| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 438 / sid 26 (AID: v49320.b438.s26, NAD: SE/VALA/0382503) |
25v
för dråparen at dher han Niuter Nådher willia dhe vthstå och full-
göra alt thet dråparen kan för denne sak, på dömdt bliffua, ko-
nungen Målzäganden, och häradet; Men effter dråparen är på
flychten och frije fötter, kunne retten iche döma på saken, vtan al-
lena ransaka, och ransakningen till dhen höglofflige konungzlige
hofret ij Götarijken, försenda, föruentandes her på en Nådigh för-
klaringh.
Anno 1640 then 8. och 9. Septembris stodh laga tingh och Jor-
de Ransakningh medh Synnderbo häradt, wijdh rettan tingstadh
hamneda, öffueruarandeß Lhandzhöffdingen på Cronebergh och
öffuer dheß Lhänd Edle Welbne Bengt Bagge till Berga och Lång-
nö, Jtem befalningzmannen her ij häradet Ehrboren och För-
ståndigh Larß Anderßon ij sken, heradzschriffuaren welachtat
Harall trolle, och samma Nembdeman.
Kom för retta Märit Andersadotter ij Brekinnetörp Enkia
huilckens man Pedher för try åhr sedan bleff ihielslagen af en
Mönsterschriffuare Laße Suenßon ij böke ij Lijhultz Sochn, och nu
hade med sig sin Salige manß brodher, Anders Suenßon, och sin egen
brodher Anderß Anderßon; Jtem sin retta erkorede och tillsatte
Målzman Pedher ij brekennetörp, och her in för Welbne Landz-
höfdingen och hele retten aff frij willia felte en vnderdånigh och öd-
miuck förbön för förde dråpare Laße Suenßon som ij try åhr hafr
waridt flychtigh, och på frije fötter, at han måtte der mögeligen skee
kunde få Nådher och för målzägandes förbön Niuta lijffuet.
När protocollet, om sielffua dråpet war vpläset och vitnen på
nyt ij dråparens presentia förhörde, bleff han frågat om han om
Protocollet, eller Vitnen hade några insagor eller om han någor
annor vitne hade at framföra; ther till han suarade Neij, och of-
fentligen bekiende, at protocollet rett war och han hade ther iembt
inthet at Jnuenda, vthan faller till föga, och beder om Nådher; Till
det andra, bleffuo åklagarna tilfrågade, serdeles then dråpnas
hustru, med sina adherenter, om dhe wille wara stendige, ij de-
raß förra meningh och ordh, dhe hafua ij dråparens frånuaro hafft
för retten, och bedet för dråparen, ther till dhe Suarade Ja. och efter
parterna ij thenna act, inthet mehr hade at inuenda, bleff saken tagen
göra alt thet dråparen kan för denne sak, på dömdt bliffua, ko-
nungen Målzäganden, och häradet; Men effter dråparen är på
flychten och frije fötter, kunne retten iche döma på saken, vtan al-
lena ransaka, och ransakningen till dhen höglofflige konungzlige
hofret ij Götarijken, försenda, föruentandes her på en Nådigh för-
klaringh.
Anno 1640 then 8. och 9. Septembris stodh laga tingh och Jor-
de Ransakningh medh Synnderbo häradt, wijdh rettan tingstadh
hamneda, öffueruarandeß Lhandzhöffdingen på Cronebergh och
öffuer dheß Lhänd Edle Welbne Bengt Bagge till Berga och Lång-
nö, Jtem befalningzmannen her ij häradet Ehrboren och För-
ståndigh Larß Anderßon ij sken, heradzschriffuaren welachtat
Harall trolle, och samma Nembdeman.
Kom för retta Märit Andersadotter ij Brekinnetörp Enkia
huilckens man Pedher för try åhr sedan bleff ihielslagen af en
Mönsterschriffuare Laße Suenßon ij böke ij Lijhultz Sochn, och nu
hade med sig sin Salige manß brodher, Anders Suenßon, och sin egen
brodher Anderß Anderßon; Jtem sin retta erkorede och tillsatte
Målzman Pedher ij brekennetörp, och her in för Welbne Landz-
höfdingen och hele retten aff frij willia felte en vnderdånigh och öd-
miuck förbön för förde dråpare Laße Suenßon som ij try åhr hafr
waridt flychtigh, och på frije fötter, at han måtte der mögeligen skee
kunde få Nådher och för målzägandes förbön Niuta lijffuet.
När protocollet, om sielffua dråpet war vpläset och vitnen på
nyt ij dråparens presentia förhörde, bleff han frågat om han om
Protocollet, eller Vitnen hade några insagor eller om han någor
annor vitne hade at framföra; ther till han suarade Neij, och of-
fentligen bekiende, at protocollet rett war och han hade ther iembt
inthet at Jnuenda, vthan faller till föga, och beder om Nådher; Till
det andra, bleffuo åklagarna tilfrågade, serdeles then dråpnas
hustru, med sina adherenter, om dhe wille wara stendige, ij de-
raß förra meningh och ordh, dhe hafua ij dråparens frånuaro hafft
för retten, och bedet för dråparen, ther till dhe Suarade Ja. och efter
parterna ij thenna act, inthet mehr hade at inuenda, bleff saken tagen
26r
till dombß; och för Nembden bleff vpläset thet 12. Cap. ij dråp
Balcken, medh willia och dhem förhållet, både thens dödaß brådt,
och skerskoda, om dråparen war trengder, och giorde thetta dråpet,
aff retta lijffz nödh, eller aff wellust. och när dhe hade omröstat
gåffuo dhe ifrån sigh ordet, at effter vpläsna acter, och bekiendh
gerningh, finna the ingen skuldh eller brådt hoß then dödha, litet
eller stoort, vthan hefinna dråparen ij dryckenskaps galenheet
vthan nödh haffua dråpet bedrifuit, och derföre iche kunna be-
frija hans lijff, effter förde Cap vtan huar hans iche Niuter
Nådher moste han Rymma landh och her ij Suerige mista sin
frijdh. Nu tyckes denne ringa retten her finnes Några
skiiell, at dråparen kunne benådas. 1. Målzägandens förbön
2. dråparen bleff iche fången å samma dagh och dygn, vtan haffuer
ij try åhr warit Landzflychtigh, 3. dråparen och then dräpne ha-
de aldrigh hafft något ouenskap sin emellan, och nepligen seedt
huar annan för än den gången, och Mannen war frij,
och gudh lät honom vnderliga falla ij hans hender, aff obe-
rådt modh 4. bekienna åklagarna, at såret war så litet
at om dödzstundhen iche hade warit för handen, hade thet så-
ret kunnat helas för it marka werdhe, men blodhet förlop
honom så hastigt, så at huadh medell ther till brukadheß som
bloden stilla plegar kunde inthet hielpa; 5. then dräpne fich skell
och skriftermåll gaff dråparen fulkombligh wendskap, och för-
mante sin hustru, at hon inthet skulle trachta effter dråparens lijff,
thet her Johan ij Ryßby hans kiörkeherde her för retten ij åklagar-
ens näruaro, vitnade, och dhe bekiende. 6. dråparen finnes
botferdigh och blödigh med gråtandes tårar tigger nådher är och
Brukeligh Karll, och der han skulle leggas biltogh, och fly till dan-
mark, ij denne tijdhz lägenheet, tyckes Nembdhen thet iche wara
rådeligit, derföre faller Nembden och hela häradet för honom
in för then högstährade konungzlige hofrett, en vnderdånigh
förbön, orsaken at dhe tilförenne emot honom ingen klage-
måll hört eller spordt haffua.
Balcken, medh willia och dhem förhållet, både thens dödaß brådt,
och skerskoda, om dråparen war trengder, och giorde thetta dråpet,
aff retta lijffz nödh, eller aff wellust. och när dhe hade omröstat
gåffuo dhe ifrån sigh ordet, at effter vpläsna acter, och bekiendh
gerningh, finna the ingen skuldh eller brådt hoß then dödha, litet
eller stoort, vthan hefinna dråparen ij dryckenskaps galenheet
vthan nödh haffua dråpet bedrifuit, och derföre iche kunna be-
frija hans lijff, effter förde Cap vtan huar hans iche Niuter
Nådher moste han Rymma landh och her ij Suerige mista sin
frijdh. Nu tyckes denne ringa retten her finnes Några
skiiell, at dråparen kunne benådas. 1. Målzägandens förbön
2. dråparen bleff iche fången å samma dagh och dygn, vtan haffuer
ij try åhr warit Landzflychtigh, 3. dråparen och then dräpne ha-
de aldrigh hafft något ouenskap sin emellan, och nepligen seedt
huar annan för än den gången, och Mannen war frij,
och gudh lät honom vnderliga falla ij hans hender, aff obe-
rådt modh 4. bekienna åklagarna, at såret war så litet
at om dödzstundhen iche hade warit för handen, hade thet så-
ret kunnat helas för it marka werdhe, men blodhet förlop
honom så hastigt, så at huadh medell ther till brukadheß som
bloden stilla plegar kunde inthet hielpa; 5. then dräpne fich skell
och skriftermåll gaff dråparen fulkombligh wendskap, och för-
mante sin hustru, at hon inthet skulle trachta effter dråparens lijff,
thet her Johan ij Ryßby hans kiörkeherde her för retten ij åklagar-
ens näruaro, vitnade, och dhe bekiende. 6. dråparen finnes
botferdigh och blödigh med gråtandes tårar tigger nådher är och
Brukeligh Karll, och der han skulle leggas biltogh, och fly till dan-
mark, ij denne tijdhz lägenheet, tyckes Nembdhen thet iche wara
rådeligit, derföre faller Nembden och hela häradet för honom
in för then högstährade konungzlige hofrett, en vnderdånigh
förbön, orsaken at dhe tilförenne emot honom ingen klage-
måll hört eller spordt haffua.
Sammadagh bleff hustru Gyret ij Broo förhördh, om
it credens, som en Borgare Jon Marthenβon hade länt
af Welbne Pedher Månβon Lodh till hielmsenga, och sedan
sat hustru gyret ij pant för 13 Rikz dlr. Item war och Jöns
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 438 / sid 26 (AID: v49320.b438.s26, NAD: SE/VALA/0382503) |