Sunnerbo dombok 1660

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 700 (AID: v205987.b700, NAD: SE/VALA/0382503)
11r
Sammedag kom för tingzrätten Bengt månßon i ösiö och berättade at han modher
fader Jöns i fageredt hade sålt en otting till Sigge i waraböke dock haft sigh
förbehållit fyra skepneland Uthi bemälte Jord. Sigge upwisar ett laga fångz
breff de dato then 11 Maij 629. af salig wälb: Nils siöblad uthgifuit
uthi huilket berättas, at han hafuer köpt heela ottingen, men Bengt mån
son tillbiuder sigh medh troowärdige witne wilia bewisa at fyra skeppeland ähre
obetalade altså efterlåtes honom widh nästa ting sin witne fram hafua medh
ährlige dannemäns Edhe thet hans moder aldrig bekom betalning för sina
fyra skepneland i fagered.
 
Sammadagh gaf hustru bengta i skiärfue änkia tillkänna at hon hafuer
giordt ett Jordaskifte medh peder pederson i biärsere å skatte om en treding
af en fierding iord för iord medh sina söners och mågars samtyckio, skiärfue
moth Biärsere och gifuet henne igen ett tunneland i skiärfue, Elliest mellom
gift, att uthi herde gården lijka och ähr 18 åhr sedan Jorden bleff till h: bengta
arffallin efter sin fader, then hon sedan hafuer låtit sielff åhrligen bruka
in till bytet skedde för tu åhr sedan, nu hafuer hennes broder Gumme
Jonson giordt inpaß och qual på thetta skifte och bruk i Wååras, men 
Gumme Jonson ähr stämbd dock icke tillstädeß, peder i biärsere gammal
troowärdigh nämbdeman frijwilligen bekänner såledeß bytt wara som och 
hafuer warit kallat till witne öffuer bytet änkian hustru bengta medh
sina söner och mågar bekänna sigh hafua fått fult wederlagh för sin iord
och ähra medh bytet nögda, allenast, Gumme Jonson, bleff lagligen stämbd
och utan laga förfall ähr hema, Ting m. B. 12 cap. L.L. peder månson
i biärsere såsom witne at Sädhen och höet sättias på byte iordden i quar
stadh och sattis Kongens fredh öfuer theße gårdz inbyggare at icke yttermera
wåldzwärkan them emellan skeer, som och länzmannen them emellan
hema förkunna må.
 
Nils Jonsons änkia i boarp med sin son Nils Jonson klagade moth påfuel
i hofgården om en kulamijl som hans salige hustru upbrändt hade medan hon
war liten, ther om hafua the warit för rätta och förliktz för 24 åhr
sedan, om 4 Rdlr nu will moderen allena behålla 3 Rdlr och will hen
nes barn skulla kräfua sin halfpart betalning moth af thens dödeß
quinnos arfuingar.   Men Tingzrätten finner skäligast änkan gifuer ifrån
sigh till sine barn halfparten, ähr 2 Rdlr thet öfriga behåller hon, emädan
hustrun ähr dödh som giorde skadan, och samma håll hafuer efter förkliknin
gen så länge oqualdt ståndit.
 
Manhaftigh Capitein Bengt Nilson androg en saak huru såsom han hade
bytt sigh till en häst af Swen i Boanäß länßman, huilken häst war
stullin ifrån Leutnanten Nils Johanson och ther före han sin häst igen
tagit hafuer, nu begärar Capiteinen, Swen i moanäs, må wist sin
fångesman eller hästin betala, Swen tillstår sig hafua hästin föryttrat
dhen och nu för 12 Rdlr wärderat ähr, Swen berättar sigh hafua
 
12r
fått hästin af Simon Nilson i ottarp och han borde honom ther till swara
Resolutio. bleff afsagt, Swen i moanäs betalar capiteinen bengt Nilson
hästin 12 Rdlr emädan bengt Nilson låtit Nils Johanson sin häst igen bekom
mit, Sedan Söka Swen i moanäs sin man Simon igen som bäst, han gitter
och kan.
 
Sammadagh förlijktis m. capitein bengt Nilson medh peder i torseberga om sex lånte
Rdlr Capeteinen föregifuer han giorde en resa till Calmara för peder therföre will
han hafua betalningh till 6 Rdlr omsider förliktis såledeß at Capiteinen behåller
halfparten för sitt omak, 3 Rdlr thet öfriga betalar till 3 Rdlr åth peder i torseberga
ther på gofue händers samantakning och wänner afträdde.
 
Åboarna i Eka sigh klageligen beswära thet grannarna af Kiällsiö i Berga sochn å h:r
Ture Sparres godz, om en vtäng ingripit på markane som the i Eka i Som
mars Nyligen ingropat hafua. huilket Arbete the i Kiällsiö, ned häfuit hafua, sam
ma madäng ähr på uthmarken, och twisten om gammal ängz häfd till Eka, the
andre förmehna wara på sitt byamål.
Emädan åtskiliga frälsegårdars iordägande ähro interesserade, ty upsätties samma
måhl till widare ransakning och Jordägandernars fulmechtige må fordra
lagligen ransakning eller syn, I medler tidh kan hwar behålla sin gambla häfd.
 
Sammadagh uplästis för rätten högwälborna herres Landzhöfdingens H:r Georgh
Gyllenstinernas frijherres till Lundholmen. herres till Stäket Thorensborgh och
Gelleröö etc Memorial till Häradz höfdingen angående några hemman som på 
Jordaransakningen 1659 skula wara upförde för ödhe och likwist seder mehra
befunne wara brukade. H:rn Bokhållaren instälte sig och för Rätten, och lijka
måtto upwijste hög:bna Landz höfdingens Breff at bijwista samma ransakning
altså uplästis designationen på gårdarna, som wore, Jon i Berghem ½. pedher ibm
½, Jöns ibm ½. och frågadeß Nämbden, huru dher medh war beskaffat, 
huilka witnade och sade, deels hade dhe witnat om dhes beskaffenheet och willa stå ther
före, deels hafua och Länsmännerna och allmogen witnat om, och sielffue therföre
swara måtte, om theße twenne ofwanb:te heman witnade efterskrifne nämbdemän
och medh sin edh ehrhålla wille. Nemligen, Arffwed i Wiggåsen Simon i Wästerhult, Jon
i grytåsa, Jon i wiggåsa, peder i siuhult peder i Skinnesböke, alla medh en mund
at the hade sielffve sedt theras giärde, och befunnet att ehuru wäll åkrarna wore
wäll Sådda, och ansada medh brenk, och all tillbehör, war dhär likwist förmedelst
then store torkan som tå å färde war, Roghen så bort torkat, at the tryggeligen kunne
Swara och wittnat der icke skulle blifua dheras uthsädhes sädh behållin, kornet som
uthsädht war witnade the och af bemällte Torka wara några ax i förstone upkom
och dhe wore temmelig godha, men Sedan wäta kom wäxte och något mehr till
och dhet kom så sendt up, att dhett kom intet till någon mognat, Uthan af kölld och
frost mestadelen fördärffuades, Så at bönderna derföre på Jordaransaknin
gen nödgadeß om någon förskoningh för mißwäxt anhålla, men att någon
hafuer berättat något aff gårdarna hafua då warit ödhe, thet kan intet bewijsas
uthan dhe wore i fult bruk, och allenast om mißwäxt klagat, och der på Resol
verat och förmedlat som Jordaboken innehåller     Een af bönderna som för
gårdarna skatta, Nemligen peder i berghem, bekänner sigh oansedt gården
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 700 (AID: v205987.b700, NAD: SE/VALA/0382503)