| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 251 (AID: v49320.b251, NAD: SE/VALA/0382503) |
[tom sida]
IN Nomine Jesu.
Her Begynnas Dombooken
aff Synnerbo Häredtt Pro
Anno, 1638
| Lagman |
Edle welborne Herre Her Carll Gyldenhielm etc.
| Landzhöffdinge. |
| Häredttzfougde |
Edle welborne Herre Her Carll Gyldenhielm etc.Ehrligh welförståndigh Gudmund Anderson i Sken
| Lagläßare | |
| Nielß Eskillßonn i Hwlt. |
[tom sida]
18r
Nembden
Sammadagh tingfördes een wng drengh Niels Person i Höllie
Anno 1638 den 18 och 19 Januarij stod
Lagatingh i Synnerbo Häradtt uthi Rataryt, öffuerwarandes
Vice Landzhöfdingen Edle wälb: Peder Månßon lodh till Hielm-
senga och Skiersiö. Item Befallningzmannen Erlig wällför-
ståndigh Gudmund Anderßon i Sken, samptt Nembden.
Nembden
| Oluf i Skekarp | Niels i Alenskiöp |
| Per i Söndrewrå | Niels Bengtßon i Horn |
| Jon Jönßon i Rydh | Jöns Fiskare i Quenarp |
| Bengt i Ularp |
Anders i Berghem
|
| Gisle i Tranhult | Per Person i Bierseryt |
| Håkan i Rataryt | Suen Kåre i Yxnalt. |
Sammadagh bleff klagat at Jacob Nielßon i Holan, wngh
drengh hade besofuit een Piga Kirstin Peders doter, och aflat
barn medh henne, thet hon födt hafuer, båden bekenna.
Blef sakfelt efter det 3 Cap: J Gifttt: Balk: till – 40 marker.
| Cronan | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Målzegand | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Heradet | - 6 marker 2 ö 8. | |
| Heretzhöfd | - 6 marker 2 ö 8. |
Sammadagh tingfördes een wng drengh Niels Person i Höllie
och blef anklagat hafua besofuit en piga Jngridt Olufz d. och aflat
barn medh henne, det de bekenna; derföre sakfeltes han efter
det 3 Cap: i Gifft: Balk: till – 40 marker.
| Cronan | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Målzegand | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Heradet | - 6 marker 2 ö 8. | |
| Heretzhöfd | - 6 marker 2 ö 8. |
| Oluff |
18v
Oluff i Saleuare, skelte Oluf i Hylminge för tiuff, seiandes
huru mång tiufuastycke giorde du wåre föreldrar: upsat till
morgons han haffuer sofuit af sig ölit.
Jönß Erickson i Romborna och Jon Jonßon i Berghem klandrade
Hultagården i Hallarp, der af de hafua 1/8 i pant för godt mynt
77 dlr, will Måns som i gården sitter lösa, förinnan wal-
borgemeßo tingh, står honom fridt, huar icke skolla Jöns J
Romborna medh sine Conforter få ting skiöttningh.
| 1/2 Giötegården i Hollie | 1 | |
| 1/2 Signeshult i wrå Sochn | 1 | |
| 1/6 af halfue gården i trällstorp | 1 | |
| 1/2 Håkenehult i wrå Sochn | 2 |
Kom för Retta Niels Bengtßon i Tannakra, och klagade på
Jon i Linhult i Huitarydz Sochn, at han hade tagit honom ifrån
för 1½ Rdlr, han af honom länt hade, een koo, och halftannat
Laß höö, och 22 Slåtra dagzwerke om hösten, och war stembder
at möta i Retten, och inthet will komma, eij heller hans
förfaltz witne. Derföre blef han än yterligare
stembder till nesta tingh, eller böta efter lagen.
Sammadagh Kom för Retta Gudmund i Bråna, och sigh
högeligen beklagade öfuer Jon i Håå, och Åke i Ragnilleköp
hafua kastat honom oehra och tiuffuerij före, Nemligen at
han skulle hafua stulit itt flesk ifrån S. Girmund i Håå,
ner han ther tiente, och bort sålt. Jtem Åke i Ragnille-
kiöp, skeller honom hafua stulit it fleskaböste ifrån een
Naken karll, och bortgiffuit. Och efter een
| träta |
19r
trätta hafuer stått dem emillan om gifftermåll, och Bispen
in visitatione dömdt them emillan, men tå hafua the giort
honom frij, at the wiste inthet ondt medh them. Men
sedan hafua the thetta updichtat. För föreskrefne röchte
utfeste Gudmund een 12 manna Eed till nesta tingh.
Sammadagh kom för retta wellärdh her Faie, Edle welb:
Frw Karin Lilliesparre till Förarp, predikant, och klagade
at hennes egen Landbo, Gumme Skreddare i Östraby, hade
stungit honom tuert igenom armen medh een Knijfff, huil-
ket sigh i ölzmåll tildrogh wthj Ryßby ther the drucko, och sedan
the kommo wht på gärdet, förde the sigh samman, och i thet
her Faie rådde honom till thet besta, at thet stodh honom så
well, at tiena sin husbonde till gode och hans tienare, som Cro-
nones, huilka hafua deras egne tienare, och tu hafuer medh
them inthet bestella; Tå brukade Gudmund mun; Her
Faie suarade, det wåro it godt rådh du ginge heem, och stötte
honom medh flate handen på huffuodet, och /: som han seger
icke medh wrede :/ strax greep Gudmund till knifuen, och
stack ådt honom 3 styng, som synes på kläden, och det tridie
stynget i höger armen een stoor flenga, så at fhara är om
her Faies helsa, ty detta skedde den 15 Septemb: 1637, och han
är icke ännu färdigh. Och efter her war inthet Edzöre
bråt; wthan deta skedde på wppenbara felt. derföre
sakfeltes Gudmund för fulsåra efter det 6 Cap: i Såram:
Balk: medh willia till penninger – 20 marker.
| Frelsehußb: | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Heradet | - 3 marker 2 ö 4. | |
| Heretzhöfd | - 3 marker 2 ö 4. |
| Sam- |
19v
Sammadagh sakfeltes een wng drengh Gumme Nielßon i
Eka för mökrenkan medh diuret Jöns doter, till 40 marker.
| Cronan | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Målzegand | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Heradet | - 6 marker 2 ö 8. | |
| Heretzhöfd | - 6 marker 2 ö 8. |
Kom för retta Peer Månson i Sönderwrå, een af HeradtzNembd
och klagade at Otte i Signeshult, och Gummund i Stråt, at thet
war tiuffuar och skelmar som synte Bökeskogen: Sedan gick
Jon i Signeshult till Per Skreddare i Glamshult och undsade
Per Månson och Laße i Stönia, at ner han hade stått itt tingh
medh them, skolla the stå som the miöll i munnen.
Item stodh Jon i Signeshult på Kiörkegården och bannades
medh Peder Månßon, ibland annat snack, sade han till Peder
wij wela allt röra i gryta, huad wij weta, och läta honom
enn gångh utsupa. Item berettar Pär Månßon at Niels
Uttason skulle hafua sagt i it Convent i Meste, at Nielsas
broder Per Åtason skulle hafua sagt at Peder i Sönderwrå
skall wara een tiuff och skielm.
Item berettade otte at Peder Månßon hade gifuit S. her Peder
J oensiö een Silla fierdingh, derföre han skall giöra beskedh
för huad thet war. Men efter denne trättan förorsa-
kas af hemsitz skogh, och den olaglige häfd, andra grannar
willia sigh tillegna, kan denne saken icke slitas medh min
dre der på kommer enn Heradtz Syn. Derföre bleff
der beuilliat een Häradtz Syn till walborge meßo tingh.
Item Syn på felleshult, Linhult, och Humbla kulla.
Ner synen är hållen skall ransakas om Skellorden, och ther
på fellas domb. Item om andre injurier som de her på
Tinget haffua klagat om.
20r
Sammadagh kom för retta Måns i Torkishult, och klagade
| Then andra dagen Continuerades medh Lagtinget | |
| och samma Nembdemen |
Sammadagh kom för retta Måns i Torkishult, och klagade
at hans grannar, Suen Jönßon i Höreda hade huggit någon wedh
in på hans ägor, thet och så beuistes, och efter Suen Jönßon icke
annars wiste, än thet war hans ägor, och han icke så möckit
war ther i wållandes, som hans onda selskaap, Suermoder
och barn, dem han inthet styra kan. derföre bleff
Måns i Torkishult, och Suen Jönßon her för retten wänligen
och well förlichte, på effterfölliandes sätt, Nemligen at Suen
Jönßon skall afstå medh högget, och thet han nu huggit hafuer,
och Måns skall behålla weden, och Suen skall aldrig öftare
hugga wedh eller annat på Månses ägor och ägendom,
Och sattes dem i wijte Rikzdlr – 12 st:r huilken parten
afbryter skall wtlegga wijtet.
Sammadagh kom för retta een ung Landzknicht Gumme
Anderson på Sletan i Tutarydz Sochn, och blef anklagat hafua
besofuit een piga, Anna Jöns doter i Toffta, och aflat barn
medh henne det hon födt hafuer, och båden bekenna.
Derföre sakfeltes han för mökrenkan till Penningr: - 40 marker.
| Cronan | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Målzegand | - 13 marker 5 ö 16. | |
| Heradet | - 6 marker 2 ö 8. | |
| Heretzhöfd | - 6 marker 2 ö 8. |
Sammadagh kom för retta Jon Larßon i Losilt, och beuiste
at hans Suerfader Peder i Losilt, åtte een heel fierdingh aff
20v
Losiltz gårdh, och gifuit sin Suerfader för 2/3 af fierdingen 102 dlr.
Ner Peder i Losilt dödh war, hade han efter sigh – 3 Pigobarn, Märit
Peders doter, Jngerdh och Elin Peerß doter. Jtem 2 Söner
Jon Person och Håkon Person, belöper – 7 sösterlotter wthj een tridingh
af een fierdingh. Nu framkom arffuidt i Losilt, som äger
Håkonnes doter, Nilla Håkons d. och klandrar Jon Larson, och will
setia ther boo, på 2 Sösterloter, oansedt han på samma lot
hafuer wpburit godt mönt – 10 dlr. Nu war J
förradh efter Peer i Losilt een fierdingh i Ånäs, och på thet
huar måtte fåå något bo på, blef afsagt at arfuidt och En-
kian Jngridt som lijka bördemen äro, Jngridt på sin barns
wegnar, och arffiut på sin hustrus wegnar, som af huar sin
broder födde är, skolla betalla den gamble mannen Per
Giärdßon lijka möckit wthi fierdingen i Ånäs, och ther boo J
hoop deta åhret, till widare rekningh och domb dem emillan
Sammadagh kom för retta Laße i Stönia fulmöndigh på
Peer Andersons hustrus wegnar, Ingridt Erlandz d. Item
på Anders Håkanßons wegnar i Brednaßa, hans hustrus
Elin Erlandz dotter. Item på Anna Erlandz doters weg-
nar, och tingskiötte deras broder Niels Erlandßon i Boshult
och hans hustru Margreta Larß d. alle deras arffueloter j
een fierdingh i Rößhult, och haffuer huar Söstren upburit
godt mönt – 13 dlr för arff och Etlöffuet. Item hafuer
och Niels Erlandßon sielff arft een broderdeel i samme 1/4
så at han äger fem Sösterloter uthj een fierdingh af Böß-
hult.
Kom för retta Udde i Traheridt, och framlade een fulmacht
skreffuin aff Hederligh wellerd Her Hendrich Krå, Kiörkio-
herde i Theuela uthi Raseborgz Län i Nylandh, Dat: 30 Septemb:
| 1637 |
21r
1637, der uthi Gumme i Dotebögd heeter Suen Gummeson
huilken hafuer sin arffuelot i Dotebögd i löst och fast.
Och efter Wdde är fullmöndigh samma arff wptaga, blefuo effter:ne
stembde till tingz at suara till Arffuit.
Först Eskill i dotebögd och Jon Jbidem; Jtem Jon Persons
barn i dotebögd, Jöns i Skaffta, Luße i Trahult, Harald J
Fothult, Suens barn i Puntarsbögdh.
Anno 1638 den 9 och 10 Augusti Stod Lagating j
Synnerbo Häradtt, widh rettan Tingstadh Hampnada, öffuerwarandes
j Befallningzmannens stelle, underfouden wellachtat Peder Carll
ßon i Troteslöff, samptt Häradtz Nembdeman.
Nembden
| Måns Botilßon i Horn | Per Nielßon i ößiö | |
| Anders i Berghem | Gisle i Tranhult | |
| Niels i Alenskiöp | Jon i Snelzböke | |
| Peer i Söndrewrå | Niels Bengtßon i Horn | |
| Jon Jönßon i Rydh | Per Bengtson i Troteslöff | |
| Oluff i Holegården | Johans i Juddhult |
Sammadagh kom för retten Edle och welb: frw Kirstin
Lilliesparre till Uglansrydh, och framförde efter:ne witne, at beuisa
det Reperetorpet hafuer warit bögdt i mångh åhr, och är itt
gammalt heman, som hafuer legat wnder Wglansrydh öfuer 50 åhr.
Förstt Jöns i Årßhuffudt witnar efter aflagdan Eed, at han
| widh |
21v
Item inlades och een witnesskrift, utgifuin af hustru Brita Christierns-
Widh paß 48 åhr sedan war Gårdzfoude på Wglansrydh, och tå
war förbe:d Reperetårpet bögdt långt tillförenne. Jtem Niels
Bengtson i Ößerekiöp efter aflagdan Eed, war Legodrengh på
Wglansrydh samme tijdh, och tå war Reperetårpet bögdt, och der bod-
de en som de kallade RepeNißen, huar aff tårpet hafuer fått
sit Nampn, at det kallas Reperetorpet.
Jtem framlade welb: frw Kirstin Lilliesparre een witnesskrift
Dat: Ryßby den 24 Septembris 1637, wnderskreffuin af Niels
Smedh i Boaryt, Jon Gudmundßon i Liußtorp, Jöns gudmund-
ßon i Målaskogh, huilka giorde Eed å book at deras witnes-
skrift är sanferdigh, at torpet hafuer, warit bögdt öfwer 50 åhr.
Jtem framkom Hindrich i Sönderå, och aflade Eed å book, at han
minsz 60 åhr tillbakerß, och at Reperetårpet tå war bögdt, och
lågh till Wglansrydh, och är äldre heman än Ekåßen.
Jtem framkom Peder Nielßon i Börketorp, och efter aflagden Eed
witnade, at Wglandsrydh war pantsat till welb: Niels Bagge,
och han lät wpbögga Ekåßen, dijtt han satte sin egen tienare,
huilket nu är meer än 50 åhr sedan, och tå war Reperetor-
pet bögdt, och war itt gamalt heman, och låg wnder Wglans-
rydh, och allt sedan hafuer man efter man ther till legat oqualt
in till detta Dato.
Månß i Börkerås efter aflagdan Eed witnade, at han mins
det gambla dödåhret, 40 åhr sedan, och tå war samma tårp
Reperetörpet bögdt som det nu är medh hwß och tomptt.
Jönß i gåsebo berätar efter aflagdan Eed, at hans moder bodde
på Reperetårpet, och blef der dödh, huilket är 50 åhr sedan,
och tå hade Reperetorpet warit bögdt långt tillförenne, och then
gamble mannen Repare Nißen bleff ther af ålder dödh, för än
hans moder dijtt flotte.
doter i Ryßby, underskreffuin af her Johan Colliandro , och her
Christiern Ibidm, Daterat den 29 July 1638, der uthinnan be:te
hustru Brita, bekenner at hon, medh sin S. man her Carll i Rysby
| kom till |
22r
kom till at boo i Ryßby 1587, tå war Reperetorpet medh flere
gamble heman, itt gamalt upbrucht heman; detta hon medh Eed
will bekräfta om så, fodras kan.
Effter förskrefne Suorne witne, och egandens rättferdige titell, och
tijdzens framhärningh öffuer 50 åhr, oklandrat, huilket lagen och
Receßer achta för Whrminnes hefd, Jord: Balk: 1 och 18 Capp:
Erkenner retten hefden kraftigh och retwist at Reperetorpet
her efter som her till blifuer oriffuit, ståndandes medh hwß och
tompt, åker och Engh, och alle gamble ägor, så gilt på Byamålet
som de andre torpen, som widh samma tijdh hafue bögde warit
och ingen hafuer klandrat, wthan äre arfde, och huar hafuer sin
retta hußbonde. Men huad nye Jntechtar anlongande som medh
lagh icke kunna försuaras, moste wtleggas igen till Byamålet.
Doch stridige parterna allt lagligit process och wadkastningh
förbehållit, der de Signera tijden, på huilken de domen haf-
ua bekommit.
Jeppe Anderson i Liungby utfeste een 12 manne Eed till nesta
tingh för det tall han är kommen uthi för sin tienste piga, at han
henne skulle belägrat haffua.
Sammadagh tingfördes een gifft knichta hustru märta Hans
doter i Håå på frelse, och blef anklagat hafua födtt barn, till
huilket hon seger hennes echte man är fader. Så beuistes at
hennes man Anders Jonßon, kom hem ifrån Tysland i fioll den
19 May, och barnet föddes dagen för allehellgonnetijdh samme
åhr, är reknat 24 wekor, och will ingen annor barnefader
bekenna än sin man, huilket synes är omögeligit, efter barnet
hafuer haft sin fulla skepnat och än Leffuer. Upsat till
morgons och betre betenkiande. Andre dagen kom
åter kånan för retten, och will ingen annor barnefader kennaß
än sin man, seger och barnet war icke fulbordat, och skiuter sigh
| till |
22v
till witnes hooß Suenborgh i Håå och Jngerdh i Håå, Erlige
dannequinnor, huilka framkommo och aflade Eed å book, at
barnet war icke fulbordat; wthan der fattades något i tijden, och
war suagt till Ledemoterna, endoch barnet Leffuer.
Mannen som hemkom kennes widh barnet, och förfechtar hennes
sak på thet högsta. Wpsat till een annor gångh, till des man
får see, om gudh icke täckes saken wppenbara.
Sammadagh framkom för Retten Jönß Suenßon i quenarp
een frelsebonde wnder fylleskogh, och inlade någre klagepunchtar
emot Erland Prophoßen, Anbiörn Suenßon Hoffretz Posten, Clem-
mit Skriffuare och Arfuid Person i Åby, beskyllandes them at
hafua giort dem hemgångh. Her om witnade Oluff
Jeppason trowärdigh man efter aflagden Eed, at förbe:te 4 Perso-
ner kommo ridandes till gården, och Erland frågade Oluff Jep-
pason om bonden war hema, han suarade Ja, tå gick Oluff
in efter bonden förbe:d Jönß, ner bonden wtkom, sade Erland,
welen i giffua migh pant eller penninger? Jöns Suenßon
suarade, iagh är inthet skyldigh. Tå sade Erland till Arffuid
Person, är han inthet skyldigh, Arfuid suarade, Ja, han är skyl-
digh 16 ör för mantall, koppermynt, och för wtskriffningzgärden,
wele i panta så råde i derföre? Då suarade Erland, Jo skall
iagh panta, gick så emillan stugodören och bondan, och wille
ådt stugan at panta. Jöns Suenßon sade, panta migh
inthet, iagh är inthet skyldigh, då sade Erland, hut din hunder,
Jöns suarade, huta migh inthet, iag är ingen hund, strax drogh
Erland wht wärian, och högg Jöns Suenßon öfuer huffuodet itt
litit såår, efter huilket in arr syntes, ty det war een stick wä-
ria, strax kom Jöns in wnder Erland, och togh ifrån honom wä-
rian, högg honom tuenne hugg öffuer hufuodet, sedan togh
honom i halsen, slogh honom wnder sigh, och bondans hustru
kom och wille dem åtskillia, och wid de så alle tre lågo
| på |
23r
på gården tillhoopa, kom Anbiörn Posten ridandes, och slogh hu-
strun tu yxhammarßhugg, itt drabbade hustrun på armen, det
andra Bondan i Ryggen, efter huilket hugg som hustrun fick ingen
åkomma syntes, som Nembden sielf pröffuade, oansett hon klagade
sigh lam deraff. Tå kom Jöns Suenßons Son, Suen Jönßon
och slogh nidh Clemit Skriffuare aldeles, at han sigh inthet för-
måtte. Sedan kom förbe:de Suen Jönßon, och slogh Anbiörn öfuer
huffuedet, och ner Jöns hade öffuergiffuit Erland, och Erland
wille wpreesa, slogh Suen Jönßon honom öffuer hufuodet at
han föll nidh, och kunne sigh inthet förmå. der medh enda
des deta slagzmåll, och de rede der medh sin kooß.
Peder Anderson i Quenarp witnade, at der wåro 5 hugg J
Farstugodörren och stolpan. Sendes budh efter itt quinfolk
Jngeborgh som war wthe på gården, ner som der högz i dören,
bleff så lenge medh saken wpskoff.
Andre dagen kom Jngeborgh för Retten, och efter aflagdan Eed
Således berettade, at ner Perlementet war öffuerståndet
Kom hon dijt, tå togh hon Erlandz Suerdh som lågh på taket
och fick Erland Suerdet, der medh han högg i stölpan 3 hugg,
sedan halp hon honom till hest medh någre små barn, och ner
han kom på hesten, redh han till dören, för be:te wtskriffningz-
gärdh, och stack 2 styngh i dörren, och meer weet hon inthet
berätta, och meer giorde han inhtet, wthan redh sin kooß.
Jtem beuistes at Jöns Suenßon, hafuer budit Arfuid Person
8 öre koppermynt för sin Son, för be:te wtskriffningzgärdh, men
wille inthet wtlegga för sigh efter han förmente sigh wara
welb: Oluff Lilliesparres enskijlte tienare, och seger at hans
hußbonde welb: Oluff Lilliesparre hade förbudit honom at
wtlegga dem. Bewiste och Arffuid Person medh
Theophili Granß, Slotz Cantzelijtz Secreterarens quittens, at
han hafuer Clarerat 8 öre kopp: m: för huart mantall, så wht-
frelse, Ladegårdzbönder, som Skatta och Crono som införde
| wåre |
23v
Her medh menar Erland sigh försuara, at han drog efter Befall-
wåre i Prestens förseglade Lengd. Mester Niels i Huitaryd
witnade, at Jöns Suenßon war införder i Lengden der efter Reken-
skapen giordes. Nu tillfragades Jöns Suenßon om han wille
lijka binda denne 4 Personer till hemgångh, eller om han håller
detta för hemgångh. Tå suarade Jöns Suenßon, huad belongan-
de hoffretz Posten, Anbiörn och Clemit Skriffuare, så eximerar
han dem, och will icke tillegga dem hemgångh; wthan giör dem
frij. Men Erland och Arffuid Person, menar han icke kunna
frias för hemgångh.
Sedan frågades Jöns Suenßon, huru han kan binda Arffuid
Person till hemgångh, aldenstund han icke giorde någon åkomma?
Suarade han, at han hafuer haft gammall affund till honom
och fördenskull förde den andra honom opå halsen. Doch
kunde ingen serdeles affund reknas, aldenstund Arfuid hafuer
fodrat wtlagor af honom, och inge andre injurier funnas medh
Arfuid: Jcke giorde heller Arfuid i detta Perlementet nå-
gon åkommo; wthan hölt i gårdzledet.
Erland Prophoß sigh till Defension framlade een Restelengd
på dem som resterade, det wnder Befallningzmannen Gudmund
Anderson hafuer skreffuit medh sådane ordh. Befalles en af
mine tienare, at de efter denne Lengd låta panta wht; eder
effterretta, den 4 Novemb: 1637.
| Gudmund Anderßon. |
ningh, och icke war sinnat at giöra hemgångh.
Och efter målzeganden söker högste rett, och will winna dem
till Edzöre brått, serdeles Erland och Arffuid som förbe:t är,
huarföre blef saken tagen till dombz. Så blefuo de 12 J
Nembden förmante at först wällia om Edzöret efter det
23 Cap: i Edzör: Balken, och antingen wäria eller fälla
dem för Edzöret. Sedan wplästes det 1 Cap: i samma Balk
at skerskåda om de dijt kommo deß williandes at skada
giöra, eller om det skedde af brådom skildnat, och hastige mode
efter det 6 Cap: i samma Balk.
| Och |
24r
Och ner de hade omröstat, gåfuo de ordet ifrån sigh, at de på deras
samwetz wegnar icke kunna fella dem till Edzörebråt för
Effter:ne Skiell skull.
1. war bonden som de tillredo skyldigh för sigh och sin Son wht-
skriffningzgärden pro Anno 1637, och den motuilligen inne-
höllt.
2. hade Arffuid Clarerat, och hade godh fogh at kräfia.
3. war Erland eller en annor foudekarll befallat wtpanta
Samma rest, aff Befallningzmannen.
4. Clemit och Hoffretz Posten Anbiörn, tilbudo sigh inthet panta,
wthan Anbiörn sedan Perlementet rest war slogh i hopen
allenast 2 yxhammarßhugg, och klaganden dem sielf wndan-
tog. Derföre blefuo de och wndantagne aff Nembden för hem-
gången.
5. Efter Arffuid Person finns ingen åkomma.
6. witnar Lensmannen Börie i Höllie, huilken de drucko
hooß, at de wåre glade, och ingen Menniska wndsade, huarken
een eller annan.
7. Pantade Erland i samma resa i samma by tillförenne
flere bönder för samma wtskriffningzgärdh, och hade det ährandet
at drifua. Huarföre blefuo de af retten för hemgångh frij-
kende, doch böta och bätra huar sin brått efter lagh.
Erland Prophoß anbelångande, så efter han procederade olagligen
medh pantningen, blåttade sin weria och högg bondan, bleff
han sakfelt androm till warnagell till 40 marker och för det litzla
bloduijte till penningar 6 marker.
Anbiörn för det hän slogh hustrun sakfeltes efter det 10 cap: J
Sara: Balk: medh willia för 2 blånader till – 6 marker, och skall förlijka
Målzeganden för sin Sueda och försummelse, det han strax giorde
och gaff hustrun 2 Rdlr, der medh hon war nögd. Och den
skada som Erland, Clemit och Anbiörn fångit hafua i mangården
ogiller dömbder, efter den andra Defenderade sig i sin egen gård.
| Peder |
24v
Per Jeppeson klagar at Prophoßen Erland pantade honom ifrån en
gryta, och slogo sönder footen på henne. Bleff afsagt at Erlandh
skulle giöra panten lijka goder som han war tillförenne.
Sedan blef Peder tillfrågader huarför han icke hafuer wtlagdt wht-
skrifningzgärden, Suarade han, at hans hußbonde welb: Oluff
Lilliesparre hade förbudit honom at wtlegga någon gärdh, seijandes
at han är inskrefuin ibland de förlammade som ingen gärd wtgiö-
ra. Icke des mindre beuistes at Arffuid Person, hade Clare-
rat. Derföre afsades at han dem wtlegga skall. Eller
quitra skadan på grytan emot det han skyldigh är, huilket
och så skedde.
Sammadagh kommo för retten Karin j Ifla, sampt hen-
nes barn, Kirstin, Ragnill, Karin, Jon, Eskillßon, Karin, Inge
borgh Eskilzdöttrar, klagandes at Niels Siggaßon i Fagrit å
Skatta, hafuer nu förledne fastelagzz Söndag för itt åhr sedan j
hielslagit hennes man, och deras fader Eskill murare j Ifla,
uthi itt Bröllop; Och hafuer dråpit sigh således tilldragit som
föllier: Her om witnade Lindorm i Holesåkra efter aflag-
dan Eed. först wåro i hoop budne till Råmmenehylte
så och dråparen och den dräpne. Och om Lögerdagz quällen
begynte de dricka möckit stort, heele naten öfuer, oachtat
at Kiörkioherden Her Bengt i Liunga som war medh i deras
föllie, lät förmana dem trenne reßor at gåå legga sigh, och
öfuergifua drinkerijt, och bereda sigh till Kiörkian. Ner Lind-
orm i Holßåkra förmate dem tridie gånghen efter prestens
begäran, tå togh dråparen Niels Siggaßon it stoop och drack
sin morbroder som dräpen blef Eskill murare till, frågan-
des om han wille giöra beskedh? Eskill suarade, Jaa, tå drack
dråparen wht stopet, och slogh det i bordet, och lät see han gior-
de beskee. Strax togh wärdinnan i gården stopet,
och wille det icke meer sleppa fram. Tå sade dråparen
| will tu |
25r
will tu icke giöra beskedh? Den dräpne suarade, Ja men, det
första iagh får stopet. Detta talet reppeterade de en stund
sigh emillan, och omsider språngh dråparen wp i Benken till then
dräpne, medh knifuen korsade honom öfuer ansichtet.
Då togh den dräpne een kanna och slogh dråparen i huffuodet,
och skiöt honom ifrån sigh, sedan kom folk som skilde dem ådt
och höllo dråparen. Omsider widh de höllo honom, wri-
stade han sigh lööß, och språngh ådt den dräpne medh knifuen,
den dräpne reste sigh emot honom, i det samma stack drå-
paren Eskill murare i halßgropen medh knifuen, at han strax
segde tillbakers i sit förra säte, och bleff dödh, talandes aldrig itt
ordh, och det skedde så hastigt at folket som war i stugan icke
sågh at någon skade skedde, och satt i benken döder en långh stund
förän någon wiste han war dödh.
Dråparen hade inthet at Excipera emot det som witnat är:
derföre saken blef tagin till dömbz, och skutin till de 12 i Nemb-
den at ransaka detta dråp, om det war giort af retta lijfz-
nödh? Och ner de hade omröstat, kunne de icke döma
detta dråp af lijfznödh; wthan till itt friuilligt willia dråp,
och fördenskull icke kunna befrija hans lijff; wthan döma
honom werd wara gifua lijff för lijff, efter det 2 Cap: j dråp:
Balk: medh willia.
Målzeganden beder för dråparen, och will gerna wnna honom
lijfuet, så möckit dem tillstår, serdeles derföre at barnen äre
wtfatige, och een deel öfuermaga, och begära böterna sig till födo
dråparen blef fången för 8 dagar sedan, och är behållen i fengzle.
Men der dråparen resolverades till döden, så måste denne
7 fatige barn gåå manna mellan medh staaf och tigga.
Huarföre och heele heradet för denne fattige små Älendige barns
skull supplicerar hooß den konungzlige hoffret, at dråparen
måtte förskonas lijfuet: des föruthan hafuer dråparen
itt gott Skotzmåll, at han tillförenne icke hafuer warit någon
Perlementmakare; wthan stelt sig Erligen och wäll, deta fall
föruthan. Huilket alt hemstelles till den Kongzlige rätten.
| Sammadagh |
25v
Sammadagh bleff wpläsit och publicerat H. K. M:tz ordningh
och stadga om kiörkiotionden i Rijket, Dat: Stockholm den 22 Febru-
arij 1638. Och förmantes heele tingz Almogen at giöra efter
ordningh som han i bookstafuen lyder.
Sammadagh wplästes H. K. M:tz Mandat om dem som reesa in eller
wthur Rijket wthan paß och beskedh; Dat: Stokholm 26 Januarij 1638.
Frälsesgårdar Her Johan Gyllenstiernas i Miärit een halff
gårdh, och Tutarit een half gårdh, wpbiudas 3 gångh.
welb: frw Karin till förarp haffuer kiöptt dem för 170 Rikzdlr.
Sammadagh wtfeste Harald i Ramsås een 6 manne Eed, at han
wtfick det Sölfret som han hade i pant aff Harald i gråsilt, till
Jon i Hökhult, at han det wtfick medh Haralz samtökie i grå-
silt, till nesta tingh.
Sammadagh kom för retten Jeppe i Kuggaboda och klagade at
Lindorm i Hollesåkra på frelse, hade fördt sigh i trätta medh
honom om Suinetecht, och icke blefuo bätter sams, än at Jeppe
slogh Lindorm medh een Kiepp 3 slagh, och Lindorm slogh Jeppe
itt yxhammarßhugg, sedan högg honom medh yxan på armen,
at han är aldeles blefuin ofärdigh, och är kommen beenlößningh
wthi. Huarföre denne saak således afdömdes, at Lind-
orm sakfeltes för fullsår och een blånat till penningar – 23 marker
efter det 6, och 10 Capp: j Såra: Balk:
| f: hußbond | 7 marker 5 ör 8 thn | |
| Målzeganden förlicht: | ||
| Heradet | 3 marker 6 ör 16. | |
| Heretzhöfd | 3 marker 6 ör 16. |
Item saakfeltes Jeppe i Kuggaboda för 2 blånader till 6 marker
| Cronan |
26r
| Cronan | 4 marker | |
| Heredet | 1 marker | |
| Heretzhöfd | 1 marker |
Sammadagh Kom för Retten Niels Olfson i Elinge, och på
Karin Booß dotters wegnar i Biörstårp, klageligen gaff tilkenna
at hon är kommen i tall för sin Legodrengh, at han henne skulle
hafua besoffuit: Så frågades huru det röchtet är wtkommit,
der till ingen Sagesman fans; wthan war itt tall och squalp
som ingen wille stå före. Derföre war Nembdennes me-
ningh, at detta talet icke war funderat medh någre liknelser
som syntes giöra dem skyldige, och för den skuld, icke wärdt at
festa Eed. Desföruthan hafuer hon itt Erligit Skåtzmåll
och Loffordh, at hon hafuer stelt sig Erligen och wäll.
Huarföre blef hon af Retten för detta röchtet frijkiendh.
Sammadagh tingfördes Her Peder Caroli, ogift man welb:
Jöran stiernes enskijlte gårdz Predikant, och gafz skuld hafua be-
sofuit een Enkia Karin Bengtz dotter i Läsarit, och aflat barn
medh henne, det hon födt hafuer, och begge goduilligen bekenna.
Och efter her Peder wille icke wedergömma henne, eij war
heller något Echtenskap utloffuat. Derföre sakfeltes han
till penninger – 40 marker. Hußbondans Ensaak, undanta-
gande Målzegande retten.
Målzeganden blef sålunda förlickt at Her Peder skulle giffua
henne 9 dlr kopp: mönt, och 1 Rdlr, der medh de förlicktes.
Sammadagh tingfördes een gift Skatabonde Ingemar j
Balkö, och anklagades hafua besofuit een piga Kirstin Jöns dotter
i samme gårdh, och aflat barn medh henne det hon födt hafuer, och
båden bekenna. Derföre blefuo de efter gudz Lag sagde ifrån
lijfuet: Then som hoor bedrifuer medh någon mans hustru, han
skall döden döö, både horkarlen, och horkånan etc.
| Sammadagh |
26v
Sammadagh kom för retten Påuell i Suineberga, klagandes at
hans gårdman Måns i Suinabergh, hafuer medh wåld honom ifrån
tagit itt kiärrehögge till 8 klöff wedh. Jtem itt Suedielandh till
½ skepp wtsedh, det och så beuistes, och Måns der till eij neka
kunne. Sakfeltes till penninger 3 marker, efter det 18 Cap: J Bygh:
Balk: in principio.
| Cronan | 2 marker | |
| Heredet | 4 ör | |
| Heretzhöfd | 4 ör |
Jtem framkom Lensmannen och öffuerbeuiste Måns at han hade för-
budit Måns i Suinebergh at taga kiärweden, eij heller bränna
eller såå fellan, och lät bestå till des saken hafuer warit för
Retten. Lekuell emot förbudh hafuer han tagit kärweden och
fellan. Huarför bijlagdes denne saak således, at efter förbudit
kom sedan dungen huggin war, skulle han behålla halfua rogen,
och Påfuell halffparten.
Sammadagh kom för Retten Christiern Anderßon i fimsit
och Hans kremmare, och klageligen gåfuo tillkenna, at de hade fån-
gat en öffuergifuin och öfuerdådigh Skelm Påfuell Grön be:d
dansk född, som hafuer giort mångh skelmestycken både i Danmark
och Suerige, och ner de hade fångat honom bunne de honom och för-
den fengzligh till Toftilt, och efter Christiern Anderßon blef skadder
af fången, kunne han honom icke bewaka; wthan öffuerantwar-
dade honom Niels i Knallebergh, Per Thorßon i Jslaalt, Laß Laße-
ßon i Ulfuanäs, Anders i Boalt, och Hans Kremmares drengh, Oluf
be:d dansk född, at bewara. Och om natten kom fången lööß, och
till skogen, och de togo så möckit godtz som hooß fångan fans, 1
Sölfuerstop om 16 lodh, en tröga om 2½ Rikzdlr. Een bößa om 2
dlr Sölfuermönt, een hatt om 1 Rikzdlr, Stöflar om 1 Rdlr.
Detta godtz delte de sigh emillan at Hans Kremmare fick 4 Rdlr
för sin deel i Sölfuerstopen, 1 Rdlr för tröian, sedan togh han
Stöflarna, Anders i Hakanneböke fick 1 dlr för bößan.
Nu berättar Niels i Knallebergh, at ner de om Natten skulle waka
| öfuer |
27r
öfuer Påfuell Grön: Och ner een hoop hade wakat een stund, sade
Hans Kremmares drengh, wellen i huila, så will iagh waaka; och der
medh lade sigh nidh een stundh. Och medan Hans Kremmares
drengh wakade, wnkom Tiuffuen och till skogen, och ner drengen
bleff tilltalter, lop han och sin kooß ifrån them. Huarföre prä-
summeras, at Oluff som dansk födder är slepte Tiuffuen, ty det
war omögeligit han kunne lößa sigh sielff.
Sammadagh Jnlades itt kiöpobref, wtgifuit af Johanna Bengtz d.
J Kroxbögd, Dat: den 24 Martij 1636, wnderskreffuit af Per Höök
i Linfalla, Håkan i Hallaböke, Bengt Pederson i Kimmelzbögd,
deruthinnan hon bekenner sigh sålt hafua Jöns Jonßon i Krogzbögd
hans hustru Sißa Peders dotter een halff fierdingh i förbe:d Krox-
bögdz gårdh; Och derförr wpburit dansk mönt – 50 dlr
Jtem 1 dlr, medh sådane förordh, om samme halfue fierdingh icke
igenlöstes innan itt åhr af hennes barn, tå skulle köpet wara
krafftigt, och hafuer gifuit Peder Höök macht samma Jord bort-
skiöta.
Jtem beuistes af itt annat breff Dat: Hallarydh den 8 Aprilis 1631
der wthi giffz tillkenna, at förbe:d Johanna hafuer sålt Per Jonson
i Kimmelzbögd 3 skpp: Jord som hon arft hafuer efter sin moder Kir-
stin i Slagenkiöp, huilka Jord hennes fader inlöste, och inlade J
Kroxbögd, och för samma Jord i Kroxbögd wpburit – 15 dlr. Jtem
hafuer förbe:d Johanna sålt förbe:d Peer Jonßon it skeppeland J
Kroxbögd som hon ärfde efter sin fader Niels i Siggåß
Och derförr wpb:t 5 dlr. denne förbe:d 4 skepp: hafuer Jon
Jonßon arft efter sin fader Per Jonßon, så at han äger rett 12 skeppe-
land i Kroxbögdz gårdh.
Sammadagh kom för reta Gudmund i Bråna, och lät wpskrifua
Sine Eedemen, der medh han wille befrija sig ifrån de skelzordh som
Jon i Håå, och Åke i Ragnilleköp honom tillagt hafua för tiuffuerij
| Edemen |
27v
| Edemen |
| Gudmund i Bråna i föreden | Thor i Bråna |
| Trulz i Bråna | Harall i Bråna |
| Larß i Bankeboda | Håkan i Ryßquarn |
| Niels Larßon i Rydh | Jöns Karllson i Åhrhult |
| Jöns i Åhrhult | Suen Humble |
| Kelle i traboda | Erick Kellaßon |
Gumund i Bråna giorde een sådan Eed, Jag Gumund i Bråna
suer widh gudh och hans h. Euangelium, at iagh eij hafuer stulit något
flesk ifrån Girmundh i Håå, den tijdh iag honom tiente, eij heller
tagit något fleskeböste ifrån någon naken karll, så sant migh
gudh hielpe. Hans Edemen suoro widh denne form: Jagh
beder migh så gudh hielpa, at Gudmundz Eed är reen och icke meen.
Denne Eed bleff lagligen gången, och Gumund i Bråna för samma
tillmäle frijkiendh.
Parterna som honom beskyllat haffua wåre stembde till tinget
och inthet wille comparera. Sakfeltes derföre huar thera till
3 marker och än ytermera stembdes till nesta tingh widh sine 6 marker, at
komma och suara.
Sammadagh kom för Retten Jönß Suenszon i Höreda, klagandes
at Brijta Suen Jönßons hustru hafuer i förbudh slagit honom på
hans Engh, huilket skedde af Brådom skildnat: Sakfeltes efter
det 17 cap: i Såram: Balk: medh willia till penningr – 3 marker.
| Cronan | 2 marker | |
| Häradet | 4 ör | |
| Heretzhöfd | 4 ör |
Och efter gårdmennerna emillan, samptt deras hustrur och barn
och tienstefolk, hafuer warit itt elacht kräckell och trätta om åker
och Engh. Jtem it wätne widh en källa. Huarföre förliktes
the således, at Suen Jönßon gaff efter den åker som deras tuist
war om, efter som Måns Perßon och Jöns Erlandßon i Höreda
det medh Suoren Eed afwitra willia, sedan skall källan wp-
rensas, och gårdmennerna hafua lijka frij tillgångh till
| wätnet |
28r
Sammadagh kom för retten S. her Suen Duses effterlåtne Enkia
wätnet, och satto dem wijte emillan – 20 Rdlr, huilken parten
afbryter skall them wtgiffua, halfparten till kiörkian, och halfparten
till Retten.
Sammadagh kom för retten, Knut Månßon i Höreda Trummetare
och beskyltes hafua besoffuit een Piga Jngeborgh Suensdoter i Höreda,
och är ingen barnafflingh dem emillan kommen; wthan begga
parterna bekenna gerningen. Knut Trummetare Protesterar
at Per Raßmußon i waßhult skulle henne tillförenne besofuit
hafua, men han war inthet tillstädes, Elliest kunne han det
eij beuijßa medh witne. Huarföre sakfeltes Knut för mökrenk-
ningh medh sådan Condition, at om Knut kan bewijßa Lägers-
målet medh Per Raßmunßon, bliffuer han frij för sakören, och
Peer skall bindas der till, sedan skall Knut böta för Lönskeläger
efter Straffordningen.
Knut Trummetare war Ryttmestaens wälb: Suickert Nirotz
Enskijlte tienare, derföre efter Adelige privilegier honom sak-
ören tillhöra.
Sammadagh kom för retten S. her Suen Duses effterlåtne Enkia
hustru Brijta Suens dotter i Guddarp, och på sin barns vegnar
stelte an een fråga till Retten, frågandes, om icke hennes barn
medh S. her Suen Duße efter deras farmoder som Gumund J
Broo åtte, borde äga den morgongåfuo som Gumund i Bro, deras
fharmoder på rättan hindersdagh, utwiβade till 30 lodh Sölfuer,
efter de dödde barnlöß, och Gumund som längst lefde behölt,
efter lagh morgongåfuan. Frågande wijdare om samma
Morgongåfua skall wara för fäderne eller möderne?
I lijka måtto kom för retten Gudmund i Broo, sidermera hustru
Giürit be:d och på samma sätt frågade, om icke hon borde hafua
sin morgongåfua till 20 lodh Sölfuer, som henne i rettan hinders
dagh giffuin war, huilka deslikest wåre barnlöß.
Och Gumund haffuer sammaledes efter lag behållit morgongåfuan
som lenger Lefde.
| Så |
28v
Så aldenstund bewisligit är, at samme Morgongåfuor å rettan
hinderzdagh giffne äre, och ingen protestation der emot är.
Alltså gafz dem till süars efter det 17 cap: J Gifft: Balken:
At huar der gifta eller des arfua äre gille till så möckin Mor-
gongåffua som vtwiβat war. serdeles å bondans lot: Efter
beuisligit är Bondans lot tillrecht hafuer, och bondans arffuinger
hafua äntå möckit til Skifftes, sedan morgongåffuorna ära Vt-
lagde
Sammadagh tingfördes een Enkia Elin Pedersdoter J
Fagrilt på frelse, och bleff anklagat wara besofuin af een gifft
Skattebonde Åke Suenson i Fläßerit, huilken är förrymder
och går widh skogen för denne saak, och aflat barn tillsammans
det hon födt hafuer, och nu goduilligen för Retten bekenner.
Derföre blef hon efter gudz Lagh sagd ifrån lijffuet. Then
som hoor bedrifuer medh någon mans hustru, han skall döden
döö, både horkarlen och horkånan, derföre at han medh sin
nestes hustru hoor bedriffuit hafuer.
Sammadagh tingfördes een tienstepiga Botill i Hannaba, huil-
ken är belegrat af een dansk drengh Niels Nielßon, huilken är J
Danmark, aldenstund det är Mökrenkan, kan hon eij sakfellas.
Men kommer drängen öffuer grentzen, skall han tagas i borgan
och tingföras.
Sammadagh tingfördes een dräng Eskill Gunnaßon i Örnafella
å skatta, och gafz skuld hafua besofuet een tienstepiga i Skepalt, och af-
lat barn medh henne, det hon födt hafuer. Kånan bleff dödh
een Månat efter barnet föddes, och ingen klagar der öffuer.
Derföre sakfeltes han efter det tridie Cap: i Gifft: Ballk:
till penninger - 40 marker.
| Cronan - 13 marker |
29r
| f: hußbond | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzeganden förlicht | ||
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
Sammadagh tingfördes Tuffue Larßon i Askenäs welb: Ryttmesta-
rens Suickert Nirotz drängh, och gafz skuld hafua besofuet een Piga
Börta Niels doter, och aflat barn medh henne det hon födt hafuer.
Kånan Börta protesterar at han henne besuekit hafuer på Echten-
skapz loffuen, och gifuit henne strumpor och skoor, och hon honom
Skiorta. Men han seger hon bar skiortan till honom någre
reesor för än han wille anamma henne, och seger at de kiöptes
der om. Joen Månßon een feltwebell witnade at Tuffue
hafuer sagt han will Echta henne. Och efter han henne
icke wedergömma wille; wthan wåre aldeles obstinat, ehuru man
honom förmante; derföre förliktes han således medh henne,
at han gaff henne sine morgongåfuer – 10 Rikzdlr efter gudz Lagh.
sedan sakfeltes han efter det 3 Cap: i Gifft: Balk: till – 40 marker
hußbondans Ensak, efter Adelige priuilegier, wndantagande Målz-
ägande Retten.
Sammaledes tingfördes Larß Larßon i Näß på frelse, och
beklagades hafua besoffuit een piga aff ächta sengh född, Gunnill
Gumundz doter, och aflat barn tillsammans, det hon födt
Hafuer. Och efter han henne eij wedergöma wille, eyij heller
war något Echtenskaap wtloffuat: Huarföre feltes han till
40 marker, efter det 3 Cap: J Gifft: Balk:
| frelsehußbond | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzeganden | 13 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
| Sammadagh |
29v
Sammadagh tingfördes een tienstepiga på Brusarp på frelse
Enskijlte tienarinna, och bekende hon war belegrat aff tuenne
Tienstedrängar på samma gårdh Brusarp. Först medh Jöns
Erlandßon, sedan medh Jngemar Arffuidßon som nu är siuker
medh honom hafuer hon aflat barn, det hon bär wnder bältet.
Sakfeltes Jöns Erlandßon för mökrenkan efter det 3: Cap: J Gifft:
Balk: till 40 marker. Målzeganden – 13 marker förbehåldne.
Sedan Jngemar för Legersmåll medh samma kåna efter Straff-
ordningen till – 3 dlr. och kånan till – 6 marker. Äre Enskijlte
tienstefolk på Sätesgården Brusarp, och effter privilegierne
behålla Sakören.
Sammadagh tingfördes Larß Torkilßon i Hökalt wng drängh
på skatta, och anklagades hafua besoffuit een Piga Karin Jons dotter
och aflat barn medh henne, det hon födt hafuer, och båden bekenna
derföre efter han henne icke will wedergömma, eij heller något
Echtenskap wtloffuat. Derföre sakfeltes han efter det 3: Cap:
J Gifft: Balk: till – 40 marker.
| Cronan | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzegand | 13 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
Sammadagh kom för Retten welb: Christopher Grijp,
och i retten præsenterade tuenne stemningar på Måns i gran-
hult, Laße i Betena, och Per Jonßon i Häslebacken, wtgifne
af Landzhöfdingen welb. Bengt Bagge Dat: Cronobergh dhen
3 Augusti 1638. den andra aff Ståthållaren welb: Peder
Månßon lood, Dat: Hielmsengia den 27 Decemb: 1637, der wthin-
nan dem befallas at Comparera och suära till retta. Men
hafua det icke ens williat effterkomma, wndantagandes
| Larß i |
30r
Larß i Betena han hafuer warit tillstädes. Huarföre sakfeltes
de nu huardera för stembningz försittiande till pennigr – 3 marker
| f: hußbond | 4 marker | |
| Heredet | 1 marker | |
| Heretzhöfd | 1 marker |
Sedan tillsades Lensmannen at han stemmer dem till nesta
tingh, eller skolla de bliffua propter Contumacian felte till
huffudsaken.
Sedan exhiberade welb: Christopher Grijp och protesterade emot
Måns i Granhult, beståandes i 4 punchtar, huilka lades ad Acta
till thes saken afdömas skall.
Jtem Exhiberade itt Sochnebewijß ifrån ryßby Sochnestempna
wnderskreffuit aff Her Johan Colliandro, och Kiörkionnes 6 men,
der wthi de bekenna at Konungz fridh war lyst dem emillan.
Sammadagh fördes för Retten een fånge, Suen Nielßon j
Traheryt dansk född, och legder knecht her i Suerige, och nu wptågh
war, och folket drogh ådt tyslandh, är han blefuen olydigh hema,
det han bekenner. Och blef fången aff Lensmannen Niels j
quinnalt wthi itt gestebudh, dijtt han kom obedin om Söndagen.
Och när han inthet godt fick, gick han sin kooß, och om Måndagen kom
igen, och gaff bruden – 1 Rikzmarker, och fick ööll och Brennewijn.
Och omsider kom in i stugan der Niels i quinnalt waar, badh
han honom gåå sin kooß. Tå blef han af quinfolken wtledder,
Niels i quinnalt gick efter, och slogh honom i huffuodet, knechten
lop sin koß baak om stugan, och begynte kasta sten. Huilket
Niels i quinnalt hafuer klagat wara hemgångh: det doch för
hemgångh eij reknas kan.
Jtem beklagades samme Soldat at hafua besofuit een Piga Suen-
borgh Jonsdoter i Aggalt, och aflat barn medh henne, det hon
födt hafuer, och de båden för retten bekenna. Derföre sakfel-
tes han efter det 3 Cap: i Gifft: Balk: till penningr – 40 marker.
| Cronan |
30v
| Cronan | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzegand | 13 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
Och efter H. K. M:tz hafuer nådigast pardonerat alle förrymde
knechtar, och der om tillskreffuit Landzhöfdingen welborne Bengtt
Bagge, at sådant skulle liusas offentligen publiceras; altså blif-
uer samme knecht inneslutin wnder samma pardon.
Och Soldaten gafz lööß medh den Condition som i H. K. M:tz breff
förmäles, at han skall blifua Saltpitersiudare, och setia löffte at
han ärligen tiena skall.
Sammadagh tingfördes een wngh drengh Håkan Störießon j
Miäla på Skatta, bleff anklagat hafua besoffuit een Piga Bengta
Anders dotter i Rydh, och aflat barn medh henne, det hon bär wn-
det beltet, och både bekenna. Kånan bekenner at drängen
hafuer bedragit henne medh Echtenskapz loffuan. Seger och at een
gångh hon gick ifrån wrås kiörkia, kom drängen på en annor tuer
wegh, så at de kommo tillhoopa, tå tilbödh han henne Legersmåll
och talte till henne på okyskheet, och drogh henne medh sigh öfuer
itt stenkast och lade omkull, endoch han inthet den gången fick
fremia sin willia; Men han kan icke neka, at han henne icke
på olofligheet tilltalte, men seger neij at han icke brötz medh
henne. Och efter han henne icke wedergömma wille;
wthan war aldeles obstinat och sträfigh emot trogen förmaningh.
Och frijade till henne på samma ährande, besöchte han föräl-
drarna. Derföre blef afsagt efter Gudz Lagh, at han skall
giffua henne sine morgongåffuor till – 8 Rdlr. Sedan sak-
feltes han efter det 3: Cap: i Gifft: Balk: till – 40 marker
| Cronan | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzegand | 13 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
| Anders Jönßon |
31r
Anders Jonson i Lönshult framkom för Retten, och efter aflagdan Eed
Vitnade emillan Jöns Erickß i Wifualt och Eskill Bondaßon j
Stockhult, at Eskil Bondason hade undsagt Jöns Erickßon i Wiualt
och ner hans hustru det förnam, sende hon budh efter Anders j
Lönßhult, sin man ouitterligit, och frågade honom bediandes honom
at han förlika wille Eskill Bondaßon och hennes man, efter han
talar så mökit ondt om honom. Anderß sade at han det giöra
wille, och fick honom een cronodlr, der medh gick han till Eskill
Bondason, och frågade huad Jöns honom skyldigh war? Eskill suarade
medh een groff Eed, at han är honom skyldigh för Pelsarne, spetzsa
och wllpenninger, Wlzbeckzgerden, och wille icke taga Cronodlren;
wthan sade han skall giffua migh 1 Rdlr. Om morgonen sade Eskill
Jagh håller inthet thet iagh sade, han skall giffua 2 Rikzdlr, och
det må han gerna giöra, iagh weet det medh honom, at thet
skall kosta honom 10 paar oxar, eller kan skee hans lijff om iagh
will. fiortoon dagar der efter sende Jönßes hustru, medh
förbe:d Anders till Eskill 5 Rikzmarker 1 Cronodlr, och 2 marker Sleta,
och ner han them anammade, sade han det skall huarken heeden
eller Christen spöria.
Fiortan dagar der efter, seger Jöns, at Eskill kom till Jöns j
wiffualt på kiörkegården, och togh honom på entall, seijandes:
alla edra wener äre icke så trogne som de töckas, Jöns sua-
rade, huem är det? Ja sade han det är den som ligger Nembst
eder, allt weet iagh hon hafuer tagit 2 Rikzdlr ifrån eder,
welen i gifua migh een Rikzdlr, så will iagh tija medh eder, och
icke giöra henne till tiuff.
Deße 2 förbe:d Rikzdlr, blefuo dömde tillbakers igen.
Sammadagh kom för retta Jon i Snälzböke, fullmechtig på
efterskrefnes wegnar, Nemligen, Bengt, Peer, Eskilz Peerß söner,
och tingskiötte deras broder Per Perßon, hans hustru Ingeborgh
Suens dotter een 1/4 aff Ingelzkiöpa gårdh. Och derföre
upbtt alle tillhopa – 90 dlr Sölfuermönt.
| Jtem |
31v
Item fulmöndigh på Eskill Nielßons wegnar j Ingelzkiöp.
Upburit för Etlöffuet i samma fierding – 3 Rikzdlr.
Sammadagh bewiste medh een zedell Dat: den 5 Augusti 1638
Wnderskreffuin aff her Anders i Hallarydh at Bengt Pederßon i Kim
melzbögd war fulmechtigh på Erland Larßons wegnar i Brenhult
at tingskiöta Niels Jacobßon i Markarydh, hans hustru Elin
Nielße dotter een fierdingh aff Brenhulta gårdh i Markarydz
Sochn. Och derföre wpburit rede penninger – 91 dlr Sölfr-
mönt.
Sammadagh Jnlade M. Christierni osengij breff, Dat:
den 6 Augusti 1638, der wthi han bekenner sigh wara fullmech-
tigh på Erickz hustrus wegnar i Boda, Karin, och hans styf-
| barns wegnar, Jon Bengtßon, och Gunnilla Bengtzdotters wegnar | # hans hustru |
| och tingskiötte Thor i westenhult, hans hustru Sißela, | Jngerd 1/4 aff |
| Knut i Bolmarit # och derföre wpburit – 75 dlr. Jtem Karin | norre skatta |
| för sit Etlöffue 2 Rdlr | gården i Bolma- |
| Jtem Oluff i Skekarp fulmechtigh på Arffuidtz wegnar | rit. |
i Stafrult, och Elin Nielßa doters wegnar. Och tingskiötte
förb:d Knut och Thor den andra 1/4 i samme halfue gårdh.
Och derföre wpburit Arfuid – 33 Rikzdlr, och 1 skepp: korn
Elsa Niels dotter – 7 Rdlr. Her medh äga de halfue gården.
Sammadagh kom för retta Niels Erickßon i Alenskiöp
fulmöndigh på Jngemar Tuffuesons wegnar i gellareböke
och tinghskiötte Jöns Erickßon i fagerhult, hans hustru Ester
Eskils d. 1/6 af gellareböke gårdh i Markarydz Sochn, och der-
före wpb:tt – 38 Rdlr in Specie, och een koo.
Sammadagh kom för retta Lensmannen Laße i Stönia
fullmachtigh på Knutz wegnar i Stengårdznäß, angående
| hans |
32r
hans hustrus Ingärdes Jord i Kroxilt, och upburit af Suen
Bengtßon i Kroxult, hans hustru Elin Anderßadotter, godt gangze
mönt 10 dlr för arff och Etlöffue. Item fulmechtige på Måns
Pederßons Vegnar i Stackarp, och upbtt för sin arffuelot i förbete
Kroxilt 7 dlr gengze mönt. Item fulmachtigh på Swen
Bengtßons hustrus Vegnar i Snidestorp Gunnill bed och hafuer
hon upbtt för hennes arfuelot i förbed Kroxilt, och derföre
upbtt för arff och etlöffue 14 marker godt mönt. Item war
och förbed Laße i Stönia, Peder i Söndrewrå fulmächtiga på
Per Jonßons hustrus wegnar i Kenneboda, Karin Niels dotter
bed och bekende at Suän Bengtßon hafuer giffuit henne Jord i Luß-
hult för 25 dlr. Item 5 dlr Sölfuermönt för Karins
arffuelot i Kroxilt. Item hafuar Suen Bengtßons hustru
arfft een half fierdingh i Kroxilt efter sin fader Anderß så at
de medh arff och kiöp äga – 1½ fierdingh aff Kroxiltz gårdh.
Kom för retta Laße i Stönia fulmechtigh på Gudmund Ander
ßons hans hustru Suenborgh och deras barns wegnar, och tingh
skiötte Per Nielßon i Kroxilt, hans hustru Johanna Ander
ßas dotter een ¼ aff Krozilt, och derföre upbtt – 50 dlr,
sölfuermönt.
Kom för retta welachtat Brådde Jacobßon i Markaridt fulmöndigh
på alle denne effter:nes wegnar, och tingskiötte Tuffue i Köphult
hans hustru Ingre, deras arffuelotter i Kiöphult, och derföre upb:tt
som föllier: Kirstin i wrånalt – 17 dlr. Johanna i Krangele-
böke – 14 dlr. Simon i åhrhult 12 dlr. Sißa i Kiöphult hans
broder – 25 dlr. Brådda hans broder doter – 40 dlr som han
wtlade för hennes sak, efter hon hade begådt Enfalt hoor.
Jtem hafwer Tufue sielf arft een broderlot i samme gård, så at han
med arf och kiöp eger een i samme gård. Jtem hafuer
han och lagafångh på en 1/6 af förbe:d gård, som är till at see af welb:
Jöns Jöranßons breff. Dat: Siuhult den 1 octob: 1610.
| Sammadagh |
32v
Sammadagh kommo för retten Laße i Stönia och Nembde
Sammadagh kom för retta Laße i Stönia fulmechtig på Per Håkan-
sons wegnar i Losilt, och tingskiötte hans mågh Jon Larßon i Hallarp
hans hustru Märit Peders d: tuedeelen af en fierdingh i Losilt.
Och derföre wpb:tt wthi sin höge ålderdom och nödtrångh 102 dlr, 90 st
gengze mönt. Jtem fullmöndig på alle denne effter:nes wegnar
och tingskiötte förbe:d Jon Larßon alle deras arffuelotter som dhe
arft hade efter deras fader Per Hakonßon som stodh tillbakers
i förbe:d fierding i Losilt, och är – 7 Sösterlotter och wpb:tt Peer J
Hylte på sin hustrus Elines wegnar – 5 dlr. Per Anderson i Losilt
på sin hustrus Jngerdes wegnar – 5 dlr, och i Etlöffue 1 Rikzdlr.
Jtem gifuit Jons barn och theras moder Jord igen i Ånäß till – 10 dlr.
för deras Jord i Losilt som är – 2 Sösterlotter. Jtem gifua
S. Håkons barn för deras 2 Sösterloter som effterföllier:
Först Elin i Säfzås och hennes man Suen Perßon 2 dlr och een
skepp korn. Botill i Lijdhult och hennes barn efter hon åtte een
broder – 4 dlr. Jngeborg Sellhult 2 dlr. Nilla i Ånäß och hen-
hes man Arffuid 2 dlr, och för alles hennes Etlöfue 1 Rikzdlr.
Jtem hafuer Jon på sin hustrus wegnar arft en Sösterlott, så att
han medh arf och kiöp äger een heel fierdingh aff Losilt.
Sammadagh kommo för retten Laße i Stönia och Nembde
mannen Peer i Sönderwrå fulmöndiga på denne efternes
vegnar och tingskiötte Per Pederβon i Bråddalt hans hustru
Bengta Peerß d 1/4 af Broddalta gård, och derföre upbtt Hans
Jngeßon för sin broderpart 44 dlr, godt mönt. Item Jon
Faiaßon, och Elin Faia dotter för deras mödernes part
-18 dlr.
Lasse i Stönia och Peder i Söndre wrå fulmöndige på denne
Effternes wegnar, och tingskiötte Peder Pederßon i Slettewrå
hans hustru Anna Pers d: ¼ af Bråddalt. Och derföre upbt Niels
och Suen Hanßons söner. Item Carin Hans d: - 47 dlr godt
mönt och 2 dlr i Etlöfue. Sammaledes hafuer Hans Ingeson
förnögdt sin syster Ingeborg een vald koo, och Hans Ingesons
barn hafua förnögdt den andra sin farsyster Karin itt godt koavärde.
Item hafuer Anna gifuit förbed Ingeborg 1 dlr i Etlöfue.
| Ähr |
33r
Ähr witerligit at Anna Peers d. Hafuer Kiöpt denne i sin mans
från waro som hafuer warit på Tyßlands tågit i 4 åhr
| 1½ fierding i Fläßeryt | - 1 | |
| 1/6 aff Söndregården i Hallaböke | - 1 | |
| 1/4 i Ekenäs i Götterydz sochn | - 1 | |
| 1/4 Brokabögd | - 1 | |
| 1/6 i Staffsätra | - 2 | |
| 1/3 aff Harpholma i Markarydz s. | - 1 | |
| 1/3 af en skattagård i Höreda | - 1 | |
| 3/8 af skattegården i Huitarydt | - 1 | |
| 1 ½ fierdingh af Ryd i Markarydz s. | - 1 | |
| 1/6 i Stackarp | - 3 | |
| 1/4 i Gräßholmen | - 1 | |
| noch 1/4 i gräßholmen | - 1 | |
| 1/4 j Abbißahult | - 1 | |
| 1/6 af glamshult | - 1 | |
| 1/3 aff Trulztorp | - 1 | |
| 1/4 af Giößhult | - 1 | |
| 1/4 af Slagsholmen i Hallaryds s. | - 1 | |
| 1 af Skea i Ryßby sochn | - 1 | |
| frelse | 1/2 Norragården i Miärit | - 1 |
| 1/4 i Grohult i Torpa s. | - 1 | |
| 1/4 i Åmot i markaryds s. | - 1 | |
| 1/4 aff Romborna | - 1 |
Sammadagh kom för retta Per Månßon i Söndrewrå fulmön-
dig på effternes wegnar, och tingskiötte Nanne i Abbißhult, hans
hustru Elin gudmundz d: efterskrefne arfueloter i Abbisahulta
gård, och derföre upbtt hans broder Niels Månßon i Abbisahult
2 koor för 4 dlr, een koo om 10 marker. Item rede penningar 14 marker
Item Anders i Hyalt på sin hustrus Märta Måns d. Wegnar
Uthi en kettell 13 marker Penningar, och 7 marker Rede penningar.
| Jöns |
33v
Jöns i ormalt på sin hustrus Johannas wegnar, upburit hen-
nes lot een Bolster om 10 marker, reda penningar. Item tuå sine
söstersöner Sone och Nanne i Raffzilt för een Sösterlot 5 dlr
Item Jöns i Böggit på sin hustrus Segridtz wegnar – dlr, rede
penningar. Item Niels i Rystadh bekommit, och hans dotter
som war Nannes Söster dotter Vid Nampn Märta Jonß d:
een koo om 3 dlr, och 8 marker. Item Anderß Knutzon på
sin hustrus Annaß wegnar – 5 dlr. Item hafuer Nanne sielf
arft een broderlot i samma fierdingh, så at han med arff och
kiöp äger een heel fierdingh af Abbißhult.
Sammadagh kom för retten Niels i Kyllhult och gaf tilkenna
at hans hustru och hennes söskonne hafua Lagligen arft efter
deras föreldrar Jöns Thormanßon och hans hustru ½ gården J
Kyllhult, och der wåre 9 Sösterlåter tillhopa. Nu hafuer Ebbe
utlöst de andra Söskonnen, men Niels nekar aldeles, at huarken
han eller hans hustru hafua upbtt een öre eller öres wärde för
Sin hustrus arffuedeel och niondepart. Icke des mindre
hafuer Ebbe i Kylhult i sin lifstijdh brukat samma ½ gårdh, och
Hennes deel försuarat medh ond mundbruk och wälde: oan-
sedt han der på ofta klandrat hafuer. Blef så afsagdt
at efter samma gde part är hennes naturlige och laglige
arffaldne Jordh, och Ebbes arffuingar det eij medh något
lagafångh försuara kunna, at Nembden skall affwitra sam-
ma gde part i åker och Engh, och ner barnen blifua mön-
diga står dem fridt och förbehållit, om de kunna och gita
winna samma systerlot igen för retta.
| Brenneslida | - 2 | |
| 1/4 af Notalt i Hijnnerijdz S. | - 1 | |
| 1/2 westra Kalßiö i Hijnnerijd S. | - 1 | |
| 1/4 af Stensholmen | - 1 |
Jon Person i Ekenäs för Stembning 3 marker
| Sammad. |
34r
Sammadagh kom för retta Eskill i Ifla fulmöndigh på Oluff
Bengtßons wegnar i Stokhult, och bekende at han medh sin hustrus
samtöke hafuer sålt Jon Pederson i Fotabol, och hans hustru Märta
Bengtz d: halfuan östra Stenßhulta gårdh, och därföre upbtt j
sölfuerpenningar, koper och boskap till - 96 ½ dl. Item godt
kläde och rede penningar till - 31 ½ dlr. Summa 128 dlr
Item Nils Eskillßon i Läßarit på sina egne wegnar, och bekende
sigh medh sin hustrus samtöcke sålt Jon Pederßon j Fotaboll een
fierdingh i westra Stenshulta gårdh i Pietterydz Sockn. Och
derföre bekommit i godt wärde till - 50 dlr godt mönt.
Sammadagh kom för Retta Jöns Uddason i Traheridt, och
begärade af Retten domb, på den Engh som ligger uthi Traheridtz
gärde, och Udde i Lilla Aggalt den brukat hafuer, och andra för
honom een långh tijdh. Och efter någre gode men hafua j
1637 in Maijo, warit och sedt samme Engh huru hon belägen
War. Så är beuisligit at hon ligger in wthi Traheridtz egit
Engagärde, så at stoore wtmarken och fädrifften ligger emillan
Traheridz gärde och lilla Aggalt: Och icke hafua kunnat an-
norledes bemärka, än hon naturligen lyder till Traherydz by.
Ähr och Lilla Aggalt een afgärda gårdh, och bögd på Traheridz
Byamåll, och förty synes Wnderligit at afgerde gården skall
Någon rätt hafua in i Traheridz Eenolzengh. Beuistes
och ner Lilla Aggalt bögdes serdeles, tå war allt en Slecht
Jnbördes, och wthan tuifuell är hon häfdat medh semie i förston-
ne. Huarföre Nembden nu dömde samma Engh till-
bakerß igen till Traherydz by, dijt hon naturligen lyder, at
ligga och lyda Euerdeligen. Beuistes des föruthan, at
lilla Aggalt itt halft heman är bätter än een halfgårdh j
Traherydt: Ty Jöns Wddason tillbödh honom byte, och der till
20 Rdlr, dem Wdde inthet henda wille.
| Sammad. |
34v
Sammadagh wtfäste Suen Larßon i Gräßholmen een 6 man-
na Eed, at 160 lb Jern, huart pundit så godt som 1 marker Sölfuer-
mönt, wåro efter hans S. faders dödh i bohaget, och kommo
samptlige arffuingerna till bytes, och at hans broder icke hade
kiöptt 1 lb, af sine egne penninger; wthan tagit them af oskifta
bohaget.
Sammadagh ankom itt breff ifrån een Borgare i Laholm i Dan-
mark, Raßmuß Christiernßon be:d der uthi han begärar at den-
ne rätt wille upliußa på Häradtztinget, och hembiuda någon
pant som han hafuer af någre Suenske bönder: Och der de
Jnnan 3 wekor igenlösa, will han secka betallningen i panten.
Bleff fördenskull afsagdt, at den som eij lößer sin pant igen in-
nan Michelz meßo nestkommande, tå må han stå sin egen
skada.
Sammadagh klagade Jnspectoren w:tt Larß Nielßon i Bohult
tuenne torpare, Jönß i Bergheem och Thore Jbidm, at de skulle
emot H.K. M:tz mandat, om tionden skulle sigh försedt haffua,
och icke afreknat tionden, för än han honom inkiörde och trask.
Seger och at förbe:d torpare bekende, at de tillförenne ingen
tionde wtgiort hafua, och sade at fierdingzmannen Anderß
i Berghem hafuer tillstått dem sådant, det de ingalunda be-
wijsa kunne: Och efter ingen schade war skedd ännu; wthan
tionden kunne wäll wtgiöras för detta åhret. Jcke war
heller H.K.M:tz Mandat fulkomligit stält till Execution, at
aller man det wiste; derföre kunne de iche denne gången
sakfelles efter mandatet, wthan förmantes alfuarligen till
troheet medh tiondens wtgiörande.
Eskill i Högaholm sakfeltes för det han haffuer hysat och her-
bergerat een skielm, sedan det war aflyst på Sochnestem-
pnan, at ingen skulle sådant partij herbergera till – 40 marker
| Cronan |
35r
| Cronan | 26 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 5 ör 16. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 5 ör 16. |
Sammadagh bleff afsagt at een ägande Syn skall hållas E-
millan högeholm och Harpholm, och det de eij åtlyta, så skolla
de komma tillbakarß igen till tinget, tå skall een Häradz Syn
dijt Nempnas.
Sammadagh kom för retta Niels Bengtson i Bökelidh, som
hafuer tient 16 åhr i Krigh, 2 sina bröder mist för fienden,
gamall förlammat Ryttare, huilken besitter förbe:d Bokelidh
Räntar 1 lb Smör: Och hans föräldrar för honom hafua der
bodt och det wpbögdt. Nu fruchtar förbe:d Niels Bengtson,
at sedan han eij förmår giöra tienst för hemmanet, at han
skall drifuas der ifrån aff krigzfolket. Huarföre är heele
Häradtz ödmiuke Supplication till H.K.M:tz alles wår Nådigste
wtkårade drotningh och arffurstinne, det H.K.M.tz wille aff
gunst och nåde, nådeligen Confirmera förbe:te Ryttare, at han o-
drifuin det besittia och bruka må, för de wtlager der af åhrligen
wtgåå plega och böre, i sin lijfztijdh.
J Lijka måto kom för retten Niels Perßon i Romborna een
gamall knechta Corporall som hafuer warit i tienst i 16 åhr,
och för fienden mist sine wennstre hand; huilken nu brukar
een half Cronogårdh i Romborna Jtem framkom Månß
Larßon Jbidm för Retten, huilken brukar och besitter den andra
Halfparten aff cronogården i Romborna, huilken i Crono-
nes tienst hafuer mist tuenne Söner, och hållit Rustienst
för gården j 12 åhr. Nu befruchta sig förbe:d åboer, at
samme gård skall dem blifua ifråntagen af krigzfolket.
Och fördenskull begärat Häradtz jnfercession till H.K.M:tz
Aller w. N.ste wtkårade drotningh, at H.K.M:tz af gunst
och nåde, nådeligen Confirmera täcktes sine wnderståer bliffua
för skatt och skuld odrifne af samme heman, i deras Lifztijdh.
35v
Sammadagh kom för retten Bengt olßon i Höreda, och pro-
Sammadagh kom för Retta Niels i Alenskiöp och framstelte
för retten een fråga om en Casu som sigh tildragit hafuer, medh
Erland i Rydh som hafuer belegrat sin hustrus syster dotter, och
för den saken rymdt ådt Danmark. Nu hafuer hans hustru
dragit till mannen, fråga fördenskull om hustrun skall något
hafua förwärkat aff sitt lößöra godtz, eller Jord? Gafz honom
till suars, efter det 8 Cap: j ärffua: Balk: at hon haffuer för-
lorat huarken Jord eller lößöra.
testerade emot den affskied Joen Algutßon hans gårdman
wärfuat hade på den åker, såßom een långligh tijdh hade
legat till Bengt olsons halfue gårdh, föregiffuandes för Reten
at det skulle wara itt häfdabyte som han rygga kunne ner
han wille. Huilket hans broder skulle hafua bortbytt J-
från hans halfue gårdh. Och efter affskedden icke war annor-
lunda wtgiffuin än om Bengt olson, kunne medh bättre skiäll
bewijsa samme gårdh åker, hafua legat till hans halfue gårdh,
aldenstund Bengt olson hafuer warit stembd, medh sitt Laga-
fångh, någre reesor och inthet framkom. Derföre inwistes
han i godtzet: Men Bengt olßon förbehållit det igen in-
nan natt och åhr efter det 13 Cap: J tingh: Balk:
derföre praesenterade Bengt olson nu i Retten welb: Nielß
Siöbladz Lagafångz breff, wtgifuit Anno 1603 den 16 Februarij
der medh han beuijste at samme åker hafuer legat till hans
halfue gårdh på den tijden oklandrat, och långt tillförenne, och
allt sedan warit oklandrat in till i fioll förbe:d Jon Algut-
son det klandrade för itt häfdebyte som förbe:te är.
derföre dömdes åkren efter Lagafångz brefuit at lyda till
Bengt olsons halfue gårdh euerdeligen.
Sammadagh kom för Retten wnderfouden w:tt Peder
Carllßon i troteslöff, och på Biörn Suenßons wegnar i Öszle
Klageligen gaff tillkenna at een dansch man willom J
| farhult |
36r
Farhult, hade sålt honom itt paar oxar, för huilket oxegield He-
derlig och wellerd Her Jon i Hijshult war löfftisman. Och
ner samme skuld betaltes Biörn i Ösle, gaff willom honom J
betallningh een deel tiuffuegodtz han stulit hade ifrån en dansch
man i Knärydz Sochn. Och omsider dömdes samme tiuffue-
godtz her i Suerige ifrån Biörn i Öszlö till retta äganden J
Knärydz Sochn, effter wår Lagh. Nu begäras af den danske
öffuerheet, huar i sit wärde och ståndh, at de will tillhålla
Biörns Löfftisman J Ößlö, förbe:d wellerd Her Jon i Hijshult
at han betallar och Contenterar honom oxarna, besynnerligen
derföre at deße effter:ne hans grannar willia giöra Eed, at
Her Jon i Hijshult war hans Löfftisman, som äre Suen Arf-
uidßon J Öszlö, Niels arfuidßon Jbidm; Larß Suenßon Jbdm
Sone Månson och Knut Jbidm. Sådant rättwijst Justitiae wärff
wij Suenske medh all flijt i störke och andra måtto gerna afftiena
willia, och dem danschom till hielp förhielpa till rätt.
Sammadagh kom för retta Peder Carllßon i Croneboa, och
på Jöns fiskares wegnar i quenarp, klageligen tilkenna gaff
om den Begraffningzgärden för någre åhr sedan wtlades, och
såßom een Ryttare Suen Jonßon i Långztorp war tildelt sam-
ma åhr till Jönses gård i quenarp, och der togh Rytaren
Begraffningzgärden emot H.K. M:tz ordningh, som war att
krigzfolket skulle sigh inthet befatta medh samma Begraff-
ningzgärd af de heman de sielfue icke brukade, som Ståt-
hållarens welb: Otto von Scheidingzk bref widare förmäler.
Altså hafuer Jöns i quenarp måst betalla på nytt till Be-
fallningzmannen, och förty är rett och billigt at förbe:d Ryt-
tare Leffuererar tilbakers igen den Begrafningzgärd, han
wpbar aff Jöns i quenarp.
| Sammad. |
36v
Sammadagh Exhiberade Ståthållaren welb: Peder Månßon Lodh
någre klagepunchtar som Eskill Bondason på någre bönderß wegnar
J Hynnerydz Sochn hade öffuerLeffuerat till Landzhöfdingen welb:
Bengt Bagge J Liungby den 31 octob: 1637, Emot Lensmannen
Jönß Erickßon i wiffualt: Jnnehållandes at Jöns Erichson for-
dom Lensmannen skulle wthi wpbärande hafua dem tillfogat stor
oret, och meer anammat än som Cronones ordningh warit hafuer
föruthan andre Jnjurier som de honom tillwijta, den det, och een
annor det, som klagepunchterne widlöffteligen förmäla och till-
kenna giffua. Och efter saken war så heel tuistigh och
widlöfftig, at hon på häredtztinget wthi Liungby icke kunne exa-
mineras, des föruthan syntes hon meer spectera till dem som
medh reckenskapen i Landzendan hafua at bestella, för än någon
af denne retten i saken kunne företagas. Huarföre Landz-
höfdingen welb:ne Bengt Bagge tå Committerade HäredtzSkrifuaren
wellförståndigh Harall Trolle, at han skulle hålla tu möthe
j Hynnerydz Sochn, der bönderna som sigh besuärat hafua, hema
wåro, och giöra wiß rekningh emillan bönderna och honom noga
wtreknandes bondens wtlagor, efter bruket och rentan, och sedan
der emot Collationera Lensmannens wpbördh. Huilken
wndfångne befallningh HäretzSkriffuaren medh 2 möte i samma
Sochn den 26 och 27 Januarij 1638 effterkommit haffuer, och
nu i Retten praesenterar samme ransakningh. Derwht-
innan befinnes at han hafuer ransakat ifrån by och bonde, och
almogens klagemåll granneligen annoterat, och der brede widh
Lensmannens gensuar.
1 Ähr klart af samma ransakningh at månge bönder huilkas
Nampn och bomärke äre införde wnder klagepunchterna,
hafua bekent sigh aldrig klagat hafua på Lensammen Jöns
Erichson, eij heller hafua honom det ringaste at beskylla.
Jcke des mindre hafuer Eskill bondaßon, huilken wpstool
och principall är till detta klagemåll fördristat sigh deras
Nampn wnderskriffua låta.
2 Neka somlige bönder till deras bomärke och seija at dhe
| dem |
37r
dem ouiterligen införde äre wnder klagepunchtarna. Och
hafuer Eskill Bondason sielf lupit omkringh Sochnen och tagit
deras bomärke, och sedan dem ouetandes infört som förbe:t är.
3 Ähr detta een gammall sak som passerat är för månge åhr,
den tijdh Peltzegärden, Speßepenninger, pålepenninger och
wllpenninger wtgiordes, doch någre klagemåll som nyligare
för 6. 7. eller åhr sedan skulle sigh tilldragit, så at bönderna
och Lensmannen omögeligit är minnas eller ihågkomma hu-
ru möckit han wpb.tt hafuer, som huarken läßa eller Skriffua
kunne.
4. Ähr medh Häredtzskriffuarens wtrekning befunnit hooß
Lensmannen icke meer än een faut hooß Bengt i Hynneryt
at han af honom i 2 åhr, för -1½ fierdingh, 9 öre öfuer det
han skyldigh war wpburit hafuer, endoch Lensmannen
protesterar der emot.
5. Bemärkes aff ransakningen, at een stoor hoop af dem
som wnder klagepunchterne finnas skrefne, äre Lensmannen
skyldige stoore penninger för deras wtlagor, så at han hafuer
fodra af them; och kunne well quitta der han hade warit
dem skyldige.
6. Finnaß många sigh Absenterat haffua ifrån möthen,
och nu på tinget, som wthan tuifuell inthet klaga wille,
eller något hafua at klaga.
Nu på tinget stodo de åter huar andra till retta, och
frågades först Eskill Bondaßon, huru han wille beuijsa dhe
klagepunchterna han hade ihoopa-reest emot Jöns Erick-
ßon Lensmannen. Swarade at bönderna sielfue
äre tillstädes. Tå begärades at de wille framgå så
månge som tillstädes wåro, och något hade tilltaala
| Lensmannen |
37v
Lensmannen? der kom icke een fram medh Eskill Bondason,
wthan Johans i Knabele, huilken Lensmannen strax öffuerbeui-
ste i munnen, at han war honom skyldigh gammall Rest för
wtlagorna, och wille quitta om han kunne bewijsa honom hafua
tagit öfuer een fyrk, det han eij giöra kunne.
Sedan frågades Eskill Bondason, huarföre han tager sigh an-
nors klagemåll oppå, at löpa omkringh, eller hui han giör
sigh så till Målzman i eens annors saak? Suarade, at dhe
hade bidit honom, och willia sielfue det bestå, huilket är e-
mot den förra Ransakningen.
Sedan frågades honom huad han i synnerheet hade emot
Lensmannen? Suarade at han mente sigh hafua öfuer-
Leffuererat på, Speße, Påle och wllpenninger, doch kunne
icke beuijsa een fyrk; Men Peltzegärden belongande, den
kennes Jöns Erichßon sigh skyldigh at betalla, efter han bleff
tillgifuin sedan han blef wpburin, och Peltzerna förda till
Calmar, och hafuer henne mestadelz betalt. Wndantagandes
dem honom skyldige wåro, och nu klagat hafua, medh dem
wille han quitta och afdraga j deras skuld.
Nu tilltaltes Eskill Bondason alfuarligen af Rätten, och
tisades at han sielf skulle wara förtenkt suara och bewij-
sa sin klagan, eller och omgella huad Lagh förmår, och sielff
wara een sådan karll han den andre hafua will.
Och efter han seer det andra som medh honom hafua warit
i förklagan, och brächt honom at löpa hijt, och dijt medh klage-
punchterne, nu wndfalla och willia icke wara stendige till
det som skreffuit är, eij heller somlige komma till tinget
at deras klagan fulända efter lagh; wthan återwenda
och han desföruthan inthet wißord hafuer, wthan sitt
blotta bara Jaa, och lösa beskyldningh. Och detta
är itt sådant gammalt och Jnnewiklat ährende, at
| Jngen |
38r
Jngen det rätt wndskillia kunde. Ty förödmiukade
Eskill Bondason sigh för Målzeganden, och begärade förlåtelse
Bekennandes at Jöns Erickßon icke orätt honom tillfogat hade,
wthan han war ännu Jönß Erichßon skyldigh för gambla wht-
lagor, och hafuer orätt klagat. Och hade ingen orsak till
denne klagan, än han förtrödt det Jönß Erichson på nytt
fått fulmacht blifua Lensman. Och ner samma hans
fulmacht på Sochnestempnan skulle almogen föreläßas, wp-
hoff han sigh strax i trätte medh Jöns Erichßon, och giorde
honom för almogen odicux. Ner Eskill Bondason
hade lenge sielff och igenom sine Slecht och wener afbidit
Lensmannen, tillgaff han sin Målzegande rätt, och begga
parterna förliktes. Och skall Eskill Bondason afstå
her efter at klutra eller klandra denne sak. Konungens
och Cronones rett aldeles förbehållen, till des man förnim-
mer om de andre willia fulföllia eller återwenda medh
deras klagan.
Sammadagh kom för Retten Simon i Gräßholmen och
talade till sin broder Peder Jbidm, på sine och sine Söstrars
wegnar om – 80 dlr, som deras föreldrar hade wtlagdt förbe:te
Peder medan han i deras bördh war, at leija en karll för
sigh i knechtetiensten, Begärandes at samme 80 dlr, nu sedan
föreldrarna döde äre måtte gåå till Skifftes och bytas Söskon-
nen emillan: Her till Peder icke nekar at Ju samme
penninger för honom wtlagde äre för knechterij, men
Exciperer, at hans fader nu emot sit ytersta lågh siuk
i 14 åhr, och kunne fögo skiöta i Bohaget; wthan han
moste det regera och föreslå samptlige Söskonen till gangn
och godo, der han elliest hade kunnit sigh medh annor
| Legenheet |
38v
Lägenheet well försyndt, och sigh något till sin egen nötta för-
wärfuat, antingen igenom gifftermåll eller annor tienst, der
han eij hade blefuet wtskreffuin, och lätit sins faders bohagh
förskingras dem samptlige till skada och afsaknat.
Men nu hafuer han det i så mång åhr tillhoopa hållit, menar
fördenskuld, at han sådane wtlagde penninger well förskuldt
hafuer, och icke bör ifrån sigh gifua. Elliest prætenderar
och der oppå at hans broder Simon medan han war i sin fa-
ders brödh, och gick medh honom till dwk och disk, at han sigh
till egen nötto så möckit förwärfuade at han kiöpte sig een
fierdingh af gården, der han nu boandes är. Altså me-
nar Peder det icke wara obilligt at han sig något förtiente
medan han war i sin faders brödh. Detta oachtat pro-
testerar Simon at han will hafua be:te 80 dlr till Skifftes.
Retten hafuer således denne tuist Söskonnen emillan bij-
lagdt: At aldenstund befinnes det Peder som förb:t är
hafuer wthj sin faders höga ålder och långe siukdom förstått
bohaget, samptlige arfuingerne till lijka fördeel, huilket
elliest omögeligit annors förskingrat hade warit.
Till det andra befinnes och at Simon i Gräßholmen mä-
dan han i sins faders brödh warit haffuer sig förtient
wakra penninger, der han sig så well som Peder hade bordt
sökia heele bohagsens besta. Derföruthan syntes rettwijsan
lijkmetigt at Peder behåller halfparten af samme penninger.
Icke kunne heller Retten honom heele Summan tilkenna; wthan
han gifuer Simon 20 dlr, och 2 sine Söstrar huardera 10 dlr.
Och huar denne saken Stricto jure skulle afdömdt blifua,
så lupo icke meer än 26 dlr på huar broder, och 13 på huar
syster. Altså hafuer Simon eij meer än 6 dlr, efterlåtit och
huar systren – 3 dlr. Huilket synes Christeligit at Peder åt-
niuter för sit modige arbete skuld som han inlagt hafuer i bohaget.
Men huad öfuerfinnes af arfuit, der bör efter Lag skifftas.
| Sammadag kom för | |
| reta Edle welb: herre | |
| Her Niels Bielkes |
39r
Sammadagh kom för Retta Edle welborne Herres Her Nielß
Bielkes till Salestadh, Rettare Jon i Stråkeuedh jfrån Öß-
boheradt, och klagade at alle grannarna i Andersta by;
Jemuell de wthi Bökhult, och flere som haffua ägor på de-
ras Byamåll hafua tagit een Engh ifrån een Hans Herres
bonde i Anderstadh, och lagdt wnder prestegården, och
hafua för retten, och fouden berettat att the ther till skulle
hafua haft Lagläsarens tillståndh, efter som inlagde breff
j bookstaffuen förmäla.
Så ehuru well sådant af Her Niels Bielkes Bonde kan
klagat wara, så är thet allt osanningh, ty efter som
stridige parterne nu her på tinget hafua talas widh,
så är på Anderstad Byamåll itt stort fly belegit som nöt-
tias, Hööberga det hafuer i gamble dagar warit
bytt grannarna emillan, så at huar weet sin lot,
doch medh Condition, at huar skulle hööberga huad han för-
måtte, och ingen sin lot insticka eller inhegna, huilket
Contracht är obråtzligit hållit man efter man, så at in-
gen lenger tilbakers minnes, och ingen hafuer tillbudit
sin lot inhegna för än nu, den frelses bonden af öfuermodh
och wanart, och äwen som bonden inthet frågade Retten ner
han wille hegna: Altså hafua iche heller Markamennerne
frågat retten när de högge eller nidrifuo hans gerdesgårdh,
och nu är tuisten om gerdesgården allena, och icke om Engen,
ty bonden hafuer Engen behållin, och huem som hafuer lagt
Lagläsaren det ordet oppå, at hafua dömdt antingen om
Eng eller gerdesgårdh, han hafuer sagt sin willia, och spardt
sanningen, her om blef skrefuit Her Niels Bielke till
såsom och hans foude Niels Larßon i Lundby, at de måga
sigh betenkia huru deta klagelige ährandet skall wtföras.
| Annos. |
39v
Anno 1638 den 6 och 7 Novembris
Stodh Lagatingh j Synnerbo Häradtt widh rettan Tingstadh
Hampneda, öffuerwarandes Landzhöfdingen utöffuer Tio
Häradttz Lagsago, samptt Jöneköpingz Lhän, Edle welborne
Bengt Bagge till Berga. Item Befallningzmannen
Ehrlig wellförståndigh Gudmund Anderßon i Sken, samptt
Häradttz Nembdemen.
| Nembden |
| Månß Botillson i Horn | Per Bengtson i Troteslöf | |
| Per Månson i Söndrewrå | Johans i Hestberga | |
| Niels Bengtson i Horn | Oluff i Skekarp | |
| Nielß i Alenskiöp | Jon i Snelzböke | |
| Anders i Bergheem | Jon Jonßon i Rydh | |
| Gisle i Tranhult | Per Perßon i Bierserydt |
| Tuå frelsesgårdar i Flatinge i Halsiö Sochn | 1 |
| Item een frelsesgård i Halsiö | 1 |
| Balsgården i Huitarydz by frelse | 1 |
| 3/8 j Huitarydz Skattegårdh | 2 |
| 3/4 j Lillegården j Gunghult | 1 |
| 1/4 aff Storagården i gunghult | 1 |
| Alt Ulberga i Hallarydz Sochn | 1 |
| 1/4 af wekaboda i Markarydz Sochn | 1 |
| 1/2 Fleßerydt i samme i S. S. | 1 |
| 1/3 af Åhrhult i samme Sochn | 1 |
| Byholmen i Anderstadh Sochn | 3 |
| 1/4 aff Abbißhult i wrå Sochn | 2 |
| All söndra Emmeboda | 2 |
| Een tridingh af Hyhult | 1 |
| 1/6 aff glamshult | 2 |
| 1/4 aff |
40r
| 1/4 aff Tånneridt | 1.2 | |
| 1/4 aff Ekenäs i Göterydh S. | 2 | |
| 1/8 af Halleböke | 2 | |
| 1/2 Ormalt i wrå Sochn | 3 | |
| 1/2 Skattegården i Flattinge söndregården | 1 |
Kom för retta Jon i Nygårdh i Ryßby Sochn, och klandrade
een Cronoutjord som af ålder hafuer legat till Cronogården J
Rysby, som S. Her Carll brukade, rentar Smör 1 lb, huilken
utjord her Carll oklandrat hafuer brukat öfuer 50 åhr, och
lagdt skat derföre till Cronan. Nu seger Jon i Nygårdh
at samma wtiord skall hafua warit giffuin ifrån hans
Skattegårdh till Kiörkian, thet han inthet kunne bewijßa,
ty thet är så gammalt at ingen weet giöra der om nå-
gor sandferdigh beretelse. Derföre blef afsagdt at Jorden
skall ligga till kiörkian så her efter som her till.
Kom för retta Trotte i Rönninge fulmöndigh på Karin
Gudmundz dotters wegnar i Balkarp, och tingskiötte Er-
land Suenson i Balköö, och hans hustru Ingerd Peerß dotter
5 skeppelandh i Balkögårdh, och derföre upburit, godtt mönt
28 dlr.
Sammadagh tingfördes Tormar Jönßon i Hampalt, gift
man och blef anklagat wara kommin i rop och röchte för een
knichta hustru, Kirstin Jönsd. Huilkens man hafuer warit på
Tyslandz tågit i 4 år, och nu beuistes af hemsende Rullar, at han
är i Lijfue. Nu blef Nembden tillfrågat, om röchtet är
så groft eller så widt Divulgerat, at Thormar bör gå lagh och
aflegga röchtet, då talades Nembden widh, och sig sålunda resolue-
rade, at Thormar bör befrija sigh medh Lagen. Derföre
wtfeste Tormar een 12 manna Eed till nesta tingh.
| kom |
40v
Kom för retta Jönß i Buggetorpet, Erich i Tranhult, och Si-
mon i Niderlöff, och klandrade een wtjordh af Skatta j Norra
frelsesgården i Tranhult, beuisandes sigh der till wara rette
bördaman, efter en gammall man Måns Simonßon i Tranhult,
huilken der oppå hade itt gamalt Lagafångzbreff, giffuit
aff Jsaach Börgeson till Elmtarydh Anno 1534.
Måns Simonson i Tranhult, hans Son Simon i Tranhult,
hans Son Ingemar i Tranhult medh sine Jemarffua;
denne klandra Jorden. Nu gafz Stembningh her
af Retten till welb: Anders Grijpz foude Håkon Mån-
ßon, at han skall komma till nesta tingh, och suara till
Skatta retitgheeten, och deraß bördz rett.
Knut Erickßon i Stighult feste een 6 manna Eed, at then
hesten Erland i Elinge lente af honom i Skiutzningh,
och blef borte, war frij och ferdigh.
Sammadagh blef Nembdemannen Nielß Erickson J
Alenskiöp, och Kirstin och Bengta Suens dottrar, och
deras Söskonne förlickte om een liten lott wthi een
fierdingh i Fleßerydz gårdh, som han ärfde efter Jn-
gerdh Gunnas doter, och gåfuo Niels Erickson 10 dlr
för allt thet han ärfde i flesserydt.
Måns Gislason i Borstna, wtfeste een 12 manna Eedh
at han icke för 15 åhr sedan haffuer besofuit gunnill
Håkons dotter, sit Syskonnebarn, efter som han aff
Jon i Nygårdh Lensmannen honom på kiörke-
gården tillagdt hade.
| Sammadagh |
41r
Sammadagh kom för retta hustru Märit Andersa d:
J Brekenetorp Enkia, medh sit enda barn, Slecht och för-
wanter, och klagade, at een munsterskriffuare wnder Majo-
ren Johan Lauri, Larß Suenßon be:d hafuer för itt åhr
sedan ihielslagit hennes man Peer Suenßon i Brekene-
torp hema i sin egen gårdh, och är dråpit sålunda förorsa-
kat som föllier: Her om witnade Anderß Suenßon
j Brekenetorp efter aflagdan Eed på sin hustrus Karines
wegnar, som tillstedes war ner dråpet skedde, sålunda:
Thet hende sigh at förbe:d mönsterskriffuare drogh i hära-
det till Lens och fierdingzman, at förfara huad knechtar
wåre döda, i samma reesa kom han till fierdingz-
mannen Peder i Brekenetorp om een Söndagz morgon
sielff annan, medh Capteinens Son Alexander, der de
drucko i hast, och sedan rede till grannen Per Suenßon,
och beddes tuå Skiutzhestar, bonden hade hem hemptat
hestarna achtandes sigh till Kiörkian, och suarade Jaa, seijan-
des, i skolle gerna fåå, i det samma drogh Larß Suenson
werian, och stack bonden baak på Lennerna, så at han
icke leffde mer efter än itt halft dyngn, lekwell fick
prest till sigh, giorde een godh bekennelse, och gaff dråparen
wenskap, det hustrun bekenner. Huad belongan-
de Alexander, på honom klagas inthet, ty han blottade
Jngen weria, eij heller talade dem itt ondt ord till.
Dråparen kom genast på flöchten, och som her berettas
skall wara i Tysland hooß feltet, doch wthan tienst.
Nu blef den dräpnas hustru frågat, om hon stodh efter dråpa-
rens lijff? Ner hon hade sigh betenkt, swarade hon, at hon
steller samma sak till gudh och öffuerheeten, och hon för sin Per-
son inthet står efter hans lijf, wthan tigger ådt honom Kon-
nungens nåder. Anderß Suenson i Brekenetorp,
den dräpnas broder samptt heele Slechten, bedia på thet
| wnderdånigeste |
41v
Wnderdånigeste för dråparen, at han måtte få nåder,
och komma af sin landflychtigheet hem och giöra bot och betringh
och gifua hustrun och barnet fulla bot.
Jtem efter samme Munsterskriffuare, /: wndantagit detta
fallet :/ hafuer fördt itt skickeligit och roligt Leffuerne,
at ingen hafuer honom något beskylla; derföre hafuer och
Häradtz Nämbd och heele häradet bedit för honom, at der
Mögeligen skee kunne, han tå måtte fåå nåder, och niuta
Målzegendens wnderdånige förbön till gode, och komma
hem i landet igen.
Nu hafuer dråparens Styffader Niels olßon i Elinge
samptt hans Slecht och förwanter warit her för retten
och tillbiuda all billigh medell för dråparen, at der
han niuter nåder, willia de wtstå och fulgiöra, allt thet
dråparen för denne sak kan pådömdt bliffua, kon-
nungen, Målzeganden, och häradet. Men efter
dråparen är på flöchten och fria fötter, kunne retten
icke döma på saken; wthan allena ransaka, och ran-
sakningen till den högloflige Konungzlige hoffret j
Götarijken försenda, förwentandes her på en Nådig
förklarningh.
Sammadagh kom för retta Per Jonßon i Stenbrohult Sochn
J Albo H:tt Landzknecht, och talade till Eskill i Mierrit
J Traherydh Sochn, huilkens Son Per Eskillßon lät sig
för honom till knecht wtleija, och loffuade honom – 85 dlr
godt mönt, them ham genast wpbar, och tiente her hema
i Rijket Erligen i 3 åhr, och folde sitt Compagnij till mön-
stringh och arbete, och ingenstedz dolde sigh wndan widh
paß 3 åhr, sedan folde han Compagnijet ådt Tysland,
| och |
42r
och tiente troligen: Och ner det stora slaget stodh
widh wistock, bleff hans Capten welb: Hanß Strångh
slagen, sedan gaff han sigh till dragornerna, och så well han
som flere hade ther till fulkomligh förloff, och belöper widh
paß på femte åhr han troligen tiente. Nu är ouist
antingen han är dödh af sot eller slagen. Men efter
han kom ifrån Compagnijt, blifuer förbe:d Per Jonson
j Elmhult qualder för knechterij igen, och är tagin
på Generalz munstringh till knecht igen.
Nu kommer han till tinget igen, och krefier sine
penningar: Så är her Ransakat, at efter Legoknechten
hafuer slet förlorat och förslösat allt thet han wpbar, och j
siu åhr tient, är ondt penningar taga der inga är.
Men efter något är fallet Soldaten till i möderne, N:
till – 20 dlr godt mönt, dömdes honom samme
20 dlr till. Men kommer Per Eskilson
igen, och går till sin tienst, skall han hafua igen
penningerna, efter ingen weet antingen
han är Leffuandes eller dödh.
Sammadagh kom för retta Per Håkanßon i Bolmarijt
fullmöndigh på Niels Månßons wegnar i Groarijdt, och
tingskiötte Thor i westrult och hans hustru Seßela
Simons doter, och hans Son Simon Thorßon, och hans
Hustru Kirstin Bengtz doter een heel fierdingh af lilla
Groarijt i Torpa Sochn, och derföre wpburit godt mönt
110 dlr för arff och Etlöffue.
Kom för Retta Knut Torson i Bolmarijt fulmöndigh
på Börges wegnar i Skaarp, anlongandes 1/6 aff
| mellan |
42v
mellengården i Nöttia. Jtem fulmöndigh på Jon Bör-
gesons wegnar, anlongande een tridingh i Ågarden i Nö-
ttia by, och tingskiötte thor Jonßon och hans hustru Seßela
föreskreffne Jordadeelar i båda gårdarna, och derföre wp-
burit godt mönt – 94 dlr.
Kom för retta Jon i Snelzböke fulmöndigh på Peer Jön-
sons wegnar, och tinghskiötte Oluff Jönßon och hans
hustru Jngerdh een tiondedeel aff Skepalt i Markarydz
Sochn, och derföre wpburit – 59 dlr, och een kedia för
6 dlr, allt godt mönt.
Sammadagh kom för retta Botill i Siuhult Enkia, och
gaff tillkenna, at hennes mans broder Boo Pederson,
wtlegde hennes man Niels Person till knecht, och loffua-
de honom een gårdefierdingh j weila på 10 dlr ner,
huilken hon icke är bleffuin mechtigh; Så hafuer sa-
ken sigh sålunda, at förbe:de Peer Nielson blef först skreff-
uin till knecht, och legde Karll för sigh, och satte sigh j
stoor gieldh, och seger sigh haffua betallat Sone i Råsta
20 dlr, och i Lego 18 dlr: Och Boo i Gårstakiöp 10 dlr,
Och knichten som Niels Person först legde, Suen Månson
10 dlr. Noch legde för honom itt tågh – 6 Rikzdlr.
Jtem gaff befället 3 Rikzdlr. Och ner Niels gick
på tåget, togh han 20 dlr.
Och efter her om är ouist, antingen gielden wåro gior-
de aff Niels Pederson eller hans broder, wtfeste
Boo Person een 6 manna Eed at bekräffta sin be-
rettelse sanna wara, at allt detta är betallat på
Niels Pedersons wegnar, och war hans retta gield.
| Peer |
43r
Per Rasmunson i washult wtfeste een 6 manna Eed
at han icke haffuer besoffuit Jngeborg Suens dotter J
Höreda, efter som Knut Trommetare honom beskylt
haffuer.
Sammadagh tingfördes een Kåna Jngerd Tuffuasd:
j Traherydt, och hade itt barn wnder beltet, och seger
at een dansk driffuare Anders Person be:d huilken
sade sigh wara een felboredar, ther han een tijdh höltt
huß, drack och slemde, och der besoff förbe:d Kåna, det
hon bekenner. Nu hafuer den Skalken wtspridt
itt tall, at förbe:d Jngerdhz Styffader een knicht be:d
Bengtt Nielson i Traheryt, huilken är på Tyslandztåget,
skulle henne besoffuit haffua, efter huilket tall, man
grannerligen effterfrågat hafuer, doch wetna alle gran-
narna j Traherytz by, samptt grannarna der omkringh,
at de aldrig hörde något tall eller röchte på Styffadren
förbe:d Bengt Nielson medan han hema war.
Men efter Kånan icke hafuer födt barnet, blef detta wp-
sat till födzlotijden.
Sammadagh fördes för retta een wng drängh Niels
Torson i Stughult, och blef anklagat hafua besoffuit een
tienstepiga Berita Niels dotter i Dotebögd, och aflat
barn medh henne, thet hon födt hafuer, och de bekenna.
Sakfeltes för Mökrenkan efter 3 Cap: j Gifft: Balk:
till penninger – 40 marker.
| Cronan | 13 marker 5 ör 16. | |
| Målzegand | 13 marker 5 ör 16. | |
| Heradet | 6 marker 3 ör 8. | |
| Heretzhöfd | 6 marker 3 ör 8. |
| Sammadagh |
43v
Sammadagh kom för Retta Åke Larßon i Hökaholma
J Wisziö Sochn i Danmark, och klagade at någre Suenske
bönder, Niels i Wlffuarydt, Jacob j Åhult, och Måns j ho-
lebeck haffua tagit ifrån honom it quarnestodh, och haft
borto i 3 åhr, samptt een Mellaseck, der wthi 4 skpp tort
biuggh, och alt sedan behållit, lijka som till een wnderpant
för een hoop timber, de Danske togo medh geualt ifrån
denne Suenske bönder, om huilket måll Retten hafuer
skreffuit Residenten frireo till i Helsingör, at han skulle
så laga medh de danske, at der på måtte komma een lag-
ligh ranskaningh på huarß grund timbret är huggit och
tagit; Men efter thet icke skedt är, och det är ouist, efter
sammestädes långt emellan Råmerken är. Derföre
blef afsagdt at de dansche skolla fåå sit stodh igen, samptt
säck och Spannemåll. Men om sielfue saken eller
klagan, om wålzwärkat, blifuer i stillaståndh till thet
är skerskodat på huars grundh timberhögen är huggin
och tagen.
Sammadagh kom för Retta Niels Biörnson i Tor-
larp, och talade till Peer Bengtson i Åby, om itt tall som
wtkommit är på hans hustru Kirstin be:d och är sålunda
förorsakat, at Per Bengtson war Niels Biörnßons gestt,
drack sigh öffuerdruckin; Ner folket war lagdt och
natten framfaren, så at pigan stodh wp at tenda Eeld
j wngnen, gick hustrun fram och lade sigh på Benken,
och sompnade, och Per Bengtson gick fram lade sig och
der hooß och somnade; der af är talet wtkommit at
Per Bengtson skulle giöra det för orsak at bedraga hustrun
derföre begärar Niels Biörnson lagh för sin hustru.
och Per Bengtson wtfeste en 12 manna Eed til nesta tingh.
| Sammadagh |
44r
Sammadagh kom för retta Skogfouden Larß Tykeson, och
anklagade een Cronebonde kelle i Aggalt, beuisandes honom
hafua huggit fem små böker, doch witna Nembden, at der
ebland icke wåro öffuer 3 st:r som borde reknas för bärande
trä: Sakfeltes efter Mandatet till penninger – 30 dlr.
Udde j Traheryt een Skattabonde för een Book – 40 marker
Cronones Ensak.
Item beskyllade Skogfouden, Jon Bengtson i Böskhult, han
skulle hafua skutit diur, derföre han lenge hafuer stått
j röchte, och han nekar till, och biuder neij före och Eedh.
derföre feste han een 12 manna Eed till nesta tingh.
Jtem beskyllas förbe:d Jon Bengtson i Böskhult hafua stulit
een matseck i Danmark på kiöpstadz wegen och haft
hem, der wthi någor wäff. Derföre blef afsagdt
at både seck och wäff, skall komma till nesta tingh.
Sigge i Kiöpet utfeste een 12 manna Eed, at han icke
haffuer skutit Rådiur.
Peder på Gritatorpet j Markarydz Sochn, wtfeste een
12 manna Eed, at de hafua lagligen arfft och kiöpt
Grittatorpet, sedan Laß Rasmunson hade giffuit
Lagafångz breff på 1/4 aff Kiöphult och torpet:
Daterat 1596. giter han Eeden gångit, skall
han haffua torpet oqualt.
| Sammadagh |
44v
Sammadagh kommo för retta oluff j Rößhult, Per Åkason
på sin hustrus wegnar Berita Månsdotter: Jtem tuenne
Söstrar: denne klagade at en be:d Jon i Bohult, hade j
deras frånwaro och öffuermaga tijdh bortsålt een Siettingh
af ½ Klöxhult, then the klandrade, huilket och så beuistes.
Tå framlade Harald i Klöxhult itt Lagafångzbreff, giffuit
aff welb: Niels Siöbladh den 21 octobris 1629:
der wthj förmäles, at Harall hafuer kiöptt Jorden, och giff-
uit Suen i Klöxhult på all sin Syskonnes wegnar – 7 dlr
kåperpenninger. Nu giordes kiöpet i Skiure-
tijden, och tingskiötningen skedde strax der efter in Octo-
bri månat, och inthet bleff Lagbudet, eller Slechten hem-
budit, wthan Skiöttes i oskyld hoop.
Jtem klaga och samme men på een tridingh i samme
gårdh, som och 2 åhr tillförenne tingskiötes och i oskyldh
hoop; Lagafångz breffuit Daterat 1627. Harald wp-
bödh Siettingen i Slechten igen för samme penninger,
och skiäll för sit arbete. Derföre efter dett war
öffuermaga Jordh, dömdes Siettingen i börden igen,
Efter Jon i Bohult icke kunne hemula.
den andra tridingen i halfue gården som de klandra,
det wpsates wnder een Lagmans domb.
Kom för retta Jeppe j Liungby, och giorde en 12 manna
Eed, at han icke hade belegrat sin legopiga Jngeborg Måns
dotter.
| Laggerßmen. |
| Jeppe sielf i föredenum | Per Jönßon i Liungby |
| Erick Mårtinson Jbidm | Jon Mårtenson ibidm |
| Gudmund Erichson Jbidm | Bengt i Ebbebo |
| Jon Månson i Maråß | Sten Anderß i hamneda |
| Erland Nielson i Elinge | Jon Jonson i hagalt |
| Jon Larson i yie. | Per Jonson i yie. |
| denne Eedh |
45r
denne Eed bleff wpsat till nesta tingh, och tå skall
Eden gångas, eller Jeppe bliffua feltt till saken.
Kom för retta Per Person i Liungby wngh drängh, och
hade belägrat een lößkåna Jngridt Knutz dotter, huilken
bekenner tillförenne wara besoffuin aff en ogift Soldat
Niels Turson be:d som nu är på tågh. Derföre
bleff hans sak i quarstadh till han kommer heem aff
tåget, tå skall han tingföras. Men Per Person
sakfeltes för Lönskeläger till penninger 3 dlr, och
kånan – 6 marker.
| Cronan | 12 marker | |
| Heradet | 3 marker | |
| Heretzhöfd | 3 marker |
Sammadagh Jnlades i Retten itt Bytesbreff, gifuit
af welborne Per Nielson till Bro och Tofftaholm, Daterat
den 18 Martij 1633, aff honom sielf samptt Jffuar
Nielson till Strömstadh wnderskreffuit, der wthi Per
Nielson bekenner sigh haffua giort Jordeskiffte, medh
Edle och welborne Oluff Lilliesparre till fylleskogh,
och honom wplätit een gårdh i quenarp i Berga Sochn
och Synnerbo H:tt rentar åhrligen Smör 6 lb. Dagz-
werken 6, gengärdh 1½ tnna, hestar 6, och ingen be-
komma aff welb: oluff Lilliesparre, een gårdh j
flatinge i dörarp Sochn. Rentar Smör 4 lb och
till bytes Specie Rikz dlr – 100 st.r
Jtem lades och i retten itt Kiöpobreff aff Johan Gyllen-
stierna, frijherre till Lundholmen, herre till Huituijk,
| Daterat |
45v
Daterat den 26 Augusti 1637, och aff honom sielf förseglat
och wnderskreffuit, der wthi han bekenner sigh sålt haffua welb:
Oluff Lilliesparre een gårdh i quenarp, rentar Smör – 3½ lb
hestar 3, dagzuerken 3, för 200 Rikzdlr.
Jtem war welborne Landzhöfdingen Bengt Bagge sielf till-
städes, och tingskiötte welb: Oluff Lilliesparre Östraliungh
J Ryßby Sochn, rentar Smör 4 lb: samptt Mårarp i samma
Sochn rentar smör 3 lb, samptt alla andra seduanlige wtla-
gor, för 350 Specie Rikzdlr, kiöpebreffuit Dat: den 15 Junij
1637.
Sammadagh kom för retta Harald i Gråsilt jfrån dan-
mark, och kallade på Harall i Ramßås att han skulle komma
fram och fulborda sin lagh han å nesta tingh tillförenne wtfeste
på det Sölfret han i pant hade af förbe:d Harald, at han det
wtfick efter hans samtöckie. Nu hafuer Harald stått her
i 2 dagar, och Harall i Ramsås treskas och Kom inthet fram
derföre bleff han felt till saken.
Sammadagh kom för retta Niels Erickson i Alenskiöp
fulmöndigh på alle denne Effter:nes wegnar och tingskiötte
Carll Pederson i Ry, och hans hustru Kirstin Peders dotter
12 skeppeland åker och der till Engh i Rydz gårdh, och derföre
hafuer Jöns Suenßon i Hult på sin hustru Kirstin gammalz-
dotter, och egen goda willia wpburit 12 dlr godt mönt, och
3 alna Engelstt för Etlöffuit. Jtem Gunnill
Trulz d: för 3 och it ½ skeppland i samma gård wpburit godtt
mönt – 14 dlr. Jtem Jngelöff för 1 och ¼ sk: för godt mönt
7 dlr. Jtem hafuer och Carll Pederson medh sin hustrus
Söskonne bytt Jord, och giffuit dem it tynneland åker för
it tynneland i Rydh. Jtem hafuer och Carll Person
| flot |
46r
flott sin gård på een backa, och sedan wpbögdt medh sin egen be-
kostnatt, och derföre bekommit för dem som på gamble
gårdstaden sittia åker 2 skeppelandh, och det ena skeeplandet
gaff han sin hustrus morbroder på det han skulle få kiöpa
förbe:t 12 skeppelandh. Jtem hafuer Jöns i Engabeck
på sin hustrus Botillas wegnar samptt sine Söskonnes, för
een half fierdingh i Rydz gårdh alla tillhoopa – 90 dlr.
Så at han medh sin hustrus arff och kiöp äger halffan-
nan fierding i Rydz gårdh, och belöper sigh Summan 215 dlr.
Sammadagh kom för retta Börge Kråk i Långaskogh full-
möndigh på alle denne effter:nes wegnar och bekende at dhe
hade sålt Clemit i Skäldeßnäs och hans hustru Kirstin alle
deras arffuelotter i Stockhult, och derföre wpburit Bengt
Olson i Stockhult för sin arffuelott 36 dlr, godt mönt, wndan-
tagandes itt litit torpastelle som wthi förbe:te torpastelle
Clemit inthet haffuer löst än een liten åker Elzåker be:d
och på förbe:te arffuelott war Larß Jönßon i finnult
fulmöndigh at tingskiöta förbe:d Jordapart. Jtem
Larß olufson i Stockhult, och all hans Syskonne till at be-
talla gäldh medh godt mönt – 85 dlr. der af Niels j
foglasångh hafuer bekommit – 20 Suenske dlr.
Måns Jonßon i Romnahulte – 10 Rdlr. Suen i Skellesnäs
9 Suensche dlr. Clemit Suenson 2 Rikzdlr. Per i geta-
boda 4 Suenska dlr. Per i Skriperyd – 3 dlr. Jtem
på nytt Niels i foglasångh 3 Suenska dlr, på denne gårda-
part, war Larß Jönson i Finnult fulmöndigh at Skiöta
Clemit förbe:d Jordapart. Jtem hafuer Jon Jönßon wpb:tt
för sit Etlöffue på sin barns wegnar i Stockhult – 3 dlr
Suenska, och hafuer sat sin barn så mökna Jord igen j
Ormakullen aff sitt möderne, her på war Torkill j Fota-
| boll |
46v
Fotaboll fullmöndigh at tinghskiöta, och hade satt Niels
Erickson i deras stadh, alle denne förbe:te.
Sammadagh kom för retta Börge i Långaskogh fulmöndig
På Per Persons halffSyskonnes wegnar, Jon i Kylhult,
Brita i Ramnäs, Bengta i Skelzhult, och Peders barn, och
Bekende at de hade giort een fulkomligh förlikning om
Brokultatorp, huilket torp deras fader Peder åtte, som
Lagafångzbreffuit der på giffuit aff Jöns Jöranson, wht-
wijsar. Tå befans wthi sanningh thenne yngre Per
Person nu boandes i Brokabögd hade kiöpt af sin S. fa-
der gamble Per Person i Kielzhult – 9 Skeppelandh, och
giffuit honom reda penningar – 42 dlr. Sedan hade
han arftt och bytt medh sine halffsyskonne 11 skeppelandh
som i sanningh befans, och de inthet kunne neka till:
Men nu moste Peer i Brokabögd giffua sine halfsyskonne
Etlöffue för the – 9 Skeppeland han hade kiöpt, för än
han kunne bliffua dem quitt, Nemligen penninger
- 9 dlr: Och tå bleff een wenligh förlikningh them
emillan giordt, at allt Brokabögda torp hörer nu Per
Person som i Brokabögd boor till, sampt hans hustru
Karin Jönßa dotter, och deras barn och arffuinger.
Och Jöns i Skarßhult gafz fulmacht att tingskiöta enär
han der på fodrandes warder.
Kom för Retta Anders i Berghem fulmöndigh på
Bengtz mågar i Romborna, Jon på Bergzgården på
sin hustrus wegnar Brita Bengtz dotter, och på
Jönses hustrus wegnar i Romborna, Karin Bengtz d:
| Och |
47r
Och på Laßes hustrus wegnar i Stafsätra Anna Bengtz d:
och på Clemitz hustrus wegnar i Romborna Jngerd Bengtz
dotter, och tingskiötte Gudmund Larßon i Liungby, och
hans hustru Anna Suens dotter een åttingh i Norragården
j Eka, och derföre wpburit alle tillhoopa Specie Rdlr
48 st:r Jtem haffuer Anna Suens dotter arft een
Ottingh i samma gårdh, så at han medh sin hustrus arff
Och kiöp äger een heel fierding af samma gårdh.
Jtem een fierdingh aff Gåuasta Jorden.
Kom för retta Per Perßon i Elmtåsa på sine egne weg-
nar, och tingskiötte Oluff i Nockarp, och hans hustru
Ingridt Sones dotter halfuan Elmtåsa gårdh j Agunnarydz
Sochn, och derföre wpburit Specie Rikzdlr.
Jngemar i Bakö för Enfalt hoor medh Kirstin Jöns dotter.
| Cronan | 53 dlr 10 ör 16. | |
| Heradet | 13 dlr 21 1/3 ör | |
| Heretzhöfd | 13 dlr 21 1/3 ör |
Hans horkåna Kirstin Jöns dotter.
| Cronan | 26 dlr 21 1/3 ör | |
| Häradet | 6 dlr 21 1/3 ör | |
| Heretzhöfd | 6 dlr 21 1/3 ör |
Elin Peders dotter i Fagritt ogifft kåna, för Enfalt hoor
medh Åke i Flåßerijt.
| f:Hußbond | 26 dlr 21 1/3 ör | |
| Häradet | 6 dlr 21 1/3 ör | |
| Heretzhöfd | 6 dlr 21 1/3 ör |
| Tantum de hoc Anno s. |
Och till ytermera sanningh at sålunda Ransakat och afdömdtt
| är |
47v
|
är witnar lagläsaren Nilß Eskelßon i Hult medh
egen wnderskrifne handh och signet, sampt de 12 edsuor-
ne Nembdemen medh deraß häradz insegell. Datum
then 28 Decembris 1638.
|
Nilß Eskelßon
[tom sida]
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 251 (AID: v49320.b251, NAD: SE/VALA/0382503) |