällandhe at ett för-
argeligit leffuerne ähr them emillan och folk ther i gårdhen
och i grannhellet haffuer een stoor förargelße ther öffuer,
Erich i Maaråß wittnadhe eedeligen att han hördhe tå Kirstin
Beritta för tiuff skiälde, och henne sådant öffuer bewijsaß
therföre bleff Kirstin saakfält effter thet 43 Cap. i Tingm. B. till
3 marker Cronan . . . . _ 1 marker
Måhlßäg . . . _ 1 marker
häradet . . . ._ ½ marker
häradzhöfd . ._½ marker
Så skall och Kirstin erlägga i wittet som bruket är 6 marker
till kyrkian.
Jon Swenßon i Maaråß bleff framkallat och giordhe eedh
å book at han bådhe will och schall ifrån sigh leffwerera
alla the pertzeler som ähr, bliffua behållna effter Elßa Biörß-
dotter i horn, alldhenstundh Gudmundh Träbeen haffuer på
samma saker något i arff at fordra, och thetta skall Jon giöra
uthan något vnnersleeff.
Sammadagh framkom för Rätta hustru Ingeborg Andherß
dotter i Säffrarp Rydaholm Sochn och Östbo häradh hulken
de i Maaråß i hielslagit 3 st: getter huilket the eij kunna
neij före, och såsom Jon Swenßon haffuer större skuldh ähn
Pädher Nilßon altså bleff honom tilldömbt för 2 gietter 5 marker
ty han kan inthet neeka till kiört them i een wattugroop
och Pädher Nilßon för 1 giett 2½ marker och sedhan plichta effter
thet 44 Cap. Byg.B. LL 3 marker
Cronan . . . . _ 1 marker
måhlßäg . . . _ 1.
häradhet . . . _ ½ marker
häradzhöfd. . _ ½ marker
Sammadagh framkom Brijta Jönßdotter i Bräkne-
torp och klagadhe öffuer Kirstin , Gunneß hustru
i Maaråß at hon hadhe kallat Brijta tiuff och
Speckorß myßa och några gånger reputerat skäälßorden
i kiörkowägen. h. Kirstin klagar och att Brijta haffuer skält
och kallat henne först tiuffunge och altså föra ett farligt
kijff medh swärandhe, banandhe och Skiällandhe at ett för-
argeligit leffuerne ähr them emillan och folk ther i gårdhen
och i grannhellet haffuer een stoor förargelße ther öffuer,
Erich i Maaråß wittnadhe eedeligen att han hördhe tå Kirstin
Beritta för tiuff skiälde, och henne sådant öffuer bewijsaß
therföre bleff Kirstin saakfält effter thet 43 Cap. i Tingm. B. till
3 marker Cronan . . . . _ 1 marker
Måhlßäg . . . _ 1 marker
häradet . . . ._ ½ marker
häradzhöfd . ._½ marker
Så skall och Kirstin erlägga i wittet som bruket är 6 marker
till kyrkian.
Jon Swenßon i Maaråß bleff framkallat och giordhe eedh
å book at han bådhe will och schall ifrån sigh leffwerera
alla the pertzeler som ähr, bliffua behållna effter Elßa Biörß-
dotter i horn, alldhenstundh Gudmundh Träbeen haffuer på
samma saker något i arff at fordra, och thetta skall Jon giöra
uthan något vnnersleeff.
Sammadagh framkom för Rätta hustru Ingeborg Andherß
dotter i Säffrarp Rydaholm Sochn och Östbo häradh hulken
21r
tijt ähr gifft bleffuen till Andherß Carlßon, men tillfö-
rendhe åtte een gammal man till ächta Andherß Larßon i
dommarydh i Bärga Sochn här i Sunnerbo hdh och effter
hanß dödh haffuer bete hustru Ingeborgh att kräffia
som hon sigh förmehnar medh all rätt 37 Rdr 37 5/12 ör
silffmtt aff Oluff Månßon i dommarydh hwilken nu boor
i dommaredz gårdh och haffuer sigh thermedh såledeß at
Oluff Månßon kiöpte aff Andherß Larßon 1/4 i dommaryd
för 120 Rdr huar vppå hustru Ingeborgh fram ladhe
een räkningh schreffuen och vnnerschreffuen aff Mest: Nilß
Rubenio kyrkioherdhe i hwijtarydh och 11 ährlige danne-
mänß vndher schreffne nampn räkningen Daterat d. 23
Octob 1650. hwareffter tå i åtskillige påster befinneß
Andherß Larßon på samma Jordh haffua vpburet _ 82 Rdr.
2 marker kopmtt och bleff altså tå rätt resten och skullen som
Andherß Larßon på Jordhaköpet kräffia hadhe när thet
eena war draget aff thet andhra 37 Rdr 37 5/12 ör. Nu
haffuer Oluff een Räkningh på the leffwereringar som
giort hadhe och differerar altså 6 Rdr som Oluff haffuer
meena vthbetalt, hwilket beståår på några pertzeler som
i Mr Nilseß Rubenij räkningh ähr för ringa satte, the 6 Rdr
bliffua och för Oluff godha giordhe och affdragne, bliffuer
nu altså rätta resten som Oluff skyldigh bliffuer 31 ½ Rdr.
på samma Jordaköp, och nu bliffuer förhandlat huru
wijda h. Ingeborgh Andherß Larsonß hwilken medh sin
man inthet barn afflat hadhe i samma Jordhapeningar, måtte
bliffua deelachtigh och berätigat aldenstundh h. Ingeborgh
medh sin man inga peningar i Jordh vthlagt hadhe heller wa-
ret medh at löößa, omsijder bleff sal. Andherß Larsonß
arffwingar samß och komme öffwerenß at h. Ingeborgh huil-
ken otte s. Andherß Larßon bekommer aff samma 31 ½ Rdr
tijo och een half Rdr. och ther medh bliffuer hon åtnögdh
och the öffriga 21 Rdr som tå bliffua behållne the samme
gå till arffz åt Sal. Andherß Larsonß arffwingar, och skole
aff Oluff i dommeryd för rästen på Jordhakiöpet betahla, för-
ståandheß at Oluff Månßon haffuer och sin arffzpart i blandh
the andra arffwingarna, belongandhe några särdeleß små skull
som Oluff sigh påtaget haffuer at betahla effter Andherß dödh och
rendhe åtte een gammal man till ächta Andherß Larßon i
dommarydh i Bärga Sochn här i Sunnerbo hdh och effter
hanß dödh haffuer bete hustru Ingeborgh att kräffia
som hon sigh förmehnar medh all rätt 37 Rdr 37 5/12 ör
silffmtt aff Oluff Månßon i dommarydh hwilken nu boor
i dommaredz gårdh och haffuer sigh thermedh såledeß at
Oluff Månßon kiöpte aff Andherß Larßon 1/4 i dommaryd
för 120 Rdr huar vppå hustru Ingeborgh fram ladhe
een räkningh schreffuen och vnnerschreffuen aff Mest: Nilß
Rubenio kyrkioherdhe i hwijtarydh och 11 ährlige danne-
mänß vndher schreffne nampn räkningen Daterat d. 23
Octob 1650. hwareffter tå i åtskillige påster befinneß
Andherß Larßon på samma Jordh haffua vpburet _ 82 Rdr.
2 marker kopmtt och bleff altså tå rätt resten och skullen som
Andherß Larßon på Jordhaköpet kräffia hadhe när thet
eena war draget aff thet andhra 37 Rdr 37 5/12 ör. Nu
haffuer Oluff een Räkningh på the leffwereringar som
giort hadhe och differerar altså 6 Rdr som Oluff haffuer
meena vthbetalt, hwilket beståår på några pertzeler som
i Mr Nilseß Rubenij räkningh ähr för ringa satte, the 6 Rdr
bliffua och för Oluff godha giordhe och affdragne, bliffuer
nu altså rätta resten som Oluff skyldigh bliffuer 31 ½ Rdr.
på samma Jordaköp, och nu bliffuer förhandlat huru
wijda h. Ingeborgh Andherß Larsonß hwilken medh sin
man inthet barn afflat hadhe i samma Jordhapeningar, måtte
bliffua deelachtigh och berätigat aldenstundh h. Ingeborgh
medh sin man inga peningar i Jordh vthlagt hadhe heller wa-
ret medh at löößa, omsijder bleff sal. Andherß Larsonß
arffwingar samß och komme öffwerenß at h. Ingeborgh huil-
ken otte s. Andherß Larßon bekommer aff samma 31 ½ Rdr
tijo och een half Rdr. och ther medh bliffuer hon åtnögdh
och the öffriga 21 Rdr som tå bliffua behållne the samme
gå till arffz åt Sal. Andherß Larsonß arffwingar, och skole
aff Oluff i dommeryd för rästen på Jordhakiöpet betahla, för-
ståandheß at Oluff Månßon haffuer och sin arffzpart i blandh
the andra arffwingarna, belongandhe några särdeleß små skull
som Oluff sigh påtaget haffuer at betahla effter Andherß dödh och
21v
thet eij giort haffuer N. 4 Dr s.mt vthan hustru Ingeborgh
och henneß man samma smågiäll sielff måst betahla, bliffuer
altså een skuldh som Oluff i dommaredh hustru Ingeborg
skyldigh bliffuer _ 13 1/4 Rdr then Oluff Månßon i domared
låffwadhe h Ingeborgh eedeligen att owägerligen bethala
till nästkommandhe Michelßmäßa och ther medh ähr theraß
handhell ändat så schall och Oluff i domarydh wara för plich-
tadh at till Michelßmäßa the andhre arffwingarna bethala heller
måste sådant sökaß medh utpantningh hoß bete Oluff i Domaryd
Oluff i Dommaredh klandrar på een Åcker Lundåker
som hanß granne Erlandh schall haffua honom ifrån, så
klagar och Erlandh at Oluff haffuer een åcker Syrestycket be:d
R. bleff vpsat till wijdare beskedh.
Welbe fru Beata Kyleß fougdhe Larß Nilßon anklagar
Länßmannen Andherß i älmtåßa för een Eek han schall
haffua hugget på Rommarehylte ägor, Lähnßmannen suarar
at eeken duger slätt inthet och begärer Syhn på dhen, här till bleffue
nämbde Åke i Ragnellköp och Johan i Wigsiö troligen om att
förfahra.
S.d. affladhe och Johan i Wigsiö sin nämbdemanß eedh effter
Sal. Pädher andhersonß dödh i Bräkentorp och i hanß ställe
förordnadh.
Sammadagh affladhe Pädher Nilßon i Siuhult nämbdemanß
eedh effter Sal. Månß Johanß dödeliga frånfälle i
angelstadh.
Sammadagh framkom för Rätta Swen Jönßon i fagerhullt
och klagadhe huruledeß Jönß Peerßon på Löffwingztorpet
har skiält honom för een tiuff och SKiälm, Swen bliffuer
och henneß man samma smågiäll sielff måst betahla, bliffuer
altså een skuldh som Oluff i dommaredh hustru Ingeborg
skyldigh bliffuer _ 13 1/4 Rdr then Oluff Månßon i domared
låffwadhe h Ingeborgh eedeligen att owägerligen bethala
till nästkommandhe Michelßmäßa och ther medh ähr theraß
handhell ändat så schall och Oluff i domarydh wara för plich-
tadh at till Michelßmäßa the andhre arffwingarna bethala heller
måste sådant sökaß medh utpantningh hoß bete Oluff i Domaryd
Oluff i Dommaredh klandrar på een Åcker Lundåker
som hanß granne Erlandh schall haffua honom ifrån, så
klagar och Erlandh at Oluff haffuer een åcker Syrestycket be:d
R. bleff vpsat till wijdare beskedh.
Welbe fru Beata Kyleß fougdhe Larß Nilßon anklagar
Länßmannen Andherß i älmtåßa för een Eek han schall
haffua hugget på Rommarehylte ägor, Lähnßmannen suarar
at eeken duger slätt inthet och begärer Syhn på dhen, här till bleffue
nämbde Åke i Ragnellköp och Johan i Wigsiö troligen om att
förfahra.
Sammadagh togh Gamble Nämbdemannen Pädher Månßon
i Biärseryd sit Orlåff och affskedh ifrån Rätten och bekom
ett ährligit och uprichlight Nämbdemanß Skåtzmåhl, och i hanß
ställe bleff antagen Pädher Månsonß sohn Jon Pädherßon i wig-
gåßa een ährligh och trowärdigh danneman och affladhe sin
Nämbdemanß Eedh.
S.d. affladhe och Johan i Wigsiö sin nämbdemanß eedh effter
Sal. Pädher andhersonß dödh i Bräkentorp och i hanß ställe
förordnadh.
Sammadagh affladhe Pädher Nilßon i Siuhult nämbdemanß
eedh effter Sal. Månß Johanß dödeliga frånfälle i
angelstadh.
Sammadagh framkom för Rätta Swen Jönßon i fagerhullt
och klagadhe huruledeß Jönß Peerßon på Löffwingztorpet
har skiält honom för een tiuff och SKiälm, Swen bliffuer
22r
tillfrågat om han har wittne ther till, han swarar ingen
uthan min pijga och hustru, Jönß åtspordheß huadh han will
swara ther till, Jönß föregiffuer sigh inga sådhana Skällßordh
fält haffua. Jönß Pädherßon klagar och at Suen har skält honom
för fåhra tiuff Swen swarar thet schall honom aldrigh ingen kun-
na bewijßa, och ähr ijdell lapperj och munbruuk och krakel
ty huar nekar till skälßordhen vthkastat haffua, parterna re-
mitteradheß till förlijkningh, aldenstundh dhe förflugne ordhen aff
inga wärdhe ähro.
Andherß i Mällangårdhe i Tiurke för stembningh han icke
swaradhe märita i Getabodha . . . . . . . . 3 marker
Crona . . . 1½ marker
häradzhöffd och häradhet 1½ marker
Swen Jönson för han icke swaradhe Nilß i Bäckelijda
_ 3 marker. Cronan . . . . . . 1½ marker
häradzhöffd och häradhet 1½marker
Frosten i höö för Stämbningh . . . . . . . . 3marker
Cronan . . . . . . 1½ marker
heradet och häradzhöffd 1½marker
Nilß i höö för Stembningh . . . . . . . . . 3marker
Cronan . . . . . 1½marker
häradhet och häradzhöffd 1½marker
Sammadagh framkom för rätta Birge Krååk i Långa-
skogh fullmyndigh på sina egna och fleera grannarß wäg-
nar och presenteradhe een domb 1649 - huar uthinnan tå högeli-
gen haffuer klagat waret öffuer Biörstorpa boarna, öffuer
thet stora oskiäl öffwerwåld och orät them på Piäterydz sijdha
wederfahret ähr alt sedhan affsagt och affdömt bleff att om Biörstor-
pa boorna yttermeera giordhe någon Skadha på Birge Krååkz heller
hanß grannarß booschap schulle the vprätta klagandhe all then skadhe
the ther aff händha kundhe, att Birge Krååkz Booschap huarken till
dödz eller elliest är illa hamblat och tracterat fäste Jon i
Biörstorp, Pädher ibm. Jon Månßon ibid. Jon Swenßon Johan
Jönßon, Jönß Booßon i Håå, INgemar ibid. Jon Pädherßon
alla togh för sigh een 6 manna eedh at på theraß giärdheßgårdar
ingen ofridh gånghen ähr.
Jönß Booßon i Biörstorp klagar öffuer sin granne
Jönß Biörßon att haffua bygt ett fäähuuß mitt i Jönß
Boosonß fädrifft honom till ett stoort meen och schadha
uthan min pijga och hustru, Jönß åtspordheß huadh han will
swara ther till, Jönß föregiffuer sigh inga sådhana Skällßordh
fält haffua. Jönß Pädherßon klagar och at Suen har skält honom
för fåhra tiuff Swen swarar thet schall honom aldrigh ingen kun-
na bewijßa, och ähr ijdell lapperj och munbruuk och krakel
ty huar nekar till skälßordhen vthkastat haffua, parterna re-
mitteradheß till förlijkningh, aldenstundh dhe förflugne ordhen aff
inga wärdhe ähro.
Andherß i Mällangårdhe i Tiurke för stembningh han icke
swaradhe märita i Getabodha . . . . . . . . 3 marker
Crona . . . 1½ marker
häradzhöffd och häradhet 1½ marker
Swen Jönson för han icke swaradhe Nilß i Bäckelijda
_ 3 marker. Cronan . . . . . . 1½ marker
häradzhöffd och häradhet 1½marker
Frosten i höö för Stämbningh . . . . . . . . 3marker
Cronan . . . . . . 1½ marker
heradet och häradzhöffd 1½marker
Nilß i höö för Stembningh . . . . . . . . . 3marker
Cronan . . . . . 1½marker
häradhet och häradzhöffd 1½marker
Sammadagh framkom för rätta Birge Krååk i Långa-
skogh fullmyndigh på sina egna och fleera grannarß wäg-
nar och presenteradhe een domb 1649 - huar uthinnan tå högeli-
gen haffuer klagat waret öffuer Biörstorpa boarna, öffuer
thet stora oskiäl öffwerwåld och orät them på Piäterydz sijdha
wederfahret ähr alt sedhan affsagt och affdömt bleff att om Biörstor-
pa boorna yttermeera giordhe någon Skadha på Birge Krååkz heller
hanß grannarß booschap schulle the vprätta klagandhe all then skadhe
the ther aff händha kundhe, att Birge Krååkz Booschap huarken till
dödz eller elliest är illa hamblat och tracterat fäste Jon i
Biörstorp, Pädher ibm. Jon Månßon ibid. Jon Swenßon Johan
Jönßon, Jönß Booßon i Håå, INgemar ibid. Jon Pädherßon
alla togh för sigh een 6 manna eedh at på theraß giärdheßgårdar
ingen ofridh gånghen ähr.
Jönß Booßon i Biörstorp klagar öffuer sin granne
Jönß Biörßon att haffua bygt ett fäähuuß mitt i Jönß
Boosonß fädrifft honom till ett stoort meen och schadha
22v
Sammadagh framkom Andherß Swenßsohn i Tutarydh
för Rätta och begiäradhe domb på then fållan som han
och Steen i Samma by haffua warit kiffwandhe om, huil-
ken ähr belägen vthom kringh Andherß Muurareß gårdh, huar
till theße aff Nämbden haffua warit förordnadhe at Syhna och
ransaka, N. Pädher Månßon i Biörserydh, Jon i Rydh, Jon An-
dherßon i Bärgsem, Birge Krååk, Simon i Wästerhult, Pädher
Andherßa, i Bärghem Jon i Gryttåßa, och samma fåll bleff
dömbdh till Andherß Muurareß gårdh, doch må Steen behål-
la giärdeßgårdhen så frampt dhe om dhen icke eilliest icke kunna
föreenaß, och schall andherß giärdhe giärdhesgårdhen, så frampt
han will haffua fållan inne att wagen ther uth medh icke bliff-
uer för trångh vthan att een må kunna obehindrat der fram bå-
dhe köra och rijdha.
Sammadagh bleffue Swen och Mattheß i Boalt till-
dömdhe att bethala Larß Nilßon i hallarp 9 marker och i så
måtto draga halffua schadhan huar för then hästen som i Skiutz-
ninghn dödh bleff för Larß i Hallarp.
Sammadagh framkom för Rätta Lähnßmannen Jonas
Arffwidzsohn och klagadhe öffuer Gunnar i Älinge huru-
ledeß Gunnar schall obetänckligen haffua honom för
otroheet i sin tienst förkastat, och några fleer ordh som
kundhe Liudha ähwen till förkleeningh och wahnheeder
hwar till Gunnar högeligen nekar några Skälßordh fält
haffua, och såsom thesze och fleere mißförståndh bägge them
emillan för thetta haffua kunnat warit inrijtadhe, altså bleff-
we parterna alt sådant them emillan vphäffuet, och stält vn-
dher een godh vndherhandlingh och föreeningh thet the och
medh handhsträckningh medh huarandhra inginge och vpsatt i wijte
10 Rdr 5 Rdr till kyrkian och 5 Rdr till Rätten wara
förfallet aff then parten som öffuer bewijsas kan wijtet
haffua förbrukt och förwärket.
Jöns Biörßon i Älinghe för Stämbninghz försittiandhe at suara
till Slagzmåhlet ____ 3 marker
Cronan __1½ marker
heradzhöffd ___ 1½marker
för Rätta och begiäradhe domb på then fållan som han
och Steen i Samma by haffua warit kiffwandhe om, huil-
ken ähr belägen vthom kringh Andherß Muurareß gårdh, huar
till theße aff Nämbden haffua warit förordnadhe at Syhna och
ransaka, N. Pädher Månßon i Biörserydh, Jon i Rydh, Jon An-
dherßon i Bärgsem, Birge Krååk, Simon i Wästerhult, Pädher
Andherßa, i Bärghem Jon i Gryttåßa, och samma fåll bleff
dömbdh till Andherß Muurareß gårdh, doch må Steen behål-
la giärdeßgårdhen så frampt dhe om dhen icke eilliest icke kunna
föreenaß, och schall andherß giärdhe giärdhesgårdhen, så frampt
han will haffua fållan inne att wagen ther uth medh icke bliff-
uer för trångh vthan att een må kunna obehindrat der fram bå-
dhe köra och rijdha.
Sammadagh bleffue Swen och Mattheß i Boalt till-
dömdhe att bethala Larß Nilßon i hallarp 9 marker och i så
måtto draga halffua schadhan huar för then hästen som i Skiutz-
ninghn dödh bleff för Larß i Hallarp.
Sammadagh framkom för Rätta Lähnßmannen Jonas
Arffwidzsohn och klagadhe öffuer Gunnar i Älinge huru-
ledeß Gunnar schall obetänckligen haffua honom för
otroheet i sin tienst förkastat, och några fleer ordh som
kundhe Liudha ähwen till förkleeningh och wahnheeder
hwar till Gunnar högeligen nekar några Skälßordh fält
haffua, och såsom thesze och fleere mißförståndh bägge them
emillan för thetta haffua kunnat warit inrijtadhe, altså bleff-
we parterna alt sådant them emillan vphäffuet, och stält vn-
dher een godh vndherhandlingh och föreeningh thet the och
medh handhsträckningh medh huarandhra inginge och vpsatt i wijte
10 Rdr 5 Rdr till kyrkian och 5 Rdr till Rätten wara
förfallet aff then parten som öffuer bewijsas kan wijtet
haffua förbrukt och förwärket.
Jöns Biörßon i Älinghe för Stämbninghz försittiandhe at suara
till Slagzmåhlet ____ 3 marker
Cronan __1½ marker
heradzhöffd ___ 1½marker
23r
Sammadagh sakfälteß Nilß Jönßon i hampnedha
för han medh een byßa slogh sin brodher Månß
Jönßon een slängh i huffwudhet, hwar aff Månß leedh
een stoor Swedha och wärk, att tändherna loßnadhe i Mun-
nen på honom och han bahrß hem i ett klädhe, ty bööte
Nilß för ett fullsåår effter thet 6. Cap. i Sårmb. medh wille
_ 20 marker Cronan _ _ _ _ 6 marker 5 1/3 ör
Måhlßägh . . . . _ 6marker 5 1/3 ör.
häradzhöff . . . _ 3marker 2: 16.
häradhet . . . . ._ marker 2: 16.
Sammadagh saakfälteß Bengt Jönßon i Hampneda
för han slogh Swen Swenßon i Jffla een
öhrfijl uthan giffuen orsaak medhan Tinget på-
stodh ty bööta för frijdhbrått 40 marker
Cronan . . . . . . . _ 13 marker 2: 16.
Måhlßägandhen . _ 13 marker 2: 16.
häradhet . . . . . . _ 6 marker 5: 8.
häradzhöffd . . . . _ 6 marker 5: 8.
Sammadagh kom för Rätten krögaren Eloff Nilßon
i dorarp och klageligen gaff tillkänna huru ringha hanß
gårdh i dörarp war bådhe till säädhe och höö slät tienstl.
begärandheß Rätten wille honom Examinera och sedan effter
Saakenß beskaffenhet häradzbewijß meddeela, tå wart
effter hanß flitige begiäran frågat heradz nämbd och vm-
ståendhe almoghe huadh weetschap dhe om samma gårdh hadhe
som bete Eluff i dorarp bodde vthi hwarvppå bleff swarat
at bete gårdh war så ringha att han inthet mer dher kundhe
vthså åhrligen ähn högst 5½ Tunna, att icke meer höö
fåå ähn 14 laß om åhret och såledeß icke kan aff heela
gårdhenß affwell födha mehr om åhret ähn sex nööt och
een häst, vthan måste altidh och åhrligen möcket fodher köpa
och serdeleß för sit gästgiffware ämbete, dhen reesandhe man
till sandher sättningh, berättadheß och att samma hemman haffuer
tillförendhe liggat ööde och Eluff medh stoor omkostnadh
dhet vptagit, Befahlningzmannen Wtt Andherß Larßon wittnade
23v
att samma hemman haffuer altidh tillförendhe warit
förmedlat halfft i wist och owist, dhet han sadhe sigh medh
Jordaböckerna och affkortninghzLängderna bewijsa willia.
Nämbden och många fleer trowärdige män bekänner att
samma gårdh icke giör skiäl meer för ½ gårdh, emädhan
såledeß på Tinge bleff ransakat och witnat, ty bleff Eloff
aff Rätten thetta bewijß rättmäteligen medhdelat. Till
yttermera wißo etc.
Sammadagh fram kom Gunnar Peerßon i Älinge
fullmyndigh på Jon Pädhersonß wägnar i Läsarydh
och Tinghskötte Andherß Jonßon i i Håå och hanß hustru
Märit Månß dotter 3 Skeppelandh Jordh i Östragårdhen
i håå och therföre vpburet 40 Rdr och i effterlöffue
_ 2 Rdr.
Sammadagh fram kom för Rätten hederlige och Wel-
lärdhe man Hr Larß Ubboberus i Kånna fullmyndigh
på sin egne wägnar och fullmechtigh giordh aff sinom brodher
Hr Andherß ubbobero sin brodherlått medh breff och Segell till-
stodh och bekändhe aff een frij willia och welberådde modhe
så och the månghe hielp och vnsättningher, begge theße brödher
widh sina städierß befordringh aff theraß Kötzliga brodher
Andherß Jönßon vndfångit haffua, hwilket om alt woro vp-
schreffuet, schulle thet sigh een tämmeligh summa belööpa huar
emoot theße bägge bröder och ogiffte män nu till tämeligh ålder
kompne, skänke vnne och Tingsköte förbete thenne theraß bro-
der Andherß Jönßon theraß arffueiordhz låtter i ½ Vbbebodha
Skattegårdh till een ewärdeligh oklandradh egendomb, så
haffuer och Andherß Jönßon tillbytt sigh thersammastädheß i Vbbe-
bodha een systerlott, nembl. aff Jöns i hult, Andherß i ibidem
Swen i Gyltebodha och en dumbe Jönß och Pädher Oluffzson
i domaret på sin modherß Ingeborgz wägnar, een Systerdel
jtem Jönß Andherßon i Gyltebodha på sin hustruß Elinß
wägnar een systerdeel, Jöran i Stegaridh på sin hustrus Ingierdz
wägnar, Pädher i Guddarp på sin hustrus Bothelß wägnar,
een systerdeel, theße alle hafua bekommet Jordh igien i hult
för then Jordh the åtte i Vbbebodha. Så haffuer och Andherß
förmedlat halfft i wist och owist, dhet han sadhe sigh medh
Jordaböckerna och affkortninghzLängderna bewijsa willia.
Nämbden och många fleer trowärdige män bekänner att
samma gårdh icke giör skiäl meer för ½ gårdh, emädhan
såledeß på Tinge bleff ransakat och witnat, ty bleff Eloff
aff Rätten thetta bewijß rättmäteligen medhdelat. Till
yttermera wißo etc.
Sammadagh fram kom Gunnar Peerßon i Älinge
fullmyndigh på Jon Pädhersonß wägnar i Läsarydh
och Tinghskötte Andherß Jonßon i i Håå och hanß hustru
Märit Månß dotter 3 Skeppelandh Jordh i Östragårdhen
i håå och therföre vpburet 40 Rdr och i effterlöffue
_ 2 Rdr.
Sammadagh fram kom för Rätten hederlige och Wel-
lärdhe man Hr Larß Ubboberus i Kånna fullmyndigh
på sin egne wägnar och fullmechtigh giordh aff sinom brodher
Hr Andherß ubbobero sin brodherlått medh breff och Segell till-
stodh och bekändhe aff een frij willia och welberådde modhe
så och the månghe hielp och vnsättningher, begge theße brödher
widh sina städierß befordringh aff theraß Kötzliga brodher
Andherß Jönßon vndfångit haffua, hwilket om alt woro vp-
schreffuet, schulle thet sigh een tämmeligh summa belööpa huar
emoot theße bägge bröder och ogiffte män nu till tämeligh ålder
kompne, skänke vnne och Tingsköte förbete thenne theraß bro-
der Andherß Jönßon theraß arffueiordhz låtter i ½ Vbbebodha
Skattegårdh till een ewärdeligh oklandradh egendomb, så
haffuer och Andherß Jönßon tillbytt sigh thersammastädheß i Vbbe-
bodha een systerlott, nembl. aff Jöns i hult, Andherß i ibidem
Swen i Gyltebodha och en dumbe Jönß och Pädher Oluffzson
i domaret på sin modherß Ingeborgz wägnar, een Systerdel
jtem Jönß Andherßon i Gyltebodha på sin hustruß Elinß
wägnar een systerdeel, Jöran i Stegaridh på sin hustrus Ingierdz
wägnar, Pädher i Guddarp på sin hustrus Bothelß wägnar,
een systerdeel, theße alle hafua bekommet Jordh igien i hult
för then Jordh the åtte i Vbbebodha. Så haffuer och Andherß
24r
Jönßon sin egen brodherlott lijka emoot the andhra sina
brödher i samma ½ Vbbeboa gårdh och i så måtto ähr han an-
dherß medh sin hustru Bengta Päderßdotter bleffne
een rätt ägandhe till förschreffne ½ Vbbebodha Skathem-
man.
Anno 1658 dhen 9 Julij effter hållit Laga
Tingh vthi hampnedha höltz een länge äskat syhn
emellan Gunnar i Älinghe och hansz granne Jönß Jonßon
utaff häradzhöffdingen och Lagläßaren, tillijka med samptlige
häradznämbd uthi Sönnerboo häradh och in actis finneß
i Nährwaru Crononeß Befahlningzman wellacht och Welbetrodde
Andherß Larßon sampt W:tt Matthias Bastianßon
Schneidell och Crononeß Lähnßman wellförståndigh Jonas Arff-
wedzson. När Rätten bägge parternaß Strijdighe ägor noga
besichtigat hadhe, tå befanß att dheraß twist mäst aff nya
intager emällan och hooß dheraß gårdhar war förorsakat,
i dhet dhe på bådhe sijdher huar andhra något medh sina
intagor trängt hadhe, i synnerheet örkadhe Jönß Jonßon
på Gunnar att han Gunnar hadhe een åckerreen
ifrån hanß gårdh som altijdh aff forna tijdher haffwe
lydt till Jönß Jonsonß gårdh dhet Gunnar icke neka
kundhe, men sadhe sigh dhen medh förlijkningh bekommet
haffua emoot een kiöörwägh han igiönom sin ängh
till Jönß affstådt hadhe. Bete parter hadhe well och åt-
schillighe disputer sin emillan om fleere intagne ägor,
som dhe mente dhen eene dhen andhre till prångh och för-
när ingiärt haffua och såsom Rätten förstodh dhem ringa
haffua att trätta om, förmaanteß parterna trädha till
een wenligh förlijkningh, dhet dhe och omsijdher bewilliadhe
och altså godhwilligen inginge och sluto een sådan för-
lijkningh som här hooß förmälaß.
1. Skall Gunnar i Älinghe nu strax affträdha dhen
åckerreen som tillförendhe haffuer ligget till Jönß Jon-
sonß gårdh, begynandheß wedh Gunnarß fåll och så sijdo-
långz vthmedh Jönseß åcker och fram till dhen wägen
som kommer ifrån Jönseß gårdh och går igiönom Gunnarß
brödher i samma ½ Vbbeboa gårdh och i så måtto ähr han an-
dherß medh sin hustru Bengta Päderßdotter bleffne
een rätt ägandhe till förschreffne ½ Vbbebodha Skathem-
man.
Anno 1658 dhen 9 Julij effter hållit Laga
Tingh vthi hampnedha höltz een länge äskat syhn
emellan Gunnar i Älinghe och hansz granne Jönß Jonßon
utaff häradzhöffdingen och Lagläßaren, tillijka med samptlige
häradznämbd uthi Sönnerboo häradh och in actis finneß
i Nährwaru Crononeß Befahlningzman wellacht och Welbetrodde
Andherß Larßon sampt W:tt Matthias Bastianßon
Schneidell och Crononeß Lähnßman wellförståndigh Jonas Arff-
wedzson. När Rätten bägge parternaß Strijdighe ägor noga
besichtigat hadhe, tå befanß att dheraß twist mäst aff nya
intager emällan och hooß dheraß gårdhar war förorsakat,
i dhet dhe på bådhe sijdher huar andhra något medh sina
intagor trängt hadhe, i synnerheet örkadhe Jönß Jonßon
på Gunnar att han Gunnar hadhe een åckerreen
ifrån hanß gårdh som altijdh aff forna tijdher haffwe
lydt till Jönß Jonsonß gårdh dhet Gunnar icke neka
kundhe, men sadhe sigh dhen medh förlijkningh bekommet
haffua emoot een kiöörwägh han igiönom sin ängh
till Jönß affstådt hadhe. Bete parter hadhe well och åt-
schillighe disputer sin emillan om fleere intagne ägor,
som dhe mente dhen eene dhen andhre till prångh och för-
när ingiärt haffua och såsom Rätten förstodh dhem ringa
haffua att trätta om, förmaanteß parterna trädha till
een wenligh förlijkningh, dhet dhe och omsijdher bewilliadhe
och altså godhwilligen inginge och sluto een sådan för-
lijkningh som här hooß förmälaß.
1. Skall Gunnar i Älinghe nu strax affträdha dhen
åckerreen som tillförendhe haffuer ligget till Jönß Jon-
sonß gårdh, begynandheß wedh Gunnarß fåll och så sijdo-
långz vthmedh Jönseß åcker och fram till dhen wägen
som kommer ifrån Jönseß gårdh och går igiönom Gunnarß
24v
ängh vp åt Landzwägen, som löper igiönom byn, ifrån
bete åcker schall Gunnar affstå fäm alnar bred
huilka 5 alnar Jönß Jonßon schall uthan något [..]
må och schall för Gunnar och hanß arffwingar oklan-
drat och ewärdeligen till sin gårdh behålla, J lijka
måtto schall och Jönß Jonßon obehindrat till sin
nötta bruuka dhen wägen som offuanbete ähr och
går igiönom Gunnarß ängh, Jönß schall och wara
schyldigh åhrligen vpsättia een hägne giärdheßgårdh
der han bete fäm alnar bekomet haffuer och nu af
4 trowärdige Nämbdemän tillniöt ähr.
Huadh andhra ägor anlangar som intagne ähro, både
uthi denne ängen som dhe 5 alnar affstååß vthi, så-
som och vthan före hooß och kringh deraß gårdhar
belägne, bådhe nytt och gammalt, så ähre parterna så-
ledeß förlijkte, at the behålla huarföre sigh så mycket
huar kan intagit och till Dato häfdat bruket och
possiderat haffua så att dhe sin emillan alldrigh schola
haffua macht nogon question dher om anställa my.-
cket mindhre något qwal eller åtaal dherpå att giöra
till dhenna förlijkningz meera krafft haffua parterna
godwilligen vpsatt i wijte till 10 Rdr. halffparten
till Rätten och halffparten till kyrkian dhen parthen
uthgeffua som dheen förlijkningh biudher till at ryggia
och ähn tå bliffue widh huadh nu förlijkt ähr, begärandhes
och så at RÄtten samma förlijkningh medh een domb Con-
firmera och bekräffta wille, hwilket Rätten som i an-
seendhe bete förlijkningh på bådha sijdher godwilligen
sluten war aff bägge parter så flitigt begärandhes
derföre dheraß begäran som hon skälig och lagligh war
icke affstå kundhe, vthan dherföre domdhe dheraß förliijk-
ningh. dhem emillan godh och gill nu och i tillkommandhe tijdher
hållaß och effterkommaß wedh straff som lagh säger före [..]
andhe domqwal, anlangandhe een förlijkningh som på bete stridige
ägor Ao 1650 d 14 Julij vprätt war den bliffuer aff inthet
wärdhe
bete åcker schall Gunnar affstå fäm alnar bred
huilka 5 alnar Jönß Jonßon schall uthan något [..]
må och schall för Gunnar och hanß arffwingar oklan-
drat och ewärdeligen till sin gårdh behålla, J lijka
måtto schall och Jönß Jonßon obehindrat till sin
nötta bruuka dhen wägen som offuanbete ähr och
går igiönom Gunnarß ängh, Jönß schall och wara
schyldigh åhrligen vpsättia een hägne giärdheßgårdh
der han bete fäm alnar bekomet haffuer och nu af
4 trowärdige Nämbdemän tillniöt ähr.
Huadh andhra ägor anlangar som intagne ähro, både
uthi denne ängen som dhe 5 alnar affstååß vthi, så-
som och vthan före hooß och kringh deraß gårdhar
belägne, bådhe nytt och gammalt, så ähre parterna så-
ledeß förlijkte, at the behålla huarföre sigh så mycket
huar kan intagit och till Dato häfdat bruket och
possiderat haffua så att dhe sin emillan alldrigh schola
haffua macht nogon question dher om anställa my.-
cket mindhre något qwal eller åtaal dherpå att giöra
till dhenna förlijkningz meera krafft haffua parterna
godwilligen vpsatt i wijte till 10 Rdr. halffparten
till Rätten och halffparten till kyrkian dhen parthen
uthgeffua som dheen förlijkningh biudher till at ryggia
och ähn tå bliffue widh huadh nu förlijkt ähr, begärandhes
och så at RÄtten samma förlijkningh medh een domb Con-
firmera och bekräffta wille, hwilket Rätten som i an-
seendhe bete förlijkningh på bådha sijdher godwilligen
sluten war aff bägge parter så flitigt begärandhes
derföre dheraß begäran som hon skälig och lagligh war
icke affstå kundhe, vthan dherföre domdhe dheraß förliijk-
ningh. dhem emillan godh och gill nu och i tillkommandhe tijdher
hållaß och effterkommaß wedh straff som lagh säger före [..]
andhe domqwal, anlangandhe een förlijkningh som på bete stridige
ägor Ao 1650 d 14 Julij vprätt war den bliffuer aff inthet
wärdhe
25r
Gårdhar Upbudhna
Anno 1658 dhen 22 Novembris
höltz laga Tingh medh Sunnerbo Häradh i Berghem
Närwarandheß på Befahlningzmannenß wägnar
W:tt Mårten Hindrichzson i Balkarp sampt häradz
Nämbdamän.
W:tt Mårten Hindrichzson i Balkarp sampt häradz
Nämbdamän.
| Arffwedh i Wiggåßa | Birge Krååk |
| Pädher i Bärghem | Jon i Bärghem |
| Jon i Wiggåßa | Pädher Nilßon i Siuhult |
| Jon i Grytåßa | Simon i Wästerhult |
| Jon i Rydh | Johan i Wiksiö |
| Pädher i Skinnersbööke | Pädher Johanßon i Angelstadh |
Gårdhar Upbudhna
|
3 | ||
| 1/3 Westragårdhen i Bärghem | 3 | ||
| 1/4 i Prostaköp | 2 | ||
| all Långaskogh | 2 | ||
| 5/6 Ståckagårdhen i Jiffla | 2 | ||
| 1/2 muraregårdhen i Jiffla | 2 | ||
| Balkarp i Nötia Sochn | 2 frälse | ||
| 1 Tunnelandh i Flobodha | 2 | ||
| 1/8 i kiärningalijdha | 2 | ||
| 1/8 i Staffuershult | 2 | ||
| Moanäß | 2 | ||
| 1/4 i Ostraby i Ryßby S. | 2 | ||
| 1/4 i Miäret i Liunga S | 2 | ||
| 1/4 Södhra gårdhen i Markarydh | 2 | ||
| 1 Tunnelandh i Skärserydh | 2 | ||
| 1 Tunnelandh i Skärffue | 2 | ||
| 20½ Skeppelandh i Röninghe | 1 | ||
| 1/12 aff Eloffzköp | 1 | ||
| 1/2 Sal Pädherß gårdh i Bräkentorp | 1 | ||
| 1/6 Ößia i Torpa S. | 1 | ||
| 1/4 håkonhult i Torpa Sochn | 1 |
25v
Sammadagh framträdde för Rätten Erlandh An-
derßon i Liunga och Johan Pädherßon, och bägge
läte vpläßa theraß Skogwachtere fullmachter them
giffne aff then högwelbe herre Lagman öffuer Tijohäradz
Lagsago hr Axell Sparre frijherre till Cronobärgh
aff Dato Skärstadh Krögaregårdh d. 23 Sept: 1658.
Sammadagh Tingfördhe Lähnßmannen Jönß Månßon
i hallarp een gifft bondhe Erich Pädherßon i Rombor-
na å frälse huilken haffuer belägrat Karin Swenßdotter
ogifft bägge bekänna thetta Lägerßmåhlet och eenfalte hor
godhwilligen, therföre the och effter kongl. Straffordningh bleff-
ne saakfälte Erich 80 Dr
h. hußbondhen . . . _ 53: 10: 16:
häradhet . . . . . _ 13 21: 8.
häradzhöffd . . . . _ 13 21: 8.
| heel Matheseß gårdh i Lundhen | 1 |
| ½ gårdh pontanßbögdh undher 3 schepland | 1 |
| 17 Säppelandh i högaholma | 1 |
| 1/3 i Tansiö | 1 |
| 1/3 i Tarherydh | 1 |
| 1 lb 16 marker Smörränta i dragagårdhen i Bolmstadh |
1 |
| Kringellholma | 1 |
| 1/4 Steenßgårdh i Ößlöff | 1 |
| 7 Skeppelandh i Fagerhult i Giöterydz S | 1 |
| 5 Skeppelandh S.g i Burßhult | 1 |
| 1/4 i hyltåkra | 1 |
| 1/12 aff nedhragårdhen i Qwarnßlöff | 1 |
| 1/2 gårdh i hylte i Giötterydhz Sochn | 1 |
| 1 Tunnelandh i Siögårdhen i Horn | 1 |
| 1 Tunnelandh i Hyalt i Ryßby S. | 1 |
| 6 Skeppelandh i Håå | 1 |
| 1/4 Eskelßgårdh i Boarp | 1 |
Sammadagh framträdde för Rätten Erlandh An-
derßon i Liunga och Johan Pädherßon, och bägge
läte vpläßa theraß Skogwachtere fullmachter them
giffne aff then högwelbe herre Lagman öffuer Tijohäradz
Lagsago hr Axell Sparre frijherre till Cronobärgh
aff Dato Skärstadh Krögaregårdh d. 23 Sept: 1658.
Sammadagh Tingfördhe Lähnßmannen Jönß Månßon
i hallarp een gifft bondhe Erich Pädherßon i Rombor-
na å frälse huilken haffuer belägrat Karin Swenßdotter
ogifft bägge bekänna thetta Lägerßmåhlet och eenfalte hor
godhwilligen, therföre the och effter kongl. Straffordningh bleff-
ne saakfälte Erich 80 Dr
h. hußbondhen . . . _ 53: 10: 16:
häradhet . . . . . _ 13 21: 8.
häradzhöffd . . . . _ 13 21: 8.
26r
Karin Swenßdotter. 40 Dr.
h. hußbondhen . . . _ 26 Dr 21 öre 8
häradzhöffd . . . . _ 6 Dr 26 : 16
häradhet . . . . . _ 6 Dr 26 : 16
och stå uppenbahra schrifft.
Sammadagh framkom för Rätta Sal. Ryttmästa-
renß Welbe Gustaff Lodhß Welb Ryttmästare Erich
Drakeß, Jtem Sal. Welbe Jacob Jacobzsonß Pistoolß
fullmächtige Swen Peerßon Rooth och framladhe i
Rätten thwenne obligationer, then första vthgiffuen
dhen 17 Maij 1651 dhen andhra Daterat Stocholm
d. 30 Sept: 1652 aff innehåld huruledheß offuanbete
godha män haffua gått i låff och löffte för Welbe An-
dherß Kåhße, hoß Öffuerst Leutenampten Welbe Johan
Hilpherß och Welbe Jöran Stuure Summan aff ett Tusende
fyra hundradhe fyratijo och Siu daler koppar Mtt, emoot
huilken Summa welbe Andherß Kåhße haffuer inthet
at Excipera, vthan känner sigh skullen skyldigh och be-
giärar Dilation på betahlningh, och haffuer altså emoot
thenne summa 1447 Dr koppmtt inthet att inwändha
uthan then nu så stoor ähr föregiffuer allenast, får
han någon dagh will han skaffa peningar at betahla,
och såsom Skullen ähr richtigh altså begärer welbe Kåhsen
dilation till nästkommandhe Påska nästkommandhe 1659
och tå låffuer sigh owägerligen betahla och plichtar sigh och
om han till bete Termin icke betahlar tå schall herrarna
Execution vndherkastat och ther effter lydha och vmgiälla
så bliffuer och löffteßmännerna heller Swen Peerßon
som fullmechtigh ähr pålagt att förskaffa till förbete
tijdh bewijß och qwitto breff huruledeß samma Skuldhsak
betahlt är och emädan Swen Pädherßon tillstår och bekän-
ner at han icke weet om Löffteßmännerna något på
thenna Summa bethalt haffua och aldenstundh Swen Perßon
icke haffuer någon fullmacht aff Welbe Erich drake,
så bliffuer och honom Swen Peerßon pålagt att förskaffa
Welbe Erich Drakeß fullmacht, huruwijdha han honom
ombetrodt har i thenna saak.
h. hußbondhen . . . _ 26 Dr 21 öre 8
häradzhöffd . . . . _ 6 Dr 26 : 16
häradhet . . . . . _ 6 Dr 26 : 16
och stå uppenbahra schrifft.
Sammadagh framkom för Rätta Sal. Ryttmästa-
renß Welbe Gustaff Lodhß Welb Ryttmästare Erich
Drakeß, Jtem Sal. Welbe Jacob Jacobzsonß Pistoolß
fullmächtige Swen Peerßon Rooth och framladhe i
Rätten thwenne obligationer, then första vthgiffuen
dhen 17 Maij 1651 dhen andhra Daterat Stocholm
d. 30 Sept: 1652 aff innehåld huruledheß offuanbete
godha män haffua gått i låff och löffte för Welbe An-
dherß Kåhße, hoß Öffuerst Leutenampten Welbe Johan
Hilpherß och Welbe Jöran Stuure Summan aff ett Tusende
fyra hundradhe fyratijo och Siu daler koppar Mtt, emoot
huilken Summa welbe Andherß Kåhße haffuer inthet
at Excipera, vthan känner sigh skullen skyldigh och be-
giärar Dilation på betahlningh, och haffuer altså emoot
thenne summa 1447 Dr koppmtt inthet att inwändha
uthan then nu så stoor ähr föregiffuer allenast, får
han någon dagh will han skaffa peningar at betahla,
och såsom Skullen ähr richtigh altså begärer welbe Kåhsen
dilation till nästkommandhe Påska nästkommandhe 1659
och tå låffuer sigh owägerligen betahla och plichtar sigh och
om han till bete Termin icke betahlar tå schall herrarna
Execution vndherkastat och ther effter lydha och vmgiälla
så bliffuer och löffteßmännerna heller Swen Peerßon
som fullmechtigh ähr pålagt att förskaffa till förbete
tijdh bewijß och qwitto breff huruledeß samma Skuldhsak
betahlt är och emädan Swen Pädherßon tillstår och bekän-
ner at han icke weet om Löffteßmännerna något på
thenna Summa bethalt haffua och aldenstundh Swen Perßon
icke haffuer någon fullmacht aff Welbe Erich drake,
så bliffuer och honom Swen Peerßon pålagt att förskaffa
Welbe Erich Drakeß fullmacht, huruwijdha han honom
ombetrodt har i thenna saak.
26v
Sammadagh framkom för Rätten Swen Larßon
i gräßholma, och inladhe i Rätten ett pant-
breff vthgiffuet aff Swen Gudmundzson i bete
Gräßholma huar vthinnan befinneß att be:te Swen Larß-
son har i Crononeß vthlagor för Swen Gudmundzson
vthlagt 34 Dr silffmtt pantabreffuet Daterat
Walgburgsmäße dagh 1623 och theremoot bleff i pantsatt
7½ skäppelandh Jordh, och 9 Laßa ängh huilket schall be-
löpa sigh een åttingh, och bewijseß medh ett gammalt lage-
fångzbreff vthgiffuet aff fordom Lagläsaren welb. Jönß Jö-
ranßson 1608 d. 20 Septemb. at dhen andhre ottondhedeelen
ähr dyrare gånghen i köp, altså Tingskötteß nu samma pante-
iordh nembl. 7½ skäppelandh och 9 laß ängh till förbte Swen
Larßon, och hanß hustru Thora Eskelßdatter, till een
well fången egendomb, doch ther ähnnu någon kan finnaß
i Slächten som samma pant kan åtherlößa, will Swen
Larßon then vplåta allenast wedherlagh för bekostnadhen
effter gårdhen schall vprettaß och byggaß effter then nu finneß
förfallen.
Welb:a fru Anna Staakeß Rättare Bencht Jonßon i Bolm-
stadh anklagar Swen Jonßon i Raterydh for en hoop
eeke han schall haffua skaalat och förderffuat, och som Rät-
taren angiffuer thet schall wara 33 stycken som så förskämdhe
ähro, härom att ransaka bleffue theße aff Nämbden förordnade
at therom erfahra. N. Simon i Westerhult, Jon Andherßon
i Bärghem, Jon i Rydh, Arffwidh i Wiggåßa och sådant i näst-
kommandhe wåhr at beställa.
Sammadagh frankom Jon Nilßon i Qwäniarp och klagadhe
öffuer dragone profoßen Jon i Hangåß om olagligh pant-
ningh, så alldenstundh att Öffuerst Leutenampten för Drago-
nerna haffuer befahlat att samma olaga pantningh schall åter
igien till then som olagligh pantat bleff leffuereraß aldenstundh
i gräßholma, och inladhe i Rätten ett pant-
breff vthgiffuet aff Swen Gudmundzson i bete
Gräßholma huar vthinnan befinneß att be:te Swen Larß-
son har i Crononeß vthlagor för Swen Gudmundzson
vthlagt 34 Dr silffmtt pantabreffuet Daterat
Walgburgsmäße dagh 1623 och theremoot bleff i pantsatt
7½ skäppelandh Jordh, och 9 Laßa ängh huilket schall be-
löpa sigh een åttingh, och bewijseß medh ett gammalt lage-
fångzbreff vthgiffuet aff fordom Lagläsaren welb. Jönß Jö-
ranßson 1608 d. 20 Septemb. at dhen andhre ottondhedeelen
ähr dyrare gånghen i köp, altså Tingskötteß nu samma pante-
iordh nembl. 7½ skäppelandh och 9 laß ängh till förbte Swen
Larßon, och hanß hustru Thora Eskelßdatter, till een
well fången egendomb, doch ther ähnnu någon kan finnaß
i Slächten som samma pant kan åtherlößa, will Swen
Larßon then vplåta allenast wedherlagh för bekostnadhen
effter gårdhen schall vprettaß och byggaß effter then nu finneß
förfallen.
Welb:a fru Anna Staakeß Rättare Bencht Jonßon i Bolm-
stadh anklagar Swen Jonßon i Raterydh for en hoop
eeke han schall haffua skaalat och förderffuat, och som Rät-
taren angiffuer thet schall wara 33 stycken som så förskämdhe
ähro, härom att ransaka bleffue theße aff Nämbden förordnade
at therom erfahra. N. Simon i Westerhult, Jon Andherßon
i Bärghem, Jon i Rydh, Arffwidh i Wiggåßa och sådant i näst-
kommandhe wåhr at beställa.
Sammadagh frankom Jon Nilßon i Qwäniarp och klagadhe
öffuer dragone profoßen Jon i Hangåß om olagligh pant-
ningh, så alldenstundh att Öffuerst Leutenampten för Drago-
nerna haffuer befahlat att samma olaga pantningh schall åter
igien till then som olagligh pantat bleff leffuereraß aldenstundh
27r
Dragonen som olagligen insatt bleff wart sadhe ther
ifrån entledigat förmedhelst han war schreffuen på Säterij.
altså bleff affdömt at panten schall åter leffuereraß och
igien tagaß huar dhen kunne wara satter, och then som then
sigh tilllöst haffuer må sööka hooß Dragonen heller
hanß boo om sitt Skadheståndh och alt dhetta effter Rikz
drotzhenß placat och Öffuerst Leut: Larß Nilsonß
sehedell
J Lijka måtto war och så äffwen klagat aff Swen Såhna-
son i dragarydh huilken war intecknadh iblandh
Dragonerna och sedhan förlåffwat och nu sedhermehra
olagligen pantat, bleff och affsagt att Swen Såhnaßon schall
få sin pant igen, till huilket häradz profossen schall wara
behielpeligh, att låta honom få then igen, och taga så mycket
aff Profåßenß för Dragonerna Boo at panterna med
kunna återlösaß.
Sammadagh bleff klagat om någon giäll och skull som
Christian dreijer schyldigh war för ähn han förrymdhe
åt danmark för feigden begynteß, och huru många
giäldenarer finneß som haffua att kräffia, lickwell har
Rättaren Jönß i Ökerßhult för ähn Christian bortdrogh
taget bådhe silffuer, Booskap och andhra godha wahrur
öffuer hwilket gällenererna Mycket klaga, förmeenandheß
att han schall mycket haffua tagit öffuer vthlagerna öffuer
hwilket giäldenererna qwällia. Men thenne Rätten nu
giffuer tillkänna att han inthet meera aff booet taget
haffua ähn vthlagerna aff gårdhen haffua sig belopet som Chri-
stian dreijer skyldigh war, tå han rymdhe bort, och när man
nu öffuer seer Räkninghen bådhe om vpbyrdh och Leffwereringh
som emillan Jönß i Ökerßhult och Christian dreijer passerat
ähr, finneß Christian för sitt bortrymmandhe wara Skyldigh
21 Dr 14 öre Silffmt och för thenne rest haffuer Jönß i Ökerß-
hult pantat 4 koor och 3 vngnööt, räkningarna som Jönß
jnladhe ähro vthan på antecknadhe.
ifrån entledigat förmedhelst han war schreffuen på Säterij.
altså bleff affdömt at panten schall åter leffuereraß och
igien tagaß huar dhen kunne wara satter, och then som then
sigh tilllöst haffuer må sööka hooß Dragonen heller
hanß boo om sitt Skadheståndh och alt dhetta effter Rikz
drotzhenß placat och Öffuerst Leut: Larß Nilsonß
sehedell
J Lijka måtto war och så äffwen klagat aff Swen Såhna-
son i dragarydh huilken war intecknadh iblandh
Dragonerna och sedhan förlåffwat och nu sedhermehra
olagligen pantat, bleff och affsagt att Swen Såhnaßon schall
få sin pant igen, till huilket häradz profossen schall wara
behielpeligh, att låta honom få then igen, och taga så mycket
aff Profåßenß för Dragonerna Boo at panterna med
kunna återlösaß.
Sammadagh bleff klagat om någon giäll och skull som
Christian dreijer schyldigh war för ähn han förrymdhe
åt danmark för feigden begynteß, och huru många
giäldenarer finneß som haffua att kräffia, lickwell har
Rättaren Jönß i Ökerßhult för ähn Christian bortdrogh
taget bådhe silffuer, Booskap och andhra godha wahrur
öffuer hwilket gällenererna Mycket klaga, förmeenandheß
att han schall mycket haffua tagit öffuer vthlagerna öffuer
hwilket giäldenererna qwällia. Men thenne Rätten nu
giffuer tillkänna att han inthet meera aff booet taget
haffua ähn vthlagerna aff gårdhen haffua sig belopet som Chri-
stian dreijer skyldigh war, tå han rymdhe bort, och när man
nu öffuer seer Räkninghen bådhe om vpbyrdh och Leffwereringh
som emillan Jönß i Ökerßhult och Christian dreijer passerat
ähr, finneß Christian för sitt bortrymmandhe wara Skyldigh
21 Dr 14 öre Silffmt och för thenne rest haffuer Jönß i Ökerß-
hult pantat 4 koor och 3 vngnööt, räkningarna som Jönß
jnladhe ähro vthan på antecknadhe.
27v
Sammadagh framträdde för Rätten Börie Krååk
i Långaskogh och bredhe widh ett gott köpebreff
daterat d 3 Martij 1656 och fullmyndigh ähr på effter-
schreffnaß wägnar, Larß och Jönß i Kållakiöp, Jon i gåary
Segridh, Kirstin och Ingeborgh, Kirstin i Höökhult, och be-
kändhe sigh haffua såldt theraß brodher Jönß Jönßon och
hanß hustru Kirstin Jonßdotter 1/6 aff Oßnaköp heela
gårdhen för 200 Dr silffmt och här medh förstååß hans
egen arffuaiordh i samma 1/6 bådhe för köp och effterleffue
som förbet ähr.
Sammadagh framkom för Rätta Pädher Jönßon i
hööslängh, fullmyndigh på Kirstin Pädherßdotterß wäg-
nar och Tingskiötte Broor Jönßon och hanß hustru Karin Pä-
derßdotter 1/4 i Röplößa Jtem henneß Sohn Nilß Jönßon een
brodherlått i samma gårdh 1 Skeppelandh och een vthiordh i Liung-
by giärdhe för 107 Rdr och schall här medh förstååß att Nilß Jöns-
son hadhe pantsatt een drängh Bengt Johanßson i Toffta 2 schep-
landh iblandh the 10 Skeppelandh för 8 Rdr, och bleff medh ho-
nom samß om thetta giället om 4 Rdr och oansedt at ½
gårdhen i Röplößa har warit vpbudhen, så haffua några omyn-
dige barn sin Jordh behållen.
Welbe herr Öffuerstenß Willam Muskampß till Grim-
marp Landbofougdhe Bencht Gudmundzson framkom och gaff
tillkänna på sin herreß wägnar och begiärdhe syhn på een ängh i
Ößiö giärdhe som schall wara hörigh till Grimmarp och bugge-
torp och emädan Jordägandherna icke ähr Stämbde bleffwe aff
sagt at samptlighe Jordägandherna härom schola tillschriffuaß
Sammadagh framkom Broor i Hööslängh fullmyndigh
på Nilß fayesons barnß wägnar i Gunstorp som dödhe
ähro och Tinghskötte Bengt Jönßon och hanß hustru Gunnel
Håkonßdotter 1/8 i norregårdhen i Toffta för 32 Rdr och i så måtto
medh köp och arff äger 1/4 aff gårdhen.
i Långaskogh och bredhe widh ett gott köpebreff
daterat d 3 Martij 1656 och fullmyndigh ähr på effter-
schreffnaß wägnar, Larß och Jönß i Kållakiöp, Jon i gåary
Segridh, Kirstin och Ingeborgh, Kirstin i Höökhult, och be-
kändhe sigh haffua såldt theraß brodher Jönß Jönßon och
hanß hustru Kirstin Jonßdotter 1/6 aff Oßnaköp heela
gårdhen för 200 Dr silffmt och här medh förstååß hans
egen arffuaiordh i samma 1/6 bådhe för köp och effterleffue
som förbet ähr.
Sammadagh framkom för Rätta Pädher Jönßon i
hööslängh, fullmyndigh på Kirstin Pädherßdotterß wäg-
nar och Tingskiötte Broor Jönßon och hanß hustru Karin Pä-
derßdotter 1/4 i Röplößa Jtem henneß Sohn Nilß Jönßon een
brodherlått i samma gårdh 1 Skeppelandh och een vthiordh i Liung-
by giärdhe för 107 Rdr och schall här medh förstååß att Nilß Jöns-
son hadhe pantsatt een drängh Bengt Johanßson i Toffta 2 schep-
landh iblandh the 10 Skeppelandh för 8 Rdr, och bleff medh ho-
nom samß om thetta giället om 4 Rdr och oansedt at ½
gårdhen i Röplößa har warit vpbudhen, så haffua några omyn-
dige barn sin Jordh behållen.
Welbe herr Öffuerstenß Willam Muskampß till Grim-
marp Landbofougdhe Bencht Gudmundzson framkom och gaff
tillkänna på sin herreß wägnar och begiärdhe syhn på een ängh i
Ößiö giärdhe som schall wara hörigh till Grimmarp och bugge-
torp och emädan Jordägandherna icke ähr Stämbde bleffwe aff
sagt at samptlighe Jordägandherna härom schola tillschriffuaß
Sammadagh framkom Broor i Hööslängh fullmyndigh
på Nilß fayesons barnß wägnar i Gunstorp som dödhe
ähro och Tinghskötte Bengt Jönßon och hanß hustru Gunnel
Håkonßdotter 1/8 i norregårdhen i Toffta för 32 Rdr och i så måtto
medh köp och arff äger 1/4 aff gårdhen.
28r
Sammadagh framkom Månß Jönßson i Kägznäß
och hanß farbrodher så och fleere blodhzförwanter och
klageligen gaff tillkänna dhet Gudh bätter huruledheß att
förbe:te Månß Jonsonß fadher Jon Jonßon ähr på een olyckligh
händhelße kommen i Skogen till Andherß i Nybygdhen som han
stodh och hugg på en stoor fööhr, och som then huggen war gick
han till et annat trä och tå han hugg på thet menandheß
thet senare skulle falla på thet förriga och icke bätter hän-
dhe vthan som trätt nedfall flygdhe roothen vp medh stubben
och slogh ihiäl Jon Jonßon. then dräpnaß hustru ligger siuk
hemma och har sändt budh till Tinget och begärar dhenne saken
må vpsättiaß till nästa tingh alldenstundh at hon föregiffuer
sigh något haffua att berätta och tillkänna giffua i thenna
saak.
Steen i Hålmana för han icke swaradhe Eßbiörn
i hampalt . . . _ 3 marker
Cronan . . . 1½ marker
häradhet . . . 6 öre
häradzhöffd . 6 öre
Sammadagh anklagadhe heiderijdaren Johan Perßon
Knut i Brötte at han har brent 5 st gröna eeker
och bööker i een fälla på oskifft Skogh föregiffuandheß
at ther på ähr synt och ransakat och synamännerna som
war Åke i Ragnelköp och Månß i Gnußtorp ähro nu icke
här tillstädheß, att wetta här om att wittna, likwell bekla-
gar sigh be:te Knut i Brötte at thenne wådheldh tillkom
högeligen emooot hanß willia och kyrkoherdhen hr Johan
Lyncius wittnar att een Skogzeldh war öffuer gången i samma
skogh och mycken trä fördärffuadheß doch icke alle skadadhe
lickwell förgiffuer Knut i Brötte at thenne wådeldh till-
kom och skadha giordhe i een gräseligh stoor torka, och
honom aldeleß owilliandheß aldeleß thenne skadhan nu således
skedd är aff een sådan olyckligh händhelße och icke befinneß
wara aff willia giördh heller elden vthsatt i thet vpsåt att
någon skadha giöra, eij heller för 4 Ecker kunna bewijsaß
wara gröna, vthan eendel tillförendhe fornadhe, kundhe altså
nämbden aff the förbete 5 trään icke gilla meer ähn 2 trää
och hanß farbrodher så och fleere blodhzförwanter och
klageligen gaff tillkänna dhet Gudh bätter huruledheß att
förbe:te Månß Jonsonß fadher Jon Jonßon ähr på een olyckligh
händhelße kommen i Skogen till Andherß i Nybygdhen som han
stodh och hugg på en stoor fööhr, och som then huggen war gick
han till et annat trä och tå han hugg på thet menandheß
thet senare skulle falla på thet förriga och icke bätter hän-
dhe vthan som trätt nedfall flygdhe roothen vp medh stubben
och slogh ihiäl Jon Jonßon. then dräpnaß hustru ligger siuk
hemma och har sändt budh till Tinget och begärar dhenne saken
må vpsättiaß till nästa tingh alldenstundh at hon föregiffuer
sigh något haffua att berätta och tillkänna giffua i thenna
saak.
Steen i Hålmana för han icke swaradhe Eßbiörn
i hampalt . . . _ 3 marker
Cronan . . . 1½ marker
häradhet . . . 6 öre
häradzhöffd . 6 öre
Sammadagh anklagadhe heiderijdaren Johan Perßon
Knut i Brötte at han har brent 5 st gröna eeker
och bööker i een fälla på oskifft Skogh föregiffuandheß
at ther på ähr synt och ransakat och synamännerna som
war Åke i Ragnelköp och Månß i Gnußtorp ähro nu icke
här tillstädheß, att wetta här om att wittna, likwell bekla-
gar sigh be:te Knut i Brötte at thenne wådheldh tillkom
högeligen emooot hanß willia och kyrkoherdhen hr Johan
Lyncius wittnar att een Skogzeldh war öffuer gången i samma
skogh och mycken trä fördärffuadheß doch icke alle skadadhe
lickwell förgiffuer Knut i Brötte at thenne wådeldh till-
kom och skadha giordhe i een gräseligh stoor torka, och
honom aldeleß owilliandheß aldeleß thenne skadhan nu således
skedd är aff een sådan olyckligh händhelße och icke befinneß
wara aff willia giördh heller elden vthsatt i thet vpsåt att
någon skadha giöra, eij heller för 4 Ecker kunna bewijsaß
wara gröna, vthan eendel tillförendhe fornadhe, kundhe altså
nämbden aff the förbete 5 trään icke gilla meer ähn 2 trää
28v
som Knut i Brötte efter Skogzordningen bör saakfällaß
före hwart trä _ 12 Dr ähr 24 Dr.
h. hußbondhen . ___ 16 Dr.
häradhet . . . . . ____ 2 Dr.
häradzhöffd . . . ____ 2 Dr.
heiderijdaren . . ____ 4 Dr.
Gumundh i Eeka bliffuer anklagat för 1 grön Eek
som ähnnu ligger widh röplößa broo, hwilken bliffuer
hr Landzhöffdingenß låff och ehuru grannarna haffua Gum
me angiffuet för een annor eek, så kunna the thet inthet be-
wijsa, thet och Skogwachtarna bekenna och betyga.
Ingiärdh i Bårßhult bliffuer anklagat haffua hugget
een träffeligh hoop eeker ähr Stämbd at swara och inthet
framkommer schall bööta för Stämbninghz försittiandhe 3 marker
Cronan . . . 1 ½ marker
häradet . . . 6 ör.
häradzhöff . . 6 ör.
och nu bleffue aff nämbden tijt förordhnadhe Simon i Wäster-
hult och Pädher Nilßson i Siuhult at syhna och ransaka.
Jon i Giößköp bliffuer anklagat för han haffuer hug-
get trenne Ekar, ther aff bewijsar han 1 Eek wara huggen
medh loff och 1 Eek har far hanß hugget och är dödh och een
Eek har han sielff hugget som han inthet kommer neij för
R. härom schall och ransakaß huru wijdha the effter welte
Larsz Nilsonß tillståndh hugget haffua.
Nielß i Böökhult bliffuer anklagat för twenne Eekar
men Nilsz iakar till thenne och then andhra saker, som
doch war then icke större ähn the knapt kundhe brukaß
till een wagnaxell och stodh på åckeren schall och
wijdare ransakaß.
Månß och Pädher i Eekanäß bliffua anklagadhe för
huar sin grön Böök haffua hugget som heiderijdarna
klaga i een almenigh Skogh men welbe frun på Aske-
näß will samma Skogh förswara för sin Skogh och giffuit
före hwart trä _ 12 Dr ähr 24 Dr.
h. hußbondhen . ___ 16 Dr.
häradhet . . . . . ____ 2 Dr.
häradzhöffd . . . ____ 2 Dr.
heiderijdaren . . ____ 4 Dr.
Gumundh i Eeka bliffuer anklagat för 1 grön Eek
som ähnnu ligger widh röplößa broo, hwilken bliffuer
hr Landzhöffdingenß låff och ehuru grannarna haffua Gum
me angiffuet för een annor eek, så kunna the thet inthet be-
wijsa, thet och Skogwachtarna bekenna och betyga.
Ingiärdh i Bårßhult bliffuer anklagat haffua hugget
een träffeligh hoop eeker ähr Stämbd at swara och inthet
framkommer schall bööta för Stämbninghz försittiandhe 3 marker
Cronan . . . 1 ½ marker
häradet . . . 6 ör.
häradzhöff . . 6 ör.
och nu bleffue aff nämbden tijt förordhnadhe Simon i Wäster-
hult och Pädher Nilßson i Siuhult at syhna och ransaka.
Jon i Giößköp bliffuer anklagat för han haffuer hug-
get trenne Ekar, ther aff bewijsar han 1 Eek wara huggen
medh loff och 1 Eek har far hanß hugget och är dödh och een
Eek har han sielff hugget som han inthet kommer neij för
R. härom schall och ransakaß huru wijdha the effter welte
Larsz Nilsonß tillståndh hugget haffua.
Nielß i Böökhult bliffuer anklagat för twenne Eekar
men Nilsz iakar till thenne och then andhra saker, som
doch war then icke större ähn the knapt kundhe brukaß
till een wagnaxell och stodh på åckeren schall och
wijdare ransakaß.
Månß och Pädher i Eekanäß bliffua anklagadhe för
huar sin grön Böök haffua hugget som heiderijdarna
klaga i een almenigh Skogh men welbe frun på Aske-
näß will samma Skogh förswara för sin Skogh och giffuit
29r
Böndherna loff och Schedell therpå. Rx skall och bewij-
saß medh samma Schedell och ransakaß om Skogen.
Jtem på samma sätt haffuer och Jönß i Fagerhult
hugget i samma Skogh 1 Eek effter Welbe fruuß
tillståndh, R. Skall och bådhe Ransakaß och be-
wijsaß.
Månß i Båhrßhult bliffuer anklagat haffua hug-
get een gröön böök, och kommer inthet neij före, bero-
par sigh på wara hugget effter Öffuerst Leutenamptenß
Larß Nilsonß tillståndh effter thet sätt som han till-
stodh 1 trä på gårdhen till wagnredhe i feigdhen.
Månß i Lijawongen hugget een Eek beropar sigh
på Welbe fruuß loff i Askenäß.
Eßbiörn Peerßon i hampalt klagar at han haffuer
medh sin gårdsboar skiutzat några Loo och tå vndher
wägen ähr förkommit 600 st: altså haffuer dhen som
folgdhe looden een quarteermestare tagit 2 hästar
ifrån honom och hanß granne Laße i hampalt, och så-
som Tormar i hampalt h. Ingiärdh och Steen i Holmana
hadhe satt sina hästar för samma wagn, dherföre be-
gäradhe han dhe måtte tillijka medh honom vndhgiälla
skadhan för hästarna, såsom dhet bewijsteß at hustrun
hadhe Skiutzet för sigh och inthet låffuat taga theraß
Creatur igien dherföre sadheß han frij. det frågadheß
Tormar i hampalt om han hadhe låffuat sigh at taga
Esbiörnß häst igien? Swaradheß neij: Men eschell bero-
padhe sigh på witne Nämbl. Laße i hampalt när dhe
nu såledeß medh huarandhra Discureradhe sadhe Tormar
han wille godhwilligen betahla hästarna så mycket hanß
lott i gårdhen tillsadhe, och dhe togo affträdh.
Biörstorpa Grannar huilka på senaste Tingh vth-
fäste huar för sigh een 6 manna Eedh för Birge Kråkz
anklagandhe öffuer them at schola slaget een deel hanß bo-
skap till dödz, een deel halte Lame och förderffuadhe, horn
saß medh samma Schedell och ransakaß om Skogen.
Jtem på samma sätt haffuer och Jönß i Fagerhult
hugget i samma Skogh 1 Eek effter Welbe fruuß
tillståndh, R. Skall och bådhe Ransakaß och be-
wijsaß.
Månß i Båhrßhult bliffuer anklagat haffua hug-
get een gröön böök, och kommer inthet neij före, bero-
par sigh på wara hugget effter Öffuerst Leutenamptenß
Larß Nilsonß tillståndh effter thet sätt som han till-
stodh 1 trä på gårdhen till wagnredhe i feigdhen.
Månß i Lijawongen hugget een Eek beropar sigh
på Welbe fruuß loff i Askenäß.
Eßbiörn Peerßon i hampalt klagar at han haffuer
medh sin gårdsboar skiutzat några Loo och tå vndher
wägen ähr förkommit 600 st: altså haffuer dhen som
folgdhe looden een quarteermestare tagit 2 hästar
ifrån honom och hanß granne Laße i hampalt, och så-
som Tormar i hampalt h. Ingiärdh och Steen i Holmana
hadhe satt sina hästar för samma wagn, dherföre be-
gäradhe han dhe måtte tillijka medh honom vndhgiälla
skadhan för hästarna, såsom dhet bewijsteß at hustrun
hadhe Skiutzet för sigh och inthet låffuat taga theraß
Creatur igien dherföre sadheß han frij. det frågadheß
Tormar i hampalt om han hadhe låffuat sigh at taga
Esbiörnß häst igien? Swaradheß neij: Men eschell bero-
padhe sigh på witne Nämbl. Laße i hampalt när dhe
nu såledeß medh huarandhra Discureradhe sadhe Tormar
han wille godhwilligen betahla hästarna så mycket hanß
lott i gårdhen tillsadhe, och dhe togo affträdh.
Biörstorpa Grannar huilka på senaste Tingh vth-
fäste huar för sigh een 6 manna Eedh för Birge Kråkz
anklagandhe öffuer them at schola slaget een deel hanß bo-
skap till dödz, een deel halte Lame och förderffuadhe, horn
29v
och been affslagne, och emädhan nu et sådant hastigt budh
uppå kom nu på stundhen för thet myckna krigzfolk
som i omtogh ähr, måste huar hem till sitt huuß och hem
att taga wara therpå, bleff eedhen vppgifuen till nästa
Tingh, och parerna råddeß till förlijkningh.
Sammadagh framkom Jönß i Skeea på sin Sy-
ster barnß wägnar för Rätta effter Märita Oluffz-
dotter hwilken ähr dödh bleffuen och åtte till man
andherß Jönßon i Boarydh emoot huilken barnen sig
beswäradhe om 1/3 i Boarydh, hwilken honom giffuen
och tingskött bleff för många åhr sedhan thet andherseß
hustru förb:te Märita Oluffzdotter sigh försågh medh lä-
gerßmåhl emädan andherß war i fiendhelandh, och mannen
qwinnan vptogh och behölt för godt therföre och henneß
fadher Oluff i Boarydh gaff mågen sin samma gårdha
tredingh, och nu syhneß som fadhren will inthet släppa
barnen till samma gårdha tredingh, ther till han icke ne-
kar uthan will well beqwämma sigh emoot them, at them
medh samma iordh inthet schall förnär sker.
Jäppe i Tärnhult hadhe byt sigh till aff fältmarskal-
kenß Stallmästare i fioråhrß feigdhen ett stodh hördhe
Jönß i fagerhult till, och tå om sijdher Jönß spordhe
hanß Stodh woro hoß Jäppe i Tärnhult gick han tijt och
fordradhe på Stooet igien, bleffue altså förlijkte, at Jönß
skulle giffua Jäppe 10 marker och taga stodhet igien, men för-
måtte icke leffua för ty Creaturet war vthswält i några
fåå dagar, och för ty dömdheß Jönß frij för the 10 marker och
schall få sin pant igien.
Aldenstundh emillan Edla och Welb:e Carl Nedherwud till Mares-
holm och Såhne i Theeßåß hwilket har warit hanß bonde
een stoor Twist och oreedha inrijtat warit haffuer be-
ståendhe i åttskillige punchter bleff förthenschull när the medh
huar andhre hadhe reputerat och vthfört thal och geensuar
uppå kom nu på stundhen för thet myckna krigzfolk
som i omtogh ähr, måste huar hem till sitt huuß och hem
att taga wara therpå, bleff eedhen vppgifuen till nästa
Tingh, och parerna råddeß till förlijkningh.
Sammadagh framkom Jönß i Skeea på sin Sy-
ster barnß wägnar för Rätta effter Märita Oluffz-
dotter hwilken ähr dödh bleffuen och åtte till man
andherß Jönßon i Boarydh emoot huilken barnen sig
beswäradhe om 1/3 i Boarydh, hwilken honom giffuen
och tingskött bleff för många åhr sedhan thet andherseß
hustru förb:te Märita Oluffzdotter sigh försågh medh lä-
gerßmåhl emädan andherß war i fiendhelandh, och mannen
qwinnan vptogh och behölt för godt therföre och henneß
fadher Oluff i Boarydh gaff mågen sin samma gårdha
tredingh, och nu syhneß som fadhren will inthet släppa
barnen till samma gårdha tredingh, ther till han icke ne-
kar uthan will well beqwämma sigh emoot them, at them
medh samma iordh inthet schall förnär sker.
Jäppe i Tärnhult hadhe byt sigh till aff fältmarskal-
kenß Stallmästare i fioråhrß feigdhen ett stodh hördhe
Jönß i fagerhult till, och tå om sijdher Jönß spordhe
hanß Stodh woro hoß Jäppe i Tärnhult gick han tijt och
fordradhe på Stooet igien, bleffue altså förlijkte, at Jönß
skulle giffua Jäppe 10 marker och taga stodhet igien, men för-
måtte icke leffua för ty Creaturet war vthswält i några
fåå dagar, och för ty dömdheß Jönß frij för the 10 marker och
schall få sin pant igien.
Aldenstundh emillan Edla och Welb:e Carl Nedherwud till Mares-
holm och Såhne i Theeßåß hwilket har warit hanß bonde
een stoor Twist och oreedha inrijtat warit haffuer be-
ståendhe i åttskillige punchter bleff förthenschull när the medh
huar andhre hadhe reputerat och vthfört thal och geensuar
30r
emoot huarandhra Liquiderat och vphäffuet huadh
huarthera emoot then andhra hadhe att sigh besuära vphäff-
uet vnner een fullkomligh förlijkningh thervpå the räckte
händher samman, och thermedh sluteß ingenthera schull haff-
ua then andhra att fordhra häller kräffia och i så måtto för-
syner welbe Carl Nedherwud sin gårdh i Teeßåß bästa ho-
nom behagar, och then bondhe som tijtt flöttiandheß wardher
schall wara i frijdh och hägn för Såhne och hanß söhnerß
wåldh och förfångh.
Sammadagh bleff Påffwell i Bårßna pålagt at låta
skaffa then skadhan igien till Rätta som Pädher
Såhnasohn i pant satte för ållengiäll aff the Swijnen han
hadhe på then Norraskogen som the söhra gårdharna.
Sammadagh fram kom för Rätta Gume Pädherßon
i Hällebärgh i hijßhulta S och hallandh och bekla-
gadhe sigh att hafua mist nu i förleden winter för Juul
tå fiendhen war infallen i Markarydhz Sochn och affbrändhe
största deelen aff Sochnen _ 21 st: gietter och 3 st. hördhe hanß
fadher till, och thenne Gume Pädherßon angiffuer them i han-
neba boendhe, haffua them om här till att swara
ifrån bete haneba nu inga fleera ähro här tillstädheß
ähn Nilß Jönßon i haneba och Swen Simonßsohn hwilka
therföre såledeß berätta att tå fiendhen dhen eena daghen hadhe
affbrändt byen och röffuat bort alt thet ther fanß lijtet
och stoort, dödt och qwickt, komme dagen effter 16 st gietter,
men mäst beståendhe aff kijdh och slät inga fleere, och tå
Nilß Jönßon såledeß theße gietter och kijdh hadhe fått war han
råwill huadh han schulle giöra medh them gick förthenschull till
Lähnßmannen Nilß Nilßon i Markarydh och sigh rådfrågadhe huil-
ken och samma gietter vpliuste, och waradhe några dhagar före
ähn thenne Gume och fich Spörga att gietterna woro stanadhe
i Hanneba, tå finneß 3 st gietter dödhe och sex st: har han
fått igien, och Nilß beplichtar sigh och will gå lagh therpå att
gietterna icke woro mehr ähn 16 st. och såsom på bete kijdh
och gietter fehlaß 7 st: hwilka Nilß Jönßon berättar at några
vthfattiga ther i hanneba haffua på nödh schull slachtat och för-
tärt, och äro så fattige att the icke mächta betahla et kija skin
mycket mindhre ett leffwandheß Creatur lickwell kan Rätten icke
huarthera emoot then andhra hadhe att sigh besuära vphäff-
uet vnner een fullkomligh förlijkningh thervpå the räckte
händher samman, och thermedh sluteß ingenthera schull haff-
ua then andhra att fordhra häller kräffia och i så måtto för-
syner welbe Carl Nedherwud sin gårdh i Teeßåß bästa ho-
nom behagar, och then bondhe som tijtt flöttiandheß wardher
schall wara i frijdh och hägn för Såhne och hanß söhnerß
wåldh och förfångh.
Sammadagh bleff Påffwell i Bårßna pålagt at låta
skaffa then skadhan igien till Rätta som Pädher
Såhnasohn i pant satte för ållengiäll aff the Swijnen han
hadhe på then Norraskogen som the söhra gårdharna.
Sammadagh fram kom för Rätta Gume Pädherßon
i Hällebärgh i hijßhulta S och hallandh och bekla-
gadhe sigh att hafua mist nu i förleden winter för Juul
tå fiendhen war infallen i Markarydhz Sochn och affbrändhe
största deelen aff Sochnen _ 21 st: gietter och 3 st. hördhe hanß
fadher till, och thenne Gume Pädherßon angiffuer them i han-
neba boendhe, haffua them om här till att swara
ifrån bete haneba nu inga fleera ähro här tillstädheß
ähn Nilß Jönßon i haneba och Swen Simonßsohn hwilka
therföre såledeß berätta att tå fiendhen dhen eena daghen hadhe
affbrändt byen och röffuat bort alt thet ther fanß lijtet
och stoort, dödt och qwickt, komme dagen effter 16 st gietter,
men mäst beståendhe aff kijdh och slät inga fleere, och tå
Nilß Jönßon såledeß theße gietter och kijdh hadhe fått war han
råwill huadh han schulle giöra medh them gick förthenschull till
Lähnßmannen Nilß Nilßon i Markarydh och sigh rådfrågadhe huil-
ken och samma gietter vpliuste, och waradhe några dhagar före
ähn thenne Gume och fich Spörga att gietterna woro stanadhe
i Hanneba, tå finneß 3 st gietter dödhe och sex st: har han
fått igien, och Nilß beplichtar sigh och will gå lagh therpå att
gietterna icke woro mehr ähn 16 st. och såsom på bete kijdh
och gietter fehlaß 7 st: hwilka Nilß Jönßon berättar at några
vthfattiga ther i hanneba haffua på nödh schull slachtat och för-
tärt, och äro så fattige att the icke mächta betahla et kija skin
mycket mindhre ett leffwandheß Creatur lickwell kan Rätten icke
30v
dömma them att betahla förähn the komma i nähra
som frånwarandhe ähr, ty bliffuer och her medh vpskutet till
nästa tingh. Så kan och Lähnßman Nilß Nilßson komma till-
städheß och bestå at han har vpliust gietterna, såsom och
giffuit them tillståndh att slachta them förähn gietterna
skulle swälta ihiäl.
Sammadagh inladhe Wtt Månß Pädherßon i Bywärma ett
schriffteligit beswär emot welbe fru Estredh Vglaß hem-
man Kråkewekan angåendhe dhen skadhe bywärma
ängh lijdher aff kråkeweka. J lijka måtto besuäradhe
sigh högwälbe fru Karin Oxenstiernaß böndher, pär Jönßon
Jönß Bengtzon och Jönß Håkonßon i Möcklehult i Piätte-
rydz Sochn ath the och aff samma damm stoor skadha lijdha
dherföre Meddelteß dhen Citation på Welb:e fru Estredh Vgla
at hon eller henneß fulmächtig schola swara till nästa
Walburggmäßa Tingh 1659 eller och bondhen sielff, så
frampt hon icke sielff will dhetta beswäret affhielpa.
Sammadagh kom för Rätten Swen Peerßon Rooth
och berättadhe sigh wara fullmächtigh giordh aff Sal.
Welb Gustaff Loodz änkiofru fru Catrina Stråle
Jacob Pistol och Welbe Erich Draake at andraga een
saak emoot Welbe Andherß Kååße angåendhe twenne
starke och krafftighe obligationer, som be:te Andherß Kåhße
hadhe vthgiffuet, hwulka och vthi kåhsenß nährwahru
som laglighen Citerat war bleffue vthi Rätten presen-
teradhe vpläßne och woro bete obligationer Dateradhe dhen
eene 1651 d. 17 Maij och dhen andhre 1652 dhen 30 Decemb.
hwilka bägge obligationer een summa omginge och lydde
på 1447 Dr kopp:mtt för hwilka peningar offuanbete
Welbe Gustaff Lodh welbe Jacob Pistol och Welbe Erich drake
hadhe caverat för andherß Kååß, hooß Welbe Jonam Bure-
um och Welbe Johan hyltzherß, effter som Kåhsen dhem så mån-
ga peningar skyldigh war, och såsom nu så många åhr waret
förflutne och andherß kååße medh ingen betahlningh hadhe
sigh i medlertijdh effter obligationerneß lydelße instält
derföre begäradhe Wtt Swen Pädherßson honom Kååße måtte
som frånwarandhe ähr, ty bliffuer och her medh vpskutet till
nästa tingh. Så kan och Lähnßman Nilß Nilßson komma till-
städheß och bestå at han har vpliust gietterna, såsom och
giffuit them tillståndh att slachta them förähn gietterna
skulle swälta ihiäl.
Sammadagh inladhe Wtt Månß Pädherßon i Bywärma ett
schriffteligit beswär emot welbe fru Estredh Vglaß hem-
man Kråkewekan angåendhe dhen skadhe bywärma
ängh lijdher aff kråkeweka. J lijka måtto besuäradhe
sigh högwälbe fru Karin Oxenstiernaß böndher, pär Jönßon
Jönß Bengtzon och Jönß Håkonßon i Möcklehult i Piätte-
rydz Sochn ath the och aff samma damm stoor skadha lijdha
dherföre Meddelteß dhen Citation på Welb:e fru Estredh Vgla
at hon eller henneß fulmächtig schola swara till nästa
Walburggmäßa Tingh 1659 eller och bondhen sielff, så
frampt hon icke sielff will dhetta beswäret affhielpa.
Sammadagh kom för Rätten Swen Peerßon Rooth
och berättadhe sigh wara fullmächtigh giordh aff Sal.
Welb Gustaff Loodz änkiofru fru Catrina Stråle
Jacob Pistol och Welbe Erich Draake at andraga een
saak emoot Welbe Andherß Kååße angåendhe twenne
starke och krafftighe obligationer, som be:te Andherß Kåhße
hadhe vthgiffuet, hwulka och vthi kåhsenß nährwahru
som laglighen Citerat war bleffue vthi Rätten presen-
teradhe vpläßne och woro bete obligationer Dateradhe dhen
eene 1651 d. 17 Maij och dhen andhre 1652 dhen 30 Decemb.
hwilka bägge obligationer een summa omginge och lydde
på 1447 Dr kopp:mtt för hwilka peningar offuanbete
Welbe Gustaff Lodh welbe Jacob Pistol och Welbe Erich drake
hadhe caverat för andherß Kååß, hooß Welbe Jonam Bure-
um och Welbe Johan hyltzherß, effter som Kåhsen dhem så mån-
ga peningar skyldigh war, och såsom nu så många åhr waret
förflutne och andherß kååße medh ingen betahlningh hadhe
sigh i medlertijdh effter obligationerneß lydelße instält
derföre begäradhe Wtt Swen Pädherßson honom Kååße måtte
31r
påläggieß sine obligationer fullgiöra och betahla, ob-
ligationerna lydda ordh ifrån ordh som follier nämbl. Jagh
Andherß Kåhße bliffitt effter tillfrågan bekändhe Andherß
Kååße sigh godhwilligen haffua samma obligationer vthgiffuet
bekändhe och dher hooß sig inthet haffua någon geenseijelße
emoot dhem vthan will giärna medh förste lägenhet
dhem betahla, begiäradhe Dilation på een tijdh, nähr dhe nu
så här om tahladhe tå haffwer Swen Peerßon Rooth för
Andherß Kååses och fleereß förbön godwilligen giffuit
kåhsen dilation till nästkommandhe påscha, medh Condi-
tion at dher kåhßen i medlertijdh kan betahla antin-
gen offuanbete Jon Bure och hyltzhenß, effter iche ähn-
nu ähro obetaladhe eller sina [..] tå woro han ther
medh well benögdh, huar och icke tå begiäradhe han få
Exhentier, begäradhe och till som theraß bätter befordran
Rätt, wille här på medhdeela een schriffteligh dom
huilket ährendhe och begiäran Rätten såledeß affdömbdhe
som föllier och domen straxt publicerat bleff.
Att. Copia
Jagh Andherß Trulßon Kååße bekänner och här medhwit-
terligit giör, att emädan hr Regemäntz Qwartermästaren
Welb:e Jacob Pistool, Ryttmästaren welb:e Erich draake, och
Leutn. Welbe Gustaff Loodh haffua Caution för migh stält
hoß welb. Obrist Leut: Welb Johan hilpherß och Welbe
Jöran Buure Nembl een Summa aff 1447 Dr kopp.
the innan åhr och dagh Contetera som dheraß öffuergiffna
Cautionß schrifft medh meera betygar. Så alldenstundh iagh här
uthi Sudhermanlandh haffuer arfft een gammal och wellfången
frelsegårdh, som och löfften schall wijdare vthwijßa Nembl. Nederlandha
bedh Landaby Sochn Ockerß häradh beläget, whilken ränter
åhrligen fäm tunnor iämpte andher åhrlige pertzeler hwilken
gårdh iagh till Landzhöffdingen Welb:e Bengt Bagge förpantat
haffuer för 150 Rdr. Ty will iagh i krafft dhenna min schrifft
öffuer bete mina Löfteßmän, den till meera deraß säkerheet
migh förschriffua att huarken på samma gårdh, meera peningar låhna
eij heller samma gårdh till någon försällia, förbyta eller förpanta
ligationerna lydda ordh ifrån ordh som follier nämbl. Jagh
Andherß Kåhße bliffitt effter tillfrågan bekändhe Andherß
Kååße sigh godhwilligen haffua samma obligationer vthgiffuet
bekändhe och dher hooß sig inthet haffua någon geenseijelße
emoot dhem vthan will giärna medh förste lägenhet
dhem betahla, begiäradhe Dilation på een tijdh, nähr dhe nu
så här om tahladhe tå haffwer Swen Peerßon Rooth för
Andherß Kååses och fleereß förbön godwilligen giffuit
kåhsen dilation till nästkommandhe påscha, medh Condi-
tion at dher kåhßen i medlertijdh kan betahla antin-
gen offuanbete Jon Bure och hyltzhenß, effter iche ähn-
nu ähro obetaladhe eller sina [..] tå woro han ther
medh well benögdh, huar och icke tå begiäradhe han få
Exhentier, begäradhe och till som theraß bätter befordran
Rätt, wille här på medhdeela een schriffteligh dom
huilket ährendhe och begiäran Rätten såledeß affdömbdhe
som föllier och domen straxt publicerat bleff.
Att. Copia
Jagh Andherß Trulßon Kååße bekänner och här medhwit-
terligit giör, att emädan hr Regemäntz Qwartermästaren
Welb:e Jacob Pistool, Ryttmästaren welb:e Erich draake, och
Leutn. Welbe Gustaff Loodh haffua Caution för migh stält
hoß welb. Obrist Leut: Welb Johan hilpherß och Welbe
Jöran Buure Nembl een Summa aff 1447 Dr kopp.
the innan åhr och dagh Contetera som dheraß öffuergiffna
Cautionß schrifft medh meera betygar. Så alldenstundh iagh här
uthi Sudhermanlandh haffuer arfft een gammal och wellfången
frelsegårdh, som och löfften schall wijdare vthwijßa Nembl. Nederlandha
bedh Landaby Sochn Ockerß häradh beläget, whilken ränter
åhrligen fäm tunnor iämpte andher åhrlige pertzeler hwilken
gårdh iagh till Landzhöffdingen Welb:e Bengt Bagge förpantat
haffuer för 150 Rdr. Ty will iagh i krafft dhenna min schrifft
öffuer bete mina Löfteßmän, den till meera deraß säkerheet
migh förschriffua att huarken på samma gårdh, meera peningar låhna
eij heller samma gårdh till någon försällia, förbyta eller förpanta
31v
uthan mine löffteßmänß wettschap ia och samtycke, och
der emoot all förhoppningh samma gårdh icke så högt
försälliaß kundhe /: att öffuer dhe 150 Rdr som iagh
reda der på vpburet haffwer :/ dhe andher 1447 Dr
kopp. tillijka icke betahlaß kundhe, då giffuer iagh min
Effterbete Löffteßman här medh macht, myndigheet och
wälde sigh sielffwa betahlt att giöra, aff all min egen
domb Löst och fast, arfft eller arffua kan, inthet vndan-
tagandheß, doch at migh likwist fyra weckorß tijdh för
Executionenß fortsättiandhe tillsyneß och in summa dhe
som för migh Caverat haffuer, deraß reeser, Citationer
eller Extraordinarie Expenser, sampt Specificerat inter-
resse aff migh causeraß alt godt giöra och dhem vthi alla
måtto Skadheßlöst hålla sådant att efter komma, låffua,
och tillsäijer iagh migh wedh all adeligh ähra, och paroll hål-
la och detta attesterar iagh medh min wanliga stijl och
egen handz vndherschrifft, sampt medh mitt anborne sig-
netz vndhertryckandhe Datum & actum Stocholm dhen 17
Maij 1651. Andherß Trulßon Kååse.
Jagh Andherß Kååße Trulßon för migh och mina arffwin-
gar bekänner och här medh witterligit giöre, att emädan
hr Regementz Qwartermästaren Welb:e Jacob Pistol
Ryttmästare Welbe Erich Drake och Leut. Welb Gustaff Lood
haffua Caution för migh anstält hoß Welb:e hr oberst Leut.
Welbe Johan Hilßherß och Welb Jöran Buure nembl. een
Summa aff ett Tußendh fyrahundradhe fyratijo och Siu da-
ler koppar Mtt hwilka 1447 Dr koppMtt iagh på dhet
krafftigste och högsta för obligerar migh redeligen och richtigt
erlägga och betahla till offuanbe:te mine catuionßmän i S. ioans
tijdh näst kommandhe /: will Gudh :/ 1653 vthan någon inten-
tion eller förberörandhe orsaak i een eller annan måtto, medh
min arffzpartz och rätz förbrytelße effter min fadher Welbe
Trulß Kååße vthi säthegårdhen Öijhult så som och dhet arffuet
uthi löst och fast migh medh tijdhen will k. Gudh kan tilländha
efter min modher syster welb. fru Maria Steengaffuell
der emoot all förhoppningh samma gårdh icke så högt
försälliaß kundhe /: att öffuer dhe 150 Rdr som iagh
reda der på vpburet haffwer :/ dhe andher 1447 Dr
kopp. tillijka icke betahlaß kundhe, då giffuer iagh min
Effterbete Löffteßman här medh macht, myndigheet och
wälde sigh sielffwa betahlt att giöra, aff all min egen
domb Löst och fast, arfft eller arffua kan, inthet vndan-
tagandheß, doch at migh likwist fyra weckorß tijdh för
Executionenß fortsättiandhe tillsyneß och in summa dhe
som för migh Caverat haffuer, deraß reeser, Citationer
eller Extraordinarie Expenser, sampt Specificerat inter-
resse aff migh causeraß alt godt giöra och dhem vthi alla
måtto Skadheßlöst hålla sådant att efter komma, låffua,
och tillsäijer iagh migh wedh all adeligh ähra, och paroll hål-
la och detta attesterar iagh medh min wanliga stijl och
egen handz vndherschrifft, sampt medh mitt anborne sig-
netz vndhertryckandhe Datum & actum Stocholm dhen 17
Maij 1651.
Andherß Trulßon Kååse.Jagh Andherß Kååße Trulßon för migh och mina arffwin-
gar bekänner och här medh witterligit giöre, att emädan
hr Regementz Qwartermästaren Welb:e Jacob Pistol
Ryttmästare Welbe Erich Drake och Leut. Welb Gustaff Lood
haffua Caution för migh anstält hoß Welb:e hr oberst Leut.
Welbe Johan Hilßherß och Welb Jöran Buure nembl. een
Summa aff ett Tußendh fyrahundradhe fyratijo och Siu da-
ler koppar Mtt hwilka 1447 Dr koppMtt iagh på dhet
krafftigste och högsta för obligerar migh redeligen och richtigt
erlägga och betahla till offuanbe:te mine catuionßmän i S. ioans
tijdh näst kommandhe /: will Gudh :/ 1653 vthan någon inten-
tion eller förberörandhe orsaak i een eller annan måtto, medh
min arffzpartz och rätz förbrytelße effter min fadher Welbe
Trulß Kååße vthi säthegårdhen Öijhult så som och dhet arffuet
uthi löst och fast migh medh tijdhen will k. Gudh kan tilländha
efter min modher syster welb. fru Maria Steengaffuell
32r
till Biuurßnäs, men dher så emoot min willie och all
förhoppningh händhe att offwanbete 1447 dr koppmtt till
dhen tijdhen icke bleffue betalte, så haffua offwan welbde
mine Cautionßmän här medh fuller macht och tillståndh, vthan
någon wijdare leigdh och rättegångz process, samma arff lijka
som iagh sielff att wedherkiännaß och emoottaga och iagh aldrig
någon rätt eller pretention ther till haffua. TIll ytter-
mera förszäkringh haffuer iagh wenligen till witneß om-
bedit, hr Maioren Edell och Welb Carl Siöbladh till
herrstadh, sampt Welb Larß Eenhörningh till Byestadh att
dhe dhetta iämpte vndher schrijffua och försegla weela actum
Stocholm dhen 30 Decemb. åhr 1652.
Andherß Kåße
egen handh Larß Eenhörningh
Vthi dhen Twistighe saak emällan Weltt Swen Peerßon
Rooth på sina principaterß Welbe Jacob Pistols Welbe
Erich Drakeß och Welbe Andherß Kååße å dhen
andhra sijdan Swarandhe angåendhe 1447 Dr Koppmtt
som twistaß om, ähr dhetta Rättenß sentenß och domb
aff sagdh i Bärghem d. 24 Decemb. 1658.
Alldenstundh Welbe Andherß Kåße haffuer vthgiffuet twenne
starka och krafftige obligationer dhen eena Dat: Stocholm
dhen 17 Maij 1651 dhen andhre Dat: Stocholm dhen 30 Decemb.
1652. lydandheß på 1447 Dr koppmt huilka obligationer
welbe Andherß Kååße, frijwilligen beståår och låffuar sigh willia
betahla, allenast begärar Dilation till nästkommandhe Påscha,
dher till weltt Swen Peerßon på sina principalerß wägnar, sam-
tyckt och bewilliat haffuer, altså bliffuer och Rätten dherwidh
och påläggeß Welb. Andherß Kååße dhe 1447 Dr koppmt effter
sitt löffte och krafftige obligationer till nästkommandhe Påscha
1659 erläggia och effterkomma, J medlertijdh påläggeß och
Wtt Swen Peerßon Rooth förskaffa nögachtigt bewijß at bete Sum-
ma ähr Kåhsenß Creditorer, Welbe hyltzherß och welb. Jonæ Buure
ehrlaghd och Clarerat helst effter dhenna schulden dhem egentligen
angår. Och welb. Andherß Kååße såledeß aff them sedhan han een
gångh betalt haffuer må otilltalt bliffua. J lijka måtto
blifuer och Swen Peerßon Rooth här medh pålagt förskaffa
een nögachtigh fullmacht aff Welbe Erich Draake at han på hanß
wägnar haffuer macht be:te summa så wijda hanß anpart iche och
så vthfordrar när dhetta såledheß ähr effterkommet och Kååsen
förhoppningh händhe att offwanbete 1447 dr koppmtt till
dhen tijdhen icke bleffue betalte, så haffua offwan welbde
mine Cautionßmän här medh fuller macht och tillståndh, vthan
någon wijdare leigdh och rättegångz process, samma arff lijka
som iagh sielff att wedherkiännaß och emoottaga och iagh aldrig
någon rätt eller pretention ther till haffua. TIll ytter-
mera förszäkringh haffuer iagh wenligen till witneß om-
bedit, hr Maioren Edell och Welb Carl Siöbladh till
herrstadh, sampt Welb Larß Eenhörningh till Byestadh att
dhe dhetta iämpte vndher schrijffua och försegla weela actum
Stocholm dhen 30 Decemb. åhr 1652.
Andherß Kåße
egen handh Larß Eenhörningh
Vthi dhen Twistighe saak emällan Weltt Swen Peerßon
Rooth på sina principaterß Welbe Jacob Pistols Welbe
Erich Drakeß och Welbe Andherß Kååße å dhen
andhra sijdan Swarandhe angåendhe 1447 Dr Koppmtt
som twistaß om, ähr dhetta Rättenß sentenß och domb
aff sagdh i Bärghem d. 24 Decemb. 1658.
Alldenstundh Welbe Andherß Kåße haffuer vthgiffuet twenne
starka och krafftige obligationer dhen eena Dat: Stocholm
dhen 17 Maij 1651 dhen andhre Dat: Stocholm dhen 30 Decemb.
1652. lydandheß på 1447 Dr koppmt huilka obligationer
welbe Andherß Kååße, frijwilligen beståår och låffuar sigh willia
betahla, allenast begärar Dilation till nästkommandhe Påscha,
dher till weltt Swen Peerßon på sina principalerß wägnar, sam-
tyckt och bewilliat haffuer, altså bliffuer och Rätten dherwidh
och påläggeß Welb. Andherß Kååße dhe 1447 Dr koppmt effter
sitt löffte och krafftige obligationer till nästkommandhe Påscha
1659 erläggia och effterkomma, J medlertijdh påläggeß och
Wtt Swen Peerßon Rooth förskaffa nögachtigt bewijß at bete Sum-
ma ähr Kåhsenß Creditorer, Welbe hyltzherß och welb. Jonæ Buure
ehrlaghd och Clarerat helst effter dhenna schulden dhem egentligen
angår. Och welb. Andherß Kååße såledeß aff them sedhan han een
gångh betalt haffuer må otilltalt bliffua. J lijka måtto
blifuer och Swen Peerßon Rooth här medh pålagt förskaffa
een nögachtigh fullmacht aff Welbe Erich Draake at han på hanß
wägnar haffuer macht be:te summa så wijda hanß anpart iche och
så vthfordrar när dhetta såledheß ähr effterkommet och Kååsen
32v
innan förbe:te tijdh sitt löffte icke fullgiör då remitteraß den-
ne saak till fullkomligh Execution at dhetta ähr så pochat
och afdömbt.
ne saak till fullkomligh Execution at dhetta ähr så pochat
och afdömbt.
Sammadagh wart för Rätten andragit huru såsom Edle
och Welb.ne Boo Rosenstiernaß gårdhar Ormalt, abbeß-
hult, Ry och Gunnalt ähre uthi förrige danscha feigdh
aff fiendhn illa röffwadhe och uthplundradhe, deß föruthan
aff wårt eeget Krigzfolk så vthgiäste at dheß åboer ähr aldeles
aff sigh kompne att dhe icke förmå bilffua wedh sina hemman
medh mindher dhe någon tillgifft och förmedlinghz frijhet bekom-
ma, hwilket dhe woro sinnadhe att sökia offwenbete sin herre
och hußbondhe om, begiärandheß för dhen schull aff Rätten [..]
som färdigt bewijß här om, hwilket ährendhe och så bleff flij-
tigt effterfrågat och wittnandheß så aff omstaendhe almogen som
i synnerheet häradz Eedsworne Nämbd, att medh offwanbete går-
dar är så i sanning beskaffat som offwanbet ähr, såledeß omö
geligen dhem kunna uthan frijheet och förmedlingh vprättas
deetta bewijß haffuer man för Rättwijsan skull icke welatt
eller kunnat förwägra, stellandheß i dhet öffriga dhetta ährende
till welbte deraß herreß och hußbondheß wijdare disposition
som och att sådant vthslagh giörandheß wardher at hanß off-
wanbete gårdar måge icke öde läggiaß vthan behåldne bliffua
till yttermera wißo etc.
Sammadagh kom för Rätta wtt Swen Peerßon Root
fullmyndigh på Welbe Sal. Ryttmästarenß Gustaff Lodz
och hanß brodherß Sal. Steen Lodz wägnar och framladhe i
Rätten ett krafftigt köpebreff Dat: d 17 Januarij 1651 vth-
giffuet aff Sal. Loornaß moorfadher welbe Trulß Kååße till
Öijhult, huaruthinnan welb:e Trulß Kååße bekienner sigh
haffua såldt sina dötterß Söhner halffua Öijhulta Sätegårdh
medh alla dhe tillägor som kunna vndher samma halffua Öij-
hulta Sätegårdh wara tillhörighe, och bekänner sigh welbe
Trulß Kååße för samma ½ Öijhulta gårdh effter sit eget nöge
haffua vpburet och bekommet Sexhundradhe daler silff-
mynt här emoot ähr swarandhe sal. Trulß Kååseß barn
huilka effter stämbningh funneß klagandherna tillstädhes
att swara. N. Welb. Andherß Kååße, Axell Kååße, på sin
fruuß Bengta Kååseß wägnar, Elißabet Kååse, Brita Kååse
medh mindher dhe någon tillgifft och förmedlinghz frijhet bekom-
ma, hwilket dhe woro sinnadhe att sökia offwenbete sin herre
och hußbondhe om, begiärandheß för dhen schull aff Rätten [..]
som färdigt bewijß här om, hwilket ährendhe och så bleff flij-
tigt effterfrågat och wittnandheß så aff omstaendhe almogen som
i synnerheet häradz Eedsworne Nämbd, att medh offwanbete går-
dar är så i sanning beskaffat som offwanbet ähr, såledeß omö
geligen dhem kunna uthan frijheet och förmedlingh vprättas
deetta bewijß haffuer man för Rättwijsan skull icke welatt
eller kunnat förwägra, stellandheß i dhet öffriga dhetta ährende
till welbte deraß herreß och hußbondheß wijdare disposition
som och att sådant vthslagh giörandheß wardher at hanß off-
wanbete gårdar måge icke öde läggiaß vthan behåldne bliffua
till yttermera wißo etc.
Sammadagh kom för Rätta wtt Swen Peerßon Root
fullmyndigh på Welbe Sal. Ryttmästarenß Gustaff Lodz
och hanß brodherß Sal. Steen Lodz wägnar och framladhe i
Rätten ett krafftigt köpebreff Dat: d 17 Januarij 1651 vth-
giffuet aff Sal. Loornaß moorfadher welbe Trulß Kååße till
Öijhult, huaruthinnan welb:e Trulß Kååße bekienner sigh
haffua såldt sina dötterß Söhner halffua Öijhulta Sätegårdh
medh alla dhe tillägor som kunna vndher samma halffua Öij-
hulta Sätegårdh wara tillhörighe, och bekänner sigh welbe
Trulß Kååße för samma ½ Öijhulta gårdh effter sit eget nöge
haffua vpburet och bekommet Sexhundradhe daler silff-
mynt här emoot ähr swarandhe sal. Trulß Kååseß barn
huilka effter stämbningh funneß klagandherna tillstädhes
att swara. N. Welb. Andherß Kååße, Axell Kååße, på sin
fruuß Bengta Kååseß wägnar, Elißabet Kååse, Brita Kååse
33r
Men på fru Gunnelß wägnar war ingen fullmächtigh ähn
på twenne frånwahrandhe Systrarß, Welb. Jngeborgh och Mar-
greta Kååsarß wägnar war eij heller någon fullmächtigh, och theße
närwarandhe syskonen haffua thetta at suara, först ähr förstå-
endheß at Sal. Looernaß modher war född aff Sal. Trulß Kååses
första giffte effter fru Brijta Bagge, och när Sal. Trulß Kååse
gick å andhra giffte medh fru Margreta, bleff henne giffuet
Öijhulta gårdh till Mårgongåffua, som theß krafftighe mårgon-
gåffua breff nogsampt betygar och samma Mårgongåffua
ähr thenne förschriffne barnen till arffz såsom mödherne hem-
fallet, hwilken mårgongåffua theße barnen hårt hålla sigh widh
och förmeena inghen Rätt schall kunna dömma them ifrån, eij
heller hadhe theraß Sale fadher Trulß Kååse macht then för-
sällia eller förpanta vthan barnen samma mårgongåffua för
theraß mödherne tillhörigt, och meente derföre om welbte Looar
hadhe icke wist bätter ähn giffuit pengr på dhet som Trulß Kååse
inthet rådde om, tå må dhe och dhen skadhan som dhe honom fåt hadhe
behålla, deßföruthan så berätta och dhenne barnen som samma
mårgongåffua hemfallen ähr att medh samma kiöp eller handschrift
på the 600 Dr silffmt schall wara vnnersleff och icke så mån-
ga peningar vthgiffne som schrifften lydher på, vthan tå Sal. Trulß
Kååse lågh på sin Sootesängh haffuer han i sin yttersta timma
bekänt och dödt ther på at summan war icke meer ähn 200 Dr.
Silffmtt han aff sina dötterß söhner sal. Gustaff och Steen
Looar vpburet. När RÄtten såledeß hadhe hört parterna och
giörligen befinneß aff dhen 14 punchten i Rättegångz ordinantzen
att sådana saaker bööra dömmaß och åtskilliaß för een kongl.
hoffrätt, ty will och thenne TingzRätt i ödmiukhet thenna saak
tijt haffua remitterat, hwarest dhe måge henne angiffua, dispu-
tera och deß nådige resolution affbijdha.
Welb:e Pädher Gyllensparre till Tomakra angaff Jon
Månßon i Giällerön och honom anklagadhe för thet han sin fa-
dherß hemman vpsala i Hijnnerydhz Sochn i olaga tijdh ifrån flöt-
te och lät leggia hemmanet på Ödemåhl, Jon Månßon swarar at
han sadhe sigh hemmanet ifrån i laga tijdh och hadhe thet icke stadt
uthan åhr från åhr, för thet andhra ähr hemmanet lijtet och odu-
geligit och altidh waret förmedlat, och alldenstundh hemmanet
bleff för högt skattlagt och bondhen vthfattigh, och inthet för-
på twenne frånwahrandhe Systrarß, Welb. Jngeborgh och Mar-
greta Kååsarß wägnar war eij heller någon fullmächtigh, och theße
närwarandhe syskonen haffua thetta at suara, först ähr förstå-
endheß at Sal. Looernaß modher war född aff Sal. Trulß Kååses
första giffte effter fru Brijta Bagge, och när Sal. Trulß Kååse
gick å andhra giffte medh fru Margreta, bleff henne giffuet
Öijhulta gårdh till Mårgongåffua, som theß krafftighe mårgon-
gåffua breff nogsampt betygar och samma Mårgongåffua
ähr thenne förschriffne barnen till arffz såsom mödherne hem-
fallet, hwilken mårgongåffua theße barnen hårt hålla sigh widh
och förmeena inghen Rätt schall kunna dömma them ifrån, eij
heller hadhe theraß Sale fadher Trulß Kååse macht then för-
sällia eller förpanta vthan barnen samma mårgongåffua för
theraß mödherne tillhörigt, och meente derföre om welbte Looar
hadhe icke wist bätter ähn giffuit pengr på dhet som Trulß Kååse
inthet rådde om, tå må dhe och dhen skadhan som dhe honom fåt hadhe
behålla, deßföruthan så berätta och dhenne barnen som samma
mårgongåffua hemfallen ähr att medh samma kiöp eller handschrift
på the 600 Dr silffmt schall wara vnnersleff och icke så mån-
ga peningar vthgiffne som schrifften lydher på, vthan tå Sal. Trulß
Kååse lågh på sin Sootesängh haffuer han i sin yttersta timma
bekänt och dödt ther på at summan war icke meer ähn 200 Dr.
Silffmtt han aff sina dötterß söhner sal. Gustaff och Steen
Looar vpburet. När RÄtten såledeß hadhe hört parterna och
giörligen befinneß aff dhen 14 punchten i Rättegångz ordinantzen
att sådana saaker bööra dömmaß och åtskilliaß för een kongl.
hoffrätt, ty will och thenne TingzRätt i ödmiukhet thenna saak
tijt haffua remitterat, hwarest dhe måge henne angiffua, dispu-
tera och deß nådige resolution affbijdha.
Welb:e Pädher Gyllensparre till Tomakra angaff Jon
Månßon i Giällerön och honom anklagadhe för thet han sin fa-
dherß hemman vpsala i Hijnnerydhz Sochn i olaga tijdh ifrån flöt-
te och lät leggia hemmanet på Ödemåhl, Jon Månßon swarar at
han sadhe sigh hemmanet ifrån i laga tijdh och hadhe thet icke stadt
uthan åhr från åhr, för thet andhra ähr hemmanet lijtet och odu-
geligit och altidh waret förmedlat, och alldenstundh hemmanet
bleff för högt skattlagt och bondhen vthfattigh, och inthet för-
33v
måtte för oförmögenhet boo widh hemmanet, twingadhe
honom nödhen och fattigdomen ther ifrån flyttia, såsom och att
han vpsadhe hemmanet i lagligh tijdh och will therpå giöra
eedh, Gyllensparren lät sigh åtnöija medh bondhenß egen
eedh then han och giordhe ther medh bleff Gyllensparren
nögdh.
Karin Larßdotter i hampna een pijga och ährliget qwin-
folk som ingen annat medh henne weet klagar på een
knechtaqwinna Berita i ällinge at hon har skiält Karin
för een rymningzhora, och säger sigh haffua karin Nilsdotter till
sin sageßman, ther till hon högeligh neekar sigh sådant aldrigh
sagt haffua och swär, förbedher och förbannar sigh ther på,
eij heller annat weet medh henne vthan thet ährligit och gådt är,
Berita rättar sin ordh och bedheß före, bleff altså Beritta sak
fält effter thet 40 Cap Tingb. till 3 marker
Cronan . . . 1 marker
måhlßägandh . 1 marker
häradhet . . . ½ marker
häradzhöffd . . ½ marker
Larß Jönßon i Torßedh och Norwidinge häradt klagar öff-
wer Pädher i Klöffweredh at han har honom i Löffte, för Andhers
i Vglanßrydh för 6 Rdr. oansedt summan war i förstone -
- 12 Rdr. Någon tijdh ther effter widh 2 åhr på paß kom andhers
och fich Larß Jönßon 1 Rdr för leegen aff the 6 Rdr nu före-
giffuer Andherß och hanß hustru och klaga högeligen öffuer stort
oskiäl som Larß Jönßon them tillfogat haffuer then tijdh the
bodde i Mårarp och Larß Jönßon war theraß Landbofougdhe i
att tå the hadhe bodt på gårdhen een lijten tijdh och fåå åhr, myken
bekostnadh anwändhe och nötte thet ringa till godho, och måste emoot
huadh affskedh them emillan giordhe war flöttia ther ifrån i olaga tijdh
och bägge beroopa sig på wittnen som äffwen woro tå räkningen gior-
deß emillan Larß Jönßon och Andherß å vglanßrydh som tå bodde
i Morarp, thetta bliffuer vpsat till wittnen framkomma som
weeta att wittna huru parterna måge åtskilliaß.
honom nödhen och fattigdomen ther ifrån flyttia, såsom och att
han vpsadhe hemmanet i lagligh tijdh och will therpå giöra
eedh, Gyllensparren lät sigh åtnöija medh bondhenß egen
eedh then han och giordhe ther medh bleff Gyllensparren
nögdh.
Karin Larßdotter i hampna een pijga och ährliget qwin-
folk som ingen annat medh henne weet klagar på een
knechtaqwinna Berita i ällinge at hon har skiält Karin
för een rymningzhora, och säger sigh haffua karin Nilsdotter till
sin sageßman, ther till hon högeligh neekar sigh sådant aldrigh
sagt haffua och swär, förbedher och förbannar sigh ther på,
eij heller annat weet medh henne vthan thet ährligit och gådt är,
Berita rättar sin ordh och bedheß före, bleff altså Beritta sak
fält effter thet 40 Cap Tingb. till 3 marker
Cronan . . . 1 marker
måhlßägandh . 1 marker
häradhet . . . ½ marker
häradzhöffd . . ½ marker
Larß Jönßon i Torßedh och Norwidinge häradt klagar öff-
wer Pädher i Klöffweredh at han har honom i Löffte, för Andhers
i Vglanßrydh för 6 Rdr. oansedt summan war i förstone -
- 12 Rdr. Någon tijdh ther effter widh 2 åhr på paß kom andhers
och fich Larß Jönßon 1 Rdr för leegen aff the 6 Rdr nu före-
giffuer Andherß och hanß hustru och klaga högeligen öffuer stort
oskiäl som Larß Jönßon them tillfogat haffuer then tijdh the
bodde i Mårarp och Larß Jönßon war theraß Landbofougdhe i
att tå the hadhe bodt på gårdhen een lijten tijdh och fåå åhr, myken
bekostnadh anwändhe och nötte thet ringa till godho, och måste emoot
huadh affskedh them emillan giordhe war flöttia ther ifrån i olaga tijdh
och bägge beroopa sig på wittnen som äffwen woro tå räkningen gior-
deß emillan Larß Jönßon och Andherß å vglanßrydh som tå bodde
i Morarp, thetta bliffuer vpsat till wittnen framkomma som
weeta att wittna huru parterna måge åtskilliaß.
Sammadagh bleff Pädher Pedherßson i Glamßhult tilldömdh
betala sin wärbrodher Nilß Jonsson i Biärserydh 1 laß höö som
Pädher för Nilß uthladhe i förledet åhr.
34r
Sammadagh framkom Simon Torßtenßsohn i
Boalt i Wigsiö Sochn och gaff tillkänna huru-
ledeß i förledet åhr 1657 sedhan thenne Simon med
hanß sochnaböndher hadhe giffuit sigh vndher oß Swenscha
och hadhe bekommet Öffwerste Leutenamptenß Larß Nilsonß be-
wijß ther vppå och vthlagt theraß Continuation thetta oerachtat
har een aff wåra Swenscha N. Trulß Såhneßon i Giößhult i
Markarydz Sochn gåt tijt vth till Boalt och taget Simonß
Oxar bort och them hemkiört och tå Trulß Kiördhe Oxarna
hädhan kom een äncka Pärnilla i Båna och sågh tå han Trulß
kiördhe Oxarna och hon taladhe honom till, nu ähr Trulß inthet
tillstädheß som skullen giffß oxarna togh, altså schall Trulß
stämmaß till nästa Tingh, och effter Trulß war lagliga stämbder
bleff han saakfält till 3 marker.
Cronan . . . __ 1½ marker
h. . . . . . ___ 6 ör.
h. . . . . . ___ 6 ör.
Sammadagh framkom för Rätta Harall i Bråna medh
sin Sohn Jönß Harallson och sin dotter Sißela Haralßdoter
och klageligen tillkännagaffwe huru ledheß the medh hugg och
slagh ähro aff theraß gårdhman Jon Swenßon och hanß söhner
Harall och Swen öffuerfallne och förfolgdhe bleffne, och ett slemt
och förargeligit parlemänte ähr them emillan förlupet, och är
theraß krakel och slagzmåhl förorsakat at Jon Swenßon och
hanß Söhner haffua beedt häst och Oxar på harallß ängh
och thetta slagzmåhl och leeda leffuerne waradhe well i 2 heller
3 daghar å radh effter huar andhra, belongandhe Jönß Söhner, så är
then eena Dragoon som wärst ähr war och mäst huggen vth-
slogh, och then andhra ähr hemma och haffuer wankat många
bådhe hugg och blåwijte, så och kött såår och fullsåår att för then
skadha som skedde på Harall och hanß Sohn måste vthgiffuaß
i Läkarelöhn 24 Dr Silfmtt och i thetta slagzmåhlet ähr een
slem mundh på huar andhra vthwräken och skiält huarandhra
för Tiuff, hora, och huadh meera slemt the på huarandhra vth-
wräka kundhe aff förbittradhe munnar. Jon Swenßon huilken
thene saak högst angår beropar sigh på wittnen som honom sko-
la giöra bijståndh i thenna saak och icke ähra här tillstädheß, och
Jon begärar ju inständigt att han må sina wittnen framhaffua
them han loffua framställa på nästa tingh, ty bleff och ther till thenna
saaken vpskuten, så skola och the witnen framkomma som haffuer
Boalt i Wigsiö Sochn och gaff tillkänna huru-
ledeß i förledet åhr 1657 sedhan thenne Simon med
hanß sochnaböndher hadhe giffuit sigh vndher oß Swenscha
och hadhe bekommet Öffwerste Leutenamptenß Larß Nilsonß be-
wijß ther vppå och vthlagt theraß Continuation thetta oerachtat
har een aff wåra Swenscha N. Trulß Såhneßon i Giößhult i
Markarydz Sochn gåt tijt vth till Boalt och taget Simonß
Oxar bort och them hemkiört och tå Trulß Kiördhe Oxarna
hädhan kom een äncka Pärnilla i Båna och sågh tå han Trulß
kiördhe Oxarna och hon taladhe honom till, nu ähr Trulß inthet
tillstädheß som skullen giffß oxarna togh, altså schall Trulß
stämmaß till nästa Tingh, och effter Trulß war lagliga stämbder
bleff han saakfält till 3 marker.
Cronan . . . __ 1½ marker
h. . . . . . ___ 6 ör.
h. . . . . . ___ 6 ör.
Sammadagh framkom för Rätta Harall i Bråna medh
sin Sohn Jönß Harallson och sin dotter Sißela Haralßdoter
och klageligen tillkännagaffwe huru ledheß the medh hugg och
slagh ähro aff theraß gårdhman Jon Swenßon och hanß söhner
Harall och Swen öffuerfallne och förfolgdhe bleffne, och ett slemt
och förargeligit parlemänte ähr them emillan förlupet, och är
theraß krakel och slagzmåhl förorsakat at Jon Swenßon och
hanß Söhner haffua beedt häst och Oxar på harallß ängh
och thetta slagzmåhl och leeda leffuerne waradhe well i 2 heller
3 daghar å radh effter huar andhra, belongandhe Jönß Söhner, så är
then eena Dragoon som wärst ähr war och mäst huggen vth-
slogh, och then andhra ähr hemma och haffuer wankat många
bådhe hugg och blåwijte, så och kött såår och fullsåår att för then
skadha som skedde på Harall och hanß Sohn måste vthgiffuaß
i Läkarelöhn 24 Dr Silfmtt och i thetta slagzmåhlet ähr een
slem mundh på huar andhra vthwräken och skiält huarandhra
för Tiuff, hora, och huadh meera slemt the på huarandhra vth-
wräka kundhe aff förbittradhe munnar. Jon Swenßon huilken
thene saak högst angår beropar sigh på wittnen som honom sko-
la giöra bijståndh i thenna saak och icke ähra här tillstädheß, och
Jon begärar ju inständigt att han må sina wittnen framhaffua
them han loffua framställa på nästa tingh, ty bleff och ther till thenna
saaken vpskuten, så skola och the witnen framkomma som haffuer
35v
Trulß Kååße aff fru Christin Stolpe till låhnß
tagit hadhe för några åhr sedhan och therföre Trulß
Kååse hadhe satt ett aff sina Torp vndher Öijhulta gård
Glädelijdha bedh i vndherpant och samma pant haar
fru Christin Stolpe tilldömt bliff hemmanet att weder-
kännaß och vthlagerna deraff vpbähra låte, så fin-
neß och thetta förbte hemman Glädhelijdha å Tingen 3 gån-
ger war vpbudhet. Thetta oerachtat går Sal. Trulß
Kååseß Sohn Andherß Kååse och fleere hanß medharffua
till och twinga bondhen som på panthemmanet boor
at låta sigh få vthlagorna medh meera oskäligt, huilka
bete Andherß Kååse och hanß medarffua alffwarligen på
Rättenß wägnar bleff förbudhet, sigh medh samma pante-
hemman eller then ther åboor thet ringaste befatta, till deß
dhe haffua skulden Clarerat hoß Welbe fru Christin
Stolpe och inlöst Sal. Trulß Kååses obligation, intill
theß och så länge ware samma pantehemman vnner Welbe
frun Christin Stolpeß disposition.
Att såledheß på Tingen wara ransakat och affdömt
witna och betyga häradzhöffdingen sampt Lagläsaren
thersammastädheß medh egna vndherskreffna nampn och
Signete iämpte häradz insegell.
Jönß Håkanßon
tagit hadhe för några åhr sedhan och therföre Trulß
Kååse hadhe satt ett aff sina Torp vndher Öijhulta gård
Glädelijdha bedh i vndherpant och samma pant haar
fru Christin Stolpe tilldömt bliff hemmanet att weder-
kännaß och vthlagerna deraff vpbähra låte, så fin-
neß och thetta förbte hemman Glädhelijdha å Tingen 3 gån-
ger war vpbudhet. Thetta oerachtat går Sal. Trulß
Kååseß Sohn Andherß Kååse och fleere hanß medharffua
till och twinga bondhen som på panthemmanet boor
at låta sigh få vthlagorna medh meera oskäligt, huilka
bete Andherß Kååse och hanß medarffua alffwarligen på
Rättenß wägnar bleff förbudhet, sigh medh samma pante-
hemman eller then ther åboor thet ringaste befatta, till deß
dhe haffua skulden Clarerat hoß Welbe fru Christin
Stolpe och inlöst Sal. Trulß Kååses obligation, intill
theß och så länge ware samma pantehemman vnner Welbe
frun Christin Stolpeß disposition.
Att såledheß på Tingen wara ransakat och affdömt
witna och betyga häradzhöffdingen sampt Lagläsaren
thersammastädheß medh egna vndherskreffna nampn och
Signete iämpte häradz insegell.
Jönß
Håkanßon
seedt och räcknat huru många fullsåra och kött såhr
harall och hanß Sohn fådt haffua
Sammadagh framkom Gyret i Höredha och klagade
att såsom Andherß i Cronebodha war gånghen i Löffte
thet hon frijwilligen och bekänner för 100 Rdr. Gy-
retz man Pädher Jönßson låffuatt bleff i Leijemåhl för
H. Nde herr Tore Sparreß godz och räster ähnnu 8 Rdr
huilka 8 Rdr Andherß i Cronebodha måste som een
löffteßman h. Gyret owägerligen betahla, och huadh wid-
kommer att Andherß förskiuter sigh på Pädher Mårtenßon
fougdhen, så må hon sökia honom bästa hon gitter.
Jönß i Bolßgårdhen i hwitarydz Sochn för stämbningz
försittiandhe at suara Ingredh i Höredha _ 3 marker
Cronan . . . _ 1½marker
häradet . . . _ 6 ör.
häradzhöfd. _ 6 ör.
Steen i Holmana för Stämbningz försittiandhe att suara
Eßbiörn Peerßon i hampalt bööta _ 3 marker
Cronan . . . . . . . . _ 1½ marker
häradhet . . . . . . . _ 6 ör.
häradzhöffd . . . . . _ 6 ör.
huadh widhkommer om något som war oklart emillan
Jönß Jonßon och Jönß Nilßon så ähr them emillan alt för-
lijkt och huadh Jönß Nilßon kundhe haffua at åthala i the-
raß wänningar will Jönß Jonßon honom redeligen förnöija
och bethala.
Bengta i Buxebygdh een knechtaänkia käradhe till
Jönß Jonßon i Östraby at han har inne på sigh 3 Rdr aff
mansenß leijomåhl och föregiffuer hon hadhe stoort omak för
hanß skull och gick i löffte för honom och sådant äffwentyradhe
ther emoot thenne Jon förmeenar sigh samma 3 Rdr förtient
haffua, föregiffuer och at knechten skola haffua låffuat henne
them. R. Jon Jonßon bleff tilldömbd at förnöija henne pengrna
och ställa henne klagelöß.
harall och hanß Sohn fådt haffua
Sammadagh framkom Gyret i Höredha och klagade
att såsom Andherß i Cronebodha war gånghen i Löffte
thet hon frijwilligen och bekänner för 100 Rdr. Gy-
retz man Pädher Jönßson låffuatt bleff i Leijemåhl för
H. Nde herr Tore Sparreß godz och räster ähnnu 8 Rdr
huilka 8 Rdr Andherß i Cronebodha måste som een
löffteßman h. Gyret owägerligen betahla, och huadh wid-
kommer att Andherß förskiuter sigh på Pädher Mårtenßon
fougdhen, så må hon sökia honom bästa hon gitter.
Jönß i Bolßgårdhen i hwitarydz Sochn för stämbningz
försittiandhe at suara Ingredh i Höredha _ 3 marker
Cronan . . . _ 1½marker
häradet . . . _ 6 ör.
häradzhöfd. _ 6 ör.
Steen i Holmana för Stämbningz försittiandhe att suara
Eßbiörn Peerßon i hampalt bööta _ 3 marker
Cronan . . . . . . . . _ 1½ marker
häradhet . . . . . . . _ 6 ör.
häradzhöffd . . . . . _ 6 ör.
huadh widhkommer om något som war oklart emillan
Jönß Jonßon och Jönß Nilßon så ähr them emillan alt för-
lijkt och huadh Jönß Nilßon kundhe haffua at åthala i the-
raß wänningar will Jönß Jonßon honom redeligen förnöija
och bethala.
Bengta i Buxebygdh een knechtaänkia käradhe till
Jönß Jonßon i Östraby at han har inne på sigh 3 Rdr aff
mansenß leijomåhl och föregiffuer hon hadhe stoort omak för
hanß skull och gick i löffte för honom och sådant äffwentyradhe
ther emoot thenne Jon förmeenar sigh samma 3 Rdr förtient
haffua, föregiffuer och at knechten skola haffua låffuat henne
them. R. Jon Jonßon bleff tilldömbd at förnöija henne pengrna
och ställa henne klagelöß.
Sammadagh fram kom för Rätta Nämbde-
mannen Jon Andherßson i Bärghem fullmyn-
digh på Pädher Jonsonß wägnar i Bockarydh och Ting-
skötte sin brodher Jönß Jonßon och hanß hustru Inge-
löff Johanßdotter sin arffdapart i Trolßtorp
för 40 Rdr. ähn Andherß Andherßon i Bärghem
på sin hustru Gunnel Jonßdotter för henneß syster-
deel thersammastädheß för 21 Rdr och een koo i efffter-
leffue. Jönß Nilßon i Qwäniarp på sin hustru Elßa
Jonßdotter 26 Rdr ähn aff sina systerbarn effter
Kirstin Jonßdotter 21 Rdr och vthlöffuadhe göra the-
raß nöije för effterleffwet och här äger han medh köp
och arff 1/4 i Trolßtorp gårdh.
Sammadagh framkom för Rätta Karin Am-
biörnßdotter i Klöffwerydh och klageligen gaff
tillkänna at hon i godh troo ländte för några åhr
sedhan en vngh Ryttare Oluff Jacobzsohn i Mårarp een
skön klädheßkiortell. så huruwell bådhe Lähnßmannen
Jönß Oluffzsohn och fleere dannemän wittna at hon
titt och offta haffuer krafft sin kiortell igien och then icke
mächtigh ähr blfeffuen, så emädhan hon sin kiortell länge
nogh för inthet mist haffuer altså befahlteß Lähnßman-
nen att taga aff Ryttaren twenne koor och huadh annat
finnaß kundhe och leffwerera tijt kiortelen ståår i pant
och taga kortelen igien och dhen tillställa Karin Am-
biörnßdotter
Sammadagh framträdde för Rätten Edle och Welbe
fru Christin Stolpeß till Flijßhult tienare och land-
bo fougdhe Isaach Peerßon och gaff tillkänna att
ehuruwell på Tinget i Tranhult dhen 15 Julij 1657 han
tå för Rätten præsenteradhe Sal. Welbe Trulß Kååseß
krafftiga obligation på 100 Rdr in specie som Welbe
mannen Jon Andherßson i Bärghem fullmyn-
digh på Pädher Jonsonß wägnar i Bockarydh och Ting-
skötte sin brodher Jönß Jonßon och hanß hustru Inge-
löff Johanßdotter sin arffdapart i Trolßtorp
för 40 Rdr. ähn Andherß Andherßon i Bärghem
på sin hustru Gunnel Jonßdotter för henneß syster-
deel thersammastädheß för 21 Rdr och een koo i efffter-
leffue. Jönß Nilßon i Qwäniarp på sin hustru Elßa
Jonßdotter 26 Rdr ähn aff sina systerbarn effter
Kirstin Jonßdotter 21 Rdr och vthlöffuadhe göra the-
raß nöije för effterleffwet och här äger han medh köp
och arff 1/4 i Trolßtorp gårdh.
Sammadagh framkom för Rätta Karin Am-
biörnßdotter i Klöffwerydh och klageligen gaff
tillkänna at hon i godh troo ländte för några åhr
sedhan en vngh Ryttare Oluff Jacobzsohn i Mårarp een
skön klädheßkiortell. så huruwell bådhe Lähnßmannen
Jönß Oluffzsohn och fleere dannemän wittna at hon
titt och offta haffuer krafft sin kiortell igien och then icke
mächtigh ähr blfeffuen, så emädhan hon sin kiortell länge
nogh för inthet mist haffuer altså befahlteß Lähnßman-
nen att taga aff Ryttaren twenne koor och huadh annat
finnaß kundhe och leffwerera tijt kiortelen ståår i pant
och taga kortelen igien och dhen tillställa Karin Am-
biörnßdotter
Sammadagh framträdde för Rätten Edle och Welbe
fru Christin Stolpeß till Flijßhult tienare och land-
bo fougdhe Isaach Peerßon och gaff tillkänna att
ehuruwell på Tinget i Tranhult dhen 15 Julij 1657 han
tå för Rätten præsenteradhe Sal. Welbe Trulß Kååseß
krafftiga obligation på 100 Rdr in specie som Welbe
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:20 (1657-1658) Bild 191 (AID: v49725.b191, NAD: SE/VALA/0382503) |