| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 95 / sid 1 (AID: v49322.b95.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |
1r
Her Begynnas Dombooken aff
Synnerbo Häradt Pro Anno 1642
Lagman
Edle Högwelborne HerCarl Gyldenhielm, Sweriges Rijkes
Ammirall etc.
Landzhöffdinge
Edle Welborne Bengtt Bagge till Berga och Laugnöö etc
Häradzhöffdinge
Edle Welborne Her Johan Salvius Adeler Legat uthj Hamborgh
Herre till Tulinge och öffraby etc.
Fougde
Ehrborne och försichttigh Larß Anderson i Sken.
Lagläßare
Nielß Eskellßon i Hultt.
1v
[tom sida]
2r
Anno 1642 Then 12, 13 och 14 Januarij, Stod Lagatingh
J Synnerbohäradtt, å rettan Tingstad Hampneda, öffuerwarandeß
Befallningzmannen ther sammestädes Welförståndig Larß Anderson i Sken,
sampt HäradttzNembdemän.
Nembden
Nembden
Anderß i Berghem Jon Jönßon i Rydh
Nielß Bengtzoni Horn Peder i Sönderwrå
Knutt i Bolmaridt Gisell i Tranhult
Månß Johanßon Jon i Snelzböke
Oloff i Skekarp Åke i Ragnillekiöp
Matthis i Lunden Anderß Person i Åby
Gårdar upbiudas
1/4 aff Backegården i Sönnertorpa 3
1/3 aff Ösziö i Torpa sochn 3
1/3 aff Suenshult i Hynnerydz sochn 3
1/8 aff Alenskiöp i Traherydz sochn 3
½ Skogaridt i Anderstadh sochn 3
½ Torget i Berga sochn 3
1/3 aff Lihult i Lihultz sochn 3
3 fierdingar af norragården i Raterit 3
½ Lambekulla i Agundarydz sochn 3
1/4 aff skattegården i Domarit 3
3/4 aff Skens gård biudes i slechten för 264 specie rikzdr, och till
wellachtat Larsz Anderson för 177 rikzdr att lösa 3
½ Elmtåsas i Agundarydz sochn 3
1/3 aff Bierszhult i Hynnerydz sochn 3
1/4 aff söndregården i Emmeboda 3
1/4 aff Elinge i Hampnede sochn 3
1/4 aff östregården Märrit i Traherid sochn 3
½ norregården i Mierrit i Liunga sochn 2
1/4 aff Groaridt i Torpa sochn 2
5/8 aff Singsiö i Wrå sochn 2
1/8 aff Onsziö och 4 skeppeland 2
½ Stighult i Hampneda sochn 2
1 ½ fierdingh aff Altaböke i Hynnerydh sochn 2
1/4 aff söndregården i Wiggåsa 2
3 sösterlotter aff 2/5 i Norra Yxnalt 1
13 skeppeland i westra Isiöa i Hampneda S 1
1/4 aff Backegården i Sönnertorpa 3
1/3 aff Ösziö i Torpa sochn 3
1/3 aff Suenshult i Hynnerydz sochn 3
1/8 aff Alenskiöp i Traherydz sochn 3
½ Skogaridt i Anderstadh sochn 3
½ Torget i Berga sochn 3
1/3 aff Lihult i Lihultz sochn 3
3 fierdingar af norragården i Raterit 3
½ Lambekulla i Agundarydz sochn 3
1/4 aff skattegården i Domarit 3
3/4 aff Skens gård biudes i slechten för 264 specie rikzdr, och till
wellachtat Larsz Anderson för 177 rikzdr att lösa 3
½ Elmtåsas i Agundarydz sochn 3
1/3 aff Bierszhult i Hynnerydz sochn 3
1/4 aff söndregården i Emmeboda 3
1/4 aff Elinge i Hampnede sochn 3
1/4 aff östregården Märrit i Traherid sochn 3
½ norregården i Mierrit i Liunga sochn 2
1/4 aff Groaridt i Torpa sochn 2
5/8 aff Singsiö i Wrå sochn 2
1/8 aff Onsziö och 4 skeppeland 2
½ Stighult i Hampneda sochn 2
1 ½ fierdingh aff Altaböke i Hynnerydh sochn 2
1/4 aff söndregården i Wiggåsa 2
3 sösterlotter aff 2/5 i Norra Yxnalt 1
13 skeppeland i westra Isiöa i Hampneda S 1
2v
1/16 aff Flesserit i Markarydh sochn 2
1/3 aff Harpholmen i samme sochn 2
1/12 aff 1/4 i Giöszhult i samme sochn 2
1/4 aff Mistrult i samme sochn 2
1/3 aff Åhrhult i samme sochn 2
½ Kuddeböke i samme sochn 2
½ Tansziö i Hynnerydz sochn 2
½ Vlffberga i Hallarydz S. 2
1/4 och 2 skeppeland af Vela i S. S. 2
½ Boda i Markaridtz S. 23
1/4 af Hagalt i S. S. 23
Allt Kyszhult i Traherydz S. 2
It torp Kålhult i Agundary S. biudes i slechten 2
2/7 aff Hampalt i Hynnerydz S. 2
1/6 aff Stockhult i Agundaryd S. 2
1/3 aff Horsznäs i Tutarydz S. 2
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydz S. 2
1/4 aff Kållekiöp i Giötteryd S. 2
1/4 aff söndra Ösziöa i Hampneda sochn 2
1/8 delz heman Ormakulla i Pietteryd S. 2
1/6 af norra Osnakiöp i samme S. 2
1/3 aff söndregården i Höreda i Berga S. 2
Allt Heggedabögd i Hallarydz S. 2
½ Tånnerydh i Markarydz S. 2
2/3 aff Fagrit i samme S. 2
1/12 aff Bolmingeryt i Nöttia S. 1
2/3 aff östregården Hult i Hynnerydz S. 1
1/4 aff Bråddalt i Wrå S. 1
½ norra Tansziö i Hynnerydz S. 1 vpbrändt aff wådeldh
1/8 aff Suenszhult i samme S. 1
1/8 Tutult i Markarydh S. 1
2/3 aff Erichztorp i samme S. 1
½ Krogzbögd i Hallarydz S. 1
1/9 aff Kornberga i samme S. 1
1/4 af norregården i Åby i Berga S. 1
1/8 af Vestrult i Nöttia sochn 1
1 ½ fierdingh aff Billekulla i S. S. 1
½ Elmtåsa i Agundarydz S. 1
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 1
½ mellomgården i Kalszhult i Hallarydz S. 1
1/4 aff Kroxhult i Wrå S. 1
1/6 aff Hiulsznäs 1
1/3 aff Harpholmen i samme sochn 2
1/12 aff 1/4 i Giöszhult i samme sochn 2
1/4 aff Mistrult i samme sochn 2
1/3 aff Åhrhult i samme sochn 2
½ Kuddeböke i samme sochn 2
½ Tansziö i Hynnerydz sochn 2
½ Vlffberga i Hallarydz S. 2
1/4 och 2 skeppeland af Vela i S. S. 2
½ Boda i Markaridtz S. 23
1/4 af Hagalt i S. S. 23
Allt Kyszhult i Traherydz S. 2
It torp Kålhult i Agundary S. biudes i slechten 2
2/7 aff Hampalt i Hynnerydz S. 2
1/6 aff Stockhult i Agundaryd S. 2
1/3 aff Horsznäs i Tutarydz S. 2
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydz S. 2
1/4 aff Kållekiöp i Giötteryd S. 2
1/4 aff söndra Ösziöa i Hampneda sochn 2
1/8 delz heman Ormakulla i Pietteryd S. 2
1/6 af norra Osnakiöp i samme S. 2
1/3 aff söndregården i Höreda i Berga S. 2
Allt Heggedabögd i Hallarydz S. 2
½ Tånnerydh i Markarydz S. 2
2/3 aff Fagrit i samme S. 2
1/12 aff Bolmingeryt i Nöttia S. 1
2/3 aff östregården Hult i Hynnerydz S. 1
1/4 aff Bråddalt i Wrå S. 1
½ norra Tansziö i Hynnerydz S. 1 vpbrändt aff wådeldh
1/8 aff Suenszhult i samme S. 1
1/8 Tutult i Markarydh S. 1
2/3 aff Erichztorp i samme S. 1
½ Krogzbögd i Hallarydz S. 1
1/9 aff Kornberga i samme S. 1
1/4 af norregården i Åby i Berga S. 1
1/8 af Vestrult i Nöttia sochn 1
1 ½ fierdingh aff Billekulla i S. S. 1
½ Elmtåsa i Agundarydz S. 1
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 1
½ mellomgården i Kalszhult i Hallarydz S. 1
1/4 aff Kroxhult i Wrå S. 1
1/6 aff Hiulsznäs 1
3r
Kom för retta Peder Suenszon i Hellerna fulmöndigh på Ebbes hus
trus vegnar i Skateboda Karin Sones dotter och på Jon Suensons
vegnar i Ifla och på Elin Jöns dotters vegnar i Rydh och tingskiötte
Måns Soneson i Ifla och hans hustru Karin Båtelzdotter een heel fierding
och itt skeppelandh aff norregården i Bårszhult i Giötteryd S. Och derföre
vpburit Ebbe på sin hustrus vegnar för 2 ½ skeppelandh rikzdr 9 str
Elin Jons d: för 2 ½ skeppeland 9 rikzdr. Jon Soneson i Bårszhult
för 4 ½ skeppeland 18 ½ rikzdr. Bo i Bårszhult för 4 skeppeland 16 str
rikzdr. Haffuer och Månsz Soneson sielff arfft 6 ½ skeppelandh så att
han medh arff och kiöp äger 1/4 och ther till itt skeppeland aff samma gårdh.
Kom för retta Jönsz Larszon i Tansziö fulmöndigh på Anders Cristiersons
vegnar i Altaböke och tingskiötte Gumundh Jonszon i Suenshult och
hans hustru Sisza Månszes dotter een 1/4 aff Suenshult i Hynnerydz S:
och derföre vpburit godt mönt 80 dr och ner kiöpet giordes war
gården vpbrändh aff vådaeld så at på samma 1/4 icke war itt husz vthan
suarte brånebacken.
Kom för retta Jacob i Orbergh och klagade att i förgångne åhr 1641 S.
Michaëlz dagh blef een låsz bruten i hans gårdh och ther bleff vtstu
lit een kädia verderat för godt mönt 9 dr, hemagiordt läruft fint
20 alner, verderat för godt mönt 5 dr, skiorter aff samma slagz läruft
nysydda, verderade för 14 marker, itt par engelska vantar för 3 marker
huita vlstrumpor 2 par för 1 dr, rede penningar 2 marker, en flemsk lesta
och itt flettebandh för 2 marker. För detta godtzet är een liten gosse mistenkt
be:d Peer Jonszon, en öffuermage, är mistenckt att hafua warit medh i ger
ningen, derföre gossen är tagen i förhör. Först bekenner han för pro
phoszen att Gumund på Slätten och hans söster Kirstin Anderses d:
och Kirstin Cristoffers dotter våro medh honom och bortstulo godtzet och
bekenner att han wiste huar godtzet lågh och folgde them i huset och seger
att Gumme togh godzet aff en liten kista som war oläst och quinfolken
stodo vthe vidh een pijl och Gumme prekade vp låsen antingen det
var medh knifzvdden eller syll veet han icke, seger och att ner godzet
var tagit stodh på skullan litit honnongh och brödh ther hoosz, thet tog
Gumme och ådt och sedan folgdes ådt och ner de gingo fram medh östre
gården i Orbergh skelte hunden, thet hörde tuå karlar Per Olszon
i Orberg och Nielsz Simonson ibidem. Nu bleff ransakat huar
gossen war ner godtzet stalz i Orbergh, tå vitnar hustru Märit i
Skogzgården att samme natt som der stalz i Orberg låg gossen i hennes
trus vegnar i Skateboda Karin Sones dotter och på Jon Suensons
vegnar i Ifla och på Elin Jöns dotters vegnar i Rydh och tingskiötte
Måns Soneson i Ifla och hans hustru Karin Båtelzdotter een heel fierding
och itt skeppelandh aff norregården i Bårszhult i Giötteryd S. Och derföre
vpburit Ebbe på sin hustrus vegnar för 2 ½ skeppelandh rikzdr 9 str
Elin Jons d: för 2 ½ skeppeland 9 rikzdr. Jon Soneson i Bårszhult
för 4 ½ skeppeland 18 ½ rikzdr. Bo i Bårszhult för 4 skeppeland 16 str
rikzdr. Haffuer och Månsz Soneson sielff arfft 6 ½ skeppelandh så att
han medh arff och kiöp äger 1/4 och ther till itt skeppeland aff samma gårdh.
Kom för retta Jönsz Larszon i Tansziö fulmöndigh på Anders Cristiersons
vegnar i Altaböke och tingskiötte Gumundh Jonszon i Suenshult och
hans hustru Sisza Månszes dotter een 1/4 aff Suenshult i Hynnerydz S:
och derföre vpburit godt mönt 80 dr och ner kiöpet giordes war
gården vpbrändh aff vådaeld så at på samma 1/4 icke war itt husz vthan
suarte brånebacken.
Kom för retta Jacob i Orbergh och klagade att i förgångne åhr 1641 S.
Michaëlz dagh blef een låsz bruten i hans gårdh och ther bleff vtstu
lit een kädia verderat för godt mönt 9 dr, hemagiordt läruft fint
20 alner, verderat för godt mönt 5 dr, skiorter aff samma slagz läruft
nysydda, verderade för 14 marker, itt par engelska vantar för 3 marker
huita vlstrumpor 2 par för 1 dr, rede penningar 2 marker, en flemsk lesta
och itt flettebandh för 2 marker. För detta godtzet är een liten gosse mistenkt
be:d Peer Jonszon, en öffuermage, är mistenckt att hafua warit medh i ger
ningen, derföre gossen är tagen i förhör. Först bekenner han för pro
phoszen att Gumund på Slätten och hans söster Kirstin Anderses d:
och Kirstin Cristoffers dotter våro medh honom och bortstulo godtzet och
bekenner att han wiste huar godtzet lågh och folgde them i huset och seger
att Gumme togh godzet aff en liten kista som war oläst och quinfolken
stodo vthe vidh een pijl och Gumme prekade vp låsen antingen det
var medh knifzvdden eller syll veet han icke, seger och att ner godzet
var tagit stodh på skullan litit honnongh och brödh ther hoosz, thet tog
Gumme och ådt och sedan folgdes ådt och ner de gingo fram medh östre
gården i Orbergh skelte hunden, thet hörde tuå karlar Per Olszon
i Orberg och Nielsz Simonson ibidem. Nu bleff ransakat huar
gossen war ner godtzet stalz i Orbergh, tå vitnar hustru Märit i
Skogzgården att samme natt som der stalz i Orberg låg gossen i hennes
3v
stuga natten öffuer ifrån dagzliuse till dagzliuse igen och giör honom
slätt oskyldig. Suen i Sickinge kom fram och vittnade medh Gum
ma på Sletten att på samma tijdh och natt godtzet i Orbergh bleff stu
lit satt Gumme på hans bordh och brukade sitt skreddere embete
thet samma vittna hans gårdmen Jöns och Oloff så att Gumme är
slätt oskyldigh. Item framkom Lasze på Sletten och effter aflag
dan eed vittnade att samme natt det bleff stulit i Orbergh var
Kirstin på Sletten hema i gården och hade gäster som dijt hade fördtt
deras suin och giör Kirstin slätt frij för den mistankan. Item
framkom Christoffer i Ludde medh sin dotter Kirstin och giorde
eed att hans dotter aldrigh i sin liffztidh var i Orbergh och alle
grannar vittna och betyga att det är een oppenbara lögn och
att goszen sådant i redhoga för prophoszen bekendt hade.
Dherföre bleff Gumme, Kirstin på Sletten, Item Kirstin i Lud
de för samma mistanke och Orberga godttz frijkiendh.
Item bleff och Jacob i Orbergh tillfrågat om han mistenkte gos
sen för samma godtz? Tå suarar han neij och seger han wäll
kan förstå thet inthet är poikens gerningh vthan thet är mogan
de mans gerningh som sådant godtz förmåtte bära ther ifrån
höllia och gömma och icke någon barnegerningh och Jacob inthet
beskyllar poiken. Derföre bleff han och frikiendh.
Skiölzbögd i Giötterydz sochn, lenge sedan vpbudet som nembden
vittna och nu bör tingskiöttas 1234.
Sammadagh kom för retta Måns Pederson i Lambekulla och gior
de een 6 manna eed att huarken han eller hans huszfolk i hiel
slogo thet suinet som hörde Åke i Rangnillekiöp till och fans i
deras husz dödtt.
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Måns Person och
hans huszfolk frikiendh.
Sedan eden war gången klagade Måns Person att Åke i Ran
gnillekiöp hade skielt honom för tiondetiuff, her till suarade
Åke att ner Måns war kiörkewerder förde han ingen tionde i
slätt oskyldig. Suen i Sickinge kom fram och vittnade medh Gum
ma på Sletten att på samma tijdh och natt godtzet i Orbergh bleff stu
lit satt Gumme på hans bordh och brukade sitt skreddere embete
thet samma vittna hans gårdmen Jöns och Oloff så att Gumme är
slätt oskyldigh. Item framkom Lasze på Sletten och effter aflag
dan eed vittnade att samme natt det bleff stulit i Orbergh var
Kirstin på Sletten hema i gården och hade gäster som dijt hade fördtt
deras suin och giör Kirstin slätt frij för den mistankan. Item
framkom Christoffer i Ludde medh sin dotter Kirstin och giorde
eed att hans dotter aldrigh i sin liffztidh var i Orbergh och alle
grannar vittna och betyga att det är een oppenbara lögn och
att goszen sådant i redhoga för prophoszen bekendt hade.
Dherföre bleff Gumme, Kirstin på Sletten, Item Kirstin i Lud
de för samma mistanke och Orberga godttz frijkiendh.
Item bleff och Jacob i Orbergh tillfrågat om han mistenkte gos
sen för samma godtz? Tå suarar han neij och seger han wäll
kan förstå thet inthet är poikens gerningh vthan thet är mogan
de mans gerningh som sådant godtz förmåtte bära ther ifrån
höllia och gömma och icke någon barnegerningh och Jacob inthet
beskyllar poiken. Derföre bleff han och frikiendh.
Skiölzbögd i Giötterydz sochn, lenge sedan vpbudet som nembden
vittna och nu bör tingskiöttas 1234.
Sammadagh kom för retta Måns Pederson i Lambekulla och gior
de een 6 manna eed att huarken han eller hans huszfolk i hiel
slogo thet suinet som hörde Åke i Rangnillekiöp till och fans i
deras husz dödtt.
| Edemen | |
| Månsz Person sielfuer | Niels i Elmterydz torp |
| Börge Person ibidem | Bengt Anderson i Rydh |
| Oloff Månszon i Målen | Måns Olson i Tiurke |
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Måns Person och
hans huszfolk frikiendh.
Sedan eden war gången klagade Måns Person att Åke i Ran
gnillekiöp hade skielt honom för tiondetiuff, her till suarade
Åke att ner Måns war kiörkewerder förde han ingen tionde i
4r
kiörkeherbergett vthi 4 eller 6 åhr vthan behållet all sin tionde
inne för målespannen antingen han eller vnder är eller öffuer.
Detta skall bliffua vpsatt till vidare ransakningh och tå skolla
prästernes lengder framkomma till neste tingh och pröffuas om
deras tionde är infördh i förseglade lengder.
Kom för retta Niels i Alenskiöp fulmöndigh på Kirstinnes vegnar
i Biershult och hennes dotter Elin Pers dotter och tingskiötte
Påffuell Hanson och hans hustru Anna Peders dotter een heel tri
dingh aff aller Biershulta gårdh i Hynnerydz sochn och derföre
vpburit godt mönt i rede penningar 140 dr.
Sammadagh kom för retta Knutt i Bolmarit fulmöndigh på Jon
Larsons hustrus Gunnull Suens dotters vegnar och tingskiötte
Gijse Hanson i Rönninge een sösterlott vthi 1/8 i skattegården i
Rönninge och derföre vpburit godt mönt 53 dr. Item
Knutt i Bolmarit fulmöndigh på Per Gumundsons hustrus vegnar i
Boxhult Karin Suens dotter och tingskiötte förbe:de Gisle Hanszon
een sösterlott vthi förbe:de skattegårdh i Rönninge i Nöttia sochn och
derföre vpburit godt sölfuer mönt 48 dr så att han äger 1/8 som
han kiöpt hafuer. Item hafuer och Gisle sielff ärfdt 1/8 i sam
me gårdh så at han äger 1/4 aff samme gårdh.
Sammadagh kommo för retta Bengtt Jonson i Horseberga,
Suen Håkonson i samma gårdh och Peer Håkonson i samme
gårdh. Item Sten ibidem och Knutt Nielson ibidem och kla
gade att de i fioll så wäll som i detta åhr hafua mist sädh aff
krakarna på deras åkrar, skadan hafua de medh huar annan
skärskådat men huilken i byn som retteligen skyldig är, vetta de
icke vthan de tuista på dem som inthet mist hafua nemligen
Ingemar Bengtzon och Jon Eskelson. Nu bleff them frågat
om the hafua någon mistanke till Ingemar eller Jon Eskelson?
Tå suara the neij. Sedan blef frågat om the hafua mistanka till
quinfolk eller annat löst partij? De suara och neij. Derföre
bleff afsagdt att de skolla waka och ransaka better om the icke
kunna vpspana then som sådant giordt hafuer och sedan tingföra.
Sammadagh kom för retta Clemmit i Skellesnäs och berättade
att hans broder Niels kiöpte aff sin söster Karin een sösterlott i
Stockhult nemligen 1/3 aff ½ gården för 60 dr godt mönt.
inne för målespannen antingen han eller vnder är eller öffuer.
Detta skall bliffua vpsatt till vidare ransakningh och tå skolla
prästernes lengder framkomma till neste tingh och pröffuas om
deras tionde är infördh i förseglade lengder.
Kom för retta Niels i Alenskiöp fulmöndigh på Kirstinnes vegnar
i Biershult och hennes dotter Elin Pers dotter och tingskiötte
Påffuell Hanson och hans hustru Anna Peders dotter een heel tri
dingh aff aller Biershulta gårdh i Hynnerydz sochn och derföre
vpburit godt mönt i rede penningar 140 dr.
Sammadagh kom för retta Knutt i Bolmarit fulmöndigh på Jon
Larsons hustrus Gunnull Suens dotters vegnar och tingskiötte
Gijse Hanson i Rönninge een sösterlott vthi 1/8 i skattegården i
Rönninge och derföre vpburit godt mönt 53 dr. Item
Knutt i Bolmarit fulmöndigh på Per Gumundsons hustrus vegnar i
Boxhult Karin Suens dotter och tingskiötte förbe:de Gisle Hanszon
een sösterlott vthi förbe:de skattegårdh i Rönninge i Nöttia sochn och
derföre vpburit godt sölfuer mönt 48 dr så att han äger 1/8 som
han kiöpt hafuer. Item hafuer och Gisle sielff ärfdt 1/8 i sam
me gårdh så at han äger 1/4 aff samme gårdh.
Sammadagh kommo för retta Bengtt Jonson i Horseberga,
Suen Håkonson i samma gårdh och Peer Håkonson i samme
gårdh. Item Sten ibidem och Knutt Nielson ibidem och kla
gade att de i fioll så wäll som i detta åhr hafua mist sädh aff
krakarna på deras åkrar, skadan hafua de medh huar annan
skärskådat men huilken i byn som retteligen skyldig är, vetta de
icke vthan de tuista på dem som inthet mist hafua nemligen
Ingemar Bengtzon och Jon Eskelson. Nu bleff them frågat
om the hafua någon mistanke till Ingemar eller Jon Eskelson?
Tå suara the neij. Sedan blef frågat om the hafua mistanka till
quinfolk eller annat löst partij? De suara och neij. Derföre
bleff afsagdt att de skolla waka och ransaka better om the icke
kunna vpspana then som sådant giordt hafuer och sedan tingföra.
Sammadagh kom för retta Clemmit i Skellesnäs och berättade
att hans broder Niels kiöpte aff sin söster Karin een sösterlott i
Stockhult nemligen 1/3 aff ½ gården för 60 dr godt mönt.
4v
Ner Nielsz bleff dödh och hans barn trängde gick barnzens farmo
der Botill i Skellesnäs och igenlöste samma sösterlott för 60 dr der på
Clemmit framlade een gammall skrifft oförseglet och vthan bomerke
eller vittne, icke des mindre tillbiuder Clemmit att certificera
skrifften medh een 12 manna eed om så tränger. Nu klagas att
hans broderbarn Ingeborgh, Bengta, Berita och Märit Nielsz döttrar
tillmäla sigh samme 1/3 i Stokhult för deras fharmoder hade igen löst
och villia derföre råda och synnerligh Ingeborgh och Bengta och bortt
lega jorden, det ena stycket hijt, det andra dijt, somt till frälset
som annorstädes och förderffua jorden. Dherföre effter Clemmit i
Skellesnäs är retter målzman för sin broderbarn blef honom aff
retten tillsagdt att hafua tilbörlig omwårdnat om sin broderbarn
och deras godtz att hålla det samman barnen till godo i framtiden
så kärt honom icke är att betalla barnen all beuisligh skada.
Päder Börgeson i Läsarit feste een 3 manna eed att han icke är
skyldigh Clemmit i Skellesnäs 1 dr i vtlagorna effter begga deras
rekningh. Ner Peder hafuer gådt eden skall Clemmit hafua sin
gryta igen som honom är ifrån pantat.
Kom för retta wellerd m: Cristiern i Anderstadh fulmöndig på
sine bröders vegnar Cornelius och Joseph Anders söner och ting
skiötte Nielsz Bengtson i Sönnertorpa och hans hustru Karin Oloffz
dotter 1/4 aff Backegården i Sönnertorpa vndantagandes 3 skeppe
landh och derföre haffua både bröderna vpb:tt specie rikzdr 40 str.
Sammadagh kom för retta Erick Nielson i Quarnegården och nu
medh effter:ne bofaste dannemen fulbordade sin eed han fest hade
för Karin Vddes dotter i Traherit som gick öffuer gräntzen medh
Juta Suennen huilken i Wexiö bleff justificerat och beskyllade
Erick Person för barnefader och att han hade bedit honom taga
kånan medh sigh öfuer gräntzen och dett förmäles i den konungz
lige resolutionen att Erick skall värias eller fellas. Och efter
Erich är beröchtat bör honom sielff weria sigh.
der Botill i Skellesnäs och igenlöste samma sösterlott för 60 dr der på
Clemmit framlade een gammall skrifft oförseglet och vthan bomerke
eller vittne, icke des mindre tillbiuder Clemmit att certificera
skrifften medh een 12 manna eed om så tränger. Nu klagas att
hans broderbarn Ingeborgh, Bengta, Berita och Märit Nielsz döttrar
tillmäla sigh samme 1/3 i Stokhult för deras fharmoder hade igen löst
och villia derföre råda och synnerligh Ingeborgh och Bengta och bortt
lega jorden, det ena stycket hijt, det andra dijt, somt till frälset
som annorstädes och förderffua jorden. Dherföre effter Clemmit i
Skellesnäs är retter målzman för sin broderbarn blef honom aff
retten tillsagdt att hafua tilbörlig omwårdnat om sin broderbarn
och deras godtz att hålla det samman barnen till godo i framtiden
så kärt honom icke är att betalla barnen all beuisligh skada.
Päder Börgeson i Läsarit feste een 3 manna eed att han icke är
skyldigh Clemmit i Skellesnäs 1 dr i vtlagorna effter begga deras
rekningh. Ner Peder hafuer gådt eden skall Clemmit hafua sin
gryta igen som honom är ifrån pantat.
Kom för retta wellerd m: Cristiern i Anderstadh fulmöndig på
sine bröders vegnar Cornelius och Joseph Anders söner och ting
skiötte Nielsz Bengtson i Sönnertorpa och hans hustru Karin Oloffz
dotter 1/4 aff Backegården i Sönnertorpa vndantagandes 3 skeppe
landh och derföre haffua både bröderna vpb:tt specie rikzdr 40 str.
Sammadagh kom för retta Erick Nielson i Quarnegården och nu
medh effter:ne bofaste dannemen fulbordade sin eed han fest hade
för Karin Vddes dotter i Traherit som gick öffuer gräntzen medh
Juta Suennen huilken i Wexiö bleff justificerat och beskyllade
Erick Person för barnefader och att han hade bedit honom taga
kånan medh sigh öfuer gräntzen och dett förmäles i den konungz
lige resolutionen att Erick skall värias eller fellas. Och efter
Erich är beröchtat bör honom sielff weria sigh.
| Edemen | |
| Erich Nielszonn | Suen Larson i Gräszholma |
| Kielle i Aggalt | Gumme Suenson ibidem |
| Jöns Vddason i Traherit | Mattis Olszon ibdiem |
| Måns Nielson i Hampneda | Suen Suenson i Åsa |
| Jöns Nielson i Siöboda | Tormar Jonszon i Giöszhult |
| Måns i Strömmakiöp | Simon Jönson ibidem |
5r
Denne eed bleeff lagligen giordh och gången och Erick Nielson
för Karin Vddes dotters beblandelse frikiendh.
Sammadagh kom för retta een vng drängh Eskell Nielszon i Ham
pneda och bleff beskyllat hafua lägrat een piga Märit Jons dotter
och aflat medh henne barn thet hon födt haffuer och båden goduilligen
bekenna. Sakfeltes till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målsägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh fördes för retta een vng drängh Torkell Suensonn
och bekende sigh hafua besoffuit een piga Gunnull Erlandzdotter
och aflat barn medh henne, thet hon födt hafuer, ähr een frelses
drängh. Sakfeltes till 40 marker.
frälses husbon 13 marker 5 öre 16
målsägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Peder i Söndrewrå fulmöndig på Kirstin Stens d:
vegnar och tingskiötte Peder Jönszon i Wiggåsa 1/8 aff Söndre
gården i Wiggåsa och hafuer Kirstin vpburit godt mönt 32 ½ dr.
Oloff i Skekarp fulmöndig på förbe:de Kirstin Stens dotters vegnar
och tingskiötte förbe:de Per Jonson i Wiggåsa och hans hustru Anna
Måns dotter 1/8 af samme gårdh Viggåsa för penningar 26 dr som
han löste ifrån Pehr Suenson i Bråddalt och sedan gifuit Kirstin godt
mönt 6 ½ dr så att Peder äger 1/4 aff gården och medh sin förra laga
fångz breff äger 5/8 aff heele gården.
Sammadagh var fulmöndig Bengtt i Kimmelzböke på Nielses
vegnar i Vlffberga och tingskiötte wellachtat Brådde i Markarit
och hans hustru Ingerd Törstens dotter ½ Vlffberga gårdh och der
före hafuer Niels i Vlffberga vpburit specie rikzdr 100 str
Item war Bengt i Kimmelzböke fulmöndig på Jacobz vegnar i
Kåpperebögd och hans hustrus vegnar och tingskiötte förbe:de Brådde
i Markarit och hans hustru den andra ½ parten aff samme gårdh
Vlffberga och derföre vpburit 1/4 i Brenhult och tilbytes i godt mönt
för Karin Vddes dotters beblandelse frikiendh.
Sammadagh kom för retta een vng drängh Eskell Nielszon i Ham
pneda och bleff beskyllat hafua lägrat een piga Märit Jons dotter
och aflat medh henne barn thet hon födt haffuer och båden goduilligen
bekenna. Sakfeltes till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målsägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh fördes för retta een vng drängh Torkell Suensonn
och bekende sigh hafua besoffuit een piga Gunnull Erlandzdotter
och aflat barn medh henne, thet hon födt hafuer, ähr een frelses
drängh. Sakfeltes till 40 marker.
frälses husbon 13 marker 5 öre 16
målsägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Peder i Söndrewrå fulmöndig på Kirstin Stens d:
vegnar och tingskiötte Peder Jönszon i Wiggåsa 1/8 aff Söndre
gården i Wiggåsa och hafuer Kirstin vpburit godt mönt 32 ½ dr.
Oloff i Skekarp fulmöndig på förbe:de Kirstin Stens dotters vegnar
och tingskiötte förbe:de Per Jonson i Wiggåsa och hans hustru Anna
Måns dotter 1/8 af samme gårdh Viggåsa för penningar 26 dr som
han löste ifrån Pehr Suenson i Bråddalt och sedan gifuit Kirstin godt
mönt 6 ½ dr så att Peder äger 1/4 aff gården och medh sin förra laga
fångz breff äger 5/8 aff heele gården.
Sammadagh var fulmöndig Bengtt i Kimmelzböke på Nielses
vegnar i Vlffberga och tingskiötte wellachtat Brådde i Markarit
och hans hustru Ingerd Törstens dotter ½ Vlffberga gårdh och der
före hafuer Niels i Vlffberga vpburit specie rikzdr 100 str
Item war Bengt i Kimmelzböke fulmöndig på Jacobz vegnar i
Kåpperebögd och hans hustrus vegnar och tingskiötte förbe:de Brådde
i Markarit och hans hustru den andra ½ parten aff samme gårdh
Vlffberga och derföre vpburit 1/4 i Brenhult och tilbytes i godt mönt
5v
rikzdr och dansche penningar 60 dr och hafuer Brådde giffuit för
1/4 i Brenhult sletta dr 100 str.
Kom för retta Nielsz i Markarit fulmöndig på Jacobz vegnar i Århult
och tingskiötte Jöns Nielszon och hans hustru Botill Suens dotter 1/8 aff
Tuthultz gårdh i Markaritz sochn och derföre hafuer Jacob och hans hustru
Hellia vpburit godt mönt 32 dr för een stuga, loo och etlöffue.
Sammadagh kom för retta Torkell Börgeson i Kroxbögd på sin hustrus
Ingeborgh Jöns dotters vegnar och tingskiötte Påffuell Haraldson i
Skiölzbögd 1/4 aff Skiölzbögd och derföre vpburit godt mönt 70 dr
Item hafuer Påffuell Haraldsons hustru Gunnull Jöns dotter
lagligen ärft 1/4 aff samma gårdh så att Påfuell medh sin hustrus arf
och begga deras kiöp äger ½ gården.
Sammadagh kom för retta Oloff i Skeckarp och Knutt i Bolmarit ful
möndige på Niels Pedersons hustrus vegnar Botill och på Ebbas
styffbarns vegnar i Hiulznäs Gunnull Oloffz dotter, Ingerd och Lasze
Olfson. Item Sisza Oloffz dotter anlongande een broderdeel i een
halff tolfftingh. Item fulmöndige på Peders vegnar i Stafsetra
och hans bröder Jon Person, Arffuid Person och Lars Pedersons veg
nar. Item Jöns Person och Per Persons vegnar noch Per Persons
vegnar och Karin Peders dotter vegnar och tingskiötte Ingemar Arff
uidson i Staffrilt och hans hustru Karin Peders dotter een half tolff
tingh aff Stafriltz gårdh och derföre vpburit Botill för en söster
part 7 dr och Oloffz barn i Hiulznäs för een broderpart specie
rikzdr 10 str, een skedh om 4 lodh. Item godt mönt 5 dr och 4 skepp
hafre och Peder i Staffsetra medh sin söskonne rikzdr 8 str och
huit mönt 2 dr.
Sammadagh kom för retta Johan i Rydh och bleff förlichtt medh alle
sine styffbarn att han skulle giffua them för thet theras moder
hade varit medh att legga på hans gårde tridingh i Strömmakiöp
rikzdr 6 str och the behålla timber och långhalm som på deras
1/3 fördt är til hielp.
Sammadagh kom för retta Johan Jonszon i Strömmakiöp och be
kende han hade giordt jordebyte medh Månsz Skreddare och
giffuit honom een tridingh aff Strömmakiöp och igen bekommit
aff Måns Skreddare 1/4 aff skatttegården i Nääsz och hafuer
1/4 i Brenhult sletta dr 100 str.
Kom för retta Nielsz i Markarit fulmöndig på Jacobz vegnar i Århult
och tingskiötte Jöns Nielszon och hans hustru Botill Suens dotter 1/8 aff
Tuthultz gårdh i Markaritz sochn och derföre hafuer Jacob och hans hustru
Hellia vpburit godt mönt 32 dr för een stuga, loo och etlöffue.
Sammadagh kom för retta Torkell Börgeson i Kroxbögd på sin hustrus
Ingeborgh Jöns dotters vegnar och tingskiötte Påffuell Haraldson i
Skiölzbögd 1/4 aff Skiölzbögd och derföre vpburit godt mönt 70 dr
Item hafuer Påffuell Haraldsons hustru Gunnull Jöns dotter
lagligen ärft 1/4 aff samma gårdh så att Påfuell medh sin hustrus arf
och begga deras kiöp äger ½ gården.
Sammadagh kom för retta Oloff i Skeckarp och Knutt i Bolmarit ful
möndige på Niels Pedersons hustrus vegnar Botill och på Ebbas
styffbarns vegnar i Hiulznäs Gunnull Oloffz dotter, Ingerd och Lasze
Olfson. Item Sisza Oloffz dotter anlongande een broderdeel i een
halff tolfftingh. Item fulmöndige på Peders vegnar i Stafsetra
och hans bröder Jon Person, Arffuid Person och Lars Pedersons veg
nar. Item Jöns Person och Per Persons vegnar noch Per Persons
vegnar och Karin Peders dotter vegnar och tingskiötte Ingemar Arff
uidson i Staffrilt och hans hustru Karin Peders dotter een half tolff
tingh aff Stafriltz gårdh och derföre vpburit Botill för en söster
part 7 dr och Oloffz barn i Hiulznäs för een broderpart specie
rikzdr 10 str, een skedh om 4 lodh. Item godt mönt 5 dr och 4 skepp
hafre och Peder i Staffsetra medh sin söskonne rikzdr 8 str och
huit mönt 2 dr.
Sammadagh kom för retta Johan i Rydh och bleff förlichtt medh alle
sine styffbarn att han skulle giffua them för thet theras moder
hade varit medh att legga på hans gårde tridingh i Strömmakiöp
rikzdr 6 str och the behålla timber och långhalm som på deras
1/3 fördt är til hielp.
Sammadagh kom för retta Johan Jonszon i Strömmakiöp och be
kende han hade giordt jordebyte medh Månsz Skreddare och
giffuit honom een tridingh aff Strömmakiöp och igen bekommit
aff Måns Skreddare 1/4 aff skatttegården i Nääsz och hafuer
6r
Måns och hans hustru Gertrudh Peders dotter giffuit Johan Jon
son till bytes specie rikzdr 48 str och sölffuermönt 39 dr
derföre tingskiöttes 1/3 i Strömmakiöp ifrån Johan Jonsonn etc.
Sammadagh kom för retta Erick Nielson i Quarnegården i
Traherytz sochn och hans fader Niels i Alenskiöp och talades
vidh om itt jordekiöp Niels medh sin son förbe:de Erick sluttat hade och
af honom vpburit slätta dr 24 str. Erick hade sålt sin hustrus
jordh i Klinten. Ner tiden kom och Erick skulle flöttia in till sin fa
son till bytes specie rikzdr 48 str och sölffuermönt 39 dr
derföre tingskiöttes 1/3 i Strömmakiöp ifrån Johan Jonsonn etc.
Sammadagh kom för retta Erick Nielson i Quarnegården i
Traherytz sochn och hans fader Niels i Alenskiöp och talades
vidh om itt jordekiöp Niels medh sin son förbe:de Erick sluttat hade och
af honom vpburit slätta dr 24 str. Erick hade sålt sin hustrus
jordh i Klinten. Ner tiden kom och Erick skulle flöttia in till sin fa
der ångrade han kiöpet och inthet ville flöttia vthan igen kräfier
sine penningar. Her emot inlade Niels i Alenskiöp een reck
ningh på thet han hade ländt sin son att lösa sig medh ifrån knichterijt
och lega karll. Första gång på Gräszholma gårdh 1 rikzdr
som legokarlen fick i feste penningh, ther nest itt par oxar och
2 koor för 20 rikzdr. Item hoosz Kielle i Aggalt 1 rikzdr
vthi Calmar hoosz Börge Binge godt mönt 11 dr på 1 marker när.
Noch hoosz Ygge i Lenhoffda ner legokarlen bleff vpburen godtt
mönt 7 dr och 1 marker. Item capteinen Carll Kambell een bösza
för 2 rikzdr. Item 4 rikzdr. Hans leutinant Hans Strångh
2 rikzdr. Wellom Must 1 rikzdr. Feltweblen Hindrich i Höö 1 rdr
noch för breffuit 1 rikzdr. Detta bekenner Erick Nielson vn
dantagandes han seger sigh sielff hafua betalt breffuit.
Summa på thet Niels sin son förstrechtt hafuer rikzdr 33 str
godt mönt 10 ½ dr. Detta sluttas allt i godt mönt och belöper
68 dr. Nu afdrages först 24 dr som Niels på gårdekiöpet
vpburit hade, thet afdrages som Erick borde hafua i bodzdeel och
inthet hade bekommit penningar 19 dr, så blifuer Erich rätte
ligen sin fader skyldig godt mönt 25 dr. Her om måga fadren
och sonen på beste sätt förlikas, doch så att huar Erich haffuer
något att vpföra sin fader emot denne rekningen skall thet
vara honom frijtt behållet till itt annat tingh.
Sammadagh klagade Niels i Alenskiöp att han icke kan blifua
omolesterat aff en hoop öffuerdådigtt partij för thet gullet
ther fans i hans gårdh och hans dotter och son sig på förgrepo och
derföre hafua vndergått domb och samma domb aff then högt
ährade konungzlige hoffret i Jönekiöpingh resolverat och sedan
exequeret och thet fins icke thet minsta ordh i någre acter att
Niels Erichson till sin egen person är beskyllat, icke des min
sine penningar. Her emot inlade Niels i Alenskiöp een reck
ningh på thet han hade ländt sin son att lösa sig medh ifrån knichterijt
och lega karll. Första gång på Gräszholma gårdh 1 rikzdr
som legokarlen fick i feste penningh, ther nest itt par oxar och
2 koor för 20 rikzdr. Item hoosz Kielle i Aggalt 1 rikzdr
vthi Calmar hoosz Börge Binge godt mönt 11 dr på 1 marker när.
Noch hoosz Ygge i Lenhoffda ner legokarlen bleff vpburen godtt
mönt 7 dr och 1 marker. Item capteinen Carll Kambell een bösza
för 2 rikzdr. Item 4 rikzdr. Hans leutinant Hans Strångh
2 rikzdr. Wellom Must 1 rikzdr. Feltweblen Hindrich i Höö 1 rdr
noch för breffuit 1 rikzdr. Detta bekenner Erick Nielson vn
dantagandes han seger sigh sielff hafua betalt breffuit.
Summa på thet Niels sin son förstrechtt hafuer rikzdr 33 str
godt mönt 10 ½ dr. Detta sluttas allt i godt mönt och belöper
68 dr. Nu afdrages först 24 dr som Niels på gårdekiöpet
vpburit hade, thet afdrages som Erick borde hafua i bodzdeel och
inthet hade bekommit penningar 19 dr, så blifuer Erich rätte
ligen sin fader skyldig godt mönt 25 dr. Her om måga fadren
och sonen på beste sätt förlikas, doch så att huar Erich haffuer
något att vpföra sin fader emot denne rekningen skall thet
vara honom frijtt behållet till itt annat tingh.
Sammadagh klagade Niels i Alenskiöp att han icke kan blifua
omolesterat aff en hoop öffuerdådigtt partij för thet gullet
ther fans i hans gårdh och hans dotter och son sig på förgrepo och
derföre hafua vndergått domb och samma domb aff then högt
ährade konungzlige hoffret i Jönekiöpingh resolverat och sedan
exequeret och thet fins icke thet minsta ordh i någre acter att
Niels Erichson till sin egen person är beskyllat, icke des min
6v
mindre klagar han att sådant blifuer honom förekastat helstt
aff wrångwist och oförståndigtt folk. Huarföre var hans ödmiu
ka begäran till retten att han måtte få vilkor och sigh medh een 12
manna eedh purgera och samma mummetal lagligen ifrån sigh legga
huilket retten icke wiste skäligit honom beneka och bleff honom till
låtet festa eed att han för sin person aldrig war i rådh eller gerningh
att stiela thet gullet een secreterare Smalchius ther miste och
icke wiste aff gullet förän hans barn ther medh wägzladhe och
strax han fick kundskap huru handlat war thet strax vppenbara
de, ther på feste han eeden.
Actionen emillan wellachtat Måns Jonson, Gumundh Anderson
klagande och Peder Nielson fordom lensman suarande, anlongande
375 dr 5 öre som af honom fodras äre förorsakade aff 1628 åhrz
boskapz leffuereringh. Tå finnes i Måns Jonsons handlinger
vthi then rekningh the samptligen tillhopa hafua giordt sin emillan
den 6 Novembris 1628. Så lyder Måns Jonsons
book att Gumundh Anderson haffuer vpburit aff Per Nielszonn
i Öijarp boskapz penningar huitt mönt 189 dr 5 öre. Ähn
Gumundh Anderson vpburit aff Peder Nielszon sölfuermönt
166 dr. Then tridie gångh godt mönt 20 dr.
Summa 375 dr 5 öre.
För thenne penninge summa feste Peder Nielszon i Öijarp lagh på
tinget i Hampneda den 17 Novemb: 1640 och inthet är sedan
bleffuin lagfhör oansedt honom i så långh tijdh är giffuen di
lation. Dherföre om han icke neste tingh her effter blif
uer laghfhör skall dömas på saken och icke lenger vpskutas.
aff wrångwist och oförståndigtt folk. Huarföre var hans ödmiu
ka begäran till retten att han måtte få vilkor och sigh medh een 12
manna eedh purgera och samma mummetal lagligen ifrån sigh legga
huilket retten icke wiste skäligit honom beneka och bleff honom till
låtet festa eed att han för sin person aldrig war i rådh eller gerningh
att stiela thet gullet een secreterare Smalchius ther miste och
icke wiste aff gullet förän hans barn ther medh wägzladhe och
strax han fick kundskap huru handlat war thet strax vppenbara
de, ther på feste han eeden.
Actionen emillan wellachtat Måns Jonson, Gumundh Anderson
klagande och Peder Nielson fordom lensman suarande, anlongande
375 dr 5 öre som af honom fodras äre förorsakade aff 1628 åhrz
boskapz leffuereringh. Tå finnes i Måns Jonsons handlinger
vthi then rekningh the samptligen tillhopa hafua giordt sin emillan
den 6 Novembris 1628. Så lyder Måns Jonsons
book att Gumundh Anderson haffuer vpburit aff Per Nielszonn
i Öijarp boskapz penningar huitt mönt 189 dr 5 öre. Ähn
Gumundh Anderson vpburit aff Peder Nielszon sölfuermönt
166 dr. Then tridie gångh godt mönt 20 dr.
Summa 375 dr 5 öre.
För thenne penninge summa feste Peder Nielszon i Öijarp lagh på
tinget i Hampneda den 17 Novemb: 1640 och inthet är sedan
bleffuin lagfhör oansedt honom i så långh tijdh är giffuen di
lation. Dherföre om han icke neste tingh her effter blif
uer laghfhör skall dömas på saken och icke lenger vpskutas.
7r
Anno 1642 dhen 5 och 6 Maij Stodh Lagating j Syn-
nerbo häradtt Vidh rettan Tingstadh Hampneda, öffuerwarandes
uthj Landzhöffdingens Edle welborne Bengtt Bagges stelle, Edle
Welb: Peder månson Lodh till Hielmsenga. Jtem Befallningz
mannen Ehrboren och försichttigh Larß Anderßon i Skeen, samptt hä-
radttz Nembdemen.
Gårdar vpbiudas
½ norregården i Mierrit i Liunga sochn 3
1/4 aff Groarit i Torpa sochn 3
5/8 aff Singsiö i Wrå sochn 3
1/8 aff Odensiö och 4 skeppelandh 3
½ Stighult i Hampneda sochn 3
1 ½ fierding af Altaböke i Hynnerydz S. 3
1/4 aff Wiggåsa söndregården 3
6 sösterlotter aff 2/5 i norra Yxnalt 3
13 skeppeland af vestra Isiöa i Hampneda S. 3
1/16 aff Flesserit i Markaritz sochn 3
1/3 aff Harpholmen i S. S. 3
1/12 af 1/4 i Giöszhult i S. S. 3
1/4 aff Mistrult i S. S. 3
1/3 aff Åhrhult i S. S. 3
½ Kuddeböke i S. S. 3
½ Tansiö i Hynnerydz S. 3
½ Vlffberga i Hallarydz sochn 3
1/4 och 2 skeppelandh i Weka i S. S. 3
Allt Kyszhult i Traherydz S. 3
It torp Kålhult i Agundarydz S. biudes i slechten 3
2/7 aff Hampalt i Hynnerydz S. 3
1/6 aff Stockhult i Agundarydz S. 3
| Nembden | |
| Per Bengtzson i Trotteslöff | Anders i Berghem |
| Peder i Söndrewrå | Niels Bengtzson i Horn |
| Gisell i Tranhult | Joen Jönszon i Rydh |
| Åke i Ragnillekiöp | Matthis i Lunden |
| Joen i Snelzböke | Knutt i Bolmarit |
| Månsz Johanszon | Arffuid i Wiggåsa |
Gårdar vpbiudas
½ norregården i Mierrit i Liunga sochn 3
1/4 aff Groarit i Torpa sochn 3
5/8 aff Singsiö i Wrå sochn 3
1/8 aff Odensiö och 4 skeppelandh 3
½ Stighult i Hampneda sochn 3
1 ½ fierding af Altaböke i Hynnerydz S. 3
1/4 aff Wiggåsa söndregården 3
6 sösterlotter aff 2/5 i norra Yxnalt 3
13 skeppeland af vestra Isiöa i Hampneda S. 3
1/16 aff Flesserit i Markaritz sochn 3
1/3 aff Harpholmen i S. S. 3
1/12 af 1/4 i Giöszhult i S. S. 3
1/4 aff Mistrult i S. S. 3
1/3 aff Åhrhult i S. S. 3
½ Kuddeböke i S. S. 3
½ Tansiö i Hynnerydz S. 3
½ Vlffberga i Hallarydz sochn 3
1/4 och 2 skeppelandh i Weka i S. S. 3
Allt Kyszhult i Traherydz S. 3
It torp Kålhult i Agundarydz S. biudes i slechten 3
2/7 aff Hampalt i Hynnerydz S. 3
1/6 aff Stockhult i Agundarydz S. 3
7v
1/3 aff Horsznäs i Tutarytz sochn 3
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydz S. 3
1/4 aff Kållekiöp i Giötterydz S. 3
1/4 aff söndre Öszia i Hampneda S. 3
1/8 delz heman Ormekulla i Pietterytz S. 3
1/6 aff norra Osnakiöp i S. S. 3
1/3 aff söndregården i Höreda i Berga S. 3
Allt Heggedabögd i Hallarydz S. 3
½ Tånnerit i Markarydh sochn 3
2/3 aff yttregården i Ifla i Liunga S. 3
1/3 aff Fagrit i S. S. 3
1/12 aff Bolmingeryt i Nöttia S. 2
2/3 aff östregården i Hult i Hynner: S. 2
1/4 aff Bråddalt i Wrå S. 2
½ norregården i Tansziö i Hynnerydz S. 2
1/8 aff Suenshult i S. S. 2
1/8 Tutalt i Markarit S. 2
2/3 aff Erickztorp i S. S. 2
½ Kroxbögd i Hallarydz S. 2
1/9 aff Kornberga i S. S. 2
1/4 aff norregården Åby i Berga S. 2
1/8 aff Westrult i Nöttia S. 2
1 ½ fierdingh i Billekulla i S. S. 2
½ Elmtåsa i Agundarydz S. 2
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 2
All mellomgården i Kalzhult i Hallaryd S. 2
1/4 aff Kroxhult i Wrå sochn 2
1/6 i Hiulznäs 2
½ vestregården i Kiöleboda 1
2/3 aff östregården i Hult i Hynnerydz S. 1
1 ½ fierdingh af norra Venneböke 1
Item 2/5 af söndregården Venneböke 1
1/4 aff Balkö 1
En half tolfting aff Stafrilt 1
1 tnneland aff Tånnerit i Hynnerydz S. 1
2 sösterlotter i Jonsboda i Huitarydz S. 3
1/4 aff Kållekiöp i Giötterydz S. 3
1/4 aff söndre Öszia i Hampneda S. 3
1/8 delz heman Ormekulla i Pietterytz S. 3
1/6 aff norra Osnakiöp i S. S. 3
1/3 aff söndregården i Höreda i Berga S. 3
Allt Heggedabögd i Hallarydz S. 3
½ Tånnerit i Markarydh sochn 3
2/3 aff yttregården i Ifla i Liunga S. 3
1/3 aff Fagrit i S. S. 3
1/12 aff Bolmingeryt i Nöttia S. 2
2/3 aff östregården i Hult i Hynner: S. 2
1/4 aff Bråddalt i Wrå S. 2
½ norregården i Tansziö i Hynnerydz S. 2
1/8 aff Suenshult i S. S. 2
1/8 Tutalt i Markarit S. 2
2/3 aff Erickztorp i S. S. 2
½ Kroxbögd i Hallarydz S. 2
1/9 aff Kornberga i S. S. 2
1/4 aff norregården Åby i Berga S. 2
1/8 aff Westrult i Nöttia S. 2
1 ½ fierdingh i Billekulla i S. S. 2
½ Elmtåsa i Agundarydz S. 2
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 2
All mellomgården i Kalzhult i Hallaryd S. 2
1/4 aff Kroxhult i Wrå sochn 2
1/6 i Hiulznäs 2
½ vestregården i Kiöleboda 1
2/3 aff östregården i Hult i Hynnerydz S. 1
1 ½ fierdingh af norra Venneböke 1
Item 2/5 af söndregården Venneböke 1
1/4 aff Balkö 1
En half tolfting aff Stafrilt 1
1 tnneland aff Tånnerit i Hynnerydz S. 1
8r
4 skeppeland aff norregården i söndra Gräszholma 1
1 ½ fierdingh aff Thomhult Agundarydz S. 1
1 heel gårdh i Nöttia 1
1/6 aff Gåarit i Pietterydz sochn 1
1 tnneland aff Suineberga 1
1/8 aff Buskhult 1
1/9 aff Kierringelijda 1
½ norregården i Vennerit 1
½ gård i Horsit i Berga sochn 1
½ gårdh i Longhult i Hynnerydz S. 1
1/4 aff Hyltena i samme sochn 1
Sammadagh kom för retta Bo Enerson ifrån Danmark och
talade till Jöns Gammalszon i Hult om 10 marker för litit jordh
i Alenskiöp, der om de bleffuo förlikte och ingen skall klandra
then andra öfftare.
Sammadagh kom för retta Eskell Matzson i Tånnerit fulmön
digh på Suen Åstrasons vegnar i Tånnerit och tingskiötte
hederlig wellerdh her Erland Pauli i Vlffzbeck och hans hustru
Zara Brådda dotter en half gårdh i Tånneritz by och derföre
vpburit 170 dr dansche penningar och hustrun it trögeklädhe.
Kom för retta Ebbe Jonszonn i Skateboda fulmöndig på sin hustrus
vegnar Karin Sones dotter och tingskiötte Bo Jonson i Bårshult
och hans hustru Gertrudh Sones dotter een half sietting aff norre
gården i Bårshult i Giötterydz sochn och derföre vpburit
28 1/6 rikzdr och Gertrudh arft en half siettingh så att han äger
een heel siettingh af samme gårdh.
Kom för retta Niels Olson i Elinge och Jon Knutzon i Horn, ful
möndige på Knut Ericksons hustrus vegnar i Stighult
Elin Erlandz dotter och tingskiötte Jöns Suenszon i Hökalt och
hans hustru Kirstin Båtelz dotter halfuan Stighulta gårdh
och derföre haffier Knut Erickszonn vpburit specie rikzdr 10 str
och 12 dr sölfuermönt och Knutz hustru Elin Erlandz dotter
1 ½ fierdingh aff Thomhult Agundarydz S. 1
1 heel gårdh i Nöttia 1
1/6 aff Gåarit i Pietterydz sochn 1
1 tnneland aff Suineberga 1
1/8 aff Buskhult 1
1/9 aff Kierringelijda 1
½ norregården i Vennerit 1
½ gård i Horsit i Berga sochn 1
½ gårdh i Longhult i Hynnerydz S. 1
1/4 aff Hyltena i samme sochn 1
Sammadagh kom för retta Bo Enerson ifrån Danmark och
talade till Jöns Gammalszon i Hult om 10 marker för litit jordh
i Alenskiöp, der om de bleffuo förlikte och ingen skall klandra
then andra öfftare.
Sammadagh kom för retta Eskell Matzson i Tånnerit fulmön
digh på Suen Åstrasons vegnar i Tånnerit och tingskiötte
hederlig wellerdh her Erland Pauli i Vlffzbeck och hans hustru
Zara Brådda dotter en half gårdh i Tånneritz by och derföre
vpburit 170 dr dansche penningar och hustrun it trögeklädhe.
Kom för retta Ebbe Jonszonn i Skateboda fulmöndig på sin hustrus
vegnar Karin Sones dotter och tingskiötte Bo Jonson i Bårshult
och hans hustru Gertrudh Sones dotter een half sietting aff norre
gården i Bårshult i Giötterydz sochn och derföre vpburit
28 1/6 rikzdr och Gertrudh arft en half siettingh så att han äger
een heel siettingh af samme gårdh.
Kom för retta Niels Olson i Elinge och Jon Knutzon i Horn, ful
möndige på Knut Ericksons hustrus vegnar i Stighult
Elin Erlandz dotter och tingskiötte Jöns Suenszon i Hökalt och
hans hustru Kirstin Båtelz dotter halfuan Stighulta gårdh
och derföre haffier Knut Erickszonn vpburit specie rikzdr 10 str
och 12 dr sölfuermönt och Knutz hustru Elin Erlandz dotter
8v
een koo och Nielsz Knutzon i Rydh på sin hustrus vegnar för itt
gammalt etlöffue 1 rikzdr och Peer Nielszon i Rydh på sine veg
ner 1 rikzdr fpr itt gammalt etlöffue.
Sammadagh kom för retta Peder Nielszon i Öijarp fordom
lensman i Ångelstad prästegield och giorde een 12 man
na eed på sätt och vijsz att han hade leffuererat s. Gumundh
Anderson i Jönekiöpingh effter w:tt Måns Jonsons beuillningh
aff 1628 åhrz boskapz penningar 375 dr 5 öre och ther på
haft richttigt quittens them honom ner han giorde rechningh medh
Månsz Jonszon blefuo i styckowijsz afhende och han fick inthet
hufudh quittens, icke des mindre warit okrafder både af s.
Gumundh Anderson och Måns Jonson i 6 åhr och på det siunde
in till de bleffuo trättandes.
Denne eed bleff lagligen giord och gången sålunda: Jagh be
der migh så sant Gudh hielpa och thet h: evangelium at iagh
effter w:tt Måns Jonsons begäran hafuer fyllest betalt s. Gu
mundh Anderszon aff 1628 åhrz klöffuaskatz penningar 375 dr
5 öre och ther på haft Måns Jonsons quittens thett migh iblandh
andra afhendt är ner reckenskapen giordes. Effter slijk
skiäl dömdes Per Nielszon i Öijarp frij för be:te penninger
summa och Måns Jonszon må sökia s. Gumundh Andersons
arfuinger.
Sammadagh kom för retta Arffuid Jonszon i Östreby och giorde
een 6 manna eed at han ingen tionde aff Ryszby kornherberge
vttogh än kiörkioherden befallade och ingen skeppa sigh till nötto
stielandes wijsz tädan bar effter som Arffuid Jönszon i Staffans
bo honom förekastat haffuer.
gammalt etlöffue 1 rikzdr och Peer Nielszon i Rydh på sine veg
ner 1 rikzdr fpr itt gammalt etlöffue.
Sammadagh kom för retta Peder Nielszon i Öijarp fordom
lensman i Ångelstad prästegield och giorde een 12 man
na eed på sätt och vijsz att han hade leffuererat s. Gumundh
Anderson i Jönekiöpingh effter w:tt Måns Jonsons beuillningh
aff 1628 åhrz boskapz penningar 375 dr 5 öre och ther på
haft richttigt quittens them honom ner han giorde rechningh medh
Månsz Jonszon blefuo i styckowijsz afhende och han fick inthet
hufudh quittens, icke des mindre warit okrafder både af s.
Gumundh Anderson och Måns Jonson i 6 åhr och på det siunde
in till de bleffuo trättandes.
| Edemennerna | |
| Pehr Nielszon sielfuer | Johan Person i Toffta |
| Per Johanson i Domarit | Niels Nielszon i Sken |
| Axell Nielszon i Torarp | Anders Vddason i Röshult |
| Jöran Nielszon i Wrå | Jacob Anderson i Ratarit |
| Anders i Öijarp | Niels Jöranson i Anderstad |
| Jon Nielszon i Lihult | Anders Olszon i Viggåsa |
Denne eed bleff lagligen giord och gången sålunda: Jagh be
der migh så sant Gudh hielpa och thet h: evangelium at iagh
effter w:tt Måns Jonsons begäran hafuer fyllest betalt s. Gu
mundh Anderszon aff 1628 åhrz klöffuaskatz penningar 375 dr
5 öre och ther på haft Måns Jonsons quittens thett migh iblandh
andra afhendt är ner reckenskapen giordes. Effter slijk
skiäl dömdes Per Nielszon i Öijarp frij för be:te penninger
summa och Måns Jonszon må sökia s. Gumundh Andersons
arfuinger.
Sammadagh kom för retta Arffuid Jonszon i Östreby och giorde
een 6 manna eed at han ingen tionde aff Ryszby kornherberge
vttogh än kiörkioherden befallade och ingen skeppa sigh till nötto
stielandes wijsz tädan bar effter som Arffuid Jönszon i Staffans
bo honom förekastat haffuer.
9r
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Arffuid för sam
ma vijtesmåll frikiendh.
Sammadagh kom för retta Jon Erickson fulmöndig på alle denne
effter:nes vegnar och bekende the hade sålt Erick Gumundszon i
Fagrilt i Giötterydz sochn alle deras arffuelotter vthi en tolfting
i Fagrilt och derföre vpburit Jon Håkonson godt mönt 33 ½ dr
och 1 skeppa korn. Item hafuer Erick igenlöst panteiorden i
samme tolfftingh som hans söskonne Jon Gumundszon, Kirstin,
Gertrudh och Gunnill Gumundz döttrar hade vtsatt till Måns
Jonszon och Håkon Jönszon i Fagrilt och them betallet specie
rikzdr 10 str, sedan hafua söskonnen taget i godt mönt 15 marker
så at Erick Gumundszon äger 1/12 vndantagandes itt skeppelandh.
Kom för retta Matthis i Lunden fulmöndig på Suen Suensons
vegnar i Quenslöff och tingskiötte Anders Suenszon i Quenslöf
een heel tolftingh aff nidregården i Quenslöff i Ångelstadh sochn
och derföre vpburit 52 specie rikzdr.
Kom för retta Peder Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på Per
Larsons vegnar och på Håkon Larsons vegnar i Föringe och ting
skiötte Peder Anderson i Åby och hans hustru Segridt Pedersdotter
½ mellomgården i Vennerit och derföre vpburit huar brodren
32 dr är tillhopa 84 dr godt gammallt mönt.
Kom för retta Anders Kiellason i Aggalt fulmöndig på effter:nes
söskonne och tingskiötte Suen Jonszon i Betterås och hans hustru
Kirstin Suensdotter alle deras arffuelotter vthi 1/4 aff Göszhult
i Traherit sochn och derföre vpburitt Suen Trulszon i Göszhult
för 1/4 vthaf en fierdingh godt mönt 20 dr, Ingeborg Suens
dotter för 1/4 vtaff 1/4 20 ½ dr, Ingerd Suensdotter för 1/4
| Edemen | |
| Arffuid i Östreby | Oloff Larson i Boarit |
| Per Månson i Thuna | Per Bengtzon i Höga |
| Erich Olson i Lundegården | Måns Gisleson i Borstna |
Denne eed bleff lagligen giord och gången och Arffuid för sam
ma vijtesmåll frikiendh.
Sammadagh kom för retta Jon Erickson fulmöndig på alle denne
effter:nes vegnar och bekende the hade sålt Erick Gumundszon i
Fagrilt i Giötterydz sochn alle deras arffuelotter vthi en tolfting
i Fagrilt och derföre vpburit Jon Håkonson godt mönt 33 ½ dr
och 1 skeppa korn. Item hafuer Erick igenlöst panteiorden i
samme tolfftingh som hans söskonne Jon Gumundszon, Kirstin,
Gertrudh och Gunnill Gumundz döttrar hade vtsatt till Måns
Jonszon och Håkon Jönszon i Fagrilt och them betallet specie
rikzdr 10 str, sedan hafua söskonnen taget i godt mönt 15 marker
så at Erick Gumundszon äger 1/12 vndantagandes itt skeppelandh.
Kom för retta Matthis i Lunden fulmöndig på Suen Suensons
vegnar i Quenslöff och tingskiötte Anders Suenszon i Quenslöf
een heel tolftingh aff nidregården i Quenslöff i Ångelstadh sochn
och derföre vpburit 52 specie rikzdr.
Kom för retta Peder Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på Per
Larsons vegnar och på Håkon Larsons vegnar i Föringe och ting
skiötte Peder Anderson i Åby och hans hustru Segridt Pedersdotter
½ mellomgården i Vennerit och derföre vpburit huar brodren
32 dr är tillhopa 84 dr godt gammallt mönt.
Kom för retta Anders Kiellason i Aggalt fulmöndig på effter:nes
söskonne och tingskiötte Suen Jonszon i Betterås och hans hustru
Kirstin Suensdotter alle deras arffuelotter vthi 1/4 aff Göszhult
i Traherit sochn och derföre vpburitt Suen Trulszon i Göszhult
för 1/4 vthaf en fierdingh godt mönt 20 dr, Ingeborg Suens
dotter för 1/4 vtaff 1/4 20 ½ dr, Ingerd Suensdotter för 1/4
9v
vtaff 1/4 penningar 20 dr. Item hafuer Suen Jonsons hustru
Kirstin Suensdotter ärft 1/4 vtaff 1/4 aff Göszhult så att Suen äger
een heel 1/4 medh thet fierdingzkar han löste aff Elin Suensdotter
för 12 marker godt mönt.
Kom för retta Niels Bengtzson i Sönnertorpa, fulmöndigh på Per
Kirstin Suensdotter ärft 1/4 vtaff 1/4 aff Göszhult så att Suen äger
een heel 1/4 medh thet fierdingzkar han löste aff Elin Suensdotter
för 12 marker godt mönt.
Kom för retta Niels Bengtzson i Sönnertorpa, fulmöndigh på Per
Perssons hustrus vegnar Kirstin, och tingskiötte Nielsß Larsßon i Ößia
och hans hustru, Kirstin Suens doter een heel femtingh aff aller
Ößia gårdh i Torpa sochn, och derföre upburit godt mönt – 90 dlr
och Per Persons sonebarn, Jöns Bengtzon på sina och sin Söskon
nes vegnar, för deras Etlöffue, Riksdlr 6 str.
Kom för retta Jon i Snelzböke fulmöndigh på Anders Jonsons Veg-
nar i Hampalt, och tingskiötte hans faderbroder Larß i Hampalt
och hans hustru Anna 70 skeppelandh af Hampalt, och derföre up-
burit godt mönt 32 dlr, och för Etlöffuet een koo.
Sammadagh feste Niels i Alenskiöp een 3 manna eed att
han hade betallet på Per Månsons vegnar i Hoffdinge dhe
8 dr kåperpenningar som han stodh i löfte före till Seuid för
än han rymde.
Kom för retta Bäne i Stafrilt fulmöndig på sigh hustrus
Karin Booszd: och hennes söskonne nemligen Anders Boson
Eskell och Peder Boo söner. Item Stoora Kirstin Booszd:
och Lilla Kirstin Booszd: Suenborgh och Sisza Boosz dötrar och
tingskiötte Arffuid Jönszon i Stafrilt och hans hustru Inge
borgh Niels dotter een half tolftingh af Stafrilt i Nöttia S.
och derföre vpburit godtt mönt 60 dr och för etlöffuet 1 dr.
Kom för retta Niels Jacobson i Markarit fulmöndigh på
Tuffue Larsons vegnar i Århult och hans söskonnes vegnar
Johanna, Ingeborg och Gunnill och på Nielses vegnar och
tingskiötte Lasze i Kuddeböke och hans hustru Kirstin Eskilz
dotter 1/6 aff Kuddeböke gårdh i Markaritz sochn och derföre
vpburit godt mönt 90 dr och denne förbe:des moder Elin
i etlöfue een slett dr.
Sammadagh kom för retta vellerdh mester Nielsz i Huita
Sammadagh feste Niels i Alenskiöp een 3 manna eed att
han hade betallet på Per Månsons vegnar i Hoffdinge dhe
8 dr kåperpenningar som han stodh i löfte före till Seuid för
än han rymde.
Kom för retta Bäne i Stafrilt fulmöndig på sigh hustrus
Karin Booszd: och hennes söskonne nemligen Anders Boson
Eskell och Peder Boo söner. Item Stoora Kirstin Booszd:
och Lilla Kirstin Booszd: Suenborgh och Sisza Boosz dötrar och
tingskiötte Arffuid Jönszon i Stafrilt och hans hustru Inge
borgh Niels dotter een half tolftingh af Stafrilt i Nöttia S.
och derföre vpburit godtt mönt 60 dr och för etlöffuet 1 dr.
Kom för retta Niels Jacobson i Markarit fulmöndigh på
Tuffue Larsons vegnar i Århult och hans söskonnes vegnar
Johanna, Ingeborg och Gunnill och på Nielses vegnar och
tingskiötte Lasze i Kuddeböke och hans hustru Kirstin Eskilz
dotter 1/6 aff Kuddeböke gårdh i Markaritz sochn och derföre
vpburit godt mönt 90 dr och denne förbe:des moder Elin
i etlöfue een slett dr.
Sammadagh kom för retta vellerdh mester Nielsz i Huita
10r
rit och talade till Arffuid Person i Åby om thet mantall han
honom beskyller på vtschriffningen 1641 hafua vtelycht och för
welborne landzhöfdingen Bengt Bagge på itt register angifuit
och bleff efter samma mantaal ransakat på tinget vidh Hampne
da den 26 och 27 Octobris 1642 och ingen domb på samma ting
ågången. Men nu bleff saken vptagen. Så aldenstundh Arf
uidh Person bekenner sigh aff misförståndh och Arffuid hadhe
gripit mester Nielsz an för hans faders och broders drängar
på vtskriffningen bleffuo till knichtar nembde menandes at
mester Niels var ther vthi vållandes och aff affund vpteknade
een hoop krymplinger skulle wara af rullan vthelychta och
finnas annorlunda nemligen at 9 aff sådant mantal finnes
på prestens lengd thet Arffuid Person inthet affuiste och efter
thet war skedt aff ouitenheet och affund rettade Arffuid sin
ordh her för retten och badh m: Nielsz om förlåtelse och parterna
blefuo förlichta effter cronan der vthi inthet blef skadat i
vtschriffningen, doch retten förbehållet at huar welborne
landzhöffdingen täckes her vidh blifua låta är saken stillat, huar
icke skall saken stå öppen till vidare rettegångh och dombz vht
förande.
Om Tullenärarnes Eedh.
honom beskyller på vtschriffningen 1641 hafua vtelycht och för
welborne landzhöfdingen Bengt Bagge på itt register angifuit
och bleff efter samma mantaal ransakat på tinget vidh Hampne
da den 26 och 27 Octobris 1642 och ingen domb på samma ting
ågången. Men nu bleff saken vptagen. Så aldenstundh Arf
uidh Person bekenner sigh aff misförståndh och Arffuid hadhe
gripit mester Nielsz an för hans faders och broders drängar
på vtskriffningen bleffuo till knichtar nembde menandes at
mester Niels var ther vthi vållandes och aff affund vpteknade
een hoop krymplinger skulle wara af rullan vthelychta och
finnas annorlunda nemligen at 9 aff sådant mantal finnes
på prestens lengd thet Arffuid Person inthet affuiste och efter
thet war skedt aff ouitenheet och affund rettade Arffuid sin
ordh her för retten och badh m: Nielsz om förlåtelse och parterna
blefuo förlichta effter cronan der vthi inthet blef skadat i
vtschriffningen, doch retten förbehållet at huar welborne
landzhöffdingen täckes her vidh blifua låta är saken stillat, huar
icke skall saken stå öppen till vidare rettegångh och dombz vht
förande.
Om Tullenärarnes Eedh.
Per Nielson i Åmott i Markaritz Sochn, är inspecort vidh nå-
gra tulplatzer, efter han kan skrifua och hålla book, giorde Edh
her på Lagbooken, at han skall vara trogen.
Jöns i Ormakulla som tienar vidh tulplatzen i Pietterydz Sochn
aflade sin Eed, at han skall vara trogen emot Cronan.
Eskell Matzon i Tånnerit Tullener vid Rydh i Markaritz
Sochn, aflade sin Eed, utloffuandes han skall finnas Cronan
rätrådigh.
Jöran Nielßon Tullener vidh tulplatzen Wrå, aflade sin
Eed, der på at han skall finnas trogen.
Tyke Eskelßon tullener vid Tulplatzen Heslult i Hyn
nerydz Sochn, aflade och Eed, at han skall finnas trogen.
10v
Peder j Ingelsiö Tullener och i Hynnerydz Sochn, giorde och sin
Edh, Niels i Balkeryd i Torpa Sochn, giorde och sin Eed.
Peer Brorson Tullener widh Prostakiöp i Lihultz Sochn, giorde j
Lika måtto Eed, at han skall finnas trogen i sitt Embette.
Kom för retta Anders i Eplenäs, och giorde en 6 manna Eed, at
han icke staal geten som Elin i Guddarp honom beskyllar;
uthan hon kom elliest i hans gårdh honom owettandes, och han giorde
sigh whrtiuffua, at han icke wettandes staal getten.
Edemen
Anders i Eplanäs Larsz i Domarit
Erland Jbidem Gisle i Theßås
Gumme i Skogzgårdh Anders i Boarit
Denne Eed bleff Lagligen gången, och Anders för getten frikendh.
Thenne Effter:ne Nembdemen, Jon i Snelzböke, Anders i Berghem
Nielß Bengtzson i Horn, Knut i Bolmarit, Peer i Sönderwrå, och
Arffuid i Wiggåsa, bleffuo Commenderade aff retten, at Syna E
millan Lingzhult och Romborna. Item emillan gårdmenner
na i Wiggåsa. Item besee een intechtt emillan Kylhult
och Miärrit. Item Quinnalt. Item blefuo tuenne nembde
män Peder Bengtzson i Trotteslöff och Anders i Berghem commen
derade draga till Huitarit och examinera någre tuistige saker
emillan grannarna i Huitaritz by.
Item welbördig Oloff Lilliesparre begerar syn på någre intäch
ter i Östreby.
Item syn på någre husetompter i Hampneda.
Item begäras syn emillan Näsz och Liungby sochn, frelse, edle
welb: fru Margreta Lillia och een skattegårdh Toffta i samme
sochn.
Sammadagh tingfördes een gammall skattebonde Jon i Lin
hult i Huitaridtz sochn huilken är kommen i vppenbara röchte
för een löskåna Karin be:d som hade tilhåld hoosz honom och
blef ther hafuandes och gick ther ifrån een liten mijl nidh i Wäs
bo i Åsz sochn, der födde hon barn och bekende barnet på förbe:de
och Miärrit. Item Quinnalt. Item blefuo tuenne nembde
män Peder Bengtzson i Trotteslöff och Anders i Berghem commen
derade draga till Huitarit och examinera någre tuistige saker
emillan grannarna i Huitaritz by.
Item welbördig Oloff Lilliesparre begerar syn på någre intäch
ter i Östreby.
Item syn på någre husetompter i Hampneda.
Item begäras syn emillan Näsz och Liungby sochn, frelse, edle
welb: fru Margreta Lillia och een skattegårdh Toffta i samme
sochn.
Sammadagh tingfördes een gammall skattebonde Jon i Lin
hult i Huitaridtz sochn huilken är kommen i vppenbara röchte
för een löskåna Karin be:d som hade tilhåld hoosz honom och
blef ther hafuandes och gick ther ifrån een liten mijl nidh i Wäs
bo i Åsz sochn, der födde hon barn och bekende barnet på förbe:de
11r
Jon i Linhult, ner barnet christnades ther på prästernas bewijsz
i Ååsz. Men Jon nekar barnet och häfden och kånan är aff
wägen stuckin och som folket menar efter Jons i Linhult till
skyndan. Och effter röktet groft är och kånan borto feste Jon
i Linhult een 12 manna eed till nesta tingh att han samma kåna
aldrig häfdade eij heller är fader ådt thet barnet hon bar vnder
beltet ifrån Linhult och födde i it torp i Ååsz sochn och presten
ther cristnade.
Sammadagh fördes för retta Tuffue Larszon i Näsz i Giötte
rydz sochn å frälse huilken hade besoffuet it quinfolk
Berita Nielses dotter och giorde henne mökrenkan. Derföre
han för 4 åhr sedan hafuer sont och bött. Nu hafuer han andre
gång besoffuet samme quinfolk och aflat barn medh henne
thet hon födt hafuer och båden goduilligen bekenna och inthet
vill förbe:de Tuffue ächta henne. Derföre effter thetta är
lönskeläger och medh samma kåna och icke någon ny mökrenkan
derföre sakfeltes the effter straffordningen, Tuffue till 3 dr.
frälsze husbond 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Berita Nielses dotter på skattejord för samme sak penningar 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöf 1 marker
Sammadagh tingfördes een frelsesdrängh Johan Anderson i
Fårtorp och bleff anklagat hafua besoffuet een piga Ingerd Håkons
dotter och aflat barn medh henne thet han goduilligen bekenner
men huar annan till ächta inthet begära. Sakfeltes effter thet
3 Cap: i Gifftomåle Balken till penningar 20 marker.
frälse husbond 13 marker 5 öre 16
häradet 3 marker2 öre 16
häretzhöf 3 marker 2 öre 16
Sammadagh tingfördes een vng dräng Suen Bengtzson i Busk
hult i Hynnerydz sochn och bleff anklagat hafua besoffuet een
i Ååsz. Men Jon nekar barnet och häfden och kånan är aff
wägen stuckin och som folket menar efter Jons i Linhult till
skyndan. Och effter röktet groft är och kånan borto feste Jon
i Linhult een 12 manna eed till nesta tingh att han samma kåna
aldrig häfdade eij heller är fader ådt thet barnet hon bar vnder
beltet ifrån Linhult och födde i it torp i Ååsz sochn och presten
ther cristnade.
Sammadagh fördes för retta Tuffue Larszon i Näsz i Giötte
rydz sochn å frälse huilken hade besoffuet it quinfolk
Berita Nielses dotter och giorde henne mökrenkan. Derföre
han för 4 åhr sedan hafuer sont och bött. Nu hafuer han andre
gång besoffuet samme quinfolk och aflat barn medh henne
thet hon födt hafuer och båden goduilligen bekenna och inthet
vill förbe:de Tuffue ächta henne. Derföre effter thetta är
lönskeläger och medh samma kåna och icke någon ny mökrenkan
derföre sakfeltes the effter straffordningen, Tuffue till 3 dr.
frälsze husbond 2 dr
häradet 2 marker
häretzhöfd 2 marker
Berita Nielses dotter på skattejord för samme sak penningar 6 marker.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöf 1 marker
Sammadagh tingfördes een frelsesdrängh Johan Anderson i
Fårtorp och bleff anklagat hafua besoffuet een piga Ingerd Håkons
dotter och aflat barn medh henne thet han goduilligen bekenner
men huar annan till ächta inthet begära. Sakfeltes effter thet
3 Cap: i Gifftomåle Balken till penningar 20 marker.
frälse husbond 13 marker 5 öre 16
häradet 3 marker2 öre 16
häretzhöf 3 marker 2 öre 16
Sammadagh tingfördes een vng dräng Suen Bengtzson i Busk
hult i Hynnerydz sochn och bleff anklagat hafua besoffuet een
11v
piga Anna Jönses dotter på skatta vthi Sproxhult, barnet är
födt men Suen Bengtzson nekar barnet och bekenner häfden och
them åtskillier i bekennelsen, han bekenner han legrade henne
för kyndelmeszo tuå gånger 1641 och inthet sedan och kånan födde
barnet wårfru dagh 1642. Om sider bekende Suen barnet
och at han henne heele åhret efter sin egen begäran hefdade och är
retta barnefadren. Derföre sakfeltes han till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Matthis Person i Heslehult vng dräng på skatta
i Hynnerydz sochn och blef anklagat hafua lägrat een enkia
Bengta Suensdotter och aflat barn medh henne thet hon födt haf
uer och båden goduilligen bekenna. Och effter de icke villia
ächta huart annat blef han sakfelter till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes een vng dräng Sten Suenson i Rydh
i Hynnerydz sochn å crone och bleff anklagat hafua besoffuit
een dansch piga Suenborg huilken är dragen ådt Danmark
och lätit sigh förlika men Sten Månszon sakfeltes till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Börge i Långaskogh fulmöndig på alle denne
effter:nes vegnar och tingskiötte deras broder Suen Månson och hans
hustru Ingeborgh alle deras arffuelotter i ½ söndregården i Klöxhult
och derföre vpburit Jon Månszon, Oloff Månszon. Item Karin
Elin och Berita Månses dotter och alle tillhopa vpburit
födt men Suen Bengtzson nekar barnet och bekenner häfden och
them åtskillier i bekennelsen, han bekenner han legrade henne
för kyndelmeszo tuå gånger 1641 och inthet sedan och kånan födde
barnet wårfru dagh 1642. Om sider bekende Suen barnet
och at han henne heele åhret efter sin egen begäran hefdade och är
retta barnefadren. Derföre sakfeltes han till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Matthis Person i Heslehult vng dräng på skatta
i Hynnerydz sochn och blef anklagat hafua lägrat een enkia
Bengta Suensdotter och aflat barn medh henne thet hon födt haf
uer och båden goduilligen bekenna. Och effter de icke villia
ächta huart annat blef han sakfelter till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes een vng dräng Sten Suenson i Rydh
i Hynnerydz sochn å crone och bleff anklagat hafua besoffuit
een dansch piga Suenborg huilken är dragen ådt Danmark
och lätit sigh förlika men Sten Månszon sakfeltes till 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Börge i Långaskogh fulmöndig på alle denne
effter:nes vegnar och tingskiötte deras broder Suen Månson och hans
hustru Ingeborgh alle deras arffuelotter i ½ söndregården i Klöxhult
och derföre vpburit Jon Månszon, Oloff Månszon. Item Karin
Elin och Berita Månses dotter och alle tillhopa vpburit
12r
godtt mönt Penninger 208 dlr, för arff och Etlöffue, hafuer och
Suen sin arffuelott i samme ½ gårdh, så at han medh arff och kiöp äger
½ gården.
Sammadagh Kom för retta Niels Olßon i Elinge, fulmöndigh på
Anders Larsons wegnar, och hans söster Johanna, och Karin Larßd:
och Tingskiötte Jöns gumundßon, och hans hustru Johanna Booß
dotter een heel ¼ aff Laße i Lundzgårdh i Elinge. Och derföre
wpburit alle tillhopa godt mönt – 60 dlr, och it par oxar för 12
Rikzdlr, och för Etlöffuet 14 marker, och een koo.
Item war Nielß Olßon fulmöndigh på Suen gumundsons wegnar
i Horseberga, och tingskiötte Bengt Jonßon, och hans hustru Bo
till ¼ aff norregården i Horseberga, och derförre wpburit godt
mönt 140 dlr.
Sammadagh Tingfördes een Skattebonde Arffuid Suenßon j
Saxarp i Nöttia Sochn, och bleff anklagat lenge stått i rökte för
een löskåna, Kirstin Hansesdotter, som war i gården hooß ho
nom och är detta röchtet förorsakat af thet kijff emillan ho
nom och hans gårdman Hans vpkommit aff sitt raserij at han
vndertiden är lika som wettlösz och sielf hafuer beskyllat sin
dottter förbe:de Kirstin för sin gårdman och ner han är vedh sitt
sinne och skiääl nekar han och till detta taal eller röchtet fin
nes ingen skäll eller bewijsz, derföre bleff han frikiendh
in till någor fester foot eller bettre skäll framkomma.
Sammadagh kom för retta Påffuell i Biershult och skielte
Niels Larson sin gårdman her för retten för een hötiuff at
han hade stulit höö aff hans fähusz slindar, ther till Nielsz Lar
son högeligen nekar och feste een 12 manna eed till nesta
tingh at han inthet höö hafuer stulit ifrån Påffuell.
Sammadagh kom för retta heideridaren och anklagade een skatte
bonde Jon Bengtzon i Buskhult hafua huggit een ek i sitt
gärde then han bekenner. Sakfeltes för trät till 3 marker efter
lagen och för förbudet penningar 40 marker.
nom och hans gårdman Hans vpkommit aff sitt raserij at han
vndertiden är lika som wettlösz och sielf hafuer beskyllat sin
dottter förbe:de Kirstin för sin gårdman och ner han är vedh sitt
sinne och skiääl nekar han och till detta taal eller röchtet fin
nes ingen skäll eller bewijsz, derföre bleff han frikiendh
in till någor fester foot eller bettre skäll framkomma.
Sammadagh kom för retta Påffuell i Biershult och skielte
Niels Larson sin gårdman her för retten för een hötiuff at
han hade stulit höö aff hans fähusz slindar, ther till Nielsz Lar
son högeligen nekar och feste een 12 manna eed till nesta
tingh at han inthet höö hafuer stulit ifrån Påffuell.
Sammadagh kom för retta heideridaren och anklagade een skatte
bonde Jon Bengtzon i Buskhult hafua huggit een ek i sitt
gärde then han bekenner. Sakfeltes för trät till 3 marker efter
lagen och för förbudet penningar 40 marker.
12v
Item Tingfördes för retten een Skattebonde Jon i Bohult, och
bleff anklagat hafua hugget een stoor Book, och Synemen
nerna witnade, at tuå tridingar aff trät war tordt och fornt
och kunne icke rechnas för färskt trä, bleff reknat för itt halft trä
Sakfeltes till 20 marker för förbudet, och bleff för trät frikiendh.
Item Tingfördes Per Suenson i Clasön å Crone, och bleff ankla-
gat hafua huggit een book, thet han bekenner. Sakfeltes för
trät till – 3 marker, och för förbudet till – 40 marker.
Kom för retta Peder Bengtzson i Trotteslöff, fulmöndig på Booß
wegnar i Huitarit, anlongande hans hustrus bördh, och hennes
barn Håkan Gumundßon och Nielß Boson, noch Niels Boson,
och Bengta Booß dotter, och Tingskiötte wellerdh M: Niels j
Huitaritt, och hans hustru, hustru Gunnull Påffuelz dotter tre
ottinger aff Skattegården i Huitaritt. Och derföre hafua the
wpburit – Specie Rikzdlr 120 str, för arff och Etlöffuet.
Item murare Enkian Ingerd Suensdotter medh sin barn
för een liten lott Rikzdlr – 6 str. Niels mårtenson på Sko-
gen medh sin Son Peder för een liten lott, Rikzdlr – 4 str.
Sammadagh kom för retta Niels Anderson i Nåtalt på sine
egne wegnar, och tingskiötte Niels Nielßon i Nåtalt, och hans
hustru Bengta Nielses dotter 1/6 aff halfuan Nåtalta gårdh
i Hynnerydz Sochn, och derföre upburit godt möntt 50 dlr, och
för Etlöffuet 1 Rikzdlr.
Sammadagh kom för retta een gammall man Gumme Bengt
son i Emmeboda i Wrå Sochn, och har för retten klageligen
anhölt, och sig besuerade, at hans styfson Carl Enarson Sol
datt i Laholm, hafuer tagit några medh sigh och styfft it par
oxar för it gammalt arff han hade för sit fäderne at kräfia,
huilket sig belop till 10 marker godt mönt, och oxarna gingo i nå
gra vekor i hans gårdh, sedan sende Carll tuenne danscha karlar
och utan laga domb, eller öffuerheeternes tilståndh, togo honom
samma oxar ifrån, och tiört ådt danmark. Huarföre är
Rettens her i Sönnerbo häradt tienstlige och Vänlige begäran
till the gode herrar och män i Danmark, som denne förbede
13r
Gumundh Bengtzson medh thetta Tingzvitne besökiandes varder
Wille honom för rätwijson skuld till sin rätt för hielpa, att så snart
Gumundh hafuer betallat 18 marker, han tå måtte få sine oxar igen:
sådant lender then helga justitian till Befodran, och man ger
na hielpar huar dansk man som her tränger till lagh, gerna
till godo.
Kom för rätta Niels Bengtzson i Horn, gammall Nembdeman
och her beuiste at han lenge hafuer legdt Karll för sigh
många åhr sedan, i Cronones tienst, Måns Arffuidßon be:d
then han gaff 100 dlr som är see aff han pasz daterat 1605
Något ther effter bleff hans styfson vtschriffuen och effter han
fattig var hade och inthet arff at tilgå måtte förbe:de Nielsz
Bengtzon aff sin egen förmögenheet lega karll för honom och
vtgaff öfuer 100 dr. Nu är Niels Bengtzon gammall och
hafuer een son förbe:de Peer Nielszonn och ingen flere barn och
ingen at hålla sigh till i sin ålderdom vthan honom allena.
Och effter han är hans endeste son och ålderdoms tröst och för det
andra är Niels Bengtzon boandes i Horns by och Hampneda sochn
vidh een besuärlig landzvägh. Derföre hafuer han detta häradtz
bewijsz om sin lägenheet warit begärandes ther medh han sinnader
är vthi alt som största vnderdånigheet H:K:Maij:tz wår aller nådigeste
vtkorade drottningh och arffurstinna och then högtährade konungzli
ge regerningh ansökia vthi den vnderdånige tillförsigt at han måtte
niuta nåder och behålla sin endeste son frij för vhtskriffningh på
thet han förmåtte bruka sitt heman och vtgiöra cronan den skatt
och tunga ther afgå bör och är detta beuijsz honom giffuit på thet
at höga öffuerheeten må veta at han är rett i sitt ährande och
hafuer högnödigh orsak sin nådige öffuerheet om tröst anfodra
och besökia.
Något ther effter bleff hans styfson vtschriffuen och effter han
fattig var hade och inthet arff at tilgå måtte förbe:de Nielsz
Bengtzon aff sin egen förmögenheet lega karll för honom och
vtgaff öfuer 100 dr. Nu är Niels Bengtzon gammall och
hafuer een son förbe:de Peer Nielszonn och ingen flere barn och
ingen at hålla sigh till i sin ålderdom vthan honom allena.
Och effter han är hans endeste son och ålderdoms tröst och för det
andra är Niels Bengtzon boandes i Horns by och Hampneda sochn
vidh een besuärlig landzvägh. Derföre hafuer han detta häradtz
bewijsz om sin lägenheet warit begärandes ther medh han sinnader
är vthi alt som största vnderdånigheet H:K:Maij:tz wår aller nådigeste
vtkorade drottningh och arffurstinna och then högtährade konungzli
ge regerningh ansökia vthi den vnderdånige tillförsigt at han måtte
niuta nåder och behålla sin endeste son frij för vhtskriffningh på
thet han förmåtte bruka sitt heman och vtgiöra cronan den skatt
och tunga ther afgå bör och är detta beuijsz honom giffuit på thet
at höga öffuerheeten må veta at han är rett i sitt ährande och
hafuer högnödigh orsak sin nådige öffuerheet om tröst anfodra
och besökia.
Anno 1642 den 16 Julij, gickz een Häradttz Syn å tinge
tillförenne lagkallat och äskat emillan tuenne Skattegårdar j
Liungby Sochn Toffta på den ene sidan klagande, jordäganderne
sielfue nerwarandes och een frälsesgårdh Näsz be:d i samme
gierdeslagh belegen och å des vegnar medh breff dat: Nykiöping
sielfue nerwarandes och een frälsesgårdh Näsz be:d i samme
gierdeslagh belegen och å des vegnar medh breff dat: Nykiöping
13v
1642 den 29 Maij fulmechttig welb: fru Margretta Lillies land
bo fougde erlig och förståndigh Trulz Pederson suarande.
Orsaken till samma påfodrande syn war at the i Toffta klagade
det dem förwägras aff åborna i Nääsz slå och höberga så långtt
öster ifrån sigh som de pläga. Der emot de i Nääs proteste
rade at de i Toffta skulle gå it godt stycke in öffuer rätta änga
märket och således i mångh år tilfogat them orät. Huarföre
våre synemennerne förorsakade denne trätta och tuist taga i
ögnesyn och förhöra beggas skäll som effterföllier: Först
förde Johans i Toffta synen norr vht medh gierdesgården der
lågh een stoor jordfast sten som han förmente skulle wara än
gia merke, der ifrån gick han gierdet igenom den kosa som
han medh lian föllia plägar vestersöder nestan in till Fniskull
doch var ther emillan it godt stycke men inga liknelser till änga
märke medh stakar eller annat vthan de i Toffta hade blekat
i någre trä och kröktes stundom öster och stundom wester något
litit. Ifrån Fniskull något i österleden der låg een sten
på een äkra och der ifrån något i vester een hoop stoora stenar
vidh siön, andra merke hade han icke fram wijsa vthan beropa
de sigh på häfd huilken icke kunne roligh bewijsas vthan den
ofta warit klandrat, den som mächtigare hafuer warit, slagit
öffuer in på den andras äng, ty rette ängiamerken haffua
varit dem emillan förwillade. Emott det ängia
märket Johans i Toffta norr vth vidh gierdesgården vijste pro
testerade Trulz Pederson at deras ägor i Näsz sträkia sigh beter
väster in emot Toffta aldenstundh de i Nääs hafua rödie och
browägh better vester såsom och deras dijke och gierdesgårdh
förmenandes ägorna böra så långt sträcka sigh som deras gier
desgårdh och wägabroningh i Nääs sigh sträcker huilket nem
bden hölt för godt ty thet praesummeras at ingen håller vårdh
medh gierdesgårdh eller broar ens annors ägendom
der ifrån förmente Trulz at engiamerket skulle snörerätt
västersödre gå ängan tuert igenom till siön vtaf the stenar
som Jöns Jonszon på Tofftaholm som för 30 åhr sedan bodde
på Nääs skulle hafua der lagdt till rättelse hållandes thet för
orimmeligit at the i Toffta skulle gå öfuer de åkrar som
lågo widh Fniskull. Så emädan nembden lå när hon
bo fougde erlig och förståndigh Trulz Pederson suarande.
Orsaken till samma påfodrande syn war at the i Toffta klagade
det dem förwägras aff åborna i Nääsz slå och höberga så långtt
öster ifrån sigh som de pläga. Der emot de i Nääs proteste
rade at de i Toffta skulle gå it godt stycke in öffuer rätta änga
märket och således i mångh år tilfogat them orät. Huarföre
våre synemennerne förorsakade denne trätta och tuist taga i
ögnesyn och förhöra beggas skäll som effterföllier: Först
förde Johans i Toffta synen norr vht medh gierdesgården der
lågh een stoor jordfast sten som han förmente skulle wara än
gia merke, der ifrån gick han gierdet igenom den kosa som
han medh lian föllia plägar vestersöder nestan in till Fniskull
doch var ther emillan it godt stycke men inga liknelser till änga
märke medh stakar eller annat vthan de i Toffta hade blekat
i någre trä och kröktes stundom öster och stundom wester något
litit. Ifrån Fniskull något i österleden der låg een sten
på een äkra och der ifrån något i vester een hoop stoora stenar
vidh siön, andra merke hade han icke fram wijsa vthan beropa
de sigh på häfd huilken icke kunne roligh bewijsas vthan den
ofta warit klandrat, den som mächtigare hafuer warit, slagit
öffuer in på den andras äng, ty rette ängiamerken haffua
varit dem emillan förwillade. Emott det ängia
märket Johans i Toffta norr vth vidh gierdesgården vijste pro
testerade Trulz Pederson at deras ägor i Näsz sträkia sigh beter
väster in emot Toffta aldenstundh de i Nääs hafua rödie och
browägh better vester såsom och deras dijke och gierdesgårdh
förmenandes ägorna böra så långt sträcka sigh som deras gier
desgårdh och wägabroningh i Nääs sigh sträcker huilket nem
bden hölt för godt ty thet praesummeras at ingen håller vårdh
medh gierdesgårdh eller broar ens annors ägendom
der ifrån förmente Trulz at engiamerket skulle snörerätt
västersödre gå ängan tuert igenom till siön vtaf the stenar
som Jöns Jonszon på Tofftaholm som för 30 åhr sedan bodde
på Nääs skulle hafua der lagdt till rättelse hållandes thet för
orimmeligit at the i Toffta skulle gå öfuer de åkrar som
lågo widh Fniskull. Så emädan nembden lå när hon
14r
var på Fniskull vpsettia för sigh techn aff både parterne och
nogsampt förstodh huru stoor tuisten eller skildnaden var, saken
des föruthan mörk, effter ingen aff parterne kunne någre visze
ängamerken vhtwijsa serdeles söder vidh siön, vthan ömsom bru
kat in på huar andra. Huarföre blefuo parterne effter pro
cessen till förlikningh rådde och förmante, then the omsider efter
godt betenkiande vndertogo och på effterfölliande sätt förliktes
at de vtwalde sig een sten nider vidh siön der vthi skall
huggas it korsz. 2. Derifrån öster norr på een äkra lades
it merke medh tuå stenar. 3. Lades och it merke nidan för
Fniskull medh tuå stenar. 4 och 5 skall warda i the stenar
som Jöns Jonszonn lagdt hafuer. 6 till gropändan norr vidh
gierdesgården, der lades een sten och skall huggas it korsz i vnder
stenen, doch skall ingen aff begge parterne slåsz och snörerätt
märke ifrån merke. Den 18 Julij föreschreffne åhr våre
parterne tillstädes på tinget som höltz i förbe:de Toffta, tå blef
uo the på begga sider tillsporde om the ville blifua vidh then förlik
ningh som dem emillan på synen vprättat war om ängamarken
eller om någon ångrade det som giordt war och heller begärade
domb i saken? Tå suarade the begge at the wäll äre tillfridz medh
förlikningen, villia och der vidh blifua och ingen annan domb
begära reckandes huar andra hender in för rätten at det skall
vara gårdarna emillan een förlikt sak ewerdeligen, derföre
bleff och ängamerken aff retten confirmerade och förlikningen
krafftig dömdh.
Anno 1642 dhen 18 Julij stodh lagating i Synnerbo
häradt vthi Toffta i Liungby sochn öffuerwarandes häradtz
fouden der sammestädes welförståndigh Larsz Anderson i Sken
sampt häradttz nembdemen.
nogsampt förstodh huru stoor tuisten eller skildnaden var, saken
des föruthan mörk, effter ingen aff parterne kunne någre visze
ängamerken vhtwijsa serdeles söder vidh siön, vthan ömsom bru
kat in på huar andra. Huarföre blefuo parterne effter pro
cessen till förlikningh rådde och förmante, then the omsider efter
godt betenkiande vndertogo och på effterfölliande sätt förliktes
at de vtwalde sig een sten nider vidh siön der vthi skall
huggas it korsz. 2. Derifrån öster norr på een äkra lades
it merke medh tuå stenar. 3. Lades och it merke nidan för
Fniskull medh tuå stenar. 4 och 5 skall warda i the stenar
som Jöns Jonszonn lagdt hafuer. 6 till gropändan norr vidh
gierdesgården, der lades een sten och skall huggas it korsz i vnder
stenen, doch skall ingen aff begge parterne slåsz och snörerätt
märke ifrån merke. Den 18 Julij föreschreffne åhr våre
parterne tillstädes på tinget som höltz i förbe:de Toffta, tå blef
uo the på begga sider tillsporde om the ville blifua vidh then förlik
ningh som dem emillan på synen vprättat war om ängamarken
eller om någon ångrade det som giordt war och heller begärade
domb i saken? Tå suarade the begge at the wäll äre tillfridz medh
förlikningen, villia och der vidh blifua och ingen annan domb
begära reckandes huar andra hender in för rätten at det skall
vara gårdarna emillan een förlikt sak ewerdeligen, derföre
bleff och ängamerken aff retten confirmerade och förlikningen
krafftig dömdh.
Anno 1642 dhen 18 Julij stodh lagating i Synnerbo
häradt vthi Toffta i Liungby sochn öffuerwarandes häradtz
fouden der sammestädes welförståndigh Larsz Anderson i Sken
sampt häradttz nembdemen.
| Nembden | |
| Per Bengtzon i Trotteslöff | Anders i Berghem |
| Gisle i Tranhult | Joen i Snelzböke |
| Niels Bengtzon i Horn | Jon Jonszon i Rydh |
| Knutt i Bolmarit | Johans i Ångelstadh |
| Åke i Ragnillekiöp | Matthes i Lunden |
| Peder i Söndrevrå | Arffuidh i Viggåsa |
14v
Gårdar vpbiudas.
3 sösterlotter aff 275 aff norra Yxnalt 3
13 skeppelandh af vestra Isiöia i Hampneda S, 3
1/12 aff Bolmingerydh i Nöttia sochn 3
2/3 aff östregården Hult i Hynnerydz S. 3
174 aff Bråddalt i Wrå sochn 3
½ norregården i Tansziö i Hynneryd S. 3
1/8 aff Suenshult i S. S. 3
1/8 aff Tutult i Markaritz S. 3
2/3 aff Erickzstorp i S. S. 3
3 sösterlotter aff 275 aff norra Yxnalt 3
13 skeppelandh af vestra Isiöia i Hampneda S, 3
1/12 aff Bolmingerydh i Nöttia sochn 3
2/3 aff östregården Hult i Hynnerydz S. 3
174 aff Bråddalt i Wrå sochn 3
½ norregården i Tansziö i Hynneryd S. 3
1/8 aff Suenshult i S. S. 3
1/8 aff Tutult i Markaritz S. 3
2/3 aff Erickzstorp i S. S. 3
½ Kroxbögdh i Hallaredh S. 3
1/9 aff Kornberga i S. S. 3
1/4 aff norregården i Åby i Berga S. 3
1/8 aff Westrult i Nöttia S. 3
1 ½ fierdingh i Billekulla i S. S. 3
½ Elmtåsa i Agundarydz sochn 3
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 3
All mellom gården i Kalzhult i Hallar. S. 3
1/4 aff Kroxhult i Wrå sochn 3
1/6 aff Hiulznäs 3
½ westregården i Kiöleboda 2
2/3 aff östregården Hult i Hynneryd S. 2
1 ½ fierdingh aff norra Venneböke 2
2/5 aff söndregården i Venneböke 2
1/4 aff Balkö 2
Een half tolftingh aff Staffrilt 2
1 tnneland aff Tånnerit i Hynneritz S. 2
4 skeppeland af norreg: i söndra Gräsholma 2
Halftridie fierdingh i Stönia 1
1 ½ fierdingh aff Thomult 2
1 gårdh i Nöttia 2
1/6 aff Gåarit i Pietterydz S. 2
1 tnneland aff Suineberga 2
1/8 aff Buskhult 2
1/9 add Kierringelijda 2
½ norregården i Vennerit 2
1/9 aff Kornberga i S. S. 3
1/4 aff norregården i Åby i Berga S. 3
1/8 aff Westrult i Nöttia S. 3
1 ½ fierdingh i Billekulla i S. S. 3
½ Elmtåsa i Agundarydz sochn 3
2 skeppeland i Stokhult i S. S. 3
All mellom gården i Kalzhult i Hallar. S. 3
1/4 aff Kroxhult i Wrå sochn 3
1/6 aff Hiulznäs 3
½ westregården i Kiöleboda 2
2/3 aff östregården Hult i Hynneryd S. 2
1 ½ fierdingh aff norra Venneböke 2
2/5 aff söndregården i Venneböke 2
1/4 aff Balkö 2
Een half tolftingh aff Staffrilt 2
1 tnneland aff Tånnerit i Hynneritz S. 2
4 skeppeland af norreg: i söndra Gräsholma 2
Halftridie fierdingh i Stönia 1
1 ½ fierdingh aff Thomult 2
1 gårdh i Nöttia 2
1/6 aff Gåarit i Pietterydz S. 2
1 tnneland aff Suineberga 2
1/8 aff Buskhult 2
1/9 add Kierringelijda 2
½ norregården i Vennerit 2
15r
½ gårdh i Hörsitt i Berga sochn 2
½ gårdh i Longhult i Hynnerydh S. 2
1/4 aff Hultena i S. S. 2
20 skeppelandh i Wersit 1
1/4 aff Öijarp i Anderstadh sochn 1
1/3 aff mellomgården i Hellerne 1
2/7 aff Heggisit i Nöttia sochn 1
Kom för retta Per Carlszonn i Croneboda och hans dotter Barbro
Peders dotter och talade till Jöns Andersons arffuinger i
Guddarp at the hafua tagit någre gåfuor och förlikningz sken
kor aff Bengt Suenszon i Guddarp som i hielslogh be:te Jöns
Anderson för thet the skolla bedia i fridh för honom. Och efter
thet be:te dråpare Bengt Suenszon icke behölt liffuet vthan
bleff biltog lagder och i väriande hand ihielskoten altså begära
de samme gåffuor igen till hustrun och barnen.
Såszom först it belte om 20 lodh och 6 par snöremellier om 2
rikzdr. Item 3 ½ aln engelskt för 7 marker alnen, en jern
stång om 2 marker. Detta hafua söskonnen vpburit för thet allenast
skulle bedia för dråparen och thet Anders Jönszon folgde till Jöne
kiöpingh och badh för be:te dråpare.
Item hafuer Jöns Olszon i Domarit barnzens morbroder bekom
met aff Bengt Suenszon 2 rikzdr.
Item seger Barbro Peders dotter at Per Anderson i Quenarp
hafuer fått 6 rikzdr them han ännu hafuer.
Noch klagar Anders Jönszon at be:te dråpare sedan han bleff
biltogh lagder hafuer gådt her hema i bögden säker hoosz en hoop
sine slecht och andre, honom och hans söskonne till förtreet såsom
först hoosz Jon Pederson i Trotteslöff der han hafuer gått och hö
höstat medh be:te Jon Pederson. Item at han hafuer
haft tilhåld hoosz Jöns Jonszon i Trotteslöff och skotit någre
rådiur och dijt burit.
Item hoosz Peer Girmundszon i Gudderestorp skotit diur
och deslikest burit till honom och förtärdt.
Item hoosz Anders i Oppeboda och Oluff Nielszon i Hölminge,
Bleff så afsagdt at desze alle som hafua hysat och herbergerat
½ gårdh i Longhult i Hynnerydh S. 2
1/4 aff Hultena i S. S. 2
20 skeppelandh i Wersit 1
1/4 aff Öijarp i Anderstadh sochn 1
1/3 aff mellomgården i Hellerne 1
2/7 aff Heggisit i Nöttia sochn 1
Kom för retta Per Carlszonn i Croneboda och hans dotter Barbro
Peders dotter och talade till Jöns Andersons arffuinger i
Guddarp at the hafua tagit någre gåfuor och förlikningz sken
kor aff Bengt Suenszon i Guddarp som i hielslogh be:te Jöns
Anderson för thet the skolla bedia i fridh för honom. Och efter
thet be:te dråpare Bengt Suenszon icke behölt liffuet vthan
bleff biltog lagder och i väriande hand ihielskoten altså begära
de samme gåffuor igen till hustrun och barnen.
Såszom först it belte om 20 lodh och 6 par snöremellier om 2
rikzdr. Item 3 ½ aln engelskt för 7 marker alnen, en jern
stång om 2 marker. Detta hafua söskonnen vpburit för thet allenast
skulle bedia för dråparen och thet Anders Jönszon folgde till Jöne
kiöpingh och badh för be:te dråpare.
Item hafuer Jöns Olszon i Domarit barnzens morbroder bekom
met aff Bengt Suenszon 2 rikzdr.
Item seger Barbro Peders dotter at Per Anderson i Quenarp
hafuer fått 6 rikzdr them han ännu hafuer.
Noch klagar Anders Jönszon at be:te dråpare sedan han bleff
biltogh lagder hafuer gådt her hema i bögden säker hoosz en hoop
sine slecht och andre, honom och hans söskonne till förtreet såsom
först hoosz Jon Pederson i Trotteslöff der han hafuer gått och hö
höstat medh be:te Jon Pederson. Item at han hafuer
haft tilhåld hoosz Jöns Jonszon i Trotteslöff och skotit någre
rådiur och dijt burit.
Item hoosz Peer Girmundszon i Gudderestorp skotit diur
och deslikest burit till honom och förtärdt.
Item hoosz Anders i Oppeboda och Oluff Nielszon i Hölminge,
Bleff så afsagdt at desze alle som hafua hysat och herbergerat
15v
biltogh manne skolla stemmas till nesta tingh, tå skall och blifua af
skedat emillan Bengt Suensons arffuinger och Jöns Andersons
arffua.
Sammaadagh presenterade kiörkioherden i Anderstada wellerdhe
mester Christiern Osengius een förlikningh vnderschreffuin och för
seglat aff be:te pastore samptt kiörkionnes 6 men der sammestä
des der vthi the hafua sigh förenat och samsatt om wisz brohåldningh
och huru många gårdar som skolla wara vidh huar broo at hålla
dem ferdige och vidh macht, nemligen Anderstadh åbro. 2. Bol
maritz bro. 3. Skens bro, och är detta till ände skedt at prophoszen
som medh wägerödningh hafuer bestella må veta huilka gårdar
som fälla eller bögga, huilken föreningh her på tinget vpläsen
och aff retten confirmerat.
Synemennerne som våre vtsende at syna ägorna emillan Lönshult
och Rönninge nemligen Anders i Berghem, Jon i Snelzböke, Peder
i Söndrevrå, Jon Jönszon i Rydh, Knutt i Bolmarit och Anders i Vig
gåsa vtsade nu sin meningh på thet de förrättat hade och bekende
at de i Linshult äre på alle sidor mökit trängde och at dem bör 1/3
aff den täppa som de i Rönninge intagit haffua eller och allt
leggas till fäfot, effter be:te Rönningeboar icke wåro tilstädes blef
vpsatt till it annat tingh, tå skolla the comparera.
Enewall i Bolmarit vtfeste een 6 manna edh till neste tingh at
huarken han, barn eller folk hafua i hielslagit handterat eller sla
git Jon Jönszons tiur i Rydh som på Bolmaritz gate bleff död sla
gen.
Sammadagh tingfördes Håkon Suenson i Näsz å frelsze ogift
drängh och bleff anklagat hafua belägrat een piga Ingeborgh
Jöns dotter i Toffta å skatta och aflat barn medh henne, der
medh hon nu är haffuandes och både bekenna. Berettar kiör
kioherden her Jöns i Ångelstadh at it groft röchte går i suångh
her i bögden at han skulle hafua besoffuet Ingeborgz söster
Anna Jöns dotter, der till Anna på thet högste nekar och seger
at aldrigh ingen skall henne sådant bewijsa, her Jöns seger at
Håkons söster i Näsz hafuer detta vtspridtt på thet Håkon icke
skulle taga henne till ächta. Men Håkons söster Berita nekar
skedat emillan Bengt Suensons arffuinger och Jöns Andersons
arffua.
Sammaadagh presenterade kiörkioherden i Anderstada wellerdhe
mester Christiern Osengius een förlikningh vnderschreffuin och för
seglat aff be:te pastore samptt kiörkionnes 6 men der sammestä
des der vthi the hafua sigh förenat och samsatt om wisz brohåldningh
och huru många gårdar som skolla wara vidh huar broo at hålla
dem ferdige och vidh macht, nemligen Anderstadh åbro. 2. Bol
maritz bro. 3. Skens bro, och är detta till ände skedt at prophoszen
som medh wägerödningh hafuer bestella må veta huilka gårdar
som fälla eller bögga, huilken föreningh her på tinget vpläsen
och aff retten confirmerat.
Synemennerne som våre vtsende at syna ägorna emillan Lönshult
och Rönninge nemligen Anders i Berghem, Jon i Snelzböke, Peder
i Söndrevrå, Jon Jönszon i Rydh, Knutt i Bolmarit och Anders i Vig
gåsa vtsade nu sin meningh på thet de förrättat hade och bekende
at de i Linshult äre på alle sidor mökit trängde och at dem bör 1/3
aff den täppa som de i Rönninge intagit haffua eller och allt
leggas till fäfot, effter be:te Rönningeboar icke wåro tilstädes blef
vpsatt till it annat tingh, tå skolla the comparera.
Enewall i Bolmarit vtfeste een 6 manna edh till neste tingh at
huarken han, barn eller folk hafua i hielslagit handterat eller sla
git Jon Jönszons tiur i Rydh som på Bolmaritz gate bleff död sla
gen.
Sammadagh tingfördes Håkon Suenson i Näsz å frelsze ogift
drängh och bleff anklagat hafua belägrat een piga Ingeborgh
Jöns dotter i Toffta å skatta och aflat barn medh henne, der
medh hon nu är haffuandes och både bekenna. Berettar kiör
kioherden her Jöns i Ångelstadh at it groft röchte går i suångh
her i bögden at han skulle hafua besoffuet Ingeborgz söster
Anna Jöns dotter, der till Anna på thet högste nekar och seger
at aldrigh ingen skall henne sådant bewijsa, her Jöns seger at
Håkons söster i Näsz hafuer detta vtspridtt på thet Håkon icke
skulle taga henne till ächta. Men Håkons söster Berita nekar
16r
på thet högsta at hon inthet haffuer detta vtfördt, icke heller weet
någon beskedh ther till vthan röchtet skall mest wara vhtfördt
för den orsak skuldh at Håkon reeste på någon tijdh sedan till Ö
landh, der aff tagit tillfelle seija han war förrymder. Håkon menar
at om han skulle wara barnefader så skulle hon nu wara aff medh
buken, begerar dilation till nesta tingh sigh betenkia och hugza om
echtenskapz fulbordan medh Ingeborgh. Retten gaff them vpskoff
effter Håkon förmenar födzlotiden icke skulle rimma sigh medh
häfden, såszom och är röchtet grofft vtspridt om Håkon och Anna
på thet saken des bättre kan blifua bespeijat och vtleetat. I
medler tijdh satte de allesammans löffte till neste tingh.
Ingemar i Balkö å skatta vtfeste effter den högttährade konungz
lige hoffretz resolution för enfalt hoor andre gångh med een
kåna Estridtt.
cronan 106 dr 21 8
häradet 26 21 8
härettzhöff 26 21 8
Item publicerades den högtt.äh: konungzlige hoffrätz resolution
öffuer een biltogh man och dråpare Bengtt Suenszon i Guddarp
som i väriande hand är dräpen aff prophoszens tienare tå de honom
fånga ville, och warnades then dödas slechtt och förwantter att
de inthet ondt stempla eller stempla låta emot be:te prophossens
tienare vthan låta dem effter resolutionen frij och omolestera
de.
Sammadagh tingförde heideridaren Sten Suenszon och Er
landh een cronebonde Oloff Nielszon i Hult i Onsziö sochn och gåf
uo honom skuld hafua bortlegdtt till frälsesbönderne i Tiuarp
it bökehult der vthi de hafua huggit een stoor deel aff hultet
så at ingen kan rechna bökerna och giordt tuå kålmijler och der
ifrån fördt. Oloff Nielszon bekenner att han legde Faije i
Jungfrugården och Suen Erichson och hans broder Simon i Tiu
rarp någre stycken böker, 4 eller 5, doch gamble och dem som
inthet dogde men the haffua oloffuandes och vtan deras vet
skap hugget. Item hafua de legdt till Knutt och Sten i
Bergzgården någre böker, desze alle skolla stemmas till morgons,
tå skall widare dömas på saken.
någon beskedh ther till vthan röchtet skall mest wara vhtfördt
för den orsak skuldh at Håkon reeste på någon tijdh sedan till Ö
landh, der aff tagit tillfelle seija han war förrymder. Håkon menar
at om han skulle wara barnefader så skulle hon nu wara aff medh
buken, begerar dilation till nesta tingh sigh betenkia och hugza om
echtenskapz fulbordan medh Ingeborgh. Retten gaff them vpskoff
effter Håkon förmenar födzlotiden icke skulle rimma sigh medh
häfden, såszom och är röchtet grofft vtspridt om Håkon och Anna
på thet saken des bättre kan blifua bespeijat och vtleetat. I
medler tijdh satte de allesammans löffte till neste tingh.
Ingemar i Balkö å skatta vtfeste effter den högttährade konungz
lige hoffretz resolution för enfalt hoor andre gångh med een
kåna Estridtt.
cronan 106 dr 21 8
häradet 26 21 8
härettzhöff 26 21 8
Item publicerades den högtt.äh: konungzlige hoffrätz resolution
öffuer een biltogh man och dråpare Bengtt Suenszon i Guddarp
som i väriande hand är dräpen aff prophoszens tienare tå de honom
fånga ville, och warnades then dödas slechtt och förwantter att
de inthet ondt stempla eller stempla låta emot be:te prophossens
tienare vthan låta dem effter resolutionen frij och omolestera
de.
Sammadagh tingförde heideridaren Sten Suenszon och Er
landh een cronebonde Oloff Nielszon i Hult i Onsziö sochn och gåf
uo honom skuld hafua bortlegdtt till frälsesbönderne i Tiuarp
it bökehult der vthi de hafua huggit een stoor deel aff hultet
så at ingen kan rechna bökerna och giordt tuå kålmijler och der
ifrån fördt. Oloff Nielszon bekenner att han legde Faije i
Jungfrugården och Suen Erichson och hans broder Simon i Tiu
rarp någre stycken böker, 4 eller 5, doch gamble och dem som
inthet dogde men the haffua oloffuandes och vtan deras vet
skap hugget. Item hafua de legdt till Knutt och Sten i
Bergzgården någre böker, desze alle skolla stemmas till morgons,
tå skall widare dömas på saken.
16v
Kommo för retta Faie i Jungfrugården, Suen Erikßon och Simon J
Tiurarp, och bekende at the aff oförståndh hafua kiöptt aff Oloff Niel-
ßon i Hult på Crono de böker som de hafua brändtt till kålmijler
och efter Peder i Söndrewrå witnade, at der ibland icke meer än 3
bärandes trä, och det andra rijß och affueböke. Dherföre blefuo dhe
felte tillhopa till 30 dlr efter Mandatet, och 9 marker för trän, doch
så at Oloff Nielßon i Hult som sålde skogen skall böta halfpar
ten, och the som kiöpte halfparten, effter thet 6 cap: i kiöpe Balk:
Kom för retta Niels i Bökhult, klagade at hans Söster Ingerd, huil-
ken för Enfalt hoor skuld rymde her ifrån bögden för 12 åhr sedan
och bleff icke tingförd eller dömd, Lekwell skall Lensmannen på then
tijden Trotte i Röninge hafua tagit hans Jordh i Bökhult 1/8 aff
gården, huilken Jord Nielß aff Trotte Leigde i 2 åhr der effter.
Trotte i Rönninge bekenner at befallnningzmannen på then tiden
Måns Jonszon i Jönekiöpingh befalte honom på öffuerheetens
vegnar kennas vidh jorden och gaff honom therföre 8 eller 9 dr.
Sedan sålde Trotte den till een annor Gumundh be:d. Så emä
dan Ingerd inthet var dömdh för sin sak, eij heller någon saköre
vtwijsat eller borgat och aff lagen klart at kånan eij kan edz
öd: bryta, altså icke heller sin jordh, ty bleff dömdt at Niels
i Bökhult som är nembste bördeman skall kennas vidh jorden
och henne bruka för vtlagor till des Ingerd kommer fram eller
hennes arffua som her på tala. Sedan söker Trotte sin man
det bästa han gitter. Och effter Niels klagar han hafuer
most giffua vtlagorna för jorden och den icke brukat, ty skolla
de som jorden brukat hafua och betala vtlagorna och her om
rekna sin emillan.
Trotte i Rönninge bekenner at befallnningzmannen på then tiden
Måns Jonszon i Jönekiöpingh befalte honom på öffuerheetens
vegnar kennas vidh jorden och gaff honom therföre 8 eller 9 dr.
Sedan sålde Trotte den till een annor Gumundh be:d. Så emä
dan Ingerd inthet var dömdh för sin sak, eij heller någon saköre
vtwijsat eller borgat och aff lagen klart at kånan eij kan edz
öd: bryta, altså icke heller sin jordh, ty bleff dömdt at Niels
i Bökhult som är nembste bördeman skall kennas vidh jorden
och henne bruka för vtlagor till des Ingerd kommer fram eller
hennes arffua som her på tala. Sedan söker Trotte sin man
det bästa han gitter. Och effter Niels klagar han hafuer
most giffua vtlagorna för jorden och den icke brukat, ty skolla
de som jorden brukat hafua och betala vtlagorna och her om
rekna sin emillan.
Sammadagh kommo för retta Johans i Toffta medh sin hustru
Märit Bengtz dotter, och Jon Bengtzon i Eplenäs, och gåfuo tilken-
na, at de igenom gode mäns mäklande haffua ingåt een wän-
ligh och Christeligh förlikningh, om allt thet lößöre arff, effter the
ras S. föräldrar, således: at Jon Bengtzon skall gifua sin Söster
Märit Johans – 9 Rikzdlr, der medh skall allt wara klart dem
emellan ewärdeligen, så at ingen af dem eller deras effterkom-
mande barn och arffua, skall her på ytterligare åtall hafua,
eller her på något klutra eller klandra, der på de rechte huar
andra hand inför retten.
17r
Huad faste Jorden Widkommer i Epplenäs och Toffta, så tilbödh
Johans Jon Bengtzson, at om Jon Bengtson will taga aller Toffta
gårdh, undantagandes den Tolfftingh som barnen tilhöra, så wille han
ther emoth taga ½ Epplenäs gårdh, eller Jon Bengtzson wille behålla
allt Toffta som sagdt är, och uplåta honom all Eplenäs gårdh, så wille
Johans giffua Jon Bengtßon tillbytes 200 Rikzdlr. Jon Bengt
ßon sade sigh willia betenkia till een annor gångh, der om upsattes.
Knutt och Sten i Biergzgården, haffua kiöptt aff Oloff Nielßon
i Hult, 3 böker, är CroneJordh, och han icke är mächtig att sellia, eij
heller de andra att Kiöpa, ty bleff afsagdt effter thet 6 cap: i Kiöp:
Balken, att kiöparen, äwen så wäll som Selliaren skolla böta, och
blefuo the felte till halfua boten 15 dlr, effter Mandatet, och för
trän 4½ marker Oloff hafuer tillförenne bött.
Sammadagh Tingfördes Suen i Moganäs å skatta ogift, och beken-
de sigh hafua besoffuet een piga Ingerd Anders dotter i Boalt å
frelße, och aflat barn medh henne, det hon födtt hafuer. Och
effter de inthet willa huart annat ächta, sakfeltes han effter
thet 3 Cap: i Giffto: Balk: till 40 marker.
Cronan - 13 marker 5 id 16
Målzägand - 13 marker 5 id 16
Häradet - 6 marker 2 id 8.
Häratzhöfd - 6 marker 2 id 8.
Laße i Stönia och Per månßon i Sönderwrå fulmechttige på
Jöns Hemmingssons hustrus wegnar i Ormalt, Ingerd Jönsdotter
och Tingskiötte Per Persson i Bierserit, och hans hustru Ingerd Pers-
dotter 1/6 aff aller Ormalta gårdh i Wrå sochn. Och derföre
upburit – 91½ dr godtt mönt.
Item klagades för rätta Suen i Hult, att han uthi een fälla hafuer
huggit 3 böker, doch witnade Nembdemannen Peer i Söndrewrå
at Stobbarna wåre i Hole och gambla böker. Och effter han sigh icke
förfrågat hafuer, och låtit Syna förän han högg, bleff han felter
effter Mandatet till 3 gånger 40 marker, och för huart trä – 3 marker.
17v
Kom för retta Under Jägemestarens Paul De La grantirs tienare Pe
der Pederson,och anklagade Heideridaren Sten Suenßon, at han skulle
haffua tagitt mutor aff Nanne i Nortorp 1 Rikzdlr för een book Nan-
ne huggit hade: Sten nekar, Nanne beropar sigh på Witne hooß Jon
J Nortorp, och Håkan i Miäla, skolla stemmas till nesta tingh i Ößiö
den 21 Julij hujus, och satte begge löffte för sigh.
Peer Månßon i Sönderwrå, Knutt i Bolmarit, och Arffuid i Wiggåsa
skolla Syna Rydz Skogh, och Dalleskog, och weta wittna huru många
trä the medh loff, och huru många de föruthan loff eller Syn huggit
hafua.
Item klagar att de i Stora Groarit haffua huggit 17 böker och
eker 7 str och skiuta sigh till haffua loff aff Sten Suenszon, Sten
förklarar således at han hafuer syndt 11 böker till 3 gårder medh
grannarne och skogägarne, huad der på föllier vill han suara.
Item klagar at Joen i Boskhult hafuer giffuit Sten 1 rikzdr
för een fiederhane och för högge, Sten seger at honom bödz 1
rikzdr men han togh honom inthet, och Sigge i Kiöpet skiöt honom,
war stembder och kom inthet tillstädes.
Item klagar at Peder i Klaszön hafuer giffuit Sten Suenszon korn
rogh och annat för det han skulle nidtössas medh honom någre bö
ker han huggit hade, det bekenner Peder sålunda at Hans Kräm
mare bekom på Stens vegnar ½ tnna rogh, korn 1 tnna, hafre
1 sk: flesk 1 lb 8 marker att han skulle afhandla medh honom nem
ligen Sten om sakörer men Sten nekar aldeles her till at han in
gen vetskap haffuer om denne gåffuor vtan han hafuer ting
fördt bondan och han therföre bött. Hans Krämmare
framkom och bekende han togh pertzelerne aff Peder i Claszön
men Sten ville inthet taga emot thet Hans bödh honom på bon
dans vegnar, vthan vill giffua honom det igen. Bleff afsagdt
och dömdt att Hans skall betalla Peder så mökit som godtzet galt
ner thet togz och för det han togh mutorna emot till at döllia
cronones rätt, ty skötz till nembden om de kunne frija hans 40
marker för dulzmål? Och ner the hade omröstat gåfuo de ordet
att the icke kunna befrija hans 40 marker. Men effter han är en
priuat person och hafuer inthet embete, ty syntes dem thet
Item klagar att de i Stora Groarit haffua huggit 17 böker och
eker 7 str och skiuta sigh till haffua loff aff Sten Suenszon, Sten
förklarar således at han hafuer syndt 11 böker till 3 gårder medh
grannarne och skogägarne, huad der på föllier vill han suara.
Item klagar at Joen i Boskhult hafuer giffuit Sten 1 rikzdr
för een fiederhane och för högge, Sten seger at honom bödz 1
rikzdr men han togh honom inthet, och Sigge i Kiöpet skiöt honom,
war stembder och kom inthet tillstädes.
Item klagar at Peder i Klaszön hafuer giffuit Sten Suenszon korn
rogh och annat för det han skulle nidtössas medh honom någre bö
ker han huggit hade, det bekenner Peder sålunda at Hans Kräm
mare bekom på Stens vegnar ½ tnna rogh, korn 1 tnna, hafre
1 sk: flesk 1 lb 8 marker att han skulle afhandla medh honom nem
ligen Sten om sakörer men Sten nekar aldeles her till at han in
gen vetskap haffuer om denne gåffuor vtan han hafuer ting
fördt bondan och han therföre bött. Hans Krämmare
framkom och bekende han togh pertzelerne aff Peder i Claszön
men Sten ville inthet taga emot thet Hans bödh honom på bon
dans vegnar, vthan vill giffua honom det igen. Bleff afsagdt
och dömdt att Hans skall betalla Peder så mökit som godtzet galt
ner thet togz och för det han togh mutorna emot till at döllia
cronones rätt, ty skötz till nembden om de kunne frija hans 40
marker för dulzmål? Och ner the hade omröstat gåfuo de ordet
att the icke kunna befrija hans 40 marker. Men effter han är en
priuat person och hafuer inthet embete, ty syntes dem thet
18r
kunne lindras i halfparten, helst effter han är husfattigh och arm,
ty sakfeltes han till 20 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 16
häretzhöfd 3 marker 2 öre 16
Item klagar att Per Lindormszon i Kånna hafuer gifuit Erland
een rikzdr för han skulle icke tingföra honom för een ek, doch
sedan tingförde honom och affkortade rikzdren på sakören.
Peer skall stemmas till nesta tingh och beuijsa huad han för Per Per
son sagt hafuer.
Sammadagh kom för retta Niels Jönszon i Tutarit och kla
gade att heideridaren Erland haffuer kommit drucken till Tu
tarit och förfördt sigh på hans hustru, taget henne i håret och
kallat henne een hora, her om vittnade Erick i Tutarit och
Jöns Jeppason effter aflagdan eed att ner Erland kom till
gården sade han till hustrun, du äst nu kommen på skatta
tillförenne hafuer tu varit på frelsze, togh henne så i håret och slog een
ölskål i huffuodet på hene kallandes henne hora. Erland bekenner
sigh så drucken vara at han inthet weet eller mins huad han giorde
och inthet horestycke weet medh henne, sakfeltes effter det yterste
Cap: i Bygninge Balken till 3 marker och för hårdragh och slagh för huart
till 3 marker, är tilhopa 9 marker. Och Nielszes hustru frisades.
cronan 3 marker
målzägand 3 marker
häradet 12 öre
härettzhöfd 12 öre
Sammadagh tingfördes Inger Jöns dotter i Boalt ogift på frelse
huilken för 13 vekor sedan hafuer födt barn och bekenner at Suen
i Moganäs ogift dräng å skatta är barnefader, Suen nekar på thet
högste häfden, doch bekenner tiden medh barnefödzlen och rummit
seijandes att hon sielfkräfiandes till honom gick på logen och
lågh ther natten öffuer men han soff och wiste inthet af henne för
än om morgonen han vaknade och kommo och ville taga sina
sadler.
Berätter Hilla i Hallarp som war föregångzquinna i gästebu
det att hon hörde Suen betingade medh Ingerd om sengelagh
ty sakfeltes han till 20 marker.
cronan 13 marker 2 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 16
häretzhöfd 3 marker 2 öre 16
Item klagar att Per Lindormszon i Kånna hafuer gifuit Erland
een rikzdr för han skulle icke tingföra honom för een ek, doch
sedan tingförde honom och affkortade rikzdren på sakören.
Peer skall stemmas till nesta tingh och beuijsa huad han för Per Per
son sagt hafuer.
Sammadagh kom för retta Niels Jönszon i Tutarit och kla
gade att heideridaren Erland haffuer kommit drucken till Tu
tarit och förfördt sigh på hans hustru, taget henne i håret och
kallat henne een hora, her om vittnade Erick i Tutarit och
Jöns Jeppason effter aflagdan eed att ner Erland kom till
gården sade han till hustrun, du äst nu kommen på skatta
tillförenne hafuer tu varit på frelsze, togh henne så i håret och slog een
ölskål i huffuodet på hene kallandes henne hora. Erland bekenner
sigh så drucken vara at han inthet weet eller mins huad han giorde
och inthet horestycke weet medh henne, sakfeltes effter det yterste
Cap: i Bygninge Balken till 3 marker och för hårdragh och slagh för huart
till 3 marker, är tilhopa 9 marker. Och Nielszes hustru frisades.
cronan 3 marker
målzägand 3 marker
häradet 12 öre
härettzhöfd 12 öre
Sammadagh tingfördes Inger Jöns dotter i Boalt ogift på frelse
huilken för 13 vekor sedan hafuer födt barn och bekenner at Suen
i Moganäs ogift dräng å skatta är barnefader, Suen nekar på thet
högste häfden, doch bekenner tiden medh barnefödzlen och rummit
seijandes att hon sielfkräfiandes till honom gick på logen och
lågh ther natten öffuer men han soff och wiste inthet af henne för
än om morgonen han vaknade och kommo och ville taga sina
sadler.
Berätter Hilla i Hallarp som war föregångzquinna i gästebu
det att hon hörde Suen betingade medh Ingerd om sengelagh
18v
Men Suen i Åsen och Niels i Bökena att hon skulle wara i röchte för
them. Lensmannen Lasze i Stönia berätter att röchtet hafuer va
rit om Suen i Åsen och Ingerdh. Niels i Bökena är i fiendelandh.
Suen skiuter sigh in på kiörkioherden her Anders i Onsziö at Inger
skall vthi sakerstijgan i kiörkionnes 6 mäns nerwaro bekendt och
giort honom frij för det omgänget. Omsider bekende häfden
doch seger han at hon war icke möö, vthan een annor knicht Niels
i Bökena hafuer henne häfdat och thet bekendt för her Anders i
Onsziö. Bleff för den skuld vpsat till des her Anders vittnes
bördh framkommer, i midler tijdh står saken öppen medh Suen i
Åsen och satte parterna allesammans löffte för sigh till neste ting.
Länszmannen Lasze i Stönia androg för retten att Suen i Åsen gift
man skall vara i röchte kommen för Jöns Nielszons hustru i Hylte
att han henne belägrat hafuer. Her till war sådant tillfelle att
Jönses hustru war gången till Moganäs medh en häst och ner hon
kom tillbakers igen togh Suens hustru henne in medh sigh effter
det war sendt på afftonnen der hon bleff öffuer natten, tå war
ther een tiggekärringh som löper omkring häradet huilken dem
detta röchtet påfördt haffuer. Nu står Jöns her för retten och giör
sin hustru frij, giffuer henne godh skuld at hon hafuer varit honom
alltidh trogen i all stycken och war deslikest Suens hustru hema
samme natt, ty bleff vpsatt till neste tingh, tå skall kärringen fram
komma och bewijsa huad tillfelle och skääll hon ther till hafuer
hafft.
Ingeborg Peders dotter i Kånna ogift war kommen i röchte att
hon skulle vara besoffuen aff en ogift drängh Börge Suenszon
i Lunnarp huilken och tillförenne Ingeborgz halfsöster belägrat
haffuer, som och heeter Ingeborg Pedersdotter, ogift, det han god
uilligen bekenner. Börge är förrymd för giälld skuld der aff är
och talet vpkommet om lägersmålet. Och effter detta taal
förorsaker att Ingeborg icke kan komma i annat gifftermål
huarföre hennes målzmän Gunne i Kånna och Jon i Hagalt till
hennes befrijelsze vtfeste een 12 manna edh till Michaëlis tingh.
Sammadagh kom för retta Niels i Beck och sigh besuärade
att hans mågh Jöns Suenszon i Berghem är kommen i taal och
rökte för tiuffuerij, huilket sålunda är förorsakat att Nielsz
Peerszon i Berghem hade vtfått Suen Soneson i Nääsz tuå huder
them. Lensmannen Lasze i Stönia berätter att röchtet hafuer va
rit om Suen i Åsen och Ingerdh. Niels i Bökena är i fiendelandh.
Suen skiuter sigh in på kiörkioherden her Anders i Onsziö at Inger
skall vthi sakerstijgan i kiörkionnes 6 mäns nerwaro bekendt och
giort honom frij för det omgänget. Omsider bekende häfden
doch seger han at hon war icke möö, vthan een annor knicht Niels
i Bökena hafuer henne häfdat och thet bekendt för her Anders i
Onsziö. Bleff för den skuld vpsat till des her Anders vittnes
bördh framkommer, i midler tijdh står saken öppen medh Suen i
Åsen och satte parterna allesammans löffte för sigh till neste ting.
Länszmannen Lasze i Stönia androg för retten att Suen i Åsen gift
man skall vara i röchte kommen för Jöns Nielszons hustru i Hylte
att han henne belägrat hafuer. Her till war sådant tillfelle att
Jönses hustru war gången till Moganäs medh en häst och ner hon
kom tillbakers igen togh Suens hustru henne in medh sigh effter
det war sendt på afftonnen der hon bleff öffuer natten, tå war
ther een tiggekärringh som löper omkring häradet huilken dem
detta röchtet påfördt haffuer. Nu står Jöns her för retten och giör
sin hustru frij, giffuer henne godh skuld at hon hafuer varit honom
alltidh trogen i all stycken och war deslikest Suens hustru hema
samme natt, ty bleff vpsatt till neste tingh, tå skall kärringen fram
komma och bewijsa huad tillfelle och skääll hon ther till hafuer
hafft.
Ingeborg Peders dotter i Kånna ogift war kommen i röchte att
hon skulle vara besoffuen aff en ogift drängh Börge Suenszon
i Lunnarp huilken och tillförenne Ingeborgz halfsöster belägrat
haffuer, som och heeter Ingeborg Pedersdotter, ogift, det han god
uilligen bekenner. Börge är förrymd för giälld skuld der aff är
och talet vpkommet om lägersmålet. Och effter detta taal
förorsaker att Ingeborg icke kan komma i annat gifftermål
huarföre hennes målzmän Gunne i Kånna och Jon i Hagalt till
hennes befrijelsze vtfeste een 12 manna edh till Michaëlis tingh.
Sammadagh kom för retta Niels i Beck och sigh besuärade
att hans mågh Jöns Suenszon i Berghem är kommen i taal och
rökte för tiuffuerij, huilket sålunda är förorsakat att Nielsz
Peerszon i Berghem hade vtfått Suen Soneson i Nääsz tuå huder
19r
att barka, ner han kom och ville haffua them igen var then ena
borto, Niels krafde flux på huden ty han gick een affton ther i
genom gården, ther aff kom röchtet vht. Jöns Suenszon nekar
till gerningen men han bekenner han gick der fram och sågh bå
da huderna hengia på stenger vthan för fharstugodören och
samma natt stalz huden bort. Nu seger Jöns Suenszon att
han gick igenom Nääsz gårdh något effter middagen och seger
han gick till Warmsia och tillbakers ådt Hoffdinge och sågh ther
på itt par oxar sedan boskapen var inläten, ther ifrån gick han
till Eka och lågh ther om natten och förskiuter sigh till vittnes hoosz
Gumundh och Påffuell i Eka att han är frij för tiuffuerijtt.
Gumundh i Eka framkom effter aflagdan eed vittnade at Jöns
Suenszon kom till Eka så dagz att the såto een stundh vthi dagz
liuset i bholet och ner de kommo in och hade druckit itt stop
ööll eller något meer gingo quinfolken vht at sysla och om mor
gonen något för solen vpgick, gick han der ifrån hem och
Påffuell folgde honom itt stycke på vägen. Det samma vitt
nade Påffuell i Eka och tillbiuda sigh villia vara i edh medh ho
nom om påtränger. Anders i Berghem berätter att Oloff
och Larsz i Berghem sade för honom att itt stycke aff hudan skall
vara funnit hoosz Jöns Suenszonn och effter de icke äre tillstädes
bleff vpsatt till neste tingh.
Kom för retta Erich Jönszon i Ingelzkiöp fulmechtig på Larsz Påff
uelsons vegnar i Longhult i Hynneritz sochn och tingskiötte Inge
mar Hanszonn och hans hustru Ingerd ½ Longhulte gårdh och der
före vpburit jord igen i Danmark, een gårdh Elmhult i Knärytz
sochn till 180 dr godt mönt.
Item war Erich Jönszonn fulmechtigh på Karinnes vegnar i Bier
silt och på Nielszes barns vegnar i Wenneböke ehuad nampn
the haffua kunna och tingskiötte Joen i Snelzböke och hans hu
stru Nilla Påffuelz dotter 10 skeppeland jord aff allan Suens
hulte gårdh. Och derföre vpburit Karin 15 dr godt mönt
Niels i Vänneböke på sin barns vegnar 13 dr godt mönt och
våro altzingen husz på be:de jord vthan förbrändhe.
borto, Niels krafde flux på huden ty han gick een affton ther i
genom gården, ther aff kom röchtet vht. Jöns Suenszon nekar
till gerningen men han bekenner han gick der fram och sågh bå
da huderna hengia på stenger vthan för fharstugodören och
samma natt stalz huden bort. Nu seger Jöns Suenszon att
han gick igenom Nääsz gårdh något effter middagen och seger
han gick till Warmsia och tillbakers ådt Hoffdinge och sågh ther
på itt par oxar sedan boskapen var inläten, ther ifrån gick han
till Eka och lågh ther om natten och förskiuter sigh till vittnes hoosz
Gumundh och Påffuell i Eka att han är frij för tiuffuerijtt.
Gumundh i Eka framkom effter aflagdan eed vittnade at Jöns
Suenszon kom till Eka så dagz att the såto een stundh vthi dagz
liuset i bholet och ner de kommo in och hade druckit itt stop
ööll eller något meer gingo quinfolken vht at sysla och om mor
gonen något för solen vpgick, gick han der ifrån hem och
Påffuell folgde honom itt stycke på vägen. Det samma vitt
nade Påffuell i Eka och tillbiuda sigh villia vara i edh medh ho
nom om påtränger. Anders i Berghem berätter att Oloff
och Larsz i Berghem sade för honom att itt stycke aff hudan skall
vara funnit hoosz Jöns Suenszonn och effter de icke äre tillstädes
bleff vpsatt till neste tingh.
Kom för retta Erich Jönszon i Ingelzkiöp fulmechtig på Larsz Påff
uelsons vegnar i Longhult i Hynneritz sochn och tingskiötte Inge
mar Hanszonn och hans hustru Ingerd ½ Longhulte gårdh och der
före vpburit jord igen i Danmark, een gårdh Elmhult i Knärytz
sochn till 180 dr godt mönt.
Item war Erich Jönszonn fulmechtigh på Karinnes vegnar i Bier
silt och på Nielszes barns vegnar i Wenneböke ehuad nampn
the haffua kunna och tingskiötte Joen i Snelzböke och hans hu
stru Nilla Påffuelz dotter 10 skeppeland jord aff allan Suens
hulte gårdh. Och derföre vpburit Karin 15 dr godt mönt
Niels i Vänneböke på sin barns vegnar 13 dr godt mönt och
våro altzingen husz på be:de jord vthan förbrändhe.
19v
Anno 1642 dhen 21 och 22 July Stod Lagating J Synner
bo häradtt uthj Ösßiö j Liunga Sochn, nerwarandes Häradttzfouden
ther sammastädes Welförståndigh Larß Anderßon j Sken, samptt Häradtz
Nembdemän.
Nembden
Anders i Berghem Per Bengtßon i Trotteslöff
Jon i Snelzböke Per i Söndrewrå
Jon Jönßon i Rydh Knutt i Bolmarit
Åke i Rangnillekiöp Matthis i Lunden
Niels Bengtzson i Horn Gisell i Tranhult
Arffuid i Wiggåsa Niels Person i Ößiö
Gårdar wpbiudes
2/3 aff östregården i Hult i Hynnerydz sochn 3
1 ½ fierdingh aff norra Wenneböke 3
2/5 aff söndregården i Venneböke 3
1/4 aff Balkö 3
Een ½ tolftingh aff Staffrilt 3
1 tnneland aff Tånnerit i Hynneridtz sochn 3
4 skeppelandh af norreg: i söndre Gräszholma 3
2 ½ fierdingh aff Stönia 3
1 ½ fierdring af Tomult i Agundarydz sochn 3
Een heel gårdh i Nöttia 3
1/6 aff Gåarit i Pietterydz sochn 3
1 tnnelandh aff Suineberga 3
1/8 aff Buskhult 3
1/9 aff Kierringelijda 3
1/3 aff Kuddeböke 1
½ norregården i Wennerit 3
½ gårdh i Horsit 3
½ gårdh i Longhult i Hynnerydz S. 3
1/4 aff Hultena i S. S. 3
10 skeppelandh i Wersit 2
1/9 aff Yarp i Anderstadh sochn 2
2/3 aff östregården i Hult i Hynnerydz sochn 3
1 ½ fierdingh aff norra Wenneböke 3
2/5 aff söndregården i Venneböke 3
1/4 aff Balkö 3
Een ½ tolftingh aff Staffrilt 3
1 tnneland aff Tånnerit i Hynneridtz sochn 3
4 skeppelandh af norreg: i söndre Gräszholma 3
2 ½ fierdingh aff Stönia 3
1 ½ fierdring af Tomult i Agundarydz sochn 3
Een heel gårdh i Nöttia 3
1/6 aff Gåarit i Pietterydz sochn 3
1 tnnelandh aff Suineberga 3
1/8 aff Buskhult 3
1/9 aff Kierringelijda 3
1/3 aff Kuddeböke 1
½ norregården i Wennerit 3
½ gårdh i Horsit 3
½ gårdh i Longhult i Hynnerydz S. 3
1/4 aff Hultena i S. S. 3
10 skeppelandh i Wersit 2
1/9 aff Yarp i Anderstadh sochn 2
20r
1/3 aff mellomgården i Hellerna 2
2/7 aff Heggesit i Nöttia sochn 2
1/8 aff allt söndra Traherit 1
1/4 aff Stora Rydh 1
1/4 aff söndregården i Nygårdh 1
Åståckra.
östregården i Tiurke. Är frälsze i Agundarydh sochn belegne vpbiudas 1
Moggebodha.
Sammadagh tingförde vnderfougden Sigfridh i Ökarshult en
löskåna Kirstin Jöns dotter i Sken på skatteiordh och bleff an
klagat hafua låtit sigh lägra aff en dansk man Måns Person
barnfödd i Enslöff sochn i Halland, een skreddare och ogift och af
lat barn medh honom, thet hon bär vnder beltet och goduilligen
båden bekenna. Och effter förbe:de Kirstin Jöns dotter godh
uilligen bekenner sig wara lägrat aff en gifft man Gisle Tuff
uaszon i Kanarp, een reittere å crone huilken hafuer tagit
vndflycht för detta tinget effter saken är nysz bespeijat och han
inthet är i borgan tagen. Derföre bleff Kirstin Jöns dotter för
enfalt hoor medh gifft man som nu tillstädes är och sin synd be
kenner effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både hor
karlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit hafuer. Kånan togz i borgan att hon skall vara
tillstädes. Men Måns Personn dansch man som henne
först besoffuet hafuer vthfeste för mökrenkan pennningar
20 marker effter hon war aff oächta sengh.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 8
häretzhöfd 3 marker 2 öre 8
Kom för retta Niels Jacobszon i Markarit fulmechtigh
2/7 aff Heggesit i Nöttia sochn 2
1/8 aff allt söndra Traherit 1
1/4 aff Stora Rydh 1
1/4 aff söndregården i Nygårdh 1
Åståckra.
östregården i Tiurke. Är frälsze i Agundarydh sochn belegne vpbiudas 1
Moggebodha.
Sammadagh tingförde vnderfougden Sigfridh i Ökarshult en
löskåna Kirstin Jöns dotter i Sken på skatteiordh och bleff an
klagat hafua låtit sigh lägra aff en dansk man Måns Person
barnfödd i Enslöff sochn i Halland, een skreddare och ogift och af
lat barn medh honom, thet hon bär vnder beltet och goduilligen
båden bekenna. Och effter förbe:de Kirstin Jöns dotter godh
uilligen bekenner sig wara lägrat aff en gifft man Gisle Tuff
uaszon i Kanarp, een reittere å crone huilken hafuer tagit
vndflycht för detta tinget effter saken är nysz bespeijat och han
inthet är i borgan tagen. Derföre bleff Kirstin Jöns dotter för
enfalt hoor medh gifft man som nu tillstädes är och sin synd be
kenner effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Then som hor be
drifuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både hor
karlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hustru hoor
bedriffuit hafuer. Kånan togz i borgan att hon skall vara
tillstädes. Men Måns Personn dansch man som henne
först besoffuet hafuer vthfeste för mökrenkan pennningar
20 marker effter hon war aff oächta sengh.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 8
häretzhöfd 3 marker 2 öre 8
Kom för retta Niels Jacobszon i Markarit fulmechtigh
20v
på Johans vegnar i Vlffberga. Item på Vddes barns vegnar i
Kladdekull angående 7 skeppelandh jordh de effter deras moder i
Kroxbögd arfft hafua. Och derföre vpburit 43 dr 8 öre.
Item fulmechtig på Jönsz vegnar i Torzholma och vpburit för sin lott
65 dr. Ingemar i Årbohult för 4 skeppelandh 32 dr.
Påffuell i Skölzbögd för 2 skeppelandh 16 dr 8 öre. Torkell i
Kroxbögd för 2 skeppeland 16 dr 8 öre. Per Person i Bårszhult
på sin hustrus vegnar för all den jord Jon i förbe:de gårdh arfft
hafuer 43 dr 12 öre, och tingskiötte een dräng Håkon Hälsing
son alle desze förbe:des jord i Kroxbögd så att han medh arff och kiöp
äger ½ gården i Kroxbögd i Hallarydz sochn.
Item war Niels Markarit vthi Per Hökz stelle fulmechttig på
alle denne effter:nes vegnar och tingskiötte deras broder Jeppe
Månszon och hans hustru Ingerd all den jord som de efter sine för
äldrar arfft hafua i Häggedebögdh och derföre vpburit Håkon
Månszonn 56 dr och itt skiortelärufft för etlöffuet. Trulsz
i Lindås på sin hustrus vegnar 28 dr. Tyke Månszon på sin hu
strus vegnar 28 dr och för etlöffuet 13 lodh sölffuer. Ingemar
i Årbohult på sin hustrus vegnar 28 dr och i etlöffue 1 rikzdr
Agnis Niels dotter för sin lott dansth mönt 17 dr. Item
haffuer Jeppe sin arffpart i samme gårdh så att han nu äger
aller gården.
Kom för retta Sten Månszon i Mierrit fulmechtig på alle denne
effter:nes vegnar och bekende att de aff godh villia haffua sålt sin
broder Jacob Jönszon och hans hustru Britta Nanna dotter alle the
ras arffuelotter i ½ norregården i Miärrit och derföre alle till
hopa, Peder Jonszon i Grytåsa, Karin Jons dotter, Bengta Jons
dotter och Elin Jons dotter vpburit och bekommit Jacob Jön
sons jordh i Grytåsa och sedan godt mönt 99 dr. Broder bro
ders lott, såszom söster sösters lott.
Kom för retta Jon Soneson i Ifla och anklagade sin hustru Kirstin
Måns dotter att hon hafuer låtit sigh lägra aff sin lego
drängh Gumundh Suenszon emedan Jon Soneson war på tågh och
afflat barn tillsammans. Lägersmålet är skedt igenom echten
Kladdekull angående 7 skeppelandh jordh de effter deras moder i
Kroxbögd arfft hafua. Och derföre vpburit 43 dr 8 öre.
Item fulmechtig på Jönsz vegnar i Torzholma och vpburit för sin lott
65 dr. Ingemar i Årbohult för 4 skeppelandh 32 dr.
Påffuell i Skölzbögd för 2 skeppelandh 16 dr 8 öre. Torkell i
Kroxbögd för 2 skeppeland 16 dr 8 öre. Per Person i Bårszhult
på sin hustrus vegnar för all den jord Jon i förbe:de gårdh arfft
hafuer 43 dr 12 öre, och tingskiötte een dräng Håkon Hälsing
son alle desze förbe:des jord i Kroxbögd så att han medh arff och kiöp
äger ½ gården i Kroxbögd i Hallarydz sochn.
Item war Niels Markarit vthi Per Hökz stelle fulmechttig på
alle denne effter:nes vegnar och tingskiötte deras broder Jeppe
Månszon och hans hustru Ingerd all den jord som de efter sine för
äldrar arfft hafua i Häggedebögdh och derföre vpburit Håkon
Månszonn 56 dr och itt skiortelärufft för etlöffuet. Trulsz
i Lindås på sin hustrus vegnar 28 dr. Tyke Månszon på sin hu
strus vegnar 28 dr och för etlöffuet 13 lodh sölffuer. Ingemar
i Årbohult på sin hustrus vegnar 28 dr och i etlöffue 1 rikzdr
Agnis Niels dotter för sin lott dansth mönt 17 dr. Item
haffuer Jeppe sin arffpart i samme gårdh så att han nu äger
aller gården.
Kom för retta Sten Månszon i Mierrit fulmechtig på alle denne
effter:nes vegnar och bekende att de aff godh villia haffua sålt sin
broder Jacob Jönszon och hans hustru Britta Nanna dotter alle the
ras arffuelotter i ½ norregården i Miärrit och derföre alle till
hopa, Peder Jonszon i Grytåsa, Karin Jons dotter, Bengta Jons
dotter och Elin Jons dotter vpburit och bekommit Jacob Jön
sons jordh i Grytåsa och sedan godt mönt 99 dr. Broder bro
ders lott, såszom söster sösters lott.
Kom för retta Jon Soneson i Ifla och anklagade sin hustru Kirstin
Måns dotter att hon hafuer låtit sigh lägra aff sin lego
drängh Gumundh Suenszon emedan Jon Soneson war på tågh och
afflat barn tillsammans. Lägersmålet är skedt igenom echten
21r
skapzlöffte ty her kom itt taal i bögden att Jon Soneson skulle på
hemresan ifrån Tysland vara drunknader vthi een siö Möklan be:d
dijtt drogo hans bröder Månsz Soneson och Sten Månszon att ran
saka der om och frågade allestädes effter honom. Sedan kom en
hemresan ifrån Tysland vara drunknader vthi een siö Möklan be:d
dijtt drogo hans bröder Månsz Soneson och Sten Månszon att ran
saka der om och frågade allestädes effter honom. Sedan kom en
knicht hem ifrån Tysland Bengt Nielszon i Fåretorp, den samme be
rättade för wiszo att Jon Soneson war dödh och han war medh att be
graffua honom som nämbdemannen Matthis i Lunden för retten
vittnade. Der aff togo de säkerheet och inlade sig i lägersmåll
doch således att de wille fulborda echtenskap medh huar andra och
detta kom så wijdtt att det lystes för them tuå gånger aff prediko
stoolen som kiörkioherden her Bengtt i Liunga vittna och betygar.
Sedan kommo wisze breff att Jon Soneson leffde, tå rymde Gu
mundh strax ådt Danmark. Bemelte Jon Soneson hafuer
varit borto 7 ½ åhr och i de tu förste åhren allenast schreffuit
hem tuenne breff men der efter i 4 samfelte åhr inga breff hem
schreffuit ty han haffuer tuenne reesor varit fångader aff fienden
och nu siste gången så långt borttförder att han är hemkommen
igenom Polandh. Effter Kirstin Måns dotter hafuer fallit
aff sådant tillfelle hafuer och itt godtt lofford aff grannar och nå
grannar att hon wäll förestodh bohaget, der aff bewektes Joen
Soneson, gaff sin hustru fulkomligh wenskap och togh henne vp till
godo, att vara hans hustru nu som förr. Detta stelles till
rettens betenkiande och effter noga skärskådande kunne nembden
icke för förbe:te omstendigheeter hålla detta för enfalt hoor,
vthan för barneafflingh i festningh emillan förbe:de Kirstin Månsz
dotter och Girmundh Suenszon, doch allt till den högttähr:
konungzl: götiske hoffretz resolution vpskutit.
Kånan är i borgan.
Kom för retta Nielsz i Quinnalt fulmechtig på Nielsz Torsons
vegnar i Grönö och hans suermoders Ingeborgh Peders dotters
och tingskiötte Nielsz Anderszon och hans hustru Kirstin Oloffz
dotter een niondedeel aff een halff gårdh i Kierringelida och
derföre vpburit tillhopa 68 dr sölffuermönt.
Kom för retta Jon i Runkarp och talade till Peder i Breken
netorp om den stulne hesten han kiöpte aff be:te Peder
rättade för wiszo att Jon Soneson war dödh och han war medh att be
graffua honom som nämbdemannen Matthis i Lunden för retten
vittnade. Der aff togo de säkerheet och inlade sig i lägersmåll
doch således att de wille fulborda echtenskap medh huar andra och
detta kom så wijdtt att det lystes för them tuå gånger aff prediko
stoolen som kiörkioherden her Bengtt i Liunga vittna och betygar.
Sedan kommo wisze breff att Jon Soneson leffde, tå rymde Gu
mundh strax ådt Danmark. Bemelte Jon Soneson hafuer
varit borto 7 ½ åhr och i de tu förste åhren allenast schreffuit
hem tuenne breff men der efter i 4 samfelte åhr inga breff hem
schreffuit ty han haffuer tuenne reesor varit fångader aff fienden
och nu siste gången så långt borttförder att han är hemkommen
igenom Polandh. Effter Kirstin Måns dotter hafuer fallit
aff sådant tillfelle hafuer och itt godtt lofford aff grannar och nå
grannar att hon wäll förestodh bohaget, der aff bewektes Joen
Soneson, gaff sin hustru fulkomligh wenskap och togh henne vp till
godo, att vara hans hustru nu som förr. Detta stelles till
rettens betenkiande och effter noga skärskådande kunne nembden
icke för förbe:te omstendigheeter hålla detta för enfalt hoor,
vthan för barneafflingh i festningh emillan förbe:de Kirstin Månsz
dotter och Girmundh Suenszon, doch allt till den högttähr:
konungzl: götiske hoffretz resolution vpskutit.
Kånan är i borgan.
Kom för retta Nielsz i Quinnalt fulmechtig på Nielsz Torsons
vegnar i Grönö och hans suermoders Ingeborgh Peders dotters
och tingskiötte Nielsz Anderszon och hans hustru Kirstin Oloffz
dotter een niondedeel aff een halff gårdh i Kierringelida och
derföre vpburit tillhopa 68 dr sölffuermönt.
Kom för retta Jon i Runkarp och talade till Peder i Breken
netorp om den stulne hesten han kiöpte aff be:te Peder
21v
klagandes att han inthet kan få sine penningar igen effter han haf
uer betalt sin man. Ty bleff afsagdtt emedan hesten är igen kender
aff retter ägande och Jon hafuer betallt sin man, altså skulle Peder i
Brekennetorp honom igen betalla, sedan söke Peder sin fångeman
och altså fort bortåt den ene effter den andra.
Sammadagh framförde Nanne i Nortorp sin vittne Håkon i Miäla
till att beuijsa Sten Suenszon det han togh een rikzdr aff be:tte
Nanne att han skulle nidtösza den book han huggit haffuer.
Håkon bekenner att Nanne läntte rikzdren aff Hans Krämmare
och sågh att Sten fick rikzdren, Sten seger han mins inthet om han
togh honom eller icke. Bleff afdömdt effter thet 3 Cap: i
Tingzm: Balken och 6 Cap: i Kiöpmåle Balken att Sten skall giff
ua konungen muto och böta 40 marker. Sedan skall Nanne böta
effter mandatet för booken 40 marker och för trätt effter lagen 3 marker.
Sten feste till cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
härettzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh klagade heideridaren Sten Suenszon och Erland att
Erick i Tutarit och Jöns Jeppeson ibidem att de vthi Liungby haf
ua skielt them för tiuffuar och skelmar, her till framförde de effter
skreffne vittne, Per Jonszon i Vlarp och underfouden Sigfridh i
Ökershult att the hörde them skälla Sten och Erlandh för skälmar
att de så handla medh cronones skogar som tiuffuar. Erick och
Jöns falla till fögo och bedes före, retta sin ordh effter de våro öffuer
sigh drukne. Derföre bleffuo Sten och Erland frij sagde.
Anders i Berghem, Jon i Snelzböke, Jon i Rydh, Knutt i Bolmarit
Niels Bengtzson i Horn, nembdemen, huilka nest förledet tingh
våro befalte att syna emillan Kyllhult och Tiuszhult samptt Miär
rit, om någon tuist om äger dem emillan och vtsade sin meningh
att de tycka det må blifua vidh gammall häfdh effter der äre
inga wisza sochne märken. Men Niels i Kyllhult proteste
rar och will haffua een heel häradtz syn huilken honom beuillia
des ner lägligen skee kan.
uer betalt sin man. Ty bleff afsagdtt emedan hesten är igen kender
aff retter ägande och Jon hafuer betallt sin man, altså skulle Peder i
Brekennetorp honom igen betalla, sedan söke Peder sin fångeman
och altså fort bortåt den ene effter den andra.
Sammadagh framförde Nanne i Nortorp sin vittne Håkon i Miäla
till att beuijsa Sten Suenszon det han togh een rikzdr aff be:tte
Nanne att han skulle nidtösza den book han huggit haffuer.
Håkon bekenner att Nanne läntte rikzdren aff Hans Krämmare
och sågh att Sten fick rikzdren, Sten seger han mins inthet om han
togh honom eller icke. Bleff afdömdt effter thet 3 Cap: i
Tingzm: Balken och 6 Cap: i Kiöpmåle Balken att Sten skall giff
ua konungen muto och böta 40 marker. Sedan skall Nanne böta
effter mandatet för booken 40 marker och för trätt effter lagen 3 marker.
Sten feste till cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
härettzhöfd 6 marker 2 öre 8
Sammadagh klagade heideridaren Sten Suenszon och Erland att
Erick i Tutarit och Jöns Jeppeson ibidem att de vthi Liungby haf
ua skielt them för tiuffuar och skelmar, her till framförde de effter
skreffne vittne, Per Jonszon i Vlarp och underfouden Sigfridh i
Ökershult att the hörde them skälla Sten och Erlandh för skälmar
att de så handla medh cronones skogar som tiuffuar. Erick och
Jöns falla till fögo och bedes före, retta sin ordh effter de våro öffuer
sigh drukne. Derföre bleffuo Sten och Erland frij sagde.
Anders i Berghem, Jon i Snelzböke, Jon i Rydh, Knutt i Bolmarit
Niels Bengtzson i Horn, nembdemen, huilka nest förledet tingh
våro befalte att syna emillan Kyllhult och Tiuszhult samptt Miär
rit, om någon tuist om äger dem emillan och vtsade sin meningh
att de tycka det må blifua vidh gammall häfdh effter der äre
inga wisza sochne märken. Men Niels i Kyllhult proteste
rar och will haffua een heel häradtz syn huilken honom beuillia
des ner lägligen skee kan.
22r
Kom för retta Niels Månszon i Rydh och vptekna sine laggers män
der medh att befrija sigh att han icke är skyldigh Bengta Måns dotter
it par oxar och 2 dr till tiortell, vtan detta tillfyllest betalt.
Denna eed bleff lagligen gången och Nielsz Månszon frikendh.
Oloff och Måns i Tomult våre lagligen stembde och inthet kommo
att suara Åke i Ragnillekiöp ocm den rogfella de hafua tagit ifrån
honom. Sakfeltes huar till 3 marker.
Jon Bengtzson i Epplenäs war stembder aff hustru Gyrit
i Falneueka att suara tll de botpenningar han är skyldigh
hennes barn effter hoffrettens resolution i Stockholm, com
parerade intheet, sakfeltes för stembningh till 3 marker.
Item i Stahult een frälsesbonde klagade att Anders i Viksiö
hafuer tagit honom een fälla ifrån, den bränt och sått, för
menandes att den är in på hans egne ägor. Anders seger
att den skall vara på hans ägor som råmerken skolla vht
vijsa. Dherföre bleffuo de rådde först att hålla een ägande
syn och taga 3 män huar på sin sijda och gränska märken,
sedan måga de vittna huem som rätt giordt haffuer.
Bleff afsagdt at Källe i Leabo i Onsziö sochn skall leffue
rera och betalla Elin Oluffz dotter een koo som hennes man
hafuer kiöptt i Tyslandh aff Knutt Källason effter det war
hans egen. Kelle sade offentligen att Per Person i Elmtåsa
staal kon ifrån hans fähoop och hade henne i 5 wekor för än
han sporde huar koon war. Per Person i Eltåsa skall stem
mas till nesta tingh och her till suara och giöra sigh vhrtiuff
ua.
Sammadagh kom för retta Måns i Jonsboda i Ryda
holms sochn och Ösbo häradtt klagandes att Per Jonszon i
der medh att befrija sigh att han icke är skyldigh Bengta Måns dotter
it par oxar och 2 dr till tiortell, vtan detta tillfyllest betalt.
| Edemen | |
| Niels Månszon i Rydh | Niels Westenson i Prestenäs |
| Börge Person i Lambekull | Jöns Håkonson i Rydh |
| Bengt Eskelszon i Tomult | Jon Nielszon ibidem |
Denna eed bleff lagligen gången och Nielsz Månszon frikendh.
Oloff och Måns i Tomult våre lagligen stembde och inthet kommo
att suara Åke i Ragnillekiöp ocm den rogfella de hafua tagit ifrån
honom. Sakfeltes huar till 3 marker.
Jon Bengtzson i Epplenäs war stembder aff hustru Gyrit
i Falneueka att suara tll de botpenningar han är skyldigh
hennes barn effter hoffrettens resolution i Stockholm, com
parerade intheet, sakfeltes för stembningh till 3 marker.
Item i Stahult een frälsesbonde klagade att Anders i Viksiö
hafuer tagit honom een fälla ifrån, den bränt och sått, för
menandes att den är in på hans egne ägor. Anders seger
att den skall vara på hans ägor som råmerken skolla vht
vijsa. Dherföre bleffuo de rådde först att hålla een ägande
syn och taga 3 män huar på sin sijda och gränska märken,
sedan måga de vittna huem som rätt giordt haffuer.
Bleff afsagdt at Källe i Leabo i Onsziö sochn skall leffue
rera och betalla Elin Oluffz dotter een koo som hennes man
hafuer kiöptt i Tyslandh aff Knutt Källason effter det war
hans egen. Kelle sade offentligen att Per Person i Elmtåsa
staal kon ifrån hans fähoop och hade henne i 5 wekor för än
han sporde huar koon war. Per Person i Eltåsa skall stem
mas till nesta tingh och her till suara och giöra sigh vhrtiuff
ua.
Sammadagh kom för retta Måns i Jonsboda i Ryda
holms sochn och Ösbo häradtt klagandes att Per Jonszon i
22v
Heslebacken och Nielsz Bengtzson welb:ne frw Karin Lilliesparres
skomakare, Heslebacken är och hennes godtz. Desze skolla hafua
sittit i itt gästebudh och i welb: Oloff Lilliesparres till Fylleskogh
nerwaro skelt förbe:de Måns att haffua vtslagit rogh i een
fälla på laken tiuffachtteligen och hemburit och detta skedde
så i 2 åhr. Fällan ligger i Ösbohäradtt och hörer welbördig
Oloff Lilliesparre till. Men effter Per Jönszon och Niels
Bengtzson äre welb: fru Karin Lilliesparres tienare till
Förarp skall skriffuas henne till att hon läter stemma them
till nesta tingh.
Kom för retta Anders Boson i Ifla fulmöndigh på Måns
Bengtzsons vegnar i Stokhult och tingskiötte Gumundh i Hors
näs och hans hustru Gunnull een tuedeel aff een halff triding
i Horsnäse gårdh och derföre vpburit rikzdr 32 str och
2 lb flesk för etlöffuet, itt tröge kläde för een rikzdr och
itt huffudkläde godtt för 2 marker.
Item war Anders Boson fulmöndigh på Harald Håkonsons
hustrus vegnar i Tutarit Elin Bengtz dotter och tingskiötte
Gumundh i Horsnäs een tridingh vtaff en halff tridingh i sam
ma Horsnäsa gårdh för rikzdr 16 str och för etlöffuett
een walmans tiortell medh rödh vplöt och itt huffudklädes
läruft för 2 marker och belöper tillhopa een halff tridingh.
Item hafuer een vng piga Ingerd Mårtens dotter lagligen
arfft een half tridingh aff samme gårdh och är rette bördeman
och är detta kiöp skedt medh sådan förordh att ner Ingerd får man
eller hennes penningar vexa och hon så begärar må hon gifua
Gumundh som oskyld är sine penningar igen och inbörda jor
den och komma een heel tridingh aff gården till och Gum
mund till sine penningar igen och skääl för sin bekostnat.
Sammadagh bleff effter edle welborne Jöns Bondes
breff de dato 15 Julij 1642 ransakat om den fållan vidh
Röplöse som Gumundh vidh Quarnen vill sigh till befodra
skomakare, Heslebacken är och hennes godtz. Desze skolla hafua
sittit i itt gästebudh och i welb: Oloff Lilliesparres till Fylleskogh
nerwaro skelt förbe:de Måns att haffua vtslagit rogh i een
fälla på laken tiuffachtteligen och hemburit och detta skedde
så i 2 åhr. Fällan ligger i Ösbohäradtt och hörer welbördig
Oloff Lilliesparre till. Men effter Per Jönszon och Niels
Bengtzson äre welb: fru Karin Lilliesparres tienare till
Förarp skall skriffuas henne till att hon läter stemma them
till nesta tingh.
Kom för retta Anders Boson i Ifla fulmöndigh på Måns
Bengtzsons vegnar i Stokhult och tingskiötte Gumundh i Hors
näs och hans hustru Gunnull een tuedeel aff een halff triding
i Horsnäse gårdh och derföre vpburit rikzdr 32 str och
2 lb flesk för etlöffuet, itt tröge kläde för een rikzdr och
itt huffudkläde godtt för 2 marker.
Item war Anders Boson fulmöndigh på Harald Håkonsons
hustrus vegnar i Tutarit Elin Bengtz dotter och tingskiötte
Gumundh i Horsnäs een tridingh vtaff en halff tridingh i sam
ma Horsnäsa gårdh för rikzdr 16 str och för etlöffuett
een walmans tiortell medh rödh vplöt och itt huffudklädes
läruft för 2 marker och belöper tillhopa een halff tridingh.
Item hafuer een vng piga Ingerd Mårtens dotter lagligen
arfft een half tridingh aff samme gårdh och är rette bördeman
och är detta kiöp skedt medh sådan förordh att ner Ingerd får man
eller hennes penningar vexa och hon så begärar må hon gifua
Gumundh som oskyld är sine penningar igen och inbörda jor
den och komma een heel tridingh aff gården till och Gum
mund till sine penningar igen och skääl för sin bekostnat.
Sammadagh bleff effter edle welborne Jöns Bondes
breff de dato 15 Julij 1642 ransakat om den fållan vidh
Röplöse som Gumundh vidh Quarnen vill sigh till befodra
23r
så finnes aff gamble breeff att denne tuisten är gammull
och i s. framledne gamble Joen Olsons tijdh så well som effter
honom i s. Peer Jonszons tijdh stått i klander. Sist haffuer
s. Jon Perszon Lillliesparre giffuit een zedell daterat 1613
att samme fåll skall ligga till Röplöse gårdh och icke till Quarnen.
Till thett andra bewistes att Peder i Ågården haffuer hafft
fållen i possession i 40 åhr recknat ifrån pestilentiae åhret
som grasserade 1602. Huem rette frälses
huszbonden will henne her effter vnna hemsteltes i hans wäll
wijsa betenkiande. Men denne åhrz gröden bleff sålunda
afsagdtt att Peder i Ågården skulle vpbörda och berga och legga
för sig sielfft vnder gådt taak och icke blanda säden iblandh
sin sädh eller höött ibland sitt höö vthan serskildt till welbor
ne Jöns Bondes widare förklaringh.
Sammadagh tingfördes Jon Torkelszon i Ösziö gifft man
å skatta och bleff anklagat hafua besoffuet een löskåna Jo
hanna Nielsz dotter mädan hon honom tiente huilken
gerningh förbe:de Jon goduilligen bekenner. Derföre bleff
han effter Gudz lagh sagd ifrån liffueet. Then som hoor be
driffuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både
horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hu
stru hoor bedriffuit haffuer. Jon är i borgan.
Item tingfördes och een gifft man Simon Nielszon i Borstna
på skatteiordh boandes och bleff anklagat hafua lägrat sam
ma kåna Johanna Nielsz dotter thet han her för retten godh
villigen bekenner. Derföre bleff han effter Gudz lagh
sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon
mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Huad belongande horkånan förbe:de Johanna så hafuer hon för
3 dagar sedan födt tuillinger, ligger slätt för döden i Ifla by och
är icke tingför, kommer hon till helszan skall hon tingföras
och domen till den konungzlige rät försendas.
Simon är i borgan.
och i s. framledne gamble Joen Olsons tijdh så well som effter
honom i s. Peer Jonszons tijdh stått i klander. Sist haffuer
s. Jon Perszon Lillliesparre giffuit een zedell daterat 1613
att samme fåll skall ligga till Röplöse gårdh och icke till Quarnen.
Till thett andra bewistes att Peder i Ågården haffuer hafft
fållen i possession i 40 åhr recknat ifrån pestilentiae åhret
som grasserade 1602. Huem rette frälses
huszbonden will henne her effter vnna hemsteltes i hans wäll
wijsa betenkiande. Men denne åhrz gröden bleff sålunda
afsagdtt att Peder i Ågården skulle vpbörda och berga och legga
för sig sielfft vnder gådt taak och icke blanda säden iblandh
sin sädh eller höött ibland sitt höö vthan serskildt till welbor
ne Jöns Bondes widare förklaringh.
Sammadagh tingfördes Jon Torkelszon i Ösziö gifft man
å skatta och bleff anklagat hafua besoffuet een löskåna Jo
hanna Nielsz dotter mädan hon honom tiente huilken
gerningh förbe:de Jon goduilligen bekenner. Derföre bleff
han effter Gudz lagh sagd ifrån liffueet. Then som hoor be
driffuer medh någon mans hustru han skall döden döö, både
horkarlen och horkånan therföre att han medh sin nestes hu
stru hoor bedriffuit haffuer. Jon är i borgan.
Item tingfördes och een gifft man Simon Nielszon i Borstna
på skatteiordh boandes och bleff anklagat hafua lägrat sam
ma kåna Johanna Nielsz dotter thet han her för retten godh
villigen bekenner. Derföre bleff han effter Gudz lagh
sagd ifrån liffuet. Then som hoor bedriffuer medh någon
mans hustru han skall döden döö, både horkarlen och horkånan
therföre att han medh sin nestes hustru hoor bedriffuit haffuer.
Huad belongande horkånan förbe:de Johanna så hafuer hon för
3 dagar sedan födt tuillinger, ligger slätt för döden i Ifla by och
är icke tingför, kommer hon till helszan skall hon tingföras
och domen till den konungzlige rät försendas.
Simon är i borgan.
23v
Sammadagh kom för retta hederlige wellärde man her
Bengt i Liunga begärandes aff retten itt sanferdigt vittnes
bördh huadh lägenheet be:lte prästegårdh Liunga är belägen och huru
såszom han vndertiden moste vthstå stoor gästningh effter han ligger
i een stark tingzwägh. Så emädan nembden samptt menige
man denna hans lägenheet och villkor noghsampt kunnogh var
och hans berättan i sigh sielff rättwijsz huarföre kunne honom
samma attestation aff retten icke benekas vthan her medh be
tyga att be:te prästegårdh är belägen vthi een stark tingz- och stråk
vägh och månge cronones tienare samptt andra bliffua der efter
deras förrådh och ämpne medh godh benägenheeet antagne och her
bergerade som sielffua förfarenheeten detta bewijsz föruthan
noghsamptt vittnar och betygar. Altså förorsakas han her
medh i vnderdånigheet H:nes K: Maijtz: alles wår nådigeste drott
ningh att ansökia om hielp och nådigh lindringh att få behålla sine
drängar frij för vtschriffningh ner ordningen faller honom på
att han den vtgiöra skall, huilket allt i vnderdånigheet H:nes
K: Maij:tz och den högttährade Kongz: regeringh till nådigt be
tänkiande hemstelles.
Samma dagh kom för retta Harald i Staeridt å frälsze klagan
des att Froe i Staeryt hade för någon tijdh på een marknatz
reesa giort honom medh een kniff een stoor skade i bröstet så
at han den näpligen förvinna kan. Deslikest klagar Froe
att Harald slogh honom i armen medh een kniff itt stort kiött
sår. Parterne äre sin emellan wäll förlikte om skade, balbe
rarelön och försummelsze. Froe sakfeltes effter det 6
Cap: i Såremåle Balken till 20 marker.
frelszehuszbond 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 8
häretzhöffd 3 marker 2 öre 8
Harald för itt kiöttsår effter det 10 Cap: i Såre: Balk: 6 marker.
frälszehuszbond 2 marker
målzägand 2 marker
häradet 1 marker
härettzhöff 1 marker
Bengt i Liunga begärandes aff retten itt sanferdigt vittnes
bördh huadh lägenheet be:lte prästegårdh Liunga är belägen och huru
såszom han vndertiden moste vthstå stoor gästningh effter han ligger
i een stark tingzwägh. Så emädan nembden samptt menige
man denna hans lägenheet och villkor noghsampt kunnogh var
och hans berättan i sigh sielff rättwijsz huarföre kunne honom
samma attestation aff retten icke benekas vthan her medh be
tyga att be:te prästegårdh är belägen vthi een stark tingz- och stråk
vägh och månge cronones tienare samptt andra bliffua der efter
deras förrådh och ämpne medh godh benägenheeet antagne och her
bergerade som sielffua förfarenheeten detta bewijsz föruthan
noghsamptt vittnar och betygar. Altså förorsakas han her
medh i vnderdånigheet H:nes K: Maijtz: alles wår nådigeste drott
ningh att ansökia om hielp och nådigh lindringh att få behålla sine
drängar frij för vtschriffningh ner ordningen faller honom på
att han den vtgiöra skall, huilket allt i vnderdånigheet H:nes
K: Maij:tz och den högttährade Kongz: regeringh till nådigt be
tänkiande hemstelles.
Samma dagh kom för retta Harald i Staeridt å frälsze klagan
des att Froe i Staeryt hade för någon tijdh på een marknatz
reesa giort honom medh een kniff een stoor skade i bröstet så
at han den näpligen förvinna kan. Deslikest klagar Froe
att Harald slogh honom i armen medh een kniff itt stort kiött
sår. Parterne äre sin emellan wäll förlikte om skade, balbe
rarelön och försummelsze. Froe sakfeltes effter det 6
Cap: i Såremåle Balken till 20 marker.
frelszehuszbond 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 8
häretzhöffd 3 marker 2 öre 8
Harald för itt kiöttsår effter det 10 Cap: i Såre: Balk: 6 marker.
frälszehuszbond 2 marker
målzägand 2 marker
häradet 1 marker
härettzhöff 1 marker
24r
Sammadagh steltes för retten Tuffue Larszon i Nääsz å frelse
ogiftt huilken är kommen i röchte för Jöns Bosons hustru i Holm
serydh Elsa Jöns dotter å skatta att han skulle haffua haft lägers
måll medh henne den tijdh han der tiente. Tillfellet der till
förorsakar sigh der aff att Elsas man Jöns Boson var bleffuen
affwetta så att hon aff honom ingen echtenskapz hielp hade att
förmoda. Des föruthan hafuer Elsa giordt sigh mökit mistenkt
i dett hon öffuergaff allt sitt bohagh och begaff sigh på en tijdh ådt
Danmark der igenom röchtet bleff stoort. Deslikest haffuer
een kåna som Tuffue lägrat haffuer offentligen tillwitt Tufue
att han Elsa lägrat hafuer. Och emädan röchtet är grofft och
gammalt war rettens meningh att Tuffue måtte befrija sigh
medh een 12 manna eedh till nesta tingh, den han och vtfäste.
Sammadagh kom för retta Karin Simons dotter som nu tienar
i Bårshult hoosz Jon Nielszon och giffuer sin huszbonde skuld att han
skall i vinter hafua tagit itt fremmat suin, en galt, och hemburit
den dödslagit så att han var blodiger om trynet huilken de om
natten sedan alle grannarne wåre lagde, skållade och befaltte
pigan gå i dörarna wachta att ingen skulle komma in på dem.
Karin seger att galten war rödsånneter och haflwoxen. Jon
Nielszon bekenner att han fann en galt på skogen döder och
var itt aff hans egne taake suin. Det hembar han och skållade
om afftonnen men annat suin veet han inthet om.
Anders i Hyltan i Agundarydz sochn seger att han mistenker
Jon för den galten efter han miste een i skogen och haffua hans
grannar sagdt att ner de wåre vthe på skogen att besee om sin
suin tå sågo the Anderses galt leffua. Jon Nielszon biu
der neij för sigh att det icke war Anderses galt han skållade
vthan hörde Anders i Wiksiö till och bleff döder vthe på marken,
her på han feste een 12 manna edh till nesta tingh.
Sammadagh kom för retta Gunnull Ebba dotter i Göszhult
klagandes att Jöns Jönszon i Göszhult hafuer slaget och öffuer
fallet henne medh hugg och slagh ner hon kom och ville taga igen
sit lärufft som war pantat ifrån henne effter hon bar pennin
ogiftt huilken är kommen i röchte för Jöns Bosons hustru i Holm
serydh Elsa Jöns dotter å skatta att han skulle haffua haft lägers
måll medh henne den tijdh han der tiente. Tillfellet der till
förorsakar sigh der aff att Elsas man Jöns Boson var bleffuen
affwetta så att hon aff honom ingen echtenskapz hielp hade att
förmoda. Des föruthan hafuer Elsa giordt sigh mökit mistenkt
i dett hon öffuergaff allt sitt bohagh och begaff sigh på en tijdh ådt
Danmark der igenom röchtet bleff stoort. Deslikest haffuer
een kåna som Tuffue lägrat haffuer offentligen tillwitt Tufue
att han Elsa lägrat hafuer. Och emädan röchtet är grofft och
gammalt war rettens meningh att Tuffue måtte befrija sigh
medh een 12 manna eedh till nesta tingh, den han och vtfäste.
Sammadagh kom för retta Karin Simons dotter som nu tienar
i Bårshult hoosz Jon Nielszon och giffuer sin huszbonde skuld att han
skall i vinter hafua tagit itt fremmat suin, en galt, och hemburit
den dödslagit så att han var blodiger om trynet huilken de om
natten sedan alle grannarne wåre lagde, skållade och befaltte
pigan gå i dörarna wachta att ingen skulle komma in på dem.
Karin seger att galten war rödsånneter och haflwoxen. Jon
Nielszon bekenner att han fann en galt på skogen döder och
var itt aff hans egne taake suin. Det hembar han och skållade
om afftonnen men annat suin veet han inthet om.
Anders i Hyltan i Agundarydz sochn seger att han mistenker
Jon för den galten efter han miste een i skogen och haffua hans
grannar sagdt att ner de wåre vthe på skogen att besee om sin
suin tå sågo the Anderses galt leffua. Jon Nielszon biu
der neij för sigh att det icke war Anderses galt han skållade
vthan hörde Anders i Wiksiö till och bleff döder vthe på marken,
her på han feste een 12 manna edh till nesta tingh.
Sammadagh kom för retta Gunnull Ebba dotter i Göszhult
klagandes att Jöns Jönszon i Göszhult hafuer slaget och öffuer
fallet henne medh hugg och slagh ner hon kom och ville taga igen
sit lärufft som war pantat ifrån henne effter hon bar pennin
24v
penningarne medh sigh, tå slogh Jöns Jönszon henne på munnen
att näsa och mund blödde och thet skedde stoore bönedagen om mor
gonen förän de gingo till kiörkio. Sedan lyste lensmannen
Niels i Quinnalt konungens fridh them emillan om neste ondz
dagen ther effter. Torszdagen dernest kom Gunnull gångan
des medh sitt barn i fampnen och skulle gå bort att molka sin
koo, tå mötte henne Jöns Jönszon och frågade henne huarföre
hon hafuer klagat för lensmannen sejandes: jagh achtar så
möckit lensmannen som spisööl och konungens fridh giffuer
jag den och dhen etc. Slogh till henne medh yxan och gior
de henne tre blånader som lenszmannen seett haffuer.
Bleff så afdömdt att Jöns Jönszon skall böta för det han slogh
henne på den stoore bönedagen effter H:nes K: Maij:tz man
dat 40 marker huilka effter be:lte mandat så delades.
Nästa hospital i Wexiö 13 marker 2 öre 16
Husfattige i sochnen 13 marker 2 öre 16
Sochnekiörkian 13 marker 2 öre 16
Sedan för pust och 3 blånader, till 12 marker.
cronan 4 marker
målzäganden 4 marker
häradet 2 marker
häredtzhöff 2 marker
Och för det han förachtade lensmannens förbudh och konungens
fridh han lyste them emillan, till 40 marker.
cronan 26 marker5 öre 8
häradet 6 marker 5 öre 8
häredtzhöffd 6 marker 5 öre 8
Clemmit i Skellznäs giorde sielff sin edh effter Niels Gum
mundszons begäran att han tillfyllest haffuer betalt efter
den domb som Niels Siöbladh Anno 1630 vtgaff om thet
tiuffuegodzet han sigh tillkiöpte. Derföre sades han frij
för samma fodrande.
att näsa och mund blödde och thet skedde stoore bönedagen om mor
gonen förän de gingo till kiörkio. Sedan lyste lensmannen
Niels i Quinnalt konungens fridh them emillan om neste ondz
dagen ther effter. Torszdagen dernest kom Gunnull gångan
des medh sitt barn i fampnen och skulle gå bort att molka sin
koo, tå mötte henne Jöns Jönszon och frågade henne huarföre
hon hafuer klagat för lensmannen sejandes: jagh achtar så
möckit lensmannen som spisööl och konungens fridh giffuer
jag den och dhen etc. Slogh till henne medh yxan och gior
de henne tre blånader som lenszmannen seett haffuer.
Bleff så afdömdt att Jöns Jönszon skall böta för det han slogh
henne på den stoore bönedagen effter H:nes K: Maij:tz man
dat 40 marker huilka effter be:lte mandat så delades.
Nästa hospital i Wexiö 13 marker 2 öre 16
Husfattige i sochnen 13 marker 2 öre 16
Sochnekiörkian 13 marker 2 öre 16
Sedan för pust och 3 blånader, till 12 marker.
cronan 4 marker
målzäganden 4 marker
häradet 2 marker
häredtzhöff 2 marker
Och för det han förachtade lensmannens förbudh och konungens
fridh han lyste them emillan, till 40 marker.
cronan 26 marker5 öre 8
häradet 6 marker 5 öre 8
häredtzhöffd 6 marker 5 öre 8
Clemmit i Skellznäs giorde sielff sin edh effter Niels Gum
mundszons begäran att han tillfyllest haffuer betalt efter
den domb som Niels Siöbladh Anno 1630 vtgaff om thet
tiuffuegodzet han sigh tillkiöpte. Derföre sades han frij
för samma fodrande.
25r
Sammadagh kom Peder Månßon i Sönderwrå för Retten
fullmöndigh på Pehr Persons wegnar i Slättewrån, och tingskiötte Pehr
Perßon i Bierseritt och hans hustru Ingerdh ¼ aff Bråddalt, och der
förr upburitt Riksdr 11 str, och 36 dlr Söllfuer mönt.
Sammadagh kom för Retten effter Welborne Landzhöffdingens
Her Bengtt Bagges Leigdebreff, een dråpare Prisbo Jößen be:d
och angaff sin sak emot sine åklagare, giffuandes tillförnimma
att han hafuer sendt them budh om tinget, och at the skolla kom-
ma tillstädes; men så är saken inthet widare kommen, ty gaffz
dråparen förloff effter Leigden 14 nätter, at gå i sit behåld igen.
Sammadagh kom för retta Torkell Brandh, och gaff tilkenna att
han aff faderlig godh benägenheet, hade skenkt och giffuit
sin Son Jon Torkelßon i Ößiö, allt thet han honom till knichterijt
försträkt hade, och loffuade at thet effter hans dödh, af de andre
barnen aldrigh wreckias eller till reknas skulle; wthan han taga
lijka godh arffuelott medh the andre barnen i löst och fast.
Item hafuer Jon Torkelszon fallet, det Gudh bettre, i horsak och
måtte lösa sitt liff medh 80 dr sölffuermönt der till han icke
sielff war förmögen andras hielp föruthan. Och aldenstund
Joen Torkelszons hustru aff godh echtenskapz benägenheet
framträdde för retten och badh för sin man vtloffuandes hon honom
aldrig suika ville vthan tolmodeligen vtdraga medh honom det
stora bötet. Der emot vtbrast Torekell Brand i tårar och för sin
sonehustrus trogne benägenheet och för then dotterlige tienst hon
honom altid beuist hade, skenkte henne och sin son Jon Torkelson
at lösa sigh medh vtur samma saak, sölffuermönt 30 dr
huilka och effter hans dödh icke skola af de andre barnen honom
quedade varda, vthan taga lijka emot them som förbe:t står.
Och effter Jon Torkelson her till hafuer varit ostadigh och offta sökt
förargeligit omgenge och vthan skuldh whanhafft hustrun och henne
oförskylt illa medfarit, vtloffuade han nu boot och bettringh att
han her effter i sitt echtenskap skall leffua som en erlig och
christen danneman ägner och bör. Dherföre hans fader
Torkell Brande bleff löftesman.
måtte lösa sitt liff medh 80 dr sölffuermönt der till han icke
sielff war förmögen andras hielp föruthan. Och aldenstund
Joen Torkelszons hustru aff godh echtenskapz benägenheet
framträdde för retten och badh för sin man vtloffuandes hon honom
aldrig suika ville vthan tolmodeligen vtdraga medh honom det
stora bötet. Der emot vtbrast Torekell Brand i tårar och för sin
sonehustrus trogne benägenheet och för then dotterlige tienst hon
honom altid beuist hade, skenkte henne och sin son Jon Torkelson
at lösa sigh medh vtur samma saak, sölffuermönt 30 dr
huilka och effter hans dödh icke skola af de andre barnen honom
quedade varda, vthan taga lijka emot them som förbe:t står.
Och effter Jon Torkelson her till hafuer varit ostadigh och offta sökt
förargeligit omgenge och vthan skuldh whanhafft hustrun och henne
oförskylt illa medfarit, vtloffuade han nu boot och bettringh att
han her effter i sitt echtenskap skall leffua som en erlig och
christen danneman ägner och bör. Dherföre hans fader
Torkell Brande bleff löftesman.
25v
Anno 1642, dhen 4, 5, 6, och 7 octobris, Stod Lagatingh
J Synnerbo häradtt widh rettan tingstadh Hampneda, öffuerwa-
randes Landzhöffdingen på Cronabergh, och öffuer des Lhän, Edle
welborne Bengtt Bagge till Berga och Langnö. Item Häradtz
fouden der sammestädes Wellförståndigh Harald Trolle i Myreråß
samptt Häradttz Nembdeman.
Nembden
Per Bengtßon i Trotteslöff Andersi Berghem
Per månßon i Söndrewrå Niels Bengtzson i Horn
Jon Jönßon i Rydh Gisle i Tranhult
Knutt i Bolmaritt Åke i Ragnillekiöp
Matthis i Lunden Måns Johanson i Ångelstad
Jon i Snelzböke Arffuid j Wiggåsa
Gårdar upbiudas
20 skeppeland i Wersit 3
1/4 aff Öijarp i Anderstadh sochn 3
20 skeppeland i Wersit 3
1/4 aff Öijarp i Anderstadh sochn 3
1/3 aff mellomgården i Hellerna 3
2/7 aff Hångesit i Nöttia sochn 3
1/8 aff söndra Tranhult 2
1/4 aff Stora Rydh 2
1/4 aff söndregården i Nygårdh 2
Åstakra
Söndregården i Tiurke
Muggebodha
Frelse, läter landzhöffdingen på
Calmar, welbor:ne Falkenberg vpb: 2
Peder Bengtzson i Ripa i Markaritz sochn saltpiters siudare
förrymde sin tienst ådt Danmark, han åtte 1/4 aff Ripa huil
ken kendes i quarstadh och vpbiudes slechten 1
1/8 aff Emmeboda i Wrå sochn vpbiudes till skattevrak 1
1/10 af aller gården Hökalt 1
1/3 aff Gåarit 1
Frelse, allt Hambra i Hynnerydz S. 1
½ Aborreslett i Pietterydh sochn 1
All Lönszhult i samme sochn 1
2/7 aff Hångesit i Nöttia sochn 3
1/8 aff söndra Tranhult 2
1/4 aff Stora Rydh 2
1/4 aff söndregården i Nygårdh 2
Åstakra
Söndregården i Tiurke
Muggebodha
Frelse, läter landzhöffdingen på
Calmar, welbor:ne Falkenberg vpb: 2
Peder Bengtzson i Ripa i Markaritz sochn saltpiters siudare
förrymde sin tienst ådt Danmark, han åtte 1/4 aff Ripa huil
ken kendes i quarstadh och vpbiudes slechten 1
1/8 aff Emmeboda i Wrå sochn vpbiudes till skattevrak 1
1/10 af aller gården Hökalt 1
1/3 aff Gåarit 1
Frelse, allt Hambra i Hynnerydz S. 1
½ Aborreslett i Pietterydh sochn 1
All Lönszhult i samme sochn 1
26r
1/5 aff halft Balkarydh i Torpa sochn 1
1/12 aff Thomarit i Hynnerydz sochn 1
1/3 aff Beijarit i Torpa sochn 1
Een heel frelsesgård i Mårarp i Rysby S. 1
1/4 aff Fleszarit i Markarydz sochn 1
1/3 aff Tormansbögd i S. S. 1
1/4 aff Hannaba i S. S. 1
1/4 aff Kuddeböke 1
1/8 aff Göszhult 1
1/8 aff Exhult 1
1/4 aff ½ gården i Boarp i Liunga sochn 1
1/4 aff Weela i Hallarydz sochn 1
Allt söndra Emmeboda i Wrå sochn 1
1/8 aff söndra Tranhult 1
1/4 aff Sånna i Markaritz sochn 1
1/4 aff Hagalt i S. S. 1
1/4 aff Åsa i Traherytz sochn 1
Sammadagh inlades i retta itt fult och fast kiöpobreff gifuit
aff edle welb: fru Brita Kijll till Barkestorp och Staffzhult och
af effter:ne welborne herrer och gode män vnderschreffuit och för
seglat, först aff fru Brita Kijll, dernest aff her Åke Erichson
Oxenstierna, her Conradt Falkenbergh och welb: Per Michelson
till Thuna. Item w:tt Börge Pederson och Zacharias Oloffson
dat: 1640, der vthi förmäles att welbe:te fru Brita aff well
betenkt modh och vthi sin wellmacht och fulla förståndh haffuer vp
låtet vndt och sålt sin k: son welborne Erich Anderson Oxe till
Bryne tuå sine faste arffuegårdar nemligen Linshult som rentar
smör 3 lb, malt 1 tnna, hafre ½ tnna, huart 6 åhr oxe 3 st,
fodernöt een koo, dagzwerke och foringh 2 dr godt mönt, åhrlige
hester 2, långfördzle penningar 2 dr. Item een
gårdh i Westergötlandh i Markz häradt och Torestorpa sochn bele
gen be:d Göddarp som åhrligen rentar smör 2 lb, malt 3 ½ skep:
och huart siette åhr i städie een koo, åhrlig hest 1, dagzwerkes pen
ningar 2 marker godt mönt, och derföre vpburit specie rikzdr
400 str huilka fru Brijta Kijll bekenner sigh till goda redo
och nöije vpburit haffua och giffuit häradtzhöffdingen der
1/12 aff Thomarit i Hynnerydz sochn 1
1/3 aff Beijarit i Torpa sochn 1
Een heel frelsesgård i Mårarp i Rysby S. 1
1/4 aff Fleszarit i Markarydz sochn 1
1/3 aff Tormansbögd i S. S. 1
1/4 aff Hannaba i S. S. 1
1/4 aff Kuddeböke 1
1/8 aff Göszhult 1
1/8 aff Exhult 1
1/4 aff ½ gården i Boarp i Liunga sochn 1
1/4 aff Weela i Hallarydz sochn 1
Allt söndra Emmeboda i Wrå sochn 1
1/8 aff söndra Tranhult 1
1/4 aff Sånna i Markaritz sochn 1
1/4 aff Hagalt i S. S. 1
1/4 aff Åsa i Traherytz sochn 1
Sammadagh inlades i retta itt fult och fast kiöpobreff gifuit
aff edle welb: fru Brita Kijll till Barkestorp och Staffzhult och
af effter:ne welborne herrer och gode män vnderschreffuit och för
seglat, först aff fru Brita Kijll, dernest aff her Åke Erichson
Oxenstierna, her Conradt Falkenbergh och welb: Per Michelson
till Thuna. Item w:tt Börge Pederson och Zacharias Oloffson
dat: 1640, der vthi förmäles att welbe:te fru Brita aff well
betenkt modh och vthi sin wellmacht och fulla förståndh haffuer vp
låtet vndt och sålt sin k: son welborne Erich Anderson Oxe till
Bryne tuå sine faste arffuegårdar nemligen Linshult som rentar
smör 3 lb, malt 1 tnna, hafre ½ tnna, huart 6 åhr oxe 3 st,
fodernöt een koo, dagzwerke och foringh 2 dr godt mönt, åhrlige
hester 2, långfördzle penningar 2 dr. Item een
gårdh i Westergötlandh i Markz häradt och Torestorpa sochn bele
gen be:d Göddarp som åhrligen rentar smör 2 lb, malt 3 ½ skep:
och huart siette åhr i städie een koo, åhrlig hest 1, dagzwerkes pen
ningar 2 marker godt mönt, och derföre vpburit specie rikzdr
400 str huilka fru Brijta Kijll bekenner sigh till goda redo
och nöije vpburit haffua och giffuit häradtzhöffdingen der
26v
godtzen belegne äre fulla macht att tingskiötta welb:ne Erick
Oxe och honom der på lagafångh giffua. Och effter Linshult
är her i Synnerbo beleget tingskiöttes det ifrån edle welb: fru
Brita Kijll till Barkistorp och hennes arffuinger födda och ofödda
och medh all thes rät och rettigheet och tillegnades in vnder welb: Erich
Oxe till Bryne och hans fru welb:ne Märit Lillia och begges theras
arffuinger till euerdeligh lagfången ägendom.
Sammadagh kom för retta Suen Håkonszon i Nortorpa huilken
haffuer i förleden septembri månat i vnderdånigheet besökt
H:nes K: Mtz: och klagat att 3 mågar den ene effter den andra äre
vordne vtschriffne och effter han tå inthet bewijsz hade medh sigh
aff häradet kunne hans berettan icke så tillfyllest blifua betrodd
vthan H:nes Kong: Maij:tz hade nådigest befallet de edle welborne
herrer her Åke Axelszon och her Larsz Kagg att de ville skrifua
herren landzhöffdingen Bengt Bagge till att her om på det no
geste ransaka huilket och her på tinget effterkommet är.
Så beuistes her för retten att först bleff Suen Håkonsons förste
son Håkon Suenszon vtskreffuen och bleff slagen för Riga, sedan
bleffuo tuenne hans mågar Jeppe Suenszon och Jöns Suenson
vthschreffne och the leigde för sigh karlar. Sist bleff hans ende
son vtschriffuen Simon Suenszon be:d och om honom hafuer
han i vnderdånigheet H: K: M:tz om förskoningh för knichterijt
ansöcht att han måtte få honom lösz. Så är nu klart och
beuisligit att hans klagan är rättwijsz.
Sammadagh kom för retta edle welborne Christoffer Grijp
och på sin faders welborne Anders Grijpz vegnar framlade een
handschrifft giffuen aff edle welb: Niels Siöblad till Rönnäs
åhr 1595 den 28 Julij der vthi han bekenner sigh wara
skyldigh s. man Christoffer Anderszon 100 rikzdr och satt ho
nom 2 gårdar i pant i Tweeta häradt Kanarp och Laggereboda
och nu fodrar samma gieldh. Och effter detta ährandet och
een gång tillförenne hafuer warit för retta och man på welb:
Siöbladens sijda icke någre fulkomlige quittentzier som rätt
trowärdige äre hafuer framlagdt vndantagandes itt breff
s. Christoffer Anderson sielff sin fru tillschreffuit hafuer date:
Calmar den 1 December 1599 der vthi han bekenner sigh
Oxe och honom der på lagafångh giffua. Och effter Linshult
är her i Synnerbo beleget tingskiöttes det ifrån edle welb: fru
Brita Kijll till Barkistorp och hennes arffuinger födda och ofödda
och medh all thes rät och rettigheet och tillegnades in vnder welb: Erich
Oxe till Bryne och hans fru welb:ne Märit Lillia och begges theras
arffuinger till euerdeligh lagfången ägendom.
Sammadagh kom för retta Suen Håkonszon i Nortorpa huilken
haffuer i förleden septembri månat i vnderdånigheet besökt
H:nes K: Mtz: och klagat att 3 mågar den ene effter den andra äre
vordne vtschriffne och effter han tå inthet bewijsz hade medh sigh
aff häradet kunne hans berettan icke så tillfyllest blifua betrodd
vthan H:nes Kong: Maij:tz hade nådigest befallet de edle welborne
herrer her Åke Axelszon och her Larsz Kagg att de ville skrifua
herren landzhöffdingen Bengt Bagge till att her om på det no
geste ransaka huilket och her på tinget effterkommet är.
Så beuistes her för retten att först bleff Suen Håkonsons förste
son Håkon Suenszon vtskreffuen och bleff slagen för Riga, sedan
bleffuo tuenne hans mågar Jeppe Suenszon och Jöns Suenson
vthschreffne och the leigde för sigh karlar. Sist bleff hans ende
son vtschriffuen Simon Suenszon be:d och om honom hafuer
han i vnderdånigheet H: K: M:tz om förskoningh för knichterijt
ansöcht att han måtte få honom lösz. Så är nu klart och
beuisligit att hans klagan är rättwijsz.
Sammadagh kom för retta edle welborne Christoffer Grijp
och på sin faders welborne Anders Grijpz vegnar framlade een
handschrifft giffuen aff edle welb: Niels Siöblad till Rönnäs
åhr 1595 den 28 Julij der vthi han bekenner sigh wara
skyldigh s. man Christoffer Anderszon 100 rikzdr och satt ho
nom 2 gårdar i pant i Tweeta häradt Kanarp och Laggereboda
och nu fodrar samma gieldh. Och effter detta ährandet och
een gång tillförenne hafuer warit för retta och man på welb:
Siöbladens sijda icke någre fulkomlige quittentzier som rätt
trowärdige äre hafuer framlagdt vndantagandes itt breff
s. Christoffer Anderson sielff sin fru tillschreffuit hafuer date:
Calmar den 1 December 1599 der vthi han bekenner sigh
27r
aff welb: Niels Siöbladh wara betallet medh 3 åhrz interesse
18 dr. Men effter samme breff inthet är förseglet protesterar
welb: Christoffer Grijp der emot och seger det skall icke vara
s. Christoffer Andersons egen handh. Dernest framlades
på welb: Niels Siöbladz sido itt quittens giffuit aff s. Christo
ffer Andersons tienare Lasze Olszon der vthi han bekenner sigh
hafua vpburit aff welb: Niels Siöblad förbe:de penningar medh
3 åhrz interesse, skrifften förseglat vnder her Peder Månszons
signet i Agundarydh dat: 98 den 29 Maij men thet ordet
Maij är raderat, giör skrifften tuifuelachtigh. Detta vpsattes till
een annor gångh och bettre ransakan och affsagdt att welb: Nielsz
Siöbladz foude Lasz Bengtzson skall besökia welb: Anders Grijp
medh breffuit och förfara om han kenner sin faders stijgell, är thet
hans faders stijgell tå giffz thet breffuit viszordh.
Sammadagh kom för retta Niels i Bruszås och på sin s. broders
vegnar Erich Pederszon talade om een morgongåffuo han sin hu
stru Karin Suens dotter i Falneueka giffuit hade nemligen 30 lodh
sölffuer huilket icke bleff på bytet jemkat vtan tå sattes 14
rikzdr som Niels i Brusarp hade länt sin broder i quarstadh till
de wåro om morgongåfuon åtskilde. Så aldenstund han som mor
gongåfuan gaff war lösker man och eij bofast war för mökit till
taget emot lagen, Giffto Balk: 10 Cap: Till thet andra lefde
han icke meer än 6 wekor medh sin hustru och ner de bytte togo the
som arffuinger våro det godtz igen han dijt förde, huarföre blef
uo de her förlichta att hustrun schulle för morgongåfuan behålla
7 rikzdr och 7 rikszdr skulle hon gifua ifrån sigh eller hennes
arffuinger ty hon är och dödh. Derföre Per Suenszon i Ekor
narp bleff löfftesman.
Kom för retta Oloff i Saluara och sorgeligen gaff tilkenna att
i detta nerwarandes åhr 1642 gick hans son Peder Olufszon
medh soldaterna ådt Götteborgh och der satt sigh i stoor gield, icke
des mindre beuiste Oluff att ner han drogh på vägen ådt
Götteborgh gaff han honom 8 rikzdr som han sömmade i hans
tröga och i pungen 2 rikzdr, sedan itt klöf maat huilket allt
han förtärdt haffuer och vpslöszat och der till alla sina commiss
18 dr. Men effter samme breff inthet är förseglet protesterar
welb: Christoffer Grijp der emot och seger det skall icke vara
s. Christoffer Andersons egen handh. Dernest framlades
på welb: Niels Siöbladz sido itt quittens giffuit aff s. Christo
ffer Andersons tienare Lasze Olszon der vthi han bekenner sigh
hafua vpburit aff welb: Niels Siöblad förbe:de penningar medh
3 åhrz interesse, skrifften förseglat vnder her Peder Månszons
signet i Agundarydh dat: 98 den 29 Maij men thet ordet
Maij är raderat, giör skrifften tuifuelachtigh. Detta vpsattes till
een annor gångh och bettre ransakan och affsagdt att welb: Nielsz
Siöbladz foude Lasz Bengtzson skall besökia welb: Anders Grijp
medh breffuit och förfara om han kenner sin faders stijgell, är thet
hans faders stijgell tå giffz thet breffuit viszordh.
Sammadagh kom för retta Niels i Bruszås och på sin s. broders
vegnar Erich Pederszon talade om een morgongåffuo han sin hu
stru Karin Suens dotter i Falneueka giffuit hade nemligen 30 lodh
sölffuer huilket icke bleff på bytet jemkat vtan tå sattes 14
rikzdr som Niels i Brusarp hade länt sin broder i quarstadh till
de wåro om morgongåfuon åtskilde. Så aldenstund han som mor
gongåfuan gaff war lösker man och eij bofast war för mökit till
taget emot lagen, Giffto Balk: 10 Cap: Till thet andra lefde
han icke meer än 6 wekor medh sin hustru och ner de bytte togo the
som arffuinger våro det godtz igen han dijt förde, huarföre blef
uo de her förlichta att hustrun schulle för morgongåfuan behålla
7 rikzdr och 7 rikszdr skulle hon gifua ifrån sigh eller hennes
arffuinger ty hon är och dödh. Derföre Per Suenszon i Ekor
narp bleff löfftesman.
Kom för retta Oloff i Saluara och sorgeligen gaff tilkenna att
i detta nerwarandes åhr 1642 gick hans son Peder Olufszon
medh soldaterna ådt Götteborgh och der satt sigh i stoor gield, icke
des mindre beuiste Oluff att ner han drogh på vägen ådt
Götteborgh gaff han honom 8 rikzdr som han sömmade i hans
tröga och i pungen 2 rikzdr, sedan itt klöf maat huilket allt
han förtärdt haffuer och vpslöszat och der till alla sina commiss
27v
penningar och her föruthan länt och satt sigh vht i löffte för många
penningar och handlat som een dåre och nu komma de som honom
något förstrechtt haffua och kräfia hans fader Oloff i Saluara huil
ken hervthinnan inthet är vållandes, eij hafuer hans son haft
hans tillståndh att låna, eij heller haft ther till nödh. Till thet
andra hafuer han satt sin fader illa vht tillförenne medh sin lögn och
slösande att han hafuer för honom betallet månge penninger
150 dr godt mönt. Och effter han är een olydig son och vnd
seger sin egen fader och går i sitt sielffz wåld huar han will och
inthet är hoosz fadren bleff afsagdt att gällenererna måga
sökia honom som the ländt haffua och Oloff seges frij.
Framkom för retta Peder Håkonszon i Ratarit och klagade att
Oloff i Saluara hade tagit een vngeet och slachtat och seger att
han kende skinnet igen, ther till hade han sin gårdman Erick
till vittnes och skinnet fans i Oloffz stugo men vittnet var
icke tillstädes. Oluff i Saluara nekar till tiuffuerit och
seger thet war hans egen geet, ther på han togh sin egen broder
Anders Jöranszon till vittnes och han berettar att itt kijd kom
till hans boskap åhret tillförenne och han födde thet något
in på vinteren, tå kom Per Håkonszon och kendes vidh samma
kidh och togh thet hem och födde till sommaren och thet bleff siukt
och gick för sigh sielft i skogen som han berättar och Oloff seger
att hans geet som han slachtade togh hans tienstepiga i Rate
ritz gierde och hade hem. Och effter lagh förmår at then
som hafuer handa emillan skall weria thet han haffuer
derföre hafuer Oloff vtfest een 12 manna edh till nesta ting.
Sammadagh kommo för retta Påffuell Soneson och Sone Sone
szon och krafde een enkia Johanna i Kroxabögd för 2 tnnor
rogh 4 rikzdr. Item korn och halm för 7 ½ dr sletta
som hon theras morbroder Harald Suenszon skall hafua varit
skyldigh, huilket är skedt mångh åhr sedan och hustru Johan
na nekar till gellet och seger thet är betallet men ingen
vittne ther på hafuer, men hennes mågh Jöns Jönszon i
Wereberga hafuer giort eed att han frågade sin suerfadher
Erlandh i Kroxbögd på sin sotesengh om han war något bort
penningar och handlat som een dåre och nu komma de som honom
något förstrechtt haffua och kräfia hans fader Oloff i Saluara huil
ken hervthinnan inthet är vållandes, eij hafuer hans son haft
hans tillståndh att låna, eij heller haft ther till nödh. Till thet
andra hafuer han satt sin fader illa vht tillförenne medh sin lögn och
slösande att han hafuer för honom betallet månge penninger
150 dr godt mönt. Och effter han är een olydig son och vnd
seger sin egen fader och går i sitt sielffz wåld huar han will och
inthet är hoosz fadren bleff afsagdt att gällenererna måga
sökia honom som the ländt haffua och Oloff seges frij.
Framkom för retta Peder Håkonszon i Ratarit och klagade att
Oloff i Saluara hade tagit een vngeet och slachtat och seger att
han kende skinnet igen, ther till hade han sin gårdman Erick
till vittnes och skinnet fans i Oloffz stugo men vittnet var
icke tillstädes. Oluff i Saluara nekar till tiuffuerit och
seger thet war hans egen geet, ther på han togh sin egen broder
Anders Jöranszon till vittnes och han berettar att itt kijd kom
till hans boskap åhret tillförenne och han födde thet något
in på vinteren, tå kom Per Håkonszon och kendes vidh samma
kidh och togh thet hem och födde till sommaren och thet bleff siukt
och gick för sigh sielft i skogen som han berättar och Oloff seger
att hans geet som han slachtade togh hans tienstepiga i Rate
ritz gierde och hade hem. Och effter lagh förmår at then
som hafuer handa emillan skall weria thet han haffuer
derföre hafuer Oloff vtfest een 12 manna edh till nesta ting.
Sammadagh kommo för retta Påffuell Soneson och Sone Sone
szon och krafde een enkia Johanna i Kroxabögd för 2 tnnor
rogh 4 rikzdr. Item korn och halm för 7 ½ dr sletta
som hon theras morbroder Harald Suenszon skall hafua varit
skyldigh, huilket är skedt mångh åhr sedan och hustru Johan
na nekar till gellet och seger thet är betallet men ingen
vittne ther på hafuer, men hennes mågh Jöns Jönszon i
Wereberga hafuer giort eed att han frågade sin suerfadher
Erlandh i Kroxbögd på sin sotesengh om han war något bort
28r
skyldigh och han nekade. Och på hans bekennelse feste han
een 6 manna edh att thet gället the fodra är tillförenne betallet
der på han på Johannes vegnar vthfeste eeden till nesta tingh.
Sammadagh tingfördes een tienstedrängh Jon Peerszon huilken
tiente i Giötteritz prästegårdh och ther vthi itt arbetz ööll om nat
ten sedan presten war i sengh förde sigh i trätte medh een annor
drängh Kielle Månszon huilken i samma perlemente bleff i hiel
slagen endoch han ther vthi ingen skuldh eller brått haffuer
vthan een annor Tuffue Larszon be:d een lösdrängh giorde ger
ningen och strax förrymde. Sedan giorde Jon Person sigh onyttig
och lijka som rasande och bröt sönder 2 dörar i sin huszbondes gårdh
thet godt folk syndt haffuer och han sielff bekende. Och effter
åuerkan ringa war och prästen inthet klagar, sakfeltes han för
huar dör till penningar 3 marker är 6 marker. Och läta giöra dö
rarna färdige.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöfd 1 marker
Kom för retta Johans i Rydh i Giötterydz sochn och klagade at Joen
i Rannäs och een drängh Tuffue be:d huilken för dråp rymdh är
öffuerföllo honom på kiörkiowägen emellan kiörkan och preste
gården och hårdrogo honom och jägade honom för sigh in till prä
stegården. Sakfeltes för the honom skuffade och rökte effter det
13 Cap: i Edzöre Balken till 9 marker.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöf 1 ½ marker
Kom för retta Påffuell Nielszon huilken är sakfelt för thet gullet
som stalz i Nielszes husz i Alenskiöp ifrån een secreterare och
hans söster staal och han dolde. Nu berettar Påffuell Nielszon
att hans moder Karin Niels Erichszons var medh att stiela gullet
och sampt medh de andre 2 söstrarna tillhopa stulo och fingo honom
gullit att förvexla. Och effter sådant iche tillförenne är bekendt
skall Karin i Alenskiöp sampt hennes döttrar Ingeborg och Elin
stemmas till neste tingh.
een 6 manna edh att thet gället the fodra är tillförenne betallet
der på han på Johannes vegnar vthfeste eeden till nesta tingh.
Sammadagh tingfördes een tienstedrängh Jon Peerszon huilken
tiente i Giötteritz prästegårdh och ther vthi itt arbetz ööll om nat
ten sedan presten war i sengh förde sigh i trätte medh een annor
drängh Kielle Månszon huilken i samma perlemente bleff i hiel
slagen endoch han ther vthi ingen skuldh eller brått haffuer
vthan een annor Tuffue Larszon be:d een lösdrängh giorde ger
ningen och strax förrymde. Sedan giorde Jon Person sigh onyttig
och lijka som rasande och bröt sönder 2 dörar i sin huszbondes gårdh
thet godt folk syndt haffuer och han sielff bekende. Och effter
åuerkan ringa war och prästen inthet klagar, sakfeltes han för
huar dör till penningar 3 marker är 6 marker. Och läta giöra dö
rarna färdige.
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöfd 1 marker
Kom för retta Johans i Rydh i Giötterydz sochn och klagade at Joen
i Rannäs och een drängh Tuffue be:d huilken för dråp rymdh är
öffuerföllo honom på kiörkiowägen emellan kiörkan och preste
gården och hårdrogo honom och jägade honom för sigh in till prä
stegården. Sakfeltes för the honom skuffade och rökte effter det
13 Cap: i Edzöre Balken till 9 marker.
cronan 6 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöf 1 ½ marker
Kom för retta Påffuell Nielszon huilken är sakfelt för thet gullet
som stalz i Nielszes husz i Alenskiöp ifrån een secreterare och
hans söster staal och han dolde. Nu berettar Påffuell Nielszon
att hans moder Karin Niels Erichszons var medh att stiela gullet
och sampt medh de andre 2 söstrarna tillhopa stulo och fingo honom
gullit att förvexla. Och effter sådant iche tillförenne är bekendt
skall Karin i Alenskiöp sampt hennes döttrar Ingeborg och Elin
stemmas till neste tingh.
28v
Sammadagh tingfördes een löskåna Johanna Nielsz dotter till
inhyses på een frälsesgårdh i Ifla huilken hafuer tu barn på
armarna tuillinger huilka hon aflat hafuer medh tuå giffta kar
lar, Jon Torkelszon i Ösziö å skatta och Simon Nielszon foudekarll
och å skatta, gifft man, huilken gerningh förbe:de Johanna godh
villigen bekenner och förbe:de Jon Torkelszon och Simon Niel
szon finge deras domb på tinget i Ösziö den 21 Julij 1642
och domen vpsendh, men hon lågh på then tiden på barnsengh och
icke war tingfhör och är nu tillstädes bekennandes sin syndh.
Derföre bleff hon effter Gudz lagh för tuenne hoor sagd ifrån liff
uet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han
skall döden döö etc.
Kånan är så fattigh att hon icke äger kläden hon haffuer på krop
pen vthan leffuer aff almoser som godt christit folk henne
tillbära ty för henne små barn skuld moste christit folk sigh
öffuer henne förbarma.
Kom för retta Jöns i Kiöphult och på sin sons vegnar Matthis
Jönszon talade till Oloff i Skarp om itt löffte han sielff
tridie var gången vthi för een legoknicht Sten Perszon i Boxhult
och vpbar 100 dr godt mönt och 4 rikzdr och loffuade löff
tesmennerna att Sten skulle wäll tiena. Och effter
legokarlen är rymder bleff afdömdt effter det 12 Cap: i Kiöp:
Balken att löfftesmennerna skolla och ifrån sigh legga så mån
ga penningar Sten vpburit haffuer.
Peder i Grytarp feste een 6 manna edh för sigh, sin drängh
sampt för sin gårdman Niels Suenszonn att the icke hafua ihiel
slagit itt vngnött för Jöns i Kiöphult, icke heller kastat
thet vthi kellan som ther fans.
Then andra dagen continuerades medh lagtinget
och samme nembdemen.
Kom för retta Per Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på
Peders hustrus wegnar i Breckennetorp Karin Anderses dot
ter och på Börges hustrus vegnar i Queningearp och
inhyses på een frälsesgårdh i Ifla huilken hafuer tu barn på
armarna tuillinger huilka hon aflat hafuer medh tuå giffta kar
lar, Jon Torkelszon i Ösziö å skatta och Simon Nielszon foudekarll
och å skatta, gifft man, huilken gerningh förbe:de Johanna godh
villigen bekenner och förbe:de Jon Torkelszon och Simon Niel
szon finge deras domb på tinget i Ösziö den 21 Julij 1642
och domen vpsendh, men hon lågh på then tiden på barnsengh och
icke war tingfhör och är nu tillstädes bekennandes sin syndh.
Derföre bleff hon effter Gudz lagh för tuenne hoor sagd ifrån liff
uet. Then som hoor bedriffuer medh någon mans hustru han
skall döden döö etc.
Kånan är så fattigh att hon icke äger kläden hon haffuer på krop
pen vthan leffuer aff almoser som godt christit folk henne
tillbära ty för henne små barn skuld moste christit folk sigh
öffuer henne förbarma.
Kom för retta Jöns i Kiöphult och på sin sons vegnar Matthis
Jönszon talade till Oloff i Skarp om itt löffte han sielff
tridie var gången vthi för een legoknicht Sten Perszon i Boxhult
och vpbar 100 dr godt mönt och 4 rikzdr och loffuade löff
tesmennerna att Sten skulle wäll tiena. Och effter
legokarlen är rymder bleff afdömdt effter det 12 Cap: i Kiöp:
Balken att löfftesmennerna skolla och ifrån sigh legga så mån
ga penningar Sten vpburit haffuer.
Peder i Grytarp feste een 6 manna edh för sigh, sin drängh
sampt för sin gårdman Niels Suenszonn att the icke hafua ihiel
slagit itt vngnött för Jöns i Kiöphult, icke heller kastat
thet vthi kellan som ther fans.
Then andra dagen continuerades medh lagtinget
och samme nembdemen.
Kom för retta Per Bengtzson i Trotteslöff fulmöndigh på
Peders hustrus wegnar i Breckennetorp Karin Anderses dot
ter och på Börges hustrus vegnar i Queningearp och
29r
Tingskiötte Hederligh Wellerd Mester Nielß j Huitaritt, och hans
hustru, hustru Gunnull Påffuelz dotter halff Torgz gårdh i Berga S:
och derföre wpburit Specie Rikzdlr – 46 str för Jordh och Etlöffuet.
Kom för retta Per Bengtzson i Trotteslöff, fulmöndigh på Beri-
tes wegnar i Wennerit, och hennes dotter, Kirstin Suensdotter, och
på alle deras barns wegnar, ehuad Nampn the haffua kunna:
och Tingskiötte Hederligh wellerdh Mester Niels i Huittarit ½
mellomgården i Wenneritt, och derföre wpburit både tillhopa
Söffuermönt – 90 dlr, för Jordh och Etlöffuet.
Kom för retta Jon i Snelzböke, fulmöndigh på sin Sösters weg-
nar Mätta Gumundzdotter, och på hennes barns wegnar, Märit
Kirstin och Karin, och Tingskiötte Thor i westrilt, och hans hu-
stru Cicilla Simons dotter ¼ aff Norregården i Tanßiö, som
aff wådeldh slätt förbränd är: Och derföre wpburitt godt mönt
70 dlr. Jtem var Jon i Snelzböke fulmöndigh på
Bengtz wegnar i Tanßiö, och tingskiötte hustru Ingerdh medh sin
man Jöns Larßon i Tanßiö ¼ aff samme gårdh, och derföre
wpburit godtt möntt – 86 dlr.
Kom för rätta Niels i quinnalt fulmechttig på Ingeborgh
Pedersdotters vegnar, och hennes barn Udde och Jon Gum-
mundz Söner. Jtem Bengta, Karin och Kirstin. Jtem Beritta
och Karin Gumundz dottrar, och tingskiötte Nielß Aszarßon
j Kierringelijda, och hans hustru Kirstin Oloffzdotter, een Nion-
dedeel, af halfft Kierringalidha, och derföre giffuit godtt
mönt – 67½ dlr.
Sammadagh komför retta Wellachtat Brådde i Markarit
fulmöndigh på Niels Nielßons wegnar, och Jöns Nielsons weg-
nar, och deras Söstrar Eluff Niels dotter, och Kirstin Nielß-
doter: och på Nielses wegnar i Hökeholm i danmark, och
Tingskiötte Peer Nielßon i Mistrult, och hans hustru Elsa Thors-
dotter, och Jöns Nielßon och hans hustru Gunnull Larßdotter.
Jtem war Brådde fulmöndigh på Siszela Nielsdotter, och Kirstin
29v
Item Bengta Niels dotter. Item på Botill Niels dotters.
Item Bengta Niels dotter i Vlffuarit och haffua vpburit som
föllier: Nielsz Nielszon, Jöns Nielszon och deras söstrar Eluff
och Kirstin alle tillhopa rikzdr 24 str. Siszela och Kirstin och
Bengta godt mönt tillhopa 12 dr. Bengta i Vlffuarit 20 dr
Botill i Fagrilt 10 dr och hafuer Jöns Nielszon och Per Nielson
deras arffuelott så att the medh thetta kiöp och sin förra laga
fångz breff äga heela gården vndantagandes een broderpart
som hörer s. Larsz Nielszons barn till.
Kom för retta Niels i Markarit fulmöndigh på Esbiörns veg
nar i Örneholmen anlongande hans hustrus Ingeborgh Eskelz
dotters jordh. Item fulmöndigh på Per Eskellszons veg
nar och tingskiötte Jon Girmundszon i Torisholma och hans
hustru Gyrit Erickz dotter 1/4 aff söndregården i Linnefall i
Hallarydz sochn. Och derföre vpburit Esbiörn på sin hu
strus vegnar 65 ½ dr. Per Eskelszon 63 dr allt i dansch
mönt. Item haffuer Jon Girmundszon bydtt åkra medh
Per Hök i Linnefall och bekommit een åker, Tompten be:d och
giffuit Per Hök åker igen och till bytes rikzdr 2 str.
Kom för retta Jon Girmundszon i Torisholma fulmöndig på
Niels Eskillszons vegnar i Örneholmen och tingskiötte Sone
Soneson i Årbohult och hans hustru Ingerdh 1/4 aff söndregårdh i
Linnefall. Och derföre vpburit 99 ½ dr. Item inlöst
fem skeppelandh som Torsten i Rosta hade i pant och derföre
giffuit godt mönt 37 dr. Item vtlagdt till åkersbyte på
Tompten rikzdr 3 str.
Kom för retta Sone i Åhrbohult och bekende sigh haffua giordt
jordebyte medh Vdde i Kläddekull och honom giffuit 1/4 aff sön
dre Linnefall och igen bekommit aff Vdde 1/4 i Åhrbohult
Derföre tingskiöttes 1/4 aff Årbohult ifrån Vdde i Kläddekull
och tillegnades in vnder Sone och hans hustru Ingerd Jöns dotter
till ewerdeligh lagfången ägendom.
Item Bengta Niels dotter i Vlffuarit och haffua vpburit som
föllier: Nielsz Nielszon, Jöns Nielszon och deras söstrar Eluff
och Kirstin alle tillhopa rikzdr 24 str. Siszela och Kirstin och
Bengta godt mönt tillhopa 12 dr. Bengta i Vlffuarit 20 dr
Botill i Fagrilt 10 dr och hafuer Jöns Nielszon och Per Nielson
deras arffuelott så att the medh thetta kiöp och sin förra laga
fångz breff äga heela gården vndantagandes een broderpart
som hörer s. Larsz Nielszons barn till.
Kom för retta Niels i Markarit fulmöndigh på Esbiörns veg
nar i Örneholmen anlongande hans hustrus Ingeborgh Eskelz
dotters jordh. Item fulmöndigh på Per Eskellszons veg
nar och tingskiötte Jon Girmundszon i Torisholma och hans
hustru Gyrit Erickz dotter 1/4 aff söndregården i Linnefall i
Hallarydz sochn. Och derföre vpburit Esbiörn på sin hu
strus vegnar 65 ½ dr. Per Eskelszon 63 dr allt i dansch
mönt. Item haffuer Jon Girmundszon bydtt åkra medh
Per Hök i Linnefall och bekommit een åker, Tompten be:d och
giffuit Per Hök åker igen och till bytes rikzdr 2 str.
Kom för retta Jon Girmundszon i Torisholma fulmöndig på
Niels Eskillszons vegnar i Örneholmen och tingskiötte Sone
Soneson i Årbohult och hans hustru Ingerdh 1/4 aff söndregårdh i
Linnefall. Och derföre vpburit 99 ½ dr. Item inlöst
fem skeppelandh som Torsten i Rosta hade i pant och derföre
giffuit godt mönt 37 dr. Item vtlagdt till åkersbyte på
Tompten rikzdr 3 str.
Kom för retta Sone i Åhrbohult och bekende sigh haffua giordt
jordebyte medh Vdde i Kläddekull och honom giffuit 1/4 aff sön
dre Linnefall och igen bekommit aff Vdde 1/4 i Åhrbohult
Derföre tingskiöttes 1/4 aff Årbohult ifrån Vdde i Kläddekull
och tillegnades in vnder Sone och hans hustru Ingerd Jöns dotter
till ewerdeligh lagfången ägendom.
30r
Kom för retta Niels i Markarit fulmöndigh på Niels Trull
szons vegnar och på Truffuid Haraldszons vegnar och tingskiötte
Jon Haraldszon i Erichzstorp och hans hustru Elin deras arff i
Erichztorph. Och derföre vpburit Niels Trulszon för 1/3 pennin
gar 100 dr godt mönt. Truffuid för 4 skeppeland 20 dr godt
mönt och för etlöffuet 1 dr. Haffuer och Jöns Haralld
szon sin arffuelott i samme gårdh så att han äger tuedeelen aff går
den vndantagandes 2 skeppelandh.
Kom för retta Jon i Gräszhult fulmöndigh på Nielszes vegnar
i Saxanäs och på Ingerd Niels dotter vegnar och tingskiötte
hans son Jöns Nielszon och hans hustru Botill Bengtz dotter
1/3 aff halft Saxanäs. Och derföre hafuer hans fader vpburit
67 ½ dr, sösteren 23 dr dansch mönt och en dr som Ingerdh
Nielsz dotter ärfde effter sin Johanne.
Kom för retta Jon Jonszon i Ramnäs fulmöndigh på Karin, Kir
stin och Nilla Gumundz dölttrar och tingskiötte Larsz Jönszon i
Ekenäs och hans hustru Kirstin Peders dotter 1/3 aff Ekenäs
gårdh i Giötterydz sochn och derföre vpburit godt mönt 208 dr
och 20 runstöcke.
Kom för retta Per Nielszon i Mistrult fulmöndigh på Per Mån
sons vegnar i Fiäreholmen och tingskiötte Jon Person i Weka
boda och hans hustru Sisza Åstridz dotter 1/4 aff Wekaboda gårdh
och derföre vpburit godt mönt 146 dr och sielff arft 1/4 aff
samme gårdh på 3 skeppelandh ner så att han äger ½ gården vn
dantagandes förbe:de try skeppelandh.
Kom för retta Johans i Hestberga fulmöndigh på Cicilla Jöns
dotters vegnar och tingskiötte sin styffader Torsten Jönszon 1/3 aff
Råmisehylte gårdh i Giötterydz sochn och derföre vpburit 90 dr
och 29 öra godt mönt.
Kom för retta Simon i Westrult fulmöndig på Nielses vegnar
i Ekön och på Gunnilles vegar i Fatalt och Elses i Ex
torp och på Kirstinnes vegnar i Staffsätra och tingskiötte de
ras broder Bengt i Balkö alle deras arffuelotter i Balkö gårdh.
szons vegnar och på Truffuid Haraldszons vegnar och tingskiötte
Jon Haraldszon i Erichzstorp och hans hustru Elin deras arff i
Erichztorph. Och derföre vpburit Niels Trulszon för 1/3 pennin
gar 100 dr godt mönt. Truffuid för 4 skeppeland 20 dr godt
mönt och för etlöffuet 1 dr. Haffuer och Jöns Haralld
szon sin arffuelott i samme gårdh så att han äger tuedeelen aff går
den vndantagandes 2 skeppelandh.
Kom för retta Jon i Gräszhult fulmöndigh på Nielszes vegnar
i Saxanäs och på Ingerd Niels dotter vegnar och tingskiötte
hans son Jöns Nielszon och hans hustru Botill Bengtz dotter
1/3 aff halft Saxanäs. Och derföre hafuer hans fader vpburit
67 ½ dr, sösteren 23 dr dansch mönt och en dr som Ingerdh
Nielsz dotter ärfde effter sin Johanne.
Kom för retta Jon Jonszon i Ramnäs fulmöndigh på Karin, Kir
stin och Nilla Gumundz dölttrar och tingskiötte Larsz Jönszon i
Ekenäs och hans hustru Kirstin Peders dotter 1/3 aff Ekenäs
gårdh i Giötterydz sochn och derföre vpburit godt mönt 208 dr
och 20 runstöcke.
Kom för retta Per Nielszon i Mistrult fulmöndigh på Per Mån
sons vegnar i Fiäreholmen och tingskiötte Jon Person i Weka
boda och hans hustru Sisza Åstridz dotter 1/4 aff Wekaboda gårdh
och derföre vpburit godt mönt 146 dr och sielff arft 1/4 aff
samme gårdh på 3 skeppelandh ner så att han äger ½ gården vn
dantagandes förbe:de try skeppelandh.
Kom för retta Johans i Hestberga fulmöndigh på Cicilla Jöns
dotters vegnar och tingskiötte sin styffader Torsten Jönszon 1/3 aff
Råmisehylte gårdh i Giötterydz sochn och derföre vpburit 90 dr
och 29 öra godt mönt.
Kom för retta Simon i Westrult fulmöndig på Nielses vegnar
i Ekön och på Gunnilles vegar i Fatalt och Elses i Ex
torp och på Kirstinnes vegnar i Staffsätra och tingskiötte de
ras broder Bengt i Balkö alle deras arffuelotter i Balkö gårdh.
30v
Och derföre haffuer Niels vpburit godt mönt 70 dr. Gunnull
28 dr och Elsa 30 dr och Kirsin fått jordh igen i Staffsätra och
tillbytes 11 ½ dr. Och hafuer Bengt sin arffuedeel der iblandh
så att han äger een fierdingh aff gården.
Kom för retta Arffuidh i Billekulla fulmöndigh på sin moders
Elses vegnar och tingskiötte Niels i Westrilt och hans hustru
Ingeborg Peders dotter een halff fierdingh aff Westriltz gårdh
och derföre vpburit 95 dr godt mönt.
Kom för retta Peder i Malmarit fulmöndigh på Niels Jonsons
vegnar i Tokarit och hans söster Ingerdh Jons dotter och ting
skiötte Arffuidh i Billekulla 1 ½ fierdingh aff Billekulla gårdh
och derföre vpburit Niels i Tokarit 27 dr och hans söster
101 dr allt i godt mönt.
Kom för retta Larsz Jönszon i Ekenäs fulmöndig på Thoras
barn i Kiöleboda Jöns och Jon Torz söner och tingskiötte Larsz
Simonszon och hans hustru Karin Knutz dotter 1/4 aff Kållekiöpz
gårdh och derföre vpburit godt mönt 140 dr. Denne
tingskiöttningen hafuer warit nembste slechtt i 3 samfelte åhr
hembudin och the haffua icke hembudet een penningh.
Kom för retta Jon Eskellszon i Horsaberga på sin morsysters
wegnar anlongande 3 skeppelandh i söndra Kiäskhult och hafuer
vpburit rikzdr 11 str. Item fulmöndigh på Andersz
vegnar i Rynnaskiöp och på Torkelz wegnar i Hökalt, hafua
huar sålt 3 skeppelandh och derföre vpburit rikzdr 22 str.
Ingerd i Holmseryt för 6 ½ skeppelandh 42 dr godt mönt och
war Per Hök på hennes wegnar fulmechttigh.
Kom för retta Månsz Bengtzson i Bökhult och talade till sin suer
moder hustru Cristion om jord i Bökhult och seger att hon ingen
bördh haffuer. Tå framförde hustru Cristion itt lagafångz
breff giffuit aff Niels Siöbladh 1629 den 2 Decembris der
vthi förmäles att Cristion medh sin man Arffuidh haffuer
varit medh att lösa 188 dr godt mönt der af bör hustru
Cristion tridingen 62 dr 21 1/3 öra.
28 dr och Elsa 30 dr och Kirsin fått jordh igen i Staffsätra och
tillbytes 11 ½ dr. Och hafuer Bengt sin arffuedeel der iblandh
så att han äger een fierdingh aff gården.
Kom för retta Arffuidh i Billekulla fulmöndigh på sin moders
Elses vegnar och tingskiötte Niels i Westrilt och hans hustru
Ingeborg Peders dotter een halff fierdingh aff Westriltz gårdh
och derföre vpburit 95 dr godt mönt.
Kom för retta Peder i Malmarit fulmöndigh på Niels Jonsons
vegnar i Tokarit och hans söster Ingerdh Jons dotter och ting
skiötte Arffuidh i Billekulla 1 ½ fierdingh aff Billekulla gårdh
och derföre vpburit Niels i Tokarit 27 dr och hans söster
101 dr allt i godt mönt.
Kom för retta Larsz Jönszon i Ekenäs fulmöndig på Thoras
barn i Kiöleboda Jöns och Jon Torz söner och tingskiötte Larsz
Simonszon och hans hustru Karin Knutz dotter 1/4 aff Kållekiöpz
gårdh och derföre vpburit godt mönt 140 dr. Denne
tingskiöttningen hafuer warit nembste slechtt i 3 samfelte åhr
hembudin och the haffua icke hembudet een penningh.
Kom för retta Jon Eskellszon i Horsaberga på sin morsysters
wegnar anlongande 3 skeppelandh i söndra Kiäskhult och hafuer
vpburit rikzdr 11 str. Item fulmöndigh på Andersz
vegnar i Rynnaskiöp och på Torkelz wegnar i Hökalt, hafua
huar sålt 3 skeppelandh och derföre vpburit rikzdr 22 str.
Ingerd i Holmseryt för 6 ½ skeppelandh 42 dr godt mönt och
war Per Hök på hennes wegnar fulmechttigh.
Kom för retta Månsz Bengtzson i Bökhult och talade till sin suer
moder hustru Cristion om jord i Bökhult och seger att hon ingen
bördh haffuer. Tå framförde hustru Cristion itt lagafångz
breff giffuit aff Niels Siöbladh 1629 den 2 Decembris der
vthi förmäles att Cristion medh sin man Arffuidh haffuer
varit medh att lösa 188 dr godt mönt der af bör hustru
Cristion tridingen 62 dr 21 1/3 öra.
31r
Och effter thet är fädernes bördh dömdes them jorden till
och hustru Cristion till sine penningar och skäll för sin öffuer
bögningh och förbättringh, derdeles therföre att ther bo try ma
telagh på 1/8 och trängia huar annan.
Sammadagh kom för retta hustru Märit i Brekennetorph
huilkens man Per Suenszon för någre åhr sedan bleff af een
be:d Lasz Suenszon i hielslagen och dråparen dömdh och effter
then höglofflige konungzlige hoffrättz resolution till döden
resolveret och effter han icke kunne fångas bleff han biltogh
och är förlupet 6 år sedan dråpet skedde och biltogh lagd
1 ½ åhr sedan. Nu kommer den dräpnes hustru förbe:de Märit
medh sin man hon nu sedan fått hafuer Bengt Haraldszon och
medh sin broder Anders Suenszon och her in för herren landz
höffdingens Bengtt Bagges praesentia och heele retten onödd
och otuingat bekenner att hon will så widt hennes målzägande
rätt och heele slechten der till skyldh sigh sträcker villia gifua
dråparen fridh och vänskap serdeles att han nu sedan han
biltogh bleff hafuer them igenom sine vänner ansöchtt och
loffuat them boot och bettringh medh vnderdånigh bön och sup
plication att then högttährade konungzlige hoffretten och ville
dråparen nåder bewijsa och hielpa honom hem aff sin landh
flychttigheet och giöra sine sakwållare rätt och bättra thet han
brutit hafuer. Häradtz nembd och heele häradet bidia
på thet vnderdånigeste i fridh för honom.
Sammadagh kommo för retta effter:ne danske men Håkon
Gumundszon i Wisletoffta medh sin mågh Torkell Trulszon i
Junnarp och sin son Gumme Håkonszon och klagade att en be:d
Priszbo Jönszen hafuer ihielskotit medh en bösza hans son
een dansch drängh Per Håkonszon be:d och hafuer dråpit sigh
tilldragit effter som tillförenne fins ransakat i 1644 åhrz
dombook på tinget vthi Liungby den 6 Septembris och
tå waar dråparen flychtigh och på samma dråpsak feltes
den gången ingen domb.
Nu är dråparen på leigde framkommen som är seandes
aff welborne landzhöffdingens her Bengt Bagges leide
och hustru Cristion till sine penningar och skäll för sin öffuer
bögningh och förbättringh, derdeles therföre att ther bo try ma
telagh på 1/8 och trängia huar annan.
Sammadagh kom för retta hustru Märit i Brekennetorph
huilkens man Per Suenszon för någre åhr sedan bleff af een
be:d Lasz Suenszon i hielslagen och dråparen dömdh och effter
then höglofflige konungzlige hoffrättz resolution till döden
resolveret och effter han icke kunne fångas bleff han biltogh
och är förlupet 6 år sedan dråpet skedde och biltogh lagd
1 ½ åhr sedan. Nu kommer den dräpnes hustru förbe:de Märit
medh sin man hon nu sedan fått hafuer Bengt Haraldszon och
medh sin broder Anders Suenszon och her in för herren landz
höffdingens Bengtt Bagges praesentia och heele retten onödd
och otuingat bekenner att hon will så widt hennes målzägande
rätt och heele slechten der till skyldh sigh sträcker villia gifua
dråparen fridh och vänskap serdeles att han nu sedan han
biltogh bleff hafuer them igenom sine vänner ansöchtt och
loffuat them boot och bettringh medh vnderdånigh bön och sup
plication att then högttährade konungzlige hoffretten och ville
dråparen nåder bewijsa och hielpa honom hem aff sin landh
flychttigheet och giöra sine sakwållare rätt och bättra thet han
brutit hafuer. Häradtz nembd och heele häradet bidia
på thet vnderdånigeste i fridh för honom.
Sammadagh kommo för retta effter:ne danske men Håkon
Gumundszon i Wisletoffta medh sin mågh Torkell Trulszon i
Junnarp och sin son Gumme Håkonszon och klagade att en be:d
Priszbo Jönszen hafuer ihielskotit medh en bösza hans son
een dansch drängh Per Håkonszon be:d och hafuer dråpit sigh
tilldragit effter som tillförenne fins ransakat i 1644 åhrz
dombook på tinget vthi Liungby den 6 Septembris och
tå waar dråparen flychtigh och på samma dråpsak feltes
den gången ingen domb.
Nu är dråparen på leigde framkommen som är seandes
aff welborne landzhöffdingens her Bengt Bagges leide
31v
breff daterat den 2 Septemb: 1642 och står sine åklagare
till suars och är ingen protestation emott thet förra protocollet
vndantagandes dråpar beretter att den som skotin bleff lop
och sökte effter yxe och ner han fant yxan lop igenom fhar
stugan in på hans halfua gårdtomptt och seger han högg honom
igenom kläden i sijdan der ärret synes förän han skot, seger
och seger och att den Vdde som kom aff gärdet högg och ådt ho
nom medh sin yxa och skiölden aff böszan förän han skot, å
kommen synes på böszan, her till är ingen vittne vtan drå
parens egen berättelsze doch effter tekn finnes sanfärdigh.
Nu bleffuo de dansche män tillfrågade om de stå effter drå
parens lijff? Tå suarade then dräpnes fader samptt slech
ten som tillstädes wåro att de begärade dråparens lijff.
Derföre bleff saken stält till rettens betenkiande, sentens
och domb. Och ner de hade sigh emellan rådslaget gaff
nembden ordet att effter Prisbo Jönszen giorde gerningen
aff wellust och icke aff rätta liffznödh och bleff fången å
ferska gerningh vidh liket kunne de icke befrija hans lijff
effter dett 2 Cap: i Dråp: Balk: medh willia.
Omsider gingo de dansche vth ifrån rätten och betänkte sigh
och kommo in igen och bekende de hade så widt förlicht
sigh medh dråparen att de inthet willia hempnas vthan
hafua giffuit dråparen wänskap och begärade een lidelig
boot för deras döde man och på thet vnderdånigeste tigga
ådh honom konungens nåder förhoppandes att then högt
ährade konungzlige retten vnnar them taga böter effter
the äre vthlendske män och lätet theras rätt falla. Häradtz
nämbd beder och för dråparen.
Kom för rätta Suen Simonszon i Fagralt och gaff Nielsz
skomakare i Ekenäsz skuld att han hade slagit honom widh
Götterydz kiörkegårdh, först stötte honom medh näffuan på kiör
kiogården, sedan vthan för kiörkiogården på suinewallen slogh
honom medh een piska, doch huarken blånadt eller blodwijte.
Ähr frälszes drängh och ryttmestarens Suickert Nidrottz sko
till suars och är ingen protestation emott thet förra protocollet
vndantagandes dråpar beretter att den som skotin bleff lop
och sökte effter yxe och ner han fant yxan lop igenom fhar
stugan in på hans halfua gårdtomptt och seger han högg honom
igenom kläden i sijdan der ärret synes förän han skot, seger
och seger och att den Vdde som kom aff gärdet högg och ådt ho
nom medh sin yxa och skiölden aff böszan förän han skot, å
kommen synes på böszan, her till är ingen vittne vtan drå
parens egen berättelsze doch effter tekn finnes sanfärdigh.
Nu bleffuo de dansche män tillfrågade om de stå effter drå
parens lijff? Tå suarade then dräpnes fader samptt slech
ten som tillstädes wåro att de begärade dråparens lijff.
Derföre bleff saken stält till rettens betenkiande, sentens
och domb. Och ner de hade sigh emellan rådslaget gaff
nembden ordet att effter Prisbo Jönszen giorde gerningen
aff wellust och icke aff rätta liffznödh och bleff fången å
ferska gerningh vidh liket kunne de icke befrija hans lijff
effter dett 2 Cap: i Dråp: Balk: medh willia.
Omsider gingo de dansche vth ifrån rätten och betänkte sigh
och kommo in igen och bekende de hade så widt förlicht
sigh medh dråparen att de inthet willia hempnas vthan
hafua giffuit dråparen wänskap och begärade een lidelig
boot för deras döde man och på thet vnderdånigeste tigga
ådh honom konungens nåder förhoppandes att then högt
ährade konungzlige retten vnnar them taga böter effter
the äre vthlendske män och lätet theras rätt falla. Häradtz
nämbd beder och för dråparen.
Kom för rätta Suen Simonszon i Fagralt och gaff Nielsz
skomakare i Ekenäsz skuld att han hade slagit honom widh
Götterydz kiörkegårdh, först stötte honom medh näffuan på kiör
kiogården, sedan vthan för kiörkiogården på suinewallen slogh
honom medh een piska, doch huarken blånadt eller blodwijte.
Ähr frälszes drängh och ryttmestarens Suickert Nidrottz sko
32r
makare. Sakfeltes för piskeslaget effter det 13 Cap: i Edz
öre Balken till penningar 6 marker. Och för fridbråttet han
brödt emot kiörkiofride till penningar 40 marker.
frälses huszbond 16 marker5 öre 16
målzäganden 16 marker 5 öre 16
häradet 14 marker 2 öre 4
häredtzhöfd 14 marker 2 öre 4
Sammadagh tingfördes een drängh Nielsz Jönszon i Nääsz
å frelsze och anklagades hafua fördt sigh i trätta på Giötterydz
kiörkiogårdh medh Måns Jonszon i Strömmakiöp och stött huar
andra doch ingen blodwijte. Sakfeltes effter det 13 Cap: i Edz
öre Balken till 6 marker och både bötta 40 marker.
frälse huszbond 15 marker 5 öre 16
målzägand 15marker5 öre 16
häradet 7 marker 2 öre 8
häredtzhöfd 7 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes Suen Trulszon i Ragnillekiöp dansk
tienstedrängh och bleff anklagat hafua lägrat een löskåna Nilla
Girmundz dotter och aflat barn medh henne thet the båden be
kenna. Sakfeltes effter straffordningen till penningar 3 dr.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häredtzhöfd 2 marker
Nilla för sin saak, penningar 6 marker
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöfd 1 marker
Item tingfördes Peer Knutzon i Orbergh drängh och bleff
anklagat hafua besoffuet een piga Karin Jöns dotter
och aflat barn medh henne. Vtfeste för mökrenkan 40 marker.
öre Balken till penningar 6 marker. Och för fridbråttet han
brödt emot kiörkiofride till penningar 40 marker.
frälses huszbond 16 marker5 öre 16
målzäganden 16 marker 5 öre 16
häradet 14 marker 2 öre 4
häredtzhöfd 14 marker 2 öre 4
Sammadagh tingfördes een drängh Nielsz Jönszon i Nääsz
å frelsze och anklagades hafua fördt sigh i trätta på Giötterydz
kiörkiogårdh medh Måns Jonszon i Strömmakiöp och stött huar
andra doch ingen blodwijte. Sakfeltes effter det 13 Cap: i Edz
öre Balken till 6 marker och både bötta 40 marker.
frälse huszbond 15 marker 5 öre 16
målzägand 15marker5 öre 16
häradet 7 marker 2 öre 8
häredtzhöfd 7 marker 2 öre 8
Sammadagh tingfördes Suen Trulszon i Ragnillekiöp dansk
tienstedrängh och bleff anklagat hafua lägrat een löskåna Nilla
Girmundz dotter och aflat barn medh henne thet the båden be
kenna. Sakfeltes effter straffordningen till penningar 3 dr.
cronan 2 dr
häradet 2 marker
häredtzhöfd 2 marker
Nilla för sin saak, penningar 6 marker
cronan 4 marker
häradet 1 marker
häretzhöfd 1 marker
Item tingfördes Peer Knutzon i Orbergh drängh och bleff
anklagat hafua besoffuet een piga Karin Jöns dotter
och aflat barn medh henne. Vtfeste för mökrenkan 40 marker.
32v
frälszes huszbond 13 marker 5 öre 16
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 4
häredtzhöffd 6 marker 2 öre 4
Sammadagh tingfördes een frälszes drängh Jacob Pederszonn
på her Thure Sparres godtz och bleff anklagat hafua tagit Inge
mars hustru i Ekornarp Kirstin Börges dotte på frälsze welb:
Suen Bokz godtz och rymdt medh henne öffuer gräntzen ådt Dan
mark och sigh ther i någre åhr förhållet och nu ångrat sin gerningh
och godwilligen hemgådt och stält sigh för retta. Bonden som
hustrun miste är giffter och klagar inthet på horkarlen. Kånan
är ännu i Danmark. Doch villlia hennes slechtt lösa henne
ther the blifua försekrade att hon behåller sitt lijff. Men
Jacob Perszon som tillstädes är och bekenner sin synd goduilligen
derföre bleff han effter det 1 Cap: i Tiuff: Balk: jemwäll
och effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Jacob Perszon är icke
tillförenne medh någon last beslagen.
Sammadagh kom för retta Nielsz i Biershult och giorde een
12 manna eed att han inthet höö haffuer stulit af sin gård
mans Påffuellz fähuszslinder effter som Påffuell honom till
förenne her för sittiande rätten skielt och beskyllat hafuer.
Dhenne eedh är lagligen gången och Nielsz Laszeson
för Påffuelz wijtesmåll frikiendh.
målzäganden 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 4
häredtzhöffd 6 marker 2 öre 4
Sammadagh tingfördes een frälszes drängh Jacob Pederszonn
på her Thure Sparres godtz och bleff anklagat hafua tagit Inge
mars hustru i Ekornarp Kirstin Börges dotte på frälsze welb:
Suen Bokz godtz och rymdt medh henne öffuer gräntzen ådt Dan
mark och sigh ther i någre åhr förhållet och nu ångrat sin gerningh
och godwilligen hemgådt och stält sigh för retta. Bonden som
hustrun miste är giffter och klagar inthet på horkarlen. Kånan
är ännu i Danmark. Doch villlia hennes slechtt lösa henne
ther the blifua försekrade att hon behåller sitt lijff. Men
Jacob Perszon som tillstädes är och bekenner sin synd goduilligen
derföre bleff han effter det 1 Cap: i Tiuff: Balk: jemwäll
och effter Gudz lagh sagd ifrån liffuet. Jacob Perszon är icke
tillförenne medh någon last beslagen.
Sammadagh kom för retta Nielsz i Biershult och giorde een
12 manna eed att han inthet höö haffuer stulit af sin gård
mans Påffuellz fähuszslinder effter som Påffuell honom till
förenne her för sittiande rätten skielt och beskyllat hafuer.
| Edemen | |
| Niels i Biershult | Lasz Tykeson i Vpsala |
| Peer i Gumalt | Peder ibidem |
| Truffuid i Venneböke | Lasze ibidem |
| Bengt i Fagraböke | Eskell i Stokhult |
| Suen i Hyltena | Larsz i Kalsit |
| Asser ibidem | Anders i Notalt |
Dhenne eedh är lagligen gången och Nielsz Laszeson
för Påffuelz wijtesmåll frikiendh.
33r
Och Påffuell som inthet ville rätta sin ordh sakfeltes effter
det 20 Cap: i Ting: Balk: till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Anders Nielszon i Håralt och klagade att Niels
i Notalt war honom skyldigh på itt oxegieldh 8 rikzdr och
ner han krafde honom gaff han honom onde ord, kallandes ho
nom galtarompa. Oxegellet är betallet men om skell
orden seger Niels i Notalt att Anders Nielszon i Wenneböke
hade vthi itt heelt gestebudh skelt honom för een tiuff och
galtarumpa. Anders Nielszon i Venneböke bleff stemb
der till neste tingh.
Kom för retta Niels Boson i Gåastaköp och hade slagit
Erick Jonszon i Slagerekiöp någre slagh medh en yxa, try slagh,
sakfeltes för pustt till penningar 9 marker.
cronan 3 marker
målzägand 3 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöf 1 ½ marker
Kom för retta Jon i Jamnult huilken hade slagit sin gård
man Månsz Påffuelszon itt yxhammars hugg. Sakfeltes för
pust till penningar 3 marker.
cronan 1 marker
målzägan 1 marker
häradet 4 öre
häredtzhöf 4 öre
Sammadagh kom för retta Måns i Jonsboda i Rydaholms
det 20 Cap: i Ting: Balk: till penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häretzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Anders Nielszon i Håralt och klagade att Niels
i Notalt war honom skyldigh på itt oxegieldh 8 rikzdr och
ner han krafde honom gaff han honom onde ord, kallandes ho
nom galtarompa. Oxegellet är betallet men om skell
orden seger Niels i Notalt att Anders Nielszon i Wenneböke
hade vthi itt heelt gestebudh skelt honom för een tiuff och
galtarumpa. Anders Nielszon i Venneböke bleff stemb
der till neste tingh.
Kom för retta Niels Boson i Gåastaköp och hade slagit
Erick Jonszon i Slagerekiöp någre slagh medh en yxa, try slagh,
sakfeltes för pustt till penningar 9 marker.
cronan 3 marker
målzägand 3 marker
häradet 1 ½ marker
häretzhöf 1 ½ marker
Kom för retta Jon i Jamnult huilken hade slagit sin gård
man Månsz Påffuelszon itt yxhammars hugg. Sakfeltes för
pust till penningar 3 marker.
cronan 1 marker
målzägan 1 marker
häradet 4 öre
häredtzhöf 4 öre
Sammadagh kom för retta Måns i Jonsboda i Rydaholms
33v
sochn och Ösbo häradtt och klagade att en skomakare Niels Bengtzson
tienar welb: fru Karin Lilliesparre till Förarp hade i itt gestebudh
skielt honom hafua vtknappat rogh aff traffuerne vthi en fälla
och hemburit rogen för huilken gerningh han nu vtfeste een 12
manna eedh then han må på sitt egit häradtztingh i Öszbo giöra
och fulborda eller och her huilket han will.
Sammadagh kom andre gång för retta Ingeborgh Peders dotter
i Häalt huilken klagar sigh wara illa vtfördh för een drängh
Börge Suenszon then för hoor är rymdh ådt Danmark oh hade lä
grat hennes halfsyster Ingeborgh Peders dotter een enkia och
i medler tijdh han hölt sitt omgenge medh enkian friade han till
henne som ogifft war, allt vnder det sken att döllia sin skalkheet
der aff sedan han rymde, begynte folket mumbla och huiska sin
emillan, giszandes att han wisserligen icke hade bortlopet huar
han hade warit frij för then andra halfsystren. Nu är itt gan
ska rundt åhr omkringh her om ransakat och man finner till samma
taal eller röchte altzingen skiäll, eij war helle samme dräng i tall
för henne, vthan hon haffuer itt ärligit nampn och rökte aff
kiörkioherden, grannar och någrannar och alle äre i then menin
gen att hon är frij för thet lösa talet och qualleret.
Derföre bleff hon och aff de 12 i nembden frikendh.
Men Hans Suenszon i Lunnarp vthfeste för sin broder Börge
Suenszon för enkiokränkningh penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häradtzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Gudmar Pederszon i Hyltåkra fulmöndigh
på Jon Jonszons wegnar i Isiöa och på hans söster
Kirstin Jons dotter och på Elses vegnar i Kornberga och
tingskiötte Jon Bengtzszon och Johanna Jons dotter een
tienar welb: fru Karin Lilliesparre till Förarp hade i itt gestebudh
skielt honom hafua vtknappat rogh aff traffuerne vthi en fälla
och hemburit rogen för huilken gerningh han nu vtfeste een 12
manna eedh then han må på sitt egit häradtztingh i Öszbo giöra
och fulborda eller och her huilket han will.
Sammadagh kom andre gång för retta Ingeborgh Peders dotter
i Häalt huilken klagar sigh wara illa vtfördh för een drängh
Börge Suenszon then för hoor är rymdh ådt Danmark oh hade lä
grat hennes halfsyster Ingeborgh Peders dotter een enkia och
i medler tijdh han hölt sitt omgenge medh enkian friade han till
henne som ogifft war, allt vnder det sken att döllia sin skalkheet
der aff sedan han rymde, begynte folket mumbla och huiska sin
emillan, giszandes att han wisserligen icke hade bortlopet huar
han hade warit frij för then andra halfsystren. Nu är itt gan
ska rundt åhr omkringh her om ransakat och man finner till samma
taal eller röchte altzingen skiäll, eij war helle samme dräng i tall
för henne, vthan hon haffuer itt ärligit nampn och rökte aff
kiörkioherden, grannar och någrannar och alle äre i then menin
gen att hon är frij för thet lösa talet och qualleret.
Derföre bleff hon och aff de 12 i nembden frikendh.
Men Hans Suenszon i Lunnarp vthfeste för sin broder Börge
Suenszon för enkiokränkningh penningar 40 marker.
cronan 13 marker 5 öre 16
målzägand 13 marker 5 öre 16
häradet 6 marker 2 öre 8
häradtzhöfd 6 marker 2 öre 8
Kom för retta Gudmar Pederszon i Hyltåkra fulmöndigh
på Jon Jonszons wegnar i Isiöa och på hans söster
Kirstin Jons dotter och på Elses vegnar i Kornberga och
tingskiötte Jon Bengtzszon och Johanna Jons dotter een
34r
heel fierdingh aff westra Jßiöa på try skeppelandh ner, och
derföre wpburit Jon – 30 dlr godtt mönt, och för Etlöffuet
it nött om 3 åhr: Kirstin Jons dotter 15 dlr. Elßa 18 dlr,
och walmar 5 alnar.
Kom för retta Peder i Sönderwrå fulmöndigh på Nielß Jö-
ranßons och Sten Jöranßons och all deras Söskonnes, och ting-
skiötte Jon Cristierßon i Hesthult i Wrå sochn, och hans
Söster Kirstin Christiers dotter een fierdingh aff Hesthult
Och derföre haffuer deras fader fader Suen i Hestult wht
lagdt – 12 ½ dlr. Sedan hafuer Christier Suenßon whtlagdt
36 dlr.
Item war Peder i Söndrewrå fulmöndigh på Morstens weg-
nar i Horßia och hans söskonne Niels i Åkerberga, och de-
ras söskonne, och tingskiötte Jon Christierßon och hans
söskonne een tridingh utaff een fierdingh J Hesthult för
Penningar – 14 ¼ dlr godt mönt, och en koo, och för Etlöff
uett Rikz dlr 2 str
Item hafuer Jon wtlöst sin broder Suen Christiernßon, och
giffuit honom för sin arffuelott i samma tridingh Pennin-
gar – 22 dlr godtt möntt, och hafuer Jon och hans söster deras
arffuelott i samma tridingh, så att de äga en heel tridingh
aff Hesthulta gårdh.
Kom för retta Börge i Långaskogh, fulmöndigh på Jon Biörn-
ßons wegnar, och Tingskiötte Suen Haraldßon i Kalff, och hans
hustru Karin Åkesdotter een Siettingh aff Norra Osna-
kiöp i Pietterydz Sochn: Och derföre wpburit - 94 dlr godtt,
och Beritta Jöns dotter i Etlöffue godtt möntt - 3 marker
Noch Jon Biörnßons hustru Botill Jons dotter een Skedh
om fÿra lodh.
34v
Kom för retta mester Christier i Anderstadh fulmöndigh på
Arffuidz vegnar i Aszerekiöp och på Erick Olszons vegnar for
dom i Borstna och på Jacob Olszons vegnar i Klöffuarit och
Ingeborgh Oloffz dotter och på Gunnull Oloffz dotter och på Anna
Carlz dotter och tingskiötte Matthis Bengtzszon och hans hustru
Karin Bengtz dotter halfuer den söndre gården i Nöttia
och derföre vpburit 140 dr godt mönt och Anna Carlz dot
ter för sin ottendedeel godt mönt 20 dr. Haffua och
Matthis Bengtzszon och Jöns Bengtzszon deras arffueretter i
samma gårdh så att the äga rett halfue gården, huar een
fierdingh.
Sammadagh kom för retta Peder Månszon i Söndrevrå
fulmöndigh på Jönszes vegnar i Söndrewrå sampt på hans
sösters Ingerdz vegnar i Kränkeboda och på Karinnes vegnar
i Haga och på Ingeborgz vegnar i Malmarit och på Peders
vegnar i Ramnarit. Item Jon Ringhz arffuinger i
Tolgh i Norwidinge häradt och tingskiötte Nielszes barn i
Meste alle denne effter:nes arffuelotter i heele Meste gårdh
och derföre vpburit som föllier: Jöns i Söndrewrå godtt
mönt 16 dr. Ingerd i Kränkeboda 7 ½ dr. Karin i
Haga 7 ½ dr. Ingeborgh i Malmarit 3 dr föruthan
10 ½ dr hon bekom i den andra tridingen.
Item Ingeborgh i Malmarit 10 ½ dr. Jon Ringz arffuin
ger i Tolgh i Norwidinge häradt för itt gammalt etlöffue
specie rikzdr 8 str för alle sine arffuinger, her medh äga
Nielszes barn medh arff och kiöp allan Mesta gårdh.
Kom för retta Jon i Snelzböke fulmöndigh på Per Bengtz
szons vegnar i Longhult och tingskiötte Lasz Påffuelszon i
Arffuidz vegnar i Aszerekiöp och på Erick Olszons vegnar for
dom i Borstna och på Jacob Olszons vegnar i Klöffuarit och
Ingeborgh Oloffz dotter och på Gunnull Oloffz dotter och på Anna
Carlz dotter och tingskiötte Matthis Bengtzszon och hans hustru
Karin Bengtz dotter halfuer den söndre gården i Nöttia
och derföre vpburit 140 dr godt mönt och Anna Carlz dot
ter för sin ottendedeel godt mönt 20 dr. Haffua och
Matthis Bengtzszon och Jöns Bengtzszon deras arffueretter i
samma gårdh så att the äga rett halfue gården, huar een
fierdingh.
Sammadagh kom för retta Peder Månszon i Söndrevrå
fulmöndigh på Jönszes vegnar i Söndrewrå sampt på hans
sösters Ingerdz vegnar i Kränkeboda och på Karinnes vegnar
i Haga och på Ingeborgz vegnar i Malmarit och på Peders
vegnar i Ramnarit. Item Jon Ringhz arffuinger i
Tolgh i Norwidinge häradt och tingskiötte Nielszes barn i
Meste alle denne effter:nes arffuelotter i heele Meste gårdh
och derföre vpburit som föllier: Jöns i Söndrewrå godtt
mönt 16 dr. Ingerd i Kränkeboda 7 ½ dr. Karin i
Haga 7 ½ dr. Ingeborgh i Malmarit 3 dr föruthan
10 ½ dr hon bekom i den andra tridingen.
Item Ingeborgh i Malmarit 10 ½ dr. Jon Ringz arffuin
ger i Tolgh i Norwidinge häradt för itt gammalt etlöffue
specie rikzdr 8 str för alle sine arffuinger, her medh äga
Nielszes barn medh arff och kiöp allan Mesta gårdh.
Kom för retta Jon i Snelzböke fulmöndigh på Per Bengtz
szons vegnar i Longhult och tingskiötte Lasz Påffuelszon i
35r
Rydh och hans hustru Estridtt Jons dotter een heel fierdingh aff
Longhult i Hynneritz sochn och derföre vpburit 94 dr
godtt mönt.
Kom för retta Peder Mattheszon i Notalt på sine egne veg
nar och tingskiötte Suen Suenszon i Gunghult och hans
barn medh första gifftan 1/4 aff Åsa i Traheritz sochn och
honom igen giffuit 1/4 aff Notalt på itt skeppelandh ner
och hafuer Peder giffuit Suen tillbytes godtt mönt 8 dr
derföre tingskiöttes Åsa ifrån Peder och tillegnades Suen i
Notalt och hans barn medh första gifftan till euerdeligh lagh
fången ägendom.
Item tingskiöttes een fierdingh i Notalt på itt skeppelandh
ner ifrån Suen i Notalt och tillegnades Peder Mattheszon och
hans hustru Märit till ewerdeligh ägendom.
Kommo för retta wellerd her Peder i Kalhyltan på s. O
luffz vegnar i Nockarp och på sin broders Måns i Kal
hyltan. Item Suen Humble i Granhult, Oloff i Åstakra
Jöns i Tiurkö, Måns i Hungerstorph. Denne alle wåre
löfftesmen för Oloff i Thumult att han skulle betalla
Åke i Ragnillekiöp 100 specie rikzdr och 2 str i etlöffue som
Åke hade giffuit Börge Pederszon i Lambakulla, Thumulta
gårdh, anlongande halfannan fierdingh. Och aldenstund
Oloff setter sine löfftesmen i wånda och inge penningar
kommer till wäga vthan honom vppehåller tijdh effter annor
och inge penningar kan till wäga bringa, derföre fram
trädde löftesmennerna för retten och tingskiötte halfan
nan fierdingh aff Thumult ifrån Oloff och hans arffuin
ger för förbe:de summo penningar och tillegnade Åke i
Ragnillekiöp och hans hustru Suenborgh Nielszes dotter
Longhult i Hynneritz sochn och derföre vpburit 94 dr
godtt mönt.
Kom för retta Peder Mattheszon i Notalt på sine egne veg
nar och tingskiötte Suen Suenszon i Gunghult och hans
barn medh första gifftan 1/4 aff Åsa i Traheritz sochn och
honom igen giffuit 1/4 aff Notalt på itt skeppelandh ner
och hafuer Peder giffuit Suen tillbytes godtt mönt 8 dr
derföre tingskiöttes Åsa ifrån Peder och tillegnades Suen i
Notalt och hans barn medh första gifftan till euerdeligh lagh
fången ägendom.
Item tingskiöttes een fierdingh i Notalt på itt skeppelandh
ner ifrån Suen i Notalt och tillegnades Peder Mattheszon och
hans hustru Märit till ewerdeligh ägendom.
Kommo för retta wellerd her Peder i Kalhyltan på s. O
luffz vegnar i Nockarp och på sin broders Måns i Kal
hyltan. Item Suen Humble i Granhult, Oloff i Åstakra
Jöns i Tiurkö, Måns i Hungerstorph. Denne alle wåre
löfftesmen för Oloff i Thumult att han skulle betalla
Åke i Ragnillekiöp 100 specie rikzdr och 2 str i etlöffue som
Åke hade giffuit Börge Pederszon i Lambakulla, Thumulta
gårdh, anlongande halfannan fierdingh. Och aldenstund
Oloff setter sine löfftesmen i wånda och inge penningar
kommer till wäga vthan honom vppehåller tijdh effter annor
och inge penningar kan till wäga bringa, derföre fram
trädde löftesmennerna för retten och tingskiötte halfan
nan fierdingh aff Thumult ifrån Oloff och hans arffuin
ger för förbe:de summo penningar och tillegnade Åke i
Ragnillekiöp och hans hustru Suenborgh Nielszes dotter
35v
doch medh condition och förordh, förmår Oloff betalla Åke
innan nyåhret 1643 skall thenne tingskiöttningh wara casse
ret, huar icke skall hon hafua sin laga krafft. Oloff lop olof
uandes her ifrån tinget.
Sammadagh kom för retta Åke i Ragnillekiöp fulmöndigh
på Bengt Pedersons vegnar i Trinszhult anlongande een bro
derpart och på hans sösters Ingerdh Peders dotters vegnar
Nielsz Månszon i Rydh på sin hustrus vegnar Berita Peders
dotter och tingskiötte deras broder Börge Pederszon deras
arffuelotter i halfuan Lambakulla gårdh och derföre vpburit
Peder i Trinshult 40 dr och een 4 lodh skedh. Ingerd 20 dr
och 1 rikzdr för etlöffuet. Berita i Rydh 20 dr och i
etlöffue 1 rikzdr. Haffuer och Börge Pederszon arfft een
broderpart aff halfue gården så att han äger tuedeelen aff
halfue gården.
Sammadagh kom för retta wellachtat Larsz Anderszon i
Sken fordom foude her i Synnerbo häradt och tingförde een
sin lenszman Clemmit Clemmitszon lönsker man och ogifft
huilken vthi 3 åhr haffuer warit lensman vtöffuer Ander
stadh gieldh och Ångelstadh gieldh pro Anno 1639, tå är han icke
meer bleffuin skyldigh än 26 öra 6 rstr.
Item Anno 1640 är bleffuen skyldigh på extra ordinarie
rentan aff Anderstadh gieldh 72 dr 32 öre och 14 rstr.
Item Anno 1641 ordinarie rentan aff samma gieldh
402 dr 5 öre och 9 rstr. Samma åhr extra ordinarie
rentan för Nöttia sochn 44 dr 23 öre.
Noch i rekningen skyldigh 11 dr 26 3/4 öre.
Summa 531 dr 16 öre 23 rstr.
innan nyåhret 1643 skall thenne tingskiöttningh wara casse
ret, huar icke skall hon hafua sin laga krafft. Oloff lop olof
uandes her ifrån tinget.
Sammadagh kom för retta Åke i Ragnillekiöp fulmöndigh
på Bengt Pedersons vegnar i Trinszhult anlongande een bro
derpart och på hans sösters Ingerdh Peders dotters vegnar
Nielsz Månszon i Rydh på sin hustrus vegnar Berita Peders
dotter och tingskiötte deras broder Börge Pederszon deras
arffuelotter i halfuan Lambakulla gårdh och derföre vpburit
Peder i Trinshult 40 dr och een 4 lodh skedh. Ingerd 20 dr
och 1 rikzdr för etlöffuet. Berita i Rydh 20 dr och i
etlöffue 1 rikzdr. Haffuer och Börge Pederszon arfft een
broderpart aff halfue gården så att han äger tuedeelen aff
halfue gården.
Sammadagh kom för retta wellachtat Larsz Anderszon i
Sken fordom foude her i Synnerbo häradt och tingförde een
sin lenszman Clemmit Clemmitszon lönsker man och ogifft
huilken vthi 3 åhr haffuer warit lensman vtöffuer Ander
stadh gieldh och Ångelstadh gieldh pro Anno 1639, tå är han icke
meer bleffuin skyldigh än 26 öra 6 rstr.
Item Anno 1640 är bleffuen skyldigh på extra ordinarie
rentan aff Anderstadh gieldh 72 dr 32 öre och 14 rstr.
Item Anno 1641 ordinarie rentan aff samma gieldh
402 dr 5 öre och 9 rstr. Samma åhr extra ordinarie
rentan för Nöttia sochn 44 dr 23 öre.
Noch i rekningen skyldigh 11 dr 26 3/4 öre.
Summa 531 dr 16 öre 23 rstr.
36r
Sammadato bleff inlagdt i retten manhafftigh
leutinantens Anders Suenszons breff, manhafftig cor
poralenn Christoffer Wikman och munsterschriffuaren
Suen Nielszonn tillschriffuit daterat i Skea den 8 Sep
tembris lydandes att de skulle vpfodra welbemelte leutnan
tens lhön och fordelz penningar som honom resterade för åhr
1640 och 1641. Det till suarade Harald Trolle häradtz
skriffuaren att han effter anordningen hafuer affördt före
schreffne 1640 och 641 åhrz fördeelz penningar vthi lensz
mans rechningen hoosz lensmannen Clemmit Clemitszonn
vthi Anderstadh gield effter såszom Clemitz giffne obligatio
vthi corporalens presentia lyder och förmäler dater: i Sken
den 1 Septemb: vittnade och wellachtat befallningzman
nen Larsz Anderszon att een m: Anders Suenszons tienare
Oloff be:d hafuer warit vthi Sken och fodrat aff Clemmit
förschreffne penningar, då obligerade Clemmit sigh och
gaff tienaren sin skrifft att ener manhafftig leutnanten
kom skulle penningarna leffuereras vthi huit mönt.
Bekendhe och så Clemit att han och sedan muntligen hafuer
talat medh leutnanten vthi Torpa och försäkrat Anders
Suenszon sin betallningh. Huarföre synes denne rätt
att be:te Clemmit bör suara leutnanten effter anordnin
gen tillfyllest och betalla vthan någon genseijelsze.
Item är Clemit skyldigh på leutnantens Anders Suenszons
fördelz penningar pro Annis 1640 och 641 240 dr.
Item gesanten i Helszingöhr 11 dr.
Item till Göstaff Loo 5 dr.
leutinantens Anders Suenszons breff, manhafftig cor
poralenn Christoffer Wikman och munsterschriffuaren
Suen Nielszonn tillschriffuit daterat i Skea den 8 Sep
tembris lydandes att de skulle vpfodra welbemelte leutnan
tens lhön och fordelz penningar som honom resterade för åhr
1640 och 1641. Det till suarade Harald Trolle häradtz
skriffuaren att han effter anordningen hafuer affördt före
schreffne 1640 och 641 åhrz fördeelz penningar vthi lensz
mans rechningen hoosz lensmannen Clemmit Clemitszonn
vthi Anderstadh gield effter såszom Clemitz giffne obligatio
vthi corporalens presentia lyder och förmäler dater: i Sken
den 1 Septemb: vittnade och wellachtat befallningzman
nen Larsz Anderszon att een m: Anders Suenszons tienare
Oloff be:d hafuer warit vthi Sken och fodrat aff Clemmit
förschreffne penningar, då obligerade Clemmit sigh och
gaff tienaren sin skrifft att ener manhafftig leutnanten
kom skulle penningarna leffuereras vthi huit mönt.
Bekendhe och så Clemit att han och sedan muntligen hafuer
talat medh leutnanten vthi Torpa och försäkrat Anders
Suenszon sin betallningh. Huarföre synes denne rätt
att be:te Clemmit bör suara leutnanten effter anordnin
gen tillfyllest och betalla vthan någon genseijelsze.
Item är Clemit skyldigh på leutnantens Anders Suenszons
fördelz penningar pro Annis 1640 och 641 240 dr.
Item gesanten i Helszingöhr 11 dr.
Item till Göstaff Loo 5 dr.
36v
Nu bleff Clemmit frågat huar han haffuer giordt aff så
månge penningar eller om han weet något tilgå att betalla
medh litit eller stort? Tå suarar han neij att han intjet veet
sigh tillgå. Andra bleff han frågat om han mistroor
foudens sohn Andersz eller andra som honom i dryckenskap
folgdt haffuer om the haffua honom någre penningar i vp
börden oquitterade låtit eller någre registter aff honom
förwillat? Der till han suarade neij. Och till det tridie
frågades honom om fouden hade giordt honom orätt i rechningen?
Der till han och nekar. Och för det fierde frågades han
om han bekenner denne resten wara rättwist? Der till han
jakar, endoch han menar sigh hafua någor pant på 100 dr
eller något att leffuerera her och ther, thet må wara i sitt
wärdhe. Her på är sålunda sententierat att effter fou
den som haffuer betrodt vthan caution och icke i tijdh haffuer
pröffuat hans vpbördh och vthgifft bör sielff suara cronan
och clarera för sitt heela fögderij.
Och Clemmit som sin vpbördh förslöszat hafuer och icke leff
uererade dijtt thet borde dömes i foudens fengelsze åhr
och dagh till watn och brödh, kan han innan den tidhen be
talla är godt och wäll, huar icke tå må fouden föhra honom
för retta och vinna annor domb på Clemmit effter som
sakennes legenheet tå kan tillseija.
Kom för retta Jon Larszon i Bökhult och vtfeste een 112 man
na eed att han haffuer vtlagdt och betallet Truffuidh
i Wenneböke 40 dr föruthan thet som står i Nielsz Siö
bladz lagafångz breff daterat 1627 den 12 Junij och
giffuit Larsz i Tansziö på Gunnulta gårdh.
månge penningar eller om han weet något tilgå att betalla
medh litit eller stort? Tå suarar han neij att han intjet veet
sigh tillgå. Andra bleff han frågat om han mistroor
foudens sohn Andersz eller andra som honom i dryckenskap
folgdt haffuer om the haffua honom någre penningar i vp
börden oquitterade låtit eller någre registter aff honom
förwillat? Der till han suarade neij. Och till det tridie
frågades honom om fouden hade giordt honom orätt i rechningen?
Der till han och nekar. Och för det fierde frågades han
om han bekenner denne resten wara rättwist? Der till han
jakar, endoch han menar sigh hafua någor pant på 100 dr
eller något att leffuerera her och ther, thet må wara i sitt
wärdhe. Her på är sålunda sententierat att effter fou
den som haffuer betrodt vthan caution och icke i tijdh haffuer
pröffuat hans vpbördh och vthgifft bör sielff suara cronan
och clarera för sitt heela fögderij.
Och Clemmit som sin vpbördh förslöszat hafuer och icke leff
uererade dijtt thet borde dömes i foudens fengelsze åhr
och dagh till watn och brödh, kan han innan den tidhen be
talla är godt och wäll, huar icke tå må fouden föhra honom
för retta och vinna annor domb på Clemmit effter som
sakennes legenheet tå kan tillseija.
Kom för retta Jon Larszon i Bökhult och vtfeste een 112 man
na eed att han haffuer vtlagdt och betallet Truffuidh
i Wenneböke 40 dr föruthan thet som står i Nielsz Siö
bladz lagafångz breff daterat 1627 den 12 Junij och
giffuit Larsz i Tansziö på Gunnulta gårdh.
37r
Kom för retta Peder Suenszon i Hellerna och feste
een 6 manna eedh för sin son een poike Nielsz Pederszonn
att han icke staall 15 öre huit mönt ifrån Erich Niel
szons son Bengt Erickszon effter som han honom her för
retten tillwijter och beskyllar.
Kom för retta Jon Gnillingh och klagade om fem rikzdr
som Erlandh i Gunghult honom skyldigh är för huilka
penningar Niels Larszon war hans löfftisman huilket
är dömdt att prophoszen skall betalla penningerna och
sökia sitt egit hoosz Erlandh. Will icke Erlandh medh godo
betalla må Nielsz Larszon saklöst vtpanta samma pen
ningar aff Erlandh. Item tuå rikzdr som Nielsz
Larszon länte honom på Torpa kiörkiogårdh huilka om
han icke medh godo betaller må han och them saklöst vth
panta.
Sammadagh tingfördes Nielsz Nielszon i Romborna een
drängh och anklagades hafua besoffuet een piga Kirstin
Jöns dotter aff oächta sängh föddh och aflat barn medh henne
thet hon födt haffuer. Derföre sakfeltes han till
penningar 20 marker effter det 3 Cap: i Giffto: Balken.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 16
häredtzhöfd 3 marker 2 öre 16
Sammadagh vpstodh för retten häredtz fouden wellachtat
och förståndigh Larsz Anderszon i Sken berättandes huru
ledes de högwelborne herrer rikz och cammerådh haffua
täcktz förandra foudedömet her i häradet och det vplåtit
fordom häredtz skriffuaren w:tt Harald Trolle och
emedan han nu moste taga sin affskedh her ifrån är han
een 6 manna eedh för sin son een poike Nielsz Pederszonn
att han icke staall 15 öre huit mönt ifrån Erich Niel
szons son Bengt Erickszon effter som han honom her för
retten tillwijter och beskyllar.
Kom för retta Jon Gnillingh och klagade om fem rikzdr
som Erlandh i Gunghult honom skyldigh är för huilka
penningar Niels Larszon war hans löfftisman huilket
är dömdt att prophoszen skall betalla penningerna och
sökia sitt egit hoosz Erlandh. Will icke Erlandh medh godo
betalla må Nielsz Larszon saklöst vtpanta samma pen
ningar aff Erlandh. Item tuå rikzdr som Nielsz
Larszon länte honom på Torpa kiörkiogårdh huilka om
han icke medh godo betaller må han och them saklöst vth
panta.
Sammadagh tingfördes Nielsz Nielszon i Romborna een
drängh och anklagades hafua besoffuet een piga Kirstin
Jöns dotter aff oächta sängh föddh och aflat barn medh henne
thet hon födt haffuer. Derföre sakfeltes han till
penningar 20 marker effter det 3 Cap: i Giffto: Balken.
cronan 6 marker 5 öre 16
målzägand 6 marker 5 öre 16
häradet 3 marker 2 öre 16
häredtzhöfd 3 marker 2 öre 16
Sammadagh vpstodh för retten häredtz fouden wellachtat
och förståndigh Larsz Anderszon i Sken berättandes huru
ledes de högwelborne herrer rikz och cammerådh haffua
täcktz förandra foudedömet her i häradet och det vplåtit
fordom häredtz skriffuaren w:tt Harald Trolle och
emedan han nu moste taga sin affskedh her ifrån är han
37v
förordsakat worden först att begära alla häradtz inboernes
skåttzmåll, huru han sig uthi den tiensten och sitt foudedöme
nu uthi nestförledne try åhrz tijdh förhållet haffuer och det före
stått, och der någon voro, som hade någre klagemåll, antin
gen emot honom eller hans tienare att föredraga, det vare
sigh i en eller annor måtto, han ville det nu uthi Velborne landz
höffdingens praesentia och sittiande Retten angiffua, så ville
han stånda huariom och enom till retta, och både han och hans
tienare lijda och omgella huadh lagen medgåffuo, der de i någre
stycken funnes bråttzlige och skyldige, och sedan bliffua i sin
frånvaro olackat och oförtalt. Men tuert om, der in
gen hade sigh öffueer honom eller hans tienare att besuära
/: som han viszerligen förmodar :/ så begärade han få det
skåttzmåll som han förtient haffuer. Huar till bleff
suarat, så väll aff dem som i Retten sittia som aff andre, an
delige och verdzlige ståndz personer sampt heele almogen
och menigheeten som nu tillstädes var, att de för sine egne
personer inthet annors veta, ähn att be:te Larsz Anderszon
haddyer stelt erligen och väll och som en rättskaffens och
beskedeligh befallningzman ägnar och bör. Deszlikest hafuer
hans tienare effter sin huszbondes exempel stält sig väll
och redeligen och veta ingen uppenbare klagemåll - huar
ken emot LarsZ AndersZon eller hans tienare att framföra
uthan honom fliteligen betacka för huar den dagh han de
ras befallningzman varit hade och gerna hade önskat
detta embetet hade mått igenom hans person continue
rat varda, der Öffuerheeten så hade behagat.
skåttzmåll, huru han sig uthi den tiensten och sitt foudedöme
nu uthi nestförledne try åhrz tijdh förhållet haffuer och det före
stått, och der någon voro, som hade någre klagemåll, antin
gen emot honom eller hans tienare att föredraga, det vare
sigh i en eller annor måtto, han ville det nu uthi Velborne landz
höffdingens praesentia och sittiande Retten angiffua, så ville
han stånda huariom och enom till retta, och både han och hans
tienare lijda och omgella huadh lagen medgåffuo, der de i någre
stycken funnes bråttzlige och skyldige, och sedan bliffua i sin
frånvaro olackat och oförtalt. Men tuert om, der in
gen hade sigh öffueer honom eller hans tienare att besuära
/: som han viszerligen förmodar :/ så begärade han få det
skåttzmåll som han förtient haffuer. Huar till bleff
suarat, så väll aff dem som i Retten sittia som aff andre, an
delige och verdzlige ståndz personer sampt heele almogen
och menigheeten som nu tillstädes var, att de för sine egne
personer inthet annors veta, ähn att be:te Larsz Anderszon
haddyer stelt erligen och väll och som en rättskaffens och
beskedeligh befallningzman ägnar och bör. Deszlikest hafuer
hans tienare effter sin huszbondes exempel stält sig väll
och redeligen och veta ingen uppenbare klagemåll - huar
ken emot LarsZ AndersZon eller hans tienare att framföra
uthan honom fliteligen betacka för huar den dagh han de
ras befallningzman varit hade och gerna hade önskat
detta embetet hade mått igenom hans person continue
rat varda, der Öffuerheeten så hade behagat.
Till viszo att således på tinget affhandlat är och honom
detta skåtzmål rättviszligen giffuit bleff, bekräftas
medh lagläsarens egit underschreffne nampn och signete
sampt med häradtz insegell.
Executiones
Jacob Pederszon een frälszesbonde på Erichzstadh godtz för
enfalt hoor medh Kirstin Börges dotter effter hoffret
tens resolution 40 dr.
detta skåtzmål rättviszligen giffuit bleff, bekräftas
medh lagläsarens egit underschreffne nampn och signete
sampt med häradtz insegell.
Executiones
Jacob Pederszon een frälszesbonde på Erichzstadh godtz för
enfalt hoor medh Kirstin Börges dotter effter hoffret
tens resolution 40 dr.
38r
frälsze huszbond 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Johanna Nielsz dotter kånan är förrymdh.
I Ifla på frelsze för enfalt hoor medh Jon Torkelszon
i Ösziö 40 dr.
frälsze huszbond 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Noch förbe:lte Johanna Nielsz dotter i Ifla för enfalt hoor
medh Simon Nielszon i Borstna penningar 80 dr.
frälse huszbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 10 öre 16
häretzhöffd 13 dr 10 öre 16
Till ytermera sanningh at sålunda ransaket och afdömdt
är efter som i denne bok anteknat står vitner lagläseren
i samme häradt medh egen handh och signet deslikest häradtz
insegell. Actum Synnerbo tingh then 3 Januarij
1643.
Nilsz Eskelszon
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Johanna Nielsz dotter kånan är förrymdh.
I Ifla på frelsze för enfalt hoor medh Jon Torkelszon
i Ösziö 40 dr.
frälsze huszbond 26 dr 21 1/3 öre
häradet 6 dr 21 1/3 öre
häretzhöffd 6 dr 21 1/3 öre
Noch förbe:lte Johanna Nielsz dotter i Ifla för enfalt hoor
medh Simon Nielszon i Borstna penningar 80 dr.
frälse huszbond 53 dr 10 öre 16
häradet 13 dr 10 öre 16
häretzhöffd 13 dr 10 öre 16
Till ytermera sanningh at sålunda ransaket och afdömdt
är efter som i denne bok anteknat står vitner lagläseren
i samme häradt medh egen handh och signet deslikest häradtz
insegell. Actum Synnerbo tingh then 3 Januarij
1643.
Nilsz Eskelszon
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:14 (1641-1647) Bild 95 / sid 1 (AID: v49322.b95.s1, NAD: SE/VALA/0382503) |