Sunnerbo dombok 1632

Renoverad dombok
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 354 / sid 9 (AID: v49319.b354.s9, NAD: SE/VALA/0382503)
8v ähr barrnafadhren ådt thett barnet hon hafuer på armarna. Nu bleef
för:de Oluf framförd här för rätten, och godwilligen bekenner, att han hafuer
häfdatt sin hustrus Elinnes samsyster, för:de Karin Jönsdotter, och är rätte
barnafadher; huilken gerning dee bådom tillhoopa godwilligen bekenna, der-
före blefuo dee efter gudz lagh, och stadgan som eblant högmåls ährender
införde äro, dömbde ifrån lijfuet.   Du skalt icke taga din hustrus syster
och blotta hennes blygd, och efter landzens sedwana ähr, bör rättas öfuer
medh eeldhen.

Sammadagh framfördes för rätta een goße Lars Lahrßonn i torsitt, och be-
rättar sålunda om thet barnamodret Karin Jönsdotter är beröchtat före
och seger, at han een afton hade warit i byn, och kom seent heem, och widh
han inkom i stufuan i mörkret, skulle thuenne quinfolk, nemligen
hans mormodher, och modher wåro wid kalfuakiätan, när han förstodh
inthet huad the giorde, och han tog een sticka och vptände, och gick på vgnen
medh stickan, och tå fick at see karin lågh i een snittat särk, och han frå-
gade hui hon war så blodig, tå sade Poikens modher Johanna Jöns-
dotter, gack å legg dig tin skrate, du west aldrigh huad tu spörer efter,
och hon tog itt kläde och hulde på karin, och seger han förstod inthett
huadh på färde whar.
Jtem berättade Karins fadher Jon Laßeßonn i torsit, at dhen samma
Natten war Karin fram på bordet, och söchte efter een Skreddare sax,
och gubben hörde hon rörde saxen, talandes henne till, och frågade huadh
hon wille medh saxen, eller hui hon icke legger sig, karin klagadhe
sig hafua tandwärk, och kunna icke ligga.
Jtem kom för retta Anders Håkonßonn i thorsit, och berättade efter
sin hustru, karin månsdotter, att Elin Olufz hade sagt för henne; att
een morgon hon kom i Suens gård, thå kom Karin Jonsdotter vhtur
Suens hwß, tå sade Elin till henne, hui kommer tu så ther vhtt, huem
är ther inne? karin suarade huem är ther jnne? Tå sade Elin, är Be-
reta ther inne som är Suens hustru; Karin sade neij, tänker tu at
i aftons iagh skulle redha vnder Suen, hoof han migh i sengen, och iagh slapp
icke vthan skulle ligga hooß honom i natt? Ther till neekar Elinn
på thet högsta; dhenne orden skulle och een Piga Jngeborg Jönsdotter
9r hördtt huilken tiäner Anders Håkonßonn.
Jtem berätade hendrich anderßon effter sin hustru Karin, at Suen bleef
ordkastandes medh Johanne Jönsdotter; om korn, tå suarade Johanna, låter
Suen icke blifua migh, tå skall iag röra honom vp een mölia, så at han skall
hafua noch ther af både i åhr och ådt åhre.
Sistt bleef Suen Nilßonn framförd, och här om frågat, så bekenner han at
han kiöpte een skeppa korn, aff Karin Jonsd: han hemligen tog ifrån sin
fader, och gaf henne therrföre Peninger _ 1 dlr: det förträt Johanna, och
sade iagh får inthet draga sådana kornskeppar som du drager, och hafuer
korn mylingar, män andra mylinger mente hon inthet, detta bekenner och
Suen Nilßonn, men han neekar på thet häftigaste, att han inthet hafuer medh
Karin at beställa; och oanseet hon lijflööß stod, neekar och hon sammaledes:
derföre bleef vpsat till man fåå höra huad bekennelße karin giör på sitt
yterstta.

Kom för retta Jöns Perßon i hult, medh sina mågar, Jöns Anderßonn
som äger Peeders doter i Hult, Elin Peersdotter och Oluff Månßonn på
sin hustrus Jngaborgh Pedersdotters wägnar, och klagade at een be:d Suenn
Anderßon i hylminge hafuer för it halft åhr sedan i hielslaget medh een knijf
deras Suerfader för:te Peder i hult, vthi it arbetes öhll, som Edle welb: Oluff
Liliesparre hölt på Elgiurastock. Vpsatt, till Partherna komma tillstädes,
ty huarken dråparen eller witnen wåro tillstädes.

Kom för retta Joen i froafälle i Stenbrohult Sochn i Albohäradt berättan-
des att han hade statt sin dotter Ingerd Jonsdotter _ 20 åhr gammall till
Måns i Bööke i Pieterydz Sochn, huilken Piga fhans död i een Skoghsiöö;
och hade sig sålunda tilldragit, att pigan för:d Jngerd Jonsdotter begynte gåå
wall medh boskapen wälpurgemäßo dagh som war tißdagen, om lögerdagen
ther efter kommo tre stutar bort, och een af them bleef dödh, om lögerdagz-
aftonen kom Pigan heem, och stutarna fattades, och hon berätade the wåro
komna till annat fää; om söndagz morgonen gick måns i Böke medh sina
grannar till kyrka, när the heemkommo och hade fåt maat, sadhe månses
hustru, wij wele gå bort å flåå dhen stuten; måns suarade neij, thet giör
iagh inthett i dag. Tå togh hustrun hielp och gick ådt skogen, som dhee kom-
mo till een Rååß, satt ther een hans koo, quinfolken drogo på koon huadh
the förmåtto, och orkadhe icke fåå henne vp, begynte så roopa, tå kom måns
till dhem, och dhee hulpo koon wp och heemfördhe, och inthet wiste huar
Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:11 (1624-1634) Bild 354 / sid 9 (AID: v49319.b354.s9, NAD: SE/VALA/0382503)