| Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3370 (AID: v205987.b3370, NAD: SE/VALA/0382503) |
13v
När ofuan bemälte skrifter wore upläsne tå witnade åtskilige af nämbde-
männerna, nembl: Simon i wästerhult, Jon Anderson i Horn, Peder Anderß
i Berghem, och flere, att dhe i lijka måtto hafua hördt berättas äfwen dhet samma
men i manna minne ähr dhet ingen som minnes när samma Sochn låg till
Liunga, vtan allenast ett fulkommeliget taal går dher om, huilket till äfuen-
tyrs icke vtan orsak begynt ähr, hwar om förmäls nogare beskedh vthi
Kongl. Cammar archivo finnes kan, att dhetta således på tinget paßerat
och attesterat ähr witnar häradzhöfdingen medh egen hand och signete, dhet
samma och häradz nämbd och så medh dhes signete verificera.
S.d. kom kom för Rätten wyrdig och wällärd man Mester Anders kyrkioherde i
Giötherydh klageligen gaff tillkänna vthi innewarande åhr 668 dhen 27
Jaunarij ähr honom en oförmodelig olycka påkommen, J dhet hans twän-
ne drängar förmedelst oachtsamheet, när the om morgonen ginge af loden, hafua
the intet bätter vtsläkt liuset vtan strax dhe ginge in att få maat, ähr la-
dan af en häftig och skadeligh wådheld all i brand lagd, huilken så hastigt
i tändie och bran att ingen war dhet warse förr än heela ladugården stodh i
liusan loga och all Boskapen war inne och ingen kunne dhem af brånen lösa,
vtan så hästar 4 stycken som oxar koor fåår och gitter störste delen förbrändes,
och dhe få som vndkomme blifuo af elden så skadade, att dhet befruchtas dhem
alrig kunna som sig borde wederquas, Tå och för honom vpbrann all dhen
sädh Roug, korn höö och halm, theslikest hans tijonde, som tå till hans sto-
ra olycka hemförd war bleff all vpbränd och såsom mangården war icke
långdt ifrån fäägården bygder, bleff och dhen /: hwilken medh kostelige byg-
ningar, icke vtan pastoris största omkostnat nyligen vpbygder war :/ af bte
wådheld största delen medh månge andra huusgerådh, kostelige mobilier, teen
kåppar, kläder, och annor godh egindom tillijka medh kiällaren och alt godt dher
vti war i aska lagd och vpbrändt, så att dhen olyckan war för honom så stoor och
swår att han dhen aldrig tillfyllest vtsäga kunde, huilken stoora olycka han sa-
de sigh wara sinnader vti diupesta vnderdånigheet hoos kongl. majestet andra-
ga och sökia någor hielp hwad med så han som prästegården kunde någorlunda
vprättade bliffua, ty begärade han tingsrätten wille honom een sanferdig attest
här om medhdeela, och såsom Gudh bättre, icke allenast häradznämbd, vtan och
många menniskior här om kunnogdt war, och så een som annor weste här om
ynkeligen och sorgeligen att berätta, Ty kunne honom dhenne attest skäligen
eij förwägras, vtan sanningen till styrkio rättmäteligen medhdeelas, vnder
dånligen bediandes h: k: maijtt af infödd kongelig gunst och nåde tackis ho-
nom Mr Anders som ähr elliest een wacker lärd och gudhfructhtig man sin
kongl. nådh låta åtniuta, och medh nåder i sin stora nödh ihugkommen blif-
ua, till yttermera wißo att såledis sig i sanning förhåller och för tings-
rätten andragit, witnat och paßerat ähr, attesterar häradzhöfdingen i bte
härad medh egin hand och secret dhet samma häradznämbd med sitt
wanlige häradz Jnsegle och så stadfästa och bekräfta,
S.d. Jnsinuerade i Rätten Jöns Johanson i Siuhult ett kongl. krigs colle-
gij Breff de dato Stockholm dhen 19 Decemb Ao 667 angående een
legd soldat, som Jöns Johanson för sig legdt hafuer Ao 661. Peder Månson bd
männerna, nembl: Simon i wästerhult, Jon Anderson i Horn, Peder Anderß
i Berghem, och flere, att dhe i lijka måtto hafua hördt berättas äfwen dhet samma
men i manna minne ähr dhet ingen som minnes när samma Sochn låg till
Liunga, vtan allenast ett fulkommeliget taal går dher om, huilket till äfuen-
tyrs icke vtan orsak begynt ähr, hwar om förmäls nogare beskedh vthi
Kongl. Cammar archivo finnes kan, att dhetta således på tinget paßerat
och attesterat ähr witnar häradzhöfdingen medh egen hand och signete, dhet
samma och häradz nämbd och så medh dhes signete verificera.
S.d. kom kom för Rätten wyrdig och wällärd man Mester Anders kyrkioherde i
Giötherydh klageligen gaff tillkänna vthi innewarande åhr 668 dhen 27
Jaunarij ähr honom en oförmodelig olycka påkommen, J dhet hans twän-
ne drängar förmedelst oachtsamheet, när the om morgonen ginge af loden, hafua
the intet bätter vtsläkt liuset vtan strax dhe ginge in att få maat, ähr la-
dan af en häftig och skadeligh wådheld all i brand lagd, huilken så hastigt
i tändie och bran att ingen war dhet warse förr än heela ladugården stodh i
liusan loga och all Boskapen war inne och ingen kunne dhem af brånen lösa,
vtan så hästar 4 stycken som oxar koor fåår och gitter störste delen förbrändes,
och dhe få som vndkomme blifuo af elden så skadade, att dhet befruchtas dhem
alrig kunna som sig borde wederquas, Tå och för honom vpbrann all dhen
sädh Roug, korn höö och halm, theslikest hans tijonde, som tå till hans sto-
ra olycka hemförd war bleff all vpbränd och såsom mangården war icke
långdt ifrån fäägården bygder, bleff och dhen /: hwilken medh kostelige byg-
ningar, icke vtan pastoris största omkostnat nyligen vpbygder war :/ af bte
wådheld största delen medh månge andra huusgerådh, kostelige mobilier, teen
kåppar, kläder, och annor godh egindom tillijka medh kiällaren och alt godt dher
vti war i aska lagd och vpbrändt, så att dhen olyckan war för honom så stoor och
swår att han dhen aldrig tillfyllest vtsäga kunde, huilken stoora olycka han sa-
de sigh wara sinnader vti diupesta vnderdånigheet hoos kongl. majestet andra-
ga och sökia någor hielp hwad med så han som prästegården kunde någorlunda
vprättade bliffua, ty begärade han tingsrätten wille honom een sanferdig attest
här om medhdeela, och såsom Gudh bättre, icke allenast häradznämbd, vtan och
många menniskior här om kunnogdt war, och så een som annor weste här om
ynkeligen och sorgeligen att berätta, Ty kunne honom dhenne attest skäligen
eij förwägras, vtan sanningen till styrkio rättmäteligen medhdeelas, vnder
dånligen bediandes h: k: maijtt af infödd kongelig gunst och nåde tackis ho-
nom Mr Anders som ähr elliest een wacker lärd och gudhfructhtig man sin
kongl. nådh låta åtniuta, och medh nåder i sin stora nödh ihugkommen blif-
ua, till yttermera wißo att såledis sig i sanning förhåller och för tings-
rätten andragit, witnat och paßerat ähr, attesterar häradzhöfdingen i bte
härad medh egin hand och secret dhet samma häradznämbd med sitt
wanlige häradz Jnsegle och så stadfästa och bekräfta,
S.d. Jnsinuerade i Rätten Jöns Johanson i Siuhult ett kongl. krigs colle-
gij Breff de dato Stockholm dhen 19 Decemb Ao 667 angående een
legd soldat, som Jöns Johanson för sig legdt hafuer Ao 661. Peder Månson bd
14r
huilken ähr sedan för grof tiufnadt, som sägis till kiöpenhamn förrymbd, at
han här ähr intet finnandes, och såsom bte Jöns Johanson ähr här före
högdt molesterat, ty hafuer kongl. krigs Collegium samma saak remitte-
rat till Gen. munstring at afhielpa. Altså på dhet han så myckit mehr
må i sin klagemåhl witzord giffuas, haffuer han begärat Rättens Attest här
om, huilket honom skiäligen icke kunna förwägras, vthan sanferdeligen attesteras
att dhenne Jöns Johanson ähr af sin legokarl högeligen bedragen. Jämwäl
betygas att han Peder Månson hafuer tagit stora peningar, och lofuat sig re-
deligen tiäna, men sidhermehra som en tiuff och bedragare förrymbdt både
ifrån knechta tiänsten och sitt fädernis Laand. att dhetta således å tinge ähr
andragit witnat och betygat, attesterar häradzhöfdingen i bte häradh medh
egin hand och signete. Actum ut Supra.
S.d kom för Rätten Giästgiffuaren Nils Nilson i markarydh och nu som oftast
tillförene sigh högeligen beswärade öffuer dhen store olyckan sampt skade och
wederwärdigheet han såwäll i senaste danske feigde tijden som sedan vtståt och
ledit hafuer, och iämwäll sig beklagade effter han giästgiffuare ämbetet icke wäll
vtstå kan medh mindre han någon asistentz bekommer effter så månge alman-
na wägar dher sammanstöta, och såledis stoor giästning af högre och nedrige
ståndz personer vnderkastadt ähr, och icke vtan serdeles höga öffuerhetennes nådh
och hielp dher wedh vthärda kan, och berättade sig wara sinnat hoos kongl. Mt,
wår allernådigst herre och konung vnderdånigst anhålla om någon Condition få
seg till hielp bekomma en ödisgård bd åhrhult, som vti markarydz sochn belägin
ähr, begärandes Rätten wille honom meddeela ett sanferdigt bewijs både om sin
ledne skade och bemälte hemans tillstånd, altså ähr af Rätten och omståande
almoge då danske fäigden senast påstodh, leed bte Nils Nilson icke allenast en stoor
skade på sin lößöre och egindomb som honom bleff beröfuat och ifrån tagin,
vtan och bleff för honom heela gården vpbränder och giärsegårdarna ruinerade och
vpbrände, sampt åckrar och ängiar förtrampade och illa nedhfarne så aff fien-
den, huilka bemälte gård medh många flere en tijdh innehade som och sidermehra
af wårt egit krigsfolk fördärffuader, att han dhen förmedels gode wenners
hielp med största omkostnat och beswär af nyio vpbygd och märkeligen både
medh hws och ägor, så till Hns k: Maijttz som till dhen resande mans tiänst för-
bättrat hafuer, hwad anlangar ofuanbemälte heman åhrhult, så bewitnas
i lijka måtto af häradz nämbd och omstående almoge, och i synnerheet atteste-
rar kyrkioherden wällärd hr Carl i wlsbäck medh kyrkiones sexmän
dhet bte gård hafuer i någre åhr liggit ödhe, och än öde ligger och om han
icke snart vptages till brukz lärer han bliffua aldeles förskämbd, och dher
Nils Nilson vnder någon Condition finge bemälte gård till sitt giästgiffuerij be-
hålla wore dhet honom en godh hielp till sitt ämbetis fortsättiande. Att dhetta
således etc.
S.d. framträdde för Rätten Måns Månson i runkarp och begärar gå en tolf-
manna vtfästen edh för dhe falske peninga mynt vpwiste ähro å Synderbo
tinge tree stycken, med begäran hans Edmän intechnas må, huilken saak
han här ähr intet finnandes, och såsom bte Jöns Johanson ähr här före
högdt molesterat, ty hafuer kongl. krigs Collegium samma saak remitte-
rat till Gen. munstring at afhielpa. Altså på dhet han så myckit mehr
må i sin klagemåhl witzord giffuas, haffuer han begärat Rättens Attest här
om, huilket honom skiäligen icke kunna förwägras, vthan sanferdeligen attesteras
att dhenne Jöns Johanson ähr af sin legokarl högeligen bedragen. Jämwäl
betygas att han Peder Månson hafuer tagit stora peningar, och lofuat sig re-
deligen tiäna, men sidhermehra som en tiuff och bedragare förrymbdt både
ifrån knechta tiänsten och sitt fädernis Laand. att dhetta således å tinge ähr
andragit witnat och betygat, attesterar häradzhöfdingen i bte häradh medh
egin hand och signete. Actum ut Supra.
S.d kom för Rätten Giästgiffuaren Nils Nilson i markarydh och nu som oftast
tillförene sigh högeligen beswärade öffuer dhen store olyckan sampt skade och
wederwärdigheet han såwäll i senaste danske feigde tijden som sedan vtståt och
ledit hafuer, och iämwäll sig beklagade effter han giästgiffuare ämbetet icke wäll
vtstå kan medh mindre han någon asistentz bekommer effter så månge alman-
na wägar dher sammanstöta, och såledis stoor giästning af högre och nedrige
ståndz personer vnderkastadt ähr, och icke vtan serdeles höga öffuerhetennes nådh
och hielp dher wedh vthärda kan, och berättade sig wara sinnat hoos kongl. Mt,
wår allernådigst herre och konung vnderdånigst anhålla om någon Condition få
seg till hielp bekomma en ödisgård bd åhrhult, som vti markarydz sochn belägin
ähr, begärandes Rätten wille honom meddeela ett sanferdigt bewijs både om sin
ledne skade och bemälte hemans tillstånd, altså ähr af Rätten och omståande
almoge då danske fäigden senast påstodh, leed bte Nils Nilson icke allenast en stoor
skade på sin lößöre och egindomb som honom bleff beröfuat och ifrån tagin,
vtan och bleff för honom heela gården vpbränder och giärsegårdarna ruinerade och
vpbrände, sampt åckrar och ängiar förtrampade och illa nedhfarne så aff fien-
den, huilka bemälte gård medh många flere en tijdh innehade som och sidermehra
af wårt egit krigsfolk fördärffuader, att han dhen förmedels gode wenners
hielp med största omkostnat och beswär af nyio vpbygd och märkeligen både
medh hws och ägor, så till Hns k: Maijttz som till dhen resande mans tiänst för-
bättrat hafuer, hwad anlangar ofuanbemälte heman åhrhult, så bewitnas
i lijka måtto af häradz nämbd och omstående almoge, och i synnerheet atteste-
rar kyrkioherden wällärd hr Carl i wlsbäck medh kyrkiones sexmän
dhet bte gård hafuer i någre åhr liggit ödhe, och än öde ligger och om han
icke snart vptages till brukz lärer han bliffua aldeles förskämbd, och dher
Nils Nilson vnder någon Condition finge bemälte gård till sitt giästgiffuerij be-
hålla wore dhet honom en godh hielp till sitt ämbetis fortsättiande. Att dhetta
således etc.
S.d. framträdde för Rätten Måns Månson i runkarp och begärar gå en tolf-
manna vtfästen edh för dhe falske peninga mynt vpwiste ähro å Synderbo
tinge tree stycken, med begäran hans Edmän intechnas må, huilken saak
| Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:34 (1659-1671) Bild 3370 (AID: v205987.b3370, NAD: SE/VALA/0382503) |