| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:35 (1672-1676) Bild 3170 / sid 11 (AID: v206169.b3170.s11, NAD: SE/VALA/0382503) |
10
aff cronones jordebok och fins under num:o 2 och skulle skat
rebönderne intet willia gifwa någon wederkiändzlo för den
frijheet som dhe åthniuta det dem tillåtes att stå i rotha medh
hans frälszebönder då seer han gierna att dhe måge blifwa wed
skattmanna rätt och rättighet uthi rotherningar den dhe begiära.
Wijdare beklagade sigh skatteböndren högeligen öffwer det som
skulle wälb:ne Oloff Rosenstierna commincerat och hootat dhem
att sedermehra han uthi 3 åhr hade warit be:te skattebönders
husbonde skulle ingen uthaff dhem sittia wed gårdarne om hwilc
ka uthsagor sampteligen skattebönderne kommo öffwerens och be
jakade dhem aff wälb:ne Oluff Rosenstierna wara uthtalade
men ennkannerligen wille een ährligh danneman som nämbden
och tingzallmogen war wäl bekant Swen Perszon i Luszhult
be:dh med lijfligh eed det samma verificera och bekräffta hwar
till wälb:ne Oluff Rosenstierna eenständigt nekade sigh samma
enunciata uttalat haffwa. Skatteböndren beropade sigh uppå cap
pellanen i Wrå sochn hr Jon Uhrman att han skulle wittna hwad
han hördt hade angåendhe dhe hootelser medh hwilcka wälb:ne
Oluff Rosenstierna skulle undsagt dem som ährende reesa upp till
Ståckholm att klaga öfwer honom det han och giorde offenteligen be
tygandes sigh hört honom säijia att han skulle niupa een men
hwem eller hwarföre det skulle skie wiste han intet. Här på
förklarade sigh hr Oluff Rosenstiärna således att han inga
lunda uthi den mening som aff skatteböndren angifwes hafua
det samma sagt uthan meente ehwem som intet uthaf dem wille
gifwa sigh sin skatt efter cronones jordebokz lydelse den samma
skulle han niupa, än blef dhem emillan ytterligare agerat och
skattebönderne tillfrågat (1:) om dhe skiutzade wälb:ne Boo
Rosenstiärna då dhe woro under hans lydna läggiandes dock
lijkwäl uth skiutzfärdzpenningarne? Hwar till samptelige skatte
rebönderne intet willia gifwa någon wederkiändzlo för den
frijheet som dhe åthniuta det dem tillåtes att stå i rotha medh
hans frälszebönder då seer han gierna att dhe måge blifwa wed
skattmanna rätt och rättighet uthi rotherningar den dhe begiära.
Wijdare beklagade sigh skatteböndren högeligen öffwer det som
skulle wälb:ne Oloff Rosenstierna commincerat och hootat dhem
att sedermehra han uthi 3 åhr hade warit be:te skattebönders
husbonde skulle ingen uthaff dhem sittia wed gårdarne om hwilc
ka uthsagor sampteligen skattebönderne kommo öffwerens och be
jakade dhem aff wälb:ne Oluff Rosenstierna wara uthtalade
men ennkannerligen wille een ährligh danneman som nämbden
och tingzallmogen war wäl bekant Swen Perszon i Luszhult
be:dh med lijfligh eed det samma verificera och bekräffta hwar
till wälb:ne Oluff Rosenstierna eenständigt nekade sigh samma
enunciata uttalat haffwa. Skatteböndren beropade sigh uppå cap
pellanen i Wrå sochn hr Jon Uhrman att han skulle wittna hwad
han hördt hade angåendhe dhe hootelser medh hwilcka wälb:ne
Oluff Rosenstierna skulle undsagt dem som ährende reesa upp till
Ståckholm att klaga öfwer honom det han och giorde offenteligen be
tygandes sigh hört honom säijia att han skulle niupa een men
hwem eller hwarföre det skulle skie wiste han intet. Här på
förklarade sigh hr Oluff Rosenstiärna således att han inga
lunda uthi den mening som aff skatteböndren angifwes hafua
det samma sagt uthan meente ehwem som intet uthaf dem wille
gifwa sigh sin skatt efter cronones jordebokz lydelse den samma
skulle han niupa, än blef dhem emillan ytterligare agerat och
skattebönderne tillfrågat (1:) om dhe skiutzade wälb:ne Boo
Rosenstiärna då dhe woro under hans lydna läggiandes dock
lijkwäl uth skiutzfärdzpenningarne? Hwar till samptelige skatte
11
bönderne swarade ia att dhe giordhe med een god willia så
många skiutzningar han behagade läggia uppå dhem ware
sigh antingen till Halmstad, Christianstadh eller annor
städes ährläggiandes lijkwist deszföruthan uth skiutzfärdz
penningarne. (2.) frågades Skattebönderna om Wälb:ne Ro-
många skiutzningar han behagade läggia uppå dhem ware
sigh antingen till Halmstad, Christianstadh eller annor
städes ährläggiandes lijkwist deszföruthan uth skiutzfärdz
penningarne. (2.) frågades Skattebönderna om Wälb:ne Ro-
senstiärna, haffwer twingat dem mitt i sine Wåhrdagar att
Skiutza 12 tunnor Salt och Sill ifrån Halmstad som klagas?
der till swarades Ja, att Nanne i Kränckeboda skiutzade twän-
ne tunnor, Johan i Håkanhult En tunna, Joen i Hästhult Een
tunna Sill, Per i Gunnalt een tunna Salt, Jöns i Lußhult
En tunna Salt, Jöns i Kråkzhult, han slapp samma gång, efter
dhe hafwa brukat hans hästar för detta till Redhästar, Jöns
i Ämmeboda 1 tunna Salt, dhe andre som skiutzade woro uthaf
dhe stora oförmedlade gårdarnar, bekiännandes at dhe in-
tet skiutzade fram till Sätesgården Eed, uthan blefwo un-
der resan gienom andra wälb:gh Oluff Rosenstiernas
uthskickade, dher ifrån förlåßade, hwar emot Rättaren
Joen Spijk, intet hade emotsäijia, uthan bekiände så wara pas-
serat (3.) Om wälb:ne Oluf Rosenstierna någon gång hafwer
låtit för skiutzning panta een dahl:r serdeles när dhe skulle
skiutzningen försummat? Öffwer dhet dhe och sigh beswähra. R.
Ingen panttning är ännu skiedd uthan dhe äre der med som oftast
hootade. Der till nekade rättaren ofwanbe:te Joen Spijk men
skulle det någon gång wara skiedt då är det uthi wälb:ne Boo
Rosenstiärnas tijdh passerat men sedermehra intet. Wälb:gh
Oluff Rosenstierna nekade högeligen sigh alldrigh sådan
befallningh uthgifwit sedan han bekom samme skattebönder (4.)
Frågades ehwem för skattebönderna som klagas skola war
rit deras creatur understundom heela wekan och understun
dom heela månaden ifrån uthi skiutzning och hälst uthi
låtit för skiutzning panta een dahl:r serdeles när dhe skulle
skiutzningen försummat? Öffwer dhet dhe och sigh beswähra. R.
Ingen panttning är ännu skiedd uthan dhe äre der med som oftast
hootade. Der till nekade rättaren ofwanbe:te Joen Spijk men
skulle det någon gång wara skiedt då är det uthi wälb:ne Boo
Rosenstiärnas tijdh passerat men sedermehra intet. Wälb:gh
Oluff Rosenstierna nekade högeligen sigh alldrigh sådan
befallningh uthgifwit sedan han bekom samme skattebönder (4.)
Frågades ehwem för skattebönderna som klagas skola war
rit deras creatur understundom heela wekan och understun
dom heela månaden ifrån uthi skiutzning och hälst uthi
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:35 (1672-1676) Bild 3170 / sid 11 (AID: v206169.b3170.s11, NAD: SE/VALA/0382503) |