| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1410 (AID: v205987.b1410, NAD: SE/VALA/0382503) |
29v
Kom för Rätten Per Jacobson i Höreda och inlade och inlade een attest af trowerdige witt-
ne wnderskrefwen, och bewiste sigh hafwa kiöpt een hallf systerluth wthi
Norra Höreda för 10 Rdlr som Cornelius Bengtson, Allgut Månson, Bengt
Jäppason och Nills Jacobson betyga, deßlijkest hafwer Per Jacobson kiöpt
een hallf systerluth af Carll Joenson och gifwit derföre som och medh wit
ne bewistes 15 dlr Smt ähn hafwer han bewist medh salig Hr Johan Lynej
qwittantz att han hafwer betalt een syster luth som hörde Sal. h. Britta
i Ryßby till, och therfore gifwit 20 Rdlr desföruthan hafwer han bytt
sigh till twå systerdeler i samma gårdh, af Nills bengtson i Bökelijdan
och gifwit honom Jord igen i samma by N. 1/8 i Joen Allgudtzsons gårdh
och 20 Rdlr och een hallf stufwa. desslijkest och ett tröije kläde till för
bätringh, Noch siällf arft i be.te gård een systerdeel så att han och hans
hustru Ingred Swensdotter tillhopa äga fehm systerluther som ahr hallf
Norregårdh i Höreda, hwillkedt Mr Nills och flere bewittnade och par-
terna tillstodo. etc.
S. d. kom för Rätten hs ähtt Mr Nills Rubenius prowest i Synnerbo och
Kiörkioherde i Hwijtarydh och bekände sigh haffwa gifwedt Sewedh Joenson
i Höreda ¼ wthi Joen Augudtzsons gårdh i Höreda och 50 Rdlr och till ett nögach-
tigt wederlagh hafwer Sewed på sina och sin hustrus Bengta Jöens dotters
wägna gifwit hs ätt Mr Nills och hans k. hustru h. Kirstin Matzdotter
¼ wthi Torkeshult som Elliest kallas Hellsingztorp, dedt Sewedh och nu
närwarandes tillstodh så att begge parterne wäll åtnögdes, och såsom
detta bythe ähr frijwilligen giordt och bete gårdaluther lagbudne och lagh-
ståndne.
S. d. kom för Rättan Nills Bengtson på Bökelijdan och gaf tillkänna att
han hade bytt sigh och sin hust. Jertrudh Raßmußdotter till een åttingh
wthi Joen Allgudtzons gårdh i Höreda af Per Jacobson i Höreda och en åtting
hafwer han kiöpt i samma gård af sin broderson Lars Månson och gifwit
honom therföre i wärd och pänninger 30 Rdlr Hwillkedt hs wördt Mr
Nills i Hwijtarydh häradtz prowesten Närwarandes och för Rätten wittna
de sant wara, altså äger han nu een fiärding wthi Joen Allgudtzons
gårdh i Höreda hwillkedt Jordabyte och kiöp ähr lagbudit och lagståndit ty
dömbdes krafftigt och gilt, altså her med afhändes etc.
S. d. Insinuerade Swen Nillson i Alanskiöp i Rätten ett bewijß wthgifwit
af hs äht Mr Nills i Hwijttared then 17 feb: 660 hwar uthinnan gifwes
tillkänna att Swen Nillson hafwer sigh lagligen tillpantat een Sex-
tonde deel wthi Alanskiöpe gårdh för Sextijo dlr Smt hwillken gårda
part påfwell Nillson hafwer wthsatt, och såsom samma gårda parten
intedt mera wärdt, altså begärade Swen Nillson få skiöthe her på
30r
hellst effter han hade sålt sin fadernes Jord wthi Qwinnalt och
dätta i des stelle inlöst, blef altså dömbd att Swen Nillson behåller
be:te 1/16 medh förordh om någon narmare ähr skylld och will börda
then igen, då skall han betalla Swen Nillson sina päninger medh des
interesse, fant och Rätten be:te 1/16 noch dyrt pantsatt och eij mehr
wärd wara, derföre såsom och att han war lagbuden och lagstånden
ty dömbdes ofwanbe:te 1/16 wthi Allanßkiöpe gårdh medh ofwanbete
Conditioner ifrån påfwell Nillson.
Sammadag wpstego för Rätten efterskrefne redelige danemän och Nembde-
män, Joen i Rydh, Simon i wästerhult Per i Skijnnesbygd Per i Siöhult
hwillka på forriga tingh wthi Horn wore förordnadhe att syna e-
mellan högahollm i Markarydz Sochn och Stenshult i Hallarydz Sn
och serdeles förnima medh hwadh skäll Stenshulterna hafwa
wpsatt een giärsgården emellan bete gårdar och samma giärsegård
fäst wthi högahollms giärsegårdh, hwillken sedan ähr af höga-
hollmerna nederhuggin worden, tå berättade bete Nembdemän hu-
ru såsom Stenshulterna wille wäll beropa sigh på ett Steen-
märke som skulle gårdernas ägor åtskillia, hwillkedt ligger
på ett bößeskått när intill högahollma, den dee och berättade
wara iordfast, på hwillken och lågh een liten Steen icke störe
ähn man kunde kasta honom hwart man wille, then the alldeles
ogillade och intedt kunde wittzord gifwa, hellst och effter inga andra
märke funnes som wiste på then steenen, des föruthan war detta
ett olagligit märke som alldrig tillförena hade warit för märke
gillat, mycket mindre för någon skillnadt bemälte gårder emel-
lan giöra kunde, dee berättade och att een giärsegård på samma
stelle denne nederrefne giärsegården wpbygder war, ther haf-
wer tillförena warit een giärsegårdh wpsatt, och tå ähr then äfwen
så wäll som thenne nederhuggin, och således skattade thetta Sten-
märke wara odugeligit. Sedan wpwiste högahollma sin märke
der dhe wille bewijsa skillnaden wara, N. först i een Myr war
een stor steen som kallades märkes Steen, hwillken wiste rätt
på Sochna skillnaden och der ifrån rätt fram wp i skogen, der
war een stor Steen, hwillken med meniskiors händer war
tijt lagder så stoor att twa karler kunde löffta honom, der i-
från ähro the ledsagade till een Jordfast Steen, hwarest syntes
i måset att der hade stått een annor Steen på honom, hwillken
förmentes af skallkar wara borttagin, der ifrån wistes ther
rätt fram till gambla gräntzen, hwarest thee och berattade mär-
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 1410 (AID: v205987.b1410, NAD: SE/VALA/0382503) |