| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 79 / sid 1 (AID: v49320.b79.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
[tom sida]
1r
Lefwererat den 22 Ianuarij 1637
Her Begynnas Dom
boken [..] Synnerbo hä:tt
pro Anno
1636
Lagman
Edle höghwelborne herre her Carll Carllszon Gylden
hielm, Swerigesz rickesz rådh, och H.K.M:tz förmyndare
och richz ammiral. Frijjherre till Berqwara, herre till
Sundbyholm och Caszby etc.
Landzhöffdinge
Edle welborne Bengt Kaffle till Lydingznäsz och Dagsznäsz.
Vnderlagman
Edle welborne Christopher Ribbingh till Vlffznäss.
Vnderlandzhöffdinge
Edle welbördigh Per Månszon Loodh till Hielmszänge och Stensziö.
Häradzhöffdinge
Edel welborne Johannes Salvius till NB etc. Hoffcantzeler.
Häredzfougden
Ehrlign welförståndigh Gudmundh Anderszon i Jöneköpingh.
Lagläsare
Nilsz Eskellszon i Hwltt.
Thenne dom book haffuer iag vndertecknad öffuer
sendt vthj Marthi månadt åhr 1637
Gustaff Nillszonn
boken [..] Synnerbo hä:tt
pro Anno
1636
Lagman
Edle höghwelborne herre her Carll Carllszon Gylden
hielm, Swerigesz rickesz rådh, och H.K.M:tz förmyndare
och richz ammiral. Frijjherre till Berqwara, herre till
Sundbyholm och Caszby etc.
Landzhöffdinge
Edle welborne Bengt Kaffle till Lydingznäsz och Dagsznäsz.
Vnderlagman
Edle welborne Christopher Ribbingh till Vlffznäss.
Vnderlandzhöffdinge
Edle welbördigh Per Månszon Loodh till Hielmszänge och Stensziö.
Häradzhöffdinge
Edel welborne Johannes Salvius till NB etc. Hoffcantzeler.
Häredzfougden
Ehrlign welförståndigh Gudmundh Anderszon i Jöneköpingh.
Lagläsare
Nilsz Eskellszon i Hwltt.
Thenne dom book haffuer iag vndertecknad öffuer
sendt vthj Marthi månadt åhr 1637
Gustaff Nillszonn
2
3
Anno 1636 den 4 och 5 Feb:
stodh laga nyåhrsz tingh i Synnerbo h:tt widh rättan tingh
stadh Hamnada, öffuerwarandesz ståthållaren edle welborne
Päder Månszon Loodh till Hielmszänga. Item fiscalen vthi Gö
terijckett, ehrbhoren, wijsz och förståndigh Zacharias Rhotovius
jemwell häredzschriffuaren och vnderfougden, welachtadhe
Harall Trolle och Pär Carllszon i Trotteslöff, sampt nem
dhen.
Nilsz Pärszon i Ösziö, vngh drängh sackfältesz för mökrenckan
medh sin fadersz legopiga Kirstin Knutzdötter, medh huilcken
han barn afflat haffuer, thet hoon till werldenne födt hafuer
effter thet 3 Cap. i Gifft. Balcken. Är skatteiordh.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradet 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Sammadagh bleff den höglofflige konungzlige hoffrättz
dom ezequerat anlångande en dråpsack på Jon Jonszon
i Dommaritt som bleff ihelslagen aff Nilsz Larszon i Guddarp
och Nilsz Larszon vtfäste effter domen 199 dr konungzsacken
och häredzsacken förbehållen nemligen 50 dr. Sedan skall han
fönöija målzäganden.
cronan 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
Sven Anderszon i Hölminge vtfäste effter den höglofflige k:ge
hoffrätz i Jöneköping affsagde doom för han slogh Peder i
Hwltt ihiäll. Är frelsze welb:ne Åcke Axellszons till Göx
holm.
frelszeszhuszbonden 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
målzäganden förnögdh
Sammadagh praesenterades her i rätten H.M:tz
enkedrotningensz pasz giffuit een tysk fru Engel
stodh laga nyåhrsz tingh i Synnerbo h:tt widh rättan tingh
stadh Hamnada, öffuerwarandesz ståthållaren edle welborne
Päder Månszon Loodh till Hielmszänga. Item fiscalen vthi Gö
terijckett, ehrbhoren, wijsz och förståndigh Zacharias Rhotovius
jemwell häredzschriffuaren och vnderfougden, welachtadhe
Harall Trolle och Pär Carllszon i Trotteslöff, sampt nem
dhen.
| Nembden | |
| Jönsz Jeppaszon i Rydh | Månsz Botelszon i Horn |
| Ebbe i Hiulsznäsz | Oluff i Skeckarp |
| Nilsz i Alenszkiöp | Jon i Snelzböcke |
| Per Nilszon i Ösziö | Giszle i Tranhultt |
| Pär Bengtszon i Trotteslöff | Andersz i Bergheem |
| Pär Nilszon i Synderwrå | Pär Johanszon i Judhultt |
Nilsz Pärszon i Ösziö, vngh drängh sackfältesz för mökrenckan
medh sin fadersz legopiga Kirstin Knutzdötter, medh huilcken
han barn afflat haffuer, thet hoon till werldenne födt hafuer
effter thet 3 Cap. i Gifft. Balcken. Är skatteiordh.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradet 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Sammadagh bleff den höglofflige konungzlige hoffrättz
dom ezequerat anlångande en dråpsack på Jon Jonszon
i Dommaritt som bleff ihelslagen aff Nilsz Larszon i Guddarp
och Nilsz Larszon vtfäste effter domen 199 dr konungzsacken
och häredzsacken förbehållen nemligen 50 dr. Sedan skall han
fönöija målzäganden.
cronan 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
Sven Anderszon i Hölminge vtfäste effter den höglofflige k:ge
hoffrätz i Jöneköping affsagde doom för han slogh Peder i
Hwltt ihiäll. Är frelsze welb:ne Åcke Axellszons till Göx
holm.
frelszeszhuszbonden 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
målzäganden förnögdh
Sammadagh praesenterades her i rätten H.M:tz
enkedrotningensz pasz giffuit een tysk fru Engel
4
von Lagenbärgh på 4 skiutzhästar och frij fodrenschap daterat
Stockholm den 23 Januarij 1636. Så emädan at welborne landz
höffdingen haffuer bekommit serdelesz breff att H.K.M:tz pasz
icke schulle gälla länger än vthi hennesz lijffgedingh, derföre
togh vnderlandzhöffdingen paszett till sigh. Vnder samma pasz
haffuer hon tagit en tysk student Georgius Baren, der på han hadhe
godt bewijsz och sagdt att han war hennesz drängh, huilckett
doch inthet i sanningh war. I lijcka måtto hafuer hon tagit een
annor man medh sigh ifrån Hamborgh, huilcken hon och sadhe wa
ra sin tienare, det och inthet kunde bewijszas, hans nampn
war Arent von Barkum, huilcken till sitt ämbete war en
som kunde göra fewrsprutzen. Bleffuo samptlige effter
welb:ne landzhöffdingensz Bengt Kaffles breff förloszade att
förresza för peningar hoosz gästgiffuarna.
Sammadagh fördesz för rätta en tienstepiga Ingridt b:dh huil
cken tiente Suen Bengtszon i Guddarp, dråparensz fadher och
var medh honom när dråpet skedde på Jöns Anderszon i Gud
daarp. Först beretter hon effter afflagdan eedh at dråparen
[..] kom tiörandesz öffuer Jönsz Anderszons engh
som war oslagen och dråparen hadhe lägenheet at tiöra
bådhe noran och sönnan till om engan ther slagit och reffsat war.
När dråparen fick see Jönsz Anderszon fick han pigan oxarna
at tiöra och gick itt stycke effter laszet. Den dräpne stegh uthur
wägen och sadhe tiör frijtt. Tå kom dråparensz fader Suen Bengt
szon löpandesz medh een krake och han bleff wedkastandesz medh
Jönsz Anderszon och stötte honom för bucken och i fingeren itt litet
blodwijte. Tå swarade den dräpne gack din koosz iagh hugger hu
ffuudet aff tigh medh lijan. I dett samma språngh dråparen fram
och togh kraacken ifrån sin fadher och slogh ådt honom at lijen
gick aff och i dhett samma kommo dhe i halszerna och dråparen
fick öffuerhanden och slogh dhen dräpne omkull och satte sigh på
bucken, plustradhe honom i ansichtet och drogh honom i håret
sedan drogh vth sin knijff och stack honom i bröstet at knijfuen
gick sönder i tången. Der medh stegh han vp aff honom och kasta
de knijffuen på dhen dräpnesz bröst. När dråparen war affre
ster begynte dhen dräpne at resza sigh vp. När dråparen
det förnam wände han om och när som den dräpne war på knä
togh dråparen hansz huffuudt och satte emellan sin been, sedan
togh den dräpnesz knijff aff hansz egen byxesäck och stack honom
2 styngh, itt i huar axlan at dhen dräpne bleff döder strax på
platzen. Vitnen komma medh deresz berättellsze öffuer ensz
vndantagandesz fåå ordh men licka meningh. Dråparen
Stockholm den 23 Januarij 1636. Så emädan at welborne landz
höffdingen haffuer bekommit serdelesz breff att H.K.M:tz pasz
icke schulle gälla länger än vthi hennesz lijffgedingh, derföre
togh vnderlandzhöffdingen paszett till sigh. Vnder samma pasz
haffuer hon tagit en tysk student Georgius Baren, der på han hadhe
godt bewijsz och sagdt att han war hennesz drängh, huilckett
doch inthet i sanningh war. I lijcka måtto hafuer hon tagit een
annor man medh sigh ifrån Hamborgh, huilcken hon och sadhe wa
ra sin tienare, det och inthet kunde bewijszas, hans nampn
war Arent von Barkum, huilcken till sitt ämbete war en
som kunde göra fewrsprutzen. Bleffuo samptlige effter
welb:ne landzhöffdingensz Bengt Kaffles breff förloszade att
förresza för peningar hoosz gästgiffuarna.
Sammadagh fördesz för rätta en tienstepiga Ingridt b:dh huil
cken tiente Suen Bengtszon i Guddarp, dråparensz fadher och
var medh honom när dråpet skedde på Jöns Anderszon i Gud
daarp. Först beretter hon effter afflagdan eedh at dråparen
[..] kom tiörandesz öffuer Jönsz Anderszons engh
som war oslagen och dråparen hadhe lägenheet at tiöra
bådhe noran och sönnan till om engan ther slagit och reffsat war.
När dråparen fick see Jönsz Anderszon fick han pigan oxarna
at tiöra och gick itt stycke effter laszet. Den dräpne stegh uthur
wägen och sadhe tiör frijtt. Tå kom dråparensz fader Suen Bengt
szon löpandesz medh een krake och han bleff wedkastandesz medh
Jönsz Anderszon och stötte honom för bucken och i fingeren itt litet
blodwijte. Tå swarade den dräpne gack din koosz iagh hugger hu
ffuudet aff tigh medh lijan. I dett samma språngh dråparen fram
och togh kraacken ifrån sin fadher och slogh ådt honom at lijen
gick aff och i dhett samma kommo dhe i halszerna och dråparen
fick öffuerhanden och slogh dhen dräpne omkull och satte sigh på
bucken, plustradhe honom i ansichtet och drogh honom i håret
sedan drogh vth sin knijff och stack honom i bröstet at knijfuen
gick sönder i tången. Der medh stegh han vp aff honom och kasta
de knijffuen på dhen dräpnesz bröst. När dråparen war affre
ster begynte dhen dräpne at resza sigh vp. När dråparen
det förnam wände han om och när som den dräpne war på knä
togh dråparen hansz huffuudt och satte emellan sin been, sedan
togh den dräpnesz knijff aff hansz egen byxesäck och stack honom
2 styngh, itt i huar axlan at dhen dräpne bleff döder strax på
platzen. Vitnen komma medh deresz berättellsze öffuer ensz
vndantagandesz fåå ordh men licka meningh. Dråparen
5
hadhe edle welbördigh Per Månszon Lodz leidebreff at feloger kom
ma för retten, vndergå domb och feloger i sitt behåldh igän.
Men han törsz inthet drista sigh fram eller och är så fiärran
at han dhenne gången icke kan fram komma. Icke desz mindre
berätta hansz vhäner at han kiennesz widh dråpet och inthet
neckar sigh så grofft och omildt handlat haffua som föreskri
ffuit står. Denne ynckelige dråpsack bleff effter målzä
gandesz trägne begäran skerskodat och till dombsz vtfördh.
Och effte dråparen godwilligen bekienner dråpet och ingen
protestation är emott vitnen, ehuru swaga dhe äre, och parter
na inthet haffua mher inwända, så är aff acterna klart at
Bengt Suenszon haffuer detta dråp oträngder bedriffuit på
sin granna och egen morbroder Jönsz Anderszon vthan alla lifz
nödh, aff wällust och argheet. Derföre erkiänner denne nidri
ge rätten praecist rätt wara at Bengt Suenszon giffuer liff
för lijff effteer dett andra och 12 Capp. i Dråpmåla Balcken medh
villia och rymme landh och få aldrigh fridh för än målzägan
den bedher för honom. När domen war affsagdh om dråpa
ren wände målzäganden sigh ådt gubben för:be Suen Bengtszon
beskyllandesz honom haffua å wigwalle waritt, desz villiandesz
och wållandesz at han dödh fick och wåro på honom domb begä
randesz. Så oansedt dråparen godwilligen kiennesz dråpet
och gör sin fadher oschyldigh, lickwäll bleff och denne klagan stelt
till them 12 i nämbden at effter det 20 Cap. i Dråp. Balcken
skerskoda om dhe kunna vndantaga Suen Bengtszon at han
eij thesz williande eller wållande å wijgwalle war at dheresz
man bleff dräpen. Och när nembden hadhe omrustat bleff
Sven Bengtszon så wijdt vndantagen at han eij dhesz williande
war. Dy effter honom fans inngen dödz sår eller annor sår som
mätasz kunde. Men för wållandet kunde nembden honom icke
befrija efter han först vthslogh och reste parlementet til wäga
som aff acterna clart är och sackfältesz effter det 21 Cap.
i Dråpmåla Balcken till halszbana boot 9 marker. Och oan
sedt han är offgammall, lithet hörandesz och her effter huar
cken tingfhör eller kiörckeföör, lickwäll haffuer han tilbu
det den dödasz barn en christeligh förlickningh, doch her till
icke widare giordh, vthan medh the förordh och condition om
dett länder dhen höglofflige konungzlige hoffret i Göterij
ckett till nådigt behagh.
Gårdar vpbiudasz
Alt Ternhultt frelsze 1
½ Balckery i Törpa sochn 1
ma för retten, vndergå domb och feloger i sitt behåldh igän.
Men han törsz inthet drista sigh fram eller och är så fiärran
at han dhenne gången icke kan fram komma. Icke desz mindre
berätta hansz vhäner at han kiennesz widh dråpet och inthet
neckar sigh så grofft och omildt handlat haffua som föreskri
ffuit står. Denne ynckelige dråpsack bleff effter målzä
gandesz trägne begäran skerskodat och till dombsz vtfördh.
Och effte dråparen godwilligen bekienner dråpet och ingen
protestation är emott vitnen, ehuru swaga dhe äre, och parter
na inthet haffua mher inwända, så är aff acterna klart at
Bengt Suenszon haffuer detta dråp oträngder bedriffuit på
sin granna och egen morbroder Jönsz Anderszon vthan alla lifz
nödh, aff wällust och argheet. Derföre erkiänner denne nidri
ge rätten praecist rätt wara at Bengt Suenszon giffuer liff
för lijff effteer dett andra och 12 Capp. i Dråpmåla Balcken medh
villia och rymme landh och få aldrigh fridh för än målzägan
den bedher för honom. När domen war affsagdh om dråpa
ren wände målzäganden sigh ådt gubben för:be Suen Bengtszon
beskyllandesz honom haffua å wigwalle waritt, desz villiandesz
och wållandesz at han dödh fick och wåro på honom domb begä
randesz. Så oansedt dråparen godwilligen kiennesz dråpet
och gör sin fadher oschyldigh, lickwäll bleff och denne klagan stelt
till them 12 i nämbden at effter det 20 Cap. i Dråp. Balcken
skerskoda om dhe kunna vndantaga Suen Bengtszon at han
eij thesz williande eller wållande å wijgwalle war at dheresz
man bleff dräpen. Och när nembden hadhe omrustat bleff
Sven Bengtszon så wijdt vndantagen at han eij dhesz williande
war. Dy effter honom fans inngen dödz sår eller annor sår som
mätasz kunde. Men för wållandet kunde nembden honom icke
befrija efter han först vthslogh och reste parlementet til wäga
som aff acterna clart är och sackfältesz effter det 21 Cap.
i Dråpmåla Balcken till halszbana boot 9 marker. Och oan
sedt han är offgammall, lithet hörandesz och her effter huar
cken tingfhör eller kiörckeföör, lickwäll haffuer han tilbu
det den dödasz barn en christeligh förlickningh, doch her till
icke widare giordh, vthan medh the förordh och condition om
dett länder dhen höglofflige konungzlige hoffret i Göterij
ckett till nådigt behagh.
Gårdar vpbiudasz
Alt Ternhultt frelsze 1
½ Balckery i Törpa sochn 1
6
1/4 aff Göszhultt i Traheridz sochn 1
1/4 aff Quinnaltt i samma sochn 1
1/6 aff Söndre gården i Horn 1
½ Broddaltt i Wrå sochn 1
1/4 i Håckenöt 1
½ Rydh i Wrå sochn 1
½ Ormalt i samma sochn 1
1/6 aff Balckö i Nöttia sochn 1
1/4 aff Luszhult 1
1/3 aff Kiäskhultt 1
Sammadagh klagade Jon i Nygårdh at Jacob Jönszon i
i Borszna haffuer slagit honom ett mundslagh på kiör
kogården den tijdh han heem kom ifrån Tyszlandh aff
orsack at Jon i Nygårdh hadhe skiältt hansz hustru för
tiuff, der aff togh Jacob sigh orsack at taga sigh skåtzmål
aff sochnen om hansz hwsz och hustru haffua nogor tidh
warit mistänchte för tiuffuerij. Der till suaradhe Jon i
Nygårdh som henne beschyltt hadhe, dett schall jagh bestå, i det
samma stötte Jacob Jon i Nygårdh för munnen, et lithet hål
syntes effter naglen. Om skällorden är tilförenne affdömdtt
derföre sackfältesz Jacob effter dett 13 Cap. i Edzöresz Bal
cken för skuffningh till peningar 9 marker. Och sedan haffua
bådhe vndergådt capitelsz domb och böth bådhe till domkyr
kan och socknkyrkan för förargellszen och meszefall.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häredzhöffdingen 1 ½ marker
Sammadagh anklagade fiscalen vthi den höglofflige ko
nungzlige hoffrätt i Jöneköpingh ehrligh och welförstån
digh Zacharias Rothovius wellerdh mester Nilsz i Huiterytt
för itt falskt pasz som han förebär at be:te Mester Nilsz haffuer
giffuit een b:dh m. Mickael Albertus ifrån Pomeren, som
haffuer angiffuit sigh gönom sin curation och beqwemlige
medicamenter kunna förhielpa nogre som haffuer fharlige
siuckdommer till dheresz helsza igen. Och haffuer mester
Nilsz deresz nampn infördt i sitt testimonio som han haffuer
wäll gönom sin lofflige konst och förmedelst Gudz tilhielp till
hälszan förhulpit. Hansz testimonium är daterat Huiterydh
den 9 Septemb. 1635. Men icke desz mindre haffua mästede
le aff patienterna beswärat sigh hoosz landzhöffdingen at
sådant inthet är effter kommit som hansz löffte och bewiszet
aff mester Nilsz giffuit vtwijszar och förmår. Och mester
1/4 aff Quinnaltt i samma sochn 1
1/6 aff Söndre gården i Horn 1
½ Broddaltt i Wrå sochn 1
1/4 i Håckenöt 1
½ Rydh i Wrå sochn 1
½ Ormalt i samma sochn 1
1/6 aff Balckö i Nöttia sochn 1
1/4 aff Luszhult 1
1/3 aff Kiäskhultt 1
Sammadagh klagade Jon i Nygårdh at Jacob Jönszon i
i Borszna haffuer slagit honom ett mundslagh på kiör
kogården den tijdh han heem kom ifrån Tyszlandh aff
orsack at Jon i Nygårdh hadhe skiältt hansz hustru för
tiuff, der aff togh Jacob sigh orsack at taga sigh skåtzmål
aff sochnen om hansz hwsz och hustru haffua nogor tidh
warit mistänchte för tiuffuerij. Der till suaradhe Jon i
Nygårdh som henne beschyltt hadhe, dett schall jagh bestå, i det
samma stötte Jacob Jon i Nygårdh för munnen, et lithet hål
syntes effter naglen. Om skällorden är tilförenne affdömdtt
derföre sackfältesz Jacob effter dett 13 Cap. i Edzöresz Bal
cken för skuffningh till peningar 9 marker. Och sedan haffua
bådhe vndergådt capitelsz domb och böth bådhe till domkyr
kan och socknkyrkan för förargellszen och meszefall.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häredzhöffdingen 1 ½ marker
Sammadagh anklagade fiscalen vthi den höglofflige ko
nungzlige hoffrätt i Jöneköpingh ehrligh och welförstån
digh Zacharias Rothovius wellerdh mester Nilsz i Huiterytt
för itt falskt pasz som han förebär at be:te Mester Nilsz haffuer
giffuit een b:dh m. Mickael Albertus ifrån Pomeren, som
haffuer angiffuit sigh gönom sin curation och beqwemlige
medicamenter kunna förhielpa nogre som haffuer fharlige
siuckdommer till dheresz helsza igen. Och haffuer mester
Nilsz deresz nampn infördt i sitt testimonio som han haffuer
wäll gönom sin lofflige konst och förmedelst Gudz tilhielp till
hälszan förhulpit. Hansz testimonium är daterat Huiterydh
den 9 Septemb. 1635. Men icke desz mindre haffua mästede
le aff patienterna beswärat sigh hoosz landzhöffdingen at
sådant inthet är effter kommit som hansz löffte och bewiszet
aff mester Nilsz giffuit vtwijszar och förmår. Och mester
7
Michael haffuer lickwist vp:tt mäst betalningen. Öffuer
huilcket fiscalen sigh högt beswärer emot mester Nilsz
och kallar dett itt falskt skielmsz pasz som ingen redeligh
man ägnade eller borde vtgiffua, och säger dett wara een
styrckia at han så framgent kan flere bedraga medh sine
falsche medicamenter.
Desze effter:ne personer nämpnasz i paszet at dhe äre färdige
wordne: Månsz Bengtszonsz son i Tieboda, Bengt Månszon
b:dh bleff vpskuren för tarmelop, bleff färdigh effter hansz
praescripter medh wilkor at han inthet tungt löffta skall
en hustru i Henstörp vthan sochnsz haffuer hafft een farligh
siuckdom i 5 åhr, förmälesz i paszet at hon är färdigh. Fisca
len protesterar at dhet är icke giordt aff een redeligh man
at giffua pasz och bewijsz om nogon som vthan sochnsz är, ty
thet är extra ipsius forum. Förmäler hennesz man at hon är
wärre bleffuen sedan, än förr. Och haffuer Michael Albertus
vpt godt mynt 10 dr. Anna Suenszdötter i Ickarnarp
haffuer hafft een stoor schade i sitt ena öga vthi 12 åhr, är inthet
bättre bleffuen som bewijszet och paszet förmäler. Michael
Albertus haffuer åderlåtet henne på sin arm, der aff hon blef
bätter en lithen tijdh, sedan är hon bleffuen wärre än hon war
förr som hon säger. Men på dhett andra ögat war hon [..]
Item Brijta Nilszdötter i Åby huilcken haffuer hafft meen i sitt
ena öga 10 åhr, är inthet bleffuen bätter aff hansz curation
som han vtloffuat haffuer.
Item framladhe welbe:te fiscalen m. Michaelsz Alberti
egen bekiennelsze daterat Jöneköpingh den 31 Octob. 1635
vnder Påffuel Pijlsmedz och Anders Gertszons nampn, der
vthi han bekienner at m. Nilsz Nilsz godwilligen hafuer
giffuit honom för:be testimonium.
Oluff i Bertilszboda bekienner effter afflagdan eedh at
när mester Nilsz kom uthur kyrkan sadhe Oluff till mester
Nilsz giffuer mester Michael inthett pasz.
Erick i Torlarp beretter effter afflagdan edh at han förbödh
m: Nilsz giffua honom pasz, doch omsider bleffuo Oluff i
Bertilszboda och Erick i Torlarp förlichte medh mester Mi
chael för än han fick paszett.
Widare protesterar fiscalen emott mester Nilsz i Huite
ryt dett han haffuer infördt kiörkonesz 6 mänsz nampn
vnder paszett dem owitterligen som han inthet borde göra
först giorde Per Anderszon i Åby sin lijfflige eedh at han der
huilcket fiscalen sigh högt beswärer emot mester Nilsz
och kallar dett itt falskt skielmsz pasz som ingen redeligh
man ägnade eller borde vtgiffua, och säger dett wara een
styrckia at han så framgent kan flere bedraga medh sine
falsche medicamenter.
Desze effter:ne personer nämpnasz i paszet at dhe äre färdige
wordne: Månsz Bengtszonsz son i Tieboda, Bengt Månszon
b:dh bleff vpskuren för tarmelop, bleff färdigh effter hansz
praescripter medh wilkor at han inthet tungt löffta skall
en hustru i Henstörp vthan sochnsz haffuer hafft een farligh
siuckdom i 5 åhr, förmälesz i paszet at hon är färdigh. Fisca
len protesterar at dhet är icke giordt aff een redeligh man
at giffua pasz och bewijsz om nogon som vthan sochnsz är, ty
thet är extra ipsius forum. Förmäler hennesz man at hon är
wärre bleffuen sedan, än förr. Och haffuer Michael Albertus
vpt godt mynt 10 dr. Anna Suenszdötter i Ickarnarp
haffuer hafft een stoor schade i sitt ena öga vthi 12 åhr, är inthet
bättre bleffuen som bewijszet och paszet förmäler. Michael
Albertus haffuer åderlåtet henne på sin arm, der aff hon blef
bätter en lithen tijdh, sedan är hon bleffuen wärre än hon war
förr som hon säger. Men på dhett andra ögat war hon [..]
Item Brijta Nilszdötter i Åby huilcken haffuer hafft meen i sitt
ena öga 10 åhr, är inthet bleffuen bätter aff hansz curation
som han vtloffuat haffuer.
Item framladhe welbe:te fiscalen m. Michaelsz Alberti
egen bekiennelsze daterat Jöneköpingh den 31 Octob. 1635
vnder Påffuel Pijlsmedz och Anders Gertszons nampn, der
vthi han bekienner at m. Nilsz Nilsz godwilligen hafuer
giffuit honom för:be testimonium.
Oluff i Bertilszboda bekienner effter afflagdan eedh at
när mester Nilsz kom uthur kyrkan sadhe Oluff till mester
Nilsz giffuer mester Michael inthett pasz.
Erick i Torlarp beretter effter afflagdan edh at han förbödh
m: Nilsz giffua honom pasz, doch omsider bleffuo Oluff i
Bertilszboda och Erick i Torlarp förlichte medh mester Mi
chael för än han fick paszett.
Widare protesterar fiscalen emott mester Nilsz i Huite
ryt dett han haffuer infördt kiörkonesz 6 mänsz nampn
vnder paszett dem owitterligen som han inthet borde göra
först giorde Per Anderszon i Åby sin lijfflige eedh at han der
8
inthet affwiste. Månsz i Torkilszhultt giorde och sin edh att
han inthet der aff wiste. Sven i Wännarit war inthet
hemma vthan till kiöpstadz när paszet vtgaffz.
Item beschyller fiscalen mester Nilsz at han icke haffuer giordt
som en redeligh man i dhet han icke sielff medh sin egen handh ha
ffuer dhet falscha paszett vnderschreffuet, der uthi fiscalen me
nar at han haffuer giordt som een man som sin ordh icke will
ständigh wara. Och den som sochnenesz signet falskeligen vn
dertrycker. Her på begärade fiscalen endtlig suar och rättensz
betänckande.
Her emot förklarer sigh mester Nilsz på effterfölliande sätt.
att m: Mickell Albertusz kom om en lögerdagh till Berga
kyrka, om söndagen vpslogh han sine förre bewijsz på kiörke
lockan, angaff sigh som andre sådane balbierere göra kunna
curera ådtskillige siuckdommer. När han hadhe warit i Ber
ga sochn i 9 weckor kom han till mester Nilsz i Huiterytt be
gärandhe pasz och bewijsz. Tå suaradhe mester Nilsz, jagh weet
inthet huadh i ären för en karll, eller huru i haffuen stelt eder
här i bögden, jagh törsz icke dett göra för än jagh frågar för
samblingen. Om söndagen der effter vpbödh han mester Mickel
aff predickastolen, säijandesz han wille resza och begäradhe pasz
aff församblingen. Och sadhe än yterligare haffuer han steltt
sigh wäll, så är dett billigtt at han får pasz. Men haffuer nogon
at klaga på honom, tå giffuer iagh honom inthet pasz. När
mester Nilsz kom uthur kyrckan sadhe denne för:be bönder Erick
i Torlarp och Oluff i Bertilszboda, giffuer honom inthet pasz.
Tå sadhe mester Nilsz till mester Mikell, här äre bönder som
klaga på eder, iagh giffuer inthet passz vth. Strax förlichte me
ster Mickell sigh med för:be bönder. Tå frågade mester Nilsz
bönderna om dhe klagade på honom, the suarade neij, tå
begärade åter mester Mickell pasz. Tå mente mester Nilsz
at dhet war billigt giffua honom pasz. 1. Effter bönderna inthet
klagade öffuer honom vthan tigde alle stilla. Och dhen som
tiger synesz samtycka. 2. at han hadhe wäll förhulpet
Månsz Bengtszons son i Tieboda ifrån tarmelopet. 3. för
dett Per Mårtenszonsz hustru i Ickarnarp mundtligen
bekiende för mester Nilsz dett hon förhopadesz bliffua färdigh.
Sedan haffuer hon bekiendt för mester Nilszes hustru at hon
kiände sigh bätter lijsza sedan och kunde bätter see at reffsza
dhe andre patienterna tigde alle stilla och inthet besuäradhe sigh
öffuer honom. Der medh bekom han paszett.
Är och till at notera att mester Mickell war widh
en predickan widh Bergha sedan han hade fådt paszett.
Och ingen hadhe honom äntå nogot at beskylla eller sigh öffuer
honom at besuära.
han inthet der aff wiste. Sven i Wännarit war inthet
hemma vthan till kiöpstadz när paszet vtgaffz.
Item beschyller fiscalen mester Nilsz at han icke haffuer giordt
som en redeligh man i dhet han icke sielff medh sin egen handh ha
ffuer dhet falscha paszett vnderschreffuet, der uthi fiscalen me
nar at han haffuer giordt som een man som sin ordh icke will
ständigh wara. Och den som sochnenesz signet falskeligen vn
dertrycker. Her på begärade fiscalen endtlig suar och rättensz
betänckande.
Her emot förklarer sigh mester Nilsz på effterfölliande sätt.
att m: Mickell Albertusz kom om en lögerdagh till Berga
kyrka, om söndagen vpslogh han sine förre bewijsz på kiörke
lockan, angaff sigh som andre sådane balbierere göra kunna
curera ådtskillige siuckdommer. När han hadhe warit i Ber
ga sochn i 9 weckor kom han till mester Nilsz i Huiterytt be
gärandhe pasz och bewijsz. Tå suaradhe mester Nilsz, jagh weet
inthet huadh i ären för en karll, eller huru i haffuen stelt eder
här i bögden, jagh törsz icke dett göra för än jagh frågar för
samblingen. Om söndagen der effter vpbödh han mester Mickel
aff predickastolen, säijandesz han wille resza och begäradhe pasz
aff församblingen. Och sadhe än yterligare haffuer han steltt
sigh wäll, så är dett billigtt at han får pasz. Men haffuer nogon
at klaga på honom, tå giffuer iagh honom inthet pasz. När
mester Nilsz kom uthur kyrckan sadhe denne för:be bönder Erick
i Torlarp och Oluff i Bertilszboda, giffuer honom inthet pasz.
Tå sadhe mester Nilsz till mester Mikell, här äre bönder som
klaga på eder, iagh giffuer inthet passz vth. Strax förlichte me
ster Mickell sigh med för:be bönder. Tå frågade mester Nilsz
bönderna om dhe klagade på honom, the suarade neij, tå
begärade åter mester Mickell pasz. Tå mente mester Nilsz
at dhet war billigt giffua honom pasz. 1. Effter bönderna inthet
klagade öffuer honom vthan tigde alle stilla. Och dhen som
tiger synesz samtycka. 2. at han hadhe wäll förhulpet
Månsz Bengtszons son i Tieboda ifrån tarmelopet. 3. för
dett Per Mårtenszonsz hustru i Ickarnarp mundtligen
bekiende för mester Nilsz dett hon förhopadesz bliffua färdigh.
Sedan haffuer hon bekiendt för mester Nilszes hustru at hon
kiände sigh bätter lijsza sedan och kunde bätter see at reffsza
dhe andre patienterna tigde alle stilla och inthet besuäradhe sigh
öffuer honom. Der medh bekom han paszett.
Är och till at notera att mester Mickell war widh
en predickan widh Bergha sedan han hade fådt paszett.
Och ingen hadhe honom äntå nogot at beskylla eller sigh öffuer
honom at besuära.
9
Detta ährandet bleff effter welb:te fiscalens begäran satt i rät
tensz betänckande. Först huadh dett anlångar m. Mickell Alber
tusz haffuer vtloffuat förhielpa för:be patienter till hälszan igen
för en wisz summa peningar och sådant icke är effterkommit, sy
nesz icke alla schuldhen finnasz hoosz honom. Ty så länge han höltt på
att curera och war stadigt hoosz, haffua patienterna bekändt sigh bli
ffua nogot bättre och fingo lijsza. Men när the inthet länger wille
continuera för dhen dyre omkostnaden schuldh och han slogh sigh der ifrån
är inthet vnder at såren gingo vp igän och bleffuo som dhe woro till
förenne. 2. Kan ingen fulkommeligen beschylla honom för falsk
läckedom effter han hadhe förhulpit nogra till sin hälsza igen, förme
delst Gudz hielp och sin konst, och dett alla icke bliffua färdige som
medicus haffuer vnder curation, dett kan och wäll hända dhen för
nembste medico i hela werlden. 3. Haffua patienterna som icke
åtnögdesz mästendelsz bekommit små peningar igen och han der
brede widh förlijszat sine medicamenter och omack, ty äre bönder
na skadelösze för sine vtlagde peningar.
Men huadh belångande sielffua paszett så kan denne nedrige rätt
icke hålla dett för nogot skälmsz pasz för effterschreffne orsacker
schuldh. 1. Effter dhett war ingen landz och richz förrädare som
paszet bekom. 2. Hadhe han och bättre pasz tilförenne aff förnem
da städer bådhe inrijckesz och vtrijckesz at han hadhe wäll curerat
och kunna alle dhe icke hållasz för skiälmar, ty icke heller mester
Nilsz i Huiterytt. 3. Är wanligit widh Berga kiörka at pre
sten giffuer bewijsz och pasz sedan som han haffuer them vplyst aff
predickestolen som dhett begära. 4. Är thett eij giffuit hemligen
för privat affection eller nytta schuldh vthan sedan thet war laglyst
aff predickestolen. 5. Är och mester Nilsz deszföruthan een obe
röchtat ehrligh och redeligh prestman den aldrigh plägar handla
medh hinderlist eller wara lätt at giffua nogrom pasz uthan beskiedh
derföre bleff han för samma tillmäle och wijte frijkiendh och hållesz
för een ehrligh redeligh prestman her effter som tilförenne så wäll
till hansz perszon som hederliga ämbete.
Sammadagh fördesz för rätten een fånge födder på Gottlandh
uthi Wäszby, Christian Nilszon b:d huilcken bekienner sigh
haffua warit vtschreffuen i Dannemark och der rymdt chrono
nesz tienst. Sedan rymdt till Kiöpenhaffn till Bernholm och
fick 60 dr danscha aff sin modher till täringz och haffuer wa
rit her inne om grentzen i 8 dager. Haffuer inthet pasz ty bleff
han vptagen, och emädan han haffuer ingen ondh gerningh giordt
her i Suerige som witterligen är, eij will han nogon kiennasz
derföre gaffz han lösz och befaltesz honom aff vnderlandzhöffdingen
at draga ådt Dannemark igän och fly sigh pasz och beuijsz.
Jon i Nygårdh vthfäste een 6 manna eedh at dhen koon Clemet
fendricken kiöpte aff een soldat Steen Råbook b:dh haffuer wa
rit tillförenne pansatt Jon i Nygårdh för crononesz vtlagor.
tensz betänckande. Först huadh dett anlångar m. Mickell Alber
tusz haffuer vtloffuat förhielpa för:be patienter till hälszan igen
för en wisz summa peningar och sådant icke är effterkommit, sy
nesz icke alla schuldhen finnasz hoosz honom. Ty så länge han höltt på
att curera och war stadigt hoosz, haffua patienterna bekändt sigh bli
ffua nogot bättre och fingo lijsza. Men när the inthet länger wille
continuera för dhen dyre omkostnaden schuldh och han slogh sigh der ifrån
är inthet vnder at såren gingo vp igän och bleffuo som dhe woro till
förenne. 2. Kan ingen fulkommeligen beschylla honom för falsk
läckedom effter han hadhe förhulpit nogra till sin hälsza igen, förme
delst Gudz hielp och sin konst, och dett alla icke bliffua färdige som
medicus haffuer vnder curation, dett kan och wäll hända dhen för
nembste medico i hela werlden. 3. Haffua patienterna som icke
åtnögdesz mästendelsz bekommit små peningar igen och han der
brede widh förlijszat sine medicamenter och omack, ty äre bönder
na skadelösze för sine vtlagde peningar.
Men huadh belångande sielffua paszett så kan denne nedrige rätt
icke hålla dett för nogot skälmsz pasz för effterschreffne orsacker
schuldh. 1. Effter dhett war ingen landz och richz förrädare som
paszet bekom. 2. Hadhe han och bättre pasz tilförenne aff förnem
da städer bådhe inrijckesz och vtrijckesz at han hadhe wäll curerat
och kunna alle dhe icke hållasz för skiälmar, ty icke heller mester
Nilsz i Huiterytt. 3. Är wanligit widh Berga kiörka at pre
sten giffuer bewijsz och pasz sedan som han haffuer them vplyst aff
predickestolen som dhett begära. 4. Är thett eij giffuit hemligen
för privat affection eller nytta schuldh vthan sedan thet war laglyst
aff predickestolen. 5. Är och mester Nilsz deszföruthan een obe
röchtat ehrligh och redeligh prestman den aldrigh plägar handla
medh hinderlist eller wara lätt at giffua nogrom pasz uthan beskiedh
derföre bleff han för samma tillmäle och wijte frijkiendh och hållesz
för een ehrligh redeligh prestman her effter som tilförenne så wäll
till hansz perszon som hederliga ämbete.
Sammadagh fördesz för rätten een fånge födder på Gottlandh
uthi Wäszby, Christian Nilszon b:d huilcken bekienner sigh
haffua warit vtschreffuen i Dannemark och der rymdt chrono
nesz tienst. Sedan rymdt till Kiöpenhaffn till Bernholm och
fick 60 dr danscha aff sin modher till täringz och haffuer wa
rit her inne om grentzen i 8 dager. Haffuer inthet pasz ty bleff
han vptagen, och emädan han haffuer ingen ondh gerningh giordt
her i Suerige som witterligen är, eij will han nogon kiennasz
derföre gaffz han lösz och befaltesz honom aff vnderlandzhöffdingen
at draga ådt Dannemark igän och fly sigh pasz och beuijsz.
Jon i Nygårdh vthfäste een 6 manna eedh at dhen koon Clemet
fendricken kiöpte aff een soldat Steen Råbook b:dh haffuer wa
rit tillförenne pansatt Jon i Nygårdh för crononesz vtlagor.
10
Kom för rätta Jon i Öija och på sin döttersz vegnar Ingerdh Jonsz
dötter klageligen gaff tillkienna at hon war kommen i röch
te för en vngh drängh Gisle Johanszon i Horn. Her om berättade
Elin Pederszdötter i Horn gifft hustru att the woro alle samptligen
i barnszöll och säger at pigan bleff öffuerdrucken och bleff
lagdh i en sängh. Omsider när drängen war öffuerdrucken
bleffuen gick han och ladhe sigh hoosz be:te piga. Och som hon säger
sågh hon at drängen lågh emellan beenen på Ingierdh och böxerna
woro nedlöste på drängen, och at särcken war vppe på Ingerdh. Säger
och at hon hördhe drängen badh henne legga sigh på ryggen. Och eff
ter Elin Perszdötter är myckett tråtzigh och will dhem sådan ger
ningh öffuertyga och bägge parterna biuda hårdt neij för sigh
derföre vtfäste Giszle Johanszon een 12 manna edh at göra sigh
frij för hennasz groffua beskylningh. Till nästa tingh.
Sammadagh beswärade sigh ryttemästaren welb. Suikartt
Nirott på welb:digh frw Beatesz vegnar till Biernhultt
angående hennesz son Vlff Melckierszon huilcken öffuer
faller sin modher medh förtretelige ordh, trugan och
vnsäger henne, tager ifrån henne huadh honom till nytta kan
wara och förslöszer, slår hennesz folck, tiörer them vth om nattetijdh
Sedan will han inthet flöttia ifrån henne vtan will bliffua hoosz
henne emott sin villie fast hon haffuer tilbudet sigh willia gi
ffua honom 3 gårder, lickwäll bliffuer hon honom inthet
qwitt. Och derföre will hon göra honom arffuelösz för
hansz mootwilligheeter schuldh. Vpsattesz till lagmansztingh
bliffuer.
Sammadagh praesenterade ryttemästaren welb:te Sui
ckart Nirot en handschrifft giffuen aff arendatoren welachtat
Månsz Jonszon i Jöneköpingh daterat Vglanszrydh den 18 Sep
tembris 1631 angåendesz 300 rdr huilcka Månsz Jonszon icke
kan bewijsza medh nogot quitenz at the betalte äre. Her på
fodrar ryttemästaren beskiedh een annor gångh efter arendato
ren icke är tilstädesz.
Sammadagh talade Källe i Aggalt till Arffuidh i Ryszhultt om
itt löffte för sin son at han schulle ehrligen tiena sin huszbonde
Källe i Aggalt på tågh ådt Preijszen vnder cornetet. Her om
vitnade Jönsz i Tradherytt at han war tillstädesz när dhe accorde
rade och han hördhe at Arffuidh förmante sin son till trooheett
men icke war nogot wist löffte, derföre vtfäste Arffuidhi Rysz
hultt een 12 manna edh at han eij borgade för honom.
Sammadagh vtfäste Jönsz Truffuidszon fältwäbell
effter dhen höglofflige konungzlige hoffreetz resolution i Stock
holm för dhet dråp han begick på fierdingzmannen Jon i Ram
schogh effter han bleff till lijffuet benådat. Konungzsacken 100 dr
dötter klageligen gaff tillkienna at hon war kommen i röch
te för en vngh drängh Gisle Johanszon i Horn. Her om berättade
Elin Pederszdötter i Horn gifft hustru att the woro alle samptligen
i barnszöll och säger at pigan bleff öffuerdrucken och bleff
lagdh i en sängh. Omsider när drängen war öffuerdrucken
bleffuen gick han och ladhe sigh hoosz be:te piga. Och som hon säger
sågh hon at drängen lågh emellan beenen på Ingierdh och böxerna
woro nedlöste på drängen, och at särcken war vppe på Ingerdh. Säger
och at hon hördhe drängen badh henne legga sigh på ryggen. Och eff
ter Elin Perszdötter är myckett tråtzigh och will dhem sådan ger
ningh öffuertyga och bägge parterna biuda hårdt neij för sigh
derföre vtfäste Giszle Johanszon een 12 manna edh at göra sigh
frij för hennasz groffua beskylningh. Till nästa tingh.
Sammadagh beswärade sigh ryttemästaren welb. Suikartt
Nirott på welb:digh frw Beatesz vegnar till Biernhultt
angående hennesz son Vlff Melckierszon huilcken öffuer
faller sin modher medh förtretelige ordh, trugan och
vnsäger henne, tager ifrån henne huadh honom till nytta kan
wara och förslöszer, slår hennesz folck, tiörer them vth om nattetijdh
Sedan will han inthet flöttia ifrån henne vtan will bliffua hoosz
henne emott sin villie fast hon haffuer tilbudet sigh willia gi
ffua honom 3 gårder, lickwäll bliffuer hon honom inthet
qwitt. Och derföre will hon göra honom arffuelösz för
hansz mootwilligheeter schuldh. Vpsattesz till lagmansztingh
bliffuer.
Sammadagh praesenterade ryttemästaren welb:te Sui
ckart Nirot en handschrifft giffuen aff arendatoren welachtat
Månsz Jonszon i Jöneköpingh daterat Vglanszrydh den 18 Sep
tembris 1631 angåendesz 300 rdr huilcka Månsz Jonszon icke
kan bewijsza medh nogot quitenz at the betalte äre. Her på
fodrar ryttemästaren beskiedh een annor gångh efter arendato
ren icke är tilstädesz.
Sammadagh talade Källe i Aggalt till Arffuidh i Ryszhultt om
itt löffte för sin son at han schulle ehrligen tiena sin huszbonde
Källe i Aggalt på tågh ådt Preijszen vnder cornetet. Her om
vitnade Jönsz i Tradherytt at han war tillstädesz när dhe accorde
rade och han hördhe at Arffuidh förmante sin son till trooheett
men icke war nogot wist löffte, derföre vtfäste Arffuidhi Rysz
hultt een 12 manna edh at han eij borgade för honom.
Sammadagh vtfäste Jönsz Truffuidszon fältwäbell
effter dhen höglofflige konungzlige hoffreetz resolution i Stock
holm för dhet dråp han begick på fierdingzmannen Jon i Ram
schogh effter han bleff till lijffuet benådat. Konungzsacken 100 dr
11
och häredzsacken 50 dr. Sedan förlichte målzäganden.
chronan 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
Sammadagh bleffuo Suen i Skaffta och hansz gårdmän
Jon och Peder förlichte om gården Skaffta. Såledesz att
dett schall bliffua widh dett gambla bytet som twenne bröder
haffua giordt sin emellan för etthundrade åhr sedan, att Sven be
håller sitt smediebete som till dhen halffue gården aff ålder legat
haffuer. Denne förlickningh dömdesz aff rätten krafftigh
och aldelesz oryggeligh at huilcken parten klandrar eller
åwercker häte weder laga bothum effter lagen. Sedan schall
Suen först hugga så många kålamijler som dhe andre huggit hafua
sedan byta skogen licka sin emellan.
Jon Stenszon i Beteråsz klagar sigh wara kommen i tall och röchte
för otroheett. Och effter noga ransackningh fansz der till ingen
skäll eller bewijsz, derföre han för samma tall och röchte frijkien
desz till thesz nogor kan honom sådant tillwinna.
Kom för rätta Harall i Klöckzhultt fulmyndigh giordh aff
Per Jonszon i Östanböcke anlångande Karin Jönszdötter för
huilcken Pär rätte målzman är, anlångande hennesz sösterloot
i Ormakulla och tingskiötte Jönsz Person i Kongztörp i Loszhultz
sochn och Dannemarck 1/4 aff Ormakulla och derföre vptt
40 dr danscha. Item fulmächtigh på Jäppesz Jönsz Månszons sö
nersz vegnar i Räffuetörpett. Item på Karin Månszdöttersz ve
gnar och tingskiötte Jönsz den andre halffparten aff Ormakul
la och derföre vpburitt tilhopa 40 dr för arff och etlöffue.
Kom för rätta breff och segell ifrån Stönia daterat S. Michaelis
dagh 1630 vnder twenne mänsz nampn och bomärcke, nem
ligen Håckon Carllszonsz Hansz Greffuesz och Anna Jönszdöttersz
Grefua nampn och bomärcke, der uthi the bekienna sigh haffua
sålt Sven Greffue i Ormhultt hansz hustru Berita Hanszdöt
ter 1/12 dhell aff Ormhulta gårdh och derföre vp:tt 25 dr för
arff och etlöffue.
Kom för rätta Steen i Klint och ladhe sigh i annorsz trätta
och giordhe sigh till målzman i annorsz sack. Sackfältesz till
3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sammadagh bleffuo Mattisz i Gräszholmen, hansz hustru
oh Nilsz i Gräszholmen hansz hustru wänligen och wäll för
lichte om alt dett krackell, beschylninger och allahanda trettemål
chronan 100 dr
häradet 25 dr
häredzhöffdingen 25 dr
Sammadagh bleffuo Suen i Skaffta och hansz gårdmän
Jon och Peder förlichte om gården Skaffta. Såledesz att
dett schall bliffua widh dett gambla bytet som twenne bröder
haffua giordt sin emellan för etthundrade åhr sedan, att Sven be
håller sitt smediebete som till dhen halffue gården aff ålder legat
haffuer. Denne förlickningh dömdesz aff rätten krafftigh
och aldelesz oryggeligh at huilcken parten klandrar eller
åwercker häte weder laga bothum effter lagen. Sedan schall
Suen först hugga så många kålamijler som dhe andre huggit hafua
sedan byta skogen licka sin emellan.
Jon Stenszon i Beteråsz klagar sigh wara kommen i tall och röchte
för otroheett. Och effter noga ransackningh fansz der till ingen
skäll eller bewijsz, derföre han för samma tall och röchte frijkien
desz till thesz nogor kan honom sådant tillwinna.
Kom för rätta Harall i Klöckzhultt fulmyndigh giordh aff
Per Jonszon i Östanböcke anlångande Karin Jönszdötter för
huilcken Pär rätte målzman är, anlångande hennesz sösterloot
i Ormakulla och tingskiötte Jönsz Person i Kongztörp i Loszhultz
sochn och Dannemarck 1/4 aff Ormakulla och derföre vptt
40 dr danscha. Item fulmächtigh på Jäppesz Jönsz Månszons sö
nersz vegnar i Räffuetörpett. Item på Karin Månszdöttersz ve
gnar och tingskiötte Jönsz den andre halffparten aff Ormakul
la och derföre vpburitt tilhopa 40 dr för arff och etlöffue.
Kom för rätta breff och segell ifrån Stönia daterat S. Michaelis
dagh 1630 vnder twenne mänsz nampn och bomärcke, nem
ligen Håckon Carllszonsz Hansz Greffuesz och Anna Jönszdöttersz
Grefua nampn och bomärcke, der uthi the bekienna sigh haffua
sålt Sven Greffue i Ormhultt hansz hustru Berita Hanszdöt
ter 1/12 dhell aff Ormhulta gårdh och derföre vp:tt 25 dr för
arff och etlöffue.
Kom för rätta Steen i Klint och ladhe sigh i annorsz trätta
och giordhe sigh till målzman i annorsz sack. Sackfältesz till
3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sammadagh bleffuo Mattisz i Gräszholmen, hansz hustru
oh Nilsz i Gräszholmen hansz hustru wänligen och wäll för
lichte om alt dett krackell, beschylninger och allahanda trettemål
12
dhe sigh en långh tijdh emellan hafft haffua. Först bleffuo bägge
parterna frijkiändhe och till ähran behåldne för alle dhe hastige
beschylninger dhe i wredhe huar andra tillagdt hadhe och sedan
sattesz dem emellan wijte N. richzdr huilcken som affbryter
förlichningen schall vtgiffua wijtett.
Pär Pärszon i Ramnäsz för tingzstämningh. Sackfältesz till
peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sigge i Wareböcke är stembder till tingz 2 gånger. Kommer
inthet fram. Sackfältesz till 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Larsz Suenszon i Ösziö för stämningh 2 gånger. Kom inthet. Sackfäl
tesz till 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Larsz Exingh för stämningz försittelsze peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sammadagh kom för rätta Källe i Aggaltt och framladhe een
pantazedell dat. 1612 der vthi förmälesz at twenne sö
strar Bengta och Johanna i Kalzhultt haffua pantsatt Lilla
Bengtesz åklagare för dhet dråp hon bedreff på s. Vdda i Kalz
hultt, een fierdingh aff aller Kalzhulta gårdh, der till Eskell
Biörnszon war fulmechtigh på deresz vegnar det at confirmera som
zedelen vtwijszar. Nu haffuer s. Vddesz åklagare låtet detta
ährandett så länge stådt i quarstadh at för den orsack at Lilla
Bengta icke haffuer kunnat förskaffet sigh den höglofflige
konungzlige hoffretz i Stockholm resolution at hon måtte niuta
nådher och behålla liffuet, i medler tijdh dett ährandet ha
ffuer stådt i qwal haffuer Lilla Bengta tagit säckerheett
fhöre och bortsålt samma gårdafierdingh i Kalszhultt till een
benämbdh Torsten i Håå. Och när kiöpet stodh i werckett
sende s. Vddesz broder Kielle i Aggalt till länzmannen i so
chnen der jorden ligger och lät förbiuda kiöpet. Men effter
Kielle her på ingen vitne haffuer bleff vpsatt medh sielffue
domen till itt annat tingh och Kielle förelagdt at skaffa her
på bewijsz till een annor gångh.
Sammadagh bleff landzhöffdingensz edle welborne Bengt
Kafflesz breff publicerat anlångande een hielp till Jöneköpingz
parterna frijkiändhe och till ähran behåldne för alle dhe hastige
beschylninger dhe i wredhe huar andra tillagdt hadhe och sedan
sattesz dem emellan wijte N. richzdr huilcken som affbryter
förlichningen schall vtgiffua wijtett.
Pär Pärszon i Ramnäsz för tingzstämningh. Sackfältesz till
peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sigge i Wareböcke är stembder till tingz 2 gånger. Kommer
inthet fram. Sackfältesz till 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Larsz Suenszon i Ösziö för stämningh 2 gånger. Kom inthet. Sackfäl
tesz till 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Larsz Exingh för stämningz försittelsze peningar 3 marker.
cronan 2 marker
häradet 4 öre
häredzhöffdingen 4 öre
Sammadagh kom för rätta Källe i Aggaltt och framladhe een
pantazedell dat. 1612 der vthi förmälesz at twenne sö
strar Bengta och Johanna i Kalzhultt haffua pantsatt Lilla
Bengtesz åklagare för dhet dråp hon bedreff på s. Vdda i Kalz
hultt, een fierdingh aff aller Kalzhulta gårdh, der till Eskell
Biörnszon war fulmechtigh på deresz vegnar det at confirmera som
zedelen vtwijszar. Nu haffuer s. Vddesz åklagare låtet detta
ährandett så länge stådt i quarstadh at för den orsack at Lilla
Bengta icke haffuer kunnat förskaffet sigh den höglofflige
konungzlige hoffretz i Stockholm resolution at hon måtte niuta
nådher och behålla liffuet, i medler tijdh dett ährandet ha
ffuer stådt i qwal haffuer Lilla Bengta tagit säckerheett
fhöre och bortsålt samma gårdafierdingh i Kalszhultt till een
benämbdh Torsten i Håå. Och när kiöpet stodh i werckett
sende s. Vddesz broder Kielle i Aggalt till länzmannen i so
chnen der jorden ligger och lät förbiuda kiöpet. Men effter
Kielle her på ingen vitne haffuer bleff vpsatt medh sielffue
domen till itt annat tingh och Kielle förelagdt at skaffa her
på bewijsz till een annor gångh.
Sammadagh bleff landzhöffdingensz edle welborne Bengt
Kafflesz breff publicerat anlångande een hielp till Jöneköpingz
13
bygningh förutan ordinarie bygningzpenningerna, them the vtlagt
haffua. Så haffuer man handlat medh menige man om een liten
extraordinarie hielp till befästningen. Så oansedt her är trångt
om peningar och stoor fattigdom i häradet, lickwäll haffuer al
mogen vtloffuat denne gången at vtlägga aff huar fulsitten
gårdh fyra öra godt mynt och thet medh första vtlegga, medh
dhe förordh at dett icke bliffuer åhrligit eller dhem öfftare på
trängesz.
Kom för rätta Larsz Klockare i Hynnerytt fulmächtigh på
sin broderbarns vegnar, nemligen Elin, Bengta och Johan
na Hanszes dottrar. Item på dheresz modersz vegnar, Tija Gi
szla dötter och tingskiötte Bengt Anderszon i Tansziö hansz hustru
Elin Olszdötter, deresz arffueloter aff Norra gården i Tansziö och
derföre vp:tt alla tilhopa 112 dr godt mynt och een stwt i et
löffuesz gåffua. Item Jon i Snelszböcke på sine egne vegnar an
långande hansz loot aff dhen andre 1/4 i samma gårdh och derfö
re vp:t 16 dr godt mynt. Item Larsz Klockare fulmechtigh
på sine egne och sine brödersz nemligen Pädersz i Fagrultt och
Andersz Gudmundszonsz vegnar anlångande dheresz broderpar
ter i samma fierdingh och derföre vp:tt huar 16 dr godt mynt.
Item Larsz Klockare fulmechtigh på sine söstrarsz vegnar, Mätta
och Kirstin Gudmundzdöttrar och vp:tt för dheresz arfuelotar
huar 8 dr godt mynt. Her medh äger han ½ gården aff Norra
Tansziö.
Anno 1636 den 21 och 22
Junj stodh laga tingh i Synnerbo häradtt på rättan
tingstadh Hamnada, öffuerwarandesz ståthållaren öffuer
Jöneköpingz och Chronobärgz lhän, edle welbördigh Peder
Månszon Loodh till Hielmszänga och Skärsiö. Item befalningz
mannen der sammastädesz ehrligh och försichtigh Gud
mundh Anderszon i Jöneköpingh, sampt häredz nämbdh.
Sammadagh inladesz i rätten itt kiöpebreff vtgiffuit af
edle welbördigh Anna Matzdötter till Heszleholm i Gydinge
häradt och Stuffby sochn i Dannemarck och vnder welbe:te
haffua. Så haffuer man handlat medh menige man om een liten
extraordinarie hielp till befästningen. Så oansedt her är trångt
om peningar och stoor fattigdom i häradet, lickwäll haffuer al
mogen vtloffuat denne gången at vtlägga aff huar fulsitten
gårdh fyra öra godt mynt och thet medh första vtlegga, medh
dhe förordh at dett icke bliffuer åhrligit eller dhem öfftare på
trängesz.
Kom för rätta Larsz Klockare i Hynnerytt fulmächtigh på
sin broderbarns vegnar, nemligen Elin, Bengta och Johan
na Hanszes dottrar. Item på dheresz modersz vegnar, Tija Gi
szla dötter och tingskiötte Bengt Anderszon i Tansziö hansz hustru
Elin Olszdötter, deresz arffueloter aff Norra gården i Tansziö och
derföre vp:tt alla tilhopa 112 dr godt mynt och een stwt i et
löffuesz gåffua. Item Jon i Snelszböcke på sine egne vegnar an
långande hansz loot aff dhen andre 1/4 i samma gårdh och derfö
re vp:t 16 dr godt mynt. Item Larsz Klockare fulmechtigh
på sine egne och sine brödersz nemligen Pädersz i Fagrultt och
Andersz Gudmundszonsz vegnar anlångande dheresz broderpar
ter i samma fierdingh och derföre vp:tt huar 16 dr godt mynt.
Item Larsz Klockare fulmechtigh på sine söstrarsz vegnar, Mätta
och Kirstin Gudmundzdöttrar och vp:tt för dheresz arfuelotar
huar 8 dr godt mynt. Her medh äger han ½ gården aff Norra
Tansziö.
Anno 1636 den 21 och 22
Junj stodh laga tingh i Synnerbo häradtt på rättan
tingstadh Hamnada, öffuerwarandesz ståthållaren öffuer
Jöneköpingz och Chronobärgz lhän, edle welbördigh Peder
Månszon Loodh till Hielmszänga och Skärsiö. Item befalningz
mannen der sammastädesz ehrligh och försichtigh Gud
mundh Anderszon i Jöneköpingh, sampt häredz nämbdh.
| Nämbden | |
| Jönsz Jeppaszon i Rydh | Månsz Botillszon i Horn |
| Per Nilszon i Ösziö | Andersz i Bergheem |
| Oluff i Skeckarp | Per Bengtszon i Trotteslöff |
| Giszle i Tranhultt | Nilsz Erickszon i Alenszkiöp |
| Peder i Syndrewrå | Jon i Snelszböcke |
| Pär Johanszon i Judhultt | Nilsz Bengtszon i Hällerna |
Sammadagh inladesz i rätten itt kiöpebreff vtgiffuit af
edle welbördigh Anna Matzdötter till Heszleholm i Gydinge
häradt och Stuffby sochn i Dannemarck och vnder welbe:te
14
Anna Matzdåtterß, egeth Nampn och handh, Jemwäll Edle welbördige
Jönß Bondeß till Stenßholm, och Willich Von Nesthoffuen till Liungarum
Signeter och Vnderschreffne händer bekrefftat. daterat häßleholm
den 28 octob. 1629. Vthi för:be Kiöpebreff, bekienner anna Matz-
dötter, att hon aff Frij willia och wälbetäncht Modh, godwilligen
haffuer Vplåtit Vndt och såltt sin frände, Edle welborne Nilß Kag
till Styrestadh tre henneß faste Arffuegodz her i Suerige belägne
Vthi Agunnarydz Sochn, och Synnerbo h:tt i Smålandh. Nemligen
Åståckra en gårdh, Räntar åhrligen Smör 3 lb dagzwr 2 marker förz-
ßell 2 marker gästningh 2 marker Fodernötz Peningar 3 marker Städia 10 dlr
Lerufft 8 Alnar, Tiureke i Östra bingan i Samma by, Räntar
Smör 4 lb Malt 6 skeppor dagzwr 2 marker Förßell 2 marker gästningh
2 marker FodernötzPenninger 3 marker städia 1 Oxe, Läruff 8 allnar.
Jtem Muggeboda itt Törp, Räntar Smör 1 lb gästningh, dagzwr,
och Förßell 13 marker Städia 1 Rdlr huilcka godz welbe:te Anna
Matzdötter för sin Nödtorff pantsatt hadhe till Edle welborne Nilß
Siöbladh till Marenßholm, för 200 Rdlr in Spe. som Pantabre-
ffuet daterat häßleholm den 12 aprilis 1629 Vtwijßar. Och
effter welborne Nillß Kagg till Styrestadh till för:be godz war
Rätte bördaman, haffuer han them ifrån welborne Nilß Siöbladh in-
bördat och igenlöst för för:de 200 Richzdlr. Som är till at See
aff welbe:te Nilß Siöbladz Qwittesbreff daterat Marenßholm
den 23 Martij 1631. deß föruthan haffuer welborne Nilß Kagg
giffuit Anna Matzdötter 30 Ångersche gyllen der på henneß
Quittebreff daterat i häßleholm den 28 octob. 1629 her medh
ådtnögdeß Anna Matzdötter wäll, och föreschreeffne godz medh all
deß rätt och rättighet i större och smärre Pertzelar tingskiötteß
ifrån Edle welb: Anna Matzdtter, och henneß Arffuinger födda
och ofödda, Och tilegnadeß in Vnder Edle welb:ne Nilß Kagg och
hanß Arffuinger till ewerdeligh Lagfången ägendom etc.
Gårdar vpbiudasz
1/4 i Kiöphultt 1
1/4 i Gällereböcke i Marckaridz sochn 1
1/6 aff Harpholmen 1
½ Kalszhultt i Östraby 1
Hålfannen 1/4 i Sterszeholm 1
½ Vlffbärga 1
½ Broddalt i Wrå sochn 1
1/4 aff Göszhult i Traherydz sochn 1
1/8 och 2 skeplandh aff Östregården i Horszabärga 1
1/6 aff Gällereböcke 1
1/16 aff Hampalt i Hynnerydz sochn 1
½ Rydh i Wrå sochn 1
Noch den andre ½ gården i Rydh 1
1/4 aff Altaböcke i Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Hokhultt i Wrå sochn 1
Gårdar vpbiudasz
1/4 i Kiöphultt 1
1/4 i Gällereböcke i Marckaridz sochn 1
1/6 aff Harpholmen 1
½ Kalszhultt i Östraby 1
Hålfannen 1/4 i Sterszeholm 1
½ Vlffbärga 1
½ Broddalt i Wrå sochn 1
1/4 aff Göszhult i Traherydz sochn 1
1/8 och 2 skeplandh aff Östregården i Horszabärga 1
1/6 aff Gällereböcke 1
1/16 aff Hampalt i Hynnerydz sochn 1
½ Rydh i Wrå sochn 1
Noch den andre ½ gården i Rydh 1
1/4 aff Altaböcke i Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Hokhultt i Wrå sochn 1
15
Wedåsza, Skånszråsza, Näsz, Nockarp, Tiurcke, Trinszhultt, Ösziö,
Böxholm, Gislawedh, och Ek låter welb:dig Andersz Olszon
till Säby vpbiuda 1
3/4 aff Wästregården i Stenszhultt Pieterydz sochn 1
2/3 aff Fatabolett i samma sochn 1
½ Hyaltt i Ryszby sochn 1
All Skogzgårdh i Tutarydz sochn 1
Halfftridie fierdingh aff Stönia 1
1/4 aff Gåsarp i Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Sogensziö i Wrå sochn 1
1/4 aff Abiszhultt i samma sochn 1
Sammadagh inladesz i rätta ståhållarensz på Christi
anstadh edle welborne Malthe Hiwlsz breff som han till
landzhöffdingen edle welborne Bengt Kaffle tilschrifuit
haffuer daterat Christianstadh den 22 Junj 1636 der vthi för
mälesz at Åcke Larszon och Truffuidh Perszon uthi Högeholm i Widz
öö sochn i Dannemarck och Gydinge häradtt haffua klagatt
på nogre suensche bönder vthi Åhrhultt, nemligen Gunne, Nilsz
och Sven och deresz gårdmän, Item Åcke och Nilsz i Vlffiarytt
haffua tagit medh gewalt ifrån een deresz piga dhe hadhe wist hijtt
öffuer gräntzen till quarnn, itt stodh med quarnesäcken och
mällan och det behållet, dhet bönderna och bekienna. Her
emot klaga denne för:be suenske böncer at dhe dansche bönder
i Högholmen haffua medh wåldh tagit ifrån dhem, som dhe på suen
sche grunden hugget hadhe, fyra och tiugo sågskuren trää och för
dhe öffuer grentzen ådt Dannemark. Item hadhe och slaget nogon
ramma eller starhöö och satt i döösz, ther thett stodh itt åhr för
svagh winter schuldh, dett andra åhret togo dhe dansche bönder
medh gewalt höödöszen och förde ådt Dannemark. Vthi förgån
gne åhr 1635 bortogo dhe dansche bönder ifrån denne suenske
bönder som dhe mente haffua hugget på den suensche grundh, tiäre
wedh till 2 [..] tiära. Men nu 1636 haffua dhe dansche hugget
tiärewedh her på suensche grunden medh påck och trugh och dhen
behållit. Item bortagit för dhe suensche uthi schogen 5 yxer.
Item skutitt itt lodh vthi een oxe så at lodet sitter i oxen.
Item haffua och dhe dansche gådt hijtt öffuer gräntzen och nedrefuet
een broo som ligger på suensche grunden och aff dhe suensche
bygdh, der öffuer hafuer legat stor almenningzwägh ifrån Sue
rige till Dannemarck.
Item är och itt stort kijff emellan Harpholmen i Markaridz sochn
her i Suerige och Bråna i Widsiö sochn i Dannemarck aff den
orsack at dhe suensche hadhe hugget itt suediestycke, bränt, gärdt
och sådt rofuefröö. När roffuerna woro waxne satte dhe dansche
Böxholm, Gislawedh, och Ek låter welb:dig Andersz Olszon
till Säby vpbiuda 1
3/4 aff Wästregården i Stenszhultt Pieterydz sochn 1
2/3 aff Fatabolett i samma sochn 1
½ Hyaltt i Ryszby sochn 1
All Skogzgårdh i Tutarydz sochn 1
Halfftridie fierdingh aff Stönia 1
1/4 aff Gåsarp i Hynnerydz sochn 1
1/4 aff Sogensziö i Wrå sochn 1
1/4 aff Abiszhultt i samma sochn 1
Sammadagh inladesz i rätta ståhållarensz på Christi
anstadh edle welborne Malthe Hiwlsz breff som han till
landzhöffdingen edle welborne Bengt Kaffle tilschrifuit
haffuer daterat Christianstadh den 22 Junj 1636 der vthi för
mälesz at Åcke Larszon och Truffuidh Perszon uthi Högeholm i Widz
öö sochn i Dannemarck och Gydinge häradtt haffua klagatt
på nogre suensche bönder vthi Åhrhultt, nemligen Gunne, Nilsz
och Sven och deresz gårdmän, Item Åcke och Nilsz i Vlffiarytt
haffua tagit medh gewalt ifrån een deresz piga dhe hadhe wist hijtt
öffuer gräntzen till quarnn, itt stodh med quarnesäcken och
mällan och det behållet, dhet bönderna och bekienna. Her
emot klaga denne för:be suenske böncer at dhe dansche bönder
i Högholmen haffua medh wåldh tagit ifrån dhem, som dhe på suen
sche grunden hugget hadhe, fyra och tiugo sågskuren trää och för
dhe öffuer grentzen ådt Dannemark. Item hadhe och slaget nogon
ramma eller starhöö och satt i döösz, ther thett stodh itt åhr för
svagh winter schuldh, dett andra åhret togo dhe dansche bönder
medh gewalt höödöszen och förde ådt Dannemark. Vthi förgån
gne åhr 1635 bortogo dhe dansche bönder ifrån denne suenske
bönder som dhe mente haffua hugget på den suensche grundh, tiäre
wedh till 2 [..] tiära. Men nu 1636 haffua dhe dansche hugget
tiärewedh her på suensche grunden medh påck och trugh och dhen
behållit. Item bortagit för dhe suensche uthi schogen 5 yxer.
Item skutitt itt lodh vthi een oxe så at lodet sitter i oxen.
Item haffua och dhe dansche gådt hijtt öffuer gräntzen och nedrefuet
een broo som ligger på suensche grunden och aff dhe suensche
bygdh, der öffuer hafuer legat stor almenningzwägh ifrån Sue
rige till Dannemarck.
Item är och itt stort kijff emellan Harpholmen i Markaridz sochn
her i Suerige och Bråna i Widsiö sochn i Dannemarck aff den
orsack at dhe suensche hadhe hugget itt suediestycke, bränt, gärdt
och sådt rofuefröö. När roffuerna woro waxne satte dhe dansche
16
deresz gärdeszgårdh kringh och sedan medh gewalt bortogo rofuerna
och ännu behåller suedian och höstar der på höö.
Item vthi Hallerydz sochn her i Suerige är klander emellan
Kladdekulla och Wiszletoffta sochn i Dannemarck, een
gårdh Börckeråsz b:dh dhe dansche gå widt öffuer landa
märcket och brucka skogen.
Item emellan Skåperydt her i Suerige i Hallerydz sochn och
Bengtztörp i Wiszletoffta sochn är och klagan at dhen danske
bonden haffuer tagit een engh ifrån den suensche bonden.
Item är en twist emellan Fladhultt i Hynnerydz sochn her i Sue
rige och een dansk gårdh Elmhult i Knäeridz sochn at klagasz
at dhe danske öfuergå landamärcket och göra dhe suenske stort
inpasz. Och är orsacken till all sådan öffuerträdellsze att
emellan dhe namkunnige råmärcken är långt, sommastädesz
mijll, sommastädesz ½ mijll, sommastädesz 1/4 wägh, så at bön
derna icke så noga weta antingen dhe göra rätt eller orätt
derföre woro aff nöden at sådant måtte rättasz och flere mär
cke och wissordh görasz så at huart landh och rijcke wiste
sin rätt.
Sammadagh vtfäste Carll i Rydh een 12 manna edh att han
icke haffuer för halfftannat åhr sedan förmördat sin egen
kötzlige son, Nilsz Anderszon, huilcken är bortkommen
och aldrigh sedan sporder och haffuer rätten förelagdt för:be
Carll åhr och dagh at vpsöckia sin son innan och vthan landz
huar han honom spöria eller finna kunne och nu kommer igen
och finner ingen kundskap om honom och röchtet är grofft
at Carll schulle haffua slagit sin son i hiäll och nedgraffuet
i badstugan. Och effter Carll bekienner at han omycket hårdh
emott sin son och offta slogh i harm, derföre erkienner rät
ten honom schyldigh wara at purgera sigh medh 12 manna
edh och der medh göra sigh frij för sin sonsz dödh.
Sammadagh fördesz för rätta en tiuff, Knut Suenszon i
Falnawecka huilcken i föregångne årh tiente hoosz gästgi
ffuaren Erick i Liungby. På samme tijdh kom een fremmat
jubiler ifrån Tyszlandh medh en heel hop clenodier vthi een li
then ask förseglatt, huilcka woro förschreffne och insände till
H.M:tz gamble drotningen. Densamme jubiler eller en
spennare hadhe een wådsäck den han förde till hästback effter sigh
till Liungby och när han dijt kom war han aff rijdande trött
och begärade wagn och gästgiffuaren befalade drängen för:be
Knut Suenszon göra wagnen färdigh och spenna hästerna fhöre
och när drängen kom vth löste han vp wådsäcken, vttogh een
och ännu behåller suedian och höstar der på höö.
Item vthi Hallerydz sochn her i Suerige är klander emellan
Kladdekulla och Wiszletoffta sochn i Dannemarck, een
gårdh Börckeråsz b:dh dhe dansche gå widt öffuer landa
märcket och brucka skogen.
Item emellan Skåperydt her i Suerige i Hallerydz sochn och
Bengtztörp i Wiszletoffta sochn är och klagan at dhen danske
bonden haffuer tagit een engh ifrån den suensche bonden.
Item är en twist emellan Fladhultt i Hynnerydz sochn her i Sue
rige och een dansk gårdh Elmhult i Knäeridz sochn at klagasz
at dhe danske öfuergå landamärcket och göra dhe suenske stort
inpasz. Och är orsacken till all sådan öffuerträdellsze att
emellan dhe namkunnige råmärcken är långt, sommastädesz
mijll, sommastädesz ½ mijll, sommastädesz 1/4 wägh, så at bön
derna icke så noga weta antingen dhe göra rätt eller orätt
derföre woro aff nöden at sådant måtte rättasz och flere mär
cke och wissordh görasz så at huart landh och rijcke wiste
sin rätt.
Sammadagh vtfäste Carll i Rydh een 12 manna edh att han
icke haffuer för halfftannat åhr sedan förmördat sin egen
kötzlige son, Nilsz Anderszon, huilcken är bortkommen
och aldrigh sedan sporder och haffuer rätten förelagdt för:be
Carll åhr och dagh at vpsöckia sin son innan och vthan landz
huar han honom spöria eller finna kunne och nu kommer igen
och finner ingen kundskap om honom och röchtet är grofft
at Carll schulle haffua slagit sin son i hiäll och nedgraffuet
i badstugan. Och effter Carll bekienner at han omycket hårdh
emott sin son och offta slogh i harm, derföre erkienner rät
ten honom schyldigh wara at purgera sigh medh 12 manna
edh och der medh göra sigh frij för sin sonsz dödh.
Sammadagh fördesz för rätta en tiuff, Knut Suenszon i
Falnawecka huilcken i föregångne årh tiente hoosz gästgi
ffuaren Erick i Liungby. På samme tijdh kom een fremmat
jubiler ifrån Tyszlandh medh en heel hop clenodier vthi een li
then ask förseglatt, huilcka woro förschreffne och insände till
H.M:tz gamble drotningen. Densamme jubiler eller en
spennare hadhe een wådsäck den han förde till hästback effter sigh
till Liungby och när han dijt kom war han aff rijdande trött
och begärade wagn och gästgiffuaren befalade drängen för:be
Knut Suenszon göra wagnen färdigh och spenna hästerna fhöre
och när drängen kom vth löste han vp wådsäcken, vttogh een
17
låda den han vpbröt och vttogh een förseglatt ask medh smöcken,
ringar och allehanda clenodier och stenar, nemligen slöffter ame
lerade och een steen i huar 11 str armbåndh 2 str medh ellofue
huita stenar och blå amelerat ringh, en stoor sten, och 28
små, amelerat ringh nogot mindre, medh 7 stenar, en liten
amelerat ringh medh en steen, slätte ringar medh een steen
i huar, 3 str gulringar medh store blå stenar 2 str gull
ringar medh rödha steenar 2 str en lithen ringh medh een
pärla vthi, örnasmycke medh bruna stenar 2 str pärlor
hängde på pappijr 4 str omfattadhe röda steenar 27 str
swartare steenar 11 str små omfattadhe stenar 22
str noch en ringh medh en rödh steen, och een rödh steen
der en bok vtgraffuen som sedan är tilkommen och tiu
ffuen bortschäncht hadhe till sin söster Elsza Suenszdötter, vngh
fänta och der egönom hon inthet kunne döllia bleff thet vp
penbarat och hon inthet förståndh her om hadhe huru det fån
git war. Item bekienner tiuffuen at han såldhe Christopher
Gulszmedh, gammal gråhärodt man i Eckesziö 2 ringar
medh svarta stenar. Item bekienner tiuffuen at han sålde
4 ringar till quinfolck på Laholmsz torgh om marcknaden
medh huita och blå steenar 4 str och fick för huar 2 marker dan
ska. Item bekienner och tiuffuen at han togh vp på Laholmsz
marcknatt 4 ringar, gick till en köpman och bödh honom till
kiöpsz och när kiöpmannen hadhe skodat ringerna sadhe han
jagh will gå till gulsmeden och låta wärdera ringerna
och badh tiuffuen stå stilla till han kommer igän, men tiu
ffuen togh reddoga till sigh och lop sin kosz och inthet mher
frågadhe effter ringerna och tiuffuen kiänner inthet
kiöpmannen eij heller quinfolcket som köpslagade medh ho
nom. Item bekienner tiuffuen för:be Knut Suenszon at när
han hadhe stulit asken som detta smycket war förseglat vthi
graff han thet nedh i ladegolffuet ther thet lågh i 8 dagar
sedan togh asken och gick på wägen ådt Falnewecka och
på wägen vpbrött asken och sedan fick sin modher Elin Jönszdöt
ter at gömma, ther han dålde godzet vthi heltt åhr. Och
oansedt her i häradett så wäll som annorstädesz alwarlig
och strängeligen liustesz aff alle predikostoolar effter för:be
godz lickwäll dålde modren och tiuffuen, omsider efter
ett heltt åhrsz förlop vppenbarade Elin Jönszdötter godzett
för sin man. Tå befaladhe han henne at bära godzet tilbackersz
igen till tiuffuen som än tå tiente i Liungby och gaff honom
thett rådh at han schulle kasta godzet på almenningzwäghen
på dhet nogor annor måtte dett finna och dhe bliffua frij.
När hon kom till sonen bleff hon öffuertalat och bar godzet
heem igen. Och haffuer godzet warit i Suenszgårdh i Falna
ringar och allehanda clenodier och stenar, nemligen slöffter ame
lerade och een steen i huar 11 str armbåndh 2 str medh ellofue
huita stenar och blå amelerat ringh, en stoor sten, och 28
små, amelerat ringh nogot mindre, medh 7 stenar, en liten
amelerat ringh medh en steen, slätte ringar medh een steen
i huar, 3 str gulringar medh store blå stenar 2 str gull
ringar medh rödha steenar 2 str en lithen ringh medh een
pärla vthi, örnasmycke medh bruna stenar 2 str pärlor
hängde på pappijr 4 str omfattadhe röda steenar 27 str
swartare steenar 11 str små omfattadhe stenar 22
str noch en ringh medh en rödh steen, och een rödh steen
der en bok vtgraffuen som sedan är tilkommen och tiu
ffuen bortschäncht hadhe till sin söster Elsza Suenszdötter, vngh
fänta och der egönom hon inthet kunne döllia bleff thet vp
penbarat och hon inthet förståndh her om hadhe huru det fån
git war. Item bekienner tiuffuen at han såldhe Christopher
Gulszmedh, gammal gråhärodt man i Eckesziö 2 ringar
medh svarta stenar. Item bekienner tiuffuen at han sålde
4 ringar till quinfolck på Laholmsz torgh om marcknaden
medh huita och blå steenar 4 str och fick för huar 2 marker dan
ska. Item bekienner och tiuffuen at han togh vp på Laholmsz
marcknatt 4 ringar, gick till en köpman och bödh honom till
kiöpsz och när kiöpmannen hadhe skodat ringerna sadhe han
jagh will gå till gulsmeden och låta wärdera ringerna
och badh tiuffuen stå stilla till han kommer igän, men tiu
ffuen togh reddoga till sigh och lop sin kosz och inthet mher
frågadhe effter ringerna och tiuffuen kiänner inthet
kiöpmannen eij heller quinfolcket som köpslagade medh ho
nom. Item bekienner tiuffuen för:be Knut Suenszon at när
han hadhe stulit asken som detta smycket war förseglat vthi
graff han thet nedh i ladegolffuet ther thet lågh i 8 dagar
sedan togh asken och gick på wägen ådt Falnewecka och
på wägen vpbrött asken och sedan fick sin modher Elin Jönszdöt
ter at gömma, ther han dålde godzet vthi heltt åhr. Och
oansedt her i häradett så wäll som annorstädesz alwarlig
och strängeligen liustesz aff alle predikostoolar effter för:be
godz lickwäll dålde modren och tiuffuen, omsider efter
ett heltt åhrsz förlop vppenbarade Elin Jönszdötter godzett
för sin man. Tå befaladhe han henne at bära godzet tilbackersz
igen till tiuffuen som än tå tiente i Liungby och gaff honom
thett rådh at han schulle kasta godzet på almenningzwäghen
på dhet nogor annor måtte dett finna och dhe bliffua frij.
När hon kom till sonen bleff hon öffuertalat och bar godzet
heem igen. Och haffuer godzet warit i Suenszgårdh i Falna
18
wecka sedan han thet wiste, sedan jwll och till detta dato. Löper
2 trettingar och dett för ingom vppenbarat, thet han bekienner
och enskyller sigh att han inthet tordesz för blygzell schuldh sådant
vppenbara, Item effter tiuffuen alt stådigt haffuer tient gästgi
fffuaren Erick i Liungby bleff han skarpt examinerad om och icke
Erick her om hadhe wettskap eller fådt nogot aff detta godzet
eller och hustrun eller hansz döttrar lithet eller stoort, tå bekien
ner tiuffuen at han detta ährandet för gästgiffuaren aldrigh vppen
barade oansedt han honom der till medh flijtt och alwar förman
te thet tiuffuen bekienner. Nu är detta godzet som her i rätten
inlagdt är så kosteligit och dyrt och denne nedrige rätten
inthet förståndh haffuer thet att wärdera, vthan huadh wärder
ningen anlångar heemstellesz vthi all vnderdånigheet till dhen
hög:ge k:ge hoffrätt i Jöneköpingh som dher på förståndh haffua.
Och effter man af tiuffuen ingen annor bekiennelsze nå kan
bleff detta ährandett till domsz. Så all dhen stundh tiuffuen be
kienner godwilligen at han vplöste wådsäcken och med berådt
modh stall asken så förseglat som han war, dem gömde och dålde
sedan bar till sina föräldrar och dhe aff oförståndh haffua dålt
och gömt, oansedt huru många reszor her i häradet, på alle
predickostolar liust är och huar och een förmanat at dher sådant
godz funnesz schulle frambärasz och dhe dhet inthet giordt haffua
vthan mottwilligen hosz sigh hållet oförståndeligen der medh
handlatt, hennesz M:tz gamble drottningen till praeiudijs.
Derföre bleff Knut Suenszon som principal i denne sack och
hansz föräldrar som hälare och wetandesz gömmara och sam
tyckera alle effter dhet 6 Cap. i Tiuffue Balcken dömdhe ifrån
liffuet till galga och green och ogille för sina gerningh. Men
den vnga flickan tiuffuens söster Elsza Suenszdötter som hadhe fådt
ringen och een lithen steen till skänckz och såledesz beropte he
la godzet bliffuer i domen excipterat. Kunne nogon nådhe
wancka emot tiuffuens föräldrar som äre fällegammall folck
syntesz icke obilligt efter the thet aff oförståndh giordt haffua, der
öffuer dhe sorgeligen klaga. Haffuer och häredz nämbdh och
heela häradet bedet för dhe gamble folcken effter dhe nu fögo annat
än för barn achtasz kunna. Och i alla dheresz liffzdager tilfö
renne stält sigh wäll och leffuat uthan nogot wanröchte.
Sammadagh kom för rätta Steen Bengtszon i Malmarit
medh sin sorgiffna hustru, bröder och slächt och klagadhe
att hansz gårdman Per Larszon haffuer ihiälstunget hansz
sión Bengt Stenszon een pilt om sine ellofue åhr och hafuer
sigh dråpet tilldragit som föllier. Dråparen för:be Per
Larszon giorde bröllop ådt sin son och effter han war een förmögen
2 trettingar och dett för ingom vppenbarat, thet han bekienner
och enskyller sigh att han inthet tordesz för blygzell schuldh sådant
vppenbara, Item effter tiuffuen alt stådigt haffuer tient gästgi
fffuaren Erick i Liungby bleff han skarpt examinerad om och icke
Erick her om hadhe wettskap eller fådt nogot aff detta godzet
eller och hustrun eller hansz döttrar lithet eller stoort, tå bekien
ner tiuffuen at han detta ährandet för gästgiffuaren aldrigh vppen
barade oansedt han honom der till medh flijtt och alwar förman
te thet tiuffuen bekienner. Nu är detta godzet som her i rätten
inlagdt är så kosteligit och dyrt och denne nedrige rätten
inthet förståndh haffuer thet att wärdera, vthan huadh wärder
ningen anlångar heemstellesz vthi all vnderdånigheet till dhen
hög:ge k:ge hoffrätt i Jöneköpingh som dher på förståndh haffua.
Och effter man af tiuffuen ingen annor bekiennelsze nå kan
bleff detta ährandett till domsz. Så all dhen stundh tiuffuen be
kienner godwilligen at han vplöste wådsäcken och med berådt
modh stall asken så förseglat som han war, dem gömde och dålde
sedan bar till sina föräldrar och dhe aff oförståndh haffua dålt
och gömt, oansedt huru många reszor her i häradet, på alle
predickostolar liust är och huar och een förmanat at dher sådant
godz funnesz schulle frambärasz och dhe dhet inthet giordt haffua
vthan mottwilligen hosz sigh hållet oförståndeligen der medh
handlatt, hennesz M:tz gamble drottningen till praeiudijs.
Derföre bleff Knut Suenszon som principal i denne sack och
hansz föräldrar som hälare och wetandesz gömmara och sam
tyckera alle effter dhet 6 Cap. i Tiuffue Balcken dömdhe ifrån
liffuet till galga och green och ogille för sina gerningh. Men
den vnga flickan tiuffuens söster Elsza Suenszdötter som hadhe fådt
ringen och een lithen steen till skänckz och såledesz beropte he
la godzet bliffuer i domen excipterat. Kunne nogon nådhe
wancka emot tiuffuens föräldrar som äre fällegammall folck
syntesz icke obilligt efter the thet aff oförståndh giordt haffua, der
öffuer dhe sorgeligen klaga. Haffuer och häredz nämbdh och
heela häradet bedet för dhe gamble folcken effter dhe nu fögo annat
än för barn achtasz kunna. Och i alla dheresz liffzdager tilfö
renne stält sigh wäll och leffuat uthan nogot wanröchte.
Sammadagh kom för rätta Steen Bengtszon i Malmarit
medh sin sorgiffna hustru, bröder och slächt och klagadhe
att hansz gårdman Per Larszon haffuer ihiälstunget hansz
sión Bengt Stenszon een pilt om sine ellofue åhr och hafuer
sigh dråpet tilldragit som föllier. Dråparen för:be Per
Larszon giorde bröllop ådt sin son och effter han war een förmögen
19
man hadhe han ööll i förrådh och annat godt och budet mån
ga gäster, lögerdagen och söndagen. Item måndagen och tijszda
gen till middagen, lågh Peder på sängen, sadhe sigh haffua ondt
i huffuud och bröst och inthet war hoosz gästerna. Om tisz
dagen gaff han sigh till lust och satt den natten öffuer in till
onszdagen i liuszningen, tå gick han i sängh och lågh till dagera
målet om onszdagen och gästerna begynte bordsättiasz, tå
kom han in settiandesz sigh till bordett, badh gästerna göra
sigh glade och få mat, han hadhe så mycket ööl at dhe dhen da
gen schulle haffua frijtt. När han hadhe sittit lithet sadhe han
jagh orkar icke sittia hufuudet will omkull, gick så wth och
ladhe sigh på sängen igen. När han een lithen stundh hadhe legat
badh han pigan giffua sigh dricka. När han fick kannan hadhe
han henne tre gånger till munnen och inthet drack vtan
frågade pigan huar Stensz gosze war. Pigan sadhe han lop her uthe
hosz dhe andre goszerna. Tå wiste han henne at söcka effter goszen
och när han fansz stodh han i förstugan hosz tuå andra smågoszar
och hadhe itt stoop ööl. Tå sadhe dråparen kom och fölgh mig i gär
dett. Goszen sadhe till dhe andre, dricker inthet vth ölet för än
iagh kommer igän. När han kom nedh öffuer een åcker reen
der hadhe han 8 dager tillförenne vpskuret een törffua, tre allna
långh och vpwändt och een annor der hoosz 2 allnar långh och
inthet bruckat till nogor nytto. När han kom på samma rum
stack han knijfuen gönom halszen på goszen och affskar strupa och
moderlösz, sedan stack honom i bröstet och lijffuet så at han hade
9 dödelige sår och gick så ther ifrån heem och ladhe sigh på sängen
igän och badh folcket gå och vptaga goszen och fånga sigh ohelig
och icke slå. Detta bekienner dråparen godwilligen och
inthet neckar. Nu bleff han frågat hui han togh sigh sådant
orådh fhöre. Han suarar sålunda at han war ifrån sitt sinne
och weet och tänchte icke at han giorde illa. Nu bleff frågat
om Per Larszon hadhe warit ifrån sitt sinne. Her till bleff sua
rat at för:be Per Larszon lågh i tre weckor i een hårdh siuck
dom och i dett miste han sim sömpn, så at han gick som een fåne
och inthet fick achta eller skiöta i bohaget vthan sadhe dhet war
honom så ledt at han inthet kunne bliffua hemma, vthan
till skogen som annat diwr. Omsider styrckte hansz wäner
honom söcka läckedom at han måtte få sömpn igen, bediandesz
kiörckoherden her Andersz i Anderstadh wille honom besöka
och säija godh rådh. Her Andersz kom till honom, tröstade honom
på bästa sättet och meddelte honom sacramentet och han bekiän
de sigh wara förröcht i huffuuedet i dett han hadhe mist sömpnen
tå hadhe her Andersz böner för honom aff predikostolen och sadhe
ga gäster, lögerdagen och söndagen. Item måndagen och tijszda
gen till middagen, lågh Peder på sängen, sadhe sigh haffua ondt
i huffuud och bröst och inthet war hoosz gästerna. Om tisz
dagen gaff han sigh till lust och satt den natten öffuer in till
onszdagen i liuszningen, tå gick han i sängh och lågh till dagera
målet om onszdagen och gästerna begynte bordsättiasz, tå
kom han in settiandesz sigh till bordett, badh gästerna göra
sigh glade och få mat, han hadhe så mycket ööl at dhe dhen da
gen schulle haffua frijtt. När han hadhe sittit lithet sadhe han
jagh orkar icke sittia hufuudet will omkull, gick så wth och
ladhe sigh på sängen igen. När han een lithen stundh hadhe legat
badh han pigan giffua sigh dricka. När han fick kannan hadhe
han henne tre gånger till munnen och inthet drack vtan
frågade pigan huar Stensz gosze war. Pigan sadhe han lop her uthe
hosz dhe andre goszerna. Tå wiste han henne at söcka effter goszen
och när han fansz stodh han i förstugan hosz tuå andra smågoszar
och hadhe itt stoop ööl. Tå sadhe dråparen kom och fölgh mig i gär
dett. Goszen sadhe till dhe andre, dricker inthet vth ölet för än
iagh kommer igän. När han kom nedh öffuer een åcker reen
der hadhe han 8 dager tillförenne vpskuret een törffua, tre allna
långh och vpwändt och een annor der hoosz 2 allnar långh och
inthet bruckat till nogor nytto. När han kom på samma rum
stack han knijfuen gönom halszen på goszen och affskar strupa och
moderlösz, sedan stack honom i bröstet och lijffuet så at han hade
9 dödelige sår och gick så ther ifrån heem och ladhe sigh på sängen
igän och badh folcket gå och vptaga goszen och fånga sigh ohelig
och icke slå. Detta bekienner dråparen godwilligen och
inthet neckar. Nu bleff han frågat hui han togh sigh sådant
orådh fhöre. Han suarar sålunda at han war ifrån sitt sinne
och weet och tänchte icke at han giorde illa. Nu bleff frågat
om Per Larszon hadhe warit ifrån sitt sinne. Her till bleff sua
rat at för:be Per Larszon lågh i tre weckor i een hårdh siuck
dom och i dett miste han sim sömpn, så at han gick som een fåne
och inthet fick achta eller skiöta i bohaget vthan sadhe dhet war
honom så ledt at han inthet kunne bliffua hemma, vthan
till skogen som annat diwr. Omsider styrckte hansz wäner
honom söcka läckedom at han måtte få sömpn igen, bediandesz
kiörckoherden her Andersz i Anderstadh wille honom besöka
och säija godh rådh. Her Andersz kom till honom, tröstade honom
på bästa sättet och meddelte honom sacramentet och han bekiän
de sigh wara förröcht i huffuuedet i dett han hadhe mist sömpnen
tå hadhe her Andersz böner för honom aff predikostolen och sadhe
20
hansz fhell at han war kommen i samwetz qwall, thett allom är
witterligit huilcket allt skedde för än han giorde gerningen.
Item bekienner och Nilsz Bengtszon i Westhrult hosz huilcken
Per Larszon, sedan han gerningen giordt hadhe, hafuer sittit fången
i järn och fiätrar i siw weckor, aldrigh haffuer soffuet vthan
så snart sömpnen schall nalckasz bliffuer ha så rädd at han
spritter och skackar järnen och lickwäll tiger och inthet ta
ger sigh före medh nogot teckn till miszförståndh eller weet
willia. Item bekiende och Nilsz i Tockeryt huilcken äger drå
parensz söster at första han kom heem och hadhe giordt gerningen
sadhe han för honom, Gudh nådhe migh för gerningh jagh haffuer
giordtt. Nilsz suaradhe huadh. Dråparen sadhe jag haffuer ihiel
slagit Steensz Bengt. Nilsz sadhe hui giorde tu thet. Dråpa
ren swaradhe jagh wiste inthet eller sågh för än dhet war
giordtt. Item framkom goszensz modher Kirstin b:dh och berettade
at när dråparen lågh på sängen och hadhe bekiändt gerningen gick hon
in till honom, frågandesz om hon eller hennesz man hadhe giordt honom
så mycket emot at du hadhe orsack göra migh den sorgen eller om goszen
hadhe giordt eder så mycket emot at i hadhe orsack taga hansz lijff. Drå
paren swaradhe, i eller goszen haffua inthet giordt migh emot, vtan mit
onda samwet haffuer giordt gerningen. Om detta ährandet vitnar
her Andersz i Anderstadh sålunda at för:be dråpare Peder i Malmarit
kom till honom på Nötttia kiörckegårdh klagandesz sigh haffua mist söm
nen och kommen i stort qwall, begärandesz at han wille läsza i läcka
rebocken om han der till wiste nogon rådh och begärade han wille
komma till honom. Her Andersz kom till honom haffuan läckare
boken medh sigh och vplasz för honom at sådan siuckdom förorsacka
desz aff melancholia och tånckefullheett. Dråparen suarade, då
är min siucka der aff, och her Andersz giorde honom sin rede och
han inthet taladhe vthan lithet suarade till dhet som honom tilta
ladesz. 14 dagar der effter giorde dråparen bröllop. När her An
dersz kom i gården hadhe dråparen lagdt sigh i ett herberge vthi
en mörck wrå och klagade sigh ganscha siuck i sitt huffuudh och inthet
wille tala. Der lågh han till onszdagz morgonen och inthet förtärde.
När gerningen giordh war och dråparen kom i fängzle besöchte her
Andersz honom frågandesz honom hwi han giorde den gerningen. Drå
paren swarade at han wille gerna döö, at han icke wiste han gior
de dråpet, för än sedan dett giordt är, tå bleff han thet först war
sze. Och effter parterna inthet mher hadhe inwända bleff sacken
effter målzägandensz begäran till domsz vtfördh. Och effter dett
war vppenbarligen liust för honom at han war kommen i sam
wetz qwall, oansedt han ingen affweta gerningh sigh företogh,
vthan gick och sågh i jorden så at hansz åklagare sielffue bekienna
han gick som en fhåne, lickwäll haffwer rätten discurrerat
witterligit huilcket allt skedde för än han giorde gerningen.
Item bekienner och Nilsz Bengtszon i Westhrult hosz huilcken
Per Larszon, sedan han gerningen giordt hadhe, hafuer sittit fången
i järn och fiätrar i siw weckor, aldrigh haffuer soffuet vthan
så snart sömpnen schall nalckasz bliffuer ha så rädd at han
spritter och skackar järnen och lickwäll tiger och inthet ta
ger sigh före medh nogot teckn till miszförståndh eller weet
willia. Item bekiende och Nilsz i Tockeryt huilcken äger drå
parensz söster at första han kom heem och hadhe giordt gerningen
sadhe han för honom, Gudh nådhe migh för gerningh jagh haffuer
giordtt. Nilsz suaradhe huadh. Dråparen sadhe jag haffuer ihiel
slagit Steensz Bengt. Nilsz sadhe hui giorde tu thet. Dråpa
ren swaradhe jagh wiste inthet eller sågh för än dhet war
giordtt. Item framkom goszensz modher Kirstin b:dh och berettade
at när dråparen lågh på sängen och hadhe bekiändt gerningen gick hon
in till honom, frågandesz om hon eller hennesz man hadhe giordt honom
så mycket emot at du hadhe orsack göra migh den sorgen eller om goszen
hadhe giordt eder så mycket emot at i hadhe orsack taga hansz lijff. Drå
paren swaradhe, i eller goszen haffua inthet giordt migh emot, vtan mit
onda samwet haffuer giordt gerningen. Om detta ährandet vitnar
her Andersz i Anderstadh sålunda at för:be dråpare Peder i Malmarit
kom till honom på Nötttia kiörckegårdh klagandesz sigh haffua mist söm
nen och kommen i stort qwall, begärandesz at han wille läsza i läcka
rebocken om han der till wiste nogon rådh och begärade han wille
komma till honom. Her Andersz kom till honom haffuan läckare
boken medh sigh och vplasz för honom at sådan siuckdom förorsacka
desz aff melancholia och tånckefullheett. Dråparen suarade, då
är min siucka der aff, och her Andersz giorde honom sin rede och
han inthet taladhe vthan lithet suarade till dhet som honom tilta
ladesz. 14 dagar der effter giorde dråparen bröllop. När her An
dersz kom i gården hadhe dråparen lagdt sigh i ett herberge vthi
en mörck wrå och klagade sigh ganscha siuck i sitt huffuudh och inthet
wille tala. Der lågh han till onszdagz morgonen och inthet förtärde.
När gerningen giordh war och dråparen kom i fängzle besöchte her
Andersz honom frågandesz honom hwi han giorde den gerningen. Drå
paren swarade at han wille gerna döö, at han icke wiste han gior
de dråpet, för än sedan dett giordt är, tå bleff han thet först war
sze. Och effter parterna inthet mher hadhe inwända bleff sacken
effter målzägandensz begäran till domsz vtfördh. Och effter dett
war vppenbarligen liust för honom at han war kommen i sam
wetz qwall, oansedt han ingen affweta gerningh sigh företogh,
vthan gick och sågh i jorden så at hansz åklagare sielffue bekienna
han gick som en fhåne, lickwäll haffwer rätten discurrerat
21
om sacken kunne fhörasz till dhett 15 Cap. i Dråpmåle balcken medh
våda och dömasz för affweta gerningh. Men dhet är betänckeligit
effter han tillförenne medh ingen affweta gerningh som dödeligh är
befunnen, eij heller sedan denne gerningen giordesz, eller nogott
argt tilbudet, slutar rätten at hansz melancholia och öölet han
drack emellan tiszdagen och onszdagen, slogh sigh samman och i
dett suset och furie tillät Gwdh sathan förföra honom till
denne galenschapen, huilcken stellesz vnder Gudz dom. Och för
alle passerade actersz innehåldh om fåkunnugheet icke kunne
praecise dömma dråparen ifrån lijffuet icke heller för fulkom
meligh affweta gerningh, effter han icke tillbödh flerom schade i
sitt raszerij vtan allena den lille poicken som han drap, vtan söcht
medelbalcken och fält honom till een fulkomligh lideligh manszboot för
dhe skäll som för:be äre. Doch alt i vnderdånigheet till dhen högloffli
ge konungzlige rätz i Göterijcket högwijsza resolution.
Sammadagh taladesz welbördigh Trulsz Perszon till Yalt och wäl
achtat Peder Olszon wijdh fordom fougde her i Synnerbo häradt
om nogre gambla reckninger de hadhe sin emellan. Och när
alt war skerskodat och aff wägen rödt, bleffuo dhe för rätten
wänligen föreente att welbördigh Trulsz Perszon schulle giffua
Peder Olszon 12 rdr. Och när dhe äre betaladhe så skall alt wara
clart dem emellan och alle handschriffter nye och gamble cassera
de och aldrigh effter denne dagh i nogon rättgångh gälla. Her
om dhe rechte händer samman.
Sammadagh kom för rätta Mattisz Jonszon i Halleböcke drängh
huilcken haffuer för fyra eller fhem åhr sedan besoffuit een tien
stepiga Kirstin Jönszdotter mädan dhe tiente i Hallarydz prestegård
och afflat barna medh henne, thet hon till werldenne födt hafuer
och ännu leffuer och tå loffuadhe henne ächtenschap och gåfuo
huart annat gåffuor, hon honom siorta, hoszer och wantar och
drängzens fadher wantar. Item hansz broder wantar. Item han
henne hårdbandh, skoor och diorszle och 1 dr danscha och war
öfuerensz medh hennesz slächt och bröder om bodzdelen och 4
skoor och 9 dr till klädekiöp och hielp till een sängh. Detta be
kienner Mattisz Jonszon men hennesz slächt ryggade therasz löfte
och inthet wille wara ständige. Derföre öffuergaff henne och
giordhe en förlichningh medh hennesz broder Jon i Ramskogh och flere
och loffuade henne 8 rdr dem hennesz bröder haffua anammat
henne twert emot. Nu haffuer för:be Mattesz Jonszon annor gångh
besoffuit för:be Kirstin Jönszdötter och afflat barn med henne, det
hon bär vnder belthet och båden godwilligen bekienna och ha
ffuer annor gångh loffuat henne ächtenschap för kiörckoherden
her Päder i Hallarytt och presten haffuer liust för dem 2 gånger
Icke desz mindre skalckasz Mattisz och inthet will sitt löffte fulborda.
våda och dömasz för affweta gerningh. Men dhet är betänckeligit
effter han tillförenne medh ingen affweta gerningh som dödeligh är
befunnen, eij heller sedan denne gerningen giordesz, eller nogott
argt tilbudet, slutar rätten at hansz melancholia och öölet han
drack emellan tiszdagen och onszdagen, slogh sigh samman och i
dett suset och furie tillät Gwdh sathan förföra honom till
denne galenschapen, huilcken stellesz vnder Gudz dom. Och för
alle passerade actersz innehåldh om fåkunnugheet icke kunne
praecise dömma dråparen ifrån lijffuet icke heller för fulkom
meligh affweta gerningh, effter han icke tillbödh flerom schade i
sitt raszerij vtan allena den lille poicken som han drap, vtan söcht
medelbalcken och fält honom till een fulkomligh lideligh manszboot för
dhe skäll som för:be äre. Doch alt i vnderdånigheet till dhen högloffli
ge konungzlige rätz i Göterijcket högwijsza resolution.
Sammadagh taladesz welbördigh Trulsz Perszon till Yalt och wäl
achtat Peder Olszon wijdh fordom fougde her i Synnerbo häradt
om nogre gambla reckninger de hadhe sin emellan. Och när
alt war skerskodat och aff wägen rödt, bleffuo dhe för rätten
wänligen föreente att welbördigh Trulsz Perszon schulle giffua
Peder Olszon 12 rdr. Och när dhe äre betaladhe så skall alt wara
clart dem emellan och alle handschriffter nye och gamble cassera
de och aldrigh effter denne dagh i nogon rättgångh gälla. Her
om dhe rechte händer samman.
Sammadagh kom för rätta Mattisz Jonszon i Halleböcke drängh
huilcken haffuer för fyra eller fhem åhr sedan besoffuit een tien
stepiga Kirstin Jönszdotter mädan dhe tiente i Hallarydz prestegård
och afflat barna medh henne, thet hon till werldenne födt hafuer
och ännu leffuer och tå loffuadhe henne ächtenschap och gåfuo
huart annat gåffuor, hon honom siorta, hoszer och wantar och
drängzens fadher wantar. Item hansz broder wantar. Item han
henne hårdbandh, skoor och diorszle och 1 dr danscha och war
öfuerensz medh hennesz slächt och bröder om bodzdelen och 4
skoor och 9 dr till klädekiöp och hielp till een sängh. Detta be
kienner Mattisz Jonszon men hennesz slächt ryggade therasz löfte
och inthet wille wara ständige. Derföre öffuergaff henne och
giordhe en förlichningh medh hennesz broder Jon i Ramskogh och flere
och loffuade henne 8 rdr dem hennesz bröder haffua anammat
henne twert emot. Nu haffuer för:be Mattesz Jonszon annor gångh
besoffuit för:be Kirstin Jönszdötter och afflat barn med henne, det
hon bär vnder belthet och båden godwilligen bekienna och ha
ffuer annor gångh loffuat henne ächtenschap för kiörckoherden
her Päder i Hallarytt och presten haffuer liust för dem 2 gånger
Icke desz mindre skalckasz Mattisz och inthet will sitt löffte fulborda.
22
Orsacken at thet är hansz föräldrar twert emot och dhe klaga at hon
medh sitt hårda sinne så högeligen förtörnat at dhe aldrigh kunna
medh godt samwett samtycka ächtenskapet. Derföre bleff
denne sack remitterat till dhet ährewördige capitlet i Wexiö och
der vndergå domb och komma der medh till häredztingett.
Men så widt politici kunna om sacken erfara seer man icke nogre
godhe skäll till ächtenschapsz fulbordan för hennesz löszachtigheett
at hon haffuer vtlagdt sigh för drängen och giffuit honm tilfälle till
lägerszmåll oansedt huru drängzensz föräldrar haffua henne
och will tuinga drängen at wigasz wijdh sigh.
Kom för rätta Bengt Perszon i Kimmelszböcke och klagade at
Mattisz Jonszon öffuerföll honom på kiöpstadzwägen ifrån Landz
crone vthi Dannemarck och slogh honom itt hugg medh een kiepp
dett han bekienner. Item hadhe och Bengt tilförenne vthi itt
gästebudh slagit Mattisz itt kiephugh dett han och bekienner
Derföre sackfältesz Mattisz till peningar 6 marker för båden
kiephuggen.
cronan 3 marker
häradet 1 ½ marker
häredzhöffdingen 1 ½ marker
Och effter Mattisz öffuerdådeligen aff långo wrett och afuundh bröt
freden i Dannemarck emot sin egen landzman och honom slogh, sack
fältesz för fridbrotet till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöfdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Sammadagh tingfördesz her för rätta en ogifft kåna på
skatteiordh hosz sin moder Sisza Soneszdötter och bekiendhe at
hon haffuer låtet belägra sigh aff een gifft skattabonde Nils
Perszon i Göszhultt huilcken håller wijdh skogen eller för
rymdh öffuer grentzen och kan icke så brådt fåsz igen. Men Sisza
som tillstädesz är och godwilligen bekienner gerningen bleff effter
Gudz lagh sagdh ifrån lijffuet. Den som hoor bedriffuer med nogor
mansz hustru han schall döden döö bådhe hoorkarlen och horkånan
derföre at han medh sin nästesz hustru hor bedriffuit haffuer.
Kom för rätta Jacob i Näglinge fulmyndigh på Jon Perszons ve
gnar i Kieringe och tingskiötte hansz egen son Bengt Jonszon
en siättingh aff Syndre gården i Kieringe och haffuer derföre
vp:tt rdr in spe 60 str och runda suenska dr 30 str.
Kom för rätta Per Larszon i Grönetörp ifrån Dannemark i
Weromma sochn och klagadhe at en suensk bondhe Peder i Linne
fall hadhe vthi en gårdh i Dannemarck i Råsta, der dhe drucko, sla
git honom i handen medh en stacke så at dher synesz åkomma på
tummelfingeren, till huilcket hugg han neckar. Och effter dhe hadhe
medh sitt hårda sinne så högeligen förtörnat at dhe aldrigh kunna
medh godt samwett samtycka ächtenskapet. Derföre bleff
denne sack remitterat till dhet ährewördige capitlet i Wexiö och
der vndergå domb och komma der medh till häredztingett.
Men så widt politici kunna om sacken erfara seer man icke nogre
godhe skäll till ächtenschapsz fulbordan för hennesz löszachtigheett
at hon haffuer vtlagdt sigh för drängen och giffuit honm tilfälle till
lägerszmåll oansedt huru drängzensz föräldrar haffua henne
och will tuinga drängen at wigasz wijdh sigh.
Kom för rätta Bengt Perszon i Kimmelszböcke och klagade at
Mattisz Jonszon öffuerföll honom på kiöpstadzwägen ifrån Landz
crone vthi Dannemarck och slogh honom itt hugg medh een kiepp
dett han bekienner. Item hadhe och Bengt tilförenne vthi itt
gästebudh slagit Mattisz itt kiephugh dett han och bekienner
Derföre sackfältesz Mattisz till peningar 6 marker för båden
kiephuggen.
cronan 3 marker
häradet 1 ½ marker
häredzhöffdingen 1 ½ marker
Och effter Mattisz öffuerdådeligen aff långo wrett och afuundh bröt
freden i Dannemarck emot sin egen landzman och honom slogh, sack
fältesz för fridbrotet till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöfdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Sammadagh tingfördesz her för rätta en ogifft kåna på
skatteiordh hosz sin moder Sisza Soneszdötter och bekiendhe at
hon haffuer låtet belägra sigh aff een gifft skattabonde Nils
Perszon i Göszhultt huilcken håller wijdh skogen eller för
rymdh öffuer grentzen och kan icke så brådt fåsz igen. Men Sisza
som tillstädesz är och godwilligen bekienner gerningen bleff effter
Gudz lagh sagdh ifrån lijffuet. Den som hoor bedriffuer med nogor
mansz hustru han schall döden döö bådhe hoorkarlen och horkånan
derföre at han medh sin nästesz hustru hor bedriffuit haffuer.
Kom för rätta Jacob i Näglinge fulmyndigh på Jon Perszons ve
gnar i Kieringe och tingskiötte hansz egen son Bengt Jonszon
en siättingh aff Syndre gården i Kieringe och haffuer derföre
vp:tt rdr in spe 60 str och runda suenska dr 30 str.
Kom för rätta Per Larszon i Grönetörp ifrån Dannemark i
Weromma sochn och klagadhe at en suensk bondhe Peder i Linne
fall hadhe vthi en gårdh i Dannemarck i Råsta, der dhe drucko, sla
git honom i handen medh en stacke så at dher synesz åkomma på
tummelfingeren, till huilcket hugg han neckar. Och effter dhe hadhe
23
slagit huar andra lijcka hugg, affdrogo dhe medh huar andra och ble
ffuo wänligen och wäll her för rätta förlichte.
Kom för rätta Jon Geet i Skåperydh fulmyndigh på Trulszes
vegnar i Lindåsz och på twenne hansz söstrarsz vegnar Bengta i
Siuhult och Karin i Ekhult och tingskiötte Carll Matteszon och hansz
hustru Sisza Pederszdötter alle deresz arffueloter i halffua Fogle
hultz gårdh i Hallarydz sochn och haffua derföre vp:tt Trulsz Mat
teszon peningar godt mynt 160 dr Bengta 40 dr Karin 40 dr
och haffuer Carll sielff sin arffuelott i samma halffua gårdh så att
han medh arff och kiöp äger rät halffue gården.
Kom för rätta Jönsz Jönszon i Hampalt på sine egne vegnar och
på sin söstersz vegnar Elsza Jönszdötter och tingskiötte sina brö
dher Christiern i Stockalt och hansz hustru Ingeborgh Johanszdötter
och Eskell i Stockalt och hansz hustru Anna Larszdötter en broder
deell och en sösterdell aff Stockhulttz gårdh och derföre vpburit
Jönsz Jönszon 90 dr godt mynt och Elsza Jönszdotter 45 dr godtt
mynt och haffua Christiern och Eskell deresz arffuelotar i sam
ma ½ gårdh så at dhe äga huar en fierdingh med arff och kiöp.
Kom för rätta Andersz Larszon i Stenszhultt och tingskiötte Jönsz
Biörnszon i Elinge och hansz hustru Gyret Andersz dötter
1/4 aff Larsz Lundz gårdh i Elinge och derföre vp:t 52 ½ rigzdr
in spe för arff och etlöffuet. Item gaff Jönsz Biörnszon Suen Lar
szon tree rdr på dhett han schulle samtycka kiöpet.
Kom för rätta Per Jönszon i Skepaltt fulmyndigh på Erlandz
vegnar i Mistrultt och tingskiötte Bodwedh Larszon i Mistrult
hansz hustru Kirstin Nilszes dötter 1/4 aff Söndregården i Mistrult
och derföre vp:tt godt mynt 100 dr.
Kom för rätta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Kremmare
Hanszensz vegnar och tingskiötte Nilsz Suenszon i Gaszhultt
hansz hustru Ingerdh Håckonszdötter 1/6 aff Stora gården i Gasz
hultt och derföre vp:tt spe rdr 30 str.
Kom för rätta Päder i Synderwrå fulmyndigh på Jäppe Suen
szonsz vegnar i Norra Emmeboda och på Anderszes hustru i
Reffsilt Kirstin Suenszdötter och tingskiötte Per Nilszon i Emme
boda hansz hustru Ingeborgh Jönszdötter halffua Norra Emmebo
da gårdh och derföre vp:tt 85 dr godt mynt.
Sammadagh bleff bewilliat een syn aff rätten som hållasz
schall emellan Lilla gården i Gaszhultt och ett törp Rosenbergh
om en engh dhe stå i kijff om. Desze skole wara synemän Jönsz
Jeppaszon i Rydh, Per Johanszon i Judhultt, Andersz i Bergheem, Per
Bengtszon i Trotteslöff, Peder i Syndrewrå, Nilsz Erickszon i Alensz
kiöp. Synen skall angå lögerdagh 8 dhager den 2 Julij.
ffuo wänligen och wäll her för rätta förlichte.
Kom för rätta Jon Geet i Skåperydh fulmyndigh på Trulszes
vegnar i Lindåsz och på twenne hansz söstrarsz vegnar Bengta i
Siuhult och Karin i Ekhult och tingskiötte Carll Matteszon och hansz
hustru Sisza Pederszdötter alle deresz arffueloter i halffua Fogle
hultz gårdh i Hallarydz sochn och haffua derföre vp:tt Trulsz Mat
teszon peningar godt mynt 160 dr Bengta 40 dr Karin 40 dr
och haffuer Carll sielff sin arffuelott i samma halffua gårdh så att
han medh arff och kiöp äger rät halffue gården.
Kom för rätta Jönsz Jönszon i Hampalt på sine egne vegnar och
på sin söstersz vegnar Elsza Jönszdötter och tingskiötte sina brö
dher Christiern i Stockalt och hansz hustru Ingeborgh Johanszdötter
och Eskell i Stockalt och hansz hustru Anna Larszdötter en broder
deell och en sösterdell aff Stockhulttz gårdh och derföre vpburit
Jönsz Jönszon 90 dr godt mynt och Elsza Jönszdotter 45 dr godtt
mynt och haffua Christiern och Eskell deresz arffuelotar i sam
ma ½ gårdh så at dhe äga huar en fierdingh med arff och kiöp.
Kom för rätta Andersz Larszon i Stenszhultt och tingskiötte Jönsz
Biörnszon i Elinge och hansz hustru Gyret Andersz dötter
1/4 aff Larsz Lundz gårdh i Elinge och derföre vp:t 52 ½ rigzdr
in spe för arff och etlöffuet. Item gaff Jönsz Biörnszon Suen Lar
szon tree rdr på dhett han schulle samtycka kiöpet.
Kom för rätta Per Jönszon i Skepaltt fulmyndigh på Erlandz
vegnar i Mistrultt och tingskiötte Bodwedh Larszon i Mistrult
hansz hustru Kirstin Nilszes dötter 1/4 aff Söndregården i Mistrult
och derföre vp:tt godt mynt 100 dr.
Kom för rätta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Kremmare
Hanszensz vegnar och tingskiötte Nilsz Suenszon i Gaszhultt
hansz hustru Ingerdh Håckonszdötter 1/6 aff Stora gården i Gasz
hultt och derföre vp:tt spe rdr 30 str.
Kom för rätta Päder i Synderwrå fulmyndigh på Jäppe Suen
szonsz vegnar i Norra Emmeboda och på Anderszes hustru i
Reffsilt Kirstin Suenszdötter och tingskiötte Per Nilszon i Emme
boda hansz hustru Ingeborgh Jönszdötter halffua Norra Emmebo
da gårdh och derföre vp:tt 85 dr godt mynt.
Sammadagh bleff bewilliat een syn aff rätten som hållasz
schall emellan Lilla gården i Gaszhultt och ett törp Rosenbergh
om en engh dhe stå i kijff om. Desze skole wara synemän Jönsz
Jeppaszon i Rydh, Per Johanszon i Judhultt, Andersz i Bergheem, Per
Bengtszon i Trotteslöff, Peder i Syndrewrå, Nilsz Erickszon i Alensz
kiöp. Synen skall angå lögerdagh 8 dhager den 2 Julij.
24
Kom för rätta edle welbördigh Erick Rosenstrålesz landbo till
Skatna, Jönsz i Lönszhultt i Pieterydz sochn, räntar smör 4 lb
och ladhe sin huszbondesz breff dat. den 7 Februarij 1636 der uthi
han klagar at een skattabonde Jönsz Froaszon i Lönszhultt på een
förmedlat gårdh haffuer emot grannarnasz samtycke inhegnat
een hage i deresz bäste klöffuetrådh och nu på 3:de åhr heffdatt.
Item dett samma vitnar her Nilsz i Pieterydh och dhe vthi Kexåsz
boandesz äre. Och effter Jönsz Froaszon är stämbder och inthet
wille suara och nu är tridie tingh sedan detta ährandet bleff kla
gat är, kunde rätten icke länger med domen fram skiuta. Och alden
stundh Jönsz Froaszon emot lagh Byg. B. 17 Cap. och 32 Cap. haffuer
aff byawallen och oskifft hiordwall inhegnat hagan emot alla
sina grannarss samtycke och then nu på tridie åhret motwilligen
förswarat, bleff effter för:be Cap. affdömdt at Jönsz Froaszon schall
haffua förgiordt sitt arbete och lägga hagan vth igen till mulabetet
som aff ålder warit haffuer, och haffua månedagh at uptaga gärdz
lett och föra på annat ställe. Gör han thet icke innan een nånadtt
effter detta dato tå måga grannarna gärdeszgården sacklöst nidrifua
hugga aff wedior och icke aff staffwer eller tro ret.
Sammadagh kom för retta ryttemästaren edle welbördigh Sui
kart Nirot och gaff till kiänna at han för den orsack at han nogon
well besitten bonde icke wille aff hemmanet fördriffua, haffuer ta
git inwiszningh på en ödegårdh Askenäsz b:dh i Giöterydz sochn
itt cronohemman räntar 4 lb och är till ägorna ganscha ringa
bådhe till åcker och engh huilcket haffuer warit till desz ödeliggan
de principal orsack. Nu haffuer gården på frijheet warit vptagen
och för dödzfall schuldh är gården inthet bygdh eller förbättrat vthan
till hwsz och gärdeszgårder slett förfallen. Och effter ryttemästaren
nu medh alwar och stor bekostnadt vptager gården bygger och
bättrar, synesz christeligit och rättwist at han niuter 3 åhrsz
frijheet både i wist och owist och när frijheten vthe är behåller
gården för fullt på sin lön.
Kom för rätta en vngh drängh ifrån Dannemark Månsz Olszon
benämdh barnfödd her i Suerige vthi Linhult och klagade at
Brådde i Marckarit och Suen Gunnarszon som bleff justificerat
haffua honom owetandesz bortskiött 1/4 aff Lijhultta gårdh som han
lagligen arfft hadhe och den bortskiött. När her om bleff ransackatt
tå kom för rätten Per Trulszon i Fägrultt och giorde sin lifflige
edh at han folgde Suen Gunnarszon ådt Dannemark till [..]
[..] der drängen Månsz Olszon tiente som född war her i Suerige
i Linhult och der åtte 1/4 aff Linhulta gårdh och hörde at han
godwilligen såldhe Suen Gunnarszon samme fierdingh för 20 rdr
der på han haffuer 4 ehrlige dannemänsz vitneszbördh vnder deresz
Skatna, Jönsz i Lönszhultt i Pieterydz sochn, räntar smör 4 lb
och ladhe sin huszbondesz breff dat. den 7 Februarij 1636 der uthi
han klagar at een skattabonde Jönsz Froaszon i Lönszhultt på een
förmedlat gårdh haffuer emot grannarnasz samtycke inhegnat
een hage i deresz bäste klöffuetrådh och nu på 3:de åhr heffdatt.
Item dett samma vitnar her Nilsz i Pieterydh och dhe vthi Kexåsz
boandesz äre. Och effter Jönsz Froaszon är stämbder och inthet
wille suara och nu är tridie tingh sedan detta ährandet bleff kla
gat är, kunde rätten icke länger med domen fram skiuta. Och alden
stundh Jönsz Froaszon emot lagh Byg. B. 17 Cap. och 32 Cap. haffuer
aff byawallen och oskifft hiordwall inhegnat hagan emot alla
sina grannarss samtycke och then nu på tridie åhret motwilligen
förswarat, bleff effter för:be Cap. affdömdt at Jönsz Froaszon schall
haffua förgiordt sitt arbete och lägga hagan vth igen till mulabetet
som aff ålder warit haffuer, och haffua månedagh at uptaga gärdz
lett och föra på annat ställe. Gör han thet icke innan een nånadtt
effter detta dato tå måga grannarna gärdeszgården sacklöst nidrifua
hugga aff wedior och icke aff staffwer eller tro ret.
Sammadagh kom för retta ryttemästaren edle welbördigh Sui
kart Nirot och gaff till kiänna at han för den orsack at han nogon
well besitten bonde icke wille aff hemmanet fördriffua, haffuer ta
git inwiszningh på en ödegårdh Askenäsz b:dh i Giöterydz sochn
itt cronohemman räntar 4 lb och är till ägorna ganscha ringa
bådhe till åcker och engh huilcket haffuer warit till desz ödeliggan
de principal orsack. Nu haffuer gården på frijheet warit vptagen
och för dödzfall schuldh är gården inthet bygdh eller förbättrat vthan
till hwsz och gärdeszgårder slett förfallen. Och effter ryttemästaren
nu medh alwar och stor bekostnadt vptager gården bygger och
bättrar, synesz christeligit och rättwist at han niuter 3 åhrsz
frijheet både i wist och owist och när frijheten vthe är behåller
gården för fullt på sin lön.
Kom för rätta en vngh drängh ifrån Dannemark Månsz Olszon
benämdh barnfödd her i Suerige vthi Linhult och klagade at
Brådde i Marckarit och Suen Gunnarszon som bleff justificerat
haffua honom owetandesz bortskiött 1/4 aff Lijhultta gårdh som han
lagligen arfft hadhe och den bortskiött. När her om bleff ransackatt
tå kom för rätten Per Trulszon i Fägrultt och giorde sin lifflige
edh at han folgde Suen Gunnarszon ådt Dannemark till [..]
[..] der drängen Månsz Olszon tiente som född war her i Suerige
i Linhult och der åtte 1/4 aff Linhulta gårdh och hörde at han
godwilligen såldhe Suen Gunnarszon samme fierdingh för 20 rdr
der på han haffuer 4 ehrlige dannemänsz vitneszbördh vnder deresz
25
signet at kiöpet bleff medh villia och wänschap giordt. Item
thett Månsz säger att Suen Gunnarszon skulle willia slå eller mörda
honom, thet bekänner Per Trulszon at Månsz Olszon säger osanningh
och at Suen Gunnarszon talade honom aldrigh itt ondt ordh till
vtan handladhe wäll medh honom. Nu är Linhulta gårdh tingh
skiött her på Synnerbo tingh 1634 lagbuden och lagstånden, der
före håller rätten sigh widh lagafångz breffuet. Her emot wad
kastadhe Månsz Olszon i otijdh med 3 marker.
Sammadagh kom för rätta edle welb: Clasz Siöbladh fulmyn
digh på sin farfadersz vegnar den edle welb. Nilsz Siöbladh
till Marenszholm och klagade at en hoop welbördigh Andersz
Grijphsz bönder sampt andre adelsz bönder haffua vtan laga domb
vpreffuet Snopedam som han sampt Wedåsza grannar bygdt ha
ffua och war domb begärandesz på deresz åwerkan. Her till
suarade welborne Andersz Grijphsz fulmechtige her Bengt
på Stensznäsz at samme dam giorde stor schade på Näsz gamble
tulquarn så at hon står i backflodh och gör schade på åcker och
engh. Och effter rätten icke weet om denne klagan huru hon
är eller huru stor skade damen gör, bleff affsagdt at man schall
aff rätten schriffua welb:ne Nilsz Siöbladh till såsom och welb:ne
Andersz Grijph till och försöcka om dhe villia bequemma sigh till
syn och lagligh ransackan för än rätten dömer på sackan.
Kom för rätta Jönsz Anderszon i Hamnada gästgiffuare och sigh
beklagadhe at Per Nilszon i Hwlt i Hynnerydz sochn och
Jon Perszon i Heszlult i samme sochn kommo ifrån itt hoffmansz
möthe till Jönsz Anderszon om dagermåll. Och medh them war
i föllie lenzmannen Nilsz i Quinnalt och Källe i Aggalt. Her
om vitnade Källe i Aggalt effter afflagdan edh sålunda at först
dhe kommo i gårdhen gingo alle in i stugan vndantagandesz Jon Per
szon i Hässlult. Han gick i ladhen och vttogh en fampn höö olofuan
desz och kastade för hästarna och gästgiffuaren Jönsz Anderszon stodh
på sin lada och sågh der på och när ryttaren inkom, kom och gäst
giffuaren in och war harmsze och wreedh säijandesz villien i hafua
nogon fodrenschap till edra hästar då måtte i bedia om och icke
taga medh wåldh. Tå sadhe Nilsz i Quinnalt, giffuer
eder tillfridz, jagh will betala. Tå sadhe gästgiffuaren, jagh
paszer ingen betalningh på, men på dett i som äre chrononesz
tiänare icke schulle fatta nogon afuundh till migh så will iagh
giffua eder 4 haffre necker till edra hästar, huilcket och så
skiedde. I medler tijdh drucko dhe brennewijn och bleffuo öfuer
beladde och begynte kiffua inbyrdesz och Nilsz i Quinnalt man
te vth Jon i Heszlultt. När the kommo vth bleffuo dhe förhindrade
och sedan kom Jon i mangell medh gästgiffuaren och Jon kom
thett Månsz säger att Suen Gunnarszon skulle willia slå eller mörda
honom, thet bekänner Per Trulszon at Månsz Olszon säger osanningh
och at Suen Gunnarszon talade honom aldrigh itt ondt ordh till
vtan handladhe wäll medh honom. Nu är Linhulta gårdh tingh
skiött her på Synnerbo tingh 1634 lagbuden och lagstånden, der
före håller rätten sigh widh lagafångz breffuet. Her emot wad
kastadhe Månsz Olszon i otijdh med 3 marker.
Sammadagh kom för rätta edle welb: Clasz Siöbladh fulmyn
digh på sin farfadersz vegnar den edle welb. Nilsz Siöbladh
till Marenszholm och klagade at en hoop welbördigh Andersz
Grijphsz bönder sampt andre adelsz bönder haffua vtan laga domb
vpreffuet Snopedam som han sampt Wedåsza grannar bygdt ha
ffua och war domb begärandesz på deresz åwerkan. Her till
suarade welborne Andersz Grijphsz fulmechtige her Bengt
på Stensznäsz at samme dam giorde stor schade på Näsz gamble
tulquarn så at hon står i backflodh och gör schade på åcker och
engh. Och effter rätten icke weet om denne klagan huru hon
är eller huru stor skade damen gör, bleff affsagdt at man schall
aff rätten schriffua welb:ne Nilsz Siöbladh till såsom och welb:ne
Andersz Grijph till och försöcka om dhe villia bequemma sigh till
syn och lagligh ransackan för än rätten dömer på sackan.
Kom för rätta Jönsz Anderszon i Hamnada gästgiffuare och sigh
beklagadhe at Per Nilszon i Hwlt i Hynnerydz sochn och
Jon Perszon i Heszlult i samme sochn kommo ifrån itt hoffmansz
möthe till Jönsz Anderszon om dagermåll. Och medh them war
i föllie lenzmannen Nilsz i Quinnalt och Källe i Aggalt. Her
om vitnade Källe i Aggalt effter afflagdan edh sålunda at först
dhe kommo i gårdhen gingo alle in i stugan vndantagandesz Jon Per
szon i Hässlult. Han gick i ladhen och vttogh en fampn höö olofuan
desz och kastade för hästarna och gästgiffuaren Jönsz Anderszon stodh
på sin lada och sågh der på och när ryttaren inkom, kom och gäst
giffuaren in och war harmsze och wreedh säijandesz villien i hafua
nogon fodrenschap till edra hästar då måtte i bedia om och icke
taga medh wåldh. Tå sadhe Nilsz i Quinnalt, giffuer
eder tillfridz, jagh will betala. Tå sadhe gästgiffuaren, jagh
paszer ingen betalningh på, men på dett i som äre chrononesz
tiänare icke schulle fatta nogon afuundh till migh så will iagh
giffua eder 4 haffre necker till edra hästar, huilcket och så
skiedde. I medler tijdh drucko dhe brennewijn och bleffuo öfuer
beladde och begynte kiffua inbyrdesz och Nilsz i Quinnalt man
te vth Jon i Heszlultt. När the kommo vth bleffuo dhe förhindrade
och sedan kom Jon i mangell medh gästgiffuaren och Jon kom
26
på hästen, hadhe värian dragen och rände ådt gästgiffuaren. Tå togh
hansz stalbroder Per Nilszon i Hwllt uthi hästen och badh honom rida aff
gården och i thet samma togh gästgiffuaren uthi wäriefästet medh
Per Nilszon och röchtesz om värian. Tå kom gästgiffuarensz hustru och
lade sigh emellan och wille skillia dem ådt. Henne stötte Per Nilszon
twå gånger i bröstet så at hon föll åwigh in på wäggen. Tå lop
gästgiffuaren ifrån honom och strax kom Jon i Heszlult och högg ho
nom öffuer axlerna medh stickwärian så at det syntesz lithet i
kläden. Tå togh Per Nilszon uthi Jonsz bedzll och ledde honom vt om
gården, strax språngh han aff hästen och effter gästgiffuarensz son
Jönsz Jönszon, högg och stack ådt honom och han lop vndan vp medh
wäggerna till han kom till een rijszhög. Der togh drängen en
stacka och slogh honom omkull. Tå kom Aszer i andre gården löpan
desz frågandesz huadh på färde war och togh een kracka och bå
de rytterna högge tillicka ådt honom och han slepte krakan och
lop. Tå kommo både gästgiffuarensz söner, Jönsz och Månsz medh
flere stackar nederslogo bådhe rytterna, och Nilsz i Quinnaltt
och Källe i Aggalt hulpo dhem till rätta igen och satte dhem vp och
bado them rida aff gården och försöria sigh det bästa dhe wille. Der
medh redo dhe sin koosz och rytterna bleffuo igen. Tå stängde gästgi
ffuaren sigh medh alt sitt folck i stugan. Tå kom en bonde Knut
Geszlingh b:d oförwarandesz och Per Nilszon tänchte at det war
han som hadhe slagit honom, genast lop han ådt honom med wärian
och Knut Geszlingh lop in vnder honom och stötten omkull och sedan
slogh medh een stacka och tå lät gästgiffuaren vp dören och badh
dhem hielpa till godo at dher icke schulle skadhe. Tå togh gästgiffuaren
och hansz hustru Per Nilszon oansedt han deresz owän war och bedde
in i stugan och lade i en bänck och gåffuo honom dricka. När han ha
dhe legat en stundh stegh han vp och sadhe iagh måste weta huar min häst
och stalbroder äre, gick så i andra gården och gästgiffuaren stängde sina
dörer. Vthi skumraschet kom Per Nilszon igen och wille in. Gästgi
ffuaren sadhe är Jon medh tigh, han sadhe neij. Sedan sadhe han haffuer
tu swärdh så få migh thet deszlickest knijff. Per Nilszon fick ifrån
sigh swärdh och knijff och lånte husz på nytt. Derföre är han för heem
gångh frijkiänder. Om denne sack woro parterne förlichta. Icke
desz mindre kom Knut Gäszlingh vt till Claszön i Hynnerydz sochn
at kreffia ett geldh. Tå kom Per Nilszon öffuer honom och högg een
skråmma i huffuudet, sedan 2 fingrar aff honom aldelesz uthan
sack. Derföre bleff sacken sålunda bijlagdh at Per Nilszon gaff
Knut Gäszlingh för det stora huffuudsåret och twå fingrar han mist
haffuer och för sin sueda och wärck och försummelsze richzdr
in specie 16 str och sedan sackfältesz för såramålet effter det
6 och 8 Cap. i Såre B. med willia till peningar 6 marker.
hansz stalbroder Per Nilszon i Hwllt uthi hästen och badh honom rida aff
gården och i thet samma togh gästgiffuaren uthi wäriefästet medh
Per Nilszon och röchtesz om värian. Tå kom gästgiffuarensz hustru och
lade sigh emellan och wille skillia dem ådt. Henne stötte Per Nilszon
twå gånger i bröstet så at hon föll åwigh in på wäggen. Tå lop
gästgiffuaren ifrån honom och strax kom Jon i Heszlult och högg ho
nom öffuer axlerna medh stickwärian så at det syntesz lithet i
kläden. Tå togh Per Nilszon uthi Jonsz bedzll och ledde honom vt om
gården, strax språngh han aff hästen och effter gästgiffuarensz son
Jönsz Jönszon, högg och stack ådt honom och han lop vndan vp medh
wäggerna till han kom till een rijszhög. Der togh drängen en
stacka och slogh honom omkull. Tå kom Aszer i andre gården löpan
desz frågandesz huadh på färde war och togh een kracka och bå
de rytterna högge tillicka ådt honom och han slepte krakan och
lop. Tå kommo både gästgiffuarensz söner, Jönsz och Månsz medh
flere stackar nederslogo bådhe rytterna, och Nilsz i Quinnaltt
och Källe i Aggalt hulpo dhem till rätta igen och satte dhem vp och
bado them rida aff gården och försöria sigh det bästa dhe wille. Der
medh redo dhe sin koosz och rytterna bleffuo igen. Tå stängde gästgi
ffuaren sigh medh alt sitt folck i stugan. Tå kom en bonde Knut
Geszlingh b:d oförwarandesz och Per Nilszon tänchte at det war
han som hadhe slagit honom, genast lop han ådt honom med wärian
och Knut Geszlingh lop in vnder honom och stötten omkull och sedan
slogh medh een stacka och tå lät gästgiffuaren vp dören och badh
dhem hielpa till godo at dher icke schulle skadhe. Tå togh gästgiffuaren
och hansz hustru Per Nilszon oansedt han deresz owän war och bedde
in i stugan och lade i en bänck och gåffuo honom dricka. När han ha
dhe legat en stundh stegh han vp och sadhe iagh måste weta huar min häst
och stalbroder äre, gick så i andra gården och gästgiffuaren stängde sina
dörer. Vthi skumraschet kom Per Nilszon igen och wille in. Gästgi
ffuaren sadhe är Jon medh tigh, han sadhe neij. Sedan sadhe han haffuer
tu swärdh så få migh thet deszlickest knijff. Per Nilszon fick ifrån
sigh swärdh och knijff och lånte husz på nytt. Derföre är han för heem
gångh frijkiänder. Om denne sack woro parterne förlichta. Icke
desz mindre kom Knut Gäszlingh vt till Claszön i Hynnerydz sochn
at kreffia ett geldh. Tå kom Per Nilszon öffuer honom och högg een
skråmma i huffuudet, sedan 2 fingrar aff honom aldelesz uthan
sack. Derföre bleff sacken sålunda bijlagdh at Per Nilszon gaff
Knut Gäszlingh för det stora huffuudsåret och twå fingrar han mist
haffuer och för sin sueda och wärck och försummelsze richzdr
in specie 16 str och sedan sackfältesz för såramålet effter det
6 och 8 Cap. i Såre B. med willia till peningar 6 marker.
27
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Sammadagh kom för retta en ryttare gifft man på cronoiordh
boandesz Jöran Nilszon b:dh och bleff beklagat haffua besofuit
en tienstepiga Botill Nilszes dötter i Norret på frelsze welb:dig
Oluff Anderszonsz godz till Borrarp och afflat barn medh henne thet
hon födt haffuer och båden godwilligen bekienna. Derföre blefuo
dhe effter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor bedri
ffuer medh nogor mansz hustru han schall döden döö både horkarlen
och hoorkånan derföre at han medh sin nästes hustru hoor bedriffuit
haffuer.
Kom för rätta Ingeborgh i Grönö och klagade at Jönsz i To
hultt hadhe tagit medh wåldh ett belthe dett sålunda icke kunne
bewijszasz vtan belthet war till rätta tagit och fådt till länzman
nen Nilsz i Quinnalt till widare rächningh dem emellan. Der
före bleff lenzmannen befalat at reckna rät dem emellan och
sedan parterna förlicka.
Kom för rätta en dansk man Jönsz Iffuarszon i Rydh i Slettå
ckra sochn i Dannemarck och klagade till Hansz Kremmare
om tuenne hästar honom woro tiuffstulne ifrån och tiuffuen hadhe
sålt till Hansz Kremmare. Och Hansz Kremmare sedan sålde till
en dansk man Nilsz Didrichszon i Trälszhultt i Dannemarck för
10 dr. Nu haffuer den dansche bonden såltt hästen till een fogta tie
nare Aszer b:dh för 8 dr. Derföre bleff affdömdt at Aszer schall
leffuerera hästen ifrån sigh till dhen honom mist haffuer och sedan
söcka sin man i Dannemark om sin betalningh och peningar.
Kom för rätta Månsz i Höreda en gammal crononesz tienare huil
ken när Salis i Lijfflandh bygdesz war soldat och långe tiente
vnder krigzwäszendet till foot, sedan vnder rytterijt alt i hop
32 åhr. Vnder rytterijt haffuer han mist 7 rustninger och en hansz
son bleff slagen i det stora slaget i Tyszlandh, en annor är i Tysz
landh hosz kieszarensz folck fången och i nogre åhr warit haffuer
Then tridie hansz son tienar för een trommete vnder rytterijtt
Nu är Månsz gammal och orkelösz, inthet starkt arbete förmår vthstå
och alt sitt goda på rustningar och krigzwäszendet anwent och är nu
fattigh. Derföre är han orsack at detta häredz bewijsz begära der medh
i vnderdånigheet H.K.M:tz ansöcka om nogor hielp på den cronogår
den i Höreda i Berga sochn han besitter.
Kom för rätta Jon i Öija och på sin döttersz Ingerdh Jonszdötter
vegnar klagade at en hustru Elin Pederszdötter i Horn hafuer
vtfördt itt ondt röchte på henne at hon schulle haffua legat hoosz en
drängh Giszle Johanszon i Horn vthi een sängh i et gestebudh i Horn
häradet 1 marker
häredzhöffdingen 1 marker
Sammadagh kom för retta en ryttare gifft man på cronoiordh
boandesz Jöran Nilszon b:dh och bleff beklagat haffua besofuit
en tienstepiga Botill Nilszes dötter i Norret på frelsze welb:dig
Oluff Anderszonsz godz till Borrarp och afflat barn medh henne thet
hon födt haffuer och båden godwilligen bekienna. Derföre blefuo
dhe effter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor bedri
ffuer medh nogor mansz hustru han schall döden döö både horkarlen
och hoorkånan derföre at han medh sin nästes hustru hoor bedriffuit
haffuer.
Kom för rätta Ingeborgh i Grönö och klagade at Jönsz i To
hultt hadhe tagit medh wåldh ett belthe dett sålunda icke kunne
bewijszasz vtan belthet war till rätta tagit och fådt till länzman
nen Nilsz i Quinnalt till widare rächningh dem emellan. Der
före bleff lenzmannen befalat at reckna rät dem emellan och
sedan parterna förlicka.
Kom för rätta en dansk man Jönsz Iffuarszon i Rydh i Slettå
ckra sochn i Dannemarck och klagade till Hansz Kremmare
om tuenne hästar honom woro tiuffstulne ifrån och tiuffuen hadhe
sålt till Hansz Kremmare. Och Hansz Kremmare sedan sålde till
en dansk man Nilsz Didrichszon i Trälszhultt i Dannemarck för
10 dr. Nu haffuer den dansche bonden såltt hästen till een fogta tie
nare Aszer b:dh för 8 dr. Derföre bleff affdömdt at Aszer schall
leffuerera hästen ifrån sigh till dhen honom mist haffuer och sedan
söcka sin man i Dannemark om sin betalningh och peningar.
Kom för rätta Månsz i Höreda en gammal crononesz tienare huil
ken när Salis i Lijfflandh bygdesz war soldat och långe tiente
vnder krigzwäszendet till foot, sedan vnder rytterijt alt i hop
32 åhr. Vnder rytterijt haffuer han mist 7 rustninger och en hansz
son bleff slagen i det stora slaget i Tyszlandh, en annor är i Tysz
landh hosz kieszarensz folck fången och i nogre åhr warit haffuer
Then tridie hansz son tienar för een trommete vnder rytterijtt
Nu är Månsz gammal och orkelösz, inthet starkt arbete förmår vthstå
och alt sitt goda på rustningar och krigzwäszendet anwent och är nu
fattigh. Derföre är han orsack at detta häredz bewijsz begära der medh
i vnderdånigheet H.K.M:tz ansöcka om nogor hielp på den cronogår
den i Höreda i Berga sochn han besitter.
Kom för rätta Jon i Öija och på sin döttersz Ingerdh Jonszdötter
vegnar klagade at en hustru Elin Pederszdötter i Horn hafuer
vtfördt itt ondt röchte på henne at hon schulle haffua legat hoosz en
drängh Giszle Johanszon i Horn vthi een sängh i et gestebudh i Horn
28
och i samma hwsz lågo flere folck och ingen vitnar på dhem så groft
som för:be Elin. Hon haffuer stådt för rätten och plumt talat som
är till at see aff acterna der Jon fäste lagh för huilcket wijte Jon
lät vpschriffua sitt lagkynne.
Effter till detta röchtet fansz ingen gillandesz skäll derföre bleff
eden effter dett 24 Cap. i Tingmåla Balcken lagligen vpgiffuen
och dhe vnge folcken till deresz ähra wäll behåldne, deszlickest bleff
och Elin i Horn till sin ähra behållen effter hon rättade sin ordh her
för rätten doch medh condition ingen skall drista sigh till at denna
dom quällia wijdh ährespillan.
Kom för rätta Arffuid i Riszhultt och giorde sigh frij medh 12 män
at han icke gick i löffte för sin son Påffual Arffuidszon at
han schulle tiena troligen.
Denne edh bleff lagligen gången och Arffuid i Rijszhult frij
kiendh.
Kom för rätta Arffuid Jonszon i Ryszby och klagade at Jon i Nygård
och hansz mågh Per Bengtszon hadhe tagit ifrån honom nogon
neffuer och sedan slagit honom 2 yxhammersz hugg dett dhe bekien
na. Derföre sackfältesz Jon och hansz mågh till 6 marker. Item
Per Bengtszon för itt yxhammersz hugg 3 marker.
cronan 6 marker
häradett 1 ½ marker
häredzhöfdingen 1 ½ marker
Item hadhe Jon i Nygårdh tagit aff honom 4 alnar lärufft i
mutor för knechterij och ett näät, det dömdesz alt tilba
kersz igen.
Item kom fram Elin i Liunga encka och klagade at Jon hade tagit
af henne een liten tiur om 2 ½ åhr i wägelön för hon schulle få
bo på et törp Boestadh huilcken tiur dömdesz tilbackersz igen.
som för:be Elin. Hon haffuer stådt för rätten och plumt talat som
är till at see aff acterna der Jon fäste lagh för huilcket wijte Jon
lät vpschriffua sitt lagkynne.
| Johansz i Horn | Jon Jonszon i Rydh |
| Jönsz Jonszon i Horn | Jon i Stighultt |
| Suen Nilszon i Hängarp | Per Påffuelszon i Hängarp |
| Per Suenszon i Höckalt | Per Suenszon i Hällerna |
| Nilsz i Flueboda | Mårten i Isziöa |
| Suen Nilszon i Horn | Suen Gislasson i Horn |
Effter till detta röchtet fansz ingen gillandesz skäll derföre bleff
eden effter dett 24 Cap. i Tingmåla Balcken lagligen vpgiffuen
och dhe vnge folcken till deresz ähra wäll behåldne, deszlickest bleff
och Elin i Horn till sin ähra behållen effter hon rättade sin ordh her
för rätten doch medh condition ingen skall drista sigh till at denna
dom quällia wijdh ährespillan.
Kom för rätta Arffuid i Riszhultt och giorde sigh frij medh 12 män
at han icke gick i löffte för sin son Påffual Arffuidszon at
han schulle tiena troligen.
| Edemän | |
| Arffuid i Riszhultt | Truffuid Suenszon Linhultt |
| Jönsz ibm | Anund Perszon i Weråsz |
| Girmundh i Sonama | Suen Suenszon i Åsza |
| Andersz Torszon i Gräszholma | Simon ibm |
| Simon Olszon ibm | Germundh Nilszon i Jonszkiöp |
| Peder i Grönö | Per Simonszon i Gröne |
Denne edh bleff lagligen gången och Arffuid i Rijszhult frij
kiendh.
Kom för rätta Arffuid Jonszon i Ryszby och klagade at Jon i Nygård
och hansz mågh Per Bengtszon hadhe tagit ifrån honom nogon
neffuer och sedan slagit honom 2 yxhammersz hugg dett dhe bekien
na. Derföre sackfältesz Jon och hansz mågh till 6 marker. Item
Per Bengtszon för itt yxhammersz hugg 3 marker.
cronan 6 marker
häradett 1 ½ marker
häredzhöfdingen 1 ½ marker
Item hadhe Jon i Nygårdh tagit aff honom 4 alnar lärufft i
mutor för knechterij och ett näät, det dömdesz alt tilba
kersz igen.
Item kom fram Elin i Liunga encka och klagade at Jon hade tagit
af henne een liten tiur om 2 ½ åhr i wägelön för hon schulle få
bo på et törp Boestadh huilcken tiur dömdesz tilbackersz igen.
29
Anno 1635 den 16 Junj war jagh sampt häredz nembdh aff
kiörckoherden hederligh wellerdh her Bengt i Liunga, Item aff
alle grannarna i hele Läszaridz by så well frelsze som skatta
Item aff störste deelen grannarna i Iffla by, kalladhe att besee
deresz engar, huruledesz dhe aff öfwerflödigt watn wåro illa
skadade och een stor deell aff grönsweren och greeszroten borte och
aff flodhen bortnött, så att effter dhen längh dhe framlade schulle
dhe i nogra åhr huar åhr mist 120 lasz. Orsacken föregåffuo the
at i Iffla woro nogre quarner bygda så at watnet sueffuadhe
tilbackersz och icke hadhe sitt fulla naturliga lop. När nämbden
framkom deltesz dhe i twenne parter, halff gick synnan och ½
westan åhn oh ögensynligen sågom at engerna woro illa farna
och gräszwallen bortnött och effter skaden gick dem åhrligen ahn
och dhe som quarnerna vtan laga domb bygdt hadhe icke sielffue
wille godwilligen riffua, försambladhe sigh hele grannalaget som
schaden tagit hadhe och förstörde quarnarna och dhe som bygdt hadhe
gaffuo sigh till fridz, vndantagandesz en frelszes bonde edle welb:dig
Boo Göstaffszons barnsz landbo. Han klagar at dhen quarnen dhe rif
wit haffua war skattlagdh för 1 rdr och finnesz effter lång
ligh ransackningh annorlunda, nemligen at dhen skattlagda
qwarnen är widh macht och then haffuer en skattabonde at bru
cka och giffuer huszbonden åhrligen sin skatt, men dhen quarnen
Steen Jönszon sedan bygdt haffuer den haffua dhe bygdt sigh till fördel
och vthan domb, doch som grannerna berätta medh condition at
om quarnen giorde schade schulle dhe sielffue riffua damen vp
der till han offta är förmanat, men Steen wille inthet godwilligen ri
ffua dammen vp, derföre folgdesz alla grannerna dijtt och refuo
vp så wäll för honom som för dhe andre. Derföre begärade Steen
Jönszon at hansz qwarn och bygge måtte synasz, huilcket och så sked
de. När all lägenheet war skerskodat befansz at Sten Jönszons
qwarn lågh ytterst och syntesz lickt at der han höllo flodlocker wijdh
macht i dhe tidher watnet mycket är såsom och widh walborgemesze
tidh läte slett vp så at watnet hadhe sitt frija lop, skulle hon ingen ska
da göra. Men effter åcklagarna medh deres rop och klagan annor
lunda betygadhe, nemligen at dher war inthet fall vtan alt jämpt
kunde qwarnen icke stå, vtan allesz deresz skadhe, och woro een endt
ligh dom begärandesz. Men effter ingen fulmechtigh på s. welb:ne Boo
Göstaffsons barnsz vegnar war tilstädesz bleff medh domen vpskoff till
en annor gångh och qwarnen ligga nedre till widare beskiedh.
Sammadagh kom åter för retta Steen Jönszon i Iffla och fram
ladhe itt breff i rätten huilcket högwelborne herresz her Carll
Gyldenhielmsz fougde försichtigh Johan Mickellszon rätten till
schriffuit haffuer, desz innehåldh at effter högwelborne herre her
Carll Gyldenhielm är s. Boo Gösttaffsons barnsz förmyndare
och will dheresz rätt lagligen förswara och uthi ingen måtto vtan
kiörckoherden hederligh wellerdh her Bengt i Liunga, Item aff
alle grannarna i hele Läszaridz by så well frelsze som skatta
Item aff störste deelen grannarna i Iffla by, kalladhe att besee
deresz engar, huruledesz dhe aff öfwerflödigt watn wåro illa
skadade och een stor deell aff grönsweren och greeszroten borte och
aff flodhen bortnött, så att effter dhen längh dhe framlade schulle
dhe i nogra åhr huar åhr mist 120 lasz. Orsacken föregåffuo the
at i Iffla woro nogre quarner bygda så at watnet sueffuadhe
tilbackersz och icke hadhe sitt fulla naturliga lop. När nämbden
framkom deltesz dhe i twenne parter, halff gick synnan och ½
westan åhn oh ögensynligen sågom at engerna woro illa farna
och gräszwallen bortnött och effter skaden gick dem åhrligen ahn
och dhe som quarnerna vtan laga domb bygdt hadhe icke sielffue
wille godwilligen riffua, försambladhe sigh hele grannalaget som
schaden tagit hadhe och förstörde quarnarna och dhe som bygdt hadhe
gaffuo sigh till fridz, vndantagandesz en frelszes bonde edle welb:dig
Boo Göstaffszons barnsz landbo. Han klagar at dhen quarnen dhe rif
wit haffua war skattlagdh för 1 rdr och finnesz effter lång
ligh ransackningh annorlunda, nemligen at dhen skattlagda
qwarnen är widh macht och then haffuer en skattabonde at bru
cka och giffuer huszbonden åhrligen sin skatt, men dhen quarnen
Steen Jönszon sedan bygdt haffuer den haffua dhe bygdt sigh till fördel
och vthan domb, doch som grannerna berätta medh condition at
om quarnen giorde schade schulle dhe sielffue riffua damen vp
der till han offta är förmanat, men Steen wille inthet godwilligen ri
ffua dammen vp, derföre folgdesz alla grannerna dijtt och refuo
vp så wäll för honom som för dhe andre. Derföre begärade Steen
Jönszon at hansz qwarn och bygge måtte synasz, huilcket och så sked
de. När all lägenheet war skerskodat befansz at Sten Jönszons
qwarn lågh ytterst och syntesz lickt at der han höllo flodlocker wijdh
macht i dhe tidher watnet mycket är såsom och widh walborgemesze
tidh läte slett vp så at watnet hadhe sitt frija lop, skulle hon ingen ska
da göra. Men effter åcklagarna medh deres rop och klagan annor
lunda betygadhe, nemligen at dher war inthet fall vtan alt jämpt
kunde qwarnen icke stå, vtan allesz deresz skadhe, och woro een endt
ligh dom begärandesz. Men effter ingen fulmechtigh på s. welb:ne Boo
Göstaffsons barnsz vegnar war tilstädesz bleff medh domen vpskoff till
en annor gångh och qwarnen ligga nedre till widare beskiedh.
Sammadagh kom åter för retta Steen Jönszon i Iffla och fram
ladhe itt breff i rätten huilcket högwelborne herresz her Carll
Gyldenhielmsz fougde försichtigh Johan Mickellszon rätten till
schriffuit haffuer, desz innehåldh at effter högwelborne herre her
Carll Gyldenhielm är s. Boo Gösttaffsons barnsz förmyndare
och will dheresz rätt lagligen förswara och uthi ingen måtto vtan
30
föregången domb minska låta, eij heller nogot der ifrån dömmasz för
än deresz fulmechtige kommer tilstädesz och protesterar för:be
Johan Mickellszon på häffdan, nemligen at qwarnen hadhe stådt
bygd i 15 åhr, grannarna vtan schade och kunne än her effter på
samma sätt och wijsz bliffua ståndandesz. Till thet andra war dom
begärandesz på som quarnen vtan laga dom riffuit hadhe, huilcka
hansz postulata bleffuo aff rätten vptagna och så widt denna
gången skie kuinde till dombsz vtförda. Så all den stundh det
bewistesz at dhen gamble mannen Jöns Stenszon hadhe för 15 åhr se
dan medh grannarnasz samtycke bygdt quarnen medh dhe förordh
som för:bet står och hon alt sedan haffuer oriffuen stådt i esse, er
kienner rätten rättwist at hon ännu medh samma condition som
tilförenne bhör stå på samma ställe och rätten tilstodh Steen Jön
szon bygga qwarnen färdigh igen så godh som hon war tilförenne
för än hon vtan domb bleff reffuen för häffden schuldh som uthi 15
åhr stadigt haffuer continuerat. Sedan måga åcklagarna lagli
gen om deresz skade klaga och rätten schriffuer målzäganden
till at han kommer till suarsz. Så bhör dom gå dem emellan
antingen qwarnen schall stå eller riffuasz.
Her emot nemligen om quarnszensz vpbyggelsze bleff genast wed
kastat vnder en lagmansz dom aff samptelige som bo i Läszaritt, Ifla,
Item Liunga prestegårdh, som störst skaden lijder, nemligen på 40 lasz
huart åhr. Derföre skall qwarnen stå obygdh till thesz beskiedh kom
mer ifrån lagmannen.
Men huadh belångande dett straff Johan Mickelszon begärer på them
som qwarnen vtan laga dom riffuit hadhe, så kunne åcklagarna
giörligen bewijsza at dhe nogra reszor hadhe klagat för ståhålla
ren welb:ne Otto von Schedingh och han befalte them säija bonden
till at sielff riffua qwarnen och der han icke wille, gaff han dhem
tilståndh at sielffue riffua och förstöra så well den qwarnen som
andre i samma ström, huilcket och så skedt är, derföre kunne rät
ten icke finna billigt at dem denne gången sackfälla vthan dhet
må roa sigh till een annor gångh och bättre betänckande.
Kom för rätta Per Johanszon i Judhultt fulmyndigh på Pedersz
vegnar i Skaarp och tingskiötte her Andersz i Giöterytt
hansz hustru, hustru Anna Anderszdötter 1/4 aff Liungeszkiöp för 80 dr
och 2 dr för etlöffuet. Jönsz i Liungzkiöp vp:tt för 1/4 i samma
gårdh 80 dr och 4 [..] tiära om 8 dr. Gudmundh Elsingz
barn för 1/4 80 dr och en koo om 4 dr och 1 [..] rogh om 3 rdr
Ingerdh i Liungzkiöp för 1/8 41 dr och belöper sigh heele går
den på 1/8 när som her Andersz äger.
Sammadagh bleff Per Olszon fordom fogde her i Synnerbo häradt
förlicht medh s. Ebbasz arffuinger i Kylhultt om dhen rest Ebbe
schyldigh war, nemligen 151 dr godt mynt att effter Ebbasz barn
än deresz fulmechtige kommer tilstädesz och protesterar för:be
Johan Mickellszon på häffdan, nemligen at qwarnen hadhe stådt
bygd i 15 åhr, grannarna vtan schade och kunne än her effter på
samma sätt och wijsz bliffua ståndandesz. Till thet andra war dom
begärandesz på som quarnen vtan laga dom riffuit hadhe, huilcka
hansz postulata bleffuo aff rätten vptagna och så widt denna
gången skie kuinde till dombsz vtförda. Så all den stundh det
bewistesz at dhen gamble mannen Jöns Stenszon hadhe för 15 åhr se
dan medh grannarnasz samtycke bygdt quarnen medh dhe förordh
som för:bet står och hon alt sedan haffuer oriffuen stådt i esse, er
kienner rätten rättwist at hon ännu medh samma condition som
tilförenne bhör stå på samma ställe och rätten tilstodh Steen Jön
szon bygga qwarnen färdigh igen så godh som hon war tilförenne
för än hon vtan domb bleff reffuen för häffden schuldh som uthi 15
åhr stadigt haffuer continuerat. Sedan måga åcklagarna lagli
gen om deresz skade klaga och rätten schriffuer målzäganden
till at han kommer till suarsz. Så bhör dom gå dem emellan
antingen qwarnen schall stå eller riffuasz.
Her emot nemligen om quarnszensz vpbyggelsze bleff genast wed
kastat vnder en lagmansz dom aff samptelige som bo i Läszaritt, Ifla,
Item Liunga prestegårdh, som störst skaden lijder, nemligen på 40 lasz
huart åhr. Derföre skall qwarnen stå obygdh till thesz beskiedh kom
mer ifrån lagmannen.
Men huadh belångande dett straff Johan Mickelszon begärer på them
som qwarnen vtan laga dom riffuit hadhe, så kunne åcklagarna
giörligen bewijsza at dhe nogra reszor hadhe klagat för ståhålla
ren welb:ne Otto von Schedingh och han befalte them säija bonden
till at sielff riffua qwarnen och der han icke wille, gaff han dhem
tilståndh at sielffue riffua och förstöra så well den qwarnen som
andre i samma ström, huilcket och så skedt är, derföre kunne rät
ten icke finna billigt at dem denne gången sackfälla vthan dhet
må roa sigh till een annor gångh och bättre betänckande.
Kom för rätta Per Johanszon i Judhultt fulmyndigh på Pedersz
vegnar i Skaarp och tingskiötte her Andersz i Giöterytt
hansz hustru, hustru Anna Anderszdötter 1/4 aff Liungeszkiöp för 80 dr
och 2 dr för etlöffuet. Jönsz i Liungzkiöp vp:tt för 1/4 i samma
gårdh 80 dr och 4 [..] tiära om 8 dr. Gudmundh Elsingz
barn för 1/4 80 dr och en koo om 4 dr och 1 [..] rogh om 3 rdr
Ingerdh i Liungzkiöp för 1/8 41 dr och belöper sigh heele går
den på 1/8 när som her Andersz äger.
Sammadagh bleff Per Olszon fordom fogde her i Synnerbo häradt
förlicht medh s. Ebbasz arffuinger i Kylhultt om dhen rest Ebbe
schyldigh war, nemligen 151 dr godt mynt att effter Ebbasz barn
31
nu äre öffuermaga och lithet i förrådh, haffuer Månsz Botilszon
och Brådde i Marckarit warit på barnsens sijdha och mecklatt
medh Per Olszon så at han haffuer låtet falla een stoor deel aff
geldet och honom är vtwiszat rdr 30 str och een häst godh om 14
rdr. Her medh lot Per Olszon sigh benöija och skall wara een för
licht sack vthan alt efftertaal nu eller i framtidhen.
Kom för retta Päder i Syndrewrå fulmyndigh på alle denne efter:nes
vegnar och bekiendhe dhe hadhe sålt Nilsz i Luszhultt och hansz hu
stru Gertrudh Erlandzdötter alle deresz arffuelotar i Luszhulta gård
och derföre vp:tt Elin Erlandzdötter för sin halffue sösterlot 13 dr
21 1/3 öre godt mynt. Item för dhen jordh hon arfde efter sin söster Johanna
i Kroxilt godt mynt 12 marker. Suen i Kroxilt på sin hustruss Elinsz ve
gnar för den jordh hon arfde effter Johanna 6 dr 21 1/3 öre. Item Brij
ta Erlandzdötter för den jordh hon arffde efter Johanna 6 marker 5 öre 16 [..]
hafuer och Nilszes hustru Gertrudh sin arffuelot i samma gårdh och
belöper 1/4 aff Luszhulta gårdh vndantagandesz en sösterlott. Summa
som Nilsz vtgiffuit haffuer godt mynt 24 dr 26 öre 22 [..]. Item
haffuer och Andersz Bondaszon i Moszerit i Liunga sochn och Wästra
häradtt långe sedan vp:t aff Erlandh i Luszhultt och sedan aff hansz barn
fullan öre för sin loot i samma gårdh som är till at see aff hansz quitte
breff dat vthi Wrå 1602 vnder s. her Peder Knutzons signet
i Onsziö sampt kiörkonesz 6 mänsz bomärcke. Item Andersz Bonda
szonsz eget bomärcke.
Kom för rätta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp fulmyndigh på Jon
Anderszons vegnar i Stighultt och tingskiötte Suen Anderszon
i Horn hansz hustru Kirstin Jönszdötter hansz broderloot uthi Syndre går
den i Horn och derföre vp:tt godt mynt 40 dr och i etlöffuet
1 rdr. Item 4 lasz engh vthi itt åhr allena. Jönsz Anderszon i
Hamnada vp:tt för siin broderlott i samma gårdh 40 dr. Item Månsz
Botilszon fulmyndigh på Johanne Anderszdöttersz vegnar i Ehn och
tingskiötte Suen Anderszon hennesz arffuelott i Horn för 10 ½ dr
så haffuer och Suen Anderszon sielff sin arffuelott i samma gårdh
så at han medh arff och kiöp äger 1/6 aff aller gården.
Kom för rätta Lasze i Stönia fulmyndigh på Jonsz hustrus vegnar i
Nannarp Ingerdh Månszdötter b:dh och tingskiötte Per Hanszon i
i Bråddalt och hansz hustru Bengta Månszdötter 1/7 aff Bråddalta
gårdh och derföre vp:t rdr in spe 44 str och i etlöffuet en
skiedh godh för 2 rdr. Item haffuer Per Hanszons hustru Bengta
Månszdötter sielff arfft 1/7 i samma gårdh.
Kom för rätta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Karin Suendzdöt
tersz vegnar i Romborna och tingskiötte Bengt Perszon och
hansz hustru Karin Soneszdötter 1/3 aff tuedelen i Romborna och
derföre vp:t rdr in spe 67 str både för arff och etlöffuet.
Sammadagh klagade Nilsz Germundszon i Traherytt på Kiel
och Brådde i Marckarit warit på barnsens sijdha och mecklatt
medh Per Olszon så at han haffuer låtet falla een stoor deel aff
geldet och honom är vtwiszat rdr 30 str och een häst godh om 14
rdr. Her medh lot Per Olszon sigh benöija och skall wara een för
licht sack vthan alt efftertaal nu eller i framtidhen.
Kom för retta Päder i Syndrewrå fulmyndigh på alle denne efter:nes
vegnar och bekiendhe dhe hadhe sålt Nilsz i Luszhultt och hansz hu
stru Gertrudh Erlandzdötter alle deresz arffuelotar i Luszhulta gård
och derföre vp:tt Elin Erlandzdötter för sin halffue sösterlot 13 dr
21 1/3 öre godt mynt. Item för dhen jordh hon arfde efter sin söster Johanna
i Kroxilt godt mynt 12 marker. Suen i Kroxilt på sin hustruss Elinsz ve
gnar för den jordh hon arfde effter Johanna 6 dr 21 1/3 öre. Item Brij
ta Erlandzdötter för den jordh hon arffde efter Johanna 6 marker 5 öre 16 [..]
hafuer och Nilszes hustru Gertrudh sin arffuelot i samma gårdh och
belöper 1/4 aff Luszhulta gårdh vndantagandesz en sösterlott. Summa
som Nilsz vtgiffuit haffuer godt mynt 24 dr 26 öre 22 [..]. Item
haffuer och Andersz Bondaszon i Moszerit i Liunga sochn och Wästra
häradtt långe sedan vp:t aff Erlandh i Luszhultt och sedan aff hansz barn
fullan öre för sin loot i samma gårdh som är till at see aff hansz quitte
breff dat vthi Wrå 1602 vnder s. her Peder Knutzons signet
i Onsziö sampt kiörkonesz 6 mänsz bomärcke. Item Andersz Bonda
szonsz eget bomärcke.
Kom för rätta Nilsz Erickszon i Alenszkiöp fulmyndigh på Jon
Anderszons vegnar i Stighultt och tingskiötte Suen Anderszon
i Horn hansz hustru Kirstin Jönszdötter hansz broderloot uthi Syndre går
den i Horn och derföre vp:tt godt mynt 40 dr och i etlöffuet
1 rdr. Item 4 lasz engh vthi itt åhr allena. Jönsz Anderszon i
Hamnada vp:tt för siin broderlott i samma gårdh 40 dr. Item Månsz
Botilszon fulmyndigh på Johanne Anderszdöttersz vegnar i Ehn och
tingskiötte Suen Anderszon hennesz arffuelott i Horn för 10 ½ dr
så haffuer och Suen Anderszon sielff sin arffuelott i samma gårdh
så at han medh arff och kiöp äger 1/6 aff aller gården.
Kom för rätta Lasze i Stönia fulmyndigh på Jonsz hustrus vegnar i
Nannarp Ingerdh Månszdötter b:dh och tingskiötte Per Hanszon i
i Bråddalt och hansz hustru Bengta Månszdötter 1/7 aff Bråddalta
gårdh och derföre vp:t rdr in spe 44 str och i etlöffuet en
skiedh godh för 2 rdr. Item haffuer Per Hanszons hustru Bengta
Månszdötter sielff arfft 1/7 i samma gårdh.
Kom för rätta Oluff i Skeckarp fulmyndigh på Karin Suendzdöt
tersz vegnar i Romborna och tingskiötte Bengt Perszon och
hansz hustru Karin Soneszdötter 1/3 aff tuedelen i Romborna och
derföre vp:t rdr in spe 67 str både för arff och etlöffuet.
Sammadagh klagade Nilsz Germundszon i Traherytt på Kiel
32
le i Aggalt at han hadhe tagit 30 lasz höö och sädh på 1/4 i Toffhult och
fördt till Aggaltt. Her på hadhe Nilsz ingen bewijsz eller vitne. Och
Kielle säger sigh haffua bruckat jorden i Toffhultt för skatt och schuldh
och effter i Toffhultt war ingen husz förde han årszwäxten till Aggalt
och om wåren förde dyngan på åckeren igen. För än domen affsägesz
skall Nilsz skaffa vitne på sin klagan. Skall och Kielle skaffa sigh
vitne huru mycken dynga han förde på åckeren igen. Item klagar
Nilsz at Kielle haffuer låtit panta ifrån honom een quiga om 2 dr
godt mynt och säger han war schyldigh för vtlagor aff dhen fierdingen
i Toffhultt dhe ihop bruckadhe. Så bewiste Nilsz at han bruckade een
fierdingg vtaff 1/4 åckren allena och inthet aff engan och Kiälle
hadhe än tå 2 skeppelandh och aller kålgården vndan som Nilsz ha
de inthet emott. Dett skall recknasz rätt huru högt vthlagorna sti
ga och der effter skall Nilsz betala. Desz emellan må Nilsz taga sin
quiga igen som honom vtan dom ifrån pantat är. Item klagade och
Nilsz Gudmundszon at Kielle pantadhe ifrån honom för een järnstångh
han lant hadhe och honom förkom, godh för 3 marker godt mynt, en gammal
gryta godh för 14 marker. Item war och Nilsz Gudmundszon schyldigh för
2 skepp tijende spannemåll till presten, derföre bleff honom ifrån
pantat en gryta som wäger på dansche biszmaren 14 marker och när
panten bleff miäten schulle Kiälle lägga ifrån sigh 5 marker thet han inthet
giordt haffuer vtan förhåller för järnstången. Nu säger Nilsz Gudmund
szon at järnstångan war affrecknat i både grytorna och Kielle bleff på
alt schyldigh för:be 5 marker. Detta bleff vpsatt till deresz vitneszbördh som
gryterna mätat haffua framkommer.
Item skielte och Nilsz Gudmundszon her Pedersz breff i Viszletoffta han
vtgifuit hadhe på itt pantsatt belte i Dannemarck för lögnebreff thet
han säger sigh framdelesz willia och kunna bewijsza. Bleff affsagdt
at huadh han thett icke göra kan eller förmår skall han sielff blifua een
sådan karll.
Kom för rätta Per Perszon i Sönderwrå vngh drängh och bleff ankla
gat haffue besoffuit een tienstepiga Elin Pederszdötter mädan the tien
te i Wersitt och afflat barn medh henne thet hon födt haffuer och båden
bekienna. Sackfältesz Per Perszon effter dett 3 Cap. i Gifft. Balcken
till 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradet 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta Per Anderszon i Tansziö och nu som nogre reszor för kla
gar at Jeppe i Boalt hafuer för fem åhr sedan låtut panta honom ifrån
en ny gryta godh för 5 rdr och sedan borto hafft, föregiffuandesz at Peder
Anderszon schulle wara honom schyldigh 2 rdr thet han ännu icke bewi
szat hafuer och Peder neckar. Nu är Jeppe nogre reszor stämbder och inthet
will komma till suarsz. Derföre bleff affsagdt effter det 13 Cap. i Tingm.
Balcken at fogtakarlen Nilsz i Abbiszhult som för togh panten at han schal ta
ga samme pant och få Peder Anderszon igen sedan må Hieppe hafua åhr och
dagh at winna panten igen om han giter.
fördt till Aggaltt. Her på hadhe Nilsz ingen bewijsz eller vitne. Och
Kielle säger sigh haffua bruckat jorden i Toffhultt för skatt och schuldh
och effter i Toffhultt war ingen husz förde han årszwäxten till Aggalt
och om wåren förde dyngan på åckeren igen. För än domen affsägesz
skall Nilsz skaffa vitne på sin klagan. Skall och Kielle skaffa sigh
vitne huru mycken dynga han förde på åckeren igen. Item klagar
Nilsz at Kielle haffuer låtit panta ifrån honom een quiga om 2 dr
godt mynt och säger han war schyldigh för vtlagor aff dhen fierdingen
i Toffhultt dhe ihop bruckadhe. Så bewiste Nilsz at han bruckade een
fierdingg vtaff 1/4 åckren allena och inthet aff engan och Kiälle
hadhe än tå 2 skeppelandh och aller kålgården vndan som Nilsz ha
de inthet emott. Dett skall recknasz rätt huru högt vthlagorna sti
ga och der effter skall Nilsz betala. Desz emellan må Nilsz taga sin
quiga igen som honom vtan dom ifrån pantat är. Item klagade och
Nilsz Gudmundszon at Kielle pantadhe ifrån honom för een järnstångh
han lant hadhe och honom förkom, godh för 3 marker godt mynt, en gammal
gryta godh för 14 marker. Item war och Nilsz Gudmundszon schyldigh för
2 skepp tijende spannemåll till presten, derföre bleff honom ifrån
pantat en gryta som wäger på dansche biszmaren 14 marker och när
panten bleff miäten schulle Kiälle lägga ifrån sigh 5 marker thet han inthet
giordt haffuer vtan förhåller för järnstången. Nu säger Nilsz Gudmund
szon at järnstångan war affrecknat i både grytorna och Kielle bleff på
alt schyldigh för:be 5 marker. Detta bleff vpsatt till deresz vitneszbördh som
gryterna mätat haffua framkommer.
Item skielte och Nilsz Gudmundszon her Pedersz breff i Viszletoffta han
vtgifuit hadhe på itt pantsatt belte i Dannemarck för lögnebreff thet
han säger sigh framdelesz willia och kunna bewijsza. Bleff affsagdt
at huadh han thett icke göra kan eller förmår skall han sielff blifua een
sådan karll.
Kom för rätta Per Perszon i Sönderwrå vngh drängh och bleff ankla
gat haffue besoffuit een tienstepiga Elin Pederszdötter mädan the tien
te i Wersitt och afflat barn medh henne thet hon födt haffuer och båden
bekienna. Sackfältesz Per Perszon effter dett 3 Cap. i Gifft. Balcken
till 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradet 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta Per Anderszon i Tansziö och nu som nogre reszor för kla
gar at Jeppe i Boalt hafuer för fem åhr sedan låtut panta honom ifrån
en ny gryta godh för 5 rdr och sedan borto hafft, föregiffuandesz at Peder
Anderszon schulle wara honom schyldigh 2 rdr thet han ännu icke bewi
szat hafuer och Peder neckar. Nu är Jeppe nogre reszor stämbder och inthet
will komma till suarsz. Derföre bleff affsagdt effter det 13 Cap. i Tingm.
Balcken at fogtakarlen Nilsz i Abbiszhult som för togh panten at han schal ta
ga samme pant och få Peder Anderszon igen sedan må Hieppe hafua åhr och
dagh at winna panten igen om han giter.
33
Anno 1636 den 8 och 9 Augusti
stodh laga tingh i Synnerbo häradtt vthi Röplösze. Öffuervaran
desz ståthållaren edle welbördigh Peder Månszon Loodh till Hielmsen
ga och Skersziö, befalningzmannen welachtat Gudmundh
Anderszon i Jöneköpingh, vnderfougden Per Carllszon och
häredzschriffuaren Harall Trolle sampt häredz nembdamen.
Sammadagh kom för rätta Per Soneszon i Borszna klagandesz
at lenzmannen Jon i Nygårdh hadhe mher vpburit aff honom för
1632 och 633 åhrsz vtlagor och när dhe der om taladesz wijdh på
Ryszby kiörckegårdh och förde sigh i trettemål sammansz tå säger Per
Soneszon at Jon slogh honom på munnen så at hatten gick aff. Nu ne
ckar Jon i Nygårdh och säger han stötte honom lithet medh handen och icke
slogh. Her om dhe förskiöte sigh till vitnesz hoosz nembdamannen Giszle
i Tranhultt huilcken effter afflagdan eedh vitnade at han såg Jon stötte
ådt honom men han slogh icke, icke heller sågh han om hatten gick aff. Gi
sell i Theszåsz bleff och kallat till vitnesz och när han framkom giorde han
sin enskyllan at han inthet sågh huru det parlementet affgick., Hwadh
vtlagorna anlångar bleff dhem emellan rätt recknat och parterna
content om alt gammalt för för:be åhr, vndantagandesz quarnetullen
och begraffningzgärden. Der på hadhe Jon i Nygårdh vp:t rdr 2 str
huadh der på resterer dett schall Peder betala effter gode mänsz räck
ningh. Der till Mattisz i Lunden bleff deputerat att reckna dem emellan
och parterna låta sigh der medh benöga. Sedan effter en långligh tretta hafuer
stådt dem emellan och mycken förargelsze war skiedd blefuo dhe her för
rätten på nytt förlichta at alt gammaltt som dhem her till dagz emellan
passerat är skall wara glömdh och afftalat sack. Der om dhe giorde hand
strechkningh och sattesz dem emellan i wijte 9 rdr at huilcken affbry
ter skall giffua 3 till rätten, 3 till cronan och 3 till Ryszby kyrka
Sedan sackfältesz Jon i Nygårdn för han brött friden och stötte Peder
i Borstna och effter giordt kiörckebuller till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
kyrckan målzägande rätten 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 8 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 8 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta Arffuid i Staffanszboda och bleff frågat om han wille
wara sin ordh ständigh om Jon i Nygårdh huilcken han på kiörke
stodh laga tingh i Synnerbo häradtt vthi Röplösze. Öffuervaran
desz ståthållaren edle welbördigh Peder Månszon Loodh till Hielmsen
ga och Skersziö, befalningzmannen welachtat Gudmundh
Anderszon i Jöneköpingh, vnderfougden Per Carllszon och
häredzschriffuaren Harall Trolle sampt häredz nembdamen.
| Nembden | |
| Månsz Botilszon i Horn | Jönsz Jeppaszon i Rydh |
| Andersz i Bergheem | Peder Nilszon i Ösziö |
| Nilsz i Alenszkiöp | Per Bengtszon i Trotteslöff |
| Giszle i Tranhultt | Jon i Snelzböcke |
| Peder i Syndrewrå | Nilsz Bengtszon i Horn |
| Per Johanszon i Judhultt | Oluff i Skeckarp |
Sammadagh kom för rätta Per Soneszon i Borszna klagandesz
at lenzmannen Jon i Nygårdh hadhe mher vpburit aff honom för
1632 och 633 åhrsz vtlagor och när dhe der om taladesz wijdh på
Ryszby kiörckegårdh och förde sigh i trettemål sammansz tå säger Per
Soneszon at Jon slogh honom på munnen så at hatten gick aff. Nu ne
ckar Jon i Nygårdh och säger han stötte honom lithet medh handen och icke
slogh. Her om dhe förskiöte sigh till vitnesz hoosz nembdamannen Giszle
i Tranhultt huilcken effter afflagdan eedh vitnade at han såg Jon stötte
ådt honom men han slogh icke, icke heller sågh han om hatten gick aff. Gi
sell i Theszåsz bleff och kallat till vitnesz och när han framkom giorde han
sin enskyllan at han inthet sågh huru det parlementet affgick., Hwadh
vtlagorna anlångar bleff dhem emellan rätt recknat och parterna
content om alt gammalt för för:be åhr, vndantagandesz quarnetullen
och begraffningzgärden. Der på hadhe Jon i Nygårdh vp:t rdr 2 str
huadh der på resterer dett schall Peder betala effter gode mänsz räck
ningh. Der till Mattisz i Lunden bleff deputerat att reckna dem emellan
och parterna låta sigh der medh benöga. Sedan effter en långligh tretta hafuer
stådt dem emellan och mycken förargelsze war skiedd blefuo dhe her för
rätten på nytt förlichta at alt gammaltt som dhem her till dagz emellan
passerat är skall wara glömdh och afftalat sack. Der om dhe giorde hand
strechkningh och sattesz dem emellan i wijte 9 rdr at huilcken affbry
ter skall giffua 3 till rätten, 3 till cronan och 3 till Ryszby kyrka
Sedan sackfältesz Jon i Nygårdn för han brött friden och stötte Peder
i Borstna och effter giordt kiörckebuller till peningar 40 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
kyrckan målzägande rätten 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 8 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 8 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta Arffuid i Staffanszboda och bleff frågat om han wille
wara sin ordh ständigh om Jon i Nygårdh huilcken han på kiörke
34
wallen vtan kiörkegården skielte Jon i Nygårdh för een tijonde tiuff
och säger at Arffuidh Klockare i Ryszby är hansz sageszman och tilldrog
sigh at på tingzwägen emellan Ösziö och Tranhultt berättade han för ho-
nom at Jon i Nygårdh kom om en affton som dhe wille lägga sigh och togh
her Johansz drängh medh sigh i kiörkoherberget och vttogh wijdh pasz
2 [..] och mer war der inthet i bingerna. Detta bekienner Jon i Ny
gårdh och giorde her på en sådan förklaringh at vnderfougden Per Kar-
szon kom till Ryszby en affton och i hanegalet gick han i kiörkeherber-
get och vtmälte till welbördigh Andersz Grijph nogre tunnor spannemåll
han aff fougden kiöpt hadhe och ladhe i en binga och een tunna eller
twå mälthe han aff till lenzmannen Jon i Nygårdh och ladhe ser-
skilt vthi en binga. När welbördigh Andersz Grijphs bönder hade
vttagit sin spannemåll och Jon dett fick weta kom han och samme affton och
vttogh sin spannemåll och mer war der inthet qwartt. Her på giorde
vnderfogden sin edh. Item och wellerdh her Johan i Ryszby dett sam-
ma medh afflagdan edh vitnade på Hamnada tingh den 21 Junj
1636. Derföre bleff Jon i Nygårdh frijkiendh för Arffuidz hastige
skellordh i Staffanszboda. Och Arffuidh bekienner at han i wrede
skelte Jon i Nygårdh och hadhe der till ingen skäll vtan föll till fö-
go och gaff Jon gode ordh. Arffuidh Klockare bekiende och at han i
ingen ondh meningh sadhe denne orden för Arffuidh i Staffanszboda, eij
heller tänchte at han så plöszligen schulle haffua skeltt Jon i Nygårdh
och bekienner at chronan hadhe ingen spannemåll i kornherberget vtan alle-
na presten och dett Jon kiöpt hadhe och befrijade Jon för tiuffuerij.
Men icke desz mindre effter the haffua offentligen skelt honom och rätte
sin ordh å första tinge, sackfältesz Arffuidh till peningar 3 marker till
treskifftes.
Arffuidh Klockare som principal war till detta bulleret sackfältesz
och till 3 marker.
Sammadagh kommo för rätta edle welb:ne Nilsz Siöbladz
fulmechtige welachtat Larsz Bengtszon och begärade domb och syn
på then dammen som welbördigh Andersz Grijphsz bönder riffuit hadhe.
Så aldenstundh klagan är på welb:ne Andersz Grijphsz sida synesz bil
ligt at han håller synen och låter pröffua huadh schade damen giordt
haffuer. Der om schall schriffuas welb:ne Andersz Grijph till medh för-
sta och huadh swar der på faller schall rätten avisera welbördigh
Nilsz Siöbladh.
Gårdar vpbiudasz
Aller Skogzgården i Tutarittz sochn 2
2 sösterlotar i Lilla Boaridt kiöpte för 100 dr kopperpeningar 1
och säger at Arffuidh Klockare i Ryszby är hansz sageszman och tilldrog
sigh at på tingzwägen emellan Ösziö och Tranhultt berättade han för ho-
nom at Jon i Nygårdh kom om en affton som dhe wille lägga sigh och togh
her Johansz drängh medh sigh i kiörkoherberget och vttogh wijdh pasz
2 [..] och mer war der inthet i bingerna. Detta bekienner Jon i Ny
gårdh och giorde her på en sådan förklaringh at vnderfougden Per Kar-
szon kom till Ryszby en affton och i hanegalet gick han i kiörkeherber-
get och vtmälte till welbördigh Andersz Grijph nogre tunnor spannemåll
han aff fougden kiöpt hadhe och ladhe i en binga och een tunna eller
twå mälthe han aff till lenzmannen Jon i Nygårdh och ladhe ser-
skilt vthi en binga. När welbördigh Andersz Grijphs bönder hade
vttagit sin spannemåll och Jon dett fick weta kom han och samme affton och
vttogh sin spannemåll och mer war der inthet qwartt. Her på giorde
vnderfogden sin edh. Item och wellerdh her Johan i Ryszby dett sam-
ma medh afflagdan edh vitnade på Hamnada tingh den 21 Junj
1636. Derföre bleff Jon i Nygårdh frijkiendh för Arffuidz hastige
skellordh i Staffanszboda. Och Arffuidh bekienner at han i wrede
skelte Jon i Nygårdh och hadhe der till ingen skäll vtan föll till fö-
go och gaff Jon gode ordh. Arffuidh Klockare bekiende och at han i
ingen ondh meningh sadhe denne orden för Arffuidh i Staffanszboda, eij
heller tänchte at han så plöszligen schulle haffua skeltt Jon i Nygårdh
och bekienner at chronan hadhe ingen spannemåll i kornherberget vtan alle-
na presten och dett Jon kiöpt hadhe och befrijade Jon för tiuffuerij.
Men icke desz mindre effter the haffua offentligen skelt honom och rätte
sin ordh å första tinge, sackfältesz Arffuidh till peningar 3 marker till
treskifftes.
| cronan | 2 marker | |
| häradet | 4 öre | |
| häredzhöffdingen | 4 öre |
och till 3 marker.
| cronan | 2 marker | |
| häradett | 4 öre | |
| häredzhöffdingen | 4 öre |
Sammadagh kommo för rätta edle welb:ne Nilsz Siöbladz
fulmechtige welachtat Larsz Bengtszon och begärade domb och syn
på then dammen som welbördigh Andersz Grijphsz bönder riffuit hadhe.
Så aldenstundh klagan är på welb:ne Andersz Grijphsz sida synesz bil
ligt at han håller synen och låter pröffua huadh schade damen giordt
haffuer. Der om schall schriffuas welb:ne Andersz Grijph till medh för-
sta och huadh swar der på faller schall rätten avisera welbördigh
Nilsz Siöbladh.
Gårdar vpbiudasz
Aller Skogzgården i Tutarittz sochn 2
2 sösterlotar i Lilla Boaridt kiöpte för 100 dr kopperpeningar 1
| Aller gården |
35
Aller gården Långhultt 1
Alt Liunga i Ryszby sochn 1
½ tynnelandh aff skattagården i Torlarp 1
½ Giöszhult i Traherydz sochn 1
Ternultt frelsze 3
Sammadagh bleff den dråparen Bengt Suenszon i Guddarp effter
dhen höglofflige konungzlige hoffretz resolution i Jönekiöpingh bil
togh lagdh öffuer alt Götarijket, doch må han niuta dagh effter la
gen.
Sammadagh kom för rätta Arffuidh Perszon i Åby och giorde en 6 man
na edh at han icke hadhe vpburit fem dr peningar i quarnatullen
mer än honom borde aff Kirstin Didrichzdotter i Åby.
Eden bleff lagligen gången och Arffuid Perszon för hennesz klagemåll
och för:be 5 dr frijkiendh.
Sammadagh kom för retta Elin Boastadh klagandesz at Jon i Nygårdh
haffuer ifrån henne een tiwr godh om 9 dr kopermynt för huilcken
hon will förhålla honom 1 rdr som hon aff honom länt hadhe. Item
en hop vtlagor till 4 dr som hon ländzmannen schyldigh war. Nu haffuer
Jon i Nygårdh låtet vnderfougden Per Karlszon och 5 ehrlige dannemän
nemligen Giszle i Tranhultt, Ambiörn i Östraby, Jon Perszon ibm och Jöns Suen
szon i Westraby wärdera tiuren huru godh han war när Jon fick honom tå
haffua dhe werderat tiuren för 18 marker kopperpeningar. Nu hadhe Jon
förutan dhe 4 dr at kreffia för itt par stutar i klöffuaskatten 3 marker dem
Jon medh henne affdrogh. Så haffuer Elin 1 marker öffuer. Derföre dömmer
rätten rättwist at Elin schulle betala Jon 1 rigzdr.
Arffuidh i Staffanszbo för han bröt kiörckofriden och stötte Jon i Nygård
medh een kiepp och giorde så stort buller at der bleff meszefall och häredz
prowesten måtte ransacka och hielpa församblingen till tiensten igen. Sack
fältesz till peningar 40 marker.
Och aldenstundh Jon i Nygårdh är i wrede och aff sin egen söskonne
skält och dhe haffwa rättat sin ordh för än dhe gingo aff tinget och
bekiende at dhe inthet tiuffuerij wiste medh Jon litet eller stort, derföre
bleff Jon i Nygårdh för tiuffuerij och all tiuffachtigh handell frijkiendh.
Sammadagh begärade manhafftigh Jönsz Nilszon i Prestörp syn på den
intächten Per Anderszon klandrar. Bleff honom synen bewilliat af rätten.
Alt Liunga i Ryszby sochn 1
½ tynnelandh aff skattagården i Torlarp 1
½ Giöszhult i Traherydz sochn 1
Ternultt frelsze 3
Sammadagh bleff den dråparen Bengt Suenszon i Guddarp effter
dhen höglofflige konungzlige hoffretz resolution i Jönekiöpingh bil
togh lagdh öffuer alt Götarijket, doch må han niuta dagh effter la
gen.
Sammadagh kom för rätta Arffuidh Perszon i Åby och giorde en 6 man
na edh at han icke hadhe vpburit fem dr peningar i quarnatullen
mer än honom borde aff Kirstin Didrichzdotter i Åby.
| Edemän | |
| Arffuidh Perszon | Erlandh i Eckarnarp |
| Andersz Perszon i Åby | Vdder i Öszlöff |
| Andersz Suenszon i Åby | Larsz Suenszon ibm |
Eden bleff lagligen gången och Arffuid Perszon för hennesz klagemåll
och för:be 5 dr frijkiendh.
Sammadagh kom för retta Elin Boastadh klagandesz at Jon i Nygårdh
haffuer ifrån henne een tiwr godh om 9 dr kopermynt för huilcken
hon will förhålla honom 1 rdr som hon aff honom länt hadhe. Item
en hop vtlagor till 4 dr som hon ländzmannen schyldigh war. Nu haffuer
Jon i Nygårdh låtet vnderfougden Per Karlszon och 5 ehrlige dannemän
nemligen Giszle i Tranhultt, Ambiörn i Östraby, Jon Perszon ibm och Jöns Suen
szon i Westraby wärdera tiuren huru godh han war när Jon fick honom tå
haffua dhe werderat tiuren för 18 marker kopperpeningar. Nu hadhe Jon
förutan dhe 4 dr at kreffia för itt par stutar i klöffuaskatten 3 marker dem
Jon medh henne affdrogh. Så haffuer Elin 1 marker öffuer. Derföre dömmer
rätten rättwist at Elin schulle betala Jon 1 rigzdr.
Arffuidh i Staffanszbo för han bröt kiörckofriden och stötte Jon i Nygård
medh een kiepp och giorde så stort buller at der bleff meszefall och häredz
prowesten måtte ransacka och hielpa församblingen till tiensten igen. Sack
fältesz till peningar 40 marker.
| cronan | 13 marker 2 öre 16 [..] | |
| kiörckan målzägande rätten | 13 marker 2 öre 16 [..] | |
| häradet | 6 marker 5 öre 8 [..] | |
| häredzhöffdingen | 6 marker 5 öre 8 [..] |
Och aldenstundh Jon i Nygårdh är i wrede och aff sin egen söskonne
skält och dhe haffwa rättat sin ordh för än dhe gingo aff tinget och
bekiende at dhe inthet tiuffuerij wiste medh Jon litet eller stort, derföre
bleff Jon i Nygårdh för tiuffuerij och all tiuffachtigh handell frijkiendh.
Sammadagh begärade manhafftigh Jönsz Nilszon i Prestörp syn på den
intächten Per Anderszon klandrar. Bleff honom synen bewilliat af rätten.
| Kom för rätta |
36
Kom för rätta Ingemar i Tranhultt och framladhe itt witneszbreff vnder
Per Månszonsz i Östraby nampn, Item Kirstin Jeppesz och Kirstin Jeppe döt
ter huilcka haffua berettat at Ingeborgh i Vttersznäsz gaff sin broder
barn för eet löszarff 10 dr och effter witnen icke woro tilstädesz bleff vp
satt till nästa tingh.
Sammadagh kom för rätta en gammall soldat Jon Jönszon i Westraby
i Ryszby sochn och Sunnerbo häradt fordom corporal vnder Jöran
Polmansz compagnie huilcken i Pryszen för Weiszenbergh miste sin handh
och icke desz mindre när han bleff lächter continuerade vnder krigz comendan
så långe tåget stodh vppå effter som är till att see aff öffuersttensz welb:dig
Carll Hårdz bewijsz dat. 1635 den 12 Februarij. Så all den stundh
för:be corporal Jon Jönszon är een wanlemmat man och inthet grofft
arbete förmå vtretta, derföre haffuer han warit detta häredz bewijsz
begärandesz der medh vnderdånigheet H.K.M:tz allesz wår nådigiste
drotningh om nogon hielp at ansöcka på det hemman i Westraby som
han besitter nemligen 1/3 skatt.
Sammadagh fördesz för rätta Månsz Olszon i Målen i Agunnaridz sochn
cronobonde och gifft man och bleff anklagat haffua besoffuit een
tienstepiga Kietell Westesz dötter och afflat barn medh henne. Kietell
är på frelsze nemligen edle welbördigh Andersz Grijphsz godz till Stensz
näsz huilcken gerningh dhe godwilligen bekienna. Derföre bleffuo dhe ef
ter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer medh nogor
mansz hustru han schall dödhen döö både hoorkarlen och horkånan, derföre
at han medh sin nästes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördesz en vngh soldat Jönsz Perszon på Löfuingztörpett
på cronoiordh ogifft karll och bleff anklagat haffua besoffuit een en
cka Kirstin Soneszdötter i Holckhultt i Albo h:tt derföre sackfältesz han
för enckekrenckningh till peningar 40marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta hustru Botill i Tycketörpet i Berga sochn på itt crono
törp 1/4 hemman huilcken haffuer tuenne sine barn i fiendelandh vnder
footfolckett huilcka altidh haffua tient för samma törp och hafft der sin
tilldelningh. Nu haffuer öffuerst lutenanten welb: Per Jonszon pantat sigh
till aff cronan så well för:be törp som flere krigzmänsz hemman och klagar
för:be encka Botill och Per Jonszonsz tienare Törbiörn haffuer sedan
general mönstringen stodh i Wexiö kommet i hennesz gårdh och pantat hen
ne ifrån een tiortell och en ny gryta thet hon måste lösza igen för 2 richzdr
Sedan togh hennesz häst och drängh och redh her ifrån häradet och till We
stergötlandh och hadhe häst och drängh borto ifrån tiszdagen och till sönda
gen för än dhe kommo heem igen huilcket alt är skedt emot generalens
welborne Larsz Kagz förbudh. Vpsattesz för suarandesz absentiae schuldh.
Per Månszonsz i Östraby nampn, Item Kirstin Jeppesz och Kirstin Jeppe döt
ter huilcka haffua berettat at Ingeborgh i Vttersznäsz gaff sin broder
barn för eet löszarff 10 dr och effter witnen icke woro tilstädesz bleff vp
satt till nästa tingh.
Sammadagh kom för rätta en gammall soldat Jon Jönszon i Westraby
i Ryszby sochn och Sunnerbo häradt fordom corporal vnder Jöran
Polmansz compagnie huilcken i Pryszen för Weiszenbergh miste sin handh
och icke desz mindre när han bleff lächter continuerade vnder krigz comendan
så långe tåget stodh vppå effter som är till att see aff öffuersttensz welb:dig
Carll Hårdz bewijsz dat. 1635 den 12 Februarij. Så all den stundh
för:be corporal Jon Jönszon är een wanlemmat man och inthet grofft
arbete förmå vtretta, derföre haffuer han warit detta häredz bewijsz
begärandesz der medh vnderdånigheet H.K.M:tz allesz wår nådigiste
drotningh om nogon hielp at ansöcka på det hemman i Westraby som
han besitter nemligen 1/3 skatt.
Sammadagh fördesz för rätta Månsz Olszon i Målen i Agunnaridz sochn
cronobonde och gifft man och bleff anklagat haffua besoffuit een
tienstepiga Kietell Westesz dötter och afflat barn medh henne. Kietell
är på frelsze nemligen edle welbördigh Andersz Grijphsz godz till Stensz
näsz huilcken gerningh dhe godwilligen bekienna. Derföre bleffuo dhe ef
ter Gudz lagh sagde ifrån lijffuet. Then som hoor bedriffuer medh nogor
mansz hustru han schall dödhen döö både hoorkarlen och horkånan, derföre
at han medh sin nästes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Sammadagh tingfördesz en vngh soldat Jönsz Perszon på Löfuingztörpett
på cronoiordh ogifft karll och bleff anklagat haffua besoffuit een en
cka Kirstin Soneszdötter i Holckhultt i Albo h:tt derföre sackfältesz han
för enckekrenckningh till peningar 40marker.
cronan 13 marker 2 öre 16 [..]
målzäganden 13 marker 2 öre 16 [..]
häradett 6 marker 5 öre 8 [..]
häredzhöffdingen 6 marker 5 öre 8 [..]
Kom för rätta hustru Botill i Tycketörpet i Berga sochn på itt crono
törp 1/4 hemman huilcken haffuer tuenne sine barn i fiendelandh vnder
footfolckett huilcka altidh haffua tient för samma törp och hafft der sin
tilldelningh. Nu haffuer öffuerst lutenanten welb: Per Jonszon pantat sigh
till aff cronan så well för:be törp som flere krigzmänsz hemman och klagar
för:be encka Botill och Per Jonszonsz tienare Törbiörn haffuer sedan
general mönstringen stodh i Wexiö kommet i hennesz gårdh och pantat hen
ne ifrån een tiortell och en ny gryta thet hon måste lösza igen för 2 richzdr
Sedan togh hennesz häst och drängh och redh her ifrån häradet och till We
stergötlandh och hadhe häst och drängh borto ifrån tiszdagen och till sönda
gen för än dhe kommo heem igen huilcket alt är skedt emot generalens
welborne Larsz Kagz förbudh. Vpsattesz för suarandesz absentiae schuldh.
37
Kom för rätta een fattigh wanför meniskia Ingerdh Erlandz döt
ter och klagadhe at hon inthet arff hadhe fått effter sin morbroder Erland
i Huiterytt oansedt at arffuet är bytt. Så aldenstundh för:be Ingerdz
modher dödh är så är lickwist Ingerdh medh sin söskonne rett arffuingh
till een sösterlot effter Erlandh i Huiteryt. Derföre bleff affsagdt att
arffuingerna skola föra godzet tillhopa igen och byta rett eller jemka
arffuet och huar giffua ifrån sigh så myckett som dett sigh på hennesz
lott belöpa kan.
Sammadagh kom för retta Oluff Bengtszon i Borstna och begärade
tingskiöttningh på skattagården i för:be Borstna bewijszandesz sigh der
till wara rette bördaman och haffuer inlöst gården aff vttättesz
hoop som gården haffua hafft borte i mångh åhr. Och giffuit Ingemar
i Borstna för twedelen ett par oxar, een foole om 4 richzdr, en
sölffuer skiedh om 3 lodh och een ½ tynna rogh. Item sin söster Elin i
Boaridtt för een tridingh aff samma gårdh godt mynt 20 dr.
Her medh äger Oluff och hansz hustru Gunnill allan gården.
Desze äre råmärcke emellan Höredesz by och Quenarpsz by
först Salehall, 2. Wanszweckahallen, 3. Siunckemoszerör, 4.
Höckahultahallen, 5. Komåszahallen som ligger emellan Krökleboda
och Waszhultt, så 6. vthi Huitahall der möter edz wälde och Oplösz
wäldhe, Item Höredesz by och Quenarp. Thenne råmärcke gilla
bådhe byarna och dhe vthi Quenarp beswära sigh wara förnär skedtt
i förra syner aff dhen orsack at för:be råmärcke icke woro granska
de när synen gickz och ingen wiste huar dhe lågo. Men nu haffua bäg
ge byerna effter gamble mänsz berettan vpletat för:be råmärcken
och effter dhe uthi Quenarp quällia synen måga dhe försöcka sigh
hosz lagmannen. Effter tillförenne är häredzhöffdinge syn ågången.
Anno 1636 den 11 och 12 Augusti
stodh laga tingh i Synnerbo häradtt vthi Romborna i Ander
stadh sochn, öffuerwarandesz befalningzmannen welförståndigh
Gudmundh Anderszon i Jöneköpingh sampt häredz nembdamän.
Executio
ter och klagadhe at hon inthet arff hadhe fått effter sin morbroder Erland
i Huiterytt oansedt at arffuet är bytt. Så aldenstundh för:be Ingerdz
modher dödh är så är lickwist Ingerdh medh sin söskonne rett arffuingh
till een sösterlot effter Erlandh i Huiteryt. Derföre bleff affsagdt att
arffuingerna skola föra godzet tillhopa igen och byta rett eller jemka
arffuet och huar giffua ifrån sigh så myckett som dett sigh på hennesz
lott belöpa kan.
Sammadagh kom för retta Oluff Bengtszon i Borstna och begärade
tingskiöttningh på skattagården i för:be Borstna bewijszandesz sigh der
till wara rette bördaman och haffuer inlöst gården aff vttättesz
hoop som gården haffua hafft borte i mångh åhr. Och giffuit Ingemar
i Borstna för twedelen ett par oxar, een foole om 4 richzdr, en
sölffuer skiedh om 3 lodh och een ½ tynna rogh. Item sin söster Elin i
Boaridtt för een tridingh aff samma gårdh godt mynt 20 dr.
Her medh äger Oluff och hansz hustru Gunnill allan gården.
Desze äre råmärcke emellan Höredesz by och Quenarpsz by
först Salehall, 2. Wanszweckahallen, 3. Siunckemoszerör, 4.
Höckahultahallen, 5. Komåszahallen som ligger emellan Krökleboda
och Waszhultt, så 6. vthi Huitahall der möter edz wälde och Oplösz
wäldhe, Item Höredesz by och Quenarp. Thenne råmärcke gilla
bådhe byarna och dhe vthi Quenarp beswära sigh wara förnär skedtt
i förra syner aff dhen orsack at för:be råmärcke icke woro granska
de när synen gickz och ingen wiste huar dhe lågo. Men nu haffua bäg
ge byerna effter gamble mänsz berettan vpletat för:be råmärcken
och effter dhe uthi Quenarp quällia synen måga dhe försöcka sigh
hosz lagmannen. Effter tillförenne är häredzhöffdinge syn ågången.
Anno 1636 den 11 och 12 Augusti
stodh laga tingh i Synnerbo häradtt vthi Romborna i Ander
stadh sochn, öffuerwarandesz befalningzmannen welförståndigh
Gudmundh Anderszon i Jöneköpingh sampt häredz nembdamän.
| Nämbden | |
| Månsz Botilszon i Horn | Per Johanszon i Judhultt |
| Oluff i Skeckarp | Per Nilszon i Ösziö |
| Nilsz i Alenszkiöp | Giszell i Tranhultt |
| Jon i Snelzböcke | Peder i Syndrewrå |
| Andersz i Bergheem | Nilsz Bengtszon i Horn |
| Per Bengtszon i Trotteslöff | Per Pärszon i Bierszerytt |
Executio
38
Jöran Nilszon i Wråå för enfaltt hoor medh Botill Nilszesdötter
effter resolutionen vtfäste 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16 [..]
häradet 13 dr 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 dr 10 öre 16 [..]
Botill Nilszdötter för samma sack 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
Sisza Soneszdötter i Marckarydz sochn ogifft kåna för enfallt
hoor medh Nilsz i Giöszhultt 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradett 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
Kom för retta Per Månszon i Fårtörp och talade till Månsz Botil
szon i Horn om en hop pant som honom borde lösza ifrån Jon Lar
szon i Romborna för 4 dr uthi en etelöffuesz skeedh och Jon Larszon
hadhe effter:ne pant, en kiätel om 14 marker, en gryta om 7 marker, dy
newar om 7 alner. Aller panten werderat för 5 rdr. Nu bewi
stez at Jon Larszon wahr betalter aff Månsz Botilszon, och desze woro
hansz vitne, Nilsz Knutzon i Rydh och Månsz i Flåboda. Derföre bleff
affsagdtt at Jon Larszons arffuinger skola antingen skaffa panten igen
eller peningar effter ty the wiste at det war pant när dhe bytte efter Jon
Larszon och Månsz Larszon, Jonsz broder, hadhe panten i sin hwsz öfuer 16 år
sedan bytet stodh och panten finnesz mäst hoosz Månsz Larson i Rombor
na. Omsider bleffuo så förlichte at Månsz Larszon schulle giffua Per
Månszon i Fårtarp 5 dr godt mynt och behålla panten och sedan söckia
sina medharffuinger om huarsz deresz quota till skadeståndet, löper
på en broderloot 5 marker 2 öre godt myntt.
Månsz Botilszon i Horn vtfäste en 6 manna edh at han icke war
i löffte för Månsz i Fårtarp för 18 marker eij heller vpbar samme
peningar när bytet stodh i Rydh bådhe på löszörer och jordh, till nä
sta tingh.
Sammadagh kom för rätten effter ståthållarensz welb:digh
Peder Månszonsz leide en b:dh Jon Börgeszon fordom tienandesz
saligh Jönsz Jöranszon till Fylleskogh huilcken tå bleff beslagen
haffua bedriffuit enfalt hoor medh en lösz kåna. Och effter han
inthet åtte at bötha medh bleff han förwist rijckett effter som tå
sedwanligit war och twenne slotzknechtar folgde honom på grentzen
effter resolutionen vtfäste 80 dr.
cronan 53 dr 10 öre 16 [..]
häradet 13 dr 10 öre 16 [..]
häredzhöffdingen 13 dr 10 öre 16 [..]
Botill Nilszdötter för samma sack 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
Sisza Soneszdötter i Marckarydz sochn ogifft kåna för enfallt
hoor medh Nilsz i Giöszhultt 40 dr.
cronan 26 dr 21 1/3 öre
häradett 6 dr 21 1/3 öre
häredzhöffdingen 6 dr 21 1/3 öre
Kom för retta Per Månszon i Fårtörp och talade till Månsz Botil
szon i Horn om en hop pant som honom borde lösza ifrån Jon Lar
szon i Romborna för 4 dr uthi en etelöffuesz skeedh och Jon Larszon
hadhe effter:ne pant, en kiätel om 14 marker, en gryta om 7 marker, dy
newar om 7 alner. Aller panten werderat för 5 rdr. Nu bewi
stez at Jon Larszon wahr betalter aff Månsz Botilszon, och desze woro
hansz vitne, Nilsz Knutzon i Rydh och Månsz i Flåboda. Derföre bleff
affsagdtt at Jon Larszons arffuinger skola antingen skaffa panten igen
eller peningar effter ty the wiste at det war pant när dhe bytte efter Jon
Larszon och Månsz Larszon, Jonsz broder, hadhe panten i sin hwsz öfuer 16 år
sedan bytet stodh och panten finnesz mäst hoosz Månsz Larson i Rombor
na. Omsider bleffuo så förlichte at Månsz Larszon schulle giffua Per
Månszon i Fårtarp 5 dr godt mynt och behålla panten och sedan söckia
sina medharffuinger om huarsz deresz quota till skadeståndet, löper
på en broderloot 5 marker 2 öre godt myntt.
Månsz Botilszon i Horn vtfäste en 6 manna edh at han icke war
i löffte för Månsz i Fårtarp för 18 marker eij heller vpbar samme
peningar när bytet stodh i Rydh bådhe på löszörer och jordh, till nä
sta tingh.
Sammadagh kom för rätten effter ståthållarensz welb:digh
Peder Månszonsz leide en b:dh Jon Börgeszon fordom tienandesz
saligh Jönsz Jöranszon till Fylleskogh huilcken tå bleff beslagen
haffua bedriffuit enfalt hoor medh en lösz kåna. Och effter han
inthet åtte at bötha medh bleff han förwist rijckett effter som tå
sedwanligit war och twenne slotzknechtar folgde honom på grentzen
39
och leffuererade honom ådt Dannemarck. Och war affsagdt der han
hölle sigh wäll i Dannemarck i 5 eller 6 åhr och komme igen medh
pasz och bewijsz at han hadhe stelt sigh wäll, schulle han niuta nåder och
få sin fridh igen i Suerige. Nu haffuer han warit landflychtigh i 17
åhr städigt och är nu kommen in öffuer grentzen igen och söcker nådher
och haffuer her Hanszesz bewijsz i Oszby hijtt till Suerige, desz innehålld
at han i Dannemarck haffuer hållit sigh well och begärat at dhet
andeliga ståndet icke wille förwägra honom kiörckotiensten eller sa
cramenten. Derföre heemstellesz dett till dhen höglofflige konungzlige
hoffrätz i Jöneköpingh högwijsza och nådiga resolution.
Sammadagh kommo för rätta alla grannarna i Romborna
by, der vthi chronohemman ränta smör 12 lb. 2 skattehem
man r:r 2 lb 5 marker, och kärade till them som boo i Kiäringesz
by, der vthi frelszeshemman s. her Johan Sparresz arffuinger
2 st:r ränta 9 lb, her Johan Baneer een gårdh 7 lb, Johan Sa
bell een gårdh 4 lb, twenne skattehemman 5 lb, huilcka om
deresz råmercke äre skillachtige och dhe i Romborna klaga at
dhe i Kiäringe boo hugga bort dheresz skogh in på gärdett och inthet
willia vnna dhem medh sigh och fördenschuldh begära een häredz syn
der om rätten schall schriffua jordäganderna till.
Sammadagh kom för rätten Otte i Senneszhultt och klagade
at hansz gårdman Jon Jönszon slår öffuer märckett och borta
ger hööt. Item gör honom sckadhe medh sin boskap och gör ho
nom i alla måtto orett, och huadh små creatur dhe sleppa i engerna
kiörer Jon i på Ottasz engar. Men effter parterne woro hårdt sam
manförde och icke kunne ådtskilliasz bleff dhem en häredz syn bewilliat.
Framkom hustru [..] i Romborna och giorde sin salighet edh
på bocken at hon och hennesz s. framlidne man Sewedh brucka
dhe dhen engan i Kierringesz marck uthi 4 eller 5 åhr mädan dhe
bodde i Romborna, och nu haffuer een skattabonde Sone i Kier
ringe tagit dhen samme engh ifrån Rombornasz by. Men Giszle i
Kierringe och Börge Gudmundszon vtwiste dhem engemärckett.
Samma dagh praesenteradesz her på tinget den högloff
lige konungzlige hoffretz i Jöneköpingh resolutions domb
angående dett dråp Per Larszon i Mallmarydt på sin
gårdmansz poicke Bengt Stenszon begångit haffuer at
denne rätten schall medh större flijtt der effter ransacka.
1. Om emellan Peder och poickensz föräldrar hafuer warit
hölle sigh wäll i Dannemarck i 5 eller 6 åhr och komme igen medh
pasz och bewijsz at han hadhe stelt sigh wäll, schulle han niuta nåder och
få sin fridh igen i Suerige. Nu haffuer han warit landflychtigh i 17
åhr städigt och är nu kommen in öffuer grentzen igen och söcker nådher
och haffuer her Hanszesz bewijsz i Oszby hijtt till Suerige, desz innehålld
at han i Dannemarck haffuer hållit sigh well och begärat at dhet
andeliga ståndet icke wille förwägra honom kiörckotiensten eller sa
cramenten. Derföre heemstellesz dett till dhen höglofflige konungzlige
hoffrätz i Jöneköpingh högwijsza och nådiga resolution.
Sammadagh kommo för rätta alla grannarna i Romborna
by, der vthi chronohemman ränta smör 12 lb. 2 skattehem
man r:r 2 lb 5 marker, och kärade till them som boo i Kiäringesz
by, der vthi frelszeshemman s. her Johan Sparresz arffuinger
2 st:r ränta 9 lb, her Johan Baneer een gårdh 7 lb, Johan Sa
bell een gårdh 4 lb, twenne skattehemman 5 lb, huilcka om
deresz råmercke äre skillachtige och dhe i Romborna klaga at
dhe i Kiäringe boo hugga bort dheresz skogh in på gärdett och inthet
willia vnna dhem medh sigh och fördenschuldh begära een häredz syn
der om rätten schall schriffua jordäganderna till.
Sammadagh kom för rätten Otte i Senneszhultt och klagade
at hansz gårdman Jon Jönszon slår öffuer märckett och borta
ger hööt. Item gör honom sckadhe medh sin boskap och gör ho
nom i alla måtto orett, och huadh små creatur dhe sleppa i engerna
kiörer Jon i på Ottasz engar. Men effter parterne woro hårdt sam
manförde och icke kunne ådtskilliasz bleff dhem en häredz syn bewilliat.
Framkom hustru [..] i Romborna och giorde sin salighet edh
på bocken at hon och hennesz s. framlidne man Sewedh brucka
dhe dhen engan i Kierringesz marck uthi 4 eller 5 åhr mädan dhe
bodde i Romborna, och nu haffuer een skattabonde Sone i Kier
ringe tagit dhen samme engh ifrån Rombornasz by. Men Giszle i
Kierringe och Börge Gudmundszon vtwiste dhem engemärckett.
Samma dagh praesenteradesz her på tinget den högloff
lige konungzlige hoffretz i Jöneköpingh resolutions domb
angående dett dråp Per Larszon i Mallmarydt på sin
gårdmansz poicke Bengt Stenszon begångit haffuer at
denne rätten schall medh större flijtt der effter ransacka.
1. Om emellan Peder och poickensz föräldrar hafuer warit
40
affundh eller gammall tretta tilförenne och huru länge sedan.
Så är om denne puncht sålunda ransackatt att widh pasz 18
åhr sedan kom wådaeldh lösz aff poickensz farfader och vpbrende
hwsz och andre ägor för Peder Larszon at dhe måtte giffua honom 20 [..]
spannamåll i skadeståndh och peningar 16 dr och en 4 lod skiedh
och 2 lasz höö. Och sedan haffuer ingen stadigh wänschap warit dhem
emellan, orsacken Per Larszon haffuer warit een styff man som inthet
wille giffua wänschap vtan esmofftast repeterade och quedade Steen
samma schade. 2. Om torffuerna bekiende Per Larszon dråparen
at han vpskar på sin egen åkerrhen i then meningh han schulle kry
pa vnder torffuen och såledesz komma till sin helsza igen. När han bleff frå
gat huem honom sådant lärdt haffuer suarar han at han inthet
whett huem. 3. Om skyldschapen bekienna parterna alz ingen
wara dem emellan antingen å fäderne eller möderne. 4. Hui
hansz slächt icke haffua hefftat honom effter han war i samwetz qual,
så enschylla dhe sigh på dett sättet at dhe aldrigh sågo eller förstodo ho
nom göra nogon gerningh på queckt eller dödt, huarcken för än drå
pet skiedde eller sedan som häffte wärdt war, vtan han gick till
skogz tigandesz, sågh altidh i jorden och ingen wiste huad han mente,
ondt eller godtt och hansz klagan war altidh at han inthet fick sofua.
Item witnadhe och nembdamannen Andersz i Bergheem och Bengt
i Romborna och Clemet ibm at dhe hörde Ingemar i Balcköö, en
fierdingzman, huilcken war medh at fånga dråparen för:be Per Larszon
at när dhe woro på wägen at fhöra honom till kistan frågade Inge
mar honom hui han icke slogh en karll och lät bliffua poicken som
inthet ondt hadhe giordt. Tå swarade dråparen hadhe inthet ondt
giordt migh, men then han heter effter, giorde migh altidh ondt, derfö
re war jagh wredh på poicken. Nu bleff dråparen frågat om han
sadhe denna orden, han suarar, han kommer sigh inthet ihogh, vtan
söger haffua dhe så vitnat så bliffue der wijdh. Icke desz mindre be
kienner poickensz fadher Steen at han aldre hörde dråparen vnsäija
poicken eller tala honom itt wrångt ordh till vtan gaff honom matt
och led honom gärna hosz sigh. Nu haffuer dråparen sigh betäncht
och står offentligen her för rätten och begärer han må så snart
stå sitt straff och inga nåder begärer och weett nu huadh ånger och
ruelsze är. Thett han tilförenne inthet giordt haffuer sedan drå
pet skiedde.
Sammadagh kom för rätta Bastian fogde på Bolmarytt och
begärade domb på dhen huszasyn thuenne nembdamän Per
Nilszon i Öszíö och Giszell i Tranhultt hadhe hållit på Bywermen
ther Andersz i Bywermen 6 åhr bodt hadhe och bewiste at Andersz
hadhe bygdt eet nytt fähwsz 14 alnar långt medh slindrer och godt
halmtack, en stall till 4 hästar med slindrer och godt halmtack,
Så är om denne puncht sålunda ransackatt att widh pasz 18
åhr sedan kom wådaeldh lösz aff poickensz farfader och vpbrende
hwsz och andre ägor för Peder Larszon at dhe måtte giffua honom 20 [..]
spannamåll i skadeståndh och peningar 16 dr och en 4 lod skiedh
och 2 lasz höö. Och sedan haffuer ingen stadigh wänschap warit dhem
emellan, orsacken Per Larszon haffuer warit een styff man som inthet
wille giffua wänschap vtan esmofftast repeterade och quedade Steen
samma schade. 2. Om torffuerna bekiende Per Larszon dråparen
at han vpskar på sin egen åkerrhen i then meningh han schulle kry
pa vnder torffuen och såledesz komma till sin helsza igen. När han bleff frå
gat huem honom sådant lärdt haffuer suarar han at han inthet
whett huem. 3. Om skyldschapen bekienna parterna alz ingen
wara dem emellan antingen å fäderne eller möderne. 4. Hui
hansz slächt icke haffua hefftat honom effter han war i samwetz qual,
så enschylla dhe sigh på dett sättet at dhe aldrigh sågo eller förstodo ho
nom göra nogon gerningh på queckt eller dödt, huarcken för än drå
pet skiedde eller sedan som häffte wärdt war, vtan han gick till
skogz tigandesz, sågh altidh i jorden och ingen wiste huad han mente,
ondt eller godtt och hansz klagan war altidh at han inthet fick sofua.
Item witnadhe och nembdamannen Andersz i Bergheem och Bengt
i Romborna och Clemet ibm at dhe hörde Ingemar i Balcköö, en
fierdingzman, huilcken war medh at fånga dråparen för:be Per Larszon
at när dhe woro på wägen at fhöra honom till kistan frågade Inge
mar honom hui han icke slogh en karll och lät bliffua poicken som
inthet ondt hadhe giordt. Tå swarade dråparen hadhe inthet ondt
giordt migh, men then han heter effter, giorde migh altidh ondt, derfö
re war jagh wredh på poicken. Nu bleff dråparen frågat om han
sadhe denna orden, han suarar, han kommer sigh inthet ihogh, vtan
söger haffua dhe så vitnat så bliffue der wijdh. Icke desz mindre be
kienner poickensz fadher Steen at han aldre hörde dråparen vnsäija
poicken eller tala honom itt wrångt ordh till vtan gaff honom matt
och led honom gärna hosz sigh. Nu haffuer dråparen sigh betäncht
och står offentligen her för rätten och begärer han må så snart
stå sitt straff och inga nåder begärer och weett nu huadh ånger och
ruelsze är. Thett han tilförenne inthet giordt haffuer sedan drå
pet skiedde.
Sammadagh kom för rätta Bastian fogde på Bolmarytt och
begärade domb på dhen huszasyn thuenne nembdamän Per
Nilszon i Öszíö och Giszell i Tranhultt hadhe hållit på Bywermen
ther Andersz i Bywermen 6 åhr bodt hadhe och bewiste at Andersz
hadhe bygdt eet nytt fähwsz 14 alnar långt medh slindrer och godt
halmtack, en stall till 4 hästar med slindrer och godt halmtack,
41
en ny badstuga, sedan tächt sätisztugan medh god näffuer och flyt
dhe andre hwszen well så at dhe woro så goda som när han them togh, Item
gärdt och flytt gärdeszgårderna så at synemännerna ingen sack
funno medh honom. Item hållit damen well wijdh macht och bygdt twen
ne qwarnhuss aff nyio så at Andersz står well till suarsz och kun
de wäll recknasz för 6 åhrsz laga bygningh.
Kom för rätta Per Johanszon i Judhultt fulmyndigh på Eskell Si
monszons vegnar i Kållekiöp och tingskiötte Månsz Skredda
re i Näsz och hans hustru Gertrudh Pederszdötter 1/4 aff
Näsz gårdh, huilcken han aff Påffuall Bengtszon i Kiöleboda och
aff Thor der sammestädesz kiöpt haffuer och derföre vp:tt rdr 32 str
och effter Eskell war till för:be gårdefierdingh rätte bördeman klan
drade han kiöpet och want jorden ifrån Månsz Skreddare, derföre måt
te Månsz göra medh honom förlickningh och gaff Eskell för sitt etlöffue
2 rdr.
Kom för rätta Lasz Jönszon i Ecköna på sin hustrusz vegnar Botill
Påffuelszdötter och tingskiötte sin fader Jönsz Jönszon och hansz modher
Gunnill för:be sin hustrus arffuelott nemligen 1/16 dell i Hampalt
för 10 dr godt mynt, och hafuer Jönsz Jönszon tilförenne kiöpt aff Påfuel
i Gunghultt och aff Christiern i Hampalt 2/7 der på haffuer han la
gafångzbreff och belöper 1/3 aff Hampaltt som Jönsz nu äger för huil
ken han haffuer giffuit 140 dr godt mynt.
Sammadagh kommo för retta Källe i Aggaltt och Nilsz Gudmundszon
i Traherytt och bleff nu recknatt dem emellan om deresz gam
ble trettor, pant och vtlagor som dhe hafua stådt i stridh om och
tå bleff Nilsz Gudmundszon schyldigh Kiälle i Aggalt koperpeningar
5 marker them han schall bekomma nästkommande Mattiszmesz dagh
för middagh eller betala dobbelt för deresz gambla krakell schuldh.
Sammadagh taladesz wijdh Andersz Olszon i Wiggåsza och hansz gårdh
man Per Jönszon wijdh om theresz gårdebyte ty Per Jönszon mente att
Anderszes gårdefierdingh war bättre än hansz fierdingh. Tå tilböd Andersz
sin fierdingh till skifftesz och badh Per Jonszon taga honom bådhe till åker
och engh och Andersz wille taga dhen fierdingen Per Jonszon hadhe bruckatt
Omsider bleffuo dhe samsz her för rätten at hwar schall behålla gården
som han nu bytter är och inthet wexla om, nu eller i framtiden.
Kom för rätta Suen Hanszon i Suenszhultt fulmyndigh på hustru
Bengtasz vegnar i Gryszhultt och tingskiötte hennesz egen son
Oluff Nilszon i Gryszhultt och hansz hustru Gertrudh Jonss dötter
hennesz arffuelot i Gryszhultt för 26 dr godt mynt. Item fulmyndigh
på Oluff Perszons hustrus vegnar Bengta b:d och tingskiötte Oluff 4
dhe andre hwszen well så at dhe woro så goda som när han them togh, Item
gärdt och flytt gärdeszgårderna så at synemännerna ingen sack
funno medh honom. Item hållit damen well wijdh macht och bygdt twen
ne qwarnhuss aff nyio så at Andersz står well till suarsz och kun
de wäll recknasz för 6 åhrsz laga bygningh.
Kom för rätta Per Johanszon i Judhultt fulmyndigh på Eskell Si
monszons vegnar i Kållekiöp och tingskiötte Månsz Skredda
re i Näsz och hans hustru Gertrudh Pederszdötter 1/4 aff
Näsz gårdh, huilcken han aff Påffuall Bengtszon i Kiöleboda och
aff Thor der sammestädesz kiöpt haffuer och derföre vp:tt rdr 32 str
och effter Eskell war till för:be gårdefierdingh rätte bördeman klan
drade han kiöpet och want jorden ifrån Månsz Skreddare, derföre måt
te Månsz göra medh honom förlickningh och gaff Eskell för sitt etlöffue
2 rdr.
Kom för rätta Lasz Jönszon i Ecköna på sin hustrusz vegnar Botill
Påffuelszdötter och tingskiötte sin fader Jönsz Jönszon och hansz modher
Gunnill för:be sin hustrus arffuelott nemligen 1/16 dell i Hampalt
för 10 dr godt mynt, och hafuer Jönsz Jönszon tilförenne kiöpt aff Påfuel
i Gunghultt och aff Christiern i Hampalt 2/7 der på haffuer han la
gafångzbreff och belöper 1/3 aff Hampaltt som Jönsz nu äger för huil
ken han haffuer giffuit 140 dr godt mynt.
Sammadagh kommo för retta Källe i Aggaltt och Nilsz Gudmundszon
i Traherytt och bleff nu recknatt dem emellan om deresz gam
ble trettor, pant och vtlagor som dhe hafua stådt i stridh om och
tå bleff Nilsz Gudmundszon schyldigh Kiälle i Aggalt koperpeningar
5 marker them han schall bekomma nästkommande Mattiszmesz dagh
för middagh eller betala dobbelt för deresz gambla krakell schuldh.
Sammadagh taladesz wijdh Andersz Olszon i Wiggåsza och hansz gårdh
man Per Jönszon wijdh om theresz gårdebyte ty Per Jönszon mente att
Anderszes gårdefierdingh war bättre än hansz fierdingh. Tå tilböd Andersz
sin fierdingh till skifftesz och badh Per Jonszon taga honom bådhe till åker
och engh och Andersz wille taga dhen fierdingen Per Jonszon hadhe bruckatt
Omsider bleffuo dhe samsz her för rätten at hwar schall behålla gården
som han nu bytter är och inthet wexla om, nu eller i framtiden.
Kom för rätta Suen Hanszon i Suenszhultt fulmyndigh på hustru
Bengtasz vegnar i Gryszhultt och tingskiötte hennesz egen son
Oluff Nilszon i Gryszhultt och hansz hustru Gertrudh Jonss dötter
hennesz arffuelot i Gryszhultt för 26 dr godt mynt. Item fulmyndigh
på Oluff Perszons hustrus vegnar Bengta b:d och tingskiötte Oluff 4
42
skeppelandh jordh i Gryszhultt för 19 dr godt mynt. Item kiöpt aff
Anna Suenszdötter mädan hon leffde hennesz loot i Gryszhultt för 16 dr.
Gudmund i Flahultt på sin barnsz vegnar effter Botill och vp:tt för de
resz lott 16 dr. Så haffuer och Oluff sin arffuelott i samma gårdh så
at han medh arff och kiöp äger 1/3 aff aller gården i Gryszhultt.
Kom för rätta Jon i Snelszböcke fulmyndigh på Oluff Jonszons vegnar
i Långhultt och tingskiötte Jon Bengtszon i Böskhultt een halff
fierdingh aff Böskhultt för 86 dr godt mynt. Item haffuer Jon Bengtszon
sin arffuelott i samma gårdh så att han äger ½ gården vndantagan
desz een halff fierdingh som kommer hansz söster till.
Sammadagh kom för rätta Nilsz i Romborna på chronoiordh
boandesz och i retten anhölt itt ährende emott skattabönderna i
Östregården huilcka för een rundh tidh sedan hadhe aff suine
wallen och hagan mitt för hansz fähuszdörr inhegnat wijdh pasz
itt godt skeppelandh och vpgiordt till åckeriordh och lagdt in till
hansz hagalycka och effter Nilsz icke wille föra sigh medh dem i kijff
eller tretta hadhe han giffuit skattabönderna aff gårdzensz gambla
åcker i gärdet så mycket igen huilcket så haffuer een tidh stådt dem
emellan. Nu begärade Nilsz syn och jemkningh dem emellan och när
samma ährende war skerschodatt befans at skattabönderna hadhe för
bättrat deresz gårdh aff almenningen dobbelt mer än chronogården
och icke wille låta deresz almenningh till schifftesz och fördenschuldh
dömdesz Nilsz then åckeren till som skattabönderna hadhe i hansz ly
cke till ewerdeligh ägendom, och han må taga sin åcker igen vthi
gärdett som skattabönderna haffua her till i wederlagh hafft i häfdh.
Her om bleffuo dhe wänligen och wäll förlichte och giorde handstreckningh
sin emellan at dhet schall wara en förlicht och aftalat sack dem och
deresz arffuinger emellan ewerdeligen.
Sammadagh och dato vtginge breff her ifrån rätten till her
Peder Baner, frw Ebba Oxenstierna till Bolmaritt och Johan
Sabell om en häredz syn emellan Romborna by klagande
och Kiäringesz by swarande at låta deresz fulmächtige kom
ma ther tillstädesz.
Sammadagh kom för rätta Nilsz Torszon i Grönö i Traherydz
sochn och sorgeligen gaff tillkienna huruledesz en hop lättfärdigtt
partij och tiuffuar haffua honom ifrån stulit eblandh andre månge
pertzeler och hansz lagafångz breff på fierdingen aff Gröne och
en broderlott. Och är eij mehr än 7 åhr till högstonne sedan han breff
Anna Suenszdötter mädan hon leffde hennesz loot i Gryszhultt för 16 dr.
Gudmund i Flahultt på sin barnsz vegnar effter Botill och vp:tt för de
resz lott 16 dr. Så haffuer och Oluff sin arffuelott i samma gårdh så
at han medh arff och kiöp äger 1/3 aff aller gården i Gryszhultt.
Kom för rätta Jon i Snelszböcke fulmyndigh på Oluff Jonszons vegnar
i Långhultt och tingskiötte Jon Bengtszon i Böskhultt een halff
fierdingh aff Böskhultt för 86 dr godt mynt. Item haffuer Jon Bengtszon
sin arffuelott i samma gårdh så att han äger ½ gården vndantagan
desz een halff fierdingh som kommer hansz söster till.
Sammadagh kom för rätta Nilsz i Romborna på chronoiordh
boandesz och i retten anhölt itt ährende emott skattabönderna i
Östregården huilcka för een rundh tidh sedan hadhe aff suine
wallen och hagan mitt för hansz fähuszdörr inhegnat wijdh pasz
itt godt skeppelandh och vpgiordt till åckeriordh och lagdt in till
hansz hagalycka och effter Nilsz icke wille föra sigh medh dem i kijff
eller tretta hadhe han giffuit skattabönderna aff gårdzensz gambla
åcker i gärdet så mycket igen huilcket så haffuer een tidh stådt dem
emellan. Nu begärade Nilsz syn och jemkningh dem emellan och när
samma ährende war skerschodatt befans at skattabönderna hadhe för
bättrat deresz gårdh aff almenningen dobbelt mer än chronogården
och icke wille låta deresz almenningh till schifftesz och fördenschuldh
dömdesz Nilsz then åckeren till som skattabönderna hadhe i hansz ly
cke till ewerdeligh ägendom, och han må taga sin åcker igen vthi
gärdett som skattabönderna haffua her till i wederlagh hafft i häfdh.
Her om bleffuo dhe wänligen och wäll förlichte och giorde handstreckningh
sin emellan at dhet schall wara en förlicht och aftalat sack dem och
deresz arffuinger emellan ewerdeligen.
Sammadagh och dato vtginge breff her ifrån rätten till her
Peder Baner, frw Ebba Oxenstierna till Bolmaritt och Johan
Sabell om en häredz syn emellan Romborna by klagande
och Kiäringesz by swarande at låta deresz fulmächtige kom
ma ther tillstädesz.
Sammadagh kom för rätta Nilsz Torszon i Grönö i Traherydz
sochn och sorgeligen gaff tillkienna huruledesz en hop lättfärdigtt
partij och tiuffuar haffua honom ifrån stulit eblandh andre månge
pertzeler och hansz lagafångz breff på fierdingen aff Gröne och
en broderlott. Och är eij mehr än 7 åhr till högstonne sedan han breff
43
bekom så att mästedeelen aff nämbden ännu leffua som ther woro
[..] ådt och vitna at dhet war sanfärdigt at han den kiöpt haffuer
aff sin söskonne och giffuit sin söster Gunnill i Kiäszkhultt 30 dr
Nilsz Gudmundszon i Traherytt 30 dr. Item giffuit Per Larszon i
Mistrultt 1/5 aff Bergh som Nilsz Torszonsz förra hustru hadhe arfft för
twenne sösterlotar i Gröne nemligen Elinesz i Hwltt och Elszes i
Mistrultt. Item aff twenne sine sösterdottrar i Gåsarp en sösterloott
för 30 dr der aff bekom Elin i Gåsarp 15 dr och Ingerdh i Fä
grultt 15 dr. Desze haffua giordt Larsz i Alenszkiöp fulmechtigh
at tingskiöta be:tte arffueloter när han begärade. Item haffuer
Nilsz sielff en broderlott i samma gårdh så at han medh arff och kiöp
äger 1/4 och en broderlott aff Gröne.
Gårdar vpbiudas
Aller gården i Långhult 23
Alt Liunga i Ryszby sochn 2
½ tunneland af Skattegården i Torlarp 2
½ Giöszhult i Traherydt sochn 2
1/4 af Bokhookz gård 3
1/3 af Hultz gård 3
1/4 af Altaböke 3
1/12 af Troteslöff 3
1/4 Kiöphult 23
1/4 af Gellereböket i Mark 3
1/6 af Karpszholmen 3
½ Kalszhult 23
Half annan fierdingh i Steenszholmen 23
½ Vlfberga 3
½ Bråddalt i Wrå sochn 2
1/4 af Gröszhult i Traherydtz sochn 3
½ och 2 scheppeland af Östregården i Horseberga 3
1/8 af Gellereböke 23
1/16 af Hampalt i Hynneryd sochn 3
½ Rydh i Wrå sochn 2
Noch den andre hafgården i Ryd 23
All Skogzgården i Tutarit 12
1/4 af Altaböke i Hynnerydt sochn 123
[..] ådt och vitna at dhet war sanfärdigt at han den kiöpt haffuer
aff sin söskonne och giffuit sin söster Gunnill i Kiäszkhultt 30 dr
Nilsz Gudmundszon i Traherytt 30 dr. Item giffuit Per Larszon i
Mistrultt 1/5 aff Bergh som Nilsz Torszonsz förra hustru hadhe arfft för
twenne sösterlotar i Gröne nemligen Elinesz i Hwltt och Elszes i
Mistrultt. Item aff twenne sine sösterdottrar i Gåsarp en sösterloott
för 30 dr der aff bekom Elin i Gåsarp 15 dr och Ingerdh i Fä
grultt 15 dr. Desze haffua giordt Larsz i Alenszkiöp fulmechtigh
at tingskiöta be:tte arffueloter när han begärade. Item haffuer
Nilsz sielff en broderlott i samma gårdh så at han medh arff och kiöp
äger 1/4 och en broderlott aff Gröne.
Gårdar vpbiudas
Aller gården i Långhult 23
Alt Liunga i Ryszby sochn 2
½ tunneland af Skattegården i Torlarp 2
½ Giöszhult i Traherydt sochn 2
1/4 af Bokhookz gård 3
1/3 af Hultz gård 3
1/4 af Altaböke 3
1/12 af Troteslöff 3
1/4 Kiöphult 23
1/4 af Gellereböket i Mark 3
1/6 af Karpszholmen 3
½ Kalszhult 23
Half annan fierdingh i Steenszholmen 23
½ Vlfberga 3
½ Bråddalt i Wrå sochn 2
1/4 af Gröszhult i Traherydtz sochn 3
½ och 2 scheppeland af Östregården i Horseberga 3
1/8 af Gellereböke 23
1/16 af Hampalt i Hynneryd sochn 3
½ Rydh i Wrå sochn 2
Noch den andre hafgården i Ryd 23
All Skogzgården i Tutarit 12
1/4 af Altaböke i Hynnerydt sochn 123
44
Anno 1636 den 17 Septembris stod een laga syn emellan edle wäll
borne Anders Grijp till Stensznäs på den eene sijdan jemuell hans n:ds
cantzelarens rättare Jöns i Sikenge angående Bråna sampt alla
grannerna i Rysz by frelse, Item Prestnäs crone, Prestegården och flere gran
nar samptligen klagande och edle wellborne Nilsz Siöblad suarande, på
hans sijda woro fullmechtige wällb. Anders Siöblad, Jöns Gyllensparre
Carll Siöblad och war tuisten om een bygd dam som wälborne Nilsz
Siöblad och bönderna i Wedåsa bygdt hafua och kallas Snopedam och giör
skade på ådtskillige byars engar såsom och på Rydz gamble odelquarn
Desze wåro synemän, Jöns Jeppason i Rydh, Måns Botilson, Peer Johanson i Jud
hult, Per Nilson i Ösiö, Per Bengtson i Trotteslöf, Gisle i Tranhult, Anders
i Berghem, Nilsz Bengtson i Hellerna, Jon i Stualt, Lasze i Målen, Oluf i Nock
arp, Swen i Fiskaby. När synemännerne hade besedt dammen befans at han
war bygdt öfuer heela åhn och grundstocken så hög at vthom för ståcken der
watnet faller ned är 7 quarter, och funne [..] låker nyhugne, een på
huar arm, doch ingen thera ned på grundståcken, så at the giöra ingen [..]
Sedan synte nembden deras engiar i Rydh, Bråna, Prestnäs och Prästegården som
liggia näst siön och vatnet står nu öfuer engiarna lijka som alt woro siö i denne
stora torka och så länge dammen står bygder blifuer aldrig mindre watn i siön än
som nu ähr, vthan heller när flod kommer myckit högre, derföre blef nembden till
frågat om dammen kunne stå vthan skada, och när the hade omröstadt suarade
the samptligen at dammen giör många skada och bör efter lag rijffuas.
Omsijder lades fram een copia af et gammalt doombref dat. 1592 der vthi
förmäles at een konungz nembd hafuer vpdömt samme dam och at roningen
och konungzådran skall wara frij och lyder domen i bookstafuen sålunda
Bekennes wij effterskrefne, Måns Erichson till Kiellunda, Anders Suenson till Ekna
Isak Olson till Hånger och Michell Sigfredson fogde i Östre häradt och witerligit
giöre at wij efter K.M:tz wår allernådigste konungz och herres bref och befalning
woro kallade på een syn och ransakningh emellan wellbördige män Nilsz
Isakson till Elmtarydh och Nilsz Person till Rönnäs om någre ägor the sin
emellan klandrade vthi häradtzhöfdingens wellachtad Lasz Raszmusons och
häradtz nembdz tillhielp, vthi the ehrlige wällbördige Per Månsons till Höreda
borne Anders Grijp till Stensznäs på den eene sijdan jemuell hans n:ds
cantzelarens rättare Jöns i Sikenge angående Bråna sampt alla
grannerna i Rysz by frelse, Item Prestnäs crone, Prestegården och flere gran
nar samptligen klagande och edle wellborne Nilsz Siöblad suarande, på
hans sijda woro fullmechtige wällb. Anders Siöblad, Jöns Gyllensparre
Carll Siöblad och war tuisten om een bygd dam som wälborne Nilsz
Siöblad och bönderna i Wedåsa bygdt hafua och kallas Snopedam och giör
skade på ådtskillige byars engar såsom och på Rydz gamble odelquarn
Desze wåro synemän, Jöns Jeppason i Rydh, Måns Botilson, Peer Johanson i Jud
hult, Per Nilson i Ösiö, Per Bengtson i Trotteslöf, Gisle i Tranhult, Anders
i Berghem, Nilsz Bengtson i Hellerna, Jon i Stualt, Lasze i Målen, Oluf i Nock
arp, Swen i Fiskaby. När synemännerne hade besedt dammen befans at han
war bygdt öfuer heela åhn och grundstocken så hög at vthom för ståcken der
watnet faller ned är 7 quarter, och funne [..] låker nyhugne, een på
huar arm, doch ingen thera ned på grundståcken, så at the giöra ingen [..]
Sedan synte nembden deras engiar i Rydh, Bråna, Prestnäs och Prästegården som
liggia näst siön och vatnet står nu öfuer engiarna lijka som alt woro siö i denne
stora torka och så länge dammen står bygder blifuer aldrig mindre watn i siön än
som nu ähr, vthan heller när flod kommer myckit högre, derföre blef nembden till
frågat om dammen kunne stå vthan skada, och när the hade omröstadt suarade
the samptligen at dammen giör många skada och bör efter lag rijffuas.
Omsijder lades fram een copia af et gammalt doombref dat. 1592 der vthi
förmäles at een konungz nembd hafuer vpdömt samme dam och at roningen
och konungzådran skall wara frij och lyder domen i bookstafuen sålunda
Bekennes wij effterskrefne, Måns Erichson till Kiellunda, Anders Suenson till Ekna
Isak Olson till Hånger och Michell Sigfredson fogde i Östre häradt och witerligit
giöre at wij efter K.M:tz wår allernådigste konungz och herres bref och befalning
woro kallade på een syn och ransakningh emellan wellbördige män Nilsz
Isakson till Elmtarydh och Nilsz Person till Rönnäs om någre ägor the sin
emellan klandrade vthi häradtzhöfdingens wellachtad Lasz Raszmusons och
häradtz nembdz tillhielp, vthi the ehrlige wällbördige Per Månsons till Höreda
45
och Oluf Arfuedsons till Dannäs närwaro och som högstbe:te K.M:tz bref förmäler
Nilsz Isakson beropar sig på sin gambla häfd och Nilsz Person på sin gamble breff som
han och frambar någre gamble pergamentzbref them wij togo till [..] och sågo
wij them grannerligen öffwer, doch kunna inthet finna at the lydde på den öö
Brennafetie, Malesiö och på S. Sigfridz engh som ligger till Wedåsa. Therföre och
effter Nilsz Isakson hafuer gillat sin häfd med sin suorna eedh med 12 män
och effter det beuisz som wij sågom och kunne förnimma, dömbde wij at samma
öö Fetie, Malesiö och Stuffweholmen med sine ägor och fiskewatn at blifua
till Elmtarydh och S. Sigfridz eng till Wedåsa såsom vthaf ålder warit hafuer
deszlikest talade och de dannemän som i Wedåsa boandes ähre, Nilsz Person till om een
dam som han hafuer bygdt öfuer åhn det wij sågom skeedt wara, derföre sades
Nilsz Person till at igien vprifua det som olagligit bögdt är och läta ronin
gen och konungz ådran wara frij och at han bygger wed sit land och Wedåsas bön
der wed deras landh så långt i åhn the hafua rät till och Sueriges laga förmäler
och till ytermera wiszo at så i sanningh är som föreschrefuet står hänge wij alles
wåres signeter i wax intrychta nedan för detta wårt öpne bref som gifuet är
i Elmtaryd den 5 Junij 1592. Nu hafuer för:de dom genast warit exequerat
och konungz ådran öppen och obygd i 44 åhr, derföre blef än yterligare afsagdt
at effter dammen hafuer giordt stor beuislig och ögonsynlig skade, at roningen
och konungzådran skall wara obygd, frij och ledig aldeles effter dombrefuetz in
nehåld och vthlofuade Anders Siöblad, Jöns Silfuersparre och Carll Siöblad at
the innom 14 dagar skola giöra roningen och konungzådran öppen, huar
det icke skeer moste konungens fogde med böndernas tillhielp exequera dom
men.
Sammedagh kom för rätta Håkon Månson fogde på Huemboö och tingförde
sin huszbondes landbo drängh Per Nilszon i Boarydt för det han hafuer besof
wet sin faders legopijgo och giordt mökrenckning sakfelltes till - 40 marker.
frelses huszbond 13 marker 5 öre 8 [..]
målsäganden 13 marker 5 öre 8 [..]
häradet 6 marker 2 öre 4 [..]
häredtzhöfd 6 marker 2 öre 4 [..]
Nilsz Isakson beropar sig på sin gambla häfd och Nilsz Person på sin gamble breff som
han och frambar någre gamble pergamentzbref them wij togo till [..] och sågo
wij them grannerligen öffwer, doch kunna inthet finna at the lydde på den öö
Brennafetie, Malesiö och på S. Sigfridz engh som ligger till Wedåsa. Therföre och
effter Nilsz Isakson hafuer gillat sin häfd med sin suorna eedh med 12 män
och effter det beuisz som wij sågom och kunne förnimma, dömbde wij at samma
öö Fetie, Malesiö och Stuffweholmen med sine ägor och fiskewatn at blifua
till Elmtarydh och S. Sigfridz eng till Wedåsa såsom vthaf ålder warit hafuer
deszlikest talade och de dannemän som i Wedåsa boandes ähre, Nilsz Person till om een
dam som han hafuer bygdt öfuer åhn det wij sågom skeedt wara, derföre sades
Nilsz Person till at igien vprifua det som olagligit bögdt är och läta ronin
gen och konungz ådran wara frij och at han bygger wed sit land och Wedåsas bön
der wed deras landh så långt i åhn the hafua rät till och Sueriges laga förmäler
och till ytermera wiszo at så i sanningh är som föreschrefuet står hänge wij alles
wåres signeter i wax intrychta nedan för detta wårt öpne bref som gifuet är
i Elmtaryd den 5 Junij 1592. Nu hafuer för:de dom genast warit exequerat
och konungz ådran öppen och obygd i 44 åhr, derföre blef än yterligare afsagdt
at effter dammen hafuer giordt stor beuislig och ögonsynlig skade, at roningen
och konungzådran skall wara obygd, frij och ledig aldeles effter dombrefuetz in
nehåld och vthlofuade Anders Siöblad, Jöns Silfuersparre och Carll Siöblad at
the innom 14 dagar skola giöra roningen och konungzådran öppen, huar
det icke skeer moste konungens fogde med böndernas tillhielp exequera dom
men.
Sammedagh kom för rätta Håkon Månson fogde på Huemboö och tingförde
sin huszbondes landbo drängh Per Nilszon i Boarydt för det han hafuer besof
wet sin faders legopijgo och giordt mökrenckning sakfelltes till - 40 marker.
frelses huszbond 13 marker 5 öre 8 [..]
målsäganden 13 marker 5 öre 8 [..]
häradet 6 marker 2 öre 4 [..]
häredtzhöfd 6 marker 2 öre 4 [..]
46
Anno 1636 den 17 och 18 Octobris stod lagating i Synnerbo häradt
wed rättan tingstad Hampneda, öffwerwarandes fogden der sammestädes
erlig och försichtig Gudmund Anderson, Item vnderfogden och häradtzskrifuaren
försichtige Peer Carlson i Troteslöf och Harald Trolle i Myrerås samp häradtz
nämbd.
Sammedag kom för rätta Jahans i Hästberga ländzman i Giöterydz sochn
fullmyndig på Måns Kielson vegnar i Ramnås och på Peder vegnar i
Ramnås, Item på Jon Sonesons hustrus vegnar i Loszhult Botil b:d och tingskiö
te manhaftig Clemet Jönson och hans hustru Brijta Lars dotter halfuan
den östre gården i Ramnås och derföre vpburit som fölier, Måns Kielson
för sin deel godt mynt 80 dlr för iord och etlöfuer, Peer i Ramnås för
den deel han kiöpte af Peer i Rommenahylte 80 dlr och skall Torsten
aldrig hafua macht samme iord klandra, Jon Soneson i Loszhult för
sin hustrus Botiles arfuelot godt mynt 30 dlr.
Kom för rätta Jon Nilsons hustru i Boarp Kirstin b:d och framlade
een skrifuelse vnderschrefuen af öfuerstens wällb. Hans Drakes rege
mentz präst her Jöran b:d och vnder tre officerers nampn der vthi
een soldat Kalle Suenson i Boarp bekenner sig wara skyldig Jon
Nilson rsdlr 13 str them han somlige i Pryszen, somlige i Tyszland
länt hafuer och sat honom i pant een åker b:d Löcke åker, den
henne blef tilldömd in till hon blifuer betalar.
wed rättan tingstad Hampneda, öffwerwarandes fogden der sammestädes
erlig och försichtig Gudmund Anderson, Item vnderfogden och häradtzskrifuaren
försichtige Peer Carlson i Troteslöf och Harald Trolle i Myrerås samp häradtz
nämbd.
| Nembden | |
| Jöns Jeppason i Rydh | Anders i Bergheem |
| Peer Nilson i Össiö | Oluf i Skeckarp |
| Per Bengtson i Trotteslöf | Jon i Snelszböke |
| Nilsz Bengtson i Horn | Peer i Syndrewrå |
| Nilsz i Alenskiöp | Jahans i Hästberga |
| Gisell i Tranhult | Måns Båtelson |
Sammedag kom för rätta Jahans i Hästberga ländzman i Giöterydz sochn
fullmyndig på Måns Kielson vegnar i Ramnås och på Peder vegnar i
Ramnås, Item på Jon Sonesons hustrus vegnar i Loszhult Botil b:d och tingskiö
te manhaftig Clemet Jönson och hans hustru Brijta Lars dotter halfuan
den östre gården i Ramnås och derföre vpburit som fölier, Måns Kielson
för sin deel godt mynt 80 dlr för iord och etlöfuer, Peer i Ramnås för
den deel han kiöpte af Peer i Rommenahylte 80 dlr och skall Torsten
aldrig hafua macht samme iord klandra, Jon Soneson i Loszhult för
sin hustrus Botiles arfuelot godt mynt 30 dlr.
Kom för rätta Jon Nilsons hustru i Boarp Kirstin b:d och framlade
een skrifuelse vnderschrefuen af öfuerstens wällb. Hans Drakes rege
mentz präst her Jöran b:d och vnder tre officerers nampn der vthi
een soldat Kalle Suenson i Boarp bekenner sig wara skyldig Jon
Nilson rsdlr 13 str them han somlige i Pryszen, somlige i Tyszland
länt hafuer och sat honom i pant een åker b:d Löcke åker, den
henne blef tilldömd in till hon blifuer betalar.
47
Sammedag kom för rätta Jöns i Råaköp een skattabonde klagande at the som
boo på Clasön croneiord giör honom stoort intrångh på skog och wedefång och at
han inthet niuter sine råmärke till godo och säger sig kunna vthuisa 10 steen
märken, derföre blef dijt nembd een ½ syn, nemligen Oluf i Skeckarp, Per Månson
Jon i Snelsböke, Nilsz Bengtson i Horn, Anders i Bergheem, Jöns Jeppason i Rydh
Synen skal fortsättias den 28 Octob.
Item klagade Frende i Biernhult at hans broder Swen ibidem tränger honom
een gerdesgård på, som ligger wed hans egen huusz och tompt och at han aldrig
tillförenne är wan at hålla wed macht, derföre blef afsagdt at samme
synemän som reesa till Råakiöp skola och resa till Biernhult, syna och par
terna förlijka.
Sammedag kom för rätta Steen Olson i Boarp och vthfäste en 12 manna eed
at det stodet de leigde af Hans Suenson i Boarp och förde trådtz oppå
till Landzcrone icke spiltes af deras iwållande eller handawerkan effter
stodet inthet förmåtte gå eller föda sig sedan the kommo heem och icke orka
de lefua i 8 dagar.
Sammedag kom för rätta edle wällbördig Peer Månson Loo till Hielmsz
enga och praesenterade et fast och oryggeligit pergamentz bref, vthaf wäll
borne herre her Peer Banneer till Ekenäs, riddare, Sweriges rijkes råd, och her
Erich Bielke till Wijk, Item her Lars Sparre till Hökerum och Dåderö, för
seglat och vnderskrefuet, dat. Stockholm den 22 Octob. 1633 der vthi wäll
borne herre her Peder Baneer bekenner sig godwilligen sålt hafua edle wel
bördig Per Månson Loo sampt hans käre frw, edle wällb. fru Anna Kå
se een sin frues fasta arfuegård Tranhult b:d i Traheryd sochn, rän
tar smör 3 lb, hästar 6 för 161 7/13 specie rsdlr.
Sammedag kom för rätta Måns Suenson i Skeckarp klagandes at Suen
Jonson i Ryd och Jöns i Balkerydt äre stembde hijt till tinget 3 reesor
först efter rättens stemningh, sedan effter ståthållarens stemning
och icke willia giöra rät för det de hafua gådt i löfte för een dansk
man Matz som stadde sig med Måns Suenson för een suenatienare at
boo på Clasön croneiord giör honom stoort intrångh på skog och wedefång och at
han inthet niuter sine råmärke till godo och säger sig kunna vthuisa 10 steen
märken, derföre blef dijt nembd een ½ syn, nemligen Oluf i Skeckarp, Per Månson
Jon i Snelsböke, Nilsz Bengtson i Horn, Anders i Bergheem, Jöns Jeppason i Rydh
Synen skal fortsättias den 28 Octob.
Item klagade Frende i Biernhult at hans broder Swen ibidem tränger honom
een gerdesgård på, som ligger wed hans egen huusz och tompt och at han aldrig
tillförenne är wan at hålla wed macht, derföre blef afsagdt at samme
synemän som reesa till Råakiöp skola och resa till Biernhult, syna och par
terna förlijka.
Sammedag kom för rätta Steen Olson i Boarp och vthfäste en 12 manna eed
at det stodet de leigde af Hans Suenson i Boarp och förde trådtz oppå
till Landzcrone icke spiltes af deras iwållande eller handawerkan effter
stodet inthet förmåtte gå eller föda sig sedan the kommo heem och icke orka
de lefua i 8 dagar.
Sammedag kom för rätta edle wällbördig Peer Månson Loo till Hielmsz
enga och praesenterade et fast och oryggeligit pergamentz bref, vthaf wäll
borne herre her Peer Banneer till Ekenäs, riddare, Sweriges rijkes råd, och her
Erich Bielke till Wijk, Item her Lars Sparre till Hökerum och Dåderö, för
seglat och vnderskrefuet, dat. Stockholm den 22 Octob. 1633 der vthi wäll
borne herre her Peder Baneer bekenner sig godwilligen sålt hafua edle wel
bördig Per Månson Loo sampt hans käre frw, edle wällb. fru Anna Kå
se een sin frues fasta arfuegård Tranhult b:d i Traheryd sochn, rän
tar smör 3 lb, hästar 6 för 161 7/13 specie rsdlr.
Sammedag kom för rätta Måns Suenson i Skeckarp klagandes at Suen
Jonson i Ryd och Jöns i Balkerydt äre stembde hijt till tinget 3 reesor
först efter rättens stemningh, sedan effter ståthållarens stemning
och icke willia giöra rät för det de hafua gådt i löfte för een dansk
man Matz som stadde sig med Måns Suenson för een suenatienare at
48
at besitia hans häst och gaf honom rede peningar 11 rsdlr, et par stöflar, et par ho
ser, een läruftz skiorta, een stoor maatsäk, een wäria för 2 dlr godt mynt, för karlen gin
ge i löfte som för:dt är, Suen Jönson i Rydh och Jöns i Balkerydt at karlen skulle erligen
och troligen tiena och inthet suika. När rytterijt kommo till Calmar rymde för:de dansche
man tiensten och tåget, sedan tog ryttmesteren wellb. Swichard Nerodt heela rustnin
gen till sig och vthstod tåget och Måns betalade ryttmestaren 20 dlr godt mynt, för
rustningen behölt Måns Suenson vthlagerna och fick sin häst igien så at han inthet
hafuer at klaga öfuer ryttmestaren.
Ingemar Nilson i Lönszhult klagade at han hade lätit stembt sin wederpart Sone
Månson i Tiurköö till tinget at suara till 8 dlr peningar som han på öfuermaga
barns vegnar efter Frenne i Tiurköö för öfuerbygning på samme gård för 11 åhr se
dan lofde godwilligen när Frendes barn vpwexte och de behöfde wille han betala. Nu
klagar Ingemar Nilson som barnsens målsman är at Sone will inthet betala efter
godt folkz sägande hemma, derföre hafuer han lätit stemma honom hijt till tinget
der på han god vitne hafuer, sakfeltes derföre till peningar - 3 marker.
frelses huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häradtzhöfd 4 öre
Sammedag kom för rätta Nilsz i Kopparebygd på sine egne vegnar och Jon Jönson i
Kiöleboda på sin hustrus vegnar Swenborg b:d och talade till Sten Jönson i Ifla
frågandes honom om han wiste huar deras broder Jöns Månson som war i fölge
med honom ifrån Pryszen 1628 och hade een hop penningar på sig, kommen war, och
berättade sålunda at 1628 blef hele compagniet fordrat på tåg ådt Pryszen, vn
der samma compagnie woro Sten Jönson och Jöns Månson begge soldater. När de
hade warit någre månader i Pryszen slogo sig samman Sten Jönson och Jöns
Månson och rymbde till Ebbingen från deras compagnie och der kommo på schep
till Pillo, der seger Steen at Jöns Månson blef på skepet död och i Pillo begraf
wen. Men effter Jöns Månson hade 20 dlr med sig i den meningh han skulle få
lega någon för sig på tåget, är misztanken at Steen skulle hafua ombracht
karlen och behållet penningarne. Her emot framlade Steen Jönson een vi
tnes skrift oförseglat, doch af een predikant i Pillow her Jacob Erici vnder
ser, een läruftz skiorta, een stoor maatsäk, een wäria för 2 dlr godt mynt, för karlen gin
ge i löfte som för:dt är, Suen Jönson i Rydh och Jöns i Balkerydt at karlen skulle erligen
och troligen tiena och inthet suika. När rytterijt kommo till Calmar rymde för:de dansche
man tiensten och tåget, sedan tog ryttmesteren wellb. Swichard Nerodt heela rustnin
gen till sig och vthstod tåget och Måns betalade ryttmestaren 20 dlr godt mynt, för
rustningen behölt Måns Suenson vthlagerna och fick sin häst igien så at han inthet
hafuer at klaga öfuer ryttmestaren.
Ingemar Nilson i Lönszhult klagade at han hade lätit stembt sin wederpart Sone
Månson i Tiurköö till tinget at suara till 8 dlr peningar som han på öfuermaga
barns vegnar efter Frenne i Tiurköö för öfuerbygning på samme gård för 11 åhr se
dan lofde godwilligen när Frendes barn vpwexte och de behöfde wille han betala. Nu
klagar Ingemar Nilson som barnsens målsman är at Sone will inthet betala efter
godt folkz sägande hemma, derföre hafuer han lätit stemma honom hijt till tinget
der på han god vitne hafuer, sakfeltes derföre till peningar - 3 marker.
frelses huszbonden 2 marker
häradet 4 öre
häradtzhöfd 4 öre
Sammedag kom för rätta Nilsz i Kopparebygd på sine egne vegnar och Jon Jönson i
Kiöleboda på sin hustrus vegnar Swenborg b:d och talade till Sten Jönson i Ifla
frågandes honom om han wiste huar deras broder Jöns Månson som war i fölge
med honom ifrån Pryszen 1628 och hade een hop penningar på sig, kommen war, och
berättade sålunda at 1628 blef hele compagniet fordrat på tåg ådt Pryszen, vn
der samma compagnie woro Sten Jönson och Jöns Månson begge soldater. När de
hade warit någre månader i Pryszen slogo sig samman Sten Jönson och Jöns
Månson och rymbde till Ebbingen från deras compagnie och der kommo på schep
till Pillo, der seger Steen at Jöns Månson blef på skepet död och i Pillo begraf
wen. Men effter Jöns Månson hade 20 dlr med sig i den meningh han skulle få
lega någon för sig på tåget, är misztanken at Steen skulle hafua ombracht
karlen och behållet penningarne. Her emot framlade Steen Jönson een vi
tnes skrift oförseglat, doch af een predikant i Pillow her Jacob Erici vnder
49
skrefuen, Item af een soldat Måns Håkonson i Ware, Wierstad sochn med bomerke be
kräftat, Item een munsterschrifuare Anders Larson, een comisharij tienare Anders Erich
son sampt båtzmennerne som på samma skute woro. Item framkom een gammall
munsterschrifuere Lars Suenson b:d och vitnade at dagen för än Steen och Jöns Månson
rymbde tog Jöns Månson 10 dlr gode mynt vthur liwtenantens Gunnar Grijsz korgar
som han hade at gömma ådt soldaten men huar mannen eller penningerne kommo weet
han inthet och effter det är et gammalt hummemål och länge gåt i suång, huilket
han eij heller för kan blifua quit än han confirmerar sit vitnesbref med een 12 man
na eed at det är rätuist och at han inthet låckade honom till rymning, eij heller wål
lades i hans död, såsom och icke hafuer något borte af den dödas penningar.
Kom för rätta Sone i Kölszhult och hans gårdman Jon Peerson ibidem och klaga
de at deras granne i Hallerydz sochn Nilsz i Sterseholmen giör dem stor skada på de
ras skogh och bortsälier fhör och annor skogh öfuer grentzen ådt Dannemark.
Item vthöfuer råmärke och gammal häfd hugger kiärweed sig till nytta och dem till
skada och beropa sig på råmerke, derföre blef afsagdt at länszmannen Brådde
i Markarydt med 6 män dem the sielfua nempna skal hålla der een ägande syn och
skärskoda huikän parten orät hafuer, der till förordnades 3 af nembden, Nilsz
i Alenskiöp, Nilsz Bengtson i Horn, Jahans i Hästberga.
Måns i Röninge kom nu fram och wadkastade emot et lagefångz breff
han sielfuer här in för sitiandes rätten på sin hustrus vegnar tingskiötte Gisle
i Tesås för någre åhr sedan och klandrar sin egen gerning som han godwilli
gen giordt hafuer.
Item sakfeltes Bror i Hestberg för han giorde sig till målsman i een annors
sak emot lagen och tinglysningen till penningar 3 marker.
frelses huszb 2 marker
häradet 4 öre
häradtzhöfding 4 öre
Kom för rätta Gumme Aszarson i Ekornarp och hans broder Bengt
Aszarson och talade till Lasz Mårtenson i Lihult om tuå broderparter i Li
hultz gård som dem skulle wara till arf falne effter Knut Aszarson och
kräftat, Item een munsterschrifuare Anders Larson, een comisharij tienare Anders Erich
son sampt båtzmennerne som på samma skute woro. Item framkom een gammall
munsterschrifuere Lars Suenson b:d och vitnade at dagen för än Steen och Jöns Månson
rymbde tog Jöns Månson 10 dlr gode mynt vthur liwtenantens Gunnar Grijsz korgar
som han hade at gömma ådt soldaten men huar mannen eller penningerne kommo weet
han inthet och effter det är et gammalt hummemål och länge gåt i suång, huilket
han eij heller för kan blifua quit än han confirmerar sit vitnesbref med een 12 man
na eed at det är rätuist och at han inthet låckade honom till rymning, eij heller wål
lades i hans död, såsom och icke hafuer något borte af den dödas penningar.
Kom för rätta Sone i Kölszhult och hans gårdman Jon Peerson ibidem och klaga
de at deras granne i Hallerydz sochn Nilsz i Sterseholmen giör dem stor skada på de
ras skogh och bortsälier fhör och annor skogh öfuer grentzen ådt Dannemark.
Item vthöfuer råmärke och gammal häfd hugger kiärweed sig till nytta och dem till
skada och beropa sig på råmerke, derföre blef afsagdt at länszmannen Brådde
i Markarydt med 6 män dem the sielfua nempna skal hålla der een ägande syn och
skärskoda huikän parten orät hafuer, der till förordnades 3 af nembden, Nilsz
i Alenskiöp, Nilsz Bengtson i Horn, Jahans i Hästberga.
Måns i Röninge kom nu fram och wadkastade emot et lagefångz breff
han sielfuer här in för sitiandes rätten på sin hustrus vegnar tingskiötte Gisle
i Tesås för någre åhr sedan och klandrar sin egen gerning som han godwilli
gen giordt hafuer.
Item sakfeltes Bror i Hestberg för han giorde sig till målsman i een annors
sak emot lagen och tinglysningen till penningar 3 marker.
frelses huszb 2 marker
häradet 4 öre
häradtzhöfding 4 öre
Kom för rätta Gumme Aszarson i Ekornarp och hans broder Bengt
Aszarson och talade till Lasz Mårtenson i Lihult om tuå broderparter i Li
hultz gård som dem skulle wara till arf falne effter Knut Aszarson och
50
Sammedag blef Suen Suenson i Romborna tilldömt een koo som Gumme
Bengtson i Quarnarna hade kiöpt af Lasz Anderson ohemult och wiste at
koen inthet hörde honom till det han och bekenner och Gumme må sökia sin
betalning igien hoosz sin fångeman.
Sammedag fördes för rätta een kåna Märta Peers dotter i Groarydt
på skatteiord een tienstepijga och friwilligen bekiende at een gift bonde
Lasz Jönson i Eköna på crone boandes hafuer henne besofuet och aflat barn
med henne, det hon födt hafuer, Lasze hafuer bekiend gerningen och är rymbd
ådt Danmark, men Märta Peers dotter som tillstädes är blef sagd ifrån
lifuet. Den som hoor bedrifuer med någons mans hustru han skall döden döö bå
de hoorkarlen och hoorkånan, derföre at han med sin nästas hustru hoor
bedrifuet haffuer.
Kommo för rätta Trotte i Rynninge, Nilsz i Stackarp, Ingemar i Balkö
och giorde deras saligheetz eed å bokan at the förlichte Peer i Beijarydt och
hans broder Nilsz i Forsa om alt deras krakel i vthlagor och annat
och de trätte om 14 dlr som Peer i Beijarydt war skyldig och Nilsz
Gumme aßarson, huilka wed paß 60 åhr sedan döda ähre, och kommo ifrån Lihult
till Warmßhya i Berga Sochn och der blefuo döda wed paß Ao 70. Nu kom fram
een gammal quinna Karin arffwedz i tofta som seger sig wara 100 åhr gammal,
och witnar, at denne för:de Knut och Gumme komme i ofredz tijdh ifrån Lihultz gård
och blefuo strax döde, och at the aldrig finge Penningar förr deras deel i Lihult
Her till Suarar Laß mårtenson at Gumme och Bengt Aßarsöner fara wille
och deras deel är i den andre halfue gården i Lihult och der på skall finnas got
Lagafångzbref, och i samme bref står Knut och Gumme aßarsöner lagligen
Uthlöste, derföre blef samma lagafångz bref stämbt till nästa ting
Sammedag vthlofuade Jöns Suenson i Skeckarp at om han icke löser sin iord
igien som Erich i Fårtorp hafuer för 40 rsdlr och een slät daler till nästkom
mande wallburgmesze ting tå rächte han lagläsaren hand för rätten at
Erich skall få tingskiötningh.
Sammedag vthlofuade Jöns Suenson i Skeckarp at om han icke löser sin iord
igien som Erich i Fårtorp hafuer för 40 rsdlr och een slät daler till nästkom
mande wallburgmesze ting tå rächte han lagläsaren hand för rätten at
Erich skall få tingskiötningh.
Sammedag blef Suen Suenson i Romborna tilldömt een koo som Gumme
Bengtson i Quarnarna hade kiöpt af Lasz Anderson ohemult och wiste at
koen inthet hörde honom till det han och bekenner och Gumme må sökia sin
betalning igien hoosz sin fångeman.
Sammedag fördes för rätta een kåna Märta Peers dotter i Groarydt
på skatteiord een tienstepijga och friwilligen bekiende at een gift bonde
Lasz Jönson i Eköna på crone boandes hafuer henne besofuet och aflat barn
med henne, det hon födt hafuer, Lasze hafuer bekiend gerningen och är rymbd
ådt Danmark, men Märta Peers dotter som tillstädes är blef sagd ifrån
lifuet. Den som hoor bedrifuer med någons mans hustru han skall döden döö bå
de hoorkarlen och hoorkånan, derföre at han med sin nästas hustru hoor
bedrifuet haffuer.
Kommo för rätta Trotte i Rynninge, Nilsz i Stackarp, Ingemar i Balkö
och giorde deras saligheetz eed å bokan at the förlichte Peer i Beijarydt och
hans broder Nilsz i Forsa om alt deras krakel i vthlagor och annat
och de trätte om 14 dlr som Peer i Beijarydt war skyldig och Nilsz
51
gaf af 7 dlr och så skulle Peder hafua sin kietell igien, Item blef Peder i
Beijarydt förlicht med Nilsz i Forsa om den eeldskade han giorde på Peders huusz
i Beijarydt af wangömmo och Nilsz gaf honom 9 ½ dlr godt mynt, Item koppar
penningar 8 dlr, et par oxar för 16 dlr godt mynt och skall detta wara een för
lich och aftalat sak dem emellan ewerdeligen.
Sammedagh kom för rätta Per Hök i Lindefälle och giorde eed å book at året effter
Torsten hade giort kiöp med Bengta om gårdefierdingen i Kalszhult skref Måns Jön
son fogden här i Synnerbo hans suerfader Erich i Lindefall till länszmannen der
i sochn een zedel till at han skulle förbiuda Torsten kiöpa jorden efter hon war pant
sat för det dråp han giorde på Vdde i Kalszhult. Item bekiende och för:de Bengta
at hon inthet hafuer fådt så mycket af Torsten som han seger och lofuade at hon
wille skaffa Torsten sin penningaar igien och hemulade Kiella jorden effter pante
brefuet begärandes at Vddes arfuingar will den behålla och sedan låte henne
blifua oplaszad. Item hafue och för:de Bengta warit af Peer Olson fordom fog
de här i häradet fördt till Stockholm och igien kommen med bref och besked att
saken skulle vptagas på lagmans ting der hon och hafuer warit och ingen doom
vthbekommet antingen han skulle lefua eller döö, vthan som hon sielf seger
at han antingen skulle gifua böter eller låta lifuet.
Bengt Nilson i Siöbo fäste een 6 manna eed at hans hustru Thora Thores
dotter icke hafuer snattat någre små perseler ifrån Nilsz i Kieringelida, kål
bröd eller andra effter som Nilsz Kiörningh vthkommet hafuer och sagdt at
han såg sporet i daggen effter Thora.
Kom för rätta Nilsz i Quinalt fullmyndig på Jon Persons barns vegnar i Dote
bygd, Sisza, Botil och Ingerd, och tingskiötte Eskel Pålson i Dotebygd alla de
ras arfueloter i Dotebygdz gård och derföre vpburit penningar 15 dlr, Item
Åke Suenson och hans hustru Sisza en half fierding för 47 dlr, Item hafuer
Nilsz Pålson vpb:tt af Eskel 26 dlr för det han för honom i sakören vthladt
här med äger Eskell een heel fierding och med sit förra lagefångz
bref äger rät halfparten i Dotebygdz gård.
Beijarydt förlicht med Nilsz i Forsa om den eeldskade han giorde på Peders huusz
i Beijarydt af wangömmo och Nilsz gaf honom 9 ½ dlr godt mynt, Item koppar
penningar 8 dlr, et par oxar för 16 dlr godt mynt och skall detta wara een för
lich och aftalat sak dem emellan ewerdeligen.
Sammedagh kom för rätta Per Hök i Lindefälle och giorde eed å book at året effter
Torsten hade giort kiöp med Bengta om gårdefierdingen i Kalszhult skref Måns Jön
son fogden här i Synnerbo hans suerfader Erich i Lindefall till länszmannen der
i sochn een zedel till at han skulle förbiuda Torsten kiöpa jorden efter hon war pant
sat för det dråp han giorde på Vdde i Kalszhult. Item bekiende och för:de Bengta
at hon inthet hafuer fådt så mycket af Torsten som han seger och lofuade at hon
wille skaffa Torsten sin penningaar igien och hemulade Kiella jorden effter pante
brefuet begärandes at Vddes arfuingar will den behålla och sedan låte henne
blifua oplaszad. Item hafue och för:de Bengta warit af Peer Olson fordom fog
de här i häradet fördt till Stockholm och igien kommen med bref och besked att
saken skulle vptagas på lagmans ting der hon och hafuer warit och ingen doom
vthbekommet antingen han skulle lefua eller döö, vthan som hon sielf seger
at han antingen skulle gifua böter eller låta lifuet.
Bengt Nilson i Siöbo fäste een 6 manna eed at hans hustru Thora Thores
dotter icke hafuer snattat någre små perseler ifrån Nilsz i Kieringelida, kål
bröd eller andra effter som Nilsz Kiörningh vthkommet hafuer och sagdt at
han såg sporet i daggen effter Thora.
Kom för rätta Nilsz i Quinalt fullmyndig på Jon Persons barns vegnar i Dote
bygd, Sisza, Botil och Ingerd, och tingskiötte Eskel Pålson i Dotebygd alla de
ras arfueloter i Dotebygdz gård och derföre vpburit penningar 15 dlr, Item
Åke Suenson och hans hustru Sisza en half fierding för 47 dlr, Item hafuer
Nilsz Pålson vpb:tt af Eskel 26 dlr för det han för honom i sakören vthladt
här med äger Eskell een heel fierding och med sit förra lagefångz
bref äger rät halfparten i Dotebygdz gård.
52
Kom för rätta her Jönses skrifuelse i Ångelstad der vthi han bekienner sig
fullmyndigh wara på Bengt Mårtensons hustrus vegnar i Liungby Bengta
Simonsz dotter b:d och tingskiötte Arfuid i Ångelstad och hans hustru Märit Suens
dotter och Lars Nilson och hans hustru Benchta Suenszdotte 8 scheppeland
jord och der till äng i Ångelstad Skattegård för 24 rsdlr.
Kom för rätta Jöns i Ryd på Simon Bengtsons vegnar i Balckarp och bekien
de hafua giordt byte med Knut Torson och Ingerd Arfuedzdotter i Bolmarydt
och gifuet honom sin hustrus jord i Bolmarydt och i Öszhult och i Tansiö och
Knut hafuer gifuet honom igien till wederlag en half gård i Kier och Nötia
sochn och till bytes 20 richzdlr.
Gårdar vpbiudas
Aller gården i Långhult 3
Alt Liunga i Ryszby sochn 3
½ tynneland af Skattegården i Torlarp 3
½ Göszhult i Traherydtz sochn 3
½ Åby i Berga sochn 2
1/6 af Wästre gården i Ramnäs 1
1/3 af Norre gården i Gunghult 1
½ Wästre Bökhult i Traherydz sochn 1
1/3 af een half gård i Stockhult 1
1/3 af Syndre gården i Kieskhult 1
Alt Horsaberga 1
Håreskiöp i Pieteryd sochn frelse 1
Kom för rätta erlig försichtig Peer Carlson vnderfogde i Synnerbo h:tt
och tingskiötte Jon i Skogzgård och hans hustru Märit Jons dotter och hans
måg Gudmund Nilson och hans hustru Ingeborg Jons doter allan Skogz
gården, torpet Bredaslät vndantagandes och derföre vp:tt 200 rsdlr.
Kom för rätta Per Bengtson i Trotteslöf fullmyndig på Bengt Skred
dares vegnar och tingskiötte Girmund Soneson och hans hustru Karin
fullmyndigh wara på Bengt Mårtensons hustrus vegnar i Liungby Bengta
Simonsz dotter b:d och tingskiötte Arfuid i Ångelstad och hans hustru Märit Suens
dotter och Lars Nilson och hans hustru Benchta Suenszdotte 8 scheppeland
jord och der till äng i Ångelstad Skattegård för 24 rsdlr.
Kom för rätta Jöns i Ryd på Simon Bengtsons vegnar i Balckarp och bekien
de hafua giordt byte med Knut Torson och Ingerd Arfuedzdotter i Bolmarydt
och gifuet honom sin hustrus jord i Bolmarydt och i Öszhult och i Tansiö och
Knut hafuer gifuet honom igien till wederlag en half gård i Kier och Nötia
sochn och till bytes 20 richzdlr.
Gårdar vpbiudas
Aller gården i Långhult 3
Alt Liunga i Ryszby sochn 3
½ tynneland af Skattegården i Torlarp 3
½ Göszhult i Traherydtz sochn 3
½ Åby i Berga sochn 2
1/6 af Wästre gården i Ramnäs 1
1/3 af Norre gården i Gunghult 1
½ Wästre Bökhult i Traherydz sochn 1
1/3 af een half gård i Stockhult 1
1/3 af Syndre gården i Kieskhult 1
Alt Horsaberga 1
Håreskiöp i Pieteryd sochn frelse 1
Kom för rätta erlig försichtig Peer Carlson vnderfogde i Synnerbo h:tt
och tingskiötte Jon i Skogzgård och hans hustru Märit Jons dotter och hans
måg Gudmund Nilson och hans hustru Ingeborg Jons doter allan Skogz
gården, torpet Bredaslät vndantagandes och derföre vp:tt 200 rsdlr.
Kom för rätta Per Bengtson i Trotteslöf fullmyndig på Bengt Skred
dares vegnar och tingskiötte Girmund Soneson och hans hustru Karin
53
Bengtz dötter een tolfting af heele gården vndantagandes 1 ½ scheppeland och
derföre vpburit kopparmynt 147 dlr, rsdlr reknade för 3 dlr kopparmynt
och Bengt Skreddares barn, Oluf, Jöns, Bengt, Brijta och tuå Märiter och
Karin alla tillhopa 5 rsdlr.
Kom för rätta Anders i Hult fullmyndig på Ingerdes vegnar i Snelszböke
och Kirstines vegnar i Borszhult och tingskiötte Simon i Altaböke och hans
hustru Karin Arfuedz dotter deras arfuelotter i Altaböke och opburit till
hopa et par oxar och 5 goda koer, Item Anna i Suenszhult een koo för 6 dlr
een häst för 4 dlr, Item 15 richzmarker, Item Gertrud i Klasöna 12 dlr dansch.
Item een oxe för 4 dlr, Peder i Östra Gellereböke 24 dlr, Item Anders i Hult
25 dlr och inladt i Gellereböke och hafuer Simon sielf sin arfuelot i Alta
böke så at han äger een heell fierdingh.
Sammedagh war Simon i Altaböke fullmyndig på effterskrefnes vegnar och bekien
de de hade sålt sin halfbroder Anders i Hult och hans hustru Swenborgh Bengtz
dotter alle deras arfuelotter vthi een triding i Hultz gård och derföre opburit
Gertrud i Klasön et godt par oxar, Anna i Suenszhult 8 marker Ingerd i Snelszböke
8 marker Kirstin i Borszhult 8 marker, Item Anders i Hult och Simon i Altaböke byt jord
sin emellan i Altaböke och Hult och Simon hafuer gifuet Anders till bytes
25 dlr godt mynt och Anders hafuer sin arfuelot i samma tredingh.
Kom för rätta Nilsz i Ehn fullmyndig på Nilsz Jonsons vegnar i Bohook och
tingskiötte Jon Bengtson i Boohook och hans hustru Elin Jons dotter allan sin arf
part i förd:t gård på fäderne och möderne och derföre vpburit penningar 20
dlr godt mynt och hans barn 1 rsdlr, Nilsz i Ehn är fullmyndig på Kirstin
Jons dotters vegnar och tingskiötte förd:t Jon Bengtson hennes arfpart
i för:de Bohook för penningar 15 dlr och till etlöfue et hufuudklädz läruft
och 2 str gäsz, noch Arfued i Elinge fullmyndig på sine och sins hustrus
vegnar och tingskiötte för:de Jon Bengtson allan sin arfdepart i för:de gård
derföre vpburit kopparmynt 147 dlr, rsdlr reknade för 3 dlr kopparmynt
och Bengt Skreddares barn, Oluf, Jöns, Bengt, Brijta och tuå Märiter och
Karin alla tillhopa 5 rsdlr.
Kom för rätta Anders i Hult fullmyndig på Ingerdes vegnar i Snelszböke
och Kirstines vegnar i Borszhult och tingskiötte Simon i Altaböke och hans
hustru Karin Arfuedz dotter deras arfuelotter i Altaböke och opburit till
hopa et par oxar och 5 goda koer, Item Anna i Suenszhult een koo för 6 dlr
een häst för 4 dlr, Item 15 richzmarker, Item Gertrud i Klasöna 12 dlr dansch.
Item een oxe för 4 dlr, Peder i Östra Gellereböke 24 dlr, Item Anders i Hult
25 dlr och inladt i Gellereböke och hafuer Simon sielf sin arfuelot i Alta
böke så at han äger een heell fierdingh.
Sammedagh war Simon i Altaböke fullmyndig på effterskrefnes vegnar och bekien
de de hade sålt sin halfbroder Anders i Hult och hans hustru Swenborgh Bengtz
dotter alle deras arfuelotter vthi een triding i Hultz gård och derföre opburit
Gertrud i Klasön et godt par oxar, Anna i Suenszhult 8 marker Ingerd i Snelszböke
8 marker Kirstin i Borszhult 8 marker, Item Anders i Hult och Simon i Altaböke byt jord
sin emellan i Altaböke och Hult och Simon hafuer gifuet Anders till bytes
25 dlr godt mynt och Anders hafuer sin arfuelot i samma tredingh.
Kom för rätta Nilsz i Ehn fullmyndig på Nilsz Jonsons vegnar i Bohook och
tingskiötte Jon Bengtson i Boohook och hans hustru Elin Jons dotter allan sin arf
part i förd:t gård på fäderne och möderne och derföre vpburit penningar 20
dlr godt mynt och hans barn 1 rsdlr, Nilsz i Ehn är fullmyndig på Kirstin
Jons dotters vegnar och tingskiötte förd:t Jon Bengtson hennes arfpart
i för:de Bohook för penningar 15 dlr och till etlöfue et hufuudklädz läruft
och 2 str gäsz, noch Arfued i Elinge fullmyndig på sine och sins hustrus
vegnar och tingskiötte för:de Jon Bengtson allan sin arfdepart i för:de gård
54
Bokhook och derföre vpburit penningar 13 dlr och för etlöfue ½ rsdlr, et
fläsk och 2 gäsz, Item Jöns Person i Elinge på sin hustrus vegnar fullmyndig
tingskiötte för:de Jon Bengtson allan sin arfpart i Bohookz gård och derföre vp
burit 15 dlr och för etlöfuet 2 dlr, så at Jon nu äger 1/4 af Bohookz gård
som han kiöpt hafuer sampt med sin hustrus arfpart på 2 skeppelandh
när, Item äger han 1/4 aff för:de gård effter förra mätes brefuet, äger för den
skull ½ gården tillhopa på tu skeppeland när.
Till ytermera sanningz bekräftelse at sålunda å tinge afhand
lat och afdömt är, vitnar lagläsaren Nilsz Eskellson med egen vnder
schreffwen hand och signett sampt de 12 med häradtz insegell.
Nilsz Eskelszon
fläsk och 2 gäsz, Item Jöns Person i Elinge på sin hustrus vegnar fullmyndig
tingskiötte för:de Jon Bengtson allan sin arfpart i Bohookz gård och derföre vp
burit 15 dlr och för etlöfuet 2 dlr, så at Jon nu äger 1/4 af Bohookz gård
som han kiöpt hafuer sampt med sin hustrus arfpart på 2 skeppelandh
när, Item äger han 1/4 aff för:de gård effter förra mätes brefuet, äger för den
skull ½ gården tillhopa på tu skeppeland när.
Till ytermera sanningz bekräftelse at sålunda å tinge afhand
lat och afdömt är, vitnar lagläsaren Nilsz Eskellson med egen vnder
schreffwen hand och signett sampt de 12 med häradtz insegell.
Nilsz Eskelszon
[tom sida]
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 79 / sid 1 (AID: v49320.b79.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |